<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229286</hangar_id>
 <dok_id>GM03102</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>102</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:102</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>102</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:51</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Handel med ädelmetallarbeten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03102/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03102</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03102</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:102&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Handel med ädelmetallarbeten&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03102/prop_199899__102-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om handel med ädelmetallarbeten, som&lt;br&gt;skall ersätta lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lagstiftning innehåller delar vars förenlighet med EG-rät-&lt;br&gt;tens principer om fri varurörlighet kan ifrågasättas. Det gäller främst för-&lt;br&gt;budet att saluföra såsom ädelmetallarbeten eller som utfört av guld, silver&lt;br&gt;eller platina arbeten med finhalt understigande för guld 585 tusendelar&lt;br&gt;(motsvarande 14 karat), för silver 830 tusendelar och för platina 950&lt;br&gt;tusendelar. Eftersom internationell standard tillåter lägre finhalter och&lt;br&gt;även flera länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;tillåter arbeten med dessa lägre finhalter att säljas som ädelmetallarbeten&lt;br&gt;respektive utförda av guld, silver eller platina, innebär den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen ett hinder för den fria varurörligheten inom EES. I försla-&lt;br&gt;get anpassas därför lägsta tillåtna finhalter för ädelmetallarbeten till vad&lt;br&gt;som gäller enligt internationell standard, vilket även överensstämmer&lt;br&gt;med de finhalter som tillåts i förslag till EG-direktiv. Detta innebär för&lt;br&gt;guld 375 tusendelar (motsvarande 9 karat), för silver 800 tusendelar och&lt;br&gt;för platina 850 tusendelar. Anpassning till principen om den fria rörlig-&lt;br&gt;heten sker även genom att namnstämplar från något annat land inom EES&lt;br&gt;jämställs med svenska namnstämplar utan krav på registrering i Sverige&lt;br&gt;om det på ett tillfredsställande sätt går att identifiera den som anbringat&lt;br&gt;stämpeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avskaffas monopolet för den frivilliga tredjepartskontrollen. I&lt;br&gt;stället införs ett system där det är möjligt att få ädelmetallarbeten tredje-&lt;br&gt;partskontrollerade av ackrediterade kontrollorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler införs om tillsyn över lagens efterlevnad, inklusive ett bemyn- Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;digande för den myndighet regeringen bestämmer att utöva denna tillsyn&lt;br&gt;samt möjlighet för tillsynsmyndigheten att begära handräckning av poli-&lt;br&gt;sen. De speciella straffrättsliga bestämmelser som finns i nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftning avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen avskaffas registreringsplikten för tillverkare, försäljnings-&lt;br&gt;ställen och importörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1998/99:102&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om handel med ädelmetallarbeten..................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Inledning...............................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Nu gällande ädelmetallagstiftning och bakgrunden till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översynen..................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 1972 års ädelmetallkonvention..................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 ISO-standarden 9202.................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Den svenska ädelmetallagstiftningen och EG-rätten............................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Fri varurörlighet enligt EG-fördraget........................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Pågående direktivarbete............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Formell underrättelse enligt EG-fördraget................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag..................................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Fortsatt lagstiftning...................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Behov av EG-anpassning..........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Lagstiftningens omfattning......................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Negativ avvikelse.....................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Namnstämplar..........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Öppet system för kontroll..........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Bakgrund..................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Förslag.....................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Tillsyn m.m...............................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Tillsyn över ädelmetallagstiftningen.......................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Registreringsplikt för tillverkare, importör och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningsställe......................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Möjlighet att föreskriva om undantag från lagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning...............................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska konsekvenser...................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ikraftträdande m.m...............................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Författningskommentar........................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorian EG-anpassning och genomförande av öppna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system i svensk ädelmetallagstiftning - Sammanfattning 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorian EG-anpassning och genomförande av öppna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system i svensk ädelmetallagstiftning - Lagförslag.........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna.................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999.............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslag till lag om handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om handel med ädelmetall-&lt;br&gt;arbeten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas på yrkesmässig tillverkning av och handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädelmetallarbeten avses arbeten av guld, silver eller platina som&lt;br&gt;innehåller, om arbetet är utfört av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;guld, 375 tusendelar eller mer fint guld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;silver, 800 tusendelar eller mer fint silver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platina, 850 tusendelar eller mer fin platina,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en tillåten avvikelse nedåt for guld och platina av fem tusendelar&lt;br&gt;samt för silver av åtta tusendelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana arbeten som är avsedda uteslutande för medi-&lt;br&gt;cinsk, vetenskaplig eller industriell användning eller uppenbarligen har&lt;br&gt;antikvariskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I ett ädelmetallarbete far ingå, förutom delar av guld, silver eller pla-&lt;br&gt;tina samt legeringar av dessa metaller, delar av annan metall eller annat&lt;br&gt;ämne under förutsättning att varje sådan del är lätt skönjbar och till utse-&lt;br&gt;endet tydligt skiljer sig från ädelmetallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillverkningstekniska skäl föranleder det eller om det krävs för att&lt;br&gt;arbetet skall fylla sin praktiska uppgift, får det även i annat fall ingå delar&lt;br&gt;av annan metall eller annat ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När arbeten som innehåller guld, silver eller platina saluhålls eller&lt;br&gt;säljs inom landet får endast arbeten som uppfyller kraven enligt 1 och&lt;br&gt;2 §§ utges för att vara ädelmetallarbeten eller vara utförda av guld, silver&lt;br&gt;eller platina. Vid saluhållande eller försäljning av arbeten med lägre halt&lt;br&gt;sådan metall får det anges att arbetet innehåller guld, silver eller platina.&lt;br&gt;Det måste dock tydligt framgå att arbetet innehåller lägre halt ädel metall&lt;br&gt;än ett ädelmetallarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stämplar m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Med ansvarsstämplar avses stämplar som är avsedda uteslutande för&lt;br&gt;ädelmetallarbeten. De får endast anbringas på sådana arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett&lt;br&gt;informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204,&lt;br&gt;21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansvarsstämplar är tillverkarens eller importörens namnstämpel, fin-&lt;br&gt;haltsstämpel, ortsmärke och årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk tillverkares eller importörs namnstämpel skall för att få an-&lt;br&gt;bringas vara godkänd och registrerad av det organ regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en namnstämpel enligt denna lag jämställs namnstämpel från&lt;br&gt;något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;om stämpeln har registrerats hos ett offentligt organ eller det på annat&lt;br&gt;tillfredsställande sätt går att identifiera den som har anbringat stämpeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett ädelmetallarbete av guld eller platina skall vid saluhållande eller&lt;br&gt;försäljning vara försett med finhaltsstämpel och namnstämpel. Namn-&lt;br&gt;stämpel behövs inte om arbetet är kontrollstämplat enligt 8 §. Namn-&lt;br&gt;stämpel enligt 5 § andra stycket krävs dock alltid om arbetet är försett&lt;br&gt;med ett svenskt ortsmärke eller en svensk årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i ett ädelmetallarbete som saluhålls eller säljs ingår någon del av&lt;br&gt;annan metall eller annat ämne enligt 2 §, skall detta vara angivet på&lt;br&gt;denna del, om inte tillverkningstekniska hinder möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;§ Ansvarsstämpling skall göras genom tillverkarens försorg.&lt;br&gt;Importerade arbeten som inte har ansvarsstämplats av tillverkaren skall&lt;br&gt;stämplas genom importörens försorg. Som tillverkare anses även den&lt;br&gt;som yrkesmässigt har givit någon annan i uppdrag att utföra ädelmetall-&lt;br&gt;arbeten. Tillverkaren respektive importören ansvarar för att utförda&lt;br&gt;ädelmetallarbeten motsvarar de anbringade ansvarsstämplama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillverkare eller importör kan låta ett kontrollorgan som är ackre-&lt;br&gt;diterat för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll kon-&lt;br&gt;trollera finhalten i ett ädelmetallarbete som har försetts med finhalts-&lt;br&gt;stämpel. Om kontrollorganet finner att den uppgivna finhalten är riktig,&lt;br&gt;skall organet bekräfta detta med en kontrollstämpel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet inte kan kontrollstämplas utan att det skadas, får organet i&lt;br&gt;stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller fordringarna för kontroll-&lt;br&gt;stämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kontrollstämpel enligt första stycket jämställs kontrollstämpel&lt;br&gt;från ett kontrollorgan i något annat land inom EES under förutsättning att&lt;br&gt;organet är oberoende och kontrollen kan bedömas som likvärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ädelmetallarbeten eller arbeten som inte till utseendet tydligt skiljer&lt;br&gt;sig från sådana får inte förses med stämplar eller andra märken som lätt&lt;br&gt;kan förväxlas med stämplar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett ädelmetallarbete får dock alltid finnas stämplar som anbringats&lt;br&gt;enligt bestämmelser i något annat land inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § För registrering enligt 5 § andra stycket skall en avgift betalas till&lt;br&gt;det organ som svarar för registreringen. Avgiften skall betalas årligen så&lt;br&gt;länge registreringen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela ytterligare föreskrifter om ansvarsstämplar, kontrollstämp-&lt;br&gt;lar och annan märkning enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastställa avgifter enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela närmare föreskrifter om de ackrediterade kontrollorganens&lt;br&gt;verksamhet och de kontrollformer som skall användas i samband med&lt;br&gt;kontrollstämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskriva att även arbeten av palladium får saluhållas eller säljas&lt;br&gt;som ädelmetallarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskriva om undantag från krav på ansvarsstämpling av arbeten&lt;br&gt;där sådan stämpling har endast begränsad betydelse från konsument-&lt;br&gt;skyddssynpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreskriva om annat undantag från denna lag, om det behövs på&lt;br&gt;grund av överenskommelse med främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som yrkesmässigt befattar sig med ädelmetallarbeten är skyldig&lt;br&gt;att på uppmaning av tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna tillsynsmyndigheten tillträde till utrymmen där ädelmetall-&lt;br&gt;arbeten förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som&lt;br&gt;behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få biträde av polis för att genomföra&lt;br&gt;de åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs i enskilda fall för att denna lag och föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av denna lag skall efterlevas. Ett sådant föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller med tillämpning&lt;br&gt;av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000, då lagen (1986:985) om&lt;br&gt;handel med ädelmetallarbeten skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Intill dess att det i Sverige har utsetts sådant ackrediterat kontroll- Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;organ som avses i 8 § får kontrollstämpling utföras av det organ som&lt;br&gt;regeringen har utsett enligt lagen (1986:985) om handel med ädelmetall-&lt;br&gt;arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för budgetåret 1998 åt Styrelsen&lt;br&gt;för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) dels att utreda den&lt;br&gt;svenska ädelmetallagstiftningens överensstämmelse med EG-rätten och i&lt;br&gt;mån av bristande överensstämmelse lämna förslag på hur lagstiftningen&lt;br&gt;kan anpassas, dels att lämna förslag på uppbyggnad av ett system för&lt;br&gt;ädelmetallkontroll som står i överensstämmelse med de principer om&lt;br&gt;öppna system som i övrigt gäller inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC lämnade i juni 1998 rapporten EG anpassning och genom-&lt;br&gt;förande av öppna system i svensk ädelmetallagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Rapportens lagför-&lt;br&gt;slag finns i bilaga 2. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissva-&lt;br&gt;ren finns tillgänglig hos Näringsdepartementet (dnr&lt;br&gt;N1999/4199/ITFOU). Ett utkast till lagförslag med bakgrundstext har&lt;br&gt;anmälts till EG-kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande&lt;br&gt;beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998,&lt;br&gt;s. 37, Celex 398L0034). Detta utkast finns tillgängligt hos Närings-&lt;br&gt;departementet (dnr N1999/4199/ITFOU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 april 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har varit kritisk till&lt;br&gt;möjligheterna enligt lagrådsremissen för regeringen att besluta om&lt;br&gt;undantag eller avvikelse från lagens tillämpning. Synpunkterna har&lt;br&gt;föranlett ändring av den aktuella bestämmelsen. Detta behandlas i avsnitt&lt;br&gt;6.4.3. Lagrådet har även lämnat förslag till ändring av definitionen av&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Lagrådets förslag har godtagits. Vi behandlar&lt;br&gt;detta i avsnitt 6.2.1. Lagrådet har även i övrigt lämnat vissa förslag till&lt;br&gt;ändringar, vilka behandlas i författningskommentaren. Dessa förslag har&lt;br&gt;samtliga godtagits. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Nu gällande ädelmetallagstiftning och bakgrunden&lt;br&gt;till översynen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det historiska motivet till specialreglering av ädelmetallområdet var att&lt;br&gt;föremål av ädelmetall kunde användas som betalningsmedel, varvid vär-&lt;br&gt;det var beroende av metallinnehållet. Idag är själva metallvärdet i ett&lt;br&gt;ädelmetallarbete ofta av mindre betydelse än det konstnärliga värdet. Den&lt;br&gt;svenska ädelmetallagstiftningen genomgick i mitten på 1980-talet en be-&lt;br&gt;tydande modernisering. I propositionen som låg till grund för föränd-&lt;br&gt;ringen stannade regeringen, efter diskussion om för- och nackdelar, för&lt;br&gt;att föreslå fortsatt specialreglering på området (prop. 1986/87:8 s. 15 ff).&lt;br&gt;Syftet med dagens lagstiftning är främst konsumentskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nämnda modernisering sänktes finhaltskravet för guld från 18&lt;br&gt;karat till 14 karat. Vidare tilläts för första gången tillverkaren att själv&lt;br&gt;stämpla sina arbeten utan ytterligare kontroll av ett tredjepartsorgan.&lt;br&gt;Kravet på statlig kontrollstämpling avskaffades därmed. Dessutom tilläts&lt;br&gt;arbeten innehållande lägre halter att säljas så länge de inte gav sken av att&lt;br&gt;vara ädelmetallarbeten eller utförda i guld, silver eller platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av finhalten för guld motiverades med syftet att nå en&lt;br&gt;bättre överensstämmelse med omvärlden och undanröja svenska han-&lt;br&gt;delshinder gentemot övriga Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten följer att med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten avses arbeten av guld, silver eller platina som innehål-&lt;br&gt;ler minst 585 tusendelar guld, 830 tusendelar silver eller 950 tusendelar&lt;br&gt;platina. Viss negativ tolerans tillåts dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädelmetallarbeten av guld eller platina får marknadsföras i Sverige&lt;br&gt;endast om de är försedda med finhaltsstämpel och namnstämpel alter-&lt;br&gt;nativt finhaltsstämpel och kontrollstämpel. Silverarbeten kan frivilligt&lt;br&gt;stämplas på motsvarande sätt. Tillverkarens eller importörens namn-&lt;br&gt;stämpel måste vara godkänd och registrerad hos Sveriges Provnings- och&lt;br&gt;Forskningsinstitut AB (SP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finhaltsstämpling och namnstämpling skall göras genom tillverkarens&lt;br&gt;eller importörens försorg. Dessa ansvarar för att arbetet motsvarar åsatta&lt;br&gt;stämplar. Kontrollstämpling, den s.k. kattfoten (dvs. lilla riksvapnet i en&lt;br&gt;trepassformad sköld), utförs av det organ regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver måste alla som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säl-&lt;br&gt;jer ädelmetallarbeten av guld eller platina vara registrerade hos SP. Detta&lt;br&gt;gäller också för den som tillverkar eller importerar ädelmetallarbeten av&lt;br&gt;silver som är ansvarsstämplade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ädelmetallagstiftningen är inte helt anpassad till den för-&lt;br&gt;ändrade omvärld som EU-medlemskapet har fört med sig. Lagstiftningen&lt;br&gt;kan i vissa delar försvåra för företag att importera produkter från andra&lt;br&gt;medlemsländer och sälja dem på den svenska marknaden utan omständ-&lt;br&gt;liga ommärknings- och registreringsprocedurer. Denna bristande anpass-&lt;br&gt;ning föranledde EG-kommissionen att under 1997 inleda en granskning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den svenska lagstiftningens överensstämmelse med EG-rätten. Som en&lt;br&gt;anpassning till ett avgörande från EG-domstolen, mål C-293/93&lt;br&gt;Houtwipper, REG 1994, s. 1-4249, ändrades lagens 8 § den 1 januari&lt;br&gt;1998 så att även kontrollstämplar från kontrollorgan i andra EES-länder&lt;br&gt;godtas, under förutsättning att kontrollorganet är oberoende och kontrol-&lt;br&gt;len kan bedömas som likvärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen överlämnade i november 1998 en formell underrättelse&lt;br&gt;enligt artikel 226 (f.d. artikel 169) i EG-fördraget. I underrättelsen&lt;br&gt;anmärktes mot vissa bestämmelser i ädelmetallagstiftningen och gjordes&lt;br&gt;gällande att dessa strider mot EG-fördragets bestämmelser om fri&lt;br&gt;varurörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med EES-inträdet beslutade den svenska riksdagen att teknisk&lt;br&gt;provning och kontroll inte längre skulle utföras av utpekade organ i mo-&lt;br&gt;nopolställning. Istället skulle ett s.k. öppet system införas, där alla kom-&lt;br&gt;petensbedömda organ får möjlighet att konkurrera om uppdragen och&lt;br&gt;utföra provningar och certifieringar. Sådan verksamhet betraktas som&lt;br&gt;rent privaträttslig. Denna reform har genomförts på de allra flesta kon-&lt;br&gt;trollområden. På ädelmetallområdet är dock SP alltjämt utpekat till en-&lt;br&gt;samt kontrollorgan för kontrollstämpling av ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller myndighetsfunktionen inom området ädelmetall är&lt;br&gt;SWEDAC enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet för bl.a.&lt;br&gt;frågor om ädelmetallarbeten. Vad som ligger i denna roll har dock inte&lt;br&gt;närmare preciserats. I lagen stadgas för brott mot bestämmelserna under&lt;br&gt;vissa förutsättningar böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom&lt;br&gt;kan arbetet förklaras förverkat. Varken SWEDAC eller någon annan&lt;br&gt;myndighet har dock bemyndigande med tillhörande befogenheter att ut-&lt;br&gt;öva tillsyn över ädelmetallagstiftningens efterlevnad. SWEDAC har så-&lt;br&gt;ledes inte befogenhet att förbjuda marknadsföring av ädelmetaller som&lt;br&gt;inte uppfyller lagstiftningens krav eller på annat sätt vidta åtgärder mot&lt;br&gt;tillverkare av i lagens mening bristfälliga produkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1972 års ädelmetallkonvention&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan på 1970-talet uppmärksammades de handelshinder som kravet på&lt;br&gt;nationell kontrollstämpling kunde medföra for den gränsöverskridande&lt;br&gt;handeln. Inom EFTA togs därför initiativ till en konvention om en ge-&lt;br&gt;mensam kontrollstämpel. Detta resulterade i Konventionen om kontroll&lt;br&gt;och märkning av arbeten av ädel metall, vilken undertecknades i Wien&lt;br&gt;den 15 november 1972, den s.k. ädelmetallkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen infördes i svensk rätt genom förordning (1975:49) om&lt;br&gt;gemensam kontrollstämpel m.m. för arbeten av guld, silver eller platina.&lt;br&gt;Ädelmetallkonventionen etablerar ett system för märkning av ädelmetal-&lt;br&gt;ler som medger försäljning i ett annat konventionsland utan att arbetet&lt;br&gt;behöver märkas enligt reglerna i destinationslandet. Arbeten som upp-&lt;br&gt;fyller konventionens krav och har kontrollstämplats med den gemen-&lt;br&gt;samma kontrollstämpeln skall få säljas utan krav på ytterligare stämpling&lt;br&gt;om de uppfyller de nationella fmhaltskraven. I Sverige är det SP som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utpekat att fungera som kontrollbyrå och anbringa den gemensamma&lt;br&gt;kontrollstämpeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen behöver arbeten av guld eller platina som är för-&lt;br&gt;sedda med märkning enligt konventionens regler inte märkas på det sätt&lt;br&gt;lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av EU:s medlemsländer står utanför samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 ISO-standarden 9202&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ISO-standarden 9202 innehåller nominella finhalter rekommenderade för&lt;br&gt;användning på ädelmetallområdet. De lägsta halter som rekommenderas&lt;br&gt;är 375 tusendelar för guld, 800 tusendelar för silver, 850 tusendelar för&lt;br&gt;platina och 500 tusendelar för palladium. I övrigt är de nominella fin-&lt;br&gt;halterna i stort sett identiska med de som anges i kommissionens förslag&lt;br&gt;till direktiv (se nedan). Ingen negativ tolerans är tillåten enligt standar-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska ädelmetallagstiftningen och EG-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;rätten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fri varurörlighet enligt EG-fördraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-rätten skall det råda fri varurörlighet på den inre marknaden.&lt;br&gt;Det innebär att en medlemsstat bara under vissa begränsade omständig-&lt;br&gt;heter får hindra marknadstillträdet för varor från andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-fördragets artikel 28 (f.d. artikel 30) föreskrivs att ”Kvantitativa&lt;br&gt;importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan skall vara&lt;br&gt;förbjudna mellan medlemsstaterna, om inte annat föreskrivs nedan.”&lt;br&gt;Åtgärder med motsvarande verkan har givits en mycket vid tolkning i&lt;br&gt;EG-domstolens praxis, bl.a. avses åtgärder som sänker värdet på en&lt;br&gt;importerad produkt eller ökar kostnaderna för produkten, eller åtgärder&lt;br&gt;som ålägger importerade produkter krav som inte ställs på inhemska&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshindrande nationella regleringar får endast upprätthållas om de&lt;br&gt;kan motiveras med hänvisning till artikel 30 (f.d. artikel 36) i EG-&lt;br&gt;fördraget eller den s.k. Cassis de Dijon-principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30 ger en medlemsstat möjlighet att upprätthålla en handels-&lt;br&gt;hindrande reglering om det kan motiveras av hänsyn till allmän moral,&lt;br&gt;ordning eller säkerhet eller skydd för människors och djurs liv och hälsa,&lt;br&gt;att bevara växter, skydda nationella skatter eller industriell och kommer-&lt;br&gt;siell äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har även i sin praxis godtagit andra handelshindrande&lt;br&gt;åtgärder på grund av s.k. tvingande hänsyn, bl.a. effektiv skattekontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumentskydd, skydd för god handelssedvana, miljöskydd och förbätt-&lt;br&gt;rande av arbetsmiljö. Dessa undantag följer av den s.k. Cassis de Dijon-&lt;br&gt;principen, uppkallad efter mål 120/78, Rewe-Zentral AG mot Bundes-&lt;br&gt;monopolverwaltung fur Branntwein, REG 1979, s. 649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock gäller alltid enligt den grundläggande proportionalitetsprincipen&lt;br&gt;att en åtgärds handelshindrande verkan inte far vara större än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för att tillgodose syftet med åtgärden. En reglering får inte&lt;br&gt;heller innebära diskriminering av importerade produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har i två fall behandlat frågor med anknytning till ädel-&lt;br&gt;metallområdet, mål 220/81 Robertson, REG 1982, s. 2349 och mål C-&lt;br&gt;293/93 Houtwipper, REG 1994, s. 1-4249.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet Robertson rörde krav på märkning av silverpläterat gods enligt&lt;br&gt;bestämmelser i importlandet, trots att godset redan var märkt enligt ex-&lt;br&gt;portlandets regler. EG-domstolen uttalade då att krav på märkning enligt&lt;br&gt;importlandets regler inte är tillåtna i det fall godset redan är märkt enligt&lt;br&gt;reglerna i exportlandet, förutsatt att informationen stämplarna förmedlar&lt;br&gt;är likvärdig den som krävs i importlandet och informationen är förståelig&lt;br&gt;för konsumenterna i importlandet. Samma slutsats drogs i fallet Hout-&lt;br&gt;wipper, med tillägget att om nationella regler i importlandet kräver&lt;br&gt;märkning utförd av ett oberoende organ måste sådan märkning utförd av&lt;br&gt;ett oberoende organ i exportlandet godtas. Vidare uttalades att krav på&lt;br&gt;upprepad kontroll i importlandet inte är tillåtna om produkten redan är&lt;br&gt;kontrollerad i exportlandet och resultaten från kontrollen tillfredsställer&lt;br&gt;kraven i importlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassning till Houtwipperdomen genomfördes i svensk rätt genom&lt;br&gt;att ett tredje stycke fogades till åttonde paragrafen i lagen (1986:985) om&lt;br&gt;handel med ädelmetallarbeten. Tillägget innebär att med svensk kontroll-&lt;br&gt;stämpel jämställs kontrollstämpel från ett kontrollorgan i något annat&lt;br&gt;EES-land under förutsättning att organet är oberoende och kontrollen kan&lt;br&gt;bedömas som likvärdig. Ädelmetallarbeten kan härigenom importeras till&lt;br&gt;Sverige utan krav på ytterligare stämpling utförd i här i landet, om de är&lt;br&gt;finhaltsstämplade och kontrollstämplade i något annat EES-land av ett&lt;br&gt;oberoende organ.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Pågående direktivarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det pågår sedan länge ett arbete i Europeiska unionens råd med att ta&lt;br&gt;fram ett direktiv enligt den s.k. nya metoden för tillnärmning av med-&lt;br&gt;lemsländernas lagstiftning rörande handel med ädelmetallarbeten. EG-&lt;br&gt;kommissionens ursprungliga förslag presenterades under hösten 1993.&lt;br&gt;Därefter har förslaget varit föremål för flera ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets syfte är att reglera bestämmelser om angivande av fmhalten&lt;br&gt;i arbeten av platina, guld, palladium och silver. Det är för närvarande&lt;br&gt;osäkert om det överhuvudtaget kommer att antas ett direktiv och i så fall&lt;br&gt;hur detta kommer att se ut. Gemensamt för de olika förslagen är att fm-&lt;br&gt;halten skall anges nominellt i tusendelar. Tillåtna finhalter är 375, 585,&lt;br&gt;750, 916 och 999 tusendelar för guld, 800, 925 och 999 tusendelar för&lt;br&gt;silver, 850, 900, 950 och 999 tusendelar för platina samt 500, 950 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;999 tusendelar för palladium. Ingen negativ tolerans är tillåten. Skillna-&lt;br&gt;den i de olika utformningarna av direktivet avser huvudsakligen hur&lt;br&gt;kontroll och stämpling skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk sida har det från början i förhandlingarna framhållits att&lt;br&gt;det inte finns något behov av direktiv på ädelmetallområdet. Den svenska&lt;br&gt;positionen har istället varit att förespråka frivilliga märkningssystem,&lt;br&gt;styrda av konsumentens krav på märkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Formell underrättelse enligt EG-fördraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har i en formell underrättelse enligt artikel 226 i EG-&lt;br&gt;fördraget angivit att den anser att den svenska regeringen har underlåtit&lt;br&gt;att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 28 och följande i EG-för-&lt;br&gt;draget genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ha upprätthållit ett särskilt system för nationella arbeten i förhållande&lt;br&gt;till importerade, då det föreskrivs att ansvarsstämplar skall anbringas&lt;br&gt;antingen av tillverkaren eller, vad gäller importerade arbeten, av im-&lt;br&gt;portören,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ha upprätthållit ett särskilt system för nationella arbeten i förhållande&lt;br&gt;till importerade, vad gäller den frivilliga stämplingen med ortsmärken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ha vidmakthållit ett krav på årsavgift för att registrera namnstämplar&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ha begränsat möjligheten att beteckna ett arbete som ädelmetallarbete&lt;br&gt;till endast de arbeten i guld, silver och platina som upprätthåller en&lt;br&gt;minsta halt på 585 tusendelar för guld, 830 tusendelar för silver re-&lt;br&gt;spektive 950 tusendelar för platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande finhalter har kommissionen angivit att de svenska myn-&lt;br&gt;digheterna måste godkänna, om inte alla finhalter som är godkända i&lt;br&gt;andra medlemsstater, så åtminstone vissa finhalter som är vanliga inom&lt;br&gt;handeln och som inte på något sätt skulle skada konsumentskyddet och&lt;br&gt;det goda handelsskicket, om de godkändes. Kommissionen har specifice-&lt;br&gt;rat att den närmare menar särskilt de finhalter som anges i förslaget till&lt;br&gt;direktiv om ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Fortsatt lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige bör även i fortsättningen behålla&lt;br&gt;särregleringen av ädelmetallarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utan erinran rapportens övervägande. SP föreslår att lagstiftningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första hand avskaffas helt och i andra hand begränsas till ett minimum&lt;br&gt;omfattande enbart finhalter och eventuellt namnstämplar. Även Stats-&lt;br&gt;tjänstemannaförbundet, SACO-föreningen vid SP Guldsmedsbranschens&lt;br&gt;leverantörsförening och Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsförbund&lt;br&gt;anser att lagstiftningen bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Redan i prop. 1986/87:8 om handel&lt;br&gt;med ädelmetallarbeten och om bestämning av volym och vikt diskutera-&lt;br&gt;des det om det fanns något behov av specialreglering av ädelmetallområ-&lt;br&gt;det. Enligt den utredning som föregick regeringens förslag var det svårt&lt;br&gt;att finna avgörande skäl varför inte det konsumentskyddande syftet med&lt;br&gt;lagen kunde tillgodoses på andra sätt än genom speciallagstiftning. Det&lt;br&gt;framhölls i propositionen att det på sikt borde vara möjligt att avskaffa&lt;br&gt;specialregleringen av handeln med ädelmetallarbeten. Emellertid motive-&lt;br&gt;rades den fortsatta särregleringen med den långvariga traditionen med&lt;br&gt;särreglering och de internationella åtaganden som gjorts. Avslutningsvis&lt;br&gt;sades att den nya lagstiftningen borde utvärderas inom en femårsperiod,&lt;br&gt;varvid ny ställning borde tas till frågan om fortsatt särreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en total avreglering av ädelmetallområdet har kommit i ett&lt;br&gt;delvis nytt läge genom det svenska medlemskapet i EU. För att bedöma&lt;br&gt;frågan måste man beakta det arbete som pågår på europeisk nivå med att&lt;br&gt;ta fram ett harmoniserande direktiv för ädelmetallarbeten. Om och när ett&lt;br&gt;sådant direktiv träder i kraft kommer Sverige vara tvunget att införa lag-&lt;br&gt;stiftning i enlighet med direktivet. Det senaste förslaget till direktiv möj-&lt;br&gt;liggör ett system för ädelmetallkontroll som mycket liknar det vi redan&lt;br&gt;har i Sverige, dvs. där tillverkaren kan välja mellan tillverkardeklaration&lt;br&gt;eller att gå till ett oberoende tredjepartsorgan med sin produkt för att få&lt;br&gt;den kontrollerad. Trots att ett direktiv ännu kan dröja och det inte ens är&lt;br&gt;helt klart att ett sådant slutligen kommer att antas, synes det tveksamt att&lt;br&gt;nu helt avveckla ett svenskt system som kanske inom en inte alltför av-&lt;br&gt;lägsen framtid måste införas igen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Behov av EG-anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Lagstiftningens omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen skall tillämpas på yrkesmässig tillverk-&lt;br&gt;ning av och handel med ädelmetallarbeten. Ädelmetallarbeten definie-&lt;br&gt;ras som arbeten av guld, silver eller platina som innehåller - om ar-&lt;br&gt;betet är utfört av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;guld - minst 375 tusendelar fint guld&lt;br&gt;silver - minst 800 tusendelar fint silver&lt;br&gt;platina - minst 850 tusendelar fin platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;rapportens förslag utan erinran. Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bund, Guldsmedsmästamas riksförbund och Sveriges Hantverks och&lt;br&gt;småföretag anser att ingen ändring skall ske av nuvarande lägsta finhalt.&lt;br&gt;Socialstyrelsen föreslår att av allergihänsyn i lagen införs bestämmelser&lt;br&gt;om högsta tillåtna nickelhalt och nickelutsläpp. Även Konsumentverket&lt;br&gt;anser att den lagstiftning som följer av ett nytt EG-direktiv om nickel bör&lt;br&gt;samordnas med ädelmetallagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nu gällande svenska kraven på&lt;br&gt;finhalter fick sin utformning genom reformeringen av ädelmetallagstift-&lt;br&gt;ningen år 1986. Sänkningen av finhaltskraven innebar då en internatio-&lt;br&gt;nell anpassning med syfte bl.a. att minska handelshindren. Enligt lagen&lt;br&gt;(1986:985) om handel med ädelmetallarbeten skall ädelmetallarbeten&lt;br&gt;minst hålla följande finhalter; 585 tusendelar (motsvarande 14 K) för&lt;br&gt;guld, 830 tusendelar för silver och 950 tusendelar för platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av kommissionens formella underrättelse kan den nuva-&lt;br&gt;rande lagstiftningens förenlighet med EG-rätten till vissa delar ifråga-&lt;br&gt;sättas. Framförallt gäller detta de höga finhaltskraven, som utestänger&lt;br&gt;produkter lagligen tillverkade och marknadsförda i andra medlemsstater&lt;br&gt;från den svenska marknaden om de håller lägre finhalter än vad som fö-&lt;br&gt;reskrivs i svensk lag. Föremålen får visserligen säljas i Sverige men inte&lt;br&gt;under beteckningen ädelmetallarbete, guld, silver eller platina. De facto&lt;br&gt;torde den handelshindrande effekten vara begränsad mot bakgrund av att&lt;br&gt;det idag inte bedrivs någon marknadskontroll på området. En potentiell&lt;br&gt;handelshindrande effekt är dock att utländska tillverkare avstår helt från&lt;br&gt;att sälja ädelmetallarbeten på den svenska marknaden på grund av våra&lt;br&gt;höga finhaltskrav och krav på stämpling enligt de svenska reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har i sin formella underrättelse angivit att den vill&lt;br&gt;att Sverige anpassar sina finhalter till de som anges i liggande förslag till&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningens syfte är främst konsumentskydd, ett syfte&lt;br&gt;som i och för sig kan vara skyddsvärt enligt den ovan redovisade Cassis&lt;br&gt;de Dijon-principen. Det kan dock ifrågasättas om ett absolut förbud mot&lt;br&gt;att sälja ädelmetallarbeten som innehåller lägre halt ädelmetall än de&lt;br&gt;höga nivåer som krävs i dagens svenska lagstiftning är förenligt med&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen. I dessa fall kan det konsumentskyddande&lt;br&gt;syftet tillvaratas genom mindre inskränkande åtgärder än ett totalförbud.&lt;br&gt;Så länge arbetena är märkta med en för den vanlige konsumenten för-&lt;br&gt;ståelig finhaltsstämpel ges konsumenten erforderlig information om ar-&lt;br&gt;betets innehåll. Regeringen gör därför den bedömningen att konsument-&lt;br&gt;skydd inte är ett bärande skäl för att behålla våra höga, absoluta fin-&lt;br&gt;haltskrav utan möjlighet att godta arbeten från andra medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en anpassning bör, utöver de krav som följer direkt av EG-rätten,&lt;br&gt;även särskilt beaktas den allmänna svenska strävan att motverka upp-&lt;br&gt;komsten av handelshinder. Således skall nya tekniska regler utformas så&lt;br&gt;att de inte hindrar handeln med andra länder mer än vad som är nödvän-&lt;br&gt;digt för att tillgodose syftet med regeln. Dessutom bör tekniska regler&lt;br&gt;anpassas till internationella eller europeiska standarder, om sådana finns&lt;br&gt;på det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta tillåtna finhalt bör därför anpassas till de nivåer som förekom-&lt;br&gt;mer i både direktivförslag och ISO-standarden, dvs. lägsta nominella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halter om 375 tusendelar för guld, 800 tusendelar för silver och 850&lt;br&gt;tusendelar för platina. En sådan anpassning begränsas inte bara till EES&lt;br&gt;utan underlättar även global handel genom att ansluta till en internatio-&lt;br&gt;nell standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre finhaltskrav skulle kunna medföra en positiv effekt för konsu-&lt;br&gt;menten. Denne ges därigenom ett ökat utrymme att själv välja vilken&lt;br&gt;kvalitet han vill betala för. Dock kan det konstateras att trots att det nu i&lt;br&gt;tolv år varit tillåtet i Sverige att sälja guld av finhalten 585 tusendelar (14&lt;br&gt;K) säljs fortfarande absolut mest guld av finhalten 750 tusendelar, mot-&lt;br&gt;svarande 18 K. Vilka finhalter som efterfrågas av kunderna synes vara&lt;br&gt;starkt betingat av den lokala eller regionala traditionen. För den svenska&lt;br&gt;branschens del torde det därmed inte medföra några problem att lagen&lt;br&gt;anpassas till halterna i ISO-standarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslogs även att regeringen i förordning skulle föreskriva&lt;br&gt;vilka finhalter i övrigt som skulle vara tillåtna. Dessa föreslagna finhalter&lt;br&gt;överensstämmer med ISO-standarden och föreslaget EG-direktiv. Ett&lt;br&gt;flertal remissinstanser har påtalat att ett genomförande av detta förslag&lt;br&gt;skulle innebära att flera idag använda finhalter inte längre skulle vara&lt;br&gt;tillåtna. Mot bakgrund härav avser regeringen inte införa bestämmelser&lt;br&gt;som begränsar tillåtna finhalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både förslag till direktiv och ISO-standard regleras ädelmetallen pal-&lt;br&gt;ladium. Arbeten av palladium används än så länge i mycket begränsad&lt;br&gt;omfattning i smycken i Sverige. Något behov av att låta lagstiftningen&lt;br&gt;omfatta även palladium har inte framkommit. För att inte hindra den fria&lt;br&gt;varurörelsen avseende arbeten av palladium avser regeringen att för ar-&lt;br&gt;beten av palladium som uppfyller ISO-standarden föreskriva om undan-&lt;br&gt;tag från lagens bestämmelse att endast sådana arbeten som faller under&lt;br&gt;lagens definition far saluhållas eller säljas som ädelmetallarbeten. Om&lt;br&gt;bemyndigande härför se avsnitt 6.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten framgår att nickelallergier är ett mycket utbrett problem i&lt;br&gt;samband med användning av ädelmetallarbeten. Överkänslighet gör att&lt;br&gt;många inte kan bära t.ex. smycken då pålitliga garantier om frånvaro av&lt;br&gt;nickel ofta saknas. Det rör sig här om hälsoskydd, snarare än konsument-&lt;br&gt;skydd. Inom EU har antagits ett tillnärmningsdirektiv avseende nickel i&lt;br&gt;bl.a. produkter som avses komma i direkt och långvarig kontakt med&lt;br&gt;huden. Direktivet omfattar således även andra produkter än ädelmetall-&lt;br&gt;arbeten. Direktivet är genomfört genom föreskrifter meddelade av Kemi-&lt;br&gt;kalieinspektionen. Vidare finns certifieringsorgan, bl.a. SP, som på&lt;br&gt;kommersiell grund erbjuder certifiering för frihet från nickel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner regeringen inte för närvarande skäl att&lt;br&gt;föreslå någon reglering i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lag har enligt sin lydelse gällt enbart yrkesmässig handel&lt;br&gt;med ädelmetallarbeten. Lagrådet, som anmärkt att den som levererar hela&lt;br&gt;sin produktion till en enda grossist visserligen kan sägas bedriva handel&lt;br&gt;med den aktuella varan, men att det ändå primärt framstår som mer&lt;br&gt;naturligt att beteckna honom som tillverkare och som noterat den&lt;br&gt;åtskillnad som görs i lagen mellan tillverkare och importör, har föreslagit&lt;br&gt;att lagens definition ändras till att omfatta yrkesmässig tillverkning av&lt;br&gt;och handel med ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets bedömning. Att vissa bestämmelser även&lt;br&gt;tar sikte på tillverkaren av ädelmetallarbeten som sedan säljs&lt;br&gt;yrkesmässigt blir än tydligare i den nya lagen eftersom de bestämmelser&lt;br&gt;om marknadskontroll som införs uppenbarligen även måste omfatta den&lt;br&gt;som yrkesmässigt tillverkar ädelmetallarbeten. Detta bör leda till en&lt;br&gt;justering av lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Negativ avvikelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ingen förändring bör genomföras när det&lt;br&gt;gäller negativ avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag: Negativ avvikelse skall inte längre vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;rapportens förslag utan erinran. SP, Statstjänstemannaförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Juvelerare- och Guldsmedsförbund, Guldsmedsmästamas riksförbund&lt;br&gt;och Sveriges Hantverks och småföretag anser att negativ avvikelse allt-&lt;br&gt;jämt skall vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Med negativ avvikelse förstås i&lt;br&gt;detta sammanhang att man tillåter en lägre reell finhalt än vad som är&lt;br&gt;nominellt angivet för att kompensera för oprecisa mätmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska toleranserna avseende finhalter avviker från vad som är&lt;br&gt;vanligt i flertalet andra europeiska länder. Den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;tillåter nämligen en avvikelse nedåt på fem tusendelar för guld och pla-&lt;br&gt;tina samt åtta tusendelar för silver. Det innebär att en produkt som är för-&lt;br&gt;sedd med svensk kattfotsstämpling och med angiven finhalt om t.ex. 750&lt;br&gt;tusendelar guld tillåts innehålla ner till 745 tusendelar guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framhållits ovan att den svenska ädelmetallagstiftningen främst&lt;br&gt;har ett konsumentskyddande syfte genom att konsumenten skall kunna&lt;br&gt;lita på att produktens verkliga finhalt stämmer överens med vad som an-&lt;br&gt;givits på produkten. Enligt regeringens bedömning torde ur denna aspekt&lt;br&gt;den negativa tolerans som tillåts idag vara fullt acceptabel, då det från&lt;br&gt;konsumentens synpunkt torde sakna praktisk betydelse om produkten&lt;br&gt;innehåller 750 eller 745 tusendelar guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om negativ tolerans har också inverkan på vilka analysmetoder&lt;br&gt;som kan tillämpas. De negativa toleranserna möjliggör användning av&lt;br&gt;s.k. strykprov för att fastställa finhalten i ett arbete. Strykprov är en oför-&lt;br&gt;störande, subjektiv metod som bygger på individuell erfarenhet av att&lt;br&gt;göra bedömningarna. Noggrannheten är som bäst +/-5 tusendelar. Noll-&lt;br&gt;tolerans ställer högre krav på de analysmetoder kontrollorganen använder&lt;br&gt;för att analysera finhalten. Strykprover ger därvid inte tillräcklig nog-&lt;br&gt;grannhet. Istället måste drivprov, en form av förstörande provning, an-&lt;br&gt;vändas. Drivprovets noggrannhet är +/- 1 tusendel. Nackdelar med driv-&lt;br&gt;prov är att metoden är en förstörande provning samt att den medför något&lt;br&gt;högre kostnader. Hur mycket dyrare denna metod är än strykprov har inte&lt;br&gt;gått att få fram uppgifter om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om negativ tolerans har viss betydelse för om kontrollstämp- Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;lingar som utförts i Sverige skall godtas i andra EU-stater enligt de prin-&lt;br&gt;ciper som lagts fast av EG-domstolen i de ovan redovisade fallen&lt;br&gt;Robertson och Houtwipper. Enligt dessa avgöranden är en medlemsstat&lt;br&gt;skyldig att godta kontrollstämplingar från andra EES-länder som för-&lt;br&gt;medlar information likvärdig med den som krävs av motsvarande natio-&lt;br&gt;nella stämplar. Eftersom flertalet andra EU-stater inte tillåter negativ&lt;br&gt;tolerans kan dessa länder med stöd av nämnda rättsfall med framgång&lt;br&gt;hävda att svenska kontrollstämplar inte förmedlar likvärdig information.&lt;br&gt;En svensk tillverkare kan dock försäkra sig om marknadstillträde genom&lt;br&gt;att uppsöka ett kontrollorgan i annat EES-land där man inte tillåter nega-&lt;br&gt;tiv tolerans. Även arbeten kontrollerade enligt ädelmetallkonventionen&lt;br&gt;borde vara garanterade marknadstillträde i länder som inte tillåter negativ&lt;br&gt;tolerans eftersom denna konvention enbart tillåter kontroll av finhalt ge-&lt;br&gt;nom drivmetoden. I förslaget till EG-direktiv tillåts inte negativ avvi-&lt;br&gt;kelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att fördelarna med att förbjuda negativ&lt;br&gt;tolerans inte överväger i förhållande till de ökade kostnader som bran-&lt;br&gt;schen far på grund av dyrare analysmetoder. I avsaknad av EG-direktiv&lt;br&gt;på området föreslår därför regeringen för närvarande inte någon ändring.&lt;br&gt;På sikt är det dock eftersträvansvärt att den svenska regleringen är i en-&lt;br&gt;lighet med internationell standard även här.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Namnstämplar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För namnstämplar skall det även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen finnas ett krav på registrering. Med svenska namnstämplar&lt;br&gt;jämställs, utan krav på registrering i Sverige, en namnstämpel från&lt;br&gt;något annat EES-land om stämpeln har registrerats hos ett offentligt&lt;br&gt;organ eller det på annat tillfredsställande sätt går att identifiera den&lt;br&gt;som anbringat stämpeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;rapportens förslag i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1986:985) om handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten föreskriver att ett ädelmetallarbete av guld eller platina&lt;br&gt;skall vara försett med finhaltsstämpel samt antingen namnstämpel eller&lt;br&gt;kontrollstämpel. Genom den ändring av lagen som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998 godtas även likvärdig kontrollstämpling utförd av ett obe-&lt;br&gt;roende organ i annat land inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För namnstämplar på arbeten som saluförs i Sverige gäller att dessa&lt;br&gt;skall vara registrerade hos kontrollorganet, SP. Innehavaren av namn-&lt;br&gt;stämpel betalar en årlig avgift till SP för registerhållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har i sin formella underrättelse anfört att kravet på att&lt;br&gt;namnstämplar skall vara utformade enligt de svenska reglerna och även&lt;br&gt;vara registrerade här innebär en särordning för svenska stämplar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strider mot artikel 28 och 30 i EG-fördraget. Kommissionen har i den Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;formella underrättelsen även anfört att kravet att betala en avgift om 500&lt;br&gt;kr för registreringen av namnstämplar strider mot samma artiklar efter-&lt;br&gt;som syftet med kontrollförfarandet enligt kommissionen kan uppnås med&lt;br&gt;mindre restriktiva handelsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnstämpelns syfte är att identifiera den som är ansvarig for ädel-&lt;br&gt;metallarbetet och fmhaltsstämplingen. Genom registrering säkerställs att&lt;br&gt;det är möjligt att spåra den ansvarige samt att det inte används namn-&lt;br&gt;stämplar som är förväxlingsbara. I en kontrollordning som tillåter tillver-&lt;br&gt;kardeklaration utan medverkan av tredje partsorgan är denna spårbarhet&lt;br&gt;särskilt viktig. Det förekommer även att registret över namnstämplar an-&lt;br&gt;vänds av polisen för att spåra stulet guld. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;registerhållningen fortfarande fyller en funktion. Mot bakgrund av bl.a.&lt;br&gt;den reformering av ädelmetallkontrollen mot ett öppet system som före-&lt;br&gt;slås nedan där flera konkurrerande kontrollorgan kan finnas är det inte&lt;br&gt;lämpligt att registerhållningen ligger kvar hos ett av organen. Regeringen&lt;br&gt;avser därför överföra registerhållningen till SWEDAC. Såvitt gäller av-&lt;br&gt;gifter för registreringen avser regeringen säkerställa att dessa inte blir&lt;br&gt;onödigt höga genom att föreskriva att dessa att skall bestämmas efter&lt;br&gt;samråd med Ekonomistymingsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet avseende namnstämplar innebär att dessa utan&lt;br&gt;undantag skall ha utformats enligt de svenska reglerna och även ha re-&lt;br&gt;gistrerats här. Det innebär att en tillverkare från ett annat EES-land som&lt;br&gt;önskar marknadsföra sina produkter i Sverige först måste registrera sin&lt;br&gt;namnstämpel här, betala föreskriven årsavgift för registreringen, samt&lt;br&gt;eventuellt låta stämpla om sina arbeten med den ”svenska” namnstäm-&lt;br&gt;peln trots att arbetena kanske redan är försedda med namnstämpel från&lt;br&gt;ursprungslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommissionen angivit i sin formella underrättelse torde en sådan&lt;br&gt;ordning ur olika avseenden strida mot de principer som följer av artik-&lt;br&gt;larna 28 och 30 i EG-fördraget. Det bör för namnstämplar från något&lt;br&gt;annat land inom EES vara tillräckligt att det genom registrering hos&lt;br&gt;offentligt organ eller genom annat tillfredsställande sätt går att identifiera&lt;br&gt;den som anbringat stämpeln för att uppnå det åsyftade skyddet för&lt;br&gt;konsumenterna. Ett borttagande av registreringsplikten för namnstämplar&lt;br&gt;som registrerats i annat land inom EES får även till följd att innehavaren&lt;br&gt;av namnstämpeln inte behöver betala någon svensk registreringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Öppet system för kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;År 1992, i samband med förberedelserna inför EES-avtalet, tog riksdagen&lt;br&gt;ett principbeslut om att Sverige skulle tillämpa s.k. öppna system för tek-&lt;br&gt;nisk provning och kontroll (prop. 1991/92:170 bilaga 11, s. 38-83, sär-&lt;br&gt;skilt s. 51ff, bet. 1992/93:EU1, rskr. 1992/93:18). Enligt detta beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall EU:s principer för teknisk provning och kontroll som regel tilläm- Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;pas även inom nationellt reglerade områden. Principerna innebär att alla&lt;br&gt;organ som kan visa att de är kompetenta skall ha rätt att i konkurrens&lt;br&gt;erbjuda sina tjänster. Kompetensbedömning och fortlöpande tillsyn skall&lt;br&gt;ske genom att organen ackrediteras för uppgiften av SWEDAC. Författ-&lt;br&gt;ningstekniskt har principerna kommit till uttryck i lagen (1992:1119) om&lt;br&gt;teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande förändringsarbete har under mitten av 1990-talet&lt;br&gt;genomförts av berörda sektorsmyndigheter i anledning av riksdagens&lt;br&gt;beslut. SWEDAC har i årliga rapporter till regeringen redovisat refor-&lt;br&gt;mens fortskridande. Numera återstår endast ett mindre antal kontroll-&lt;br&gt;områden där officiell provning och kontroll fortfarande genomförs av&lt;br&gt;organ i monopolställning. Ett av dessa områden är ädelmetallkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten bemyndigas rege-&lt;br&gt;ringen att bestämma det organ som skall utföra kontrollstämpling enligt&lt;br&gt;lagen. I 3 § förordningen (1987:423) om handel med ädelmetallarbeten&lt;br&gt;har regeringen pekat ut SP som det organ som skall vara kontrollorgan.&lt;br&gt;Kontrollverksamheten är avgiftsfinansierad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett öppet system för kontrollstämpling införs&lt;br&gt;enligt de principer som följer av lagen (1992:1119) om teknisk kon-&lt;br&gt;troll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;rapportens förslag utan erinran. SP har i sitt remissvar angivit att de inte&lt;br&gt;ser några förutsättningar att fortsätta verksamheten som kontrollorgan&lt;br&gt;om krav på ackreditering genomförs. Guldsmedsmästamas riksförbund&lt;br&gt;och Sveriges Hantverks och småföretag avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att även kontroll-&lt;br&gt;stämpling av ädelmetallarbeten bör ske i öppet system i enlighet med&lt;br&gt;riksdagens principbeslut från år 1992. Detta system bör utformas enligt&lt;br&gt;de principer som följer av lagen (1992:1119) om teknisk kontroll och&lt;br&gt;som tillämpas inom andra områden. Det innebär att ackreditering för&lt;br&gt;uppgiften skall vara ett krav för att få utföra bedömning av överens-&lt;br&gt;stämmelse. De organ som önskar komma i fråga ansöker hos SWEDAC.&lt;br&gt;Alla organ som kan uppvisa denna kompetens skall ha rätt att fungera&lt;br&gt;som kontrollorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insyning av organet genomförs därefter enligt de gängse princi-&lt;br&gt;perna för ackreditering. Årlig tillsyn sker för att säkerställa att erforderlig&lt;br&gt;kvalitet och kompetens upprätthålls. De ackrediterade organen betalar en&lt;br&gt;avgift till SWEDAC för initial bedömning och därefter en årlig avgift för&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på den ansvariga myndigheten att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om kontrollordningar, krav på kontrollorgan samt erforder-&lt;br&gt;liga analysmetoder för att bestämma finhaltema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organ som befunnits uppfylla kraven får rätt att utföra kontroll av&lt;br&gt;finhalt och stämpla ädelmetallarbeten med kattfoten. Relationen mellan&lt;br&gt;kontrollorganet och dess kunder är rent kontraktsrättslig och kontroll-&lt;br&gt;organet sätter själv sina priser. Det är svårt att förutsäga hur många organ&lt;br&gt;som kan tänkas etablera sig på denna marknad och därmed påverka kon-&lt;br&gt;kurrensbilden. Det kan dock konstateras att kontrollstämpling inte är&lt;br&gt;obligatorisk, då det också är möjligt att föra ut produkter på marknaden&lt;br&gt;enbart med stöd av namnstämpling, vilket är en faktor som motverkar&lt;br&gt;prishöjningar även om endast ett fåtal kontrollorgan finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det inte föreligger några hinder mot att efter&lt;br&gt;bemyndigande i lag föreskriva att kontrollorgan som uppfyller före-&lt;br&gt;skrivna kompetenskrav äger rätt att utföra kontrollstämpling med katt-&lt;br&gt;fotens utseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att särskilja de olika organens kontrollstämpling från varandra kan&lt;br&gt;kattfoten åtföljas av det ackrediterade organets identitetsnummer hos&lt;br&gt;SWEDAC. Detta underlättar ädelmetallarbetets spårbarhet, eftersom ett&lt;br&gt;kontrollstämplat arbete inte behöver vara stämplat med tillverkarens&lt;br&gt;namnstämpel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Tillsyn m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 Tillsyn över ädelmetallagstiftningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler införs om tillsyn över lagens efterlev-&lt;br&gt;nad, inklusive ett bemyndigande för den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att utöva denna tillsyn samt möjlighet för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten att begära handräckning av polisen. De speciella straffrättsliga&lt;br&gt;bestämmelser som finns i nuvarande lagstiftning avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;rapportens förslag i huvudsak utan erinran. SP, Guldsmedsbranschens&lt;br&gt;leverantörsförening och Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsförbund an-&lt;br&gt;ser att regler om marknadskontroll inte behöver införas. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, som tillstyrker att SWEDAC bemyndigas att utöva tillsyn&lt;br&gt;över lagens efterlevnad, föreslår att tillsynen finansieras genom sank-&lt;br&gt;tionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt förordning (1996:81) med in-&lt;br&gt;struktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är&lt;br&gt;SWEDAC central förvaltningsmyndighet för frågor om ädelmetallarbe-&lt;br&gt;ten. Vad som närmare skall anses ligga i denna funktion är inte klargjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt finns idag ingen myndighet som har tillsynsansvar för lagens&lt;br&gt;och förordningens efterlevnad. Överträdelse kan istället medföra vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffrättsliga påföljder. Sådana ingripanden förekommer knappast i&lt;br&gt;praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens system bygger på att alla arbeten skall stämplas av antingen&lt;br&gt;inhemsk tillverkare eller importör och att dessa skall vara registrerade&lt;br&gt;hos kontrollorganet eller att föremålet skall stämplas av kontrollorganet,&lt;br&gt;SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en mer öppen svensk marknad finns det behov av en fungerande&lt;br&gt;tillsyn över regelverkets efterlevnad. Det kommer att behövas ett uttalat&lt;br&gt;tillsynsansvar där en myndighet har möjlighet att göra marknadskon-&lt;br&gt;troller av arbetenas innehåll och förenlighet med åsatta stämplar. Mark-&lt;br&gt;nadskontrollen bör kunna ske hos den som tar yrkesmässig befattning&lt;br&gt;med ädelmetallarbeten, exempelvis tillverkare och handlare.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten bör även ha befogenhet att kunna stoppa en vara&lt;br&gt;från vidare försäljning och vidta åtgärder mot den som ansvarar för&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynsmyndigheten skall kunna fullgöra sin uppgift bör den ha&lt;br&gt;en möjlighet att begära handräckning av polisen. I enlighet med vad som&lt;br&gt;sägs i prop. 1996/97:175 s. 75 Ändringar i polislagen m.m. förutsätts att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten noga överväger om en sådan åtgärd är rimlig med&lt;br&gt;hänsyn till vikten av åtgärden och den resursåtgång som krävs av polisen&lt;br&gt;samt om det finns andra sätt att lösa den uppkomna situationen och att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i god tid informerar polismyndigheten om sin begä-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för tillsynen bör kunna finansieras genom intäkterna från&lt;br&gt;namnregistret. Att i stället låta tillsynen finansieras genom sanktions-&lt;br&gt;avgifter är knappast realistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De specialstraffrättsliga regler som finns i nuvarande ädelmetallag-&lt;br&gt;stiftningen har, såvitt kunnat utrönas, aldrig tillämpats. Detsamma gäller&lt;br&gt;för den speciella förverkandebestämmelsen. Det är regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning att dessa regler kan ersättas med förvaltningsrättsliga tillsynsregler.&lt;br&gt;Därigenom möjliggörs en effektiv tillsyn över ädelmetallområdet.&lt;br&gt;Straffrättsliga påföljder kan givetvis ändå komma i fråga vid överträdelse&lt;br&gt;av de bestämmelser i brottsbalken, företrädesvis bedrägeri- och förfalsk-&lt;br&gt;ningsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Registreringsplikt för tillverkare, importör och försälj-&lt;br&gt;ningsställe&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registreringsplikten för tillverkare, försälj-&lt;br&gt;ningsställen och importörer avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;rapportens förslag utan erinran. Guldsmedsmästamas riksförbund och&lt;br&gt;Sveriges Hantverks och småföretag avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Idag skall tillverkare, importör och&lt;br&gt;försäljare av ädelmetallarbeten av guld eller platina vara registrerade hos&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SP. För registreringen utgår en årsavgift om 500 kr. Det kan ifrågasättas Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;om denna registrering fyller någon funktion. Någon tillsyn över att&lt;br&gt;registrering verkligen sker utövas inte. Det har inte heller framkommit att&lt;br&gt;registret fyller någon annan funktion. Behovet av registrering av guld-&lt;br&gt;smeder och juvelerarbutiker torde inte vara större än för något annat&lt;br&gt;affärsområde. Regeringen föreslår därför att kravet på registrering av&lt;br&gt;tillverkare, importör och försäljare avskaffas. Detta påverkar inte kravet&lt;br&gt;på att svenska tillverkare eller importörer som själva vill stämpla föremål&lt;br&gt;måste ha en namnstämpel registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.3 Möjlighet att föreskriva om undantag från lagens&lt;br&gt;tillämpning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De situationer där regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer får föreskriva om undantag eller&lt;br&gt;avvikelse från lagens bestämmelser anges tydligare i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten: Frågan behandlas inte i rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I nuvarande lag finns möjlighet för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;undantag eller avvikelse från lagen om det behövs med hänsyn till över-&lt;br&gt;enskommelse med främmande stat eller till internationellt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbete eller det annars finns särskilda skäl. Ett undantag kan förses&lt;br&gt;med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med stöd av bestämmelsen beslutat förordningen&lt;br&gt;(1975:49) om gemensam kontrollstämpel m.m. för arbeten av guld silver&lt;br&gt;eller platina. Förordningen innehåller bestämmelser som införlivar den i&lt;br&gt;avsnitt 4.2 nämnda 1972 års ädelmetallkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även med stöd av bestämmelsen i förordningen&lt;br&gt;(1987:423) om handel med ädelmetallarbeten) föreskrivit om undantag&lt;br&gt;från nuvarande lags krav på stämpling och registrering för arbeten av&lt;br&gt;guld eller platina med en vikt under ett gram eller silverarbeten under 15&lt;br&gt;gram. Samma undantag har föreskrivits för glasögonbågar, pennor, urbo-&lt;br&gt;etter med tillbehör såsom byglar och remontrarkronor, beslag, musik-&lt;br&gt;instrument samt guldslageri- och gulddragararbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser beträffande det aktuella lagrummet att den innebär att&lt;br&gt;regeringen ges en generell fullmakt att förordna om avvikelse från lagens&lt;br&gt;övriga bestämmelser, vilket inte kan godtas från grundlagssynpunkt.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening bör det därför undersökas vilket behov som kan&lt;br&gt;finnas av bestämmelser som avviker från dem som den föreslagna lagen&lt;br&gt;innehåller, varefter dess bestämmelser och behovet av undantag bör&lt;br&gt;preciseras i själva lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör regeringen även fortsättningsvis&lt;br&gt;kunna föreskriva om den typ av undantag som nämnts ovan. I den nuva-&lt;br&gt;rande lagen framgår dock inte vilka slags undantag bestämmelsen skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas till. Regeringen delar Lagrådets bedömning att en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning ger regeringen för obestämt utrymme att besluta om undantag Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;från lagens bestämmelser. I den nya lagen bör därför som Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit tydligare anges vilka typer av undantag regeringen skall kunna&lt;br&gt;besluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant undantag krävs framförallt med hänsyn till överenskommelse&lt;br&gt;med främmande stat, vilket möjliggör fortsatt deltagande i 1972 års&lt;br&gt;ädelmetallkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör regeringen kunna föreskriva om undantag från krav på&lt;br&gt;ansvarsstämpling, när sådan stämpling endast har begränsad betydelse ur&lt;br&gt;konsumentskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnitt 6.2.1 bör regeringen, för att förekomma hinder i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den fria varurörligheten, även kunna tillåta att palladiumarbeten med viss&lt;br&gt;lägsta finhalt palladium saluhålls eller säljs som ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som påverkas mest till följd av de föreslagna förändring-&lt;br&gt;arna är SWEDAC. SWEDAC föreslås fa ett tillsynsansvar, ackreditera&lt;br&gt;kontrollorgan samt ansvara för registrering av namnstämplar och orts-&lt;br&gt;märken. För SWEDACrs del kommer detta att innebära att resurser&lt;br&gt;kommer att krävas för att bedriva en väl fungerande tillsyn samt admi-&lt;br&gt;nistrera registerhållningen. Denna tillkommande verksamhet bör kunna&lt;br&gt;finansieras genom de årsavgifter som tas ut för registerhållning. Ackre-&lt;br&gt;diteringen finansieras genom avgifter som tas ut för ackrediteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga myndigheter som berörs har förslaget endast marginella&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillverkare av ädelmetallarbeten och importörer från övriga länder&lt;br&gt;inom EES medför de föreslagna ändringarna ett flertal positiva effekter.&lt;br&gt;Framförallt kan import från andra EES-länder ske direkt, utan krav på&lt;br&gt;ommärkning, registrering eller förhandsgodkännande. Därutöver slipper&lt;br&gt;tillverkare, importörer och försäljningsställen den idag obligatoriska&lt;br&gt;registreringen. Någon nämnvärd påverkan på exporterande företag kan&lt;br&gt;förslaget inte beräknas ha. Det är svårt att dra några säkra slutsatser hur&lt;br&gt;införandet av det öppna systemet för tredje partskontroll kommer att på-&lt;br&gt;verka prisbilden för kontrollstämpling. För lägre priser talar i och för sig&lt;br&gt;det förhållande att verksamheten konkurrensutsätts, men samtidigt är det&lt;br&gt;osäkert i vilken utsträckning flera organ kommer att söka ackreditering&lt;br&gt;som kontrollorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SP innebär det föreslagna ändringarna att bolaget kan komma att få&lt;br&gt;konkurrens som kontrollorgan samt att det i så fall måste låta genomföra&lt;br&gt;en ackreditering av verksamheten. Vidare kommer SP, genom att rege-&lt;br&gt;ringen flyttar över registerfunktionen till SWEDAC förlora intäkter om&lt;br&gt;en miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konsumenterna innebär de föreslagna ändringarna en ökad valfri-&lt;br&gt;het avseende ädelmetallarbetenas finhalter. De lägre kostnaderna för&lt;br&gt;importerade arbeten bör påverka priset i saluledet. Vidare innebär de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna tillsynsbestämmelsema att en aktiv marknadskontroll kan leda Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;till bättre konsumentskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som föreslås i den svenska ädelmetallagstiftningen inne-&lt;br&gt;fattar tekniska regler som avser krav på varans utformning, benämning&lt;br&gt;och märkning samt förfaranden för bedömning av överensstämmelse som&lt;br&gt;en förutsättning för marknadstillträde. Förslaget avser inte enbart&lt;br&gt;genomförande av bindande EG-rättsakter. Förslaget har därför anmälts&lt;br&gt;till EG-kommissionen enligt förfarandet i Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande&lt;br&gt;beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998,&lt;br&gt;s. 37, Celex 398L0034). Den frysningsperiod för antagande av författ-&lt;br&gt;ningsförslagen som följer av direktivet har nu löpt ut. Lagen bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att det hela tiden finns ett behörigt kontrollorgan,&lt;br&gt;dvs. även innan något organ har hunnit erhålla ackreditering för uppgif-&lt;br&gt;ten enligt den nya lagen bör SP, det organ som utsetts som kontrollorgan&lt;br&gt;av regeringen enligt hittills gällande lagstiftning, fa fortsätta att verka&lt;br&gt;som kontrollorgan även utan ackreditering till dess att något organ blivit&lt;br&gt;ackrediterat för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 1 § i lagen (1986:985) om handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten (1986 års lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Eftersom vissa bestämmelser i lagen även omfattar tillverkare av ädel-&lt;br&gt;metallarbeten har i första stycket tillagts att lagen även avser yrkesmässig&lt;br&gt;tillverkning av ädelmetallarbeten. Skälen härför framgår av avsnitt 6.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till tidigare lags lydelse sänks i andra stycket kravet på&lt;br&gt;ädelmetallinnehåll i guldarbeten från 585 tusendelar till 375 tusendelar, i&lt;br&gt;silverarbeten från 830 tusendelar till 800 tusendelar och i platinaarbeten&lt;br&gt;från 950 tusendelar till 850. Detta görs för att anpassa den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen till den ISO-standard som finns för ädelmetallarbeten samt&lt;br&gt;att öka möjligheterna till acceptans av ädelmetallarbeten härstammande&lt;br&gt;från andra länder inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 - 4§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 2-4 §§ i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § och 10 § andra stycket i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om ansvarsstämplar. Det andra stycket&lt;br&gt;förtydligas i förhållande till nuvarande lags lydelse så att det klart fram-&lt;br&gt;går att det endast är tillverkare i Sverige och företag i Sverige som tar in&lt;br&gt;och själv namnstämplar ädelmetallarbeten från andra länder som behöver&lt;br&gt;registrera sin namnstämpel. Bemyndigandet till regeringen att utse det&lt;br&gt;organ som skall registrera och godkänna namnstämplar flyttas från nuva-&lt;br&gt;rande lags 10 § andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett i förhållande till nuvarande lag nytt tredje stycke möjliggörs&lt;br&gt;acceptans av namnstämplar på ädelmetallarbeten från andra EES-länder.&lt;br&gt;Ändringen syftar till att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt EG-rätten&lt;br&gt;genom att inte längre kräva obligatorisk stämpling i Sverige av de arbe-&lt;br&gt;ten från andra EES-länder som redan har en tillfredsställande namn-&lt;br&gt;stämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats efter synpunkter från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar användning av ansvarsstämplar. I förhållande till&lt;br&gt;nuvarande lags lydelse görs den inskränkningen i första stycket att&lt;br&gt;namnstämpel enligt de svenska reglerna krävs om arbetet är försett med&lt;br&gt;ortsmärke eller årsbeteckning från Sverige. Ändringen är en följd av att&lt;br&gt;lagen i dess nya lydelse kommer att godta namnstämplar registrerade i&lt;br&gt;andra EES-länder. Med den nya lydelsen avses att förtydliga att arbeten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försedda med årsbeteckningar och ortsmärken från andra EES-länder inte Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;behöver förses med en svensk namnstämpel enbart av den anledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 7 § i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbeten tillverkade i Sverige skall även fortsättningsvis ansvars-&lt;br&gt;stämpling ske genom tillverkarens försorg. Beträffande importerade ar-&lt;br&gt;beten som har ansvarsstämplats av tillverkaren görs den ändringen att&lt;br&gt;dessa inte längre behöver ansvarsstämplas av importören. Givetvis far&lt;br&gt;importören även fortsättningsvis ansvarsstämpla sådana arbeten. Det&lt;br&gt;formella kravet på ansvarsstämpling genom importörens försorg gäller&lt;br&gt;dock enbart för arbeten som inte har ansvarsstämplats av tillverkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats efter förslag från Lagrådet, som anmärkt&lt;br&gt;att den utformning lagrummet har i lagrådsremissen lätt kan ge den&lt;br&gt;föreställning att med tillverkare i detta sammanhang avses endast&lt;br&gt;inhemska producenter, vilket inte är korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förutsättningarna för kontrollstämpling och vilka&lt;br&gt;organ som får utföra sådan stämpling. I första stycket förtydligas att&lt;br&gt;kontrollstämplingen är frivillig. Samtidigt slås det fast att de organ som&lt;br&gt;utför kontrollstämpling skall vara ackrediterade för uppgiften. Ändringen&lt;br&gt;innebär att SP:s monopol som kontrollorgan avskaffas och att det istället&lt;br&gt;införs en ordning där alla kontrollorgan som är kompetensbedömda för&lt;br&gt;uppgiften av SWEDAC får utföra stämplingen. I och med denna föränd-&lt;br&gt;ring uppnås ett öppet system för kontrollstämpling som står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med riksdagens principbeslut om öppna system för teknisk&lt;br&gt;provning och kontroll. Som en följd härav innehåller den nya lagen ingen&lt;br&gt;motsvarighet till nuvarande lags 12 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 9 § i 1986 års lag. I andra stycket&lt;br&gt;införs en bestämmelse med innebörd att arbeten från andra EES-länder&lt;br&gt;får behålla de stämplar de är försedda med enligt reglerna i ursprungs-&lt;br&gt;landet. Detta gäller oavsett förbudet i första stycket mot förväxlingsbara&lt;br&gt;stämplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är en sammanslagning av lagrådsremissens 9 och&lt;br&gt;10 §§, har utformats efter förslag från Lagrådet. Resterande paragrafer&lt;br&gt;har i förhållande till lagrådsremissen följaktligen fått nya nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 11 § i 1986 års lag och innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om avgift for registrering. En följd av det öppna system som&lt;br&gt;införs genom den föreslagna lagen är att avgifterna för kontroll inte&lt;br&gt;längre behöver fastställs av staten. Det finns därför ingen bestämmelse&lt;br&gt;om detta i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § i 1986 års lag avser registrering av tillverkare, importörer och för-&lt;br&gt;säljningsställen samt registrering av namnstämplar. Registreringsplikten&lt;br&gt;för tillverkare, importörer och försäljningsställen avskaffas genom den&lt;br&gt;nya lagen. Regeln om registrering av namnstämplar flyttas till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bemyndigandebestämmelser. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om de ackrediterade organens verksamhet och de kontroll-&lt;br&gt;former som skall användas för att fastställa finhalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 13 § i 1986 års lag. Skälen för den ändrade&lt;br&gt;lydelsen framgår av avsnitt 6.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i 1986 års lag. I den lagen saknas helt&lt;br&gt;bestämmelser om myndighetstillsyn över produkter som faller inom&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. De nya tillsynsbestämmelsema i 13-15 §§&lt;br&gt;syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv myndighetstillsyn över&lt;br&gt;lagens efterlevnad. I denna ingår bl.a. möjlighet för tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;att meddela förbud och förelägganden förenade med vite. Någon mot-&lt;br&gt;svarighet till nuvarande lags speciella straffrättsliga bestämmelser finns&lt;br&gt;inte längre. Däremot kan givetvis brottsbalkens bestämmelser, främst om&lt;br&gt;bedrägeri- och förfalskningsbrott, vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar tillsynsmyndighetens möjlighet att hos den som&lt;br&gt;yrkesmässigt tar befattning med ädelmetallarbeten fa tillgång till lokaler,&lt;br&gt;upplysningar m.m. för att kunna bedriva en effektiv tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ger tillsynsmyndigheten rätt att vidta erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;åstadkomma rättelse, t. ex. genom att meddela förbud att saluföra viss&lt;br&gt;produkt, eller föreläggande om återkallelse av en viss produkt från mark-&lt;br&gt;naden. Ett sådant förbud eller föreläggande far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ger möjlighet till överprövning av tillsynsmyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt den gängse gången i förvaltningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorian EG-anpassning och genomförande av&lt;br&gt;öppna system i svensk ädelmetallagstiftning -&lt;br&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, fick i upp-&lt;br&gt;drag av regeringen att utreda den svenska ädelmetallagstiftningens över-&lt;br&gt;ensstämmelse med EG-rätten samt övergången till ett öppet system för&lt;br&gt;kontrollstämpling av ädelmetallarbeten. Utredningen redovisades den 30&lt;br&gt;juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget var föranlett av att den nuvarande svenska ädelmetallag-&lt;br&gt;stiftningens är dåligt anpassad till de åtaganden som följer av Sveriges&lt;br&gt;EU-medlemskap, främst principen om fri varurörlighet inom gemenska-&lt;br&gt;pen, samt riksdagens principbeslut från 1992 om övergång till öppna&lt;br&gt;system för teknisk provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudsakliga slutsatser och förslag var följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges internationella åtaganden, liksom svensk industris behov av&lt;br&gt;att i Sverige kunna få utfört kontroll och stämpling av ädelmetallarbeten&lt;br&gt;som garanterar tillträde till andra EES-länders marknader, talar för att&lt;br&gt;Sverige bör behålla en särreglering av ädelmetallområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En anpassning av finhaltema för ädelmetallarbeten bör ske till de som&lt;br&gt;gäller enligt förslag till EG-direktiv och ISO-standardens nominella&lt;br&gt;nivåer, innebärande 375, 585, 750, 916 och 999 tusendelar för guld, 800,&lt;br&gt;925 och 999 tusendelar för silver och 850, 900, 950 och 999 tusendelar&lt;br&gt;för platina. Vidare föreslås att de tillåtna negativa avvikelserna avskaffas&lt;br&gt;samt att namnstämplar som är registrerade hos ansvariga organ i andra&lt;br&gt;EES-länder skall jämställas med svenska namnstämplar utan krav på&lt;br&gt;registrering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB:s monopol som kon-&lt;br&gt;trollorgan bör avskaffas och ersättas av ett öppet system där kontroll-&lt;br&gt;stämpling får utföras av organ ackrediterade för uppgiften enligt lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Registreringsplikten för tillverkare, försäljningsställen och importörer&lt;br&gt;kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsynsbestämmelser bör införas som bemyndigar SWEDAC att utöva&lt;br&gt;tillsyn över lagstiftningens efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorian EG-anpassning och genomförande av&lt;br&gt;öppna system i svensk ädelmetallagstiftning -&lt;br&gt;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:985) om handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986)985) om handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 5, 6, 8, 10-12, 14 och 15 §§ samt rubriken närmast före 14 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 16 och 17 §§ samt&lt;br&gt;en rubrik närmast före 17 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på yrkesmässig handel med ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädelmetallarbeten avses ar-&lt;br&gt;beten av guld, silver eller platina&lt;br&gt;som innehåller, om arbetet är ut-&lt;br&gt;fört av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;guld, 585 tusendelar eller mer&lt;br&gt;fint guld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;silver, 830 tusendelar eller mer&lt;br&gt;fint silver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platina, 950 tusendelar eller mer&lt;br&gt;fm platina,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en tillåten avvikelse nedåt&lt;br&gt;för guld och platina av fem tusen-&lt;br&gt;delar samt för silver av åtta tusen-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädelmetallarbeten avses ar-&lt;br&gt;beten av guld, silver eller platina&lt;br&gt;som innehåller, om arbetet är ut-&lt;br&gt;fört av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;guld, 375 tusendelar eller mer&lt;br&gt;fint guld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;silver, 800 tusendelar eller mer&lt;br&gt;fint silver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platina, 850 tusendelar eller mer&lt;br&gt;fin platina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana arbeten som är avsedda uteslutande för medi-&lt;br&gt;cinsk, vetenskaplig eller industriell användning eller uppenbarligen har&lt;br&gt;antikvariskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsstämplar är tillverkarens eller importörens namnstämpel, fin-&lt;br&gt;haltsstämpel, ortsmärke och årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnstämpel skall vara god-&lt;br&gt;känd och registrerad enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket för att få anbringas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk tillverkares eller impor-&lt;br&gt;törs namnstämpel skall vara god-&lt;br&gt;känd och registrerad av det organ&lt;br&gt;regeringen bestämmer för att få&lt;br&gt;anbringas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med namnstämpel enligt denna&lt;br&gt;lag jämställs sådan namnstämpel&lt;br&gt;som är registrerad hos offentligt&lt;br&gt;organ i något annat land inom det&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ädelmetallarbete av guld eller&lt;br&gt;platina skall vid saluhållande eller&lt;br&gt;försäljning vara försett med fin-&lt;br&gt;haltsstämpel och namnstämpel.&lt;br&gt;Namnstämpel behövs inte, om&lt;br&gt;arbetet är kontrollstämplat enligt 8&lt;br&gt;§. Namnstämpel krävs dock alltid,&lt;br&gt;om arbetet är försett med orts-&lt;br&gt;märke eller årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ädelmetallarbete av guld eller&lt;br&gt;platina skall vid saluhållande eller&lt;br&gt;försäljning vara försett med fin-&lt;br&gt;haltsstämpel och namnstämpel.&lt;br&gt;Namnstämpel behövs inte, om&lt;br&gt;arbetet är kontrollstämplat enligt 8&lt;br&gt;§. Namnstämpel enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket krävs dock alltid, om ar-&lt;br&gt;betet är försett med svenskt orts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märke eller svensk årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i ett ädelmetallarbete som saluhålls eller försäljs ingår någon del&lt;br&gt;av annan metall eller annat ämne enligt 2 §, skall detta vara angivet på&lt;br&gt;denna del, om inte tillverkningstekniska hinder möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädelmetallarbeten som har försetts&lt;br&gt;med finhaltsstämpel skall på begä-&lt;br&gt;ran kontrolleras med avseende på&lt;br&gt;finhalt av det organ som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer (kontrollorgan-&lt;br&gt;et). Om organet finner att den&lt;br&gt;uppgivna finhalten är riktig, skall&lt;br&gt;organet bekräfta detta med en&lt;br&gt;kontrollstämpel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädelmetallarbeten som har försetts&lt;br&gt;med finhaltsstämpel kan på begä-&lt;br&gt;ran kontrolleras med avseende på&lt;br&gt;finhalt av ett organ ackrediterat&lt;br&gt;for uppgiften enligt lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll&lt;br&gt;(kontrollorganet). Om organet fin-&lt;br&gt;ner att den uppgivna finhalten är&lt;br&gt;riktig, skall organet bekräfta detta&lt;br&gt;med en kontrollstämpel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet inte kan kontrollstämplas utan att det skadas, får organet i&lt;br&gt;stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller fordringarna för kontroll-&lt;br&gt;stämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kontrollstämpel enligt första stycket jämställs kontrollstämpel&lt;br&gt;från ett kontrollorgan i något annat EES-land under förutsättning att or-&lt;br&gt;ganet är oberoende och kontrollen kan bedömas som likvärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt inom landet&lt;br&gt;tillverkar eller försäljer ädelme-&lt;br&gt;tallarbeten av guld eller platina&lt;br&gt;eller till landet inför sådana arbe-&lt;br&gt;ten skall vara registrerad hos kon-&lt;br&gt;trollorganet. Detsamma gäller den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett arbete får finnas stämplar&lt;br&gt;som skall användas enligt be-&lt;br&gt;stämmelser i något annat land&lt;br&gt;inom den Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:696.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som yrkesmässigt inom landet&lt;br&gt;tillverkar eller till landet inför&lt;br&gt;ädelmetallarbeten av silver, som&lt;br&gt;förses med ansvarsstämpel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollorganet prövar frågor&lt;br&gt;om godkännande och registrering&lt;br&gt;av tillverkares och importörers&lt;br&gt;namnstämplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll enligt 8 § skall en&lt;br&gt;avgift betalas till kontrollorganet.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla för registre-&lt;br&gt;ring enligt 10 §. Avgift för regist-&lt;br&gt;rering skall betalas årligen så&lt;br&gt;länge registreringen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;meddela ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter om ansvarsstämplar, kon-&lt;br&gt;trollstämplar och annan märkning&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastställa avgifter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påföljder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst i&lt;br&gt;sex månader döms, om gärningen&lt;br&gt;inte är belagd med straff i brotts-&lt;br&gt;balken, den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;saluhåller eller försäljer&lt;br&gt;ädelmetallarbeten eller andra ar-&lt;br&gt;beten i strid mot 3 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anbringar stämplar eller andra&lt;br&gt;märken i strid mot denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter, som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen, eller bryter mot&lt;br&gt;skyldighet som följer av 7 § tredje&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll enligt 8 § skall en&lt;br&gt;avgift betalas till kontrollorganet.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla för registre-&lt;br&gt;ring enligt 5 §. Avgift för registre-&lt;br&gt;ring skall betalas årligen så länge&lt;br&gt;registreringen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;meddela ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter om ansvarsstämplar, kon-&lt;br&gt;trollstämplar och annan märkning&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastställa avgifter enligt denna&lt;br&gt;lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om de ackrediterade organens&lt;br&gt;verksamhet och de kontrollformer&lt;br&gt;som skall användas i samband&lt;br&gt;med kontrollstämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag och av föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen utövas&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte iakttar registreringsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete, som saluhålls i strid&lt;br&gt;mot denna lag, eller värdet därav&lt;br&gt;skall förklaras förverkat, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare är skyldig att på&lt;br&gt;anmaning av tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lämna tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;tillträde till utrymmen där ädel-&lt;br&gt;metallarbeten förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna de upplysningar, hand-&lt;br&gt;lingar, varuprover och liknande&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;få hjälp av polis för att genomföra&lt;br&gt;åtgärd som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far meddela&lt;br&gt;de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs i enskilda fall för att denna&lt;br&gt;lag och föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag skall efter-&lt;br&gt;levas. Ett sådant föreläggande eller&lt;br&gt;förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter med-&lt;br&gt;delade med stöd av denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har yttrat sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen (RPS),&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Generaltullstyrelsen (GTS), Riksrevisisonsverket (RRV),&lt;br&gt;Ekonomistymingsverket (ESV), Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, SIS&lt;br&gt;- Standardiseringen i Sverige, Patent- och registreringsverket (PRV),&lt;br&gt;Kommerskollegium, Konsumentverket, Sveriges Provnings- och Forsk-&lt;br&gt;ningsinstitut AB Swedish association for Testing and Inspection&lt;br&gt;(SWETIC), Sveriges Konsumentråd, Företagamas Riksorganisation,&lt;br&gt;Sveriges hantverks- och småföretag, Konsumenter i Samverkan, Guld-&lt;br&gt;smedsmästamas Riksförbund, Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsför-&lt;br&gt;bund, Guldsmedsbranchens leverantörförbund, Statstjänstemannaförbun-&lt;br&gt;det och SACO-föreningen vid SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har ej besvarat eller förklarat sig avstå från att&lt;br&gt;lämna synpunkter på remissen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Generaltullstyrelsen (GTS), Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet, Svensk Handel, Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Cent-&lt;br&gt;ralorgansation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges försäkringsförbund, Sveriges&lt;br&gt;Konsumentråd, Företagarnas Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om handel med ädelmetallarbeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas på yrkesmässig handel med ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädelmetallarbeten avses arbeten av guld, silver eller platina som&lt;br&gt;innehåller, om arbetet är utfört av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;guld, 375 tusendelar eller mer fint guld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;silver, 800 tusendelar eller mer fint silver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platina, 850 tusendelar eller mer fin platina,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en tillåten avvikelse nedåt för guld och platina av fem tusendelar&lt;br&gt;samt för silver av åtta tusendelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana arbeten som är avsedda uteslutande för medi-&lt;br&gt;cinsk, vetenskaplig eller industriell användning eller uppenbarligen har&lt;br&gt;antikvariskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I ett ädelmetallarbete far ingå, förutom delar av guld, silver eller pla-&lt;br&gt;tina samt legeringar av dessa metaller, delar av annan metall eller annat&lt;br&gt;ämne under förutsättning att varje sådan del är lätt skönjbar och till utse-&lt;br&gt;endet tydligt skiljer sig från ädelmetallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillverkningstekniska skäl föranleder det eller om det krävs för att&lt;br&gt;arbetet skall fylla sin praktiska uppgift, får det även i annat fall ingå delar&lt;br&gt;av annan metall eller annat ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När arbeten som innehåller guld, silver eller platina saluhålls eller&lt;br&gt;säljs inom landet far endast arbeten som uppfyller kraven enligt 1 och 2&lt;br&gt;§§ utges för att vara ädelmetallarbeten eller vara utförda av guld, silver&lt;br&gt;eller platina. Vid saluhållande eller försäljning av arbeten med lägre halt&lt;br&gt;sådan metall far det anges att arbetet innehåller guld, silver eller platina.&lt;br&gt;Det måste dock tydligt framgå att arbetet innehåller lägre halt ädel metall&lt;br&gt;än ett ädelmetallarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stämplar m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Med ansvarsstämplar avses stämplar som är avsedda uteslutande för&lt;br&gt;ädelmetallarbeten. De får endast anbringas på sådana arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansvarsstämplar är tillverkarens eller importörens namnstämpel, fin-&lt;br&gt;haltsstämpel, ortsmärke och årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett&lt;br&gt;informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204,&lt;br&gt;21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk tillverkares eller importörs namnstämpel skall vara godkänd&lt;br&gt;och registrerad av det organ regeringen bestämmer för att få anbringas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med namnstämpel enligt denna lag jämställs sådan namnstämpel från&lt;br&gt;något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för&lt;br&gt;vilken det genom registrering hos ett offentligt organ eller något annat&lt;br&gt;likvärdigt sätt går att identifiera den som anbringat stämpeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett ädelmetallarbete av guld eller platina skall vid saluhållande eller&lt;br&gt;försäljning vara försett med finhaltsstämpel och namnstämpel. Namn-&lt;br&gt;stämpel behövs inte om arbetet är kontrollstämplat enligt 8 §. Namn-&lt;br&gt;stämpel enligt 5 § andra stycket krävs dock alltid om arbetet är försett&lt;br&gt;med ett svenskt ortsmärke eller en svensk årsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i ett ädelmetallarbete som saluhålls eller säljs ingår någon del av&lt;br&gt;annan metall eller annat ämne enligt 2 §, skall detta vara angivet på&lt;br&gt;denna del, om inte tillverkningstekniska hinder möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ansvarsstämpling skall göras genom tillverkarens eller importörens&lt;br&gt;försorg. Som tillverkare anses även den som yrkesmässigt har givit nå-&lt;br&gt;gon annan i uppdrag att utföra ädelmetallarbeten. Tillverkaren och im-&lt;br&gt;portören ansvarar för att utförda ädelmetallarbeten motsvarar de an-&lt;br&gt;bringade ansvarsstämplama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillverkare eller importör kan låta ett organ (kontrollorganet) som&lt;br&gt;är ackrediterat för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll&lt;br&gt;kontrollera finhalten i ett ädelmetallarbete som har försetts med finhalts-&lt;br&gt;stämpel. Om kontrollorganet finner att den uppgivna finhalten är riktig,&lt;br&gt;skall organet bekräfta detta med en kontrollstämpel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet inte kan kontrollstämplas utan att det skadas, får organet i&lt;br&gt;stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller fordringarna för kontroll-&lt;br&gt;stämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kontrollstämpel enligt första stycket jämställs kontrollstämpel&lt;br&gt;från ett kontrollorgan i något annat land inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet under förutsättning att organet är oberoende och kon-&lt;br&gt;trollen kan bedömas som likvärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ädelmetallarbeten eller arbeten som inte till utseendet tydligt skiljer&lt;br&gt;sig från sådana får inte förses med stämplar eller andra märken som lätt&lt;br&gt;kan förväxlas med stämplar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § På ett arbete får det finnas stämplar som används enligt bestämmel-&lt;br&gt;ser i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För registrering enligt 5 § skall en avgift betalas till det organ som&lt;br&gt;utsetts av regeringen. Avgift för registrering skall betalas årligen så länge&lt;br&gt;registreringen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela ytterligare föreskrifter om ansvarsstämplar, kontrollstämp-&lt;br&gt;lar och annan märkning enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastställa avgifter enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela närmare föreskrifter om de ackrediterade organens verk-&lt;br&gt;samhet och de kontrollformer som skall användas i samband med kon-&lt;br&gt;trollstämpling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;medge undantag eller avvikelse från denna lag, om det behövs med hän-&lt;br&gt;syn till överenskommelse med främmande stat eller till internationellt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbete eller om det annars finns särskilda skäl. Ett med-&lt;br&gt;givande får förses med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En näringsidkare är skyldig att på uppmaning av tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna tillsynsmyndigheten tillträde till utrymmen där ädelmetallar-&lt;br&gt;beten förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som&lt;br&gt;behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få hjälp av polis för att genomföra de&lt;br&gt;åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs i enskilda fall för att denna lag och föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av denna lag skall efterlevas. Ett sådant föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller beslut med till-&lt;br&gt;lämpning av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000, då lagen (1986:985) om&lt;br&gt;handel med ädelmetallarbeten skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Intill dess att det i Sverige har utsetts sådana ackrediterade organ&lt;br&gt;som avses i 8 § får motsvarande uppgifter utföras av det organ som rege-&lt;br&gt;ringen har utsett enligt lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-04-30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet Ingegerd&lt;br&gt;Westlander, regeringsrådet Susanne Billum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 april 1999 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;handel med ädelmetallarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Sven&lt;br&gt;Jönson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att lagen tillämpas på &amp;quot;yrkesmässig handel&amp;quot; med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten. Definitionerna av vad som avses med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten ges i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. 5 § görs åtskillnad mellan tillverkare och importör. I 15 §&lt;br&gt;används den sammanfattande beteckningen näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan även den tillverkare som levererar hela sin produktion&lt;br&gt;till en enda grossist sägas bedriva handel med den aktuella varan. Men&lt;br&gt;primärt framstår det ändå som mer naturligt att beteckna honom som&lt;br&gt;tillverkare. Med hänsyn härtill och till vad nyss sagts om förekomsten av&lt;br&gt;skilda beteckningar på de kategorier som lagtexten gäller ifrågasätter&lt;br&gt;Lagrådet om inte orden &amp;quot;tillverkning av och&amp;quot; lämpligen bör föras in efter&lt;br&gt;ordet &amp;quot;yrkesmässig&amp;quot; i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande andra stycket i denna paragraf förordar Lagrådet att de&lt;br&gt;avslutande orden &amp;quot;för att få anbringa&amp;quot; flyttas fram till efter ordet &amp;quot;skall&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket avser enligt författningskommentaren att klargöra att det&lt;br&gt;inte längre krävs obligatorisk stämpling i Sverige av ädelmetallarbeten&lt;br&gt;från andra EES-länder som redan har &amp;quot;en tillfredsställande&lt;br&gt;namnstämpling&amp;quot;. Enligt Lagrådets mening skulle denna avsikt med&lt;br&gt;bestämmelsen komma till bättre och tydligare uttryck om stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med en namnstämpel enligt denna lag jämställs namnstämpel från&lt;br&gt;något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;om stämpeln har registrerats hos ett offentligt organ eller det på annat&lt;br&gt;tillfredsställande sätt går att identifiera den som har anbringat stämpeln&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införs i stycket på föreslaget sätt en förkortad beteckning på&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan bokstavskombinationen&lt;br&gt;EES sedan användas i föreslagna 8 § tredje stycket och 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första mening anges att ansvarsstämpling skall göras&lt;br&gt;&amp;quot;genom tillverkarens eller importörens försorg.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De citerade orden kan lätt ge den föreställningen att med tillverkare i Prop. 1998/99:102&lt;br&gt;detta sammanhang avses endast inhemska producenter. Detta är Bilaga 5&lt;br&gt;emellertid inte korrekt. Med hänsyn härtill förordar Lagrådet att första&lt;br&gt;meningen i paragrafen ersätts med följande två meningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ansvarsstämpling skall göras genom tillverkarens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importerade arbeten som inte ansvarsstämplats av tillverkaren skall&lt;br&gt;stämplas genom importörens försorg&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår vidare att ordet &amp;quot;och&amp;quot; i paragrafens sista mening byts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut mot ordet &amp;quot;respektive&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första av dessa paragrafer ges bestämmelser om att&lt;br&gt;ädelmetallarbeten eller liknande arbeten inte far förses med stämplar eller&lt;br&gt;andra märken som lätt kan förväxlas med &amp;quot;stämplar enligt denna lag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna 10 § följer att det på ett arbete (därmed torde i&lt;br&gt;sammanhanget avses endast ädelmetallarbete) far finnas stämplar som&lt;br&gt;&amp;quot;används&amp;quot; enligt bestämmelser i något annat land inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren gäller vad som sägs i 10 § oberoende&lt;br&gt;av förbudet mot förväxlingsbara stämplar i föregående paragraf. För att&lt;br&gt;detta skall framgå av lagtexten föreslår Lagrådet att ifrågavarande&lt;br&gt;bestämmelser fors samman till en enda paragraf, 9 §, i vilken ett andra&lt;br&gt;stycke ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;På ett ädelmetallarbete far dock alltid finnas stämplar som anbringats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt bestämmelser i något annat land inom EES.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs detta förslag skall resterande paragrafer ges nya nummer,&lt;br&gt;nämligen 10-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer far medge undantag eller avvikelse från den&lt;br&gt;föreslagna lagen, om det behövs med hänsyn till överenskommelse med&lt;br&gt;främmande stat eller internationellt ekonomiskt samarbete eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl. Det anges också att ett medgivande får förses&lt;br&gt;med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet innebär att regeringen ges en generell fullmakt att förordna&lt;br&gt;om avvikelser från lagens övriga bestämmelser. Detta kan inte godtas&lt;br&gt;från grundlagssynpunkt. Enligt Lagrådets mening bör det därför&lt;br&gt;undersökas vilket behov som kan finnas av bestämmelser som avviker&lt;br&gt;från dem som den föreslagna lagen innehåller, varefter dessa&lt;br&gt;bestämmelser och behovet av undantag bör preciseras i själva lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Handel med ädelmetallarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:102&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om handel med&lt;br&gt;ädelmetallarbeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 och 12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58029, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till lag om handel med ädelmetallarbeten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:NU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till lag om handel med ädelmetallarbeten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-05-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-06-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 09:40:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03102</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 09:40:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:NU6</uppgift>
<ref_dok_id>GN01NU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handel med ädelmetallarbeten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:102&lt;br/&gt;
Handel med ädelmetallarbeten</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:102 Handel med ädelmetallarbeten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Hägglund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:102&lt;br/&gt;
Handel med ädelmetallarbeten</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:102 Handel med ädelmetallarbeten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Hägglund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>