<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228169</hangar_id>
 <dok_id>GM03109</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>109</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:109</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>109</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-04-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:51</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2000, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03109/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03109</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03109</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:109&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen&lt;br&gt;år 2000, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03109/prop_199899__109-1.png" style="width:43pt;height:53pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 april 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om fastighets-&lt;br&gt;taxering inför 2000 års allmänna fastighetstaxering av hyreshusenheter,&lt;br&gt;industrienheter inklusive elproduktionsenheter samt specialenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför taxeringen av elproduktionsenheter föreslås vissa ändringar med&lt;br&gt;hänsyn till att elmarknaden har avreglerats. När det gäller vattenkraftverk&lt;br&gt;föreslås bl.a. att värderingen skall bygga på kraftverkets normalårspro-&lt;br&gt;duktion i kilowattimmar i stället för som tidigare på dess installerade&lt;br&gt;effekt. Vidare föreslås att elproduktionsenhetema i lagtekniskt hänseende&lt;br&gt;bryts ut från industrienhetema för att bilda en särskild typ av taxerings-&lt;br&gt;enhet. I konsekvens härmed föreslås att en ny byggnadstyp - kraftverks-&lt;br&gt;byggnad - införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför taxeringen av hyreshusenheter och industrienheter föreslås att&lt;br&gt;definitionen av den s.k. normbyggnaden ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla och rationalisera beslutshanteringen vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen föreslås att de grundläggande besluten om allmän fastighets-&lt;br&gt;taxering skall fattas genom automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna förelås träda i kraft den 1 juli 1999 och till-&lt;br&gt;lämpas första gången vid 2000 års fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig fastighetsskatt.........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader...........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet&amp;nbsp;och dess beredning............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den allmänna fastighetstaxeringen år 2000....................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxeringen av elproduktionsenheter.................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund........................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag..............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxeringen av hyreshus- och industrienheter...................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrativa frågor m.m...............................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter.......................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig fastighetsskatt.........................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader...........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring av fastighetstaxeringslagen (1979:1152).............54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattningen i promemorian............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian.....................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.............................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.....................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande...................................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 april 1999.......107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 och 9 §§, 2 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap.&lt;br&gt;7 §, 6 kap. 13 §, 7 kap. 3, 15 och 16 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap. 1 och 3 §§,&lt;br&gt;12 kap. 1 §, 15 kap., 16 kap. 4 § och 20 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 14 § och&lt;br&gt;20 kap. 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 2-15 kap. och i följande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 och därefter vart sjätte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år taxeras hyreshusenheter, indu-&lt;br&gt;strienheter inklusive elproduk-&lt;br&gt;tionsenheter och specialenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17-&lt;br&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 och därefter vart sjätte&lt;br&gt;år taxeras hyreshusenheter, indu-&lt;br&gt;strienheter, elproduktionsenheter&lt;br&gt;och specialenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning skall ske årligen för&lt;br&gt;olika typer av skattepliktiga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter utom industrienheter&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 16 A kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning skall ske årligen för&lt;br&gt;olika typer av skattepliktiga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter utom industrienheter&lt;br&gt;och elproduktionsenheter enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 16 A kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid omräkning finns i 33-38 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som&lt;br&gt;byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägande del används på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både&lt;br&gt;som småhus, hyreshus, industri-&lt;br&gt;byggnad eller övrig byggnad och&lt;br&gt;som specialbyggnad, skall indelas&lt;br&gt;som specialbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både&lt;br&gt;som småhus, hyreshus, kraft-&lt;br&gt;verksbyggnad, industribyggnad&lt;br&gt;eller övrig byggnad och som&lt;br&gt;specialbyggnad, skall indelas som&lt;br&gt;specialbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både som specialbyggnad och ekonomi- Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;byggnad, skall indelas som ekonomibyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är&lt;br&gt;vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte&lt;br&gt;påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)&lt;br&gt;eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle&lt;br&gt;uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark Mark som upptas av Tomtmark&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad samt&lt;br&gt;trädgård, parkerings-&lt;br&gt;plats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikationsut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rymme m.m., som&lt;br&gt;ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet,&lt;br&gt;som är bebyggd med&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i&lt;br&gt;sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastig-&lt;br&gt;heten ligger i ett&lt;br&gt;ägoskifte och har en&lt;br&gt;total areal som inte&lt;br&gt;överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej&lt;br&gt;gälla om fastighetens&lt;br&gt;mark till någon del&lt;br&gt;skall taxeras tillsam-&lt;br&gt;mans med annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som upptas av&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad samt&lt;br&gt;trädgård, parkerings-&lt;br&gt;plats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikationsut-&lt;br&gt;rymme m.m., som&lt;br&gt;ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet,&lt;br&gt;som är bebyggd med&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i&lt;br&gt;sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastig-&lt;br&gt;heten ligger i ett&lt;br&gt;ägoskifte och har en&lt;br&gt;total areal som inte&lt;br&gt;överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej&lt;br&gt;gälla om fastighetens&lt;br&gt;mark till någon del&lt;br&gt;skall taxeras tillsam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mans med annan&lt;br&gt;egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål&lt;br&gt;under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre&lt;br&gt;tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det&lt;br&gt;är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:815.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;enligt detaljplan utgör kvartersmark for enskilt bebyggande&lt;br&gt;och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genom-&lt;br&gt;föras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller&lt;br&gt;tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken&lt;br&gt;gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.&lt;br&gt;Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte&lt;br&gt;att marken indelas som täktmark.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till&lt;br&gt;växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till bete&lt;br&gt;och som inte är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i&lt;br&gt;väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark&lt;br&gt;där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt&lt;br&gt;eller mot att fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall&lt;br&gt;dock inte anses som skogsmark, om den på grund av sär-&lt;br&gt;skilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den&lt;br&gt;enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i&lt;br&gt;genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsim-&lt;br&gt;pediment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan pro-&lt;br&gt;duktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har&lt;br&gt;förutsättningar att bära skog.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda&lt;br&gt;ägoslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av&lt;br&gt;följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus och tomtmark for sådan byggnad (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-&lt;br&gt;pediment (lantbruksenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kraftverksbyggnad, tomtmark&lt;br&gt;till kraftverksbyggnad och fallrätt&lt;br&gt;(elproduktionsenhet). Som elpro-&lt;br&gt;duktionsenhet betecknas också en&lt;br&gt;taxeringsenhet vars värde till&lt;br&gt;övervägande del utgörs av rätt till&lt;br&gt;andels- eller ersättningskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med&lt;br&gt;åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbruksenhet som omfattar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter under punkterna 1-6 i&lt;br&gt;första stycket. Övrig mark skall i&lt;br&gt;regel ingå i lantbruksenhet. I annat&lt;br&gt;fall skall övrig mark taxeras till-&lt;br&gt;sammans med den tomtmark eller&lt;br&gt;täktmark som ligger närmast. Har&lt;br&gt;övrig mark stor omfattning och&lt;br&gt;saknar den samband med annan&lt;br&gt;mark, som har samma ägare, skall&lt;br&gt;den dock bilda en taxeringsenhet.&lt;br&gt;Taxeringsenhet, som består av&lt;br&gt;endast övrig mark, betecknas&lt;br&gt;industrienhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del inom tätort och&lt;br&gt;lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter under punkterna 1-7 i&lt;br&gt;första stycket. Övrig mark skall i&lt;br&gt;regel ingå i lantbruksenhet. I annat&lt;br&gt;fall skall övrig mark taxeras till-&lt;br&gt;sammans med den tomtmark eller&lt;br&gt;täktmark som ligger närmast. Har&lt;br&gt;övrig mark stor omfattning och&lt;br&gt;saknar den samband med annan&lt;br&gt;mark, som har samma ägare, skall&lt;br&gt;den dock bilda en taxeringsenhet.&lt;br&gt;Taxeringsenhet, som består av&lt;br&gt;endast övrig mark, betecknas indu-&lt;br&gt;strienhet, om den ligger till över-&lt;br&gt;vägande del inom tätort och&lt;br&gt;lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marksamfällighet eller anläggningssamfallighet skall utgöra en taxe-&lt;br&gt;ringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;fastigheterna, som har del i samfalligheten, uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande är småhusfastigheter. Detta gäller inte heller samfällighet,&lt;br&gt;som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en elproduktionsenhet får inte&lt;br&gt;kraftverksbyggnad, mark eller&lt;br&gt;markanläggning ingå som tillhör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvud-&lt;br&gt;sakligen avsedd för vattenkrafts-&lt;br&gt;ändamål skall inte utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet utan beaktas vid&lt;br&gt;taxeringen av de kraftverk som har&lt;br&gt;nytta av anläggningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än ett av följande slag av&lt;br&gt;kraftverk: vattenkraftverk, kärn-&lt;br&gt;kraftverk, kraftvärmeverk, kon-&lt;br&gt;denskraftverk, gasturbin eller&lt;br&gt;vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvud-&lt;br&gt;sakligen avsedd för vatten-&lt;br&gt;kraftsändamål skall inte utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet utan beaktas vid&lt;br&gt;taxeringen av de vattenkraftverk&lt;br&gt;som har nytta av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus-, hyreshus- och För småhus-, hyreshus-, in-&lt;br&gt;industrienhet: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dustri- och elproduktionsenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenhet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxer-&lt;br&gt;ingsenhetens tomtmark, täktmark&lt;br&gt;och markanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bostadsbyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggnadsvärde är värdet&lt;br&gt;enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxer-&lt;br&gt;ingsenhetens tomtmark, täktmark,&lt;br&gt;fallrätt och markanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r de småhus som hör till taxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomibyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör&lt;br&gt;till taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tomtmarksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmarks värde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Jordbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark&lt;br&gt;och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Skogsbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med&lt;br&gt;växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för&lt;br&gt;skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skogsimpedimentsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till&lt;br&gt;taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om värderingsenheter på&lt;br&gt;elproduktionsenhet finns i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vattenkraftverk skall utgöra&lt;br&gt;en värderingsenhet. I en sådan&lt;br&gt;värderingsenhet skall de andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar som hör&lt;br&gt;till kraftverket ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som hör till ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk skall utgöra en värde-&lt;br&gt;ringsenhet tillsammans med mark&lt;br&gt;som tas upp av de markanlägg-&lt;br&gt;ningar som hör till kraftverket. I&lt;br&gt;en sådan värderingsenhet skall&lt;br&gt;därutöver fallrätt som hör till&lt;br&gt;kraftverket ingå. I värderings-&lt;br&gt;enheten skall också ingå andelar i&lt;br&gt;de regleringsanläggningar som&lt;br&gt;hör till kraftverket till den del de&lt;br&gt;avser markanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kärnkraftverk, kraftvärme-&lt;br&gt;verk, kondenskraftverk, gasturbin&lt;br&gt;och vindkraftverk (värmekraftverk)&lt;br&gt;skall det för varje aggregat för&lt;br&gt;produktion av elkraft bildas en&lt;br&gt;värderingsenhet som avser bygg-&lt;br&gt;nad och en värderingsenhet som&lt;br&gt;avser mark.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall basvärde&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall för varje vär-&lt;br&gt;deringsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i&lt;br&gt;någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild&lt;br&gt;betydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande, skall, utom såvitt avser de&lt;br&gt;under punkterna \-4 angivna&lt;br&gt;värdefaktorerna, indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande, skall, utom såvitt avser de&lt;br&gt;under punkterna 1-5 angivna&lt;br&gt;värdefaktorerna, indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad värderad enligt produktions-&lt;br&gt;kostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Årligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje&lt;br&gt;värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenhe-&lt;br&gt;ter gäller bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;i stället för vad som sägs i 8-/4 §§&lt;br&gt;samt i 11 och 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Normalårsproduktion, ut-&lt;br&gt;nyttjandetid, flerårsreglering och&lt;br&gt;ålder för vattenkraftverk samt&lt;br&gt;effekt för värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenhe-&lt;br&gt;ter gäller bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;i stället för vad som sägs i 8-&lt;br&gt;^§§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som anges under För egendom som anges under&lt;br&gt;punkterna 1-4 skall inte bestäm- punkterna 1-6 skall inte bestäm-&lt;br&gt;mas något värde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mas något värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets&lt;br&gt;sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som avses i 2 kap. 4. egendom som avses i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § jordabalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 § jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;aggregat tillhörande kon-&lt;br&gt;denskraftverk som inte varit i drift&lt;br&gt;under året före taxeringsåret eller&lt;br&gt;som varaktigt tagits ur drift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. outbyggd fallrätt for vilken&lt;br&gt;det inte finns tillstånd till ut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde- Som riktvärde för en värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsenhet avseende ett hyreshus&lt;br&gt;uppfort under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och med en hyra av&lt;br&gt;100 000 kronor far endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsenhet avseende ett hyreshus&lt;br&gt;uppfört under det sjuttonde året&lt;br&gt;före det år då allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering sker och med en hyra&lt;br&gt;av 100 000 kronor får endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden. Byggnader&lt;br&gt;som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket&lt;br&gt;de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader,&lt;br&gt;andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion&lt;br&gt;samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock&lt;br&gt;värderas enligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av industribygg-&lt;br&gt;nad på elproduktionsenhet gäller&lt;br&gt;särskilda regler i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret och som om-&lt;br&gt;fattar 1 000 kvadratmeter pro-&lt;br&gt;duktionslokaler av normal stan-&lt;br&gt;dard far endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under det&lt;br&gt;sjuttonde året före det år då all-&lt;br&gt;män fastighetstaxering sker och&lt;br&gt;som omfattar 1 000 kvadratmeter&lt;br&gt;produktionslokaler av normal stan-&lt;br&gt;dard far endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt&lt;br&gt;eller, om särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus&lt;br&gt;och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomt-&lt;br&gt;mark för industribyggnad eller övrig byggnad, far anges endast med vär-&lt;br&gt;den i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av tomtmark på&lt;br&gt;en elproduktionsenhet gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Värdering av elproduk- 15 kap. Riktvärde för kraftverks-&lt;br&gt;tionsenhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnad och tillhörande mark^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionsenhet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med vatten-&lt;br&gt;kraftverk och till detta hörande&lt;br&gt;andelar i utbyggda regleringsan-&lt;br&gt;läggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med out-&lt;br&gt;byggt vattenfall som enligt verk-&lt;br&gt;ställbart tillstånd far byggas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet vars huvud-&lt;br&gt;sakliga värde utgör värde av&lt;br&gt;andels- eller ersättningskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med värme-&lt;br&gt;kraftverk som inrättats for produk-&lt;br&gt;tion av elektrisk starkström for&lt;br&gt;yrkesmässig distribution eller an-&lt;br&gt;nan anläggning för sådant ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen bestäms först&lt;br&gt;det totala värdet i nybyggt skick av&lt;br&gt;varje elproduktionsenhet. Total-&lt;br&gt;värdet för varje enhet uppdelas&lt;br&gt;därefter i ett byggnadsvärde och&lt;br&gt;ett markvärde. Byggnadsvärdet&lt;br&gt;bestäms med beaktande av den&lt;br&gt;värdeminskning som har skett efter&lt;br&gt;nybyggnadsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värde av nybyggd elproduktions-&lt;br&gt;enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av nybyggt vattenkraft-&lt;br&gt;verk med tillhörande andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett vattenkraftverk hänförs&lt;br&gt;kraftverksbyggnad och mark för&lt;br&gt;elproduktion med vattenkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett värmekraftverk hänförs&lt;br&gt;kraftverksbyggnad och mark för&lt;br&gt;elproduktion med kärnkraft, kraft-&lt;br&gt;värme, kondenskraft, gasturbin&lt;br&gt;och vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mark avses i detta kapitel&lt;br&gt;tomtmark, övrig mark, fallrätt och&lt;br&gt;markanläggning som ingår i el-&lt;br&gt;produktionsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraft-&lt;br&gt;verk skall utgöra värdet av en&lt;br&gt;värderingsenhet som avser sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som produkten av kraftverkets egendom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringseffekt i kilowatt och ett&lt;br&gt;riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för mark som hör till&lt;br&gt;ett vattenkraftverk skall utgöra&lt;br&gt;värdet av en värderingsenhet som&lt;br&gt;avser sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för kraftverksbygg-&lt;br&gt;nader som hör till ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk utgörs av skillnaden&lt;br&gt;mellan riktvärdena för vatten-&lt;br&gt;kraftverket och for mark som hör&lt;br&gt;till verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden skall bestämmas&lt;br&gt;utan beaktande av andels- och er-&lt;br&gt;sättningskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringseffekt är en effekt som&lt;br&gt;är tillgänglig i Mellansverige&lt;br&gt;under hela året. Den bestäms för&lt;br&gt;ett vattenkraftverk med tillhörande&lt;br&gt;andelar i regleringsanläggningar&lt;br&gt;genom att den utbyggda effekten i&lt;br&gt;kilowatt multipliceras med tre&lt;br&gt;faktorer genom vilka beaktas skil-&lt;br&gt;da förhållanden beträffande ut-&lt;br&gt;nyttjandetid, regleringsmöjlighet&lt;br&gt;och belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § skall värden per kilo-&lt;br&gt;wattimme anges for ett norm-&lt;br&gt;kraftverk och för mark till ett&lt;br&gt;sådant verk. Med ett norm-&lt;br&gt;kraftverk avses ett kraftverk som&lt;br&gt;har tagits i drift under år 1955,&lt;br&gt;som har en normalårsproduktion&lt;br&gt;på 500 miljoner kilowattimmar,&lt;br&gt;som har en genomsnittlig utnytt-&lt;br&gt;jandetid på 5 000 timmar per år&lt;br&gt;och som saknar möjlighet till fler-&lt;br&gt;årsreglering samt levererar sin&lt;br&gt;elproduktion till stamnätet i inmat-&lt;br&gt;ningspunkt Forsse-Hjälta. Vär-&lt;br&gt;dena i en riktvärdeangivelse får&lt;br&gt;endast bestämmas till belopp i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande- Utnyttjandetiden är&lt;br&gt;tid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lika med kvoten mel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan normalårspro-&lt;br&gt;duktionen, uttryckt i&lt;br&gt;kilowattimmar och&lt;br&gt;den utbyggda effekten&lt;br&gt;i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerings-&lt;br&gt;möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsmöjlighet-&lt;br&gt;en anger den utbygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da effektens relativa&lt;br&gt;värde med hänsyn till&lt;br&gt;möjligheterna till års-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhet Belägenheten anger&lt;br&gt;den utbyggda effek-&lt;br&gt;tens värde vid kraft-&lt;br&gt;verket i förhållande&lt;br&gt;till dess värde i&lt;br&gt;Mellansverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for ett vattenkraftverk&lt;br&gt;med tillhörande andelar i regle-&lt;br&gt;ringsanläggningar skall utgöra vär-&lt;br&gt;det per kilowatt taxeringseffekt och&lt;br&gt;bestämmas för skilda förhållanden&lt;br&gt;för värdefaktorn godhet. Genom&lt;br&gt;denna beaktas olikheter i årskost-&lt;br&gt;naderna beroende på varierande&lt;br&gt;anläggningskostnader per kilowatt&lt;br&gt;taxeringseffekt för kraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet skall utgöra det ka-&lt;br&gt;pitaliserade värdet av 75 procent av&lt;br&gt;årsnettot för en taxeringseffekt om&lt;br&gt;en kilowatt under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Årsnettot bestäms&lt;br&gt;som skillnaden mellan bruttointäk-&lt;br&gt;ten, beräknad med ledning av den&lt;br&gt;prissättning som tillämpas for det&lt;br&gt;mellansvenska området, och års-&lt;br&gt;kostnad för respektive godhetsklass.&lt;br&gt;I årskostnaden skall inräknas nor-&lt;br&gt;mala drift-, underhålls- och för-&lt;br&gt;nyelsekostnader. De på detta sätt&lt;br&gt;framräknade riktvärdena skall jäm-&lt;br&gt;kas med hänsyn till lönsamheten for&lt;br&gt;den totala elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraftverk&lt;br&gt;bestäms för skilda förhållanden för&lt;br&gt;en eller flera av följande värde-&lt;br&gt;faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalårs- Med normalårspro-&lt;br&gt;produktion duktion avses den i&lt;br&gt;genomsnitt per år&lt;br&gt;tillgängliga produk-&lt;br&gt;tionen vid kraftverket.&lt;br&gt;Normalårsproduk-&lt;br&gt;tionen anges i kilo-&lt;br&gt;wattimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande- Utnyttjandetiden ger&lt;br&gt;tid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uttryck för möjlighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten att anpassa elpro-&lt;br&gt;duktionen till tidspe-&lt;br&gt;rioder med hög efter-&lt;br&gt;frågan. Utnyttjande-&lt;br&gt;tiden bestäms som&lt;br&gt;kvoten mellan nor-&lt;br&gt;malårsproduktionen&lt;br&gt;och den installerade&lt;br&gt;effekten i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flerårs- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med flerårsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses möjligheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom reglering för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dela produktionen Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;mellan åren. Regle-&lt;br&gt;ringsmöjligheten be-&lt;br&gt;stäms av reglerings-&lt;br&gt;magasinens volym,&lt;br&gt;tillrinningen till ma-&lt;br&gt;gasinen och medel-&lt;br&gt;vattenforingen vid&lt;br&gt;kraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhet Belägenheten ger ut-&lt;br&gt;tryck för kostnader&lt;br&gt;för inmatning av pro-&lt;br&gt;duktionen på stam-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck for&lt;br&gt;kraftverkets sanno-&lt;br&gt;lika återstående livs-&lt;br&gt;längd. Åldern anges&lt;br&gt;genom det år då&lt;br&gt;kraftverket togs i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av nybyggt värmekraft-&lt;br&gt;verk bestäms som produkten av&lt;br&gt;kraftverkets installerade effekt i&lt;br&gt;kilowatt och ett riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for mark som hör till&lt;br&gt;ett vattenkraftverk bestäms för&lt;br&gt;skilda förhållanden för de värde-&lt;br&gt;faktorer som anges i 4 § med&lt;br&gt;undantag for värdefaktorn ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for värmekraftverk&lt;br&gt;skall utgöra värdet per kilowatt&lt;br&gt;installerad effekt och bestämmas&lt;br&gt;för skilda typer av kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdena skall bestämmas&lt;br&gt;med utgångspunkt i återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för olika typer av&lt;br&gt;kraftverk och jämkas med hänsyn&lt;br&gt;till lönsamheten för den totala&lt;br&gt;elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För normkraftverket skall värdet&lt;br&gt;per kilowattimme i en riktvärde-&lt;br&gt;angivelse bestämmas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i elproduktionens lön-&lt;br&gt;samhet och med beaktande av&lt;br&gt;priserna vid köp av likartade&lt;br&gt;vattenkraftverk eller delar därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av marken till norm-&lt;br&gt;kraftverket i en riktvärdeangivelse&lt;br&gt;skall bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;hur stor del av det for norm-&lt;br&gt;kraftverket angivna värdet som&lt;br&gt;med ledning främst av kostnad-&lt;br&gt;erna att uppföra ett nytt kraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan anses belöpa på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde och markvärde för&lt;br&gt;vattenkraftverk med tillhörande&lt;br&gt;andelar i regleringsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk med tillhörande andelar&lt;br&gt;i regleringsanläggningar skall be-&lt;br&gt;stämmas till det tekniska nuvärdet&lt;br&gt;av kraftverket. Värderingen skall&lt;br&gt;ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid&lt;br&gt;denna beräkning far dock 75 pro-&lt;br&gt;cent av återanskaffningskostnaden&lt;br&gt;inte överstiga det totala värde som&lt;br&gt;har beräknats enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk under uppforande skall&lt;br&gt;bestämmas enligt 7 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraft-&lt;br&gt;verk beräknas som produkten av&lt;br&gt;verkets normalårsproduktion i&lt;br&gt;kilowattimmar och dess värde i&lt;br&gt;kronor per kilowattimme. Det&lt;br&gt;senare värdet bestäms genom att&lt;br&gt;det i riktvärdeangivelsen för norm-&lt;br&gt;kraftverket angivna värdet per&lt;br&gt;kilowattimme, om det behövs,&lt;br&gt;korrigeras for den inverkan på&lt;br&gt;värdet per kilowattimme som&lt;br&gt;beror på att kraftverket avviker&lt;br&gt;från normkraftverket beträffande&lt;br&gt;normalårsproduktion, utnyttjande-&lt;br&gt;tid, flerårsreglering, belägenhet&lt;br&gt;eller ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for mark beräknas&lt;br&gt;som produkten av kraftverkets&lt;br&gt;normalårsproduktion i kilowattim-&lt;br&gt;mar och markens värde per kilo-&lt;br&gt;wattimme. Det senare värdet be-&lt;br&gt;stäms genom att det i riktvär-&lt;br&gt;deangivelsen för mark angivna&lt;br&gt;värdet per kilowattimme, om det&lt;br&gt;behövs, korrigeras for den inver-&lt;br&gt;kan på värdet per kilowatttimme&lt;br&gt;som beror på att kraftverket&lt;br&gt;avviker från normkraftverket be-&lt;br&gt;träffande normalårsproduktion,&lt;br&gt;utnyttjandetid, flerårsreglering&lt;br&gt;eller belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk med tillhörande andelar&lt;br&gt;i regleringsanläggningar skall be-&lt;br&gt;stämmas till skillnaden mellan det&lt;br&gt;enligt 2-4 §§ beräknade totala&lt;br&gt;värdet och 75 procent av återan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av andelskraft, för vilken&lt;br&gt;mottagaren helt eller i allt väsent-&lt;br&gt;ligt skall betala sin andel av&lt;br&gt;uttagskostnaderna, skall bestäm-&lt;br&gt;mas till så stor del av det leverer-&lt;br&gt;ande kraftverkets mark- och bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffningskostnaden för taxerings-&lt;br&gt;enhetens byggnader. Om 75 pro-&lt;br&gt;cent av återanskaffhingskostnaden&lt;br&gt;överstiger det totala värdet skall&lt;br&gt;markvärdet vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vattenkraftverket inte tagits&lt;br&gt;i bruk skall markvärde beräknat&lt;br&gt;enligt första stycket minskas med&lt;br&gt;en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsvärden som motsvarar andel-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det kraftverk som belastas&lt;br&gt;av andelskraft skall mark- och&lt;br&gt;byggnadsvärdena minskas med ett&lt;br&gt;belopp som är lika stort som det&lt;br&gt;belopp som läggs till den mot-&lt;br&gt;tagande taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av ersättningskraft, för&lt;br&gt;vilken mottagaren helt eller i allt&lt;br&gt;väsentligt skall betala uttags-&lt;br&gt;kostnaden, skall behandlas som&lt;br&gt;andelskraft. Ersättningskraften&lt;br&gt;skall anges i procent av det&lt;br&gt;levererande kraftverkets basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andels- och ersättningskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av andelskraft skall be-&lt;br&gt;stämmas till så stor del av kraft-&lt;br&gt;verkets mark- och byggnadsvärde&lt;br&gt;som motsvarar andelen. Rätt till&lt;br&gt;andelskraft skall i regel utgöra&lt;br&gt;särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av kraftverk skall min-&lt;br&gt;skas med värdet av förekomman-&lt;br&gt;de andelskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andels- och ersättningskraft, för&lt;br&gt;vilka mottagaren inte eller endast&lt;br&gt;till begränsad del betalar uttags-&lt;br&gt;kostnader, skall anges i det antal&lt;br&gt;kilowattimmar som i genomsnitt&lt;br&gt;tas ut per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den taxeringsenhet som&lt;br&gt;lämnar kraft skall värdet per kilo-&lt;br&gt;wattimme bestämmas efter det för&lt;br&gt;kraftverket gällande värdet per&lt;br&gt;kilowattimme förhöjt med 40&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den mottagande taxerings-&lt;br&gt;enheten skall värdet per kilowatt-&lt;br&gt;timme bestämmas utifrån det&lt;br&gt;värde andels- eller ersättnings-&lt;br&gt;kraften har för denna taxerings-&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av andels- och&lt;br&gt;ersättningskraft, för vilka mot-&lt;br&gt;tagaren inte betalar uttagskost-&lt;br&gt;nader, skall i första hand dras av&lt;br&gt;från det levererande kraftverkets&lt;br&gt;markvärde och i andra hand från&lt;br&gt;dess byggnadsvärde. Förmånen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningskrafi anges i kilo-&lt;br&gt;watt taxeringseffekt. Värdet per&lt;br&gt;kilowatt taxeringseffekt skall för&lt;br&gt;den fastighet som lämnar kraft be-&lt;br&gt;stämmas med beaktande av de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller for&lt;br&gt;leveransens fullgörande. För den&lt;br&gt;mottagande fastigheten skall vär-&lt;br&gt;det per kilowatt taxeringseffekt&lt;br&gt;bestämmas utifrån det värde er-&lt;br&gt;sättningskraften har for den mot-&lt;br&gt;tagande fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av ersättningskraft&lt;br&gt;skall dragas av från kraftverkets&lt;br&gt;markvärde så långt möjligt, i&lt;br&gt;annat fall från dess byggnads-&lt;br&gt;värde. Förmånen av ersättnings-&lt;br&gt;kraft skall läggas till markvärdet&lt;br&gt;av den taxeringsenhet till vilken&lt;br&gt;förmånen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde och markvärde for&lt;br&gt;värmekraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet för ett värmekraft-&lt;br&gt;verk skall bestämmas till 2 procent&lt;br&gt;av kraftverkets värde i nybyggt&lt;br&gt;skick enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet for ett värme-&lt;br&gt;kraftverk erhålles genom att res-&lt;br&gt;terande 98 procent av kraftver-&lt;br&gt;kets värde i nybyggt skick mul-&lt;br&gt;tipliceras med en nedskrivnings-&lt;br&gt;faktor som beaktar den värde-&lt;br&gt;minskning som har uppkommit&lt;br&gt;mellan det år då anläggningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan kraft skall läggas till mark-&lt;br&gt;värdet av den taxeringsenhet till&lt;br&gt;vilken förmånen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmekraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for mark till ett&lt;br&gt;värmekraftverk skall utgöra värdet&lt;br&gt;av en värderingsenhet som avser&lt;br&gt;sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for en kraftverks-&lt;br&gt;byggnad till ett värmekraftverk&lt;br&gt;skall utgöra värdet av en vär-&lt;br&gt;deringsenhet som avser sådan&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■zi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § skall värden per kilo-&lt;br&gt;watt installerad effekt anges för&lt;br&gt;var och en av de skilda klasserna&lt;br&gt;av värdefaktorn typ av värmekraft-&lt;br&gt;verk som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunde tas i bruk (nybyggnadsåret)&lt;br&gt;och andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvärdet i nybyggt skick för&lt;br&gt;ett värmekraftverk bestäms för&lt;br&gt;skilda förhållanden för följande&lt;br&gt;värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med effekt avses agg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regatets installerade&lt;br&gt;effekt i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med typ av värme-&lt;br&gt;värme- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kraftverk avses om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;elproduktionen sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med kärnkraft, kraft-&lt;br&gt;värme, kondenskraft,&lt;br&gt;gasturbin eller vind-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt värmekraftverk&lt;br&gt;skall värdet per kilowatt instal-&lt;br&gt;lerad effekt i en riktvärdeangivelse&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i&lt;br&gt;återanskaffhingskostnaden för&lt;br&gt;kraftverk som hör till de olika&lt;br&gt;klasserna av värdefaktorn typ av&lt;br&gt;värmekraftverk och efter jämkning&lt;br&gt;med hänsyn till lönsamheten för&lt;br&gt;den totala elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvärdet av ett nybyggt vär-&lt;br&gt;mekraftverk bestäms som pro-&lt;br&gt;dukten av kraftverkets installerade&lt;br&gt;effekt i kilowatt och ett värde per&lt;br&gt;kilowatt installerad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende mark till ett&lt;br&gt;värmekraftverk skall beräknas till&lt;br&gt;1,5 procent av kraftverkets värde i&lt;br&gt;nybyggt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en värderings-&lt;br&gt;enhet som avser kraftverksbygg-&lt;br&gt;nad till ett värmekraftverk be-&lt;br&gt;räknas genom att 73,5 procent av&lt;br&gt;kraftverkets värde i nybyggt skick&lt;br&gt;multipliceras med en nedskriv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfaktor som beaktar den Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;värdeminskning som har upp-&lt;br&gt;kommit mellan det år då anlägg-&lt;br&gt;ningen kunde tas i bruk (nybygg-&lt;br&gt;nadsåret) och andra året före det&lt;br&gt;år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxerings-&lt;br&gt;period taxeringsenhetens värde ökat eller minskat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i&lt;br&gt;rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att avgift till allmän&lt;br&gt;va-anläggning eller allmän fjärr-&lt;br&gt;värmeanläggning (anslutningsav-&lt;br&gt;gift) eller ersättning för gatukost-&lt;br&gt;nader erlagts för enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att avgift till allmän&lt;br&gt;va-anläggning eller allmän fjärr-&lt;br&gt;värmeanläggning (anslutningsav-&lt;br&gt;gift) eller ersättning för gatukost-&lt;br&gt;nader erlagts för enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att driftsförhållandena&lt;br&gt;ändrats för ett kondenskraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund&lt;br&gt;av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000&lt;br&gt;kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet&lt;br&gt;med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter&lt;br&gt;framställning av taxeringsenhetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande beslut om&lt;br&gt;taxering av en fastighet får fattas&lt;br&gt;genom automatisk databehandling&lt;br&gt;i det fall skälen för beslutet enligt&lt;br&gt;20 § första stycket 1 förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223) får utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående del värde samt värde&lt;br&gt;av varje värderingsenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av riktvärde,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. storleken av riktvärde samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;utbyggd effekt, taxerings-&lt;br&gt;effekt, utnyttjandetid, reglerings-&lt;br&gt;möjlighet och belägenhet enligt 15&lt;br&gt;kap. 7 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;storlekskorrektion enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 a §, säreget förhållande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § eller annat för-&lt;br&gt;hållande som har föranlett ändring&lt;br&gt;av riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. storlekskorrektion enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 a §, säreget förhållande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § eller annat för-&lt;br&gt;hållande som har föranlett ändring&lt;br&gt;av riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.&lt;br&gt;Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt&lt;br&gt;tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer far föreskriva om de ytterligare avrundningsregler&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;fastighetstaxering år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringen betecknats som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet, in-&lt;br&gt;dustrienhet inklusive elproduk-&lt;br&gt;tionsenhet eller lantbruksenhet om&lt;br&gt;på lantbruksenheten finns vad som&lt;br&gt;vid fastighetstaxeringen betecknas&lt;br&gt;som småhus eller tomtmark för&lt;br&gt;småhus. Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;fastighet som året före taxerings-&lt;br&gt;året inte varit skattepliktig enligt&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringen betecknats som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet, in-&lt;br&gt;dustrienhet, elproduktionsenhet el-&lt;br&gt;ler lantbruksenhet om på lant-&lt;br&gt;bruksenheten finns vad som vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen betecknas&lt;br&gt;som småhus eller tomtmark för&lt;br&gt;småhus. Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;fastighet som året före taxerings-&lt;br&gt;året inte varit skattepliktig enligt&lt;br&gt;fasti ghetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, som avses&lt;br&gt;i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet,&lt;br&gt;skattepliktig till fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende småhusenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarks-&lt;br&gt;värdet avseende småhus på lantbruksenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser vär-&lt;br&gt;deringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppför-&lt;br&gt;ande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder&lt;br&gt;samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 1,0 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värder-&lt;br&gt;ingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och&lt;br&gt;värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 0,5 procent av:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;d) 0,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende indus- taxeringsvärdet avseende indus-&lt;br&gt;trienhet inklusive elproduktionsen- trienhet och elproduktionsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:918.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,&lt;br&gt;bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det&lt;br&gt;fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen&lt;br&gt;fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra&lt;br&gt;följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem&lt;br&gt;kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Det-&lt;br&gt;samma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken&lt;br&gt;värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts&lt;br&gt;ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått&lt;br&gt;inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall&lt;br&gt;fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i&lt;br&gt;41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-&lt;br&gt;fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund&lt;br&gt;av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under&lt;br&gt;viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte&lt;br&gt;kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den om-&lt;br&gt;fattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit&lt;br&gt;fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon ned-&lt;br&gt;sättning dock inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar&lt;br&gt;av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för&lt;br&gt;dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fas-&lt;br&gt;tighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra&lt;br&gt;stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-&lt;br&gt;värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med till-&lt;br&gt;hörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som&lt;br&gt;småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen&lt;br&gt;på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser&lt;br&gt;bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken&lt;br&gt;ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;fastighet som är småhusenhet,&lt;br&gt;hyreshusenhet, industrienhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet gäller också beträf-&lt;br&gt;fande del av fastighet, flera fas-&lt;br&gt;tigheter eller delar av fastigheter&lt;br&gt;som utgör sådan enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;fastighet som är småhusenhet,&lt;br&gt;hyreshusenhet, industrienhet, el-&lt;br&gt;produktionsenhet eller lantbruks-&lt;br&gt;enhet gäller också beträffande del&lt;br&gt;av fastighet, flera fastigheter eller&lt;br&gt;delar av fastigheter som utgör&lt;br&gt;sådan enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:918.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller för den del av beskattnings-&lt;br&gt;året som infaller före utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om för-&lt;br&gt;säkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvats genom bodelning under&lt;br&gt;skapsskillnad pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget far, tillsammans med&lt;br&gt;avdrag för sådan inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som avses i&lt;br&gt;punkt 7, inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;2 kap. 6 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;före avdrag enligt punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §, före avdrag&lt;br&gt;för särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt och på&lt;br&gt;sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bort-&lt;br&gt;seende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äktenskapet utan att mål om äkten-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget far, tillsammans med&lt;br&gt;avdrag för sådan inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som avses i&lt;br&gt;punkt 7, inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;2 kap. 6 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;före avdrag enligt punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §, före avdrag&lt;br&gt;för särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt och på&lt;br&gt;sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;inkomst av tjänst, med&lt;br&gt;bortseende från sådan intäkt som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h och i. - Avdraget beräknas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till storleken av sådan&lt;br&gt;inkomst som avses i 1 och 2 och&lt;br&gt;får uppgå till högst ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar hälften av det pris-&lt;br&gt;basbelopp som enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;bestämts för året närmast före&lt;br&gt;taxeringsåret och dessutom i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget beräknas med hänsyn&lt;br&gt;till storleken av sådan inkomst&lt;br&gt;som avses i 1 och 2 och far uppgå&lt;br&gt;till högst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;hälften av det prisbasbelopp som&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring bestämts för året när-&lt;br&gt;mast före taxeringsåret och dess-&lt;br&gt;utom i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet till sammanlagt högst&lt;br&gt;35procent av inkomsten före av-&lt;br&gt;drag enligt punkt 21 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 §, före avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt och på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;inkomst av aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet till sammanlagt högst&lt;br&gt;35 procent av inkomsten före&lt;br&gt;avdrag enligt punkt 21 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 §, före avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt och på&lt;br&gt;sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter, dock högst tio&lt;br&gt;gånger nämnda prisbasbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om&lt;br&gt;den skattskyldige helt saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning till sam-&lt;br&gt;manlagt högst 35 procent av&lt;br&gt;inkomsten, dock högst tio gånger&lt;br&gt;nämnda prisbasbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med&lt;br&gt;bortseende från sådan intäkt som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h och i, till högst 5 procent av den&lt;br&gt;del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tio men inte tjugo gånger samma&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket be-&lt;br&gt;räknas i sin helhet antingen på&lt;br&gt;inkomst som skall tas upp till&lt;br&gt;beskattning under beskattningsåret&lt;br&gt;eller på inkomst året närmast dess-&lt;br&gt;förinnan. Om den skattskyldige&lt;br&gt;har inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet från mer än en förvärvs-&lt;br&gt;källa far avdrag beräknat enligt&lt;br&gt;andra stycket inte överstiga det&lt;br&gt;avdrag som kunnat göras om in-&lt;br&gt;komsten varit hänförlig till en och&lt;br&gt;samma förvärvskälla. Har den&lt;br&gt;skattskyldige inkomster som kan&lt;br&gt;grunda rätt till avdrag enligt andra&lt;br&gt;stycket både i inkomstslaget när-&lt;br&gt;ingsverksamhet och som allmänt&lt;br&gt;avdrag far den skattskyldige fritt&lt;br&gt;fördela den del av avdraget som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;fore avdrag for avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter, dock högst tio&lt;br&gt;gånger nämnda prisbasbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om&lt;br&gt;den skattskyldige helt saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning till sam-&lt;br&gt;manlagt högst 35 procent av&lt;br&gt;inkomsten, dock högst tio gånger&lt;br&gt;nämnda prisbasbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med&lt;br&gt;bortseende från sådan intäkt som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h och i, till högst 5 procent av den&lt;br&gt;del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tio men inte tjugo gånger samma&lt;br&gt;prisbasbelopp. - Avdrag enligt&lt;br&gt;detta stycke beräknas i sin helhet&lt;br&gt;antingen på inkomst som skall tas&lt;br&gt;upp till beskattning under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller på inkomst året&lt;br&gt;närmast dessförinnan. Om den&lt;br&gt;skattskyldige har inkomst av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet från mer än en&lt;br&gt;förvärvskälla far avdrag beräknat&lt;br&gt;enligt detta stycke inte överstiga&lt;br&gt;det avdrag som kunnat göras om&lt;br&gt;inkomsten varit hänförlig till en&lt;br&gt;och samma förvärvskälla. Har den&lt;br&gt;skattskyldige inkomster som kan&lt;br&gt;grunda rätt till avdrag enligt detta&lt;br&gt;stycke både i inkomstslaget när-&lt;br&gt;ingsverksamhet och som allmänt&lt;br&gt;avdrag far den skattskyldige fritt&lt;br&gt;fördela den del av avdraget som&lt;br&gt;beräknas på ett halvt prisbasbelopp&lt;br&gt;mellan allmänt avdrag och avdrag&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger far&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto far&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i före-&lt;br&gt;gående stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas på ett halvt prisbasbelopp&lt;br&gt;mellan allmänt avdrag och avdrag&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger far&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto far&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket. Därvid skall dock följande&lt;br&gt;gälla. För skattskyldig, som redo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, får avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som for skatt-&lt;br&gt;skyldig som avses i andra stycket&lt;br&gt;b. Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, får dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Har skatt-&lt;br&gt;skyldig, som - själv eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person -&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamhet, upp-&lt;br&gt;hört med driften i förvärvskällan&lt;br&gt;och har han under verksamhets-&lt;br&gt;tiden ej skaffat sig ett betryggande&lt;br&gt;pensionsskydd, får avdrag beräk-&lt;br&gt;nas även på inkomst av kapital&lt;br&gt;som är hänförlig till försäljning av&lt;br&gt;förvärvskällan före avdraget, på&lt;br&gt;inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster före avdraget samt&lt;br&gt;på sådan intäkt av tjänst som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h.&lt;br&gt;Avdraget får i detta fall beräknas&lt;br&gt;med beaktande av det antal år den&lt;br&gt;skattskyldige drivit näringsverk-&lt;br&gt;samheten, dock högst för tio år.&lt;br&gt;Hänsyn skall vid bedömningen av&lt;br&gt;avdragets storlek tas till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges övriga pensionsskydd&lt;br&gt;och andra möjligheter till avdrag&lt;br&gt;for avgift och inbetalning som av-&lt;br&gt;ses i 46 § 2 mom. första stycket 6&lt;br&gt;och 7. Avdraget får dock inte&lt;br&gt;överstiga ett belopp som for varje&lt;br&gt;år som driften pågått motsvarar tio&lt;br&gt;gånger det prisbasbelopp som en-&lt;br&gt;ligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;bestämts för det år driften i för-&lt;br&gt;värvskällan upphört och ej heller&lt;br&gt;summan av de belopp som under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visar inkomst som är att anse som&lt;br&gt;inkomst endast av tjänst med bort-&lt;br&gt;seende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och&lt;br&gt;i men som i huvudsak saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning, får avdrag&lt;br&gt;medges högst med belopp, beräk-&lt;br&gt;nat som for skattskyldig som avses&lt;br&gt;i andra stycket b. Har sådan skatt-&lt;br&gt;skyldig erhållit särskild ersättning&lt;br&gt;i samband med att anställning upp-&lt;br&gt;hört och har han ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;dock avdrag medges med högre&lt;br&gt;belopp. Har skattskyldig, som -&lt;br&gt;själv eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person - bedrivit närings-&lt;br&gt;verksamhet, upphört med driften i&lt;br&gt;förvärvskällan och har han under&lt;br&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster före&lt;br&gt;avdraget samt på sådan intäkt av&lt;br&gt;tjänst som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h. Avdraget får i&lt;br&gt;detta fall beräknas med beaktande&lt;br&gt;av det antal år den skattskyldige&lt;br&gt;drivit näringsverksamheten, dock&lt;br&gt;högst för tio år. Hänsyn skall vid&lt;br&gt;bedömningen av avdragets storlek&lt;br&gt;tas till den skattskyldiges övriga&lt;br&gt;pensionsskydd och andra möjlig-&lt;br&gt;heter till avdrag för avgift och in-&lt;br&gt;betalning som avses i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 och 7. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga ett belopp&lt;br&gt;som for varje år som driften pågått&lt;br&gt;motsvarar tio gånger det prisbas-&lt;br&gt;belopp som enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring bestämts för det år&lt;br&gt;driften i förvärvskällan upphört&lt;br&gt;och ej heller summan av de belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visats som inkomst av förvärvs-&lt;br&gt;källan i förekommande fall före&lt;br&gt;avdraget, före avdrag for särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring som avses i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt och på sådan inbetal-&lt;br&gt;ning på pensionssparkonto som&lt;br&gt;avses i punkt 7 och före avdrag for&lt;br&gt;avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen om socialavgifter och sådan&lt;br&gt;inkomst av kapital som är att hän-&lt;br&gt;föra till vinst med anledning av&lt;br&gt;överlåtelse av förvärvskällan. Har&lt;br&gt;skattemyndigheten enligt punkt 1&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;31 &amp;nbsp;§ medgivit att dödsbo tar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsförsäkring, anger skatte-&lt;br&gt;myndigheten det högsta belopp&lt;br&gt;varmed avdrag för avgift for för-&lt;br&gt;säkringen far medges. Härvid&lt;br&gt;iakttas i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta stycke om avdrag&lt;br&gt;för skattskyldig som upphört med&lt;br&gt;driften i en förvärvskälla. Skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i detta stycke far överklagas&lt;br&gt;hos Riksskatteverket. Riksskatte-&lt;br&gt;verkets beslut far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret redovisats som&lt;br&gt;inkomst av förvärvskällan i före-&lt;br&gt;kommande fall före avdraget, före&lt;br&gt;avdrag för särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader enligt punkt 23&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt och på&lt;br&gt;sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter och sådan inkomst&lt;br&gt;av kapital som är att hänföra till&lt;br&gt;vinst med anledning av överlåtelse&lt;br&gt;av förvärvskällan. Har skattemyn-&lt;br&gt;digheten enligt punkt 1 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;medgivit att dödsbo tar pensions-&lt;br&gt;försäkring, anger skattemyndig-&lt;br&gt;heten det högsta belopp varmed&lt;br&gt;avdrag for avgift for försäkringen&lt;br&gt;far medges. Härvid iakttas i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke om avdrag for skatt-&lt;br&gt;skyldig som upphört med driften i&lt;br&gt;en förvärvskälla. Skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;detta stycke far överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskattever-&lt;br&gt;kets beslut far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §&lt;br&gt;2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-&lt;br&gt;ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket, medges avdrag for ej utnyttjat belopp vid taxering for det&lt;br&gt;påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp&lt;br&gt;som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år&lt;br&gt;överstiger vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7&lt;br&gt;inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Av-&lt;br&gt;drag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen&lt;br&gt;för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde,&lt;br&gt;far utnyttjas senast vid taxeringen for sjätte beskattningsåret efter&lt;br&gt;betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall far avdraget överstiga vad&lt;br&gt;som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt fjärde stycket femte meningen på grund av&lt;br&gt;att aktier eller andelar i famansforetag avyttrats skall avdraget i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del&lt;br&gt;avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag far avdrag göras i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering. I fråga om beskattningsår som har påbörjats före&lt;br&gt;ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser på yrkande av den skatt-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten betala sär-&lt;br&gt;skild löneskatt med 24,26 procent på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetal-&lt;br&gt;ning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas till den del avdraget&lt;br&gt;måste göras från sådan ersättning&lt;br&gt;som utgjort underlag för uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter eller särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 1 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas till den del avdraget&lt;br&gt;måste göras från sådan ersättning&lt;br&gt;som utgjort underlag för uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter eller, vad avser arbets-&lt;br&gt;tagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre, särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 och tillämpas första gången vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1669.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) i paragrafens lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag och ikraftträdandebestämmelsema till lagen (1999:000) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom&lt;br&gt;garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst&lt;br&gt;tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om&lt;br&gt;byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till&lt;br&gt;hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och&lt;br&gt;byggnad som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall,&lt;br&gt;loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk&lt;br&gt;eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks- &amp;nbsp;Byggnad som är in-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rättad för kommer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siell produktion av&lt;br&gt;elektrisk starkström.&lt;br&gt;Åven byggnad för&lt;br&gt;vattenreglering, för&lt;br&gt;lagring av bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse bet. 1998/99:KU18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och annan byggnad Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;för produktionen ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gör kraftverksbygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in- Industri-&lt;br&gt;rättad för industriell byggnad&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in-&lt;br&gt;rättad för industriell&lt;br&gt;verksamhet och som&lt;br&gt;inte utgör kraftverks-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;br&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan an-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, barna-&lt;br&gt;vård, kriminalvård, arbetsvärd, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten har&lt;br&gt;tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för under-&lt;br&gt;visning eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affarsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid fastighetstaxering år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid fastighetstaxering år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inför 2000 års allmänna fastighetstaxering av hyreshusenheter, industri-&lt;br&gt;enheter inklusive elproduktionsenheter och specialenheter har Riks-&lt;br&gt;skatteverket (RSV) föreslagit vissa ändringar i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152). De ändringsförslag som avser taxeringen av elproduk-&lt;br&gt;tionsenheter har tagits fram under medverkan av Riksskatteverkets&lt;br&gt;expertgrupp för elproduktion. I denna har Kraftverksföreningen ingått.&lt;br&gt;RSV:s förslag har sammanställts i en promemoria som finns tillgänglig i&lt;br&gt;ärendet (dnr Fi 1999/153). Promemorian har upprättats i samarbete med&lt;br&gt;Lantmäteriverket. En sammanfattning av promemorians förslag finns i&lt;br&gt;bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. RSV:s promemoria har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i Bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet, (dnrFi 1999/153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lägger regeringen fram förslag till ändringar i fastighets-&lt;br&gt;taxeringsreglema inför 2000 års allmänna fastighetstaxering. Regering-&lt;br&gt;ens förslag grundar sig i huvudsak på RSV:s promemoria. Som en bak-&lt;br&gt;grund till regeringens förslag ges inledningsvis i avsnitt 4.1.1 en sam-&lt;br&gt;manfattande beskrivning av reglerna för taxering av elproduktionsenheter&lt;br&gt;och elmarknaden m.m. RSV:s promemoria har legat till grund för texten i&lt;br&gt;detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1997 tillkallades en särskild utredare för att utvärdera och se&lt;br&gt;över regelsystemet för fastighetstaxering (Fastighetstaxeringsutredningen&lt;br&gt;Fi 1997:06, dir. 1997:36). I uppdraget ingår att undersöka om de nuvar-&lt;br&gt;ande reglerna på ett tillfredsställande sätt leder fram till att taxerings-&lt;br&gt;värdena för enskilda fastigheter återspeglar marknadsvärdena. Utred-&lt;br&gt;ningsuppdraget skall vara avslutat vid utgången av juni 1999. De förslag&lt;br&gt;utredningen kan komma att lägga fram hinner inte genomföras till den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 mars 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;5. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat synpunkter av redaktionell art.&lt;br&gt;Dessa synpunkter har beaktats vid utformningen av aktuella paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle sakna betydelse. Något yttrande har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen gjort vissa redaktionella ändringar i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Den allmänna fastighetstaxeringen år 2000&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxeringen av elproduktionsenheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om taxeringen av elproduktionsenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värderingsmetoder som används vid fastighetstaxeringen för att be-&lt;br&gt;räkna fastigheternas marknadsvärden är enligt 5 kap. 5 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152), FTL, i första hand ortsprismetoden, i andra&lt;br&gt;hand avkastningsmetoden och i sista hand produktionskostnadsmetoden.&lt;br&gt;Ortsprismetoden grundas på undersökningar av priser på jämförbara&lt;br&gt;fastigheter. Som bas för undersökningen läggs de jämförelseparametrar&lt;br&gt;som bedöms lämpliga, t.ex. areal, våningsyta, exploateringsgrad, hyres-&lt;br&gt;intäkter o.d. Avkastningsmetoden innebär i princip att det görs en&lt;br&gt;kapitalisering till nutid av framtida intäkter och kostnader. Metoden&lt;br&gt;kräver en bestämning i tiden av kommande intäkter och kostnader vid&lt;br&gt;fastighetens användning. Produktionskostnadsmetoden innebär att värdet&lt;br&gt;av en byggnad beräknas med utgångspunkt i vad det skulle kosta att&lt;br&gt;producera en likartad byggnad. Vid beräkningen beaktas även den värde-&lt;br&gt;minskning som byggnaden har undergått genom ålder och bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag av fastighetstaxeringskommittén i SOU 1979:32 ändrades&lt;br&gt;reglerna för värderingen vid vattenfallstaxering till 1981 års allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering från en i huvudsak tillämpad produktionskostnads-&lt;br&gt;metod till en avkastningsmetod. Denna bygger i princip på en kapital-&lt;br&gt;isering av den framtida produktionens nettovärde. Den innebär i huvud-&lt;br&gt;sak att totalvärdet av en nybyggd vattenkraftsanläggning beräknas med&lt;br&gt;ledning av avkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen sker enligt reglerna i FTL genom att kraftverksanlägg-&lt;br&gt;ningens på föreskrivet sätt beräknade effekt i kilowatt, s.k. taxerings-&lt;br&gt;effekt, multipliceras med ett som riktvärde betecknat värde per kilowatt&lt;br&gt;taxeringseffekt som bestäms med hänsyn till kraftanläggningens lönsam-&lt;br&gt;het. Byggnadsvärdet beräknas enligt produktionskostnadsmetoden till&lt;br&gt;återanskaffningskostnaden, nedskriven med hänsyn bl.a. till ålder. Vär-&lt;br&gt;deringen av vattenkraftsstationer och regleringsdammar inom ett avrin-&lt;br&gt;ningsområde har samordnats. Markvärdet bestäms som skillnaden mellan&lt;br&gt;totalvärdet och återanskaffningskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 utgjorde reglerings-&lt;br&gt;anläggningama särskilda taxeringsenheter. Även dessa värderades utifrån&lt;br&gt;en taxeringseffekt. Denna beräknades på så sätt att varje kraftverk fick&lt;br&gt;avstå en viss del av sin primärt beräknade taxeringseffekt till uppströms&lt;br&gt;belägna regleringsanläggningar. Fr.o.m. 1988 års allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxering utgör inte regleringsanläggningama särskilda taxeringsenheter.&lt;br&gt;Till taxeringsenhet som omfattar ett vattenkraftverk hör således nu även&lt;br&gt;dess andelar i uppströms belägna regleringsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmekraftverken värderades fram till 1988 års allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxering som industrienheter. Regler om taxering av värmekraftverk togs&lt;br&gt;då in i 15 kap. FTL efter förslag av fastighetstaxeringskommittén i SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984:37. För värmekraftverken tillämpas en produktionskostnadsmetod,&lt;br&gt;dvs. värderingen görs med ledning av anläggningskostnaderna (åter-&lt;br&gt;anskaffningskostnadema) varvid hänsyn tas till värdeminskning. Liksom&lt;br&gt;i fråga om vattenkraftverken utgår värderingen av värmekraftverken från&lt;br&gt;anläggningens värde i nybyggt skick. Detta erhålls som produkten av den&lt;br&gt;totala installerade effekten och ett värde per installerad effekt i kilowatt.&lt;br&gt;Av det totala värdet skall 2 % belöpa på markvärdet. Återstoden, 98 % av&lt;br&gt;totalvärdet, utgör byggnadsvärdet sedan totalvärdet räknats ned på grund&lt;br&gt;av ålder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl vattenkraftverk som värmekraftverk föreskrivs en möjlighet&lt;br&gt;att jämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten för den totala elpro-&lt;br&gt;duktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler finns vidare i FTL om andels- och ersättningskraft.&lt;br&gt;Värdet av kraften, beräknad med utgångspunkt från produktionen, dras&lt;br&gt;enligt huvudregeln av från den givande enheten och påförs den mot-&lt;br&gt;tagande enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 15 i FTL om värdering av elproduktionsenhet är i huvudsak&lt;br&gt;disponerat enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inledande bestämmelsen definieras vad som är en elproduktions-&lt;br&gt;enhet. Vidare anges vad som är utgångspunkten vid värderingen av en&lt;br&gt;elproduktionsenhet, nämligen det totala värdet i nybyggt skick av en&lt;br&gt;sådan enhet. Därefter regleras riktvärdebestämningen utifrån värdet av en&lt;br&gt;nybyggd enhet för ett vattenkraftverk (2-4 §§) och för ett värmekraftverk&lt;br&gt;(5 och 6 §§). I dessa bestämmelser anges främst vilka värdefaktorer som&lt;br&gt;skall ligga till grund för värderingen. I 7 och 8 §§ anges hur riktvärdet för&lt;br&gt;ett vattenkraftverk skall fördelas mellan delvärdena byggnadsvärde och&lt;br&gt;markvärde. Motsvarande regler i fråga om värmekraftverken finns i 11 §.&lt;br&gt;I 9 och 10 §§ regleras värderingen av andels- och ersättningskraft. Några&lt;br&gt;särskilda indelnings- och klassifikationsregler avseende egendom på&lt;br&gt;elproduktionsenheter finns inte i 2, 4 och 6 kap. om byggnadstyper och&lt;br&gt;ägoslag, värderingsenheter samt - utom för regleringsanläggningar -&lt;br&gt;taxeringsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknaden och elproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ca 300 statligt, kommunalt och privatägda elproduktions-&lt;br&gt;företag. För drygt 90 % av elproduktionen svarar åtta större kraftföretag.&lt;br&gt;Vattenfall AB äger ca 50 % av elproduktionskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av el från kraftverken till förbrukarna sker på stamnätet&lt;br&gt;(spänningsnivåema 200-400 kV) över hela landet och till utlandet. Det&lt;br&gt;regionala nätet (70-130 kV), som huvudsakligen ägs av kraftföretagen,&lt;br&gt;kopplar samman stamnätet med större mottagare av kraft. Det lokala&lt;br&gt;nätet ägs av drygt 270 till övervägande del kommunalt ägda distri-&lt;br&gt;butionsföretag som distribuerar lågspänningsström (&amp;lt; 20 kV) till ca 5,2&lt;br&gt;miljoner kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionen i riket uppgår till ca 140 TWh under ett normalår.&lt;br&gt;Vattenkraften och kärnkraften utgör närmare 95 % av produktionen. Av&lt;br&gt;denna svarar vattenkraften och kärnkraften för ungefar hälften var.&lt;br&gt;Resten produceras i allt väsentligt i kraftvärmeverk och inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 infördes en ny ellagstiftning som innebär att kon-&lt;br&gt;kurrens införs i handel med och produktion av el, vilket ökar valfriheten&lt;br&gt;för elkonsumentema och skapar förutsättningar för en ökad pris och kost-&lt;br&gt;nadspress i elförsörjningen. Förbrukare och återförsäljare av el skall&lt;br&gt;kunna välja mellan konkurrerande leverantörer. Producenter och andra&lt;br&gt;leverantörer är på samma sätt med vissa undantag fria att välja sina&lt;br&gt;kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen i reformen är att skapa en klar skillnad mellan å ena&lt;br&gt;sidan produktion och försäljning av el, å andra sidan överföring av el&lt;br&gt;(nätverksamhet). Produktionen och försäljningen av el skall ske i kon-&lt;br&gt;kurrens, medan nätverksamheten, som i praktiken är ett naturligt mono-&lt;br&gt;pol, också i fortsättningen måste regleras. Affärsverket Svenska Kraftnät&lt;br&gt;har till uppgift att förvalta och driva det svenska stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Överväganden och förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värderingsmodellen för vattenkraftverk ändras.&lt;br&gt;Värderingen utgår från kraftverkets normalårsproduktion i kilowatt-&lt;br&gt;timmar i stället för som tidigare från dess installerade effekt. Vidare&lt;br&gt;utgår värderingsmodellen inte som hittills från ett nybyggt vatten-&lt;br&gt;kraftverk utan från ett s.k. normkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för värdering av andels- och ersättningskraft justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska systematiken ändras genom att elproduktionsen-&lt;br&gt;hetema bryts ut från industrienhetema för att bilda en särskild typ av&lt;br&gt;taxeringsenhet och en ny byggnadstyp - kraftverksbyggnad - införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;men är mer omfattande i det hänseendet att RSV föreslår att vissa privat-&lt;br&gt;rättsliga avtal skall beaktas vid fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kraftverksföreningen stöder i stort vad RSV före-&lt;br&gt;slagit och gör den bedömningen att värderingsmodellen bör leda till&lt;br&gt;taxeringsvärden som bättre motsvarar verkliga förhållanden. Fastighets-&lt;br&gt;taxeringsutredningen anser att förslaget om att vissa privaträttsliga avtal&lt;br&gt;skall beaktas inte bör tas upp i det nu aktuella sammanhanget. Detta&lt;br&gt;motiveras med att frågan har varit föremål för en tämligen ingående&lt;br&gt;diskussion i utredningen. Vidare ifrågasätts om utformningen av den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten vad gäller sådana avtal är lämplig. Övriga remissin-&lt;br&gt;stanser har inte lämnat några erinringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Varderingsmodell för kraftverken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både vattenkraftverken och för värmekraftverken grundas värdering-&lt;br&gt;en på den effekt som verken producerar. Taxeringen av vattenkraftverk&lt;br&gt;inleds med att det totala värdet i nybyggt skick bestäms. För ett nybyggt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenkraftverk bestäms värdet med utgångspunkt från utbyggd effekt.&lt;br&gt;Denna betecknas taxeringseffekt och bestäms efter skilda förhållanden&lt;br&gt;beträffande utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet. Taxer-&lt;br&gt;ingseffekten i kilowatt multipliceras med ett riktvärde som i sin tur&lt;br&gt;bestäms genom en kapitalisering av de årsnetton som kan beräknas med&lt;br&gt;ledning av gällande tariffer. Hänsyn tas därvid till att årskostnaderna&lt;br&gt;varierar med anläggningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att taxeringsenhetens totalvärde har erhållits uppdelas detta i&lt;br&gt;ett byggnadsvärde och ett markvärde. För ett vattenkraftverk bestäms&lt;br&gt;byggnadsvärdet till det tekniska nuvärdet enligt vissa närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter. Härvid far dock inte 75 % av återanskaffningskostnaden överstiga&lt;br&gt;enhetens totala värde. Vidare beaktas den värdeminskning som har skett&lt;br&gt;efter nybyggnadsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet å andra sidan bestäms till skillnaden mellan enhetens totala&lt;br&gt;värde och 75 % av återanskaffningskostnaden för enhetens byggnader.&lt;br&gt;Skulle 75 % av återanskaffningskostnaden överstiga det totala värdet&lt;br&gt;skall markvärdet bestämmas till 0 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn tas också till skillnaderna i lönsamhet mellan olika vattenkraft-&lt;br&gt;anläggningar. Förekommande olikheter i årskostnaderna blir nämligen&lt;br&gt;beaktade genom de varierande anläggningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att med den prissättning på elleveranser som gäller efter&lt;br&gt;elmarknadens avreglering är det enklare att beakta skillnader i vatten-&lt;br&gt;kraftverkens värde om man utgår från kraftverkens normalårsproduktion&lt;br&gt;i kilowattimmar i stället för från kraftverkens effekt. Värdet per kilowatt-&lt;br&gt;timme enligt riktvärdeangivelsen bör beräknas med hänsyn till normal-&lt;br&gt;årsproduktionens storlek samt verkets utnyttjandetid, möjlighet till&lt;br&gt;flerårsreglering, belägenhet och ålder för att bättre återspegla produk-&lt;br&gt;tionens värde. Vidare anser RSV att de återanskaffningskostnader som&lt;br&gt;hittills har bestämts genom uppräkning av de historiska byggnadskost-&lt;br&gt;nadema är föga realistiska och knappast har återspeglat de kostnader som&lt;br&gt;skulle uppkomma vid ett återuppförande av kraftverket. Ett ytterligare&lt;br&gt;skäl att se över gällande metod för värderingen av vattenkraften är enligt&lt;br&gt;RSV att den uppfattas som svårbegriplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår RSV därför följande reviderade metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverkets totalvärde och dess värde av mark skall bestämmas&lt;br&gt;först. Värdet av kraftverkets byggnader skall beräknas som skillnaden&lt;br&gt;mellan dessa värden. Det totala värdet bestäms med utgångspunkt från&lt;br&gt;värdet av normalårsproduktionen för ett s.k. normkraftverk som de-&lt;br&gt;finierats på visst sätt när det gäller ålder, normalårsproduktion, utnytt-&lt;br&gt;jandetid, möjlighet till flerårsreglering och belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas närmare den teknik som föreslås av RSV för&lt;br&gt;bestämningen av riktvärde dels för vattenkraftverket i dess helhet, dels&lt;br&gt;för marken till ett sådant verk. Med mark avses tomtmark, övrig mark,&lt;br&gt;fallrätt och markanläggning som hör till verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse för vattenkraftverk skall värdet per kilowatt-&lt;br&gt;timme anges för ett kraftverk som har de produktionsförutsättningar som&lt;br&gt;så nära som möjligt anknyter till vad som i genomsnitt gäller för el-&lt;br&gt;produktionen i landet. Ett sådant kraftverk kallas för normkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett normkraftverk definieras närmare som ett kraftverk som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tagits i drift under år 1955,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowattimmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har en genomsnittlig utnyttjandetid på 5 000 timmar per år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- saknar möjlighet till flerårsreglering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- levererar sin produktion till stamnätet i inmatningspunkt Forsse-Hjälta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kraftverk avviker från normkraftverket beträffande någon av de&lt;br&gt;fem föreslagna värdefaktorerna, dvs. utnyttjandetid, flerårsreglering, be-&lt;br&gt;lägenhet, normalårsproduktion och ålder, kan det i riktvärdeangivelsen&lt;br&gt;angivna värdet per kilowattimme behöva korrigeras innan det multip-&lt;br&gt;liceras med normalårsproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse skall värdet per kilowattimme anges för mark&lt;br&gt;tillhörande ett normkraftverk. Värdet skall bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;hur stor del av det för normkraftverket angivna värdet, som med ledning&lt;br&gt;främst av kostnaderna att uppföra ett helt nytt kraftverk, kan anses belöpa&lt;br&gt;på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för mark föreslås bli beräknat som produkten av kraftver-&lt;br&gt;kets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilo-&lt;br&gt;wattimme. Det senare värdet bestäms genom att det i riktvärdeangivelsen&lt;br&gt;angivna värdet i kr/kWh korrigeras i de hänseenden som kraftverket av-&lt;br&gt;viker från normkraftverket. Samtliga de värdefaktorer som kan påverka&lt;br&gt;det totala vattenkraftverkets värde i kr/kWh utom värdefaktorn ålder kan&lt;br&gt;komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att det finns skäl att också i fråga om värmekraftverken&lt;br&gt;överväga att införa en ortsprisrelaterad avkastningsvärdering grundad på&lt;br&gt;normalårsproduktionens värde av i princip motsvarande innehåll som nu&lt;br&gt;föreslås för vattenkraftstaxeringen. Något förslag vad gäller värmekraft-&lt;br&gt;verken lämnas dock inte till denna taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar RSV:s uppfattning att värderingsmodellen för vatten-&lt;br&gt;kraftverk bör ändras på sätt som föreslås i promemorian. Vad gäller&lt;br&gt;värmekraftverken, som i dag värderas enligt en produktionskostnads-&lt;br&gt;metod, har RSV inte föreslagit någon ändring motsvarande den för&lt;br&gt;vattenkraftverken. Svenska Fjärrvärmeföreningen anser att det finns an-&lt;br&gt;ledning att göra justeringar i den aktuella värderingsmodellen för värme-&lt;br&gt;kraftverk. Regeringen bedömer att ett införande av en helt ny värderings-&lt;br&gt;metod för värmekraftverk kräver ytterligare överväganden. Detta gäller&lt;br&gt;även ändringar i den befintliga värderingsmodellen. Vidare omfattas&lt;br&gt;frågan av Fastighetstaxeringsutredningens uppdrag och enligt regeringen&lt;br&gt;bör utredningens förslag avvaktas innan lagstiftningsåtgärder vidtas på&lt;br&gt;detta område. Vid den allmänna fastighetstaxeringen år 2000 kommer&lt;br&gt;värderingen av värmekraftverk därför i huvudsak att ske enligt samma&lt;br&gt;principer som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom värmekraften bestäms utifrån en produktionskostnad finns&lt;br&gt;regler om att jämkning kan ske både av värdena för vattenkraften och för&lt;br&gt;värmekraften med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i&lt;br&gt;landet. Då den reviderade avkastningsmetoden kommer att återge den&lt;br&gt;sammanlagda lönsamheten för den elproduktion som sker vid vatten-&lt;br&gt;kraftverken bör en sådan jämkning, på sätt RSV föreslagit, begränsas till&lt;br&gt;värmekraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de av RSV föreslagna reglerna för värderingen av kraftverken finns&lt;br&gt;en bestämmelse om att aggregat tillhörande kondenskraftverk som har&lt;br&gt;tagits ur drift inte skall åsättas något värde. RSV har motiverat detta&lt;br&gt;ändringsförslag med att de kraftverk som inte varit i bruk under de&lt;br&gt;senaste åren före taxeringsåret inte har åsatts något taxeringsvärde vid&lt;br&gt;taxeringen. Detta har främst gällt kondenskraftverk. Värderingstekniskt&lt;br&gt;har det åstadkommits genom att det beräknade riktvärdet justerats ned till&lt;br&gt;noll. Som säreget förhållande har angetts att kraftverket varit avställt.&lt;br&gt;RSV:s förslag innebär således att detta förfarande far lagstöd. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att denna ändring kan genomföras. Kraftverksföreningen har&lt;br&gt;framfört synpunkten att den föreslagna regleringen bör omfatta alla slag&lt;br&gt;av kraftproduktion. Regeringen anser att en sådan generell bestämmelse&lt;br&gt;inte bör införas utan en närmare utredning av hur förhållandena vid drift-&lt;br&gt;stopp ser ut för olika typer av kraftverk. Regeringen är därför inte beredd&lt;br&gt;att till den nu aktuella fastighetstaxeringen år 2000 utvidga den före-&lt;br&gt;slagna regleringen till att omfatta andra kraftverk än kondenskraftverk.&lt;br&gt;Även när det gäller denna fråga bör Fastighetstaxeringsutredningens&lt;br&gt;fortsatta arbete avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andels- och ersättningskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 9 och 10 §§ FTL finns regler om värdering av andelskraft&lt;br&gt;respektive ersättningskraft. Vid uppskattning av ett vattenkraftverks rikt-&lt;br&gt;värde bortses från andels- och ersättningskraften. En justering görs sedan&lt;br&gt;av värdet på kraftverket som en form av justering för säregna för-&lt;br&gt;hållanden. Värdeminskning av kraftverk som lämnar andelskraft bestäms&lt;br&gt;till så stor del av kraftverkets totala värde som svarar mot andelskraftens&lt;br&gt;andel av den totala produktionen. Värdetillskottet för den fastighet som&lt;br&gt;tar emot andelskraften tas upp med motsvarande belopp. Belastningen av&lt;br&gt;skyldighet att leverera ersättningskraft dras i första hand av från det&lt;br&gt;levererande kraftverkets markvärde och läggs till den mottagande fastig-&lt;br&gt;hetens markvärde. Värdet av leveransen beräknas i värde per kilowatt&lt;br&gt;taxeringseffekt. Hänsyn tas vid beräkningen till leveransavtalets innehåll&lt;br&gt;och till värdet av ersättningskraften för den mottagande fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om andels- och ersättningskraft föreslås av RSV ändrade i&lt;br&gt;främst två avseenden. Dels förelås att mottagarens skyldighet att betala&lt;br&gt;uttagskostnader blir avgörande för om reglerna för andelskraft eller&lt;br&gt;ersättningskraft skall tillämpas, dels föreslås en möjlighet att beakta avtal&lt;br&gt;om kraftleveranser även om de inte är av servitutsnatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första föreslagna ändringen medför att elleveranser för vilka mot-&lt;br&gt;tagaren skall betala uttagskostnader behandlas som andelskraft medan&lt;br&gt;avtal som inte innebär att mottagaren betalar uttagskostnader behandlas&lt;br&gt;som ersättningskraft. I samtliga fall där mottagarens taxeringsenhet ägs&lt;br&gt;av företag som ägnar sig åt yrkesmässig distribution av elektrisk stark-&lt;br&gt;ström torde värdeavdraget respektive värdetillägget vara lika stora.&lt;br&gt;Motivet är att erhålla en bättre överensstämmelse med det verkliga värdet&lt;br&gt;av elleveransema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade uppgiftsskyldighet som kan följa för kraftverksägama synes&lt;br&gt;vara begränsad. RSV utgår ifrån att kraftföretagen skall komma överens&lt;br&gt;om de justeringar av andelskraft i procent och av ersättningskraft i kWh&lt;br&gt;som ändringen kan medföra. Sådana överenskommelser anser RSV bör&lt;br&gt;kunna godtas i normalfallet utan närmare utredning eftersom avdragen&lt;br&gt;för levererande kraftverk överensstämmer med tillägget för mottagande&lt;br&gt;kraftverk. Ändringen har således inte någon betydelse för storleken av&lt;br&gt;det totalt åsatta taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra föreslagna ändringen föranleds av att det i viss utsträckning&lt;br&gt;förkommer avtal om olika former av vattenreglering och elleveranser&lt;br&gt;mellan ägare av kraftverk utan att avtalen kan ses som ett servitut, i vart&lt;br&gt;fall inte i sin helhet. Enligt en grundläggande princip vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen far inte andra privaträttsliga förpliktelser beaktas än sådana&lt;br&gt;som ingår i servitut eller liknande. Denna regel finns i 5 kap. 3 § FTL. I&lt;br&gt;praktiken har sådana avtal dock beaktats i viss utsträckning. Enligt RSV&lt;br&gt;far avtal av detta slag anses ha en sådan betydelse vid kraftverks-&lt;br&gt;taxeringen att de bör beaktas. RSV:s förslag har också utformats utifrån&lt;br&gt;detta ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godtar den föreslagna justeringen av reglerna för värdering&lt;br&gt;av andels- och ersättningskraft utom i ett avseende. Vad gäller möjlig-&lt;br&gt;heten att vid fastighetstaxeringen ta hänsyn till vissa privaträttsliga avtal&lt;br&gt;anser regeringen att detta är en fråga av stor principiell vikt. Frågan om&lt;br&gt;hur privaträttsliga avtal skall behandlas vid taxeringen är inte av betydel-&lt;br&gt;se enbart för elproduktionsenhetema utan också när när det gäller andra&lt;br&gt;fastighetsslag, inte minst småhus. Enligt nuvarande bestämmelser är det&lt;br&gt;som huvudregel inte möjligt att vid taxeringen beakta privaträttsliga&lt;br&gt;förpliktelser. Detta ställningstagande kan sägas utgöra en väl etablerad&lt;br&gt;fastighetstaxeringsrättslig princip. Å andra sidan har detta ställnings-&lt;br&gt;tagande ifrågasatts och det har i skilda sammanhang gjorts gällande att&lt;br&gt;att reglerna bör ändras. Vad nu RSV föreslagit är i linje med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att frågan om hur man skall ställa sig till&lt;br&gt;de privaträttsliga avtalen vid taxeringen av fastigheter bör avgöras i ett&lt;br&gt;annat och större sammanhang än som nu är fallet. RSV:s förslag tar&lt;br&gt;visserligen sikte på ett begränsat område men ett genomförande skulle&lt;br&gt;likväl innebära ett principiellt ställningstagande som enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör anstå. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att den&lt;br&gt;aktuella frågeställningen behandlas av Fastighetstaxeringsutredningen&lt;br&gt;anser regeringen att utredningens slutsatser bör avvaktas. Någon utvid-&lt;br&gt;gad möjlighet att beakta privaträttsliga avtal föreslås därför inte till den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systematiken i FTL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i FTL bygger på en för all fast egendom likartad systematik.&lt;br&gt;Den fasta egendomen indelas i taxeringsenheter som åsätts ett värde. För&lt;br&gt;de olika delarna inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig, s.k.&lt;br&gt;värderingsenheter, skall för olika slag av egendom bestämmas riktvärden&lt;br&gt;enligt reglerna i 8-15 kap. FTL om värderingsmodeller. De sammanlag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da och i särskilt angivna fall justerade eller korrigerade värdena för en&lt;br&gt;taxeringsenhet utgör dess basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen av elproduktionsenheter regleras i 15 kap. FTL. Detta&lt;br&gt;kapitel har en annorlunda systematik än den som har lagfästs i 8-14 kap.&lt;br&gt;för andra slag av byggnader och mark. Skälet till detta kan enligt RSV&lt;br&gt;vara att dessa regler tillkommit vid andra tidpunkter och efter annat lag-&lt;br&gt;stiftningsförarbete än övriga värderingsregler samt att problematiken vid&lt;br&gt;värderingen av kraftverken har bedömts vara särskilt komplex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV:s mening finns det i dag inte anledning att behålla dessa&lt;br&gt;skillnader i regelsystemet för värderingen mellan kraftverken och egen-&lt;br&gt;dom ingående i andra typer av taxeringsenheter. De grundläggande&lt;br&gt;frågorna om byggnadstyper, taxeringsenheter och värderingsenheter samt&lt;br&gt;värderings grund, värderingsmetoder, allmänna värderingsregler med rikt-&lt;br&gt;värden m.m. samt vissa speciella värderingsfrågor (t.ex. byggnad under&lt;br&gt;uppförande) bör liksom för andra slag av egendom som skall fastighets-&lt;br&gt;taxeras i princip uttömmande regleras i 2-7 kap. FTL även för kraft-&lt;br&gt;verken. RSV föreslår därför en ny lagteknisk systematik för elproduk-&lt;br&gt;tionsenhetema som bl.a. innebär att dessa bryts ut från industrienhetema&lt;br&gt;för att bilda en särskild typ av taxeringsenhet. En ny byggnadstyp -&lt;br&gt;kraftverksbyggnad - föreslås införd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att FTL far en enklare och mer konsekvent uppbygg-&lt;br&gt;nad genom den föreslagna systematiska förändringen. Vad RSV före-&lt;br&gt;slagit i dessa hänseenden bör därför genomföras. Ändringarna medför att&lt;br&gt;kapitel 15 i FTL far en ny utformning. Vidare föranleder förslagen änd-&lt;br&gt;ringar i 1 kap. 7 och 9 §§, 2 kap. 2-4 §§, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 7 §,&lt;br&gt;6 kap. 13 §, 7 kap. 3, 15 och 16 §§, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 §, 16 kap. 4 §,&lt;br&gt;20 kap. 4 § samt en ny paragraf, 6 kap. 14 § FTL. Förslagen föranleder&lt;br&gt;även vissa redaktionella följdändringar i 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052)&lt;br&gt;om statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Taxeringen av hyreshus- och industrienheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid taxeringen av hyreshus och industribygg-&lt;br&gt;nader ändras definitionen av den s.k. normbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: RSV föreslår att vid taxering av hyreshus&lt;br&gt;och industribyggnader skall den s.k. normbyggnaden vara uppförd det&lt;br&gt;sjuttonde året före en allmän fastighetstaxering i stället för som nu två&lt;br&gt;år före en sådan taxering. RSV:s förslag är i två hänseenden mer om-&lt;br&gt;fattande än regeringens. För det första föreslås att de industribygg-&lt;br&gt;nader som skall värderas enligt produktionskostnadsmetoden av-&lt;br&gt;gränsas på ett nytt sätt. Förslaget innebär att bensinstationsbyggnader&lt;br&gt;inte längre alltid skall värderas enligt denna metod. För det andra&lt;br&gt;föreslås en bestämmelse om det ortsprismaterial som skall fa använ-&lt;br&gt;das vid nivåläggningen för hyreshus och industribyggnader inom ett&lt;br&gt;värdeområde om antalet köp inom området inte är tillräckligt. Vad&lt;br&gt;som föreslagits är att ledning kan hämtas från sådana köp inom andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdeområden där likartade förutsättningar för prisbildningen kan&lt;br&gt;antas föreligga, t.ex. vad gäller hyresnivåer och direktavkastnings-&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den föreslagna ändringen av den tidpunkt då&lt;br&gt;normbyggnaden skall vara uppförd har tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna. Sveriges Industriförbund, Fastighets-&lt;br&gt;taxeringsutredningen och Näringslivets nämnd för regelgranskning&lt;br&gt;(NNR) anser att en ny avgränsning av de industribyggnader som skall&lt;br&gt;värderas enligt produktionskostnadsmetoden bör utredas ytterligare av&lt;br&gt;Fastighetstaxeringsutredningen. NNR saknar en problem- och konsek-&lt;br&gt;vensanalys samt anser att de särskilda krav och restriktioner som om-&lt;br&gt;gärdar bensinhanteringen talar för att bensinstationsbyggnader även i&lt;br&gt;fortsättningen skall värderas enligt produktionskostnadsmetoden. Fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringsutredningen anser att förslaget kräver ytterligare över-&lt;br&gt;väganden och att en ändring inte bör göras förrän utredningen har&lt;br&gt;gjort en mer samlad bedömning av när avkastnings- respektive pro-&lt;br&gt;duktionskostnadsmetoden skall användas. Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Industriförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Riks-&lt;br&gt;byggen, Fastighetstaxeringsutredningen och HSB Riksförbund anser&lt;br&gt;att en bestämmelse om vilket ortsprismaterial som skall få användas&lt;br&gt;vid nivåläggningen för hyreshus och industribyggander bör hanteras&lt;br&gt;inom ramen för Fastighetstaxeringsutredningens arbete. Fastighets-&lt;br&gt;taxeringsutredningen påpekar bl.a. att lagändringar såväl vad gäller&lt;br&gt;möjligheten att utnyttja ortsprismaterial från andra värdeområden som&lt;br&gt;hur de olika värderingsmetoderna skall definieras diskuteras inom ut-&lt;br&gt;redningen. Hyresgästernas Riksförbund ifrågasätter hyresnivån och&lt;br&gt;direktavkastningskrav som parametrar för att hitta värdeområden med&lt;br&gt;jämförbara förutsättningar. SBC kan acceptera förslaget under förut-&lt;br&gt;sättning att det kombineras med en särskild möjlighet till rättelse.&lt;br&gt;Lantmäteriverket är positivt till de föreslagna ändringarna. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En av utgångspunkterna för värder-&lt;br&gt;ingen är den s.k. normbyggnaden. Denna anges för hyreshus i 9 kap. 2 §&lt;br&gt;och för industribyggnader som värderas enligt avkastningsmetoden i&lt;br&gt;11 kap. 3 § FTL, såvitt nu är av intresse, som en byggnad uppförd under&lt;br&gt;andra året före taxeringsåret. Enligt RSV bör normbyggnaden i ålders-&lt;br&gt;hänseende anknyta bättre till byggnadsbeståndets genomsnittliga ålder.&lt;br&gt;Det föreslås därför att normbyggnaden skall ha uppförts under det&lt;br&gt;sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker. Motsvarande&lt;br&gt;ändring har redan skett beträffande småhusen inför denna allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringen av småhus år 1996 och en likartad ändring föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 4.1.2 beträffande vattenkraftverken genom de s.k. normkraft-&lt;br&gt;verken. Remissinstanserna har inte invänt mot förslaget. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund instämmer regeringen i RSV:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad och övrig byggnad skall enligt huvudprincipen i&lt;br&gt;11 kap. 1 § FTL värderas enligt avkastningsmetoden. I vissa fall skall&lt;br&gt;värderingen i stället göras enligt produktionskostnadsmetoden. Detta&lt;br&gt;gäller byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ända-&lt;br&gt;mål än för det som de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stationsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal&lt;br&gt;industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av&lt;br&gt;hus. Enligt RSV har utvecklingen medfört att delar av främst kommer-&lt;br&gt;siella och produktionsinriktade byggnader inrättas och används för olika&lt;br&gt;ändamål. Detta gäller i hög grad bensinstationer som numera ofta är in-&lt;br&gt;rättade och används för annat ändamål än bensinförsäljning, t.ex. res-&lt;br&gt;taurang, livsmedelsförsäljning, försäljning av biltillbehör, m.m. RSV&lt;br&gt;anser därför att bensinstationer inte bör ingå i uppräkningen i 11 kap. 1 §&lt;br&gt;av byggnader som skall värderas enligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsearbete, provvärdering och taxering vid flera allmän-&lt;br&gt;na fastighetstaxeringar har enligt RSV i åtskilliga fall framkommit behov&lt;br&gt;av att utnyttja ortsprismaterial och nivåläggning för visst slag av egen-&lt;br&gt;dom inom likartade värdeområden. RSV föreslår därför inför taxeringen&lt;br&gt;av hyreshus- och industrienheter en bestämmelse där det föreskrivs att i&lt;br&gt;de fall köp av hyreshus och industribyggnader saknas eller är för fåtaliga&lt;br&gt;för att värdenivån inom värdeområdet med säkerhet skall kunna bestäm-&lt;br&gt;mas, skall ledning kunna hämtas från sådana köp inom andra värde-&lt;br&gt;områden. Det skall dock kunna antas att likartade förutsättningar för&lt;br&gt;prisbildningen föreligger i dessa områden, t.ex. vad gäller hyresnivåer&lt;br&gt;och direktavkastningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening berör såväl förslaget om en ny avgränsning&lt;br&gt;av de industribyggnader som skall värderas enligt produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden som förslaget om vilket ortsprismaterial som skall få användas&lt;br&gt;vid nivåläggningen för hyreshus och industribyggnader grundläggande&lt;br&gt;frågeställningar inom fastighetstaxeringen. Regeringen anser att dessa&lt;br&gt;frågor bör behandlas vid en mer övergripande genomgång av fastighets-&lt;br&gt;taxeringsreglema än vad som nu är aktuellt. Fastighetstaxeringsutred-&lt;br&gt;ningens arbete i dessa delar bör avvaktas. Regeringen lämnar således inte&lt;br&gt;några förslag till den allmänna fastighetstaxeringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om den tidpunkt då den s.k. normbyggnaden skall vara upp-&lt;br&gt;förd föranleder ändringar i 9 kap. 2 § och 11 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Administrativa frågor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De grundläggande besluten om allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering skall i fortsättningen fattas genom automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Fastighetstaxeringsutredningen anser att förslaget kräver ytterligare&lt;br&gt;överväganden. Övriga instanser, däribland Datainspektionen, har lämnat&lt;br&gt;förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid den allmänna fastighetstaxering-&lt;br&gt;en tillställs fastighetsägaren enligt 18 kap. 1 och 4 §§ FTL ett förslag till&lt;br&gt;fastighetstaxering grundat på av skattemyndigheten kända uppgifter om&lt;br&gt;sådana förhållanden som behövs för taxeringen. Det innehåller förslag till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basvärde, delvärden m.m. Härefter kan en skriftväxling följa mellan fas-&lt;br&gt;tighetsägaren och skattemyndigheten, särskilt i de fall fastighetsägaren&lt;br&gt;vill ändra de uppgifter som myndigheten tagit in i sitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 15 juni under taxeringsåret skall skattemyndigheten enligt 20 kap.&lt;br&gt;2 § FTL senast meddela grundläggande beslut för fastigheterna i länet.&lt;br&gt;Enligt RSV:s bedömning bestäms taxeringarna enligt de ursprungliga&lt;br&gt;förslagen i den helt övervägande majoriteten av besluten eller, då på-&lt;br&gt;pekanden lämnats, i enlighet med dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den årliga inkomsttaxeringens del gäller enligt 4 kap. 2 a § taxer-&lt;br&gt;ingslagen (1990:324) fr.o.m. 1995 års taxering att skattemyndigheten får&lt;br&gt;fatta grundläggande beslut om årlig taxering genom automatisk data-&lt;br&gt;behandling under förutsättning att skälen för besluten får utelämnas&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223). Den sist-&lt;br&gt;nämnda bestämmelsen omfattar de fall då beslutet inte går part emot eller&lt;br&gt;om det av annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om&lt;br&gt;skälen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den masshantering som den allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxeringen utgör finns det enligt RSV utifrån rationalitets-, förenklings-&lt;br&gt;och tidbesparingsaspekter starka skäl att införa samma bestämmelser för&lt;br&gt;de grundläggande besluten vid den allmänna fastighetstaxeringen som för&lt;br&gt;den årliga inkomsttaxeringens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar RSV:s bedömning att användandet av automatisk&lt;br&gt;databehandling bör medföra avsevärda fördelar. Metoden tillämpas redan&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen. Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Enligt regeringen talar därmed övervägande skäl för att införa en&lt;br&gt;bestämmelse för de grundläggande besluten vid den allmänna fastighets-&lt;br&gt;taxeringen som finns i 4 kap. 2 a § taxeringslagen (1990:324) för den&lt;br&gt;årliga inkomsttaxeringens del. Bestämmelsen för fastighetstaxeringen&lt;br&gt;kan tas in i en ny paragraf 2 a § i 20 kap. FTL. Dataregistreringen utgör&lt;br&gt;då beslutsdokumentation för grundbesluten utom då särskilt besluts-&lt;br&gt;dokument upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den nya pensionslagstiftningen som infördes år 1998&lt;br&gt;förelås en justering i 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader. En justering föreslås även i punkt 6 av anvisningarna till&lt;br&gt;46 § kommunalskattelagen (1928:370). Dessa ändringar motiveras i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV innebär förslaget att det totala taxeringsvärdet för elpro-&lt;br&gt;duktionsenheter inte kommer att påverkas utöver den normala nivå-&lt;br&gt;justering som sker i samband med en allmän fastighetstaxering. Med&lt;br&gt;denna utgångspunkt bedöms förslaget inte ha några budgetekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av den&lt;br&gt;nya lagtekniska systematiken i fråga om elproduktionsenheter, se 4 kap.&lt;br&gt;5§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av den&lt;br&gt;nya lagtekniska systematiken i fråga om elproduktionsenheter, se 2 kap.&lt;br&gt;2 § i förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma samstämmighet med övrig indelning av egendom i&lt;br&gt;taxeringsenhetstyper görs elproduktionsenhetema till en särskild typ av&lt;br&gt;taxeringsenhet. Detta regleras i en ny punkt 7 i första stycket av denna&lt;br&gt;paragraf. Den nya taxeringsenheten omfattar kraftverksbyggnad, tomt-&lt;br&gt;mark till kraftverksbyggnad och fallrätt. Även taxeringsenheter vilkas&lt;br&gt;värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft&lt;br&gt;skall utgöra elproduktionsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns regler i 4 kap. 10 § om taxeringsenhetsindelning-&lt;br&gt;en av regleringsanläggningar. Ytterligare en indelningsregel införs i ett&lt;br&gt;nytt andra stycke. Den innebär att inom en och samma elproduktionsen-&lt;br&gt;het far ingå kraftverksbyggnad, mark eller markanläggning av endast ett&lt;br&gt;av följande slag av kraftverk: vattenkraftverk, kärnkraftverk, kraftvärme-&lt;br&gt;verk, kondenskraftverk, gasturbin eller vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sista stycket är ett förtydligande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya&lt;br&gt;lagtekniska systematiken i fråga om elproduktionsenheter, se 4 kap. 5 §.&lt;br&gt;Fallrätter ingår i vattenkraftverk och hänförs till marken på sådant verk.&lt;br&gt;Värde av fallrätt redovisas i delvärdet markvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar indelningen i värderingsenheter för vattenkraft-&lt;br&gt;verk. Hänvisningen i paragrafen till 15 kap. är därmed obehövlig och tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att på en elproduktionsenhet som utgörs av ett&lt;br&gt;vattenkraftverk, dvs. en krafitverksanläggning för elproduktion med&lt;br&gt;vattenkraft, skall vattenkraftverket i sin helhet - vilket inkluderar samt-&lt;br&gt;liga byggnader och markanläggningar samt marken för ett sådant verk -&lt;br&gt;utgöra en värderingsenhet. I en sådan värderingsenhet skall också ingå&lt;br&gt;till vattenkraftverket hörande andelar i regleringsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att tomtmarken till ett vattenkraftverk skall&lt;br&gt;utgöra en värderingsenhet tillsammans med övrig mark och markanlägg-&lt;br&gt;ningar. Vidare skall fallrätt ingå i värderingsenheten liksom andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar till den del de avser markanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar indelningen i värderingsenheter för värmekraft-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av regleringen av värdefaktorerna vid kraftverksvärder-&lt;br&gt;ingen i 15 kap. anges i 7 kap. 3 § tredje stycket i en ny punkt 5 bland de&lt;br&gt;värdefaktorer som inte skall indelas i klasser även normalårsproduktion,&lt;br&gt;utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt&lt;br&gt;för värmekraftverk. Vidare görs en redaktionell ändring av punkt 3 som&lt;br&gt;uttryckligen skall avse industrienhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya&lt;br&gt;lagtekniska systematiken i fråga om elproduktionsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två nya punkter införs i paragrafen. I punkt 5 anges att för aggregat&lt;br&gt;tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före&lt;br&gt;taxeringsåret skall inte bestämmas något värde. Detsamma skall gälla om&lt;br&gt;sådant aggregat varaktigt tagits ur drift. Ändringen har motiverats i av-&lt;br&gt;snitt 4.1.2.1 punkt 6 anges att inte heller outbyggda fallrätter skall åsättas&lt;br&gt;något värde om tillstånd till utbyggnad saknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har motiverats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är obehövligt med den nya lagtekniska systematiken i&lt;br&gt;fråga om elproduktionsenheter, se 2 kap. 2 § i förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1999:000) om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har motiverats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En erinran om att regler om värdering av tomtmark på elproduktions-&lt;br&gt;enhet i fortsättningen finns i 15 kap. tas in i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 1-10 §§ om vatten- och värmekraftverken får en ändrad&lt;br&gt;systematik. Kapitlets rubrik ändras med anledning av den nya lagtekniska&lt;br&gt;systematiken i fråga om elproduktionsenheter. De nuvarande underrub-&lt;br&gt;rikerna i kapitlet utom rubriken Allmänt närmast före 1 § utgår. Under&lt;br&gt;rubriken Allmänt regleras vad som ingår i vattenkraftverk respektive&lt;br&gt;värmekraftverk liksom vad som i kapitlet avses med mark. Efter en&lt;br&gt;underrubrik betecknad Vattenkraftverk regleras värderingen av dessa&lt;br&gt;kraftverk i 2-7 §§. För värmekraftverken finns motsvarande värderings-&lt;br&gt;regler i 10-15 §§ efter en underrubrik, betecknad Värmekraftverk. Regler&lt;br&gt;om andels- och ersättningskraft tas in i 8 och 9 §§ utan särskild under-&lt;br&gt;rubrik i det avsnitt i kapitlet som gäller värderingen av vattenkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena preciseras de huvudgrupper som i dag&lt;br&gt;värderas enligt regler i 15 kap. nämligen vattenkraftverk och värmekraft-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vad som avses med mark i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fast att riktvärdet för det totala vattenkraftverket,&lt;br&gt;vilket således bestäms först, skall utgöra värdet av en värderingsenhet&lt;br&gt;avseende sådan egendom. Därefter anges att riktvärdet för mark till ett&lt;br&gt;vattenkraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet sådan egendom&lt;br&gt;och att riktvärdet för kraftverksbyggnader tillhörande vattenkraftverk&lt;br&gt;utgör skillnaden mellan riktvärdena för vattenkraftverket och för mark&lt;br&gt;tillhörande verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att riktvärde för egendom tillhörande vatten-&lt;br&gt;kraftverk skall bestämmas utan att andels- och ersättningskraft beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av normenheten utgör utgångspunkten för värderelationerna i&lt;br&gt;skilda värdetabeller o.d. Normenheten för vattenkraftverk betecknas&lt;br&gt;normkraftverk och beskrivs i denna paragraf. Normkraftverket skall vara&lt;br&gt;ett kraftverk som har tagits i drift under 1955 och som har en normal-&lt;br&gt;årsproduktion på 500 miljoner kilowatttimmar. I en riktvärdeangivelse&lt;br&gt;skall värde per kilowatttimme anges såväl för vattenkraftverket som för&lt;br&gt;marken. Vidare föreskrivs att normkraftverket skall ha en utnyttjandetid&lt;br&gt;på 5 000 timmar per år, sakna möjlighet till flerårsreglering och leverera&lt;br&gt;sin produktion i inmatningspunkt Forsse-Hjälta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdena i en riktvärdeangivelse för vattenkraftverk och mark bör - lik-&lt;br&gt;som gäller för andra byggnadstyper och ägoslag - få anges endast med&lt;br&gt;värden i värdeserie som fastställs i FTF eller av RSV (jfr. 7 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna pragraf regleras de riktvärdegrundande värdefaktorerna för att&lt;br&gt;bestämma riktvärdet för ett vattenkraftverk. För vattenkraftverken är&lt;br&gt;värdefaktorerna normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering,&lt;br&gt;belägenhet och ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf framgår att för marken till ett vattenkraftverk skall&lt;br&gt;samma värdefaktorer som för kraftverket gälla med undantag för ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för värderingen av vattenkraftverken skall vara det&lt;br&gt;värde per kilowattimme som anges i riktvärdeangivelsen för normkraft-&lt;br&gt;verket. Detta värde skall bestämmas utifrån kraftverkets lönsamhet.&lt;br&gt;Priser vid köp av likartade vattenkraftverk eller delar därav skall beaktas&lt;br&gt;vid värderingen. Detta framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marken tillhörande ett vattenkraftverk skall enligt andra stycket&lt;br&gt;utgångspunkten för värderingen vara hur stor del av det för normkraft-&lt;br&gt;verket angivna värdet som med ledning av främst kostnaderna för att&lt;br&gt;uppföra ett helt nytt kraftverk kan anses belöpa på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om beräkningsgången för riktvärdet för ett vattenkraftverk och&lt;br&gt;marken till ett sådant verk finns i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett vattenkraftverk utgör enligt första stycket riktvärdet produkten&lt;br&gt;av verkets normalproduktion i kilowattimmar och det i riktvärdeangivel-&lt;br&gt;sen angivna värdet per kilowattimme korrigerat med hänsyn till avvikelse&lt;br&gt;från normkraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marken föreskrivs i andra stycket att riktvärdet utgör produkten av&lt;br&gt;kraftverkets normalproduktion i kilowattimmar och det i riktvärdean-&lt;br&gt;givelsen för mark angivna värdet per kilowattimme korrigerat i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges för vattenkraftverket i dess helhet, utom såvitt gäller&lt;br&gt;värdefaktorn ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf behandlas värdet av andels- och ersättningskraft for&lt;br&gt;vilka mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttags-&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras värdet av andels- och ersättningskraft för vilka&lt;br&gt;mottagaren inte eller endast till begränsad omfattning betalar uttagskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för bestämningen av riktvärdena för värmekraftverken&lt;br&gt;skall liksom hittills vara dels värdet av ett nybyggt sådant verk, dels de&lt;br&gt;värdefaktorer som skall beaktas vid riktvärdebestämningen. Med hänsyn&lt;br&gt;till de skilda värderingsmetoderna som skall gälla för vattenkraftverken&lt;br&gt;och för värmekraftverken skall inte något riktvärde beräknas för det&lt;br&gt;totala värmekraftverket. I stället föreskrivs i denna paragraf att riktvärdet&lt;br&gt;för marken till ett värmekraftverk skall utgöra värdet av en värderings-&lt;br&gt;enhet sådan mark och att riktvärdet för en kraftverksbyggnad till ett&lt;br&gt;sådant kraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som skall ingå i riktvärdeangivelsen för värme-&lt;br&gt;kraftverken. Detta är värden per kilowatt installerad effekt för de olika&lt;br&gt;slagen av värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de värdefaktorer som tillämpas vid bestämning av riktvärde&lt;br&gt;för värmekraftverk skall enligt nuvarande regler i 15 kap. riktvärdet&lt;br&gt;bestämmas för skilda typer av kraftverk. I 1 kap. 26 § FTF anges i fråga&lt;br&gt;om värmekraftverken att skillnad skall göras vid värderingen av&lt;br&gt;kärnkraftverk, kondenskraftverk, kraftvärmeverk, gasturbiner och vind-&lt;br&gt;kraftverk. I denna paragraf föreskrivs att olika kraftverkstyper skall ut-&lt;br&gt;göra klasser av värdefaktorn typ av värmekraftverk. De klasser som&lt;br&gt;uppkommer är således kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk,&lt;br&gt;gasturbiner och vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för värderingen är vidare kraftverkets effekt. Effekten&lt;br&gt;föreslås därför vara en av de riktvärdegrundande värdefaktorerna. Med&lt;br&gt;effekt avses aggregatets installerade effekt i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdeangivelsen kan innehålla skilda värden per kilowatt instal-&lt;br&gt;lerad effekt för de olika slagen av värmekraftverk dvs. de olika klasserna&lt;br&gt;av värdefaktorn typ av värmekraftverk. De värden per kilowatt instal-&lt;br&gt;lerad effekt som skall tas in i riktvärdeangivelsen och som skall avse ett&lt;br&gt;nybyggt värmekraftverk skall bestämmas med utgångspunkt i de återan-&lt;br&gt;skaffningskostnader som gäller för de olika slagen av värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall dessa värden jämkas med hänsyn till lönsamheten för den Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;totala elproduktionen i landet. Detta regleras i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;70&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdet av ett nybyggt värmekraftverk bestäms enligt nuvarande regler&lt;br&gt;i 15 kap. 5 och 6 §§ som produkten av kraftverkets installerade effekt och&lt;br&gt;värdet av installerad effekt för skilda typer av kraftverk. Motsvarande&lt;br&gt;regler förs in i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller beräkningen av värdena på mark och byggnader finns i&lt;br&gt;nuvarande 15 kap. 11 § en regel om fördelning av det beräknade totala&lt;br&gt;värdet av kraftverket på mark och byggnader. Enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;skall det totala värdet av kraftverket i nybyggt skick fördelas med 2 % på&lt;br&gt;marken och 98 % på byggnaderna. Det värde som belöper på bygg-&lt;br&gt;naderna minskas därefter genom tillämpning av en nedskrivningsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse förs in i denna paragraf vari anges beräk-&lt;br&gt;ningen av riktvärde för dels mark, dels kraftverksbyggnad på värmekraft-&lt;br&gt;verk. Till skillnad mot gällande regler fördelas kraftverkets värde i ny-&lt;br&gt;byggt skick på marken med 1,5 % och på kraftverksbyggnadema med&lt;br&gt;73,5 %. För kraftverksbyggnadema skall i riktvärdet liksom hittills&lt;br&gt;värdeminskning beaktas genom tillämpning av en nedskrivningsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att ytterligare en ny grund för ny-&lt;br&gt;taxering införs. Ny taxering skall ske om en taxeringsenhets värde ökat&lt;br&gt;eller minskat på sätt föreskrivs i paragrafen genom att driftsförhållandena&lt;br&gt;ändrats för kondenskraftverk (jfr. 7 kap. 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande innehållet i punkt 6 kan utgå med hänsyn till den nya&lt;br&gt;värderingsmodellen för kraftverken. Utnyttjandetid, regleringsmöjlighet&lt;br&gt;och belägenhet utgör sådana värderingsfaktorer som omfattas av punkt 4&lt;br&gt;i paragrafen. Nuvarande punkt 7 betecknas punkt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1, 3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är följdändringar med anledning av den&lt;br&gt;nya lagtekniska systematiken i fråga om elproduktionsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisning till 46 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i anvisningspunkten är en justering av styckeindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en justering av en felaktigt utformad hänvis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring av fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny byggnadstyp infors, kraftverksbyggnad. Byggnad ingående i&lt;br&gt;kraftverk har tidigare räknats till byggnadstypen industribyggnad och om&lt;br&gt;så inte har varit fallet till övrig byggnad. Den nya byggnadstypen bryts&lt;br&gt;således ut från begreppet industribyggnad. Därmed måste ett undantag&lt;br&gt;göras i definitionen av industribyggnad. Självfallet anses inte en bostads-&lt;br&gt;byggnad som byggnad for produktionen av elektrisk starkström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattningen i promemorian Ändringar i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) inför den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen år 2000&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Allmän fastighetstaxering (AFT) av hyreshus och industrienheter samt&lt;br&gt;specialenheter skall ske år 2000 (AFT00). Senast sådan taxering ägde&lt;br&gt;rum var 1994. I denna PM föreslår RSV ändringar i fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152, FTL) avseende främst reglerna i 15 kap. om vär-&lt;br&gt;deringen av elproduktionsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Värdering av industrier, hyreshus och specialenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av 1994 års AFT av industrier och hyreshus har bedömts i allt&lt;br&gt;väsentligt vara godtagbart. RSV föreslår därför endast några smärre&lt;br&gt;ändringar avseende den egentliga industrivärderingen. Dessa avser av-&lt;br&gt;gränsningen i fråga om de industribyggnader som enligt 11 kap. skall&lt;br&gt;värderas enligt produktionskostnadsmetoden. I fråga om taxeringen av&lt;br&gt;hyreshus liksom för industribyggnader föreslås att normbyggnaden med&lt;br&gt;hänsyn till tillämpningen av ortsprismaterialet skall vara uppfört&lt;br&gt;sjuttonde året före en allmän fastighetstaxering i stället för som nu två år&lt;br&gt;före en sådan taxering. Vidare föreslås en klarläggande regel om det&lt;br&gt;ortsprismaterial som skall fa användas vid nivåläggningen för hyreshus&lt;br&gt;och industribyggnader inom ett värdeområde då antalet köp inom om-&lt;br&gt;rådet inte är tillräckligt. Motsvarande regel finns idag beträffande tomt-&lt;br&gt;marken. För specialenheter föreslås inte några lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Värdering av elproduktionsenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter 1994 års AFT har elmarknaden avreglerats och en ny ellagstiftning&lt;br&gt;trätt i kraft den 1 januari 1996 (SFS 1994:617, 1995:1138 m.fl.).&lt;br&gt;Därigenom har ändrade förutsättningar för värderingen av elproduktions-&lt;br&gt;enhetema uppkommit. De huvudsakliga slag av elproduktionsenheter&lt;br&gt;som förekommer är dels vattenkraftverk med regleringsdammar, dels&lt;br&gt;värmekraftverk m.m. Till det sistnämnda slaget av kraftverk räknas vid&lt;br&gt;taxeringen kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk, gasturbiner&lt;br&gt;och vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl vattenkraftverk som värmekraftverk utgör i dag installerad&lt;br&gt;effekt den grundläggande värdefaktorn. För vattenkraftverken korrigeras&lt;br&gt;den installerade effekten, i FTL betecknad utbyggd effekt, med hänsyn&lt;br&gt;till utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet och benämns där-&lt;br&gt;efter taxerad effekt. Den för vattenkraftverken tillämpade metoden kan&lt;br&gt;betecknas som en ortsprisrelaterad avkastningsmetod och den för värme-&lt;br&gt;kraftverken tillämpade metoden är en renodlad produktionskostnads-&lt;br&gt;metod. RSV och verkets expertgrupp för elproduktionsenheter är ense&lt;br&gt;om att man efter avregleringen av elmarknaden för vattenkraften bör&lt;br&gt;ändra den ortsprisrelaterade avkastningsmetoden så att den utgår från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverkets normalårsproduktion och beaktar utnyttjandetiden, fler-&lt;br&gt;årsreglering, belägenhet och ålder. Vidare bör uppdelningen av kraft-&lt;br&gt;verkens totalvärden på byggnadsvärden och markvärden ses över och&lt;br&gt;inte göras direkt beroende av verkens återanskaffningskostnader, bedöm-&lt;br&gt;da med utgångspunkt i historiska byggnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna för en sådan värdering av vattenkraftverken&lt;br&gt;med andels och ersättningskraft m.m., anpassade till systematiken i öv-&lt;br&gt;riga delar av FTL, föreslås bli intagna i 15 kap. FTL. Liksom för andra&lt;br&gt;byggnadstyper och ägoslag föreslås att den närmare utformningen av vär-&lt;br&gt;deringsreglerna för kraftverken, sedan förberedelsearbetet för taxeringen&lt;br&gt;framskridit ytterligare, regleras i fastighetstaxeringsförordningen&lt;br&gt;(1993:1199, FTL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller att införa motsvarande ändringar av värderingsreglerna för&lt;br&gt;värmekraftverken, vilket enligt RSV:s mening varit lämpligt i vart fall&lt;br&gt;vad gäller kärnkraften, har representanter för kraftverksintressentema i&lt;br&gt;RSV:s expertgrupp emellertid främst med hänsyn till tidsaspekten för&lt;br&gt;dels förberedelserna och provvärderingen av den nya värderingsmodell-&lt;br&gt;en, dels lagstiftningsarbetet ansett att ytterligare utredningar bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV framlägger mot bakgrund av bland annat kraftverksintressentemas&lt;br&gt;önskemål inte för närvarande något förslag om en avkastningsbaserad&lt;br&gt;värderingsmetod för värmekraftverken. Ändringar föreslås dock även av&lt;br&gt;reglerna för dessa kraftverk i fråga om en anpassning till systematiken i&lt;br&gt;FTL och en förenkling av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med de ändringar som föreslås av värderingen av kraftverken&lt;br&gt;bör enligt RSV:s mening elproduktionsenhetema brytas ut från industri-&lt;br&gt;enheterna och utgöra en särskild taxeringsenhetstyp. Det sker enklast om&lt;br&gt;också en ny byggnadstyp införs, betecknad kraftverksbyggnad, och&lt;br&gt;omfattningen regleras av vad som skall ingå i taxeringsenhet och&lt;br&gt;värderingsenhet med egendom som tillhör kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Administrativa frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslutshanteringen vid fastighetstaxeringen är omfattande. För att&lt;br&gt;förenkla och rationalisera denna verksamhet föreslås att de grundläg-&lt;br&gt;gande besluten om allmän fastighetstaxering skall - såsom gäller för&lt;br&gt;texeringen i övrigt - fr.o.m. AFTOO fattas genom automatisk data-&lt;br&gt;behandling och att särskild beslutshandling behöver upprättas endast vid&lt;br&gt;avvikelse, som skall motiveras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i promemorian Ändringar i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) inför den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen år 2000&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 15 kap. 7 och 9 §§ skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 och 9 §§, 2 kap. 2-4 §§, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 3, 7&lt;br&gt;och 8 §§, 6 kap. 13 §, 7 kap. 3, 15 och 16 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap. 1 och&lt;br&gt;3 §§, 12 kap. 1 §, 15 kap. 1-11 §§, 16 kap. 4 §, 20 kap. 4 § samt rubrik-&lt;br&gt;erna närmast före 15 kap. och 15 kap. 2 och 11 §§ skall ha följande lydel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 kap. 14 §, 15 kap.&lt;br&gt;12-16 §§ och 20 kap. 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 2-5 kap. och i följande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 och därefter vart sjätte&lt;br&gt;år taxeras hyreshusenheter, indu-&lt;br&gt;strienheter inklusive elproduk-&lt;br&gt;tionsenheter och specialenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i&lt;br&gt;17-24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 och därefter vart sjätte&lt;br&gt;år taxeras hyreshusenheter, indu-&lt;br&gt;strienheter, elproduktionsenheter&lt;br&gt;och specialenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning skall ske årligen för&lt;br&gt;olika typer av skattepliktiga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter utom industrienheter&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 16A kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid omräkning finns i 33-38 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning skall ske årligen för&lt;br&gt;olika typer av skattepliktiga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter utom industrienheter&lt;br&gt;och elproduktionsenheter enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 16A kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus&lt;br&gt;såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om Bilaga 2&lt;br&gt;byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till&lt;br&gt;hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och&lt;br&gt;byggnad som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk&lt;br&gt;eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in-&lt;br&gt;rättad för kommer-&lt;br&gt;siell produktion av&lt;br&gt;elektrisk starkström.&lt;br&gt;Åven byggnad för&lt;br&gt;vattenreglering, för&lt;br&gt;lagring av bränsle&lt;br&gt;och annan byggnad&lt;br&gt;for produktionen ut-&lt;br&gt;gör kraftverksbygg-&lt;br&gt;nad, dock ej bostads-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in- Industri-&lt;br&gt;rättad för industriell byggnad&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in-&lt;br&gt;rättad för industriell&lt;br&gt;verksamhet och som&lt;br&gt;inte utgör kraftverks-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmecentral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta- Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad, Bilaga 2&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan an-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, barna-&lt;br&gt;vård, kriminalvård, arbetsvärd, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten har&lt;br&gt;tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för under-&lt;br&gt;visning eller forskning vid&lt;br&gt;skola som anordnas av staten&lt;br&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statlig tillsyn. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i 41 kap. kyrko-&lt;br&gt;lagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affarsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;br&gt;av de tidigare nämnda byggnadstyper-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som&lt;br&gt;byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till&lt;br&gt;övervägande del används på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både Byggnad, som kan indelas både&lt;br&gt;som småhus, hyreshus, industri- som småhus, hyreshus, kraft-&lt;br&gt;byggnad eller övrig byggnad och verksbyggnad, industribyggnad&lt;br&gt;som specialbyggnad, skall indelas eller övrig byggnad och som&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som specialbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;specialbyggnad, skall indelas som&lt;br&gt;specialbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både som specialbyggnad och ekonomi-&lt;br&gt;byggnad, skall indelas som ekonomibyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är&lt;br&gt;vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle Bilaga 2&lt;br&gt;uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som upptas av Tomtmark&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad samt&lt;br&gt;trädgård, parkerings-&lt;br&gt;plats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikations-&lt;br&gt;utrymme m.m., som&lt;br&gt;ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet,&lt;br&gt;som är bebyggd med&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i&lt;br&gt;sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastig-&lt;br&gt;heten ligger i ett&lt;br&gt;ägoskifte och har en&lt;br&gt;total areal som inte&lt;br&gt;överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej&lt;br&gt;gälla om fastighetens&lt;br&gt;mark till någon del&lt;br&gt;skall taxeras tillsam-&lt;br&gt;mans med annan&lt;br&gt;egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som upptas av&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad samt&lt;br&gt;trädgård, parkerings-&lt;br&gt;plats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikationsut-&lt;br&gt;rymme m.m., som&lt;br&gt;ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet,&lt;br&gt;som är bebyggd med&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i&lt;br&gt;sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fas-&lt;br&gt;tigheten ligger i ett&lt;br&gt;ägoskifte och har en&lt;br&gt;total areal som inte&lt;br&gt;överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej&lt;br&gt;gälla om fastighetens&lt;br&gt;mark till någon del&lt;br&gt;skall taxeras tillsam-&lt;br&gt;mans med annan&lt;br&gt;egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till&lt;br&gt;obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål&lt;br&gt;under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre&lt;br&gt;tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det&lt;br&gt;är uppenbart att den far bebyggas. I övriga fall skall&lt;br&gt;obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken&lt;br&gt;enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande&lt;br&gt;och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genom-&lt;br&gt;föras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller&lt;br&gt;tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken gäller täkttillstånd enligt 18 § natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822) eller vattenlagen (1983:291). Med&lt;br&gt;täkttillstånd skall jämställas pågående täkt. Byggnad på&lt;br&gt;täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken&lt;br&gt;indelas som täktmark.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till&lt;br&gt;växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till bete&lt;br&gt;men inte lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i&lt;br&gt;väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark&lt;br&gt;där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt&lt;br&gt;eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt&lt;br&gt;eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som&lt;br&gt;skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte&lt;br&gt;bör tas i anspråk för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den&lt;br&gt;enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i&lt;br&gt;genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsim-&lt;br&gt;pediment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan pro-&lt;br&gt;duktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har&lt;br&gt;förutsättningar att bära skog.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda&lt;br&gt;ägoslagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av&lt;br&gt;följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogs-&lt;br&gt;impediment (lantbruksenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kraftverksbyggnad, tomtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kraftverksbyggnad och fallrätt&lt;br&gt;samt taxeringsenhet vars värde till&lt;br&gt;övervägande del utgörs av rätt till&lt;br&gt;andels- eller ersättningskraft (el-&lt;br&gt;produktionsenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med&lt;br&gt;åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den&lt;br&gt;lantbruksenhet som omfattar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter under punkterna 1-6 i&lt;br&gt;första stycket. Övrig mark skall i&lt;br&gt;regel ingå i lantbruksenhet. I annat&lt;br&gt;fall skall övrig mark taxeras till-&lt;br&gt;sammans med den tomtmark eller&lt;br&gt;täktmark som ligger närmast. Har&lt;br&gt;övrig mark stor omfattning och&lt;br&gt;saknar den samband med annan&lt;br&gt;mark, som har samma ägare, skall&lt;br&gt;den dock bilda en taxeringsenhet.&lt;br&gt;Taxeringsenhet, som består av&lt;br&gt;endast övrig mark, betecknas&lt;br&gt;industrienhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del inom tätort och&lt;br&gt;lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter under punkterna 1-7 i&lt;br&gt;första stycket. Övrig mark skall i&lt;br&gt;regel ingå i lantbruksenhet. I annat&lt;br&gt;fall skall övrig mark taxeras till-&lt;br&gt;sammans med den tomtmark eller&lt;br&gt;täktmark som ligger närmast. Har&lt;br&gt;övrig mark stor omfattning och&lt;br&gt;saknar den samband med annan&lt;br&gt;mark, som har samma ägare, skall&lt;br&gt;den dock bilda en taxeringsenhet.&lt;br&gt;Taxeringsenhet, som består av&lt;br&gt;endast övrig mark, betecknas indu-&lt;br&gt;strienhet, om den ligger till över-&lt;br&gt;vägande del inom tätort och&lt;br&gt;lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marksamfallighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxe-&lt;br&gt;ringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;fastigheterna, som har del i samfalligheten, uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande är småhusfastigheter. Detta gäller inte heller samfallighet,&lt;br&gt;som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvud-&lt;br&gt;sakligen avsedd för vattenkrafts-&lt;br&gt;ändamål skall inte utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet utan beaktas vid&lt;br&gt;taxeringen av de kraftverk som har&lt;br&gt;nytta av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en elproduktionsenhet får inte&lt;br&gt;ingå kraftverksbyggnad, mark&lt;br&gt;eller markanläggning tillhörande&lt;br&gt;mer än ett av följande slag av&lt;br&gt;kraftverk: vattenkraftverk, kärn-&lt;br&gt;kraftverk, kraftvärmeverk, kon-&lt;br&gt;denskraftverk, gasturbin och vind-&lt;br&gt;kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvud-&lt;br&gt;sakligen avsedd för vatten-&lt;br&gt;kraftsändamål skall inte utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet utan beaktas vid&lt;br&gt;taxeringen av de vattenkraftverk&lt;br&gt;som har nytta av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärdet för en taxeringsenhet avses det pris som den&lt;br&gt;sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen skall inte&lt;br&gt;beaktas andra privaträttsliga för-&lt;br&gt;pliktelser än sådana som gäller&lt;br&gt;enligt servitut och liknande eller&lt;br&gt;som enligt tomträttskontrakt gäller&lt;br&gt;om markens utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen skall inte be-&lt;br&gt;aktas andra privaträttsliga för-&lt;br&gt;pliktelser än sådana som gäller&lt;br&gt;enligt servitut och liknande eller&lt;br&gt;som enligt tomträttskontrakt gäller&lt;br&gt;om markens utnyttjande. Ett avtal&lt;br&gt;mellan ägare av vattenkraftverk&lt;br&gt;om leverans av elkraft från ett&lt;br&gt;kraftverk till ett annat för att&lt;br&gt;kompensera ett faktiskt utnyttjande&lt;br&gt;av fallrätt och vattenflöden skall&lt;br&gt;beaktas även om avtalet inte är av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;servitutskaraktär under för-&lt;br&gt;utsättning och i den utsträckning&lt;br&gt;som avtalet efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen skall grundas på de belåningsförhållanden som normalt&lt;br&gt;gäller för likartade fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en&lt;br&gt;taxeringsenhet om de hade legat i samma kommun, skall deras&lt;br&gt;marknadsvärde bestämmas, som om detta hade varit förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus-, hyreshus- och&lt;br&gt;industrienhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde är värdet av de&lt;br&gt;byggnader som hör till taxerings-&lt;br&gt;enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxe-&lt;br&gt;ringsenhetens tomtmark, täktmark&lt;br&gt;och markanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus-, hyreshus-, in-&lt;br&gt;dustri- och elproduktionsenhet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxe-&lt;br&gt;ringsenhetens tomtmark, täkt-&lt;br&gt;mark, fallrätt och markanlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bostadsbyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxerings-&lt;br&gt;enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomibyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör&lt;br&gt;till taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tomtmarksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Jordbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark&lt;br&gt;och markanläggningar, som används eller behövs for växtodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Skogsbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med&lt;br&gt;växande skog och markanläggningar, som används eller behövs for&lt;br&gt;skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skogsimpedimentsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till&lt;br&gt;taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje del värde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2-5 §§&lt;br&gt;angivna grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet far dock avvikelse&lt;br&gt;ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då försälj-&lt;br&gt;ningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning&lt;br&gt;som behövs skall vidare iakttas att delvärdet bestäms med ledning av den&lt;br&gt;marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som normalt förekommer&lt;br&gt;inom värdeområden där marknadsvärdenivån för bebyggda fastigheter är&lt;br&gt;densamma som för värdeområdet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärdet&lt;br&gt;byggnadsvärde för hyreshusenhet&lt;br&gt;och industrienhet i sådana fall då&lt;br&gt;köp av hyreshus och industri-&lt;br&gt;byggnader saknas eller är för få-&lt;br&gt;taliga inom ett värdeområde för&lt;br&gt;att värdenivån inom området för&lt;br&gt;sådan egendom med säkerhet skall&lt;br&gt;kunna bestämmas, skall ledning&lt;br&gt;hämtas från sådana köp inom&lt;br&gt;andra värdeområden, där lik-&lt;br&gt;artade förutsättningar för pris-&lt;br&gt;bildningen kan antas föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om värderingsenheter på Ett vattenkraftverk skall utgöra&lt;br&gt;elproduktionsenhet finns i 15 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en värderingsenhet. I en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderingsenhet skall ingå till&lt;br&gt;kraftverket hörande andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark tillhörande ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk skall utgöra en värde-&lt;br&gt;ringsenhet tillsammans med mark&lt;br&gt;som upptas av till kraftverket&lt;br&gt;hörande markanläggningar. I en&lt;br&gt;sådan värderingsenhet skall där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöver ingå till kraftverket Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;hörande fallrätt och andelar i Bilaga 2&lt;br&gt;regleringsanläggningar till den&lt;br&gt;del de avser markanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kärnkraftverk, kraftvärme-&lt;br&gt;verk, kondenskraftverk, gasturbin&lt;br&gt;och vindkraft (värmekraftverk&lt;br&gt;m.m.) skall for varje aggregat för&lt;br&gt;produktion av elkraft bildas en&lt;br&gt;värderingsenhet avseende bygg-&lt;br&gt;nad och en värderingsenhet av-&lt;br&gt;seende mark.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall basvärde&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall för varje&lt;br&gt;värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i&lt;br&gt;någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild&lt;br&gt;betydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande, skall, utom såvitt avser de&lt;br&gt;under punkterna 1-4 angivna&lt;br&gt;värdefaktorerna, indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande, skall, utom såvitt avser de&lt;br&gt;under punkterna 1-5 angivna&lt;br&gt;värdefaktorerna, indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark&lt;br&gt;och skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad värderad enligt produktions-&lt;br&gt;kostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Årligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Normalårsproduktion, utnytt-&lt;br&gt;jandetid, flerårsreglering, beläg-&lt;br&gt;enhet och ålder för vattenkraftverk&lt;br&gt;samt effekt för värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje&lt;br&gt;värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenhe- I fråga om elproduktionsenhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter gäller bestämmelserna i 15 kap. ter gäller bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;i stället för vad som sägs i 8-14 §§ i stället för vad som sägs i 8-&lt;br&gt;samt ill och 12 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som anges under För egendom som anges under&lt;br&gt;punkterna 1-4 skall inte bestäm- punkterna 1-6 skall inte bestäm-&lt;br&gt;mas något värde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mas något värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets&lt;br&gt;sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;aggregat tillhörande kon-&lt;br&gt;denskraftverk som inte varit i drift&lt;br&gt;under året före taxeringsåret eller&lt;br&gt;som varaktigt tagits ur drift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. outbyggd fallrätt för vilken&lt;br&gt;tillstånd till utbyggnad inte före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende ett hyreshus&lt;br&gt;uppfört under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och med en hyra av&lt;br&gt;100 000 kronor får endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende ett hyreshus&lt;br&gt;uppfört under det sjuttonde året&lt;br&gt;före det år då allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering sker och med en hyra&lt;br&gt;av 100 000 kronor far endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden. Bygg-&lt;br&gt;nader som har endast begränsad&lt;br&gt;användbarhet för annat ändamål än&lt;br&gt;för vilket de utnyttjas och liknande&lt;br&gt;speciella byggnader, bensinsta-&lt;br&gt;tionsbyggnader, andra byggnader&lt;br&gt;med olämplig utformning för&lt;br&gt;normal industriproduktion samt&lt;br&gt;byggnadskonstruktioner som inte&lt;br&gt;har karaktär av hus skall dock&lt;br&gt;värderas enligt produktionsbygg-&lt;br&gt;nadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnader skall värderas&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden. Följ-&lt;br&gt;ande industribyggnader skall dock&lt;br&gt;värderas enligt produktionskost-&lt;br&gt;nadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnader som har endast&lt;br&gt;begränsad användbarhet för annat&lt;br&gt;ändamål än för vilket de uppförts,&lt;br&gt;så kallade skräddarsydda byggna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Byggnader med olämplig&lt;br&gt;utformning för normal industripro-&lt;br&gt;duktion främst i fråga om plan-&lt;br&gt;lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Byggnadskonstruktioner som&lt;br&gt;inte har karaktär av hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av industribygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad på elproduktionsenhet gäller&lt;br&gt;särskilda regler i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret och som om-&lt;br&gt;fattar 1 000 kvadratmeter pro-&lt;br&gt;duktionslokaler av normal stan-&lt;br&gt;dard far endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under det&lt;br&gt;sjuttonde året före det år då all-&lt;br&gt;män fastighetstaxering sker och&lt;br&gt;som omfattar 1 000 kvadratmeter&lt;br&gt;produktionslokaler av normal stan-&lt;br&gt;dard far endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt&lt;br&gt;eller, om särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus&lt;br&gt;och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende&lt;br&gt;tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av tomtmark på&lt;br&gt;elproduktionsenhet gäller särskil-&lt;br&gt;da regler i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Värdering av elproduk- 15 kap. Riktvärde för kraft-&lt;br&gt;tionsenheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;verksbyggnad och tillhörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionsenhet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med vatten-&lt;br&gt;kraftverk och till detta hörande&lt;br&gt;andelar i utbyggda reglerings-&lt;br&gt;anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med out-&lt;br&gt;byggt vattenfall som enligt&lt;br&gt;verkställbart tillstånd får byggas&lt;br&gt;ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet vars huvud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksbyggnad, tomtmark,&lt;br&gt;övrig mark, fallrätt och mark-&lt;br&gt;anläggning för elproduktion med&lt;br&gt;vattenkraft hänförs till vattenkraft-&lt;br&gt;verk. Till värmekraftverk m.m.&lt;br&gt;hänförs kraftverksbyggnad, tomt-&lt;br&gt;mark och övrig mark för elproduk-&lt;br&gt;tion med kärnkraft, kraftvärme,&lt;br&gt;kondenskraft, gasturbin och vind-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakliga värde utgör värde av&lt;br&gt;andels- eller ersättningskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med värme-&lt;br&gt;kraftverk som inrättats för produk-&lt;br&gt;tion av elektrisk starkström for&lt;br&gt;yrkesmässig distribution eller&lt;br&gt;annan anläggning för sådant&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen bestäms först&lt;br&gt;det totala värdet i nybyggt skick av&lt;br&gt;varje elproduktionsenhet. Total-&lt;br&gt;värdet för varje enhet uppdelas&lt;br&gt;därefter i ett byggnadsvärde och&lt;br&gt;ett markvärde. Byggnadsvärdet&lt;br&gt;bestäms med beaktande av den&lt;br&gt;värdeminskning som har skett efter&lt;br&gt;nybyggnadsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mark avses i detta kapitel&lt;br&gt;tomtmark, övrig mark, fallrätt och&lt;br&gt;markanläggning ingående i el-&lt;br&gt;produktionsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värde av nybyggd elproduk- Vattenkraftverk&lt;br&gt;tionsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av nybyggt vattenkraft-&lt;br&gt;verk med tillhörande andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar bestäms&lt;br&gt;som produkten av kraftverkets&lt;br&gt;taxeringseffekt i kilowatt och ett&lt;br&gt;riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringseffekt är en effekt som&lt;br&gt;är tillgänglig i Mellansverige&lt;br&gt;under hela året. Den bestäms för&lt;br&gt;ett vattenkraftverk med tillhörande&lt;br&gt;andelar i regleringsanläggningar&lt;br&gt;genom att den utbyggda effekten i&lt;br&gt;kilowatt multipliceras med tre&lt;br&gt;faktorer genom vilka beaktas&lt;br&gt;skilda förhållanden beträffande&lt;br&gt;utnyttjandetid, regleringsmöjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraft-&lt;br&gt;verk skall utgöra värdet av en&lt;br&gt;värderingsenhet avseende sådan&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for mark tillhörande&lt;br&gt;ett vattenkraftverk skall utgöra&lt;br&gt;värdet av en värderingsenhet&lt;br&gt;avseende sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för kraftverksbygg-&lt;br&gt;nader tillhörande ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk utgör skillnaden mellan&lt;br&gt;riktvärdena för vattenkraftverket&lt;br&gt;och för mark tillhörande verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riktvärdeangivelse enligt 7&lt;br&gt;kap. 3 § skall värden per kilo-&lt;br&gt;wattimme anges for ett norm-&lt;br&gt;kraftverk och för mark till sådant&lt;br&gt;verk. Med ett normkraftverk avses&lt;br&gt;ett kraftverk, som tagits i drift&lt;br&gt;under år 1955, har en normalårs-&lt;br&gt;produktion av 500 miljoner kilo-&lt;br&gt;wattimmar, har en genomsnittlig&lt;br&gt;utnyttjandetid av 5 000 timmar per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år och saknar möjlighet till&lt;br&gt;flerårsreglering samt levererar sin&lt;br&gt;elproduktion till stamnätet i inmat-&lt;br&gt;ningspunkt Forsse-Hjälta. Vär-&lt;br&gt;dena i riktvärdeangivelse får en-&lt;br&gt;dast bestämmas till belopp i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande- Utnyttjandetiden är&lt;br&gt;tid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lika med kvoten mel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan normalårspro-&lt;br&gt;duktionen, uttryckt i&lt;br&gt;kilowattimmar och&lt;br&gt;den utbyggda effekten&lt;br&gt;i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerings- Regleringsmöjlighet-&lt;br&gt;möjlighet erna anger den ut-&lt;br&gt;byggda effektens re-&lt;br&gt;lativa värde med&lt;br&gt;hänsyn till årsreg-&lt;br&gt;lering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhet Belägenheten anger&lt;br&gt;den utbyggda effek-&lt;br&gt;tens värde vid kraft-&lt;br&gt;verket i förhållande&lt;br&gt;till dess värde i&lt;br&gt;Mellansverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraftverk Riktvärdet för vattenkraftverk&lt;br&gt;med tillhörande andelar i regle- bestäms for skilda forhållanden för&lt;br&gt;ringsanläggningar skall utgöra vär- en eller flera av följande värde-&lt;br&gt;det per kilowatt taxeringseffekt och faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas for skilda förhållanden&lt;br&gt;för värdefaktorn godhet. Genom&lt;br&gt;denna beaktas olikheter i årskost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naderna beroende på varierande&lt;br&gt;anläggningskostnader per kilowatt&lt;br&gt;taxeringseffekt för kraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet skall utgöra det ka- Normalårs-&lt;br&gt;pitaliserade värdet av 75 procent av produktion&lt;br&gt;årsnettot for en taxeringseffekt om&lt;br&gt;en kilowatt under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Årsnettot bestäms&lt;br&gt;som skillnaden mellan bruttointäk-&lt;br&gt;ten, beräknad med ledning av den&lt;br&gt;prissättning som tillämpas for det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med normalårspro-&lt;br&gt;duktion avses den vid&lt;br&gt;kraftverket i genom-&lt;br&gt;snitt per år tillgäng-&lt;br&gt;liga produktionen.&lt;br&gt;Normalårsproduk-&lt;br&gt;tionen anges i kilo-&lt;br&gt;wattimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellansvenska området, och års-&lt;br&gt;kostnad för respektive godhetsklass.&lt;br&gt;I årskostnaden skall inräknas nor-&lt;br&gt;mala drift-, underhålls- och för-&lt;br&gt;nyelsekostnader. De på detta sätt&lt;br&gt;framräknade riktvärdena skall jäm-&lt;br&gt;kas med hänsyn till lönsamheten för&lt;br&gt;den totala elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande- Utnyttjandetiden ger&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uttryck för möjlighe-&lt;br&gt;ten att anpassa elpro-&lt;br&gt;duktionen till tidspe-&lt;br&gt;rioder med hög efter-&lt;br&gt;frågan. Utnyttjande-&lt;br&gt;tiden bestäms som&lt;br&gt;kvoten mellan nor-&lt;br&gt;malårsproduktionen&lt;br&gt;och den installerade&lt;br&gt;effekten i kilowatt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerårs-&lt;br&gt;reglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med flerårsreglering&lt;br&gt;avses möjligheten att&lt;br&gt;genom reglering för-&lt;br&gt;dela &amp;nbsp;&amp;nbsp;produktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan åren. Regle-&lt;br&gt;ringsmöjligheten be-&lt;br&gt;stäms av reglerings-&lt;br&gt;magasinens volym,&lt;br&gt;tillrinningen till ma-&lt;br&gt;gasinen och medel-&lt;br&gt;vattenföringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belägenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belägenheten ger ut-&lt;br&gt;tryck för kostnader&lt;br&gt;för inmatning av pro-&lt;br&gt;duktionen på stam-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för&lt;br&gt;kraftverkets sanno-&lt;br&gt;lika återstående livs-&lt;br&gt;längd. Åldern anges&lt;br&gt;genom det år då kraf-&lt;br&gt;tverket togs i drift.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av nybyggt värmekraft- Riktvärdet för mark tillhörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk bestäms som produkten av &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett vattenkraftverk bestäms for Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverkets installerade effekt i &amp;nbsp;&amp;nbsp;skilda förhållanden av de värde- Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilowatt och ett riktvärde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;faktorer som anges i 4 § med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag för värdefaktorn ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för värmekraftverk&lt;br&gt;skall utgöra värdet per kilowatt&lt;br&gt;installerad effekt och bestämmas&lt;br&gt;för skilda typer av kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdena skall bestämmas&lt;br&gt;med utgångspunkt i återanskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för olika typer av&lt;br&gt;kraftverk och jämkas med hänsyn&lt;br&gt;till lönsamheten för den totala&lt;br&gt;elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För normkraftverket skall värdet&lt;br&gt;per kilowattimme i en riktvärde-&lt;br&gt;angivelse bestämmas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i elproduktionens&lt;br&gt;lönsamhet och med beaktande av&lt;br&gt;de priser som erlagts vid köp av&lt;br&gt;likartade vattenkraftverk eller&lt;br&gt;delar därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av marken till norm-&lt;br&gt;kraftverk i en riktvärdeangivelse&lt;br&gt;skall bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;hur stor del av det för norm-&lt;br&gt;kraftverket angivna värdet som&lt;br&gt;med ledning främst av kost-&lt;br&gt;naderna att uppföra ett helt nytt&lt;br&gt;kraftverk kan anses belöpa på&lt;br&gt;marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden skall bestämmas&lt;br&gt;utan beaktande av andels- och er-&lt;br&gt;sättningskraft samt sådant kom-&lt;br&gt;pensationsavtal som sägs i 5 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde och markvärde&lt;br&gt;för vattenkraftverk med tillhöran-&lt;br&gt;de andelar i regleringsanlägg-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk med tillhörande andelar&lt;br&gt;i regleringsanläggningar skall be-&lt;br&gt;stämmas till det tekniska nuvärdet&lt;br&gt;av kraftverket. Värderingen skall&lt;br&gt;ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid&lt;br&gt;denna beräkning får dock 75 pro-&lt;br&gt;cent av återanskaffningskostnaden&lt;br&gt;inte överstiga det totala värde som&lt;br&gt;har beräknats enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraft-&lt;br&gt;verk beräknas som produkten av&lt;br&gt;verkets normalårsproduktion i&lt;br&gt;kilowattimmar och dess värde i&lt;br&gt;kronor per kilowattimme. Det&lt;br&gt;senare värdet bestäms genom att&lt;br&gt;det i riktvärdeangivelsen för norm-&lt;br&gt;kraftverket angivna värdet per&lt;br&gt;kilowattimme, om så erfordras,&lt;br&gt;korrigeras för den inverkan på&lt;br&gt;värdet per kilowattimme som&lt;br&gt;beror på att kraftverket avviker&lt;br&gt;från normkraftverket beträffande&lt;br&gt;normalårsproduktion, utnyttjande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk under uppförande skall&lt;br&gt;bestämmas enligt 7 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid, flerårsreglering, belägenhet Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;och ålder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för mark beräknas&lt;br&gt;som produkten av kraftverkets&lt;br&gt;normalårsproduktion i kilowattim-&lt;br&gt;mar och markens värde per kilo-&lt;br&gt;wattimme. Det senare värdet be-&lt;br&gt;stäms genom att det i riktvär-&lt;br&gt;deangivelsen för mark angivna&lt;br&gt;värdet per kilowattimme, om så&lt;br&gt;erfordras, korrigeras för den&lt;br&gt;inverkan på värdet per kilo-&lt;br&gt;wattimme som beror på att&lt;br&gt;kraftverket avviker från norm-&lt;br&gt;kraftverket beträffande normal-&lt;br&gt;årsproduktion, utnyttjandetid, fler-&lt;br&gt;årsreglering och belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet for ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk med tillhörande andelar&lt;br&gt;i regleringsanläggningar skall be-&lt;br&gt;stämmas till skillnaden mellan det&lt;br&gt;enligt 2-4 §§ beräknade totala&lt;br&gt;värdet och 75 procent av återan-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för taxerings-&lt;br&gt;enhetens byggnader. Om 75 pro-&lt;br&gt;cent av återanskaffningskostnaden&lt;br&gt;överstiger det totala värdet skall&lt;br&gt;markvärdet vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vattenkraftverket inte tagits&lt;br&gt;i bruk skall markvärde beräknat&lt;br&gt;enligt första stycket minskas med&lt;br&gt;en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av andelskraft, för vilken&lt;br&gt;mottagaren helt eller i allt väsent-&lt;br&gt;ligt har att betala sin andel i&lt;br&gt;uttagskostnaderna, skall bestämm-&lt;br&gt;as till så stor del av det leverer-&lt;br&gt;ande kraftverkets mark- och&lt;br&gt;byggnadsvärden som motsvarar&lt;br&gt;andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och byggnadsvärdena för&lt;br&gt;det kraftverk, som belastas av&lt;br&gt;andelskraft, skall minskas med&lt;br&gt;samma belopp som tilläggs mot-&lt;br&gt;tagande taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningskraft, för vilken mot-&lt;br&gt;tagaren har att helt eller i allt&lt;br&gt;väsentligt betala uttagskostnaden&lt;br&gt;för ersättningskraften, skall vid&lt;br&gt;fastighetstaxering behandlas som&lt;br&gt;andelskraft. Ersättningskraften&lt;br&gt;skall omräknas och anges i pro-&lt;br&gt;cent av det levererande kraftver-&lt;br&gt;kets basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andels- och ersättningskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av andelskraft skall be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andels- och ersättningskraft, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmas till så stor del av kraft-&lt;br&gt;verkets mark- och byggnadsvärde&lt;br&gt;som motsvarar andelen. Rätt till&lt;br&gt;andelskraft skall i regel utgöra&lt;br&gt;särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av kraftverk skall min-&lt;br&gt;skas med värdet av förekomman-&lt;br&gt;de andelskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken mottagaren inte eller endast&lt;br&gt;till begränsad del betalar ut-&lt;br&gt;tagskostnader, anges i det antal&lt;br&gt;kilowattimmar, som i genomsnitt&lt;br&gt;uttas per år. Värdet per kilo-&lt;br&gt;wattimme skall för den taxe-&lt;br&gt;ringsenhet som lämnar kraft&lt;br&gt;bestämmas efter det for kraft-&lt;br&gt;verket gällande värdet per kilo-&lt;br&gt;wattimme, förhöjt med 40 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den mottagande taxerings-&lt;br&gt;enheten skall värdet per kilo-&lt;br&gt;wattimme bestämmas utifrån det&lt;br&gt;värde ersättningskraften har för&lt;br&gt;denna taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av ersättnings-&lt;br&gt;kraft, for vilken mottagaren inte&lt;br&gt;betalar uttagskostnader, skall dra-&lt;br&gt;gas av från det levererande&lt;br&gt;kraftverkets markvärde så långt&lt;br&gt;möjligt, i annat fall från dess&lt;br&gt;byggnadsvärde. Förmånen av så-&lt;br&gt;dan ersättningskraft skall läggas&lt;br&gt;till markvärdet av den taxerings-&lt;br&gt;enhet till vilken förmånen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningskraft anges i kilo-&lt;br&gt;watt taxeringseffekt. Värdet per&lt;br&gt;kilowatt taxeringseffekt skall för&lt;br&gt;den fastighet som lämnar kraft be-&lt;br&gt;stämmas med beaktande av de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller for&lt;br&gt;leveransens fullgörande. För den&lt;br&gt;mottagande fastigheten skall vär-&lt;br&gt;det per kilowatt taxeringseffekt&lt;br&gt;bestämmas utifrån det värde er-&lt;br&gt;sättningskraften har för den mot-&lt;br&gt;tagande fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av ersättningskraft&lt;br&gt;skall dragas av från kraftverkets&lt;br&gt;markvärde så långt möjligt, i&lt;br&gt;annat fall från dess byggnads-&lt;br&gt;värde. Förmånen av ersättnings-&lt;br&gt;kraft skall läggas till markvärdet&lt;br&gt;av den taxeringsenhet till vilken&lt;br&gt;förmånen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om leverans av elkraft som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;skall, oavsett om mottagaren&lt;br&gt;betalar uttagskostnader eller ej,&lt;br&gt;medföra lika stora tillägg till den&lt;br&gt;mottagande taxeringsenhetens&lt;br&gt;mark- och byggnadsvärden som de&lt;br&gt;avdrag som leveransskyldigheten&lt;br&gt;medfört från det levererande&lt;br&gt;vattenkraftverkets mark- och bygg-&lt;br&gt;nadsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde och markvärde Värmekraftverkm.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för värmekraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för marken till ett&lt;br&gt;värmekraftverk skall utgöra värdet&lt;br&gt;av en värderingsenhet avseende&lt;br&gt;sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en kraftverks-&lt;br&gt;byggnad till ett värmekraftverk&lt;br&gt;skall utgöra värdet av en vär-&lt;br&gt;deringsenhet avseende sådan&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet för ett värmekraft-&lt;br&gt;verk skall bestämmas till 2 procent&lt;br&gt;av kraftverkets värde i nybyggt&lt;br&gt;skick enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett värme-&lt;br&gt;kraftverk erhålles genom att res-&lt;br&gt;terande 98 procent av kraftver-&lt;br&gt;kets värde i nybyggt skick mul-&lt;br&gt;tipliceras med en nedskrivnings-&lt;br&gt;faktor som beaktar den värde-&lt;br&gt;minskning som har uppkommit&lt;br&gt;mellan det år då anläggningen&lt;br&gt;kunde tas i bruk (nybyggnadsåret)&lt;br&gt;och andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse enligt 7&lt;br&gt;kap. 3 § skall värden per in-&lt;br&gt;stallerad effekt anges för var och&lt;br&gt;en av de skilda klasserna av&lt;br&gt;värdefaktorn typ av värmekraft-&lt;br&gt;verk som föreskrivs i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvärdet i nybyggt skick för&lt;br&gt;värmekraftverk m.m. bestäms för&lt;br&gt;skilda forhållanden för följande&lt;br&gt;värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med effekt avses agg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regatets installerade&lt;br&gt;effekt i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med typ av kraft-&lt;br&gt;värme- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;verk avses om elpro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;duktionen sker med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnkraft, kraftvärme,&lt;br&gt;kondenskraft, gastur-&lt;br&gt;bin eller vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt värmekraftverk&lt;br&gt;skall värdet per kilowattimme i en&lt;br&gt;riktvärdeangivelse bestämmas med&lt;br&gt;utgångspunkt i återanskaffhings-&lt;br&gt;kostnaden för kraftverk tillhörande&lt;br&gt;de olika klasserna av värdefaktorn&lt;br&gt;typ av värmekraftverk och efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jämkning med hänsyn till lönsam- Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;heten för den totala elproduk- Bilaga 2&lt;br&gt;tionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvärdet av nybyggt värme-&lt;br&gt;kraftverk bestäms som produkten&lt;br&gt;av kraftverkets installerade effekt i&lt;br&gt;kilowatt och ett värde per kilowatt&lt;br&gt;installerad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende mark till ett&lt;br&gt;värmekraftverk skall beräknas till&lt;br&gt;1,5 procent av kraftverkets värde i&lt;br&gt;nybyggt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende kraftverksbyggnad&lt;br&gt;till ett värmekraftverk beräknas&lt;br&gt;genom att 73,5 procent av kraft-&lt;br&gt;verkets värde i nybyggt skick&lt;br&gt;multipliceras med en nedskriv-&lt;br&gt;ningsfaktor som beaktar den&lt;br&gt;värdeminskning som har upp-&lt;br&gt;kommit mellan det år då anlägg-&lt;br&gt;ningen kunde tas i bruk (nybygg-&lt;br&gt;nadsåret) och andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxerings-&lt;br&gt;period taxeringsenhetens värde ökat eller minskat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i&lt;br&gt;rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärme-&lt;br&gt;anläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för enheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. genom att driftsförhållandena&lt;br&gt;ändrats för kondenskraftverk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund&lt;br&gt;av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000&lt;br&gt;kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet&lt;br&gt;med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter&lt;br&gt;framställning av taxeringsenhetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande beslut om&lt;br&gt;taxering av fastighet får fattas&lt;br&gt;genom automatisk databehandling&lt;br&gt;i det fall skälen för beslutet enligt&lt;br&gt;20 § första stycket 1 förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:22) får ute-&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighetens indelning i taxeringsenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållan-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärde samt värde&lt;br&gt;av varje värderingsenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av riktvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;utbyggd effekt, taxerings-&lt;br&gt;effekt, utnyttjandetid, reglerings-&lt;br&gt;möjlighet och belägenhet enligt 15&lt;br&gt;kap. 7 f samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;storlekskorrektion enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 a §, säreget förhållande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § eller annat för-&lt;br&gt;hållande som har föranlett ändring&lt;br&gt;av riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. storlekskorrektion enligt&lt;br&gt;7 kap 4 a §, säreget förhållande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § eller annat för-&lt;br&gt;hållande som har föranlett ändring&lt;br&gt;i riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.&lt;br&gt;Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt&lt;br&gt;tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från Datainspek-&lt;br&gt;tionen, Lantmäteriverket, Svenska Kommunförbundet, Svenska Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC),&lt;br&gt;Hyresgästernas Riksförbund, Riksbyggen, Fastighetstaxeringsutredning-&lt;br&gt;en (Fi 1997:06), Näringslivets nämnd for regelgranskning (NNR), HSB&lt;br&gt;Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Svenska Fjärrvärmeföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 15 kap. 7, 9 och 11 §§ skall upphöra&lt;br&gt;att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 och 9 §§, 2 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap.&lt;br&gt;7 §, 6 kap. 13 §, 7 kap. 3, 15 och 16 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap. 1 och 3 §§,&lt;br&gt;12 kap. 1 §, 15 kap. 1-11 §§, 16 kap. 4 §, 20 kap. 4 § samt rubriken till&lt;br&gt;15 kap. och rubriken närmast före 15 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 kap. 14 §, 15 kap.&lt;br&gt;12-15 §§ och 20 kap. 2 a §, samt en ny rubrik före 15 kap. 10 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 2-15 kap. och i följande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 och därefter vart sjätte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år taxeras hyreshusenheter, indu-&lt;br&gt;strienheter inklusive elproduk-&lt;br&gt;tionsenheter och specialenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17-&lt;br&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 och därefter vart sjätte&lt;br&gt;år taxeras hyreshusenheter, indu-&lt;br&gt;strienheter, elproduktionsenheter&lt;br&gt;och specialenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning skall ske årligen för&lt;br&gt;olika typer av skattepliktiga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter utom industrienheter&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 16 A kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning skall ske årligen för&lt;br&gt;olika typer av skattepliktiga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter utom industrienheter&lt;br&gt;och elproduktionsenheter enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 16 A kap.&lt;br&gt;Bestämmelser om förfarandet vid omräkning finns i 33-38 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;rubriken närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 § 1986:258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 § 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som&lt;br&gt;byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägande del används på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både&lt;br&gt;som småhus, hyreshus, industri-&lt;br&gt;byggnad eller övrig byggnad och&lt;br&gt;som specialbyggnad, skall indelas&lt;br&gt;som specialbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både&lt;br&gt;som småhus, hyreshus, kraft-&lt;br&gt;verksbyggnad, industribyggnad&lt;br&gt;eller övrig byggnad och som&lt;br&gt;specialbyggnad, skall indelas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad, som kan indelas både som specialbyggnad och ekonomi-&lt;br&gt;byggnad, skall indelas som ekonomibyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är&lt;br&gt;vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen far inte&lt;br&gt;påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)&lt;br&gt;eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle&lt;br&gt;uppgå till 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark Mark som upptas av&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad samt&lt;br&gt;trädgård, parkerings-&lt;br&gt;plats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikationsut-&lt;br&gt;rymme m.m., som&lt;br&gt;ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet,&lt;br&gt;som är bebyggd med&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i&lt;br&gt;sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastig-&lt;br&gt;heten ligger i ett&lt;br&gt;ägoskifte och har en&lt;br&gt;total areal som inte&lt;br&gt;överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej&lt;br&gt;gälla om fastighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmark Mark som upptas av&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad samt&lt;br&gt;trädgård, parkerings-&lt;br&gt;plats, upplagsplats,&lt;br&gt;kommunikationsut-&lt;br&gt;rymme m.m., som&lt;br&gt;ligger i anslutning till&lt;br&gt;sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark till fastighet,&lt;br&gt;som är bebyggd med&lt;br&gt;småhus, hyreshus,&lt;br&gt;kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;industribyggnad,&lt;br&gt;specialbyggnad eller&lt;br&gt;övrig byggnad, skall i&lt;br&gt;sin helhet utgöra&lt;br&gt;tomtmark, om fastig-&lt;br&gt;heten ligger i ett&lt;br&gt;ägoskifte och har en&lt;br&gt;total areal som inte&lt;br&gt;överstiger två hektar.&lt;br&gt;Detta skall dock ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:815.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betesmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsim-&lt;br&gt;pediment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsim-&lt;br&gt;pediment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark till någon del&lt;br&gt;skall taxeras tillsam-&lt;br&gt;mans med annan&lt;br&gt;egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla om fastighetens Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark till någon del Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall taxeras tillsam-&lt;br&gt;mans med annan&lt;br&gt;egendom enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till&lt;br&gt;obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål&lt;br&gt;under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre&lt;br&gt;tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det&lt;br&gt;är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall skall&lt;br&gt;obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken&lt;br&gt;enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande&lt;br&gt;och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genom-&lt;br&gt;föras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller&lt;br&gt;tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken&lt;br&gt;gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.&lt;br&gt;Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte&lt;br&gt;att marken indelas som täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till&lt;br&gt;växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som används eller lämpligen kan användas till bete&lt;br&gt;och som inte är lämplig att plöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i&lt;br&gt;väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark&lt;br&gt;där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt&lt;br&gt;eller mot att fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall&lt;br&gt;dock inte anses som skogsmark, om den på grund av sär-&lt;br&gt;skilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den&lt;br&gt;enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i&lt;br&gt;genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan pro-&lt;br&gt;duktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har&lt;br&gt;förutsättningar att bära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda&lt;br&gt;ägoslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av&lt;br&gt;följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-&lt;br&gt;pediment (lantbruksenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kraftverksbyggnad, tomtmark&lt;br&gt;till kraftverksbyggnad och fallrätt&lt;br&gt;samt taxeringsenhet vars värde till&lt;br&gt;övervägande del utgörs av rätt till&lt;br&gt;andels- eller ersättningskraft (el-&lt;br&gt;produktionsenhet) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med&lt;br&gt;åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den&lt;br&gt;lantbruksenhet som omfattar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter under punkterna 1-6 i&lt;br&gt;första stycket. Övrig mark skall i&lt;br&gt;regel ingå i lantbruksenhet. I annat&lt;br&gt;fall skall övrig mark taxeras till-&lt;br&gt;sammans med den tomtmark eller&lt;br&gt;täktmark som ligger närmast. Har&lt;br&gt;övrig mark stor omfattning och&lt;br&gt;saknar den samband med annan&lt;br&gt;mark, som har samma ägare, skall&lt;br&gt;den dock bilda en taxeringsenhet.&lt;br&gt;Taxeringsenhet, som består av&lt;br&gt;endast övrig mark, betecknas&lt;br&gt;industrienhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del inom tätort och&lt;br&gt;lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxe-&lt;br&gt;ringsenheter under punkterna 1-7 i&lt;br&gt;första stycket. Övrig mark skall i&lt;br&gt;regel ingå i lantbruksenhet. I annat&lt;br&gt;fall skall övrig mark taxeras till-&lt;br&gt;sammans med den tomtmark eller&lt;br&gt;täktmark som ligger närmast. Har&lt;br&gt;övrig mark stor omfattning och&lt;br&gt;saknar den samband med annan&lt;br&gt;mark, som har samma ägare, skall&lt;br&gt;den dock bilda en taxeringsenhet.&lt;br&gt;Taxeringsenhet, som består av&lt;br&gt;endast övrig mark, betecknas indu-&lt;br&gt;strienhet, om den ligger till över-&lt;br&gt;vägande del inom tätort och&lt;br&gt;lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxe-&lt;br&gt;ringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheterna, som har del i samfalligheten, uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande är småhusfastigheter. Detta gäller inte heller samfällighet,&lt;br&gt;som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvud-&lt;br&gt;sakligen avsedd för vattenkrafts-&lt;br&gt;ändamål skall inte utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet utan beaktas vid&lt;br&gt;taxeringen av de kraftverk som har&lt;br&gt;nytta av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en elproduktionsenhet får inte&lt;br&gt;kraftverksbyggnad, mark eller&lt;br&gt;markanläggning ingå som tillhör&lt;br&gt;mer än ett av följande slag av&lt;br&gt;kraftverk: vattenkraftverk, kärn-&lt;br&gt;kraftverk, kraftvärmeverk, kon-&lt;br&gt;denskraftverk, gasturbin eller&lt;br&gt;vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvud-&lt;br&gt;sakligen avsedd för vatten-&lt;br&gt;kraftsändamål skall inte utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet utan beaktas vid&lt;br&gt;taxeringen av de vattenkraftverk&lt;br&gt;som har nytta av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus-, hyreshus- och För småhus-, hyreshus-, in-&lt;br&gt;industrienhet: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dustri- och elproduktionsenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenhet-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxer-&lt;br&gt;ingsenhetens tomtmark, täktmark&lt;br&gt;och markanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bostadsbyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggnadsvärde är värdet&lt;br&gt;enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxer-&lt;br&gt;ingsenhetens tomtmark, täktmark,&lt;br&gt;fallrätt och markanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' de småhus som hör till taxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomibyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör&lt;br&gt;till taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tomtmarksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Jordbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark&lt;br&gt;och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Skogsbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med&lt;br&gt;växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för&lt;br&gt;skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skogsimpedimentsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till&lt;br&gt;taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om värderingsenheter på Ett vattenkraftverk skall utgöra&lt;br&gt;elproduktionsenhet finns i 15 kap. en värderingsenhet. I en sådan&lt;br&gt;värderingsenhet skall de andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar som hör&lt;br&gt;till kraftverket ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som hör till ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk skall utgöra en värde-&lt;br&gt;ringsenhet tillsammans med mark&lt;br&gt;som tas upp av de markanlägg-&lt;br&gt;ningar som hör till kraftverket. I&lt;br&gt;en sådan värderingsenhet skall&lt;br&gt;därutöver fallrätt som hör till&lt;br&gt;kraftverket ingå. I värderings-&lt;br&gt;enheten skall också andelar i de&lt;br&gt;regleringsanläggningar som hör&lt;br&gt;till kraftverket till den del de avser&lt;br&gt;markanläggning ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kärnkraftverk, kraftvärme-&lt;br&gt;verk, kondenskraftverk, gasturbin&lt;br&gt;och vindkraftverk (värmekraftverk)&lt;br&gt;skall det för varje aggregat för&lt;br&gt;produktion av elkraft bildas en&lt;br&gt;värderingsenhet som avser bygg-&lt;br&gt;nad och en värderingsenhet som&lt;br&gt;avser mark.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall basvärde&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall för varje vär-&lt;br&gt;deringsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i&lt;br&gt;någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild&lt;br&gt;betydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm- beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande, skall, utom såvitt avser de &amp;nbsp;&amp;nbsp;mande, skall, utom såvitt avser de Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under punkterna 1-4 angivna &amp;nbsp;under punkterna 1-5 angivna Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdefaktorerna, indelas i klasser. värdefaktorerna, indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark&lt;br&gt;och skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad värderad enligt produktions-&lt;br&gt;kostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Årligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Normalårsproduktion, ut-&lt;br&gt;nyttjandetid, flerårsreglering och&lt;br&gt;ålder för vattenkraftverk samt&lt;br&gt;effekt för värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje&lt;br&gt;värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenhe-&lt;br&gt;ter gäller bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;i stället för vad som sägs i 8-74 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenhe-&lt;br&gt;ter gäller bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;i stället för vad som sägs i 8-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt ill och 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som anges under För egendom som anges under&lt;br&gt;punkterna 1-4 skall inte bestäm- punkterna 1-6 skall inte bestäm-&lt;br&gt;mas något värde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mas något värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets&lt;br&gt;sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som avses i 2&lt;br&gt;3 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som avses i 2 kap.&lt;br&gt;3 § jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;aggregat tillhörande kon-&lt;br&gt;denskraftverk som inte varit i drift&lt;br&gt;under året före taxeringsåret eller&lt;br&gt;som varaktigt tagits ur drift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. outbyggd fallrätt för vilken&lt;br&gt;det inte finns tillstånd till ut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§'&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende ett hyreshus&lt;br&gt;uppfört under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret och med en hyra av&lt;br&gt;100 000 kronor får endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende ett hyreshus&lt;br&gt;uppfört under det sjuttonde året&lt;br&gt;före det år då allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering sker och med en hyra&lt;br&gt;av 100 000 kronor far endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;B&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden. Byggnader&lt;br&gt;som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket&lt;br&gt;de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader,&lt;br&gt;andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion&lt;br&gt;samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock&lt;br&gt;värderas enligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av industribygg-&lt;br&gt;nad på elproduktionsenhet gäller&lt;br&gt;särskilda regler i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret och som om-&lt;br&gt;fattar 1 000 kvadratmeter pro-&lt;br&gt;duktionslokaler av normal stan-&lt;br&gt;dard far endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värde-&lt;br&gt;ringsenhet avseende en industri-&lt;br&gt;byggnad uppförd under det&lt;br&gt;sjuttonde året före det år då all-&lt;br&gt;män fastighetstaxering sker och&lt;br&gt;som omfattar 1 000 kvadratmeter&lt;br&gt;produktionslokaler av normal stan-&lt;br&gt;dard far endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt&lt;br&gt;eller, om särskilda skäl föreligger, värdet av en kvadratmeter tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig&lt;br&gt;byggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus&lt;br&gt;och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark for industribyggnad eller övrig byggnad, far anges endast med vär-&lt;br&gt;den i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdering av tomtmark på&lt;br&gt;en elproduktionsenhet gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Värdering av elproduk- 15 kap. Riktvärde för kraftverks-&lt;br&gt;tionsenhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnad och tillhörande mark&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionsenhet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med vatten-&lt;br&gt;kraftverk och till detta hörande&lt;br&gt;andelar i utbyggda regleringsan-&lt;br&gt;läggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med out-&lt;br&gt;byggt vattenfall som enligt verk-&lt;br&gt;ställbart tillstånd får byggas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet vars huvud-&lt;br&gt;sakliga värde utgör värde av&lt;br&gt;andels- eller ersättningskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels taxeringsenhet med värme-&lt;br&gt;kraftverk som inrättats for produk-&lt;br&gt;tion av elektrisk starkström för&lt;br&gt;yrkesmässig distribution eller an-&lt;br&gt;nan anläggning för sådant ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen bestäms först&lt;br&gt;det totala värdet i nybyggt skick av&lt;br&gt;varje elproduktionsenhet. Total-&lt;br&gt;värdet for varje enhet uppdelas&lt;br&gt;därefter i ett byggnadsvärde och&lt;br&gt;ett markvärde. Byggnadsvärdet&lt;br&gt;bestäms med beaktande av den&lt;br&gt;värdeminskning som har skett efter&lt;br&gt;nybyggnadsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett vattenkraftverk hänförs&lt;br&gt;kraftverksbyggnad, tomtmark,&lt;br&gt;övrig mark, fallrätt och mark-&lt;br&gt;anläggning för elproduktion med&lt;br&gt;vattenkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett värmekraftverk hänförs&lt;br&gt;kraftverksbyggnad, tomtmark och&lt;br&gt;övrig mark for elproduktion med&lt;br&gt;kärnkraft, kraftvärme, kondens-&lt;br&gt;kraft, gasturbin och vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mark avses i detta kapitel&lt;br&gt;tomtmark, övrig mark, fallrätt och&lt;br&gt;markanläggning som ingår i el-&lt;br&gt;produktionsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värde av nybyggd elproduktions- Vattenkraftverk^&lt;br&gt;enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av nybyggt vattenkraft-&lt;br&gt;verk med tillhörande andelar i&lt;br&gt;regleringsanläggningar bestäms&lt;br&gt;som produkten av kraftverkets&lt;br&gt;taxeringseffekt i kilowatt och ett&lt;br&gt;riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringseffekt är en effekt som&lt;br&gt;är tillgänglig i Mellansverige&lt;br&gt;under hela året. Den bestäms för&lt;br&gt;ett vattenkraftverk med tillhörande&lt;br&gt;andelar i regleringsanläggningar&lt;br&gt;genom att den utbyggda effekten i&lt;br&gt;kilowatt multipliceras med tre&lt;br&gt;faktorer genom vilka beaktas skil-&lt;br&gt;da förhållanden beträffande ut-&lt;br&gt;nyttjandetid, regleringsmöjlighet&lt;br&gt;och belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraft-&lt;br&gt;verk skall utgöra värdet av en&lt;br&gt;värderingsenhet som avser sådan&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för mark som hör till&lt;br&gt;ett vattenkraftverk skall utgöra&lt;br&gt;värdet av en värderingsenhet&lt;br&gt;avseende sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for kraftverksbygg-&lt;br&gt;nader som hör till ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk utgörs av skillnaden&lt;br&gt;mellan riktvärdena för vatten-&lt;br&gt;kraftverket och for mark som hör&lt;br&gt;till verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden skall bestämmas&lt;br&gt;utan beaktande av andels- och er-&lt;br&gt;sättningskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § skall värden per kilo-&lt;br&gt;wattimme anges för ett norm-&lt;br&gt;kraftverk och för mark till ett&lt;br&gt;sådant verk. Med ett norm-&lt;br&gt;kraftverk avses ett kraftverk som&lt;br&gt;har tagits i drift under år 1955,&lt;br&gt;som har en normalårsproduktion&lt;br&gt;på 500 miljoner kilowattimmar,&lt;br&gt;som har en genomsnittlig utnytt-&lt;br&gt;jandetid på 5 000 timmar per år&lt;br&gt;och som saknar möjlighet till fler-&lt;br&gt;årsreglering samt levererar sin&lt;br&gt;elproduktion till stamnätet i inmat-&lt;br&gt;ningspunkt Forsse-Hjälta. Vär-&lt;br&gt;dena i en riktvärdeangivelse får&lt;br&gt;endast bestämmas till belopp i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande- Utnyttjandetiden är&lt;br&gt;tid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lika med kvoten mel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan normalårspro-&lt;br&gt;duktionen, uttryckt i&lt;br&gt;kilowattimmar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utbyggda effekten&lt;br&gt;i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerings- Regleringsmöjlighet-&lt;br&gt;möjlighet en anger den utbygg-&lt;br&gt;da effektens relativa&lt;br&gt;värde med hänsyn till&lt;br&gt;möjligheterna till års-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhet Belägenheten anger&lt;br&gt;den utbyggda effek-&lt;br&gt;tens värde vid kraft-&lt;br&gt;verket i forhållande&lt;br&gt;till dess värde i&lt;br&gt;Mellansverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraftverk&lt;br&gt;med tillhörande andelar i regle-&lt;br&gt;ringsanläggningar skall utgöra vär-&lt;br&gt;det per kilowatt taxeringseffekt och&lt;br&gt;bestämmas för skilda förhållanden&lt;br&gt;för värdefaktorn godhet. Genom&lt;br&gt;denna beaktas olikheter i årskost-&lt;br&gt;naderna beroende på varierande&lt;br&gt;anläggningskostnader per kilowatt&lt;br&gt;taxeringseffekt för kraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet skall utgöra det ka-&lt;br&gt;pitaliserade värdet av 75 procent av&lt;br&gt;årsnettot för en taxeringseffekt om&lt;br&gt;en kilowatt under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Årsnettot bestäms&lt;br&gt;som skillnaden mellan bruttointäk-&lt;br&gt;ten, beräknad med ledning av den&lt;br&gt;prissättning som tillämpas för det&lt;br&gt;mellansvenska området, och års-&lt;br&gt;kostnad för respektive godhetsklass.&lt;br&gt;I årskostnaden skall inräknas nor-&lt;br&gt;mala drift-, underhålls- och för-&lt;br&gt;nyelsekostnader. De på detta sätt&lt;br&gt;framräknade riktvärdena skall jäm-&lt;br&gt;kas med hänsyn till lönsamheten för&lt;br&gt;den totala elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraftverk&lt;br&gt;bestäms för skilda förhållanden för&lt;br&gt;en eller flera av följande värde-&lt;br&gt;faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalårs- Med normalårspro-&lt;br&gt;produktion duktion avses den i&lt;br&gt;genomsnitt per år&lt;br&gt;tillgängliga produk-&lt;br&gt;tionen vid kraftverket.&lt;br&gt;Normalårsproduk-&lt;br&gt;tionen anges i kilo-&lt;br&gt;wattimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande- Utnyttjandetiden ger&lt;br&gt;tid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uttryck för möjlighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten att anpassa elpro-&lt;br&gt;duktionen till tidspe-&lt;br&gt;rioder med hög efter-&lt;br&gt;frågan. Utnyttjande-&lt;br&gt;tiden bestäms som&lt;br&gt;kvoten mellan nor-&lt;br&gt;malårsproduktionen&lt;br&gt;och den installerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flerårs-&lt;br&gt;reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekten i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med flerårsreglering&lt;br&gt;avses möjligheten att&lt;br&gt;genom reglering för-&lt;br&gt;dela produktionen&lt;br&gt;mellan åren. Regle-&lt;br&gt;ringsmöjligheten be-&lt;br&gt;stäms av reglerings-&lt;br&gt;magasinens volym,&lt;br&gt;tillrinningen till ma-&lt;br&gt;gasinen och medel-&lt;br&gt;vattenföringen vid&lt;br&gt;kraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenheten ger ut-&lt;br&gt;tryck för kostnader&lt;br&gt;för inmatning av pro-&lt;br&gt;duktionen på stam-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck for&lt;br&gt;kraftverkets sanno-&lt;br&gt;lika återstående livs-&lt;br&gt;längd. Åldern anges&lt;br&gt;genom det år då&lt;br&gt;kraftverket togs i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av nybyggt värmekraft- Riktvärdet för mark som hör till&lt;br&gt;verk bestäms som produkten av ett vattenkraftverk bestäms for&lt;br&gt;kraftverkets installerade effekt i skilda förhållanden for de värde-&lt;br&gt;kilowatt och ett riktvärde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;faktorer som anges i 4 § med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag for värdefaktorn ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för värmekraftverk&lt;br&gt;skall utgöra värdet per kilowatt&lt;br&gt;installerad effekt och bestämmas&lt;br&gt;för skilda typer av kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdena skall bestämmas&lt;br&gt;med utgångspunkt i återanskaff-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För normkraftverket skall värdet&lt;br&gt;per kilowattimme i en riktvärde-&lt;br&gt;angivelse bestämmas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i elproduktionens lön-&lt;br&gt;samhet och med beaktande av&lt;br&gt;priserna vid köp av likartade&lt;br&gt;vattenkraftverk eller delar därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av marken till norm-&lt;br&gt;kraftverket i en riktvärdeangivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningskostnaden för olika typer av&lt;br&gt;kraftverk och jämkas med hänsyn&lt;br&gt;till lönsamheten för den totala&lt;br&gt;elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk med tillhörande andelar&lt;br&gt;i regleringsanläggningar skall be-&lt;br&gt;stämmas till det tekniska nuvärdet&lt;br&gt;av kraftverket. Värderingen skall&lt;br&gt;ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid&lt;br&gt;denna beräkning får dock 75 pro-&lt;br&gt;cent av återanskaffningskostnaden&lt;br&gt;inte överstiga det totala värde som&lt;br&gt;har beräknats enligt 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk under uppförande skall&lt;br&gt;bestämmas enligt 7 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet för ett vatten-&lt;br&gt;kraftverk med tillhörande andelar&lt;br&gt;i regleringsanläggningar skall be-&lt;br&gt;stämmas till skillnaden mellan det&lt;br&gt;enligt 2-4 §§ beräknade totala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;hur stor del av det för norm-&lt;br&gt;kraftverket angivna värdet som&lt;br&gt;med ledning främst av kostnad-&lt;br&gt;erna att uppföra ett nytt kraftverk&lt;br&gt;kan anses belöpa på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för ett vattenkraft-&lt;br&gt;verk beräknas som produkten av&lt;br&gt;verkets normalårsproduktion i&lt;br&gt;kilowattimmar och dess värde i&lt;br&gt;kronor per kilowattimme. Det&lt;br&gt;senare värdet bestäms genom att&lt;br&gt;det i riktvärdeangivelsen för norm-&lt;br&gt;kraftverket angivna värdet per&lt;br&gt;kilowattimme, om det behövs,&lt;br&gt;korrigeras för den inverkan på&lt;br&gt;värdet per kilowattimme som&lt;br&gt;beror på att kraftverket avviker&lt;br&gt;från normkraftverket beträffande&lt;br&gt;normalårsproduktion, utnyttjande-&lt;br&gt;tid, flerårsreglering, belägenhet&lt;br&gt;eller ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för mark beräknas&lt;br&gt;som produkten av kraftverkets&lt;br&gt;normalårsproduktion i kilowattim-&lt;br&gt;mar och markens värde per kilo-&lt;br&gt;wattimme. Det senare värdet be-&lt;br&gt;stäms genom att det i riktvär-&lt;br&gt;deangivelsen för mark angivna&lt;br&gt;värdet per kilowattimme, om det&lt;br&gt;behövs, korrigeras för den inver-&lt;br&gt;kan på värdet per kilowatttimme&lt;br&gt;som beror på att kraftverket&lt;br&gt;avviker från normkraftverket be-&lt;br&gt;träffande normalårsproduktion,&lt;br&gt;utnyttjandetid, flerårsreglering&lt;br&gt;eller belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av andelskraft, för vilken&lt;br&gt;mottagaren helt eller i allt väsent-&lt;br&gt;ligt skall betala sin andel av&lt;br&gt;uttagskostnaderna, skall bestäm-&lt;br&gt;mas till så stor del av det leverer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet och 75 procent av återan-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för taxerings-&lt;br&gt;enhetens byggnader. Om 75 pro-&lt;br&gt;cent av återanskaffningskostnaden&lt;br&gt;överstiger det totala värdet skall&lt;br&gt;markvärdet vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vattenkraftverket inte tagits&lt;br&gt;i bruk skall markvärde beräknat&lt;br&gt;enligt första stycket minskas med&lt;br&gt;en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande kraftverkets mark- och bygg-&lt;br&gt;nadsvärden som motsvarar andel-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av andelskraft skall be-&lt;br&gt;stämmas till så stor del av kraft-&lt;br&gt;verkets mark- och byggnadsvärde&lt;br&gt;som motsvarar andelen. Rätt till&lt;br&gt;andelskraft skall i regel utgöra&lt;br&gt;särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av kraftverk skall min-&lt;br&gt;skas med värdet av förekomman-&lt;br&gt;de andelskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det kraftverk som belastas&lt;br&gt;av andelskraft skall mark- och&lt;br&gt;byggnadsvärdena minskas med ett&lt;br&gt;belopp som är lika stort som det&lt;br&gt;belopp som läggs till den mot-&lt;br&gt;tagande taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av ersättningskraft, för&lt;br&gt;vilken mottagaren helt eller i allt&lt;br&gt;väsentligt skall betala uttags-&lt;br&gt;kostnaden, skall behandlas som&lt;br&gt;andelskraft. Ersättningskraften&lt;br&gt;skall anges i procent av det&lt;br&gt;levererande kraftverkets basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andels- och ersättningskraft, för&lt;br&gt;vilka mottagaren inte eller endast&lt;br&gt;till begränsad del betalar uttags-&lt;br&gt;kostnader, skall anges i det antal&lt;br&gt;kilowattimmar som i genomsnitt&lt;br&gt;tas ut per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den taxeringsenhet som&lt;br&gt;lämnar kraft skall värdet per kilo-&lt;br&gt;wattimme bestämmas efter det för&lt;br&gt;kraftverket gällande värdet per&lt;br&gt;kilowattimme förhöjt med 40&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den mottagande taxerings-&lt;br&gt;enheten skall värdet per kilowatt-&lt;br&gt;timme bestämmas utifrån det&lt;br&gt;värde andels- eller ersättnings-&lt;br&gt;kraften har för denna taxerings-&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av andels- och&lt;br&gt;ersättningskraft, för vilka mot-&lt;br&gt;tagaren inte betalar uttagskost-&lt;br&gt;nader, skall i första hand dras av&lt;br&gt;från det levererande kraftverkets&lt;br&gt;markvärde och i andra hand från&lt;br&gt;dess byggnadsvärde. Förmånen av&lt;br&gt;sådan kraft skall läggas till mark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av den taxeringsenhet till&lt;br&gt;vilken förmånen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmekraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03109/prop_199899__109-2.png" style="width:24pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ersättningskraft anges i kilo-&lt;br&gt;watt taxeringseffekt. Värdet per&lt;br&gt;kilowatt taxeringseffekt skall för&lt;br&gt;den fastighet som lämnar kraft be-&lt;br&gt;stämmas med beaktande av de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;leveransens fullgörande. För den&lt;br&gt;mottagande fastigheten skall vär-&lt;br&gt;det per kilowatt taxeringseffekt&lt;br&gt;bestämmas utifrån det värde er-&lt;br&gt;sättningskraften har för den mot-&lt;br&gt;tagande fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen av ersättningskraft&lt;br&gt;skall dragas av från kraftverkets&lt;br&gt;markvärde så långt möjligt, i&lt;br&gt;annat fall från dess byggnads-&lt;br&gt;värde. Förmånen av ersättnings-&lt;br&gt;kraft skall läggas till markvärdet&lt;br&gt;av den taxeringsenhet till vilken&lt;br&gt;förmånen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för mark till ett&lt;br&gt;värmekraftverk skall utgöra värdet&lt;br&gt;av en värderingsenhet som avser&lt;br&gt;sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en kraftverks-&lt;br&gt;byggnad till ett värmekraftverk&lt;br&gt;skall utgöra värdet av en vär-&lt;br&gt;deringsenhet som avser sådan&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03109/prop_199899__109-3.png" style="width:24pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Markvärdet för ett värmekraft-&lt;br&gt;verk skall bestämmas till 2 procent&lt;br&gt;av kraftverkets värde i nybyggt&lt;br&gt;skick enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärdet för ett värme-&lt;br&gt;kraftverk erhålles genom att res-&lt;br&gt;terande 98 procent av kraftver-&lt;br&gt;kets värde i nybyggt skick mul-&lt;br&gt;tipliceras med en nedskrivnings-&lt;br&gt;faktor som beaktar den värde-&lt;br&gt;minskning som har uppkommit&lt;br&gt;mellan det år då anläggningen&lt;br&gt;kunde tas i bruk (nybyggnadsåret)&lt;br&gt;och andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en riktvärdeangivelse enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § skall värden per kilo-&lt;br&gt;watt installerad effekt anges för&lt;br&gt;var och en av de skilda klasserna&lt;br&gt;av värdefaktorn typ av värmekraft-&lt;br&gt;verk som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvärdet i nybyggt skick för&lt;br&gt;ett värmekraftverk bestäms för&lt;br&gt;skilda förhållanden for följande&lt;br&gt;värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med effekt avses agg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regatets installerade&lt;br&gt;effekt i kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med typ av kraft-&lt;br&gt;värme- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;verk avses om elpro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;duktionen sker med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnkraft, kraftvärme,&lt;br&gt;kondenskraft, gastur-&lt;br&gt;bin eller vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt värmekraftverk&lt;br&gt;skall värdet per kilowatt instal-&lt;br&gt;lerad effekt i en riktvärdeangivelse&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i&lt;br&gt;återanskaffningskostnaden för&lt;br&gt;kraftverk som hör till de olika&lt;br&gt;klasserna av värdefaktorn typ av&lt;br&gt;värmekraftverk och efter jämkning&lt;br&gt;med hänsyn till lönsamheten för&lt;br&gt;den totala elproduktionen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalvärdet av ett nybyggt vär-&lt;br&gt;mekraftverk bestäms som pro-&lt;br&gt;dukten av kraftverkets installerade&lt;br&gt;effekt i kilowatt och ett värde per&lt;br&gt;kilowatt installerad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende mark till ett&lt;br&gt;värmekraftverk skall beräknas till&lt;br&gt;1,5 procent av kraftverkets värde i&lt;br&gt;nybyggt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet for en värderings-&lt;br&gt;enhet som avser kraftverksbygg-&lt;br&gt;nad till ett värmekraftverk be-&lt;br&gt;räknas genom att 73,5 procent av&lt;br&gt;kraftverkets värde i nybyggt skick&lt;br&gt;multipliceras med en nedskriv-&lt;br&gt;ningsfaktor som beaktar den&lt;br&gt;värdeminskning som har upp-&lt;br&gt;kommit mellan det år då anlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen kunde tas i bruk (nybygg-&lt;br&gt;nadsåret) och andra året före det&lt;br&gt;år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxerings-&lt;br&gt;period taxeringsenhetens värde ökat eller minskat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i&lt;br&gt;rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att avgift till allmän&lt;br&gt;va-anläggning eller allmän fjärr-&lt;br&gt;värmeanläggning (anslutningsav-&lt;br&gt;gift) eller ersättning för gatukost-&lt;br&gt;nader erlagts för enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att avgift till allmän&lt;br&gt;va-anläggning eller allmän fjärr-&lt;br&gt;värmeanläggning (anslutningsav-&lt;br&gt;gift) eller ersättning för gatukost-&lt;br&gt;nader erlagts för enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom att driftsförhållandena&lt;br&gt;ändrats för ett kondenskraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund&lt;br&gt;av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000&lt;br&gt;kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet&lt;br&gt;med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter&lt;br&gt;framställning av taxeringsenhetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande beslut om&lt;br&gt;taxering av en fastighet får fattas&lt;br&gt;genom automatisk databehandling&lt;br&gt;i det fall skälen för beslutet enligt&lt;br&gt;20 § första stycket 1 förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223) får utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärde samt värde&lt;br&gt;av varje värderingsenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av riktvärde,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. storleken av riktvärde samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;utbyggd effekt, taxerings-&lt;br&gt;effekt, utnyttjandetid, reglerings-&lt;br&gt;möjlighet och belägenhet enligt 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 7 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. storlekskorrektion enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 a §, säreget förhållande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § eller annat för-&lt;br&gt;hållande som har föranlett ändring&lt;br&gt;av riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. storlekskorrektion enligt Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap 4 a §, säreget förhållande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § eller annat för-&lt;br&gt;hållande som har föranlett ändring&lt;br&gt;i riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.&lt;br&gt;Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt&lt;br&gt;tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;fastighetstaxering år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringen betecknats som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet, in-&lt;br&gt;dustrienhet inklusive elproduk-&lt;br&gt;tionsenhet eller lantbruksenhet om&lt;br&gt;på lantbruksenheten finns vad som&lt;br&gt;vid fastighetstaxeringen betecknas&lt;br&gt;som småhus eller tomtmark för&lt;br&gt;småhus. Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;fastighet som året före taxerings-&lt;br&gt;året inte varit skattepliktig enligt&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsskatt skattepliktiga&lt;br&gt;fastigheter är sådana som vid fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringen betecknats som&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet, in-&lt;br&gt;dustrienhet, elproduktionsenhet el-&lt;br&gt;ler lantbruksenhet om på lant-&lt;br&gt;bruksenheten finns vad som vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen betecknas&lt;br&gt;som småhus eller tomtmark för&lt;br&gt;småhus. Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;fastighet som året före taxerings-&lt;br&gt;året inte varit skattepliktig enligt&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, som avses&lt;br&gt;i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som är belägen i utlandet,&lt;br&gt;skattepliktig till fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende småhusenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarks-&lt;br&gt;värdet avseende småhus på lantbruksenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser vär-&lt;br&gt;deringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppför-&lt;br&gt;ande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder&lt;br&gt;samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 1,0 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värder-&lt;br&gt;ingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och&lt;br&gt;värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 0,5 procent av:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;d) 0,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende indus- taxeringsvärdet avseende indus-&lt;br&gt;trienhet inklusive elproduktionsen- trienhet och elproduktionsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:918.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,&lt;br&gt;bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det&lt;br&gt;fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen&lt;br&gt;fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra&lt;br&gt;följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem&lt;br&gt;kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Det-&lt;br&gt;samma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken&lt;br&gt;värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts&lt;br&gt;ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått&lt;br&gt;inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall&lt;br&gt;fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i&lt;br&gt;41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-&lt;br&gt;fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund&lt;br&gt;av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under&lt;br&gt;viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte&lt;br&gt;kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den om-&lt;br&gt;fattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit&lt;br&gt;fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon ned-&lt;br&gt;sättning dock inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar&lt;br&gt;av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för&lt;br&gt;dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fas-&lt;br&gt;tighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra&lt;br&gt;stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-&lt;br&gt;värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med till-&lt;br&gt;hörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som&lt;br&gt;småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen&lt;br&gt;på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser&lt;br&gt;bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken&lt;br&gt;ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;fastighet som är småhusenhet,&lt;br&gt;hyreshusenhet, industrienhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet gäller också beträf-&lt;br&gt;fande del av fastighet, flera fas-&lt;br&gt;tigheter eller delar av fastigheter&lt;br&gt;som utgör sådan enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;fastighet som är småhusenhet,&lt;br&gt;hyreshusenhet, industrienhet, el-&lt;br&gt;produktionsenhet eller lantbruks-&lt;br&gt;enhet gäller också beträffande del&lt;br&gt;av fastighet, flera fastigheter eller&lt;br&gt;delar av fastigheter som utgör&lt;br&gt;sådan enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:918.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastighetsskatt Bilaga 4&lt;br&gt;för den del av beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten betala sär-&lt;br&gt;skild löneskatt med 24,26 procent på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetal-&lt;br&gt;ning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas till den del avdraget&lt;br&gt;måste göras från sådan ersättning&lt;br&gt;som utgjort underlag för uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;2§ lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter eller särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 1 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas till den del avdraget&lt;br&gt;måste göras från sådan ersättning&lt;br&gt;som utgjort underlag för uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;2§ lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter eller, vad avser arbets-&lt;br&gt;tagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre, särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 och tillämpas första gången vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1669.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) i paragrafens lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag och ikraftträdandebestämmelsema till lagen (1999:000) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.&lt;br&gt;Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom&lt;br&gt;garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst&lt;br&gt;tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om&lt;br&gt;byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till&lt;br&gt;hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och&lt;br&gt;byggnad som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall,&lt;br&gt;loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk&lt;br&gt;eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks- Byggnad som är in-&lt;br&gt;byggnad rättad for kommer-&lt;br&gt;siell produktion av&lt;br&gt;elektrisk starkström.&lt;br&gt;Åven byggnad för&lt;br&gt;vattenreglering, för&lt;br&gt;lagring av bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse prop. 1998/99:38.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och annan byggnad Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;för produktionen ut- Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gör kraftverksbygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in- Industri-&lt;br&gt;rättad för industriell byggnad&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är in-&lt;br&gt;rättad för industriell&lt;br&gt;verksamhet och som&lt;br&gt;inte utgör kraftverks-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;br&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmecentral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan an-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård, Prop. 1998/99:109&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, bama- Bilaga 4&lt;br&gt;vård, kriminalvård, arbetsvärd, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten har&lt;br&gt;tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för under-&lt;br&gt;visning eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affarsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid fastighetstaxering år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid fastighetstaxering år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 25 mars 1999 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Christina Otto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av inledningen till första stycket framgår att taxeringsenhet skall omfatta&lt;br&gt;byggnadstyper och ägoslag enligt en av de kombinationer som anges i&lt;br&gt;punkterna 1-7, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en&lt;br&gt;i nämnda punkter angiven beteckning för typ av taxeringsenhet. Av&lt;br&gt;punkten 7 framgår att kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverks-&lt;br&gt;byggnad och fallrätt betecknas elproduktionsenhet. I punkten börjar&lt;br&gt;emellertid på nytt talas om taxeringsenhet, nämligen en sådan vars värde&lt;br&gt;utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft. Sistnämnda bestämmelse&lt;br&gt;bryter alltså systematiken. Rätteligen borde den placeras i ett särskilt&lt;br&gt;stycke, varvid reservationen i inledningen fick ändras. Därvid uppkom-&lt;br&gt;mer emellertid problem med hänvisningar i sista stycket. Lagrådet anser&lt;br&gt;det godtagbart och bättre än föreslagen lydelse att en ny mening läggs till&lt;br&gt;punkten 7, som då skulle få följande lydelse: ”7. kraftverksbyggnad,&lt;br&gt;tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt (elproduktionsenhet). Som&lt;br&gt;elproduktionsenhet betecknas också en taxeringsenhet vars värde till&lt;br&gt;övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista stycket skall i detta kapitel med mark avses tomtmark, övrig&lt;br&gt;mark, fallrätt och markanläggning som ingår i elproduktionsenhet. Hän-&lt;br&gt;visningen avser hela kapitlet och omfattar alltså också 1 §. När så är&lt;br&gt;fallet behöver inte de olika ägoslagen eller markanläggningen räknas upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första och andra styckena. På grund av det anförda föreslås att första&lt;br&gt;och andra styckena ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Till ett vattenkraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för&lt;br&gt;elproduktion med vattenkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för el-&lt;br&gt;produktion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft, gasturbin och vind-&lt;br&gt;kraft.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 april 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Rosengren, Wämersson, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:109 Vissa frågor inför den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen år 2000, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57961, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SkU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-05-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:12:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03109</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:12:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SkU22</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SkU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2000, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>