<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242193</hangar_id>
 <dok_id>GM03114</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>114</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:114</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>114</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:01</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kulturarv kulturmiljöer och kulturföremål</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03114/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03114</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03114</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:114&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 maj 1999&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03114/prop_199899__114-1.png" style="width:72pt;height:102pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen övergripande mål för arbetet för&lt;br&gt;kulturmiljön. Genom målen förtydligas bl.a. vikten av att olika sektorer i&lt;br&gt;samhället samverkar till gagn för en långsiktigt hållbar förvaltning och&lt;br&gt;utveckling av kultur- och naturmiljön. Vidare framhålls kulturarvets&lt;br&gt;betydelse för den demokratiska utvecklingen samt vikten av samarbete&lt;br&gt;över nationsgränserna m.m. I propositionen görs även en sammanfattning&lt;br&gt;av de senaste årens utveckling av kulturmiljöfrågoma inom andra&lt;br&gt;politikområden samt i det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att länsstyrelsen även under ett pågående&lt;br&gt;ärende om byggnadsminnesförklaring skall kunna meddela beslut om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet. Vidare föreslås att beslut om fornminnen i&lt;br&gt;huvudsak skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att&lt;br&gt;länsstyrelsens möjligheter att besluta om förelägganden utökas när det&lt;br&gt;gäller byggnadsminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skydd för ortnamn föreslås, vilket innebär att god ortnamnssed&lt;br&gt;skall iakttas vid statlig och kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vilka kulturföremål som det skall krävas tillstånd för att fa föra ut ur&lt;br&gt;landet. Det föreslås också att regeringen skall besluta om vad som skall&lt;br&gt;krävas av ansökningarnas innehåll och handläggningen av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden föreslås få något utökade befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen lämnas förslag som innebär att samlingar skall kunna&lt;br&gt;tillskjutas ett fideikommissaktiebolag utan reavinstbeskattning och att ett&lt;br&gt;sådant bolag reavinstbeskattas när det avyttrar fastigheter eller samlingar&lt;br&gt;samt att aktieägaren reavinstbeskattas när denne säljer aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:583) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckling av fideikommiss...............................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m....................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m...............................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat&lt;br&gt;land inom Europeiska unionen.........................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturmiljöverksamhetens mål och inriktning................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturmiljöns tvärsektoriella hantering samt internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete..........................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Målen för kulturmiljöarbetet.............................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av fortsatt utredning..............................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ortnamn...........................................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En regel om hänsyn för ortnamn......................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av beslut i fom- och byggnadsminnesärenden.........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut i fomminnesärenden överklagas hos allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstol..........................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;By ggnadsminnen.............................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsplikt under pågående&amp;nbsp;handläggning...............39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsens möjlighet att utfärda förelägganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgas.............................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt................................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utförsel av kulturföremål ur landet.................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grunderna för bestämmelserna.........................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemyndigande för regeringen..........................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F öremålskategorier...........................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från tillståndsplikten.........................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndsprövningen........................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande....................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt................................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor rörande fideikommiss..........................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlängning av fideikommiss, m.m..................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fideikommissnämndens uppgifter m.m............................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning vid tillskjutande av egendom till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fideikommissaktiebolag....................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arvsskatt vid avveckling av fideikommiss.......................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Kyrkstäder.......................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyddet för kyrkstäder......................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphävande av kungliga skrivelser..................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser....................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:583) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckling av fideikommiss.............................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m..................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m.............................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat&lt;br&gt;land inom Europeiska unionen.........................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandena Skyddet av kulturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:128) och delbetänkandet Kulturegendomar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturföremål (SOU 1995:128) samt promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefulla samlingar i fideikommiss..........77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Delar av Kulturarvsutredningens författningsförslag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Skyddet av kulturmiljön (SOU 1996:128) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Delar av Kulturarvsutredningens författningsförslag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Kulturegendomar och kulturföremål (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:128)..............................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Författningsförslag i promemorian Kulturhistoriskt värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fulla samlingar i fideikommiss...........................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddet av kulturmiljön......................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturegendomar och kulturföremål...................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Remissinstanser som yttrat sig över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefulla samlingar i fideikommiss........117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag..............................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Lagrådets yttrande..............................................................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6&amp;nbsp;maj&amp;nbsp;1999...........136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av&lt;br&gt;fideikommissbo, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen föreslår om målen for&lt;br&gt;kulturmiljöarbetet (avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:583) om&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:583) om avveckling av&lt;br&gt;fideikommiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 32 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6, 16, 17, 19, 28, 30, 31, 34, 37 och 38 §§ ordet ”Konungen” i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 16 och 17 §§ ordet ”kronan” skall bytas ut mot ”staten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 18 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av fideikommiss skall ske under medverkan av en&lt;br&gt;särskild nämnd, fideikommissnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden skall&lt;br&gt;utreda frågor som avses i 6, 16, 17&lt;br&gt;och 38 §§ samt till Konungen göra&lt;br&gt;de framställningar, som föranledas&lt;br&gt;av utredningen. Vidare skall&lt;br&gt;nämnden främja avvecklingen&lt;br&gt;genom rådgivande och vägledande&lt;br&gt;verksamhet samt meddela beslut,&lt;br&gt;som enligt vad nedan stadgas&lt;br&gt;ankommer på nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden skall&lt;br&gt;utreda frågor som avses i 6, 16, 17&lt;br&gt;och 38 §§ samt hos regeringen&lt;br&gt;göra de framställningar, som&lt;br&gt;föranleds av utredningen. Vidare&lt;br&gt;skall nämnden genom rådgivning&lt;br&gt;och på annat sätt verka för att&lt;br&gt;lagens syften fullföljs samt&lt;br&gt;meddela beslut, som enligt vad&lt;br&gt;nedan stadgas ankommer på&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 2 a-2 g §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fideikommissfastighet&lt;br&gt;överföres till ett aktiebolag genom&lt;br&gt;tillskott i samband med aktieteck-&lt;br&gt;ning, skall följande iakttagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;skall icke anses uppkomma genom&lt;br&gt;överföringen och ej heller om bo-&lt;br&gt;laget avyttrar fastigheten eller&lt;br&gt;den, söm erhållit aktie i bolaget&lt;br&gt;vid avvecklingen av fideikommiss,&lt;br&gt;avyttrar aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen skall icke med-&lt;br&gt;föra, att fideikommissinnehavare&lt;br&gt;vid tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i förordningen den 27 mars 1954&lt;br&gt;(nr 142) om taxering för inkomst&lt;br&gt;av medel, som insatts å skogs-&lt;br&gt;konto, skall anses hava överlåtit&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter därom gjord framställning&lt;br&gt;äger fideikommiss eller fideikom-&lt;br&gt;missbo erhålla befrielse från be-&lt;br&gt;skattning av sådan intäkt av&lt;br&gt;skogsbruk och av jordstycknings-&lt;br&gt;rörelse, som må föranledas av&lt;br&gt;överföringen. Vid befrielse från&lt;br&gt;beskattning av intäkt av skogsbruk&lt;br&gt;skall bolaget övertaga det för fi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fideikommissfastighet&lt;br&gt;överförs till ett aktiebolag genom&lt;br&gt;tillskott i samband med aktieteck-&lt;br&gt;ning, skall skattepliktig realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust inte anses uppkomma&lt;br&gt;genom överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § I fall som avses i 2 § har&lt;br&gt;en fideikommissinnehavare eller&lt;br&gt;ett fideikommissbo rätt att efter&lt;br&gt;anmälan undantas från&lt;br&gt;beskattning för sådan intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet som hänför sig&lt;br&gt;till skogsbruk eller tomtrörelse&lt;br&gt;och som föranleds av överför-&lt;br&gt;ingen. Därvid gäller i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;lagens rubrik 1986:1294&lt;br&gt;5 § 1990:352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deikommisset eller fideikommiss-&lt;br&gt;boet vid överföringen gällande&lt;br&gt;ingångsvärdet och det för fidei-&lt;br&gt;kommisset eller boet gällande in-&lt;br&gt;gående virkesförrådet for skogen.&lt;br&gt;Vid befrielse från beskattning av&lt;br&gt;intäkt av jordstyökningsrörelse&lt;br&gt;skall bolagets anskaffningsvärde&lt;br&gt;for fastighet eller del av fastighet,&lt;br&gt;som vid överföringen ingår i&lt;br&gt;jordstyökningsrörelsen, anses mot-&lt;br&gt;svara det i beskattningshänseende&lt;br&gt;gällande värdet av sådan fastighet&lt;br&gt;eller fastighetsdel hos fideikom-&lt;br&gt;misset eller fideikommisboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter därom av fideikommssin-&lt;br&gt;nehavare eller fideikommissbo&lt;br&gt;gjord framställning äger bolaget&lt;br&gt;åtnjuta de värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;för täckdikningsanläggningar och&lt;br&gt;skogsvägar å fastigheten som&lt;br&gt;skulle hava tillkommit fideikom-&lt;br&gt;misset, fideikommissinnehavaren&lt;br&gt;eller fideikommissboet om fastig-&lt;br&gt;heten icke överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsbruk att aktiebolaget skall&lt;br&gt;överta det ingångsvärde som gäller&lt;br&gt;för fideikommisset eller&lt;br&gt;fideikommissboet. I fråga om&lt;br&gt;tomtrörelse gäller att bolagets&lt;br&gt;anskaffningsvärde för en fastighet&lt;br&gt;eller en del av fastighet som vid&lt;br&gt;överföringen ingår i tomtrörelsen&lt;br&gt;anses motsvara det skattemässiga&lt;br&gt;värdet av en sådan fastighet eller&lt;br&gt;fastighetsdel hos fideikommisset&lt;br&gt;eller fideikommissboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b § Efter anmälan av fidei-&lt;br&gt;kommissinnehavaren eller fidei-&lt;br&gt;kommissboet inträder i fall som&lt;br&gt;avses i 2 &amp;nbsp;§ aktiebolaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtarens skattemässiga situa-&lt;br&gt;tion i fråga om värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag för täckdikningsanlägg-&lt;br&gt;ningar och skogsvägar på fastig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samling som avses i 17 §&lt;br&gt;lagen (1963:583) om avveckling&lt;br&gt;av fideikommiss överförs till ett&lt;br&gt;aktiebolag genom tillskott i sam-&lt;br&gt;band med aktieteckning, skall&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust inte&lt;br&gt;anses uppkomma genom överför-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet eller en tillgång&lt;br&gt;som ingår i en samling som avses i&lt;br&gt;17 &amp;nbsp;§ lagen (1963:583) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckling av fideikommiss efter&lt;br&gt;utgången av år 1999 har överförts&lt;br&gt;till ett aktiebolag genom tillskott i&lt;br&gt;samband med aktieteckning, skall&lt;br&gt;bolagets anskaffningsvärde för&lt;br&gt;egendomen anses motsvara&lt;br&gt;tillgångens skattemässiga värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tidpunkten för överföringen. Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattemässigt värde avses i&lt;br&gt;denna lag vad som följer av 9 §&lt;br&gt;lagen (1998:1600) om beskattning&lt;br&gt;vid överlåtelser till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 f §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföring av en närings-&lt;br&gt;fastighet enligt 2 § tillämpas inte&lt;br&gt;bestämmelserna om återföring av&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag m.m. i&lt;br&gt;punkt 4 andra stycket och punkt 5&lt;br&gt;anvisningarna till 22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2g§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i 2 eller 2 c&lt;br&gt;§ en överföring av en fideikom-&lt;br&gt;missfastighet eller en samling som&lt;br&gt;avses i 17 § lagen (1963:583) om&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss gjorts&lt;br&gt;efter utgången av år 1999 skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktie som&lt;br&gt;förvärvas i samband med över-&lt;br&gt;föringen anses motsvara den&lt;br&gt;överförda fastighetens respektive&lt;br&gt;samlingens marknadsvärde vid&lt;br&gt;den tidpunkten, fördelat på de&lt;br&gt;aktier som då förvärvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas på överför-&lt;br&gt;ingar och avyttringar som sker efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om en fideikommissfastighet överförts till ett aktiebolag före ut-&lt;br&gt;gången av år 1999 och bolaget avyttrar fastigheten skall bolagets an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för tillgången anses motsvara fastighetens marknads-&lt;br&gt;värde den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en fideikommissfastighet överförts till ett aktiebolag före ut-&lt;br&gt;gången av år 1999 och en aktie som förvärvats i samband med&lt;br&gt;överföringen avyttras skall anskaffningsvärdet för aktien anses motsvara&lt;br&gt;dess marknadsvärde den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 4-6, 8, 12 och 14 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 3 och 10 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 2, 3, 10, 11, 14, 15 och 18 §§ ordet&lt;br&gt;”skyddsföreskrifter” i olika böjningsformer skall bytas ut mot&lt;br&gt;”skyddsbestämmelser” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 11 och 13 §§ skall betecknas 5 kap. 12 och 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 24 §, 3 kap. 6, 16, 17 och 19 §§ samt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1, 3, 7, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 5 kap. 8 § skall sättas närmast före 5 kap.&lt;br&gt;7§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap 4 §, 5 kap. 11&lt;br&gt;och 13 §§ samt närmast före 1 kap. 4 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser I denna lag finns bestämmelser&lt;br&gt;om fornminnen, byggnadsminnen om ortnamn, fornminnen, bygg-&lt;br&gt;och kyrkliga kulturminnen samt om nadsminnen och kyrkliga&lt;br&gt;utförsel av kulturföremål ur landet, kulturminnen samt om utförsel och&lt;br&gt;återlämnande av kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i&lt;br&gt;landet. Riksantikvarieämbetet far överklaga beslut av domstol eller annan&lt;br&gt;myndighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God ortnamnssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid statlig och kommunal verk-&lt;br&gt;samhet skall god ortnamnssed&lt;br&gt;iakttas. Detta innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hävdvunna ortnamn inte ändras&lt;br&gt;utan starka skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ortnamn i övrigt stavas enligt&lt;br&gt;vedertagna regler för språkriktig-&lt;br&gt;het, om inte hävdvunna stavnings-&lt;br&gt;former talar för annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— påverkan på hävdvunna namn&lt;br&gt;beaktas vid nybildning av ortnamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— svenska, samiska och finska&lt;br&gt;namn så långt möjligt används&lt;br&gt;samtidigt på kartor samt vid&lt;br&gt;skyltning och övrig utmärkning i&lt;br&gt;flerspråkiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn som godkänts för offentlig&lt;br&gt;kartproduktion skall även i andra&lt;br&gt;sammanhang användas i sin&lt;br&gt;godkända form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställelse av gränserna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett fornlämnningsområde enligt&lt;br&gt;2§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilda ordningsföreskrifter&lt;br&gt;enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fridlysning enligt 9 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillstånd att medföra och an-&lt;br&gt;vända metallsökare enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;enligt 16 § överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i övrigt enligt detta kapi-&lt;br&gt;tel av länsstyrelsen eller Riksan-&lt;br&gt;tikvarieämbetet får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen, om inte annat följer av&lt;br&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far överklaga länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket,&lt;br&gt;9 § första-ljärde styckena och 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;eller länsstyrelsen enligt detta ka-&lt;br&gt;pitel överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket eller 25 §.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;enligt 17 § överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad kan antas&lt;br&gt;komma i fråga som byggnads-&lt;br&gt;minne, far länsstyrelsen, utan att&lt;br&gt;fråga väckts om byggnadsminnes-&lt;br&gt;förklaring, förordna att anmälan&lt;br&gt;till länsstyrelsen skall göras, innan&lt;br&gt;byggnaden rivs eller ändras på ett&lt;br&gt;sätt som väsentligt minskar dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad kan antas&lt;br&gt;komma i fråga som byggnads-&lt;br&gt;minne får länsstyrelsen förordna&lt;br&gt;att anmälan till länsstyrelsen skall&lt;br&gt;göras innan byggnaden rivs eller&lt;br&gt;ändras på ett sätt som väsentligt&lt;br&gt;minskar dess kulturhistoriska&lt;br&gt;värde (anmälningsplikt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturhistoriska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom en må-&lt;br&gt;nad från det anmälningen kom in&lt;br&gt;dit avgöra om den skall ta upp&lt;br&gt;fråga om byggnadsminnesförkla-&lt;br&gt;ring av den berörda byggnaden.&lt;br&gt;Under denna frist far den anmälda&lt;br&gt;åtgärden inte vidtas utan att läns-&lt;br&gt;styrelsen har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom en må-&lt;br&gt;nad från det anmälan kom in dit&lt;br&gt;avgöra om den anmälda åtgärden&lt;br&gt;skall få vidtas eller förbjudas en-&lt;br&gt;ligt 5 §. Under denna tid får den&lt;br&gt;anmälda åtgärden inte vidtas utan&lt;br&gt;att länsstyrelsen har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett byggnads-&lt;br&gt;minne försummar det som åligger&lt;br&gt;honom enligt skyddsföreskrifterna,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förelägga honom&lt;br&gt;att inom viss skälig tid vidta nöd-&lt;br&gt;vändiga åtgärder. Föreläggandet&lt;br&gt;får inte omfatta åtgärder som med&lt;br&gt;hänsyn till byggnadens använd-&lt;br&gt;ning och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt är oskäligt betungande. Om&lt;br&gt;föreläggandet inte följs, får läns-&lt;br&gt;styrelsen utföra åtgärderna på&lt;br&gt;ägarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett byggnadsminne har&lt;br&gt;ändrats i strid mot meddelade&lt;br&gt;skyddsföreskrifter, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen förelägga ägaren att återställa&lt;br&gt;ändringen om det är möjligt. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får förelägga den&lt;br&gt;som är ansvarig för förvaltningen&lt;br&gt;av ett byggnadsminne att vidta&lt;br&gt;rättelse eller avbryta pågående&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa efter-&lt;br&gt;levnaden av skyddsbestämmelser&lt;br&gt;och beslut enligt detta kapitel. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket får länsstyrelsen i stället&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten be-&lt;br&gt;gära särskild handräckning enligt&lt;br&gt;lagen (1990:746) om betalningsfö-&lt;br&gt;reläggande och handräckning mot&lt;br&gt;den som ansvarar för förvalt-&lt;br&gt;ningen av ett byggnadsminne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en länsstyrelse har&lt;br&gt;meddelat ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud mot någon i egenskap av&lt;br&gt;ägare till en fastighet,&lt;br&gt;tomträttshavare eller ägare till en&lt;br&gt;byggnad på mark som tillhör&lt;br&gt;någon annan, får länsstyrelsen&lt;br&gt;sända &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beslutet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken. År föreläggandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1425.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;meddela särskild handräckning för&lt;br&gt;att avbryta pågående förstörelse&lt;br&gt;av ett byggnadsminne eller för att&lt;br&gt;återställa det. Även i annat fall får&lt;br&gt;handräckning beslutas, om det&lt;br&gt;behövs för att bestämmelse i detta&lt;br&gt;kapitel skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning får&lt;br&gt;göras av länsstyrelsen. I fråga om&lt;br&gt;sådan handräckning finns be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och hand-&lt;br&gt;räckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenat med löpande vite, skall Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;även detta antecknas. Den som&lt;br&gt;senast sökt lagfart eller&lt;br&gt;inskrivning av förvärv av tomträtt&lt;br&gt;skall, om den sökande inte är&lt;br&gt;föreläggandets eller förbudets&lt;br&gt;adressat, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten genast i&lt;br&gt;rekommenderat brev underrättas&lt;br&gt;om anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anteckning gjorts, gäller&lt;br&gt;föreläggandet eller förbudet mot&lt;br&gt;ny ägare av egendomen. Har den&lt;br&gt;nya ägaren förvärvat egendomen&lt;br&gt;genom köp, byte eller gåva och&lt;br&gt;utgör egendomen fastighet eller&lt;br&gt;tomträtt, gäller även löpande vite&lt;br&gt;mot den nya ägaren räknat från&lt;br&gt;tidpunkten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsövergången. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vite gäller inte mot en ny ägare av&lt;br&gt;egendomen, men länsstyrelsen får&lt;br&gt;sätta ut nytt vite för den ägaren.&lt;br&gt;Löpande vite som avser en viss&lt;br&gt;period får tas ut endast av den&lt;br&gt;som var ägare vid periodens&lt;br&gt;början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett antecknat föreläggande&lt;br&gt;eller förbud upphävts genom ett&lt;br&gt;beslut som vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;har den åtgärd som avses med&lt;br&gt;föreläggandet vidtagits eller har&lt;br&gt;ändamålet med föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet förlorat sin betydelse,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen så snart den&lt;br&gt;fått vetskap om förhållandet&lt;br&gt;anmäla &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;detta&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;borttagande av anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnadsminnesförklaring&lt;br&gt;enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyddsföreskrifter enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen enligt&lt;br&gt;detta kapitel överklagas hos&lt;br&gt;allmän &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud mot åtgärder enligt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anmälningsplikt enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. deposition enligt 12 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillstånd eller villkor för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. jämkning av skyddsföreskrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter eller hävande av byggnadsmin-&lt;br&gt;nesförklaring enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dokumentation enligt 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. föreläggande enligt 16 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. föreläggande enligt 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att inte förklara en byggnad för byggnadsminne&lt;br&gt;far överklagas endast av Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre svenska och utländska&lt;br&gt;kulturföremål som anges i detta&lt;br&gt;kapitel och som är av stor bety-&lt;br&gt;delse för det nationella kulturar-&lt;br&gt;vet, får inte föras ut ur landet utan&lt;br&gt;särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill föra ut ett kultur-&lt;br&gt;föremål ur landet skall ha till-&lt;br&gt;stånd till utförseln, om föremålet&lt;br&gt;är av det slag som anges i 4 och 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre svenska och utländska&lt;br&gt;kulturföremål som kan vara av&lt;br&gt;stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet, får inte föras ut ur&lt;br&gt;landet utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vilka kulturföremål&lt;br&gt;som inte får föras ut ur landet&lt;br&gt;utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kulturföremål får föras ut ur&lt;br&gt;landet utan tillstånd, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålets ägare flyttar från&lt;br&gt;Sverige för att bosätta sig i annat&lt;br&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föremålet genom arv, testa-&lt;br&gt;mente eller bodelning har förvär-&lt;br&gt;vats av en enskild person som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till utförsel&lt;br&gt;skall prövas av Kungl. biblioteket,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Riksarkivet, Statens konstmuseer&lt;br&gt;eller Stiftelsen Nordiska museet&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheter) enligt den&lt;br&gt;fördelning som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatt i annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet förs ut ur landet av&lt;br&gt;en offentlig institution här i landet&lt;br&gt;eller en institution som får bidrag&lt;br&gt;av stat, kommun eller landstings-&lt;br&gt;kommun och det skall föras till-&lt;br&gt;baka till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föremålet förs ut av en en-&lt;br&gt;skild person för att användas i&lt;br&gt;samband med offentlig kultur-&lt;br&gt;verksamhet och det skall föras&lt;br&gt;tillbaka till Sverige eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föremålet är tillfälligt inlånat&lt;br&gt;från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningarna skall ges in till&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;ansökningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till utförsel&lt;br&gt;skall prövas av kungl. biblioteket,&lt;br&gt;riksantikvarieämbetet, riksarkivet,&lt;br&gt;statens konstmuseer eller Stiftel-&lt;br&gt;sen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nordiska&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(tillståndsmyndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje slag av föremål som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§ föreskriver re-&lt;br&gt;geringen vilken tillståndsmyndig-&lt;br&gt;het som skall pröva ansökan om&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker tillstånd skall&lt;br&gt;på begäran av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten ställa föremålet till myndig-&lt;br&gt;hetens förfogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd skall ges&lt;br&gt;in till Riksantikvarieämbetet. Om&lt;br&gt;det med stöd av 9 § har föreskri-&lt;br&gt;vits att ansökningen skall prövas&lt;br&gt;av annan tillståndsmyndighet,&lt;br&gt;skall ansökningen överlämnas till&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel skall ges,&lt;br&gt;om föremålet inte är av stor bety-&lt;br&gt;delse för det nationella kulturar-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett föremål är av stor&lt;br&gt;betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet skall tillstånd till ut-&lt;br&gt;försel ges om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren flyttar från Sverige&lt;br&gt;för att bosätta sig i ett annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föremålet genom arv, testa-&lt;br&gt;mente eller bodelning har förvär-&lt;br&gt;vats av en enskild person som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatt i annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet förs ut ur landet&lt;br&gt;av en offentlig institution här i&lt;br&gt;landet eller en institution som får&lt;br&gt;bidrag av stat, kommun eller&lt;br&gt;landstingskommun och det skall&lt;br&gt;föras tillbaka till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föremålet förs ut av en en-&lt;br&gt;skild person for att användas i&lt;br&gt;samband med offentlig kultur-&lt;br&gt;verksamhet och det skall föras&lt;br&gt;tillbaka till Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föremålet tillfälligt är i lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å ven om ett föremål är av stor&lt;br&gt;betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet får tillstånd till utför-&lt;br&gt;sel ges om föremålet förvärvats&lt;br&gt;av en institution i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till utförsel gäller i&lt;br&gt;ett år från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om tillstånd till utförsel av kulturföremål som har meddelats&lt;br&gt;innan denna lag trätt i kraft gäller inte efter utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land&lt;br&gt;inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1998:397) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot&lt;br&gt;vissa dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller nit-&lt;br&gt;handskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8. kulturföremål som avses i 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om kap. lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;kulturminnen m.m., &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;minnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738),&lt;br&gt;teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av ålders-&lt;br&gt;gränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom förekommer,&lt;br&gt;att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för&lt;br&gt;människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller&lt;br&gt;felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i öv-&lt;br&gt;rigt gäller för införseln inte är uppfyllda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I juni 1994 bemyndigades chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare med uppgift att utreda vissa frågor om kulturminnes-&lt;br&gt;skydd m.m. (dir. 1994:57). Utredningen antog namnet Kulturarvsutred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade i december 1995 delbetänkandet&lt;br&gt;Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128) och i september&lt;br&gt;1996 slutbetänkandet Skyddet av kulturmiljön (SOU 1996:128). En&lt;br&gt;sammanfattning av delbetänkandet och slutbetänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandlingen har beredning fortsatt i Regeringskansliet.&lt;br&gt;Arbetet redovisades i november 1998 i promemorian Kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla samlingar i fideikommiss. En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen har föreslagit förändringar av normgivnings-&lt;br&gt;reglema i regeringsformen. Detta är en fråga som har stor principiell&lt;br&gt;betydelse. Den kräver enligt regeringens mening en djupare analys än&lt;br&gt;som varit möjlig inom ramen for detta lagstiftningsarbete. Frågan bör&lt;br&gt;övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av utredningens lagförslag som behandlas i denna proposition&lt;br&gt;finns i bilaga 2 och 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena och promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissinstanserna är förtecknade i bilaga 5, &amp;nbsp;6 respektive 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställningar finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr&lt;br&gt;Kul999/1289/Ka). Vidare har Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna&lt;br&gt;i Kalmar och Gävleborgs län givits tillfälle att lämna synpunkter på&lt;br&gt;avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 april 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat ett antal synpunkter på utformningen av&lt;br&gt;lagförslagen. Synpunkterna är främst av redaktionell art men avser i vissa&lt;br&gt;fall sakfrågorna. Regeringen har i stor utsträckning följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Regeringen återkommer i avsnitt 7.3 och 8.5 samt i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag har ett avsnitt lagts till&lt;br&gt;(avsnitt 4). Vidare har vissa språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kulturmiljöverksamhetens mål och inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1998 stod den svenska regeringen värd för den&lt;br&gt;mellanstatliga Unescokonferensen om kultur och utveckling, The Power&lt;br&gt;of Culture. Vid konferensen, som grundade sig på den av FN:s&lt;br&gt;världskommission för kultur och utveckling utarbetade rapporten ”Vår&lt;br&gt;skapande mångfald”, antog de ansvariga ministrarna en handlingsplan&lt;br&gt;med namnet ”Kulturpolitik för utveckling” (Svenska Unescorådets&lt;br&gt;skriftserie nr 3, 1998). Handlingsplanen slår fast att en hållbar utveckling&lt;br&gt;och en vital kultur är ömsesidigt beroende av varandra, dvs. att all politik&lt;br&gt;för utveckling i grunden måste vara lyhörd för kulturen själv. All&lt;br&gt;kulturpolitik bör beakta alla de faktorer som formar kulturlivet, dvs.&lt;br&gt;skapandet, bevarandet av kulturarvet och kulturens tillgänglighet. Därför&lt;br&gt;enades medlemsländernas delegationer om att det är angeläget att stärka&lt;br&gt;politiken för att skydda och berika kulturarvet - såväl det materiella som&lt;br&gt;det immateriella. Man enades också om - i linje med den&lt;br&gt;kulturarvspolitik Sverige driver - att den traditionella definitionen av&lt;br&gt;kulturarvet måste omprövas till att innefatta alla naturens och kulturens&lt;br&gt;resurser som ärvs eller nyskapas, samt att planer, program och politik för&lt;br&gt;städers och landsdelars utveckling måste innefatta och säkerställa&lt;br&gt;skyddet av kulturellt värdefulla byggnader, platser, sammanhållna&lt;br&gt;miljöer och landskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Kulturmiljövård (1987/88:104) anförde regeringen&lt;br&gt;bl.a. att skyddet och vården av vår byggda och odlade miljö är en viktig&lt;br&gt;nationell angelägenhet. Detta slogs också fast i en inledande bestämmelse&lt;br&gt;i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) som&lt;br&gt;följde propositionen. I samma bestämmelse klargörs också att ansvaret&lt;br&gt;för kulturmiljön delas av alla och såväl enskilda som myndigheter skall&lt;br&gt;visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Betydelsen av att&lt;br&gt;upprätthålla det synsätt som den inledande bestämmelsen ger uttryck för&lt;br&gt;har inte minskat sedan den infördes. Snarare har dess betydelse ökat inför&lt;br&gt;trycket av en fortsatt snabb samhällsomvandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer skapat och hur vi&lt;br&gt;uppfattar, tolkar och för det vidare. Varje tid bildar sig således, vilket&lt;br&gt;också framhölls i propositionen, en egen uppfattning om det kulturella&lt;br&gt;arvets innehåll och betydelse och om vilka delar av det som är särskilt&lt;br&gt;värdefulla och angelägna att ta vara på och utveckla. Vidare framhöll&lt;br&gt;regeringen behovet av en bred kulturminnesvård som omfattar såväl&lt;br&gt;enskilda monument som kulturmiljön som sådan och att detta borde&lt;br&gt;föranleda att verksamheten integreras med annan miljöplanering. För att&lt;br&gt;också befasta att verksamheten inte bara gällde kulturarvets specifikt&lt;br&gt;ålderdomliga delar valde regeringen att i fortsättningen använda uttrycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturmiljövård som en sammanfattande benämning for vården av den av&lt;br&gt;människan skapade miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bevara och bruka kulturarvet är ett av riksdagen fastlagt nationellt&lt;br&gt;mål för kulturpolitiken. Propositionen Kulturpolitik (1996/97:3) där detta&lt;br&gt;fördes fram markerar en betydelsefull utveckling av kulturpolitiken. Här&lt;br&gt;anlades ett samlat perspektiv på de kulturverksamheter for vilka&lt;br&gt;omsorgen om kulturarvet är en huvuduppgift och där särskilt&lt;br&gt;kulturmiljöorganisationen, övrigt museiväsende och arkiven har ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar. Samtidigt underströk regeringen att kulturarvet&lt;br&gt;speglar samhället och människors historia i en mångfald av&lt;br&gt;uttrycksformer och spår. Det är då inte fråga endast om fornminnen och&lt;br&gt;byggd miljö utan även den av människan utnyttjade och påverkade&lt;br&gt;naturen. Även rena naturformer kan bli en del av kulturarvet, genom&lt;br&gt;människans namngivning, klassificering och insamling. Alla människor&lt;br&gt;har del i tillkomsten av kulturarvet oavsett kön, ålder, härkomst, social&lt;br&gt;ställning, utbildning, talang eller sysselsättning. Kulturarvet är både det&lt;br&gt;materiella och det immateriella, det skolat konstnärliga och det folkliga,&lt;br&gt;det unika och det vanliga. Det bevaras i institutioner som arkiv, bibliotek&lt;br&gt;och museer och i utvalda kulturmiljöer, men det finns också runtom oss i&lt;br&gt;vardagslandskapet, i hemmen och på arbetsplatserna. Regeringen&lt;br&gt;underströk också att kulturmiljön är en del av våra samlade resurser, vår&lt;br&gt;miljö i dess vidaste bemärkelse, som måste förvaltas på ett långsiktigt&lt;br&gt;och hållbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i linje med detta synsätt att sambandet mellan kulturarvets&lt;br&gt;materiella och immateriella delar betonas. Det har därför varit naturligt&lt;br&gt;for regeringen att i olika sammanhang återkomma till vikten av samband&lt;br&gt;och samspel mellan de s.k. kulturarvsinstitutionema, t.ex. i arbetet med&lt;br&gt;att framhäva kulturarvets betydelse for demokratin och i insatserna för&lt;br&gt;industrisamhällets kulturarv. Det är inte minst i det sistnämnda fallet som&lt;br&gt;den byggda miljön, traditioner och levnadsskick, historiskt&lt;br&gt;dokumenterade händelser, föremål och produktionsprocesser kan ges en&lt;br&gt;bättre förståelse utifrån en beskrivning och analys som utgår från ett&lt;br&gt;samlat kulturarvsperspektiv. Det är bl.a. en sådan behandling som&lt;br&gt;regeringens särskilda satsning på industrisamhällets kulturarv syftar till&lt;br&gt;(prop. 1997/98:1, utg. omr. 17, prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, dir.&lt;br&gt;1998:43, SOU 1999:18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och länsmuseerna har det&lt;br&gt;breddade perspektivet inneburit ökade krav på fördjupning, men också&lt;br&gt;nya möjligheter att se och utveckla sambanden mellan det yttre&lt;br&gt;kulturmiljöarbetet och den kulturhistoriska museiverksamheten i övrigt&lt;br&gt;samt en strävan efter integration över tidigare sektors gränser inom&lt;br&gt;kulturområdet. Riksantikvarieämbetets uppdrag som central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet for kulturmiljöfrågor kvarstår oförändrat men har&lt;br&gt;i myndighetens instruktion kompletterats med ett ansvar for kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll därför i propositionen Kulturpolitik (1996/97:3)&lt;br&gt;att det i den praktiska hanteringen av vår gemensamma miljö är av&lt;br&gt;särskild vikt att olika sektorer och synsätt samverkar till gagn for en&lt;br&gt;långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön,&lt;br&gt;samt att målen for kulturmiljöarbetet borde kompletteras med en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning. I propositionen framhöll regeringen också kulturens betydelse&lt;br&gt;för den demokratiska utvecklingen samt vikten av samarbete över&lt;br&gt;nationsgränserna och att Sverige även är berett att göra insatser i andra&lt;br&gt;länder där kulturarvet hotas av katastrofer. Regeringen återkommer nu&lt;br&gt;med målformuleringar som svarar mot dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsbegrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvet kan sägas utgöras av de traditioner och värden som vi&lt;br&gt;medvetet eller omedvetet övertar från tidigare generationer. Det är både&lt;br&gt;materiellt och immateriellt. Dess innehåll är öppet och dynamiskt och&lt;br&gt;påverkas ständigt av tidsmässigt och socialt skiftande värderingar. Det&lt;br&gt;inbegriper sådant som enskilda kulturminnen, kulturmiljöer, konstnärliga&lt;br&gt;verk, myter och bruk - faktorer som vittnar om människans villkor i olika&lt;br&gt;tider och civilisationer. Kulturmiljön kan beskrivas som det samlade&lt;br&gt;uttrycket för människans materiella och immateriella påverkan på den&lt;br&gt;omgivande miljön. Kulturmiljöer är områden där det finns historiskt och&lt;br&gt;geografiskt samband betingat av den mänskliga påverkan och prägling&lt;br&gt;som utformat eller bidragit till att utforma platsen eller på annat sätt ge&lt;br&gt;den en mening. Kulturmiljöarbete eller kulturmiljöverksamhet är den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs för att främja kulturmiljöns värden. Det&lt;br&gt;innefattar således såväl vård och levandegörande som nyttjande, dvs&lt;br&gt;sådana aktiviteter som syftar till att kulturmiljövärdena tas till vara och&lt;br&gt;integreras i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Kulturmiljöns tvärsektoriella hantering samt&lt;br&gt;internationellt samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En rad betydelsefulla insatser har gjorts&lt;br&gt;under senare år för att utveckla ansvaret för miljöns kulturvärden&lt;br&gt;inom olika sektorer i samhället. Arbetet med att utveckla det&lt;br&gt;tvärsektoriella ansvaret för kulturmiljön bör fortsätta samt fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens bedömning: Kulturmiljön - och därmed också&lt;br&gt;förutsättningarna för kulturmiljöarbetet - påverkas ständigt av&lt;br&gt;förändringar i omvärlden. En följd av detta förhållande är att&lt;br&gt;kulturmiljön i hög grad påverkas av utvecklingen inom en rad andra&lt;br&gt;politikområden än kulturpolitiken. Regeringen har sedan propositionen&lt;br&gt;Kulturpolitik (1996/97:3) beslutades genom en rad initiativ ytterligare&lt;br&gt;strukit under och utvecklat kulturmiljöns betydelse som en viktig del av&lt;br&gt;arbetet inom olika politikområden. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;angeläget att fortsätta arbetet med att utveckla det tvärsektoriella ansvaret&lt;br&gt;för kulturmiljön. Ett sådant vidgat ansvar för att ta till vara miljöns&lt;br&gt;kulturvärden i andra sektorer i samhället utgår ytterst från&lt;br&gt;kulturminneslagens inledande bestämmelse att det är en nationell&lt;br&gt;angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö och att ansvaret för&lt;br&gt;detta delas av alla (1 kap. 1 §). Nedan görs en sammanfattning av de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senaste årens viktigare beslut av betydelse för kulturmiljön inom&lt;br&gt;huvudsakligen andra politikområden. Vidare görs en kort&lt;br&gt;sammanfattning av det internationella samarbetet inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitektur, formgivning och design&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Framtidsformer (1997/98:117) redovisades för första&lt;br&gt;gången ett nationellt handlingsprogram för arkitektur, formgivning och&lt;br&gt;design. Genom propositionen lades sex mål för statens arbete på dessa&lt;br&gt;områden fast. I detta sammanhang kan särskilt nämnas att&lt;br&gt;kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara&lt;br&gt;och förstärkas, samt att kvalitet och skönhetsaspekter inte skall&lt;br&gt;underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Genom ändringar i&lt;br&gt;väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg&lt;br&gt;förtydligades ansvaret för landskapets estetiska och kulturhistoriska&lt;br&gt;värden hos de myndigheter som ansvarar för de kanske mest storskaliga&lt;br&gt;ingreppen i landskapet. Genom ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) förtydligades förutsättningarna för kommunerna att ta ett&lt;br&gt;större ansvar för arkitektoniska värden och kulturmiljövärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kyrkliga kulturarvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt&lt;br&gt;kulturarv. Detta kulturarv omfattar bl.a. kyrkobyggnader, prästgårdar och&lt;br&gt;andra byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier, begravningsplatser&lt;br&gt;samt kyrkliga arkiv och kyrkomusik. När det gäller vissa kategorier av&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen ställer staten speciella krav i fråga om&lt;br&gt;förvaltningen. I 4 kap. kulturminneslagen finns nämligen särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om skydd för kyrkliga kulturminnen, dvs kyrkobyggnader,&lt;br&gt;kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 2000 kommer relationerna mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan att ändras. De särskilda skyddsbestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen skall gälla även efter relationsändringen. Vidare skall&lt;br&gt;Svenska kyrkan fa viss ersättning från staten för kulturhistoriskt&lt;br&gt;motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena, kyrkoantikvarisk ersättning (se prop. 1998/99:38, bet.&lt;br&gt;1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Fördelningen av ersättningen skall&lt;br&gt;ske genom Svenska kyrkan och beslut om fördelning skall föregås av&lt;br&gt;samråd med myndigheterna inom kulturmiljöområdet. Det skall träffas&lt;br&gt;en överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör&lt;br&gt;de kulturhistoriska värdena inom kyrkan. Vidare kan nämnas att&lt;br&gt;länsstyrelsen skall ha möjlighet att, i likhet med vad som gäller för&lt;br&gt;byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen, förelägga den som är&lt;br&gt;ansvarig för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne att vidta rättelse&lt;br&gt;eller avbryta pågående åtgärder om föreskrifter eller beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lyfter i prop. 1998/99:38 fram betydelsen av samverkan&lt;br&gt;mellan Svenska kyrkan och kulturmiljöområdets myndigheter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;museer i fråga om kulturvärdena inom Svenska kyrkan. Bland annat bör&lt;br&gt;det enligt regeringens bedömning skapas samrådsgrupper för frågor som&lt;br&gt;rör de kyrkliga kulturvärdena. Sådana samrådsgrupper, som bör finnas på&lt;br&gt;central och regional nivå, bör bestå av representanter för de antikvariska&lt;br&gt;myndigheterna och Svenska kyrkan. Regeringen avser att ge&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samverkan med Svenska kyrkan ta&lt;br&gt;fram ett underlag för hur samråds grupperna bör vara sammansatta och&lt;br&gt;vilka uppgifter de bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storstadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor utmaning för en mer jämlik storstadsutveckling är att finna&lt;br&gt;former för att förvalta och utveckla storstadens bebyggelsearv. I&lt;br&gt;propositionen Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-&lt;br&gt;talet (1997/98:165) uppmärksammade regeringen särskilt betydelsen av&lt;br&gt;storstadsregionernas kulturmiljövärden och arkitektoniska värden. En&lt;br&gt;utgångspunkt härvidlag är behovet av att flytta kulturmiljöverksamhetens&lt;br&gt;tidsperspektiv framåt i tiden. Det framstår som angeläget att inte bara den&lt;br&gt;äldre bebyggelsen, utan även efterkrigstidens, inte minst 1960- och 70-&lt;br&gt;talens, bebyggelse uppmärksammas. Elär är förändringstrycket för&lt;br&gt;närvarande kanske som starkast och dessa miljöer ställer nya krav bl.a.&lt;br&gt;på kunskapsunderlag och samverkansformer. I propositionen lyfts vidare&lt;br&gt;storstädernas kulturmiljövärden och arkitektoniska kvaliteter in i&lt;br&gt;diskussionerna kring de allmänna utvecklingsfrågornas koppling till&lt;br&gt;förändringar i den fysiska miljön. Den särskilda satsning på storstädernas&lt;br&gt;kulturmiljövärden och arkitektoniska kvaliteter som redovisades i&lt;br&gt;propositionen har påbörjats och bör bl.a. ge tillgång till fördjupade&lt;br&gt;kunskapsunderlag när det gäller de värden som finns i bebyggelse och&lt;br&gt;kulturmiljöer från vår egen tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårds- och kulturmiljösektorema har viktiga gemensamma&lt;br&gt;intressen i det samlade arbetet för resurshushållning och hållbar&lt;br&gt;utveckling. För att så effektivt som möjligt kunna hävda sina långsiktiga&lt;br&gt;intressen i samhällsplaneringen är det angeläget att de båda sektorerna&lt;br&gt;eftersträvar en samlad miljösyn. I propositionen Svenska miljömål -&lt;br&gt;miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145) lyfts kulturmiljön fram&lt;br&gt;som en central del i en sådan bred miljösyn. För flertalet av de 15 nya&lt;br&gt;miljökvalitetsmål som föreslås i propositionen och som skall uppnås&lt;br&gt;inom en generation skall särskilda delmål för miljöns kulturvärden&lt;br&gt;formuleras. I propositionen läggs grunden för ett system med mål- och&lt;br&gt;resultatstyrning som bl.a. innebär att kulturmiljösektom tar steget in i en&lt;br&gt;ny hantering, som i ökad utsträckning kommer att utgå från en ökad&lt;br&gt;samordning och ett decentraliserat ansvar för hushållningen med natur-&lt;br&gt;och kulturvärden. Av särskild betydelse är således det utökade ansvar för&lt;br&gt;miljöns kulturvärden som bör bäras av andra sektorer i samhället. Som&lt;br&gt;en följd av regeringens proposition har ett 25-tal myndigheter getts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag att bl.a. lämna förslag på sektorsmål för sin verksamhet som&lt;br&gt;utgår från de föreslagna delmålen och således skall tillgodose även&lt;br&gt;kulturvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999 utgör en samordnad,&lt;br&gt;skärpt och breddad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Vad gäller&lt;br&gt;miljöns kulturvärden skall balken tillämpas bl.a. så att värdefulla natur-&lt;br&gt;och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Miljöbalken innehåller också ett&lt;br&gt;helt nytt skyddsinstitut benämnt kulturreservat. Skyddsinstitutet ger&lt;br&gt;länsstyrelser och kommuner möjlighet att inrätta kulturreservat enligt&lt;br&gt;samma principer som gäller för naturreservat då det huvudsakligen är det&lt;br&gt;historiska landskapet och dess kulturvärden som skall skyddas. Men även&lt;br&gt;på andra sätt, bl.a. genom tydligare preciserade krav på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar i anslutning till exploateringsföretag,&lt;br&gt;kommer miljöbalken att påverka möjligheterna att skydda och vårda&lt;br&gt;kulturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling har även drivits genom de&lt;br&gt;lokala investeringsprogrammen för ekologisk omställning och genom&lt;br&gt;den s.k. Kretsloppsmiljarden. Kulturmiljösektom har en viktig roll när&lt;br&gt;det gäller denna omställning. I de lokala investeringsprogrammen finns&lt;br&gt;krav på att insatser inte får ske på bekostnad av kulturmiljövärden och att&lt;br&gt;dessa värden måste hanteras varsamt samt att konsekvenserna för&lt;br&gt;kulturmiljön skall definieras och beskrivas. Därutöver finns möjligheter&lt;br&gt;att erhålla stöd för att genomföra insatser för att ta till vara kulturmiljön&lt;br&gt;och kulturvärdena som ett led i en ökad resurshushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket har sedan tusentals år format och omformat landskapet och&lt;br&gt;därmed satt sin prägel på stora delar av Sverige. Ett levande jordbruk är&lt;br&gt;en förutsättning för att natur- och kulturvärden skall kunna bevaras i&lt;br&gt;odlingslandskapet och utvecklas. Sveriges EU-medlemskap och&lt;br&gt;anslutningen till den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) innebar nya&lt;br&gt;förutsättningar för jordbrukspolitiken och för möjligheten att hävda&lt;br&gt;odlingslandskapets natur- och kulturvärden, bl.a. genom jordbrukets&lt;br&gt;miljöersättningsprogram. Riksdagen har även uttalat att EG:s&lt;br&gt;gemensamma jordbrukspolitik måste förändras mot en ökad&lt;br&gt;miljöanpassning i enlighet med propositionen Riktlinjer för Sveriges&lt;br&gt;arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen&lt;br&gt;(prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). För&lt;br&gt;närvarande pågår arbetet med att ta fram förslag på ett nytt, förbättrat&lt;br&gt;kulturmiljöstöd inom ramen för ett nytt svenskt miljöprogram för&lt;br&gt;jordbruket för perioden 2001-2005. Genom riksdagens beslut i enlighet&lt;br&gt;med propositionen Hållbart fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2, bet.&lt;br&gt;1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116) genomfördes en utbyggnad och&lt;br&gt;förstärkning av jordbrukets miljöersättningsprogram. Nya&lt;br&gt;ersättningsformer för bl.a. bevarande av samiska natur- och kulturmiljöer&lt;br&gt;och för restaurering av slåttermarker har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skogen rymmer ett rikt kulturarv, som många gånger kanske&lt;br&gt;inte är lika känt och uppmärksammat som i t.ex. odlingslandskapet.&lt;br&gt;Under senare år har emellertid kunskaperna om skogens&lt;br&gt;kulturmiljövärden utvecklats samtidigt som intresset och engagemanget&lt;br&gt;för skogens natur- och kulturmiljövärden har ökat. I propositionen&lt;br&gt;Uppföljning av skogspolitiken (1997/98:158) behandlade regeringen&lt;br&gt;särskilt skogens kulturmiljövärden. Härvid betonades bl.a. vikten av en&lt;br&gt;nära samverkan mellan naturvården, kulturmiljöorganisationen och&lt;br&gt;Skogsvårdsorganisationen samt att en sådan samverkan bör komma till&lt;br&gt;uttryck bl.a. i en ökad samordning av olika underlag for&lt;br&gt;bevarandearbetet. Enligt skogspolitikens miljömål skall skogens&lt;br&gt;kulturmiljövärden värnas. Detta mål skall i enlighet med nämnda&lt;br&gt;proposition ligga fast. I det arbete som pågår med att utveckla delmål till&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Levande skogar har kulturmiljöfrågoma getts en&lt;br&gt;framskjuten plats. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av&lt;br&gt;hänsynen till skogens kulturmiljövärden, bl.a. med utgångspunkt i den&lt;br&gt;fortlöpande utvärdering av skogspolitiken som Skogsstyrelsen har i&lt;br&gt;uppdrag att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senare årens utbyggnad av den storskaliga infrastrukturen har&lt;br&gt;inneburit betydande påfrestningar på landskapets natur- och&lt;br&gt;kulturvärden. Det var bl.a. mot denna bakgrund som regeringen i&lt;br&gt;propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter&lt;br&gt;(1996/97:53) angav vissa målsättningar för nya transportanläggningar,&lt;br&gt;t.ex. att nya transportanläggningar bör lokaliseras så att de fungerar i&lt;br&gt;samklang med sin omgivning och utformas med hänsyn till regionala och&lt;br&gt;lokala natur- och kulturvärden. I propositionen Transportpolitik för en&lt;br&gt;hållbar utveckling (1997/98:56) utvecklade regeringen ytterligare&lt;br&gt;betydelsen av hänsyn till natur- och kulturmiljön i samband med&lt;br&gt;infrastrukturutbyggnad och transporter. Genom de nya målen för&lt;br&gt;transportpolitiken lyftes miljöns kulturvärden fram som en av&lt;br&gt;utgångspunkterna för hur infrastrukturutvecklingen skall ske. Regeringen&lt;br&gt;angav bl.a. att transportsystemet så långt möjligt måste utvecklas och&lt;br&gt;utformas på ett sätt som utgår från, samspelar med och bygger vidare på&lt;br&gt;den befintliga natur- och kulturmiljön. Regeringen uttalade också att&lt;br&gt;vissa etappmål bör utvecklas, bl.a. avseende transporternas inverkan på&lt;br&gt;natur-, kultur- och bebyggelsemiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling, tillväxt och sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan kultur, kulturarv och utveckling har under 1990-talet&lt;br&gt;tillmätts en ökad betydelse. I propositionen Regional tillväxt - för arbete&lt;br&gt;och välfärd (1997/98:62) framhölls kulturmiljön som en utgångspunkt&lt;br&gt;för lokal och regional identitet, men också som central för en regions&lt;br&gt;attraktivitet. Denna koppling mellan betydelsen av en rik livsmiljö för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling och tillväxt har i förlängningen självklara ekonomiska Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;konsekvenser. Härtill kommer att insatser av betydelse för&lt;br&gt;kulturmiljöområdet ger nya arbetstillfällen inom skilda samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU:s strukturfondsprogram uppmärksammas kulturen och&lt;br&gt;kulturarvet som en faktor som kan bidra till utveckling i eftersatta&lt;br&gt;områden. Särskilt har insatser inom kulturarvsområdet och för den&lt;br&gt;småskaliga besöksnäringen - kulturturismen - lyfts fram.&lt;br&gt;Sammanställningar visar att omkring 300 miljoner kronor av EU-medel&lt;br&gt;avsattes mellan den 1 november 1997 och 31 oktober 1998 för åtgärder&lt;br&gt;och verksamhet med anknytning till kulturen och kulturarvet. Därtill&lt;br&gt;skall läggas den nationella medfmansieringen som beräknats till omkring&lt;br&gt;430 miljoner kronor för samma period. Kulturarvet och kulturmiljön&lt;br&gt;kommer även i fortsättningen att utgöra en viktig grund för regeringens&lt;br&gt;arbete med de regionala tillväxtavtalen och de kommande strukturfonds-&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt större utsträckning har kulturarvet och kulturmiljön kommit att&lt;br&gt;uppmärksammas i det internationella samarbetet som en utgångspunkt&lt;br&gt;för dialog, samarbete, ömsesidig respekt och förståelse mellan&lt;br&gt;människor. Regeringens internationella arbete inom i första hand EU,&lt;br&gt;Unesco, Europarådet, Östersjösamarbetet och det nordiska samarbetet&lt;br&gt;syftar bl.a. till att uppmärksamma kulturarvets betydelse för en&lt;br&gt;demokratisk samhällsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har antagits ett direktiv (93/7/EEG) som innebär att vissa&lt;br&gt;kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstat under vissa&lt;br&gt;förutsättningar skall återlämnas till den statens territorium. Inom EU har&lt;br&gt;vidare kulturarvsprogrammet Raphael nu börjat verka i full omfattning.&lt;br&gt;Ett avtal upprättades år 1997 med EG-kommissionen om ett svenskt&lt;br&gt;informationskontor på Riksantikvarieämbetet. Erfarenheterna hittills av&lt;br&gt;programmet tyder bl.a. på att svenska institutioner är eftertraktade som&lt;br&gt;samarbetspartners i olika projekt. EG-kommissionen har föreslagit att ett&lt;br&gt;nytt kulturramprogram skall inrättas år 2000-2005 och att&lt;br&gt;Raphaelprogrammet skall uppgå i detta. Kommissionens förslag bereds&lt;br&gt;för närvarande i rådet. Kulturens och kulturarvets betydelse för ökad&lt;br&gt;sysselsättning, regional utveckling och tillväxt har uppmärksammats i ett&lt;br&gt;flertal sammanhang, liksom vikten av att kulturen beaktas inom alla&lt;br&gt;unionens verksamheter i enlighet med artikel 128 (4) i Romfördraget..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Unesco har Sverige bl.a. deltagit aktivt i den nyligen genomförda&lt;br&gt;revideringen av 1954 års Haagkonvention till skydd för kulturegendom i&lt;br&gt;händelse av väpnad konflikt och i beredningen av en eventuell&lt;br&gt;konvention till skydd för det marina kulturarvet. Intresset och&lt;br&gt;engagemanget för objekt som förts upp för skydd enligt 1972 års&lt;br&gt;konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, den s.k.&lt;br&gt;världsarvskonventionen, får bedömas vara betydande. Sverige bevakar&lt;br&gt;vidare inom Unesco frågor som gäller kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet bedriver en omfattande och bred verksamhet inom Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;kulturarvsområdet. Genom normativa instrument såsom konventioner,&lt;br&gt;rekommendationer och resolutioner, men även genom kampanjer samt&lt;br&gt;expertutbyte och expertsamverkan verkar Europarådet för att skydda&lt;br&gt;kulturarvet och kulturmiljön samt utveckla dess betydelse i ett europeiskt&lt;br&gt;perspektiv. Sverige stöder aktivt detta arbete och har bl.a. stått värd för&lt;br&gt;den officiella europeiska invigningen av European heritage days, som är&lt;br&gt;Europarådets årligen återkommande manifestation för kulturarvet, samt&lt;br&gt;ett internationellt seminarium om nedbrytning av kulturarvet genom&lt;br&gt;luftföroreningar och andra liknande faktorer. För närvarande pågår&lt;br&gt;förberedelserna för Europarådets kampanj Europé - a common heritage,&lt;br&gt;som beslutades av regeringscheferna vid deras andra toppmöte i&lt;br&gt;Strasbourg år 1997. Kampanjen skall pågå under perioden september&lt;br&gt;1999 - september 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Östersjösamarbetet har kulturministrarna som en följd av Visby-&lt;br&gt;toppmötet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag till en&lt;br&gt;strategisk handlingsplan för Östersjöregionens gemensamma kulturarv.&lt;br&gt;Kulturmiljön har även uppmärksammats som en resurs och som en&lt;br&gt;utgångspunkt för regional utveckling i samband med regeringens beslut&lt;br&gt;angående den s.k. Östersjömiljarden, där under år 1997 och 1998 två&lt;br&gt;stora byggnadsvårdsprojekt i Polen respektive Estland har beviljats&lt;br&gt;sammanlagt 60 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom biståndsverksamheten har kulturarvet kommit att&lt;br&gt;uppmärksammas som en utgångspunkt och viktig faktor för en&lt;br&gt;demokratisk och hållbar utveckling. Särskilda bidrag har bl.a. lämnats till&lt;br&gt;Stiftelsen Kulturarv utan gränser, som verkar för återuppbyggnaden av&lt;br&gt;det krigsskadade kulturarvet i det foma Jugoslavien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det nordiska samarbetet har nyligen tagits fram en&lt;br&gt;handlingsplan för bevarande av kulturmiljöer i landskapet. Vidare svarar&lt;br&gt;bl.a. Nordiska ministerrådet för betydelsefull expertsamverkan och&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Målen för kulturmiljöarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De övergripande målen för verksamheten inom&lt;br&gt;kulturmiljöområdet skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försvarat och bevarat kulturarv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med&lt;br&gt;kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna&lt;br&gt;kulturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers&lt;br&gt;kulturarv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag: Kulturpolitiken skall skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att bevara och bruka kulturarvet. Kulturmiljön är en&lt;br&gt;del av vårt kulturarv och är genom sin existens i nuet också ovillkorligen&lt;br&gt;en del av vår samtid. Kulturmiljön utgör därmed en viktig del av den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund på vilken samhället vilar. Den kan ge oss den nödvändiga&lt;br&gt;bakgrunden till dagens och morgondagens utveckling och förståelsen för&lt;br&gt;sambandet med tidigare epoker, andra länder och andra kulturer. Den&lt;br&gt;utgör en del av den mångfald som behövs i ett kulturellt rikt samhälle&lt;br&gt;och utgör därmed ett viktigt inslag i de faktorer som kan skapa attraktiva&lt;br&gt;bygder för bosättning och näringslivsutveckling. Kulturmiljön har liksom&lt;br&gt;kulturarvet i stort i alla tider gett inspiration till nyskapande men en gång&lt;br&gt;förlorade kan dess värden inte återskapas. Samspelet mellan det&lt;br&gt;kulturhistoriska bevarandearbetet, naturmiljön och den nyskapande&lt;br&gt;arkitekturen är av stor betydelse för kvaliteten i den miljö vi lever i. Ett&lt;br&gt;klokt utnyttjande av den samhällsresurs som kulturmiljön utgör är en&lt;br&gt;nödvändig grund för ett framgångsrikt regionalt och lokalt&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljön bär på vittnesbörd om vår historia och på gemensamma&lt;br&gt;minnen. Det är därför viktigt vad som bevaras eftersom det i hög grad&lt;br&gt;kommer att påverka vad vi kan få kunskap om. Bredast möjliga urval av&lt;br&gt;miljöer och andra vittnesbörd om kultur och natur måste därför tas till&lt;br&gt;vara, såväl enstaka objekt som hela miljöer, såväl det exklusiva och&lt;br&gt;specifikt intressanta som det vardagliga, såväl det som präglats av&lt;br&gt;dominerande kulturer som av dominerade, såväl av det dagliga livet&lt;br&gt;övergivna kulturminnen som levande, också det som präglats av vår tid.&lt;br&gt;Var och en har rätt till respekt för sin kulturmiljö samt till delaktighet i&lt;br&gt;bruket och utformningen av den. Det arbete som utförs i kommuner, i&lt;br&gt;folkrörelser och frivilligorganisationer i syfte att underlätta och stödja det&lt;br&gt;demokratiska bruket av kulturmiljön är därför att stor betydelse. Sverige&lt;br&gt;har här också ett ansvar för att medverka i ett internationellt&lt;br&gt;solidaritetsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sektorns ansvar att sprida de kunskaper och perspektiv som&lt;br&gt;kulturarvet - manifesterat i våra kulturmiljöer - möjliggör.&lt;br&gt;Kulturmiljöarbetet syftar till att göra kulturarvet i form av kulturmiljöer&lt;br&gt;och kulturminnen tillgängligt för hela befolkningen, för nu levande och&lt;br&gt;kommande generationer. Det innebär att kulturarvet i sina väsentliga&lt;br&gt;delar skall fortleva, vara väl dokumenterat, väl tolkat och väl presenterat&lt;br&gt;samt i tillämpliga delar fortsatt brukat på ett sätt som inte bryter ner dess&lt;br&gt;väsentliga värden. Att förstå och förklara samt förmedla och försvara är&lt;br&gt;tillsammans med klok användning, varsam förnyelse och&lt;br&gt;entusiasmerande och insiktsfulla presentationer, nyckelbegrepp i de&lt;br&gt;strategier som måste tillämpas tillsammans i ett framgångsrikt arbete för&lt;br&gt;kulturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljövården skall enligt den målbeskrivning som gavs i&lt;br&gt;regeringens proposition 1987/88:104 bevara och levandegöra kulturarvet,&lt;br&gt;syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, främja den lokala&lt;br&gt;kulturella identiteten, möta hoten mot kulturmiljön och bidra till att öka&lt;br&gt;medvetenheten om estetiska värden och historiska sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i det senaste decenniets erfarenheter och det&lt;br&gt;kulturmiljöarbete som i dag bedrivs enligt den beskrivning som lämnats&lt;br&gt;ovan finns det nu anledning att modernisera de övergripande målen för&lt;br&gt;kulturmiljöverksamheten. Det finns ett behov av att de på ett tydligare&lt;br&gt;sätt än för närvarande skall svara mot den vikt som idag läggs på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrera frågor om resurshushållning och hållbarhet, bevarande, Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;delaktighet, tolerans för olika gruppers kulturarv, samt ett internationellt&lt;br&gt;engagemang, det senare särskilt aktualiserat genom EU-inträdet. De nu&lt;br&gt;föreslagna övergripande målen är inte av den karaktären att de i sig&lt;br&gt;kräver ökade insatser inom kul turmiljö verksamheten i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande mål. Regeringen anser således att följande övergripande&lt;br&gt;verksamhetsmål bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försvarat och bevarat kulturarv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt och framåtsyftande kulturmiljöarbete måste bedrivas&lt;br&gt;förebyggande. Verksamheten skall i god tid uppmärksamma och påtala&lt;br&gt;hoten mot kulturmiljön och den lokala miljöns identitet. Det kräver att&lt;br&gt;kulturmiljöverksamheten samverkar med andra samhällssektorer men&lt;br&gt;också att kulturmiljöverksamheten systematiskt följer och analyserar&lt;br&gt;samhällsutvecklingen och dess inverkan på kulturarvet. Ett effektivt&lt;br&gt;försvar av kulturvärden liksom en kvalitetsmässig förnyelse kan inte&lt;br&gt;åstadkommas utan djup kunskap om sådana processer och deras&lt;br&gt;historiska betingelser. Forskning och kunskapsinhämtning om kulturarvet&lt;br&gt;och dess villkor är därför av grundläggande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med&lt;br&gt;kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljöverksamheten skall utgå från en helhetssyn på människan och&lt;br&gt;hennes miljö. Den måste därför spela en tydlig och integrerad roll inom&lt;br&gt;övriga samhällssektorer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturmiljö verksamhet är ytterst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurshushållning och dess uppdrag är att ta till vara, hävda och&lt;br&gt;återanvända befintliga värden i miljön så att de tjänar samtiden och&lt;br&gt;därmed framtiden. Kulturvärden kan, och skall, nybildas men&lt;br&gt;kulturhistoriska värden som förstörts kan inte återskapas. Detta manar till&lt;br&gt;en konstruktiv dialog mellan det befintliga och det nytillkommande. En&lt;br&gt;ökad medvetenhet om estetiska värden och historiska samband är härvid&lt;br&gt;av stor vikt. Kulturarvet skall därför ses som en tillgång i samhällsbygget&lt;br&gt;och bilda utgångspunkt för nyskapande och erforderliga förändringar av&lt;br&gt;bebyggelse och anläggningar i stad och landskap. En varsam förvaltning&lt;br&gt;och ett framsynt tillvaratagande av kulturarvet i all dess mångfald är&lt;br&gt;således en nödvändig utgångspunkt i arbetet för en hållbar utveckling. En&lt;br&gt;kulturmiljövårdande inställning i samhället och till våra vardagsmiljöer&lt;br&gt;innebär en minskad förbrukning av ändliga material och att&lt;br&gt;förvaltningsskedets betydelse för livslängden i investeringar och&lt;br&gt;nyinstallationer framhävs. Verksamheten inom området skall syfta till att&lt;br&gt;kulturmiljövärden hävdas och brukas på ett sätt som garanterar dess&lt;br&gt;bevarande på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön&lt;br&gt;Kulturmiljöverksamhet är i djupaste mening vården av vår vardagsmiljö -&lt;br&gt;den miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Utformningen av&lt;br&gt;denna miljö är en angelägenhet för alla och ansvaret för dess vård delas&lt;br&gt;också av alla. Människor utan erkänt kulturarv och dokumenterad&lt;br&gt;historia riskerar att stå sämre rustade när de skall delta i formandet av&lt;br&gt;samhället och hävda sina krav på lika rättigheter och möjligheter.&lt;br&gt;Kulturmiljöns förutsättningar att skapa levande kunskap om kultur och&lt;br&gt;historia hos alla måste tas till vara. Kulturmiljöverksamhetens uppgift är&lt;br&gt;därför att ge perspektiv på samhällsutvecklingen och underlätta&lt;br&gt;förståelsen för miljöns kulturvärden så att de kan engagera oss, leva&lt;br&gt;vidare och på så sätt berika våra upplevelser av och vår förankring i den&lt;br&gt;egna miljön, samt sätta oss i stånd att försvara kulturmiljöns väsentliga&lt;br&gt;värden mot förfall och förödelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers&lt;br&gt;kulturarv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvet i Sverige är en del av mänsklighetens kulturarv och som&lt;br&gt;sådant ett svenskt ansvar gentemot det internationella samfundet. Av&lt;br&gt;motsvarande skäl bör Sverige engagera sig i ett solidariskt samarbete&lt;br&gt;med andra länder för att skydda detta arv. Men kulturarvet är inget&lt;br&gt;enhetligt. Tvärtom utmärks det av mångsidighet och olikhet över tiden&lt;br&gt;och mellan regioner och folkgrupper. Denna rikedom är en väsentlig del&lt;br&gt;av kulturarvets värde och kulturmiljöverksamheten måste arbeta i&lt;br&gt;medvetande om och respekt för skilda kulturyttringar. Förståelsen för&lt;br&gt;olika gruppers kulturarv inom och utom det egna landet är en grund för&lt;br&gt;tolerans med olikheter. Men kulturarvet kan också missbrukas i ett&lt;br&gt;trångsynt identitetsbyggande som i förlängningen kan leda till&lt;br&gt;utestängning av det olikartade. Kulturmiljöverksamheten skall därför ta&lt;br&gt;ansvar för kunskapen om och tolkningen av kulturarvet och härigenom&lt;br&gt;medverka till ett ansvarsfullt användande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Behov av fortsatt utredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En särskild utredare bör tillkallas för att&lt;br&gt;utreda och lämna förslag om ett förbättrat skydd för kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull bebyggelse. Utredaren bör vidare överväga möjligheten att låta&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaringar omfatta även lösöre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K-märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett i en internationell jämförelse svagt skydd för&lt;br&gt;kulturhistorisk bebyggelse vilket till viss del torde ha att göra med en i&lt;br&gt;detta hänseende omständlig lagstiftning. Det svaga skyddet svarar inte&lt;br&gt;mot det folkliga intresse för byggnadsvården som har manifesterat sig&lt;br&gt;bl.a. i den breda uppslutningen kring kampanjen Svenska folkets egen k-&lt;br&gt;märkning under kulturhuvudstadsåret. Boverket har i en rapport till&lt;br&gt;regeringen, Kulturvärden i detaljplan (1998), konstaterat att kommunerna&lt;br&gt;endast i begränsad utsträckning använder sig av möjligheten att skydda&lt;br&gt;kulturminnen och kulturmiljöer genom de instrument som erbjuds i plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10), PBL. En bidragande orsak till detta är att&lt;br&gt;planläggning normalt inte sätts i gång enbart för att värna kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att finna former som utan att vara&lt;br&gt;administrativt betungande eller innebära allt för stora ingrepp i&lt;br&gt;äganderätten kan förbättra skyddet för den kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;bebyggelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen har föreslagit att länsstyrelsen skall kunna&lt;br&gt;besluta om anmälningsplikt för kulturhistoriskt värdefulla byggnader där&lt;br&gt;staten har lämnat bidrag eller en dokumentation har skett av byggnaden.&lt;br&gt;Till frågan om utvidgad anmälningsplikt hör även frågan om det enbart&lt;br&gt;är länsstyrelsen som bör besluta i sådana ärenden och den ytmässiga&lt;br&gt;omfattningen av skyddet. Utredningen har utgått från att en sådan&lt;br&gt;bestämmelse i kulturminneslagen uteslutande skall handhas av staten&lt;br&gt;genom länsstyrelserna. Det finns emellertid skäl - inte minst på&lt;br&gt;demokratiska grunder - att överväga om inte även kommunerna bör ges&lt;br&gt;en möjlighet att vid sidan av PBL tillämpa kulturminneslagen och ett&lt;br&gt;eventuellt anmälningsinstitut i denna kulturminnesmärkning (k-&lt;br&gt;märkning) av bebyggelse. Härigenom bör bl.a. behovet av skydd för&lt;br&gt;vissa prästgårdar och ännu oskyddad kyrkstadsbebyggelse kunna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsm innen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbeten till kulturminneslagen och dess bestämmelser om&lt;br&gt;byggnadsminnnen fördes en diskussion om hur lagtexten skulle markera&lt;br&gt;att lagen syftade till att skydda den kulturhistoriskt sett mest&lt;br&gt;kvalificerade och svårmistliga bebyggelsen (prop. 1987/88:104). Frågan&lt;br&gt;gällde om rekvisitet ”synnerligen märklig” skulle ersättas med enbart&lt;br&gt;”märklig” för att inte alltför drastiskt beskära tillämpningsområdet då&lt;br&gt;ordet ”synnerligen” i lagsammanhang anger mycket stor restriktivitet.&lt;br&gt;Regeringen uttalade att uttrycket synnerligen märklig skulle uttolkas som&lt;br&gt;innebärande ett betydande kulturhistoriskt värde, utan att det för den&lt;br&gt;skull måste innebära mycket långtgående krav (a. prop. s. 48).&lt;br&gt;Regeringen är fortsatt av samma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken och tidigare i naturresurslagen används emellertid, när&lt;br&gt;det gäller att avgränsa frågor som är av nationellt intresse från sådana av&lt;br&gt;mer regionalt eller lokalt intresse, begreppet riksintresse. Det kan&lt;br&gt;ifrågasättas om det är lämpligt att miljöbalken och kulturminneslagen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt olika uttryckssätt för närbesläktade företeelser. Regeringen anser Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;därför att denna fråga bör utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösöre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen har föreslagit att det skall öppnas en möjlighet att&lt;br&gt;låta skyddsföreskrifter vid byggnadsminnesförklaring omfatta lösöre.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att lösöret i många fall har&lt;br&gt;stor betydelse för det samlade kulturhistoriska värdet hos en byggnad.&lt;br&gt;Utredningens förslag i denna del behöver dock övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ortnamn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 En regel om hänsyn för ortnamn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse om att god ortnamnssed skall&lt;br&gt;iakttas vid statlig och kommunal verksamhet införs i&lt;br&gt;kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågan om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ortnamnslagstiftning har flera gånger behandlats av riksdagen under&lt;br&gt;1990-talet och senast i kulturutskottets betänkande (1995/96:KrU8)&lt;br&gt;varvid arbetsläget i frågan beskrivs. I betänkandet (1993/94:KrU2)&lt;br&gt;Ortnamn framhöll utskottet att samhällsförändringarna nu påkallade&lt;br&gt;överväganden om en lagstiftning som har till uppgift att skydda ortnamn&lt;br&gt;och att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till en&lt;br&gt;hänsynsregel för ortnamn i första hand i kulturminneslagen. Regeringen&lt;br&gt;borde härvid överväga om det är lämpligt att skapa ett skydd för ortnamn&lt;br&gt;även i annan lagstiftning av betydelse på området, bl.a.&lt;br&gt;fasti ghetsbildningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag far ett starkt stöd av&lt;br&gt;flertalet av remissinstanserna. Svenska kommunförbundet anser att&lt;br&gt;utredningen gjort en lämplig avvägning mellan olika krav. Föreningen&lt;br&gt;Sveriges landsantikvarier och flera länsmuseer, däribland Blekinge läns&lt;br&gt;museum, anser dock att utredningens förslag inte är tillräckligt&lt;br&gt;långtgående. Flera remissinstanser efterlyser en starkare markering av att&lt;br&gt;adresseringssystemet på landsbygden inte bör utformas så att&lt;br&gt;traditionella by- och gårdsnamn tas ur bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet ifrågasätter utredningens slutsats att det&lt;br&gt;inte finns tillräckliga skäl för särskilda regler om ortnamn i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen. Kammarkollegiet anser däremot att en&lt;br&gt;gemensam hänsynsregel i kulturminneslagen är att föredra framför en&lt;br&gt;vittgående specialreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hembygdsförbund anser att en tvingande regel om att&lt;br&gt;kommunerna skall inrätta en särskild ortnamnsberedning bör inforas och&lt;br&gt;att en hänsynsregeln även bör gälla ortnamnsverksamheten vid statliga&lt;br&gt;och kommunala bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med ortnamn menas alla&lt;br&gt;benämningar som syftar till att geografiskt identifiera olika lokaliteter&lt;br&gt;som är accepterade inom en given språkgemenskap. Ortnamnet är en del&lt;br&gt;av en plats identitet och dess bibehållande kan ha stor betydelse for&lt;br&gt;människors känsla av samhörighet med en plats och dess traditioner.&lt;br&gt;Ortnamn är dessutom en viktig historisk källa. Med språkhistoriska&lt;br&gt;kunskaper kan man ofta förstå äldre ortnamns ursprungliga innebörd&lt;br&gt;vilket kan ge viktiga upplysningar om den namngivna platsens tidigare&lt;br&gt;historia. I områden där förändringarna varit stora kan ortnamnen vara&lt;br&gt;kvarlevande vittnesbörd om det förgångna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ortnamnen är således en viktig del av vårt kulturarv. Det är av stort&lt;br&gt;värde att nedärvda ortnamn vårdas och bevaras samt att namngivning av&lt;br&gt;ortnamn sker med hänsyn till kulturarvet. Detta gäller inte minst&lt;br&gt;ursprungsbefolkningens kulturarv. Samtidigt är det viktigt att vedertagna&lt;br&gt;regler för språkriktighet inom respektive språkgrupp respekteras vid&lt;br&gt;sådan namngivning, både med avseende på stavning och ordbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ortnamn hålls levande genom att hållas i bruk eller nyskapas vid&lt;br&gt;behov. Livslängden och tillkomsten av nya ortnamn påverkas i första&lt;br&gt;hand av om de behövs av dem som använder namnet. Men påverkan sker&lt;br&gt;också genom åtgärder som stat och kommun genomför av främst&lt;br&gt;administrativa skäl. Det är i första hand vid fem sådana åtgärder som det&lt;br&gt;allmännas påverkan av ortnamnsskicket sker, nämligen vid&lt;br&gt;fastighetsbildning och fastighetsregistrering, ändring av&lt;br&gt;adresseringssystem, administrativ indelning, kommunal ortnamngivning&lt;br&gt;samt redigering och utgivning av allmänna kartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller fastighetsbildning och fastighetsregistrering kan&lt;br&gt;konstateras att fastighetsbeteckningsreformen, så som påtalats av&lt;br&gt;utredningen, inte medfört att ortnamn tagits ur bruk i någon större&lt;br&gt;utsträckning. Det framstår i stället som avgörande för namnens fortsatta&lt;br&gt;liv om fastigheterna är bebyggda och namnen redovisas på kartor.&lt;br&gt;Regeringen delar därför utredningens uppfattning att det med nuvarande&lt;br&gt;regelverk för fastighetsindelning och fastighetsbeteckning går att få en ur&lt;br&gt;ortnamnssynpunkt bra tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller adressering har i strävan att rationalisera lägesbestämningen&lt;br&gt;av fastigheter på landsbygden i många kommuner införts adressregister&lt;br&gt;av stadskaraktär med gatunamn. Detta har skett för att tillgodose bl.a.&lt;br&gt;postdistribution och räddningstjänst. Genom det adresseringssystem som&lt;br&gt;tillämpats för landsbygden har för dessa områden ett nytt och främmande&lt;br&gt;ortnamnsbruk införts. Detta har starkt kommit att ifrågasättas av&lt;br&gt;namnvårdande och kulturmiljövårdande organ. Efter ett samarbete&lt;br&gt;mellan Posten AB och Svenska kommunförbundet träffades ett avtal i&lt;br&gt;frågor som rör adressering på landsbygden mellan nämnda parter. Avtalet&lt;br&gt;innebar bl.a. att det slogs fast att kommunerna har ansvar för adresser på&lt;br&gt;landsbygden och att adressättningen skall ske i samverkan med berörda&lt;br&gt;parter. Med anledning av nu nämnda avtal har Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunförbundet belyst adresseringsfrågoma från kulturhistoriska och&lt;br&gt;språkliga utgångspunkter bl.a. genom att ge ut cirkulär och anordna&lt;br&gt;konferenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla vikten av att adresseringssystemet på&lt;br&gt;landsbygden utformas så att traditionella by- och gårdsnamn far fortsatt&lt;br&gt;användning och att inte för lokalmiljön främmande system införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser betydelsen av den administrativa indelningen och den&lt;br&gt;kommunala ortnamnsverksamheten hänvisas till vad utredningen anfört i&lt;br&gt;dessa delar (SOU 1996:128 s. 214 ff., 225 ff. och s. 248-254).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller allmänna kartor kan inledningsvis framhållas att&lt;br&gt;utmärkning på sådana är av stor betydelse för att hålla kunskapen om&lt;br&gt;platsers namn vid liv. Enligt utredningen är utmärkning på kartor den&lt;br&gt;åtgärd som har den största effekten för att god ortnamnssed, inbegripet&lt;br&gt;stavningen av ortnamn, upprätthålls. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna kartor framställs till stor del av Lantmäteriverket. De namn&lt;br&gt;som finns på allmänna kartor producerade av Lantmäteriverket har&lt;br&gt;granskats av ortnamnsexpertis och far en normerande roll. De ortnamn&lt;br&gt;som förekommer på kartorna bildar tillsammans ett ortnamnsregister som&lt;br&gt;är under uppbyggnad och som lämpar sig för att utgöra ett register ur&lt;br&gt;vilket officiellt godkända namnformer kan hämtas för olika ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunalt producerade kartorna har också stor genomslagskraft.&lt;br&gt;De är dock mer sällan granskade av ortnamnsexpertis. Dessa kartor far&lt;br&gt;särskild betydelse eftersom de kan återge ortnamn som inte far plats på&lt;br&gt;Lantmäteriverkets mer småskaliga kartor. Av den anledningen finns&lt;br&gt;behov av riktlinjer till stöd för kommunal namnverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som framförts för behov av god ortnamnssed i allmänhet&lt;br&gt;gäller givetvis även minoritetsspråk. I nu aktuellt hänseende får finska&lt;br&gt;även anses innefatta meän kieli, dvs. tomedalsfinska. Ortnamnen utgör&lt;br&gt;ett immateriellt kulturarv som inte bör förringas eller utsläckas genom&lt;br&gt;tillämpning av majoritetsspråket. Regeringen finner att de namnformer&lt;br&gt;som ingår i Lantmäteriverkets ortnamnsregister och därmed används på&lt;br&gt;de allmänna kartorna också bör användas vid vägskyltning även om det i&lt;br&gt;vissa fall leder till dubbla namnformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått fattar Lantmäteriverket de mest väsentliga normgivande&lt;br&gt;besluten när det gäller ortnamn. Verket skall enligt förordningen&lt;br&gt;(1995:1418) med instruktion för det statliga lantmäteriet verka för ett&lt;br&gt;ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick samt fastställa ortnamn i den&lt;br&gt;utsträckning som inte någon annan myndighet har sådana befogenheter.&lt;br&gt;Namnförslag remitteras före fastställandet till Språk- och&lt;br&gt;folkminnesinstitutet för språklig och kulturhistorisk granskning och i&lt;br&gt;vissa fall även till Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Lantmäteriverket skall enligt dess instruktion finnas ett råd för&lt;br&gt;frågor om ortnamn med företrädare för ortnamnsvårdande och&lt;br&gt;namngivande intressenter. Ortnamnsrådet biträder verket med synpunkter&lt;br&gt;i namngivningsfrågor. Verket beslutar om ortnamnsrådets&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sätt på vilket Lantmäteriverket fastställer ortnamn far anses&lt;br&gt;fungera väl. Vidare kan konstateras att Lantmäteriverket lägger sig vinn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ortnamnsrådets representativitet. Det ortnamnsregister som verket&lt;br&gt;bygger upp i samband med kartarbetet bör vara normerande för den&lt;br&gt;statliga och kommunala ortnamnsverksamheten. Regeringen finner det&lt;br&gt;angeläget att även den kommunala hanteringen av ortnamn präglas av&lt;br&gt;samma omsorg som Lantmäteriverket visar. Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;arbetar också som ovan nämnts med att sprida kunskaper i&lt;br&gt;ortnamnsfrågor till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas påverkan av ortnamn genom de tidigare beskrivna&lt;br&gt;åtgärderna kan, till skillnad från den påverkan som sker genom det&lt;br&gt;spontana bruket av ortnamn, regleras genom exempelvis lagstiftning.&lt;br&gt;Detta gäller givetvis också stavningen av ortnamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är möjligt att införa en specialreglering riktad till de&lt;br&gt;myndigheter som är centrala för ortnamnsverksamheten, finns det en&lt;br&gt;påtaglig risk för att det leder till en onödigt tyngande byråkrati. En sådan&lt;br&gt;detaljreglering skulle knappast heller träffa all användning av ortnamn&lt;br&gt;och inte gå att genomföra utanför myndighetsområdet. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att det är naturligt att i stället komplettera&lt;br&gt;kulturminneslagen med ifrågavarande ortnamnsregler då ortnamn -&lt;br&gt;befintliga såväl som nytillkommande - utgör en väsentlig del av en&lt;br&gt;levande kulturmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget finner regeringen att övervägande skäl talar för att regler&lt;br&gt;om god ortnamnssed införs i kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänsynsregel om god ortnamnssed bör kunna utgöra ett stöd för&lt;br&gt;kommunernas arbete med ortnamn. En sådan bestämmelse bör därför&lt;br&gt;omfatta även kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör utformas så att hävdvunna ortnamnsformer priorite-&lt;br&gt;ras, men bör också kräva respekt för vedertagna regler för språkriktighet&lt;br&gt;- även de som gäller för minoritetsspråken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill regeringen erinra om det överinseende över&lt;br&gt;kulturminnesvården i landet som Riksantikvarieämbetet har enligt 1 kap.&lt;br&gt;2 § tredje stycket kulturminneslagen. Detta ansvar kommer att innefatta&lt;br&gt;även de delar av kulturmiljön som utgörs av ortnamn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Överklagande av beslut i fom- och&lt;br&gt;byggnadsminnesärenden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet i fomminnesärenden&lt;br&gt;enligt 2 kap. kulturminneslagen överklagas hos regeringen med undantag&lt;br&gt;för beslut som rör fastställelse av gränserna för ett fomlämningsområde&lt;br&gt;enligt 2 §, särskilda ordningsföreskrifter enligt 9 §, fridlysning enligt 9 §&lt;br&gt;eller tillstånd att medföra och använda metallsökare enligt 20 §.&lt;br&gt;Undantag görs vidare för beslut enligt 16 § om inlösen, ersättning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön vid fornfynd, som överklagas hos allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;(24 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen får inte överklagas när det gäller ersättning för&lt;br&gt;kostnader eller skada enligt 7 § fjärde stycket, ersättning enligt 8 § tredje&lt;br&gt;stycket, beslut om kostnad för förundersökning eller särskild&lt;br&gt;förundersökning enligt 14 § andra stycket eller ersättning enligt 15 §&lt;br&gt;första stycket. Den som är missnöjd med ett sådant beslut kan i stället&lt;br&gt;väcka talan mot staten vid fastighetsdomstolen (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen i ärenden om byggnadsminnen enligt 3 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen överklagas hos allmän förvaltningsdomstol när det&lt;br&gt;gäller byggnadsminnesförklaring enligt 1 §, skyddsföreskrifter enligt 2 §,&lt;br&gt;förbud mot åtgärder enligt 5 §, anmälningsplikt enligt 6 §, deposition&lt;br&gt;enligt 12 § första stycket, tillstånd eller villkor för tillstånd enligt 14 §,&lt;br&gt;jämkning av skyddsföreskrifter eller hävande av byggnadsminnes-&lt;br&gt;förklaring enligt 15 § första stycket, dokumentation enligt 15 § tredje&lt;br&gt;stycket, föreläggande enligt 16 § eller föreläggande enligt 17 § första&lt;br&gt;stycket. Länsstyrelsens beslut att inte förklara en byggnad för&lt;br&gt;byggnadsminne far överklagas endast av Riksantikvarieämbetet (19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslut om ersättning och inlösen far inte överklagas.&lt;br&gt;Talan far i stället väckas vid fastighetsdomstol (20 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Beslut i fomminnesärenden överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut i fomminnesärenden enligt 2 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen som nu överklagas hos regeringen skall överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Undantagna är beslut om&lt;br&gt;fyndhantering (17 §) och ersättningsfrågor (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att - till skillnad från vad som gäller i dag -&lt;br&gt;beslut om byggnadsminnesförklaring skall överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige, Kammarkollegiet,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Jordägareförbund har&lt;br&gt;avstyrkt att beslut om att förklara en byggnad för byggnadsminne skall&lt;br&gt;överklagas hos regeringen och tillstyrkt utredningens förslag i övrigt. De&lt;br&gt;remissinstanser som i övrigt yttrat sig, däribland Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm och Riksantikvarieämbetet, tillstyrker att beslut att förklara en&lt;br&gt;byggnad för byggnadsminne överklagas hos regeringen och&lt;br&gt;fomminnesärenden hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen fastställde år 1984&lt;br&gt;riktlinjer för en systematisk översyn av reglerna om rätten att överklaga&lt;br&gt;beslut till regeringen. I enlighet med dessa riktlinjer har strävandena&lt;br&gt;inriktats bl.a. på att från regeringen lyfta bort sådana ärenden som inte&lt;br&gt;kräver ställningstaganden från regeringen som politiskt organ. Enligt&lt;br&gt;riktlinjerna bör det i allmänhet ankomma på regeringen att pröva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklaganden i frågor där försvars-, ordnings-, säkerhets-, Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;allmänekonomiska eller statsnyttosynpunkter är särskilt framträdande&lt;br&gt;medan förvaltningsdomstolarna huvudsakligen bör befatta sig med&lt;br&gt;sådana mål och ärenden av rättslig natur, vilka rör förhållandet mellan&lt;br&gt;enskilda inbördes eller mellan enskilda och det allmänna och vilkas&lt;br&gt;avgörande kan vara av väsentlig betydelse för den enskilde (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns inte skäl att ändra vad som nu gäller&lt;br&gt;beträffande överklagande av ärenden om byggnadsminnen enligt 3 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen. Beslut i dessa ärenden far alltså även fortsättningsvis&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Av samma skäl bör dock&lt;br&gt;beslut enligt 2 kap. kulturminneslagen — med undantag för beslut som&lt;br&gt;fattas med stöd av 7 § fjärde stycket, 8 § tredje stycket, 14 § andra&lt;br&gt;stycket, 15 § första stycket (se 25 §) eller 17 § kulturminneslagen -&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Förslaget i denna del innebär&lt;br&gt;i huvudsak att överklagande hos allmän förvaltningsdomstol far ske i&lt;br&gt;ytterligare några fall där regeringen i dag är överklagandeinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som fattas enligt 2 kap. kulturminneslagen och som kommer&lt;br&gt;att överklagas hos allmän förvaltningsdomstol blir således följande.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetets och länsstyrelsens beslut om åtgärder till skydd&lt;br&gt;och vård av en fast fomlämning (7 §), Riksantikvarieämbetets och&lt;br&gt;länsstyrelsens beslut om egna undersökningar m.m. av fomlämningar&lt;br&gt;inklusive skeppsvrak (8 § första stycket), länsstyrelsens beslut om&lt;br&gt;tillstånd för annan att företa undersökning eller bärgning av&lt;br&gt;fomlämning/skeppsvrak (8 § andra stycket), länsstyrelsens beslut om&lt;br&gt;särskild arkeologisk utredning (11 §) och länsstyrelsens beslut om&lt;br&gt;tillstånd till ingrepp i fast fomlämning och vilka villkor som därvid skall&lt;br&gt;gälla, inklusive kostnadsansvar för arkeologiska undersökningar (12-13&lt;br&gt;§§ samt 14 § första stycket). Har länsstyrelsen fattat beslut i&lt;br&gt;kostnadsfrågan särskilt på grund av framställning från företagare att bli&lt;br&gt;befriad från kostnadsansvar skall dock talan väckas vid fastighetsdomstol&lt;br&gt;(jämför 25 § och prop. 1987/88:104 s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dominerande gruppen av ovan nämnda beslut som överklagas är&lt;br&gt;sådana som rör tillstånd till ingrepp i fast fomlämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Byggnadsminnen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. kulturminneslagen finns regler om byggnadsminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska&lt;br&gt;värde eller ingår i ett synnerligen kulturhistoriskt märkligt&lt;br&gt;bebyggelseområde far den förklaras som byggnadsminne av&lt;br&gt;länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen skall även tillämpas&lt;br&gt;på parker, trädgårdar eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde&lt;br&gt;(1 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en byggnad förklaras för byggnadsminne skall länsstyrelsen&lt;br&gt;genom skyddsföreskrifter ange på vilket sätt byggnaden skall vårdas och&lt;br&gt;underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om en byggnad bör förklaras för byggnadsminne kan väckas av&lt;br&gt;var och en genom en ansökan eller tas upp av länsstyrelsen på eget&lt;br&gt;initiativ (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga väckts eller tagits upp om att byggnad skall förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne får länsstyrelsen i avvaktan på ärendets slutliga prövning&lt;br&gt;meddela förbud mot åtgärder som kan minska eller förstöra byggnadens&lt;br&gt;kulturhistoriska värde (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad kan antas komma i fråga som byggnadsminne, får&lt;br&gt;länsstyrelsen, utan fråga väckts om byggnadsminnesförklaring, förordna&lt;br&gt;att anmälan till länsstyrelsen skall göras, innan byggnaden rivs eller&lt;br&gt;ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall inom en månad från det att anmälan kom in dit&lt;br&gt;avgöra om den skall ta upp fråga om byggnadsminnesförklaring av&lt;br&gt;byggnaden. Under denna tid far den anmälda åtgärden inte vidtas utan att&lt;br&gt;länsstyrelsen medgivit det (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall i de fall ett statligt byggnadsminne övergått till att&lt;br&gt;bli byggnadsminne enligt kulturminneslagen utfärda en förklaring om att&lt;br&gt;så skett. Länsstyrelsen skall vidare för anteckning i fastighetsboken&lt;br&gt;ofördröj ligen underrätta inskrivningsmyndigheten då fråga väckts eller&lt;br&gt;tagits upp om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne eller&lt;br&gt;förklaring utfärdats enligt 7 §, då förordnande enligt 6 § första stycket&lt;br&gt;meddelats eller upphävts, då beslut om byggnadsminnesförklaring vunnit&lt;br&gt;laga kraft eller hävts eller då ansökan om byggnadsminnesförklaring&lt;br&gt;avslagits (7-8 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett byggnadsminne försummar det som åligger honom&lt;br&gt;enligt skyddsföreskrifterna så far länsstyrelsen förelägga honom att vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder inom skälig tid. Föreläggandet far inte omfatta&lt;br&gt;åtgärder som med hänsyn till byggnadens användning och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt är oskäligt betungande. Följs inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggandet far länsstyrelsen utföra åtgärderna på ägarens bekostnad&lt;br&gt;(16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall ett byggnadsminne ändrats i strid med skyddsföreskrifterna&lt;br&gt;far länsstyrelsen förelägga ägaren att återställa ändringen om det är&lt;br&gt;möjligt. Ett sådant föreläggande far förenas med vite. Vidare får&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten meddela beslut om särskild handräckning för att&lt;br&gt;avbryta pågående förstörelse av ett byggnadsminne eller för att återställa&lt;br&gt;det. Även i andra fall far handräckning beslutas om det behövs för att en&lt;br&gt;bestämmelse i 3 kap. skall efterlevas. En ansökan om handräckning kan&lt;br&gt;lämnas av länsstyrelsen (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot förordnande som meddelats med stöd av 6 § första&lt;br&gt;stycket eller vidtar åtgärder i strid med 6 § andra stycket döms till böter&lt;br&gt;(18 §)■&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Anmälningsplikt under pågående handläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsen ges möjlighet att besluta om&lt;br&gt;anmälningsplikt under pågående handläggning av ett ärende om att&lt;br&gt;förklara en byggnad för byggnadsminne. Om länsstyrelsen inte inom&lt;br&gt;en månad beslutar att förbjuda anmälda åtgärder far de utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock föreslagit att anmälningsplikten skall fa gälla&lt;br&gt;under högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan erinran. Flera remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet, har dock påpekat att handläggningstiden om en&lt;br&gt;månad för att åtgärda en anmälan är alltför kort samt att giltighetstiden av&lt;br&gt;ett beslut inte bör begränsas till tre år utan till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den utvärdering som utredningen&lt;br&gt;gjort talar för att länsstyrelserna inte förklarat byggnader för&lt;br&gt;byggnadsminnen i den takt som från antikvariskt håll anses motiverat.&lt;br&gt;Utredningens slutsatser tyder även på att kommunerna inte i den&lt;br&gt;omfattning som förutsattes vid införandet av plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) utnyttjat de skyddsinstrument som lagen erbjuder, t.ex. i form&lt;br&gt;av skyddsbestämmelser och förhöjd lovplikt i vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att länsstyrelserna inte förklarat byggnader för&lt;br&gt;byggnadsminnen i önskvärd omfattning är enligt utredningen bl.a. det&lt;br&gt;resurskrävande förfarandet och de svårigheter som är förenade med&lt;br&gt;arbetet att fastställa skyddsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om anmälningsplikt innebär ett förbud mot att vidta åtgärder&lt;br&gt;som innebär rivning eller andra ändringar av byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen innan en anmälan gjorts till länsstyrelsen. Möjligheterna att&lt;br&gt;besluta om anmälningsplikt med stöd av 3 kap. 6 § kulturminneslagen&lt;br&gt;har utnyttjats i ganska liten utsträckning av länsstyrelserna. Under tiden&lt;br&gt;den 1 januari 1989 - 1 januari 1995 har det endast fattats elva sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut. En första fråga är därför om ett skydd i form av anmälningsplikt&lt;br&gt;bör behållas och eventuellt utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelsen om anmälningsplikt infördes ansågs det att den dels&lt;br&gt;skulle ge länsstyrelserna möjlighet att ta upp frågor om&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring i lämplig tidsföljd, dels att den var lämplig&lt;br&gt;mot bakgrund av det utdragna förfarandet vid en&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring (prop. 1987/88:104 s. 51). Ytterligare skäl&lt;br&gt;som anförts är att både fastighetsägaren och kommunen genom&lt;br&gt;anmälningsplikten far kännedom om de kulturhistoriska värdena samt att&lt;br&gt;länsstyrelserna far möjlighet att följa upp bidragsbeslut (Ds U 1987:9 s.&lt;br&gt;182 f. och SOU 1972:45 s. 145). Enligt regeringens mening har de skäl&lt;br&gt;som tidigare åberopats för en bestämmelse om anmälningsplikt alltjämt&lt;br&gt;bärighet. Det finns således skäl för att behålla ett enklare skydd i form av&lt;br&gt;en anmälningsplikt. Förutsättningarna för att använda nämnda&lt;br&gt;skyddsinstrument kan dock enligt regeringens bedömning förbättras.&lt;br&gt;Detta kan ske bl.a. genom att anmälningsplikt kan beslutas under&lt;br&gt;pågående handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 6 § kulturminneslagen följer att beslut om anmälningsplikt&lt;br&gt;inte kan fattas under ett pågående ärende om att förklara en byggnad för&lt;br&gt;byggnadsminne. Det är uppenbart att det medan handläggningen av ett&lt;br&gt;ärende om byggnadsminnesförklaring pågår kan finnas ett behov av en&lt;br&gt;enklare skyddsform. Särskilt mot bakgrund av att ett beslut om&lt;br&gt;interimistiskt förbud enligt 3 kap. 5 § kulturminneslagen kan medföra en&lt;br&gt;ersättningsskyldighet för staten. Härmed undgås i viss mån att frågor om&lt;br&gt;ersättning inte aktualiseras i onödan. Länsstyrelsen bör därför kunna&lt;br&gt;besluta om anmälningsskyldighet även under pågående handläggning.&lt;br&gt;Beslutet förfaller om byggnadsminnesärendet avgörs genom att det&lt;br&gt;konstateras att byggnaden inte har ett sådant kulturhistoriskt värde att den&lt;br&gt;kan komma i fråga som byggnadsminne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet bör, som nu, gälla under en månad från att anmälan kom in&lt;br&gt;till länsstyrelsen om inte länsstyrelsen dessförinnan godkänt åtgärden.&lt;br&gt;Tidsfristen för att bestämma om en anmäld åtgärd skall få vidtas blir&lt;br&gt;därigenom så kort att inskränkningen inte bör utlösa ett ersättningsansvar&lt;br&gt;för staten. För det fall länsstyrelsen vill att ett förbud skall fortsätta att&lt;br&gt;gälla kan det ske genom ett interimistiskt beslut med stöd av 3 kap. 5 §&lt;br&gt;kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om anmälningsplikt bör föregås av en kommunikation med&lt;br&gt;fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser tar i sina remissvar upp frågan om&lt;br&gt;giltighetstiden för ett beslut om anmälningsskyldighet under pågående&lt;br&gt;handläggning av ett byggnadsminnesärende. Exempelvis föreslår&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet att giltighetstiden bestäms till fem år för att på så&lt;br&gt;sätt skapa ytterligare rådrum för länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som behövs för att handlägga ett ärende om&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring bör givetvis hållas så kort som möjlig. Detta&lt;br&gt;är även något som generellt gäller för myndigheters handläggning av&lt;br&gt;ärenden enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223). Mot bakgrund härav och&lt;br&gt;det många gånger omfattande och komplicerade förfarandet i sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden saknas tillräckliga skäl att begränsa den tid som ett beslut om&lt;br&gt;anmälningsplikt kan gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller termen ”skyddsföreskrifter” i 3 kap. kulturminneslagen&lt;br&gt;ansluter sig regeringen till utredningens bedömning att denna skall bytas&lt;br&gt;ut mot termen ”skyddsbestämmelser”. Benämningen ”föreskrifter” bör,&lt;br&gt;så som utredningen framhållit, vara förbehållen föreskrifter i&lt;br&gt;regeringsformens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Länsstyrelsens möjlighet att utfärda förelägganden&lt;br&gt;utvidgas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsen ges rätt att förelägga den som är&lt;br&gt;ansvarig för förvaltningen av ett byggnadsminne att vidta rättelse eller&lt;br&gt;avbryta pågående åtgärder om skyddsbestämmelser eller beslut enligt&lt;br&gt;3 kap. kulturminneslagen inte följs. Ett föreläggande far förenas med&lt;br&gt;vite. Länsstyrelsen kan i stället begära särskild handräckning hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller ett löpande vite skall gälla även mot en ny&lt;br&gt;rättighetshavare till fastigheten eller en byggnad på fastigheten under&lt;br&gt;förutsättning att anteckning om föreläggandet och vitet gjorts i&lt;br&gt;fastighets- eller tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige har anfört att det&lt;br&gt;bör framgå på vilket stadium fråga om byggnadsminne skall befinna sig&lt;br&gt;för att bestämmelsen skall bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts kan enligt 3&lt;br&gt;kap. 16 och 17 §§ kulturminneslagen förelägganden utfärdas av&lt;br&gt;länsstyrelsen om ägaren försummar vad som åligger honom enligt&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna eller, om det är möjligt, för att återställa en&lt;br&gt;otillåten ändring av byggnaden. I det förstnämnda fallet kan&lt;br&gt;föreläggandet inte förenas med vite. Ett föreläggande om att vidta rättelse&lt;br&gt;skall vidare enligt nämnda bestämmelser i kulturminneslagen riktas mot&lt;br&gt;den som är ägare till byggnadsminnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa till stånd en rättelse kan länsstyrelsen ansöka om särskild&lt;br&gt;handräckningen enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning. Länsstyrelsen kan i samtliga fall där föreläggande kan&lt;br&gt;användas i stället välja att ansöka om särskild handräckning hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det i många fall kan&lt;br&gt;finnas fördelar med att länsstyrelsen kan utfärda ett föreläggande i stället&lt;br&gt;för att ansöka om särskild handräckning. Kan rättelse uppnås genom ett&lt;br&gt;föreläggande framstår det exempelvis som onödigt att engagera&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Möjligheten till att använda förelägganden bör&lt;br&gt;därför finnas kvar och i likhet med vad utredningen föreslagit utvidgas.&lt;br&gt;Föreläggande bör därför kunna beslutas för att säkerställa att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsbestämmelser och beslut enligt 3 kap. följs. Det bör kunna Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;kombineras med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts kan ett föreläggande enligt 3 kap. 16 och 17 §§&lt;br&gt;kulturminneslagen endast riktas mot ägaren av ett byggnadsminne. Det&lt;br&gt;framstår dock som lämpligt att ett föreläggande kan riktas mot den som&lt;br&gt;närmast har att svara för det åliggande detta innehåller. Det kan&lt;br&gt;exempelvis vara en nyttjanderättshavare, förvaltare eller annat&lt;br&gt;förvaltningsorgan. 3 kap. 16 § kulturminneslagen bör därför ändras på så&lt;br&gt;sätt att ett föreläggande om rättelse kan riktas mot den som i det enskilda&lt;br&gt;fallet vidtagit en åtgärd i strid med skyddsbestämmelser eller beslut&lt;br&gt;enligt 3 kap. Länsstyrelsen far härigenom möjlighet att rikta&lt;br&gt;föreläggandet mot den som har sådan rådighet över egendomen att han&lt;br&gt;har de faktiska och juridiska möjligheterna att utföra den förelagda&lt;br&gt;åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt motsvarande bestämmelse i 26 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § miljöbalken bör ett föreläggande eller ett löpande vite riktat mot&lt;br&gt;fastighetsägaren eller tomträttshavaren kunna gälla även mot en ny&lt;br&gt;fastighetsägare eller tomträttshavare. En förutsättning för detta är att&lt;br&gt;anteckning skett i fasti ghetsboken eller tomträttsboken om föreläggandet&lt;br&gt;och vitet. Jordabalkens regler om sådana anteckningar som nu är i fråga&lt;br&gt;utgår fortfarande från att de görs i fastighetsbok respektive tomträttsbok&lt;br&gt;(se 19 kap. jordabalken). Lämpligen bör därför anteckning ske i&lt;br&gt;fasti ghetsboken eller tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rätten för var och en att väcka fråga om&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring bör inte tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att rätten för var och&lt;br&gt;en att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dåvarande Göteborgs och Bohus län, Lantmäteriverket, Skellefteå&lt;br&gt;kommun, Föreningen Sveriges länsantikvarier, Sveriges&lt;br&gt;Jordägareförbund och Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Sveriges Hembygdsförbund, Upplandsmuseet, Blekinge läns museum,&lt;br&gt;Skaraborgs läns museum, Sveriges landsantikvarier, Länsmuseernas&lt;br&gt;samarbetsråd, HSB och Länsstyrelsen i Kronobergs län har ansett att&lt;br&gt;förslaget rimmar illa med det ökande intresset för kulturmiljövård samt&lt;br&gt;att det skulle minska allmänhetens möjligheter att engagera sig i och&lt;br&gt;påverka vården av den byggda miljön. Några remissinstanser har menat&lt;br&gt;att förslaget inte skulle medföra någon påtaglig lättnad för&lt;br&gt;länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 3 kap. 4 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminneslagen kan fråga om en byggnad bör förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne väckas av var och en. Vidare framgår av 1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminneslagen att ansvaret för skydd och vård av vår kulturmiljö är&lt;br&gt;något som delas av alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det av stor vikt att det finns goda&lt;br&gt;möjligheter för allmänheten att engagera sig i frågor som rör vår&lt;br&gt;kulturmiljö. Utredningens förslag att rätten för var och en att väcka fråga&lt;br&gt;om byggnadsminnesförklaring tas bort innebär en risk för att det ökande&lt;br&gt;intresset hos allmänheten för kulturmiljövård motverkas. Det är vidare&lt;br&gt;tveksamt om lättnaden i länsstyrelsernas arbetsbörda skulle bli sådan att&lt;br&gt;den motiverar en inskränkning i rätten att ansöka om att en byggnad bör&lt;br&gt;förklaras för byggnadsminne. Med hänsyn härtill bör förslaget inte nu&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningens förslag om kulturreservat m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 9 § miljöbalken framgår att ett mark- eller vattenområde kan&lt;br&gt;förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade&lt;br&gt;landskap. Vidare kan kulturminneslagen i viss utsträckning erbjuda ett&lt;br&gt;skydd åt förhållandevis utrymmeskrävande anläggningar. Som redogjorts&lt;br&gt;för i avsnitt 4.4 skall en översyn av reglerna om skydd för den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen göras utifrån där angivna&lt;br&gt;utgångspunkter. Mot den redovisade bakgrunden är underlaget inte&lt;br&gt;tillräckligt för att nu föreslå ändrade regler såvitt gäller den ytmässiga&lt;br&gt;utsträckningen av den bebyggelse som skall kunna skyddas med stöd av&lt;br&gt;kulturminneslagen. Denna fråga kommer att övervägas när den angivna&lt;br&gt;utredningen genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen har även lämnat förslag till ändring av&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822). Denna lag har dock upphört att gälla i&lt;br&gt;samband med ikraftträdandet av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) övervägs för&lt;br&gt;närvarande ett förslag till ny författningsreglering avseende registrering&lt;br&gt;av fastigheter. Det finns därför enligt regeringens mening inte anledning&lt;br&gt;att nu föreslå ytterligare förändringar rörande länsstyrelsernas&lt;br&gt;underrättelseskyldighet enligt 3 kap. kulturminneslagen. De två&lt;br&gt;betänkandena av Kulturarvsuredningen innehåller vidare ett antal förslag&lt;br&gt;till redaktionella ändringar i kulturminneslagen. Regeringen har inte&lt;br&gt;funnit skäl att nu genomföra dessa i större omfattning än vad som&lt;br&gt;framgår av propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Utförsel av kulturföremål ur landet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utförsel av kulturföremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. kulturminneslagen finns bestämmelser om utförsel av vissa äldre&lt;br&gt;kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § framgår att det krävs tillstånd för att ur landet föra sådana äldre&lt;br&gt;svenska och utländska kulturföremål som anges i lagen. Med svenska&lt;br&gt;kulturföremål avses enligt 2 § föremål som är eller kan antas vara&lt;br&gt;framställda i Sverige eller i annat land av en svensk. I 4 och 5 §§ anges&lt;br&gt;för vilka föremål tillstånd krävs. I fråga om vissa föremål krävs att de&lt;br&gt;skall ha ett visst minsta värde. Värdegränserna är 2 000 kr och 50 000&lt;br&gt;kr. För utländska kulturföremål gäller att de skall vara värda minst 50&lt;br&gt;000 kr och ha kommit till Sverige före år 1840.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § får föremål i vissa fall föras ut från landet utan tillstånd. Det&lt;br&gt;gäller om 1. föremålets ägare flyttar från Sverige för att bosätta sig&lt;br&gt;utomlands, 2. föremålet genom arv, testamente eller bodelning har&lt;br&gt;förvärvats av en enskild person som är bosatt i annat land, 3. föremålet&lt;br&gt;förs ut av en offentlig institution här i landet eller en institution som far&lt;br&gt;bidrag av stat, kommun eller landstingskommun och det skall föras&lt;br&gt;tillbaka till Sverige, 4. föremålet förs ut av en enskild person för att&lt;br&gt;användas i samband med offentlig kulturverksamhet och det skall föras&lt;br&gt;tillbaka till Sverige, eller 5. föremålet är tillfälligt inlånat från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel skall ges om föremålet inte är av stor betydelse&lt;br&gt;för det nationella kulturarvet (8 §). Även om ett föremål har en sådan&lt;br&gt;betydelse far regeringen medge tillstånd om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;(16 &amp;nbsp;§). Frågor om tillstånd prövas av Kungl. biblioteket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens konstmuseer eller Stiftelsen&lt;br&gt;Nordiska museet (9 §). Fördelningen mellan dem anges i 24-28 §§&lt;br&gt;förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (kulturminnes-&lt;br&gt;förordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. kulturminneslagen finns bestämmelser om återlämnande av&lt;br&gt;olagligt bortförda kulturföremål. Bestämmelserna bygger på rådets&lt;br&gt;direktiv 93/7/EEG om återlämnande av kulturföremål som olagligt förts&lt;br&gt;bort från ett medlemslands territorium. De avser föremål som enligt&lt;br&gt;lagstiftning, som har stöd i artikel 36 Romfördraget, utgör nationella&lt;br&gt;skatter och därför kan undantas från den fria rörligheten av varor. Sådana&lt;br&gt;nationella skatter kan - om de faller inom de kategorier och värdegränser&lt;br&gt;som framgår av bilagan till lagen - under vissa i lagen angivna&lt;br&gt;förutsättningar komma att återlämnas till det land de olagligen förts bort&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s förordning om export av kulturföremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s råd antog år 1992 förordning (EEG) nr 3911/92 om export av&lt;br&gt;kulturföremål. Enligt förordningen krävs det exportlicens för utförsel för&lt;br&gt;av vissa kulturföremål från EU. De föremål som omfattas av&lt;br&gt;förordningen är, i allt väsentligt, samma som kan bli föremål för&lt;br&gt;återlämnande enligt 6 kap. kulturminneslagen. Beslut om sådan s.k. EG-&lt;br&gt;licens fattas av samma myndigheter som beslutar om tillstånd enligt&lt;br&gt;kulturminneslagen. Riksantikvarieämbetet beslutar i fråga om föremål för&lt;br&gt;vilka det inte krävs utförseltillstånd enligt kulturminneslagen (se 23 a §&lt;br&gt;kulturminnesförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Grunderna för bestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna om när tillstånd till&lt;br&gt;utförsel skall lämnas bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Det preciseras vilka kriterier som ska beaktas&lt;br&gt;vid prövningen av om ett föremål har så stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet att utförsel inte skall tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget i&lt;br&gt;huvudsak. Statens konstmuseer, Stiftelsen Nordiska museet och Mölndals&lt;br&gt;museum invänder mot utredningens resonemang om ursprungsmiljön. De&lt;br&gt;menar vidare att förekomsten av föremål i offentliga samlingar inte skall&lt;br&gt;påverka bedömningen av ett föremåls betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet. Bukowski Auktioner AB förespråkar en mindre restriktiv syn&lt;br&gt;på utförsel av kulturföremål och understryker vikten av att grunderna för&lt;br&gt;att avslå en ansökan om utförsel noggrant preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 5 kap 8 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminneslagen skall tillstånd till utförsel ges om föremålet inte är av&lt;br&gt;stor betydelse för det nationella kulturarvet. Detta bör gälla även i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vad som avses med att ett föremål har stor betydelse för&lt;br&gt;det nationella kulturarvet sägs i förarbetena till gällande lagstiftning ”att&lt;br&gt;ett föremål måste anses ha stor betydelse för det nationella kulturarvet&lt;br&gt;om det är unikt eller har bevarats relativt intakt och tillhör en&lt;br&gt;föremålsgrupp som det inte längre finns ett representativt bestånd av i&lt;br&gt;landet” (prop. 1984/85:179 s. 33). Vidare sägs att i vissa fall gäller&lt;br&gt;”främst kriteriet att förhindra en utarmning av det svenska kulturarvet. I&lt;br&gt;dessa fall är de enstaka föremålen sällan unika men kan ha stort&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde. Dessa föremål kommer ofta från den folkliga&lt;br&gt;kulturen. I andra fall kan själva föremålet vara kulturhistoriskt och&lt;br&gt;kvalitetsmässigt synnerligen värdefullt och unikt” (a. prop. s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte anledning att föreslå någon ändring av dessa&lt;br&gt;utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det i lagtexten anges vad som skall&lt;br&gt;beaktas vid bedömningen av ett föremåls betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet. Enligt förslaget skall beaktas om föremålet 1. är sällsynt eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt representativt for landets kulturhistoria varvid hänsyn skall tas&lt;br&gt;till förekomsten av motsvarande föremål i allmänt tillgängliga samlingar,&lt;br&gt;2. har ett värdefullt samband med en kulturmiljö av stor betydelse och&lt;br&gt;lämpligen kan återställas dit, 3. är knutet till en betydelsefull person eller&lt;br&gt;händelse i svensk historia, eller 4. av annan synnerlig anledning bör&lt;br&gt;bevaras i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en inskränkning av möjligheten att neka tillstånd.&lt;br&gt;Enligt nu gällande regler krävs inte att föremål skall vara representativa i&lt;br&gt;någon kvalificerad mening. Inte heller har förekomsten av motsvarande&lt;br&gt;föremål i offentliga samlingar i sig någon avgörande betydelse. Snarare&lt;br&gt;är det en av många faktorer som skall beaktas. Eftersom det är svårt att&lt;br&gt;ange vilka fall som åsyftas, kommer sannolikt ett stort antal bedömningar&lt;br&gt;att hänföras till en sista generellt utformad punkt. Under sådana&lt;br&gt;förhållanden har inte den önskade preciseringen uppnåtts. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill och till att någon ändring i sak inte är motiverad, bör förslaget inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Bemyndigande för regeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att genom förordning&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka föremål som skall vara tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något förslag om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksantikvarieämbetet har föreslagit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall bemyndigas&lt;br&gt;att ange vilka föremål som skall vara tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. kulturminneslagen anges&lt;br&gt;vilka föremål som skall omfattas av tillståndsplikt. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;behöver dock inte meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § första stycket 3&lt;br&gt;regeringsformen kan nämligen regeringen efter bemyndigande i lag&lt;br&gt;genom förordning meddela föreskrifter om bl.a. in- och utförsel av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Riksantikvarieämbetet anfört i sitt remissyttrande är det inte i alla&lt;br&gt;avseenden lämpligt att det skall krävas ett riksdagsbeslut varje gång det&lt;br&gt;visar sig att en föremålskategori behöver ändras eller en ålders - eller&lt;br&gt;värdegräns förändras. Det innebär ju att det tar tid innan ändringar kan&lt;br&gt;genomföras. Det kan finnas behov att snabbt genomföra ändringar i&lt;br&gt;reglernas systematik på grund av ändringar av EG-reglema. Vidare kan&lt;br&gt;det finnas behov att snabbt införa tillståndsplikt för vissa föremål. Det är&lt;br&gt;således väsentligt att det skapas möjlighet att snabbt anpassa reglerna till&lt;br&gt;förändrade förhållanden. Mot den bakgrunden bör regeringen ges ett&lt;br&gt;bemyndigande att genom förordning föreskriva vilka föremål som skall&lt;br&gt;vara tillståndspliktiga. Med hänsyn till frågans vikt bör denna befogenhet&lt;br&gt;inte kunna delegeras vidare till myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Föremålskategorier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En författningsteknisk anpassning till EG-&lt;br&gt;reglema bör göras i fråga om föremålskategoriema. Åldersgränsen för&lt;br&gt;utländska föremål bör avse föremål som varit i landet mer än 100 år.&lt;br&gt;Tillståndsplikt bör införas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa arkeologiska föremål som härrör från tiden före år 1650 oavsett&lt;br&gt;värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svenska porträtt som är äldre än 100 år och värda mer än 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samlingar av inkunabler och icke tryckt material som är värda mer än&lt;br&gt;50 000 kr på i övrigt samma villkor som för de enskilda objekten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svenska och utländska böcker äldre än 100 år som är värda mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utländska kartor som funnits i landet mer än 100 år och svenska kartor&lt;br&gt;äldre än 100 år som är värda mer än 10 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utländska transportmedel som har funnits i landet mer än 100 år och&lt;br&gt;svenska transportmedel äldre än 100 år som är värda mer än 50 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svenska föremål som framställts före år 1650 tillverkade av trä, ben&lt;br&gt;keramik, metall eller textil,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kakelugnar som är mer än 100 år gamla och värda mer än 50 000 kr.&lt;br&gt;För svenska möbler, speglar och skrin bör åldersgränsen justeras till att&lt;br&gt;avse föremål som tillverkats före år 1860.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I fråga om föremålskategoriema&lt;br&gt;överenstämmer utredningens förslag till stor del med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksantikvarieämbetet anser att åldersgränsen år&lt;br&gt;1600 genomgående bör ersättas med år 1650. I fråga om arkeologiska&lt;br&gt;föremål tillstyrker Riksantikvarieämbetet förslaget, men anser att den bör&lt;br&gt;gälla oavsett material. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige,&lt;br&gt;Skaraborgs Länsmuseum, Värmlands museum, Länsmuseernas&lt;br&gt;samarbetsråd och Föreningen Sveriges landsantikvarier menar att&lt;br&gt;tillstånd bör avse arkeologiska föremål som är mer än 100 år gamla. När&lt;br&gt;det gäller svenska porträtt tillstyrker Riksantikvarieämbetet, Statens&lt;br&gt;konstmuseer och Stiftelsen Nordiska museet förslaget.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet menar dock att med svenska porträtt bör avses&lt;br&gt;porträtt som föreställer en svensk eller en i Sverige verksam person och&lt;br&gt;att värdegränsen skall vara 10 000 kr. Stiftelsen Nordiska museet menar&lt;br&gt;att värdegränsen skall vara 5 000 kr och - liksom Statens konstmuseer -&lt;br&gt;att modellen skall vara svensk. Statens konstmuseer föreslår att även&lt;br&gt;utländsk grafik skall omfattas av tillståndsplikt. I fråga om&lt;br&gt;transportmedel tillstyrker Riksantikvarieämbetet förslaget. Statens&lt;br&gt;sjöhistoriska museer anser att det bör övervägas att låta tillståndsplikten&lt;br&gt;även avse fartyg. Stiftelsen Tekniska museet föreslår i fråga om svenska&lt;br&gt;föremål att tillståndsplikt skall gälla för motorfordon som är äldre än 50&lt;br&gt;år och värda mer än 10 000 kr. Kulturhistoriska föreningen för södra&lt;br&gt;Sverige, Skaraborgs Länsmuseum, Värmlands museum, Länsmuseernas&lt;br&gt;samarbetsråd och Föreningen Sveriges landsantikvarier anser att&lt;br&gt;tillståndsplikten bör avse transportmedel som tillverkats före år 1930 och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är värda mer än 20 000 kr. Lantbrukarnas riksförbund anser att&lt;br&gt;åldersgränsen bör sänkas till i vart fall 75 år och att det klart bör framgå&lt;br&gt;att reglerna avser även fartyg, båtar, jämvägsmaterial, bilar, motorcyklar,&lt;br&gt;traktorer och velocipeder. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige,&lt;br&gt;Skaraborgs Länsmuseum, Värmlands museum, Länsmuseernas&lt;br&gt;samarbetsråd och Föreningen Sveriges landsantikvarieranser anser att&lt;br&gt;tillståndsplikten för svenska föremål av trä, ben, keramik, metall och&lt;br&gt;textil bör avse föremål som är äldre än 100 år. Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;menar att tillståndsplikt även bör gälla för folkdräkter och broderad eller&lt;br&gt;mönstervävd folklig textil framställda före år 1860, svenska icke tryckta&lt;br&gt;protokoll, brev, dagböcker, manuskript, noter, räkenskaper samt&lt;br&gt;handritade kartor och ritningar som är äldre än 50 år oavsett värde,&lt;br&gt;svenska daguerrotyper m.fl. tekniker framställda före år 1860 oavsett&lt;br&gt;värde, kyrkliga föremål som är mer än 100 år gamla och papperstapeter&lt;br&gt;som är värda mer än 20 000 kr. Flera remissinstanser anser att det klart&lt;br&gt;bör framgå att kakelugnar är tillståndspliktiga. Kungl. biblioteket och&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet anser att svenska tryckta skrifter före år 1600 även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör vara tillståndspliktiga oavsett värde. Kungl.&lt;br&gt;biblioteket menar vidare att det kan vara svårt att använda regeln om&lt;br&gt;samlingar, eftersom de ofta skingras och säljs styckevis utomlands.&lt;br&gt;Naturhistoriska riksmuseet föreslår att tillståndsplikt införs för samlingar&lt;br&gt;och föremål från zoologiska, botaniska, mineralogiska och anatomiska&lt;br&gt;samlingar samt samlingar av paleontologiskt intresse som är äldre än 100&lt;br&gt;år och värda mer än 50 000 kr. Statens Sjöhistoriska museer menar att&lt;br&gt;tillståndsplikt även bör gälla för äldre värdefull nautika. Folkens Museum&lt;br&gt;- Etnografiska anser att frågor om tillstånd till utförsel av äldre&lt;br&gt;etnografiska samlingar och föremål bör prövas av museet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som framgår av avsnitt 8.1 finns&lt;br&gt;det två parallella system för utförseltillstånd. Föremålskategoriema i de&lt;br&gt;olika systemen skiljer sig åt. EG-kategoriema är fler och omfattar även&lt;br&gt;andra föremål än reglerna i kulturminneslagen. Åldersgränserna är också&lt;br&gt;olika och EG-reglemas värdegränser i de flesta avseenden betydligt&lt;br&gt;högre. Som utredningen har konstaterat behöver reglerna i&lt;br&gt;kulturminneslagen i materiellt hänseende inte anpassas till EG-reglema.&lt;br&gt;Däremot talar mycket för att bestämmelserna i lagen anpassas till EG-&lt;br&gt;reglema så att samma systematik gäller i fråga om indelningen i&lt;br&gt;kategorier, annars blir systemet med utförseltillstånd svårt för de berörda&lt;br&gt;att förstå. Dessutom blir det inte möjligt att samordna&lt;br&gt;ansökningsförfarandet och prövningen enligt de två systemen, vilket&lt;br&gt;framstår som angeläget. Mot denna bakgrund bör, som utredningen&lt;br&gt;föreslagit, en författningsteknisk anpassning av bestämmelserna i&lt;br&gt;kulturminneslagen göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om föremålskategoriema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vilka föremål som skall vara tillståndspliktiga är&lt;br&gt;utgångspunkten att nuvarande regler med vissa ändringar bör bestå. Det&lt;br&gt;bör dock framhållas att de bedömningar som nedan görs angående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beloppsgränser och föremålskategorier kan komma att behöva anpassas&lt;br&gt;till gällande förhållanden m.m. vid den tidpunkt då beslutet om&lt;br&gt;förordning skall fattas. De utgör sålunda en utgångspunkt för de&lt;br&gt;bedömningar som då kommer att göras. Regeringen avser vidare att ha en&lt;br&gt;hög beredskap för att kunna göra de ändringar som behövs för att&lt;br&gt;effektivt kunna skydda det nationella kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska föremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikten för utländska föremål avser bara sådana som kommit&lt;br&gt;till Sverige före år 1840. Utredningen har föreslagit att kriteriet i stället&lt;br&gt;skall var att föremålet funnits i landet i mer än 100 år. Remissinstanserna&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget och det bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkeologiska föremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna EG-kategori har idag ingen motsvarighet i kulturminneslagen.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att vissa arkeologiska föremål som inte tillhör&lt;br&gt;staten eller omfattas av hembudsplikt enligt 2 kap. 4 § kulturminneslagen&lt;br&gt;skall vara tillståndspliktiga. Enligt förslaget skall föremålen vara av trä,&lt;br&gt;ben, keramik och metall och härröra från tiden före år 1600.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet har invänt att tidsgränsen bör vara år 1650, bl.a.&lt;br&gt;eftersom det är en bättre tidpunkt för att bedöma föremål stilistiskt.&lt;br&gt;Vidare menar ämbetet att begränsningen till vissa material är olämplig,&lt;br&gt;eftersom den utesluter viktiga material som sten, glas, bärnsten, hom och&lt;br&gt;textil. Regeringen delar Riksantikvarieämbetets bedömning. Att&lt;br&gt;ytterligare utvidga tillståndsplikten till att avse föremål som är äldre än&lt;br&gt;100 år - som några remissinstanser föreslagit - finns det dock inte&lt;br&gt;tillräckliga skäl för. Tillståndsplikt bör således införas för arkeologiska&lt;br&gt;föremål som härrör från tiden före år 1650, oavsett material och värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska porträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en särskild kategori av målningar och&lt;br&gt;teckningar m.m. införs, svenska porträtt, med en värdegräns om&lt;br&gt;20 000 kr. Med svenska porträtt avser utredningen porträtt som är eller&lt;br&gt;kan antas vara framställda av en svensk i Sverige eller i annat land av en&lt;br&gt;svensk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget, men invänt mot definitionen&lt;br&gt;och värdegränsen. Av förslagen till definition är den som förespråkas av&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetets att föredra. Det är något vidare och torde bättre&lt;br&gt;täcka de situationer då ett föremål kan ha betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet. Med svenska porträtt bör därför avses porträtt som föreställer&lt;br&gt;en svensk eller en i Sverige verksam person. Det har inte framkommit&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att sätta värdegränsen lägre än 20 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Originalgrafik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att tillståndsplikt infors för matriser till&lt;br&gt;originalgrafik som är framställd före år 1600. Riksantikvarieämbetet har&lt;br&gt;invänt att matriser bör kunna utgå, eftersom de fa ännu bevarade med&lt;br&gt;stor säkerhet ingår i offentliga samlingar. På samma skäl som tidigare&lt;br&gt;nämnts har ämbetet ansett att år 1650 bör vara tidsgränsen för den&lt;br&gt;befintliga tillståndsplikten för bilder, vilka ämbetet anser bör benämnas&lt;br&gt;träsnitt och kopparstick. Regeringen delar Riksantikvarieämbetets&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Originalskulpturer m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har förslagit att kopior av originalskulpturer och&lt;br&gt;originalstatyer skall vara tillståndspliktiga. Riksantikvarieämbetet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bortsett från vissa terminologiska anmärkningar - ansett att&lt;br&gt;tillståndsplikten skall avse repliker i stället för kopior. Regeringen delar&lt;br&gt;den uppfattningen. Däremot finns inte tillräckliga skäl att sänka den&lt;br&gt;nuvarande värdegränsen från 50 000 kr till 20 000 kr, som ämbetet har&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkunabler och manuskript m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har förslagit att den nu gällande tillståndsplikten för&lt;br&gt;inkunabler, dvs. skrifter som tryckts före år 1501, m.m. och icke tryckt&lt;br&gt;material även skall avse samlingar av sådana föremål om värdet är mer är&lt;br&gt;mer än 50 000 kr. Förslaget har tillstyrkts av den enda remissinstansen&lt;br&gt;som yttrat sig om saken, Riksantikvarieämbetet, och bör genomföras.&lt;br&gt;Däremot finns inte skäl att, som Riksantikvarieämbetet har föreslagit, ta&lt;br&gt;bort värdegränsen för enstaka föremål av icke tryckt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böcker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler är tryckta skrifter framställda före år 1600&lt;br&gt;tillståndspliktiga oavsett värde. Utredningen har förslagit att&lt;br&gt;tillståndsplikten skall utökas till att avse svenska böcker som är äldre än&lt;br&gt;100 år och utländska böcker under förutsättning att de är värda mer än&lt;br&gt;10 000 kr. Vidare har förslagits att samlingar av böcker värda mer än&lt;br&gt;50 000 kr skall vara tillståndspliktiga. Remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget, men ansett att tryckta skrifter framställda före år 1600 även i&lt;br&gt;fortsättningen bör vara tillståndspliktiga oavsett värde. Kungl. biblioteket&lt;br&gt;har framfört att brukslitteraturen från tiden före år 1600 ofta inte når upp&lt;br&gt;till den föreslagna värdegränsen, 10 000 kr, trots att de är väsentliga delar&lt;br&gt;av kulturarvet. Vidare har Kungl. biblioteket påpekat att kategorin&lt;br&gt;samlingar blir svår att tillämpa, eftersom samlingar ofta skingras redan i&lt;br&gt;Sverige och säljs styckevis utomlands. Regeringen delar uppfattningen&lt;br&gt;att tillståndsplikten för tryckta skrifter som framställts före år 1600 bör&lt;br&gt;gälla oavsett värde. Tillståndsplikt för samlingar skulle vara alltför lätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kringgå och bör därför inte införas. I övrigt bör dock förslaget&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckta kartor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler är tryckta kartor framställda före år 1600&lt;br&gt;tillståndspliktiga oavsett värde. Utredningen har förslagit att&lt;br&gt;tillståndsplikten skall avse svenska tryckta kartor som är äldre än 100 år&lt;br&gt;och utländska kartor som funnits i landet mer än 100 år. Vidare har&lt;br&gt;utredningen föreslagit en värdegräns om 10 000 kr. Skälet är att även&lt;br&gt;yngre kartor kan vara av stor betydelse för det nationella kulturarvet.&lt;br&gt;Förslaget har tillstyrkts av den enda remissinstansen som yttrat sig om&lt;br&gt;saken, Riksantikvarieämbetet, och bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportmedel är inte tillståndspliktiga enligt kulturminneslagen.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att tillståndsplikt införs för svenska&lt;br&gt;transportmedel som är mer än 100 år gamla och utländska transportmedel&lt;br&gt;som funnits i landet i mer än 100 år. Den föreslagna värdegränsen är&lt;br&gt;50 000 kr. Remissinstanserna har haft många synpunkter på såväl&lt;br&gt;föremålskategorins utformning som ålders- och värdegränser.&lt;br&gt;Regeringen delar uppfattningen att tillståndsplikt bör införas för&lt;br&gt;transportmedel. Med hänsyn till att det är en ny kategori och&lt;br&gt;skyddsbehoven inte är helt klarlagda, bör tillståndsplikten tills vidare ha&lt;br&gt;den omfattning som utredningen förslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska modeller, prototyper och vetenskapliga instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska modeller, prototyper och vetenskapliga instrument är enligt&lt;br&gt;gällande regler tillståndspliktiga om de är mer än 50 år gamla och värda&lt;br&gt;mer än 2 000 kr. Utredningen har föreslagit att tillståndsplikten upphävs,&lt;br&gt;eftersom sådana föremål sällan varit föremål för utförselprövning.&lt;br&gt;Remissinstanserna har motsatt sig detta och anfört bl.a. att många&lt;br&gt;framstående tekniker och instrumentmakare varit verksamma i Sverige.&lt;br&gt;Regeringen delar bedömningen att dessa föremål även fortsättningsvis&lt;br&gt;bör vara tillståndspliktiga. Det är inte nödvändigt att anpassa&lt;br&gt;åldersgränsen till det som gäller enligt kategori 14 i EG-förordningen.&lt;br&gt;Därför bör åldersgränsen vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska möbler, speglar och skrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska möbler, speglar och skrin gäller tillståndsplikt för föremål&lt;br&gt;som är mer än 100 år gamla. Utredningen har förslagit att&lt;br&gt;tillståndsplikten skall gälla sådana föremål som framställts före år 1860&lt;br&gt;och oavsett värde. Skälet är att de flesta ansökningar avser dessa föremål&lt;br&gt;och endast 3-4 procent av ansökningarna avslås. Genom den föreslagna&lt;br&gt;åldersgränsen skulle antalet ansökningar begränsas, utan att flertalet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de föremål som har betydelse för det nationella kulturarvet skulle falla&lt;br&gt;utanför systemet. Som skäl för att inte ha någon värdegräns har&lt;br&gt;utredningen anfört att föremål som har stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet ofta säljs för mindre än 2 000 kr. Förslaget har tillstyrkts av&lt;br&gt;den enda remissinstansen som yttrat sig om saken,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet, och bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kakelugnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte ansett det nödvändigt att särskilt ange att&lt;br&gt;kakelugnar är tillståndspliktiga, eftersom de täcks av kategorin keramik.&lt;br&gt;För den kategorin gäller tillståndsplikt om föremålen är mer än 100 år&lt;br&gt;gamla och värda mer än 50 000 kr. Flera av tillståndsmyndighetema har&lt;br&gt;ansett att det klart bör framgå att kakelugnar är tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att kakelugnar bör utförselprövas i någon mån.&lt;br&gt;Eftersom tillståndsmyndighetema utgått från att de nu inte omfattas av&lt;br&gt;tillståndsplikt, bör det göras klart vad som gäller. Således bör det&lt;br&gt;uttryckligen föreskrivas att tillståndsplikt gäller för kakelugnar.&lt;br&gt;Åldersgränsen bör vara 100 år och värdegränsen 50 000 kr.&lt;br&gt;Tillståndsplikten bör endast avse svenska kakelugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra svenska föremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För följande svenska föremål som är mer än 100 år gamla gäller&lt;br&gt;tillståndsplikt oavsett värde: dryckeskärl, seldon och textilredskap, om de&lt;br&gt;är av trä och har målad eller skuren dekor; folkdräkter och broderad eller&lt;br&gt;mönstervävd folklig textil; bonadsmåleri; möbler speglar och skrin;&lt;br&gt;golvur, väggur och bordsur; signerade fajanser; musikinstrument; samt&lt;br&gt;skjutvapen, blankvapen och skyddsvapen. Utredningen har - utöver vad&lt;br&gt;som redan redogjorts för under rubriken svenska möbler m.m. -&lt;br&gt;föreslagit att en ny föremålskategori införs, svenska föremål som&lt;br&gt;framställts före år 1600 av trä, ben, keramik, metall eller textil. Förslaget&lt;br&gt;innebär bl.a. att en mängd serietillverkade vapen från 1800-talet undantas&lt;br&gt;från tillståndsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet har i sitt remissyttrande föreslagit att&lt;br&gt;tillståndsplikt skall gälla för alla material, eftersom viktiga material som&lt;br&gt;arkitekturfragment av sten annars inte skulle omfattas. Vidare har&lt;br&gt;ämbetet föreslagit att tidsgränsen skall sättas till år 1650 och att även&lt;br&gt;folkdräkter och broderad eller mönstervävd textil framställda före år&lt;br&gt;1860 skall vara tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om materialbegränsningen kan noteras att stenföremål idag inte&lt;br&gt;omfattas av tillståndsplikt. Det finns inget underlag för att bedöma om&lt;br&gt;det finns risk för att föremål av detta slag som är av betydelse för det&lt;br&gt;nationella kulturarvet förs ut ur landet. Mot den bakgrunden bör den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna materialbegränsningen godtas. I fråga om&lt;br&gt;åldersgränsen talar, som tidigare nämnts, starka skäl för att år 1650 är en&lt;br&gt;mera lämplig tidsgräns och den bör därför gälla. I fråga om folkdräkter&lt;br&gt;m.m. har Riksantikvarieämbetet uppgett att de nu gällande reglerna har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskat utförseln av sådana föremål. Mot den bakgrunden bör Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;tillståndsplikten för dessa föremål behållas. I övrigt bör förslaget&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat en mängd förslag om nya&lt;br&gt;föremålskategorier, ändrade värdegränser och nya tillståndsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslagen om nya föremålskategoriema saknas det&lt;br&gt;genomgående tillräckligt underlag för att bedöma behovet av&lt;br&gt;tillståndsplikt. Det är därför inte aktuellt att nu utvidga området för&lt;br&gt;tillståndsplikt ytterligare. Det kan vidare konstateras att flera föremål,&lt;br&gt;som t.ex. en hel del zoologiska föremål omfattas av annan&lt;br&gt;författningsreglering och att etnografiska föremål i stor omfattning&lt;br&gt;kommer att täckas av de föremålskategorier som behandlats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värdegränserna förordar regeringen, som framgått, vissa&lt;br&gt;justeringar nedåt. En ny värdegräns om 20 000 kr skall gälla för en del&lt;br&gt;kategorier. I fråga om andra avskaffas värdegränsen. Värdegränserna har&lt;br&gt;den huvudsakliga uppgiften att begränsa antalet ansökningar (se prop.&lt;br&gt;1984/85:179 s. 17 ff). För att ytterligare sänka värdegränserna bör därför&lt;br&gt;krävas att det finns en påtaglig risk för det nationella kulturarvet. Det har&lt;br&gt;inte påvisats och därför bör det inte nu vara aktuellt att ändra fler&lt;br&gt;värdegränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövningen ligger idag på fyra myndigheter och Stiftelsen&lt;br&gt;Nordiska museet. Det är ett tillräckligt stort antal. Om det krävs för att&lt;br&gt;pröva en ansökan, bör tillståndsmyndigheten inhämta upplysningar från&lt;br&gt;andra myndigheter eller institutioner. Därmed bör de önskemål som&lt;br&gt;framförts vara tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Undantag från tillståndsplikten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillstånd till utförsel krävs även i de situationer&lt;br&gt;som nu är tillståndsfria, men tillstånd skall beviljas. Bestämmelserna&lt;br&gt;förtydligas så att det framgår att tillstånd skall ges för alla föremål som&lt;br&gt;tillfälligt är i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Statens musiksamlingar avstyrker förslaget och menar att reglerna bör&lt;br&gt;förtydligas så att det framgår att de även avser fallet att ett föremål som&lt;br&gt;förts till landet av en utländsk ägare, t.ex. för försäljning, skall föras ut ur&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 8.1 finns&lt;br&gt;vissa situationer när tillstånd till utförsel inte behövs. Enligt utredningen&lt;br&gt;har denna ordning inte fungerat helt tillfredsställande. Det har t.ex.&lt;br&gt;förekommit fall där det varit svårt att utreda om föremålet verkligen ärvts&lt;br&gt;av den som det skall föras ut till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande regler finns det alltid en risk för att det blir problem&lt;br&gt;för tullen att utreda om tillståndsfrihet föreligger. Även om en sådan&lt;br&gt;utredning kan ta tid har den nuvarande ordningen den fördelen att saken&lt;br&gt;kan lösas på plats av tullen. Det behövs ju inte tillstånd av någon annan&lt;br&gt;myndighet. Den föreslagna ordningen kan därför förväntas att leda till&lt;br&gt;ytterligare förseningar. Detta talar mot förslaget. Mot det skall ställas att&lt;br&gt;det för export av kulturföremål till tredje land krävs tillstånd, s.k. EG-&lt;br&gt;licens, för alla föremål som omfattas av EG-förordningen. Med&lt;br&gt;utredningens förslag skulle ett enhetligt system skapas. Fördelarna med&lt;br&gt;det är uppenbara. Mot den bakgrunden bör förslaget genomföras. Således&lt;br&gt;måste tillstånd sökas i de fall som nu är tillståndsfria, men tillstånd skall&lt;br&gt;beviljas. Lagrådet har ifrågasatt om förslaget bör genomföras eftersom&lt;br&gt;ett åsidosättande av tillståndskravet utgör varusmugglingsbrott och&lt;br&gt;påföljder och rättsverkningar - i vart fall i teorin - kan leda till allvarliga&lt;br&gt;konsekvenser. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att det kan&lt;br&gt;förutsättas att straffet för en ägare som underlåtit att skaffa ett tillstånd,&lt;br&gt;som inte kan vägras honom, i regel kommer att stanna vid penningböter&lt;br&gt;och att ett förverkande av föremålet anses uppenbart obilligt. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund och med beaktande av de fördelar förslaget medför vad gäller&lt;br&gt;att skapa ett med EG-förordningen enhetligt system och att underlätta för&lt;br&gt;tullen, bör förslaget genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att tillstånd även skall kunna ges om&lt;br&gt;föremålet förvärvats av en institution i utlandet och förvärvet kan antas&lt;br&gt;främja kunskap om svenska kulturföremål. Enligt 5 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket kulturminneslagen far även om ett föremål har stor betydelse för&lt;br&gt;det nationella kulturarvet tillstånd ges om föremålet förvärvas av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institution i utlandet. Motivet till bestämmelsen är att det ligger ett värde&lt;br&gt;i att kännedom om svensk kultur sprids utanför landets gränser och ges&lt;br&gt;en fullvärdig presentation i museer och andra institutioner i utlandet&lt;br&gt;(prop. 1984/85:179 s. 33). Utredningens förslag är således redan&lt;br&gt;tillgodosett med gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av remissynpunkterna från Statens musiksamlingar bör&lt;br&gt;bestämmelserna förtydligas så att det framgår att tillstånd skall ges för&lt;br&gt;alla föremål som tillfälligt är i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av påpekanden i remissyttrandena från Statens&lt;br&gt;konstmuseer och Stiftelsen Nordiska museet kan anmärkas att det är helt&lt;br&gt;klart att antikvitetsmässor inte är att anse som offentlig kulturverksamhet&lt;br&gt;och att utförsel för att delta i en sådan mässa därför inte omfattas av de&lt;br&gt;nu gällande bestämmelserna om tillståndsfrihet (se prop. 1994/95:179 s.&lt;br&gt;34).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Tillståndsprövningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreskrifter om ansökningarnas innehåll och&lt;br&gt;handläggningen av dem beslutas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Ansökan skall vara fri från avgift. Ett tillstånd&lt;br&gt;till utförsel skall gälla i ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förhandsbesked bör inte regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock föreslagit att tillståndsmyndigheter ges en lagfäst&lt;br&gt;möjlighet att meddela icke-bindande förhandsbesked om utförseltillstånd&lt;br&gt;i samband med att föremål bjuds ut till försäljning .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslagen.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter behovet att författningsreglera&lt;br&gt;förhandsbesked, eftersom beskeden inte är avsedda att vara bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. 12 § första stycket&lt;br&gt;kulturminneslagen anges vad ansökan om tillstånd till utförsel skall&lt;br&gt;innehålla. Sådana bestämmelser behöver inte ha lagform. De bör i stället&lt;br&gt;beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;På detta sätt kan en snabb anpassning ske om bestämmelserna i EG-&lt;br&gt;förordningen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i betänkandet (se SOU 1995:128, s. 242-243,&lt;br&gt;280) torde det inte vara förenligt med EG-rätten att ta ut avgifter för&lt;br&gt;ansökningar om s.k. EG-licens. Avgift tas inte heller ut idag i fråga om&lt;br&gt;sådana ansökningar. Däremot är ansökningar om tillstånd enligt 5 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen belagda med avgift (se 5 kap. 14 § kulturminneslagen,&lt;br&gt;29 § kulturminnesförordningen). Den nuvarande ordningen är svår att&lt;br&gt;motivera. Till detta kommer att det tillståndspliktiga området föreslås bli&lt;br&gt;utökat till att avse även fall där tillstånd skall meddelas. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund bör även ansökningar om tillstånd enligt 5 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen vara avgiftsfria. Detta kommer att innebära ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäktsbortfall för tillståndsprövande institutioner om sammanlagt cirka&lt;br&gt;300 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånden till utförsel enligt kulturminneslagen är inte&lt;br&gt;tidsbegränsade. EG-licensema gäller däremot endast i ett år.&lt;br&gt;Bedömningen av om ett föremål är av stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet kan förändras, bl.a. för att föremål av det aktuella slaget förts&lt;br&gt;ut i sådan utsträckning att det blivit sällsynt i landet. Till detta kommer&lt;br&gt;risken för att tillstånd missbrukas genom att användas flera gånger för&lt;br&gt;snarlika föremål. Med hänsyn härtill bör tillstånden ges en begränsad&lt;br&gt;giltighet. Samma tid bör gälla som för EG-licensema. Äldre tillstånd bör&lt;br&gt;- som utredningen förslagit - upphöra att gälla ett år efter det att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om icke-bindande förhandsbesked tillämpas&lt;br&gt;redan av vissa tillståndsmyndigheter. Att lagfasta detta förfarande är&lt;br&gt;dock - som Kammarrätten i Göteborg anmärkt - inte nödvändigt och inte&lt;br&gt;heller lämpligt. Ett författningsreglerat förhandsbesked bör nämligen&lt;br&gt;vara bindande i det enskilda fallet. Förslaget bör därför inte genomföras.&lt;br&gt;De tillståndsmyndigheter som finner det lämpligt kan dock även&lt;br&gt;fortsättningsvis lämna icke-bindande förhandsbesked, förutsatt att den&lt;br&gt;som bjuder ut föremålet till försäljning medger det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riksantikvarieämbetet bör inte undantas&lt;br&gt;från kravet på prövningstillstånd i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Riksantikvarieämbetet skall kunna överklaga&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstols beslut att ge tillstånd till utförsel. För&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet skall inte fordras prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg avstyrker förslaget om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det saknas bärande skäl att&lt;br&gt;undanta Riksantikvarieämbetet från kravet på prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt. Förslaget i fråga bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall&lt;br&gt;om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut myndigheten&lt;br&gt;vara den enskildes motpart. Detta gäller dock enligt andra stycket&lt;br&gt;nämnda lagrum inte i fråga om beslut som överklagas direkt hos&lt;br&gt;kammarrätt. I de fall som avses i första stycket har myndigheten rätt att&lt;br&gt;överklaga domstolens beslut om det gått myndigheten emot (33 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag). Av 2 § samma lag följer att detta gäller om inte&lt;br&gt;annat föreskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet är central myndighet på kulturmiljöområdet.&lt;br&gt;Det har kommit till uttryck bl.a. genom att ämbetet enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;kulturminneslagen far överklaga beslut av domstol eller myndighet enligt&lt;br&gt;denna lag. Denna bestämmelse medför att Riksantikvarieämbetet -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämsides med tillståndsmyndigheten i de fall denna är annan myndighet&lt;br&gt;än ämbetet - blir motpart i de fall en enskild överklagar ett beslut att inte&lt;br&gt;medge tillstånd till utförsel. Den enskilde kan således i vissa situationer&lt;br&gt;få två motparter. I de fall en annan myndighet än Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;är tillståndsmyndighet bör givetvis ett samråd ske mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att det skall finnas en skyldighet att uppvisa&lt;br&gt;tillstånd vid gräns mot annat EU-land. Som utredningen konstaterat är&lt;br&gt;det inte möjligt att föreskriva det. Vid passage av gräns mot tredje land är&lt;br&gt;dock den som skall föra ut ett tillståndspliktigt föremål skyldig att visa&lt;br&gt;upp tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen konstaterat har anslutningen till EU i viss mån&lt;br&gt;minskat möjligheten att kontrollera att tillståndspliktiga föremål inte förs&lt;br&gt;ut illegalt till ett annat medlemsland. För att förbättra kontrollen föreslog&lt;br&gt;utredningen att tullmyndighet skulle fa kontrollera om utförsel av&lt;br&gt;kulturföremål till annat EU-land förekommit i strid med bestämmelserna&lt;br&gt;i kulturminneslagen. Förslaget har redan genomförts genom lagen&lt;br&gt;(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat&lt;br&gt;land inom Europeiska Unionen, som trädde i kraft den 1 juli 1996. Lagen&lt;br&gt;avser vissa i lagen angivna varor, bl.a. kulturföremål som avses i 5 kap.&lt;br&gt;4-6 §§ kulturminneslagen. Enligt den far kontroller vid gränsen mot&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen inte utformas så att urvalet av vad&lt;br&gt;och vem som skall kontrolleras sker slumpmässigt (2 §). Selektiva&lt;br&gt;kontroller far dock utföras även om det inte finns misstanke om visst&lt;br&gt;smugglingsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Frågor rörande fideikommiss&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av fideikommiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss&lt;br&gt;(avvecklingslagen) skall fideikommiss, som upprättats för obegränsad tid&lt;br&gt;till förmån för medlemmar av en eller flera släkter, avvecklas (1 §).&lt;br&gt;Avvecklingen skall ske när den avlider som när lagen trädde i kraft - den&lt;br&gt;1 januari 1964 - var innehavare av fideikommisset (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fideikommiss har synnerligt kulturhistoriskt värde eller det&lt;br&gt;annars föreligger särskilda skäl far dock regeringen besluta att&lt;br&gt;fideikommisset skall bestå tills vidare eller till dess att en i beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angiven innehavare avlider (6 §). Vid avvecklingen skall egendomen&lt;br&gt;fördelas. Den som skulle ha blivit nästa fideikommissarie — efterträdaren&lt;br&gt;- har rätt till hälften av boet. Resten av boet skall fördelas enligt vanliga&lt;br&gt;arvs- och testamentsregler. Efterträdaren har rätt att på sin lott få&lt;br&gt;huvudgården med där förvarade samlingar. Om det finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i fideikommissurkunden om vad som skall gälla om&lt;br&gt;fideikommisset upphävs, gäller de i princip (7-10 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan besluta om inlösen av en större jord- och&lt;br&gt;skogsegendom om dess bevarande som en enhet är av betydande allmänt&lt;br&gt;intresse (16 §). Lösenrätt finns också när det gäller samlingar av möbler,&lt;br&gt;tavlor, böcker eller andra föremål av särskilt kulturhistoriskt värde&lt;br&gt;(17 §). För att förebygga att en sådan samling far försämrad vård,&lt;br&gt;skingras eller bortflyttas far regeringen besluta att staten eller en&lt;br&gt;kulturvårdande institution skall överta den. Om enighet inte kan nås om&lt;br&gt;lösesummans storlek skall den bestämmas genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av fideikommiss skall ske under medverkan en särskild&lt;br&gt;nämnd, Fideikommissnämnden (18 §). Nämnden skall bl.a. utreda frågor&lt;br&gt;om förlängning av fideikommiss, lösen av större jord- och&lt;br&gt;skogsegendomar, lösen av samlingar samt genom rådgivning främja&lt;br&gt;avvecklingen av fideikommiss. Utan nämndens medgivande far bl.a.&lt;br&gt;skifte av ett fideikommissbo inte ske (29 §). Nämnden beslutar vidare om&lt;br&gt;permutation när det gäller fideikommiss som omfattas av&lt;br&gt;avvecklingslagen (2 § permutationslagen /1972:205/)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.&lt;br&gt;finns regler för att underlätta bildandet av fideikommissaktiebolag. Enligt&lt;br&gt;bestämmelserna skall skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill&lt;br&gt;realisationsförlust inte anses uppkomma när en fideikommissfastighet&lt;br&gt;överförs till ett aktiebolag genom tillskott i samband med aktieteckning.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolaget avyttrar fastigheten eller om den som fatt&lt;br&gt;aktier i samband med avvecklingen av ett fideikommiss avyttrar sådana&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1963:588) om arvsskatt vid avveckling av&lt;br&gt;fideikommiss kan regeringen besluta om befrielse eller nedsättning av&lt;br&gt;arvsskatt för byggnad, trädgård, parkanläggning eller samling vars&lt;br&gt;bevarande med hänsyn till egendomens historiska, vetenskapliga eller&lt;br&gt;konstnärliga värde är av allmänt intresse. Även i annat fall kan&lt;br&gt;regeringen fatta sådant beslut om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriska värden i kvarvarande fideikommiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 till utredningens betänkande SOU 1995:128 finns en&lt;br&gt;förteckning över fideikommissen. I den görs en bedömning av de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena. Fideikommissen delas därvid in i tre kategorier.&lt;br&gt;För kategori 1 anges att ett långsiktigt bevarande är av nationellt intresse&lt;br&gt;och bör genomföras även om det kräver stora statliga insatser samt att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckling inte bör godtas förrän en långsiktig lösning tryggats. För&lt;br&gt;kategori 2 anges att ett långsiktigt bevarande är angeläget, att ett samlat&lt;br&gt;bevarande bör främjas av staten och att en förlängning bör främjas om&lt;br&gt;innehavaren önskar det. För kategori 3 anges att det inte behövs några&lt;br&gt;insatser utöver vad som kan uppnås inom ramen för kulturminneslagen&lt;br&gt;och plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kategori 1 hänförs 12 av de fideikommiss som är intakta, dvs.&lt;br&gt;fideikommiss från vilka egendom inte sålts eller tillskjutits till&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag. Av dessa är ett under avveckling. Tre av&lt;br&gt;fideikommissen, Boo, Fullerö och Erstavik har förlängts. Till kategori 2&lt;br&gt;hänförs 13 intakta fideikommiss, varav två är under avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förlängning av fideikommiss, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna om förlängning av fidei-&lt;br&gt;kommissurkunders giltighet bör inte ändras. Inte heller bör det införas&lt;br&gt;en möjlighet att till en stiftelse överföra fideikommissegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kulturhistoriskt särskilt värdefulla&lt;br&gt;fidekommiss skall inte avvecklas förrän kulturvärdenas långsiktiga&lt;br&gt;bevarande tryggats på annat sätt. En innehavare av ett fideikommiss med&lt;br&gt;särskilt stora kulturhistoriska värden skall kunna ges tillstånd att till en&lt;br&gt;stiftelse överlåta fideikommissegendom om syftet är att hålla de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena samlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de som yttrat sig är positiva till&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt avvecklingslagen skall&lt;br&gt;fideikommiss avvecklas. Som framgår av avsnitt 9.1 finns dock&lt;br&gt;möjlighet för regeringen att förlänga fideikommissurkundens&lt;br&gt;bestämmelser om fideikommissegendomen har synnerligt kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde eller det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte skäl att ompröva syftet med avvecklingslagen.&lt;br&gt;Utgångspunkten är således att de fideikommiss som omfattas av lagen&lt;br&gt;skall avvecklas. Därför bör utrymmet för förlängning även&lt;br&gt;fortsättningsvis vara begränsat. Utredningens förslag i denna del bör&lt;br&gt;därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i tre fall, som det närmare redogörs för i betänkandet&lt;br&gt;(se SOU 1995:128 s. 218), genom permutationsbeslut tillåtit att&lt;br&gt;fideikommissegendom överlåtits till en stiftelse. Det finns dock inte&lt;br&gt;utrymme för att fatta ett sådant beslut enligt avvecklingslagen. Detta och&lt;br&gt;att egentliga grunder för permutation av detta slag saknas är de&lt;br&gt;huvudsakliga skälen till utredningens förslag om stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelsebildning ligger fideikommisset nära i fråga om verkningar&lt;br&gt;och ändamål. Det skulle innebära ett väsentligt avsteg från&lt;br&gt;avvecklingslagens huvudsakliga syfte, nämligen att återföra egendomen&lt;br&gt;till vanlig succession. Mot denna bakgrund bör förslaget inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Fideikommissnämndens uppgifter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fideikommissnämnden skall genom rådgivning&lt;br&gt;och på annat sätt verka för att avvecklingslagens syften fullföljs.&lt;br&gt;Avvecklingslagen skall anpassas till gällande aktiebolagsrättsliga&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fideikommissnämnden, Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Sveriges jordägareförbund, Fideikommissariernas intresseorganisation,&lt;br&gt;Sveriges hembygdsförbund och Länsmuseernas samarbetsråd tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om att Fideikommissnämnden skall ta aktiv del i frågan om&lt;br&gt;bevarande av fideikommissens kulturvärden. Stiftelsen Nordiska museet&lt;br&gt;anser att Fideikommissnämnden bör ha ytterligare en ledamot med&lt;br&gt;kulturhistorisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har föreslagit att det&lt;br&gt;skall vara Fideikommissnämnden i stället för regeringen som skall ge&lt;br&gt;tillstånd till innehavare av fideikommiss eller till fideikommissbo att&lt;br&gt;tillskjuta fideikommissegendom till ett aktiebolag i samband med&lt;br&gt;aktieteckning. Utredningens förslag skulle troligen inte ha någon större&lt;br&gt;praktisk betydelse. Mot denna bakgrund väljer regeringen att inte nu&lt;br&gt;lägga fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämndens huvuduppgifter i dag framgår av 18-20 §§&lt;br&gt;avvecklingslagen. Nämndens uppgifter före avvecklingstillfallet är&lt;br&gt;begränsade och nämnden har inte några möjligheter att ta egna initiativ&lt;br&gt;avseende fideikommiss som inte står under avveckling. Utredningen har&lt;br&gt;framhållit att det följer av förslaget om nya beslutsbefogenheter för&lt;br&gt;Fideikommissnämnden att nämnden bör ges ett större ansvar för att&lt;br&gt;avvecklingen av fideikommiss sker utan att kulturvärden skadas. Enligt&lt;br&gt;utredningen kräver de utvidgade arbetsuppgifterna som nämnden skulle&lt;br&gt;fa bl.a. ett intensifierat samarbete med kulturmiljövårdande&lt;br&gt;expertmyndigheter. Utredningen har föreslagit att nämnden skall genom&lt;br&gt;rådgivning och egna initiativ verka för att lagens syften fullföljs.&lt;br&gt;Fideikommissnämnden har välkomnat denna möjlighet till större frihet&lt;br&gt;att agera. Även om det inte i förevarande lagstiftningsärende föreslås&lt;br&gt;utökade beslutsbefogenheter för Fideikommissnämnden anser regeringen&lt;br&gt;att det skulle vara värdefullt att nämnden nu far bättre befogenheter att&lt;br&gt;verka för att syftena med avvecklingslagen fullföljs. Som nämnden har&lt;br&gt;påpekat bör det dock vara fideikommissinnehavaren och hans familj som&lt;br&gt;skall ta det första initiativet till avveckling och förberedande åtgärder för&lt;br&gt;avvecklingen. Fideikommissnämndens något utvidgade befogenhet att&lt;br&gt;agera bör markeras genom en ändring av 18 § avvecklingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till avvecklingslagen sägs i fråga om Fideikommiss-&lt;br&gt;nämndens sammansättning att ordföranden och vice ordföranden bör vara&lt;br&gt;lagkunniga och att det bör finnas företrädd erfarenhet av jordbruks-,&lt;br&gt;skogs- och kulturfrågor samt av fideikommissförvaltning (prop. 1963:5 s.&lt;br&gt;184). Det finns varken skäl för att ändra dessa utgångspunkter eller för&lt;br&gt;att ändra nämndens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 § avvecklingslagen ges regler om undantag från aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) för att en ensam fideikommissinnehavare eller ett&lt;br&gt;fideikommissbo skall få bilda ett bolag. Ett sådant undantag är enligt i&lt;br&gt;dag gällande aktiebolagsrättsliga regler inte nödvändigt. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Beskattning vid tillskjutande av egendom till&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantaget från bestämmelserna om skatt på&lt;br&gt;reavinst vid tillskott i samband med aktieteckning enligt lagen&lt;br&gt;(1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. skall&lt;br&gt;även gälla vid överföring av samlingar som avses i 17 §&lt;br&gt;avvecklingslagen. Om fideikommissaktiebolaget säljer samlingen&lt;br&gt;eller aktieägare avyttrar aktie skall reavinsbeskattning ske.&lt;br&gt;Reavinstbeskattning skall också ske om ett fideikommissaktiebolag&lt;br&gt;avyttrar fideikommissfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets anskaffningsvärde för egendom som överförs skall&lt;br&gt;motsvara tillgångarnas skattemässiga värde vid tidpunkten för&lt;br&gt;överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet för aktie som förvärvas i samband med&lt;br&gt;överföring av en fideikommissfastighet eller en samling skall anses&lt;br&gt;motsvara den tillskjutna egendomens marknadsvärde vid tidpunkten&lt;br&gt;för överföringen, fördelat på de aktier som då förvärvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fideikommissnämnden tillstyrker förslaget i den&lt;br&gt;del förslaget innebär att undantag från reglerna om reavinstbeskattning&lt;br&gt;görs för kulturhistoriskt värdefulla samlingar av lösöre som överförs&lt;br&gt;genom tillskott till ett fideikommissaktiebolag. Nämnden ställer sig dock&lt;br&gt;tveksam till att reavinstbeskattning skall ske om fideikommissaktiebolag&lt;br&gt;avyttrar en överförd fastighet och vid avyttring av aktier i bolaget.&lt;br&gt;Riksskatteverket tillstyrker förslaget men anser att&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna i vissa avseenden inte ger klart besked om&lt;br&gt;vilket anskaffningsvärde som skall gälla för aktier i bolaget.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget. Statens konstmuseer&lt;br&gt;tillstyrker förslaget men menar att detta behöver kompletteras med&lt;br&gt;föreskrifter om dels krav på detaljerade register över det lösöre som&lt;br&gt;tillskjuts bolaget, dels besiktning av kulturvårdande myndigheter.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Skåne län menar att det bör klarläggas vad som avses&lt;br&gt;med skattemässigt värde. Fideikommissariernas Intresseorganisation&lt;br&gt;(FIO) tillstyrker förslaget att samlingar skall kunna överföras till ett&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag utan reavinstbeskattning och menar att det bör&lt;br&gt;övervägas om denna möjlighet även skall finnas för lösöre som inte utgör&lt;br&gt;fideikommiss. FIO avstyrker förslaget om att reavinstbeskattning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske när ett fideikommissaktiebolag avyttrar samling,&lt;br&gt;fideikommissfastighet eller när aktie i sådant bolag avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts finns det i lagen&lt;br&gt;(1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om reavinstbeskattning for bl.a. fideikommissaktiebolag.&lt;br&gt;De avser endast fast egendom. När lagen kom till i början på 1960-talet&lt;br&gt;var bestämmelserna om reavinstbeskattning av lös egendom inte lika&lt;br&gt;omfattande som nu. Bl.a. förelåg inte skatteplikt för föremål som&lt;br&gt;innehafts en längre tid. Skatteeffekterna var därför mycket marginella.&lt;br&gt;Reavinster är enligt gällande regler skattepliktiga oavsett innehavstid.&lt;br&gt;För föremål med stort ekonomiskt värde som förvärvats för lång tid&lt;br&gt;sedan kan därför skatten vid en överlåtelse uppgå till betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avveckling av fideikommiss är risken stor att samlingar&lt;br&gt;med kulturhistoriskt värde skingras. Om en samling har särskilt&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde kan visserligen regeringen enligt 17 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvecklingslagen besluta att lösa in den. Det är dock som regel förenat&lt;br&gt;med stora ekonomiska åtaganden för staten. Vidare ligger ofta en stor del&lt;br&gt;av det särskilda kulturhistoriska värdet i att samlingen finns kvar i sin&lt;br&gt;miljö. Inlösen är därför sällan en lämplig lösning. Benägenheten att&lt;br&gt;tillskjuta en samling till ett fideikommissaktiebolag — så att den kan&lt;br&gt;hållas samlad i byggnaden där den funnits sedan länge - torde vara liten&lt;br&gt;om det leder till skattekonsekvenser. Efterträdaren har visserligen rätt att&lt;br&gt;få samlingen på sin lott. I många fall torde emellertid inte tillgångarna i&lt;br&gt;boet vara tillräckligt stora för att göra detta möjligt. Oftast skiftas&lt;br&gt;samlingen i stället mellan de efterlevande och skingras därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samlingar av särskilt kulturhistoriskt värde kunde överföras till ett&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag utan skattekonsekvenser skulle förutsättningarna&lt;br&gt;för att hålla ihop sådana samlingar avsevärt förbättras. Mot bakgrund av&lt;br&gt;vad som nu sagts bör bestämmelserna i lagen om inkomstbeskattning av&lt;br&gt;fideikommissbo, m.m. även gälla samlingar som avses i 17 §&lt;br&gt;avvecklingslagen. Undantaget från reavinstbeskattning bör dock endast&lt;br&gt;avse själva överföringen av samlingen till bolaget. Om bolaget säljer hela&lt;br&gt;eller delar av samlingen eller om aktierna som tecknats i samband med&lt;br&gt;tillskottet av samlingen säljs, bör däremot vanliga reavinstregler gälla.&lt;br&gt;Vidare bör bolagets anskaffningsvärde för den överförda samlingen&lt;br&gt;motsvara det skattemässiga värdet på egendomen. På detta sätt&lt;br&gt;upprätthålls kontinuitet vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fideikommissegendom eller ett fideikommissbos egendom skall&lt;br&gt;fa tillskjutas ett aktiebolag krävs tillstånd enligt avvecklingslagen. Om ett&lt;br&gt;sådant tillståndsbeslut omfattar en samling som avses i 17 §&lt;br&gt;avvecklingslagen bör det av beslutet framgå vad samlingen består av. För&lt;br&gt;att motverka att samlingen skingras bör ett krav för tillstånd vara att det&lt;br&gt;av bolagsordningen skall framgå att samlingen eller delar av den inte far&lt;br&gt;överlåtas utan tillstånd av Fideikommissnämnden. Liknande villkor&lt;br&gt;brukar ställas i fråga om fast egendom som tillskjuts ett&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag (jämför prop. 1963:5 s. 151 och SOU 1995:128&lt;br&gt;s.215).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 14 tredje stycket av anvisningarna till 32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370), KL, tar sikte på det fallet att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delägare eller denne närstående person avyttrar personligt lösöre eller&lt;br&gt;annan lös egendom till ett famansbolag. Om sådan egendom inte är eller&lt;br&gt;kan väntas bli till nytta för bolaget, s.k. näringsfrämmande egendom,&lt;br&gt;skall hela ersättningen beskattas hos överlåtaren som inkomst av tjänst.&lt;br&gt;Genom att avvecklingslagen ger möjlighet att överföra lös egendom i&lt;br&gt;form av en samling till ett fideikommissaktiebolag kan bolagets&lt;br&gt;verksamhet anses vara bl. a. förvaltning av sådan egendom. Det kan&lt;br&gt;också förutsättas att detta anges i bolagsordningen. På grund härav kan&lt;br&gt;en sådan samling inte anses vara näringsfrämmande. Därmed kan det inte&lt;br&gt;bli fråga om tjänsteinkomstbeskattning hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet samlingar som berörs av förslaget är litet; färre än tio. Endast&lt;br&gt;om det hade blivit fråga om försäljning eller byte skulle&lt;br&gt;skattekonsekvenser ha uppstått. Om föremålen skiftas till arvingarna&lt;br&gt;skulle troligen huvuddelen av föremålen ha behållits av dem. Således&lt;br&gt;torde skattebortfallet vara litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts uppkommer inte skattepliktig reavinst om den&lt;br&gt;som fatt aktier i ett fideikommissaktiebolag i samband med en&lt;br&gt;avveckling av en fideikommiss senare avyttrar aktierna. Det finns inte&lt;br&gt;några bärande skäl för att behålla detta undantag från vanliga regler om&lt;br&gt;reavinstbeskattning. Om aktier avyttras bör samma regler gälla oavsett&lt;br&gt;vilken egendom som tillskjutits i samband med att aktierna tecknades.&lt;br&gt;Det finns inte heller några bärande skäl för att behålla undantaget från&lt;br&gt;reavinstbeskattning om bolaget avyttrar en fideikommissfastighet. Lagen&lt;br&gt;om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. bör ändras i enlighet&lt;br&gt;med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det inte längre skall föreligga någon skattefrihet&lt;br&gt;om bolaget avyttrar fastigheten bör bolagets anskaffningsvärde för&lt;br&gt;fastigheten inte anses överstiga fastighetens skattemässiga värde vid&lt;br&gt;tidpunkten för överföringen. Detta skall, som ovan angetts, även gälla för&lt;br&gt;samlingar som överförs till ett bolag. Anskaffningsvärdet för aktien bör&lt;br&gt;dock anses motsvara den tillskjutna egendomens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1999 trädde lagen (1998:1600) om beskattning vid&lt;br&gt;överlåtelser till underpris (underprislagen) och en ändring i 3 § 1 h mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, i kraft. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser har i huvudsak samma skattemässiga innebörd som de nu&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av&lt;br&gt;fideikommissbo, m.m. Det har därför ifrågasatts om inte den särskilda&lt;br&gt;skatteregleringen av fideikommissbon skulle avskaffas. I så fall skulle&lt;br&gt;överföringar till fideikommissaktiebolag i skattehänseende regleras enligt&lt;br&gt;samma bestämmelser som sådana överföringar i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skäl talar emellertid mot en sådan ordning. Den lösning som här&lt;br&gt;föreslås beträffande anskaffningsvärdet för en aktie i ett&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag skiljer sig från vad som skulle gälla enligt den&lt;br&gt;allmänna regleringen. Det som nu föreslagits innebär att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på aktierna i fideikommissaktiebolaget skall motsvara&lt;br&gt;marknadsvärdet på den tillskjutna egendomen. Motsvarande regler i&lt;br&gt;underprislagen och i SIL har en annan utformning. Anskaffningsvärdet&lt;br&gt;på aktierna skulle bli lägre och den latenta reavinsten i motsvarande mån&lt;br&gt;högre. Detta kan förväntas innebära att viljan att föra över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fideikommissfastigheter och samlingar till bolag väsentligen skulle&lt;br&gt;minska. Sådana skatteregler skulle således kunna komma att motverka&lt;br&gt;regeringens strävanden att öka förutsättningarna för att&lt;br&gt;fideikommissegendom hålls samman. Regeringen har därför gjort den&lt;br&gt;bedömningen att särskilda skatteregler bör för fideikommissegendom&lt;br&gt;finnas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyss nämnda skattebortfallet som uppkommer vid överföringar av&lt;br&gt;samlingar torde kompenseras av den föreslagna skatteplikten vid&lt;br&gt;avyttring av fastigheter och aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall tillämpas på sådana överföringar som sker efter&lt;br&gt;ikraftträdandet, vilket föreslås ske den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana överföringar som skett före utgången av år 1999 skall inte&lt;br&gt;längre skattefrihet föreligga när bolaget säljer fastigheten eller en&lt;br&gt;aktieägare avyttrar aktie i bolaget. Den värdestegring på fastighet eller&lt;br&gt;aktie som uppkommit efter det att egendomen överfördes till bolaget&lt;br&gt;fram till den nya lagens ikraftträdande bör emellertid inte omfattas av&lt;br&gt;skatteplikten. Det bör därför föreskrivas att bolagets anskaffningsvärde&lt;br&gt;för fastigheten och aktieägarens anskaffningsvärde för aktien bör&lt;br&gt;motsvara tillgångens marknadsvärde vid tidpunkten för den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande, dvs. den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetens marknadsvärde inte utan problem går att fastställa bör&lt;br&gt;vid värderingen som alternativ kunna tillämpas 133 % av fastighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde den 1 januari 2000. Det uppräknade värdet på den&lt;br&gt;tillskjutna egendomen skall inte föranleda att bolaget därigenom far ett&lt;br&gt;högre avskrivningsunderlag. Det uppräknade värdet skall endast&lt;br&gt;tillämpas vid reavinstberäkningen om bolaget säljer fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fått aktier i samband med avveckling av ett fideikommiss&lt;br&gt;före den nya lagens ikraftträdande bör på motsvarande sätt fa ett&lt;br&gt;anskaffningsvärde på aktierna som motsvarar deras marknadsvärde vid&lt;br&gt;den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Arvsskatt vid avveckling av fideikommiss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag om anstånd med&lt;br&gt;arvsskatt bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Anstånd skall kunna medges - under högst tio&lt;br&gt;år - med fastställande av arvs- och gåvoskatt som belöper på fast&lt;br&gt;egendom som förklarats som byggnadsminne eller är av beskaffenhet att&lt;br&gt;kunna bli byggnadsminne. Kulturhistoriskt motiverade överkostnader vid&lt;br&gt;reparation och underhåll skall avräknas som betalning av skatten.&lt;br&gt;Arvsskatt skall kunna efterges när fideikommissegendom i samband med&lt;br&gt;avvecklingen avstås till en bevarandestiftelse. Realisationsvinst skall inte&lt;br&gt;uppkomma när en fideikommissfastighet överlåts till en sådan stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har menat att utredningens&lt;br&gt;förslag bör kompletteras med ekonomiska insatser från statens sida, bl.a.&lt;br&gt;genom åtgärder på skatteområdet. Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH) och&lt;br&gt;Arkitekturmuseet tillstyrker förslaget. Sveriges jordägareförbund och&lt;br&gt;Fideikommissariernas intresseorganisation tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;anstånd m.m., men anser att det även bör omfatta skatt som belöper på&lt;br&gt;jord och skog och att tiden bör utsträckas till 15 år. Vidare anser de att en&lt;br&gt;motsvarande reglering bör gälla för den årliga kapitalbeskattningen.&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund anser att reglerna bör avse hela den fastighet&lt;br&gt;där byggnaden finns. Sveriges hembygdsförbund ifrågasätter om&lt;br&gt;förslaget innebär någon egentlig lättnad. Riksskatteverket och&lt;br&gt;Kammarkollegiet avstyrker förslaget. Fideikommissnämnden och Statens&lt;br&gt;konstmuseer anser att förslaget är otillräckligt, eftersom byggnader som&lt;br&gt;förklarats som byggnadsminne normalt har ett förhållandevis lågt&lt;br&gt;taxeringsvärde. Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet, LSH, Sveriges&lt;br&gt;jordägareförbund, Fideikommissariernas intresseorganisation, Sveriges&lt;br&gt;hembygdsförbund och Länsmuseernas samarbetsråd tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om eftergift av arvsskatt. Sveriges jordägareförbund föreslår att eftergift&lt;br&gt;av arvsskatt skall kunna lämnas även för kulturbyggnader som inte är&lt;br&gt;fideikommissegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningens förslag om anstånd&lt;br&gt;med arvsskatt m.m. skulle - som flera remissinstanser påpekat - fa&lt;br&gt;mycket begränsad effekt, eftersom kulturhistoriskt värdefulla byggnader&lt;br&gt;normalt är åsatta ett relativt lågt värde. Vidare avser förslaget en relativt&lt;br&gt;stor och heterogen grupp. I den ingår allt från hyreshus i storstäder till&lt;br&gt;herrgårdar. Problemen vid ett generationsskifte är som regel helt olika i&lt;br&gt;dessa fall. Hotbilderna från kulturmiljösynpunkt skiljer sig också starkt.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav bör utredningens förslag i denna del inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kyrkstäder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Skyddet för kyrkstäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag om skydd för&lt;br&gt;kyrkstäder bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att bestämmelser&lt;br&gt;om skydd för kyrkstäderna införs i kulturminneslagen. Skyddet skall&lt;br&gt;innebära att kyrkstäderna underhålls så att deras kulturhistoriska värde&lt;br&gt;inte minskar eller förvanskas. Länsstyrelsen skall pröva frågor om&lt;br&gt;väsentliga ändringar och en anmälan skall göras dit innan ägarbyte sker&lt;br&gt;inom en kyrkstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Några remissinstanser, däribland Länsstyrelserna i Norrbottens och&lt;br&gt;Västerbottens län, har påtalat att även nyttjandet av kyrkstugor bör&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inledningsvis vill regeringen&lt;br&gt;framhålla att kyrkstäderna utgör en värdefull del av vårt kulturarv. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att de skyddas och bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den avgränsning utredningen gjort finns det 16 kyrkstäder. Det&lt;br&gt;finns dock, som påtalats av Skellefteå kommun, gränsdragningsproblem.&lt;br&gt;Bl. a. beträffande kyrkstugor i Åsele och Jörn, som flyttats och fatt annan&lt;br&gt;användning samt den enda bevarande kyrkstugan i Paj alas första&lt;br&gt;kyrkplats. Nedan ges kortfattat en redovisning av de kyrkstäder som&lt;br&gt;faller inom den avgränsning utredningen gjort och de beslut som fattats&lt;br&gt;för dessa med stöd av plan- och bygglagen (1987:10) och/eller&lt;br&gt;kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvidsjaur, Lappstaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lappstaden är sedan år 1976 byggnadsminne. Enligt skyddsföreskrifterna&lt;br&gt;är rivning, flyttning och yttre förändringar förbjudna. Det anges även att&lt;br&gt;arbeten som berör äldre fast inredning endast far utföras efter tillstånd av&lt;br&gt;riksantikvarien, att området inte far bli föremål för väsentlig förändring&lt;br&gt;utan tillstånd och att löpande underhåll skall utföras på byggnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkstaden i Boden finns sedan den 4 april 1995 en detaljplan med&lt;br&gt;allmänna bevarandebestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hortlax&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkstaden finns en byggnadsplan från den 22 april 1961 enligt vilket&lt;br&gt;området betecknas Ks, vilket innebär område för kyrkstugor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå - Gammelstaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 16 november 1993 finns en detaljplan för området. Planen&lt;br&gt;innehåller detaljerade utformnings- och skyddsbestämmelser samt&lt;br&gt;bestämmelser om rivningsförbud och förhöjd lovplikt. Området utgör&lt;br&gt;kulturmiljö av riksintresse och är sedan år 1997 ett objekt uppfört på&lt;br&gt;UNESCO:s värdsarvslista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrftärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande byggnadsplan från år 1955 är området avsatt för kyrkstugor.&lt;br&gt;Kyrkstugoma far enligt planen uppföras fristående till vissa högsta&lt;br&gt;nybyggnadshöjder. Miljön är av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råneå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För området gäller en stadsplan med reservatsbestämmelser för befintliga&lt;br&gt;hus och med bestämmelser om våningsantal och byggnadshöjd för nya&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålvsbyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 september 1993 fastställdes en detaljplan med bestämmelser om&lt;br&gt;bevarande för kyrkstaden. Området ligger inom den del av Älvsbyns&lt;br&gt;samhälle som markerats som kulturmiljö av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öjebyn - Piteå Gammelstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För området finns sedan den 6 maj 1970 en stadsplan med bestämmelser&lt;br&gt;om bevarande. Området har markerats som kulturmiljö av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammarnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sedan den 30 december 1975 en byggnadsplan med&lt;br&gt;kulturresarvatsbestämmelser för Ammarnäs. Kyrkstaden är vidare&lt;br&gt;skyddad genom ett beslut av länsstyrelsen år 1950 enligt 1942 års lag om&lt;br&gt;skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. Området ingår i en miljö&lt;br&gt;som förklarats vara en kulturmiljö av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Burträsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadsplanen från den 15 januari 1985 är området där kyrkstaden är&lt;br&gt;belägen utlagt som hembygdsgård o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en stadsplaneändring den 22 december 1987 är kyrkstaden utlagd&lt;br&gt;som kulturreservat med rivningsförbud och förbud mot förändringar av&lt;br&gt;kyrkstugomas exteriör. Kyrkstaden blev byggnadsminne år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fatmomakke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon detaljplan finns inte för området där kyrkstaden är belägen men&lt;br&gt;det utpekas i översiktsplanen från år 1990 som en kulturmiljö av&lt;br&gt;riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lövånger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkstaden är skyddad som kulturreservat enligt stadsplaneändring år&lt;br&gt;1987 samt har utpekats som kulturmiljö av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå landsförsamling, Bonnstan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 byggnadsminnesförklarades kyrkstaden. Byggnadsminnes-&lt;br&gt;förklaringen innehåller bestämmelser om förbud mot rivning och&lt;br&gt;förändring av kyrkstugomas exteriör. Kyrkstaden ingår vidare i ett&lt;br&gt;området som har förklarats vara en kulturmiljö av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilhelmina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området där kyrkstaden är belägen är markerat som kulturreservat i&lt;br&gt;stadsplan av den 3 juli 1984. Kyrkstaden ingår vidare i en kulturmiljö av&lt;br&gt;riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ankare de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har utfärdat områdesbestämmelser för kyrkstaden år 1993.&lt;br&gt;Området har vidare utpekats som kulturmiljö av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 16 kvarvarande kyrkstäderna är tre skyddade som&lt;br&gt;byggnadsminnen (Lappstaden, Byske och Bonnstan). En kyrkstad&lt;br&gt;(Ammarnäs) är skyddad genom beslut år 1950 med stöd av 1942 års lag&lt;br&gt;om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. För sistnämnda&lt;br&gt;kyrkstad förbereds vidare beslut om byggnadsminnesförklaring. Av&lt;br&gt;resterande 12 kyrkstäder omfattas alla, utom Fatmomakke, av&lt;br&gt;planbestämmelser. För tre av dessa (Gammelstaden, Boden och Älvsbyn)&lt;br&gt;har detaljplan fastställts efter ikraftträdandet av plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10). Detaljplanen för Gammelstaden är av sådan omfattning att&lt;br&gt;den får sägas ge samma skydd som en byggnadsminnesförklaring.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis kan således konstateras att samtliga kyrkstäder,&lt;br&gt;utom Fatmomakke, omfattas av någon form av skydd. Vidare kan&lt;br&gt;konstateras att endast Öjebyn, Fatmomakke och Lövånger innehåller ett&lt;br&gt;större antal byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som tveksamt om ett generellt skydd i kulturminneslagen&lt;br&gt;skall införas för ett så begränsat bestånd av byggnader som kyrkstäderna.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt mot bakgrund av att fem kyrkstäder far sägas ha ett&lt;br&gt;tillfredsställande skydd och flertalet av de övriga endast rymmer ett&lt;br&gt;begränsat antal kyrkstugor, kåtor eller härbren. Härtill kommer att en&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring, även om den kan vara tidsödande, är fullt&lt;br&gt;möjlig att genomföra beträffande kyrkstäder. Detta framgår bl.a. av att&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring utfärdats för en av de största kyrkstäderna,&lt;br&gt;Bonnstan i Skellefteå. Till detta kommer att den process som leder fram&lt;br&gt;till en byggnadsminnesförklaring har betydelse för att skapa förståelse&lt;br&gt;och kunskap om de kulturhistoriska värden en byggnad har. I första hand&lt;br&gt;bör därför ett skydd skapas genom kommunal plan eller&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring. Av utredningen framgår vidare att de&lt;br&gt;kyrkliga organen, som många gånger är ägare till marken kyrkstäderna är&lt;br&gt;uppförda på, tar ett stort ansvar för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav saknas tillräckliga skäl för att införa ett generellt&lt;br&gt;skydd för kyrkstäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande skyddsinstrumenten bör - som ovan konstaterats -&lt;br&gt;kunna ge kyrkstäderna det skydd som krävs. Regeringen avser dock att&lt;br&gt;noga följa hur och i vilken omfattning de olika skyddsinstrumenten&lt;br&gt;kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Upphävande av kungliga skrivelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kungl. Maj:ts skrivelser den 6 maj 1817&lt;br&gt;och den 9 november 1849 om förvärv och nyttjande av kyrkstugor bör&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksantikvarieämbetet tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag. Länsstyrelsen i Jämtlands län instämmer i utredningens analys&lt;br&gt;av det statsrättsliga läget. Länsstyrelsen i Norrbottens län har inget att&lt;br&gt;invända mot förslaget. Skellefteå kommun tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Arvidsjaurs kommun anser att skrivelserna torde kunna upphävas. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland länsstyrelserna i Norrbottens och&lt;br&gt;Västerbottens län samt Föreningen Sveriges landsantikvarier, anser att&lt;br&gt;de kungliga skrivelserna måste ersättas med någon form av offentlig&lt;br&gt;reglering av nyttjandet av kyrkstugoma för det fall de tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För kyrkstäderna i Norrbotten och&lt;br&gt;Västerbotten gäller i dag alltjämt två kungliga skrivelser från den 6 maj&lt;br&gt;1817 respektive den 9 november 1849. Den sistnämnda skrivelsen utgör&lt;br&gt;dock endast en ändring i förhållande till vad som angavs i skrivelsen från&lt;br&gt;år 1817. För Ankarede kyrkstad, som ligger i Jämtlands län, saknas&lt;br&gt;motsvarande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till de två nämnda skrivelserna var de problem som i&lt;br&gt;början av 1800-talet förekom i form av bl.a. oreglerat byggande,&lt;br&gt;slagsmål, fylleri m.m. inom kyrkstäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skrivelserna gäller för kyrkstäderna i Norrbottens och&lt;br&gt;Västerbottens län sammanfattningsvis att inga nya kyrkstugor far&lt;br&gt;uppföras utan länsstyrelsens tillstånd och att förbud mot handel skall råda&lt;br&gt;förutom vid marknadstiderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelserna innehåller inte något förbud mot ändring eller rivning av&lt;br&gt;bebyggelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som regleras i nämnda kungliga skrivelser är sådant som enligt nu&lt;br&gt;gällande regeringsform skall bestämmas av riksdagen (8 kap. 3 §&lt;br&gt;regeringsformen). Skrivelserna är dock enligt p 6 första stycket av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till regeringsformen alltjämt gällande. Av&lt;br&gt;samma bestämmelse framgår dock att en äldre bestämmelse meddelad av&lt;br&gt;Konungen ensam inte är giltig till den del den innehåller ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter inom ett område&lt;br&gt;som tillkommer riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan därför sägas att skrivelserna fortfarande gäller, men&lt;br&gt;att de inte ger länsstyrelserna rätt utfärda föreskrifter eller överlämna&lt;br&gt;frågor om tillstånd till köp m.m. till korporationer eller enskilda subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkstugoma ägs i regel av andra än markägaren. Detta innebär att&lt;br&gt;markägaren i samband med markupplåtelse har en praktisk möjlighet att&lt;br&gt;reglera nyttjandet av kyrkstugoma. I likhet med utredningen anser&lt;br&gt;regeringen att en förvärvslagstiftning för kyrkstugor knappast kan&lt;br&gt;säkerställa att endast ortsbor blir innehavare av sådana. Inte heller torde&lt;br&gt;förvärvslagstiftning vara ett effektivt redskap för att hindra ett nyttjande&lt;br&gt;av kyrkstugor som strider mot s.k. god kyrkstadssed. Det framstår därför&lt;br&gt;som mest ändamålsenligt att markupplåtaren tar ansvar och engagerar sig&lt;br&gt;i denna fråga, vilket de redan i dag till stor del gör. Det finns heller inga&lt;br&gt;hinder mot att markägaren vid upplåtelse av mark reglerar i vilken&lt;br&gt;omfattning kyrkstugor far användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kungliga skrivelserna bör mot bakgrund härav upphävas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i kulturminneslagen kommer, såvitt regeringen&lt;br&gt;kan bedöma, inte att medföra några mer märkbara kostnadsökningar.&lt;br&gt;Genom att fomminnesärendena kommer att överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol kommer domstolarnas arbetsbörda i viss&lt;br&gt;utsträckning att öka. Det rör sig här dock endast om ett tiotal ärenden per&lt;br&gt;år varför kostnadsökningen bör bli försumbar. Regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att kostnadsökningen skall finansieras inom ramen för&lt;br&gt;befintligt anslag för domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare har berörts i avsnitt 8.6 kommer de tillståndsprövande&lt;br&gt;institutionernas intäkter att minska med sammanlagt ca 300 000 kr per år&lt;br&gt;med anledning av att ansökningarna skall vara avgiftsfria. Minskningen&lt;br&gt;för var och en av institutionerna är således av begränsad omfattning.&lt;br&gt;Motiven för förslaget finns redovisat under angivet avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslagen till ändringar i lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen kommer dessa enligt regeringens bedömning inte att medföra&lt;br&gt;några kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.4 framgår att antalet samlingar som berörs av förslaget om&lt;br&gt;undantaget för beskattning av samlingar till fideikommissbolag är ganska&lt;br&gt;litet; mindre än tio. Endast om det hade blivit fråga om försäljning eller&lt;br&gt;byte skulle skattekonsekvenser ha uppstått. Om föremålen skiftas till&lt;br&gt;arvingarna skulle troligen huvuddelen av föremålen ha behållits av&lt;br&gt;arvingarna. Således torde skattebortfallet vara litet. Det kompenseras av&lt;br&gt;att undantagen från reavinstbeskattning vid avyttring av fastigheter och&lt;br&gt;aktier upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:583) om&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 9.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen i andra stycket innebär att Fideikommissnämnden skall&lt;br&gt;verka för att lagens syften fullföljs. Det betyder att nämnden inte endast&lt;br&gt;skall verka för att främja avveckling utan att den även skall verka för att&lt;br&gt;bl.a. kulturhistoriska värden bevaras. I övrigt är ändringarna av&lt;br&gt;redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen upphävs. Skälen för detta anges i avsnitt 9.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens innehåll är hämtad från första och andra styckena i den&lt;br&gt;tidigare lydelsen av 2 §. Lydelsen i det tidigare andra stycket har ändrats&lt;br&gt;på så sätt att undantagen från reavinstbeskattning vid avyttring av&lt;br&gt;fastighet respektive aktie upphävs. Det betyder att skattepliktig reavinst&lt;br&gt;eller avdragsgill reaförlust uppkommer om aktie som erhållits vid&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss avyttras eller om bolaget avyttrar den&lt;br&gt;överförda fastigheten. Det är endast vid överföringen av en fastighet till&lt;br&gt;ett bolag som skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust inte&lt;br&gt;uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och dess innehåll är hämtat från fjärde stycket i den&lt;br&gt;tidigare lydelsen av 2 §. I bestämmelsen har det gjorts en anpassning till&lt;br&gt;gällande bestämmelser och terminologi. Det är således inte frågan om&lt;br&gt;några ändringar i sak. Bestämmelsen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehållet är hämtat från femte stycket i den tidigare&lt;br&gt;lydelsen av 2 §. Ändringarna är endast av redaktionell art och har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att skattepliktig reavinst eller Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;avdragsgill reaförlust inte uppkommer om en innehavare av ett&lt;br&gt;fideikommiss eller ett fideikommissbo tillskjuter en samling till ett&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag i samband med aktieteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att vid överföringar av fastigheter eller&lt;br&gt;samlingar som sker efter utgången av år 1999 skall bolagets&lt;br&gt;anskaffningsvärde för tillgångarna i den överförda samlingen eller&lt;br&gt;fastigheten motsvara det skattemässiga värde som sökanden hade på&lt;br&gt;respektive tillgång vid tidpunkten för överföringen. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Av bestämmelsen följer att med skattemässigt&lt;br&gt;värde, som används i 2 a och 2 d §§, avses samma begrepp som i&lt;br&gt;underprislagen. I 9 § underprislagen definieras skattemässigt värde och&lt;br&gt;definitionen är beroende av tillgångens karaktär i näringsverksamheten.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f§&lt;br&gt;Bestämmelsen är ny. Av bestämmelsen följer att värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. inte skall återföras när fastighet överförs till ett aktiebolag.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2g§&lt;br&gt;Bestämmelsen är ny och innebär ett avsteg från de principer som fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1999 gäller för anskaffningsvärde på aktie i samband med&lt;br&gt;apport. Anskaffningsvärdet på en aktie som erhålls i samband med&lt;br&gt;överföring av fideikommissfastighet eller sådan samling som avses i 2 c&lt;br&gt;§ skall anses motsvara det marknadsvärde som egendomen har vid&lt;br&gt;tidpunkten för överföringen, fördelat på de aktier som förvärvas.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om inte 5 § har blivit överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av 1990 års taxeringslag ansågs&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § inte längre nödvändiga och de upphävdes därför.&lt;br&gt;Samtidigt ändrades lydelsen i 4 &amp;nbsp;§ lagen (1963:587) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. så att taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) i tillämpliga delar skulle gälla vid framställningar och&lt;br&gt;överklagande av beslut rörande tillämpning av lagen. Bestämmelsen i 5 §&lt;br&gt;gavs den lydelsen att om beslut enligt ”3 § första stycket” berör åsatt&lt;br&gt;taxering skulle skattemyndighet besluta om ändring av taxeringsbeslut&lt;br&gt;som föranleds därav. Det är emellertid på grund av att 3 § upphävts och&lt;br&gt;med hänsyn till hänvisningen i 4 § till taxeringslagen inte längre&lt;br&gt;nödvändigt att ha kvar bestämmelsen i 5 §, varför den i sin tur skall&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall tillämpas på sådana överföringar av samlingar som&lt;br&gt;sker efter ikraftträdandet, vilket föreslås ske den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i punkt 2 skall bolagets anskaffningsvärde för&lt;br&gt;fastigheten i de fall en överföring skett före den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;motsvara tillgångens marknadsvärde vid tidpunkten för ikraftträdandet,&lt;br&gt;dvs. den 1 januari 2000. Om marknadsvärdet är svårt att fastställa bör&lt;br&gt;som alternativ 133 % av fastighetens taxeringsvärde den 1 januari 2000&lt;br&gt;kunna tillämpas. Det uppräknade värdet skall endast tillämpas vid&lt;br&gt;reavinstberäkningen när bolaget säljer fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 får den som fatt en aktie i samband med avveckling av&lt;br&gt;ett fideikommiss före den nya lagens ikraftträdande som&lt;br&gt;anskaffningsvärde använda sig av marknadsvärdet på aktien per den 1&lt;br&gt;januari 2000. Har aktien överlåtits av den som erhöll aktien i samband&lt;br&gt;med överföringen skall vanliga regler om beräkning av reavinst tillämpas&lt;br&gt;när den nye ägaren avyttrar aktien.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket görs två tillägg av redaktionell art som klargör att lagen&lt;br&gt;även innehåller bestämmelser om ortnamn och återlämnade av&lt;br&gt;kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innebär att det införs ett skydd för ortnamn.&lt;br&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5. På Lagrådets förslag har en&lt;br&gt;rubrik införts före bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna regeln innebär att det läggs fast att god ortnamnssed&lt;br&gt;skall iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. Av första stycket&lt;br&gt;framgår närmare vad som avses med en god ortnamnssed. Bl.a. anges att&lt;br&gt;hävdvunna ortnamn inte skall ändras utan starka skäl och att ortnamn i&lt;br&gt;övrigt skall stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet om inte&lt;br&gt;hävdvunna stavningsformer talar för annat. Bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;vedertagna regler för språkriktighet i första hand skall följas.&lt;br&gt;Bestämmelsen är inte avsedd att stödja ålderdomliga stavningsformer i&lt;br&gt;allmänhet. Endast om en hävdvunnen stavningsform har uppnått en&lt;br&gt;verklig grad av erkännande inom språkgemenskapen kan vedertagna&lt;br&gt;regler för språkriktighet åsidosättas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut i&lt;br&gt;fomminnesärenden och har närmare kommenterats i avsnitt 6.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att beslut av Riksantikvarieämbetet och Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;länsstyrelsen far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket eller 25 §. Detta medför att merparten av de&lt;br&gt;beslut som kan fattas av Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs en ändring som klargör att länsstyrelsen skall&lt;br&gt;kunna besluta om anmälningsplikt även under ett pågående ärende om&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket reglerar vad som gäller då en anmälan görs. Om&lt;br&gt;länsstyrelsen vill förbjuda en anmäld åtgärd far detta - om beslut att&lt;br&gt;förklara byggnaden för byggnadsminnen inte skett innan dess - ske&lt;br&gt;genom ett interimistiskt förbud med stöd av 5 §. Detta innebär, att fråga&lt;br&gt;om att förklara en byggnad för byggnadsminne måste väckas om detta&lt;br&gt;inte skett när en anmäld åtgärd skall förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.3. Ändringen innebär att&lt;br&gt;länsstyrelsens möjligheter att ingripa med föreläggande mot förfaranden&lt;br&gt;som strider mot 3 kap. kulturminneslagen eller beslut som fattas med&lt;br&gt;stöd av bestämmelser i nämnda kapitel, utvidgas. Från och med den 1&lt;br&gt;januari 2000 kommer en motsvarande bestämmelse att gälla i fråga om&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. kulturminneslagen (prop. 1998/99:38&lt;br&gt;s. 160, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de fall länsstyrelsen kan ingripa med&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket framgår att länsstyrelsen i stället kan ansöka om&lt;br&gt;särskild handräckning hos kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 7.3. Den motsvarar i stort&lt;br&gt;bestämmelsen i 26 kap. 15 § miljöbalken. Bestämmelsen har i huvudsak&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med att anteckna förelägganden i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken är att de då direkt gäller en ny rättighetshavare till&lt;br&gt;fastigheten eller en byggnad på fastigheten. Har anteckning inte gjorts&lt;br&gt;måste länsstyrelsen utfarda ett nytt föreläggande riktat mot den nya&lt;br&gt;rättighetsinnehavaren. Nytt beslut om andra viten än löpande viten måste&lt;br&gt;också alltid meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte alltid det finns skäl att anteckna ett föreläggande. Det&lt;br&gt;ankommer på länsstyrelsen som utfärdat föreläggandet att bedöma när&lt;br&gt;anteckning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats redaktionellt och utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som görs är en följd av att de kulturföremål som skall&lt;br&gt;omfattas av tillståndsprövning inte anges i lagen utan i förordning, vilket&lt;br&gt;framgår av 3 §. Bestämmelsen har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.3 och har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att regeringen i förordning far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som det skall krävas särskilt&lt;br&gt;tillstånd för utförsel för enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar nuvarande 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande 10 § första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket ersätter föreskrifterna i nuvarande 12 § första stycket om&lt;br&gt;vad ansökningar skall innehålla. Enligt bestämmelsen meddelar&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer närmare&lt;br&gt;föreskrifter om ansökningsförfarandet, dvs. hur ansökningar skall&lt;br&gt;utformas och vad de skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvara nuvarande 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och har behandlats närmare i avsnitt 8.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket krävs tillstånd till utförsel i de fall som enligt 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu är tillståndsfria. Tillstånd skall dock lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att tillstånd till utförsel är giltiga i&lt;br&gt;endast ett år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av p. 2 framgår att gamla tillstånd till utförsel upphör att gälla efter&lt;br&gt;utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land&lt;br&gt;inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser p. 8 och är en följd av att det inte direkt i 5 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen anges vilka föremål som är tillståndspliktiga vid&lt;br&gt;utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandena Skyddet av&lt;br&gt;kulturmiljön (SOU 1996:128) och delbetänkandet&lt;br&gt;Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128)&lt;br&gt;samt promemorian Kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;samlingar i fideikommiss&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddet av kulturmiljön (SOU 1996:128) och&lt;br&gt;Kulturegendomar och kulturföremål (1995:128)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen föreslår i betänkandena ett antal förändringar och&lt;br&gt;tillägg i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare lämnas förslag på förändringar i regeringsformen, lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1963:583) om avveckling&lt;br&gt;av fideikommiss (avvecklingslagen), lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m., naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822) och plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Byggnader och miljöer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens nuvarande möjlighet att förordna om skyldighet att&lt;br&gt;anmäla rivning och andra ändringar av byggnader m.m. av&lt;br&gt;byggnadsminnesklass till länsstyrelsen, föreslås bli utvidgade.&lt;br&gt;Möjligheten bör stå till buds för byggnader m.m. av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde oavsett om en byggnadsminnesförklaring kan bli aktuell eller ej,&lt;br&gt;om staten på annat sätt engagerat sig för ett bevarande, t. ex. genom att&lt;br&gt;lämna bidrag. Anmälningsplikt bör också kunna beslutas i&lt;br&gt;byggnadsminnesärenden som är under handläggning. I sådana pågående&lt;br&gt;ärenden bör anmälningsplikten inte fa gälla längre än tre år, men i andra&lt;br&gt;fall bör beslutet kunna förlängas. Om inte länsstyrelsen inom en månad&lt;br&gt;från det att anmälan kom in till länsstyrelsen beslutar att förbjuda&lt;br&gt;anmälda åtgärder skall de få utföras. Vidare föreslås att det i 3 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen förs in regler som gör det möjligt att låta&lt;br&gt;skyddsföreskrifterna vid en byggnadsminnesförklaring omfatta lösöre,&lt;br&gt;som på ett väsentligt sätt bidrar till byggnadsminnets kulturhistoriska&lt;br&gt;värde. Föremålen skall förtecknas i skyddsföreskrifterna, som skall ange&lt;br&gt;hur de skall förevaras, hur de skall underhållas och i vilka avseenden de&lt;br&gt;inte får ändras. En förutsättning för skydd är att ägaren samtycker. En&lt;br&gt;mindre justering av ansvarsreglema föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra att såväl bebyggda områden som kulturlandskap&lt;br&gt;skyddas bör ett områdesskydd införas i kulturminneslagen. Vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddas och hur skydd och vård skall ske uttrycks i skyddsbestämmelser,&lt;br&gt;anpassade för respektive objekt/område. Kulturreservat föreslås bli&lt;br&gt;benämningen för skyddade områden, medan skyddade byggnader även i&lt;br&gt;fortsättningen bör kallas byggnadsminnen. Termen skyddsföreskrifter&lt;br&gt;föreslås bli utbytt mot skyddsbestämmelser, eftersom ordet föreskrifter i&lt;br&gt;författningstext bör vara reserverat för föreskrifter i regeringsformens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om en uttrycklig rätt för var och en att väcka fråga om&lt;br&gt;byggnadsminne bör i förenklingssyfte tas bort. Statliga&lt;br&gt;fastighetsförvaltande myndigheter bör göras skyldiga att anmäla&lt;br&gt;överlåtelser av statliga byggnadsminnen till fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prästgårdar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Många prästgårdar har sådana betydande kulturhistoriska värden att de&lt;br&gt;även efter det att relationerna mellan staten och svenska kyrkan ändras&lt;br&gt;den 1 januari 2000 bör stå under skyddsregler. Ändringar av prästgårdar&lt;br&gt;byggda före år 1940 bör därför kräva tillstånd av länsstyrelsen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen bör före utgången av år 1999 avgöra om skyddet skall&lt;br&gt;bestå. Prästgårdarna bör heller inte fa överlåtas utan en föregående&lt;br&gt;anmälan till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1999 bör endast de prästgårdar länsstyrelsen valt ut stå under&lt;br&gt;tillstånds- och anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet bör fa möjlighet att besluta om tillståndsplikt&lt;br&gt;och anmälningsplikt även för prästgårdar byggda efter 1940.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kyrkstäder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kyrkstäderna bör på grund av sina kulturhistoriska värden ses som&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnen och fa skyddsregler i kulturminneslagen som&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnen. Reglerna bör innebära att kyrkstäderna skall&lt;br&gt;underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskar eller&lt;br&gt;förvanskas. Väsentliga ändringar bör stå under länsstyrelsens prövning.&lt;br&gt;Länsstyrelsen bör också fa besluta om anmälningsskyldighet vid&lt;br&gt;ägarbyten inom kyrkstäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gamla reglerna (1817 och 1849 års kungliga skrivelser) om att&lt;br&gt;tillstånd krävs för köp och bygge av kyrkstuga upphävs och ersätts inte&lt;br&gt;med någon annan form av förvärvsprövning. Att nyttjandet av kyrkstuga&lt;br&gt;och kammare överensstämmer med god kyrkstadssed kan tillses av&lt;br&gt;markupplåtaren, som också bedöms ha intresse av att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ortnamn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt kulturarvsutredningen bör all statlig och kommunal&lt;br&gt;ortnamnsverksamhet utövas med hänsyn till ortnamnens kulturvärden,&lt;br&gt;dvs. enligt god ortnamnssed. På grund härav bör en hänssynsregel, som&lt;br&gt;gör detta till en skyldighet, tas in i kulturminneslagen. I regel bör detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leda till att hävdvunna ortnamnsformer prioriteras. Regeln bör också&lt;br&gt;kräva respekt för riktiga språkliga former, däribland vad som gäller för&lt;br&gt;minoritetsspråken samiska och finska. Nya namn skall inte bildas innan&lt;br&gt;en eventuell påverkan på hävdvunna namn beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen föreslår att hänsynsregeln inte förenas med&lt;br&gt;sanktioner vid överträdelse, utan att den i stället skall fa genomslag&lt;br&gt;främst genom kompletterande informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen föreslår att överprövningen av beslut som till slut&lt;br&gt;ändå kan prövas av en domstol redan från början skall ske hos domstol.&lt;br&gt;Finns regler om ersättning till enskild på grund av ett beslut eller är en&lt;br&gt;politisk styrning påkallad bör regeringen vara slutinstans. Dessa principer&lt;br&gt;innebär att prövning av överklaganden av beslut om fornminnen bör&lt;br&gt;flyttas från regeringen till domstol, medan beslut om byggnadsminnes-&lt;br&gt;och kulturreservatsförklaring bör överklagas hos regeringen i stället för&lt;br&gt;hos domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kulturminneslagen och regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 2 kap. 9 &amp;nbsp;§ kulturminneslagen avser föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsformens mening. Enligt regeringsformen får länsstyrelsen inte&lt;br&gt;direkt överlämna rätten att besluta om föreskrifter av sådan art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det finns ett behov av att reglera allmänhetens tillträde till&lt;br&gt;fornminnen och andra känsliga kulturmiljöer bör regeringsformen ändras&lt;br&gt;så att detta blir möjligt. 1 kulturminneslagen bör sedan tas in ett&lt;br&gt;bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer möjlighet rätt att utfärda föreskrifter för allmänheten till&lt;br&gt;skydd för fornminnen och andra kulturmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör enligt kulturarvsutredningen reglerna om generella viten i&lt;br&gt;kulturminneslagen ändras till bötesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kulturegendomar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen lämnar ett förslag som skall göra det möjligt att&lt;br&gt;betala arvs- och gåvoskatt genom underhållsinsatser för kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull egendom. Förslaget är utformat så att anstånd skall fa lämnas&lt;br&gt;under högst tio år från skattens fastställande för fast egendom som är&lt;br&gt;förklarad som byggnadsminne eller som enligt intyg av länsstyrelsen är&lt;br&gt;av beskaffenhet att kunna bli byggnadsminne.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fideikommiss&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvsutredningen föreslår att regler tas in i avvecklingslagen som&lt;br&gt;innebär ett undantag från avvecklingsbestämmelsema för särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdefulla fideikommiss. Dessa skall inte avvecklas förrän deras&lt;br&gt;långsiktiga bevarande i sammanhållen form tryggats på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kulturarvsutredningen bör vidare reglerna om&lt;br&gt;fideikommissaktiebolag i avvecklingslagen ändras så att&lt;br&gt;tillståndsprövningen och befogenheten att godkänna ändringar i&lt;br&gt;bolagsordningen läggs på Fideikommissnämnden i stället för regeringen.&lt;br&gt;Även ärenden som rör mer betydande värde eller om frågor av större vikt&lt;br&gt;ur allmän synpunkt bör fortsättningsvis prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka möjligheten att bevara fideikommissegendom i samlat&lt;br&gt;skick föreslås av utredningen att innehavaren skall kunna överföra sådan&lt;br&gt;fideikommissegendom som har ett särskilt kulturhistoriskt värde till en&lt;br&gt;stiftelse. Till stiftelsen också kunna överföras egendom som ger den en&lt;br&gt;ekonomisk bas. Stiftelseförordnandet skall innehålla de bestämmelser&lt;br&gt;som behövs för att skydda och vårda egendomen samt hindra att den&lt;br&gt;skingras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kulturarvsutredningen skall Fideikommissnämndens beslut i&lt;br&gt;fråga om överföring av egendom till ett aktiebolag eller en stiftelse kunna&lt;br&gt;överklagas. I de frågor som skall prövas av regeringen skall&lt;br&gt;Fideikommissnämnden med eget yttrande överlämna ärendet till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utförsel av kulturföremål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föremål som anges i EG:s förordning om export av kulturföremål bör&lt;br&gt;med viss anpassning vad gäller ålders- och värdegränser rymma även de&lt;br&gt;föremålskategorier som bör omfattas av tillståndsplikt även enligt de&lt;br&gt;svenska reglerna. Undantag far göras för samiska kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillståndspliktigt föremål befinns ha stor betydelse för det&lt;br&gt;nationella kulturarvet bör tillstånd till utförsel inte ges. De kriterier som&lt;br&gt;bör användas för att avgöra om ett föremål har denna betydelse bör anges&lt;br&gt;i kulturminneslagen. Vid bedömningen bör beaktas om föremålet 1) är&lt;br&gt;sällsynt eller särskilt representativt för landets kulturhistoria, varvid&lt;br&gt;hänsyn skall tas till förekomsten av motsvarande föremål i allmänt&lt;br&gt;tillgängliga samlingar, 2) har ett värdefullt samband med en kulturmiljö&lt;br&gt;av stor betydelse och lämpligen kan återställas dit, 3 ) är knutet till en&lt;br&gt;betydelsefull person eller händelse i svensk historia, eller 4) av annan&lt;br&gt;synnerligen anledning bör bevaras i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösenskyldighet för staten vid avslag på ansökan om exporttillstånd&lt;br&gt;bör inte införas. Nuvarande möjligheter för regeringen att köpa in&lt;br&gt;kulturföremål bör kvarstå och alltså kunna utnyttjas även i fall då&lt;br&gt;exporttillstånd vägrats för ett föremål. Likaså bör regeringens möjlighet&lt;br&gt;att även i fall då ett kulturföremål har stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet medge utförsel kvarstå. Regeln därom bör utformas så att om&lt;br&gt;tillstånd har vägrats genom lagakraftägande beslut far regeringen, om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger, medge att ett föremål förs ut ur landet. Den&lt;br&gt;nuvarande tillstånds- och prövningsfriheten i vissa situationer bör&lt;br&gt;omvandlas till en rätt till tillstånd i motsvarande situationer. Sålunda bör&lt;br&gt;tillstånd till utförsel ges om 1) föremålets ägare flyttar från Sverige för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bosätta sig i ett annat land, 2) föremålet genom arv, testamente eller&lt;br&gt;bodelning har förvärvats av en enskild person som är bosatt i ett annat&lt;br&gt;land, 3) föremålet förs ut av en offentlig institution här i landet eller en&lt;br&gt;institution som far bidrag av stat, kommun eller landstingskommun och&lt;br&gt;det skall föras tillbaka till Sverige, 4) föremålet förs ut av en enskild&lt;br&gt;person för att användas i samband med offentlig kulturverksamhet och&lt;br&gt;det skall föras tillbaka till Sverige eller 5) föremålet är tillfälligt inlånat&lt;br&gt;från utlandet. Tillstånd bör också få ges om föremålet förvärvats av en&lt;br&gt;institution i utlandet och förvärvet kan antas främja kunskapen om&lt;br&gt;svenska kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande uppdelningen i svenska respektive utländska&lt;br&gt;kulturföremål bör behållas. Dock bör åldersgränsen för utländska&lt;br&gt;kulturföremål ändras, så att sådana föremål som funnits i Sverige i mer&lt;br&gt;än 100 år omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom huvudparten av de föremålskategorier som återfinns i EG-&lt;br&gt;bilagan finns föremål som även fortsättningsvis bör omfattas av&lt;br&gt;tillståndsplikt vid utförsel från Sverige. I stället för EG-bilagans ålders-&lt;br&gt;och värdegränser bör dock motsvarande gränser anpassade efter svenska&lt;br&gt;behov användas. En viss revision av såväl kategoriformuleringar som&lt;br&gt;ålders- och värdegränser bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av ansökningar bör så långt möjligt samordnas med&lt;br&gt;prövningen av ansökningar om EG-licens för export av kulturföremål.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att någon avgift inte skall tas ut av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetema bör i lag ges rätt att inför auktioner och andra&lt;br&gt;försäljningar som riktar sig till allmänheten fa tillkännage i&lt;br&gt;försäljningslokalen vilka föremål som enligt deras respektive uppfattning&lt;br&gt;inte bör fa föras ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd bör tidsbegränsas till att gälla högst ett år. Tillstånd som getts&lt;br&gt;med stöd av äldre bestämmelser bör fortsätta att gälla till ett år efter&lt;br&gt;ikraftträdandet av nya regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet bör - utan krav på prövningstillstånd i Kam-&lt;br&gt;marrätten - få överklaga en allmän förvaltningsdomstols beslut att ge&lt;br&gt;tillstånd till utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kulturhistoriskt värdefulla samlingar i fideikommiss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att skattepliktig reavinst eller avdragsgill&lt;br&gt;reaförlust inte skall uppkomma om en samling som avses i 17 § lagen om&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss överförs till ett aktiebolag genom tillskott i&lt;br&gt;samband med aktieteckning. Vidare föreslogs att undantaget från&lt;br&gt;reavinstbeskattning när bolaget avyttrar en fideikommissfastighet och när&lt;br&gt;en aktieägare avyttrar aktie i ett fideikommissaktiebolag upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Delar av Kulturarvsutredningens författningsförslag i&lt;br&gt;betänkandet Skyddet av kulturmiljön (SOU&lt;br&gt;1996:128)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Transumt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 20 och 21 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 4 och 10 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 9-15 och 18-21 §§ skall betecknas 3 kap. 7-13&lt;br&gt;och 16-19 §§ samt att nuvarande 4 kap. 7-10, 15 och 16 §§ skall betecknas&lt;br&gt;4 kap. 6-10 och 18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 9, 21 a och 24 §§, 3 kap. 1-9 och 12-19 §§,&lt;br&gt;4 kap. 1-4, 7 och 10-16 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 1 § samt&lt;br&gt;4 kap. 2, 11 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 kap. 14 § skall sättas närmast före 3 kap.&lt;br&gt;12 §, rubriken närmast före 3 kap. 16 § skall sättas närmast före 3 kap. 15 §&lt;br&gt;samt rubriken närmast före 3 kap. 19 § skall sättas närmast före 3 kap. 17 §,&lt;br&gt;dels att i lagen skall införas nya paragrafer, 1 kap. 4 § och 4 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§, samt närmast före 1 kap. 4 §, 3 kap. 8 § och 4 kap. 17 § nya&lt;br&gt;rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser&lt;br&gt;om fornminnen, byggnadsminnen&lt;br&gt;och kyrkliga kulturminnen samt om&lt;br&gt;utförsel av kulturföremål ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser&lt;br&gt;om ortnamn, fornminnen, kulturhis-&lt;br&gt;toriskt värdefulla byggnader, an-&lt;br&gt;läggningar och områden, kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnen samt om utförsel och&lt;br&gt;återlämnande av kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, i denna lag i fort-&lt;br&gt;sättningen kallat Riksantikvarieämbetet, har överinseende över kulturmin-&lt;br&gt;nesvården i landet. Riksantikvarieämbetet far överklaga beslut av domstol&lt;br&gt;eller annan myndighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ortnamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid statlig och kommunal verk-&lt;br&gt;samhet skall god ortnamnssed iakt-&lt;br&gt;tas. Detta innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att hävdvunna ortnamn inte utan&lt;br&gt;starka skäl ändras till form och syft-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stavningen av ortnamn i&lt;br&gt;övrigt sker enligt vedertagna&lt;br&gt;språkriktighetsregler, om inte&lt;br&gt;hävdvunna stavningsformer talar&lt;br&gt;för annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid nybildning av ortnamn&lt;br&gt;deras påverkan på hävdvunna namn&lt;br&gt;beaktas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i flerspråkiga områden&lt;br&gt;svenska, samiska och finska namn&lt;br&gt;så långt möjligt används på kartor&lt;br&gt;samt vid skyltning och övrig&lt;br&gt;utmärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn som godkänts för offentlig&lt;br&gt;kartproduktion skall användas i sin&lt;br&gt;godkända form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får meddela sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter till skydd för en&lt;br&gt;fast fomlämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna får även meddelas&lt;br&gt;för område som enligt 2 § inte hör&lt;br&gt;till fornlämningen under förutsätt-&lt;br&gt;ning att pågående användning av&lt;br&gt;marken härigenom inte försvåras&lt;br&gt;avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela skydds- och ordningsföreskrif-&lt;br&gt;ter rörande vad allmänheten har att&lt;br&gt;iaktta inom och i närheten av områ-&lt;br&gt;den som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som avses i första&lt;br&gt;stycket far även meddelas för områ-&lt;br&gt;den där fornfynd har påträffats, om&lt;br&gt;det kan ske utan att någon väsentlig&lt;br&gt;olägenhet uppstår. Sådana&lt;br&gt;föreskrifter får gälla längst till dess&lt;br&gt;att platsen har undersökts enligt&lt;br&gt;8§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att fjärde och femte styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får fridlysa en&lt;br&gt;plats där fornfynd påträffats, om det&lt;br&gt;kan ske utan att någon väsentlig&lt;br&gt;olägenhet uppstår. Fridlysning får&lt;br&gt;ske intill dess platsen har&lt;br&gt;undersökts enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter eller fridlysning far&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om föreskrifter eller&lt;br&gt;fridlysning skall kungöras på lämp-&lt;br&gt;ligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms den som av upp-&lt;br&gt;såt eller oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte anmäler fornfynd enligt&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte gör anmälan enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställelse av gränserna för&lt;br&gt;ett fornlämningsområde enligt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilda ordningsföreskrifter&lt;br&gt;enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fridlysning enligt 9 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillstånd att medföra och an-&lt;br&gt;vända metallsökare enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;enligt 16 § överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får meddela sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om använd-&lt;br&gt;ningen av mark i närheten av områ-&lt;br&gt;den som avses i 2 § under förut-&lt;br&gt;sättning att den pågående använd-&lt;br&gt;ningen inte avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms den som av upp-&lt;br&gt;såt eller oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte anmäler fornfynd enligt&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter medde-&lt;br&gt;lade med stöd av 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte gör anmälan enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;eller länsstyrelsen enligt detta&lt;br&gt;kapitel överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket eller 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;enligt 17 § överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i övrigt enligt detta&lt;br&gt;kapitel av länsstyrelsen eller&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas hos regeringen, om inte&lt;br&gt;annat följer av 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får överklaga läns-&lt;br&gt;styrelsens beslut enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, 9 § första och fjärde styck-&lt;br&gt;ena och 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Byggnadsminnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En byggnad som är synnerligen&lt;br&gt;märklig genom sitt kulturhistoriska&lt;br&gt;värde eller som ingår i ett kulturhis-&lt;br&gt;toriskt synnerligen märkligt bebyg-&lt;br&gt;gelseområde får förklaras för bygg-&lt;br&gt;nadsminne av länsstyrelsen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om byggnadsminnen&lt;br&gt;enligt detta kapitel får också tilläm-&lt;br&gt;pas på park, trädgård eller annan&lt;br&gt;anläggning av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnad av sådant&lt;br&gt;värde som sägs i första stycket och&lt;br&gt;som tillhör staten gäller de bestäm-&lt;br&gt;melser som regeringen meddelar&lt;br&gt;om statliga byggnadsminnen. Om&lt;br&gt;ett statligt byggnadsminne övergår&lt;br&gt;till annan ägare än staten, skall det&lt;br&gt;därmed utgöra ett byggnadsminne&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får överklaga&lt;br&gt;länsstyrelsens beslut enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket, 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena och 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Kulturhistoriskt vär-&lt;br&gt;defulla byggnader, anlägg-&lt;br&gt;ningar och områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;är tillämpliga på kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla byggnader och&lt;br&gt;bebyggelseområden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;parker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädgårdar och andra anläggningar&lt;br&gt;samt landskapsavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en byggnad m.m. är skyddad&lt;br&gt;som fast fomlämning eller som&lt;br&gt;kyrkligt kulturminne enligt denna&lt;br&gt;lag hindrar inte tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddets innebörd och omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en byggnad förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;genom skyddsföreskrifter ange på&lt;br&gt;vilket sätt byggnaden skall vårdas&lt;br&gt;och underhållas samt i vilka&lt;br&gt;avseenden den inte får ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs får föreskrifterna&lt;br&gt;också innehålla bestämmelser om&lt;br&gt;att ett område kring byggnaden&lt;br&gt;skall hållas i sådant skick att&lt;br&gt;byggnadsminnets utseende och&lt;br&gt;karaktär inte förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsminnen och kultur-&lt;br&gt;reservat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader och bebyggelseområ-&lt;br&gt;den, parker, trädgårdar och andra&lt;br&gt;anläggningar samt landskapsavsnitt&lt;br&gt;som är synnerligen märkliga genom&lt;br&gt;sitt kulturhistoriska värde får&lt;br&gt;förklaras för byggnadsminne eller&lt;br&gt;kulturreservat av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som tillhör staten&lt;br&gt;gäller de bestämmelser regeringen&lt;br&gt;meddelar om statliga byggnadsmin-&lt;br&gt;nen eller kulturreservat. Om sådan&lt;br&gt;egendom övergår till annan ägare&lt;br&gt;än staten, skall de bestämmelser&lt;br&gt;regeringen har meddelat gälla som&lt;br&gt;skyddsbestämmelser enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en byggnadsminnes- eller kul-&lt;br&gt;turreservatsförklaring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsbestämmelser ange i vilka&lt;br&gt;avseenden egendomen inte får&lt;br&gt;ändras och hur vård och underhåll&lt;br&gt;skall utföras. I skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelserna för också tas upp så-&lt;br&gt;dant lösöre som väsentligen bidrar&lt;br&gt;till egendomens kulturhistoriska&lt;br&gt;värde samt anges var lösöret skall&lt;br&gt;förvaras, hur det skall underhållas&lt;br&gt;och i vilka avseenden det inte får&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsföreskrifter skall så långt&lt;br&gt;möjligt utformas i samförstånd med&lt;br&gt;byggnadens ägare och ägare till&lt;br&gt;kringliggande markområde. Ägaren&lt;br&gt;far inte åläggas mera omfattande&lt;br&gt;skyldigheter än vad som är ound-&lt;br&gt;gängligen nödvändigt för att bibe-&lt;br&gt;hålla byggnadsminnets kulturhisto-&lt;br&gt;riska värde. Hänsyn skall tas till&lt;br&gt;byggnadens användning och äga-&lt;br&gt;rens skäliga önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbestämmelserna skall så&lt;br&gt;långt möjligt utformas i&lt;br&gt;samförstånd med sakägare. En&lt;br&gt;sakägare far inte åläggas mer&lt;br&gt;omfattande skyldigheter än som&lt;br&gt;motiveras av bevarandet av det&lt;br&gt;kulturhistoriska värdet. Skälig&lt;br&gt;hänsyn skall tas till användningen&lt;br&gt;av byggnaden, anläggningen eller&lt;br&gt;området och till sakägarens&lt;br&gt;önskemål i övrigt. För att&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna skall få&lt;br&gt;omfatta lösöre fordras ägarens&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tillstånd till avvikelse&lt;br&gt;från skyddsbestämmelserna finns&lt;br&gt;föreskrifter i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om en byggnad bör&lt;br&gt;förklaras för byggnadsminne kan&lt;br&gt;väckas av var och en genom&lt;br&gt;ansökan eller tas upp av&lt;br&gt;länsstyrelsen på eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på slutligt beslut i ett&lt;br&gt;ärende om byggnadsminnes- eller&lt;br&gt;kulturreservatsförklaring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen besluta om skyldighet&lt;br&gt;att till länsstyrelsen anmäla&lt;br&gt;förestående åtgärder som innebär&lt;br&gt;uppförande, rivning eller andra&lt;br&gt;ändringar av byggnader eller&lt;br&gt;anläggningar i den mån åtgärderna&lt;br&gt;är ägnade att minska det&lt;br&gt;kulturhistoriska värdet (anmäl-&lt;br&gt;ningsplikt). Ett sådant beslut medför&lt;br&gt;förbud mot att utföra angivna åt-&lt;br&gt;gärder innan en anmälan har gjorts&lt;br&gt;till länsstyrelsen och under en&lt;br&gt;månad sedan den kommit in dit, om&lt;br&gt;inte länsstyrelsen dessförinnan har&lt;br&gt;godkänt åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om att en byggnad skall&lt;br&gt;förklaras för byggnadsminne skall&lt;br&gt;innehålla uppgifter om vilken&lt;br&gt;fastighet byggnaden är belägen på&lt;br&gt;och om fastighetens ägare samt&lt;br&gt;beskrivning av byggnaden. I&lt;br&gt;ansökningen bör även anges vilka&lt;br&gt;omständigheter som åberopas för&lt;br&gt;att byggnaden bör förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsstyrelsen fattar beslut&lt;br&gt;som enligt detta kapitel kan&lt;br&gt;medföra rätt till ersättning eller&lt;br&gt;inlösen för ägare eller någon&lt;br&gt;annan, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;undersöka om medel för detta finns&lt;br&gt;tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;förfaller om länsstyrelsen avgör&lt;br&gt;ärendet utan att utfärda förklaring&lt;br&gt;eller när tre år förflutit från det att&lt;br&gt;beslutet om anmälningsplikt&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fråga väckts eller tagits upp&lt;br&gt;om att en byggnad skall förklaras&lt;br&gt;för byggnadsminne, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen i avvaktan på ärendets slutliga&lt;br&gt;prövning meddela förbud mot åt-&lt;br&gt;gärder som kan minska eller för-&lt;br&gt;störa byggnadens kulturhistoriska&lt;br&gt;värde. Förbudet får gälla för en&lt;br&gt;tid av högst sex månader. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl får det för-&lt;br&gt;längas, dock högst med sex måna-&lt;br&gt;der för varje gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen vill förbjuda&lt;br&gt;en åtgärd som avses i 4 §, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen underrätta den som&lt;br&gt;gjort anmälan om detta inom en&lt;br&gt;månad från det att anmälan kom&lt;br&gt;in. Sker det inte, får åtgärden&lt;br&gt;utföras. Länsstyrelsen får&lt;br&gt;förbjuda åtgärder som avses i 4 §&lt;br&gt;även utan ett föregående beslut&lt;br&gt;om anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt första stycket&lt;br&gt;får gälla i högst sex månader. Om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl får för-&lt;br&gt;budet förlängas i högst sex måna-&lt;br&gt;der varje gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar länsstyrelsen att för-&lt;br&gt;bjuda en åtgärd enligt första&lt;br&gt;stycket har ägare eller innehavare&lt;br&gt;av särskild rätt till berörd&lt;br&gt;fastighet rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada enligt föreskrifterna i 8-11&lt;br&gt;§§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad kan antas&lt;br&gt;komma ifråga som byggnadsminne,&lt;br&gt;får länsstyrelsen, utan att fråga&lt;br&gt;väckts om byggnadsminnesförkla-&lt;br&gt;ring, förordna att anmälan till läns-&lt;br&gt;styrelsen skall göras, innan byggna-&lt;br&gt;den rivs eller ändras på ett sätt som&lt;br&gt;väsentligt minskar dess kulturhisto-&lt;br&gt;riska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom en må-&lt;br&gt;nad från det anmälningen kom in&lt;br&gt;dit avgöra om den skall ta upp&lt;br&gt;fråga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsminnesförklaring av den&lt;br&gt;berörda byggnaden. Under denna&lt;br&gt;frist får den anmälda åtgärden inte&lt;br&gt;vidtas utan att länsstyrelsen har&lt;br&gt;medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett statligt byggnadsminne&lt;br&gt;har övergått till att bli byggnads-&lt;br&gt;minne enligt detta kapitel, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen utfärda förklaring om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsboken ofördröjligen&lt;br&gt;underrätta inskrivningsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. då fråga väckts eller tagits&lt;br&gt;upp om att en byggnad skall&lt;br&gt;förklaras för byggnadsminne eller&lt;br&gt;förklaring utfärdats enligt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. då förordnande enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket meddelats eller upp-&lt;br&gt;hävts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;skydds- och ordningsföreskrifter för&lt;br&gt;vad allmänheten har att iaktta inom&lt;br&gt;ett område som är byggnadsminne&lt;br&gt;eller kulturreservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. då beslut om byggnadsmin-&lt;br&gt;nesförklaring vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;hävts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. då ansökan om byggnads-&lt;br&gt;minnesförklaring avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd.9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet, länssty-&lt;br&gt;relsen eller den som arbetar på läns-&lt;br&gt;styrelsens uppdrag har rätt att få till-&lt;br&gt;träde till byggnader med tillhörande&lt;br&gt;markområde samt att där vidta de&lt;br&gt;åtgärder och undersökningar som&lt;br&gt;behövs för lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelser om ersättning och&lt;br&gt;inlösen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;fd,10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild&lt;br&gt;rätt till fastighet har rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten om&lt;br&gt;skyddsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör hinder för rivning av en&lt;br&gt;byggnad och skadan därav är bety-&lt;br&gt;dande i förhållande till värdet av be-&lt;br&gt;rörd del av fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat sätt innebär att pågå-&lt;br&gt;ende markanvändning avsevärt för-&lt;br&gt;svåras inom berörd del av fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller den som arbetar&lt;br&gt;på länsstyrelsens uppdrag har rätt&lt;br&gt;att få tillträde till byggnader,&lt;br&gt;anläggningar och områden som&lt;br&gt;berörs av byggnadsminnes- eller&lt;br&gt;kulturreservatsförklaring samt att&lt;br&gt;där vidta de åtgärder och&lt;br&gt;undersökningar som behövs för la-&lt;br&gt;gens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ersättning och inlösen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild&lt;br&gt;rätt till fastighet har rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten om&lt;br&gt;skyddbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör hinder för rivning av en&lt;br&gt;byggnad och skadan därav är bety-&lt;br&gt;dande i förhållande till värdet av be-&lt;br&gt;rörd del av fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på annat sätt innebär att pågå-&lt;br&gt;ende markanvändning avsevärt för-&lt;br&gt;svåras inom berörd del av fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket får, om det är lämpligt, utgå med årliga&lt;br&gt;belopp med rätt för sakägaren eller staten att erhålla omprövning vid&lt;br&gt;ändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsföreskrifter att&lt;br&gt;synnerligt men uppkommer vid an-&lt;br&gt;vändningen av fastigheten, är staten&lt;br&gt;skyldig att lösa fastigheten om äga-&lt;br&gt;ren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsbestämmelser att&lt;br&gt;synnerligt men uppkommer vid an-&lt;br&gt;vändningen av fastigheten, är staten&lt;br&gt;skyldig att lösa fastigheten om äga-&lt;br&gt;ren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna enligt första stycket tillämpas också då länsstyrelsen&lt;br&gt;meddelat förbud enligt 5 §. Ersättning som därvid utgår skall, om det finns&lt;br&gt;skäl, avräknas mot ersättning som sedermera kan komma att utgå med stöd&lt;br&gt;av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första och&lt;br&gt;tredje styckena skall, utan hinder av&lt;br&gt;föreskrifterna om förlust av talan&lt;br&gt;eller rätt till ersättning eller inlösen&lt;br&gt;i 11 och 20 §§ eller 15 kap. 4§&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;även beaktas andra beslut om&lt;br&gt;skyddsföreskrifter samt beslut som&lt;br&gt;avses i 14 kap. 8 § första stycket 2&lt;br&gt;och 3 plan- och bygglagen, under&lt;br&gt;förutsättning att besluten meddelats&lt;br&gt;inom tio år före det senaste beslutet&lt;br&gt;om skyddsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsbestämmelser samt beslut&lt;br&gt;som avses i 14 kap. 8 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), 5, 8, 9, 11 och 19 §§&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), förbud&lt;br&gt;enligt 20 § andra stycket och 21 §&lt;br&gt;andra stycket samma lag och beslut&lt;br&gt;enligt 18 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429) och 19 kap. 2 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenlagen (1983:291), under&lt;br&gt;förutsättning att besluten meddelats&lt;br&gt;inom tio år före det senaste beslutet&lt;br&gt;om skyddsbestämmelser. Dessutom&lt;br&gt;skall beaktas sådan inverkan av&lt;br&gt;hänsynstaganden enligt 30 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsvårdslagen som i särskilda fall&lt;br&gt;har inträtt under samma tid. Har&lt;br&gt;talan eller rätt till ersättning eller&lt;br&gt;inlösen med anledning av nyss&lt;br&gt;angivna beslut förlorats på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i 9 § eller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i plan-&lt;br&gt;och bygglagen, naturvårdslagen,&lt;br&gt;skogsvårdslagen eller vattenlagen,&lt;br&gt;utgör detta förhållande inte något&lt;br&gt;hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fråga väckts om att en bygg-&lt;br&gt;nad skall förklaras för byggnads-&lt;br&gt;minne, får länsstyrelsen förelägga&lt;br&gt;den som vill göra anspråk på ersätt-&lt;br&gt;ning eller inlösen att inom viss tid,&lt;br&gt;minst två månader från det han fått&lt;br&gt;del av föreläggandet, anmäla detta&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Ett sådant föreläg-&lt;br&gt;gande skall åtföljas av uppgift om&lt;br&gt;de skyddsföreskrifter som avses bli&lt;br&gt;utfärdade. Den som inte anmäler&lt;br&gt;sina anspråk inom den utsatta tiden&lt;br&gt;har förlorat sin rätt till ersättning&lt;br&gt;eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut fattas om bygg-&lt;br&gt;nadsminnes- eller kulturreservats-&lt;br&gt;förklaring, får länsstyrelsen före-&lt;br&gt;lägga den som vill göra anspråk på&lt;br&gt;ersättning eller inlösen att inom viss&lt;br&gt;tid, minst två månader från det han&lt;br&gt;fått del av föreläggandet, anmäla&lt;br&gt;detta till länsstyrelsen. Ett sådant&lt;br&gt;föreläggande skall åtföljas av&lt;br&gt;uppgift om de skyddsbestämmelser&lt;br&gt;som avses bli utfärdade. Den som&lt;br&gt;inte anmäler sina anspråk inom den&lt;br&gt;utsatta tiden har förlorat sin rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutar om ersättning och inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal mellan staten och en sakägare eller vad de uppenbarligen har förut-&lt;br&gt;satt skall gälla mellan dem i fråga om ersättning eller inlösen skall även&lt;br&gt;gälla för den som senare förvärvar sakägarens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändring och hävande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;fd. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;länsstyrelsen lämna tillstånd till att&lt;br&gt;ett byggnadsminne ändras i strid&lt;br&gt;mot skyddsföreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får ställa de villkor&lt;br&gt;för tillståndet som är skäliga med&lt;br&gt;hänsyn till de förhållanden som för-&lt;br&gt;anleder ändringen. Villkoren får&lt;br&gt;avse hur ändringen skall utföras&lt;br&gt;samt den dokumentation som be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändring och hävande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;länsstyrelsen lämna tillstånd till att&lt;br&gt;ett byggnadsminne eller&lt;br&gt;kulturreservat ändras i strid mot&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen far ställa de villkor&lt;br&gt;för tillståndet som är skäliga med&lt;br&gt;hänsyn till de förhållanden som för-&lt;br&gt;anleder ändringen. Villkoren far&lt;br&gt;avse hur ändringen skall utföras&lt;br&gt;samt den dokumentation som&lt;br&gt;behövs. Utseende och beskaffenhet&lt;br&gt;före ändringen skall alltid&lt;br&gt;dokumenteras, om det inte är&lt;br&gt;uppenbart onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bibehållandet av ett bygg-&lt;br&gt;nadsminne medför hinder,&lt;br&gt;olägenhet eller kostnad som inte&lt;br&gt;står i rimligt förhållande till dess&lt;br&gt;betydelse, far länsstyrelsen jämka&lt;br&gt;skyddsföreskrifterna eller häva&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaringen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen far också häva en&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring som&lt;br&gt;framstår såsom ändamålslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far häva en bygg-&lt;br&gt;nadsminnesförklaring eller jämka&lt;br&gt;skyddsföreskrifter, om regeringen&lt;br&gt;ger tillstånd till expropriation som&lt;br&gt;rör byggnaden eller kringliggande&lt;br&gt;område och byggnadsminnesförkla-&lt;br&gt;ringen eller skyddsföreskrifterna&lt;br&gt;inte kan bestå utan olägenhet för ex-&lt;br&gt;propriationsändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om att häva en bygg-&lt;br&gt;nadsminnesförklaring eller att&lt;br&gt;jämka skyddsföreskrifter får&lt;br&gt;länsstyrelsen eller regeringen&lt;br&gt;förordna att den som begär&lt;br&gt;hävandet eller jämkningen skall&lt;br&gt;bekosta särskild dokumentation av&lt;br&gt;byggnaden, om det är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett byggnadsminne eller kul-&lt;br&gt;turreservat medför hinder,&lt;br&gt;olägenhet eller kostnad som inte&lt;br&gt;står i rimligt förhållande till dess&lt;br&gt;betydelse, får länsstyrelsen jämka&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna eller häva&lt;br&gt;förklaringen. Länsstyrelsen får&lt;br&gt;också häva en förklaring som&lt;br&gt;framstår såsom ändamålslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får häva en&lt;br&gt;förklaring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jämka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsbestämmelser, om regeringen&lt;br&gt;ger tillstånd till expropriation som&lt;br&gt;rör ett byggnadsminne eller&lt;br&gt;kulturreservat och skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelserna inte kan bestå utan&lt;br&gt;olägenhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expropriationsändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om att häva en förkla-&lt;br&gt;ring eller att jämka skyddsbestäm-&lt;br&gt;melser får länsstyrelsen eller rege-&lt;br&gt;ringen förordna att den som begär&lt;br&gt;hävandet eller jämkningen skall be-&lt;br&gt;kosta särskild dokumentation, om&lt;br&gt;det är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsplikt för byggnader,&lt;br&gt;anläggningar och områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett&lt;br&gt;byggnadsminne försummar det som&lt;br&gt;åligger &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;honom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsföreskrifterna, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen förelägga honom att&lt;br&gt;inom viss skälig tid vidta nödvän-&lt;br&gt;diga åtgärder. Föreläggandet får&lt;br&gt;inte omfatta åtgärder som med&lt;br&gt;hänsyn till byggnadens användning&lt;br&gt;och omständigheter i övrigt är&lt;br&gt;oskäligt betungande. Om&lt;br&gt;föreläggandet inte följs, får&lt;br&gt;länsstyrelsen utföra åtgärderna på&lt;br&gt;ägarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att fråga uppkommit om&lt;br&gt;byggnadsminnes- eller kulturreser-&lt;br&gt;vatsförklaring får länsstyrelsen be-&lt;br&gt;sluta om anmälningsplikt enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket för byggnader, an-&lt;br&gt;läggningar, områden och&lt;br&gt;landskapsavsnitt av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde, om staten betalar bidrag till&lt;br&gt;bevarande av kulturhistoriska&lt;br&gt;värden eller på annat sätt har&lt;br&gt;medverkat till att säkerställa&lt;br&gt;kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett byggnadsminne har än-&lt;br&gt;drats i strid mot meddelade skydds-&lt;br&gt;föreskrifter, får länsstyrelsen före-&lt;br&gt;lägga ägaren att återställa&lt;br&gt;ändringen om det är möjligt. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser num.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får i fråga om&lt;br&gt;byggnadsminne eller kulturreservat&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten begära&lt;br&gt;särskild handräckning enligt lagen&lt;br&gt;(1990:746) om betalningsföreläg-&lt;br&gt;gande och handräckning för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avbryta pågående förstörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerställa vård- eller under-&lt;br&gt;hållsskyldighet enligt skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. återställa ändringar som skett&lt;br&gt;i strid med skyddsbestämmelserna,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i övrigt säkerställa efterlevna-&lt;br&gt;den av bestämmelser enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;meddela särskild handräckning för&lt;br&gt;att avbryta pågående förstörelse av&lt;br&gt;ett byggnadsminne eller för att åter-&lt;br&gt;ställa det. Åven i annat fall får&lt;br&gt;handräckning beslutas, om det&lt;br&gt;behövs för att bestämmelse i detta&lt;br&gt;kapitel skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;får länsstyrelsen i stället för att be-&lt;br&gt;gära särskild handräckning&lt;br&gt;förelägga den som är ansvarig att&lt;br&gt;vidta rättelse eller avbryta&lt;br&gt;pågående åtgärder. Ett sådant&lt;br&gt;föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om föreläggande&lt;br&gt;meddelats någon i egenskap av&lt;br&gt;ägare till viss fastighet och övergår&lt;br&gt;fastigheten till ny ägare gäller&lt;br&gt;föreläggandet i stället mot denne.&lt;br&gt;Har i föreläggandet utsatts löpande&lt;br&gt;vite enligt lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten, och har fastigheten övergått&lt;br&gt;genom köp, byte eller gåva, gäller&lt;br&gt;vitet mot den nye ägaren räknat&lt;br&gt;från &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidpunkten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsövergången under&lt;br&gt;förutsättning att anteckning om&lt;br&gt;vitesföreläggandet enligt fjärde&lt;br&gt;stycket gjorts dessförinnan.&lt;br&gt;Löpande vite som avser viss period&lt;br&gt;får tas ut endast av den som var&lt;br&gt;ägare vid periodens början. Annat&lt;br&gt;vite gäller inte mot den nye ägaren,&lt;br&gt;men får sättas ut mot denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller om&lt;br&gt;återkallat föreläggande skall genast&lt;br&gt;tillställas inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;för anteckning i inskrivningsregis-&lt;br&gt;tret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i strid mot meddelade skydds-&lt;br&gt;föreskrifter river eller på annat sätt&lt;br&gt;forstör ett byggnadsminne eller än-&lt;br&gt;drar det utan tillstånd enligt 14 §&lt;br&gt;eller utan iakttagande av villkor för&lt;br&gt;sådant tillstånd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot förbud som med-&lt;br&gt;delats enligt 5 § eller förordnande&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket eller vidtar&lt;br&gt;ågärder i strid mot bestämmelserna&lt;br&gt;i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte efterkommer ett&lt;br&gt;vitesföreläggande eller ett vitesför-&lt;br&gt;bud döms inte till straff for det som&lt;br&gt;omfattas av föreläggandet eller för-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnadsminnesförklaring&lt;br&gt;enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyddsföreskrifter enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud mot åtgärder enligt&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anmälningsplikt enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. deposition enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillstånd eller villkor för till-&lt;br&gt;stånd enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. jämkning av skyddsföreskrifter&lt;br&gt;eller hävande av byggnadsmin-&lt;br&gt;nesförklaring enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. z fråga om ett byggnadsminne&lt;br&gt;eller kulturreservat i strid mot&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna helt eller&lt;br&gt;delvis river, på annat sätt förstör&lt;br&gt;eller utan tillstånd ändrar vad som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna eller&lt;br&gt;inte iakttar villkor som meddelats i&lt;br&gt;ett tillstånd till ändring enligt 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vidtar åtgärder i strid med&lt;br&gt;förbud enligt 4 § eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte efterkommer ett&lt;br&gt;vitesförläggande enligt 15 § döms&lt;br&gt;inte till straff för det som omfattas&lt;br&gt;av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen i ärenden&lt;br&gt;om byggnadsminnes- eller kulturre-&lt;br&gt;servatsförklaring enligt 2 § och om&lt;br&gt;skyddsbestämmelser som meddelas i&lt;br&gt;samband med förklaringen överkla-&lt;br&gt;gas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dokumentation enligt 15 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. föreläggande enligt 16 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. föreläggande enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att inte&lt;br&gt;förklara en byggnad för byggnads-&lt;br&gt;minne far överklagas endast av&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att inte ut-&lt;br&gt;färda en byggnadsminnes- eller kul-&lt;br&gt;turreservatsförklaring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;endast&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i övrigt enligt detta&lt;br&gt;kapitel överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, utom i fall som&lt;br&gt;anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd.20§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om ersättning och inlösen far inte överklagas. Den&lt;br&gt;som är missnöjd med ett sådant beslut far väcka talan mot staten vid fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen inom ett år från det han fatt del av länsstyrelsens beslut.&lt;br&gt;Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till ersättning eller inlösen&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten far, när fråga väckts eller&lt;br&gt;tagits upp om att förklara en&lt;br&gt;byggnad för byggnadsminne, väcka&lt;br&gt;talan vid fastighetsdomstolen mot&lt;br&gt;sakägare om fastställande av de&lt;br&gt;villkor som skall gälla för&lt;br&gt;ersättning. Om beslut om byggnads-&lt;br&gt;minnesförklaring inte kommer till&lt;br&gt;stånd inom ett år från det att målet&lt;br&gt;avgjorts genom lagakraftägande&lt;br&gt;dom, skall domen inte längre vara&lt;br&gt;bindande för parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning enligt 12 §&lt;br&gt;andra stycket skall väckas vid fas-&lt;br&gt;tighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fd. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 1, 5 eller 6 § skall&lt;br&gt;tillämpas utan hinder av att talan&lt;br&gt;förs mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får väcka talan vid fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen mot sakägare om&lt;br&gt;fastställande av de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för ersättning eller inlösen.&lt;br&gt;Om beslut om byggnadsminnes-&lt;br&gt;eller kulturreservatsförklaring inte&lt;br&gt;kommer till stånd inom ett år från&lt;br&gt;det att målet avgjorts genom&lt;br&gt;lagakraftägande dom, skall domen&lt;br&gt;inte längre vara bindande för&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket skall väckas vid&lt;br&gt;fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbestämmelser enligt 2 §,&lt;br&gt;beslut enligt 4 och 5 ££ samt före-&lt;br&gt;skrifter enligt 6 § skall tillämpas&lt;br&gt;utan hinder av överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Delar av Kulturarvsutredningens författningsförslag i&lt;br&gt;betänkandet Kulturegendomar och kulturföremål&lt;br&gt;(SOU 1995:128)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Transumt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 17 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 8,10, 16 och 17 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 2, 3 och 18 §§ samt 5 kap. 1, 4, 5, 7-16 §§ samt rubri-&lt;br&gt;kerna närmast före 3 och 15 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas nya rubriker närmast före 5 kap. 2, 7, 12,&lt;br&gt;13 och 14 §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Byggnadsminnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en byggnad förklaras för byggnadsminne, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;genom skyddsföreskrifter ange på vilket sätt byggnaden skall vårdas och&lt;br&gt;underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösöre som väsentligen bidrar&lt;br&gt;till ett byggnadsminnes kulturhis-&lt;br&gt;toriska värde får också skyddas&lt;br&gt;genom att förtecknas i skyddsföre-&lt;br&gt;skrifterna. Det skall därvid anges&lt;br&gt;var sådant lösöre skall förvaras,&lt;br&gt;hur det skall underhållas och i&lt;br&gt;vilka avseenden det inte får änd-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs far föreskrifterna också innehålla bestämmelser om ett&lt;br&gt;område kring byggnaden skall hållas i sådant skick att byggnadsminnets&lt;br&gt;utseende och karaktär inte förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsföreskrifter skall så långt möjligt utformas i samförstånd med&lt;br&gt;byggnadens ägare och ägare till kringliggande markområden. Ägaren får&lt;br&gt;inte åläggas mer omfattande skyldigheter än vad som är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändigt för att bibehålla byggnadsminnets kulturhistoriska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall tas till byggnadens användning och ägarens skäliga önske- Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;mål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyddsföreskrifterna skall&lt;br&gt;omfatta sådant lösöre som avses i&lt;br&gt;2 § andra stycket fordras samtycke&lt;br&gt;av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i strid mot meddelade skydds-&lt;br&gt;föreskrifter river eller på annat sätt&lt;br&gt;förstör ett byggnadsminne eller&lt;br&gt;ändrar det utan tillstånd enligt 14 §&lt;br&gt;eller utan iakttagande av villkor&lt;br&gt;för sådant tillstånd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot förbud som med-&lt;br&gt;delats enligt 5 § eller förordnande&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket eller vidtar&lt;br&gt;åtgärder i strid mot bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i strid mot meddelade skydds-&lt;br&gt;föreskrifter river eller på annat sätt&lt;br&gt;förstör ett byggnadsminne med&lt;br&gt;förekommande lösöre eller ändrar&lt;br&gt;det utan tillstånd enligt 14 § eller&lt;br&gt;utan iakttagande av villkor för så-&lt;br&gt;dant tillstånd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot förbud som med-&lt;br&gt;delats enligt 5 § eller förordnande&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket eller vidtar&lt;br&gt;åtgärder i strid mot bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte efterkommer ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud&lt;br&gt;döms inte till straff för det som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre svenska och utländska&lt;br&gt;kulturföremål som anges i detta&lt;br&gt;kapitel och som är av stor bety-&lt;br&gt;delse för det nationella kulturarvet,&lt;br&gt;far inte föras ut ur landet utan sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre svenska och utländska&lt;br&gt;kulturföremål som har stor bety-&lt;br&gt;delse för det nationella kulturarvet&lt;br&gt;far inte föras ut ur landet annat än&lt;br&gt;under de vilkor som anges i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svenska kulturföremål avses föremål som är eller kan antas vara&lt;br&gt;framställda i Sverige eller i ett annat land av en svensk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländska kulturföremål avses föremål som är framställda i ett&lt;br&gt;annat land av annan än en svensk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gränser som Sverige hade den 1 juli 1986 är avgörande vid be-&lt;br&gt;stämmandet enligt lagen om ett föremål skall anses vara ett svenskt kul-&lt;br&gt;turföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill fora ut ett kulturföremål ur landet skall ha tillstånd till ut-&lt;br&gt;förseln, om föremålet är av det slag som anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kulturföremål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föremål, som har framställts&lt;br&gt;före år 1600, oavsett värde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tryckta skrifter, kartor och&lt;br&gt;bilder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) handskrifter på pergament&lt;br&gt;eller papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mer än 100 år gamla föremål&lt;br&gt;oavsett värde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dryckeskärl, seldon och tex-&lt;br&gt;tilredskap, om de är av trä och har&lt;br&gt;målad eller skuren dekor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) folkdräkter och broderad el-&lt;br&gt;ler mönstervävd folklig textil,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bonadsmåleri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) möbler, speglar och skrin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) golvur, väggur och bordsur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) signerade fajanser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) musikinstrument samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) skjutvapen, blankvapen och&lt;br&gt;skyddsvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Mer än 100 år gamla föremål&lt;br&gt;med ett värde över 50 000 kronor,&lt;br&gt;i den mån föremålet inte kan hän-&lt;br&gt;föras under punkt 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) målningar, teckningar och&lt;br&gt;skulpturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föremål av keramik, glas och&lt;br&gt;porfyr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) föremål av guld, silver och&lt;br&gt;brons med undantag av mynt och&lt;br&gt;medaljer samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ljuskronor och vävda tapeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Mer än 50 år gamla föremål&lt;br&gt;med ett värde över 2 000 kronor, i&lt;br&gt;den mån föremålet inte kan hänfö-&lt;br&gt;ras under punkt 1 eller 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) samiska föremål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska och utländska kulturfö-&lt;br&gt;remål inom de kategorier som an-&lt;br&gt;ges i bilagan till rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 3911/92 om export av&lt;br&gt;kulturföremål, dock i enlighet med&lt;br&gt;de ålders- och värdegränser samt&lt;br&gt;andra bestämningar som anges i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska kulturföremål som&lt;br&gt;avses i denna paragraf är till-&lt;br&gt;ståndspliktiga om de kan antas ha&lt;br&gt;kommit till Sverige för mer än 100&lt;br&gt;år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arkeologiska föremål inom&lt;br&gt;kategori A 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska arkeologiska föremål av&lt;br&gt;trä, ben, keramik, metall som här-&lt;br&gt;rör från tiden före år 1600 och&lt;br&gt;inte ägs av staten eller omfattas av&lt;br&gt;hembudsplikt enligt 2 kap. 4 §,&lt;br&gt;oavsett värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Målningar m.m. inom kate-&lt;br&gt;gori A 3:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska målningar som är&lt;br&gt;äldre än 100 år och värda mer än&lt;br&gt;50 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) icke tryckta protokoll, brev,&lt;br&gt;dagböcker, manuskript, noter och&lt;br&gt;räkenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) handritade kartor och rit-&lt;br&gt;ningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) tekniska modeller och proto-&lt;br&gt;typer samt vetenskapliga instru-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) svenska porträtt som är äldre&lt;br&gt;än 100 år och värda mer än 20&lt;br&gt;000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utländska målningar som är&lt;br&gt;värda mer än 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Teckningar inom kategori A&lt;br&gt;4:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska teckningar akvarel-&lt;br&gt;ler, goaucher och pasteller som är&lt;br&gt;äldre än 100 år och värda mer än&lt;br&gt;50 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) svenska porträtt i form av&lt;br&gt;teckningar, akvareller, goaucher&lt;br&gt;eller pasteller som är äldre än 100&lt;br&gt;år och värda mer än 20 000 kro-&lt;br&gt;nor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utländska teckningar, akva-&lt;br&gt;reller, gouacher eller pasteller&lt;br&gt;som är värda mer än 50 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Originalgrafik m.m. inom&lt;br&gt;kategori A 5:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk originalgrafik och gra-&lt;br&gt;fiska blad med matriser som är&lt;br&gt;framställda före år 1600 och oav-&lt;br&gt;sett värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Originalskulpturer m.m. inom&lt;br&gt;kategori A 6:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;originalskulpturer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller originalstatyer och kopior,&lt;br&gt;framställda enligt samma process&lt;br&gt;som originalet, och som är äldre&lt;br&gt;än 100 år och värda mer än 50&lt;br&gt;000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utländska originalskulpturer&lt;br&gt;eller originalstatyer och kopior,&lt;br&gt;framtällda enligt samma process&lt;br&gt;som originalet, och som är värda&lt;br&gt;mer än 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Inkunabler eller manuskript&lt;br&gt;m.m. inom kategori A 8:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska inkunabler och hand-&lt;br&gt;skrifter på pergament eller papper&lt;br&gt;framställda före år 1600, oavsett&lt;br&gt;värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) svenska icke tryckta protokoll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brev, dagböcker, manuskript, Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;noter, räkenskaper samt handri- Bilaga 3&lt;br&gt;tade kartor och ritningar som är&lt;br&gt;äldre än 50 år och har ett värde&lt;br&gt;över 2 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) samlingar av inkunabler och&lt;br&gt;icke tryckt material enligt ovan&lt;br&gt;som är äldre än 50 år och har ett&lt;br&gt;värde över 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Böcker inom kategori A 9:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska böcker som är äldre&lt;br&gt;än 100 år och har ett värde över&lt;br&gt;10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utländska böcker med ett&lt;br&gt;värde över 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) samlingar av böcker enligt&lt;br&gt;ovan som funnits i landet i mer än&lt;br&gt;100 år och har ett värde över 50&lt;br&gt;000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Tryckta kartor inom kategori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 10:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska tryckta kartor som är&lt;br&gt;äldre än 100 år och har ett värde&lt;br&gt;över 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utländska tryckta kartor som&lt;br&gt;har ett värde över 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Arkiv m.m. inom kategori A&lt;br&gt;11:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska icke tryckta protokoll,&lt;br&gt;brev, dagböcker, manuskript, no-&lt;br&gt;ter, räkenskaper, handritade kar-&lt;br&gt;tor och ritningar som är äldre än&lt;br&gt;50 år och har ett värde över 2 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Transportmedel inom kate-&lt;br&gt;gori A 13:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska transportmedel som&lt;br&gt;är äldre än 100 år och har ett&lt;br&gt;värde över 50 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;utländska transportmedel&lt;br&gt;med ett värde över 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Andra antikviteter inom ka-&lt;br&gt;tegori A 14, i den mån de inte&lt;br&gt;ingår i kategorierna A 1-13:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) svenska föremål av trä, ben,&lt;br&gt;keramik, metall eller textil som är&lt;br&gt;framställda före år 1600, oavsett&lt;br&gt;värde,&lt;br&gt;b) svenska möbler, speglar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrin som är framställda före år Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1860, oavsett värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) svenska dryckeskärl, seldon&lt;br&gt;och textilredskap som är av trä&lt;br&gt;och har målad eller skuren dekor,&lt;br&gt;golvur, väggur och bordsur, signe-&lt;br&gt;rade fajanser samt musikinstru-&lt;br&gt;ment som är äldre än 100 år, oav-&lt;br&gt;sett värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) svenska föremål av keramik,&lt;br&gt;glas, porjyr, guld, silver eller&lt;br&gt;brons med undantag för mynt och&lt;br&gt;medaljer, ljuskronor samt tapeter,&lt;br&gt;vävda och av läder, som är äldre&lt;br&gt;än 100 år och har ett värde över&lt;br&gt;50 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;utländska möbler, speglar&lt;br&gt;och skrin, golvur, väggur och&lt;br&gt;bordsur, musikinstrument, föremål&lt;br&gt;av keramik, glas, elfenben, guld,&lt;br&gt;silver och brons med undantag för&lt;br&gt;mynt och medaljer, ljuskronor&lt;br&gt;samt tapeter, vävda och av läder,&lt;br&gt;med ett värde över 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska kulturföremål, som&lt;br&gt;kan antas ha kommit till Sverige&lt;br&gt;före år 1840, och som har ett&lt;br&gt;värde över 50 000 kronor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska samiska kulturföremål&lt;br&gt;som är mer än 50 år gamla med&lt;br&gt;ett värde över 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) möbler, speglar och skrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) golvur, väggur och bordsur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) musikinstrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) skjutvapen, blankvapen och&lt;br&gt;skyddsvapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) målningar, teckningar och&lt;br&gt;skulpturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) föremål av keramik, glas och&lt;br&gt;elfenben&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) föremål av guld, silver och&lt;br&gt;brons med undantag av mynt och&lt;br&gt;medeljer samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ljuskronor och vävda tapeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs även för utförsel av en del av ett föremål som anges i 4 Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;eller 5 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prövningen av ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd till utförsel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kulturföremål får föras ut ur&lt;br&gt;landet utan tillstånd, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålets ägare flyttar från&lt;br&gt;Sverige för att bosätta sig i ett&lt;br&gt;annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;föremålet genom arv,&lt;br&gt;testamente eller bodelning har&lt;br&gt;förvärvats av en enskild person&lt;br&gt;som är bosatt i annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet förs ut av en&lt;br&gt;offentlig institution här i landet&lt;br&gt;eller en institution som får bidrag&lt;br&gt;av stat, kommun eller&lt;br&gt;landstingskommun och det skall&lt;br&gt;föras tillbaka till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föremålet förs ut av en enskild&lt;br&gt;person för att användas i samband&lt;br&gt;med offentlig kulturverksamhet&lt;br&gt;och det skall föras tillbaka till&lt;br&gt;Sverige eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föremålet är tillfälligt inlånat&lt;br&gt;från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till utförsel&lt;br&gt;skall prövas av Kungl. biblioteket,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Riksarkivet, Statens konstmuseer&lt;br&gt;eller Stiftelsen Nordiska museet&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheter) enligt den&lt;br&gt;fördelning som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Ansökningarna ges in&lt;br&gt;till Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;ansökningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;skll tillämpas i fråga om&lt;br&gt;tillståndsärenden som handläggs&lt;br&gt;av Stiftelsen Nordiska museet.&lt;br&gt;Beslut i ett sådant ärende fattas av&lt;br&gt;stiftelsens styresman eller någon&lt;br&gt;annan&lt;br&gt;anställd som styresmannen utser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prövningen av ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd till utförsel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel av kultur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker tillstånd för ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål skall ges, om föremålet &amp;nbsp;försel av ett föremål är på begäran Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är av stor betydelse för det &amp;nbsp;&amp;nbsp;av tillståndsmyndigheten skyldig Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella kulturarvet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att ställa föremålet till myndighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens förfogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven om föremålet har stor be-&lt;br&gt;tydelse för det nationella kulturar-&lt;br&gt;vet far tillstånd ges till utförsel,&lt;br&gt;om föremålet fovärvas av en in-&lt;br&gt;stitution i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till utförsel&lt;br&gt;skall prövas av Kungl. biblioteket,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet, Riksarki-&lt;br&gt;vet, Statens konstmuseer eller&lt;br&gt;Stiftelsen Nordiska museet&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillståndspliktigt föremål&lt;br&gt;bedöms ha stor betydelse för det&lt;br&gt;nationella kulturarvet får tillstånd&lt;br&gt;till utförsel inte ges. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen skall beaktas om föremålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;är sällsynt eller särskilt&lt;br&gt;representativt för landets kultur-&lt;br&gt;historia, varvid hänsyn skall tas&lt;br&gt;till förekomsten av motsvarande&lt;br&gt;föremål i allmänt tillgängliga&lt;br&gt;samlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har ett värdefullt samband&lt;br&gt;med en kulturmiljö av stor bety-&lt;br&gt;delse och lämpligen kan återstäl-&lt;br&gt;las dit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är knutet till en betydelsefull&lt;br&gt;person eller händelse i svensk&lt;br&gt;historia, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av annan synnerlig anledning&lt;br&gt;bör bevaras i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje slag av föremål som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§ föreskriver&lt;br&gt;regeringen vilken tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet som skall pröva ansökan&lt;br&gt;om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av tillstånds-&lt;br&gt;ärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd skall ges&lt;br&gt;in till Riksantikvarieämbetet. Om&lt;br&gt;det med stöd av 9 § har föreskri-&lt;br&gt;vits att ansökningen skall prövas&lt;br&gt;av annan tillståndsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i 9&lt;br&gt;§ skall tillstånd till utförsel ges om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålets ägare flyttar från&lt;br&gt;Sverige för att bosätta sig i ett an-&lt;br&gt;nat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ansökningen överlämnas till 2. föremålet genom arv, testa-&lt;br&gt;denna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mente eller bodelning har förvär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vats av en enskild person som är&lt;br&gt;bosatt i ett annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet förs ut av en offent-&lt;br&gt;lig institution här i landet eller en&lt;br&gt;institution som får bidrag av stat,&lt;br&gt;kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;och det skall föras tillbaka till Sve-&lt;br&gt;rige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föremålet förs ut av en enskild&lt;br&gt;person för att användas i samband&lt;br&gt;med offentlig kulturverksamhet&lt;br&gt;och det skall föras tillbaka till Sve-&lt;br&gt;rige eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föremålet är tillfälligt inlånat&lt;br&gt;från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får också ges om före-&lt;br&gt;målet förvärvas av en institution i&lt;br&gt;utlandet och förvärvet kan antas&lt;br&gt;främja kunskap om svenska kul-&lt;br&gt;turföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd ges enligt första&lt;br&gt;stycket 3-4 får tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten bestämma inom vilken tid&lt;br&gt;kulturföremålet åter skall vara&lt;br&gt;infört i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör en ansökan mer än en av Ett exporttillstånd är giltigt i ett&lt;br&gt;tillståndsmyndighetema beslutar &amp;nbsp;&amp;nbsp;år från dagen för utfärdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet vilken till-&lt;br&gt;ståndsmyndighet som skall hand-&lt;br&gt;lägga ansökningen. Den till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten får fatta beslut&lt;br&gt;i ärendet först efter samråd med&lt;br&gt;den eller de övriga tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheter som är berörda. I sådana&lt;br&gt;ärenden skall ansökningen avslås,&lt;br&gt;om någon av de berörda till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheterna anser att&lt;br&gt;tillstånd inte skall beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportförbud utan ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infor en auktion eller annan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att föra ut ett föremål skall till an-&lt;br&gt;sökningen foga två svartvita foto-&lt;br&gt;grafier av föremålet. Fotografier&lt;br&gt;behövs dock inte, om ansökningen&lt;br&gt;avser föremål som avses i 4 § 1 a)&lt;br&gt;och 4b). Fotografier behövs inte&lt;br&gt;heller, om tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;medger undantag från detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall på begäran av&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten ställa före-&lt;br&gt;målet till dess förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;skall tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;tillståndsärende som handläggs av&lt;br&gt;Stiftelsen Nordiska museet. Beslut&lt;br&gt;i ett sådant ärende fattas av stiftel-&lt;br&gt;sens styresman eller någon annan&lt;br&gt;tjänsteman som styresmannen ut-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säljning som riktar sig till allmän-&lt;br&gt;heten av kulturföremål som avses i&lt;br&gt;4 eller 5 §§ får en tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet pröva om kulturföremål&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 9 § inte&lt;br&gt;får föras ut ur landet, samt till-&lt;br&gt;kännage sitt beslut i&lt;br&gt;försäljningslokalerna. Ett sådant&lt;br&gt;beslut får inte överklagas, men kan&lt;br&gt;omprövas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndsmyndigheten efter ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut z tillståndsfrågor får&lt;br&gt;utom i fall som nämns i 12 § första&lt;br&gt;meningen överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om avgifter&lt;br&gt;för att täcka kostnaderna i ären-&lt;br&gt;den om utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndsmyndighet har&lt;br&gt;avslagit en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;till utförsel, får beslutet överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet behöver&lt;br&gt;inte prövningstillstånd hos Kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å ven om tillstånd skulle ha väg-&lt;br&gt;rats genom lagakraftägande beslut&lt;br&gt;får regeringen, om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger, medge att ett föremål&lt;br&gt;förs ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar m.nt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för&lt;br&gt;olovlig utförsel av kulturföremål&lt;br&gt;och för försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till Kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som en tillstånds-&lt;br&gt;myndighet har meddelat enligt&lt;br&gt;detta kapitel, får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varusmuggling och lagen&lt;br&gt;(0000:00) om straff för olovlig&lt;br&gt;införsel eller utförsel över EU-&lt;br&gt;gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett kulturföremål är av&lt;br&gt;stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet, får regeringen, om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger, medge&lt;br&gt;att föremålet fors ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision enligt 70 § tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) får en tullmyndighet&lt;br&gt;kontrollera om utförsel av kultur-&lt;br&gt;föremål till annat EU-land före-&lt;br&gt;kommit i strid med denna lag. För&lt;br&gt;sådan kontroll skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i tullagen om revision gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar för&lt;br&gt;olovlig utförsel av kulturföremål&lt;br&gt;och för försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna lag träder i kraft...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:900) om kul-&lt;br&gt;turminnen m.m. skall upphöra att gälla. Beslut om tillstånd till utförsel av&lt;br&gt;kulturföremål som meddelats före ikraftträdandet skall gälla till utgången&lt;br&gt;av (året efter ikraftträdandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut om tillstånd till utförsel av kulturföremål som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Beslut om tillstånd som meddelas efter överklagande&lt;br&gt;upphör att gälla ett år efter den dag beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring av lagen (1963:583) om&lt;br&gt;avveckling av fideikommiss;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:583) om avveckling av&lt;br&gt;fideikommiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 34 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1,6, 18, 19, 28 och 31—33 §§ samt mellanrubriken närmast&lt;br&gt;före 31 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fideikommiss, som upprättats&lt;br&gt;för obegränsad tid till förmån för&lt;br&gt;medlemmar av en eller flera släk-&lt;br&gt;ter, skall avvecklas enligt vad i&lt;br&gt;denna lag sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fideikommissegendom syn-&lt;br&gt;nerligt kulturhistoriskt värde eller&lt;br&gt;äro eljest särskilda skäl därtill, må&lt;br&gt;Konungen förordna att fideikom-&lt;br&gt;missurkundens bestämmelser sko-&lt;br&gt;la äga tillämpning tills vidare eller&lt;br&gt;till dess i beslutet angiven inneha-&lt;br&gt;vare av fideikommisset avlider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fideikommissnämden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommiss, som upprättats&lt;br&gt;för obegränsad tid till förmån för&lt;br&gt;medlemmar av en eller flera släk-&lt;br&gt;ter, skall avvecklas enligt vad i&lt;br&gt;denna lag sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissegendom med sär-&lt;br&gt;skilt kulturhistoriskt värde skall&lt;br&gt;dock inte avvecklas förrän ett&lt;br&gt;långsiktigt bevarande av dessa&lt;br&gt;värden tryggats på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fideikommiss säskilt kultur-&lt;br&gt;historiskt värde eller finns andra&lt;br&gt;synnerliga skäl får regeringen&lt;br&gt;förordna att fideikommissurkun-&lt;br&gt;dens bestämmelser skall gälla tills&lt;br&gt;vidare eller tills en i beslutet angi-&lt;br&gt;ven innehavare avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av fideikommiss skall ske under medverkan av en sär-&lt;br&gt;skild nämnd, Fideikommissnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden skall ut-&lt;br&gt;reda frågor som avses i 6, 16, 17&lt;br&gt;och 38 §§ samt till Konungen göra&lt;br&gt;de framställningar, som föranledas&lt;br&gt;av utredningen. Vidare skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden skall ut-&lt;br&gt;reda frågor som avses i 6, 16, 17&lt;br&gt;och 38 §§ samt till regeringen&lt;br&gt;göra de framställningar, som för-&lt;br&gt;anleds av utredningen. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 114&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nämnden främja avvecklingen ge-&lt;br&gt;nom rådgivande och vägledande&lt;br&gt;verksamhet samt meddela beslut,&lt;br&gt;som enligt vad nedan stadgas an-&lt;br&gt;kommer på nämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall nämnden genom rådgivning Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;och egna initiativ verka för att Bilaga 3&lt;br&gt;lagens syften fullföljs samt med-&lt;br&gt;dela beslut, som enligt vad nedan&lt;br&gt;stadgas ankommer på nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frågor som anges i 31—33&lt;br&gt;§§ rör egendom av mer betydande&lt;br&gt;värde eller frågor av särskild vikt&lt;br&gt;från allmän synpunkt skall Fidei-&lt;br&gt;kommissnämnden med eget ytt-&lt;br&gt;rande överlämna ärendet till rege-&lt;br&gt;ringen för prövning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämden består av&lt;br&gt;ordförande och fyra ledamöter,&lt;br&gt;vilka utses av Konungen för en tid&lt;br&gt;av fem år eller, vid komplettering&lt;br&gt;av nämnden, för återstående tid av&lt;br&gt;löpande period. Suppleanter utses&lt;br&gt;till det antal Konungen bestämmer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämden består av&lt;br&gt;ordförande och fyra ledamöter,&lt;br&gt;vilka utses av regeringen för en tid&lt;br&gt;av fem år eller, vid komplettering&lt;br&gt;av nämnden, för återstående tid av&lt;br&gt;löpande period. Suppleanter utses&lt;br&gt;till det antal regeringen bestäm-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Har fideikommissnämnden av-&lt;br&gt;slagit framställning om tillstånd&lt;br&gt;eller medgivande som avses i 27—&lt;br&gt;29 §§, må klagan över beslutet&lt;br&gt;föras hos Konungen genom be-&lt;br&gt;svär, vilka skola ingivas till nämn-&lt;br&gt;den. I övrigt må talan ej föras mot&lt;br&gt;beslut av fideikommissnämnden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om nämn-&lt;br&gt;den och dess verksamhet meddelas&lt;br&gt;av Konungen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikomissnämndens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 27—29 §§ och 31—33 §§&lt;br&gt;får överklagas hos regeringen. I&lt;br&gt;övrigt får beslut av Fideikommiss-&lt;br&gt;nämnden enligt denna lag inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om nämn-&lt;br&gt;den och dess verksamhet meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utan Konungens medgivande&lt;br&gt;må ej under avvecklingen genom&lt;br&gt;tillskott i samband med teckning&lt;br&gt;av aktier överlåtas sådan fidei-&lt;br&gt;kommissboet tillhörande egendom,&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen den 18 juni&lt;br&gt;1925 angående förbud i vissa fall&lt;br&gt;för bolag, förening och stiftelse att&lt;br&gt;förvärva fast egendom. I övrigt må&lt;br&gt;icke under avvecklingen med&lt;br&gt;mindre &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fideikommissnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Under avvecklingen får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av Fideikomiss-&lt;br&gt;nämnden egendom som ingår i&lt;br&gt;fideikommissboet, överlåtas eller&lt;br&gt;därutöver eljest förfogas i vidare&lt;br&gt;mån än som överensstämmer med&lt;br&gt;sedvanlig hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;medgiver det egendom som ingår i&lt;br&gt;fideikommissboet, överlåtas eller&lt;br&gt;däröver eljest förfogas i vidare&lt;br&gt;mån än som överensstämmer med&lt;br&gt;sedvanlig hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikomisskapital, som ställts&lt;br&gt;under särskild förvaltning, må en&lt;br&gt;under avvecklingen utlämnas utan&lt;br&gt;Fideikommissnämndens medgi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagsbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungen må medgiva&lt;br&gt;innehavare av fideikommiss att&lt;br&gt;tillskjuta fideikomissegendom i&lt;br&gt;samband med teckning av aktier i&lt;br&gt;bolag, såframt denne äger eller&lt;br&gt;tecknar samtliga aktier i bolaget.&lt;br&gt;Aktierna och annat vederlag skola&lt;br&gt;därefter förvaltas såsom&lt;br&gt;fideikommisskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad i lagen om&lt;br&gt;aktiebolag föreskrives om antalet&lt;br&gt;stiftare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fideikommissinnehavare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag med tillskott av&lt;br&gt;fideikommissegendom och vidtaga&lt;br&gt;de åtgärder som ankomma på&lt;br&gt;stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avvecklingen av&lt;br&gt;fideikommiss må fideikommissboet&lt;br&gt;vara stiftare av aktiebolag med&lt;br&gt;tillskott av egendom som ingår i&lt;br&gt;boet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall i sådant fall vad i första&lt;br&gt;stycket sägs äga motvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikomisskapital, som ställts&lt;br&gt;under särskild förvaltning får inte&lt;br&gt;under avvecklingen utlämnas utan&lt;br&gt;Fideikommissnämndens medgi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolags- eller stiftelsebildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikomissnämden får medge&lt;br&gt;en innehavare av ett fideikommiss&lt;br&gt;att överlåta fideikomissegendom&lt;br&gt;til ett aktiebolag, om denne äger&lt;br&gt;eller tecknar samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget. Aktierna och annat&lt;br&gt;vederlag skall därefter förvaltas&lt;br&gt;som fideikommisskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven ett fideikommissbo får&lt;br&gt;överlåta egendom till ett&lt;br&gt;aktiebolag. Boet får därvid&lt;br&gt;företrädas av efterträdaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföring av egendom från&lt;br&gt;ett fideikommiss &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fideikommissbo enligt 31 § skall&lt;br&gt;bolagsordningen fastställa av&lt;br&gt;Fideikommissnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla bestämmelse att&lt;br&gt;bolagsordningen de avseenden&lt;br&gt;som nämnden anger får ändras&lt;br&gt;endast med nämndens&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bildande av aktiebolag med&lt;br&gt;tillskott av fideikommissbos&lt;br&gt;egendom och vid överförande av&lt;br&gt;sådan egendom till aktiebolag&lt;br&gt;genom tillskott i samband med&lt;br&gt;aktieteckning må efterträdaren&lt;br&gt;under avvecklingen företräda&lt;br&gt;fideikommissboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden far&lt;br&gt;medge en innehavare av ett&lt;br&gt;fidiekommiss att till en stiftelse&lt;br&gt;överfora &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fideikommissegendom som har ett&lt;br&gt;särskilt kulturhistoriskt värde samt&lt;br&gt;annan fideikommissegendom, om&lt;br&gt;syftet därmed är att bevara&lt;br&gt;egendomens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhållet skick. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelseförordnandet skall intas de&lt;br&gt;bestämmelser som behövs för att&lt;br&gt;egendomen skall skyddas och&lt;br&gt;vårdas samt och för att hindra att&lt;br&gt;den skingras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordning för aktiebolag, i&lt;br&gt;vilket aktier tecknats med tillskott&lt;br&gt;av egendom som utgör&lt;br&gt;fideikommiss eller ingår i&lt;br&gt;fideikommissbo under avveckling,&lt;br&gt;skall intagas bestämmelse att&lt;br&gt;bolagsordningen skall vara&lt;br&gt;fastställd av Konungen och att, om&lt;br&gt;ej Konungen annat föreskrivit,&lt;br&gt;bolagsordningen må ändras&lt;br&gt;allenast med Konungens&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i promemorian Kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla samlingar i fideikommiss&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (197'63:587) om inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ning av fideikomissbo m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fideikomissfastighet överfö-&lt;br&gt;res till ett aktiebolag genom till-&lt;br&gt;skott i samband med aktieteck-&lt;br&gt;ning, skall följande iakttagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;skall icke anses uppkomma genom&lt;br&gt;överföringen och ej heller om bo-&lt;br&gt;laget avyttrar fastigheten eller&lt;br&gt;den, som erhållit aktie i bolaget&lt;br&gt;vid avveckling av fideikommiss,&lt;br&gt;avyttrat aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen skall icke med-&lt;br&gt;föra, att fideikommissinnehavare&lt;br&gt;vid tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i förordningen den 27 mars 1954&lt;br&gt;(nr 142) om taxering för inkomst&lt;br&gt;av medel som insatts å skogkonto&lt;br&gt;skall anses hava överlåtit fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter därom gjord framställning&lt;br&gt;äger fideikommoiss eller fidei-&lt;br&gt;kommissbo erhålla befrielse från&lt;br&gt;beskattning av sådan intäkt av&lt;br&gt;skogsbruk och av jordstycknings-&lt;br&gt;rörelse, som må föranledas av&lt;br&gt;överföringen. Vid befrielse från&lt;br&gt;beskattning av intäkt av skogsbruk&lt;br&gt;skall bolaget övertaga det för&lt;br&gt;fideikommisset eller fideikommiss-&lt;br&gt;boet gällande ingångsvärdet och&lt;br&gt;det för fideikommisset eller boet&lt;br&gt;gällande ingående virkesförrådet&lt;br&gt;för skogen. Vid befrielse från be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fideikommissfastighet&lt;br&gt;överförs till ett aktiebolag genom&lt;br&gt;tillskott i samband med aktieteck-&lt;br&gt;ning, gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;andra-fjärde och sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;skall inte anses uppkomma genom&lt;br&gt;överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan har fideikommiss&lt;br&gt;eller fideikommissbo rätt att&lt;br&gt;undantas från beskattning för så-&lt;br&gt;dan inräkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;som hänför sig till skogsbruk eller&lt;br&gt;tomtrörelse som förlanleds av&lt;br&gt;överföringen. Därvid gäller i&lt;br&gt;fråga om skogsbruk att aktiebola-&lt;br&gt;get skall överta det för sökanden&lt;br&gt;gällande ingångsvärdet. I fråga&lt;br&gt;om tomtrörelse gäller att bolagets&lt;br&gt;anskaffningsvärde för fastighet&lt;br&gt;eller del av fastighet som vid&lt;br&gt;överföringen ingår i tomtrörelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattning av intäkt av jordstyck-&lt;br&gt;ningsrörelse skall bolagets an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för fastighet eller&lt;br&gt;del av fastighet, som vid överför-&lt;br&gt;ingen ingår i jordstyckningsrörel-&lt;br&gt;sen, anses motsvara det i beskatt-&lt;br&gt;ningshänseende gällande värdet&lt;br&gt;av sådan fastighet eller fastighets-&lt;br&gt;del hos fideikommisset eller fidei-&lt;br&gt;kommissboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter därom av fideikommissin-&lt;br&gt;nehavare eller fideikommissbo&lt;br&gt;gjord framställning äger bolaget&lt;br&gt;åtnjuta de värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;for täckdikningsanläggningar och&lt;br&gt;skogsvägar å fastigheten som&lt;br&gt;skulle hava tillkommit fideikom-&lt;br&gt;misset, fideikommissinnehavaren&lt;br&gt;eller fideikommissboet om fastig-&lt;br&gt;heten icke överlåtits.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses motsvara det skattemässiga&lt;br&gt;värdet av sådan fastighet eller&lt;br&gt;fastighetsdel hos sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan av fideikom-&lt;br&gt;missinnehavare eller fideikom-&lt;br&gt;missbo inträder aktiebolaget z&lt;br&gt;sökandens skattemässiga situation&lt;br&gt;i fråga om värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;for täckdikningsanläggningar på&lt;br&gt;och skogsvägar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samling som avses i 17 §&lt;br&gt;lagen (1963:583) om avveckling&lt;br&gt;av fideikommiss överförs till ett&lt;br&gt;aktiebolag genom tillskott i sam-&lt;br&gt;band med aktieteckning, skall&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust inte&lt;br&gt;anses uppkomma genom överför-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets anskaffningsvärde för&lt;br&gt;en fastighet eller tillgång som in-&lt;br&gt;går i en samling som avses i femte&lt;br&gt;stycket skall anses motsvara till-&lt;br&gt;gångens skattemässiga värde hos&lt;br&gt;sökanden vid tidpunkten för över-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas på överföringar&lt;br&gt;och avyttringar som sker efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om en fideikommissfastighet överförts till ett fideikommissaktiebolag&lt;br&gt;före den 1 juli 1999 och bolaget avyttrar fastigheten skall bolagets an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för tillgången anses motsvara fastighetens marknads-&lt;br&gt;värde den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en fideikommissfastighet överförts till ett fideikommissaktiebolag&lt;br&gt;före den 1 juli 1999 skall anskaffningsvärdet på en aktie som förvärvats i&lt;br&gt;samband med överföringen anses motsvara aktiens marknadsvärde den 1&lt;br&gt;juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet&lt;br&gt;Skyddet av kulturmiljön&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Hovrätten för Västra Sverige,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm , Statens räddningsverk (5 kap.), Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen (5 kap.), Banverket (5 kap.), Jämvägsinspektionen (5 kap.),&lt;br&gt;Vägverket (5 kap.), Kammarkollegiet, Statens fastighetsverk, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (5 kap.), Uppsala universitet, Sametinget, Statens kulturråd,&lt;br&gt;Språk- och folkminnesinstitutet (5 kap.), Riksantikvarieämbetet, Svenska&lt;br&gt;språknämnden (5 kap.), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Uppsala län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Boverket, Lantmäteriverket,&lt;br&gt;Ortnamnsrådet (5 kap.), Statens naturvårdsverk, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, Egendomsnämnden i Uppsala stift, Egendomsnämnden i&lt;br&gt;Skara stift, Egendomsnämnden i Luleå stift, Enköpings kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet, Eslövs kyrkliga samfallighet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Borgholms kommun, Västerås kommun, Skellefteå&lt;br&gt;kommun , Arvidsjaurs kommun , Luleå kommun ,Piteå kommun, Posten&lt;br&gt;AB (5 kap.), Sveriges hembygdsförbund, Svenska kyrkans forsamlings-&lt;br&gt;och pastoratsforbund, Svenska samemas riksförbund, Upplandsmuseet,&lt;br&gt;Gotlands fomsal, Blekinge läns museum, Skaraborgs länsmuseum,&lt;br&gt;Jämtlands läns museum, Västerbottens museum, Norrbottens museum,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges landsantikvarier, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;länsantikvarier, Länsmuseernas samarbetsråd, Sveriges&lt;br&gt;fastighetsägareförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, HSB&lt;br&gt;Riksförbund, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges jordägareförbund,&lt;br&gt;Nederluleå kyrkstuguägares intresseförening (4 kap.), Svenska&lt;br&gt;föreningen för byggnadsvård, Länsstyrelsen i Kronobergs län,&lt;br&gt;Egendomsnämndernas samarbetsorgan, Nordiska förbundet för&lt;br&gt;kulturlandsskap, Västerås stift, Göteborgs stift, Ortnamnsarkivet,&lt;br&gt;Eskilstuna museer, Lantbrukarnas riksförbund, Nederluleå församling&lt;br&gt;och Uppsala universitet, seminariet för nordisk namnforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över betänkandet&lt;br&gt;Kulturegendomar och kulturföremål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Fideikommissnämnden, Statens försvarshistoriska museer,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Statens fastighetsverk, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Kungl. biblioteket, Statens kulturråd, Riksarkivet,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Statens&lt;br&gt;konstmuseer, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska&lt;br&gt;museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens sjöhistoriska museer,&lt;br&gt;Folkens museum - etnografiska, Arkitekturmuseet, Statens&lt;br&gt;musiksamlingar, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet,&lt;br&gt;Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Landsantikvarier, Länsmuseernas samarbetsråd, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Länsantikvarier, AB Stockholms Auktionsverk, Bukowski Auktioner&lt;br&gt;AB, Industrihistoriskt forum, Skaraborgs länsmuseum, Värmlands&lt;br&gt;museum, Stiftelsen Åjtte - Svenskt fjäll- och samemuseum, Stiftelsen&lt;br&gt;Arbetets museum, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kristianstads län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Örebro&lt;br&gt;län, Alingsås museum, Mölndals museum, Sveriges jordägareförbund,&lt;br&gt;Fideikommissariernas intresseorganisation, Lantbrukarnas riksförbund&lt;br&gt;och Sveriges hembygdsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över promemorian&lt;br&gt;Kulturhistoriskt värdefulla samlingar i fideikommiss&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Fideikommissnämnden, Riksskatteverket, Kungl. biblioteket, Statens&lt;br&gt;kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens konstmuseer,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Skåne län,&lt;br&gt;Fideikommissariemas Intresseorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling&lt;br&gt;av fideikommiss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:583) om avveckling av&lt;br&gt;fideikommiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 32 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6, 16, 17, 19, 28, 30, 31, 34, 37 och 38 §§ ordet ”Konungen” i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 16 och 17 §§ ordet ”kronan” skall bytas ut mot ”staten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 18 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av fideikommiss skall ske under medverkan av en&lt;br&gt;särskild nämnd, fideikommissnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden skall&lt;br&gt;utreda frågor som avses i 6, 16, 17&lt;br&gt;och 38 §§ samt till Konungen göra&lt;br&gt;de framställningar, som föranledas&lt;br&gt;av utredningen. Vidare skall&lt;br&gt;nämnden främja avvecklingen&lt;br&gt;genom rådgivande och vägledande&lt;br&gt;verksamhet samt meddela beslut,&lt;br&gt;som enligt vad nedan stadgas&lt;br&gt;ankommer på nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fideikommissnämnden skall&lt;br&gt;utreda frågor som avses i 6, 16, 17&lt;br&gt;och 38 §§ samt hos regeringen&lt;br&gt;göra de framställningar, som&lt;br&gt;föranledas av utredningen. Vidare&lt;br&gt;skall nämnden genom rådgivning&lt;br&gt;och på annat sätt verka för att&lt;br&gt;lagens syften fullföljs samt&lt;br&gt;meddela beslut, som enligt vad&lt;br&gt;nedan stadgas ankommer på&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:587) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning av fideikommissbo m.m.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 2 a-2 g §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fideikommissfastighet&lt;br&gt;överföres till ett aktiebolag genom&lt;br&gt;tillskott i samband med aktieteck-&lt;br&gt;ning, skall följande iakttagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;eller avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;skall icke anses uppkomma genom&lt;br&gt;överföringen och ej heller om bo-&lt;br&gt;laget avyttrar fastigheten eller&lt;br&gt;den, som erhållit aktie i bolaget&lt;br&gt;vid avvecklingen av fideikommiss,&lt;br&gt;avyttrar aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen skall icke med-&lt;br&gt;föra, att fideikommissinnehavare&lt;br&gt;vid tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i förordningen den 27 mars 1954&lt;br&gt;(nr 142) om taxering för inkomst&lt;br&gt;av medel, som insatts å skogs-&lt;br&gt;konto, skall anses hava överlåtit&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter därom gjord framställning&lt;br&gt;äger fideikommiss eller fideikom-&lt;br&gt;missbo erhålla befrielse från be-&lt;br&gt;skattning av sådan intäkt av&lt;br&gt;skogsbruk och av jordstycknings-&lt;br&gt;rörelse, som må föranledas av&lt;br&gt;överföringen. Vid befrielse från&lt;br&gt;beskattning av intäkt av skogsbruk&lt;br&gt;skall bolaget övertaga det för fi-&lt;br&gt;deikommisset eller fideikommiss-&lt;br&gt;boet vid överföringen gällande&lt;br&gt;ingångsvärdet och det för fidei-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fideikommissfastighet&lt;br&gt;överförs till ett aktiebolag genom&lt;br&gt;tillskott i samband med aktieteck-&lt;br&gt;ning, skall skattepliktig realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust inte anses uppkomma&lt;br&gt;genom överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § Efter anmälan har en&lt;br&gt;fideikommissinnehavare eller ett&lt;br&gt;fideikommissbo rätt att undantas&lt;br&gt;från beskattning för sådan intäkt&lt;br&gt;av näringsverksamhet som hänför&lt;br&gt;sig till skogsbruk eller tomtrörelse&lt;br&gt;och som föranleds av överför-&lt;br&gt;ingen. Därvid gäller i fråga om&lt;br&gt;skogsbruk att aktiebolaget skall&lt;br&gt;överta det ingångsvärde som gäller&lt;br&gt;för fideikommisset eller&lt;br&gt;fideikommissboet. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:1294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommisset eller boet gällande in-&lt;br&gt;gående virkesförrådet för skogen.&lt;br&gt;Vid befrielse från beskattning av&lt;br&gt;intäkt av jordstyckningsrörelse&lt;br&gt;skall bolagets anskaffningsvärde&lt;br&gt;för fastighet eller del av fastighet,&lt;br&gt;som vid överföringen ingår i&lt;br&gt;jordstyckningsrörelsen, anses mot-&lt;br&gt;svara det i beskattningshänseende&lt;br&gt;gällande värdet av sådan fastighet&lt;br&gt;eller fastighetsdel hos fideikom-&lt;br&gt;misset eller fideikommisboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter därom av fideikommssin-&lt;br&gt;nehavare eller fideikommissbo&lt;br&gt;gjord framställning äger bolaget&lt;br&gt;åtnjuta de värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;för täckdikningsanläggningar och&lt;br&gt;skogsvägar å fastigheten som&lt;br&gt;skulle hava tillkommit fideikom-&lt;br&gt;misset, fideikommissinnehavaren&lt;br&gt;eller fideikommissboet om fastig-&lt;br&gt;heten icke överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomtrörelse gäller att bolagets Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;anskaffningsvärde för en fastighet Bilaga 8&lt;br&gt;eller en del av fastighet som vid&lt;br&gt;överföringen ingår i tomtrörelsen&lt;br&gt;anses motsvara det skattemässiga&lt;br&gt;värdet av en sådan fastighet eller&lt;br&gt;fastighetsdel hos fideikommisset&lt;br&gt;eller fideikommissboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b § Efter anmälan av fidei-&lt;br&gt;kommissinnehavaren eller fidei-&lt;br&gt;kommissboet inträder aktiebolaget&lt;br&gt;i överlåtarens skattemässiga situa-&lt;br&gt;tion i fråga om värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag för täckdikningsanlägg-&lt;br&gt;ningar och skogsvägar på fastig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samling som avses i 17 §&lt;br&gt;lagen (1963:583) om avveckling&lt;br&gt;av fideikommiss överförs till ett&lt;br&gt;aktiebolag genom tillskott i sam-&lt;br&gt;band med aktieteckning, skall&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realistaionsforlust inte&lt;br&gt;anses uppkomma genom överför-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en överföring av en fastig-&lt;br&gt;het eller tillgång som ingår i en&lt;br&gt;samling som avses i 17 § lagen&lt;br&gt;(1963:583) om avveckling av fi-&lt;br&gt;deikommiss gjorts efter utgången&lt;br&gt;av år 1999, skall bolagets anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för egendomen anses&lt;br&gt;motsvara tillgångens skattemäs-&lt;br&gt;siga värde vid tidpunkten för&lt;br&gt;överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattemässigt värde avses&lt;br&gt;vad som följer av 9 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:1600) om beskattning vid Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;överlåtelser till underpris. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföring av en närings-&lt;br&gt;fastighet tillämpas inte bestäm-&lt;br&gt;melserna om återföring av värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag m.m. i punkt 4&lt;br&gt;andra stycket och punkt 5 anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2g§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en överföring av en fidei-&lt;br&gt;kommissfastighet eller en samling&lt;br&gt;som avses i 17 § lagen (1963:583)&lt;br&gt;om avveckling av fideikommiss&lt;br&gt;gjorts efter utgången av år 1999&lt;br&gt;skall anskaffningsvärdet for en&lt;br&gt;aktie som förvärvats i samband&lt;br&gt;med överföringen anses motsvara&lt;br&gt;tillgångens marknadsvärde vid&lt;br&gt;tidpunkten för överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas på överför-&lt;br&gt;ingar och avyttringar som sker efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om en fideikommissfastighet överförts till ett aktiebolag före ut-&lt;br&gt;gången av år 1999 och bolaget avyttrar fastigheten skall bolagets an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för tillgången anses motsvara fastighetens marknads-&lt;br&gt;värde den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en fideikommissfastighet överförts till ett aktiebolag före ut-&lt;br&gt;gången av år 1999 skall anskaffningsvärdet för en aktie som förvärvats i&lt;br&gt;samband med överföringen anses motsvara aktiens marknadsvärde den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 4-6, 8, 12 och 14 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 3 och 10 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 2-3, 10-11 och 14-18 §§ ordet ”skyddsföreskrifter” i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skyddsbestämmelser” i&lt;br&gt;motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 11 och 13 §§ skall betecknas 5 kap. 12 och 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 24 §, 3 kap. 6, 16, 17, 19 §§ samt 5 kap. 1, 3,&lt;br&gt;7, 9-10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att mellanrubriken närmast före 5 kap. 8 § skall sättas närmast&lt;br&gt;före 5 kap. 7 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap 4 § samt 5&lt;br&gt;kap. 11 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser I denna lag finns bestämmelser&lt;br&gt;om fornminnen, byggnadsminnen om ortnamn, fornminnen, bygg-&lt;br&gt;och kyrkliga kulturminnen samt om nadsminnen, kyrkliga kulturminnen&lt;br&gt;utförsel av kulturföremål ur landet, samt om utförsel och återlämnande&lt;br&gt;av kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i&lt;br&gt;landet. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan&lt;br&gt;myndighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid statlig och kommunal verk-&lt;br&gt;samhet skall god ortnamnssed&lt;br&gt;iakttas. Detta innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hävdvunna ortnamn inte ändras&lt;br&gt;utan starka skål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ortnamn i övrigt stavas enligt&lt;br&gt;vedertagna regler för språkriktig-&lt;br&gt;het, om inte hävdvunna stavnings-&lt;br&gt;former talar för annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- påverkan på hävdvunna namn&lt;br&gt;beaktas vid nybildning av ortnamn,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svenska, samiska och finska&lt;br&gt;namn så långt möjligt används på&lt;br&gt;kartor samt vid skyltning och övrig&lt;br&gt;utmärkning i flerspråkiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn som godkänts för offentlig&lt;br&gt;kartproduktion skall användas i sin&lt;br&gt;godkända form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 8&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställelse av gränserna för&lt;br&gt;ett fornlämnningsområde enligt&lt;br&gt;2§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilda ordningsföreskrifter&lt;br&gt;enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fridlysning enligt 9 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillstånd att medföra och an-&lt;br&gt;vända metallsökare enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;eller länsstyrelsen enligt detta ka-&lt;br&gt;pitel överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket eller 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 16 § överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i övrigt enligt detta kapi-&lt;br&gt;tel av länsstyrelsen eller Riksan-&lt;br&gt;tikvarieämbetet får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen, om inte annat följer av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far överklaga länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket,&lt;br&gt;9 § första-fjärde styckena och 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad kan antas&lt;br&gt;komma i fråga som byggnads-&lt;br&gt;minne, far länsstyrelsen, utan att&lt;br&gt;fråga väckts om byggnadsminnes-&lt;br&gt;förklaring, förordna att anmälan&lt;br&gt;till länsstyrelsen skall göras, innan&lt;br&gt;byggnaden rivs eller ändras på ett&lt;br&gt;sätt som väsentligt minskar dess&lt;br&gt;kulturhistoriska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom en må-&lt;br&gt;nad från det anmälningen kom in&lt;br&gt;dit avgöra om den skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad kan antas&lt;br&gt;komma i fråga som byggnads-&lt;br&gt;minne far länsstyrelsen förordna&lt;br&gt;att anmälan till länsstyrelsen skall&lt;br&gt;göras innan byggnaden rivs eller&lt;br&gt;ändras på ett sätt som väsentligt&lt;br&gt;minskar dess kulturhistoriska&lt;br&gt;värde (anmälningsplikt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom en må-&lt;br&gt;nad från det anmälan kom in dit&lt;br&gt;avgöra om den anmälda åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om byggnadsminnesförkla-&lt;br&gt;ring av den berörda byggnaden.&lt;br&gt;Under denna frist får den anmälda&lt;br&gt;åtgärden inte vidtas utan att läns-&lt;br&gt;styrelsen har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall få vidtas eller förbjudas en-&lt;br&gt;ligt 5 §. Under denna tid får den&lt;br&gt;anmälda åtgärden inte vidtas utan&lt;br&gt;att länsstyrelsen har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett byggnads-&lt;br&gt;minne försummar det som åligger&lt;br&gt;honom enligt skyddsföreskrifterna,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förelägga honom&lt;br&gt;att inom viss skälig tid vidta nöd-&lt;br&gt;vändiga åtgärder. Föreläggandet&lt;br&gt;får inte omfatta åtgärder som med&lt;br&gt;hänsyn till byggnadens använd-&lt;br&gt;ning och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt är oskäligt betungande. Om&lt;br&gt;föreläggandet inte följs, får läns-&lt;br&gt;styrelsen utföra åtgärderna på&lt;br&gt;ägarens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får förelägga den&lt;br&gt;som är ansvarig för förvaltningen&lt;br&gt;av ett byggnadsminne att vidta&lt;br&gt;rättelse eller avbryta pågående&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa efter-&lt;br&gt;levnaden av skyddsbestämmelser&lt;br&gt;och beslut enligt detta kapitel. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett byggnadsminne har&lt;br&gt;ändrats i strid mot meddelade&lt;br&gt;skyddsföreskrifter, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen förelägga ägaren att återställa&lt;br&gt;ändringen om det är möjligt. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket far länsstyrelsen i stället&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten be-&lt;br&gt;gära särskild handräckning enligt&lt;br&gt;lagen (1990:746) om betalningsfö-&lt;br&gt;reläggande och handräckning mot&lt;br&gt;den som ansvarar för förvalt-&lt;br&gt;ningen av ett byggnadsminne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om föreläggande&lt;br&gt;har meddelats någon i egenskap&lt;br&gt;av ägare till en viss fastighet och&lt;br&gt;fastigheten övergår till en ny&lt;br&gt;ägare, gäller föreläggandet i stäl-&lt;br&gt;let mot den nye ägaren. Om det i&lt;br&gt;föreläggandet har satts ut löpande&lt;br&gt;vite enligt lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten och fastigheten har övergått&lt;br&gt;genom köp, byte eller gåva, gäller&lt;br&gt;vitet mot den nya ägaren räknat&lt;br&gt;från &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidpunkten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsövergången. Detta&lt;br&gt;under förutsättning att anteckning&lt;br&gt;om vitesföreläggandet enligt tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1425.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;meddela särskild handräckning för&lt;br&gt;att avbryta pågående förstörelse&lt;br&gt;av ett byggnadsminne eller för att&lt;br&gt;återställa det. Å ven i annat fall får&lt;br&gt;handräckning beslutas, om det&lt;br&gt;behövs för att bestämmelse i detta&lt;br&gt;kapitel skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning får&lt;br&gt;göras av länsstyrelsen. I fråga om&lt;br&gt;sådan handräckning finns be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och hand-&lt;br&gt;räckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket gjorts innan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande vite som avser viss&lt;br&gt;period får tas ut endast av den&lt;br&gt;som var ägare vid periodens&lt;br&gt;början. Annat vite gäller inte, men&lt;br&gt;får sättas ut mot den nya ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande eller om&lt;br&gt;att återkalla föreläggande skall&lt;br&gt;genast lämnas till inskrivning-&lt;br&gt;smyndigheten för anteckning i fas-&lt;br&gt;tighetsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnadsminnesförklaring&lt;br&gt;enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyddsföreskrifter enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud mot åtgärder enligt 5&lt;br&gt;§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anmälningsplikt enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. deposition enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillstånd eller villkor för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelsen överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnadsminnesförklaring&lt;br&gt;enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyddsföreskrifter enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud mot åtgärder enligt 5&lt;br&gt;§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anmälningsplikt enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. deposition enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillstånd eller villkor för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. jämkning av skyddsföreskrif-&lt;br&gt;ter eller hävande av byggnadsmin-&lt;br&gt;nesförklaring enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dokumentation enligt 15 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. föreläggande enligt 16 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. föreläggande enligt 17 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. jämkning av skyddsbestäm-&lt;br&gt;melser eller hävande av bygg-&lt;br&gt;nadsminnesförklaring enligt 15 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dokumentation enligt 15 §&lt;br&gt;tredje stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. föreläggande enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att inte förklara en byggnad för byggnadsminne&lt;br&gt;får överklagas endast av Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre svenska och utländska Äldre svenska och utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturföremål som anges i detta&lt;br&gt;kapitel och som är av stor bety-&lt;br&gt;delse for det nationella kulturar-&lt;br&gt;vet, får inte föras ut ur landet utan&lt;br&gt;särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturföremål som är av stor be-&lt;br&gt;tydelse för det nationella kultur-&lt;br&gt;arvet, far inte föras ut ur landet&lt;br&gt;utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill föra ut ett kultur-&lt;br&gt;föremål ur landet skall ha till-&lt;br&gt;stånd till utförseln, om föremålet&lt;br&gt;är av det slag som anges i 4 och 5&lt;br&gt;§§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om särskilt tillstånd enligt&lt;br&gt;!§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kulturföremål får föras ut ur&lt;br&gt;landet utan tillstånd, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålets ägare flyttar från&lt;br&gt;Sverige för att bosätta sig i annat&lt;br&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föremålet genom arv, testa-&lt;br&gt;mente eller bodelning har förvär-&lt;br&gt;vats av en enskild person som är&lt;br&gt;bosatt i annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet förs ut ur landet av&lt;br&gt;en offentlig institution här i landet&lt;br&gt;eller en institution som får bidrag&lt;br&gt;av stat, kommun eller landstings-&lt;br&gt;kommun och det skall föras till-&lt;br&gt;baka till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föremålet förs ut av en en-&lt;br&gt;skild person för att användas i&lt;br&gt;samband med offentlig kultur-&lt;br&gt;verksamhet och det skall föras&lt;br&gt;tillbaka till Sverige eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föremålet är tillfälligt inlånat&lt;br&gt;från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till utförsel&lt;br&gt;skall prövas av Kungl. biblioteket,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Riksarkivet, Statens konstmuseer&lt;br&gt;eller Stiftelsen Nordiska museet&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheter) enligt den&lt;br&gt;fördelning som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningarna skall ges in till&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;ansökningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till utförsel&lt;br&gt;skall prövas av kungl. biblioteket,&lt;br&gt;riksantikvarieämbetet, riksarkivet,&lt;br&gt;statens konstmuseer eller Stiftel-&lt;br&gt;sen Nordiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(tillståndsmyndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje slag av föremål som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§ föreskriver re-&lt;br&gt;geringen vilken tillståndsmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker tillstånd skall&lt;br&gt;på begäran av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten ställa föremålet till myndig-&lt;br&gt;hetens förfogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som skall pröva ansökan om&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd skall ges&lt;br&gt;in till Riksantikvarieämbetet. Om&lt;br&gt;det med stöd av 9 § har föreskri-&lt;br&gt;vits att ansökningen skall prövas&lt;br&gt;av annan tillståndsmyndighet,&lt;br&gt;skall ansökningen överlämnas till&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel skall ges,&lt;br&gt;om föremålet inte är av stor bety-&lt;br&gt;delse for det nationella kulturar-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å ven om ett föremål är av stor&lt;br&gt;betydelse for det nationella&lt;br&gt;kulturarvet skall tillstånd till ut-&lt;br&gt;försel ges om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren flyttar från Sverige&lt;br&gt;för att bosätta sig i ett annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föremålet genom arv, testa-&lt;br&gt;mente eller bodelning har förvär-&lt;br&gt;vats av en enskild person som är&lt;br&gt;bosatt i annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet förs ut ur landet&lt;br&gt;av en offentlig institution här i&lt;br&gt;landet eller en institution som får&lt;br&gt;bidrag av stat, kommun eller&lt;br&gt;landstingskommun och det skall&lt;br&gt;foras tillbaka till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föremålet förs ut av en en-&lt;br&gt;skild person för att användas i&lt;br&gt;samband med offentlig kultur-&lt;br&gt;verksamhet och det skall föras&lt;br&gt;tillbaka till Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föremålet tillfälligt är i lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett föremål är av stor&lt;br&gt;betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet får tillstånd till utför-&lt;br&gt;sel ges om föremålet förvärvats&lt;br&gt;av en institution i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till utförsel gäller i&lt;br&gt;ett år från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om tillstånd till utförsel av kulturföremål som har meddelats&lt;br&gt;innan denna lag trätt i kraft skall upphöra att gälla efter den 31 december&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1998:397) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot&lt;br&gt;vissa dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller nit-&lt;br&gt;handskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8. kulturföremål som avses i 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om kap. lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;kulturminnen m.m., &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;minnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738),&lt;br&gt;teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av ålders-&lt;br&gt;gränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, far, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom förekommer,&lt;br&gt;att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för&lt;br&gt;människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller&lt;br&gt;felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i öv-&lt;br&gt;rigt gäller för införseln inte är uppfyllda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-04-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Lennander,&lt;br&gt;regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 april 1999 (Kulturdepartementet) har regeringen beslutat&lt;br&gt;inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av fidei-&lt;br&gt;kommiss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av&lt;br&gt;fideikommissbo, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Peter Adamsson och&lt;br&gt;hovrättsassessorn Ewa Lindbäck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a-2g§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatteregler som gäller vid överföring av fideikomissegendom till ett aktiebolag genom&lt;br&gt;tillskott i samband med aktieteckning finns i gällande lydelse samlade i 2 §. Till följd härav&lt;br&gt;behöver det fall för vilket de olika bestämmelserna gäller anges bara i inledningen till&lt;br&gt;paragrafen. I förslaget tas däremot de nya bestämmelserna upp i inte mindre än åtta&lt;br&gt;paragrafer. I de enskilda paragraferna bör åtminstone antydas vilken situation paragrafen&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § bör därför inledas med orden: &amp;quot;I fall som avses i 2 § har en fideikommissinnehavare&lt;br&gt;eller ett fideikommissbo rätt att efter anmälan undantas —&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b § kan orden &amp;quot;i fall som avses i 2 §&amp;quot; sättas in efter ordet &amp;quot;inträder&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 c § kan lämnas oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 d § kan lämpligen utformas enligt följande: &amp;quot;Om en fastighet eller en tillgång som ingår i en&lt;br&gt;samling som avses i 17 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss efter utgången av&lt;br&gt;år 1999 har överförts till ett aktiebolag genom tillskott i samband med aktieteckning, skall&lt;br&gt;bolagets anskaffningsvärde —&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 e § bör lämpligen inledas med orden: &amp;quot;Med skattemässigt värde avses i denna lag — &amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 f § kan orden &amp;quot;enligt 2 §&amp;quot; sättas in efter ordet &amp;quot;näringsfastighet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 g § kan inledas med orden: &amp;quot;Om i fall som avses i 2 eller 2 c § en överföring — &amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det senare ledet av 2 g § anges, att anskaffningsvärdet för en aktie skall anses motsvara&lt;br&gt;tillgångens marknadsvärde. Av formuleringen kan inte utläsas vad som avses med&lt;br&gt;&amp;quot;tillgången&amp;quot;. Är det, såsom i övergångsbestämmelserna punkten 3, aktiens marknadsvärde&lt;br&gt;som avses bör detta utsägas. Närmast till hands ligger emellertid att ordet syftar på den&lt;br&gt;fastighet eller samling som har nämnts tidigare i bestämmelsen. Är detta fallet bör en&lt;br&gt;omformulering ske i enlighet härmed, varvid det också bör beaktas att värdet på en enda aktie&lt;br&gt;inte kan motsvara hela tillgångens värde, om det finns flera aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av 1990 års taxeringslag upphävdes 3 §, som rörde vissa&lt;br&gt;beskattningsbeslut, därför att beslut skulle fattas av skattemyndighet i stället för av länsrätt&lt;br&gt;och förfarandereglema i nya taxeringslagen skulle tillämpas, varvid de särskilda reglerna i&lt;br&gt;paragrafen inte längre var nödvändiga (prop. 1989/90:74 s. 466). Samtidigt gavs 5 § det&lt;br&gt;innehållet att om beslut enligt &amp;quot;3 § första stycket&amp;quot; berör åsatt taxering så skall&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta om den ändring av taxeringen som föranleds därav. Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasätter om inte även bestämmelsen i 5 § blev överflödig genom nya taxeringslagen och&lt;br&gt;kan upphävas. I vart fall kan den inte vara korrekt formulerad. Saken bör rättas i förevarande&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3. För att kongruens med den föregående punkten skall erhållas föreslår Lagrådet&lt;br&gt;följande lydelse. &amp;quot;Om en fideikommissfastighet överförts till ett aktiebolag före utgången av&lt;br&gt;år 1999 och en aktie som förvärvats i samband med överföringen avyttras skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktien anses motsvara dess marknadsvärde den 1 januari 2000.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya bestämmelsen, varigenom ett skydd för ortnamn införs, har erhållit en&lt;br&gt;något undanskymd placering tillsammans med de inledande bestämmelserna i 1 kap. med&lt;br&gt;vilka den i och för sig inte har något närmare samband. Enligt Lagrådets mening kunde det&lt;br&gt;därför vara lämpligt att förse den nya bestämmelsen om ortnamn med en egen mellanrubrik,&lt;br&gt;t.ex. &amp;quot;God ortnamnssed&amp;quot;. Godtas detta förslag erfordras en följdändring i ingressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om prövningstillstånd i tredje stycket bör för sammanhangets skull placeras&lt;br&gt;som en andra mening i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lydelse får länsstyrelsen förelägga ägaren till ett kulturminne att vidta vissa&lt;br&gt;åtgärder. Bestämmelsen föreslås nu ändrad så att föreläggande i stället far meddelas den som&lt;br&gt;är ansvarig för förvaltningen av ett byggnadsminne. Motsvarande ändring har föreslagits i 4&lt;br&gt;kap. 17 § (prop. 1998/99:38). Där är emellertid fråga om kyrkliga kulturminnen, som kan&lt;br&gt;antas förvaltade av olika kyrkliga organ. Enligt den allmänna motiveringen till förevarande&lt;br&gt;förslag skall föreläggande kunna riktas bl.a. mot en nyttjanderättshavare. Exempelvis en&lt;br&gt;hyresgäst lär inte ha befogenheter att vidta sådana åtgärder som det här är fråga om. Lagrådet&lt;br&gt;vill understryka uttalandet i motiveringen att föreläggandet kan riktas mot den som har sådan&lt;br&gt;rådighet över egendomen att han har de faktiska och juridiska möjligheterna att utföra den&lt;br&gt;förelagda åtgärden. Det får godtas att denna innebörd läggs i ordet &amp;quot;ansvarig&amp;quot; i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som likt denna föreskriver vissa rättsverkningar av föreläggande vid en&lt;br&gt;egendoms övergång till ny ägare finns ibland i den fastighetsrättsliga lagstiftningen. Det är&lt;br&gt;självfallet angeläget att sådana bestämmelser far så likartad utformning som möjligt. Det&lt;br&gt;senaste exemplet finns i 26 kap. 15 § miljöbalken. Lagrådet förordar att förevarande&lt;br&gt;bestämmelse utformas i så nära anslutning som möjligt till miljöbalksbestämmelsen. Därvid&lt;br&gt;kommer den att omfatta också tomträttshavare och ägare till en byggnad, anläggning eller&lt;br&gt;anordning på mark som tillhör någon annan. Detta kanske inte har så stor praktisk betydelse&lt;br&gt;men far enligt Lagrådets uppfattning ändå ses som en fördel, särskilt vid jämförelse med den&lt;br&gt;föreslagna ändringen i 16 §. Rättssäkerheten ökas genom föreskrifter om anteckning&lt;br&gt;angående löpande vite och om underrättelser till sakägare. Vidare undviks vissa ålderdomliga&lt;br&gt;uttryck som anteckning i &amp;quot;fastighetsboken&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 24 § föreslås en generell regel om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. I fö-&lt;br&gt;revarande paragraf behålls däremot den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare utformningen med hänvisning till särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut. Särskilt med hänsyn till att överklagande av administrativa beslut till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol numera är huvudregel (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 a § förvaltningslagen) bör den förra modellen väljas konsekvent. Lagrådet förordar därför&lt;br&gt;att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beslut av länsstyrelsen enligt detta kapitel överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut — av Riksantikvarieämbetet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den enhetlighet som i fortsättningen kommer att känneteckna bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om överklagande av administrativa beslut kan ifrågasättas, om inte dessa borde samlas på ett&lt;br&gt;och samma ställe. Detta förutsätter emellertid en ändring av kapitelindelningen som Lagrådet&lt;br&gt;inte vill påfordra i förevarande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen far äldre kulturföremål som är av stor betydelse för det nationella&lt;br&gt;kulturarvet inte föras ut ur landet utan särskilt tillstånd. Av 10 § framgår emellertid att&lt;br&gt;huvudregeln är att sådana föremål över huvud inte far föras ut ur landet; om föremålet har&lt;br&gt;sådan betydelse skall tillstånd inte meddelas. Det är en mycket mer omfattande krets av&lt;br&gt;föremål, nämligen de som nu anges i 4-7 §§ och i fortsättningen kommer att anges i&lt;br&gt;regeringsföreskrifter, som inte far föras ut utan att tillstånd sökts och erhållits. Detta skulle&lt;br&gt;framgå bättre om det anges att sådana äldre svenska och utländska kulturföremål som &amp;quot;kan&lt;br&gt;vara&amp;quot; av stor betydelse för det nationella kulturarvet inte far föras ut utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan beklagas att det i fortsättningen inte skall i lagen anges vilka föremål som skall&lt;br&gt;omfattas av tillståndsplikt. Det är en fråga som kan väntas tilldra sig ett betydande intresse&lt;br&gt;och som läsaren skulle vilja fa upplysning om direkt ur lagen. De skäl som anförts för&lt;br&gt;förslaget att frågan i stället skall regleras i regeringsföreskrifter far dock godtas. Det bör&lt;br&gt;emellertid av lagtexten framgå att uppgifter på den punkten kan sökas i sådana föreskrifter. -&lt;br&gt;Lagrådet förordar därför att förevarande paragraf ges följande lydelse: &amp;quot;Regeringen far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som inte far föras ut ur landet utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget &amp;quot;skall&amp;quot; tillstånd meddelas till vissa kategorier som nu är befriade från&lt;br&gt;tillståndskravet. Förslaget synes främst vara avsett att underlätta tullens arbete. Detta lär dock&lt;br&gt;ske bara i mindre mån, eftersom den huvudsakliga svårigheten för tullen torde bli att avgöra&lt;br&gt;om föremål över huvud är underkastade tillståndsplikt. Bestämmelserna framstår i denna del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:114&lt;br&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ordningsföreskrifter. Ett åsidosättande av tillståndskravet utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid varusmugglingsbrott och påföljder och rättsverkningar kan i teorin bli synnerligen&lt;br&gt;allvarliga. Mot bakgrund av det anförda ifrågasätter Lagrådet om förslaget bör genomföras.&lt;br&gt;Lagrådet förutsätter i vart fall att, om en ägare inte har skaffat ett tillstånd som inte kan&lt;br&gt;vägras honom, straffet som regel stannar vid penningböter och förverkande av föremålet&lt;br&gt;anses uppenbart obilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds,&lt;br&gt;Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljö och kulturföremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kulturminnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 och 7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58014, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om målen för kulturmiljöarbetet (avsnitt 4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om målen för kulturmiljöarbetet (avsnitt 4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-04-30 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-05-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-06-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:42:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03114</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:42:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:KrU6</uppgift>
<ref_dok_id>GN01KrU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kulturarv - fideikommiss</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:KrU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01KrU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agneta Brendt  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agneta Brendt  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Sellén  och Eskil Erlandsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Sellén  och Eskil Erlandsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotta L Bjälkebring  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotta L Bjälkebring  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:114&lt;br/&gt;
Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Kr39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>