2294100GM031001998/99100propproppropProposition 1998/99:100PropositionPropositionFinansdepartementet10001999-03-31 00:00:002025-12-19 14:04:511999-01-01 00:00:001999 års ekonomiska vårpropositiondigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM03100/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM03100https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03100
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Tabell 5.8 Prognos för takbegränsade utgifter år 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Förslag till<br>tilläggsbudget</p></td><td>
<p>Totalt<br>anvisat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens<br>prognos<br>statsbudget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>44,1</p></td><td>
<p>45,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>80,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>80,5</p></td><td>
<p>84,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>39,9</p></td><td></td><td>
<p>39,9</p></td><td>
<p>41,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>33,9</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>48,0</p></td><td>
<p>47,6</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>21,1</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>103,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>103,5</p></td><td>
<p>102,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>92,9</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>22,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>698,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>698,4</p></td><td>
<p>708,9</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>613,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>613,8</p></td><td>
<p>616,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Älderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>135,8</p></td><td></td><td>
<p>135,8</p></td><td>
<p>135,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsande utgifter</p></td><td>
<p>749,7</p></td><td></td><td>
<p>749,6</p></td><td>
<p>751,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p>86</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h4><a name="caption1"></a>5.4 Förslag till tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för budgetåret<br>1999</h4>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen<br>för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en<br>ny beräkning av statsinkomster samt ändra och<br>anvisa nya anslag. De förändringar av gällande<br>statsbudget som nu kan överblickas och andra<br>frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-<br>sas i det följande.</p>
<p>Anslagsförändringarna i detta förslag till<br>tilläggsbudget innebär att anvisade medel sam-<br>manlagt minskar med 29 miljoner kronor. Inklu-<br>sive av regeringen beslutade indragningar av an-<br>slagsbehållningar leder åtgärderna till en<br>minskning av tillgängliga medel med 45 miljoner<br>kronor.</p>
<p>De föreslagna ökningarna av anslag uppgår till<br>totalt ca 656 miljoner kronor. I vissa fall finns<br>förslag till finansiering av den föreslagna utgifts-<br>ökningen genom minskning av 1999 års anslag. I<br>några fall föreslås indragning av anslagsbehåll-<br>ningar. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår<br>totalt till ca 685 miljoner kronor. Minskningarna<br>till följd av indragningar av anslagsbehållningar<br>uppgår till 16 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens ambition är att ökade utgifter<br>skall finansieras genom motsvarande minskning<br>av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åt-<br>gärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 1,2<br>miljarder kronor för år 1999.</p>
<p>5.4.1 Utgiftsområde 1</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Cl Regeringskansliet m.m.</p>
<p>1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på</p>
<p>2 179 419 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Regeringskansliet<br>m.m. ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering<br>har skett genom att anslagen Al Förbandsverk-<br>samhet och beredskap m.m., Bl Funktionen civil<br>ledning, D2 Försvarshögskolan och D4 Försvarets<br>forskningsanstalt inom utgiftsområde 6 Totalför-<br>svar minskades med vardera 500 000 kronor i<br>budgetpropositionen för 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Till och med<br>budgetåret 1998 har utgifter om ca 2 000 000<br>kronor per år för fakultetsansvarig vid Geneva<br>Centre for Security Policy (GCSP) beräknats<br>under anslagen Al Förbandsverksamhet och be-<br>redskap m.m., Bl Funktionen civil ledning, D2<br>Försvarshögskolan och D4 Försvarets forsknings-<br>anstalt inom utgiftsområde 6 Totalförsvar. Rege-<br>ringen har beslutat att utgifterna från och med år<br>1999 skall finansieras av Regeringskansliet. I<br>budgetpropositionen för 1999 minskades ovan<br>nämnda anslag inom utgiftsområde 6 Totalför-<br>svar med vardera 500 000 kronor (prop.<br>1998/99:1, bet. 1998/99:FiUl, rskr. 1998/99:38,<br>bet. 1998/99:FöUl, rskr. 1998/99:74). Anslaget<br>Cl Regeringskansliet m.m. bör därför tillföras<br>motsvarande belopp fr.o.m. år 1999.</p>
<p>5.4.2 Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p>
<p>Statsgaranti för Riksbankens lån till Brasilien</p>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar rege-<br>ringen att för perioden 1999-2002 ställa ut kre-<br>ditgaranti till Riksbanken för lån till Brasilien på<br>högst 300 miljoner USD genom Banken för in-<br>ternationell betalningsutjämning (BIS).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I december 1998<br>beslutade Internationella valutafondens (IMF)<br>styrelse att bevilja Brasilien ett treårigt stabilise-<br>rings- och reformprogram. Inom ramen för pro-<br>grammet ställs totalt ca 40 miljarder USD eller ca<br>320 miljarder kronor till landets förfogande.<br>Stödpaketet består av dels lån från internationella<br>institutioner, dels bilaterala lån från 21 länder.</p>
<p>Sverige har i egenskap av medlem i den s.k.<br>Tiogruppen ombetts att delta bland de bilaterala<br>långivarna. Sveriges deltagande sker genom<br>Riksbanken. Sveriges andel av de bilaterala lånen<br>på totalt 14,5 miljarder USD uppgår till 300 mil-<br>joner USD eller ca 2,4 miljarder kronor. Enligt<br>avtalet skall utestående lån vara återbetalda senast<br>år 2002. De bilaterala lånen ges av Banken för<br>internationell betalningsutjämning (BIS) i Basel<br>med garanti från de deltagande ländernas central-<br>banker. För Sveriges del är det således Riksban-<br>ken som garanterar lånet. Eftersom de bilaterala<br>lånen faller utanför Riksbankens ordinarie verk-</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>samhet, har Riksbanken begärt statsgaranti för<br>denna insats.</p>
<p>Regeringen anser det angeläget att Sverige<br>deltar i ovannämnda stödarrangemang. Det är<br>viktigt för Brasilien att landet tar sig ur den pågå-<br>ende finansiella krisen, men det har också stor<br>betydelse för utvecklingen av världsekonomin.<br>Regeringen anser att det är viktigt att även pri-<br>vata långivare i olika länder bidrar till finansie-<br>ringen genom att förnya sina lån.</p>
<p>Riksbanken erhåller ersättning från BIS för sin<br>garanti. Efter ett godkännande av riksdagen<br>kommer regeringen att uppdra åt Riksgälds-<br>kontoret att ställa ut garantin till Riksbanken. Då<br>fastställs en avgift som motsvarar garantins för-<br>väntade ekonomiska risk och övriga kostnader<br>för åtagandet. Denna avgift betalar sedan Riks-<br>banken till Riksgäldskontoret, vilket innebär att<br>statsbudgeten inte förväntas belastas med några<br>kostnader för garantin.</p>
<p>A6 Statistiska centralbyrån</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>353 127 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A6 Statistiska cent-<br>ralbyrån ökas med 2 000 000 kronor. Finan-<br>siering sker dels genom att anslaget Bl Riksför-<br>säkringsverket under utgiftsområde 10 minskas<br>med 1 000 000 kronor, dels genom att anslaget<br>E2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdeparte-<br>mentets område m.m. under utgiftsområde 16<br>minskas med 1 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget<br>att det inrättas ett yrkesregister som kan ersätta<br>den insamling av yrkesuppgifter som tidigare<br>skett i samband med folk- och bostadsräkning-<br>arna. Registret skall tillgodose både statistikens<br>och forskningens krav på relevanta data. Yrkes-<br>uppgifter används inom yrkesmedicinsk- och<br>samhällsvetenskaplig forskning, utbildnings-,<br>sysselsättnings- och samhällsplanering, hälso-<br>och sjukvårdsplanering, prognosverksamhet och<br>inom områden som berör jämställdhetsaspekter.<br>Det övergripande målet med uppgifterna i ett yr-<br>kesregister är att bilda underlag för framställning<br>av officiell statistik.</p>
<p>Yrkesregistret bör byggas upp på det sätt som<br>SCB har föreslagit. Förslaget innebär att befintli-<br>ga yrkesuppgifter i lönestatistiken utnyttjas och<br></p>
<p>kompletteras med enkätinsamling av yr-<br>kesuppgifter från de ca 180 000 småföretag som<br>inte ingår i lönestatistiken. Kostnaden för regist-<br>ret beräknas till 8,3 miljoner kronor årligen un-<br>der en fyraårsperiod och därefter 6 miljoner kro-<br>nor per år. Regeringen föreslår att 2 miljoner<br>kronor anvisas för att under 1999 påbörja upp-<br>byggnaden av ett yrkesregister vid SCB. Därut-<br>över avser regeringen att låta SCB disponera<br>1 500 000 kronor för ändamålet av de medel som<br>står till regeringens disposition under anslaget.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med den lagstiftning som krävs för att inrätta ett<br>yrkesregister.</p>
<p>A7 Folk- och bostadsräkning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag<br>på 70 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen godkänner vad re-<br>geringen anfört om inriktningen av registerbase-<br>rad folk- och bostadsräkning. Registerbaserad<br>folk- och bostadsräkning bedöms kunna ge-<br>nomföras år 2004 eller 2005. Sammanlagt ytterli-<br>gare 100 miljoner kronor avsätts år 2001 och<br>framöver för att genomföra projektet. Utgifterna<br>finansieras inom ramen för berörda utgiftsområ-<br>den.</p>
<p>Riksdagen beslutade år 1995 att det skall ge-<br>nomföras registerbaserad folk- och bostadsräk-<br>ning år 2000 (prop. 1995/96:90, bet.<br>1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Regeringen<br>har därefter informerat riksdagen att arbetet är<br>försenat. Den genomförda försöksverksamheten<br>visade att uppläggningen av lägenhetsregistret i<br>försöksområdena har fungerat bra medan folk-<br>bokföringen på lägenheter har inneburit vissa<br>problem. Regeringen uppdrog därför åt Statistis-<br>ka centralbyrån (SCB) att under hösten 1998 ut-<br>reda en alternativ metod för att kunna genomfö-<br>ra en folk- och bostadsräkning år 2000. Med<br>denna metod, som innebär att SCB utnyttjar re-<br>gistret över 1990 års folk- och bostadsräkning<br>och gör en kompletterande uppgiftsinsamling, är<br>det möjligt att genomföra en folk- och bostads-<br>räkning år 2000. Detta är emellertid en mycket<br>kostsam engångslösning. Kostnaden beräknas till<br>ca 230 miljoner kronor.</p>
<p>Mot den här bakgrunden är det regeringens<br>bedömning att fortsatta investeringar för att</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>möjliggöra registerbaserad folk- och bostadsräk-<br>ning är det bästa alternativet. Detta förordas ock-<br>så av alla som använder statistiken, nämligen<br>kommuner, statliga myndigheter och forskare.<br>Detta alternativ är en långsiktig investering som<br>lägger grund för framtida folk- och bostadsräk-<br>ningar och möjliggör besparingar för staten och<br>kommunerna. Problemen i folkbokföringen be-<br>döms vara av övergående karaktär och kunna lö-<br>sas bl.a. genom att skapa stabila lägenhetsbeteck-<br>ningar. På grund av förseningarna kan en<br>registerbaserad folk- och bostadsräkning ge-<br>nomföras först år 2004 eller 2005. Denna tidta-<br>bell förutsätter att verksamheten påbörjas redan<br>under innevarande budgetår. Förseningarna in-<br>nebär också ökade kostnader vilket medför att<br>sammanlagt ytterligare ca 100 miljoner kronor<br>avsätts för projektet år 2001 och framöver. Av de<br>medel som riksdagen redan har anslagit för verk-<br>samheten återstår ca 185 miljoner kronor. Ut-<br>gifterna finansieras inom ramarna för berörda ut-<br>giftsområden (utgiftsområdena 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10,<br>11, 12, 14, 16, 18, 19, 22). Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen med den lagstiftning<br>som krävs för att genomföra registerbaserad<br>folk- och bostadsräkning.</p>
<p>A16 Statens Lokalförsörjningsverk</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag Al 6 Sta-<br>tens Lokalförsörjningsverk: Awecklingskostnader<br>uppgående till 3 300 000 kronor anvisas för år<br>1999. Finansiering sker genom att anslaget A5<br>Täckning av merkostnader för lokaler minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>beslutat om avveckling av Statens lokalförsörj-<br>ningsverk från den 1 januari 1998 (prop.<br>1997/98:1, utgiftsområde 2, bet. 1997/98:FiU2,<br>rskr. 1997/98:120). Awecklingskostnaderna har<br>finansierats från ramanslaget All Statens lokal-<br>försörjningsverk: Awecklingskostnader inom ut-<br>giftsområde 2 upptaget på statsbudgeten år 1998.<br>Kostnaderna för avvecklingen har visat sig bli<br>3 300 000 kronor högre än beräknat.</p>
<p>Regeringen bedömer att kostnaderna bör fi-<br>nansieras från ett särskilt anslag för detta ända-<br>mål. Därför föreslås att ett ramanslag Al 6 Statens<br>lokalförsörjningsverk: Awecklingskostnader tas<br></p>
<p>upp på statsbudgeten även för 1999 med<br>3 300 000 kronor.</p>
<p>5.4.3 Utgiftsområde 4</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>Höjning av avgiften till brottsofferfonden</p>
<p>Regeringens förslag: Avgiften till brottsofferfon-<br>den höjs från 300 till 500 kronor. Förstärkningen<br>av fonden sker för att öka utrymmet för bidrag<br>till ideella organisationers verksamhet.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Regeringen beslutade i juni 1995 att tillkalla en<br>särskild utredare med uppgift att utvärdera de åt-<br>gärder som den senaste tioårsperioden har vid-<br>tagits på brottsofferområdet (dir. 1995:94). En<br>särskild utredare förordnades i januari 1996. Ut-<br>redningen antog namnet Brottsofferutredningen<br>(Ju 1995:07).</p>
<p>Utredningen lade i mars 1998 fram betänkan-<br>det BROTTSOFFER - Vad har gjorts? Vad bör<br>göras? (SOU 1998:40). Betänkandet har remiss-<br>behandlats. Regeringen tar i detta ärende endast<br>upp frågan om avgiften till brottsofferfonden.</p>
<p>Lagförslaget gäller rättsverkan av brott och<br>faller inom Lagrådets granskningsområde. För-<br>slaget innebär dock endast en höjning av avgif-<br>ten. När brottsofferfonden infördes anförde<br>Lagrådet endast vissa lagtekniska synpunkter.<br>Lagrådets hörande måste mot den bakgrunden<br>anses sakna betydelse.</p>
<p>Brottsofferutredningens förslag överenstäm-<br>mer i huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser-<br>na tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erin-<br>ran. Stockholms, Helsingborgs, och Sundsvalls<br>tingsrätter, samt Riksåklagaren avstyrker förslaget<br>och Gävle och Luleå tingsrätter samt Kriminolo-<br>giska institutionen vid Stockholms universitet är<br>tveksamma. Brottsoffermyndigheten föreslår att<br>avgiften enligt lagen (1994:451) om inten-<br>sivövervakning med elektronisk kontroll dess-<br>utom skall höjas till 70 kronor per dag och högst<br>få uppgå till 5 000 kronor.</p>
<p>Bakgrund: Enligt 1 § lagen (1994:419) om<br>brottsofferfond skall den som döms för ett eller<br>flera brott i domen åläggas att betala en avgift på<br>300 kronor, om fängelse ingår i straffskalan för</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>något av brotten. Detsamma gäller när fråga om<br>ansvar för brott tas upp av åklagare genom<br>strafföreläggande.</p>
<p>Avgifterna skall enligt 3 § föras till en<br>brottsofferfond, vars medel, enligt de föreskrifter<br>som regeringen bestämmer, skall användas för<br>verksamhet som gagnar brottsoffer.</p>
<p>I 1 § förordningen (1994:426) om brottsof-<br>ferfond anges att bidrag från fonden får lämnas<br>för att stödja forskning, utbildning, information<br>och annan utvecklingsverksamhet som gäller<br>brottsofferfrågor och som bedrivs av ideella or-<br>ganisationer eller i privat eller offentlig regi. Bi-<br>drag får enligt paragrafens andra stycke lämnas<br>till löpande verksamhet bara om det finns sär-<br>skilda skäl. Begränsningen infördes 1995. Frågor<br>om bidrag från fonden prövas enligt 3 § av ett råd<br>vid Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>Bestämmelser om uppbörd och indrivning av<br>fondavgifter finns i bötesverkställighetslagen<br>(1979:189), lagen (1993:891) om indrivning av<br>statliga fordringar m.m., bötesverkställighetsför-<br>ordningen (1979:197) och indrivningsfördning-<br>en (1993:1229).</p>
<p>Fonden tillförs också avgifter enligt lagen<br>(1994:451) om intensivövervakning med elek-<br>tronisk kontroll. Den som verkställer ett fängel-<br>sestraff enligt lagen skall enligt 5 § betala en av-<br>gift, om det är motiverat med hänsyn till hans<br>möjligheter att erhålla inkomst under verkstäl-<br>ligheten utanför anstalt. Avgiften uppgår enligt<br>paragrafens andra stycke till 50 kronor per dag<br>som verkställigheten skall pågå, dock högst 3 000<br>kronor.</p>
<p>När brottsofferfonden inrättades beräknades<br>att fondavgiften skulle tillföra fonden 19 miljo-<br>ner kronor per år (prop. 1993/94:143, s. 24 f). Av<br>Brottsoffermyndighetens årsredovisningar fram-<br>går att fonden 1997 och 1998 har tillförts 10,6<br>respektive 10,1 miljoner kronor per år genom<br>frivillig betalning av fondavgiften. Fonden har<br>vardera året tillförts 3,2 miljoner kronor genom<br>frivillig betalning av avgiften enligt lagen<br>(1994:451) om intensivövervakning med elek-<br>tronisk kontroll. Samtidigt har 2,9 respektive 2,5<br>miljoner kronor tillförts fonden genom indriv-<br>ning av avgifter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Brottsoffer-<br>fonden inrättades för att bl.a. skapa utrymme för<br>ekonomiska bidrag till olika ideella organisatio-<br>ners arbete på brottsofferområdet (se prop.<br>1993/94:143, s. 20 f, bet. 1993/94:JuU25, s. 10 f,<br>rskr. 1993/94:320). Brottsofferjourer, kvinnojou-<br>rer och andra brottsofferinriktade ideella organi-<br></p>
<p>sationer har tilldelats relativt stora belopp ur<br>brottsofferfonden. Bidrag från fonden till löpan-<br>de verksamhet får dock enligt 1 § andra stycket<br>förordningen (1994:426) om brottsofferfond<br>lämnas endast om det finns särskilda skäl. På<br>grund av det rådande ekonomiska läget i främst<br>kommunerna har bidragen till organisationerna<br>minskat under senare år.</p>
<p>Utredningen har mot denna bakgrund före-<br>slagit att avgiften till brottsofferfonden höjs till<br>500 kronor. Tillskottet bör enligt utredningen<br>reserveras för bidrag till de ideella organisatio-<br>nerna, främst den löpande verksamheten. Utred-<br>ningen har därför också föreslagit att inskränk-<br>ningen för bidrag till löpande verksamhet tas<br>bort.</p>
<p>De ideella organisationerna på brottsofferom-<br>rådet gör betydande insatser till stöd för<br>brottsoffer. Det är mycket angeläget att de ges<br>tillräckligt stöd för sin verksamhet. Det är natur-<br>ligt att brottsofferfonden används för detta än-<br>damål. Regeringen ser det som nödvändigt att<br>förstärka brottsofferfonden och anser liksom ut-<br>redningen att det bör ske genom en höjning av<br>avgiften till fonden. Endast på det sättet kan stö-<br>det till de ideella organisationerna öka utan att<br>fondens utdelning till bland annat forskning ef-<br>tersätts. Med utgångspunkt i de belopp som 1997<br>och 1998 inflöt i brottsofferavgifter och tillför-<br>des genom indrivning av avgifter till fonden kan<br>den nu föreslagna höjningen beräknas tillföra<br>fonden knappt 9 miljoner kronor per år.</p>
<p>Riksåklagaren har invänt mot en höjning av<br>avgiften och menar att det finns en risk för all-<br>mänt minskad respekt för det straffrättsliga sys-<br>temet, i synnerhet för dem som döms för mindre<br>allvarliga brott, om avgiften får för stor propor-<br>tion i förhållande till straffet. Luleå tingsrätt anför<br>att avgiften inte bör vara lika kännbar som bötes-<br>straffet, vilket ofta kan komma att inträffa efter<br>en höjning. Gävle tingsrätt anför att det blir mer<br>befogat att differentiera avgiftsnivån mellan olika<br>brott om avgiften höjs. Stockholms tingsrätt anför<br>att en möjlighet till jämkning och i vissa fall ef-<br>tergift av skyldigheten att utge avgift bör övervä-<br>gas.</p>
<p>Regeringen kan i och för sig ha förståelse för<br>dessa synpunkter. Enligt regeringens mening kan<br>dock avgiften inte ens efter en höjning till 500<br>kronor anses vara särskilt hög. Det torde höra till<br>de absoluta undantagen att bötesstraffet under-<br>stiger det beloppet. Utgångspunkterna för ut-<br>formningen av systemet för skyldigheten att be-<br>tala avgiften bör vara desamma som när fonden</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>infördes 1994, nämligen att systemet skall vara<br>acceptabelt från rättvisesynpunkt, enkelt att till-<br>lämpa och förutsebart för den enskilde (jfr prop.<br>1993/94:143, s. 22). Bland annat kravet på enkel-<br>het talar mot differentierade avgifter. Avgiftens<br>storlek efter höjningen medför enligt regeringens<br>bedömning heller inte något behov av jämk-<br>ningsregler.</p>
<p>Avgiften skall slutligen inte vara högre än att<br>frivillig betalning underlättas. Den skall inte hel-<br>ler inkräkta på betalning av eventuella skadestånd<br>och böter (jfr prop. 1993/94:143, s. 22). Sunds-<br>valls tingsrätt har invänt att mot en höjning av<br>avgiften med hänvisning till dessa krav. Helsing-<br>borgs tingsrätt har pekat på risken för en minskad<br>frivillig betalning. Regeringen gör bedömningen<br>att en höjning med 200 kronor inte nämnvärt<br>torde påverka betalningsbenägenheten.</p>
<p>Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att<br>tillskottet inte bör öronmärkas för de ideella or-<br>ganisationernas verksamhet och att fördelningen<br>bör ske enligt samma principer som gäller övriga<br>medel. Mot bakgrund bl.a. av det minskade eko-<br>nomiska stödet till de ideella organisationerna<br>menar regeringen att det tvärtom är angeläget att<br>en förstärkning av fonden huvudsakligen an-<br>vänds för att ge organisationer en mer trygg fi-<br>nansiell bas för sin verksamhet, framförallt för<br>att dessa i ökad grad skall kunna vara tillgängliga<br>för brottsoffer som kontaktar organisationen.<br>Utredningen har förordat en fördelning av medel<br>som innebär att jourer som samverkar, t.ex. ge-<br>nom att anställa en gemensam brottsofferassis-<br>tent, premieras. Detta skulle bl.a. ha den fördelen<br>att även andra ideella organisationer än brottsof-<br>ferjourerna skulle få del av tillskottet till fonden.<br>Regeringen menar att det inte är lämpligt eller<br>möjligt att här slå fast hur tillskottet till fonden<br>närmare skall användas. Det bör därvid beaktas<br>att det är Brottsoffermyndighetens råd som i dag<br>beslutar om fördelningen av fondens medel. Vi-<br>dare bör det fortlöpande resultatet av de två för-<br>söksverksamheter med en regional brottsofferas-<br>sistent respektive en statligt anställd brotts-<br>offersamordnare som i dag pågår, beaktas. Det<br>framstår dock som naturligt att tillskottet till<br>fonden i stor utsträckning bör komma den verk-<br>samhet som bedrivs av landets brottsofferjourer<br>till del.</p>
<p>Det är angeläget att brottsofferfonden och de<br>mer stadigvarande verksamheter fonden bidrar<br>till också på lång sikt har en säker finansiering.<br>Det finns därför anledning att titta närmare på<br>formerna för att tillföra fonden medel. Det är<br></p>
<p>dock angeläget att en förstärkning av fonden kan<br>ske omgående, utan att avvakta det arbetet.</p>
<p>Brottsoffermyndigheten har i sitt remissvar fö-<br>reslagit att avgiften enligt lagen (1994:451) om<br>intensivövervakning med elektronisk kontroll<br>skall höjas. Det skall beaktas att avgiftens storlek<br>har bestämts mot bakgrund av att en viss del av<br>det ekonomiska utrymmet som inkomstmöjlig-<br>heterna utanför jämfört med i anstalt ger bör tas i<br>anspråk genom avgiften. Enligt utredningen gör<br>sig dessa överväganden alltjämt gällande. Ett<br>ställningstagande i den riktning Brottsofffer-<br>myndigheten förordar skulle kräva ytterligare be-<br>redningsunderlag. Förslaget torde få beaktas in-<br>om ramen för kommande utvärdering av<br>bestämmelserna om intensivövervakning.</p>
<p>Utredningen har övervägt om förbudet i 45 §<br>lagen (1974:03) om kriminalvård i anstalt mot<br>utmätning av en intagens arbetsersättning bör<br>upphävas, men inte funnit tillräckliga skäl att gö-<br>ra det. Vidare har utredningen övervägt om det<br>bör införas ett undantag som tillåter utmätning<br>av fondavgiften i de intagnas ersättning men<br>funnit att detta inte är lämpligt. Utredningen har<br>inte heller sett andra möjligheter att effektivisera<br>uppbörds- eller indrivningsförfarandet av fond-<br>avgifter. Regeringen ser inte några skäl att göra<br>någon annan bedömning än den utredningen<br>gjort på dessa punkter.</p>
<p>Cl Domstolsväsendet m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>3 056 983 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Domstolsväsen-<br>det m.m ökas med 10 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom indragning av medel från det<br>under fjortonde huvudtiteln för budgetåret<br>1995/96 uppförda anslaget A8 Investeringsbidrag<br>för främjande av omställning i ekologiskt hållbar<br>riktning med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I samband med<br>införandet av miljöbalken och inrättandet av sär-<br>skilda miljödomstolar uppstod vissa engångsvisa<br>kostnader för domstolsväsendet. Regeringen an-<br>ser att domstolsväsendet skall ersättas för dessa<br>kostnader.</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>5.4.4 Utgiftsområde 5</p>
<p>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p>
<p>B4 Fredsfrämjande verksamhet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>146 333 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Högst 15 000 000 kronor av<br>anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet får an-<br>vändas för en väpnad svensk styrka i Kosovo un-<br>der år 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen av-<br>ser att i en proposition föreslå riksdagen att rege-<br>ringen får ställa en väpnad styrka till förfogande<br>som ett svenskt bidrag till en multinationell<br>fredsstyrka i provinsen Kosovo i Förbundsre-<br>publiken Jugoslavien.</p>
<p>Utgifterna för ett svenskt deltagande i Kosovo<br>beräknas uppgå till ca 220 miljoner kronor år<br>1999. Regeringen avser att finansiera insatsen en-<br>ligt följande:</p>
<p>Regeringen föreslår att högst 15 miljoner kro-<br>nor av anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet får<br>användas för insatsen under år 1999. Detta inne-<br>bär att anslagets ändamål vidgas för det belopp<br>som nämnts.</p>
<p>Vidare avser regeringen att utnyttja den ingå-<br>ende reservationen från det äldre anslaget B9<br>Fredsbevarande verksamhet, senast uppfört på<br>statsbudgetens tredje huvudtitel budgetåret<br>1995/96. Denna reservation uppgår till ca 52<br>miljoner kronor. Ändamålet med anslaget är att<br>möjliggöra för regeringen att på begäran av FN,<br>enligt beslut av OSSE eller EU eller annat bilate-<br>ralt eller mellanstatligt organ, ställa personal till<br>förfogande för konfliktförebyggande, fredsbeva-<br>rande och annan fredsfrämjande verksamhet</p>
<p>m.m.</p>
<p>Återstående 153 miljoner kronor avser rege-<br>ringen finansiera över utgiftsområde 6 Totalför-<br>svar genom att använda det ingående anslagsspa-<br>randet på anslaget A2 Fredsfrämjande trupp in-<br>satser. Huvuddelen av anslagssparandet härrör<br>från de 205 miljoner kronor som riksdagen, för<br>att möjliggöra en utökad satsning på den freds-<br>främjande verksamheten, anvisat på anslaget A2<br>Fredsfrämjande truppinsatser på tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för budgetåret 1998 (prop.<br>1998/99:1, bet. 1998/99:FiUl 1, rskr.<br>1998/99:42).</p>
<h5>5.4.5 Utgiftsområde 6<br>Totalförsvar</h5>
<p>A3 Utveckling och investeringar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>20 052 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Utveckling och<br>investeringar ökas med 6 828 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslaget D4 Försvarets<br>forskningsanstalt minskas med 6 828 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: År 1998 tilldela-<br>des Försvarets forskningsanstalt 10 miljoner<br>kronor för att genomföra sanering efter forsk-<br>ning kring explosivämnen i Ursvik. Finansie-<br>ringen skedde genom att anslaget Al Försvars-<br>makten minskades med motsvarande belopp.<br>Eventuellt belopp som inte förbrukades skulle<br>återföras till Försvarsmakten (prop. 1997/98:1,<br>volym 5, utgiftsområde 6, bet. 1997/98:FöUl,<br>rskr. 1997/98:82). Av Försvarets forskningsan-<br>stalts redovisning framgår att utgifterna för sane-<br>ringen uppgick till 3 171 210 kronor varför<br>6 828 790 kronor återstår. Regeringen föreslår<br>därför att anslaget D4 Försvarets forskningsanstalt<br>minskas med 6 828 000 kronor och att anslaget<br>A3 Utveckling och investeringar ökas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>328 213 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens rädd-<br>ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas med<br>88 890 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst minskas med 86 390 000 kronor<br>och anslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård<br>m.m. med 2 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-<br>reslog i budgetpropositionen för 1999 att Statens<br>räddningsverks utgifter för förvaltningskostna-<br>der och kostnader med anledning av fredsrädd-<br>ningstjänst skulle anvisas under förevarande an-<br>slag. Till och med budgetåret 1998 beräknades</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>dessa utgifter under anslaget B3 Funktionen Be-<br>folkningsskydd och räddningstjänst. Riksdagen be-<br>slutade i enlighet med förslaget. I regeringens<br>förslag skulle rätteligen ytterligare 81 390 000<br>kronor ha beräknats under förevarande anslag, i<br>stället för under anslaget B3 Funktionen Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst. Regeringen före-<br>slår därför att anslaget B3 Funktionen Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst minskas med<br>81 390 000 kronor och att anslaget C5 Statens<br>räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Enligt regeringen är det angeläget att öka sats-<br>ningen på minröjningsområdet vad gäller forsk-<br>ning samt inriktningen av utbildningen av civil-<br>pliktiga. Regeringen föreslår därför att anslaget<br>C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor ökas med 5 000 000 kronor och anslaget<br>B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst minskas med motsvarande belopp.<br>Om behov finns av ytterligare åtgärder på detta<br>område avser regeringen att återkomma till riks-<br>dagen.</p>
<p>Slutligen föreslår regeringen att anslaget C5<br>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor ökas med ytterligare 2,5 miljoner kronor.<br>Regeringen har nyligen föreslagit en lag om åt-<br>gärder för att förebygga och begränsa följderna<br>av allvarliga kemikalieolyckor. Genom lagen ge-<br>nomförs EG-direktivet om åtgärder för att före-<br>bygga och begränsa följderna av allvarliga<br>olyckshändelser där farliga ämnen ingår<br>(96/82/EG) och FN:s konvention om gräns-<br>överskridande effekter av industriolyckor av den<br>17 mars 1992 (se prop. 1998/99:64 Säkrare kemi-<br>kaliehantering). Beloppet skall användas för att<br>finansiera tillkommande kostnader för länssty-<br>relsernas och kommunernas tillsyn m.m. med<br>anledning av lagen. Finansiering sker genom att<br>anslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>5.4.6 Utgiftsområde 8</p>
<p>Invandrare och flyktingar</p>
<p>Al Statens invandrarverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 438 558 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens invand-<br>rarverk ökas med 5 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A3 Migrationspolitiska<br>åtgärder minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1997<br>pågår ett förändringsarbete med syfte att få en<br>mer rationell och samordnad styrning av ut-<br>landsmyndigheternas hantering av utlänningsä-<br>renden. Processen inbegriper flera myndigheter,<br>däribland Statens invandrarverk i dess roll som<br>central utlänningsmyndighet. I arbetet ingår att<br>utveckla ett nytt modernt IT-stöd. För att kunna<br>genomföra detta utvecklingsarbete och moderni-<br>sera arbetssättet behöver Statens invandrarverk<br>tillföras 4 miljoner kronor. För att tillgodose det<br>fortsatta behovet av särskilda insatser i f.d. Jugo-<br>slavien behöver Invandrarverket tillföras 1 miljon<br>kronor för förstärkning av utrikesförvaltningen.<br>Finansiering sker genom att anslaget A3 Migra-<br>tionspolitiska åtgärder, anslagsposten 3 Återvand-<br>ringsinsatser m.m., minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>A6 Utresor för avvisade och utvisade</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 51 400 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A6 Utresor för av-<br>visade och utvisade ökas med 4 790 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget A3 Migra-<br>tionspolitiska åtgärder minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Effekten av<br>Dublinkonventionen och de till denna konven-<br>tion kopplade avtalen med Danmark och Tysk-<br>land har blivit större än beräknat, dvs. antalet<br>verkställigheter har ökat. Detta har lett till högre<br>kostnader och en större anslagsförbrukning på<br>anslaget för utresor för avvisade och utvisade un-<br>der år 1998 än tidigare beräknat. Anslaget tillförs<br>därför 4 790 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget A3 Migrationspolitiska åtgärder,<br>anslagsposten 3 Atervandringsinsatser m.m.,<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>5.4.7 Utgiftsområde 9</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>A3 Bidrag till hälso- och sjukvården</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>985 626 000 kronor, varav ca 30 000 000 kronor<br>avser finansiering av Hälso- och sjukvårdens ut-<br>vecklingsinstitut (Spri).</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>gemensamt med Landstingsförbundet upplösa<br>den ideella föreningen Spri, Hälso- och sjukvår-<br>dens utvecklingsinstitut.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Hälso- och<br>sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri) är en all-<br>männyttig ideell förening som har bildats av sta-<br>ten och Landstingsförbundet. Mot bakgrund av<br>att Landstingsförbundet efter samråd med staten<br>givit en särskild utredare i uppdrag att utreda<br>Landstingsförbundets framtida engagemang i<br>Spri förklarade sig regeringen i budgetproposi-<br>tionen (prop. 1998/99:1) inte beredd att ta ställ-<br>ning till den framtida finansieringen av Spri.<br>Några medel för bidrag till Spri har heller inte<br>anvisats inom ramen för statsbudgeten för tiden<br>efter år 1999.</p>
<p>Landstingsförbundets styrelse beslutade den<br>23 oktober 1998 att för sin del säga upp avtalet<br>mellan staten och Landstingsförbundet om Spri.<br>Därefter har regeringen den 10 december 1998<br>sagt upp avtalet. Regeringen har vidare tillsatt en<br>arbetsgrupp för att ta fram underlag inför ställ-<br>ningstagande om den verksamhet Spri bedriver,<br>vad gäller tiden efter år 1999.</p>
<p>Landstingsförbundet har påkallat överlägg-<br>ningar med staten om engagemanget i Spri. I<br>samband med detta har Socialdepartementet in-<br>hämtat upplysningar från Socialstyrelsen, Statens<br>beredning för utvärdering av medicinsk metodik<br>samt Spri. Parterna konstaterar att Spri sedan det<br>ursprungliga bildandet år 1968 på ett aktivt sätt<br>bidragit till att utveckla hälso- och sjukvården.<br>Spri har bl.a. medverkat till att utveckla DRG-<br>systemet i svensk sjukvård, introducerat metoder<br>och system för kvalitetsutveckling, på olika sätt<br>stött IT-utvecklingen inom hälso- och sjukvår-<br>den samt byggt upp ett nationellt an-<br>svarsbibliotek på hälso- och sjukvårdsområdet.<br>Utvecklingen i samhället och inom hälso- och<br>sjukvården under dessa drygt 30 år har emellertid<br></p>
<p>medfört i grunden ändrade förutsättningar för<br>den samverkan mellan staten och landstingen<br>kring hälso- och sjukvården, som varit Spris upp-<br>gift.</p>
<p>Företrädare för staten och Landstingsförbun-<br>det kommer mot den bakgrunden inom kort att<br>underteckna en överenskommelse om att upplö-<br>sa den ideella föreningen Spri och att snarast in-<br>leda de förberedelser som behövs för en avveck-<br>ling av institutets verksamhet per den 31<br>december 1999. Parterna överväger också för<br>närvarande inriktningen av utvecklingsinsatser<br>inom hälso- och sjukvården framdeles.</p>
<p>Överenskommelsen görs för sin giltighet be-<br>roende av att den slutligt godkänns av regering-<br>en, under förutsättning att riksdagen fattar de be-<br>slut som behövs. Överenskommelsens giltighet<br>villkoras även av att Landstingsförbundets styrel-<br>se godkänner den.</p>
<p>Regeringen avser att i budgetpropositionen<br>för år 2000 återkomma med förslag om statens<br>medverkan i det fortsatta utvecklingsarbetet in-<br>om hälso- och sjukvården. Det pågår diskussio-<br>ner mellan staten och Landstingsförbundet om<br>framtida former och inriktning för detta utveck-<br>lingsarbete. I det sammanhanget diskuteras bl.a.<br>frågor om nya initiativ, som t.ex. ett nationellt<br>råd för att sammanföra den hälso- och sjuk-<br>vårdspolitiska diskussionen mellan huvudmän-<br>nen och staten, t.ex. i frågor om hälso- och sjuk-<br>vårdens ställning och inriktning. Även frågor om<br>behov av att stödja utvecklingsarbete som är av<br>nationell betydelse genom samverkan med regio-<br>nala kunskapscentrum och behovet av att stärka<br>den hälsoekonomiska kompetensen diskuteras.<br>Vidare skall bedömas i vilken utsträckning delar<br>av nuvarande verksamhet vid Spri bör överföras<br>till annan huvudman. Exempel på en sådan verk-<br>samhet är Spris bibliotek och utredningsbank<br>som regeringen bedömer angelägen att överföra<br>till en statlig myndighet. Mot bakgrund av att<br>kommunerna fått en nytt ansvar inom hälso- och<br>sjukvården är en viktig utgångspunkt för det<br>framtida utvecklingsarbetet att även kommuner-<br>na medverkar tillsammans med staten och lands-<br>tingen.</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>A13 Ersättning till vissa steriliserade</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag A13 Er-<br>sättning till vissa steriliserade uppgående till<br>75 000 000 kronor anvisas för år 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>slutade den 18 mars 1999 propositionen<br>(1998/99:71) Ersättning av staten till steriliserade<br>i vissa fall. Där föreslås en lag som ger rätt för<br>vissa personer som under perioden 1935-1975<br>steriliserats mot sin vilja eller på någon annans<br>initiativ att erhålla ekonomisk ersättning från<br>staten.</p>
<p>Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.<br>Ansökningstiden för ersättningsanspråk föreslås<br>löpa ut den 30 juni 2001. Ersättning föreslås utgå<br>med ett schablonbelopp om 175 000 kronor per<br>ersättningsberättigad person. I propositionen<br>lämnas också förslag om de principer som skall<br>gälla för en sådan ersättning samt om att en sär-<br>skild nämnd skall handlägga och besluta i ersätt-<br>ningsfrågorna.</p>
<p>Osäkerheten kring hur många personer som<br>kan komma att omfattas av ersättningen är stor.<br>Antalet ersättningsberättigade kan i nuläget be-<br>räknas till 500-1 000 personer. Det innebär att<br>kostnaderna för utbetalda ersättningar kan be-<br>räknas uppgå till 100-175 miljoner kronor. Ut-<br>över ersättningen till steriliserade tillkommer vis-<br>sa kostnader av administrativ karaktär. Häri ingår<br>bl.a. kostnader för den särskilda nämnd som skall<br>besluta i ersättningsärendena samt för den hand-<br>läggande personalen. De administrativa kostna-<br>derna beräknas totalt uppgå till ca 7 500 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringen bedömer att sammanlagt<br>180 000 000 kronor behöver avsättas på stats-<br>budgeten under perioden 1999-2001 för ersätt-<br>ning till steriliserade. För år 1999 beräknas kost-<br>naderna för ändamålet till 75 000 000 kronor.<br>Återstående medelsbehov har beaktats i beräk-<br>ningarna av utgiftsområdesramama för utgifts-<br>område 9 fr.o.m. år 2000.</p>
<p>Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom<br>äldrepolitiken</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>270 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>ifråga om ramanslaget Bl Stimulansbidrag och<br>åtgärder inom äldrepolitiken under år 1999 be-<br>sluta om projektbidrag till försöksverksamhet i<br>kommuner och landsting som, inklusive tidigare<br>gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst<br>180 000 000 kronor under åren 2000-2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget är be-<br>räknat till 260 miljoner kronor för vardera åren<br>2000 och 2001 i budgetpropositionen för 1999.<br>Regeringen avser att använda 90 miljoner kronor<br>för stimulansbidrag till försöksverksamheter i<br>kommuner och landsting som syftar till utveck-<br>ling och nytänkade inom vård-, omsorgs- och<br>serviceverksamheter under vart och ett av åren<br>2000 och 2001. Avsatta medel för detta ändamål<br>år 1999 uppgår till 50 miljoner kronor. Stimu-<br>lansbidraget kommer huvudsakligen att användas<br>för att stödja fleråriga utvecklingsprojekt inom<br>de prioriterade områden som redovisas i budget-<br>propositionen för 1999. Regeringen föreslår att<br>riksdagen medger att regeringen för anslaget Bl<br>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken<br>får besluta om projektbidrag som, inklusive tidi-<br>gare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst<br>180 miljoner kronor under åren 2000 och 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 5.2 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1998<br>utfall</p></td><td>
<p>1999<br>prognos</p></td><td>
<p>2000<br>beräknad</p></td><td>
<p>2001<br>beräknad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående för-<br>pliktelser vid årets<br>början</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktel-</p>
<p>ser</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen<br>bemyndiganderam</p></td><td></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>95</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>144 617 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att,<br>ifråga om ramanslaget B3 Statsbidrag till vårdar-<br>tjänst m.m. under år 1999 ingå avtal som, inklusi-<br>ve tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på<br>högst 60 000 000 kronor under år 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statens institut<br>för särskilt utbildningsstöd (Sisus) administrerar<br>anslaget enligt bestämmelserna i förordningen<br>(1996:1536) med instruktion för Statens institut<br>för särskilt utbildningsstöd. Delar av anslaget<br>disponeras för omvårdnadsinsatser i anslutning<br>till riksgymnasieutbildningen för svårt rörelse-<br>hindrade ungdomar. Denna verksamhet finns<br>idag i Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristian-<br>stad. Undervisningen ges inom den ordinarie<br>kommunala gymnasieskolan. Kostnaderna för<br>omvårdnadsverksamheten i anslutning till under-<br>visningen regleras enligt avtal genom årliga över-<br>enskommelser mellan staten och de olika hu-<br>vudmännen på de fyra orterna. Dessa<br>överenskommelser träffas för ett läsår i taget.<br>Mot bakgrund av att avtalen sträcker sig mellan<br>två budgetår hemställer regeringen härmed om<br>bemyndigande att träffa avtal som, inklusive tidi-<br>gare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst<br>60 miljoner kronor under år 2000.</p>
<p>5.4.8 Utgiftsområde 10</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Bl Riksförsäkringsverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 710 181 000<br>kronor.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av höjningen<br>av anslaget A6 Statistiska Centralbyrån under ut-<br>giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-<br>valtning minskas anslaget Bl Riksförsäkringsver-<br>ket med 1 000 000 kronor.</p>
<p>5.4.9 Utgiftsområde 13</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p>
<p>A2 Bidrag till lönegarantiersättning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>993 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till löne-<br>garantiersättning ökas med 150 000 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget A2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde<br>14 minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med<br>riksdagens beslut med anledning av 1997 års<br>ekonomiska vårproposition erhöll Förmåns-<br>rättskommittén (Ju 1996:02) tilläggsdirektiv (dir.<br>1997:82), som innebar att kommittén skulle<br>analysera alternativa möjligheter till hur statens<br>kostnader för lönegarantin kunde minska med<br>300 000 000 kronor på årsbasis och lägga fram<br>förslag om en sådan besparing senast den 30<br>september 1998. Anslaget för budgetåret 1999<br>har med anledning av detta minskats med en<br>halvårseffekt av besparingen, det vill säga med<br>150 000 000 kronor.</p>
<p>Förmånsrättskommitténs arbete avslutades<br>emellertid först i februari 1999, då betänkandet<br>Nya förmånsrättsregler (SOU 1999:1) överläm-<br>nades till regeringen. Betänkandet remissbe-<br>handlas för närvarande. De föreslagna föränd-<br>ringarna beräknas kunna träda i kraft senast den<br>1 juli år 2000. Förslag till ändringar av lönega-<br>rantibestämmelserna som medför den angivna<br>kostnadsminskningen kan inte läggas fram i så-<br>dan tid att de får effekt på kostnaderna för löne-<br>garantin under det innevarande budgetåret.</p>
<p>Budgetåret 1998 utbetalades som lönegaran-<br>timedel 1 055 000 000 kronor. Därtill utbetalades<br>ersättningar för främst administrativa kostnader.<br>Utgifterna under budgetåret 1999 kan beräknas<br>uppgå till ca 1 064 000 000 kronor.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör besparingen på<br>150 000 000 kronor återföras till anslaget. Finan-<br>siering sker genom att anslaget A2 Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder under utgiftsområde 14<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>5.4.10 Utgiftsområde 14</p>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>21 961 114 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder minskas med 145 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-<br>reslår att anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder minskas med 48 000 000 kronor till följd<br>av de förändringar som riksdagens beslut om<br>utformningen av reglerna för arbetspraktik<br>medför (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:AU1,<br>rskr. 1998/99:105). Som en följd av det minskade<br>resursbehovet på grund av föreslagna förändring-<br>ar av anställningsstöd och flyttningsbidrag be-<br>räknas anslaget kunna minskas med ytterligare<br>97 000 000 kronor. För att bidra till finansiering<br>av vissa reformer minskas anslaget A2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder med ytterligare<br>244 000 000 kronor. Reformerna berör lönega-<br>ranti, lönebidrag och Stiftelsen Utbildning<br>Nordkalotten. Vidare bör utgifterna för ränte-<br>subventioner och avskrivning av lån för äldre ut-<br>bildningsbidrag med lånedel från och med inne-<br>varande budgetår inte längre beräknas under<br>utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.<br>Utgifterna bör i stället beräknas under utgifts-<br>område 15 Studiestöd. Anslaget A 2 Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder bör därför minskas med<br>ytterligare 8 000 000 kronor samtidigt som an-<br>slaget A2 Studiemedel m.m. ökas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>Sammantaget innebär regeringens förslag in-<br>om alla utgiftsområden att anslaget A2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder minskas med<br>397 000 000 kronor.</p>
<p>Flyttningsbidrag</p>
<p>Regeringens förslag: Flyttningsbidrag skall bestå<br>av respenning, starthjälp och pendlingsstöd.<br>Stödformerna medflyttandebidrag och inlösen av<br>egnahemsfastigheter och bostadsrätter avskaffas.<br>Förslaget skall gälla från och med den 1 juli 1999.<br></p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Flyttningsbidrag<br>är ett samlingsnamn för stödformerna respen-<br>ning, starthjälp, medflyttandebidrag och pend-<br>lingsstöd. Bidrag kan i första hand beviljas den<br>som är eller riskerar att bli arbetslös och flyttar<br>till annan ort för arbete eller studier. Regler om<br>detta finns i förordning (1994:7) om flyttnings-<br>bidrag.</p>
<p>Flyttningsbidragen är ett viktigt instrument i<br>arbetsmarknadspolitiken, främst för att stimulera<br>geografisk rörlighet och en flexibilitet på arbets-<br>marknaden och på så sätt minska arbetslösheten<br>och motverka arbetskraftsbrist. Gällande regel-<br>verk är emellertid förhållandevis otillgängligt och<br>administrativt sett tungrott vilket bland annat<br>har inneburit att stöden inte kommit att använ-<br>das på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen an-<br>ser därför - i linje med pågående regelförenk-<br>lingssträvanden - att regelverket bör förändras<br>och förenklas. Utgångspunkten för regeringens<br>förslag har varit ett uppdrag AMS haft att redovi-<br>sa hur flyttningsbidragen kan effektiviseras.</p>
<p>Flyttningsbidragen skall i högre utsträckning<br>än i dag riktas till den enskilde individen som är<br>eller riskerar att bli arbetslös och mindre till indi-<br>videns hushåll eller den som redan har en anställ-<br>ning. De bör vidare renodlas till att stödja enbart<br>den som söker, tillträder och/eller flyttar för att<br>tillträda en anställning. Flyttningsbidraget bör<br>därför fortsättningsvis endast bestå av respen-<br>ning, starthjälp och pendlingsstöd. Däremot bör<br>medflyttandebidraget avskaffas. Detta stöd läm-<br>nas i dag under vissa förutsättningar till en ar-<br>betsgivare som anställer en familjemedlem som<br>flyttar tillsammans med en arbetstagare som till-<br>träder en anställning på annan ort än hemorten.<br>Stödformen har haft en mycket begränsad an-<br>vändning trots att den haft en i förhållande till de<br>övriga stödformerna generös utformning.</p>
<p>Flyttningsbidrag bör fortsättningsvis endast<br>kunna lämnas till den som har fyllt 25 år. Om<br>särskilda skäl föreligger får flyttningsbidrag även<br>lämnas till den som har fyllt 20 år eller genom-<br>gått treårig gymnasieutbildning. Vidare skall ar-<br>betsförmedlingen göra en ingående prövning av<br>om personen skulle ha kunnat få arbete i eller nä-<br>ra hemorten utan hjälp av flyttningsbidrag</p>
<p>Respenning kan i dag lämnas bl.a. vid arbetsta-<br>gares eller hushållsmedlemmars återflyttning till<br>hemorten. Denna möjlighet kan mot bakgrund<br>av vad ovan sagts om stödens inriktning inte<br>längre anses arbetsmarknadspolitiskt motiverad<br>och bör tas bort. Vidare bör den del av ersätt-<br>ningen för uppehälle som består i traktamente tas</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>bort, medan reseersättningen och övernattnings-<br>kostnader bör finnas kvar - de delarna torde vara<br>de mest kännbara utgifterna vid sökande- och<br>tillträdesresor. Slutligen bör ersättning för bo-<br>hagstransport lämnas endast till den som skall<br>tillträda en anställning, inte som i dag även inför<br>arbetsmarknadsutbildning.</p>
<p>När det gäller pendlingsstöd bör reglerna juste-<br>ras på så sätt att nuvarande möjlighet till bidrag<br>för två hemresor per månad, om avståndet är för<br>långt för dagpendling, tas bort. Gällande regler är<br>kostsamma och till exempel starthjälp kan an-<br>vändas för sådana kostnader. Starthjälp föreslås<br>fortsättningsvis lämnas med 11 000 kronor. Det<br>bör vara den enskildes ensak att avgöra om stö-<br>det skall användas för att täcka pendlingskostna-<br>der eller annat.</p>
<p>Bestämmelserna om att pendlingsstöd och<br>starthjälp inte lämnas till den som tillträder en<br>anställning som är den första efter avslutad ut-<br>bildning av annat slag än arbetsmarknadsutbild-<br>ning bör ändras så att utbildningar inom kun-<br>skapslyftet och motsvarande vuxenutbildning<br>likställs med arbetsmarknadsutbildningar i detta<br>sammanhang.</p>
<p>Regeringen avser vidare att avskaffa bestäm-<br>melserna om möjligheten till inlösen av egna-<br>hemsfastigheter och bostadsrätter i vissa delar av<br>landet av arbetsmarknadsskäl. Stödformen har<br>haft en mycket begränsad användning och kan<br>inte längre motiveras av arbetsmarknadspolitiska<br>skäl.</p>
<p>Förslaget innebär att utgifterna minskar med<br>7 000 000 kronor.</p>
<p>Anställningsstöd</p>
<p>Regeringens förslag: Anställningsstödet vid an-<br>ställning av personer med mycket långa inskriv-<br>ningstider vid arbetsförmedlingen förlängs och<br>förstärks. Det förstärkta stödet ska uppgå till 75<br>procent av lönekostnaden dock högst 11 550<br>kronor per månad de första 6 månaderna och till<br>25 procent av lönekostnaderna dock högst 3 850<br>kronor per månad i ytterligare 18 månader. Vida-<br>re skall anställningsstödet omformas från ett<br>kontantbidrag till en kreditering på skattekontot<br>för arbetsgivare som anställer en person med an-<br>ställningsstöd. De nya reglerna skall gälla från<br>och med den 1 oktober 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En av arbets-<br>marknadspolitikens viktigaste uppgifter är att<br>motverka långa tider utan reguljärt arbete. Den<br>som varit utan arbete en längre tid riskerar att<br>förlora anknytningen till arbetsmarknaden och -<br>ytterst - att slås ut från den. I februari 1999 var<br>det 100 000 kvinnor och män som var arbetslösa<br>eller i konjunkturberoende åtgärder och som va-<br>rit inskrivna vid arbetsförmedlingen i tre år eller<br>mer. Detta motsvarar 23 procent av samtliga per-<br>soner som är öppet arbetslösa eller deltar i en ar-<br>betsmarknadspolitisk åtgärd. Många av dessa har<br>inte lyckats få reguljärt arbete utan befinner sig i<br>en rundgång mellan öppen arbetslöshet och åt-<br>gärder. En stor del av de långtidsinskrivna utgörs<br>av utomnordiska medborgare och funktionshan-<br>dikappade.</p>
<p>En åtgärd som har varit framgångsrik när det<br>gäller att bryta arbetslöshet är anställningsstödet.<br>Anställningsstöd lämnas i dag i form av statsbi-<br>drag till arbetsgivare som anställer långtidsar-<br>betslösa personer vilka som regel varit inskrivna<br>vid arbetsförmedlingen i minst ett år. Bidraget<br>lämnas med 50 procent av lönekostnaderna, dock<br>högst 350 kronor om dagen. Syftet är att löne-<br>subventionen skall stimulera företag att anställa<br>personer som har särskilda svårigheter att få ett<br>reguljärt arbete.</p>
<p>Regeringen anser att anställningsstödet är vär-<br>defullt och bör förstärkas när det gäller anställ-<br>ning av arbetslösa med särskilt långa inskriv-<br>ningstider. Vidare föreslår regeringen att<br>anställningsstödet fortsättningsvis bör ha formen<br>av en kreditering av arbetsgivarens skattekonto.</p>
<p>Förslaget innebär följande. AMS eller länsar-<br>betsnämnden skall fatta beslut om anställnings-<br>stöd. Stödet består i att skattekontot för den ar-<br>betsgivare som anställer en arbetslös med<br>anställningsstöd genom myndigheternas försorg<br>krediteras med beslutat stödbelopp. Beslutet om<br>anställningsstöd innebär således en minskning av<br>det belopp som arbetsgivaren skall betala in på<br>skattekontot.</p>
<p>För den arbetsgivare som anställer en långtids-<br>arbetslös person som vid anställningen varit in-<br>skriven vid arbetsförmedlingen som arbetslös el-<br>ler deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>under minst tolv månader, kan anställningsstöd<br>utgå liksom idag under sex månader. Stödet skall<br>utgå med 50 procent av lönekostnaden, dock<br>maximalt 350 kronor/dag. Ersättningsnivån är<br>således oförändrad jämfört med nuvarande an-<br>ställningsstöd. Den arbetsgivare som bedriver så-<br>dan verksamhet som innefattar offentliga inves-</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>teringar eller investeringar av samhällsnyttig ka-<br>raktär skall även fortsättningsvis kunna erhålla<br>anställningsstöd under tolv månader.</p>
<p>Den arbetsgivare som anställer en person som<br>före anställningen var öppet arbetslös eller i ar-<br>betsmarknadspolitisk åtgärd och varit anmäld vid<br>arbetsförmedlingen under minst 36 månader fö-<br>reslås få anställningsstöd under sammanlagt 24<br>månader. Under de första sex månaderna skall<br>anställningsstödet utgöra 75 procent av löne-<br>kostnaden, dock maximalt 11 550 kro-<br>nor/månad. Resterande 18 månader skall stödet<br>uppgå till 25 procent av lönekostnaden, dock<br>maximalt 3 850 kronor/månad, vilket ungefär<br>motsvarar storleken av de arbetsgivaravgifter<br>som belöper på den anställdes lön i det fall lönen<br>understiger 12 000 kronor/månad.</p>
<p>Regleringen av att stödet får ges ut genom<br>kreditering på skattekonto bör ske genom lag.<br>Lagförslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrå-<br>dets hörande skulle sakna betydelse. Något ytt-<br>rande från lagrådet har därför inte inhämtats.</p>
<p>Förändringen i anställningsstödet i övrigt bör<br>ske genom ändringar i förordningen (1997:1275)<br>om anställningstöd. De nya reglerna bör gälla<br>från och med den 1 oktober 1999. De gamla<br>reglerna i förordningen bör dock övergångsvis<br>alltjämt gälla beträffande anställningsstöd i form<br>av bidrag där beslut fattats t.o.m. den 30 septem-<br>ber 1999.</p>
<p>Förslaget innebär att utgifter för anställnings-<br>stödet inte kommer att belasta utgiftsområdet.<br>För innevarande budgetår innebär det minskade<br>utgifter inom utgiftsområdet med<br>90 000 000 kronor.</p>
<p>A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>6 655 092 000 kronor. "</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Särskilda åtgär-<br>der för arbetshandikappade ökas med 90 000 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget A2<br>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att förbättra<br>möjligheterna för funktionshindrade att få arbete<br>föreslår regeringen att anslaget för särskilda åt-<br>gärder för arbetshandikappade tillförs ytterligare<br>90 000 000 kronor för år 1999.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget A2 Ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>Bli Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag<br>på 3 229 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Bli Bidrag till Stif-<br>telsen Utbildning Nordkalotten ökas med<br>4 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen Ut-<br>bildning Nordkalotten är en svensk stiftelse som<br>har bildats av Finland, Norge och Sverige. Verk-<br>samheten regleras genom en överenskommelse<br>mellan de tre nordiska länderna samt stiftelsens<br>stadgar. Stiftelsen anordnar arbetsmarknadsut-<br>bildning för i första hand personer bosatta i de<br>nordligaste delarna av Finland, Norge och Sveri-<br>ge. Verksamheten finansieras i huvudsak genom<br>intäkter från kurs- och uppdragsverksamhet.<br>Stiftelsen får ett årligt bidrag från staten för elev-<br>social verksamhet, marknadsföring, anpassning<br>av utbildning till de olika ländernas behov och<br>kompetensutveckling av personal.</p>
<p>Genom en förändring av den svenska mervär-<br>desskattelagstiftningen till följd av harmonise-<br>ring med gällande EU-regler, har Stiftelsen Ut-<br>bildning Nordkalottens försäljning av arbets-<br>marknadsutbildning belagts med mervärdesskatt.<br>Den norska och finska staten, som hittills har<br>upphandlat hälften av utbildningsplatserna har<br>aviserat att prishöjningen på grund av skatteför-<br>ändringen medför att man tvingas dra ner på köp<br>av utbildningar om inte den svenska staten vidtar<br>åtgärder för att kompensera för prisökningen.<br>För att säkerställa att antalet utbildningsplatser<br>inte minskar, som en följd av mervärdesskattepå-<br>slaget, föreslår regeringen att Stiftelsen Utbild-<br>ning Nordkalotten tillförs 4 000 000 kronor från<br>år 1999. Finansiering sker genom att anslaget A2<br>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>5.4.11 Utgiftsområde 15</p>
<p>Studiestöd</p>
<p>A2 Studiemedel m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>9 956 780 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Studiemedel<br>m.m. ökas med 8 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A2 Arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder inom utgiftsområde 14 Arbets-<br>marknad och arbetsliv minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för<br>räntesubventioner och avskrivning av lån för äld-<br>re utbildningsbidrag med lånedel beräknas under<br>utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.<br>Hanteringen av dessa lån sköttes av Centrala<br>studiestödsnämnden (CSN) under perioden 1<br>juli 1993-31 december 1994. Sedan lånen upp-<br>hörde 1 januari 1995 har CSN varje år debiterat<br>Arbetsmarknadsstyrelsen för kostnaderna för<br>räntesubventioner och avskrivningar. För att för-<br>enkla administrationen bör i stället utgifterna be-<br>räknas under utgiftsområde 15 Studiestöd där<br>CSN är ansvarig myndighet. Utgiftsområde 14<br>Arbetsmarknad och arbetsliv anslaget A2 Ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder bör därför mins-<br>kas med 8 000 000 kronor samtidigt som utgifts-<br>område 15 anslaget A2 Studiemedel m.m. ökas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>A3 Vuxenstudiestöd m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>9 690 878 000 kronor.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av höjningen<br>av anslaget Al 5 Särskilda utbildningsinsatser för<br>vuxna under utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning minskas anslaget A3 Vux-<br>enstudiestöd m.m. med 100 000 000 kronor.</p>
<p>5.4.12 Utgiftsområde 16<br>Utbildning och<br>universitetsforskning</p>
<p>A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>297 736 000 kronor. Därvid har 41 805 000 kro-<br></p>
<p>nor beräknats för genomförande av försöksverk-<br>samhet med lärlingsutbildning.</p>
<p>Regeringens förslag: Medlen som beräknats för<br>genomförande av försöksverksamhet med lär-<br>lingsutbildning bör få användas även till kvali-<br>tetsförbättrande insatser för yrkesutbildningar i<br>gymnasieskolan generellt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ändamålet med<br>medelsanvändningen är att stimulera utveckling-<br>en av en ny och modern lärlingsutbildning (jfr.<br>prop. 1997/98:1, utgiftsområde 16). Medlen an-<br>vänds för direkt stöd till kommuner som deltar i<br>försöksverksamheten och till nationella stimu-<br>lans- och informationsinsatser. Bidrag utbetalas<br>enligt förordningen (1997:762) om försöksverk-<br>samhet med lärlingsutbildning inom gymnasie-<br>skolan och gäller för lärlingsutbildning som på-<br>börjas före utgången av juni år 2000.</p>
<p>Regeringen anser att det behövs ytterligare in-<br>satser för att stärka skolans arbetslivsanknytning.<br>Regeringen föreslår därför att medlen även bör få<br>användas för kvalitetsförbättrande insatser för<br>yrkesutbildningar inom gymnasieskolan gene-<br>rellt samt för utveckling av programinriktat indi-<br>viduellt program. Genom en sådan förändring av<br>ändamålet för anvisade medel bör förutsättning-<br>arna för en positiv utveckling av såväl lärlingsut-<br>bildning som annan arbetsplatsförlagd utbildning<br>bli bättre än vad som nu är fallet.</p>
<p>A15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>4 508 566 000 kronor. "</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al 5 Särskilda ut-<br>bildningsinsatser för vuxna ökas med 100 000 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget A3<br>Vuxenstudiestöd inom utgiftsområde 15 Studie-<br>stöd minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den femåriga<br>satsning på vuxenutbildning, kunskapslyftet,<br>som inleddes den 1 juli 1997 består dels av ett bi-<br>drag till kommunerna för gymnasial vuxenut-<br>bildning som anordnas utöver den som anordnas<br>med kommunala medel, dels av studiestöd till de<br>vuxenstuderande som deltar i kunskapslyftet.</p>
<p>Statsbidraget till kommunerna har utbetalats i<br>förskott och slutavräknas efter den första 18-<br>månadersperioden, som omfattar den 1 juli 1997-<br>den 31 december 1998. Regeringen har den 25<br>februari 1999 fattat beslut om omfördelning av<br>medlen. Kommunerna har anordnat platser till<br>högre kostnader än vad som tilldelats medel för,<br>vilket innebär ett överskridande på anslaget Al 5<br>Särskilda utbildningsinsatser för vuxna inom ut-<br>giftsområde 16 Utbildning och universitets-<br>forskning. Samtidigt har anslaget A3 Vuxenstudi-<br>estöd inom utgiftsområde 15 Studiestöd avseende<br>särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (Svuxa)<br>inte till fullo utnyttjats. Detta beror dels på att<br>fler studerande än beräknat har sökt särskilt ut-<br>bildningsbidrag (UBS), dels på att vissa grupper<br>inom kunskapslyftet finansierar sina studier på<br>annat sätt.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att ramanslaget<br>Al 5 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna ökas<br>med 100 000 000 kronor samtidigt som det inom<br>utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget<br>A3 Vuxenstudiestöd minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>E2 Utvecklingsarbete inom<br>Utbildningsdepartementets område m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>19 959 000 kronor.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av höjningen<br>av anslaget A6 Statistiska centralbyrån under ut-<br>giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-<br>valtning minskas anslaget E2 Utvecklingsarbete<br>inom Utbildningsdepartementets område m.m.<br>med 1 000 000 kronor.</p>
<p>5.4.13 Utgiftsområde 17</p>
<p>Kultur, medier, trossamfund och<br>fritid</p>
<p>Hl Centrala museer: Myndigheter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>601 087 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Hl Centrala muse-<br>er: Myndigheter ökas med 2 200 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget F3 Språk- och<br>folkminnesinstitutet minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt riksda-<br>gens beslut (prop. 1998/99:1, utg.omr.17, bet.<br>1998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55) skall Svenskt<br>visarkiv föras över från Språk- och folkminnesin-<br>stitutet till Statens musiksamlingar den 1 juli<br>1999. Regeringen har tillkallat en särskild utreda-<br>re (dir. 1998:102) för att förbereda och genomfö-<br>ra denna organisationsförändring. Överförandet<br>förutsätter en omfördelning av medel mellan be-<br>rörda myndigheter. Utredaren har till regeringen<br>redovisat att 2 200 000 kronor bör föras från<br>Språk- och folkminnesinstitutet till Statens mu-<br>siksamlingar under innevarande budgetår. Rege-<br>ringen delar utredarens bedömning och föreslår<br>att nämnda överföring genomförs.</p>
<p>H4 Bidrag till vissa museer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag<br>på 39 298 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget H4 Bidrag till vissa<br>museer ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att ramanslaget Kl Stöd till trossam-<br>fund minskas med 1 000 000 kronor samt genom<br>indragning av 1 000 000 kronor från det under<br>elfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppför-<br>da reservationsanslaget Bl3 Sysselsättmngsinsatser<br>på kulturområdet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Millesgården<br>planerar att bygga en ny, fristående utställnings-<br>hall för att bereda plats för större utställningar<br>och därmed fler besökare men även för att mot-<br>verka det kraftiga slitaget på befintliga byggna-<br>der. För kostnader i samband med uppförandet</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>av utställningshallen, vilken beräknas stå färdig i<br>höst, föreslår regeringen att 2 000 000 kronor<br>anvisas.</p>
<p>Effekterna av förslaget till finansiering innebär<br>att visst kyrkligt restaureringsarbete eventuellt<br>får skjutas upp.</p>
<p>5.4.14 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>A12 Investeringsbidrag för anordnande av<br>bostäder för studenter m.fl.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>30 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A12 Investeringsbi-<br>drag för anordnande av bostäder för studenter m.fl.<br>ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget A2 Bidrag till särskilda insat-<br>ser i vissa kommuner och landsting inom utgifts-<br>område 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-<br>slutade hösten 1996 att införa ett tillfälligt in-<br>vesteringsbidrag för anordnande av nya student-<br>bostäder (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiUll,<br>rskr. 1996/97:51). Beslutet hade sin grund i den<br>av riksdagen år 1996 beslutade kraftiga ökningen<br>av antalet utbildningsplatser inom högskolan.<br>Bidraget avser projekt som påbörjats under tiden<br>den 1 oktober 1996 till den 31 december 1999<br>och som färdigställts inom ett och ett halvt år<br>från påbörjandet. Bidrag lämnas med maximalt<br>25 000 kronor för varje studentrum som till-<br>kommer genom ny- eller ombyggnad.</p>
<p>I enlighet med regeringens förslag i tilläggs-<br>budgeten för år 1998 vidgades bidragskretsen så<br>att bidrag även lämnas för anordnande av nya<br>ungdomsbostäder (prop. 1997/98:150, bet.<br>1997/98 FiU:27, rskr. 1997/98:217). I och med<br>detta begränsas bidraget inte längre till bostäder<br>på eller i anslutning till orter med universitet eller<br>högskola.</p>
<p>Till följd av ett förhållandevis svagt intresse<br>för bidraget och för att tillgodose behovet av vis-<br>sa omprioriteringar inom utgiftsområde 18 änd-<br>rades reglerna genom riksdagsbeslut i december<br>1998 på så sätt att bidrag inte beviljas för ansök-<br>ningar som inkommit till länsstyrelserna efter<br></p>
<p>den 12 oktober 1998 (prop. 1998/99:1, bet.<br>1998/99:FiUl, rskr. 1998/99:38). Regeringen<br>bedömde vid tidpunkten för budgetpropositio-<br>nen för 1999 att återstående utbetalningar för be-<br>viljade bidrag skulle komma att uppgå till ca 30<br>miljoner kronor. Boverket bedömer dock i sin<br>prognos av den 27 januari 1999 att de återstående<br>utbetalningarna kommer att överskrida detta<br>belopp. Regeringen föreslår därför att 40 miljo-<br>ner kronor tillförs anslaget. Regeringen avser att<br>följa utgiftsutvecklingen och vid behov åter-<br>komma i samband med budgetpropositionen för<br>2000 med förslag om att tillföra ytterligare medel<br>för ändamålet om det visar sig nödvändigt. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget A2 Bidrag till<br>särskilda insatser i vissa kommuner och landsting<br>inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>5.4.15 Utgiftsområde 20</p>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>A2 Miljöövervakning m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>127 706 000 kronor. För första halvåret 1999 har<br>regeringen under anslaget beräknat en ersättning<br>till AB Svensk Bilprovning med 8 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Miljöövervak-<br>ning m.m. ökas med 5 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom indragning av medel från det<br>under fjortonde huvudtiteln för budgetåret<br>1995/96 uppförda reservationsanslaget A8 In-<br>vesteringsbidrag för främjande av omställning i<br>ekologiskt hållbar riktning med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett 10-årigt avtal<br>mellan Naturvårdsverket och AB Svensk Bil-<br>provning avseende bilavgasundersökningar upp-<br>hör den 30 juni 1999. Regeringen har beslutat att<br>tillkalla en särskild utredare (dir. 1998:89) med<br>uppgift att se över det statliga åtagandet för<br>forskning och utveckling när det gäller avgaser<br>och bränslen inom motorfordonsområdet. Utre-<br>darens förslag skall redovisas senast den 1 juli<br>1999. Risken för kompetensförluster bedöms<br>som stor om verksamheten upphör helt vid halv-<br>årsskiftet. Regeringen föreslår därför, i avvaktan</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>på utredarens förslag, att ytterligare 5 000 000<br>kronor anvisas under år 1999.</p>
<p>A3 Åtgärder för att bevara den biologiska<br>mångfalden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>577 975 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Åtgärder för att<br>bevara den biologiska mångfalden ökas med<br>23 000 000 kronor. Finansiering sker genom in-<br>dragning av medel från det under fjortonde hu-<br>vudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reser-<br>vationsanslaget A8 Investeringsbidrag för<br>främjande av omställning i ekologiskt hållbar rikt-<br>ning med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>uttalat att någon förändring av kalkningsverk-<br>samheten inte bör beslutas innan den nationella<br>kalkningsplanen har presenterats. Naturvårds-<br>verket skall redovisa planen till regeringen senast<br>den 30 juni 1999. En närmare analys av behovet<br>av kalkningsåtgärder under år 1999 har visat att<br>verksamheten inte ryms inom ramen för av riks-<br>dagen tidigare beslutad anslagsnivå, bl.a. beroen-<br>de på ett extraordinärt stort behov av kalkning<br>för att kompensera för den ökade försurning<br>som de stora nederbördsmängderna under år<br>1998 medfört. Under anslaget bör därför anvisas<br>en engångsförstärkning om 23 miljoner kronor<br>för kalkningsverksamheten.</p>
<p>Finansiering av åtgärd under utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet</p>
<p>I statsbudgeten för budgetåret 1995/96 finns A8<br>Investeringsbidrag för främjande av omställning i<br>ekologisk hållbar riktining uppfört ett reserva-<br>tionsanslag.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av anslaget Cl<br>Domstolsväsendet m.m. under utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet görs en indragning av medel från<br>det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret<br>1995/96 uppförda reservationsanslaget A8 In-<br>vesteringsbidrag för främjande av omställning i<br>ekologisk hållbar riktning med 10 000 000 kronor.</p>
<p>5.4.16 Utgiftsområde 21</p>
<p>Energi</p>
<p>B4 Energiforskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>398 056 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under ramanslaget B4 Energiforskning under år<br>1999 besluta om stöd till forskning och utveck-<br>ling inom energiområdet som inklusive tidigare<br>åtaganden innebär utgifter på högst<br>1 199 056 000 kronor under åren 2000-2004.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-<br>slutade under budgetåret 1998 (prop. 1998/99:1,<br>utg. omr. 21, bet. 1998/99:NU3,rskr<br>1998/99:111) om beställningsbemyndigande för<br>anslaget B4 Energiforskning.</p>
<p>För att den långsiktiga verksamhet som ener-<br>giforskning utgör skall kunna bedrivas ändamåls-<br>enligt krävs ett utökat beställningsbemyndigande<br>för framtida åtagande. Den tidigare till<br>952 000 000 kronor uppgående bemyndigande-<br>ramen bör därför höjas till totalt 1 199 056 000<br>kronor.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Tabell 5.3 Bemyndiganden för anslaget B4 Energiforskning 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001-</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>79 850</p></td><td>
<p>170 697</p></td><td>
<p>231 533</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>246 546</p></td><td>
<p>304 426</p></td><td>
<p>1 214 523</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-155 699</p></td><td>
<p>-243 590</p></td><td>
<p>-247 000</p></td><td>
<p>-398 056</p></td><td>
<p>-553 944</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>170 697</p></td><td>
<p>231 533</p></td><td>
<p>1 199 056</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>235 000</p></td><td>
<p>870 000</p></td><td>
<p>1 199 056</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<h5>5.4.17 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</h5>
<p>Statens Järnvägar (SJ)</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>ge Statens Järnvägar rätt att ta upp lån i och<br>utanför Riksgäldskontoret inom en total ram om<br>10 700 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: SJ har i sin ba-<br>lansräkning avsättningar för pensionsåtaganden.<br>För delar av dessa åtaganden är räntan så hög<br>som 11 procent. Utredningar visar att det skulle<br>vara fördelaktigare för SJ att överlåta delar av<br>pensionsåtagandet till en extern försäkringsgiva-<br>re. Detta skulle innebära att SJ:s avsättningar om<br>ca 1,5 miljarder kronor omfinansieras och redo-<br>visas som låneskuld. På denna låneskuld betalas<br>fortsättningsvis normal ränta, f.n. ca 4 procent.<br>Denna omfinansiering ingick ej i den ursprungli-<br>ga beräkningen av låneramen. För att klara omfi-<br>nansieringen behöver SJ:s låneram därför utökas<br>med 1,5 miljarder kronor till 10,7 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>A4 Banhållning</p>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar rege-<br>ringen att inom ramen för det under utgiftsom-<br>råde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget<br>A4 Banhållning göra utfästelser om att till Botni-<br>abanan AB betala ersättning som täcker drift-<br>kostnader och amorteringar samt ränte- och and-<br>ra finansiella kostnader.</p>
<p>Skälet för regeringens förslag: I 1998 års eko-<br>nomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) an-<br>gavs bl.a. att medel för att täcka statens kostna-<br>der för hyra av Botniabanan och andra<br>betalningar som följer av garanterade lån och ka-<br>pitaltäckningsgarantin skall inrymmas i statsbud-<br>geten fr.o.m. 2004.</p>
<p>För att klargöra att Botniabanan under alla<br>förhållanden kommer att betalas över statsbud-<br>geten och därmed minimera den garantiavgift<br>som Riksgäldskontoret kommer att behöva ta ut<br>för sina kapitalkostnadsgarantier till Botniabanan<br>AB, föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att från anslaget A4 Banhållning till<br>Botniabanan AB betala ersättning som täcker<br>driftkostnaden och amortering samt ränte- och<br>andra finansiella kostnader.</p>
<p>B6 Vissa kostnader med anledning av M/S<br>Estonias förlisning</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt obetecknat anslag B6<br>Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias<br>förlisning uppgående till 10 600 000 kronor anvi-<br>sas för år 1999. Finansiering sker genom att an-<br>slaget D2 Köp av interregional persontrafik mins-<br>kas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen<br>uppdrog den 2 mars 1995 åt Sjöfartsverket att<br>upphandla och låta genomföra en övertäckning<br>av M/S Estonia med skalkonstruktion av betong.<br>Sjöfartsverket genomförde upphandlingen och<br>arbetet med övertäckningen påbörjades. Rege-<br>ringen uppdrog den 19 september 1996 åt Sjö-<br>fartsverket att avbryta arbetet med övertäckning-<br>en. Arbetet hade dessförinnan, den 20 juli 1996,</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>avbrutits till följd av en deformation av sjöbott-<br>nen.</p>
<p>Sjöfartsverket har fått ersättning för de kost-<br>nader verket haft för genomförande av uppdra-<br>gen under åren 1995 och 1996. Verket har även<br>under åren 1997 och 1998 haft vissa kostnader<br>med anledning av uppdraget. Kostnaderna avser<br>främst teknisk och juridisk konsultation, med<br>det konsortium som erhöll övertäckningsupp-<br>draget, om konsekvenserna av det avbrott som<br>gjorts i arbetet och den skada som uppstått på<br>sjöbottnen under arbetet. Verkets kostnader för<br>åren 1997 och 1998 uppgår till totalt 5 600 000<br>kronor.</p>
<p>M/S Estonias förlisning har medfört att åtgär-<br>der som bl.a. syftar till att på olika sätt stödja an-<br>höriga till de omkomna samt överlevande be-<br>hövs. Ett exempel på en sådan åtgärd är den<br>enkätundersökning bland anhöriga som Ersta<br>sjukhus bedriver, men även andra slags åtgärder<br>kan vara aktuella. Regeringen bedömer därför att<br>5 000 000 kronor behöver användas för sådan<br>verksamhet. Ett obetecknat anslag bör föras upp<br>för ändamålen.</p>
<p>Kostnaderna på sammanlagt 10 600 000 kro-<br>nor skall finansieras inom utgiftsområde 22<br>Kommunikationer genom en minskning av an-<br>slaget D2 Köp av interregional persontrafik med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>C5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>50 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C5 Informations-<br>teknik: Telekommunikationer m.m. ökas med<br>10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget C2 Upphandling av samhällsåtaganden<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen an-<br>ser att frågan rörande IT- omställningen inför år<br>2000 är av högsta prioritet. Anslaget bör ökas för<br>att 2000-delegationens arbete skall kunna utföras<br>på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Postgirot Bank AB</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att få<br>besluta om förändrad verksamhetsinriktning för<br>Postgirot Bank AB. Vidare bemyndigas rege-<br>ringen att besluta om en försäljning av Postgirot<br>Bank AB.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-<br>slutade 1993 om en förändrad verksamhetsform<br>för Postverket (prop. 1993/94:38, bet.<br>1993/94:TU9, bet. 1993/94TU11 rskr.<br>1993/94:119). Riksdagens beslut innebar att<br>Postverket den 1 mars 1994 ombildades till ett<br>statligt helägt aktiebolag, Posten Aktiebolag, vars<br>huvudinriktning skulle vara att erbjuda post- och<br>kassaservice åt företag, organisationer och pri-<br>vatpersoner på den svenska marknaden.</p>
<p>Begränsningar i Postgirots verksamhet</p>
<p>Samtidigt med beslutet att bolagisera Posten be-<br>myndigade riksdagen regeringen att överföra<br>Postgirots verksamhet med tillgångar och skul-<br>der till ett av Posten AB helägt bankaktiebolag,<br>Postgirot Bank AB (Postgirot). Riksdagen god-<br>kände också den inriktning och begränsning av<br>Postgirots verksamhet som regeringen föreslagit.<br>Avsikten med ombildningen till bankaktiebolag<br>var enligt regeringen inte att Postgirot skall ut-<br>veckla en fullständig bankrörelse. Därför inför-<br>des begränsningar när det gäller Postgirots sam-<br>manlagda utestående krediter och den ränte-<br>bärande inlåningsvolymen.</p>
<p>Dessa begränsningar innebar att det samman-<br>lagda beloppet av krediterna inte borde överstiga<br>4 miljarder kronor sett som ett genomsnitt under<br>en tolvmånadsperiod. Den totala räntebärande<br>inlåningsvolymen begränsades på motsvarande<br>sätt till 23 miljarder kronor. Vidare föreskrevs att<br>traditionell kreditgivning till företag och hushåll<br>inte får bedrivas och att villkoren för kontona<br>inte får utformas så att en sparkontorörelse ut-<br>vecklas. Riksdagens beslut innebar att dessa rikt-<br>linjer skulle införas i bolagsordningen och att vä-<br>sentliga förändringar av denna kräver regeringens<br>godkännande. Inför förändringar i verksamhe-<br>tens förutsättningar borde även riksdagen höras.</p>
<p>I samband med att Postgirot ombildades till<br>bankaktiebolag avskaffades också Postgirots, i<br>förordning reglerade, ensamrätt till de statliga<br>betalningarna. För att i ett avseende skapa kon-<br>kurrens på lika villkor mellan Postgirot och and-<br>ra betalningsförmedlare gavs Postgirot möjlighet</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>att erbjuda 360-dagarskrediter och ränta på in-<br>nestående medel även till privatpersoner.</p>
<p>Regeringen redovisade år 1995, i propositio-<br>nen Postens finansiella tjänster (prop.<br>1995/96:3), att Postgirot måste få utökade befo-<br>genheter på det finansiella området för att kunna<br>möta den allt hårdare konkurrensen på betal-<br>ningsmarknaden. Regeringen föreslog därför att<br>regeringen skulle ges bemyndigande att besluta<br>om inriktning och begränsningar av Postgirots<br>bankrörelseverksamhet med inriktning på betal-<br>ningsförmedling. Ändringar som medförde en<br>förändrad inriktning skulle dock underställas<br>riksdagen. Riksdagen beslutade (bet.<br>1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41) i enlighet med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Regeringen godkände den 25 april 1996 en<br>ändrad bolagsordning för Postgirot Bank AB.<br>Förändringen medförde att begränsningen av det<br>sammanlagda beloppet av utnyttjade krediter be-<br>räknade på de senaste 12 månaderna höjdes från<br>4 miljarder kronor till 10 miljarder kronor</p>
<p>Postgirots utveckling under 1990-talet<br>Postgirot har uppvisat en fallande resultatut-<br>veckling under 1990-talet. Mellan år 1993 och år<br>1998 har resultatet minskat från 1,6 miljarder<br>kronor till 0,3 miljarder kronor. Utvecklingen är<br>dels beroende på en skärpt konkurrenssitution,<br>dels en följd av låga marknadsräntor som gör att<br>Postgirots intäkter från räntenettot minskar.</p>
<p>Den svenska betalningsmarknaden uppgår till<br>cirka 11 900 miljarder kronor varav Postgirots<br>andel uppgick till ca 48 procent under år 1997.<br>Drygt två tredjedelar av hushållsbetalningarna<br>som hanteras i Postgirosystemet kommer från<br>avsändare som har en kontorelation med en an-<br>nan bank än Postgirot. Både betalnings- och gi-<br>reringsmarknaden växer, men fler och fler betal-<br>ningar går utanför gireringssystemen. Bankerna<br>visar ett allt större intresse för egen betalnings-<br>förmedling eftersom det är en viktig del i kund-<br>relationen. Den tekniska utvecklingen möjliggör<br>nya betalningsvägar. Vissa konsument- och fö-<br>retagsbetalningar förmedlas mellan avsändarens<br>och mottagarens bankkonto utan medverkan va-<br>re sig från Postgirot eller från Bankgirot. Sam-<br>mantaget innebär den förväntade utvecklingen,<br>tillsammans med en fortsatt låg skillnad mellan<br>inlånings- och utlåningsränta, minskad tid då<br>medlen finns hos Postgirot och ökad internatio-<br>nalisering, en fortsatt press på rörelseresultatet i<br>Postgirot.</p>
<p>Nya förutsättningar för Postgirot</p>
<p>Den hårda konkurrensen och det krympande<br>räntenettot medför nya ekonomiska förutsätt-<br>ningar för Postgirot. För att möta de nya förut-<br>sättningarna krävs en ständig anpassning av vill-<br>koren för Postgirots verksamhet.</p>
<p>Riksdagen har sedan tidigare (prop. 1995/96:3,<br>bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41) medgivit<br>att regeringen får besluta om inriktning och be-<br>gränsningar av Postgirots bankrörelseverksamhet<br>med inriktning på betalningsförmedling. Detta<br>är dock inte tillräckligt för att snabbt göra för-<br>ändringar i förutsättningarna för Postgirots verk-<br>samhet. Därför bör regeringen få ett utökat be-<br>myndigande av riksdagen som innebär att<br>regeringen även skall få besluta om förändringar<br>av inriktningen av Postgirots verksamhet och om<br>en försäljning.</p>
<p>Det finns tre handlingsalternativ för Postigi-<br>rots framtid:</p>
<p>- Inga åtgärder vidtas.</p>
<p>- Utveckla till bank i egen regi, vilket kräver en<br>betydande investering eftersom tillväxt på<br>egen hand bedöms som omöjligt.</p>
<p>- Försäljning, vilket realiserar värdet för Postgi-<br>rot och ger möjligheter för Postgirot att hos<br>köparen utvecklas till bank.</p>
<p>Alternativet att inte vidta några åtgärder är inte<br>långsiktigt hållbart eftersom räntenettot kommer<br>att minska och att möjligheten att kompensera<br>detta med avgifter är begränsade i dagsläget.</p>
<p>Regeringen anser att alternativet att utveckla<br>Postgirot i egen regi, t.ex. genom att satsa på en<br>fullt utvecklad bankverksamhet, är riskfyllt.<br>Postgirot saknar idag i stort helt inlåning, utlå-<br>ning, fondförvaltning och har en begränsad<br>kompetens om bankprodukter. För att nå lön-<br>samhet och värdetillväxt bedömer regeringen att<br>den utvecklade banken bör ha en marknadsandel<br>på 10-15 procent. Detta kan ske antingen genom<br>tillväxt av egen kraft, vilket tar tid, eller genom<br>förvärv av inlånings- och utlåningsverksamhet<br>från andra aktörer. Det senare kräver då initialt<br>ett stort kapitaltillskott från staten. Fördelarna<br>med detta alternativ är emellertid att förutsätt-<br>ningar kan skapas för att förbättra konkurrensen<br>i banksystemet och den statliga insynen i bank-<br>sektorn liksom att andra allmänna hänsyn lättare<br>kan tillgodoses.</p>
<p>En försäljning av Postgirot får anses vara ett<br>annat möjligt alternativ för staten . Det finns in-<br>tressenter inom banksystemet som är tänkbara</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>köpare. En försäljning medför att Postgirot kan<br>utvecklas till en bank tillsammans med en annan<br>aktör än Posten. Ett förvärv av Postgirot skulle<br>ge möjlighet för en bank att överta en upparbe-<br>tad kundbas i syfte att antingen öka eller att för-<br>svara sin markandsandelar på den svenska bank-<br>marknaden eller att etablera en ny position på<br>den svenska bankmarkanden. Det finns betydan-<br>de kostnads- och intäktssynergier som kan reali-<br>seras av en köpare med rätt förutsättningar.<br>Posten AB saknar själv de förutsättningarna idag.<br>Regeringen bedömer att en försäljning av Postgi-<br>rot skulle kunna vara ett affärsmässigt bra alter-<br>nativ.</p>
<p>Regeringen anser att oavsett vilket av ovanstå-<br>ende alternativ som väljs måste regeringen få<br>möjlighet att besluta dels om de förändringar i<br>verksamhetens inriktning som kan bli nödvändi-<br>ga för att trygga en fortsatt verksamhet med god<br>lönsamhet i Postgirot, dels om en försäljning av<br>Postgirot. Ett sådant bemyndigande är nödvän-<br>digt för att på ett affärsmässigt sätt kunna ge-<br>nomföra en affär med eventuella intressenter.</p>
<p>En försäljning av Postgirot måste förberedas<br>på ett affärsmässigt sätt för att ett bra försälj-<br>ningspris skall kunna erhållas. I förberedelserna<br>ingår bl.a. för Posten AB att klara ut de rent af-<br>färsmässiga åtaganden man har till bl.a. Nord-<br>bankens och Föreningssparbankens giron samt<br>det kontorsnät som man behöver för sin verk-<br>samhet.</p>
<p>De avsedda förändringarna av Postgirots verk-<br>samhetsinriktning som här beskrivs innebär att<br>Postgirot i en eller annan skepnad kommer att<br>erbjuda bl.a. betalningsförmedlingstjänster i<br>konkurrens med andra banker och företag. Hä-<br>rav följer att staten, som är en stor avsändare och<br>mottagare av betalningar, i fortsättningen i prin-<br>cip behöver ha en relation till Postgirot som är<br>konkurrensneutral. Den faktiska konkurrensför-<br>del som Postgirot för närvarande har kan därmed<br>inte vidmakthållas.</p>
<p>Posten AB har, i avtal med staten, åtagit sig att<br>tillhandahålla en daglig grundläggande kassaser-<br>vice. Avtalet löper t.o.m. den 31 december 1999.<br>Mot bakgrund av detta har regeringen nyligen<br>låtit utreda statens ansvar för en rikstäckande<br>betaltjänst och kontantförsörjning (SOU<br>1998:159 Kassaservice). Betänkandet är för när-<br>varande föremål för remissbehandling.</p>
<p>5.4.18 Utgiftsområde 24</p>
<p>Näringsliv</p>
<p>A2 Småföretagsutveckling</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>184 062 000 kronor. </p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Småföretagsut-<br>veckling ökas med 12 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget G1 Täckande av<br>förluster vid viss garantigivning minskas med<br>1 000 000 kronor, anslaget Dl Teknisk forskning<br>och utveckling minskas med 5 000 000 kronor<br>samt att anslaget G4 Avgifter till vissa internatio-<br>nella organisationer minskas med 6 000 000 kro-</p>
<p>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen avi-<br>serade i december 1998 ett antal åtgärder i syfte<br>att underlätta företagande. En regelförenklings-<br>grupp, SimpLex, har bildats inom Näringsde-<br>partementet för att driva på arbetet med kon-<br>sekvensanalyser och regelförenkling. Gruppen<br>skall bestå av tre personer. En kundundersökning<br>skall göras bland myndigheternas företagskunder<br>för att mäta service, tillgänglighet m.m. Infor-<br>mation om företagande till blivande och befintli-<br>ga företagare skall förstärkas. Näringsdeparte-<br>mentet kommer att utveckla nya former för<br>kontakter med småföretag. En interaktiv websida<br>skall utformas för kommunikation över nätet.<br>Den totala kostnaden för ovanstående åtgärder<br>beräknas till 12 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget G1 Täckande av förluster<br>vid viss garantigivning minskas med 1 000 000<br>kronor, anslaget Dl Teknisk forskning och ut-<br>veckling minskas med 5 000 000 kronor samt att<br>anslaget G4 Avgifter till vissa internationella orga-<br>nisationer minskas med 6 000 000 kronor.</p>
<p>F3 Allmänna reklamationsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag om<br>14 123 000 kronor.</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F3 Allmänna rekla-<br>mationsnämnden ökas med 1 000 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget F7 Bidrag<br>till miljömärkning av produkter minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att säker-<br>ställa verksamheten vid Allmänna reklamations-<br>nämnden behöver anslaget F3 Allmänna rekla-<br>mationsnämnden ökas med 1 000 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget F7 Bidrag<br>till miljömärkning av produkter minskas med<br>motsvarande belopp Detta innebär ett minskat<br>ekonomiskt utrymme för SIS Miljömärkning<br>AB. Det är dock regeringens bedömning att<br>verksamheten kan bedrivas inom det anvisade<br>anslaget. Kommittén Konsumentpolitiken inför<br>ett nytt sekel (Fi 1999:01) kommer senast den 30<br>november 1999 att i en rapport till regeringen<br>bl.a. presentera en utvärdering av SIS Miljömärk-<br>ning AB för vidare ställningstaganden.</p>
<p>F4 Fastighetsmäklarnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag om<br>6 198 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F4 Fastighetsmäk-<br>lamämnden ökas med 800 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget F7 Bidrag till mil-<br>jömärkning av produkter minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att säker-<br>ställa verksamheten vid Fastighetsmäklarnämn-<br>den ökas anslaget F4 Fastighetsnämnden med<br>800 000 kronor. Finansiering sker genom att an-<br>slaget F7 Bidrag till miljömärkning av produkter<br>minskas med 800 000 kronor. Detta innebär ett<br>minskat ekonomiskt utrymme för SIS Miljö-<br>märkning AB. Det är dock regeringens bedöm-<br>ning att verksamheten kan bedrivas inom det an-<br>visade anslaget. Kommittén Konsumentpolitiken<br>inför ett nytt sekel (Fi 1999:01) kommer senast<br>den 30 november 1999 att i en rapport till rege-<br>ringen bl.a. presentera en utvärdering av SIS<br>Miljömärkning AB för vidare ställningstaganden.</p>
<p>G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt<br>ägda företag m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>besluta om att lån inom en ram av 100 000 000<br>kronor får tas upp i Riksgäldskontoret för att<br>tillfälligt täcka kostnader i samband med en<br>sammanslagning av Telia AB och Telenor AS.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har<br>träffat avtal med den norska regeringen om att<br>slå samman Telia AB och den norska motsvarig-<br>heten Telenor AS. Regeringen kommer att lägga<br>fram en proposition den 16 april 1999 med för-<br>slag om detta. Även det norska Folketinget skall<br>ta ställning till sammanslagningen. För att täcka<br>svenska statens kostnader, främst avseende eko-<br>nomisk och juridisk rådgivning i ärendet, bör<br>riksdagen besluta om en låneram uppgående till<br>100 miljoner kronor. Lånet är avsett att lösas<br>med medel som frigörs vid en försäljning av en<br>del av svenska statens aktier i det sammanslagna<br>bolaget. Räntor för lånet kommer att belasta an-<br>slaget G3 Kostnader för omstrukturering av vissa<br>statligt ägda företag, m.m.</p>
<p>Exportkreditnämnden (EKN)</p>
<p>Ram för ordinarie exportkreditgarantier</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål en exportkreditgarantiram på<br>100 000 000 000 kronor. </p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>besluta om en exportkreditram för Exportkre-<br>ditnämnden på upp till 125 000 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen<br>gjorde i budgetpropositionen för 1999 bedöm-<br>ningen att totalramen för ordinarie exportkredit-<br>garantier inte behövde höjas utan kunde ligga<br>kvar på samma nivå - 100 miljarder kronor - som<br>under år 1998. Riksdagen godkände regeringens<br>förslag. EKN har i skrivelse till regeringen den 15<br>februari 1999 föreslagit att den av riksdagen be-<br>slutade ramen redan under innevarande år höjs<br>till 125 miljarder kronor. Bakgrunden är att en<br>fortsatt stor efterfrågan på garantigivning för vis-<br>sa större affärer gör att återstående utrymme in-<br>om beslutad ram kan visa sig otillräckligt. För<br>närvarande uppgår ramutnyttjandet efter schab-<br>lonmässiga justeringar av de s.k. utfästelsebelop-</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>pen till ca 78 miljarder kronor. Utnyttjandet kan<br>dock komma att öka kraftigt relativt snart om<br>kontrakt skrivs för vissa större affärer där EKN<br>utfärdat löfte om garanti. Regeringen bör därför<br>bemyndigas att besluta om en exportkreditram<br>för Exportkreditnämnden på upp till<br>125 000 000 000 kronor.</p>
<p>5.4.19 Utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag<br>på 1 014 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Under anslaget skall bidrag<br>kunna lämnas till kostnader med anledning av<br>branden i Göteborg den 29-30 oktober 1998.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1996<br>disponerar regeringen medel för bidrag till sär-<br></p>
<p>skilda insatser i kommuner och landsting (prop.<br>1994/95:150, bil. 7 s. 64). Syftet med anslaget är<br>att kunna utgöra ett stöd till kommuner och<br>landsting som på grund av speciella omständig-<br>heter kan hamna i en särskilt svår ekonomisk si-<br>tuation.</p>
<p>Till följd av diskoteksbranden vid Backaplan i<br>Göteborg den 29-30 oktober 1998 har främst<br>Göteborgs kommun drabbats av extra kostnader.<br>Kostnaderna avser dels insatser i samband med<br>själva branden för den akuta vården av skadade<br>samt hjälp och stöd till överlevande och anhöri-<br>ga, dels kostnader för att under en två-årsperiod<br>hjälpa och stödja alla drabbade. Regeringen före-<br>slår att bidrag till de extra kostnader som upp-<br>stod med anledning av branden tillfälligtvis skall<br>kunna utbetalas från anslaget.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av höjningen<br>av anslaget A12 Investeringsbidrag för anordnan-<br>de av bostader för studenter m.fl. under utgiftsom-<br>råde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning<br>och byggande minskas anslaget A2 Bidrag till<br>särskilda insatser i vissa kommuner och landsting<br>med 40 000 000 kronor.</p>
<p>109</p>
<p>6</p>
<p>Inkomster</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h2><a name="caption2"></a>6 Inkomster</h2>
<h5>6.1 Inledning</h5>
<p>Statsbudgetens inkomster består dels av skatter<br>och avgifter, dels av övriga inkomster. Skatter<br>och avgifter utgörs av inkomstskatter, socialav-<br>gifter, egendomsskatter och skatt på varor och<br>tjänster. De övriga inkomsterna utgörs främst av<br>inkomster av statlig verksamhet, försäljning av<br>statlig egendom samt bidrag från EU. I tabell 6.1<br>redovisas hur statsbudgetens inkomster beräknas<br>utvecklas under perioden 1998-2002.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 6.1 Statsbudgetens inkomster 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor och procent</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>639,7</p></td><td>
<p>649,2</p></td><td>
<p>651,4</p></td><td>
<p>672,8</p></td><td>
<p>701,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>skatt på<br>inkomst</p></td><td>
<p>114,2</p></td><td>
<p>136.5</p></td><td>
<p>108,3</p></td><td>
<p>115,0</p></td><td>
<p>126,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>socialavgifter<br>och allmän<br>pensionsavgift</p></td><td>
<p>210,9</p></td><td>
<p>230,4</p></td><td>
<p>241,4</p></td><td>
<p>250,7</p></td><td>
<p>260,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>skatt på varor<br>och tjänster</p></td><td>
<p>243,1</p></td><td>
<p>245,6</p></td><td>
<p>253,5</p></td><td>
<p>261.1</p></td><td>
<p>269,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga<br>Inkomster</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>96,3</p></td><td>
<p>110,2</p></td><td>
<p>85,9</p></td><td>
<p>66,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>statens<br>verksamhet</p></td><td>
<p>37.5</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>försåld<br>egendom</p></td><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala<br>inkomster</p></td><td>
<p>706,3</p></td><td>
<p>745,5</p></td><td>
<p>761,5</p></td><td>
<p>758,7</p></td><td>
<p>767,9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Andel skatter</p></td><td>
<p>91%</p></td><td>
<p>87%</p></td><td>
<p>86%</p></td><td>
<p>89%</p></td><td>
<p>91%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel övriga<br>inkomster</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>13%</p></td><td>
<p>14%</p></td><td>
<p>11%</p></td><td>
<p>9%</p></td></tr>
</table>
<p>Under prognosperioden uppgår den underlig-<br>gande årliga förändringen av statens skattein-<br>komster till mellan 15 och 20 miljarder kronor. I<br>den underliggande utvecklingen har effekter av<br>betalningsförskjutningar och ändrade skattereg-<br>ler exkluderats.</p>
<p>Den faktiska utvecklingen av skatteinkoms-<br>terna uppvisar emellertid stora variationer mellan<br>åren. Ökningen är svag i början av perioden, men<br>starkare mot slutet. Den ojämna utvecklingen<br>beror på att skatteinkomsterna i början av perio-<br>den påverkas av ändrade skatteregler och betal-<br>ningsförskjutningar. Bland de regeländringar<br>som påverkar utvecklingen mellan åren 1998 och<br>1999 kan nämnas sänkt statlig inkomstskatt,<br>skattereduktion, kommunal 200-krona samt<br>sänkt fastighetsskatt (se tabell 6.3). Mellan åren</p>
<p>1999 och 2000 ökar skatteinkomsterna endast<br>med två miljarder kronor. Den svaga utveck-<br>lingen förklaras bland annat av ökade kommu-<br>nala skatteutbetalningar, som beror på en stor<br>slutreglering av 1998 års kommunalskatter. Ut-<br>vecklingen förklaras även av att de egna inbetal-<br>ningarna av preliminär skatt förväntas bli lägre år</p>
<p>2000 än år 1999, vilket i sin tur förklaras av att<br>realisationsvinsterna antas minska mellan åren<br>1998 och 1999. Regeringens förslag till föränd-<br>ring i utjämningssystemet för kommuner och<br>landsting minskar inkomsterna med två miljarder<br>kronor mellan åren 1999 och 2000. Denna<br>minskning av inkomsterna motsvaras av minska-<br>de utgifter i samma omfattning. Åren 2001 och<br>2002 ökar statens skatteinkomster med 20 re-<br>spektive 30 miljarder kronor. En mindre del för-<br>klaras av ökad fastighetsskatt genom att frys-<br>ningen av den rullande fastighetstaxeringen<br>upphör i och med utgången av år 2000. Pris-</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>utvecklingen för perioden 1996-2000 får då fullt<br>genomslag.</p>
<p>De stora förändringarna av övriga inkomster<br>förklaras till största delen av inkomsterna från<br>statens aktier och försäljning av statliga bolag.<br>Utdelningarna beräknas minska med drygt två<br>miljarder kronor mellan åren 1998 och 1999. År<br>2000 prognostiseras en engångsutdelning från<br>Stattum AB som härrör från försäljningen av ak-<br>tie innehavet i Pharmacia & Upjohn. Denna en-<br>gångsutdelning förklarar även den stora minsk-<br>ningen påföljande år. Övriga förändringar<br>förklaras av planerade försäljningar av statligt ak-<br>tieinnehav under de kommande åren.</p>
<h4>6.2 Offentliga sektorns skatter -<br>periodiserad redovisning</h4>
<p>6.2.1 Antaganden om den<br>makroekonomiska utvecklingen<br>m.m.</p>
<p>Detta medför att nivån på den utbetalda löne-<br>summan, jämfört med budgetpropositionen, är<br>högre för samtliga prognosår även om utveck-<br>lingstakten är lägre för åren 2000 och 2001. Den<br>privata konsumtionen, i löpande priser, är lägre<br>för samtliga prognosår jämfört med vad som<br>antogs till budgetpropositionen. Det lägre infla-<br>tionsantagandet medför ett lägre prisbasbelopp<br>och lägre skiktgränser för uttag av statlig in-<br>komstskatt. Nedjusteringen av prisbasbeloppet<br>påverkar utbetalda pensioner och grundavdraget.<br>Lägre pensioner minskar både den statliga och<br>kommunala inkomstskatten medan ett lägre<br>grundavdrag verkar i motsatt riktning. De lägre<br>skiktgränserna ökar den statliga inkomstskatten<br>med en miljard kronor år 2001. I tabell 6.4 åter-<br>finns offentliga sektorns skatteintäkter för åren<br>1997-2002.</p>
<p>Prognosen baseras på de makroekonomiska för-<br>utsättningar som finns redovisade i Bilaga 1,<br>Svensk ekonomi. I beräkningarna har hänsyn ta-<br>gits till de regelförändringar som regeringen läg-<br>ger fram i denna proposition (se bl.a. avsnitt 8.5).<br>I tabell 6.2 redovisas de antaganden som har<br>störst inverkan på skatteintäkterna samt föränd-<br>ringen i förhållande till budgetpropositionen<br>1999.</p>
<h5>6.2.2 Regelförändringar</h5>
<p>Utvecklingen mellan åren av de olika skatterna<br>beror dels på de underliggande skattebasernas<br>förändring, dels på beslutade eller föreslagna re-<br>geländringar. För att kunna följa den underlig-<br>gande utvecklingen av skatterna redovisas därför<br>i tabell 6.3 effekterna av de viktigaste regeländ-<br>ringarna som berör prognosperioden. Beloppen<br>visar den årligt tillkommande intäktsföränd-<br>ringen till följd av ändrade skatteregler.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 6.2 Antaganden och förändringar jämfört med bud- 1<br>Igetpropositionen för 1999 (BP) 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Timlön, utbetald lön och privat konsumtion: årlig procentuell<br>förändring. Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor.</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mot BP</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetald lön</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mot BP</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>löpande priser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mot BP</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp</p></td><td>
<p>36 400</p></td><td>
<p>36 500</p></td><td>
<p>36 800</p></td><td>
<p>37 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mot BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>-500</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns</p></td><td>
<p>219 300</p></td><td>
<p>224 300</p></td><td>
<p>230 100</p></td><td>
<p>237 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mot BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-900</p></td><td>
<p>-3 600</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre skiktgräns</p></td><td>
<p>360 000</p></td><td>
<p>368 200</p></td><td>
<p>377 700</p></td><td>
<p>390 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mot BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1 500</p></td><td>
<p>-6 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Utfallet för lönesumman 1998 blev betydligt<br>högre än vad som antogs i budgetpropositionen.</p>
<p>Tabell 6.3 Bruttoeffekter av regeländringar</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999 2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig inkomstskatt</p></td><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skiktgräns 25% statlig skatt</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>200-kronan</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal inkomstskatt</p></td><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt medelutdebitering</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>200-kronan</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt bolag</p></td><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring av periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Äterföring av skatteutjämningsreserv</p></td><td></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>upphör</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Egendomsskatter</p>
<p>Fastighetsskatt markvärdet vattenkraft<br>2,21% till 0,5%</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt hyreshus 1,5% till 1,3%</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frysta taxeringsvärden bostäder upphör</p></td><td></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<p>114</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>iTabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Inkomstår</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatter</p></td><td>
<p>395,9</p></td><td>
<p>416,2</p></td><td>
<p>425,6</p></td><td>
<p>437,0</p></td><td>
<p>453,6</p></td><td>
<p>474,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personer</p></td><td>
<p>334,5</p></td><td>
<p>353,0</p></td><td>
<p>354,5</p></td><td>
<p>367,3</p></td><td>
<p>383,5</p></td><td>
<p>399,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal skatt</p></td><td>
<p>292,7</p></td><td>
<p>306,9</p></td><td>
<p>317,4</p></td><td>
<p>327,7</p></td><td>
<p>338,5</p></td><td>
<p>351,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på kapital</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bolag</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>59,0</p></td><td>
<p>66,9</p></td><td>
<p>65,4</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>70,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vinster</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>47,9</p></td><td>
<p>56,2</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>59,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>11,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td>
<p>302,4</p></td><td>
<p>329,1</p></td><td>
<p>343,5</p></td><td>
<p>354,7</p></td><td>
<p>367,7</p></td><td>
<p>381,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>240,7</p></td><td>
<p>257,1</p></td><td>
<p>268,3</p></td><td>
<p>278,2</p></td><td>
<p>288,4</p></td><td>
<p>299,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>56,9</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>61,2</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>65,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>16,3</p></td><td>
<p>16,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättningar</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td>
<p>-6,8</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>35,2</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>41,9</p></td><td>
<p>43,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>30,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arvs- och gåvoskatt</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>230,9</p></td><td>
<p>241,0</p></td><td>
<p>246,7</p></td><td>
<p>255,4</p></td><td>
<p>262,7</p></td><td>
<p>270,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>153,3</p></td><td>
<p>160,2</p></td><td>
<p>166,8</p></td><td>
<p>173,4</p></td><td>
<p>179,9</p></td><td>
<p>186,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vin m.m.</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på öl</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på energi</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,6</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på annonser och reklam</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fordonsskatt</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tullmedel</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns skatteintäkter</p></td><td>
<p>966,2</p></td><td>
<p>1 022,8</p></td><td>
<p>1 051,0</p></td><td>
<p>1 082,9</p></td><td>
<p>1 125,9</p></td><td>
<p>1 169,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>292,7</p></td><td>
<p>306,9</p></td><td>
<p>317,4</p></td><td>
<p>327,7</p></td><td>
<p>338,5</p></td><td>
<p>351,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter till pensionssystemet m.m.</p></td><td>
<p>106,2</p></td><td>
<p>112,0</p></td><td>
<p>109,1</p></td><td>
<p>112,7</p></td><td>
<p>116,5</p></td><td>
<p>120,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens skatteintäkter</p></td><td>
<p>567,4</p></td><td>
<p>603,9</p></td><td>
<p>624,5</p></td><td>
<p>642,5</p></td><td>
<p>671,0</p></td><td>
<p>697,5</p></td></tr>
</table>
<p>115</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Det är viktigt att understryka att de redovisade<br>beloppen avser bruttoeffekter, dvs. storleken på<br>den initiala skatteändringen. Nettoeffekten be-<br>aktar även indirekta effekter på offentliga utgifter<br>och andra skattebaser via förändringar i löner,<br>priser och vinster.</p>
<p>De redovisade beloppen avser periodiserade<br>helårseffekter. De kassamässiga effekterna är i<br>regel mindre införandeåret eftersom uppbörds-<br>förskjutningar, jämkningar m.m. måste beaktas.</p>
<p>6.2.3 Inkomstskatt personer</p>
<h5>Statlig inkomstskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Bortsett från 1999 ökar den statliga inkomst-<br>skatten samtliga prognosår, vilket beror på rela-<br>tivt stora reallöneökningar. Nedgången 1999 är<br>en följd av att inkomstgränsen för uttag av 25<br>procent statlig inkomstskatt ändrats från 245 000<br>kronor till 389 500 kronor, samt att det fasta be-<br>loppet om 200 kronor utgör en kommunal skatt.<br>I frånvaro av de regeländringar som finns redovi-<br>sade för den statliga inkomstskatten i tabell 6.3,<br>totalt 5,7 miljarder kronor, skulle intäkterna öka<br>med 1,4 miljarder kronor mellan 1998 och 1999<br>istället för att minska med 4,3 miljarder kronor.</p>
<p>Bortsett från år 2000 ökar skatterna samtliga<br>år jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen. Ökningen beror på högre reallöner.<br>Minskningen år 2000 förklaras av att det fasta<br>beloppet om 200 kronor enligt regeringens för-<br>slag även år 2000 skall utgöra en kommunal<br>skatt.</p>
<h5>Skatt på kapitalinkomster</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001 2002</p>
<p>Aktuell 11,3 12,6 10,6 11,4 10,8 11,4</p>
<p>beräkning</p>
<p>Diff. BP 0,2 5,8 3,1 3,4 1,6</p>
<p>Skatt på kapitalinkomster utgörs av skatt på<br>räntor och utdelningar, realisationsvinster samt<br>skattereduktion för utgiftsräntor. Skatterna be-<br>räknas 1998 uppgå till 31 miljarder kronor, me-<br>dan skattereduktionerna beräknas uppgå till<br>drygt 18 miljarder kronor. Av skatteintäkterna är<br>drygt tio miljarder kronor skatt på räntor och<br>utdelningar, 18 miljarder kronor skatt på realisa-<br>tionsvinster medan två miljarder kronor avser<br>skatt på positiv räntefördelning. Positiv ränte-<br>fördelning innebär att en viss del av företagarens<br>inkomst av näringsverksamhet av neutralitetsskäl<br>beskattas som kapitalinkomst istället för som lö-<br>neinkomst. Skattereduktionerna består till drygt<br>17 miljarder kronor av utgiftsräntor, medan en<br>miljard kronor avser realisationsförluster. Den<br>för inkomståret 1998 höga prognosen för realisa-<br>tionsvinster har uppskattats utifrån de stora egna<br>inbetalningar av preliminär skatt som gjordes de-<br>cember 1998 och under våren 1999. Realisations-<br>vinsterna beräknas nu till drygt 60 miljarder kro-<br>nor, dvs. något högre än utfallet för 1997.<br>Utvecklingen av realisationsvinsterna under pe-<br>rioden 1986-1997 redovisas i diagram 6.1.</p>
<p>Diagram 6.1 Realisationsvinster 1986-1997</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-1.png" style="width:174pt;height:128pt;"/>
<p>Realisationsvinsterna är beroende dels av inne-<br>havstiden, dels av prisutvecklingen på fastigheter<br>och värdepapper. Prognosen för realisations-<br>vinster görs alltid med försiktighet på grund av<br>svårigheten att prognostisera tillfälliga inkoms-<br>ter. Av detta skäl görs en nivåsänkning inkomst-<br>året 1999 och därefter antas en viss ökning. Skatt<br>på räntor och utdelningar, positiv räntefördel-<br>ning och skattreduktioner beräknas vara i princip<br>oförändrade för åren 1999 och framåt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen är det framför allt de högre realisations-</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>vinsterna samt minskade utgiftsräntor som för-<br>klarar den positiva differensen.</p>
<h5>Kommunal inkomstskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>292,7</p></td><td>
<p>306,9</p></td><td>
<p>317,4</p></td><td>
<p>327,7</p></td><td>
<p>338,5</p></td><td>
<p>351,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den kommunala inkomstskatten beräknas öka<br>med cirka 14 miljarder kronor mellan åren 1997<br>och 1998. Främst förklaras detta av en kraftig<br>ökning av lönesumman för år 1998. Övriga pro-<br>gnosår antas lönesumman växa långsammare,<br>vilket begränsar ökningen till cirka tio miljarder<br>kronor per år. Skatteintäkterna påverkas från och<br>med år 1999 av sänkt genomsnittlig kommunal-<br>skatt, från 31,65 procent till 31,48 procent, och<br>av att det fasta beloppet om 200 kronor under<br>åren 1999 och 2000 utgör en kommunal in-<br>komstskatt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen är intäkterna högre för samtliga år, vilket<br>huvudsakligen förklaras av högre utbetalda löner<br>1998.</p>
<h5>Övriga skatter och skattereduktioner</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-2.1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>I denna grupp redovisas dels ett antal mindre<br>skatter och avgifter som betalas av fysiska perso-<br>ner, dels skattereduktioner. På intäktssidan redo-<br>visas följande skatter; skattetillägg, förseningsav-<br>gift, expansionsmedelsskatt och avkastnings-<br>skatt. Skattereduktioner utgörs av reduktion för<br>ROT-arbeten och skattereduktion för låg- och<br>medelinkomsttagare samt reducerad fastighets-<br>skatt. Intäkterna uppgår till cirka 1,4 miljarder<br>kronor varje år. Skattereduktionerna uppgår till<br>0,8 miljarder kronor år 1998 och till 3,5 respek-<br>tive 3,2 miljarder kronor åren 1999 och 2000.<br>Möjligheten att erhålla ROT-reduktionen upp-<br>hörde 31 mars 1999. Skattereduktionen för låg-<br></p>
<p>och medelinkomsttagare, som föreslås att gälla<br>även år 2000, beräknas till 3,3 miljarder kronor<br>per år. Nedgången av nettot 1998 beror på att<br>sjömansskatten inte längre redovisas separat utan<br>ingår som en del av statlig och kommunal in-<br>komstskatt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen har nettot av intäkter och reduktioner<br>ökat något samtliga år utom år 2000.</p>
<p>6.2.4 Inkomstskatt bolag</p>
<h5>Inkomstskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td colspan="5">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>47,9</p></td><td>
<p>56,2</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>59,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>4.4</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Inkomstskatten för juridiska personer uppgick<br>1997 till 46,5 miljarder kronor. Aktiebolag, spar-<br>banker och utländska juridiska personer svarade<br>för 44,3 miljarder kronor, ideella och ekonomis-<br>ka föreningar för 1,7 respektive 0,5 miljarder<br>kronor. Ett fåtal företag svarade för en mycket<br>stor andel av den totala inkomstskatten. I dia-<br>gram 6.2 visas inkomstskatten 1997 fördelad ef-<br>ter antalet företag.</p>
<p>Diagram 6.2 Inkomstskatt och antal företag 1997</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-2.png" style="width:174pt;height:101pt;"/>
<p>Antal företag</p>
<p>Av diagrammet framgår att fem företag betalade<br>5,8 miljarder kronor eller drygt tolv procent av<br>den totala inkomstskatten. Hundra företag beta-<br>lade 21,2 miljarder kronor eller 46 procent av den<br>totala inkomstskatten. För de hundra företagen<br>var motsvarande andel 34 procent inkomståret<br>1996.</p>
<p>Mellan 1997 och 1998 beräknas inkomstskatten<br>öka med 1,4 miljarder kronor. Ökningen förkla-</p>
<p>117</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>ras dels av lägre avskrivningsunderlag 1998, dels<br>av förbättrade vinster för företagen under 1998.<br>Det lägre avskrivningsunderlaget beror på att<br>bygginvesteringar under vissa förutsättningar<br>kunde direktavskrivas under perioden november<br>1994 till maj 1996.</p>
<p>År 1999 beräknas inkomstskatten öka med 8,3<br>miljarder kronor. Av ökningen beror fyra miljar-<br>der kronor på att tidigare avsättningar till perio-<br>diseringsfonder börjar återföras till beskattning<br>fr.o.m. detta år. Vidare förklaras 2,8 miljarder<br>kronor av skatt på den realisationsvinst som be-<br>räknas uppkomma vid försäljningen av aktiein-<br>nehavet i Pharmacia & Upjohn. Från och med<br>1999 samt resterande år under prognosperioden<br>ökar inkomstskatten också beroende på att ett<br>stort antal företag får tillgodoräkna sig en över-<br>konsolidering hos pensionsförvaltaren SPP. Av<br>denna anledning antas därför inkomstskatten<br>öka med 1,1 miljarder kronor 1999 och därefter<br>med 0,8 miljarder kronor per år. De fullständiga<br>skattekonsekvenserna kan dock inte beräknas<br>förrän ärendet behandlats av Skatterättsnämn-<br>den.</p>
<p>Under åren 2000-2002 antas företagens vins-<br>ter öka med mellan fyra och sju procent per år.<br>Trots detta minskar inkomstskatten mellan 1999<br>och 2000 med 0,4 miljarder kronor och med yt-<br>terligare 0,5 miljarder kronor mellan 2000 och<br>2001. Nedgången 2000 beror på extraordinära<br>skatteintäkter 1999 på grund av försäljningen av<br>Pharmacia & Upjohn. På grund av att återföring-<br>ar från företagens skatteutjämningsreserver upp-<br>hör minskar skatten med 2,1 miljarder kronor år<br>2001. Detta motverkas delvis av ökade vinster<br>och den sammanlagda effekten blir därför en<br>minskning av inkomstskatten med 0,5 miljarder<br>kronor. Mellan 2001 och 2002 ökar inkomst-<br>skatten med fyra miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen har inkomstskatten 1998 justerats upp<br>med 0,5 miljarder kronor. Inkomstskatten 1999<br>ökar med 4,4 miljarder kronor, främst beroende<br>på realisationsvinsten vid försäljningen av Phar-<br>macia & Upjohn och på SPP:s överkonsolide-<br>ring. Åren 2000 och 2001 ökar inkomstskatten<br>med 1,8 respektive 1,3 miljarder kronor jämfört<br>med budgetpropositionen. Ökningen förklaras<br>dels av SPP:s överkonsolidering, dels av revide-<br>rade vinstantaganden.</p>
<p>Avkastningsskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>11,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna från avkastningsskatten beror på före-<br>gående års värdetillväxt i pensionsspararnas<br>fondförmögenheter, statslåneränta samt netto-<br>sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. De<br>successivt lägre intäkterna under perioden 1997—<br>2000 beror på att statslåneräntan har sjunkit och<br>att den antas sjunka ytterligare under 1999. Ök-<br>ningen därefter förklaras av att statslåneräntan<br>antas stiga något.</p>
<p>Avkastningsskatten 1997 blev 0,3 miljarder<br>kronor lägre än vad som beräknades till budget-<br>propositionen. År 1999 är avkastningsskatten 0,7<br>miljarder kronor högre än i budgetpropositio-<br>nen, vilket förklaras av livbolagens ökade förmö-<br>genhet. Åren 2000-2001 är avkastningsskatten<br>cirka en miljard kronor lägre än i budgetproposi-<br>tionen beroende på ett lägre antagande om<br>statslåneräntans nivå.</p>
<p>6.2.5 Socialavgifter</p>
<h5>Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild<br>löneskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>255,9</p></td><td>
<p>272,2</p></td><td>
<p>284,0</p></td><td>
<p>293,5</p></td><td>
<p>304,6</p></td><td>
<p>316,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter, ege-<br>navgifter och särskild löneskatt. År 1999 utgår<br>arbetsgivaravgifter med 33,06 procent, egen-<br>avgifter med 31,25 procent och särskild löneskatt<br>med 24,26 procent. Både arbetsgivar- och egen-<br>avgifterna kan under vissa förutsättningar sättas<br>ned. En regional nedsättning av avgifterna med-<br>ges i vissa delar av landet, främst Norrlands in-<br>land. Nedsättningen, som enbart omfattar vissa<br>branscher, uppgår till åtta procentenheter och<br>gäller till och med år 2000. För att stimulera ny-<br>anställningar och uppmuntra egenföretagande<br>ges sedan 1997 en generell nedsättning av avgif-</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>terna. Nedsättningen uppgår till fem procent av<br>avgiftsunderlaget, dock högst 42 600 kronor per<br>år. För att underlätta för arbetslösa med långa in-<br>skrivningstider vid arbetsförmedlingen föreslår<br>regeringen i denna proposition ett tidsbegränsat<br>anställningsstöd för företag vilka anställer perso-<br>ner som har varit arbetslösa en längre tid, se av-<br>snitt 5.4.10.</p>
<p>Arbetsgivaravgifterna beräknas 1999 uppgå till</p>
<p>268,3 miljarder kronor för att därefter öka med<br>mellan tio och elva miljarder kronor per år. Ök-<br>ningen följer i stort utvecklingen av utbetalda lö-<br>ner. Egenavgiftema beräknas 1999 uppgå till 6,2<br>miljarder kronor och förväntas därefter öka med<br>mellan 0,2 och 0,3 miljarder kronor per år. Den<br>särskilda löneskatten beräknas 1999 uppgå till<br>drygt 15 miljarder kronor, för att därefter öka<br>med cirka 0,6 miljarder kronor per år. De olika<br>nedsättningarna av avgiftsuttaget beräknas mins-<br>ka intäkterna med cirka 5,8 miljarder kronor år<br>1999 och med cirka sju miljarder kronor år 2000.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen sker en kraftig ökning av avgiftsintäkterna<br>åren 1998 och 1999. Den viktigaste förklaringen<br>är ett för lågt antagande om den totala lönesum-<br>man för år 1998. Utfallet för 1998 indikerar en<br>betydligt högre lönesumma än vad som prog-<br>nostiserades, vilket påverkar även övriga prog-<br>nosår. Intäkterna år 2000 och framåt påverkas<br>dessutom av det föreslagna anställningsstödet.</p>
<h5>Allmän pensionsavgift</h5>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>56,9</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>61,2</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>65,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den allmänna pensionsavgiften utgår med 6,95<br>procent på lön och skattepliktiga transfereringar<br>och betalas av fysiska personer upp till 66 års ål-<br>der. Avgiften tas ut på inkomster upp till och<br>med 8,06 gånger det förhöjda prisbasbeloppet,<br>vilket motsvarar 299 832 kronor år 1999. Avgif-<br>ten är avdragsgill både vid den statliga och kom-<br>munala taxeringen. Av ökningen mellan 1998<br>och 1999 förklaras cirka en miljard kronor av att<br>taket för avgiftsuttaget höjdes från 7,5 till 8,06<br>prisbasbelopp. I övrigt följer den årliga föränd-<br>ringen utvecklingen av lönesumman.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetpropositio-<br>nen har avgifterna för samtliga prognosår ökat<br>med mellan 0,6 och 0,8 miljarder kronor. Större<br>delen förklaras av att lönerna 1998 nu ligger på<br>en betydligt högre nivå jämfört med beräkningen<br>till budgetpropositionen.</p>
<p>6.2.6 Egendomsskatter</p>
<p>Fastighetsskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>30,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat om en sänkning<br>av skatten på småhus och hyreshus (bostads-<br>delen) från 1,7 till 1,5 procent från och med den<br>1 januari 1998. Skatten på hyreshus har därefter<br>sänkts tillfälligt till 1,3 procent år 1999. Rege-<br>ringen föreslår i denna proposition att den tillfäl-<br>ligt sänkta skatten på hyreshus förlängs till och<br>med år 2000. Bruttokostnaden för den förlängda<br>skattesänkningen beräknas till 0,8 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>Prognosen för fastighetsskatten baseras på ett<br>antagande om fastighetsprisernas utveckling<br>mellan de allmänna fastighetstaxeringarna vart<br>sjätte år. Tabell 6.5 visar antaganden om prisut-<br>vecklingen i nuvarande beräkning jämfört med<br>de antaganden som har använts i tidigare beräk-<br>ningar. Av tabellen framgår att prisutvecklingen<br>under perioden 1996-2000 successivt justerats<br>upp vid de olika beräkningstillfällena. I aktuell<br>beräkning antas priserna öka med drygt 20 pro-<br>cent, vilket är marginellt högre jämfört med be-<br>räkningen till budgetpropositionen.</p>
<p>X</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>Tabell 6.5 Prisutvecklin</p>
<p>a småhus</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996-</p>
<p>97</p></td><td>
<p>1997-</p>
<p>98</p></td><td>
<p>1998-</p>
<p>99</p></td><td>
<p>1999-<br>00</p></td><td>
<p>1996-<br>00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget-</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>8.2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>19,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition för 99</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårproposition 98</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>13,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget-</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>10,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition för 98</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Not: Prisutvecklingen avser perioden juli -juni.</p>
<p>119</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>De totala skatteintäkterna beräknas minska med</p>
<p>1,6 miljarder kronor mellan åren 1998 och 1999.<br>Förklaringen är dels den ovan nämnda skatte-<br>sänkningen på bostadsdelen i hyreshus, dels den<br>tidigare beslutade skattesänkningen på elpro-<br>duktionsanläggningars markvärde. År 2001 för-<br>väntas intäkterna öka med drygt fem miljarder<br>kronor, vilket beror på att omräkningsförfaran-<br>det återinförs. Prisutvecklingen för perioden<br>1996-2000 får då fullt genomslag.</p>
<p>Utfallet för 1997 visar att skatteintäkterna är<br>sammanlagt 0,7 miljarder kronor lägre än vad<br>som beräknades till budgetpropositionen. Orsa-<br>ken är ett för högt antagande om prisutveck-<br>lingen 1995-1996 på småhus och bostadsdelen i<br>hyreshus. Det lägre utfallet 1997 påverkar även<br>intäkterna prognosåren 1998-2002, dvs. även<br>åren 1998-2000 då taxeringsvärdena är frysta. År<br>2001, då omräkningsförfarandet återinförs, för-<br>väntas intäkterna öka med cirka 0,2 miljarder<br>kronor jämfört med vad som beräknades till<br>budgetpropositionen.</p>
<h5>Förmögenhetsskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Förmögenhetsskatten beräknas 1998 uppgå till</p>
<p>5,7 miljarder kronor. För åren 1998-2000 har<br>prisutvecklingen på fastigheter ingen inverkan på<br>förmögenhetsskatten. I och med att omräk-<br>ningsförfarandet av taxeringsvärden för fastig-<br>heter återinförs ökar förmögenhetsskatten år<br>2001.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen har förmögenhetsskatten reviderats ned<br>med 0,1 miljarder kronor för samtliga år. Revide-<br>ringen beror på ett lägre taxeringsutfall.</p>
<p>6.2.7 Skatt på varor och tjänster</p>
<h5>Mervärdesskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>153,3</p></td><td>
<p>160,2</p></td><td>
<p>166,8</p></td><td>
<p>173,4</p></td><td>
<p>179,9</p></td><td>
<p>186,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under perioden 1999-2002 beräknas intäkterna<br>från mervärdesskatten öka med 6-7 miljarder<br>kronor per år. Utvecklingen av mervärdesskatten<br>är beroende av tillväxten i privat konsumtion,<br>förbrukning och investeringar i kommunsektorn<br>samt investeringar och förbrukning i företag med<br>undantag från skatteplikt. Av mervärdesskatten<br>beräknas cirka 70 procent härröra från privat<br>konsumtion. Då omsättningen av varor och<br>tjänster beskattas enligt olika skattesatser är även<br>fördelningen inom privat konsumtion av central<br>betydelse.</p>
<p>För perioden 1999-2002 baseras prognosen på<br>ett antagande om en genomsnittlig ökning av<br>privat konsumtion i löpande priser med 3,5 pro-<br>cent. Investeringarna i företag med undantag från<br>skatteplikt antas under 1999 öka med 7,4 pro-<br>cent. År 2000-2002 antas dessa investeringar år-<br>ligen öka med tio procent. Förbrukning och in-<br>vesteringar i kommunsektorn, samt förbrukning<br>i företag med undantag från skatteplikt ökar<br>svagt under prognosperioden.</p>
<p>Trots att den privata konsumtionen har revi-<br>derats ned något beräknas intäkterna nu bli mel-<br>lan 1,6 och 2,6 miljarder kronor högre för åren<br>1998 till 2000 än vad som beräknades till budget-<br>propositionen. De högre intäkterna förklaras<br>bland annat av ökade inbetalningar av mervärdes-<br>skatt från kommunsektorn. En mindre del för-<br>klaras även av en reviderad beräkning av av-<br>dragsförbud för bilar.</p>
<p>Tobaksskatt</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>120</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Intäkterna från tobaksskatt beräknas uppgå till</p>
<p>6,7 miljarder kronor 1999. För de följande pro-<br>gnosåren antas intäkterna minska svagt i enlighet<br>med en långsiktig nedåtgående trend i tobaks-<br>rökningen. Skatten på cigaretter sänktes den 1<br>augusti 1998. Styckskatten sänktes från 85 öre till<br>20 öre, medan den del av skatten som är relaterad<br>till detaljhandelspriset höjdes från 17,8 procent<br>till 39,2 procent. Skattesänkningen har inneburit<br>lägre priser på cigaretter och förutsättningarna<br>för en minskad konsumtion av obeskattade ciga-<br>retter har därmed förbättrats.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen blev intäkterna från tobaksskatten 0,3<br>miljarder kronor högre 1998. Orsaken är en ökad<br>konsumtion av beskattade cigaretter, dels inom<br>landet, dels via en ökad gränshandel. Intäkterna<br>beräknas därför bli cirka 0,3 miljarder kronor<br>högre per år under prognosperioden.</p>
<p>Alkoholskatt (skatt på etylalkohol, vin och<br>andra jästa drycker, mellanklassprodukter<br>och öl)</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt<br>på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa<br>drycker, skatt på mellanklassprodukter samt<br>skatt på öl. Under rubriken mellanklasspro-<br>dukter återfinns i huvudsak starkviner, men även<br>drycker där alkoholhalten inte enbart uppkom-<br>mit genom jäsning, t.ex. sherry.</p>
<p>För 1999 beräknas skatt på alkohol uppgå till<br>9,9 miljarder kronor. Den beskattade spritkon-<br>sumtionen antas minska under prognosperioden,<br>vilket innebär att skatt på etylalkohol minskar.<br>Konsumtionen av öl, och även av vin, antas där-<br>emot öka något sett över prognosåren, vilket in-<br>nebär att de sammanlagda intäkterna från alko-<br>holskatterna ökar med 0,2 miljarder kronor<br>mellan 1999 och 2002. Sedan den 1 januari 1997<br>beskattas endast öl med en alkoholhalt översti-<br>gande 2,8 volymprocent. Preliminära siffror för<br>1998 tyder på att konsumtionen av alkohol-<br>svagare öl, alkoholhalt högst 2,8 volymprocent,<br>minskar medan konsumtionen av flertalet av de<br>starkare öltyperna ökar. I tabell 6.4 visas intäk-<br></p>
<p>terna från de fyra olika skatteslag som återfinns<br>under rubriken alkoholskatt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen är skatteintäkterna cirka 0,1 miljard kro-<br>nor högre 1998-2000. År 2001 beräknas de<br>sammanlagda intäkterna från skatt på alkohol bli<br>0,2 miljarder kronor högre än i tidigare beräk-<br>ning. De högre intäkterna i nuvarande prognos<br>beror främst på ett antagande om högre kon-<br>sumtion av öl.</p>
<p>Skatt på energi</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,6</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas inte<br>enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och<br>svavelskatt. Under perioden 1999-2002 beräknas<br>de sammanlagda skatterna på energi öka med 1,7<br>miljarder kronor. Fördelningen av intäkterna på<br>olika skatte- och energislag framgår av tabell 6.6.<br>Till övriga bränslen i tabell 6.6 hänförs bl.a. olje-<br>produkter och kolbränslen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 6.6 Intäkter från energiskatter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>37.2</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>37,9</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>38,8</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>elektrisk kraft</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>10.7</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>19.5</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>20,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>12.9</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>13,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelskatt</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Not: På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till totalsummorna.</p>
<p>Energiskatten utgör knappt 75 procent av de to-<br>tala skatterna på energi medan resten huvudsak-<br>ligen består av koldioxidskatt. Av intäkterna från<br>skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt<br>50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt<br>20 procent och skatt på övriga energislag cirka<br>30 procent.</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Under prognosperioden ökar inkomsterna med<br>mellan 0,4 och 0,6 miljarder kronor per år. Ben-<br>sin användningen under 1999 bedöms vara i stort<br>sett oförändrad jämfört med användningen un-<br>der 1998. Under år 2000 antas en svag ökning.<br>Ökningen av intäkterna under prognosperioden<br>avspeglar även att skattesatserna är indexerade.</p>
<p>Utfallet för 1998 blev 0,6 miljarder kronor<br>högre än vad som beräknades till budgetproposi-<br>tionen, trots att 1998 enligt temperaturuppgifter<br>har varit varmare än ett normalår. Intäkter från<br>energiskatt på elektrisk kraft blev lägre än beräk-<br>nat. Under 1998 minskade bensinförbrukningen<br>med cirka 2,6 procent jämfört med 1997. Minsk-<br>ningen blev dock inte fullt så stor som kunde<br>antas med förbrukningssiffror endast för det<br>första halvåret 1998, vilket medförde högre in-<br>täkter än vad som prognostiserades i budgetpro-<br>positionen. Även intäkter från skatt på oljepro-<br>dukter, däribland dieselolja, och övriga bränslen<br>blev högre än tidigare beräknat.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen är skatteintäkterna högre för perioden<br>1999-2000, medan intäkterna för år 2001 beräk-<br>nas bli lägre. Åren 1999 och 2000 beräknas in-<br>täkterna från skatt på bensin samt skatt på elek-<br>trisk kraft bli lägre än vad som beräknades i<br>budgetpropositionen. Ett lägre antagande om<br>inflationstakten medför att indexeringen av<br>skattesatserna ger något lägre intäkter. Det upp-<br>vägs dock 1999-2000 av en högre beskattad för-<br>brukning av oljeprodukter och övriga bränslen.</p>
<h5>Övriga skatter</h5>
<p>Prognosen för särskild skatt på elektrisk kraft<br>från kärnkraftverk har utarbetats utan kännedom<br>om Regeringsrättens beslut i frågan om rätten att<br>driva reaktorn Barsebäck 1. Den har därför base-<br>rats på ett antagande om att regeringens beslut<br>att rätten skall upphöra kommer att gälla från<br>den 1 juli 1999. Jämfört med beräkningen till<br>budgetpropositionen är skatteintäkterna därför<br>något högre 1999 och beräknas uppgå till 1,5<br>miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen avser att införa en skatt på avfall<br>den 1 januari år 2000. Införandeåret beräknas<br>skatteintäkterna till 1,3 miljarder kronor. Jämfört<br>med budgetpropositionen, som förutsatte ett<br>införande per den 1 juli 1999, är intäkterna 0,6<br>miljarder kronor lägre år 1999. Granskning enligt<br>EU:s statsstödsregler och rimlig tid mellan beslut<br></p>
<p>och ikraftträdande har medfört att införandet har<br>skjutits upp.</p>
<h4>6.3 Statsbudgetens inkomster -</h4>
<h4>kassamässig redovisning</h4>
<h5>6.3.1 Övergången från periodiserad till</h5>
<h5>kassamässig redovisning</h5>
<p>I avsnitt 6.2 redovisas skatterna periodiserat. Det<br>innebär att de är beräknade utifrån gällande<br>skatteregler och de inkomster den skattskyldige<br>har ett visst inkomstår. Statsbudgetens inkoms-<br>ter redovisas emellertid kassamässigt, villket in-<br>nebär att det är de skatter och avgifter som under<br>budgetåret betalas in till staten som redovisas.<br>Dessutom avser redovisningen av de periodisera-<br>de skatterna hela den offentliga sektorn medan<br>statsbudgeten enbart redovisar statens skattein-<br>komster. Skillnaden mellan intäkter, periodisera-<br>de skatter, och inkomster, kassamässiga skatter,<br>förklaras i huvudsak av förskjutningar i uppbör-<br>den och av att vissa skatter betalas in som preli-<br>minära skatter med slutreglering året efter.</p>
<p>Två inkomsttitlar, fysiska och juridiska perso-<br>ners inkomstskatt, redovisar skatteinkomster<br>som avser både flera år och flera skatter. In-<br>komsttitlarna redovisar t.ex. budgetåret 1998 ett<br>netto av inbetalda preliminärskatter avseende in-<br>komståret 1998, fyllnadsinbetalningar avseende<br>inkomståret 1997, kvarstående skatter avseende<br>inkomståren 1996 och 1997 och överskjutande<br>skatter avseende inkomståret 1997. Dessa skatte-<br>inbetalningar avser samtliga skatter som en skatt-<br>skyldig debiteras i samband med taxeringen. Från<br>titlarna sker, med viss eftersläpning, utbetalning-<br>ar samt omföringar till andra inkomsttitlar. Det<br>netto som därefter återstår är vad som redovisas<br>på titeln. Denna redovisningsordning har sin<br>grund i den samordnade uppbörden.</p>
<p>122</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Tabell 6.7 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2001</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall/Prognos<br>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens skatteintäkter</p></td><td>
<p>567,4</p></td><td>
<p>603,9</p></td><td>
<p>624,5</p></td><td>
<p>642,5</p></td><td>
<p>671,0</p></td><td>
<p>697,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Betalningsförskjutningar m.m.</p></td><td>
<p>-12,8</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>-16,6</p></td><td>
<p>-14,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal utjämningsavgift</p></td><td>
<p>20,7</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>18,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter m.m. på statsbudgeten</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>639,7</p></td><td>
<p>649,2</p></td><td>
<p>651,4</p></td><td>
<p>672,8</p></td><td>
<p>701,8</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>1 Tabell 6.8 Statsbudgetens inkomster 1998-2002 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljarder kronor</p></td><td colspan="4" rowspan="2">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Budgetår</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>639,7</p></td><td>
<p>649,2</p></td><td>
<p>651,4</p></td><td>
<p>672,8</p></td><td>
<p>701,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>114,2</p></td><td>
<p>136,5</p></td><td>
<p>108,3</p></td><td>
<p>115,0</p></td><td>
<p>126,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>39,8</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>39,8</p></td><td>
<p>48,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>68,9</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>73,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>210,9</p></td><td>
<p>230,4</p></td><td>
<p>241,4</p></td><td>
<p>250,7</p></td><td>
<p>260,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>322,2</p></td><td>
<p>339,8</p></td><td>
<p>354,2</p></td><td>
<p>366,9</p></td><td>
<p>380,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>111,3</p></td><td>
<p>109,4</p></td><td>
<p>112,8</p></td><td>
<p>116,1</p></td><td>
<p>120,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>35,1</p></td><td>
<p>38,6</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>36,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga egendomsskatter</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>243,1</p></td><td>
<p>245,6</p></td><td>
<p>253,5</p></td><td>
<p>261,1</p></td><td>
<p>269,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>162,6</p></td><td>
<p>165,4</p></td><td>
<p>172,0</p></td><td>
<p>178,4</p></td><td>
<p>185,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1452 Annons- och reklamskatt</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1471 Tullmedel</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>18,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>-22,4</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>Extraordinära medel från EU</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>7(76,3</p></td><td>
<p>745,5</p></td><td>
<p>761,5</p></td><td>
<p>758,7</p></td><td>
<p>767,9</p></td></tr>
</table>
<p>123</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>I samband med det nya uppbördsförfarandet,<br>som infördes 1998, tillkommer ytterligare en<br>komplikation. Eftersom inbetalningar inte som<br>tidigare är knutna till en viss typ av skatt går det<br>inte att särskilja vilken skatt som den skattskyl-<br>dige egentligen har betalat. Därför är det inte in-<br>betalda preliminärskatter som redovisas på titlar-<br>na, utan de skatter som de skattskyldiga<br>redovisar på sin uppbördsdeklaration. Om betal-<br>ningen avviker från de deklarerade beloppen re-<br>dovisas denna skillnad på inkomsttiteln Betal-<br>ningsdifferenser. Samma problem uppstår även vid<br>redovisningen av kvarstående skatter. Tidigare<br>redovisades den inbetalda kvarskatten på titeln,<br>medan det i nuvarande system är skillnaden mel-<br>lan den vid taxeringen fastställda slutliga skatten<br>och av arbetsgivaren avdragen preliminär skatt<br>som redovisas på titeln. Detta innebär att titelns<br>inkomster ökar, trots att någon inbetalning inte<br>har skett. Även denna skillnad, mellan det inbe-<br>talda beloppet och det debiterade, redovisas på<br>titeln Betalningsdifferenser. Redovisningsord-<br>ningen innebär att vissa titlar redovisar ett mel-<br>lanting av intäkt och inkomst medan andra en-<br>dast redovisar inkomster. Statsbudgetens totala<br>inkomster blir däremot alltid kassamässigt redo-<br>visade eftersom även betalningsdifferenser ingår.</p>
<p>6.3.2 Skatter m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>639.7</p></td><td>
<p>649,2</p></td><td>
<p>651,4</p></td><td>
<p>672,8</p></td><td>
<p>701,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>22.0</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statsbudgetens totala skatteinkomster år 1998<br>blev 22,0 miljarder kronor högre än vad som be-<br>räknades i budgetpropositionen. Orsaken är bl.a.<br>att lönesumman och realisationsvinsterna blev<br>högre än tidigare beräknat. I avsnitt 6.4 presente-<br>ras en mer utförlig uppföljning av 1998 års skat-<br>teinkomster. Under prognosperioden 1999-2002<br>beräknas inkomstökningen bli något lägre åren<br>1999 och 2000 jämfört med åren 2001 och 2002.<br>Den relativt svaga utvecklingen år 1999 och 2000<br>beror främst på betalningsförskjutningar och re-<br>gelförändringar.</p>
<p>För många inkomsttitlar överensstämmer den<br>periodiserade skatten i stort sett med den<br>kassamässiga. Det som skiljer är att uppbörden<br>sker med en månads eftersläpning. Denna redo-<br></p>
<p>visning gäller för flertalet inkomsttitlar under<br>Skatt på varor och tjänster, Övriga inkomstskatter<br>och Övrig skatt på egendom. Den kassamässiga<br>fastighets- och förmögenhetsskatten är den peri-<br>odiserade skatten två år tillbaka i tiden. Dessa<br>skatter ingår i den samordnade uppbörden och<br>omförs från inkomstskattetitlarna andra året ef-<br>ter inkomståret. För de skatter som redovisas<br>över skattekontot är redovisningen speciell, var-<br>för de kommenteras nedan. En ytterligare skill-<br>nad mellan de periodiserade skatterna och de<br>kassamässiga är att tillkommande, restituerade,<br>indrivna och restförda skatter ingår i den<br>kassamässiga redovisningen men inte i den peri-<br>odiserade. Tillkommande skatter och restitu-<br>tioner beror på omprövningsbeslut av tidigare års<br>taxeringar.</p>
<p>1111 - Fysiska personers inkomstskatt</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos<br>/Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>39,7</p></td><td>
<p>45,1</p></td><td>
<p>47,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig</p></td><td>
<p>39,8</p></td><td>
<p>56.1</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>39,8</p></td><td>
<p>48,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>I den periodiserade redovisningen utgörs fysiska<br>personers inkomstskatt av nettot av statlig in-<br>komstskatt på förvärvs- och kapitalinkomster,<br>medgivna skattereduktioner samt skattetillägg<br>m.m. På titeln inbetalas emellertid även kommu-<br>nal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, egenfö-<br>retagaravgifter, fastighets-, förmögenhets- och<br>mervärdesskatt. Alla dessa skatter utom kom-<br>munalskatten omförs till andra inkomsttitlar på<br>statsbudgeten. Allmän pensionsavgift och egen-<br>företagaravgifter omförs preliminärt under in-<br>komståret med slutreglering två år senare. Mer-<br>värdesskatten omförs året efter inkomståret<br>medan övriga skatter omförs andra året efter in-<br>komståret. Kommunalskatten utbetalas med ett<br>preliminärt belopp, som fastställs i december året<br>innan inkomståret, medan en slutreglering görs<br>andra året efter inkomståret. Skillnaden mellan<br>de kassamässiga och periodiserade skatterna re-<br>dovisas i tabell 6.9.</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Tabell 6.9 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad<br>skatt - Fysiska personers inkomstskatt__________________</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mellan<br>kassamässig och<br>periodiserad skatt</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav omföringar</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav kommunal-<br>skatt</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav betalnings-<br>förskjutningar</p></td><td>
<p>■9,5</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav övrigt</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,5</p></td></tr>
</table>
<p>En förklaring till skillnaden mellan den<br>kassamässiga och periodiserade skatten är att<br>storleken på de skatter som omförs varierar mel-<br>lan åren. Omföringarna påverkar titeln positivt<br>samtliga prognosår. Kommunalskatterna påver-<br>kar inkomsttiteln positiv åren 1998 och 1999,<br>medan slutregleringen av 1998 och 1999 års<br>kommunalskatter påverkar titeln negativt åren<br>2000 och 2001</p>
<p>De betalningsförskjutningar som kvarskatt<br>och överskjutande skatt ger upphov till är en an-<br>nan förklaring till skillnaden. Under varje bud-<br>getår debiteras skatter på titeln som avser tidigare<br>år, samtidigt som en del av den periodiserade<br>skatten för budgetåret debiteras nästa år. Den<br>stora betalningsförskjutningen 1999 beror på att<br>en del av kvarskatten avseende inkomståret 1998<br>debiteras titeln i december 1999. I posten övrigt<br>ingår restitutioner och tillkommande skatt. Aven<br>restförda skatter ingår i posten övrigt åren 1998<br>och 1999. Från och med år 2000 redovisas rest-<br>förda skatter däremot på titeln Betalningsdiffe-<br>renser.</p>
<h5>1121 - Juridiska personers inkomstskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Prognos Prognos</p>
<p>/Utfall ________________________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>58,8</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>65,1</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>70,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>68,9</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>73,0</p></td></tr>
</table>
<p>redovisning</p>
<p>I den periodiserade redovisningen utgörs juri-<br>diska personers inkomstskatt av inkomstskatt<br>och avkastningsskatt. På titeln inbetalas emeller-<br>tid även fastighetsskatt, särskild löneskatt, för-<br></p>
<p>mögenhetsskatt och mervärdesskatt. Dessa<br>skatter omförs till respektive titel två år senare,<br>förutom mervärdesskatten som omförs ett år se-<br>nare. Juridiska personers inkomstskatt är högre<br>kassamässigt än periodiserat för samtliga progno-<br>sår. Denna skillnad visas i tabell 6.10.</p>
<p>Tabell 6.10 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad<br>skatt - Juridiska personers inkomstskatt___________________</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mellan</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kassamässig och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>periodiserad skatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav omföringar</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav betalnings-</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förskjutningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav övrigt</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
</table>
<p>Åren 1998, 2001 och 2002 är summan av fastig-<br>hetsskatt, särskild löneskatt, förmögenhetsskatt<br>och mervärdesskatt högre än de belopp som<br>omförs från titeln. Åren 1999-2000 råder det<br>omvända förhållandet. Betalningsförskjutningar<br>påverkar titeln positivt åren 1998-2000. Detta<br>beror på att ökningstakten av den periodiserade<br>skatten planar ut. Vidare förklaras skillnaden<br>mellan periodiserad och kassamässig skatt av till-<br>kommande skatt, restitutioner och restförda<br>skatter.</p>
<h5>1200 - Socialavgifter och allmän<br>pensionsavgift</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Prognos Prognos</p>
<p>/Utfall _______________________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>217,2</p></td><td>
<p>234,4</p></td><td>
<p>242,0</p></td><td>
<p>251,2</p></td><td>
<p>260,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig</p></td><td>
<p>210,9</p></td><td>
<p>230,4</p></td><td>
<p>241,4</p></td><td>
<p>250.7</p></td><td>
<p>260,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>De periodiserade intäkterna på titeln består av<br>arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt, allmän<br>pensionsavgift och egenföretagaravgifter minus<br>nedsatta avgifter samt omföringar till ålderspen-<br>sionssystemet. De kassamäsiga inkomsterna är<br>lägre än de periodiserade samtliga prognosår. I<br>tabell 6.11 visas skillnaden mellan kassamässig<br>och periodiserad skatt samt olika faktorers bety-<br>delse för differensen.</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Tabell 6.11 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad<br>skatt - Socialavgifter________________________________________</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mellan</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kassamässig och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>periodiserad skatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav omföringar</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav betalnings-</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>04</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förskjutningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utbetalningar</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>04</p></td><td>
<p>04</p></td></tr>
</table>
<p>Egenföretagarnas avgifter och den särskilda löne-<br>skatten omförs från titlarna fysiska och juridiska<br>personers inkomstskatt med två års efter-<br>släpning. År 1999 förklarar dessa omföringar 2,7<br>miljarder kronor. Betalningsförskjutningar, som<br>att arbetsgivaravgifterna debiteras med en må-<br>nads fördröjning, förklarar ytterligare en miljard<br>kronor. Slutligen framgår att utbetalningar till<br>pensionssystemet kan skilja sig åt periodiserat<br>och kassamässigt. År 1999 förklarar dessa utbe-<br>talningar 0,3 miljarder kronor av differensen.</p>
<p>År 1999 beräknas bruttoinkomsterna till 339,8<br>miljarder kronor och utgifterna i form av omfö-<br>ring av medel till pensionssystemet till 109,4<br>miljarder kronor. Nettoinkomsterna uppgår så-<br>ledes till 230,4 miljarder kronor.</p>
<h5>1411 - Mervärdesskatt</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Prognos Prognos</p>
<p>/Utfall ________________________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>160,2</p></td><td>
<p>166,8</p></td><td>
<p>173,4</p></td><td>
<p>179,9</p></td><td>
<p>186,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig</p></td><td>
<p>162,6</p></td><td>
<p>165,4</p></td><td>
<p>172,0</p></td><td>
<p>178,4</p></td><td>
<p>185,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>redovisning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Skillnaden mellan den periodiserade mervärdes-<br>skatten och den på statsbudgeten redovisade<br>mervärdesskatten förklaras i huvudsak av omfö-<br>ringar och betalningsförskjutningar. Mervärdes-<br>skatt som deklareras i fysiska och juridiska per-<br>soners inkomstdeklarationer omförs till<br>inkomsttiteln med ett års eftersläpning. Betal-<br>ningsförskjutningar består i att mervärdesskatten<br>deklareras drygt en månad efter aktivitetsmåna-<br>den. Den periodiserade skatten är högre än den<br>kassamässiga för samtliga prognosår. I tabell 6.12<br>redovisas skillnaden fördelad på olika faktorers<br>betydelse.</p>
<p>Tabell 6.12 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad<br>skatt - Mervärdesskatt _______</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad mellan</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kassamässig och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>periodiserad skatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav omföringar</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav betalnings-</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
</table>
<p>förskjutningar</p>
<p>Bortsett från 1998 är effekten av omföringar ne-<br>gativ för samtliga år. Tidpunkten för omföringar<br>av mervärdesskatt från inkomsttitlarna juridiska<br>och fysiska personers inkomstskatt ändrades un-<br>der 1998. Tidigare gjordes omföringen i juni må-<br>nad andra året efter inkomståret, medan de nu<br>omförs i december året efter inkomståret. Under<br>1998 omfördes således mervärdesskatt avseende<br>både inkomståret 1996 och 1997. Effekten av<br>betalningsförskjutningar är positiv för 1998 och<br>negativ för resterande år.</p>
<h5>1600 - Betalningsdifferenser</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>-22,4</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>■4,9</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Inkomsttiteln Betalningsdifferenser har av natur-<br>liga skäl ingen motsvarighet i den periodiserade<br>redovisningen. På denna titel bokförs de skulder<br>respektive fordringar som den skattskyldige har<br>gentemot staten. Om de debiterade skatterna är<br>större än inbetalningarna uppkommer en negativ<br>betalningsdifferens medan en positiv differens<br>uppkommer vid det motsatta förhållandet. Detta<br>innebär att titeln uppvisar stora variationer mel-<br>lan både enskilda månader och år. Utfallet för<br>1998 var 15,1 miljarder kronor och förklaras av<br>stora egna inbetalningar av preliminär skatt, in-<br>betalda, men ej bokförda, skatter samt av bok-<br>förd, men ej utbetald, negativ mervärdesskatt.<br>Budgetåret 1999 påverkas titeln dels av utbetal-<br>ningar av överskjutande skatter, dels av att kvar-<br>stående skatter, som debiteras fysiska och juri-<br>diska personers inkomsttitlar, enbart till viss del<br>kommer att betalas under 1999. Av beloppet om<br>22 miljarder kronor avser drygt tolv miljarder<br>kronor fysiska personer och drygt sex miljarder</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>kronor juridiska personer. De följande åren<br>minskar det negativa beloppet till 7—8 miljarder<br>kronor och utgörs av restförda skatter samt be-<br>talningsförskjutningar.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen har den negativa betalningsdifferen-<br>sen 1999 ökat med fem miljarder kronor, vilket<br>bl.a. beror på en upprevidering av fysiska perso-<br>ners realisationsvinster. Betalningen av den öka-<br>de skatten sker som egna inbetalningar och görs<br>dels i december, dels under våren året efter in-<br>komståret. Förändringen de följande åren är ock-<br>så en följd av ökade skatter som inte preliminär-<br>beskattas.</p>
<p>6.3.3 Övriga inkomster</p>
<h5>2000 - Inkomster av statens verksamhet</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Inkomsttitlar med de största inkomsterna är<br>Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat<br>överskott från AB Svenska Spel, Inkomster av sta-<br>tens aktier och Finansieringsavgift från arbetslös-<br>hetskassor. Den stora ökningen år 2000 beror på<br>att Stattum AB beräknas leverera in en aktieut-<br>delning om tolv miljarder kronor, vilken härrör<br>från försäljningen av det statliga aktieinnehavet i<br>Pharmacia & Upjohn. Under följande prognosår<br>beräknas inkomsterna från utdelningar minska,<br>vilket beror på planerade försäljningar. År 2000<br>påverkas även av att Riksbankens inlevererad<br>överskott beräknas uppgå till 11,6 miljarder<br>kronor, vilket är en ökning med fyra miljarder<br>kronor jämfört med år 1999.</p>
<p>Tabell 6.13 Riksbankens inlevererade överskott</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>År Nettoresultat Inlevererat</p>
<p>överskott</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1993</p></td><td colspan="2">
<p>22,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>■12,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Antaget 12,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Antaget 12,2</p></td><td>
<p>11,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Antaget 12,2</p></td><td>
<p>9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td></td><td>
<p>9,5</p></td></tr>
</table>
<p>Not: Nettoresultat beräknas som resultat före bokslutsdispositioner exklusive valutakurseffekt.</p>
<p>För att minska variationen i inleveranserna skall<br>80 procent av Riksbankens genomsnittliga netto-<br>resultat den senaste femårsperioden ligga till<br>grund för inleveransen. I tabell 6.13 redovisas<br>Riksbankens nettoresultat för åren 1993 till 1998.<br>För åren 1999-2001 antas nettoresultatet uppgå<br>till samma belopp som för 1998. Av tabellen<br>framgår att ökningen av inlevererat överskott<br>mellan 1999 och 2000 beror på en kraftig ökning<br>av Riksbankens nettoresultat mellan 1994 och<br>1995.</p>
<h5>3000 - Inkomster av försåld egendom</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>-11,1</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>36,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Försäljningar av statligt aktieinnehav beräknas<br>under prognosperioden uppgå till totalt 140 mil-<br>jarder kronor. Fördelningen över åren är mer en<br>plan än en reell prognos. Det är mycket svårt att<br>uppskatta det exakta beloppet och när i tiden<br>försäljningarna kommer att ske.</p>
<p>4000 - Återbetalning av lån</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Prognos<br>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>127</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Återbetalning av lån beräknas till 3,1 miljarder<br>kronor år 1999 och avser återbetalning av äldre<br>studielån. Kapitalbehållningen var 30,1 miljarder<br>kronor 31 december 1998. Eftersom Centrala<br>Studiestödsnämndens finansiering av lånemedel<br>från och med 1989 sker via upplåning i Riks-<br>gäldskontoret påverkar återbetalningarna av de<br>nya lånen inte inkomsterna på statsbudgeten.</p>
<p>5000 - Kalkylmässiga inkomster</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Kalkylmässiga inkomster utgörs till största delen<br>av premier för statlig tjänstepensionering och<br>särskild löneskatt på pensionskostnader.</p>
<h5>6000 - Bidrag m.m. från EU</h5>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>8.9</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Bidrag m.m. från EU beräknas till 9,6 miljarder<br>kronor år 1999 och beräknas därefter minska till<br>8,9 miljarder kronor. Huvudorsaken till minsk-<br>ningen är att bidraget från EG:s jordbruksfonds<br>garantisektion antas minska. Den främsta orsa-<br>ken till detta är att konsekvenserna av Agenda<br>2000 inte har kunnat beaktats i prognosen. Re-<br>dan nu kan dock sägas att Agenda 2000 kommer<br>att innebära ett ökat bidrag till Sverige från EG-<br>budgeten.</p>
<h5>7000 - Extraordinära medel från EU</h5>
<p>Inkomsterna avser infasningsbelopp med anled-<br>ning av Sveriges medlemskap i EU. Den sista<br>återbetalningen gjordes i december 1998.</p>
<h4>6.4 Uppföljning av statsbudgetens<br>inkomster 1998</h4>
<p>Statsbudgetens totala inkomster för år 1998 blev</p>
<p>706,3 miljarder kronor, vilket är 30,3 miljarder<br>kronor högre än vad som beräknades till budget-<br>propositionen för 1998 som gjordes hösten 1997.</p>
<h5>1000 Skatter m.m.</h5>
<p>Utfallet blev 639,7 miljarder kronor, vilket är en<br>ökning med 37,7 miljarder kronor jämfört med<br>beräkningen till statsbudgeten.</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt blev 5,7 miljar-<br>der kronor högre än i statsbudgeten. Med hänsyn<br>tagen till de betalningar som redovisas på titeln<br>Betalningsdifferenser blev utfallet 14,5 miljarder<br>kronor högre. Inkomsterna blev drygt 18 miljar-<br>der kronor högre medan utgifterna blev knappt 4<br>miljarder kronor högre än beräknat. De ökade<br>inkomsterna beror dels på ett högre utfall vad<br>gäller utbetalda löner, dels på högre inkomster<br>från realisationsvinster. Mellan 1997 och 1998<br>ökade lönerna med 49 miljarder kronor jämfört<br>med 37 miljarder kronor i beräkningen till bud-<br>getpropositionen. De ökade lönerna medförde<br>högre preliminärskatter om 4-5 miljarder kronor.<br>Vad avser realisationsvinster är både utfallet för<br>1997 och prognosen för 1998 närmare 30 miljar-<br>der kronor högre i nuvarande beräkning. Den<br>högre prognosen motsvarar 9 miljarder kronor i<br>ökade skatter, vilket har ökat både de egna inbe-<br>talningarna av preliminär skatt och fyllnadsinbe-<br>talningarna för 1998. De högre utbetalningarna<br>avser omföringar av mervärdesskatt. Under 1998<br>beslutades att omföringar av mervärdesskatt skall<br>göras i december året efter inkomståret istället<br>för som tidigare i juni andra året efter in-<br>komståret. Den ändrade tidpunkten för omfö-<br>ringar medförde att det under 1998 gjordes två<br>omföringar av mervärdesskatt, dvs. för både in-<br>komståret 1996 och 1997.</p>
<p>Juridiska personers inkomstskatt</p>
<p>Juridiska personers inkomstskatt blev 10,4 mil-<br>jarder kronor högre än i statsbudgeten. Större<br>delen förklaras av högre fyllnadsinbetalningar,<br>främst beroende på att inkomstskatten och av-<br>kastningsskatten 1997 blev 4,8 respektive 1,1<br>miljarder kronor högre än beräknat. RSV:s debi-</p>
<p>128</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>tering av preliminärskatt blev dessutom 3,2 mil-<br>jarder kronor högre än beräknat.</p>
<p>Socialavgifter</p>
<p>Inkomsterna från socialavgifter år 1998 blev cirka</p>
<p>2,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.<br>Den största delen förklaras av ett för lågt anta-<br>gande om avgiftsunderlagets utveckling medan<br>en mindre del beror på att egenföretagarnas av-<br>gifter, den särskilda löneskatten och den allmän-<br>na pensionsavgiften blev högre än tidigare beräk-<br>nat.</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Inkomster från mervärdesskatt blev 7,7 miljarder<br>kronor högre än i statsbudgeten. Tidigarelagda<br>omföringar från fysiska och juridiska personers<br>inkomstskatt förklarar 4,9 miljarder kronor. Pri-<br>vat konsumtion har sedan beräkningen till stats-<br>budgeten reviderats ned med 1,5 procentenheter.<br>Trots detta blev inkomsterna högre än beräknat.<br>Detta förklaras av tre faktorer; en högre andel<br>högbeskattade varor och tjänster inom privat<br>konsumtion, ökade inbetalningar av mervärdes-<br>skatt från kommunsektorn samt en reviderad be-<br>räkning av avdragsförbudet för bilar.</p>
<p>Tobaksskatt</p>
<p>Utfallet blev cirka en miljard kronor lägre än i<br>statsbudgeten. De båda skattehöjningarna på to-<br>bak under 1997 minskade skattebasen, dels ge-<br>nom ökad gränshandel och smuggling, dels ge-<br>nom ändrade rökvanor.</p>
<p>Alkoholskatt</p>
<p>För de sammanlagda inkomsterna från alkohol-<br>skatt blev utfallet cirka en miljard kronor lägre än<br>i statsbudgeten. En stor del av detta, närmare 0,8<br>miljarder kronor, förklaras av lägre inkomster än<br>prognostiserat från skatt på öl. Den 1 januari<br>1997 ändrades ölbeskattningen och det medförde<br>lägre inkomster på grund av en lägre skattesats på<br>starköl. Dessutom minskade inkomsterna då öl<br>med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent<br>efter skatteändringen inte längre beskattas. Båda<br>dessa effekter underskattades i prognosen.</p>
<p>Energiskatt</p>
<p>Utfallet för de skatter som redovisas under titeln<br>energiskatt blev 1,1 miljarder kronor lägre än i<br>statsbudgeten. I likhet med 1997 har 1998 varit<br>varmare än ett normalår. Det lägre utfallet beror<br>dock främst på lägre inkomster än förväntat från<br>energi- och koldioxidskatt på bensin, vilket för-<br></p>
<p>klarar 0,9 miljarder kronor. Bensinförbrukningen<br>minskade under 1998 med 2,6 procent jämfört<br>med 1997, istället för att som antogs i prognosen<br>till statsbudgeten öka med 1,2 procent.</p>
<p>Skatt på avfall</p>
<p>I statsbudgeten förutsattes införande av en av-<br>fallsskatt per den 1 juli 1998. Prognosen om 0,3<br>miljarder kronor innebar en kvartalsuppbörd. Ny<br>införandetidpunkt beräknas bli den 1 januari år<br>2000.</p>
<h5>2000 Inkomster av statens verksamhet</h5>
<p>Utfallet för inkomster av statens verksamhet<br>blev 37,5 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder<br>kronor lägre än i statsbudgeten. De lägre in-<br>komsterna förklaras till största delen av minska-<br>de utdelningsinkomster från Securum AB och till<br>en mindre dél av ett lägre inlevererat överskott<br>från Riksbanken.</p>
<h5>3000 Inkomster av försåld egendom</h5>
<p>Utfallet för inkomster av försåld egendom blev<br>11,2 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder kro-<br>nor lägre än i statsbudgeten. Uteblivna försälj-<br>ningar förklarar de lägre inkomsterna.</p>
<h5>6000 Bidrag m.m. från EU</h5>
<p>Bidrag m.m. från EU blev 1,4 miljarder kronor<br>lägre än i statsbudgeten. En del av differensen<br>förklaras av att exportbidragen och bidrag från<br>EG:s socialfond blev lägre än beräknat.</p>
<h5>6.5 Skattekvot</h5>
<p>Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala<br>skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de-<br>finitioner av skattekvoten och i regel är de inter-<br>nationellt bestämda. Den skattekvot som pre-<br>senteras i finansplanen är beräknad i enlighet<br>med nationalräkenskapernas (NR:s) definition,<br>som i sin tur följer FN:s rekommendationer.<br>Enligt nationalräkenskaperna beräknas kvoten<br>utifrån de skatter som betalas under ett visst år.<br>En skattekvot beräknad utifrån de periodiserade<br>skatterna visar istället hur stor del av årets BNP</p>
<p>5 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 100</p>
<p>129</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>som det offentliga tar i anspråk för skatter. Den-<br>na kvot är oberoende av när i tiden den skatt-<br>skyldige väljer att betala sin skatt, vilket inte är<br>fallet med den skattekvot som beräknas i enlig-<br>het med NR:s definition. En skatteändring för<br>ett visst år påverkar den periodiserade skatte-<br>kvoten för samma år medan detta inte behöver<br>vara fallet vid beräkningen av NR:s skattekvot.</p>
<p>Andelen skattepliktiga transfereringar varierar<br>mycket mellan länderna inom OECD. Ett alter-<br>nativ vid internationella jämförelser är därför att<br>exkludera skatter på offentliga transfereringar vid<br>beräknig av skattekvoten. Som framgår av tabell<br>6.14 tillhör Sverige den grupp av länder inom<br>OECD som har en hög andel skattepliktiga<br>transfereringar. Om skatten på offentliga transfe-<br>reringar exkluderas kommer den uppmätta skat-<br>tekvoten för Sveriges del att minska med i stor-<br>leksordningen 5-6 procentenheter.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 6.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan på<br>skattekvoten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p>
<p>0-0,5</p></td><td>
<p>0,5-3</p></td><td>
<p>5,0-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Australien</p></td><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>Danmark</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>Holland</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UK</p></td><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>Sverige</p></td></tr>
<tr><td>
<p>USA</p></td><td>
<p>Tyskland</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Källa: OECD.</p>
<p>I tabell 6.15 redovisas skattekvoten för perioden<br>1997-2002 dels enligt NR:s definition, dels be-<br>räknad utifrån de periodiserade skatterna. Dess-<br>utom redovisas den periodiserade skattekvoten<br>exklusive skatt på offentliga transfereringar och<br>den frivilliga delen av kyrkoskatten. Vid beräk-<br>ningen av skattekvoten skall även vissa avgifter,<br>som inte ingår i redovisningen av de periodisera-<br>de skatterna, läggas till. Till dessa hör bland annat<br>bankgarantiavgifter och avgifter till kärnbräns-<br>lefonden. I samtliga nedan redovisade skatte-<br>kvoter ingår de ovan nämnda avgifterna.</p>
<p>Tabell 6.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR)<br>och periodiserad skattekvot______________________________</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot enl. NR</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>55,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>skattekvot</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>55,1</p></td><td>
<p>55,1</p></td><td>
<p>55,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad<br>skattekvot exkl.<br>skatt på trans-<br>fereringar m.m.</p></td><td>
<p>49,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,1</p></td></tr>
</table>
<p>130</p>
<p>Utgiftstak och utgifts-<br>ramar åren 2000-2002</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h2>7 Utgiftstak och utgiftsramar åren</h2>
<h2>2000-2002</h2>
<h4>7.1 Utgiftstak för staten</h4>
<p>Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten in-<br>klusive ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten fastställs till 810 miljarder kronor<br>för år 2002.</p>
<p>De budgetpolitiska målen innebär att statens ut-<br>gifter skall rymmas inom de av riksdagen beslu-<br>tade utgiftstaken och att det finansiella sparandet<br>i den offentliga sektorn skall visa ett överskott på<br>i genomsnitt 2 procent av BNP över en kon-<br>junkturcykel.</p>
<p>Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 ut-<br>giftsområden (nr 1-25 samt 27), ålderspensions-<br>systemet vid sidan av statsbudgeten, minskning<br>av anslagsbehållningar samt en budgeteringsmar-<br>ginal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.<br>ingår inte i utgiftstaket. Statsskuldsräntorna ex-<br>kluderas på grund av att regeringen endast i be-<br>gränsad utsträckning kan påverka ränteutgifter-<br>na. Ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten består från och med år 1999 av delsek-<br>torerna AP-fonden och premiepensionssyste-<br>met. Minskning av anslagsbehållningar ingår som<br>en post under utgiftstaket, vilket innebär att den<br>är medräknad i saldot både för statsbudgeten och<br>för de offentliga finanserna. I denna proposition<br>föreslås ett utgiftstak för år 2002 samt en preli-<br>minär fördelning av utgifterna på utgiftsområden<br>för åren 2000 t.o.m. 2002.</p>
<p>Våren 1996 beslutade riksdagen för första<br>gången om ett utgiftstak för staten. Utgiftstaket<br></p>
<p>var treårigt och gällde för åren 1997-1999. Våren<br>1997 beslutade riksdagen om utgiftstaket för år<br>2000 och våren 1998 om utgiftstaket för år 2001.<br>Med anledning av det reformerade pensionssys-<br>temet beslutade riksdagen hösten 1998 om en<br>teknisk justering av utgiftstaken för åren 1999—<br>2001. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för<br>staten till 761 miljarder kronor för år 2000 och<br>786 miljarder kronor för år 2001. Vid varje beslut<br>om ett statligt utgiftstak har riksdagen även god-<br>känt en beräkning av de offentliga utgifterna.<br>Utgiftstaket för den offentliga sektorn omfattar<br>utgiftstaket för staten samt den beräknade ut-<br>giftsnivån för kommunerna reducerat för trans-<br>aktioner mellan stat, kommuner och ålders-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Utgiftstaket för staten är av central betydelse<br>för att tydliggöra behovet av prioriteringar mel-<br>lan olika utgiftsområden. Oförmåga att prioritera<br>leder till att ekonomin överansträngs, vilket i sin<br>tur kan leda till inflation och underskott i ett<br>första skede och åtstramning och arbetslöshet i<br>ett andra skede. Vidare ger utgiftstaket för staten<br>den ekonomiska politiken större trovärdighet<br>och budgetpolitiken en långsiktig inriktning med<br>hög förutsägbarhet. På grund av den fortgående<br>internationaliseringen av den svenska ekonomin<br>kan det också vara svårt att finansiera en okont-<br>rollerad utgiftsutveckling med ett högre skat-<br>teuttag. Utgiftstaket underlättar därför möjlig-<br>heten att uppnå målet för finansiellt sparande i<br>den offentliga sektorn.</p>
<p>För åren 2000-2001 ligger de tidigare besluta-<br>de utgiftstaken fast på 761 respektive 786 miljar-<br>der kronor. För år 2002 föreslås ett utgiftstak på<br>810 miljarder kronor. Utgiftstaket som andel av</p>
<p>133</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>BNP beräknas minska från 40,7 procent år 1999<br>till 39,6 procent år 2001. Förslaget till utgiftstak<br>för år 2002 innebär att utgiftstaket detta år be-<br>räknas uppgå till 39,1 procent av BNP. Utgift-<br>staket ökar realt med i genomsnitt 0,8 procent<br>per år under perioden 1999-2002.<sup>1</sup></p>
<h4>7.2 Preliminär fördelning på<br>utgiftsområden</h4>
<p>Regeringens förslag: Den preliminära fördelningen<br>av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren<br>2000-2002 godkänns som riktlinje för regering-<br>ens budgetarbete.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 presenterades en<br>preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsom-<br>råden för åren 2000 och 2001. Regeringen före-<br>slår nu en reviderad preliminär fördelning av ut-<br>gifterna för dessa år samt en preliminär<br>fördelning för år 2002. Förslaget till utgiftsramar<br>för åren 2000-2002 samt differenser i förhållande<br>till de preliminära ramarna i budgetpropositionen<br>för 1999 redovisas i tabell 7.1.</p>
<p>Förslaget till utgiftsramar för år 2002 baserar<br>sig i normalfallet på föreslagna ramar för år 2001<br>som räknas upp med relevant prisindex. Beräk-<br>ningarna av fördelningen av utgifterna på ut-<br>giftsområden för åren 2000 - 2002 är baserade på<br>nu kända förutsättningar vad avser den ekono-<br>miska utvecklingen, volymutvecklingen och ef-<br>fekten av gällande regelsystem och skall därför<br>betraktas som preliminära. Inför budgetproposi-<br>tionen för 2000 kan vissa justeringar, främst av<br>teknisk karaktär, komma att göras. Beräkningen<br>av s.k. pris- och lönekänsliga anslag kan komma<br>att justeras med hänsyn till nya antaganden om<br>den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p><sup>1</sup> Fastprisberäkning med implicitprisindex för statlig konsumtion och<br>investeringar och med KPI för utgiftstakets övriga delar.</p>
<p>134</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Tabell 7.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Differens mot budget-<br>propositionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 215</p></td><td>
<p>4 483</p></td><td>
<p>4 629</p></td><td>
<p>•48</p></td><td>
<p>-70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1489</p></td><td>
<p>1528</p></td><td>
<p>1579</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 770</p></td><td>
<p>5 837</p></td><td>
<p>5 919</p></td><td>
<p>-68</p></td><td>
<p>-88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 143</p></td><td>
<p>22 377</p></td><td>
<p>22 707</p></td><td>
<p>-32</p></td><td>
<p>-190</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 828</p></td><td>
<p>2 858</p></td><td>
<p>2 889</p></td><td>
<p>-67</p></td><td>
<p>-73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 857</p></td><td>
<p>44 527</p></td><td>
<p>43 538</p></td><td>
<p>-584</p></td><td>
<p>-700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>12 458</p></td><td>
<p>13 298</p></td><td>
<p>13164</p></td><td>
<p>-431</p></td><td>
<p>-571</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 217</p></td><td>
<p>4 431</p></td><td>
<p>3 885</p></td><td>
<p>-18</p></td><td>
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>25351</p></td><td>
<p>26 271</p></td><td>
<p>26 299</p></td><td>
<p>880</p></td><td>
<p>1506</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>86878</p></td><td>
<p>86 936</p></td><td>
<p>88 006</p></td><td>
<p>5 781</p></td><td>
<p>3 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 445</p></td><td>
<p>32 632</p></td><td>
<p>32 042</p></td><td>
<p>-308</p></td><td>
<p>-846</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>43 468</p></td><td>
<p>46 208</p></td><td>
<p>46 715</p></td><td>
<p>887</p></td><td>
<p>586</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>31917</p></td><td>
<p>30 276</p></td><td>
<p>29 569</p></td><td>
<p>5 433</p></td><td>
<p>6 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>45 473</p></td><td>
<p>45 609</p></td><td>
<p>45 930</p></td><td>
<p>-3 408</p></td><td>
<p>-1798</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22 136</p></td><td>
<p>24161</p></td><td>
<p>24 509</p></td><td>
<p>■1605</p></td><td>
<p>-1 192</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>30824</p></td><td>
<p>34 777</p></td><td>
<p>37 041</p></td><td>
<p>420</p></td><td>
<p>2 908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 524</p></td><td>
<p>7 626</p></td><td>
<p>7 806</p></td><td>
<p>-72</p></td><td>
<p>-97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggand</p></td><td>
<p>16 270</p></td><td>
<p>13 049</p></td><td>
<p>11283</p></td><td>
<p>-1 031</p></td><td>
<p>-652</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2 675</p></td><td>
<p>3 336</p></td><td>
<p>2 693</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1670</p></td><td>
<p>1797</p></td><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>206</p></td><td>
<p>205</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1196</p></td><td>
<p>1914</p></td><td>
<p>1729</p></td><td>
<p>-245</p></td><td>
<p>199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 260</p></td><td>
<p>24 674</p></td><td>
<p>25 001</p></td><td>
<p>-1339</p></td><td>
<p>-915</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>12 725</p></td><td>
<p>13 203</p></td><td>
<p>13 222</p></td><td>
<p>-429</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 011</p></td><td>
<p>2 945</p></td><td>
<p>2 903</p></td><td>
<p>174</p></td><td>
<p>-21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>102 217</p></td><td>
<p>104 697</p></td><td>
<p>106 317</p></td><td>
<p>-2 870</p></td><td>
<p>-2 570</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>77405</p></td><td>
<p>73 089</p></td><td>
<p>52 917</p></td><td>
<p>405</p></td><td>
<p>909</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>19 435</p></td><td>
<p>21454</p></td><td>
<p>22 269</p></td><td>
<p>-1921</p></td><td>
<p>-647</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>8 500</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>635 357</p></td><td>
<p>698 994</p></td><td>
<p>679 548</p></td><td>
<p>4216</p></td><td>
<p>7 692</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>617 952</p></td><td>
<p>625 905</p></td><td>
<p>626 631</p></td><td>
<p>3811</p></td><td>
<p>6 783</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>139 464</p></td><td>
<p>144 035</p></td><td>
<p>149 696</p></td><td>
<p>-950</p></td><td>
<p>-2 398</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>757 416</p></td><td>
<p>769 940</p></td><td>
<p>776 327</p></td><td>
<p>2 860</p></td><td>
<p>4 385</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>3 584</p></td><td>
<p>16 060</p></td><td>
<p>33 673</p></td><td>
<p>-2 860</p></td><td>
<p>-4 385</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>761 000</p></td><td>
<p>786 000</p></td><td>
<p>810 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Det är flera faktorer som leder till reviderade ut-<br>giftsområdesramar jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen för 1999. De nya satsningar<br>som regeringen redovisar i denna proposition är<br>medräknade. För att undvika ett överskridande<br>av utgiftstaket för år 2000 och för att målet om<br>ett finansiellt sparande i offentlig sektor på 2<br>procent av BNP år 2000 skall klaras, måste vissa<br></p>
<p>utgiftsreduktioner och senareläggningar av pla-<br>nerade projekt m.m. genomföras. I förslaget till<br>preliminära utgiftsramar har avdrag gjorts för de<br>utgiftsbegränsningar som presenteras i denna<br>proposition. Utgiftsramarna har även ändrats till<br>följd av reviderade makroekonomiska förutsätt-<br>ningar, förändrade antaganden om den demo-<br>grafiska utvecklingen och vissa andra volym-</p>
<p>135</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>faktorer samt reviderad pris- och löneomräkning.<br>I tabell 7.2 har förändringen av de takbegränsade<br>utgifterna för åren 2000 och 2001 jämfört med<br>beräkningen i budgetpropositionen för 1999 de-<br>lats upp på dessa faktorer.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan<br>Budgetpropositionen för 1999 och 1999 års ekonomiska<br>vårproposition till följd av förändrade förutsättningar,<br>volymfaktorer m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utg. i budgetprop. för 1999</p></td><td>
<p>754,6</p></td><td>
<p>765,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsreformer</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsminskningar p.g.a. regeländringar</p></td><td>
<p>-12,4</p></td><td>
<p>-11,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Makroekonomiska förändringar</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Slutlig pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymeffekter inom Socialdep. områden</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i vårprop. 1999</p></td><td>
<p>757,4</p></td><td>
<p>769,9</p></td></tr>
</table>
<p>Nya satsningar och besparingar</p>
<p>Av redovisningen i avsnitt 4.3 framgår det att de<br>nya satsningar och besparingar m.m. som före-<br>slås för åren 2000-2001 sammantaget beräknas<br>minska de takbegränsade utgifterna med ca 8,0<br>miljarder kronor år 2000 och med ca 1,3 miljar-<br>der kronor år 2001. Ar 2002 innebär förändring-<br>arna i stället att de takbegränsade utgifterna ökar<br>med ca 11,0 miljarder kronor i förhållande till de<br>utgiftsnivåer som följer av befintliga regler. De<br>föreslagna satsningarna leder till utgiftsökningar<br>på 2,4 miljarder kronor, brutto, år 2000 och</p>
<p>7,8 miljarder kronor, brutto, år 2001.</p>
<p>Utöver effekterna på de takbegränsade utgif-<br>terna av de redovisade besparingarna kommer<br>regeringens förslag till förändring av utjämnings-<br>systemet för kommuner och landsting att med-<br>föra att de takbegränsade utgifterna minskar med<br>ca 2,1 miljarder kronor per år. Eftersom utjäm-<br>ningsavgiften och utjämningsbidraget minskar i<br>samma omfattning är förändringen statsfinansi-<br>ellt neutral.</p>
<p>De föreslagna besparingsåtgärderna och för-<br>slaget om förändring i nuvarande utjämnings-<br>system för kommuner och landsting leder sam-<br>mantaget till utgiftsminskningar på<br>12,4 miljarder kronor, brutto, år 2000 och</p>
<p>11,2 miljarder kronor, brutto, år 2001.</p>
<p>För åren 2000 och 2001 leder regelförändring-<br>ar till förändrade preliminära utgiftsramar för<br>främst följande utgiftsområden:</p>
<p>— Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och so-<br>cial omsorg: besparing på läkemedelsförmå-<br>nen och satsning på bland annat handikappa-<br>de,</p>
<p>— Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp: besparing genom<br>bl.a. förändrade regler för beräkning av sjuk-<br>penninggrundande inkomst och förändrad<br>antagandepoängsberäkning,</p>
<p>— Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn: besparing på underhållsstöd<br>och nya regler för beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst,</p>
<p>— Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-<br>betsliv: minskade utgifter för arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder, delvis till följd av för-<br>slaget om anställningsstöd för arbetslösa med<br>långa inskrivningstider vid arbetsförmedling-<br>en, som leder till ett minskat behov av ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder, samt satsning<br>på lönebidrag och platsförmedling år 2000,</p>
<p>— Utgiftsområde 15 Studiestöd och 16 Utbild-<br>ning och universitetsforskning: besparing på<br>Kunskapslyftet 2000-2001 genom att kun-<br>skapslyftet i stort ligger kvar på samma nivå<br>som 1999 resten av perioden fram till och<br>med första halvåret 2002, vilket innebär att<br>den tidigare planerade utbyggnaden inte kan<br>komma till stånd. Satsning på högskoleplat-<br>ser, forskning, maxtaxa för barnomsorg, all-<br>män förskola och nytt studiestödssystem<br>m.m.,</p>
<p>— Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-<br>stadsförsörjning och byggande: besparing<br>på bl.a. räntebidrag och lokala investerings-<br>program samt satsning på byggforskning,</p>
<p>— Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och natur-<br>vård: satsningar inom framtidsområdet<br>Hållbara Sverige,</p>
<p>— Utgiftsområde 22 Kommunikationer: be-<br>sparing på bl.a. väghållning.</p>
<p>— Utgiftsramen för utgiftsområde 25 påverkas<br>dels av den föreslagna höjningen av det ge-<br>nerella statsbidraget fr.o.m. år 2001, dels av<br>att regeringens förslag till förändring i ut-<br>jämningssystemet för kommuner och<br>landsting minskar utgiftsramen. Utrymme<br>skapas för att fr.o.m. år 2001 stegvis ge-<br>nomföra en allmän förskola och maxtaxa i<br>barnomsorgen.</p>
<p>136</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>En beskrivning av förslagen till satsningar och<br>besparingar för åren 2000-2002 ges under re-<br>spektive utgiftsområde i avsnitt 7.4.</p>
<p>Makroekonomiska förändringar</p>
<p>I förslaget till utgiftsramar har hänsyn även tagits<br>till förändrade makroekonomiska förutsättningar<br>jämfört med vad som antogs i budgetpropositio-<br>nen för 1999. Totalt medför ändrade makroeko-<br>nomiska förutsättningar att de takbegränsade ut-<br>gifterna ökar med ca 1,8 miljarder kronor år 2000<br>och med ca 2,6 miljarder kronor år 2001 jämfört<br>med beräkningarna i budgetpropositionen för<br>1999 (se tabell 7.2).</p>
<p>Den öppna arbetslösheten beräknas nu bli 1,0<br>procentenheter högre år 2000 och 1,1 procen-<br>tenheter högre år 2001 jämfört med vad som<br>antogs i budgetpropositionen. Av främst denna<br>anledning beräknas utgifterna för utgiftsområde<br>13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet bli ca 5<br>miljarder kronor högre år 2000 och ca 6 miljarder<br>kronor högre år 2001.</p>
<p>Effekten på de takbegränsade utgifterna av<br>högre arbetslöshet motverkas delvis av bl.a. föl-<br>jade makroekonomiska faktorer.</p>
<p>Utgifterna för basbeloppsanknutna transfere-<br>ringar inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg-<br>het vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde</p>
<p>II Ekonomisk trygghet vid ålderdom och inom<br>ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudge-<br>ten beräknas nu sammantaget bli ca 1 miljarder<br>kronor lägre år 2000 och ca 2,5 miljarder kronor<br>lägre år 2001 till följd av att prisbasbeloppet för<br>dessa år antas bli lägre jämfört med vad som an-<br>togs i budgetpropositionen för 1999.</p>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen mins-<br>kar kraftigt år 2000 jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen för 1999. Större delen av<br>denna minskning beror på att Sverige år 2000<br>förväntas erhålla en kompensation för det högre<br>avgiftsuttag år 1999 som beror på att kronan vid<br>årsskiftet 1998/99 blev svagare än tidigare beräk-<br>nat.</p>
<p>Slutligen beräknas bruttonationalinkomsten<br>åren 2000-2001 uppgå till ett lägre belopp i för-<br>hållande till vad som angavs i budgetpropositio-<br>nen för 1999. Detta medför att utgiftsramen för<br>utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blir lägre.</p>
<p>Slutligpris- och löneomräkning</p>
<p>Slutlig pris- och löneomräkning av förvaltnings-<br>kostnadsanslagen för år 2000 baserar sig på pris-<br>och löneutvecklingen mellan 1997 och 1998 in-<br>om den konkurrensutsatta sektorn. Löneutveck-<br></p>
<p>lingen har beräknats med utgångspunkt i löneut-<br>vecklingen inom tillverkningsindustrin. Den<br>slutliga pris- och löneomräkningen har medfört<br>en viss nedjustering av flertalet utgiftsområden<br>jämfört med de beräknade nivåer för åren 2000<br>och 2001 som presenterades i budgetpropositio-<br>nen för 1999. För åren 2001 och 2002 görs en<br>preliminär beräkning av löne- och prisökningen<br>på anslagen för förvaltningsändamål. Den slutliga<br>pris- och löneomräkningen minskar anslagsnivå-<br>erna med ca 2 miljarder kronor per år i förhållan-<br>de till beräkningen i budgetpropositionen för<br>1999. Nedrevideringarna av anslagen har framför<br>allt skett inom löneintensiva utgiftsområden.</p>
<p>Volymeffekter</p>
<p>Ändrade antaganden om den demografiska ut-<br>vecklingen och andra volymfaktorer inom Soci-<br>aldepartementets områden innebär att utgiftsra-<br>marna sammantaget ökar med ca 8,6 miljarder<br>kronor år 2000 och med 7,4 miljarder kronor år<br>2001.</p>
<p>I förhållande till vad som angavs i budgetpro-<br>positionen för 1999 beräknas utgifterna inom ut-<br>giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg bli ca 1,7 miljarder kronor högre år 2000<br>och ca 2,5 miljarder kronor högre år 2001, främst<br>till följd att utgifterna för läkemedelsförmånen<br>förväntas bli högre på grund av större volymer<br>och dyrare läkemedel. Effekten på utgiftsramen<br>av dessa förändringar motverkas delvis av den fö-<br>reslagna besparingen på läkemedelsförmånen.</p>
<p>Förändrade volymer inom utgiftsområde 10<br>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp<br>medför att utgiftsramen höjs med ca 6,1 miljar-<br>der kronor år 2000 och med ca 4,4 miljarder kro-<br>nor år 2001, främst på grund av ökad sjukfrån-<br>varo.</p>
<p>Utgiftsramarna påverkas också av att vissa ti-<br>digare icke preciserade besparingar föreslås ge-<br>nomföras med mindre belopp än planerat. Detta<br>gäller t.ex. inom utgiftsområde 12 Ekonomisk<br>trygghet för familjer och barn där besparingen på<br>underhållsstödet nu föreslås uppgå till ett lägre<br>belopp än vad som beräknades i budgetproposi-<br>tionen för 1999.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>För att ta hänsyn till den möjlighet som myndig-<br>heter och regeringen har att föra över medel till<br>kommande budgetår ingår posten Minskning av<br>anslagsbehållningar under utgiftstaket. Denna<br>post är en prognos på användningen av tidigare<br>anslagna men ännu ej förbrukade medel. Myn-</p>
<p>137</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>digheternas förbrukning av anslagsbehållningar<br>är en osäker faktor i utgiftsberäkningen. Minsk-<br>ningen av anslagsbehållningarna bedöms bli ca</p>
<p>8,5 miljarder kronor år 2000, 5 miljarder kronor<br>år 2001 och 3 miljarder kronor år 2002. De an-<br>givna beloppen avser skillnaden mellan använd-<br>ningen av sparade medel från tidigare budgetår<br>och uppbyggandet av nytt anslagssparande.<br>Eventuellt utnyttjande av anslagkredit ingår ock-<br>så i de angivna beloppen för respektive år.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 beräknades<br>minskningen av anslagsbehållningarna till 4 mil-<br>jarder kronor år 2000 och till 3 miljarder kronor<br>år 2001. Anledningen till att posten Minskning<br>av anslagsbehållningar nu revideras upp är bl.a.<br>att användningen av begränsningsbelopp för ut-<br>gifterna på vissa anslag år 1999 kan leda till en se-<br>nareläggning av anslagsförbrukningen (se avsnitt<br>5.3.1).</p>
<p>Förslaget till utgiftsramar och beräkningen av<br>utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten och av förbrukningen av an-<br>slagsbehållningarna innebär att de takbegränsade<br>utgifterna beräknas uppgå till 757,4 miljarder<br>kronor år 2000, 769,9 miljarder kronor år 2001<br>och 776,3 miljarder kronor år 2002. För år 2000<br>beräknas de takbegränsade utgifterna vara ca 2,9<br>miljarder kronor högre jämfört med beräkningen<br>i budgetpropositionen för 1999. För år 2001 be-<br>räknas de takbegränsade utgifterna nu vara ca 4,4<br>miljarder kronor högre.</p>
<h4>7.3 Budgeteringsmarginal,<br>utnyttjande av saldoutrymme och<br>utgiftstak för offentlig sektor</h4>
<h5>7.3.1 Budgeteringsmarginalen och<br>saldoutrymmet</h5>
<p>Den makroekonomiska utvecklingen och de<br>ekonomiska konsekvenserna av befintliga eller<br>beslutade regler kan bli annorlunda än de som<br>antas när ett utgiftstak fastställs. Eftersom ut-<br>giftstaket är nominellt och inte skall ändras till<br>följd av förändrade tillväxtförutsättningar skall<br>budgeteringsmarginalen utgöra en buffert mot<br>bl.a. högre prisnivå, lägre tillväxt och högre ar-<br>betslöshet. Budgeteringsmarginalen skall också<br>utgöra en buffert mot den osäkerhet som följer<br>av systemet med möjlighet till anslagssparande<br>och utnyttjande av anslagskredit. Budgeterings-<br>marginalen för det kommande budgetåret skall<br>rymma denna osäkerhet. Vad gäller de därpå föl-<br></p>
<p>jande budgetåren skall budgeteringsmarginalen<br>även omfatta utrymmen för framtida reformer på<br>budgetens utgiftssida. Budgeteringsmarginalen<br>får inte innebära att respekten för målen för fi-<br>nansiellt sparande i offentlig sektor minskar,<br>utan skall i första hand ge flexibilitet och därmed<br>förhindra revideringar av utgiftstaket. Budgete-<br>ringsmarginalen ingår inte i de tidigare redovisa-<br>de saldoberäkningama för staten och den offent-<br>liga sektorn. Ett ianspråktagande av budge-<br>teringsmarginalen försämrar därmed statens och<br>den offentliga sektorns finanser.</p>
<p>Budgeteringsmarginalen för år 1999 beräknas<br>uppgå till 1,2 miljarder kronor efter det att hän-<br>syn har tagits till föreslagna besparingsåtgärder<br>och beslutade begränsningsbelopp för vissa an-<br>slag (se avsnitt 5.3). Budgeteringsmarginalen för<br>år 2000 beräknas uppgå till ca 3,6 miljarder kro-<br>nor. Budgeteringsmarginalen för år 2000 beräk-<br>nas därmed vara 2,9 miljarder kronor mindre än<br>vad som angavs i budgetpropositionen för 1999.<br>Regeringen kommer att mycket noga följa ut-<br>giftsutvecklingen under åren 1999 och 2000 och<br>kommer att återkomma med åtgärder om dessa<br>marginaler inte visar sig vara tillräckliga.</p>
<p>För år 2001 är budgeteringsmarginalen be-<br>tryggande stor. Budgeteringsmarginalen beräk-<br>nas uppgå till 16,1 miljarder kronor, vilket är en<br>minskning med ca 4,4 miljarder kronor jämfört<br>med beräkningen i budgetpropositionen för</p>
<p>1999. Förslaget till utgiftstak för år 2002 i avsnitt</p>
<p>7.1 innebär att budgeteringsmarginalen för år<br>2002 beräknas uppgå till ca 34 miljarder kronor.</p>
<p>Ju längre fram i tiden det aktuella budgetåret<br>ligger desto större är osäkerheten rörande såväl<br>den makroekonomiska utvecklingen som effek-<br>terna av redan fattade beslut. Osäkerheten i be-<br>räkningarna ökar därför över tiden. Den budge-<br>teringsmarginal som krävs för att hantera<br>osäkerhet måste därför vara större längre fram i<br>tiden. Denna bedömningen gjordes även i 1996<br>års ekonomiska vårproposition där principerna<br>för budgeteringsmarginalen redovisades.</p>
<p>Regeringen har nyligen beslutat att tillkalla en<br>särskild utredare med uppgift att bedöma om den<br>nya budgetprocessens mål och intentioner har<br>infriats. I utredningsuppdraget ingår bl.a. att be-<br>döma om utgiftstakets nuvarande konstruktion<br>erbjuder tillräcklig flexibilitet inom och mellan<br>åren. Utredaren skall vidare analysera hur olika<br>former av osäkerhet och risker har hanterats in-<br>om utgiftstaket och därvid belysa hur budgete-<br>ringsmarginalen har använts. I detta arbete ryms<br>bl.a. att föreslå riktlinjer för den nivå på budgete-</p>
<p>138</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>ringsmarginalerna för de kommande tre åren<br>som krävs för att nämnda osäkerheter skall kun-<br>na hanteras. Betydande prognosfel kan före-<br>komma även under ett pågående budgetår, bl.a.<br>till följd av myndigheternas möjlighet att ut-<br>nyttja anslagssparande och anslagskredit. En<br>riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta nivå<br>under det pågående budgetåret, som innebär att<br>utgiftstaket med stor sannolikhet kan klaras utan<br>att besparingsåtgärder behöver vidtas, bör därför<br>också tas fram.</p>
<p>Utöver målet att statens och ålderspensions-<br>systemets utgifter skall rymmas inom fastlagda<br>utgiftstak är målet för det finansiella sparandet i<br>den offentliga sektorn centralt. De mål som riks-<br>dagen tidigare fastställt för åren 1999-2001 är ett<br>finansiellt sparande i den offentliga sektorn på<br>0,5 procent av BNP år 1999 och 2,0 procent av<br>BNP åren 2000 och 2001. Av redogörelsen i av-<br>snitt 4.1.2 framgår att målet föreslås uppgå till<br>2,0 procent av BNP för år 2002.</p>
<p>Vid oförändrade skatteregler kan den offentli-<br>ga sektorns skatteintäkter i stora drag förväntas<br>följa bruttonationalproduktens utveckling under<br>de kommande åren. Samtidigt innebär förslaget<br>till utgiftsramar i avsnitt 7.2 att de offentliga ut-<br>gifterna kommer att utvecklas långsammare än<br>BNP, trots att den offentliga konsumtionen ökar<br>realt. Det finansiella sparandet i den offentliga<br>sektorn och den del av överskottet som över-<br>träffar målsatta överskott - det s.k. saldoutrym-<br>met - kan därför förväntas öka successivt över<br>tiden. Beräkningarna i avsnitt 4.7 visar att ett sal-<br>doutrymme i princip saknas för år 2000. Efter-<br>som saldoutrymmet för detta år är av samma<br>storlek som budgeteringsmarginalen torde sal-<br>domålet och utgiftstaket sätta en ungefär lika<br>stram restriktion för utgifterna. Från och med år<br>2001 beräknas emellertid överskottet i de offent-<br>liga finanserna överstiga det målsatta överskottet.<br>Som framgår av redovisningen i avsnitt 4.7 för-<br>väntas det finansiella sparandet i offentliga sek-<br>torn öka till ca 62 miljarder kronor år 2001 och<br>till ca 83 miljarder kronor år 2002. Saldoutrym-<br>met beräknas uppgå till ca 22 miljarder kronor år<br>2001 och ca 41 miljarder kronor år 2002. Sal-<br>doutrymmet för åren 2001-2002 antas i denna<br>proposition beräkningstekniskt tillföras hus-<br>hållssektorn.</p>
<h5>7.3.2 Beräkning av utgifterna för den<br>offentliga sektorn</h5>
<p>Regeringens förslag: De offentliga utgifterna be-<br>räknas till 1 077 miljarder kronor år 2000, 1 114<br>miljarder kronor år 2001 och 1 152 miljarder<br>kronor år 2002.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas<br>som summan av det statliga utgiftstaket och de<br>beräknade kommunala utgifterna med avdrag för<br>interna transaktioner mellan staten, kommun-<br>sektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten. De interna transaktionerna består<br>huvudsakligen av olika former av statsbidrag till<br>kommunsektorn och av de statliga ålderspen-<br>sionsavgifter som förs från staten till ålderspen-<br>sionssystemet fr.o.m. år 1999. Att riksdagen skall<br>godkänna ett tak för hela den offentliga sektorn<br>motiveras bl.a. med att det är de offentliga utgif-<br>terna som på sikt är avgörande för skatteuttagets<br>nivå.</p>
<p>Utgiftstaket har en annan innebörd för den<br>kommunala sektorn än för staten. Eftersom<br>kommunernas utgifter inte fastställs av riksdagen<br>kan riksdagen inte direkt påverka storleken på<br>dessa utgifter. I det statliga utgiftstaket ingår<br>dock statens bidrag till kommunerna, vilket in-<br>nebär att riksdagen indirekt påverkar de kom-<br>munala utgifternas storlek.</p>
<p>Riksdagen fastställde under hösten 1998 be-<br>räkningen av den offentliga sektorns utgifter till<br>1 050 miljarder kronor för år 1999, 1 075 miljar-<br>der kronor för år 2000 och 1 113 miljarder kro-<br>nor för år 2001. Utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn revideras nu i förhållande till de beräk-<br>ningar som gjordes i budgetpropositionen för<br>1999 till följd av en reviderad beräkning av<br>kommunal konsumtion och interna transaktio-<br>ner. Av posten interna transaktioner år 1999 på<br>178 miljarder kronor utgörs 159 miljarder kronor<br>av transaktioner mellan staten och den kommun-<br>sektorn och ca 19 miljarder kronor av transak-<br>tioner mellan statsbudgeten och ålderspensions-<br>systemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftstaket<br>för den offentliga sektorn åren 1999-2002 be-<br>räknas till 1 051, 1 077, 1 114 respektive 1 152<br>miljarder kronor.</p>
<p>139</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Tabell 7.3 Utgiftstak för den offentliga sektorn</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, ålders-<br>pensionssystemet</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>786</p></td><td>
<p>810</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>466</p></td><td>
<p>476</p></td><td>
<p>492</p></td><td>
<p>510</p></td><td>
<p>526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>151</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>182</p></td><td>
<p>184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 035</p></td><td>
<p>1 051</p></td><td>
<p>1 077</p></td><td>
<p>1 114</p></td><td>
<p>1 152</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>57,4</p></td><td>
<p>56,9</p></td><td>
<p>56,3</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>55,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>Utgiftsområde 3</p>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>sa tidsbegränsade åtaganden samt Riksdagens re-<br>visorer. För år 1999 uppgår de totala anslagen<br>enligt statsbudgeten till 1,7 miljarder kronor, var-<br>av 1,6 miljarder kronor till centrala myndigheter<br>och nämnder.</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<h4>7.4 Beskrivning av utgiftsområde<br>1-27</h4>
<p>Utgiftsområde 1:</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1998 1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>4 328 4 180 4 730 4 215 4 483 4 629</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-<br>chefen, riksdagen och dess myndigheter, rege-<br>ringen, centrala myndigheter samt mediefrågor.<br>För år 1999 uppgår de totala anslagen enligt<br>statsbudgeten till ca 4,2 miljarder kronor, varav<br>2,4 miljarder kronor till regeringen m.m., 0,9<br>miljarder kronor till riksdagen och dess myndig-<br>heter samt 0,7 miljarder kronor till mediefrågor.</p>
<p>Utgiftsområdesramen är beräknad med hän-<br>syn till Sveriges ordförandeskap i EU:s minister-<br>råd år 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 2</p>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>1 981 1 705 1 743 1 489 1 528 1 579</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar ett flertal myndigheter<br>som Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsver-<br>ket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån,<br>Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Kam-<br>markollegiet, Finansinspektionen m.fl. Vidare<br>ingår vissa administrativa kostnader för<br>statsskuldens upplåning och låneförvaltning, vis-</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>5 864 5 811 6 025 5 770 5 837 5 919</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,<br>skattemyndigheterna och Tullverket. För 1999<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till<br>ca 5,8 miljarder kronor, varav ca 4,7 miljarder<br>kronor till skatteförvaltningen.</p>
<p>Riksskatteverket har i anslutning till budget-<br>underlaget i en fördjupad resursanalys bl.a. tagit<br>upp det långsiktiga resursbehovet för kontroll-<br>verksamheten. Samtidigt har Riksrevisionsverket<br>i flera projekt behandlat skattekontrollen och<br>dess effekter och en granskning har även gjorts<br>av Riksdagens revisorer. Det finns således ett<br>omfattande material att ta ställning till vad gäller<br>skattekontrollens inriktning och omfattning och<br>regeringen avser att redovisa sin bedömning i<br>budgetpropositionen för år 2000.</p>
<p>Under våren 1999 kommer Tullverket att om-<br>organiseras. Myndigheten förändras från att be-<br>stå av Generaltullstyrelsen och tolv regionala<br>myndigheter till att vara en myndighet med en<br>central ledning och sex tullregioner. Organi-<br>sationen har utformats för att ge bättre förut-<br>sättningar för en enhetlig tillämpning av re-<br>gelverk och rutiner. Den kommer även att inne-<br>bära en effektivisering av arbetet i och med att<br>fler personer kommer att arbeta i den operativa<br>verksamheten och färre inom administrationen.<br>Resurserna kommer att koncentreras till de om-<br>råden där trafiken är som mest intensiv. Sam-<br>mantaget bör detta enligt regeringen bl.a. resulte-<br>ra i en effektivare kontrollverksamhet.</p>
<p>Inom Tullverket pågår ett utvecklings- och<br>effektiviseringsarbete bl.a. inom det s.k. RISK-<br>projektet. Projektet vidareutvecklas nu inom<br>Tullverket vilket bör ge en ännu effektivare tull-<br>hantering i framtiden och därmed även en ökad<br>kvalitet och träffsäkerhet i kontrollarbetet.</p>
<p>140</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2001 2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21413 21919</p></td><td>
<p>22 365</p></td><td>
<p>22 143</p></td><td>
<p>22 377 22 707</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsen-<br>det, domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminalvår-<br>den, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande<br>rådet, Brottsoffermyndigheten, Rättsmedicinal-<br>verket och Gentekniknämnden. För år 1999<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till<br>21,9 miljarder kronor, varav polisväsendet svarar<br>för ca 12 miljarder kronor.</p>
<p>Från år 2000 tillförs rättsväsendet ytterligare<br>150 miljoner kronor för fortsatt modernisering<br>av rättsväsendet. En viktig fråga i detta samman-<br>hang, inte minst när det gäller arbetet inom<br>åklagarväsendet, är att utveckla bekämpningen av<br>ekonomisk brottslighet, inklusive miljöbrotts-<br>lighet. Avvecklingen av de allmänna advokatby-<br>råerna medför engångsvisa kostnader för dom-<br>stolsväsendet.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>när det gäller de medel för åren 2001 och 2002<br>som behövs för att fullfölja statsmakternas in-<br>tentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsen-<br>det.</p>
<h5>Utgiftsområde 5</h5>
<h5>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>2 638 2 871 3 011 2 828 2 858 2 889</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utrikesför-<br>valtningen, dvs. Utrikesdepartementet och de<br>102 utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa inter-<br>nationella organisationer, nedrustnings- och sä-<br>kerhetspolitiska frågor, information om Sverige i<br>utlandet samt Europainformation. För år 1999<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till</p>
<p>2,9 miljarder kronor, varav anslaget till utrikes-<br>förvaltningen uppgår till 1,7 miljarder kronor<br>och bidragen till internationella organisationer<br>till 1 miljard kronor.</p>
<p>Utgiftsområdet beräknas minskas med 50<br>miljoner kronor från år 2000 på grund av en be-<br>sparing på bidrag till vissa internationella organi-<br>sationer.</p>
<h5>Utgiftsområde 6</h5>
<h5>Totalförsvar</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>42 409 44 108 45 609 44 857 44 527 43 538</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det<br>militära och civila försvaret, Kustbevakningen,<br>nämnder samt stödverksamhet till det militära<br>och det civila försvaret. I utgiftsområdet ingår<br>även internationell fredsfrämjande verksamhet<br>med svensk militär trupp utomlands. För år 1999<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till</p>
<p>44,1 miljarder kronor, varav 39,8 miljarder kro-<br>nor till det militära försvaret, 2,5 miljarder kro-<br>nor till det civila försvaret och 1,8 miljarder kro-<br>nor till övrig verksamhet.</p>
<p>Regeringen beslutade den 8 mars 1999 om<br>prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat<br>försvar. I propositionen föreslår regeringen att<br>nästa försvarsbeslut skall omfatta åren 2002 -<br>2004. Regeringen lägger vidare fram förslag till<br>säkerhetspolitiska mål och till försvarspolitikens<br>inriktning. Regeringen lägger också fram förslag<br>till inriktning avseende den ekonomiska ramen<br>för utgiftsområdet, som för varje år under perio-<br>den 2002-2004 skall vara 4 miljarder kronor<br>mindre än ramen för år 2001 samt att ett om-<br>ställningsbidrag anslås med 3 miljarder kronor år<br>2002 och med 1 miljard kronor år 2003. Vidare<br>föreslås att den s.k. teknikfaktorn avskaffas<br>fr.o.m. år 2000.</p>
<p>Förslagen i nämnda proposition innebär inga<br>förändringar av de ekonomiska ramarna för ut-<br>giftsområdet för innevarande försvarsbeslutspe-<br>riod. Däremot anger regeringen att åtgärder bör<br>vidtas redan fr.o.m. innevarande budgetår, dels<br>för att möjliggöra minskningen av den ekono-<br>miska ramen under nästa försvarsbeslutsperiod,<br>dels för att kunna hantera problemen under in-<br>nevarande försvarsbeslutsperiod, vilka har med-<br>fört att den planerade verksamheten inte ryms<br>inom de beslutade ekonomiska ramarna.</p>
<p>141</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h5>Utgiftsområde 7<br>Internationellt bistånd</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 479</p></td><td>
<p>11 900</p></td><td>
<p>11 985</p></td><td>
<p>12 458</p></td><td>
<p>13 298</p></td><td>
<p>13 164</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete samt samarbete<br>med Central- och Östeuropa. För år 1999 uppgår<br>de totala anslagen enligt statsbudgeten till 11,9<br>miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor till<br>utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och<br>0,8 miljarder till samarbete med Central- och<br>Östeuropa.</p>
<p>Den totala biståndsramen 1999 (inklusive ut-<br>gifter som redovisas under andra utgiftsområ-<br>den) uppgår till 12,8 miljarder kronor motsva-<br>rande 0,705 procent av bruttonationalinkomsten<br>(BNI). Ramen för år 2000 beräknas till 0,72 pro-<br>cent av BNI, vilket motsvarar 13,4 miljarder kro-<br>nor. Ramen ökas år 2001 till 0,73 procent av BNI<br>och år 2002 till 0,74 procent av BNI.</p>
<p>Från biståndsramen avräknas vissa asylkostna-<br>der, medel för EU:s gemensamma bistånd samt<br>administration m.m. Avräkningens storlek för<br>åren 2001 och 2002 beräknas utifrån vid budgete-<br>ringstillfället tillgängligt prognosunderlag.</p>
<p>Regeringen kommer under året att föra en be-<br>dömning av de kort- och långsiktiga konsekven-<br>serna av utgiftsbegränsningen för innevarande år.</p>
<p>Ett program för samarbetet med Central- och<br>Östeuropa har beslutats av riksdagen för perio-<br>den 1999 - 2001 som totalt omfattar 2,4 miljarder<br>kronor.</p>
<h5>Utgiftsområde 8</h5>
<h5>Invandrare och flyktingar</h5>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>Prognos</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 186</p></td><td>
<p>4 324</p></td><td>
<p>4 436</p></td><td>
<p>4217</p></td><td>
<p>4 431</p></td><td>
<p>3 885</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar statlig migrations- och<br>integrationspolitik. I området ingår även delar av<br>storstadspolitiken. För år 1999 uppgår de totala<br>anslagen enligt statsbudgeten till 4,3 miljarder<br>kronor, varav 1,8 miljarder kronor till migra-<br></p>
<p>tionspolitiken och 2,5 miljarder kronor till integ-<br>rationspolitiken.</p>
<p>I förhållande till tidigare antaganden i budget-<br>propositionen för 1999 bedöms nu att fler<br>asylsökande än beräknat kommer att erhålla up-<br>pehållstillstånd. Antalet asylsökande från Irak<br>och före detta Jugoslavien fortsätter att ligga på<br>samma höga nivå som redovisades i budgetpro-<br>positionen för 1999. Det har emellertid visat sig<br>att fler personer från dessa länder har skyddsbe-<br>hov och att färre avvisningar kommer att kunna<br>genomföras än vad som då antogs. Den senaste<br>utvecklingen i Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>ger dessutom anledning till stor oro. Sverige har<br>åtagit sig att ge tillfälligt skydd för upp till 5 000<br>personer av de fördrivna från Kosovo som idag<br>befinner sig i dess närområde. Antalet registrera-<br>de i Statens invandrarverks mottagandesystem<br>kan därför också komma att bli högre än vad<br>som tidigare beräknats för innevarande år. Rege-<br>ringen kommer att noga följa utvecklingen inom<br>området vad gäller prognoser och utgifter samt<br>vid behov återkomma i budgetpropositionen för</p>
<p>2000.</p>
<p>I betänkandena Ökad rättsäkerhet i asylären-<br>den NIPU (SOU 1999:16) och Uppehållstill-<br>stånd på grund av anknytning (SOU 1997:142)<br>behandlas den s.k. tvåårsregeln för misshandlade<br>kvinnor. Den s.k. tvåårsregeln innebär i regel att<br>den utländska parten inte har rätt till uppehålls-<br>tillstånd i Sverige om förhållandet upphör innan<br>två år har gått. Betänkandena kommer under vå-<br>ren 1999 att remitteras.</p>
<p>Satsningen på Ett Sverige för alla fortsätter att<br>vara ett prioriterat område (avsnitt 1.4.3) och re-<br>geringen har beräknat anslag för utvecklingsin-<br>satser i storstädernas utsatta bostadsområden<br>även för år 2002.</p>
<p>Från och med år 2000 beräknas 10 miljoner<br>kronor per år för kostnader till följd av regering-<br>ens aviserade proposition om en samlad minori-<br>tetspolitik med inriktning på skydd för de natio-<br>nella minoriteterna och de historiska minoritets-<br>språken. Medlen bör enligt regeringens bedöm-<br>ning tills vidare ligga under utgiftsområde 8. Re-<br>geringen avser att återkomma i budgetproposi-<br>tionen för 2000 med förslag till hur de anvisade<br>medlen skall fördelas mellan de utgiftsområden<br>och anslag som berörs av minoritetspolitiken.</p>
<p>Från och med år 2000 minskas anslaget A3<br>Migrationspolitiska åtgärder, anslagspost 3 Åter-<br>vandringsinsatser m.m. och B3 Integrationsåtgär-<br>der med 10 miljoner kronor vardera.</p>
<p>142</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h5>Utgiftsområde 9</h5>
<h5>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1998 1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>23 124 24 012 24 574 25 351 26 271 26 299</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-<br>vård, sjukvård och social omsorg. För år 1999<br>uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till<br>24 miljarder kronor, varav 16,9 miljarder kronor<br>avser hälsovård och sjukvård, 6,6 miljarder kro-<br>nor avser social omsorg och 0,5 miljarder kronor<br>avser Socialstyrelsen samt stöd till forskning.</p>
<p>Statens utgifter för utgiftsområdet utgör en<br>mindre del av de samlade offentliga utgifterna för<br>hälso- och sjukvård och social omsorg. Huvud-<br>mannaskapet för dessa verksamheter ligger hu-<br>vudsakligen hos kommuner och landsting. Sta-<br>tens stöd till den kommunala sektorn utgår<br>främst från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner.</p>
<p>Den 1 januari 1999 omstrukturerades ersätt-<br>ningssystemet för vuxentandvården. Det är en-<br>ligt regeringens uppfattning mycket angeläget att<br>effekterna av det reformerade systemet noga följs<br>och utvärderas. Regeringen har därför gett<br>Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att följa<br>och analysera effekterna av det reformerade<br>tandvårdsstödet. Uppdraget skall redovisas till<br>regeringen senast den 1 april 2000.</p>
<p>Riksdagen har gett regeringen tillkänna (bet.<br>1998/99:SoUl, rskr. 1998/99:104) att överväga<br>om rätten till personlig assistans kan utvidgas så<br>att den som erhållit assistans före 65 års ålder får<br>behålla den även efter 65-årsdagen. De ekono-<br>miska konsekvenserna har utretts. Beroende på<br>hur reglerna utformas och vilka antaganden som<br>görs av bl.a. hjälpbehov och antalet personer,<br>skulle den ackumulerade kostnadsökningen för<br>den statliga assistansersättningen till följd av en<br>utvidgning av rätten till personlig assistans<br>komma att uppgå till 1,3-1,9 miljarder kronor<br>fullt genomförd. Enligt regeringens bedömning<br>torde således de ekonomiska konsekvenserna av<br>en sådan utvidgning av reformerna bli betydande.<br>Med tanke på utvidgningens omfattning och<br>osäkerhet i kostnadsberäkningarna krävs ytterli-<br>gare beredning innan något ställningstagande kan<br>göras. Regeringen vill dock erinra om vad som<br>sägs i propositionen Stöd och service till vissa<br>funktionshindrade (1992/93:159) att det ofta kan<br></p>
<p>vara lämpligt att kommunen fortsätter att ge in-<br>satser i former som liknar personlig assistans.</p>
<p>Prognoser för det nuvarande anslaget för stat-<br>lig assistansersättning tyder på att det finns risk<br>för utgiftsökningar under den kommande treårs-<br>perioden. Mot bakgrund av den osäkerhet som<br>föreligger angående utvecklingen av både antalet<br>personer och hjälpbehov, gör regeringen be-<br>dömningen att de volymantaganden som låg till<br>grund för de beräknade nivåerna i budgetpropo-<br>sitionen för 1999 tills vidare bör kvarstå som ut-<br>gångspunkt för de beräknade utgiftsnivåerna för<br>perioden 2000 - 2002. Regeringen avser att följa<br>utvecklingen noga.</p>
<p>Regeringen har idag i propositionen Vissa<br>ändringar i läkemedelsförmånen m.m.<br>(1998/99:106) föreslagit att beloppsgränsen för<br>högkostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen<br>skall höjas med 500 kronor från 1 300 till 1 800<br>kronor. Ändringen skall gälla fr.o.m. den 1 juni<br>1999 och beräknas innebära en kostnadsreduce-<br>ring om 1,4 miljarder kronor på helårsbasis.</p>
<p>Även med beaktande av den föreslagna bespa-<br>ringsåtgärden tyder nuvarande prognoser på att<br>det finns risk för ytterligare utgiftsökningar un-<br>der den kommande treårsperioden. Regeringen<br>avser att följa utvecklingen noga.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare på tilläggsbudget<br>att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten år<br>1999. Medlen avser ersättning till personer som<br>steriliserats mot sin vilja under perioden 1935 -<br>1975. Regeringen bedömer att de sammanlagda<br>utgifterna för denna ersättning kommer att upp-<br>gå till ca 180 miljoner kronor under åren 1999 -<br>2001, vilket har beaktats i förslaget till utgiftsom-<br>rådesram.</p>
<p>Inom den ram som beräknats för utgiftsområ-<br>det för perioden 2000-2002 avser regeringen fö-<br>reslå att 55 miljoner kronor årligen fördelas till<br>handikappområdet för kompetensutveckling,<br>forskning, verksamhets- och teknikutveckling,<br>förstärkt tillsyn samt ytterligare medel till handi-<br>kapporganisationerna. Vidare har 90 miljoner<br>kronor årligen avsatts inom ramen för införande<br>av personliga ombud för psykiskt funktionshind-<br>rade.</p>
<p>Ytterligare medel har beräknats för bilstöd till<br>handikappade för åren 2000 och 2001. För närva-<br>rande pågår en översyn av regelverket för bilstö-<br>det.</p>
<p>I förslaget till ram ingår ytterligare medel till<br>Smittskyddsinstitutet från och med år 2000. Me-<br>del har även avsatts för bidraget till hälso- och<br>sjukvården under år 2000 för avveckling av Häl-</p>
<p>143</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>so- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, SPRI,<br>samt fr.o.m. år 2001 för fortsatta utvecklingsin-<br>satser inom hälso- och sjukvården.</p>
<h5>Utgiftsområde 10</h5>
<h5>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>39 685 80 503 84 893 86 878 86 936 88 006</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar socialförsäkrings-<br>förmåner som lämnas vid ohälsa. Från och med i<br>år ingår även arbetsskadeförsäkringen och ersätt-<br>ning för statligt personskadeskydd i utgiftsom-<br>rådet. Utgifterna för allmän tilläggspension<br>(ATP) i form av förtidspension redovisas fr.o.m.<br>år 1999 under anslaget förtidspensioner. Utgifts-<br>området omfattar även administrationskostna-<br>derna för socialförsäkringen, dvs. Riksförsäk-<br>ringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p>
<p>För år 1999 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudgeten till 80,5 miljarder kronor, varav ca</p>
<p>75,1 miljarder kronor avser förmåner vid ohälsa<br>och 5,4 miljarder kronor avser socialförsäk-<br>ringsadministrationen.</p>
<p>På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron<br>kommer utgifterna för sjukförsäkringen för 1999<br>att öka i förhållande till tidigare beviljade medel.<br>Regeringen avser att återkomma i denna fråga i<br>samband med budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Den ökade sjukfrånvaron leder även till att de<br>beräknade utgiftsnivåerna i sjukförsäkringen i<br>budgetpropositionen för år 1999 ligger lägre än<br>de prognostiserade utgifterna för perioden 2000 -<br>2002. Regeringen avser därför föreslå att ytterli-<br>gare resurser för åren 2000 - 2002 tillförs. Vidare<br>avser regeringen att inom kort tillsätta en utred-<br>ning för att dels analysera orsakerna till den<br>kraftiga utgiftsutvecklingen, dels föreslå åtgärder<br>för att dämpa densamma. Regeringen avser att<br>återkomma med förslag till åtgärder senast i den<br>ekonomiska vårpropositionen år 2000.</p>
<p>Förslaget till beräknad utgiftsområdesram åren<br>2001-2002 innebär att den prognostiserade ut-<br>giftsutvecklingen avseende sjukförsäkring och<br>förtidspensioner måste brytas för att balans skall<br>uppnås mellan förväntade utgifter och beräknade<br>ramar.</p>
<p>Förslag om ny och förändrad beräkning av<br>sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kommer<br>att föreläggas riksdagen senare i år. Förändringen<br>kommer att leda till vissa utgiftsminskningar för<br>sjukförsäkringen fr.o.m. år 2000.</p>
<p>Ytterligare utgiftsreducerande åtgärder före-<br>slås genomföras för att dämpa utgiftstrycket in-<br>om utgiftsområdet. En sänkning av medlen för<br>rehabiliteringsinsatser med 50 miljoner kronor<br>per år är inkluderad i förslaget till utgiftsområ-<br>desram fr.o.m. år 2000.</p>
<p>I samband med avvecklingen av Riksförsäk-<br>ringsverkets sjukhus och ombildningen av verk-<br>samheten till Försäkringsmedicinskt centrum<br>minskar utgiftsbehovet med 20 miljoner kronor<br>år 2000 och 50 miljoner kronor från och med år</p>
<p>2001. Effekten av förändringen har beaktats i<br>förslaget till ram från och med år 2000.</p>
<p>Förändrade regler för beräkning av antagande-<br>poäng i samband med beslut om förtidspension<br>föreslås träda i kraft år 2000. Åtgärden har beak-<br>tats vid beräkningen av utgiftsområdesramen och<br>bedöms leda till utgiftsminskningar med ca 70<br>miljoner kronor år 2000, ca 200 miljoner kronor<br>år 2001 och ca 320 miljoner kronor år 2002. Vi-<br>dare föreslås s.k. vilande förtidspension införas<br>fr.o.m. år 2000. Förslaget innebär rätt att under<br>en period få möjlighet att pröva sin arbetsförmå-<br>ga samtidigt som rätten till beviljad förtidspen-<br>sion kvarstår. Regeringen bedömer att åtgärden<br>kommer att leda till minskade utgifter för för-<br>tidspensionsförmåner med ca 90 miljoner kronor<br>per år vilket även är beaktat vid beräkningen av<br>utgiftsområdesramen. Regeringen återkommer<br>med detaljerade förslag på dessa båda punkter i<br>budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Regeringen avser också att tillsätta en intern<br>arbetsgrupp som skall utreda utgiftsutvecklingen<br>inom förtidspensionerna och lämna konkreta<br>förslag till åtgärder. Arbetsgruppen skall vara klar<br>i sådan tid att regeringen kan lämna förslag i 2000<br>års ekonomiska vårproposition. Arbetslinjen<br>skall vara en övergripande utgångspunkt för för-<br>slagen.</p>
<p>144</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h5>Utgiftsområde 11</h5>
<h5>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</h5>
<h5>Utgiftsområde 12</h5>
<h5>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>62 684 34 315 34 332 33 445 32 632 32 042</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar dels folkpension för de<br>ålderspensionärer som saknar ATP, dels pen-<br>sionstillskott i form av ålderspension. Vidare in-<br>går såväl ATP som folkpension i form av efterle-<br>vandepension till vuxna, bostadstillägg till<br>pensionärer samt delpension. För år 1999 uppgår<br>anvisade medel enligt statsbudgeten till 34,3 mil-<br>jarder kronor. Därav svarar ålderspensionerna för<br>ca 11,5 miljarder kronor, efterlevandepensionen<br>till vuxna för ca 12,7 miljarder kronor samt bo-<br>stadstillägget till pensionärer för ca 9,8 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Jämfört med 1999 års anslagsnivå beräknas ut-<br>gifterna för år 2000 och framöver minska något,<br>främst på grund av att andelen pensionärer med<br>ATP ökar och att färre pensionärer därmed är<br>berättigade till pensionstillskott. Av samma an-<br>ledning minskar även utgifterna för bostads-<br>tillägg till pensionärer.</p>
<p>I samband med att beslutet togs att införa ett<br>nytt ålderspensionssystem, beslutades även att<br>delpensionen skall avvecklas. I och med att åld-<br>erspension enligt de nya reglerna kommer att ut-<br>betalas från och med år 2001 skall inga nya del-<br>pensioner beviljas.</p>
<p>För att kompensera ekonomiskt utsatta grup-<br>per för den höjning av högkostnadsskyddet i lä-<br>kemedelsförmånen, som regeringen idag föresla-<br>git i propositionen Vissa ändringar i läkemedels-<br>förmånen m.m. (prop. 1998/99:106), lämnas i<br>samma proposition förslag om att höja pen-<br>sionstillskottet med 1,4 procentenheter, vilket<br>innebär en höjning med 509 kronor om året för<br>en pensionär med fullt pensionstillskott. Försla-<br>get påverkar även anslag under utgiftsområde 10.</p>
<p>35 910 39 896 41 081 43 468 46 208 46 715</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska<br>stöd till barnfamiljer. Stödet utgörs av allmänna<br>barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive havande-<br>skapspenning, underhållstöd, bidrag till kostna-<br>der för internationella adoptioner, folkpension<br>och ATP i form av barnpension och vårdbidrag<br>till familjer med handikappade barn.</p>
<p>För år 1999 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudgeten till 39,9 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå ett nytt system för<br>beräkning av sjukpenninggrundande inkomst<br>(SGI). Förslaget innebär att större vikt läggs vid<br>att beräkna den förväntade inkomsten.</p>
<p>Förslag till nytt system för underhållsstöd<br>lämnas i regeringens proposition 1998/99:78 Be-<br>räkning av återbetalningsskyldighet för under-<br>hållsstöd till barn med särlevande föräldrar m.m.<br>Förslaget innebär en höjning av grundavdraget<br>till 72 000 kronor samt en justering av procent-<br>satserna för fastställande av återbetalningsbelopp.<br>Regeringen avser vidare att föreslå ändrade regler<br>för utfyllnadsbidrag vid växelvis boende.</p>
<p>Regeringen avser vidare att tillsätta en särskild<br>utredare för att utreda utgiftsutvecklingen inom<br>underhållsstödet och lämna förslag till utgiftsbe-<br>gränsande åtgärder. Härvid bör även frågan om<br>inkomstunderlag för underhållsskyldiga prövas.<br>Utredningen bör ske i ett samlat familjepolitiskt<br>perspektiv och förslag till konkreta utgiftsmins-<br>kande åtgärder skall kunna lämnas senast i den<br>ekonomiska vårproposition år 2000.</p>
<p>Regeringen avser att höja barnbidragen. En<br>första höjning sker år 2000 med 100 kronor per<br>barn och månad och med ytterligare 100 kronor<br>år 2001. Flerbarnstillägget höjs i motsvarande<br>mån.</p>
<p>145</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h5>Utgiftsområde 13</h5>
<h5>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>37 331 33 789 33 544 31 917 30 276 29 569</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshet-<br>sersättning och lönegarantiersättning. Inom ut-<br>giftsområdet finansieras inkomstrelaterad arbets-<br>löshetsersättning, grundbelopp, utjämningsbi-<br>drag, ersättning till dem som får tillfällig av-<br>gångsersättning och generationsväxling samt den<br>s.k. aktivare användningen av arbetslöshetser-<br>sättningen. Vidare finansieras utbetalning av er-<br>sättning till arbetstagare för lönefordringar vid<br>konkurs. För år 1999 uppgår anvisade medel en-<br>ligt statsbudgeten till ca 33,8 miljarder kronor,<br>varav ca 32,8 miljarder kronor utgörs av bidrag<br>till arbetslöshetsersättning och åtgärderna ovan<br>och ca 1 miljard kronor utgörs av bidrag till lö-<br>negarantiersättning.</p>
<p>Nya antaganden om den ekonomiska utveck-<br>lingen och arbetslösheten, jämfört med dem som<br>gjordes i budgetpropositionen för 1999, leder till<br>att utgifterna inom utgiftsområdet beräknas öka.</p>
<p>Genom riksdagens beslut med anledning av<br>propositionen om en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107, bet.<br>1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236) lades grunden<br>för en långsiktigt stabil arbetslöshetsförsäkring. I<br>vissa av frågorna som berördes i propositionen<br>avser regeringen att återkomma till riksdagen. År<br>1998 tillsattes en utredning som fick i uppdrag<br>att bl.a. se över frågan om deltidsbegränsningen i<br>arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen har läm-<br>nat sitt slutbetänkande, DELTA Utredningen<br>om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslös-<br>hetsersättning (SOU 1999:27). År 1998 tillsattes<br>dessutom en arbetsgrupp för att utreda frågan<br>om en indexering av dagpenningbeloppets hög-<br>sta och lägsta nivå. Arbetsgruppen har lämnat en<br>rapport, Indexering av högsta och lägsta dag-<br>penningnivå i arbetslöshetsförsäkringen (Ds<br>1999:10). Förslagen från utredningen och arbets-<br>gruppen kommer att remissbehandlas.</p>
<p>Eftersom arbetslöshetsförsäkringen skall vara<br>en omställningsförsäkring har den stor betydelse<br>för arbetsmarknadens funktionssätt, inte minst i<br>en uppåtgående konjunktur. Näringsdeparte-<br>mentet har tillsatt en arbetsgrupp för att se över<br>regeltillämpningen m.m. inom arbetslöshetsför-<br></p>
<p>säkringen vad gäller kraven på omställning.<br>Översynen skall ta sikte på att förbättra försäk-<br>ringens samverkan med arbetsmarknadspolitiken<br>i övrigt. Arbetsgruppen skall mot bakgrund av<br>det grundläggande kravet på att stå till arbets-<br>marknadens förfogande, som ställs för rätten till<br>ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, lämna<br>förslag på preciseringar vad gäller pendlingsav-<br>stånd, byte av yrkesområde, byte av bostadsort<br>och acceptabel lönenivå etc. Syftet skall vara att<br>inom ramen för ekonomisk trygghet och rätts-<br>säkerhet för den enskilde stimulera de arbetslösa<br>att snabbare få arbeten med nya yrkespositioner<br>och på så sätt underlätta och främja omställning-<br>en på arbetsmarknaden. Arbetsgruppen skall vi-<br>dare analysera arbetsförmedlingarnas kontroll-<br>funktion och föreslå de förbättringar som kan<br>behövas. I uppdraget ingår också att se över hur<br>tillsynen bör organiseras. Arbetsgruppen skall<br>redovisa uppdraget senast den 15 september<br>1999.</p>
<p>Förmånsrättskommittén har genom tilläggsdi-<br>rektiv (dir. 1997:2) haft i uppdrag att lämna för-<br>slag till hur statens kostnader för lönegarantin<br>skall minska med 300 miljoner kronor på årsba-<br>sis. Förmånsrättskommittén har i sitt betänkande<br>Nya förmånsrättsregler (SOU 1999:1) i februari<br>1999 lämnat förslag som nu är föremål för re-<br>missbehandling. Förslagen beräknas kunna träda<br>i kraft senast den 1 juli år 2000. Av den anled-<br>ningen bedömer regeringen att prognosen för<br>förbrukningen av anslaget för innevarande år blir<br>ca 1 miljard kronor. Därför bör besparingen på<br>150 miljoner kronor återföras till anslaget. Detta<br>finansieras från utgiftsområdet 14 Arbetsmark-<br>nad och arbetsliv.</p>
<h5>Utgiftsområde 14</h5>
<h5>Arbetsmarknad och arbetsliv</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>47 668 48 274 47 553 45 473 45 609 45 930</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar till största delen ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder, Arbetsmark-<br>nadsverkets förvaltningskostnader och arbets-<br>livsfrågor, samt Europeiska socialfonden. Vidare<br>ingår tillsynsmyndigheter och forskningsmyn-<br>digheter inom arbetslivsområdet, Arbetsdom-<br>stolen, Institutet för arbetsmarknadspolitisk ut-</p>
<p>146</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>värdering m.fl. myndigheter samt de av staten<br>helägda bolagen Samhall AB och AmuGruppen<br>AB. Under utgiftsområdet återfinns också ut-<br>gifter för jämställdhetspolitiska åtgärder samt<br>statliga arbetsgivarfrågor. För år 1999 uppgår de<br>totala anslagen enligt statsbudgeten till ca</p>
<p>48,3 miljarder kronor, varav utgifterna för kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der svarar för ca 22 miljarder kronor. Jämfört<br>med de preliminära utgiftsområdesramarna som<br>redovisades i budgetpropositionen för 1999<br>minskas utgiftsområdet med 3 408 miljoner kro-<br>nor år 2000 och 1 798 miljoner kronor år 2001.<br>Skillnaden förklaras huvudsakligen av minskad<br>omfattning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>samt de förändringar i anställningsstödet som<br>regeringen föreslår på tilläggsbudget.</p>
<p>Omläggningen till en mer tillväxtinriktad ar-<br>betsmarknadspolitik fortsätter med tyngdpunkt<br>på platsförmedling och yrkesinriktad arbets-<br>marknadsutbildning för att motverka uppkoms-<br>ten av s.k. flaskhalsar. Regeringen kommer vida-<br>re att satsa särskilt på utsatta grupper. Vidare<br>fortsätter arbetet med att bryta den könsuppde-<br>lade arbetsmarknaden.</p>
<p>Det är viktigt att arbetsmarknadsutbildningen<br>fortsätter att utvecklas för att i högre grad bidra<br>till en effektiv matchning mellan efterfrågan och<br>utbud av arbetskraft. Regeringen tillsätter därför<br>en utredning med uppgift att snarast se över ar-<br>betsmarknadsutbildningens organisation och ef-<br>fektivitet samt den framtida arbetsmarknadsut-<br>bildningen. I uppdraget ingår även att tydliggöra<br>gränsdragningen mellan reguljär utbildning och<br>arbetsmarknadsutbildning samt att se över möj-<br>ligheterna till samplanering för att undvika<br>dubbleringar och för att uppnå ett bättre resurs-<br>utnyttjande. Utgångspunkten är att den reguljära<br>utbildning som bedrivs inom ramen för arbets-<br>marknadsutbildning, i likhet med idag, enbart ges<br>till utsatta grupper. Mot denna bakgrund är det<br>angeläget att arbetsförmedlingarna fortsättnings-<br>vis prioriterar långtidsarbetslösa och långtidsin-<br>skrivna vad gäller deltagande i t.ex. arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder, så att inte regel-<br>förenklingar och minskade åtgärdsvolymer leder<br>till ökad utförsäkring. Vidare kommer regering-<br>en att föreslå en ettårig försöksverksamhet med<br>bristyrkesutbildning för redan anställda inom<br>ramen för arbetsmarknadsutbildningen.</p>
<p>Regering avser vidare att under våren 1999<br>förhandla med SwIT-yrkesutbildning (ideell fö-<br>rening bildad av Industriförbundet och IT-<br>företagen) om att utöka antalet elevplatser inom<br></p>
<p>ramen för det nationella programmet för IT-<br>utbildning. Regeringen avser även att göra det<br>möjligt för statliga anordnare av arbetspraktik<br>inom natur- , skogs- och kulturmiljövårdsområ-<br>det att erhålla ersättning för kringkostnader.</p>
<p>För att säkerställa att de regionala kompetens-<br>råden skyndsamt kan börja fungera väl i rådande<br>uppgång på arbetsmarknaden skall deras roll och<br>uppgifter förtydligas.</p>
<p>Det arbetsmarknadspolitiska regelverket skall<br>reduceras väsentligt samt fokuseras på arbets-<br>marknadspolitikens huvuduppgifter. Regelverket<br>skall säkerställa konkurrensneutralitet samt mi-<br>nimera undanträngnings- och inlåsningseffekter.<br>Regeringen avser att återkomma om detta i bud-<br>getpropositionen för 2000.</p>
<p>Under budgetåret 1999 kan Arbetsmarknads-<br>verket (AMV) använda sammantaget 850 miljo-<br>ner kronor för tillfälliga personalförstärkningar.<br>Regeringen avser att i budgetpropositionen för<br>2000 föreslå riksdagen att AMV under år 2000<br>fortsatt får använda 700 miljoner kronor till per-<br>sonalförstärkningar inom ramen för arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder. Av detta belopp skall 100<br>miljoner kronor användas för att särskilt stärka<br>invandrares ställning på arbetsmarknaden. De<br>extra personalresurser som tillförs möjliggör för<br>AMV att i samarbete med kommunerna förbätt-<br>ra tillgången på praktikplatser i samband med sfi-<br>utbildningen (svenska för invandrare).</p>
<p>Regeringen avser vidare att under hösten initi-<br>era en försöksverksamhet med inriktning på att<br>pröva nya metoder och aktörer i syfte att finna<br>effektivare former för att förmedla arbeten till<br>arbetslösa invandrare samt i övrigt öppna nya vä-<br>gar till arbete. För att öka möjligheten för utsatta<br>grupper att komma in på arbetsmarknaden före-<br>slår regeringen på tilläggsbudget att anställnings-<br>stödet bör förstärkas och förlängas när det gäller<br>anställning av arbetslösa med särskilt långa in-<br>skrivningstider på arbetsförmedlingen. Vidare<br>skall anställningsstödet omformas från ett kon-<br>tantbidrag till en kreditering av skattekontot för<br>arbetsgivare som anställer en person med anställ-<br>ningsstöd.</p>
<p>Regeringen återkommer också med ett förslag<br>om inrättandet av valideringsorgan för utländsk<br>yrkeskompetens och gymnasieutbildning för att<br>förbättra invandrares möjligheter till inträde på<br>den svenska arbetsmarknaden. Regeringen<br>kommer att ge AMV i uppdrag att genomföra<br>pilotprojekt under hösten 1999. Utgångspunk-<br>ten för förslaget är betänkandet Validering av<br>utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165).</p>
<p>147</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>För att förbättra möjligheterna för funktions-<br>hindrade att få arbete avser regeringen att föreslå<br>riksdagen att tillföra anslaget för särskilda åtgär-<br>der för arbetshandikappade ytterligare 30 miljo-<br>ner kronor från och med år 2000 utöver de 90<br>miljoner kronor som regeringen föreslår på<br>tilläggsbudget. Därutöver avser regeringen att<br>göra en översyn av de stödformer inom arbets-<br>marknadspolitiken som riktas till arbetshandi-<br>kappade i syfte att öka träffsäkerheten och kva-<br>liteten i dessa insatser.</p>
<p>Regeringen ser allvarligt på problemen med de<br>stora rekryteringsbehoven inom vården och om-<br>sorgen. För att se över problematiken har rege-<br>ringen tillsatt Kommissionen för rekrytering till<br>vård och omsorg. Kommissionen har till uppgift<br>att kartlägga rekryteringsbehoven samt föreslå<br>åtgärder för att underlätta rekrytering av personal<br>till vård- och omsorgssektorn. Kommissionens<br>arbete skall vara slutfört den 31 juli 1999.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå att en satsning på<br>kompetensutveckling för anställda genomförs<br>åren 2000-2002. Kompetensutveckling är i första<br>hand ett ansvar för parterna på arbetsmarknaden.<br>Utgångspunkten för satsningen skall vara det<br>förslag som arbetsgruppen för kompetensut-<br>veckling i arbetslivet lämnade i höstas. Finansie-<br>ring och genomförande avses ske inom ramen<br>för Europeiska socialfondens nya mål 3. Hälften<br>av satsningen bör utgöras av medel från social-<br>fonden och hälften av statlig medfinansiering.<br>Satsningen bör uppgå till totalt 400 miljoner<br>kronor år 2000 och 1000 miljoner kronor år 2001<br>respektive år 2002. I enlighet med arbetsgrup-<br>pens förslag förutsätter stimulansen en medfi-<br>nansiering från arbetsgivarna inom ramen för<br>trepartssamverkan.</p>
<p>Förberedelser för nästa programperiod inom<br>EG:s strukturfonder, vilken omfattar åren 2000-<br>2006, pågår för närvarande på såväl unionsnivå<br>som nationell nivå. En överenskommelse om<br>Agenda 2000 träffades helt nyligen mellan med-<br>lemsstaterna. Kommissionen kommer nu att ut-<br>arbeta riktlinjer för programarbetet och fastställa<br>budgetramar för bl.a. mål 3 och gemenskapsiniti-<br>ativet Equal. En särskild utredare för det nya mål<br>3 m.m. har den 25 februari 1999 avlämnat betän-<br>kandet Utveckling av mänskliga resurser i ar-<br>betslivet - Förslag till inriktning av nya mål 3 in-<br>om EG:s strukturfonder (SOU 1999:23). Med<br>hänsyn till den tidsplan som gäller inom EU pla-<br>nerar regeringen att under våren 1999 lämna<br>uppdrag för programarbetet. Vidare kommer re-<br>geringen att ange de organisatoriska formerna<br></p>
<p>för programmen. Regeringen har för avsikt att i<br>budgetpropositionen för 2000 återkomma till<br>riksdagen med en redovisning av bl.a. mål 3-<br>programmets innehåll och de budgetmässiga<br>konsekvenserna. Riksdagsbehandlingen kommer<br>dock inte vara avslutad vid den tidpunkten då<br>Sverige måste överlämna förslag till program till<br>EG-kommissionen. Regeringen avser därför att<br>överlämna programförslagen till kommissionen<br>under förutsättning att riksdagen senare godkän-<br>ner medelstilldelningen.</p>
<p>Utredningen om ett förstärkt förliknings-<br>mannainstitut lämnade sitt slutbetänkande den<br>30 november 1998 (SOU 1998:141 Medling och<br>lönebildning). Utredningen har föreslagit ett<br>antal åtgärder som syftar till att förbättra löne-<br>bildningen, bl.a. att ett nytt medlingsinstitut bör<br>inrättas.</p>
<p>Den s.k. samsynsgruppen har haft i uppdrag<br>att utreda möjligheten för arbetsmarknadens<br>parter att komma överens om spelreglerna kring<br>lönebildningen och andra frågor. Utredningens<br>betänkande och samsynsgruppens rapport bereds<br>nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att<br>under hösten 1999 lämna en proposition till<br>riksdagen om de förändringar i ramarna för lö-<br>nebildningen som behöver vidtas för att det skall<br>vara möjligt att uppnå målet om 80 procent sys-<br>selsättningsgrad år 2004. Regeringen återkom-<br>mer i budgetpropositionen för år 2000 med för-<br>slag om medel till det nya medlingsinstitutet.</p>
<h5>Utgiftsområde 15<br>Studiestöd</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>21 919 22 447 21 051 22 136 24 161 24 509</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för stu-<br>diefinansiering för studier på gymnasienivå, vux-<br>enstudier samt högskola. För år 1999 uppgår de<br>totala anslagen på statsbudgeten till ca 22 miljar-<br>der kronor, varav 2,0 miljarder kronor avser stu-<br>diehjälp till gymnasieungdomar, 9,6 miljarder<br>kronor avser vuxenstudiestöd och 9,9 miljarder<br>kronor avser studiemedel.</p>
<p>År 1997 inleddes den femåriga satsningen på<br>vuxenutbildning, kunskapslyftet. Under 1998<br>och 1999 har antalet platser successivt ökat. Re-<br>geringen föreslår att kunskapslyftet i stort ligger</p>
<p>148</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>kvar på samma nivå som år 1999 fram till och<br>med första halvåret 2002, vilket innebär att den<br>tidigare planerade utbyggnaden inte kan komma<br>till stånd. Satsningen fortsätter därefter på en läg-<br>re nivå andra halvåret år 2002. Regeringen avser<br>att under år 2000 återkomma till riksdagen, efter<br>det att underlag inhämtats av den parlamentaris-<br>ka kunskapslyftskommittén, beträffande perio-<br>den efter år 2002. Regeringens förslag innebär att<br>besparingar uppgående till 1,25 miljarder kronor<br>genomförs år 2000 samt 1,5 miljarder kronor år<br>2001. Besparingarna tas ut inom utgiftsområde<br>15 Studiestöd vad avser studiestödskostnaderna<br>samt inom utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning vad avser utbildningskost-<br>naderna.</p>
<p>Genom att den tidigare planerade utbyggna-<br>den av kunskapslyftet inte kommer till stånd kan<br>den tidigare beslutade besparingen om 1,1 mil-<br>jarder kronor inom Utbildningsdepartementets<br>område tas ut delvis inom utgiftsområde 15 Stu-<br>diestöd och delvis inom utgiftsområde 16 Ut-<br>bildning och universitetsforskning.</p>
<p>Regeringen har tidigare aviserat en proposi-<br>tion om ett reformerat studiestödssystem. Medel<br>har beräknats under utgiftsområdet för detta än-<br>damål med avsikten att införa ett reformerat stu-<br>diestödssystem med början under år 2001.</p>
<p>Utbyggnaden av grundutbildningen vid uni-<br>versitet och högskolor som beslutats avseende<br>perioden 1997-2000 bör fortsätta. Regeringen<br>har beräknat medel för studiestödskostnader<br>motsvarande 10 000 nya högskoleplatser fr.o.m.<br>1 juli 2001 samt ytterligare 10 000 platser fr.o.m.<br>1 juli 2002.</p>
<p>Under utgiftsområde 12 redovisas att rege-<br>ringen avser att höja barnbidraget. En första höj-<br>ning sker år 2000 med 100 kronor per barn och<br>månad och med ytterligare 100 kronor år 2001.<br>Som en följd av detta avser regeringen även att<br>höja studiebidraget med motsvarande belopp för<br>respektive år.</p>
<h5>Utgiftsområde 16</h5>
<h5>Utbildning och universitetsforskning</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1998 1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>27 737 29 031 29 986 30 824 34 777 37 041</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,<br>vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,<br>högskoleutbildning och forskning samt centrala<br>myndigheter inom Utbildningsdepartementets<br>ansvarsområde. För år 1999 uppgår de totala an-<br>slagen på statsbudgeten till ca 29 miljarder kro-<br>nor, varav 6,8 miljarder kronor avser barnom-<br>sorg, skola och vuxenutbildning, 19,5 miljarder<br>kronor avser utbildning och forskning vid uni-<br>versitet och högskolor samt 2,2 miljarder kronor<br>avser forskning.</p>
<p>1997 inleddes den femåriga satsningen på vux-<br>enutbildning, kunskapslyftet. Satsningen har in-<br>neburit stora möjligheter till utbildning för<br>många vuxna som annars inte skulle ha studerat.<br>Under 1998 och 1999 har antalet platser succes-<br>sivt ökat. Många vuxna har genom kunskapslyf-<br>tet förbättrat sina allmänna kunskaper och möj-<br>ligheter att påverka samhället och sin egen<br>situation samt skaffat sig behörighet till högsko-<br>lestudier. Regeringen föreslår att kunskapslyftet i<br>stort ligger kvar på samma nivå som år 1999 fram<br>till och med första halvåret 2002, vilket innebär<br>att den tidigare planerade utbyggnaden inte kan<br>komma till stånd. Vuxenutbildningssatsningen<br>fortsätter därefter på en lägre nivå under andra<br>halvåret år 2002. Samtidigt föreslås ytterligare<br>högskoleplatser. Regeringen avser att under år<br>2000 återkomma till riksdagen, efter det att un-<br>derlag inhämtats av den parlamentariska kun-<br>skapslyftskommittén, beträffande perioden efter<br>år 2002. Regeringens förslag innebär att be-<br>sparingar uppgående till 1,25 miljarder kronor<br>genomförs år 2000 samt 1,5 miljarder kronor år<br>2001. Besparingarna tas ut inom utgiftsområde<br>15 Studiestöd vad avser studiestödskostnaderna<br>samt inom utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning vad avser utbildningskost-<br>naderna.</p>
<p>I syfte att stärka utsatta gruppers position på<br>arbetsmarknaden avser regeringen att vidta åt-<br>gärder för att öka dels kombinationen yrkes- och<br>kärnämnen, dels andelen lågutbildade män och<br>invandrare inom kunskapslyftet.</p>
<p>149</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Regeringen prioriterar fortsatt arbete med<br>kvalitet och likvärdighet i skolan. Elever i behov<br>av särskilt stöd, såväl i grund- som gymnasie-<br>skolan måste ges förutsättningar att nå målen.<br>Lärares kompetensutveckling uppmärksammas<br>särskilt. För att bl.a. stärka måluppfyllelsen i<br>skolan tillförs mer resurser de kommande åren.<br>Regeringen avser att genomföra en översyn av<br>högskolans möjligheter att i ökad utsträckning<br>ge kompletterande utbildning till arbetslösa med<br>utländsk högskolekompetens samt därvid även<br>öka möjligheterna till utbildning för lärarbehö-<br>righet för högskoleutbildade med utländsk bak-<br>grund genom individuellt anpassad komplette-<br>rande högskoleutbildning.</p>
<p>Genom att den tidigare planerade utbygg-<br>naden av kunskapslyftet inte kommer till stånd<br>kan den tidigare beslutade besparingen om</p>
<p>1,1 miljarder kronor inom Utbildningsdeparte-<br>mentets område tas ut delvis inom utgiftsområde</p>
<p>15 Studiestöd och delvis inom utgiftsområde</p>
<p>16 Utbildning och universitetsforskning.</p>
<p>I 1998 års vårproposition presenterade rege-<br>ringen ett tiopunktsprogram för kvalitet och lik-<br>värdighet i skolan. Medel avsattes för åren 1999-<br>2001. Vissa delar av dessa satsningar förlängs så<br>att de pågår även år 2002.</p>
<p>I samband med propositionen Utveckling och<br>rättvisa-en politik för storstaden på 2000-talet<br>(prop. 1997/98:165) beräknades medel för tre-<br>årsperioden 1 juli 1999-1 juli 2002. Medlen för-<br>delas till ett antal kommuner för att bl.a. under-<br>lätta för dessa att erbjuda förskola från tre års<br>ålder till barn i storstädernas utsatta bostads-<br>områden. Syftet är att förbättra barns integra-<br>tionsmöjligheter i samhället. Regeringen föreslår<br>att medel avsätts även för andra halvåret år 2002<br>för detta ändamål. I syfte att främja integrationen<br>för de som studerar svenska för invandrare (sfi)<br>avser regeringen att förtydliga att arbetsplatsför-<br>lagd praktik bör ingå i undervisningen. De extra<br>personalresurserna som tillförs Arbetsmarknads-<br>verket inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv möjliggör för Arbetsmarknadsver-<br>ket att i samarbete med kommunerna förbättra<br>tillgången på praktikplatser.</p>
<p>Regeringen angav i budgetpropositionen för<br>1999 sin avsikt att när det parlamentariska läget<br>så medger införa en maxtaxa för barnomsorg så<br>att barnomsorgsavgifterna sänks. Utrymme ska-<br>pas nu för att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra<br>en allmän förskola och maxtaxa i barnomsorgen.</p>
<p>Utbyggnaden av grundutbildningen vid uni-<br>versitet och högskolor som beslutats avseende<br></p>
<p>perioden 1997-2000 bör fortsätta. Regeringen<br>har beräknat medel för 10 000 nya högskole-<br>platser fr.o.m. 1 juli 2001 samt ytterligare 10 000<br>platser fr.o.m. 1 juli 2002. Regeringen avser att<br>senare återkomma till fördelningen av de nya<br>högskoleplatserna.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå att anslagen för<br>forskning och forskarutbildning tillförs ytterliga-<br>re medel. För år 2000 har beräknats 70 miljoner<br>kronor som främst avses tilldelas de nya univer-<br>siteten i Karlstad, Växjö samt Örebro.</p>
<p>Åren 2001 och 2002 har 470 miljoner kronor<br>respektive 779 miljoner kronor beräknats för<br>förstärkning av anslagen för grundforskning och<br>forskarutbildning inom utgiftsområde 16.</p>
<p>I statsbudgeten för 1999 finns beräknat medel<br>avseende momsmerkostnader för Chalmers tek-<br>niska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i<br>Jönköping. Avtalet mellan staten och berörda<br>stiftelsehögskolor reglerar bl.a. kompensation<br>för mervärdesskatt. Kompensationen beräknas<br>öka bl.a. till följd av att kostnader för lokalhyror<br>stiger i samband med nybyggnationer. Regering-<br>en föreslår därför att medel tillförs utgiftsområ-<br>det för åren 2001 och 2002 för att täcka utgifter-<br>na.</p>
<p>Regeringen avser att inom ramen för utgifts-<br>området avsätta 3 miljoner kronor till Humanis-<br>tisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet för<br>att finansiera forskning om kommunistiska re-<br>gimer, särskilt med inriktning mot dessa regi-<br>mers brott mot mänskliga rättigheter. Forsk-<br>ningsinsatsen har varit föremål för över-<br>läggningar mellan partiledarna.</p>
<h5>Utgiftsområde 17</h5>
<h5>Kultur, medier, trossamfund och fritid</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1998 1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>7 342 7 452 7 492 7 524 7 626 7 806</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar kulturverksamheten,<br>dvs. frågor om teater, dans, musik, bibliotek, lit-<br>teratur, kulturtidskrifter, bild och form, konst-<br>hantverk, ersättningar och bidrag till konstnärer,<br>film, arkiv, kulturmiljö, arkitektur, formgivning<br>och design, museer och utställningar, medier<br>samt stöd till trossamfund. Vidare omfattar ut-<br>giftsområdet folkbildningen, dvs. bidrag till<br>folkhögskolorna och studieförbunden, bidrag till</p>
<p>150</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>kontakttolkutbildningen samt vissa handikapp-<br>åtgärder. Slutligen omfattar utgiftsområdet ung-<br>doms-, folkrörelse-, frilufts- och idrottsfrågor.<br>För år 1999 uppgår de totala anslagen på stats-<br>budgeten till 7,4 miljarder kronor, varav</p>
<p>4,2 miljarder kronor hänför sig till kulturområ-<br>det.</p>
<p>Svensk film har stor kulturpolitisk betydelse.<br>Förhandlingar pågår för närvarande med parter<br>på filmområdet om ett nytt avtal för produktion<br>och distribution av film. Under våren 1999 avser<br>regeringen att lägga fram förslag om en ny offen-<br>siv filmpolitik. Förslaget kommer att innebära att<br>filmområdet från år 2000 tillförs ökade statliga<br>medel.</p>
<p>Regeringen kommer på olika sätt att lyfta<br>fram de möjligheter till ökad sysselsättning, regi-<br>onal utveckling och ökad välfärd som satsningar<br>på kulturområdet ger. Det finns för närvarande<br>många intressanta lokala och regionala initiativ<br>där kulturen har en roll för att stärka regioners<br>attraktivitet, den lokala och regionala identiteten<br>och människors kreativitet. Ett sådant exempel<br>är Vandalorum i Värnamo, som är tänkt att bli<br>ett museum för samtida nordisk konst samt ett<br>centrum för design med inriktning mot små och<br>medelstora företag.</p>
<p>Arbetet med att förverkliga ett museum och<br>kunskapscentrum om Förintelsen och dess följ-<br>der ska prioriteras i regeringens fortsatta arbete.<br>Målet skall vara att verka för demokrati och hu-<br>manistiska värden.</p>
<p>Med anledning av besparingar på kul-<br>turområdet minskar utgiftsområdet med 20 mil-<br>joner kronor år 2000 och 20 miljoner kronor år<br>2001. Därutöver ökar utgiftsområdet med 3,4<br>miljoner kronor år 2000 då anslaget C3 Bidrag<br>till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,<br>flyttas över från utgiftsområde 14 Arbetsmark-<br>nad och arbetsliv.</p>
<h5>Utgiftsområde 18</h5>
<h5>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>22 371 20 463 19 519 16 270 13 049 11 283</p>
<p>Utgiftsområdet består främst av plan-, bygg- och<br>bostadsväsendet, länsstyrelserna, lantmäteriverk-<br></p>
<p>samhet samt stöd till ekologisk omställning och<br>utveckling. För år 1999 uppgår de totala anslagen<br>enligt statsbudgeten till 20,5 miljarder kronor.</p>
<p>Utgifterna för räntebidragen minskar med 248<br>miljoner kronor år 2000 respektive 272 miljoner<br>kronor år 2001 jämfört med budgetpropositio-<br>nen för 1999. Minskningen beror dels på ett an-<br>tagande om en lägre räntenivå, dels på ett lägre<br>antagande om byggvolymen vad gäller antalet<br>påbörjade lägenheter.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att i budgetproposi-<br>tionen för 2000 återkomma med ett förslag som<br>innebär att införandet av det av riksdagen beslu-<br>tade bidraget till bostadsinvesteringar som främ-<br>jar ekologisk hållbarhet (prop. 1997/98:119, bet.<br>1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) senareläggs<br>med ett år till år 2001. Senareläggningen skall ses<br>i kombination med föreslagen utsträckning av<br>lokala investeringsprogram för ekologisk håll-<br>barhet med ett år. Senareläggningen är beaktad i<br>ramen för år 2000.</p>
<p>En besparing på 112 miljoner görs på det stat-<br>liga räntestödet för reparation och underhåll<br>(RBF-stöd) år 2000. Besparingen är beaktad i<br>ramen för år 2000.</p>
<p>Ytterligare ca 40 kommuner kommer under<br>våren 1999 att få statsbidrag inom ramen för re-<br>geringens satsningar på lokala investeringsprog-<br>ram. De insatser som ges stöd bedöms medföra<br>påtagliga effekter på miljön och dessutom leda<br>till nya arbetstillfällen, framför allt i bygg- och<br>anläggningssektorn. Enligt uppskattningar från<br>kommunerna skapas brutto totalt ca 11 000<br>årsarbeten åren 1998-2001 genom de beslut som<br>hittills fattats.</p>
<p>Regeringen anser att tidsperioden för de lokala<br>investeringsprogrammen bör utsträckas genom<br>att medlen för perioden 1999-2001 förskjuts<br>med sammanlagt 1,2 miljarder kronor till år<br>2002. En besparing görs även år 2000 med<br>37 miljoner kronor. Därmed beräknas ca 40<br>kommuner per år få stöd för lokala investerings-<br>program. Stöd till lokala investeringsprogram<br>skall även kunna innefatta investeringar som för-<br>bättrar inomhusmiljön genom minskning av häl-<br>sofarliga och allergiframkallande ämnen och<br>material. Stödet bör även kunna användas för att<br>främja en miljöinriktad näringslivsutveckling.<br>Beredningsprocessen preciseras och förtydligas<br>avseende krav på ekonomiska kalkyler och analy-<br>ser av miljö- och sysselsättningseffekter samt på<br>slutredovisning av projekt.</p>
<p>Byggandet och förvaltningen av byggnader<br>skall utvecklas för ökad resurseffektivitet och</p>
<p>151</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>kretsloppslösningar. Byggforskningen förstärks<br>därför med 50 miljoner kronor per år under tre-<br>årsperioden genom en motsvarande neddragning<br>på anslaget lokala investeringsprogram.</p>
<p>Medlen till länsstyrelsernas miljötillsyn har<br>ökat för perioden 1999-2001. Motsvarande re-<br>surser, 15 miljoner kronor, kommer att tillföras<br>även år 2002 för denna verksamhet. Anslaget för<br>länsstyrelserna minskas med 10 miljoner kronor<br>från och med år 2000 som en besparing. Om-<br>struktureringsarbetet inom lantmäteriverksam-<br>heten innebär besparingar med 25 miljoner kro-<br>nor år 2000 och med 30 miljoner kronor fr.o.m.<br>år 2001.</p>
<p>Arbetet med att öka tillförlitligheten i Statens<br>bostadskreditnämnds prognoser avseende utgif-<br>terna för infrianden av kreditgarantier har på-<br>börjats. Den utvecklade prognosmodellen be-<br>räknas kunnas användas fullt ut under hösten</p>
<p>1999. Regeringen avser att redovisa resultaten av<br>översynen i budgetpropositionen för 2000.</p>
<h5>Utgiftsområde 19</h5>
<h5>Regional utjämning och utveckling</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>3 437 2 743 3 905 2 675 3 336 2 693</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika<br>former av företagsstöd och regionala utveck-<br>lingsinsatser samt medel från EG:s regionalfond.<br>För år 1999 uppgår de totala anslagen enligt<br>statsbudgeten till 2,7 miljarder kronor, varav 0,95<br>miljarder kronor avser anslaget för allmänna re-<br>gionalpolitiska åtgärder, 0,9 miljarder kronor av-<br>ser olika former av företagsstöd och 0,8 miljarder<br>kronor Europeiska regionala utvecklingsfonden.</p>
<p>Det samlade återflödet av medel för de regio-<br>nalpolitiskt inriktade strukturfondsprogrammen<br>beräknas under perioden 1995-1999 till ca 5,8<br>miljarder kronor. Utgiftsområdet brukar benäm-<br>nas den "lilla" regionalpolitiken.</p>
<p>Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till ca 1,2<br>miljarder kronor mer än vad som anvisats enligt<br>statsbudgeten. Till största delen beror avvikelsen<br>på att vissa åtaganden skall täckas av anslagsbe-<br>hållningar på s.k. äldreanslag (se närmare avsnitt<br>5.3.2).</p>
<p>Förberedelserna för nästa programperiod, åren<br>2000-2006, inom EG:s strukturfonder pågår. En<br></p>
<p>särskild utredare för de geografiskt avgränsade<br>strukturfondsprogrammen har nyligen kommit<br>med förslag till hur de nya strukturfondspro-<br>grammen skall tas fram och organiseras (SOU<br>1999:24). Med anledning av dessa förslag kan<br>principerna komma att ändras för den genomfö-<br>randeorganisation som angavs i propositionen<br>om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Eu-<br>ropeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40).</p>
<p>Med hänsyn till den tidsplan som gäller inom<br>EU kommer regeringen att under våren 1999<br>lämna uppdrag för programarbetet. Vidare<br>kommer regeringen att ange de organisatoriska<br>formerna för hanteringen av de nya geografiska<br>programmen inom mål 1 och 2 samt gemenskap-<br>sinitiativen. Regeringen har för avsikt att i bud-<br>getpropositionen för 2000 återkomma till riks-<br>dagen med information om programmens<br>innehåll. Vid den tidpunkt Sverige måste över-<br>lämna förslag till program till EG-kommissionen<br>kommer riksdagsbehandlingen dock inte vara av-<br>slutad. Regeringen avser således att överlämna<br>programförslagen till kommissionen under för-<br>utsättning att riksdagen senare godkänner me-<br>delstilldelningen.</p>
<p>Vad gäller de nationella stödområdena måste<br>Sverige överlämna förslag till EG-kommissionen<br>innan riksdagsbehandlingen avslutats. Regering-<br>en avser att överlämna förslagen till kommissio-<br>nen under förutsättning att riksdagen senare<br>godkänner dessa.</p>
<p>Vid Europeiska rådets möte den 24-26 mars<br>1999 nåddes en övergripande överenskommelse<br>om Agenda 2000. Slutförhandlingarna om re-<br>formering av strukturfonderna kommer att ske<br>under våren 1999. Återflödet i nästa struktur-<br>fondsperiod åren 2000-2006 är beroende av ut-<br>fallet i slutförhandlingarna. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen i frågan om medelsni-<br>vån för den nya programperioden på anslaget för<br>Europeiska regionala utvecklingsfonden.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en parlamentarisk ut-<br>redning (dir. 1999:2) som skall lämna förslag om<br>den framtida inriktningen och utformningen av<br>den svenska regionalpolitiken. Utredningen skall<br>bl.a. utarbeta en strategi för regional balans.<br>Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti<br>år 2000.</p>
<p>152</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h5>Utgiftsområde 20</h5>
<h5>Allmän miljö- och naturvård</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>1 372 1 549 1 593 1 670 1 797 1 986</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-<br>gisk mångfald och naturvård, vatten- och luft-<br>vård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,<br>miljö- och kretsloppsforskning, kemikaliekon-<br>troll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till<br>kärnkraften samt internationellt miljösamarbete.<br>För år 1999 uppgår de totala anslagen enligt<br>statsbudgeten till 1,5 miljarder kronor, varav 1,3<br>miljarder kronor avser allmän miljö- och natur-<br>vård och 0,2 miljarder kronor avser strålskydd<br>och kärnsäkerhet.</p>
<p>Införandet av miljöbalken och arbetet med att<br>uppnå de nya föreslagna miljökvalitetsmålen<br>(prop. 1997/98:145, Svenska miljömål - Miljö-<br>politik för ett hållbart Sverige) och målen för<br>ekologiskt hållbar utveckling har hög prioritet i<br>arbetet inom hela Regeringskansliet och på<br>myndigheterna. De övergripande målen för ett<br>ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön<br>och människors hälsa, att använda jordens resur-<br>ser effektivt och att nå en tryggad försörjning.</p>
<p>Regeringen avser att successivt förstärka<br>forskningen avseende främst miljöeffekt-<br>forskning och miljötoxikologi med medel som<br>bör fördelas av Naturvårdsverket. För miljö-<br>forskning beräknas sammanlagt 250 miljoner<br>kronor under treårsperioden.</p>
<p>Behovet av sanering och återställning av för-<br>orenade områden är omfattande och regeringen<br>beräknar nu ytterligare 385 miljoner kronor un-<br>der treårsperioden för denna verksamhet.</p>
<p>Regeringen bedömer också att behoven av<br>medel för markinköp fortfarande är stora, varför<br>regeringen beräknar att förstärkningen enligt vad<br>som föreslogs i 1998 års ekonomiska vårpropo-<br>sition och budgetpropositionen för 1999 om ca<br>370 miljoner kronor förlängs till att omfatta även<br>år 2002. Även förstärkningen av miljöövervak-<br>ning förlängs till år 2002.</p>
<p>För att uppnå en bättre balans mellan insatser-<br>na för biotopskydd i skog och insatserna för<br>skogsreservat beräknas en ökning under perio-<br>den av anslaget till biotopskydd med 75 miljoner<br>kronor år 2001 samt med 100 miljoner kronor år<br>2002, vilket innebär att totalt 300 miljoner kro-<br></p>
<p>nor avsätts under perioden 2000-2002. Nämnda<br>åtgärder kommer innebära att ramen för utgifts-<br>område 23 ökar dessa år.</p>
<p>Ramen förstärks vidare med 30 miljoner kro-<br>nor per år under treårsperioden för att bevara den<br>biologiska mångfalden genom upprätthållande av<br>en tillräcklig nivå på verksamheten med kalkning<br>av försurade sjöar och vattendrag.</p>
<p>Den s.k. kretsloppsmiljarden anvisades bud-<br>getåret 1995/96 för investeringsbidrag för främ-<br>jande av omställning i ekologiskt hållbar riktning<br>under en femårsperiod. Stödet minskas under år<br>1999 genom att en del av anslaget dras in som en<br>besparing. För år 2000 behöver dock anslaget<br>åter föras upp på statsbudgeten för utbetalning av<br>redan beviljade bidrag.</p>
<h5>Utgiftsområde 21<br>Energi</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>867 1 681 1 115 1 196 1 914 1 729</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna energi<br>forskning och energiteknisk utveckling, investe-<br>ringsbidrag till utbyggnad av el- och värmepro-<br>duktion samt ekonomiskt stöd för eleffektivise-<br>ring och minskad elanvändning. Utgiftsområdet<br>omfattar också ett program för energieffektivise-<br>ring m.m. i bland annat Baltikum och Östeuropa,<br>vilket utgör en viktig del av den svenska klimat-<br>politiken. För år 1999 uppgår de totala anslagen<br>till 1,7 miljarder kronor, varav 0,1 miljarder kro-<br>nor avser förvaltningskostnader och 1,6 miljarder<br>kronor avser omställning och utveckling av ener-<br>gisystemet.</p>
<p>Riksdagen har fastslagit riktlinjer för energi-<br>politiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12,<br>rskr. 1996/97:272). I samband med beslutet till-<br>styrkte riksdagen inriktningen och omfattningen<br>av ett i propositionen redovisat program för om-<br>ställning av energisystemet om totalt drygt 9<br>miljarder kronor. Riksdagen har därefter beslutat<br>om omställningsprogrammets finansiering och<br>anvisat medel för de ingående verksamheterna<br>för år 1998 (prop. 1996/97:150, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 och prop.<br>1997/97:1 utgiftsområde 21, bet. 1997/98:NU2,<br>rskr. 1997/98:133). Det energipolitiska pro-<br>grammets huvudinriktning är en kraftfull lång-</p>
<p>153</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>siktig satsning på forskning, utveckling och de-<br>monstration av ny energiteknik. Målet är att un-<br>der de närmaste 10-15 åren kraftigt öka el- och<br>värmeproduktionen från förnybara energikällor<br>och utveckla kommersiellt lönsam teknik för<br>energieffektivisering.</p>
<p>Programmet omfattar även åtgärder som syf-<br>tar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska<br>användningen av el för uppvärming, utnyttja det<br>befintliga elsystemet effektivare och öka tillför-<br>seln av el från förnybara energikällor.</p>
<p>Hittills gjorda uppföljningar tyder på att vissa<br>av de åtgärder som ingår i det energipolitiska<br>programmet inte leder till den måluppfyllelse<br>som avsetts. Detta gäller främst de eleffekt-<br>minskande åtgärderna inom ramen för bidrag till<br>minskad elanvändning. Regeringen avser därför<br>att återkomma till riksdagen i budgetpropositio-<br>nen för 2000 med detaljerade förslag till föränd-<br>ringar inom ramen för det energipolitiska pro-<br>grammet, efter att en utvärdering av effekterna<br>under programmets första år har genomförts.</p>
<p>Regeringen anser att det är av vikt att tekniken<br>kring termisk solenergi kan utvecklas i Sverige.<br>Sådan utveckling kan stödjas inom ramen för<br>energiforskningsprogrammet. Det finns därut-<br>över skäl som talar för att komplettering bör gö-<br>ras när det gäller stöd till investeringar. Regering-<br>en avser att inför budgetpropositionen för 2000<br>analysera formerna för ett sådant stöd. En ut-<br>gångspunkt är därvid att ett tidsbegränsat stöd<br>skall kunna införas om det bedöms ändamålsen-<br>ligt med hänsyn till målen för energipolitiken.</p>
<p>För utgiftsområdet finns neddragningar på<br>sammanlagt 240 miljoner för år 2000. Ned-<br>dragningarna innebär i detta perspektiv en möj-<br>lighet att under år 2000 kunna genomföra viss<br>metodutveckling för ett effektivare genom-<br>förande av programmet på längre sikt. I detta<br>perspektiv ter det sig även naturligt att pro-<br>grammet som helhet ges en något längre ge-<br>nomförandetid. De neddragningar som görs år<br>2000 är att betrakta som en omfördelning av an-<br>slagsbelopp över tiden. Anslagsbeloppet ökar<br>därför med 210 miljoner kronor åren 2001 och<br>2002 jämfört med de belopp som fastställts i det<br>energipolitiska programmet.</p>
<h5>Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>27 386 25 501 25 042 25 260 24 674 25 001</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna inves-<br>teringar i samt drift och underhåll av vägar och<br>järnvägar samt även sjöfart, luftfart, post, tele-<br>kommunikationer, forskning och övergripande<br>informationsteknikfrågor. För 1999 uppgår de<br>totala anslagen enligt statsbudgeten till 25,5 mil-<br>jarder kronor, varav ca 22,2 miljarder kronor till<br>väg och järnväg.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningar av utgiftsom-<br>rådesramarna förutsatt vissa utgiftsminskningar<br>åren 2000-2002 vad gäller väghållning, upphand-<br>lingar av interregional trafik, övrigt kommunika-<br>tioner, forskning m.m.</p>
<p>Anvisade medel för genomförandet av de åt-<br>gärder som ingår i nationell väghållningsplan, i<br>stomnätplan för järnvägar och i länsplaner för<br>regional transportinfrastruktur har under år 1998<br>helt förbrukats. Därigenom har tidigare anslags-<br>sparanden inom utgiftsområdet, som härrör från<br>förseningar i utbyggnadstakten av vägar och<br>järnvägar, helt förbrukats. Regeringens förslag<br>till ramar innebär emellertid att vissa planerade<br>åtgärder i de fastställda investeringsplanerna inte<br>kommer att kunna genomföras under perioden.<br>Det är dock regeringens ambition att upprätt-<br>hålla en fortsatt god väg- och järnvägsstandard<br>genom att anvisa en hög nivå på drift- och un-<br>derhållsinsatser under perioden.</p>
<p>Till följd av att det hittillsvarande arbetet med<br>ökad trafiksäkerhet på vägnätet inte medfört av-<br>sedda effekter måste kraftfulla åtgärder vidtas<br>som snabbt ger effekt. Medel kommer de när-<br>maste åren att omprioriteras från byggande av<br>stamvägar till åtgärder på vägnätet som ger ökad<br>trafiksäkerhet. Denna särskilda satsning på fysis-<br>ka trafiksäkerhetsåtgärder medför därför att ett<br>antal vägbyggnadsprojekt på det nationella stam-<br>vägnätet kommer att senareläggas. Detta räcker<br>emellertid inte för att trafiksäkerhetsmålen för år<br>2000 och år 2007 skall nås. Ytterligare ompriori-<br>teringar måste göras. Detta får dock inte drabba<br>andra prioriterade områden såsom ombyggnads-<br>åtgärder på det regionala vägnätet eller satsning-<br>en på åtgärder för ökad tillgänglighet för funk-<br>tionshindrade i kollektivtrafiksystemet. Rege-</p>
<p>154</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>ringen bedömer att det finns möjligheter till and-<br>ra omprioriteringar inom ramen för Vägverkets<br>verksamhet. Vägverkets interna administration<br>kan effektiviseras och verkets arbete med sek-<br>torsuppgifter kan begränsas främst till sådana åt-<br>gärder som har stor och säker effekt på miljö och<br>trafiksäkerhet. En långsiktig kostnadssänkning<br>kommer att påbörjas redan under år 2000. Det<br>därigenom skapade medelsutrymmet kan istället<br>användas för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på<br>hela det statliga vägnätet i syfte att nå uppsatta<br>trafiksäkerhetsmål inom vägtrafiken.</p>
<p>Med de utgiftsbegränsande åtgärderna under<br>1999 och de utgiftsnivåer som regeringen före-<br>slår för åren 2000-2002 bedöms vidmakt-<br>hållandet av befintliga järnvägar kunna genom-<br>föras på en nivå som motsvarar dagens. Däremot<br>kommer inte samtliga planerade åtgärder i de<br>fastställda investeringsplanerna att kunna ge-<br>nomföras under perioden.</p>
<p>Inom ramen för regeringens IT-satsningar<br>finns åtgärder och initiativ inom flera områden i<br>syfte att stimulera användning av och kunskap<br>om IT i hela landet. Utbyggnaden av avancerad<br>infrastruktur och höjning av IT-kompetensen är<br>viktiga områden för att den nya tekniken skall bli<br>mer tillgänglig för alla i hela landet. Den inhems-<br>ka IT- och elektronikbranschen bör ges förut-<br>sättningar att snabbt växa i bredd och volym och<br>därigenom skapa nödvändiga tillväxtförutsätt-<br>ningar för hela det svenska näringslivet. Rege-<br>ringen utökar 2000-delegationens budget med<br>ytterligare 10 miljoner kronor för att fortsätta att<br>driva arbetet med 2000-omställningen i samhäl-<br>let.</p>
<p>Inom ramen för det transportpolitiska beslutet<br>(prop. 1997/98:56) beslutade riksdagen att god-<br>känna principerna för att tillskapa en ny myndig-<br>hetsfunktion för rikstrafikfrågor - Rikstrafiken -<br>med huvuduppgift att verka för samordning och<br>upphandling av viss interregional trafik. Ett del-<br>betänkande om Rikstrafiken har lämnats den 30<br>november 1998. Slutbetänkandet, som skall re-<br>dovisas senast den 1 maj 1999, kommer att vara<br>betydelsefullt för bildandet av myndigheten. Re-<br>geringen avser att återkomma till riksdagen i<br>budgetpropositionen för 2000 med ytterligare<br>information. Regeringen beslutade den 18 mars<br>1999 att Rikstrafiken skall lokaliseras till Sunds-<br>vall.</p>
<p>I den transportpolitiska propositionen (prop.<br>1997/98:56) förordade regeringen utvecklingen<br>av en trafikslagsövergripande godstransportstra-<br>tegi i samarbete mellan staten och godstransport-<br></p>
<p>systemets övriga aktörer, såväl transportköpare<br>som transportörer. Godstransportdelegationen<br>(Kl998:06), som nu tillsatts och arbetar fram till<br>30 juni 2001, skall följa utvecklingen på godsom-<br>rådet samt utveckla ett trafikslagsövergripande<br>synsätt med syftet att effektivisera godstrans-<br>portsystemet och göra det säkert och ekologiskt<br>hållbart.</p>
<h5>Utgiftsområde 23</h5>
<h5>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>11 836 11 974 11 637 12 725 13 203 13 222</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna jord-<br>bruk, fiske, trädgårdsnäring, rennäring, djur-<br>skydd, djurhälsovård, livsmedelsfrågor, skogsnä-<br>ring samt högre utbildning och forskning som<br>rör vård och nyttjande av biologiska na-<br>turresurser.</p>
<p>För år 1999 uppgår de totala anslagen enligt<br>statsbudgeten till 12 miljarder kronor, varav ca 60<br>procent av beloppet finansieras av EG-budgeten.<br>Merparten av EG-stödet avser obligatoriska åt-<br>gärder såsom arealstöd, djurbidrag, intervention<br>och exportbidrag, vilka helt finansieras av EG-<br>budgeten. Därtill kommer delfinansierade stöd<br>såsom miljöersättningar, stöd till mindre gynna-<br>de områden och strukturstöd. För att erhålla des-<br>sa stöd fordras nationell medfinansiering i stor-<br>leksordningen 2 miljarder kronor. Anslagen till<br>forskning och utbildning uppgår till närmare</p>
<p>1,3 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av utgiftsom-<br>rådesramen utgått från att anslagen för de EG-<br>finansierade utgifterna för kompletterande åtgär-<br>der inom jordbruket, intervention och exportbi-<br>drag samt det nationellt finansierade anslaget för<br>kompletterande åtgärder inom jordbruket kan<br>minskas engångsvis med ca 400 miljoner kronor<br>år 2000. Betydande anslagsbehållningar har ska-<br>pats inom utgiftsområdet framför allt på grund<br>av att utgifter, som finansieras av EG, har över-<br>skattats. På motsvarande sätt har regeringen för<br>1999 beslutat om en engångsvis minskning på<br>totalt 470 miljoner kronor av ovanstående anslag.</p>
<p>Riksdagen har lagt fast riktlinjer för Sveriges<br>arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken</p>
<p>155</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>inom EU (prop. 1997/98:142, bet.<br>1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Parallellt<br>med arbetet med 1999 års ekonomiska vårpropo-<br>sition har förhandlingar förts inom EU bl.a. om<br>jordbruksdelen i Agenda 2000. Vid Europeiska<br>rådets möte den 24-26 mars 1999 nåddes en<br>övergripande överenskommelse om Agenda</p>
<p>2000. Slutförhandlingarna om förordningstex-<br>terna som rör den gemensamma jordbrukspoliti-<br>ken kommer att ske under våren 1999, varefter<br>besluten avses genomföras successivt under peri-<br>oden 2000 - 2006. Utgifterna på statsbudgeten<br>för jordbruksstöd kommer sannolikt att påver-<br>kas. Regeringen återkommer till riksdagen med<br>eventuella förslag till anpassning av berörda an-<br>slag för åren 2000, 2001 och 2002 när beslut väl<br>fattats i frågan.</p>
<p>För de medfinansierade stöden innebär EG-<br>kommissionens förslag till landsbygdsförordning<br>inom ramen för Agenda 2000 att regelverken för<br>nuvarande mål 5a- och mål 5b-åtgärderna samt<br>de kompletterande åtgärderna integreras i ett<br>gemensamt regelverk. Ett förslag till tillämpning<br>av dessa åtgärder inom ramen för ett svenskt<br>landsbygdsprogram för perioden 2000-2006 skall<br>överlämnas till EG-kommissionen för godkän-<br>nande senast sex månader efter att förslaget till<br>landsbygdsförordning har trätt i kraft. Av<br>tidsskäl har regeringen påbörjat förberedelsear-<br>betet enligt de förutsättningar som anges i för-<br>slaget till landsbygdsförordning. Regeringen har<br>för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om<br>programmets närmare innehåll och utformning i<br>budgetpropositionen för 2000. Riksdagsbeslut<br>om budgetpropositionen kommer inte att före-<br>ligga vid tidpunkten då Sverige måste överlämna<br>ett förslag till landsbygdsprogram till EG-<br>kommissionen. Regeringen har därför för avsikt<br>att överlämna förslaget till kommissionen under<br>förutsättning att riksdagen slutligt godkänner<br>medelstilldelningen. I annat fall kan införandet<br>av det nya landsbygdsprogrammet komma att<br>försenas.</p>
<p>Agenda 2000 omfattar även de medfinansiera-<br>de stöden inom fiskerisektorn. En tillämpnings-<br>förordning som reglerar stödsberättigande åtgär-<br>der samt villkor för stöd är för närvarande under<br>diskussion och förväntas bli antagen av EU i juni<br>1999.</p>
<p>För att uppnå en bättre balans mellan insatser-<br>na för biotopskydd i skog och insatserna för<br>skogsreservat beräknas en ökning under perio-<br>den av anslaget till biotopskydd med 75 miljoner<br>kronor år 2001 samt med 100 miljoner kronor år<br></p>
<p>2002, vilket innebär att totalt 300 miljoner kro-<br>nor avsätts under perioden 2000—2002. Nämnda<br>åtgärder kommer innebära att ramen för utgifts-<br>område 23 ökar dessa år.</p>
<h5>Utgiftsområde 24<br>Näringsliv</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>2 777 2 898 3 439 3 011 2 945 2 903</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno-<br>logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk<br>forskning och utveckling, utrikeshandel, export-<br>och investeringsfrämjande samt konsumentfrå-<br>gor. För år 1999 uppgår de totala anslagen på<br>statsbudgeten till 2,9 miljarder kronor, varav ca<br>0,8 miljarder kronor till näringspolitik,<br>0,2 miljarder kronor till teknologisk infrastruk-<br>tur, bl.a. patentfrågor, teknisk provning och<br>kontroll, 0,1 miljarder kronor till konkurrensfrå-<br>gor, 0,7 miljarder kronor till teknisk forskning<br>och utveckling, 0,6 miljarder kronor rymdverk-<br>samhet, samt 0,4 miljarder kronor till utrikes-<br>handel, exportfrämjande och investeringsfräm-<br>jande och 0,1 miljarder kronor till konsument-<br>frågor.</p>
<p>Inom utgiftsområdet avsätts resurser för att<br>säkerställa och utveckla tillgången på teknik- och<br>kunskapsöverföring från bl.a. högskolorna till<br>små- och medelstora företag. Vidare fortsätter<br>det tidigare aviserade programmet för småföre-<br>tagsutveckling (prop. 1995/96:222) genom att<br>180 miljoner kronor överförs till år 2000.</p>
<p>Regeringen kommer att påbörja ett omfattan-<br>de utrednings- och analysarbete som skall ligga<br>till grund för utformningen av statliga åtgärder<br>för att främja nyföretagande och företagsutveck-<br>ling bl.a. vad gäller samordning och effektivitet i<br>det statliga stödet riskkapitalförsörjning. I detta<br>sammanhang kommer möjligheterna att ställa<br>krav på miljöcertifiering vid företagsstöd och<br>olika former av regionala stöd att prövas. Rege-<br>ringen kommer också att undersöka hur småfö-<br>retagens möjlighet att hävda sin rätt skulle kunna<br>stärkas genom att införa en patentintrångsför-<br>säkring. Arbetet med att undanröja hinder för<br>konkurrens i gränslandet mellan offentlig och<br>privat verksamhet intensifieras. Den kooperativa<br>företagsformen kommer särskilt att uppmärk-</p>
<p>156</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>sammas. Ytterligare 3,5 miljoner kronor beräk-<br>nas årligen under perioden 2000-2002 inom nä-<br>ringsdepartementets utgiftsramar.</p>
<p>I oktober 1996 tillkallades Småföretagsdelega-<br>tionen för att identifiera problem och föreslå åt-<br>gärder för att undanröja hinder för företagseta-<br>blering och tillväxt i småföretag. En arbetsgrupp<br>har tillsatts inom regeringskansliet med uppgift<br>att bereda förslagen och redovisa sitt arbete den<br>31 mars 1999.</p>
<p>Sammantaget har regeringen enligt arbets-<br>gruppens bedömning fattat beslut eller tagit av-<br>görande initiativ som berör ca en tredjedel av<br>Småföretagsdelegationens förslag. Flera av de öv-<br>riga förslagen täcks i stor utsträckning in av be-<br>fintliga tjänster och åtgärder.</p>
<p>Regeringen fattade den 22 december 1998 ett<br>antal beslut som syftar till att underlätta för<br>mindre företag och förbättra myndigheternas<br>service. Bland annat introducerades ett system<br>för effektivare konsekvensanalyser av reglers ef-<br>fekter på små företags villkor. Vidare fattades be-<br>slut om förenkling av företagens uppgiftsläm-<br>nande till myndigheter, bättre service och<br>information från myndigheter, kortare hand-<br>läggningstider, förstärkt rådgivning till invandra-<br>re som vill starta företag och klarare spelregler<br>mellan kommuner, landsting och småföretag.<br>Den 22 februari 1999 preciserade regeringen vissa<br>av dessa åtgärder. Bland annat formerades företa-<br>garpanelen, Nybyggarna, som skall verka som<br>rådgivare regeringen.</p>
<p>Riksdagen har den 26 mars 1999 fattat beslut<br>om att ge regeringen i uppdrag att lämna en årlig<br>redogörelse till riksdagen om regelförenklingsar-<br>betet. En första redovisning bör göras i budget-<br>propositionen för 2000. Då bör ett mål för re-<br>gelförenklingsarbetet formuleras och en av-<br>stämning mot Småföretagsdelegationens samtli-<br>ga förslag göras. Regeringen avser därför att<br>återkomma med en redovisning i höst.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma med förslag<br>som ger ökad konkurrens och stärker konsu-<br>mentens ställning.</p>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att en eko-<br>nomisk tillväxt kan förenas med en god miljö.<br>Tillväxtpotentialen som kan finnas i omställ-<br>ningen till hållbar utveckling bör också tas tillva-<br>ra.</p>
<p>Miljöteknikdelegationen tilldelas 10 miljoner<br>kronor år 2000 för att fortsätta sitt arbete.</p>
<p>Regeringen har också avsatt medel för ex-<br>portfrämjande insatser för miljöexport. Denna<br>satsning kommer att fortsätta.</p>
<h5>Utgiftsområde 25</h5>
<h5>Allmänna bidrag till kommuner</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1998</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 1999 2000 2001 2002</p>
<p>96 784 103 565 102 733 102 217 104 697 106 317</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens<br>bidrag till kommuner och landsting. För år 1999<br>uppgår anslagen enligt statsbudgeten till 103,5<br>miljarder kronor, varav 78,7 miljarder kronor till<br>generellt statsbidrag, 21,3 miljarder kronor till<br>statligt utjämningsbidrag och 1 miljard kronor<br>till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att bidra till att<br>skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsätt-<br>ningar för kommunerna och landstingen att<br>uppnå de nationella målen inom olika verk-<br>samheter. De höjda statsbidragen syftar till att ge<br>kommunerna och landstingen förbättrade förut-<br>sättningar att satsa på en utvecklad och förbätt-<br>rad skola, att minska väntetiderna i hälso- och<br>sjukvården, att vidta betydande förbättringar in-<br>om äldreomsorgen och att samtidigt uppnå eko-<br>nomisk balans från år 2000.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om tillskott till kom-<br>muner och landsting under åren 1997 till 1999<br>om sammanlagt 16 miljarder kronor. Regeringen<br>har för år 2000 aviserat att det generella statsbi-<br>draget skall öka med 4 miljarder kronor.</p>
<p>Riksdagen beslutade efter förslag i budgetpro-<br>positionen för 1999 att den statliga skatt på 200-<br>kronor som utgår för skattskyldiga med för-<br>värvsinkomster 1999 skall utgöra kommunal in-<br>komstskatt. Regeringen föreslår i denna propo-<br>sition att detta förlängs att gälla även år 2000.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 aviserade re-<br>geringen en ytterligare höjning av det generella<br>statsbidraget med 2 miljarder kronor för år 2001.<br>I samband med detta uttalade regeringen att ett<br>flertal kommunalekonomiska frågor är aktuella<br>under kommande år, t.ex. utjämningssystemet<br>för kommuner och landsting, generella statsbi-<br>drag och en sänkning av avgifter i barnomsorgen,<br>till vilken denna resursökning kan utgöra en del-<br>finansiering.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör detta till-<br>skott användas för att bl.a. underlätta införandet<br>av förändringar i utjämningssystemet samt bidra<br>till finansiering för att stegvis genomföra en all-<br>män förskola och maxtaxa i barnomsorgen. Från</p>
<p>157</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>detta utgiftsområde överförs därför 1,7 miljarder<br>kronor till utgiftsområde 16 Utbildning och uni-<br>versitetsforskning år 2001 och 1,3 miljarder kro-<br>nor år 2002.</p>
<p>I denna proposition aviserar regeringen en yt-<br>terligare nivåhöjning av det generella statsbidra-<br>get med 2 miljarder kronor år 2001. Beräkningen<br>för år 2002 inkluderar att utgiftsområdesramen<br>tillförs ett resurstillskott på 1 miljard kronor till<br>följd av de förändringar som kommer att ske på<br>försvarsområdet.</p>
<p>Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-<br>hållande till 1996 års nivå således en sammanlagd<br>höjning av statsbidragen till kommuner och<br>landsting med 25 miljarder kronor år 2002. I<br>detta belopp ingår medel som tillförs utgiftsom-<br>råde 16 för att från och med år 2001 stegvis ge-<br>nomföra en allmän förskola och maxtaxa i barn-<br>omsorgen.</p>
<h5>Utgiftsområde 26</h5>
<h5>Statsskuldsräntor m.m.</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>113 405 84 560 92 874 77 405 73 089 52 917</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på<br>statsskulden, oförutsedda utgifter och Riks-<br>gäldskontorets provisionskostnader i samband<br>med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-<br>rådet omfattas inte av det statliga utgiftstaket.</p>
<p>För år 1999 uppgår de totala anslagen på stats-<br>budgeten till 84,6 miljarder kronor, varav räntor<br>på statsskulden utgör 84,5 miljarder kronor.</p>
<p>Under perioden beräknas ränteutgifterna<br>minska kraftigt för att år 2002 uppgå till 52,9<br>miljarder kronor. De kraftigt minskade ränteut-<br>gifterna förklaras framför allt av den stora amor-<br>teringen på statsskulden till följd av överföringar<br>från AP-fonden i samband med ålders-<br>pensionsreformen samt försäljningar av statliga<br>bolag. I avsnitt 4.4.2 ges en mer detaljerad redo-<br>visning av statsskuldsräntoma.</p>
<h5>Utgiftsområde 27</h5>
<h5>Avgiften till Europeiska gemenskapen</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1998 1999</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>21 210 21 908 22 631 19 435 21 454 22 269</p>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europe-<br>iska unionens allmänna budget (EU-budgeten).<br>För år 1999 beräknas de totala anslagen till</p>
<p>21,9 miljarder kronor. Sverige betalar fr.o.m.</p>
<p>1999 full avgift till EU-budgeten.</p>
<p>EU-budgeten omfattar Europeiska gemen-<br>skapernas samtliga förväntade inkomster och ut-<br>gifter. Budgeten finansieras huvudsakligen av de<br>s.k. egna medlen, vilka utgörs av avgifter från<br>medlemsländerna. Budgeten beslutas årligen in-<br>om ramen för ett fastställt flerårigt budgettak,</p>
<p>s. k. finansiellt perspektiv. Nivån för det finansi-<br>ella perspektivet grundas på rådets beslut om<br>gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euro-<br>atom), vilket bland annat anger taket för med-<br>lemsländernas finansieringsansvar för budgeten.<br>Det nuvarande finansiella perspektivet gäller</p>
<p>t. o.m. år 1999.</p>
<p>Inom ramen för Agenda 2000 beslutades vid<br>toppmötet i Berlin i mars 1999 dels ett nytt fi-<br>nansiellt perspektiv, dels att beslutet om egna<br>medel skall ändras så att det nya beslutet kan trä-<br>da i kraft från och med 2002. Ändringen av be-<br>slutet om egna medel innebär att uttaget av mer-<br>värdesskattebaserad avgift minskas till<br>0,75 procent år 2002 och till 0,50 procent år<br>2004. Samtidigt ökas den nationella ersättningen<br>för uppbördskostnader avseende s.k. traditionella<br>egna medel från 10 procent till 25 procent fr.o.m.</p>
<p>2001. Dessutom skall finansieringen av den brit-<br>tiska budgetrabatten ändras fr.o.m. 2002 så att<br>finansieringsandelen för Sverige, Tyskland, Ned-<br>erländerna och Österrike minskas med 75 pro-<br>cent i förhållande till nuvarande andel. Föränd-<br>ringen av finansieringsansvaret för den brittiska<br>rabatten beräknas minska den svenska avgiften<br>med cirka 1 miljard kronor år 2002.</p>
<p>Det nya finansiella perspektivet skall gälla år</p>
<p>2000 till år 2006. Det finansiella perspektivet in-<br>går i det interinstitutionella avtalet mellan rådet<br>och parlamentet. Perspektivet är alltså slutligt<br>fastställt först sedan båda institutionerna god-<br>känt det nya avtalet. I förhållande till det nuva-<br>rande finansiella perspektivet innebär Europeiska<br>rådets beslut en lägre nivå för EU 15 som andel av</p>
<p>158</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>bruttonationalinkomsten (BNI). Taket 1,22 pro-<br>cent av BNI för 1999 enligt det nu gällande fi-<br>nansiella perspektivet sänks således till 1,13 pro-<br>cent av BNI för år 2000. Taket för EU 15 år 2006<br>uppgår till 0,97 procent av BNI. Om marginalen<br>för utvidgningen beaktas uppgår dock nivån<br>2006 till 1,13 procent av BNI.</p>
<p>Finansiella perspektivet för 2000 ligger alltså<br>väsentligt närmare utgiftsnivån för EU-budgeten<br>1999 (1,10 procent av BNI) än nivån för det nu-<br>varande finansiella perspektivet 1999. Härigenom<br>uppnås ett närmande av finansiella perspektivet<br>till budgetnivån. Det finns dock fortsatt förut-<br>sättning för en marginal mellan finansiellt per-<br>spektiv och faktiska utgifter i den årliga EU-<br>budgeten.</p>
<p>Den ram som föreslås för utgiftsområde 27<br>baseras inte på Europeiska rådets beslut, utan på<br>en årlig ökning av EU-budgetens utgifter på<br>3 procent i nominella termer (1 procent realt) för<br>åren 2000-2002, vilket ungefär motsvarar ut-<br>vecklingen de senaste åren. Regeringen anser att<br>detta också är ett rimligt antagande om budge-<br>tens utveckling. Beräkningen beaktar även förut-<br>sedda kurseffekter, utfallskorrigeringar m.m. Hä-<br>rigenom görs en beräkning som är konsistent<br>med hur utgiftsområde 27 tidigare har hanterats.<br>Kommissionens budgetförslag presenteras nor-<br>malt i maj. Därigenom finns normalt inför bud-<br>getpropositionen förutsättningar för att justera<br>beräkningen för utgiftsområdet i enlighet med<br>budgetförslaget. Enligt preliminär tidtabell för<br>det fortsatta arbetet med det interinstitutionella<br>avtalet väntas ett nytt finansiellt perspektiv före-<br>ligga under våren. Därmed skulle såväl det finan-<br>siella perspektivet som kommissionens budget-<br>förslag för år 2000 kunna beaktas i budget-<br>propositionen för 2000.</p>
<h5>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</h5>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Beräknat Prognos</p>
<p>1998 1999 1999</p>
<p>Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002</p>
<p>132 563 135 849 135 823 139 464 144 035 149 696</p>
<p>Utgifterna omfattar ålderspension i form av all-<br>män tilläggspension (ATP) och ålderspension i<br>form av folkpension till pensionärer som även<br>uppbär ATP. Fram t.o.m. 1998 redovisades även<br>utgifter för delpensionen och arbetsskadeförsäk-<br>ringen som utgifter vid sidan av statsbudgeten.<br>Från och med år 1999 redovisas utgifterna för<br>delpension som anslag under utgiftsområde 11<br>Ekonomisk trygghet vid ålderdom och utgifterna<br>för arbetsskadeförsäkringen som anslag under<br>utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-<br>dom och handikapp. För år 1999 uppgår de totala<br>utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten till 135,8 miljarder kronor.</p>
<p>Utgifterna för ATP styrs i huvudsak av antalet<br>pensionärer, deras medelbelopp för ATP samt<br>basbeloppets storlek. Såväl det totala antalet pen-<br>sionärer som basbeloppets storlek väntas den<br>närmaste treårsperioden öka i mycket liten ut-<br>sträckning. Den för närvarande mest betydelse-<br>fulla utgiftsstyrande faktorn är istället ATP-<br>systemets mognad dvs. äldre pensionärer med låg<br>eller ingen ATP ersätts av nytillkommande pen-<br>sionärer med avsevärt högre ATP. De senare har<br>i genomsnitt erhållit fler ATP-år och även erhål-<br>lit högre medelpoäng genom reallöneökningar<br>under ett flertal år. Jämfört med 1999 års utgifts-<br>nivå beräknas utgifterna därför öka år 2000 och<br>framåt.</p>
<p>För närvarande pågår arbetet med ett reforme-<br>rat ålderspensionssystem. Som ett led i detta ar-<br>bete har den ATP som t.o.m. år 1998 belastade<br>AP-fonden i form av förtidspension, efterlevan-<br>depension till vuxna och barnpension, fr.o.m. år<br>1999 förts över till statsbudgeten. Det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet innebär genomgri-<br>pande förändringar för såväl statsbudgeten som<br>för AP-fonden och den enskilde. Det reformera-<br>de ålderspensionssystemet behandlas i den här<br>propositionen i avsnitt 4.6 Ålderspensionssyste-<br>met.</p>
<p>159</p>
<h1><a name="caption3"></a>Skattefrågor</h1>
<p>6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h2>8 Skattefrågor</h2>
<h4>8.1 Inledning</h4>
<p>Regeringen redovisar i detta kapitel vissa förslag<br>och överväganden på skatteområdet. Först be-<br>handlas fastighetsbeskattningsfrågor och därefter<br>några företagsinriktade frågor. Vissa energi- och<br>trafikbeskattningsfrågor tas också upp liksom<br>några frågor med anledning av de förslag som<br>presenterades i budgetpropositionen för år 1999.<br>Avslutningsvis redovisas finansiella effekter av de<br>förslag som läggs fram. Frågan om kreditering av<br>anställningsstöd på skattekonto tas upp i avsnitt<br>5.4.10.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteck-<br>ning i kapitel 2, Förslag till riksdagsbeslut. För-<br>slagen har under hand beretts med Riksskatte-<br>verket (RSV).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Den föreslagna lagen om beräkning av viss in-<br>komstskatt på förvärvsinkomster vid 2001 års<br>taxering, m.m. motsvarar i princip den lag som<br>reglerar samma åtgärd vid 2000 års taxering (SFS<br>1998:1477). Denna lag granskades av Lagrådet<br>hösten 1998. Det finns därför inte skäl att höra<br>Lagrådet över det nu framlagda förslaget. Lagför-<br>slagen i övrigt är av så enkel beskaffenhet att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något<br>yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.</p>
<h4>8.2 Fastighetsbeskattning</h4>
<h5>8.2.1 Taxeringsvärden och underlag för<br>fastighetsskatt år 2000</h5>
<p>Regeringens förslag: Omräkningstalen för 2000<br>års taxeringsvärden skall för småhusenheter och<br>småhus på lantbruksenheter vara desamma som<br>de som gäller för år 1999. För hyreshus<br>(bostadsdelen) skall omräkningstalet för år 2000<br>bestämmas till 1,00. Regeringen avser att senare i<br>år återkomma med förslag till ytterligare regler<br>inför 2001 års taxering om hur underlaget för<br>fastighetsskatt för hyreshus (bostadsdelen) skall<br>fastställas. Utgångspunkten för ett sådant förslag<br>är att 2000 års allmänna fastighetstaxering inte<br>bör tillåtas slå igenom i fråga om uttag av fastig-<br>hetsskatt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Allmän fastig-<br>hetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. år<br>1988 för hyreshus och industrienheter, år 1990<br>för småhusenheter och år 1992 för lantbruksen-<br>heter. Vid allmän fastighetstaxering bestäms för<br>varje taxeringsenhet ett basvärde som skall mot-<br>svara 75 % av dess marknadsvärde. Detta be-<br>stäms med hänsyn till det genomsnittliga prislä-<br>get under andra året före det år då allmän<br>fastighetstaxering sker. Prisutvecklingen mellan<br>de allmänna fastighetstaxeringarna beaktas ge-<br>nom ett särskilt årligt omräkningsförfarande.<br>Detta innebär att basvärdet omräknas med hjälp<br>av ett omräkningstal som fastställs av RSV med<br>hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika<br>prisutvecklingsområden under tolvmånaderspe-</p>
<p>163</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>rioden mellan den 1 juli andra året före taxe-<br>ringsåret och den 30 juni året före taxeringsåret.</p>
<p>I samband med besluten om omräkningstal<br>till 1996 och 1997 års omräkningar uppmärk-<br>sammade RSV vissa tekniska brister i omräk-<br>ningsförfarandet. Dessa hade i första hand att<br>göra med det förhållandet att omräkningstalen<br>inte kunde bestämmas med beaktande av andra<br>faktorer än prisutvecklingen för samtliga fastig-<br>heter av ett visst slag. När det gällde hyreshus<br>grundades den redovisade prisutvecklingen i vissa<br>områden uteslutande på försäljningar av äldre<br>fastigheter eftersom yngre fastigheter från de s.k.<br>krisårgångarna inte alls hade avyttrats i dessa om-<br>råden. Ett omräkningstal baserat på dessa upp-<br>gifter kunde för yngre fastigheter leda till orikti-<br>ga värden. I fråga om småhus innebar RSV:s<br>omräkningsbeslut år 1996 att de redan höga taxe-<br>ringsvärdenivåerna i vissa attraktiva områden yt-<br>terligare skulle höjas.</p>
<p>Det föranledde riksdagen att under hösten<br>1996 hos regeringen begära en översyn av regler-<br>na om fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan<br>på utredningens arbete beslöt riksdagen om en<br>begränsning av omräkningstalen för 1997 års<br>taxeringsvärden i vissa fall, bet. 1996/97: SkU14,<br>rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615. I mars 1997<br>förordnade regeringen en särskild utredare som<br>har till uppgift att se över förfarandet vid fastig-<br>hetstaxeringen (Fastighetstaxeringsutredningen,<br>dir. 1997:36).</p>
<p>För 1998 års omräkningstal ansåg regeringen<br>att omräkningsförfarandet inte borde leda till<br>några förändringar av taxeringsvärdena för hy-<br>reshus (bostadsdelen) eller för småhusenheter.<br>Detta innebar att omräkningstalen för dessa fas-<br>tighetstyper skulle vara desamma för år 1998 som<br>de som gällde för år 1997. Lagstiftningen trädde i<br>kraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:150, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS 1997:<br>441).</p>
<p>I prop. 1997/98:150 föreslog regeringen en<br>förlängning för år 1999. Lagstiftningen trädde i<br>kraft den 1 juli 1998 (bet. 1997/98:FiU20,<br>rskr,1997/98:318, SFS 1998:525).</p>
<p>När det gäller förhållandena för år 2000 har<br>regeringen gjort följande bedömningar.</p>
<p>I fråga om småhus finns det enligt regeringens<br>mening ingen anledning att nu göra en annan be-<br>dömning än den som gjordes förra året och året<br>dessförinnan. Mot bakgrund härav anser rege-<br>ringen att omräkningsförfarandet inte bör leda<br>till någon förändring av taxeringsvärdena för<br>småhusenheter och för småhus på lantbruksen-</p>
<p>heter för år 2000. Detta innebär att omräknings-<br>talen för dessa typer av fastigheter skall vara de-<br>samma för år 2000 som de som gäller för år 1999.</p>
<p>För hyreshus (bostadsdelen) är förhållandena<br>inför år 2000 annorlunda och mer komplicerade<br>än tidigare. Detta beror på att hyreshusen skall<br>göras till föremål för en allmän fastighetstaxering<br>under år 2000. Det finns skäl att anta att den all-<br>männa fastighetstaxeringen för många hyreshus<br>kommer att innebära höjda basvärden. Detta<br>betyder att taxeringsvärdena för hyreshus kom-<br>mer att höjas, även om omräkningstalen skulle<br>vara oförändrade.</p>
<p>Regeringen anser att den förväntade höjning-<br>en av basvärdena avseende hyreshus<br>(bostadsdelen) inte skall tillåtas slå igenom på<br>fastighetsskatteuttaget vid 2001 års taxering och<br>avser att senare i år återkomma med ett förslag<br>med denna inriktning. Som ett led i ett sådant<br>förslag bör omräkningstalet för hyreshus<br>(bostadsdelen) för år 2000 sättas till 1,00. Denna<br>lagstiftningsåtgärd bör av administrativa skäl ge-<br>nomföras redan nu.</p>
<h5>8.2.2 Reavinstbeskattning av fastigheter</h5>
<p>Övergångsregeln</p>
<p>Fram till och med 1990 års skattereform beräk-<br>nades reavinster på fastigheter enligt en med vissa<br>begränsningar real metod. Detta skedde genom<br>att fastigheternas anskaffningsvärden räknades<br>upp med hänsyn till den allmänna prisutveck-<br>lingen fr.o. m. det femte året efter det att fastig-<br>heten anskaffats. De nya reglerna däremot byg-<br>ger på en nominell vinstberäkning (prop.<br>1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr.<br>1989/90:356, SFS 1990: 650-696).</p>
<p>Övergången från en real till en nominell vinst-<br>beräkning kunde innebära vissa problem. Fastig-<br>heter som efter ett långt innehav kunde säljas<br>skattefritt eller med låga skattebelopp omedel-<br>bart före reformens genomförande skulle hamna<br>S en helt annan situation därefter. Detta innebar<br>att många fastighetsägare sålde eller övervägde att<br>sälja sina fastigheter till närstående för att därige-<br>nom skaffa ett bättre ingångsvärde inför framtida<br>försäljningar. För att sådana situationer skulle<br>undvikas infördes en särskild tidsbegränsad över-<br>gångsregel innebärande att för avyttringar fram<br>till och med utgången av år 1999 skall de skatt-<br>skyldiga vid vinstberäkningen få använda i prin-<br>cip de regler som skulle ha tillämpats om försälj-<br>ningen i stället skett den sista december 1990.</p>
<p>164</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Bestämmelsen finns i punkt 4 av övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och<br>upphör att gälla vid utgången av år 1999.</p>
<p>Under den tid övergångsregeln funnits har<br>skatteuttaget vid fastighetsavyttringar avseende<br>privatbostadsfastigheter i princip sänkts från 30<br>% till 15 % samtidigt som regler om uppskov<br>införts (prop. 1993/94:45, bet. 1993/94:SkUl 1,<br>rskr. 1993/94: 105, SFS 1993:1469-1474). Att ha<br>i princip dubbla reavinstskatteregler - dels en hu-<br>vudregel och dels övergångsregler som bygger<br>på bestämmelser som avskaffades för snart tio år<br>sedan - är i längden inte acceptabelt. Regeringens<br>uppfattning är därför att 1990 års beslut bör ligga<br>fast.</p>
<p>Nytt stickår</p>
<p>Huvudregeln innehåller en bestämmelse som tar<br>sikte på fastighetsförvärv före år 1952 (det s.k.<br>stickåret). Bestämmelsen är tillämplig om den<br>skattskyldige själv förvärvat en fastighet före<br>detta år eller om han härleder sin rätt till fastig-<br>heten från en person - t.ex. en arvlåtare - som<br>förvärvat fastigheten före detta år. Bestämmelsen<br>om hur ingångsvärdet i sådana fall skall beräknas<br>och som finns i 25 § 9 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt avskaffades vid skatte-<br>reformen men infördes igen samtidigt som reg-<br>lerna om uppskov. Bestämmelsen i fråga innebär<br>att ingångsvärdet skall bestämmas till 150 % av<br>1952 års taxeringsvärde om den skattskyldige<br>inte kan visa att den verkliga anskaffningskost-<br>naden är högre. Annars avdragsgilla kostnader<br>för t.ex. om- och tillbyggnad som lagts ned tidi-<br>gare än det aktuella året får inte dras av. Syftet<br>med regeln är att förenkla vinstberäkningen ef-<br>tersom det efter hand blir allt svårare att känna<br>till och hålla reda på relevanta uppgifter. Detta<br>gäller särskilt om fastigheten är ärvd eller man<br>fått den i gåva.</p>
<p>Den övergångsregel som i enlighet med vad<br>ovan sagts inte längre kommer att kunna tilläm-<br>pas efter 1999 års utgång innehåller en regel om<br>att den skattskyldige om han så önskar och fas-<br>tigheten är förvärvad före år 1970 kan beräkna<br>ingångsvärdet till 133 % av 1970 års taxerings-<br>värde. Det finns enligt regeringens mening skäl,<br>inte minst förenklingsskäl, som talar för att<br>stickåret bör flyttas framåt i tiden och att ett nytt<br>stickår bör bestämmas. Enligt regeringens me-<br>ning bör ett år kring 1980 väljas. Detta skulle in-<br>nebära betydande förenklingar både för enskilda<br>och för myndigheter.</p>
<p>En sådan regel skulle, på samma sätt som da-<br>gens stickårsregel, innebära att en viss andel av<br>den aktuella fastighetens taxeringsvärde för det<br>nya stickåret skall utgöra ingångsvärde vid rea-<br>vinstberäkningen om inte det verkliga anskaff-<br>ningsvärdet är högre. Det är viktigt att en sådan<br>regel inte utformas så att den utifrån den nuva-<br>rande nominella utformningen av 1952-årsregeln<br>leder till ett allmänt sett förändrat skatteuttag.<br>Regeringen avser att till riksdagen under hösten<br>1999 återkomma med ett lagförslag som inne-<br>håller en regel som utformats på det sätt som nu<br>angetts.</p>
<h5>8.3 Företagsinriktade åtgärder</h5>
<p>Villkoren för realinvesteringar och företagsetab-<br>leringar i Sverige är generellt sett goda. Företags-<br>skattereglerna är bl.a. genom den låga bolags-<br>skatten förmånliga i ett internationellt perspek-<br>tiv. Det finns dock anledning att i vissa särskilda<br>avseenden förbättra villkoren för företagande i<br>Sverige. Regeringen aviserar här ett antal åtgärder<br>som kommer att bidra till detta.</p>
<h5>8.3.1 Förvärv av egna aktier</h5>
<p>Aktiebolagskommittén har i delbetänkandet<br>Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22) föreslagit<br>att svenska aktiebolag under vissa förutsättningar<br>skall kunna återköpa eller på annat sätt förvärva<br>egna aktier. Förslaget har remissbehandlats och<br>lagstiftningsfrågan bereds nu inom Justitiede-<br>partementet.</p>
<p>Enligt Aktiebolagskommitténs förslag får eg-<br>na aktier återköpas under förutsättning att det<br>omedelbart efter köpet finns full täckning för det<br>bundna egna kapitalet i balansräkningen.</p>
<p>Publika bolag får endast återköpa aktier via<br>börs eller annan organiserad marknadsplats eller<br>genom ett förvärvserbjudande som riktas till<br>samtliga aktieägare eller till samtliga ägare av ak-<br>tier av ett visst slag. Bryter ett publikt bolag mot<br>denna bestämmelse måste bolaget avyttra aktier-<br>na senast en månad efter förvärvet. Ett publikt<br>bolag får vid varje given tidpunkt inte inneha mer<br>än 10 % av totalantalet aktier i bolaget.</p>
<p>För privata bolag gäller inte några begräns-<br>ningar i fråga om tillåtna förvärvsmetoder. För<br>dessa gäller inte heller någon övre gräns för in-</p>
<p>165</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>nehav av egna aktier. Det måste dock alltid finnas<br>minst en aktie som inte ägs av bolaget självt.</p>
<p>Aktiebolagskommittén redovisar i betänkan-<br>det ett antal argument för en möjlighet för aktie-<br>bolag att återköpa egna aktier. Det primära ar-<br>gumentet anser kommittén vara att det skulle<br>förbättra bolagens förutsättningar att föra tillba-<br>ka överskottsmedel till aktieägarna och på det<br>sättet bidra till en effektivare kapitalanvändning.<br>Ett annat argument är att det kan underlätta ge-<br>nerationsskiften i företag. Remissopinionen är i<br>huvudsak positiv. Regeringen delar kommitténs<br>bedömning och anser det angeläget att en möj-<br>lighet till förvärv av egna aktier skapas.</p>
<p>Några särskilda skatteregler för återköp av eg-<br>na aktier finns - i de delar det behövs - ännu inte.<br>Aktiebolagskommittén har i sitt betänkande inte<br>heller aktualiserat några skattefrågor. Under<br>hösten 1999 kommer därför att presenteras för-<br>slag till den skattemässiga behandlingen av åter-<br>köp. Regeringen har dessutom under hösten<br>1998 i propositionen Omstrukturering och be-<br>skattning (prop. 1998/99:15 s. 267) uttalat att<br>frågan om uttag av kupongskatt för utländska<br>aktieägare i samband med omstruktureringar bör<br>behandlas vid utarbetandet av skatteregler för<br>återköp av egna aktier. Även denna fråga kom-<br>mer således att ses över inom Finansdeparte-<br>mentet. Den nya lagstiftningen bör, såvitt gäller<br>de publika företagen, kunna tillämpas fr.o.m.<br>taxeringen år 2001 (inkomståret 2000). Frågan<br>om den skattemässiga behandlingen vid återköp i<br>privata bolag, däremot, kommer inte att hinnas<br>med redan till år 2000. Regeringen avser emeller-<br>tid att så snart det är möjligt återkomma i den<br>frågan.</p>
<h5>8.3.2 Kupongskatt på näringsbetingade<br>innehav</h5>
<p>Sedan många år tillbaka har det varit svensk po-<br>licy att vid dubbelbeskattningsförhandlingar fö-<br>reslå ett ömsesidigt avskaffande av källskatten på<br>utdelning (kupongskatten) på näringsbetingade<br>innehav. Redan före Sveriges inträde i EU hade<br>detta resultat uppnåtts gentemot några europeis-<br>ka länder. Genom medlemskapet i EU uppnås<br>detta gentemot övriga medlemsstater i och med<br>rådets direktiv (90/435/EEG) av den 23 juli 1990<br>om ett gemensamt beskattningssystem för mo-<br>derbolag och dotterbolag hemmahörande i olika<br>medlemsstater.</p>
<p>I dubbelbeskattningsavtal med några viktigare<br>länder utanför EU har också kupongskatten på<br>näringsbetingade innehav avskaffats. Som exem-<br>pel på detta kan nämnas Norge (SFS 1989:933<br>och SFS 1996:1512), Schweiz (SFS 1992:856)<br>och i ett protokoll undertecknat den 19 februari<br>1999 även Japan. Vid omförhandlingarna om<br>dubbelbeskattningsavtalet med USA föreslogs<br>från svensk sida att kupongskatten i denna del<br>ömsesidigt skulle avskaffas. Det är emellertid en<br>fast amerikansk policy att fem procent i ku-<br>pongskatt skall tas ut på näringsbetingade inne-<br>hav. USA har inte gentemot något land accepte-<br>rat att helt slopa kupongskatten på dessa<br>innehav.</p>
<p>Under senare år har källskatten på bl.a. utdel-<br>ning i många länder och i dubbelbeskattningsav-<br>tal kommit att bli allt lägre. Det är önskvärt att<br>sänkningar helst sker ömsesidigt i dubbelbe-<br>skattningsavtal. Flera länder har emellertid valt<br>att ensidigt avskaffa kupongskatten. Det senaste<br>exemplet är Danmark som fr.o.m. 1 januari 1999<br>generellt avskaffat kupongskatten på näringsbe-<br>tingade innehav. Ett annat europeiskt exempel är<br>Luxemburg som i dubbelbeskattningsavtalet med<br>USA ensidigt valt att avstå från att ta ut ku-<br>pongskatt.</p>
<p>Det är angeläget att utländska företags investe-<br>ringar i Sverige inte skattemässigt missgynnas när<br>vinstmedel delas ut från Sverige. Regeringen av-<br>ser därför att i samband med budgetpropositio-<br>nen föreslå att kupongskatten på näringsbetinga-<br>de innehav skall avskaffas fr.o.m. den 1 januari<br>2000.</p>
<h5>8.3.3 Stoppregler</h5>
<p>Stoppreglerna är det regelverk som tar sikte på<br>transaktioner mellan fåmansägda företag och de-<br>ras ägare. Syftet med reglerna är att förhindra att<br>intressegemenskapen mellan företaget och äga-<br>ren missbrukas skattemässigt. Stoppregelutred-<br>ningen har haft till uppgift att se över reglerna<br>för att om möjligt slopa dessa så att beskattning-<br>en i stället kan ske enligt allmänna regler. Utred-<br>ningen föreslår i betänkandet Stoppreglema<br>(SOU1998:116) mycket omfattande förändring-<br>ar i regelverket. Utgångspunkten för utredningen<br>är att särregler endast är motiverade då intresse-<br>gemenskapen mellan företag och ägare kan befa-<br>ras ge ett betydande utrymme för obehöriga<br>skattelättnader. Utredningens förslag innebär<br>bl.a. att stoppreglerna i betydande utsträckning</p>
<p>166</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>slopas och att beskattningen i stället skall ske en-<br>ligt allmänna regler. Betänkandet har just remiss-<br>behandlats. Efter ytterligare beredning avser re-<br>geringen att i anslutning till budgetpropositionen<br>återkomma till riksdagen med ett förslag.</p>
<h5>8.3.4 Beskattning av utländska<br>nyckelpersoner</h5>
<p>För att Sverige skall kunna behålla sin position<br>som ett högteknologiskt och kunskapsintensivt<br>land är det angeläget att svenska företag även i<br>framtiden kan anställa utländska företagsledare,<br>experter och forskare med hög kompetens.</p>
<p>Behovet av en lagstiftning som särskilt beaktar<br>de skattemässiga problem som uppkommer vid<br>tillfälliga anställningar av utländsk personal har<br>accentuerats genom att flera europeiska länder,<br>bl.a. två av våra grannländer, har infört sådan lag-<br>stiftning. Det kan innebära att dessa länder ter<br>sig mer attraktiva när internationella företag väl-<br>jer land för nyetableringar. Krav har därför rests<br>på att särskilda skatteregler för sådana interna-<br>tionellt efterfrågade nyckelpersoner också skall<br>införas i Sverige för att därigenom minska före-<br>tagens lönekostnader.</p>
<p>Finansdepartementet avser att inom kort lägga<br>fram en promemoria med förslag till skattelätt-<br>nader för utländska nyckelpersoner som vistas i<br>Sverige under en begränsad tid. Syftet med såda-<br>na särregler är att ge svenska företag och forsk-<br>ningsinstitutioner möjlighet att konkurrera om<br>högt kvalificerad arbetskraft och att skapa fort-<br>satt goda förutsättningar för utländska företags<br>nyetableringar i Sverige med bistånd av företa-<br>gens utländska nyckelpersoner.</p>
<h5>8.3.5 Utredning om fåmansföretag och<br>generationsskiften</h5>
<p>De särskilda reglerna för beskattning av aktiva<br>ägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna, har<br>nu tillämpats i åtta år. Regelsystemet infördes<br>genom 1990 års skattereform (prop. 1989/90:110<br>och 1990/91:54). Bestämmelserna finns i 3 § 12<br>mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>SIL.</p>
<p>Alltsedan 3:12-reglerna tillkom har dessa de-<br>batterats. Det har ifrågasatts om det är nödvän-<br>digt att ha ett särskilt system för beskattning av<br>aktiva fåmansföretagsdelägare. Behovet av sär-<br>skilda regler för aktiva delägare i fåmansföretag</p>
<p>har sin bakgrund i att kapitalinkomster till skill-<br>nad från förvärvsinkomster beskattas proportio-<br>nellt. Det är därför inte möjligt att ha ett system<br>som tillåter att vissa skattskyldiga kan ta ut sina<br>arbetsinkomster i form av lägre beskattad kapi-<br>talinkomst. Någon form av reglering är därför<br>nödvändig.</p>
<p>Reglernas uppbyggnad och då framförallt de-<br>ras komplexitet har kritiserats. Kunskapen om<br>hur 3:12-reglerna har utnyttjats är emellertid be-<br>gränsad. Det innebär i sin tur att kunskaperna<br>om reglernas effekter på exempelvis företagens<br>investeringar och deras inverkan på tillväxten är<br>begränsade.</p>
<p>Till bilden hör de möjligheter som finns för<br>att på ett för företaget och dess delägare kostnads<br>effektivt sätt åstadkomma generationsskiften i<br>företaget. Det är av väsentlig betydelse att det<br>inte finns regler som hindrar den fortsatta ut-<br>vecklingen av företaget när ett generationsskifte<br>väl har skett. Särskilda regler om värdering vid<br>arv och gåva av företag, som bedriver jordbruk<br>och rörelse finns i lagen (1941:416) om arvsskatt<br>och gåvoskatt.</p>
<p>Inom Finansdepartementet pågår en översyn<br>av lagen om arvsskatt och gåvoskatt. Avsikten är<br>att åstadkomma en modernare lagstiftning som<br>är bättre anpassad till dagens villkor. Ändrade<br>kapitalbeskattningsregler i kombination med de<br>s.k. 3:12-reglerna gör att förhållandena numera är<br>annorlunda och mer komplicerade än vad som<br>var fallet när de särskilda reglerna i arvs- och gå-<br>voskattelagstiftningen kom till.</p>
<p>Regeringens strävan är att åstadkomma ett än<br>mer småföretagarvänligt och tillväxtfrämjande<br>regelsystem utan att utöka möjligheterna till<br>skatteplanering. Enligt regeringens mening bör<br>därför 3:12-reglerna och de regler som gäller för<br>generationsskiften ses över. Regeringen har för<br>avsikt att så snart som möjligt tillkalla en särskild<br>utredare. I uppdraget skall ingå en utvärdering av<br>de gällande reglerna och att mot bakgrund av den<br>gjorda utvärderingen föreslå nya, förenklade och<br>tillväxtfrämjande skatteregler.</p>
<h4>8.4 Energi- och trafikbeskattning</h4>
<h5>8.4.1 Skatteväxling</h5>
<p>Skatteväxlingskommittén angav i sitt betänkande<br>att ekonomiska styrmedel har visat sig vara ef-<br>fektiva för att hejda och minska miljöhot. Den</p>
<p>167</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>successivt ökade miljörelateringen av skattesys-<br>temet i vårt land under de senaste årtiondena har<br>bidragit till att vi kunnat uppnå viktiga miljömål.<br>Denna utveckling bör fortsätta. Kommittén för-<br>utsatte att utrymmet för skatteväxling i ett 15-<br>årsperspektiv var minst lika stort som det som<br>redan hade utnyttjats under 1980- och 1990-<br>talen. Kommittén utgick därvid från att vår om-<br>värld också kommer att röra sig i riktning mot<br>ökad miljörelatering av skatterna.</p>
<p>Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs<br>bedömning och anser därför att en fortsatt miljö-<br>relatering av skattesystemet är en viktig uppgift i<br>de fortsatta skatteöverläggningarna. Rätt utfor-<br>made åtgärder som berör alla samhällssektorer<br>kan bidra till en effektiv användning av våra re-<br>surser, begränsa olika slag av negativ miljöpåver-<br>kan och utgöra en viktig länk i arbetet för ett<br>ekologiskt hållbart samhälle. Okade intäkter på<br>grund av en miljörelatering kan till stor del an-<br>vändas för att reducera uttaget av andra skatter, i<br>första hand olika former av skatt på arbete i syfte<br>att främja sysselsättningen.</p>
<p>Utformningen av och takten i miljörelatering-<br>en får också göras med hänsyn till situationen i<br>vår omvärld. Industrins konkurrenskraft måste<br>säkerställas även i framtiden. Det är viktigt att<br>inte minst den elintensiva industrin satsar på<br>teknisk utveckling. Sverige arbetar på EU-nivå<br>för antagandet av ett nytt direktiv om minimibe-<br>skattning av energi. Framgång i detta arbete kan<br>komma att ytterligare öka Sveriges utrymme för<br>en fortsatt miljörelatering av skattesystemet.</p>
<p>För att stimulera en introduktion av alternati-<br>va drivmedel avser regeringen att lämna in en an-<br>sökan till kommissionen för att kunna medge<br>skattebefrielse för biodrivmedel, t.ex. etanol och<br>rapsmetylester. Det skattebortfall som blir följ-<br>den av skattelättnaderna bör kompenseras ge-<br>nom skattehöjningar på fossila bränslen. På sikt<br>bör emellertid alla bränslen vara föremål för be-<br>skattning, och därför bör den totala skattebefri-<br>elsen vara begränsad till att gälla under ett intro-<br>duktionsskede. Regeringens bedömning är att<br>energiskatt skall börja tas ut på biodrivmedel från<br>år 2004.</p>
<h5>8.4.2 Miljöincitament i</h5>
<h5>trafikbeskattningen</h5>
<p>Regeringens förslag: Elbilar och elhybridbilar skall<br>få en femårig fordonsskattebefrielse från den 1<br>juli 1999. Vidare avser regeringen att under hös-<br>ten 1999 föreslå att en skattelättnad införs i tra-<br>fikbeskattningen för lätta fordon som uppfyller<br>EU:s framtida avgaskrav. Inom Regeringskansli-<br>et bereds också ett förslag om möjlighet att sätta<br>ned förmånsvärdet för elbilar, elhybridbilar och<br>bilar som drivs med alternativa bränslen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Lätta fordon har<br>en femårig fordonsskattebefrielse om de uppfyl-<br>ler kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgasla-<br>gen (1986:1386). Fordon som drivs enbart med<br>el från batterier i fordonet (elbilar) och fordon<br>som drivs både med el från batterier och bränsle i<br>en förbränningsmotor (elhybridbilar) omfattas<br>dock inte av någon sådan skattebefrielse trots att<br>dessa bilar får anses vara lika miljövänliga som<br>fordon i miljöklass 1. Skatteutskottet har angett i<br>betänkandet 1998/99:SkU13 att regeringen<br>skyndsamt bör återkomma med förslag om att<br>personbilar och andra lätta fordon som drivs med<br>elektricitet bör beskattas på samma sätt som<br>motsvarande fordon i miljöklass 1. Regeringen<br>föreslår därför att även el- och elhybridfordon<br>bör omfattas av den femåriga skattebefrielsen. En<br>sådan skattebefrielse bör dock endast gälla el-<br>och elhybridfordon som blir skattepliktiga från<br>den 1 juli 1999.</p>
<p>EU har beslutat om nya skärpta avgaskrav för<br>lätta fordon, dvs. för personbilar samt bussar och<br>lastbilar med en skattevikt av högst 3 500 kilo-<br>gram (direktiv 98/69/EG om åtgärder mot luft-<br>förorening genom avgaser från motorfordon och<br>om ändring av rådets direktiv 70/220/EEG, EGT<br>L 350, 28.12.1998, s. 1, Celex 398L0069). Rege-<br>ringens avsikt är att dessa avgaskrav skall ge-<br>nomföras i svensk lagstiftning inom kort genom<br>ändring av bilavgasförordningen (1991:1481). I<br>samband härmed bör också en till de nya av-<br>gaskraven knuten skattelättnad införas i trafikbe-<br>skattningen för särskilt miljövänliga bilar.</p>
<p>Inom Regeringskansliet bereds även frågan<br>om en möjlighet att fr.o.m. beskattningsåret<br>1999 jämställa förmånsvärdet för elbilar, elhyb-<br>ridbilar och bilar som drivs med alternativa<br>bränslen med närmast jämförbara bilar av samma<br>märke och årsmodell som drivs med bensin eller</p>
<p>168</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>diesel. En bil som drivs med exempelvis gas eller<br>dubblerade bränslesystem har ett väsentligt hög-<br>re inköpspris än dess med traditionellt bränsle<br>drivna motsvarighet. Med gällande bilförmåns-<br>regler medför detta att den alternativt drivna bi-<br>len får ett högre förmånsvärde än dess traditio-<br>nella motsvarighet, vilket försvårar introduk-<br>tionen av bilar som använder alternativa bränslen.</p>
<h5>8.4.3 Jordbrukets beskattning</h5>
<p>Regeringen har i regeringsförklaringen den 6<br>oktober 1998 uttalat sig för att jordbruket skall<br>ges villkor som är likvärdiga med andra näringars.<br>Regeringen anser att det finns anledning att<br>överväga att skattemässigt jämställa jordbruket<br>med industrin. Ett sådant förslag finns i betän-<br>kandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU<br>1997:167). Det skattebortfall som en ändring<br>medför bör finansieras inom energiskattesyste-<br>mets ram.</p>
<p>En skatteförändring för jordbruket kan med<br>fördel ske i ett större energipolitiskt samman-<br>hang. Jordbrukets energibeskattning kan aktuali-<br>seras i samband med de pågående överläggning-<br>arna om skattepolitikens framtida utformning<br>mellan samtliga riksdagspartier.</p>
<p>denna inriktning kan inledas i och med in-<br>komståret 2001.</p>
<p>För att redan 1999 tillföra låg- och medelin-<br>komsttagarna mer köpkraft föreslogs för in-<br>komståret 1999 en skattereduktion på 1 320 kro-<br>nor mot pensionsgrundande inkomster upp till<br>135 000 kronor. Därefter avtrappas reduktionen<br>med 1,2 % av överskjutande inkomst. Det inne-<br>bär att reduktionen upphör vid en pensionsgrun-<br>dande inkomst på ca 245 000 kronor.</p>
<p>Enligt de bedömningar regeringen gör av de<br>offentliga finanserna finns det ekonomiskt ut-<br>rymme att även vid 2001 års taxering medge en<br>skattelättnad för låg- och medelinkomsttagare.<br>Regeringen är dock inte beredd att nu fastställa<br>den exakta utformningen på en sådan skattelätt-<br>nad. Regeringen avser i stället att återkomma till<br>frågan i budgetpropositionen för 2000. Ett be-<br>lopp motsvarande kostnaden för årets skattere-<br>duktion bör avsättas för år 2000.</p>
<h5>8.5.2 Sänkt fastighetsskatt för<br>bostadshyreshus</h5>
<p>Regeringens förslag: Sänkningen av fastighets-<br>skattesatsen för hyreshus under år 1999 från 1,5<br>till 1,3 % förlängs ytterligare ett år.</p>
<h4>8.5 Uppföljning av åtgärder i<br>budgetpropositionen för 1999</h4>
<h5>8.5.1 Skattelättnad för låg- och<br>medelinkomsttagare</h5>
<p>I budgetpropositionen för 1999 bedömdes att<br>det fanns ett utrymme för att sänka skatten på<br>arbetsinkomster. Samtidigt konstaterades att det<br>var för tidigt att utforma permanenta lösningar<br>och att det var nödvändigt med en bred och djup<br>diskussion om den framtida beskattningen av ar-<br>betsinkomster. Avvägningen mellan en rättvis<br>fördelning och stimulanser för arbetsmarknads-<br>deltagande, arbetsutbud, utbildning och kompe-<br>tensutveckling framhölls som väsentlig.</p>
<p>Sedan budgetpropositionen för 1999 avlämna-<br>des har överläggningar mellan riksdagspartierna<br>om skattesystemets framtida utformning inletts.<br>Tyngdpunkten i en skattereform skall ligga på en<br>reformerad beskattning av arbetsinkomster.<br>Aktuella bedömningar av de offentliga finanser-<br>na visar att en mer omfattande skattereform med</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För år 1999<br>sänktes fastighetsskatten på hyreshus till den del<br>som avser bostäder från 1,5 till 1,3 % efter för-<br>slag i prop. 1998/99:1. Lagstiftningen trädde<br>ikraft den 1 januari 1999 (bet. 1998/99:FiUl,<br>rskr. 1998/99:38, SFS 1998:1478). Sänkningen<br>gjordes i avvaktan på de ställningstaganden som<br>regering och riksdag kan göra med anledning av<br>de förslag Fastighetsbeskattningskommittén kan<br>komma att lägga fram. Motiven för förslaget re-<br>dovisades utförligt i propositionen. Regeringen<br>finner inte anledning att göra en annan bedöm-<br>ning i dag och föreslår att den sänkta fastighets-<br>skatten skall gälla även för år 2000.</p>
<h5>8.5.3 Det fasta beloppet vid<br>beskattningen av förvärvsinkomster</h5>
<p>Regeringens förslag: Den statliga skatt om 200<br>kronor som utgår på förvärvsinkomster för fy-<br>siska personer och som vid 2000 års taxering ut-</p>
<p>169</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>gör en kommunal inkomstskatt skall även vid<br>2001 års taxering utgöra en kommunal inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomst-<br>skatt för fysiska personer utgår dels med en fast<br>skatt om 200 kronor, dels med 20 % av den del<br>av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som<br>överstiger en nedre skiktgräns om 219 300 kro-<br>nor samt med 25 % av den del av den beskatt-<br>ningsbara inkomsten som överstiger en övre<br>skiktgräns om 360 000 kronor. Vid 2000 års tax-<br>ering skall den fasta skatten om 200 kronor utgö-<br>ra en kommunal skatt enligt lagen (1998:1477)<br>om beräkning av viss inkomstskatt på för-<br>värvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m. Av<br>den sammanlagda inkomstskatt som tillförs<br>kommunsektorn skall 66,5 procent utgöra skatt<br>till kommuner och 33,5 procent skatt till lands-<br>ting. Överföringen av skatten motiverades med<br>att kommunerna och landstingen under senare<br>tid hade fått kostnader som ledde till att utrym-<br>met för insatser för skola, vård och omsorg<br>minskat.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 anförde rege-<br>ringen att den i vårpropositionen skulle ta ställ-<br>ning till en eventuell förlängning av överföringen<br>av skatten från staten till kommunerna. Detta<br>ställningstagande skulle grundas på förnyade be-<br>dömningar av den ekonomiska utvecklingen.<br>Regeringen kan nu konstatera att den kommu-<br>nala sektorn fortfarande är i behov av en ekono-<br>misk förstärkning. Regeringen föreslår därför att<br>det fasta beloppet om 200 kronor även vid 2001<br>års taxering skall utgöra en kommunal inkomst-<br>skatt.</p>
<h5>8.6 Finansiella effekter</h5>
<p>I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna<br>för statsbudgeten och den konsoliderade offent-</p>
<p>liga sektorn av de olika skatteförslagen. För re-<br>spektive förslag presenteras bruttoeffekten och<br>den varaktiga effekten för offentlig sektor. Där-<br>utöver anges de kassamässiga effekterna för<br>statsbudgeten och den offentliga sektorn för ka-<br>lenderåren 2000-2002.</p>
<p>Förslagen om oförändrade omräkningstal för<br>småhus och småhus på lantbruksenheter samt<br>aviserade begränsningar vad gäller taxeringsvär-<br>dena för hyreshus (bostadsdelen) för år 2000 be-<br>räknas inte påverka de offentliga finanserna i<br>förhållande till den redovisning som lämnades i<br>budgetpropositionen för år 1999. Förslagen avi-<br>serades i denna proposition och effekterna av<br>förslagen beaktades redan då.</p>
<p>Den offentlig-finansiella effekten av förslaget<br>om en femårig skattebefrielse för el- och elhyb-<br>ridbilar är försumbar.</p>
<p>Förslaget om en skattelättnad för låg- och<br>medelinkomsttagare för år 2000 beräknas ge<br>samma offentlig-finansiella effekter som motsva-<br>rande förslag enligt BP99. Aven om regeringen<br>återkommer till förslagets exakta utformning i<br>budgetpropositionen för år 2000 antas här ut-<br>formningen bli sådan att effekterna blir desamma<br>som för den åtgärd som gäller i år.</p>
<p>Förslaget om att förlänga sänkningen av fas-<br>tighetsskatten för hyreshus till att avse även år<br>2000 beräknas ge en bruttobudgetförsvagning på<br>0,87 miljarder kronor (inkl, effekt av omräk-<br>ning). I kassamässiga termer uppkommer den<br>finansiella belastningen först år 2001 p.g.a. för-<br>skjutningar i skatteuppbörden. Den varaktiga<br>effekten för offentlig sektor av denna temporära<br>åtgärd, beräknad som en ränteeffekt på den en-<br>gångsvisa budgetförsvagningen, uppgår till 20<br>miljoner kronor.</p>
<p>Det förhållandet att det fasta beloppet vid be-<br>skattningen av förvärvsinkomster om 200 kronor<br>även skall tillfalla kommunerna för år 2000 be-<br>räknas försvaga såväl statsbudget som offentllig<br>sektor med 1,25 miljarder kronor för detta år.</p>
<p>Tabell 8.1 Budgeteffekter av i VÅP99 aktualiserade skatteförslag m.m. Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbud-<br>geten och för offentlig sektor åren 1999-2002 samt varaktiga nettoeffekter för offentlig sektor___________________________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Ikraft</p></td><td>
<p>Brutto-<br>effekt</p></td><td>
<p>Statsbudget<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Offentlig sektor<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Varaktig<br>effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förlängd tillfällig skattereduktion</p></td><td>
<p>1/1 2000</p></td><td>
<p>-3.26</p></td><td>
<p>-2,98</p></td><td>
<p>-0,28</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-2,98</p></td><td>
<p>-0,28</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omvandling av 200-krona</p></td><td>
<p>1/1 2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1,25</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1,25</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt fastighetsskatt hyreshus</p></td><td>
<p>1/1 2000</p></td><td>
<p>-0,87</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,73</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>-4,13</p></td><td>
<p>-4,23</p></td><td>
<p>-1,01</p></td><td>
<p>-1,14</p></td><td>
<p>-4,23</p></td><td>
<p>-0,92</p></td><td>
<p>-1,24</p></td><td>
<p>-0,19</p></td></tr>
</table>
<p>170</p>
<p>9</p>
<p>Kommunsektorn</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h2>9 Kommunsektorn</h2>
<h4>9.1 Allmänna utgångspunkter</h4>
<p>En väl fungerande kommunal sektor är en viktig<br>förutsättning för välfärdssamhället. En god kva-<br>litet i barnomsorgen, skolan och vården lägger<br>grunden för en ökad tillväxt. Sedan år 1997 har<br>det funnits ett samhällsekonomiskt utrymme att<br>höja statsbidragen till kommuner och landsting.<br>Riksdagen har fram till och med år 1999 beslutat<br>om att höja statsbidragen till kommuner och<br>landsting med 16 miljarder kronor. Regeringen<br>har för år 2000 aviserat att det generella statsbi-<br>draget skall höjas med 4 miljarder kronor. Riks-<br>dagen beslutade också efter förslag i budgetpro-<br>positionen för 1999 att den statliga skatt om 200<br>kronor som utgår på fysiska personers för-<br>värvsinkomster skall utgöra kommunal inkomst-<br>skatt. Förändringen innebär att ca 1,3 miljarder<br>kronor tillförs kommuners och landstings skat-<br>teinkomster år 1999. Regeringen föreslår nu att<br>den förändring som gäller för år 1999 skall för-<br>längas att gälla även för år 2000.</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för<br>1999 aviserat en höjning av statsbidragen även<br>för år 2001 med 2 miljarder kronor. I samband<br>med detta uttalade regeringen att ett flertal<br>kommunalekonomiska frågor är aktuella under<br>kommande år varvid denna resursökning kan ut-<br>göra en delfinansiering. Det statsfinansiella läget<br>bedöms nu medge en större ökning av bidragen<br>till kommuner och landsting från år 2001. Rege-<br>ringen avser att föreslå att sammanlagt 4 miljar-<br>der kronor tillförs kommuner och landsting från<br>år 2001. Det tidigare aviserade tillskottet för år<br>2001 skall användas för att bl.a. underlätta infö-<br>randet av förändringarna i utjämningssystemet<br>samt bidra till finansieringen för att stegvis ge-<br></p>
<p>nomföra en allmän förskola och maxtaxa i barn-<br>omsorgen. Från utgiftsområdet överförs därför<br>år 2001 1,7 miljarder kronor till utgiftsområde<br>16 Utbildning och universitetsforskning. År<br>2002 överförs 1,3 miljarder kronor. Regeringen<br>avser även att föreslå ett resurstillskott på 1 mil-<br>jard kronor år 2002 till följd av de förändringar<br>som kommer att ske inom försvarsområdet. Be-<br>slutade och aviserade höjningar av statsbidragen<br>uppgår då till 25 miljarder kronor år 2002.1 detta<br>belopp ingår medel som tillförs utgiftsområde 16<br>för att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en all-<br>män förskola och maxtaxa i barnomsorgen.</p>
<p>Uppföljningar av den kommunala ekonomin<br>visar att kommuner och landsting har prioriterat<br>skolan, vården och omsorgen framför andra<br>verksamheter år 1997. Det är helt i enlighet med<br>de mål regering och riksdag har haft för de höjda<br>statsbidragen. Skillnaderna i ekonomisk situation<br>mellan enskilda kommuner och landsting är<br>emellertid fortfarande stora. Kravet på en eko-<br>nomi i balans från och med år 2000 har för en del<br>kommuner och landsting inneburit fortsatta be-<br>sparingar i verksamheten. De har emellertid<br>kunnat begränsas tack vare de höjda statsbidra-<br>gen och den tillfälliga förändringen av den statli-<br>ga inkomstskatten.</p>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna<br>proposition ett förslag till förändringar i utjäm-<br>ningssystemet för kommuner och landsting<br>(prop. 1998/99:89). De förslag till förändringar i<br>utjämningssystemet som presenteras kommer att<br>få betydelse för de enskilda kommunernas och<br>landstingens situation. Syftet med utjämnings-<br>systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska för-<br>utsättningar för kommuner respektive landsting<br>att bedriva sin verksamhet. Det ställer krav på en<br>långtgående utjämning av skatteinkomster och</p>
<p>173</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>av strukturellt betingade kostnadsskillnader.<br>Förändringarna i utjämningssystemet innebär<br>såväl bidragsökningar som bidragsminskningar<br>för enskilda kommuner och landsting i förhål-<br>lande till nu gällande regler. För att ge kommu-<br>ner och landsting möjlighet att anpassa verksam-<br>heten till inkomstförändringama föreslår<br>regeringen särskilda införanderegler för åren<br>2000-2004.</p>
<p>De föreslagna och nu aviserade höjningarna av<br>de generella statsbidragen skall bl.a. ses mot bak-<br>grund av behoven av att dels fortsätta utveckla<br>kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna<br>genom att t.ex. minska väntetiderna i hälso- och<br>sjukvården, vidta förbättringar inom äldreom-<br>sorgen, och öka måluppfyllelsen i skolan, dels<br>underlätta införandet av förändringarna i utjäm-<br>ningssystemet. De utökade skatteinkomsterna år<br>2000 samt höjningarna av de generella statsbidra-<br>gen bör också ses mot bakgrund av den ökade<br>omslutningen i det kommunala momssystemet.</p>
<p>Regeringens bedömning är att de nu aviserade<br>höjningarna av statsbidragen och de ökade skat-<br>teinkomsterna kommer att förbättra det ekono-<br>miska läget för kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen har i flera sammanhang uttalat att<br>utrymmet för generella skattehöjningar är myck-<br>et begränsat. Det är regeringens ambition att så<br>snart utrymme ges åstadkomma sänkt skatt på<br>arbetsinkomster. Ett ökat kommunalt skatteut-<br>tag skulle motverka denna ambition. Lagen<br>(1996:1061) om minskning i särskilda fall av det<br>generella statsbidraget till kommuner och lands-<br>ting för åren 1997-1999 upphör att gälla vid ut-<br>gången av år 1999. Mot bakgrund av de ökade<br>resurser som nu tillförs sektorn förutsätter rege-<br>ringen att kommuner och landsting är mycket<br>restriktiva med att höja sin skattesats de kom-<br>mande åren.</p>
<p>Regeringen anser att det är av stor vikt att ar-<br>betet med omstrukturering och omprioritering<br>av den kommunala verksamheten fortsätter för<br>att kommuner och landsting skall nå en ekonomi<br>i balans och skapa utrymme för de förändrade<br>behov som den demografiska utvecklingen för<br>med sig.</p>
<h4>9.2 Utvecklingen i kommuner och<br>landsting de senaste åren</h4>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna<br>proposition en skrivelse till riksdagen om ut-</p>
<p>vecklingen i den kommunala sektorn (skr.<br>1998/99:97). Skrivelsen avser att ge underlag för<br>en samlad bedömning av den finansiella utveck-<br>lingen i kommuner och landsting av resursut-<br>nyttjandet i kommunsektorn och av måluppfyl-<br>lelsen i de verksamheter som kommuner och<br>landsting ansvarar för. I avsnitt 9.2.6 ges en<br>sammanfattning och bedömning av utvecklingen<br>fram till och med år 1998 i enlighet med vad som<br>redovisas i skrivelsen.</p>
<h5>9.2.1 Kommunsektorns andel av<br>samhällsekonomin</h5>
<p>Enligt nationalräkenskaperna motsvarade kom-<br>munsektorns utgifter 24,7 procent av BNP år<br>1998. Kommunsektorns inkomster motsvarade</p>
<p>24,6 procent av BNP, varav kommunalskatter<br>och statsbidrag utgjorde huvuddelen. Kommu-<br>nalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår<br>inte i kommunsektorn, utan räknas till företags-<br>sektorn. Kommunerna svarade år 1998 för 67<br>procent av sektorns utgifter, landstingen för 30<br>procent och församlingarna tillsammans med<br>kommunalförbunden för 3 procent. När relatio-<br>nerna mellan staten och Svenska kyrkan ändras<br>år 2000 kommer församlingarna inte längre att<br>räknas till kommunsektorn.</p>
<p>Den kommunala expansionen kulminerade år<br>1991. Därefter har resurserna minskat med drygt<br>2 procent t.o.m. år 1997, om bruttoproduktio-<br>nens utveckling i fasta priser används som ett<br>mått på resursutvecklingen. Den kommunala<br>konsumtionens utveckling i fasta priser används<br>ofta för att beskriva resursutvecklingen. Kon-<br>sumtionen motsvarar emellertid endast den del<br>av resurserna som finansieras med skattemedel.<br>För att erhålla ett mått som även beaktar försörj-<br>ningsinkomster och avgifter kan bruttoproduk-<br>tionen användas. Enligt det preliminära utfallet<br>för år 1998 har bruttoproduktionen ökat med<br>drygt 1 procent från år 1997. Den totala minsk-<br>ningen under åren 1991-1998 uppgår således till<br>knappt 1 procent.</p>
<h5>9.2.2 Kommunsektorns betydelse för det<br>offentliga finansiella sparandet</h5>
<p>Riksdagen har lagt fast ett mål för budgetpoliti-<br>ken som innebär att den offentliga sektorn<br>fr.o.m. år 2000 skall uppvisa ett positivt finansi-<br>ellt sparande motsvarande 2 procent av BNP sett</p>
<p>174</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>över en konjunkturcykel. Det finansiella sparan-<br>det utgör skillnaden mellan inkomster och ut-<br>gifter. Eftersom även den kommunala sektorn<br>omfattas av detta mål är det av stor vikt för sta-<br>ten att följa utvecklingen av de kommunala fi-<br>nanserna. På grund av skillnader i redovisnings-<br>principer kan årets resultat, som det kommunala<br>balanskravet är kopplat till, och det finansiella<br>sparandet skilja sig åt beloppsmässigt. Resul-<br>tatutvecklingen redovisas i avsnitt 9.2.3. Hur det<br>finansiella sparandet har utvecklats i kommun-<br>sektorn åren 1980-1998 framgår av diagram 9.1.</p>
<p>Diagram 9.1 Kommunsektorns finansiella sparande 1980-<br>1998, miljarder kronor och procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-3.png" style="width:173pt;height:119pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Variationerna i kommunsektorns finansiella spa-<br>rande har inte varit lika stora som variationerna i<br>statens finansiella sparande. Dessutom har ut-<br>vecklingen ofta gått i motsatt riktning. Som ex-<br>empel kan nämnas att när underskottet i den of-<br>fentliga sektorns sammanlagda finansiella<br>sparande var som störst år 1993 (motsvarande</p>
<p>12,3 procent av BNP) uppvisade kommunsek-<br>torn ett positivt finansiellt sparande motsvarande<br>0,7 procent av BNP.</p>
<p>Den tillfälliga förbättringen i det finansiella<br>sparandet i början av 1990-talet berodde främst<br>på att de höga nominella löneökningarna i Sveri-<br>ge de närmast föregående åren fick genomslag på<br>de kommunala skatteinkomsterna med två års<br>fördröjning, samtidigt som pris- och löneök-<br>ningstakten bromsades upp. Aven lågkonjunktu-<br>ren åren 1991-1993 påverkade kommunsektorns<br>skatteinkomster med ett par års fördröjning.<br>Den tvååriga eftersläpningen vid utbetalningen<br>av kommunalskattemedel upphörde i praktiken<br>år 1995. Numera erhåller kommuner och lands-<br>ting preliminära skattemedel baserade på en</p>
<p>prognos, varefter en avräkning görs när utfallet<br>föreligger.</p>
<h5>9.2.3 Den ekonomiska utvecklingen fram<br>till och med år 1998</h5>
<p>Ekonomiskt resultat - kommuner</p>
<p>I resultaträkningen redovisas intäkter och kost-<br>nader, dvs. de inkomster och utgifter som hör till<br>den aktuella redovisningsperioden. Från och med<br>räkenskapsåret 1998 skall kommuner och lands-<br>ting upprätta redovisningen enligt lagen<br>(1997:614) om kommunal redovisning. Detta<br>innebär bland annat att resultaträkningen skall<br>ställas upp på ett delvis annorlunda sätt än tidiga-<br>re. En anpassning av uppställningen i resul-<br>taträkningen för år 1998 har gjorts i tabell 9.1 för<br>att möjliggöra jämförelser mellan år 1998 och ti-<br>digare år. Jämförbarheten påverkas dock i viss<br>mån av förändrade principer för redovisning av<br>pensioner. Fr.o.m. år 1998 skall pensionsför-<br>pliktelserna redovisas enligt den s.k. blandade<br>modellen, vilket inledningsvis ger något lägre<br>kostnader jämfört med det s.k. fonderade syste-<br>met som tillämpats tidigare.</p>
<p>Såväl resultatet efter skatteintäkter och fi-<br>nansnetto som årets resultat förbättrades för<br>kommunerna sammantaget mellan åren 1996 och<br>1997. Resultatet år 1998 försämrades dock jäm-<br>fört med år 1997. Enligt preliminära uppgifter för<br>år 1998 redovisar kommunerna ett svagt negativt<br>resultat. Utan extraordinära poster hade kom-<br>munerna redovisat ett negativt årets resultat om<br>ca 3 miljarder kronor. Extraordinära intäkter av-<br>ser exempelvis realisationsvinster i samband med<br>försäljning av företag. Om extraordinära poster<br>exkluderas förbättrades emellertid resultatet med</p>
<p>1,6 miljarder kronor mellan år 1997 och år 1998.<br>En stor del av denna förbättring kan hänföras till<br>den ändrade redovisningen av pensionsförpliktel-<br>serna.</p>
<p>175</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 9.1 Kommunernas resultaträkning åren 1994-1998 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>År</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter</p></td><td>
<p>81,7</p></td><td>
<p>80,1</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>73,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens kostnader</p></td><td>
<p>-269,5</p></td><td>
<p>-275,5</p></td><td>
<p>-290,8</p></td><td>
<p>-297,6</p></td><td>
<p>-299,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-187,8</p></td><td>
<p>-195,4</p></td><td>
<p>-215,2</p></td><td>
<p>-222,7</p></td><td>
<p>-225,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>168,8</p></td><td>
<p>179,9</p></td><td>
<p>192,0</p></td><td>
<p>197,2</p></td><td>
<p>193,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>43,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter skatteintäk-<br>ter och finansnetto</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>12,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-9,3</p></td><td>
<p>-10,0</p></td><td>
<p>-10,2</p></td><td>
<p>-10,7</p></td><td>
<p>-10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av pen-<br>sionsskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>-4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat (förändring<br>av eget kapital)</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. extra ordinära poster</p></td><td>
<p>■3,3</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-4.6</p></td><td>
<p>-3.0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Tabell 9.2. Landstingens resultaträkning åren</p></td><td colspan="2">
<p>1994-1998 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>År</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens<br>kostnader<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-117,2</p></td><td>
<p>-115,8</p></td><td>
<p>-111,5</p></td><td>
<p>-113,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-93,9</p></td><td>
<p>-91,8</p></td><td>
<p>■88,3</p></td><td>
<p>-90,6</p></td><td>
<p>-99,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>87,2</p></td><td>
<p>85,7</p></td><td>
<p>86,3</p></td><td>
<p>91,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter skattein-<br>täkter och finansnetto</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>-4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av<br>pensionsskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>■1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat<br>(förändring av eget<br>kapital)</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. extraordinära<br>poster</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>■3,9</p></td><td>
<p>-5.2</p></td></tr>
</table>
<p>Preliminära uppgifter</p>
<p><sup>2</sup> Pensionsskuldens förändring för åren 1994-1997. För år 1998 redovisas pensionskos t-<br>naderna och ränta på pensionslöften intjänade fr.o.m år 1998 på denna rad för att<br>underlätta jämförelser.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>För de enskilda kommunerna varierade det eko-<br>nomiska resultatet i kronor per invånare kraftigt.<br>Andelen kommuner med ett negativt resultat<br>uppgick till ca 75 procent år 1997. Enligt preli-<br>minära uppgifter för år 1998 uppgick denna andel<br>till ca 60 procent.</p>
<p>Ekonomiskt resultat - landsting</p>
<p>Landstingens sammantagna ekonomiska resultat<br>har försämrats något mellan åren 1996 och 1997.<br>Enligt preliminära uppgifter försämrades resul-<br>tatet ytterligare något år 1998. Resultatet påver-<br>kas endast marginellt av extraordinära poster.</p>
<p><sup>1</sup> Fullständiga uppgifter på denna nivå saknas</p>
<p><sup>2</sup> Pensionsskuldens förändring för åren 1994-1997. För år 1998 redovisades pension s-<br>kostnaderna och ränta på pensionslöften intjänade fr.o.m. år 1998 på denna rad för att<br>underlätta jämförelser.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet.</p>
<p>Det ekonomiska resultatet i kronor per invånare<br>varierar mellan olika landsting, dock inte lika<br>mycket som mellan kommunerna. Samtliga<br>landsting utom ett redovisar ett negativt resultat<br>för år 1998. Utfallet för år 1998 innebär, trots<br>budgeterade besparingar, en försämring både<br>jämfört med tidigare år och jämfört med budget.<br>Kostnaderna ökade realt under år 1998, bl.a. be-<br>roende på satsningar för att reducera vårdköer.</p>
<h5>9.2.4 De kommunala verksamheterna</h5>
<p>De sammanlagda nettokostnaderna för de kom-<br>munala verksamheterna uppgick år 1998 till<br>knappt 350 miljarder kronor. Nettokostnaderna<br>för skola, vård och omsorg utgör ca 80 procent<br>av de totala nettokostnaderna. Det innebär såle-<br>des att den kommunala ekonomin är starkt bero-<br>ende av hur kostnaderna inom dessa verksamhe-<br>ter utvecklas.</p>
<p>Nettokostnaderna har mellan åren 1996 och<br>1997 ökat framförallt för primärvården, grund-<br>skolan och individ- och familjeomsorgen. Det<br>kan finnas olika förklaringar till utvecklingen,<br>bl.a. demografiskt betingade behovsförändringar</p>
<p>176</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>men också att de utökade statsbidragen kommit<br>dessa verksamheter tillgodo.</p>
<p>Nettokostnaderna påverkas av avgifter och<br>andra försäljningsintäkter. Avgifternas andel av<br>bruttokostnaderna har dock endast förändrats<br>marginellt för de olika verksamheterna mellan<br>åren 1996 och 1997.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 9.3 Nettokostnader år 1997 samt förändring åren<br>1996-1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>Nettokostnad år 1997</p></td><td>
<p>Förändring % åren</p>
<p>1996-1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Kommuner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorg</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundskola</p></td><td>
<p>49,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieskola</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Individ- och familje-</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>omsorg</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldre- och handi-</p></td><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kappomsorg</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga verksamheter</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Landsting</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärvård</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läns- och regionsjuk-</p></td><td>
<p>63,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>vård</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga verksamheter</p></td><td>
<p>14,2</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>342,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Finansdepartementet, Statistiska centralbyrån och Landstingsförbu ndet<br>Anm: I nettokostnaderna i tabellen ingår vissa interna poster.</p>
<p>Barnomsorg, skola och vuxenutbildning</p>
<p>Det råder i princip full behovstäckning i kom-<br>munernas barnomsorg i enlighet med gällande<br>lagstiftning. Antalet barn fortsätter att öka inom<br>barnomsorgen, men i långsammare takt än tidi-<br>gare.</p>
<p>Cirka 91 procent av eleverna i grundskolan<br>uppnådde behörighet till nationellt program.<br>Drygt en procent av eleverna slutade årskurs 9<br>utan slutbetyg. Det totala antalet elever har ökat<br>årligen sedan år 1993.</p>
<p>Sammanlagt 80 procent av alla elever fullföljer<br>sin gymnasieutbildning inom 4 år. Antalet elever<br>i gymnasieskolan har legat på samma nivå de se-<br>naste åren.</p>
<p>Den totala omfattningen av grundläggande<br>vuxenutbildning har varit i det närmaste kons-<br>tant under de senaste åren. Antalet studerande<br>inom den gymnasiala vuxenutbildningen har i<br>stort sett fördubblats de senaste åren till följd av<br>kunskapslyftet.</p>
<p>Hälso- och sjukvård</p>
<p>Generellt sett är tillståndet i den svenska hälso-<br>och sjukvården gott och befolkningens hälsosi-<br>tuation utvecklas positivt. Samtidigt finns bestå-<br>ende sociala skillnader i befolkningens ohälsa,<br>både vad gäller sjuklighet och dödlighet.</p>
<p>Primärvårdens andel av läkarbesöken har ökat,<br>vilket står i överensstämmelse med riksdagens<br>krav att göra primärvården till basen i sjukvården.</p>
<p>Antalet inkomna ärenden till Hälso- och sjuk-<br>vårdens ansvarsnämnd (HSAN) har fördubblats<br>sedan början av 1990-talet. Antalet ärenden som<br>lett till påföljd har dock nästan varit oförändrat,<br>vilket kan tyda på att det snarare är anmälnings-<br>benägenheten än antalet felbehandlingar som<br>ökat.</p>
<p>Aldreomsorg</p>
<p>En ökad efterfrågan på kommunal äldreomsorg<br>samt öppenvård har bl.a. inneburit att kommu-<br>nerna i allt högre utsträckning prioriterar sina in-<br>satser till de allra äldsta med de största hjälpbe-<br>hoven. Vissa kvalitetsbrister kvarstår, bl.a. finns<br>problem när det gäller läkartillgången i det ordi-<br>nära och särskilda boendet och när det gäller vår-<br>den i livets slutskede.</p>
<p>Andelen av befolkningen som är 65 år eller<br>äldre och som får hjälp i särskilt eller ordinärt<br>boende uppgick år 1997 till drygt 17 procent, vil-<br>ket är en viss minskning jämfört med året innan.<br>De senaste åren har det totala antalet hjälptim-<br>mar minskat marginellt, medan andelen personer<br>över 80 år ökat.</p>
<p>9.2.5 Sysselsättningsutvecklingen i<br>kommuner och landsting fram<br>till år 1998</p>
<p>Den kommunala sektorn i Sverige svarar för ca<br>25 procent av alla sysselsatta, varav kvinnor utgör<br>ca 80 procent. Som tidigare redovisats i avsnitt</p>
<p>9.2.1 har kommunsektorns resurser, mätt som<br>bruttoproduktionens förändring i fasta priser,<br>minskat med knappt 1 procent åren 1991-1998.<br>Sysselsättningen i kommunsektorn har emeller-<br>tid minskat betydligt mer. Lönesumman har<br>minskat med ca 9 procent i fasta priser, samtidigt<br>som köp av material och tjänster har ökat med ca<br>24 procent i fasta priser. En orsak till denna ut-<br>veckling kan vara att verksamheter som tidigare<br>bedrivits i egen regi har lagts ut på entreprenad.<br>Ytterligare en orsak till att sysselsättningsminsk-<br>ningen blivit så pass kraftig kan vara att perso-</p>
<p>177</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>nalminskningarna i stor utsträckning skett bland<br>personalkategorier med en lön som understiger<br>den genomsnittliga. Det krävs då en större<br>minskning av antalet arbetade timmar eller årsar-<br>betare för att åstadkomma en motsvarande ut-<br>giftsminskning. Detta har varit särskilt märkbart<br>inom hälso- och sjukvården.</p>
<p>Syftet med de ökade statsbidragen till kom-<br>muner och landsting är bl.a. att trygga och för-<br>stärka den kommunala sysselsättningen. Effek-<br>terna av de ökade statsbidragen till kommuner<br>och landsting har under senare delen av år 1997<br>fått genomslag på sysselsättningen främst genom<br>att neddragningarna av personal i den kommu-<br>nala sektorn har avstannat. Preliminära uppgifter<br>för år 1998 visar att antalet anställda ökat med ca<br>9 000 personer. Att ökningen inte har blivit stör-<br>re kan till viss del bero på orsaker som tidigare<br>nämnts, t.ex. att delar av den kommunala verk-<br>samheten lagts på entreprenad utanför sektorn<br>och att allt fler kommuner och landsting erbju-<br>der sina deltidsanställda heltidstjänster.</p>
<p>Tabell 9.4 Antalet anställda / anställningar inom kommu-<br>ner och landsting åren 1993-1998____________________</p>
<p>Tusental personer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>726</p></td><td>
<p>726</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>759</p></td><td>
<p>742</p></td><td>
<p>746</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>319</p></td><td>
<p>305</p></td><td>
<p>273</p></td><td>
<p>247</p></td><td>
<p>251</p></td><td>
<p>256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa:</p></td><td>
<p>1045</p></td><td>
<p>1031</p></td><td>
<p>1023</p></td><td>
<p>1006</p></td><td>
<p>993</p></td><td>
<p>1002</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Uppgifterna för år 1998 är preliminära<br>Källor: Svenska Kommunförbundet och Landstingsfö rbundet.</p>
<p>Valet av statistikkälla för att följa antalet syssel-<br>satta i kommuner och landsting kan ge skillnader<br>bl. a. vad gäller utvecklingstakten. Regeringen<br>avser att analysera dessa skillnader.</p>
<p>Jämfört med tidigare år har antalet nyanmälda<br>lediga platser inom undervisning samt vård- och<br>omsorgssektorn ökat. Efter en tid med relativt<br>god tillgång på personal och uttalad övertalighet<br>för vissa yrkesgrupper har situationen nu föränd-<br>rats. De stora pensionsavgångarna i kombination<br>med ökade behov i skolan, vården och omsorgen<br>innebär att det kan uppstå brist på bl.a. lärare, lä-<br>kare och annan vårdpersonal några år in på 2000-<br>talet. Regeringen har tillsatt en kommission med<br>uppgift att kartlägga utbildningsbehoven samt<br>föreslå åtgärder för att underlätta rekrytering av<br>personal till vård- och omsorgssektorn. Kom-<br>missionens arbete skall redovisas under år 1999.<br>Regeringen har också utarbetat ett åtgärdspro-<br>gram för läraryrkets utveckling och rekrytering.<br>Dessa åtgärder avses starta under år 1999.</p>
<p>9.2.6 Sammanfattande bedömning av<br>utvecklingen i kommuner och<br>landsting de senaste åren</p>
<p>Sammanfattningsvis bedömer regeringen att<br>kommunerna och landstingen har klarat de se-<br>naste årens behovsökningar som följt av befolk-<br>ningens förändrade åldersstruktur väl. Det sak-<br>nas dock underlag för att närmare kunna<br>analysera hur den förändrade åldersstrukturen<br>påverkat den kommunala verksamheten i ett<br>historiskt perspektiv. Det finns fortfarande pro-<br>blem med den ekonomiska resultatutvecklingen.<br>Det senaste året visar att besparingarna har<br>minskat eller helt upphört inom de prioriterade<br>verksamheterna. Med hjälp bl.a. av de ökade ge-<br>nerella statsbidragen kommer möjligheterna att<br>utveckla verksamheterna att öka påtagligt.</p>
<p>Regeringen bedömer att kvaliteten i skolan,<br>vården och omsorgen i allt väsentligt är god. Ge-<br>nom den ökade satsningen på uppföljning och<br>utvärdering av den kommunala verksamheten<br>har vissa kvalitetsbrister inom bl.a. äldreomsor-<br>gen uppmärksammats och kunnat åtgärdas. De<br>ökade satsningar som sker inom äldreomsorgen<br>med anledning av propositionen Nationell hand-<br>lingsplan för äldrepolitiken (1997/98:113) till-<br>sammans med de utökade statsbidragen måste<br>ses som ett steg i rätt riktning för att förbättra<br>kvaliteten inom äldreomsorgen. Kommuner och<br>landsting har också överlag blivit bättre på att<br>bedriva försöks- och utvecklingsarbete i syfte att<br>komma tillrätta med kvalitetsbristerna. Redovis-<br>ningen indikerar även att produktiviteten i den<br>kommunala verksamheten ökat medan produk-<br>tiviteten i hälso- och sjukvården har varit oför-<br>ändrad. Även om antalet anställda i kommuner<br>och landsting ännu inte har ökat i någon större<br>utsträckning så har de ökade statsbidragen inne-<br>burit att neddragningen av personal i den kom-<br>munala sektorn avstannat. Det är troligtvis först<br>när kommuner och landsting uppnått kravet på<br>en ekonomi i balans som en ökning av antalet<br>anställda kan ske.</p>
<p>178</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h4>9.3 Förutsättningar för kommuner<br>och landsting de närmaste åren</h4>
<h5>9.3.1 Den samhällsekonomiska<br>utvecklingen</h5>
<p>Bedömningen av den kommunala sektorns eko-<br>nomiska utveckling under de närmaste åren byg-<br>ger på de förutsättningar som redovisas i bilaga 1.</p>
<p>Under år 1999 beräknas kommunsektorns<br>konsumtion växa med ca 1 procent i fasta priser.<br>Under åren 2000-2002 beräknas ökningen bli i<br>genomsnitt ca 0,8 procent per år. Konsum-<br>tionstillväxten beräknas bli något starkare i<br>landstingen än i kommunerna. Konsumtionsök-<br>ningen möjliggörs genom en gynnsam utveck-<br>ling av både skatteinkomster och statsbidrag.</p>
<p>Det finansiella sparandet beräknas bli tillräck-<br>ligt högt för att det ska finnas förutsättningar för<br>kommuner och landsting sammantaget att uppnå<br>kravet på ekonomisk balans fr.o.m. år 2000.<br>Kommunsektorns finansiella utveckling framgår<br>av tabell 9.5.</p>
<p>Tabell 9.5 Kommunsektorns finanser'</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>443,5</p></td><td>
<p>457,5</p></td><td>
<p>482,4</p></td><td>
<p>500,5</p></td><td>
<p>511,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>-445,1</p></td><td>
<p>-455,4</p></td><td>
<p>-473,3</p></td><td>
<p>-491,4</p></td><td>
<p>-507,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<p>sparande___________________________________________________________</p>
<p><sup>1</sup> Inkomster och utgifter redovisas här exklusive statligt utjämningsbidrag och statlig<br>utjämningsavgift, utjämningsbidraget för år 1999 är fastställt till 20,5 miljarder kronor<br>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Skatteuttaget förutsätts vara oförändrat efter år<br>1999.</p>
<h5>9.3.2 Utvecklingen de närmaste åren<br>inom skolan, vården och omsorgen</h5>
<p>Regeringen och dess myndigheter har i olika<br>sammanhang följt upp och utvärderat hur kom-<br>muner och landsting använt sig av de utökade<br>statsbidragen. Den enkätundersökning som Sta-<br>tistiska centralbyrån (SCB) genomfört på upp-<br>drag av Regeringskansliet har visat att kommuner<br>och landsting följer de mål riksdagen och rege-<br>ringen har haft för de ökade statsbidragen, dvs.<br>att tillföra skolan, vården och omsorgen resurser<br>för att på så sätt förbättra förutsättningarna för<br>att bibehålla och utveckla kvaliteten i kärnverk-<br>samheterna. Enkätsvaren visar också att en stor</p>
<p>del av kommunerna planerar för att anpassa sin<br>verksamhet till de demografiska förändringar<br>som sker. Resurserna till barnomsorgen beräknas<br>minska som en konsekvens av minskat barnafö-<br>dande. Effekterna av att de stora barnkullarna<br>kommer in i grundskolan har också avspeglat sig<br>i kommunernas framtida prioriteringar. En-<br>kätsvaren visar också att kommunerna bedömer<br>att resurserna inom äldreomsorgen måste öka.</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen de närmaste<br>åren beror till stor del på hur sysselsättningen i<br>övriga sektorer samt utbudet av arbetskraft ut-<br>vecklas. Behoven av kommunal service följer i<br>stora delar befolkningens utveckling och kom-<br>mer med stor sannolikhet att öka på längre sikt<br>på grund av de demografiska förändringar som<br>sker. Svenska Kommunförbundet bedömer i sin<br>långtidsutredning (Kommunerna i framtiden) att<br>det finns goda förutsättningar för att kommu-<br>nerna kommer att ha möjligheter att hantera de<br>anspråk som de kommer att ställas inför under<br>de kommande åren fram till år 2010. Behoven av<br>kommunal verksamhet beräknas inte öka i sam-<br>ma utsträckning som under perioden 1990-1997.<br>Svenska Kommunförbundet menar dock att det<br>finns stora osäkerheter i denna bedömning. Det<br>gäller främst den demografiska utvecklingen en-<br>ligt förbundet. Förändringar av barnafödandet,<br>medellivslängdens utveckling och de äldres häl-<br>sotillstånd påverkar starkt behoven och kostna-<br>derna för barnomsorgen, skolan och äldreom-<br>sorgen. Landstingsförbundet menar å andra sidan<br>att det redan på kort sikt krävs ytterligare resur-<br>ser till hälso- och sjukvården för att höja sjukvår-<br>dens standard till den nivå som gällde år 1994, då<br>köema i stort sett var borta. De problem som<br>Landstingsförbundet lyfter fram kan vara beting-<br>ade av resursproblem men även av problem av<br>annan karaktär, vilket Socialstyrelsen tar upp i sin<br>rapport Sjukvården i Sverige 1998. Socialstyrel-<br>sen menar att det finns en betydande potential<br>för effektivisering inom stora delar av vården. I<br>många fall torde det som upplevs som brist på<br>resurser, enligt Socialstyrelsen, snarare bero på<br>brister vad gäller ledarskap, kompetens och/eller<br>samordning mellan olika vårdgivare.</p>
<p>Bilden av utvecklingen i kommunerna och<br>landstingen är således inte entydig. Behoven in-<br>om äldreomsorgen och hälso- och sjukvården<br>ökar. Även inom skolan ökar behoven till följd<br>av att stora årskullar lämnar barnomsorgen och<br>börjar skolan. Det finns ett antal faktorer som<br>gör att utvecklingen kommer att skilja sig åt<br>mellan olika kommuner respektive landsting,</p>
<p>179</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>t.ex. skillnader i befolkningsutvecklingen. En<br>stor del av dessa skillnader fångas emellertid upp<br>av kostnadsutjämningen. Andra faktorer är t.ex.<br>det ekonomiska resultatet i utgångsläget samt<br>kommunernas och landstingens egen förmåga till<br>anpassning av verksamheten efter de ändrade be-<br>hoven.</p>
<h5>9.3.3 Förändringar i utjämningssystemet</h5>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna<br>proposition förslag till förändringar i utjäm-<br>ningssystemet för kommuner och landsting<br>(prop. 1998/99:89).</p>
<p>Förändringarna i utjämningssystemet avses<br>träda i kraft den 1 januari 2000. Förslagen bygger<br>på de förslag som Kommunala utjämningsutred-<br>ningen lämnat i betänkandet Kostnadsutjämning<br>för kommuner och landsting - en översyn av<br>statsbidrags- och utjämningssystemet (SOU<br>1998:151).</p>
<p>Regeringen anser i likhet med utredningen att<br>de grundläggande principerna för utjämningen av<br>ekonomiska förutsättningar mellan kommuner<br>och landsting bör ligga fast. Utgångspunkten för<br>utjämningssystemet är att alla kommuner re-<br>spektive landsting, genom utjämningen, skall<br>tillförsäkras likvärdiga ekonomiska förutsätt-<br>ningar att bedriva sin verksamhet, oberoende av<br>skattekraft och strukturella kostnadsskillnader.<br>Den enskilda kommunen eller det enskilda<br>landstinget avgör själv, utifrån dessa förutsätt-<br>ningar, nivån på service, effektivitet och avgifter<br>samt skattesats. Ett väl fungerande utjämnings-<br>system är därför av mycket stor betydelse för att<br>alla kommuner och landsting skall ges likvärdiga<br>möjligheter att erbjuda sina invånare en god ser-<br>vice.</p>
<p>Jämfört med utredningens förslag innebär re-<br>geringens förslag vissa modifieringar, dels i några<br>delar av kostnadsutjämningen, dels i införande-<br>reglerna. Inga förändringar föreslås i nuvarande<br>inkomstutjämning.</p>
<p>De största förändringarna i förhållande till nu-<br>varande kostnadsutjämning gäller hälso- och<br>sjukvården, individ- och familjeomsorgen samt<br>kollektivtrafiken. Till skillnad från utredningen<br>föreslår regeringen att kostnadsutjämning för<br>byggkostnader bibehålls och att någon reduktion<br>av kallortstillägget inte skall ske från år 2000. Vi-<br>dare föreslår regeringen att en kostnadsutjäm-<br>ning för barn och ungdomar med utländsk bak-<br>grund införs. I andra delar av kostnadsut-</p>
<p>jämningen föreslås vissa justeringar och uppdate-<br>ringar. Det gäller barnomsorg, äldreomsorg,<br>grundskola, gymnasieskola, befolkningsminsk-<br>ning samt näringslivs- och sysselsättningsfräm-<br>jande åtgärder. I övrigt föreslås inga förändringar<br>av faktorerna i kostnadsutjämningen.</p>
<p>Regeringen aviserar även ett fortsatt arbete<br>med uppföljning och utveckling av utjämnings-<br>systemet.</p>
<p>Regeringen föreslår också att särskilda infö-<br>randeregler tillämpas för åren 2000-2004. Det in-<br>nebär dels en förlängning med ett år av införan-<br>deperioden för nuvarande utjämningssystem,<br>dels en ytterligare begränsning av den totala bi-<br>dragsminskning som en kommun eller ett lands-<br>ting kan få vidkännas för hela perioden 1996-<br>2004. De föreslagna införandereglerna innebär<br>ökade kostnader jämfört med utredningens för-<br>slag, vilka finansieras inom utjämningssystemet<br>och leder till vissa omfördelningar inom kom-<br>mun- respektive landstingskollektivet. Okade<br>statsbidrag kan underlätta införandet. En närma-<br>re redovisning av detta görs i avsnitt 9.4.2.</p>
<p>De förändringar som regeringen föreslår inne-<br>bär, jämfört med nuvarande utjämning och jäm-<br>fört med utredningens förslag, vissa omfördel-<br>ningar mellan kommuner respektive mellan<br>landsting. Statens utgifter för utjämningssyste-<br>met för kommuner och landsting kommer att<br>minska till följd av de föreslagna förändringarna i<br>kostnadsutjämningen. Samtidigt minskar de av-<br>gifter som kommuner och landsting betalar till<br>systemet i motsvarande omfattning. De före-<br>slagna förändringarna är således neutrala för såväl<br>kommunsektorn som helhet som för statsbud-<br>getens saldo.</p>
<p>9.3.4 Förutsättningar för enskilda<br>kommuner och landsting att<br>uppnå balanskravet</p>
<p>Riksdagen har beslutat att införa ett krav på eko-<br>nomisk balans i kommuner och landsting fr.o.m.<br>år 2000 (prop. 1996/97:52, bet. 1996/97:FiU15,<br>rskr. 1996/97:281). Balanskravet regleras i kom-<br>munallagen och innebär bl.a. att den budget som<br>antas av fullmäktige skall vara upprättad så att<br>intäkterna överstiger kostnaderna. Skulle resul-<br>tatet i årsredovisningen ändå bli negativt så skall<br>detta regleras och det egna kapitalet återställas<br>inom två år. Balanskravet tillkom som ett in-<br>strument för att dels förhindra en fortlöpande<br>urholkning av kommunernas och landstingens</p>
<p>180</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>ekonomi, dels skapa goda förutsättningar för en<br>långsiktigt stabil finansiell utveckling av den<br>kommunala sektorn. För att kravet på god eko-<br>nomisk hushållning skall uppfyllas bör resultatet<br>i normalfallet ligga på en nivå som realt sett åt-<br>minstone konsoliderar ekonomin. Det innebär<br>att det i de flesta fall inte räcker med att intäkter-<br>na i stort sett bara täcker kostnaderna. Balans-<br>kravet kan snarare ses som ett minimikrav för<br>den ekonomiska utvecklingen på kort sikt.</p>
<p>I oktober 1997 utsåg regeringen en särskild ut-<br>redare med uppdrag att analysera behovet av,<br>förutsättningarna för och konsekvenserna av ett<br>krav på ekonomisk balans som även omfattar<br>den kommunala verksamhet som bedrivs i före-<br>tagsform. I betänkandet Utvidgat balanskrav -<br>omfattande verksamhet i kommunala företag<br>(SOU 1998:150) föreslår utredaren att det tyd-<br>liggörs att bestämmelsen i kommunallagen om<br>god ekonomisk hushållning skall gälla den sam-<br>lade kommunala verksamheten, dvs. även den<br>verksamhet som bedrivs i företagsform, men att<br>balanskravet inte bör utvidgas till att omfatta<br>kommunala företag. Betänkandet remissbe-<br>handlas för närvarande.</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen<br>för 1999 att ett fördjupat analysarbete av den<br>ekonomiska utvecklingen i kommuner och<br>landsting skulle genomföras under våren 1999.<br>Ett led i detta arbete har varit att ge SCB i upp-<br>drag att genomföra en enkätundersökning i<br>samtliga kommuner och landsting. Enkätunder-<br>sökningen genomfördes i december 1998 och<br>svaren bygger på kommunernas och landstingens<br>beslut om budget för år 1999 och på de ekono-<br>miska planer som samtidigt togs fram för åren<br>2000 och 2001.</p>
<p>Enligt enkätsvaren räknar 80 procent av de<br>225 kommuner som svarat med att uppnå ett po-<br>sitivt resultat för år 2000. Samtliga landsting har<br>besvarat enkäten. Av 20 landsting är det 12 som<br>räknar med att uppnå ett positivt resultat år 2000.<br>Svaren visar således att merparten av kommuner-<br>na och över hälften av landstingen räknar med att<br>klara kravet på en ekonomi i balans utifrån hit-<br>tills fattade beslut.</p>
<p>Ett antal av de kommuner som svarat, och<br>som enligt nuvarande planer uppvisar ett negativt<br>resultat år 2000, skulle genom mindre besparing-<br>ar klara balanskravet. Några av dem som uppger<br>att de inte klarar balanskravet planerar trots detta<br>för realt sett ökade verksamhetskostnader jäm-<br>fört med år 1998. Ett antal kommuner kommer,<br>med utgångspunkt från resultatet för år 1998, att</p>
<p>behöva genomföra större åtgärder för att uppnå<br>ett positivt resultat år 2000. Enkätsvaren visar en<br>tendens mot att mindre kommuner i högre ut-<br>sträckning än större kommuner räknar med ett<br>negativt resultat år 2000. Däremot framkommer<br>inga skillnader i geografisk spridning när utveck-<br>lingen analyseras länsvis.</p>
<p>Enligt en kompletterande undersökning som<br>genomförts av Svenska Kommunförbundet<br>(Kommunernas ekonomiska läge, mars 1999) är<br>det ca 25 procent av alla kommuner som enligt<br>nuvarande planer inte klarar balanskravet år 2000.</p>
<p>När det gäller landstingen visar analysen av<br>enkätsvaren att det framför allt är landstingen i<br>de s.k. skogslänen som enligt nuvarande planer<br>redovisar negativa resultat för år 2000. Även ett<br>par av landstingen i södra Sverige redovisar ne-<br>gativa resultat. Några av landstingen måste ge-<br>nomföra stora besparingar för att klara balans-<br>kravet. För landstingen kan problemen att nå<br>balans bl.a. hänföras till att man kommit olika<br>långt i sitt omstruktureringsarbete.</p>
<p>Bland de kommuner och landsting som be-<br>döms kunna få svårigheter att klara balanskravet<br>utan stora besparingar eller ökade intäkter finns<br>kommuner och landsting som under ett flertal år<br>haft negativa resultat till följd av ökade kostnader<br>i verksamheterna och som har uppenbara svårig-<br>heter att hålla fastställda budgetar. Här återfinns<br>också kommuner med övermäktiga åtaganden<br>för boendet, där problemen i stor utsträckning är<br>hänförliga till den omflyttning som sker inom<br>landet och som leder till befolkningsminskning-<br>ar. Flertalet kommuner och landsting har dock<br>lagt ner ett stort arbete och engagemang i att ef-<br>fektivisera och rationalisera den kommunala<br>verksamheten.</p>
<p>En analys av svaren i SCB:s enkät visar på svå-<br>righeterna att få en tydlig bild av dels kommu-<br>nernas och landstingens förutsättningar, dels de-<br>ras förmåga att klara balanskravet. Av de<br>kommuner som behöver genomföra störst åt-<br>gärder för att komma i balans uppger drygt hälf-<br>ten att de trots allt kommer att klara balanskra-<br>vet, medan något färre än hälften uppger att de<br>inte kommer att klara en ekonomi i balans.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att orsa-<br>kerna till att kommuner och landsting kan ha<br>svårigheter att nå balans varierar. Det kan ha<br>historiska såväl som strukturella orsaker. Demo-<br>grafiska förändringar leder även till förändringar<br>som innebär krav på omställningar som kan vara<br>svåra att genomföra i ett kortare perspektiv.<br>Andra faktorer som påverkar möjligheten att nå</p>
<p>181</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>balans är kontinuerliga befolkningsminskningar.<br>Regeringens förslag till ett förändrat utjämnings-<br>system innebär att ett mindre antal av de kom-<br>muner som i SCB:s enkät uppgivit att de inte<br>kommer att klara balanskravet år 2000 får ökade<br>bidrag vid omläggningen. Bland de kommuner<br>och landsting som enligt planerna precis klarar<br>balanskravet finns emellertid också ett antal som<br>kommer att få minskade bidrag. Effekterna av<br>omläggningen begränsas dock av de införande-<br>regler som föreslås och som ger möjligheter att<br>under en femårsperiod successivt anpassa kost-<br>naderna. Utjämningssystemet syftar till att skapa<br>likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kom-<br>muner respektive landsting men beaktar inte de<br>skillnader som finns i utgångsläget.</p>
<h5>9.3.5 Särskilda insatser</h5>
<p>Sedan år 1996 disponerar regeringen medel för<br>bidrag till särskilda insatser i kommuner och<br>landsting (prop. 1994/95:150, bil. 7 s. 64). Syftet<br>med dessa medel är att skapa möjligheter att i re-<br>konstruktivt syfte tillfälligt bistå kommuner och<br>landsting som på grund av speciella omständig-<br>heter kan hamna i en särskilt svår ekonomisk si-<br>tuation. En del av bidraget har också fördelats till<br>flyktingkostnader, till omstruktureringsprojekt<br>och till förebyggande hiv/aids-verksamhet.</p>
<p>Den 1 juli 1998 inrättade regeringen i enlighet<br>med riksdagens beslut Delegationen för stöd till<br>vissa kommuner med bostadsåtaganden<br>(Bostadsdelegationen) för att tillfälligtvis hantera<br>frågor om stöd till kommuner med övermäktiga<br>åtaganden för boendet (prop. 1997/98:119, bet.<br>1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Besluten<br>om stöd skall i första hand prövas mot kommu-<br>nens egna ekonomiska förutsättningar. Endast<br>kommuner med en särskilt svår ekonomisk situ-<br>ation kommer därför i fråga för stöd. En ytterli-<br>gare förutsättning för stöd är att de förhållanden<br>som ligger bakom kommunens svaga ekonomi<br>inte är sådana att de på kort sikt kan påverkas av<br>kommunen själv och att kommunen vidtagit<br>nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med<br>sin ekonomiska situation.</p>
<p>Regeringen har från år 1996 och fram till idag<br>tagit emot 86 ansökningar om bidrag för särskil-<br>da insatser från kommunerna och fyra ansök-<br>ningar från landstingen. Efter prövning av varje<br>enskilt fall har regeringen fattat beslut om bidrag<br>till 13 kommuner. Bostadsdelegationen har tagit<br>emot 62 ansökningar varav 38 ansökningar har</p>
<p>överlämnats från regeringen. Delegationen har<br>hittills fattat beslut om stöd till fyra kommuner.<br>Överläggningar om stöd pågår för närvarande<br>med ytterligare 23 kommuner.</p>
<p>I de fall där beslut om stöd fattats har dessa fö-<br>regåtts av överläggningar som lett fram till avtal<br>som godkänts av respektive kommunfullmäktige<br>och Bostadsdelegationens styrelse. Kommunerna<br>har därigenom åtagit sig att genomföra rekon-<br>struktionsåtgärder i sina bostadsföretag. Delega-<br>tionen har även på regeringens uppdrag träffat en<br>överenskommelse med en kommun där avtal se-<br>nare slöts med regeringen.</p>
<p>De kommuner som regeringen och Bostads-<br>delegationen beviljat bidrag efter särskild ansö-<br>kan har en svår ekonomisk situation där ett fler-<br>tal faktorer ofta samverkar. Flertalet har en hög<br>arbetslöshet som i sin tur ofta inneburit höga<br>kostnader för socialbidrag. Dessa kommuner har<br>även en negativ befolkningsutveckling och har i<br>allmänhet genomfört ett antal åtgärder för att<br>minska underskotten i verksamheten, men eko-<br>nomin visar ändå på en negativ utveckling. Flera<br>har tillskjutit stora belopp till bostadsföretagen<br>vilket ytterligare försämrat en redan svag kom-<br>munal ekonomi. Bidrag har även lämnats till<br>Trosa kommun som efter jordskredet i Vagnhä-<br>rad drabbats av mycket stora kostnader, vilket<br>innebar att kommunen av detta skäl kunde få<br>problem med att klara en ekonomi i balans.</p>
<p>Bostadsdelegationen har uppskattat det sam-<br>lade behovet för en rekonstruktion av de kom-<br>munala bostadsföretagen till ca 5 miljarder kro-<br>nor. Många kommuner har därutöver om-<br>fattande borgensåtaganden till förmån för bo-<br>stadsrättsföreningar. Bostadsdelegationen upp-<br>skattar att de samlade åtagandena i samband med<br>sådana rekonstruktioner uppgår till ca 3 miljarder<br>kronor. Flertalet av landets kommuner bör dock<br>klara dessa åtaganden utan särskilt statligt stöd.<br>Delegationen bedömer därför att behovet av<br>statligt stöd kan uppgå till sammanlagt 2,5 mil-<br>jarder kronor.</p>
<p>9.3.6 Sammanfattande bedömning av<br>förutsättningarna för kommuner och<br>landsting att klara balanskravet</p>
<p>Beslutet om att införa ett krav på ekonomisk ba-<br>lans togs av riksdagen i juni 1997. Kommuner<br>och landsting har därigenom haft tid för att an-<br>passa verksamheten, även om omstrukturerings-</p>
<p>182</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>arbetet i utgångsläget kommit olika långt och<br>förutsättningarna i övrigt varit olika.</p>
<p>Utjämningssystemet skall på sikt skapa likvär-<br>diga ekonomiska förutsättningar för alla kom-<br>muner och landsting att kunna erbjuda sina invå-<br>nare en bra skola, vård och omsorg. Det sker<br>genom en långtgående utjämning av skattein-<br>komster och strukturellt betingade kostnader.<br>De förslag till förbättringar av kostnadsutjäm-<br>ningen som nu läggs avses skapa mer likvärdiga<br>ekonomiska förutsättningar.</p>
<p>För de kommuner vars ekonomiska situation<br>påverkats av stora åtaganden för boendet finns<br>möjligheter att få stöd för att överbrygga svårig-<br>heterna genom de särskilda medel som avsatts<br>för detta ändamål. Regeringen bedömer att<br>många av de kommuner som har stora ekono-<br>miska problem till följd av åtaganden för bo-<br>stadsföretag eller borgensåtaganden till förmån<br>för bostadsrättsföreningar kommer att få hjälp av<br>Bostadsdelegationen under åren 1999 och 2000.</p>
<p>Genom att uppnå ekonomisk balans kan<br>kommuner och landsting skapa förutsättningar<br>för att klara av att hantera framtida utmaningar,<br>inte minst mot bakgrund av de växande ansprå-<br>ken inom äldreomsorgen.</p>
<p>Balanskravet ställer stora krav på politiker i<br>kommuner och landsting att göra nödvändiga<br>omstruktureringar och förändringar i verksam-<br>heten. Möjligheterna att nå en ekonomi i balans<br>styrs i stor utsträckning av den enskilda kommu-<br>nen och landstinget. Att på kort sikt prioritera<br>verksamheten på bekostnad av en stabil ekonomi<br>kan leda till stora negativa effekter för verksam-<br>heten på längre sikt. Kommuner och landsting<br>skall inte använda sin förmögenhet för att täcka<br>löpande behov och det är inte heller rimligt att<br>skjuta kostnaderna på framtida generationer.</p>
<p>Det är därför viktigt att kommuner och<br>landsting fortsätter det påbörjade arbetet med<br>omstrukturering och omprioriteringar i verk-<br>samheten.</p>
<p>Regeringen vill sammanfattningsvis betona<br>vikten av att balanskravet uppnås redan från år<br>2000. De kommuner och landsting som inte<br>uppnår ett positivt resultat år 2000 kommer an-<br>nars att få problem att återställa det egna kapita-<br>let senast år 2002. De beslutade och i denna pro-<br>position aviserade ökningarna av statsbidragen,<br>de ytterligare skatteinkomster som tillförs sek-<br>torn samt en förbättrad samhällsekonomisk ut-<br>veckling lägger en god grund för kommuner och<br>landsting att klara kravet på en ekonomi i balans</p>
<p>utan att kommunernas och landstingens skat-<br>teuttag höjs.</p>
<p>Regeringen avser att även i fortsättningen no-<br>ga följa utvecklingen och kommer att inleda en<br>dialog med de kommuner och landsting som av<br>någon anledning kan få problem att nå balans i<br>ekonomin, om vilka åtgärder de kan vidta.</p>
<h4>9.4 Ökade satsningar på kommuner<br>och landsting</h4>
<h5>9.4.1 Höjda statsbidrag och ökade<br>skatteinkomster</h5>
<p>Regeringens bedömning: För att fortsätta värna<br>kvaliteten i skolan, vården och omsorgen och för<br>att minska behovet av att höja kommunalskat-<br>terna, höjs nivån på statsbidragen med 4 000<br>miljoner kronor från och med år 2000. Utöver<br>den höjning av det generella statsbidraget med<br>2 000 miljoner kronor år 2001 som aviserades i<br>budgetpropositionen för 1999 bedömer rege-<br>ringen att en ytterligare nivåhöjning av det gene-<br>rella statsbidragen med 2 000 miljoner kronor<br>kan genomföras redan år 2001.</p>
<p>För år 2002 bedömer regeringen att ett resur-<br>stillskott om 1 000 miljoner kronor kan tillföras<br>utgiftsområdet till följd av de förändringar som<br>kommer att ske på försvarsområdet.</p>
<p>För att bidra till finansieringen för att stegvis<br>genomföra en allmän förskola och maxtaxa i<br>barnomsorgen förs medel från detta utgiftsom-<br>råde till utgiftsområde 16 Utbildning och univer-<br>sitetsforskning. År 2001 överförs 1 700 miljoner<br>kronor och år 2002 uppgår överföringen till<br>1 290 miljoner kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I de föregå-<br>ende avsnitten har regeringen redovisat sin syn<br>dels på utvecklingen de närmaste åren inom sko-<br>lan, vården och omsorgen, dels på förutsättning-<br>arna för enskilda kommuner och landsting att<br>uppnå balanskravet. Regeringen överlämnar<br>samtidigt med denna proposition förslag till vissa<br>ändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel,<br>förslag om höjning av pensionstillskottet och det<br>särskilda grundavdraget. Därutöver har Svenska<br>Kommunförbundet och Landstingsförbundet<br>aktualiserat vissa frågor om finansierings-<br>principens tillämpning m.m. Mot denna bak-</p>
<p>183</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>grund gör regeringen följande bedömningar av<br>utgiftsområdet för de närmaste åren.</p>
<p>Regeringen bedömer att statsbidragen till<br>kommuner och landsting bör öka med ytterligare<br>4 000 miljoner kronor år 2000. Dessutom före-<br>slår regeringen att kommuner och landsting till-<br>förs ytterligare skattemedel år 2000 genom att<br>den statliga inkomstskatt om 200 kronor som<br>alla skattskyldiga med förvärvsinkomst betalar<br>tillförs kommuner och landsting även detta år.</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetproposition för<br>1999 att de generella statsbidragen till kommuner<br>och landsting skulle öka med ytterligare 2 000<br>miljoner kronor år 2001. I samband med detta<br>uttalade regeringen att ett flertal kommunaleko-<br>nomiska frågor är aktuella under kommande år,<br>t.ex. utjämningssystemet för kommuner och<br>landsting, generella statsbidrag och maxtaxa i<br>barnomsorgen, till vilken denna resursökning<br>kan utgöra en delfinansiering.</p>
<p>Regeringen bedömer att det tidigare aviserade<br>tillskottet skall användas för att bl.a. underlätta<br>införandet av föreslagna förändringar i utjäm-<br>ningssystemet (prop. 1998/99:89) samt att bidra<br>till finansieringen för att stegvis genomföra en<br>allmän förskola och maxtaxa i barnomsorgen.<br>Från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner överförs därför 1 700 miljoner kro-<br>nor till utgiftsområde 16 Utbildning och univer-<br>sitetsforskning år 2001 och 1 290 miljoner kro-<br>nor år 2002.</p>
<p>I denna proposition aviserar regeringen en yt-<br>terligare nivåhöjning av det generella statsbidra-<br>get med 2 000 miljoner kronor år 2001. För år<br>2002 föreslår regeringen därutöver ett resurstill-<br>skott med 1 000 miljoner kronor till följd av de<br>förändringar som kommer att ske på försvars-<br>området.</p>
<p>Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-<br>hållande till 1996 års nivå en sammanlagd höj-<br>ning av statsbidragen till kommuner och lands-<br>ting med 25 000 miljoner kronor år 2002. I detta<br>belopp ingår medel som tillförs utgiftsområde 16<br>för att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en all-<br>män förskola och maxtaxa inom barnomsorgen,<br>(se tabell 9.6). De höjda statsbidragen bör även<br>fortsättningsvis användas för att förbättra och<br>förstärka kvaliteten i skolan, vården och omsor-<br>gen, för att främja sysselsättningen i kommuner<br>och landsting och för att minska behoven av att<br>höja kommunalskatten. De utökade skattein-<br>komsterna samt höjningarna av de generella<br>statsbidragen bör ses mot bakgrund av den ökade<br>omslutningen i det kommunala momssystemet.</p>
<p>Regeringen återkommer senast i samband med<br>2000 års ekonomiska vårproposition om fördel-<br>ningen av tillskotten mellan kommuner och<br>landsting för år 2001. Fördelningen av de ytterli-<br>gare skattemedlen år 2000 skall ske på samma<br>sätt som år 1999.</p>
<p>Av ramen för år 2000 avsätts 1 071 miljoner<br>kronor för särskilda insatser. Regeringen bedö-<br>mer att det även i framtiden kan komma att fin-<br>nas behov av att ge stöd till kommuner vars eko-<br>nomiska situation försvårats av annat än<br>åtaganden för boendet. Regeringen avser att<br>återkomma senast i samband med 2000 års eko-<br>nomiska vårproposition när det gäller det fort-<br>satta behovet av medel för särskilda insatser.</p>
<p>Som ett led i regeringens arbete med uppfölj-<br>ning och utvärdering av den kommunala verk-<br>samheten och ekonomin kommer regeringen att<br>ta ett initiativ för att underlätta jämförelser mel-<br>lan kommuner, vilket beskrivs i avsnitt 9.5.1.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 9.6 Höjda statsbidrag till kommuner och landsting |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårbudget 1997</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1998</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårbudget 1998</p></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1999</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårbudget 1999<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökning jämfört med 1996</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
</table>
<p>Inklusive överföring till Uo 16 med 1 700 miljoner kronor år 2001 och 1 290 miljoner kronor år 2002.</p>
<p>184</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>9.4.2 Beräkning av ramen för<br>utgiftsområde 25 Allmänna bidrag<br>till kommuner år 2000</p>
<p>För år 1999 omfattar utgiftsområdet sammanlagt<br>103 565 miljoner kronor, varav 78 680 miljoner<br>kronor avser generellt statsbidrag till kommuner<br>och landsting, 1 014 miljoner kronor avser bidrag<br>för särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting och 21 270 miljoner kronor avser ut-<br>jämningsbidrag till kommuner och landsting.<br>Utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor av-<br>gift på statsbudgetens inkomstsida. Under år<br>1999 finns också ett anslag om 2 600 miljoner<br>kronor som avser bidrag till kommunernas och<br>landstingens skatteinkomster för år 1997. Till<br>detta kommer 0,7 miljoner kronor som avser bi-<br>drag till Rådet för kommunal redovisning.</p>
<p>I tabellen nedan redovisas en preliminär be-<br>räkning av ramen för åren 2000-2002 med beak-<br>tande av de tillskott som regeringen aviserar i<br>denna proposition. Övriga förändringar kom-<br>menteras nedan.</p>
<p>Tabell 9.7 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner åren 2000-2002</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ram enl. budgetprop 1999</p></td><td>
<p>105 087</p></td><td>
<p>107 267</p></td><td>
<p>107 477</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillskott</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till U016</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1 700</p></td><td>
<p>-1 290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsbegränsning på<br>särskilda insatser</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskad omslutning i ut-<br>jämningssystemet till följd<br>av det nya förslaget</p></td><td>
<p>-2 849</p></td><td>
<p>-2 849</p></td><td>
<p>-2 849</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Regleringar enligt finansi-<br>eringsprincipen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat/kyrka reformen</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>102 217</p></td><td>
<p>104 697</p></td><td>
<p>106 317</p></td></tr>
</table>
<p>Ramen för utgiftsområdet höjs med 2 000 miljo-<br>ner kronor fr.o.m. år 2001. För år 2002 tillförs<br>utgiftsområdet 1 000 miljoner kronor till följd av<br>de förändringar som kommer att ske på försvar-<br>sområdet.</p>
<p>Från utgiftsområdet överförs 1 700 miljoner<br>kronor till utgiftsområde 16 Utbildning och uni-<br>versitetsforskning år 2001 och 1 290 miljoner<br>kronor år 2002 för att bidra till finansieringen för<br>att stegvis genomföra en allmän förskola och<br>maxtaxa i barnomsorgen.</p>
<p>Resterande del av de aviserade tillskotten dvs.<br>300 miljoner kronor år 2001 och 710 miljoner</p>
<p>kronor år 2002 skall bl.a. underlätta införandet av<br>förändringarna i utjämningssystemet för kom-<br>muner och landsting (prop. 1998/99:89).</p>
<p>Regeringens förslag till förändringar i utjäm-<br>ningssystemet för kommuner och landsting leder<br>till att omslutningen i systemet, dvs. både utjäm-<br>ningsbidrag och utjämningsavgifter, minskar.<br>För år 1999 visar den slutliga beräkningen från<br>SCB att utjämningsbidraget blev 744 miljoner<br>kronor lägre än det anvisade anslaget. Omslut-<br>ningen för år 2000 beräknas med hänsyn till de<br>förslag som läggs preliminärt komma att uppgå<br>till 18 421 miljoner kronor vilket är 2 105 miljo-<br>ner kronor lägre än under år 1999. Sammanlagt<br>minskar utjämningsbidraget således med 2 849<br>miljoner kronor jämfört med vad som redovisa-<br>des i 1998 års ekonomiska vårproposition. Ut-<br>jämningsavgifterna, vilka redovisas på inkomstsi-<br>dan, minskar med motsvarande belopp.</p>
<p>Ramen minskas därutöver med 9 miljoner<br>kronor till följd av vissa utgiftsbegränsande åt-<br>gärder.</p>
<p>Regleringar enligt finansieringsprincipen</p>
<p>Med anledning av att riksdagen fattat ett princip-<br>beslut om ändrade relationer mellan staten och<br>Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet.<br>1995/96:KU12, rskr 1995/96:84) får kommu-<br>nerna minskade kostnader till följd av att deras<br>medverkan vid de kyrkliga valen upphör. Med<br>utgångspunkt från betänkandet Stöd, skatter och<br>finansiering (SOU 1997:45) har sänkningen av<br>kostnadsnivån för de borgerliga kommunerna<br>beräknats till ca 12 miljoner kronor. Med anled-<br>ning härav minskas det generella bidraget till<br>kommunerna från år 2000 med 12 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Regeringen föreslog i propositionen Transport-<br>politik för en hållbar utveckling (prop.<br>1997/98:56) att fordonskatten för bussar skulle<br>höjas fr.o.m. den 1 januari 1999. För att motver-<br>ka kostnadsökningar inom lokal och regional<br>busstrafik bör berörda landsting och kommuner<br>kompenseras. Frågan om bl.a. utformningen och<br>höjningen av fordonsskatten för bussar har ge-<br>nom tilläggsdirektiv överlämnats till Trafikbe-<br>skattningsutredningen (dir 1996:37). Regeringen<br>avser att återkomma angående fordonsskatten<br>för bussar under hösten 1999 sedan utredningens<br>förslag remitterats.</p>
<p>185</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h5>9.4.3 Andra satsningar som påverkar<br>kommuner och landsting</h5>
<p>Förutom höjningarna av de generella statsbidra-<br>gen görs flera satsningar inom andra områden<br>som har positiva effekter för kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Riksdagen antog i juni 1998 regeringens för-<br>slag till Nationell handlingsplan för äldrepoliti-<br>ken som innehåller åtgärder och resursförstärk-<br>ningar avseende äldreomsorgen mellan åren 1999<br>och 2001. Sammanlagt kommer ca 1 000 miljo-<br>ner kronor att satsas på äldreomsorgen under<br>dessa år.</p>
<p>Regeringen fortsätter prioriteringen av arbetet<br>med att stärka utbildningens kvalitet och har fö-<br>reslagit ett tiopunktsprogram för kvalitet och<br>likvärdighet i skolan. Under perioden 1999 till<br>2001 genomförs ett IT-program för skolan till en<br>kostnad av ca 1 500 miljoner kronor. Vissa delar<br>av dessa satsningar kommer att förlängas så att<br>de pågår även år 2002.</p>
<p>I Storstadspolitiska propositionen föreslogs<br>att lokala utvecklingsavtal skall tecknas av stat<br>och kommun för de utsatta bostadsområdena.<br>För åren 1999 till 2001 har ca 1 000 miljoner<br>kronor avsatts för detta ändamål. Som ett led i att<br>förstärka barnomsorg och skola samt vuxenut-<br>bildning i storstadsregionerna har sammanlagt<br>660 miljoner kronor avsatts. Aven medel inom<br>andra politikområden har avsatts för detta ända-<br>mål. Totalt satsas således ca 2 000 miljoner kro-<br>nor för insatser i de utsatta bostadsområdena in-<br>om storstadsregionerna. Regeringen kommer i<br>budgetpropositionen att föreslå anslag för ut-<br>vecklingsinsatser i storstädernas utsatta bostads-<br>områden även för år 2002.</p>
<p>För att främja en ekologiskt hållbar utveckling<br>har riksdagen beslutat om medel till lokala in-<br>vesteringsprogram. Totalt beräknas ca 6 500<br>miljoner kronor gå till lokala investeringsprog-<br>ram. Regeringen har föreslagit att tidsperioden<br>för de lokala investeringsprogrammen bör ut-<br>sträckas genom att resurserna för perioden 1999-<br>2001 förskjuts så att bidrag även kan utbetalas<br>under 2002. Därmed beräknas ca 40 kommuner<br>per år få stöd för lokala investeringsprogram.</p>
<p>År 1997 inleddes den femåriga satsningen på<br>vuxenutbildning, kunskapslyftet. Under åren<br>1998 och 1999 har antalet platser successivt ökat.<br>Regeringen föreslår att kunskapslyftet i stort lig-<br>ger kvar på samma nivå som år 1999 fram till och<br>med första halvåret 2002, vilket innebär att den<br>tidigare planerade utbyggnaden inte kan komma</p>
<p>till stånd. Satsningen fortsätter därefter på en läg-<br>re nivå under andra halvåret år 2002. Regeringen<br>avser att under år 2000 återkomma till riksdagen,<br>efter det att underlag lämnats av den parlamenta-<br>riska kunskapslyftskommittén, om perioden ef-<br>ter år 2002.</p>
<p>Regeringen tillsatte år 1997 en särskild utreda-<br>re för att se över den statliga regleringen och till-<br>synen över kommunal verksamhet. Utredaren<br>lämnade i augusti år 1998 betänkandet Minska<br>regleringen av kommuner och landsting (SOU<br>1998:105) till regeringen. Betänkandet har re-<br>missbehandlats och bereds för närvarande i Re-<br>geringskansliet. Det är regeringens bedömning<br>att ytterligare avregleringar kan underlätta arbe-<br>tet med omstrukturering och omprioritering.</p>
<h5>9.5 Övriga frågor</h5>
<h5>9.5.1 Uppföljning och utvärdering av</h5>
<h5>kommuner och landsting</h5>
<p>Det är av stor betydelse för staten att kunna följa<br>hur den kommunala ekonomin och verksamhe-<br>ten utvecklar sig i förhållande till de av riksdagen<br>beslutade målen för bl.a. skola, vård och omsorg<br>samt kravet på en ekonomi i balans, inte minst<br>mot bakgrund av de ökade statsbidragen. Riks-<br>dagen har också vid ett flertal tillfällen betonat<br>vikten av en väl fungerande uppföljning av<br>kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen aviserade i 1998 års ekonomiska<br>vårproposition att arbetet med att förbättra och<br>utveckla uppföljningen och utvärderingen av<br>verksamheten och ekonomin bör intensifieras.<br>Som ett led i detta arbete tillsatte regeringen i<br>maj 1998 en interdepartemental arbetsgrupp med<br>uppgift att utveckla uppföljningen av verksamhet<br>och ekonomi i kommuner och landsting. I upp-<br>draget ingår bl.a. att lämna förslag till åtgärder för<br>att på längre sikt åstadkomma en väl fungerande<br>uppföljning av måluppfyllelse och resursanvänd-<br>ning i den kommunala verksamheten. En slutsats<br>gruppen dragit är att bristen på relevanta kvali-<br>tetsmått inom flera verksamheter är påfallande.<br>Arbetsgruppen har också utarbetat en metod att<br>ur befintlig statistik om enskilda kommuner, vä-<br>ga samman uppgifter om prestationer och kost-<br>nader i de prioriterade verksamheterna, skola och<br>omsorg. Resultatet av detta presenteras i rege-<br>ringens skrivelse Utvecklingen inom den kom-<br>munala sektorn (skr. 1998/99:97).</p>
<p>186</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Inom Regeringskansliet pågår för närvarande<br>flera projekt för att utveckla mål- och resultat-<br>styrningen inom offentlig sektor. I arbetet med<br>att utveckla uppföljningen av den kommunala<br>sektorn ingår bl.a. att vidareutveckla och förtyd-<br>liga befintliga nationella mål för skola, vård och<br>omsorg och förbättra det statistiska underlaget<br>för att tydligare kunna följa måluppfyllelsen.<br>Hittills har arbetet bl.a. visat att det i vissa fall<br>kan finnas otydligheter om huruvida det är ef-<br>fektmål angivna i lag eller i proposition som är<br>styrande för verksamheten i kommuner och<br>landsting. Regeringen avser att kontinuerligt pre-<br>sentera resultatet av det fortsatta arbetet i kom-<br>mande års skrivelser om utvecklingen inom den<br>kommunala sektorn.</p>
<p>Utvecklad uppföljning av kommuner och landsting<br>Uppföljningen av den kommunala verksamheten<br>har blivit bättre. Det finns samtidigt ett ökat be-<br>hov av en samlad rapportering om utvecklingen i<br>kommunsektorn, inte bara hos riksdagen utan<br>även hos regeringen, hos allmänheten och inte<br>minst kommuner och landsting själva.</p>
<p>Uppföljningen och utvärderingen av den<br>kommunala verksamheten ligger bl.a. till grund<br>för statsmakternas beslut om såväl dimensione-<br>ringen av resurser till kommuner och landsting<br>som för ställningstaganden till de ramar och reg-<br>ler som i övrigt styr verksamheten. Bristande<br>kvalitet i underlaget kan leda till en felaktig be-<br>skrivning av förhållandena och risken finns att<br>bedömningar och beslut därför inte blir tillräck-<br>ligt underbyggda. Mot den bakgrunden vill rege-<br>ringen förespråka en ökad satsning på bredare<br>studier av resursutnyttjande och effektivitet i de<br>system som avser kommunala kärnverksamheter.<br>I detta sammanhang kan som ett exempel på ett<br>kvalitativt välutvecklat underlag nämnas Social-<br>styrelsens granskning av hälso- och sjukvården<br>som genomfördes under inledningen av år 1999.</p>
<p>Det är också angeläget att utveckla mått som<br>beskriver kvalitet och måluppfyllelse främst i de<br>prioriterade verksamheterna för att kunna göra<br>en bättre bedömning av tillståndet i den kom-<br>munala sektorn.</p>
<p>Det är även av stor vikt att både landsting och<br>kommuner samt regeringen snabbt uppmärk-<br>sammas på eventuella kvalitetsbrister i den<br>kommunala kärnverksamheten.</p>
<p>Utveckling av en kommunal databas förbättrar<br>produktivitet och effektivitet i kommuner och<br>landsting</p>
<p>Enligt regeringens bedömning behövs ett kom-<br>plement till nuvarande uppföljning som ska un-<br>derlätta och förbättra både kommunernas, lands-<br>tingens och statens samlade uppföljning av<br>verksamhet och ekonomi. Om kommunerna och<br>landstingen har tillgång till jämförande statistik<br>av tillförlitlig kvalitet bör detta kunna bli ett me-<br>del för dem själva att initiera åtgärder som leder<br>till att verksamheten bedrivs effektivare. Det lig-<br>ger således ett nationellt intresse i att kommuner<br>och landsting jämför sig med varandra så att det<br>leder till att det samhällsekonomiska utrymmet<br>används på ett mer effektivt sätt. En uppföljning<br>som baseras på aktiva jämförelser inom kom-<br>munsektorn bör också kunna stödja de statliga<br>sektorsmyndigheternas arbete med utvärdering<br>av verksamheten i sin sektor.</p>
<p>För att skapa förutsättningar för en bättre<br>samlad uppföljning och aktiva jämförelser bör en<br>kommunal databas successivt byggas upp. En så-<br>dan databas kommer enligt regeringens bedöm-<br>ning att ställa krav på ett förbättrat samarbete<br>mellan statistikansvariga myndigheter, enskilda<br>kommuner och landsting samt Svenska Kom-<br>munförbundet och Landstingsförbundet. I en<br>första fas genomförs en projektverksamhet för<br>att utveckla en provdatabas för kommunerna och<br>deras verksamheter inom skola och omsorg.</p>
<p>Arbetet med en provdatabas kommer att be-<br>drivas i nära samarbete med företrädare för<br>kommuner, berörda statliga myndigheter och<br>Svenska Kommunförbundet. Ett antal kommu-<br>ner kommer att beredas möjlighet att aktivt delta<br>i och bidra till utvecklingen av underlaget för<br>uppföljning. Arbetet bör primärt utgå från ett<br>sektorsövergripande perspektiv så att en samlad<br>uppföljning av de prioriterade verksamheterna<br>möjliggörs. En viktig del i projektverksamheten<br>är att försöka hitta gemensamma mått som be-<br>skriver kvalitet och måluppfyllelse i verksamhe-<br>terna. En viktig förutsättning för ett bra resultat<br>av projektet är att de kommuner som engageras<br>kan bidra med kunskap om och erfarenheter av<br>uppföljning av de prioriterade verksamheterna.<br>Resultatet av arbetet bör kunna föreligga senast i<br>augusti år 2000.</p>
<p>187</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>9.5.2 Systemet för ersättning för viss<br>mervärdesskatt till kommuner<br>och landsting</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen för<br>år 1999 att en översyn av det särskilda systemet<br>för ersättning för viss mervärdesskatt skulle gö-<br>ras. Under hösten tillsattes en särskild utredare<br>(dir. 1998:10) med uppgift att analysera olika<br>frågor inom systemet. Utredningen har den 18<br>mars lämnat ett delbetänkande till Finansdepar-<br>tementet.</p>
<p>I det följande redovisas i korthet utredningens<br>resultat från det första delbetänkandet. Utred-<br>ningen har särskilt analyserat den ökade omslut-<br>ningen på landstingssidan mellan åren 1997 och<br>1998, då den relativa ökningen varit störst. Ut-<br>redningen kan sammanlagt förklara ca 990 miljo-<br>ner kronor av den totala ökningen om ca 1,1<br>miljarder kronor. Den största enskilda förkla-<br>ringen är att utbetalningarna avseende mervär-<br>desskatt på investeringar ökade med ca 450 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Andra förklaringar är att landstingen fr.o.m. år<br>1998 har tagit över kostnadsansvaret för läkeme-<br>del samt visst kostnadsansvar för förbruknings-<br>artiklar i samband med inkontinens. Detta inne-<br>bär att utbetalningarna från systemet ökar med<br>ca 300 miljoner kronor. Landstingen har dock</p>
<p>erhållit kompensation för dessa ökade utgifter<br>för mervärdesskatt genom höjda statsbidrag.</p>
<p>Ytterligare en förklaring är att landstingskon-<br>tot till följd av huvudmannaskapsförändringar<br>har belastats med utbetalningar som normalt sett<br>hade skett från kommunkontot. Med anledning<br>av detta skall efter överenskommelse mellan<br>Svenska Kommunförbundet och Landstingsför-<br>bundet ca 240 miljoner kronor föras från kom-<br>munkontot till landstingskontot.</p>
<p>Över tiden har kommuner och landsting fått<br>täcka den ökade omslutningen genom höjda av-<br>gifter till systemet. I propositionen 1995/96:64<br>Vissa kommunalekonomiska frågor angav dock<br>regeringen att det inte stod i överensstämmelse<br>med ambitionerna att få bättre kontroll över<br>statsfinanserna att behålla den ordning som gäll-<br>de under år 1995, dvs. att staten finansierade<br>systemet.</p>
<p>Utredaren skall senast den 1 oktober 1999<br>lämna en slutredovisning av sitt arbete. En av de<br>frågor som skall analyseras är hur väl systemet<br>uppfyller sitt egentliga syfte, dvs. att skapa kon-<br>kurrensneutralitet vid kommuners och lands-<br>tings val mellan att utföra verksamhet i egen regi<br>eller upphandla verksamheten från en näringsid-<br>kare, och om det finns alternativa sätt att åstad-<br>komma konkurrensneutralitet.</p>
<p>188</p>
<p>10</p>
<p>Revision av EU-medel</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<h2>10 Revision av EU-medel</h2>
<h4>10.1 Bakgrund</h4>
<p>Regeringen skall varje år informera riksdagen om<br>hur regeringen agerar med anledning av Euro-<br>peiska revisionsrättens rapporter (prop.<br>1994/95:40, rskr. FiU 94/95:67). Regeringen<br>lämnar härmed för tredje året i rad en sådan re-<br>dovisning.</p>
<p>Revisionsrätten svarar för den externa revisio-<br>nen inom EU och avger i november varje år en<br>årsrapport i vilken rätten redovisar sina iakttagel-<br>ser från sin granskning av hur EU-budgeten ge-<br>nomförts. I årsrapporten lämnas också den s.k.<br>revisionsförklaringen om huruvida redovisning-<br>en varit rättvisande och om de underliggande<br>transaktionerna varit lagliga och korrekta.</p>
<p>Revisionsrätten kan också närhelst avge s.k.<br>särskilda rapporter. Nytt för verksamhetsåret<br>1997 var att rätten fattat ett strategiskt beslut om<br>att redovisa en större del av sina granskningar för<br>att därigenom kunna fördjupa iakttagelserna<br>jämfört med de redovisningar som lämnas i års-<br>rapporten. Detta möjliggör också för Europeiska<br>unionens råd (rådet) och Europaparlamentet<br>(parlamentet) att snabbare kunna ta del av rät-<br>tens iakttagelser eftersom årsrapporten ej behö-<br>ver avvaktas. Denna nya strategi ledde till en stor<br>ökning i antalet specialrapporter som presentera-<br>des under 1998, från åtta rapporter år 1997 till ca<br>25 år 1998.</p>
<p>Årsrapporten innehåller iakttagelser rörande<br>finansiell förvaltning inom de olika sektorer som<br>finansierar eller finansieras av EU-budgeten. De<br>presenterade iakttagelserna är inte heltäckande<br>för hela budgeten utan avser resultatet av olika<br>granskningar inom respektive sektor. Nytt för i<br>år är att rätten har indelat sina iakttagelser efter<br></p>
<p>EU-budgetens olika utgiftskategorier. Årsrap-<br>porten innehåller även, under respektive ut-<br>giftskategori, sammanfattningar av de viktigaste<br>iakttagelserna i specialrapporterna.</p>
<p>Årsrapporten och specialrapporterna skall, vid<br>sidan av Europeiska kommissionens (kommis-<br>sionen) ekonomiska redovisning mot budgeten,<br>utgöra underlaget för rådets rekommendation till<br>Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfri-<br>het för kommissionen beträffande genomföran-<br>det av budgeten (art. 206 i fördraget). Parlamen-<br>tet kan sedan inför sitt beslut om ansvarsfrihet,<br>till skillnad från rådet, också beakta annat under-<br>lag än vad revisionsrätten tagit upp i sina rap-<br>porter. Av fördraget följer nämligen att parla-<br>mentet också kan begära ytterligare redogörelser<br>från kommissionen om hur utgifterna verkställts<br>och hur det finansiella kontrollsystemet funge-<br>rar. Kommissionen har också en uttalad skyldig-<br>het att tillmötesgå parlamentets önskemål genom<br>att överlämna alla nödvändiga uppgifter.</p>
<p>Rådets sakberedning av årsrapporten med re-<br>visionsförklaringen samt särskilda rapporter av-<br>seende beviljande av ansvarsfrihet sker i rådets<br>budgetkommitté och beslutas slutligen av Eko-<br>nomi- och finansministerrådet (Ekofin-rådet).<br>För år 1997 behandlades rekommendationen till<br>parlamentet med tillhörande slutsatser i Ekofin-<br>rådet den 15 mars 1999.</p>
<p>Europaparlamentet har ännu ej tagit ställning<br>till rådets rekommendation och det är i dagsläget<br>oklart när så kommer att ske. Ställningstagandet<br>påverkas såvitt kan bedömas av hur parlamentet<br>bedömer att ansvarsfrihetsprövningen för 1997<br>skall hanteras i ljuset av att man inte beviljat an-<br>svarsfrihet för 1996 och inte heller slutligt tagit<br>ställning till hur det ärendet skall avslutas. En an-<br>nan påverkansfaktor är den oberoende expert-</p>
<p>191</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>grupp som tillsattes av parlamentet i samråd med<br>kommissionen i samband med parlamentets<br>misstroendeomröstning i januari 1999. Expert-<br>gruppens första rapport om hantering av interna<br>oegentligheter inom kommissionen presentera-<br>des den 15 mars 1999 (efter Ekonomi- och fi-<br>nansministerrådets beslut om rekommendation<br>om ansvarsfrihet). Den kom att leda till att<br>samtliga kommissionsledamöter avgick dagen<br>därpå, den 16 mars. Ytterligare en rapport från<br>expertgruppen väntas i september 1999 som skall<br>handla om hur förvaltningen inom kommissio-<br>nen har skötts mer i detalj.</p>
<p>Regeringen redovisar i föreliggande proposi-<br>tion de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens<br>rapporter, vilka alltså är de som, enligt fördraget,<br>skall ligga till grund för rådets rekommendation i<br>ansvarsfrihetsprövningen. Vidare redovisas hur<br>regeringen agerat vid behandlingen av revisions-<br>rättens rapporter och regeringens bedömning av<br>iakttagelserna som berör Sverige.</p>
<p>10.2 Utgångspunkter för Sveriges<br>agerande rörande<br>revisionsrättens iakttagelser</p>
<p>En effektiv och korrekt användning av gemen-<br>skapsmedlen är en prioriterad fråga för Sverige i<br>EU-samarbetet. Det är av avgörande vikt för le-<br>gitimiteten i EU:s verksamhet att medlen går till<br>rätt ändamål och inte slösas bort - av EU:s insti-<br>tutioner eller på nationell nivå i EU:s medlems-<br>stater eller i tredje land - på grund av bristande<br>administration och kontroll. Revisionsrätten har<br>därför en viktig roll att fylla genom sina gransk-<br>ningar av den EU-finansierade verksamheten,<br>och regeringen lägger stor vikt vid rättens iakt-<br>tagelser och hur kommissionen tar till sig dessa.<br>Eftersom 80-85 procent av EU:s medel admini-<br>streras på nationell nivå är det också avgörande<br>att medlemsstaterna tar till sig de brister som<br>rätten upptäckt i sina granskningar på plats i<br>medlemsstaterna.</p>
<p>10.3 Iakttagelser i rapporterna för<br>1997 presenterade under 1998<br>samt svenskt agerande i rådet</p>
<p>Revisionsrättens iakttagelser i årsrapporten för<br>1997 publicerades i Europeiska gemenskapernas</p>
<p>officiella tidning 98/C 349/01. Sammanfattning-<br>ar av årets specialrapporter samt en förteckning<br>över dessa lämnas i årsrapporten. Revisionsrätten<br>har även publicerat ett informationsmeddelande<br>som ger en översiktlig information om innehållet<br>i rapporten. De brister i redovisning och förvalt-<br>ning som redovisas återfinns många gånger även i<br>årsrapporten för 1996, även om åtgärder har vid-<br>tagits från såväl kommissionens som medlems-<br>staternas sida för att förbättra läget.</p>
<p>Regeringen avstår från att göra en närmare be-<br>skrivning av iakttagelserna då dessa finns väl be-<br>skrivna i de refererade källorna. Sammanfatt-<br>ningsvis kan dock sägas att de främsta problemen<br>som revisionsrätten pekar på är följande. Det<br>saknas tydliga mål för verksamheten vilket för-<br>svårar och minskar värdet av uppföljning och ut-<br>värdering. Den finansiella kontrollen i kommis-<br>sionen men särskilt i medlemsstaterna behöver<br>utvecklas, bl.a. vad gäller riskanalys. Även till-<br>lämpningen av sanktioner vid oegentligheter<br>måste utvecklas. Här efterlyses klarare riktlinjer<br>och regler för förbättrat genomförande. Revi-<br>sionsrätten pekar även i år på områden inom vil-<br>ka onödigt stora bidrag utgår, t.ex. för durum-<br>vete och olika exportbidrag. En ny fråga revi-<br>sionsrätten tar upp är att flerårsprogram hanteras<br>stelbent i budgetarbetet genom att det endast i<br>mycket liten utsträckning tas hänsyn till faktisk<br>effektivitet och absorbtionsförmåga. Genom-<br>gående för de flesta sektorerna, inte minst vad<br>gäller intern och extern politik, är också avsak-<br>nad av ett väl utvecklat samarbete mellan kom-<br>missionen och medlemsstaterna.</p>
<p>Några av specialrapporterna är inte knutna till<br>specifika inkomst- och utgiftsområden varför de<br>inte återges i årsrapporten. Rätten har härvidlag<br>avgivit en rapport om gemenskapens bedrägeri-<br>bekämpning, särskilt kommissionens bedrägeri-<br>bekämpningsenhet UCLAF. Här kritiseras<br>främst bristande utnyttjande och analys av in-<br>samlade data, för hög andel temporär personal<br>och behov av tydligare ansvar i fråga om ansvaret<br>för utredning av interna oegentligheter och be-<br>drägerier. I en annan rapport följer revisionsrät-<br>ten upp fusket inom Ekonomiska och sociala<br>kommittén (ESK) vad gäller ledamöternas rese-<br>ersättningar. Revisionsrätten konstaterar att<br>kommittén endast i ringa omfattning återkrävt<br>felaktigt utbetalade belopp och rekommenderar<br>att kommittén går vidare för att driva in så<br>mycket som möjligt av dessa belopp. Rätten be-<br>dömer dock de åtgärder som kommittén vidtagit</p>
<p>192</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>för att undvika att detta återigen sker verkar ade-<br>kvata, även om ytterligare åtgärder borde vidtas.</p>
<p>I revisionsförklaringen avstår revisionsrätten<br>även detta år från att avge en positiv förklaring<br>vad gäller lagligheten och korrektheten i de un-<br>derliggande transaktionerna vad gäller utbetal-<br>ningar av anslagsmedel. En sådan kan dock läm-<br>nas för budgetåtagandena på EU-budgetens<br>utgiftssida, för betalningarna på inkomstsidan<br>liksom för redovisningen mot budgeten.</p>
<p>Utöver dessa rapporter beaktas i ansvarsfri-<br>hetsprövningen rapporterna som rätten avgivit<br>avseende den ekonomiska förvaltningen under<br>budgetåret 1997 vid Europeiska fonden för för-<br>bättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublin-<br>fonden) och vid Europeiskt centrum för utveck-<br>ling av yrkesutbildning.</p>
<p>Kommissionen har i sitt svar på iakttagelserna<br>reagerat positivt på många av rättens påpekan-<br>den. Den medger ofta behov av åtgärder och re-<br>dovisar många gånger vilka åtgärder man avser<br>att vidta. Detta har dock inte hindrat rådet från<br>att begära en lång rad åtgärder från kommissio-<br>nen för förbättrad styrning och kontroll inom de<br>olika sektorerna. Ekonomi- och finansminister-<br>rådet beslutade den 15 mars 1999 enhälligt att, på<br>grundval av innehållet i revisonsrättens rapporter<br>och under förutsättning att kommissionen vidtar<br>de åtgärder som rådet begär av kommissionen,<br>rekommendera Europaparlamentet att bevilja<br>kommissionen ansvarsfrihet.</p>
<p>Rådets beslut rörande förslag till rekommen-<br>dationer stämmer väl överens med den svenska<br>uppfattningen. Innehållet i revisionsrättens rap-<br>porter, som enligt fördraget är det som rådets<br>prövning skall grundas på, ger i sig inte grund för<br>att inte bevilja ansvarsfrihet. Detta förhållande<br>betyder inte på något sätt att de brister som revi-<br>sionsrätten pekar på negligeras. Tvärtom fäster<br>regeringen mycket stor vikt vid rättens iakttagel-<br>ser och har aktivt verkat för att dessa tas upp i<br>rådets rekommendationer med långtgående krav<br>på åtgärder från kommissionen och i förekom-<br>mande fall medlemsstaterna. Det är i samman-<br>hanget betryggande att revisionsrätten i rådet<br>uttalat att dessa rekommendationer tar upp rät-<br>tens iakttagelser på ett mycket bra sätt. Det an-<br>kommer nu på kommissionen att vidta erforder-<br>liga åtgärder.</p>
<p>Det bör slutligen noteras att rådets beslut att<br>på grundval av revisionsrättens rapporter rekom-<br>mendera parlamentet att bevilja ansvarsfrihet inte<br>kan tolkas som att rådet därmed tagit ställning<br>till expertkommitténs slutsatser om kommissio-</p>
<p>nens bristande förmåga att hantera kommis-<br>sionsinterna oegentligheter. Det kan inte heller<br>tolkas som att regeringen anser att kritiken i<br>kommitténs rapport (vilken för övrigt publicera-<br>des efter rådets beslut om rekommendationen)<br>inte är mycket grav. Regeringens åsikt är istället<br>att kommissionens beslut att avgå var den logiska<br>följden av den skarpa kritik som riktades mot<br>kommissionen .</p>
<h4>10.4 Bedömning av iakttagelser som<br>rör Sverige i årsrapporten</h4>
<p>Sedan 1997 (avseende genomförandet av 1995 års<br>budget) omfattas samtliga medlemsstater, i en-<br>lighet med ett beslut av Europeiska rådet i de-<br>cember 1996, av en skyldighet att redovisa vilka<br>åtgärder som vidtagits mot brister revisionsrätten<br>uppdagat och som är direkt hänförliga till med-<br>lemsstaten i fråga.</p>
<p>I årsrapporten som avsåg 1996 omnämndes<br>Sverige uttryckligen i tre fall. Regeringen redovi-<br>sade därför till kommissionen och i föregående<br>års redogörelse till riksdagen sin bedömning av<br>dessa fall och vilka åtgärder som i förekommande<br>fall vidtagits.</p>
<p>Årets redogörelse måste med nödvändighet bli<br>annorlunda då revisionsrätten för år 1997, med<br>något enstaka undantag, avstått från att redovisa i<br>vilken eller vilka medlemsstater iakttagelserna<br>har gjorts. Kommissionen har i denna situation<br>bett Sverige kommentera revisionsrättens mer<br>generella bedömningar som antas kunna ha bä-<br>ring även på svenska förhållanden. Mot denna<br>bakgrund blev årets redogörelse väsentligt mer<br>generell än föregående års. I det följande lämnas<br>en sammanfattning av regeringens bedömning<br>och vidtagna åtgärder.</p>
<p>Egna medel</p>
<p>Revisionsrätten konstaterar bl.a. att medlems-<br>staterna ofta är sena att tillhandahålla medlen och<br>att förluster uppstår på grund av att fordringar<br>preskriberats efter tre år. Vidare återstår betyd-<br>ande arbete för att säkerställa att ändamålsenliga,<br>effektiva och enhetliga riskanalyssystem används<br>i samtliga medlemsstater. Rätten kritiserar också<br>att det gamla nationalräkenskapssystemet ENS<br>79 används som grund för att beräkna medlems-<br>staternas BNI-baserade avgift, och inte den nya<br>standarden ENS 95.</p>
<p>7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>193</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>Några betydande förseningar finns inte i de<br>svenska inleveranserna. Det pågår dock en över-<br>syn av rutinerna och eventuella brister kommer<br>att åtgärdas. Vad gäller riskanalys inom tullarbe-<br>tet avser kritiken inte Sverige eftersom Sverige<br>redan är bland de ledande länderna i Europa i och<br>med införandet av ett datoriserat riskanalyssys-<br>tem. Skälet till att rådet inte tillämpar ENS 95 för<br>beräkning av BNI-avgiften är att det skulle inne-<br>bära en oavsiktlig men automatisk höjning av det<br>nominella värdet på egna medelstaket (1,27 pro-<br>cent av EU:s samlade BNI) vilket i sin tur skulle<br>kunna leda till en ökning av medlemsstaternas<br>avgifter. Det är inte heller självklart att den nya<br>standarden skulle medföra ett bättre avgiftsun-<br>derlag. Rådet beslutade därför med svenskt stöd<br>att ta ställning till tillämpning av den nya natio-<br>nalräkenskapsstandarden vid nästa revidering av<br>det s.k. egna medelsbeslutet.</p>
<p>Den gemensamma jordbrukspolitiken<br>Revisionsrätten påpekar att kontrollen av de för-<br>skott, som betalas till medlemsstaterna, måste<br>ske hos dessa eftersom underlagen finns där.<br>Dessutom noteras att 13 medlemsstater inte<br>överför nödvändiga uppgifter elektroniskt, vilket<br>medför att dessa data måste registreras manuellt.<br>Rätten konstaterar också att betydande utrymme<br>finns för utveckling av riskanalys i arbetet med<br>kontroll av exportbidrag.</p>
<p>Det bör noteras att berörd förordning än så<br>länge anger att rekvisition av förskott måste<br>skickas via fax till kommissionen. Sverige hoppas<br>dock på att rekvisitionerna i framtiden skall kun-<br>na sändas elektroniskt. Så länge sänds enbart den<br>månatliga utfallsredovisningen elektroniskt. I<br>fråga om riskanalys delar Sverige till fullo revi-<br>sionsrättens syn, där en ökad tillämpning som<br>komplement till stickprovsvisa efterkontroller<br>borde leda till mer målinriktade kontroller med<br>ökad effektivitet som följd. Jordbruksverket och<br>Tullverket har tillsammans redan utvecklat ett<br>gemensamt riskanalyssystem för fysiska kon-<br>troller i detta syfte vilket accepterats av kommis-<br>sionen.</p>
<p>Strukturella åtgärder</p>
<p>Revisionsrätten lyfter fram flera generella iakt-<br>tagelser, där flera redan beaktats av kommissio-<br>nen inom ramen för Agenda 2000. Det gäller<br>bl.a. behovet av att minska antalet struktur-<br>fondsprogram, att åtgärda i tid utdragna revide-<br>ringar av program, samt att införa harmoniserade<br>kontrollmetoder och finansiella sanktioner rik-</p>
<p>tade mot medlemsstater som inte vidtar åtgärder<br>mot oegentligheter. Revisionsrätten efterlyser<br>ökat samarbete mellan kommissionens finans-<br>kontroll och de nationella internrevisorerna.<br>Rätten kritiserar också bl.a. bristen på tydliga ur-<br>valskriterier i programmen samt konstaterar sto-<br>ra förseningar i genomförandet. Avslutningsvis<br>konstaterar revisionsrätten att det finns stora ris-<br>ker för att en rad medlemsstater inte kommer<br>klara av att uppfylla additionalitetskravet.</p>
<p>Sverige har givit aktivt stöd till kommissio-<br>nens arbete inom ramen för programmet SEM<br>2000, vilket rymt ett antal åtgärder för förbättrad<br>styrning och kontroll av strukturfonderna och<br>som nu med svenskt stöd tas in i reglerna för<br>nästa strukturfondsperiod. Samarbetet mellan de<br>svenska internrevisorerna och kommissionens<br>finanskontroll har institutionaliserats genom<br>samarbetsavtal. När det gäller frågan om urvals-<br>kriterier innehåller samtliga svenska programpla-<br>neringsdokument urvalskriterier vilka godkänts<br>av kommissionen. I vissa fall är emellertid dessa<br>kriterier otydliga, vilket i huvudsak får hänföras<br>till att detta för vår del är den första program-<br>perioden. Sverige har av samma skäl lidit av stora<br>förseningar i genomförandet av programmen.<br>Regeringen är fast besluten att undvika detta för<br>den kommande perioden genom att redan nu<br>aktivt förbereda de nya programmen. En viktig<br>utgångspunkt är därvid den samlade kunskap<br>som nu finns i genomförandeorganisationen och<br>som givetvis måste föras vidare in i den nya peri-<br>oden.</p>
<p>När det gäller frågan om additionalitet bör det<br>understrykas att revisionsrätten inte baserat sina<br>iakttagelser på granskning utförd i Sverige. Enligt<br>den information regeringen har föreligger för<br>svensk del endast vissa metodmässiga problem<br>vid redovisningen av additionaliteten av Mål 5a.<br>Detta är dock ett problem vi delar med ett flertal<br>andra medlemsstater. För övriga program tyder<br>alla beräkningar idag på att vi mer än väl kommer<br>att klara de additionalitetsåtaganden som det an-<br>kommer på oss att uppfylla. Det finns dock an-<br>ledning att noggrant följa de åtgärder kommis-<br>sionen avser att vidta med anledning av de pro-<br>blem som vissa länder har på området.</p>
<p>Inre politik</p>
<p>Revisionsrätten konstaterar att även nya projekt<br>inom avloppsvattensektorn, i syfte att genom-<br>föra avloppsvattendirektivet, inte överensstäm-<br>mer med de krav som anges i direktivet. Under-<br>lätelse i byggande av reningsverk medför också</p>
<p>194</p>
<p>PROP. 1998/99:100</p>
<p>att avloppsslam kan komma att spridas på dåligt<br>skyddade platser eller dumpas. Det skall först<br>konstateras att kommissionen inte funnit anled-<br>ning att vidta åtgärder gentemot Sverige i denna<br>fråga. Regeringen delar emellertid revisionsrät-<br>tens analys av situationen. Kommissionen har vid<br>olika tillfällen påbörjat rättsliga åtgärder gente-<br>mot medlemsländer som inte införlivat direkti-<br>vet. Även från ett svenskt perspektiv är det an-<br>geläget med ett skyndsamt genomförande av de<br>berörda direktiven i dessa medlemsländer. Ett<br>skäl är att föroreningarna så småningom når<br>svenska kustområden där de orsakar övergöd-<br>ning med följder bl.a. för nyttjande av inhemska<br>naturresurser som t.ex. fisk.</p>
<p>När det gäller en granskning av genomföran-<br>det av det femte åtgärdsprogrammet för miljön<br>konstaterar revisionsrätten att målen i vissa delar<br>eventuellt inte kommer att nås. Detta beror del-<br>vis på bristerna i genomförandet av gällande di-<br>rektiv. Regeringen delar även på denna punkt re-<br>visionsrättens syn, men konstaterar samtidigt att<br>både mer preciserade och realistiska mål är under<br>utarbetande inom gemenskapen, bl.a. inom för-<br>slaget till ramdirektiv för vatten.</p>
<p>Extern politik</p>
<p>Revisionsrätten konstaterar sammanfattningsvis<br>att det råder stora brister när det gäller samord-<br>ningen mellan kommissionen och andra interna-<br>tionella biståndsgivare inklusive medlemsstater-<br>na. Detta leder till en inkonsekvent politik och<br>dåligt utnyttjande av de totala resurserna för bi-<br>ståndet.</p>
<p>Regeringen delar revisionsrättens syn och me-<br>nar att det finns utrymme för betydande förbätt-<br>ringar när det gäller samordningen mellan kom-<br>missionen och medlemsländerna. Bristande sam-<br>ordning innebär inte bara att de totala resurserna<br>utnyttjas ineffektivt, utan även att en ökad admi-<br>nistrativ börda läggs på mottagarländerna. Sveri-<br>ge verkar därför aktivt för att förbättra samord-<br>ningen och anordnade bl.a. år 1998 ett semi-<br>narium i Stockholm där kommissionen och<br>medlemsländerna diskuterade hur man kunde<br>fördjupa samarbetet när det gäller landstrategi-<br>processen. Rätten konstaterar att betydande an-<br>strängningar har gjorts från kommissionens sida<br>för att förbättra samordningen. Sverige välkom-<br>nar detta, men menar samtidigt att samordningen<br>mellan medlemsländerna och kommissionen ute<br>på fältet försvåras på grund av EU-delega-<br>tionernas begränsade befogenheter att fatta be-<br>slut och i vissa fall bristande kompetens och ka-<br>pacitet på biståndsområdet.</p>
<p>195</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h3>Bilaga 1</h3>
<p>Svensk ekonomi</p>
<h5>Innehållsförteckning</h5>
<p>Förord................................................................................................................................9</p>
<p>1 Inledning..................................................................................................................9</p>
<p>1.1 Sammanfattning.......................................................................................9</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden.......................................................12</p>
<p>2 Internationell utveckling......................................................................................19</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Europa..........................................................................19</p>
<p>2.2 Oväntat stark utveckling i Förenta staterna........................................22</p>
<p>2.3 Utvecklingen i Asien och Latinamerika...............................................22</p>
<p>2.4 Utvecklingen i Ryssland och i övriga Östersjöområdet.....................24</p>
<p>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten.................................................24</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna..............................................................................................25</p>
<p>3.1 Utvecklingen i omvärlden.....................................................................25</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige...........................................................................26</p>
<p>3.3 Ränte- och valutakursantaganden.........................................................28</p>
<p>4 Utrikeshandeln......................................................................................................29</p>
<p>4.1 Varuhandeln...........................................................................................29</p>
<p>4.2 Tjänstehandeln.......................................................................................32</p>
<p>4.3 Bytesbalans och finansiellt sparande....................................................32</p>
<p>5 Näringslivets produktion.....................................................................................34</p>
<p>5.1 Industrin.................................................................................................34</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................36</p>
<p>6 Arbetsmarknad......................................................................................................38</p>
<p>7 Löner......................................................................................................................43</p>
<p>8 Inflation.................................................................................................................46</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och privat konsumtion......................................................49</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster...........................................................................49</p>
<p>9.2 Privatkonsumtion.................................................................................50</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>10 Investeringar.........................................................................................................54</p>
<p>10.1 Näringslivets investeringar...................................................................54</p>
<p>10.2 Bostäder.................................................................................................56</p>
<p>10.3 Lagerinvesteringar.................................................................................57</p>
<p>11 Den offentliga sektorn.........................................................................................58</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................58</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn..............................................................................63</p>
<p>11.3 Allmänna pensionsfonden/ ålderspensionssystemet..........................64</p>
<p>11.4 Kommunsektorn...................................................................................66</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h5>Innehållsförteckning</h5>
<p>Tabeller</p>
<p>1.1 Prognosförutsättningar..........................................................................13</p>
<p>1.2 Nyckeltal................................................................................................13</p>
<p>1.3 Försörjningsbalans.................................................................................14</p>
<p>1.4 Bidrag till BNP-tillväxt.........................................................................16</p>
<p>1.5 Sparandets sammansättning..................................................................16</p>
<p>1.6 De offentliga finanserna........................................................................17</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt per region.........................................................................19</p>
<p>2.2 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet.....................................................21</p>
<p>3.1 Betalningsbalansens finansiella poster.................................................28</p>
<p>3.2 Ränte- och valutakursantaganden.........................................................28</p>
<p>4.1 Export och import av varor och tjänster..............................................30</p>
<p>4.2 Bytesbalans och finansiellt sparande....................................................32</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion......................................................................34</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin..........................................................................34</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet............. 36</p>
<p>6.1 Arbets marknad......................................................................................38</p>
<p>6.2 Sysselsättning, branschfördelat.............................................................39</p>
<p>6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder.....................40</p>
<p>7.1 Timlöner.................................................................................................43</p>
<p>7.2 Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet enligt OECD...........45</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling.....................................................................46</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande............49</p>
<p>10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren..................................................54</p>
<p>10.2 Övriga näringslivets investeringar........................................................55</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finanser..........................................................59</p>
<p>11.2 Den offentliga sektorns skatter och avgifter.......................................60</p>
<p>11.3 Den offentliga sektorns utgifter i löpande pris samt</p>
<p>volymförändring....................................................................................61</p>
<p>11.4 Förändring av finansiellt sparande........................................................62</p>
<p>11.5 Statens finanser inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.........64</p>
<p>11.6 Ålderspensionssystemet........................................................................65</p>
<p>11.7 Kommunsektorns finanser....................................................................67</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h5>Innehållsförteckning</h5>
<p>Diagram</p>
<p>1.1 BNP-utveckling.......................................................................................9</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i världen och sammantaget i Tyskland,</p>
<p>Storbritannien, Norge och Danmark...................................................19</p>
<p>2.2 Företagens och hushållens framtidstro i euroområdet.......................20</p>
<p>3.1 10-åriga statsobligationsräntor i Förenta staterna, Tyskland</p>
<p>och Japan................................................................................................25</p>
<p>3.2 Börsutvecklingen i Förenta staterna, Tyskland och Japan.................26</p>
<p>3.3 Dollarkursen mot euro och 12-månaders räntedifferens</p>
<p>mellan Förenta staterna och Tyskland.................................................26</p>
<p>3.4 Ränteutvecklingen i Sverige..................................................................27</p>
<p>3.5 Kronans utveckling, TCW-index.........................................................27</p>
<p>3.6 Aktiekursutvecklingen på Stockholms fondbörs, OMX-index.........27</p>
<p>4.1 Svensk varuexport, geografisk fördelning...........................................29</p>
<p>4.2 Svensk export, marknadsandelar samt världsmarknads-</p>
<p>utveckling. Bearbetade varor................................................................31</p>
<p>4.3 Tjänstebalansen.....................................................................................32</p>
<p>5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige</p>
<p>relativt 14 OECD-länder......................................................................35</p>
<p>5.2 Industrins bruttoöverskottsandel........................................................36</p>
<p>6.1 Antal nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta..........................38</p>
<p>6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud...................................................39</p>
<p>6.3 Befolkning i åldern 16-64 år uppdelad på olika grupper.....................41</p>
<p>6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende</p>
<p>arbetsmarknadspolitiska åtgärder.........................................................41</p>
<p>6.5 Beveridgekurva......................................................................................42</p>
<p>7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet........................................44</p>
<p>8.1 KPI och enhetsarbetskostnaden i näringslivet....................................47</p>
<p>8.2 Konsumentprisutveckling....................................................................48</p>
<p>9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst........................................51</p>
<p>9.2 Hushållens nettosparkvot och skuldkvot............................................51</p>
<p>9.3 Hushållens förmögenhetskvot.............................................................52</p>
<p>9.4 Privat konsumtion av bilar och övriga kapitalvaror............................52</p>
<p>10.1 Investeringar som andel av BNP..........................................................54</p>
<p>10.2 Fastighetsprisstatistik...........................................................................55</p>
<p>10.3 Antal outhyrda respektiva påbörjade lägenheter.................................56</p>
<p>10.4 Lagerkvoter i industrin.........................................................................57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 00 BILAGA 1</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................58</p>
<p>11.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter.................................58</p>
<p>11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och</p>
<p>nettoskuld..............................................................................................60</p>
<p>11.4 Den offentliga sektorns reala utgifter..................................................62</p>
<p>11.5 Kommunsektorns konsumtionsutveckling.........................................68</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<h4>Förord</h4>
<p>I denna bilaga till 1999 års ekonomiska vårpro-<br>position görs en bedömning av den internatio-<br>nella och den svenska ekonomins utveckling<br>t.o.m. år 2002.</p>
<p>Bedömningen baseras på underlag från Statis-<br>tiska centralbyrån, OECD, IMF och den<br>prognos Konjunkturinstitutet publicerade den 24<br>mars. Ansvaret för beräkningarna åvilar dock helt<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Beräkningar för åren 1999 till 2002 har gjorts<br>med stöd av Konjunkturinstitutets modeller<br>KOSMOS och FIMO och är betingade av att ett<br>antal förutsättningar är uppfyllda.</p>
<p>Ansvarig för bilagan är departementsrådet<br>Mats Dillén. Beräkningarna baseras på informa-<br>tion t.o.m. 7 april 1999.</p>
<h4>1 Inledning</h4>
<h5>1.1 Sammanfattning</h5>
<p>Förutsättningarna för hög tillväxt i Sverige under<br>de kommande åren är i grunden gynnsamma. Till<br>följd av den internationella konjunkturavmatt-<br>ningen dämpas dock tillväxten under innevaran-<br>de år och beräknas uppgå till 2,2 %. Utsikterna<br>har under den senaste tiden försämrats påtagligt i<br>EU-området och i synnerhet i några viktiga<br>mottagarländer för svensk export. Mot detta<br>skall ställas att de inhemska delarna av den<br>svenska ekonomin har utvecklats mycket väl och<br></p>
<p>överträffat förväntningarna. Särskilt sysselsätt-<br>ningsutvecklingen har varit stark under årets in-<br>ledande månader. Försvagningen av den interna-<br>tionella konjunkturen väntas bli kortvarig och<br>redan i slutet av 1999 förutses en återhämtning.<br>De senaste halvårets styrräntesänkningar i<br>Sverige, den relativt svaga kronan och de låga<br>räntorna i EU-området innebär att de monetära<br>förhållanden är expansiva, vilket bidrar till en<br>fortsatt god efterfrågan. Därmed beräknas till-<br>växten i den svenska ekonomin uppgå till 2,6 %<br>år 2000 (se diagram 1.1).</p>
<p>Diagram 1.1 BNP-utvecklin|</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-4.png" style="width:166pt;height:135pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Enligt de preliminära nationalräkenskaperna<br>ökade bruttonationalprodukten (BNP) med</p>
<p>2,9 % förra året, vilket låg i linje med bedöm-<br>ningarna i såväl 1999 års budgetproposition som<br>den prognos som gjordes i samband med Sveri-<br>ges konvergensprogram (decemberprognosen).</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Tillväxten i den inhemska efterfrågan var under<br>fjolåret mycket stark. Bruttoinvesteringarna<br>ökade med nästan 10 %, den privata konsumtio-<br>nen steg med drygt 2,5 % och den offentliga<br>konsumtionen växte - efter fyra år med negativ<br>tillväxt - med knappt 2 %. Nettot från utrikes-<br>handeln gav ett negativt bidrag till tillväxten på<br>0,6 procentenheter, vilket framför allt berodde på<br>att importen ökade mycket kraftigt.</p>
<p>Det finns en tydlig skillnad i det rådande<br>konjunkturläget mellan optimistiska hushåll och<br>mer pessimistiska industriföretag. De senaste två<br>årens gynnsamma arbetsmarknadsutveckling,<br>förväntningar om höga reala inkomstökningar<br>och en fördelaktig förmögenhetsutveckling har<br>inneburit att hushållen är mycket optimistiska<br>inför framtiden. Hushållens förväntningar om<br>utvecklingen av den egna ekonomin är högre<br>ställda än på mycket länge. I enkäter riktade till<br>industriföretagen framskymtar å andra sidan ett<br>mer pessimistiskt stämningsläge, även om för-<br>väntningsbilden i viss utsträckning har stabilise-<br>rats de senaste månaderna. Industriföretagen har<br>drabbats av den sviktande internationella kon-<br>junkturen vilken har medfört en ofrivillig<br>lageruppbyggnad, sänkta priser och försämrade<br>vinstutsikter.</p>
<p>Tudelningen i optimistiska hushåll och pessi-<br>mistiska industriföretag är inte något unikt<br>svenskt fenomen, utan kännetecknar konjunk-<br>turläget i stora delar av OECD-området, och i<br>synnerhet EU-länderna. Förklaringen till indust-<br>riföretagens lågt ställda förväntningar står att<br>finna i det globala efterfrågebortfall och till-<br>hörande pris- och vinstpress som följt i kölvatt-<br>net av kriserna i Asien och Latinamerika. Den<br>globala tillväxten föll från drygt 4 % år 1997 till<br>beräknade 2,4 % år 1998 och väntas uppgå till</p>
<p>2,3 % år 1999. Prispressen har varit mest tydlig<br>på olja och övriga råvaror, vars priskänslighet för<br>efterfrågeförändringar är hög. Exempelvis har<br>oljepriset fallit från 19 $ per fat 1997 till 13 $ per<br>fat 1998.</p>
<p>De kontraktiva effekterna av Asienkrisen har i<br>viss mån motverkats av fallande långräntor. Även<br>de korta räntorna har till följd av styrräntesänk-<br>ningar, i sin tur orsakade av nedjusterade tillväxt-<br>och inflationsförväntningar, sjunkit i EU-<br>området och i Sverige. I Förenta staterna sänkte<br>centralbanken styrräntan med sammanlagt 0,75<br>procentenheter under hösten 1998 till 4,75 %.<br>Den amerikanska ekonomin har emellertid fort-<br>satt att uppvisa höga tillväxttal. I prognosen för-<br></p>
<p>utses en gradvis avmattning av den amerikanska<br>konjunkturen och en oförändrad inriktning av<br>penningpolitiken. I Sydostasien och Japan antas<br>en försiktig återhämtning inledas under andra<br>halvåret 1999.</p>
<p>Hushållen gynnas kortsiktigt av låga prisök-<br>ningar vilket ger en stark utveckling av de reala<br>inkomsterna. För företagen ökar emellertid de<br>reala lönekostnaderna, vilket leder till en sämre<br>vinstutveckling och på sikt även till en svagare<br>investeringstillväxt och en lägre arbetskrafts<br>efterfrågan.</p>
<p>För svenskt vidkommande förefaller det tro-<br>ligt att löneglidningen för både 1998 och 1999<br>blir några tiondelar högre än vad som förutsattes<br>i budgetpropositionen och decemberprognosen.<br>Samtidigt har såväl producent- som konsument-<br>priserna fallit. De reala lönekostnaderna för åren<br>1998 och 1999 har därmed ökat snabbare än vad<br>som antagits tidigare. Detta kan förväntas leda<br>till en viss försvagning av den fortsatta syssel-<br>sättningstillväxten.</p>
<p>Till grund för prognosen ligger antaganden<br>om att löneglidningen år 2000 faller tillbaka till<br>0,5 % och att de totala löneökningarna avseende<br>åren 2001 och 2002 begränsas till 3 %. Att löne-<br>bildningen fungerar väl är en nödvändig förut-<br>sättning för att sysselsättningen skall växa snabbt<br>utan att löner och priser accelererar. Om sådana<br>tendenser föreligger kommer Riksbanken att<br>strama åt penningpolitiken och därmed dämpa<br>tillväxten och sysselsättningen.</p>
<p>Av stor betydelse för den svenska exporttill-<br>växten är den konjunkturavmattning i EU-<br>området som inleddes under senhösten 1998.<br>Den svenska exporten drabbas förhållandevis<br>hårt under 1999 av de försämrade konjunktur-<br>utsikterna av två skäl. För det första så förväntas<br>Sveriges största exportmarknader i EU-området<br>- Tyskland, Storbritannien och Danmark - få<br>lägst tillväxt, samtidigt som tillväxten i Norge,<br>som står för 8,6 % av vår export, förväntas att bli<br>mycket låg 1999 och 2000. För det andra miss-<br>gynnas Sverige i rådande konjunkturläge av in-<br>riktningen på exporten. De cykliska delarna av<br>basindustrin och investeringsvaruindustrin<br>kommer att drabbas särskilt hårt av den förvän-<br>tade försvagningen bland våra viktigaste handels-<br>parter. Dessa ofördelaktiga sammansättnings-<br>effekter med avseende på länder- och varuefter-<br>frågan är dock tillfälliga, vilket gör att exporttill-<br>växten återgår till en mer normal bana nästa år.</p>
<p>Det är den inhemska efterfrågan som bär upp<br>tillväxten 1999. Hushållens ekonomiska förut-</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>sättningar är, som tidigare nämnts, överlag<br>mycket gynnsamma. Den privata konsumtionen<br>bedöms därför kunna öka med ca 2,5 % per år<br>under 1999 och 2000. Vad gäller investeringarna<br>är bilden splittrad. Industriinvesteringarna för-<br>väntas i år minska något, till följd av den svagare<br>internationella konjunkturen, medan övriga in-<br>vesteringar inom näringslivet, och i synnerhet de<br>investeringar som har en tydlig koppling till den<br>inhemska efterfrågan, utvecklas förhållandevis<br>starkt. Lagerinvesteringarna var stora under 1998<br>och inom såväl industrin som handeln torde fin-<br>nas ett behov av en lagerkorrigering. I år väntas<br>därför en anpassning av lagren som sänker till-<br>växten. Den ytterligare resursöverföring till<br>kommunerna, som föreslås i vårpropositionen,<br>ökar kommunernas finansiella utrymme, vilket<br>medger en viss uppjustering av den kommunala<br>konsumtionen för åren 2000 och 2001 i förhål-<br>lande till decemberprognosen. Den strama bud-<br>geten innebär att den statliga konsumtionen<br>väntas visa måttliga ökningstal.</p>
<p>Arbetsmarknadsutvecklingen var mycket stark<br>under 1998. Den öppna arbetslösheten, som an-<br>del av arbetskraften, föll från 8,0 % år 1997 till</p>
<p>6,5 % år 1998, vilket är den största absoluta ned-<br>gång mellan två år som har registrerats under ef-<br>terkrigstiden. En bidragande orsak till detta var<br>att sysselsättningen ökade med 58 000 personer -<br>också det en historiskt sett stark utveckling. Den<br>konjunkturavmattning som förutses under inne-<br>varande år kommer, med en viss eftersläpning,<br>att leda till en uppbromsning av sysselsättnings-<br>tillväxten under andra halvåret. Sett över hela<br>prognosperioden stiger dock sysselsättningen.<br>Sysselsättningsgraden för personer i reguljär sys-<br>selsättning mellan 20 och 64 år beräknas öka från</p>
<p>74,6 % år 1998 till 76,5 % år 2002. Regeringens<br>mål är att sysselsättningsgraden år 2004 skall<br>uppgå till 80 %.</p>
<p>För åren 2001 och 2002 är det svårt att nu be-<br>döma konjunkturläget. Den antagna tillväxten<br>för dessa år är i stället bestämd av den långsiktiga<br>tillväxttakten som uppskattas till ca 2 % och av<br>att det finns lediga resurser i ekonomin som<br>möjliggör en tillväxt med ytterligare 0,5 procent-<br>enheter per år utan att löner och priser accelere-<br>rar. För att en sådan utveckling skall realiseras<br>måste lönebildningen fungera väl och Kun-<br>skapslyftet riktas mot de svagaste grupperna på<br>och utanför arbetsmarknaden.</p>
<p>De offentliga finanserna visar betydande över-<br>skott under hela prognosperioden. Åren 2001<br>och 2002 överstiger det finansiella sparandet i<br></p>
<p>den offentliga sektorn målet om överskott på<br>2,0 % av BNP med ca 22 miljarder kronor 2001<br>och 41 miljarder kronor 2002. Dessa överskju-<br>tande medel antas i kalkylen beräkningstekniskt<br>tillföras hushållssektorn så att saldomålen uppnås<br>exakt. Den offentliga sektorns konsoliderade<br>bruttoskuld har som andel av BNP sjunkit sedan<br>1995 och beräknas, även med beaktande av den<br>beräkningstekniska överföringen, understiga<br>60 % år 2001. Finanspolitikens inriktning beräk-<br>nas vara expansiv i år, vilket kan ses mot bak-<br>grund av den internationella konjunkturavmatt-<br>ningen. Perioden 2000-2002 kan finanspolitiken,<br>med beaktande av de beräkningstekniska över-<br>föringarna, betecknas som i genomsnitt neutral.</p>
<p>Inom några områden är osäkerheten i progno-<br>sen stor:</p>
<p>- Prognosen bygger på förutsättningen att den<br>internationella avmattningen är tillfällig och att<br>tillväxten i Sydostasien, Japan och EU-området<br>tilltar mot slutet av innevarande år. Det kan dock<br>inte uteslutas att recessionen i Sydostasien och<br>Japan blir mer utdragen, vilket kan innebära att<br>även återhämtningen i EU-området kommer se-<br>nare än beräknat. Den ekonomiska utvecklingen<br>i Förenta staterna är också svårbedömd. I pro-<br>gnosen förutses en gradvis nedgång av tillväxten<br>mot den långsiktiga tillväxttrenden. Det finns<br>dock ett antal möjliga obalanser i den amerikans-<br>ka ekonomin, vilket kan komma att kräva en an-<br>passning som gör att tillväxten blir lägre än i pro-<br>gnosen. Samtidigt har den amerikanska<br>ekonomins styrka överraskat många bedömare<br>och några tydliga tecken på en nära förestående<br>avmattning har inte funnits i den senast inkomna<br>statistiken.</p>
<p>- Risken för en sämre internationell utveck-<br>ling balanseras dock av att den inhemska efter-<br>frågan kan bli starkare än vad som antagits i pro-<br>gnosen. Den senaste tidens goda sysselsättnings-<br>tillväxt och hushållens positiva bedömningar av<br>den egna ekonomin kan innebära att den in-<br>hemska efterfrågan, i högre grad än vad som an-<br>tagits, kan kompensera för efterfrågebortfallet<br>från Sveriges exportmarknader.</p>
<p>- I prognosen förutsätts att löneglidningen år<br>2000 begränsas till 0,5 % och att löneökningarna<br>för åren därefter, då det finns väldigt få avtal,<br>uppgår till 3 % per år. Med löneökningar på<br>denna nivå skapas förutsättningar för en expansiv<br>penningpolitik och ett konkurrenskraftigt<br>näringsliv, vilket befrämjar en hög och syssel-<br>sättningsintensiv tillväxt. Ett stort antal personer<br>i arbetsför ålder kommer under de närmaste åren</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>att genomgå vuxenutbildning och antalet hög-<br>skoleplatser ökar kraftigt. För att inte flaskhalsar<br>skall uppstå på arbetsmarknaden är det viktigt att<br>vuxenutbildningen riktas till de grupper som har<br>en svag ställning på arbetsmarknaden och som<br>annars skulle riskera att bli varaktigt arbetslösa.</p>
<h5>1.2 Utvecklingen inom olika områden</h5>
<p>Den internationella utvecklingen</p>
<p>Recessionen i den japanska ekonomin, vissa asia-<br>tiska stater och på senare tid även i Latinamerika<br>har under hösten satt tydliga spår i den europeis-<br>ka konjunkturutvecklingen. Den globala tillväx-<br>ten väntas falla marginellt mellan 1998 och 1999.<br>Tillväxten i EU-området väntas däremot bli ca<br>1 procentenhet lägre än under 1998. En tydlig<br>indikation på konjunkturförsämringen i EU-<br>området är att de europeiska industriföretagen<br>sedan hösten 1998 har blivit allt mer pessimistis-<br>ka i sina framtidsbedömningar. Detta tar sig ut-<br>tryck i form av negativa orderstocksomdömen,<br>stagnerande produktionsplaner och ett missnöje<br>med lagersituationen. Företagens pessimism be-<br>ror inte enbart på förväntningar om en svag vo-<br>lymmässig utveckling av produktionen utan är<br>säkerligen också påverkade av den internationella<br>prispress som bl.a. Asienkrisen givit upphov till.</p>
<p>Givet de försämrade exportutsikterna och den<br>avmattning i industrins investeringar, som är en<br>följd av prispressen och krympande vinstmargi-<br>naler, bedöms tillväxten i EU-området minska<br>från knappt 3 % 1998 till knappt 2 % i år. Ett lågt<br>ränteläge och ett högt konsumentförtroende bi-<br>drar dock till att hålla den inhemska efterfrågan<br>uppe. Konjunkturbilden skiljer sig dock åt mel-<br>lan olika länder. I Tyskland förväntas en bety-<br>dande avmattning och tillväxten beräknas falla<br>från 2,8 % 1998 till 1,5 % i år. I Storbritannien,<br>som ligger längre fram i konjunkturcykeln än öv-<br>riga EU-länder, bedöms den sammanlagda<br>effekten på tillväxten av det starka pundet, den<br>tidigare strama penningpolitiken och vikande<br>internationell efterfrågan bidra till en betydligt<br>lägre tillväxt i år. En återhämtning år 2000 förut-<br>ses till följd av lättare monetära förhållanden och<br>en mindre stram finanspolitik.</p>
<p>Frankrike, Nederländerna, Belgien och Öster-<br>rike väntas få en BNP-tillväxt mellan 2 och 2,5 %<br>i år, medan produktionsökningen i Spanien,<br>Portugal, Irland och Finland bedöms överstiga<br>3 %. I Italien ökar tillväxten något 1999, men<br></p>
<p>den ligger fortfarande under EU-genomsnittet. I<br>Danmark och Norge dämpas tillväxten betydligt.<br>I Danmark stramades finanspolitiken åt under<br>fjolåret i syfte att motverka tendenser till över-<br>hettning. Den norska ekonomin har drabbats<br>hårt av fallande oljepriser. En stram penningpo-<br>litik i avsikt att stärka växelkursen och en re-<br>striktiv finanspolitik har ytterligare reducerat den<br>samlade efterfrågan.</p>
<p>I Förenta staterna steg BNP under föregående<br>år med hela 3,9 %. Arbetslösheten låg under den<br>nivå som, åtminstone tidigare, ansetts vara för-<br>enlig med icke accelererande löneökningar. In-<br>flationen var stabil och låg och produktivitetstill-<br>växten var god. På ett antal områden är dock<br>utvecklingen oroande. Aktiekurserna har stigit<br>mycket kraftigt under de senaste åren, bytes-<br>balansunderskottet har successivt vuxit, hushål-<br>lens sparande har minskat till mycket låga nivåer<br>och investeringarna har ökat i en takt som knap-<br>past är långsiktigt hållbar. Prognosen utgår från<br>en utveckling där dessa obalanser gradvis mins-<br>kar genom att tillväxten i den privata konsum-<br>tionen avtar och ökningstakten i investeringarna<br>dämpas. Under dessa förutsättningar bedöms<br>tillväxten i år uppgå till 3,0 % för att minska till<br>2,2% år 2000.</p>
<p>Utvecklingen i Japan och i de krisdrabbade<br>länderna i Sydostasien är fortfarande svårbe-<br>dömd. Prognosen baseras på att en försiktig<br>återhämtning i dessa länder inleds under slutet av<br>1999. I Sydkorea och Thailand har en viss åter-<br>hämtning redan inletts. Det fortsatta konjunk-<br>turförloppet i Japan är fortfarande mycket ovisst.<br>Utfallet från nationalräkenskaperna för det fjärde<br>kvartalet visade att BNP föll med 0,8 % i förhål-<br>lande till det tredje kvartalet. Därmed har BNP<br>minskat fem kvartal i följd. För att vända utveck-<br>lingen måste förtroendet hos hushåll och företag<br>återvända. En viktig förtroendeskapande åtgärd<br>är att saneringen av den finansiella sektorn full-<br>följs.</p>
<p>Även Ryssland och de latinamerikanska eko-<br>nomierna har drabbats hårt av turbulensen på de<br>finansiella marknaderna. I Brasilien har stora ka-<br>pitalutflöden tvingat fram en mycket stram pen-<br>ningpolitik och en kraftig depreciering av realen.<br>I Ryssland väntas BNP falla med 5 % i år, vilket<br>kan få negativa återverkningar för de baltiska<br>staterna och övriga transitionsekonomier.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Tabell 1.1 Prognosförutsättningar</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP OECD<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI OECD<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, kostnad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs (SEK)’</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>2</sup></p></td><td>
<p>120,5</p></td><td>
<p>123,3</p></td><td>
<p>122,7</p></td><td>
<p>119,9</p></td><td>
<p>118,5</p></td><td>
<p>118,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta<sup>4</sup></p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>‘Ärlig procentuell förändring, BNP OECD och KPI OECD avser OECD-</p></td><td>
<p>16</p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p><sup>3</sup>10-års statsobligation, årsgenomsnitt</p>
<p><sup>4</sup> 6-månaders statsskuldsväxel, årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Räntor, inflation, valutor och löner</p>
<p>Efter höstens finansiella turbulens har utveck-<br>lingen på de svenska kapital- och aktiemark-<br>naderna stabiliserats. Den svenska 1 O-årsräntan<br>låg i slutet av januari under 4 % - en nivå som<br>bedömdes vara orealistisk för ett antal år sedan.<br>Statistik som visat på en oväntat stark utveckling<br>av den amerikanska ekonomin har dock sedan<br>resulterat i en internationell uppgång i de långa<br>räntorna. Under återstoden av 1999 förutses<br>långräntan fluktuera kring dagens nivåer för att<br>därefter, när den europeiska konjunkturen stärks,<br>gradvis stiga till 5 % i slutet av 2002. Att<br>10-årsräntan på lång sikt inte bedöms överstiga<br>5 % är en konsekvens av de sanerade offentliga<br>finanserna och av att Riksbankens inflationsmål<br>har vunnit allmänhetens förtroende. Inflations-<br>förväntningarna kan därför även framdeles förut-<br>sättas ligga i linje med inflationsmålet. Skillnaden<br>mellan svenska och tyska långräntor bedöms<br>kunna krympa till 0,2 procentenheter.</p>
<p>På grund av den ekonomiska avmattningen<br>och det låga inflationstrycket i Euroområdet har<br>det antagits att den Europeiska centralbanken<br>(ECB) sänker styrräntan under året. Osäkerhe-<br>ten vad gäller ECB:s överväganden avseende in-<br>riktningen på penningpolitiken är dock betydan-<br>de.</p>
<p>I Sverige föll priserna under loppet av 1998.<br>Till följd av det låga inflationstrycket har Riks-<br>banken sänkt den s.k. reporäntan från 4,35 % i<br>början av juni 1998 till 2,90 % i mars i år. Infla-<br>tionen, mätt med förändringen i konsument-<br>prisindex (KPI), förväntas ligga runt 0,5 % i slu-<br>tet av innevarande år och därefter öka till ca 1 % i<br>slutet av nästa år.</p>
<p>Tabell 1.2 Nyckeltal</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst<sup>11</sup></p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå)<sup>6</sup></p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbets-<br>kostnad i industrin<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>3</sup></p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder<sup>3</sup></p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans*</p></td><td>
<p>141</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>137</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>164</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>5</sup></p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns<br>finansiella<br>sparande<sup>56</sup></p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>' Ärlig procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Antal personer, årlig procentuell förändring</p>
<p><sup>3</sup> Andel av arbetskraften</p>
<p><sup>1</sup> Miljarder kronor</p>
<p><sup>5</sup> Procent av BNP</p>
<p><sup>s</sup> För åren 2001 och 2002 avses värden efter beräkningsteknisk överföring till hushå Ilen<br>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och<br>Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>Prismått som exkluderar effekterna av ändrade<br>indirekta skatter och subventioner samt ränte-<br>kostnader för egna hem, väntas ligga strax över<br>1 % såväl i år som nästa år.</p>
<p>Den låga inflationen förklaras av den interna-<br>tionella prispressen, nedväxlingen av den svenska<br>löneökningstakten och ett antal år med god pro-<br>duktivitetsutveckling. I prognosen antas att pen-<br>ningpolitiken anpassas så att inflationen i slutet<br>av år 2001 uppgår till 2 % för att sedan ligga på<br>denna nivå även 2002.</p>
<p>Trots de senaste årens mycket gynnsamma ut-<br>veckling av den svenska ekonomin med låg in-<br>flation, bytesbalansöverskott, förbättrade offent-<br>liga finanser och en god produktivitets-<br>utveckling, var den svenska kronan svag under<br>stora delar av hösten 1998.1 decemberprognosen<br>framhölls kronans fortsatta utveckling som en<br>betydande osäkerhetsfaktor. Kronan har därefter<br>apprecierat i linje med det växelkursantagande<br>som då gjordes. I föreliggande prognos har anta-<br>gits att kronan fortsätter att appreciera, för att på<br>några års sikt ligga på 118, mätt som TCW-<br>index. Kronan bedöms också appreciera till 8,70<br>mot euron.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Tabell 1.3 Försörjningsbalans</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="2">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>952</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>466</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>143</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>324</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>261</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>203</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>17,8</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>-8,0</p></td><td>
<p>-9,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>698</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>11.7</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1804</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>' Förändringstalen är uttryckta i procent av BNP föregående år<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Det preliminära löneutfallet för 1998 registrerar<br>ökningar av timlönerna med 3,2 % exklusive en<br>del retroaktiva löneutbetalningar framför allt från<br>offentliga myndigheter. När dessa löneutbetal-<br>ningar har fångats upp av lönestatistiken väntas<br>den registrerade löneökningstakten uppgå till</p>
<p>3,6 %, vilket motsvarar en genomsnittlig löne-<br>glidning på 0,8 procentenheter. Detta är en något<br>lägre löneglidning än genomsnittet under 1990-<br>talet, men är samtidigt hög med tanke på nivån<br>på arbetslösheten och att priserna har ökat be-<br>tydligt mindre än vad som förväntades vid tid-<br>punkten för 1998-års avtalsrörelse. Den faktiska<br>reala löneökningen avviker därmed ganska kraf-<br>tigt från den av parterna förväntade reallöneök-<br>ningen vid tidpunkten för 1998 års avtalsrörelse.<br>I år och nästa år väntas lönerna öka med 3,0 %<br>respektive 3,2 %. Löneglidningen antas uppgå till<br>0,6 % i år och till 0,5 % nästa år. För åren 2001<br>och 2002 finns nästan inga löneavtal. De totala<br>löneökningarna per år antas då uppgå till 3 %.</p>
<p>Försörjningsbalansen</p>
<p>År 1998 var ett bra år ur svensk exportsynpunkt.<br>Varuexporten ökade med drygt 7 %. Detta var<br>något överraskande med tanke på Asienkrisen<br>och den därmed sammanhörande nedgången av<br>den globala tillväxten. Den svenska exporten till<br>den krisdrabbade Asienregionen föll visserligen<br>med knappt 25 % i värdetermer, vilket drog ned<br>den svenska exporttillväxten med ca 2 procent-<br>enheter. Samtidigt kompenserades detta av att<br>exporttillväxten till EU-området utvecklades<br></p>
<p>mycket starkt. I år är bilden den motsatta - en<br>svag europeisk konjunktur försämrar exportför-<br>utsättningarna. Svensk export drabbas extra hårt<br>av att konjunkturen är särskilt svag i Tyskland,<br>Storbritannien, Norge och Danmark, som tar<br>emot drygt en tredjedel av svensk varuexport.<br>Eftersom en stor andel av svensk export består av<br>investeringsvaror och den europeiska investe-<br>ringskonjunkturen förväntas vara svag i år, för-<br>sämras förutsättningarna för den svenska expor-<br>ten ytterligare. Att en exportavmattning är<br>förestående syns tydligt i statistik över export-<br>orderingången och i Konjunkturinstitutets<br>industribarometer. Den antagna förbättringen av<br>det internationella konjunkturläget innebär att<br>utsikterna för svensk export ljusnar år 2000.<br>Sammantaget beräknas tillväxten i varuexporten<br>minska från drygt 7% år 1998 till ca 3,5 % år<br>1999. År 2000 sker en återhämtning och varu<br>exporten väntas öka med ca 5,5 %.</p>
<p>Varuimporten ökade med knappt 12 % år<br>1998. Importen ökar i genomsnitt avsevärt snab-<br>bare än BNP, vilket beror på en tilltagande han-<br>delsspecialisering. Importtillväxten under 1998<br>var dock ovanligt stark i förhållande till den upp-<br>nådda BNP-tillväxten. En delförklaring till detta<br>är att exporten, som har ett högt importinnehåll,<br>och importtunga investeringar, exempelvis<br>maskininvesteringar, ökade kraftigt under fjol-<br>året. I år väntas istället en relativt måttlig tillväxt<br>av exporten och av investeringar med ett högt<br>importinnehåll. Varuimporten beräknas därför<br>endast öka med 2,5 % i år. År 2000 förutses</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>varuimporten normaliseras och öka med ca</p>
<p>6,5 %.</p>
<p>Trots att exporten i år väntas växa något snab-<br>bare än importen förutses handelsbalansöver-<br>skottet minska något. Förklaringen ligger i att<br>den vikande efterfrågan för svenska exportvaror<br>väntas tvinga svenska exportföretag till att sänka<br>sina priser relativt kraftigt medan importpriserna<br>antas stiga något. Exporten och importen av<br>tjänster antas följa ungefär samma mönster som<br>exporten och importen av varor, dvs. mattas av<br>kraftigt i år för att sedan återigen öka snabbare.</p>
<p>Investeringstillväxten var mycket stark 1998. I<br>år dämpas tillväxten och investeringarna väntas<br>stiga med ca 5 % både i år och nästa år. Investe-<br>ringsförloppen är dock ganska olika i olika sek-<br>torer. Inom industrin väntas investeringarna<br>minska i år till följd av försvagningen av den in-<br>ternationella industrikonjunkturen. Investering-<br>arna antas falla kraftigt i basindustrin men ut-<br>vecklas relativt väl inom expansiva branscher som<br>teleproduktindustrin och läkemedelsindustrin.<br>Nedgången i investeringsaktiviteten begränsas<br>dock av att den internationella konjunktur-<br>avmattningen antas bli kortvarig. Om så inte blir<br>fallet är följaktligen risken för en betydligt sämre<br>utveckling av industriinvesteringarna påtaglig.</p>
<p>Inom övrigt näringsliv steg investeringarna<br>kraftigt under föregående år. I synnerhet var in-<br>vesteringsaktiviteten hög inom sektorer med en<br>nära koppling till hushållens efterfrågan. Exem-<br>pelvis steg investeringarna inom varuhandeln<br>med 33 %. Investeringarna inom övrigt närings-<br>liv väntas fortsätta öka med ca 7 % år 1999 och<br>med ca 5 % år 2000. En låg vakansgrad i stor-<br>stadsregionerna, stigande priser och en hög or-<br>deringång tyder på en stark nybyggnation av<br>kommersiella fastigheter. En viss konjunktur-<br>dämpning kan förväntas i de industrirelaterade<br>tjänstebranscherna även om anpassningen inför<br>millennieskiftet bidrar till investeringstillväxten.</p>
<p>Bostadsinvesteringarna ökade svagt under<br>1998, men nivån är fortfarande mycket låg och<br>bostadsbeståndet krymper. Det låga ränteläget,<br>stigande priser och fallande vakansgrader i till-<br>växtregionerna är tydliga signaler på att bostads-<br>byggandet kommer att öka. Statistik över order-<br>stocken tyder också på en återhämtning. Det är i<br>första hand byggandet av egna hem och bostads-<br>rätter i storstäderna som ökar.</p>
<p>Utvecklingen av lagerinvesteringarna har ofta<br>stor betydelse för hur tillväxten fördelas mellan<br>olika år. Under första halvåret 1998 skedde en<br>ofrivillig lageruppbyggnad i industrin till följd av<br></p>
<p>vikande efterfrågan. En viss lageranpassning in-<br>leddes sedan under det andra halvåret. Lager-<br>investeringarna kom för helåret att ge ett positivt<br>bidrag till BNP-tillväxten på 0,3 procentenheter<br>(eftersom lagerinvesteringarna har ett högt<br>importinnehåll är den totala effekten på tillväx-<br>ten dock lägre). I år förutses en mindre uppgång<br>i lagren totalt sett. Lagerinvesteringarna år 1999<br>kommer ändå ligga på en avsevärt lägre genom-<br>snittlig nivå än 1998, vilket resulterar i ett nega-<br>tivt tillväxtbidrag på motsvarande 0,7 % av BNP.<br>Under år 2000 ökar lagren snabbare i takt med<br>den ökande industriproduktionen och väntas då<br>ge ett positivt tillväxtbidrag på 0,2 % av BNP.</p>
<p>Under 1998 ökade den privata konsumtionen<br>med 2,6 %, vilket är den största ökningen på tio<br>år. Under 1999 och 2000 väntas konsumtionen<br>fortsätta att öka i ungefär samma takt. Grunden<br>för en stabil konsumtionstillväxt i hushållssek-<br>torn föreligger i form av en solid förmögenhets-<br>ställning, en god utveckling av de reala disponibla<br>inkomsterna, en fortsatt gynnsam arbetsmark-<br>nadsutveckling, och en hög grad av framtidsop-<br>timism vad beträffar den egna ekonomin. I år<br>förväntas de reala disponibla inkomsterna öka<br>med hela 3,6 % för att sedan växa med 1,8 %<br>nästa år. Arets kraftiga disponibelinkomstökning<br>beror dels på höga reallöneökningar till följd av<br>låg inflation och dels på lägre skattebetalningar<br>som andel av inkomsten. Hushållens konsum-<br>tion bedöms dock följa en jämnare utvecklings-<br>bana, vilket innebär att sparkvoten tillfälligt ökar<br>1999. Konsumtionstillväxten väntas försvagas<br>något år 2000 på grund av att disponibelinkoms-<br>terna utvecklas svagare och av att hushållens<br>uppdämda behov av att ersätta<br>kapitalvaror gradvis minskar.</p>
<p>Under åren 2001 och 2002 beräknas den pri-<br>vata konsumtionen öka med knappt 2 % per år.<br>För dessa år förutspås ansenliga överskott i de<br>offentliga finanserna. Det är rimligt att anta att<br>hushållen får ta del av dessa överskott och plane-<br>rar sin konsumtion därefter (även om det är osä-<br>kert i hur stor utsträckning och i vilken form<br>överskotten kommer hushållen tillgodo). Beräk-<br>ningstekniskt har överskott i de offentliga finan-<br>serna utöver 2 % av BNP, överförts till hushål-<br>len.</p>
<p>Den statliga konsumtionen steg med 3,2 % år<br>1998. Förbrukningen av varor och tjänster ökade<br>med nära 9 %, medan nedgången i den statliga<br>sysselsättningen fortsatte. Under perioden 1994-<br>1997 minskade konsumtionen kontinuerligt med<br>sammanlagt 4,5 %. En fortsatt återhämtning av</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>den statliga konsumtionen förutses under<br>prognosperioden. Ökningen beräknas till 1 % i<br>år och sedan till 0,5 % per år.</p>
<p>Den kommunala konsumtionen växte starkare<br>än väntat förra året. Det var framför allt förbruk-<br>ningen, det vill säga sektorns köp av varor och<br>tjänster, som ökade. Denna utveckling tyder på<br>att sektorn i viss utsträckning anlitat externa<br>företag i stället för att nyanställa.</p>
<p>Under perioden 1999-2002 väntas den kom-<br>munala konsumtionen växa med i genomsnitt<br>0,8 % per år. Konsumtionstillväxten medger en<br>sysselsättningsökning med i genomsnitt 9 000<br>personer per år och möjliggörs bland annat<br>genom ökade skatteinkomster och högre statsbi-<br>drag. Sektorns finansiella sparande beräknas från<br>och med nästa år bli tillräckligt stort för att<br>kravet om ekonomisk balans skall kunna uppnås.</p>
<p>Tillväxtens och sparandets sammansättning</p>
<p>Under 1998 var tillväxtbidraget från inhemsk<br>slutlig efterfrågan 3,6 procentenheter. Nettot av<br>utrikeshandeln gav ett negativt tillväxtbidrag<br>motsvarande 0,6 procentenheter (se tabell 1.4).<br>Den inhemska efterfrågan väntas fortsätta ge sto-<br>ra positiva bidrag till tillväxten varje år fram till<br>och med 2002, medan nettot av utrikeshandeln<br>ger mindre men positiva bidrag. Utvecklingen av<br>utrikeshandelns nettobidrag till tillväxten under<br>1998, 1999 och 2000 förklaras till stor del av im-<br>portens kraftiga svängningar mellan åren. Fjol-<br>årets starka importökning gjorde att tillväxt-<br>bidraget från utrikeshandeln blev negativt. Den<br>kraftiga importavmattningen i år slår igenom i ett<br>positivt nettobidrag. År 2000 växer importen<br>snabbare än exporten, vilket gör att tillväxtbidra-<br>get från utrikeshandeln minskar igen, trots att<br>tillväxten då är fyra tiondelar högre än 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.4 Bidrag till BNP-tillväxt 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2.0</p></td><td>
<p>-1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto utrikeshandel</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.5 Sparandets sammansättning 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>18,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>16.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta<br>investeringar</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>14,4</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>15,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lager-<br>investeringar</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-2,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansd epartementet</p>
<p>Det finansiella sparandet i den svenska ekono-<br>min, vilket i stort överensstämmer med bytes-<br>balansöverskottet, väntas uppgå till i genomsnitt<br>knappt 2 % av BNP per år under prognosperio-<br>den. Även om det reala sparandet minskar något<br>i år som andel av BNP, så ökar reala sparandets<br>andel av BNP sett över hela prognosperioden.<br>Trots att den privata konsumtionen bedöms<br>kunna uppvisa stabila ökningstal kan såväl det<br>reala sparandet som andel av BNP öka som<br>Sveriges finansiella nettoställning mot omvärlden<br>förbättras.</p>
<p>A rbetsmarknaden</p>
<p>Arbetsmarknaden utvecklades mycket starkt un-<br>der 1998. Sysselsättningen ökade med 1,5 % och<br>arbetslösheten föll med 1,5 procentenheter. En<br>stor del av sysselsättningsökningen tillkom i den<br>privata tjänstesektorn där 41 000 nya arbetstill-<br>fällens skapades. I kommunsektorn bröts den<br>tidigare negativa utvecklingen och sysselsätt-<br>ningen steg med 19 000 personer i förhållande till<br>1997. Sysselsättningen har fortsatt att öka i snabb<br>takt under inledningen av 1999. Den konjunktu-<br>ravmattning som förutses under innevarande år<br>väntas dock leda till att sysselsättningstillväxten<br>avtar i slutet av året. Inom industrin och de<br>industrirelaterade tjänstesektorerna bedöms sys-<br>selsättningen minska under andra halvåret. An-<br>talet nya lediga platser pekar också på en förestå-<br>ende sysselsättningsavmattning. I takt med att<br>det internationella konjunkturläget förstärks år<br>2000 väntas sysselsättningen åter öka i något<br>snabbare takt. Sysselsättningsuppgången nästa år<br>begränsas dock av att de reala löneökningarna för<br>åren 1998 och 1999 beräknas bli något högre än<br>tidigare förväntat. Antalet arbetade timmar för-<br>utses öka något svagare än sysselsättningen bl.a.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>på grund av att flera av de avtal som slöts våren<br>1998 inkluderade en arbetstidsförkortning.</p>
<p>Under åren 2001 och 2002 bedöms den svens-<br>ka ekonomin kunna växa snabbare än den lång-<br>siktiga tillväxttakten genom att sysselsättningen<br>ökar med knappt 1 % per år. Detta förutsätter<br>dock att lönebildningen fungerar väl, så att lediga<br>resurser på arbetsmarknaden kan tas i anspråk<br>utan att det uppstår inflationsdrivande löneök-<br>ningar. Sysselsättningstillväxten understöds av<br>att regeringens utbildningssatsningar bidrar till<br>att öka andelen utbildad arbetskraft, vilket bör<br>underlätta rekryteringen av personal, och försla-<br>get i vårpropositionen att införa en kraftig sub-<br>vention till företag som anställer långtidsinskriv-<br>na. Sysselsättningsgraden för personer i reguljär<br>sysselsättning mellan 20 och 64 år förväntas öka<br>från 74,6 % år 1998 till 76,5 % år 2002. Regering-<br>ens mål är att sysselsättningsgraden år 2004 skall<br>uppgå till 80 %.</p>
<p>Den goda sysselsättningsutvecklingen gör att<br>den öppna arbetslösheten fortsätter att minska<br>till 5,0 % år 2002. Storleken på den öppna ar-<br>betslösheten påverkas också av arbetsutbudet<br>som normalt ökar när sysselsättningen stiger. I<br>denna proposition föreslås ett antal åtgärder som<br>påverkar arbetsutbudet. Antalet personer i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar från<br>och med i år, antalet platser i vuxenutbildningen<br>(Kunskapslyftet) reduceras på sikt samtidigt som<br>nya högskoleplatser tillkommer.</p>
<p>Den avmattning i industrikonjunkturen som<br>väntas i år leder till en tillfällig nedgång i pro-<br>duktivitetstillväxten eftersom sysselsättningen<br>reagerar med en viss eftersläpning på förändrad<br>produktion. Av samma skäl stiger produktivi-<br>tetstillväxten relativt kraftigt nästa år när kon-<br>junkturläget förbättras. Näringslivets anpass-<br>ningskostnader i samband med millennieskiftet<br>kan också i någon mån minska produktivitetstill-<br>växten innevarande år eftersom dessa kostnader<br>inte leder till högre produktion. Den genom-<br>snittliga produktivitetstillväxten mellan 1998 och<br>2002 är något lägre än vad historiska samband i<br>förhållande till BNP-tillväxten visar. Tillväxten är<br>med andra ord sysselsättningsintensiv vilket be-<br>ror på att det är de inhemska delarna av den<br>svenska ekonomin som växer starkt och då i<br>synnerhet den privata tjänstesektorn.</p>
<p>Offentliga finanser</p>
<p>År 1998 uppgick den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande till 39,5 miljarder kronor eller</p>
<p>2,2 % av BNP, enligt redovisningen i national-<br>räkenskaperna som exkluderar bokförings<br>mässiga effekter av bolagiseringen av AP-<br>fondens fastigheter. Jämfört med motsvarande<br>bedömning som gjordes i decemberprognosen<br>förra året blev sparandet ca 10,5 miljarder kronor<br>större. Det bättre utfallet beror i huvudsak på<br>oväntat stora skatteinkomster i slutet av 1998.</p>
<p>Överskottet 1998 innebär att den offentliga<br>sektorns finansiella sparande har förbättrats med<br>knappt 60 miljarder kronor sedan 1997 och med<br>nära 200 miljarder kronor från 1994. Som andel<br>av BNP har sparandet vänts från ett underskott<br>1994 på 10,1 % till förra årets överskott på 2,2 %.<br>Huvuddelen av denna förbättring är strukturell<br>och kan jämföras med att konsolideringspro-<br>grammet under perioden motsvarade 8 % av<br>BNP.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 1.6 De offentliga finanserna 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>61,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>62.4</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>59.2</p></td><td>
<p>57,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>före överföring</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>efter överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad brutto-<br>skuld efter överföring</p></td><td>
<p>75,4</p></td><td>
<p>67,6</p></td><td>
<p>62,2</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>51.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>I år beräknas det finansiella sparandet uppgå till</p>
<p>33,5 miljarder kronor eller 1,8 % av BNP. Skat-<br>terna som andel av BNP (skattekvoten) ligger<br>kvar på 1998 års nivå, vilket beror på att årets<br>skattesänkningar uppvägs av förskjutningar i<br>skattebetalningar mellan åren. Nedgången i spa-<br>randet med 0,4 % av BNP från 1998 kan istället<br>hänföras till att utgifterna exkl. räntor stiger som<br>andel av BNP.</p>
<p>Det finansiella sparandet förstärks till ca 2 %<br>av BNP år 2000 trots att skattekvoten sjunker.<br>Förbättringen av sparandet beror på att utgifter-<br>na som andel av BNP minskar. Vid hittills</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>beslutade och föreslagna regler förstärks sedan<br>sparandet åren 2001 och 2002 med ca 1 % av<br>BNP per år. Förbättringen beror på en fortsatt<br>nedgång av utgifterna som andel av BNP, medan<br>skattekvoten är i stort sett oförändrad. Inkoms-<br>terna av räntor och utdelningar faller eftersom de<br>finansiella tillgångarna minskar, främst genom<br>AP-fondens överföringar till staten, men även till<br>följd av försäljningar av statliga bolag. Inkoms-<br>terna från dessa försäljningar inräknas per defini-<br>tion inte i det finansiella sparandet. Däremot<br>reduceras den offentliga skulden och ränteutgif-<br>terna när försäljningsinkomsterna används till<br>amorteringar av statsskulden.</p>
<p>Det finansiella sparandet åren 2001 och 2002<br>överträffar målet på ett överskott på 2 % av BNP<br>med ca 22 respektive 41 miljarder kronor. Dessa<br>överskjutande överskott antas tillföras hushålls-<br>sektom så att saldomålet uppnås exakt (se tabell<br>1.6). Beaktas denna beräkningstekniska överfö-<br>ring uppnås en mer sannolik fördelning av det<br>finansiella sparandet, vilket har betydelse för bl.a.<br>prognosen för statsskulden och den privata kon-<br>sumtionen. Frågan om hur eventuella framtida<br>överskott skall fördelas mellan amorteringar och<br>olika typer av utgiftshöjningar och skattesänk-<br>ningar kommer att övervägas i framtida vår- och<br>budgetpropositioner bl.a. med beaktande av då<br>aktuellt och förväntat konjunkturläge.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld har som andel av BNP sjunkit sedan 1995<br>och uppgick vid utgången av 1998 till 75,4% av<br>BNP. Under prognosperioden minskar den även<br>nominellt och understiger, även med den beräk-<br>ningstekniska överföringen från offentlig sektor<br>till hushållen, 60 % av BNP år 2001.</p>
<p>Nettoskulden, som är nettot av den offentliga<br>sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-<br>der, sjunker i takt med de finansiella överskotten<br>och de värdeförändringar som sker på tillgångar<br>och skulder. I slutet av år 2002 beräknas netto-<br>skulden uppgå till ca 0,5 % av BNP. Efter den<br>omfördelning av sparandet från staten till ålders-<br>pensionssystemet som sker genom pensionsre-<br>formen kommer statsskulden åter att öka. Det<br>underliggande lånebehovet år 2002, vid 2 %<br>överskott i de offentliga finanserna, beräknas<br>uppgå till 7 miljarder kronor.</p>
<p>De beräkningar av finanspolitikens inriktning<br>som redovisas i kapitel 11 indikerar att finans-<br>politiken är expansiv i år och milt kontraktiv<br>nästa år. Efter beaktande av de beräknings-<br>tekniska överföringarna bedöms finanspolitikens<br>inriktning vara milt expansiv 2001 och neutral<br>2002.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>2 Internationell utveckling</h4>
<p>Den ekonomiska krisen i Asien har spritt sig och<br>slagit hårt mot Ryssland och senast Brasilien.<br>Detta har dämpat den internationella konjunktu-<br>ren som förväntas vara fortsatt svag under inne-<br>varande år. På medellång sikt bedöms dock de<br>gynnsamma makroekonomiska förutsättningar-<br>na med låg inflation och låga räntor bidra till att<br>tillväxten i världsekonomin stärks. Turbulensen<br>på de internationella finansiella marknaderna har<br>avtagit och spridningseffekterna på den globala<br>ekonomin till följd av den senaste utvecklingen i<br>Latinamerika väntas bli relativt måttliga.</p>
<p>Den globala ekonomiska tillväxten förutses i<br>år sjunka något till 2,3 %, medan den i OECD-<br>området förväntas minska med knappt en halv<br>procentenhet till 1,9 %.</p>
<p>I EU förutses BNP-tillväxten sjunka med en<br>knapp procentenhet till 1,9 %. Under det andra<br>halvåret förväntas dock den inhemska efterfrågan<br>åter stärkas till följd av låga räntor, stigande<br>realinkomster och en fortsatt stark framtidstro<br>bland hushållen. Utvecklingen stimuleras också<br>av en milt expansiv finanspolitik och gynnsamma<br>monetära förhållanden, dvs. den sammantagna<br>effekten på efterfrågan av ränte- och växelkurs-<br>utvecklingen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 2.1 BNP-tillväxt per region 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världen</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S.k. transitionsekonomier</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ryssland</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U-länder</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrika</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asien</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Krisdrabbade</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>asiatiska länder<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellan och Sydamerika</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Krisdrabbade asiatiska länder utgörs här av Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Sy d-<br>korea och Thailand</p>
<p>Källor: OECD, IMF och Finansdepartementet</p>
<p>Den starka konjunkturen i Förenta staterna för-<br>väntas dämpas något i år till följd av en svagare<br>investeringstillväxt och en minskad privat kon-<br>sumtion. I de krisdrabbade asiatiska länderna<br>förutses en försiktig återhämtning i slutet av året.<br></p>
<p>Viktiga förutsättningar är dock att förtroendet<br>bland japanska företag och hushåll börjar åter-<br>vända och att saneringen av finanssektom full-<br>följs på ett förtroendeingivande sätt.</p>
<p>I fyra av de viktigaste svenska exportmark-<br>naderna, dvs. Tyskland, Storbritannien, Norge<br>och Danmark, bedöms BNP-tillväxten sam-<br>mantaget halveras under innevarande år. Dessa<br>länder står för drygt en tredjedel av den totala<br>svenska exportmarknaden. Världsmarknadstill-<br>växten för svensk export förväntas därmed<br>minska betydligt från knappt 7 % till knappt 4 %<br>i år för att sedan öka till drygt 5 % nästa år.</p>
<p>Diagram 2.1 BNP-tillväxt i världen och sammantaget i<br>Tyskland, Storbritannien, Norge och Danmark________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-5.png" style="width:177pt;height:108pt;"/>
<p>$ Världen</p>
<p>g Tyskland, Storbritannien, Norge och Danmark</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Det finns fortsatt en betydande osäkerhet i be-<br>dömningen av den internationella utvecklingen.<br>En förnyad turbulens på de finansiella markna-<br>derna och ökad protektionism skulle kunna bidra<br>till en sämre utveckling för världsekonomin som<br>helhet. I Förenta staterna utgör ökade obalanser i<br>ekonomin en risk, men en bättre utveckling än<br>den som förutses kan heller inte uteslutas.</p>
<h5>2.1 Utvecklingen i Europa</h5>
<p>En tillfällig avmattning i euroområdet</p>
<p>Konjunkturen i euroområdet utvecklades starkt<br>under det första halvåret 1998. Låga räntor och<br>en positiv utveckling på arbetsmarknaden bidrog<br>till en uppgång i inhemsk efterfrågan, främst pri-<br>vat konsumtion. Samtidigt har bidraget från<br>nettoexporten till BNP-tillväxten successivt av-<br>tagit under året, bl.a. som en följd av minskad<br>efterfrågan i omvärlden.</p>
<p>Under senhösten mattades emellertid kon-<br>junkturen betydligt. Detta avspeglades i ett</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>snabbt fallande företagsförtroende, vikande<br>orderingång samt avtagande industriproduktion.<br>Lägre vinstförväntningar, bl.a. till följd av en in-<br>ternationell prispress, har bidragit till en dämpad<br>investeringstakt. Skillnaderna mellan länderna<br>inom euroområdet var dock stora. Den svaga ut-<br>vecklingen var särskilt tydlig i Tyskland och<br>Italien, medan ekonomierna i Spanien, Portugal,<br>Irland och Finland fortsatte att växa starkt. I<br>Frankrike, Nederländerna, Belgien och Österrike<br>skedde en tydlig avmattning i exporttillväxten<br>mot slutet av året, men denna nedgång tycks i<br>stor utsträckning ha kompenserats av en stark<br>utveckling av privat konsumtion.</p>
<p>Diagram 2.2 Företagens och hushållens framtidstro i<br>euroområdet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-6.png" style="width:178pt;height:127pt;"/>
<p>Källa: EU-kommissionen</p>
<p>Till en början var fallet i företagens framtidstro i<br>euroområdet framförallt betingat av snabbt<br>minskat förtroende inom exportsektorn, men<br>mot slutet av året tycks också förväntningarna på<br>hemmamarknaden ha minskat.</p>
<p>Samtidigt har konsumentförtroendet stigit<br>kontinuerligt sedan i mitten av 1998 och upp-<br>visar nu i flera länder historiskt höga nivåer.<br>Detta gäller t.ex. i Tyskland och i Frankrike.<br>Troliga förklaringar till detta är bl.a. en mer<br>gynnsam utveckling på arbetsmarknaden samt<br>stigande realinkomster.</p>
<p>Omvärldskrisen har haft en tydligt dämpande<br>effekt på pris- och ränteutvecklingen i euro-<br>området. Inflationstakten uppgick i februari till<br>0,8 % på årsbasis. Under 1998 föll långa räntan<br>sammantaget från drygt 5,4 % till knappt 4,0 %.<br>Sedan årsskiftet har emellertid en viss uppgång<br>kunnat noteras.</p>
<p>I ljuset av konjunkturavmattningen under<br>hösten, den låga inflationstakten och låga infla-<br>tionsförväntningar, genomfördes en samordnad<br>styrräntesänkning i början av december 1998 och<br></p>
<p>sammantaget har styrräntan i euroområdet<br>sänkts från knappt 4,0 % till 3,0 % under det<br>senaste året.</p>
<p>Vid årsskiftet infördes den gemensamma<br>valutan, euron. Euron har sedan årsskiftet - bl.a.<br>till följd av konjunkturavmattningen i euro-<br>området samt de mer gynnsamma tillväxtutsik-<br>terna i Förenta staterna - försvagats tydligt mot<br>den amerikanska dollarn och bedöms även ha<br>försvagats i effektiva termer.</p>
<p>Sammantaget bedöms de monetära förhållan-<br>dena ha lättat något under inledningen av 1999<br>jämfört med hösten 1998. Styrräntan förutses<br>sänkas till 2,75 % under året, som en följd av<br>konjunkturavmattningen och en förväntan om<br>en fortsatt låg inflation.</p>
<p>Utsikterna för 1999 har i ljuset av avmatt-<br>ningen försämrats och tillväxttakten förutses nu<br>avta från knappt 3 % 1998 till drygt 2 % 1999,<br>bl.a. som en följd av en dämpad investeringsakti-<br>vitet och en fortsatt svag exportutveckling. Skill-<br>naderna är emellertid stora mellan länderna.<br>Avmattningen är särskilt tydlig i Tyskland där<br>BNP-tillväxten bedöms avta till 1,5 %. Även i<br>Italien förutses en fortsatt svag utveckling med<br>en BNP-tillväxt på 1,7 %. I Frankrike, Neder-<br>länderna, Belgien och Österrike bedöms till-<br>växttakten avta till 2 - 2!/2 %, medan BNP-<br>tillväxten bedöms överstiga 3 % i Spanien,<br>Portugal, Irland och Finland. Efter flera år av i<br>princip oförändrade enhetsarbetskraftskostnader<br>i euroområdet förutses en viss ökning som, till-<br>sammans med tydlig priskonkurrens på export-<br>marknaden, kan medföra en press på företagens<br>vinstmarginaler. Detta väntas få en dämpande<br>effekt på investeringarna. Samtidigt bedöms låga<br>räntor och en milt expansiv finanspolitik inverka<br>gynnsamt på den inhemska efterfrågan. Tillväx-<br>ten av den privata konsumtionen bedöms kom-<br>ma att öka som en följd av stigande realinkoms-<br>ter och den starka framtidstron hos hushållen.</p>
<p>Trots avmattningen förutses en viss fortsatt<br>nedgång i arbetslösheten under prognosperio-<br>den, bl.a. som en följd av offentliga sysselsätt-<br>ningsprogram i Tyskland och Frankrike.</p>
<p>Avmattningen i euroområdet bedöms dock<br>vara av tillfällig natur och en återhämtning förut-<br>ses under andra halvåret 1999. Under nästa år<br>väntas tillväxttakten uppgå till 1'/i %. Därefter<br>förutses BNP växa med knappt 2% %, dvs. något<br>över den uppskattade potentiella tillväxten efter-<br>som det bedöms finnas viss ledig kapacitet.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>[Tabell 2.2 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD'</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Arbetslöshet i procent<br>av arbetskraften<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsmarknadstillväxt<br>för svensk export</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Med OECD-området avses här 16 länder: Förenta staterna, Japan, Tyskland, Frankrike,<br>Italien, Storbritannien, Kanada, Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge,<br>Spanien, Schweiz, Sverige och Österrike</p>
<p><sup>2</sup> Nationella definitioner</p>
<p>Källor: OECD och Finansdepartementet</p>
<p>Det finns en risk för en sämre utveckling än den<br>som prognostiserats. En svagare efterfrågan i<br>omvärlden eller ökad internationell prispress kan<br>medföra att den väntade återhämtningen vad<br>gäller exportutvecklingen fördröjs. Skulle ut-<br>vecklingen på arbetsmarknaden bli svagare än vad<br>som nu förutses kan detta påverka konsument-<br>förtroendet i negativ riktning och därmed även<br>tillväxtutsikterna. En mer gynnsam utveckling av<br>privat konsumtion kan samtidigt inte uteslutas i<br>och med den starka framtidstron bland hushål-<br>len.</p>
<p>Betydande avmattning i Storbritannien,</p>
<p>Norge och Danmark</p>
<p>Det finns tydliga tecken på en avmattning i några<br>av de viktigaste svenska exportmarknaderna<br>utanför euroområdet, Storbritannien, Norge och<br>Danmark. Till stor del kan avmattningen förkla-<br>ras av att den ekonomiska politiken stramats åt<br></p>
<p>till följd av överhettningstendenser efter ett antal<br>år med stark inhemsk efterfrågan. Dessutom har<br>den kraftigt minskade efterfrågan i den asiatiska<br>regionen inverkat negativt på exportutveckling-<br>en. I Storbritannien har även det starka pundet<br>dämpat exporten. Norge är världens näst största<br>oljeexportör och det kraftigt sjunkande oljepriset<br>har under förra året fått betydande effekter på<br>konjunkturutvecklingen.</p>
<p>I Storbritannien har konjunkturen varit god de<br>senaste sex åren. Under 1998 mattades BNP-<br>tillväxten då bidraget från nettoexporten sjönk<br>till följd av de senaste årens appreciering av pun-<br>det samt den svagare internationella utveckling-<br>en. Den strama finans- och penningpolitiken bi-<br>drog samtidigt till att den inhemska efterfrågan<br>försvagades tydligt i slutet av förra året. I år för-<br>utses BNP-tillväxten minska till 0,6 % som en<br>följd av en fortsatt avmattning av den inhemska<br>efterfrågan. En återhämtning av konjunkturen<br>väntas 2000-2001 till följd av en förbättrad<br>exportutveckling och en stärkt inhemsk efterfrå-<br>gan stimulerad av lättare monetära förhållanden<br>och en milt expansiv finanspolitik.</p>
<p>Efter en mycket hög BNP-tillväxt i Norge<br>under de senaste åren förväntas en betydande<br>avmattning av konjunkturen. Under det förra<br>året sjönk oljepriset betydligt, vilket medfört<br>produktionsbegränsningar och uppskjutna olje-<br>investeringar. Prisfallet bidrog även till en för-<br>svagning av den norska kronan och penningpoli-<br>tiken stramades åt avsevärt i syfte att stärka<br>växelkursen. På senare tid har dock oljepriset sti-<br>git, växelkursen stärkts och styrräntan sänkts nå-<br>got. En restriktiv finanspolitik bidrog till att<br>dämpa den inhemska efterfrågan som mattades<br>mot slutet av förra året. Under innevarande år<br>förutses den sammantaget strama ekonomiska<br>politiken tydligt hämma den privata konsumtio-<br>nen. Det relativt låga oljepriset medför en fort-<br>satt svag exportutveckling och fallande investe-<br>ringar. Sammantaget innebär detta att BNP-<br>tillväxten bedöms sjunka till 0,6 % i år och där-<br>efter öka marginellt till 0,9 % år 2000. En mindre<br>stram ekonomisk politik och en mer gynnsam<br>utveckling inom oljesektorn bedöms bidra till att<br>konjunkturen återhämtar sig år 2001.</p>
<p>Efter en längre period av stark ekonomisk till-<br>växt i Danmark förväntas en avmattning. Ex-<br>portutvecklingen har försämrats bl.a. till följd av<br>att lönekostnaderna ökat snabbare än i omvärl-<br>den. En stramare finanspolitik har bidragit till en<br>kraftigt minskad framtidstro bland hushållen och<br>den privata konsumtionen bedöms mattas av</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>under innevarande år. Sammantaget bedöms<br>BNP-tillväxten sjunka till 1,7% 1999. En åter-<br>hämtning förutses i slutet av 2001 till följd av en<br>ökad inhemsk efterfrågan som i sin tur förklaras<br>av en mindre stram finanspolitik och en förbätt-<br>rad internationell konjunktur.</p>
<h5>2.2 Oväntat stark utveckling i<br>Förenta staterna</h5>
<p>I Förenta staterna har ekonomin fortsatt att ut-<br>vecklas starkt. BNP steg under 1998 med 3,9 %,<br>arbetslösheten föll till 4,5 % och inflationstakten<br>uppgick till måttliga 1,6 %. Med stöd av en god<br>realinkomstutveckling, stigande aktiepriser och<br>en gynnsam sysselsättningsutveckling fortsatte<br>den starka tillväxten av privat konsumtion.<br>Kostnadseffekterna av de relativt höga löneök-<br>ningarna har dämpats av en stark produktivi-<br>tetstillväxt och de privata investeringarna ökade<br>kraftigt under 1998, framför allt vad gäller<br>informationsteknologi. Denna utveckling drevs,<br>förutom av fallande relativpriser på kapital, av en<br>stark inhemsk efterfrågan och låga finansierings-<br>kostnader för företagen. På grund av den bety-<br>dande inhemska aktiviteten, en apprecierande<br>dollar och den svaga utvecklingen i omvärlden<br>reducerade nettoexporten BNP-tillväxten med ca<br>I/2 procentenheter under 1998. Med hjälp av en<br>rad styrräntesänkningar dämpades under hösten<br>en hotande kreditåtstramning som riskerade att<br>sprida sig till den reala ekonomin. Den gynn-<br>samma ekonomiska utvecklingen och en stram<br>finanspolitik genererade under 1998 ett budget-<br>överskott på drygt 1 ‘/2 % av BNP.</p>
<p>Parallellt med den starka utvecklingen har ett<br>antal obalanser utvecklats i den amerikanska<br>ekonomin. Arbetslösheten ligger under den nivå<br>som åtminstone tidigare ansetts vara förenlig<br>med en låg inflation. En gradvis stigande arbets-<br>löshet väntas under de närmaste åren då det för-<br>utses att penningpolitiken även fortsättningsvis<br>bidrar till stabila priser. Det bör i detta samman-<br>hang påpekas att tillfälliga faktorer till viss del<br>ligger bakom den senaste tidens låga inflations-<br>takt. Vidare ter sig aktiepriserna enligt de flesta<br>bedömningar övervärderade. I kombination med<br>en gradvis stigande sparkvot, vilken under 1999<br>var negativ, väntas dessa faktorer bidra till en av-<br>mattning av privat konsumtion. Även vad gäller<br>de privata investeringarna finns tecken som tyder<br>på en avmattning. På grund av den svaga<br></p>
<p>exportefterfrågan och en kraftig prispress har<br>vinsterna i företagen fallit markant under senare<br>tid. Även för innevarande år förutses en relativt<br>svag vinstutveckling. Underskottet i bytesbalan-<br>sen steg under 1998 till ca 2,7 % av BNP, vilket<br>åtminstone på lång sikt medför ett ökat natio-<br>nellt sparande och därmed minskad inhemsk<br>efterfrågan. Som en följd av en relativt kraftig<br>dämpning av investeringstakten och en viss av-<br>mattning av privat konsumtion bedöms tillväx-<br>ten mattas under de närmaste två åren. Sam-<br>mantaget bedöms BNP-tillväxten uppgå till<br>3,0 % 1999 och till 2,2 % år 2000. Därefter vän-<br>tas en gradvis ökning mot potentiell tillväxt, dvs.<br>omkring 214 %. Penningpolitiken bedöms vara<br>välbalanserad och ingen förändring av styrräntan<br>på 4,75 % förutses i år.</p>
<p>Att bedöma omfattningen av och tidpunkten<br>för konjunkturavmattningen är emellertid svårt.<br>Å ena sidan kan den inhemska efterfrågan mattas<br>av kraftigare än prognostiserat. Det låga privata<br>sparandet och det stora bytesbalansunderskottet<br>har ökat ekonomins känslighet för såväl inhems-<br>ka som externa förtroendeförändringar. Mot<br>bakgrund av de höga aktiepriserna utgör detta en<br>risk för en svagare utveckling än väntat vad gäller<br>privat konsumtion och investeringar. En sämre<br>ekonomisk utveckling i Latinamerika än förvän-<br>tat utgör ytterligare en risk. Å andra sidan har<br>under 1999 olika indikatorer fortsatt att överras-<br>ka positivt, vilket pekar på en fortsatt hög akti-<br>vitet under de närmaste månaderna. Faktorer<br>som kan bidra till en bättre utveckling än väntat<br>är en fortsatt sjunkande sparkvot hos hushållen,<br>understödd av stigande aktiepriser. Okad pro-<br>duktivitet och en minskad livslängd hos kapitalet<br>kan också medföra en långsammare avmattning<br>av investeringstakten än förväntat.</p>
<h5>2.3 Utvecklingen i Asien och<br>Latinamerika</h5>
<p>Fortsatt recession i Japan</p>
<p>Den kraftiga recession som inleddes under 1997<br>fortsatte under hela 1998. Den för japanska för-<br>hållanden höga arbetslösheten på 4,3 % har<br>resulterat i en minskad framtidstro bland de ja-<br>panska hushållen. Även den långdragna hante-<br>ringen av banksektorns kreditförluster och osäk-<br>ra fordringar har bidragit till den allmänna<br>osäkerheten. Banksektorns problem innebär<br>också att det blivit svårt för små- och medelstora</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>företag att erhålla krediter. Dessa faktorer har<br>medfört, i kombination med en ogynnsam in-<br>komst- och vinstutveckling, att den inhemska<br>efterfrågan sjunkit markant. Nettoexportens bi-<br>drag till BNP blev negativt till följd av minskad<br>avsättning i Asien. I avsikt att dämpa den eko-<br>nomiska nedgången lade den japanska regeringen<br>fram två omfattande stimulanspaket under 1998<br>och anslog medel för att sanera finanssektorn.<br>Centralbanken sänkte dagslåneräntan och vidtog<br>därtill andra extraordinära åtgärder. Effekterna av<br>omvärldskrisen och den svaga inhemska efterfrå-<br>gan har under året lett till deflationstendenser.</p>
<p>Vissa tecken på en stabilisering av den privata<br>konsumtionen kunde skönjas i slutet av 1998.<br>Investeringarna i den japanska ekonomin fort-<br>satte däremot att minska till följd av över<br>kapaciteten i företagssektorn och av att de of-<br>fentliga investeringarna inte fick väntad omfatt-<br>ning.</p>
<p>Under prognosperioden förutses en begränsad<br>återhämtning. Både penningpolitiken och<br>finanspolitiken förutses fortsatt att inriktas på att<br>stimulera ekonomin. Vad gäller saneringen av<br>finanssektorn har vissa framsteg gjorts, vilket<br>kan ge positiv effekt på förtroendet hos företag<br>och hushåll framöver. Företagen bedöms dock<br>under 1999 fortsätta att dra ned på produktion<br>och investeringar i syfte att anpassa lager och<br>produktionskapacitet till efterfrågeläget. Arbets-<br>lösheten väntas därmed stiga något ytterligare.<br>Den privata konsumtionen väntas dock öka nå-<br>got under andra halvan av 1999 till följd av ett<br>uppdämt konsumtionsbehov. De offentliga in-<br>vesteringarna i regeringens stimulanspaket från<br>november bidrar till en stabilisering av BNP-<br>utvecklingen i början av 1999, varefter effekterna<br>dock klingar av.</p>
<p>Näringslivets investeringar väntas minska un-<br>der hela 1999 mot bakgrund av företagens kvar-<br>stående anpassningsbehov, men en försiktig<br>återhämtning förväntas ske under nästa år. Den<br>svagare exportefterfrågan i EU, och så småning-<br>om även den gångna höstens yenappreciering,<br>gör att nettoexporten inte bedöms driva tillväx-<br>ten under prognosperioden. Yenens appreciering<br>väntas vidare tillsammans med den svaga efter-<br>frågan bidra till en fortsatt stagnation. Samman-<br>taget väntas BNP i år minska med 0,6 % för att<br>år 2000 öka med 0,5 %.</p>
<p>Bedömningen av den japanska ekonomin om-<br>gärdas av betydande osäkerhet. En högre grad av<br>tillförsikt inför framtiden bland företag och hus-<br>håll är avgörande för att en återhämtning skall<br></p>
<p>komma till stånd. Det förutsätter i sin tur poli-<br>tisk handlingskraft och kräver bland annat att sa-<br>neringen av finanssektorn fullföljs på ett förtro-<br>endeingivande sätt. Japans export har dämpats av<br>yenapprecieringen, försvagningen av konjunktu-<br>ren i EU och den alltjämt svaga exportefterfrågan<br>i Asien. Prognosen för exporten är därför i hög<br>grad beroende av en fortsatt god konjunktur i<br>Förenta staterna.</p>
<p>Tecken på viss återhämtning i de krisdrabbade<br>asiatiska ekonomierna</p>
<p>Under de senaste månaderna har tecken på en<br>stabilisering i de krisdrabbade asiatiska ekonomi-<br>erna blivit allt tydligare i takt med att turbulensen<br>på de finansiella marknaderna avtagit. Länderna i<br>regionen befinner sig emellertid i olika stadier av<br>ekonomisk återhämtning. Sydkorea och Thai-<br>land, som genomfört konkreta åtgärder för att<br>reformera den finansiella sektom, visar de tydli-<br>gaste tecknen på återhämtning. Samtidigt fort-<br>sätter förtroendet för Malaysias och Indonesiens<br>ekonomiska politik vara lågt, vilket medfört en<br>fördröjning av återhämtningen i dessa länder.</p>
<p>För flertalet länder i regionen väntas BNP sta-<br>biliseras i år för att öka under nästa år. Åter-<br>hämtningen väntas inledningsvis drivas av<br>exporten. BNP i Sydkorea, Thailand, Indonesien,<br>Malaysia och Filippinerna sammantaget väntas<br>öka med 0,2 % i år och 4,6 % år 2000. Prognosen<br>förutsätter att reformansträngningarna inom den<br>finansiella sektom fortsätter och att de inleds i<br>företagssektorn.</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten i Kina var fortsatt<br>hög under 1998 bl.a. tack vare stora offentliga<br>infrastrukturinvesteringar. Det finns dock pro-<br>blem inom den statliga företagssektorn och den<br>finansiella sektom är svag med skuldtyngda ban-<br>ker. En annan osäkerhetsfaktor är om Kina<br>skulle devalvera sin valuta och då särskilt vilka<br>effekterna skulle bli på den asiatiska regionen. En<br>fortsatt ekonomisk stagnation i Japan skulle ock-<br>så innebära att möjligheterna till en exportdriven<br>återhämtning i de asiatiska ekonomierna mins-<br>kar.</p>
<p>Okad oro i Latinamerika</p>
<p>Den internationella finanskrisen har påverkat de<br>latinamerikanska ekonomierna negativt genom<br>ett minskat inflöde av kapital från utländska in-<br>vesterare, vilket resulterat i försvagade växelkur-<br>ser, en stramare penningpolitik och högre räntor.<br>Dessutom har prisfall på ett antal råvaror som ut-<br>gör viktiga exportvaror drabbat flera ekonomier</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>allvarligt. Mot slutet av förra året utsattes den<br>brasilianska valutan för spekulativa attacker och i<br>januari tvingades myndigheterna låta valutan<br>flyta fritt. Efter att först ha förlorat drygt en<br>tredjedel av sitt värde stabiliserades valutan. Nu<br>väntar en stramare ekonomisk politik i överens-<br>kommelse med IMF. Utvecklingen i Brasilien<br>inverkar negativt på regionen i övrigt, bl.a. via<br>handelseffekter. För regionen som helhet för-<br>väntas BNP minska med 1,2 % i år för att där<br>efter öka med 2,6 % nästa år.</p>
<h5>2.4 Utvecklingen i Ryssland och</h5>
<h5>i övriga Östersjöområdet</h5>
<p>Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen i<br>Ryssland fram till mitten av 1998 avbröts i sam-<br>band med den finansiella krisen. Valutan har för-<br>svagats och inflationen tagit fart vilket i sin tur<br>har medfört kraftigt sjunkande realinkomster.<br>Ett bytesbalansöverskott har uppstått på kort tid<br>och är en följd av den pågående anpassningen till<br>sviktande externfinansiering och stora återbetal-<br>ningar på utlandsskulden. BNP väntas sjunka<br>med 5,0 % 1999 och med 1,0 % år 2000.</p>
<p>Till följd av krisen i Ryssland dämpades kon-<br>junkturen i Baltikum i slutet av förra året. Alla de<br>tre baltiska länderna, men i synnerhet Litauen,<br>har stora underskott i bytesbalansen. BNP-<br>tillväxten förväntas sjunka från drygt 4 % till<br>omkring 3 % i år. Estland uppvisar den starkaste<br>ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Även i Polen, som uppvisat den bästa utveck-<br>lingen bland transitionsekonomierna under de<br>senaste åren, dämpades konjunkturen under det<br>förra året. Denna utveckling förväntas under in-<br>nevarande år fortsätta till följd av en minskad<br>efterfrågan i EU och Östersjöregionen inklusive<br>Ryssland. Det växande bytesbalansunderskottet<br>utgör en oroskälla. BNP-tillväxten förväntas bli<br>drygt 4 % i år.</p>
<h5>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten</h5>
<p>Förutsättningarna för den svenska exporten be-<br>döms ha försämrats betydligt under det senaste<br>halvåret. Världsmarknadstillväxten, som utgör ett<br>handelsviktat genomsnitt av importtillväxten av<br>bearbetade varor i Sveriges viktigaste avsätt-<br>ningsmarknader, bedöms minska från knappt<br>7 % förra året till knappt 4 % i år. Nästa år för-<br>väntas dock en viss återhämtning i takt med en<br>starkare internationell konjunktur och världs-<br>marknadstillväxten förutses öka till drygt 5 %.<br>Förklaringen till den sämre utvecklingen i år lig-<br>ger främst i en förväntad konjunkturavmattning i<br>Europa och i synnerhet i några av de viktigaste<br>exportmarknaderna Tyskland, Storbritannien,<br>Norge och Danmark. Detta kompenseras bara<br>delvis av en fortsatt stark konjunkturutveckling i<br>Förenta staterna och en försiktig återhämtning i<br>de krisdrabbade asiatiska länderna.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>3 Kapitalmarknaderna</h4>
<p>Den svenska räntenivån är unikt låg i ett histo-<br>riskt perspektiv. Detta är ett resultat av ökad tro-<br>värdighet för den ekonomiska politikens inrikt-<br>ning på prisstabilitet, sunda offentliga finanser<br>samt ett lågt internationellt inflationstryck. De<br>svenska inflationsförväntningarna är låga för de<br>kommande åren och har förankrats i linje med<br>prisstabilitetsmålet. Riksbanken har under det<br>senaste året kunnat lägga om penningpolitiken i<br>en mer expansiv riktning.</p>
<p>Höstens turbulens på de internationella finan-<br>siella marknaderna har lagt sig. Den ökade stabi-<br>liteten har lett till minskade ränteskillnader mel-<br>lan tillgångar med olika risk, bl.a. mellan svenska<br>och tyska obligationer, och en förstärkning av<br>den svenska kronan. På flera av världens aktie-<br>börser har det skett en stark återhämtning efter<br>de stora kursrasen under tredje kvartalet 1998.</p>
<p>Till följd av en global ekonomisk avmattning<br>och dämpade inflationsförväntningar lades pen-<br>ningpolitiken i euroområdet och i Förenta sta-<br>terna om i en mer expansiv riktning under andra<br>halvåret 1998. Den trendmässiga nedgången i de<br>internationella obligationsräntorna som inleddes<br>1995 har fortsatt under det gångna året. Sedan<br>årsskiftet noteras emellertid en viss ränteupp-<br>gång. Detta gäller främst i Förenta staterna, vars<br>ekonomi fortsatt att utvecklas oväntat starkt.<br>Eurons försvagning mot dollarn under 1999 be-<br>ror främst på att konjunkturutvecklingen är sva-<br>gare i euroområdet än i Förenta staterna.</p>
<h5>3.1 Utvecklingen i omvärlden</h5>
<p>Höstens turbulens på de internationella finan-<br>siella marknaderna, som eskalerade när Ryssland<br>i augusti beslöt att överge sin fasta valutakurs, har<br>nu klingat av. Detta beror till stor del på den in-<br>ternationella beredskapen i form av bl.a. stödpa-<br>ket från IMF till krisdrabbade regioner, penning-<br>politiska lättnader i en del länder och nationella<br>reformer.</p>
<p>Händelserna i Ryssland fördjupade de redan<br>tidigare uppkomna problemen i världsekonomin,<br>vilka hade sitt ursprung i Sydostasien och Japan.<br>Effekterna kunde utläsas i form av bl.a. kraftigt<br>stigande ränteskillnader mellan tillgångar med<br>olika risk och en försämring av likviditeten i<br>marknaden.</p>
<p>De finansiella problemen spred sig till Brasi-<br>lien, som i januari i år tvingades överge den fasta<br>växelkursen för realen. För att hindra ett fritt fall<br>för realen och för att motverka en alltför hög in-<br>flation stramades penningpolitiken åt. Vid ut-<br>gången av första kvartalet 1999 hade realen stabi-<br>liserats och inflationen hade utvecklats gynn-<br>sammare än väntat. Centralbanken har därför<br>kunnat sänka sin styrränta något.</p>
<p>Diagram 3.1 10-åriga statsobligationsräntor i Förenta<br>staterna, Tyskland och Japan</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-7.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Efterfrågebortfallet från de drabbade ekonomi-<br>erna har lett till en global ekonomisk avmattning.<br>Tillsammans med ett lågt internationellt infla-<br>tionstryck är långräntenivån i OECD-länderna<br>nu historiskt låg.</p>
<p>Under hösten sänkte centralbanken i Förenta<br>staterna, i tre steg, styrräntan med 0,75 procent-<br>enheter för att motverka riskerna för kraftig kre-<br>ditåtstramning och recession. Så sent som för<br>några månader sedan fanns fortfarande förvänt-<br>ningar om att centralbanken skulle sänka räntan<br>ytterligare.</p>
<p>De senaste tecknen på styrkan i Förenta sta-<br>ternas ekonomi - t.ex. stark BNP-tillväxt och en<br>snabb återhämtning av aktiekurserna - har bidra-<br>git till att förväntningsbilden nu har ändrats. En<br>del bedömare tror t.o.m. att en räntehöjning kan<br>bli aktuell. Den starka konjunkturen och de änd-<br>rade förväntningarna har lett till att obligations-<br>räntorna har stigit sedan årsskiftet. Ränteupp-<br>gången har i viss mån påverkat räntorna i Europa.</p>
<p>Japan fortsätter att tyngas av ekonomiska pro-<br>blem. Under hösten har ansträngningarna varit<br>inriktade på att stimulera ekonomin, att minska<br>risken för deflation och att komma till rätta med<br>bankkrisen. Japans problem med att finansiera<br>växande underskott i de offentliga finanserna har</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>lett till oro för att utbudet av obligationer skall<br>öka i för snabb takt. Denna oro bidrog i slutet av<br>förra året till en uppgång i de långa räntorna. Den<br>alltmer expansiva penningpolitiken och ökning-<br>en av likviditet i ekonomin har på senare tid dri-<br>vit ned de kortaste räntorna till nära 0 %. Aven<br>de långa räntorna har gått ned och yenen har för-<br>svagats något mot dollarn. Den japanska valutans<br>instabila utveckling de senaste 6 månaderna<br>illustreras av att den rört sig i ett så brett intervall<br>som 110-135 yen per dollar.</p>
<p>Riskerna för nya internationella kriser med<br>omfattande spridningseffekter via de finansiella<br>systemen ter sig idag som mindre akuta än vad de<br>var under andra halvåret 1998. Den s.k. flykten<br>till kvalitet, där internationella placerare under<br>förra hösten ändrade sammansättningen av sina<br>portföljer till förmån för vad som uppfattades<br>som säkrare tillgångar, har avtagit.</p>
<p>Diagram 3.2 Börsutvecklingen i Förenta staterna,<br>Tyskland och Japan</p>
<p>Index 1998-01-03=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-8.png" style="width:173pt;height:127pt;"/>
<p>Återhämtningen på aktiebörserna efter det stora<br>prisfallet under tredje kvartalet 1998 har varit<br>anmärkningsvärd. Inte minst gäller det New<br>York-börsen. Före höstens kursfall på aktiebör-<br>serna höjdes flera varningar för att aktiepriserna,<br>särskilt i Förenta staterna, var för höga i förhål-<br>lande till den reala ekonomiska utvecklingen och<br>företagens förväntade vinster.</p>
<p>Efter centralbankens sänkningar av styrräntan<br>har aktiepriserna i Förenta staterna nu stigit över<br>de nivåer som gällde före höstens prisfall. Fråge-<br>tecknen om hållbarheten i den höga värderingen<br>av aktiekurserna i Förenta staterna har därmed<br>åter aktualiserats. En kraftig nedgång i aktiepri-<br>serna skulle ytterligare kunna förstärka den glo-<br>bala avmattningen. Den starka produktivitetsut-<br></p>
<p>vecklingen i Förenta staterna gör det emellertid<br>svårt att värdera riskerna för en sådan utveckling.</p>
<p>Diagram 3.3 Dollarkursen mot euro och 12-månaders<br>räntedifferens mellan Förenta staterna och Tyskland</p>
<p>USD/EUR</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-9.png" style="width:164pt;height:128pt;"/>
<p>Den 1 januari 1999 inleddes den tredje etappen<br>av EMU. I samband med denna historiska hän-<br>delse introducerades den nya valuta, euron.<br>Euron kommer tillsammans med dollarn och den<br>japanska yenen att vara en viktig reserv- och<br>transaktionsvaluta på de internationella kapital-<br>marknaderna. Stora aktörer, inklusive central-<br>banker, förväntas successivt öka andelen euro i<br>sina portföljer respektive valutareserver på be-<br>kostnad av t.ex. dollar.</p>
<p>Sedan starten av valutaunionen har euron för-<br>svagats mot dollarn som under 1999 har blivit<br>allmänt starkare. De viktigaste förklaringarna till<br>dollarns appreciering mot euron består i skillna-<br>der i konjunkturutveckling mellan euroområdet<br>och Förenta staterna och en därmed samman-<br>hörande förändring av förväntad penningpolitik.</p>
<h5>3.2 Utvecklingen i Sverige</h5>
<p>En ökad trovärdighet för den ekonomiska politi-<br>kens inriktning på prisstabilitet, saneringen av de<br>offentliga finanserna, låga inflationsförväntning-<br>ar och ett lågt internationellt inflationstryck har<br>lett till att den nedgång i svenska obligations-<br>räntor som inleddes 1995 har fortsatt under<br>1998.</p>
<p>Räntan i mars 1999 på en 10-årig statsobliga-<br>tion var ca 1 procentenhet lägre än för ett år se-<br>dan. De korta räntorna har fallit ännu mer. Rän-<br>teskillnaden mellan en svensk och en tysk</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>10-årsobligation ligger på ca 0,4 procentenheter.<br>Under hösten var denna differens tidvis mer än<br>dubbelt så stor. Aven ränteskillnaden mellan bo-<br>stads- och statsobligationer har reducerats be-<br>tydligt de senaste månaderna.</p>
<p>Diagram 3.4 Ränteutvecklingen i Sverige</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-10.png" style="width:176pt;height:120pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Två viktiga institutionella reformer har genom-<br>förts på det ekonomisk-politiska området de se-<br>naste åren, vilket bidragit till att ytterligare för-<br>ankra inflationsförväntningarna till låga nivåer.<br>Det gäller dels den ökade självständigheten för<br>Riksbanken tillsammans med ett lagfäst prissta-<br>bilitetsmål, dels den nya budgetprocessen.</p>
<p>Ett fallande inflationstryck och dämpade in-<br>flationsförväntningar har gjort att Riksbanken<br>under det gångna året har kunnat lägga om pen-<br>ningpolitiken i en mer expansiv riktning. Sedan<br>december 1998 har reporäntan sänkts med 0,7<br>procentenheter till 2,9 %, vilket är 1,45 procent-<br>enheter lägre än för ett år sedan och 0,1 procent-<br>enhet under ECB:s styrränta.</p>
<p>Diagram 3.5 Kronans utveckling, TCW-index</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-11.png" style="width:174pt;height:87pt;"/>
<p>no i--------i---------1---------i---------1---------1---------1---------1---------1—</p>
<p>feb maj aug nov feb maj aug nov feb</p>
<p>1997 1998 1999</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Höstens internationella finansiella turbulens led-<br>de till en ökad volatilitet i och en försvagning av<br></p>
<p>kronan i samband med att stora placerare valde<br>att ändra sammansättningen av sina portföljer till<br>förmån för vad man ansåg vara säkrare tillgångar,<br>bl.a. tyska mark och dollar. Kronans volatilitet<br>under senare år har emellertid inte varit större än<br>för andra jämförbara valutor med rörlig växel-<br>kurs. I termer av det konkurrensvägda TCW-<br>indexet och mot euron har kronan stärkts betyd-<br>ligt sedan årsskiftet. Kronapprecieringen beror<br>bl.a. på att de finansiella marknaderna har stabili-<br>serats och på att ekonomiska fundamenta är goda<br>i Sverige.</p>
<p>Sverige har en rörlig växelkurs där penning-<br>politiken är inriktad på ett explicit inflationsmål<br>på 2 % med ett toleransintervall på ± 1 procent-<br>enhet. Eftersom det inte finns något mål för väx-<br>elkursen är det naturligt med temporära sväng-<br>ningar i kronans växelkurs. Den stabila ekono-<br>miska utvecklingen i Sverige med relativt god<br>tillväxt, låg inflation och bytesbalansöverskott<br>skapar förutsättningar för en långsiktigt stabil<br>valuta.</p>
<p>Diagram 3.6 Aktiekursutvecklingen på Stockholms<br>fondbörs, OMX-index__________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-12.png" style="width:173pt;height:127pt;"/>
<p>Aktiekurserna på Stockholms fondbörs i termer<br>av OMX-index föll med 39 % under tredje<br>kvartalet förra året. Kombinationen av global<br>avmattning, försämrade vinstutsikter för företa-<br>gen och ett förhöjt ränteläge bidrog till detta.<br>Den gynnsamma utvecklingen under den första<br>delen av 1998 innebar dock att aktiekurserna föll<br>från höga nivåer. Efter höstens nedgång i aktie-<br>priserna har det skett en mycket stark återhämt-<br>ning på Stockholms fondbörs, som inneburit att<br>aktiekurserna i mars 1999 i genomsnitt var unge-<br>fär i paritet med de nivåer som rådde för ett år<br>sedan.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flöden, i miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>37,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell balans</p></td><td>
<p>-31,7</p></td><td>
<p>32,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-13,1</p></td><td>
<p>-18,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljinvesteringar’</p></td><td>
<p>-139,7</p></td><td>
<p>-123,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande värdepapper<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-33,5</p></td><td>
<p>-61,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Svenska kronor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>19,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 utländsk valuta</p></td><td>
<p>-27,5</p></td><td>
<p>-80,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>-106,2</p></td><td>
<p>-61,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska</p></td><td>
<p>-13,0</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utländska</p></td><td>
<p>-93,2</p></td><td>
<p>-59,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella derivat</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>-10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt kapital'</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>210,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutareservens förändring</p></td><td>
<p>53,0</p></td><td>
<p>-26,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restpost</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>-75,9</p></td></tr>
</table>
<p>‘Begränsad jämförbarhet övertiden då definitionen ändrats i oktober 1997<br>Källa: Sveriges riksbank</p>
<p>Bytesbalansen visade betydande överskott såväl</p>
<p>1997 som 1998. Dessa överskott motsvaras per<br>definition av olika icke handelsrelaterade kapital-<br>flöden så att betalningbalansen summerar till noll<br>se tabell 3.1. För 1998 registreras fortfarande en<br>relativt stor restpost, vilket gör att siffrorna får<br>tolkas med stor försiktighet.</p>
<p>Portföljinvesteringarna gentemot utlandet gav</p>
<p>1998 ett fortsatt stort valutautflöde. Under 1997<br>översteg svenska placerares nettoköp av utländ-<br>ska aktier utländska placerares nettoköp av<br>svenska aktier med ca 106 miljarder kronor.<br>Detta utflöde hade under 1998 minskat till ca 62<br>miljarder kronor. Detta kan tolkas som att<br>svenska placerares diversifiering av sina portföl-<br>jer, i riktning mot ett större inslag av utländska<br>innehav, har fortsatt under 1998. Under 1998, till<br>skillnad från året innan, ökade utlänningars inne-<br>hav av svenska statspapper. Svenska placerare har<br>även fortsatt att sprida sina ränterisker genom att<br>öka inslaget av utländska obligationer i sina<br>portföljer under 1998.</p>
<p>Det sammantagna valutaflödet från bytes-<br>balans, kapitaltransfereringar, direkta investe-<br>ringar och aktietransaktioner kan tolkas som en<br>indikation på flöden av mer fundamental karak-<br>tär såsom varuproduktion, långsiktiga investe-<br>ringar eller diversifieringstrender. Detta flöde var<br>under 1998 knappt -40 miljarder kronor, vilket<br>är en minskning från knappt -70 miljarder kro-<br>nor året innan.</p>
<h5>3.3 Ränte- och valutakursantaganden</h5>
<p>Ränte- och valutaantagandena är baserade på den<br>förväntade ekonomiska utvecklingen i Sverige<br>och i omvärlden. Den svenska bilden känneteck-<br>nas av låg inflation, inflationsförväntningar som<br>ligger i linje med prisstabilitetsmålet, bytes-<br>balansöverskott och överskott i de offentliga<br>finanserna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.2 Ränte- och valutakursantaganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värde vid respektive års slut</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-månaders ränta</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5-årsränta</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-årsränta</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-ärsdiff. Sv—Ty</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-män. DEM EURIBOR</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollar i kronor</p></td><td>
<p>8,05</p></td><td>
<p>7,80</p></td><td>
<p>7,50</p></td><td>
<p>7,10</p></td><td>
<p>7,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euro i kronor</p></td><td>
<p>9,50</p></td><td>
<p>8,80</p></td><td>
<p>8,70</p></td><td>
<p>8,70</p></td><td>
<p>8,70</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Finansdepartementet och Sveriges riksbank</p>
<p>I ett medelfristigt perspektiv förväntas de korta<br>och långa räntorna vara högre än idag. Den suc-<br>cessiva uppgången antas ske parallellt med att<br>den svenska och internationella konjunkturen<br>stärks. Ränteuppgången bedöms dock bli förhål-<br>landevis måttlig. Skälet till detta är bl.a. att infla-<br>tionstakten framgent, både i Sverige och interna-<br>tionellt, förväntas bli relativt låg då penning-<br>politiken utformas för att uppnå prisstabilitet. I<br>slutet av 1999 antas den svenska tioårsräntan vara</p>
<p>4,4 %, medan den tyska antas vara 4,1 %. Detta<br>innebär att ränteskillnaden mellan länderna då<br>bedöms vara 0,3 procentenheter.</p>
<p>Den svenska reporäntan sänktes till 2,90 % i<br>mars. I föreliggande kalkyl antas att inga ytterli-<br>gare sänkningar av reporäntan sker. ECB antas<br>sänka styrräntan till 2,75 % under 1999, främst<br>på grund av den ekonomiska avmattningen och<br>det låga inflationstrycket i euroområdet. De<br>implicita terminsräntorna har sedan starten av<br>valutaunionen konsekvent indikerat en förväntad<br>lättnad i penningpolitiken i euroområdet.</p>
<p>Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i<br>Sverige antas bidra till en förstärkning av kronan.<br>TCW-index antas stärkas till 121 vid årets slut<br>och i det medelfristiga perspektivet närma sig<br>118. Kronan antas appreciera mot euron till 8,80 i<br>slutet av 1999 och till 8,70 på längre sikt.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>4 Utrikeshandeln</h4>
<p>Svensk export och import fortsatte att växa i hög<br>takt under 1998. Exporten steg med 7,3 % då<br>stark efterfrågan från Sveriges viktigaste han-<br>delsländer till stor del kompenserade export-<br>bortfallet från krisdrabbade länder i Asien. Den<br>internationella marknadstillväxten väntas bli mer<br>dämpad under 1999 till följd av en svagare kon-<br>junkturfas på ett flertal svenska exportmarkna-<br>der. En återhämtning med ökad investerings-<br>efterfrågan antas dock komma till stånd redan i<br>slutet av innevarande år och skapa gynnsammare<br>förutsättningar för svensk exportindustri.</p>
<p>Den totala importen ökade med 11 % 1998.<br>Till stor del förklaras denna starka ökning av en<br>hög tillväxt av export och maskininvesteringar,<br>som båda har ett stort importinnehåll. Kon-<br>junkturavmattningen i industrin innebär att såväl<br>importen av insatsvaror som importen av maski-<br>ner försvagas kraftigt i år. Därigenom begränsas<br>den totala varuimporten. Nästa år tar importtill-<br>växten fart igen när industrikonjunkturen stärks.</p>
<p>Bytesbalansens överskott motsvarade 1998</p>
<p>2,1 % av BNP, vilket är högt i ett historiskt per-<br>spektiv. Under år 1999 och 2000 väntas bytes-<br>balansen uppvisa något lägre överskott, motsva-<br>rande 1,3 % respektive 1,5 % av BNP.</p>
<p>Utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten<br>blev under 1998 negativt på grund av den starka<br>importen. I år beräknas bidraget bli positivt och<br>uppgå till en halv procentenhet, för att nästa år<br>minska då importen åter stärks. I ett medel<br>fristigt perspektiv väntas nettoexporten bidra till<br>tillväxten i något högre grad.</p>
<h5>4.1 Varuhandeln</h5>
<p>Den svenska varuexporten 1998</p>
<p>Svensk varuexport ökade under 1998 med 7,2 %<br>enligt Statistiska centralbyråns nationalräkenska-<br>per. Efterfrågan var fortsatt stark från viktiga<br>handelsländer, vilket skapade goda förutsätt-<br>ningar för en hög svensk exporttillväxt. I<br>OECD 14', som tar emot tre fjärdedelar av<br>svensk export, var marknadstillväxten för bear-<br>betade varor hela 9 %. Även i flera sydeuropeiska<br></p>
<p>länder och i Irland ökade efterfrågan på svenska<br>varor kraftigt. Till Europa som helhet och till<br>Förenta staterna ökade varuexporten med 10 % i<br>värde under förra året.</p>
<p>Exporten till Asien exklusive Mellanöstern<br>föll med 23 % i värde under 1998, vilket minska-<br>de den totala exportens värdetillväxt med ca<br>2 procentenheter. Det kraftiga fallet förklaras av<br>att svensk export till regionen i huvudsak är in-<br>riktad på investeringsvaror, för vilka efterfrågan<br>under recessionen varit mycket svag. Även till<br>Ryssland samt till flera länder i Latinamerika föll<br>exportens värde avsevärt under 1998.</p>
<p>Till följd av det globala utbudsöverskott som<br>uppstod i samband med Asienkrisen utvecklades<br>exporten av basindustriprodukter svagt. Investe-<br>rings- och konsumtionsvaror mötte däremot<br>totalt sett en högre efterfrågan. Starkast utveck-<br>ling visade sektorer som telekommunikation,<br>läkemedel och transportmedel.</p>
<p>Sammantaget var den svenska exportens<br>marknads- och produktinriktning gynnsam un-<br>der 1998. En stark konjunktur i viktiga han-<br>delsländer, i kombination med att efterfrågan<br>steg relativt mer på investeringsvaror, medförde<br>att svensk export ökade mer än världsmarknads-<br>tillväxten på bearbetade varor. Låga relativpriser,<br>vars utveckling diskuteras närmare i kapitel 5, bi-<br>drog också till att stärka exporttillväxten.</p>
<p>Diagram 4.1 Svensk varuexport, geografisk fördelning</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-13.png" style="width:97pt;height:99pt;"/>
<p>Stor-<br>britannien</p>
<p>8.9%</p>
<p>Norge</p>
<p>8,6%</p>
<p>Danmark</p>
<p>5,8%</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p><sup>1</sup> I OECD 14 inkluderas inte Sverige och Spanien, till skillnad från OECD</p>
<p>16.1 kapitel 2 ges en definition av OECD 16.</p>
<p>8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymutveckling</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell prisutveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>675,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>590,4</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteexport</p></td><td>
<p>134,6</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total export</p></td><td>
<p>810,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>544,9</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>447,2</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteimport</p></td><td>
<p>152,9</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>o,o</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total import</p></td><td>
<p>697,9</p></td><td>
<p>11.0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Export och import av bearbetade varor är i tabellen redovisade enligt utrikeshandelsst atistiken<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Internationell marknadstillväxt 1999 och 2000</p>
<p>I år förutses marknadstillväxten för svensk<br>export mattas av betydligt. Flera av Sveriges vik-<br>tigaste handelsländer väntas gå in i en svagare<br>konjunkturfas. Detta gäller bl.a. Tyskland, Stor-<br>britannien, Norge och Danmark. Som framgår i<br>diagram 4.1, står dessa fyra länder tillsammans<br>för över en tredjedel av svensk export. Sveriges<br>marknadsinriktning, som var fördelaktig under<br>1998, bedöms därmed bli ogynnsam under inne-<br>varande år.</p>
<p>Utöver exportbortfallet från viktiga han-<br>delsländer väntas efterfrågan i Asien vara fortsatt<br>svag under större delen av 1999. Den senaste ut-<br>vecklingen i Latinamerika väntas dock få relativt<br>begränsade direkta handelseffekter för Sverige,<br>då regionens andel av svensk export uppgår till<br>mindre än 3 %. Svenska exportörer av stål och<br>pappersmassa kan emellertid komma att drabbas<br>av att den brasilianska valutans kraftiga deprecie-<br>ring ökat Brasiliens konkurrenskraft på världs-<br>marknaden.</p>
<p>Bilden av försämrade förutsättningar för<br>svensk exportindustri bekräftas av det betydande<br>fall i exportorderingången som syns i SCB:s sta-<br>tistik och Konjunkturinstitutets industribaro-<br>meter under senare delen av 1998 och inledning-<br>en av 1999. Den svaga exportorderingången<br>förväntas till följd av leveransernas eftersläpning<br>leda till minskad exporttillväxt under första halv-<br>året 1999.</p>
<p>Fortsatt god tillväxt i Förenta staterna och vis-<br>sa länder i Europa som Spanien och Finland<br>kompenserar till viss del de negativa effekterna av<br>den i övrigt försvagade marknadstillväxten.<br>Sammantaget förutses den internationella mark-<br>nadsefterfrågan för bearbetade varor öka med<br></p>
<p>knappt 4 % år 1999, vilket kan jämföras med<br>knappt 7 % förra året.</p>
<p>Försvagningen av den internationella efterfrå-<br>gan bedöms emellertid inte bli långvarig. Under<br>senare delen av innevarande år antas konjunktu-<br>ren på nytt stärkas på viktiga exportmarknader i<br>Europa och en återhämtning inledas i Asien.<br>Världsmarknadstillväxten beräknas därmed åter<br>öka och uppgå till drygt 5 % nästa år. Osäker-<br>heten avseende den internationella utvecklingen<br>är dock stor, framför allt avseende tidpunkten<br>för återhämtningen.</p>
<p>Svensk varuexport 1999-2000</p>
<p>Den internationella marknadstillväxten för bear-<br>betade varor påverkar i hög grad svensk export.<br>Efterfrågans produktsammansättning kan dock<br>skilja sig åt under olika konjunkturfaser, vilket är<br>en orsak till att exportutvecklingen avviker från<br>marknadstillväxten. Till följd av att svensk<br>exportindustri är inriktad på investerings- och<br>insatsvaror bestäms exporten till stor del av den<br>internationella investerings- och lagercykeln,<br>som ofta fluktuerar mer än övriga efterfråge-<br>komponenter. Exporttillväxten tenderar därmed<br>att minska mer än den totala internationella<br>efterfrågan under lågkonjunkturer, men stiga<br>snabbare då produktionen tar fart och behovet av<br>kapacitetsutbyggnad ökar.</p>
<p>Den dämpade investeringskonjunkturen på<br>Sveriges viktigaste exportmarknader under 1999<br>innebär att tillväxtutsikterna för svensk export-<br>industri försvagas. Under år 2000 väntas dock<br>varuexportens sammansättning bidra till högre<br>exporttillväxt, då efterfrågan på investerings- och<br>insatsvaror stärks.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Svensk industristruktur har emellertid delvis<br>förändrats i riktning mot minskad konjunktur-<br>känslighet. Kunskapsintensiva branscher har växt<br>snabbare än cykliskt betingade kapital- och<br>arbetsintensiva delar av verkstads- och basindust-<br>rin. Mellan 1981 och 1998 har kapital- och<br>arbetsintensiva branscher minskat sina respektive<br>andelar från ca 25 % till ca 20 %. Under samma<br>period ökade kunskapsintensiva branscher sin<br>andel av varuexporten från 49 % till 59 %. Huru-<br>vida tidigare framgångar inom teleprodukt-<br>industrin kommer att fortsätta även i år, utgör ett<br>osäkerhetsmoment i prognosen. Exporten av<br>teleprodukter svarade under perioden 1996-1998<br>för en knapp tredjedel av den totala svenska<br>exporttillväxten. Om efterfrågan på teleproduk-<br>ter ökar lika kraftigt som under de senaste åren,<br>kan den totala varuexporten öka mer än väntat<br>under prognosperioden.</p>
<p>Under ett par år har svenska relativpriser sjun-<br>kit. Industrins produktivitetsutveckling har varit<br>god och den höga lönsamhetsnivån har skapat<br>utrymme för svenska exportföretag att priskon-<br>kurrera. Detta bidrog under 1998 till att hålla<br>försäljningsvolymerna uppe, trots vikande efter-<br>frågan i vissa sektorer. Även under 1999 förvän-<br>tas de låga relativpriserna i viss mån kunna mot-<br>verka den försvagade internationella efterfrågan.<br>År 2000 bedöms relativpriserna öka något,<br>främst till följd av att kronan förväntas apprecie-<br>ra. Långsiktiga kontrakt för stora delar av indust-<br>rin innebär dock att relativprisförändringar får<br>effekt först med viss eftersläpning. De förbättra-<br>de utsikter till en högre svensk exporttillväxt<br>som skapas av den stärkta internationella efter-<br>frågan år 2000, stöds därmed fortfarande av de<br>låga relativpriser som uppnåtts under 1997 och<br>1998.</p>
<p>Sammantaget väntas marknadstillväxt, varu-<br>sammansättning och relativprisläge leda till att<br>varuexporten stiger med 3,5 % år 1999 och med</p>
<p>5,5 % år 2000, vilket innebär en något lägre takt<br>än marknadstillväxten under 1999, men något<br>högre år 2000. Med en väl fungerande lönebild-<br>ning ter sig konkurrenskraften god i ett medel-<br>siktigt perspektiv och varuexporten antas därför<br>fortsätta växa med drygt 5 % även 2001 och<br>2002.</p>
<p>Diagram 4.2 Svensk export, marknadsandelar samt världs-<br>marknadsutveckling. Bearbetade varor</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>25</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20</p>
<p>15</p>
<p>10</p>
<p>5</p>
<p>0</p></td><td>
<p>,11</p></td><td colspan="2">
<p>$ Världsmarknadsutveckling</p>
<p>$ Marknadsandel<br><sub>a</sub> Export</p>
<p>Il 1 il 111 i 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>92 93 94 95 96 97 98 99 00</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, OECD och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Svensk varuimport 1999-2000</p>
<p>Varuimporten ökade med knappt 12 % år 1998,<br>vilket var en något starkare tillväxt än under<br>1997. Den höga importtillväxten beror till stor<br>del på att exporten och maskininvesteringarna,<br>vilka båda har ett högt importinnehåll, ökade<br>kraftigt under föregående år. Även konsumtio-<br>nen av varaktiga varor steg under 1998 och<br>bidrog till den höga tillväxten av varuimporten.</p>
<p>Importinnehållet i den svenska efterfrågan har<br>ökat mer än trendmässigt sedan 1992. Detta för-<br>klaras främst av att handelsspecialiseringen till-<br>tagit, men till viss del även av ändrade konsum-<br>tionsmönster. Mer än 80 % av den totala svenska<br>varuimporten kommer från EU och övriga<br>Europa. Nästan hälften av varuimporten består<br>av verkstadsprodukter och det är främst maski-<br>ner, apparater och fordon som importeras till<br>Sverige. Den i särklass snabbast växande<br>varugruppen är tele/radio/TV.</p>
<p>Importpriserna på bearbetade varor steg mot<br>slutet av 1998, vilket kan förklaras av den svaga<br>kronkursen. Under loppet av 1999 förväntas<br>kronan appreciera avsevärt. Dessutom väntas de<br>internationella prisökningarna bli små under<br>1999. Därigenom bedöms importpriserna på<br>bearbetade varor gradvis falla under innevarande<br>och nästa år.</p>
<p>Importen av bearbetade varor beräknas ut-<br>vecklas svagt under 1999, till följd av en betydan-<br>de avmattning av exporten och maskininveste-<br>ringarna. I år förväntas också den import-<br>konkurrerande hemmamarknadsindustrin kunna<br>försvara marknadsandelar genom fortsatta pris-<br>sänkningar, vilket bidrar till en låg importtillväxt.<br>År 2000 förutspås konjunkturläget åter förbätt-<br>ras. Tillväxten av export och maskininvesteringar<br>tar fart igen, vilket leder till att importen stiger</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>snabbare. Importen av bearbetade varor utgör<br>merparten av den totala varuimporten, som<br>beräknas stiga med 2,5 % år 1999 och med 6,4 %<br>år 2000. År 2001 och 2002 förutspås den totala<br>varuimporten växa i ungefär samma takt som<br>varuexporten, dvs. med ca 5 % per år.</p>
<h5>4.2 Tjänstehandeln</h5>
<p>Handeln med tjänster utvecklades 1998 i lugnare<br>takt än under året innan. Enligt nationalräken-<br>skaperna ökade tjänsteexporten med 8 % medan<br>tjänsteimporten ökade något långsammare. Till<br>följd av att importerade tjänster blev dyrare rela-<br>tivt de exporterade, försämrades dock tjänste-<br>nettot avsevärt. Den stigande importen av affärs-<br>tjänster och tekniska tjänster bidrog till att vända<br>ett flerårigt överskott till ett underskott i han-<br>deln med s.k. ”övriga tjänster”. Resevalutanettots<br>redan tidigare stora underskott steg ytterligare då<br>svenskars utgifter i samband med utlandsresande<br>ökade mer än utlänningars utgifter i Sverige.</p>
<p>Diagram 4.3 Tjänstebalansen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-14.png" style="width:170pt;height:128pt;"/>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>Tjänstenettot väntas försämras ytterligare under<br>prognosperioden. Underskottet i posten rese-<br>valuta antas fortsätta att öka då hushållens reala<br>disponibla inkomster stiger, vilket antas leda till<br>ökat utlandsresande. Importen av tjänster relate-<br>rade till näringslivet bedöms också fortsätta växa<br>mer än exporten under år 1999 och 2000. Sam-<br>mantaget väntas exporten och importen av<br>tjänster mattas av under 1999 för att åter ta fart år<br>2000 i samband med att industrikonjunkturen<br>stärks. Prognosen avseende tjänstehandelns<br>volym- och prisutveckling sammanfattas i tabell<br>4.1.</p>
<h5>4.3 Bytesbalans och finansiellt sparande</h5>
<p>Bytesbalansen uppvisade under 1998 ett bety-<br>dande överskott motsvarande 2,1 % av BNP.<br>Överskottet var dock lägre än under 1997, vilket<br>till stor del förklaras av ett växande underskott i<br>tjänstebalansen, men också av ett något lägre<br>överskott i handelsbalansen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>[Tabell 4.2 Bytesbalans och finansiellt sparande 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>139,7</p></td><td>
<p>135,2</p></td><td>
<p>137,5</p></td><td>
<p>149,5</p></td><td>
<p>164,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>675,7</p></td><td>
<p>689,5</p></td><td>
<p>726,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>535,9</p></td><td>
<p>554,3</p></td><td>
<p>588,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-29,0</p></td><td>
<p>-36,1</p></td><td>
<p>-42,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Transporter</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>-31,9</p></td><td>
<p>-35,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>-5.5</p></td><td>
<p>-9.2</p></td><td>
<p>-12,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastning på kapital</p></td><td>
<p>-43,3</p></td><td>
<p>-42,6</p></td><td>
<p>-37,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>räntor</p></td><td>
<p>-65,5</p></td><td>
<p>-63,0</p></td><td>
<p>-61.0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>direktinvesteringar</p></td><td>
<p>28,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>aktieutdelningar</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande<br>transfereringar</p></td><td>
<p>-27,6</p></td><td>
<p>-29,5</p></td><td>
<p>-26,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>28,1</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>43,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapital-<br>transfereringar</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>som andel av BNP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition</p>
<p>‘Finansiellt sparande utgörs av bytesbalansens och kapitaltransfereringarnas sa m-<br>mantagna saldo</p>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>Under 1999 väntas handelsbalansens överskott<br>fortsätta minska, trots att varuexporten förväntas<br>öka mer i volym än varuimporten. Detta beror på<br>att exportpriserna bedöms utvecklas betydligt<br>svagare än importpriserna. Tjänstebalansens<br>netto förväntas också försämras, medan kapital-<br>avkastningsnettot förbättras. År 2000 antas un-<br>derskottet i tjänstebalansen öka ytterligare, me-<br>dan både handelsbalans och avkastning på kapital<br>förbättras, vilket leder till att bytesbalansens<br>överskott åter ökar något.</p>
<p>Den förväntade förbättringen av kapital-<br>avkastningsnettot under prognosperioden är<br>främst relaterad till räntenettot och avkastning på<br>direktinvesteringar. Stocken av svenska tillgångar<br>i utlandet är större än utländska tillgångar i<br>Sverige. Detta väntas medföra att det positiva<br>nettot för avkastning på direktinvesteringar</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>minskar under den internationella konjunktur-<br>försvagningen år 1999 för att ånyo förbättras un-<br>der den förutsedda återhämtningen år 2000.<br>Räntenettot väntas förbättras både år 1999 och<br>2000 till följd av den antagna apprecieringen av<br>kronan och fortsatta amorteringar av den alltjämt<br>höga räntebärande skulden gentemot utlandet.<br>Amorteringarna möjliggörs av det positiva finan-<br>siella sparandet, som utgörs av bytesbalansens<br>och kapitaltransfereringarnas sammantagna sal-<br>do. Kapitaltransfereringar redovisas sedan slutet<br>av 1997 utanför bytesbalansen, och inkluderar<br>bl.a. bistånd till u-länder och återflöden från EU<br>som går till investeringar. Posten väntas visa<br>överskott under prognosperioden.</p>
<p>Avgiften till EU ingår i posten löpande trans-<br>fereringar. En i svenska kronor hög EU-avgift<br>under innevarande år bidrar till att underskottet i<br>denna post väntas bli högre 1999 än 2000. Hur<br>stor avgiften blir nästa år beror dock bl.a. på<br>EU:s långsiktiga budget för 2000-2006 som än-<br>nu ej är helt fastställd.</p>
<p>Sammantaget förutses överskottet i bytes-<br>balansens minska under 1999 för att åter öka<br>något under år 2000. Det finansiella sparandet<br>bedöms bli något högre än bytesbalansens över-<br>skott och motsvara ca 11/2 % av BNP under pro-<br>gnosperioden. I ett medelfristigt perspektiv be-<br>döms det finansiella sparandet bli ytterligare<br>något högre som andel av BNP.</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>5 Näringslivets produktion</h4>
<p>Produktionen i näringslivet ökade med hela</p>
<p>3,6 % under 1998. Samtidigt skedde en för-<br>skjutning från en i huvudsak exportinriktad<br>produktionstillväxt till en mer inhemskt orien-<br>terad tillväxt.</p>
<p>Den privata tjänstesektorn är inne i en expan-<br>siv fas med stigande produktion och god syssel-<br>sättningstillväxt. Den utvecklingen väntas fort-<br>sätta även om en viss konjunkturdämpning i de<br>industrirelaterade tjänstebranscherna förväntas<br>framöver. Omställningsarbetet till följd av mil-<br>lennieskiftet bedöms bidra till den starka pro-<br>duktionsutvecklingen inom uppdragsverksam-<br>heten i år. Nästa år kan därför en viss avmattning<br>i denna sektor ske.</p>
<p>Låga räntor samt en stabil efterfrågeökning<br>från hushållen utgör goda förutsättningar för en<br>relativt stark produktionstillväxt inom den pri-<br>vata tjänstesektorn totalt sett under de närmaste<br>åren. En allt större del av den förutsedda pro-<br>duktionstillväxten i tjänstesektorn kommer från<br>de delar som vänder sig till hushållen och till<br>sektorer som är beroende av investeringsutveck-<br>lingen. Det gäller bland annat varuhandel, hotell<br>och restaurang samt tekniska konsulter.</p>
<p>Industrikonjunkturen försämras i år. En be-<br>tydligt lägre global marknadstillväxt medför att<br>exportföretagen går in i en lugnare expansions-<br>fas. För år 2000 förutses den starkare internatio-<br>nella efterfrågetillväxten tillsammans med en ur<br>svensk synvinkel mer gynnsam sammansättning<br>av exportefterfrågan medföra en kraftig kon-<br>junkturuppgång i industrin.</p>
<p>Byggkonjunkturen förväntas bli stark under<br>hela prognosperioden. Till skillnad från de se-<br>naste åren väntas bostadsinvesteringarna växa<br>snabbt framöver. Byggandet av kommersiella<br>lokaler och kontorshus stiger också efter en lång<br>stagnationsperiod.</p>
<p>Tabell 5.1 Näringslivets produktion</p>
<p>Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk, fiske och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>skogsbruk</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El, gas, värme och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>vattenverk</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-3.0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivets tjänster</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa näringsliv</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2.8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>I ett medelfristigt perspektiv, dvs. under år 2001<br>och 2002, förutses produktionstillväxten i<br>näringslivet bli hemmamarknadsorienterad. Det<br>innebär en fortsatt expansion av den privata<br>tjänstesektorn samt byggsektorn, medan<br>industriproduktionen växer långsammare än<br>under åren efter övergången till rörlig växelkurs.</p>
<h5>5.1 Industrin</h5>
<p>Industrikonjunkturen fortsatte att utvecklas väl<br>under större delen av 1998 med en betydande<br>produktionsuppgång och ett högt kapacitets-<br>utnyttjande. Den internationella konjunkturen<br>försvagades emellertid under loppet av året me-<br>dan den inhemska efterfrågan i form av investe-<br>ringar och privat konsumtion blev en allt viktiga-<br>re drivkraft för produktionstillväxten. Samman-<br>taget steg industriproduktionen med 4,3 % 1998.<br>Liksom åren dessförinnan bidrog den mycket<br>positiva utvecklingen för teleproduktindustrin<br>till den förhållandevis starka produktionsökning-<br>en. Däremot medförde effekterna av Asienkrisen<br>en svag utveckling för basindustrin.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Nyckeltal för industrin 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad (ULC)</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC, SEK</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC, SEK</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, förändring</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>1</sup></p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>32,3</p></td></tr>
</table>
<p>'Bruttoöverskottsandel avser bruttovinsten som andel av förädlingsvärdet till faktorpris<br>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Produktionsutveckling 1999-2000</p>
<p>Mot slutet av förra året blev signalerna om en nä-<br>ra förestående konjunkturnedgång tydliga.<br>Orderingången från de allt svagare exportmark-<br>naderna sjönk kraftigt samtidigt som producent-<br>priserna föll. Världsmarknaden inom ett flertal<br>sektorer präglades av ett betydande utbudsöver-<br>skott med åtföljande prispress och tecken på en<br>konjunkturdämpning på den för Sverige viktiga<br>EU-marknaden syntes. Avmattningen i den in-<br>ternationella konjunkturen innebär försvagade</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>tillväxtutsikter för den svenska industrin under<br>första halvåret innevarande år. Konjunkturinsti-<br>tutets senaste månadsbarometer (februari) indi-<br>kerar att industriproduktionen kan falla under<br>det första halvåret innevarande år. Investerings-<br>varuindustrin, som drabbas av nedgången i in-<br>vesteringstillväxten i våra viktigaste handels-<br>länder, står för en betydande del av konjunktur-<br>försvagningen. Aven basindustrin utvecklas svagt<br>till följd av ett internationellt utbudsöverskott<br>som bl.a. resulterat i en viss lageruppbyggnad.<br>Produktionen dämpas också inledningsvis i år av<br>en förväntad inhemsk lageravveckling samt av att<br>den inhemska investeringsutvecklingen mattas<br>av.</p>
<p>Från och med andra halvåret förutses dock en<br>viss återhämtning i industriproduktionen som<br>främst beror på en något starkare exportefterfrå-<br>gan från såväl EU som Asien. Sammantaget be-<br>döms industriproduktionen växa med 2 % år<br>1999. Den mot hemmamarknaden inriktade<br>konsumtionsvaruindustrin utvecklas dock mer<br>gynnsamt.</p>
<p>För år 2000 förutses den starkare internatio-<br>nella tillväxten, tillsammans med en ur svensk<br>synvinkel mer gynnsam sammansättning av<br>efterfrågan, medföra att industriproduktionen<br>växer med 4 %. Även en tilltagande inhemsk<br>efterfrågan i form av stigande investeringar bidrar<br>till den fördelaktiga produktionsutvecklingen. Ar<br>2000 förutses konjunkturförbättringen innebära<br>att produktionen under loppet av året ökar be-<br>tydligt snabbare än under innevarande år.</p>
<p>Kapacitetsutnyttjande</p>
<p>Industrins kapacitetsutnyttjande föll tillbaka med</p>
<p>1,4 procentenheter till 88,7 % under fjärde kvar-<br>talet i fjol. Eftersom industriproduktionen väntas<br>minska något under loppet av 1999 och produk-<br>tionsutbyggnaden förutses bli betydande, beräk-<br>nas industrins kapacitetsutnyttjande falla ytterli-<br>gare. Mot slutet av året eller under nästa år<br>förväntas emellertid den relativt snabba produk-<br>tionsökningen leda till en viss uppgång i kapaci-<br>tetsutnyttjandet. För perioden fram till och med<br>år 2000 bedöms det relativt svaga resursutnytt-<br>jandet innebära pressade vinstmarginaler vilket<br>leder till rationaliseringsåtgärder.</p>
<p>Konkurrenskraft</p>
<p>Löneökningarna i svensk industri var förra året<br>högre än i omvärlden samtidigt som produktivi-<br>teten utvecklades något svagare än förväntat.<br>Produktivitetstillväxten i svensk industri bedöms<br></p>
<p>dock de närmaste åren bli något högre än i om-<br>världen samtidigt som lönerna antas öka i takt<br>med omvärldens. Den relativt sett höga produk-<br>tivitetsökningen beror bl.a. på att en betydande<br>del av produktionstillväxten även fortsättningsvis<br>kommer i branscher där den trendmässiga pro-<br>duktivitetsökningen är stor, exempelvis inom<br>teleproduktindustrin.</p>
<p>Sammantaget beräknas därmed enhetsarbets-<br>kostnaden, dvs arbetskostnaden per producerad<br>enhet, utvecklas mer fördelaktigt än i omvärlden.<br>I prognosen antas dock kronan appreciera med<br>knappt 3 % mellan 1998 och 2000, vilket innebär<br>att industrins relativa kostnadsläge endast för-<br>bättras marginellt gentemot omvärlden.</p>
<p>Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad<br>enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-15.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Lönsamhet</p>
<p>Industrins lönsamhet, mätt som driftsöverskot-<br>tet som andel av förädlingsvärdet, sjönk från<br>höga 35,0% år 1997 till 32,6% år 1998.<br>Vinstmarginalerna sjönk därmed mer än förvän-<br>tat. De internationella priserna blev lägre medan<br>löneökningarna blev högre än vad som tidigare<br>antagits. Asienkrisen gav visserligen upphov till<br>fallande råvarupriser under 1998 som medförde<br>låga insatsvarukostnader, men dessa kunde inte<br>kompensera för de relativt sett höga svenska<br>lönekostnadsökningarna. Mot slutet av förra året<br>ökade den internationella priskonkurrensen ock-<br>så på bearbetade varor då kapacitetsutnyttjandet i<br>Europa föll tillbaka och industriföretagen i Asien<br>försökte ta marknadsandelar.</p>
<p>En rad sektorer präglas numera av obalans<br>mellan utbud och efterfrågan vilket bedöms leda<br>till vissa ytterligare prissänkningar på världs-<br>marknaden under första halvåret i år. Kostnads-<br>ökningarna i ett flertal OECD-länder förväntas<br>också förbli låga under både 1999 och 2000. I</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>prognosen har antagits att de internationella pri-<br>serna på industrivaror faller något under 1999 för<br>att sedan stiga med knappt 1 % nästa år.</p>
<p>Mätt som årsgenomsnitt antas kronan appre-<br>ciera med 2,5 % mellan 1998 och år 2000 vilket<br>skulle kunna innebära att det relativa prisläget på<br>svenska exportvaror försämras. Den förväntade<br>gynnsamma kostnadsutvecklingen i Sverige be-<br>döms dock innebära att svensk industri i sin pris-<br>sättning i stort följer den internationella prisut-<br>vecklingen mätt i utländsk valuta. Prognosen<br>förutsätter således ett återhållsamt prisbeteende<br>hos exportföretagen. Detta stöds också av Kon-<br>junkturinstitutets februaribarometer där det<br>framgår att industriföretagen planerar för fort-<br>satta prissänkningar. Tack vare en stark priskon-<br>kurrens från importvaror förutsätts hemma-<br>marknadsföretagen bara marginellt kunna höja<br>sina priser framöver. För industrin som helhet<br>beräknas produktpriserna sänkas med 1 % i år<br>och höjas med ca 0,5 % nästa år. Industrin förut-<br>sätts därmed sänka vinstmarginalerna något i år<br>men höja dessa i takt med konjunkturåterhämt-<br>ningen nästa år. Lönsamheten beräknas således i<br>stort bli oförändrad sett över perioden 1998 till<br>2000. På branschnivå bedöms lönsamheten mel-<br>lan åren variera mest inom den cykliska bas<br>industrin.</p>
<p>Diagram 5.2 Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-16.png" style="width:174pt;height:119pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<h5>5.2 Byggnadsverksamhet</h5>
<p>Byggkonjunkturen vände upp förra året efter en<br>mycket svag utveckling under 1997. Ett kraftigt<br>ökat byggande inom näringslivet men även en<br>begränsad återhämtning av bostadsinvesteringar-<br>na ledde till en produktionsökning på knappt<br>4 %. De närmaste åren förutses byggkonjunktu-<br></p>
<p>ren stärkas ytterligare. Byggsektorns andel av<br>BNP har alltsedan lågkonjunkturen i början på<br>1990-talet legat på en historiskt låg nivå. Förut-<br>sättningarna för att byggnadsindustrin framdeles<br>skall kunna växa snabbare än den totala ekono-<br>min är mycket gynnsamma. Räntorna väntas lig-<br>ga kvar på dagens låga nivåer och efterfrågetill-<br>växten på hemmamarknaden är fortsatt stabil.<br>Byggandet beräknas totalt öka med 4 % år 1999<br>och med drygt 5 % år 2000. Det är framför allt<br>bostadsbyggandet och bygginvesteringarna inom<br>näringslivet som bidrar till den starka byggkon-<br>junkturen. Däremot väntas infrastrukturinveste-<br>ringarna plana ut.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.3 Byggnadsverksamhet |</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td colspan="3">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsinvesteringar</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>-13,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>-16,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>17,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparation och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>underhåll</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>196</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>5.3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Näringslivets bygginvesteringar ökade inom de<br>flesta sektorer under 1998, delvis till följd av den<br>förhållandevis snabba produktionsökningen i<br>näringslivet som har ställt krav på en betydande<br>utbyggnad av kapaciteten. Industrins byggande<br>minskade dock något. Konsumtionsökningen<br>samt den positiva sysselsättningsutvecklingen<br>har inneburit att andelen lediga kommersiella<br>lokaler halverats under perioden 1994 till 1998 i<br>expansiva storstadsområden. Därvid har priserna<br>på kommersiella lokaler ökat i en sådan omfatt-<br>ning att nyproduktion numera är lönsam i dessa<br>områden. Förra året ökade bygginvesteringarna i<br>varuhandeln med närmare 30 % och i fastig-<br>hetsförvaltning med 15 %. Orderingången till<br>arkitekter har gradvis ökat det senaste året och<br>den senaste konjunkturbarometern indikerar en<br>ansenlig ökning av byggandet av kommersiella<br>lokaler framöver. En förbättring av konjunktur-<br>läget för arkitekter leder normalt sett till ökning<br>av investeringar i realkapital med 6 till 12 måna-<br>ders eftersläpning.</p>
<p>Bygginvesteringarna inom näringslivet be-<br>döms öka relativt kraftigt under såväl år 1999<br>som år 2000. Den fortsatta positiva konsum-<br>tions- och sysselsättningsutvecklingen bör inne-</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>bära att nyproduktionen av affärs- och kontors-<br>lokaler gradvis stiger framöver under det att låga<br>räntenivåer bidrar till en fortsatt god lönsamhet.<br>Under de närmaste åren beräknas också byggin-<br>vesteringarna inom energisektorn expandera dels<br>till följd av pågående strukturförändringar, dels<br>genom det statliga omställningsprogrammet för<br>energieffektivisering.</p>
<p>Bostadsbyggandet har till följd av obalanser på<br>bostadsmarknaden legat på extremt låga nivåer<br>under en längre period. Utvecklingen under 1998<br>indikerar dock att en återhämtning av bostads-<br>byggandet är nära förestående. Det senaste året<br>har vakansgraden, dvs. andelen outhyrda lägen-<br>heter i förhållande till beståndet, minskat i till-<br>växtregioner medan den i stort varit oförändrad i<br>övriga delar av riket. Vakansgraden låg exempel-<br>vis inom Stor-Stockholm i september 1998 på<br>mycket låga 0,7 %.</p>
<p>Under det senaste året har priserna på småhus<br>stigit med 10 % för riket som helhet. Därmed<br>har skillnaden mellan priserna på andrahands-<br>marknaden och nyproduktionskostnaden nu i<br>stort försvunnit vilket stimulerar bostadsbyg-<br>gandet. Under 1999 och 2000 förutses en god<br>arbetsmarknad tillsammans med en gynnsam ut-<br>veckling av hushållens disponibla inkomster<br>medföra en hög bostadsefterfrågan som bidrar<br>till en sjunkande vakansgrad och ökad nypro-<br>duktion av bostäder. Enligt Konjunkturinstitu-<br>tets byggbarometer har orderstocken för bo-<br>stadsbyggande förbättrats avsevärt i början på<br>året.</p>
<p>Den tidigare låga lönsamheten hos bostads-<br>företagen kan sannolikt förklara den låga nivån<br>på ombyggnadsinvesteringarna under 1997 och<br>1998. De låga räntorna i kombination med en<br>stark inkomstutveckling hos hushållen bör dock<br>innebära att ombyggnadsvolymerna närmar sig<br>en mer långsiktig jämviktsnivå. Därtill bör stö-<br>den inom ramen för de lokala investeringspro-<br>grammen bidra till att stimulera ombyggnads-<br>verksamheten.</p>
<p>Volymerna för reparationer och underhåll har<br>de senaste åren ökat betydligt mer än den lång-<br>siktiga trenden. Det kan förklaras av att en del<br>nödvändiga ombyggnadsinvesteringar inom både<br>bostadssektorn och näringslivet till följd av en<br>svag finansiell situation inte kunnat genomföras<br>vilket har inneburit att reparationerna istället<br>ökat. Framöver förväntas byggreparationerna<br>öka i betydligt lugnare takt än de senaste åren.<br>Det kan förklaras av bland annat borttagandet av<br>skattereduktionen för ombyggnad av bostäder.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>6 Arbetsmarknad</h4>
<p>Arbetsmarknadsläget har förbättrats successivt<br>sedan sommaren 1997. Sysselsättningen har stigit<br>med ca 120 000 personer och den öppna arbets-<br>lösheten har fallit med knappt 3 procentenheter,<br>rensat för säsongvariationer. Det är främst inom<br>privat tjänstesektor och inom kommunerna som<br>antalet sysselsatta har ökat. Mot slutet av inneva-<br>rande år antas sysselsättningsutvecklingen däm-<br>pas något till följd av avmattningen i ekonomin.<br>Nästa år förväntas konjunkturen, och därmed<br>sysselsättningsutvecklingen, successivt stärkas.<br>Åren 2001 och 2002 väntas en fortsatt god till-<br>växt och en relativt snabb sysselsättningsökning.<br>Sammantaget bedöms sysselsättningen stiga med<br>150 000 personer mellan år 1998 och år 2002.<br>Därmed beräknas den reguljära sysselsättnings-<br>graden för personer i åldern 20-64 öka från</p>
<p>74,6 % år 1998 till 76,5 % år 2002. Enligt det sys-<br>selsättningsmål som regeringen presenterade i<br>budgetpropositionen för 1999 och som Riks-<br>dagen senare ställde sig bakom skall denna sys-<br>selsättningsgrad uppgå till 80 % år 2004.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.1 Arbetsmarknad 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aotal sysselsatta</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad, 20-64 år'</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,3</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>76,1</p></td><td>
<p>76,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åtgärder<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p>‘Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i procent av befolkningen i den åldersgruppen<br><sup>2</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>3</sup> Antalet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent av arbet s-<br>kraften</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepart ementet</p>
<p>I samband med att sysselsättningen ökar väntas<br>också arbetskraftsutbudet stiga. Antalet kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der samt antalet platser inom vuxenutbildningen<br>minskar under perioden, vilket bidrar till ett ökat<br>arbetskraftsutbud. Uppgången motverkas dock<br>till viss del av att antalet platser vid högskolor<br>och universitet utökas.</p>
<p>Sammantaget innebär utvecklingen av syssel-<br>sättningen och arbetskraftsutbudet att den öppna<br></p>
<p>arbetslösheten bedöms falla till 5,4 % år 2000<br>och med ytterligare 0,4 procentenheter mellan år<br>2000 och år 2002. Förutsättningarna för att BNP<br>år 2001 och 2002 skall kunna öka med ca 2,5 %<br>per år och sysselsättningen med knappt 1 % per<br>år, vilket är en starkare tillväxt och en snabbare<br>sysselsättningsökning än den långsiktiga trenden,<br>är att arbetsmarknaden och lönebildningen fun-<br>gerar väl så att det inte uppstår lönedrivande<br>matchningsproblem på arbetsmarknaden.</p>
<p>Sysselsatta</p>
<p>Under första halvåret i år antas sysselsättningen<br>fortsätta att stiga relativt snabbt. Mot slutet av<br>året antas dock sysselsättningsutvecklingen<br>mattas av till följd av det svagare konjunktur-<br>läget. Nästa år förväntas sysselsättningen succes-<br>sivt stärkas när produktionen tar fart igen. Mätt<br>som årsgenomsnitt stiger sysselsättningen totalt<br>sett med 56 000 personer i år och med 24 000<br>personer nästa år. Den största uppgången be-<br>döms ske inom den privata tjänstesektorn.</p>
<p>Utvecklingen av antalet nyanmälda lediga plat-<br>ser, som historiskt sett har varit en bra indikator<br>på sysselsättningsutvecklingen, steg under i stort<br>sett hela 1998. Det stödjer förväntningarna om<br>att efterfrågan på arbetskraft kan bli fortsatt stark<br>under första halvåret i år. Sysselsättningen brukar<br>följa antalet nyanmälda lediga platser med viss<br>eftersläpning. Under de senaste månaderna har<br>antalet nyanmälningar tenderat att avta. Utveck-<br>lingen varierar dock relativt kraftigt mellan olika<br>branscher.</p>
<p>Diagram 6.1 Antal nyanmälda lediga platser och antal<br>sysselsatta______________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-17.png" style="width:180pt;height:125pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Avmattningen inom industrin väntas leda till att<br>sysselsättningen inom denna sektor minskar med<br>4 000 personer i år, vilket är i linje med utveck-<br>lingen av antalet nyanmälda lediga platser som</p>
<p>38</p>
<p>PROI’. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>har minskat ända sedan sommaren 1998 inom<br>denna sektor. Försvagningen av industrikon-<br>junkturen bedöms dock bli kortvarig och redan i<br>slutet av innevarande år väntas produktionen ta<br>fart igen. Efterfrågan på arbetskraft antas emel-<br>lertid bli svag inledningsvis vilket innebär att sys-<br>selsättningen inom industrin minskar mätt som<br>årsgenomsnitt även nästa år.</p>
<p>En kraftigt ökad byggproduktion de närmaste<br>åren innebär att efterfrågan på arbetskraft inom<br>byggsektorn fortsätter att stiga. Inom den privata<br>tjänstesektorn förutses en fortsatt snabb syssel-<br>sättningsökning under första halvåret i år. Mot<br>slutet av innevarande år och under nästa år antas<br>dock sysselsättningsutvecklingen dämpas något i<br>samband med att avmattningen inom industrin<br>får genomslag på de industrirelaterade tjänste-<br>sektorerna samt att den privata konsumtionen<br>ökar något långsammare. Sammantaget antas<br>sysselsättningen i näringslivet stiga med 56 000<br>personer mellan 1998 och 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental personer</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat sektor</p></td><td>
<p>2735</p></td><td>
<p>2779</p></td><td>
<p>2790</p></td><td>
<p>2813</p></td><td>
<p>2843</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>803</p></td><td>
<p>799</p></td><td>
<p>794</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>224</p></td><td>
<p>230</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat tjänstesektor</p></td><td>
<p>1610</p></td><td>
<p>1658</p></td><td>
<p>1666</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndigheter</p></td><td>
<p>1240</p></td><td>
<p>1252</p></td><td>
<p>1265</p></td><td>
<p>1279</p></td><td>
<p>1282</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>188</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>190</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>1053</p></td><td>
<p>1063</p></td><td>
<p>1076</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3979</p></td><td>
<p>4035</p></td><td>
<p>4059</p></td><td>
<p>4096</p></td><td>
<p>4129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft, totalt</p></td><td>
<p>4255</p></td><td>
<p>4284</p></td><td>
<p>4290</p></td><td>
<p>4316</p></td><td>
<p>4346</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Inom kommunala myndigheter väntas syssel-<br>sättningen fortsätta att stiga under 1999 och<br>2000 till följd av ett ökat behov av främst vård-<br>personal och lärare. Jämfört med i decemberpro-<br>gnosen förväntas antalet sysselsatta inom kom-<br>munerna vara ca 10 000 fler år 2002. Det är en<br>effekt av att regeringen föreslår att kommunerna<br>skall tilldelas högre statsbidrag samt att sektorns<br>skatteinkomster har reviderats upp. Inom statliga<br>myndigheter antas sysselsättningen öka svagt.</p>
<p>År 2001 och 2002 beräknas BNP stiga med ca</p>
<p>2,5 % per år. Förutsättningen för den relativt<br>starka BNP-ökningen är att arbetsmarknaden<br>och speciellt lönebildningen fungerar väl, så att<br>sysselsättningen kan fortsätta att stiga i god takt<br></p>
<p>utan att det uppstår inflationsdrivande löneök-<br>ningar. Mot bakgrund av den relativt höga till-<br>växten i ekonomin bedöms sysselsättningen<br>kunna öka med ytterligare ca 70 000 personer<br>mellan år 2000 och år 2002. Liksom för åren<br>1999 och 2000 sker den största sysselsättnings-<br>uppgången inom den privata tjänstesektorn. Den<br>reguljära sysselsättningsgraden för befolkningen<br>i åldern 20-64 år beräknas öka från 74,6 % år<br>1998 till 76,5% år 2002.</p>
<p>Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-18.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Medelarbetstid</p>
<p>Medelarbetstiden föll med 0,2% mellan 1997<br>och 1998. Den främsta anledningen var att sjuk-<br>frånvaron, som föll kraftigt i början av 1990-<br>talet, ökade igen. Okad frånvaro till följd av stu-<br>dier bidrog också till att sänka medelarbetstiden<br>mellan 1997 och 1998 medan ökad övertid och<br>större andel sysselsatta som arbetar mer än 35<br>timmar i veckan motverkade nedgången. De<br>närmaste åren antas medelarbetstiden fortsatta<br>att minska något, främst till följd av den succes-<br>siva arbetstidsförkortning som inkluderades i<br>flertalet löneavtal som slöts under våren 1998.</p>
<p>Produktivitet</p>
<p>Produktionen förutses mattas av i början av 1999<br>medan effekten på sysselsättningen av det svaga-<br>re konjunkturläget uppkommer med viss efter-<br>släpning. Det innebär att produktivitetstillväxten<br>av konjunkturskäl blir relativt låg i år. Nästa år<br>blir dock utvecklingen den omvända, produktio-<br>nen tar fart redan under inledningen av året<br>medan sysselsättningen stiger med viss eftersläp-<br>ning. Produktivitetstillväxten blir därmed betyd-<br>ligt högre nästa år. Sammantaget under perioden<br>1999-2002 antas produktiviteten öka långsam-<br>mare än vad historiska samband indikerar vid en<br>BNP-tillväxt på ca 2,5 % per år. En av orsakerna</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>till det är att den privata tjänstesektorn, där pro-<br>duktiviteten är lägre än inom industrin, står för<br>en större del av produktionsuppgången än den<br>gjort historiskt.</p>
<p>Rationaliseringspotentialen är sannolikt be-<br>tydligt lägre i dagsläget än i början av 1990-talet<br>eftersom produktivitetstillväxten var mycket hög<br>under åren 1992-1995. Den snabba produktivi-<br>tetsökningen under dessa år orsakades sannolikt<br>av en mängd samverkande faktorer. Efter över-<br>hettningsåren i slutet av 1980-talet fanns det be-<br>hov av en kraftigt förbättrad produktivitet för att<br>återställa företagens lönsamhet och konkurrens-<br>kraft. Framsteg inom informationsteknologin<br>samt avregleringar inom vissa näringar bidrog<br>sannolikt också till den höga produktivitetstill-<br>växten.</p>
<p>Till följd av de omfattande rationaliseringarna<br>under 1990-talet är vinstnivåerna i näringslivet<br>relativt höga i ett historiskt perspektiv och lön-<br>samheten i den konkurrensutsatta sektorn är un-<br>gefär densamma som i Sveriges viktigaste kon-<br>kurrentländer. Därmed är förutsättningarna goda<br>för en stark sysselsättningsutveckling framöver.<br>Jämfört med decemberprognosen har dock för-<br>utsättningarna försämrats något eftersom real-<br>lönerna nu beräknas öka snabbare, vilket dels be-<br>ror på något högre nominella löneökningar, dels<br>på svagare prisutveckling.</p>
<p>Åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildnings-<br>politiken</p>
<p>Regeringen föreslår i vårpropositionen föränd-<br>ringar inom både arbetsmarknads- och utbild-<br>ningspolitiken. Anslaget för de konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna redu-<br>ceras mellan 1998 och 2002 till följd av att kon-<br>junkturen förbättras. Det totala antalet personer i<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder antas därmed minska med 13 000 under<br>perioden. År 2002 uppgår därmed volymen till<br>152 000 personer.</p>
<p>Antalet platser i Kunskapslyftet ökar under<br>hösten 1999 med 5 000 och ligger då som högst<br>på drygt 130 000. Därefter beräknas antalet plat-<br>ser minska till ca 110 000 år 2002. Inom hög-<br>skolor och universitet sker det en successiv ut-<br>ökning av antalet permanenta platser. År 2002<br>kommer de att ha ökat med ca 80 000 jämfört<br>med år 1996.</p>
<p>Regeringen föreslår också ett förstärkt anställ-<br>ningsstöd för arbetslösa personer som varit in-<br>skrivna vid arbetsförmedlingen under en lång<br>period.</p>
<p>Tabell 6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder_________________________ __________________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental personer</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 arbetskraften</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Individuellt<br>anställningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>11</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta-eget-bidrag</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>13</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt tillfälligt<br>anställda</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursarbete</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej i arbetskraften</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>113</p></td><td>
<p>116</p></td><td>
<p>115</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-<br>utbildning</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>42</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IT-satsning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>39</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalt uppfölj-<br>ningsansvar</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingsgaranti<br>för ungdomar</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplats-<br>introduktion</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>19</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Europastipendier</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>152</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: I januari 1998 slogs beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat<br>ihop till individuellt anställningsstöd, vilket i sin tur kommer att ersättas av det nya<br>förslaget om förstärkt anställningsstöd för långtidsarbetslösa. I januari 1999 ersattes<br>arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion av arbetspraktik. Observera att antalet<br>personer registrerade vid arbetsmarknadsinstitut, som AMS inkluderar i de konjunktu r-<br>beroende åtgärderna, inte ingår i tabellen ovan.</p>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepart ementet</p>
<p>Från och med 1 oktober 1999 kommer arbetsgi-<br>vare som anställer en person som är långtidsar-<br>betslös samt varit inskriven vid arbetsförmed-<br>lingen i minst 36 månader, att ges möjlighet att få<br>kompensation med motsvarande 75 % av den<br>totala arbetskraftskostnaden (på en arbetskrafts-<br>kostnad som uppgår till max 15 400 kronor per<br>månad) under de första 6 månaderna. Under de<br>därpå följande 18 månaderna kompenseras de<br>med 25 %. De arbetsgivare som anställer perso-<br>ner som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i<br>minst 12 månader kompenseras med 50 % under<br>de första 6 månaderna. Stödet kommer att ges<br>genom en kreditering av arbetsgivarens skatte-<br>konto. Detta förstärkta anställningsstöd ersätter<br>den befintliga åtgärden individuellt anställnings-<br>stöd och har inkluderats i beräkningarna av an-<br>talet personer i konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Arbetskraftsutbud</p>
<p>I samband med sysselsättningsuppgången steg<br>även arbetskraftsutbudet under loppet av 1998.<br>Mätt som årsgenomsnitt minskade det dock nå-<br>got på grund av den kraftiga nedgång som sked-<br>de under hösten 1997. Till följd av den förvänta-<br>de sysselsättningsökningen under innevarande år<br>och nästa år antas utbudet på arbetskraft fortsätta<br>att öka. Minskningen av antalet platser i de kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna samt inom vuxenutbildningen bidrar till ett<br>ökat arbetskraftsutbud. Uppgången motverkas<br>dock av utökningen av antalet platser vid hög-<br>skolor och universitet.</p>
<p>Sammantaget antas arbetskraftsutbudet stiga<br>med 91 000 personer mellan 1998 och 2002 sam-<br>tidigt som det beräknas tillkomma ca 70 000 per-<br>soner, netto, till den arbetsföra befolkningen.<br>Det innebär att arbetskraftstalet, dvs. arbets-<br>kraften som andel av befolkningen, stiger från</p>
<p>76,6 % år 1998 till 77,2 % år 2002. Det är fortfa-<br>rande ca 7 procentenheter lägre än år 1990, då<br>arbetskraftstalet låg på en rekordhög nivå. Det<br>finns flera anledningar till det. Förutom att det<br>finns en större grupp personer utanför arbets-<br>kraften som betraktar sig som arbetssökande,<br>men inte uppfyller de standardiserade villkoren<br>för att betraktas som öppet arbetslösa, har antalet<br>tjänste- och avtalspensionärer samt de som enligt<br>SCB räknas som sjuka (bland annat förtidspen-<br>sionärer) ökat. Det är delvis en effekt av att an-<br>delen personer i befolkningen mellan 55 och 64<br>år har ökat sedan år 1990. Andelen studerande<br>har också stigit, dels till följd av att 16-19-åringar<br>studerar i större utsträckning än tidigare, dels till<br>följd av att fler deltar i arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder samt i vuxenutbildning. Lägger man till<br>den ökning som har skett av antalet tillfälliga<br>studieplatser inom vuxenutbildningen och av<br>antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder utanför<br>arbetskraften sedan år 1990 fås ett bredare mått<br>på arbetsutbudet. Detta bredare mått ökar från<br>81,0% av befolkningen år 1998 till 81,2% år<br>2002 men ligger, som framgår av diagram 6.3,<br>fortfarande lägre än under 1980-talet. År 2002<br>kommer dessutom antalet permanenta platser<br>inom högskolor och universitet att ha ökat med<br>ca 85 000, motsvarande ca 1,5 % av befolkning-<br>en, jämfört med år 1990.</p>
<p>85</p>
<p>Diagram 6.3 Befolkning i åldern 16-64 år uppdelad på<br>olika grupper</p>
<p>Procent av den arbetsföra befolkningen</p>
<p>80</p>
<p>75</p>
<p>70</p>
<p>65</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-19.png" style="width:166pt;height:106pt;"/>
<p>80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och</p>
<p>Finansdepartementet</p>
<p>Öppen arbetslöshet</p>
<p>Mellan 1997 och 1998 föll den öppna arbetslös-<br>heten från 8,0 % av arbetskraften till 6,5 %.<br>Under de närmaste åren antas den relativt snabba<br>sysselsättningsuppgången, i kombination med en<br>dämpad utveckling av arbetskraftsutbudet, leda<br>till att den öppna arbetslösheten faller till 5,0 %<br>år 2002. De konjunkturberoende arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna uppgår då till 3,5 % av<br>arbetskraften.</p>
<p>Diagram 6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-20.png" style="width:172pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Osäkerheter i prognosen</p>
<p>Det finns en rad osäkerheter beträffande utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden åren 1999-2002.</p>
<p>Den inhemska efterfrågan kan bli högre än<br>prognostiserat de närmaste åren. Exempelvis för-<br>väntas uppgången i den privata konsumtionen bli<br>relativt måttlig. Mot bakgrund av de låga räntor-<br>na, hushållens optimism om den egna ekonomin<br>samt deras goda förmögenhetsställning skulle<br>den privata konsumtionen kunna öka något mer.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Därmed kan sysselsättningen på kort sikt öka<br>snabbare och den öppna arbetslösheten bli lägre<br>än vad som antas i prognosen. Även om inte till-<br>växten i ekonomin blir starkare än väntat kan<br>sysselsättningen på kort sikt öka snabbare och<br>den öppna arbetslösheten bli lägre än prognosti-<br>serat. I prognosen har antagits en relativt svag<br>sysselsättningsutvecklingen under loppet av året<br>trots att vissa indikatorer, som exempelvis ny-<br>anmälda lediga platser, så sent som i mars fortfa-<br>rande såg starka ut.</p>
<p>Den kraftiga sysselsättningsuppgången förra<br>året kan tyda på att arbetsmarknaden och löne-<br>bildningen fungerar bättre än vad som förutses i<br>prognosen. Om så är fallet kan sysselsättnings<br>nivån år 2002 bli högre än prognostiserat.</p>
<p>Det finns även faktorer som talar för en sämre<br>sysselsättningsutveckling och högre öppen ar-<br>betslöshet än kalkylerat. En förutsättning för att<br>den öppna arbetslösheten skall minska till 5,0 %<br>år 2002 är att utbildningssatsningarna riktas till<br>personer som annars skulle vara öppet arbetslösa<br>samt att antalet personer i utbildning kan öka<br>som planerat. Enligt SCB:s arbetskraftsunder-<br>sökning, AKU, har den ökning av antalet stude-<br>rande som har skett de senaste månaderna note-<br>rats bland dem som är sysselsatta samtidigt som<br>de studerar. Fortsätter den utvecklingen riskerar<br>den öppna arbetslösheten att bli högre än 5,0 %<br>år 2002.</p>
<p>En annan risk är att löneökningarna kan bli<br>högre än kalkylerat. Detta problem kan upp-<br>komma om företagen, trots relativt hög arbets-<br>löshet, inte kan rekrytera tillräckligt kompetent<br>arbetskraft eller om det uppstår andra match-<br>ningsproblem på arbetsmarknaden till följd av<br>bristande geografisk, yrkesmässig eller bransch-<br>mässig rörlighet. Det kan leda till högre löne-<br>glidning och därmed svagare tillväxt och sämre<br>sysselsättningsutveckling än vad som förutses i<br>prognosen.</p>
<p>Redan i dagsläget finns det tecken på att det är<br>brist på vissa typer av arbetskraft. Enligt Arbets-<br>marknadsstyrelsens, AMS, rapport ”Arbets-<br>marknadsutsikterna för 1999”, som redovisar ar-<br>betsförmedlingarnas senaste företagsundersök-<br>ning, ökade andelen företag som upplever att det<br>råder brist på arbetskraft mellan våren och hös-<br>ten 1998. I den senaste undersökningen angav ca<br>30 % av företagen brist på utbildad och yrkes-<br>erfaren arbetskraft och av dessa företag upplevde<br>närmare 40 % att bristen var en flaskhals, dvs.<br>hindrade en expansion av arbetsstället. Rekryte-<br>ringsproblemen framöver väntas vara störst inom<br></p>
<p>den privata tjänstesektorn, främst avseende<br>ingenjörer, tekniker och dataspecialister. Även<br>den kommunala sektorn väntas få svårt att re-<br>krytera personal. Framför allt gäller det sjuk-<br>sköterskor och undersköterskor inom hälso- och<br>sjukvården samt äldreomsorgen men det råder<br>även stor brist på lärare.</p>
<p>Även Konjunkturinstitutets barometer för så-<br>väl industrin som tjänstesektorn indikerar brist<br>på arbetskraft inom vissa sektorer, främst teknis-<br>ka tjänstemän och branschspecifik kompetens<br>inom framför allt uppdragsverksamhet.</p>
<p>Diagram 6.5 Beveridgekurva</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-21.png" style="width:173pt;height:111pt;"/>
<p>öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent av arbetskraften</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Matchningsproblemen på arbetsmarknaden kan<br>illustreras av en s.k. Beveridgekurva, som visar<br>förhållandet mellan de arbetssökande, som här<br>har definierats som summan av öppet arbetslösa<br>och personer i konjunkturberoende arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder, och nivån på antalet kvar-<br>stående lediga platser (se diagram 6.6). Rörelser<br>utmed kurvan avspeglar konjunkturella föränd-<br>ringar medan skift uppåt i kurvan tolkas som<br>bristande matchningseffektivitet. Noteringen för<br>1998 visar att antalet kvarstående lediga platser<br>har ökat samtidigt som summan av arbetslösa<br>och personer i åtgärder har minskat, men antalet<br>kvarstående lediga platser är högre än tidigare vid<br>en given nivå för summan av personer i åtgärder<br>och arbetslösa. Detta tyder på att det är svårare<br>att tillsätta de lediga platserna nu än tidigare, dvs.<br>matchningsproblemen verkar ha ökat.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>7 Löner</h4>
<p>Det preliminära löneutfallet för 1998, enligt<br>SCB:s konjunkturstatistik, registrerar en ökning<br>av timlönerna på 3,2 % mellan 1997 och 1998.<br>Avtalen har beräknats till 2,8 %, vilket innebär en<br>löneglidning på 0,4 %. De lokala avtalsförhand-<br>lingarna har dock försenats och 1998 års avtalade<br>löneökningar för ett stort antal löntagare har än-<br>nu inte registrerats i statistiken. Särskilt tydligt är<br>detta inom offentliga myndigheter där den hit-<br>tills registrerade löneglidningen är negativ. De<br>slutliga löneökningarna 1998 antas därför över-<br>stiga de hittills registrerade och uppgå till 3,6 %.<br>Löneglidningen beräknas därmed till i genom-<br>snitt 0,8 %, vilket är en högre löneglidningstakt<br>än vad som antagits i de senaste prognoserna.<br>Löneglidningen förutsattes då begränsas till<br>0,5 %, vilket var förenligt med de uppskattningar<br>som parterna eller de oberoende ordförandena<br>inom vissa avtalsområden redovisade i samband<br>med 1998 års avtalsrörelse.</p>
<p>Innevarande år antas löneglidningen bli 0,6 %.<br>Året därpå förutsätts fortfarande att löneglid-<br>ningen begränsas till 0,5 %. För år 2001 och 2002<br>finns det endast ett fåtal avtal. Lönerna antas då<br>stiga med 3 % per år.</p>
<p>AvtaZen</p>
<p>Löneavtal för åren 1999-2000 är slutna för i stort<br>sett hela arbetsmarknaden. De flesta avtal löper<br>över 3 år. I flera fall är dock det sista avtalsåret<br>uppsägningsbart. För ekonomin som helhet be-<br>räknas avtalen ge löneökningar på 2,4 % i år och</p>
<p>2,7 % nästa år. Att de avtalade löneökningarna<br>blir lägre i år än år 1998 och 2000 beror på att<br>avtalsrevisionerna inom vissa avtalsområden sker<br>i början av 1998 och i slutet av 1999. Det innebär<br>att löneökningarna mätta som årsgenomsnitt blir<br>låga år 1999.</p>
<p>Avtalsrörelsen år 1998 resulterade för åren<br>1998-2000 i ca 1 procentenhet lägre avtal än vad<br>1995 års avtalsrörelse resulterade i för åren 1995—<br>1997. Flera faktorer samverkade sannolikt till<br>det. Inflationsförväntningarna var betydligt lägre<br>1998 än 1995. Samsynen bland arbetsmarknadens<br>parter vad gäller lönebildningens betydelse för<br>sysselsättningsutvecklingen verkar också ha ökat<br>och inom den konkurrensutsatta industrin be-<br>drevs förhandlingarna utifrån en ny, mer struktu-<br>rerad förhandlingsordning. Arbetsgivarna koor-<br>dinerade dessutom avtalsrörelsen i större<br>utsträckning än tidigare och på arbetstagarsidan<br></p>
<p>enades alla LO-förbund kring ett samordnat lö-<br>nekrav.</p>
<p>Tabell 7.1 Timlöner</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001 2002</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.2 3,0 3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källon Statistiska centralbyrån och Finansdepa rtementet</p>
<p>I flera av de avtal som slöts under 1998 förstärk-<br>tes den sedan tidigare inledda utvecklingen mot<br>friare lönesättning på lokal nivå. I några avtal<br>finns inga centralt fastställda löneökningar. Inom<br>flera andra avtalsområden är det endast fastställt<br>vilka generella lönepåslag som skall gälla om man<br>inte kommer överens på lokal nivå. Det betyder<br>att det är svårare att avgöra vad som är avtalade<br>löneökningar och vad som är löneglidning.</p>
<p>För merparten av de kommunalt anställda har<br>det endast fastställts ett s.k. lägsta utrymme för<br>löneökningarna, vilket innebär att det råder stor<br>osäkerhet om de slutliga löneökningarnas stor-<br>lek.</p>
<p>Ett inslag i avtalen som är gemensamt för flera<br>områden är att det, inom ramen för de totala av-<br>talade löneökningarna, avsätts ett visst löneut-<br>rymme för arbetstidsförkortning.</p>
<p>Löneglidning</p>
<p>Sedan 1980 har löneglidningen uppgått till i ge-<br>nomsnitt drygt 2 % per år. Från mitten av 1990-<br>talet har dock löneglidningen varit något lägre än<br>det historiska genomsnittet, drygt 1 % i genom-<br>snitt per år. Det måste ändå betraktas som en<br>förhållandevis hög löneglidning mot bakgrund av</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>det svaga arbetsmarknadsläget och de relativt<br>höga avtalade löneökningarna. Inflationen har<br>dessutom varit mycket låg de senaste åren, be-<br>tydligt lägre än inflationsförväntningarna vid tid-<br>punkten för avtalsförhandlingarna år 1995. Det<br>borde ha bidragit till låg löneglidning eftersom<br>reallöneökningarna blev betydligt högre än par-<br>terna räknade med när avtalen slöts.</p>
<p>Preliminärt utfall för 1998 registrerar en löne-<br>glidning på 0,4 %, vilket tyder på att löneglid-<br>ningstakten har avtagit ytterligare, trots att de<br>avtalade löneökningarna blev betydligt lägre för<br>1998 än för de tre närmast föregående åren.<br>Eftersom det fortfarande saknas mycket löneut-<br>betalningar avseende 1998 antas dock löneglid-<br>ningen komma att revideras upp till 0,8 %, vilket<br>fortfarande är relativt lågt historiskt sett. Trots<br>relativt låga nominella löneökningar ökade dock<br>reallönerna förra året med betydligt mer än par-<br>terna på arbetsmarknaden räknade med vid tid-<br>punkten för avtalsförhandlingarna, eftersom den<br>faktiska inflationen blev ca 1,5 procentenheter<br>lägre än väntat. Således blev företagens lönsam-<br>het sämre än beräknat vilket försämrar de fram-<br>tida förutsättningarna för en god sysselsättnings-<br>utveckling.</p>
<p>Flera faktorer kan samverka till att löneglid-<br>ningen förblir låg de närmaste åren. Pristrycket i<br>ekonomin i såväl producent- som konsument-<br>ledet väntas bli fortsatt lågt, samtidigt som lön-<br>samheten redan i utgångsläget är pressat i vissa<br>branscher. Givet de nominella löneökningar som<br>antas i prognosen och den prisutveckling som<br>prognostiserats, kommer reallönerna åren 1999—<br>2002 att stiga med i genomsnitt knappt 2 % per<br>år. Det är betydligt mer än den genomsnittliga<br>reallöneökningen mellan 1970 och 1998.</p>
<p>Diagram 7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-22.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Eftersom lönesättningen i större utsträckning än<br>tidigare kommer att fastställas på lokal nivå har<br>arbetsgivarna större möjlighet att direkt fördela<br>lönerna med hänsyn tagen till individuella pres-<br>tationer och rekryteringsläget. De behöver där-<br>med inte justera det relativa löneläget bland de<br>anställda via löneglidning i samma utsträckning<br>som tidigare. I några avtal finns det också inslag<br>av större flexibilitet vad gäller arbetstidens för-<br>läggning, vilket kan leda till minskade kostnader<br>för övertid.</p>
<p>En annan faktor som kan bidra till låg löne-<br>glidning är att det från och med 1999 inte antas<br>ske några fler höjningar av löntagarnas avgifter<br>och inkomstskatter.</p>
<p>Även om det finns flera faktorer som talar för<br>att löneglidningen kommer att fortsätta att vara<br>låg framöver finns det ändå risk för att den kan<br>bli högre än vad som antas i prognosen. I sam-<br>band med att efterfrågan på arbetskraft stiger kan<br>det uppstå brist på arbetskraft inom vissa bran-<br>scher, vilket kan öka lönetrycket. Blir löneglid-<br>ningen hög inom vissa branscher eller för vissa<br>yrkesgrupper finns det risk för att löneökningar-<br>na så småningom drivs upp även inom andra<br>branscher eller regioner. Historiskt sett har följ-<br>samheten mellan löneökningarna varit stor mel-<br>lan olika branscher och sektorer, trots att förut-<br>sättningarna, i form av vinstläge och syssel-<br>sättningsutveckling, har varierat.</p>
<p>Som tidigare nämnts medför avtalskonstruk-<br>tionerna inom kommunsektorn att det är svårt<br>att avgöra de avtalsmässiga löneökningarnas<br>storlek. Endast Kommunalarbetarförbundet har<br>fastställt definitiva avtalsmässiga löneökningar<br>och det avtalet ger ca 1 procentenhet högre löne-<br>ökningar per år än de höjningar som angetts som<br>lägsta utrymme i de övriga avtalen inom den<br>kommunala sektorn. Därför finns en risk att lö-<br>neökningarna inom resterande delen av sektorn<br>kommer att överstiga lägstautrymmet med minst<br>1 procentenhet. Framför allt gäller det Vårdför-<br>bundets medlemmar som för åren 1998 och 1999<br>har blivit utlovade 0,5 procentenheter mer än öv-<br>riga landstingsanställda, enligt ett avtal som slöts<br>1995. Eftersom de lokala avtalsförhandlingarna<br>har försenats inom kommunerna är det ännu för<br>tidigt att avgöra hur stora löneökningarna utöver<br>lägstautrymmet blev för 1998.</p>
<p>Om löneglidningen för perioden 1999-2000<br>överstiger antagandet i prognosen finns det risk<br>för att sysselsättningsutvecklingen blir svagare än<br>prognostiserat. Företagen har ett begränsat ut-<br>rymme att övervältra ökade kostnader på kon-<br></p>
<p>44</p>
<p>sumenterna när penningpolitiken anpassas för att<br>uppnå inflationsmålet. Den tilltagande interna-<br>tionella priskonkurrensen bidrar också till att det<br>är svårare att höja priserna. Därmed skapar höga<br>löneökningar i första hand press på företagen att<br>rationalisera verksamheten samtidigt som Riks-<br>banken tvingas föra en stramare penningpolitik<br>för att klara inflationsmålet, vilket dämpar syssel-<br>sättningsutvecklingen. Om inte företagen klarar<br>av att öka produktiviteten i samma takt som real-<br>lönerna stiger, sjunker företagens vinstmargina-<br>ler, vilket på sikt kan leda till att tillväxten i eko-<br>nomin hämmas och att sysselsättningsutveck-<br>lingen dämpas.</p>
<p>Internationell jämförelse</p>
<p>Lönerna i Sverige har hittills under 1990-talet sti-<br>git med några tiondels procentenheter mer per år<br>än genomsnittet i övriga Europa. De högre kost-<br>nadsökningarna har kompenserats av en försva-<br>gad valuta och snabbare produktivitetstillväxt i<br>Sverige. De närmaste åren antas att produktivi-<br>tetsutvecklingen i Sverige blir något högre än i<br>övriga Europa. Samtidigt antas dock kronan app-<br>reciera. Därmed är det viktigt att lönerna i<br>Sverige inte ökar snabbare än i de viktigaste kon-<br>kurrentländerna för att inte konkurrenskraften<br>för svensk exportindustri skall försämras. Om<br>inte företagen kan kompensera eventuella högre<br>kostnadsökningar genom att rationalisera verk-<br>samheten eller att sänka vinstmarginalerna,<br>tvingas de höja exportpriserna. Det leder till<br>minskad efterfrågan på svenska varor och där-<br>med svagare tillväxt och sysselsättning. De löne-<br>ökningar som antas i prognosen ligger ungefär i<br>linje med utvecklingen i övriga Europa.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 7.2 Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet<br>enligt OECD<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grekland</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portugal</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> OECD-.s prognos. Se fotnot 2</p>
<p>Källa: OECD Economic Outlook, december 1998</p>
<p><sup>2</sup> Vid OECD:s beräkning av arbetskraftskostnaden ingår sociala avgifter,<br>som t.ex. sjukförsäkring, medan andra arbetsgivaravgifter som är rena<br>löneskatter, exempelvis den allmänna löneavgiften, inte ingår. I Sverige<br>skedde en växling mellan sociala avgifter och löneskatter 1997 som höll<br>tillbaka arbetskraftskostnaden med 1,1 procentenheter enligt OECD:s<br>beräkning, trots att växlingen inte påverkar de sammanlagda arbetsgivar-<br>avgifterna. Eftersom arbetskraftskostnaden mäts per anställd och inte per<br>timme påverkas utvecklingen också av om medelarbetstiden förändras.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>8 Inflation</h4>
<p>Inflationstrycket är för närvarande mycket lågt i<br>svensk ekonomi. Från augusti 1998 fram t.o.m.<br>februari i år har inflationen, mätt som föränd-<br>ringen av konsumentprisindex (KPI) över 12<br>månader, legat på eller under noll procent. De<br>exceptionellt låga inflationstalen förklaras till<br>stor del av att vissa övergående effekter såsom<br>fallande räntekostnader för egnahemsägare och<br>sänkta skatter (framför allt fastighets- och to-<br>baksskatterna) har hållit ned KPI. Även bortsett<br>från dessa tillfälliga faktorer har priserna generellt<br>varit mycket låga under det senaste året. Till ex-<br>empel låg årsgenomsnittet enligt det av Riksban-<br>ken definierade måttet på underliggande infla-<br>tion, UND1X där ovan nämnda temporära<br>effekter har exkluderats från KPI, under 1 %<br>1998. Ett lågt resursutnyttjande, begränsade lö-<br>neökningar och mycket låga internationella pri-<br>ser talar för att inflationstrycket kommer att vara<br>fortsatt lågt de närmaste åren. I december i år be-<br>räknas inflationen enligt KPI ligga på ca 0,5 %<br>för att sedan närma sig 1 % mot slutet av år 2000.<br>Uppgången i KPI under prognosperioden för-<br>klaras av att de faktorer som tillfälligt håller ned<br>KPI successivt avtar. Rensat för detta, dvs. enligt<br>UND1X, beräknas inflationen ligga stabilt på<br>något över 1 % under hela prognosperioden.</p>
<p>I den medelfristiga kalkylen antas Riksbanken<br>klara inflationsmålet så att inflationen ligger på<br>omkring 2 % fr.o.m. senare delen av år 2001.<br>Eftersom inflationen förväntas vara knappt 1 % i<br>slutet av år 2000 beräknas årsgenomsnittet för år<br>2001 bli 1,7 %.</p>
<p>Inflationen har i vår omvärld, liksom i Sverige,<br>sjunkit på senare år. Bildandet av EMU och en<br>fortsatt liberalisering av handeln innebär sanno-<br>likt fortsatt låga prisökningar de närmaste åren.<br>Dessutom har avmattningen i den globala till-<br>växten skapat en kraftig prispress på en rad om-<br>råden. Importpriset på bearbetade varor steg vis-<br>serligen mot slutet av förra året till följd av<br>försvagningen av kronan, vilket med viss efter-<br>släpning delvis kan slå igenom i konsumentledet,<br>men importpriserna föll sedan kraftigt inled-<br>ningsvis i år. I denna prognos har antagits att<br>kronan ska appreciera från 124 i februari i år till<br>119 mot slutet av år 2000 uttryckt i det konkur-<br>rensvägda TCW-indexet. Förstärkningen av<br>kronan, tillsammans med fallande världsmark-<br>nadspriser på bearbetade varor, beräknas leda till<br>att priserna i importledet faller under loppet av<br>1999 och därmed bidrar till att sänka konsu-<br></p>
<p>mentpriserna i Sverige. Nästa år förväntas de<br>internationella råvarupriserna stiga i takt med<br>återhämtningen i den internationella konjunktu-<br>ren, vilket ger ett blygsamt bidrag till inflationen<br>i Sverige.</p>
<p>Förväntningarna om framtida prisökningar<br>påverkar bl.a. nominella lönekrav och arbets-<br>givarnas bedömning av utrymmet för höjda löner<br>och har därigenom stor betydelse för den framti-<br>da prisutvecklingen. Låga inflationsförväntningar<br>kan också främja en prismedvetenhet som be-<br>gränsar företagens möjligheter att övervältra<br>ökade kostnader på efterföljande led. Av Statis-<br>tiska centralbyråns senaste undersökningar fram-<br>går att inflationsförväntningarna överlag har fallit<br>de senaste månaderna. Inom såväl hushåll som<br>näringsliv ligger förväntningarna om den framti-<br>da inflationen på upp till fem års sikt i linje med<br>Riksbankens inflationsmål.</p>
<p>Nedgången i obligationsräntorna visar att tro-<br>värdigheten för stabila priser har befästs under<br>det gångna året. En jämförelse mellan långa reala<br>och nominella statsobligationer tyder på mycket<br>låga inflationsförväntningar för de kommande<br>åren. Sammantaget speglar de låga inflationsför-<br>väntningarna att Riksbankens inflationsmål har<br>vunnit i förtroende, vilket talar för att inflations-<br>benägenheten i svensk ekonomi kommer att vara<br>fortsatt låg de närmaste åren.</p>
<p>Tabell 8.1 Konsumentprisutveckling</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>04</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp (tusental kr)</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>37,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, dec-dec</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, dec-dec</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, OECD<sup>1</sup>, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> Med OECD avses 16 länder, se kapitel 2</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>På längre sikt är löneutvecklingen och produkti-<br>viteten avgörande för inflationen. En viktig för-<br>klaring till det minskade inflationstrycket i<br>svensk ekonomi de senaste åren är nedväxlingen i<br>den nominella löneökningstakten. Hittills under<br>1990-talet har lönerna i näringslivet ökat med<br>ca 4,5 % per år. Det är högt i ett internationellt</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>perspektiv men lågt jämfört med 1980-talet då<br>lönerna steg med i genomsnitt 8 % per år. Dess-<br>utom har produktivitetstillväxten stärkts under<br>de senaste åren. Därmed har löneökningarnas<br>genomslag i priserna delvis motverkats av en<br>effektivisering av produktionen. Ökningen av<br>enhetsarbetskostnaden inom näringslivet, vilken<br>illustreras i diagram 8.1, har legat på en historiskt<br>sett låg nivå under 1990-talet och har därför bi-<br>dragit till att hålla ned prisökningarna. De låga<br>inflationsförväntningarna och en skärpt interna-<br>tionell konkurrens har således medfört att<br>pristrycket är mycket lågt för närvarande. De<br>reala löneökningarna under förra året blev därför<br>högre än tidigare beräknat, vilket med viss efter-<br>släpning dämpar sysselsättningsutvecklingen.</p>
<p>Diagram 8.1 KPI och enhetsarbetskostnaden i näringslivet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-23.png" style="width:177pt;height:119pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Industrikonjunkturen har försämrats under vin-<br>tern. Kapacitetsutnyttjandet föll mot slutet av<br>förra året och enligt Konjunkturinstitutets ba-<br>rometer för industrin har produktionen minskat<br>under inledningen av året. I denna prognos antas<br>produktionen falla under årets första del, vilket<br>bl.a. bedöms minska behovet av investeringar<br>inom industrin. Trots att industrins investeringar<br>faller i år ligger de ändå på en hög nivå, vilket in-<br>nebär att produktionskapaciteten byggs ut med<br>ca 3 %. Samtidigt beräknas produktivitetstill-<br>växten i industrin de närmaste åren bli något<br>högre än löneökningarna. Sammantaget torde<br>det därför inte uppstå några inflationsdrivande<br>kostnadsproblem inom industrin de närmaste<br>åren trots förväntningar om en successiv förbätt-<br>ring av industrikonjunkturen år 2000. För nä-<br>ringslivet som helhet beräknas produktivitetsök-<br>ningen avta något framdeles bl.a. till följd av att<br>tillväxten i ekonomin i större utsträckning sker i<br>den privata tjänstesektorn där produktiviteten är<br>lägre. Givet begränsade löneökningar på omkring<br></p>
<p>3 % per år kommer dock enhetsarbetskostnaden<br>inom näringslivet totalt att utvecklas gynnsamt<br>under prognosperioden, vilket innebär trendmäs-<br>sigt låga prisökningar även de närmaste åren. Det<br>bör understrykas att prognosen över löneut-<br>vecklingen är betingad av att den årliga löneglid-<br>ningen begränsas till ca 0,5 % 1999 och år 2000,<br>och att de totala löneökningarna blir ca 3 % åren<br>därefter. Högre löneökningar torde på sikt leda<br>till att priserna blir högre och sysselsättningen<br>lägre än vad som antas i denna prognos. Löne-<br>bildningen framstår således som en risk i pro-<br>gnosen.</p>
<p>Boendekostnaderna har fallit markant de se-<br>naste åren. Nedgången förklaras i huvudsak av de<br>senaste årens räntenedgång. Från mitten av 1995<br>till mars i år har bolåneräntorna halverats och<br>som en direkt effekt har räntekostnaderna för<br>egnahemsägare minskat kraftigt allt eftersom de<br>lån som har förfallit har satts om till en lägre<br>ränta. Den genomsnittliga räntan på hushållens<br>lån är fortfarande förhållandevis hög och trots ett<br>antagande om en svag ränteuppgång beräknas<br>räntekostnaderna för egnahemsägare sjunka både<br>i år och nästa år, om än i allt mindre omfattning.</p>
<p>De lägre räntorna förefaller även ha påverkat<br>hyresavtalen för hyreslägenheter såväl förra året<br>som i år. Under loppet av 1998 steg hyrorna med<br>endast 0,5 % och mellan december 1998 och feb-<br>ruari 1999 var höjningen 0,3 %, vilket historiskt<br>sett är mycket lågt. Hyreshöjningarna beräknas<br>bli låga även framöver till följd av ränteläget och<br>att sänkningen av fastighetsskatten för fler-<br>familjshus nu föreslås förlängas till att gälla även<br>år 2000. Sammantaget beräknas de totala boen-<br>dekostnaderna falla både 1999 och år 2000. Efter-<br>som dessa kostnader utgör ungefär en tredjedel<br>av hushållens utgifter bidrar de i betydande om-<br>fattning till att hålla ned KPI under prognos<br>perioden.</p>
<p>Prisökningarna under de senaste månaderna<br>har varit lägre än vad som förutsågs i december-<br>prognosen. Det beror bl.a. på att räntorna blivit<br>lägre än väntat. Ytterligare en förklaring är att<br>vinstmarginalerna sjönk mer än beräknat. I<br>denna prognos har antagits att expansionen av<br>den privata konsumtionen i kombination med<br>låga kostnadsökningar under en längre period<br>skapar utrymme för producenter och handel att<br>höja sina vinstmarginaler. Om så inte sker, i lik-<br>het med utvecklingen förra året, kommer pris-<br>ökningarna i konsumentledet att bli lägre än vad<br>som förutspås i denna prognos.</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Under 1997 och 1998 hade förändringar av in-<br>direkta skatter och subventioner stor påverkan<br>på KPI. I år och nästa år beräknas förändrade in-<br>direkta skatter och subventioner påverka KPI i<br>väsentligt mindre omfattning. I januari i år bi-<br>drog indexering av energiskatter, sänkt skatt på<br>vattenkraftverk, stödet till de s.k. krisårgångarna<br>av flerfamiljshus, och som nämndes tidigare,<br>sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus, till att<br>sänka KPI med sammanlagt 0,3 procentenheter.<br>Detta motverkades delvis av att ROT-avdraget<br>avskaffades i april i år. Sammantaget beräknas<br>skatte- och subventionsförändringar höja KPI<br>med 0,1 procentenhet under loppet av året vid<br>fullt genomslag. Nästa år väntas indexeringen av<br>energiskatter samt införandet av avfallsskatten<br>höja KPI med sammanlagt 0,1 procentenhet.</p>
<p>En höjning eller en sänkning av en indirekt<br>skatt påverkar inflationen, dvs. tolvmånaders-<br>talet, endast under ett år. Det beror på att t.ex. en<br>skattehöjning lyfter nivån på konsumentpriserna<br>fr.o.m. den tidpunkt den börjar gälla men inne-<br>bär i sig inte några fortlöpande höjningar av pri-<br>serna. Detta medför att inflationen, allt annat<br>lika, åter går ned 12 månader efter höjningen.<br>Aven ett räntefall som sänker nivån på ränte-<br></p>
<p>kostnaderna för egnahemsägare kan sägas ha<br>temporär påverkan på inflationen. Rensat för så-<br>dana övergående effekter beräknas den underlig-<br>gande utvecklingen av inflationen vara stabilt låg<br>under prognosperioden bl.a. genom återhåll-<br>samma löneökningar, en fortsatt produktivi-<br>tetstillväxt och låga inflationsförväntningar.<br>Detta illustreras i diagram 8.2 genom Riksban-<br>kens mått på underliggande inflation, UND1X,<br>som beräknas ligga något över 1 % såväl i år som<br>nästa år.</p>
<p>Diagram 8.2 Konsumentprisutveckling</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-24.png" style="width:172pt;height:123pt;"/>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>Hushållens ekonomi<br>och privat konsumtion</h4>
<p>Hushållens realt disponibla inkomster ökar kraf-<br>tigt i år. Efter en svagare inkomstökning nästa år<br>stiger inkomsterna åter starkt vid antagandet om<br>en överföring från den offentliga sektorn till<br>hushållen. Den privata konsumtionen väntas visa<br>en fortsatt stabil tillväxt.</p>
<h5>9.1 Hushållens inkomster</h5>
<p>Hushållens realt disponibla inkomster ökade<br>med 2,6% 1998 enligt de preliminära national-<br>räkenskaperna. Det är första året sedan 1994 som<br>inkomstutvecklingen varit positiv.</p>
<p>Den reala lönesumman steg med ca 6 %. Det är<br>en betydligt större ökning än vad som kan härle-<br>das från uppgifter om utvecklingen av förtjänst<br>och sysselsättning (se kapitel 6 och 7). Det pre-<br>liminära utfallet beträffande lönesumman bygger<br>på arbetsgivarnas deklarationer till skattemyn-<br>digheterna. Utifrån lönesumma och arbetade<br>timmar kan förtjänstutvecklingen beräknas till ca</p>
<p>5,5 %, vilket kan jämföras med ca 3,6 % enligt<br>förtjänststatistiken. Det är naturligt att olika<br>källor ger olika resultat, men skillnaden 1998 är<br>ovanligt stor. Möjligen skulle skillnaden kunna<br>ha orsakats av att uppbördsystemet lades om vid<br>årsskiftet 1997/98. Klarhet i denna fråga kan fås<br>när kontrolluppgifterna för 1998 sammanställts.<br>På dessa baseras nämligen det definitiva utfallet<br>för lönesumman.</p>
<p>Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Procentuell förändring, 1991-års priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998 1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma, inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>806,3 6,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>401,3 3,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>221,3 2,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>40,5 17,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>48,9 -11,8</p></td><td>
<p>-11,5</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>90,6 9,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>202,9 -2,8</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>440,5 8,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst före överlä ring</p></td><td>
<p>963,2 2,6</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst efter överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>951,9 2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparande, nivå i % av disponibel inkomst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuellt bidrag till realinkomstutvecklingen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma, inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-l.o</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterad med implicitprisindex för privat konsu mtion, IPI<br>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Till den starka inkomstökningen förra året bi-<br>drog också att transfereringarna från den offent-<br>liga sektorn steg med 3 %. Pensionerna ökade<br>realt som en följd av den låga inflationen, samti-<br>digt som bostadstillägget till pensionärerna<br>höjdes. Utbetalningarna från sjuk- och föräldra-<br>försäkringen ökade kraftigt av flera skäl. Ersätt-<br>ningsnivåerna i sjuk- och föräldraförsäkringen<br>höjdes vid årsskiftet 1997/98 från 75 till 80%<br>och antalet sjukdagar steg. Därtill ökade utbetal-<br>ningarna från sjukförsäkringen till följd av att ar-<br>betsgivarperioden återställdes till 14 dagar från<br>1 april 1998 efter att ha varit 28 dagar dessförin-<br>nan. Detta påverkar dock inte hushållens in-<br>komster eftersom sjuklönen reduceras i motsva-<br>rande grad. Ersättningsnivån i arbetslöshets-<br>försäkringen höjdes till 80 % redan den 1 okto-<br>ber 1997. Övriga transfereringar ökade realt med<br>nära 10 %. I den kraftiga ökningen ligger att<br>antalet personer som uppbär olika former av stu-<br>diestöd steg samt att barnbidragen och flerbarns-<br>tilläggen höjdes med sammanlagt 2,9 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Ökningen av de disponibla inkomsterna be-<br>gränsades av att direkta skatter och avgifter steg<br>realt med ca 8 %. Den kraftiga ökningen beror<br>bara delvis på höjda skatter och avgifter. Den<br>allmänna egenavgiften till pensionssystemet höj-<br>des med 1 procentenhet och vidare finansieras<br>den höjda ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäk-<br>ringen delvis genom ökade egenavgifter. Förut-<br>om skatte- och avgiftshöjningarna drogs hushål-<br>lens skattebetalningar upp av att s.k. egna in-<br>betalningar av skatt var ovanligt stora, sannolikt<br>till följd av höga realisationsvinster 1997 och<br>1998.</p>
<p>För 1999 förutses en fortsatt positiv utveck-<br>ling av sysselsättningen och reallönerna. Pensio-<br>närerna får också en real inkomstökning, då pen-<br>sionerna har höjts med 2 procentenheter, dvs.<br>från 98 till 100 % av basbeloppet. Sammantaget<br>är dock transfereringarna från den offentliga<br>sektorn nästan oförändrade eftersom arbetslös-<br>heten sjunker.</p>
<p>Den statliga inkomstskatten har förändrats i år<br>genom att den tillfälliga s.k. värnskatten upphört<br>samtidigt som skatteuttaget förblir 25 % för in-<br>komster över 389 500 kronor per år. Dessutom<br>har det införts en skattereduktion för inkomst-<br>tagare med inkomster upp till 245 000 kronor per<br>år. Skattesänkningar i vissa kommuner och<br>landsting medför att den genomsnittliga kom-<br>munalskatten minskat med 0,17 procentenheter.<br>Netto innebär förändringarna skattesänkningar<br></p>
<p>på ca 8 miljarder kronor, jämfört med 1998 års<br>regler. De s.k. egna inbetalningarna av skatt för-<br>utses bli betydligt lägre än förra året. Samman-<br>taget väntas de direkta skattebetalningarna öka<br>realt med knappt 1 %, vilket innebär att skatterna<br>som andel av inkomsterna före skatt sjunker med<br>0,7 procentenheter. De realt disponibla inkoms-<br>terna beräknas öka med 3,6 % i år.</p>
<p>Nästa år beräknas inkomstutvecklingen bli<br>betydligt svagare. Ökningen av sysselsättning<br>och reallöner dämpas. En förväntad uppgång i<br>räntorna försvagar hushållens netto av räntor och<br>utdelningar. Barnbidraget föreslås höjas med 100<br>kronor per barn och år. De direkta skatterna sti-<br>ger i normal takt, dvs. i linje med inkomst-<br>utvecklingen. Sammantaget beräknas de dispo-<br>nibla realinkomsterna öka med 1,8 %. Exklusive<br>tillfälligt höga pensionsutbetalningar 1999 till fö-<br>re detta privatanställda beräknas inkomstökning-<br>en till ca 2 %.</p>
<p>För åren 2001 och 2002 väntas en fortsatt<br>gynnsam utveckling av löneinkomsterna. Real-<br>löneökningarna avtar emellertid när inflationen<br>stiger något från den nuvarande låga nivån. Barn-<br>bidraget höjs med ytterligare 100 kronor 2001.<br>En fortsatt nedgång i arbetslösheten och upp-<br>bromsning av Kunskapslyftet dämpar ökningen<br>av transfereringarna.</p>
<p>I kalkylerna har överskott i den offentliga<br>sektorns finansiella sparande utöver de budget-<br>politiska målet beräkningstekniskt överförts till<br>hushållen år 2001 och 2002. Därigenom förstärks<br>hushållens disponibla inkomster med ca 22 mil-<br>jarder kronor 2001 och med ca 41 miljarder kro-<br>nor 2002. Inklusive dessa överföringar beräknas<br>realinkomsterna öka med 3,6 % år 2001 och med<br>3% år 2002.</p>
<h5>9.2 Privat konsumtion</h5>
<p>Den privata konsumtionen ökade med 2,6 %<br>1998 (se diagram 9.1). Konsumtionen av elek-<br>tronikprodukter såsom radio, tv, datorer och<br>mobiltelefoner steg med över 50 % och försälj-<br>ningen av bilar med 13 %. Konsumtionstillväx-<br>ten under 1998 var den största på 10 år, och mätt<br>per invånare passerade den privata konsum-<br>tionsvolymen den tidigare högsta nivån från<br>1989. Bland de faktorer som kan ha bidragit till<br>konsumtionsökningen under 1998 märks det<br>förbättrade arbetsmarknadsläget, de stigande<br>reala disponibla inkomsterna och stärkningen av</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>hushållens redan goda förmögenhetsställning.<br>De flesta av de förhållanden som lade grunden<br>till den gynnsamma utvecklingen under 1998 be-<br>döms gälla även under prognosperioden 1999-<br>2000. Den privata konsumtionen beräknas öka<br>med ca 2,5 % per år under 1999 och 2000.</p>
<p>Diagram 9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst</p>
<p>Miljarder kronor, 1991 års priser</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-25.png" style="width:174pt;height:110pt;"/>
<p>70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Även om vissa hushåll använder en stor del av<br>varje inkomsthöjning till ökad konsumtion kan<br>man anta att många hushåll planerar sin kon-<br>sumtion och sitt sparande på längre sikt och där-<br>vid utgår ifrån sina förväntningar om framtida<br>inkomster och konsumtionsmöjligheter. Den del<br>av en inkomstökning som uppfattas som tillfällig<br>bör således ha en begränsad effekt på den totala<br>privata konsumtionen i dag, medan den del som<br>uppfattas som varaktig leder till större konsum-<br>tion. Som nämnts i avsnitt 9.1 steg den reala dis-<br>ponibla inkomsten relativt mycket under 1998,<br>och den väntas växa än mer under 1999. En del av<br>denna ökning består dock av engångseffekter,<br>och för år 2000 prognostiseras en svagare in-<br>komstutveckling. Den emotsedda kraftiga höj-<br>ningen av den reala disponibla inkomsten under<br>1999 väntas därför delvis tas ut som större spa-<br>rande och delvis som ökad konsumtion. På<br>samma sätt torde den svagare inkomsttillväxten<br>under år 2000 leda till relativt små justeringar av<br>konsumtionstillväxten eftersom hushållen san-<br>nolikt då förutser god tillväxt, gynnsam syssel-<br>sättningsutveckling och överskott i de offentliga<br>finanserna längre fram i tiden.</p>
<p>Enligt SCB:s undersökningar av hushållens<br>inköpsplaner har hushållens tro på den egna<br>framtida ekonomin successivt förbättrats sedan<br>början av 1997 och ligger nu på en historiskt sett<br>mycket hög nivå. Däremot började under 1998<br>allt färre tro på sjunkande arbetslöshet och på en<br></p>
<p>positiv utveckling för Sveriges ekonomi som<br>helhet under de närmaste 12 månaderna, troligen<br>på grund av rapporter om ett försämrat interna-<br>tionellt konjunkturläge och ett ökat antal varsel<br>om uppsägningar. En exportledd konjunktur-<br>dämpning under året är förutsedd. Om avmatt-<br>ningen får större negativa effekter på sysselsätt-<br>ningsutvecklingen än hushållen räknat med kan<br>förväntningarna om den egna ekonomin, och<br>därmed konsumtionen, påverkas negativt. På<br>längre sikt bedöms dock utvecklingen för de un-<br>derliggande faktorerna, såsom inkomst, förmö-<br>genhet och räntor, vara så stark att en avmattning<br>i alla händelser bör bli relativt snabbt övergående.</p>
<p>Nettosparkvoten väntas förbli på en relativt<br>låg men positiv nivå under 1999 och 2000 (se<br>diagram 9.2). En delförklaring är att det reala<br>nettosparandet i form av egnahemsinvesteringar<br>är negativt, dvs. förslitningen överstiger nyin-<br>vesteringarna. Nettosparandets nivå måste också<br>ses mot bakgrund av hushållens mycket positiva<br>förmögenhetsutveckling under de senaste åren.<br>Som framgår av diagram 9.3 har värdet av såväl<br>reala som finansiella tillgångar ökat kraftigt un-<br>der de senaste åren och hushållens förmögen-<br>hetsställning måste nu betraktas som mycket<br>solid. Detta faktum, tillsammans med hushållens<br>positiva förväntningar avseende den egna fram-<br>tida privatekonomin, torde tala för att hushållen<br>inte prioriterar ytterligare förmögenhetsupp-<br>byggnad i särskilt hög utsträckning.</p>
<p>Diagram 9.2 Hushallens nettosparkvot och skuldkvot</p>
<p>Sparande i relation till disponi- Bruttoskuld i relation till</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-26.png" style="width:178pt;height:120pt;"/>
<p>70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den närmast föregående period under vilken den<br>privata konsumtionen har vuxit minst lika snabbt<br>som nu är åren 1985-88. Som framgår av diagram</p>
<p>9.2 och 9.3 kännetecknades emellertid dessa år av<br>en helt annan förmögenhets- och sparandesitua-<br>tion. Nettosparkvoten var negativ och fallande.<br>Skuldsättningen i relation till den disponibla in-</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>komsten steg kraftigt och hushållens marginaler i<br>form av finansiell nettoförmögenhet var små.<br>Den finansiella nettoförmögenheten (exkl. aktier<br>och fondandelar) har vuxit från ca 10 % av dis-<br>ponibel inkomst 1988 till ca 60 % 1997. Diagram</p>
<p>9.2 visar också att hushållens bruttoskuld, satt i<br>relation till den disponibla inkomsten, har sjun-<br>kit under 1990-talet. Detta talar också för att den<br>nuvarande tillväxten i privat konsumtion är mer<br>hållbar än konsumtionsökningen under det sena<br>1980-talet.</p>
<p>Diagram 9.3 Hushållens förmögenhetskvot</p>
<p>Förmögenhet i relation till disponibel inkomst, procent</p>
<p>300</p>
<p>250</p>
<p>200</p>
<p>150</p>
<p>100</p>
<p>50</p>
<p>0</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-27.png" style="width:165pt;height:114pt;"/>
<p><sub>iK</sub> Finansiell nettoförmögenhet exkl. aktier<br>jg Småhus och bostadsrätter</p>
<p>■ Börsaktier och fondandelar</p>
<p>När man tolkar sparkvotens utveckling bör man<br>även beakta att en del av de senaste årens kon-<br>sumtion, som den definieras enligt national-<br>räkenskaperna, närmast är att betrakta som in-<br>vesteringar i ekonomisk mening. Diagram 9.4<br>visar utvecklingen över tiden för konsumtionen<br>av bilar och övriga varaktiga varor (innefattande<br>bl.a. vitvaror, möbler och hemelektronik). För<br>båda grupperna har tillväxten varit mycket stark<br>under de senaste åren. Den cykliska variation<br>över tiden som syns i diagram 9.4 torde i viss ut-<br>sträckning styras av kapitalvarornas livslängd.<br>Den höga konsumtionen under de senaste åren<br>kan sannolikt till viss del förklaras av att hushål-<br>len har haft ett uppdämt behov av att ersätta för-<br>sliten utrustning. Under de närmaste åren torde<br>en viss cyklisk avmattning kunna väntas.</p>
<p>Sedan anställda vid årsskiftet 1997-98 fick<br>möjlighet att låna eller hyra en dator av arbetsgi-<br>varen utan att förmånsbeskattas beräknas över en<br>halv miljon persondatorer ha förmedlats på detta<br>sätt. Det nya sättet att skaffa dator får effekter<br>under flera år på den privata konsumtionen mätt<br>enligt nationalräkenskaperna, eftersom kostna-<br>den (hyran) för en personaldator fördelas över<br>hela avtalstiden. (Kostnaden för en dator som<br></p>
<p>köps på vanligt sätt bokförs i sin helhet vid in-<br>köpstidpunkten.) Av den totala privata konsum-<br>tionen under 1998 uppskattas ca 1,7 miljarder<br>kronor i löpande pris (ca 0,2 %) avse hyror för<br>personaldatorer. Under 1999 väntas färre, men<br>fortfarande relativt många, personaldatorer för-<br>medlas.</p>
<p>Diagram 9.4 Privat konsumtion av bilar och övriga<br>kapitalvaror________________________________________</p>
<p>Bilar, miljarder kronor, övriga varaktiga varor, miljar-</p>
<p>1991 års priser der kronor, 1991 års priser</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-28.png" style="width:165pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Sammanfattningsvis bedöms förutsättningarna<br>för en fortsatt stark konsumtionsökning vara<br>goda under de närmaste åren. Hushållens tilltro<br>till den egna ekonomins utveckling, den beräk-<br>nade ökningen av den reala disponibla inkomsten<br>och hushållens goda förmögenhetsställning ger<br>stöd för en prognos om en tämligen kraftig till-<br>växt i den privata konsumtionen under 1999.<br>Under årets första månader har dessutom syssel-<br>sättningen samt indikatorer för privat konsum-<br>tion (detaljhandelsförsäljning och nybilsregistre-<br>ring) utvecklats väl. Hushållens efterfrågan<br>väntas inte påverkas särskilt mycket av en ned-<br>gång i exportkonjunkturen, även om en viss<br>effekt torde kunna märkas under 1999. En viss<br>mättnad avseende hushållens behov av att förnya<br>sina kapitalvaror kan bidra till att konsum-<br>tionstillväxten under år 2000 blir något svagare.<br>Dessutom väntas inte den disponibla inkomsten<br>växa lika mycket år 2000. Under 1999 beräknas<br>den privata konsumtionen öka med 2,6 % och<br>under 2000 prognostiseras en tillväxt på 2,4 %.</p>
<p>Under åren 2001 och 2002 ger hushållens soli-<br>da förmögenhetsställning, de starka offentliga<br>finanserna, den fortsatt relativt goda realin-<br>komstutvecklingen och den höga produktions-<br>tillväxten en god grund för en fortsatt tillväxt av<br>den privata konsumtionen. Dessutom förutses<br>ansenliga överskott i de offentliga finanserna un-</p>
<p>52</p>
<p>der 2001 och 2002. Det är rimligt att anta att<br>hushållen räknar med att få del i dessa överskott<br>och planerar sin konsumtion därefter. (I kalkylen<br>görs också en beräkningsteknisk överföring som<br>stärker hushållens disponibla inkomst, även om<br>det inte är klart i hur stor utsträckning över-<br>skotten faktiskt kommer hushållen tillgodo.)</p>
<p>De tillväxttal för den privata konsumtionen<br>som uppmätts 1998 och prognostiseras för 1999<br>och 2000 är dock, som redan framhållits, jämfö-<br>relsevis höga. I ett längre perspektiv är det rimligt<br>att räkna med en något lägre genomsnittlig till-<br>växttakt. Under 2001 och 2002 väntas konsum-<br>tionen således växa med knappt 2 % per år.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>10 Investeringar</h4>
<p>Investeringskonjunkturen dämpas något de när-<br>maste åren efter den kraftiga investeringstillväx-<br>ten förra året. Investeringsexpansionen under<br>1998 kan främst hänföras till en mycket stark ut-<br>byggnad av kapaciteten i hemmamarknadssekto-<br>rerna. Produktionen inom den privata tjänste-<br>sektorn steg kraftigt under loppet av året<br>samtidigt som räntorna sjönk.</p>
<p>Den totala investeringsvolymen väntas öka<br>med knappt 5 % år 1999 och med drygt 5 % år<br>2000. Avmattningen i industrin i slutet av förra<br>året samt under första halvåret av 1999 väntas in-<br>nebära att investeringsaktiviteten mattas inom<br>såväl industrin samt inom de industrinära tjänste-<br>sektorerna. En förväntad god efterfrågetillväxt på<br>hemmamarknaden förutses dock medföra en<br>fortsatt stigande investeringsaktivitet inom andra<br>delar av näringslivet även om ökningstakten avtar<br>jämfört med 1998. Nivån på investeringarna är så<br>hög att redan oförändrade volymer innebär en<br>betydande kapacitetsutbyggnad.</p>
<p>Stigande huspriser, låga räntor och en positiv<br>utveckling av såväl disponibelinkomster som sys-<br>selsättning, bedöms resultera i en gradvis åter-<br>hämtning av bostadsinvesteringarna. En sådan<br>utveckling stöds också av tillgängliga kortsikts-<br>indikatorer. De offentliga myndigheternas in-<br>vesteringar beräknas öka något nästa år till följd<br>av en viss uppgång i byggnationen av storstads<br>lederna.</p>
<p>BNP, åter de nivåer som rådde på 1980-talet. De<br>senaste årens låga investeringsnivåer beror till<br>stor del på behovet av att anpassa bostadsstocken<br>till långsiktigt hållbara nivåer. Under perioden<br>2001-2002 förutses den starka produktions-<br>utvecklingen, den relativt höga lönsamheten<br>samt låga räntor, innebära en fortsatt hög<br>utbyggnadstakt inom näringslivet. De gynn-<br>samma investeringsförutsättningarna minskar<br>därmed risken för inflationsdrivande flaskhalsar.<br>Därtill bidrar också den goda tillgången på ar-<br>betskraft till näringslivets expansion de närmaste<br>åren. Bostadsproduktionen ökar markant till<br>följd av bl.a. stigande disponibelinkomster och<br>den positiva sysselsättningsutvecklingen. Antalet<br>nyproducerade bostäder beräknas dock även år<br>2002 vara lågt jämfört med 1980-talets nivå.</p>
<p>Diagram 10.1 Investeringar som andel av BNP</p>
<p>1991 års priser, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-29.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>202,9</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt<br>näringsliv</p></td><td>
<p>136,3</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>17,8</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>myndigheter</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>260,5</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maskiner</p></td><td>
<p>151,9</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnader</p></td><td>
<p>108,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Under perioden 2001-2002 förutses investering-<br>arna öka i god takt. Därmed närmar sig investe-<br>ringskvoten, dvs investeringarna som andel av</p>
<h5>10.1 Näringslivets investeringar</h5>
<p>Industrins investeringar återhämtade sig förra året<br>och steg med 3 % efter ett kraftigt fall året innan.<br>Produktionen liksom exporten steg under året,<br>vilket ledde till att kapacitetsutnyttjandet låg på<br>en relativt hög nivå. Industrikonjunkturen för-<br>svagades emellertid mot slutet av året, vilket re-<br>sulterade i sjunkande priser och ett ökat missnöje<br>med den inneliggande orderstocken.</p>
<p>Industrins konjunkturläge har försvagats yt-<br>terligare under inledningen av innevarande år.<br>Under loppet av året förväntas produktionen<br>minska något, vilket tillsammans med den pres-<br>sade lönsamheten skulle kunna leda till en bety-<br>dande investeringsminskning i år. Den nuvaran-<br>de konjunkturförsvagningen bedöms dock vara<br>tillfällig och en kraftig produktionsökning väntas<br>ske år 2000. Därigenom är det troligt att</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>industrin fortsätter kapacitetsutbyggnaden även i<br>år för att undvika flaskhalsar då konjunkturen<br>åter tar fart. Enligt Statistiska centralbyråns in-<br>vesteringsenkät från februari planerar industri-<br>företagen betydande investeringsökningar under<br>1999. Vid andra liknande konjunkturfaser har<br>dock industriföretagen överskattat investering-<br>arna i februarienkäten. En del av de planerade in-<br>vesteringarna skjuts därför sannolikt upp till<br>nästa år eller ställs in. Investeringarna beräknas<br>falla kraftigt inom basindustrin, som utvecklas<br>svagt till följd av ett internationellt utbudsöver-<br>skott, medan betydande investeringsökningar<br>återfinns i expansiva branscher såsom telepro-<br>duktindustrin och läkemedelsindustrin där den<br>underliggande efterfrågeutvecklingen är mycket<br>stark. Sammantaget bedöms industrins investe-<br>ringar minska med 1 % under 1999 men kapital-<br>stocken byggs ändå ut med knappt 3 %.</p>
<p>För år 2000 beräknas investeringarna i indust-<br>rin öka med 3 %. En starkare produktions-<br>utveckling, som framför allt kan hänföras till den<br>internationella konjunkturåterhämtningen, inne-<br>bär att industrins kapacitetsutbyggnad åter tilltar.<br>Lönsamheten beräknas också förbättras vilket<br>bidrar till den goda investeringsutvecklingen. Ett<br>förväntat konjunkturomslag inom basindustrin<br>medför en omfattande investeringsuppgång i<br>denna sektor.</p>
<p>Den privata tjänstesektorn är inne i en expan-<br>siv fas med en snabbt stigande produktion och<br>en betydande sysselsättningstillväxt. Detta har<br>bidragit till en markant investeringsökning i<br>övrigt näringsliv. En mycket kraftig expansion<br>noterades förra året i sektorer som i stor ut-<br>sträckning påverkas av hushållens efterfrågan.<br>Exempelvis steg investeringsvolymen inom varu-<br>handeln med hela 33 % under 1998.</p>
<p>Investeringstillväxten inom de flesta sektorer<br>inom övrigt näringsliv väntas bli hög också under<br>1999 och 2000, även om ökningstakten avtar i<br>jämförelse med förra året. En sådan utveckling<br>stöds av Statistiska centralbyråns investerings-<br>enkät från februari. Sammantaget bedöms inves-<br>teringarna i övrigt näringsliv öka med ca 7 % i år<br>och med knappt 5 % nästa år.</p>
<p>En viss konjunkturdämpning i de industrire-<br>laterade tjänstebranscherna kan förväntas under<br>innevarande år, men omställningsproblemen in-<br>för millennieskiftet bidrar till en fortsatt bety-<br>dande investeringsökning. Inom varuhandeln<br>dämpas ökningstakten trots en fortsatt stark ut-<br>veckling av den privata konsumtionen. Nivån på<br>investeringarna inom denna sektor, liksom i flera</p>
<p>andra branscher inom övrigt näringsliv, är nu så<br>hög att också en oförändrad investeringsvolym<br>innebär en fortsatt stabil utbyggnad av kapaci<br>teten.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk och skogsbruk</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi och vattenverk</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>33,2</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>40,2</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushällsverksamhet</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>12.2</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig tjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav samfärdsel</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Inom fastighetsförvaltning finns goda förutsätt-<br>ningar för en kraftig investeringsuppgång under<br>de närmaste åren. Vakansgraden för kommer-<br>siella fastigheter har mellan 1994 och 1998 halve-<br>rats i storstadsområden samtidigt som priserna<br>för riket som helhet ökat med knappt 20 %.<br>Därigenom har det åter blivit lönsamt att bygga<br>kommersiella lokaler inom expansiva områden.<br>Under vintern har också ett flertal stora fastig-<br>hetsprojekt tillkännagivits samtidigt som order-<br>ingången till arkitektföretagen enligt Konjunk-<br>turinstitutets senaste kvartalsbarometer ökat i<br>betydande omfattning.</p>
<p>Diagram 10.2 Fastighetsprisstatistik</p>
<p>Index 1981=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-30.png" style="width:170pt;height:127pt;"/>
<p>Anm: Indexserierna baseras på köpeskillingskoefficienten.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Strukturrationaliseringar i kombination med det<br>statliga energiomställningsprogrammet medför<br>en betydande investeringshöjning också inom<br>energisektorn innevarande år. Däremot beräknas<br>de statliga infrastruktursatsningar som registeras<br>inom övrigt näringsliv minska de närmaste åren.<br>Byggandet av Oresundsbron med tillfartsleder<br>når en topp i år för att minska under år 2000.<br>Detta kompenseras dock till viss del av en upp-<br>gång av investeringsvolymen i Botniabanan.</p>
<h5>10.2 Bostäder</h5>
<p>Enligt Statistiska centralbyrån ökade bostads-<br>byggandet svagt under 1998 jämfört med året in-<br>nan. Antalet påbörjade lägenheter uppgick till<br>12 200, vilket historiskt sett är en mycket låg nivå<br>på bostadsbyggandet. Den låga bostadsproduk-<br>tionen de senaste åren avspeglar behovet av att<br>anpassa bostadsstockens storlek till betydligt läg-<br>re bostadssubventioner än under 1980-talet.<br>Bostadssubventionerna motsvarar idag ca 30 %<br>av räntekostnaden. En annan viktig förklaring till<br>det låga bostadsbyggandet under stora delar av<br>1990-talet är de höga räntorna. Räntorna har<br>dock fallit markant under de senaste åren.</p>
<p>Vakansgraden, dvs andelen outhyrda lägenhe-<br>ter i förhållande till beståndet, har sedan början<br>av 1990-talet ökat kraftigt. Det senaste året har<br>dock vakansgraden minskat i tillväxtregioner,<br>medan den i stort varit oförändrad i övriga delar<br>av riket. Omfattande prishöjningar har samtidigt<br>skett på andrahandsmarknaden. Priserna på små-<br>hus har stigit med 10 % för riket som helhet det<br>senaste året, vilket innebär att skillnaden mellan<br>priserna på andrahandsmarknaden och nypro-<br>duktionskostnaden nu i stort har försvunnit.</p>
<p>De regionala skillnaderna är dock stora. I till-<br>växtregionerna är nyproduktion redan i dagsläget<br>lönsam. Dessutom har vissa bristsituationer upp-<br>stått. I dessa områden förväntas en god arbets-<br>marknad tillsammans med en gynnsam utveck-<br>ling av hushållens disponibla inkomster medföra<br>en hög bostadsefterfrågan som bidrar till en fort-<br>satt låg vakansgrad och stigande nyproduktion av<br>bostäder. Bostadsmarknaden är annorlunda i<br>många mindre kommuner där en svag arbets-<br>marknad bidrar till en stagnerande eller negativ<br>befolkningsutveckling, vilket innebär att vakans-<br>graden ligger kvar på en hög nivå.</p>
<p>Tillgängliga indikatorer tyder på en betydande<br>återhämtning i bostadsproduktionen det när-</p>
<p>maste året. Enligt Konjunkturinstitutets månads-<br>barometer från februari har orderstocken för-<br>bättrats kraftigt i början på året. En liknade ut-<br>veckling syns i trähusfabrikanternas statistik som<br>visar att orderingången förra året steg med 26 %.<br>Sammantaget beräknas antalet påbörjade lägen-<br>heter stiga till 15 000 i år och till 18 000 nästa år,<br>vilket kan jämföras med Boverkets uppskattade<br>långsiktiga behov av bostäder som uppgår till<br>mellan 30 000 och 35 000 per år.</p>
<p>Inledningsvis märks uppgången främst inom<br>byggnation av egnahem och bostadsrätter medan<br>byggande av hyresfastigheter begränsas av fastig-<br>hetsföretagens svaga finansiella situation. Lön-<br>samheten inom de allmännyttiga bostadsföreta-<br>gen har visserligen förbättrats på senare år, men<br>den låga inflationen ställer krav på en relativt<br>högre andel eget kapital vid bostadsinvesteringar<br>idag jämfört med under 1980-talet. Soliditeten<br>måste därför sannolikt stärkas ytterligare innan<br>en mer markant uppgång i produktionen av<br>hyresbostäder kommer till stånd.</p>
<p>Diagram 10.3 Antal outhyrda respektive påbörjade<br>lägenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-31.png" style="width:175pt;height:126pt;"/>
<p>Anm: Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttan per 1 mars 1976-80, samt per 1<br>september fr.o.m. 1981. Antalet påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och<br>småhus.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den tidigare låga lönsamheten i bostadsföretagen<br>samt hushållens svaga inkomstutveckling kan<br>sannolikt förklara den låga nivån på ombygg-<br>nadsinvesteringama under 1997 och 1998. En an-<br>nan förklaring är att delar av den ombyggnads-<br>verksamhet som hade planerats att genomföras<br>under senare delen av 1990-talet tidigarelades till<br>1995 och 1996 på grund av de särskilda stimu-<br>lansbidrag som då utgick. De låga räntorna i<br>kombination med en stark inkomstutveckling<br>hos hushållen bör dock innebära att ombygg-<br>nadsvolymerna närmar sig en mer långsiktig<br>jämviktsnivå. Därtill väntas stöden inom ramen</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>för de lokala investeringsprogrammen bidra till<br>att stimulera ombyggnadsverksamheten.</p>
<h5>10.3 Lagerinvesteringar</h5>
<p>Lagren växte snabbt under första halvåret 1998<br>inom såväl handel som industrin. Trots att de<br>totala lagren justerades ned något under andra<br>halvåret gav lagerinvesteringarna sammantaget<br>ett positivt tillväxtbidrag på motsvarande 0,3 %<br>av BNP under 1998. Tolkningen av lagerutveck-<br>lingen försvåras dock av att utfallet enligt primär-<br>statistiken och nationalräkenskaperna delvis ger<br>olika resultat.</p>
<p>Till följd av en vikande internationell efterfrå-<br>gan minskade industrin sin produktion under<br>inledningen av 1998. Produktionen anpassades<br>emellertid ej fullt ut, vilket ledde till en ofrivillig<br>uppbyggnad av framför allt färdigvarulagren.<br>Därmed steg lagerkvoten, dvs. lagerstockarna i<br>förhållande till produktionen, se diagram 10.4<br>nedan. Trots Asienkrisen var industrikonjunktu-<br>ren ändå förhållandevis god under större delen av<br>förra året med en successiv produktionsökning<br>och ett högt kapacitetsutnyttjande, vilket under-<br>lättade anpassningen av lagerstockarna till pro-<br>duktionsnivån.</p>
<p>Under vintern har utsikterna för industrin för-<br>sämrats. Orderingången från exportmarknaderna<br>har fallit markant och enligt Konjunkturinstitu-<br>tets barometer för industrin har produktionsvo-<br>lymen minskat inledningsvis i år. Dessutom syns<br>ett ökat missnöje med färdigvarulagrens storlek.<br>I föreliggande prognos förutses industriproduk-<br>tionen falla under första halvåret i år. Således bör<br>det i år finnas behov av att reducera lagerstockar-<br>na.</p>
<p>Även inom detaljhandeln genomfördes en<br>lageruppbyggnad under första halvåret 1998.<br>Lagertillväxten i detaljhandeln under förra året<br>torde främst sammanhänga med uppgången i<br>hushållens efterfrågan. Konjunkturinstitutets<br>barometer för detaljhandeln indikerar emellertid<br>att det finns ett visst behov av att reducera lag-<br>ren. Det gäller framför allt i handeln med motor-<br>fordon där lagren ökade kraftigt i fjol. Inom par-<br>tihandeln genomfördes en lageravveckling under<br>senare delen av 1998 efter den snabba uppbygg-<br>naden inledningsvis förra året. Denna lagerredu-<br>cering väntas fortgå i år inom framför allt de<br>delar av partihandeln som är nära kopplade till<br>industrin.</p>
<p>Diagram 10.4 Lagerkvoter i industrin</p>
<p>Index 1990=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-32.png" style="width:173pt;height:124pt;"/>
<p>Sammanfattningsvis väntas den nedjustering av<br>de totala lagren som inleddes mot slutet av förra<br>året fortsätta i år. Med hänsyn tagen till vissa<br>korrigeringar i nationalräkenskaperna väntas lag-<br>ren ändå ökat något i år. Jämfört med den kraf-<br>tiga uppbyggnaden i fjol innebär årets blygsam-<br>ma lagerökning ett negativt tillväxtbidrag på<br>motsvarande 0,7 % av BNP. Nästa år beräknas<br>lagren växa något snabbare än i år bl.a. i takt med<br>en tilltagande industriproduktion, vilket medför<br>att lagerinvesteringarna ger ett positivt tillväxt-<br>bidrag till BNP år 2000. Under åren 2001 och<br>2002 beräknas lagerinvesteringarna vara tillväxt-<br>neutrala.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h4>11 Den offentliga sektorn</h4>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande vi-<br>sade ett överskott på 2,2 % av BNP 1998. Över-<br>skottet beräknas minska till 1,6% av BNP i år<br>och uppgå till ca 2 % av BNP nästa år. Åren 2001<br>och 2002 väntas det finansiella sparandet förstär-<br>kas med motsvarande ca 1 % av BNP per år.<br>Därmed uppstår ett utrymme för sänkta skatter<br>och/eller ökade utgifter. Överskotten bidrar till<br>att den konsoliderade bruttoskulden understiger<br>60 % av BNP år 2001 och att nettoskulden går<br>ned till nära noll år 2002.</p>
<p>Diagram 11.2 Den offentliga sektorns inkomster<br>och utgifter</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-33.png" style="width:173pt;height:114pt;"/>
<p>Anm: Exkluderat beräkningsteknisk överföring</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 11.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-34.png" style="width:174pt;height:106pt;"/>
<p>Anm: Inkluderat beräkningsteknisk överföring</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h5>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</h5>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>År 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande enligt nationalräkenskaperna till</p>
<p>39,5 miljarder kronor eller 2,2 % av BNP. I det<br>redovisade överskottet ingår inte effekten av att<br>AP-fondens fastigheter överförts till bolagsform.<br>Enligt internationella rekommendationer och i<br>de kommande reviderade nationalräkenskaperna<br>ska bolagiseringen av AP-fondens fastigheter<br>tillgodoräknas det finansiella sparandet, eftersom<br>aktier till skillnad från fastigheter betraktas som<br>en finansiell tillgång. Statistiska centralbyrån har<br>emellertid valt att inte beakta denna transaktion,<br>med hänsyn till att AP-fondens köp av fastighe-<br>ter inte registrerats.</p>
<p>Det redovisade finansiella sparandet förbättra-<br>des med nära 60 miljarder kronor eller 3,3 % av<br>BNP från 1997 till 1998. Som andel av BNP steg<br>inkomsterna (inkomstkvoten) med 1,8 procent-<br>enheter medan utgifterna (utgiftskvoten)</p>
<p>minskade med 1,5 procentenheter. Sedan 1994<br>har det finansiella sparandet förbättrats med nära<br>200 miljarder kronor.</p>
<p>I år beräknas överskottet sjunka till 1,8 % av<br>BNP. Skattekvoten ligger kvar på 1998 års nivå.<br>Nedgången i sparandet med 0,4 % av BNP kan<br>hänföras till att utgifterna exkl. räntor stiger som<br>andel av BNP.</p>
<p>Det finansiella sparandet förstärks till ca 2 %<br>av BNP år 2000. Skattekvoten sjunker från den<br>tillfälligt höga nivån 1998 och 1999, men<br>utgiftskvoten sjunker än mer. Vid hittills beslu-<br>tade och föreslagna regelförändringar förstärks<br>sedan sparandet åren 2001 och 2002 med ca 1 %<br>av BNP per år. Förbättringen beror på en fortsatt<br>nedgång av utgifterna som andel av BNP, medan<br>skattekvoten är i stort sett oförändrad. Inkoms-<br>terna av räntor och utdelningar faller eftersom de<br>finansiella tillgångarna minskar, främst genom<br>AP-fondens överföringar till staten, men även till<br>följd av försäljningar av statliga bolag. Intäkterna<br>från dessa försäljningar inkluderas dock per defi-<br>nition inte i det finansiella sparandet. Däremot<br>reduceras den offentliga skulden och ränteutgif-<br>terna när försäljningsinkomsterna används till<br>amorteringar av statsskulden.</p>
<p>Det finansiella sparandet åren 2001 och 2002<br>överträffar budgetmålet om ett överskott på 2 %<br>av BNP med ca 22 respektive 41 miljarder<br>kronor. Dessa överskjutande överskott antas i<br>föreliggande kalkyl beräkningstekniskt tillföras<br>hushållssektorn, så att budgetmålet uppnås<br>exakt. Därmed uppnås en mer sannolik fördel-<br>ning av det finansiella sparandet mellan hushållen<br>och den offentliga sektorn, vilket har betydelse<br>för bl.a. prognosen avseende den privata kon-<br>sumtionen.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1164,9</p></td><td>
<p>1181,1</p></td><td>
<p>1200,8</p></td><td>
<p>1242,4</p></td><td>
<p>1276,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>61,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1012,6</p></td><td>
<p>1035,9</p></td><td>
<p>1058,9</p></td><td>
<p>1102,6</p></td><td>
<p>1142,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>55,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>82,1</p></td><td>
<p>73,5</p></td><td>
<p>69,6</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>59,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>70,2</p></td><td>
<p>71,8</p></td><td>
<p>72,3</p></td><td>
<p>73,2</p></td><td>
<p>74,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1125,3</p></td><td>
<p>1147,6</p></td><td>
<p>1160,1</p></td><td>
<p>1180,4</p></td><td>
<p>1193,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>59,2</p></td><td>
<p>57,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>516,1</p></td><td>
<p>522,7</p></td><td>
<p>522,3</p></td><td>
<p>532,0</p></td><td>
<p>532,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>505,5</p></td><td>
<p>529,7</p></td><td>
<p>551,5</p></td><td>
<p>572,5</p></td><td>
<p>591,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>103,7</p></td><td>
<p>95,3</p></td><td>
<p>86,3</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>69,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före<br>överföring</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>40,7</p></td><td>
<p>62,0</p></td><td>
<p>82,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>2.2<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>41,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>39,8</p></td><td>
<p>41,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>277,0</p></td><td>
<p>186,1</p></td><td>
<p>112,9</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1359,4</p></td><td>
<p>1250,3</p></td><td>
<p>1192,8</p></td><td>
<p>1080,2</p></td><td>
<p>1057,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>75,4</p></td><td>
<p>67,6</p></td><td>
<p>62,2</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Enligt de regler som gäller inom EU uppgick det finansiella sparandet som andel av BNP för 1998 till 2,0 %</p>
<p>' Den konsoliderade skulden är definierad enligt ELLs konvergenskriterier (Maastricht)</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Jämfört med bedömningen i decemberprogno-<br>sen (konvergensprogrammet) blev det finansiella<br>sparandet år 1998 10,7 miljarder kronor högre,<br>exkl. effekten av bolagiseringen av AP-fondens<br>fastigheter. Det bättre utfallet beror i huvudsak<br>på att skatteinkomsterna var oväntat stora i slutet<br>av förra året. Detta och fortsatt stora inbetal-<br>ningar av skatter i början av 1999 motiverar en<br>uppjustering av skatteinkomsterna för hela pro-<br>gnosperioden, jämfört med decemberprognosen.<br>Det finansiella sparandet för 1999 har reviderats<br>upp med ca 13,5 miljarder kronor.</p>
<p>Den finansiella ställningen</p>
<p>Det finansiella sparandet visar den förändring av<br>den finansiella förmögenheten som sker genom<br>reala transaktioner. Finansiella transaktioner,<br>som köp och försäljning av aktier och andra<br>finansiella tillgångar, påverkar således inte det<br>finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför-<br>ändringar på tillgångar och skulder. Den offent-<br>liga skulden påverkas däremot av anskaffning</p>
<p>och försäljningar av finansiella tillgångar samt<br>värdeförändringar.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld, definierad enligt de s.k. Maastrichtkriteri-<br>erna, motsvarade 79,3 % av BNP vid utgången av<br>1994. Skuldkvoten har sedan reducerats och<br>uppgick till 75,4 % vid utgången av 1998. Genom<br>de finansiella överskotten och försäljningar av<br>statens aktieinnehav fortsätter skulden att sjunka<br>och beräknas understiga 60 % av BNP år 2001.<br>Den konsoliderade bruttoskulden reduceras även<br>av att det som ett led i ålderspensionsreformen<br>sker en betydande engångsöverföring av tillgång-<br>ar från AP-fonden till staten för amortering av<br>statsskulden.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,<br>dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,<br>är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-<br>skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-<br>fonden har betydande finansiella tillgångar vid<br>sidan av statsobligationer.</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Diagram 11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade<br>bruttoskuld och nettoskuld</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-35.png" style="width:174pt;height:107pt;"/>
<p>Anm: Inkluderat beräkningsteknisk överföring</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Även staten och den kommunala sektorn har<br>finansiella tillgångar i form av t.ex. aktier och ut-<br>låning. Nettoskulden sjunker genom överskot-<br>ten i det finansiella sparandet och påverkas också<br>av de värdeförändringar som sker på den offent-<br>liga sektorns innehav av aktier och obligationer.<br>Planerade försäljningar av statliga icke börsnote-<br>rade aktier reducerar nettoskulden på grund av<br>att det bokförda värdet av dessa aktier är lägre än<br>det marknadsvärde, som framkommer vid för-<br>säljning. Skillnaden mellan det bokförda värdet<br>och försäljningsinkomsterna redovisas i national-<br>och finansräkenskaperna som värdeförändring,<br>vilket enligt diskussionen ovan inte påverkar det<br>finansiella sparandet. Nettoskulden, som upp-<br>skattas till 15,4 % av BNP vid utgången av 1998,<br>beräknas sjunka till ca 0,5 % av BNP vid utgång-<br>en av 2002.</p>
<p>Skatter och avgifter</p>
<p>Skatterna och avgifterna som andel av BNP<br>(skattekvoten) uppgick 1998 till 56,1 %. Det är</p>
<p>en uppgång med över 6 procentenheter från<br>1995. Av den kraftiga ökningen förklaras ca en<br>tredjedel av ändrade skatteregler. En lika stor del<br>beror på en återhämtning av de viktigaste skatte-<br>baserna, lönesumman och den privata konsum-<br>tionen, som var nedpressade som andel av BNP<br>år 1995, liksom under de närmast föregående<br>åren, samt av periodiseringseffekter. En ytter-<br>ligare förklaring till uppgången i skattekvoten är<br>den ökning som skett under senare år av hushål-<br>lens skattemässigt redovisade nettoinkomster av<br>kapital, dvs ränteinkomster, aktieutdelningar och<br>reavinster med avdrag för utgiftsräntor och rea-<br>förluster. Fram t.o.m. 1995 var nettoinkomsterna<br>av kapital negativa, vilket innebar ett skattebort-<br>fall. För 1998 beräknas skatten på hushållens in-<br>komster av kapital netto uppgå till ca 12,5 miljar-<br>der kronor eller 0,7 % av BNP. Denna vändning<br>av hushållens kapitalinkomster är en konsekvens<br>av att hushållens finansiella sparande varit högt<br>under flera år samt av att hushållen realiserar en<br>del av den värdestegring, som ägt rum på aktier<br>och fastigheter de senaste åren.</p>
<p>I år har den statliga inkomstskatten sänkts<br>från 25 % till 20 % för inkomster upp till ca<br>390 000 kronor per år och en skattereduktion har<br>införts för inkomsttagare med låga inkomster.<br>Skatten har också sänkts i vissa kommuner och<br>landsting så att den genomsnittliga kommunal-<br>skatten minskat från 31,65 % till 31,48 %.</p>
<p>Fastighetsskatten på hyreshus har sänkts från</p>
<p>1,5 % till 1,3 % av taxeringsvärdet. Trots dessa<br>skattesänkningar, motsvarande ca 9 miljarder<br>kronor, ligger skattekvoten kvar på 1998 års nivå.<br>Det beror till stor del på att företagens direkta<br>skatter fortsätter att öka trots att vinsterna gått<br>ned, eftersom företagens skattebetalningar i år<br>baseras på 1997 och 1998 års vinster.</p>
<p>Tabell 11.2 Den offentliga sektorns skatter och avgifter (exkl. beräkningsteknisk överföring)</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>54.2</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>55,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>23,9</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>23,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagens direkta skatter</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>14,4</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>15,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7.7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga indirekta skatter</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Nästa år väntas företagens direkta skattebetal-<br>ningar minska och därigenom sjunker skatte-<br>kvoten till 55,2 %. Med hittills fattade beslut och<br>förslag väntas skattekvoten vara i stort sett oför-<br>ändrad åren 2001 och 2002, se tabell 11.2.</p>
<p>Sammanfattningsvis är skattekvoten 1998 och<br>1999 tillfälligt hög till följd av periodiserings-<br>effekter. Den beräknade skattekvoten för åren<br>2000-2002 avspeglar bättre det underliggande<br>regelverket. Hänsyn har då inte tagits till att en<br>del av det finansiella utrymmet utöver budget-<br>målet kan komma att användas till skattesänk-<br>ningar.</p>
<p>Utgifter</p>
<p>Som framgår av diagram 11.3 skedde en kraftig<br>real ökning av de offentliga utgifterna i början av<br>1990-talet, bl.a. som följd av bankstödet och den<br>kraftiga försämringen på arbetsmarknaden. År<br>1994 började dock utgifterna sjunka, trots ökade<br>ränteutgifter på statsskulden, och 1997 var ut-<br>gifterna i reala termer ca 4 % lägre än 1994. De<br>totala utgifterna i reala termer ökade med knappt<br>1 % förra året och beräknas stiga med knappt<br>0,5 % i år för att sedan minska. Ränteutgifterna<br>sjunker kraftigt till följd av den lägre räntenivån<br>och den minskade statsskulden. De lägre räntor-<br>na bidrar även till minskade räntebidrag till<br>bostäder. Transfereringarna till hushållen stiger,</p>
<p>trots en nedgång i arbetslösheten. Ersättningsni-<br>våerna i socialförsäkringarna och barnbidragen<br>höjdes 1998 och arbetsgivarperioden i sjukför-<br>säkringen halverades, vilket ökar utbetalningarna<br>från den offentliga sektorn. Ytterligare höjningar<br>av barnbidragen föreslås i två steg år 2000 och</p>
<p>2001. Pensionerna ökar trendmässigt till följd av<br>en stigande andel pensionärer med hög ATP.<br>Ökningen av läkemedelssubventioner väntas<br>bromsas upp nästa år till följd av den nu före-<br>slagna höjningen av högkostnadsskyddet.</p>
<p>EU-avgiften väntas minska kraftigt nästa år.<br>Det beror på att avgiften är osedvanligt hög i år<br>till följd av en tillfälligt svag krona när avgiften<br>bestämdes vid årsskiftet 1998/99. Korrigering av<br>denna effekt reducerar avgiften år 2000. Progno-<br>sen för EU-avgiften år 2000 och framåt är dock<br>beroende av utvecklingen av ett antal faktorer,<br>bl.a. det förhållandet att de långsiktiga ramarna<br>för EU:s budget ännu inte är fastställda.</p>
<p>Den offentliga konsumtionen och de offent-<br>liga investeringarna steg i fasta priser förra året,<br>efter flera års minskningar. Denna återhämtning<br>väntas fortsätta under prognosperioden. I fasta<br>priser växer den offentliga konsumtionen betyd-<br>lig långsammare än BNP, men då prisutveckling-<br>en är högre än för BNP är konsumtionen som<br>andel av BNP i stort sett oförändrad mellan 1998<br>och 2002.</p>
<p>Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter i löpande pris samt volymförändring (exkl. beräkningsteknisk överföring)</p>
<p>Miljarder</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>kronor</p>
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="4">
<p>Procentuell förändring, 1991-års priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>1125,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exklusive räntor</p></td><td>
<p>1021,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereringar</p></td><td>
<p>401,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>221,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>40,5</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>-11,8</p></td><td>
<p>-11,5</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>90,6</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>114,8</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-8,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-11,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>/ara v</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedel och privat vård</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag till bostäder</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>-48,2</p></td><td>
<p>-31,2</p></td><td>
<p>-48,5</p></td><td>
<p>-48,7</p></td><td>
<p>-16,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU-avgift</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>-14,8</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>103,7</p></td><td>
<p>-9,3</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-10,1</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>466,4</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar m.m.</p></td><td>
<p>39,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Förändringstal för investeringar är beräknade exkl. köp och försäljning av fastigheter. Offentlig konsumtion resp, investeringar är deflaterade med respektive prisindex. Övriga<br>delar är deflaterade med KPI</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Diagram 11.4 Den offentliga sektorns reala utgifter</p>
<p>Index 1991=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-36.png" style="width:166pt;height:105pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Finanspolitiken</p>
<p>År 1994 visade den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande ett underskott på motsvarande</p>
<p>10,3 % av BNP. För 1998 redovisas ett över-<br>skott på 2,2 % av BNP. Mellan 1994 och 1998<br>förbättrades således det finansiella sparandet<br>med 12,5 % av BNP. Bakom denna utveckling<br>ligger förutom finanspolitiska åtgärder en rad<br>andra faktorer, som konjunkturutveckling,<br>förändrat ränteläge, periodiseringar av skatte-<br>inkomster och köp och försäljningar av fastig-<br>heter. I tabell 11.4 redovisas dessa faktorers bi-<br>drag till förändringen av det finansiella sparan-<br>det. Den komponent som hänförs till<br>konjunktur beaktar såväl BNP-utvecklingen<br>som de viktigaste skattebasernas utveckling i<br>förhållande till BNP. Den del som beror på<br>BNP-utvecklingen mäts som 75 % av avvikel-<br>sen i BNP-tillväxt från en antagen trendmässig<br>utveckling på 2 %. Denna uppskattning av<br>konjunkturkänsligheten i de offentliga finan-<br>serna är baserad på simuleringar i modeller av<br>den offentliga sektorns inkomster och utgifter.</p>
<p>Hur det offentliga sparandet påverkas av<br>konjunkturen beror inte bara på BNP-<br>tillväxten utan också på tillväxtens samman-<br>sättning. En exportledd tillväxt ger lägre skat-<br>teinkomster än om tillväxten drivs av privat<br>konsumtion. Förskjutningar mellan vinster<br>och löner påverkar också skatteinkomsterna<br>eftersom vinster på kort sikt är lägre beskatta-<br>de än löner. Betydelsen av skattebasernas ut-<br>veckling framgår tydligt när man jämför bidra-<br>get från konjunkturen till förändringen av det<br>finansiella sparandet i tabell 11.4 för åren 1995<br>och 1996. Är 1995 steg BNP med 3,9 % men<br>lönesumman och den privata konsumtionen<br>ökade svagt. År 1996 var BNP-ökningen en-<br>dast 1,3 % medan lönesumman steg realt med<br>nära 5 %. Detta resulterade i att konjunkturen<br>gav ett negativt bidrag 1995 och ett positivt bi-<br>drag 1996 till förändringen av den offentliga<br>sektorns finansiella sparande, trots att tillväx-<br>ten var betydligt högre 1995 än 1996.</p>
<p>Periodiseringar av skatteinkomsterna har<br>vissa år stor betydelse för det finansiella spa-<br>randet. Det är huvudsakligen den kassamässiga<br>uppbörden av skatter som ingår i sparandet. Är<br>1996 höjdes skatteinkomsterna tillfälligt av<br>förändringen av uppbörden av mervärdesskatt.<br>År 1998 ökade skattebetalningarna från hushåll<br>och företag mer än den beräknade slutligt fast-<br>ställda skatten.</p>
<p>Det som i nationalräkenskaperna registreras<br>som köp och försäljningar av fastigheter är ofta<br>ett resultat av tillfälliga transaktioner, sale-<br>lease-backavtal och bolagiseringar. År 1997<br>drogs det offentliga sparandet ned till följd av<br>kommunala köp av fastigheter.</p>
<p>Tabell 11.4 Förändring av finansiellt sparande</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total förändring efter överföring</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Förklarande faktorer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster och ränteutgifter, netto</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturläge inkl, förändring av skattebaser</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodisering av skatteinkomster</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Köp och försäljningar av fastigheter, netto</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Efter beaktande av bidragen från dessa faktorer<br>till förändringen av det finansiella sparandet åter-<br>står en restpost, justerat finansiellt sparande, som<br>kan tolkas som en grov indikator på finanspoliti-<br>kens inriktning. Som framgår av tabell 11.4 öka-<br>de det justerade finansiella sparandet med sam-<br>manlagt 10,6% av BNP från 1994 till 1998.<br>Finanspolitiken var således starkt kontraktiv un-<br>der denna period, om än i lägre grad 1998. Kon-<br>solideringsprogrammets skattehöjningar och be-<br>sparingar uppgick sammanlagt till 8 % av BNP<br>för dessa år. Att förbättringen av det justerade<br>sparandet blev än större beror bl.a. på besparingar<br>i kommuner och landsting samt på att utgifterna<br>för räntebidragen till bostäder reducerades till<br>följd av den kraftiga räntenedgången.</p>
<p>I år minskar det justerade finansiella sparandet<br>med ca 1 % av BNP. Finanspolitiken ger således<br>en stimulans till ekonomin i år, vilket kan ses<br>mot bakgrund av den internationella konjunk-<br>turavmattningen. För år 2000 förbättras det jus-<br>terade sparandet med ca 0,5 % av BNP, således<br>en milt kontraktiv finanspolitik.</p>
<p>Exklusive den beräkningstekniska överföring-<br>en från offentlig sektor till hushållen ökar det<br>faktiska finansiella sparandet 2001 och 2002 med<br>ca 1 % av BNP per år. Denna förbättring är till<br>ungefär en fjärdedel en följd av förbättrat ränte-<br>netto och konjunkturläge och till tre fjärdedelar<br>ett resultat av den underliggande utvecklingen av<br>den offentliga sektorns inkomster och utgifter<br>vid hittills fattade beslut och förslag. De beräk-<br>ningstekniska överföringarna från den offentlig<br>sektorn till hushållen medför att det justerade<br>sparandet minskar något som andel av BNP 2001<br>och är oförändrat 2002.</p>
<h5>11.2 Den statliga sektorn</h5>
<p>Statens finansiella situation har förbättrats mar-<br>kant under senare år. Det finansiella sparandet<br>har vänts från ett underskott på ca 180 miljarder<br>kronor 1994 till ett överskott 1998 på ca 34 mil-<br>jarder kronor. Motsvarande förbättring visar sig<br>också i att statens budgetsaldo vänts från en<br>upplåning på 185 miljarder kronor 1994 till en<br>amortering av statsskulden med nära 10 miljarder<br>förra året. Statsskulden ökade dock 1998 till följd<br>av den kraftiga försvagningen av kronan mot<br>slutet av året. Mellan 1994 och 1998 reducerades<br>statsskulden som andel av BNP från 84 % till</p>
<p>80.3 %.</p>
<p>Ålderspensionsreformen medför, när den är<br>fullt genomförd, en påtaglig belastning på statens<br>finanser. De statliga ålderspensionsavgifterna,<br>överföringen av medel till premiepensionssyste-<br>met, reglering av avgiftsuttaget m.m. medför en<br>årlig nettoförsvagning av statsfinanserna med 60<br>miljarder kronor, räknat på förhållandena år</p>
<p>2001. Som kompensation för denna försvagning<br>överförs under åren 1999 och 2000 medel till<br>staten från AP-fonden motsvarande 45 miljarder<br>kronor vartdera åren. Det avses ske ytterligare en<br>överföring år 2001. Storleken på denna överfö-<br>ring är ännu inte bestämd, men har, liksom i<br>budgetpropositionen för 1999, antagits uppgå till<br>235 miljarder kronor. Denna överföring utgör<br>kompensation även för tiden efter detta år.<br>Engångsöverföringen 2001 antas delvis bestå av<br>bostadsobligationer, som ska förvaltas av Riks-<br>gäldskontoret till dess obligationerna förfaller till<br>betalning. Den del av dessa obligationer som<br>förfaller efter 2001 påverkar därför inte statens<br>lånebehov detta år. Däremot påverkas statens<br>finansiella sparande av överföringen av bostads-<br>obligationer. I prognosen har antagits att av<br>överföringen år 2001 utgörs 63 miljarder kronor<br>av bostadsobligationer, med förfall efter 2001.<br>Av dessa förfaller ca 13,5 miljarder kronor år</p>
<p>2002, vilket drar ned lånebehovet detta år.</p>
<p>Totalt inklusive övergångseffekter av pen-<br>sionsreformen och efter den beräkningstekniska<br>överföringen till hushållen beräknas statens<br>finansiella sparande uppgå till ca 68, 29, och 221<br>miljarder kronor för åren 1999, 2000 och 2001.</p>
<p>Ar 2002, när övergångseffekterna är över, be-<br>räknas sparandet , inklusive den beräkningstek-<br>niska överföringen till hushållen, till ca 6 miljar-<br>der kronor, motsvarande 0,3 % av BNP. Genom<br>försäljningar av statens aktier blir amorteringen<br>av statsskulden större än de finansiella överskot-<br>ten under hela prognosperioden med undantag<br>för år 2001. Statsskulden beräknas minska med<br>ca 400 miljarder kronor från 1998 till 2002 till<br>motsvarande ca 50,5 % av BNP år 2002.</p>
<p>Normalt leder balans eller ett litet överskott i<br>statens finansiella sparande till ett lånebehov ge-<br>nom att staten har viss utlåning, t.ex. studielån.<br>Exkl. tillfälliga effekter av inlösen av bostads-<br>obligationer och försäljningar uppstår också ett<br>lånebehov år 2002 på ca 7 miljarder kronor. Vid<br>normala förhållanden kommer således statsskul-<br>den att vara ungefär oförändrad eller att öka vid<br>det målsatta överskottet i de offentliga finanserna<br>på 2 % av BNP.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.5 Statens finanser inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag) 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>685,9</p></td><td>
<p>738,6</p></td><td>
<p>741,4</p></td><td>
<p>930,3</p></td><td>
<p>724,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>620,0</p></td><td>
<p>633,5</p></td><td>
<p>632,1</p></td><td>
<p>631,8</p></td><td>
<p>659,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>235,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>65,9</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>64,3</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>64,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>651,8</p></td><td>
<p>670,3</p></td><td>
<p>712,3</p></td><td>
<p>686,3</p></td><td>
<p>677,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till privat sektor och utlandet</p></td><td>
<p>311,9</p></td><td>
<p>310,5</p></td><td>
<p>305,2</p></td><td>
<p>308,5</p></td><td>
<p>301,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>83,5</p></td><td>
<p>90,3</p></td><td>
<p>91,4</p></td><td>
<p>96,7</p></td><td>
<p>97,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>16,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>49,6</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>18,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>162,2</p></td><td>
<p>166,7</p></td><td>
<p>172,2</p></td><td>
<p>177,8</p></td><td>
<p>182,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>94,1</p></td><td>
<p>87,4</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>67,1</p></td><td>
<p>60,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före överföring</p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>243,0</p></td><td>
<p>47,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>41,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>220,9</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo<br>procent av BNP</p></td><td>
<p>9,7</p>
<p>0,5</p></td><td>
<p>93,2</p>
<p>5,0</p></td><td>
<p>70,8</p>
<p>3.7</p></td><td>
<p>170,8</p>
<p>8,6</p></td><td>
<p>21,8</p>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1448,9</p>
<p>80,3</p></td><td>
<p>1325,4</p>
<p>72,7</p></td><td>
<p>1249,3</p>
<p>65,2</p></td><td>
<p>1071,2</p>
<p>53,8</p></td><td>
<p>1049,3</p>
<p>50,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Överskottet uppkommer i stället i ålderspen-<br>sionssystemet och i någon mån i den kommunala<br>sektorn. Det är en följd av att pensionsreformen<br>innebär en mycket stor omfördelning av det<br>offentliga finansiella sparandet från staten till<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>Den statliga konsumtionen svarar för ca 1/5 av<br>statens utgifter och ca 7,5 % av BNP. Den statli-<br>ga konsumtionen varierar relativt kraftigt mellan<br>åren och har visat sig vara svår att förutsäga.<br>Genom systemet med anslagssparande kan statli-<br>ga myndigheter delvis förskjuta förbrukningen<br>av de budgeterade medlen över tiden. Dessutom<br>är nationalräkenskapernas preliminära utfall<br>osäkra och genomgår ofta stora revideringar.</p>
<p>Den statliga konsumtionen i fasta priser steg<br>med 3,2 % 1998, efter att ha minskat kontinuer-<br>ligt med sammanlagt 4,5 % sedan 1995. Upp-<br>gången förra året berodde på att förbrukningen<br>av varor och tjänster steg med nära 9 %, medan<br>nedgången i den statliga sysselsättningen fort-<br>satte. Återhämtningen av den statliga konsum-<br>tionen väntas fortsätta under prognosperioden. I<br>år väntas konsumtionen stiga med 1 % och där-<br>efter med 0,5 % per år.</p>
<h5>11.3 Allmänna pensionsfonden/<br>ålderspensionssystemet</h5>
<p>År 1998 understeg avgiftsintäkterna till den all-<br>männa tilläggspensionen (ATP) utbetalda ATP-<br>pensioner med ca 33 miljarder kronor. Detta un-<br>derskott finansierades med AP-fondens direkt-<br>avkastning i form av utdelningar och ränte-<br>inkomster, som sammantagna uppgick till</p>
<p>40,7 miljarder kronor. Under 1998 överfördes<br>AP-fondens fastighetsinnehav till bolagsform.<br>Som sagts ovan, borde detta rätteligen tillgodo-<br>räknas fondens finansiella sparande. Statistiska<br>centralbyrån har emellertid valt att inte beakta<br>denna transaktion i det finansiella sparandet<br>1998, som redovisas till 7 miljarder kronor.</p>
<p>Eftersom ATP-systems avgiftsunderskott<br>vuxit trendmässigt har fondens sparande succes-<br>sivt avtagit. I början av 1990-talet hade fonden<br>ett sparande på 46,5 miljarder kronor.</p>
<p>Den av riksdagen beslutade ålderspensions-<br>reformen innebär att AP-fonden fr.o.m. år 1999<br>har en delvis ny roll. Fonden kommer framgent<br>att finansiera inkomstbaserade ålderspensioner<br>inom det reformerade systemets s.k. fördel-<br>ningsdel. Finansieringsansvaret för förtids- och</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.6 Ålderspensionssystemet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>132,8</p></td><td>
<p>144,6</p></td><td>
<p>187,8</p></td><td>
<p>189,5</p></td><td>
<p>181,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>92,1</p></td><td>
<p>107,6</p></td><td>
<p>110,4</p></td><td>
<p>143,7</p></td><td>
<p>147,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reglering av avgiftsuttag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>40,1</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>36,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>49,6</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>18,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdelningar m.m.</p></td><td>
<p>40,7</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>15,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>125,8</p></td><td>
<p>181,5</p></td><td>
<p>185,3</p></td><td>
<p>379,6</p></td><td>
<p>150,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>124,9</p></td><td>
<p>135,0</p></td><td>
<p>138,7</p></td><td>
<p>143,2</p></td><td>
<p>149,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till staten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>235,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>-36,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-190,1</p></td><td>
<p>31,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-2.0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-49,1</p></td><td>
<p>-213,5</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmyndigheten</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>21,9</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>efterlevandepension förs över till statsbudge-<br>ten. Vidare medför reformen att fondens av-<br>giftsinkomster förstärks genom att det införs<br>statliga ålderspensionsavgifter på vissa transfe-<br>reringar m.m., som betalas över statsbudgeten.<br>Nivåerna för allmänna pensionsavgiften och<br>ålderspensionsavgiften är i år och nästa år 6,95<br>resp 6,40 %. Ålderspensionsreformen innebär<br>dock att det totala avgiftsuttaget ska vara mot-<br>svarande ca 30 miljarder kronor högre. I pro-<br>gnosen antas att den fulla ålderspensionsavgif-<br>ten tas ut från och med år 2001 och att detta<br>kompenseras av motsvarande lägre social-<br>avgifter till staten.</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-<br>hetsuppbyggnad inom premiepensionssyste-<br>met. De medel som avsätts motsvarar intjänad<br>premiepensionsrätt och placeras först i Riks-<br>gäldskontoret och därefter hos den fondför-<br>valtare som den enskilde själv väljer. Genom<br>att den statliga Premiepensionsmyndigheten är<br>formell ägare av fondandelarna kommer spa-<br>randet i premiepensionssystemet att i national-<br>räkenskaperna inräknas i den offentliga sek-<br>torn.</p>
<p>Under år 2000 överförs retroaktiva premie-<br>pensionsmedel avseende inkomståren 1995-<br>1998 från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till Premiepensionsmyn-<br>digheten, sammanlagt ca 50 miljarder kronor.</p>
<p>Det sparande som sker inom premiepensions-<br>systemet motsvaras således av ett reducerat<br>sparande inom staten. Medel motsvarande<br>premiepensionsrätten överförs till Premiepen-<br>sionsmyndigheten först andra året efter in-<br>komståret. Överföringen år 2001 avser således<br>inkomståret 1999. Fr.o.m. inkomståret 1999<br>höjs den intjänade premiepensionsrätten från<br>2 % till 2,5 % av pensionsgrundande inkoms-<br>ter och belopp.</p>
<p>Till följd av övergångseffekterna av pen-<br>sionsreformen reduceras AP-fondens finan-<br>siella sparande åren 1999-2001. När övergångs-<br>effekterna är över år 2002 beräknas sparandet i<br>pensionssystemet, dvs. AP-fonden och pre-<br>miepensionssystemet, uppgå till drygt 31 mil-<br>jarder kronor eller 1,5 % av BNP.</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<h5>11.4 Kommunsektorn<sup>3</sup></h5>
<p>Enligt det preliminära utfallet från national-<br>räkenskaperna växte kommunsektorns kon-<br>sumtion förra året med 1,3 % i fasta priser, vil-<br>ket är starkare än vad som förutsågs i Finans-<br>departementets decemberprognos. Kommu-<br>nerna och landstingen svarade för 67,5 %<br>respektive 29,1 % av sektorns totala konsum-<br>tion.</p>
<p>Det var framför allt sektorns köp av varor<br>och tjänster som ökade kraftigt förra året.<br>Denna utveckling tyder på att sektorn i till-<br>tagande utsträckning anlitat konsulter och lagt<br>ut verksamhet på entreprenad.</p>
<p>Det finansiella sparandet blev lägre än vän-<br>tat, bland annat på grund av både högre trans-<br>fereringsutgifter och ränteutgifter än prognos-<br>tiserat. Socialbidragen minskade dock som<br>beräknat jämfört med året innan.</p>
<p>I år väntas kommunsektorns konsumtion<br>växa med cirka 1,0% i fasta priser. Från och<br>med nästa år beräknas en tillväxt om i genom-<br>snitt cirka 0,8 % per år. Konsumtionsökningen<br>möjliggörs genom en gynnsam utveckling av<br>både skatteinkomster och statsbidrag.</p>
<p>Det finansiella sparandet väntas bli tillräck-<br>ligt stort för att kravet om ekonomisk balans<br>skall kunna uppnås från och med nästa år.</p>
<p>Faktorer som påverkar sektorns utveckling</p>
<p>Både kommuner och landsting är enligt lag<br>skyldiga att uppnå ekonomisk balans från och<br>med år 2000. Balanskravet innebär att budge-<br>ten i varje kommun, landsting och kommu-<br>nalförbund skall upprättas så att de årliga in-<br>täkterna överstiger kostnaderna. Kostnaderna<br>skall inkludera förändringen av pensionsskul-<br>den. Om kostnaderna ändock överstiger in-<br>täkterna skall underskottet täckas inom två år.<br>Vanligtvis krävs ett positivt finansiellt sparande<br>för att balanskravet skall uppnås. Om investe-<br>ringsutgiftema är avsevärt större än avskriv-<br>ningarna kan dock ett negativt finansiellt spa-<br>rande förenas med ett positivt resultat. Detta<br>förhållande är för närvarande mer sannolikt i<br>kommunerna än i landstingen. I beräkningen<br>av kommunsektorns utveckling förutsätts att<br>alla kommuner, landsting och kommunal-</p>
<p><sup>3</sup> Med kommunsektorn menas här kommuner, landsting och kyrko-<br>kommuner exklusive sektorns affärsverk och bolag.</p>
<p>förbund anpassar verksamheten så att de upp-<br>fyller balanskravet.</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut är nivån på<br>de allmänna statsbidragen till kommunsektorn<br>i år 16 miljarder högre än 1996. Regeringen har<br>tidigare aviserat en fortsatt ökning med<br>4 miljarder kronor från och med nästa år och<br>med 2 miljarder kronor från och med året där-<br>på. I denna proposition aviserar regeringen än-<br>nu en höjning med 2 miljarder kronor från och<br>med år 2001. Det tidigare aviserade tillskottet<br>för år 2001 skall användas för att bl.a. under-<br>lätta införandet av förändringar i utjämnings-<br>systemet samt bidra till finansieringen för att<br>stegvis genomföra en allmän förskola och<br>maxtaxa i barnomsorgen. De förändringar som<br>kommer att ske inom försvaret förväntas år<br>2002 medge en förstärkning av det generella<br>bidraget med ytterligare 1 miljard kronor.</p>
<p>Sedan 1997 har särskilda statsbidrag utgått<br>för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av<br>offentligt tillfälligt anställda (OTA) och<br>resursarbeten. Från och med 1997 utgår också<br>specialdestinerade statsbidrag för utbildning<br>inom Kunskapslyftet. Bidraget för Kunskaps-<br>lyftet beräknas vara i stort sett oförändrat un-<br>der kalkylperiodens sista tre år.</p>
<p>Såväl skatteväxlingen från kommuner till<br>landsting för huvudmannaskapsförändringarna</p>
<p>1 Skåne och Västra Götaland som sänkningen<br>av den genomsnittliga skattesatsen med 17 öre<br>beaktas i beräkningarna från och med i år.</p>
<p>Huvudmannaskapsförändringarna innebar<br>förra året att de interna kostnadsersättningarna<br>blev ovanligt höga eftersom landstingen i<br>Skåne och Västsverige tog över verksamhet<br>från vissa kommuner redan innan skattesatser-<br>na justerats i förhållande till den nya ansvars-<br>fördelningen. Nu när skatteväxlingen genom-<br>förts kommer dessa ersättningar att bli lägre.<br>Justeringen påverkar både inkomsterna och ut-<br>gifterna med samma belopp och förändrar<br>därför inte det finansiella sparandet.</p>
<p>Skattesatsförändringen följer i huvudsak av<br>skattesänkningarna i Stockholms läns lands-<br>ting och Stockholms kommun och medför en<br>minskning av sektorns inkomster med ca</p>
<p>2 miljarder kronor per år.</p>
<p>Den genomsnittliga skattesatsen är i år</p>
<p>31,5 % och förutsätts vara oförändrad under<br>hela kalkylperioden. Möjligheten att höja<br>skatten begränsas i år genom lagen om att i sär-<br>skilda fall minska det generella statsbidraget.<br>Lagen innebär att de kommuner och landsting</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>som höjer skatten i förhållande till 1996 års<br>nivå får sina statsbidrag reducerade med ett<br>belopp som motsvarar halva inkomstökningen.</p>
<p>I år har kommunernas och landstingens in-<br>komster förstärkts med en tillfällig överföring<br>av statlig inkomstskatt motsvarande cirka</p>
<p>1,3 miljarder kronor. Denna överföring beräk-<br>nas efter regeringens förslag ligga kvar även<br>nästa år.</p>
<p>Löneutvecklingen i sektorn visade sig förra<br>året bli betydligt svagare än vad som avtalats.<br>Detta beror på förseningar i lokala förhand-<br>lingar och leder sannolikt till att en del av förra<br>årets avtalade löneökningar kommer att betalas<br>ut först i år. Därigenom har kalkylens timlöner<br>för i år reviderats upp.</p>
<p>Vidare förväntas det från och med i år finnas<br>behov av att höja avsättningen för att täcka<br>pensionsskulden. För att nå balanskravet<br>kommer därför att krävas ett något högre<br>finansiellt sparande än vad som tidigare beräk-<br>nats.</p>
<p>Utvecklingen till och med 2002</p>
<p>Både kommunsektorns inkomster och utgifter<br>beräknas växa starkare än vad som förutsågs i<br>decemberprognosen.</p>
<p>Lönesumman för hela arbetsmarknaden ut-<br>vecklades oväntat starkt förra året. Eftersom<br>uppräkningsfaktorerna för beräkning av preli-<br>minära kommunalskattemedel i år redan är<br>fastställda leder detta till en ökning av sektorns<br>skatteinkomster först nästa år när avräkningen</p>
<p>mellan de preliminära skattemedlen och det<br>definitiva utfallet görs. I kombination med en<br>god sysselsättningsökning även i år bedöms<br>skatteinkomsterna också under 2001 blir högre<br>än tidigare beräknat.</p>
<p>I beräkningarna läggs stor vikt vid de senaste<br>årens utfall. Transfereringsutgiftema ökade<br>kraftigt mellan åren 1997 och 1998, till stor del<br>på grund av att landstingen tog över läkeme-<br>delssubventionerna, men också beroende av att<br>både transfereringarna till företag och ränteut-<br>gifterna ökade oväntat mycket. Den höga ni-<br>vån på transfereringsutgiftema betraktas här<br>emellertid som tillfällig och dessa utgifter be-<br>räknas därför sjunka i år för att sedan åter öka<br>något från och med nästa år.</p>
<p>Socialbidragen, som ingår i transfererings-<br>utgifterna, tenderar att utvecklas i samma rikt-<br>ning som arbetslösheten och väntas därför<br>fortsätta att minska, om än i avtagande takt.</p>
<p>Tidigare har sektorns ränteutgifter följt<br>utvecklingen av marknadsräntorna. Detta<br>mönster går dock inte riktigt att finna i förra<br>årets utfall. Från och med i år förutsätts emel-<br>lertid att sektorn bättre kan utnyttja de låga<br>räntenivåerna och därför förväntas ränteutgif-<br>terna, liksom transfereringsutgiftema, minska<br>för att sedan försiktigt öka igen från och med<br>nästa år. Räntenettot beräknas under hela kal-<br>kylperioden bli negativt för kommunerna och<br>positivt för landstingen. För sektorn som hel-<br>het väntas dock en förbättring.</p>
<p>Tabell 11.7 Kommunsektorns finanser'</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>411,3</p></td><td>
<p>443,5</p></td><td>
<p>457,5</p></td><td>
<p>482,4</p></td><td>
<p>500,5</p></td><td>
<p>511,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>294,4</p></td><td>
<p>300,5</p></td><td>
<p>310,2</p></td><td>
<p>332,3</p></td><td>
<p>343,2</p></td><td>
<p>351,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>2</sup></p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>83,5</p></td><td>
<p>90,3</p></td><td>
<p>91,4</p></td><td>
<p>96,7</p></td><td>
<p>97,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>57,0</p></td><td>
<p>58,6</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>62,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>418,5</p></td><td>
<p>445,1</p></td><td>
<p>455,4</p></td><td>
<p>473,3</p></td><td>
<p>491,4</p></td><td>
<p>507,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>102,1</p></td><td>
<p>93,0</p></td><td>
<p>94,8</p></td><td>
<p>97,3</p></td><td>
<p>99,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>323,9</p></td><td>
<p>340,7</p></td><td>
<p>355,2</p></td><td>
<p>368,9</p></td><td>
<p>381,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>volymförändring %’</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>underliggande</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>26,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inkomster och utgifter redovisas här exklusive statligt utjämningsbidrag och statlig utjämningsavgift. Utjämningsbidraget för 1999 är fastställt till 20,5 miljarder kronor.<br>'Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgift till momsåterbetalningssystemet.</p>
<p><sup>3</sup> Årlig procentuell förändring av konsumtionen i fasta priser.</p>
<p>* Årlig procentuell volymförändring rensad för OTA, resursarbeten och Kunskapslyftet.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 1</p>
<p>Mot bakgrund av höjda inkomster och med be-<br>aktande av ökade utgifter för räntor och transfe-<br>reringar skapas i år ett utrymme för konsum-<br>tionstillväxt med cirka 1,0 % i fasta priser.</p>
<p>Med hänsyn tagen till kravet om ekonomisk<br>balans beräknas konsumtionen från och med<br>nästa år växa med i genomsnitt 0,8 % per år.<br>Denna utveckling medger en sysselsättnings-<br>ökning med cirka 9 000 personer per år. Kon-<br>sumtionstillväxten beräknas bli något starkare i<br>landstingen än i kommunerna.</p>
<p>Det finansiella sparandet förväntas visa ett<br>överskott under hela beräkningsperioden. Spa-<br>randet väntas dessutom bli betydligt högre under<br>2000 och 2001 än under övriga år.</p>
<p>Om åren 2000 och 2001 betraktas isolerat ser<br>det ut att finnas större utrymme för konsum-<br>tionsökning än vad som prognostiserats. Detta<br>beror på att kalkylen anpassats till en långsiktigt<br>hållbar konsumtionsutveckling. Eftersom ök-<br>ningstakten för sektorns inkomster väntas avta<br>under slutet av kalkylperioden skulle en kraftigt<br>höjd konsumtionsnivå nästa år och året därpå<br>medföra behov av nedskärningar 2002, allt annat<br>lika. I beräkningarna förväntas sektorn emellertid<br>agera långsiktigt och expandera försiktigt vid<br>tillfälliga inkomstförstärkningar för att senare<br>slippa avveckla verksamhet och säga upp perso-<br>nal.</p>
<p>Diagram 11.5 Kommunsektorns konsumtionsutvecklin;</p>
<p>Volymförändring %</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-37.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>framträder den underliggande konsumtionen<br>som på ett bättre sätt belyser konsumtions<br>utvecklingen inom sektorns kärnverksamheter.</p>
<p>Som framgår av diagram 11.5 utvecklades den<br>underliggande konsumtionen svagare än den<br>faktiska samtidigt som OTA, resursarbeten och<br>Kunskapslyftet infördes under 1997 och 1998.<br>Från och med i år beräknas emellertid den under-<br>liggande konsumtionen växa starkare, vilket leder<br>till en ökning med i genomsnitt 1,1 % per år i<br>fasta priser under kalkylperioden.</p>
<p>Osäkerheten i beräkningarna</p>
<p>Kommunsektorns inkomster består till cirka två<br>tredjedelar av skatteinkomster. Därför är sek-<br>torns konsumtionsutveckling känslig för sådana<br>faktorer som påverkar den totala lönesumman,<br>bland annat den totala sysselsättningsutveck<br>lingen.</p>
<p>På grund av nationalräkenskapernas omlägg-<br>ning till ett EU-anpassat system, har det prelimi-<br>nära utfallet från 1997 inte reviderats som bruk-<br>ligt är. Detta leder till att osäkerheten i de<br>preliminära utfallet för 1998 är något större än<br>vanligt för enskilda variabler.</p>
<p>I kalkylerna för kommunsektorns finanser<br>läggs stor vikt vid de senaste årens utfall, varför<br>osäkerheter i utfallet även leder till osäkra pro-<br>gnoser för vissa variabler. Ett exempel på en så-<br>dan variabel är kommunernas transfereringar till<br>företag, som förra året ökade med flera miljarder<br>kronor. Om dessa transfereringsutgifter skulle<br>fortsätta öka från förra årets höga nivå finns un-<br>der kalkylperioden ett ytterst begränsat utrymme<br>för konsumtionstillväxt i kommunerna. I beräk-<br>ningarna förutsätts emellertid att en del av förra<br>årets ökning var av tillfällig karaktär.</p>
<p>Eftersom kommunsektorns konsumtion både<br>inkluderar vissa konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder och aktiviteter inom<br>Kunskapslyftet kan konsumtionsutvecklingen ge<br>en något missvisande bild av utvecklingen, speci-<br>ellt de år åtgärder införs eller upphör. Om kon-<br>sumtionen istället rensas för dessa förändringar<br></p>
<p>68</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning av målet om<br>en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<h3>Bilaga 2</h3>
<p>Avstämning av målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till år 2000</p>
<h5>Innehållsförteckning</h5>
<p>1 Regeringens mål för öppen arbetslöshet och sysselsättning................................5</p>
<p>Box 1 Sysselsättningsgraden i Sverige och EU.................................................6</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden........................6</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila priser...........................................6</p>
<p>2.2 Lönebildning............................................................................................7</p>
<p>2.3 Privat sysselsättning och företagande....................................................8</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg...........................................................................9</p>
<p>2.5 Arbets-och kompetenslinjen...............................................................10</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling.................................................10</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik..........................................................................11</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom EU....................................................................14</p>
<p>3.1 Bakgrund................................................................................................14</p>
<p>3.2 Riktlinjerna för sysselsättning..............................................................14</p>
<p>3.3 Fortsatt arbete........................................................................................14</p>
<p>4 Regeringens förslag i 1999 års ekonomiska vårproposition...............................14</p>
<p>4.1 Effektivare arbetsmarknad....................................................................14</p>
<p>4.2 En offensiv konkurrenspolitik..............................................................15</p>
<p>4.3 Effektivare system för utbildning och kompetensutveckling............15</p>
<p>4.4 Strategi för företagsutveckling..............................................................16</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet fram till år 2002..................................16</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................16</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden..................................................................................17</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<h4>1 Regeringens mål för öppen<br>arbetslöshet och sysselsättning</h4>
<p>Att öka sysselsättningen och minska arbets-<br>lösheten utgör regeringens främsta uppgift. I re-<br>geringsförklaringen 1996 deklarerade regeringen<br>att Sverige år 2000 skall ha halverat den öppna<br>arbetslösheten till 4 procent och riksdagen ställde<br>sig i juli samma år bakom detta mål. I budget-<br>propositionen för 1999 tillkom ett mål för syssel-<br>sättningen. Målet innebär att andelen reguljärt<br>sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år<br>skall öka från 74 procent 1997 till 80 procent år<br>2004. Därigenom minskar också behovet av soci-<br>ala ersättningar. Antalet personer, omräknat till<br>helårsekvivalenter, vars försörjning utgörs av er-<br>sättningar för ohälsa, arbetslöshet, deltagande i<br>arbetsmarknadsåtgärder och socialbidrag skall<br>minska från drygt 1 miljon helårspersoner 1997<br>till 0,8 miljoner år 2004.<sup>1</sup></p>
<p>Regeringen har utfäst sig att varje halvår redo-<br>visa en avstämning i förhållande till målet om<br>halverad öppen arbetslöshet. I det följande redo-<br>visas den femte avstämningen av arbetslöshets-<br>målet, vilken innehåller en redogörelse för rege-<br>ringens politik och för utvecklingen på<br>arbetsmarknaden. Vidare presenteras en uppfölj-<br>ning av det nya sysselsättningsmålet. Slutligen<br>redovisas i korthet regeringens prognos för till-<br>växt, sysselsättning och arbetslöshet fram till år<br>2002.</p>
<p>Andelen reguljärt sysselsatta bland personer i<br>åldrama 20 till 64 år sjönk från drygt 85 procent<br>1990 till som lägst knappt 74 procent 1994. Där-<br>efter har sysselsättningsandelen åter stigit och<br>1998 var andelen reguljärt sysselsatta 74,6 procent<br>(se diagram 1.1).</p>
<p>För att uppnå sysselsättningsmålet behöver<br>cirka 55 000 nya arbetstillfällen per år mellan<br>1997 och 2004 tillkomma. Sedan sommaren 1997<br>har sysselsättningen ökat med cirka 120 000 per-<br>soner, en utveckling som således ligger i linje med<br>vad som krävs för att uppnå sysselsättningsmå-<br>let.<sup>2</sup></p>
<p>Sedan sommaren 1997 har arbetslösheten<br>minskat kraftigt bland både män och kvinnor. I<br>februari i år uppgick den säsongsrensade öppna<br>arbetslösheten enligt Finansdepartementets be-<br>räkningar till 5,7 procent<sup>3</sup>, vilket är en minskning<br>med 1,2 procentenhet sedan februari förra året.<br>Arbetslösheten bland kvinnor, som allt sedan kri-<br>sen i början av 1990-talet varit betydligt lägre än<br>männens, uppgick i februari i år till 5,2 procent.<br>Detta kan jämföras med en arbetslöshet på 6,3<br>procent bland männen. Skillnaden i arbetslöshet<br>mellan män och kvinnor har minskat sedan mit-<br>ten av 1990-talet.</p>
<p>Diagram 1.1 Andelen reguljärt sysselsatta, 20-64 år</p>
<p>Procent av befolkningen 20-64 år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-38.png" style="width:174pt;height:126pt;"/>
<p>Diagram 1.2 Öppen arbetslöshet, säsongsrensade månads-<br>data ______________</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-39.png" style="width:169pt;height:110pt;"/>
<p>1994</p>
<p>1995</p>
<p>1996 1997</p>
<p>1998</p>
<p>1999</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>' För en detaljerad beskrivning av sysselsättningsmålet, se Bilaga 4 till<br>Budgetpropositionen för 1999, Prop. 1998/99:1.</p>
<p><sup>2</sup> Regeringen kommer att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram<br>den statistik som krävs för uppföljning av regeringens sysselsättningsmål.<br>Därigenom kommer utvecklingen av såväl sysselsättningsgraden som an-<br>talet personer i behov av sociala ersättningar att kunna följas.</p>
<p><sup>3</sup> Den icke säsongsrensade öppna arbetslösheten uppgick till 5,6 procent i<br>februari, 4,9 procent för kvinnor och 6,3 procent för män.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>Box 1 Sysselsättningsgraden i Sverige och EU</p>
<p>Trots att sysselsättningsgraden i Sverige sjunkit<br>kraftigt under 1990-talet har Sverige fortfarande<br>en högre sysselsättningsgrad än de flesta andra<br>EU-länder (se diagram 1.3). Bland EU-länderna<br>har bara Danmark en högre sysselsättningsgrad<br>än Sverige. Genomsnittet för EU ligger cirka 10<br>procentenheter lägre än Sverige, 64 procent jäm-<br>fört med 74 procent för Sverige. Notera att defi-<br>nitionen av sysselsättningsgrad skiljer sig<br>något mellan diagram 1.1 och 1.3 där det förra<br>enbart omfattar reguljärt sysselsatta och den<br>senare även omfattar personer i vissa typer av<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p>
<h4>Sysselsättningspolitiken och<br>utvecklingen på arbetsmarknaden</h4>
<p>I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) hösten<br>1995 lade regeringen fram en dagordning för ar-<br>betet med att stärka tillväxten och sysselsättning-<br>en. Dagordningen har därefter fått sin konkreta<br>utformning i ett flertal propositioner. Regering-<br>ens politik för ökad sysselsättning och minskad<br>arbetslöshet bygger på fem grundstenar:</p>
<p>Diagram 1.3 Andelen sysselsatta 20-64 år i EU 1997</p>
<p>Procent av befolkningen 20-64 år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-40.png" style="width:176pt;height:126pt;"/>
<p>1. De offentliga finanserna skall vara sunda och<br>priserna stabila.</p>
<p>2. Det krävs en bättre fungerande lönebildning<br>för att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de<br>kommande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>4. I den offentliga sektorn skall verksamheter<br>prioriteras framför transfereringar. Skolan,<br>vården och omsorgen utgör kärnan i välfär-<br>den.</p>
<p>5. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen<br>genom att fler människor får arbete eller ut-<br>bildning som ger ökade möjligheter till arbete.</p>
<p>Dessa grundstenar utgör i de följande avsnitten<br>utgångspunkt för redogörelsen av de konkreta<br>åtgärder som vidtagits inom ramen för sysselsätt-<br>ningspolitiken.<sup>4</sup> I avsnitten ges även en bakgrund<br>till de åtgärder som vidtagits samt en beskrivning<br>av utvecklingen på några centrala områden.</p>
<h5>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila<br>priser</h5>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna, som in-<br>leddes under förra mandatperioden, har inneburit<br>att budgetunderskott vänts till överskott och att<br>Sverige kan börja amortera på statsskulden. Sane-<br>ringsprogrammet har vidare inneburit ett stärkt<br>förtroende för den svenska ekonomin. Infla-<br>tionsförväntningarna har minskat och tilltron till<br>inflationsmålet på 2 procent stärkts. Dessa fakto-<br>rer har tillsammans skapat utrymme för väsent-<br>ligt lägre korta och långa räntor och ränte-<br>differensen mot utlandet har minskat. Lägre</p>
<p><sup>4</sup> För en mer detaljerad genomgång av de åtgärder som vidtagits hänvisas<br>till uppföljningen av arbetslöshetsmålet i budgetpropositionen för 1998<br>samt i 1998 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>räntor leder till att de offentliga ränteutgifterna<br>minskar. Den positiva utvecklingen av statsfinan-<br>serna har möjliggjort ökade överföringar till<br>kommunerna. Dessa överföringar väntas leda till<br>att den kommunala konsumtionen ökar, främst<br>inom vård, skola och omsorg, och därmed till en<br>ökad sysselsättning.</p>
<p>De allmänna förutsättningarna för en fortsatt<br>ökning av efterfrågan på arbetskraft är alltjämt<br>goda trots avmattningen i den internationella<br>konjunkturen. Den låga räntenivån har bidragit<br>till att industriinvesteringarna tagit ordentlig fart<br>och att den privata konsumtionen ökar. Detta<br>gynnar särskilt den sysselsättningsintensiva pri-<br>vata tjänstesektorn och hemmamarknadsindust-<br>rin.</p>
<p>En ökad efterfrågan är emellertid inte tillräck-<br>lig för att minska arbetslösheten. Om en stor del<br>av arbetslösheten är strukturellt betingad riskerar<br>tillväxten att brytas till följd av brist på arbets-<br>kraft, flaskhalsproblem och alltför höga löneök-<br>ningar före det att arbetslösheten halveras och<br>sysselsättningsmålet uppnås. Indikationer på att<br>detta problem kan vara för handen på den svens-<br>ka arbetsmarknaden är att antalet kvarstående<br>lediga platser på arbetsförmedlingarna i viss ut-<br>sträckning har ökat samtidigt som arbetslösheten<br>ligger kvar på en hög nivå och att de lediga plat-<br>serna tenderar att bli kvarstående under längre<br>tid. Dessutom har löneökningarna sedan mitten<br>av 1990-talet har varit höga - även i ett interna-<br>tionellt perspektiv - trots att arbetslösheten varit<br>fortsatt hög. Avgörande för sysselsättningsut-<br>vecklingen är således hur väl lönebildningen fun-<br>gerar samt arbetsutbudets storlek, sammansätt-<br>ning och flexibilitet.</p>
<h5>2.2 Lönebildning</h5>
<p>Regeringen har vid flera tillfällen framhållit att en<br>väl fungerande lönebildning är en förutsättning<br>för att sysselsättningen skall kunna öka och ar-<br>betslösheten halveras. Lönebildningens betydelse<br>för sysselsättningen föranledde regeringen att ut-<br>se en särskild utredare som fick i uppgift att se<br>över formerna för framtidens lönebildning. Ut-<br>redaren lämnade sitt huvudbetänkande till rege-<br>ringen den 30 november 1998. Regeringen avser<br>att under hösten lägga förslag om regelverket för<br>lönebildningen.</p>
<p>Om de nominella löneökningarna blir för höga<br>får detta, bland annat genom en då nödvändig åt-</p>
<p>stramning av penningpolitiken, negativa konsek-<br>venser för produktion och sysselsättning. För att<br>den pågående konjunkturuppgången skall bli<br>långvarig är det således av stor vikt att löneut-<br>vecklingen hålls under kontroll. Måttliga nomi-<br>nella löneökningar borgar för en penningpolitik<br>som är fortsatt gynnsam för investeringar, vilket i<br>sin tur ger utrymme för ökad tillväxt och högre<br>sysselsättning.</p>
<p>Efter de mycket höga löneökningarna under</p>
<p>1996. ökade lönerna med cirka 4,5 procent under</p>
<p>1997. De avtal som slöts under våren 1998 för<br>stora delar av arbetsmarknaden är i huvudsak tre-<br>åriga, i flera fall med möjlighet till uppsägning<br>under det tredje året. De avtalsmässiga löneök-<br>ningarna beräknas ge årliga löneökningar på cirka</p>
<p>2,5 procent, vilket är cirka en procentenhet lägre<br>än under den förra avtalsperioden.</p>
<p>När det gäller löneglidningen - den del av lö-<br>neökningarna som inte regleras i avtalen - råder<br>emellertid stor osäkerhet. Det registrerade utfal-<br>let för 1998 visar på en genomsnittlig löneökning<br>på 3,2 procent varav löneglidningen svarade för<br>0,4 procent. Löneglidningen i den privata sektorn<br>var drygt 0,5 procent medan den var negativ i den<br>offentliga sektorn förutom under det första<br>kvartalet. Osäkerheten om löneglidningen är<br>dock stor. På den privata sidan finns ännu så<br>länge definitiva utfall bara fram t.o.m. juni månad</p>
<p>1998. Inom både den privata och den offentliga<br>sektorn leder för-seningar i de lokala löneför-<br>handlingarna till att de avtalade löneökningarna<br>ännu inte syns fullt ut i statistiken. Sammantaget<br>väntas löneökningarna 1998 i ekonomin i dess<br>helhet bli 3,6 procent (se vidare prognosen i bila-<br>ga 1 till den ekonomiska vårpropositionen).</p>
<p>Under förra våren började rapporter om ar-<br>betskraftsbrist komma allt tätare, även om bris-<br>terna huvudsakligen gällde vissa yrkeskategorier<br>och vissa regioner (se även avsnitt 2.3 och 2.4).<br>De allvarligaste bristerna finns idag framför allt<br>inom den privata tjänstesektorn och för vissa yr-<br>kesgrupper inom vård och omsorg. Även bygg-<br>branschen har under 1998 noterat stigande brist-<br>tal. Det finns i dagsläget inga tydliga tecken på att<br>dessa brister börjar synas i lönestatistiken i form<br>av kraftigt ökad löneglidning. Det kan dock kon-<br>stateras att löneglidningen inom den privata<br>tjänstesektorn ligger på cirka 0,7 procent enligt<br>det registrerade utfallet, vilket alltså är över ge-<br>nomsnittet för hela ekonomin. Mätt som årsge-<br>nomsnitt beräknas löneglidningen för tjänste-<br>männen inom hela den privata sektorn bli cirka 2<br>procent. Skulle bristen på arbetskraft inom ovan-</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>stående sektorer bli bestående eller spridas till<br>andra branscher kan det resultera i en högre löne-<br>glidning än vad som antas i prognosen.</p>
<h5>2.3 Privat sysselsättning och företagande</h5>
<p>Den tredje grundstenen för sysselsättningspoliti-<br>ken är att huvuddelen av sysselsättningsökningen<br>skall komma i den privata sektorn. En hög syssel-<br>sättning i privat sektor bidrar till att stärka de of-<br>fentliga finanserna, och är därför en grund-<br>förutsättning för bibehållandet av ett väl utbyggt<br>välfärdssystem.</p>
<p>Den privata sysselsättningen minskade kraftigt<br>i början av 1990-talet, framför allt inom tillverk-<br>ningsindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 har<br>den privata sysselsättningen återigen ökat, vilket<br>framgår av diagram 2.2. Sysselsättningsökningen<br>har varit betydligt större för män än för kvinnor<br>räknat i antalet personer.</p>
<p>Diagram 2.2 Sysselsättningsförändring i offentlig och privat<br>sektor, basperiod januari 1994____________________________</p>
<p>Hundratal personer, (säsongsrensade glidande medelvärden)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-41.png" style="width:170pt;height:126pt;"/>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har med-<br>fört en kraftig räntenedgång och minskad osä-<br>kerhet om den ekonomiska politiken. Detta har i<br>sin tur bidragit till att skapa ett gynnsamt investe-<br>ringsklimat och därmed möjliggjort ökad syssel-<br>sättning i den privata sektorn.</p>
<p>Den största ökningen av den privata syssel-<br>sättningen har skett inom tjänstesektorn. Sedan<br>förra våren är det främst antalet sysselsatta inom<br>uppdragstjänster som ökat. Inom industrin har<br>sysselsättningen ökat mest inom läkemedels- och<br>telekommunikationsindustrin.</p>
<p>Som nämndes i avsnitt 2.2 uppger allt fler fö-<br>retag problem med att rekrytera personal med<br>rätt kompetens. I syfte att förhindra att dessa</p>
<p>brister leder till flaskhalsar har regeringen tillsatt<br>ett antal arbetsgrupper. Gruppernas arbete har<br>skett i nära samarbete med såväl arbetsmarkna-<br>dens parter som med representanter för företag<br>och utbildningsanordnare och har resulterat i<br>konkreta åtgärder för att öka utbudet av arbets-<br>kraft. I 1998 års vårproposition föreslog rege-<br>ringen ett antal insatser för att förebygga flask-<br>halsar inom teknik- och IT-områdena. Under<br>hösten 1998 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift<br>att underlätta ett effektivt resursutnyttjande i<br>byggnadsbranschen i en konjunkturuppgång. De<br>förslag som gruppen lämnade bereds vidare i dis-<br>kussioner mellan företrädare för regeringen, stat-<br>liga myndigheter, kommunerna och arbetsmark-<br>nadens parter.<sup>5</sup></p>
<p>För att främja sysselsättningen inom den pri-<br>vata sektorn har också ett flertal åtgärder ge-<br>nomförts för att förbättra villkoren för företa-<br>gande. Många av åtgärderna har varit särskilt<br>riktade mot små och medelstora företag. Bland<br>åtgärderna som tidigare genomförts kan nämnas<br>nedsättning av arbetsgivaravgiften, lättnader i<br>ägarbeskattningen, möjligheter att kvitta under-<br>skott i nystartad näringsverksamhet mot inkomst<br>av tjänst, rätt till tjänstledighet för att starta eget<br>företag och ett treårigt program för småföretags-<br>utveckling, förnyelse och tillväxt. En ny anställ-<br>ningsform - överenskommen visstidsanställning<br>- har också införts i syfte att stimulera till nyan-<br>ställningar.</p>
<p>Den av regeringen tillsatta Småföretagsdelega-<br>tionen presenterade sitt slutbetänkande under<br>1998 med förslag om mängd konkreta åtgärder<br>som syftar till att förbättra villkoren för de små<br>företagen. I december 1998 presenterade rege-<br>ringen ett antal åtgärder som syftar till att för-<br>enkla för småföretagen, och flera av dessa åtgär-<br>der följer förslagen i Småföretagsdelegationens<br>betänkande. En särskild regelförenklingsgrupp,<br>SimpLex, har inrättats inom Näringsdeparte-<br>mentet. En grupp bestående av entreprenörer och<br>företagare, Nybyggarna, knyts till Näringsde-<br>partementet, och skall mötas regelbundet för att<br>diskutera aspekter kring företagandets villkor.<br>Vidare har en statssekreterargrupp inom Rege-<br>ringskansliet inrättats med särskilt ansvar för re-<br>gelförenklingsarbetet. Regeringen har också be-<br>slutat om en förordning för myndigheterna som</p>
<p><sup>5</sup> ”Byggbranschen - Bakgrund och förslag till åtgärder”, Inrikesdeparte-<br>mentet, 1998.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>innebär att en konsekvensanalys av nya reglers<br>effekter för små företags villkor skall göras innan<br>förändringarna genomförs. Motsvarande krav<br>ställs också på samtliga utredningar i den nya<br>Kommittéförordningen. Patent- och registre-<br>ringsverket och Statskontoret har fått i uppdrag<br>att ta fram ett förslag till en samordning av före-<br>tagens uppgiftslämnande. Vidare vidtas åtgärder<br>för att förbättra servicen till företagen samt att<br>korta handläggningstiderna vid ett antal myndig-<br>heter.</p>
<p>Under 1990-talet har antalet egenföretagare,<br>exklusive jord- och skogsbruk, ökat med drygt<br>10 procent. Under 1997 startades, enligt statistik<br>från Statistiska centralbyrån och Närings- och<br>teknikutvecklingsverket (NUTEK), cirka 29 000<br>nya företag som tillsammans skapade 54 000 ar-<br>betstillfällen.</p>
<p>Kvinnor är underrepresenterade bland egenfö-<br>retagarna och svarade för drygt en fjärdedel av de<br>nystartade företagen under 1997. För att främja<br>kvinnligt företagande har särskilda åtgärder in-<br>förts. Till dessa hör möjlighet till förlängt starta<br>eget-bidrag, särskilda lånemöjligheter och affärs-<br>rådgivning. Varannan kvinna som startade före-<br>tag under 1997 fick starta eget-bidrag, jämfört<br>med var tredje man.</p>
<h5>2.4 Skola, vård och omsorg</h5>
<p>I och med saneringen av de offentliga finanserna<br>har utrymme skapats för att tillföra mer pengar<br>till kommuner och landsting. Beslutade och avi-<br>serade tillskott innebär i förhållande till 1996 års<br>nivå en höjning av statsbidragen till kommuner<br>och landsting med 16 miljarder kronor år 1999.<br>Av nämnda höjning tillfördes 12 miljarder kro-<br>nor under 1998. Under 1999 kommer ytterligare<br>4 miljarder kronor att tillföras. Ytterligare höj-<br>ningar föreslås i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen. Tillskottet bör ge kommuner och landsting<br>goda förutsättningar att förstärka kvaliteten i<br>skola, vård och omsorg. Vidare bör tillskottet ge<br>möjligheter för kommuner och landsting att be-<br>hålla och i många fall öka antalet anställda samt<br>erbjuda heltidsarbete åt deltidsarbetande. Genom<br>den höga andelen kvinnor i offentlig sektor,<br>kommer tillskotten av ytterligare resurser till<br>kommuner och landsting främst att påverka sys-<br>selsättningen för kvinnor.</p>
<p>Som framgår av diagram 2.2 har antalet syssel-<br>satta i den offentliga sektorn enligt SCB:s arbets-</p>
<p>kraftsundersökningar ökat successivt under 1998<br>främst bland kvinnor.<sup>6</sup> Den kommunala syssel-<br>sättningen, som utgör merparten av sysselsätt-<br>ningen i den offentliga sektorn, uppvisar den<br>största ökningen i antalet sysselsatta. Mellan feb-<br>ruari 1998 och februari 1999 ökade sysselsätt-<br>ningen i kommuner och landsting med cirka<br>36 000 personer (glidande medelvärde), vilket<br>motsvarar en ökning med 3,5 procent. Det finns<br>dock stora skillnader i redovisningen av syssel-<br>sättningen i kommuner och landsting<sup>7</sup>. Regering-<br>en avser att analysera dessa skillnader. Under<br>samma period som ovan sjönk sysselsättningen<br>inom statliga myndigheter med cirka 4 000 per-<br>soner (glidande medelvärde), vilket motsvarar en<br>minskning med 2,0 procent.</p>
<p>Uppgången i antalet nyanmälda lediga platser<br>inom vård och omsorg tyder också på en fortsatt<br>god efterfrågan på arbetskraft i offentlig sektor.<br>Under andra halvåret 1998 uppgick antalet ny-<br>anmälda platser inom offentliga tjänster till<br>knappt 13 700, vilket är en ökning med cirka 53<br>procent jämfört med samma period 1997. Ök-<br>ningen har fortsatt under inledningen 1999.<br>Jämfört med januari 1998 hade antalet nyanmälda<br>lediga platser ökat med cirka 18 procent i januari<br>1999, från drygt 13 600 till knappt 16 100.</p>
<p>Under hösten 1998 och de första månaderna<br>1999 har ett ökat rekryteringsbehov av skol-,<br>vård- och omsorgspersonal uppmärksammats av<br>representanter för arbetsgivar- och arbetstagarsi-<br>dan<sup>8</sup>. I syfte att förebygga brist på kvalificerad<br>personal inom vård- och omsorgssektorn tillsatte<br>regeringen sommaren 1998 en kommission med<br>uppdrag att se över utbildningsbehov och ar-<br>betsförhållanden, bl. a. för att underlätta rekryte-<br>ringen till dessa sektorer, men även för att mot-<br>verka deltidsarbetslöshet. Kommissionen ■ skall<br>avsluta sitt arbete 31 juli 1999. Vad gäller skolan<br>enades Utbildningsdepartementet tillsammans</p>
<p><sup>6</sup> Det kan noteras att det finns en viss skillnad mellan arbetskraftsunder-<br>sökningens statistik och den kortperiodiska myndighetsbaserade statistik<br>över sysselsättningen som presenteras i Nationalräkenskaperna och den<br>statistik som Kommun- och Landstingsförbunden presenterar. Enligt Na-<br>tionalräkenskaperna var sysselsättningsökningen något mindre.</p>
<p>7 På årsbasis ökade sysselsättningen i kommunala myndigheter emellertid<br>med 19 000 personer från 1997 till 1998. I statliga myndigheter minskade<br>sysselsättningen i på årsbasis med 1 000 personer mellan 1997 och 1998.</p>
<p>& Enligt Svenska Kommunförbundets rapport Personal och kompetens i<br>förändring kommer 625 000 nya medarbetare att behöva rekryteras fram<br>till år 2010. Behoven är särskilt stora inom äldreomsorgen och skolan.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>med Svenska Kommunförbundet, Lärarnas riks-<br>förbund, Lärarförbundet och Skolledarna under<br>hösten 1998 om en avsiktsförklaring för att sti-<br>mulera läraryrkets utveckling och rekrytering. En<br>arbetsgrupp tillsattes också på Utbildningsde-<br>partementet. Arbetsgruppen avlämnade sitt åt-<br>gärdsprogram under mars 1999. I denna föreslås<br>bland annat en försöksverksamhet, där kommu-<br>nala arbetsgivare utifrån en rekryteringsplan sam-<br>verkar med högskolans lärarutbildningar. De<br>deltagande i försöksverksamheten, som kan ha<br>olika utbildningsbakgrund, skall ges möjlighet att<br>kombinera tjänstgöring som lärare med lärar-<br>behörighetsgivande halvfartsstudier på högskola.<br>Bland förslagen i åtgärdsprogrammet märks ock-<br>så insatser för att rekrytera män till läraryrket lik-<br>som insatser för att rekrytera högskoleutbildade<br>med utländsk bakgrund.</p>
<h5>2.5 Arbets- och kompetenslinjen</h5>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>En av grundstenarna i regeringens sysselsätt-<br>ningsstrategi är en flerårig satsning på utbildning<br>och kompetensutveckling på alla nivåer i sam-<br>hället. Utbildning är ett viktigt medel för att var-<br>aktigt höja sysselsättningen och förbättra möjlig-<br>heterna till arbete för de arbetslösa. Detta gäller<br>särskilt om utbildningsinsatserna är riktade mot<br>de personer som har lägre utbildning.</p>
<p>Som en följd av konjunkturnedgången i början<br>på 1990-talet, ökade arbetslösheten kraftigt bland<br>samtliga utbildningsgrupper i Sverige. De som<br>drabbades hårdast av den stigande arbetslösheten<br>var män och kvinnor med en utbildning på högst<br>gymnasienivå, men även de högutbildades ar-<br>betslöshet ökade kraftigt under 1990-talet. De<br>högutbildade har dock klarat krisen bättre än de<br>lågutbildade, vilket främst beror på att många ar-<br>beten som endast kräver grundläggande färdig-<br>heter permanent fallit bort.</p>
<p>Vuxenutbildning</p>
<p>Deltagandet i vuxenutbildningen har ökat kraf-<br>tigt sedan Kunskapslyftet startade hösten 1997.<br>Kunskapslyftet är en femårig satsning med in-<br>riktning främst mot de arbetslösa som helt eller<br>delvis saknar treårig gymnasial utbildning. Enligt<br>Skolverket uppgick det totala antalet studerande i<br>gymnasial vuxenutbildning, inklusive Kunskaps-<br>lyftet, under våren 1998 till 191 456 personer, vil-<br></p>
<p>ket är en ökning med 11 procent från hösten<br>1997.</p>
<p>Av de deltagare som gick i vuxenutbildning<br>läsåret 1997/98 var endast 33 procent män. 55<br>procent av deltagarna i vuxenutbildningen var<br>över 30 år. Elever som var födda utomlands ut-<br>gjorde 18 procent av det totala antalet studeran-<br>de, och personer med högst tvåårig gymnasial<br>vuxenutbildning svarade för 65 procent av de<br>studerande. Knappt 70 procent av de som stude-<br>rade i den kommunala vuxenutbildningen hösten<br>1997 fortsatte sina studier under våren 1998. Av<br>samtliga personer som studerade våren 1998 var<br>37 procent nytillkomna.</p>
<p>Under våren 1998 erhöll 86 000 personer det<br>särskilda utbildningsbidraget UBS. Detta är en<br>ökning med 40 procent från hösten 1997 då cirka<br>61 500 personer erhöll UBS. UBS, som huvud-<br>sakligen vänder sig till arbetslösa, har ökat i om-<br>fattning mellan hösten 1997 och våren 1998, me-<br>dan samtliga övriga vuxenstudiestöd minskat sina<br>andelar.</p>
<p>Regeringen har tagit initiativ till fristående ut-<br>värderingar av Kunskapslyftets effekter, bland<br>annat vad gäller hur Kunskapslyftet påverkat<br>deltagarnas möjligheter att få arbete eller gå vida-<br>re till högre studier. Utvärderingarna kommer att<br>avrapporteras löpande under 1999-2001.</p>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med<br>kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial<br>nivå, KY. En tredjedel av denna utbildning sker i<br>arbetslivet och finansieras av arbetsgivaren. Un-<br>der 1998 antogs drygt 5 200 nya elever, varav un-<br>gefär hälften utgjordes av kvinnliga studerande.<br>Intresset från såväl arbetslivet som de sökande är<br>mycket stort. Under 1998 var det flest sökande<br>till platserna inom IT, vård och turism. Under<br>1996 och 1997 påbörjade totalt omkring 4 500<br>personer en utbildning inom KY och drygt 10<br>procent av dessa var födda utomlands. Ungefär<br>70 procent av de deltagare som hittills avslutat sin<br>utbildning fick ett arbete inom tre månader efter<br>att de avslutat utbildningen. Antalet anordnare av<br>kvalificerad yrkesutbildning har tredubblats se-<br>dan starten 1996. 1998 fanns det närmare 140 oli-<br>ka anordnare. Från och med 1999 har försöks-<br>verksamheten utökats till att omfatta 12 000<br>platser per år.</p>
<p>Högskolan</p>
<p>I dag studerar mer än 300 000 personer vid lan-<br>dets universitet och högskolor. Från och med<br></p>
<p>10</p>
<p>1999 finns det tre nya universitet; Karlstad, Öre-<br>bro och Växjö universitet. I takt med att den<br>svenska högskolan byggs ut över hela landet, har<br>16 000 nya platser tillkommit under vart och ett<br>av åren 1997 till 1999. Denna expansion fortsätter<br>genom att resurser tillförs för ytterligare 20 000<br>permanenta platser år 2000. Tyngdpunkten ligger<br>på de naturvetenskapliga och tekniska områdena.<br>Av platserna skall 1 500 avsättas till distans-<br>utbildning och decentraliserad utbildning. Under<br>1998 har även en permanent förstärkning för stu-<br>diefinansiering inom forskarutbildningen till-<br>förts, och antalet forskarstuderande kan väntas<br>öka med ungefär 1 500 personer. I den ekono-<br>miska vårpropositionen aviserar regeringen en<br>ytterligare utbyggnad av högskolan (se avsnitt<br>4.3).</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att<br>öka anpassningsförmågan på arbetsmarknaden.<br>Målet är att genom ett effektivt platsförmed-<br>lingsarbete, kompetenshöjande insatser och and-<br>ra åtgärder uppnå en högre rörlighet på arbets-<br>marknaden och förhindra långa perioder utan<br>reguljärt arbete. Detta skall bidra till att syssel-<br>sättningen kan öka och arbetslösheten minska<br>utan att inflationsdrivande flaskhalsar och brist-<br>situationer uppstår. Arbetsmarknadspolitiken har<br>även en roll när det gäller att bryta den rådande<br>könsuppdelningen på arbetsmarknaden.</p>
<p>Konjunkturberoende åtgärder</p>
<p>Som en följd av att aktivitetsnivån i ekonomin<br>ökat har även företagens efterfrågan på arbets-<br>kraft blivit större, och antalet nyanmälda lediga<br>platser ökade med hela 28 procent mellan 1997<br>och 1998. Mot bakgrund av det förbättrade ar-<br>betsmarknadsläget och risken för att det uppstår<br>inflationsdrivande flaskhalsar till följd av brist på<br>viss yrkeskompetens, har det skett en successiv<br>förändring av arbetsmarknadspolitiken. Rege-<br>ringen har vidtagit en rad åtgärder för att anpassa<br>de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till den<br>ökade efterfrågan på utbildad arbetskraft och be-<br>slutat att ge ökade resurser till mer kostsamma<br>men också mer tillväxtfrämjande åtgärder såsom<br>olika former av utbildning. Som en följd av detta<br>har andelen personer i arbetsmarknadsutbildning<br>relativt praktikåtgärder ökat under 1998.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 2.1 Antal personer i Konjunkturberoende arbets-<br>I marknadspolitiska åtgärder i februari 1998 och 1999*’</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>feb. 1998</p>
<p>Män</p></td><td>
<p>feb. 1998<br>Kvinnor</p></td><td>
<p>feb. 1999<br>Män</p></td><td>
<p>feb. 1999<br>Kvinnor</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>1 arbetskraften</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd<sup>10</sup></p></td><td>
<p>6861</p></td><td>
<p>5611</p></td><td>
<p>7415</p></td><td>
<p>4625</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta eget-bidrag</p></td><td>
<p>6624</p></td><td>
<p>6275</p></td><td>
<p>6074</p></td><td>
<p>5503</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga tillfälliga<br>arbeten (OTA)</p></td><td>
<p>3538</p></td><td>
<p>3346</p></td><td>
<p>4768</p></td><td>
<p>4299</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursarbete</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>3113</p></td><td>
<p>1391</p></td><td>
<p>3485</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Ej i arbetskraften</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbild-<br>ning</p></td><td>
<p>22403</p></td><td>
<p>19959</p></td><td>
<p>28216</p></td><td>
<p>27745</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p></td><td>
<p>25974</p></td><td>
<p>24235</p></td><td>
<p>12942</p></td><td>
<p>11903</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplatsintroduktion<br>(API)</p></td><td>
<p>15766</p></td><td>
<p>14331</p></td><td>
<p>4043</p></td><td>
<p>3301</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetspraktiki i</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7803</p></td><td>
<p>7228</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala program för<br>ungdomar 18-20 år</p></td><td>
<p>5727</p></td><td>
<p>9541</p></td><td>
<p>4390</p></td><td>
<p>5872</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>6462</p></td><td>
<p>7689</p></td><td>
<p>4955</p></td><td>
<p>5932</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingsgaranti för<br>ungdomar 20-24 år</p></td><td>
<p>246</p></td><td>
<p>198</p></td><td>
<p>3618</p></td><td>
<p>2910</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IT-satsningen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1329</p></td><td>
<p>698</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Projektarbete</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>529</p></td><td>
<p>384</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa åtgärder</p></td><td>
<p>94323</p></td><td>
<p>94337</p></td><td>
<p>87473</p></td><td>
<p>83885</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Under perioden 1992 till 1998 deltog i genom-<br>snitt knappt 190 000 personer per år i konjunk-<br>turberoende åtgärder, vilket motsvarar 4,4 pro-<br>cent av arbetskraften. Inte något år var antalet<br>deltagare lägre än 160 000. 1998 var det genom-<br>snittliga antalet deltagare 165 000 personer,<br>20 000 personer färre än 1997.</p>
<p>SwIT</p>
<p>För att möta den ökade efterfrågan på yrkes-<br>utbildad personal inom IT-området har ett natio-<br>nellt program för IT-utbildning, SwIT, införts<br>inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.<br>Målgruppen är främst arbetslösa, men även an-<br>ställda som har ett behov av att förnya eller byta<br>arbetsuppgifter kan komma i fråga. Det är en<br>politisk ambition att prioritera tre olika grupper</p>
<p><sup>0</sup> Arbetsmarknadsinstitut (AMI) inkluderas inte i de konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>10 Nytt program från och med 1998-01-01. Programmet ersätter rekryte-<br>ringsstöd, beredskapsarbete och utbildningsvikariat. Uppgifterna avser det<br>nya programmet samt återstående deltagare i de tidigare programmen.</p>
<p>I' Nytt program från och med 1999-01-01. Ersätter de tidigare program-<br>men arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>av utbildningssökande; kvinnor, invandrare och<br>arbetshandikappade. Programmet startade i de-<br>cember 1997 och skall fortgå till och med decem-<br>ber 1999. Målet är att till slutet av år 1999 ha ut-<br>bildat 10 000 personer. I slutet av december 1998<br>hade 2 600 deltagare påbörjat en utbildning, varav<br>cirka har 600 diplomerats. I januari 1999 påbörja-<br>de 750 nya elever en utbildning, och kursstarter<br>för ytterligare 6 744 personer är säkrade. Av<br>samtliga deltagare beräknas 35 procent vara kvin-<br>nor, 6,5 procent utländska medborgare och 5,3<br>procent arbetshandikappade.</p>
<p>Långtidsinskrivna</p>
<p>Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedling-<br>arna, d.v.s. personer som varit inskrivna i minst<br>två år och under de senaste två åren inte haft nå-<br>got arbete, har minskat under det senaste året<sup>12</sup>. I<br>februari 1999 uppgick antalet långtidsinskrivna<br>till 90 306 personer, vilket innebär en minskning<br>med 10,8 procent från februari 1998 då antalet<br>långtidsinskrivna uppgick till 101 198 personer.</p>
<p>Diagram 2.3 Långtidsinskrivna, februari 1998 och februari<br>1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-42.png" style="width:179pt;height:135pt;"/>
<p>utgörs av utsatta grupper som arbetshandikappa-<br>de och utomnordiska medborgare. Andelen ar-<br>betshandikappade uppgick i februari 1999 till 22<br>procent och andelen utomnordiska medborgare<br>till ungefär 16 procent av de långtidsinskrivna.</p>
<p>Personer med utomnordisk bakgrund<br>Arbetslösheten bland utomnordiska medborgare<br>ökade kraftigt mellan 1990 och 1997, från 5 pro-<br>cent 1990 till 33 procent 1997. Därefter har ar-<br>betslösheten sjunkit något till 27 procent 1998.<br>Under samma period sjönk även andelen syssel-<br>satta utomnordiska medborgare, från 67 procent<br>av befolkningen 1990 till 35 procent 1997. Där-<br>efter steg sysselsättningsgraden för de utom-<br>nordiska medborgarna till 39 procent 1998. Ar-<br>betskraftsdeltagandet var 1990 cirka 70 procent,<br>men föll till 49 procent 1994. Därefter har situa-<br>tionen förbättrats, men arbetskraftsdeltagandet<br>ligger kvar på en mycket låg nivå och uppgick<br>1998 till 54 procent, 43 procent för kvinnor och<br>62 procent för män.</p>
<p>Även utomnordiskt födda personer med<br>svenskt medborgarskap har en svår situation på<br>arbetsmarknaden, även om den har förbättrats<br>något det senaste året. Drygt 16 procent av dessa<br>personer var arbetslösa under 1998 medan syssel-<br>sättningsgraden uppgick till 53 procent. Detta<br>kan sättas i relation till 1991 då arbetslösheten<br>och sysselsättningsgraden uppgick till 4 procent<br>respektive 73 procent. Vidare finns det studier<br>som tyder på att ungdomar med utländsk bak-<br>grund är arbetslösa i högre utsträckning än andra<br>ungdomar även om de har en svensk utbildning<br>och behärskar svenska språket väl. <sup>13</sup></p>
<p>Minskningen förklaras av den ökade efterfrågan<br>på arbetskraft, deltagande i Kunskapslyftet och<br>offentligt tillfälligt arbete (OTA) samt den till-<br>fälliga avgångsersättningen för långtidsarbetslösa<br>över 60 år. Männen utgör 61 procent av de lång-<br>tidsinskrivna. Under fjärde kvartalet 1998 var 53<br>procent av de långtidsinskrivna öppet arbetslösa.<br>En förhållandevis stor del av de långtidsinskrivna</p>
<p><sup>12</sup> Definitionen av långtidsinskrivna har ändrats från och med 1999. Jäm-<br>fört med 1998 har tillkommit villkoret att arbete/avaktualisering måste<br>vara minst 30 dagar för att bryta långtidsinskrivning. Likaså bryter arbete<br>med anställningsstöd ej långtidsinskrivning.</p>
<p><sup>13</sup> Se till exempel Lena Schröders och Roger Wilhelmssons artikel:<br>”Sverigespecifikt” humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarkna-<br>den, Ekonomisk Debatt 1998, nr. 8.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 2.4 Öppen arbetslöshet, utomnordiska och svenska<br>medborgare</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-43.png" style="width:178pt;height:134pt;"/>
<p>Ungdomar</p>
<p>Antalet 20-24-åringar som var arbetslösa eller i<br>arbetsmarknadspolitiska program minskade med<br>27 procent till i genomsnitt 74 000 under 1998.<br>Detta innebär att arbetslösheten bland ungdomar<br>i åldrarna 20-24 år har sjunkit från 13,1 procent i<br>februari 1998 till 10,5 procent i februari 1999. För<br>kvinnorna var arbetslösheten i februari 1999 8,6<br>procent, och för männen 12,2 procent. Nedgång-<br>en i arbetslösheten bland de unga kan främst för-<br>klaras av den förbättrade konjunkturen och den<br>förstärkta satsningen på högskoleutbildning. En-<br>ligt AMS fick huvuddelen (43 procent) av de<br>ungdomar som lämnade arbetslösheten under<br>1998 fick ett arbete medan 14 procent gick över<br>till reguljär utbildning och 29 procent började en<br>arbetsmarknadsutbildning.</p>
<p>Ungdomsarbetslösheten motverkas genom åt-<br>gärder på lokal nivå. De arbetsmarknadsprogram<br>som är viktigast för ungdomarna är det kommu-<br>nala ungdomsprogrammet för 18-19-åringar och<br>det nya utvecklingsprogrammet för 20-24-<br>åringar. Dessa två program utgör tillsammans<br>mer än 40 procent av arbetsmarknadsprogammen<br>för ungdomar.</p>
<p>Antalet deltagare i det kommunala ungdoms-<br>programmet för 18-19-åringar minskade från<br>drygt 15 000 i februari 1998 till drygt 10 000 i<br>februari 1999. Detta speglar det minskade antalet<br>personer i åldern 18-19 år som är registrerade vid<br>arbetsförmedlingarna runtom i landet. Av de<br>ungdomar som deltog i programmet under 1998<br>fick 39 procent ett arbete efteråt, vilket innebär<br>en ökning med fem procentenheter från året in-<br>nan.</p>
<p>Sedan den 1 januari 1998 har kommunerna en-<br>ligt den så kallade kommunala utvecklings-<br>garantin en möjlighet att erbjuda en aktiverande</p>
<p>åtgärd på heltid för långtidsarbetslösa ungdomar i<br>åldrarna 20-24 år genom att teckna avtal med<br>staten. För att undvika att ungdomar blir lång-<br>tidsarbetslösa, skall den arbetslöse inom 100 da-<br>gar från registrering som arbetslös ha erbjudits en<br>utvecklande aktivitet. Denna regel har haft<br>mycket positiva effekter, och utvecklingsgarantin<br>för 20-24-åringar omfattade under 1998 i genom-<br>snitt 2 800 ungdomar, men deltagandet accelere-<br>rade under året och uppgick i slutet av 1998 till<br>drygt 6 000 personer. Cirka 30 procent av de som<br>fullföljt utvecklingsgarantin fick arbete efteråt.</p>
<p>Vid slutet av december 1998 rapporterade fem<br>länsarbetsnämnder att de inte hade några lång-<br>tidsarbetslösa ungdomar registrerade, och ytterli-<br>gare 10 länsarbetsnämnder hade färre än 20 lång-<br>tidsarbetslösa ungdomar som stod utan beslut<br>eller erbjudande om åtgärd. Vid denna tidpunkt<br>fanns det totalt i landet endast 538 registrerade<br>långtidsarbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år<br>som stod utan beslut eller erbjudande om åtgärd.<br>Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar upp-<br>gick emellertid antalet 20-24 åringar som hade<br>varit arbetslösa i mer än 13 veckor (drygt 90 da-<br>gar) till ca 11 000 i februari 1999, vilket är en hal-<br>vering jämfört med samma månad förra året.<sup>14</sup></p>
<p><sup>14</sup> Enligt AMS:s statistik minskade antalet långtidsarbetslösa ungdomar i<br>åldrarna 18-24 år från 10 200 till 3 900 under samma period.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<h4>3 Sysselsättningssamarbetet inom</h4>
<h4>EU</h4>
<h5>3.1 Bakgrund</h5>
<p>Ett inslag i regeringens sysselsättningspolitik är<br>att ha en aktiv och pådrivande roll i det euro-<br>peiska samarbetet för ökad tillväxt och syssel-<br>sättning. Ett starkt europeiskt samarbete kan<br>stödja de nationella ansträngningarna i kampen<br>mot arbetslösheten.</p>
<p>Tillämpningen av den nya avdelningen om<br>sysselsättning i Amsterdamfördraget har medfört<br>att sysselsättningsfrågan fått en kraftigt fram-<br>skjuten position i EU:s arbete. Samordningen av<br>sysselsättningspolitiken skall ske på grundval av<br>gemensamma riktlinjer för sysselsättningen och<br>bygger på erfarenheterna från den multilaterala<br>övervakningen av den ekonomiska politiken.<br>Liksom tidigare ligger huvudansvaret för syssel-<br>sättnings- och arbetsmarknadspolitiken på de en-<br>skilda medlemsstaterna.</p>
<p>Vid toppmötet i Wien i december 1998 antogs<br>slutsatser om riktlinjer för sysselsättning och i<br>februari 1999 antogs sysselsättningsriktlinjerna av<br>rådet.</p>
<p>dragssystem bör utformas på ett sätt som gör det<br>lönsamt att arbeta. Sverige uppfyller i de flesta fall<br>de mål och intentioner som riktlinjerna ger ut-<br>tryck för. I flera fall är regeringens ambition mer<br>långtgående än vad riktlinjerna anger.</p>
<h5>3.3 Fortsatt arbete</h5>
<p>Riktlinjerna för 1999 ligger till grund för utarbe-<br>tandet av uppdaterade nationella handlingsplaner<br>i medlemsstaterna. Handlingsplanerna kommer<br>under 1999 att granskas i ministerrådet och av<br>kommissionen för att sedan bli underlag till den<br>gemensamma rapporten om sysselsättning och<br>nya riktlinjer för år 2000. Ett viktigt inslag i EU:s<br>sysselsättningssamarbete är utbytet av goda ex-<br>empel. Formerna för detta arbete kommer att<br>stärkas under 1999. Regeringen avser att arbeta<br>för att riktlinjerna för sysselsättningspolitiken<br>och dess övervakning ges samma vikt som mot-<br>svarande instrument på det ekonomiska området.</p>
<h5>3.2 Riktlinjerna för sysselsättning</h5>
<p>I likhet med föregående års sysselsättningsrikt-<br>linjer delas rekommendationerna in i fyra hu-<br>vudområden: att förbättra anställbarheten, ut-<br>veckla företagarandan, uppmuntra företagens och<br>de anställdas anpassningsförmåga samt stärka<br>jämställdhetspolitiken. Inom varje område finns<br>ett antal riktlinjer som anger vad länderna bör gö-<br>ra och i vissa fall finns konkreta mål som länder-<br>na skall sträva efter att uppnå.</p>
<p>I förhållande till riktlinjerna för 1998 stärks re-<br>kommendationerna vad gäller skatte- och bi-<br>dragssystem, tillgång till livslångt lärande, diskri-<br>minering av svaga grupper, undanröjande av<br>hinder för sysselsättning i tjänstesektorn samt<br>åtgärder för ökad jämställdhet. Regeringen kon-<br>staterar att Sveriges sysselsättningspolitik ligger<br>väl i linje med riktlinjernas rekommendationer<br>och välkomnar särskilt riktlinjernas inriktning på<br>att arbetskraftens anställbarhet måste främjas ge-<br>nom aktiva åtgärder, med betoning på utbildning<br>och kompetensutveckling och att detta priorite-<br>ras framför passivt kontantstöd. Vidare delar re-<br>geringen till fullo synsättet att skatte- och bi-</p>
<h4>4 Regeringens förslag i 1999 års<br>ekonomiska vårproposition</h4>
<p>Läget på arbetsmarknaden har förbättrats. Sedan<br>våren 1997 har den öppna arbetslösheten minskat<br>med nästan 3 procentenheter och sysselsättning-<br>en ökat med cirka 120 000 personer. Det ökade<br>förtroendet för den ekonomiska politiken, med<br>stärkta offentliga finanser, låga räntor och låga<br>inflationsförväntningar, skapar goda betingelser<br>för en fortsatt ökning av sysselsättningen. Rege-<br>ringen föreslår i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen en rad insatser för att göra sysselsättnings-<br>ökningen uthållig.</p>
<h5>4.1 Effektivare arbetsmarknad</h5>
<p>Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbätt-<br>ras. En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för<br>att den nuvarande, positiva utvecklingen på ar-<br>betsmarknaden skall leda till varaktigt högre sys-<br>selsättning och minskad arbetslöshet. En effektiv<br>matchning mellan arbetssökande och lediga plat-<br>ser bidrar till att sysselsättningen kan öka utan att<br>inflationsdrivande flaskhalsar uppstår.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>Arbetet med att väsentligt reducera det ar-<br>betsmarknadspolitiska regelverket skall fortsätta.<br>Regelverket skall bygga på att arbets- och kom-<br>petenslinjen gäller, konkurrensneutraliteten sä-<br>kerställs samt att undanträngnings- och inlås-<br>ningseffekter motverkas.</p>
<p>En utredning tillsätts med uppgift att se över<br>arbetsmarknadsutbildningens organisation och<br>effektivitet. Avgränsningen gentemot den regul-<br>jära utbildningen är en viktig fråga.</p>
<p>För att säkerställa att de regionala kompetens-<br>råden skyndsamt kan börja fungera väl i rådande<br>uppgång på arbetsmarknaden förtydligas deras<br>roll och uppgifter.</p>
<p>Regeringen föreslår att en ettårig försöksverk-<br>samhet med bristyrkesutbildning för anställda<br>införs inom ramen för arbetsmarknadsutbild-<br>ningen. Vidare avser regeringen förhandla med<br>SwIT-yrkesutbildning om att utöka antalet<br>elevplatser i det nationella programmet för IT-<br>utbildning.</p>
<p>Regeringen föreslår också förändringar i de<br>rörlighetsstimulerande bidragen för att öka den<br>yrkesmässiga och geografiska rörligheten.</p>
<p>En arbetsgrupp har tillsatts inom Närings-<br>departementet med uppgift att se över arbetslös-<br>hetsförsäkringen för att säkerställa en enhetlig<br>och rättssäker tillämpning. Syftet med översynen<br>är att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll<br>som en omställningsförsäkring och samtidigt<br>stärka rättssäkerheten för den arbetslöse.</p>
<p>En av arbetsmarknadspolitikens viktigaste<br>uppgifter är att förhindra långa tider utan regul-<br>järt arbete. För att underlätta för utsatta grupper<br>att få in en fot på arbetsmarknaden föreslår rege-<br>ringen att en skattekreditering införs för perso-<br>ner som varit öppet arbetslösa eller i arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder i minst tre år.<br>Skattekrediteringen uppgår de första sex måna-<br>derna till 75 procent av lönekostnaden, dock<br>högst 11 550 kronor per månad. Under ytter-<br>ligare 18 månader uppgår krediteringen till 25<br>procent av lönekostnaden, eller högst 3 850 kro-<br>nor per månad.</p>
<p>Dessutom föreslår regeringen att arbetsför-<br>medlingen tillförs 700 miljoner kronor för tillfäl-<br>liga personalförstärkningar. Av dessa skall 100<br>miljoner kronor användas för att särskilt stärka<br>invandrares ställning på arbetsmarknaden.</p>
<p>De extra personalresurser som tillförs Arbets-<br>marknadsverket möjliggör för arbetsförmedling-<br>arna att i samarbete med kommunerna förbättra<br>tillgången på praktikplatser i samband med<br>svenska för invandrare-utbildning. Regeringen</p>
<p>avser också föreslå att ett system för validering av<br>utländsk yrkeskompetens införs. Pilotprojekt<br>genomförs under hösten i Arbetsmarknadsver-<br>kets regi.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen att en försöksverk-<br>samhet utformas med inriktning på att pröva nya<br>metoder och aktörer för att finna effektiva for-<br>mer för att förmedla arbeten till arbetslösa in-<br>vandrare.</p>
<p>Regeringen föreslår också att utrymmet för<br>anställda med lönebidrag utökas för att flera ar-<br>betshandikappade därigenom skall kunna erbju-<br>das en anställning med lönebidrag.</p>
<p>De av regeringen tillsatta samsynsmännen rap-<br>porterade i mars i år att det finns betydande mot-<br>sättningar mellan parterna på arbetsmarknaden i<br>synen på spelreglerna kring lönebildningen, men<br>att det också finns en bred samsyn om vissa prin-<br>ciper för lönebildningen och om ett antal andra<br>frågor. Mot denna bakgrund avser regeringen att<br>under hösten 1999 lägga förslag om regelverket<br>för lönebildningen.</p>
<h5>4.2 En offensiv konkurrenspolitik</h5>
<p>För att åstadkomma en uthållig sysselsättnings-<br>tillväxt krävs även att produktmarknaderna fun-<br>gerar väl.</p>
<p>Hinder för konkurrens i gränslandet mellan<br>offentlig och privat verksamhet skall undanröjas.<br>Statskontoret ges i uppdrag att se över hur de<br>statliga myndigheterna agerar på konkurrensut-<br>satta marknader. Under våren kommer förnyade<br>diskussioner mellan Regeringskansliet och<br>Kommun- och Landstingsförbunden om kon-<br>kurrens att äga rum.</p>
<h5>4.3 Effektivare system för utbildning och<br>kompetensutveckling</h5>
<p>Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilken<br>efterfrågan stiger måste vara god så att risken för<br>en snabb löneglidning motverkas. Detta ställer<br>krav på effektivitet och anpassningsförmåga in-<br>om det reguljära utbildningsväsendet.</p>
<p>Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpro-<br>positionen att utbyggnaden av högskolan fort-<br>sätter, och att 10 000 nya permanenta utbild-<br>ningsplatser inrättas fr.o.m. 1 juli 2001 och<br>ytterligare 10 000 nya platser fr.o.m. 1 juli 2002.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>Ett reformerat studiestödssystem införs med<br>början under 2001.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen att resurserna för<br>grundforskning ökas.</p>
<p>Inom Kunskapslyftet avser regeringen vidta<br>åtgärder för att öka andelen korttidsutbildade<br>män samt öka möjligheterna till att kombinera<br>yrkes- och kärnämnen.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå att en satsning på<br>kompetensutveckling för anställda genomförs<br>åren 2000-2002. Utgångspunkten för satsningen<br>skall vara det förslag som arbetsgruppen för<br>kompetensutveckling i arbetslivet lämnade i<br>höstas. Finansieringen och genomförandet avses<br>ske inom ramen för Europeiska socialfondens<br>nya mål 3. Hälften av satsningen bör utgöras av<br>medel från socialfonden och hälften av statlig<br>medfinansiering. Denna statliga stimulans förut-<br>sätter en finansiering från arbetsgivarna inom ra-<br>men för en trepartssamverkan.</p>
<h5>4.4 Strategi för företagsutveckling</h5>
<p>Näringspolitiken skall inriktas på att vidmakt-<br>hålla goda förutsättningar för tillväxt och företa-<br>gande i alla delar av landet. I den ekonomiska<br>vårpropositionen föreslår regeringen att en ut-<br>redning tillsätts med syfte att göra en samlad<br>översyn över statliga insatser på riskkapitalområ-<br>det. Reglerna för värdepappersfonder på nationell<br>nivå ses över. De eventuella hinder som finns för<br>regionalt baserade fonder bör tas bort.</p>
<p>Möjligheterna att införa en patentintrångsför-<br>säkring undersöks närmare. Informationen kring<br>nyföretagande förbättras.</p>
<p>För att säkerställa och utveckla tillgången på<br>kunskap och kompetens vidareutvecklas program<br>för teknik- och kunskapsöverföring från bl. a.<br>högskolorna till små och medelstora företag.<br>Syftet är att göra kunskapsproducenter i en regi-<br>on tillgängliga för små och medelstora företag.<br>Regeringen föreslår också att miljö- och bygg-<br>forskning tillförs ytterligare resurser.</p>
<h4>5 Tillväxt, sysselsättning och</h4>
<h4>arbetslöshet fram till år 2002</h4>
<h5>5.1 Den ekonomiska utvecklingen</h5>
<p>Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i<br>Sverige är gynnsamma. Den avmattning i den<br>västeuropeiska konjunkturen som inleddes i slu-<br>tet av 1998 bidrar emellertid till att tillväxtutsik-<br>terna för innevarande år dämpas till följd av<br>minskad export till de viktigaste marknaderna i<br>Tyskland, Storbritannien, Norge och Danmark.<br>Denna utveckling balanseras dock av en fortsatt<br>stark utveckling för den inhemska delarna av<br>svensk ekonomi.</p>
<p>Tillväxten 1999 och 2000 drivs framför allt av<br>den inhemska efterfrågan. Hushållens ekonomis-<br>ka förutsättningar är överlag mycket gynnsamma<br>till följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget,<br>höga reallöneökningar och god förmögenhets-<br>utveckling. Detta bidrar till en ökning av den pri-<br>vata konsumtionen. Industriinvesteringarna för-<br>väntas däremot bli lägre under 1999 jämfört med<br>1998 i spåren av den internationella avmattning-<br>en.</p>
<p>Tabell 5.1 Nyckeltal 1998 - 2002</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsgrad</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,3</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>76,1</p></td><td>
<p>76,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arb.pol. åtgärder</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontantlön per timme</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Off. finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. Sysselsättningsrad mäts som andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldrarna 20-<br>64 år. Den öppna arbetslösheten och personer i åtgärder redovisas i procent av arbetskraften.<br>Off. finansiellt sparande är uttryckt som andel av BNP. Off. finansiellt, sparande för 2001 och<br>2002 redovisas efter beräkningsteknisk överföring. Årlig procentuell förändring redovisas för<br>antal sysselsatta, löner, KPI och BNP.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Under nästa år förväntas den internationella<br>konjunkturen återhämta sig vilket gör att varu-<br>exporten kan stiga något snabbare igen. Sam-<br>mantaget växer den svenska produktionen av va-<br>ror och tjänster med 2,2 procent i år och 2,6 pro-<br>cent nästa år. Det bör dock påpekas att<br>prognosen är behäftad med stor osäkerhet fram-<br>för allt när det gäller den internationella utveck-<br>lingen. Med den sysselsättningsintensiva hem-<br>mamarknaden som tillväxtmotor gynnas<br>sysselsättningen och den öppna arbetslösheten<br>kan fortsätta minska. Osäkerheten om lönebild-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 2</p>
<p>ningen och effekterna av regeringens utbild-<br>ningssatsningar påverkar bedömningarna av till-<br>växten under 2001 och 2002. Tillväxten för dessa<br>båda år väntas dock ligga över den långsiktiga till-<br>växttrenden.</p>
<p>De offentliga finanserna fortsätter att utveck-<br>las väl i linje med de av riksdagen beslutade bud-<br>getpolitiska målen. Den goda utvecklingen av de<br>offentliga finanserna beror främst på att utgifter-<br>na som andel av BNP sjunker medan skattekvo-<br>ten är i stort sett oförändrad. Inflationstrycket i<br>den svenska ekonomin är fortsatt mycket lågt.<br>Inflationen (mätt som årsgenomsnitt) väntas<br>först i slutet av prognosperioden uppgå till infla-<br>tionsmålet på 2 procent. Dessa inflationsutsikter<br>främjar låga räntor, vilket borgar för ett fortsatt<br>gott investeringsklimat.</p>
<p>Detta förutsätter dock - utöver en fortsatt god<br>tillväxt - att lönebildningen fungerar väl och att<br>regeringens utbildningssatsningar riktas till grup-<br>per som annars skulle riskera att bli varaktigt ar-<br>betslösa. Sysselsättningen mätt som andelen re-<br>guljärt sysselsatta i åldrarna 20 - 64 år väntas öka<br>från 74,6 procent 1998 till 76,5 procent 2002.</p>
<h5>5.2 Arbetsmarknaden</h5>
<p>Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1998<br>var mycket stark. Den öppna arbetslösheten<br>sjönk som andel av arbetskraften från 8,0 procent<br>1997 till 6,5 procent 1998. En starkt bidragande<br>orsak till denna nedgång var den kraftiga syssel-<br>sättningsökningen. Under förra året ökade sys-<br>selsättningen med 1,5 procent. En stor del av sys-<br>selsättningsökningen tillkom i den privata<br>tjänstesektorn.</p>
<p>Sysselsättningen har fortsatt att öka i snabb<br>takt under inledningen av 1999. Den konjunktur-<br>avmattning som förutses för innevarande år bi-<br>drar emellertid till att dämpa sysselsättningstill-<br>växten för året som helhet. I takt med en förbätt-<br>rad internationell konjunktur under nästa år<br>väntas sysselsättningen öka i något snabbare takt.<br>Sysselsättningsökningen för år 2000 hålls tillbaka<br>av att reallöneökningarna för åren 1998 och 1999<br>väntas bli högre än vad som tidigare antagits.</p>
<p>Sysselsättningsuppgången under innevarande<br>och nästa år väntas framför allt ske i privat tjäns-<br>tesektor och i kommunerna. Även inom bygg-<br>nadsverksamhet sker en kraftig ökning av syssel-<br>sättningen men byggnadssysselsättningen svarar<br>dock bara för knappt 6 procent av den totala sys-<br>selsättningen. Industrisysselsättningen förväntas<br>däremot sjunka något under perioden.</p>
<p>Under åren 2001 och 2002 väntas sysselsätt-<br>ningen öka med cirka 1 procent per år. Den goda<br>sysselsättningsutvecklingen gör att den öppna<br>arbetslösheten förväntas fortsätta att minska för<br>att 2002 uppgå till 5,0 procent av arbetskraften.</p>
<p>17</p>
<h3>Bilaga 3</h3>
<h1>Fördelningspolitisk<br>redogörelse</h1>
<p>Den regionala inkomstfördelningens utveckling</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<h3>Bilaga 3</h3>
<p>Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Den regionala inkomstfördelningens utveckling</p>
<h5>Innehållsförteckning</h5>
<p>Sammanfattning.................................................................................................................5</p>
<p>1 Bakgrund..................................................................................................................5</p>
<p>2 Sysselsättning och ekonomisk utveckling.............................................................5</p>
<p>3 Dataunderlag, mätmetoder och indelningar..........................................................6</p>
<p>4 Inkomstspridningen mellan regioner....................................................................7</p>
<p>4.1 Ekonomisk standard................................................................................7</p>
<p>4.2 Ekonomisk standard efter boendekostnader och</p>
<p>barnomsorgsutgifter................................................................................8</p>
<p>5 Befolkningsförändringarnas inverkan...................................................................9</p>
<p>6 Fördelningen av offentlig välfärdskonsumtion...................................................10</p>
<p>7 Den kommunala inkomstspridningen.................................................................11</p>
<p>8 Sammanfattande kommentarer............................................................................12</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<h4>Sammanfattning</h4>
<p>I denna fördelningspolitiska redogörelse under-<br>söks om spridningen i ekonomisk standard mel-<br>lan olika regioner i landet har förändrats under<br>1990-talet. Huvudresultaten är följande.</p>
<p>• Trots ekonomisk kris, hög arbetslöshet,<br>budgetsanering och stor befolkningsom-<br>flyttning under 1990-talet finns det inga<br>tydliga tendenser till en ökad spridning i<br>ekonomisk standard mellan personer som<br>bor i olika delar av landet.</p>
<p>• Den ekonomiska standarden minskade<br>1991-1996 något mer för de som bor i till-<br>växtregioner som storstäder och högskole-<br>orter än för dem i småregioner<sup>1</sup> och gles-<br>bygder, särskilt regioner som domineras av<br>offentlig sysselsättning. Enligt en fram-<br>skrivning till 1998 bedöms återhämtningen i<br>ekonomin delvis ha gynnat boende i områ-<br>den som drabbades hårdast 1991-1996.</p>
<p>• Det är relativt obetydliga skillnader<br>(5-8 procent) i ekonomisk standard efter<br>boendekostnad och barnomsorgsavgift<br>mellan boende i storstäder jämfört med<br>andra regioner och glesbygdskommuner.</p>
<p>• Befolkningsomflyttningar förklarar delvis<br>den förhållandevis svaga inkomstutveck-<br>lingen för Stockholmsområdet och andra<br>storstäder.</p>
<p>• Den ekonomiska välfärden i form av kon-<br>sumtion av offentliga välfärdstjänster (barn-<br>omsorg, utbildning, äldreomsorg) har ökat<br>mer i småregioner och glesbygder än i<br>storstäder och högskoleorter 1993-1997.</p>
<p>• Spridningen i genomsnittlig ekonomisk<br>standard mellan invånare i landets olika<br>kommuner har varit i stort sett oförändrad<br>under 1990-talet.</p>
<h4>1 Bakgrund</h4>
<p>Regionalpolitiken har till stor del fördelningspo-<br>litiska mål och syftar till att ge likvärdiga lev-<br>nadsvillkor för medborgarna i hela riket. Den så<br>kallade lilla regionalpolitiken omfattar framför<br>allt företagsstöd och särskilda stöd till glesbyg-<br>den. Den ”stora” regionalpolitiken omfattar de<br>statliga bidrags- och skatteutjämningssystemen.<br>Därtill görs exempelvis insatser för kommuni-<br>kation, utbildning och kultur som riktas till vissa<br>regioner. De offentliga välfärdssystemens om-<br>fattning påverkar också sysselsättningen i olika<br>regioner. De sociala transfereringarna bidrar till<br>en jämn inkomstfördelning över hela landet.</p>
<p>Det senaste årtiondet har förutsättningarna<br>för den regionala utvecklingen förändrats genom<br>bl.a. EU-inträdet, en ökad global konkurrens,<br>ekonomisk kris med hög arbetslöshet och en<br>nödvändig budgetsanering. Omfattande regio-<br>nala satsningar har genomförts bl.a. på infra-<br>struktur och högskolor i hela landet.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det angeläget att när-<br>mare granska hur fördelningen av den ekono-<br>miska välfärden i olika regioner har utvecklats<br>under 1990-talet. Analyserna har utarbetats av<br>fördelningspolitiska enheten vid Finansdeparte-<br>mentets ekonomiska avdelning med tekniskt<br>stöd från SCB:s program för inkomst- och för-<br>mögenhetsstatistik.</p>
<h4>2 Sysselsättning och ekonomisk<br>utveckling</h4>
<p>Den regionala sysselsättningen och arbetslös-<br>heten har naturligtvis ett betydande inflytande på<br>spridningen i inkomster i olika delar av landet.<br>NUTEKis analyser visar att nedgången i syssel-<br>sättningen i början av 1990-talet var ganska jämn<br>i de olika regionerna.<sup>2</sup> Under den ekonomiska<br>återhämtningen efter 1994 har skillnaderna ökat.<br>Stockholmsregionen med en stor andel privata<br>tjänster klarade sig avsevärt bättre särskilt under<br>senare år. Småregioner som ofta domineras av<br>offentlig sysselsättning klarade sig sämre och har<br>haft en svag utveckling även under senare år.</p>
<p><sup>1</sup> Regioner, med relativt liten befolkning i förvärvsaktiv ålder, som är<br>geografiskt utspridd, få med högre utbildning och få företagare.</p>
<p><sup>2</sup> Småföretag och regioner i Sverige 1998 - med ett tillväxtperspektiv för<br>hela landet. NUTEK B 1998:10.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen i olika regioner<br>följs bl.a. i skatteunderlaget i kommuner, SCB:s<br>regionala räkenskaper och genom välfärdssta-<br>tistiken.</p>
<p>Inkomstutjämningen mellan kommuner och<br>mellan landsting baseras på den beskattningsbara<br>inkomsten per invånare. SCB redovisar årligen<br>statistik över skattekraften. Några utförligare<br>analyser av om spridningen i skatteunderlaget<br>ökar eller minskar görs i allmänhet inte.</p>
<p>I SCB:s regionala räkenskaper följs bruttore-<br>gionprodukten (BRP) årligen. Enligt NUTEKis<br>senaste analys av statistiken har Stockholms-<br>regionen haft den högsta ekonomiska tillväxten<br>1985-1995, dock inträffade en viss nedgång<br>1993-1995. Även Göteborgsregionen klarade sig<br>något bättre under den ekonomiska krisen i<br>början av 1990-talet. Skillnaderna är dock ganska<br>små.</p>
<p>Utvecklingen av de genomsnittliga förvärvs-<br>inkomsterna (inkl, transfereringar, per capita<br>16 år eller äldre) tyder enligt NUTEK på att en<br>viss regional utjämning har skett under perioden<br>1991-1996. Småregioner och mindre centra har<br>haft en gynnsammare utveckling än Stockholms-<br>och Göteborgsregionen.</p>
<p>SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden<br>(ULF) tyder på att de disponibla inkomsterna<br>justerade för försörjningsbörda i genomsnitt har<br>ökat i bl.a. norra glesbygden medan de har mins-<br>kat något i Stockholm 1990-1995.<sup>3</sup> Andra indi-<br>katorer på ekonomisk utveckling pekar i delvis<br>motsatt riktning, exempelvis andelen med in-<br>komster under socialbidragsnormen.</p>
<h4>3 Dataunderlag, mätmetoder och<br>indelningar</h4>
<p>Redogörelsen i denna bilaga baseras i huvudsak<br>på bearbetningar av den så kallade LIND A-data-<br>basen (Longitudinell individdatabas). I den följs<br>inkomster m.m. för ca 300 000 personer och<br>deras hushållsmedlemmar varje år 1960-1996.<br>LINDA har nyligen byggts upp genom ett sam-<br>arbete mellan Uppsala Universitet, Riksförsäk-<br>ringsverket, Finansdepartementet och SCB med</p>
<p>särskild finansiering bl.a. från Forskningsråds-<br>nämnden och Samhällsvetenskapliga forsknings-<br>rådet. LINDA ger med sitt stora urval och panel<br>en mycket hög statistisk säkerhet i de föränd-<br>ringar som beräknas. SCB:s Inkomstfördel-<br>ningsundersökningar (HINK) bedöms ge för<br>osäkra skattningar vid indelning i regioner.</p>
<p>Undersökningen avser perioden 1991-1998.<br>Omläggningen av inkomststatistiken i samband<br>med skattereformen 1990-1991 gör det svårt att<br>jämföra med 1980-talet. För att kunna bedöma<br>utvecklingen under de senaste åren används det<br>storurval ur SCB:s inkomst- och förmögenhets-<br>register 1997 som utgör ett underlag till skatte-<br>prognoser. Från denna databas görs en fram-<br>skrivning till 1998. Resultaten visar således inte<br>den faktiska inkomstfördelningen utan en be-<br>dömning av det troliga utfallet.</p>
<p>Den ekonomiska standarden mäts enligt<br>gängse metoder i individernas genomsnittliga<br>disponibla inkomst som justerats för skillnader i<br>hushållens försörjningsbörda (Faktaruta 1).<br>LINDA:s uppgifter om hushållens sammansätt-<br>ning bygger på mantalsskrivningen och har där-<br>för olika begränsningar. Det saknas bl.a. uppgif-<br>ter om faktiskt samboende varför man tvingas<br>använda deklarationsuppgifterna om vilka som är<br>samboende och likställda med gifta (har varit<br>gifta eller har eller har haft gemensamma barn). I<br>LINDA underskattas särskilt antalet faktiskt<br>samboende utan barn och kvalitén kan variera<br>över tiden. Trots detta bedöms en justering för<br>försörjningsbörda med hjälp av hushållsuppgif-<br>terna i LINDA ge en mindre missvisande be-<br>skrivning av den faktiska utvecklingen än utan<br>justering.</p>
<p>Landet kan delas in geografiskt, efter befolk-<br>ningstäthet eller efter ekonomiska förhållanden<br>och näringsstruktur, eller kombinationer därav.<br>Varje indelning har sina fördelar och brister,<br>ingen indelning ger en fullständig bild av tren-<br>derna i olika delar av landet. I följande analyser<br>används därför flera kompletterande indelningar<br>som tar hänsyn till läge, ekonomisk struktur<br>och/eller arbetsmarknadsförhållanden.</p>
<p><sup>3</sup> Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv 1975-1995. SCB Levnads-<br>förhållanden rapport 91.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>Faktaruta 1</p>
<p>Disponibel inkomst: Hushållets totala inkomster<br>från arbete, kapital och transfereringar minus<br>betald skatt, givet underhållsbidrag samt återbe-<br>talning av studiemedel och socialbidrag. Erhållna<br>studiemedel betraktas som transferering.</p>
<p>Ekonomisk standard: Hushållens disponibla<br>inkomst justerad för försörjningsbörda i 1998 års<br>priser.</p>
<p>Justering för försörjningsbörda: Den disponibla<br>inkomsten divideras med hushållets samman-<br>lagda konsumtionsvikt ("konsumtionsenheter").<br>Ensamboende ges vikten 1,16, samboende vuxna<br>1,92, barn i åldern 0-3 år 0,56, 4-10 år 0,66,<br>11-17 år 0,76. Vikterna baseras på Socialstyrel-<br>sens tidigare normer för socialbidrag.</p>
<p>Median: 50 procent av befolkningen har lägre<br>inkomster än medianinkomsten.</p>
<p>Riksområden : Riksområden är en geografisk<br>indelning av landet i åtta delar. Indelningen tar<br>inte hänsyn till strukturella skillnader på arbets-<br>marknaden, i ekonomiska och andra förhållan-<br>den mellan landsbygd och stad inom det geogra-<br>fiska området.<sup>4</sup></p>
<p>Regionfamiljer: Baseras på NUTEK:s indel-<br>ning av kommunerna i 81 lokala arbetsmark-<br>nadsregioner (LA-regioner). Kommunerna sam-<br>manförs i grupper med utgångspunkt i statistik<br>om pendlingsresor, avstånd och arbetsmark-<br>nadens styrka. LA-regionerna sammanförs sedan<br>i sex regionfamiljer efter produktionsförutsätt-<br>ningarna med hänsyn till befolkning, företagar-<br>andel, eftergymnasial utbildning, avstånd till<br>kommuncentrum resp, till högskoleort. De sex<br>regionfamiljerna är inte geografiskt samlade och<br>innehåller strukturella skillnader.<sup>5</sup></p>
<p>Kommungrupper: Kommunförbundets indel-<br>ning av kommuner som bygger på folkmängd,<br>läge, befolkningstäthet och näringsstruktur.<br>Varje grupp innehåller kommuner från olika<br>delar av landet men strukturen är relativt homo-<br>gen.<sup>6</sup></p>
<h4>4 Inkomstspridningen mellan<br>regioner</h4>
<p>Syftet med följande kartläggning är att ge en<br>översiktlig bild av spridningen i ekonomisk stan-<br>dard mellan personer som bor i olika regioner i<br>landet under 1990-talet. Några analyser av vilka<br>faktorer som förklarar förändringar över tiden<br>görs inte.</p>
<h5>4.1 Ekonomisk standard</h5>
<p>Trots ekonomisk kris, arbetslöshet och budget-<br>sanering finns det inga tydliga tendenser till en<br>ökad spridning i ekonomisk standard mellan per-<br>soner som bor i olika delar av landet.</p>
<p>Den geografiska indelningen i s.k. riksområ-<br>den visar att under 1991-1996 minskade den<br>ekonomiska standarden något kraftigare bland de<br>som bor i Stockholmsområdet och Östra<br>Mellansverige än i andra områden (tabell 4.1). De<br>som bor i Norra Mellansverige och Mellersta<br>Norrland hade lägre standardminskningar än<br>andra regioner. Framskrivningen till 1998 tyder<br>på att den ekonomiska återhämtningen under<br>senare år har varit något mer gynnsam för perso-<br>ner i Stockholmsområdet och något mindre för<br>de som bor i Norrland. Sammantaget finns det<br>emellertid en tendens till utjämning mellan riks-<br>områden med relativt hög ekonomisk standard<br>och andra områden med lägre standard.</p>
<p>Indelningen efter bl.a. arbetsmarknadens<br>egenskaper i s.k. regionfamiljer visar att personer<br>i tillväxtregioner som storstadsområden och<br>högskoleregioner i genomsnitt hade den största<br>minskningen av den ekonomiska standarden<br>1991-1996. Personer i småregioner med hög an-<br>del offentlig sysselsättning klarade sig bäst.<br>Framskrivningen till 1998 tyder på att inkoms-<br>terna för de som bor i regioner som drabbades<br>mest av standardminskningar har återhämtat sig<br>något bättre. Den sammantagna bilden är en<br>ganska oförändrad spridning mellan region-<br>familjerna under 1990-talet.</p>
<p><sup>4</sup> Indelningen av kommunerna i Riksområden baseras på län.</p>
<p><sup>5</sup> För en redovisning av hur kommunerna är indelade i regionfamiljer, se<br>NUTEK rapport R 1998:6</p>
<p><sup>6</sup> Kommungruppernas indelning framgår av ”Vad kostar verksamheten i<br>din kommun?”, SCB och Svenska kommunförbundet.</p>
<p>10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>Tabell 4.1 Individernas disponibla inkomst justerad för<br>försörjningsbörda i olika regioner 1991-1998. 1998 års<br>priser. Medianer</p>
<p>Fram-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Område</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>Föränd-<br>ring, %<br>1991/96</p></td><td>
<p>skriv-<br>ning<br>1996/98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>92 900</p></td><td>
<p>86 400</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksomriiien</p></td><td></td><td></td><td>
<p>Sitlil</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholms län</p></td><td>
<p>104 200</p></td><td>
<p>95 600</p></td><td>
<p>■8,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>91 900</p></td><td>
<p>85 100</p></td><td>
<p>-7.4</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland m öarna</p></td><td>
<p>87 600</p></td><td>
<p>82 300</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>92 000</p></td><td>
<p>85 700</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>91 700</p></td><td>
<p>85 600</p></td><td>
<p>-6,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>88 300</p></td><td>
<p>83 400</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>89 400</p></td><td>
<p>84 300</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övre Norrland</p></td><td>
<p>91 500</p></td><td>
<p>85 200</p></td><td>
<p>■6.9</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionfamiljer</p>
<p>Storstadsregioner</p></td><td>
<p>99 800</p></td><td>
<p>91 600</p></td><td>
<p>■8,2</p></td><td>
<p>3.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Universitets- o hög-<br>skoleregioner</p></td><td>
<p>92 100</p></td><td>
<p>85 400</p></td><td>
<p>-7,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala centra</p></td><td>
<p>90 200</p></td><td>
<p>84 500</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sekundära centra</p></td><td>
<p>88 200</p></td><td>
<p>82 700</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, privat<br>sysselsättning</p></td><td>
<p>87 700</p></td><td>
<p>82 300</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, offentlig<br>sysselsättning</p></td><td>
<p>85 000</p></td><td>
<p>80 600</p></td><td>
<p>■5,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommungrupper</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstäder</p></td><td>
<p>99 100</p></td><td>
<p>90 700</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förortskommuner</p></td><td>
<p>104 300</p></td><td>
<p>95 900</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större städer</p></td><td>
<p>93 500</p></td><td>
<p>86 600</p></td><td>
<p>-7.4</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelstora städer</p></td><td>
<p>90 200</p></td><td>
<p>84 600</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrikommuner</p></td><td>
<p>88 700</p></td><td>
<p>83 700</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdskommuner</p></td><td>
<p>83 200</p></td><td>
<p>78 400</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Glesbygdskommuner</p></td><td>
<p>83 200</p></td><td>
<p>79 000</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr större kommuner</p></td><td>
<p>88 800</p></td><td>
<p>82 700</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr mindre kommuner</p></td><td>
<p>87 300</p></td><td>
<p>82 000</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: LINDA samt storurval från Inkomst- och förmögenhetsstatistiken,<br>Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Indelningen i kommungrupper bekräftar de ten-<br>denser som visas av den geografiska och arbets-<br>marknadsrelaterade indelningen. Minskningen i<br>ekonomisk standard 1991-1996 var betydligt<br>större för personer i storstäder och förortskom-<br>muner jämfört med dem i exempelvis glesbygds-<br>och landsbygdskommuner. Även i medelstora<br>städer och glesbygdskommuner har utvecklingen<br>varit något mindre ogynnsam. Återhämtning<br>fram till 1998 har delvis utjämnat skillnaderna<br>men sammantaget har storstäder haft en något<br>mindre gynnsam utveckling.</p>
<h5>4.2 Ekonomisk standard efter boende-<br>kostnader och barnomsorgsutgifter</h5>
<p>Enbart jämförelser av justerade disponibla in-<br>komster mellan personer som bor i olika delar av<br>landet kan ge en delvis vilseledande bild av den<br>ekonomiska välfärden. Det kan finnas betydande<br>regionala skillnader i konsumtion och priser. I<br>vissa regioner kan den ekonomiska standarden<br>reduceras av jämförelsevis höga resekostnader,<br>matpriser osv., i andra delar är boendekostnader,<br>offentliga avgifter osv. förhållandevis höga.</p>
<p>Den "osynliga" eller informella ekonomin kan<br>också variera i omfattning. Egenproduktion, byte<br>av tjänster etc. kan vara vanligare i vissa delar av<br>landet medan möjligheten att konsumera sub-<br>ventionerad kultur, högre utbildning o.dyl. är<br>högre i andra delar.</p>
<p>Underlaget för att ta hänsyn till sådana skill-<br>nader är emellertid svagt eller obefintligt. Det<br>finns ingen statistik som entydigt visar att boen-<br>dekostnaderna skulle ha ökat betydligt mer i<br>storstadsregioner än i mindre regioner. Både<br>SCB:s Inkomstfördelningsundersökningar<br>(HINK) och Bostads- och hyresundersökningar<br>(BHU) tyder på att ökningarna varit ganska lika<br>1991-1995/96. Undersökningar av regionala<br>prisskillnader på andra varor och tjänster saknas.<br>Omfattningen av och förändringar i den infor-<br>mella ekonomin är mycket svåra att mäta.</p>
<p>I HINK finns det emellertid uppgifter om<br>hushållens boende- och barnomsorgsutgifter.<br>Om dessa basutgifter frånräknas de disponibla<br>inkomsterna enligt LINDA visar det sig att<br>skillnaderna i ekonomisk standard mellan de som<br>bor i olika regioner i genomsnitt är ganska obe-<br>tydliga. Enligt den geografiska indelningen har<br>storstadsboende endast ca åtta procent högre<br>köpkraft än de som bor i Norrlands kommuner<br>(tabell 4.2). De andra regionala indelningarna ger<br>liknande små skillnader.</p>
<p>Jämförelsen har naturligtvis begränsningar.<br>Det beaktas inte att samma boendekostnad<br>oftast innebär en lägre boendestandard i stor-<br>stadsområden än i andra delar av landet, ej heller<br>förmögenhetsutvecklingen i olika regioner.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>Tabell 4.2 Individernas disponibla inkomst justerad för<br>försörjningsbörda efter boendekostnader och barnomsorgs-<br>avgifter 1996. 1998 års priser. Medianer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Område</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Index<br>(Sverige=100)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>61 600</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksområden</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholms län</p></td><td>
<p>66 300</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>60 900</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland m öarna</p></td><td>
<p>60 200</p></td><td>
<p>98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>61 200</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>60 700</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>60 200</p></td><td>
<p>98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>61 900</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>61 400</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regiontamilier</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstadsregioner</p></td><td>
<p>63 700</p></td><td>
<p>103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Universitets- o högskoleregioner</p></td><td>
<p>61 200</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala centra</p></td><td>
<p>61 000</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sekundära centra</p></td><td>
<p>60 900</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, privat sysselsättning</p></td><td>
<p>60 500</p></td><td>
<p>98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, offentlig sysselsättning</p>
<p>Kommungrupper</p></td><td>
<p>58 600</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstäder</p></td><td>
<p>62 000</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förortskommuner</p></td><td>
<p>67 100</p></td><td>
<p>109</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större städer</p></td><td>
<p>61 600</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelstora städer</p></td><td>
<p>61 300</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrikommuner</p></td><td>
<p>61 900</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdskommuner</p></td><td>
<p>57 600</p></td><td>
<p>94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Glesbygdskommuner</p></td><td>
<p>58 000</p></td><td>
<p>94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr större kommuner</p></td><td>
<p>60 700</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr mindre kommuner</p></td><td>
<p>59 500</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: LINDA, HINK SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<h4>5 Befolkningsförändringarnas<br>inverkan</h4>
<p>Den regionala inkomstspridningen påverkas av<br>förändringar i befolkningens sammansättning.<br>Sedan årtionden ökar befolkningen i storstads-<br>regioner, universitets- och högskoleregioner och<br>i vissa andra regionala centra. I småregioner<br>minskar befolkningen. Under de senaste åren har<br>tendensen till minskad befolkning i småregioner<br>förstärkts och berör även många regionala centra.</p>
<p>Sedan länge har ungdomar och kvinnor ofta valt<br>att flytta till storstadsområdena där det finns<br>bättre tillgång till jobb. Under vissa perioder av<br>1980- och 1990-talen har denna utveckling enligt<br>NUTEK dolts av höga födelsetal och ett stort<br>antal invandrare som genom invandringspoliti-<br>ken utplacerades i hela landet. Nu när födelse-<br>talen och invandringen minskar och många in-<br>vandrare väljer att flytta till storstadsregionerna<br>blir de underliggande tendenserna synligare.</p>
<p>Under år 1997 hade 70 procent av kommu-<br>nerna ett utflyttningsöverskott och folkmängden<br>minskade i 210 kommuner. De yngsta minskar<br>mest i utflyttningskommuner men ökar mest i<br>inflyttningskommuner.</p>
<p>Den relativt stabila regionala inkomstsprid-<br>ningen under 1990-talet kan dölja förändringar<br>som beror på flyttningar mellan kommuner och<br>skillnader i befolkningsutveckling. För att un-<br>dersöka hur befolkningsutvecklingen påverkat<br>trenden i den regionala inkomstspridningen har<br>en standardvägning genomförts med avseende på<br>ålder. Den innebär förenklat att man undersöker<br>hur inkomstutvecklingen skulle ha varit i res-<br>pektive region om ålderssammansättningen inte<br>hade förändrats.</p>
<p>Resultaten visar att förändringarna i regioner-<br>nas ålderssammansättning i allmänhet har haft en<br>obetydlig inverkan. Utan dessa förändringar<br>skulle skillnaderna mellan riksområden ha mins-<br>kat ytterligare något 1991-1996. Stockholms-<br>området skulle haft en något sämre utveckling<br>medan storstäder i allmänhet hade haft en något<br>mindre negativ trend. Det gäller även glesbygds-<br>kommuner och vissa andra mindre kommuner.<br>Standardvägningen förändrar dock resultaten<br>endast med några tiondels procentenheter.</p>
<p>Ett annat sätt att analysera hur omflyttningen<br>har påverkat den ekonomiska standardutveck-<br>lingen i regionerna är att jämföra inkomstut-<br>vecklingen för de personer som bott kvar i re-<br>gionen under hela perioden med utvecklingen<br>för samtliga personer inom regionen dvs. inklu-<br>sive de som flyttat till eller från regionen. De<br>skillnader som visas kan delvis tolkas som effek-<br>terna av omflyttningen. I tabell 5.1 visas att skill-<br>naderna i förändring av den ekonomiska stan-<br>darden 1991-1996 var mindre för personer som<br>bott kvar hela perioden än för samtliga personer.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>Skillnaderna var störst i storstadsområden och<br>andra tätorter. Detta pekar på att omflyttningen<br>delvis förklarar varför dessa regioner hade en<br>något sämre utveckling under perioden. Den<br>något svagare utvecklingen för Stockholms-<br>området beror exempelvis delvis på att personer<br>med relativt låga inkomster flyttat in från andra<br>delar av landet. Inverkan av andra faktorer som<br>exempelvis skillnader i utbildningsnivå har inte<br>analyserats.</p>
<p>Tabell 5.1 Förändring av disponibel inkomst justerad för<br>försörjningsbörda 1991-1996 för personer som bor kvar i<br>regionen jämfört med för samtliga personer vid periodens<br>början resp, slut. 1998 års priser.___________</p>
<p>Ej Diffe- Andel ej</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Riksområden</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholms län</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland m öarna</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>•6,8</p></td><td>
<p>■0,9</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-6,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>■0,1</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>■6.3</p></td><td>
<p>■6.9</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionfamiljer</p></td><td>
<p>■6,1</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstadsregioner</p></td><td>
<p>-6.5</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Universitets- o högskole-<br>regioner</p></td><td>
<p>-6.1</p></td><td>
<p>-7,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala centra</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sekundära centra</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, privat<br>sysselsättning</p></td><td>
<p>-6.2</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, offentlig<br>sysselsättning</p></td><td>
<p>-5.6</p></td><td>
<p>-5.2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommungrupper</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>■7,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstäder</p></td><td>
<p>-6.4</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förortskommuner</p></td><td>
<p>-6,4</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större städer</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>■1,5</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelstora städer</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrikommuner</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdskommuner</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Glesbygdskommuner</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr större kommuner</p></td><td>
<p>-6,4</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr mindre kommuner</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>■6,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: LINDA, Finansdepartementets berä kningar</p>
<h4>6 Fördelningen av offentlig<br>välfärdskonsumtion</h4>
<p>Till den ekonomiska välfärden bör man egent-<br>ligen också räkna värdet av den individuella kon-<br>sumtionen av offentliga tjänster. Ett huvudmotiv<br>för subventionerna av offentliga tjänster är att ge<br>alla medborgare oavsett social ställning, ekono-<br>miska förhållanden och bostadsort, lika tillgång<br>till skola, vård och omsorg. Kostnadsutjäm-<br>ningen i utjämningssystemet för kommuner och<br>landsting syftar till att ge alla kommuner likvär-<br>diga ekonomiska förutsättningar att ge sina invå-<br>nare god service oberoende av inkomstförhållan-<br>den och opåverkbara strukturella kostnader.</p>
<p>SCB och Svenska kommunförbundet beräk-<br>nar årligen vad skilda verksamheter kostar i lan-<br>dets olika kommuner.<sup>7</sup> För att få en indikator på<br>värdet av konsumtionen av de viktigaste väl-<br>färdstjänsterna har för varje kommun summerats<br>nettokostnaderna för barnomsorg, grundskola,<br>gymnasium samt handikapp- och äldreomsorg<br>och beräknats per invånare.<sup>8</sup></p>
<p>Under perioden 1993-1997 har detta kon-<br>sumtionsvärde minskat mer i Stockholmsområ-<br>det och Sydsverige än i andra delar av landet<br>(tabell 6.1). Indelningen i regionfamiljer visar en<br>liknande bild. Minskningen har varit starkare i<br>storstads- och högskoleregioner medan exem-<br>pelvis konsumtionsvärdet ökat i småregioner<br>som domineras av offentlig sysselsättning. Störst<br>ökning har inträffat i glesbygdskommuner. För-<br>ändringarna i befolkningen, dvs. sammanlagt<br>antal barn i barnomsorg, i åldern 7-19 år och<br>antal personer 65 år och äldre, visar inget tydligt<br>samband med ändringen i värdet av konsum-<br>tionen.</p>
<p><sup>7</sup> Vad kostar verksamheten i Din kommun? SCB och Svenska<br>kommunförbundet.</p>
<p><sup>8</sup> Överföringen av vissa delar av den psykiatriska vården från landstingen<br>till kommunerna 1995-1996 har beaktats genom att utgifterna för<br>handikapp- och äldreomsorg i varje kommun justerats med beräknad<br>erhållen skattekompensation.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>Tabell 6.1 Konsumtionsvärde av barnomsorg, grundskola,<br>gymnasieskola och äldreomsorg per invånare år 1993-<br>1997. Andel barn i barnomsorg, ungdomar i åldern 7-19 år<br>samt personer 65 år och äldre av befolkningen. 1998 års<br>priser. Medelvärden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Område</p></td><td>
<p>Konsum-<br>tions-<br>värde<br>1997</p></td><td>
<p>För-<br>ändring<br>1993/97</p></td><td>
<p>Andel av<br>befolk-<br>ningen<br>1997,%</p></td><td>
<p>För-<br>ändring<br>1993/97,<br>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>19 700</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>42,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RilaområKen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholms län</p></td><td>
<p>19 100</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>19 200</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>42,9</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland m öarna</p></td><td>
<p>20 400</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>44,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>18 100</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>42,2</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>19 300</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>21 100</p></td><td>
<p>-1.4</p></td><td>
<p>44,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>22 600</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>43,6</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>23 600</p></td><td>
<p>■1.0</p></td><td>
<p>42,3</p></td><td>
<p>5.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionfamiljer</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstadsregioner</p></td><td>
<p>18 600</p></td><td>
<p>-5.3</p></td><td>
<p>40,1</p></td><td>
<p>5.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Universitets- o hög-<br>skoleregioner</p></td><td>
<p>19 200</p></td><td>
<p>-2.8</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala centra</p></td><td>
<p>20 300</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>43,2</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sekundära centra</p></td><td>
<p>20 700</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>5.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, privat<br>sysselsättning</p></td><td>
<p>22 300</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>44,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småregioner, offentlig<br>sysselsättning</p></td><td>
<p>23 100</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Kommungrupper</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstäder</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>■4.9</p></td><td>
<p>38,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förortskommuner</p></td><td>
<p>18 100</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>40,5</p></td><td>
<p>8,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större städer</p></td><td>
<p>19 200</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>41,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelstora städer</p></td><td>
<p>20 100</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>43,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrikommuner</p></td><td>
<p>20 400</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>5.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdskommuner</p></td><td>
<p>21 100</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>46,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Glesbygdskommuner</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr större kommuner</p></td><td>
<p>20 800</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr mindre kommuner</p></td><td>
<p>21 600</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>5.5</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB, Svenska kommunförbundet, Finansdepartementets b eräkningar</p>
<p>De disponibla inkomsterna säger inte allt om vil-<br>ken konsumtionsstandard man har i olika regio-<br>ner. Värdet av den offentliga konsumtionen<br>säger inte heller allt om kvalitén i de offentliga<br>tjänsterna eftersom det kan finnas skillnader i<br>produktionskostnader mellan olika delar av<br>landet.</p>
<p>Resultaten tyder dock på att bilden av en<br>ganska jämn fördelning av ekonomisk standard<br>mellan regionerna och tendenser till utjämning<br>under 1990-talet troligen skulle förstärkas om<br>man bättre kunde beakta värdet av offentliga<br>välfärdstjänster.</p>
<p>Dessa beräkningar ger bara en ungefärlig bild av<br>utvecklingen. Betydande delar av den offentliga<br>konsumtionen ligger utanför måttet, t.ex. hälso-<br>och sjukvård, högre utbildning, individ- och<br>familjeomsorg osv. Vissa skillnader i redovis-<br>ningsmetoder före 1995 och omläggningen detta<br>år gör det något osäkert att jämföra nivåer före<br>och efter.</p>
<h4>7 Den kommunala<br>inkomstspridningen</h4>
<p>Den regionala inkomstspridningen kan dölja för-<br>ändringar som sker inom regioner eller mellan de<br>rikaste och de fattigaste delarna av landet.<br>Inkomstutveckling för dem som bor i kommu-<br>ner med liten befolkning kan synas dåligt när<br>man beskriver förändringarna för stora grupper<br>av kommuner.</p>
<p>Ett sätt att undersöka detta är att jämföra<br>genomsnittsinkomsterna i enskilda kommuner.<br>Har klyftan ökat eller minskat mellan de kom-<br>muner vars befolkning har högst ekonomisk<br>standard och de kommuner vars invånare har<br>lägst?</p>
<p>Det finns inga etablerade metoder för sådana<br>analyser. De flesta metoder avser främst att stu-<br>dera om regioners ekonomiska utveckling kon-<br>vergerar eller divergerar över tiden. I det följande<br>har en praktisk ansats valts, nämligen att analy-<br>sera kommunerna på samma sätt som man nor-<br>malt undersöker fördelningen bland hushåll och<br>individer.</p>
<p>Ett mått på spridningen är kvoten mellan den<br>genomsnittliga ekonomiska standarden bland<br>den tiondel kommuner med högst standard och<br>den tiondel med lägst. Denna kvot visar att skill-<br>naden i genomsnittsinkomst är ca 20 procent.<br>Kvoten varierar under 1990-talet med det finns<br>ingen trend till ökad spridning.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 3</p>
<p>En beräkning av den så kallade Gini-koefficien-<br>ten för den genomsnittliga justerade disponibla<br>inkomsten i varje kommun åren 1984-1996 visar<br>en mycket stabil utveckling (diagram 7.1). Trots<br>en viss ökning av inkomstspridningen bland<br>hushåll 1984-1990 finns ingen motsvarande<br>ökning av spridningen mellan kommunerna.<br>Kurvorna bryts 1990-1991 på grund skatte-<br>reformen. Den högre Gini-koefficienten efter<br>1991 beror främst på att inkomster mäts bättre<br>efter reformen. Inte heller under perioden<br>1991-1998 visas någon tydlig ökning av inkomst-<br>spridningen.</p>
<p>1990-talet. Många drar därmed den slutsatsen att<br>det är mycket stora skillnader i inkomster mellan<br>regionerna.</p>
<p>Denna analys som baseras på individernas dis-<br>ponibla inkomster justerade för försörjnings-<br>börda visar dock att utjämningen av ekonomisk<br>standard mellan regioner är mycket effektiv. Om<br>man tar hänsyn till basutgifter för boende och<br>barnomsorg är det ganska obetydliga skillnader i<br>ekonomisk standard mellan boende i storstads-<br>områden och i Norrland, småregioner och gles-<br>bygdskommuner. Den ekonomiska välfärden i<br>form av konsumtionen av kommunala välfärds-<br>tjänster förefaller också vara mycket jämnt för-<br>delad över landet. Det finns inga tydliga tenden-<br>ser till ökade regionala inkomstklyftor.</p>
<p>Diagram 7.1 Den kommunala inkomstspridningen (Gini-<br>koefficienten) 1984-1998___________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-44.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Faktaruta 2</p>
<p>Gini-koefficient: Det vanligaste måttet på ojämn-<br>heten i inkomstfördelningen som antar värdet 0<br>när inkomsten är lika för alla och värdet 1 vid<br>maximal ojämnhet, dvs. när en kommun får alla<br>inkomster. Koefficienten är mest känslig för vad<br>som händer i mitten av fördelningen.</p>
<h4>Sammanfattande kommentarer</h4>
<p>Det finns en oro för att den ekonomiska krisen,<br>den höga arbetslösheten, budgetsaneringen och<br>befolkningsomflyttningen har medfört växande<br>regionala inkomstklyftor.</p>
<p>Åtskilliga mätare på den ekonomiska utveck-<br>lingen, exempelvis bruttoregionalprodukt och<br>taxerade inkomster för olika regioner och kom-<br>muner, pekar också på att skillnaderna har ökat<br>mellan rika och fattiga delar i Sverige under<br></p>
<p>12</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Redovisning av<br>skatteawikelser</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<h3>Bilaga 4</h3>
<p>Redovisning av skatteavvikelser</p>
<h5>Innehållsförteckning</h5>
<p>1 Beskrivning av jämförelsenorm och redovisningsprinciper.................................5</p>
<p>2 Beräkningsresultat...................................................................................................6</p>
<p>3 Beskrivning av enskilda skatteawikelser............................................................20</p>
<p>3.1 Inkomst av tjänst...................................................................................20</p>
<p>3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag...............................................21</p>
<p>3.3 Intäkter i näringsverksamhet................................................................21</p>
<p>3.4 Kostnader i näringsverksamhet............................................................22</p>
<p>3.5 Intäkter och kostnader i kapital samt skattereduktioner....................24</p>
<p>3.6 Intäkter av kapital..................................................................................24</p>
<p>3.7 Kostnader i kapital.................................................................................24</p>
<p>3.8 Skattereduktion.....................................................................................25</p>
<p>3.9 Skattskyldighet......................................................................................25</p>
<p>3.10 Arbetsgivaravgifter................................................................................25</p>
<p>3.11 Särskild löneskatt...................................................................................26</p>
<p>3.12 Mervärdesskatten...................................................................................26</p>
<p>3.13 Skatteförmåner inom punktskatteområdet.........................................27</p>
<p>3.14 Skattesanktioner....................................................................................29</p>
<p>3.15 Icke saldopåverkande avvikelser...........................................................29</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<h4>1 Beskrivning av jämförelsenorm<br>och redovisningsprinciper</h4>
<p>I denna bilaga redovisar regeringen en samman-<br>ställning av skatteawikelser för inkomståren<br>1996-2000.</p>
<p>För att identifiera en skatteawikelse måste det<br>existerande skattesystemet sättas i relation till en<br>jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har<br>använts vid beräkningen av skatteawikelserna i<br>denna bilaga baserar sig i huvudsak på principen<br>om en enhetlig beskattning av olika ekonomiska<br>aktiviteter, vilket också var en av grundpelarna i<br>1990 års skattereform. Avvikelser från en enhet-<br>lig beskattning kan uppfattas som en skatteför-<br>mån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga om-<br>fattas av en skattelättnad i förhållande till den<br>enhetliga normen eller som en skattesanktion vid<br>ett "överuttag" av skatt. En förmån av samma<br>storlek som den som erhålls genom avvikelsen<br>från en enhetlig beskattning skulle i princip kun-<br>na uppnås med hjälp av en offentlig transfere-<br>ring. En norm som baserar sig på principen om<br>enhetlig beskattning underlättar därför analysen<br>av skattesystemet utifrån ett budgetperspektiv.<br>Någon fullständig genomgång av skattelagstift-<br>ningen har inte gjorts med avseende på skatte-<br>sanktioner. Enbart enstaka sanktioner finns re-<br>dovisade. Syftet med redovisningen är primärt att<br>redovisa de skatteförmåner som är direkt jäm-<br>förbara med transfereringar på budgetens ut-<br>giftssida.</p>
<p>De skatteförmåner som i redovisningen klas-<br>sificeras som saldopåverkande utgörs av stöd på<br>budgetens inkomstsida där ett avskaffande av<br>förmånen skulle leda till en budgetförstärkning<br>för offentlig sektor. Icke saldopåverkande skatte-<br>awikelser utgörs huvudsakligen av olika offentli-<br>ga transfereringar som helt eller delvis är skatte-<br>befriade. Om dessa skatteawikelser slopades<br>skulle visserligen skatteintäkterna öka men<br>samtidigt skulle de offentliga utgifterna öka vid<br>oförändrade politiska mål.</p>
<p>Skatteawikelserna redovisas dels som nettobe-<br>räknade skatteawikelser, dels som bruttoberäk-<br>nade skatteawikelser. Den nettoberäknade skat-<br>teawikelsen visar storleken på den skattefria<br>transferering som fullt ut kompenserar den<br>skattskyldige om skatteawikelsen tas bort. Den<br>bruttoberäknade skatteawikelsen visar storleken<br>på motsvarande skattepliktiga transferering.</p>
<p>Den nettoberäknade skatteawikelsen beräk-<br>nas som det potentiella skattebortfall som upp-<br>står på grund av undantaget. Beräkningen är en</p>
<p>marginalberäkning och visar skillnaden i skatt<br>när beräkningen görs med respektive utan un-<br>dantag. Beräkninsgmetoden är statisk, dvs. ingen<br>hänsyn tas till beteendeeffekter som påverkar de<br>olika skattebasernas storlek. Detta innebär att<br>den beräknade skatteawikelsen i de flesta fall<br>överskattar den potentiella skatteintäktsökning-<br>en i det fallet skatteawikelsen skulle slopas. Av<br>detta skäl bör en summering av skatteawikelser-<br>na inte göras. En summering har ändå gjorts för<br>att få en grov uppskattning av skatteawikelsernas<br>betydelse.</p>
<p>För icke saldopåverkande skatteawikelser be-<br>räknas endast en bruttoawikelse som visar hur<br>mycket utgifterna på den ifrågavarande transfere-<br>ringen skulle behöva öka för att lämna hushållens<br>disponibla inkomster opåverkade vid en skatte-<br>beläggning av transfereringen. De skatteawikel-<br>ser som presenteras baserar sig på en periodiserad<br>redovisning.</p>
<p>Jämförelsenormen för inkomstbeskattningen<br>innebär att den inkomst som skall beskattas skall<br>utgöras av summan av konsumtionsutgifterna<br>och nettoförmögenhetens förändring under be-<br>skattningsperioden. Beskattningsperiodens längd<br>skall vara ett kalenderår eller ett räkenskapsår.<br>För inkomstbeskattningen har bl.a. följande pre-<br>ciseringar gjorts av normen:</p>
<p>- Inget sparande får ske med obeskattade me-<br>del</p>
<p>- Värdestegring skall beskattas när den upp-<br>kommer och inte vid realisationstillfället</p>
<p>- Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte<br>ingå i skattebasen</p>
<p>- Offentliga transfereringar skall utgöra skat-<br>tepliktig inkomst</p>
<p>- Den implicita avkastning i form av boende-<br>tjänster som egnahemsägaren eller bostads-<br>rättsinnehavaren erhåller skall utgöra skat-<br>tepliktig inkomst</p>
<p>- Avskrivningar i näringsverksamhet skall<br>hanteras efter ekonomisk livslängd</p>
<p>Olika grad av progressivitet i skatteskalan är för-<br>enlig med jämförelsenormen under förutsättning<br>att individer med lika höga inkomster betalar lika<br>mycket skatt. Sambeskattning och särbeskatt-<br>ning är båda förenliga med normen.</p>
<p>Enligt normen för socialavgifter och särskild<br>löneskatt skall ersättningar för utfört arbete som<br>är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar<br>ingå i underlaget för socialavgifter medan ersätt-</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>ningar för utfört arbete som inte är förmåns-<br>grundande skall ingå i underlaget för särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>Normen för mervärdesskatten innebär att all<br>yrkesmässig omsättning av varor och tjänster<br>skall beskattas med normalskattesatsen. Desti-<br>nationsprincipen skall tillämpas vid internatio-<br>nella transaktioner. Offentlig myndighetsutöv-<br>ning skall inte vara skattepliktig. Varor och<br>tjänster som subventioneras med offentliga me-<br>del skall inte heller vara skattepliktiga, under för-<br>utsättning att en mervärdesskattebeläggning av<br>den subventionerade varan eller tjänsten leder till<br>en försvagning av de offentliga finanserna.</p>
<p>För punktskatterna anses förekomsten av<br>miljöstyrande skatter och olika skatteuttag bero-<br>ende på ändamål (t.ex. transport eller uppvärm-<br>ning) eller utsläppsgrad vara förenlig med nor-<br>men. Den lägre koldioxidskattesats som<br>tillämpas för vissa delar av näringslivet anses ut-<br>göra en del av normen eftersom ett avskaffande<br>av nedsättningen skulle kunna leda till större ut-<br>släpp av koldioxid i omvärlden. I den redovisning<br>av skatteawikelser som presenterades i 1997 års<br>ekonomiska vårproposition betraktades emeller-<br>tid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa delar<br>av näringslivet i stället som en skatteförmån. För<br>punktskatter på energi som huvudsakligen in-<br>förts av fiskala skäl (t.ex. energiskatten) bör<br>skatten vara proportionell mot energiinnehållet.<br>Den nedsättning av energiskatten som tillämpas<br>för vissa delar av näringslivet betraktas därför<br>som en skatteförmån.</p>
<p>I slutbetänkandet Förmåner och sanktioner<br>(SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vår-<br>proposition finns en mer uttömmande beskriv-<br>ning av de jämförelsenormer och beräknings-<br>metoder som tillämpas för skatteawikelserna.</p>
<h4>2 Beräkningsresultat</h4>
<p>I tabell 1 redovisas enskilda skatteawikelser upp-<br>delade på skatteområden för åren 1996-2000.<br>Dessutom redovisas de totala skatteawikelserna<br>för olika skatteslag. De icke saldopåverkande<br>skatteawikelserna är samlade i slutet av tabellen.<br>I anslutning till tabellen ges en kortfattad be-<br>skrivning av de enskilda skatteawikelserna. Av-<br>vikelsens nummer i denna beskrivning svarar<br>mot numret i den första kolumnen i tabell 1.</p>
<p>De saldopåverkande bruttoberäknade skatte-<br>awikelserna förväntas uppgå till totalt 151 mil-<br>jarder kronor inkomståret 2000, vilket är om-<br>kring 16 miljarder mer än inkomståret 1996. Av<br>det totala beloppet på 151 miljarder avser 61<br>miljarder kronor inkomstskatt och fastighets-<br>skatt, 9 miljarder kronor socialavgifter och sär-<br>skild löneskatt, 38 miljarder kronor mervärdes-<br>skatt och 44 miljarder kronor punktskatt.</p>
<p>Skatteawikelserna i tjänsteinkomstbeskatt-<br>ningen, som totalt uppgår till 18 miljarder kronor<br>brutto år 2000, ökar med ca 6 miljarder kronor<br>under perioden 1996-2000. Avdrag för resor till<br>och från arbetet utgör den största saldopåver-<br>kande skatteawikelsen med en bruttoförmån<br>som förväntas uppgå till omkring 7 miljarder<br>kronor år 2000. Skatteawikelsen pensionskost-<br>nader för arbetstagare, som beror på att den mar-<br>ginalskatt som tjänstepensioner träffas av vid ut-<br>betalningstillfället i genomsnitt awiker från den<br>marginalskatt som den anställdes förvärvsin-<br>komster träffas av vid den tidpunkt då arbetsgi-<br>varens kostnader för tryggandet av pensionen<br>uppkommer, förväntas uppgå till 8,5 miljarder<br>kronor år 2000. I denna redovisning har den ge-<br>nomsnittliga marginalskatt som tjänstepensioner<br>beräknas träffas av vid utbetalningstillfället kor-<br>rigerats i förhållande till den marginalskatt som<br>användes vid beräkningen av skatteawikelsen i<br>1998 års ekonomiska vårproposition. Detta har<br>medfört att den redovisade skatteawikelsen för<br>arbetstagares pensionskostnader nu är betydligt<br>högre än i 1998 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>I beskattningen av näringsverksamhet orsakas<br>de största skatteförmånerna av överavskrivningar<br>av inventarier och av reglerna om avsättning till<br>periodiseringsfond. Vid en bruttoberäkning upp-<br>går dessa skatteawikelser till sammanlagt ca 13<br>miljarder kronor inkomståret 2000. Totalt för-<br>väntas skatteförmånerna i beskattningen av nä-<br>ringsverksamhet uppgå till knappt 16 miljarder år<br>2000, vilket är 4 miljarder kronor mindre än in-<br>komståret 1996, något som reflekterar att rän-<br>torna sjunkit under perioden.</p>
<p>De bruttoberäknade skatteförmånerna i kapi-<br>talinkomstbeskattningen beräknas minska med<br>omkring 10 miljarder kronor under perioden<br>1996-2000. Den främsta orsaken till denna<br>minskning är en skärpt beskattning av fastigheter<br>till följd av höjd fastighetsskatt och en lägre imp-<br>licit avkastning av egnahem och bostadsrätter.<br>Andra stora skatteförmåner i kapitalbeskattning-<br>en orsakas av att värdeökning på aktier beskattas<br>vid realisationstillfället och inte när värdeökning-</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>en äger rum och av att avkastningsskatten på<br>pensionsmedel uppgår till 15% av en schablonbe-<br>räknad avkastning i stället för 30% av verklig av-<br>kastning. Totalt förväntas de bruttoberäknade<br>skatteförmånerna inom kapitalbeskattningen<br>uppgå till drygt 38 miljarder kronor år 2000.<br>Skattesanktionerna inom kapitalbeskattningen<br>förväntas under perioden 1996-2000 sjunka med</p>
<p>2,6 miljarder kronor, främst till följd av att det<br>sjunkande ränteläget reducerar sanktionen vad<br>avser bostadsrättsföreningars ränteutgifter.</p>
<p>De saldopåverkande skatteförmåner som här-<br>rör från socialavgifterna har ökat med 6 miljarder<br>kronor under de senaste åren - främst till följd av<br>den nedsättning av socialavgifterna med inrikt-<br>ning mot mindre företag som införts fr.o.m. in-<br>komståret 1997.</p>
<p>Av de totala förväntade skatteförmånerna in-<br>om mervärdesskatteområdet på 38 miljarder<br>kronor brutto inkomståret 2000 beror 23 miljar-<br>der kronor på den reducerade beskattningen av<br>livsmedel.</p>
<p>De största skatteförmånerna inom punkt-<br>skatteområdet avser energiskatten. Befrielsen<br>från att betala energiskatt på bränsle och el i in-<br>dustrin och växthusnäringen ger upphov till en<br>förväntad bruttoberäknad skatteförmån på 15<br>miljarder kronor år 2000. Andra stora skatteawi-<br>kelser inom punktskatteområdet är skatten på<br>diesel och skattebefrielsen för biobränslen som<br>ger upphov till bruttoberäknade förmåner på<br>sammanlagt nära 18 miljarder kronor år 2000<br>och det differentierade skatteuttaget på fossila<br>bränslen som ger en beräknad skatteförmån på 5</p>
<p>miljarder kronor. Totalt beräknas skatteförmå-<br>nerna inom punktskatteområdet öka med 11<br>miljarder kronor under perioden 1996-2000.<br>Denna ökning beror till stor del på att normal-<br>skattesatsen för el, som utgör normen för skatte-<br>satserna på olika fossila bränslen och för beskatt-<br>ningen av industrins användning av elektrisk<br>kraft, har höjts under perioden.</p>
<p>De icke saldopåverkande avvikelserna beräk-<br>nas uppgå till 46 miljarder kronor inkomståret<br>2000 (brutto), vilket är omkring 16 miljarder<br>kronor mindre än inkomståret 1996. Sänkningen<br>beror till stor del på att pensionsgrundande<br>transfereringar fullt ut belädes med avgifter för<br>ålderspension fr.o.m. inkomståret 1999.</p>
<p>I tabell 2 redovisas skatteawikelserna fördela-<br>de på utgiftsområden. Awikelser som ej kunnat<br>hänföras till något enskilt utgiftsområde redovi-<br>sas som generella awikelser. I brut-<br>toredovisningen återfinns de största skatteawi-<br>kelserna inom utgiftsområdena ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn samt näringsliv. Andra större<br>områden är kommunikationer, samhällsplane-<br>ring, bostadsförsörjning och byggande samt<br>stöd till kultur m.m. De saldopåverkande brutto-<br>awikelserna är störst inom utgiftsområdena nä-<br>ringsliv (38 miljarder kronor år 2000), ekono-<br>misk trygghet vid ålderdom (25 mdkr), kom-<br>munikationer (15 mdkr), allmän miljö- och na-<br>turvård (8 mdkr) och kultur m.m. (11 mdkr).</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>Tabell 1 Skatteawikelser fördelade på skatteområden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse brutto</p></td><td></td><td>
<p>Skatteavvikelse netto</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>MDKR</p></td><td></td><td>
<p>MDKR</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>|U = UPPHÖRT)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996 1997 1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000 1996 1997 1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Inkomst av tjänst</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>1 Stipendier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Hittelön</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande<br>bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska fors-<br>kare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>4,83</p></td><td>
<p>4,45</p></td><td>
<p>6,69</p></td><td>
<p>8,48</p></td><td>
<p>8,53</p></td><td>
<p>2,71</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>3,65</p></td><td>
<p>4,69</p></td><td>
<p>4,73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ersättning pga politisk förföljelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsgivares utgifter för personalsjuk-<br>vård</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Förmån av fri resa anställningsintervju</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Eu-parlamentarikers rese- och kostnads-<br>ersättning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Förmån av fri utbildning vid personal-<br>avveckling m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av lånedator</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,53</p></td><td>
<p>5,18</p></td><td>
<p>7,52</p></td><td>
<p>9,26</p></td><td>
<p>9,31</p></td><td>
<p>3,10</p></td><td>
<p>2,85</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>5,12</p></td><td>
<p>5,16</p></td></tr>
</table>
<p>Kostnader i tjänst och allmänna avdrag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20</p></td><td colspan="11">
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td>
<p>6,59</p></td><td>
<p>7,35</p></td><td>
<p>7,12</p></td><td>
<p>7,17</p></td><td>
<p>3,28</p></td><td>
<p>3,68</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>4,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6,65</p></td><td>
<p>7,73</p></td><td>
<p>8,68</p></td><td>
<p>8,63</p></td><td>
<p>8,72</p></td><td>
<p>3,78</p></td><td>
<p>4,31</p></td><td>
<p>4,82</p></td><td>
<p>4,87</p></td><td>
<p>4,93</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Intäkter av näringsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
</table>
<p>27 Avverkningsrätt till skog</p>
<p>28 Näringsbidrag</p>
<p>29 Avgångsvederlag till jordbrukare</p>
<p>30 Avyttring av näringsfastighet och</p>
<p>liknande</p>
<p>Summa 0,40 0,28 0,28 0,28 0,28 0,22 0,15 -0,16 0,15 0,15</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td rowspan="2">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<p>1996 1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader i näringsverksamhet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>31 Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,39 0,43</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td></tr>
</table>
<p>32 Skogsavdrag</p>
<p>33 Substansminskning</p>
<p>34 Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p>
<p>35 Bidrag till regional utvecklingsfond</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>1,12</p></td><td>
<p>1.43</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Kärnkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Skogs- och upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse (Pension)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventarier</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>7,88</p></td><td>
<p>8,05</p></td><td>
<p>8,14</p></td><td>
<p>8,11</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>5,87</p></td><td>
<p>5,92</p></td><td>
<p>5,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>5,57</p></td><td>
<p>6,60</p></td><td>
<p>4,93</p></td><td>
<p>5,28</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,13</p></td><td>
<p>4,84</p></td><td>
<p>3,60</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Direktavskrivningar</p></td><td>
<p>3,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>19,13</p></td><td>
<p>77,54</p></td><td>
<p>15,69</p></td><td>
<p>16,10</p></td><td>
<p>15,44</p></td><td>
<p>74,05</p></td><td>
<p>12,69</p></td><td>
<p>11,28</p></td><td>
<p>77,55</p></td><td>
<p>11,07</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Intäkter och kostnader 1 kapital samt skattereduktioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td colspan="11">
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>EU-bidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>19,98</p></td><td>
<p>12,51</p></td><td>
<p>8,85</p></td><td>
<p>5,84</p></td><td>
<p>8,25</p></td><td>
<p>13,99</p></td><td>
<p>8,76</p></td><td>
<p>6,19</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>5,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>3,95</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>2,51</p></td><td>
<p>4,03</p></td><td>
<p>2,85</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Realisationsvinst, aktier</p></td><td>
<p>5,15</p></td><td>
<p>6,58</p></td><td>
<p>8,23</p></td><td>
<p>8,97</p></td><td>
<p>9.77</p></td><td>
<p>3,60</p></td><td>
<p>4,61</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td>
<p>6,28</p></td><td>
<p>6,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>2,13</p></td><td>
<p>2,41</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1,69</p></td><td>
<p>1,89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Uppskov realisationsbeskattning<br>fastigheter</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1.15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>Uttag av aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Allemansfond</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>14,82</p></td><td>
<p>17,48</p></td><td>
<p>17,19</p></td><td>
<p>16,25</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>10,37</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>12,03</p></td><td>
<p>11,37</p></td><td>
<p>11,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>48,09</p></td><td>
<p>42,38</p></td><td>
<p>38,52</p></td><td>
<p>35,05</p></td><td>
<p>38,28</p></td><td>
<p>33,77</p></td><td>
<p>29,76</p></td><td>
<p>27,00</p></td><td>
<p>24,59</p></td><td>
<p>26,84</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>Kostnader i kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Riskkapitalavdrag</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td colspan="3">
<p>u</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td colspan="4">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Reaförluster, aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0 0.05</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td rowspan="2">
<p>Skatteavvikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<p>1996 1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="3">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>1999 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>64 ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>1,82 3,25</p></td><td>
<p>2,31</p></td><td>
<p>1.41</p></td><td>
<p>u 1,20</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>0,92 u</p></td></tr>
</table>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>65 Akademier m.m.</p>
<p>66 Företagarförening m.m.</p>
<p>67 Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p>
<p>68 Ideella föreningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>2,08</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Anställningsstöd RAS</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td></td><td>
<p>4,90</p></td><td>
<p>6,90</p></td><td>
<p>7,20</p></td><td>
<p>7,30</p></td><td></td><td>
<p>3,60</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,20</p></td><td>
<p>5,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>74a</p></td><td>
<p>Nedsättning långtidsarbetslösa</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,95</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,07</p></td><td>
<p>7,81</p></td><td>
<p>7,39</p></td><td>
<p>7,65</p></td><td>
<p>8,99</p></td><td>
<p>2,30</p></td><td>
<p>5,77</p></td><td>
<p>5,39</p></td><td>
<p>5,56</p></td><td>
<p>6,55</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Särskild löneskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannau ppdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Vinstandelsstiftelser</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>005</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,76</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,48</p></td><td>
<p>1,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Periodiskt medl.blad m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Biografer</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Ej subventionerad teater, konserter m.m.</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,77</p></td><td>
<p>4,93</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>3,12</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,47</p></td><td>
<p>3,59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Ej subv utbildning</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,52</p></td><td>
<p>7,33</p></td><td>
<p>7,84</p></td><td>
<p>8,21</p></td><td>
<p>8,46</p></td><td>
<p>5,59</p></td><td>
<p>5,39</p></td><td>
<p>5,72</p></td><td>
<p>5,98</p></td><td>
<p>6,16</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteavvikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>21,55</p></td><td>
<p>20,81</p></td><td>
<p>21,71</p></td><td>
<p>22,53</p></td><td>
<p>23,25</p></td><td>
<p>15,98</p></td><td>
<p>15,27</p></td><td>
<p>15,83</p></td><td>
<p>16,38</p></td><td>
<p>16,92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,90</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>2,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>26,66</p></td><td>
<p>26,70</p></td><td>
<p>27,71</p></td><td>
<p>28,83</p></td><td>
<p>29,75</p></td><td>
<p>1P.7S</p></td><td>
<p>19,60</p></td><td>
<p>20,21</p></td><td>
<p>20,97</p></td><td>
<p>21,65</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Mervärdesskatt, undantag från skyldighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103 Ideella föreningar (exkl. konserter,<br>idrott, utbildning)</p></td><td>
<p>0,06 0,06 0,06 0,07 0,07 0,04 0,05 0,05 0,05 0,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Mervärdesskatt, redovisningsperiod</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104 Tidpunkt för inbetalning i byggnads-<br>rörelse</p></td><td>
<p>0,34 0,21</p></td><td>
<p>0,17 0,16 0,21 0,25 0,15 0,13 0,12 0,15</p></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt</p>
<p>105 Ingående skatt på jordbruksarrende</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>Energiskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>7,77</p></td><td>
<p>8,02</p></td><td>
<p>9,16</p></td><td>
<p>9,38</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>6,66</p></td><td>
<p>6.82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Skattebefrielse bandrift</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0.46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0.34</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0.19</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
</table>
<p>elförsörjning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>3,41</p></td><td>
<p>3,71</p></td><td>
<p>4,86</p></td><td>
<p>5,04</p></td><td>
<p>4,98</p></td><td>
<p>2,53</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>3,55</p></td><td>
<p>3,66</p></td><td>
<p>3,63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>4,80</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>7,70</p></td><td>
<p>8,06</p></td><td>
<p>8,31</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,37</p></td><td>
<p>5,61</p></td><td>
<p>5,86</p></td><td>
<p>6,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Bidrag till värmeverk med 9 öre/kWh</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td>
<p>2,22</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>2,47</p></td><td>
<p>2,54</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>1,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>7,02</p></td><td>
<p>8,88</p></td><td>
<p>11,01</p></td><td>
<p>11,17</p></td><td>
<p>11,32</p></td><td>
<p>5,21</p></td><td>
<p>6,52</p></td><td>
<p>8,03</p></td><td>
<p>8,13</p></td><td>
<p>8,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom växthusnäringen</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR<br>(U = UPPHÖRT)</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,50</p></td></tr>
</table>
<p>Övrigt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1.27</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,34</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>32,49</p></td><td>
<p>35,50</p></td><td>
<p>41.39</p></td><td>
<p>43,10</p></td><td>
<p>43,79</p></td><td>
<p>24,12</p></td><td>
<p>26,04</p></td><td>
<p>30,19</p></td><td>
<p>31,33</p></td><td>
<p>31,87</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Skattesanktioner</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>-0,09</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Begränsning kapitalreduktion</p></td><td>
<p>-0,48</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,34</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,33</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-5,14</p></td><td>
<p>-3,64</p></td><td>
<p>-2,16</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-1,57</p></td><td>
<p>-3,60</p></td><td>
<p>-2,55</p></td><td>
<p>-1.51</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på hyreshus, bostads-<br>delen</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,88</p></td><td>
<p>-3,97</p></td><td>
<p>-3,59</p></td><td>
<p>-3,73</p></td><td>
<p>-2,59</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,90</p></td><td>
<p>-2,61</p></td><td>
<p>-2,72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td>
<p>-2.32</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,95</p></td><td>
<p>-3,10</p></td><td>
<p>-3,27</p></td><td>
<p>-1.72</p></td><td>
<p>-2,09</p></td><td>
<p>-2,15</p></td><td>
<p>-2,25</p></td><td>
<p>-2,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet (exkl.<br>markvärdet på elproduktionsenheter)</p></td><td>
<p>-1,74</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,42</p></td><td>
<p>-1,43</p></td><td>
<p>-1,44</p></td><td>
<p>-1,29</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på markvärdet på<br>elproduktionsenheter</p></td><td></td><td>
<p>-2,47</p></td><td>
<p>-1,60</p></td><td>
<p>-0,37</p></td><td>
<p>-0,37</p></td><td></td><td>
<p>-1,81</p></td><td>
<p>-1,17</p></td><td>
<p>-0,27</p></td><td>
<p>-0,27</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-13,36</p></td><td>
<p>-14,71</p></td><td>
<p>-11,66</p></td><td>
<p>-10,42</p></td><td>
<p>-10,78</p></td><td>
<p>-9,66</p></td><td>
<p>-10,66</p></td><td>
<p>-8,60</p></td><td>
<p>-7,57</p></td><td>
<p>-7,80</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Punktskatter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td>
<p>-2,21</p></td><td colspan="4">
<p>u</p></td><td>
<p>-1,64</p></td><td colspan="4">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>■1,48</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,11</p></td><td>
<p>-2,04</p></td><td>
<p>-1,09</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,49</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-3,69</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>■2,13</p></td><td>
<p>-2,77</p></td><td>
<p>-2,05</p></td><td>
<p>-2,73</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-7,55</p></td><td>
<p>-7,54</p></td><td>
<p>-1,49</p></td></tr>
</table>
<p>Ej saldopåverkade avvikelser</p>
<p>Intäkter av tjänst</p>
<p>134 Flyttningsbidrag</p>
<p>135 Värnpliktigas förmåner</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4,67</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,34</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>10,38</p></td><td>
<p>10,60</p></td><td>
<p>12,78</p></td><td>
<p>11,58</p></td><td>
<p>11,47</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Bidragsförskott</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>2,46</p></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>2,77</p></td><td>
<p>2,75</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Engångsbidrag vid arbetsplacering av<br>flyktingar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>3,66</p></td><td>
<p>3,73</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>3,92</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>3,10</p></td><td>
<p>2,98</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Studiebidrag</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>6,69</p></td><td>
<p>7,02</p></td><td>
<p>6,73</p></td><td>
<p>6,81</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Övriga skattefria transfereringar</p></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>2,01</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>1,71</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>34,28</p></td><td>
<p>33,59</p></td><td>
<p>36,32</p></td><td>
<p>33,76</p></td><td>
<p>33,50</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td rowspan="2">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<p>1996 1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader i tjänst, allmänna avdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>146 Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>14,45 14,16</p></td><td>
<p>14,02</p></td><td>
<p>13,03</p></td><td>
<p>12,87</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>Tilläggspensionsa vgift</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>5,23</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>4,92</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>155</p></td><td>
<p>Dagpenning reputbildning</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>159</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>160</p></td><td>
<p>Ersättning för närstäendevård</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>13.62</p></td><td>
<p>12,33</p></td><td>
<p>12,34</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>fl 0</p></td><td>
<p>fl</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>fl</p></td><td>
<p>fl</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa saldopåverkande avvikelser<br>1996-2000</p></td><td>
<p>135,0</p></td><td>
<p>137,4</p></td><td>
<p>143,9</p></td><td>
<p>146,4</p></td><td>
<p>150,7</p></td><td>
<p>96,1</p></td><td>
<p>96,9</p></td><td>
<p>100,5</p></td><td>
<p>102,3</p></td><td>
<p>105,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ej saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>62,7</p></td><td>
<p>46,8</p></td><td>
<p>46,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa skatteawikelser</p></td><td>
<p>197,4</p></td><td>
<p>197,5</p></td><td>
<p>206,6</p></td><td>
<p>193,2</p></td><td>
<p>197,1</p></td><td>
<p>96,1</p></td><td>
<p>96,9</p></td><td>
<p>100,5</p></td><td>
<p>102,3</p></td><td>
<p>105,4</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>Tabell 2 Fördelning på utgiftsområden</p>
<p>Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>2. Samhällsekonomi och statsförvaltning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38 Avgifter VPC</p></td><td>
<p>Q,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>6. Totalförsvaret</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>135 Värnpliktigas förmåner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>155 Dagpenning reputbildning</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>8. Invandrare och flyktingar</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>11 Ersättning p.g.a. politisk förföljelse</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>141 Engångsbidrag vid arbetsplacering av<br>flyktingar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsgivares utgifter för personalsjuk-<br>vård</p></td><td colspan="5">
<p>u</p></td><td colspan="5">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>1.15</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0.72</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4,67</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,34</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>160</p></td><td>
<p>Ersättning för närståendevård</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>6.05</p></td><td>
<p>5,63</p></td><td>
<p>5,49</p></td><td>
<p>5.49</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1.93</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0.72</p></td><td>
<p>0.78</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
</table>
<p>10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p>
<p>12 Ersättning till neurosedynskadade</p>
<p>139 Handikappersättning m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,48</p></td><td>
<p>3,77</p></td><td>
<p>2,92</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O 0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O 0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>4,83</p></td><td>
<p>4,45</p></td><td>
<p>6,69</p></td><td>
<p>8,48</p></td><td>
<p>8,53</p></td><td>
<p>2.71</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>3,65</p></td><td>
<p>4,69</p></td><td>
<p>4,73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0.70</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelser<br>(pension)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>14,82</p></td><td>
<p>17,48</p></td><td>
<p>17,19</p></td><td>
<p>16,25</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>10,37</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>12,03</p></td><td>
<p>11,37</p></td><td>
<p>11,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>3,66</p></td><td>
<p>3,73</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>3.92</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>14,45</p></td><td>
<p>14,16</p></td><td>
<p>14,02</p></td><td>
<p>13,03</p></td><td>
<p>12,87</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteavvikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<p>1996 1997 1998</p>
<p>Skatteavvikelse netto</p>
<p>MDKR</p>
<p>1999 2000 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<p>154 Delpension___________________________________0,32 0,24 0,15 u______________0,00 0,00 0,00 u__________</p>
<p>Summa 38,29 40,27 42,25 42,33 41,94 13,14 14,83 15,93 16,42 16,25</p>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p>
<p>19,76 22,21 24,35 25,40 25,15 13,14 14,83 15,93 16,42 16,25</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>10,38</p></td><td>
<p>10,60</p></td><td>
<p>12,78</p></td><td>
<p>11,58</p></td><td>
<p>11,47</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Bidragsförskott</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>2,46</p></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>2.77</p></td><td>
<p>2.75</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>15,54</p></td><td>
<p>14,91</p></td><td>
<p>17,61</p></td><td>
<p>14,35</p></td><td>
<p>14,22</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td colspan="10">
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>5,23</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>4,92</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,62</p></td><td>
<p>5,55</p></td><td>
<p>4,92</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0 0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0 0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>14. Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>15 Förmån av fri resa anställningsintervju</p>
<p>17 Förmån av fri utbildning vid personal-<br>avveckling m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>2,08</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td colspan="3">
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td colspan="3">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Anställningsstöd RAS</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74a</p></td><td>
<p>Nedsättning långtidsarbetslösa</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>159</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,86</p></td><td>
<p>3,64</p></td><td>
<p>1,95</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>1.30</p></td><td>
<p>1,86</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,95</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>O.1O</p></td><td>
<p>1.30</p></td><td>
<p>1,86</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,95</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>16. Utbildning och universitetsforskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska<br>forskare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Ej subventionerad utbildning</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Studiebidrag</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>6,69</p></td><td>
<p>7.02</p></td><td>
<p>6,73</p></td><td>
<p>6,81</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>7,03</p></td><td>
<p>7,65</p></td><td>
<p>6,73</p></td><td>
<p>6,81</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p>
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17.</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Akademier m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>68</p></td><td>
<p>Ideella föreningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,76</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,48</p></td><td>
<p>1,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Periodiska medl.blad m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Biografer</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Ej subventionerad teater, konserter m.m.</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,77</p></td><td>
<p>4,93</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>3,12</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,47</p></td><td>
<p>3,59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Ideella föreningar (exkl. konserter,<br>idrott, utbildning)</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>10,06</p></td><td>
<p>10,63</p></td><td>
<p>11,03</p></td><td>
<p>11,36</p></td><td>
<p>7,11</p></td><td>
<p>7,47</p></td><td>
<p>7,74</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>8,28</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>10,06</p></td><td>
<p>10,63</p></td><td>
<p>11,03</p></td><td>
<p>11,36</p></td><td>
<p>7,11</p></td><td>
<p>7,47</p></td><td>
<p>7,78</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>8,28</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>19,98</p></td><td>
<p>12,51</p></td><td>
<p>8,85</p></td><td>
<p>5,84</p></td><td>
<p>8,25</p></td><td>
<p>13,99</p></td><td>
<p>8,76</p></td><td>
<p>6,19</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>5,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>3,95</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>2,51</p></td><td>
<p>4,03</p></td><td>
<p>2,85</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Uppskov realisationsbeskattning<br>fastigheter</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>3,25</p></td><td>
<p>2,31</p></td><td>
<p>1.41</p></td><td></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Tidpunkt för inbetalning i byggnads-<br>rörelse</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-5,14</p></td><td>
<p>-3,64</p></td><td>
<p>-2,16</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-1,57</p></td><td>
<p>-3,60</p></td><td>
<p>-2,55</p></td><td>
<p>-1,51</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på hyreshus, bostads-<br>delen</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-3,88</p></td><td>
<p>-3,97</p></td><td>
<p>-3,59</p></td><td>
<p>-3,73</p></td><td>
<p>-2,59</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,90</p></td><td>
<p>-2,61</p></td><td>
<p>-2,72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td>
<p>-2,32</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,95</p></td><td>
<p>-3,10</p></td><td>
<p>-3,27</p></td><td>
<p>-1,72</p></td><td>
<p>-2,09</p></td><td>
<p>-2,15</p></td><td>
<p>-2,25</p></td><td>
<p>-2,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet (exkl.<br>markvärdet på elproduktionsenheter)</p></td><td>
<p>-1,74</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,42</p></td><td>
<p>-1,43</p></td><td>
<p>-1,44</p></td><td>
<p>-1,29</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,05</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="3">
<p>Skatteavvikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p></td><td colspan="6">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143 Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>3,10</p></td><td>
<p>2,98</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>20,64</p></td><td>
<p>12,94</p></td><td>
<p>7,92</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>11,47</p></td><td>
<p>6,54</p></td><td>
<p>3,15</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>1,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>16,74</p></td><td>
<p>9,84</p></td><td>
<p>4,94</p></td><td>
<p>1,68</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>11,47</p></td><td>
<p>6,54</p></td><td>
<p>3,15</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>1,68</p></td></tr>
</table>
<p>19. Regional utjämning och utveckling</p>
<p>35 Bidrag till regional utvecklingsfond</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,57</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,27</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,87</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,87</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>20. Allmän miljö- och naturvård</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112 Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>4,80</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>7,70</p></td><td>
<p>8,06</p></td><td>
<p>8,31</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,37</p></td><td>
<p>5,61</p></td><td>
<p>5,86</p></td><td>
<p>6,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,80</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>7,70</p></td><td>
<p>8,06</p></td><td>
<p>8,31</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,37</p></td><td>
<p>5,61</p></td><td>
<p>5,86</p></td><td>
<p>6,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>4,80</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>7,70</p></td><td>
<p>8,06</p></td><td>
<p>8,31</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,37</p></td><td>
<p>5,61</p></td><td>
<p>5,86</p></td><td>
<p>6,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>21. Energi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Kärnkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och<br>elförsörjning</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>3,41</p></td><td>
<p>3,71</p></td><td>
<p>4,86</p></td><td>
<p>5,04</p></td><td>
<p>4,98</p></td><td>
<p>2,53</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>3,55</p></td><td>
<p>3,66</p></td><td>
<p>3,63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Bidrag till värmeverk med 9 öre/kWh</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft, koldioxidskatt</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0.65</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1.27</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på markvärdet på<br>elproduktionsenheter</p></td><td></td><td>
<p>-2,47</p></td><td>
<p>-1,60</p></td><td>
<p>-0,37</p></td><td>
<p>-0,37</p></td><td></td><td>
<p>-1,81</p></td><td>
<p>-1,17</p></td><td>
<p>-0,27</p></td><td>
<p>-0,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td>
<p>-2,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,64</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,11</p></td><td>
<p>-2,04</p></td><td>
<p>-1,09</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,49</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,38</p></td><td>
<p>2,64</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>6,24</p></td><td>
<p>6,28</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>3,52</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,57</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>4,38</p></td><td>
<p>2,64</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>6,24</p></td><td>
<p>6,28</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>3,52</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,57</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>22. Kommunikationer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,90</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>2,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>7,77</p></td><td>
<p>8,02</p></td><td>
<p>9,16</p></td><td>
<p>9,38</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>6,66</p></td><td>
<p>6,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Skattebefrielse bandrift</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>1.34</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>122 Skattebefrielse för inrikes sjöfart, C02-<br>skatt</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>12,08</p></td><td>
<p>12.49</p></td><td>
<p>12,88</p></td><td>
<p>14,20</p></td><td>
<p>14,54</p></td><td>
<p>8,97</p></td><td>
<p>9,15</p></td><td>
<p>9,39</p></td><td>
<p>10,32</p></td><td>
<p>10,57</p></td></tr>
</table>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p>
<p>12,08 12,49 12,88 14,20 14,54 8,97 9,15 9,39 10,32 10,57</p>
<p>23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Skogs-och upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom växthusnäringen</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>0.93</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0.84</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,49</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,49</p></td></tr>
</table>
<p>24. Näringsliv</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>9</p></td><td colspan="11">
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0.37</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och<br>liknande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>1.12</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Äterföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventarier</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>7,88</p></td><td>
<p>8,05</p></td><td>
<p>8,14</p></td><td>
<p>8,11</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>5,87</p></td><td>
<p>5,92</p></td><td>
<p>5,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>5,57</p></td><td>
<p>6,60</p></td><td>
<p>4,93</p></td><td>
<p>5,28</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,13</p></td><td>
<p>4,84</p></td><td>
<p>3,60</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Direktavskrivningar</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>EU-bidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Riskkapitalavdrag</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td></td><td>
<p>4,90</p></td><td>
<p>6,90</p></td><td>
<p>7,20</p></td><td>
<p>7,30</p></td><td></td><td>
<p>3,60</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>5,20</p></td><td>
<p>5,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td>
<p>2,22</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>2,47</p></td><td>
<p>2,54</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>1,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>7.02</p></td><td>
<p>8,88</p></td><td>
<p>11,01</p></td><td>
<p>11,17</p></td><td>
<p>11,32</p></td><td>
<p>5,21</p></td><td>
<p>6,52</p></td><td>
<p>8,03</p></td><td>
<p>8,13</p></td><td>
<p>8,24</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse brutto</p></td><td></td><td></td><td></td><td colspan="2">
<p>Skatteavvikelse netto</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>MDKR</p>
<p>(U = UPPHÖRT)</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>MDKR</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996 1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120 Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,17 0,25</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
</table>
<p>121 Nedsättning av C02-skatt för industrin________0,06 0,13 0,27 0,27 0,27 0,05 0,10 0,20 0,20 0,20</p>
<p>Summa</p>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p>
<p>29,25 34,77 37,61 38,43 38,09 21,51 25,32 27,17 27,71 27,51</p>
<p>29,25 34,77 37,61 38,43 38,09 21,51 25,32 27,17 27,71 27,51</p>
<p>30. Generell skatteförmån</p>
<p>8 Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p>
<p>39 Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Realisationsvinst, aktier</p></td><td>
<p>5,15</p></td><td>
<p>6,58</p></td><td>
<p>8,23</p></td><td>
<p>8,97</p></td><td>
<p>9,77</p></td><td>
<p>3,60</p></td><td>
<p>4,61</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td>
<p>6,28</p></td><td>
<p>6,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>2,13</p></td><td>
<p>2,41</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1,69</p></td><td>
<p>1,89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Reaförluster, aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Vinstandelsstiftelser</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>21,55</p></td><td>
<p>20,81</p></td><td>
<p>21,71</p></td><td>
<p>22,53</p></td><td>
<p>23,25</p></td><td>
<p>15,98</p></td><td>
<p>15,27</p></td><td>
<p>15,83</p></td><td>
<p>16,38</p></td><td>
<p>16,92</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>27,04</p></td><td>
<p>29,52</p></td><td>
<p>32,35</p></td><td>
<p>34,18</p></td><td>
<p>36,19</p></td><td>
<p>19,85</p></td><td>
<p>21,38</p></td><td>
<p>23,27</p></td><td>
<p>24,54</p></td><td>
<p>25,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>27,04</p></td><td>
<p>29,52</p></td><td>
<p>32,35</p></td><td>
<p>34,18</p></td><td>
<p>36,19</p></td><td>
<p>19,85</p></td><td>
<p>21,38</p></td><td>
<p>23,27</p></td><td>
<p>24,54</p></td><td>
<p>25,83</p></td></tr>
</table>
<p>301. Generell skatteförmån till hushåll</p>
<p>1 Stipendier</p>
<p>2 Hittelön___________________________________________________________________________________________________________________________________________</p>
<p>3 Ersättning för blod m.m.______________________0,03 0,04 0,04 0,04 0,04 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02</p>
<p>4 Intäkter vid försäljning av vilt växande</p>
<p>________bär_________________________________________________________________________________________________________________________</p>
<p>5 Utlandstillägg______________________________________________________________________________________________________________</p>
<p>14 Personalrabatter m.m.</p>
<p>16 Eu-parlamentarikers rese- och kostnads-</p>
<p>ersättningar</p>
<p>19 Förmån av llånedator</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td>
<p>6,59</p></td><td>
<p>7,35</p></td><td>
<p>7,12</p></td><td>
<p>7,17</p></td><td>
<p>3,28</p></td><td>
<p>3,68</p></td><td>
<p>4,09</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>4,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag till arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Allemansfond</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>-0,09</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Begränsning kapitalreduktion</p></td><td>
<p>-0,48</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,34</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,33</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Övriga skattefria ersättningar</p></td><td>
<p>2,30</p></td><td>
<p>2,01</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>1.71</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8,91</p></td><td>
<p>8,99</p></td><td>
<p>9,96</p></td><td>
<p>9,23</p></td><td>
<p>9,27</p></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>3,82</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,27</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>8,91</p></td><td>
<p>8,99</p></td><td>
<p>9,96</p></td><td>
<p>9,23</p></td><td>
<p>9,27</p></td><td>
<p>3,76</p></td><td>
<p>3,82</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,27</p></td></tr>
</table>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<h4>3 Beskrivning av enskilda</h4>
<h4>skatteawikelser</h4>
<h5>3.1 Inkomst av tjänst</h5>
<p>1. Stipendier är skattefria enligt kommunal-<br>skattelagen när de är avsedda för mottaga-<br>rens utbildning m.m. och inte utgör ersätt-<br>ning för arbete. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>2. Hittelön samt ersättning till den som i sär-<br>skilt fall räddat person eller egendom i fara<br>eller bidragit till avslöjande eller gripande av<br>person som begått brott är i princip ersätt-<br>ning för prestation. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>5. Ersättningar för blod. Enligt samma princip<br>som för hittelön är ersättning till den som<br>lämnat organ, blod eller modersmjölk skat-<br>tefri. Skatteawikelsen avser inkomstskatt<br>och särskild löneskatt.</p>
<p>4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär.<br>Försäljning av vilt växande bär och svamp<br>samt kottar är skattefri upp till en ersättning<br>på 5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör er-<br>sättning för arbete avser skatteawikelsen<br>inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg.<br>Nämnda ersättningar och därmed likställda<br>förmåner såsom fri bostad och bostadskost-<br>nadsersättning är ej skattepliktiga för utan-<br>för Sverige stationerad personal vid utri-<br>kesförvaltningen eller i svensk biståndsverk-<br>samhet. Skatteawikelsen avser inkomstskatt<br>och särskild löneskatt för den del av ersätt-<br>ningen som överstiger merkostnaden.</p>
<p>6. Kostnadsersättning till viss personal på SI PRI.<br>Ersättning avseende ökade levnads-<br>kostnader och skolavgifter för barn samt fri<br>bostad är ej skattepliktig när ersättningen<br>anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa ut-<br>ländska forskare. Skattefriheten har motive-<br>rats med svårigheten att rekrytera forskare.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt för den del av ersättning-<br>en som överstiger merkostnaden.</p>
<p>7. Kostnadsersättning till utländska forskare.<br>Enligt lagen om beskattning av utländska<br>forskare vid tillfälligt arbete i Sverige med-<br>ges skattefrihet för vissa kostnads-<br>ersättningar. Särskilt beslut fordras av Fors-<br>karskattenämnden. Skatteawikelsen avser</p>
<p>inkomstskatt och särskild löneskatt för den<br>del av ersättningen som överstiger merkost-<br>naden.</p>
<p>8. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse ut-<br>omlands. Den s k ettårsregeln medger skat-<br>tefrihet i Sverige, även om ingen beskattning<br>skett utomlands. Om anställningen varat<br>minst ett år i samma land och i allmänhet<br>avsett anställning hos annan än svenska sta-<br>ten eller svensk kommun medges befrielse<br>från skatt även om ingen beskattning skett i<br>verksamhetslandet. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>9. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa ut-<br>ländskafartyg. Skattefrihet föreligger för an-<br>ställning ombord på utländskt fartyg om an-<br>ställningen och vistelsen utomlands varat<br>minst sex månader och avsett anställning<br>hos arbetsgivare som är svensk juridisk per-<br>son eller fysisk person bosatt i Sverige.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>10. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pen-<br>sion. Enligt kommunalskattelagen skall ar-<br>betsgivarens kostnader inte tas upp till be-<br>skattning hos arbetstagaren om kostnaderna<br>avser tryggande av pension genom avsätt-<br>ning eller pensionsförsäkring inom vissa<br>ramar. Eftersom avsättningen utgör ersätt-<br>ning för utfört arbete ligger ersättningen till<br>grund för särskild löneskatt. Skatte-<br>awikelsen vad gäller inkomstskatten beror<br>på skillnaden i marginalskatter vid avsätt-<br>ning och utbetalning av pensionen.</p>
<p>11. Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Er-<br>sättningar som kommer från utlandet på<br>grund av politisk förföljelse och liknande<br>har undantagits från beskattning. Skatte-<br>awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>12. Ersättning till neurosedynskadade. Ersätt-<br>ningen är ej skattepliktig. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>13. Företagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader<br>för personalens sjukvård (i detta samman-<br>hang lika med ersättning för patientavgifter<br>och receptkostnader) är till vissa delar av-<br>dragsgilla. Ersättningen till den anställde var<br>skattefri t.o.m. 1995. Skatteawikelsen avsåg<br>inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>14. Personalrabatter m.m. Personalrabatter be-<br>skattas inte. Fria resor för anställda inom</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>flyg eller järnväg schablonbeskattas istället<br>för att beskattas som andra förmåner.<br>”Frequent flyer”-rabatter är numera ej un-<br>dantagna från skatteplikt.</p>
<p>/5. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till<br>eller från anställningsintervju eller kostnad-<br>sersättning för sådan resa är ej skattepliktig.</p>
<p>16. EU-parlamentariker. EU-parlamentariker-<br>nas rese- och kostnadsersättning från EU-<br>parlamentet är ej skattepliktig.</p>
<p>17. Utbildning vid personalaweckling. Förmån<br>av fri utbildning vid personalaweckling<br>m.m. är ej skattepliktig.</p>
<p>18. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktie-<br>bolag. Genom reglerna i 3 § 12 mom SIL för<br>beskattning av aktiva delägare i fåmansak-<br>tiebolag och närstående till dessa, beskattas<br>viss avkastning på arbetskraft i inkomstsla-<br>get kapital. Avkastning på arbete är lön, som<br>bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Avvi-<br>kelsen består i skillnaden mellan tjänste- och<br>kapitalinkomstbeskattningen.</p>
<p>19. Förmån av dator. Den privata förmån som<br>en arbetstagare har av att ha tillgång till en<br>dator i det egna hemmet som arbetsgivaren<br>bekostar tas inte upp till förmånsbeskatt-<br>ning i det fall datorn i huvudsak används för<br>utförande av arbetsuppgifter. I de fall ar-<br>betstagaren hyr datorn av arbetsgivaren en-<br>bart för privat bruk och hyran betalas i form<br>av ett bruttolöneavdrag, utgår varken in-<br>komstskatt eller särskild löneskatt. Efter-<br>som dessa förmåner kan betraktas som er-<br>sättning för utfört arbete avser skatte-<br>awikelsen både inkomstskatt och särskild<br>löneskatt.</p>
<h5>3.2 Kostnader i tjänst och allmänna<br>avdrag</h5>
<p>20. Underskott i litterär verksamhet. Underskott<br>i en förvärvskälla får normalt inte kvittas<br>mot överskott i en annan. Underskott i för-<br>värvskälla som avser aktiv näringsverksam-<br>het avseende litterär, konstnärlig eller lik-<br>nande verksamhet får kvittas mot inkomst<br>av tjänst till den del underskottet avser<br>samma år. Detta är en awikelse i inkomst-<br>skatten. Eftersom underskottet i annat fall<br>kan sparas för att kvittas mot framtida in-</p>
<p>täkter av litterär verksamhet är skatteawi-<br>kelsen även en skattekredit inom närings-<br>verksamhet.</p>
<p>21. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bo-<br>sättning medges i vissa fall skattskyldig om<br>dubbel bosättning är skälig p g a makes eller<br>sambos förvärvsverksamhet, svårighet att<br>anskaffa fast bostad på verksamhetsorten<br>eller annan särskild omständighet. Avdraget<br>motiveras med att det främjar rörligheten på<br>arbetsmarknaden. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>22. Avdrag för resor till och från arbetet. Kostna-<br>der som överstiger 7000 kronor (6000 kro-<br>nor inkomståren 1996-1997) är avdragsgilla<br>vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egent-<br>ligen en privat levnadskostnad, varför avdra-<br>get utgör en skatteawikelse avseende in-<br>komstskatt.</p>
<p>23. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete<br>på annan ort än sin hemön äger i vissa fall<br>rätt till avdrag för hemresor. Även detta av-<br>drag motiveras med ökad rörlighet på ar-<br>betsmarknaden. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>24. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får<br>görs för erlagda pensionspremier. Avdragen<br>är begränsade beloppsmässigt. Om margi-<br>nalskatten vid utbetalningen av pensionen är<br>lägre än vid inbetalningen av premien upp-<br>står en awikelse. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>25. Underskott av aktiv näringsverksamhet. Un-<br>derskott av aktiv näringsverksamhet får<br>kvittas mot tjänsteinkomster under de fem<br>första verksamhetsåren. Avdragsrätten är<br>belagd med olika restriktioner för att för-<br>hindra handel med avdragsrätt och att av-<br>dragsrätt för samma förvärvskälla kan upp-<br>komma för flera femårsperioder.</p>
<h5>3.3 Intäkter i näringsverksamhet</h5>
<p>26. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22<br>§ 1 st p la) är uttag ur näringsverksamhet<br>skattepliktigt. Uttag av bränsle för upp-<br>värmning är dock undantaget från skatte-<br>plikt om fastigheten är taxerad som lant-<br>bruksenhet. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt och särskild löneskatt.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>27. Avverkningsrätt till skog mot betalning som<br>skall erläggas under flera är. Enligt god redo-<br>visningssed uppkommer intäkten när bin-<br>dande avtal träffats. Enligt gällande lagstift-<br>ning (KL 24 § 5 st pl anv) tilllämpas dock i<br>detta fall kontantprincipen, vilket innebär<br>att beskattningen uppskjuts, varför en rän-<br>tefri kredit uppstår i näringsverksamhet.<br>Räntan på krediten bör utgöra underlag för<br>särskild löneskatt.</p>
<p>28. Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd<br>som lämnas av stat eller kommun. Beroen-<br>de på hur stödet hanteras i näringsverksam-<br>heten blir effekten olika. Om bidraget an-<br>vänds för finansiering av en icke avdragsgill<br>utgift är bidraget i sin helhet att betrakta<br>som en avvikelse. Om bidraget däremot an-<br>vänds för finansiering av en tillgång som en-<br>ligt allmänna regler får skrivas av med årliga<br>värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart<br>en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall<br>såsom en direktavskrivning. Skatte-<br>awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>29. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall<br>är avgångsvederlag till jordbrukare inte<br>skattepliktigt. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>30. Näringsfastighet och bostadsrätter i närings-<br>verksamhet. Vinster vid avyttring av nä-<br>ringsfastigheter skall för fysiska personer<br>beskattas i kapital enligt reavinstreglerna,<br>såvida fastigheterna inte är att anse som om-<br>sättningstillgångar. Under innehavstiden har<br>kostnaderna varit avdragsgilla i inkomstsla-<br>get näringsverksamhet, vilket reducerat un-<br>derlaget för inkomstskatt och socialavgifter.<br>Vid beräkning av reavinst återförs värde-<br>minskningsavdrag och avdrag för värdehö-<br>jande reparationer i den mån de gjorts efter<br>1 januari 1991. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och socialavgifter på de avdrag<br>för värdehöjande reparationer som gjorts<br>före denna tidpunkt.</p>
<h5>3.4 Kostnader i näringsverksamhet</h5>
<p>31. Anläggning av ny skog. Utgifter för anlägg-<br>ning av ny skog och dikning som främjar<br>skogsbruk får omedelbart kostnadsföras.<br>Samma avdragsmöjligheter gäller även för<br>bär- och fruktodlingar för inköp och plante-</p>
<p>ring av träd och buskar. Skatteawikelsen ut-<br>görs av ränteeffekten på den omedelbara av-<br>skrivningen.</p>
<p>32. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk<br>person under innehavstiden avdrag med<br>högst 50 procent av anskaffningsvärdet,<br>medan avdraget för juridiska personer är be-<br>gränsat till 25 procent. Vid taxeringen för<br>ett visst beskattningsår medges avdrag med<br>högst halva den avdragsgrundande skogsin-<br>täkten. Syftet med avdragsrätten är att un-<br>danta rena kapitaluttag från beskattning. Å<br>andra sidan saknas anledning att medge av-<br>drag när värdeökningen på skogstillväxten<br>överstiger gjorda uttag. Skatteawikelsen<br>uppkommer genom den schablon som är<br>vald för beräkning av avdragets storlek och<br>avser inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>33. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller<br>avdrag för substansminskningar är ingen<br>skatteawikelse. Enligt en alternativregel kan<br>dock avdraget uppgå till 75 procent av täkt-<br>markens allmänna saluvärde då utvinningen<br>påbörjades. Skatteawikelsen utgörs av rän-<br>teeffekten på den snabbare avskrivningen.</p>
<p>34. Avdrag för kostnader för resor till och från ar-<br>betet. Se under kostnader i tjänst.</p>
<p>35. Bidrag till regionala utvecklingsbolag. Avdrag<br>får göras för bidrag som lämnas till regional<br>utvecklingsbolag. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>36. Lagemedskrivnmg och pågående arbeten. En-<br>ligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-<br>tigheter) tas upp till 97 procent av det sam-<br>lade anskaffningsvärdet. Olika bestämmel-<br>ser finns för pågående arbeten som utförs på<br>löpande räkning och arbeten som utförs till<br>fast pris. För arbeten på löpande räkning<br>kan samma alternativregel som ovan använ-<br>das. Skatteawikelsen utgörs av ränteeffek-<br>ten på den skattelättnad som lagernedskriv-<br>ningen medför. Eftersom räntan på krediten<br>inte är förmånsgrundande skall den utgöra<br>underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>37. Kämkraftsanläggning. Företag som driver<br>kärnkraftsanläggning får avdrag för belopp<br>som i räkenskaperna sätts av för framtida<br>hantering av utbränt kärnbränsle. Detta<br>förfarande gäller även företag som mot för-<br>skottsbetalning åtagit sig att svara för hante-<br>ring av nämnda slag. Skatteeffekten utgörs</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>av ränteeffekten på den skattelättnad som<br>det omedelbara avdraget medför.</p>
<p>38. Avgifter till VPC. Enligt lagen om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för avgifter till Värde-<br>papperscentralen VPC Aktiebolag medgavs<br>avdrag för avgifter till VPC avseende dels<br>vissa lagreglerade uppgifter (i princip kost-<br>nader för förvaltning av aktiekapitalet), dels<br>uppgifter enligt särskilt uppdrag<br>(organisationskostnader i vid mening). Vis-<br>sa utav dessa kostnader var tidigare inte av-<br>dragsgilla enligt allmänna regler. 1997 änd-<br>rades de allmänna reglerna och<br>specialregleringen avskaffades.</p>
<p>39. Matching credit klausuler i olika dubbelbe-<br>skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyl-<br>dig få avräkning för den skatt som skulle ha<br>utgått i det andra avtalslandet även om sådan<br>skatt inte har erlagts. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>40. Koncembidragsdispens. Regeringen kan i vis-<br>sa fall medge avdrag för lämnade bidrag<br>trots att reglerna för koncernbidrag ej är<br>uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget<br>redovisas öppet, dels att den verksamhet<br>som bedrivs av berörda företag skall vara av<br>samhällsekonomiskt intresse. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>41. Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har ska-<br>deförsäkringsföretag möjlighet att göra ex-<br>tra avsättningar till säkerhetsreserven. Skat-<br>teawikelsen utgörs av ränteeffekten på<br>skillnaden i skatt som det extra avdraget<br>medför.</p>
<p>42. Rabatter och liknande från ekonomiska före-<br>ningar. Ekonomiska föreningar får göra av-<br>drag för rabatter, utdelningar m.m. trots att</p>
<p>l dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren.</p>
<p>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>43. Skogs- och upphovsmannakonto. Skogskon-<br>tolagen ger möjlighet till uppskov av be-<br>skattning av de intäkter som är hänförliga<br>till skogsbruk. De medel som sätts in på<br>skogskonto utgör underlag för avdrag vid<br>taxeringen. Avsättningen begränsas i tid till<br>10 år på skogskonto och 20 år på skogsska-<br>dekonto. Avkastningen på skogskonto be-<br>skattas med 15 procent. Skatteawikelsen av-<br>ser räntan på skattekrediten. Räntan på<br>krediten bör utgöra underlag för särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>44. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare<br>får rätt att göra avdrag för medel som avsatts<br>till personalstiftelse för tryggande av pen-<br>sionsutfästelse. Visst undantag finns för få-<br>mansföretag med mindre än 30 år-<br>sarbetskrafter. Stiftelsen är mer förmånligt<br>beskattad än näringsidkaren. Skatteawi-<br>kelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>45. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsätt-<br>ning till skatteutjämningsreserv upphörde<br>1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet<br>skall återföras till beskattning i princip i lika<br>delar under en period om sju år, varför<br>skatteawikelsen kvarstår. En definitiv skat-<br>telättnad avseende skatten på 10 procent av<br>den totala avsättningen uppkommer därvid.</p>
<p>46. Overavskrivningar. Den bokföringsmässiga<br>avskrivningstiden bestäms av tillgångens<br>livstid i bolaget, medan den skattemässiga<br>avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta<br>innebär att bokföringsmässiga och skatte-<br>mässiga avskrivningar endast undantagsvis<br>överensstämmer. Skatteregeln medger att en<br>tillgång skrivs av snabbare än vad som är<br>ekonomiskt motiverat. Skatteawikelsen av-<br>ser ränteeffekten på skattekrediten. Efter-<br>som denna inte är förmånsgrundande skall<br>den ligga till grund för beräkning av särskild<br>löneskatt.</p>
<p>47. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är<br>en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där<br>näringsidkaren/bolaget kan reservera medel<br>under högst fem år. Inkomståret 1996 med-<br>gavs avsättning med högst 25%. Detta tak<br>sänktes permanent för aktiebolag och eko-<br>nomiska föreningar och temporärt för en-<br>skilda firmor och HB inkomståret 1997.<br>Avsättningstaket för enskilda näringsidkare<br>och HB återställdes inkomståret 1998. Re-<br>serveringsmöjligheten innebär en skattekre-<br>dit på det reserverade beloppet.</p>
<p>48. Direktavskrivningar. För kostnader som var<br>nedlagda i näringsfastigheter mellan 1 no-<br>vember 1994 och 31 maj 1996 erhölls ett di-<br>rektavdrag med 50 procent. Avdrag skall i<br>första hand ske mot återföring av periodi-<br>seringsfond och survavsättning.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<h5>3.5 Intäkter och kostnader i kapital samt<br>skattereduktioner</h5>
<p>49. Generationsskifte vid räntefördelning. För-<br>värvas en näringsfastighet genom arv, tes-<br>tamente, bodelning med anledning av makes<br>död eller äktenskapsskillnad eller genom gå-<br>va kan förvärvaren undvika negativ ränte-<br>fördelning till den del det negativa fördel-<br>ningsunderlaget är hänförligt till förvävet.</p>
<p>50. Se näringsbidrag.</p>
<h5>3.6 Intäkter av kapital</h5>
<p>51. Avkastning småhus. Avkastning från eget<br>hem behöver ej tas upp till beskattning.<br>Däremot utgår fastighetsskatt med 1,5 pro-<br>cent av taxeringsvärdet. Skatteawikelsen ut-<br>görs av skillnaden mellan skatten (30 pro-<br>cent) på räntan på fastighetens<br>marknadsvärde och fastighetsskatten.</p>
<p>52. Avkastning bostadsrätt. Enligt gällande regler<br>skall bostadsrättsföreningen årligen ta upp<br>en intäkt om 3 procent av fastighetens taxe-<br>ringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt<br>på 1,5 procent av taxeringsvärdet. Skatteav-<br>vikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten<br>(30 procent) på räntan på det sammanlagda<br>marknadsvärdet av bostadsrätterna och den<br>skatt som betalas enligt gällande regler.</p>
<p>53. Reavinst. Beskattning av värdeökning på<br>aktier sker först vid realisationstillfället.<br>Räntan på denna skattekredit är en skatteav-<br>vikelse</p>
<p>54. Utdelning på aktier. Från och med in-<br>komståret 1997 uppkommer en awikelse<br>genom lättnadsreglerna för delägare i onote-<br>rade bolag. En avkastning om 70 procent av<br>statslåneräntan på ett speciellt definierat un-<br>derlag undantas från beskattning i inkomst-<br>slaget kapital. Skatteawikelsen avser skatt på<br>kapitalinkomst.</p>
<p>55. Reavinst på eget hem och bostadsrätt. Endast<br>halva reavinsten som eventuellt uppstår vid<br>försäljning av eget hem eller bostadsrätt tas<br>upp till beskattning i inkomstslaget kapital.<br>Från och med den 8 september 1993 kan<br>också reavinsten under vissa omständigheter<br>skjutas upp. Vid sidan av att bara halva rea-<br>vinsten tas upp, motsvarar skatteawikelsen,</p>
<p>vad avser möjligheten till uppskov, en rän-<br>tefri kredit.</p>
<p>56. Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i ett<br>annat aktiebolag kan under vissa omstän-<br>digheter vara skattefri, trots att en utdelning<br>av detta slag enligt huvudregeln således är<br>att anse som skattepliktig.</p>
<p>57. Allemansfond. Reavinster på allemansfonder<br>beskattades tidigare till 20 procent medan<br>reavinster på andra fondandelar beskattas till<br>30 procent. Skatteawikelsen upphörde från<br>och med beskattningsåret 1997. Skatteawi-<br>kelsen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>58. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkast-<br>ningen på medel reserverade för pension-<br>sändamål beskattas lägre än annan avkast-<br>ning på kapital. Awikelsen uppkommer dels<br>i näringsverksamhet, genom bolagens egna<br>reserveringar och fonderingar i försäkrings-<br>bolag, dels i kapital genom det individuella<br>pensionssparandet. Skattesatsen är satt till<br>15 procent på en schablonberäknad av-<br>kastning.</p>
<p>59. Avkastningsskatt K-försäkringar. Avkast-<br>ningsskatten på K-försäkringskapitalet är<br>justerat för den fördröjning i avskattning av<br>kvarhållen vinst som uppkommer vid di-<br>rektägande. En räntefri skattekredit upp-<br>kommer genom detta.</p>
<h5>3.7 Kostnader i kapital</h5>
<p>60. Riskkapitalavdrag. Fysiska personer som in-<br>vesterar i onoterat bolag får i inkomst av<br>kapital dra av 10000-100000 kronor vid köp<br>av nyemitterade aktier (upphörde 1996).</p>
<p>61. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regel-<br>system är samtliga ränteutgifter avdragsgilla.<br>Enligt normen är endast ränteutgifter för<br>lån till investeringar och boende avdrags-<br>gilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån<br>till konsumtion är en skatteawikelse. Skat-<br>teawikelsen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>62. Reaförluster vid avyttring av aktier och andra<br>finansiella instrument. Förluster vid avytt-<br>ring av marknadsnoterade aktier m.m. får<br>dras av från reavinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång utan den begränsning som i<br>andra fall gäller avdrag för reaförluster. En<br>motsvarande kvittningsrätt gäller för vinster</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>och förluster på icke marknadsnoterade ak-<br>tier o.d. Reaförluster på onoterade aktier får<br>kvittas mot vinster på marknadsnoterade<br>aktier fr.o.m. inkomståret 1998. Avdragsbe-<br>gränsningen för fysiska personer är i övrigt<br>70 procent av den faktiska reaförlusten.<br>Skatteawikelsen avser skatt på kapitalin-<br>komst.</p>
<p>63. Marknadsnoterade fordringar. Reavinst och<br>reaförlust behandlas i skattehänseende som<br>ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta in-<br>nebär att de är kvittningsbara mot varandra<br>till 100 procent. Dessa regler tillämpas inte<br>på icke marknadsnoterade fordringar. Skat-<br>teawikelsen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>komster för allmännyttiga ideella förening-<br>ar.</p>
<p>69. Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart<br>skatteplikt för inkomst av fastighet eller rö-<br>relse.</p>
<p>70. Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4<br>fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fas-<br>tighet är frikallade från skattskyldighet för<br>vissa typer av inkomster från sådan fastig-<br>het. Undantaget gäller bl.a. nationalparker,<br>utbildnings- och vårdanstalter.</p>
<h5>3.8 Skattereduktion</h5>
<p>64. ROT-reduktioner. Den 15 april 1996 åter-<br>infördes möjligheten att få skattereduktion<br>på löneandelen av reparations- och förbätt-<br>ringskostnader på hyreshus och egna hem.<br>Till skillnad från 1993 och 1994 gäller re-<br>duktionen även för bostadsrättsinnehavare.<br>Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha<br>upphört den 31 december 1998 men för-<br>längdes genom förslag i prop. 1997/1998:<br>119 till och med den 31 mars 1999.</p>
<h5>3.9 Skattskyldighet</h5>
<p>65. Akademier. Akademier, allmänna under-<br>visningsverk, studentnationer och sam-<br>arbetsorgan för studentnationer är befriade<br>från skatteplikt för all inkomst utom in-<br>komst av fastighet.</p>
<p>66. Företagareföreningar. All inkomst utom in-<br>komst av fastighet är skattefri för företaga-<br>reförening som erhåller statsbidrag, regional<br>utvecklingsfond och regleringsförening på<br>jordbrukets och fiskets områden.</p>
<p>67. Erkända arbetslöshetskassor m.m. All in-<br>komst utom inkomst av fastighet är skatte-<br>fri för erkända arbetslöshetskassor, perso-<br>nalstiftelser med verksamhet att lämna<br>understöd vid arbetslöshet, allmänna försäk-<br>ringskassor m fl.</p>
<p>68. Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för in-<br>komst av fastighet och vissa rörelsein-</p>
<h5>3.10 Arbetsgivaravgifter</h5>
<p>71. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa<br>arbetsgivare med fast driftställe i stödområ-<br>de 1 och i den norra delen av stödområde 2<br>erhåller under ett antal år en nedsättning av<br>arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen gäller<br>inte stat och kommun. Nedsättningen är 8<br>procentenheter fr.o.m. 1/1 1997 och om-<br>fattar både arbetsgivare och egenföretagare.<br>Fr.o.m. 1 januari 1999 upphörde vissa bran-<br>scher att vara nedsättningsberättigade enligt<br>förslag i prop. 1997/98:62. Denna skatteav-<br>vikelse budgeteras på budgetens utgiftssida<br>genom ett anslag under utgiftsområde 19<br>som täcker bortfallet av avgiftsinkomster till<br>följd av tillämpningen av denna nedsättning.</p>
<p>72. Lag om tillfällig avvikelse från lagen om soci-<br>alavgifter. För att främja utbildning fick ar-<br>betsgivare som lät anställd deltaga i utbild-<br>ning på arbetstid göra avdrag med 500 kr per<br>arbetsdag (400 kr fr.o.m. 1/7 1996) från det<br>belopp som skall betalas i arbetsgivarav-<br>gifter. Avdrag fick även göras med 75 kr/tim<br>(35 kr efter 1/7 1996) för anställda som<br>deltar i fortbildning. Totalkostnaden per<br>person är begränsad till 40 000 (20000) kro-<br>nor. Stödet är även förknippat med diverse<br>villkor. Skatteawikelsen har upphört fr.o.m.<br>1997.</p>
<p>73. Riktat anställningsstöd (RAS'). Under 1995<br>medgavs ett riktat anställningsstöd (RAS)<br>för nyanställningar som gjordes mellan mars<br>och juni 1995. För dessa nyanställningar er-<br>hölls hela arbetsgivaravgiften, dock max<br>6000 kr per månad, i reduktion under högst<br>tolv månader. Stödet gällde enbart arbetsgi-<br>vare med färre än 500 anställda. Lagen gällde<br>t.o.m. utgången av juni 1996.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>74. Nedsättning med viss inriktning pä mindre<br>företag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter<br>får en arbetsgivare göra ett avdrag med 5<br>procent av lönesumman upp till ett visst tak.<br>Den maximala lönesumma som medgav<br>nedsättning uppgick år 1997 till 600 000<br>kronor per år. Fr.o.m. år 1998 har den<br>maximala lönesumma som medger nedsätt-<br>ning höjts till 852 000 kronor. Till denna av-<br>vikelse har även förts motsvarande avdrag<br>för egenavgifter för enskilda näringsidkare.</p>
<p>74a. Anställningsstöd genom kreditering av skatte-<br>konto. Enligt förslag i denna proposition<br>omformas dagens anställningsstöd från ett<br>bidrag på utgiftssidan till en kreditering av<br>skattekontot för arbetsgivaren vid anställ-<br>ning av långtidsarbetslösa. Den arbetsgivare<br>som anställer en arbetslös person som varit<br>inskriven som arbetslös eller i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadsåtgärd vid arbets-<br>förmedlingen under minst 36 månader kan<br>krediteras under 24 månader. Avvikelsen av-<br>ser socialavgifter.</p>
<p>särskild löneskatt med avdrag för den delen<br>av ATP-avgiften som ej grundar förmån.</p>
<p>79. Bidrag till vinstandelsstiftelser. Vinstandels-<br>stiftelser belastades tidigare inte med arbets-<br>givaravgifter vid avsättningen till stiftelsen<br>eller vid uttaget. Eftersom ersättningen inte<br>var förmånsgrundande borde särskild lö-<br>neskatt ha utgått. Skatteawikelsen upphör-<br>de fr.o.m. 1997.</p>
<h5>3.11 Särskild löneskatt</h5>
<p>75. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige<br>betalar utländska artister en speciell artist-<br>skatt. Däremot behöver ej sociala avgifter<br>eller särskild löneskatt erläggas. Eftersom<br>inkomsten inte är förmåns grundande avser<br>skatteawikelsen särskild löneskatt.</p>
<p>76. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen<br>ingår inte i underlaget för socialavgifter om<br>parterna är av utländsk nationalitet. Skatte-<br>awikelsen avser särskild löneskatt.</p>
<p>77. Ersättning till idrottsutövare. Ersättning som<br>inte överstiger ett halvt basbelopp är un-<br>dantagen från socialavgifter. Eftersom er-<br>sättningen inte är förmånsgrundande utgörs<br>awikelsen av särskild löneskatt.</p>
<p>78. Bidrag från Sveriges författarfond och konst-<br>närsnämnden. Ersättningen finansieras med<br>statliga medel och är pensionsgrundande.<br>Eftersom ersättningen är pensions-<br>grundande bör den betraktas som ersättning<br>för utfört arbete. Ersättningarna är belagda<br>med tilläggspensionsavgift (fr.o.m. år 1999<br>beläggs ersättningarna i stället med statlig<br>ålderspensionsavgift). Awikelsen utgörs av</p>
<h5>3.12 Mervärdesskatten</h5>
<p>Undantagfrån skatteplikt</p>
<p>80. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skatte-<br>awikelsen gäller försäljning av tomtmark<br>till icke-skattskyldiga och den obeskattade<br>vinstmarginalen på byggnader som byggts i<br>egen regi med uttagsbeskattning och som<br>sålts vidare till en icke skattskyldig person.</p>
<p>81. TV-licenser. Viss verksamhet för produktion<br>och utsändning av radio- och tele-<br>visionsprogram. Innebär bl.a. att TV-<br>avgiften inte belastas med mervärdesskatt.</p>
<p>82. Allmänna nyhetstidningar. Allmänna ny-<br>hetstidningar var kvalificerat undantagna<br>från mervärdesskatt t.o.m. 1995.</p>
<p>83. Periodiska medlemsblad och periodiska per-<br>sonaltidningar. Undantaget gäller även infö-<br>rande av annonser, tryckning m.m.</p>
<p>84. Annan periodisk publikation. Avser publika-<br>tioner av organisationer med huvudsakligt<br>syfte att verka för religiöst, nykterhetsfräm-<br>jande, politiskt, miljövårdande m.fl. ända-<br>mål.</p>
<p>85. Internationell personbefordran. Som export<br>räknas transport till eller från utlandet.<br>Detta innebär att en resa från ort i Sverige<br>till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad<br>från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både<br>luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen<br>i tabellen avser inrikes del av utrikes buss-<br>och tågtransporter.</p>
<p>86. Immateriella rättigheter. Undantaget gäller<br>upplåtelse och överlåtelse av vissa rättigheter<br>enligt upphovsrättslagen. Skatteawikelsen<br>upphörde fr.o.m. 1997.</p>
<p>87. Försäljning av alster av bildkonst som ägs av<br>upphovsmannen eller dennes dödsbo. Un-<br>dantaget gäller om försäljningssumman un-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>derstiger 300 000 kronor per år. Fr.o.m den<br>1 november år 1995 är skattesatsen 12 pro-<br>cent om försäljningssumman överstiger 300<br>000 kronor per år. Tidigare var även denna<br>försäljning undantagen. Vid omsättning av<br>annan utgår full beskattning.</p>
<p>88. Biografföreställningar. Biografföreställningen<br>var tidigare befriad från mervärdesskatt.<br>Fr.o.m. 1 juli 1996 beskattas bio med en<br>skattesats om 6 procent.</p>
<p>89. Konserter och cirkusföreställningar m.m. Te-<br>ater-, opera- och balettföreställningar och<br>andra entréavgiftsbelagda evenemang var<br>undantagna från skatteplikt t.o.m. 1996.</p>
<p>90. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt<br>recept eller säljs till sjukhus är kvalificerat<br>undantaget från mervärdesskatt. Däremot<br>utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke<br>receptbelagda läkemedel.</p>
<p>91. Lotterier. All beskattning sker i form av<br>punktskatt.</p>
<p>92. Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som<br>anordnas av en allmännyttig ideell förening,<br>stat eller kommun är undantaget från skat-<br>teplikt.</p>
<p>93. Kommersiell utbildning. Utbildning var un-<br>dantagen från mervärdesskatt t.o.m. 1996.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>94. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen<br>numera nedsatt till 12 procent. Före 1/1<br>1996 uppgick skattesatsen till 21 procent.<br>Som livsmedel räknas inte vatten från vat-<br>tenverk, spritdrycker, vin och starköl samt<br>tobaksvaror.</p>
<p>95-97. Rumsuthyrning, personbefordran samt<br>transport i skidliftar. Skattesatsen är 12 pro-<br>cent.</p>
<p>98. Allmän nyhetstidning. Från den 1 januari<br>1996 utgår mervärdesskatt med en skattesats<br>om 6 procent. Tidigare var nyhetstidningar<br>kvalificerat undantagna från skatteplikt.</p>
<p>99. Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 be-<br>skattas bio med en skattesats om 6 procent.</p>
<p>100. Entréavgiftsbelagda kulturevenemang. Dessa<br>beskattas med 6 procent mervärdesskatt<br>fr.o.m. 1/1 1997.</p>
<p>101. Avgifter för idrottsutövning eller till idrottse-<br>venemang som tillhandahålls kommersiellt.</p>
<p>Beskattas med 6 procent mervärdesskatt<br>fr.o.m. 1/1 1997.</p>
<p>102. Upphovsrätter. Upphovsrätter beskattas<br>med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1<br>1997.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet</p>
<p>103. Allmännyttiga ideella föreningar. Omsätt-<br>ning av vara eller tjänst i en ideell verksam-<br>het räknas inte som yrkesmässig verksamhet<br>om föreningen är befriad från inkomstskatt<br>enligt lagen om statlig inkomstskatt för om-<br>sättningen ifråga.</p>
<p>Redovisningsperiod</p>
<p>104. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens in-<br>träde i byggnads- och annan entreprenad-<br>verksamhet. Redovisningsskyldigheten in-<br>träder två månader efter det att fastigheten<br>tagits i bruk. Skatteawikelsen avser räntan<br>på skattekrediten.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt</p>
<p>105. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdrags-<br>rätten omfattar hela den ingående skatten på<br>jordbruksarrende, även om i arrendet ingår<br>värdet av bostad.</p>
<h5>3.13 Skatteförmåner inom<br>punktskatteområdet</h5>
<p>Energiskatt</p>
<p>106. Skatt på dieselbränsle i motorfordon. Skatte-<br>satsen för diesel i olika miljöklasser jämförs<br>med skattesatsen för bensin i miljöklass 2,<br>vilken utgör normen på hela transportom-<br>rådet. Under 1999 är den genomsnittliga<br>skattesatsen för bensin i den främsta mil-<br>jöklassen 41 öre/kWh medan diesel beskat-<br>tas med 16 öre/kWh i miljöklass 1, 18<br>öre/kWh i miljöklass 2 och 21 öre/kWh i<br>miljöklass 3.</p>
<p>107. Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift.<br>Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg<br>och tunnelbana. Skatteawikelsen uppgår till<br>41 öre/kWh.</p>
<p>108. Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart.<br>Awikelsen uppgår till 41 öre/kWh.</p>
<p>11 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>109. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen<br>för skatt på elektrisk kraft utgörs av den<br>skattesats som merparten av de svenska<br>hushållen betalar. Den uppgår till 15,1<br>öre/kWh under 1999. I Norrbottens, Väs-<br>terbottens och Jämtlands län samt kommu-<br>nerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ma-<br>lung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och<br>Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 9,5<br>öre/kWh. Avvikelsen i skattesatser utgörs<br>av skillnaden mellan 15,1 öre och 9,5<br>öre/kWh.</p>
<p>110. El för gas- värme-, vatten- och elförsörjning.<br>Skattesatsen för dessa förbrukare uppgår till</p>
<p>12.8 öre/kWh och i de kommuner som inte<br>har ovannämnda nedsättning till 9,5<br>öre/kWh. Fr.o.m. den 1 juli 1998 är skatten<br>på el som under perioden 1 november-31<br>mars förbrukas i elpannor 15,1 öre/kWh<br>och i de kommuner som har nedsättning</p>
<p>11,2 öre/kWh. Normen är som ovan, d.v.s.</p>
<p>15,1 öre/kWh.</p>
<p>111. Differentierat skatteuttag pä fossila bränslen.<br>Skatteawikelserna beräknas som skillnaden<br>mellan skattesatserna på de olika energisla-<br>gen och normalskattesatsen på elektrisk<br>kraft. Under 1999 uppgår skatteawikelser-<br>na för gasol till 14,0 öre/kWh, för naturgas</p>
<p>12.9 öre/kWh, för kol 11,0 öre/kWh, för<br>tung eldningsolja 8,2 Öre/kWh samt för vil-<br>laolja 7,7 öre/kWh. Två tredjedelar av awi-<br>kelsen tillfaller hushållen medan resterande<br>del tillfaller företagssektorn.</p>
<p>112. Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt<br>utgår på biobränslen, vilket innebär en awi-<br>kelse på 15,1 öre/kWh 1999.</p>
<p>113. Bidrag till värmeverk. För värme som lever-<br>eras till industrin erhöll producenten ett bi-<br>drag om 9 öre/kWh fram till 1 september<br>1996.</p>
<p>114. Kraftoärmeanläggningar. För bränsle som<br>förbrukas vid samtidig produktion av värme<br>och skattepliktig elektrisk kraft i en kraft-<br>värmeanläggning medges avdrag med halva<br>energiskatten.</p>
<p>115. Produktion av elkraft. De fossila bränslen<br>som används som insatsvaror vid produk-<br>tion av elkraft är skattebefriade. Man undvi-<br>ker därmed en dubbelbeskattning eftersom<br>elkraften beskattas i konsumtionsledet.</p>
<p>116. Bränsleförbrukning inom industrin. Industri-<br>sektorn är skattebefriad för all användning<br>av fossila bränslen. Normen utgörs av full<br>skattesats på dessa bränslen.</p>
<p>117. Bränsleförbrukning inom växthusnäringen.<br>Från och med 1996 är växthusnäringen<br>skattebefriad från energiskatt för all an-<br>vändning av fossila bränslen. Före 1996 de-<br>biterades 15 procent av energiskattesatserna.<br>Normen utgörs av full skattesats på dessa<br>bränslen.</p>
<p>Elförbrukning inom industrin. Industrisek-<br>torn är skattebefriad för all användning av<br>elektrisk kraft. Normen utgörs av normal-<br>skattesatsen på el.</p>
<p>119. Elförbrukning inom växthusnäringen. Växt-<br>husnäringen är skattebefriad för all använd-<br>ning av elektrisk kraft. Normen utgörs av<br>normalskattesatsen på el.</p>
<p>Koldioxidskatt</p>
<p>120. Metallurgiska processer. Avdrag medges för<br>koldioxidskatt för bränslen som används för<br>metallurgiska processer.</p>
<p>121. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på<br>bränslen inom energiintensiv industri. Från<br>och med den 1 juli 1997 får den energiinten-<br>siva sektorn en nedsättning till 24 procent<br>av den koldioxidskatt som överstiger 0,8<br>procent av det enskilda företagets omsätt-<br>ning. Företag inom cement-, kalk-, glas-<br>stenindustri är dock skattebefriade för kol-<br>dioxidskatten på kol och naturgas över 1,2<br>procent av omsättningen.</p>
<p>122. Skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skattebefri-<br>else föreligger för såväl energi- som koldi-<br>oxidskatt.</p>
<p>123. Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår<br>vid produktion av elkraft utgår ingen koldi-<br>oxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget<br>utgöra 50 procent av de gällande skatte-<br>satserna, dvs den skattesats som gäller för de<br>konkurrensutsatta sektorerna.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>124. Undantag frän svavelskatt. Bränslen som an-<br>vänds i metallurgiska processer och för att<br>producera cement, kalk och andra minera-<br>liska ämnen är befriade från svavelskatt lik-<br>som bränslen i sodapannor inom skogsin-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>dustrin. Svavelskatten utgår med 30 kr per<br>kg svavelinnehåll i andra fall än ovanstående.</p>
<h5>3.14 Skattesanktioner</h5>
<p>Kostnader i kapital</p>
<p>125. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga<br>ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser<br>investeringar. Dock finns en begränsning i<br>lagstiftningen vilket innebär att avdragsef-<br>fekten är 21 procent i de fall nettoränteut-<br>giften (kapitalinkomster fråndragna) över-<br>stiger 100 000 kr.</p>
<p>126. Begränsning av skattereduktion. I reglerna<br>om skattereduktion för underskott av kapi-<br>tal finns en regel som begränsar reduktionen<br>till summa andra skatter. Skatterestitution<br>medges inte. Avvikelsen avser skatt på ka-<br>pitalinkomst.</p>
<p>127. Räntekostnader för bostadsrättsföreningar.<br>Avdragsrätten för räntor är begränsad och<br>får ej överstiga den intäkt på 3 procent av<br>taxeringsvärdet som föreningen skall ta upp<br>till beskattning.</p>
<p>128. Fastighetsskatt på hyresfastigheter (bostads-<br>delen). Fastighetsskatten på hyreshusfastig-<br>heter (bostadsdelen) är en objektskatt som<br>enbart träffar fastighetskapital. Eftersom<br>intäkterna beskattas som inkomst av nä-<br>ringsverksamhet utgör fastighetsskatten<br>(som är avdragsgill mot intäkterna), till den<br>del den inte reducerar skatten, en skatteav-<br>vikelse.</p>
<p>129. Fastighetsskatt på lokaler. Fastighetsskatten<br>på lokaler är en objektskatt som enbart<br>träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna<br>beskattas som inkomst av näringsverksam-<br>het, utgör fastighetsskatten (som är av-<br>dragsgill mot intäkterna), till den del den<br>inte reducerar skatten, en skatteavvikelse.</p>
<p>130. Fastighetsskatt på industrienheter. Fastighets-<br>skatten på industrienheter är en objektskatt<br>som enbart träffar fastighetskapital. Efter-<br>som intäkterna beskattas som inkomst av<br>näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten<br>(som är avdragsgill mot intäkterna), till den<br>del den inte reducerar skatten, en skatteav-<br>vikelse.</p>
<p>131. Fastighetsskatt på elproduktionsenhet. Fastig-<br>hetsskatten på elproduktionsenhet är en</p>
<p>objektskatt som enbart träffar fastighetska-<br>pital. Eftersom intäkterna beskattas som in-<br>komst av näringsverksamhet, utgör fastig-<br>hetsskatten (som är avdragsgill mot<br>intäkterna), till den del den inte reducerar<br>skatten, en skatteavvikelse.</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>133. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärn-<br>kraftverk. För elkraft som produceras i<br>kärnkraftverk utgår en särskild skatt om 2,2<br>öre/kWh under 1999-2000. Skatten kan lik-<br>ställas med en extra inkomstskatt som lagts<br>på vissa företag och är därför att betrakta<br>som en skattesanktion. Dessutom utgör<br>skatten en dubbelbeskattning av el som har<br>producerats vid kärnkraftsverk.</p>
<h5>3.15 Icke saldopåverkande avvikelser</h5>
<p>134. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den an-<br>ställde flyttar till ny bostadsort och fått sär-<br>skild ersättning av arbetsgivaren eller det<br>allmänna är i allmänhet skattefri. Om er-<br>sättningen väsentligt överstiger belopp som<br>gäller för befattningshavare i offentlig tjänst<br>är det överskjutande beloppet skattepliktigt.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>135. Värnpliktigas förmåner i form av naturaför-<br>måner, dagersättning, befattningspremie,<br>avgångsvederlag, utbildningspremie, famil-<br>jebidrag m.m. är skattefri inkomst. Närings-<br>bidrag utgör dock skattepliktig inkomst.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>136. Socialbidrag och annan hjälp enligt social-<br>tjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp<br>samt underhåll som lämnats till intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus<br>är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej<br>utgår.</p>
<p>137. Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och förlängt<br>barnbidrag samt barnpension enligt lagen<br>om allmän försäkring till den del pensionen<br>efter avliden förälder ej överstiger 0,4 bas-<br>belopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten<br>för barnpension är begränsad till den garan-<br>tinivå som gäller för bidragsförskott. Skatte-<br>awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>138. Bidragsförskott är inte skattepliktigt.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 4</p>
<p>139. Handikappersättning. Handikappersättning,<br>sådan del av vårdbidrag som utgör ersätt-<br>ning för merkostnader, merutgifter för re-<br>sor, särskilt pensionstillägg för långvarig<br>vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag<br>och hemvårdsbidrag som utgår av kommu-<br>nala eller landstingskommunala medel är<br>skattefria. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>140. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av<br>utländska barn är skattefritt. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt</p>
<p>141. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering<br>av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den<br>första arbetsplaceringen och bidraget är an-<br>passat till de normer som gäller inom soci-<br>altjänsten. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>142. Bostadstillägg till pensionärer. Ersättningen<br>är skattefri. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>143. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>144. Studiebidrag. Studiestöd enligt studiestöds-<br>lagen är inte skattepliktig. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>145. Ersättning som tillfaller försäkrad enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring. Skattefri-<br>heten gäller enbart ersättningar som inte<br>grundar sig på förvärvsinkomster. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt. Vid redovis-<br>ningen har till denna awikelse även förts öv-<br>riga icke skattepliktiga transfereringar som<br>ej redovisas under 134-144.</p>
<p>146. Grundavdrag för pensionärer. Grundavdra-<br>get för skattskyldiga med folkpension (för-<br>tidspension, änkepension mm) awiker från<br>det grundavdrag som aktiva skattskyldiga är<br>berättigade till. Det särskilda grundavdraget<br>är lika med folkpension plus pensionstill-<br>skott och reduceras med ökad pension-<br>sinkomst. Avdraget kan dock aldrig vara<br>lägre än det avdrag som aktiva skattskyldiga<br>erhåller. Syftet med avdraget är att garantera<br>pensionären ett visst belopp efter skatt. Av-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>147-160. Sjukpenning föräldrapenning tillfällig<br>föräldrapenning vårdbidrag dagpenning<br>kontant arbetsmarknadsstöd, utbildnings-<br>bidrag generationsväxling kommunansvar<br>för ungdomar mellan 20-24 år, vuxenstudie-<br>bidrag delpension, dagpenning vid repete-<br>tionsövning utbildningsbidrag för doktor-<br>ander, timersättning vid kommunal vuxenut-<br>bildning livränta vid arbetsskada, startbidrag<br>för egen rörelse, ersättning vid när-<br>ståendevård. Samtliga dessa ersättningar är<br>skattepliktiga och pensionsgrundande.<br>Skatteawikelsen avser den del av arbets-<br>givaravgifterna som avser allmän tilläggs-<br>pension. Efter förslag i prop. 1997/98:151<br>infördes statlig ålderspensionsavgift på des-<br>sa förmåner fr.o.m. 1 januari 1999 varför<br>skatteawikelsen då upphörde.</p>
<p>30</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Gröna nyckeltal för en<br>ekologiskt hållbar<br>utveckling</p>
<p>12 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<h3>Bilaga 5</h3>
<p>Gröna nyckeltal för en ekologiskt<br>hållbar utveckling</p>
<h5>I nnehå I Isförteckn ing</h5>
<p>1 Regeringens bedömning.........................................................................................5</p>
<p>2 Miljövårdsberedningens förslag.............................................................................5</p>
<p>2.1 Användning av energi..............................................................................5</p>
<p>2.2 El för uppvärmning.................................................................................6</p>
<p>2.3 Utsläpp av koldioxid...............................................................................6</p>
<p>2.4 Bensenhalt i luft.......................................................................................7</p>
<p>2.5 Utsläpp av försurande ämnen.................................................................7</p>
<p>2.6 Miljöanpassade färdsätt...........................................................................8</p>
<p>2.7 Antal miljöcertifierade företag...............................................................8</p>
<p>2.8 Avfall som deponeras..............................................................................9</p>
<p>2.9 Tillförsel av fosfor och kväve till haven.................................................9</p>
<p>2.10 Återföring av fosfor till odlingsmark...................................................10</p>
<p>2.11 Skyddad skog.........................................................................................11</p>
<p>3 Remissinstansernas synpunkter...........................................................................11</p>
<p>4 Skälen för regeringens bedömning......................................................................12</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<h4>1 Regeringens bedömning</h4>
<p>Det är angeläget att indikatorer eller så kallade<br>gröna nyckeltal utarbetas som koncentrerat och<br>åskådligt kan spegla utvecklingen mot ett håll-<br>bart samhälle. Regeringen avser därför att fort-<br>sätta arbetet med att analysera och vidare-<br>utveckla sådana nyckeltal. Regeringen tar för<br>närvarande inte ställning till hur nyckeltalen skall<br>utformas, men avser att regelbundet presentera<br>gröna nyckeltal för riksdagen.</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Sett över en längre tidsperiod har energianvänd-<br>ningen blivit effektivare. Okad total energian-<br>vändning har dock ätit upp vinsten av dessa ef-<br>fektiviseringar. I dag har vi större bostäder och vi<br>omger oss med fler elektriska apparater.</p>
<p>Den totala energianvändningen har bara för-<br>ändrats marginellt under senare år och det går<br>inte att utläsa någon trend i utvecklingen.</p>
<h4>2 Miljövårdsberedningens förslag</h4>
<p>Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) presente-<br>rade i december 1998 sitt förslag till indikatorer<br>eller ”gröna nyckeltal” för en ekologiskt hållbar<br>utveckling (Gröna nyckeltal för en ekologisk<br>hållbar utveckling, SOU 1998:170). Tanken är,<br>enligt utredningen, att de gröna nyckeltalen skall<br>spegla viktiga miljöproblem och ge en enkel och<br>överskådlig information till beslutsfattare och<br>allmänhet samt bidra till en saklig och bred sam-<br>hällsdebatt. Nyckeltalen är kopplade till rege-<br>ringens tre övergripande mål för en ekologiskt<br>hållbar utveckling: skyddet av miljön, en effektiv<br>användning av jordens resurser samt en hållbar<br>försörjning. Förutom att vara överskådliga och<br>följa utvecklingen mot ekologisk hållbarhet byg-<br>ger Miljövårdsberedningens förslag på kriterierna<br>att nyckeltalen skall vara lätta att förstå, kunna<br>påverkas av politiska beslut liksom indikera ef-<br>fekter av olika åtgärder samt helst bygga på be-<br>fintlig statistik. Nyckeltalen skall spegla områden<br>och förhållanden som är strategiska för omställ-<br>ningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.</p>
<p>De elva gröna nyckeltal som föreslagits av<br>Miljövårdsberedningen presenteras nedan.</p>
<p>Diagram 2.1a Energianvändning relaterad till BNP</p>
<p>Wh/kr</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-45.png" style="width:169pt;height:110pt;"/>
<p>Källa: SCB, Na 18 SM 9601 samt SCB 1998</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Samhällets användning av energi belastar miljön<br>på flera olika sätt. Förbränningen av till exempel<br>fossila bränslen leder bland annat till utsläpp av<br>försurande ämnen och ämnen som förvärrar<br>övergödning av mark och vatten samt koldioxid<br>som är den enskilt viktigaste orsaken till klimat-<br>förändringarna.</p>
<h5>2.1 Användning av energi</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med<br>energin i samhället. Nyckeltalet beskrivs på två<br>sätt; dels som energieffektiviteten (energi-<br>användning i relation till BNP i 1991 års priser),<br>dels som den totala energianvändningen.</p>
<p>Diagram 2.1b Energianvändning och BNP</p>
<p>Mkr (1991 års priser)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-46.png" style="width:171pt;height:128pt;"/>
<p>Mdl</p>
<p>Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen<br>eller regeringen för nyckeltalet “Användning av<br>energi”. Men enligt regeringens övergripande</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<p>miljömål bör material och energi användas så ef-<br>fektivt som möjligt (prop. 1997/98:145).</p>
<p>gislag. Programmet har redovisats närmare i<br>budgetpropositionen för år 1998 (prop.<br>1997/98:1).</p>
<h5>2.2 El för uppvärmning</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa övergången från kärn-<br>kraftsproducerad el till elproduktion med för-<br>nybara energikällor. Nyckeltalet beskriver den<br>totala elanvändningen för uppvärmning av bo-<br>städer och lokaler.</p>
<h5>2.3 Utsläpp av koldioxid</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa klimatpåverkan från de<br>svenska koldioxidutsläppen (exklusive utsläpp<br>från förbränning av biobränslen, eftersom dessa<br>bedöms som neutrala vad gäller utsläpp av koldi-<br>oxid). Nyckeltalet visar hur många ton koldioxid<br>som Sverige släpper ut till luften varje år.</p>
<p>Diagram 2.2 El för uppvärmning</p>
<p>TWh</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-47.png" style="width:172pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: SCB och NUTEK 1996</p>
<p>Diagram 2.3 Utsläpp av koldioxid*</p>
<p>1000 ton/år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-48.png" style="width:169pt;height:115pt;"/>
<p>”‘Diagrammet är baserat på uppgifter som skiljer sig något i förhållande till de<br>uppgifter Sverige lämnar till den internationella klimatkonventionen och som<br>ingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen.</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Elanvändningen för uppvärmning av våra bostä-<br>der och lokaler har ökat under de senaste decen-<br>nierna. Enstaka avvikelser från trenden beror på<br>temperaturväxlingar till följd av vädret, till exem-<br>pel en ovanligt kall eller ovanligt varm vinter.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Beroende på hur el genereras kan olika negativa<br>effekter i miljön uppkomma. En del av elpro-<br>duktionen används för uppvärmning. I dag har<br>nästan vart fjärde småhus direktverkande el för<br>sin uppvärmning. Om det inte behövdes så<br>mycket el för att värma våra hus under vintermå-<br>naderna skulle kraftproduktionen kunna minska<br>betydligt, vilket skulle underlätta den planerade<br>kärnkraftsawecklingen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen<br>eller regeringen för nyckeltalet “El för uppvärm-<br>ning”. Det energipolitiska program som riksda-<br>gen beslutade om våren 1997 innehåller emeller-<br>tid åtgärder för att användningen av el ska<br>minska och för att en ökad utbyggnad skall ske<br>av el- och värmeproduktion från förnybara ener-</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Utsläppen av koldioxid i Sverige har nästan hal-<br>verats sedan år 1970. Om man jämför de svenska<br>utsläppen av koldioxid per person eller i relation<br>till BNP har Sverige bland de lägsta utsläppen in-<br>om OECD-länderna. Det beror framför allt på<br>att vår energiproduktion till stor del baseras på<br>vattenkraft, kärnkraft och biobränsle. Utsläppen<br>av koldioxid har dock ökat under 1990-talet<br>jämfört med 1980-talets nivåer. Orsaken till ök-<br>ningen är framför allt ökad användning av fossila<br>bränslen inom el- och värmeproduktion samt<br>ökade transporter.</p>
<p>Temperatur och nederbörd under året påver-<br>kar också energianvändningen och därmed även<br>koldioxidutsläppen. Den tydliga ökningen från<br>år 1995 till år 1996 kan delvis förklaras av en kall<br>vinter.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<p>Bakgrund.</p>
<p>Utsläpp av koldioxid bidrar till klimatföränd-<br>ringar. För att minska utsläppen krävs både ener-<br>gieffektiviseringar och övergång från fossila<br>bränslen till alternativa energikällor.</p>
<p>Mål</p>
<p>Inom ramen för FN:s ramkonvention för kli-<br>matförändringar beslutades år 1997 att in-<br>dustriländerna skall reducera sina utsläpp av kli-<br>matpåverkande gaser med 5,2 procent räknat från<br>1990 års nivå. Målet skall vara nått till åren<br>2008-2012. EU har åtagit sig att gemensamt<br>minska utsläppen med åtta procent. Riksdagen<br>har tidigare beslutat att koldioxidutsläppen från<br>fossila bränslen år 2000 inte skall vara större än<br>de var år 1990 och att utsläppen därefter skall<br>minska (prop. 1992/9:179, bet. 1992/93 :JoU 19,<br>rskr. 1991/92:361).</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Bensen är ett cancerframkallande ämne som<br>bland annat uppkommer vid förbränning. Efter-<br>som bensen finns i bensin är biltrafiken den<br>största utsläppskällan. Lokalt är även vedeldning<br>ett problem. Dagens utsläpp beräknas leda till<br>cirka 30 cancerfall varje år i Sverige.</p>
<p>Mål</p>
<p>Riksdagen har beslutat att utsläppen av cancer-<br>framkallande ämnen i tätorter, däribland bensen,<br>skall halveras till år 2005 jämfört med år 1995<br>(prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr.<br>1990/91:338).</p>
<h5>2.5 Utsläpp av försurande ämnen</h5>
<h5>2.4 Bensenhalt i luft</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa de svenska utsläppen av<br>försurande ämnen. Det beskriver hur många ton<br>svaveldioxid respektive kväveoxider som Sverige<br>släpper ut varje år.</p>
<p>Nyckeltalet skall belysa utsläppen av cancer-<br>framkallande ämnen och ger ett mått på luft-<br>kvaliteten. Bensenhalten beskrivs i mikrogram<br>per kubikmeter i tätortsluft.</p>
<p>Diagram 2.4 Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika<br>tätorter (variation mellan orter)___________________________</p>
<p>ug/m<sup>3</sup></p>
<p>11</p>
<p>10</p>
<p>9</p>
<p>8</p>
<p>7</p>
<p>6</p>
<p>5</p>
<p>4</p>
<p>3</p>
<p>2</p>
<p>1</p>
<p>0</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-49.png" style="width:166pt;height:98pt;"/>
<p>Diagram 2.5 Utsläpp av försurande ämnen________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-50.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: SCB och Naturvårdsverket, Na 18 SM</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>1993/94</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>1996/97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(11</p></td><td>
<p>(18</p></td><td>
<p>(25</p></td><td>
<p>(28</p></td><td>
<p>(33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>orter)</p></td><td>
<p>orter)</p></td><td>
<p>orter)</p></td><td>
<p>orter)</p></td><td>
<p>orter)</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Institutet för vatten och luftvårdsforskning (URBAN-nätet)</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Bensenhalten i luft har minskat under 1990-talet.<br>Det beror främst på minskad bensenhalt i bensin<br>och på katalytisk avgasrening på bensindrivna<br>personbilar. Vintertid ligger dock nivån över<br>lågrisknivån i de flesta tätorter.</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Utsläppen av svaveldioxid har minskat med<br>drygt 80 procent och utsläppen av kväveoxider<br>med 15-25 procent mellan åren 1980 och 1995.<br>Minskningarna beror främst på bättre renings-<br>teknik, ökad energihushållning, minskat svavel-<br>innehåll i olja och övergång från olja till el. En<br>rad gamla industrianläggningar har också lagts<br>ner.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid,<br>kväveföreningar och ammoniak som omvandlas i<br>luften till sura ämnen och faller ned över områ-<br>den som ofta ligger långt ifrån utsläppsstället.<br>Utsläppen kommer framför allt från energipro-</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<p>duktionen, olika industrier, sjöfart samt väg- och<br>flygtrafik. Mellan 20 och 30 procent av det sura<br>nedfallet i Sverige beror på våra egna utsläpp.<br>Resten kommer från andra länder.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för de svenska svavelutsläppen är en<br>minskning med 80 procent under perioden<br>1980-2000 (prop. 1990/91:90), vilket också har<br>uppnåtts. Regeringen har föreslagit ett mål som<br>innebär att utsläppen av kväveoxider från trans-<br>portsektorn skall minskas med 40 procent till år<br>2005 jämfört med år 1995 (prop. 1997/98:56).</p>
<p>Diagram 2.6b Persontransporter i bil</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-51.png" style="width:173pt;height:133pt;"/>
<h5>2.6 Miljöanpassade färdsätt</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa medborgarnas om-<br>ställning till mer miljöanpassade färdsätt<sup>1</sup>. Nyck-<br>eltalet beskrivs på två sätt; dels som hur stor del<br>av färdsträckan till och från arbete och skola som<br>görs till fots, per cykel eller genom kollektiva<br>transportmedel som till exempel buss, tunnelba-<br>na eller tåg, dels som antalet fordonskilometer<br>med bil per invånare och år.</p>
<p>Diagram 2.6a Andel av färdsträckan till och från arbete och<br>skola som företas till fots, per cykel eller kollektivt__________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-52.png" style="width:174pt;height:122pt;"/>
<p>När det gäller persontransporterna med bil ökade<br>de mellan år 1978 och år 1995, för att sedan<br>minska mellan 1995 och 1996. Minskningen<br>1996 beror troligtvis på att bensinskatten höjdes.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Vägtrafiken är den största källan till luftförore-<br>ningar och buller, särskilt i tätorterna. Vid om-<br>ställning till ett ekologiskt hållbart samhälle är<br>därför bilåkandet viktigt. Det krävs både mins-<br>kade utsläpp från bilarna och ett minskat<br>bilåkande.</p>
<p>Det finns inget uttalat mål från riksdagen eller<br>regeringen för nyckeltalet “Miljöanpassade<br>färdsätt”. En koppling finns dock till de mål som<br>redovisas för nyckeltalen “Utsläpp av koldioxid”,<br>“Bensenhalt i luft” och “Utsläpp av försurande<br>ämnen”.</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Resvaneundersökningar gjordes under 1980-talet<br>men jämförbar statistik saknas för 1990-talet.<br>Under 1980-talet förändrades resvanorna bara<br>marginellt, och mindre än 20 procent av resvä-<br>garna gjordes då på ett miljöanpassat sätt.</p>
<h5>2.7 Antal miljöcertifierade företag</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa näringslivets integrering<br>av miljöfrågor i verksamheten. Nyckeltalet anger<br>antalet företag som är certifierade enligt ISO<br>14001 eller EMAS.</p>
<p><sup>1</sup> Observera att nyckeltalet inte belyser ett miljöanpassat färdsätt som en<br>energisnål bil utgör eller en bil som drivs med alternativa drivmedel.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<h5>2.8 Avfall som deponeras</h5>
<p>|Diagram 2.7 Antal miljöcertifierade företag</p>
<p>Antal företag</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-53.png" style="width:173pt;height:118pt;"/>
<p>Nyckeltalet skall belysa hushållningen med ma-<br>teriella resurser i samhället. Nyckeltalet anger<br>mängden (ton/år) avfall som deponeras i Sverige.</p>
<p>Diagram 2.8 Deponerade mängder på avfallsupplag i<br>Sverige</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Det sker en stark ökning av antalet miljöcertifie-<br>rade företag, men hittills har endast en liten andel<br>av det totala antalet företag infört miljölednings-<br>system. Användningen av miljöledningssystem<br>ger dock endast en begränsad information om<br>näringslivets totala integrering av miljöfrågor.<br>Företagen vidtar även många andra åtgärder för<br>att skydda miljön.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Företagen måste ta ett stort ansvar för att om-<br>ställningen mot en ekologiskt hållbar utveckling<br>skall bli framgångsrik. Internationella standardi-<br>seringsorganisationen, ISO, har tagit fram sys-<br>temet ISO 14001 och EU har utvecklat miljö-<br>styrningssystemet EMAS (Eco Management and<br>Audit Scheme). Syftet med dessa system är att<br>etablera arbetssystem och rutiner för miljöarbe-<br>tet. Att miljöanpassa företagen handlar dock inte<br>bara om att begränsa den direkta påverkan på<br>miljön, till exempel från industriella utsläpp utan<br>hela verksamheten måste miljöanpassas.</p>
<p>Mål</p>
<p>Det finns inga mål från riksdagen och re-<br>geringen för nyckeltalet "Antal miljöcertifierade<br>företag”. Men miljöanpassning av den verk-<br>samhet som bedrivs på företagen knyter an till<br>samtliga av regeringens tre övergripande mål:<br>skyddet av miljön, effektiv resursanvändning och<br>hållbar försörjning (prop. 1997/98:145).</p>
<p>Ton avfall</p>
<p>6 000 000 __„___________________________________________</p>
<p>smi</p>
<p>5 000 000 Hl______|ggg|____________________</p>
<p>4 000 000 ___Ijlll______HB______|B|______|j|j___</p>
<p>3 ooo ooo ___||l|_______||j||_______|||_______llllj___</p>
<p>2 000 000 --IM-----■■-----|||jj_____HM__</p>
<p>“itfcxx</p>
<p>1994 1995 1996 1997</p>
<p>Källa: Renhållningsverksföreningen</p>
<p>Observera att detta inte är officiell svensk avfallsstatistik, för den ansvarar Natur-<br>vårdsverket och SCB</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>I dag läggs mindre mängder avfall på deponier än<br>vad som gjordes för fyra år sedan. I dag återvinns<br>också mer ur avfall.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Förnybara resurser bör användas men inte i hög-<br>re utsträckning än att naturen hinner förnya<br>dem. Ändliga resurser som grus, metaller, olja<br>och gas måste hushållas med, framför allt för att<br>användningen av dessa medför stora mil-<br>jöproblem. Avfallet bör i första hand minimeras,<br>därefter återanvändas, materialåtervinnas, energi-<br>utvinnas genom förbränning och i sista hand läg-<br>gas på deponi. Som en konsekvens av att mäng-<br>den deponerat avfall minskar, minskar också<br>risken för läckage till omgivningen.</p>
<p>Mål</p>
<p>Tre av regeringens förslag till miljökvalitetsmål<br>har särskild betydelse för avfallshanteringen.<br>Dessa mål är grundvatten av god kvalitet, god<br>bebyggd miljö samt giftfri miljö (prop.<br>1997/98:145). Regeringen har i renhåll-<br>ningsförordningen (1998:902) infört ett förbud<br>mot deponering av utsorterat brännbart avfall<br>från den 1 januari 2002 och av organiskt avfall<br>generellt från den 1 januari 2005, samt deklarerat<br>att en skatt skall införas på avfall som deponeras.</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<h5>2.9 Tillförsel av fosfor och kväve till<br>haven</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa problemet med över-<br>gödning i våra omgivande hav. Nyckeltalet be-<br>skrivs på två sätt; dels hur många ton fosfor och<br>dels hur många ton kväve som belastar våra om-<br>givande hav. De uppgifter om tillförsel av fosfor<br>och kväve som redovisas gäller belastningen på<br>havet från reningsverk och industri samt från<br>jordbruk.</p>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Tillförseln av fosfor till haven minskade i slutet<br>av 1980-talet och i början av 1990-talet, men har<br>därefter ökat igen. Tillförseln av kväve till haven<br>ökade under första halvan av 1990-talet. De mål<br>som tidigare har beslutats har inte uppnåtts.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Övergödning är ett resultat dels av fosfor som<br>läcker till vattendrag, dels av kväveutsläpp till luft<br>och vatten. Utsläppen kommer särskilt från<br>jordbruk, avloppsvatten samt från trafiken och<br>vållar syrebrist i framförallt vikar och skärgårdar.<br>Vid syrebrist flyr fisken och bottendjuren slås ut.</p>
<p>Diagram 2.9b Den svenska belastningen av kväve på haven</p>
<p>Ton kväve</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-54.png" style="width:174pt;height:122pt;"/>
<h5>2.10 Återföring av fosfor till odlingsmark</h5>
<p>Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med<br>ändliga och livsnödvändiga resurser som fosfor.<br>Nyckeltalet anger hur många ton fosfor som<br>återförs till jordbruket genom användning av<br>slam som gödsel. Det visar alltså hur mycket<br>slam som klarar de uppsatta riktvärdena och som<br>också faktiskt återförs till odlingsmark.</p>
<p>Mål</p>
<p>Regeringens förslag till mål är att vattenburna ut-<br>släpp av kväve från mänsklig verksamhet till ha-<br>vet söder om Ålands hav skall minska med 40<br>procent räknat från 1995 års nivå (prop.<br>1997/98:145). Helsingforskommissionens mål är<br>att närsaltsbelastningen skall minska med 50 pro-<br>cent i Östersjön.</p>
<p>Diagram 2.9a Den svenska belastningen av fosfor på<br>haven</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-55.png" style="width:174pt;height:136pt;"/>
<p>Diagram 2.10 Återföring av fosfor i slam till jordbruket</p>
<p>Ton fosfor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-56.png" style="width:175pt;height:114pt;"/>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Mellan åren 1985 och 1991 minskade återföring-<br>en av slam till odlingsmark, men sedan 1991 har<br>återföringen ökat. År 1995 återfördes cirka en<br>tredjedel av allt producerat slam till jordbruket.<br>Resten hamnade på soptippen.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Fosfor är livsnödvändigt för människor, växter<br>och djur. Ett sätt att förbättra fosforns kretslopp<br>är att återföra reningsverkens slam, där fosfor in-</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<p>går, till åkermark. Endast det slam som klarar<br>uppsatta riktvärden för tungmetaller och orga-<br>niska miljögifter får återföras till åkermark. När<br>fosfor återförs via slammet följer även andra vik-<br>tiga näringsämnen med.</p>
<p>Mål</p>
<p>Regeringen har föreslagit att slutna kretslopp bör<br>skapas mellan samhälle och jordbruk för närings-<br>och humusämnen, framför allt fosfor (prop.<br>1997/98:145).</p>
<p>ter i skogen. Det är viktigt med miljöhänsyn in-<br>om skogsbruket.</p>
<p>Mål</p>
<p>Regeringen har föreslagit att ytterligare cirka<br>250 000 hektar skogsmark bör skyddas som na-<br>turreservat och cirka 25 000 hektar som biotop-<br>skyddsobjekt (prop. 1997/98:145). Om målet<br>uppnås ökar andelen skyddad skog till knappt<br>fem procent.</p>
<h5>2.11 Skyddad skog</h5>
<h4>3 Remissinstansernas synpunkter<sup>2</sup></h4>
<p>Nyckeltalet skall belysa förutsättningarna att<br>främja den biologiska mångfalden. Nyckeltalet<br>visar dels andelen skyddad skog som andel av<br>produktiv skogsmark, dels andelen skyddad skog<br>som inte utgör fjällnära skog. Den skog som av-<br>ses är skyddad skog enligt naturvårdslagen, det<br>vill säga skog i nationalparker, naturreservat och<br>domänreservat.</p>
<p>Diagram 2.11 Skyddad skog (andel av produktiv<br>skogsmark)</p>
<p>%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03100/prop_199899__100-57.png" style="width:175pt;height:118pt;"/>
<p>Utvecklingen</p>
<p>Mellan åren 1990 och 1996 ökade andelen skyd-<br>dad skog med 1,2 procentenheter. Nästan 80<br>procent av den skyddade skogen finns i det fjäll-<br>nära området. Det framtida skyddet bör bland<br>annat prioritera skogar utanför fjällområdet.</p>
<p>De flesta remissinstanser är positiva till att ett<br>system med gröna nyckeltal utvecklas. De flesta<br>anser även att nyckeltalen bör kunna förändras<br>när så är motiverat.</p>
<p>Användning av energi</p>
<p>Flertalet remissinstanser är positiva till nyckelta-<br>let. Några vill komplettera med ”andelen icke<br>förnyelsebar energi”. Flera remissinstanser anser<br>att energianvändning i relation till BNP säger<br>ganska lite om hur energieffektiviteten utvecklas<br>i olika sektorer eller för olika energitjänster. Som<br>grovt nyckeltal över utvecklingen kan det dock<br>användas och används också för internationella<br>jämförelser och trendanalyser.</p>
<p>El för uppvärmning</p>
<p>Majoriteten av remissinstanserna stöder nyckel-<br>talet, nio är kritiska och två avstyrker. Lunds<br>Tekniska Högskola påpekar att direktverkande<br>elvärme endast utgör en typ av elanvändning.<br>Elanvändningen kan sänkas genom effektivise-<br>ring eller substitution inom andra användnings-<br>områden. Där det är mest lönsamt att effektivise-<br>ra eller ersätta elanvändningen bör det göras<br>först.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Skogsmark med särskilda biologiska värden<br>måste skyddas bland annat för att bevara det sto-<br>ra antalet växt- och djurarter som finns där.<br>Skogsavverkning och ensidig plantering av<br>barrträd påverkar starkt antalet växt- och djurar-</p>
<p><sup>2</sup> Cirka 50 remissinstanser har inkommit med synpunkter på Miljövårds-<br>beredningens betänkande (SOU 1998:170), bland annat Naturvårdsverket,<br>Statens energimyndighet, Lunds Tekniska Högskola, Uppsala universitet,<br>Umeå universitet, Folkhälsoinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet,<br>Svenska kommunförbundet, SIS Miljömärkning, Skogsindustrierna, Soci-<br>alstyrelsen, Svensk industriförening, Miljöförbundet Jordens Vänner.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<p>Utsläpp av koldioxid</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna anser att nyck-<br>eltalet är relevant och att det behövs för vårt in-<br>ternationella deltagande i klimatarbetet.</p>
<p>Bensenhalt i luft</p>
<p>Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.<br>Naturvårdsverket varnar för att detta nyckeltal<br>kan vara missvisande. En övergång från bensin-<br>drivna till dieseldrivna fordon skulle sänka ben-<br>senhalten men inte nödvändigtvis förbättra häl-<br>soläget.</p>
<p>Utsläpp av försurande ämnen</p>
<p>Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.<br>Göteborgs kommun påpekar att den första delen<br>av det tidigare förslaget till nyckeltal (se SOU<br>1998:15) har tagits bort. Den avsåg andelen mark<br>där nedfallet inte överskrider den kritiska belast-<br>ningsnivån. Avsteget från denna del av förslaget<br>är beklaglig eftersom nyckeltalet i den tidigare<br>utformningen utgjorde en indikator på EU:s för-<br>surningsstrategi.</p>
<p>Miljöanpassade färdsätt</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna anser att nyck-<br>eltalet är relevant, men påpekar att det inte ger<br>någon bra bild av i vilken utsträckning hållbar-<br>heten i transportsystemet ökar. Den större delen<br>av det privata trafikarbetet utelämnas och nyt-<br>totrafiken berörs inte alls.</p>
<p>Antal miljöcertifierade företag</p>
<p>Detta nyckeltal tillhör ett av de mest kritiserade<br>och flera remissinstanser önskar komplettering-<br>ar. Karlskrona kommun framför att miljöbelast-<br>ningen från industrin har minskat väsentligt ge-<br>nom det framgångsrika arbete som bedrivits vid<br>många företag de senaste 15 åren. Det blir allt-<br>mer accepterat att det numera är produkter, livs-<br>stil och konsumtionsmönster och inte produk-<br>tionsprocesser, som utgör den största<br>miljöbelastningen. Att mot denna bakgrund an-<br>vända miljöcertifiering av produktion som ett<br>nyckeltal ger en skev bild av miljöarbetet.</p>
<p>Avfall som deponeras</p>
<p>Flera remissinstanser anser att nyckeltalet är väl-<br>grundat. Somliga anser dock att det även bör in-<br>kludera återanvändning och återvinning samt<br>uttrycka vilken typ av avfall som avses.</p>
<p>Tillförsel av kväve och fosfor till haven</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna anser att detta<br>nyckeltal är bra.</p>
<p>Återföring av fosfor till odlingsmark</p>
<p>Flera remissinstanser påpekar att det även finns<br>andra metoder att återvinna fosfor ur slam. Ris-<br>ken är att en gynnsam utveckling för dessa me-<br>toder skulle kunna innebära att fosfor återut-<br>nyttjas alltmer samtidigt som det föreslagna<br>nyckeltalet pekar i ogynnsam riktning. I dag förs<br>till exempel mer slam till grönområden än till<br>jordbruket, och detta redovisas inte i nyckel-<br>talet.</p>
<p>Skyddad skog</p>
<p>En majoritet av de remissinstanser som har syn-<br>punkter på detta nyckeltal, anser att det bör<br>kompletteras eller ersättas med bättre nyckeltal<br>för biologisk mångfald. Mycket av arbetet med<br>att säkerställa den biologiska mångfalden sker i<br>skogar utan formellt skydd. För att belysa förut-<br>sättningarna för den biologiska mångfalden är<br>det således angeläget att beskriva det naturvårds-<br>arbete som ingår som en integrerad del i skogs-<br>bruket. Utöver reservatavsättningar måste därför<br>nyckeltalet spegla såväl arealer som frivilligt un-<br>dantas från brukande som den naturvårdshänsyn<br>som tas i den löpande verksamheten.</p>
<h4>4 Skälen för regeringens bedömning</h4>
<p>De gröna nyckeltalen skall vara en hjälp i arbetet<br>att förverkliga regeringens övergripande mål för<br>det miljöpolitiska arbetet att till nästa generation<br>kunna lämna över ett samhälle där de stora mil-<br>jöproblemen i Sverige är lösta. Nyckeltalen skall<br>ses som ett komplement till det indikatorsystem<br>som föreslagits av Naturvårdsverket för att följa<br>upp de av regeringen föreslagna miljökvalitets-<br>målen (deFacto;98 - Uppföljning av föreslagna<br>nationella miljökvalitetsmål).</p>
<p>Regeringen anser att flera av Miljövårdsbered-<br>ningens förslag till gröna nyckeltal behöver kon-<br>kretiseras, och nyckeltalens relation till miljö-<br>målen göras tydligare. Dessutom krävs en utför-<br>lig analys av hur nyckeltalen skall tolkas och vilka<br>effekter dessa kan väntas få som vägledning för<br>miljöpolitiken och för andra politikområden. Vi-<br>dare bör nyckeltalen struktureras så att det tyd-<br>ligt framgår vilken typ av samhällsutveckling de</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:100 BILAGA 5</p>
<p>avser att beskriva (samhällsrelaterade eller miljö-<br>relaterade nyckeltal). Regeringens bedömning<br>stöds av flera remissinstanser.</p>
<p>Regeringen anser att de föreslagna elva nyck-<br>eltalen bör kunna ge en första uppfattning om<br>huruvida utvecklingen går åt rätt håll och i rätt<br>takt, trots att de inte täcker in alla miljöaspekter.<br>Utvecklingen av nyckeltal är en kontinuerlig<br>process där nyckeltalen måste anpassas efter de<br>mål de avser följa och samhällsutvecklingen i öv-<br>rigt. Regeringen kommer därför att fortsätta ar-<br>betet med att vidareutveckla nyckeltalen samt<br>analysera hur dessa knyter an till de nationella<br>miljökvalitetsmålen, det internationella arbetet<br>samt målet om en hållbar samhällsutveckling.</p>
<p>Regeringen kommer i samband med detta ar-<br>bete också att överväga att ge berörda myndig-<br>heter i uppdrag att utveckla metoder för att<br>prognostisera nyckeltal.</p>
<p>Parallellt med arbetet att vidareutveckla nyck-<br>eltalen avser regeringen att regelbundet pre-<br>sentera gröna nyckeltal för riksdagen. På så sätt<br>tillgodoses en balans mellan behovet av aktuell<br>information och kontinuerlig utveckling av<br>nyckeltalen.</p>
<p>13</p>
<p>Utdrag ur protokoll</p>
<p>vid regeringssammanträde den 31 mars 1999</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och<br>statsråden Hjelm-Wallén,Freivalds, Asbrink, Winberg,<br>Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,<br>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén</p>
<p>Föredragande: statsråden Åsbrink, Freivalds, Winberg,<br>Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,<br>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnesson, Lejon, Lövdén</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1998/99:100</p>
<p>1999 års ekonomiska vårproposition</p>
11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)?11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)bifall=utskottet1998/99:FiU20?22att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2002 (avsnitt 4.1.2)bifall=utskottet1998/99:FiU20?22att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2002 (avsnitt 4.1.2)?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2002 till 810 miljarder kronor (avsnitt 7.1)?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2002 till 810 miljarder kronor (avsnitt 7.1)bifall=utskottet1998/99:FiU20?44att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2000-2002 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.2)bifall=utskottet1998/99:FiU20?44att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2000-2002 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.2)?55att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2000-2002 (avsnitt 7.3.2)?55att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2000-2002 (avsnitt 7.3.2)bifall=utskottet1998/99:FiU20?66att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:FiU27?66att riksdagen antar regeringens förslag till?77att riksdagen antar regeringens förslag till?77att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:FiU27?88att riksdagen bemyndigar regeringen att för perioden 1999-2002 ställa ut kreditgaranti till Riksbanken för lån till Brasilien på högst 300 000 000 USD genom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) (avsnitt 5.4.2)bifall=utskottet1998/99:FiU27?88att riksdagen bemyndigar regeringen att för perioden 1999-2002 ställa ut kreditgaranti till Riksbanken för lån till Brasilien på högst 300 000 000 USD genom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) (avsnitt 5.4.2)?99att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om inriktningen av registerbaserad folk- och bostadsräkning (avsnitt 5.4.2)?99att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om inriktningen av registerbaserad folk- och bostadsräkning (avsnitt 5.4.2)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1010att riksdagen godkänner att högst 15 000 000 kr av det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan uppförda ramanslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet får användas för en väpnad svensk styrka i Kosovo under 1999 (avsnitt 5.4.4)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1010att riksdagen godkänner att högst 15 000 000 kr av det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan uppförda ramanslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet får användas för en väpnad svensk styrka i Kosovo under 1999 (avsnitt 5.4.4)?1111att riksdagen bemyndigar regeringen att gemensamt med Landstingsförbundet upplösa den ideella föreningen Spri - Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (avsnitt 5.4.7)?1111att riksdagen bemyndigar regeringen att gemensamt med Landstingsförbundet upplösa den ideella föreningen Spri - Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut (avsnitt 5.4.7)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1212att riksdagen bemyndigar regeringen att under det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken under år 1999 fatta beslut om projektbidrag till försöksverksamheter i kommuner och landsting som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 180 000 000 kr under åren 2000-2001 (avsnitt 5.4.7)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1212att riksdagen bemyndigar regeringen att under det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken under år 1999 fatta beslut om projektbidrag till försöksverksamheter i kommuner och landsting som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 180 000 000 kr under åren 2000-2001 (avsnitt 5.4.7)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att under det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget B 3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå avtal som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2000 (avsnitt 5.4.7)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att under det på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget B 3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå avtal som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2000 (avsnitt 5.4.7)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1414att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om flyttningsbidrag (avsnitt 5.4.10)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1414att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om flyttningsbidrag (avsnitt 5.4.10)?1515att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om reformering av anställningsstödet (avsnitt 5.4.10)?1515att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om reformering av anställningsstödet (avsnitt 5.4.10)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1616att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om användningen av medlen för genomförande av försöksverksamhet med lärlingsutbildning (avsnitt 5.4.12)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1616att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om användningen av medlen för genomförande av försöksverksamhet med lärlingsutbildning (avsnitt 5.4.12)?1717att riksdagen bemyndigar regeringen att under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B4 Energiforskning, under år 1999 besluta om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 1 199 056 000 kr under åren 2000-2004 (avsnitt 5.4.16)?1717att riksdagen bemyndigar regeringen att under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B4 Energiforskning, under år 1999 besluta om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 1 199 056 000 kr under åren 2000-2004 (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1818att riksdagen bemyndigar regeringen att ge Statens Järnvägar rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram om 10 700 000 000 kr (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1998/99:FiU27?1818att riksdagen bemyndigar regeringen att ge Statens Järnvägar rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram om 10 700 000 000 kr (avsnitt 5.4.17)?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A4 Banhållning göra utfästelser om att till Botniabanan AB betala ersättning som täcker driftskostnader och amorteringar samt ränte- och andra finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17)?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att inom ramen för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A4 Banhållning göra utfästelser om att till Botniabanan AB betala ersättning som täcker driftskostnader och amorteringar samt ränte- och andra finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1998/99:FiU27?2020att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB samt besluta om en försäljning av Postgirot Bank AB (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1998/99:FiU27?2020att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förändrad verksamhetsinriktning för Postgirot Bank AB samt besluta om en försäljning av Postgirot Bank AB (avsnitt 5.4.17)?2121att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att lån inom en ram av 100 000 000 kr får tas upp i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka kostnader i samband med en sammanslagning av Telia AB och Telenor AS (avsnitt 5.4.18)?2121att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att lån inom en ram av 100 000 000 kr får tas upp i Riksgäldskontoret för att tillfälligt täcka kostnader i samband med en sammanslagning av Telia AB och Telenor AS (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1998/99:FiU27?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en exportkreditram för Exportkreditnämnden på upp till 125 000 000 000 kr (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1998/99:FiU27?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en exportkreditram för Exportkreditnämnden på upp till 125 000 000 000 kr (avsnitt 5.4.18)?2323att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 5.4.19)?2323att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 5.4.19)bifall=utskottet1998/99:FiU27?2424att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell 2.1 s.43.bifall=utskottet1998/99:FiU27?2424att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell 2.1 s.43.?2525att riksdagen antar regeringens förslag till?2525att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:FiU20?2626att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:FiU20?2626att riksdagen antar regeringens förslag till?2727att riksdagen antar regeringens förslag till?2727att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:FiU20?2828att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:FiU20?2828att riksdagen antar regeringens förslag till?BBordläggning1999-04-14 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning1999-04-14 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning1999-04-15 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar1999-04-29 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 02:09:20statustextstatustextÄrendet är avslutatGM031002019-05-22 17:20:37tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-24 02:09:20behandlas_i1998/99:FiU20GM01FiU20bet1998/99FiU20Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor, m.m.Betänkandebehandlas_i1998/99:FiU27GM01FiU27bet1998/99FiU27Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1999Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi27mot1998/99Fi27med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi28mot1998/99Fi28med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi29mot1998/99Fi29med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi30mot1998/99Fi30med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi31mot1998/99Fi31med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi32mot1998/99Fi32med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi33mot1998/99Fi33med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi34mot1998/99Fi34med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi35mot1998/99Fi35med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi36mot1998/99Fi36med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi14mot1998/99Fi14med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi15mot1998/99Fi15med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi16mot1998/99Fi16med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi17mot1998/99Fi17med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi18mot1998/99Fi18med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi19mot1998/99Fi19med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi20mot1998/99Fi20med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi21mot1998/99Fi21med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi22mot1998/99Fi22med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi23mot1998/99Fi23med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi24mot1998/99Fi24med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi25mot1998/99Fi25med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi26mot1998/99Fi26med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotionav Alf Svensson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi15mot1998/99Fi15med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Alf Svensson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Beatrice Ask m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi25mot1998/99Fi25med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Beatrice Ask m.fl. (M)Motionföljdmotionav Berit Jóhannesson och Stig Sandström (V)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi29mot1998/99Fi29med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Berit Jóhannesson och Stig Sandström (V)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi31mot1998/99Fi31med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi14mot1998/99Fi14med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi18mot1998/99Fi18med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Claes-Göran Brandin och Marianne Carlström (S)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi30mot1998/99Fi30med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Claes-Göran Brandin och Marianne Carlström (S)Motionföljdmotionav Gun Hellsvik m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi22mot1998/99Fi22med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Gun Hellsvik m.fl. (M)Motionföljdmotionav Göran Lennmarker m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi21mot1998/99Fi21med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Göran Lennmarker m.fl. (M)Motionföljdmotionav Göte Jonsson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi33mot1998/99Fi33med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Göte Jonsson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Henrik Landerholm m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi35mot1998/99Fi35med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Henrik Landerholm m.fl. (M)Motionföljdmotionav Holger Gustafsson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi23mot1998/99Fi23med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Holger Gustafsson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Kenth Skårvik m.fl. (FP, KD, M, C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi27mot1998/99Fi27med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Kenth Skårvik m.fl. (FP, KD, M, C)Motionföljdmotionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi17mot1998/99Fi17med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Lars Tobisson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi24mot1998/99Fi24med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Leif Jakobsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi26mot1998/99Fi26med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Leif Jakobsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Lennart Daléus m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi16mot1998/99Fi16med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Lennart Daléus m.fl. (C)Motionföljdmotionav Lennart Daléus m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi36mot1998/99Fi36med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Lennart Daléus m.fl. (C)Motionföljdmotionav Mikael Odenberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi20mot1998/99Fi20med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Mikael Odenberg m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per Westerberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi32mot1998/99Fi32med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Per Westerberg m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per-Richard Molén m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi28mot1998/99Fi28med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Per-Richard Molén m.fl. (M)Motionföljdmotionav Ulf Björklund (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi34mot1998/99Fi34med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Ulf Björklund (KD)Motionföljdmotionav Yvonne Ångström (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:100<br/>
1999 års ekonomiska vårpropositionGM02Fi19mot1998/99Fi19med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårpropositionav Yvonne Ångström (FP)Motion