<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229805</hangar_id>
 <dok_id>GM03105</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:51</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Elever med funktionshinder ansvar för utbildning och stöd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:105&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Elever med funktionshinder&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;- ansvar för utbildning och stöd&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03105/prop_199899__105-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03105/prop_199899__105-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingegerd Wärnersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen ett antal ändringar i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). I propositionen aviseras dessutom uppdrag och inriktning&lt;br&gt;för den framtida organisationen för stöd i specialpedagogiska frågor samt&lt;br&gt;vissa satsningar på bl.a. kompetensutveckling och forskning gällande&lt;br&gt;elever i behov av särskilt stöd, däribland elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller följande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ändringar i skollagens inledande bestämmelse innebärande att be-&lt;br&gt;greppet elever med särskilda behov byts ut mot elever i behov av särskilt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ändringar i bestämmelserna om specialskolans målgrupp med inne-&lt;br&gt;börd att specialskolan som skolform behålls för döva och hörselskadade&lt;br&gt;elever men inte längre finns kvar för synskadade respektive talskadade&lt;br&gt;elever. De fasta skoldelama vid Ekeskolan och Hällsboskolan avvecklas&lt;br&gt;till förmån för en utökad resurscenterverksamhet samtidigt som en&lt;br&gt;mindre skoldel för visstidsplaceringar inrättas. Ekeskolans resurscenter&lt;br&gt;bör organisatoriskt föras samman med Tomtebodaskolans resurscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Specialskolorna för döva och hörselskadade barn upphör att vara&lt;br&gt;egna myndigheter och förs samman till en ny gemensam myndighet som&lt;br&gt;skall ledas av en styrelse. Ett resurscenter för dövblindfödda barn och&lt;br&gt;ungdomar bör inrättas vid Åsbackaskolan som också övertar ansvaret för&lt;br&gt;vissa dövblindfödda barns skolgång från Ekeskolan. Den avgift som&lt;br&gt;kommunerna skall betala för en elev i specialskolan bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller slutligen vissa förslag om gymnasieutbildning&lt;br&gt;för svårt rörelsehindrade elever samt döva och hörselskadade elever.&lt;br&gt;Bland annat föreslås en ändrad finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen&amp;nbsp;(1985:1100).........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter.............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarsfördelning mellan stat, kommun och landsting.... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En flexibel skola - ansvar och&amp;nbsp;samverkan.......................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skollagens inledande bestämmelse...................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kunskap och kompetens....................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Satsning på kompetensutveckling...................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning...........................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärdsprogram.................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till kommunen i specialpedagogiska frågor..............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens nuvarande engagemang för stöd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialpedagogiska frågor...............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En förändrad stödorganisation........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läromedel för funktionshindrade......................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialskolor och resurscenter........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheten i dag...........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring av specialskolans målgrupp............................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbyggd resurscenterverksamhet......................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett gemensamt resurscenter för synskadade barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förskola och skola.........................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurscenter för gravt språkstörda elever&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällsboskolan..................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurscenter för dövblindfödda elever vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsbackaskolan................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teckenspråkig miljö - ett statligt åtagande.......................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialskolor och upptagningsområden..........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny organisation ger nya möjligheter...............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående skolor som motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialskolan...................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för elev i specialskolan....................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med funktionshinder.......54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksrekryterande gymnasieutbildning för&amp;nbsp;döva och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörselskadade ungdomar...................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elever..............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Intagning.........................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering.....................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksrekryterande gymnasieutbildning för&amp;nbsp;svårt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelsehindrade ungdomar.................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elever..............................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningsutbud,&amp;nbsp;behörighet och in tagning... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialinriktade kursplaner.............................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Annan verksamhet med statligt verksamhetsstöd.............72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn över elevhemsboende..........................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.....................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser...............................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentar....................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet Gymnasieutbildning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa ungdomar med funktionshinder (SOU 1996:167)........82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissyttrandena över betänkandet Gymnasieutbildning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa ungdomar med funktionshinder (SOU 1996:167)........86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av slutbetänkandet FUNKIS -&lt;br&gt;funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66)................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena över betänkandet FUNKIS -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66)..............105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999...........127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..........................................................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i skollagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1985:1100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 och 6 §§, 3 kap. 3 §, 5 kap. 27, 28, 30-33 §§,&lt;br&gt;6 kap. 7 §, 7 kap. 1, 5, 6 och 8 §§ samt 9 kap. 1 § skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 kap. 31 a §,&lt;br&gt;10 kap. 3 a § och 15 kap. 7 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist&lt;br&gt;samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning&lt;br&gt;i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall&lt;br&gt;inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter samt, i&lt;br&gt;samarbete med hemmen, främja&lt;br&gt;deras harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och&lt;br&gt;samhällsmedlemmar. I utbild-&lt;br&gt;ningen skall hänsyn tas till elever&lt;br&gt;med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter samt, i&lt;br&gt;samarbete med hemmen, främja&lt;br&gt;deras harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och&lt;br&gt;samhällsmedlemmar. I utbild-&lt;br&gt;ningen skall hänsyn tas till elever i&lt;br&gt;behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grund-&lt;br&gt;läggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan&lt;br&gt;skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår&lt;br&gt;gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja jämställdhet mellan könen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom och&lt;br&gt;mobbning och rasistiska beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som på grund av syn-&lt;br&gt;skada, dövhet, hörselskada eller&lt;br&gt;talskada inte kan gå i grundskolan&lt;br&gt;eller motsvarande del av särskolan&lt;br&gt;finns specialskolan. Staten är hu-&lt;br&gt;vudman för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som på grund av döv-&lt;br&gt;het eller hörselskada inte kan gå i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande del&lt;br&gt;av särskolan finns specialskolan.&lt;br&gt;Staten är huvudman för special-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn i allmänhet skall tas emot i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål&lt;br&gt;därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som inte kan gå i grund-&lt;br&gt;skolan eller särskolan därför att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som inte kan gå i grund-&lt;br&gt;skolan eller särskolan därför att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är synskadade, döva, hörselska-&lt;br&gt;dade eller talskadade skall tas&lt;br&gt;emot i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är döva eller hörselskadade skall&lt;br&gt;tas emot i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med svårt rö-&lt;br&gt;relsehindrad den som på grund av&lt;br&gt;ett rörelsehinder eller, om även&lt;br&gt;annat funktionshinder föreligger,&lt;br&gt;sitt samlade handikapp inte kan&lt;br&gt;följa reguljär studiegång i gymna-&lt;br&gt;sieskolan och som för att kunna&lt;br&gt;genomföra gymnasiala studier be-&lt;br&gt;höver tillgång till en gymnasie-&lt;br&gt;skola med Rh-anpassad utbildning&lt;br&gt;och särskilda omvårdnadsinsatser&lt;br&gt;i förm av habilitering samt för&lt;br&gt;vissa elever också i form av bo-&lt;br&gt;ende i elevhem och omvårdnad i&lt;br&gt;boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med svårt rö-&lt;br&gt;relsehindrad den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars rörelsehinder ensamt el-&lt;br&gt;ler i kombination med annat funk-&lt;br&gt;tionshinder medför att han eller&lt;br&gt;hon inte kan följa ett nationellt&lt;br&gt;eller specialutformat program i&lt;br&gt;gymnasieskolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som för att kunna genomföra&lt;br&gt;gymnasiala studier behöver till-&lt;br&gt;gång till en gymnasieskola med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har behov av habilitering och&lt;br&gt;i vissa fall har behov av boende i&lt;br&gt;elevhem och omvårdnad i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som är svårt rörelse-&lt;br&gt;hindrade har, efter avslutad grund-&lt;br&gt;skoleutbildning eller motsvarande,&lt;br&gt;rätt att få utbildning på ett natio-&lt;br&gt;nellt program på en sådan gym-&lt;br&gt;nasieskola med Rh-anpassad ut-&lt;br&gt;bildning som avses i 7 §. Utbild-&lt;br&gt;ningen skall påbörjas senast under&lt;br&gt;första halvåret det kalenderår då&lt;br&gt;eleven fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som är svårt rörelse-&lt;br&gt;hindrade har rätt att få utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program eller på&lt;br&gt;ett specialutformat program på en&lt;br&gt;sådan gymnasieskola med Rh-an-&lt;br&gt;passad utbildning som avses i 7 §&lt;br&gt;om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kan påbörja utbildningen se-&lt;br&gt;nast under första halvåret det ka-&lt;br&gt;lenderår då de fyller 21 år, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de övriga behörig-&lt;br&gt;hetsvillkor som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer föreskrivit för utbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie-&lt;br&gt;skolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 7 § prövas av&lt;br&gt;en särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall ha minst sju och&lt;br&gt;högst elva ledamöter. I nämnden&lt;br&gt;skall finnas bl. a. företrädare for&lt;br&gt;gymnasieskolan och grundskolan&lt;br&gt;samt for de rörelsehindrade. Le-&lt;br&gt;damöterna utses av Statens institut&lt;br&gt;för handikappfrågor i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i fråga om intagning eller i övrigt om rätt till utbild-&lt;br&gt;ning får överklagas endast av den som begärt utbildningen. Beslutet&lt;br&gt;överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Ett beslut får dock&lt;br&gt;inte överklagas såvitt det gäller placering vid en viss gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter får inte tas ut för insat-&lt;br&gt;ser för omvårdnad i boendet och&lt;br&gt;habilitering som tillhandahålls av&lt;br&gt;staten, kommun eller landsting i&lt;br&gt;anslutning till gymnasieskola med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning. Rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för kost&lt;br&gt;och logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter får inte tas ut från ele-&lt;br&gt;verna för insatser för omvårdnad i&lt;br&gt;boendet och habilitering som till-&lt;br&gt;handahålls av staten, kommun el-&lt;br&gt;ler landsting i anslutning till en&lt;br&gt;gymnasieskola med Rh-anpassad&lt;br&gt;utbildning. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om avgifter för kost och logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen skall betala er-&lt;br&gt;sättning för kostnader för boende&lt;br&gt;och omvårdnad i boendet. Hem-&lt;br&gt;landstinget, i förekommande fall&lt;br&gt;hemkommunen, skall betala er-&lt;br&gt;sättning för kostnader för habilite-&lt;br&gt;ring. Ersättningarna skall betalas&lt;br&gt;till den huvudman som enligt avtal&lt;br&gt;med staten svarar för verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om sådana&lt;br&gt;ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att ut-&lt;br&gt;bildningen på nationella program&lt;br&gt;får fördelas på fler än tre läsår när&lt;br&gt;det gäller utbildning för döva, hör-&lt;br&gt;selskadade och svårt rörelsehind-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att ut-&lt;br&gt;bildningen på nationella och spe-&lt;br&gt;cialutformade program får fördelas&lt;br&gt;på fler än tre läsår när det gäller&lt;br&gt;utbildning för döva, hörselskadade&lt;br&gt;och svårt rörelsehindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av&lt;br&gt;skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyl-&lt;br&gt;ler tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till&lt;br&gt;och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt&lt;br&gt;enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå&lt;br&gt;med lägst 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad.&lt;br&gt;Beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;de elever som avses i 27 § och som&lt;br&gt;genom statens försorg får sär-&lt;br&gt;skilda omvårdnadsinsatser. Första&lt;br&gt;stycket gäller inte heller i fråga om&lt;br&gt;utlandssvenska elever som erhål-&lt;br&gt;ler inackorderingstillägg enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;de elever som avses i 27 §. Första&lt;br&gt;stycket gäller inte heller i fråga om&lt;br&gt;utlandssvenska elever som får in-&lt;br&gt;ackorderingstillägg enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 31 a § finns bestämmelser om&lt;br&gt;hemkommunens skyldighet att utge&lt;br&gt;ersättning för vissa kostnader för&lt;br&gt;elever som genomgår Rh-anpassad&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar har rätt att efter&lt;br&gt;skolpliktens upphörande tas emot i&lt;br&gt;gymnasiesärskolan i utbildning&lt;br&gt;som är avsedd att påbörjas fram till&lt;br&gt;och med det första kalenderhalv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar har rätt att efter&lt;br&gt;skolpliktens upphörande tas emot i&lt;br&gt;gymnasiesärskolan i utbildning&lt;br&gt;som är avsedd att påbörjas fram till&lt;br&gt;och med det första kalenderhalv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året det år de fyller 20 år om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelsen för särskolan i hem-&lt;br&gt;kommunen bedömt att de inte kan&lt;br&gt;gå i gymnasieskolan därför att de&lt;br&gt;är utvecklingsstörda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de inte bereds utbildning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning un-&lt;br&gt;der fyra år i gymnasiesärskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året det år de fyller 20 år, om sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i hemkommu-&lt;br&gt;nen bedömt att de inte kan gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan därför att de är&lt;br&gt;utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har påbörjat utbildning i gymnasiesärskolan före utgången Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, har rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan&lt;br&gt;skall syfta till att ge barn och ung-&lt;br&gt;domar med synskada, dövhet, hör-&lt;br&gt;selskada eller talskada en till varje&lt;br&gt;elevs förutsättningar anpassad ut-&lt;br&gt;bildning som så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt motsvarar den utbildning som&lt;br&gt;ges i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan specialskolan&lt;br&gt;tillhandahålla sådan utbildning&lt;br&gt;som avses i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan&lt;br&gt;skall bedrivas vid flera särskilda&lt;br&gt;enheter. För varje sådan enhet&lt;br&gt;skall det finnas en styrelse. Rege-&lt;br&gt;ringen meddelar föreskrifter om&lt;br&gt;enheterna och deras upptagnings-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i specialskolan kan&lt;br&gt;också anordnas i särskilda klasser&lt;br&gt;som är förlagda till grundskolan&lt;br&gt;men leds av en styrelse för special-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan&lt;br&gt;skall syfta till att ge barn och ung-&lt;br&gt;domar med dövhet eller hörsel-&lt;br&gt;skada en till varje elevs förutsätt-&lt;br&gt;ningar anpassad utbildning som så&lt;br&gt;långt det är möjligt motsvarar den&lt;br&gt;utbildning som ges i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan&lt;br&gt;skall bedrivas vid flera särskilda&lt;br&gt;enheter. För enheterna skall det&lt;br&gt;finnas en gemensam styrelse. Re-&lt;br&gt;geringen meddelar föreskrifter om&lt;br&gt;enheterna och deras upptagnings-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte tillfredsställande har slutfört sista års-&lt;br&gt;kursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja ut-&lt;br&gt;bildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år&lt;br&gt;efter det att skolplikten upphörde. Vad som nu sagts gäller inte om eleven&lt;br&gt;är utvecklingsstörd. En utvecklingsstörd elev som började fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt det kalenderår då eleven fyllde åtta år har dock rätt att när&lt;br&gt;skolplikten upphör slutföra sista årskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan därför att de är&lt;br&gt;utvecklingsstörda får efter skol-&lt;br&gt;pliktens upphörande i mån av plats&lt;br&gt;genomgå annan utbildning i spe-&lt;br&gt;cialskolan intill utgången av vår-&lt;br&gt;terminen det kalenderår då de fyl-&lt;br&gt;ler 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen enligt 4 § tredje stycket om&lt;br&gt;åtgärder för elever som inte bor&lt;br&gt;hemma samt enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket om rätten att fullfölja ut-&lt;br&gt;bildningen får överklagas av ele-&lt;br&gt;ven eller företrädare för denne hos&lt;br&gt;Skolväsendets överklagande-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen enligt 4 § fjärde stycket om&lt;br&gt;åtgärder för elever som inte bor&lt;br&gt;hemma samt enligt 6 § om rätten&lt;br&gt;att fullfölja utbildningen får över-&lt;br&gt;klagas av eleven eller företrädare&lt;br&gt;för denne hos Skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd en-&lt;br&gt;ligt2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar grund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan eller särskolan prövas av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skolor som motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skolor som motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialskolan prövas av styrelsen&lt;br&gt;för den specialskola som ansvarar&lt;br&gt;för utbildning av samma handi-&lt;br&gt;kappgrupp där skolan är belägen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialskolan prövas av styrelsen&lt;br&gt;för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som är synskadade eller&lt;br&gt;gravt språkstörda får fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i särskilda resurscenter.&lt;br&gt;Utbildningen skall med nödvän-&lt;br&gt;diga avvikelser motsvara utbild-&lt;br&gt;ningen i grundskolan respektive&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen skall betala er-&lt;br&gt;sättning till staten för vissa kost-&lt;br&gt;nader för den som fullgör sin&lt;br&gt;skolplikt vid ett särskilt resurs-&lt;br&gt;center.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om verksam-&lt;br&gt;heten vid sådana resurscenter&lt;br&gt;samt meddela föreskrifter om un-&lt;br&gt;dantag från bestämmelsen i andra&lt;br&gt;stycket och om ersättningens stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har den centrala&lt;br&gt;tillsynen över elevhemsboende vid&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning, special-&lt;br&gt;skolor och resurscenter samt vid&lt;br&gt;viss utbildning för elever med ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning som bedrivs en-&lt;br&gt;ligt avtal med staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har tillsyn över&lt;br&gt;verksamheten vid sådant elev-&lt;br&gt;hemsboende som avses i första&lt;br&gt;stycket och får då inspektera verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på undervis-&lt;br&gt;ning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har synskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har&lt;br&gt;avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har talskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har&lt;br&gt;avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 5 kap. 28 § skall tillämpas första gången vid in-&lt;br&gt;tagning till läsåret 2001/02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 5 kap. 31 § a skall träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 5 kap. 32 § skall tillämpas första gången vid intag-&lt;br&gt;ning till läsåret 2001/02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning i särskilda&lt;br&gt;klasser enligt 7 kap. 5 § andra stycket före den 1 juli 2002 skall utbild-&lt;br&gt;ningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre&lt;br&gt;bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning enligt 7 kap.&lt;br&gt;6 § andra stycket före den 1 juli 2001 skall utbildningen fortsättningsvis&lt;br&gt;anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 23 november 1995 det statsråd som då&lt;br&gt;hade till uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och&lt;br&gt;fristående skolor att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda hur an-&lt;br&gt;svaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funk-&lt;br&gt;tionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting&lt;br&gt;samt vem som skall finansiera verksamheten (dir. 1995:134). Kommittén&lt;br&gt;antog namnet FUNKIS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUNKIS lämnade dels i november 1996 ett delbetänkande Gymnasie-&lt;br&gt;utbildning för vissa ungdomar med funktionshinder (SOU 1996:167), En&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet, som remissbehandlats, finns i bilaga 1.&lt;br&gt;En sammanställning av remissinstanserna och remissyttrandena finns i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUNKIS överlämnade i maj 1998 huvudbetänkandet FUNKIS - funk-&lt;br&gt;tionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. En sam-&lt;br&gt;manställning av remissinstanserna och remissyttrandena finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i 3 kap. 3 § skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100). Ändringen innebär endast att en begränsning görs i&lt;br&gt;den målgrupp som skall tas emot i specialskolan. Därför anser regeringen&lt;br&gt;att ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rätt till stöd, likvärdiga villkor och en utbildning av god kvalitet för barn&lt;br&gt;och ungdomar med funktionshinder måste stödjas och utvecklas. Det är&lt;br&gt;mycket viktigt att skolan även i fortsättningen har som mål att vara en&lt;br&gt;skola för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att utredningen om funktionshindrade elever i skolan&lt;br&gt;tillsattes var bl. a. de omfattande förändringar som genomförts på skolans&lt;br&gt;område samtidigt som någon översyn av ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;olika huvudmän för elever med funktionshinder inte gjorts. Ytterligare ett&lt;br&gt;motiv för utredningen var bl.a. att statens insatser hittills främst inriktats&lt;br&gt;på att bekosta enskilda elevers utbildning medan den absoluta majoriteten&lt;br&gt;av elever med svåra funktionshinder får sin skolgång i den kommunala&lt;br&gt;skolan. Det kunde heller inte uteslutas att ekonomiska incitament, och&lt;br&gt;inte elevernas behov, avgjorde valet av skolform. Utredningen fick bl.a. i&lt;br&gt;uppdrag att se över den statliga stödorganisationen i specialpedagogiska&lt;br&gt;frågor (SIH) och pröva ansvarsfördelningen mellan den statliga sektorn&lt;br&gt;och de lokala huvudmännen samt mellan berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande proposition syftar bl.a. till att genom en flexibel, samord-&lt;br&gt;nad stödorganisation och en utökad resurscenterverksamhet stärka och&lt;br&gt;utveckla statens stöd till kommunerna. Propositionen innehåller också&lt;br&gt;förslag som syftar till en kvalitativ utveckling av specialskolan för döva&lt;br&gt;och hörselskadade samt den riksrekryterande gymnasieutbildningen för&lt;br&gt;ungdomar med svårt rörelsehinder respektive som är döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade. Vidare aviseras en satsning på kompetensutveckling för lärare&lt;br&gt;och annan personal i skolan samt pedagogisk forskning om elever med&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige och övriga Norden har handikappolitiken under de senaste årti-&lt;br&gt;ondena utvecklats från ett medicinskt synsätt, där tonvikten legat vid frå-&lt;br&gt;gor om vård och behandling till en politisk fråga om rätten till del i det&lt;br&gt;samhälle man tillhör. I sammanhanget bör nämnas FN:s standardregler&lt;br&gt;som antogs enhälligt av FN:s generalförsamling i december 1993. Reg-&lt;br&gt;lerna, som tillkom på svenskt initiativ, har som en av sina huvudprinciper&lt;br&gt;att utbildning för elever med funktionshinder skall vara integrerad med&lt;br&gt;den ordinarie utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv är Sverige ett föregångsland med höga&lt;br&gt;ambitioner när det gäller att erbjuda alla barn och ungdomar en utbild-&lt;br&gt;ning inom ramen för det ordinarie utbildningssystemet. Avvecklingen av&lt;br&gt;vårdhem och andra former av institutioner för barn med funktionshinder&lt;br&gt;till förmån för resurscenterverksamhet är kännetecknande för alla nor-&lt;br&gt;diska länder och har också börjat få en spridning i övriga delar av värl-&lt;br&gt;den, främst Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationstekniken har under den senaste tioårsperioden på ett avgö-&lt;br&gt;rande sätt påverkat utbildningssituationen för många barn och ungdomar&lt;br&gt;med funktionshinder. Enligt Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SIH) har i stort sett alla barn och ungdomar med grava synskador liksom&lt;br&gt;barn med svåra rörelsehinder en personlig dator. Delegationen för IT i&lt;br&gt;skolan har bl.a. i uppdrag att avsätta särskilda medel för att stödja och&lt;br&gt;påskynda utvecklingen av läromedia för elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som Sverige ligger i frontlinjen är det viktigt att inte slå sig&lt;br&gt;till ro. Vi får inte riskera att bilden av Sverige som ett föregångsland, blir&lt;br&gt;till ett hinder för självinsikt och analys av vad som behöver göras för att&lt;br&gt;FN:s standardregler skall förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att barn med funktionshinder så långt möjligt skall erbju-&lt;br&gt;das en anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed, i likhet med&lt;br&gt;övriga barn och ungdomar, ha rätt att kunna bo hemma med sina föräld-&lt;br&gt;rar kan sägas vara en hörnsten i svensk handikappolitik. Lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till-&lt;br&gt;kom för att undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen för personer&lt;br&gt;med omfattande och varaktiga funktionshinder. I lagens förarbeten anges&lt;br&gt;bl.a. att personlig assistans alltid skall övervägas som ett alternativ för att&lt;br&gt;barn och ungdomar skall kunna bo hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning av elever med funktionshinder inom det ordinarie skol-&lt;br&gt;systemet kan betecknas som en ”båda-vinner-strategi”, eftersom den&lt;br&gt;skola som inkluderar alla barn generellt sett får en bättre kompetens att&lt;br&gt;möta skilda behov, något som i sin tur har fördelar också för barn utan&lt;br&gt;eller med begränsade funktionsnedsättningar. Barn och ungdomar med&lt;br&gt;funktionshinder bor i dag med få undantag tillsammans med sina föräld-&lt;br&gt;rar och får i allmänhet sin skolgång i en skola i närheten av hemmet. Det&lt;br&gt;går samtidigt inte att bortse från de oroande tendenser som antyder att&lt;br&gt;utvecklingen i skolan går i riktning mot mer segregerande lösningar, nå-&lt;br&gt;got som i sin tur kan leda till en sänkning av ambitionsnivån och en stig-&lt;br&gt;matisering av eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helhetssyn och samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn har lika värde men olika uppväxtvillkor. Förskolan och skolan&lt;br&gt;har unika möjligheter att arbeta för att utjämna dessa olikheter. En god&lt;br&gt;generell kvalitet i förskola och skola när det gäller såväl undervisning&lt;br&gt;och omsorg som fysisk och psykisk miljö, bidrar till att ge goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för alla elever att nå målen. I synnerhet gäller detta barn och ung-&lt;br&gt;domar som har större och annorlunda behov än andra. Målsättningen med&lt;br&gt;ökat samarbete mellan förskola, skola och fritidshem är ett led i att stödja&lt;br&gt;det livslånga lärandet. Den grundläggande utbildningen omfattas nu av&lt;br&gt;tre läroplaner, från förskolan till och med gymnasieskolan samt den&lt;br&gt;kommunala och statliga vuxenutbildningen. Läroplanerna länkar i var-&lt;br&gt;andra och bygger på en likartad syn på barns och ungas utveckling och&lt;br&gt;lärande. De stödjer också ett helhetsperspektiv i syfte att ta till vara såväl&lt;br&gt;intellektuell förmåga som fysisk, praktisk, emotionell, skapande och so-&lt;br&gt;cial förmåga hos eleverna. En helhetssyn på eleven förutsätter en sam-&lt;br&gt;verkan mellan alla i elevens närhet. Det omgivande samhället bestående&lt;br&gt;av bl.a. kultur, fritid och möjlighet till socialt umgänge är mycket viktiga&lt;br&gt;faktorer för att skolan skall lyckas med sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakten med elevens vårdnadshavare är särskilt betydelsefull när det&lt;br&gt;gäller en elev med funktionshinder. Föräldem/vårdnadshavaren är också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyckeln till den samverkan med andra berörda som är så viktig för vissa Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;elever, t.ex. med barn- och ungdomshabiliteringen, den pedagogiska hör-&lt;br&gt;selvården eller barn- och ungdomspsykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ansvarsfördelning mellan stat, kommun och lands-&lt;br&gt;ting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den gällande ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting bör&lt;br&gt;så långt möjligt gälla också för elever med funktionshinder. Det innebär&lt;br&gt;en ansvarsfördelning där kommunerna ansvarar för att alla barn och ung-&lt;br&gt;domar erbjuds utbildning, landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;t.ex. habilitering och staten svarar för lagstiftning, tillsyn, uppföljning,&lt;br&gt;utvärdering och vissa utvecklingsinsatser samt har ansvar för lärarutbild-&lt;br&gt;ning och bidrar till viss kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undantag som görs från denna grundläggande ansvarsfördelning&lt;br&gt;bör vara tydliga och väl motiverade. Statlig finansiering eller statlig drift&lt;br&gt;inom ramen för det kommunala åtagandet bör endast komma i fråga om&lt;br&gt;elever med funktionshinder inte kan ges en likvärdig utbildning med stöd&lt;br&gt;av statens i övrigt förekommande styrning av skolan, exempelvis när det&lt;br&gt;gäller döva och hörselskadade barn som har behov av undervisning på&lt;br&gt;teckenspråk. I sammanhanget kan nämnas att det i dag finns runt 800&lt;br&gt;elever i specialskolan. Vid den riksrekryterande gymnasieutbildningen&lt;br&gt;för elever med funktionshinder som bedrivs med statligt stöd finns&lt;br&gt;knappt 600 elever. Detta kan jämföras med att antalet elever i grundsko-&lt;br&gt;lan och gymnasieskolan och motsvarande skolformer uppgår till cirka 1,3&lt;br&gt;miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag går 70-80 procent av de specialdestinerade statliga anslagen för&lt;br&gt;elever med funktionshinder till att finansiera enskilda elevers utbildning&lt;br&gt;samt i vissa fall till boende och habilitering i anslutning till boendet. En&lt;br&gt;mindre andel av medlen går till att erbjuda stöd och kompetensutveckling&lt;br&gt;till kommunerna. Det finns elever med funktionshinder i den kommunala&lt;br&gt;skolan som inte alls får del av statligt stöd. Elever med grav språkstör-&lt;br&gt;ning är ett exempel på ett sådant område där statens insatser främst in-&lt;br&gt;riktats på att bekosta enskilda elevers utbildning samtidigt som många av&lt;br&gt;dessa elever återfinns i den kommunala skolan. Mot bakgrund av princi-&lt;br&gt;pen att elever med funktionshinder, i likhet med övriga elever, skall&lt;br&gt;kunna bo hemma och erbjudas en skolgång i närheten av hemmet anser&lt;br&gt;regeringen att en större andel av dessa medel bör användas till att stödja&lt;br&gt;kommunerna för att öka deras förutsättningar att tillgodose behoven av&lt;br&gt;anpassad utbildning för elever med funktionshinder. Det statliga åtagan-&lt;br&gt;det bör framöver i högre grad styras mot att hjälpa kommunerna att möta&lt;br&gt;behoven hos elever med funktionshinder i sin skola och i mindre grad&lt;br&gt;mot att finansiera enskilda elevers utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida ansvarsfördelningen bör vara långsiktigt hållbar. Den bör&lt;br&gt;därför vara så renodlad som möjligt så att krav på återkommande om-&lt;br&gt;prövningar kan undvikas. En tydlig ansvarsfördelning skapar dessutom&lt;br&gt;bättre förutsättningar för den samverkan mellan olika aktörer som är&lt;br&gt;nödvändig för att elever med funktionshinder skall kunna ges en skolsitu-&lt;br&gt;ation som uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga specialpedagogiska stödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som en tydlig ansvarsfördelning måste eftersträvas är det spe-&lt;br&gt;cialpedagogiska stödet för elever med ovanliga eller komplexa funk-&lt;br&gt;tionshinder ett exempel på ett område där staten och kommunerna har ett&lt;br&gt;delat ansvar. Det är inte rimligt att kommunerna skall klara av att bygga&lt;br&gt;upp den kunskap som krävs för att tillgodose så speciella behov utan stöd&lt;br&gt;från staten. När nu ytterligare steg tas mot en integration av synskadade&lt;br&gt;elever med flerfunktionshinder är det viktigt att klargöra att staten även i&lt;br&gt;fortsättningen har ett stort ansvar för att stödja kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga specialpedagogiska stöd som i dag erbjuds kommunerna&lt;br&gt;genom Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) är uppbyggt&lt;br&gt;kring olika grupper av funktionshinder, vilket är en modell som visat sig&lt;br&gt;svår att förändra utifrån nya och ibland förändrade behov. Den framtida&lt;br&gt;specialpedagogiska stödorganisationen bör mot bakgrund av detta vara&lt;br&gt;betydligt mer flexibel, bl.a. genom att organisationen formas utifrån en&lt;br&gt;samverkan mellan staten och kommunerna. För att den skall kunna både&lt;br&gt;anpassas till och stimulera utveckling bör den dessutom kopplas närmare&lt;br&gt;andra utvecklingsfrågor som rör skolan i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teckenspråkig miljö — motiv för specialskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att kommunicera med andra har avgörande betydelse för alla&lt;br&gt;barns emotionella och kognitiva utveckling. För döva och vissa hörsel-&lt;br&gt;skadade är teckenspråket barnets första språk. Teckenspråkets betydelse&lt;br&gt;för dessa barn är väl dokumenterad. Teckenspråkets status som eget språk&lt;br&gt;fastslogs i början av 1980-talet genom att det i läroplanen för special-&lt;br&gt;skolan fastställdes att teckenspråk är förstaspråk för döva. I kommunika-&lt;br&gt;tion med vissa dövblinda används taktilt teckenspråk, där tecken läses&lt;br&gt;med händerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa grupper av elever är möjligheterna till en teckenspråkig miljö&lt;br&gt;en nödvändig förutsättning för delaktighet och gemenskap, vilket får till&lt;br&gt;följd att undervisning behöver bedrivas i särskilda skolor eller i särskilda&lt;br&gt;undervisningsgrupper. Denna ståndpunkt återfinns även i FN:s standard-&lt;br&gt;regler som ett undantag från huvudprincipen att utbildning för elever med&lt;br&gt;funktionshinder skall erbjudas utbildning inom den ordinarie skolorgani-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att flytta fram positionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag och bedömningar som redovisas i denna proposition skall,&lt;br&gt;som nämnts inledningsvis, ses som ytterligare ett steg i målsättningen om&lt;br&gt;en skola för alla elever. I kapitel 5 redovisas åtgärder som riktas både mot&lt;br&gt;en bredare grupp elever och åtgärder som inriktas mer specifikt mot ele-&lt;br&gt;ver med funktionshinder. Kapitel 6 och 7 innehåller förslag och bedöm-&lt;br&gt;ningar som rör specialskolan och riksrekryterande gymnasieutbildning&lt;br&gt;för ungdomar med funktionshinder. Dessa målgrupper är mycket små&lt;br&gt;jämfört med den grupp elever med funktionshinder som finns inom den&lt;br&gt;ordinarie utbildningen. Ambitionen är dock att förslagen skall medföra&lt;br&gt;att en större andel elever, jämfört med idag, skall nås av insatser från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utökade resurscenterverksamheten. Det bör i sammanhanget framhållas&lt;br&gt;att de förändringar som föreslås skall följas upp och utvärderas, såväl&lt;br&gt;utifrån elevperspektiv som utifrån organisatoriska, verksamhetsmässiga&lt;br&gt;och ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande proposition innehåller således såväl satsningar och ompri-&lt;br&gt;ortieringar inom nuvarande kostnadsram, som nya satsningar i form av&lt;br&gt;kompetensutveckling av lärare och övrig personal i skolan. Några frågor&lt;br&gt;kräver ytterligare beredning eller utredning, däribland utformningen av&lt;br&gt;en stödorganisation i specialpedagogiska frågor och läromedel för elever&lt;br&gt;med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att såväl Lärarutbildningskommittén (dir.&lt;br&gt;1997:54) som Elevvårdsutredningen (dir. 1998:59) kommer att analysera&lt;br&gt;och lägga fram förslag inom områden som har betydelse för gruppen ele-&lt;br&gt;ver med funktionshinder. Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67) har&lt;br&gt;dessutom genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda situationen för&lt;br&gt;studerande med funktionshinder i vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga som väckts av flera remissinstanser är om skollagens&lt;br&gt;bestämmelser i tillräcklig utsträckning skyddar elevens rättigheter till&lt;br&gt;stöd m.m. I uppdraget till den nyligen tillsatta kommittén som skall göra&lt;br&gt;en översyn av skollagen (dir. 1999:15) ingår bl.a. att analysera hur ter-&lt;br&gt;merna elevs rätt respektive kommuns skyldighet används i skollagen&lt;br&gt;samt vid behov föreslå de förändringar som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En flexibel skola - ansvar och samverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående kapitel har regeringen konstaterat att det krävs flera samver-&lt;br&gt;kande åtgärder inom olika verksamhetsområden för att den svenska sko-&lt;br&gt;lan i verklig mening skall bli en skola för alla. Elever med funktionshin-&lt;br&gt;der bör så långt möjligt erbjudas undervisning inom ramen för skolans&lt;br&gt;ordinarie organisation, såväl inom den obligatoriska som den frivilliga&lt;br&gt;skolan. Genom att utnyttja den organisatoriska frihet som finns i dag ges&lt;br&gt;helt andra möjligheter att erbjuda eleverna en skolsituation anpassad efter&lt;br&gt;den enskildes behov och förutsättningar än tidigare. En sådan organisa-&lt;br&gt;tion hör ofta ihop med ett förändrat arbetssätt som bygger på en nära&lt;br&gt;samverkan mellan lärama i arbetslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal kommuner i landet har inrättat samordningssfunktioner för&lt;br&gt;frågor om elever i behov av särskilt stöd. SIH redovisar goda erfarenheter&lt;br&gt;från kommuner med en sådan funktion. Regeringen ser också mycket&lt;br&gt;positivt på denna utveckling. En samordningsfunktion bör bland annat&lt;br&gt;erbjuda vägledning till elever, föräldrar och skolpersonal om vilka resur-&lt;br&gt;ser som finns på regional och statlig nivå. Samordningsfunktionen kan&lt;br&gt;också ha en viktig roll i samband med kommunens arbete med skolplan,&lt;br&gt;resursfördelning, uppföljning och utvärdering samt kvalitetsredovisning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Skollagens inledande bestämmelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Formuleringen med särskilda behov i 1 kap. 2&lt;br&gt;§, andra stycket, skollagen (1985:1100) ersätts med i behov av särskilt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med ett fåtal undantag är remissinstanserna posi-&lt;br&gt;tiva till förslaget. Statens skolverk menar t.ex. att den föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringen bör leda till att fokus riktas från eleven till skolan och skolans åt-&lt;br&gt;gärder. SIH tillstyrker förslaget och menar att funktionshindrade aldrig&lt;br&gt;får betraktas som föremål för åtgärder utan skall ses som människor med&lt;br&gt;rättigheter. Handikappombudsmannen (HO) stödjer visserligen förslaget,&lt;br&gt;men menar att någon större vikt inte bör läggas vid åtgärden eftersom den&lt;br&gt;i sig inte avhjälper de problem som möter funktionshindrade elever i be-&lt;br&gt;hov av särskilt stöd i skolan. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn,&lt;br&gt;ungdomar och vuxna (FUB) anser att förändringen är självklar. Lärarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LR) avvisar förslaget eftersom vissa elever har särskilda&lt;br&gt;behov under hela sin skolgång, Förbundet Hem och Skola menar att för-&lt;br&gt;slaget innebär en markering utan innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § andra stycket skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100) skall hänsyn tas i utbildningen till elever med sär-&lt;br&gt;skilda behov. Den föreslagna ändringen i skollagen till elever i behov av&lt;br&gt;särskilt stöd görs för att markera en fokusförskjutning som innebär att&lt;br&gt;svårigheter för en elev i skolan inte bör ses som individens problem. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället för att se eleven som problembärare handlar det om att se elevens&lt;br&gt;möjligheter till utveckling och att anpassa verksamheten utifrån varje&lt;br&gt;elevs förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skolans uppgift att möta elevens svårigheter med pedagogiska&lt;br&gt;insatser, åtgärder i organisation och miljö, etc. Det s.k. miljörelaterade&lt;br&gt;handikappbegreppet som ersatt det absoluta handikappbegreppet innebär&lt;br&gt;att det handikapp som kan uppstå till följd av ett funktionshinder skall&lt;br&gt;minimeras genom åtgärder i den omgivande miljön och genom åtgärder i&lt;br&gt;övrigt. Barn i behov av särskilt stöd varken är eller bör vara någon en-&lt;br&gt;hetlig eller klart avgränsad grupp. Stödbehoven kan vara tillfälliga eller&lt;br&gt;övergående. Förhållanden inom verksamheter som t.ex. förskoleverk-&lt;br&gt;samhet, skola och skolbarnsomsorg kan både bidra till och förebygga&lt;br&gt;svårigheter hos barn. Alla barn behöver stöd i sin utveckling, medan&lt;br&gt;några behöver särskilt stöd och åter andra behöver sådant stöd under hela&lt;br&gt;förskole- och skoltiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen skall således ses som en betydelsefull för-&lt;br&gt;ändring. Den återspeglar också den förändrade begreppsbildningen som,&lt;br&gt;mot samma bakgrund som angivits ovan, skett inom specialpedagogiken&lt;br&gt;under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den anpassning av läroplanen för det obligatoriska&lt;br&gt;skolväsendet (Lpo 94) som genomfördes inför läsåret 1998/99 infördes&lt;br&gt;dessutom en ändring att alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma&lt;br&gt;och hjälpa elever i behov av särskilt stöd (prop. 1997/98:94, bet.&lt;br&gt;1997/98UbU18, rskr. 1997/98:272).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Kunskap och kompetens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens hos skolans personal har avgörande betydelse&lt;br&gt;för att elever med funktionshinder skall kunna ges en likvärdig utbildning&lt;br&gt;med hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogisk kompetens saknas ofta i skolornas arbetslag. Den&lt;br&gt;nya specialpedagogutbildningens ambitioner om ett förändrat arbetssätt,&lt;br&gt;med bl.a. ett mer konsultativt förhållningssätt, har inte heller fått fullt&lt;br&gt;genomslag. En orsak till detta är att det fortfarande finns alltför få utbil-&lt;br&gt;dade specialpedagoger. Lärare är dessutom ovana att efterfråga och se&lt;br&gt;handledning som kompetensutveckling. Att ge stöd till skolledningen är&lt;br&gt;också en viktig uppgift för specialpedagogema, vilket framhölls särskilt&lt;br&gt;av kommittén. Regeringen anser sammantaget att det är betydelsefullt att&lt;br&gt;specialpedagogemas roll vidareutvecklas. Det är också viktigt att beho-&lt;br&gt;ven av specialpedagogisk kompetens uppmärksammas i vaije skolform.&lt;br&gt;Studerande med funktionshinder deltar i kommunal vuxenutbildning och&lt;br&gt;utbildningar vid folkhögskolor i högre grad än befolkningen i övrigt.&lt;br&gt;Detta beror, enligt Kunskapslyftskommittén, på att människor med funk-&lt;br&gt;tionshinder som grupp har lägre utbildnings- och sysselsättningsnivå än&lt;br&gt;befolkningen som helhet och har därigenom ett större behov av vuxenut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika viktigt som den pedagogiska kompetensen är att det bemötande&lt;br&gt;eleverna får i skolan bygger på respekt och bidrar till deras delaktighet&lt;br&gt;och gemenskap. Det är därför viktigt att all personal i skolan har infor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation och kunskap om funktionshinder, något som forskning visat vara&lt;br&gt;ett effektivt sätt att påverka attityder och bemötande av personer med&lt;br&gt;funktionshinder. Lärarutbildningskommittén (Dir. 1997:54), har bl.a. i&lt;br&gt;uppdrag att analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos lä-&lt;br&gt;rarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Satsning på kompetensutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I 1999 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;(prop. 1998/99:100) har medel beräknats för en treårig satsning på&lt;br&gt;kompetensutveckling bl.a. i syfte att stärka förutsättningarna för elever&lt;br&gt;i behov av särskilt stöd, däribland elever med funktionshinder, att nå&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning/förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning om behovet av kompetensutveckling för lärare och annan perso-&lt;br&gt;nal i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Kommunerna har enligt&lt;br&gt;2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) ansvar för att fortbildning anordnas för&lt;br&gt;den personal som har hand om utbildningen. Staten kan dock på olika sätt&lt;br&gt;stödja kompetensutveckling, dels genom att påverka utbudet av kompe-&lt;br&gt;tensutveckling, dels genom att ge bidrag till särskilda satsningar. För-&lt;br&gt;skoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg behöver ha beredskap för&lt;br&gt;att ta emot och ge alla barn och elever möjlighet till utveckling, delaktig-&lt;br&gt;het och lärande. Det innebär inte att varje lärare skall ha kunskap om&lt;br&gt;varje enskilt funktionshinder. Däremot är det viktigt med en grund att&lt;br&gt;utgå från, en s.k. förförståelse. Många elever har läs- och skrivsvårighe-&lt;br&gt;ter/dyslexi eller koncentrationssvårigheter. Målet bör vara att varje lärare&lt;br&gt;skall vara väl förtrogen med och ha beredskap att möta dessa elever i den&lt;br&gt;pedagogiska situationen. Kompetensutveckling kan bidra till att utveckla&lt;br&gt;förståelse och kunnande om hur miljö och verksamhet kan anpassas så att&lt;br&gt;detta kan förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En granskning av undervisningen av elever i behov av särskilt stöd,&lt;br&gt;som år 1998 genomförts av Skolverket, pekar bl.a. på avsaknad av med-&lt;br&gt;vetna strategier för de insatser som ges till elever i behov av särskilt stöd,&lt;br&gt;trots att insatserna och resurserna är relativt omfattande. Detta kan i sin&lt;br&gt;tur leda till att segregerande lösningar tillgrips oreflekterat, vilket riskerar&lt;br&gt;att leda till sänkta ambitionsnivåer och bristande måluppfyllelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det finns betydande behov av kompetensutveckling för lärare och&lt;br&gt;annan personal i frågor som rör elever med funktionshinder har bl.a. un-&lt;br&gt;derstrukits av Bemötandeutredningen (SOU 1999:21) som framhåller den&lt;br&gt;stora betydelse som bemötandet, förståelsen och attityderna hos lärare,&lt;br&gt;personal och andra elever har för självbilden och för möjligheterna att&lt;br&gt;lyckas i skolan och längre fram i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1998/99:100) beräknat särskilda medel för en treårig satsning på kom-&lt;br&gt;petensutveckling, bl.a. för att stärka kompetensutvecklingen inom områ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det elever i behov av särskilt stöd, däribland elever med funktionshinder.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma om den närmare preciseringen av med-&lt;br&gt;len i budgetpropositionen för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särskilda medel bör avsättas för att stödja&lt;br&gt;och stimulera pedagogisk forskning inom området elever med funk-&lt;br&gt;tionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén framhåller behov av utveckling,&lt;br&gt;dokumentation av erfarenheter och kunskaper och samverkan mellan ut-&lt;br&gt;veckling och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, däribland Statens skol-&lt;br&gt;verk och Högskolan i Örebro, betonar betydelsen av både forskning och&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Behovet av forskning och ut-&lt;br&gt;veckling är stort när det gäller undervisningen av elever i behov av sär-&lt;br&gt;skilt stöd. Det gäller såväl för gruppen generellt som för elevgrupper med&lt;br&gt;specifika funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport från Skolverket Pedagogiskt dilemma: Specialundervis-&lt;br&gt;ning framhålls bland annat att det saknas en systematisk forskningsbase-&lt;br&gt;rad kunskap om undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Den&lt;br&gt;forskning som finns domineras av analyser av handikapp, deras orsaker,&lt;br&gt;åtgärder och prognoser. Det råder däremot stor brist på forskning när det&lt;br&gt;gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Bland annat saknas&lt;br&gt;teoretiska perspektiv, deltagarperspektiv och kunskap om specialunder-&lt;br&gt;visningens sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare nämnda nationella granskningen av undervisningen av&lt;br&gt;elever i behov av särskilt stöd, som genomförts av Skolverket, pekar på&lt;br&gt;behovet av fördjupat forsknings- och utvecklingsarbete, bl.a. om effek-&lt;br&gt;terna av gruppstorlekar och hur skolan kan arbeta med elevers lärande i&lt;br&gt;olika grupper. Det behövs ytterligare kunskap om effekterna av undervis-&lt;br&gt;ning i mycket små och enhetliga grupper. Trots att detta är vanligt före-&lt;br&gt;kommande vid undervisning av elever med funktionshinder vet vi mycket&lt;br&gt;lite om effekterna i förhållande till alternativa grupperingar av eleverna.&lt;br&gt;Vidare understryks behovet av systematiserad och vidareutvecklad kun-&lt;br&gt;skap om lärande för elever som har olika former av inlärningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också för specifika grupper saknas tillräckligt med forskningsbaserad&lt;br&gt;kunskap. Ett konkret exempel handlar om döva barns lärande, och då&lt;br&gt;särskilt om hur döva barn lär svenska. Andra exempel gäller nya grupper&lt;br&gt;inom synskadeområdet liksom elever med grav språkstörning, dolda&lt;br&gt;funktionshinder samt elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att forskning och utveckling inom det aktuella områ-&lt;br&gt;det nu bör prioriteras. Skolverket bör få i uppdrag att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att initiera att forskning etableras på detta område. Sammanlagt sex mil-&lt;br&gt;joner kronor bör under en treårsperiod avsättas härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Åtgärdsprogram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Åtgärdsprogram för elever i behov av sär-&lt;br&gt;skilt stöd bör införas i de skolformer i det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom som i dag inte omfattas av ett sådant krav, samt i&lt;br&gt;motsvarande fristående skolor. Elever och vårdnadshavare bör ges&lt;br&gt;möjlighet att ta initiativ till utarbetandet av åtgärdsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer överens med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;har invändningar mot att åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt&lt;br&gt;stöd skall krävas för alla skolformer. Svenska Kommunförbundet instäm-&lt;br&gt;mer i att alla elever som har behov av särskilda stödåtgärder omfattas av&lt;br&gt;rätt till åtgärdsprogram. Några remissinstanser, däribland Skolverket, fö-&lt;br&gt;reslår dock handlingsplan som alternativ benämning. Tranås kommun&lt;br&gt;lyfter särskilt fram det positiva i att åtgärdsprogram föreslås gälla även&lt;br&gt;för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket menar, till skillnad från kommittén, att skolan bör förbehål-&lt;br&gt;las rätten att initiera åtgärdsprogram. Svenska kommunförbundet menar&lt;br&gt;att den reglering som föreslås kan leda till tolkningssvårigheter och onö-&lt;br&gt;diga tvister, men betonar liksom flera remissinstanser betydelsen av att&lt;br&gt;elever och föräldrar/vårdnadshavare görs delaktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Av 5 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;grundskoleförordningen (1994:1194) framgår att rektor skall se till att ett&lt;br&gt;åtgärdsprogram utarbetas om en elev behöver särskilda stödåtgärder.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelse finns också i 6 kap. 1 § specialskoleförord-&lt;br&gt;ningen (1995:401) samt i 3 kap. 13 § sameskolförordningen (1995:205)&lt;br&gt;som hänvisar till föreskrifterna om särskilda stödinsatser i 5 kap. grund-&lt;br&gt;skoleförordningen. Det innebär alltså att det i dag finns bestämmelser om&lt;br&gt;åtgärdsprogram för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid att alla elever i behov av stöd ges&lt;br&gt;samma möjligheter till stödinsatser och avser därför att införa bestäm-&lt;br&gt;melser om åtgärdsprogram även i de skolformer inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för barn och ungdom som i dag inte omfattas av ett sådant krav.&lt;br&gt;I detta sammanhang finns också skäl att nämna att regeringen avser att&lt;br&gt;göra nödvändiga justeringar i gymnasieförordningen (1992:394) för att&lt;br&gt;uppnå en bättre överensstämmelse mellan regelverken i grundskolan re-&lt;br&gt;spektive gymnasieskolan vad gäller rätten till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med en bestämmelse om åtgärdsprogram är att stödja en&lt;br&gt;medveten planering och utvärdering av de särskilda stödåtgärderna som&lt;br&gt;bör utgå från elevens behov och ges en både långsiktig och kortsiktig&lt;br&gt;karaktär. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation och inne-&lt;br&gt;bär därigenom att hela organisationen av skolverksamheten berörs. Av&lt;br&gt;åtgärdsprogrammet bör framgå vad man vill söka åstadkomma samt med&lt;br&gt;vilka medel och metoder man vill arbeta. Arbetet med åtgärdsprogram-&lt;br&gt;met bör vara en process i vilken eleven själv ges en aktiv roll vid analy-&lt;br&gt;sen av skolsvårighetema samt vid utformningen och genomförandet av&lt;br&gt;programmet. Elevens självuppfattning och självtillit kan stärkas genom&lt;br&gt;att elevens starka sidor bildar utgångspunkt i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av bestämmelserna om åtgärdsprogram måste hän- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;syn tas till att förutsättningarna är olika för respektive skolform, bl.a.&lt;br&gt;mellan frivilliga och obligatoriska skolformer. Särskolan riktar sig till&lt;br&gt;elever med utvecklingsstörning. Det ingår därför i särskolans grundkom-&lt;br&gt;petens att möta behoven hos dessa elever. Utvecklingsstörning bör därför&lt;br&gt;inte i sig ge upphov till en planering av åtgärder av den art som åtgärds-&lt;br&gt;programmet avser. Åtgärdsprogram kan däremot bli aktuellt vid mer&lt;br&gt;sammansatta behov, t.ex. på grund av att en elev har ytterligare funk-&lt;br&gt;tionshinder. Det bör ankomma på regeringen att de meddela de ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om åtgärdsprogram eller motsvarande inom de olika&lt;br&gt;skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete och samverkan stärks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka elevernas och vårdnadshavamas ställning bör de ges möj-&lt;br&gt;lighet att ta initiativ till arbetet med åtgärdsprogram. En sådan initiativrätt&lt;br&gt;undandrar emellertid inte rektor det grundläggande ansvaret för åt-&lt;br&gt;gärdsprogrammet. Det är också rektor som beslutar om stödåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att åtgärdsprogrammet bör&lt;br&gt;utarbetas i samarbete med eleven och, för icke myndig elev, efter samråd&lt;br&gt;med elevens vårdnadshavare. Att utarbetandet av åtgärdsprogrammet bör&lt;br&gt;ske i samarbete med eleven är avsett att stärka elevens roll jämfört med&lt;br&gt;dagens situation, samtidigt som det inte innebär ett krav på att skola, elev&lt;br&gt;och vårdnadhavare måste vara överens. Skolan har alltid det yttersta an-&lt;br&gt;svaret för att ett åtgärdsprogram fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet kan det i vissa fall finnas skäl&lt;br&gt;att involvera personal från andra verksamheter, främst då skolans kom-&lt;br&gt;petens behöver kompletteras t.ex. med kompetens från andra verksam-&lt;br&gt;heter inom kommunen eller från landstingets barn- och ungdomshabilite-&lt;br&gt;ring, den pedagogiska hörselvården eller barn- och ungdomspsykiatrin i&lt;br&gt;de fall de redan har kontakt med eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör, mot bakgrund av vad som ovan anförts, ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att utforma närmare bestämmelser om åtgärdsprogram i de skol-&lt;br&gt;former i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som inte om-&lt;br&gt;fattas av ett sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Stöd till kommunen i specialpedagogiska frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har ansvaret att erbjuda alla barn och ungdomar utbildning&lt;br&gt;inom grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer.&lt;br&gt;Med undantag för det fåtal elever som får sin utbildning i den statliga&lt;br&gt;specialskolan återfinns det stora flertalet elever med svåra funktionshin-&lt;br&gt;der i den kommunala skolan. Kommunerna har genom sitt ansvar för&lt;br&gt;skolan även det grundläggande ansvaret för stöd till skolan i specialpeda-&lt;br&gt;gogiska frågor. Statens insatser skall ses som ett komplement för att er-&lt;br&gt;bjuda kommunerna sådan spetskompetens som de inte kan förväntas&lt;br&gt;bygga upp på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogisk kompetens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till elever med funktionshinder bygger på arbetslagets ansvar för&lt;br&gt;det pedagogiska arbetet. I arbetslagen kan olika lärare utveckla olika&lt;br&gt;kompetens och komplettera varandra. För en elev med omfattande funk-&lt;br&gt;tionshinder krävs särskilt riktad kompetensutveckling för hela arbetsla-&lt;br&gt;get. Stöd till arbetslaget bör i första hand ges av specialpedagogen på&lt;br&gt;skolan och/eller en specialpedagogisk stödfunktion i kommunen. Denna&lt;br&gt;bör svara för en generell specialpedagogisk kompetens samt stå för&lt;br&gt;spetskompetens vad gäller mer vanligt förekommande svårigheter, t.ex.&lt;br&gt;till följd av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, koncentrationssvårigheter&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också rimligt att det finns särskild specialpedagogisk kompetens&lt;br&gt;i kommunen för exempelvis elever med hörselskada, stamning, grav&lt;br&gt;språkstörning m.fl. Även för elever med mycket ovanliga funktionshinder&lt;br&gt;bör kommunen vid behov kunna bygga upp viss egen kompetens. Som ett&lt;br&gt;belysande exempel kan nämnas att det i en genomsnittskommun föds ett&lt;br&gt;barn med grav synskada med 15 till 20 års mellanrum. I de allra flesta fall&lt;br&gt;vet man långt i förväg att eleven kommer att gå i kommunens skola, vil-&lt;br&gt;ket gör det möjligt att satsa särskilt på kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala specialpedagogema behöver i sin tur stöd och fortbild-&lt;br&gt;ning för att kunna fullgöra sina uppgifter. Detta bör erbjudas av en regio-&lt;br&gt;nalt förankrad statlig organisation för stöd i specialpedagogiska frågor.&lt;br&gt;Staten erbjuder också via sina riksresurscenter individuellt riktade insat-&lt;br&gt;ser för vissa elever med mycket komplicerade funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever med funktionshinder krävs dessutom insatser av även annat&lt;br&gt;slag än rent pedagogiska. De samverkande insatserna omfattar tvärfack-&lt;br&gt;liga insatser av såväl medicinsk, psykologisk, social som pedagogisk ka-&lt;br&gt;raktär. Samverkan krävs därför såväl mellan pedagoger och elevvårds-&lt;br&gt;personal som mellan skola och exempelvis landstingets barn- och ung-&lt;br&gt;domshabilitering, pedagogiska hörselvård eller barn- och ungdomspsyki-&lt;br&gt;atri.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.1 Statens nuvarande engagemang för stöd i specialpedago-&lt;br&gt;giska frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stöd i specialpedagogiska frågor med statlig finansiering ges i dag av&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), landstingens pedago-&lt;br&gt;giska hörselvård, resurscenter, kunskapscenter m.fl. SIH och Skolverket&lt;br&gt;inrättades till följd av regeringens proposition om ansvaret för skolan&lt;br&gt;(prop. 1990/91:18). Samtidigt avvecklades Skolöverstyrelsen (SÖ), läns-&lt;br&gt;skolnämndema och fortbildningsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket gavs uppdraget att vara central myndighet för en mål- och&lt;br&gt;resultatstyrd kommunal skola med ansvar för en nationellt sammanhållen&lt;br&gt;och samordnad uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet, till-&lt;br&gt;syn, att ta fram underlag och förslag till utveckling av skolan samt att&lt;br&gt;svara för att det fanns tillgång till fortbildning av god kvalitet i alla delar&lt;br&gt;av landet. Skolverkets ansvar för att utveckla och utvärdera skolan i&lt;br&gt;överensstämmelse med de nationella målen omfattar även elever med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktionshinder. Sedan år 1998 har Skolverkets ansvarsområde utökats&lt;br&gt;till att även omfatta förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SIH sammanfördes vissa uppgifter avseende elever med funktions-&lt;br&gt;hinder, däribland SÖ:s förvaltningsuppgifter i förhållande till special-&lt;br&gt;skolorna, det ansvar för att ta fram och producera läromedel för elever&lt;br&gt;med funktionshinder som Statens institut för läromedel (SIL) tidigare&lt;br&gt;hade samt länsskolnämndemas stödorganisation med konsulenter för&lt;br&gt;vissa funktionshinder och med planeringsberedningar. Att föra dessa&lt;br&gt;uppgifter till Skolverket skulle enligt föredragande statsråd lett till att det&lt;br&gt;återigen skulle skapats en stor central förvaltning med oklara ansvarsför-&lt;br&gt;hållanden och med skilda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av SIH:s uppgifter är att erbjuda hjälp och stöd till kommunerna i&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor för elever med funktionshinder i syfte att mi-&lt;br&gt;nimera det handikapp som kan uppstå i en utbildningssituation. Institutet&lt;br&gt;skall ge samma stöd till sådana fristående skolor som står under statlig&lt;br&gt;tillsyn. Det skall inom SIH finnas en fältorganisation för den specialpe-&lt;br&gt;dagogiska stödverksamheten bestående av konsulenter för synskadade&lt;br&gt;förskolebarn samt för elever som är synskadade, rörelsehindrade, döva-&lt;br&gt;utvecklingsstörda, blinda-utvecklingsstörda och dövblinda vuxna inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet. Institutet har dessutom inrättat tjänster som&lt;br&gt;konsulenter för elever med rörelsehinder i särskolan, elever med autism i&lt;br&gt;särskolan samt en konsulent med inriktning mot invandrarelever med&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH:s stöd ges på olika nivåer - från mer individuellt riktat stöd till ge-&lt;br&gt;nerella mer övergripande insatser på lokal, regional eller nationell nivå.&lt;br&gt;Regeringen har betonat att stödet skall ges en mer övergripande karaktär&lt;br&gt;och underlätta skolgången för elever med funktionshinder genom att råd&lt;br&gt;och stöd ges till kommunerna. SIH har under senare år arbetat med att&lt;br&gt;utveckla konsulentrollen, bl.a. i syfte att förskjuta insatserna från att vara&lt;br&gt;individuellt inriktade till att bli mer övergripande. Detta har delvis fått&lt;br&gt;genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom SIH:s organisation enligt instruktionen är uppbyggd kring&lt;br&gt;grupper av funktionshinder finns en risk för en alltför statisk organisa-&lt;br&gt;tion. Institutets utvecklingsarbete har inriktats på att minska diagnosernas&lt;br&gt;betydelse för arbetsorganisationen. En ökad samverkan mellan konsu-&lt;br&gt;lenter med olika inriktning har kommit till stånd, bl.a. till följd av en för-&lt;br&gt;ändrad ansvarsstruktur. Hur långt strävan mot ett mer övergripande ar-&lt;br&gt;betssätt bör drivas handlar naturligtvis om en avvägning mellan för elever&lt;br&gt;med funktionshinder gemensamma och mer handikappspecifika frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens hörselvårdskonsulenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen har inget reglerat ansvar för att erbjuda stöd i specialpeda-&lt;br&gt;gogiska frågor för barn och ungdomar med funktionshinder. I flertalet&lt;br&gt;landsting svarar emellertid hörselvårdskonsulenter för stöd till skolan för&lt;br&gt;elever med hörselskada. Staten bidrar genom SIH till stödet till skolan för&lt;br&gt;hörselskadade, budgetåret 1998 med 3,4 miljoner kronor. Landstingen&lt;br&gt;bidrar i olika utsträckning. Redan under 1995/96 aviserade tre landsting&lt;br&gt;att de inte avsåg att fortsätta att ge specialpedagogiskt stöd till skolan då&lt;br&gt;vakanser som hörselvårdskonsulenter uppstår. Enligt uppgifter från SIH&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är detta en utveckling som fortgår. Alla landsting svarar för stöd i speci- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;alpedagogiska frågor till förskolan för vissa barn med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogiska resurscenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialskoleförordningen (1995:401) skall vid varje riksrekryte-&lt;br&gt;rande specialskola finnas specialpedagogiska resurscenter. Det innebär&lt;br&gt;att det finns ett resurscenter vid Ekeskolan för synskadade barn och ung-&lt;br&gt;domar samt barn och ungdomar som också är döva, hörselskadade eller&lt;br&gt;utvecklingsstörda (ERC), ett resurscenter vid Åsbackaskolan för döva&lt;br&gt;och hörselskadade barn och ungdomar som också är utvecklingsstörda&lt;br&gt;(ÅRC) samt ett resurscenter vid Hällsboskolan för elever med grav&lt;br&gt;språkstörning (HRC). Enligt förordningen skall dessutom finnas Tomte-&lt;br&gt;bodaskolans resurscenter för synskadade (TRC). Resurscentren finansie-&lt;br&gt;ras med statliga medel över specialskolans anslag. Budgetåret 1997 var&lt;br&gt;kostnaderna 68 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid resurscentren skall främst omfatta specialpedago-&lt;br&gt;gisk utredning och träning samt information, utbildning och fortbildning&lt;br&gt;för vårdnadshavare samt lärare och annan personal. Centren skall vidare&lt;br&gt;samla och ge information samt följa forskning och utveckling. Resurs-&lt;br&gt;centren bedriver dessutom själva visst utvecklingsarbete. Centrens fram-&lt;br&gt;tida inriktning behandlas i kapitel 6 om specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapscenter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje regional specialskola finns kunskapscenterför döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade, som också svarar för stöd för vissa dövblinda (syn-hörselska-&lt;br&gt;dade). Det finns vidare fem kunskapscenter för rörelsehindrade knutna&lt;br&gt;till skolor med särskilda undervisningsgrupper för rörelsehindrade i&lt;br&gt;Malmö, Göteborg, Örebro, Uppsala och Umeå. Dessa riktar sig till barn&lt;br&gt;och ungdomar med rörelsehinder och/eller neurologiskt betingade funk-&lt;br&gt;tionsnedsättningar. Enligt avtal med SIH skall kunskapscentren verka för&lt;br&gt;en optimal utbildningssituation för barn och ungdomar utifrån de respek-&lt;br&gt;tive målgruppernas behov. Kunskapscentren skall bygga sin verksamhet&lt;br&gt;på samverkan med andra aktörer inom sina respektive områden. Centren&lt;br&gt;finansieras helt eller delvis från anslaget Särskilda insatser på skolområ-&lt;br&gt;det, det s.k. SIS-anslaget. Statens bidrag till verksamheten var 18,4 mil-&lt;br&gt;joner kronor år 1998. I de utvärderingar SIH har gjort av kunskaps-&lt;br&gt;centren konstateras bl.a. att de förväntningar som från början ställdes mer&lt;br&gt;än väl har infriats. Det finns emellertid behov av att utveckla samverkan&lt;br&gt;mellan kunskapscenter och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH fördelar också medel från SIS-anslaget till tjänster som datapeda-&lt;br&gt;goger vid åtta regionala dataresurscenter, s.k. REDAH-center. Dessa ger&lt;br&gt;stöd till elever och personal för elever som utrustats med datorbaserade&lt;br&gt;hjälpmedel. För detta syfte fördelades 5,6 miljoner kronor år 1998. I en&lt;br&gt;utvärdering av SIH pekas bl.a. på behovet av ökad samverkan mellan&lt;br&gt;datapedagogerna och andra aktörer på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;En förändrad stödorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En organisationskommitté bör ges i upp-&lt;br&gt;drag att skyndsamt utveckla och lägga förslag om den konkreta ut-&lt;br&gt;formningen av en förändrad stödorganisation som kan bidra till ökad&lt;br&gt;samverkan mellan stat, kommun och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag/bedömning: Stämmer överens med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, framför allt kommu-&lt;br&gt;nerna, är i huvudsak positiva till förslaget att statens insatser för stöd till&lt;br&gt;skolhuvudmännen i specialpedagogiska frågor samordnas organisatoriskt&lt;br&gt;och drivs i myndighetsform. Göteborgs universitet anser däremot att för-&lt;br&gt;slaget strider mot den ansvarsfördelning som finns mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun för skolan. Riksrevisionsverket (RRV) kritiserar utredningen för att&lt;br&gt;föreslå en huvudsakligen traditionell myndighetslösning där tunga verk-&lt;br&gt;samhetsnära resurser alltjämt finns kvar hos staten. RRV föreslår ett al-&lt;br&gt;ternativ med ett föreningsrättsligt arrangemang grundat på avtal mellan&lt;br&gt;staten, Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Skolverket menar att&lt;br&gt;en kommunalisering av konsulentstödet bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Handikappombudsmannen, Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Umeå universitet, Manillaskolan,&lt;br&gt;Östervångsskolan och Tomtebodaskolans resurscenter delar kommitténs&lt;br&gt;principiella uppfattning att ansvaret för frågor som rör elever med funk-&lt;br&gt;tionshinder inte bör särskiljas i myndighetsorganisationen. Bl.a. Göte-&lt;br&gt;borgs universitet, Umeå universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och&lt;br&gt;några kommuner, förordar en sammanslagning av Statens institut för&lt;br&gt;handikappfrågor i skolan (SIH) och Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget&lt;br&gt;att stödet i specialpedagogiska frågor organiseras i fem regioner. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att regionerna, och då framför allt den norra, är för&lt;br&gt;stora. Svenska kommunförbundet menar att verksamhetens tillgänglighet&lt;br&gt;för kommunerna bör beredas ytterligare i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: För att eleverna skall ges förut-&lt;br&gt;sättningar för en likvärdig utbildning, byggd på delaktighet och gemen-&lt;br&gt;skap, krävs många olika och samverkande insatser, både inom skolans&lt;br&gt;ram och mellan skola och andra aktörer. Här har både stat, kommun och&lt;br&gt;landsting ett ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsstrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan SIH:s tillkomst år 1991 har det statliga stödet i specialpedagogiska&lt;br&gt;frågor varit föremål för flera utredningar och överväganden, bl.a. av den&lt;br&gt;arbetsgrupp som redovisade sina slutsatser i departementsskrivelsen Sta-&lt;br&gt;ten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) samt därefter av Funkis-&lt;br&gt;kommittén. De frågor som behandlas har haft såväl handikappolitisk som&lt;br&gt;organisatorisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av SIH ifrågasattes vid myndighetens tillkomst, bl.a. av&lt;br&gt;handikapporganisationerna. De främst handikappolitiska invändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som låg bakom kritiken har samma aktualitet i dag. Att särskilja stödet i&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor i myndighetsstrukturen strider mot principen&lt;br&gt;att ansvaret för frågor om funktionshinder finns på alla nivåer i systemet&lt;br&gt;för den mål- och resultatstyrda skolan, dvs. hos lagstiftaren, den centrala&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheten, kommunen, skolan och ända ut i det enskilda&lt;br&gt;klassrummet. Flera remissinstanser har framhållit att det specialpedago-&lt;br&gt;giska stödet inte bör särskiljas från andra skolfrågor. Några, däribland&lt;br&gt;Skolverket, anser att konsulentorganisationen bör föras över till kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att det har funnits och finns brister i sam-&lt;br&gt;verkan mellan de båda myndigheterna, något som kan följa av en delvis&lt;br&gt;oklar ansvarsfördelning. Dessa förhållanden redovisades redan i depar-&lt;br&gt;tementsskrivelsen Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60).&lt;br&gt;Enligt SIH:s remissvar med anledning av nämnda departementsskrivelse&lt;br&gt;var det naturligt att det ännu efter några år fanns kvardröjande svårigheter&lt;br&gt;att se och förstå den nya struktur som omstruktureringen av den statliga&lt;br&gt;skoladministrationen medförde. SIH såg dock dessa vara av övergående&lt;br&gt;natur. Regeringen kan dock konstatera att det ännu efter åtta år kvarstår&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet begränsat till vissa målgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sin konsulentorganisation gör SIH viktiga insatser för elever med&lt;br&gt;funktionshinder. Möjligheterna att utveckla det specialpedagogiska stödet&lt;br&gt;begränsas dock av bristen på koppling till andra skolfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan skall det inom SIH finnas en fältorganisation med&lt;br&gt;konsulenter för vissa preciserade målgrupper. Ett flertal remissinstanser&lt;br&gt;delar kommitténs uppfattning att det krävs en större anpassningsförmåga&lt;br&gt;till förändrade behov hos målgruppen elever med funktionshinder samt&lt;br&gt;till kommunernas behov av stöd än vad ett sådant uppdrag möjliggör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens insatser för stöd i specialpedagogiska frågor är således främst&lt;br&gt;riktat mot elever med ”traditionella funktionshinder”, dvs. synskadade,&lt;br&gt;döva och hörselskadade, rörelsehindrade, gravt språkstörda samt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda med ytterligare funktionshinder. Redan mellan dessa grupper&lt;br&gt;finns skillnader i fördelning av stödet som inte självklart kan förklaras&lt;br&gt;annat än med att det är historiskt betingat. Med tanke på elevgruppens&lt;br&gt;storlek är t.ex. stödet för elever med grav språkstörning mindre väl ut-&lt;br&gt;byggt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också visst behov av stöd till skolan för elever med medi-&lt;br&gt;cinskt och psykiskt betingade funktionshinder, i vissa fall i form av spe-&lt;br&gt;cialpedagogiskt stöd. Det gäller exempelvis för elever vars svåra sjukdo-&lt;br&gt;mar lett till funktionshinder, t.ex. hjärnskada. Dessa elevers pedagogiska&lt;br&gt;behov sammanfaller i stora delar med behoven hos vissa elever med rö-&lt;br&gt;relsehinder. Många elever med medicinskt eller psykiskt betingade funk-&lt;br&gt;tionshinder har dock framför allt behov av andra typer av insatser i sko-&lt;br&gt;lan. Skolan behöver kunskap om eleven för att kunna förhålla sig på ett&lt;br&gt;sätt som ger elev en optimal skolsituation. Det handlar om bemötande,&lt;br&gt;anpassning till praktiska förhållanden som hög frånvaro, anpassningar i&lt;br&gt;miljö osv. Att ge stöd till skolan i dessa avseenden bör vara ett ansvar för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården, ofta via skolhälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har dessutom behov av stöd för vissa elevgrupper som totalt&lt;br&gt;sett är stora jämförda med de mer traditionella grupperna, t.ex. elever&lt;br&gt;med olika neurologiskt betingade funktionshinder som ADHD, DAMP,&lt;br&gt;Aspergers syndrom m.fl. I första hand bör det vara ett kommunalt ansvar&lt;br&gt;att stå för detta stöd. Det bör dock vara ett statligt ansvar att följa forsk-&lt;br&gt;ning och sprida ny kunskap inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagens organisation, med många olika aktörer, är det inte alltid&lt;br&gt;lätt för den enskilde läraren, specialpedagogen, rektorn eller för perso-&lt;br&gt;nalen inom förskolan att veta vart man skall vända sig för att få del av&lt;br&gt;den kompetens som finns. Särskilt tydliga blir svårigheterna för barn och&lt;br&gt;ungdomar som inte tillhör de ”traditionella grupperna” eller vars behov&lt;br&gt;inte överensstämmer med den traditionella indelningen, t.ex. på grund av&lt;br&gt;att de har flera funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att utforma den framtida stödorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunernas ansvar att alla elever skall erbjudas en till deras för-&lt;br&gt;utsättningar anpassad skolsituation. Samtidigt finns behov av spetskom-&lt;br&gt;petens som inte varje kommun kan bygga upp och hålla aktuell på egen&lt;br&gt;hand. Kommunernas förutsättningar att själva svara för denna typ av&lt;br&gt;spetskompetens skiljer sig åt, mycket beroende på storlek. Det krävs&lt;br&gt;därför även i framtiden ett stöd till kommunerna i specialpedagogiska&lt;br&gt;frågor. Eftersom stödet i specialpedagogiska frågor gränsar till det kom-&lt;br&gt;munala ansvaret bör dock en lösning eftersträvas där kommunerna görs&lt;br&gt;mer delaktiga än med nuvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens samlade resurser för stöd till kommunerna i specialpedagogiska&lt;br&gt;frågor är omfattande. De samlade resurser som finns inom myndigheter,&lt;br&gt;kommuner och landsting innefattar sammantaget en både bred och speci-&lt;br&gt;aliserad kompetens i specialpedagogiska frågor. För att bättre nyttja&lt;br&gt;denna samlade resurs bör statens insatser för stöd till skolhuvudmännen i&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor för elever med funktionshinder samordnas i en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med en förändrad stödorganisation är bl.a. att sam-&lt;br&gt;ordna resurserna för SIH:s konsulentorganisation samt de statliga bidra-&lt;br&gt;gen till landstingens hörselvårdskonsulenter, kunskapscentren för döva&lt;br&gt;och hörselskadade, rörelsehindrade m.fl., resurscentren vid dagens riks-&lt;br&gt;rekryterande specialskolor och Tomtebodaskolans resurscenter samt da-&lt;br&gt;tapedagogerna vid REDAH-centren. Verksamheten bör ledas av en sty-&lt;br&gt;relse bestående av företrädare för såväl stat, kommuner som landsting.&lt;br&gt;Detta för att ge olika intressenter inflytande, men också för att öka kun-&lt;br&gt;skapen lokalt. Verksamheten bör få vissa nationella uppdrag, t.ex. att&lt;br&gt;svara för resurscentren samt för internationell samverkan och utveck-&lt;br&gt;lingsfrågor inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör vidare indelas i fem geografiska regioner med an-&lt;br&gt;svar för övergripande rådgivning, regional samordning, kompetensut-&lt;br&gt;veckling, utvecklingsverksamhet, information och samverkan med andra&lt;br&gt;aktörer som kommuner, specialskolorna, landstingets habilitering, den&lt;br&gt;specialpedagogiska utbildningen, handikapporganisationerna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att en stödverksamhet av detta slag bör ha en di-&lt;br&gt;rekt anknytning till en, gärna forskningsbaserad, utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom området specialpedagogik. SIH har i dag inget sådant utvecklings- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;ansvar annat än inom läromedelsproduktionen samt som ett främjande-&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen att snarast tillkalla en&lt;br&gt;organisationskommitté med uppdrag att med utgångspunkt i barn och&lt;br&gt;ungdomars behov skyndsamt utveckla och lägga förslag om den konkreta&lt;br&gt;utformningen av en förändrad organisation där statens insatser för stöd i&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor samordnas. Möjligheterna att också samordna&lt;br&gt;och koppla den specialpedagogiska stödorganisationen till skolutveckling&lt;br&gt;bör prövas. Tillgängligheten för kommunerna bör särskilt prioriteras&lt;br&gt;samtidigt som en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun skall&lt;br&gt;eftersträvas. En ökning av organisationens anpassningsförmåga bör också&lt;br&gt;vara vägledande och samverkan stimuleras genom att de olika intressen-&lt;br&gt;terna görs delaktiga, såväl på central som regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Åsbackaskolans resurscenters organisatoriska tillhörighet&lt;br&gt;bör prövas särskilt, mot bakgrund av vad som föreslås om en gemensam&lt;br&gt;styrelse för specialskolorna för döva och hörselskadade elever (jmfr. av-&lt;br&gt;snitt 6.4.2). I kommitténs uppdrag bör även ingå att beakta Kunskaps-&lt;br&gt;lyftskommitténs (dir. 1995:67) bedömningar och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Läromedel för funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens engagemang för produktion av lä-&lt;br&gt;romedel och studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med funk-&lt;br&gt;tionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning bör utredas ytterli-&lt;br&gt;gare med utgångspunkt i Funkiskommitténs respektive Kunskaps-&lt;br&gt;lyftskommitténs överväganden och slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;bedömning. Översynen föreslås även omfatta studiematerial för efter-&lt;br&gt;gymnasiala studier. Vidare föreslås en översyn av lagen (1960:729) om&lt;br&gt;upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i att det skall&lt;br&gt;vara ett fortsatt statligt åtagande att svara för att elever med funktions-&lt;br&gt;hinder ges tillgång till läromedel samt att det offentliga åtagandet i högre&lt;br&gt;grad än i dag skall stimulera produktion på den fria läromedelsmarkna-&lt;br&gt;den. Östervångsskolan anser t.ex. att SIH Läromedel har en i det när-&lt;br&gt;maste monopolställning på läromedelssidan för döva och hörselskadade&lt;br&gt;vilket inte gagnar en flexibel och användamära utveckling. Bland annat&lt;br&gt;Hjälpmedelsinsitutet uppmärksammar dock risken för bristande kompe-&lt;br&gt;tens i det privata läromedelsföretaget, andra menar att kommittén hyser&lt;br&gt;en övertro på företagens intresse att producera dessa läromedel. Före-&lt;br&gt;ningen Svenska Läromedelsproducenter understryker att stödet måste&lt;br&gt;sättas i relation till den egna statliga produktionskostnaden samt att upp-&lt;br&gt;handling bör ske på sedvanligt sätt. Förslaget om en översyn av Upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen har med några undantag brett stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser, i likhet med&lt;br&gt;kommittén att staten även fortsättningsvis bör ha ett åtagande att se till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elever med funktionshinder, som är beroende av särskilt utvecklade eller&lt;br&gt;anpassade läromedel,- ges tillgång till sådana. I sitt delbetänkande Vux-&lt;br&gt;enutbildning för alla? (SOU 1999:39) framhåller Kunskapslyftskommit-&lt;br&gt;tén att utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara en strävan efter&lt;br&gt;att åstadkomma ett system där behovet av anpassad litteratur styr möjlig-&lt;br&gt;heterna att få stöd, och inte utbildningsform eller diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar, med stöd av såväl Funkiskommittén som Kun-&lt;br&gt;skapslyftskommittén att det behövs en bredare översyn av statens enga-&lt;br&gt;gemang inom området. En sådan översyn bör omfatta läromedel och stu-&lt;br&gt;diematerial för små målgrupper, t.ex. för barn, ungdomar och vuxna med&lt;br&gt;funktionshinder i såväl förskola, skola som vuxenutbildning. De förslag&lt;br&gt;som Funkiskommittén redovisat, bl.a. när det gäller målen för ett statligt&lt;br&gt;engagemang samt ansvarsfördelningen mellan Skolverket, SIH och Tal-&lt;br&gt;och Punktskriftsbiblioteket (TPB) bör överlämnas till den aviserade ut-&lt;br&gt;redningen för bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnär-&lt;br&gt;liga verk (URL) pågår för närvarande ett arbete inom EU som bl.a. syftar&lt;br&gt;till att ytterligare harmonisera upphovsrätten och närstående rättigheter i&lt;br&gt;informationssamhället. En av de frågor som tas upp i det arbetet är funk-&lt;br&gt;tionshindrades möjligheter att få tillgång till material som annars är upp-&lt;br&gt;hovsrättsligt skyddat. Regeringen anser att detta är en angelägen fråga&lt;br&gt;men att det nämnda EU-arbetet bör avvaktas innan man tar ställning till&lt;br&gt;eventuella lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialskolor och resurscenter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är enligt skollagen (1985:1100) skyldiga att anordna&lt;br&gt;grundskola respektive särskola för alla skolpliktiga barn och ungdomar i&lt;br&gt;kommunen. För barn och ungdomar som på grund av synskada, dövhet,&lt;br&gt;hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del&lt;br&gt;av särskolan finns specialskolan. Specialskolan omfattar ca 800 elever,&lt;br&gt;vilket motsvarar ca 0,08 procent av samtliga skolpliktiga barn och ung-&lt;br&gt;domar. Staten är huvudman för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de förändringar som genomförts under senare år när&lt;br&gt;det gäller det kommunala ansvaret för skolväsendet, det generella stats-&lt;br&gt;bidragssystemet och myndighetsstrukturen fick kommittén i uppdrag att&lt;br&gt;se över ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting inom&lt;br&gt;området, bl.a. avseende specialskolan och resurscentren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Verksamheten i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den statliga specialskolan består av fem regionskolor för döva och hör-&lt;br&gt;selskadade elever samt tre riksskolor. Regionskoloma är Birgittaskolan i&lt;br&gt;Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vä-&lt;br&gt;nerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund. De tre riksskoloma&lt;br&gt;är Ekeskolan, Hällsboskolan och Åsbackaskolan. Ekeskolan i Örebro tar&lt;br&gt;emot synskadade elever och elever som dessutom är döva, hörselskadade&lt;br&gt;eller utvecklingsstörda. Hällsboskolan i Sigtuna tar emot dels talskadade&lt;br&gt;elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regional&lt;br&gt;specialskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl&lt;br&gt;än synskada eller utvecklingsstörning. Åsbackaskolan i Gnesta tar emot&lt;br&gt;döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning. Läsåret&lt;br&gt;1998/99 fanns 602 elever vid de regionala specialskolorna och 207 vid de&lt;br&gt;riksrekryterande. Majoriteten av eleverna bor hemma hos sina föräldrar.&lt;br&gt;Ca 80 procent av eleverna vid de regionala specialskolorna bor med sina&lt;br&gt;föräldrar. För Åsbackaskolan är motsvarande andel 33 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolformen är avsedd för barn och ungdomar som på grund av syn-&lt;br&gt;skada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan eller&lt;br&gt;motsvarande del av särskolan. För eleverna i specialskolan upphör&lt;br&gt;skolplikten vid 17 års ålder vilket innebär att specialskolan är tioårig.&lt;br&gt;Specialskolan omfattas av Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,&lt;br&gt;förskoleklassen och fritidshemmet m.m. (Lpo 94) och har särskilda&lt;br&gt;timplaner samt för döva och hörselskadade delvis egna kursplaner. Verk-&lt;br&gt;samheten vid de regionala specialskoloiua skall vara jämförbar med&lt;br&gt;grundskolans men skiljer sig från grundskolans främst genom att under-&lt;br&gt;visningen i huvudsak sker på teckenspråk, vilket i de flesta fall är elever-&lt;br&gt;nas förstaspråk. För elever vid Ekeskolan och Åsbackaskolan som är ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda skall särskolans kursplaner tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje specialskola är en egen myndighet och har var sin styrelse. Fråga&lt;br&gt;om mottagande vid specialskolan får väckas av elevens vårdnadshavare&lt;br&gt;eller av elevens hemkommun. Elevens vårdnadshavare kan överklaga&lt;br&gt;beslut om mottagande i specialskolan till Skolväsendets överklagande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd. Specialskolans styrelse övertar ansvaret från hemkommunens&lt;br&gt;skolstyrelse för elever vid specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna. Institutet&lt;br&gt;skall bl.a. sammanställa årsredovisningar för specialskolorna samt stödja&lt;br&gt;specialskolor och resurscenter med rådgivning i övergripande ekonomis-&lt;br&gt;ka och juridiska frågor. Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;för det offentliga skolväsendet. Verket har ansvar för att följa upp, utvär-&lt;br&gt;dera, utöva tillsyn över skolväsendet samt verka för skolutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurscenter och kunskapscenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialskoleförordningen (1995:401) skall det finnas ett special-&lt;br&gt;pedagogiskt resurscenter vid varje riksskola. För synskadade finns dess-&lt;br&gt;utom Tomtebodaskolans resurscenter. Resurscentren har till uppgift att&lt;br&gt;främja en allsidig utveckling av barn och ungdomar inom respektive&lt;br&gt;målgrupp i det offentliga skolväsendet. Verksamheten skall främst om-&lt;br&gt;fatta specialpedagogisk utredning och träning samt information, utbild-&lt;br&gt;ning och kompetensutveckling som riktar sig till elevernas vårdnadsha-&lt;br&gt;vare, lärare och annan personal. Vid de regionala specialskolorna finns&lt;br&gt;kunskapscenter (KC) för döva och hörselskadade. KC skall i nära sam-&lt;br&gt;verkan med landstingens pedagogiska hörselvård och berörda kommuner&lt;br&gt;ge råd, stöd och service på regional nivå samt bl.a. samordna och vid be-&lt;br&gt;hov anordna teckenspråksundervisning för syskon och barn till döva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolorna är huvudsakligen anslagsfinansierade över statsbudgeten. Ans-&lt;br&gt;laget innefattar även verksamheten vid resurscentren. De kunskapscenter&lt;br&gt;som är förlagda i anslutning till de regionala specialskolorna får stöd från&lt;br&gt;anslaget för särskilda insatser på skolområdet, det s.k. SIS-anslaget. De&lt;br&gt;totala kostnaderna för specialskolan uppgick till 337 miljoner kronor år&lt;br&gt;1997. Den genomsnittliga kostnaden per elev uppgick samma år till&lt;br&gt;473 800 kronor. Av detta gick cirka 30 procent till undervisning och&lt;br&gt;knappt 30 procent till elevresor och elevboende. Variationerna är emel-&lt;br&gt;lertid stora mellan de olika skolorna, vilket bl.a. kan förklaras av skillna-&lt;br&gt;der vad gäller skolornas målgrupper samt lokal -, rese - och boendekost-&lt;br&gt;nader. Kostnaderna för de specialpedagogiska resurscentren uppgick till&lt;br&gt;68 miljoner kronor år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förändring av specialskolans målgrupp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Specialskolan som skolform bibehålls för döva och&lt;br&gt;hörselskadade barn. Specialskolans målgrupp skall inte längre omfatta&lt;br&gt;syn- eller talskadade barn. Den fasta skoldelen vid Ekeskolan respektive&lt;br&gt;Hällsboskolan avvecklas successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att efter fullgjord skolplikt erbjudas annan utbildning i&lt;br&gt;specialskolan skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skolverksamhet för dövblindfödda elever&lt;br&gt;bör föras över från Ekeskolan till Åsbackaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer delvis överens med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén föreslog ett borttagande av specialskolan som skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, däribland Han-&lt;br&gt;dikappombudsmannen och Statens skolverk, har inget att invända mot att&lt;br&gt;specialskolan som skolform tas bort. Till de tveksamma hör bl.a. Tjäns-&lt;br&gt;temännens Centralorganisation (TCO), som menar att en skola för alla&lt;br&gt;inte nödvändigtvis behöver innebära en skolform för alla. Skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd anser att de rättsliga konsekvenserna inte analyserats&lt;br&gt;fullt ut och menar att rätten till en tioårig skolgång inte bör tas ifrån ele-&lt;br&gt;verna som tillhör specialskolans personkrets. Ekeskolan, SIH samt Riks-&lt;br&gt;förbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) me-&lt;br&gt;nar att skolverksamheten för icke-skolpliktiga elever inte bör avvecklas&lt;br&gt;innan fullgoda alternativ presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inget att invända mot förslaget om en av-&lt;br&gt;veckling av den fasta skolverksamheten vid Ekeskolan. Till de som stäl-&lt;br&gt;ler sig bakom förslaget hör bl.a. Handikappombudsmannen som anser att&lt;br&gt;Ekeskolan bör avvecklas på samma sätt som de gamla vårdhemmen av-&lt;br&gt;vecklats och Skolverket som menar att förslaget stämmer överens med&lt;br&gt;den gängse trenden i Europa. Synskadades riksförbund (SRF) anser att&lt;br&gt;Ekeskolans skoldel bör avvecklas, dock genom ett intagningsstopp. För-&lt;br&gt;bundet framhåller emellertid att det först måste skapas garantier för till-&lt;br&gt;räckliga resurser i kommunerna för de elever som berörs. Förslaget avvi-&lt;br&gt;sas av bl.a. Birgittaskolan, Ekeskolan, Ekeskolans föräldraförening, Öre-&lt;br&gt;bro läns landsting, Örebro kommun samt Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO). Hällsboskolan motsätter sig en avveckling av den fasta skolverk-&lt;br&gt;samheten vid skolan och menar att det finns fördelar av att hålla ihop&lt;br&gt;resurscenterverksamhet och skola. Hällsboskolan menar också att elever&lt;br&gt;med mycket grav språkstörning har behov av en fast skoldel vid Hällsbo-&lt;br&gt;skolan. Ståndpunkten delas av Hällsboskolans föräldraförening och Fö-&lt;br&gt;reningen för döva och hörselskadade barn (DHB), Lärarnas Riksförbund&lt;br&gt;och Svenska Logopedförbundet vilka är negativa till förslaget och menar&lt;br&gt;att den språkstörda gruppen är relativt nyupptäckt och att kompetens&lt;br&gt;fortfarande utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, däribland Föreningen Sveriges dövblinda&lt;br&gt;(FSDB), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Dövas Ungdoms-&lt;br&gt;förbund (SDU) och SIH har inget att invända mot förslaget att föra över&lt;br&gt;ansvaret för dövblindfödda barns skolgång från Ekeskolan till Åsback-&lt;br&gt;askolan. Negativa är Ekeskolan, Landstinget i Värmland, Örebro kom-&lt;br&gt;mun och Örebro läns landsting. LO förespråkar att Ekeskolans fasta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skoldel skall finnas kvar och att skolan bör ha kvar ansvaret för döv- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;blindfödda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag och bedömning: Enligt 1 kap. 6 § och&lt;br&gt;3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall barn som inte kan gå i grundsko-&lt;br&gt;lan eller särskolan därför att de är synskadade, döva, hörselskadade eller&lt;br&gt;talskadade tas emot i specialskolan. Enligt 7 kap. 1 § skollagen skall ut-&lt;br&gt;bildningen i specialskolan syfta till att ge barn och ungdomar med syn-&lt;br&gt;skada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar&lt;br&gt;anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning&lt;br&gt;som ges i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskola för döva, dövblinda och hörselskadade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen döva, dövblinda och vissa hörselskadade barn har teckenspråket&lt;br&gt;som sitt första språk. Dessa elevers behov av kommunikation och under-&lt;br&gt;visning på teckenspråk är, i de allra flesta fall, inte möjliga att möta i den&lt;br&gt;kommunala skolan. Undervisning i särskilda grupper eller skolor är såle-&lt;br&gt;des en nödvändighet för dessa barn och ungdomars delaktighet och ge-&lt;br&gt;menskap. Regeringen bedömer därför att det för denna målgrupp är moti-&lt;br&gt;verat att också fortsättningsvis erbjuda utbildning i specialskolan. Sko-&lt;br&gt;lorna bör erbjuda en teckenspråkig miljö där alla så långt möjligt kom-&lt;br&gt;municerar på teckenspråk. Regeringen vill i detta sammanhang under-&lt;br&gt;stryka att varken individintegrering av enskilda elever som är beroende&lt;br&gt;av kommunikation på teckenspråk eller lösningar med små undervis-&lt;br&gt;ningsgrupper integrerade i vanliga grundskolor kan anses uppfylla till-&lt;br&gt;räckliga förutsättningar för en sådan miljö. Regeringen anser också att&lt;br&gt;staten även fortsättningsvis bör vara huvudman för dessa specialskolor,&lt;br&gt;vilket utvecklas ytterligare i avsnitt 6.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av fasta skoldelar vid Ekeskolan respektive Hällsboskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av regeringens huvudprincip om att barn med funktions-&lt;br&gt;hinder så långt möjligt bör bo med sina föräldrar och gå i en skola i när-&lt;br&gt;heten av hemmet är det ett kommunalt ansvar att tillgodose dessa elevers&lt;br&gt;skolgång och behov av stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av elever med synskada respektive grav språkstör-&lt;br&gt;ning/talskada får i dag sin undervisning i hemkommunens grundskola&lt;br&gt;eller särskola. Mycket få elever med synskada kommer i dag till Ekesko-&lt;br&gt;lan för att påbörja sin skolgång där. I dag finns endast ett tjugotal elever i&lt;br&gt;ålderskategorin 7-17 år på skolan. Med något undantag omfattas de av&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).&lt;br&gt;Trots att Ekeskolan i första hand skall ta emot skolpliktiga elever är det&lt;br&gt;vanligt att eleverna kommer till skolan först när de nått tonåren, i flera&lt;br&gt;fall efter att ha upplevt tillkortakommanden och andra motgångar i den&lt;br&gt;kommunala skolan, något som förstärker bilden av att det behövs ett star-&lt;br&gt;kare stöd till kommunerna för bl.a. denna elevgrupp. Regeringen bedö-&lt;br&gt;mer att det finns goda möjligheter till fungerande lösningar för de en-&lt;br&gt;skilda barnen och deras i familjer i hemkommunen genom undervisning&lt;br&gt;förlagd till en grundsärskola eller träningsskola i kombination med de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser som görs med stöd av LSS. En utökad resurcenterverksamhet vid Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;Ekekolan kan bidra till att ytterligare öka förutsättningarna för en utbild-&lt;br&gt;ning av god kvalitet. Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående skäl&lt;br&gt;att de fasta skoldelama vid Ekeskolan skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 7 § specialskoleförordningen (1995:401) framgår att Hälls-&lt;br&gt;boskolan är avsedd för dels talskadade elever, dels döva eller hörselska-&lt;br&gt;dade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestör-&lt;br&gt;ningar eller andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.&lt;br&gt;Skolan använder sig av begreppet grav språkstörning för att mer korrekt&lt;br&gt;beskriva personkretsen och uppger att den totala gruppen elever med&lt;br&gt;språkstörning utgör mellan 3 och 4 procent av eleverna i en årskull.&lt;br&gt;Gruppen elever med grav språkstörning är mindre och utgör mellan 250&lt;br&gt;och 500 elever av varje årskull. Läsåret 1998/99 var 109 elever med grav&lt;br&gt;språkstörning inskrivna vid Hällsboskolan, varav 35 elever fick sin un-&lt;br&gt;dervisning i externa klasser i Stockholm. Elevantalet vid Hällsboskolan&lt;br&gt;har sedan läsåret 1990/91 ökat med nästan 50 procent. Enligt skolan be-&lt;br&gt;ror denna elevökning vid skolan främst på bättre diagnostik av barn med&lt;br&gt;grav språkstörning. Samtidigt kommer det absoluta flertalet av skolans&lt;br&gt;elever från Stockholms, Uppsala eller angränsande län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att elevgruppen är så pass&lt;br&gt;stor att det är rimligt att kommunerna, ensamma eller i samverkan med&lt;br&gt;andra kommuner, etablerar de lösningar som krävs. Statens insatser ge-&lt;br&gt;nom Hällsboskolan bör framöver främst riktas mot att stödja kommu-&lt;br&gt;nerna att möta behoven av anpassad utbildning för elever med grava&lt;br&gt;språkstörningar (se avsnitt 6.3.2.). Föreningen för döva och hörselska-&lt;br&gt;dade barn (DHB) har i sitt remissvar framhållit behoven av utbildning i&lt;br&gt;specialskolan hos barn som är gravt språkstörda men beroende av tecken-&lt;br&gt;språk för sin kommunikation. Regeringen menar att det inom det framtida&lt;br&gt;systemet bör finnas goda möjligheter till väl fungerande lösningar för&lt;br&gt;enskilda barn genom samverkan mellan Hällsboskolans resurscenter och&lt;br&gt;specialskolorna för döva och hörselskadade barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget understryka att handikappreformen&lt;br&gt;inneburit ett ställningstagande mot institutionsboende för barn med svåra&lt;br&gt;funktionshinder och att de sista vårdhemmen skall vara avvecklade år&lt;br&gt;2000. Handikappombudsmannen tillhör dem som i olika sammanhang&lt;br&gt;kritiserat regeringen för att det alltjämt finns kvar specialskolor som lik-&lt;br&gt;nar de gamla vårdhemmen. Regeringen anser sammantaget att de fasta&lt;br&gt;skoldelama vid Ekeskolan respektive Hällsboskolan skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den fasta skoldelen vid Ekeskolan avvecklas före-&lt;br&gt;slår regeringen att ansvaret för det fåtal dövblindfödda barn som har be-&lt;br&gt;hov av undervisning i specialskola bör föras över till Åsbackaskolan.&lt;br&gt;Detta beskrivs ytterligare i avsnitt 6.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att med anledning av dessa föränd-&lt;br&gt;ringar göra de ändringar som behövs i specialskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från kommittén som föreslog en avvecklingstid om tre år&lt;br&gt;föreslår regeringen att avvecklingen av de fasta skoldelama skall göras&lt;br&gt;genom ett intagningsstopp fr.o.m. den 1 juli 2001 vid Ekeskolan samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 2002 vid Hällsboskolan. Omställningen av verksamhe-&lt;br&gt;ten bör ges tid så att de elever som i dag får sin undervisning på respek-&lt;br&gt;tive skola ges möjlighet att slutföra den utbildning de påbörjat och också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättat sig efter. Regeringen anser att avvecklingen av Hällsboskolan bör&lt;br&gt;få något förlängt tidsperspektiv i förhållande till Ekeskolan, mot bak-&lt;br&gt;grund av det särskilda kompetensbehov som uppstår för att tillgodose&lt;br&gt;elevgruppens behov, se vidare avsnitt 6.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den utökade resurscenterverksamheten vid Ekeskolan&lt;br&gt;respektive Hällsboskolan finns skäl att behålla en mindre skoldel för s.k.&lt;br&gt;visstidsplaceringar (se avsnitt 6.3). Resurscentren ges på så sätt ytterli-&lt;br&gt;gare ett verktyg att möta enskilda elevers behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängd skolgång i specialskolan tas bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 6 § andra stycket skollagen (1985:1100) får ungdomar som&lt;br&gt;efter skolpliktens upphörande inte bedöms kunna gå i gymnasieskolan&lt;br&gt;därför att de är uvecklingsstörda, i mån av plats, genomgå annan utbild-&lt;br&gt;ning i specialskolan intill utgången av vårterminen det år de fyller 21 år.&lt;br&gt;Ekeskolan, som är avsedd för skolpliktiga elever, erbjuder i dag dessa&lt;br&gt;ungdomar en utbildning liknande gymnasiesärskolans. Synskadades&lt;br&gt;riksförbund (SRF) och Riksorganisationen Unga Synskadade anser att&lt;br&gt;synskadade elever med flerfunktionshinder bör ges förbättrade möjlighe-&lt;br&gt;ter att gå på folkhögskola och motsätter sig utvecklingen mot en riks-&lt;br&gt;gymnasieverksamhet för dessa elever. Regeringen delar riksförbundets&lt;br&gt;ståndpunkt att det inte är aktuellt att bygga upp en särskild gymnasie-&lt;br&gt;särskoleverksamhet för synskadade med flerfunktionshinder. Det natur-&lt;br&gt;liga alternativet för dessa elever är den reguljära gymnasiesärskolan på&lt;br&gt;hemorten eller inom samverkansområdet. Resurscenterverksamheten,&lt;br&gt;som beskrivs i avsnitt 6.3, bör i det sammanhanget vara en tillgänglig&lt;br&gt;stödfunktion för utredning, träning och rådgivning för elever, familjer&lt;br&gt;och kommunala gymnasiesärskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sammantaget att det saknas skäl för att elever i gym-&lt;br&gt;nasieåldern skall tillhöra specialskolans målgrupp. Bestämmelserna om&lt;br&gt;förlängd skolgång i specialskolan föreslås således tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Utbyggd resurscenterverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inledningsvis i denna proposition redovisat sin syn på&lt;br&gt;behovet av förstärkt stöd till kommunerna i syfte att underlätta för elever&lt;br&gt;med funktionshinder att få en anpassad undervisning i hemkommunens&lt;br&gt;skola. I samband med att Ekeskolans respektive Hällsboskolans fasta&lt;br&gt;skoldelar avvecklas frigörs resurser för att i högre utsträckning än i dag&lt;br&gt;kunna användas för stöd till kommunerna. Regeringen avser att i följande&lt;br&gt;avsnitt redogöra för de åtgärder som planeras för att stärka resurscenter-&lt;br&gt;verksamhetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Ett gemensamt resurscenter för synskadade barn i för-&lt;br&gt;skola och skola&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En mindre skoldel för placeringar under viss tid&lt;br&gt;skall finnas i anslutning till verksamheten vid Ekeskolan. Hemkommunen&lt;br&gt;skall betala viss ersättning till staten för en sådan placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ekeskolans resurscenter utökas och slås or-&lt;br&gt;ganisatoriskt samman med Tomtebodaskolans resurscenter till ett gemen-&lt;br&gt;samt resurscenter för synskadade barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Resurscentren föreslås ingå i stödorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att invända mot för-&lt;br&gt;slaget om ett riksresurscenter för synskadade barn och ungdomar. Om det&lt;br&gt;skall ske en samlokalisering förespråkar dock Tomtebodaskolans resur-&lt;br&gt;scenter (TRC) en placering av riksresurscentret i Stockholm medan&lt;br&gt;Ekeskolan och Örebro kommun vill se en placering av centret i Örebro.&lt;br&gt;Synskadades Riksförbund (SRF) framhåller att förslaget inte får innebära&lt;br&gt;en minskning av de totala resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av 1 kap. 7 § speci-&lt;br&gt;alskoleförordningen (1995:401) framgår att Ekeskolan är avsedd för syn-&lt;br&gt;skadade elever, samt elever som också är döva, hörselskadade eller ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda. Enligt 1 kap. 8 § samma förordning finns det vid varje&lt;br&gt;riksskola ett specialpedagogiskt resurscenter samt för synskadade dess-&lt;br&gt;utom Tomtebodaskolans resurscenter i Solna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering under viss tid vid Ekeskolans resurscenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som regeringen anser att den fasta skoldelen vid Ekeskolan&lt;br&gt;successivt bör avvecklas, menar regeringen, i likhet med kommittén, att&lt;br&gt;det finns skäl att behålla en mindre skoldel för s.k. visstidsplaceringar vid&lt;br&gt;resurscentret. Med en sådan placering avser regeringen att en elev som ett&lt;br&gt;led i sin utbildning i hemkommunens skola kan behöva insatser från re-&lt;br&gt;surscentrets sida som sträcker sig utöver vad som kan anses omfattas av&lt;br&gt;de sedvanliga utrednings- eller träningsbesöken. Det kan vara fråga om&lt;br&gt;elever som av olika skäl behöver ett intensifierat specialpedagogiskt ex-&lt;br&gt;pertstöd från resurscentrets sida. En placering vid resurscentret avses ingå&lt;br&gt;som ett led i det åtgärdsprogram som hemkommunens skola upprättat och&lt;br&gt;bygger på att resurscentret, kommunen, eleven och dennes vårdnadsha-&lt;br&gt;vare är överens om syftet med vistelsen. Verksamheten vid resurscentret&lt;br&gt;ingår inte i det offentliga skolväsendet. Det finns därför behov av en&lt;br&gt;reglering av innebörd att eleven fullgör sin skolplikt under tiden för vis-&lt;br&gt;telsen vid resurscentret. Detta föreslås regleras i 10 kap. skollagen som&lt;br&gt;omfattar särskilda utbildningsformer. Regeringen skall dessutom bemyn-&lt;br&gt;digas att meddela föreskrifter om verksamheten vid resurscentret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse skall införas i skollagen om att hemkommunen skall&lt;br&gt;betala viss ersättning till staten för den elev som fullgör sin skolplikt vid&lt;br&gt;resurscentret. Regeringen skall också bemyndigas att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om undantag från denna bestämmelse och om ersättningens storlek.&lt;br&gt;Ersättningen kan avse kostnader i samband med utbildningen samt kost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader för boende och resor. Ersättningsnivån bör inte sättas så högt att Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;den avhåller kommuner från att använda sig av denna möjlighet för de&lt;br&gt;elever som är i behov av det särskilda stöd som kan ges i form av en så-&lt;br&gt;dan placering vid resurscentret. Den föreslagna ersättningsnivån till spe-&lt;br&gt;cialskolorna för döva och hörselskadade bör vara vägledande, se avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkt resurscenterverksamhet för synskadade elever med flerfunktions-&lt;br&gt;hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts befinner sig majoriteten av synskadade barn och&lt;br&gt;ungdomar med flerfunktionshinder i den kommunala skolan medan&lt;br&gt;mycket få barn i grundskoleåldern kommer till Ekeskolan. Kommitténs&lt;br&gt;förslag om en utökad resurscenterverksamhet vid Ekeskolan är något som&lt;br&gt;tas emot positivt av remissinstanserna, däribland Synskadades Riksför-&lt;br&gt;bund (SRF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som frigörs genom den successiva avvecklingen av den fasta&lt;br&gt;skolverksamheten bör således användas för en utökad resurscenterverk-&lt;br&gt;samhet som, liksom i dag, bör ha till uppgift att stå för specialpedagogisk&lt;br&gt;utredning och träning samt för information, utbildning och kompetensut-&lt;br&gt;veckling av lärare och annan personal kring barnet. De barn och ungdo-&lt;br&gt;mar som tillhör Ekeskolans målgrupp kräver ett mycket individuellt an-&lt;br&gt;passat stöd och det är således viktigt att resurscentrets personal i hög ut-&lt;br&gt;sträckning ges möjlighet att arbeta direkt med barnet, föräldrar och den&lt;br&gt;personal som finns runt barnet. Det bör som regel ske i barnets dagliga&lt;br&gt;miljö, men utrednings- och träningsbesök kan också fylla en funktion för&lt;br&gt;samtliga berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att resurscentret riktar sina insatser mot barn&lt;br&gt;och ungdomar t.o.m. gymnasieåldern. Det innebär att gymnasiesärskolan&lt;br&gt;bör stödjas att möta behoven hos dessa äldre elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekeskolan har i sitt remissvar pekat på nödvändigheten av ett livslångt&lt;br&gt;perspektiv på insatserna för elever med Spielmeyer-Vogts sjukdom efter-&lt;br&gt;som det specialpedagogiska behovet kvarstår även efter gymnasieåldern.&lt;br&gt;Spielmeyer-Vogts sjukdom är en sällsynt, fortskridande sjukdom. Stor&lt;br&gt;variation finns avseende överlevnad och de svårast drabbade kan avlida i&lt;br&gt;övre tonåren medan andra kan uppnå 30 - 40 års ålder. Regeringen me-&lt;br&gt;nar att resurscentrets insatser huvudsakligen bör inriktas på barn och&lt;br&gt;ungdomar men att detta inte utesluter att ett livslångt perspektiv anläggs&lt;br&gt;för denna lilla grupp om cirka 40 personer i hela landet. Insatserna för&lt;br&gt;vuxna bör dock begränsas till vad som är specialpedagogiskt motiverat&lt;br&gt;och således skiljas från det som ingår i landstingens habiliteringsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslagning av Ekeskolans och Tomtebodaskolans resurscenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av samverkan mellan Tomtebodaskolans resurscenter (TRC) och&lt;br&gt;Ekeskolans resurscenter (ERC) har understrukits i olika sammanhang.&lt;br&gt;Gränsdragningsfrågoma har tagit tid och kraft för såväl brukarna som för&lt;br&gt;de bägge centren och berörda konsulenter. Den totala elevgruppen har&lt;br&gt;dessutom förändrats och synskadediagnoser som förr var vanliga har nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nästan försvunnit men ersatts av nya och ofta mer svårlösta problem.&lt;br&gt;TRC framhåller också i sitt remissvar att det finns klara fördelar med en&lt;br&gt;gemensam organisation och förordar en lokalisering till Stockholm. Även&lt;br&gt;Ekeskolan ställer sig positiv till en sammanslagning av de båda centren,&lt;br&gt;men motsätter sig en samlokalisering såvida centret inte förläggs till Öre-&lt;br&gt;bro. Riksorganisationen Unga synskadade framhåller vikten av att en&lt;br&gt;sammanslagning inte får innebära att kompetens går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det sammantaget finns starka verksamhetsmässiga&lt;br&gt;skäl för en sammanslagning mellan centren. Eventuella gränsdragnings-&lt;br&gt;problem kan undanröjas och möjligheterna ökar för samordning och ge-&lt;br&gt;mensam nytta av personalens olika kompetenser. Även förutsättningarna&lt;br&gt;för intern kompetensutveckling förbättras genom möjligheterna för utbyte&lt;br&gt;mellan enheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade resurscentret för synskadade elever bör ha till uppgift att&lt;br&gt;ansvara för specialpedagogisk utredning och träning samt information,&lt;br&gt;utbildning och kompetensutveckling. Resurscentret bör vidare samla och&lt;br&gt;ge information, följa forskning och utveckling samt bedriva visst utveck-&lt;br&gt;lingsarbete. Resurscentrets målgrupp bör vara de grupper som respektive&lt;br&gt;center ansvarar för i dag, med undantag för de dövblindfödda barnen,&lt;br&gt;som föreslås föras över till Åsbackaskolans ansvarsområde (se även av-&lt;br&gt;snitt 6.4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första steg är det angeläget att sammanföra TRC och ERC i en&lt;br&gt;gemensam organisation under en och samma styrelse. På sikt bör också&lt;br&gt;en samlokalisering till Stor-Stockholmsområdet övervägas. I Stockholm&lt;br&gt;finns redan i dag såväl TRC som den läromedelsenhet för synskadade&lt;br&gt;som drivs av SIH samt också Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB). I&lt;br&gt;sammanhanget bör också nämnas att utformningen av den aviserade or-&lt;br&gt;ganisationen för stöd i specialpedagogiska frågor kan komma att påverka&lt;br&gt;organisationen i stort (se avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Resurscenter för gravt språkstörda elever vid Hällsbo-&lt;br&gt;skolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En mindre skoldel för placeringar under viss tid&lt;br&gt;skall finnas i anslutning till resurscentret. Hemkommunen skall betala&lt;br&gt;viss ersättning till staten för en sådan placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hällsboskolans resurscenter utökas. Medel&lt;br&gt;bör successivt tillföras anslaget A 9 Särskilda insatser på skolområdet&lt;br&gt;(SIS) i syfte att stimulera och underlätta inrättandet av regionala under-&lt;br&gt;visningsgrupper för gravt språkstörda elever. Hällsboskolans resurscenter&lt;br&gt;bör initialt tillföras särskilda medel avsedda för en tvåårig kompetensut-&lt;br&gt;vecklingssatsning riktad till personal i kommunerna som arbetar med&lt;br&gt;elever med grava språkstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna stödjer förslaget om en för-&lt;br&gt;stärkt resurscenterverksamhet vid Hällsboskolan. Hällsboskolan menar&lt;br&gt;dock att detta inte får ske på bekostnad av den fasta skoldelen. Flertalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanser har inget att invända mot kommitténs förslag att föra över Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;ansvaret för elevgruppen döva eller hörselskadade med beteendestör-&lt;br&gt;ningar till de regionala specialskolorna. Hällsboskolan anser emellertid&lt;br&gt;att döva och hörselskadade elever med grav språk- och kommunikations-&lt;br&gt;stöming även fortsättningsvis skall få sin undervisning på Hällsboskolan&lt;br&gt;och att en överflyttning sker först när barnet har förutsättningar att klara&lt;br&gt;detta. Manillaskolan ställer sig också bakom förslaget under förutsättning&lt;br&gt;att skolan får resurser för att bygga upp ett skoldaghem. Riksförbundet&lt;br&gt;för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) menar att det är&lt;br&gt;mycket viktigt att den fasta skoldelen vid Hällsboskolan måste finnas&lt;br&gt;kvar och att ansvaret för de beteendestörda döva eleverna bör föras till en&lt;br&gt;regionskola. LO motsätter sig förslaget och menar att den kompetens som&lt;br&gt;byggts upp vid Hällsboskolan måste värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av 1 kap. 7 § speci-&lt;br&gt;alskoleförordningen (1995:401) framgår att Hällsboskolan är avsedd för&lt;br&gt;dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan&lt;br&gt;gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller andra speciella&lt;br&gt;skäl än synskada eller utvecklingsstörning. Det specialpedagogiska&lt;br&gt;resurscentret skall enligt 1 kap. 9 § i samma förordning främja en allsidig&lt;br&gt;utveckling av barn och ungdomar som är talskadade. Det totala antalet&lt;br&gt;barn med grav språkstörning uppskattas av resurscentret för närvarande&lt;br&gt;uppgå till mellan 2 500 - 5 000, varav 300 omfattas av insatser från re-&lt;br&gt;surscentret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering under viss tid vid Hällsboskolans resurscenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till resurscentret föreslås, i likhet med vad som föreslagits för&lt;br&gt;Ekeskolans resurscenter, att en mindre skoldel för s.k. visstidsplaceringar&lt;br&gt;behålls. Med en sådan placering avser regeringen att en elev, som ett led i&lt;br&gt;sin utbildning i hemkommunens skola, kan behöva insatser från resurs-&lt;br&gt;centrets sida som sträcker sig utöver vad som kan anses omfattas av de&lt;br&gt;sedvanliga utrednings- och träningsbesöken. Eftersom verksamheten vid&lt;br&gt;resurscentret inte ingår i det offentliga skolväsendet finns behov av be-&lt;br&gt;stämmelser i skollagen med innebörd att eleven fullgör sin skolplikt vid&lt;br&gt;vistelsen på resurscentret. Dessa placeringar föreslås regleras i 10 kap.&lt;br&gt;skollagen som omfattar särskilda utbildningsformer. När det gäller syfte&lt;br&gt;och omfattning med placering under viss tid vid Hällsboskolans resurs-&lt;br&gt;center hänvisas i övrigt till vad som ovan är skrivet om den verksamhet&lt;br&gt;för placering under viss tid som föreslås i anslutning till Ekeskolans re-&lt;br&gt;surscenter under avsnitt 6.3.1. Även när det gäller regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande om verksamheten vid resurscentret samt den bestämmelse som&lt;br&gt;skall införas angående hemkommunens ersättning till staten för en sådan&lt;br&gt;placering hänvisas till avsnitt 6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkt stöd till kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionshinder av kommunikativ karaktär får svåra handikappande kon-&lt;br&gt;sekvenser för barnet i skolan om miljö och undervisning inte anpassas i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning. Kunskapen om behoven hos elever med grav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språkstörning ökar men är alltjämt bristfällig i många kommuner. Detta, i Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;kombination med att gruppen elever med grav språkstörning är förhål-&lt;br&gt;landevis stor, talar för att det finns starka skäl att öka stödet till kommu-&lt;br&gt;nerna för den aktuella elevgruppen. Regeringen anser att Hällsboskolans&lt;br&gt;resurscenterverksamhet som en följd av detta bör inriktas på att stödja&lt;br&gt;den kommunala verksamheten samt ges ökade möjligheter till utred-&lt;br&gt;nings- och träningsbesök och kompetensutveckling. Ambitionen måste&lt;br&gt;vara att även elever med mycket grava språkstörningar, genom ett sam-&lt;br&gt;ordnat stöd, ges möjlighet till anpassad undervisning i hemkommunens&lt;br&gt;skola. Hällsboskolans resurscenter bör liksom i dag utgöra en egen myn-&lt;br&gt;dighet och ledas av en styrelse. Detta kan emellertid att påverkas av ut-&lt;br&gt;formningen av den aviserade organisationen för stöd i specialpedago-&lt;br&gt;giska frågor (se avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om behovet av att den förändrade inriktningen&lt;br&gt;av verksamheten vid Hällsboskolan ges tid och utrymme för att öka den&lt;br&gt;kommunala kompetensen inom området. För gruppen elever med språk-&lt;br&gt;störning finns inte någon utbyggd konsulentverksamhet i likhet med den&lt;br&gt;som finns för exempelvis de synskadade eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förstärka den lokala kompetensen om elever med grava&lt;br&gt;språkstörningar anser regeringen att det föreslagna intagningsstoppet den&lt;br&gt;1 juli 2002 bör föregås av en riktad kompetensutvecklingssatsning under&lt;br&gt;tre år med början år 2000. Inom ramen för specialskolans nuvarande an-&lt;br&gt;slag bör särskilda medel avsättas till Hällsboskolan som bör få i uppdrag&lt;br&gt;att i samarbete med lämpliga specialpedagogiska institutioner genomföra&lt;br&gt;en kompetensutvecklingssatsning om undervisning av barn med grav&lt;br&gt;språkstörning. Insatserna bör rikta sig till specialpedagoger i kommu-&lt;br&gt;nerna, främst de som avser att starta verksamhet för elever med grava&lt;br&gt;språkstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Resurscenter för dövblindfödda elever vid Åsbackaskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett resurscenter för dövblindfödda barn och&lt;br&gt;ungdomar bör inrättas i anslutning till det resurscenter för döva barn med&lt;br&gt;utvecklingsstörning som redan finns vid Åsbackaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna, däribland SIH, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Dövblinda (FSDB), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveri-&lt;br&gt;ges Dövas Ungdomsförbund (SDU) och ställer sig positiva till förslaget.&lt;br&gt;Ekeskolan och Örebro kommun anser det visserligen vara angeläget med&lt;br&gt;ett riksresurscenter men anser att den samlade resurs som finns i Örebro&lt;br&gt;talar för att riksresurscentret bör förläggas till Örebro. LO som anser att&lt;br&gt;den fasta skoldelen vid Ekeskolan skall finnas kvar förespråkar att ett&lt;br&gt;resurscentrum för dövblindfödda skall ligga där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Dövblindhet betecknar ett till-&lt;br&gt;stånd där konsekvenserna av kombinerad syn- och hörselskada skapar det&lt;br&gt;karakteristiska funktionshinder som benämns dövblindhet. Funktions-&lt;br&gt;hindrets art betingas av kombinationen av skador. Gruppen omnämns&lt;br&gt;särskilt i FN:s standardregler som stadgar att dövblinda har speciella be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hov av kommunikation varför deras utbildning tillgodoses bättre i exem- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;pelvis specialskolor eller i speciella enheter i vanliga skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dövblindfödda utgör en mycket liten grupp barn och ungdomar i sam-&lt;br&gt;hället med specifika behov vad gäller kommunikation, omvärldsoriente-&lt;br&gt;ring, relationsutveckling och inlärning. Gruppens situation kompliceras&lt;br&gt;av att dövblindfödda på grund av funktionshindret ofta utvecklar tilläggs-&lt;br&gt;svårigheter av personlighets- och beteendemässig art. Sådana komplika-&lt;br&gt;tioner reducerar ytterligare möjligheterna att utnyttja eventuella syn- och&lt;br&gt;hörselrester och försvårar utvecklingen av andra funktioner. Det är följ-&lt;br&gt;aktligen av stor betydelse att tidigt identifiera dövblindfödda barn för att&lt;br&gt;tillgodose deras specifika behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en samlad riksresurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då antalet dövblindfödda är litet är det inte möjligt för kommuner att&lt;br&gt;bygga upp den specialiserade kunskap som krävs för att tillgodose dessa&lt;br&gt;barns behov. Även Sverige är alltför litet för att utan internationell sam-&lt;br&gt;verkan ha tillräcklig kompetens på området. Det nordiska samarbetet&lt;br&gt;inom det aktuella området har också visat sig framgångsrikt. För att yt-&lt;br&gt;terligare stärka förutsättningarna för en kunskapsutveckling på området&lt;br&gt;anser regeringen att Sverige, i likhet med övriga nordiska länder, har be-&lt;br&gt;hov av en samlad expertresurs. Mot bakgrund av att dövblindfödda barn&lt;br&gt;och ungdomar, med få undantag, går i hemkommunens skola är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att det finns en samlad riksresurs dit kommunens och skolans&lt;br&gt;personal, föräldrar m.fl. kan vända sig för utredning och specialpedago-&lt;br&gt;giskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurscentret bör ha i uppdrag att bevara, utveckla och förmedla kun-&lt;br&gt;skap om dövblindhet och dess konsekvenser. Dövblinda elever bör kunna&lt;br&gt;erbjudas observations- och träningsveckor på centret som även bör be-&lt;br&gt;driva kompetensutveckling för föräldrar, skolpersonal och övriga intres-&lt;br&gt;senter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Teckenspråkig miljö - ett statligt åtagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Undantag från principen om att en elev skall erbjudas en anpassad ut-&lt;br&gt;bildning i sin hemkommun måste, enligt regeringens uppfattning, vara få&lt;br&gt;och välmotiverade. Döva, dövblinda och hörselskadade som har tecken-&lt;br&gt;språk som sitt första språk utgör en grupp där undervisning i särskilda&lt;br&gt;skolor eller undervisningsgrupper är en nödvändig förutsättning för del-&lt;br&gt;aktighet och gemenskap. Denna ståndpunkt återfinns även i FN:s stan-&lt;br&gt;dardregler som ett undantag från huvudprincipen att utbildning för elever&lt;br&gt;med funktionshinder skall erbjudas inom den ordinarie skolorganisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Specialskolor och upptagningsområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bör även fortsättningsvis vara huvud-&lt;br&gt;man för specialskolorna. Nuvarande regionindelning för specialskolan för&lt;br&gt;döva och hörselskadade elever bör bestå. Åsbackaskolan bör, som hittills,&lt;br&gt;ha hela landet som upptagningsområde och även ta emot dövblindfödda&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolorna bör, utöver undervisning på teckenspråk, anordna ut-&lt;br&gt;bildning på svenska med tekniskt stöd. Döva och hörselskadade elever&lt;br&gt;med beteendestörning bör få sin undervisning förlagd till specialskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Huvudmannaskapet för de regionala specialsko-&lt;br&gt;lorna överförs från staten till skolornas värdkommuner och regleras ge-&lt;br&gt;nom avtal mellan stat och värdkommun. Fortsatt statligt huvudmanna-&lt;br&gt;skap föreslås för Åsbackaskolan. Staten föreslås ansvara för ekonomiskt&lt;br&gt;stöd till dessa skolor samt följa upp och utvärdera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat&lt;br&gt;förslaget om ett ändrat huvudmannaskap. Av de drygt 50 remissinstanser&lt;br&gt;som kommenterar förslaget är dock flertalet negativa. Positiva till försla-&lt;br&gt;get är Handikappombudsmannen (HO), Göteborgs Universitet, Lärar-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm och sju kommuner, däribland Stockholms stad och&lt;br&gt;Vänersborgs kommun som tillika är värdkommuner för regionala special-&lt;br&gt;skolor. Lunds kommun, också en värdkommun, är positiv under förutsätt-&lt;br&gt;ning att hela ansvaret läggs ut på värdkommunen. Negativa till förslaget&lt;br&gt;är specialskolorna, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Dövas&lt;br&gt;Ungdomsförbund (SDU), Föreningen för Döva, Hörselskadade och&lt;br&gt;Språkstörda Barn (DHB), Hörselskadades riksförbund (HRF), Unga hör-&lt;br&gt;selskadade, Föreningen för Sveriges Dövblinda, Lärarnas riksförbund&lt;br&gt;(LR), TCO, LO, Mo Gård, Örebro läns landsting, samt ett antal kommu-&lt;br&gt;ner. Göteborgs stad anser att utredningen felbedömt elevunderlaget i&lt;br&gt;Västra regionen och att det finns utrymme för två teckenspråkiga skolor&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De särskilda behov av kommu-&lt;br&gt;nikation och undervisning som döva och hörselskadade elever har är inte&lt;br&gt;möjliga att möta i den vanliga kommunala skolan. Ett statligt åtagande att&lt;br&gt;bedriva utbildningen ger förutsättningar för undervisning i en tecken-&lt;br&gt;språklig miljö. Den tveksamhet och oro som förts fram av flera remissin-&lt;br&gt;stanser inför förslaget om ett kommunalt huvudmannaskap måste också&lt;br&gt;tas på allvar. Värdkommunemas inställning till att ta över huvudmanna-&lt;br&gt;skapet varierar och utgör därmed inte i dagsläget den stabila grund som&lt;br&gt;krävs för en så genomgripande förändring. Det bör samtidigt nämnas att&lt;br&gt;några av värdkommunema uttalat ett intresse för att överta huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för regionens specialskola. Regeringen anser emellertid att staten&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör vara huvudman för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att bestämma om specialskolans enheter&lt;br&gt;och deras upptagningsområden. För riksdagens kännedom vill regeringen&lt;br&gt;informera om att det enligt regeringens bedömning inte finns skäl att&lt;br&gt;ändra nuvarande regionindelning för specialskolan för döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade elever. Regeringen anser också att det är viktigt att inte splittra&lt;br&gt;den samlade resurs som specialskolan utgör på för många enheter, bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att kunna upprätthålla en kvalitativt god teckenspråkig miljö. Detta&lt;br&gt;innebär sammantaget att särskilda enheter för specialskolan även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör finnas vid Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan,&lt;br&gt;Vänerskolan och Östervångsskolan. Åsbackaskolan bör som hittills ha&lt;br&gt;hela landet som upptagningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att Göteborgs stad sedan ett antal år till-&lt;br&gt;baka bedriver undervisning på teckenspråk för döva och hörselskadade&lt;br&gt;elever i sin grundskola. Regeringen har, i avvaktan på kommitténs för-&lt;br&gt;slag, gett verksamheten ekonomiskt stöd med tre miljoner kronor per&lt;br&gt;budgetår. Kommittén bedömde att elevunderlaget i den västra regionen&lt;br&gt;endast räcker för en skola. Göteborgs stad hävdar i sitt remissvar att&lt;br&gt;kommittén missbedömt elevunderlaget och att det finns utrymme för två&lt;br&gt;skolor i den västra regionen. Regeringen är positiv till en samverkan&lt;br&gt;mellan specialskolorna och den kommunala verksamheten i Göteborg om&lt;br&gt;t.ex. kompetensutveckling och olika former av gemensamma aktiviteter&lt;br&gt;för eleverna. Regeringen avser att även i fortsättningen ge Göteborgs&lt;br&gt;kommun ett begränsat ekonomiskt bidrag för att stödja kommunens un-&lt;br&gt;dervisning av döva elever på teckenspråk. Som hittills bör medel för detta&lt;br&gt;utgå från samma anslag som tidigare, det s.k. SIS-anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsbackaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 7 § specialskoleförordningen (1995:401) framgår att Åsbacka-&lt;br&gt;skolan är avsedd för döva eller hörselskadade elever som också är ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda. I samma förordning framgår att Ekeskolan är avsedd för&lt;br&gt;synskadade elever, samt elever som också är döva, hörselskadade eller&lt;br&gt;utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Åsbackaskolan även fortsättningsvis bör vara en&lt;br&gt;skola med riksintag för döva och hörselskadade elever som också är ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda. I samband med att den fasta skoldelen vid Ekeskolan&lt;br&gt;avvecklas anser regeringen att ansvaret för det fåtal dövblindfödda barn&lt;br&gt;som bedöms ha behov av undervisning i specialskola bör föras över till&lt;br&gt;Åsbackaskolan, vilket innebär att skolans uppdrag vidgas till att även&lt;br&gt;omfatta dövblindfödda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dövblindfödda barn och ungdomar undervisas med få undantag i sina&lt;br&gt;hemkommuner vilket innebär att ett mycket litet antal dövblindfödda ele-&lt;br&gt;ver har tagits emot vid Ekeskolan. Under 1998/99 finns endast två elever&lt;br&gt;med detta handikapp vid skolan. Vissa dövblinda elever får sin skolgång&lt;br&gt;vid de regionala specialskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dövblindhet är ett kommunikationshandikapp vilket medför behov av&lt;br&gt;en teckenspråkig miljö där även behov av taktil kommunikation kan till-&lt;br&gt;godoses. Förutsättningarna att bygga upp och vidmakthålla den kommu-&lt;br&gt;nikativa kompetens som dövblindfödda barn behöver finns på Åsback-&lt;br&gt;askolan som dels kan erbjuda en teckenspråkig miljö, dels besitter en&lt;br&gt;samlad kunskap om behoven hos döva och hörselskadade med flerfunk-&lt;br&gt;tionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Åsbackaskolan skall kunna vara en möjlig lösning för elevernas&lt;br&gt;skolgång behöver de ha förutsättningar att utveckla kommunikation på&lt;br&gt;teckenspråk och kunna orientera sig i förhållande till sin hemmiljö även&lt;br&gt;om de vistas borta från hemmet under en eller ett par veckor åt gången.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som har en tidigare utvecklingsnivå har svårigheter att skiljas från Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;daglig kontakt med sin familj och därför är skolgång på hemorten ett&lt;br&gt;bättre alternativ. Även för de dövblindfödda eleverna är förutsättningarna&lt;br&gt;att knyta an till sin hemmiljö en förutsättning för att skolgång vid Ås-&lt;br&gt;backaskolan skall vara ett fullgott alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från kommittén anser regeringen att det inte bör ingå i&lt;br&gt;skolans uppdrag att erbjuda boende och omvårdnad under alla helger och&lt;br&gt;lov. Vid Åsbackaskolan bör också, som redovisats i avsnitt 6.3.3, även ett&lt;br&gt;resurscenter för dövblindfödda byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning på talad svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som på grund av dövhet eller hörselskada inte kan gå i grund-&lt;br&gt;skolan eller motsvarande del av särskolan finns specialskolan. Detta&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 6 § skollagen. För gruppen döva samt många dövblinda&lt;br&gt;barn är det en självklarhet att teckenspråket är deras första språk. När det&lt;br&gt;gäller hörselskadade elever är behovet av teckenspråket inte lika enkelt&lt;br&gt;att definiera. Flertalet hörselskadade har svenska som första språk. Dessa&lt;br&gt;elever skall erbjudas utbildning inom den kommunala skolan med de an-&lt;br&gt;passningar som krävs, alternativt i en regional hörselklass. En mindre&lt;br&gt;grupp kommunicerar huvudsakligen genom teckenspråk, men kan under&lt;br&gt;vissa förutsättningar tolka och utveckla talad svenska. För dessa elever är&lt;br&gt;det viktigt att de tillförsäkras en utbildning i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att göra avkall på ambitionen om en teckenspråkig miljö anser re-&lt;br&gt;geringen att specialskolan måste bli mer flexibel vad gäller att erbjuda&lt;br&gt;individuellt anpassade lösningar för sina elever. I målgruppen finns i dag&lt;br&gt;såväl döva elever som elever med hörselskada. Vissa elever med hörsel-&lt;br&gt;skada är huvudsakligen beroende av teckenspråk för sin kommunikation,&lt;br&gt;men har samtidigt möjlighet att med tekniskt stöd tillgodogöra sig under-&lt;br&gt;visning på svenska. Regeringen anser att specialskolan bör erbjuda un-&lt;br&gt;dervisning på talad svenska för dessa elever. Behovet av en ökad flexibi-&lt;br&gt;litet i detta avseende kommer att accentueras till följd av att andelen ele-&lt;br&gt;ver med tekniskt hjälpmedel i form av inopererat Cochlea implantat (Cl)&lt;br&gt;förväntas öka. För många av dessa elever är möjligheterna att utveckla&lt;br&gt;talad svenska vid sidan av teckenspråket betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolorna har haft olika inställning till undervisning på svenska&lt;br&gt;med tekniskt stöd vilket skapat olika praxis för mottagande vid respektive&lt;br&gt;enhet. I vissa regioner har således den hörselskadade eleven varit tvungen&lt;br&gt;att välja mellan endera en statlig specialskola med uteslutande tecken-&lt;br&gt;språkig undervisning eller kommunala hörselklasser med en i huvudsak&lt;br&gt;talande miljö. Undervisning på talad svenska förekommer sedan en&lt;br&gt;längre tid vid Birgittaskolan och Kristinaskolan och sedan några år till-&lt;br&gt;baka även vid Vänerskolan. Negativa konsekvenser för den teckensprå-&lt;br&gt;kiga miljön har inte kunnat påvisas, samtidigt som forskning visar posi-&lt;br&gt;tiva effekter för de hörselskadade barnen. Förslaget innebär inte att någon&lt;br&gt;stor elevökning kan förväntas vid skolorna. I stället handlar det om att&lt;br&gt;vissa elever som redan finns vid de berörda skolorna samt ett fåtal elever&lt;br&gt;från regionala undervisningsgrupper skulle ges denna möjlighet. Fullt&lt;br&gt;utbyggt, efter uppskattningsvis en period av tio år, räknar regeringen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en elevökning med som mest drygt 30 elever totalt till följd av en enhet-&lt;br&gt;lig praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döva eller hörselskadade elever med beteendestörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 7 § specialskoleförordningen (1995:401) riktar sig under-&lt;br&gt;visningen vid Hällsboskolan till dels talskadade elever, dels döva eller&lt;br&gt;hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av bete-&lt;br&gt;endestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utveck-&lt;br&gt;lingsstörning. Regeringen anser att gruppen döva eller hörselskadade ele-&lt;br&gt;ver med beteendestörningar bör få sin undervisning i specialskolor där de&lt;br&gt;erbjuds en teckenspråkig miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande specialskolorna i Östra regionen skiljer sig i detta avse-&lt;br&gt;ende från övriga regioner. Sexton av de sammanlagt sjutton döva eller&lt;br&gt;hörselskadade elever som i dag får sin undervisning på Hällsboskolan, är&lt;br&gt;folkbokförda inom Manillaskolans upptagningsområde. De övriga regio-&lt;br&gt;nala specialskolorna erbjuder undervisning även för döva eller hörselska-&lt;br&gt;dade elever som är i behov av särskilt stöd beroende bl.a. på beteende-&lt;br&gt;störningar. De medel som Hällsboskolan disponerat för undervisning av&lt;br&gt;gruppen döva elever med beteendestörningar bör successivt föras från&lt;br&gt;Hällsboskolan till den styrelse som föreslås i avsnitt 6.4.2, och som bör&lt;br&gt;ansvara för att fördela resurserna mellan de olika enheterna. Det finns ett&lt;br&gt;dokumenterat behov av kunskapsutveckling inom området döva elever&lt;br&gt;med beteendestörningar vilket bör uppmärksammas särskilt framöver.&lt;br&gt;Styrelsen bör ges som särskild uppgift att utveckla kompetens inom om-&lt;br&gt;rådet och därvid så långt möjligt tillvarata den kompetens som byggts&lt;br&gt;upp vid Hällsboskolan för denna elevgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Ny organisation ger nya möjligheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande system med specialskolorna som egna&lt;br&gt;myndigheter med var sin styrelse avvecklas. En gemensam myndighet,&lt;br&gt;under ledning av en styrelse, inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att anordna utbildning i specialskolan i särskilda under-&lt;br&gt;visningsgrupper förlagda till grundskolan tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Skolorna upphör att vara statliga myndigheter&lt;br&gt;med egna styrelser. En särskild antagningsnämnd föreslås för antagning&lt;br&gt;till de teckenspråkiga grundskolorna och Åsbackaskolan. Beslut om an-&lt;br&gt;tagning skall som nu kunna överklagas. En försöksverksamhet för att&lt;br&gt;erbjuda elever med lätt utvecklingsstörning som är beroende av tecken-&lt;br&gt;språk undervisning enligt särskolans kursplaner föreslås. Se även kom-&lt;br&gt;mitténs förslag angående huvudmannaskap m.m. i avsnitt 6.4.1. Förslaget&lt;br&gt;om särskilda undervisningsgrupper (externa klasser) stämmer överens&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal instanser är negativa till förslaget om&lt;br&gt;en antagningsnämnd, men flera påpekar behovet av ett centralt regelverk&lt;br&gt;för antagning. Se även synpunkter angående huvudmannaskap m.m. i&lt;br&gt;avsnitt 6.4.1. Förslaget om att möjligheten för särskilda undervisnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper avvecklas får stöd av de remissinstanser som kommenterar för- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 5 § skollagen skall utbild-&lt;br&gt;ningen i specialskolan bedrivas vid särskilda enheter. För varje sådan&lt;br&gt;enhet skall det, enligt samma bestämmelse, finnas en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i tidigare avsnitt redovisat sin syn på huvudmannaskap&lt;br&gt;och regionindelning för specialskolorna. Regeringen anser att de regio-&lt;br&gt;nala specialskolorna samt Åsbackaskolan bör samordnas i en gemensam&lt;br&gt;organisation. Den främsta utgångspunkten för detta är att stärka utveck-&lt;br&gt;lingen av skolornas inre arbete och därmed uppnå en ökad måluppfyl-&lt;br&gt;lelse. En gemensam myndighet för specialskolorna innebär att nuvarande&lt;br&gt;styrelser upphör. Den nya myndigheten föreslås ledas av en styrelse som&lt;br&gt;bör svara för samordning av resurser, planering och uppföljning samt bör&lt;br&gt;stödja en utveckling av kvalitetsutvecklingen i skolorna. Den föreslagna&lt;br&gt;styrelsen bör disponera särskilda medel i syfte att vidta åtgärder i detta&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall besluta om mottagande av elever i specialskolan och ett&lt;br&gt;sådant beslut skall på samma sätt som tidigare kunna överklagas hos&lt;br&gt;Skolväsendets överklagandenämnd. Underlag och bedömningar till grund&lt;br&gt;för mottagande vid specialskola bör, som i dag, förberedas regionalt i&lt;br&gt;dialog med föräldrar och med företrädare för hemkommunerna. Nuva-&lt;br&gt;rande ordning med enheter med egen styrelse har lett till att praxis för&lt;br&gt;mottagande av elever i specialskolan skilt sig mellan skolorna, vilket bl.a.&lt;br&gt;medfört att elever med hörselskada behandlats olika beroende på i vilken&lt;br&gt;region de bor. Med en gemensam styrelse bör förutsättningarna öka för&lt;br&gt;en enhetlig praxis i landet för mottagande av elever i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisationskommitté bör tillsättas med uppgift att lämna förslag&lt;br&gt;till instruktion för myndigheten och att föreslå fördelning av uppgifter&lt;br&gt;mellan skolor och styrelse samt förslag till dimensionering av det centrala&lt;br&gt;kansliet. Regeringen anser att myndigheten bör placeras i Örebro där det&lt;br&gt;bl.a. genom den riksrekryterande gymnasieutbildningen finns en samlad&lt;br&gt;kompetens när det gäller utbildning för hörselskadade samt döva barn&lt;br&gt;och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad kvalitet och måluppfyllelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits anses Sverige som ett föregångsland när det&lt;br&gt;gäller utbildning på teckenspråk. Den teckenspråkiga miljön är också&lt;br&gt;relativt god på de teckenspråkiga specialskolorna. Det går samtidigt inte&lt;br&gt;att bortse från de problem som Skolverkets utvärdering och tillsyn visar&lt;br&gt;t.ex. när det gäller elevernas resultat. I Skolverkets utvärdering av de&lt;br&gt;statliga specialskolorna 1997 konstateras att prestationerna vid de regio-&lt;br&gt;nala specialskolorna för elever i motsvarande åldersgrupp inte är i nivå&lt;br&gt;med vad som betraktas som normalprestationer i grundskolan. Av SIH:s&lt;br&gt;kommentarer över specialskolornas årsredovisningar för 1997 framgår att&lt;br&gt;20-30 procent av eleverna vid de regionala specialskolorna har omfat-&lt;br&gt;tande svårigheter att uppnå betyget Godkänd. En mycket stor andel av&lt;br&gt;eleverna i specialskolan hade inte nått upp till betyget Godkänd i svenska&lt;br&gt;alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik när betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gavs i årskurs 10 höstterminen 1998 (se även avsnitt 7.3).Även om re-&lt;br&gt;sultatet kan förbättras-till vårterminens slut är dessa signaler oroande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH bedömer detta som allvarligt. Även den tillsyn av specialskolor&lt;br&gt;som innevarande år genomförts av Skolverket bekräftar liknande tenden-&lt;br&gt;ser. I tillsynsrapporten uppges att omkring hälften av eleverna i skolan&lt;br&gt;inte förväntas nå upp till målen i läroplan och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialskolan behövs såväl generell pedagogisk kompetens som spe-&lt;br&gt;cialistkompetens för att tillgodose elevgruppernas behov. Uppdraget är&lt;br&gt;komplicerat och förutsätter engagemang och stabilitet för samarbete inom&lt;br&gt;kollegiet samt med elever och föräldrar. Den erfarenhet och kunskap om&lt;br&gt;utbildning för döva och hörselskadade elever som har byggts upp under&lt;br&gt;lång tid på specialskolorna måste värnas. Den behöver också i högre grad&lt;br&gt;än hittills dokumenteras och utvärderas för att verksamheterna skall&lt;br&gt;kunna vidareutvecklas. Det finns dessutom skäl att bredda och fördjupa&lt;br&gt;kompetensen för att öka måluppfyllelsen vid skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera för målgrupperna specifika kunskapsområden som be-&lt;br&gt;höver utvecklas, däribland ökad kunskap om hur döva och hörselskadade&lt;br&gt;barn lär sig svenska eller hur en god skolsituation för döva invandrarele-&lt;br&gt;ver som kommit sent till Sverige skall kunna tillgodoses på bästa sätt.&lt;br&gt;Ytterligare ett utvecklingsområde är hur kvaliteten i undervisningen för&lt;br&gt;döva barn med flerfunktionshinder och för döva barn och ungdomar som&lt;br&gt;också har beteendestörningar kan förbättras. I syfte att stärka den tecken-&lt;br&gt;språkiga miljön samt kunskapsutvecklingen inom nämnda områden&lt;br&gt;kommer den förslagna styrelsen för specialskolorna att disponera medel&lt;br&gt;för kompetensutveckling för lärare och övrig personal på skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att samverkan mellan speci-&lt;br&gt;alskolorna och de kommunala grundskolorna bör öka. Specialskolornas&lt;br&gt;verksamhet har hittills varit relativt isolerad från den skolutveckling som&lt;br&gt;bedrivs inom de övriga skolformerna. Pedagogiskt utvecklingsarbete av&lt;br&gt;mer allmän karaktär liksom olika former av samarbete mellan skola, för-&lt;br&gt;äldrar och elever är utvecklingsområden som kan stödjas genom ett ökat&lt;br&gt;samarbete mellan de kommunala grundskolorna och specialskolorna. Den&lt;br&gt;föreslagna styrelsen bör ha i uppdrag att verka för ett vidgat samarbete&lt;br&gt;med den kommunala grundskolan. Många remissinstanser har också varit&lt;br&gt;positiva till det vidgade föräldrainflytande som kommitténs förslag öpp-&lt;br&gt;nade för. I den föreslagna styrelsens ansvar bör därför ingår att främja&lt;br&gt;föräldrainflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda undervisningsgrupper — externa klasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 5 § andra stycket skollagen (1985:1100) framgår att utbildning&lt;br&gt;i specialskolan också kan anordnas i särskilda undervisningsgrupper&lt;br&gt;(externa klasser) som är förlagda till grundskolan men leds av en styrelse&lt;br&gt;för specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén och remissinstanserna, att&lt;br&gt;det inte längre finns skäl att ha kvar möjligheten för en sådan lösning.&lt;br&gt;Flera mindre enheter medverkar till att splittra kompetens och resurser,&lt;br&gt;vilket försvårar möjligheterna för en teckenspråkig miljö. De relativt små&lt;br&gt;elevgrupperna i en sådan undervisningsgrupp bildar inte underlag för en&lt;br&gt;tillräckligt stor krets av teckenspråkiga elever. Vänerskolan avvecklade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina externa undervisningsgrupper för ett antal år sedan just mot bak-&lt;br&gt;grund av att lösningen innebar en splittring av resurserna både pedago-&lt;br&gt;giskt och ekonomiskt. Det har under senare år inte funnits något intresse&lt;br&gt;från övriga specialskolor att inrätta sådan extern verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. externa klasserna i anslutning till Hällsboskolan som bedrivs&lt;br&gt;vid Blackebergsskolan i Stockholm berörs av detta förslag. Hällsbosko-&lt;br&gt;lan har i sitt remissvar inte haft något att invända mot kommitténs förslag&lt;br&gt;i denna del men anser att det är viktigt att verksamheten i Blackeberg inte&lt;br&gt;splittras. Regeringen utgår från att Hällsboskolans externa klasser kan&lt;br&gt;övergå till att vara kommunal verksamhet, något som också förespråkas&lt;br&gt;av Handikappombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 1 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i special-&lt;br&gt;skolan så långt möjligt skall motsvara den utbildning som ges i grund-&lt;br&gt;skolan. Döva och hörselskadade elever som dessutom är utvecklings-&lt;br&gt;störda tillhör Åsbackaskolans personkrets vilket framgår av 1 kap. 7 §&lt;br&gt;specialskoleförordningen (1995:401). Trots detta har de regionala speci-&lt;br&gt;alskolorna tagit emot ett mindre antal elever med utvecklingsstörning. En&lt;br&gt;anledning till detta är att det inte alltid kan konstateras att det rör sig om&lt;br&gt;en utvecklingsstörning förrän efter några år i skolan, då eleven redan är&lt;br&gt;inskriven vid en regional specialskola. Familjen har i många fall också&lt;br&gt;hunnit flytta till skolans värdkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslog att de regionala specialskolorna under en försöks-&lt;br&gt;period skulle ges möjlighet att ta emot ett begränsat antal döva och hör-&lt;br&gt;selskadade elever med lätt utvecklingsstörning och att skolorna för dessa&lt;br&gt;elever skulle få tillämpa särskolans styrdokument. En förutsättning skulle&lt;br&gt;vara att eleven är beroende av teckenspråk för sin kommunikation och&lt;br&gt;kunna tillgodogöra sig den teckenspråkiga miljön. Flertalet av remissin-&lt;br&gt;stanserna är positiva till förslaget, men hävdar samtidigt behovet av&lt;br&gt;ökade resurser och utökad kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta samt de allvarliga problem med bristande mål-&lt;br&gt;uppfyllelse i specialskolorna, som Skolverkets tillsyn och utvärdering&lt;br&gt;visar, anser regeringen att konsekvenserna av den föreslagna försöks-&lt;br&gt;verksamheten bör analyseras. Den gemensamma styrelsen för special-&lt;br&gt;skolorna bör därför ges i uppdrag att noga överväga och pröva förutsätt-&lt;br&gt;ningar och konsekvenser av en försöksverksamhet i enlighet med kom-&lt;br&gt;mitténs förslag och därefter återkomma till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.3 Fristående skolor som motsvarar specialskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ärenden om godkännande av fristående skolor&lt;br&gt;som motsvarar specialskolan prövas av den föreslagna styrelsen för spe-&lt;br&gt;cialskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 1 § tredje stycket skolla-&lt;br&gt;gen (1985:1100) skall styrelsen för den specialskola som ansvarar för&lt;br&gt;samma handikappgrupp där skolan är belägen pröva ärenden om godkän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nanden av fristående skolor som motsvarar specialskolan. Bestämmel- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;serna om prövning av fristående skolor som motsvarar specialskola skil-&lt;br&gt;jer sig på så sätt från godkännande av fristående skolor som motsvarar&lt;br&gt;grundskola respektive särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som föreslagits i avsnitt 6.4.2 skall nuvarande system med&lt;br&gt;specialskolorna som egna myndigheter med var sin styrelse tas bort. En&lt;br&gt;gemensam myndighet, under ledning av en styrelse, inrättas som skall&lt;br&gt;ansvara för verksamheten vid specialskolorna. Som en konsekvens av&lt;br&gt;detta förslår regeringen att godkännandet av fristående skolor som mot-&lt;br&gt;svarar specialskolan skall prövas av den nya styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns samtidigt, enligt regeringen, skäl att analysera konsekven-&lt;br&gt;serna av en anpassning av lagstiftningen i syfte att harmonisera bestäm-&lt;br&gt;melserna mellan skolformerna så att Statens skolverk ansvarar för god-&lt;br&gt;kännande av fristående skolor även för den aktuella gruppen elever. Re-&lt;br&gt;geringen avser att återkomma till riksdagen efter ytterligare beredning av&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Ersättning för elev i specialskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den avgift som kommunerna betalar för en&lt;br&gt;elev vid specialskolan bör höjas till 175 000 kronor per elev och läsår.&lt;br&gt;Avgiften bör justeras årligen. Värdkommunema bör även i fortsättningen&lt;br&gt;kompenseras för den höga andel elever de har vid skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Verksamheten vid specialskolan överförs till&lt;br&gt;skolornas värdkommuner och finansieras med statligt verksamhetsbidrag&lt;br&gt;och interkommunal ersättning. Ersättningen från elevernas hemkommu-&lt;br&gt;ner höjs och räknas upp årligen med skolindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket (RRV) kritiserar utredningen&lt;br&gt;för att inte redovisa någon uppfattning om storlekshöjningen liksom&lt;br&gt;kommunerna som kritiserar utredningen för att lämna en så viktig fråga&lt;br&gt;obesvarad. Kristinaskolan och Östervångsskolan anser det viktigt att&lt;br&gt;ingen kommun av ekonomiska skäl avstår från att utnyttja specialskolan&lt;br&gt;som ett alternativ. Hörselskadades riksförbund (HRF) framhåller att den&lt;br&gt;interkommunala ersättningarna till de teckenspråkiga grundskolorna på&lt;br&gt;något sätt måste förhålla sig till vad det kostar vid andra interkommunala&lt;br&gt;lösningar för elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 kap. 7 § skollagen skall&lt;br&gt;hemkommunen betala ersättning till staten för vissa kostnader för den&lt;br&gt;som är elev i specialskolan. Regeringen har i förordningen om ersättning&lt;br&gt;för elever i specialskolan (SKOLFS 1997:1, ändrad 1998:12 och&lt;br&gt;1998:32) fastställt beloppet till 37 500 kronor per termin, dvs. 75 000&lt;br&gt;kronor per elev och år. De kommuner där skolorna är belägna skall dock&lt;br&gt;beroende på den oproportionellt höga andelen elever i specialskolan en-&lt;br&gt;dast betala 25 000 kronor per elev och termin, dvs. 50 000 kronor per&lt;br&gt;elev och år. Den genomsnittliga totala kostnaden för en elev i special-&lt;br&gt;skolan är samtidigt betydligt högre och uppgick år 1997 till&lt;br&gt;473 800 kronor. Regionskolomas årliga snittkostnad per elev varierade&lt;br&gt;mellan ca 340 000 och 470 000 kronor, bl.a. beroende på skillnader i lo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kalkostnader, antal elever i elevboende och resor. Genomsnittskostnaden&lt;br&gt;för en elev i riksskoloma varierade mellan knappt 500 000 kronor och&lt;br&gt;1,1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättning som hemkommunerna hittills betalat till specialskolorna&lt;br&gt;för sina elever bör jämföras med de kostnader som kommunen har för&lt;br&gt;elever i den kommunala skolan. Den genomsnittliga kostnaden för en&lt;br&gt;grundskoleelev uppgick år 1997 till 50 800 kronor. För den majoritet av&lt;br&gt;elever med funktionshinder som går i den kommunala grundskolan var&lt;br&gt;kostnaderna dock vanligtvis avsevärt högre. De varierar också mycket&lt;br&gt;beroende på formerna för stödet. Den genomsnittliga kostnaden för en&lt;br&gt;elev i särskolan var samma år 218 700 kronor, inklusive kostnader skol-&lt;br&gt;skjutsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan här relevant jämförelse kan göras med kommunernas kostna-&lt;br&gt;der för elever med hörselskada. Flertalet av dessa elever undervisas i&lt;br&gt;vanliga kommunala klasser, i många fall med anpassade lokaler och med&lt;br&gt;visst tekniskt stöd. Andra undervisas i särskilda kommunala hörselklasser&lt;br&gt;som kan vara anordnade i samarbete med andra kommuner. För dessa&lt;br&gt;helt kommunala lösningar saknas relevanta kostnadsuppgifter. För ytter-&lt;br&gt;ligare vissa hörselklasser utgår ett statligt bidrag ur det s.k. SIS-anslaget.&lt;br&gt;För att sådant bidrag skall utgå krävs att verksamheten har regional ka-&lt;br&gt;raktär. Regeringen delar för övrigt kommitténs uppfattning att denna typ&lt;br&gt;av statligt verksamhetsstöd endast skall utgå till verksamheter av till-&lt;br&gt;räcklig omfattning, med ett brett upptagningsområde och i vissa fall av&lt;br&gt;nationellt intresse. Under 1998 har elva kommuner fått SIS-anslag&lt;br&gt;(30 000 - 45 000 kronor per elev och år) för 385 elever i regionala hör-&lt;br&gt;selklasser. Trots detta bidrag är kommunernas interkommunala ersätt-&lt;br&gt;ningar betydande för dessa elever, i genomsnitt 110 000 kronor med en&lt;br&gt;variation från 43 000 till 199 000 kronor per elev och läsår. Till detta&lt;br&gt;kommer i många fall mycket höga kostnader för dagliga resor mellan&lt;br&gt;hemmet och skolan, ofta med taxi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är den ersättning som elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner för närvarande betalar till specialskolorna för låg, bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av kommunernas åtagande för andra elever med funktionshin-&lt;br&gt;der. Därtill bör det inte finnas ekonomiska incitament som avgör om en&lt;br&gt;elev skall få sin undervisning i den kommunala skolan eller i den statliga&lt;br&gt;specialskolan. Vid en jämförelse med kommunernas kostnader för elever&lt;br&gt;i de regionala hörselklassema kan det hävdas att dagens låga avgift till&lt;br&gt;specialskolorna inte uppfyller detta krav. Hörselskadades Riksförbund&lt;br&gt;(HRF) framhåller också att avgiften till specialskolorna på något sätt&lt;br&gt;måste förhålla sig till ersättningsnivån vid andra interkommunala lös-&lt;br&gt;ningar. Som några remissinstanser särskilt påpekat är det samtidigt vik-&lt;br&gt;tigt att hemkommunernas avgifter inte sätts alltför högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, mot bakgrund av de skäl som redovisats, att hem-&lt;br&gt;kommunens avgift för en elev bör höjas fr.o.m. hösten år 2001 till&lt;br&gt;175 000 kronor per elev och läsår, dvs. motsvarande knappt halva kost-&lt;br&gt;naden för en elev i de regionala skolorna. Med denna avgiftsnivå bör ele-&lt;br&gt;vernas behov styra valet av skolform och inte kostnaderna för hemkom-&lt;br&gt;munen. Avgiften för kommunerna fastställs i förordning och bör räknas&lt;br&gt;upp med index varje år. De kommuner där skolorna är belägna, de s.k.&lt;br&gt;värdkommunema, bör kompenseras för de oproportionerligt höga totala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader de har till följd av att eleverna och deras familjer i hög ut- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;sträckning bor i dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avgiftsnivån är tänkt att gälla för elever vid de sex spe-&lt;br&gt;cialskolor för döva och hörselskadade som föreslås finnas kvar och lyda&lt;br&gt;under en gemensam styrelse. Avgiftsnivån kommer också att gälla för de&lt;br&gt;elever som under en övergångsperiod kommer att finnas kvar som speci-&lt;br&gt;alskoleelever efter intagningsstoppen vid Ekeskolan och Hällsboskolan&lt;br&gt;samt utgöra en jämförelsegrund för fastställandet av avgiftsnivån för&lt;br&gt;visstidsplaceringar vid dessa båda resurscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1998/99:105&lt;br&gt;funktionshinder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den reformering av gymnasieskolan som inleddes i början av&lt;br&gt;1990-talet var bl.a. att skapa en gymnasieskola för alla elever, dvs. en&lt;br&gt;skola där elever med olika bakgrund, erfarenheter och livsmål skall få&lt;br&gt;goda möjligheter till kunskaper och personlig utveckling - var och en&lt;br&gt;efter sina förutsättningar. En sådan skola är ett uttryck för bildningsideal&lt;br&gt;och demokratiska värderingar som är djupt förankrade i vårt land. Ut-&lt;br&gt;bildningen i gymnasieskolan skall fördjupa och utveckla elevernas kun-&lt;br&gt;skaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet&lt;br&gt;och högskolor samt som förberedelse för vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är enligt 5 kap. skollagen (1985:1100) skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning på nationella, specialutformade eller individuella pro-&lt;br&gt;gram i gymnasieskolan för samtliga ungdomar som är bosatta i kommu-&lt;br&gt;nen och som avslutat grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning.&lt;br&gt;För att kunna tas in på ett nationellt eller specialutformat program krävs&lt;br&gt;fr.o.m. läsåret 1998/99 att eleverna har slutfört sista årskursen i grund-&lt;br&gt;skolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska, alternativt&lt;br&gt;svenska som andraspråk, engelska och matematik. Erbjudandet av natio-&lt;br&gt;nella program skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i&lt;br&gt;en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.&lt;br&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Anta-&lt;br&gt;let platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas med&lt;br&gt;hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen, dvs. kommuner, landsting eller fristående gymna-&lt;br&gt;sieskolor, har ansvaret för genomförandet av utbildning på gymnasial&lt;br&gt;nivå utifrån de nationella mål som finns angivna i skollag, läroplaner och&lt;br&gt;kursplaner. Enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620) och lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har&lt;br&gt;kommunerna ett särskilt ansvar för barn och ungdomar med funktions-&lt;br&gt;hinder. Landstingen har enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) an-&lt;br&gt;svar för att erbjuda habilitering samt ansvar för hjälpmedel till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa elever med funktionshinder har staten tagit på sig ett utökat&lt;br&gt;ansvar genom att stödja riksrekryterande gymnasieutbildning för döva&lt;br&gt;och hörselskadade i Örebro (RGD/RGH) samt riksrekryterande gymna-&lt;br&gt;sieutbildning med särskilt anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade&lt;br&gt;ungdomar, Rh-anpassad utbildning, i Göteborg, Kristianstad, Stockholm&lt;br&gt;och Umeå. På tre orter i landet, Nyköping, Sala och Örebro, bedrivs&lt;br&gt;också riksrekryterande verksamhet med statligt stöd för vissa elever med&lt;br&gt;utvecklingsstörning. Antalet elever vid RGD/RGH och den Rh-anpassade&lt;br&gt;utbildningen utgjorde läsåret 1998/99 0,2 procent av det totala antalet&lt;br&gt;elever i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning där staten tagit på sig ett utökat ansvar fråntar inte&lt;br&gt;hemkommunerna deras ansvar för att erbjuda alla ungdomar en gymna-&lt;br&gt;sial utbildning utan är en extra resurs för de berörda målgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning av riksrekryterande gymnasieutbildning för ungdomar med funk-&lt;br&gt;tionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgiften för utbildningen i gymnasieskolan är, enligt läroplanen&lt;br&gt;(Lpf 94), att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att ele-&lt;br&gt;verna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja&lt;br&gt;elevernas utveckling till ett aktivt deltagande i yrkes- och samhällslivet.&lt;br&gt;All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Det&lt;br&gt;övergripande målet för bedömning och betyg är att varje elev tar ansvar&lt;br&gt;för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat&lt;br&gt;i förhållande till kraven i kursplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att detta självklart gäller också gymna-&lt;br&gt;sieutbildning för ungdomar med funktionshinder. Det betyder bl.a. att de&lt;br&gt;principer som gäller för betygssättning i gymnasieskolan skall tillämpas&lt;br&gt;även för studier vid RGD/RGH och Rh-anpassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Riksrekryterande gymnasieutbildning för döva och&lt;br&gt;hörselskadade ungdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för döva från&lt;br&gt;hela landet och utbildning som bygger på muntlig kommunikation med&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel för hörselskadade från hela landet. Utbildningen&lt;br&gt;vänder sig även till dem som på grund av språkstörning behöver insatser&lt;br&gt;av samma slag som döva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan enligt 5 kap. skolla-&lt;br&gt;gen (1985:1100) och gymnasieförordningen (1992:394) gäller i huvudsak&lt;br&gt;utbildning även för denna grupp elever. I den mån det är möjligt skall&lt;br&gt;utbildningen integreras med utbildning för icke döva eller hörselskadade&lt;br&gt;elever. Läroplan, programmål och kursplaner för gymnasieskolan skall&lt;br&gt;tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Skolverket bestämmer.&lt;br&gt;Skolverket har för vissa ämnen fastställt särskilda kursplaner för döva.&lt;br&gt;Utbildningen finansieras genom interkommunal ersättning och statligt&lt;br&gt;verksamhetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens riksrekryterande gymnasieutbildning för döva och hörselska-&lt;br&gt;dade har sina rötter i den försöksverksamhet med riksrekryterande gym-&lt;br&gt;nasial utbildning för döva och gravt hörselskadade elever (RGD) som&lt;br&gt;startade i Örebro läsåret 1967/68 (prop. 1967:1 bil. 10 s.149,&lt;br&gt;bet.l967:SU10, rskr. 1967:8). Verksamheten permanentades&lt;br&gt;fr.o.m.läsåret 1971/72 (prop. 1971:1, bil 10. bet. 1971:UbUl,&lt;br&gt;rskr. 1971:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial utbildning med riksrekrytering för hörselskadade elever&lt;br&gt;(RGH) inrättades läsåret 1984/85 (prop. 1983/84:27, bet. 1983/84:UbU8.&lt;br&gt;rskr. 1983/84:112). Föredragande statsråd fann det angeläget att markera&lt;br&gt;att de två utbildningarna har olika inriktning. Den då befintliga utbild-&lt;br&gt;ningen i Örebro riktade sig till ungdomar som var beroende av en tecken-&lt;br&gt;språkig undervisning medan den föreslagna utbildningen avsåg ungdo-&lt;br&gt;mar som kan följa undervisningen via muntlig kommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning och resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande läsår går 413 elever vid RGD/RGH, fördelade med 207 ele-&lt;br&gt;ver vid RGD och 206 vid RGH. Sex av eleverna vid RGD är dövblinda.&lt;br&gt;Vanligen har de dövblinda eleverna varit döva eller hörselskadade från&lt;br&gt;födseln för att sedan successivt också få en försämrad syn. RGD är i rea-&lt;br&gt;liteten det enda alternativet till gymnasieutbildning för döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade elever som är beroende av teckenspråk i undervisningen. Antalet&lt;br&gt;elever på RGD håller en tämligen konstant nivå. Antalet elever vid RGH&lt;br&gt;kan däremot variera i och med att elever med hörselskada ofta har fler&lt;br&gt;valmöjligheter och därmed kan välja att gå närmare hemorten. Verksam-&lt;br&gt;heterna har dock totalt sett nått en tämligen stabil nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att dra entydiga slutsatser om resultatet av undervisningen&lt;br&gt;vid RGD/RGH. Skolverkets rapport nr 102, Gymnasieutbildning i Örebro&lt;br&gt;för döva och hörselskadade, indikerar ändå att eleverna inte når samma&lt;br&gt;kunskapsnivåer som övriga elever i gymnasieskolan. De kommunika-&lt;br&gt;tionsproblem som är kopplade till utbildningen kan vara en del av förkla-&lt;br&gt;ringen. Döva elever har själva ett väl utvecklat teckenspråk som är deras&lt;br&gt;första språk, medan de kan ha brister i kunskaperna i svenska. Det mot-&lt;br&gt;satta förhållandet gäller för lärarna. En annan förklaring är att eleverna i&lt;br&gt;de regionala specialskolorna för döva och hörselskadade trots tioårig&lt;br&gt;skolgång inte alltid når upp till målen i kursplanerna. En förlängning av&lt;br&gt;studietiden till fyra år vid RGD/RGH är inte alltid tillräcklig för att ele-&lt;br&gt;verna skall kunna nå målen för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt visar Skolverkets utvärdering att nästan två tredjedelar av de&lt;br&gt;elever som gick ut RGD/RGH åren 1989-1993 fått arbete inom det yr-&lt;br&gt;kesområde de tänkt sig. Detta är en högre andel än för ungdomar i all-&lt;br&gt;mänhet. Färre var arbetslösa än i den hörande gruppen. Vidare var nio av&lt;br&gt;tio elever nöjda med sin situation. En orsak till den positiva situationen&lt;br&gt;har att göra med den yrkesvägledning som ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya behörighetsregler för gymnasieskolans nationella och special-&lt;br&gt;utformade program gäller även för att kunna söka till RGD/RGH. En elev&lt;br&gt;som slutfört årskurs 10 i specialskolan och har betyget Godkänd i&lt;br&gt;svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik enligt de&lt;br&gt;särskilda kursplanerna för specialskolan är således behörig att söka till&lt;br&gt;nationellt eller specialutformat program vid den riksrekryterande gymna-&lt;br&gt;sieutbildningen för döva och hörselskadade i Örebro. Syftet med detta är&lt;br&gt;att eleverna skall ha den kunskapsnivå som är en förutsättning för att&lt;br&gt;följa undervisning på nämnda program. Om eleven inte är godkänd i ett&lt;br&gt;eller flera av dessa ämnen kan han eller hon tas emot på individuellt pro-&lt;br&gt;gram vid RGD/RGH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt underhandsuppgifter om läget inför läsåret 1999/2000 hade en&lt;br&gt;mycket stor andel av eleverna i specialskolan inte nått upp till betyget&lt;br&gt;Godkänd i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och&lt;br&gt;matematik när betyg gavs i årskurs 10 höstterminen 1998. Även om re-&lt;br&gt;sultatet kan förbättras till vårterminens slut är dessa signaler oroande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad måluppfyllelse för gymnasieskolan som helhet är en strävan&lt;br&gt;som naturligtvis gäller även utbildningen vid RGD/RGH. För att uppnå&lt;br&gt;detta mål krävs insatser på flera områden. Elevernas förkunskaper har&lt;br&gt;stor betydelse för möjligheterna att nå målen i gymnasieskolan. I kapitel&lt;br&gt;6 behandlas frågan om den regionala specialskolans måluppfyllelse. Kun-&lt;br&gt;skaper i teckenspråk hos lärarna vid RGD/RGH är i sammanhanget bety-&lt;br&gt;delsefull. Kompetensutveckling avseende teckenspråk hör till det som bör&lt;br&gt;prioriteras. Örebro kommun har ansvar för fortbildning av lärarna vid&lt;br&gt;RGD/RGH. Den föreslagna styrelsen för specialskolorna, som föreslås få&lt;br&gt;säte i Örebro, skall ges i uppgift att göra en särskild satsning på lärarnas&lt;br&gt;teckenspråkskompetens i specialskolan för döva och hörselskadade.&lt;br&gt;Möjligheterna till samverkan mellan Örebro kommun och den förslagna&lt;br&gt;styrelsen bör vara goda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.1 Elever&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna i 9 kap. 1 § gymnasieför-&lt;br&gt;ordningen (1992:394) bör förtydligas så att utbildningen riktar sig dels&lt;br&gt;till döva och hörselskadade ungdomar som är beroende av en tecken-&lt;br&gt;språkig miljö, dels till ungdomar med hörselskador som trots använd-&lt;br&gt;ningen av tekniska hjälpmedel och övriga stödinsatser inte kan följa&lt;br&gt;undervisningen i en gymnasieskola i hemkommunen eller inom dess&lt;br&gt;samverkansområde samt vissa dövblinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket bör få i uppdrag att se över gymnasieutbildningen för&lt;br&gt;dövblinda bl.a. när det gäller målgrupp och utbildningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills vidare bör elever med grav språkstörning tas emot vid gymna-&lt;br&gt;sieutbildningen för döva och hörselskadade i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;bedömning. Kommittén föreslog dock att elever med grav språkstörning&lt;br&gt;inte skall ingå i personkretsen för den riksrekryterande gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett har remissinstanserna inget att invända&lt;br&gt;mot beskrivningen av döva och hörselskadade ungdomar beroende av en&lt;br&gt;teckenspråkig miljö. Flera remissinstanser, däribland Högskolan i Örebro&lt;br&gt;och Hörselvårdskonsulenternas förening, framhåller emellertid att hör-&lt;br&gt;selskadade elevers möjlighet att välja RGH inte får inskränkas. Man me-&lt;br&gt;nar att elever med hörselskada skall ha möjlighet att mer eller mindre fritt&lt;br&gt;välja riksgymnasiet i Örebro som ett av olika utbildningsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällsboskolan anser att förutsättningar saknas vid gymnasierna på&lt;br&gt;hemorterna för att möta behoven hos ungdomar med grav språkstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: För döva och hörselskadade ele-&lt;br&gt;ver som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation finns i reali-&lt;br&gt;teten knappast något annat alternativ än gymnasiestudier i Örebro. För&lt;br&gt;övriga ungdomar med hörselskada finns däremot i många fall möjlighet&lt;br&gt;att välja mellan olika alternativ. Det helt avgörande för om studierna kan&lt;br&gt;bedrivas med kvalitet på hemorten är hur väl kommunen och den en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda skolan anpassar studiemiljön, vilken specialpedagogisk kompetens Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;skolan har och vilket specialpedagogiskt stöd skolan kan få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döva och hörselskadade elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. gymnasieförordningen (1992:394) får Örebro kommun i sin&lt;br&gt;gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anordna utbildning för döva från hela landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna utbildning som bygger på muntlig kommunikation med tek-&lt;br&gt;niska hjälpmedel för hörselskadade från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att punkten 1. bör ändras till att omfatta döva och&lt;br&gt;hörselskadade ungdomar som är beroende av en teckenspråkig miljö. Det&lt;br&gt;innebär samma beskrivning av målgruppen som angavs i propositionen&lt;br&gt;om åtgärder för elever med handikapp inom det allmänna skolväsendet&lt;br&gt;(1983/84:27). Vad gäller punkten 2. bör ett förtydligande göras som syf-&lt;br&gt;tar till att verksamheten skall nå den tänkta målgruppen, dvs. ungdomar&lt;br&gt;som trots användningen av tekniska hjälpmedel och övriga stödinsatser&lt;br&gt;inte kan följa undervisningen i gymnasieskola i hemkommunen eller&lt;br&gt;inom dess samverkansområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vidta ändringar i gymnasieförordningen med&lt;br&gt;denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dövblinda elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun anordnar fr.o.m. läsåret 1989/90, med regeringens till-&lt;br&gt;stånd, försöksverksamhet med gymnasial utbildning för dövblinda elever.&lt;br&gt;Utbildningen vänder sig i huvudsak till elever som tidigare gått i regional&lt;br&gt;specialskola. Särskilda statliga medel avsätts årligen. Beloppets storlek&lt;br&gt;avgörs med hänsyn till antalet dövblinda elever och utifrån deras behov&lt;br&gt;av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslog att bestämmelser om dövblinda införs i 9 kap.&lt;br&gt;gymnasieförordningen. Regeringen delar uppfattningen att dövblindhet&lt;br&gt;skall ses som ett eget funktionshinder. Det finns skäl att öka kunskapen&lt;br&gt;om gymnasieutbildningen för dövblinda, bl.a. vad avser målgrupp och&lt;br&gt;utbildningens inriktning. Regeringen avser därför att ge Skolverket i&lt;br&gt;uppdrag att göra en sådan översyn. Det är naturligt att verket ges detta&lt;br&gt;ansvar då regeringen anser att ansvaret för att följa upp avtalet mellan&lt;br&gt;staten och Örebro kommun generellt bör göras till ett ansvar för Skolver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildning för elever med grav språkstörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa elever med grav språkstörning får sin utbildning på grundskolenivå&lt;br&gt;vid Hällsboskolan. Av 9 kap. 1 § andra stycket gymnasieförordningen&lt;br&gt;(1992:394) framgår att ungdomar som på grund av språkstörning behöver&lt;br&gt;insatser av samma slag som döva elever skall tas emot vid den riksrekry-&lt;br&gt;terande gymnasieutbildningen i Örebro på samma premisser som döva&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att utbildning i första hand skall ges så nära hemorten Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;som möjligt gäller som tidigare nämnts också denna elevgrupp. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår i avsnitt 6.3.2 en förändrad verksamhet för Hällsboskolan.&lt;br&gt;Förslaget innebär att elever med grav språkstörning på sikt kommer att i&lt;br&gt;huvudsak få sin utbildning i den egna kommunen eller i regionala lös-&lt;br&gt;ningar. Detta bör få konsekvenser även för behovet av riksrekryterande&lt;br&gt;gymnasieutbildning för elever med grav språkstörning. Regeringen är&lt;br&gt;dock inte beredd att nu göra någon förändring vad gäller möjligheterna&lt;br&gt;för elever med grav språkstörning att få sin gymnasieutbildning vid&lt;br&gt;RGD/RGH. Det finns skäl att först följa utvecklingen med anledning av&lt;br&gt;de förändringar som föreslås för Hällsboskolan. Skolverket bör ges i&lt;br&gt;uppdrag att följa denna utveckling och mot den bakgrunden särskilt pröva&lt;br&gt;frågan om hur gymnasieutbildningen för elever med grav språkstörning&lt;br&gt;bör lösas på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills vidare bör således personkretsen för RGD/RGH i 9 kap. 1 § gym-&lt;br&gt;nasieförordningen även omfatta elever med grav språkstörning. Emeller-&lt;br&gt;tid bör kopplingen till enbart de dövas utbildning tas bort eftersom denna&lt;br&gt;inte överensstämmer med rådande förhållanden. I en framtid kan det där-&lt;br&gt;emot finnas skäl att ta emot just det mycket begränsade antal elever med&lt;br&gt;grav språkstörning som kommunicerar helt på teckenspråk. Detta får&lt;br&gt;Skolverkets uppföljning av verksamheten utvisa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.2 Intagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Styrelsen för utbildningen i Örebro kom-&lt;br&gt;mun bör även fortsatt ansvara för intagningen till den riksrekryterande&lt;br&gt;gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade. Gymnasieförord-&lt;br&gt;ningens bestämmelser om urvalet till utbildningen bör dock förtydli-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Nämnden för Rh-anpassad utbildning ombildas&lt;br&gt;och ges i uppgift att svara för intagningen av elever till specialskolorna,&lt;br&gt;riksgymnasiema i Örebro för döva och hörselskadade samt till Rh-anpas-&lt;br&gt;sad gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser som ytt-&lt;br&gt;rat sig, bl.a. Birgittaskolan, Åsbackaskolan, Stockholms stad, Trelleborgs&lt;br&gt;kommun, Örebro kommun, Sveriges Dövas Riksförbund och Unga hör-&lt;br&gt;selskadade, är negativa till förslaget om gemensam intagningsnämnd. De&lt;br&gt;anför bl.a. att den innebär en undervärdering av kommunens och föräld-&lt;br&gt;rars kompetens och bedömning samt går stick i stäv mot idén om en de-&lt;br&gt;centralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen finner, i likhet med&lt;br&gt;flera remissinstanser, att det inte finns tillräckliga skäl att i grunden ändra&lt;br&gt;det system som i dag tillämpas för intagning till RGD och RGH. Av 5&lt;br&gt;kap. 15 § skollagen (1985:1100) följer att frågor om intagning avgörs av&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen. Eftersom RGD och RGH är integrerade i Öre-&lt;br&gt;bro kommuns gymnasieskola ansvarar styrelsen för utbildningen i Örebro&lt;br&gt;enligt 9 kap. 10 § gymnasieförordningen även för intagningen till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningar. Enligt 5 kap. 5 § skollagen skall antalet platser på de olika Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;programmen och deras grenar anpassas med hänsyn till elevernas önske-&lt;br&gt;mål. Enligt 9 kap. 9 § gymnasieförordningen (1992:394) skall vid urvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om antalet platser inte räcker till för alla sökande - hänsyn tas till be-&lt;br&gt;hovet av denna speciella utbildning. Vid bedömningen av om eleven till-&lt;br&gt;hör personkretsen förutsätts att kontakt tas med, förutom eleven och ele-&lt;br&gt;vens vårdnadshavare, även elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att verksamheten vid RGH&lt;br&gt;skall förbehållas rätt målgrupp och avser därför att se över bestämmel-&lt;br&gt;serna i gymnasieförordningen så att det klart framgår att behovet av&lt;br&gt;denna speciella utbildning skall vara avgörande. Att följa utvecklingen av&lt;br&gt;elevgruppen vid RGD/RGH bör ingå i det uppdrag Skolverket generellt&lt;br&gt;skall ges att följa upp avtalet mellan staten och Örebro kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.3 Finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande principer för finansiering av ut-&lt;br&gt;bildning, boende och elevresor vid den riksrekryterande gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen för döva och hörselskadade i Örebro bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer överens med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna var i huvudsak positiva till&lt;br&gt;förslaget att se över förordningen (SKOLFS 1992:44) om extra ersättning&lt;br&gt;för vissa handikappade elever vid studier i gymnasieskola. Ett par re-&lt;br&gt;missinstanser pekade dock på risker med en ökad ersättningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kostnaderna för utbildning vid&lt;br&gt;RGD/RGH är högre än för vanlig gymnasieutbildning bl.a. eftersom un-&lt;br&gt;dervisningen bedrivs i mindre klasser. Enligt avtalet mellan staten och&lt;br&gt;Örebro kommun får kommunen dessutom ersättning för kostnader för&lt;br&gt;fyra hörseltekniker och för fortbildning av lärare och annan personal&lt;br&gt;inom utbildning som är särskilt inriktad på verksamhet för hörselhandi-&lt;br&gt;kappade. Enligt 9 kap. 11 § gymnasieförordningen (1992:394) har Öre-&lt;br&gt;bro kommun rätt till gängse interkommunal ersättning från elevernas&lt;br&gt;hemkommuner. Regeringen, får enligt 5 kap. 25 § skollagen, föreskriva&lt;br&gt;att en extra ersättning skall lämnas för elever vid RGD/RGH utöver så-&lt;br&gt;dan interkommunal ersättning. Regeringen har i förordningen om extra&lt;br&gt;ersättning för vissa handikappade elever vid studier i gymnasieskola&lt;br&gt;(SKOLFS 1992:44) föreskrivit att denna extra ersättning skall utgöra&lt;br&gt;4 000 kronor per elev och termin. Detta belopp har gällt sedan början av&lt;br&gt;1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande avtal som reglerar förhållandet mellan staten och Örebro&lt;br&gt;kommun tillkom 1995. Det kan finnas skäl att se över detta avtal bl.a.&lt;br&gt;mot bakgrund av de förändringar som skett i utbildningsstruktur och som&lt;br&gt;även blir en följd av riksdagens nyligen fattade beslut med anledning av&lt;br&gt;propositionen om Gymnasieskolans utveckling (prop. 1997/98:169, bet.&lt;br&gt;1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160). I samband därmed bör också ovan&lt;br&gt;nämnda förordning om extra ersättning ses över. Skolverket bör vidare få&lt;br&gt;i uppdrag att utveckla instrument för att följa upp och utvärdera avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resor och boende för elever hemmahörande i annan kommun än Öre-&lt;br&gt;bro finansieras dels genom bidrag till inackordering från elevens hem-&lt;br&gt;kommun enligt bestämmelserna i 5 kap. 33 § skollagen, dels enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i&lt;br&gt;gymnasieskolan, det s.k. Rg-bidraget. Det utgår dock endast för den del&lt;br&gt;av kostnaderna som överstiger den ersättning som eleven får i form av&lt;br&gt;dels sjukbidrag eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, dels pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott. För finansieringen äv boende och elevresor föreslås inga andra för-&lt;br&gt;ändringar än att det bör övervägas om bestämmelserna i förordningen om&lt;br&gt;Rg-bidraget bör ändras så att hänsyn tas även till att bidrag till inackorde-&lt;br&gt;ring utgår från hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörel-&lt;br&gt;sehindrade ungdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar&lt;br&gt;finns i dag i fyra kommuner, Göteborg, Kristianstad, Umeå och Stock-&lt;br&gt;holm. Verksamheten bedrivs med stöd av 5 kap. 7 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) vari framgår att för svårt rörelsehindrade ungdomar får de&lt;br&gt;kommuner som regeringen bestämmer anordna speciellt anpassad utbild-&lt;br&gt;ning i sin gymnasieskola, s.k. Rh-anpassad utbildning. Rh-elevema följer&lt;br&gt;utbildningen i respektive kommuns gymnasieskola. Ansvaret för elev-&lt;br&gt;hemsboende och omvårdnad i boende samt habilitering regleras genom&lt;br&gt;avtal mellan staten och respektive huvudman, kommun, landsting eller&lt;br&gt;stiftelse. Intagningen till den Rh-anpassade gymnasieutbildningen sköts&lt;br&gt;genom nämnden för Rh-anpassad utbildning, Rh-nämnden, som utses av&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Utbildningen finansi-&lt;br&gt;eras genom interkommunal ersättning och statligt verksamhetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till Rh-anpassad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid den Rh-anpassade utbildningen riktar sig, enligt 5 kap.&lt;br&gt;27 § skollagen (1985:1100) till ungdomar som på grund av rörelsehinder,&lt;br&gt;eller om även annat funktionshinder föreligger, sitt samlade handikapp&lt;br&gt;inte kan följa reguljär studiegång i gymnasieskolan och som för att kunna&lt;br&gt;genomföra gymnasiala studier behöver tillgång till gymnasieskola med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning och habilitering samt för vissa elever även bo-&lt;br&gt;ende i elevhem och omvårdnad i boendet. Enligt 28 § samma kapitel har&lt;br&gt;ungdomar som avses i 27 § efter avslutad grundskoleutbildning eller&lt;br&gt;motsvarande, rätt till gymnasieutbildning på nationella program. Utbild-&lt;br&gt;ningen skall påbörjas senast under första halvåret det kalenderhalvår då&lt;br&gt;eleven fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om rätt till Rh-anpassad utbildning infördes i skollagen 1991&lt;br&gt;(prop. 1989/90:92, bet. 1989/90:UbU20, rskr. 1989/90:271). Av lagens&lt;br&gt;förarbeten framgår att utbildningen skall rikta sig till elever med kompli-&lt;br&gt;cerade rörelsehinder för vilka det vardagliga livet och olika former av&lt;br&gt;behandling och habilitering tar mycket tid och kraft i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten dimensionerades för cirka 100 elever och startade i Gö-&lt;br&gt;teborg, Stockholm och Umeå som förklarade sig villiga att anordna sådan&lt;br&gt;utbildning. Från och med läsåret 1993/94 startades verksamhet med&lt;br&gt;samma förutsättningar också i Kristianstad. Avsikten var att varje skola&lt;br&gt;inte borde ta emot alltför många elever med svåra rörelsehinder för att&lt;br&gt;inte denna grupp skall bli ett alltför dominerande inslag i skolan. I ut-&lt;br&gt;gångspunkterna för planeringen av de Rh-anpassade utbildningarna in-&lt;br&gt;gick också att eleverna skulle så långt möjligt integreras i gymnasiesko-&lt;br&gt;lans klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den riksrekryterande gymnasieutbildningen för rörelsehindrade&lt;br&gt;etablerades har såväl handikappreformen som gymnasiereformen genom-&lt;br&gt;förts. Kommunerna har numera en skyldighet att erbjuda alla sina ung-&lt;br&gt;domar gymnasieutbildning efter avslutad grundskoleutbildning eller mot-&lt;br&gt;svarande fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller&lt;br&gt;tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutbud, behörighet, elevantal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats omfattar den Rh-anpassade gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen endast nationella program. De bestämmelser som gäller för gym-&lt;br&gt;nasieskolan i övrigt skall i huvudsak tillämpas i fråga om den Rh-anpas-&lt;br&gt;sade utbildningen. Vissa undantag finns emellertid. För den Rh-anpas-&lt;br&gt;sade gymnasieutbildningen gäller exempelvis inte de behörighetsregler&lt;br&gt;om godkända betyg i svenska, svenska som andraspråk, engelska och&lt;br&gt;matematik som krävs för att kunna söka till ett nationellt program i öv-&lt;br&gt;riga gymnasieskolan. Rektor för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen&lt;br&gt;kan också på begäran befria en elev från delar av utbildningen i en kurs&lt;br&gt;enligt den reguljära kursplanen utan att antalet gymnasiepoäng minskas&lt;br&gt;(specialinriktad kursplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas förutsättningar att helt följa undervisningen vid de nationella&lt;br&gt;programmen varierar stort. Omkring hälften av eleverna går i vanliga&lt;br&gt;klasser. Övriga får sin undervisning i mindre grupper. Även enskild un-&lt;br&gt;dervisning förekommer. Undervisningen vid den Rh-anpassade gymna-&lt;br&gt;sieutbildningen varierar från undervisning på en nivå motsvarande de&lt;br&gt;första åren i grundskolan till gymnasienivå, i något enstaka fall och ämne&lt;br&gt;t.o.m. till universitetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommande läsår förväntas, enligt uppgift från Statens institut för sär-&lt;br&gt;skilt utbildningsstöd (SISUS), 177 elever, varav 120 med behov av elev-&lt;br&gt;hemsboende, att följa Rh-anpassad utbildning fördelade med 48 elever i&lt;br&gt;Göteborg, 48 elever i Kristianstad, 55 elever i Stockholm och 26 elever i&lt;br&gt;Umeå. Detta innebär en ökning om sex elever i förhållande till inneva-&lt;br&gt;rande läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ansökningarna inför läsåret 1999/2000 framgår, enligt uppgift från&lt;br&gt;Rh-nämnden, att närmare hälften av eleverna saknar godkända betyg i ett&lt;br&gt;eller flera av de behörighetsgivande ämnena svenska, svenska som and-&lt;br&gt;raspråk, engelska och matematik när betyg sattes efter höstterminen&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av riksrekryterande gymnasieutbildning för ungdomar med rörelse-&lt;br&gt;hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen elever med rörelsehinder som går vidare till gymnasieutbildning&lt;br&gt;är lägre än för gymnasieelever i allmänhet. Av totalt cirka 750 gymnasie-&lt;br&gt;ungdomar med rörelsehinder går över 80 procent i kommunala gymnasie-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas beredskap att ta emot elever med ett svårt funktionshin-&lt;br&gt;der varierar. Den långsiktiga ambitionen måste, enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning, vara att alla ungdomar, även de med komplexa och svåra funktions-&lt;br&gt;hinder, i så hög utsträckning som möjligt kan delta i utbildning i hem-&lt;br&gt;kommunens gymnasieskola eller i någon av samverkansområdets gymna-&lt;br&gt;sieskolor. Huvudregeln bör vara att nödvändiga anpassningar av elevens&lt;br&gt;undervisningssituation görs lokalt. Regeringen anser i likhet med kom-&lt;br&gt;mittén att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs men att det är&lt;br&gt;viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rö-&lt;br&gt;relsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att&lt;br&gt;det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom dess&lt;br&gt;samverkansområde. Regeringen bedömer att verksamhetens omfattning&lt;br&gt;nu har stabiliserats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 Elever&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 5 kap. 27 § skollagen förtydli-&lt;br&gt;gas med innebörd att verksamheten vid den Rh-anpassade utbild-&lt;br&gt;ningen riktar sig till elever som har ett svårt rörelsehinder, som ensamt&lt;br&gt;eller i kombination med annat funktionshinder, medför behov av Rh-&lt;br&gt;anpassad gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 5 kap. 27 § skollagen förtyd-&lt;br&gt;ligas till att avse från hela landet härrörande ungdomar som utöver svårt&lt;br&gt;rörelsehinder har behov av så omfattande habiliteringsinsatser under&lt;br&gt;skoltid att de inte kan genomföra studierna i gymnasieskola i hemkom-&lt;br&gt;munen eller inom dess samverkansområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera instanser är positiva till en tydligare av-&lt;br&gt;gränsning av personkretsen. Hälften av de som yttrat sig, däribland Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar&lt;br&gt;(RBU), menar emellertid att en bedömning av personkretsen måste utgå&lt;br&gt;från elevens sammansatta behov och inte på grundval av habiliteringsbe-&lt;br&gt;hovet. Landstinget i Västerbotten menar att sociala skäl bör tas med i&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att den Rh-anpassade&lt;br&gt;utbildningen förbehålls svårt rörelsehindrade elever som har mycket stora&lt;br&gt;behov av anpassningar och habilitering i anslutning till utbildningen och&lt;br&gt;som kan tillgodogöra sig utbildning på nationellt och specialutformat&lt;br&gt;program. Rör dessa elever där det saknas praktisk möjlighet att finna en&lt;br&gt;fungerande lösning i, hemkommunen eller i samverkansområdet är det&lt;br&gt;viktigt att den samlade resurs som den Rh-anpassade gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen utgör finns kvar. Utbildningen bör emellertid förbehållas samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lilla grupp som med hjälp av dessa speciella anordningar skulle kunna Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;tillgodogöra sig utbildningen på dåvarande linjer i gymnasieskolan, dvs.&lt;br&gt;dagens nationella eller specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fanns då och kommer troligen alltid att finnas ungdomar med svåra&lt;br&gt;rörelsehinder som inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbild-&lt;br&gt;ningen på ett nationellt eller specialutformat program. I dessa fall är det&lt;br&gt;hemkommunernas fulla ansvar att överväga vilken utbildningsform som&lt;br&gt;ger bästa förutsättningar för den unge som förberedelse för sitt vuxenliv.&lt;br&gt;Som tidigare nämnts måste målet vara att alla ungdomar även de med&lt;br&gt;komplexa och svåra funktionshinder skall ges möjlighet att delta i utbild-&lt;br&gt;ning i hemkommunens eller samverkansområdets gymnasieskola. Det&lt;br&gt;individuella programmet ger hemkommunen goda möjligheter att ut-&lt;br&gt;forma en studiegång som är anpassad efter elevens förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser delar kommitténs bedömning att dagens person-&lt;br&gt;krets är otydlig, något som enligt regeringens uppfattning är olyckligt&lt;br&gt;genom att det kan leda till att intagningen avviker från de ursprungliga&lt;br&gt;intentionerna. Regeringen föreslår att bestämmelsen i skollagen förtydli-&lt;br&gt;gas så att verksamheten förbehålls elever som har ett svårt rörelsehinder,&lt;br&gt;som ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför behov&lt;br&gt;av Rh-anpassad gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Utbildningsutbud, behörighet och intagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Specialutformade program skall få anordnas vid&lt;br&gt;Rh-anpassad gymnasieutbildning. De behörighetsvillkor som gäller&lt;br&gt;för intagning i gymnasieskolan skall i princip gälla även för den Rh-&lt;br&gt;anpassade gymnasieutbildningen. Regeringen skall dock få meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avvikelser från dessa behörighetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 30 § skollagen om antal ledamöter och&lt;br&gt;vem som utser dem skall flyttas till förordningen med instruktion för&lt;br&gt;Nämnden för Rh-anpassad gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att Rh-anpassad utbildning&lt;br&gt;anordnas på nationella, specialutformade och individuella program. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. 5 § skollagen om behörighet till nationellt program&lt;br&gt;skall gälla även vid Rh-anpassad utbildning och bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;13 § skollagen (1985:1100) med avseende på elever från särskola, för-&lt;br&gt;tydligas att inte gälla för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsförfarandet till Rh-anpassad utbildning bör, enligt kom-&lt;br&gt;mitténs uppfattning, ske på hösten, året innan studierna skall inledas, i&lt;br&gt;stället för nuvarande på våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget&lt;br&gt;att erbjuda samtliga former av program i gymnasieskolan, liksom att be-&lt;br&gt;hörighetsreglerna skall gälla för de nationella respektive specialutfor-&lt;br&gt;made programmen. Unga rörelsehindrade betonar dock att det inte får bli&lt;br&gt;en dominans av individuella program på Rh-gymnasiema. Furuboda&lt;br&gt;folkhögskola menar att utbildning vid folkhögskolan borde ses som ett&lt;br&gt;alternativ till Rh-anpassad utbildning. Stiftelsen Bräcke Diakonigård fö-&lt;br&gt;reslår att en Rh-anpassad gymnasieskola skall kunna fungera som ett re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;surscentrum dit elever kan komma för ett preparandår för att sedan börja i Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;den vanliga gymnasieskolan. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn,&lt;br&gt;ungdomar och vuxna (FUB) menar att införandet av individuella program&lt;br&gt;vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen skulle kunna öka valmöjlig-&lt;br&gt;heterna även för elever med rörelsehinder från särskolan. Flera instanser,&lt;br&gt;däribland Handikappombudsmannen, anser att elever som är utvecklings-&lt;br&gt;störda tillhör personkretsen för Rh-anpassad gymnasieutbildning och som&lt;br&gt;inte har behov av gymnasiesärskolans resurser skall ha rätt att få sin ut-&lt;br&gt;bildning vid en Rh-anpassad gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till tidigarelagt ansökningsförfa-&lt;br&gt;rande. Några, t.ex. Socialstyrelsen, Statens institut för särskilt utbild-&lt;br&gt;ningsstöd (Sisus) och Sveriges Psykologforbund, avvisar dock förslaget&lt;br&gt;bl.a. då funktionshindrade ungdomar har samma behov av betänketid som&lt;br&gt;andra ungdomar. Skolväsendets överklagandenämnd framhåller att frågan&lt;br&gt;om vilka utbildningar som hemkommunen erbjuder ofta inte är klart&lt;br&gt;förrän i början av det år då utbildningar kommer att starta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser det viktigt att funk-&lt;br&gt;tionshindrade elever får en gymnasieutbildning av hög kvalitet med lik-&lt;br&gt;värdiga förutsättningar som andra elever. Elever med svåra rörelsehinder&lt;br&gt;skall vara förvissade om att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen har&lt;br&gt;samma värde som den ordinarie gymnasieutbildningen. Därför skall styr-&lt;br&gt;dokumenten för gymnasieskolan, dvs. läroplan, programmål, kursplaner&lt;br&gt;och betygssystemet, tillämpas vid den Rh-anpassade gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen liksom vid annan gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till Rh-anpassad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att kommunerna numera är skyldiga att erbjuda alla&lt;br&gt;ungdomar en gymnasieutbildning föreslog kommittén att rättigheten en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) till den Rh-anpassade gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen tas bort. Flertalet remissinstanser, däribland Förbundet Unga&lt;br&gt;rörelsehindrade har inte något att invända mot förslaget. Flera av de som&lt;br&gt;kommenterat detta förslag, däribland Kammarrätten i Göteborg, Social-&lt;br&gt;styrelsen och Riksförbundet for Rörelsehindrade Barn och Ungdomar&lt;br&gt;(RBU), anser dock att det är för tidigt att ta bort rätten till Rh-anpassad&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning saknar den ifrågavarande rättighetslag-&lt;br&gt;stiftningen rent principiellt aktualitet. Kommunerna har numera en tydlig&lt;br&gt;skyldighet att erbjuda alla ungdomar utbildning på nationellt program,&lt;br&gt;specialutformat eller individuellt program efter slutförd grundskoleut-&lt;br&gt;bildning. Detta var inte förhållandet vid tillkomsten av den s.k. rättig-&lt;br&gt;hetslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller&lt;br&gt;i en annan kommun eller ett landsting. Skyldigheten gäller under vissa&lt;br&gt;förutsättningar t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då eleven fyller&lt;br&gt;tjugo år. För att elever med funktionshinder skall kunna delta i utbild-&lt;br&gt;ningen krävs ofta individuellt anpassade lösningar för eleven. Den rätt&lt;br&gt;som 5 kap. 28 § skollagen ger vissa elever med funktionshinder gäller&lt;br&gt;endast utbildning på nationellt program. Sådan utbildning skall påbörjas&lt;br&gt;senast under första halvåret det kalenderår eleven fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i princip kommitténs bedömning att det s.k. rättig-&lt;br&gt;hetsinslaget bör tas bort. Samtidigt finns skäl som talar för att behålla&lt;br&gt;rättigheten ytterligare en tid. Det viktigaste skälet, som också framhölls&lt;br&gt;av kommittén, är att det fortfarande i hög grad saknas den specialpedago-&lt;br&gt;giska kompetens som krävs för att ta emot alla ungdomar i gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Ett annat skäl är att habiliteringen för ungdomar är ojämnt ut-&lt;br&gt;byggd över landet. Det finns dessutom en elevgrupp vid den Rh-anpas-&lt;br&gt;sade utbildningen som inte alls eller i mycket liten utsträckning följer&lt;br&gt;kurser på gymnasienivå. Framöver behöver en översyn göras om hur&lt;br&gt;denna elevgrupps behov av utbildning bäst kan tillgodoses. Utöver vad&lt;br&gt;regeringen föreslår nedan om behörighetsvillkor föreslås inte någon för-&lt;br&gt;ändring när det gäller rätt till Rh-anpassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet, likvärdighet och flexibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med inrättandet av den Rh-anpassade utbildningen var att ge vissa&lt;br&gt;svårt rörelsehindrade elever möjlighet till studier på nationella program.&lt;br&gt;Den Rh-anpassade utbildningen är på så sätt en extra resurs till kommu-&lt;br&gt;nens åtagande att erbjuda alla ungdomar en gymnasieutbildning. Speci-&lt;br&gt;alutformade program är likvärdiga nationella program men skall fylla&lt;br&gt;speciella utbildningsbehov och följa samma regler som nationella pro-&lt;br&gt;gram. Det är mot denna bakgrund rimligt att också specialutformade pro-&lt;br&gt;gram får anordnas vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen och, lik-&lt;br&gt;som utbildning på nationella program, kan fördelas på fler än tre år. Detta&lt;br&gt;kräver en ändring av bestämmelserna i 5 kap. 28 och 32 §§ skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). Bestämmelserna föreslås införas fr.o.m. intagningen till&lt;br&gt;läsåret 2001/02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behörighetsvillkor, som gäller för gymnasieskolan fr.o.m. intag-&lt;br&gt;ningen till läsåret 1998/99, innebär att eleverna vid inträdet i gymnasie-&lt;br&gt;skolan skall ha de kunskaper som är nödvändiga för att följa undervis-&lt;br&gt;ningen på ett nationellt eller specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa behörighetsvillkor har, i avvaktan på resultatet av kommitténs&lt;br&gt;arbete, inte införts för den Rh-anpassade utbildningen. Kommittén före-&lt;br&gt;slog dels att behörighetskraven skall gälla för den Rh-anpassade gymna-&lt;br&gt;sieutbildningen, dels att det skall bli möjligt att anordna individuella pro-&lt;br&gt;gram vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Ett skäl för detta var&lt;br&gt;att öka skolornas formella möjligheter att anpassa utbildningen efter ele-&lt;br&gt;vernas behov. Enligt kommitténs uppfattning fick detta dock inte inne-&lt;br&gt;bära att målgruppen för utbildningen också skulle komma att omfatta&lt;br&gt;elever från särskolan, bl.a. därför att särskolan jämfört med gymnasie-&lt;br&gt;skolan erbjuder möjligheter till anpassningar även för elever med svåra&lt;br&gt;rörelsehinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén och flertalet remissinstanser,&lt;br&gt;att behörighetsreglerna bör införas även för Rh-anpassad utbildning på&lt;br&gt;nationella och specialutformade program. Detta bl.a. för att tydliggöra att&lt;br&gt;den Rh-anpassade gymnasieutbildningen är likvärdig med övrig gymna-&lt;br&gt;sieutbildning på nationella och specialutformade program. Regeringen är&lt;br&gt;däremot inte beredd att nu öppna en möjlighet för den Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieutbildningen att ta emot elever på ett individuellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att nödvändiga anpassningar av elevens undervisnings- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;situation skall ske lokalt. Här ger det individuella programmet kommu-&lt;br&gt;nerna ett viktigt redskap för att uppfylla kravet på att erbjuda ungdomar&lt;br&gt;utanför de nationella programmen en gymnasieutbildning. Ett syfte med&lt;br&gt;det individuella programmet är enligt 5 kap. 4 b § skollagen att möta spe-&lt;br&gt;ciella behov hos eleven. Utbildningen på ett individuellt program skall&lt;br&gt;följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. En sådan&lt;br&gt;plan kan innehålla kurser i ämnen enligt grundskolans läroplan, lokalt&lt;br&gt;fastställda kurser och praktik men även nationellt fastställda kurser inom&lt;br&gt;nationella program. Programmet ger således elevernas hemkommuner&lt;br&gt;stora möjligheter att anpassa utbildningen efter elevernas förutsättningar&lt;br&gt;och behov. Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.&lt;br&gt;1998/99:110) redovisat åtgärder för att höja kvaliteten på det Individuella&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den Rh-anpassade utbildningen ges möjlighet att anordna indivi-&lt;br&gt;duella program finns det, enligt regeringens mening, risk för att det ur-&lt;br&gt;sprungliga syftet med Rh-anpassad utbildning förfelas. Som tidigare an-&lt;br&gt;förts måste eleverna vid inträdet i gymnasieskolan ha de kunskaper som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa undervisningen på ett nationellt eller speci-&lt;br&gt;alutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de nationella och specialutformade programmen finns stora möj-&lt;br&gt;ligheter att hjälpa elever som riskerar att inte klara utbildningen. Eleverna&lt;br&gt;kan ges stödundervisning, utökad studietid eller reducerat program.&lt;br&gt;Denna möjlighet finns även inom den Rh-anpassade gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen. Vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen finns dessutom&lt;br&gt;möjlighet att specialinrikta kurser (se avsnitt 7.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetskrav med dispensmöjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att slå vakt om kvalitet och likvärdighet i&lt;br&gt;gymnasieutbildningen. De motiv som ligger bakom införandet av de kun-&lt;br&gt;skapsrelaterade behörighetsvillkor för att vara behörig sökande till natio-&lt;br&gt;nella eller specialutformade program har samma aktualitet för den Rh-&lt;br&gt;anpassade gymnasieutbildningen. En majoritet av de elever som i dag&lt;br&gt;finns vid den Rh-anpassade utbildningen hade varit utestängda om behö-&lt;br&gt;righetskraven hade gällt. Ett införande av behörighetskrav bör därför&lt;br&gt;kombineras med dispensmöjligheter för att inte stänga ute sådana elever&lt;br&gt;som bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen trots att&lt;br&gt;de saknar godkänt betyg i ett eller flera av de behörighetsgivande äm-&lt;br&gt;nena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del elever med svåra rörelsehinder har på grund av sin skada så&lt;br&gt;stora svårigheter att t.ex. lära matematik att de saknar förutsättningar att&lt;br&gt;nå målet för Godkänd medan de kan ha goda förutsättningar för att nå&lt;br&gt;målet för Väl godkänd i språk, eller vice versa. Genom att införa en dis-&lt;br&gt;pensmöjlighet kan de elever som tillhör personkretsen och som saknar&lt;br&gt;betyg i ett eller två ämnen, men som i övrigt bedöms ha förutsättningar&lt;br&gt;att helt eller delvis tillgodogöra sig utbildning på gymnasienivå, tas emot&lt;br&gt;trots att de inte fullt ut uppfyller behörighetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de som i dag söker till den Rh-anpassade utbildningen finns ett&lt;br&gt;antal elever som saknar godkänt i samtliga av de behörighetsgivande äm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nena. Det gäller sådana elever som utöver rörelsehindret har ytterligare&lt;br&gt;funktionshinder som- t.ex. perceptions-, minnes-, koncentrations-, tal-,&lt;br&gt;syn-, hörselsvårigheter och epilepsi och som under grundskoletiden oftast&lt;br&gt;gått i särskild undervisningsgrupp. I ett övergångsskede menar rege-&lt;br&gt;ringen att dispens på grund av synnerliga skäl skall kunna ges i de fall en&lt;br&gt;elev som tillhör personkretsen saknar betyg i samtliga behörighetsgi-&lt;br&gt;vande ämnen, under förutsättning att eleven ändå i stort bedöms kunna&lt;br&gt;tillgodogöra sig undervisningen. Ett särskilt uppdrag bör ges till Skolver-&lt;br&gt;ket att följa utvecklingen, analysera och överväga om den Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieutbildningen är det bästa alternativet för de elever som i mycket&lt;br&gt;liten eller obefintlig utsträckning följer kurser på gymnasienivå vid den&lt;br&gt;Rh-anpassade gymnasieutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse bör införas i 5 kap. 28 § skollagen som ger rätt för re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda före-&lt;br&gt;skrifter om ytterligare behörighetsvillkor för nationella program eller&lt;br&gt;specialutformade program vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt meddela föreskrifter om att de kunskapsrelate-&lt;br&gt;rade behörighetsvillkor som stadgas i 5 kap. 5 § 1 skollagen även skall&lt;br&gt;gälla för sökande till Rh-anpassad utbildning. Dock avser regeringen som&lt;br&gt;framgått ovan att även meddela föreskrifter om möjlighet till avvikelser&lt;br&gt;från dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i sammanhanget viktigt att framhålla betydelsen av den kom-&lt;br&gt;petens som finns vid den Rh-anpassade utbildningen. Regeringen ser po-&lt;br&gt;sitivt på de exempel där den Rh-anpassade utbildningen fungerar som&lt;br&gt;kunskapscenter för hemkommunens gymnasieskola. Det finns heller inget&lt;br&gt;hinder för en kommun med Rh-anpassad utbildning att genom samver-&lt;br&gt;kansavtal komma överens med en hemkommun om att ta emot dess ele-&lt;br&gt;ver vid ett individuellt program i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningen till den Rh-anpassade utbildningen sköts i dag av en särskild&lt;br&gt;nämnd för Rh-anpassad utbildning, Rh-nämnden, som är gemensam för&lt;br&gt;de fyra skolortema. Enligt bestämmelserna i 5 kap. 30 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) får nämndens beslut i fråga om intagningsbeslut eller i öv-&lt;br&gt;rigt om rätt till Rh-anpassad gymnasieutbildning överklagas till Skolvä-&lt;br&gt;sendets överklagandenämnd. Beslut med anledning av överklagandet&lt;br&gt;kommer som regel mycket sent, ibland mycket nära eller när hösttermi-&lt;br&gt;nen startat. Detta skapar svårigheter inte minst i planeringen och kan&lt;br&gt;ibland betyda att eleven tvingas vänta till nästa läsår innan han eller hon&lt;br&gt;kan börja gymnasieutbildningen. Regeringen överväger att se över reg-&lt;br&gt;lerna om intagning i syfte att undvika olägenheter med sent fattade be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med en gemensam intagningsnämnd för den Rh-anpassade&lt;br&gt;utbildningen bör behållas. De närmare bestämmelser som finns i 5 kap.&lt;br&gt;30 § skollagen om antal ledamöter och vem som skall utse dem förslås&lt;br&gt;flyttas till förordningen (1990:1110) med instruktion för Nämnden för&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.3&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Specialinriktade kursplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör även i fortsättningen vara möjligt&lt;br&gt;att bedriva utbildning enligt specialinriktade kursplaner men möjlig-&lt;br&gt;heten bör användas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Bestämmelserna om möjligheten att specialin-&lt;br&gt;rikta kursplaner tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Sisus, SIH, Nämnden för Rh-anpassad utbildning och Riksförbundet för&lt;br&gt;Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) avvisar förslaget om att ta&lt;br&gt;bort möjligheten att specialinrikta kursplaner vid de Rh-anpassade gym-&lt;br&gt;nasieskolorna. Göteborgs stad påpekar att elevernas begåvningsmässiga&lt;br&gt;profil i många fall varierar stort och att det ibland är nödvändigt att ute-&lt;br&gt;sluta vissa moment i enskilda kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Specialinriktad kursplan innebär&lt;br&gt;en möjlighet för rektor att på begäran befria en elev från delar av utbild-&lt;br&gt;ningen i en kurs enligt den reguljära kursplanen utan att antalet gymnasi-&lt;br&gt;epoäng för kursen minskas. Specialinriktad kursplan är aktuellt då eleven&lt;br&gt;till följd av sitt funktionshinder har svårt att tillgodogöra sig en särskild&lt;br&gt;del av en kurs. Regeringen anser att det är viktigt att möjligheten att spe-&lt;br&gt;cialinrikta kursplaner behålls. Av kvalitets- och likvärdighetsskäl är det&lt;br&gt;dock viktigt att möjligheten används restriktivt och när det finns ett reellt&lt;br&gt;skäl. Det får således inte vara en åtgärd som tillgrips slentrianmässigt och&lt;br&gt;i sådan utsträckning att merparten av kursens innehåll faller bort. I de fall&lt;br&gt;där detta är förhållandet gäller de generella regler, med möjlighet att bl.a.&lt;br&gt;reducera program, som redogjorts för under avsnitt 7.2.2. Regeringen&lt;br&gt;avser att ändra gymnasieförordningens bestämmelse om specialinriktade&lt;br&gt;kursplaner i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.4 Finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny bestämmelse förs in i skollagen om skyl-&lt;br&gt;dighet för hemkommuner och hemlandsting att erlägga ersättning för&lt;br&gt;boende och omvårdnad i boende samt habilitering. Regeringen med-&lt;br&gt;ges rätt att utfärda närmare bestämmelser om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;hemkommunen och staten när det gäller kostnader för utbildning bör i&lt;br&gt;princip vara oförändrad. Ett avtal om denna fråga bör träffas mellan&lt;br&gt;staten och respektive kommun som anordnar Rh-anpassad utbildning.&lt;br&gt;Skolverket bör få i uppdrag att följa upp avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsansvaret för elevhemsboende, omvårdnad i boendet och&lt;br&gt;habilitering bör delas mellan stat, hemkommun och hemlandsting.&lt;br&gt;Hemkommunens / hemlandstingets andel bör fastställas av regeringen&lt;br&gt;som en schabloniserad avgift för nämnda insatser. Avgiften erläggs till&lt;br&gt;respektive huvudman med vilken staten har avtal. Eleven bör även i&lt;br&gt;fortsättningen betala en egenavgift för kost och logi. Skillnaden mel-&lt;br&gt;lan verksamhetens totala kostnader och intäkterna från kommun och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting, bör täckas av statsbidrag som fastställs efter förhandlingar&lt;br&gt;med ovan nämnda huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SIH, Unga rörelsehindrade och Stockholms läns&lt;br&gt;landsting instämmer i förslaget. Svenska Kommunförbundet och i stort&lt;br&gt;sett de flesta landsting hänvisar till finansieringsprincipen. Sisus ifråga-&lt;br&gt;sätter om det är värt de problem som ett förändrat ansvarstagande kan&lt;br&gt;komma att innebära och erinrar om problemen med det system som&lt;br&gt;gällde närmast före nu rådande och som innebar att hemkommun och&lt;br&gt;hemlandsting delade på kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Målsättningen med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning är att ge möjlighet för berörda elever att få en&lt;br&gt;gymnasieutbildning av hög kvalitet. I likhet med kommittén anser rege-&lt;br&gt;ringen att ansvaret för att finansiera studierna bör fördelas så att kostna-&lt;br&gt;derna för hemkommunerna så långt möjligt görs oberoende av om utbild-&lt;br&gt;ningen erbjuds i hemkommunens gymnasieskola eller i någon av samver-&lt;br&gt;kansområdets gymnasieskolor eller vid den riksrekryterande gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen. Det är viktigt att systemet för kostnadsfördelning ger bra pla-&lt;br&gt;neringsförutsättningar för anordnaren av såväl utbildningen som av elev-&lt;br&gt;hemsboende och omvårdnad i boendet samt habilitering. Samtidigt bör&lt;br&gt;det vara administrativt enkelt att hantera systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen har ett ansvar att erbjuda alla ungdomar gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning och får genom det generella utjämningsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;statsbidrag till kostnaderna för detta. Den kommun som anordnar Rh-an-&lt;br&gt;passad gymnasieutbildning har enligt 5 kap. 26 § skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;rätt till interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner. Kostna-&lt;br&gt;derna för Rh-anpassad utbildning är dock betydligt högre än vanlig gym-&lt;br&gt;nasieutbildning varför en extra ersättning kan tas ut (SKOLFS 1992:44).&lt;br&gt;Ersättningen är för närvarande 4000 kronor per termin. Övriga utbild-&lt;br&gt;ningskostnader svarar staten för genom ett särskilt verksamhetsbidrag.&lt;br&gt;Ett avtal bör träffas mellan staten och respektive anordnande kommun&lt;br&gt;och Skolverket bör få i uppdrag att följa upp avtalet I detta sammanhang&lt;br&gt;bör förordningen om extra ersättning för vissa handikappade elever ses&lt;br&gt;över. Nuvarande ansvarsfördelning mellan hemkommunen och staten när&lt;br&gt;det gäller kostnader för utbildning bör i princip vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för resekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det system som infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 för ersättning för rese-&lt;br&gt;kostnader enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade elever i gymnasieskolan, det s.k. Rg-bidraget, har nu etablerade&lt;br&gt;rutiner som fungerar bra. Regeringen bedömer att denna ordning bör&lt;br&gt;gälla även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för boende och omvårdnad i boendet samt habilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för boende och omvårdnad i boendet samt habilitering fi-&lt;br&gt;nansieras i dag av staten. Regeringen anser att kostnadsansvaret i fram-&lt;br&gt;tiden bör delas mellan stat, kommun och landsting. En bestämmelse före-&lt;br&gt;slås i en ny paragraf i 31 a § i 5 kap. skollagen (1985:1100) om skyldig-&lt;br&gt;het för elevens hemkommun och hemlandsting att erlägga ersättning för&lt;br&gt;kostnader för boende och omvårdnad i boendet samt habilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) skall en&lt;br&gt;hemkommun lämna ekonomiskt stöd till elever i gymnasieskolan som&lt;br&gt;behöver inackordering till följd av skolgången. Enligt andra stycket&lt;br&gt;samma paragraf gäller denna skyldighet inte elever i Rh-anpassad utbild-&lt;br&gt;ning. Ett tillägg bör göras i bestämmelserna i 33 § med innebörd att hem-&lt;br&gt;kommuns skyldighet i detta avseende regleras i 31 a §. Vidare bör be-&lt;br&gt;stämmelserna i 31 § förtydligas så att det framgår att bestämmelsen om&lt;br&gt;att avgifter inte får tas ut för omvårdnad i boendet och habilitering gäller&lt;br&gt;eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslås få rätt att utfärda närmare bestämmelser om finan-&lt;br&gt;sieringen som föreslås träda i kraft 1 juli 2001. Följande utgångspunkter&lt;br&gt;bör därvid gälla för sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen respektive hemlandstinget skall svara för verksamhe-&lt;br&gt;tens kostnader med belopp motsvarande den kostnad kommunen eller&lt;br&gt;landstinget skulle haft om eleven genomgått sin gymnasieutbildning på&lt;br&gt;hemorten. För enkelhetens skull bör dock en schabloniserad beräkning av&lt;br&gt;dessa kostnader tillämpas. Hemkommunens/hemlandstingets andel bör&lt;br&gt;fastställas av regeringen som en schabloniserad avgift som erläggs till&lt;br&gt;respektive huvudman med vilken staten har avtal om boende, omvårdnad&lt;br&gt;i boendet och habilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att alla hemkommuner respektive alla hemlandsting&lt;br&gt;betalar lika mycket per elev. Skillnaden mellan verksamhetens totala&lt;br&gt;kostnader och intäkterna från kommun och landsting, täcks av statsbidrag&lt;br&gt;som fastställs efter förhandlingar med ovan nämnda huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens/hemlandstingets kostnadsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för boendet inklusive omvårdnad uppgick till i genomsnitt&lt;br&gt;512 000 kronor per elev under läsåret 1997/98. Hemkommunen bör stå&lt;br&gt;för kostnader för kost och logi utöver elevavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till elevernas behov av stöd i det dagliga livet utanför&lt;br&gt;skoltid bör hemkommunen också svara för kostnaden motsvarande 20&lt;br&gt;timmar assistans per vecka. En svårt rörelsehindrad person, som tillhör&lt;br&gt;målgruppen för de riksrekryterande gymnasieverksamheten, kan antas ha&lt;br&gt;ett behov av stöd om minst 20 timmar/vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter kommer hemkommunens kostnadsandel för&lt;br&gt;boende och omvårdnad i boendet att utgöra en tredjedel av verksamhe-&lt;br&gt;tens genomsnittliga kostnader. Eleven skall dock även i fortsättningen&lt;br&gt;betala en egenavgift för kost och logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för habilitering utgjorde läsåret 1997/98 i genomsnitt&lt;br&gt;133 000 kronor per elev. Det är rimligt att hemlandstinget och, i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande fall, hemkommunen svarar för en tredjedel av den genom- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;snittliga kostnaden för habiliteringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Annan verksamhet med statligt verksamhetsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux&lt;br&gt;m.m. (prop. 1991/92:94) föreslogs att huvudmannaskapet för Damms-&lt;br&gt;dalsskolan i Vingåker, Salbohedskolan i Sala och yrkesutbildningen för&lt;br&gt;hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever i Örebro skulle regleras&lt;br&gt;särskilt. Vidare skulle ett särskilt verksamhetsstöd utgå till huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal träffades mellan staten och respektive huvudman och ett särskilt&lt;br&gt;verksamhetsstöd infördes motsvarande det statsbidrag till lärarlöner som&lt;br&gt;tidigare utgått för verksamheten. Enligt avtalen skall utbildning motsva-&lt;br&gt;rande gymnasiesärskolan anordnas i Örebro, motsvarande åk 8-10 i den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan och motsvarande den frivilliga särskolan i Väst-&lt;br&gt;manland (Salbohedskolan) samt motsvarande gymnasiesärskolan i Sö-&lt;br&gt;dermanland (Dammssdalskolan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterade att ansvarsfördelningen mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun här delvis följer andra principer än för de övriga riksrekryterande&lt;br&gt;utbildningarna men att detta har mindre betydelse då det samlade utfallet&lt;br&gt;är rimligt avvägt. Kommittén fann inte skäl att nu föreslå några andra&lt;br&gt;förändringar avseende dessa verksamheter än att det bör vara ett myndig-&lt;br&gt;hetsansvar att svara för avtal och uppföljningen av avtalet. Kommittén&lt;br&gt;utgick från att verksamhet för vuxna inte finansieras inom ramen för de&lt;br&gt;statliga bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning har gällt sedan läsåret 1992/93. Med anledning av&lt;br&gt;detta anser regeringen att verksamheten nu bör följas upp och utvärderas.&lt;br&gt;Skolverket bör därför ges i uppdrag att följa upp och utvärdera ovan&lt;br&gt;nämnda verksamheter. I avvaktan på resultatet av detta föreslås nu inga&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tillsyn över elevhemsboende&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse införs i 15 kap.7 § skollagen med&lt;br&gt;innebörd att Socialstyrelsen och länsstyrelserna ges tillsynsansvar över&lt;br&gt;elevhemsboendet vid specialskolorna, resurscentren, boendet vid Rh-an-&lt;br&gt;passad gymnasieutbildning samt boendet vid utbildningarna för ungdo-&lt;br&gt;mar med utvecklingsstörning som Örebro kommun, landstinget i Sörm-&lt;br&gt;land respektive landstinget i Västmanland anordnar enligt avtal med sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs forslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är genomgående positiva till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det saknas i dag föreskrifter om en&lt;br&gt;central myndighet med tillsyns- och uppföljningsansvar för elevhemsbo-&lt;br&gt;endet. För boendet vid Rh-anpassad gymnasieutbildning har Statens in-&lt;br&gt;stitut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) ett ansvar för uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av boendet. För den särskilda utbildningen för ungdomar&lt;br&gt;med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal mellan staten och Öre-&lt;br&gt;bro kommun, landstinget Västmanland respektive landstinget Sörmland&lt;br&gt;skall, som nämns i avsnitt 7.3, Skolverket få i uppdrag att svara för upp-&lt;br&gt;följning av avtalet. I Skolverkets uppdrag kommer således att ligga ett&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingsansvar utifrån vad som överenskommits i&lt;br&gt;avtalet med utbildningsanordnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det nämnda uppföljnings- och utvärderingsansvaret för&lt;br&gt;bl.a. elevhemsboendet föreligger det, enligt regeringens mening, behov&lt;br&gt;av ett statligt tillsynsansvar för elevhemsboendet vid specialskolorna och&lt;br&gt;de resurscenter som erbjuder boende i samband med visstidsplaceringar.&lt;br&gt;Det främsta skälet till detta är att elevhemsboendet vid dessa skolor och&lt;br&gt;resurscenter riktar sig till elever med funktionshinder som inte har något&lt;br&gt;egentligt alternativ för sina studier och därför är hänvisade till detta bo-&lt;br&gt;ende. Dessa elever är på så sätt mer utlämnade än övriga elever som av&lt;br&gt;olika skäl väljer att studera på en annan ort än hemkommunen. Eftersom&lt;br&gt;det rör sig om elever med funktionshinder innehåller dessutom elev-&lt;br&gt;hemsboendet vid de aktuella skolorna och resurscentren ett förhållande-&lt;br&gt;vis stort inslag av omvårdnad. Elevhemsboendet bör för de yngre barnen&lt;br&gt;utformas som en vanlig bostad och fungera så hemlikt som möjligt me-&lt;br&gt;dan det för gymnasieeleverna även kan finnas behov av ett mer självstän-&lt;br&gt;digt boende. Vid elevhemmen bör finnas personal med den kompetens&lt;br&gt;som motsvarar elevernas behov av omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Socialstyrelsen skall ges det övergripande an-&lt;br&gt;svaret för tillsynen av elevhemsboende med särskild service för elever&lt;br&gt;med funktionshinder som behöver ett sådant boende för att kunna delta i&lt;br&gt;skolverksamhet. De elevhemsboenden som i första hand avses är boendet&lt;br&gt;vid de statliga specialskolorna, boendet vid visstidsplaceringar vid det&lt;br&gt;statliga resurscentret för synskadade respektive Hällsboskolans resurs-&lt;br&gt;center, boendet vid Rh-anpassad gymnasieutbildning samt boendet vid&lt;br&gt;utbildningarna för ungdomar med utvecklingsstörning som Örebro kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mun, Landstinget Sörmland respektive Landstinget i Västmanland, an-&lt;br&gt;ordnar enligt avtal med staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall inom länet svara för tillsyn av elevboendet och får&lt;br&gt;då inspektera verksamheten. Bestämmelser om detta skall tas in i 15 kap.&lt;br&gt;7 § skollagen (1985:1100). För habilitering vid Rh-anpassad utbildning&lt;br&gt;och annan verksamhet som bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) gäller föreskrifterna om tillsyn i lagen (1998:531) om yrkes-&lt;br&gt;verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1998/99:105&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändringarna i skollagen skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;juli 2000 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har synskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har&lt;br&gt;avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har&lt;br&gt;avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 28 § skall tillämpas första gången vid in-&lt;br&gt;tagning till läsåret 2001/02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 31 a § skall träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 kap 32 § skall tillämpas första gången vid intag-&lt;br&gt;ning till läsåret 2001/02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har elever tagits emot i specialskolan efter skolpliktens upphörande&lt;br&gt;för utbildning enligt 7 kap. 6 § andra stycket före den 1 juli 2001 skall&lt;br&gt;utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat&lt;br&gt;den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning i särskilda klas-&lt;br&gt;ser enligt 7 kap. 5 § andra stycket före den 1 juli 2002 skall utbild-&lt;br&gt;ningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.&lt;br&gt;Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. 28 § skollagen har regeringen&lt;br&gt;föreslagit att behörighetsbestämmelser införs för att söka och bli motta-&lt;br&gt;gen till nationellt och specialutformat program i Rh-anpassad utbildning.&lt;br&gt;En rimlig tid för anpassning till detta är nödvändig varför bestämmel-&lt;br&gt;serna bör träda i kraft först vid intagningen till läsåret 2001/02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 har regeringen redogjort för sina motiv till en förändrad fi-&lt;br&gt;nansiering av boende och habilitering vid den Rh-anpassade gymnasie-&lt;br&gt;utbildningen som innebär att kommun och landsting görs delaktiga i&lt;br&gt;detta. Ändringen regleras i 5 kap. 31 a § skollagen och bör träda i kraft&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i kapitel 6 redovisat sina motiv till en avveckling av de&lt;br&gt;fasta skoldelama vid Ekeskolan respektive Hällsboskolan till förmån för&lt;br&gt;en utökad resurscenterverksamhet för berörda elevgrupper. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts påbörjar i dag få synskadade barn med tilläggshandikapp sin&lt;br&gt;skolgång vid Ekeskolan. Mot bakgrund av bl.a. att stödet till synskadade&lt;br&gt;elever är förhållandevis väl utbyggt, genom dels SIH:s konsulentverk-&lt;br&gt;samhet, dels Ekeskolans respektive Tomtebodaskolans resurscenterverk-&lt;br&gt;samhet, menar regeringen att avvecklingen av den fasta skoldelen kan ske&lt;br&gt;genom ett intagningsstopp redan fr.o.m. den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 6 § andra stycket skollagen berör i praktiken&lt;br&gt;endast Ekeskolan, eftersom det endast är där som äldre elever tagits emot&lt;br&gt;med stöd av denna bestämmelse. Som en konsekvens av vad som föreslås&lt;br&gt;om intagningsstopp till Ekeskolan skall bestämmelsen om utbildning i&lt;br&gt;specialskola efter skolpliktens upphörande tas bort fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller elever med grava språkstörningar finns inte motsvarande&lt;br&gt;stöd till kommunerna. Dagens resurscenterverksamhet vid Hällsboskolan&lt;br&gt;har svårt att täcka det stora behov av stöd som finns i kommunerna för&lt;br&gt;berörd elevgrupp. Regeringen har gjort bedömningen att den fasta skol-&lt;br&gt;delen vid Hällsboskolan bör avvecklas genom intagningsstopp fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 2002. Avvecklingen bör, som tidigare redovisats, föregås av en&lt;br&gt;riktad kompetensutvecklingssatsning till skolpersonal i kommuner som&lt;br&gt;avser att starta undervisningsgrupper för elever med grava språkstör-&lt;br&gt;ningar. SIS-anslaget bör också förstärkas fr.o.m. läsåret 2000/01 i syfte&lt;br&gt;att stimulera och stödja fler regionala undervisningsgrupper för den aktu-&lt;br&gt;ella elevkategorin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i kapitel 6 redovisat sina motiv för ett borttagande av&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 5 § andra stycket skollagen om utbildning i sär-&lt;br&gt;skilda klasser inom specialskolan. Det är i dag endast Hällsboskolan som&lt;br&gt;anordnar utbildning i särskilda klasser som är förlagda till Blackebergs-&lt;br&gt;skolan i Stockholm. Ändringen bör, mot bakgrund av detta, träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt som övriga förändringar av Hällsboskolans verksamhet, dvs.&lt;br&gt;den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen presenteras vissa satsningar inom utgiftsområdet 16 Ut-&lt;br&gt;bildning och universitetsforskning, däribland en riktad kompetensutveck-&lt;br&gt;ling för personal som arbetar med elever med grav språkstörning samt&lt;br&gt;kompetensutveckling för lärare och övrig personal och vissa utveck-&lt;br&gt;lingsinsatser inom specialskolorna för döva och hörselskadade elever.&lt;br&gt;Dessutom redovisas en treårig satsning på generell forskning och utveck-&lt;br&gt;ling inom området elever i behov av särskilt stöd. Därtill aviseras en&lt;br&gt;satsning med syftet att stimulera inrättandet av regionala undervisnings-&lt;br&gt;grupper för elever med grav språkstörning. Samtliga dessa satsningar&lt;br&gt;beräknar regeringen finansiera inom ramen för befintliga resurser inom&lt;br&gt;ramanslaget A 8 Specialskolor och resurscenter inom utgiftsområde 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för anslaget A 8 Specialskolor och resurscenter finansieras&lt;br&gt;också en begränsad och successiv elevökning om som högst ca 30 elever&lt;br&gt;över en tioårsperiod till följd av en enhetlig praxis för mottagande av ele-&lt;br&gt;ver införs till de regionala specialskolorna för döva och hörselskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har dessutom beräknat särskilda medel i vårpropositionen&lt;br&gt;för år 2000 (prop. 1998/99:150) för särskilda utbildningssatsningar. Dessa&lt;br&gt;medel kommer delvis att statsas på kompetensutveckling, bl.a. för att&lt;br&gt;stärka förutsättningarna för elever i behov av särskilt stöd att nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och&lt;br&gt;landsting inte åläggas nya uppgifter, utan att de samtidigt ges möjligheter&lt;br&gt;att finansiera dessa på annat sätt än genom höjda skatter. Alla ekono-&lt;br&gt;miska regleringar till följd av principens tillämpning bör göras genom att&lt;br&gt;stasbidragsramen minskas eller ökas. Finansieringsprincipen innebär&lt;br&gt;också att statsbidragen bör minska om kommunerna fråntas skyldigheter&lt;br&gt;eller om de till följd av regelförändringar får möjlighet att bedriva en mer&lt;br&gt;kostnadseffektiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att finansieringsprincipen gäller för den&lt;br&gt;aviserade avgiftshöjningen för en elev i specialskolan. Det innebär att ett&lt;br&gt;belopp motsvarande den ökade avgiftsintäkten för staten skall tillföras det&lt;br&gt;generella statsbidraget till kommunerna. Avgiftshöjningen bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 2001. Beräknat med utgångspunkt i nuvarande förhållan-&lt;br&gt;den skulle regleringen, på helårsbasis, innebära att ca 43 mkr förs till det&lt;br&gt;generella statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utgiftsområdet 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg innebär&lt;br&gt;förslagen att för elev vid Rh-anpassad gymnasieutbildning införs en skyl-&lt;br&gt;dighet för elevens hemkommun och hemlandsting att erlägga ersättning&lt;br&gt;för boende och omvårdnad i boendet respektive habilitering. Det innebär&lt;br&gt;att ett belopp motsvarande statens minskade kostnader skall tillföras de&lt;br&gt;generella statsbidragen till kommunerna och landstingen. Beräknat med&lt;br&gt;utgångspunkt i nuvarande förhållanden skulle regleringen, på helårsbasis,&lt;br&gt;innebära att ca 25 mkr förs till det generella statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sista meningen i andra stycket har behandlats i avsnitt 5.1.&lt;br&gt;Den innebär att det tydligare markeras att det snarare kan vara i elevens&lt;br&gt;omgivning som åtgärder behöver vidtas än hos eleven själv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att specialskolan inte längre skall finnas som skolform&lt;br&gt;för barn som är syn- eller talskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka barn som skall tas emot i de olika skolformerna.&lt;br&gt;Ändringen i tredje stycket är en följd av att specialskolan inte längre skall&lt;br&gt;vara en skolform för barn som är syn- eller talskadade och innebär att&lt;br&gt;dessa barn inte längre skall tas emot i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är i huvudsak redaktionella. Dock avses visas i&lt;br&gt;den nya punkten 1, vars innehåll behandlats i avsnitt 7.2.1, att ett rörelse-&lt;br&gt;hinder skall vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörel-&lt;br&gt;sehinder i kombination med ett annat funktionshinder. Den innehållsmäs-&lt;br&gt;siga ändringen i den nya punkten 1 innebär vidare att uttrycket ”reguljär&lt;br&gt;studiegång” byts mot ”ett nationellt eller specialutformat program”. I den&lt;br&gt;nya punkten 3 byts uttrycket ”särskilda omvårdnadsinsatser i form av&lt;br&gt;habilitering” mot ”behov av habilitering”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning även&lt;br&gt;kan anordna specialutformade program. Vidare ändras behörighetsvillko-&lt;br&gt;ren för ungdomar som söker till Rh-anpassad utbildning. Ungdomarna&lt;br&gt;skall enligt den föreslagna punkten 1 ha slutfört sista årskursen i grund-&lt;br&gt;skolan i stället för som tidigare ha avslutat grundskoleutbildning. Det nu&lt;br&gt;valda uttrycket ”har slutfört sista årskursen i grundskolan” motsvarar det&lt;br&gt;som enligt 5 § gäller för mottagande till nationella och specialutformade&lt;br&gt;program. I och med kravet att ungdomarna skall ha slutfört sista årskur-&lt;br&gt;sen i grundskolan ställs ett kompetenskrav för att få börja på ett nationellt&lt;br&gt;eller specialutformat program på en gymnasieskola med Rh-anpassad&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna punkten 3 ställs som villkor att den sökande även&lt;br&gt;skall uppfylla de övriga behörighetsvillkor som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämt föreskrivit för utbildningen. Som framgår&lt;br&gt;av avsnitt 7.2.2 har regeringen för avsikt att föreskriva att de kunskaps-&lt;br&gt;relaterade behörighetsvillkoren som stadgas i 5 § 1 även skall gälla för&lt;br&gt;sökande till Rh-anpassad utbildning. Dock avser regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avvikelser från dessa krav i enlighet med vad som sagts&lt;br&gt;under nämnda avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det tidigare andra stycket tas bort. Innehållet i det&lt;br&gt;borttagna stycket skall i stället föras in i förordningen (1990:1110) med&lt;br&gt;instruktion för Nämnden för Rh-anpassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till lagrummet (prop. 1989/90:92 s. 29) framgår bl.a. att&lt;br&gt;omvårdnadsinsatsema i boendet och habiliteringen skall tillhandahållas&lt;br&gt;kostnadsfritt för eleven. Den nu föreslagna ändringen innebär ingen änd-&lt;br&gt;ring i sak utan endast ett förtydligande med avseende på att avgiftsfrihe-&lt;br&gt;ten i aktuellt avseende gäller för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehållet har behandlats i avsnitt 7.2.4. Hemkom-&lt;br&gt;munen åläggs i första stycket en ersättningsskyldighet för kostnader för&lt;br&gt;boende och omvårdnad i boendet. Ersättningen skall utges till den hu-&lt;br&gt;vudman som staten har avtal med om att ansvara för elevhemsboendet.&lt;br&gt;Landstingen åläggs en ersättningsskyldighet för kostnader för habilitering&lt;br&gt;som på motsvarande sätt skall utges till den huvudman som staten har&lt;br&gt;träffat avtal med om att ansvara för habiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om sådan ersättning&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att det i 28 § nu stadgas att gymnasieskolor med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning även kan anordna specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket görs till följd av vad som stadgas i den nya&lt;br&gt;31 a §. Hemkommunen skall även fortsättningsvis inte ha någon skyldig-&lt;br&gt;het att utge stöd till inackordering enligt denna paragraf för elever som&lt;br&gt;genomgår Rh-anpassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Det nya stycket innehåller en hänvisning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a § där det finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge&lt;br&gt;ersättning för vissa kostnader i samband med att en elev från den egna&lt;br&gt;kommunen genomgår Rh-anpassad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i den tidigare punkten 2 tas bort och i övrigt ändras första&lt;br&gt;stycket redaktionellt. Den innehållsmässiga ändringen av första stycket är&lt;br&gt;en följd av den ändring som görs i 7 kap. 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges specialskolans grundläggande syfte.&lt;br&gt;Ändringen är en följd av att specialskolan inte längre skall vara en skol-&lt;br&gt;form för barn som är syn- eller talskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tas bort vilket föranleds av ändringen i 6 § (jämför&lt;br&gt;kommentaren till nämnda paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall vara organiserad i skilda enheter. Före-&lt;br&gt;skrifter om enheter av specialskolan och deras upptagningsområden finns&lt;br&gt;i specialskoleförordningen (1995:401).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra meningen i första stycket har behandlats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 och innebär att det inte längre skall finnas en styrelse för varje en-&lt;br&gt;het utan enheterna skall organiseras under en och samma styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tas bort. Ändringen, som har behandlats i avsnitt 6.4.2,&lt;br&gt;görs eftersom möjligheten att anordna utbildning i särskilda klasser&lt;br&gt;(externa klasser) i grundskolan upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tas bort eftersom möjligheten att efter fullgjord skolplikt&lt;br&gt;erbjudas annan utbildning i specialskolan upphör. Ändringen har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen föranleds dels av en tidigare felaktig hänvisning&lt;br&gt;till 4 §, dels av ändringen i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av ändringen i 7 kap. 5 § första stycket, dvs. att&lt;br&gt;ansvaret för specialskolorna sammanförs under en gemensam styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och reglerar placeringar under viss tid vid resurscenter.&lt;br&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitten 6.3.1 och 6.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i första stycket innebär att barnet fullgör sin skolplikt&lt;br&gt;vid vistelsen i resurscentret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen åläggs i andra stycket en skyldighet att till staten be-&lt;br&gt;tala ersättning för vissa kostnader för den som fullgör sin skolplikt vid&lt;br&gt;resurscentret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om verksamheten vid&lt;br&gt;sådana resurscenter samt meddela föreskrifter om undantag från bestäm-&lt;br&gt;melsen i andra stycket och om ersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att Socialstyrelsen och länssty-&lt;br&gt;relserna skall ha tillsyn över elevhemsboende vid Rh-gymnasiema, speci-&lt;br&gt;alskolor, resurscenter som avses i 10 kap. 3 a § samt vid utbildning för&lt;br&gt;elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. Den&lt;br&gt;nya paragrafen har tillkommit med bestämmelserna om tillsyn i 25 § och&lt;br&gt;26 § första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 innebär att synskadade elever som har tagits emot i specialskolan&lt;br&gt;före den 1 juli 2001 skall beredas möjlighet att fullfölja sin utbildning i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innebär att talskadade elever som har tagits emot i specialsko-&lt;br&gt;lan före den 1 juli 2002 skall beredas möjlighet att fullfölja sin utbildning&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 innebär att elever som har tagits emot i specialskolan för ut-&lt;br&gt;bildning i särskilda klasser före den 1 juli 2002 skall beredas möjlighet&lt;br&gt;att fullfölja sin utbildning i enlighet med bestämmelserna i dess äldre&lt;br&gt;lydelse (jämför avsnitt 6.4.2 och 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8 innebär att elever som har tagits emot i specialskolan efter&lt;br&gt;skolpliktens upphörande före den 1 juli 2001 skall beredas möjlighet att&lt;br&gt;fullfölja sin utbildning i enlighet med bestämmelserna i dess äldre lydelse&lt;br&gt;(jämför avsnitt 6.2 och 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av delbetänkandet Gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning för vissa ungdomar med funktionshinder (SOU&lt;br&gt;1996:167)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) har&lt;br&gt;haft som uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i&lt;br&gt;anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mel-&lt;br&gt;lan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksam-&lt;br&gt;heten. I detta delbetänkande behandlas den riksrekryterande gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen för döva, hörselskadade och rörelsehindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för kommitténs arbete har varit de skol- respektive han-&lt;br&gt;dikappolitiska målen. För gymnasieskolan innebär detta att alla ungdo-&lt;br&gt;mar skall ha lika tillgång till en likvärdig utbildning samt att varje individ&lt;br&gt;bör mötas utifrån sina skilda förutsättningar och behov. De handikappo-&lt;br&gt;litiska målen baseras på alla människors lika värde och lika rätt och syftar&lt;br&gt;till full delaktighet och jämlikhet. Enligt FN:s standardregler bör utbild-&lt;br&gt;ningen av ungdomar med funktionshinder vara en integrerad del av den&lt;br&gt;ordinarie utbildningen. Lösningar med särskilda skolor eller undervis-&lt;br&gt;ningsgrupper bör utgöra undantag, i första hand för döva och dövblinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter, samt mot bakgrund av kravet på en effektiv&lt;br&gt;resursanvändning, bör flertalet ungdomar med funktionshinder få sin&lt;br&gt;gymnasieutbildning i hemkommunens gymnasieskola eller inom dess&lt;br&gt;samverkansområde. Undantag från denna närhetsprincip bör vara få och&lt;br&gt;väl motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har också tagit i beaktande att både gymnasie- och handi-&lt;br&gt;kappreformerna har genomförts sedan de riksrekryterande gymnasiesko-&lt;br&gt;lorna för vissa ungdomar med funktionshinder kom till. Sammantaget&lt;br&gt;innebär dessa att möjligheterna för ungdomar med svåra funktionshinder&lt;br&gt;att studera i den egna kommunen eller dess samverkansområde har ökat.&lt;br&gt;Det gäller med undantag för de döva och hörselskadade ungdomar som är&lt;br&gt;beroende av att få sin utbildning på teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkretsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att personkretsen vid RGD/RGH preciseras till att&lt;br&gt;gälla från hela landet härrörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- döva och gravt hörselskadade ungdomar i behov av teckenspråk som&lt;br&gt;undervisningsspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ungdomar med grava hörselskador som trots användningen av tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel och övriga stödinsatser har svårigheter att följa undervis-&lt;br&gt;ningen i gymnasieskola i hemkommunen eller inom dess samverkans-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt föreslås att personkretsen vid den Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieutbildningen preciseras till att gälla från hela landet härrörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ungdomar som utöver svårt rörelsehinder har behov av så omfattande&lt;br&gt;habiliteringsinsatser under skoltid att de inte kan genomföra studierna i&lt;br&gt;gymnasieskola i hemkommunen eller inom dess samverkansområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden är att dagens reglering är otydlig både avseende person-&lt;br&gt;kretsen för RGD/RGH och för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen.&lt;br&gt;Avsikten är att verksamheterna vid de riksrekryterande gymnasieskolorna&lt;br&gt;för döva, hörselskadade och svårt rörelsehindrade bör förbehållas de ele-&lt;br&gt;ver som har de allra största behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller erbjudandet om boende och omvårdnad i anslutning&lt;br&gt;till den Rh-anpassade utbildningen är lagstiftningen otydlig vad gäller&lt;br&gt;målgrupp. Därför föreslås att erbjudandet bör preciseras att gälla om av-&lt;br&gt;ståndet till elevens hem omöjliggör dagliga hemresor. Elever som av&lt;br&gt;andra skäl inte kan bo hemma omfattas av kommunens ansvar enligt so-&lt;br&gt;cialtjänstlagen eller LSS. Inget hindrar en kommun att köpa plats i det&lt;br&gt;elevhem som är knutet till den Rh-anpassade utbildningen för en elev&lt;br&gt;från orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avvaktar med att lägga förslag om hur utbildningssituatio-&lt;br&gt;nen bäst löses för gravt språkstörda och dövblinda ungdomar. Det gäller&lt;br&gt;även frågan om huruvida den första gruppen bör benämnas talskadade&lt;br&gt;som i specialskoleförordningen eller språkstörda som i gymnasieförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att skolsystemet är tydligt och att elever med svåra rörelse-&lt;br&gt;hinder så långt möjligt bör genomföra sina gymnasiestudier med samma&lt;br&gt;valmöjligheter som andra elever. Kommittén föreslår därför att de Rh-&lt;br&gt;anpassade gymnasieskolorna skall få anordna såväl nationella, specialut-&lt;br&gt;formade som individuella program. Detta innebär i praktiken en anpass-&lt;br&gt;ning till de faktiska förhållandena i dag och bör därför inte innebära nå-&lt;br&gt;gon förlängning av utbildningen vid de Rh-anpassade gymnasieskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med ovanstående synsätt menar kommittén vidare att samma&lt;br&gt;behörighetskrav som från och med läsåret 1998/99 kommer att gälla för&lt;br&gt;gymnasieskolan i övrigt skall gälla även vid antagningen till RGD/RGH&lt;br&gt;och de Rh-anpassade gymnasieskolorna, dvs. att eleven skall ha slutfört&lt;br&gt;sista årskursen i grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i&lt;br&gt;svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att&lt;br&gt;kunna antas till nationellt program respektive till specialutformat pro-&lt;br&gt;gram. För elever utan godkända betyg i dessa ämnen finns det individu-&lt;br&gt;ella programmet. Döva och gravt hörselskadade elever skall bedömas&lt;br&gt;utifrån de särskilda språkkursplaner de följt i specialskolan, således utan&lt;br&gt;krav på talad svenska och engelska. Till följd av att de Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieskolorna ges möjlighet att anordna specialutformade och indivi-&lt;br&gt;duella program föreslår kommittén samtidigt att möjligheterna att speci-&lt;br&gt;alinrikta kursplaner vid dessa skolor tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang har kommittén uppmärksammat att de av rege-&lt;br&gt;ringen fastslagna antagningsreglerna till högskolan inte omfattar några&lt;br&gt;dispensmöjligheter till följd av funktionshinder vad gäller de grundläg-&lt;br&gt;gande behörighetskraven. Kommittén förordar därför att regeringen ger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolan möjlighet att beakta funktionshinder vid beslut om dispens&lt;br&gt;från de grundläggande behörighetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår slutligen att det i skollagen tydliggörs att 5 kap.&lt;br&gt;13 § skollagen inte gäller för den Rh-anpassade utbildningen. Det innebär&lt;br&gt;att de Rh-anpassade gymnasieskolorna inte heller i framtiden kommer att&lt;br&gt;ta emot elever från särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rättighetsinslag som finns i lagstiftningen för de Rh-anpassade gym-&lt;br&gt;nasieskolorna bör på sikt kunna tas bort så att verksamheten vid de Rh-&lt;br&gt;anpassade gymnasieskolorna och RGD/RGH kommer att baseras på lik-&lt;br&gt;artade bestämmelser. Kommittén är dock inte nu beredd att föreslå en&lt;br&gt;ändring av de rörelsehindrade elevernas rätt till Rh-anpassad gymna-&lt;br&gt;sieutbildning, men kan komma att återkomma till frågan i sitt slutbetän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för Rh-anpassad utbildning föreslås ombildas och ges i upp-&lt;br&gt;gift att svara för antagningen av elever till såväl RGD/RGH som till de&lt;br&gt;Rh-anpassade gymnasieskolorna. Nämnden bör enligt kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning utses av regeringen och inte överstiga elva personer, inklusive&lt;br&gt;ordföranden. För att öka framförhållningen - för staten som ansvarar för&lt;br&gt;att det finns utbildningsplatser, för elevens hemkommun och för den en-&lt;br&gt;skilde eleven - föreslås att ansökningsförfarandet till den Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieutbildningen skall ske på hösten, året innan studierna skall inle-&lt;br&gt;das, i stället för som nu på våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att beslut om antagning till RGD/RGH respektive den&lt;br&gt;Rh-anpassade utbildningen, utöver en bedömning av om individen tillhör&lt;br&gt;personkretsen, också skall baseras på en bedömning av kommunens tidi-&lt;br&gt;gare och planerade insatser. Till ansökan skall därför enligt förslaget bi-&lt;br&gt;fogas betyg, dokumentation av kommunens vidtagna åtgärder, åt-&lt;br&gt;gärdsprogram samt för elever med svåra rörelsehinder en redovisning av&lt;br&gt;habiliteringsbeho v.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterier för betygsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både för RGD/RGH och de Rh-anpassade gymnasieskolorna gäller for-&lt;br&gt;mellt samma principer för betygsättning som för övriga gymnasieskolan.&lt;br&gt;Det har dock visat sig att de Rh-anpassade gymnasieskolorna i vissa fall&lt;br&gt;har följt avvikande principer. Kommittén vill därför understryka att det&lt;br&gt;inte finns skäl att i den Rh-anpassade utbildningen avvika från de regler&lt;br&gt;som gäller för betygsättningen inom gymnasieskolan i övrigt. För elever&lt;br&gt;med funktionshinder finns i vissa fall särskilda kursplaner. Det gäller i&lt;br&gt;dag för döva och gravt hörselskadade elever. I dessa fall bedöms eleverna&lt;br&gt;utifrån dessa kursplaner. Det ligger inom Skolverkets tillsynsansvar att&lt;br&gt;tillse att skolorna följer de regler som gäller för betygsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering av det statliga verksamhetsstödet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas tydliga mål för vad det statliga verksamhetsbidraget till ut-&lt;br&gt;bildningen vid RGD/RGH respektive de Rh-anpassade gymnasieskolorna&lt;br&gt;skall användas till. Dessutom saknas en uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;verksamhetsbidraget. Det bör därför göras till ett myndighetsansvar att&lt;br&gt;tillsammans med skolorna formulera mål för hur det statliga verksam-&lt;br&gt;hetsbidraget skall användas samt utveckla instrument för att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera detta. Detta bör vara ett ansvar för Skolverket som redan idag&lt;br&gt;administrerar utbetalningen av bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordar att regeringen ser över förordningen för vissa handi-&lt;br&gt;kappade elever (SKOLFS 1992:44). Nivån i den extra ersättningen för&lt;br&gt;elever vid RGD/RGH bör justeras, medan de Rh-anpassade gymnasie-&lt;br&gt;skolorna bör ges möjlighet att debitera elevens hemkommun den faktiska&lt;br&gt;kostnaden för assistent i skolan. Redan i dag debiteras hemkommunerna&lt;br&gt;kostnaden för assistent i skolan för eleverna vid de Rh-anpassade gymna-&lt;br&gt;sieskolorna, dock enligt olika principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av boendet i elevhem m.fl. boendeformer på studieorten&lt;br&gt;bör ses över. Om Sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag att sjukbidrag&lt;br&gt;eller förtidspension inte skall utbetalas under studietiden genomförs ökar&lt;br&gt;förutsättningarna för att åstadkomma ett likvärdigt system för olika elever&lt;br&gt;med funktionshinder. Kommunernas skyldighet att genom inackorde-&lt;br&gt;ringsbidraget ta del i finansieringen av elevernas boende vid RGD/RGH&lt;br&gt;bör vidare kvarstå, i avvaktan på kommitténs slutliga förslag avseende&lt;br&gt;finansiering av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och ansvarsfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att en samordning sker mellan de olika kompetensområden&lt;br&gt;som är berörda av verksamheterna, både på central och lokal nivå. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. inom den Rh-anpassade gymnasieutbildningen som omfattar&lt;br&gt;såväl utbildning, boende och omvårdnad i boendet samt habilitering. Det&lt;br&gt;innebär dock inte att det krävs ett gemensamt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen mellan de statliga aktörerna inom området bör&lt;br&gt;tydliggöras samt ges en likartad utformning för RGD/RGH respektive de&lt;br&gt;Rh-anpassade gymnasieskolorna. Kommittén avvaktar till sitt slutbetän-&lt;br&gt;kande med att lägga förslag om den statliga organisationsstrukturen. En&lt;br&gt;form för statens samordning av styrningen av RGD/RGH och den Rh-&lt;br&gt;anpassade utbildningen bör emellertid utformas, vad gäller gemensamma&lt;br&gt;mål, antal platser samt uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena över betänkandet Gym-&lt;br&gt;nasieutbildning för vissa ungdomar med funktions-&lt;br&gt;hinder (SOU 1996:167)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Socialstyrelsen, Handikappom-&lt;br&gt;budsmannen (HO), Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),&lt;br&gt;Handikappinstitutet, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), Statens skolverk, Högskoleverket, Statens institut för&lt;br&gt;handikappfrågor i skolan (SIH), Skolväsendets överklagandenämnd,&lt;br&gt;Nämnden för Rh-anpassad utbildning, Folkbildningsrådet, Centrala stu-&lt;br&gt;diestödsnämnden, Studentbyrån vid Stockholms universitet, Psykologiska&lt;br&gt;institutionen vid Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Högskolan i Örebro, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Amu Gruppen AB, Bohuslandstinget, Stockholms läns landsting, Örebro&lt;br&gt;läns landsting, Västerbottens läns landsting, Landstinget i Kristianstads&lt;br&gt;län, Gotlands kommun, Göteborgs stad, Karlstads kommun, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Stockholm stad, Sto-&lt;br&gt;rumans kommun, Umeå kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun,&lt;br&gt;Stiftelsen Bräcke Diakonigård, Skolledarförbundet, Läramas Riksför-&lt;br&gt;bund (LR), Sveriges Psykologförbund, Svenska Logopedförbundet,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Riksförbundet för Utveck-&lt;br&gt;lingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksförbundet för Rörel-&lt;br&gt;sehindrade Barn och Ungdomar (RBU), De Handikappades Riksung-&lt;br&gt;domsförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Hörselskada-&lt;br&gt;des Riksförbund (HRF), Riksförbundet för döva, hörselskadade och&lt;br&gt;språkstörda barn (DHB), De Handikappades Riksförbund (DHR), Handi-&lt;br&gt;kappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Afasiförbundet i Sverige,&lt;br&gt;Svenska Audiologiska Sällskapet, Hörselvårdskonsulentemas förening,&lt;br&gt;De Unga Neurologiskt Handikappade i Sverige, Mo gård, Birgittaskolan,&lt;br&gt;Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan, Åsbackaskolan, Östervångs-&lt;br&gt;skolan, Hällsboskolan, Tomtebodaskolans resurscenter (TRC) samt Fu-&lt;br&gt;ruboda folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom kommit in från Unga hörselskadade (UH), Fö-&lt;br&gt;reningen för undervisning av rörelsehindrade (FUR), Svenska Sällskapet&lt;br&gt;för hörsel- och dövundervisning (SHD), Forum för kommunikationshan-&lt;br&gt;dikapp, Föräldrar till hörselskadade barn i Örebro samt Yrkesföreningen&lt;br&gt;Socionomer för Döva och hörselskadade (YSDH).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet klargörs att forslagen skall ses mot bakgrund av såväl de&lt;br&gt;mål som har formulerats for den svenska gymnasieskolan som for den&lt;br&gt;svenska handikappolitiken samt utifrån kraven på en effektiv resursan-&lt;br&gt;vändning. Kommittén menar, mot bakgrund av dessa utgångspunkter, att&lt;br&gt;flertalet ungdomar bör få sin gymnasieutbildning i hemkommunens gym-&lt;br&gt;nasieskola eller inom dess samverkansområde. Undantagen från när-&lt;br&gt;hetsprincipen bör vara få och väl motiverade. Kommittén menar att med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag för elevgruppen vid RGD, som behöver undervisning på teck-&lt;br&gt;enspråk, har behovet av särlösningar som de riksrekryterande skolorna&lt;br&gt;erbjuder minskat sedan skolornas tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning att flertalet ung-&lt;br&gt;domar bör få sin gymnasieutbildning i så nära anslutning som möjligt till&lt;br&gt;hemmet. Karlstad kommun och Bräcke Diakonigård understryker emel-&lt;br&gt;lertid behovet av en stödorganisation. Flertalet remissinstanser välkomnar&lt;br&gt;dessutom ett klarläggande av hur ansvaret för funktionshindrade elever&lt;br&gt;skall fördelas mellan stat, kommun och landsting och understryker beho-&lt;br&gt;vet av en genomgripande översyn av stödet till funktionshindrade elever.&lt;br&gt;Handikappombudsmannen (HO), Örebro läns landsting, Lärarnas Riks-&lt;br&gt;förbund (LR) och Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och Ungdomar&lt;br&gt;(RBU) är emellertid tveksamma till att behovet av särlösningar skulle ha&lt;br&gt;minskat. Några remissinstanser, däribland HO, Högskolan i Örebro, Sve-&lt;br&gt;riges Psykologförbund och Riksförbundet för döva, hörselskadade och&lt;br&gt;språkstörda barn (DHB) anser att det är olyckligt att de riksrekryterande&lt;br&gt;gymnasieskolorna fått stå i första rummet för kommitténs bedömningar.&lt;br&gt;Det hade varit bättre om förslagen haft sin grund i en analys av helheten.&lt;br&gt;Statens Skolverk, Skolväsendets överklagandenämnd och Åsbackaskolan&lt;br&gt;framhåller att den omständigheten att flera viktiga frågor kommer att be-&lt;br&gt;handlas i slutbetänkandet gör det svårt att till fullo bedöma flera av de&lt;br&gt;förslag som läggs fram. Riksrevisionsverket (RRV) ser det som av största&lt;br&gt;vikt att förutsättningarna för den grupp individer de riksrekryterande&lt;br&gt;gymnasieskolorna vänder sig till inte får försämras och att principer om&lt;br&gt;ökad samordning eller minskad resursåtgång bör underordnas målet om&lt;br&gt;lika förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RGD/RGH&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att personkretsen i 9 kap. 1 § gymnasieförord-&lt;br&gt;ningen punkt 1 och 2 gällande RGD respektive RGH preciseras. Beträf-&lt;br&gt;fande RGD innebär förslaget att personkretsen skall vara döva och gravt&lt;br&gt;hörselskadade ungdomar i behov av teckenspråk som undervisnings-&lt;br&gt;språk. Enligt kommittén innebär förslaget endast en anspassning till fak-&lt;br&gt;tiska förhållanden varför antalet antagna elever till RGD knappast skulle&lt;br&gt;påverkas. För antagning till RGH föreslås personkretsen vara ungdomar&lt;br&gt;med grava hörselskador som trots användningen av tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;och övriga stödinsatser har svårigheter att följa undervisningen i gymna-&lt;br&gt;sieskola i hemkommunen eller inom dess samverkansområde. Förslaget&lt;br&gt;innebär en precisering av gruppen som enligt kommittén kommer att in-&lt;br&gt;nebära en märkbar minskning av antagningen till RGH. Motivet till&lt;br&gt;skärpningen är att undervisningen av ungdomar med hörselskada så&lt;br&gt;långt möjligt bör tillgodoses av elevernas hemkommuner och att den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen har förbättrat möjligheterna för hörselskadade elever&lt;br&gt;att följa undervisningen i vanlig klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som lämnat synpunkter i denna del har i stort inget att&lt;br&gt;invända mot personkretsbeskrivningen för RGD som på det hela taget ses&lt;br&gt;som en anpassning till praxis. Högskolan i Örebro samt Sveriges Dövas&lt;br&gt;Riksförbund (SDR) framhåller dock att begreppet grav hörselskada är&lt;br&gt;mer problematiskt än förklarande och att ordet grav således bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet grav hörselskada kritik från 21 av de 33 instanser som&lt;br&gt;kommenterat förslaget till personkrets. Grav hörselskada anses vara en&lt;br&gt;alltför teknisk bedömningsgrund som för tankarna till den topiska, medi-&lt;br&gt;cinska diagnosen och audiogrammet. Psykologiska institutionen vid&lt;br&gt;Stockholms universitet menar att hörselskadans pragmatiska betydelse i&lt;br&gt;samspelet bör vara vägledande eftersom hörselskadade sällan har svårig-&lt;br&gt;heter att kunna följa med ett samtal mellan två personer, medan svårig-&lt;br&gt;heterna i ett gruppsamtal är stora. Flera remissinstanser, däribland Öre-&lt;br&gt;bro läns landsting, Sveriges Psykologförbund, Hörsevårdskonsulenternas&lt;br&gt;förening, Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan och&lt;br&gt;Yrkesföreningen Socionomer for Döva och hörselskadade (YSDH) före-&lt;br&gt;språkar en helhetssyn där hänsyn tas till elevens sammantagna situation.&lt;br&gt;Birgittaskolan, Högskolan i Örebro, Riksförbundet for döva, hörselska-&lt;br&gt;dade och språkstörda barn (DHB) m.fl. anser att påståendet om att den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen skulle ha förbättrats saknar grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet framhåller att de hörselskadades möjlighet att&lt;br&gt;välja RGH inte bör inskränkas. Denna ståndpunkt delas bl.a. av Örebro&lt;br&gt;läns landsting, Högskolan i Örebro, Stockholms stad och Örebro kom-&lt;br&gt;mun. Hörselvårdskonsulenternas förening ser, med sin kännedom om&lt;br&gt;antalet hörselskadade elever ute i landet, inga möjligheter att bilda regio-&lt;br&gt;nala gymnasieskolor och får härvid medhåll av Kristinaskolan som be-&lt;br&gt;dömer det som praktiskt omöjligt att i Norrland upprätta hörselklasser&lt;br&gt;inom gymnasieskolan. Däremot anser Göteborgs stad att en samordning&lt;br&gt;av resurserna i en region skulle kunna ge elever som i dag söker till RGH&lt;br&gt;ökade möjligheter att upprätta kamratrelationer etc.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rh-anpassad gymnasieutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att personkretsen i 5 kap 27 § skollagen preciseras&lt;br&gt;till &amp;quot;...från hela landet härrörande ungdomar som utöver svårt rörelse-&lt;br&gt;hinder har behov av så omfattande habiliteringsinsatser under skoltid att&lt;br&gt;de inte kan genomföra studierna i gymnasieskola i hemkommunen eller&lt;br&gt;inom dess samverkansområde Med habilitering avses här insatser av&lt;br&gt;olika karaktär, t.ex. av sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator,&lt;br&gt;psykolog m.fl. För att behov att omfattande habilitering skall kunna an-&lt;br&gt;ses föreligga bör dock krävas att eleven har behov av insatser av sjuk-&lt;br&gt;gymnast och arbetsterapeut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Skolverket, ställer sig bakom strävan efter&lt;br&gt;klarare avgränsning av personkretsen. De Handikappades Riksförbund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(DHR) understryker vikten av att skälet till att en elev går på den Rh-&lt;br&gt;anpassade gymnasieutbildningen måste vara rörelsehindret. Kommitténs&lt;br&gt;förslag till precisering möter emellertid kritik från sexton av de samman-&lt;br&gt;lagt trettio remissinstanser som tagit ställning till förslaget, däribland&lt;br&gt;SoS, Sisus, Skolverket, SIH, Rh-nämnden, Folkbildningsrådet, Örebro&lt;br&gt;läns landsting, Stockholms stad m.fl. som anser att en bedömning av per-&lt;br&gt;sonkretsen inte kan göras på grundval av habiliteringsbehovet. Elevernas&lt;br&gt;behov är såpass mångfacetterade och komplicerade att det måste vara de&lt;br&gt;sammansatta behoven som avgör. Landstinget i Västerbotten anser att&lt;br&gt;även sociala skäl måste tas med vid prövningen av personkretstillhörig-&lt;br&gt;het. Skolväsendets överklagandenämnd anser inte att förslaget uppfyller&lt;br&gt;kravet på tydlighet och att det är svårt att bedöma om det framlagda för-&lt;br&gt;slaget är lämpligt avvägt innan utredningen slutfört sitt uppdrag och en&lt;br&gt;helhet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Elevhemsboende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att erbjudandet om boende och omvårdnad i bo-&lt;br&gt;endet preciseras till att gälla om avståndet till elevens hem omöjliggör&lt;br&gt;dagliga hemresor. För elever som av annat skäl än resavstånd inte kan&lt;br&gt;bo hemma gäller kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen eller LSS.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs stad, Malmö, Karlstad och Östersunds kommuner tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Däremot anser Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Si-&lt;br&gt;sus, m. fl. att det måste finnas en möjlighet för elever att bo i elevhem&lt;br&gt;också på hemorten. Bedömningen av hur individens funktionsnedsättning&lt;br&gt;påverkar möjligheterna att klara dagliga resor, inte avståndet, bör härvid&lt;br&gt;vara avgörande. Stockholms läns landsting och Stockholm stad framhåller&lt;br&gt;att många elever av rent sociala skäl kan behöva flytta hemifrån och att&lt;br&gt;elevhemsboende är en träning inför vuxenlivet. Rh-nämnden menar att&lt;br&gt;det som är karaktäristiskt för riksgymnasieverksamheten är att den är tre-&lt;br&gt;delad, dvs. den innehåller särskilda pedagogiska insatser, habiliteringsin-&lt;br&gt;satser och boende för dem som har behov av sådant. Föreningen för un-&lt;br&gt;dervisning av rörelsehindrade (FUR) framhåller att boendet är viktigt för&lt;br&gt;helheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättighetslagstiftningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar att det rättighetsinslag som finns i lagstiftningen för de&lt;br&gt;Rh-anpassade gymnasieskolorna på sikt borde kunna tas bort så att verk-&lt;br&gt;samheten vid de Rh-anpassade gymnasieskolorna och RGD/RGH kom-&lt;br&gt;mer att baseras på likartade bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av samtliga remissinstanser är det endast Socialstyrelsen, Sisus, SIH, Rh-&lt;br&gt;nämnden, Landstinget i Västerbotten, Riksförbundet för rörelsehindrade&lt;br&gt;barn och ungdomar (RBU) och De Handikappades Riksförbund (DHR)&lt;br&gt;som kommenterat frågan. De delar inte kommitténs uppfattning utan fö-&lt;br&gt;respråkar ett bibehållande av rättighetslagstiftningen. Sisus och Rh-&lt;br&gt;nämnden pekar på att rättighetslagstiftningen inte varit i kraft tillräckligt&lt;br&gt;länge för att man skall kunna dra de slutsatser som kommittén gör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildningsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att de Rh-anpassade gymnasieskolorna skall få&lt;br&gt;anordna såväl nationella, specialutformade som individuella program.&lt;br&gt;Detta bör dock, enligt kommittén, inte innebära att utbildningen vid de&lt;br&gt;Rh-anpassade gymnasieskolorna förlängs jämfört med i dag. Utrednig-&lt;br&gt;nen motiverar sitt förslag med att det är viktigt att skolsystemet är tydligt&lt;br&gt;och att elever med svåra rörelsehinder så långt möjligt bör genomföra&lt;br&gt;sina gymnasiestudier med samma valmöjligheter som andra elever. En-&lt;br&gt;ligt kommitténs uppfattning finns det inga skäl att utvidga målgruppen&lt;br&gt;för den Rh-anpassade utbildningen till att också omfatta elever från&lt;br&gt;särskola. För att detta skall framgå tydligt föreslås att det i skollagen&lt;br&gt;tydliggörs att 5 kap. 13 § skollagen inte gäller för den Rh-anpassade ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I princip samtliga remissinstanser stöder kommitténs bedömning vad&lt;br&gt;gäller vikten av ett tydligt skolsystem och att samma valmöjligheter så&lt;br&gt;långt möjligt skall gälla för Rh-elever. Remissinstanserna ser dessutom&lt;br&gt;mycket positivt på förslaget att riksgymnasiema skall få anordna såväl&lt;br&gt;nationella som specialutformade och individuella program. Unga rörel-&lt;br&gt;sehindrade vill dock betona att det inte får bli så att Rh-gymnasiema en-&lt;br&gt;dast erbjuder individuella program eller att de individuella programmen&lt;br&gt;blir dominerande. Förbundet menar att de individuella programmen, lik-&lt;br&gt;som i annan gymnasieutbildning, skall vara förberedande för de natio-&lt;br&gt;nella programmen. Göteborgs stad tillstyrker förslaget under förutsätt-&lt;br&gt;ning att de individuella programmen har en klar utbildningsprofil och&lt;br&gt;påpekar att det är ytterst viktigt att avgränsningen gentemot särskolans&lt;br&gt;elevgrupp blir mycket tydlig. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn,&lt;br&gt;ungdomar och vuxna (FUB) framhåller dock att skillnaden mellan en&lt;br&gt;elev inskriven i särskolan och en elev med ojämn begåvningsprofil i&lt;br&gt;grundskolan i enskilda fall är hårfin. Handikappombudsmannen (HO),&lt;br&gt;Sisus och Nämnden för Rh-anpassad utbildning anser att utvecklings-&lt;br&gt;störda elever skall ha rätt att gå på ett Rh-gymnasium. Skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd anser det föga ändamålsenligt att göra sökande från&lt;br&gt;särskolan obehöriga för individuella program vid den Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieutbildningen eftersom vårdnadshavare till barn i särskolan, med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av försöksverksamheten, kan få sina barn placerade i grundskolan i&lt;br&gt;god tid innan årskurs nio avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Specialinriktad kursplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att möjligheten att specialinrikta kursplanerna vid&lt;br&gt;de Rh-anpassade utbildningarna tas bort. Förslaget motiveras med att&lt;br&gt;eleverna i enlighet med utredningens förslag skall kunna välja speci-&lt;br&gt;alutformat eller individuellt program. Framförallt inom ramen för det&lt;br&gt;individuella programmet kan omfattande anpassningar göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tolv av de sjutton remissinstanser som kommenterat frågan, däribland&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Sisus, SIH Nämnden för Rh-anpassad utbildning och&lt;br&gt;Stiftelsen Bräcke Diakoni gård avvisar förslaget och menar att det är vik-&lt;br&gt;tigt att möjligheten att specialinrikta kursplaner finns kvar för att indivi-&lt;br&gt;duellt kunna anpassa de nationella programmen med hänsyn till elevens&lt;br&gt;funktionshinder. Sisus, Landstinget i Västerbotten och Kristianstads&lt;br&gt;kommun pekar på betydelsen av gemenskapen i en stor undervisnings-&lt;br&gt;grupp. Skolväsendets överklagandenämnd varnar för att förslaget, med en&lt;br&gt;strikt tillämpning av betygsreglema, kan komma att innebära att många&lt;br&gt;elever riskerar att inte få godkända betyg. Göteborgs stad påpekar att&lt;br&gt;elevernas begåvningsmässiga profil i många fall varierar stort och att det&lt;br&gt;ibland är nödvändigt att utesluta moment i enskilda kurser. Umeå kom-&lt;br&gt;mun och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU)&lt;br&gt;menar att elever med ojämn begåvningsprofil skulle hänvisas till det in-&lt;br&gt;dividuella programmet och därmed sakna behörighet till högskolestudier.&lt;br&gt;Handikapp ombudsmannen (HO), Lärarhögskolan i Stockholm och&lt;br&gt;Malmö kommun anser dock att behovet av specialinriktade kursplaner&lt;br&gt;fallit bort i och med förslaget att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen&lt;br&gt;skall erbjuda specialutformade och individuella program i kombination&lt;br&gt;med de stora möjligheter till individuell anpassning som finns vad gäller&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dispens från grundläggande behörighetsvillkor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet förordas att regeringen ger högskolan möjlighet att beakta&lt;br&gt;funktionshinder vid beslut om dispens från de grundläggande behörig-&lt;br&gt;hetsvillkoren. Förslaget motiveras med att det är viktigt att det finns&lt;br&gt;möjligheter för elever med funktionshinder att studera vidare. För elever&lt;br&gt;med s.k. ojämn begåvningsprofil kommer annars kravet på lägst betyget&lt;br&gt;Godkänd på kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng som&lt;br&gt;krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program ett hin-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser ställer sig positiva till förslaget.&lt;br&gt;Stockholms universitet är emellertid tveksam till en generell dispens och&lt;br&gt;menar att det är av stor vikt för den enskilde studenten att vara väl förbe-&lt;br&gt;redd för högskolestudier och att funktionshindrade studenter har samma&lt;br&gt;krav på studieprestationer som icke funktionshindrade studenter. I Hög-&lt;br&gt;skoleverkets föreskrifter rörande användning av urvalsgrunden anges att&lt;br&gt;funktionshinder kan utgöra särskilda skäl för antagning. Högskolan i&lt;br&gt;Örebro anser sig inte kunna bifalla förslaget och menar att det inte bara&lt;br&gt;får handla om att ge förutsättningar för att komma in vid högskolan. Lika&lt;br&gt;viktigt är att studenten har rimliga möjligheter att studera och ta en exa-&lt;br&gt;men i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intagning ändras till antagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att begreppet intagning i skollagstiftningen gene-&lt;br&gt;rellt byts mot antagning eftersom intagning har en negativ klang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser stöder förslaget. Skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd menar emellertid att distinktionen mellan begreppen&lt;br&gt;mottagning och intagning av flera skäl är viktig i regleringen av gymna-&lt;br&gt;sieskolan. Ett skäl är att mottagandebeslut kan överklagas, medan detta&lt;br&gt;inte gäller för beslut om intagning. Att införa ett nytt begrepp, antagning,&lt;br&gt;som dessutom är oklart till sin innebörd skulle skapa förvirring. Stock-&lt;br&gt;holm stad påpekar att det i skollagstiftningen generellt måste användas&lt;br&gt;samma terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam antagningsnämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att Nämnden för Rh-anpassad utbildning ombildas&lt;br&gt;och ges i uppgift att svara för antagningen till såväl RGD/RGH som till&lt;br&gt;de Rh-anpassade gymnasieskolorna. Nämnden bör utses av regeringen&lt;br&gt;och till antalet inte överstiga elva personer inklusive ordföranden. Kom-&lt;br&gt;mittén har valt att avvakta med att lämna förslag till vilken myndighet&lt;br&gt;den föreslagna nämndens kansliresurs skall knytas. Förslaget motiveras&lt;br&gt;med att den nuvarande ordningen där Örebro kommun svarar för antag-&lt;br&gt;ningen av elever, fattar beslut som, med nuvarande finansieringsansvar,&lt;br&gt;leder till utgifter för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Häften av de 34 remissinstanser som tagit ställning till förslaget, däri-&lt;br&gt;bland Örebro läns landsting, De Handikappades Riksförbund (DHR),&lt;br&gt;Riksförbundet för Döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB),&lt;br&gt;Vänerskolan, Östervångsskolan, Svenska Sällskapet för hörsel- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dövundervisning och Forum för kommunikationshandikapp, betonar vär-&lt;br&gt;det av närhet mellan antagningsorganisationen och skolorganisationen&lt;br&gt;och betvivlar att en central antagningsnämnd skulle vara till gagn för ele-&lt;br&gt;verna. Birgittaskolan anser att förslaget bl.a. innebär att hörselskadade&lt;br&gt;ungdomar och deras föräldrar inte betraktas som kompetenta att avgöra&lt;br&gt;om de har behov av RGH eller ej. Sveriges Dövas Riksförbund framhåller&lt;br&gt;att dagens intagningsarbete föregås av ett nära samarbete mellan special-&lt;br&gt;skolorna och RGD/RGH. Riksrevisionsverket (RRV) och DHR ser att det&lt;br&gt;finns risker med att likrikta antagningsprincipema för olika handikapp-&lt;br&gt;grupper som söker till de olika riksrekryterande gymnasieformema. Öre-&lt;br&gt;bro kommun menar att om en central antagningsnämnd inrättas bör intag-&lt;br&gt;ningen göras i två steg. Den centrala nämnden gör en prövning av per-&lt;br&gt;sonkretsen och en lokal intagning arbetar som tidigare med elevens skol-&lt;br&gt;och programval. Karlstads kommun stöder dock förslaget och menar att&lt;br&gt;fördelen med en gemensam antagningsnämnd bl.a. är enhetliga regler&lt;br&gt;kring antagning samtidigt som prövning sker av oberoende instans.&lt;br&gt;Denna ståndpunkt delas även av Handikappombudsmannen (HO), Han-&lt;br&gt;dikappinstitutet, Göteborgs stad och Hällsboskolan. Sisus anser att&lt;br&gt;nämnden bör ha en sammansättning med representanter från såväl be-&lt;br&gt;rörda myndigheter som berörda handikapporganisationer och de olika&lt;br&gt;utbildningsorterna, dvs. i stort sett samma bemanning som nuvarande Rh-&lt;br&gt;nämnd. Skolväsendets överklagandenämnd anser utifrån sin erfarenhet av&lt;br&gt;arbetet i en statlig nämnd att man bör sträva efter ett förhållandevis litet&lt;br&gt;antal ledamöter och i olika fall knyta till sig sakkunniga. Sisus, Folbild-&lt;br&gt;ningsrådet och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar&lt;br&gt;(RBU) avstyrker att nämndens kansliresurs skulle flyttas från Sisus som&lt;br&gt;de anser har en värdefull kompetens på området och som för övrigt har&lt;br&gt;ansvar för särskilt utbildningsstöd till studerande på såväl riksgymnasi-&lt;br&gt;ema, folkhögskolorna och universiteten/högskoloma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidigarelagd antagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att ansökningsförfarandet till den Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieutbildningen skall ske på hösten, året innan studierna skall in-&lt;br&gt;ledas, i stället för som nu på våren. Förslaget motiveras med behovet av&lt;br&gt;en för alla parter bättre framförhållning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, däribland Handikappinstitutet, Landstinget i&lt;br&gt;Kristianstad, Landstinget i Västerbotten, Göteborgs stad, Stockholms&lt;br&gt;stad och Stiftelsen Bräcke Diakonigård stöder förslaget. Rh-nämnden&lt;br&gt;anser det vara positivt utifrån planeringssynpunkt om ansökningarna kan&lt;br&gt;ske under hösten men påpekar samtidigt att det är ett stort beslut att be-&lt;br&gt;stämma sig för att söka till ett riksgymnasium och kanske också flytta&lt;br&gt;hemifrån. Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i Örebro och Storu-&lt;br&gt;mans kommun är tveksamma till ett tidigarelagt ansökningsförfarande,&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av att elever i åttonde klass i allmänhet har svårt att&lt;br&gt;välja studiegång och risken för felval ökar. Furuboda folkhögskola in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer i kritiken och tror att ett alternativ skulle kunna vara att eleven, i&lt;br&gt;stället för en ansökan; lämnar in en intresseanmälan under hösten. Social-&lt;br&gt;styrelsen, Sisus, och Sveriges Psykologförbund avvisar förslaget bl.a. då&lt;br&gt;funktionshindrade ungdomar har samma behov av betänketid som andra&lt;br&gt;ungdomar. Skolväsendets överklagandenämnd framhåller att frågan om&lt;br&gt;vilka utbildningar hemkommunen erbjuder ofta inte är klart förrän i bör-&lt;br&gt;jan av det år under vilket utbildningarna kommer att starta. Om förslaget&lt;br&gt;om en mycket tidig ansökningstid skulle gälla kan många rörelsehindrade&lt;br&gt;ungdomar väntas söka till Rh-anpassad gymnasieutbildning för säkerhets&lt;br&gt;skull i avvaktan på att hemkommunens erbjudande blir klart. Erfarenhe-&lt;br&gt;terna visar dessutom att det inte är ovanligt att samverkansavtal träffas&lt;br&gt;mycket sent i förhållande till när ansökningen för utbildningen går ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Antagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att ett beslut om antagning till RGD/RGH respek-&lt;br&gt;tive den Rh-anpassade utbildningen, utöver en bedömning av om indivi-&lt;br&gt;den tillhör personkretsen, också skall baseras på en bedömning av kom-&lt;br&gt;munens tidigare och planerade insatser. Vidare föreslås att till ansökan&lt;br&gt;skall bifogas betyg, dokumentation av kommunens vidtagna åtgärder,&lt;br&gt;åtgärdsprogram samt för elever med svåra rörelsehinder en redovisning&lt;br&gt;av habiliteringsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna, däribland, SIH, Nämnden för Rh-anpassad utbild-&lt;br&gt;ning, Högskolan i Örebro, Skolledarna, Kristianstads kommun, De Han-&lt;br&gt;dikappades Riksförbund (DHR) och Hörselskadades Riksförbund (HRF)&lt;br&gt;är i huvudsak positiva till förslaget. Riksförbundet för Utvecklingsstörda&lt;br&gt;barn, ungdomar och vuxna (FUB) och Riksförbundet för rörelsehindrade&lt;br&gt;barn och ungdomar (RBU) välkomnar att vikten av åtgärdsprogram lyfts&lt;br&gt;fram och att möjligheten att se över kommunens åtaganden ökar. Sisus,&lt;br&gt;Landstinget i Västerbotten, Umeå kommun och Hörselskadades Riksför-&lt;br&gt;bund (HRF) understryker vikten av elevens rätt att själv få avgöra vad&lt;br&gt;som är ett fullgott alternativ och, påpekar att en elev som bedömts till-&lt;br&gt;höra personkretsen även i fortsättningen bör få avgöra om han eller hon&lt;br&gt;vill följa den sökta utbildningen även om antagningsnämnden finner att&lt;br&gt;hemkommunen kan erbjuda ett bra alternativ. Kalmar kommun anser att&lt;br&gt;det, med tanke på planering av intagningen är viktigt att ansökan åtföljs&lt;br&gt;av dokumentation över vidtagna åtgärder, men menar att detta inte får&lt;br&gt;ligga till grund för bedömande av behörighet. Birgittaskolan, Manil-&lt;br&gt;laskolan och Åsbackaskolan riktar kritik mot förslaget att den tänkta&lt;br&gt;nämnden, vid sidan av personkretstillhörigheten, skall bedöma kommu-&lt;br&gt;nens genomförda och planerade insatser. Bl.a. påpekas att den tänkta&lt;br&gt;nämnden får en mycket svår och onödig bedömningssituation framförallt&lt;br&gt;när det gäller planerade insatser, eftersom kommunens ambitioner inte&lt;br&gt;alltid med nödvändighet kommer att genomföras. Skolväsendets överkla-&lt;br&gt;gandenämnd anser det vara olämpligt att lägga en utredningsskyldighet&lt;br&gt;på sökanden i form av att sökanden själv till sin ansökan skall foga viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning som syftar till att visa hur skolgången skulle komma att ordnas&lt;br&gt;i den vanliga gymnasieskolan. Ett viktigt skäl för nämndens uppfattning&lt;br&gt;är att det inte bör krävas att sökanden skall förebringa utredning som talar&lt;br&gt;emot hans ansökan. Om sådan utredning behövs bör den därför göras av&lt;br&gt;hemkommunen och bifogas när ansökan sänds över för prövning av&lt;br&gt;mottagande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar att en myndighet bör pekas ut som tillsammans med&lt;br&gt;skolorna får till uppgift att formulera mål för hur det statliga verksam-&lt;br&gt;hetsbidraget till utbildningen vid RGD/RGH respektive de Rh-anpassade&lt;br&gt;gymnasieskolorna skall användas samt utveckla instrument för att följa&lt;br&gt;upp och utvärdera detta. Enligt kommitténs uppfattning bör detta vara ett&lt;br&gt;ansvar för Skolverket som redan i dag administrerar utbetalningen av&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser är positiva till förslaget. Hörselska-&lt;br&gt;dades Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och&lt;br&gt;språkstörda barn (DHB) anser att detta är något man efterfrågat länge&lt;br&gt;från förbundens sida. Kristianstads kommun anser att det även bör läggas&lt;br&gt;ut ett ansvar för uppföljning och utvärdering av habilitering och boende&lt;br&gt;och att detta ansvar bör läggas hos någon myndighet med erforderlig&lt;br&gt;kompetens. Statens skolverk anser att förslaget är otydligt formulerat och&lt;br&gt;att frågan är avhängig hur förslaget i slutbetänkandet, om den grundläg-&lt;br&gt;gande strukturen för statens insatser, kommer att se ut. Högskolan i Öre-&lt;br&gt;bro framhåller Stockholms universitets position vad gäller att fördela&lt;br&gt;medel och göra utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att regeringen ser över förordningen för vissa han-&lt;br&gt;dikappade elever (SKOLFS 1992:44) och justerar nivån i den extra er-&lt;br&gt;sättningen för elever vid RGD/RGH. De Rh-anpassade gymnasieskolorna&lt;br&gt;bör ges möjlighet att debitera elevens hemkommun den faktiska kostna-&lt;br&gt;den för assistent i skolan. Kommittén menar vidare att finansieringen av&lt;br&gt;boendet i elevhem bör ses över och att kommunernas skyldighet att ge-&lt;br&gt;nom inackorderingsbidraget ta del i finansieringen av elevernas boende&lt;br&gt;vid RGD/RGH bör kvarstå i avvaktan på kommitténs slutliga förslag av-&lt;br&gt;seende finansiering av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ställer sig i huvudsak positiva till förslagen. De Han-&lt;br&gt;dikappades Riksförbund (DHR) menar att ett viktigt argument för att låta&lt;br&gt;kommunen betala den faktiska kostnaden för en assistent i skolan är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kommunen endast debiteras en genomsnittlig kostnad finns det eko-&lt;br&gt;nomiska incitament för att rekommendera elever med stort assistansbe-&lt;br&gt;hov att söka sig till riksgymnasium. Göteborgs stad motsätter sig dock en&lt;br&gt;reglering av finansieringsfrågorna som innebär merkostnader för anord-&lt;br&gt;nande kommun. Örebro läns landsting är tveksamt till om nivån för den&lt;br&gt;extra ersättningen bör justeras i enlighet med förslaget. Att överföra en&lt;br&gt;del av det ekonomiska ansvaret till kommunen befaras medföra att vissa&lt;br&gt;kommuner belastas orimligt tungt. Örebro kommun anser att det är en&lt;br&gt;brist att inte huvudmannaSkapsffågan och finansieringsfrågorna belyses i&lt;br&gt;detta sammanhang och någon genomgripande förändring av gällande&lt;br&gt;regler bör därmed inte genomföras innan slutbetänkandet kan behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;n ■&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;, Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av slutbetankandet FUNKIS - funk- Bilaga 3&lt;br&gt;tionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) har&lt;br&gt;haft till huvuduppgift att utreda hur ansvaret för utbildning och omvård-&lt;br&gt;nad för funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och&lt;br&gt;landsting samt vem som skall finansiera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från urvalsskola till en skola för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs utgångspunkt är visionen om en skola där alla barn och ung-&lt;br&gt;domar ges likvärdiga förutsättningar att utveckla kunskaper, färdigheter&lt;br&gt;och förhållningssätt som stärker deras förmåga att anpassa sig till det&lt;br&gt;moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle.&lt;br&gt;Grundinställningen är, i enlighet med FN:s standardregler, att flertalet&lt;br&gt;barn och ungdomar med funktionshinder skall få sin utbildning i den&lt;br&gt;vanliga kommunala grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. De skall&lt;br&gt;där ges det stöd som krävs för att uppnå en fullgod skolsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola för alla innebär att skolan skall anordnas så att den är lika än-&lt;br&gt;damålsenlig för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och be-&lt;br&gt;hov. Utmärkande är flexibilitet, med den enskilde elevens förutsättningar,&lt;br&gt;behov och intressen i centrum. Det är skolans uppgift att erbjuda varje&lt;br&gt;individ en relevant undervisning och optimala utvecklingsmöjligheter.&lt;br&gt;Detta kan bäst ske i en miljö där självkänslan och den positiva självupp-&lt;br&gt;fattningen är stark, dvs. i en miljö där man upplever verklig delaktighet&lt;br&gt;och gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter bör de specialpedagogiska insatserna utgå&lt;br&gt;från principerna att handikapp kan och skall minimeras genom föränd-&lt;br&gt;ringar och anpassningar av miljö och bemötande, att den enskildes behov&lt;br&gt;och situation skall bedömas i ett helhetsperspektiv samt att insatserna&lt;br&gt;skall vara icke segregerande. En professionell skola skall kunna erbjuda&lt;br&gt;möjligheter och förutsättningar för ett varierat arbetssätt och ett individu-&lt;br&gt;ellt bemötande. Alla elever skall ges förutsättningar att nå skolans mål&lt;br&gt;och ingen elev skall behöva stå utanför gemenskap och delaktighet. Det&lt;br&gt;kräver goda kunskaper om olika elevers olika behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med detta synsätt föreslår kommittén att formuleringen 1&lt;br&gt;kap. 2 §, andra stycket, skollagen I utbildningen skall hänsyn tas till ele-&lt;br&gt;ver med särskilda behov ersätts med I utbildningen skall hänsyn tas till&lt;br&gt;elever i behov av särskilt stöd. Den nuvarande formuleringen antyder ett&lt;br&gt;stadigvarande tillstånd hos eleven och ger intryck av att åtgärder bör sät-&lt;br&gt;tas in hos eleven, när det snarare kan vara i omgivningen som åtgärderna&lt;br&gt;skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för skola och stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kommunerna har ett helt och odelat ansvar för all skolverksamhet uti-&lt;br&gt;från de nationella mål som anges i skollag, läroplaner och kursplaner.&lt;br&gt;Kommunerna har också genom socialtjänstlagen och lagen om stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och service till vissa funktionshindrade (LSS) ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;barn och ungdomar med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Landstingen har ansvar för hälso- och sjukvård. Enligt hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen innebär detta att de skall erbjuda habilitering samt att&lt;br&gt;de svarar för hjälpmedel till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten svarar för lagstiftning, tillsyn, uppföljning, utvärdering och&lt;br&gt;vissa utvecklingsinsatser i förhållande till både skola och hälso- och&lt;br&gt;sjukvård samt har ansvar för lärarutbildning och viss kompetensut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa elever med funktionshinder har staten tagit ett utökat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta t ex genom att staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är huvudman för specialskolorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidrar ekonomiskt till viss riksrekryterande gymnasieutbildning för ele-&lt;br&gt;ver med funktionshinder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svarar för visst stöd till kommunerna i specialpedagogiska frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svarar för produktion av läromedel för elever med vissa funktionshin-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt bidrar staten med knappt en miljard kronor per år specialdestinerat&lt;br&gt;till gruppen elever med funktionshinder, inkl, sjukhusundervisning. I öv-&lt;br&gt;rigt bidrar staten till skolan i första hand via det generella statsbidraget&lt;br&gt;till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommitténs uppfattning att de särskilda statliga medlen i högre&lt;br&gt;grad än i dag bör riktas till att erbjuda kommunerna stöd i specialpedago-&lt;br&gt;giska frågor, bl.a. i form av övergripande rådgivning, utvecklingsinsatser&lt;br&gt;och kompetensutveckling. Staten föreslås dock ges ett fortsatt åtagande&lt;br&gt;även inom de övriga verksamhetsområdena (se vidare nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje lärare, oberoende av skolform, bör ha en god generell kunskap om&lt;br&gt;funktionshinder och de konsekvenser de kan få i skolsituationen, en s.k.&lt;br&gt;förförståelse. Det finns i dag ett stort behov av kompetensutveckling i&lt;br&gt;detta avseende. För att kunna möta olika behov bör arbetslaget ses som&lt;br&gt;en enhet inom vilken olika lärare kan utveckla olika kompetenser och&lt;br&gt;komplettera varandra. Även andra grupper i skolan kan ha behov av&lt;br&gt;kompetensutveckling om elever med funktionshinder, t.ex. rektorer och&lt;br&gt;elevassistenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogen är betydelsefull för elever med funktionshinder.&lt;br&gt;Kommittén beskriver en specialpedagog med flera roller - med direkt&lt;br&gt;elevrelaterade insatser, konsultativt stöd till enskilda lärare och arbetslag,&lt;br&gt;stöd till skolans ledning samt med uppgift att dokumentera insatser och&lt;br&gt;erfarenheter. Kommunerna bör uppmärksamma behovet av specialpeda-&lt;br&gt;gogisk kompetens i gymnasieskolan, liksom behovet av specialpedagoger&lt;br&gt;för elever med flerfunktionshinder i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för barn och ungdomar med funktionshinder behöver planeras&lt;br&gt;och följas upp, från förskolan upp i gymnasieskolan. Kommittén föreslår&lt;br&gt;därför att kravet på åtgärdsprogram skall gälla för samtliga skolformer&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, jämte motsva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande fristående skolor. Åtgärdsprogrammet skall gälla elevens hela skol-&lt;br&gt;situation. Genom att eleven och elevens vårdnadshavare föresås få möj-&lt;br&gt;lighet att initiera arbetet med åtgärdsprogram stärks deras ställning, men&lt;br&gt;också relationen mellan hem och skola. Kontakten mellan skolan och&lt;br&gt;elevens vårdnadshavare är särskilt betydelsefull när det gäller elever med&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén understryker vikten av att det finns ett nära samarbete&lt;br&gt;mellan elevvårdspersonal och skolans pedagogiska personal. Elevvården&lt;br&gt;är organiserad på olika sätt i olika kommuner. Elever, föräldrar och sko-&lt;br&gt;lans personal bör därför ges information om elevvården och dess uppgif-&lt;br&gt;ter och organisation. För elever med medicinska funktionshinder har&lt;br&gt;skolhälsovården ett särskilt ansvar, bl.a. för information till skolans per-&lt;br&gt;sonal och kontakter mellan skola och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunernas styrning av skolan är skolplaner, resursfördelning samt&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering viktiga instrument, vilka bör uppmärksamma&lt;br&gt;gruppen elever i behov av särskilt stöd, t.ex. elever med funktionshinder.&lt;br&gt;Kommittén föreslår vidare att det i kommunerna skall finnas en samord-&lt;br&gt;ningsfunktion för frågor som rör elever i behov av särskilt stöd, däribland&lt;br&gt;elever med funktionshinder. Detta för att öka tillgängligheten till kom-&lt;br&gt;munens organisation för elever, föräldrar och lärare, men också för att det&lt;br&gt;skall finnas en kontaktyta för de regionala center för stöd i specialpeda-&lt;br&gt;gogiska frågor som föreslås i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar slutligen att det finns skäl att utveckla statens insat-&lt;br&gt;ser vad gäller såväl tillsyn som uppföljning och utvärdering av skolsitua-&lt;br&gt;tionen för elever med funktionshinder i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fem statliga regionala specialskolor som tar emot döva och hör-&lt;br&gt;selskadade elever - Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vä-&lt;br&gt;nerskolan och Östervångsskolan. Vidare finns tre statliga riksrekryte-&lt;br&gt;rande specialskolor - Ekeskolan som tar emot synskadade elever och&lt;br&gt;synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklings-&lt;br&gt;störda, Åsbackaskolan som tar emot döva och hörselskadade elever med&lt;br&gt;utvecklingsstörning samt Hällsboskolan som dels tar emot gravt språk-&lt;br&gt;störda elever, dels döva och hörselskadade med beteendestörningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att specialskolan upphör som egen skolform. Detta&lt;br&gt;markerar att målen för och kraven på utbildningen är desamma som för&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet för barn och ungdom i övrigt. Detta och&lt;br&gt;kommitténs övriga förslag medför ändringar av såväl skollag som grund-&lt;br&gt;skoleförordning och specialskoleförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döva och hörselskadade barn och ungdomar som är beroende av kom-&lt;br&gt;munikation på teckenspråk föreslås även framgent erbjudas utbildning i&lt;br&gt;en fullvärdig teckenspråkig miljö, dvs. en miljö där elever, lärare och&lt;br&gt;andra vuxna kommunicerar på teckenspråk och som omfattar ett tillräck-&lt;br&gt;ligt antal elever. Detta vid fem teckenspråkiga grundskolor samt vid Ås-&lt;br&gt;backaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de teckenspråkiga grundskolorna föreslås ett kommunalt huvud-&lt;br&gt;mannaskap. Därmed upphör dagens regionala specialskolor att vara stat-&lt;br&gt;liga myndigheter. Relationen mellan stat och värdkommun regleras i av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tal. Staten föreslås behålla huvudmannaskapet för Åsbackaskolan, som&lt;br&gt;trots detta föreslås upphöra som egen statlig myndighet. Verksamheten&lt;br&gt;vid de teckenspråkiga grundskolorna och Åsbackaskolan förelås som nu&lt;br&gt;finansieras dels med statligt verksamhetsstöd, dels av de kommuner som&lt;br&gt;har elever vid skolorna. Kommittén menar dock att dagens ersättning från&lt;br&gt;elevernas hemkommuner är omotiverat låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att de teckenspråkiga grundskolorna skall ta emot&lt;br&gt;döva och hörselskadade elever med beteendestörning m.m. som i dag tas&lt;br&gt;emot vid Hällsboskolan. De teckenspråkiga grundskolorna skall vidare på&lt;br&gt;försök kunna ta emot döva och hörselskadade elever med lätt utveck-&lt;br&gt;lingsstörning. Undervisningen för dessa elever skall baseras på&lt;br&gt;grundsärskolans kursplaner. Kommittén är dessutom positiv till att grup-&lt;br&gt;per med hörselskadade elever som undervisas på svenska med tekniskt&lt;br&gt;stöd samlokaliseras med teckenspråkiga grupper inom den teckensprå-&lt;br&gt;kiga grundskolan. Åsbackaskolan föreslås ta över ansvaret från Ekesko-&lt;br&gt;lan för skola och resurscenter för dövblindfödda skolpliktiga elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs delbetänkande (SOU 1996:167) föreslogs en antagnings-&lt;br&gt;nämnd med ansvar för antagningen till den riksrekryterande gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen för elever med funktionshinder. Antagningsnämnden föreslås&lt;br&gt;även svara för antagningen till de teckenspråkiga grundskolorna och till&lt;br&gt;Åsbackaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att den fasta skolverksamheten vid Ekesko-&lt;br&gt;lan och Hällsboskolan avvecklas. Resurserna från skolverksamheten förs&lt;br&gt;successivt över till respektive skolas resurscenterverksamhet som stärks,&lt;br&gt;med bl.a. en utvidgad möjlighet till utrednings- och träningsbesök. För-&lt;br&gt;ändringarna bör genomföras successivt över en treårsperiod. Staten före-&lt;br&gt;slås ha kvar huvudmannaskapet för de båda verksamheterna, som upphör&lt;br&gt;att vara egna myndigheter och inordnas i den organisation för stöd i spe-&lt;br&gt;cialpedagogiska frågor som föreslås (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har och kommer även i fortsättningen att ha ansvar för till-&lt;br&gt;syn, uppföljning och utvärdering över utbildningen vid de föreslagna&lt;br&gt;teckenspråkiga skolorna och Åsbackaskolan. Det skiljer dem inte från&lt;br&gt;andra skolor inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag saknas ett tillsynsansvar för boendet vid specialskolorna. Därför&lt;br&gt;föreslås att länsstyrelsernas sociala enheter och Socialstyrelsen ges till-&lt;br&gt;synsansvar över elevboendet vid de teckenspråkiga grundskolorna och&lt;br&gt;vid Åsbackaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den riksrekryterande gymnasieutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lade hösten 1996 ett delbetänkande (SOU 1996:167) om&lt;br&gt;gymnasieutbildningen för vissa ungdomar med funktionshinder. Här re-&lt;br&gt;dovisas därför främst vissa kvarstående frågor, i några fall justeringar av&lt;br&gt;tidigare ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller bl.a. vissa ytterligare preciseringar av personkretsen för&lt;br&gt;RGD/RGH. Det tidigare förslaget justeras så att begreppet grav inte tas&lt;br&gt;med i preciseringen för de döva och hörselskadade eleverna. Förslaget&lt;br&gt;innebär vidare att elever med grav språkstörning inte skall ingå i person-&lt;br&gt;kretsen för RGD/RGH. Istället bör de regionala centren för stöd i speci-&lt;br&gt;alpedagogiska frågor samt Hällsboskolans riksresurscenter erbjuda hem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunernas gymnasieskola stöd för denna elevgrupp. Örebro kommun&lt;br&gt;föreslås även framgent ta emot dövblinda ungdomar i sin gymnasieskola.&lt;br&gt;Detta bör preciseras i gymnasieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättighetsinslaget i regleringen av den Rh-anpassade gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen föreslås tas bort. I och med gymnasiereformen är kommunerna nu&lt;br&gt;skyldiga att erbjuda alla ungdomar gymnasieutbildning. Det var inte fal-&lt;br&gt;let då den nuvarande lagstiftningen utformades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för specialskolorna föreslås för den riksrekryterande gymna-&lt;br&gt;sieutbildningen att länsstyrelsernas sociala enheter och Socialstyrelsen&lt;br&gt;ges i uppdrag att svara för tillsynen över boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av boende och habilitering vid den Rh-anpassade gym-&lt;br&gt;nasieutbildningen skall enligt förslaget ske via ett statligt verksamhetsbi-&lt;br&gt;drag och interkommunal ersättning från elevens hemkommun och hem-&lt;br&gt;landsting. I dag har staten hela finansieringsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge elever med funktionshinder förutsättningar för en likvärdig&lt;br&gt;utbildning krävs många olika och samverkande insatser. Det gäller både&lt;br&gt;inom skolans ram och mellan skola och andra aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vardagen är arbetslaget ansvarigt för det pedagogiska arbetet. Stöd till&lt;br&gt;arbetslaget ges i första hand av specialpedagoger på skolan och/eller en&lt;br&gt;kommunal stödfunktion. Statens roll blir då bl.a. att stödja kommunens&lt;br&gt;specialpedagoger genom en förändrad stödorganisation med särskild&lt;br&gt;spetskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en organisatorisk samordning av statens insatser&lt;br&gt;för stöd till skolhuvudmännen i specialpedagogiska frågor för elever med&lt;br&gt;funktionshinder. Detta innebär att SIH:s konsulentorganisation samt de&lt;br&gt;statliga bidragen till landstingens hörselvårdskonsulenter, kunskap-&lt;br&gt;scentren för döva och hörselskadade, rörelsehindrade m.fl., resurscentren&lt;br&gt;vid dagens riksrekryterande specialskolor och Tomtebodaskolans resur-&lt;br&gt;scenter samt till datapedagogerna vid REDAH-centren samordnas i en&lt;br&gt;organisation. En styrelse med företrädare för såväl stat, kommuner som&lt;br&gt;landsting föreslås leda och samordna verksamheten, som organiseras i&lt;br&gt;fem geografiska regioner och i fyra riksresurscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala centren ges enligt förslaget i uppdrag att bl.a. svara för&lt;br&gt;övergripande rådgivning samt för utvecklingsinsatser och kompetensut-&lt;br&gt;veckling. Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg och Malmö görs till cent-&lt;br&gt;ralorter i sina respektive regioner, som föreslås få samma utformning som&lt;br&gt;dagens hörselregioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden kommer att behövas vissa riksresurser för barn och&lt;br&gt;ungdomar som har särskilt ovanliga och från pedagogiska utgångspunkter&lt;br&gt;komplicerade funktionshinder. Dessa bör enligt förslaget lyda direkt un-&lt;br&gt;der styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Åsbackaskolan föreslås två riksresurscenter. För det första föreslås&lt;br&gt;att Åsbackaskolan även framgent skall ha ett center för döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Vidare skall Ås-&lt;br&gt;backaskolan enligt förslaget ges i uppdrag att bygga upp ett riksresur-&lt;br&gt;scenter för dövblindfödda barn och ungdomar. Det innebär att detta an-&lt;br&gt;svar överförs från Ekeskolan till Åsbackaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade profil som föreslagits för Hällsboskolan respektive&lt;br&gt;Ekeskolan innebär att centren för elever med grav språkstörning respek-&lt;br&gt;tive elever med synskada och ytterligare funktionshinder ges ökad bety-&lt;br&gt;delse för stöd till elever och kommuner. Detta bl.a. genom en utvidgad&lt;br&gt;möjlighet till utrednings- och träningsbesök för elever med särskilt om-&lt;br&gt;fattande problematik samt i vissa fall korttidsbesök. Eleverna skall vara&lt;br&gt;inskrivna i sin hemkommuns skola och insatserna ingå som en planerad&lt;br&gt;del av elevens åtgärdsprogram. Kommittén föreslår vidare att Ekeskolans&lt;br&gt;och Tomtebodaskolans resurscenter samordnas i ett riksresurscenter un-&lt;br&gt;der den föreslagna styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en översyn av sjukhusundervisningen. Detta bl.a.&lt;br&gt;mot bakgrund att allt färre elever tillbringar lång tid på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kommitténs uppdrag i första hand är att utreda stödet i speci-&lt;br&gt;alpedagogiska frågor finns det skäl att uppmärksamma habiliteringen för&lt;br&gt;barn och ungdom. Både utredning och habilitering kan utgöra viktiga&lt;br&gt;förutsättningar för framgångsrika specialpedagogiska insatser. Kommit-&lt;br&gt;tén menar att det finns skäl att överväga en översyn av habiliteringen för&lt;br&gt;barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning och lärarfortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av en ökad specialpedagogisk kompetens i den svenska&lt;br&gt;skolan. För att bygga upp denna krävs en stor flexibilitet i utbildningsut-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att Lärarutbildningskommittén i sitt arbete beaktar&lt;br&gt;-behovet av ett ökat inslag av specialpedagogik i den grundläggande&lt;br&gt;lärarutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av specialpedagoger i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av en särskild lärarutbildning för att undervisa på&lt;br&gt;grundsärskolan, med kompetens för såväl grundskola som grundsärskola,&lt;br&gt;-möjligheterna att permanenta den teckenspråkiga inriktningen inom&lt;br&gt;grundutbildningen, för lärare som skall undervisa vid den teckenspråkiga&lt;br&gt;grundskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att frågor som rör elever med funktionshinder i skolan bör ges utrymme&lt;br&gt;i rektorsutbildningen och i den aviserade skolledarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kommunerna prioriterar området elever med funktions-&lt;br&gt;hinder i sin kompetensutveckling för skolan. För att stödja detta föreslås&lt;br&gt;att Skolverket inom de medel verket disponerar nu prioriterar en generell&lt;br&gt;kompetensutveckling avseende förförståelse om elever med funktions-&lt;br&gt;hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läromedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brist på lämpliga läromedel får inte utgöra ett hinder för barn och ung-&lt;br&gt;domar med funktionshinder att genomgå utbildning på lika villkor som&lt;br&gt;andra elever. Kommittén föreslår därför att det även framgent skall vara&lt;br&gt;ett statligt åtagande att se till att elever med funktionshinder, som är be-&lt;br&gt;roende av särskilt utvecklade eller anpassade läromedel, ges tillgång till&lt;br&gt;sådana läromedel. Åtagandet skall omfatta elever med funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom jämte elever i Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;motsvarande fristående skolor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för ett fortsatt statligt åtagande är att det krävs offentligt stöd i&lt;br&gt;någon form för att viss läromedelsproduktion för små grupper elever med&lt;br&gt;funktionshinder överhuvudtaget skall komma till stånd. Kommittén me-&lt;br&gt;nar dock att detta åtagande i högre grad än i dag skall stimulera produk-&lt;br&gt;tion på den fria läromedelsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall vara att utveckla och vidmakthålla en strategi för lä-&lt;br&gt;romedelsförsörjning för elever med funktionshinder, inventera behov av&lt;br&gt;och stimulera produktion av bristläromedel, informera, initiera forskning&lt;br&gt;och utvecklingsinsatser m.m., förmedla aktuell kunskap, följa och om-&lt;br&gt;sätta utvecklingen inom informationsteknologin samt svara för viss fram-&lt;br&gt;ställning, mångfaldigande och försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens engagemang för läromedelsfrågor föreslås även framgent orga-&lt;br&gt;niseras i myndighetsform. Den föreslagna styrelsen för stöd i specialpe-&lt;br&gt;dagogiska frågor föreslås få ansvar att leda även denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att SIH:s och Skolverkets nuvarande an-&lt;br&gt;svar för frågor som rör läromedel för elever med funktionshinder och&lt;br&gt;elever med dyslexi samordnas under styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en bred översyn av statens hela engagemang vad&lt;br&gt;gäller läromedel, studiematerial och studielitteratur. Därvid bör särskilt&lt;br&gt;beaktas behoven för barn i förskolan liksom behoven för studerande med&lt;br&gt;funktionshinder i olika former av vuxenutbildning, eftergymnasial ut-&lt;br&gt;bildning, universitet och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår kommittén att upphovsrättslagen snarast ses över,&lt;br&gt;bl.a. för att kunna anpassa läromedel i ny teknik för funktionshindrade.&lt;br&gt;En sådan översyn bör leda till att talböcker för synskadade kan framstäl-&lt;br&gt;las även om ett läromedel getts ut som kassettbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär förändringar för såväl kommuner, landsting&lt;br&gt;som stat. Framför allt innebär förslagen stora förändringar för enskilda&lt;br&gt;verksamheter som dagens specialskolor, för berörda myndigheter samt&lt;br&gt;andra organ inom dagens organisation för stöd i specialpedagogiska frå-&lt;br&gt;gor. Att genomföra genomgripande förändringar av denna typ kräver en&lt;br&gt;planmässig process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kompetensuppbyggnaden i kommunerna kommer till&lt;br&gt;stånd så snart som möjligt. En första åtgärd bör därför vara att Skolverket&lt;br&gt;nu prioriterar en generell kompetensutveckling avseende förförståelse om&lt;br&gt;elever med funktionshinder. De regionala centren i specialpedagogiska&lt;br&gt;frågor får också en viktig roll för att stödja kommunerna i sin utveckling.&lt;br&gt;Etablerandet av dessa bör därför ges hög prioritet och genomföras tidigt i&lt;br&gt;det samlade förändringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som föreslagits för dagens specialskolor och resurs-&lt;br&gt;center bör också initieras så snart som möjligt. Förändringarna kommer&lt;br&gt;dock att ta varierande lång tid. Den omorientering av verksamheten som&lt;br&gt;föreslagits för Ekeskolan och Hällsboskolan måste genomföras succes-&lt;br&gt;sivt. Det går elever vid skolorna i dag som i många fall förväntat sig få&lt;br&gt;hela sin skolgång vid skolorna. De äldre eleverna bör ges möjlighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutföra sina studier vid skolorna. För andra finns skäl att erbjuda elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner specialpedagogiskt stöd att bygga upp en fullgod&lt;br&gt;skolsituation hemma. Uppdraget att bygga upp ett nytt riksresurscenter&lt;br&gt;för dövblindfödda vid Åsbackaskolan kräver att ny kompetens byggs upp&lt;br&gt;vid skolan. Inför etablerandet av de teckenspråkiga grundskolorna måste&lt;br&gt;avtal mellan staten och de presumtiva värdkommunema utarbetas och&lt;br&gt;överenskommas mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift i samband med större organisationsförändringar är att&lt;br&gt;förankra intentionerna bakom förändringarna. I det här fallet handlar det&lt;br&gt;bl.a. om att informera om kommunernas ansvar samt den statliga stöd-&lt;br&gt;organisationens förändrade uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra förändringsarbetet krävs en organisationskommitté.&lt;br&gt;Kommittén bedömer att hela förändringsarbetet kräver minst tre år. Or-&lt;br&gt;ganisationskommitténs uppgifter bör dock kunna avslutas tidigare genom&lt;br&gt;att ansvaret för förändringsarbetet successivt kan överlåtas till den före-&lt;br&gt;slagna styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena över betänkandet&lt;br&gt;FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan (SOU&lt;br&gt;1998:66)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Kammarrätten i Göteborg, Socialsty-&lt;br&gt;relsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO),&lt;br&gt;Hjälpmedelsinsitutet, Statens institut för särskilt utbildningsstöd&lt;br&gt;(SISUS), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk,&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd, Nämnden för Rh-anpassad utbildning, Folkbildningsrå-&lt;br&gt;det, Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Göteborgs universitet, Lin-&lt;br&gt;köpings universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Lärarhögskolan i Stock-&lt;br&gt;holm, Umeå universitet, Högskolan i Örebro, Birgittaskolan, Ekeskolan,&lt;br&gt;Hällsboskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan, Åsback-&lt;br&gt;askolan, Östervångskolan, Tomtebodaskolans resurscenter (TRC),&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Göteborgs- och Bohus&lt;br&gt;läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Kristianstads läns landsting,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Örebro läns landsting, Värmlands läns lands-&lt;br&gt;ting, Västerbottens läns landsting, Bjurholms, Bodens, Bräcke, Fagersta,&lt;br&gt;Filipstads, Göteborgs stad, Gällivare, Härnösand, Kristianstads, Köpings,&lt;br&gt;Lindesbergs, Ljusdals, Lunds, Malmö stad, Mora, Norrköpings, Nybro,&lt;br&gt;Nyköpings, Piteå, Sigtuna, Sollentuna, Stockholms stad, Tierps, Timrå,&lt;br&gt;Tranås, Trelleborgs, Trollhättans, Töreboda, Umeå, Uppsala, Vallentuna,&lt;br&gt;Vänersborgs, Västerås stad, Växjö, Ängelholms, Örebro och Österåkers&lt;br&gt;kommuner, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL), Stiftel-&lt;br&gt;sen Bräcke Diakonigård, Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisatio-&lt;br&gt;nen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Adolfs-&lt;br&gt;bergsskolans kunskapscentrum, Folke Bemadottehemmets kunskapscent-&lt;br&gt;rum, Kunskapscentrum Syd, Hörselvårdskonsulentemas förening, De&lt;br&gt;Handikappades Riksförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR),&lt;br&gt;Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) Hörselskadades Riksförbund&lt;br&gt;(HRF), Unga hörselskadade (UH), Riksförbundet för döva, hörselskadade&lt;br&gt;och språkstörda barn (DHB), Synskadades Riksförbund (SRF), Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,&lt;br&gt;Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn&lt;br&gt;och Ungdomar (RBU), Riksföreningen Autism, Afasiförbundet i Sverige,&lt;br&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Svenska Förbundet för&lt;br&gt;Specialpedagogik (SFSP), Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter&lt;br&gt;(FMLS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Ekeskolans föräldraförening, Umeå specialpedagogiska centrum, Astma&lt;br&gt;och Allergiförbundet, Synskadades Riksförbund i Örebro län, Hagabergs&lt;br&gt;folkhögskola, Föreningen Vi-S, Södermalms PBU-mottagning Stock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;holms läns landsting, Språkförskolan i Sollentuna, Specialfastigheter&lt;br&gt;Linköping, Maria Koolen Hellmin, Bamplantoma - Riksförbundet för&lt;br&gt;barn med Cl, Resurscenter Mo Gård AB, Förbundet Unga rörelsehind-&lt;br&gt;rade, Föräldrar till teckenspråksberoende, gravt språkstörda elever vid&lt;br&gt;Hällsboskolan, Strängnäs stiftsstyrelse, Gnesta kommun, Sveriges Sjuk-&lt;br&gt;huslärarförening Läckeby, Föreningen för synrehabilitering (FFS), Helén&lt;br&gt;Wamfalk, Föreningen för döva, hörselskadade och språkstörda barn vid&lt;br&gt;Hällsboskolan i Sigtuna, Peo och Rose-Marie Segelström, Birgitta Heim-&lt;br&gt;dahl m.fl., Döva, hörselskadade och språkstörda barn i Västra Sverige,&lt;br&gt;Landstingsverksamheten vid Folke Bemadottehemmet i Uppsala, Aka-&lt;br&gt;demiska Barnsjukhuset i Uppsala, Personal på Östevångsskolan, Personal&lt;br&gt;på Adolfsbergsskolan, Riksorganisationen Unga Synskadade, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Personal vid Kramfors&lt;br&gt;Särskola, Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer Hä-&lt;br&gt;gersten, Kommunförbundet Stockholms Län, Rädda Barnen, Svenska&lt;br&gt;Diabetesförbundet, Neuroknuten Stockholm, Läromedelsförfattarnas Fö-&lt;br&gt;rening, Riksförbundet Hem och Skola, Huddinge Sjukhus Foniatriska&lt;br&gt;kliniken, Brunnsviks Läs- och Skrivpedagogiska Centrum, Hörselskada-&lt;br&gt;des förening i Stockholm, Svenska Dyslexistiftelsen, Arbetsgruppen för&lt;br&gt;handikappfrågor Sveriges Krisna Råd, Hälso- och sjukvårdskommittén&lt;br&gt;Västra Götaland, Svenska Dyslexiföreningen, Pingstförsamlingarnas&lt;br&gt;Handikapp verksamhet, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser, däribland Handikappombudsmannen, Statens skolverk&lt;br&gt;och Landstingsförbundet stödjer kommitténs grundläggande resonemang&lt;br&gt;om en utveckling mot en skola som i högre grad svarar mot målen om en&lt;br&gt;likvärdig skola för alla, byggd på delaktighet och gemenskap. Statens&lt;br&gt;institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och Folkbildningsrådet anser&lt;br&gt;att denna ambition är helt riktig och pekar på att utgångspunkten i den&lt;br&gt;svenska handikappolitiken är uppfattningen om alla människors lika&lt;br&gt;värde och lika rätt men att så inte är fallet i dag vilket innebär att sam-&lt;br&gt;hället måste se över de nuvarande hindren och vidta kraftfulla åtgärder.&lt;br&gt;Lärarhögskolan i Stockholm anser att en skola för alla är en skola där alla&lt;br&gt;elever får möjlighet att utvecklas optimalt, snarare än en skola där alla&lt;br&gt;elever ges förutsättningar att nå skolans mål. För att uppnå detta krävs ett&lt;br&gt;samarbetsperspektiv som man anser försummat i utredningen. Enligt&lt;br&gt;TCO omfattar en skola för alla ett skolsystem för alla och inte en skol-&lt;br&gt;form för alla. Målet att alla elever ska få utvecklas efter sina förutsätt-&lt;br&gt;ningar i gemenskap med andra bör vara överordnat de organisatoriska&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om i princip alla remissinstanser delar den grundsyn som finns i&lt;br&gt;betänkandet kritiseras utredningen av bl.a. Handikappombudsmannen&lt;br&gt;(HO) för att inte i tillräcklig utsträckning innehålla behovsanalyser och&lt;br&gt;kostnadsmässiga konsekvenser av förslagen. HO får medhåll av bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat Riksrevisionsverket som menar att kommittén gjort halt så tidigt att&lt;br&gt;det är svårt att överblicka konsekvenserna av principförslagen. Statens&lt;br&gt;institut för handikappfrågor i skola (SIH) och Handikappförbundens&lt;br&gt;samarbetsorgan (HSO) anser det synnerligen otillfredsställande att kom-&lt;br&gt;mittén inte analyserat eller bedömt undervisningsituationen för elever i&lt;br&gt;särskolan. Göteborgs stad delar kommitténs utgångspunkter för arbetet&lt;br&gt;men menar att förslagen i utredningen inte förändrar skolsituationen för&lt;br&gt;särskoleelevema. Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) påtalar&lt;br&gt;att det finns flera grupper av funktionshindrade som kommittén inte be-&lt;br&gt;rört, bl.a. de med medicinska funktionshinder. Göteborgs Universitet kri-&lt;br&gt;tiserar utredningen för att ha ett alltför snävt individperspektiv och menar&lt;br&gt;att kommittén borde ha problematiserat begreppen funktionshinder och&lt;br&gt;handikapp i ett skol/undervisningskontextuellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Elever i behov av särskilt stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att begreppet elever med särskilda behov byts ut till&lt;br&gt;elever i behov av särskilt stöd i 1 kap. 2 § skollagen. Förslaget motiveras&lt;br&gt;med behovet av en fokusförskjutning från att se eleven som problembä-&lt;br&gt;rare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med ett fåtal undantag är remissinstanserna positivt inställda till utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Skolverket anser att FN:s miljörelaterade handikappbe-&lt;br&gt;grepp och standardregler bör leda till en förändring av skrivningen i&lt;br&gt;skollagen så att fokus riktas från eleven till skolan och skolans åtgärder.&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) tillstyrker förslaget&lt;br&gt;och menar att en sådan förändring bör kunna innebära bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för ett realiserande i alla kommuner av de tre principer som är&lt;br&gt;vägledande för SIH:s hela verksamhet. Bohuslandstinget anser föränd-&lt;br&gt;ringen i skollagen till ordalydelsen om elever i behov av särskilt stöd är&lt;br&gt;en viktig markering för att komma bort från en statisk och alltför elevin-&lt;br&gt;riktad syn. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ung-&lt;br&gt;domsförbund (SDU) stödjer förslaget då man anser att ords värderingar&lt;br&gt;har stor betydelse som attitydpåverkare. Den nuvarande formuleringen&lt;br&gt;antyder ett stadigvarande tillstånd hos eleven. Därför sätts åtgärder in hos&lt;br&gt;eleven fastän det egentligen ska vidtas åtgärder i omgivningen. Lärar-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm är positiv till förslaget men anser att det är viktigt&lt;br&gt;att poängtera att elever i behov av särskilt stöd inte kan karaktäriseras&lt;br&gt;som en speciell grupp. Handikappombudsmannen tillstyrker visserligen&lt;br&gt;förslaget men anser inte att någon större vikt bör läggas vid denna for-&lt;br&gt;muleringsändring eftersom den inte i sig avhjälper de problem som möter&lt;br&gt;funktionshindrade elever i behov av särskilt stöd i skola. Hörselskadades&lt;br&gt;Riksförbund förordar en översyn av skollagen då man har svårt att se att&lt;br&gt;den föreslagna ändringen har någon betydelse för hörselskadade elever&lt;br&gt;eller elever med funktionshinder i stort. Om lagen skall stödja deras elev-&lt;br&gt;grupp borde redan i inledningen av 2 § framhållas elever med funktions-&lt;br&gt;hinder, vilket är en synpunkt som delas av bl.a. Handikappombudsman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen. Unga hörselskadade anser att den föreslagna ändringen inte säger&lt;br&gt;något om graden av hänsyn och vill i stället föreslå skrivningen: ”1 ut-&lt;br&gt;bildningen måste åtgärder vidtas för elever med funktionshinder”. Riks-&lt;br&gt;förbundet Hem och Skola anser att förändringen är en markering utan&lt;br&gt;reell innebörd och menar att det är andra insatser och åtgärder som kan&lt;br&gt;komma till rätta med de problem som dessa elever möter i skolan. Väl&lt;br&gt;fungerande tillsyn, uppföljning och utvärdering av såväl från statlig och&lt;br&gt;kommunal nivå har sannolikt bättre effekt. Lärarnas riksförbund (SACO)&lt;br&gt;avvisar förslaget eftersom det faktum kvarstår att elever på t.ex. den Rh-&lt;br&gt;anpassade gymnasieutbildningen har en stadigvarande medicinsk diagnos&lt;br&gt;vilket innebär att de har särskilda behov under hela sin skolgång. Sådana&lt;br&gt;ytliga förändringar av inarbetade och accepterade begrepp förvirrar mer&lt;br&gt;än de förtydligar och tjänar inget praktiskt eller etiskt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den kommunala skolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet 5 som huvudsakligen innehåller förslag och bedömningar som&lt;br&gt;rör den kommunala skolan framhålls bl.a. vikten av att alla lärare har en&lt;br&gt;god generell kunskap om funktionshinder, en s.k. förförståelse. Vidare&lt;br&gt;understryks behovet av specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan&lt;br&gt;och specialpedagogens roll nu och i framtiden. Vidare förslås att kravet&lt;br&gt;på åtgärdsprogram skall gälla för samtliga skolformer inom det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet för barn och ungdom jämte motsvarande fristående&lt;br&gt;skolor. Dessutom förslås att det i kommunerna skall finnas en samord-&lt;br&gt;ningsfunktion för frågor som rör elever i behov av särskilt stöd, däri-&lt;br&gt;bland elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övervägande delen av instanserna stödjer kommitténs uppfattningar och&lt;br&gt;förslag. Behovet av kompetensutveckling av lärare är en bedömning som&lt;br&gt;får särskilt stort genomslag bland remissinstanserna. Förslaget om åt-&lt;br&gt;gärdsprogram i alla skolformer är också något som tas mycket positivt&lt;br&gt;emot. Skolverket menar dock att begreppsfloran är stor och att åt-&lt;br&gt;gärdsprogram och motsvarande dokument skulle kunna kallas handlings-&lt;br&gt;program. Verket anser också att skolan bör förbehållas rätten att initiera&lt;br&gt;åtgärdsprogram. Svenska Kommunförbundet instämmer i princip i försla-&lt;br&gt;get men menar förslaget kan leda till tolkningssvårigheter och onödiga&lt;br&gt;tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till den föreslagna samord-&lt;br&gt;ningsfunktionen. Skolverket menar dock att det är kommunen själv som&lt;br&gt;avgör hur deras organisation skall se ut. Göteborgs Universitet är kritiska&lt;br&gt;och menar att en sådan funktion kan leda till skolan lämnar över ansvaret&lt;br&gt;till utomstående enheter. Göteborgs stad anser att en samordningsfunk-&lt;br&gt;tion kan vara värdefull då mängder av olika samarbetspartners kring ele-&lt;br&gt;ver kan i sig utgöra en stor svårighet i arbetet. Nybro kommun stöder för-&lt;br&gt;slaget med en samordningsfunktion men ser en fara i att andra personers&lt;br&gt;engagemang minskar då det blir samordnarens angelägenhet att kämpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för dessa elevers rätt. Tranås kommun är tveksam till en samordnings-&lt;br&gt;funktion med kommunövergripande ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om lärarnas kunskap om funktionshinder får kom-&lt;br&gt;mitténs bedömning ett starkt genomslag. Handikappombudsmannen (HO)&lt;br&gt;delar kommitténs uppfattning och pekar på att man har föreslagit för re-&lt;br&gt;geringen att särskilda stimulansmedel ska tillsättas för kompetensutveck-&lt;br&gt;ling och fortbildning av lärare vad gäller grundläggande kunskaper om&lt;br&gt;funktionsnedsättningar och åtgärdsprogram. SIH understryker att lärarnas&lt;br&gt;kompetens ofta inte är tillräcklig i dag, vilket måste få konsekvenser för&lt;br&gt;både grundutbildningen och kompetensutvecklingen av lärare. En viktig&lt;br&gt;förutsättning för att eleverna ska få en fullgod utbildning är dock att lä-&lt;br&gt;rarna och kommunerna har tillgång till sådan spetskompetens som stat-&lt;br&gt;liga konsulenter i dag har. Malmö högskola anser det som självklart att&lt;br&gt;varje lärare ska ha en god förförståelse när det gäller elever med funk-&lt;br&gt;tionshinder men att så inte är fallet i dag. Umeå universitet vill att alla&lt;br&gt;lärare bör ha en generell kunskap om funktionshinder understryka att&lt;br&gt;lärarutbildningarnas allmänna karaktär är att förbereda för pedagogisk&lt;br&gt;yrkesverksamhet och att ingen lärarutbildning kan åstadkomma en helt&lt;br&gt;färdigutbildad lärare på alla områden. Staten måste därför som huvudman&lt;br&gt;ta ansvar för att ge lärarna fort- och vidareutbildningsmöjligheter inom&lt;br&gt;det specialpedagogiska området. Bohuslandstinget instämmer i kommit-&lt;br&gt;téns påpekande om vikten av god generell kunskap hos alla lärare om&lt;br&gt;funktionshinder och de konsekvenser de kan få i skolsituationen, men&lt;br&gt;anser det också angeläget att ifrågasätta hur realistiskt detta är.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Specialpedagogen nu och i framtiden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén beskriver en specialpedagog med flera roller och understry-&lt;br&gt;ker behovet av specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan samt vik-&lt;br&gt;ten av att kommunerna uppmärksammar behovet av specialpedagoger för&lt;br&gt;elever medflerfunktionshinder inom särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen (HO) anser i likhet med kommittén att varje&lt;br&gt;skola ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens. SIH menar att&lt;br&gt;lärarna i de teckenspråkiga grundskolorna måste få en utbildningskomp-&lt;br&gt;lettering med avseende på elever med flerfunktionshinder. Göteborgs&lt;br&gt;universitet stöder kommitténs ställningstagande vad avser kommunernas&lt;br&gt;ansvar för att uppmärksamma behovet av specialpedagoger samt att spe-&lt;br&gt;cialpedagogens utbildning bör leda till utvidgade arbetsuppgifter. Den&lt;br&gt;specialpedagogiska roll som kommittén beskriver överensstämmer med&lt;br&gt;det uppdrag som getts den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen.&lt;br&gt;Umeå universitet är övertygade om att specialpedagogen kan tillföra be-&lt;br&gt;tydelsefull kompetens och ge stöd till rektor och den övriga skolled-&lt;br&gt;ningen. Samtidigt vill man understryka vikten av att tillföra gymnasie-&lt;br&gt;skolan specialpedagogisk kompetens. Detta stöds av Bohuslandstinget&lt;br&gt;som menar att en specialpedagog med flera roller kräver stöd och olika&lt;br&gt;former av kompetensutveckling. Hällsboskolan vill trycka på att det i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala skolan ska finnas en utvecklingsplan för att tillgodose kom- Prop. 1998/99:105&lt;br&gt;munens behov av specialpedagoger som både ska vara teoretiker och Bilaga 4&lt;br&gt;praktiker och finnas i klassrummet. Specialpedagogens närvaro kan på&lt;br&gt;intet sätt ersättas av att denne intar en huvudsakligen konsultativ roll.&lt;br&gt;Landstinget i Värmland är tveksamt till att specialpedagogen förutsätts&lt;br&gt;kunna vara konsult inom handikappområdet och tror att det är svårt att&lt;br&gt;kombinera specifika kunskaper med flera kunskaper om flera funktions-&lt;br&gt;hinder inom en och samma tjänst. Landstinget välkomnar att gymnasie-&lt;br&gt;skolans behov av specialpedagog uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Specialskolan som särskild skolform&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att specialskolan tas bort som egen skolform. I skol-&lt;br&gt;lagen föreslås regleras de nödvändiga särbestämmelser som krävs för att&lt;br&gt;tillförsäkra döva och hörselskadade elever, som är beroende av tecken-&lt;br&gt;språk, utbildning i en teckenspråkig miljö. Kommittén föreslår också att&lt;br&gt;benämningen teckenspråkig grundskola används i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inget att invända mot att specialskolan tas&lt;br&gt;bort som egen skolform. Förslaget kommenteras av ett tjugotal remissin-&lt;br&gt;stanser. Cirka hälften är positiva däribland Skolverket, Handikappom-&lt;br&gt;budsmannen (HO), Vänerskolan, Bohuslandstinget, Gällivare kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Vänersborgs kommun och Stockholms stad. Stockholms&lt;br&gt;stad anser av samma skäl att särskolan bör tas bort som särskild skol-&lt;br&gt;form. HO anser dock att rättigheterna för dessa elever i så fall måste stär-&lt;br&gt;kas och att det statliga stödet till kommunerna måste vara välfungerande.&lt;br&gt;Skolverket anser att förslaget är logiskt och bör kunna fungera bra under&lt;br&gt;förutsättning om realistisk ersättning till värdkommunema. Riksförbundet&lt;br&gt;för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) framhåller behovet av&lt;br&gt;särbestämmelser i skollagen om skolformen tas bort. TCO är tveksamt&lt;br&gt;och menar att en skola för alla inte nödvändigtvis innebär en skolform för&lt;br&gt;alla. Några är helt negativa, däribland Sveriges Psykologförbund som&lt;br&gt;anser att det tvärtom finns starka skäl att behålla skolformen, bl.a. när det&lt;br&gt;gäller att inte splittra upp den speciella kompetens som byggts upp på&lt;br&gt;dessa skolor. Åsbackaskolan framhåller att skolformen kan ändras och&lt;br&gt;behandlas oberoende av huvudmannaskapet. Skolväsendets överklagan-&lt;br&gt;denämnd ägnar hela sitt yttrande åt skolformsfrågan och menar att det&lt;br&gt;krävs omfattande rättsliga överväganden och många frågor som måste&lt;br&gt;lösas innan skolformen kan tas bort. Nämnden pekar bl.a. på det förhål-&lt;br&gt;lande att specialskolan på ett tydligare sätt garanterar eleven undervis-&lt;br&gt;ning som är anpassad till elevens funktionshinder jämfört med bestäm-&lt;br&gt;melserna för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna, bl.a. Göteborgs universitet, Lärarhögsko-&lt;br&gt;lan i Stockholm framhåller vikten av särbestämmelser i skollagen. SIH&lt;br&gt;framhåller att teckenspråket inte bara är ett kommunikationsaltemativ,&lt;br&gt;utan också en del av de dövas kultur. Hörselskadades Riksförbund (HRF)&lt;br&gt;och Unga hörselskadade ogillar benämningen ”beroende av teckenspråk”&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vill i stället ha ”behov av teckenspråk”. Sveriges Psykologförbund&lt;br&gt;undrar vem som skall avgöra om en elev är teckenspråksberoende och&lt;br&gt;anser att begreppets innebörd behöver klargöras. Riksförbundet för döva,&lt;br&gt;hörselskadade och språkstörda barn (DHB) framhåller den grupp gravt&lt;br&gt;språkstörda elever som är beroende av teckenspråk för sin kommunika-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen (HO), Skolverket och SIH tillstyrker försla-&lt;br&gt;get att benämningen teckenspråkig grundskola används i lagstiftningen.&lt;br&gt;Högskolan i Örebro är tveksam och föreslår istället tvåspråkig grund-&lt;br&gt;skola för döva och hörselskadade eller grundskola för döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade. Kristinaskolan och Manillaskolan föreslår namnet teckensprå-&lt;br&gt;kig grundskola för döva och hörselskadade. Sveriges Psykologförbund&lt;br&gt;ställer sig frågande till vad vinsten skulle bli med att kalla regionskoloma&lt;br&gt;för grundskolor. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas&lt;br&gt;Ungdomsförbund (SDU) är tveksamma till namnförslaget och anser att&lt;br&gt;regional teckenspråkig skola för döva och hörselskadade elever är ett&lt;br&gt;bättre namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamheten vid de regionala skolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att döva och hörselskadade barn och ungdomar som&lt;br&gt;är beroende av teckenspråk för sin kommunikation även framgent skall&lt;br&gt;erbjudas utbildning vid skolor med en fullvärdig teckenspråkig miljö, där&lt;br&gt;elever, lärare och andra vuxna kommunicerar på teckenspråk och som&lt;br&gt;omfattar ett tillräckligt antal elever. Kommittén föreslår att kompetensen&lt;br&gt;inte splittras på fler enheter än fem. En samlokalisering av svensksprå-&lt;br&gt;kiga grupper med tekniskt stöd har fördelar. Kommittén föreslår vidare&lt;br&gt;en försöksverksamhet genom vilken de teckenspråkiga grundskolorna ges&lt;br&gt;möjlighet att erbjuda elever med lätt utvecklingsstörning undervisning&lt;br&gt;enligt särskolans kursplaner. De teckenspråkiga grundskolorna skall ta&lt;br&gt;över ansvaret för döva elever med beteendestörningar som i dag ligger&lt;br&gt;på Hällsboskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Östervångsskolan menar att kommittén inte definierat begreppet&lt;br&gt;”teckenspråkig miljö” och att endast 30 % av lärarna vid skolan kan sä-&lt;br&gt;gas behärska teckenspråket till fullo. Sveriges Psykologförbund och&lt;br&gt;Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) hål-&lt;br&gt;ler med och menar att ingen specialskola i dag kan erbjuda någon sådan.&lt;br&gt;Birgittaskolan saknar förslag om hur en teckenspråkig miljö ska kunna&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerårs stad, Manillaskolan, Riksförbundet för döva, hörselskadade&lt;br&gt;och språkstörda barn (DHB), Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)&lt;br&gt;Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas ungdomsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SDU)anser att det är viktigt att det fortsättningsvis finns endast fem&lt;br&gt;skolor. Vänerskolan känner besvikelse över att kommittén inte tagit ställ-&lt;br&gt;ning för just Vänerskolan. Göteborgs stad anser att utredningen bedömt&lt;br&gt;elevunderlaget felaktigt och hävdar att det finns underlag för två skolor i&lt;br&gt;den Västra regionen. Trollhättans kommun anser att Vänerskolan måste&lt;br&gt;få vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlokalisering av svenskspråkiga grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro, Hörselvårdskonsulenternas förening, Hörselskada-&lt;br&gt;des Riksförbund (HRF) och Unga hörselskadade är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Sveriges Psykologförbund anser att förslaget är rimligt men att frågan&lt;br&gt;behöver ytterligare belysning för att resultatet skall gagna både döva och&lt;br&gt;hörselskadade elever. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges&lt;br&gt;Dövas Ungdomsförbund (SDU) är oroliga för den teckenspråkiga miljön&lt;br&gt;som inte får äventyras. Denna åsikt delas av Östervångsskolan som anser&lt;br&gt;att kommittén inte tillräckligt belyst nackdelarna med att låta hörselska-&lt;br&gt;dade bilda egna klasser på de teckenspråkiga grundskolorna. Lunds kom-&lt;br&gt;mun anser att det är en stor fara att blanda döva och hörselskadade vilket&lt;br&gt;påverkar den teckenspråkiga miljön negativt. Manillaskolan anser att&lt;br&gt;samverkan med Alviksskolan fungerar utmärkt och kan utvecklas. Verk-&lt;br&gt;samhetsansvariga inom förskole- och skolverksamhet för hörselskadade&lt;br&gt;och döva i Östra regionen anser att hörselklassema från Alviksskolan&lt;br&gt;och den teckenspråkiga grundskolan, Manillaskolan, förläggs i anslutning&lt;br&gt;till varandra, bl.a. eftersom alla elever får möjlighet till en växande teck-&lt;br&gt;enspråkig kamratkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet för elever med lätt utvecklingsstörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av bl.a. Lunds kommun, Örebro kommun, Landstinget&lt;br&gt;i Värmland, Åsbackaskolan, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges&lt;br&gt;Dövas Ungdomsförbund (SDU), Riksförbundet för döva, hörselskadade&lt;br&gt;och språkstörda barn, Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) och&lt;br&gt;samtliga regionala specialskolor utom Kristinaskolan som är tveksam.&lt;br&gt;Skolorna framhåller dock att det behöver tillföras resurser och kompetens&lt;br&gt;och saknar en analys av det medföljande utbildningsbehovet. Åsback-&lt;br&gt;askolan anser dock att utredningen gör alltför optimistiska bedömningar&lt;br&gt;när det gäller antalet elever. De allra flesta av Åsbackskolans elever är på&lt;br&gt;träningsskolenivå och det är knappast troligt att det fåtal av skolans ele-&lt;br&gt;ver som i en framtid skulle gå på teckenspråkiga grundskolor motsvarar&lt;br&gt;kostnaden för dövblindfödda och ett ökat antal elever med autism. Ök-&lt;br&gt;ningen av Åsbackaskolans elevantal beror på en ökning av antalet elever&lt;br&gt;på tidigare utvecklingsnivåer. SIH anser att skolorna bör vara tillgängliga&lt;br&gt;för elever med utvecklingsstörning utan att ha någon försöksverksamhet&lt;br&gt;först. Göteborgs universitet avstyrker förslaget. Riksförbundet för ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) anser att den före-&lt;br&gt;slagna gränsdragningen för elever med lätt utvecklingsstörning är olyck-&lt;br&gt;lig. En möjlig integrering får inte bli en prestigefylld nivåfråga. Någon&lt;br&gt;nivågräns behövs ej och inte heller någon försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döva elever med beteendestörning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att de teckenspråkiga grundskolorna skall ta emot den elev-&lt;br&gt;grupp döva och hörselskadade elever med beteendestörning som i dag&lt;br&gt;tillhör Hällsboskolans personkrets tillstyrks av bl.a. Birgittaskolan och&lt;br&gt;Örebro kommun som dock anser att skolorna måste tillföras motsvarande&lt;br&gt;resurser och kompetens. Kristinaskolan är dock tveksamma eftersom&lt;br&gt;dessa elever kräver motsvarande kompetens som finns på Hällsboskolan i&lt;br&gt;dag. Manillaskolan anser att den kompetens som finns vid Hällsboskolan&lt;br&gt;bör byggas upp vid Manillaskolan dit också ett skoldaghem bör förläg-&lt;br&gt;gas. Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)&lt;br&gt;anser att de beteendestörda från Hällsboskolan bör föras till en regi-&lt;br&gt;onskola. Vänerskolan och Sveriges Psykologförbund anser att frågan bör&lt;br&gt;utredas ytterligare innan slutlig ställning tas till förslaget. Enligt Öster-&lt;br&gt;vångskolan är dövlärare med specialkompetens att ta hand om döva med&lt;br&gt;beteendestörningar en bristvara varför särskilda utbildningsinsatser krävs.&lt;br&gt;LO tycker inte att förslaget är bra eftersom dessa elever inte passar in på&lt;br&gt;regionskoloma och den kompetens som byggts upp på Hällsboskolan&lt;br&gt;måste istället värnas och ges stöd och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamheten vid de riksrekryterande skolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den fasta skolverksamheten vid Eke skolan och&lt;br&gt;Hällsboskolan avvecklas till förmån för en stärkt resurscenterverksamhet.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att Åsbackaskolan tar över ansvaret från Ekeskolan&lt;br&gt;för skolverksamhet för dövblindfödda elever.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, däribland Skolverket och Vandikappombuds-&lt;br&gt;mannen (HO) har inget att invända mot förslaget. HO anser att Ekeskolan&lt;br&gt;bör avvecklas på samma sätt som de gamla vårdhemmen avvecklats. För-&lt;br&gt;slaget rörande Hällsboskolan stöds av bl.a. Göteborgs universitet. SIH&lt;br&gt;tillstyrker förslaget rörande Ekeskolan men anser samtidigt att den speci-&lt;br&gt;ella gymnasiesärskoleverksamheten inte bör avvecklas förrän fullgoda&lt;br&gt;alternativ presenteras. Riksförbundet for utvecklingsstörda barn, ungdo-&lt;br&gt;mar och vuxna (FUB) tillstyrker förslaget rörande Ekeskolan men vill&lt;br&gt;med kraft understryka kommunernas ansvar för denna grupp. Skolväsen-&lt;br&gt;dets överklagandenämnd pekar samtidigt på det faktum att eleverna i&lt;br&gt;specialskolan har just på grund av sitt funktionshinder och de extra krav&lt;br&gt;som de ställer på dem fått rätten till en tioårig skolgång. Denna rätt bör,&lt;br&gt;enligt nämnden inte tas ifrån dem. Bohuslandstinget framhåller det an-&lt;br&gt;gelägna i att resurscenterverksamheten vid Eke- och Hällsboskolan ges&lt;br&gt;utökade möjligheter till utrednings- och träningsbesök. Förslaget avvisas&lt;br&gt;av bl.a. Birgittaskolan, Rädda barnen, Örebro läns landsting, Örebro&lt;br&gt;kommun, Lindesbergs kommun, Norrköpings kommun och Trolhättans&lt;br&gt;kommun. Vänerskolan är mycket tveksam till förslagen. Sveriges Psyko-&lt;br&gt;logförbund, Synskadades Riksförbund (SRF) och Riksförbundet för döva,&lt;br&gt;hörselskadade och språkstörda barn (DHB) anser inte att förslagen ana-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lyserats i tillräckligt hög utsträckning. Malmö kommun hyser oro för&lt;br&gt;möjligheten att hålla fortsatt hög kompetens om ingen undervisning före-&lt;br&gt;kommer. Lärarnas Riksförbund (LR) kan inte se några förnuftiga skäl till&lt;br&gt;förslaget. Den språkstörda gruppen är relativt nyupptäckt och kompetens&lt;br&gt;utvecklas fortfarande vilket är en åsikt som delas av Svenska Logoped-&lt;br&gt;förbundet. SACO anser att lösningen inte är att ge kommunerna allt fler&lt;br&gt;åtaganden. Istället bör föräldrarna och skolorna ges makten och friheten&lt;br&gt;att finna bra lösningar. Vidare anser man det vara bakvänt att börja re-&lt;br&gt;formeringen med att lägga ned befintliga skolor i statlig regi. Snarare&lt;br&gt;borde de ges möjlighet att fungera med annan huvudman. LO anser att&lt;br&gt;förslaget är mycket olyckligt med tanke på målgruppernas mycket stora&lt;br&gt;behov av anpassad undervisning. Hällsboskolan motsätter sig förslaget&lt;br&gt;om en avveckling av den fasta skoldelen och pekar på fördelarna av att&lt;br&gt;hålla ihop resurscenter och skola. Man anser även att utredningen dragit&lt;br&gt;fel slutsats när den kommer fram till att den fasta skoldelen skall av-&lt;br&gt;vecklas p.g.a. att elevgruppen med grav språkstörning är stor, vilket en-&lt;br&gt;ligt Hällsboskolan inte är skäl till att avveckla den för barn med mycket&lt;br&gt;grav språkstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för dövblindfödda elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att Åsbackaskolan tar över ansvaret från Ekeskolan för döv-&lt;br&gt;blindfödda skolpliktiga elever och ges i uppdrag att utveckla ett resurs-&lt;br&gt;center för denna grupp stöds av Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB),&lt;br&gt;Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund&lt;br&gt;(SDU) och SIH som dock anser att resurscentret bör finnas till för alla&lt;br&gt;dövblinda. Landstinget i Värmland framhåller däremot att den kompetens&lt;br&gt;som byggts upp vid Ekeskolan är svår att ersätta varför det är svårt att&lt;br&gt;förstå förslaget. Denna ståndpunkt delas av LO som förespråkar att&lt;br&gt;Ekeskolan har kvar ansvaret och att den fasta skoldelen skall finnas kvar.&lt;br&gt;Örebro läns landsting, Ekeskolan och Örebro kommun anser det visserli-&lt;br&gt;gen vara angeläget med ett riksresurscenter. Mot bakgrund av den sam-&lt;br&gt;lade resurs som finns i Örebro bör riksresurscentret dock förläggas till&lt;br&gt;Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvaret för skolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att huvudmannaskapet för de teckenspråkiga grund-&lt;br&gt;skolorna överförs från staten till skolornas värdkommuner. Verksamhe-&lt;br&gt;ten finansieras med ett statligt verksamhetsstöd. Staten skall dock behålla&lt;br&gt;huvudmannaskapet för Åsbackaskolan. En gemensam antagningsnämnd&lt;br&gt;ansvarar för antagningen till de teckenspråkiga grundskolorna och As-&lt;br&gt;backaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget med ändrat huvudmannaskap stöds av bl.a. Skolverket, Göte-&lt;br&gt;borgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Landstinget i Värmland,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpings kommun, Vänersborgs kommun, Stockholms kommun, Piteå&lt;br&gt;kommun och Hörselvårdskonsulenternas förening. Skolverket anser att&lt;br&gt;kommunaliseringen bör ske under förutsättning att staten står som eko-&lt;br&gt;nomisk garant för att elevernas behov tillgodoses. Lunds kommun menar&lt;br&gt;att om huvudmannaskapet för specialskolorna skall kommunaliseras&lt;br&gt;måste hela ansvaret läggas ut. Övervägande andelen av de remissinstan-&lt;br&gt;ser som kommenterat förslaget är emellertid negativa. Förslaget avvisas&lt;br&gt;av bl.a. Lärarnas Riksförbund (LR), Skolledarna, TCO, LO, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Bohuslandstinget, Bräcke kommun, Nybro kommun, Härnö-&lt;br&gt;sands kommun, Birgittaskolan, Ekeskolan, Kristinaskolan, Manillasko-&lt;br&gt;lan, Vänerskolan, Örebro läns landsting, Örebro kommun och Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU),&lt;br&gt;Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Fö-&lt;br&gt;reningen Sveriges Dövblinda (FSDB), Unga hörselskadade och Hörsel-&lt;br&gt;skadades Riksförbund (HRF). LO anser att det är något av en myt att&lt;br&gt;olika huvudmannaskap skulle försvåra samarbete mellan skolor. DHB i&lt;br&gt;Västra Sverige anser att förslaget i kombination med att hemkommunerna&lt;br&gt;skall betala högre ersättning i praktiken innebär en kraftig stimulans till&lt;br&gt;lokala undervisningslösningar och därmed splittrad kompetens. Öster-&lt;br&gt;vångsskolan anser inte att förslaget utgår från några verksamhetsmässiga&lt;br&gt;argument. SIH anser att skolorna, om de förblir statliga, bör ha en ge-&lt;br&gt;mensam styrelse, samma som för SIH. En gemensam styrelse men med&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap är för övrigt något som föreslås av flera, bl.a.&lt;br&gt;Birgittaskolan, Åsbackaskolan, Lärarnas Riksförbund (LR), Riksförbun-&lt;br&gt;det för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), och Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges Dövblinda (FSDB). Tomtebodaskolans resurscenter&lt;br&gt;(TRC) kritiserar utredningen för att sammanblanda begreppen huvud-&lt;br&gt;mannaskap och ansvar och innebär att utredningen föreslår ett överfö-&lt;br&gt;rande av huvudmannaskapet till värdkommunema samtidigt som det inte&lt;br&gt;innebär att utredningen bedömer att ansvaret helt kan föras över till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsbackaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen (HO), Landstinget i Värmland och Åsback-&lt;br&gt;askolan stöder förslaget att staten behåller huvudmannaskapet för Ås-&lt;br&gt;backaskolan som blir en statlig teckenspråkig särskola och upphör att&lt;br&gt;vara egen myndighet. Göteborgs Universitet och Stockholms stad anser&lt;br&gt;däremot att förslaget rörande Åsbackaskolan är mycket svårt att förstå&lt;br&gt;och menar att skolan bör genomgå samma förändring som Eke- och&lt;br&gt;Hällsboskolan. Lärarhögskolan i Stockholm är av samma mening och&lt;br&gt;menar att de yngre eleverna mår bäst av att stanna i sina hemkommuner.&lt;br&gt;Åsbackaskolans kunskaper bör istället användas som rörliga resurser un-&lt;br&gt;der de tre-sex första åren. Trelleborgs kommun anser att samtliga riks-&lt;br&gt;skolor bör föras över till värdkommunema, vilket är en ståndpunkt som&lt;br&gt;också SACO för fram. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdo-&lt;br&gt;mar och vuxna (FUB) anser att huvudmannaskapet för Åsbackaskolan&lt;br&gt;ska ha samma konstruktion som för den teckenspråkiga grundskolan samt&lt;br&gt;att Åsbackaskolan ska bli en teckenspråkig särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de remissinstanser som kommenterar den föreslagna centrala&lt;br&gt;antagningsnämnden till de teckenspråkiga grundskolorna och Åsback-&lt;br&gt;askolan är negativa till förslaget som ses som märkligt, centralistiskt,&lt;br&gt;stelbent och nedvärderande gentemot kommuner, elever och föräldrar.&lt;br&gt;Negativa är bl.a. Lärarnas Riksförbund (LR), specialskolorna, Örebro&lt;br&gt;läns landsting, Örebro kommun och handikapporganisationerna. Där-&lt;br&gt;emot framhåller flera, bl.a. Trelleborgs kommun och Åsbackaskolan be-&lt;br&gt;hovet av ett centralt regelverk för antagning. Positiva till förslaget är SIH,&lt;br&gt;Sisus, Rh-nämnden, Nybro kommun och Vänersborgs kommun. Väster-&lt;br&gt;bottens läns landsting anser att den föreslagna nämnden måste förses med&lt;br&gt;tydliga kriterier för bedömningen. Stor hänsyn måste tas till elevens egna&lt;br&gt;önskemål. HO anser att den föreslagna nämnden måste arbeta med stor&lt;br&gt;framförhållning så att elever i god tid kan planera sin utbildning. Kristi-&lt;br&gt;naskolan understryker vikten av den förberedande process som sker tidigt&lt;br&gt;i samverkan mellan de teckenspråkiga grundskolan, vårdnadshavama,&lt;br&gt;den pedagogiska hörselvården samt ledning och personal inom det lokala&lt;br&gt;skoldistriktet i elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gymnasieutbildning för döva och hörselskadade elever i Örebro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förslår att personkretsen preciseras till att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. döva och hörselskadade ungdomar beroende av en teckenspråkig&lt;br&gt;miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ungdomar med hörselskador som trots användningen av tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel och övriga stödinsatser har svårigheter att följa undervis-&lt;br&gt;ningen i gymnasieskola i hemkommunen eller i dess samverkansområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att elever med grav språkstörning inte skall&lt;br&gt;ingå i personkretsen för RGD/RGH och att Örebro även framgent skall&lt;br&gt;ta emot dövblinda ungdomar i sin gymnasieskola samt att detta skall pre-&lt;br&gt;ciseras i gymnasieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort sett inga invändningar mot preciseringen.&lt;br&gt;Unga hörselskadade är positiva till att personkretsen skrivits om i för-&lt;br&gt;hållande till delbetänkandet. Man är dock i likhet med Hörselskadades&lt;br&gt;Riksförbund skeptisk till att personkretsen måste definieras tydligt till de&lt;br&gt;elever som har de största behoven. Vem om inte den hörselskadade själv&lt;br&gt;kan bedöma behovet. Hällsboskolan, Riksförbundet för döva, hörselska-&lt;br&gt;dade och språkstörda barn (DHB) och Örebro kommun är mycket kri-&lt;br&gt;tiska till att de språkstörda barnen inte längre skulle tillhöra personkret-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rh-anpassad gymnasieutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vidhåller delbetänkandets förslag till precisering av mål-&lt;br&gt;gruppen och menar fortfarande att sociala skäl inte kan ligga till grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för antagning. Inget hindrar dock kommuner från att komma överens om&lt;br&gt;mellan kommunala lösningar i anslutning till de riksrekryterande gymna-&lt;br&gt;sieskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mycket få remissinstanser har kommenterat förslaget. Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Sisus, Rh-nämnden, Folkbildningsrådet och Riksförbundet for rörelse-&lt;br&gt;hindrade barn och ungdomar (RBU) avvisar förslaget med motiveringen&lt;br&gt;att personkretsbedömningen inte kan göras på grundval av habiliterings-&lt;br&gt;behovet. De sammansatta behoven måste vara avgörande. SIH, Kristian-&lt;br&gt;stad kommun och Stockholm stad är positiva till förslaget. Stockholms&lt;br&gt;stad framhåller dock att habiliteringsbehovet inte får tillmätas större be-&lt;br&gt;tydelse än utbildningsbehovet och att sociala skäl bör kunna vägas in.&lt;br&gt;Kristianstads kommun anser att behovet av en särskild pedagogisk orga-&lt;br&gt;nisation måste tydliggöras. Unga rörelsehindrade förespråkar en precise-&lt;br&gt;ring av personkretsen och framhåller vikten av att det är det pedagogiska&lt;br&gt;behovet som avgör om man skall gå på riksgymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildningsprogram&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vidhåller sitt förslag från delbetänkandet och vidhåller att&lt;br&gt;den Rh-anpassade gymnasieutbildningen inte bör vara öppen för elever&lt;br&gt;från särskolan. Förslaget om att ta bort möjligheten att specialinrikta&lt;br&gt;kursplaner står fast.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna, däribland Sisus, Rh-nämnden, Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm och Unga rörelsehindrade, välkomnar förslaget att öppna de&lt;br&gt;individuella programmen. Kristianstads kommun instämmer i att de ej&lt;br&gt;skall vara öppna för elever från särskolan, något som Riksförbundet ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) motsätter sig. Göte-&lt;br&gt;borgs stad och Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU)&lt;br&gt;understryker vikten av att de individuella programmen har en klar utbild-&lt;br&gt;ningsprofil och inte något som får användas slentrianmässigt för hela&lt;br&gt;gymnasietiden. Förslaget att ta bort möjligheten att specialinrikta kurs-&lt;br&gt;planerna avstyrks av Sisus, Rh-nämnden, De Handikappades riksförbund,&lt;br&gt;Kristianstads kommun och Unga rörelsehindrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Elevhemsboende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vidhåller sitt förslag från delbetänkandet. Kommittén delar&lt;br&gt;också uppfattning som framförts från flera remissinstanser att det kan&lt;br&gt;finnas andra skäl för ett boende än att eleven inte klarar dagliga resor,&lt;br&gt;men menar att det i så fall är ett kommunalt ansvar enligt socialtjänstla-&lt;br&gt;gen eller LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har ej kommenterat förslaget i nämnvärd utsträckning.&lt;br&gt;Unga rörelsehindrade anser att elevhemsboendet bör tas bort. Det är en&lt;br&gt;del av ett gammalt institutionstänkande. Anordnarna av den Rh-anpas-&lt;br&gt;sade gymnasieutbildningen framhåller dock boendet som ett av verksam-&lt;br&gt;hetens tre ben, dvs utbildning, boende och habilitering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt till Rh-anpassad gymnasieutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar att rättighetsinslaget i regleringen av den Rh-anpas-&lt;br&gt;sade utbildningen bör kunna tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrelsen, HO, Sisus, SIH, Rh-nämnden,&lt;br&gt;Folkbildningsrådet, Landstinget i Värmland, Göteborgs stad, Västerås&lt;br&gt;kommun, Stockholms stad, Örebro kommun, Bräcke Diakonigård, LR,&lt;br&gt;Adofbergsskolan i Örebro, RBU och Riksförbundet Hem och Skola, pro-&lt;br&gt;testerar mot förslaget som ses som ytterligt riskabelt. Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, De handikappades riksförbund (DHR) och Unga rörelsehind-&lt;br&gt;rade anser dock att rättighetslagstiftningen kan tas bort. DHR vill dock&lt;br&gt;understryka vikten av sanktionsmöjligheter som tvingar kommunen att ta&lt;br&gt;sitt ansvar. Västerbottens läns landsting anser att en garanti bör ges för&lt;br&gt;att elever som antas av antagningsnämnden inte nekas plats av ekono-&lt;br&gt;miska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Antagning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget från delbetänkandet ligger fast. I huvudbetänkandet föreslås&lt;br&gt;dessutom att den tänkta antagningsnämnden även skall svara för antag-&lt;br&gt;ningen till de teckenspråkiga grundskolorna och Åsbackaskolan. Kom-&lt;br&gt;mittén står i sitt huvudbetänkande fast vid sitt förslag att ansökningsför-&lt;br&gt;farandet till den Rh-anpassade gymnasieutbildningen skall ske på hösten,&lt;br&gt;året innan studierna skall inledas, istället för som nu på våren. Kommit-&lt;br&gt;tén föreslog i delbetänkandet att prövningen, utöver en bedömning av om&lt;br&gt;individen tillhör personkretsen, också skall baseras på en bedömning av&lt;br&gt;kommunens tidigare och planerade insatser. I huvudbetänkandet föreslår&lt;br&gt;kommittén med hänsyn till remissopinionen att det inte bör åligga eleven&lt;br&gt;själv att redovisa kommunens vidtagna och planerade åtgärder. Däremot&lt;br&gt;bör kommunen kunna åläggas att göra en sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som kommenterat förslaget är Sisus, Rh-nämnden,&lt;br&gt;Nybro kommun, Kristianstads kommun, Vänersborgs kommun och Riks-&lt;br&gt;förbundet för rörelsehindrade barn, ungdomar (RBU) positiva. En över-&lt;br&gt;vägande del är dock negativa, däribland Birgittaskolan, Vänerskolan,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsbackaskolan, Östervångskolan, Örebro läns landsting, Stockholms&lt;br&gt;stad, Trelleborgs kommun, Örebro kommun, Lärarnas Riksförbund (LR),&lt;br&gt;Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomasför-&lt;br&gt;bund (SDU), Hörselskadades Riksförbund (HRF), Unga hörselskadade,&lt;br&gt;Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB).&lt;br&gt;Bl.a. framhålls att den föreslagna nämnden kommer att bli mycket stor,&lt;br&gt;att den innebär en undervärdering av kommunens och föräldrars kompe-&lt;br&gt;tens och bedömning och att idén går stick i stäv mot idén om en decent-&lt;br&gt;ralisering, att den medför byråkratiskt krångel och är ett resultat av ett&lt;br&gt;centralistiskt synsätt. Sisus avvisar dessutom att kansliresursen skulle&lt;br&gt;flyttas från Sisus eftersom resursutnytjandet kräver ett nära och omfat-&lt;br&gt;tande samarbete mellan Rh-nämnden och Sisus. Riksförbundet för Ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) anser att antagnings-&lt;br&gt;nämnden även skall sköta antagningen till Dammsdalsskolan, Salboheds-&lt;br&gt;skolan och verksamheten i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, Sisus och Lärarnas Riksförbund (LR) avvisar förslaget&lt;br&gt;om tidigarelagt ansökningsförfarande och anför framförallt att elever med&lt;br&gt;funktionshinder har minst lika stort behov av betänketid som andra ung-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm och Rh-nämnden instämmer i förslaget&lt;br&gt;om kriterier för antagning. Nämnden anser det är viktigt att både kom-&lt;br&gt;munen och eleven få ge sin bedömning av om hemkommunen kan tillgo-&lt;br&gt;dose elevens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn över boendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att länsstyrelsernas sociala enheter och Socialstyrel-&lt;br&gt;sen ges i uppdrag att svara för tillsynen över boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiering av utbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordar i delbetänkandet att regeringen ser över förord-&lt;br&gt;ningen för vissa handikappade elever (SKOLFS 1992:44). De Rh-anpas-&lt;br&gt;sade gymnasieskolorna bör ges möjlighet att debitera elevens hemkom-&lt;br&gt;mun den faktiska kostnaden för assistent i skolan. Finansieringen av bo-&lt;br&gt;endet i elevhem m.fl. boendeformer bör ses över. Kommittén står fast vid&lt;br&gt;sitt förslag i huvudbetänkandet men menar att det kan finnas skäl att ta&lt;br&gt;särskild hänsyn till konsekvenserna för värdkommunema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att boende och habilitering vid de Rh-an-&lt;br&gt;passade gymnasieskolorna finansieras via ett statligt verksamhetsbidrag&lt;br&gt;och interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner och hem-&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, däribland SIH, Unga rörelsehindrade och&lt;br&gt;Stockholms läns landsting har inget att invända mot förslagen. Kommun-&lt;br&gt;förbundet och i stort sett de flesta landsting och kommuner hänvisar till&lt;br&gt;finansieringsprincipen. SISUS ifrågasätter om det är värt de problem som&lt;br&gt;ett förändrar ansvar kan komma att innebära. Man har redan prövat ett&lt;br&gt;system där hemkommunen och hemlandstingen delade på kostnaderna.&lt;br&gt;Flera kommuner hade svårt att acceptera denna lösning därför att de inte&lt;br&gt;deltagit i besluten om persontillhörighet. Det kommer att vara svårt att&lt;br&gt;finna en nivå för grundavgift i boendet som kan accepteras av alla be-&lt;br&gt;rörda kommuner. Det kan vidare befaras att landstingen kommer att ifrå-&lt;br&gt;gasätta kostnaderna för den omfattande habilitering som erbjuds vid riks-&lt;br&gt;gymnasiema. Socialstyrelsen påminner om att svårigheterna att komma&lt;br&gt;överens om ersättningen är motivet för dagens ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Folkhögskolan som alternativ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer att folkhögskolan i vissa situationer kan vara en bra&lt;br&gt;lösning för elever med omfattande funktionshinder som har svårigheter&lt;br&gt;att finna sig tillrätta i den vanliga gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar det angelägna i att finna en finansiell lös-&lt;br&gt;ning. Folkbildningsrådet föreslår att regeringen prövar att ge Hagabergs&lt;br&gt;folkhögskola formella och ekonomiska möjligheter att anordna kursen för&lt;br&gt;synskadade som ett individuellt program inom gymnasieskolan. Om det&lt;br&gt;visar sig att behov av liknande slag uppstår för andra grupper med funk-&lt;br&gt;tionshinder bör flera andra folkhögskolor kunna genomföra liknande sär-&lt;br&gt;skilda utbildningsuppdrag. SIH anser att det är nödvändigt att permanenta&lt;br&gt;kursen vid Hagaberg. Motsvarande utbildning är också angelägen för&lt;br&gt;andra grupper, exempelvis de med Aspergers syndrom. SÄF är emot ett&lt;br&gt;särskilt syngymnasium men ser folkhögskolan som en bra studieform.&lt;br&gt;Rh-nämnden understryker att det kan finnas situationer där folkhögskolan&lt;br&gt;är ett bättre alternativ. Det får dock inte bli ett alternativ till att erbjuda&lt;br&gt;ungdomar med funktionshinder en gymnasieutbildning likvärdig med den&lt;br&gt;som erbjuds andra ungdomar i samhället. Härnösands kommun anser att&lt;br&gt;det är angeläget att stödja folkhögskoleal temati vet. Grundprincipen bör&lt;br&gt;vara att staten står för inackorderingskostnadema. Gällivare kommun&lt;br&gt;menar att val av riksrekryterande gymnasieutbildning eller folkhögskola&lt;br&gt;borde vara kostnadsneutralt för eleven och elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stödorganisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att statens insatser för stöd till skolhuvudmännen i&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor samordnas organisatoriskt och drivs i myn-&lt;br&gt;dighetsform. Organisationen föreslås ledas och samordnas av en styrelse&lt;br&gt;med företrädare för såväl stat, kommun som landsting. Verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall organiseras i fem regioner där Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg&lt;br&gt;och Malmö föreslås bli centralorter. Vissa riksresurser föreslås organi-&lt;br&gt;seras under styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, framförallt kommunerna, är i huvudsak positiva&lt;br&gt;till förslaget. Riksförbundet Hem och Skola är positiva till att stödverk-&lt;br&gt;samheten bedrivs i myndighetsform men anser att organisationen behöver&lt;br&gt;tillgång till kraftfullare åtgärder. Handikappombudsmannen Linköpings&lt;br&gt;Universitet, Folke Bernadottehemmets kunskapscentrum, Handikappför-&lt;br&gt;bundens samarbetsorgan (HSO),, Birgitta-, Eke-, Hällsbo-, Kristina- och&lt;br&gt;Vänerskolan stödjer i och för sig förslaget men framhåller att utredningen&lt;br&gt;i väsentliga stycken saknar såväl behovsanalys som konsekvensredovis-&lt;br&gt;ning av vilka effekter ett eventuellt genomförande av förslagen skulle&lt;br&gt;medföra. Handikappombudsmannen anser dessutom att förslaget bygger&lt;br&gt;på förutsättningar som på många håll inte existerar, t.ex. tillgång på spe-&lt;br&gt;cialpedagoger. Göteborgs Universitet anser att förslaget strider mot den&lt;br&gt;ansvarsfördelning som finns mellan stat och kommun när det gäller sko-&lt;br&gt;lan. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) är&lt;br&gt;starkt kritisk till att någon finansiering ej redovisats. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV) kritiserar utredningen för att föreslå en huvudsakligen traditionell&lt;br&gt;myndighetslösning där tunga och verksamhetsnära resurser alltjämt finns&lt;br&gt;kvar hos staten och där rågången mellan verksamhetsansvar och övergri-&lt;br&gt;pande tillsyn blir fortsatt otydlig och svårbemästrad. Enligt OK bör i de&lt;br&gt;fortsatta diskussionerna även rymmas ett alternativ som innebär att det&lt;br&gt;för stödet till funktionshindrade elever tillskapas ett föreningsrättsligt&lt;br&gt;arrangemang grundat på avtal mellan staten, Kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet. Skolverket anser att en kommunalisering av konsu-&lt;br&gt;lentstödet bör utredas. RRV och Göteborgs Universitet finner det an-&lt;br&gt;märkningsvärt att utredningen inte tagit närmare ställning till vilken roll&lt;br&gt;Skolverket ska spela i dessa frågor. Göteborgs Universitet föreslår att&lt;br&gt;regeringen initierar och påskyndar en sammanslagning av SIH och Skol-&lt;br&gt;verket till en myndighet. Göteborgs stad anser att allt statligt stöd till&lt;br&gt;fortbildning, läromedelsproduktion och ansvaret för fältorganisationen&lt;br&gt;för den specialpedagogiska verksamheten bör samordnas av Skolverket.&lt;br&gt;Umeå Universitet och Lärarhögskolan i Stockholm och Lunds kommun&lt;br&gt;och Tranås kommun delar ståndpunkten och anser att den föreslagna stö-&lt;br&gt;dorganisationen ska knytas till Skolverket som redan har en fungerande&lt;br&gt;och inarbetad regionmodell. Trelleborgs kommun anser att det inte finns&lt;br&gt;behov av regionala stödorganisationer för kompetensutveckling, infor-&lt;br&gt;mationsspridning, rådgivning etc. Merparten av de medel som är avsatta&lt;br&gt;för dessa ändamål bör istället fördelas till kommunerna som har ansvaret&lt;br&gt;för elevernas skolgång. Att inte ha en särskild handikappmyndighet på&lt;br&gt;skolsidan är en ståndpunkt som, vid sidan av nämnda kommuner, fram-&lt;br&gt;förs av Handikappombudsmannen, Göteborgs Universitet, Lärarhögsko-&lt;br&gt;lan i Stockholm (LHS), Umeå universitet, Manillaskolan, Östervångs-&lt;br&gt;skolan, och TRC. Svenska Kommunförbundet delar kommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning att dagens stöd behöver ändras men är tveksam till att den före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagna organisationen kan nå ut till kommunerna på ett bättre sätt än da-&lt;br&gt;gens SIH-konsulenter. Frågan behöver utredas ytterligare. SIH tolkar för-&lt;br&gt;slaget som en utveckling av sin nuvarande verksamhet. Riksförbundet för&lt;br&gt;utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) anser att råd och&lt;br&gt;stöd i specialpedagogiska frågor även fortsättningsvis bör vara ett fristå-&lt;br&gt;ende ansvar. Riksföreningen Autism (RFA) anser att det behövs ett natio-&lt;br&gt;nellt rikstäckande grepp när det gäller elever med autism och Aspergers&lt;br&gt;syndrom samt regionala specialiserade stödteam. SIH och flera av handi-&lt;br&gt;kapporganisationerna anser att representanter för handikapporganisatio-&lt;br&gt;nerna bör ingå i styrelsen. LO anser att specialskolorna skall föras till&lt;br&gt;stödorganisationen för att få ett samlat antagningssystem och ett fortsatt&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem geografiska regioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget. De&lt;br&gt;negativa synpunkter som förs fram är åsikter om storlek och val av cent-&lt;br&gt;ralorter. Några, bl.a. Statskontoret och Lärarnas Riksförbund (LR) anser&lt;br&gt;att detta bör vara en fråga för organisationskommittén. LR anser att en&lt;br&gt;regional förankring med närhet till brukarna är nödvändig. Organisa-&lt;br&gt;tionskommittén bör därför överväga om det behövs fler områden för&lt;br&gt;stödorganisationen och ta ställning till vilka orter som ska göras till cent-&lt;br&gt;ralorter. Landstinget i Värmland, Gällivare, Nybro, Tranås, Piteå, Ljus-&lt;br&gt;dals kommun, Läspedagogiska Centra i Samverkan, Svenska Dyslexistif-&lt;br&gt;telsen och Svenska Dyslexiföreningen menar att regionerna är för stora&lt;br&gt;och att detta påverkar tillgängligheten på ett negativt sätt. Uppsala kom-&lt;br&gt;mun framhåller vikten av att konsulenterna kan fortsätta att arbeta indivi-&lt;br&gt;dinriktat. Ljusdals kommun anser att antalet centra i Norrland bör utökas&lt;br&gt;till två. Härnösands kommun påpekar att särskilda ekonomiska resurser&lt;br&gt;krävs för den Norra regionen. .S’/// framhåller att man i den nuvarande&lt;br&gt;stödorganisationen avsatt ett minimum av resurser för administrativa&lt;br&gt;uppgifter medan den av kommittén föreslagna utökade verksamheten&lt;br&gt;med geografiska regioner innebär en avsevärd utbyggnad och förstärk-&lt;br&gt;ning av de administrativa resurserna. Att skapa nya regionindelningar&lt;br&gt;med en mer centraliserad struktur främjar enligt SIH:s mening inte närhet&lt;br&gt;och tillgänglighet till stödverksamheten. SIH anser vidare att regio-&lt;br&gt;nindelningen bör beslutas av myndigheten själv. Detta stödjs av Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU).&lt;br&gt;Skolverket menar att det är svårt att fullt ut förutse hur förslaget med fem&lt;br&gt;geografiska regioner och fyra riksresurscentra kommer att förändra situa-&lt;br&gt;tionen för eleverna. Kommunförbundet är tveksamma till om den före-&lt;br&gt;slagna organisationen med en central ledning för nationella nivån och&lt;br&gt;fem regionala centra kan nå ut till kommunerna på ett bättre sätt än da-&lt;br&gt;gens SIH-konsulenter och förutsätter därför att frågan bereds ytterligare.&lt;br&gt;TCO anser liksom kommittén att elevens behov, inte diagnosen, skall&lt;br&gt;vara utgångspunkten för alla stödresurser. Det blir dock omöjligt att ge-&lt;br&gt;nomföra förslaget utan tillskott av resurser. Lindesbergs kommun anser&lt;br&gt;att det är viktigt att konsulentorganisationen breddas och utvidgas så att&lt;br&gt;den inte bara omfattar syn, hörsel och rörelsehinder. Handikappförbun-&lt;br&gt;dens Samarbetsorgan (HSO) delar uppfattningen att staten behöver till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skjuta mer resurser eftersom stödverksamheten bör omfatta alla barn med&lt;br&gt;funktionshinder. Örebro Läns Landsting menar att det finns utrymme för&lt;br&gt;att skapa olika modeller i olika delar av landet. Landstinget Gävleborg&lt;br&gt;ser gärna en omprövning av den föreslagna regionindelningen som bättre&lt;br&gt;överensstämmer med hälso- och sjukvårdens regionindelning. Uppsala&lt;br&gt;kommun är tveksam till regionindelningen och anser det vara mer motive-&lt;br&gt;rat att knyta lokaliseringen till den ordinarie lärarutbildningen p.g.a. det&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete som där pågår. SIH och Härnösands&lt;br&gt;kommun anser att Härnösand bör bli centralort i den norra regionen och&lt;br&gt;att myndigheten placeras där. Göteborgs Universitet tycker att det är&lt;br&gt;svårt att förstå vad det innebär att samordna insatser i regionen i special-&lt;br&gt;pedagogiska frågor och anser att den fråga som måste ställas är om detta&lt;br&gt;är en utvidgning av SIH:s ansvarsområde. Göteborgs Universitet delar&lt;br&gt;dock uppfattningen att det finns behov av samordningsansvar för de s.k.&lt;br&gt;promillegruppema och att detta är en uppgift för Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett riksresurscentrum för synskadade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att de båda resurscentren för synskadade ombildas&lt;br&gt;till ett riksresurscenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tas emot positivt av de få remissinstanser, bl.a Lärarhögskolan&lt;br&gt;i Stockholm, TRC, Ekeskolan och Synskadades Riksförbund (SRF) som&lt;br&gt;kommenterar förslaget. Om det skall ske en samlokalisering förespråkar&lt;br&gt;dock TRC en placering i Stockholm och Ekeskolan och Örebro kommun&lt;br&gt;en lokalisering till Örebro. SRF framhåller att förslaget inte får innebära&lt;br&gt;en minskning av de totala resurserna och anser för övrigt att ett livslångt&lt;br&gt;helhetsperspektiv måste anläggas på insatser för barn och ungdomar med&lt;br&gt;Spielmeyer-Vogts sjukdom eftersom flera av barnen aldrig uppnår vuxen&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett resurscenter för dövblindfödda&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att Åsbacka ges i uppdrag att bygga upp ett resur-&lt;br&gt;scenter for dövblindfödda barn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna, däribland Föreningen Sveriges Dövblinda, Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och SIH , ställer&lt;br&gt;sig positiva till förslaget. Ekeskolan och Örebro kommun anser det vis-&lt;br&gt;serligen vara angeläget med ett riksresurscenter men anser att den sam-&lt;br&gt;lade resurs som finns i Örebro talar för att riksresurscentret bör förläggas&lt;br&gt;till Örebro. LO som anser att den fasta skoldelen vid Ekeskolan skall fin-&lt;br&gt;nas kvar förespråkar att ett resurscentrum för dövblindfödda skall ligga&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lärarutbildning och lärarfortbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om lärarutbildning har överlämnats till Lärarutbild-&lt;br&gt;ningskommittén (dir. 1997:54). Kommittén föreslog vidare att Skolverket&lt;br&gt;inom de medel verket disponerar nu prioriterar en generell kompetensut-&lt;br&gt;veckling i frågor som rör elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen tillhör det stora flertal remissinstanser som&lt;br&gt;delar kommitténs bedömning att det är nödvändigt med specialpedago-&lt;br&gt;gisk kompetens och stödjer därmed samtliga förslag om vad Lärarutbild-&lt;br&gt;ningskommittén bör beakta. Skolverket stödjer även förslaget om att ut-&lt;br&gt;bildning om funktionshinder ska ges utrymme i skolledarutbildningen.&lt;br&gt;När det gäller kommitténs förslag på en satsning på kompetensutveckling&lt;br&gt;av skolpersonal avseende förförståelse om elever med funktionshinder är&lt;br&gt;det inte statens uppgift att diktera innehållet i en kommuns kompetensut-&lt;br&gt;vecklingssatsningar. Skolverket ser utvecklingen av en dialog och en&lt;br&gt;samverkan mellan högskola, lärarutbildning, kommuner, och skolor i&lt;br&gt;frågor om skolutveckling, kompetensutveckling och lärarutbildning som&lt;br&gt;nödvändig. De regionala utvecklingscentra som håller på att skapas är&lt;br&gt;naturliga mötesplatser för en sådan dialog. SIH tillstyrker förslagen men&lt;br&gt;menar att det är viktigt att Lärarutbildningskommittén också uppmärk-&lt;br&gt;sammar skolans behov av olika specialister och att det finns behov av&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar av särskilda slag. Göteborgs universitet stöder&lt;br&gt;de förslagen och anser att behovet av kompletterande fortbildning för&lt;br&gt;lärare som har elever med funktionshinder av olika slag främst skall till-&lt;br&gt;godoses på annat sätt än inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbild-&lt;br&gt;ningen. Linköpings universitet ställer sig helt bakom förslaget att Lärar-&lt;br&gt;utbildningskommittén ges i uppdrag att beakta behovet av ökat inslag av&lt;br&gt;specialpedagogik i grundläggande lärarutbildning men finner det dock&lt;br&gt;angeläget att kommittén lyfter fram och tydliggör innehållet i det som&lt;br&gt;nämns som en god generell kunskap och en grund att utgå från för att&lt;br&gt;förstå mötet med funktionshinder och dess konsekvenser. Malmö hög-&lt;br&gt;skola menar att fördjupad specialpedagogisk kompetens ska finnas till-&lt;br&gt;gänglig i alla arbetslag och intresset för gymnasielärare att utbildas till&lt;br&gt;specialpedagoger måste bli större. Lärarhögskolan i Stockholm stöder&lt;br&gt;förslagen som Lärarutbildningskommittén föreslås beakta men vill dock&lt;br&gt;att uppdraget till innehåll i rektorsutbildningen utvidgas att gälla det spe-&lt;br&gt;cialpedagogiska fältet generellt och inte enbart elever med funktionshin-&lt;br&gt;der. Umeå universitet ser positivt på utredningens förslag men anser att&lt;br&gt;hur omfattande den föreslagna förlängningen av utbildningen skall vara&lt;br&gt;bör utredas vidare. Högskolan i Örebro är positiv till att det inom&lt;br&gt;grundutbildningen finns ett utrymme för specialpedagogiskt innehåll där&lt;br&gt;frågor av övergripande natur integreras, men motsätter sig att det måste&lt;br&gt;ske i form av poängsatta avgränsade delkurser. Hällsboskolan vill påpeka&lt;br&gt;att det är viktigt med en påbyggnadsutbildning för specialpedagoger med&lt;br&gt;inriktning mot tal, språk och kommunikation. Östervångsskolan ser&lt;br&gt;mycket allvarligt på att kommittén hänskjuter frågan om lärarutbildning&lt;br&gt;till LUK utan eget förslag. TRC anser att närheten till Lärarhögskolan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm och till det föreslagna nya utökade riksresurscentret för syn-&lt;br&gt;skadade kommer att vara av stort värde i de praktiska pedagogiska och&lt;br&gt;fältanknutna momenten av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Läromedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår bl.a. att det även framgent skall vara ett statligt åta-&lt;br&gt;gande att se till att elever med funktionshinder som är beroende av sär-&lt;br&gt;skilt utvecklade eller anpassade läromedel, ges tillgång till sådana läro-&lt;br&gt;medel. Kommittén föreslår en översyn av statens engagemang för pro-&lt;br&gt;duktion av läromedel och studiematerial för förskola, skola, vuxenutbild-&lt;br&gt;ning samt eftergymnasiala studier. Kommittén föreslår vidare att upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen snarast ses över bl.a. för att kunna anpassa läromedel i ny&lt;br&gt;teknik för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser instämmer i kommitténs förslag att det skall vara&lt;br&gt;ett statligt åtagande att elever med funktionshinder ges till gång till läro-&lt;br&gt;medel samt att det offentliga åtagandet i högre grad än i dag skall stimu-&lt;br&gt;lera produktion på den fria läromedelsmarknaden. Hjälpmedelsinstitutet&lt;br&gt;instämmer i förslaget men framhåller att även om ett privat läromedelsfö-&lt;br&gt;retag kan erhålla produktionsstöd är inte det sagt att det har erforderlig&lt;br&gt;kompetens för att kunna utveckla eller anpassa det särskilda läromedlet.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser att det finns skäl att ifrågasätta huruvida&lt;br&gt;utredningen kan anses ha levt upp till direktivens krav på att redovisa&lt;br&gt;förslag om hur den statliga läromedelsproduktionen kan effektiviseras.&lt;br&gt;SIH tillstyrker förslaget och menar att åtagandet även ska omfatta för-&lt;br&gt;skola och vuxenutbildning. Utveckling och produktion av läromedel bör&lt;br&gt;ske där det kan utföras till lägsta pris för samhället och med bibehållen&lt;br&gt;kvalitet oberoende om detta sker i privat eller offentlig regi. Tal- och&lt;br&gt;punktskriftsbiblioteket (TPB) instämmer i förslaget men menar att det&lt;br&gt;finns en hake i och med att kommunen ska köpa läromedlen. Eleven är då&lt;br&gt;beroende av kommunens bedömning med hänsyn till funktionshindret&lt;br&gt;och kommunens finanser. Staten har ett ansvar men kan inte garantera&lt;br&gt;rätten fullt ut därför bör det finnas en rättighetslagstiftning på detta om-&lt;br&gt;råde, gällande rätten att få tillgång till anpassade läromedel. Öster-&lt;br&gt;vångskolan anser att SIH Läromedels närmast monopolställning på läro-&lt;br&gt;medelssidan för döva och hörselskadade inte gagnar en flexibel och an-&lt;br&gt;vändamära utveckling. Göteborgs stad, Lindesbergs, Lunds och Trelle-&lt;br&gt;borgs kommun anser att det ska vara ett statligt åtagande och att det de-&lt;br&gt;lade ansvaret mellan SIH och Skolverket förs över till Skolverket. Före-&lt;br&gt;ningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) stödjer ett fortsatt statligt&lt;br&gt;åtagande och produktion på den fria läromedelsmarknaden men anser att&lt;br&gt;om den fria marknaden ska kunna hantera detta måste stödet sättas i rela-&lt;br&gt;tion till den egna statliga produktionskostnaden, dvs hela de faktiska&lt;br&gt;kostnaderna för egen statlig produktion. Läromedelsförfattarnas Före-&lt;br&gt;ning ser positivt på förslaget att det offentliga åtagandet i högre grad ska&lt;br&gt;riktas mot den fria läromedelsmarknaden och vill betona vikten av en fri&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrens på läromedelsmarknaden. Stödet bör således gå till förlag och&lt;br&gt;upphovsmän. SIH och Skolverket bör inte bedriva förlagsverksamhet i&lt;br&gt;konkurrens med den fria läromedelsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en översyn av upphovsrättslagen får stöd av de flesta re-&lt;br&gt;missinstanser, däribland SIH, som menar att Sverige som hittills haft ett&lt;br&gt;gott rykte internationellt för sina insatser för elever med funktionshinder&lt;br&gt;nu har halkat efter många andra länder när det gäller anpassningar i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen. Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) är&lt;br&gt;kritisk till utredningens förslag och anser att ändringar i upphovsrättsla-&lt;br&gt;gen bör behandlas i annat forum och i samband med en större översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH, Örebro kommun, Bräcke Diakonigård, Riksförbundet för döva, hör-&lt;br&gt;selskadade och språkstörda barn (DHB) och Föreningen mot Läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter (FMLS) stödjer förslaget att knyta läromedelsfrågor till&lt;br&gt;den föreslagna stödorganisationen. SIH ser det som en styrka att verk-&lt;br&gt;samheten för såväl stödorganisationen som läromedelsfrågoma för de&lt;br&gt;berörda elevgrupperna hålls samman. FMLS hoppas att den nu tänkta&lt;br&gt;organisationen kan lösa de problem som de haft med att få tillgång till&lt;br&gt;läromedel som trots produktion på den fria marknaden varit mycket be-&lt;br&gt;gränsad för denna handikappgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Ingegerd Wämersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Elever med funktionshinder - ansvar för&lt;br&gt;utbildning och stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:105&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 28 §3, 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 a § andra och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58035, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-05-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-06-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:53:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03105</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:53:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:UbU4</uppgift>
<ref_dok_id>GN01UbU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Elever med funktionshinder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Wälivaara  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Wälivaara  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Heinemann  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Jonsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Jonsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Fransson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Tolgfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:105&lt;br/&gt;
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Tolgfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>