<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2291126</hangar_id>
 <dok_id>GM0310</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:00</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i rättshjälpslagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0310/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0310</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0310</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:10&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i rättshjälpslagen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0310/prop_199899__10-1.png" style="width:40pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att inkomstgränsen för rätt till rättshjälp höjs från&lt;br&gt;210 000 kr till 260 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att en underårigs avgifter skall grundas på den&lt;br&gt;underåriges egna ekonomiska förhållanden samt att underåriga skall&lt;br&gt;kunna befrias helt från rättshjälpsavgift och rådgivningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också en utvidgning av Domstolsverkets talerätt i frågor&lt;br&gt;som rör målsägandebiträde, ersättningsgaranti och återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet for forsvararkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619). 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1621) om rätt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning&lt;br&gt;m.m.....................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstgränsen.................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av ekonomiskt underlag för underåriga.........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsverkets talerätt..................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning av ansökningsavgift..................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1619).......................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1621) om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...................................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsverkets författningsförslag.....................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser som har yttrat&amp;nbsp;sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets rapport.......................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1998.......29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1996:1621) om rätt för Domstolsverket att&lt;br&gt;överklaga vissa beslut om ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 23, 24 och 38 §§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning enligt denna lag lämnas i en rättslig angelägenhet av en&lt;br&gt;advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sammanlagt högst två&lt;br&gt;timmar. Rådgivning kan också lämnas av någon annan som kan&lt;br&gt;förordnas som rättshjälpsbiträde enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning lämnas mot en avgift som betalas till den som lämnar&lt;br&gt;rådgivningen. Den som har lämnat rådgivning får sätta ned avgiften till&lt;br&gt;hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den rättssökande underårig&lt;br&gt;får avgiften sättas ned till noll, om&lt;br&gt;sökandens ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare bestämmelser om rådgivningsavgift och nedsättning av&lt;br&gt;rådgivningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp far beviljas en fysisk&lt;br&gt;person vars ekonomiska underlag&lt;br&gt;enligt 38 § inte överstiger 210 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får beviljas en fysisk&lt;br&gt;person vars ekonomiska underlag&lt;br&gt;enligt 38 § inte överstiger 260 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får även beviljas ett dödsbo om det finns synnerliga skäl. I&lt;br&gt;14 § finns bestämmelser om övergång av rättshjälp till dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den&lt;br&gt;rättssökandes ekonomiska underlag enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften, som aldrig får överstiga kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet, utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget överstiger 20 000 men inte 40 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget överstiger 40 000 men inte 80 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger 80 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 160 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger 160 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift for rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta&lt;br&gt;avgift som anges i andra stycket 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den rättssökande underårig&lt;br&gt;får det beslutas att någon&lt;br&gt;rättshjälpsavgift inte skall betalas,&lt;br&gt;om sökandens ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när&lt;br&gt;rättshjälp beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska underlag förändras väsent-&lt;br&gt;ligt innan rättshjälpsärendet har&lt;br&gt;avslutats, får jämkning ske till&lt;br&gt;annan procentsats som avses i&lt;br&gt;23 § efter vad som är skäligt.&lt;br&gt;Jämkning får också ske om en&lt;br&gt;väsentlig felbedömning har gjorts&lt;br&gt;när procentsatsen tidigare bestäm-&lt;br&gt;des eller om oriktiga uppgifter har&lt;br&gt;legat till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning till en lägre procent-&lt;br&gt;sats kan endast avse avgift som&lt;br&gt;ännu inte har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska underlag förändras väsent-&lt;br&gt;ligt innan rättshjälpsärendet har&lt;br&gt;avslutats, får jämkning ske efter&lt;br&gt;vad som är skäligt. I fall som avses&lt;br&gt;i 23 § fjärde stycket får jämkning&lt;br&gt;ske till noll och i övriga fall till&lt;br&gt;annan procentsats som anges i&lt;br&gt;23 § andra stycket. Jämkning får&lt;br&gt;också ske om en väsentlig fel-&lt;br&gt;bedömning har gjorts när procent-&lt;br&gt;satsen tidigare bestämdes eller om&lt;br&gt;oriktiga uppgifter har legat till&lt;br&gt;grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning till en lägre procent-&lt;br&gt;sats eller till noll kan endast avse&lt;br&gt;avgift som ännu inte har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet,&lt;br&gt;förmögenhetsförhållanden och skuldsättning enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till underhållet av barn skall den beräknade&lt;br&gt;årsinkomsten minskas med 15 000 kr för vaije barn, dock högst 75 000&lt;br&gt;kr. Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligen ökad eller&lt;br&gt;nedsatt på grund av förmögenhetsinnehav eller skuldsättning eller annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas genom&lt;br&gt;att skäligt belopp läggs till eller dras ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underårigs ekonomiska&lt;br&gt;underlag skall bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn även till föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall&lt;br&gt;beräknas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1621) om&lt;br&gt;rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om&lt;br&gt;ersättning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:1621) om rätt för Domstols-&lt;br&gt;verket att överklaga vissa beslut om ersättning m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har rätt att, på&lt;br&gt;samma sätt som en part, överklaga&lt;br&gt;ett beslut av domstol om ersättning&lt;br&gt;av allmänna medel till måls-&lt;br&gt;ägande, enskild part, försvarare,&lt;br&gt;vittne, sakkunnig eller annan som&lt;br&gt;inte är part. Detsamma gäller&lt;br&gt;beslut om förordnande eller byte&lt;br&gt;av offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har rätt att, på&lt;br&gt;samma sätt som en part, överklaga&lt;br&gt;ett beslut av domstol om ersätt-&lt;br&gt;ningsgaranti enligt 17 kap. 7 a §&lt;br&gt;äktenskapsbalken eller om ersätt-&lt;br&gt;ning av allmänna medel till måls-&lt;br&gt;ägande, enskild part, försvarare,&lt;br&gt;målsägandebiträde, vittne, sak-&lt;br&gt;kunnig eller annan som inte är&lt;br&gt;part. Detsamma gäller beslut om&lt;br&gt;förordnande eller byte av offentlig&lt;br&gt;försvarare eller målsägande-&lt;br&gt;biträde samt beslut om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet för försvarar-&lt;br&gt;kostnader enligt 31 kap. 1 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken eller kostnader för&lt;br&gt;målsägandebiträde enligt 8 §&lt;br&gt;lagen (1988:609) om målsägande-&lt;br&gt;biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räknas tiden för överklagande&lt;br&gt;från den dag en part fått del av&lt;br&gt;beslutet, får Domstolsverket ändå&lt;br&gt;inte överklaga beslutet senare än&lt;br&gt;två månader från dagen för&lt;br&gt;beslutet. Domstolsverket får över-&lt;br&gt;klaga ett beslut även till förmån&lt;br&gt;för en enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna skall inte tillämpas på beslut som meddelats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1998 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att ta fram&lt;br&gt;underlag för fastställande av gränsen för det ekonomiska underlag som&lt;br&gt;enligt 6 § rättshjälpslagen (1996:1619) gäller som underlag för be-&lt;br&gt;viljande av rättshjälp. I uppdraget ingick också att undersöka behovet av&lt;br&gt;justeringar i avgiftssystemet. Under uppdragets genomförande skulle&lt;br&gt;samråd ske med Rättshjälpsmyndigheten, Riksförsäkringsverket, Social-&lt;br&gt;styrelsen och Sveriges advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket presenterade i juni 1998 promemorian Gräns för&lt;br&gt;ekonomiskt underlag enligt 6 § rättshjälpslagen (1996:1619) m.m. I&lt;br&gt;promemorian behandlas endast en del av uppdraget avseende avgifts-&lt;br&gt;systemet. Domstolsverket kommer senare under detta år att redovisa&lt;br&gt;uppdraget i resterande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag är intaget i bilaga 1. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr&lt;br&gt;Ju98/2155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet tar regeringen också upp ett förslag till utvidgad talerätt för&lt;br&gt;Domstolsverket i vissa frågor. Förslaget har beretts under hand med&lt;br&gt;Domstolsverket, som är initiativtagare, och med ett mindre antal&lt;br&gt;domstolar, se bilaga 2. Ytterligare remissförfarande har bedömts vara&lt;br&gt;obehövligt då utvidgningen far anses vara av marginell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 september 1998 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen men föreslagit en justering&lt;br&gt;av lagtexten. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inkomstgränsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomstgränsen för rätt till rättshjälp höjs till&lt;br&gt;260 000 kr per år. Den som med den nya gränsen får rätt till rättshjälp&lt;br&gt;skall betala en rättshjälpsavgift som uppgår till 40 procent av&lt;br&gt;kostnaderna för rättshjälpsbiträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Sveriges advokatsamfund och&lt;br&gt;Sammanslutningen för Sveriges Juridiska Byråer anser att inkomst-&lt;br&gt;gränsen bör knytas till basbeloppet. Riksrevisionsverket och Rättshjälps-&lt;br&gt;nämnden anser att frågan om inkomstgränsens anknytning till bas-&lt;br&gt;beloppet bör utredas ytterligare. Norrtälje tingsrätt avstyrker en höjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av inkomstgränsen. Rättshjälpsnämnden ifrågasätter om höjningen bör&lt;br&gt;vara så stor som föreslås medan LO anser att gränsen bör sättas högre än&lt;br&gt;promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rättshjälp far i dag beviljas personer&lt;br&gt;vars ekonomiska underlag inte överstiger 210 000 kr. Med ekonomiskt&lt;br&gt;underlag avses enligt 38 § rättshjälpslagen (1996:1919) den rätts-&lt;br&gt;sökandes årsinkomst efter att hänsyn tagits till underhållsskyldighet,&lt;br&gt;förmögenhet och skuldsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpslagen beslutades år 1996 och trädde i kraft den 1 december&lt;br&gt;1997. Det har alltså gått cirka två år sedan gränsvärdet för rätt till&lt;br&gt;rättshjälp fastställdes. Det finns därför skäl att nu se över om gränsen&lt;br&gt;behöver justeras. Regeringen delar således inte Norrtälje tingsrätts&lt;br&gt;uppfattning att det är för tidigt att nu se över gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9 s. 111) sägs att en&lt;br&gt;rimlig utgångspunkt är att anknyta gränsvärdet till den s.k. skiktgränsen i&lt;br&gt;skatterättsliga sammanhang. Den som anses ha förmåga att betala s.k.&lt;br&gt;värnskatt bör också anses ha förmåga att själv ta tillvara sina rättsliga&lt;br&gt;intressen. Gränsvärdet fastställdes därför till ett belopp strax över&lt;br&gt;skiktgränsen eller 210 000 kr. I dag uppgår skiktgränsen till 213 000 kr,&lt;br&gt;dvs. något över inkomstgränsen för rätt till rättshjälp. Dessutom har som&lt;br&gt;framgår av promemorian, den genomsnittsliga löneökningen de två&lt;br&gt;senaste åren varit cirka 2,5-3 % vilket innebär att färre människor kan&lt;br&gt;beviljas rättshjälp i dag än då rättshjälpslagen beslutades. Det finns mot&lt;br&gt;denna bakgrund anledning att höja den nuvarande gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Domstolsverkets uppfattning att en justering av&lt;br&gt;inkomstgränsen inte bör göras alltför ofta. Som Domstolsverket föreslår&lt;br&gt;kan ett lämpligt riktmärke vara att en översyn görs med tre års intervall&lt;br&gt;även om det vid vissa tillfällen kan finnas anledning att frångå detta&lt;br&gt;riktmärke. En höjning bör därför ske med viss marginal. Domstolsverket&lt;br&gt;har, mot bakgrund bl.a. av att löneökningen för de närmaste tre åren kan&lt;br&gt;uppskattas till 9 %, föreslagit en gräns på 260 000 kr. Majoriteten av&lt;br&gt;remissinstanserna har instämt i eller lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har anfört att gränsen bör sättas högre än vad Domstolsverket har&lt;br&gt;föreslagit. Regeringen vill dock framhålla att den föreslagna höjningen&lt;br&gt;medför att mer än 90 % av Sveriges befolkning kan få rättshjälp. De&lt;br&gt;siffror som Domstolsverket utgår från i sin rapport har inhämtats från&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB). SCB:s uppgifter är beräknade på ett något&lt;br&gt;annorlunda sätt än vad som görs vid beräkning av det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget enligt rättshjälpslagen. Skillnaderna i beräkningssätt torde&lt;br&gt;dock snarast innebära att ytterligare personer är berättigade till rättshjälp,&lt;br&gt;särskilt som SCB:s material inte tar hänsyn till försöijningsbörda vilket&lt;br&gt;alltid skall ske vid beräkningar enligt rättshjälpslagen. Dessutom har&lt;br&gt;SCB i sitt underlag inte tagit med barn under 18 år som saknar förvärvs-&lt;br&gt;och kapitalinkomst. Detta torde innebära att med den föreslagna&lt;br&gt;inkomstgränsen kommer klart mer än 90 % av befolkningen att uppfylla&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningarna för att erhålla rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En täckningsgrad på över 90 % av befolkningen torde vara unikt i&lt;br&gt;internationella sammanhang. Närmast därefter torde Nederländerna följa.&lt;br&gt;I Nederländerna uppfyller cirka 50 % av befolkningen de ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningarna för att erhålla rättshjälp. Även detta anses i inter-&lt;br&gt;nationella sammanhang vara en mycket hög täckningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9 bl.a.&lt;br&gt;s. 82 och 110) bör målet vara att ge rättshjälp till den som annars inte&lt;br&gt;skulle ha möjlighet att ta tillvara sina rättsliga intressen. De som hör till&lt;br&gt;de 10 % mest välbeställda i det svenska samhället bör själva kunna stå&lt;br&gt;för sina kostnader i rättsliga sammanhang. Det är inte rimligt att statens&lt;br&gt;begränsade resurser skall användas för bidrag till denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det inte finns anledning att höja gränsen&lt;br&gt;utöver vad som föreslagits i promemorian. I detta sammanhang bör det&lt;br&gt;också påpekas att rättshjälp i de flesta andra länder, även inom EU, synes&lt;br&gt;betraktas som en form av socialhjälp som endast kommer de allra&lt;br&gt;fattigaste till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den föreslagna höjningen är rimlig och delar&lt;br&gt;således inte heller Rättshjälpsnämndens uppfattning att höjningen är&lt;br&gt;alltför stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund och Sammanslutningen för Sveriges&lt;br&gt;Juridiska Byråer menar att inkomstgränsen åter bör knytas till bas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1972 års rättshjälpslag relaterades rätten till rättshjälp till basbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det basbelopp som skulle&lt;br&gt;användas var alltid det basbelopp som gällde året innan ansökan om&lt;br&gt;rättshjälp gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till den nuvarande rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9&lt;br&gt;s. 110 f.) anfördes som skäl för att ange lagens gränsvärden i siffror i&lt;br&gt;stället för ett visst antal basbelopp eller en viss andel av basbeloppet bl.a.&lt;br&gt;att de dåvarande bestämmelserna upplevdes som krångliga och svår-&lt;br&gt;hanterliga. Vidare anfördes att den då gällande ordningen kunde leda till&lt;br&gt;att två parter kunde ha olika möjligheter att få en utredning ersatt av&lt;br&gt;rättshjälpen beroende på när rättshjälp hade sökts eftersom man alltid&lt;br&gt;skulle använda det basbelopp som gällde året innan ansökan för&lt;br&gt;rättshjälp. Vidare angavs att systemet gjorde att nya gränsvärden för&lt;br&gt;beviljande av rättshjälp och fastställande av avgift måste räknas fram&lt;br&gt;vaije år och att det i praktiken var nödvändigt att ha tillgång till&lt;br&gt;Domstolsverkets årliga broschyr om rättshjälp och taxor för att kunna&lt;br&gt;tillämpa lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de nu redovisade skälen fortfarande är över-&lt;br&gt;tygande. Något behov av att, som Riksförsäkringsverket och Rätts-&lt;br&gt;hjälpsnämnden önskar, åter utreda denna fråga finns inte enligt&lt;br&gt;regeringens mening. Bestämmelserna blir mer lättillgängliga om lagens&lt;br&gt;gränsvärden anges i siffror i stället för ett visst antal basbelopp eller en&lt;br&gt;viss del av basbeloppet. En annan fördel är att justeringar kan ske även&lt;br&gt;av andra skäl än penningvärdets förändringar. För år 1999 har t.ex.&lt;br&gt;fastställts samma basbelopp som för år 1998 varför en knytning till&lt;br&gt;basbeloppet inte skulle ha medfört någon höjning för år 2000 eftersom&lt;br&gt;basbeloppet för år 1999 skulle ha använts för ansökningar år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av Domstolsverkets uppdrag som avser en eventuell justering&lt;br&gt;av avgiftssystemet kommer att presenteras senare under året. Som&lt;br&gt;föreslås i promemorian är det lämpligt att i avvaktan på detta låta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga rättssökande som har ett ekonomiskt underlag som överstiger&lt;br&gt;160 000 kr omfattas av den högsta procentsatsen, dvs. 40 %. Det innebär&lt;br&gt;att rättshjälpsavgiften kommer att vara 40 % av kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet för den grupp som har ett ekonomiskt underlag mellan&lt;br&gt;160 000 kr och 260 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beräkning av ekonomiskt underlag för&lt;br&gt;underåriga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det ekonomiska underlaget för underåriga skall&lt;br&gt;beräknas endast på den underåriges egna ekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;Underåriga skall kunna befrias från rättshjälpsavgift och&lt;br&gt;rådgivningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Norrtälje tingsrätt avstyrker dock&lt;br&gt;ändringsförslagen helt. Malmö tingsrätt anser inte att det skall finnas&lt;br&gt;möjlighet till avgiftsbefrielse medan Sveriges advokatsamfund och&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att möjligheten till avgiftsbefrielse inte bör&lt;br&gt;begränsas till underåriga. Riksförsäkringsverket anför att en generell&lt;br&gt;regel om avgiftsbefrielse bör införas för rättshjälpsärenden som hänför&lt;br&gt;sig till den s.k. New York-konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget för underåriga skall hänsyn tas dels till den underåriges egna&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, dels till föräldrarnas ekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;Denna ordning infördes med den nuvarande rättshjälpslagen. Före 1972&lt;br&gt;tillämpades i detta avseende en varierande praxis vad gällde möjligheten&lt;br&gt;att fa s.k. fri rättegång. Enligt 1972 års rättshjälpslag gällde däremot att&lt;br&gt;hänsyn skulle tas endast till den unges egna förhållanden. Den unge&lt;br&gt;kunde dessutom helt befrias från skyldighet att betala rättshjälpsavgift. I&lt;br&gt;förarbetena till den nu gällande bestämmelsen anfördes (prop. 1996/97:9&lt;br&gt;s. 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom föräldrar enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken är skyldiga att&lt;br&gt;försona barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov&lt;br&gt;och föräldrarnas förmåga är det rimligt att de också ansvarar för&lt;br&gt;kostnader som uppstår i anledning av en process. Om&lt;br&gt;rättshjälpsresursema skall fördelas så att de kommer dem tillgodo som&lt;br&gt;bäst behöver dem är det inte rimligt att ge bidrag till barn som tillhör&lt;br&gt;familjer med god eller mycket god ekonomi. Man bör i stället också i&lt;br&gt;fråga om rättshjälp i första hand utgå från att barn blir försörjda av&lt;br&gt;sina föräldrar. I en angelägenhet som rör underhåll och faderskap&lt;br&gt;ligger ju frågan också i förälderns intresse. En sådan ordning skulle&lt;br&gt;också minska de olikheter som nu finns vid behandlingen av bl.a.&lt;br&gt;rättshjälpsfrågor, beroende på om talan om underhåll väcks fristående&lt;br&gt;eller i mål om äktenskapsskillnad eller vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiell utgångspunkt är dessa skäl naturligtvis fortfarande&lt;br&gt;giltiga. I praktiken har det emellertid uppkommit problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen har i ett fall från 1998 ansett att en socialnämnd är&lt;br&gt;behörig att för barnets räkning ansöka om rättshjälp samt att rättshjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sådant fall även omfattar frågan om underhåll (NJA 1998 s. 128).&lt;br&gt;Högsta domstolen ansåg också att i fall där såväl socialnämnden som&lt;br&gt;barnets moder för talan men med oförenligt innehåll kan två rätts-&lt;br&gt;hjälpsbiträden förordnas för barnet. I detta fall torde alltså barnet genom&lt;br&gt;modem bli tvingat att betala rättshjälpsavgift baserad på två&lt;br&gt;rättshjälpsbiträden och modem skulle inte ha möjlighet att påverka&lt;br&gt;omfattningen av det ena biträdets arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål, där bestämmelserna i rättshjälpslagen blir tillämpliga vid&lt;br&gt;bedömningen av vad den dömde skall återbetala av sina försvarar-&lt;br&gt;kostnader, har det också uppkommit problem. Det har visat sig svårt att&lt;br&gt;utforma ett system där rätten har tillgång till information om de&lt;br&gt;ekonomiska uppgifterna för föräldrarna till underåriga som döms för&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis har också varierat beträffande beräkningen av det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget och rättshjälpsavgiften när flera underåriga med samma&lt;br&gt;föräldrar för talan om underhållsbidrag mot den ene föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem har gällt ärenden om underhållsbidrag enligt 1956&lt;br&gt;års New York-konvention om underhållsbidrag. Internationellt bistånd&lt;br&gt;inom ramen för New York-konventionen lämnas i regel helt kostnadsfritt&lt;br&gt;av de stater som omfattas av konventionen. I de länder som har&lt;br&gt;domstolsförfarande för fastställande av underhållsbidrag företräds de&lt;br&gt;svenska barnen oftast inte av en advokat utan av en tjänsteman hos en&lt;br&gt;myndighet. I Sverige har i praxis ett rättshjälpsbiträde anlitats. Den nya&lt;br&gt;rättshjälpslagen innebär att den förälder som företräder barnet blir&lt;br&gt;skyldig att betala en rättshjälpsavgift, som regel den lägsta avgiften, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 procent av kostnaderna för rättshjälpsbiträdet. Att barn i dessa fall inte&lt;br&gt;längre skall kunna befrias från avgift är enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;lämpligt. Det bör därför liksom tidigare finnas en möjlighet till befrielse&lt;br&gt;från avgift i vissa fall. Regeringen delar således inte Malmö tingsrätts&lt;br&gt;eller Norrtälje tingsrätts uppfattning att avgiftsbefrielse inte skall vara&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock inte tillräcklig anledning att gå så långt som&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket föreslår och införa en generell regel om befrielse&lt;br&gt;från rättshjälpsavgift för alla ärenden som rör New York-konventionen. I&lt;br&gt;sådant fall skulle även mycket förmögna barn kunna komma i åtnjutande&lt;br&gt;av avgiftsbefrielse, något som inte krävs enligt konventionen och som&lt;br&gt;inte heller var fallet enligt den tidigare rättshjälpslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller finns det anledning att gå så långt som Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund och Socialstyrelsen förordar och låta alla rättssökande omfattas&lt;br&gt;av möjligheten till avgiftsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning på de uppräknade problemen är naturligtvis att behålla den&lt;br&gt;nuvarande regeln som utgångspunkt och att införa särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för de uppräknade fallen. Detta är dock en alltför krånglig lösning&lt;br&gt;och torde dessutom medföra att undantagsreglerna blir tillämpliga i&lt;br&gt;flertalet fall medan huvudregeln endast skulle gälla undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrtälje tingsrätt har som alternativ till att ändra reglerna om&lt;br&gt;underårigas ekonomiska underlag föreslagit att den uttryckliga kopp-&lt;br&gt;lingen till rättshjälpslagen i 31 kap. 1 § rättegångsbalken helt tas bort och&lt;br&gt;att de problem som kan uppstå vid en faderskapstalan far lösas genom&lt;br&gt;nya bestämmelser om god man. Enligt regeringens mening är dock den&lt;br&gt;av Domstolsverket föreslagna lösningen att föredra. Det finns inte i dag&lt;br&gt;underlag för att ta ställning till de mera omfattande ändringar som&lt;br&gt;Norrtälje tingsrätt föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig därför till Domstolsverkets förslag att&lt;br&gt;underårigas ekonomiska underlag enligt 38 § rättshjälpslagen skall&lt;br&gt;beräknas endast med utgångspunkt i den underåriges egna ekonomiska&lt;br&gt;förhållande och att en möjlighet till befrielse från rättshjälpsavgift och&lt;br&gt;rådgivningsavgift skall finnas. Som Kammarrätten i Göteborg påpekar&lt;br&gt;har ändringen betydelse både för frågan om rättshjälp kan beviljas och&lt;br&gt;för avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från avgift bör naturligtvis inte gälla generellt för alla&lt;br&gt;underåriga. Bestämmelserna bör liksom motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;1972 års rättshjälpslag tillämpas restriktivt. Ett exempel på när&lt;br&gt;avgiftsbefrielse bör kunna ske är när en underårig som helt saknar&lt;br&gt;tillgångar för talan om underhållsbidrag som inte kan erhållas genom det&lt;br&gt;statliga underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Domstolsverkets talerätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Domstolsverkets talerätt utvidgas till att avse&lt;br&gt;beslut om ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken,&lt;br&gt;byte och förordnande av målsägandebiträde och återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet för kostnader för offentlig försvarare och målsägande-&lt;br&gt;biträde. I dessa frågor och vad gäller beslut om utbetalning av&lt;br&gt;allmänna medel och byte och förordnande av offentlig försvarare&lt;br&gt;föreslås att Domstolsverket, liksom enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) och lagen (1996:1620) om offentligt biträde, skall kunna&lt;br&gt;överklaga beslut även till förmån för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som tagit del av utkastet har tillstyrkt ändringen.&lt;br&gt;Domstolsverket har dock förordat en annan placering av bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Domstolsverket har i dag möjlighet&lt;br&gt;att överklaga beslut enligt rättshjälpslagen (45 §) och lagen om offentligt&lt;br&gt;biträde (8 §). Vidare har Domstolsverket talerätt i frågor om ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel samt byte och förordnande av offentlig försvarare (lagen&lt;br&gt;[1996:1621] om rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om&lt;br&gt;ersättning m.m.). Detta innebär dels att Domstolsverket kan överklaga&lt;br&gt;sådana beslut, dels att verket i vissa fall intar ställning som motpart när&lt;br&gt;en enskild part överklagar ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ordning som gällde innan den nuvarande rättshjälpslagen&lt;br&gt;trädde i kraft hade Domstolsverket även talerätt beträffande återbetalning&lt;br&gt;av kostnader för offentlig försvarare eftersom offentlig försvarare ansågs&lt;br&gt;vara en form av rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nuvarande rättshjälpslagen infördes utmönstrades begreppet&lt;br&gt;rättshjälp i brottmål, och offentlig försvarare är inte längre en form av&lt;br&gt;rättshjälp. För att Domstolsverket ändå skulle ha möjlighet att överklaga&lt;br&gt;t.ex. beslut om förordnande av offentlig försvarare infördes en ny lag —&lt;br&gt;lagen om rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning&lt;br&gt;m.m. I den lagen föreskrivs att Domstolsverket har rätt att, på samma sätt&lt;br&gt;som en part, överklaga ett beslut av domstol om ersättning av allmänna&lt;br&gt;medel till målsägande m.fl. samt beslut om förordnande eller byte av&lt;br&gt;offentlig försvarare. Däremot omfattas inte beslut om återbetalning av&lt;br&gt;kostnader för offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten kan avse mycket stora belopp och besluten&lt;br&gt;kan avse viktiga principiella frågor. Konsekvenserna för den enskilde kan&lt;br&gt;bli mycket stora. Det finns också i vissa fall behov av vägledande&lt;br&gt;uttalanden från högre rätt, se t.ex. NJA 1997 s. 862. Samma behov finns&lt;br&gt;också vad gäller beslut om byte och förordnande av målsägandebiträde&lt;br&gt;samt beslut om ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken. I&lt;br&gt;dessa fall kan Domstolsverket i dag bara överklaga själva ersättnings-&lt;br&gt;besluten i anledning av ett förordnande eller beslut om ersättningsgaranti.&lt;br&gt;Det finns ingen anledning att undanta de nu uppräknade besluten från&lt;br&gt;Domstolsverkets talerätt. Därför föreslår regeringen att Domstolsverket&lt;br&gt;skall kunna överklaga även dessa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rättshjälpslagen och lagen om offentligt biträde kan Domstols-&lt;br&gt;verket även överklaga ett beslut till fördel för den enskilde. Detta var&lt;br&gt;tidigare också möjligt beträffande beslut angående offentlig försvarare.&lt;br&gt;Även om denna möjlighet utnyttjas mycket sällan kan det i enstaka fall&lt;br&gt;finnas behov av en sådan möjlighet även i dessa sammanhang. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att lagen bör ändras så att Domstolsverket kan&lt;br&gt;överklaga beslut även till fördel för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De domstolar som tagit del av utkastet har inte haft något att erinra mot&lt;br&gt;bestämmelsernas placering. Domstolsverket har däremot förordat att de&lt;br&gt;nya bestämmelserna tas in i äktenskapsbalken, rättegångsbalken och&lt;br&gt;lagen (1988:609) om målsägandebiträde alternativt att samtliga bestäm-&lt;br&gt;melser om Domstolsverkets talerätt, dvs. även bestämmelserna om&lt;br&gt;överklagande av beslut enligt rättshjälpslagen och lagen om offentligt&lt;br&gt;biträde, tas in i en lag. De förslag som Domstolsverket lämnat innebär&lt;br&gt;enligt regeringens mening antingen att regleringen blir mer splittrad eller&lt;br&gt;att mer omfattande ändringar krävs. Regeringen anser att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna bör placeras i lagen om rätt för Domstolsverkets att&lt;br&gt;överklaga vissa beslut om ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Återbetalning av ansökningsavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det skall vara möjligt att i vissa fall&lt;br&gt;återbetala en ansökningsavgift som betalats innan rättshjälp har&lt;br&gt;beviljas. Detta kräver en ändring i förordningen (1987:452) om&lt;br&gt;avgifter vid de allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Malmö tingsrätt avstyrker dock förslaget och menar att det kommer att&lt;br&gt;medföra administrativt merarbete för domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I Domstolsverkets promemoria&lt;br&gt;föreslås att det skall vara möjligt att i vissa fall återbetala en&lt;br&gt;ansökningsavgift när rättshjälp beviljas först sedan avgiften redan har&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förmånerna enligt rättshjälpslagen är att den som har beviljats&lt;br&gt;rättshjälp inte behöver betala ansökningsavgift i domstol. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas att avgiften för en stämningsansökan uppgår till 450 kr.&lt;br&gt;Någon möjlighet att återbetala en ansökningsavgift i de fall rättshjälp&lt;br&gt;beviljas först sedan avgiften har betalats finns inte i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättshjälp inte har beviljats av Rättshjälpsmyndigheten lämnas&lt;br&gt;vanligen rättshjälpsansökan in samtidigt med ansökan om stämning. I&lt;br&gt;sådana fall tar domstolen först ställning till rättshjälpsansökan. För det&lt;br&gt;fall ansökan bifalls behövs inte någon ansökningsavgift men om den&lt;br&gt;avslås föreläggs käranden/sökanden att betala ansökningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rättshjälpslagen krävs i bl.a. i angelägenheter rörande äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad att det finns särskilda skäl för rättshjälp för att rättshjälp&lt;br&gt;skall beviljas. Det medför att det i vissa fall inte finns särskilda skäl vid&lt;br&gt;tidpunkten för en stämningsansökan men att det under målets&lt;br&gt;handläggning uppstår sådana skäl. I andra fall kan det vara så att det av&lt;br&gt;en stämningsansökan inte framgår om det finns tillräckliga skäl för&lt;br&gt;rättshjälp men att detta senare framgår av svaromålet. Detta innebär att&lt;br&gt;vissa personer måste betala ansökningsavgift trots att de senare far&lt;br&gt;rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta problem har lösts på olika sätt i olika domstolar. På något håll&lt;br&gt;har stämning utfärdats trots att ansökningsavgiften inte har betalats och&lt;br&gt;rättshjälpsansökan har behandlats först sedan svaromålet har kommit in.&lt;br&gt;Ett sådant förfarande torde knappast ha stöd i lagen. I andra fall har&lt;br&gt;rättshjälp beviljats trots att kanske varit tveksamt om det funnits&lt;br&gt;tillräckliga skäl. Av svaromålet har det sedan i vissa fall framgått att alla&lt;br&gt;eller i stort sett alla yrkanden har medgetts och att det därmed inte fanns&lt;br&gt;något behov av rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som medger att ansökningsavgiften kan återbetalas&lt;br&gt;om rättshjälp beviljas i ett senare skede av processen skulle kunna lösa&lt;br&gt;dessa problem. Som Malmö tingsrätt påpekat kan en sådan bestämmelse&lt;br&gt;orsaka domstolarna visst merarbete. Ä andra sidan torde det vara fråga&lt;br&gt;om ett fåtal fall och man kan med den nya bestämmelsen undvika det&lt;br&gt;merarbete som nu förekommer vilket består i att begära komplettering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rättshjälpsansökan. Regeringen avser därför att inom kort göra en&lt;br&gt;ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Som Malmö tingsrätt påpekar finns det inte tillräckliga skäl&lt;br&gt;att begränsa bestämmelsen till att bara avse mål om äktenskapsskillnad.&lt;br&gt;En generell bestämmelse med möjlighet till återbetalning även i andra&lt;br&gt;mål torde var enklare att tillämpa och det ytterligare antal mål det kan bli&lt;br&gt;fråga om torde vara mycket begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt Domstolsverkets bedömning kommer förslagen inte att medföra&lt;br&gt;några kostnadsökningar eller endast mycket begränsade sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av inkomstgränsen kan enligt regeringens bedömning leda&lt;br&gt;till att rättshjälpskostnadema övergångsvis ökar med någon eller ett par&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya beräkningssättet för underårigas ekonomiska underlag och&lt;br&gt;möjligheten till avgiftsbefrielse innebär att det troligen tillkommer ett&lt;br&gt;litet antal ytterligare personer som kan erhålla rättshjälp och att de&lt;br&gt;avgifter som de underåriga skall betala kan bli lägre. Sedan nya bestäm-&lt;br&gt;melser om underhållsstöd infördes 1996 har dock antalet mål vid allmän&lt;br&gt;domstol om fastställelse av underhållsbidrag minskat kraftigt. Denna typ&lt;br&gt;av mål var tidigare den i särklass vanligaste där underåriga var in-&lt;br&gt;blandade. I praktiken är det numera endast ett fatal angelägenheter där&lt;br&gt;underåriga är parter och behöver rättshjälp. Det kan således endast bli&lt;br&gt;fråga om marginella kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade möjligheterna till överklagande för Domstolsverket torde&lt;br&gt;leda till vissa besparingar eftersom Domstolsverket har möjlighet att fa&lt;br&gt;till stånd ändring av beslut som annars skulle medföra kostnader för&lt;br&gt;staten. Domstolsverket kan också genom denna talerätt verka för en&lt;br&gt;enhetlig praxis vilket kan medföra besparingar på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar alltså Domstolsverkets uppfattning att ändringarna&lt;br&gt;sammantagna inte kommer att medföra annat än mycket begränsade&lt;br&gt;kostnadsökningar. Rättshjälpsanslaget behöver därför inte tillföras några&lt;br&gt;extra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1996:1619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innebär att en rättssökande som är underårig helt&lt;br&gt;kan befrias från rådgivningsavgift. Liksom gällde för avgiftsbefrielse&lt;br&gt;enligt 1972 års rättshjälpslag är avsikten att bestämmelsen skall tillämpas&lt;br&gt;restriktivt. Vid nedsättning av rådgivningsavgiften har den som lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådgivning enligt 5 § möjlighet att få ersättning av staten för&lt;br&gt;mellanskillnaden mellan hel avgift och den nedsättning som görs. Som&lt;br&gt;framgår av bestämmelsen är det den som lämnar rådgivning som beslutar&lt;br&gt;om nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket utgör nu paragrafens fjärde stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att gränsen för rätt till rättshjälp höjs från 210 000 kr&lt;br&gt;till 260 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya jjärde stycket innebär att en rättssökande som är underårig helt&lt;br&gt;kan befrias från rättshjälpsavgift. Liksom gällde för avgiftsbefrielse&lt;br&gt;enligt 1972 års rättshjälpslag är avsikten att bestämmelsen skall tillämpas&lt;br&gt;restriktivt. Ett exempel på när avgiftsbefrielse kan komma ifråga kan&lt;br&gt;vara när en underårig som helt saknar tillgångar, för talan om under-&lt;br&gt;hållsbidrag som inte kan erhållas genom det statliga underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare fjärde stycket utgör nu paragrafens femte stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i andra stycket innebär att en underårig kan fa sin rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift jämkad till noll. Bestämmelsen är tillämplig även när beslut&lt;br&gt;om rättshjälp har fattats före den 1 januari 1999. Jämkning kan alltså ske&lt;br&gt;när det ekonomiska underlaget har fastställts enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;om de nya bestämmelserna innebär att underlaget förändras väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket har en språklig justering gjorts så att detta stycke blir&lt;br&gt;tillämpligt även på den nya jämkningsregeln. Bestämmelsen har justerats&lt;br&gt;i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det tidigare tredje stycket har strukits. Därmed&lt;br&gt;skall underårigas ekonomiska underlag beräknas endast med beaktande&lt;br&gt;av den underåriges egna ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1621) om&lt;br&gt;rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om&lt;br&gt;ersättning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i första stycket far Domstolsverket möjlighet att klaga på&lt;br&gt;själva beslutet om ersättningsgaranti och inte som tidigare endast på&lt;br&gt;ersättningen till bodelningsförrättaren. Dessutom har, som ett för-&lt;br&gt;tydligande, ordet målsägandebiträde lagts till uppräkningen i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 slutet av första stycket har ett tillägg gjorts så att Domstolsverkets&lt;br&gt;talerätt omfattar även förordnande och byte av målsägandebiträde samt&lt;br&gt;beslut i fråga om sådan återbetalningsskyldighet som den som döms för&lt;br&gt;ett brott kan åläggas att betala för statens kostnader för försvarare och&lt;br&gt;målsägandebiträde. Det innebär att Domstolsverket kan överklaga beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att kostnaderna skall stanna på staten liksom beslut om att den dömde&lt;br&gt;skall betala hela eller en del av kostnaderna för försvarare och&lt;br&gt;målsägandebiträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket begränsas den tid som Domstolsverket har till sitt&lt;br&gt;förfogande för ett överklagande. Dessutom ges Domstolsverket rätt att&lt;br&gt;överklaga beslut även till fördel för en enskild. Motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser finns i rättshjälpslagen (1996:1619) och lagen om offentligt&lt;br&gt;biträde (1996:1629).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Domstolsverkets författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 23 och 38 §§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning enligt denna lag&lt;br&gt;lämnas i en rättslig angelägenhet&lt;br&gt;av en advokat eller biträdande&lt;br&gt;jurist på advokatbyrå i sammanlagt&lt;br&gt;högst två timmar. Rådgivning kan&lt;br&gt;också lämnas av någon annan som&lt;br&gt;kan förordnas som rättshjälps-&lt;br&gt;biträde enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning lämnas mot en&lt;br&gt;avgift som betalas till den som&lt;br&gt;lämnar rådgivningen. Den som har&lt;br&gt;lämnat rådgivning får sätta ned&lt;br&gt;avgiften till hälften om den&lt;br&gt;rättssökandes ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare bestämmelser om&lt;br&gt;rådgivningsavgift och nedsättning&lt;br&gt;av rådgivningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får beviljas en fysisk&lt;br&gt;person vars ekonomiska underlag&lt;br&gt;enligt 38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210 00 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får även beviljas ett&lt;br&gt;dödsbo om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. I 14 § finns bestämmelser om&lt;br&gt;övergång av rättshjälp till dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats rättshjälp&lt;br&gt;skall betala en rättshjälpsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning enligt denna lag&lt;br&gt;lämnas i en rättslig angelägenhet&lt;br&gt;av en advokat eller biträdande&lt;br&gt;jurist på advokatbyrå i sammanlagt&lt;br&gt;högst två timmar. Rådgivning kan&lt;br&gt;också lämnas av någon annan som&lt;br&gt;kan förordnas som rättshjälps-&lt;br&gt;biträde enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning lämnas mot en&lt;br&gt;avgift som betalas till den som&lt;br&gt;lämnar rådgivningen. Den som har&lt;br&gt;lämnat rådgivning får sätta ned&lt;br&gt;avgiften till hälften om den&lt;br&gt;rättssökandes ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningar för ned-&lt;br&gt;sättning enligt 23 § fjärde stycket&lt;br&gt;är uppfyllda får avgiften efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare bestämmelser om&lt;br&gt;rådgivningsavgift och nedsättning&lt;br&gt;av rådgivningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får beviljas en fysisk&lt;br&gt;person vars ekonomiska underlag&lt;br&gt;enligt 38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får även beviljas ett&lt;br&gt;dödsbo om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. 114 § finns bestämmelser om&lt;br&gt;övergång av rättshjälp till dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats rättshjälp&lt;br&gt;skall betala en rättshjälpsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;kostnaderna för rättshjälpsbiträdet&lt;br&gt;och den rättssökandes ekonomiska&lt;br&gt;underlag enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften, som aldrig&lt;br&gt;far överstiga kostnaderna for&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet, utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna&lt;br&gt;om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;20 000 men inte 40 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;40 000 men inte 80 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;80 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;120 000 men inte 160 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;160 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för rådgivning utöver en&lt;br&gt;timme skall avräknas från den&lt;br&gt;lägsta avgift som anges i andra&lt;br&gt;stycket 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för dödsbo som&lt;br&gt;beviljas rättshjälp bestäms efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;dödsboets och dödsbodelägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Om&lt;br&gt;rättshjälp övergår till ett dödsbo&lt;br&gt;beräknas rättshjälpsavgiften med&lt;br&gt;ledning av den avlidnes ekono-&lt;br&gt;miska underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bestäms med hänsyn till Prop. 1998/99:10&lt;br&gt;kostnaderna för rättshjälpsbiträdet Bilaga 1&lt;br&gt;och den rättssökandes ekonomiska&lt;br&gt;underlag enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften, som aldrig&lt;br&gt;far överstiga kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet, utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna&lt;br&gt;om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;20 000 men inte 40 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;40 000 men inte 80 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;80 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;120 000 men inte 160 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;160 000 kr men inte 260 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för rådgivning utöver en&lt;br&gt;timme skall avräknas från den&lt;br&gt;lägsta avgift som anges i andra&lt;br&gt;stycket 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den rättssökande är&lt;br&gt;underårig och hans eller hennes&lt;br&gt;ekonomiska forhållanden ger&lt;br&gt;anledning till det får procentsatsen&lt;br&gt;som anges i 23 § andra stycket&lt;br&gt;nedsättas till noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för dödsbo som&lt;br&gt;beviljas rättshjälp bestäms efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;dödsboets och dödsbodelägarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Om&lt;br&gt;rättshjälp övergår till ett dödsbo&lt;br&gt;beräknas rättshjälpsavgiften med&lt;br&gt;ledning av den avlidnes ekono-&lt;br&gt;miska underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiskt underlag avses&lt;br&gt;i denna lag den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst sedan&lt;br&gt;hänsyn tagits till underhålls-&lt;br&gt;skyldighet, förmögenhetsför-&lt;br&gt;hållanden och skuldsättning enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till&lt;br&gt;underhållet av barn skall den&lt;br&gt;beräknade årsinkomsten minskas&lt;br&gt;med 15 000 kr för varje barn, dock&lt;br&gt;högst 75 000 kr. Är den rätts-&lt;br&gt;sökandes betalningsförmåga&lt;br&gt;väsentligen ökad eller nedsatt på&lt;br&gt;grund av förmögenhetsinnehav&lt;br&gt;eller skuldsättning eller annan&lt;br&gt;särskild omständighet, skall den&lt;br&gt;beräknade årsinkomsten jämkas&lt;br&gt;genom att skäligt belopp läggs till&lt;br&gt;eller dras ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underårigs ekonomiska&lt;br&gt;underlag skall bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn även till föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur&lt;br&gt;det ekonomiska underlaget skall&lt;br&gt;beräknas meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiskt underlag avses&lt;br&gt;i denna lag den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst sedan&lt;br&gt;hänsyn tagits till underhålls-&lt;br&gt;skyldighet, förmögenhetsför-&lt;br&gt;hållanden och skuldsättning enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till&lt;br&gt;underhållet av barn skall den&lt;br&gt;beräknade årsinkomsten minskas&lt;br&gt;med 15 000 kr för vaije bam, dock&lt;br&gt;högst 75 000 kr. Är den rätts-&lt;br&gt;sökandes betalningsförmåga&lt;br&gt;väsentligen ökad eller nedsatt på&lt;br&gt;grund av förmögenhetsinnehav&lt;br&gt;eller skuldsättning eller annan&lt;br&gt;särskild omständighet, skall den&lt;br&gt;beräknade årsinkomsten jämkas&lt;br&gt;genom att skäligt belopp läggs till&lt;br&gt;eller dras ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur&lt;br&gt;det ekonomiska underlaget skall&lt;br&gt;beräknas meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- &lt;sup&gt;1998/99:10&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;allmänna domstolar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i förordningen skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 5 §, med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål där ansökan om rättshjälp&lt;br&gt;har beviljats sedan ansöknings-&lt;br&gt;avgift har erlagts och fråga har&lt;br&gt;varit om tillämpning av 11 § första&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rättshjälpslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1619), skall ansöknings-&lt;br&gt;avgiften återbetalas till den rätts-&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över Domstolsverkets rapport&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Huddinge tingsrätt, Norrtälje tingsrätt, Malmö tingsrätt, Luleå tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Jönköpings län, Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten, Rättshjälpsnämnden, Riksåklagaren, Socialstyrelsen, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksförsäkringsverket, Kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, Samfundet för&lt;br&gt;Sveriges Juridiska byråer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, Svea hovrätt, Huddinge tingsrätt och Länsrätten i&lt;br&gt;Jönköpings län har deltagit i beredningen av förslaget om utvidgad&lt;br&gt;talerätt för Domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 23, 24 och 38 §§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning enligt denna lag lämnas i en rättslig angelägenhet av en&lt;br&gt;advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sammanlagt högst två&lt;br&gt;timmar. Rådgivning kan också lämnas av någon annan som kan&lt;br&gt;förordnas som rättshjälpsbiträde enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning lämnas mot en avgift som betalas till den som lämnar&lt;br&gt;rådgivningen. Den som har lämnat rådgivning far sätta ned avgiften till&lt;br&gt;hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättssökande underårig&lt;br&gt;får avgiften sättas ned till noll, om&lt;br&gt;sökandens ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare bestämmelser om rådgivningsavgift och nedsättning av&lt;br&gt;rådgivningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp får beviljas en fysisk&lt;br&gt;person vars ekonomiska underlag&lt;br&gt;enligt 38 § inte överstiger 210 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp far beviljas en fysisk&lt;br&gt;person vars ekonomiska underlag&lt;br&gt;enligt 38 § inte överstiger 260 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp far även beviljas ett dödsbo om det finns synnerliga skäl. I&lt;br&gt;14 § finns bestämmelser om övergång av rättshjälp till dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den&lt;br&gt;rättssökandes ekonomiska underlag enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften, som aldrig får överstiga kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet, utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget överstiger 20 000 men inte 40 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget överstiger 40 000 men inte 80 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger 80 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 160 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger 160 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta&lt;br&gt;avgift som anges i andra stycket 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den rättssökande underårig&lt;br&gt;får det beslutas att någon&lt;br&gt;rättshjälpsavgift inte skall betalas,&lt;br&gt;om sökandens ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;br&gt;Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när&lt;br&gt;rättshjälp beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska underlag förändras väsent-&lt;br&gt;ligt innan rättshjälpsärendet har&lt;br&gt;avslutats, far jämkning ske till&lt;br&gt;annan procentsats som avses i&lt;br&gt;23 § efter vad som är skäligt.&lt;br&gt;Jämkning får också ske om en&lt;br&gt;väsentlig felbedömning har gjorts&lt;br&gt;när procentsatsen tidigare bestäm-&lt;br&gt;des eller om oriktiga uppgifter har&lt;br&gt;legat till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning till en lägre procent-&lt;br&gt;sats kan endast avse avgift som&lt;br&gt;ännu inte har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den rättssökandes ekono-&lt;br&gt;miska underlag förändras väsent-&lt;br&gt;ligt innan rättshjälpsärendet har&lt;br&gt;avslutats, får jämkning ske efter&lt;br&gt;vad som är skäligt. Ifall som avses&lt;br&gt;i 23 § fjärde stycket får jämkning&lt;br&gt;ske till noll och i övriga fall till&lt;br&gt;annan procentsats som avses i 23&lt;br&gt;§ andra stycket. Jämkning får&lt;br&gt;också ske om en väsentlig&lt;br&gt;felbedömning har gjorts när&lt;br&gt;procentsatsen tidigare bestämdes&lt;br&gt;eller om oriktiga uppgifter har&lt;br&gt;legat till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning kan endast avse avgift&lt;br&gt;som ännu inte har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den rättssökandes&lt;br&gt;beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet,&lt;br&gt;förmögenhetsförhållanden och skuldsättning enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrar den rättssökande till underhållet av barn skall den beräknade&lt;br&gt;årsinkomsten minskas med 15 000 kr för varje barn, dock högst 75 000&lt;br&gt;kr. Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligen ökad eller&lt;br&gt;nedsatt på grund av förmögenhetsinnehav eller skuldsättning eller annan&lt;br&gt;särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas genom&lt;br&gt;att skäligt belopp läggs till eller dras ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underårigs ekonomiska&lt;br&gt;underlag skall bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn även till föräldrarnas&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall&lt;br&gt;beräknas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1621) om rätt för&lt;br&gt;Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:1621) om rätt för Domstols-&lt;br&gt;verket att överklaga vissa beslut om ersättning m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har rätt att, på&lt;br&gt;samma sätt som en part, överklaga&lt;br&gt;ett beslut av domstol om ersättning&lt;br&gt;av allmänna medel till måls-&lt;br&gt;ägande, enskild part, försvarare,&lt;br&gt;vittne, sakkunnig eller annan som&lt;br&gt;inte är part. Detsamma gäller&lt;br&gt;beslut om förordnande eller byte&lt;br&gt;av offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har rätt att, på&lt;br&gt;samma sätt som en part, överklaga&lt;br&gt;ett beslut av domstol om ersätt-&lt;br&gt;ningsgaranti enligt 17 kap. 7 a §&lt;br&gt;äktenskapsbalken eller om ersätt-&lt;br&gt;ning av allmänna medel till måls-&lt;br&gt;ägande, enskild part, försvarare,&lt;br&gt;målsägandebiträde, vittne, sak-&lt;br&gt;kunnig eller annan som inte är&lt;br&gt;part. Detsamma gäller beslut om&lt;br&gt;förordnande eller byte av offentlig&lt;br&gt;försvarare eller målsägande-&lt;br&gt;biträde samt beslut om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet för försvarar-&lt;br&gt;kostnader enligt 31 kap. 1 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken eller kostnader för&lt;br&gt;målsägandebiträde enligt 8 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1988:609) om målsägande-&lt;br&gt;biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räknas tiden för överklagande&lt;br&gt;från den dag en part fått del av&lt;br&gt;beslutet, får Domstolsverket ändå&lt;br&gt;inte överklaga beslutet senare än&lt;br&gt;två månader från dagen för&lt;br&gt;beslutet. Domstolsverket får över-&lt;br&gt;klaga ett beslut även till förmån&lt;br&gt;för en enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna skall inte tillämpas på beslut som meddelats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1998-09-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremiss den 3 september 1998 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1996:1621) om rätt för Domstolsverket att&lt;br&gt;överklaga vissa beslut om ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ebba&lt;br&gt;Sveme Arvill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i paragrafen kan i flera situationer jämkning ske av&lt;br&gt;procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften, bl.a. om den rätts-&lt;br&gt;sökandes ekonomiska underlag förändras väsentligt. Jämkning kan ske&lt;br&gt;både nedåt och uppåt; har exempelvis den rättssökande fatt bättre&lt;br&gt;ekonomi kan procentsatsen för honom höjas. Enligt tredje stycket kan&lt;br&gt;jämkning till en lägre procentsats endast avse avgift som ännu inte har&lt;br&gt;betalts. Att rättshjälpsavgiften redan betalts utgör alltså inte något hinder&lt;br&gt;för en höjning av procentsatsen, vilket också framstår som naturligt, om&lt;br&gt;bestämmelsen om jämkning i detta fall över huvud taget skall få någon&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu föreslås en ändring i andra stycket av innebörd att när den&lt;br&gt;rättssökande är underårig får jämkning ske till noll. För att redaktionellt&lt;br&gt;anpassa tredje stycket till den nya möjligheten att någon procentsats över&lt;br&gt;huvud taget inte skall gälla föreslås att i tredje stycket orden ”till en lägre&lt;br&gt;procentsats” skall utgå. Därmed förändras emellertid innebörden av&lt;br&gt;stycket i en inte avsedd riktning. Lagrådet förordar därför att stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse: ”Jämkning till en lägre procentsats eller till noll kan&lt;br&gt;endast avse avgift som ännu inte har betalats”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om rätt för Domstolsverket att&lt;br&gt;överklaga vissa beslut om ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryck. Eländers Gotab, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:JuU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:30:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0310</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:30:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:JuU6</uppgift>
<ref_dok_id>GM01JuU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i rättshjälpslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:10&lt;br/&gt;
Ändringar i rättshjälplagen</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:10&lt;br/&gt;
Ändringar i rättshjälplagen</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>