2222687GM0311998/991propproppropProposition 1998/99:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. (1. Reviderad finansplan)PropositionPropositionFinansdepartementet101998-10-05 00:00:002025-12-19 14:04:001999-01-01 00:00:00Budgetpropositionen för 1999Förslag till statsbudget, finansplan m.m. (1. Reviderad finansplan) digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM031/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM031https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM031
<p>Regeringens proposition<br>1998/99:1</p>
<p>Budgetpropositionen för 1999</p>
<p>Förslag till statsbudget för budgetåret 1999, reviderad finansplan,<br>budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 1998, skatte-<br>frågor, m.m.</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>Regeringens proposition<br>1998/99:1</p>
<p>Budgetpropositionen för 1999</p>
<p>Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud-<br>getåret 1999 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig-<br>het med de specifikationer som fogats till förslaget.</p>
<p>Stockholm den 5 oktober 1998</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Erik Åsbrink</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>Propositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1999. Förslaget till stats-<br>budget, som omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebe-<br>hov, visar en omslutning på 680 miljarder kronor. Statens lånebehov för budgetåret 1999 beräknas till<br>-16 miljarder kronor vilket innebär att statsskulden amorteras.</p>
<p>I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för<br>budgeten för 1998 samt lämnar förslag till ändrade anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 1998.</p>
<p>Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 1999-2001 fördelat på de av riksdagen<br>fastställda utgiftsområdena och Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovi-<br>sas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Förslag till statsbudget för budgetåret 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>1 Utgifter m.m. 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 179 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 705 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 810 859</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 919 269</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 871 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 107 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11 899 604</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 324 184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24 012 459</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>80 503 205</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34 315 009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>39 896 045</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>33 789 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48 274 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22 447 075</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29 030 747</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 452 147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>20 463 080</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2 742 897</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 548 899</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 681 490</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 501 314</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>11 973 865</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 897 947</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>103 564 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>84 560 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsområde 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>21 908 000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>693 380 115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>5 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>698 380 115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto</p></td><td>
<p>26 987 621</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td>
<p>-45 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>680 367 736</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>llnkomster m.m. 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>630 559 617</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>32 131 058</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>15 001 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>3 134 945</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>5 300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>10 241 116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttyp 7000</p></td><td>
<p>Extraordinära medel avseende EU</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa inkomster</p></td><td>
<p>696 367 736</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat lånebehov</p></td><td>
<p>-16 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>680 367 736</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Reviderad finansplan.............................................................................................13</p>
<p>1.1 En budget för framtiden........................................................................13</p>
<p>1.2 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................15</p>
<p>1.2.1 Den internationella utvecklingen.........................................................15</p>
<p>1.2.2 Den svenska utvecklingen.....................................................................16</p>
<p>1.3 Sunda offentliga finanser och stabila priser.........................................18</p>
<p>1.3.1 Finanspolitiken......................................................................................18</p>
<p>1.3.2 Penning- och valutapolitik....................................................................21</p>
<p>1.4 Samarbete om ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och</p>
<p>miljö........................................................................................................23</p>
<p>1.5 Regeringens politik för 2000-talet........................................................26</p>
<p>1.6 Rättvisa skatter.......................................................................................29</p>
<p>1.7 F ördelningspolitiken.............................................................................30</p>
<p>2 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................35</p>
<p>3 Lagförslag..............................................................................................................43</p>
<p>3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid</p>
<p>2000 års taxering....................................................................................43</p>
<p>3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på</p>
<p>förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.....................................45</p>
<p>3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt..........46</p>
<p>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................49</p>
<p>4.1 Budgetpolitiska mål...............................................................................49</p>
<p>4.1.1 Utgiftstak...............................................................................................49</p>
<p>4.1.2 Överskott i de offentliga finanserna....................................................50</p>
<p>4.2 Samhällsekonomiska förutsättningar...................................................51</p>
<p>4.3 Prioriteringar..........................................................................................52</p>
<p>4.4 Ålderspensionsreformen.......................................................................53</p>
<p>4.5 Den offentliga sektorns finanser..........................................................55</p>
<p>4.6 Statsbudgetens utveckling 1997-2001 ..................................................56</p>
<p>4.6.1 Statsbudgetens inkomster.....................................................................56</p>
<p>4.6.2 Statsbudgetens utgifter..........................................................................57</p>
<p>4.6.3 Statens lånebehov..................................................................................61</p>
<p>4.7 Statsskulden...........................................................................................62</p>
<p>5 Inkomster..............................................................................................................67</p>
<p>5.1 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning......................68</p>
<p>5.2 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning.........................75</p>
<p>5.2.1 Nytt uppbördssystem och ändrad redovisning...................................75</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>5.2.2 Skatteinkomster....................................................................................75</p>
<p>5.2.3 Övriga inkomster..................................................................................78</p>
<p>5.2.4 Jämförelse med vårpropositionen........................................................79</p>
<p>5.2.5 Socialavgifter - ändrad titelredovisning...............................................80</p>
<p>6 Utgifter åren 1999-2001 ......................................................................................83</p>
<p>6.1 Takbegränsade utgifter.........................................................................83</p>
<p>6.1.1 Ramar för utgiftsområden....................................................................83</p>
<p>6.1.2 Budgeteringsmarginalen.......................................................................85</p>
<p>6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m....................................................86</p>
<p>6.3 Avgiftsbelagd verksamhet...................................................................102</p>
<p>6.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital...............................103</p>
<p>6.5 Garantier..............................................................................................105</p>
<p>6.6 Beställningsbemyndiganden...............................................................106</p>
<p>6.7 Bemyndigande för ramanslag.............................................................107</p>
<p>Prognos och tilläggsbudget för 1998.................................................................113</p>
<p>7.1 Inledning..............................................................................................113</p>
<p>7.2 Prognos för 1998.................................................................................113</p>
<p>7.2.1 Inkomster............................................................................................114</p>
<p>7.2.2 Takbegränsade utgifter.......................................................................116</p>
<p>7.3 Förslag till tilläggsbudget för 1998....................................................120</p>
<p>7.3.1 Inledning..............................................................................................120</p>
<p>7.3.2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................121</p>
<p>7.3.3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............122</p>
<p>7.3.4 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd..............................123</p>
<p>7.3.5 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................124</p>
<p>7.3.6 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell</p>
<p>samverkan............................................................................................124</p>
<p>7.3.7 Utgiftsområde 6 Totalförsvar.............................................................125</p>
<p>7.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar......................................126</p>
<p>7.3.9 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........127</p>
<p>7.3.10 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...............................128</p>
<p>7.3.11 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................129</p>
<p>7.3.12 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och</p>
<p>byggande..............................................................................................130</p>
<p>7.3.13 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...............................130</p>
<p>7.3.14 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................131</p>
<p>7.3.15 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande</p>
<p>näringar................................................................................................132</p>
<p>7.3.16 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................133</p>
<p>7.3.17 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..........................134</p>
<p>7.3.18 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen...............134</p>
<p>8 Skattefrågor.........................................................................................................137</p>
<p>8.1 Inledning..............................................................................................137</p>
<p>8.2 Allmänna överväganden......................................................................137</p>
<p>8.2.1 De internationella förutsättningarna.................................................137</p>
<p>8.2.2 Skatten på arbetsinkomster................................................................139</p>
<p>8.2.3 Beskattningen av företag och entreprenörer.....................................139</p>
<p>8.2.4 Beskattningen av kapitalinkomster....................................................140</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>8.3 Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare............................140</p>
<p>8.4 Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............142</p>
<p>8.5 Fastighetsskatten på bostadshyreshus................................................142</p>
<p>8.6 Begreppet näringsverksamhet och tilldelningen av F-skattsedel.....143</p>
<p>8.7 Fordonsskatt på bussar........................................................................143</p>
<p>8.8 Finansiella effekter m.m......................................................................144</p>
<p>8.8.1 Förslag i budgetpropositionen............................................................144</p>
<p>8.8.2 Förslag i andra propositioner..............................................................145</p>
<p>9 Styrning av statlig verksamhet...........................................................................149</p>
<p>9.1 Inledning..............................................................................................149</p>
<p>9.2 Ekonomisk styrning............................................................................149</p>
<p>9.2.1 Utvecklingen av resultatstyrningen....................................................149</p>
<p>9.3 Utvecklingen inom statsförvaltningen...............................................151</p>
<p>9.4 Statsförvaltningens produktivitetsutveckling....................................154</p>
<p>9.5 Regeringens uppföljning av myndigheternas arbetsgivar-politik.....155</p>
<p>9.6 Personalkonsekvenser vid strukturförändringar och</p>
<p>besparingar m.m...................................................................................155</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster budgetåret</p>
<p>1998</p>
<p>Bilaga 2 Svensk ekonomi</p>
<p>Bilaga 3 Ålderspensionsreformens finansiella effekter</p>
<p>Bilaga 4 Avstämning av målet om en halverad öppen arbetslöshet till</p>
<p>år 2000</p>
<p>Bilaga 5 Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Bilaga 6 Statlig styrning</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1998</p>
<p>Reviderad finansplan</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1><a name="caption1"></a>1 Reviderad finansplan</h1>
<h2>1.1 En budget för framtiden</h2>
<p>Under de senaste åren har en unikt omfattande<br>budgetsanering genomförts i Sverige. På fem år<br>har ett underskott på 12,3 procent vänts till ett<br>överskott på 2,1 procent av BNP. Saneringen var<br>påfrestande men nödvändig. Under samma peri-<br>od har en varaktigt låg inflation etablerats.</p>
<p>Genom denna politik har framtidstron åter-<br>vänt och en stabil grund lagts för en uthålligt hög<br>tillväxt och stigande sysselsättning. Den skapar<br>också en större motståndskraft i tider av interna-<br>tionell finansiell oro. Om budgetsaneringen och<br>inflationsbekämpningen inte hade genomförts<br>framgångsrikt skulle Sverige nu ha varit i en<br>mycket prekär situation.</p>
<p>Den internationella finansiella turbulensen har<br>på senare tid varit betydande. Allvarliga kriser fö-<br>rekommer i Ryssland, i Japan och flera andra asi-<br>atiska länder och även i Latinamerika. Det finns<br>farhågor om att dessa kriser sprider sig till flera<br>länder. Även om störningarna hittills främst varit<br>på det finansiella området, finns det en risk att<br>dessa fortplantas till den reala ekonomin. Det<br>finns redan exempel på nedreviderade tillväxt-<br>prognoser i vissa andra länder.</p>
<p>Utgången av riksdagsvalet har vidare skapat en<br>viss osäkerhet kring möjligheterna att skapa po-<br>litiska majoriteter och om den ekonomiska poli-<br>tikens fortsatta inriktning.</p>
<p>Det är därför viktigt att budgetpropositionen<br>bygger på en överenskommelse mellan den soci-<br>aldemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och<br>Miljöpartiet. Samarbetet berör fem områden -<br>ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet<br>och miljö - och innefattar både konkreta förslag<br>och åtaganden inför framtiden. Andra områden -<br></p>
<p>såsom Europapolitiken och säkerhetspolitiken -<br>omfattas däremot inte av överenskommelsen.</p>
<p>Uppgörelsen mellan de tre partierna utgår<br>också från att respekt visas för tidigare överens-<br>kommelser inom andra partikonstellationer. Hit<br>hör uppgörelserna om den nya budgetprocessen,<br>pensionsreformen, Riksbankens ökade självstän-<br>dighet, energipolitiken och försvarspolitiken.<br>Dessa uppgörelser ligger fast.</p>
<p>Med den nya uppgörelsen som nu träffats<br>markeras att det finns en bred uppslutning kring<br>en stabil och förutsägbar ekonomisk politik som<br>syftar till att vidmakthålla och förstärka förtro-<br>endet för den svenska ekonomin. Det är en poli-<br>tik för ökad sysselsättning, ökad rättvisa, förbätt-<br>rad jämställdhet och förbättrad miljö.</p>
<p>Ekonomi</p>
<p>Samarbetet om ekonomin utgår från att de ti-<br>digare fastställda utgiftstaken för 1998, 1999,<br>2000 och 2001 ligger fast. För att inte riskera<br>att utgiftstaken för 1998 och 1999 bryts vidtas<br>ett antal åtgärder som innebär utgiftsreduce-<br>ringar och senareläggningar av statliga utgifter.<br>Överskottsmålen för de offentliga finanserna<br>ligger också fast, vilket innebär att successiva<br>amorteringar kan göras på statsskulden. I för-<br>hållande till tidigare fastställda mål sker dock<br>en skärpning, såtillvida att målet för år 2000<br>höjs från 1,5 procent till 2,0 procent av BNP.</p>
<p>Politiken för att vidmakthålla inflationen på<br>en mycket låg nivå ligger också fast. Detta kom-<br>mer bl.a. till uttryck i att erforderliga riksdagsbe-<br>slut kommer att tas under hösten vad avser att ge<br>Riksbanken en ökad självständighet.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Erfarenheten visar att mål för den ekonomiska<br>politiken får stor genomslagskraft. Det har i Sve-<br>rige bl.a. gällt målen för budgetsaneringen och<br>inflationen. Regeringen har tidigare formulerat<br>ett mål som innebär att den öppna arbetslösheten<br>skall nedbringas till 4 procent år 2000. Det finns<br>skäl att höja ambitionen och förlänga tidspers-<br>pektivet genom att fastställa ett kompletterande<br>mål för sysselsättningen. Det innebär att andelen<br>sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år<br>skall öka från 74 procent 1997 till 80 procent år<br>2004.</p>
<p>Regeringen avser att i samband med 1999 års<br>ekonomiska vårproposition återkomma med för-<br>slag som förbättrar möjligheten att uppnå målet.</p>
<p>I budgetpropositionen föreslås ökade resurser<br>till skolan, vården och omsorgen genom succes-<br>siva höjningar av statsbidragen 1999, 2000 och<br>2001 samt genom att de 200 kronor som betalas i<br>statlig skatt istället överförs till den kommunala<br>sektorn. Förutom att dessa resurser medger för-<br>bättrad kvalitet och ökad standard inom skolan,<br>vården och omsorgen möjliggör de också en för-<br>bättrad sysselsättning.</p>
<p>Rättvisa</p>
<p>En rad åtgärder föreslås för att öka rättvisan i vårt<br>samhälle. Pensionärernas ekonomi förbättras<br>1999 genom att det fulla prisbasbeloppet åter-<br>ställs och genom att bostadstillägget för de sämst<br>ställda pensionärerna höjs. De förvärvsarbetan-<br>des ekonomi förbättras genom en tillfällig skatte-<br>reduktion som främst gynnar låginkomsttagarna.<br>Fastighetsskatten för hyresbostäder sänks tillfäl-<br>ligt 1999. Barn- och studiebidragen höjs i två<br>etapper år 2000 och 2001. Insatser görs för att<br>förbättra situationen för de hemlösa. Biståndet<br>höjs successivt 1999, 2000 och 2001.</p>
<p>Jämställdhet</p>
<p>Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att<br>försörja sig. Könsbetingade löneskillnader mellan<br>män och kvinnor bör tas bort. Jämställdhetsom-<br>budsmannen tillförs ökade resurser. Statistiska<br>centralbyrån får medel bl.a. för att förbättra lö-<br>nestatistiken och metoderna för jämställdhets-<br>bokslut. Utredningen om jämställdhetslagen får i<br>uppdrag att analysera frågor som rör arbetsvärde-<br></p>
<p>ring. Myndigheterna får i uppdrag att arbeta mera<br>aktivt med jämställdhetsfrågor, inklusive löne-<br>frågor.</p>
<p>Miljö</p>
<p>Ytterligare resurser tillförs för att kunna förvärva<br>värdefulla skogsområden. Mera resurser tillförs<br>även för naturvårdsavtal och biotopskydd i skog.<br>Särskilda medel anvisas för marksanering. De lo-<br>kala investeringsprogrammen vidgas till att även<br>omfatta stöd för allergisanering. Naturvårdsver-<br>ket får i uppdrag att, i samverkan med Forsk-<br>ningsrådsnämnden, göra en samlad bedömning<br>av miljöforskningen. En arbetsgrupp tillsätts för<br>att följa arbetet med att upprätta miljöjusterade<br>nationalräkenskaper. Regeringen avser att i 1999<br>års ekonomiska vårproposition presentera gröna<br>nyckeltal.</p>
<p>Skattepolitiken</p>
<p>Med den starkare grund som lagts för svensk<br>ekonomi genom budgetsaneringen och låginfla-<br>tionspolitiken skapas större utrymme för fram-<br>tidssatsningar på en rad områden. Det handlar<br>bl.a. om att verka för en uthålligt hög ekonomisk<br>tillväxt, en stigande sysselsättning, en förstärkt<br>generell välfärd, en bättre utbildning och en fort-<br>satt utveckling mot ekologisk hållbarhet.</p>
<p>Ett viktig led i en framtidsinriktad politik är<br>att se över skattesystemet. Regeringen kommer<br>därför inom kort att inbjuda riksdagens partier<br>till överläggningar om skattepolitikens framtida<br>inriktning.</p>
<p>Europapolitiken</p>
<p>Ett annat centralt område i en framtidsinriktad<br>politik gäller Europapolitiken. Medlemskapet i<br>Europeiska unionen ger Sverige möjligheter att<br>verka för ett Europa präglat av demokrati, jäm-<br>ställdhet, solidaritet och öppenhet. Samarbetet<br>gagnar vårt land och ger oss goda möjligheter till<br>inflytande. Regeringen avser att bedriva en aktiv<br>och framåtsyftande EU-politik som kan bidra till<br>att lösa gemensamma problem och forma Euro-<br>pas framtid.</p>
<p>Samarbetet på det ekonomiska området har<br>varit ett viktig stöd i saneringen av den svenska<br>ekonomin. Det har bidragit till starka offentliga</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>finanser, låga räntor och låg inflation och därmed<br>lagt en god grund för uthållig tillväxt och ökad<br>sysselsättning de kommande åren.</p>
<p>Samarbetet utgör en stabiliserande faktor i en<br>alltmer globaliserad ekonomi och stärker Euro-<br>pas ställning i den internationella konkurrensen.<br>Den finansiella turbulensen i världsekonomin<br>kräver omfattande insatser från de europeiska<br>ländernas sida. Det är då viktigt att de europeiska<br>länderna genom att förstärka sin inbördes sam-<br>verkan gemensamt kan utöva det inflytande som<br>motsvarar den europeiska ekonomins styrka.</p>
<p>Regeringens ambition är att även i fortsätt-<br>ningen verka för en inriktning av den ekonomis-<br>ka politiken i EU, som gynnar sysselsättning och<br>välfärd, stärker konkurrenskraften och utvecklar<br>frihandeln. Regeringen eftersträvar att EU-<br>samarbetet i ökande utsträckning avsätter kon-<br>kreta resultat av direkt betydelse för människors<br>trygghet och välstånd. Endast så kan EU få den<br>nödvändiga förankringen hos medborgarna i<br>unionens medlemsländer. Då måste än mer göras<br>för att öka sysselsättningen och förbättra miljön,<br>främja jämställdheten mellan kvinnor och män<br>och stärka konsumenternas och löntagarnas<br>ställning på den gemensamma marknaden.</p>
<p>Under de närmaste åren står EU inför stora, ja<br>omvälvande förändringar. Regeringen önskar<br>aktivt verka för att unionen utvidgas samtidigt<br>som samarbetet fördjupas och vidareutvecklas.<br>Medlemskap för de länder i Central- och Östeu-<br>ropa som nu förbereder sitt inträde i unionen in-<br>nebär en historisk möjlighet att trygga fred, de-<br>mokrati och välfärd i det nya Europa som nu<br>växer fram. Europeiska unionen måste rusta sig<br>inför denna utmaning genom politiska och fi-<br>nansiella reformer. Aven EU:s arbetssätt och in-<br>stitutioner måste reformeras. Starka och effektiva<br>gemensamma institutioner är i hög grad ett in-<br>tresse för mindre medlemsländer som Sverige.<br>Inte minst inför och under det svenska ordför-<br>andeskapet 2001 kommer Sverige att verka för en<br>sådan modernisering av Europeiska unionen att<br>den kan möta 2000-talets krav.</p>
<p>Sverige kommer vidare att arbeta för att sam-<br>ma budgetpolitiska disciplin upprätthålls inom<br>EU-budgeten som i den svenska budgeten och<br>att medlemsländernas avgifter fördelas på ett<br>rättvist sätt. Jordbrukspolitiken och strukturpo-<br>litiken måste reformeras.</p>
<p>Som EU-medlem kommer Sverige att arbeta<br>för att den ekonomiska och monetära unionen<br>blir framgångsrik. Att så blir fallet ligger också i<br>vårt eget intresse. För att bevara vår handlings-<br></p>
<p>frihet skall vi även i fortsättningen uppfylla de<br>ekonomiska villkoren för fullt medlemskap. För<br>att öka kunskapen och stimulera en bred debatt<br>om den ekonomiska och monetära unionen på-<br>börjas ett vittomfattande och opartiskt informa-<br>tions- och folkbildningsarbete. Ett beslut om<br>svenskt deltagande skall underställas det svenska<br>folket för prövning i val eller i folkomröstning.</p>
<p>Kampen mot arbetslösheten står även i fort-<br>sättningen i centrum för en aktiv svensk Europa-<br>politik. De politiska förutsättningarna för ge-<br>mensamma insatser är bättre än någonsin.<br>Regeringen avser att arbeta för att riktlinjerna för<br>sysselsättningspolitiken och dess övervakning<br>ges samma vikt som motsvarande instrument på<br>det ekonomiska och monetära området.</p>
<h2>1.2 Den ekonomiska utvecklingen</h2>
<p>Svensk ekonomi är i grunden stark. Investering-<br>arna stiger snabbt, de offentliga finanserna är sa-<br>nerade, inflationen är obefintlig, bytesbalansen<br>uppvisar överskott, sysselsättningen stiger och<br>arbetslösheten faller. Mycket tyder på att Sverige<br>står inför en period med uthålligt hög tillväxt.</p>
<p>Det finns dock allvarliga hot mot en sådan ut-<br>veckling. Det största hotet är osäkerheten kring<br>den internationella ekonomiska utvecklingen.<br>Tecken finns på att världskonjunkturen är på väg<br>nedåt. Den senaste tidens dramatiska utveckling<br>på de finansiella marknaderna har ökat risken för<br>en sådan utveckling. Ett annat hot är risken för<br>att pris- och löneökningarna i Sverige tar fart i<br>takt med att sysselsättningen stiger.</p>
<p>1.2.1 Den internationella utvecklingen</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten i världsekonomin<br>dämpas i år till följd av den ekonomiska krisen i<br>Asien, Ryssland och Latinamerika. Återhämt-<br>ningen i EU-länderna väntas fortsätta, medan<br>högkonjunkturen i Förenta staterna mattas nå-<br>got. Den turbulenta utvecklingen i Asien och<br>Ryssland har bidragit till ökad oro på de finansi-<br>ella marknaderna. Vad beträffar krisen i Latin-<br>amerika finns motsvarande risker för spridnings-<br>effekter. Denna utveckling har ökat osäkerheten<br>om utsikterna för världsekonomin.</p>
<p>Återhämtningen i Europa fortsätter. Den in-<br>hemska efterfrågan har blivit starkare, medan ex-<br>portutvecklingen mattats till följd av minskad</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>efterfrågan från Asien. En framtidsoptimism<br>bland hushållen och stigande reala inkomster ger<br>förutsättningar för en stigande privat konsum-<br>tion. Arbetslösheten i Europa förutses minska<br>något.</p>
<p>Högkonjunkturen i Förenta staterna nådde<br>troligen sin topp förra året, då BNP-tillväxten<br>blev den högsta på nio år. I år väntas den in-<br>hemska efterfrågan bli fortsatt stark, medan ex-<br>porttillväxten avtar till följd av utvecklingen i<br>Asien och Sydamerika. Samtidigt som arbetslös-<br>heten understiger 5 procent har inflationen sjun-<br>kit till den lägsta nivån på tolv år. Den fram-<br>gångsrika penningpolitiken har spelat en central<br>roll för den goda utvecklingen.</p>
<p>Den ekonomiska kris som bröt ut förra som-<br>maren i vissa asiatiska länder har fördjupats och i<br>vissa fall spridits. En försiktig exportledd åter-<br>hämtning förutses dock under nästa år. Ett up-<br>penbart hinder för återhämtningen är problemen<br>i den finansiella sektorn. En omstrukturering av<br>denna sektor är därmed av stor betydelse för ut-<br>vecklingen.</p>
<p>Japan har en nyckelroll i den asiatiska utveck-<br>lingen. En kraftfull och tydlig ekonomisk politik<br>är av stor vikt för att förbättra den japanska eko-<br>nomiska situationen. Viktiga inslag i en sådan<br>politik är att beslutade finanspolitiska åtgärder<br>för att stimulera den inhemska efterfrågan ge-<br>nomförs, att problemen i den finansiella sektorn<br>redovisas öppet och att dessa åtgärdas snabbt och<br>beslutsamt.</p>
<p>Den finansiella och politiska krisen i Ryssland<br>är ett kraftigt bakslag för reformprocessen och<br>undergräver den grad av ekonomisk stabilitet<br>som har uppnåtts. BNP väntas sjunka och infla-<br>tionen bedöms stiga markant. Ryssland behöver<br>återuppta och stärka reformprocessen. Särskilt<br>brådskande är åtgärder för att hantera den finan-<br>siella sektorns djupgående problem. Däremot har<br>de flesta övriga länderna i Central- och Östeuro-<br>pa hittills drabbats måttligt av den globala finan-<br>siella oron.</p>
<p>Risk för svagare konjunkturutveckling</p>
<p>Riskerna för en svagare internationell konjunk-<br>tur har ökat markant till följd av den senaste ti-<br>dens utveckling i Asien, Ryssland och Latiname-<br>rika. Riskerna för en sämre utveckling skulle<br>kunna inkludera en fördröjd återhämtning i Ja-<br>pan och övriga Asien, en devalvering av den ki-<br>nesiska valutan, fortsatta och ökade svårigheter<br></p>
<p>för den ryska ekonomin, fortsatt kraftiga fall på<br>de globala aktiemarknaderna samt ökad protek-<br>tionism i krisens spår. Var och en av dessa risker<br>är inte tillräcklig för att orsaka en global lågkon-<br>junktur, men sammantagna kan de bidra till att<br>fördjupa och sprida pågående kriser. Effekterna<br>på hushållens och företagens förtroende är svåra<br>att bedöma, men de bör inte underskattas. Lägre<br>förtroende medför minskad vilja att konsumera<br>och investera.</p>
<p>Ett sidoaltemativ har utarbetats för att visa hur<br>en sämre internationell utveckling skulle påverka<br>svensk ekonomi. Resultatet av en sådan skulle bli<br>högre arbetslöshet och försämrade offentliga fi-<br>nanser. Sidoalternativet redovisas i bilaga 2.</p>
<p>1.2.2 Den svenska utvecklingen</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten i Sverige beräknas till<br>ca 3 procent både 1998 och 1999. Den höga till-<br>växten drivs av en stark inhemsk efterfrågan. Så-<br>väl investeringar som privat och offentlig kon-<br>sumtion blir starkare än vad som tidigare an-<br>tagits. Å andra sidan verkar den utländska efter-<br>frågan öka långsammare och man kan inte bortse<br>från risken att spridningseffekterna av den finan-<br>siella krisen dämpar tillväxten även i Sverige.</p>
<p>Bokslut över 1990-talet</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen under inledning-<br>en av 1990-talet var utomordentligt svag. Låg-<br>konjunkturen medförde att produktionen under<br>perioden 1991-1993 föll med sammanlagt ca 5<br>procent. Den öppna arbetslösheten fyrdubblades<br>från 2 procent till över 8 procent. Närmare en<br>halv miljon arbetstillfällen försvann. Som en följd<br>härav och av en svag finanspolitik steg under-<br>skottet i de offentliga finanserna kraftigt och<br>uppgick som mest till 12,3 procent av BNP år<br>1993.</p>
<p>Under perioden 1994-1997 har BNP-till-<br>växten i genomsnitt uppgått till 2,6 procent per<br>år. Både räntan och inflationen har stabiliserats<br>på låga nivåer. Den lägre räntenivån är en viktig<br>orsak till de relativt goda utsikterna för svensk<br>ekonomi. Räntefallet som även inneburit en<br>minskad ränteskillnad mot andra länder beror<br>främst på att den ekonomiska politiken har varit<br>inriktad på att sanera de offentliga finanserna och<br>på prisstabilitet. Sedan 1997 faller den öppna ar-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>betslösheten samtidigt som sysselsättningen sti-<br>ger.</p>
<p>Prognos för 1998 och 1999</p>
<p>Den privata konsumtionen har tagit ordentlig<br>fart. I år beräknas den privata konsumtionen öka<br>med 2,7 procent för att sedan öka med 2,9 pro-<br>cent 1999. Hushållens finansiella förmögenhet är<br>trots den senaste tidens börsoro stor.<br></p>
<p>snabbt. Överskottet i bytesbalansen stabiliseras<br>på drygt 2 procent av BNP.</p>
<p>Inflationen och inflationsförväntningarna är<br>mycket låga. Låga internationella prisökningar<br>tillsammans med måttliga löneökningar och sa-<br>nerade offentliga finanser medför att inflationen<br>förblir låg både i år och nästa år. Sänkta skatter<br>väntas dra ned inflationen ytterligare. Räntediffe-<br>rensen mot Tyskland väntas åter minska och på<br>sikt nästan försvinna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 1.1 Försörjningsbalans 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Mdkr</p>
<p>1997</p></td><td colspan="4">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>922,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>134,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>237,9</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>5.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv ex. bostäder</p></td><td>
<p>182,8</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>761,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>639,5</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1739</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>Tabell 1.2 Nyckeltal</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet'</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens nettosparkvot (nivå)</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans'</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk ränta 10-års statsobligation<sup>3</sup></p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 10-års stats-</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>obligation"</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
</table>
<p>1. Andel av arbetskraften</p>
<p>2. Procent av BNP</p>
<p>3. Årsgenomsnitt</p>
<p>Det låga ränteläget bidrar till en betydande ök-<br>ning av investeringarna. Expansionen i tjänste-<br>sektorn samt ett relativt högt resursutnyttjande i<br>exportindustrin medför ett stort behov av att<br>bygga ut kapaciteten i näringslivet. Ett osäker-<br>hetsmoment kvarstår dock för industrins inves-<br>teringar. Om effekterna av den finansiella krisen<br>blir stora kan en del investeringar skjutas på<br>framtiden. Bostadsinvesteringarna beräknas öka<br>framöver.</p>
<p>Efter flera år av nedgång väntas den offentliga<br>konsumtionen öka igen från och med i år. Hu-<br>vudorsaken till detta är att förbättringen av de<br>offentliga finanserna har möjliggjort ökade re-<br>surser till skola, vård och omsorg. Den kommu-<br>nala konsumtionen beräknas stiga både i år och<br>nästa år. Det är främst inom skolan och vården<br>som ökningen sker. Även den statliga konsum-<br>tionen beräknas stiga både 1998 och 1999.</p>
<p>Utrikeshandeln kommer att ha fortsatt stor<br>betydelse för tillväxten. Exportens ökningstakt<br>beräknas dämpas något, men likafullt ligga kvar<br>på en ganska hög nivå. Den höga inhemska ef-<br>terfrågan medför att importen beräknas stiga<br></p>
<p>Sysselsättningen har i år stigit snabbare än väntat.<br>Därmed blir prognosen över sysselsättningsut-<br>vecklingen mer optimistisk än den som tidigare<br>förutsågs. Arbetslösheten faller dock inte lika<br>mycket som sysselsättningen stiger. Orsaken till<br>detta är att arbetskraften ökar mer än väntat på<br>grund av att många nu söker sig ut på arbets-<br>marknaden, när sannolikheten att få ett jobb har<br>ökat. Detta är i grunden en positiv utveckling.<br>Den öppna arbetslösheten antas hamna på i ge-<br>nomsnitt 6,6 procent år 1998. För år 1999 beräk-<br>nas arbetslösheten till 5,7 procent.</p>
<p>Kalkyl för 2000 och 2001</p>
<p>I kalkylen för åren 2000 och 2001 antas arbets-<br>marknaden och då särskilt lönebildningen funge-<br>ra väl samtidigt som den internationella utveck-<br>lingen är förhållandevis stark. Därigenom faller<br>den öppna arbetslösheten till 4 procent mot slu-<br>tet av år 2000. Som årsgenomsnitt blir den öppna<br>arbetslösheten 4,4 procent.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-1.png" style="width:200pt;height:9pt;"/>
<p>Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutvecklini</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4378</p></td><td>
<p>4185</p></td><td>
<p>3964</p></td><td>
<p>3927</p></td><td>
<p>3986</p></td><td>
<p>3963</p></td><td>
<p>3922</p></td><td>
<p>3973</p></td><td>
<p>4032</p></td><td>
<p>4104</p></td><td>
<p>4148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat sektor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2986</p></td><td>
<p>2821</p></td><td>
<p>2630</p></td><td>
<p>2633</p></td><td>
<p>2698</p></td><td>
<p>2698</p></td><td>
<p>2695</p></td><td>
<p>2732</p></td><td>
<p>2781</p></td><td>
<p>2842</p></td><td>
<p>2874</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1404</p></td><td>
<p>1381</p></td><td>
<p>1328</p></td><td>
<p>1290</p></td><td>
<p>1287</p></td><td>
<p>1263</p></td><td>
<p>1223</p></td><td>
<p>1238</p></td><td>
<p>1247</p></td><td>
<p>1258</p></td><td>
<p>1270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativt arbetskraftstal<sup>3</sup></p></td><td>
<p>83,5</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>79,1</p></td><td>
<p>77,6</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>76,8</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>76,8</p></td><td>
<p>77,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andelen sysselsatta mellan 20<br>och 64 år<sup>4</sup></p></td><td>
<p>83,4</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>75,7</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>74,0</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>75,7</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>77,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön<sup>5</sup></p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
</table>
<p>1 Tusental personer.</p>
<p>21 procent av arbetskraften.</p>
<p>3 Arbetskraften i procent av befolkningen mellan 16 och 64 år.</p>
<p>4 Enligt sysselsättningsmålet skall andelen vara 80 procent år 2004.</p>
<p>5 Ärlig procentuell förändring</p>
<p>Anm.: För åren 1991-1992 är sysselsättningen inom privat och offentlig sektor inte konsistenta med totalen. Delbranscherna är här omräknade av SCB för definitions- och metodändringar genomför-<br>da 1992/1993 och kvotade från SNI69 till SNI92. Totalen är den ursprungliga serien men korrigerad för bl.a. felaktig klassificering av ALU-arbetare och ungdomspraktikanter.</p>
<p>Asienkrisen antas endast ge upphov till temporä-<br>ra effekter på världsekonomin. Marknadstillväx-<br>ten i vår omvärld i kombination med låga in-<br>hemska kostnadsökningar lägger därmed<br>grunden för en relativt snabb svensk exporttill-<br>växt såväl år 2000 som 2001. Hushållens gynn-<br>samma inkomstutveckling bidrar till att den pri-<br>vata konsumtionen växer snabbt.</p>
<h2>1.3 Sunda offentliga finanser och<br>stabila priser</h2>
<p>Sunda offentliga finanser och stabila priser är en<br>förutsättning för en långsiktigt hög tillväxt och<br>därmed en hög sysselsättning. Detta synsätt är<br>styrande för den ekonomiska politiken.</p>
<p>1.3.1 Finanspolitiken</p>
<p>Svensk ekonomi står på en stabil grund. De of-<br>fentliga finanserna är sanerade och redan i år<br>uppvisar de ett överskott. Det är en anmärk-<br>ningsvärd förändring mot bakgrund av det läge<br>som rådde för ett par år sedan. Under några få år<br>i början av 1990-talet fördubblades statsskulden.</p>
<p>Saneringspolitiken går därmed in i en ny fas.<br>Nu handlar det om att hålla i de offentliga finan-<br>serna och att vårda framgången. Det finns en rad<br>orsaker till att finanspolitiken måste vara fortsatt<br>stram:</p>
<p>- Mycket tyder på att Sverige står i inledning-<br>en av en period med god tillväxt. Den se-<br></p>
<p>naste tiden har riskerna dock ökat till följd<br>av turbulensen på de internationella finans-<br>marknaderna. En högkonjunktur varar un-<br>der alla förhållanden inte för evigt. Budget-<br>politiken måste därför inriktas på att skapa<br>en säkerhetsmarginal, så att nästa konjunk-<br>turavmattning kan mötas med en motver-<br>kande finanspolitik. Detta måste ske utan att<br>underskotten hotar att bli för stora och<br>därmed riskera att utlösa en kraftig ränte-<br>uppgång.</p>
<p>- Utan stora överskott under en högkon-<br>junktur minskar möjligheten att upprätthålla<br>det sociala skyddsnätet på dagens nivå i nästa<br>lågkonjunktur. Detta måste undvikas. De<br>arbetslösa skall inte än en gång behöva stå<br>för de största uppoffringarna.</p>
<p>- Den offentliga skulden bör amorteras av.<br>Statsskulden var i slutet av september 1409<br>miljarder kronor.</p>
<p>- En stark välfärd kräver starka offentliga fi-<br>nanser. Andelen äldre kommer att öka kraf-<br>tigt en bit in på 2000-talet. Detta ökar kra-<br>ven på vården och omsorgen. Sverige måste<br>därför rusta inför framtiden.</p>
<p>- En stor offentlig skuld innebär att framtida<br>generationer tvingas använda en stor del av<br>de resurser de skapar till att betala räntor och<br>amorteringar. Det är moraliskt fel att över-<br>lämna en stor skuld till framtida generatio-<br>ner.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Tabell 1.4 Offentliga finanser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstkvot</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>61,6</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>59,6</p></td><td>
<p>63,7</p></td><td>
<p>62,8</p></td><td>
<p>63,3</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>60,7</p></td><td>
<p>60,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot</p></td><td>
<p>52,8</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>54,8</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftskvot</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>69,4</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>56,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens ränteutgifterr</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov, mdkr</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>-63</p></td><td>
<p>-203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>9,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>47,9</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>82,4</p></td><td>
<p>77,5</p></td><td>
<p>73,3</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>54,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>53,0</p></td><td>
<p>67,1</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>78,8</p></td><td>
<p>77,9</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>76,6</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>70,1</p></td><td>
<p>64,7</p></td><td>
<p>55,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>Anm.: Statens lånebehov och statskulden reduceras åren 1999-2001 till följd av pensionsreformen. Är 2001 reduceras lånebehovet med 143,5 miljarder kronor och statsskulden blir 167,5 miljarder<br>kronor eller 8 procent av BNP lägre jämfört med ett läge utan pensionsreform.</p>
<p>- Sparandet i Sverige måste vara högt för att<br>Sveriges internationella skuldsättning skall<br>kunna minska samtidigt som vi har en hög<br>investeringsnivå. Även den offentliga sek-<br>torn måste bidra till ett ökat sparande.</p>
<p>— Sverige har i Stabilitets- och tillväxtpakten<br>inom EU åtagit sig att ha ett medelfristigt<br>mål för de offentliga finanserna nära balans<br>eller i överskott.</p>
<p>Budgetpolitiska mål</p>
<p>För 1996 var målet att stabilisera statsskulden<br>som andel av BNP, och för 1997 var målet att<br>underskottet i de offentliga finanserna skulle un-<br>derstiga 3 procent av BNP. Båda dessa mål har<br>uppfyllts väl.</p>
<p>För 1998 är målet att de offentliga finanserna<br>skall vara i balans. Även detta mål uppfylls med<br>god marginal. Överskottet i de offentliga finan-<br>serna beräknas i år bli 2,1 procent av BNP. Det<br>finns två orsaker till att budgetmålet överträffas.<br>Det ena är att bolagiseringen av AP-fondens fas-<br>tighetsinnehav medför en bokföringsmässig för-<br>stärkning av de offentliga finanserna med 0,8<br>procentenheter. Det andra är den goda kon-<br>junkturutvecklingen och den strama budgetbe-<br>handlingen i regering och riksdag.</p>
<p>Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2<br>procent av BNP i genomsnitt över en konjunktur-<br>cykel. Som en gradvis anpassning till detta är<br>budgetmålen för den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande ett överskott på 0,5 procent av<br>BNP för 1999, 1,5 procent av BNP för år 2000<br>och 2,0 procent av BNP för 2001.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att budgetmålet för år<br>2000 höjs från 1,5 procent av BNP till 2,0 procent<br>av BNP. Detta tillkommande överskott skall an-<br>vändas för att amortera på statsskulden.</p>
<p>Den främsta orsaken till justeringen av målet<br>är behovet att ytterligare stärka förtroendet för<br>den svenska ekonomin. Den tilltagande oron på<br>den finansiella marknaden har medfört stigande<br>räntor för länder som inte har de finansiella<br>marknadernas fulla förtroende. Trots att Sverige<br>de senaste åren har genomfört en mycket om-<br>fattande sanering av de offentliga finanserna<br>finns det en viss misstro mot Sverige mot bak-<br>grund av den svaga ekonomiska utvecklingen<br>under början av 1990-talet.</p>
<p>Denna extra avbetalning på skulden skall ock-<br>så ses i ljuset av att vi därmed lyfter av en bit av<br>den räntebörda som framtida generationer annars<br>hade fått bära.</p>
<p>Målen för dessa år gäller vid den tillväxt som<br>kalkylerades i 1997 års ekonomiska vårproposi-<br>tion. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl<br>väsentligt skulle avvika från denna skall motsva-<br>rande avvikelse från de angivna målen tolereras.</p>
<p>Ett annat budgetpolitiskt mål är att hålla utgif-<br>terna under utgiftstaket. Enligt regeringens be-<br>dömning finns det en viss risk för att utgiftstaket<br>skulle kunna överskridas 1998 om inga åtgärder<br>vidtas. Detta är oacceptabelt. Regeringen avser<br>därför att senarelägga och reducera vissa utgifter<br>så att utgiftstaket inte överskrids.</p>
<p>För budgetåret 1999 beräknas en budgete-<br>ringsmarginal om 3,3 miljarder kronor. Om den-<br>na marginal skulle visa sig för liten avser rege-<br>ringen att återkomma med åtgärder. Utgiftstaken<br>skall hållas.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Diagram 1.1 Utgiftstak för offentlig sektor,<br>exklusive effekterna av pensionsreformen</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-2.png" style="width:174pt;height:137pt;"/>
<p>Kdla F incnsctepcrtementet</p>
<p>Den av riksdagen beslutade ålderspensionsre-<br>formen medför vissa tekniska justeringar av ut-<br>giftsramarna för flera utgiftsområden och en<br>uppjustering av det statliga utgiftstaket. Uppjus-<br>teringen av utgiftstaket beror på att statliga<br>ålderspensionsavgifter skall erläggas för ålders-<br>pensionsrätt som tjänas in för sådana inkomst-<br>ersättningar som finansieras över budgeten, t.ex.<br>sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Likaså<br>skall avgift erläggas för vissa fördelningsmässiga<br>inslag i det nya ålderspensionssystemet. Syftet är<br>att tydliggöra kostnaden för ålderspension när<br>den tjänas in. Avgifterna, liksom vissa andra in-<br>slag i reformen, utgör emellertid betalningar in-<br>om den offentliga sektorn och påverkar varken<br>de sammantagna offentliga utgifterna eller den<br>offentliga sektorns finanser.<br></p>
<p>stadspolitiska propositionen, förstärkt rättsvä-<br>sende, ökat bistånd m.m. som presenterades i<br>den ekonomiska vårpropositionen är beaktade i<br>budgeten.</p>
<p>Även sedan dessa förbättringar inberäknats<br>fortsätter de offentliga finanserna att utvecklas<br>mer positivt än vad som tidigare antagits. Där-<br>med finns det ett begränsat ytterligare utrymme<br>för åtgärder som ökar sysselsättningen, rättvisan,<br>jämställdheten och omställningen till ekologisk<br>hållbarhet. Detta sker samtidigt som överskottet<br>i de offentliga finanserna för 1999 upprevideras<br>från 0,8 till 1,1 procent av BNP. Då har samtliga<br>förslag i den ekonomiska vårpropositionen och i<br>budgeten beaktats. En sammanfattning av rege-<br>ringens förslag till reformer redovisas i tabell 1.5<br>och 1.6.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Tabell 1.5 Fördelning på propositioner 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya åtgärder i budgetpropositionen</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsökningar</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>8.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårpropositionen</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsökningar</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>16.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>28,7</p></td></tr>
</table>
<p>I budgetpropositionen presenteras ett samarbete<br>om ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställd-<br>het och miljö. Förslagen redovisas i avsnitt 1.4.</p>
<p>En budget för framtiden</p>
<p>I budgetpropositionen konkretiseras den offen-<br>siv för uthållig tillväxt och ökad sysselsättning<br>som regeringen föreslog i 1998 års ekonomiska<br>vårpropositionen. Sex framtidsområden lyftes<br>fram: Kunskap och kompetens, Delaktighet i<br>informationssamhället, Hållbara Sverige - ett fö-<br>regångsland, Företagande, Europeiskt samarbete<br>och ett Sverige för alla.</p>
<p>I budgeten ingår dessutom en rad andra åtgär-<br>der. Såsom föreslogs i den ekonomiska vårpro-<br>positionen tillförs skolan, vården och omsorgen<br>år 1999 och framöver 4 miljarder kronor mer än<br>vad som tidigare har varit beslutat. Även tand-<br>vårdsförsäkringen, äldrepropositionen, den bo-<br></p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 1.6 Utgiftsökningar och skattesänkningar 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Framtidsområden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kunskap och kompetens</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delaktighet i informationssamhället</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbara Sverige - ett föregångsland</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagande <sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Europeiskt samarbete</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ett Sverige för alla</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa framtidsområden</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>övrigt’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nytt skalsteg i inkomstskatten</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>- 2,2</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt, 1,7 % till 1,5 %</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt, hyreshus, 1,5 % till<br>1,3 %</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frysning av taxeringsvärden för 1999<br>och 2000</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadspolitisk proposition och<br>byggstimulanser<sup>3</sup></p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvårdsförsäkring</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreproposition</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag, flerbarnstillägg och<br>studiebidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BTP</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga åtgärder</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa övrigt</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>28,7</p></td></tr>
</table>
<p>1. Varav skattelättnad är 1,7 mdkr 1999,2,0 mdkr 2000 och 1,7 mdkr 2001.</p>
<p>2. Ökade inkomster i beräkningen är angivna med negativt tecken. Inkomsterna är kassamäs-<br>sigt beräknade. Se vidare kap. 8.</p>
<p>3. Varav skattelättnad (ROT) är 0,3 mdkr 1999 och 0,6 mdkr 2000.</p>
<p>Budgetpolitiken de kommande åren</p>
<p>För åren 2000 och 2001 beräknas överskotten i<br>de offentliga finanserna till 2,3 respektive 3,3<br>procent av BNP. Aven dessa år överskrids där-<br>med de budgetpolitiska målen innebärande ett<br>överskott om 2,0 procent av BNP. Beräkningen<br>är dock förhållandevis osäker och är betingad av<br>bl.a. en väl fungerande lönebildning och en inte<br>alltför stor nedgång i den internationella kon-<br>junkturen.</p>
<p>Mycket tyder på att Sverige står inför en peri-<br>od med god ekonomisk tillväxt även om riskerna<br>till följd av den internationella utvecklingen har<br></p>
<p>ökat. Detta tillfälle måste utnyttjas för att uppnå<br>betydande överskott, minskat skuldberoende<br>samt ökad rättvisa och jämlikhet i Sverige. Löne-<br>bildningen spelar även här en avgörande roll. Om<br>löneökningstakten överstiger vad arbets-<br>marknadens parter har kommit överens om, in-<br>klusive den av parterna angivna löneglidningen,<br>kommer tillväxten med all sannolikhet att bli läg-<br>re. Detta skulle leda till att arbetslösheten skulle<br>bli högre och sysselsättningen lägre men också<br>till att ytterligare skattehöjningar och utgiftsned-<br>skärningar inte kan uteslutas.</p>
<p>1.3.2 Penning- och valutapolitik</p>
<p>Riksbanken bedriver penningpolitiken självstän-<br>digt. Den övergripande uppgiften för penning-<br>politiken är prisstabilitet. Riksbanksfullmäktige<br>har definierat prisstabilitet som att ökningen av<br>konsumentprisindex skall begränsas till 2 pro-<br>cent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt<br>och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens<br>inriktning och står bakom inflationsmålet.</p>
<p>Diagram 1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt<br>KPI-utfall</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-3.png" style="width:172pt;height:99pt;"/>
<p>Anm: De streckade linjerna i dcg-cmmet vis a R iks bcnkens<br>tolerans intervdl för inflationen.</p>
<p>Käla S tatis tis ka centrdb/rån</p>
<p>Prisstabilitet är en grundläggande förutsättning<br>för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-<br>flation försämrar förutsättningarna för en uthål-<br>ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt<br>hög sysselsättning.</p>
<p>Konkret betyder hög inflation bl.a. högre<br>matpriser och högre hyror. De flesta avtal på den<br>svenska arbetsmarknaden är tecknade för ett an-<br>tal år framöver. Om inflationen skulle ta fart<br>skulle reallöneökningarna utebli. Erfarenheten<br>visar att starka grupper på arbetsmarknaden<br>kompenserar hög inflation med löneglidning.<br>Svaga grupper halkar däremot efter. Hög infla-<br>tion minskar därför möjligheterna till en god</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>fördelningspolitik och en rättvis inkomstfördel-<br>ning.</p>
<p>Riksbankens ställning stärks</p>
<p>I november 1997 överlämnades en proposition<br>till riksdagen som grundar sig på en fempar-<br>tiöverenskommelse om penning- och valutapoli-<br>tiken för att stärka trovärdigheten för prisstabi-<br>liteten. Fempartiöverenskommelsen ligger fast.<br>Riksdagen har i mars i år tagit ett första beslut<br>om de grundlagsändringar som föreslås i propo-<br>sitionen. Ett andra beslut om grundlagsändring-<br>arna och beslut om övriga lagändringar skall tas<br>under hösten.</p>
<p>De nya bestämmelserna för Riksbanken inne-<br>bär bl.a.:</p>
<p>- Riksbanken ges ett överordnat mål för sin<br>verksamhet som läggs fast i lag. Målet för<br>penningpolitiken skall vara att upprätthålla<br>ett fast penningvärde. Eftersom Riksbanken<br>är en myndighet under riksdagen bör ban-<br>ken därutöver stödja den allmänna ekono-<br>miska politiken, bl. a. i syfte att främja en<br>hållbar tillväxt och en hög sysselsättning,<br>utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet.</p>
<p>- I regeringsformen tas in ett förbud för varje<br>myndighet att ge instruktioner till Riksban-<br>ken i frågor som rör penningpolitik. En<br>motsvarande bestämmelse om att en leda-<br>mot av direktionen inte får söka eller ta<br>emot instruktioner när hon eller han fullgör<br>penningpolitiska uppgifter tas in i riks-<br>bankslagen.</p>
<p>- Riksbankschefen får en stärkt ställning ge-<br>nom att det i regeringsformen anges att<br>denna eller denne under den sexåriga man-<br>datperioden får avsättas endast om hon eller<br>han inte längre uppfyller de krav som ställs<br>för att kunna utföra sina uppgifter eller om<br>hon eller han gjort sig skyldig till allvarlig<br>försummelse.</p>
<p>- Ansvaret för övergripande valutapolitiska<br>frågor förs över från Riksbanken till rege-<br>ringen. Riksbanken skall besluta om till-<br>lämpningen av det växelkurssystem som re-<br>geringen beslutat om.</p>
<p>Räntorna</p>
<p>De relativt låga räntorna beror bl.a. på den fram-<br>gångsrika saneringen av de offentliga finanserna<br>och penningpolitikens inriktning på prisstabilitet<br>som bidragit till de låga inflationsförväntningar-<br>na.</p>
<p>De långa räntorna har nått sin lägsta nivå på<br>nästan 40 år. Den tioåriga räntan ligger idag runt<br>4,7 procent. Det är drygt en tredjedel av vad<br>räntan var sommaren 1994. Årsgenomsnittet för<br>1998 beräknas vara 0,6 procentenheter lägre än<br>vad som prognostiserades i den ekonomiska vår-<br>propositionen i april 1998.</p>
<p>Diagram 1.3 Räntedifferens mellan Sverige och Tyskland</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-4.png" style="width:173pt;height:114pt;"/>
<p>Räntemarginalen mot Tyskland på den tioåriga<br>räntan ligger för närvarande strax under 1 pro-<br>centenhet. Som lägst har marginalen varit under<br>0,2 procentenheter. Trots den senaste tidens<br>uppgång har räntemarginalen fallit kraftigt jäm-<br>fört med situationen för fyra år sedan. Orsaken<br>till uppgången har varit den internationella valu-<br>taturbulensen. Dessutom har det funnits en viss<br>osäkerhet inför det svenska riksdagsvalet och<br>med anledning av det parlamentariska läget efter<br>valet. När det nu står klart att den ekonomiska<br>politiken kommer att vara fortsatt inriktad mot<br>sunda statsfinanser och stabila priser bör ränte-<br>marginalen mot Tyskland åter reduceras.</p>
<p>Även de korta räntorna har fallit. De låga in-<br>flationsförväntningarna, de sanerade offentliga<br>finanserna och måttliga löneökningar har med-<br>fört att Riksbanken har kunnat sänka den s.k. re-<br>poräntan till drygt 4 procent.</p>
<p>De låga räntorna har medfört att månadskost-<br>naden efter skatt för ett normalt villalån på<br>500 000 kronor har fallit med 1 800 kronor sedan<br>hösten 1994. En likartad utveckling har skett för<br>bostadsrättslån. De som bor i hyresrätt gynnas</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>också av de fallande räntorna i takt med att de<br>sjunkande ränteutgifterna slår igenom på hyran.</p>
<p>Kronan</p>
<p>Den svenska kronans växelkurs är flytande.<br>Därför är en viss variation i valutakursen naturlig.<br>I diagram 1.4 visas den handelsvägda växelkur-<br>sen, inklusive bl.a. de flesta asiatiska valutorna.<br>Växelkursen har varierat förhållandevis mycket<br>under 1997 och 1998 utan att det finns någon<br>entydig trend. Under senare tid har dock kronan<br>försvagats påtagligt. Också detta kan i allt vä-<br>sentligt förklaras med oron på de internationella<br>finansmarknaderna.</p>
<p>Diagram 1.4 Handelsvägt växelkursindex</p>
<p>1 januari 1997=100 Ett lägre index betyder en starkare krona</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-5.png" style="width:165pt;height:120pt;"/>
<p>Käla F incns ctepcrtementet</p>
<p>peiska centralbankssystemet ECBS i samband<br>med ett eventuellt framtida svenskt deltagande i<br>valutaunionen.</p>
<p>För att öka kunskapen och stimulera en bred<br>debatt om ett eventuellt svenskt deltagande på-<br>börjas ett vittomfattande och opartiskt informa-<br>tions- och folkbildningsarbete.</p>
<p>1.4 Samarbete om ekonomi,<br>sysselsättning, rättvisa,<br>jämställdhet och miljö</p>
<p>Regeringen avser under mandatperioden att för-<br>söka skapa största möjliga uppslutning för en<br>politik för full sysselsättning. Budgetpropositio-<br>nen har föregåtts av överläggningar med Väns-<br>terpartiet och Miljöpartiet som står bakom rikt-<br>linjerna för den ekonomiska politiken, budget-<br>politiken, utgiftstaken, fördelningen av utgifter<br>på utgiftsområdena för 1999, tilläggsbudgeten<br>för 1998 och de nu föreslagna skatteförändring-<br>arna för 1999.</p>
<p>Samarbetet inbegriper fem områden: ekono-<br>min, sysselsättningen, rättvisan, jämställdheten<br>och miljön. Genom detta samarbete bekräftas att<br>det finns politisk stabilitet för en ekonomisk po-<br>litik som är inriktad på ett offentligt överskott<br>om 2 procent av BNP i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel, prisstabilitet och full syssel-<br>sättning.</p>
<p>Ekonomi</p>
<p>EMU</p>
<p>Den 1 januari 1999 skall EU:s gemensamma va-<br>luta, euron, införas. Riksdagen har beslutat att<br>Sverige inte bör införa euron då den tredje etap-<br>pen inleds. Sverige håller dörren öppen för ett<br>senare svenskt inträde i valutaunionen. Om rege-<br>ringen senare finner att Sverige bör delta skall<br>frågan underställas svenska folket för prövning i<br>val eller i folkomröstning.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att det inte är ak-<br>tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-<br>betet ERM 2. Erfarenheterna från den nuvarande<br>politiken inriktad på prisstabilitet i kombination<br>med rörlig växelkurs är goda.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att föreslå de lagänd-<br>ringar som erfordras i Riksbankslagen för en full-<br>ständig legal integrering av Riksbanken i Euro-<br></p>
<p>Statsfinanserna skall vara sunda och priserna sta-<br>bila. Sverige skall inte riskera att än en gång<br>hamna i det statsfinansiella moraset:</p>
<p>- Utgiftstaken ligger fast.</p>
<p>- Överskottsmålet på 2 procent av BNP över<br>en konjunkturcykel ligger fast.</p>
<p>- Den ökade budgetdisciplin som budgetpro-<br>cessen skapat är värdefull och ligger fast.</p>
<p>- Politiken inriktad mot prisstabilitet ligger<br>fast.</p>
<p>- De ytterligare åtaganden som föreslås för<br>perioden efter budgetåret 1999 får slutligen<br>avvägas mot den fortsatta ekonomiska ut-<br>vecklingen.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Arbetslösheten skall huvudsakligen minskas ge-<br>nom att fler människor får arbete eller utbildning<br>som ger arbete. Arbets- och kompetenslinjen<br>gäller. Arbetslinjen innebär att arbete och aktiva<br>åtgärder skall komma i första hand och att det<br>skall löna sig att arbeta. Kompetenslinjen innebär<br>att alla måste ges möjlighet att öka sin kunskap<br>och kompetens. Tillgången till och kvaliteten in-<br>om skolan, vården och omsorgen skall förbättras.</p>
<p>- Fortsatt starka offentliga finanser och låg<br>inflation bäddar för låga räntor och ökad<br>framtidstro och därmed ökade investeringar<br>och sysselsättning.</p>
<p>- Regeringen föreslår nu ett konkret syssel-<br>sättningsmål. Andelen sysselsatta av befolk-<br>ningen mellan 20 och 64 år skall öka till 80<br>procent år 2004. I samband med 1999 års<br>ekonomiska vårproposition kommer rege-<br>ringen att presentera förslag som stärker<br>möjligheterna att uppnå målet.</p>
<p>- Regeringen anser att det är av stor vikt för<br>tillväxt och sysselsättning att stimulera<br>kompetensutveckling i arbetslivet. Rege-<br>ringen avser därför i samband med den eko-<br>nomiska vårpropositionen 1999 att åter-<br>komma med förslag på hur kompetens-<br>utvecklingen i arbetslivet kan stärkas. För-<br>slaget bör därmed kunna träda i kraft den 1<br>januari år 2000. En förutsättning för att en<br>statlig stimulans skall införas är att arbets-<br>marknadens parter bidrar med en ansvarsfull<br>delfinansiering.</p>
<p>- Skolan, vården och omsorgen stärks i enlig-<br>het med regeringens förslag i den ekono-<br>miska vårpropositionen med 4 miljarder<br>kronor 1999 och ytterligare 4 miljarder kro-<br>nor år 2000. Regeringen föreslår nu att yt-<br>terligare 2 miljarder kronor tillförs kommu-<br>ner och landsting 2001.</p>
<p>- Regeringen föreslår nu i enlighet med finan-<br>sieringsprincipen att kommuner och lands-<br>ting tillförs ytterligare 1,3 miljarder kronor<br>1999 genom att de 200 kronor som alla<br>skattskyldiga betalar i statlig inkomstskatt<br>överförs till kommuner och landsting. Detta<br>innebär att utrymmet för skola, vård och<br>omsorg inte minskas till följd av den s.k.<br>Törlingdomen.</p>
<p>- Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp<br>inom Regeringskansliet för att fördjupa un-<br></p>
<p>derlaget i arbetstidsfrågor. I gruppen skall<br>ingå bl.a. representanter för Vänsterpartiet<br>och Miljöpartiet. Arbetsgruppen skall pre-<br>sentera bedömningar av konsekvenserna av<br>olika arbetstidsförändringar samt presentera<br>förslag till hur arbetet med arbetstidsfrågan<br>bör bedrivas vidare.</p>
<p>Rättvisa</p>
<p>Rättvisan skall öka utan att drivkrafterna minskas<br>i samhällsekonomin. Pensionärerna skall tillföras<br>mer resurser och då framför allt de sämst ställda<br>pensionärerna. Även barnfamiljerna och lågin-<br>komsttagarna prioriteras.</p>
<p>- Pensionärernas ekonomi föreslås stärkas<br>med ca 4 miljarder kronor. Det reducerade<br>prisbasbeloppet för pensionärer skall ersättas<br>av det fulla prisbasbeloppet redan 1999. Re-<br>geringen föreslår att bostadstillägget till pen-<br>sionärerna höjs den 1 januari 1999 för att<br>gynna de sämst ställda pensionärerna.</p>
<p>- De förvärvsarbetandes ekonomi föreslås<br>stärkas med ca 3 miljarder kronor. En tillfäl-<br>lig skattereduktion införs 1999 för att öka<br>köpkraften hos låg- och medelinkomsttaga-<br>re. Reduktionen utgör som mest 1 320 kro-<br>nor och trappas ned med 1,2 procent av den<br>del av inkomsten som ligger över 135 000<br>kronor per år. Det innebär att reduktionen<br>är borta vid en arbetsinkomst på 245 000<br>kronor per år.</p>
<p>- Fastighetsskatten för hyresbostäder sänks<br>tillfälligt under 1999 med 0,2 procentenheter<br>från 1,5 till 1,3 procent. Regeringen förvän-<br>tar sig att den lägre skattenivån omsätts i läg-<br>re hyror och avgifter.</p>
<p>- Regeringen avser att föreslå en höjning av<br>barnbidraget och studiebidraget för gymna-<br>siestuderande med 100 kronor i månaden<br>från den 1 januari år 2000 och ytterligare 100<br>kronor den 1 januari 2001. Även flerbarns-<br>tillägget föreslås bli höjt.</p>
<p>- Situationen för de hemlösa har försvårats<br>och regeringen vill i samarbete med kom-<br>muner och ideella organisationer satsa resur-<br>ser och vidta åtgärder för att förbättra situa-<br>tionen för de hemlösa. Regeringen föreslår<br>att det under treårsperioden 1999-2001 an-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>slås 30 miljoner kronor för att förbättra de<br>hemlösas situation.</p>
<p>- I enlighet med tidigare beslut höjs biståndet<br>till 0,72 procent av BNI år 2000 och 0,73<br>procent av BNI år 2001. Regeringen föreslår<br>nu att biståndet höjs med ytterligare 100<br>miljoner kronor 1999.</p>
<p>Jämställdhet</p>
<p>Sverige har återigen blivit utsedd av FN till värl-<br>dens mest jämställda land. För att Sverige skall<br>fortsätta vara det krävs en aktiv jämställdhetspo-<br>litik. Kvinnor och män skall ges samma möjlig-<br>het att arbeta och försörja sig. Sverige har inte<br>råd att misshushålla med de mänskliga resurser-<br>na. Därför skall både kvinnors och mäns erfaren-<br>het och kunskap tillvaratas. Könsbetingade lö-<br>neskillnader mellan män och kvinnor bör tas<br>bort.</p>
<p>- Jämställdhetsombudsmannen tillförs 2 mil-<br>joner kronor för att stärka arbetet med att<br>utöva tillsyn över de delar av jämställdhets-<br>lagen som rör löneskillnader mellan kvinnor<br>och män.</p>
<p>- Statistiska centralbyrån kommer att tillföras<br>mer resurser för att vidareutveckla lönesta-<br>tistiken och för att ta fram nödvändigt sta-<br>tistiskt underlag för jämställdhetsbokslut.<br>SCB kommer dessutom att ges i uppdrag att<br>göra en ny nationell tidsanvändningsstudie.</p>
<p>- Utredningen om jämställdhetslagen kom-<br>mer att ges tilläggsdirektiv, så att utredning-<br>en kan analysera frågor som hänger samman<br>med arbetsvärdering.</p>
<p>- Regeringen avser att uppdra åt sina myndig-<br>heter att än mer aktivt arbeta med jämställd-<br>hetsfrågor, inklusive frågor om lika lön för<br>lika och likvärdigt arbete.</p>
<p>- Regeringen avser dessutom att genomföra<br>en rad andra åtgärder för att öka jämställd-<br>heten: olika åtgärder kommer att vidtas för<br>att underlätta för män att delta i jämställd-<br>hetsarbetet, arbetet med att motverka våld<br>mot kvinnor kommer fortsatt att prioriteras,<br>en utredning tillsätts för att se hur kvinnors<br>historia m.m. behandlas på museerna, kvin-<br>nokonferensens handlingsprogram ses över<br>m.m.. Regeringen avser att under hösten<br></p>
<p>1999 redovisa hur jämställdhetspolitiken ut-<br>vecklats.</p>
<p>Miljö</p>
<p>Sverige och svenskt näringsliv skall gå i spetsen<br>för en utveckling mot ekologisk hållbarhet.</p>
<p>- Regeringen föreslår en kraftig förstärkning<br>av resurserna för skydd av naturområden,<br>främst skogsområden, för att bevara den bi-<br>ologiska mångfalden. Resurserna föreslås<br>öka med sammanlagt 660 miljoner kronor<br>under perioden 1999-2001.</p>
<p>- Regeringen föreslog i samband med den<br>ekonomiska vårpropositionen att mer resur-<br>ser även skulle tillföras för naturvårdsavtal<br>och biotopskydd i skog samt för rådgivning<br>och information till skogsbrukare. För dessa<br>ändamål föreslås en resursförstärkning med<br>totalt 99 miljoner kronor under perioden<br>1999-2001.</p>
<p>- Regeringen föreslår att resurser tillförs för<br>marksanering och inventering av behoven av<br>marksanering genom att ett nytt anslag anvi-<br>sas. Totalt 170 miljoner kronor föreslås för<br>treårsperioden 1999-2001.</p>
<p>- Sanering av mark och vatten skall även fort-<br>sättningsvis kunna ges stöd inom ramen för<br>de lokala investeringsprogrammen. De lo-<br>kala investeringsprogrammen bör vidgas till<br>att omfatta stöd för allergisanerande åtgärder<br>i bebyggelsen som genomförs i samband<br>med de ombyggnadsåtgärder som regelver-<br>ket för närvarande ger möjlighet att stödja.</p>
<p>- Regeringen avser att inom kort ge Natur-<br>vårdsverket i uppdrag att i samverkan med<br>Forskningsrådsnämnden göra en samlad be-<br>dömning av miljöforskningen av idag. Ut-<br>gångspunkten skall därvid vara att den sam-<br>lade miljöforskningen skall stärkas.</p>
<p>- En arbetsgrupp tillsätts inom Finansdepar-<br>tementet för att följa Konjunkturinstitutets,<br>Statistiska centralbyråns och Naturvårdsver-<br>kets arbete med att upprätta miljöjusterade<br>nationalräkenskaper.</p>
<p>- Regeringen avser att i 1999 års ekonomiska<br>vårproposition presentera gröna nyckeltal.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>1.5 Regeringens politik för 2000-<br>talet</h2>
<p>Sverige skall ta steget in i det nya seklet med<br>tillförsikt och optimism. Sverige skall vara ett<br>land som kännetecknas av framtidstro och stolt-<br>het. Politiken för att stärka Sverige skall prägla<br>regeringens arbete under mandatperioden.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen presente-<br>rade regeringen en offensiv för uthållig tillväxt<br>och ökad sysselsättning. Sex områden lyftes<br>fram: Kunskap och kompetens. Delaktighet i<br>informationssamhället. Hållbara Sverige - ett fö-<br>regångsland. Företagande. Europeiskt samarbete.<br>Ett Sverige för alla. Dessa områden är strategiska<br>delar i en framtidsinriktad politik.</p>
<p>Sveriges intåg i nästa årtusende skall tas med<br>en politik för full sysselsättning, hög tillväxt,<br>bättre utbildning, god välfärd och god miljö. För<br>sysselsättningen föreslås ett konkret mål för år<br>2004. Regeringen överväger att sätta upp mål<br>även för de andra områdena.</p>
<p>Full sysselsättning</p>
<p>Regeringen har satt upp som mål att den öppna<br>arbetslösheten skall halveras till 4 procent år<br>2000. Därefter är målet full sysselsättning.</p>
<p>Sverige har goda erfarenheter av att precisera<br>och kvantifiera mål för den ekonomiska politi-<br>ken. Två mål som starkt bidragit till den snabba<br>saneringen av statsfinanserna och den positiva<br>ränteutvecklingen är målen för inflationen och<br>för de offentliga finanserna.</p>
<p>I och med att den öppna arbetslösheten sjun-<br>ker finns det skäl att förlänga tidsperspektivet<br>och höja ambitionen. För att befästa och ytterli-<br>gare förstärka den goda utvecklingen föreslår re-<br>geringen därför att det befintliga målet för ar-<br>betslösheten kompletteras med ett nytt mål för<br>sysselsättningen.</p>
<p>Regeringens förslag: Andelen sysselsatta av be-<br>folkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 74<br>procent år 1997 till 80 procent år 2004. Därige-<br>nom minskar behovet av sociala ersättningar.</p>
<p>Strategin för att uppnå full sysselsättning bygger<br>på att kunniga människor, ett gott företagsklimat<br>och en omställning till ekologisk hållbarhet stär-<br>ker Sverige. I en stabil makroekonomisk miljö<br></p>
<p>skall kvaliteten på och tillgången till skola, vård<br>och omsorg förbättras. Detta bidrar till att möj-<br>liggöra ett högt arbetskraftsdeltagande för både<br>kvinnor och män.</p>
<p>Den positiva utveckling som har skett på ar-<br>betsmarknaden det senaste året med 60 000 nya<br>jobb måste fortsätta under lång tid framöver. De<br>flesta av dessa jobb måste komma i den privata<br>sektorn. Med mindre utgifter för arbetslösheten<br>och högre inkomster från sysselsättningen kan<br>de offentliga utgifterna i högre grad användas till<br>välfärdens kärna - skola, vård och omsorg och<br>till andra framtidsinriktade områden, t.ex. för ut-<br>bildning och forskning</p>
<p>År 1997 var 74 procent av befolkningen mel-<br>lan 20 och 64 år reguljärt sysselsatta. Denna andel<br>skall öka till 80 procent under perioden fram till<br>och med 2004 och komma både kvinnor och<br>män till del. Detta motsvarar ungefär 375 000 nya<br>arbetstillfällen under sju år, eller i genomsnitt<br>närmare 55 000 nya arbetstillfällen per år.</p>
<p>Som en konsekvens av ökad sysselsättning,<br>utbildning, rehabilitering och de andra aktiva åt-<br>gärder, kommer personer som i dag försörjs ge-<br>nom sociala bidrag och ersättningar att kunna<br>återgå till arbete. Därigenom reduceras behovet<br>av försörjning genom dessa system med ungefär<br>240 000 personer under sju år, eller i genomsnitt<br>ca 35 000 personer per år. Regeringen avser även<br>i fortsättningen att regelbundet följa upp målen<br>för arbetslöshet och sysselsättning.</p>
<p>Regeringen avser att i samband med 1999 års<br>ekonomiska vårproposition återkomma med för-<br>slag som förstärker möjligheterna att uppnå må-<br>let.</p>
<p>I bilaga 4, Avstämning av målet om en halve-<br>rad öppen arbetslöshet till år 2000, redovisas<br>bakgrunden och de tekniska beräkningar som<br>har legat till grund för sysselsättningsmålet.</p>
<p>Hög tillväxt</p>
<p>Mycket tyder på att Sverige står inför en period<br>med god tillväxt. Därmed förskjuts fokus i den<br>ekonomiska politiken. Huvuduppgiften blir nu<br>att förena en kraftig sysselsättningsökning med<br>fortsatt låg inflation. Målet för sysselsättningen<br>kan uppnås med en genomsnittlig årlig tillväxt på<br>2,75 procent. Därmed skulle den sammanlagda<br>produktionen år 2004 vara ca 20 procent större<br>än förra årets. Det är viktigt att tillväxten är för-<br>enlig med en ekologiskt hållbar utveckling.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>För att detta skall var möjligt måste den eko-<br>nomiska politiken lägga en stabil grund:</p>
<p>Priserna skall vara stabila. Därmed kan räntor-<br>na förbli låga vilket befrämjar investeringar och<br>framtidstro. Om inflationen tillåts att ta fart<br>kommer räntorna att stiga, vilket sänker investe-<br>ringstakten och resulterar i ett lägre kapacitetstak<br>och därmed lägre tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>Arbets- och kompetenslinjen skall stärkas. Det<br>innebär att arbete, aktiva åtgärder och utbildning<br>skall prioriteras. Det måste löna sig att ta ett<br>jobb. Marginaleffekterna bör minskas för den<br>som går från arbetslöshet till jobb. Arbetsmark-<br>nadspolitikens omställning från höga volymer i<br>åtgärder till en tillväxtfrämjande inriktning måste<br>ytterligare påskyndas.</p>
<p>Lönebildningen måste fungera väl. Den öppna<br>arbetslösheten beräknas nå 4 procent under slu-<br>tet av år 2000. Detta kräver dock att löneökning-<br>arna även vid en väsentligt lägre arbetslöshet än<br>dagens håller sig på den låga nivå som arbets-<br>marknadens parter har antagit.</p>
<p>Företagsklimatet skall vara gott. Sverige skall<br>vara ett land som kännetecknas av ett gott och<br>stabilt företagsklimat både för små och stora fö-<br>retag. Skatterna skall vara utformade så att före-<br>tagande och expansion gynnas. Reserverings-<br>möjligheterna har förstärkts för enskilda närings-<br>idkare och delägare i handelsbolag. Lättnaden i<br>ägarbeskattningen av onoterade aktier har utvid-<br>gats. Kvittningsrätten för reaförluster på onote-<br>rade aktier har utvidgats. Det skall bli lättare att<br>få tag i riskkapital.</p>
<p>Småföretagsperspektivet måste än mer sättas i<br>fokus. Reglerna skall förenklas. Avdragsreglema<br>för pensionskostnader, beskattningen av perso-<br>naloptioner och avdraget för pensionssparande<br>för enskilda näringsidkare har förenklats.</p>
<p>Sverige skall vara ett land för alla. Alla som bor<br>i Sverige skall garanteras samma rättigheter, möj-<br>ligheter och skyldigheter oavsett bakgrund eller<br>etnisk tillhörighet. I en internationaliserad värld<br>har ett land med internationell befolkning en<br>fördel. Att ta till vara denna fördel blir en av det<br>kommande seklets stora utmaningar. Av central<br>betydelse är att ge goda kunskaper i det svenska<br>språket från tidig ålder. Därför har regeringen<br>föreslagit betydande resurser för att underlätta<br>för kommunerna att erbjuda förskola från tre års<br>ålder till barn i storstädernas utsatta bostadsom-<br>råden. Syftet är att förbättra barns integra-<br>tionsmöjligheter i samhället.</p>
<p>Alla skall med in i informationssamhället. Sve-<br>rige skall bibehålla och förstärka sin position<br></p>
<p>som en ledande IT-nation. Alla elever skall ges<br>kunskaper och möjligheter att använda datorer<br>som ett modernt informationsverktyg. Rege-<br>ringen föreslog i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen att 1,8 miljarder kronor avsätts under åren<br>1999-2001 för särskilda insatser inom IT, varvid<br>tyngdpunkten, 1,5 miljarder kronor, läggs på<br>skolan.</p>
<p>Sverige skall spela en aktiv roll EU. I samarbete<br>med andra länder skall Sverige föra en politik för<br>ökad sysselsättning, ekonomisk tillväxt, ekolo-<br>gisk hållbarhet, rättvis fördelning, ökad jäm-<br>ställdhet och levande demokrati. Det är en mo-<br>dem politik för det kommande seklet. Med fler<br>medlemmar kan Europeiska unionens grundläg-<br>gande syfte - fred, demokrati och ekonomisk ut-<br>veckling - främjas ytterligare. En särskild sats-<br>ning för att vidareutveckla samarbetet mellan<br>Sverige och Polen genomförs under 1999.</p>
<p>Sverige skall spela en aktiv roll i Östersjöområ-<br>det. Vårt närområde har förutsättningar att bli en<br>av Europas viktigaste tillväxtregioner under en<br>lång tid framöver, vilket skulle få stor betydelse<br>för tillväxt och sysselsättning i Sverige. En stra-<br>tegi för hur Sverige bör verka för att främja den-<br>na utveckling tas fram i samarbete med näringsli-<br>vet. För att lyfta fram Östersjöregionens<br>betydelse har 1 miljard kronor avsatts i den s.k.<br>Ostersjömiljarden. Verksamheten har varit fram-<br>gångsrik och bör fortsätta. Därför har regeringen<br>föreslagit att ytterligare 1 miljard kronor tillförs<br>under den kommande femårsperioden.</p>
<p>Välfärd</p>
<p>Den generella välfärdspolitikens huvuduppgift är<br>att på en gång öka rättvisan och bana väg för en<br>dynamisk utveckling, genom att skapa trygghet i<br>förändringen. En väl fungerande välfärdspolitik<br>innebär trygga människor som vågar satsa på ut-<br>veckling och framtiden.</p>
<p>Kraven på välfärdssystemen kommer att öka<br>framöver, bl.a. som en följd av ett växande antal<br>äldre och barn i skolåldrarna. Genom en god<br>ekonomisk tillväxt och en effektivare resursan-<br>vändning skall välfärden förbättras och en jämn<br>inkomstfördelning garanteras. Förbättringarna i<br>förskolan, skolan och de sociala verksamheterna<br>skall redovisas regelbundet avseende kvalitet och<br>tillgänglighet, inklusive jämförelser med andra<br>länder.</p>
<p>Skolan, vården och omsorgen skall prioriteras.<br>Skola, vård och omsorg tillförs i jämförelse med</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>1996 ökade statsbidrag om 16 miljarder kronor<br>1999, 20 miljarder kronor år 2000 och 22 miljar-<br>der kronor 2001. Sysselsättningen i den offentli-<br>ga sektorn kommer som en följd av detta under<br>de närmaste åren att öka med ca 10 000 personer<br>per år.</p>
<p>Pensionerna skall höjas. Regeringen föreslår i<br>budgeten ökade resurser till pensionärerna ge-<br>nom att pensionen från och med 1999 skall be-<br>räknas utifrån ett oreducerat prisbasbelopp.<br>Dessutom föreslås en höjning av bostadstillägget<br>till de sämst ställda pensionärerna. Aven mor-<br>gondagens pensionärer skall tillförsäkras en ro-<br>bust och bra pension. Pensionsreformen ligger<br>fast.</p>
<p>Barnfamiljerna skall gynnas. Barnfamiljer har<br>till stor del fått känna av den försämrade sam-<br>hällsekonomin under senare år. Regeringen före-<br>slår därför en höjning av barnbidraget i två etap-<br>per. Under mandatperioden eftersträvar<br>dessutom regeringen att när det parlamentariska<br>läget så medger införa en maxtaxa för barnom-<br>sorg så att barnomsorgsavgifterna sänks.</p>
<p>Människor skall känna trygghet mot brott. Det<br>uppnås främst genom en effektiv brottsförebyg-<br>gande och brottsbeivrande verksamhet och ge-<br>nom att respekten för lag och rätt upprätthålls.<br>Tryggheten fordrar ett väl fungerande rättsvä-<br>sende. Moderniseringen av rättsväsendet skall<br>prioriteras.</p>
<p>Bättre utbildning</p>
<p>Utbildning är nyckeln till långsiktig tillväxt och<br>ökad sysselsättning. Den är avgörande för indivi-<br>ders möjligheter till ett rikt liv, både i och utan-<br>för arbetslivet som medborgare och konsument.<br>Utbildning bidrar till att öka kvinnors och mäns<br>möjligheter att förbättra sina inkomster och an-<br>passa sig till de förändringar som äger rum i såväl<br>arbetslivet som i samhället i stort.</p>
<p>Förskolan lägger grunden. Den långsiktiga strä-<br>van är att förskolan bör vara en del av det gene-<br>rella välfärdssystemet.</p>
<p>Grundskolan skall bli än bättre. Varje ung<br>människa som lämnar grundskolan utan tillräck-<br>liga kunskaper är ett misslyckande. En bättre<br>skola kräver resurser men också väl fungerande<br>uppföljnings-, utvärderings och kvalitetsutveck-<br>lingssystem. Därför tillförs den kommunala<br>sektorn betydande resurser i år och de komman-<br>de åren. Samtidigt genomför regeringen ett tio-<br></p>
<p>punktsprogram för kvalitet och likvärdighet i<br>skolan.</p>
<p>Antalet gymnasieuthildade måste öka. En ut-<br>bildning på gymnasienivå är idag oftast ett mini-<br>mikrav på arbetsmarknaden. Allt fler jobb kräver<br>högre kompetens. En gymnasieutbildning är<br>dessutom ett första steg till högre studier. Därför<br>måste kvaliteten och flexibiliteten i gymnasie-<br>skolan öka så att alla ungdomar får en reell chans<br>att fullfölja sina studier. För att motverka att<br>kvinnor och män slås ut till följd av för låg ut-<br>bildning, har vi i Sverige de senaste åren genom-<br>fört en bred satsning på utbildning i vuxen ålder.<br>Detta sker både i form av reguljär utbildning,<br>Kunskapslyftet och i form av den mer yrkesin-<br>riktade arbetsmarknadsutbildningen.</p>
<p>Utbyggnaden av högskolor och universitet skall<br>fortsätta. Hela Sverige skall ta steget in i 2000-<br>talet med kunskap och kompetens. Antalet stu-<br>denter inom civilingenjörs-, högskoleingenjörs-<br>samt naturvetarutbildningen kommer särskilt att<br>öka. Genom att de mindre och medelstora hög-<br>skolorna byggts ut och förstärkts med fasta<br>forskningsresurser blir de allt starkare krafter<br>även för den regionala utvecklingen. Vissa hög-<br>skolor omvandlas till universitet.</p>
<p>Sverige skall vara en ledande forskningsnation.<br>Universitet och högskolor skall ges goda förut-<br>sättningar att också fortsättningsvis göra Sverige<br>till en ledande forskningsnation. Forskningen<br>har inte bara ett egenvärde. Forskning och högre<br>utbildning hör samman. En utbyggnad av forsk-<br>ningsresurserna skapar också möjligheter att<br>långsiktigt säkerställa kvalitet i utbildningen.</p>
<p>Sverige - ett ekologiskt föregångsland</p>
<p>Sverige skall som en pådrivande kraft och ett fö-<br>regångsland visa att en utveckling mot ekologisk<br>hållbarhet kan förenas med en hög och uthållig<br>ekonomisk tillväxt.</p>
<p>Under en lång period dominerad av industria-<br>liseringen medförde tillväxten i produktionen<br>ofta att utsläpp av miljöfarliga ämnen och an-<br>vändning av energi och andra resurser ökade.<br>Under de senaste decennierna har detta samband<br>mellan produktionstillväxt och effekterna på<br>miljön luckrats upp. För ett antal miljöstörningar<br>har utvecklingen till och med vänts så att belast-<br>ningen minskat. Denna utveckling skall fortsätta<br>och förstärkas.</p>
<p>För att etablera ett positivt samband mellan<br>hög tillväxt och ekologisk hållbarhet skall stor</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>vikt läggas vid att välja de åtgärder som ger störst<br>nytta i förhållande till kostnaderna och som för-<br>stärker de marknadskrafter som redan styr mot<br>en ökad miljöhänsyn.</p>
<p>Sverige skall vara ett ekologiskt föregångsland.<br>Sverige skall vara en pådrivande kraft för ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. Genom att ligga steget<br>före kan Sverige få ökad konkurrenskraft och bli<br>ett bättre land att leva i. Det gynnar både dagens<br>och framtidens generationer.</p>
<h2>1.6 Rättvisa skatter</h2>
<p>Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-<br>den. Att bygga en stabil välfärd på lånade pengar<br>är i längden omöjligt. Ofinansierade utgifter ut-<br>gör inget annat än en beskattning av framtida ge-<br>nerationer. Skattehöjningar har därför spelat en<br>viktig roll i saneringen av de offentliga finanser-<br>na. Den formella skattekvoten, skatter som andel<br>av BNP, beräknas nå sin högsta nivå i år för att<br>sedan falla.</p>
<p>Den egentliga skattekvoten är ett sätt att visa<br>att ett underskott egentligen inte är något annat<br>än uppskjutna skattehöjningar. Den egentliga<br>skattekvoten definieras som skatterna plus det<br>offentliga underskottet som andel av BNP. Den<br>egentliga skattekvoten var som högst 1993 då<br>den uppgick till drygt 62 procent av BNP. Sedan<br>dess har den fallit och i år beräknas den hamna på<br>knappt 53 procent av BNP.</p>
<p>Diagram 1.5 Den egentliga skattekvoten</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>65</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-6.png" style="width:166pt;height:98pt;"/>
<p>45</p>
<p>1980 1985 1990 1995 2000</p>
<p>Käla F incnsctepcrtementet</p>
<p>Skatter för rättvisa</p>
<p>Skattepolitiken medverkar till att minska klyf-<br>torna i samhället. Sverige har ett i en internatio-<br>nell jämförelse högt skatteuttag. Sveriges möjlig-<br>heter att i framtiden upprätthålla ett relativt högt<br>skatteuttag handlar i första hand om hur med-<br>borgarna värderar den välfärd som skatterna fi-<br>nansierar. All internationell erfarenhet visar att<br>en dåligt fungerande välfärd urholkar skattemo-<br>ralen. Ett stort problem är att en stor del av<br>skatteintäkterna används till att betala räntor på<br>statsskulden. Det är en av orsakerna till att avbe-<br>talningar på statsskulden utgör en viktig del av<br>regeringens ekonomiska politik.</p>
<p>Till följd av den goda ekonomiska utveckling-<br>en och genom den påbörjade amorteringen på<br>den offentliga skulden beräknas statens ränteut-<br>gifter sjunka snabbt de kommande åren. Det kan<br>skapa ett utrymme för vissa förändringar i skatte-<br>systemet under de kommande åren. Regeringen<br>kommer därför att bjuda in riksdagens partier till<br>överläggningar om skattepolitikens framtida in-<br>riktning. Det är angeläget att redan nu sätta igång<br>en diskussion om hur framför allt kapital- och<br>inkomstbeskattningen skall vara utformade på<br>lång sikt. En utgångspunkt bör vara att skatte-<br>systemet fortfarande skall vara enkelt, likformigt,<br>med låga skattesatser och breda skattebaser.</p>
<p>För att redan 1999 tillföra låg- och medelin-<br>komsttagarna mer köpkraft föreslår regeringen<br>en tillfällig skattereduktion. Reduktionen utgör<br>som mest 1320 kronor och trappas ned med 1,2<br>procent för inkomster över 135 000 kronor. Det<br>innebär att reduktionen är borta vid en årsin-<br>komst på 245 000 kronor.</p>
<p>Diagram 1.6 Den offentliga sektorns utgifter</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-7.png" style="width:166pt;height:104pt;"/>
<p>50 I—I—1—1—l—I—I—I—1—I—l—I—I—l—i—i—i—i—i—i—i—</p>
<p>1980 1985 1990 1995 2000</p>
<p>Käla F incnsctepcrtementet</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Svenska skatter i ett internationellt perspektiv</p>
<p>Internationaliseringen ställer ökade krav på<br>skattepolitiken. Med en ökad internationalisering<br>följer att det blir allt svårare att beskatta skatteba-<br>ser som är lättrörliga. Sverige verkar därför inom<br>EU för gemensamma direktiv för framför allt<br>kapitalbeskattningen och energibeskattningen.<br>Inget land tjänar på att alla länder försöker bjuda<br>under varandra för att locka till sig skattebaser.<br>En viktig utgångspunkt för Sverige är att direkti-<br>ven fortfarande skall ge medlemsländerna hand-<br>lingsfrihet att utforma sina egna skatteregler.</p>
<p>Företagsbeskattn i ngen</p>
<p>En rad åtgärder inom skatteområdet har vidtagits<br>de senaste åren för att förbättra förutsättningarna<br>för företagsamhet. De två viktigaste exemplen är<br>beskattningen av onoterade bolag som har sänkts<br>med 4 miljarder kronor och socialavgifterna som<br>har sänkts med 3 miljarder kronor för främst små<br>och medelstora företag.</p>
<p>Ett annat prioriterat område har varit förenk-<br>lingar. Regeringen avser att under det närmaste<br>året föreslå att de s.k. stoppreglema för fåmans-<br>företag med några få undantag slopas och ersätts<br>med allmänna regler. Den av regeringen tillsatta<br>Förenklingsutredningen kommer under hösten<br>att redovisa ett förslag till kontantredovisning för<br>mindre tjänsteföretag.</p>
<p>Miljöbeskattningen</p>
<p>Flera utredningar som rör energi- och miljöbe-<br>skattningen har presenterats de senaste åren.<br>Dessutom pågår beredningen av EG-<br>kommissionens förslag om ett nytt energiskatte-<br>direktiv. För att få en konsekvent och likformig<br>beskattning har regeringen strävat efter att be-<br>handla de olika förslagen i ett sammanhang. Re-<br>geringen avser att under 1999 återkomma till<br>riksdagen med ett förslag till ett nytt energiskat-<br>tesystem.</p>
<p>Fastighetsskatten</p>
<p>Fastighetsskatten är en viktig del i finansieringen<br>av välfärden. År 1995 höjdes fastighetsskatten<br>från 1,5 till 1,7 procent av taxeringsvärdet. Höj-<br></p>
<p>ningen var en viktig del i saneringen av de of-<br>fentliga finanserna.</p>
<p>Sedan fastighetsskatten höjdes den 1 januari<br>1995 har räntorna fallit med cirka 6 procenten-<br>heter - räntefallet har således givit villaägaren<br>med ett normalt villalån 15 gånger mer än vad<br>höjningen av fastighetsskatten innebar.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1998 har fastig-<br>hetsskatten återgått till den tidigare nivån, dvs<br>sänkts från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvärdet.</p>
<p>Hyresgästerna har inte på samma sätt som<br>villaägarna fått del av räntefallet de senaste åren.<br>Regeringen föreslår därför att fastighetsskatten<br>för hyreshus temporärt sänks med 0,2 procen-<br>tenheter från 1,5 till 1,3 procent under 1999. Re-<br>geringen förväntar sig att den lägre skattenivån<br>omsätts i lägre hyror och avgifter.</p>
<p>En parlamentarisk utredning har fått i uppdrag<br>att se över fastighetsbeskattningen och föreslå en<br>rättvisare utformning av fastighetsskatten. En<br>särskilt viktig fråga är hur man skall åstadkomma<br>en lättnad för permanent boende i attraktiva<br>kust- och skärgårdsområden. I avvaktan på att<br>utredningens analys blir klar avser regeringen att<br>frysa taxeringsvärdena på 1997 års nivå även för<br>år 2000.</p>
<h2>1.7 Fördelningspolitiken</h2>
<p>Grunden för en rättvis fördelningspolitik är ökad<br>sysselsättning, sunda statsfinanser och en stabil<br>ekonomi. Genom budgetsaneringen och den<br>ekonomiska politiken har grunden därmed lagts<br>för en offensiv och långsiktig politik som skapar<br>rättvisa genom tillväxt, sysselsättning och utbild-<br>ning.^</p>
<p>Målet om överskott i statsfinanserna är därför<br>avgörande för en rättvis fördelning mellan gene-<br>rationerna. Barnen och ungdomarna hör till de<br>grupper som träffats hårdast av den ekonomiska<br>krisen och arbetslösheten. Om vi inte betalar av<br>på den stora statsskulden vältras kostnaderna<br>över på framtida generationer.</p>
<p>När antalet äldre ökar kraftigt under 2000-<br>talet kommer resurskraven att växa ytterligare.<br>Den viktigaste rättvisefrågan är därför att varje<br>generation måste betala för sin del av välfärden.</p>
<p>Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmark-<br>naden ger både en jämnare fördelning av in-<br>komster och bättre resurser för att stödja dem<br>som har sämst möjligheter till arbete. Spridning-<br>en i arbetsinkomster är den viktigaste orsaken till</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>inkomstklyftor och låg ekonomisk standard. Att<br>sysselsättningsmålet uppnås är därför avgörande<br>för att Sverige långsiktigt skall kunna behålla en<br>inkomstfördelning som är en av världens jäm-<br>naste.</p>
<p>Den största fördelningspolitiska orättvisan i<br>dag finns mellan dem som saknar jobb och dem<br>som har ett arbete. Den goda ekonomiska ut-<br>vecklingen måste utnyttjas så att personer som<br>har svårt att få ett arbete nu får en fast förankring<br>på arbetsmarknaden. Det gäller t.ex. många<br>funktionshindrade och invandrare. Eftersom ef-<br>terfrågan på högutbildad arbetskraft är betydligt<br>större än den på lågutbildad, är regeringens ut-<br>bildningssatsning av stor betydelse för fördel-<br>ningspolitiken. Kunskapslyftet, de extra pengar-<br>na till skolan, utbyggnaden av universitet och<br>högskolor är bara några exempel på vad som har<br>gjorts och görs för att stärka utbildningen. Åt-<br>gärder för att öka och förbättra utbildningen är<br>således inte bara viktiga för att öka den långsikti-<br>ga ekonomiska tillväxten. De är också motivera-<br>de ur en fördelningspolitisk synvinkel. En jämnt<br>fördelad kunskap och kompetens bidrar till ut-<br>jämning av löner och sysselsättning och därmed<br>också till en jämnare fördelning av inkomsterna.</p>
<p>Alla har fått göra stora uppoffringar under den<br>ekonomiska krisen och budgetsaneringen. När<br>underskotten nu har vänts till överskott finns det<br>ekonomiskt utrymme, med bibehållna överskott,<br>att förbättra stödet till barnfamiljer och pensio-<br>närer. Fördelningseffekterna av förslagen i bud-<br>getpropositionen har en mycket gynnsam för-<br>delningsprofil (diagram 1.7). Beräkningen visar<br>de direkta effekterna av förslagen om skattere-<br>duktion för arbetsinkomster, slopad reducering<br>av prisbasbelopp vid beräkning av pensioner,<br>höjda bostadstillägg till pensionärer och sänkt<br>fastighetsskatt för hyresbostäder och bostads-<br>rätter. Om även de höjda barnbidragen år 2000<br>räknades in skulle profilen bli ännu gynnsamma-<br>re.</p>
<p>Den femtedel av hushållen som har lägst eko-<br>nomisk standard (decilgrupp 1 och 2 tillsam-<br>mans) får en ökning av den disponibla inkoms-<br>ten med över en procent medan den femtedel av<br>befolkningen som har högst standard (decil-<br>grupp 9 och 10 tillsammans) får en ökning med<br>ungefär 0,2 procent.</p>
<p>Diagram 1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för<br>försörjningsbörda, till följd av förslagen i budgetpropositio-<br>nen</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-8.png" style="width:172pt;height:112pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Nettoeffekterna av åtgärderna är mer fördelakti-<br>ga för kvinnor än för män (diagram 1.8).</p>
<p>Diagram 1.8 Kvinnor och män. Förändring av disponibel<br>inkomst genom förslag i budgetpropositionen</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-9.png" style="width:155pt;height:108pt;"/>
<p>Kvinnor Men</p>
<p>Käla F inens efepatementet</p>
<p>Utvecklingen under 1990-talet</p>
<p>Trots den svaga ekonomiska utvecklingen under<br>1990-talets början har klyftorna i Sverige inte<br>ökat dramatiskt. Diagram 1.9 visar att enligt Sta-<br>tistiska centralbyråns undersökningar har in-<br>komstklyftorna endast ökat svagt 1991-1996 och<br>det gäller vid en framskrivning till 1998. Den<br>ekonomiska standarden mäts i fördelningen av<br>disponibla inkomster justerade för försörjnings-<br>bördan. Spridningen mäts med den s.k. Gini-<br>koefficienten där ett högt värde innebär en större<br>spridning (se vidare bilaga 5, Fördelningspolitisk<br>redogörelse).</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Diagram 1.9 Inkomstspridning under 90-talet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-10.png" style="width:177pt;height:124pt;"/>
<p>Resultatet av den fördelningspolitiska analysen är<br>en viss tendens till ökad spridning under senare<br>år. Med hänsyn till den ekonomiska krisen, ar-<br>betslösheten och budgetsaneringen måste dock<br>förändringarna bedömas som anmärkningsvärt<br>små. Andelen hushåll som har en låg ekonomisk<br>standard (under halva medianinkomsten) har<br>ökat påtagligt sedan mitten av 1980-talet. Ök-<br>ningen beror främst på att fler personer har lägre<br>inkomster på grund av studier. I det korta pers-<br>pektivet ökar detta klyftorna då studenter har en<br>lägre inkomst än övriga. Men i ett längre per-<br>spektiv är den stora utbildningssatsning en viktig<br>insats för minskade inkomstklyftor.</p>
<p>Om de studerande ej inkluderas i statistiken<br>har andelen med svag ekonomi inte ökat nämn-<br>värt, trots kris och arbetslöshet. Det är ett gott<br>betyg till den svenska välfärden och det sociala<br>trygghetssystemet.<br></p>
<p>redogörelsen har därför analyserats hur bilden av<br>inkomstspridningen och dess förändring påver-<br>kas om man i stället för årsinkomster mäter in-<br>komsterna under flera år (bilaga 5). Det visas att<br>mer än var tredje låginkomsttagare efter fem år<br>har flyttat till gruppen medelinkomsttagare. De<br>relativt goda möjligheterna för låginkomsttagare<br>att förbättra sin standard över tiden har bibehål-<br>lits även under den ekonomiska krisen under<br>1990-talet. Andelen personer som mer varaktigt<br>har haft en låg ekonomisk standard (minst tre av<br>fem år) har endast ökat från 2,8 till 3,2 procent<br>mellan 1980- och 1990-talet. Den totala rörlig-<br>heten i disponibla inkomster har dock minskat<br>något under 1990-talet. Det torde främst förkla-<br>ras av att inkomster mäts bättre efter skattere-<br>formen.</p>
<p>Fördelningsanalyser är ett viktigt fördelnings-<br>politiskt verktyg. Regeringen anser därför att<br>analyserna av fördelningen av den ekonomiska<br>välfärden behöver breddas och fördjupas. Rege-<br>ringen kommer att uppdra åt Statistiska central-<br>byrån att genomföra undersökningar av förmö-<br>genhetsfördelningen och den offentliga konsum-<br>tionens fördelningseffekter.</p>
<p>Diagram 1.10 Hushåll med lag ekonomisk standard</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-11.png" style="width:169pt;height:126pt;"/>
<p>Fördelningen av årliga inkomster ger dock en<br>ofullständig bild av hur den sociala rättvisan ut-<br>vecklas, eftersom hushållens inkomster kan vari-<br>era kraftigt över tiden. I den fördelningspolitiska<br></p>
<p>32</p>
<p>Förslag till<br>riksdagsbeslut</p>
<p>2 Riksdagen 1998/99. 1 samL Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>2 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag<br>till statsbudget för budgetåret 1999</p>
<p>1. godkänner de allmänna riktlinjer för den<br>ekonomiska politiken som regeringen för-<br>ordar (avsnitt 1),</p>
<p>2. fastställer målet för sysselsättningen till att<br>andelen sysselsatta av befolkningen mellan<br>20 och 64 år skall öka från 74 procent år<br>1997 till 80 procent år 2004 (avsnitt 1.5),</p>
<p>3. med anledning av ålderspensionsreformen<br>fastställer utgiftstaket för staten inklusive<br>ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten för år 1999 till 753 miljarder kro-<br>nor, för år 2000 till 761 miljarder kronor,<br>och för år 2001 till 786 miljarder kronor<br>(avsnitt 4.1, tabell 4.1),</p>
<p>4. fastställer målet för budgetpolitiken om ett<br>överskott i de offentliga finanserna till 2<br>procent av bruttonationalprodukten för år</p>
<p>2000 (avsnitt 4.1),</p>
<p>5. godkänner den reviderade beräkningen av<br>de offentliga utgifterna för åren 1999-</p>
<p>2001 (avsnitt 4.1, tabell 4.2),</p>
<p>6. bemyndigar regeringen att under budgetåret<br>1999 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om<br>statens upplåning (avsnitt 4.6.3),</p>
<p>7. godkänner beräkningen av förändringar av<br>myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-<br>gäldskontoret för budgetåret 1999 samt be-<br>räkningen av överföring av medel från AP-<br>fonden för budgetåret 1999 (avsnitt 4.6.3,<br>tabell 4.15),</p>
<p>8. godkänner beräkningen av statsbudgetens<br>inkomster för budgetåret 1999 (avsnitt 5.2<br>samt bilaga 1),</p>
<p>9. beslutar om fördelning av utgifterna för<br>budgetåret 1999 på utgiftsområden i enlig-<br>het med vad regeringen föreslår (avsnitt<br>6.1.1, tabell 6.1),</p>
<p>10. godkänner beräkningen av förändringar av<br>anslagsbehållningarna för budgetåret 1999<br>(avsnitt 6.1.1, tabell 6.1),</p>
<p>11. godkänner den preliminära fördelningen av<br>utgifterna på utgiftsområden för budgetåren<br>2000 och 2001 som riktlinje för regeringens<br>budgetarbete (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1),</p>
<p>12. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för<br>investeringar i anläggningstillgångar som<br>används i statens verksamhet intill ett sam-<br>manlagt belopp av 16 700 000 000 kronor<br>(avsnitt 6.4, tabell 6.4),</p>
<p>13. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>1999 besluta om krediter för myndigheters<br>räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett<br>sammanlagt belopp av 14 500 000 000 kro-<br>nor (avsnitt 6.4, tabell 6.5),</p>
<p>14. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>1999 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens<br>verksamhet dels besluta om lån i Riksgälds-<br>kontoret för investeringar i anläggningstill-<br>gångar som används i verksamheten på<br>högst 19 000 000 kronor, dels besluta om<br>kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på<br>högst 24 500 000 kronor (avsnitt 6.4),</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>15. bemyndigar regeringen att under budgetåret<br>1999, med de begränsningar som följer av 6<br>§ andra stycket lagen (1996:1059) om stats-<br>budgeten, besluta att ett ramanslag, med<br>undantag för anslag anvisade för förvalt-<br>ningsändamål, får överskridas om ett riks-<br>dagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte<br>hinner inväntas och om överskridandet<br>ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt<br>6.7),</p>
<p>såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1998</p>
<p>16. bemyndigar regeringen att besluta om och<br>vidta de åtgärder som är nödvändiga för att<br>förvärva 49 procent av aktierna i A/O Dom<br>Shvetsii (avsnitt 7.3.3),</p>
<p>17. godkänner att det under utgiftsområde 24<br>Näringsliv uppförda ramanslaget A7 Kost-<br>nader för omstrukturering av vissa statligt äg-<br>da företag m.m. får belastas med kostnader-<br>na för förvärvet av aktierna i A/O Dom<br>Shvetsii och därmed uppkomna förvalt-<br>ningskostnader (avsnitt 7.3.3),</p>
<p>18. godkänner att det under utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning<br>uppförda ramanslaget A9 Riksgäldskontoret:<br>Kostnader för upplåning och låneförvaltning<br>får belastas med vissa driftskostnader för<br>statens betalningssystem (avsnitt 7.3.3),</p>
<p>19. bemyndigar regeringen att i fråga om det<br>under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppför-<br>da ramanslaget Al Försvarsmakten under år<br>1998 medge beställningar av materiel m.m.<br>och utvecklingsarbete så att behovet av an-<br>slagsmedel efter budgetåret 1998 för denna<br>materiel m.m. och tidigare beställningar till-<br>sammans uppgår till högst 88 918 200 000<br>kronor (avsnitt 7.3.7),</p>
<p>20. medger att personalramen för det svenska<br>bidraget i SFOR utökas till högst 530 per-<br>soner (avsnitt 7.3.7),</p>
<p>21. godkänner att Affärsverket svenska kraft-<br>näts utgifter för verksamheten med damm-<br>säkerhet får belasta det under utgiftsområde<br>6 Totalförsvar anvisade ramanslaget B10<br>Funktionen Energiförsörjning (avsnitt 7.3.7),</p>
<p>22. bemyndigar regeringen att i fråga om det<br>under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och<br>arbetsliv uppförda ramanslaget A2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder beställa tjänster</p>
<p>under år 1998 som medför utgifter under år<br>1999 om högst 55 000 000 kronor (avsnitt<br>7.3.10),</p>
<p>23. bemyndigar - med ändring av riksdagens<br>tidigare beslut (prop. 1997/98:123, bet.<br>1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) - rege-<br>ringen att dels begränsa Riksgäldskontorets<br>rätt att teckna statlig borgen för redan på-<br>började, avslutade eller avbrutna projekt i<br>Stockholms län till 3 000 000 000 kronor,<br>dels låter Riksgäldskontoret utöka garantin<br>för vid varje tidpunkt upplupna räntekost-<br>nader och prisökningen i samhället till<br>625 000 000 kronor (avsnitt 7.3.14),</p>
<p>24. godkänner vad regeringen förordar om in-<br>leverans av medel från Fonden för den<br>mindre skeppsfarten (avsnitt 7.3.14),</p>
<p>25. godkänner vad regeringen förordar rörande<br>Luftfartsverkets finansiella befogenheter<br>(avsnitt 7.3.14),</p>
<p>26. bemyndigar regeringen att för ändamål som<br>omfattas av det under utgiftsområde 22<br>Kommunikationer uppförda ramanslaget<br>C2 Upphandling av samhällsåtaganden un-<br>der år 1998 ikläda staten ekonomiska för-<br>pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-<br>ganden innebär utgifter om högst<br>230 000 000 kronor efter år 1998 (avsnitt</p>
<p>7.3.14) ,</p>
<p>27. bemyndigar regeringen att godkänna att<br>Statens jordbruksverk får ha utestående<br>förpliktelser avseende beställningsbemyndi-<br>ganden vid 1998 års slut, såvitt avser det un-<br>der utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,<br>fiske med anslutande näringar uppförda ra-<br>manslaget Bli Från EG-budgeten finansie-<br>rade regionala stöd till jordbruket, som upp-<br>går till högst 150 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>7.3.15) ,</p>
<p>28. bemyndigar regeringen att godkänna att<br>Skogs- och jordbrukets forskningsråd får ha<br>utestående förpliktelser avseende beställ-<br>ningsbemyndiganden vid 1998 års slut, så-<br>vitt avser det under utgiftsområde 23 Jord-<br>och skogsbruk, fiske med anslutande nä-<br>ringar uppförda ramanslaget G3 Skogs- och<br>jordbrukets forskningsråd: Forskning och<br>kollektiv forskning som uppgår till högst<br>160 000 000 kronor (avsnitt 7.3.15),</p>
<p>29. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 1998 godkänner ändrade ramar för</p>
<p>36</p>
<p>utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag<br>i enlighet med specifikation i bifogade ta-<br>bell,</p>
<p>såvitt avser skattefrågor</p>
<p>30. antar regeringens förslag till lag om skatte-<br>reduktion på förvärvsinkomster vid 2000<br>års taxering,</p>
<p>31. antar regeringens förslag till lag om beräk-<br>ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-<br>komster vid 2000 års taxering, m.m.,</p>
<p>32. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt.</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>| Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för budgetaret 1998 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Belopp enligt<br>statsbudgeten<br>1998 + TB1 1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Förändring av<br>ram/anslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Ny ram/<br>ny anslagsnivå</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifts-<br>område</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>nummer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3 976 700</p></td><td>
<p>+ 18 693</p></td><td>
<p>3 995 393</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 870 944</p></td><td>
<p>+ 18 693</p></td><td>
<p>1 889 637</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>03</p></td><td>
<p>Allmänna val, ramanslag</p></td><td>
<p>217 400</p></td><td>
<p>+20 000</p></td><td>
<p>237 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C4</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier, ramanslag</p></td><td>
<p>132 800</p></td><td>
<p>-20 000</p></td><td>
<p>112 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2 041 414</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 041 414</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Finansinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>110 875</p></td><td>
<p>+ 1 000</p></td><td>
<p>111 875</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>83 769</p></td><td>
<p>- 1 000</p></td><td>
<p>82 769</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 672 254</p></td><td>
<p>+ 14 148</p></td><td>
<p>5 686 402</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Riksskatteverket, ramanslag</p></td><td>
<p>352 304</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>342 304</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna, ramanslag</p></td><td>
<p>4 269 581</p></td><td>
<p>+17 588</p></td><td>
<p>4 287 169</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Tullverket, ramanslag</p></td><td>
<p>1 050 369</p></td><td>
<p>+6 560</p></td><td>
<p>1 056 929</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 029 870</p></td><td>
<p>+90 730</p></td><td>
<p>21 120 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Polisorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>10 956 709</p></td><td>
<p>+60 976</p></td><td>
<p>11 017 685</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen, ramanslag</p></td><td>
<p>516 984</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>501 984</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 979 279</p></td><td>
<p>+11 012</p></td><td>
<p>2 990 291</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Kriminalvården, ramanslag</p></td><td>
<p>3 372 090</p></td><td>
<p>+ 16 742</p></td><td>
<p>3 388 832</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F7</p></td><td>
<p>Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag</p></td><td>
<p>19 560</p></td><td>
<p>+ 15 000</p></td><td>
<p>34 560</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F8</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag</p></td><td>
<p>8 356</p></td><td>
<p>+2 000</p></td><td>
<p>10 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 811 310</p></td><td>
<p>-600</p></td><td>
<p>2 810 710</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>464 161</p></td><td>
<p>-600</p></td><td>
<p>463 561</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>41 343 865</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>41 343 665</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Försvarsmakten, ramanslag</p></td><td>
<p>36 757 400</p></td><td>
<p>-207 136</p></td><td>
<p>36 550 264</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>534 419</p></td><td>
<p>+207 136</p></td><td>
<p>741 555</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning, ramanslag</p></td><td>
<p>473 145</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>472 945</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>3 863 934</p></td><td>
<p>+366 000</p></td><td>
<p>4 229 934</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Statens invandrarverk, ramanslag</p></td><td>
<p>452 402</p></td><td>
<p>+3 000</p></td><td>
<p>455 402</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Mottagande av asylsökande, ramanslag</p></td><td>
<p>773 650</p></td><td>
<p>+208 000</p></td><td>
<p>981 650</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Migrationspolitiska ätgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>313 289</p></td><td>
<p>-85 000</p></td><td>
<p>228 289</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag</p></td><td>
<p>60 295</p></td><td>
<p>-11 000</p></td><td>
<p>49 295</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag</p></td><td>
<p>83 210</p></td><td>
<p>-23 000</p></td><td>
<p>60 210</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Integrationsmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>40 487</p></td><td>
<p>-8 000</p></td><td>
<p>32 487</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag</p></td><td>
<p>189 763</p></td><td>
<p>-25 000</p></td><td>
<p>164 763</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Integrationsåtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>68 097</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>58 097</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag</p></td><td>
<p>1 713 915</p></td><td>
<p>+324 000</p></td><td>
<p>2 037 915</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Hemutrustningslån, ramanslag</p></td><td>
<p>98 549</p></td><td>
<p>-7 000</p></td><td>
<p>91 549</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>35 813 561</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>35 813 561</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring, ramanslag</p></td><td>
<p>14 759 000</p></td><td>
<p>-735 000</p></td><td>
<p>14 024 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>2 125 661</p></td><td>
<p>+735 000</p></td><td>
<p>2 860 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48 247 952</p></td><td>
<p>-786 542</p></td><td>
<p>47 461 410</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>4 118 585</p></td><td>
<p>+ 13 458</p></td><td>
<p>4 132 043</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska ätgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>21 649 793</p></td><td>
<p>-800 000</p></td><td>
<p>20 849 793</p></td></tr>
</table>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifts-<br>område</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>nummer</p></td><td>
<p>Belopp enligt<br>statsbudgeten<br>1998 + TB1 1998</p></td><td>
<p>Förändring av<br>ram/anslag</p></td><td>
<p>Ny ram/<br>ny anslagsnivå</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>27 110 554</p></td><td>
<p>+135530</p></td><td>
<p>27 246 084</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Specialskolor och resurscenter, ramanslag</p></td><td>
<p>418 943</p></td><td>
<p>+5 330</p></td><td>
<p>424 273</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B45</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>350 984</p></td><td>
<p>+107 800</p></td><td>
<p>458 784</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>313 924</p></td><td>
<p>+22 400</p></td><td>
<p>336 324</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>22 902 383</p></td><td>
<p>+289 454</p></td><td>
<p>23 191 837</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>120 455</p></td><td>
<p>-17 000</p></td><td>
<p>103 455</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Räntebidrag m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>12 100 000</p></td><td>
<p>-600 000</p></td><td>
<p>11 500 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>12 480</p></td><td>
<p>-2 000</p></td><td>
<p>10 480</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>1 500 000</p></td><td>
<p>+1 015 000</p></td><td>
<p>2 515 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>45 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>■7 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A12</p></td><td>
<p>Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter<br>m.fl., ramanslag</p></td><td>
<p>75 000</p></td><td>
<p>-75 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Länsstyrelserna m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 646 481</p></td><td>
<p>-7 546</p></td><td>
<p>1 638 935</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Statens va-nämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>5 349</p></td><td>
<p>-2 000</p></td><td>
<p>3 349</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 214 802</p></td><td>
<p>+25 000</p></td><td>
<p>1 239 802</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag</p></td><td>
<p>311 473</p></td><td>
<p>+25 000</p></td><td>
<p>336 473</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 725 623</p></td><td>
<p>+6 400</p></td><td>
<p>13 732 023</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B16</p></td><td>
<p>Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>-25 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B17</p></td><td>
<p>Jordbrukets blockdatabas, ramanslag</p></td><td>
<p>17 000</p></td><td>
<p>+6 400</p></td><td>
<p>23 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E5</p></td><td>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag</p></td><td>
<p>91 500</p></td><td>
<p>+25 000</p></td><td>
<p>116 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 718180</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 718 180</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Exportkreditnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>47 400</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>42 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E4</p></td><td>
<p>AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>11 663</p></td><td>
<p>+5 000</p></td><td>
<p>16 663</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>97 318 700</p></td><td>
<p>-20 000</p></td><td>
<p>97 298 700</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>1 136 600</p></td><td>
<p>-20 000</p></td><td>
<p>1 116 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>19 645 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>19 645 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag</p></td><td>
<p>8 093 000</p></td><td>
<p>+993 000</p></td><td>
<p>9 086 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag</p></td><td>
<p>8 256 000</p></td><td>
<p>-993 000</p></td><td>
<p>7 263 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</p></td><td></td><td>
<p>+138 613</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>39</p>
<p>Lagförslag</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>3 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster<br>vid 2000 års taxering</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela be-<br>skattningsåret, har vid 2000 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på<br>skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller<br>sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader<br>som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade<br>med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av an-<br>ställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast<br>lägre hundratal kronor.</p>
<p>2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt<br>1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kro-<br>nor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande in-<br>komsten. Skattereduktionen får varken överstiga ett belopp motsvarande för-<br>värvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen eller<br>den debiterade kommunala inkomstskatten.</p>
<p>3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en del<br>av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den skat-<br>tereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i landet<br>under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vil-<br>ken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar.</p>
<p>Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i<br>53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av<br>dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i<br>fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag.</p>
<p>Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före an-<br>nan skattereduktion.</p>
<p>5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings-<br>lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion<br>enligt denna lag.</p>
<p>6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483)<br>skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på<br>förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Vid 2000 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-<br>komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-<br>munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av<br>skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.</p>
<p>2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent ut-<br>göra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall<br>en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även ut-<br>gjorde ett landsting.</p>
<p>En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall gö-<br>ras av skattemyndigheten i januari 1999 i samband med slutavräkningen av<br>1997 års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regering-<br>en eller den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till<br>kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare<br>den 1 november 1998.</p>
<p>En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år<br>2000 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller<br>slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen<br>(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-<br>hets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt<br>att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny punkt 4 av följande<br>lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4.1 stället för det procenttal som fö-<br>reskrivs i 3 $ första stycket punkten b<br>skall procenttalet vid 2000 års taxering<br>utgöra 1,3. Har beskattningsåret på-<br>börjats före den 1 januari 1999 tilläm-<br>pas äldre regler för den del av beskatt-<br>ningsåret som infaller före denna<br>tidpunkt.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>46</p>
<p>Budgetpolitiska mål och<br>statsbudgeten</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten</h1>
<p>I det följande redovisas regeringens förslag till<br>mål för budgetpolitiken. Vidare redovisas förut-<br>sättningarna för beräkningarna av budgetförsla-<br>get inklusive en redovisning av ålderspensions-<br>reformens effekter på statsbudgeten samt en<br>bedömning av den offentliga sektorns finansiella<br>sparande. Slutligen presenteras en bedömning av<br>statsbudgetens och statsskuldens utveckling för<br>perioden 1997-2001.</p>
<h2>4.1 Budgetpolitiska mål</h2>
<p>Regeringens förslag: Med anledning av ålders-<br>pensionsreformen fastställs utgiftstaket för sta-<br>ten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten för år 1999 till 753 miljarder kro-<br>nor, för år 2000 till 761 miljarder kronor och för<br>år 2001 till 786 miljarder kronor.</p>
<p>Målet om ett överskott i de offentliga finan-<br>serna fastställs till 2 procent av BNP för år 2000.</p>
<p>Den reviderade beräkningen av de offentliga<br>utgifterna för åren 1999-2001 godkänns.</p>
<p>De budgetpolitiska målen innebär att statens ut-<br>gifter skall rymmas inom beslutade utgiftstak<br>och att de offentliga finanserna skall visa ett<br>överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP<br>över en konjunkturcykel.</p>
<p>4.1.1 Utgiftstak</p>
<p>Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgifts-<br>områden (nr 1-25 samt 27), ålderspensionssys-<br>temet vid sidan av statsbudgeten, minskning av<br>anslagsbehållningar samt en budgeteringsmargi-<br>nal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.<br>ingår inte i utgiftstaket. Ålderspensionssystemet<br>vid sidan av statsbudgeten består från och med år<br>1999 av delsektorerna AP-fonden och premie-<br>pensionssystemet. Minskning av anslagsbehåll-<br>ningar ingår som en post under utgiftstaket, vil-<br>ket innebär att den är medräknad i saldot både<br>för statsbudgeten och för de offentliga finanser-<br>na. Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden<br>mellan utgiftstaket och summan av de utgifter<br>som omfattas av utgiftstaket. Ett ianspråkstagan-<br>de av budgeteringsmarginalen ökar därmed låne-<br>behovet och minskar det offentliga finansiella<br>sparandet.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs<br>av utgiftstaket för staten inklusive ålderspen-<br>sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den<br>beräknade utgiftsnivån för den kommunala sek-<br>torn. Summan av dessa två reduceras med interna<br>transaktioner inom den offentliga sektorn.</p>
<p>Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten<br>och godkänner en beräkning av de offentliga ut-<br>gifterna.</p>
<p>Utgiftstak för staten</p>
<p>Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska<br>vårproposition ett förslag till utgiftstak för år<br>2001. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för<br>staten och ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten till 720 miljarder kronor för år<br>1998, 734 miljarder kronor för år 1999, 742 mil-</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>jarder kronor för år 2000 och 767 miljarder kro-<br>nor för år 2001 (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:<br>FiUlO, rskr. 1995/96:314 och prop. 1997/98:150<br>bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318).</p>
<p>Regeringen föreslår nu att en teknisk justering<br>görs av utgiftstaken åren 1999-2001. Ändringen<br>av utgiftstaken föranleds uteslutande av den av<br>riksdagen beslutade ålderspensionsreformen vars<br>intjänanderegler m.m. träder i kraft 1999 (prop.<br>1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.<br>1997/98:SfU:13, rskr. 1997/98:316). Revidering-<br>en föranledes av att det fr.o.m. år 1999 införs sta-<br>liga ålderspensionsavgifter i det reformerade ål-<br>derspensionssystemet. För statsbudgeten innebär<br>införandet av statliga ålderspensionsavgifter att<br>utgifterna höjs. De takbegränsade utgifterna be-<br>räknas öka med 18,8 miljarder kronor år 1999,</p>
<p>18,7 miljarder kronor år 2000 och med</p>
<p>19,1 miljarder kronor år 2001 till följd av ålders-<br>pensionsreformen (se även avsnitt 4.4 och bilaga<br>3). I enlighet med tidigare etablerad praxis att av-<br>runda utgiftstaket till hela miljarder kronor<br>(prop. 1995/96:150 s. 71 och prop. 1996/97:150<br>s. 102) föreslår regeringen att utgiftstaket revide-<br>ras upp med 19 miljarder kronor per år åren<br>1999-2001.</p>
<p>Tabell 4.1 Utgiftstak för staten 1999-2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nuvarande utgiftstak</p></td><td>
<p>734</p></td><td>
<p>742</p></td><td>
<p>767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag till utgiftstak</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>786</p></td></tr>
</table>
<p>jarder kronor för år 2000 och 1 114 miljarder<br>kronor för år 2001.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn revide-<br>ras nu i förhållande till de beräkningar som gjor-<br>des i den ekonomiska vårpropositionen. Detta<br>beror till största delen på den reviderade beräk-<br>ning av den kommunala konsumtionen som pre-<br>senteras närmare i bilaga 2 Svensk ekonomi. De<br>interna transaktionerna inom den offentliga<br>sektorn utgjordes tidigare endast av transaktio-<br>ner mellan staten och kommunsektorn, men från<br>och med år 1999 måste avdrag även ske för trans-<br>aktioner mellan statsbudgeten och ålderspen-<br>sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Det<br>reformerade ålderspensionssystemet föranleder<br>som tidigare nämnts en justering av utgiftstaket<br>för staten, men eftersom ålderspensionsavgifter-<br>na förs från statsbudgeten till ålderspensions-<br>systemet görs avdrag för denna transaktion vid<br>beräkningen av utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn på samma sätt som för transaktionerna<br>mellan staten och kommunerna. Av posten in-<br>terna transaktioner år 1999 utgörs 161 miljarder<br>kronor av transaktioner mellan staten och den<br>kommunala sektorn och ca 19 miljarder kronor<br>av transaktioner mellan statsbudgeten och ålder-<br>spensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn åren<br>1999-2001 beräknas till 1 050, 1 075 respektive<br>1113 miljarder kronor.</p>
<p>De föreslagna höjningarna av utgiftstaken åren<br>1999-2001 innebär att statens och ålderspen-<br>sionssystemets konsoliderade utgifter begränsas<br>till samma nivå som utgiftstaket enligt nuvarande<br>bestämmelser medger. Med undantag för denna<br>tekniska justering ligger de fastställda utgiftsta-<br>ken för åren 1998-2001 fast.</p>
<p>Utgiftstak för den offentliga sektorn</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av<br>summan av det fastställda utgiftstaket för staten<br>och den beräknade kommunala utgiftsnivån med<br>avdrag för interna transaktioner mellan staten,<br>kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten. Riksdagen fastställde i ju-<br>ni 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318)<br>beräkningen av den offentliga sektorns utgifter<br>till 1 050 miljarder kronor för år 1999, 1 074 mil-</p>
<p>Tabell 4.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn 1999-2001</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, ålderspensionssys-<br>temet</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>786</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>477</p></td><td>
<p>496</p></td><td>
<p>512</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>-180</p></td><td>
<p>-182</p></td><td>
<p>-185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Stat - Kommun</p></td><td>
<p>-161</p></td><td>
<p>-163</p></td><td>
<p>-166</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudget -</p>
<p>Ålderspensionssystemet</p></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak offentlig sektor</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>1 075</p></td><td>
<p>1 113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>53,8</p></td></tr>
</table>
<p>4.1.2 Överskott i de offentliga finanserna</p>
<p>Utöver det budgetpolitiska målet att statens och<br>ålderspensionssystemets utgifter skall rymmas<br>inom det fastlagda utgiftstaket är målet om ett<br>överskott i de offentliga finanserna centralt.</p>
<p>De budgetpolitiska mål avseende de offentliga<br>finanserna som regeringen tidigare föreslagit och</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>som riksdagen ställt sig bakom för åren 1998-<br>2001 kan sammanfattas enligt följande:</p>
<p>- De offentliga finanserna skall vara i balans<br>år 1998 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU<br>20, rskr. 1994/95:447).</p>
<p>- På lång sikt skall de offentliga finanserna<br>uppvisa ett överskott på i genomsnitt<br>2 procent av BNP över en konjunkturcykel<br>(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.<br>1996/97:284).</p>
<p>- En gradvis anpassning mot det långsiktiga<br>målet uppnås genom ett målsätt överskott på<br>0,5 procent av BNP år 1999, 1,5 procent av<br>BNP år 2000 och 2 procent av BNP år 2001<br>(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.<br>1996/97:284). Om tillväxten av konjunktur-<br>mässiga skäl blir väsentligt högre skall kraven<br>på överskott skärpas för att undvika en fi-<br>nanspolitik som förstärker konjunktursväng-<br>ningarna.</p>
<p>Den BNP-tillväxt som beräknas för åren 1998—<br>2000 i föreliggande proposition är högre än den<br>tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska<br>vårproposition inför beslutet om målen för spa-<br>randet åren 1999-2000. Regeringen föreslår där-<br>för att målet för sparandet höjs från 1,5 till<br>2 procent av BNP år 2000. Genom denna åtgärd<br>minskar den offentliga skuldbördan och därmed<br>räntebördan för kommande generationer. Som<br>en konsekvens av regeringens målsatta överskott<br>beräknas den offentliga nettoskulden minska<br>med minst 90 miljarder kronor till och med år<br>2001.</p>
<p>Tabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>Värden från vårpropositionen anges inom parentes</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(1,8)</p></td><td>
<p>(3,0)</p></td><td>
<p>(3,1)</p></td><td>
<p>(3,4)</p></td><td>
<p>(2,6)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp'</p></td><td>
<p>36,3</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>37,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(36,3)</p></td><td>
<p>(36,4)</p></td><td>
<p>(36,6)</p></td><td>
<p>(37,0)</p></td><td>
<p>(37,7)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(0,9)</p></td><td>
<p>(0,9)</p></td><td>
<p>(1,2)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat kon-</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sumtion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td>
<p>(2,3)</p></td><td>
<p>(2,5)</p></td><td>
<p>(2,2)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(4,0)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td>
<p>(4,4)</p></td><td>
<p>(4,9)</p></td><td>
<p>(4,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(8,0)</p></td><td>
<p>(6,7)</p></td><td>
<p>(5,7)</p></td><td>
<p>(4,4)</p></td><td>
<p>(4,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmark-</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nadspolitiska</p></td><td>
<p>(4,3)</p></td><td>
<p>(4,2)</p></td><td>
<p>(4,0)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>åtgärder<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(5,8)</p></td><td>
<p>(5,3)</p></td><td>
<p>(5,4)</p></td><td>
<p>(5,4)</p></td><td>
<p>(5,4)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 6 må-</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nader</p></td><td>
<p>(4,3)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Ärlig procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Tusentals kronor</p>
<p><sup>3</sup> Andel av arbetskraften</p>
<h2>4.2 Samhällsekonomiska<br>förutsättningar</h2>
<p>Vid beräkningen av den offentliga sektorns fi-<br>nanser, statsbudgetens inkomster och utgifter<br>samt statens lånebehov är de antaganden som<br>görs om den makroekonomiska utvecklingen av<br>stor betydelse. De makroekonomiska förutsätt-<br>ningar som beräkningarna baserar sig på redovi-<br>sas i sin helhet i bilaga 2 Svensk ekonomi. I tabell</p>
<p>4.3 anges några faktorer av särskild betydelse för<br>de offentliga finanserna.</p>
<p>I fasta priser beräknas BNP växa med ca<br>3 procent per år t.o.m. år 2001. Jämfört med be-<br>dömningen i den ekonomiska vårpropositionen<br>innebär detta en marginell nedrevidering av till-<br>växten åren 1999 och 2000.</p>
<p>I förhållande till antagandena i den ekonomis-<br>ka vårpropositionen görs en nedrevidering av in-<br>flationen åren 1998-2000 vilket medför att pris-<br>basbeloppet för åren 1999-2001 blir lägre än vad<br>som då antogs. Prisbasbeloppet påverkar främst<br>statens och AP-fondens utgifter för basbelopps-<br>anknutna transfereringar samt inkomsterna från<br>fysiska personers inkomstskatt.</p>
<p>I fasta priser beräknas den privata konsumtio-<br>nen öka med 2 till 3 procent per år under de<br>kommande åren, främst som en följd av en för-<br>bättring av situationen på arbetsmarknaden. I<br>förhållande till bedömningen i den ekonomiska<br>vårpropositionen beräknas tillväxten i den privata<br>konsumtionen nu bli något lägre. I löpande pri-<br>ser förändras dock den privata konsumtionen i<br>mindre grad eftersom konsumentpriserna antas<br>bli lägre än i den ekonomiska vårpropositionen.<br>Den privata konsumtionen utgör större delen av<br>skattebasen för mervärdesskatten.</p>
<p>Kombinationen av en ökad sysselsättning och<br>en löneökningstakt på i genomsnitt ca 3 procent<br>per år innebär att lönesumman beräknas öka med<br>mellan 4 och 5 procent per år under perioden<br>1998-2001. Detta ökar statens inkomster från</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>socialavgifter och fysiska personers inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Under de närmaste åren antas den snabba sys-<br>selsättningsuppgången leda till att den öppna ar-<br>betslösheten minskar till 4 procent i slutet av år</p>
<p>2000. De konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna beräknas då omfatta</p>
<p>3,5 procent av arbetskraften. Jämfört med vad<br>som antogs i den ekonomiska vårpropositionen<br>beräknas den öppna arbetslösheten och den del<br>av arbetskraften som omfattas av arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder nu bli sammantaget<br>0,4 procentenheter lägre år 1998.1 förhållande till<br>vad som angavs i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen beräknas de arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna också minska något under åren 1999-2000.<br>Dessa förändringar påverkar främst statens ut-<br>gifter för arbetslöshetsersättning och utbild-<br>ningsbidrag.</p>
<p>De korta och de långa marknadsräntorna<br>väntas i stort sett bli oförändrade under de<br>kommande tre åren, men är mellan 0,3 och<br>0,7 procentenheter lägre än vad som antogs i den<br>ekonomiska vårpropositionen. Räntenivån på-<br>verkar bl.a. statsskuldsräntorna och utgifterna för<br>räntebidrag och studiemedel.</p>
<h2>4.3 Prioriteringar</h2>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.<br>1997/98:150) presenterades förslag till åtgärder<br>inom sex områden: Kunskap och kompetens,<br>Delaktighet i informationssamhället, Hållbara<br>Sverige — ett föregångsland, Företagande, Euro-<br>peiskt samarbete och Ett Sverige för alla. Därut-<br>över föreslogs bland annat också att skolan, vård-<br>en och omsorgen skulle tillföras ytterligare me-<br>del.</p>
<p>I denna proposition föreslås ytterligare åtgärd-<br>er inom områdena ekonomi, sysselsättning, rätt-<br>visa, jämställdhet och miljö. Dessa förslag redo-<br>visas i avsnitt 1.4 i denna volym.</p>
<p>I tabell 4.4 finns en sammanfattning av effek-<br>terna på de offentliga finanserna av samtliga åt-<br>gärder som presenterades i den ekonomiska vår-<br>propositionen och andra propositioner under<br>året samt denna proposition. Samtliga åtgärder<br>ingår i regeringens förslag till statsbudget för<br>1999 samt i beräkningen av utgifterna för år 2000<br>och 2001. Åtgärderna på skatteområdet ingår i<br>beräkningarna av inkomsterna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 4.4 Utgiftsökningar och skattesänkningar<sup>1</sup> 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Framtidsområden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kunskap och kompetens</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delaktighet i informa-<br>tionssamhället</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbara Sverige - ett<br>föregångsland</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagande ’</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Europeiskt samarbete</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ett Sverige för alla</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa framtids-<br>områden</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Övrigt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nytt skalsteg i inkomst-<br>skatten</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>- 2,2</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt, 1,7 %<br>till 1,5%</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt, hyres-<br>hus, 1,5% till 1,3%</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frysning av taxerings-<br>värden för 1999 och<br>2000</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadspolitisk propo-<br>sition och byggstimu-<br>lanser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvårdsförsäkring</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreproposition</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag, flerbarns-<br>tillägg och studiebidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BTP</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga åtgärder</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa övrigt</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>28,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>’’ Ökade inkomster i beräkningen</p></td><td colspan="2">
<p>är angivna med negativt</p></td><td>
<p>tecken. In-</p></td></tr>
</table>
<p>komsterna är kassamässigt beräknade. Se vidare kap. 8.</p>
<p><sup>2</sup> Varav skattelättnad är 1,7 mdkr 1999, 2,0 mdkr 2000 och 1,7 mdkr 2001.</p>
<p><sup>3</sup> Varav skattelättnad (ROT) är 0,3 mdkr 1999 och 0,6 mdkr 2000.</p>
<p>I kapitel 8 redovisas de nya förslagen på skatte-<br>området i detalj. Förslagen innebär att en skatte-<br>reduktion införs för låg- och medelinkomsttaga-<br>re med pensionsgrundande inkomst. Vidare<br>föreslås att den statliga skatten om 200 kronor på<br>förvärvsinkomster för fysiska personer tillfälligt<br>skall överföras till kommunsektorn under 1999<br>(redovisas inte i ovanstående tabell eftersom</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>förslaget inte påverkar den offentliga sektorns<br>inkomster). Därutöver föreslås en sänkning av<br>fastighetsskatten på bostadshyreshus från 1,5<br>procent av taxeringsvärdet till 1,3 procent 1999.</p>
<p>I denna proposition föreslår regeringen att<br>pensionerna under år 1999 skall beräknas utifrån<br>prisbasbeloppet utan reduktion. Detta innebär<br>att återgången till att beräkna pensionerna utan<br>reduktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999.<br>Utgifterna beräknas med anledning av detta för-<br>slag öka med ca 3 miljarder kronor år 1999.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att den del av bo-<br>stadskostnaden i intervallet 100-4 000 kronor per<br>månad och för vilken bostadstillägg till pensionä-<br>rerna (BTP) kan utgå, höjs från 85 procent till 90<br>procent fr.o.m. 1 januari 1999. Utgifterna beräk-<br>nas öka med ca 720 miljoner kronor per år med<br>anledning av höjningen av bostadstillägget.</p>
<p>Regeringen föreslår också i denna proposition<br>att biståndsramen engångsvis höjs med 100 mil-<br>joner kronor för 1999. Detta innebär att anslagna<br>medel för bistånd motsvarar totalt 0,705 procent<br>av bruttonationalinkomsten.</p>
<p>På miljöområdet föreslår regeringen bl.a. att<br>660 miljoner kronor anvisas under perioden<br>1999-2001 för skydd av naturområden, och<br>främst skogsmark, i syfte att bevara den biolo-<br>giska mångfalden. Det föreslås också att totalt<br>170 miljoner kronor anvisas för sanering och<br>återställning av förorenade områden för perioden<br>1999-2001. Åtgärderna på miljöområdet redovi-<br>sas under framtidsområdet Hållbara Sverige - ett<br>föregångsland (tabell 4.4).</p>
<p>Regeringen aviserar också ett antal åtgärder<br>för år 2000 och 2001 i denna proposition. Utöver<br>de aviserade medelstillskott på 4 miljarder kronor<br>i den ekonomiska vårpropositionen aviseras i<br>denna proposition ett tillskott till kommunerna<br>motsvarande 2 miljarder för 2001. I beräkningen<br>för år 2000 och 2001 ingår också höjningar av<br>barnbidraget och studiebidraget för gymnasie-<br>studerande med 100 kronor per månad och barn<br>år 2000 och ytterligare 100 kronor per månad<br>och barn år 2001. Flerbarnstillägget avses räknas<br>upp i motsvarande mån.</p>
<p>I tabell 4.5 redovisas effekterna av förslagen i<br>denna proposition jämfört med förslagen i den<br>ekonomiska vårpropositionen och andra propo-<br>sitioner som presenterats under året.</p>
<p>Sammantaget beräknas nu de takbegränsade<br>utgifterna bli ca 1,9 miljarder kronor högre 1999<br>jämfört med beräkningen i vårpropositionen, ex-<br>klusive de beräknade effekterna av det reforme-</p>
<p>rade ålderspensionssystemet. Reformerna ryms<br>inom ramen för de budgetpolitiska målen.</p>
<p>Tabell 4.5 Fördelning pa propositioner</p>
<p>miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya åtgärder i budgetpropositionen</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsökningar</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårpropositionen och andra<br>propositioner under året</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsökningar</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>16,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>U,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>4.4 Ålderspensionsreformen</p></td></tr>
</table>
<p>Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om<br>ett reformrat ålderspensionssystem (prop.<br>1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.<br>1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). Reforme-<br>ringen av ålderspensionssystemet innebär bl.a. att<br>offentliga ålderspensionsförmåner kommer att<br>beräknas enligt nya regler såväl under intjänan-<br>detiden som under den tid då ålderspensionen<br>betalas ut. Övergångsbestämmelserna är utfor-<br>made på ett sådant sätt att de ålderspensioner<br>som betalas ut under de närmaste åren med<br>mycket begränsade undantag utgörs av pensioner<br>beräknade enligt gällande folkpensions- och<br>ATP-regler. Reformen påverkar därför inte den<br>offentliga sektorns utgifter för ålderspension un-<br>der perioden fram till och med år 2001.</p>
<p>Genom att delpensions- och arbetsskadefon-<br>dema upplösts och utgifterna inom dessa försäk-<br>ringar fr.o.m. år 1999 redovisas på statsbudgeten<br>utgörs socialförsäkringen vid sidan av statsbud-<br>geten enbart av inkomstrelaterade ålders-<br>pensioner. Av detta skäl ändras benämningen till<br>åldespensionssystemet vid sidan av statsbudge-<br>ten. Motsvarande gäller för socialförsäkrings-<br>sektorn i nationalräkenskapernas redovisning.<br>Denna sektor delas upp i delsektorema AP-<br>fonden, respektive Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Ålderspensionsreformen medför från och med<br>år 1999 betydande betalningsflöden mellan stats-<br>budgeten, AP-fonden och premiepensionssys-<br>temet. Detta innebär att utgiftsområdesramarna<br>och det statliga utgiftstaket liksom statens låne-<br>behov och statsskulden påverkas av reformen.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.<br>1997/98:150) beaktades inte effekterna av ålders-<br>pensionsreformen. En preliminär bedömning av<br>dessa lämnades dock i ett särskilt avsnitt (4.8). I<br>föreliggande budgetproposition har däremot<br>riksdagens beslut om nytt ålderspensionssystem<br>fullt ut beaktats. Beslutet innebär bl.a. följande:</p>
<p>- Det statliga utgiftstaket och utgiftsramarna<br>för ett antal utgiftsområden justeras upp med<br>hänsyn till att statliga ålderspensionsavgifter<br>skall erläggas för sådana pensionsgrundande<br>ersättningar som finansieras över statsbudge-<br>ten, liksom för vissa s.k. pensionsgrundande<br>belopp. Sammantaget beräknas de statliga ål-<br>derspensionsavgifterna uppgå till ca 19 mil-<br>jarder kronor per år. Det statliga utgiftstaket<br>justeras därför upp. Vidare sker en teknisk<br>uppjustering av utgiftsramarna för utgiftsom-<br>rådena 6, 9-17 samt 23. Huvuddelen av av-<br>gifterna förs till Allmänna pensionsfonden.<br>En mindre del, motsvarande premiepensions-<br>rätten för berörda inkomster, förs till inlåning<br>hos Riksgäldskontoret.</p>
<p>- Finansieringsansvaret för folkpension i form<br>av ålderspension till pensionärer som samti-<br>digt har rätt till tilläggspension (ATP) i form<br>av ålderspension förs över från statsbudgeten<br>till AP-fonden. Detta föranleder en teknisk<br>nedjustering av utgiftsramen för utgiftsområ-<br>de 11.</p>
<p>- Finansieringsansvaret för tilläggspension i<br>form av förtids- och efterlevandepension<br>överförs från AP-fonden till statsbudgeten.<br>Detta föranleder en teknisk justering av ut-<br>giftsområdena 10,11 och 12.</p>
<p>- Den andel av influtna ålderspensionsavgifter<br>som förs till tillfällig förvaltning hos Riks-<br>gäldskontoret höjs. Denna andel är beräknad<br>så att de medel som förs till den tillfälliga för-<br>valtningen skall motsvara under året intjänad<br>pensionsrätt för premiepension. Höjningen<br>bidrar till att reducera statens lånebehov.</p>
<p>- Under år 1999 skall medel motsvarande fast-<br>ställd pensionsrätt för premiepension överfö-<br>ras till Premiepensionsmyndigheten för place-<br>ring i värdepappersfonder. Dessa medel förs<br>över från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret vilket innebär att statens<br>lånebehov ökar i motsvarande grad. År 1999<br>sker överföring av medel avseende in-<br>komståren 1995-97. Premiepensionsrätten<br>för dessa år har uppskattats till 37 miljarder</p>
<p>kronor. År 2000 sker överföringar av belopp<br>motsvarande premiepensionsrätt avseende in-<br>komståret 1998 och år 2001 avseende in-<br>komståret 1999, då även premiepensionsdelen<br>av den totala ålderspensionsrätten höjs.</p>
<p>— Enligt riksdagens beslut skall det ske en<br>överföring av medel från AP-fonden till sta-<br>ten under åren 1999 och 2000. Syftet med<br>denna överföring är att reducera den ökning<br>av statens lånebehov som reformen annars le-<br>der till. Överföringen skall uppgå till<br>45 miljarder kronor år 1999 och ett lika stort<br>belopp år 2000. Därefter skall det ske en en-<br>gångsvis överföring av ett belopp som ännu<br>inte fastställts, men som beräkningstekniskt<br>har antagits uppgå till 235 miljarder kronor.<br>Den omedelbara effekten på statens lånebe-<br>hov blir dock mindre.</p>
<p>- Inkomsttaket för uttag av allmän pensionsav-<br>gift höjs. Dessa avgifter förs i sin helhet till<br>Allmänna pensionsfonden. För att kompen-<br>sera hushållen höjs samtidigt skiktgränsen för<br>statlig inkomstskatt, vilket reducerar statens<br>skatteinkomster.</p>
<p>I bilaga 3 till denna proposition lämnas en mer<br>utförlig redogörelse för ålderspensionsreformens<br>finansiella effekter för statsbudgeten, ålderspen-<br>sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den<br>konsoliderade offentliga sektorn. Där redovisas<br>även utgiftsramar och lånebehov exklusive ef-<br>fekter av pensionsreformen i jämförelse med vad<br>som angavs i den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet<br>kommer redovisningsmässigt i sin helhet att fö-<br>ras till den offentliga sektorn, även vad gäller<br>premiepensionsdelen. De transaktioner som an-<br>givits ovan är därför betalningar inom den of-<br>fentliga sektorn. Den konsoliderade offentliga<br>sektorns finansiella sparande påverkas således<br>inte. Däremot medför infasningen av det refor-<br>merade ålderspensionssystemet att statsskulden<br>och den konsoliderade bruttoskulden reduceras.</p>
<p>Pensionsreformen är inte genomförd i sin hel-<br>het genom riksdagens beslut. Bland annat åter-<br>står att lösa frågan om formerna för avgiftsuttag<br>och utformningen av garantipensionen för dem<br>som är födda före 1938. Det innebär att det kan<br>komma att ske ytterligare tekniska justeringar av<br>utgiftstaket och utgiftsramarna för berörda ut-<br>giftsområden under kalkylperioden. Statsbud-<br>getens inkomster kommer även att påverkas av<br>ett förändrat avgiftsuttag till ålderspensionssys-</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>temet. I beräkningarna har dock antagits att de<br>nu beslutade avgiftsnivåerna ligger fast under<br>kalkylperioden.</p>
<p>Tabell 4.6 Finansiella effekter av ålderspensionsreformen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statligt utgiftstak</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-22,1</p></td><td>
<p>-143,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens finansiella sparande</p></td><td>
<p>+ 1,8</p></td><td>
<p>+22,1</p></td><td>
<p>+214,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-21,9</p></td><td>
<p>-214,2</p></td></tr>
</table>
<h2>4.5 Den offentliga sektorns finanser</h2>
<p>De budgetpolitiska målen för det offentliga spa-<br>randet avser den konsoliderade offentliga sek-<br>torn.</p>
<p>Målen är formulerade för den offentliga sek-<br>torns finansiella sparande som detta definieras i<br>nationalräkenskaperna. Detta mått visar den för-<br>ändring i den offentliga sektorns finansiella för-<br>mögenhet (tillgångar minus skulder) som beror<br>på transaktioner. Vissa finansiella transaktioner<br>som påverkar statens lånebehov, t.ex. försäljning<br>av statliga aktier, inkluderas inte. Inte heller vär-<br>deförändringar på offentliga tillgångar eller skul-<br>der räknas in i det finansiella sparandet. I bilaga 2<br>Svensk ekonomi, lämnas en utförlig redogörelse<br>för utvecklingen av de offentliga finanserna.</p>
<p>Tabell 4.7 Den offentliga sektorns finansiella sparande</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>282,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-16,0</p></td><td>
<p>-63,1</p></td><td>
<p>-203,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet<br>vid sidan av statsbud-<br>geten</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>-219,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>46,4</p></td><td>
<p>68,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldomål, mdkr</p></td><td></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>41,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>År 1998 beräknas den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande uppgå till 38,1 miljarder kronor<br>vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Denna siff-<br>ra påverkas dock av att AP-fondens inhemska</p>
<p>fastighetsinnehav bolagiseras under året, vilket<br>ger ett rent bokföringsmässigt bidrag till det fi-<br>nansiella sparandet. Frånräknat denna effekt be-<br>räknas sparandet uppgå till 23,1 miljarder kronor<br>eller 1,3 procent av BNP. Målet om balans i de<br>offentliga finanserna år 1998 uppnås således med<br>bred marginal. Sedan år 1994 har därmed de of-<br>fentliga finanserna förstärkts med 11,6 procent<br>av BNP, varav 2,4 procentenheter mellan 1997<br>och 1998. Jämfört med den bedömning som<br>gjordes i den ekonomiska vårpropositionen har<br>prognosen för den offentliga sektorns finansiella<br>sparande reviderats upp med ca 9 miljarder kro-<br>nor, i huvudsak till följd av att årets skattein-<br>komster nu ser ut att bli högre än vad som tidiga-<br>re beräknats.</p>
<p>Prognosen innebär att den offentliga sektorns<br>finansiella sparande år 1999 ligger kvar på ungefär<br>samma nivå som i år, justerat för bokföringsmäs-<br>siga effekter. De samlade offentliga utgifterna<br>exklusive räntor väntas stiga med 2 procent i re-<br>ala termer, efter att ha minskat fyra år i rad med<br>sammantaget 4 procent. Samtidigt hålls inkom-<br>stutvecklingen tillbaka av bl.a. vissa skattesänk-<br>ningar. En minskande nettoskuld och lägre rän-<br>tenivå medför att den offentliga sektorns<br>räntenetto förbättras. Det finansiella överskottet<br>nästa år beräknas till 21 miljarder kronor eller 1,1<br>procent av BNP, vilket är 12 miljarder kronor<br>över målet om ett sparande på 0,5 procent av<br>BNP.</p>
<p>Under åren 2000 och 2001 stärks det offentli-<br>ga sparandet enligt kalkylen och når ett överskott<br>motsvarande 2,3 procent av BNP år 2000 och 3,3<br>procent av BNP år 2001. År 2000 ligger således<br>det offentliga sparandet strax över det i denna<br>proposition föreslagna budgetpolitiska målet,<br>medan det av riksdagen tidigare fastställda bud-<br>getpolitiska målet för år 2001 överträffas med<br>större marginal.</p>
<p>Det finansiella sparandets fördelning mellan<br>staten och ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten påverkas under kalkylperioden av<br>tillfälliga faktorer som har samband med ålder-<br>spensionsreformen (se avsnitt 4.4 och bilaga 3).<br>Kommunsektorns bidrag till den offentliga sek-<br>torns finansiella sparande etableras från och med<br>år 2000 på en nivå som är förenlig med de krav<br>som från och med detta år ställs på ekonomisk<br>balans i kommuner och landsting.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>4.6 Statsbudgetens utveckling<br>1997-2001</h2>
<p>Statsbudgetens inkomster beräknas öka succes-<br>sivt under perioden 1997-2001. Utgifterna be-<br>räknas minska från och med 1998. Statens låne-<br>behov minskar därför mellan åren 1997 och</p>
<p>2001. Från att ha behövt låna 6 miljarder kronor<br>år 1997 kan staten amortera 203 miljarder kronor<br>år 2001. I relation till BNP minskar både in-<br>komsterna och utgifterna under perioden.</p>
<p>Ålderspensionsreformen bidrar till lånebeho-<br>vets kraftiga minskning. Även utan hänsyn till<br>ålderspensionsreformens effekter på lånebehovet<br>beräknas lånebehovet minska successivt under<br>hela perioden, från 6 miljarder kronor 1997 till en<br>amortering på 12 miljarder kronor 1998 och se-<br>dan till en amortering på 59 miljarder kronor<br>2001. Detta framgår av siffrorna inom parentes i<br>tabell 4.8. Den statliga utgiftskvoten minskar vä-<br>sentligt även när ålderspensionsreformens ef-<br>fekter exkluderas.</p>
<p>I full funktion bidrar det reformerade ålders-<br>pensionssystemet inte till en minskning av låne-<br>behovet. Den största effekten av ålderspensions-<br>reformen på lånebehovet är temporär och beror<br>på de stora överföringar som görs av tillgångar<br>från AP-fonden till Riksgäldskontoret under<br>åren 1999-2001. Formerna för avgiftsuttag till<br>ålderspensionssystemet är ännu inte fastställda.<br>När detta görs kommer den avgiftsandel som<br>förs till statsbudgeten att minska och den andel<br>som förs till ålderspensionssystemet att öka. En<br>intressant fråga är hur stort lånebehovet blir när<br>pensionsreformen är fullt genomförd. I bilaga 3<br>beräknas ett s.k. underliggande lånebehov, dvs.<br>det lånebehov som skulle ha uppkommit år 2001<br>om reformen inklusive överföringen slutförs den<br>31 december år 2000. Detta lånebehov beräknas<br>till -7 miljarder kronor. (En detaljerad genom-<br>gång av pensionsreformens effekter återfinns i<br>bilaga 3.)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 4.8 Statens lånebehov 1997-2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Exkl. ålderspensionsreformen anges inom parentes</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Miljarder kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>697,3</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>714,2</p></td><td>
<p>728,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(Inkomster)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(696,9)</p></td><td>
<p>(714,9)</p></td><td>
<p>(728,9)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>655,1</p></td><td>
<p>685,3</p></td><td>
<p>680,4</p></td><td>
<p>651,0</p></td><td>
<p>525,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(Utgifter)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(682,8)</p></td><td>
<p>(673,9)</p></td><td>
<p>(669,4)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-16,0</p></td><td>
<p>-63,1</p></td><td>
<p>-203,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(Lånebehov)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(-14,1)</p></td><td>
<p>(-41,0)</p></td><td>
<p>(-59,5)</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(Inkomster)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(37,0)</p></td><td>
<p>(36,1)</p></td><td>
<p>(35,2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>37,7</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>25,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(Utgifter)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(36,2)</p></td><td>
<p>(34,0)</p></td><td>
<p>(32,4)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(Lånebehov)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(-0,7)</p></td><td>
<p>(-2,1)</p></td><td>
<p>(-2,9)</p></td></tr>
</table>
<p>' Utgifterna inkluderar anslagen inom samtliga utgiftsområden, minskning av anslags-<br>behållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåningen, kassamässig korrigering samt finan-<br>siell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret.</p>
<p>4.6.1 Statsbudgetens inkomster</p>
<p>Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka<br>med omkring 31 miljarder kronor under perio-<br>den 1998-2001. Det är framför allt ändrade anta-<br>ganden om lönesummans och den privata kon-<br>sumtionens utveckling som ligger till grund för<br>ökningen. I relation till BNP beräknas emellertid<br>statsbudgetens totala inkomster minska.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.9 Statsbudgetens inkomster 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>617,7</p></td><td>
<p>630,6</p></td><td>
<p>650,8</p></td><td>
<p>676,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga inkomster</p></td><td>
<p>73,6</p></td><td>
<p>79,6</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>51,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>697,3</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>714,2</p></td><td>
<p>728,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>32,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,2</p></td></tr>
</table>
<p>För budgetåret 1998 beräknas de totala inkoms-<br>terna uppgå till 697,3 miljarder kronor. Ökning-<br>en i förhållande till 1997 avser främst skatter och<br>förklaras till största delen av ökade bolagsvinster<br>och ökade realisationsvinster för fysiska personer<br>avseende inkomståret 1997 vilket medför ökade<br>fyllnadsinbetalningar år 1998. Även Övriga in-<br>komster ökar under året bl.a. till följd av att del-<br>pensionsfondens behållning överförs till stats-</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>budgetens inkomstsida. Skatteinkomsterna un-<br>der perioden 1999-2001 följer i stort sett utveck-<br>lingen av lönesumman och privat konsumtion.<br>Den lägre ökningstakten mellan år 1998 och år<br>1999 beror dels på regeringens förslag om skatte-<br>reduktion för låg- och medelinkomsttagare, dels<br>på att det fasta beloppet om 200 kronor i statlig<br>inkomstskatt för fysiska personer för år 1999<br>övergår till att utgöra en kommunal skatt. År<br>1999 påverkas även skatteinkomsterna av den be-<br>slutade sänkningen av fastighetsskatten från 1,7<br>procent till 1,5 procent och av att den tillfälliga<br>värnskatten upphör.</p>
<p>Diagram 4.1 Statsbudgetens inkomster justerat för redovis-<br>ningstekniska förändringar_______________________________</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-12.png" style="width:171pt;height:116pt;"/>
<p>I diagram 4.1 framgår att ökningen av inkoms-<br>terna från 1994 till 1996 till en del beror på redo-<br>visningstekniska förändringar. De viktigaste för-<br>ändringarna är att utgifterna för sjuk- och<br>föräldraförsäkringen nettoredovisades t.o.m.<br>1994/95 och att systemet för kommunernas in-<br>gående mervärdesskatt nettoredovisades t.o.m.<br>1996. Förändringarna är endast redovisningsmäs-<br>siga vilket innebär att statens lånebehov inte på-<br>verkats.</p>
<p>Statsskuldsräntoma beräknas minska med<br>omkring 26 miljarder kronor under prognospe-<br>rioden.</p>
<p>Riksgäldskontorets utlåning sker huvudsakli-<br>gen till myndigheter som antingen skall finansie-<br>ra delar av sin verksamhet genom lån i RGK eller<br>behöver tillfälliga krediter. Myndigheterna har<br>även möjlighet till inlåning i RGK Affärsverken<br>och vissa statliga bolag har också rätt att låna och<br>placera medel i RGK. Slutligen placerar vissa<br>statliga fonder medel på konto i RGK.</p>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl, den<br>kassamässiga korrigeringen och den finansiella<br>överföringen från AP-fonden är negativ under<br>under åren 1997-2001. Orsaken till detta är hu-<br>vudsakligen den av riksdagen beslutade ålder-<br>spensionsreformen. Som en del av reformen<br>kommer stora överföringar att göras av medel<br>från AP-fonden till staten (RGK) åren 1999—<br>2001, vilket förklarar att posten RGK:s nettout-<br>låning m.m. är kraftigt negativ under slutet av be-<br>räkningsperioden.</p>
<p>Kompletterad med den kassamässiga korrige-<br>ringsposten, RGK:s nettoutlåning och den finan-<br>siella överföringen från AP-fonden är skillnaden<br>mellan statsbudgetens utgifter och inkomster li-<br>ka med statens lånebehov.</p>
<p>I relation till BNP beräknas statsbudgetens<br>totala utgifter minska under perioden 1997-2001<br>med drygt 12 procentenheter. För budgetåret<br>1997 uppgick utgifterna till 655,1 miljarder kro-<br>nor, medan de år 2001 beräknas till<br>525,1 miljarder kronor.</p>
<p>4.6.2 Statsbudgetens utgifter</p>
<p>År 1997 uppgick statsbudgetens utgifter exklusi-<br>ve statsskuldsräntor och Riksgäldskontorets<br>(RGK) nettoutlåning m.m. till 569,2 miljarder<br>kronor. För år 2001 beräknas dessa utgifter upp-<br>gå till 619,1 miljarder kronor. Utgifterna på<br>statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor och<br>RGK:s nettoutlåning m.m. beräknas således öka<br>med ca 50 miljarder kronor mellan åren 1997 och<br>2001 (se tabell 4.10). I relation till BNP minskar<br>dock dessa utgifter under samma period med nä-<br>ra tre procentenheter.</p>
<p>Tabell 4.10 Statsbudgetens utgifter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor*</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>586,5</p></td><td>
<p>613,8</p></td><td>
<p>614,1</p></td><td>
<p>619,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>107,8</p></td><td>
<p>84.6</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets</p></td><td>
<p>-12,4</p></td><td>
<p>-9,0</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>-40,1</p></td><td>
<p>-166,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nettoutlåning m.m.<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>655,1</p></td><td>
<p>685,3</p></td><td>
<p>680,4</p></td><td>
<p>651,0</p></td><td>
<p>525,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>37,7</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>25,4</p></td></tr>
</table>
<p>^nkkjs^v^nmsknTn^^^^nsTagsbeh^TTnlnga^^</p>
<p>'Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>’lnklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till<br>RGK. Den kassamässiga korrigeringen utgörs av skillnaden mellan å ena sidan stats-<br>budgetens inkomster och utgifter och å andra sidan nettot av in- och utbetalningarna<br>över statsverkets checkräkning.</p>
<p>Utgifter exklusive statsskuldsräntor</p>
<p>I relation till BNP beräknas statsbudgetens ut-<br>gifter exkl. statsskuldsräntor (utgiftsområde<br>1-25 samt 27) minska från ca 33 procent år 1997</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>till ca 30 procent år 2001, se diagram 4.2. Ut-<br>giftskvoten minskar trots att ålderspensionsre-<br>formen medför att utgifterna på elva utgiftsom-<br>råden ökar med totalt ca 14 miljarder kronor<br>årligen perioden 1999-2001. Denna ökning av<br>utgifterna motsvarar knappt 1 procent av BNP.<br>För en detaljerad redovisning av ålderspensions-<br>reformens effekter se bilaga 3.</p>
<p>Diagram 4.2 Utgiftskvot, utgifter exkl. statsskuldsräntor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-13.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Under de senaste åren har redovisningsprinci-<br>perna för statsbudgetens utgifter förändrats. Ut-<br>gifter som tidigare redovisades utanför statsbud-<br>geten har lyfts in på budgeten och<br>bruttoredovisningen har ökat i omfattning. Som<br>exempel kan nämnas att sedan budgetåret<br>1995/96 bruttoredovisas föräldraförsäkring,<br>sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårds-<br>förmåner. Från och med år 1999 redovisas ar-<br>betsskadeförsäkringen och delpensionsförsäk-<br>ringen på statsbudgeten, vilket innebär att<br>statsbudgetens utgifter ökar med ca 6 miljarder<br>kronor per år. De takbegränsade utgifterna på-<br>verkas dock inte.</p>
<p>I diagram 4.2 redovisas statsbudgetens utgifter<br>exkl. statsskuldsräntor rensade för större redo-<br>visningstekniska förändringar inklusive ålders-<br>pensionsreformens finansiella effekter (s.k. juste-<br>rad utgiftskvot). Genom att nuvarande redovis-<br>ningsprinciper tillämpas över hela tidsperioden<br>uppnås en högre grad av jämförbarhet mellan<br>åren.</p>
<p>Den justerade utgiftskvoten nådde sin högsta<br>nivå under 1993. Denna höga nivån förklaras<br>delvis av stora utgifter för bankstödet, vilket<br>1993 uppgick till knappt 42 miljarder kronor, el-<br>ler ca 3 procent av BNP. Efter 1993 minskar ut-<br>giftskvoten kraftigt. Från och med 1995 beror<br>den allt lägre utgiftskvoten till stor del på bud-<br>getsaneringen. Tendensen med en minskande ut-</p>
<p>giftskvot beräknas fortsätta under prognosperio-<br>den 1998-2001. Den justerade utgiftskvoten<br>beräknas minska från ca 33 procent år 1997 till<br>ca 29 procent år 2001.</p>
<p>I tabell 4.11 redovisas utgifterna per utgifts-<br>område samt utgifterna för ålderspensionssyste-<br>met vid sidan av statsbudgeten för åren 1997-<br>2001. Utgifterna för tre utgiftsområden beräknas<br>minska kraftigt under perioden 1997-2001.</p>
<p>Den största utgiftsminskningen uppvisar ut-<br>giftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom. Detta utgiftsområde minskar med ca<br>30 miljarder kronor. Orsaken till de lägre utgif-<br>terna är framför allt den omfördelning av finansi-<br>eringsansvar som sker genom ålderspensionsre-<br>formen.</p>
<p>Det andra utgiftsområdet med kraftigt mins-<br>kade utgifter är utgiftsområde 13 Ekonomisk<br>trygghet vid arbetslöshet. Regeringens bedöm-<br>ning är att den öppna arbetslösheten kommer att<br>uppgå till 4 procent vid slutet av år 2000. En så-<br>dan utveckling medför att utgifterna för arbets-<br>löshetsersättningen minskar med ca 17 miljarder<br>kronor mellan åren 1997 och 2001.</p>
<p>Den tredje större utgiftsminskningen härrör<br>från utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-<br>stadsförsörjning och byggande. Under perioden<br>1997 till 2001 minskar utgifterna med omkring<br>17 miljarder kronor, framför allt beroende på att<br>räntebidragen till bostäder sjunker som en följd<br>av lägre räntor, reducerad bidragsandel samt ett<br>förhållandevis lågt byggande.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp ökar kraftigt under pe-<br>rioden 1997-2001. Merparten av utgiftsökning-<br>en, som uppgår till ca 48 miljarder kronor, för-<br>klaras av ålderspensionsreformen. Bland annat<br>överförs finansieringsansvaret för tilläggspension<br>i form av förtidspension från AP-fonden till ut-<br>giftsområdet. Denna överföring uppgår till om-<br>kring 25 miljarder kronor per år under perioden<br>1999-2001.</p>
<p>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-<br>muner ökar med ca 20 miljarder kronor mellan år<br>1997 och år 2001. Ökningen beror främst på de<br>resurstillskott som riksdagen beslutat om för att<br>värna kvaliteten i skola, vård och omsorg.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 4.11 Statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, utgifter 1997-2001</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>förslag</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>22,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>43,0</p></td><td>
<p>44,1</p></td><td>
<p>45,4</p></td><td>
<p>45,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>13,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>24,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>38,7</p></td><td>
<p>80,5</p></td><td>
<p>81,1</p></td><td>
<p>83,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>62,7</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>33,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>35,9</p></td><td>
<p>39,9</p></td><td>
<p>42,6</p></td><td>
<p>45,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>40,9</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td>
<p>24,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>47,8</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>47,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>25,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>31,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>22,6</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>13,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>26,6</p></td><td>
<p>25,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>87,3</p></td><td>
<p>96,8</p></td><td>
<p>103,6</p></td><td>
<p>105,1</p></td><td>
<p>107,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>107,8</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>21,4</p></td><td>
<p>22,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>667,6</p></td><td>
<p>694,4</p></td><td>
<p>698,4</p></td><td>
<p>691,1</p></td><td>
<p>691,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(687,1)</p></td><td>
<p>(678,5)</p></td><td>
<p>(675,3)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>586,5</p></td><td>
<p>613,8</p></td><td>
<p>614,1</p></td><td>
<p>619,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(599,5)</p></td><td>
<p>(599,8)</p></td><td>
<p>(604,2)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>129,7</p></td><td>
<p>132,4</p></td><td>
<p>135,8</p></td><td>
<p>140,4</p></td><td>
<p>146,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(131,3)</p></td><td>
<p>(136,0)</p></td><td>
<p>(142,3)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>718,9</p></td><td>
<p>749,7</p></td><td>
<p>754,6</p></td><td>
<p>765,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(730,8)</p></td><td>
<p>(735,8)</p></td><td>
<p>(746,5)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(3,2)</p></td><td>
<p>(6,2)</p></td><td>
<p>(20,5)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak</p></td><td>
<p>723,0</p></td><td>
<p>720,0</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>761,0</p></td><td>
<p>786,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>(734,0)</p></td><td>
<p>(742,0)</p></td><td>
<p>(767,0)</p></td></tr>
</table>
<p>Statsskuldsräntor</p>
<p>Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. utgör<br>det enskilt största utgiftsområdet på statsbudge-<br>ten under år 1998. Utgiftsområdet omfattas inte</p>
<p>av det statliga utgiftstaket. För 1998 beräknas<br>statsskuldsräntorna uppgå till 108 miljarder kro-<br>nor, vilket motsvarar 6 procent av BNP.<br>Statsskuldsräntomas nivå påverkas framför allt av</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>storleken på statsskulden, inhemska och utländ-<br>ska räntesatser samt växelkurser.</p>
<p>Diagram 4.3 Statsskuldsräntor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-14.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.12 Statsskuldsräntor 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i<br>svenska kronor</p></td><td>
<p>82,5</p></td><td>
<p>73,7</p></td><td>
<p>69,5</p></td><td>
<p>64,5</p></td><td>
<p>55,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i ut-<br>ländsk valuta</p></td><td>
<p>23,9</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>15,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på in- och<br>utlåning</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över-/underkurser vid<br>emission<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor</p></td><td>
<p>99,1</p></td><td>
<p>88,9</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>64,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutaförluster/<br>vinster<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kursförluster/vinster<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ränteutgifter</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>107,7</p></td><td>
<p>84,4</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>72,0</p></td></tr>
</table>
<p>'överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån<br>då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid<br>emission uppstår vid motsatt förhållande.</p>
<p>Som framgår av diagram 4.3 steg ränteutgifterna<br>som andel av BNP kraftigt under 1980-talets<br>första hälft. År 1985 utgjorde ränteutgifternas<br>andel av BNP närmare 9 procent. Under 1980—<br>talets senare hälft minskade ränteutgifternas an-<br>del av BNP markant för att åter stiga 1993 och<br>1994. Därefter beräknas ränteutgifterna falla<br>trendmässigt för att år 2001 uppgå till 72 miljar-<br>der kronor eller drygt 3 procent av BNP.</p>
<p>Statsskuldsräntorna påverkas förutom av<br>statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkur-<br>ser även av mer tekniska faktorer till följd av<br>Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför-<br>valtningsteknik. Dessa faktorer kan leda till stora<br>variationer i ränteutgifterna utan att möjligheten<br>att nå de budgetpolitiska målen påverkas. I vo-<br>lym 2, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.<br>finns en mer detaljerad beskrivning av de olika<br>upplånings- och skuldförvaltningsteknikerna.</p>
<p><sup>1</sup> Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller<br>vinster beroende på hur valutakursen utvec klats sedan lånet tecknades.</p>
<p><sup>3</sup> Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än<br>marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.</p>
<p>I statsbudgeten sker redovisningen av stats-<br>skuldsräntorna utgiftsmässigt enligt tabell 4.12. I<br>tabell 4.13 redovisas periodiserade ränteutgifter,<br>exklusive valuta- och kursvinster/förluster för-<br>delade över lånens löptid. En periodiserad redo-<br>visning ger en mer rättvisande bild av kostnader-<br>na för statsskulden. Enligt den periodiserade<br>redovisningen kommer räntekostnaden att sjun-<br>ka trendmässigt under beräkningsperioden, för<br>att år 2001 uppgå till 69 miljarder kronor.</p>
<p>Tabell 4.13 Periodiserade ränteutgifter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor enligt<br>tabell 4.12</p></td><td>
<p>99,1</p></td><td>
<p>88,9</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>64,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering kursdiffe-<br>renser vid emission</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering noll-<br>kupongräntor</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa kostnads-<br>justeringar</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa beräknade</p></td><td>
<p>100,2</p></td><td>
<p>94,8</p></td><td>
<p>85,8</p></td><td>
<p>80,4</p></td><td>
<p>68,9</p></td></tr>
</table>
<p>räntekostnader</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>4.6.3 Statens lånebehov</p>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar re-<br>geringen att för budgetåret 1999 ta upp lån enligt<br>lagen (1988:1387) om statens upplåning.</p>
<p>Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-<br>gäldskontoret, netto för budgetåret 1999 samt<br>överföring av medel från AP-fonden för budget-<br>året 1999 beräknas enligt tabell 4.15.</p>
<p>Lånebehovet är skillnaden mellan statsbudgetens<br>utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlå-<br>ning m.m. och statsbudgetens inkomster. För<br>åren 1999-2001 påverkas även statens lånebehov<br>av posten Överföring från AP-fonden. Från att<br>ha uppgått till 242 miljarder kronor 1993 har lå-<br>nebehovet successivt minskat. År 1997 uppgick<br>lånebehovet till 6 miljarder kronor. Under inne-<br>varande år beräknas staten amortera 12 miljarder<br>kronor på statsskulden. Senast staten amorterade<br>på statsskulden var budgetåret 1989/90.</p>
<p>Lånebehovet påverkas, förutom av konjunk-<br>turutvecklingen och politiska beslut, även av en-<br>gångshändelser och redovisningstekniska om-<br>läggningar. För att få en tydligare bild av låne-<br>behovets underliggande utveckling redovisas ett<br>justerat lånebehov i diagram 4.4 och tabell 4.14.<br>Till och med år 1998 utgörs skillnaden mellan<br>faktiskt och justerat lånebehov främst av försälj-<br>ningar av statliga företag och omläggningen av<br>uppbörden av mervärdesskatt åren 1995 och<br>1996 samt överföringen av kärnbränslefonden till<br>Riksgäldskontoret. Skillnaden mellan det faktis-<br>ka och det justerade lånebehovet var som störst<br>1996 då den uppgick till 74 miljarder kronor. För<br>åren 1999-2001 beror skillnaderna även på ef-<br>fekterna av det reformerade ålderspensionssys-<br>temet.</p>
<p>Diagram 4.4 Statens lånebehov</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-15.png" style="width:170pt;height:115pt;"/>
<p>För åren 1999 - 2001 beräknas överskotten suc-<br>cessivt öka, både faktiskt och justerat.</p>
<p>År 2000 uppgår skillnaden mellan faktiskt och<br>justerat lånebehov till 29,2 miljarder kronor, var-<br>av pensionsreformen förklarar 22,2 miljarder<br>kronor. För år 2001 förklarar ålderspensionsre-<br>formen hela skillnaden mellan faktiskt och juste-<br>rat lånebehov. Skillnaden uppkommer främst till<br>följd av att ett större belopp överförs från AP-<br>fonden till Riksgäldskontoret. En detaljerad re-<br>dovisning av ålderspensionsreformens effekter<br>görs i bilaga 3.</p>
<p>I tabell 4.15 redovisas vilka poster som ingår i<br>beräkningen av statens lånebehov. Förutom sal-<br>dot av statsbudgetens inkomster och utgifter<br>finns en kassamässig korrigeringspost och Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 4.6.2). För<br>åren 1999-2001 ingår även posten Överföring<br>från AP-fonden.</p>
<p>Tabell 4.14 Statens lånebehov faktiskt och justerat</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Faktiskt lånebehov</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>138,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-16,0</p></td><td>
<p>-63,1</p></td><td>
<p>-203,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat lånebehov</p></td><td>
<p>160,3</p></td><td>
<p>149,7</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-33,9</p></td><td>
<p>-59,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens justerat - faktiskt lånebehov</p></td><td>
<p>-24,6</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>73,7</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>27,2</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>143,5</p></td></tr>
</table>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 4.15 Statens lånebehov och statsskulden</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>465,7</p></td><td>
<p>600,5</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>697,3</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>714,2</p></td><td>
<p>728,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(696,9)</p></td><td>
<p>(714,9)</p></td><td>
<p>(728,9)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskuldsräntor'</p></td><td>
<p>513,4</p></td><td>
<p>559,2</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>586,5</p></td><td>
<p>613,8</p></td><td>
<p>614,1</p></td><td>
<p>619,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(599,5)</p></td><td>
<p>(599,8)</p></td><td>
<p>(604,2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m<sup>2</sup></p></td><td>
<p>104,7</p></td><td>
<p>99,5</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>107,8</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>72,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen).</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(87,6)</p></td><td>
<p>(78,7)</p></td><td>
<p>(71,1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning</p></td><td>
<p>-152,4</p></td><td>
<p>-58,3</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>36,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsremformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(9,8)</p></td><td>
<p>(36,4)</p></td><td>
<p>(53,6)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsfonden</p></td><td></td><td>
<p>86,7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt, netto</p></td><td>
<p>-38,4</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa kassamässig korrigering</p></td><td>
<p>-38,4</p></td><td>
<p>88,5</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tilläggspensionsavgift, avsättning i</p></td><td>
<p>-9,1</p></td><td>
<p>-10,5</p></td><td>
<p>-12,1</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-20,9</p></td><td>
<p>-18,5</p></td><td>
<p>-19,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontoret, inkl ränta<br>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(-15,2)</p></td><td>
<p>(-15,5)</p></td><td>
<p>(-16,6)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalning av premiepensionsmedel</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(0,0)</p></td><td>
<p>(0,0)</p></td><td>
<p>(0,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsfonden</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>-86,7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegarantifonden, inkl, ränta</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN, studielån</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>12,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kärnbränslefonden</p></td><td></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Insättningsgaranti</p></td><td></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt, netto</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>-16,8</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheters m.fl. in- och utlåning i</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>-125,8</p></td><td>
<p>-10,4</p></td><td>
<p>-9,0</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>9.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontoret, netto<br>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(-4,3)</p></td><td>
<p>(-4,6)</p></td><td>
<p>(-6,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden’</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>-175,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(0.0)</p></td><td>
<p>(0,0)</p></td><td>
<p>(0,0)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>138,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-16,0</p></td><td>
<p>-63,1</p></td><td>
<p>-203,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(-14,1)</p></td><td>
<p>(-41,0)</p></td><td>
<p>(-59,5)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner m.m.</p></td><td>
<p>-38,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>-15,6</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsförändring</p></td><td>
<p>99,6</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>-27,6</p></td><td>
<p>-22,3</p></td><td>
<p>-60,4</p></td><td>
<p>-202,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld vid årets slut</p></td><td>
<p>1 386,2</p></td><td>
<p>1 411,2</p></td><td>
<p>1 432,1</p></td><td>
<p>1 404,5</p></td><td>
<p>1 382,3</p></td><td>
<p>1 321.8</p></td><td>
<p>1 119,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(exkl. ålderspensionsreformen)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>(1 384,1)</p></td><td>
<p>(1 345,8)</p></td><td>
<p>(1 287,2)</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>'Inklusive minskning av anslagsbehållningar</p>
<p><sup>3</sup> Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Total beräkningsteknisk överföring år 2001 235 miljarder kronor, varav 175,6 miljarder kronor är lånebehovspåverkande. Det lånebehovspåverkande beloppet år 2001 består av statspapper 118<br>miljarder kronor, bostadspapper 31 miljarder kronor, likvida medel 23 miljarder kronor samt kupongbetalningar på bostadsobligationer 3,6 miljarder kronor.</p>
<h2>4.7 Statsskulden</h2>
<p>Statsskuldens utveckling bestäms huvudsakligen<br>av lånebehovet. Statsskulden påverkas även av<br>skulddispositioner som bl.a. omfattar valutaom-<br>värderingar av den del av statsskulden som är i<br>utländsk valuta.</p>
<p>Genom den omfattande saneringen av statens<br>finanser som genomförts under senare år stabili-<br>serades statsskulden som andel av BNP redan<br>1995 då skuldkvoten uppgick till 84 procent av<br>BNP. Vid 1997 års slut uppgick statsskulden till<br>1 432 miljarder kronor vilket motsvarar en<br></p>
<p>skuldkvot på 82 procent av BNP. Till följd av<br>prognostiserade överskott i statens finanser och<br>överföringen från AP-fonden de kommande åren<br>förväntas skulden minska med 312 miljarder<br>kronor under åren 1998-2001. Vid utgången av<br>år 2001 beräknas statsskulden uppgå till 1 120<br>miljarder kronor, vilket motsvarar en skuldkvot<br>på 54 procent av BNP.</p>
<p>I diagram 4.5 visas statsskuldens utveckling<br>1980-2001 i relation till BNP. Den kraftiga<br>minskningen mellan åren 2000 och 2001 förkla-<br>ras huvudsakligen av överföringar från AP-<br>fonden i samband med ålderspensionsreformen.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Även utan effekterna av ålderspensionsreformen<br>minskar statsskulden väsentligt vilket framgår av<br>i diagrammet.</p>
<p>Diagram 4.5 Statsskuldens utveckling</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-16.png" style="width:169pt;height:116pt;"/>
<p>63</p>
<p>5</p>
<p>Inkomster</p>
<p>3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>5 Inkomster</h1>
<p>Statsbudgetens inkomster består dels av skatter<br>och avgifter, dels av övriga inkomster. Skatter<br>och avgifter utgörs av inkomstskatter, socialav-<br>gifter, egendomsskatter samt skatt på varor och<br>tjänster. De övriga inkomsterna utgörs främst av<br>inkomster av statlig verksamhet, försäljningar av<br>statlig egendom samt bidrag från EU. I tabell 5.1<br>redovisas hur statsbudgetens inkomster utvecklas<br>under perioden 1997-2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.1 Statsbudgetens inkomster 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>617,7</p></td><td>
<p>630,6</p></td><td>
<p>650,8</p></td><td>
<p>676,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>skatt på<br>inkomst</p></td><td>
<p>109,8</p></td><td>
<p>111,2</p></td><td>
<p>118,1</p></td><td>
<p>107,0</p></td><td>
<p>115,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>socialavgifter<br>och allmän<br>pensionsavgift</p></td><td>
<p>193,4</p></td><td>
<p>209,3</p></td><td>
<p>227,2</p></td><td>
<p>239,8</p></td><td>
<p>249,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>skatt på varor<br>och tjänster</p></td><td>
<p>228,2</p></td><td>
<p>239,9</p></td><td>
<p>242,1</p></td><td>
<p>251,1</p></td><td>
<p>260,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga<br>inkomster</p></td><td>
<p>73,6</p></td><td>
<p>79,6</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>51,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>statens<br>verksamhet</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>33,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav<br>försåld<br>egenom</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala<br>inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>697,3</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>714,2</p></td><td>
<p>728,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>89%</p></td><td>
<p>89%</p></td><td>
<p>91%</p></td><td>
<p>91%</p></td><td>
<p>93%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>inkomster</p></td><td>
<p>11%</p></td><td>
<p>11%</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>7%</p></td></tr>
</table>
<p>De totala inkomsterna förväntas 1999 vara i stort<br>sett oförändrade jämfört med 1998, för att där-<br>efter öka med cirka två procent per år. Den kraf-<br>tiga ökningen av skatte- och avgiftsinkomsterna<br>1998 förklaras framför allt av stora fyllnadsinbe-<br>talningar avseende fysiska och juridiska perso-<br>ners inkomstskatt. Den höga nivån på inkoms-<br>terna från skatter och avgifter 1998 medför att<br>ökningstakten avtar mellan 1998 och 1999. Ut-<br>vecklingen de följande åren beror främst på hur<br>inkomsterna av socialavgifter och mervärdesskatt<br>förändras. Andelen övriga inkomster är förhål-<br>landevis hög för budgetåren 1997-2000 beroende<br>på dels inkomster av statens verksamhet<br>(inkomster av statens aktier), dels stora försälj-<br>ningar.</p>
<p>Statsbudgetens inkomster redovisas kassamäs-<br>sigt, vilket innebär att det är de skatter och av-<br>gifter som under budgetåret betalas in till staten<br>som redovisas. På ett flertal inkomsttitlar redovi-<br>sas skatteinkomster som kan avse flera år. In-<br>komsttiteln fysiska personers inkomstskatt re-<br>dovisar till exempel budgetåret 1998 ett netto av<br>inbetalda preliminärskatter avseende inkomståret<br>1998, kvarstående skatter avseende inkomståret<br>1996 och överskjutande skatter avseende in-<br>komståret 1997. Prognosen för statsbudgetens<br>inkomster måste därför utgå från respektive in-<br>komstårs skatter (periodiserade skatter). Däref-<br>ter tas hänsyn till de betalningsförskjutningar<br>som sker mellan åren i form av fyllnadsinbetal-<br>ningar, kvarstående och överskjutande skatter<br>samt utbetalningar till kommunsektorn och ål-<br>derspensionssystemet I det följande redovisas<br>först den offentliga sektorns skatteintäkter<br>(periodiserade skatter) och därefter inkomsterna<br>på statsbudgeten (kassamässiga skatter).</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>5.1 Offentliga sektorns skatter</h2>
<h2>- periodiserad redovisning</h2>
<p>Utvecklingen av skatterna är beroende av till-<br>växten i skattebaserna. Den viktigaste skatteba-<br>sen vid uttag av skatt är ersättning för arbete, dvs.<br>löner och inkomst av näringsverksamhet. Ersätt-<br>ning för arbete utgör skattebas för statlig och<br>kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift<br>samt arbetsgivaravgifter. I skattebasen för in-<br>komstskatt ingår även skattepliktiga transfere-<br>ringar, såsom pensioner samt ersättning vid ar-<br>betslöshet och sjukdom.</p>
<p>Beräkningen av intäkternas utveckling baseras<br>på den ekonomiska makrobild som finns redovi-<br>sad i Bilaga 2, Svensk ekonomi. I beräkningarna<br>har hänsyn tagits till de regelförändringar som<br>beslutats efter vårpropositionen samt till de för-<br>slag som regeringen lägger fram i denna proposi-<br>tion (se kapitel 8). I tabell 5.2 redovisas de anta-<br>ganden som har störst inverkan på skattein-<br>täkterna samt förändringen i förhållande till vår-<br>propositionen 1998. I tabell 5.7 finns en samlad<br>redovisning av offentliga sektorns skatteintäkter<br>för åren 1996-2001. I beräkningarna har även<br>hänsyn tagits till det preliminära taxeringsutfallet<br>1998, avseende 1997 års inkomster och skatter.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Antaganden och förändringar jämfört med vår- 1<br>I propositionen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Utbetald lön och privat konsumtion: procent.</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td rowspan="3">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor.</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetald lön<br>Skillnad mot vår-</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion<br>löpande priser<br>Skillnad mot vår-</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp<br>Skillnad mot vår-</p></td><td>
<p>36 400</p></td><td>
<p>36 400</p></td><td>
<p>36 700</p></td><td>
<p>37 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>-300</p></td><td>
<p>-400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns</p></td><td>
<p>213 100</p></td><td>
<p>219 300</p></td><td>
<p>225 200</p></td><td>
<p>233 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekt av pensions-<br>reformen</p>
<p>Skillnad mot vår-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1800</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>-1 700</p></td><td>
<p>-1 800</p></td></tr>
</table>
<p>Statlig inkomstskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>25,9 29,2 31,4 27,3 30,3 31,1</p>
<p>Jämfört med 1996 beräknas inkomstskatten 1997<br>ha ökat med 3,3 miljarder kronor. År 1998 be-<br>räknas skatteintäkterna öka med 2,2 miljarder<br>kronor för att därefter minska med 4,1 miljarder<br>kronor 1999. De lägre intäkterna 1999 är bl.a. en<br>följd av att inkomstgränsen för uttag av 25 pro-<br>cent statlig inkomstskatt flyttas från 245 000<br>kronor till 389 500 kronor. Som kompensation<br>för bl.a. retroaktiva pensionsutbetalningar, före-<br>slår regeringen att det fasta beloppet om 200<br>kronor i statlig inkomstskatt skall utgöra en<br>kommunal inkomstskatt under inkomståret 1999<br>(se kapitel 8.4). Överföringen innebär att den<br>statliga inkomstskatten minskar med 1,3 miljar-<br>der kronor under 1999, medan den kommunala<br>inkomstskatten ökar med motsvarande belopp.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till vårpropositio-<br>nen beräknas inkomstskatten nu bli mellan 0,9<br>och 1,2 miljarder kronor högre för åren 1997—<br>2001. Det gäller dock inte för år 1999 då skat-<br>teintäkten är 0,7 miljarder kronor lägre. Minsk-<br>ningen beror på den ovan nämnda överföringen<br>från staten till kommunsektorn.</p>
<p>Statlig skatt på kapitalinkomster</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>4,2 11,1 6,8 7,5 8,0 9,2</p>
<p>Den statliga nettoskatten på kapitalinkomster<br>utgörs av summan av skatt på intäktsräntor, rea-<br>lisationsvinster m.m. och skattereduktion för ut-<br>giftsräntor. Nettoskatten beräknas ha ökat med<br>6,9 miljarder kronor mellan 1996 och 1997. Ök-<br>ningen förklaras dels av högre realisationsvinster,<br>vilka ökar skatteintäkterna med drygt 4 miljarder<br>kronor, dels av lägre utgiftsräntor, vilka minskar<br>skattereduktionen med knappt 3 miljarder kro-<br>nor. De lägre intäkterna 1998 förklaras i huvud-<br>sak av att realisationsvinsterna antas bli lägre<br>1998 än 1997. Eftersom inkomster från realisa-</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>tionsvinster i regel varierar mycket kraftigt mel-<br>lan olika år tillämpas i prognossammanhang en<br>försiktighetsregel, vilken förklarar den lägre<br>prognosen för 1998. De följande prognosåren<br>antas skattereduktionerna minska något medan<br>skatten på kapitalinkomster ökar svagt.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till vårproposi-<br>tionen har nettoskatten år 1997 reviderats upp<br>med 8 miljarder kronor. Ökningen beror på en<br>tidigare felaktig bedömning dels av realisations-<br>vinsternas utveckling, dels av hur de nya lättnads-<br>reglema avseende skatt på utdelningar m.m. från<br>onoterade aktiebolag utnyttjas. Realisations-<br>vinsterna beräknas nu uppgå till 57 miljarder<br>kronor avseende inkomståret 1997, medan de till<br>vårpropositionen beräknades uppgå till 48 mil-<br>jarder kronor. Skillnaden i skatt är knappt 3 mil-<br>jarder kronor. Riksdagen har tidigare beslutat om<br>lättnader i skatten på utdelning från onoterade<br>bolag. Denna lättnad kostnadsberäknades till 3,2<br>miljarder kronor avseende inkomståret 1997.<br>Reglerna ger dock även möjlighet att skjuta lätt-<br>nadsbeloppet framåt, vilket innebär att utrymme<br>som inte utnyttjas ett år kan sparas till komman-<br>de år. Det preliminära taxeringsutfallet pekar på<br>att så har skett i relativt betydande omfattning.<br>År 1998 beräknas nettoskatten på kapital öka<br>med knappt 6 miljarder kronor. Även denna ök-<br>ning beror på utnyttjandet av lättnadsreglerna<br>och på hur realisationsvinsterna har utvecklats,<br>men också på lägre skattereduktioner.</p>
<p>Kommunal inkomstskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>284,1 292,4 302,7 314,3 325,0 337,7</p>
<p>inkomstskatten. Den kommunala medelutdebi-<br>teringen, inklusive kyrkoutdebiteringen, antas<br>uppgå till 31,65 procent under hela prognosperi-<br>oden.</p>
<p>Det preliminära taxeringsutfallet avseende in-<br>komståret 1997 indikerar att kommuner och<br>landsting under 1997 har erhållit för stora för-<br>skott, vilket kommer att medföra en negativ slut-<br>reglering om drygt 3 miljarder kronor år 1999.<br>Med hänsyn tagen till den återbetalnings garanti<br>som regeringen utlovat i form av ett högre stats-<br>bidrag kommer effekten av den negativa slutreg-<br>leringen att begränsas till cirka 0,5 miljarder kro-<br>nor. År 2000 beräknas slutregleringen till 0,1<br>miljarder kronor.</p>
<p>Till vårpropositionen beräknades kommunal-<br>skatterna till 291 miljarder kronor avseende 1997,<br>vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än i nuvarande<br>beräkning. De högre skatteintäkterna beror i hu-<br>vudsak på högre löneutbetalningar, pensioner<br>och inkomster av näringsverksamhet. De kom-<br>munala skatteintäkterna beräknas bli högre även<br>åren 1998 och 1999. Liksom tidigare finns orsa-<br>ken i högre löneutbetalningar.</p>
<p>Skattereduktioner m.m.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>-0,5 -1,2 -1,9 -4,6 -1,2 -1,2</p>
<p>Den stora ökningen av skattereduktioner år<br>1999 förklaras av den föreslagna skattereduktio-<br>nen för låg- och medelinkomsttagare (se kapitel<br>8.3). Kostnaden för skattereduktionen beräknas<br>till 3,3 miljarder kronor. Under skattereduktio-<br>ner redovisas även restitutioner m.m.</p>
<p>Mellan 1996 och 1997 beräknas den kommunala<br>inkomstskatten ha ökat med drygt 8 miljarder<br>kronor. De ökade skatteintäkterna förklaras<br>främst av att utbetalda löner har ökat. Även pen-<br>sionerna har ökat något, medan sjuk- och ar-<br>betslöshetsersättningarna tillsammans är oför-<br>ändrade. Ar 1998 beräknas skatteintäkterna öka<br>med drygt 10 miljarder kronor. Även denna för-<br>ändring förklaras av ökade utbetalningar av löner<br>och något större pensionsutbetalningar. De föl-<br>jande prognosåren förväntas skatteintäkterna öka<br>med mellan 10 och 13 miljarder kronor per år. År<br>1999 påverkas dock av att kommunerna tillgodo-<br>räknas det fasta beloppet om 200 kr i den statliga</p>
<p>Statlig inkomstskatt på företagsvinster</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utf a 11 Prognos___________________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>36,4 46,0 47,4 51,8 54,0 54,0</p>
<p>Prognosen för inkomstskatten 1997 baseras på<br>det preliminära taxeringsutfallet 1998. Mellan<br>1996 och 1997 beräknas inkomstskatten ha ökat<br>med 9,6 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen<br>beror huvudsakligen på att den allmänna kon-<br>junkturuppgången i ekonomin antas leda till</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>ökade vinster för företagen. Dessutom har före-<br>tagens rätt att göra avsättningar till periodise-<br>ringsfonder begränsats från 25 till 20 procent av<br>vinsten från och med inkomståret 1997. Be-<br>gränsningen beräknas ha ökat skatteintäkterna<br>med cirka 1,6 miljarder kronor.</p>
<p>Inkomstskatten beräknas öka med 1,4 miljar-<br>der kronor mellan 1997 och 1998. Ekonomiska<br>variabler som återspeglar konjunkturläget och<br>företagens vinster. Dessa variabler - industripro-<br>duktionen, Konjunkturinstitutets konjunkturba-<br>rometer, räntan och kronkursen - har samman-<br>taget utvecklats positivt under första halvåret<br>1998. Aven information från delårsrapporter för<br>de största bankerna och försäkringsbolagen visar<br>en mindre vinstökning under första halvåret<br>1998.</p>
<p>Inkomstskatten beräknas öka med ytterligare<br>4,4 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Ök-<br>ningen beror främst på att tidigare avsättningar<br>till periodiseringsfonder börjar återföras till be-<br>skattning från och med 1999. De underliggande<br>företagsvinsterna antas dock ligga kvar på samma<br>nivå som under 1998. Detta något försiktiga an-<br>tagande ska ses mot bakgrund av de kraftiga vin-<br>stökningar som beräknas ske under åren 1997-<br>1998. En mindre ökning av inkomstskatten be-<br>räknas ske under åren 2000-2001.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till vårpropositio-<br>nen beräknas inkomstskatten nu bli 1,7 miljarder<br>kronor högre för inkomståret 1997, medan den<br>beräknas bli 3,1 respektive 1,5 miljarder kronor<br>högre för inkomståren 1998 och 1999.</p>
<p>Avkastningsskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>13,6 12,6 11,9 10,1 10,3 11,3</p>
<p>derlaget förklarar nedgången av skatteintäkterna.<br>Under åren 2000-2001 förväntas avkastnings-<br>skatten öka något.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till vårpropositio-<br>nen är avkastningsskatten oförändrad åren 1997<br>och 1998, medan den 1999 är 0,9 miljarder kro-<br>nor lägre.</p>
<p>Socialavgifter exkl. allmän pensionsavgift</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>248,0 255,8 269,1 279,7 293,0 305,2</p>
<p>Avkastningsskatten på pensionsmedel minskar<br>successivt under perioden 1996-1999. Skatteun-<br>derlaget utgörs av en schablonberäknad avkast-<br>ning på ett kapitalunderlag som är beräknat uti-<br>från avsatta pensionsmedel. Avkastningen utgörs<br>av kapitalunderlaget vid inkomstårets ingång<br>multiplicerat med den genomsnittliga statslåne-<br>räntan för det kalenderår som närmast föregått<br>inkomståret. Den genomsnittliga statslåneräntan<br>har fallit successivt från 10,2 procent 1995 till be-<br>räknade 5,1 procent 1998. Detta i kombination<br>med en relativt låg uppskrivning av kapitalun-</p>
<p>Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter, ege-<br>navgifter och särskild löneskatt. Arbetsgivarav-<br>gifter erläggs av arbetsgivaren och utgår på lön<br>och förmåner som avser ersättning för arbete.<br>Enskilda näringsidkare erlägger egenavgift på in-<br>komst av aktiv näringsverksamhet. För arbetsta-<br>gare och enskilda näringsidkare över 65 år samt<br>på inkomst från passiv näringsverksamhet erläggs<br>särskild löneskatt. År 1998 utgår arbetsgivarav-<br>gifterna med 33,03 procent, egenavgifterna med<br>31,25 procent och särskild löneskatt med 24,26<br>procent. Hur arbetsgivaravgifterna fördelas på de<br>olika ingående avgifterna redovisas i avsnitt 5.2.5.<br>Avgiftsuttaget för arbetsgivaravgifter år 1999<br>ökar med 0,03 procentenheter till 33,06 procent.<br>Arbetsgivar- och egenavgifterna kan under vissa<br>förutsättningar sättas ned. Sedan 1997 ges en ge-<br>nerell nedsättning som uppgår till fem procent av<br>avgiftsunderlaget, dock högst 42 600 kronor per<br>år. I vissa delar av landet, främst Norrlands in-<br>land, är avgiften i vissa branscher nedsatt med<br>åtta procentenheter.</p>
<p>Arbetsgivaravgifterna beräknas 1998 uppgå till<br>249 miljarder kronor och därefter öka med mel-<br>lan 10 och 12 miljarder kronor per år. Ökningen<br>följer i stort utvecklingen av utbetalda löner.<br>Egenavgifterna beräknas 1998 uppgå till 5,5 mil-<br>jarder kronor och förväntas därefter öka med<br>cirka 0,3 miljarder kronor per år. Den särskilda<br>löneskatten beräknas 1998 uppgå till drygt 14<br>miljarder kronor, för att därefter öka med cirka<br>0,5 miljarder kronor per år. Olika typer av ned-<br>sättningar av avgiftsuttaget beräknas årligen<br>minska intäkterna med drygt 3 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till vårpropositio-<br>nen är de totala intäkterna 2,9 miljarder kronor<br>högre för 1998. De högre intäkterna förklaras av<br>att lönesumman nu antas bli högre för 1997.</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Även 1999 beräknas intäkterna bli högre än vad<br>som beräknades till vårpropositionen.</p>
<p>Allmän pensionsavgift</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>37,5 46,5 56,2 58,7 60,6 62,5</p>
<p>Allmän pensionsavgift utgår med 6,95 procent på<br>lön och skattepliktiga transfereringar (ej pensio-<br>ner) och betalas av fysiska personer upp till 66<br>års ålder. Denna begränsning upphör vid års-<br>skiftet för de personer som är födda 1938 eller<br>senare. Avgiften tas inte ut på de delar av in-<br>komsten som överstiger 7,5 gånger det förhöjda<br>prisbasbeloppet (=278 250 kronor år 1998).<br>Från och med 1999 höjs avgiftstaket till 8,06 av<br>prisbasbeloppet, vilket motsvarar 299 832 kro-<br>nor. Den högsta avgiften blir således 20 800 kro-<br>nor. Avgiften är avdragsgill vid både den statliga<br>och den kommunala taxeringen. Av ökningen<br>mellan 1998 och 1999 beror cirka 1 miljard kro-<br>nor på att avgiftstaket höjs från 7,5 till 8,06 av det<br>förhöjda prisbasbeloppet. Under resterande pro-<br>gnosår ökar avgifterna med mellan 1,5 och 2<br>miljarder kronor per år och beräknas 2001 uppgå<br>till drygt 62 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med vårpropositionen är intäkterna<br>från avgiften 0,5 miljarder kronor högre år 1998.<br>Ökningen förklaras av att utbetalda löner nu an-<br>tas bli högre än i beräkningen till vårpropositio-<br>nen. En viss ökning har skett även för år 1999. I<br>beräkningen till vårpropositionen beaktades inte<br>effekten av takhöjningen.</p>
<p>Fastighetsskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>24,0 27,8 25,4 23,8 25,2 28,6</p>
<p>skattesänkningen på elproduktionsanläggningars<br>markvärde med 1,71 procentenheter från och<br>med 1999, dels på den av regeringen föreslagna<br>tillfälliga sänkningen av skattesatsen på hyrehus<br>från 1,5 procent till 1,3 procent under 1999 (se<br>kapitel 8.4). Bruttokostnaden för den tillfälliga<br>sänkningen beräknas till 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>Fastighetsskatten beror utöver skattesatserna<br>för de olika fastighetskategorierna på prisutveck-<br>lingen på fastigheter. Prognosen för fastighets-<br>skatten baseras på ett antagande om fastighets-<br>prisernas utveckling mellan de allmänna fastig-<br>hetstaxeringarna vart sjätte år. Sedan beräkningen<br>till vårpropositionen har prisutvecklingen på<br>småhus varit fortsatt stark. Tabell 5.3 visar anta-<br>gandena om prisutvecklingen i nuvarande beräk-<br>ning jämfört med de antaganden som användes i<br>beräkningarna till vårpropositionen och budget-<br>propositionen för 1998.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.3 Prisutveckling på småhus 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1996-97</p></td><td>
<p>1997-98</p></td><td>
<p>1998-99</p></td><td>
<p>1996-99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>17,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårproposition 98</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>proposition för 98</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>8,2</p></td></tr>
</table>
<p>Jämfört med beräkningen till vårpropositionen<br>minskar fastighetsskatten 1998 och 1999 med 2,5<br>respektive 3,4 miljarder kronor. Den lägre skat-<br>teintäkten förklaras av de sänkta skattesatserna<br>för bostäder. År 2000 beräknas fastighetsskatten<br>minska med 4,9 miljarder kronor jämfört med<br>vårpropositionen. Utöver de sänkta skattesatser-<br>na förklaras den minskade skatteintäkten detta år<br>av att regeringen föreslår en förlängning av frys-<br>ningen av den rullande fastighetstaxeringen till<br>att avse även år 2000. Bruttokostnaden för denna<br>frysning uppgår till 2,8 miljarder kronor.</p>
<p>Förmögenhetsskatt</p>
<p>Under våren 1998 beslutade riksdagen om en<br>sänkning av skatten på småhus och hyreshus<br>(bostadsdelen). Skattesatsen sänktes från 1,7 till<br>1,5 procent av taxeringsvärdet och sänkningen<br>gäller retroaktivt från den 1 januari 1998. Brutto-<br>kostnaden för sänkningen uppgår till 2,6 miljar-<br>der kronor. Skatteintäkterna minskar mellan<br>1998 och 1999, vilket beror dels på den beslutade</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>5,1 5,7 5,8 6,1 6,1 6,9</p>
<p>Förmögenhetsskatten beräknas uppgå till 5,7<br>miljarder kronor 1997. Med tanke på de kraftiga<br>svängningar som börskurserna uppvisar progno-<br>seras förmögenhetsskatten försiktigt. Skatten<br>ökar därför endast marginellt under åren 1998-</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>2000. År 2001 beräknas däremot en kraftigare<br>ökning till 6,9 miljarder kronor beroende på att<br>frysningen av taxeringsvärdena på fastigheter då<br>upphör.</p>
<p>För 1997 är prognosen 1 miljard kronor högre<br>än vid beräkningen till vårpropositionen. Nivå-<br>ökningen påverkar intäkterna även de komman-<br>de prognosåren.</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>145,6 152,5 155,2 162,4 170,1 178,5</p>
<p>Av tabell 5.4 framgår att uppskattningsvis 70<br>procent av mervärdesskatten härrör från privat<br>konsumtion, medan investeringarna antas bidra<br>med 11 procent. Under perioden sker endast en<br>marginell förändring av andelarna. Andelen mer-<br>värdesskatt i investeringar ökar något, medan bi-<br>draget från kommunsektorn minskar i motsva-<br>rande mån.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.4 Mervärdesskattens fördelning oå olika sektorer 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förbrukning</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet. På grund av avrundning summerar<br>inte alltid delsummorna till hundra procent.</p>
<p>Mervärdesskatten beräknas under perioden<br>1999-2001 öka med 7-8 miljarder per år. Mer-<br>värdesskatten påverkas främst av privat konsum-<br>tion, men även av investeringar och förbrukning<br>i de företag som har undantag från skatteplikt.<br>Undantaget innebär att den som omsätter en va-<br>ra eller tjänst varken ska redovisa utgående skatt<br>eller har avdrags- eller återbetalningsrätt för ingå-<br>ende skatt i verksamheten. Undantag från skat-<br>teplikt förekommer främst inom fastighetsom-<br>rådet men tillämpas även i vissa fall för<br>utbildning, sjukvård, banker och försäkringsbo-<br>lag. Även kommunsektorns förbrukning och in-<br>vesteringar har inverkan på intäkterna.</p>
<p>Under perioden 1998-2001 förväntas en ge-<br>nomsnittlig ökning av privat konsumtion i lö-<br>pande priser med knappt fyra procent per år.<br>Fördelningen av konsumtionen på olika varor<br>och tjänster inom privat konsumtion är av cen-<br>tral betydelse i beräkningen. Det finns ett nära<br>samband mellan privat konsumtion och mervär-<br>desskatt, men högre privat konsumtion kan ge<br>minskade intäkter om konsumtionen till en allt<br>större del omfattar lågbeskattade varor eller om<br>turistnettot ökar. Sedan 1995 har andelen varor<br>som beskattas med den högsta skattesatsen 25<br>procent ökat, vilket ger högre intäkter. Samtidigt<br>har turistnettots andel av privat konsumtion<br>ökat, vilket ger lägre intäkter. Nettot av dessa två<br>faktorer innebär dock en ökning av intäkterna.</p>
<p>År 1998 förväntas investeringarna öka med 4,8<br>procent. Åren 1999-2001 förväntas en årlig ök-<br>ning av investeringarna med cirka 13 procent. Så-<br>väl kommunsektorns förbrukning och investe-<br>ringar som förbrukning i företag med undantag<br>från skatteplikt visar under hela perioden en svag<br>ökning.</p>
<p>Mervärdesskatten beräknas för år 1998 bli 0,3<br>miljarder kronor lägre än beräknat till vårpropo-<br>sitionen. För perioden 1999-2001 beräknas in-<br>täkterna bli mellan 0,4 och 0,9 miljarder kronor<br>lägre än beräknat, vilket huvudsakligen förklaras<br>av en lägre förbrukning i kommunsektorn.</p>
<p>Energiskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos___________________________________________________________</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>45,8 47,1 49,6 50,3 50,8 52,1</p>
<p>Den enskilt största inkomsttiteln av skatter på<br>varor och tjänster exklusive mervärdesskatt är<br>skatt på energi, som 1998 svarar för 62 procent.<br>Under inkomsttiteln energiskatt redovisas inte<br>enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och<br>svavelskatt. Under perioden 1999-2001 beräknas<br>intäkterna från skatt på energi öka med 1,8 mil-<br>jarder kronor. Ökningen fram till och med år<br>2001 avspeglar en viss ökad användning av oljor<br>och kolbränslen samt att skattesatserna är index-<br>erade. Fördelningen av intäkterna på olika<br>skatte- och energislag framgår av tabell 5.5. Till<br>övriga bränslen i tabell 5.5 hänförs bl.a. oljor och<br>kolbränslen.</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.5 Intäkter från energiskatter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,2</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>38,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>elektrisk kraft</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelskatt</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet. På grund av avrundning summerar<br>inte alltid delsummorna till totalsummorna.</p>
<p>Skattekvoten</p>
<p>Energiskatten utgör nästan 75 procent av de to-<br>tala skatterna på energi medan resterande del i<br>huvudsak är koldioxidskatt. Av intäkterna från<br>skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt<br>50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt 20 pro-<br>cent och skatt på övriga energislag cirka 30 pro-</p>
<p>cent.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till vårpropositio-<br>nen är skatteintäkterna lägre för samtliga år.<br>Prognosen för skatt på energi 1998 har reviderats<br>ned under året och är nu drygt 1,1 miljarder kro-<br>nor lägre än vad som beräknades till vårproposi-<br>tionen. Den största delen av minskningen förkla-<br>ras av minskade intäkter från energi- och<br>koldioxidskatt på bensin, eftersom bensinför-<br>brukningen under innevarande år har fortsatt att<br>minska. Under första halvåret 1998 minskade</p>
<p>förbrukningen med drygt fyra procent jämfört<br>med motsvarande period föregående år. Den läg-<br>re volymen påverkar i synnerhet inkomsterna<br>1998, men även övriga år. Även intäkterna från<br>skatt på oljeprodukter beräknas bli lägre under<br>1998 än vad som beräknades till vårpropositio-<br>nen, vilket delvis förklaras av en minskad för-<br>brukning p.g.a. en varm vinter. Ett lägre anta-<br>gande om inflationstakten medför att<br>indexeringen av skattesatserna ger något lägre<br>intäkter. Avdragen beräknas dock vara något läg-<br>re än i föregående prognos, vilket har en viss<br>motverkande effekt. Prognosen för skatt på<br>elektrisk kraft är i stort sett oförändrad jämfört<br>med tidigare prognos.</p>
<p>Skattekvoten visar förhållandet mellan skatter<br>och avgifter, som under ett visst år kommer in<br>till det allmänna, och BNP. Skattekvoten beräk-<br>nas enligt nationalräkenskapernas definition. En<br>skattekvot beräknad på de periodiserade skatter-<br>na visar istället hur stor del av årets inkomster<br>det allmänna tar i anspråk för skatter. Denna<br>kvot förändras inte av när i tiden den skattskyl-<br>dige väljer att betala sin skatt, vilket är fallet med<br>den skattekvot som beräknas i enlighet med na-<br>tionalräkenskapernas definition. Den periodise-<br>rade skattekvoten visar tydligare hur skatteutta-<br>get förändras över tiden eftersom den inte<br>påverkas av förändringar i betalningstidpunkter.<br>Ett alternativt sätt att beräkna skattekvoten,<br>framför allt när det gäller internationella jämfö-<br>relser, är att exkludera skatter på offentliga<br>transfereringar. Andelen skattepliktiga transfere-<br>ringar varierar mycket mellan länderna inom<br>OECD. Sverige tillhör den grupp länder som har<br>en stor andel. Om skatten på offentliga transfe-<br>reringar exkluderas kommer den uppmätta skat-<br>tekvoten för Sveriges del att minska med i stor-<br>leksordningen 4-5 procentenheter.</p>
<p>Vid beräkning av skattekvoten skall även vissa<br>avgifter, som inte redovisas på statsbudgeten,<br>läggas till. Till dessa hör bland annat bankgaran-<br>tiavgifter och avgifter till kärnbränslefonden. I<br>tabell 5.6 redovisas skattekvoten för perioden<br>1996-2001 dels enligt nationalräkenskapernas<br>definition, dels beräknat utifrån de periodiserade<br>skatterna. Dessutom redovisas den periodiserade<br>skattekvoten exklusive skatt på offentliga trans-<br>fereringar och den frivilliga delen av kyrkoskat-<br>ten. I samtliga nedan redovisade skattekvoter in-<br>går de ovan nämnda avgifterna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.6 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) 1<br>loch periodiserad skattekvot 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot enl. NR</p></td><td>
<p>54,1</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>54,8</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>skattekvot</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>54,1</p></td><td>
<p>53,9</p></td><td>
<p>54,3</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>53,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad<br>skattekvot exkl.<br>skatt på trans-<br>fereringar m.m.</p></td><td>
<p>47,5</p></td><td>
<p>49,0</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>49,4</p></td><td>
<p>49,2</p></td><td>
<p>49,1</p></td></tr>
</table>
<p>73</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 5.7 Offentliga sektorns skatteintäkter 1996-2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Miljarder kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstår</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatter</p></td><td>
<p>368,8</p></td><td>
<p>393,7</p></td><td>
<p>402,2</p></td><td>
<p>412,2</p></td><td>
<p>431,4</p></td><td>
<p>447,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personer</p></td><td>
<p>313,7</p></td><td>
<p>331,5</p></td><td>
<p>339,1</p></td><td>
<p>344,4</p></td><td>
<p>362,1</p></td><td>
<p>376,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>31,4</p></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>30,3</p></td><td>
<p>31,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på kapital</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>9,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal skatt</p></td><td>
<p>284,1</p></td><td>
<p>292,4</p></td><td>
<p>302,7</p></td><td>
<p>314,3</p></td><td>
<p>325,0</p></td><td>
<p>337,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bolag</p></td><td>
<p>49,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>58,5</p></td><td>
<p>61,8</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>65,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vinster</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>46,0</p></td><td>
<p>47,4</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>54,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>11,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td>
<p>285,5</p></td><td>
<p>302,3</p></td><td>
<p>325,3</p></td><td>
<p>338,4</p></td><td>
<p>353,6</p></td><td>
<p>367,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>230,6</p></td><td>
<p>237,5</p></td><td>
<p>249,3</p></td><td>
<p>259,2</p></td><td>
<p>271,4</p></td><td>
<p>282,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenföretagaravgifter</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>56,2</p></td><td>
<p>58,7</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>62,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>14,2</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>16,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>33,2</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>35,7</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>41,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>27,8</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>28,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arvs-och gåvoskatt</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>223,2</p></td><td>
<p>230,1</p></td><td>
<p>235,1</p></td><td>
<p>242,3</p></td><td>
<p>251,2</p></td><td>
<p>260.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>145,6</p></td><td>
<p>152,5</p></td><td>
<p>155,2</p></td><td>
<p>162,4</p></td><td>
<p>170,1</p></td><td>
<p>178,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7.3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vin m.m.</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på öl</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på energi</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>49,6</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>52,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på annonser och reklam</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fordonsskatt</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tullmedel</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Offentliga sektcrns skatteintäkter</p></td><td>
<p>910,1</p></td><td>
<p>963,3</p></td><td>
<p>998,9</p></td><td>
<p>1 026,7</p></td><td>
<p>1 073,0</p></td><td>
<p>1 116,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>284,1</p></td><td>
<p>292,4</p></td><td>
<p>302,7</p></td><td>
<p>314,3</p></td><td>
<p>325,0</p></td><td>
<p>337,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter till pensionssystemet m.m.</p></td><td>
<p>103,0</p></td><td>
<p>106,2</p></td><td>
<p>110,5</p></td><td>
<p>126,1</p></td><td>
<p>130,1</p></td><td>
<p>134,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens periodiserade skatteintäkter</p></td><td>
<p>523,0</p></td><td>
<p>564,6</p></td><td>
<p>585,7</p></td><td>
<p>586,4</p></td><td>
<p>617,8</p></td><td>
<p>644,8</p></td></tr>
</table>
<p>74</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>5.2 Statsbudgetens inkomster</h2>
<h2>- kassamässig redovisning</h2>
<p>vid 1999 års taxering. Kvarskatten antas betalas<br>under våren år 2000.</p>
<p>Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudge-<br>tens inkomster för budgetåret 1999 enligt bilaga<br>1 godkänns.</p>
<p>Tabell 5.8 Tidigare och gällande redovisning på<br>inkomsttitlar ________________________________</p>
<p>5.2.1 Nytt uppbördssystem och ändrad<br>redovisning</p>
<p>Från och med 1998 har systemen för uppbörd<br>och redovisning ändrats. I det nya uppbördssys-<br>temet deklareras både innehållen källskatt, ar-<br>betsgivaravgifter och mervärdesskatt på en ge-<br>mensam skattedeklaration. De deklarerade<br>skatterna debiteras ett avräkningskonto<br>(skattekonto) tillsammans med företagens och<br>de enskilda näringsidkamas fördebiterade preli-<br>minärskatter, medan de skattskyldigas inbetal-<br>ningar krediteras kontot. Om kontot redovisar<br>ett överskott gottskrivs den skattskyldige en in-<br>täktsränta medan en kostnadsränta debiteras vid<br>underskott på kontot. Skattemyndigheten<br>stämmer av kontot vid varje månadsskifte då<br>även betalningspåminnelser skickas ut i före-<br>kommande fall.</p>
<p>På statsbudgeten redovisas både de debiterade<br>skatterna och de betalningsdifferenser som upp-<br>står när den skattskyldige har betalat in för lite<br>eller för mycket jämfört med de skatter som har<br>debiterats. Betalningsdifferenserna redovisas på<br>en ny inkomsthuvudgrupp, 1600 Betalningsdiffe-<br>renser.</p>
<p>Den ändrade redovisningen innebär att de en-<br>skilda inkomsttitlarna ej blir strikt kassamässiga.<br>Om en skattskyldig vid den årliga inkomsttaxe-<br>ringen erhåller en kvarstående skatt redovisas<br>denna på inkomsttiteln. I det gamla systemet<br>gjordes redovisningen i stället mot inkomstiteln<br>först i samband med inbetalningen av kvarskat-<br>ten. För t.ex. juridiska personers inkomstskatt<br>innebär detta att titeln gottskrivs kvarskatten i<br>samband med debiteringen istället för som tidi-<br>gare i samband med inbetalningen. Skillnaden<br>mellan den inbetalda och den debiterade<br>kvarskatten redovisas på Betalningsdifferenser.<br>Tabell 5.8 visar hur redovisningen i det nu gäl-<br>lande systemet skiljer sig från redovisningen i det<br>tidigare systemet. I exemplet antas att juridiska<br>personer debiteras en kvarstående skatt om 800</p>
<p>Tidigare redovisning Gällande redovining</p>
<p>1999 2000 1999 2000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1121 Juridiska<br>personers<br>inkomstskatt</p></td><td>
<p>800</p></td><td colspan="2">
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600 Betalnings-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>differenser</p></td><td></td><td>
<p>-800</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten totalt</p></td><td>
<p>0 800</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som framgår av</p></td><td colspan="2">
<p>tabellen är fördelningen</p></td><td>
<p>mellan</p></td></tr>
</table>
<p>olika år av de totala inkomsterna på statsbudge-<br>ten oförändrad, medan redovisningen på enskilda<br>titlar påverkas. Eftersom inkomsten bokförs på<br>titeln i samband med debiteringen i den nya re-<br>dovisningen, innebär det att inkomsterna på ti-<br>teln är högre än i det gamla systemet. Detta får<br>till följd att det blir svårt att jämföra enskilda tit-<br>lar mot beräkningen till statsbudgeten för 1998,<br>eftersom statsbudgeten då fastställdes enligt det<br>gamla systemet.</p>
<p>Det nya uppbördssystemet med räntor istället<br>för avgifter kan även medföra ett ändrat betal-<br>ningsbeteende hos de skattskyldiga. I det gamla<br>systemet fanns inga skäl att göra en inbetalning<br>av debiterade men ej inbetalda skatter mellan de<br>tidpunkter då avgifterna höjdes. I det nya syste-<br>met räknas räntan per dag, vilket innebär att ju<br>tidigare en inbetalning sker desto lägre blir kost-<br>naden för den skattskyldige.</p>
<p>5.2.2 Skatteinkomster</p>
<p>I tabell 5.9 redovisas skillnaden mellan statens<br>skatteintäkter (periodiserade skatter) och statens<br>skatteinkomster (kassamässiga skatter) för åren<br>1996-2001. I tabell 5.10 finns en mer detaljerad<br>redovisning av de olika titlarnas inkomster för<br>åren 1997-2001.</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 5.9 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1996-2001</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1996</p></td><td>
<p>Utfall/Prognos<br>1997</p></td><td>
<p>Prognos<br>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens periodiserade skatteintäkter</p></td><td>
<p>523,0</p></td><td>
<p>564,6</p></td><td>
<p>585,7</p></td><td>
<p>586,4</p></td><td>
<p>617,8</p></td><td>
<p>644,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillkommande och avkortade skatter</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Betalningsförskjutningar</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-10,5</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>10,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal utjämningsavgift</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>20,7</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter m.m. på statsbudgeten</p></td><td>
<p>549,1</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>617,7</p></td><td>
<p>630,0</p></td><td>
<p>650,8</p></td><td>
<p>676,9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.10 Statsbudgetens inkomster 1997-2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000 Skatter m.m.</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>617,7</p></td><td>
<p>630,6</p></td><td>
<p>650,8</p></td><td>
<p>676,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100 Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>109,8</p></td><td>
<p>111,2</p></td><td>
<p>118,1</p></td><td>
<p>107,0</p></td><td>
<p>115,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>39,9</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>40,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>63,3</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>72,9</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>69,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>193,4</p></td><td>
<p>209,3</p></td><td>
<p>227,2</p></td><td>
<p>239,8</p></td><td>
<p>249,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>299,5</p></td><td>
<p>320,1</p></td><td>
<p>353,8</p></td><td>
<p>370,0</p></td><td>
<p>384,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter (överföringar till AP-fonden)</p></td><td>
<p>106,1</p></td><td>
<p>110,8</p></td><td>
<p>126,6</p></td><td>
<p>130,2</p></td><td>
<p>134,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300 Skatt på egendom</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>34,9</p></td><td>
<p>39,5</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>36,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>27,8</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>23,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga egendomsskatter</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400 Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>228,2</p></td><td>
<p>239,9</p></td><td>
<p>242,1</p></td><td>
<p>251,1</p></td><td>
<p>260,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>150,3</p></td><td>
<p>160,3</p></td><td>
<p>162,6</p></td><td>
<p>170,2</p></td><td>
<p>178,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>49,4</p></td><td>
<p>50.2</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>52,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1452 Annons- och reklamskatt</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1471 Tullmedel</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500 Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>20,7</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600 Betalningsdifferenser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-17,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>33,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000 Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000 Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000 Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000 Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000 Extraordinära medel från EU</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>697,3</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>714,2</p></td><td>
<p>728,2</p></td></tr>
</table>
<p>76</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p>
<p>Av tabell 5.10 framgår att de kassamässiga skat-<br>teinkomsterna från fysiska personer varierar re-<br>lativt kraftigt mellan åren. En stor del av förkla-<br>ringen ligger i de nya redovisningsprinciper som<br>skattekontot medför. Enligt den nya redovis-<br>ningen ökar inkomsterna med 2,1 miljarder kro-<br>nor mellan 1998 och 1999. De underliggande<br>kassamässiga inkomsterna minskar dock 1999<br>med 8,7 miljarder kronor. Detta förklaras av den<br>ändrade skiktgränsen för statlig inkomstskatt,<br>förslagen om skattereduktion och överförd stat-<br>lig inkomstskatt samt att större delen av den<br>sänkta fastighetsskatten påverkar titeln först<br>1999. År 2000 ökar de underliggande inkomster-<br>na med 5,6 miljarder kronor. De ökade inkoms-<br>terna beror dels på att de tillfälliga skattesänk-<br>ningarna år 1999 upphör, dels på att den sänkta<br>fastighetsskatten enbart påverkar med enkel ef-<br>fekt detta år medan den 1998 påverkar med dub-<br>bel effekt, dvs. sänkningarna avseende både 1998<br>och 1999.</p>
<p>Jnridiska personers inkomstskatt</p>
<p>Även juridiska personers kassamässiga inkomster<br>påverkas i betydande grad av den nya redovis-<br>ningen. Den i tabell 5.10 redovisade förändringen<br>ger således en felaktig bild av den kassamässiga<br>utvecklingen mellan åren. Om dessa effekter ex-<br>kluderas minskar inkomsterna med 0,7 miljarder<br>kronor mellan 1998 och 1999. Förklaringen är att<br>företagen har gjort stora fyllnadsinbetalningar<br>under våren 1998 avseende inkomståret 1997.<br>Den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten på<br>hyreshus under 1999 antas påverka inkomsterna<br>först år 2000.</p>
<p>Övriga inkomstskatter</p>
<p>Övriga inkomstskatter utgörs av lotteriskatt, ku-<br>pongskatt, ofördelbara inkomstskatter samt be-<br>skattning av tjänstegruppliv. Inkomsterna beräk-<br>nas sammanlagt till 5,6 miljarder kronor 1998.<br>Inkomsterna minskar till 5,2 miljarder kronor<br>1999, vilket förklaras av att ofördelbara inkomst-<br>skatter minskar till följd av övergången till skat-<br>tekonto. Övriga skatteinkomster är i stort sett<br>oförändrade under prognosperioden.</p>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavgift<br>Inkomsterna 1998 beräknas till drygt 320 mil-<br>jarder kronor och utgifterna till 111 miljarder<br>kronor. Utgifterna avser omföring av medel till<br>ålderspensionssystmet och t.o.m. år 1998 delpen-<br>sionsfonden. Nettoinkomsterna inom denna in-</p>
<p>komsthuvudgrupp uppgår således till 209 miljar-<br>der kronor. Budgetåret 1999 beräknas netto-<br>inkomsterna öka med cirka 18 miljarder kronor.<br>Av ökningen förklaras 7,5 miljarder kronor av att<br>delpensions- och arbetsskadeavgiften bruttore-<br>dovisas. Resterande ökning förklaras av löne-<br>summans utveckling. De följande åren beräknas<br>inkomsterna öka med 10-12 miljarder kronor<br>per år.</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Även denna inkomsttitel påverkas av de nya re-<br>dovisningsprinciper som skattekontot medför.<br>Inkomsterna från mervärdesskatten beräknas för<br>år 1998 uppgå till 160,3 miljarder kronor, varav<br>bidraget från kommunsektorn beräknas till 24,1<br>miljarder kronor. En tidigareläggning av omfö-<br>ringar av mervärdesskatt från fysiska och juridis-<br>ka personers inkomstskatt har höjt inkomsterna<br>för 1998 med 4,8 miljarder kronor. Omföringar-<br>na, som hittills har gjorts i juni månad, kommer<br>från och med i år att göras redan i december. Det<br>innebär att omföringar avseende två år kommer<br>att ske under 1998. År 1999 antas inkomsten från<br>mervärdesskatt öka med en procent och under<br>perioden 2000-2001 med knappt fem procent<br>årligen.</p>
<p>Skatt på tobak</p>
<p>I enlighet med det förslag som presenterades i<br>vårpropositionen sänktes skatten på cigaretter<br>den 1 augusti 1998. Styckeskatten sänktes från 85<br>öre till 20 öre medan den del av skatten som är<br>relaterad till detaljhandelspriset höjdes från 17,8<br>procent till 39,2 procent. Skattesänkningen har<br>inneburit lägre priser på cigaretter, vilket har för-<br>bättrat förutsättningarna för en minskad kon-<br>sumtion av obeskattade cigaretter. Inkomster<br>från tobaksskatt beräknas uppgå till 7,2 miljarder<br>kronor 1998, vilket innebär att prognosen är<br>oförändrad jämfört med vårens prognos. För år<br>1999 antas inkomsterna minska till 6,5 miljarder<br>kronor, för att därefter avta svagt i enlighet med<br>en långsiktig trendmässig minskning av den to-<br>tala tobakskonsumtionen.</p>
<p>Skatt på alkohol</p>
<p>Även prognosen för skatt på alkohol är oföränd-<br>rad jämfört med föregående prognostillfälle. För<br>1998 beräknas de sammanlagda inkomsterna från<br>alkoholskatterna uppgå till cirka 9,8 miljarder<br>kronor. Spritkonsumtionen antas minska under<br>prognosperioden. Konsumtionen av vin och öl<br>antas däremot öka något vilket innebär att de</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>sammanlagda inkomsterna från skatt på alkohol<br>kommer att vara oförändrade under prognospe-<br>rioden.</p>
<p>Energiskatt</p>
<p>Inkomsterna från de olika energi- och koldiox-<br>idskatterna beräknas år 1998 uppgå till 49,4 mil-<br>jarder kronor. Under perioden 1999-2001 be-<br>räknas inkomsterna från skatt på energi öka från</p>
<p>50,2 miljarder kronor till 52,0 miljarder kronor.<br>Den under 1998 minskande bensinförbrukning-<br>en påverkar inte enbart inkomsterna innevarande<br>år, utan även övriga prognosår. Detta motverkas<br>bl.a. av en ökad förväntad användning av oljor<br>som ökar inkomsterna under perioden. Indexe-<br>ringen av skattesatserna ökar inkomsterna år<br>2000 och år 2001.</p>
<p>Reklamskatt</p>
<p>Inkomsterna från reklamskatten beräknas för år<br>1998 uppgå till 1,2 miljarder kronor. År 1999 be-<br>räknas inkomsterna till 1,1 miljarder kronor, vil-<br>ket är 0,2 miljarder kronor lägre än i beräkningen<br>till vårpropositionen. Förändringen förklaras av<br>att riksdagen har beslutat att slopa reklamskatten<br>för reklamtrycksaker fr.o.m. 1999, vilket varak-<br>tigt beräknas minska inkomsterna med 0,2 mil-<br>jarder kronor.</p>
<p>Tullmedel</p>
<p>Tullmedlen beräknas för 1998 uppgå till 3,3 mil-<br>jarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre<br>än beräknat till vårpropositionen. Minskningen<br>beror bl.a. på internationella överenskommelser<br>inom tullområdet. Tullinkomsterna kommer av<br>denna anledning även fortsättningsvis att minska<br>under perioden 1999-2001.</p>
<p>Övriga skatteinkomster</p>
<p>Bland övriga titlar kan nämnas att inkomsterna<br>från försäljningsskatt på motorfordon nu beräk-<br>nas uppgå till 0,1 miljarder kronor för åren 1999—<br>2001. Detta är en minskning med 0,1 miljarder<br>kronor sedan vårpropositionen och förklaras av<br>den per den 1 oktober 1998 avskaffade försälj-<br>ningsskatten på tunga fordon.</p>
<p>Utjämningsavgift</p>
<p>Den kommunala utjämningsavgiften beräknas<br>samtliga år uppgå till 21,3 miljarder kronor. Av-<br>giften påverkar inte statsbudgetens saldo efter-<br>som motsvarande belopp betalas från utgiftssi-<br>dan.</p>
<p>Betalningsdifferenser</p>
<p>Det belopp som redovisas under inkomsthuvud-<br>gruppen Betalningsdifferenser utgörs av restförda<br>skatter, betalningsförskjutningar samt överbetal-<br>ningar, se tabell 5.11. Inkomsterna beräknas till</p>
<p>1,1 miljarder kronor 1998 och utgörs av egna in-<br>betalningar av preliminär skatt, avseende in-<br>komståret 1998, som görs av fysiska personer.<br>Budgetåret 1999 beräknas inkomsterna uppgå till<br>netto minus 17,5 miljarder kronor. Av dessa ut-<br>görs 2,5 miljarder kronor av skatter som har<br>restförts till kronofogdemyndigheten, medan<br>resterande del är skatter som har debiterats, men<br>ännu ej har betalats av de skattskyldiga. Av be-<br>talningsdifferensen avser 8,6 miljarder kronor fy-<br>siska personers inkomstskatt och 6,2 miljarder<br>kronor juridiska personers inkomstskatt. Det<br>stora differensen 1999 är av engångskaraktär och<br>uppstår vid övergången från det gamla till det nya<br>redovisningssystemet. År 2000 minskar beloppet<br>till minus 5,7 miljarder kronor. Eftersom det nya<br>uppbördssystemet innebär nya definitioner av<br>kvarstående och överskjutande skatt kan pro-<br>gnosen för dessa avvika relativt mycket från ut-<br>fallen i samband med 1999 års taxering. Även om<br>så sker kommer dock inte statsbudgetens totala<br>inkomster att förändras, eftersom den nya redo-<br>visningen endast medför omfördelningar mellan<br>olika inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsi-<br>da.</p>
<p>Tabell 5.11 Betalningsdifferenser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>-17,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav restförda skatter</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav betalnings-<br>förskjutningar</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>5.2.3 Övriga inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Övriga inkomster består av inkomster av statens<br>verksamhet, inkomster av försåld egendom, åter-<br>betalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag<br>från EU samt extraordinära medel från EU. In-<br>komsterna, som framgår av tabell 5.10, varierar<br>relativt mycket under prognosåren beroende på<br>olika stora försäljningar av statlig egendom. Den<br>klart dominerande inkomsthuvudgruppen är in-<br>komster av statens verksamhet.</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p>
<p>Till inkomsttitlar med de största inkomsterna<br>hör Riksbankens inlevererade överskott, över-<br>skott från spelverksamhet, aktieutdelningar, fi-<br>nansieringsavgift från arbetslöshetskassor, för-<br>säljningsinkomster och böter.</p>
<p>Inkomsterna beräknas uppgå till 39,2 miljarder<br>kronor 1998, vilket är i nivå med utfallet för<br>1997.</p>
<p>Budgetåret 1999 minskar inkomsterna till 32,1<br>miljarder kronor vilket har flera orsaker. Riks-<br>bankens inlevererade överskott beräknas minska<br>med 2 miljarder kronor till 7,3 miljarder kronor.<br>Inkomster från statens aktier beräknas minska<br>med 5,2 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor<br>och inkomster från Banverket beräknas minska<br>med 0,9 miljarder kronor. Skattetillägg och för-<br>seningsavgifter beräknas till 0,9 miljarder kronor.<br>Dessa inkomster redovisades tidigare som en del<br>av fysiska personers inkomstskatt.</p>
<p>Är 2000 ökar inkomsterna med 4,7 miljarder<br>kronor till 36,8 miljarder kronor. Riksbankens<br>inlevererade överskott beräknas öka med 3,6<br>miljarder kronor jämfört med år 1999. Räntor på<br>skattekontot ökar med 1 miljard kronor och er-<br>sätter i princip den tidigare kvarskatteavgiften<br>samt räntan på överskjutande skatt för fysiska<br>och juridiska personer.</p>
<p>År 2001 minskar inkomsterna med 2,9 miljar-<br>der kronor. Den största minskningen, 2,1 miljar-<br>der kronor, avser inleveranser från Riksbanken.</p>
<p>Inkomster av försåld egendom</p>
<p>Inkomster av försåld egendom utgörs av försälj-<br>ningar av statens aktier och beräknas uppgå till<br>22,4 miljarder kronor 1998. Riksdagen har tidiga-<br>re fattat beslut om att delpensionsfonden skall<br>avskaffas. Fondkapitalet, som uppgår till 7,3<br>miljarder kronor, skall enligt beslut föras till<br>statsbudgeten och redovisas år 1998 på inkomst-<br>titeln 3312, Övriga inkomster av försåld egendom.<br>Åren 1999-2000 beräknas försäljningar ge in-<br>komster på 15 respektive 9 miljarder kronor.<br>Från och med budgetåret 2001 beräknas inga för-<br>säljningar ske.</p>
<p>Återbetalning av lån</p>
<p>Återbetalningar av lån utgörs till största delen av<br>återbetalningar av studiemedel. De totala återbe-<br>talningarna beräknas uppgå till 2,9 miljarder kro-<br>nor 1998 och till 3,1 miljarder kronor 1999. Bud-<br>getåren 2000-2001 beräknas betalningarna uppgå<br>till 2,7 respektive 2,8 miljarder kronor.</p>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p>
<p>Kalkylmässiga inkomster beräknas 1998 uppgå<br>till 5,2 miljarder kronor och avser till största de-<br>len statliga pensionsavgifter. Andra stora in-<br>komsttitlar är avskrivningar på fastigheter och<br>komplementkostnader hos uppdragsmyndighe-<br>ter. Inkomsterna är tämligen konstanta under<br>hela prognosperioden.</p>
<p>Bidrag från EU</p>
<p>Bidrag från EU beräknas uppgå till 10,0 miljarder<br>kronor 1998, varav 0,3 miljarder kronor avser<br>infasningsrabatten. Budgetåret 1999 beräknas in-<br>komsterna uppgå till 10,2 miljarder kronor. Åren<br>2000 och 2001 beräknas inkomsterna uppgå till<br>9,6 respektive 9,3 miljarder kronor.</p>
<p>5.2.4 Jämförelse med vårpropositionen</p>
<p>I samtliga jämförelser med vårpropositionen i<br>nedanstående avsnitt exkluderas effekten av den<br>ändrade redovisningen (se avsnitt 5.2.1). I vår-<br>propositionen beräknades skatteinkomsterna år<br>1998 uppgå till 607 miljarder kronor medan övri-<br>ga inkomster beräknades uppgå till 79 miljarder<br>kronor. Skatteinkomsterna beräknas nu uppgå<br>till 618 miljarder kronor. Ökningen förklaras till<br>största delen av högre inkomster från fysiska<br>personers inkomstskatt och mervärdesskatt (se<br>diagram 5.1). De ökade inkomsterna från mer-<br>värdesskatten förklaras dock av omföringar från<br>fysiska och juridiska personers inkomstskatt.<br>Även inkomster från juridiska personers in-<br>komstskatt och från socialavgifter ökar, medan<br>egendomsskatter och övriga skatter minskar.</p>
<p>Diagram 5.1 Jämförelse med vårpropositionen</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-17.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<p>79</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>År 1999 beräknas skatteinkomsterna uppgå till<br>631 miljarder kronor, vilket är oförändrat jäm-<br>fört med beräkningen till vårpropositionen. In-<br>komster från juridiska personers inkomstskatt<br>samt inkomster från socialavgifter och egen-<br>domsskatter ökar samtliga mellan åren 1998 och<br>1999. Inkomster från mervärdesskatt och övriga<br>skatter minskar under motsvarande period. Det<br>senare förklaras främst av lägre inkomster från<br>skatt på energi.</p>
<p>År 2000 beräknas skatteinkomsterna till 651<br>miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor<br>lägre än i beräkningen till vårpropositionen. In-<br>komster från fysiska personers inkomstskatt<br>samt inkomster från socialavgifter ökar jämfört<br>med 1999. Inkomster från juridiska personers<br>inkomstskatt samt inkomster från egendoms-<br>skatter och mervärdesskatt minskar. Minskning-<br>en i inkomster från egendomsskatter avser den år<br>1998 sänkta fastighetsskatten, från 1,7 till 1,5<br>procent av taxeringsvärdet, för småhus och bo-<br>stadsdelen i flerfamiljsfastigheter. Inkomster från<br>övriga skatter minskar under år 2000. Orsaken är<br>även här lägre förväntade inkomster från skatt på<br>energi.</p>
<p>5.2.5 Socialavgifter - ändrad<br>titelredovisning</p>
<p>I samband med övergången till det nya pensions-<br>systemet sker relativt omfattande förskjutningar<br>i avgiftsuttaget mellan de olika arbetsgivaravgif-<br>terna. I tabell 5.12 redovisas avgifterna med re-<br>spektive avgiftssats för 1998 och 1999. Motsva-<br>rande ändringar sker även för egenavgifterna.</p>
<p>Som en följd av ändringarna görs ett antal titel-<br>ändringar på statsbudgetens inkomstsida. De nya<br>avgifterna redovisas på inkomsttitlarna 1212 Ef-<br>terlevandepensionsavgift, 1222 Föräldraförsäk-<br>ringsavgift och 1251 Ålderspensionsavgift, netto<br>(namnändring från Tilläggspensionsavgift, netto).<br>Dessutom ändras namnet på inkomsthuvud-<br>gruppen 1200 från Socialavgifter och allmänna<br>egenavgifter till Socialavgifter och allmän pen-<br>sionsavgift.</p>
<p>Utöver dessa förändringar upphör inkomst-<br>titlarna 1231 Bamomsorgsavgift, 1241 Utbild-<br>ningsavgift samt 1451 Reseskatt. Eftersom lagen<br>om särskild avgift för svavelhaltigt bränsle upp-<br>hör vid utgången av 1998 (SFS 1998:946) så slo-<br>pas även inkomsttiteln 1429 Särskild avgift på<br>svavelhaltigt bränsle.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 5.12 Socialavgifter 1998 och 1999 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>6,83</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>1,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>7,90</p></td><td>
<p>7,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td></td><td>
<p>2,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tilläggspensionsavgift</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>6,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>4,48</p></td><td>
<p>8,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpensionsavgift</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegarantiavgift</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetarskydssavgift</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>5,42</p></td><td>
<p>5,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>33,03</p></td><td>
<p>33,06</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Egenavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>6,83</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>1,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>8,66</p></td><td>
<p>8,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td></td><td>
<p>2,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tilläggspensionsavgift</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>6,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>4,48</p></td><td>
<p>8,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpensionsavgift</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1.38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>3.30</p></td><td>
<p>3,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>31,25</p></td><td>
<p>31,25</p></td></tr>
</table>
<p>80</p>
<p>Utgifter åren 1999-2001</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>6 Utgifter åren 1999-2001</h1>
<p>6.1 Takbegränsade utgifter</p>
<p>6.1.1 Ramar för utgiftsområden</p>
<p>Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska<br>vårproposition (prop. 1997/98:150) en prelimi-<br>när fördelning av utgifterna på utgiftsområden<br>för åren 1999-2001. Riksdagen godkände försla-<br>get (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318).</p>
<p>I detta kapitel presenterar regeringen en revi-<br>derad fördelning av utgifterna på utgiftsområden<br>för åren 1999-2001. I bilaga 1 presenteras rege-<br>ringens budgetförslag för budgetåret 1999 för-<br>delat på utgiftsområden och anslag.</p>
<p>Regeringens förslag: Utgifterna för 1999 fördelas<br>på utgiftsområden enligt tabell 6.1.</p>
<p>Förändringar av anslagsbehållningar under<br>1999 beräknas enligt tabell 6.1.</p>
<p>Den preliminära fördelningen av utgifterna på<br>utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001<br>godkänns som riktlinje för regeringens budget-<br>arbete.</p>
<p>Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver-<br>kas av en ändrad bedömning av den allmänna<br>ekonomiska utvecklingen och av de nya förslag<br>och politiska prioriteringar som redovisas i denna<br>proposition (förslagen har sammanfattats i av-<br>snitt 4.3). Beräkningarna tar också hänsyn till de<br>förändringar av utgiftsramarna som föranleds av<br>ålderspensionsreformen.</p>
<p>Beräkningarna av fördelningen på utgiftsom-<br>råden för åren 2000 och 2001 är baserade på nu<br>kända förutsättningar vad avser den ekonomiska<br></p>
<p>utvecklingen, volymutveckling och gällande re-<br>gelsystem och skall betraktas som preliminära.</p>
<p>Tekniska justeringar</p>
<p>För åren 2000 och 2001 görs en preliminär be-<br>räkning av löne- och prisökningen på anslagen<br>för förvaltningsändamål. Den preliminära beräk-<br>ningen har, till skillnad från den definitiva, tidiga-<br>re gjorts med hjälp av ett lönekostnadsindex som<br>inte beaktat produktivitetsutvecklingen. Detta<br>har nu korrigerats så att även den preliminära be-<br>räkningen tar hänsyn till produktivitetsutveck-<br>lingen. Som ett resultat av denna förändring har<br>utgiftsområdesramarna justerats ned med sam-<br>mantaget ca 700 miljoner kronor år 2000 och ca<br>1 800 miljoner kronor år 2001 jämfört med be-<br>räkningen i den ekonomiska vårpropositionen.<br>De områden som främst berörs av korrigeringen<br>är utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde<br>6 Totalförsvar samt utgiftsområde 16 Utbildning<br>och universitetsforskning. Nedjusteringama in-<br>nebär inte att berörda utgiftsområden tillförs<br>mindre medel utan endast att den preliminära be-<br>räkningen av utgiftsområdesramarna nu bättre<br>speglar den definitiva beräkningen.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 anmälde rege-<br>ringen att en teknisk justering hade genomförts<br>av de utgiftsområdesramar som omfattar anslag<br>för förvaltningsändamål. Justeringen var föran-<br>ledd av en av riksdagen tidigare beslutad föränd-<br>ring av finansieringen av avtalsförsäkringar på det<br>statliga området (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:FiU:l, rskr. 1996/97:53). I efterhand<br>har regeringen konstaterat att ett fel i underlaget<br>förelåg varför en korrigering nu har genomförts<br>av berörda utgiftsområdesramar för år 1999. Kor-<br>rigeringen innebär att berörda anslag ökas med<br>sammanlagt 218 miljoner kronor. De ökade ut-</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>gifterna täcks av motsvarande inkomster på in-<br>komsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter. Nya be-<br>räkningar tyder på att ytterligare justeringar kan<br>bli nödvändiga. Slutlig avstämning kan dock gö-<br>ras först under år 1999. En slutlig justering av an-<br>slagen för förvaltningsändamål kan därför göras<br>först inför år 2000. Justeringen av anslagen har<br>ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom<br>inkomsterna ökar i motsvarande grad. Däremot<br>kommer utgiftstaken att behöva höjas. Höjning-<br>en orsakas enbart av transaktioner inom staten<br>och är att betrakta som en teknisk justering.</p>
<p>Ålderspensionsreformen påverkar utgifterna<br>inom följande 11 utgiftsområden: 6 Totalförsvar,</p>
<p>9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg,</p>
<p>10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-<br>kapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom,</p>
<p>12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,</p>
<p>13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet,</p>
<p>14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd,</p>
<p>16 Utbildning och universitetsforskning,</p>
<p>17 Kultur samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske<br>med anslutande näringar. Ålderspensionsrefor-<br>mens effekter på dessa utgiftsområden redovisas<br>utförligt i bilaga 3.</p>
<p>Övriga förändringar</p>
<p>Vid sidan av de ovan nämnda tekniska justering-<br>arna av ramarna för vissa utgiftsområden förkla-<br>ras nedan övriga större förändringar av utgifts-<br>områdesramarna åren 1999-2001 i förhållande till<br>beräkningarna i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen.</p>
<p>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökar år 1999<br>med 200 miljoner kronor, vilket förklaras av att<br>medel engångsvis tillförs polisväsendet. Inom ut-<br>giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg redovisas nu lägre utgifter åren 1999-<br>2001. Detta beror på att anslaget Bidrag till lä-<br>kemedelsförmånen lagts på en nominellt oför-<br>ändrad nivå över tiden i avvaktan på de förhand-<br>lingar om läkemedelsförmånen som för när-<br>varande pågår med Landstingsförbundet. Inom<br>utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-<br>dom och handikapp beräknas nu högre utgifter<br>år 1999. Sjukskrivningarna har ökat under år<br>1998 vilket kan få effekter på utgifterna även år<br>1999. Osäkerheten kring sjukskrivningarna är<br>emellertid mycket stor, varför regeringen noga<br>kommer att följa utvecklingen. Inom utgiftsom-<br>råde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom be-<br>räknas nu högre utgifter åren 1999-2001. De<br>högre utgifterna beror dels på regelförändringar<br>inom bostadstillägget för pensionärer, vilket på-</p>
<p>verkar utgifterna samtliga år, dels på att pensio-<br>nerna räknas upp med 100 procent av prisbasbe-<br>loppet från år 1999 i stället för, som tidigare, från<br>år 2000. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Eko-<br>nomisk trygghet för familjer och barn är nu be-<br>tydligt högre än beräknat i den ekonomiska vår-<br>propositionen. Detta beror dels på ökade utgifter<br>för underhållsstöd år 1999, dels på den aviserade<br>höjningen av de allmänna barnbidragen med 100<br>kronor år 2000 och ytterligare 100 kronor år<br>2001. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv beräknas nu lägre utgifter än i den<br>ekonomiska vårpropositionen vilket beror på att<br>antalet deltagare i åtgärder nu beräknas vara<br>mindre. Utgiftsökningen inom utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-<br>gande förklaras av att Bostadskreditnämndens<br>kostnader för att infria sina garantiåtaganden nu<br>beräknas bli högre än i vårpropositionen. Inom<br>utgiftsområde 19 Regional utjämning och ut-<br>veckling beräknas nu anslagen till en lägre nivå än<br>i den ekonomiska vårpropositionen, främst till<br>följd av en övergång till ett bemyndigandesystem<br>avseende regionalpolitiska åtgärder. Inom ut-<br>giftsområde 22 Kommunikationer beräknas lägre<br>utgifter för bl.a. väginvesteringar och ersättning-<br>ar till Statens järnvägar. Inom utgiftsområde 23<br>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-<br>ringar beräknas nu en lägre anslagsnivå än i den<br>ekonomiska vårpropositionen, särskilt för år<br>1999. Utgifterna beräknas emellertid inte minska</p>
<p>1 samma omfattning utan i stället bedöms en<br>större andel av befintligt anslagssparande förbru-<br>kas. Utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner ökar år 2001 till följd av<br>den extra satsning som aviseras i denna proposi-<br>tion.</p>
<p>Bedömningen av utgifterna under posten<br>minskning av anslagsbehållningar har höjts med</p>
<p>2 miljarder kronor respektive år i förhållande till<br>den ekonomiska vårpropositionen. Detta be-<br>döms kunna rymma den högre förbrukning av<br>sparade medel som kan förväntas inom exempel-<br>vis utgiftsområde 23.</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 6.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 1999-2001</p>
<p>Tusental kronor 1999, miljoner kronor 2000 - 2001 samt differenser mot den ekonomiska vårpropositionen</p>
<p>Differens mot vårpropositionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 179 704</p></td><td>
<p>4 263</p></td><td>
<p>4 554</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 705 333</p></td><td>
<p>1484</p></td><td>
<p>1581</p></td><td>
<p>-354</p></td><td>
<p>-524</p></td><td>
<p>-429</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 810 859</p></td><td>
<p>5 838</p></td><td>
<p>5 925</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>-26</p></td><td>
<p>-98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 919 269</p></td><td>
<p>22 175</p></td><td>
<p>22 567</p></td><td>
<p>308</p></td><td>
<p>-34</p></td><td>
<p>-320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 871 318</p></td><td>
<p>2 895</p></td><td>
<p>2 931</p></td><td>
<p>-78</p></td><td>
<p>-52</p></td><td>
<p>-72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>44 107 565</p></td><td>
<p>45 441</p></td><td>
<p>45 227</p></td><td>
<p>-160</p></td><td>
<p>-241</p></td><td>
<p>■487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11 899 604</p></td><td>
<p>12 889</p></td><td>
<p>13 869</p></td><td>
<p>-103</p></td><td>
<p>-131</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 324 184</p></td><td>
<p>4 234</p></td><td>
<p>4 454</p></td><td>
<p>-65</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>-13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg<sup>1</sup></p></td><td>
<p>24012 459</p></td><td>
<p>24 471</p></td><td>
<p>24 765</p></td><td>
<p>-314</p></td><td>
<p>-1440</p></td><td>
<p>-1633</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp<sup>1</sup></p></td><td>
<p>80 503 205</p></td><td>
<p>81096</p></td><td>
<p>83 300</p></td><td>
<p>36 754</p></td><td>
<p>36 319</p></td><td>
<p>37 875</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom<sup>1</sup></p></td><td>
<p>34 315 009</p></td><td>
<p>33 753</p></td><td>
<p>33 477</p></td><td>
<p>-28 393</p></td><td>
<p>-29486</p></td><td>
<p>-30 359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn<sup>1</sup></p></td><td>
<p>39 896 045</p></td><td>
<p>42 581</p></td><td>
<p>45 622</p></td><td>
<p>5116</p></td><td>
<p>7 078</p></td><td>
<p>9 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>33 789 000</p></td><td>
<p>26 484</p></td><td>
<p>24 063</p></td><td>
<p>2 640</p></td><td>
<p>1953</p></td><td>
<p>2 367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv<sup>1</sup></p></td><td>
<p>48 274400</p></td><td>
<p>48 881</p></td><td>
<p>47 407</p></td><td>
<p>-249</p></td><td>
<p>-38</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd<sup>1</sup></p></td><td>
<p>22 447 075</p></td><td>
<p>23 741</p></td><td>
<p>25 354</p></td><td>
<p>584</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>934</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning<sup>1</sup></p></td><td>
<p>29 030 747</p></td><td>
<p>30405</p></td><td>
<p>31869</p></td><td>
<p>■214</p></td><td>
<p>-52</p></td><td>
<p>-331</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7 452 147</p></td><td>
<p>7 597</p></td><td>
<p>7 722</p></td><td>
<p>-47</p></td><td>
<p>-43</p></td><td>
<p>-59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td><td>
<p>20463 080</p></td><td>
<p>17 300</p></td><td>
<p>13 702</p></td><td>
<p>962</p></td><td>
<p>657</p></td><td>
<p>107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2 742 897</p></td><td>
<p>2 675</p></td><td>
<p>3 337</p></td><td>
<p>-758</p></td><td>
<p>-479</p></td><td>
<p>-14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 548 899</p></td><td>
<p>1464</p></td><td>
<p>1592</p></td><td>
<p>263</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>282</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 681 490</p></td><td>
<p>1440</p></td><td>
<p>1715</p></td><td>
<p>-150</p></td><td>
<p>-152</p></td><td>
<p>147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 501 314</p></td><td>
<p>26 599</p></td><td>
<p>25 589</p></td><td>
<p>■543</p></td><td>
<p>-53</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>11 973 865</p></td><td>
<p>13154</p></td><td>
<p>13 168</p></td><td>
<p>-1 109</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 897 947</p></td><td>
<p>2 837</p></td><td>
<p>2 966</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>103 564 700</p></td><td>
<p>105 087</p></td><td>
<p>107 267</p></td><td>
<p>-553</p></td><td>
<p>-127</p></td><td>
<p>1873</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>84 560 000</p></td><td>
<p>77 000</p></td><td>
<p>72 180</p></td><td>
<p>-10429</p></td><td>
<p>-4 567</p></td><td>
<p>-987</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>21 908 000</p></td><td>
<p>21356</p></td><td>
<p>22 101</p></td><td>
<p>258</p></td><td>
<p>-655</p></td><td>
<p>-765</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>5 000 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>698 380 115</p></td><td>
<p>691 141</p></td><td>
<p>691 302</p></td><td>
<p>5 435</p></td><td>
<p>10 900</p></td><td>
<p>19 507</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>613 820 115</p></td><td>
<p>614 141</p></td><td>
<p>619 122</p></td><td>
<p>15 864</p></td><td>
<p>15 467</p></td><td>
<p>20 494</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten</p></td><td>
<p>135 849 000</p></td><td>
<p>140 414</p></td><td>
<p>146 433</p></td><td>
<p>4 879</p></td><td>
<p>2 823</p></td><td>
<p>2 533</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>749 669 115</p></td><td>
<p>754 555</p></td><td>
<p>765 555</p></td><td>
<p>20 743</p></td><td>
<p>18 290</p></td><td>
<p>23 027</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3 330 885</p></td><td>
<p>6 445</p></td><td>
<p>20 445</p></td><td>
<p>-1 743</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>-4 027</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak<sup>1</sup></p></td><td>
<p>753 000 000</p></td><td>
<p>761 000</p></td><td>
<p>786 000</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>19 000</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsområdets ram påverkas av ålderspensionsreformen.</p>
<p><sup>1</sup> Differenser gentemot riksdagens beslut, dvs. hänsyn har tagits till riksdagens sänkning av utgiftstaket.</p>
<p>6.1.2 Budgeteringsmarginalen</p>
<p>Budgeteringsmarginalen år 1999 beräknas nu va-<br>ra lägre än vad som beräknades i den ekonomiska<br>vårpropositionen, där marginalen beräknades till</p>
<p>6,1 miljarder kronor. I riksdagsbehandlingen av</p>
<p>vårpropositionen sänktes utgiftstaket med<br>1 miljard kronor vilket innebar att budgete-<br>ringsmarginalen minskade till 5,1 miljarder kro-<br>nor. Förslaget i denna proposition innebär att<br>budgeteringsmarginalen år 1999 nu beräknas bli</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>3,3 miljarder kronor, dvs. ca 1,7 miljarder kronor<br>lägre.</p>
<p>Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudge-<br>ten skall regeringen vidta sådana åtgärder som<br>den har befogenhet till eller föreslå riksdagen<br>nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett<br>beslutat tak för statens utgifter kommer att över-<br>skridas. Regeringen kommer att noga följa ut-<br>gifternas utveckling under 1999 och, om det be-<br>döms som nödvändigt, vidta de åtgärder som<br>krävs för att förhindra ett överskridande av ut-<br>giftstaket.</p>
<h2>6.2 Beskrivning av utgiftsområden<br>m.m.</h2>
<p>I följande avsnitt redovisas regeringens sam-<br>manfattande bedömning av utgiftsområdena. I<br>tabellform redovisas utfallet för år 1997, anvisade<br>medel för år 1998 (inklusive beslut på tilläggs-<br>budget i samband med den ekonomiska vårpro-<br>positionen), beräknat utfall för år 1998, förslag<br>till ram för år 1999 samt beräkningar för åren<br>2000 och 2001.</p>
<p>Utfallsprognoserna för budgetåret 1998 avvi-<br>ker i vissa fall från anvisade medel på statsbudget.<br>Detta beror bland annat på att anslags sparanden<br>och reservationer tas i anspråk samt på förändra-<br>de antaganden om den ekonomiska utveckling-<br>en. Väsentliga avvikelser kommenteras i avsnitt<br>7.2.2.</p>
<p>För varje utgiftsområde redovisas de viktigaste<br>målen liksom prioriterade verksamheter och<br>eventuella omprioriteringar av medel. Vidare re-<br>dovisas pensionsreformens effekter på förslagen<br>till ramar under berörda utgiftsområden.</p>
<p>jarder kronor till regeringen m.m., 1 miljard kro-<br>nor till riksdagen och dess myndigheter samt 0,7<br>miljarder kronor till mediefrågor.</p>
<p>Några övergripande mål för utgiftsområdet<br>har inte beslutats på grund av att verksamheterna<br>är så olikartade. Ett viktigt mål inom verksam-<br>hetsområdet mediefrågor är att staten skall stödja<br>mångfald och reella yttrandemöjligheter, garan-<br>tera massmediernas oberoende samt säkerställa<br>tillgängligheten till massmedierna.</p>
<p>1 syfte att stärka regeringens ledning och styr-<br>ning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i Rege-<br>ringskansliets beredning av regeringsärenden<br>samt för att förbereda och genomföra det svens-<br>ka ordförandeskapet i EU år 2001 m.m. tillfördes<br>utgiftsområdet efter förslag i 1998 års ekonomis-<br>ka vårproposition 222 miljoner kronor för år<br>1999, 322 miljoner kronor för år 2000 och 547<br>miljoner kronor för år 2001. Övriga ökningar av<br>ramen för utgiftsområdet åren 1999-2001 hän-<br>förs huvudsakligen till en teknisk justering av fi-<br>nansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga<br>området (ca 20 miljoner kronor) samt en ökning<br>av riksdagens anslag (ca 1 miljon kronor).</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 4 180 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>2 504 2 041 2 069 1 705 1 484 1 581</p>
<p>Utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos</p>
<p>1997 1998 1998</p>
<p>Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<p>3 910 3 977 4 380 4 180 4 263 4 554</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-<br>chefen, riksdagen och dess myndigheter, rege-<br>ringen m.m., centrala myndigheter samt medie-<br>frågor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudget till 4 miljarder kronor, varav 2,2 mil-</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar ett antal myndigheter,<br>bl.a. Riksrevisionsverket, Ekonomistymingsver-<br>ket, Statskontoret, Statistiska cenralbyrån, Kon-<br>junkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Kammar-<br>kollegiet, Statens fastighetsverk, Finans-<br>inspektionen och Premiepensionsmyndigheten.<br>Vidare ingår kostnader för statsskuldens upplå-<br>ning och låneförvaltning, vissa särskilda finansie-<br>rings- och garantiåtaganden samt Riksdagens re-<br>visorer. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudget till 2,0 miljarder kronor, varav 1,9<br>miljarder kronor till centrala myndigheter och<br>nämnder, 170 miljoner kronor till tidsbegränsade<br>åtgärder samt 17 miljoner kronor till Riksdagens<br>revisorer.</p>
<p>Viktiga mål för utgiftsområdet är att statsför-<br>valtningen skall bedrivas effektivt och i det all-</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>männas intresse. Statsfinanserna och statens<br>egendom skall förvaltas och hanteras på ett så<br>kostnadseffektivt sätt som möjligt. Officiell sta-<br>tistik och annan statlig statistik skall vara av god<br>kvalitet. Myndigheterna skall erbjudas stöd av<br>hög kvalitet. Det finansiella systemet skall vara<br>effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på<br>stabilitet som konsumenternas intresse av ett<br>gott skydd. Statens skuld, med undantag från<br>den skuld som förvaltas av affärsverken, skall<br>förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt<br>minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen<br>beaktas.</p>
<p>Minskningen av ramen för utgiftsområdet<br>åren 1999-2001 hänförs huvudsakligen till att re-<br>geringen i denna proposition föreslår ett minskat<br>anslag för Riksgäldskontorets kostnader för<br>upplåning och låneförvaltning, ett minskat anslag<br>för åtgärder för att stärka det finansiella systemet<br>samt ett minskat anslag för avgiften för Stads-<br>hypotekskassans grundfond. Utgiftsområdet har<br>tillförts resurser för ett nytt anslag för kapitalök-<br>ning i Nordiska investeringsbanken. Som en<br>följd av det nya pensionssystemet har Premie-<br>pensionsmyndigheten inrättats under 1998.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 1 705 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltningen och Tullverket</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>5 735 5 672 5 979 5 811 5 838 5 925</p>
<p>bl.a. förbättring av IT-stödet, ändrat arbetssätt<br>och kompetensutveckling. Träffsäkerheten i ur-<br>valet och kvaliteten i kontrollen skall utvecklas.<br>Helhetssynen på kontroll och service genom<br>hela beskattningsförfarandet, inklusive indriv-<br>ningsarbetet, skall stärkas. Arbetet med att in-<br>rätta skattebrottsenheter skall slutföras så att de<br>är i drift vid utgången av år 1999.</p>
<p>Vad gäller Tullverket skall narkotikakontrol-<br>len ges fortsatt högsta prioritet. Vidare skall<br>kontrollinsatserna mot illegal införsel av sprit<br>och tobak ges hög prioritet. Regeringen lägger i<br>övrigt stor vikt vid det omfattande omstrukture-<br>ringsarbetet vilket bl.a. innefattar en ny organi-<br>sationsstruktur samt övrigt förändringsarbete för<br>att få en bättre kvalitet i arbetet och en effektiva-<br>re verksamhet. Likaså är arbetet med förenkling-<br>ar av regler och procedurer angeläget.</p>
<p>Regeringen föreslår att Tullverket tillförs 34<br>miljoner kronor för punktskattekontroll från år<br>1999.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 5 811 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 4</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p>
<p>Anslag Prognos Förslag</p>
<p>1998 1998</p>
<p>Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<p>21 160 21 030 21 493 21 919 22 175 22 567</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket och<br>skattemyndigheterna (skatteförvaltningen) samt<br>Tullverket. För år 1998 uppgår anvisade medel<br>enligt statsbudget till 5,7 miljarder kronor varav<br>4,6 miljarder till skatteförvaltningen.</p>
<p>Ett gemensamt mål för myndigheterna inom<br>utgiftsområdet är att eftersträvade skatte-, tull-<br>och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rätts-<br>säkert och ekonomiskt effektivt sätt. Tullverket<br>har vidare till uppgift att bl.a. kontrollera trafiken<br>till och från utlandet så att bestämmelserna om<br>in- och utförsel av varor efterlevs. Skatteförvalt-<br>ningen ansvarar också för folkbokföring och<br>fastighetstaxering.</p>
<p>En prioriterad uppgift för skatteförvaltningen<br>skall vara att effektivisera verksamheten genom</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsen-<br>det, domstolsväsendet, rättshjälpen, de allmänna<br>advokatbyråerna, kriminalvården, exekutionsvä-<br>sendet, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffer-<br>myndigheten, Rättsmedicinalverket och Gen-<br>tekniknämnden. För år 1998 uppgår anvisade<br>medel enligt statsbudget till 21 miljarder kronor,<br>varav polisväsendet svarar för 11,5 miljarder kro-<br>nor och kriminalvården för 3,4 miljarder kronor.</p>
<p>Målet för rättsväsendet är att tillförsäkra den<br>enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet. Målet<br>för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten<br>och öka människors trygghet.</p>
<p>Moderniseringen av rättsväsendet skall fort-<br>sätta och brottsoffrens ställning skall stärkas.<br>Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och<br>ekonomisk brottslighet skall prioriteras. Särskild<br>uppmärksamhet skall ägnas den grova gränsöver-<br>skridande brottsligheten, den s.k. mc-relaterade<br>brottsligheten, brott med rasistiska inslag, våld</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>mot kvinnor och övergrepp mot barn. Det<br>brottsförebyggande arbetet skall fortsatt utveck-<br>las. Vardagsbrottsligheten skall förebyggas och<br>bekämpas, främst genom en utbyggd närpoli-<br>sverksamhet. Storstädernas problem skall mötas<br>med särskilda insatser.</p>
<p>Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs<br>200 miljoner kronor fr.o.m. år 1999, 250 miljo-<br>ner kronor år 2000 samt 300 miljoner kronor år<br>2001. Därutöver föreslås att polisorganisationen<br>tillförs ett engångsbelopp på 200 miljoner kronor<br>för år 1999 för att möta särskilda behov i storstä-<br>derna.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 21919 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>2 476 2 811 2 767 2 871 2 895 2 931</p>
<p>Utgiftsområde 6</p>
<p>Totalförsvar</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos</p>
<p>1997 1998 1998</p>
<p>Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<p>40 978 41 344 43 019 44 108 45 441 45 227</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader<br>för Utrikesdepartementet och de 102 utlands-<br>myndigheterna, bidrag till vissa internationella<br>organisationer, information om Sverige i utlan-<br>det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor<br>samt övriga utrikespolitiska frågor som bland<br>annat omfattar strategisk exportkontroll och eu-<br>ropainformation. För år 1998 uppgår anvisade<br>medel enligt statsbudget till 2,8 miljarder kronor,<br>varav ca 1,8 miljarder kronor till utrikesförvalt-<br>ningen, 0,7 miljarder kronor till bidrag till inter-<br>nationella organisationer och 0,3 miljarder kro-<br>nor till övrig verksamhet.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sve-<br>riges intressen i förbindelse med andra länder.<br>Bland de prioriterade verksamheterna för år 1999<br>finns ett utvidgat regionalt samarbete kring<br>Östersjön, EU-samarbete och FN.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 2 871 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar totalförsvarsverksam-<br>het, militärt försvar och civilt försvar. I utgifts-<br>området ingår även den verksamhet som bedrivs<br>av Kustbevakningen och av Statens räddnings-<br>verk. För år 1998 uppgår anvisade medel till 41,3<br>miljarder kronor, varav 37,4 miljarder kronor till<br>det militära försvaret, 2,5 miljarder kronor till det<br>civila försvaret och 1,4 miljarder kronor till övrig<br>verksamhet.</p>
<p>Till grund för den verksamhet som skall be-<br>drivas inom totalförsvaret under perioden 1997-<br>2001 ligger 1996 års totalförsvarsbeslut (prop<br>1996/97:FöU4, bet. 1996/97:FöUl, rskr.<br>1996/97:36). För militärt försvar gäller även de<br>åtgärder som riksdagen beslutat för att bringa<br>Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet i ba-<br>lans (prop. 1997/98:84, bet. 1997/98:FöUll,<br>rskr. 1997/98:268). Den fortsatta inriktningen av<br>verksamheten inom utgiftsområdet påverkas av<br>riksdagens ställningstaganden i samband med<br>den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av ramen för<br>utgiftsområdet för åren 1999-2001 utgått från att<br>vissa ytterligare förändringar görs inom området,<br>bl.a. att anslaget Ersättning för kroppsskador<br>från och med år 1999 överförs till utgiftsområde<br>10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-<br>kapp.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 3,2<br>miljoner kronor år 1999, 3,3 miljoner kronor år<br>2000 och 3,4 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 44 108 miljoner kronor.</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Utgiftsområde 7</p>
<p>Internationellt bistånd</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>12 139 11 434 11 521 11 900 12 889 13 869</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete<br>med u-länder och samarbete med länder i Cen-<br>tral- och Östeuropa. För år 1998 uppgår anvisade<br>medel enligt statsbudget till 11,4 miljarder kro-<br>nor, varav 10,6 miljarder kronor till utvecklings-<br>samarbete med u-länder och 0,8 miljarder kronor<br>till samarbete med länder i Central- och Östeu-<br>ropa.</p>
<p>Det överordnade målet för Sveriges interna-<br>tionella utvecklingssamarbete är att höja de fatti-<br>ga folkens levnadsnivå. Riksdagen har lagt fast<br>sex biståndspolitiska mål: resurstillväxt, ekono-<br>misk och politisk självständighet, ekonomisk<br>och social utjämning, demokratisk samhällsut-<br>veckling, en framsynt hushållning med naturre-<br>surser och omsorg om miljön samt jämställdhet<br>mellan kvinnor och män.</p>
<p>Samarbetet med central- och Östeuropa</p>
<p>Målen för samarbetet med Central- och Östeu-<br>ropa är att främja en säkerhetsgemenskap, för-<br>djupa demokratins kultur, stödja en socialt håll-<br>bar ekonomisk omvandling samt att stödja en<br>miljömässigt hållbar utveckling. Härtill har rege-<br>ringen beslutat att allt samarbete skall genomsy-<br>ras av ett jämställdhetsperspektiv. För samarbetet<br>med Central- och Östeuropa har riksdagen be-<br>slutat om ett nytt treårigt samarbetsprogram för<br>perioden 1999-2001 omfattande 800 miljoner<br>kronor per år. Regeringen föreslår nu en något<br>ändrad tidsprofil för anslagstilldelningen för pro-<br>grammet varför utgiftsområdet minskar med 50<br>miljoner kronor år 1999 och 2000 för att öka<br>med 100 miljoner kronor år 2001 jämfört med<br>regeringens ekonomiska vårproposition. Föränd-<br>ringen möjliggörs av att det inom samarbetspro-<br>grammet finns stora reservationer.</p>
<p>Utvecklingssamarbete med u-länder</p>
<p>Regeringen föreslår också en ökning av bistånds-<br>ramen med 100 miljoner kronor för år 1999 vil-<br>ket innebär att biståndsramen motsvarar 0,705<br>procent av bruttonationalinkomsten (BNI). I<br>enlighet med regeringens vårproposition ökas<br>biståndsramen år 2000 till 0,72 procent av BNI</p>
<p>och år 2001 ökas den ytterligare till att motsvara<br>0,73 procent av BNI.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 11 900 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 8</p>
<p>Invandrare och flyktingar</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>3 583 3 864 4 315 4 324 4 234 4 454</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med<br>frågor om flyktingpolitik, invandringen till Sve-<br>rige, mottagande av asylsökande samt utlänning-<br>ars rätt att vistas i Sverige. Utgiftsområdet om-<br>fattar även integrationspolitik med frågor om<br>invandrares introduktion i Sverige, insatser i ut-<br>satta bostadsområden, åtgärder mot etnisk dis-<br>kriminering, främlingsfientlighet och rasism<br>samt ersättning till kommunerna för flykting-<br>mottagande. För år 1998 uppgår anvisade medel<br>enligt statsbudget till 3,9 miljarder kronor, varav</p>
<p>1,8 miljarder till migrationspolitiken och 2,1<br>miljarder till integrationspolitiken.</p>
<p>Migrationspolitikens mål är att i en värld<br>präglad av ökad öppenhet, samverkan och utbyte<br>på alla områden verka för att migration till och<br>från vårt land kan ske i ordnade former, att värna<br>asylrätten och att upprätthålla den reglerade in-<br>vandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar<br>mot kraven på öppenhet och utbyte samt präglas<br>av rättssäkerhet, humanitet och respekt för indi-<br>videns mänskliga rättigheter.</p>
<p>Integrationspolitikens mål är lika rättigheter<br>och möjligheter för alla oavsett etnisk och kultu-<br>rell bakgrund, en samhällsgemenskap med sam-<br>hällets mångfald som grund samt en samhällsut-<br>veckling som kännetecknas av ömsesidig respekt<br>och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall<br>kunna vara delaktiga i och medansvariga för. Yt-<br>terligare mål är att bryta den sociala och etniska<br>segregationen i storstadsregionerna och att verka<br>för jämlika levnadsvillkor för storstädernas invå-<br>nare.</p>
<p>Inom migrationspolitiken prioriteras an-<br>strängningar att förkorta vistelsetiderna för<br>asylsökande, åtgärder för att främja frivillig åter-<br>vandring och satsningar för att förbättra situa-<br>tionen för de utlänningar som tvingas lämna lan-<br>det efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Inom integrationspolitiken prioriteras satsningar<br>för att bryta den etniska segregationen och mot-<br>verka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.<br>Prognoser och uppföljningar skall förbättras in-<br>om utgiftsområdet.</p>
<p>De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser<br>mottagande av asylsökande och statlig ersättning<br>till kommunerna för flyktingar och vissa andra<br>invandrare. Under år 1998 har en ökning av an-<br>talet asylsökande främst från f.d. Jugoslavien och<br>Irak kunnat noteras. Samtidigt har Förbundsre-<br>publiken Jugoslavien vägrat låta sina egna med-<br>borgare återvända hem. Fler flyktingar och anhö-<br>riga än förväntat har fått uppehållstillstånd och<br>tagits emot i kommunerna. Kostnaderna för<br>flyktingmottagandet har därmed blivit större än<br>beräknat. Denna utveckling väntas fortgå och<br>kulminera under år 1998.</p>
<p>I årets ekonomiska vårpropositionen föreslogs<br>en treårig framtidssatsning för att skapa ett Sve-<br>rige för alla. I propositionen Utveckling och<br>rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet<br>(prop. 1997/98:165) har regeringen föreslagit att<br>huvuddelen av det resurstillskott som tillförs<br>framtidsområdet Ett Sverige för alla bör använ-<br>das för insatser i utsatta bostadsområden i stor-<br>stadsregionerna. Stat och kommun bör teckna<br>lokala utvecklingsavtal för de mest utsatta bo-<br>stadsområdena i storstadsregionerna. En särskild<br>storstadsdelegation skall tillsättas och få till upp-<br>gift att utveckla och samordna den nationella<br>storstadspolitiken. De lokala utvecklingsavtalen<br>skall tas fram i dialog med de berörda invånarna<br>och andra aktörer i de aktuella bostadsområdena.<br>En sådan demokratisk process tar tid och någon<br>verksamhet kan inte påbörjas första halvåret<br>1999. Därför föreslår regeringen att framtids-<br>satsningen förskjuts med ett halvår och att den i<br>stället utsträcks till år 2002.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 4 324 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 9</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>24 218 22 754 23 087 24 012 24 471 24 765</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-<br>och sjukvård, social omsorg samt stöd till sek-</p>
<p>torsforskning. Statens utgifter utgör en mindre<br>del av de samlade offentliga utgifterna för hälso-<br>och sjukvård och social omsorg. De största ut-<br>giftsposterna inom utgiftsområdet utgörs av bi-<br>drag för läkemedelsförmånen, kostnader för<br>statlig assistansersättning samt tandvårdsstödet.<br>Vidare ingår utgifter för flertalet myndigheter<br>under Socialdepartementet, bidrag till organisa-<br>tioner samt olika slag av stimulans- och utveck-<br>lingsbidrag inom det sociala området. För år<br>1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget<br>till 22,8 miljarder kronor, varav ca 16,4 miljarder<br>kronor avser hälso- och sjukvård och 5,9 miljar-<br>der kronor avser social omsorg.</p>
<p>Målen för utgiftsområdet är att trygga en god<br>hälsa och goda levnadsvillkor, att se till att hälso-<br>och sjukvården och den sociala omsorgen be-<br>drivs med god kvalitet och effektiv resursan-<br>vändning och tillgodoser den enskilde individens<br>behov av vård, omsorg, stöd och service.</p>
<p>Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs<br>500 miljoner kronor fr.o.m. år 1999 i enlighet<br>med riksdagens beslut om ett reformerat tand-<br>vårdsstöd (prop. 1997/98:112, bet.<br>1997/98:SoU25, rskr. 1997/98:289). Vidare före-<br>slås att 300 miljoner kronor tillförs under perio-<br>den 1999-2001 för åtgärder inom äldrepolitik-<br>området. Efter förslag på tilläggsbudget 1 i 1998<br>års ekonomiska vårproposition införs ett tillfäl-<br>ligt bidrag för äldrebostäder m.m. uppgående till<br>totalt 400 miljoner kronor, varav 250 miljoner<br>kronor avser år 1998.</p>
<p>För år 1999 föreslås en tillfällig förstärkning av<br>anslaget Bilstöd till handikappade med 100 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>De hemlösas situation uppmärksammas. Ett<br>treårigt projekt om 30 miljoner kronor föreslås<br>för att underlätta för hemlösa att skaffa sig bo-<br>stad.</p>
<p>Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen före-<br>slås budgeteras med nominellt oförändrat belopp<br>för perioden 1999-2001 i avvaktan på en över-<br>enskommelse mellan staten och landstingen.</p>
<p>Förslaget till ram innefattar därutöver ett antal<br>mindre förändringar med anledning av proposi-<br>tionen Strategi för att förverkliga FN:s konven-<br>tion om barnens rättigheter i Sverige (prop.<br>1997/98:182) samt propositionerna Vissa refor-<br>mer av påföljdsystemet (prop. 1997/98:96, bet.<br>1997/98: JuU21, rskr. 1997/98:275) och Kvin-<br>nofrid (prop. 1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13,<br>rskr. 1997/98:250). Förslagen innebär en netto-<br>ökning av utgiftområdesramen med 14 miljoner<br>kronor och påverkar även ramarna för utgiftsom-</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>rådena 4 Rättsväsendet, 10 Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och handikapp samt 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 0,5<br>miljoner kronor år 1999, 0,5 miljoner kronor år<br>2000 och 0,5 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 24 012 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 10</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>35 591 37 192 38 686 80 503 81 096 83 300</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsför-<br>måner som lämnas vid ohälsa samt kostnader för<br>socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riksför-<br>säkringsverket och de allmänna försäkringskas-<br>sorna. Förmåner som lämnas vid ohälsa ges i<br>form av dagersättningar såsom sjukpenning, re-<br>habiliteringsersättning, närståendepenning samt<br>vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i<br>utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott<br>i form förtidspension samt handikappersättning.<br>Från och med år 1999 ingår utgifterna för ATP i<br>form av förtidspension, arbetsskadeersättningar,<br>kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-<br>sionärer samt ersättning för kroppsskador. Vida-<br>re redovisas fr.o.m. år 1999 under särskilda anslag<br>kostnaden för ålderspensionsavgifter beräknade<br>på pensionsgrundade belopp avseende förtids-<br>pension och arbetsskadeersättningar m.m.</p>
<p>För år 1998 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudget till 37,2 miljarder kronor varav 4,9<br>miljarder kronor avser socialförsäkringens admi-<br>nistration. Utgifterna för Allmän tilläggspension<br>(ATP) i form av förtidspension samt utgifterna<br>för arbetsskadeförsäkringen redovisas vid sidan<br>av statsbudgeten år 1998. Anslaget Ersättning vid<br>kroppskador redovisas år 1998 under utgiftsom-<br>råde 6 Totalförsvar.</p>
<p>Målen för utgiftsområdet är att ge ekonomisk<br>trygghet för sjuka och funktionshindrade samt<br>att socialförsäkringens administration garanterar<br>effektivitet, rättssäkerhet och kompetens vid<br>ärendehandläggning.</p>
<p>I regeringens förslag till ram ingår förslaget<br>om uppräkning av det reducerade basbeloppet till<br>100 procent vilket påverkar utgifterna för för-<br>tidspensioner år 1999 och framåt. Genom omfö-<br>ring av medel från anslaget Sjukpenning och re-<br>habilitering m.m. finansieras fr.o.m. år 1999 de i<br>1998 års ekonomiska vårproposition aviserade<br>särskilda sysselsättningsinsatser för vissa förtids-<br>pensionärer under utgiftsområdet.</p>
<p>Socialförsäkringens administration föreslås<br>förstärkas år 1999 genom att 225 miljoner kro-<br>nor under anslaget Sjukpenning och rehabilite-<br>ring m.m. tillfälligt får disponeras för administ-<br>rationskostnader. För att underlätta<br>genomförandet av det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet förstärks socialförsäkringens ad-<br>ministration avseende kompetensutveckling och<br>informationsinsatser genom att medel tillförs<br>främst från AP-fonden.</p>
<p>För att utveckla forskningen inom socialför-<br>säkringen omförs medel inom utgiftsområdet till<br>Riksförsäkringsverket.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med<br>35 618 miljoner kronor 1999, 35 354 miljoner<br>kronor år 2000 och 37 849 miljoner kronor år<br>2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 80 503 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 11<br>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>63 134 62 701 62 658 34 315 33 753 33 477</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar år 1998 folkpension i<br>form av ålderspension och efterlevandepension<br>till vuxna samt pensionstillskott till sådana pen-<br>sioner samt därutöver bostadstillägg till pensio-<br>närer. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudget till 62,7 miljarder kronor, varav ca</p>
<p>52,5 miljarder kronor till ålderspensioner, 0,6<br>miljarder kronor till efterlevandepension till<br>vuxna och 9,6 miljarder kronor till bostadstillägg<br>till pensionärer.</p>
<p>Från och med år 1999 omfattar utgiftsområ-<br>det, bl.a. som en effekt av riksdagens beslut om<br>det reformerade pensionssystemet, folkpension<br>till ålderspensionärer som inte har rätt till</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>tilläggspension, folkpension och tilläggspension i<br>form av efterlevnadspension till vuxna, pen-<br>sionstillskott till såväl ålderspension som efterle-<br>vandepension, bostadstillägg till pensionärer<br>samt delpension.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk<br>trygghet till äldre och efterlevande. Regeringen<br>anser att det är av stor vikt att ge de äldre en<br>ekonomisk trygghet som tillgodoser ett grund-<br>läggande konsumtionsbehov och tillgång till bo-<br>stad med tillfredsställande standard. Flera utred-<br>ningar pågår som berör utgiftsområdet bl.a.<br>Efterlevandepensionsutredningen, utredningen<br>av systemet för inkomstprövning av bostads-<br>tillägg till pensionärer samt utredningen av den<br>övergångsvisa garantipensionen. Regeringen fö-<br>reslår i denna proposition att pensionerna för år<br>1999 skall beräknas utifrån prisbasbeloppet utan<br>reduktion. Det innebär att återgången till att be-<br>räkna pensionerna utan reduktion tidigareläggs<br>från år 2000 till år 1999. Regeringen föreslår vida-<br>re att den del av bostadskostnaden i intervallet<br>100-4 000 kronor per månad, som kan ersättas<br>med bostadstillägg till pensionärer, höjs från 85<br>procent till 90 procent från och med 1 januari<br>1999. Regeringen föreslår också att kommunerna<br>även under åren 1999-2000 får möjlighet att be-<br>tala ut kommunalt kompletteringsbelopp till det<br>statliga bostadstillägget.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet minskas med<br>29 420 miljoner kronor år 1999, 29 833 miljoner<br>kronor år 2000 och 30 593 miljoner kronor år<br>2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 34 315 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 12<br>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>32 602 35 814 35 888 39 896 42 581 45 622</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till<br>barnfamiljer (förutom studiehjälp för gymnasie-<br>studerande som återfinns under utgiftsområde 15<br>och bostadsbidragen som återfinns under ut-<br>giftsområde 18). Stöden utgörs av allmänna<br>barnbidrag inkl, flerbarnstillägg och förlängt<br>barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive havande-</p>
<p>skapspenning, underhållsstöd, bidrag till kostna-<br>der för internationella adoptioner, folkpension i<br>form av barnpension och vårdbidrag till funk-<br>tionshindrade barn. För år 1998 uppgår anvisade<br>medel enligt statsbudget till 35,8 miljarder kro-<br>nor, varav 17,0 miljarder kronor till allmänna<br>barnbidrag, 14,8 miljarder kronor till föräldraför-<br>säkringen, 2,1 miljarder kronor till underhålls-<br>stöd, 0,02 miljarder kronor till kostnader för in-<br>ternationella adoptioner, 0,3 miljarder kronor till<br>folkpension i form av barnpension och 1,6 mil-<br>jarder kronor till vårdbidrag till funktionshindra-<br>de barn.</p>
<p>Målen för utgiftsområdet är att utjämna lev-<br>nadsvillkoren mellan familjer med och utan barn,<br>att stödja föräldrarnas möjligheter att kombinera<br>förvärvsarbete med föräldraskap samt att lämna<br>särskilt ekonomiskt stöd till familjer i utsatta<br>situationer.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå riksdagen en höj-<br>ning av barnbidraget med 100 kronor per barn<br>och månad från den 1 januari 2000 och ytterliga-<br>re 100 kronor per barn och månad från den 1 ja-<br>nuari 2001, till totalt 950 kronor per barn och<br>månad. Flerbarnstilläggen räknas upp i motsva-<br>rande mån. Detta kommer att föreslås under för-<br>utsättning att de offentliga finanserna ger ut-<br>rymme för en sådan åtgärd.</p>
<p>En särskild arbetsgrupp inom Regeringskans-<br>liet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition, analyserat regler och<br>ekonomiskt utfall för underhållsstödet. Rege-<br>ringen avser att fortsätta detta analysarbete och<br>noga följa underhållsstödets kostnadsutveckling.<br>I avvaktan på den slutliga utvärderingen av sys-<br>temet föreslår regeringen att anslaget för under-<br>hållsstöd tillförs 427 miljoner kronor för år 1999.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med<br>4 754 miljoner kronor år 1999, 4 752 miljoner<br>kronor år 2000 och 4 821 miljoner kronor år<br>2001. Vidare föreslås att det fr.o.m. år 1999 tas<br>upp ett nytt anslag för finansiering av statlig<br>ålderspensionsavgifter avseende pensionsrätt för<br>barnår.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 39 896 miljoner kronor.</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Utgiftsområde 13</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>40 920 38 485 37 842 33 789 26 484 24 063</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag<br>till arbetslöshetsersättning samt bidrag till löne-<br>garantiersättning. Från anslaget Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning täcks utgifterna även för<br>åtgärderna tillfällig avgångsersättning, offentligt<br>tillfälligt arbete (OTA), resursarbete (t.o.m. juni<br>1998), den s.k. aktivare användningen av arbets-<br>löshetsersättningen samt generationsväxling. För<br>år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget<br>till 38,5 miljarder kronor, varav 36,4 miljarder<br>kronor till arbetslöshetsersättning och drygt 2<br>miljarder kronor till lönegarantiersättning.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att underlätta och<br>stimulera omställning och därigenom öka flexi-<br>biliteten på arbetsmarknaden. Mot denna bak-<br>grund infördes en ny lag om arbetslöshetsförsäk-<br>ring den 1 januari 1998.</p>
<p>Prioriterade frågor under år 1999 är aktivitet<br>och omställning under arbetslöshet. En arbets-<br>grupp har tillsatts inom Regeringskansliet för att<br>tillse att kontrollfunktionen inom arbetslös-<br>hetsförsäkringen effektiviseras. Vidare föreslås<br>ett system för utfasning av den tillfälliga åtgärden<br>offentligt tillfälligt arbete (OTA). Från och med<br>år 1999 täcks utgifterna för åtgärden under ut-<br>giftsområde 14. Pågående projekt vid årets slut<br>inom den s.k. aktivare användningen av arbets-<br>löshetsersättningen föreslås få fortsätta till som<br>längst t.o.m. den 30 september 1999.</p>
<p>Utgiftsnivån påverkas primärt av den öppna<br>arbetslösheten vad gäller utgifterna för arbetslös-<br>hetsersättningen och av antalet konkurser vad<br>gäller utgifterna för lönegarantiersättningen. Den<br>minskande arbetslösheten har medfört att utgif-<br>terna under utgiftsområdet sjunkit under det se-<br>naste året. Prognoserna för den öppna arbetslös-<br>heten har successivt reviderats ned. Till följd av<br>detta jämte en ny beräkning av effekterna av höj-<br>da ersättningsnivåer i försäkringen och en revide-<br>rad anslagskonstruktion för lönegarantin har de<br>beräknade utgifterna för utgiftsområdet revide-<br>rats ned i förhållande till beräkningen i budget-<br>propositionen för år 1998 med 1 683 miljoner<br>kronor för år 1999, 303 miljoner kronor för år<br>2000 och med 1 548 miljoner kronor för år 2001.</p>
<p>Från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning<br>betalas t.o.m. utgången av år 1998 räntor och<br>amorteringar på den skuld som kvarstår i Riks-<br>gäldskontoret från lönegarantifonden. Regering-<br>en kommer under innevarande år att besluta att<br>skulden efter lönegarantifonden, som uppgick<br>till drygt 900 miljoner kronor vid halvårsskiftet<br>1998, skall avskrivas vid årets utgång. I och med<br>detta belastas anslaget fr.o.m. år 1999 endast av<br>utgifter för lönegarantiersättning.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med<br>1 931 miljoner kronor 1999, 1 507 miljoner kro-<br>nor år 2000 och 1 362 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 33 789 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 14<br>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>50 005 48 248 47 826 48 274 48 881 47 407</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbe-<br>tarskyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myn-<br>digheters förvaltning samt forskning och<br>utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsom-<br>rådet. Området omfattar även merkostnadser-<br>sättning till Samhall AB:s verksamhet, vissa ut-<br>gifter för jämställdhetspolitiska frågor samt<br>statliga arbetsgivarfrågor. För år 1998 uppgår an-<br>visade medel enligt statsbudget till 48,2 miljarder<br>kronor, varav ca 34,5 miljarder kronor till ar-<br>betsmarknad, 5,6 miljarder kronor till arbetslivs-<br>frågor, 0,03 miljarder kronor till jämställdhets-<br>frågor och 8,1 miljarder kronor till statliga<br>arbetsgivarfrågor.</p>
<p>Uppgiften för arbetsmarknadspolitiken är att<br>öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, bryta de<br>obalanser som finns på olika delarbetsmarknader,<br>hjälpa personer med särskilda behov och före-<br>bygga permanent utslagning från arbetslivet.<br>Målet för arbetslivspolitiken är att minska risker<br>för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att för-<br>bättra arbetsmiljön sedd ur ett helhetsperspektiv.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>dels åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens<br>funktionssätt och på så sätt bidra till en ökad sys-<br>selsättning, dels åtgärder för att förbättra effekti-</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>viteten och träffsäkerheten i stödformer som<br>riktas till arbetshandikappade.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med<br>uppgift att se över styrning, uppföljning och ut-<br>värdering av arbetsmarknadspolitiken. Arbets-<br>gruppen skall bl.a. se över de nuvarande verk-<br>samhetsmålen för Arbetsmarknadsverket<br>(AMV). Att säkerställa en effektiv uppföljning<br>av målen som medger utvärdering av de insatser<br>som görs och ger underlag för omprövning är en<br>angelägen uppgift.</p>
<p>Det är också viktigt att se över vilka samver-<br>kansformer som bör finnas inom arbetsmark-<br>nadspolitiken framöver i syfte att säkerställa hög<br>kvalitet i utförandet av de uppgifter som finns.</p>
<p>Regeringen avser att se över volymkravet för<br>de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och åter-<br>komma med förslag i den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen våren 1999.</p>
<p>Budgetförslaget för utgiftsområdet bygger på<br>de förslag regeringen aviserade i årets ekonomis-<br>ka vårproposition. I syfte att motverka flaskhal-<br>sar på arbetsmarknaden och förstärka arbetsför-<br>medlingarnas arbete med företagskontakter<br>disponerar Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 850<br>miljoner kronor för tillfälliga personalförstärk-<br>ningarna vid arbetsförmedlingar och arbets-<br>marknadsinstitut under innevarande budgetår.<br>Regeringen föreslår att motsvarande medel av-<br>sätts även under år 1999. I takt med den förbätt-<br>rade situationen på arbetsmarknaden bör dessa<br>medel kunna reduceras i ett första steg år 2000<br>med 250 miljoner kronor. Vidare föreslår rege-<br>ringen, som ett led i sin strävan att förenkla reg-<br>lerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärdena,<br>ett införande av ett förstärkt försäkringsskydd<br>för deltagarna i dessa åtgärder. I detta samman-<br>hang föreslås även att arbetsplatsintroduktion<br>och arbetslivsutveckling ersätts med ett enhetligt<br>regelverk. Regeringen föreslår dessutom som led<br>i en satsning på insatser för arbetshandikappade<br>åtgärder för att förbättra deras situation på ar-<br>betsmarknaden.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 761<br>miljoner kronor år 1999, 837 miljoner kronor år<br>2000 och 767 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 48 274 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 15<br>Studiestöd</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 983</p></td><td>
<p>21 274</p></td><td>
<p>21 610</p></td><td>
<p>22 447</p></td><td>
<p>23 741</p></td><td>
<p>25 354</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp<br>till gymnasiestuderande i form av studiebidrag,<br>inackorderingstillägg m.m och studiemedel samt<br>olika former av vuxenstudiestöd. För år 1998<br>uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 21,3<br>miljarder kronor, varav studiemedel 10 miljarder<br>kronor, särskilt utbildningsbidrag 6 miljarder<br>kronor och särskilt vuxenstudiestöd (svux och<br>svuxa) 2,3 miljarder kronor.</p>
<p>Målen för utgiftsområdet är att studiestödet<br>skall verka rekryterande och därmed bidra till ett<br>högt deltagande i utbildningen. Det skall dess-<br>utom ha en utjämnande verkan som främjar ökad<br>social rättvisa.</p>
<p>Prioriterat under budgetperioden 1999-2001<br>är en höjning av studiehjälpen med 100 kronor<br>per månad från år 2000 och ytterligare 100 kro-<br>nor från år 2001. Höjningen av studiehjälpen är<br>en följd av att regeringen avser föreslå riksdagen<br>en höjning av barnbidraget under förutsättning<br>att de offentliga finanserna ger utrymme för en<br>sådan åtgärd.</p>
<p>Budgetförslaget för år 1999 utgår vidare från<br>utbildningssatsningen inom vuxenutbildningen<br>och den utbyggnad av högskolan som regeringen<br>presenterade i budgetpropositionen för år 1998.<br>Detta innebär bl.a. att volymen successivt ökar<br>vad gäller studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd<br>för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag.</p>
<p>Med anledning av pensionsreformen har ut-<br>gifterna under utgiftsområdet ökats med 600<br>miljoner kronor år 1999, 642 miljoner kronor år<br>2000 och 660 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 22 447 miljoner kronor.</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Utgiftsområde 16</p>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>25 122 27 111 27 669 29 031 30 405 31 869</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,<br>vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,<br>högskoleutbildning och forskning samt centrala<br>myndigheter inom Utbildningsdepartementets<br>ansvarsområde. För år 1998 uppgår anvisade me-<br>del enligt statsbudget till 27,1 miljarder kronor,<br>varav ca 5,1 miljarder kronor till barnomsorg,<br>skola och vuxenutbildning, 19,2 miljarder kronor<br>till universitet och högskolor m.m., 0,5 miljarder<br>kronor till högskolemyndigheter samt 2,2 mil-<br>jarder kronor till nationella och internationella<br>forskningsresurser.</p>
<p>Inom barnomsorgen är de viktigaste målen att<br>ge barn stöd och stimulans för sin utveckling<br>samt att underlätta för föräldrar att förena för-<br>värvsarbete eller studier med vård och ansvar för<br>barn. Skolans mål är att alla barn och ungdomar<br>oberoende av kön, geografisk hemvist samt soci-<br>ala och ekonomiska förhållanden skall ha tillgång<br>till en likvärdig utbildning. Målet för vuxenut-<br>bildningen är att överbrygga utbildningsklyftor-<br>na, medverka till arbetslivets förändring, bidra till<br>full sysselsättning och tillgodose de vuxnas indi-<br>viduella önskemål om vidgade utbildningsmöj-<br>ligheter. Universitet och högskolor har som sina<br>viktigaste mål att erbjuda utbildning av hög och<br>likvärdig kvalitet i alla delar av landet, bedriva<br>forskning samt därigenom bidra till en regionalt<br>balanserad utveckling.</p>
<p>Regeringen fortsätter prioriteringen av arbetet<br>med att stärka utbildningens kvalitet och att säk-<br>ra likvärdigheten i skolan. Ett tiopunktsprogram<br>med detta syfte föreslås genomföras. Ett pro-<br>gram för IT i skolan genomförs till en kostnad av<br>ca 1,5 miljarder kronor under perioden 1999 till<br>2001. Vidare avsätts medel för förstärkning av<br>utbildningen för barn och ungdomar samt vuxna<br>i storstadsregionerna. Den särskilda utbildnings-<br>satsningen Kunskapslyftet fortsätter med ytterli-<br>gare 10 000 platser. En ytterligare satsning görs<br>också på försöksverksamheten med kvalificerad<br>yrkesutbildning som utökas från 8 800 platser<br>under år 1998 till 12 000 platser från år 1999.<br>Dessutom förlängs försöksverksamheten till och<br>med år 2001.</p>
<p>Högskolan skall fortsatt byggas ut. Utbygg-<br>naden sker i hela landet. År 1999 tillförs 15 000<br>nya platser. Tyngdpunkten skall ligga inom de<br>tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna.<br>En nationell IT-satsning pågår inom högskole-<br>området och biblioteksväsendet. Universitets-<br>datanätet Sunet föreslås förstärkas. Satsningen på<br>forskning och utveckling fortsätter för att bidra<br>till en hög kunskaps- och kompetensnivå i sam-<br>hället.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med</p>
<p>28,2 miljoner kronor år 1999, 30,6 miljoner kro-<br>nor år 2000 och 33,1 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 29 031 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 17<br>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag ______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>7 179 7 335 7 451 7 452 7 597 7 722</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar kultur och medier, stöd<br>till folkbildning, ungdomsfrågor samt folkrörel-<br>se- och idrottsfrågor. För år 1998 uppgår anvisa-<br>de medel enligt statsbudget till 7,3 miljarder kro-<br>nor, varav 4,2 miljarder kronor hänför sig till<br>kultur och medier.</p>
<p>De viktigaste målen på området är att värna<br>yttrandefrihet, delaktighet i kulturlivet, främja<br>kulturell mångfald och konstnärlig förnyelse, be-<br>vara och bruka kulturarvet, främja bildnings-<br>strävanden och internationellt kulturutbyte,<br>främja ungdomars delaktighet i samhällsutveck-<br>lingen samt främja idrottslig verksamhet.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>bl.a. fortsatta insatser för att litteraturen och lä-<br>sandet skall stärkas, att konstnärers villkor skall<br>förbättras samt för kulturarvets demokratiska<br>funktion. Vidare görs en satsning på ett Sverige<br>för alla samt på arkitektur, formgivning och de-<br>sign. Kulturen som utvecklingsfaktor samt film-<br>och mediefrågorna lyfts fram.</p>
<p>Besparingsåtgärder genomförs under år 1999<br>inom området för de centrala museerna eftersom<br>de undantogs från detta under år 1998.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen<br>föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>4,9 miljoner kronor per år under perioden 1999-<br>2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 7 452 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 18</p>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>30 891 22 902 22 637 20 463 17 300 13 702</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna plan-,<br>bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor,<br>länsstyrelserna och regionala självsstyrelseorgan,<br>lantmäteriverksamhet samt stöd till ekologisk<br>omställning och utveckling. För år 1998 uppgår<br>de anvisade medlen enligt statsbudget till 22,9<br>miljarder kronor, varav 20,0 miljarder till plan-,<br>bygg- och bostadsväsendet, 1,7 miljarder kronor<br>till länsstyrelserna m.m. och 0,8 miljarder kronor<br>till stöd till ekologisk omställning och utveck-<br>ling- °</p>
<p>Målen för utgiftsområdet är att skapa förut-<br>sättningar för alla att leva i goda bostäder till<br>rimliga kostnader och trygg miljö inom ekolo-<br>giskt hållbara ramar samt att bidra till jämlika och<br>värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja<br>en god uppväxt för barn och ungdomar. Vidare<br>skall en ekologisk hållbarhet vara grund vid pla-<br>nering och byggande. Stöd till kommunerna för<br>investeringsprogram skall öka takten i omställ-<br>ningen till ett hållbart samhälle. Samhällsplane-<br>ringen skall vara sektorsövergripande. I proposi-<br>tionen Bostadspolitik för en hållbar utveckling<br>lade regeringen under våren förslag till en lång-<br>siktig bostadspolitik (prop. 1997/98:119, bet.<br>1997/98: BoUlO, rskr. 1997/98:306).</p>
<p>Prioriteringarna inom området är att Lantmä-<br>teriverket skall säkerställa ekonomisk, verksam-<br>hetsmässig och organisatorisk balans och en ra-<br>tionell fastighetsbildning. Vidare skall ett<br>kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet bildas<br>och lokaliseras till Umeå. En uppföljning av ut-<br>vecklingen på det bostadssociala området skall<br>ske.</p>
<p>Utgifterna för räntebidrag fortsätter att mins-<br>ka främst beroende på att räntenivån varit lägre<br>än tidigare antaganden. Utgifterna för kreditga-<br>rantier har däremot ökat dramatiskt under år</p>
<p>1998. Denna utveckling förväntas även under pe-<br>rioden 1999-2001 och beror bl.a. på att de eko-<br>nomiska problemen har underskattats i de bo-<br>stadsrättsföreningar som inte ingått i Statens<br>bostadskreditnämnds tidigare prognosunderlag.<br>Ramen är justerad med anledning av detta. En<br>omprioritering av resurser görs som innebär att<br>vissa medel överförs från de lokala investerings-<br>programmen till utgiftsområde 20 Allmän miljö-<br>och naturvård.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 20 463 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 19</p>
<p>Regional utjämning och utveckling</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>2 940 3 605 3 528 2 743 2 675 3 337</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-<br>gionalpolitiska företagsstöd och medel som läns-<br>styrelserna, självstyrelseorganen och Närings-<br>och teknikutvecklingsverket (NUTEK) förfogar<br>över för regional projektverksamhet samt en del<br>av medfinansieringen av EG:s struktur-<br>fondsprogram. Vidare ingår även medel för ut-<br>betalningar från EG:s regionalfond samt medel<br>för Glesbygdsverket (GBV) och Statens institut<br>för regionalforskning (SIR). För år 1998 uppgår<br>anvisade medel enligt statsbudgeten till 3,6 mil-<br>jarder kronor, varav ca 1,6 miljarder kronor på<br>anslaget för regionalpolitiska åtgärder och 0,7<br>miljarder kronor för utbetalning från EG:s regi-<br>onalfond.</p>
<p>Målet för regionalpolitiken är att den skall<br>skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk till-<br>växt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga lev-<br>nadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.<br>Målet för utgiftsområdet är att verksamheten<br>främst skall underlätta för näringslivet i regional-<br>politiskt prioriterade områden att utvecklas så att<br>det bidrar till att uppfylla målet för regionalpoli-<br>tiken. Utgiftsområdet benämns ofta den "lilla"<br>regionalpolitiken.</p>
<p>Den "stora" regionalpolitiken omfattar åtgär-<br>der med regionalpolitisk betydelse inom andra<br>politikområden. Denna politik är av grundläg-<br>gande betydelse för den regionala utvecklingen.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>arbetet med att öka samordningen av och effek-</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>tiviteten i åtgärderna för utjämning och tillväxt i<br>de regionalpolitiskt utsatta regionerna samt att<br>förstärka de regionalpolitiska insatserna inom<br>den ”stora” regionalpolitiken. Vidare prioriteras<br>arbetet med en översyn av de nationella regional-<br>politiska stödområdena, en parlamentarisk<br>kommitté som skall lämna förslag om den fram-<br>tida inriktningen och utformningen av den<br>svenska regionalpolitiken samt inriktningen av<br>EG:s strukturfondspolitik inför den nya pro-<br>gramperioden år 2000-2006.</p>
<p>Inom den regionala näringspolitiken priorite-<br>ras under år 1999 arbetet med de regionala till-<br>växtavtalen. Regeringens program på 500 miljo-<br>ner kronor för regional näringspolitik och<br>särskilda regionalpolitiska åtgärder skall fullföl-<br>jas.</p>
<p>Regeringen föreslår att nya anslag förs upp på<br>statsbudgeten för år 1999 för att täcka dels ett<br>kapitaltillskott till Norrlandsfonden på 200 mil-<br>joner kronor, dels en del av driften av ett kom-<br>munalt flygplatsbolag i Ljungbyhed på 3 miljoner<br>kronor och slutligen åtaganden som ingåtts före<br>år 1999 för vissa regionalpolitiska infrastruktur-<br>projekt m.m. på 70 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår även att ett nytt anslag för<br>regionalpolitiska åtgärder på 950 miljoner kronor<br>förs upp på statsbudgeten och att ett bemyndi-<br>gandesystem införs för det nya anslaget. Det nu-<br>varande anslaget för regionalpolitiska åtgärder<br>blir därmed ett s.k. äldre anslag. Vidare föreslår<br>regeringen att anslaget för landsbygdslån reduce-<br>ras med sammanlagt 360 miljoner kronor bl.a.<br>för att finansiera kapitaltillskottet till Norr-<br>landsfonden.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 2 743 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 20<br>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>1 609 1 215 1 546 1 549 1 464 1 592</p>
<p>För år 1998 uppgår anvisade medel enligt stats-<br>budget till 1,2 miljarder kronor, varav 1 miljard<br>kronor till miljövård och 0,2 miljarder till strål-<br>skydd och kärnsäkerhet.</p>
<p>De övergripande målen inom utgiftsområdet<br>är att skydda människors hälsa, bevara den biolo-<br>giska mångfalden, främja en långsiktigt god hus-<br>hållning med naturresurser samt att skydda na-<br>tur- och kulturlandskap.</p>
<p>Till grund för det fortsatta miljöarbetet ligger<br>de femton miljökvalitetsmål som redovisats i<br>propositionen Svenska miljömål - Miljöpolitik<br>för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). En<br>uppföljning av arbetet med att föra Sverige mot<br>en ekologisk hållbarhet redovisas för riksdagen i<br>en separat skrivelse (skr. 1998/99:5).</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>införandet av miljöbalken, insatserna för att upp-<br>rätthålla och vidareutveckla kompetensen för<br>övervakning av organiska miljögifter i naturen,<br>bevarandet av biologisk mångfald genom kraftigt<br>ökat skydd av värdefulla naturområden, främst<br>skogsområden samt sanering och återställning av<br>förorenade områden.</p>
<p>Regeringen föreslår en kraftig förstärkning av<br>resurserna för skydd av naturområden, främst<br>skogsområden, för att bevara den biologiska<br>mångfalden. Resurserna föreslås öka med sam-<br>manlagt 660 miljoner kronor under perioden<br>1999-2001. Vidare föreslår regeringen ett nytt<br>anslag för sanering och återställning av förorena-<br>de områden omfattande totalt 170 miljoner kro-<br>nor för perioden 1999-2001. I enlighet med den<br>ekonomiska vårpropositionen föreslås att en för-<br>stärkning för utgiftsområdet görs avseende dels<br>miljöövervakning, dels den med näringslivet och<br>staten samfinansierade forskningen som bedrivs<br>via Stiftelsen Institutet för vatten- och luft-<br>vårdsforskning för år 1999. Vidare föreslås en-<br>gångsvis för år 1999 två nya anslag: Åtgärder för<br>att rena Dalälven och Miljöinsatser i Östersjöre-<br>gionen.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 1 549 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-<br>gisk mångfald och naturvård, vatten- och luft-<br>vård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,<br>miljö- och kretsloppsforskning, kemikaliekon-<br>troll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till<br>kärnkraften samt internationellt miljösamarbete.</p>
<p>Utgiftsområde 21<br>Energi</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>593</p></td><td>
<p>2011</p></td><td>
<p>1 232</p></td></tr>
</table>
<p>Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<p>1 681 1 440 1 715</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning<br>och utveckling av energisystemet samt insatser<br>för att främja utvecklingen av effektiva energi-<br>marknader och en god försörjningsberedskap.<br>För år 1998 uppgår anvisade medel enligt stats-<br>budget till 2 miljarder kronor, varav ca 0,2 mil-<br>jarder kronor till energisystemfrågor och 1,8<br>miljarder kronor till omställning och utveckling<br>av energisystemet.</p>
<p>De viktigaste målen inom utgiftsområdet är<br>att på kort och lång sikt trygga tillgången till el<br>och annan energi på med omvärlden konkur-<br>renskraftiga villkor för att främja en god ekono-<br>misk och social utveckling i Sverige, att skapa<br>villkor för en effektiv energianvändning och en<br>kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med<br>låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat<br>samt att underlätta omställningen till ett ekolo-<br>giskt uthålligt samhälle.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>uppföljningen av det energipolitiska program<br>som beslutats av riksdagen (prop. 1996/97:84,<br>bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Sats-<br>ningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder kronor<br>och löper fram t.o.m. år 2004. Merparten av åt-<br>gärderna avser insatser för att genom forskning,<br>utveckling och demonstration kraftigt sänka<br>kostnaderna för ny och effektivare teknik. Målet<br>är att under de närmaste tio till femton åren öka<br>el- och värmeproduktionen från förnybara ener-<br>gikällor och utveckla kommersiellt lönsam tek-<br>nik för energieffektivisering.</p>
<p>Riksdagens energipolitiska beslut innebär att<br>de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäcksverket<br>skall ställas av. Bortfallet av el skall kompenseras<br>genom effektivare energianvändning, elhushåll-<br>ning, konvertering från el samt tillförsel av el<br>från andra energikällor. Under en femårsperiod<br>lämnas investeringsbidrag till utbyggnad av el-<br>och värmeproduktion samt till effektivisering<br>och minskad användning av el i bostadssektorn.<br>Energipolitiska insatser på klimatområdet ge-<br>nomförs.</p>
<p>Beloppen som föreslås för år 1999 och som<br>beräknas för år 2000 innebär en minskning med<br>150 miljoner kronor för vart och ett av åren i<br>förhållande till de beräknade beloppen i budget-<br>propositionen för 1998. Orsaken till denna för-<br>ändring är att för vissa anslag beräknas utbetal-<br>ningarna koncentreras till den senare delen av<br>den femåriga programperioden 1998-2002. An-<br>slagen beräknas höjas med motsvarande belopp<br>för vart och ett av åren 2001 och 2002.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 1 681 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p>
<p>Anslag Prognos</p>
<p>1998 1998</p>
<p>Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<p>24 467 24 096 25 705 25 501 26 599 25 589</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar väghållning och ban-<br>hållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart,<br>postbefordran, telekommunikationer och över-<br>gripande informationsteknikfrågor. I utgiftsom-<br>rådet ingår också sektorsforskning och miljöfrå-<br>gor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt<br>statsbudget till 24,1 miljarder kronor, varav 21,5<br>miljarder kronor till väg och järnväg.</p>
<p>Under 1998 antogs som ett nytt mål för<br>transportpolitiken att säkerställa en samhälls-<br>ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar<br>transportförsörjning för medborgarna och nä-<br>ringslivet i hela landet. Det övergripande målet<br>består av delmålen: ett tillgängligt transportsys-<br>tem, en hög transportkvalitet, en säker trafik, en<br>god miljö och en positiv regional utveckling.</p>
<p>Ett av de viktigaste målen för utgiftsområdet,<br>förutom det transportpolitiska är, att bredda och<br>stimulera användningen av informationsteknik<br>på ett sätt som främjar kreativitet, tillväxt och<br>sysselsättning samt att betona vikten av att såväl<br>kvinnors som mäns kompetens skall tas tillvara.<br>Därutöver är målet att enskilda och myndigheter<br>i landets olika delar skall ha tillgång till effektiva<br>telekommunikationer samt att det skall finnas en<br>posttjänst av god kvalitet i hela landet så att alla<br>kan ta emot brev och paket.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under 1999<br>åtgärder som skall bidra till ett ekologiskt håll-<br>bart transportsystem och bidra till att nollvisio-<br>nen för trafiksäkerhet på sikt uppnås. Även åt-<br>gärder som bidrar till att trafiksystemet kan<br>anpassas till funktionhindrades behov, tillväxt<br>och sysselsättning i alla delar av landet samt hög<br>transportkvalitet ges stor vikt. Åtgärder för att<br>skapa en god tillgänglighet till en stabil och säker<br>IT-infrastruktur, en säker omställning inför mil-<br>lennieskiftet och det fortsatta arbetet med en<br>kraftfull och långsiktig IT-strategi prioriteras.<br>Infrastrukturåtgärder genomförs enligt riktlin-<br>jerna i riksdagens beslut om infrastrukturpoliti-</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>ken (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.<br>1996/97:174). Regeringen avser att höja bidraget<br>till sjöfarten om sjöarbetsmarknadens parter<br>kommer överens om åtgärder som påtagligt för-<br>bättrar den svenska handelssjöfartens konkur-<br>renskraft.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 25 501 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 23</p>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>10 866 13 726 12 702 11 974 13 154 13 168</p>
<p>och EHEC-smitta, produktions- och miljöråd-<br>givning till skogsägarna, samt biotopskyddet in-<br>om skogsbruket.</p>
<p>Minskningen av ramen jämfört med år 1998<br>föranleds av de stora anslagsbehållningar som<br>finns inom utgiftsområdet och återspeglar såle-<br>des inte några besparingsåtgärder.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1999<br>uppgå till 11 974 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 24</p>
<p>Näringsliv</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p>
<p>Anslag Prognos</p>
<p>1998 1998</p>
<p>Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<p>3 068 2 718 2 921 2 898 2 837 2 966</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-<br>gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och<br>djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning<br>och forskning samt skogsnäring. För år 1998<br>uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 13,7<br>miljarder kronor, varav 11,4 miljarder kronor till<br>jordbruk och 1,2 miljarder kronor till forskning<br>och utbildning.</p>
<p>Huvuddelen av anvisade medel finansieras från<br>EG-budgeten. Merparten av EG-stödet avser<br>obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,<br>djurbidrag, intervention och exportbidrag. Där-<br>till kommer delfinansierade frivilliga stöd och er-<br>sättningar som förutsätter nationell medfinansie-<br>ring. Till dessa hör miljöersättningar, stöd till<br>mindre gynnade områden och strukturstöd.</p>
<p>De viktigaste målen för utgiftsområdet är att<br>verka för en reformerad gemensam jordbruks-<br>och fiskepolitik, att verka för en produktion av<br>säkra livsmedel med hög kvalitet och att stärka<br>konsumentperspektivet, att upprätthålla ett gott<br>hälsotillstånd bland husdjuren, att värna natur-<br>och kulturmiljön samt att utveckla en ekologiskt<br>hållbar livsmedelsproduktion för ökad syssel-<br>sättning, regional balans och uthållig tillväxt.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>bl.a. en ny myndighet för ekonomiska analyser<br>av jordbrukspolitiken samt exportfrämjande åt-<br>gärder. Vidare införs kompletterande utbildning<br>för utländska veterinärer, inrättas en ny djur-<br>skyddsprofessur och genomförs en resursför-<br>stärkning för Sveriges lantbruksuniversitet. Där-<br>utöver prioriteras även ersättning för viltskador,<br>arbetet med att förhindra antibiotikaresistens</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna nä-<br>ringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur-<br>rensfrågor, teknisk forskning och utveckling, ut-<br>rikeshandel, export- och investeringsfrämjande<br>konsumentfrågor samt övriga åtaganden. För år<br>1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget<br>till 2,7 miljarder kronor, varav ca 0,8 miljarder<br>kronor till näringspolitik, ca 0,2 miljarder kronor<br>till teknologisk infrastruktur, ca 0,1 miljarder<br>kronor till konkurrensfrågor, ca 1,2 miljarder<br>kronor till teknisk forskning och utveckling, ca<br>0,3 miljarder kronor till export och investerings-<br>främjande och ca 0,1 miljarder kronor till kon-<br>sumentfrågor.</p>
<p>Några av de viktigaste målen inom utgiftsom-<br>rådet är att förbättra förutsättningarna för före-<br>tagande och entreprenörskap och att stärka driv-<br>krafterna för ökad tillväxt och sysselsättning, att<br>bidra till ökad kunskap och kompetens i närings-<br>livet för att stimulera tillväxt och förnyelse, att<br>konsumenterna skall ha en stark ställning på<br>marknaden och att deras intresse tillgodoses,<br>samt att bidra till en hållbar utveckling genom att<br>utveckla sådana konsumtions- och produk-<br>tionsmönster som minskar påfrestningarna på<br>miljön.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999<br>bl.a. utökade instatser för att stimulera entrepre-<br>nörskap och företagande, främst för ökad till-<br>gång på s.k. såddkapital (50 miljoner kronor) och<br>nya insatser för att stimulera den elektroniska<br>handelns utveckling i Norden och för insatser<br>för att underlätta för små och medelstora företag<br>att nyttja IT-tekniken i sina exportverksamheter</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>(10 miljoner kronor). Dessutom görs nya nä-<br>ringslivsinriktade satsningar i Östersjöregionen<br>(150 miljoner kronor) och nya insatser för att<br>öka de små och medelstora företagens handel<br>med Europa (27 miljoner kronor).</p>
<p>Regeringens satsningar för de kommande tre<br>åren kommer även att prioritera arbetet med att<br>skapa förutsättningar för nyetablering av företag<br>och möjligheter för främst små och medelstora<br>företag att växa samt att främja handeln i Öster-<br>sjöregionen.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 2 898 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>87 330 97 319 96 829 103 565 105 087 107 267</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens<br>bidrag till kommuner och landsting. För år 1998<br>uppgår de anvisade medlen enligt statsbudgeten<br>till 97,3 miljarder kronor, varav 74,9 miljarder<br>kronor till generellt statsbidrag, 21,3 miljarder<br>kronor till statligt utjämningsbidrag och 1,1 mil-<br>jarder kronor till särskilda insatser i vissa kom-<br>muner och landsting.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att bidra till att<br>skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsätt-<br>ningar för kommunerna och landstingen att<br>uppnå de nationella målen inom olika verksam-<br>heter. De ökade statsbidragen syftar till att ge<br>kommunerna och landstingen förbättrade förut-<br>sättningar att satsa på en utvecklad och förbätt-<br>rad skola, att minska väntetiderna i hälso- och<br>sjukvården, att vidta betydande förbättringar in-<br>om äldreomsorgen och att samtidigt uppnå eko-<br>nomisk balans år 2000.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om tillskott till kom-<br>muner och landsting under åren 1997 och 1998<br>om sammanlagt 12 miljarder kronor. I budget-<br>propositionen för år 1998 aviserade regeringen<br>en ytterligare höjning med 4 miljarder kronor för<br>vardera åren 1999 och 2000.</p>
<p>I denna proposition aviserar regeringen ett<br>ytterligare tillskott med 2 miljarder kronor för år<br>2001. Beslutade och aviserade tillskott innebär i<br>förhållande till 1996 års nivå således en höjning<br>av statsbidragen med 22 miljarder kronor år</p>
<p>2001. Ett flertal kommunalekonomiska frågor är<br>aktuella under kommande år, t.ex. utjämnings-<br>systemet för kommuner och landsting, generella<br>statsbidrag och en sänkning av avgifter i barnom-<br>sorgen, till vilken denna resursökning kan utgöra<br>en delfinansiering.</p>
<p>Förutom det aviserade tillskottet påverkas ra-<br>men för utgiftsområdet för år 1999 av vissa regle-<br>ringar av statliga åtgärder som har kommunale-<br>konomiska effekter. Ramen påverkas också av en<br>engångsvis ersättning till kommuner och lands-<br>ting som uppgår till 2,6 miljarder kronor med<br>anledning av den slutliga regleringen av 1997 års<br>skatteinkomster.</p>
<p>Kommuner och landsting har under senare tid<br>fått kostnader som kan leda till att utrymmet för<br>skola, vård och omsorg minskar. Ett exempel på<br>sådana kostnader är de retroaktiva pensionsut-<br>betalningarna som kommuner och landsting<br>måste göra med anledning av Arbetsdomstolens<br>dom om det kommunala pensionsavtalet. Rege-<br>ringen föreslår därför att kommuner och lands-<br>ting tillfälligt skall tillföras ytterligare skatteme-<br>del. Enligt gällande skatteregler betalar alla<br>skattskyldiga med förvärvsinkomster ett fast<br>belopp om 200 kronor i statlig inkomstskatt ut-<br>över den skatt som beror på inkomstens storlek.<br>Regeringen föreslår att denna statliga inkomst-<br>skatt inkomståret 1999 överförs till kommuner<br>och landsting. För de ökade kostnaderna och för<br>övriga krav som ställts för år 1999 tillförs kom-<br>muner och landsting totalt 1,3 miljarder kronor i<br>ytterligare skatteinkomster.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 103 565 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 26<br>Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>98 367 109 125 107 847 84 560 77 000 72 180</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på<br>statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-<br>gäldskontorets provisionskostnader i samband<br>med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-<br>rådet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under ut-<br>giftstaket. För år 1998 uppgår anvisade medel<br>enligt statsbudget till 109,1 miljarder kronor, var-<br>av 108,4 miljarder kronor till statsskuldsräntor,</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>10,0 miljoner kronor till oförutsedda utgifter och<br>0,7 miljarder kronor till Riksgäldskontorets pro-<br>visionskostnader i samband med upplåning och<br>skuldförvaltning.</p>
<p>Från och med år 1999 är målet för<br>statsskuldsförvaltningen att skulden skall förval-<br>tas så att kostnaden för skulden långsiktigt mi-<br>nimeras samtidigt som risken i förvaltningen be-<br>aktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de<br>krav som penningpolitiken ställer.</p>
<p>Ränteutgifternas storlek är beroende av ett<br>flertal olika faktorer. Grundläggande är<br>statsskuldens storlek, aktuella upplåningsbehov<br>samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa<br>faktorer är avgörande för ränteutgifterna sett<br>över en längre tidsperiod.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen fö-<br>reslås att ramen för utgiftsområdet minskar 3 010<br>miljoner kronor år 1999 och 1 680 miljoner kro-<br>nor år 2000 och att ramen höjs med 1 050 miljo-<br>ner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 84 560 miljoner kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 27<br>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>20 181 19 645 21 155 21 908 21 356 22 101</p>
<p>Avgiften har reviderats i förhållande till de be-<br>räkningar som presenterades i den ekonomiska<br>vårpropositionen för år 1998. Förändringarna<br>föranleds av justering av antagandena för utveck-<br>lingen av tullar och importavgifter, men även av<br>justering av antagandena för utveckling av mer-<br>värdesskattebas och bruttonationalinkomst samt<br>med hänsyn till Europeiska kommissionens bud-<br>getförslag för år 1999.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999<br>uppgå till 21 908 miljoner kronor.</p>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Beräknat Prognos Beräknat _______________Beräknat</p>
<p>1997 1998 1998 1999 2000 2001</p>
<p>129 704 132 744 132 425 135 849 140 414 146 433</p>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-<br>budgeten. För år 1998 uppgår anvisade medel<br>enligt statsbudget till 19 645 miljoner kronor.<br>Utgifterna för år 1999 beräknas enligt kommis-<br>sionens budgetförslag. Avgiften kan under året<br>förändras till följd av faktisk uppbörd av tullar<br>och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidi-<br>gare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå, va-<br>lutakursutvecklingen samt andra korrigeringar av<br>avgiften.</p>
<p>Sveriges mål är att verka för en effektiv och<br>återhållsam budgetpolitik inom EU, att bidra till<br>att närhetsprincipen tillämpas på budgetområdet<br>samt att prioritera frågor såsom exempelvis<br>uppföljning och kontroll.</p>
<p>Förhandlingar om ett nytt finansiellt perspek-<br>tiv sker inom ramen för Agenda 2000. Beslut om<br>det nya finansiella perspektivet, som skall gälla<br>åren 2000-2006, förväntas fattas senast i mars år<br>1999.</p>
<p>Vid sidan av statsbudgeten har fram till och med<br>år 1998 redovisats den allmänna tilläggspensio-<br>nen (ATP), delpensionen samt arbetsskadeför-<br>säkringen. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå<br>till 132,7 miljarder kronor, varav 126,1 miljarder<br>kronor hänförs till ATP, 0,6 miljarder kronor till<br>delpension samt 6,0 miljarder kronor till arbets-<br>skadeförsäkringen.</p>
<p>Den allmänna tilläggspensionen (ATP), del-<br>pensionen samt arbetsskadeförsäkringen redovi-<br>sas fram till och med år 1998 som utgifter vid si-<br>dan av statsbudgeten. Från och med år 1999<br>redovisas utgifterna för delpension som anslag<br>under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom och utgifterna för arbetsskadeförsäk-<br>ringen som anslag under utgiftsområde 10 Eko-<br>nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.<br>Förtids-, efterlevande- och barnpension i form av<br>ATP redovisas fr.o.m. år 1999 under respektive<br>folkpensionsanslag. Vid sidan av statsbudgeten<br>kommer fr.o.m. år 1999 endast att redovisas ut-<br>gifter för ålderspension i form av ATP samt ål-<br>derspension i form av folkpension till pensioner<br>som uppbär ATP. Med anledning därav byter<br>området namn till Ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att<br>pensionerna för år 1999 skall beräknas utifrån<br>prisbasbeloppet utan reduktion. Det innebär att<br>återgången till att beräkna pensionerna utan re-<br>duktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999.</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Utgifterna på området har med anledning av<br>ålderspensionsreformen ökat med 4 554 miljoner<br>kronor år 1999, 4 443 miljoner kronor år 2000<br>och 4 137 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Ramen för ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten beräknas för år 1999 till 135 849<br>miljoner kronor.</p>
<h2>6.3 Avgiftsbelagd verksamhet</h2>
<p>Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning<br>har beskrivits i regeringens skrivelse 1997/98:187<br>Uppföljning av budgetåret 1997 (kapitel 4). Som<br>utlovats i budgetpropositionen för år 1998 redo-<br>visas nedan en budget för vissa avgiftsintäkter.</p>
<p>Budgeten avser beräknade avgiftsintäkter som<br>myndigheterna får disponera och omfattar där-<br>med inte avgiftsintäkter från offentligrättslig<br>verksamhet som betalas in på inkomsttitel. Bud-<br>geten omfattar inte heller de avgifter som myn-<br>digheterna får ta ut enligt 4 § avgiftsförordningen<br>(1992:191), dvs. avgifter för tidskrifter, kursma-<br>terial, uthyrning av lokaler etc.</p>
<p>Tabell 6.2 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera<br>1996 - 1999 ________________________________</p>
<p>Miljarder kronor (löpande priser)</p>
<p>1996 1997</p>
<p>36,8 40,3</p>
<p>2998 <sub>b</sub>J999<sub>i</sub></p>
<p>41,1 37,4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 6.3 Budget för vissa avgiftsintäkter år 1999 H</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Intäkter från avgiftsbelagd<br>verksamhet som disponeras<br>av myndigheterna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U02</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>755</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U03</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>266</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U04</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U05</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>26 692</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U07</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U08</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U014</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>171</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>243</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U018</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td><td>
<p>890</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U020</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvärd</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>2 065</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U022</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>3 215</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U023</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p></td><td>
<p>1 057</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>616</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SUMMA</p></td><td></td><td>
<p>37 403</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större</p></td><td>
<p>delen av avgiftsintäkterna inom</p></td><td>
<p>utgifts-</p></td></tr>
</table>
<p>Beloppen för 1998 och 1999 är ännu osäkra, men<br>avgiftsintäkterna kan bedömas ligga på ungefär<br>samma nivå under perioden. I följande tabell re-<br>dovisas budgeterade avgiftsintäkter för 1999 per<br>utgiftsområde.</p>
<p>område 6 avser Försvarets materialverks intäkter<br>från uppdragsverksamhet (ca 22,2 miljarder kro-<br>nor).</p>
<p>Om avgifter som betalas mellan myndigheter<br>elimineras minskar summan från 37,4 miljarder<br>kronor till uppskattningsvis 10 miljarder kronor.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet redovisas<br>också under berörda anslagsavsnitt. Där redovi-<br>sas även avgifter som betalas in på inkomsttitel<br>samt budgeterade kostnader för den avgiftsbe-<br>lagda verksamheten. Vidare görs under an-<br>slagsavsnitten en uppdelning av inkomster som<br>myndigheterna disponerar på dels intäkter från<br>offentligrättslig verksamhet, dels intäkter från<br>uppdragsverksamhet.</p>
<p>102</p>
<h2>6.4 Finansiering av investeringar och<br>rörelsekapital</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen får för budgetåret<br>1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för in-<br>vesteringar i anläggningstillgångar som används i<br>statens verksamhet på högst 16,7 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>Vidare får regeringen för budgetåret 1999 be-<br>sluta om krediter för myndigheters räntekonton<br>i Riksgäldskontoret på högst 14,5 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>För sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet får<br>regeringen för budgetåret 1999 dels besluta om<br>lån i Riksgäldskontoret för investeringar i an-<br>läggningstillgångar som används i verksamheten<br>på högst 19 miljoner kronor, dels besluta om<br>kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på<br>högst 24,5 miljoner kronor.</p>
<p>Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall<br>riksdagen årligen fastställa en total låneram i<br>Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg-<br>ningstillgångar som används i statens verksamhet<br>(20 §). Vidare skall riksdagen årligen fastställa en<br>total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka<br>behovet av rörelsekapital (21 §).</p>
<p>Lånebehov för 1999</p>
<p>I följande tabell redovisas för varje utgiftsområde<br>upptagna lån per den 30 juni 1998, låneramar<br>som regeringen tilldelat myndigheterna för inne-<br>varande budgetår och beräknat sammanlagt be-<br>hov av låneramar för budgetåret 1999. Behovet<br>avser den totala skuld som regeringen via myn-<br>digheterna högst får ha i Riksgäldskontoret un-<br>der 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>[Tabell 6.4 Laneram för budgetåret 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Lån 1998<br>(30/6)</p></td><td>
<p>Låneram</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Låneram<br>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U01</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>164</p></td><td>
<p>282</p></td><td>
<p>348</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U02</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi<br>och finans<br>förvaltning</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>294</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U03</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning<br>och uppbörd</p></td><td>
<p>696</p></td><td>
<p>865</p></td><td>
<p>865</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U04</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>1 673</p></td><td>
<p>2 692</p></td><td>
<p>2 599</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U05</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning<br>och intern,<br>samverkan</p></td><td>
<p>132</p></td><td>
<p>270</p></td><td>
<p>186</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>1 787</p></td><td>
<p>2 691</p></td><td>
<p>2 950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U07</p></td><td>
<p>Internationellt<br>bistånd</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U08</p></td><td>
<p>Invandrare och<br>flyktingar</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjuk-<br>vård och social<br>omsorg</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekon, trygghet vid<br>sjukdom och<br>handikapp</p></td><td>
<p>425</p></td><td>
<p>1 170</p></td><td>
<p>1 437</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U014</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och<br>arbetsliv</p></td><td>
<p>379</p></td><td>
<p>706</p></td><td>
<p>707</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och<br>universitets-<br>forskning</p></td><td>
<p>3 016</p></td><td>
<p>4 404</p></td><td>
<p>5 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, medier,<br>trossamfund och<br>fritid</p></td><td>
<p>203</p></td><td>
<p>372</p></td><td>
<p>358</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U018</p></td><td>
<p>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning</p></td><td>
<p>265</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>372</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U019</p></td><td>
<p>Regional utjämning<br>och utveckling</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U020</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och<br>naturvård</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U022</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO23</p></td><td>
<p>Jord- och skogs-<br>bruk, fiske</p></td><td>
<p>487</p></td><td>
<p>647</p></td><td>
<p>620</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U024</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>221</p></td><td>
<p>149</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>För oförutsedda behov</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>363</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>9 716</p></td><td>
<p>15 337</p></td><td>
<p>16 700</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen beräknar således att det behövs en<br>låneram på 16,7 miljarder kronor för budgetåret<br>1999. För att kunna möta oförutsedda behov<br>kommer preliminärt 108 miljoner kronor inte att<br>fördelas till myndigheterna.</p>
<p>Myndigheternas totala skuld var ca 1,1 miljar-<br>der kronor större vid halvårsskiftet 1998 än vid<br>samma tidpunkt ett år tidigare. Skillnaden mellan</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>låneramar och upptagna lån minskade under<br>samma period med ca 0,6 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringens förslag till bemyndigande för<br>1999 bygger på en, jämfört med tidigare år, nog-<br>grannare prövning av myndigheternas låneramar.<br>Bakgrunden till detta är att omotiverat stora lå-<br>neramar möjliggör investeringar som kan visa sig<br>betungande att betala tillbaka.</p>
<p>Inom utgiftsområde 1 har Regeringskansliet,<br>genom Socialdepartementet, under år 1998 till-<br>fälligt tagit upp ett lån för att finansiera köp av<br>aktier i Apoteket AB (utgiftsområde 9 avsnitt 4.7<br>Övrig statlig verksamhet). Detta lån, som uppgår<br>till 1,1 miljarder kronor, redovisas inte i tabell<br>6.4. Genom att beslutade låneramar inte kommer<br>att utnyttjas fullt ut, ryms detta tillfälliga lån in-<br>om riksdagens bemyndigande.</p>
<p>Ökningen inom utgiftsområde 2 beror till<br>större delen på den nyinrättade Premiepen-<br>sionsmyndigheten.</p>
<p>Ökningen inom utgiftsområde 16 beror<br>främst på att den permanenta utbyggnad som<br>sker av högskolans grundutbildning och forsk-<br>ning kommer att innebära en ökad investe-<br>ringsvolym. Flera byggnadsprojekt avslutas un-<br>der budgetåret 1999 vilket kommer att kräva<br>investeringar i inredning och utrustning utöver<br>tidigare investeringsnivå. Dessutom tillkommer<br>investeringsbehov bl.a. med anledning av vård-<br>högskolornas integrering i de statliga högskolor-<br>na.</p>
<p>Av diagrammet nedan framgår att upptagna<br>lån ökade kraftigt mellan 1993, då systemet in-<br>fördes, och 1996. Ökningen har fortsatt mellan<br>1996 och 1998 om än i en betydligt långsammare<br>takt.</p>
<p>Diagram 6.1 Myndigheternas lån juni 1993 - juni 1998</p>
<p>Miljoner kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-18.png" style="width:168pt;height:116pt;"/>
<p>Räntekontokreditbehov för 1999</p>
<p>Myndigheterna placerar överskottslikviditet och<br>finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riks-<br>gäldskontoret. Myndigheterna har för detta än-<br>damål ett räntekonto med kredit. Myndigheter-<br>nas räntekontokredit varierar men ligger normalt<br>i intervallet 5-10 procent av myndighetens om-<br>slutning. Regeringens förslag till bemyndigande<br>för 1999 bygger på en, jämfört med tidigare år,<br>noggrannare prövning av myndigheternas kre-<br>ditbehov.</p>
<p>I följande tabell redovisas beräknat behov av<br>kreditramar för 1999 per utgiftsområde.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.5 Kreditram för budgetåret 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Kreditram<br>1998</p></td><td>
<p>Kreditram</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U01</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>321</p></td><td>
<p>252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U02</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p></td><td>
<p>315</p></td><td>
<p>880</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U03</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och<br>uppbörd</p></td><td>
<p>695</p></td><td>
<p>651</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U04</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>1 783</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U05</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och<br>intern, samverkan</p></td><td>
<p>217</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>4 307</p></td><td>
<p>4 590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U07</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U08</p></td><td>
<p>Invandrare och<br>flyktingar</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg</p></td><td>
<p>278</p></td><td>
<p>243</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekon, trygghet vid sjuk-<br>dom och handikapp</p></td><td>
<p>559</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U014</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och<br>arbetsliv</p></td><td>
<p>484</p></td><td>
<p>477</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och<br>universitetsforskning</p></td><td>
<p>1 142</p></td><td>
<p>1 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, medier, tros-<br>samfund och fritid</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U018</p></td><td>
<p>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning</p></td><td>
<p>273</p></td><td>
<p>462</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U019</p></td><td>
<p>Regional utjämning och<br>utveckling</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U020</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och<br>naturvård</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>2 065</p></td><td>
<p>2 030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk,<br>fiske</p></td><td>
<p>312</p></td><td>
<p>309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U024</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>179</p></td><td>
<p>113</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Ej fördelat</p></td><td>
<p>156</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SUMMA</p></td><td></td><td>
<p>13 400</p></td><td>
<p>14 500</p></td></tr>
</table>
<p>104</p>
<p>Regeringen beräknar således att det behövs en<br>räntekontokreditram på 14,5 miljarder kronor<br>under budgetåret 1999.</p>
<p>Eftersom flertalet myndigheter ligger med in-<br>låning på räntekontot var den sammanlagda<br>ställningen vid halvårsskiftet i år positivt (ca 22,5<br>miljarder kronor). De elva myndigheter som vid<br>halvårsskiftet hade ett negativt saldo på ränte-<br>kontot hade tillsammans en skuld på 5,6 miljar-<br>der kronor. Försvarets materialverk (FMV) stod<br>för nästan hela skulden (5,4 miljarder kronor).</p>
<p>Ökningen inom utgiftsområde 2 beror på den<br>nyinrättade Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Ökningen inom utgiftsområde 18 beror på att<br>Lantmäteriverkets statskapital avvecklas fr.o.m.<br>den 1 januari 1999. Verkets behov av rörelseka-<br>pital skall istället tillgodoses med en kredit på<br>räntekontot.</p>
<p>Sjunde AP-fondstyrelsen</p>
<p>I det reformerade systemet för inkomstgrundad<br>ålderspension finns en nyinrättad sjunde fond-<br>styrelse inom Allmänna pensionsfonden. Denna<br>skall förvalta en särskild fond, Premiesparfonden.<br>I fonden skall ingå premiepensionsmedel för de<br>försäkrade inom premiepensionssystemet som<br>inte gör ett aktivt val av fondförvaltare. Kostna-<br>derna för förvaltningen av Premiesparfonden<br>skall tas ur de förvaltade medlen. Sjunde AP-<br>fondstyrelsen kommer att få medel till verksam-<br>heten tidigast under senare delen av år 1999, när<br>den första överföringen sker av medel till förval-<br>tare inom premiepensionssystemet. För att täcka<br>kostnaderna fram till denna tidpunkt bör sjunde<br>fondstyrelsen, i likhet med vad som gällt under år<br>1998, ges möjlighet att erhålla lån och kredit i<br>Riksgäldskontoret (jfr bet. 1997/98:SfU 13).</p>
<p>Övrig utlåning från Riksgäldskontoret</p>
<p>Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan<br>riksdagen för en viss myndighet eller för viss an-<br>skaffning besluta att finansieringen sker på annat<br>sätt än genom ovan beskrivna låneram eller kre-<br>ditram. Nedan presenteras en översikt av övriga<br>låneramar i Riksgäldskontoret som föreslås i<br>denna budgetproposition.</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 6.6 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Ställning<br>1998 (30/6)</p></td><td>
<p>Låneram 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Banverket</p></td><td>
<p>7 385</p></td><td>
<p>8 545</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fortifikationsverket</p></td><td>
<p>2 015</p></td><td>
<p>3 460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Luftfartsverket</p></td><td>
<p>1 501</p></td><td>
<p>5 500<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjöfartsverket</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>110<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens fastighetsverk</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens järnvägar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska kraftnät</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vägverket</p></td><td>
<p>1 632</p></td><td>
<p>2 969</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga bolag</p></td><td>
<p>4 270</p></td><td>
<p>17 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden</p></td><td>
<p>65 406</p></td><td>
<p>83 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FMV</p></td><td>
<p>18 915</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överstyrelsen för civilberedskap</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>535</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens räddningsverk</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportkreditnämnden</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RGK garantiverksamhet</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BKN garantiverksamhet</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>556</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RSV</p></td><td>
<p>643</p></td><td>
<p>obegränsad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksverket</p></td><td>
<p>202</p></td><td>
<p>5 500</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Luftfartverkets, Sjöfartsverkets SJ=s och Svenska kraftnäts låneramar för 1999 anger verkens<br>ramar både för upplåning (inkl, leasing) i och utanför Riksgäldskontoret.</p>
<p>Förslagen till beslut om ramar återfinns inom re-<br>spektive utgiftsområde.</p>
<p>Ställningen per den 30 juni 1998 kan i vissa fall<br>vara missvisande då variationen under året kan<br>vara stor. Ett exempel är det särskilda räntekonto<br>som Jordbruksverket har för förskottering av<br>EU-medel. Utbetalningarna i slutet av året upp-<br>går till flera miljarder kronor att jämföra med<br>ställningen per den 30 juni på 202 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Någon summering av de låneramar som före-<br>slås för 1999 är ej meningsfull då vissa av kredi-<br>terna är obegränsade.</p>
<h2>6.5 Garantier</h2>
<p>Ett nytt sätt att hantera garantier i staten inför-<br>des 1997. Det nya förfarandet innebär att risken i<br>varje garantiengagemang eller grupp av engage-<br>mang beräknas och utifrån detta bestäms en årlig<br>avgift för garantin. Till den del avgifter inte er-<br>hålls från garantitagaren är det frågan om en stat-<br>lig subvention. En sådan subvention skall belasta<br>ett anslag. Förfarandet innebär att avgiftsintäk-</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>ter, och i förekommande fall anslagsmedel, reser-<br>veras på ett konto -en garantireserv- i Riksgälds-<br>kontoret. Eventuella återvinningar tillförs garan-<br>tireserven som finansierar infrianden, administra-<br>tion och andra utgifter. En obegränsad kredit<br>kopplas till kontot.</p>
<p>Detta sätt att hantera garantier infördes för<br>nya garantier under 1997. Ett arbete med att in-<br>föra förfarandet även för tidigare utställda garan-<br>tier har påbörjats. Under 1998 har Riksgälds-<br>kontoret inlett ett arbete med att beräkna<br>subventionsvärden för de äldre garantierna. Un-<br>der 1999 kommer detta arbete att fortsätta. När<br>beräkningen av subventionsvärden och den för-<br>lustrisk som finns i den gamla stocken av garan-<br>tier har slutförts, bör detta värde sedan föras upp<br>på anslag inom respektive utgiftsområde om inte<br>avgiften för garantin kan höjas i motsvarande<br>grad. Eftersom subventionsvärden och för-<br>lustrisker ännu inte har slutligt beräknats bör de<br>anslag som finns uppförda på statsbudgeten för<br>år 1998 för finansiering av infrianden av garantier<br>finnas kvar även under år 1999.</p>
<p>I regeringen skrivelse, Uppföljning av budget-<br>året 1997, kapitel 5 (skr. 1997/98:187), finns en<br>redovisning av garantiverksamhetens omfattning<br>under 1997. Regeringen bedömer att redovis-<br>ningen av garantiverksamheten successivt kom-<br>mer att förbättras när subventionsvärdena för de<br>äldre garantierna har beräknats och de ansvariga<br>myndigheternas erfarenheter av det nya sättet att<br>hantera garantier har ökat.</p>
<p>Riksgäldskontoret utreder också hanteringen<br>av statens lån till näringslivet för att möjliggöra<br>en ordning där lånen behandlas på samma sätt<br>som garantier, dvs. risken värderas och prissätts.</p>
<h2>6.6 Beställningsbemyndiganden</h2>
<p>Ett beställningsbemyndigande innebär att riks-<br>dagen bemyndigar regeringen att intill ett visst<br>belopp och för ett visst ändamål beställa varor<br>eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning,<br>lån eller liknande som medför utgifter även un-<br>der senare budgetår än det år statsbudgeten avser.<br>Medel anvisas endast för det närmast förestående<br>budgetåret, men riksdagen åtar sig genom be-<br>myndigandet att under senare budgetår anvisa de<br>medel som behövs.</p>
<p>Vid de anslag och verksamheter där beställ-<br>ningsbemyndiganden begärs finns i årets budget-<br>proposition tabeller med information om bland</p>
<p>annat nya och infriade förpliktelser under år<br>1999. I nedanstående tabell görs en sammanfatt-<br>ning per utgiftsområde av de åtaganden och ut-<br>fästelser som kräver beställningsbemyndiganden.</p>
<p>I kolumnen Ingående förpliktelser 1999 redovi-<br>sas de åtaganden staten beräknas ha i form av be-<br>ställningar av varor och tjänster m.m. vid in-<br>gången av år 1999. I nästa kolumn anges de nya<br>förpliktelser av denna typ som staten förväntas<br>ikläda sig under år 1999. Kolumnen Infriade för-<br>pliktelser 1999 visar de gjorda förpliktelser som<br>förväntas innebära utgifter under år 1999. Ko-<br>lumnen Utestående förpliktelser 1999 utgör sum-<br>man av ingående och nya förpliktelser minus in-<br>friade förpliktelser. I den sista kolumnen,<br>Begärda bemyndiganden 1999, redovisas omfatt-<br>ningen av de beställningsbemyndiganden som<br>regeringen begär i denna budgetproposition.<br>Bemyndigandena innebär att riksdagen medger<br>att regeringen får åta staten förpliktelser som in-<br>nebär utgifter efter år 1999. Förpliktelserna in-<br>nebär utgifter både år 2000 och åren därefter. Av<br>sammanställningen framgår att regeringen begär<br>bemyndiganden om totalt 151 miljarder kronor.<br>I normalfallet överensstämmer de begärda be-<br>myndigandena med omfattningen av de vid årets<br>utgång beräknade utestående förpliktelserna. I<br>några fall begär regeringen dock bemyndiganden<br>på belopp som går utöver den förväntade sum-<br>man av förpliktelserna. Detta gäller t.ex. det in-<br>ternationella utvecklingssamarbetet under ut-<br>giftsområde 7 Internationellt bistånd, där bland<br>annat ett bemyndigande om högst fem gånger<br>landramen för programländer begärs schablon-<br>mässigt. Detta innebär att bemyndiganden om<br>totalt 38 miljarder kronor begärs medan de fak-<br>tiska förpliktelserna vid 1999 års utgång förvän-<br>tas uppgå till 22 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar svarar för 60<br>procent av de totalt begärda bemyndigandena.<br>De förpliktelser som avses ingås inom utgiftsom-<br>rådet under år 1999 förväntas medföra utgifter<br>till och med omkring år 2010. Den helt domine-<br>rande posten utgörs av beställningar av för-<br>svarsmateriel och annan utrustning till Försvar-<br>smakten.</p>
<p>Bemyndiganden knutna till flera forsknings-<br>rådsanslag utgör åtagandet inom utgiftsområde<br>16 Utbildning och universitetsforskning. För<br>vissa myndigheter inom utgiftsområde 16 är det<br>för närvarande svårt att göra en mer precis be-<br>räkning av utestående förpliktelser vid 1999 års<br>slut.</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>[Tabell 6.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende år 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgiftsområde</p></td><td>
<p>Ingående för-<br>pliktelser 1999</p></td><td>
<p>Nya för-<br>pliktelser 1999</p></td><td>
<p>Infriade för-<br>pliktelser 1999</p></td><td>
<p>Utestående för-<br>pliktelser 1999</p></td><td>
<p>Begärda bemyn-<br>diganden 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U02</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>97 902</p></td><td>
<p>13 479</p></td><td>
<p>20 305</p></td><td>
<p>91076</p></td><td>
<p>91 076</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U07</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>17 773</p></td><td>
<p>15 012</p></td><td>
<p>10 301</p></td><td>
<p>22 484</p></td><td>
<p>37 998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>241</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>362</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U014</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>375</p></td><td>
<p>285</p></td><td>
<p>670</p></td><td>
<p>670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U015</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>1 153</p></td><td>
<p>1 492</p></td><td>
<p>1 093</p></td><td>
<p>1 552</p></td><td>
<p>3 075</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, medier och trossamfund</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>328</p></td><td>
<p>292</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U018</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning<br>och byggande</p></td><td>
<p>1 706</p></td><td>
<p>2 436</p></td><td>
<p>1 196</p></td><td>
<p>2 946</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U019</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>903</p></td><td>
<p>2 885</p></td><td>
<p>950</p></td><td>
<p>2 838</p></td><td>
<p>2 838</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U020</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvärd</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>633</p></td><td>
<p>4 048</p></td><td>
<p>1 329</p></td><td>
<p>3 352</p></td><td>
<p>3 352</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U022</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>484</p></td><td>
<p>282</p></td><td>
<p>318</p></td><td>
<p>448</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U023</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p></td><td>
<p>6 636</p></td><td>
<p>1 657</p></td><td>
<p>2 844</p></td><td>
<p>5 449</p></td><td>
<p>5 449</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U024</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 112</p></td><td>
<p>1 254</p></td><td>
<p>1 350</p></td><td>
<p>2 016</p></td><td>
<p>2 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>130 224</p></td><td>
<p>43 670</p></td><td>
<p>40 464</p></td><td>
<p>133 430</p></td><td>
<p>150 669</p></td></tr>
</table>
<p>Det pågår en dialog med berörda myndigheter i<br>syfte att uppnå en ökad överensstämmelse mel-<br>lan beräknade utestående förpliktelser och be-<br>gärda bemyndiganden. För stöd till lokala inves-<br>teringsprogram för ekologisk hållbarhet begärs<br>ett bemyndigande under utgiftsområde 18 Sam-<br>hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.<br>Under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,<br>fiske med anslutande näringar görs utfästelser<br>med anledning av olika stöd från Europeiska<br>unionen.</p>
<p>Under utgiftsområde 27 Avgiften till Europe-<br>iska gemenskapen begär regeringen ett bemyndi-<br>gande avseende åtaganden som följer av EU-<br>budgeten. Åtagandebemyndiganden till följd av<br>EU-budgeten svarar inte direkt mot egna medel,<br>dvs. medlemsländernas avgifter ett visst år. För-<br>delningsnyckeln för finansieringen av budgeten<br>kan dock användas som grov fördelning av åta-<br>gandet på medlemsländerna. Sveriges andel av det<br>samlade bemyndigandet uppgår enligt en sådan<br>fördelning till cirka 21,6 miljarder kronor.</p>
<h2>6.7 Bemyndigande för ramanslag</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under budgetåret 1999 besluta att ett ramanslag<br>som inte avser förvaltningsändamål får överskri-<br>das om</p>
<p>1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbud-<br>get inte hinner inväntas, samt</p>
<p>2. överskridandet ryms inom det fastställda<br>utgiftstaket för staten.</p>
<p>Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om<br>statsbudgeten får regeringen med riksdagens<br>bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-<br>skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-<br>samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-<br>da då anslaget anvisades eller för att ett av<br>riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall<br>kunna uppfyllas.</p>
<p>För de flesta ramanslag kan oundvikliga utgift-<br>sökningar i förhållande till anvisade medel rym-<br>mas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på<br>10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre-<br>diten för anslag för förvaltningsändamål till 3<br>procent och för de flesta övriga ramanslag till 5<br>procent. I fråga om ramanslag för förvaltning-<br>sändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-<br>skrida anslaget mer än vad som ryms inom den<br>tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt<br>bemyndigande som ger regeringen befogenhet<br>att besluta om överskridande av ramanslag som<br>anvisats för förvaltningsändamål behöver därför<br>inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare<br>medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på<br>riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi-<br>tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom<br>att regeringen tillfälligt utökar myndighetens<br>kredit på räntekonto inom ramen för den av<br>riksdagen beslutade samlade kreditramen.</p>
<p>När det däremot gäller ramanslag som anvisats<br>för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-<br>relaterade utgifter, infriande av garantier samt<br>oförutsedda utgifter kan så stora förändringar<br>inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta<br>tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i såda-<br>na fall att i första hand återkomma till riksdagen<br>med förslag om anslag på tilläggsbudget. Föränd-<br>ringarna kan dock inträffa snabbt och betalning-<br>arna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag<br>på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör rege-<br>ringen bemyndigas att besluta om överskridande<br>när de förutsättningar som anges i 6 § andra<br>stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är<br>nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskil-<br>da utgifter som inte var kända då anslaget anvisa-<br>des eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål<br>med anslaget skall kunna uppfyllas. Regeringens<br>avsikt är att om det är möjligt på närmaste<br>tilläggsbudget efter det att ett överskridande<br>medgivits föreslå förändringar av det berörda an-<br>slaget. Detta innebär att förändringen på tilläggs-<br>budget ersätter det medgivna överskridandet.<br>Överskridandet får inte vara större än att det<br>ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.<br>Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder.</p>
<p>I tabell 6.8 redovisas för vilka anslag som rege-<br>ringen har medgivit överskridanden under år<br>1997.</p>
<p>Tabell 6.8 Av regeringen medgivna överskridanden år 1997</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Medgivet<br>överskridande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Budgeterat i<br>statsbud-<br>geten 1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4 Rättsväsendet</p>
<p>F7 Diverse kostnader för</p>
<p>rättsväsendet</p></td><td>
<p>24 222'</p></td><td>
<p>2 083</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 Invandrare och flykt-<br>ingar</p>
<p>A2 Mottagande av asyl-</p>
<p>sökande</p></td><td>
<p>922 000</p></td><td>
<p>10 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 27 Avgiften till Europeiska<br>gemenskapen</p>
<p>A3 Mervärdesskattebaserad<br>avgift</p></td><td>
<p>8 215 000</p></td><td>
<p>2 083 474</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt medgivna överskridanden</p></td><td></td><td>
<p>2 096 157</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive 14 miljoner kronor på tilläggsbudget 2 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl 1, rskr.<br>1997/98:36-47).</p>
<p>Som framgår av tabellen medgav regeringen<br>överskridanden på 3 anslag under budgetåret<br>1997.</p>
<p>Det helt dominerande överskridandet utgörs<br>av den mervärdesskattebaserade avgiften till EU.<br>Övriga tre anslag inom utgiftsområde 27 Avgif-<br>ten till Europeiska gemenskapen underskreds<br>emellertid med nära 2 miljarder kronor jämfört<br>med totalt anvisade medel (dvs. efter den ned-<br>dragning med nära 500 miljoner kronor som<br>gjordes av anslaget för den BNI-relaterade av-<br>giften i tilläggsbudget 1 (prop. 1996/97:150, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)). Som fram-<br>går av regeringens skrivelse 1997/98:187 Upp-<br>följning av budgetåret 1997 överskreds ramen för<br>utgiftsområde 27 med 128 miljoner kronor.<br>Överskridandet kommenteras närmare under ut-<br>giftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-<br>skapen i denna proposition.</p>
<p>Överskridandet på det under utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet anvisade anslaget Diverse kostna-<br>der för rättsväsendet reglerades på tilläggsbudget<br>hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.<br>1997/98:FiUll, rskr. 36-47). På tilläggsbudget<br>höjdes anslaget med totalt 14 miljoner kronor<br>vilket finansierades genom en lika stor nedskär-<br>ning av anslaget Rättshjälpskostnader inom<br>samma utgiftsområde.</p>
<p>Anledningen till överskridandet på det under<br>utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar anvi-<br>sade anslaget Mottagande av asylsökande med<br>10,6 miljoner kronor är främst den komplicerade<br>situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien.<br>Ett stort antal jugoslaviska medborgare vägrades<br>inresa i sitt hemland efter det att de fått avslag på<br>sina ansökningar om uppehållstillstånd. De kom</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>därför att stanna kvar i mottagandesystemet un-<br>der betydligt längre tid än vad som beräknats i<br>budgetpropositionen för 1997. Överskridandet<br>finansierades genom en indragning på motsva-<br>rande belopp år 1998 från anslaget Statens in-<br>vandrarverk under samma utgiftsområde.</p>
<p>Under innevarande budgetår har regeringen<br>medgivit ett överskridande på 322 miljoner kro-<br>nor på det under utgiftsområde 22 Kommunika-<br>tioner anvisade anslaget Transportstöd till Got-<br>land. Regeringen avser att återkomma med en<br>redovisning av finansieringen. Vidare har rege-<br>ringen medgivit ett överskridande på 1 015 mil-<br>joner kronor på det under utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-</p>
<p>gande anvisade anslaget Statens bostadskredit-<br>nämnd: Garantiverksamhet. Finansieringen av<br>överskridandet på detta anslag redovisas i av-<br>snittet om tilläggsbudget till statsbudgeten.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att det även<br>framdeles endast undantagsvis kommer att bli<br>nödvändigt att utnyttja det begärda bemyndi-<br>gandet. En redovisning av hur bemyndigandet<br>har utnyttjats under år 1998 samt hur detta har<br>finansierats kommer att lämnas till riksdagen.</p>
<p>I anslutning till utgiftsområde 21 Energi samt<br>utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. åter-<br>kommer regeringen med förslag om bemyndi-<br>ganden rörande överskridanden av vissa anslag.</p>
<p>109</p>
<p>Prognos och tilläggs-<br>budget för 1998</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>7 Prognos och tilläggsbudget för 1998</h1>
<h2>7.1 Inledning</h2>
<p>Regeringen skall enligt 36 § lagen (1996:1059)<br>om statsbudgeten vid minst två tillfällen under<br>budgetåret för riksdagen redovisa prognoser över<br>utfallet av statens inkomster och utgifter samt<br>statens lånebehov. Väsentliga skillnader i förhål-<br>lande till budgeterade belopp skall förklaras. I<br>1998 års ekonomiska vårproposition redovisade<br>regeringen en första prognos över utfallet av<br>statens inkomster och utgifter för innevarande<br>år. En andra prognos redovisas nu i denna propo-<br>sition.</p>
<p>Uppföljningen av budgetåret 1997 skedde i<br>regeringens skrivelse 1997/98:187. I skrivelsen<br>lämnar regeringen en redogörelse för det eko-<br>nomiska utfallet i staten under föregående bud-<br>getår. Skrivelsen omfattar årsredovisningen för<br>staten år 1997 samt det slutliga utfallet på stats-<br>budgetens inkomsttitlar och anslag under året.<br>Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd<br>verksamhet samt statliga garantier m.m. Vissa<br>generella iakttagelser som Riksrevisionsverket<br>har gjort kommenteras i skrivelsen och myndig-<br>heter som har erhållit revisionsberättelse med in-<br>vändning omnämns, varvid skälen för invänd-<br>ningarna anges. En närmare redogörelse för<br>regeringens bedömningar och åtgärder med an-<br>ledning av revisionens iakttagelser lämnas i denna<br>proposition under respektive utgiftsområde.</p>
<h2>7.2 Prognos för 1998</h2>
<p>I budgetpropositionen för 1998 beräknades sta-<br>tens inkomster till 676,0 miljarder kronor. In-<br>komsterna beräknas nu bli 21,3 miljarder kronor<br>högre (se tabell 7.1). I avsnitt 7.2.1 redovisas den<br>andra uppföljningen av inkomsterna för budget-<br>året 1998.</p>
<p>[Tabell 7.1 Lånebehov och statsskuld är 1998</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td colspan="2">
<p>Differens mot</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårpro-<br>positionen</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>697,3</p></td><td>
<p>11.0</p></td><td>
<p>21,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.</p></td><td>
<p>586,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statsskuldsräntor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>107,8</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoutlåning m.m.</p></td><td>
<p>-9,0</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-10,9</p></td><td>
<p>-27,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-15,6</p></td><td>
<p>-17,1</p></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsförändring</p></td><td>
<p>-27,6</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>-33,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 404,5</p></td><td>
<p>-27,9</p></td><td>
<p>-58,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avser utgiftsområde 26.</p>
<p><sup>2</sup> Under rubriken skulddispositioner redovisas t.ex. valutaomvärderingar och utbeta I-<br>ningar av medel för inlösen av premieobligationer.</p>
<p>Utgifterna exklusive statsskuldsräntor beräknas<br>nu uppgå till 586,5 miljarder kronor, vilket är</p>
<p>2,8 miljarder kronor högre än vad som angavs i<br>budgetpropositionen för 1998. Utgifterna för<br>statsskuldsräntor förväntas bli 1,3 miljarder kro-<br>nor lägre. Jämfört med antagandet i statsbudge-<br>ten leder den nu antagna lägre räntenivån inom<br>landet till att statsskuldsräntorna minskar. Andra<br>faktorer, som högre ränteutgifter på lån i ut-<br>ländsk valuta och ökade valutakursförluster, har</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>dock motverkat denna minskning av ränteutgif-<br>terna.</p>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning bedöms<br>uppgå till -9,0 miljarder kronor, vilket är</p>
<p>7,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades<br>i budgetpropositionen för 1998.</p>
<p>I statsbudgeten för 1998 beräknades lånebe-<br>hovet uppgå till 15 miljarder kronor. Den krafti-<br>ga upprevideringen av inkomsterna i den aktuella<br>inkomstberäkningen har tillsammans med de be-<br>räknade förändringarna av utgifterna exkl.<br>statsskuldsräntor medfört att det primära låne-<br>behovet, dvs. lånebehov exklusive räntor, nu be-<br>räknas uppgå till -119,8 miljarder, vilket innebär<br>en förbättring med 25,7 miljarder kronor i för-<br>hållande till beräkningen i statsbudgeten. Den<br>något lägre nivån på ränteutgifterna i den aktuella<br>beräkningen bidrar också till en förbättring av<br>lånebehovet. Sammantaget innebär dessa föränd-<br>ringar att statens lånebehov nu bedöms bli<br>27 miljarder kronor lägre än vad som antogs i<br>statsbudgeten, vilket innebär att staten beräknas<br>kunna amortera ca 12 miljarder kronor på<br>statsskulden under innevarande år.</p>
<p>Statsskuldens utveckling beror på lånebehovet<br>och på skulddispositioner som påverkar<br>statsskuldens storlek utan att påverka lånebeho-<br>vet. Totalt beräknas statsskulden minska med<br>knappt 28 miljarder kronor under 1998.</p>
<p>7.2.1 Inkomster</p>
<p>Statsbudgetens totala inkomster 1998 beräknas<br>till 697,3 miljarder kronor eller 38,5 procent av<br>BNP. Inkomsterna har ökat med 11,0 miljarder<br>kronor jämfört med vad som angavs i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition och med 21,3 miljar-<br>der kronor jämfört med vad som beräknades till<br>statsbudgeten för 1998.1 jämförelse med vårpro-<br>positionen och statsbudgeten har skatteinkoms-<br>terna ökat med 10,6 respektive 15,7 miljarder<br>kronor medan övriga inkomster har ökat med<br>0,4 respektive 5,6 miljarder kronor. Skillnaden<br>mellan den nuvarande beräkningen och beräk-<br>ningen till vårpropositionen respektive statsbud-<br>geten redovisas i tabell 7.2.1 samband med över-<br>gången till den nya redovisningen (se avsnitt<br>5.2.1) har inkomster som tidigare redovisats un-<br>der inkomsttypen Skatter m.m. flyttas till in-<br>komsttypen Inkomster av statens verksamhet.<br>För att öka jämförbarheten med beräkningen till<br>vårpropositionen och den fastställda statsbudge-<br>ten har dessa inkomster i tabell 7.2 flyttats tillba-</p>
<p>ka till inkomsttypen Skatter m.m. Detta innebär<br>att tabellen inte överensstämmer med den redo-<br>visning av inkomsterna som finns i kapitel 5.<br>Summan av de totala inkomsterna överensstäm-<br>mer dock.</p>
<p>Inkomsterna från fysiska personers inkomst-<br>skatt beräknas öka med 5,6 miljarder kronor<br>jämfört med vad som angavs i vårpropositionen<br>och med 6,8 miljarder jämfört med vad som an-<br>gavs i statsbudgeten. Ökningarna förklaras av att<br>kapitalinkomster avseende inkomståret 1997 för-<br>väntas bli större än tidigare beräknat, vilket för år<br>1998 medför att fyllnadsinbetalningarna ökar<br>och att den överskjutande skatten minskar jäm-<br>fört med tidigare prognoser. Den under våren<br>1998 beslutade sänkningen av fastighetsskatten<br>från 1,7 till 1,5 procent beräknas påverka in-<br>komsterna först 1999.</p>
<p>Inkomsterna från juridiska personer ökar med</p>
<p>2,1 miljarder kronor jämfört med vad som be-<br>räknades till vårpropositionen och med</p>
<p>9,9 miljarder kronor jämfört med vad som antogs<br>i statsbudgeten. De ökade inkomsterna förklaras<br>huvudsakligen av ökade bolagsvinster och där-<br>med skatter avseende inkomståret 1997, vilket<br>har medfört större fyllnadsinbetalningar under<br>våren 1998.</p>
<p>Socialavgifterna ökar med 1,3 miljarder kronor<br>jämfört med vårpropositionen. Förändringen är<br>hänförlig till ändrat antagande om utbetald löne-<br>summa samt ökade inkomster från särskild lö-<br>neskatt och egenavgifter.</p>
<p>Mervärdesskatten ökar med 4,1 miljarder kro-<br>nor i jämförelse med vad som beräknades till<br>vårpropositionen. Det förklaras av en tidigare-<br>läggning av omföringar av mervärdesskatt från<br>fysiska- och juridiska personers inkomstskatt. I<br>förhållande till beräkningen i statsbudgeten har<br>mervärdesskatten uppjusterats med 3,6 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Inkomsterna från energiskatten har reviderats<br>ned med 1,4 miljarder kronor jämfört med be-<br>räkningen till vårpropositionen. Minskningen<br>förklaras till stor del av en fortsatt nedgång i ben-<br>sinförbrukningen, men även av att inkomsterna<br>från beskattningen av oljeprodukter minskar.</p>
<p>Inkomster av statens verksamhet beräknas öka<br>med 1,2 miljarder kronor i jämförelse med vår-<br>propositionen, vilket i huvudsak förklaras av<br>betydande återbetalningar från Exportkredit-<br>nämnden.</p>
<p>114</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 7.2 Statsbudgetens inkomster 1998 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Aktuell</p></td><td></td><td>
<p>Differens mot<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttitel</p></td><td>
<p>beräkning</p></td><td>
<p>Vårproposition</p></td><td>
<p>budgetproposition</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000 Skatter m.m.</p></td><td>
<p>617,7</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>15,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100 Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>111,2</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>209,3</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>320,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter (Överföringar till AP-fonden)</p></td><td>
<p>110,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>34,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav 1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga egendomsskatter</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>239,9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav 1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>160,3</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>49,4</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
</table>
<p>1500 Utjämningsavgift</p>
<p>21,3</p>
<p>-0,2</p>
<p>0,3</p>
<p>1600 Betalningsförskjutningar</p>
<p>0.0</p>
<p>0,0</p>
<p>1,1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav 2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav 3312 övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>Extraordinära medel från EU</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Statsbudgetens totala inkomster 097,3 11,0</p>
<p>'För att öka jämförbarheten har beloppen korrigerats för redovisningseffekter av det nya uppbördssystemet (se kapitel 5).</p>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför Inte alltid.</p>
<p>21,3</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Inkomster av försåld egendom beräknas öka<br>med 7,4 miljarder kronor i jämförelse med vad<br>som beräknades till statsbudgeten. Det beror<br>bl.a. på att delpensionsfonden upphör och att<br>fondens behållning förs in som en inkomst på<br>statsbudgeten år 1998.</p>
<p>Bidrag m.m. från EU minskar med</p>
<p>1,3 miljarder kronor i förhållande till statsbud-<br>geten. Eftersom statens utgifter förväntas minska<br>i motsvarande grad är denna inkomstminskning<br>saldoneutral.</p>
<p>7.2.2 Takbegränsade utgifter</p>
<p>Utgiftstaket uppgår till 720 miljarder kronor</p>
<p>1998.1 budgetpropositionen för 1998 beräknades<br>de takbegränsade utgifterna totalt uppgå till</p>
<p>716,4 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen<br>beräknades därför uppgå till 3,6 miljarder kronor.<br>I 1998 års ekonomiska vårproposition revidera-<br>des utgifterna under utgiftstaket upp till totalt</p>
<p>719.1 miljarder kronor, varav socialförsäkrings-<br>sektorn vid sidan av statsbudgeten (fr.o.m. 1999<br>benämnt ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten) beräknades till 132,4 miljarder<br>kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. till följd av<br>att kommunsektorn, med början 1998, tillfördes<br>ytterligare 4 miljarder kronor per år för vård,<br>skola och omsorg. I den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen beräknades budgeteringsmarginalen<br>därför uppgå till 0,9 miljarder kronor. I den aktu-<br>ella beräkningen bedöms de takbegränsade ut-<br>gifterna uppgå till 718,9 miljarder kronor 1998,<br>varav socialförsäkringssektorn vid sidan av stats-<br>budgeten beräknas till 132,4 miljarder kronor. Av<br>tabell 7.3 framgår att de takbegränsade utgifterna<br>nu bedöms bli 2,5 miljarder kronor högre än vad<br>som redovisades i statsbudgeten för 1998, vilket<br>innebär att budgeteringsmarginalen är i motsva-<br>rande grad lägre än den var i statsbudgeten.</p>
<p>Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten<br>skall regeringen vidta sådana åtgärder som den<br>har befogenhet till eller föreslå riksdagen nöd-<br>vändiga åtgärder om det finns risk för att ett be-<br>slutat tak för statens utgifter kommer att över-<br>skridas. Ekonomistyrningsverkets prognos från<br>den 10 september pekar mot att utgiftstaket år<br>1998 kommer att överskridas med 0,1 miljarder<br>kronor. Det är också regeringens bedömning att<br>utgiftstaket riskerar att överskridas om inga åt-<br>gärder vidtas. Regeringen har därför förberett ett<br>antal åtgärder i syfte att begränsa utgifterna 1998.<br>Åtgärderna innebär senareläggningar och utgifts-<br>reduktion av planerade projekt m.m. och berör<br>bl.a. totalförsvaret, det internationella biståndet,<br>kommunikationsområdet och bidraget till de sär-<br>skilda insatserna i kommuner och landsting. En-<br>ligt regeringens bedömning kommer budgete-<br>ringsmarginalen efter dessa åtgärder att uppgå till</p>
<p>1,1 miljarder kronor år 1998. Regeringen kom-<br>mer under hösten att följa utvecklingen mycket<br>noga och avser att vidta de åtgärder som krävs<br>för att förhindra ett överskridande av utgiftsta-<br>ket.</p>
<p>Senareläggningen av planerade projekt m.m. år<br>1998 får konsekvenser för beräknade nivån på<br>utgifterna under kommande år. Regeringen har<br>tagit hänsyn till detta genom att bl.a. höja posten<br>förbrukning av anslagsbehållningar för åren<br>1999-2001 i förhållande till beräkningen i vår-<br>propositionen.</p>
<p>Uppföljning av enskilda utgiftsområden</p>
<p>I tabell 7.4 redovisas de prognostiserade utgifter-<br>na per utgiftsområde. Utgifterna exklusive<br>statsskuldsräntor är i den aktuella beräkningen<br>2,8 miljarder kronor högre jämfört med vad som<br>angavs i statsbudgeten. Utgifterna för vissa ut-<br>giftsområden och anslag har reviderats väsentligt<br>i förhållande till statsbudgeten. De största för-<br>ändringarna redovisas nedan.</p>
<p>Tabell 7.3 Takbegränsade utgifter år 1998</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Differens mot</p>
<p>AktuellL Vårpro- Stats-</p>
<p>beräkning positionen budgeten</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskulds-<br>räntor</p></td><td>
<p>586,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkringar vid<br>sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>132,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>718,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>720,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>116</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 7.4 Användning av medel under 1998</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Utgiftsområden</p></td><td>
<p>Anvisat<br>i stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Tilläggs-<br>budget i<br>vårpropo-<br>sitionen</p></td><td>
<p>Tilläggs-<br>budget i<br>denna<br>proposition</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3 977</p></td><td></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>4 380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2 063</p></td><td>
<p>-21</p></td><td></td><td>
<p>2 069</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 662</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>5 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 034</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>21 493</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2811</p></td><td></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>2 767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>' 41 244</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td><td>
<p>43 019</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11 434</p></td><td></td><td></td><td>
<p>11 521</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>3 864</p></td><td></td><td>
<p>366</p></td><td>
<p>4 315</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>22 500</p></td><td>
<p>254</p></td><td></td><td>
<p>23 087</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>37 192</p></td><td></td><td></td><td>
<p>38 686</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>62 701</p></td><td></td><td></td><td>
<p>62 658</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>35 814</p></td><td></td><td></td><td>
<p>35 888</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>42 723</p></td><td>
<p>-4 238</p></td><td></td><td>
<p>37 842</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>47 542</p></td><td>
<p>706</p></td><td>
<p>-787</p></td><td>
<p>47 826</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 334</p></td><td>
<p>-60</p></td><td></td><td>
<p>21 610</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>27 051</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>27 669</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 335</p></td><td></td><td></td><td>
<p>7 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>22 826</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>289</p></td><td>
<p>22 637</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 605</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3 528</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 178</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>1 546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 583</p></td><td>
<p>428</p></td><td></td><td>
<p>1 232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 101</p></td><td>
<p>-2</p></td><td></td><td>
<p>25 705</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 726</p></td><td></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>12 702</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 698</p></td><td>
<p>20</p></td><td></td><td>
<p>2 921</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>93 049</p></td><td>
<p>4 270</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>96 829</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>109 125</p></td><td></td><td></td><td>
<p>107 847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>19 645</p></td><td></td><td></td><td>
<p>21 155</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>692 815</p></td><td>
<p>1 636</p></td><td></td><td>
<p>694 361</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>583 690</p></td><td>
<p>1 636</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>586 514</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</p>
<p>I statsbudgeten anvisades 4,0 miljarder kronor.<br>Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-<br>visade medel med 0,4 miljarder kronor. Inom ut-<br>giftsområdet har utgifterna för anslaget Rege-<br>ringskansliet m.m. reviderats upp med ca<br>0,3 miljarder kronor. Anslaget har dock en ingå-<br>ende balans som medför att utgifterna ryms in-<br>om tillgängliga medel.</p>
<p>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</p>
<p>I statsbudgeten anvisades 21,0 miljarder kronor.<br>Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-<br>visade medel med 0,5 miljarder kronor. Inom ut-<br>giftsområdet har främst utgifterna för anslaget<br>Kriminalvården reviderats upp från 3,4 miljarder<br>kronor i statsbudgeten till 3,9 miljarder kronor i<br>den nuvarande prognosen. Anslaget budgetera-<br>des dock lågt med avsikten att en del av anslags-<br>sparandet skulle förbrukas. Utgifterna ryms in-<br>om tillgängliga medel.</p>
<p>117</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar</p>
<p>I statsbudgeten anvisades 41,2 miljarder kronor.<br>Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-<br>visade medel med 1,8 miljarder kronor, bl.a. till<br>följd av stora förväntade materielleveranser sena-<br>re under året. De högre utgifterna täcks genom<br>förbrukning av anslagssparande och genom ett<br>ianspråktagande av anslagskrediten.</p>
<p>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</p>
<p>I statsbudgeten anvisades 3,9 miljarder kronor<br>för detta utgiftsområde. Utgiftsprognosen inne-<br>bär att budgeterade medel överskrids med totalt<br>ca 0,5 miljarder kronor. Orsaken till det befarade<br>överskridandet är främst att utgifterna på ansla-<br>get Kommunersättningar till flyktingar ökat mer<br>än väntat eftersom ett större antal personer tagits<br>emot av kommunerna. Antalet personer i mot-<br>tagningssystemet för asylsökande beräknas också<br>bli högre än vad som antogs i statsbudgeten, vil-<br>ket ökar utgifterna på anslaget Mottagande av<br>asylsökande jämfört med statsbudgeten. Över-<br>skridandet finansieras delvis på tilläggsbudget<br>genom att bl.a. anslagen för Migrationspolitiska<br>åtgärder och Utresor för avvisade och utvisade<br>minskas.</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>I statsbudgeten anvisades 22,5 miljarder kronor.<br>På tilläggsbudget har ytterligare 254 miljoner<br>kronor anvisats för år 1998 (Bidrag till äldrebo-<br>städer m.m.). Utgiftsprognosen överstiger i<br>statsbudgeten och tilläggsbudgeten anvisade me-<br>del med 0,3 miljarder kronor. Inom utgiftsområ-<br>det har bl.a. utgifterna för anslaget Sjukvårds-<br>förmåner m.m. blivit omkring 0,15 miljarder<br>kronor högre än förväntat till följd av ökade<br>tandvårdsutgifter. De högre utgifterna täcks av<br>ett ianspråktagande av anslagskrediten.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>I statsbudgeten anvisades 37,2 miljarder kronor.<br>Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-<br>visade medel med 1,5 miljarder kronor. Utgifter-<br>na för sjukpenning ökar kraftigare än vad som<br>förväntades i statsbudgeten p.g.a. längre sjuk-<br>skrivningsperioder och ett större antal sjukdagar.<br>Totalt beräknas utgifterna för anslaget Sjukpen-<br>ning och rehabilitering m.m. bli 1,3 miljarder<br>kronor högre än på statsbudgeten anvisade me-<br>del. I diagram 7.1 visas månatliga avvikelser från</p>
<p>statsbudgeten hittills i år för sjukpenning och re-<br>habilitering. Utgifterna för förtidspensioner be-<br>räknas bli omkring 0,2 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten till följd av ett<br>större antal förtidspensionärer. De högre utgif-<br>terna täcks av ett ianspråktagande av anslagskre-<br>diten.</p>
<p>Diagram 7.1 Avvikelser frän statsbudgeten t.o.m augusti:<br>Sjukpenning och rehabilitering, m.m.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-19.png" style="width:177pt;height:129pt;"/>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p>
<p>Den nuvarande utgiftsprognosen visar att utgif-<br>terna inom utgiftsområdet förväntas uppgå till</p>
<p>35,9 miljarder kronor år 1998, vilket är omkring<br>0,1 miljarder kronor högre än vad som anvisades<br>på statsbudgeten. Inom utgiftsområdet har dock<br>väsentliga förskjutningar av utgifterna skett mel-<br>lan olika anslag. Utgifterna på anslagen Allmänna<br>barnbidrag och Föräldraförsäkring har reviderats<br>ned med 0,2 respektive 0,6 miljarder kronor. Den<br>lägre utgiftsnivån beror bl.a. på en ny befolk-<br>ningsprognos som visar att det nu beräknas födas<br>färre barn jämfört med beräkningen i statsbud-<br>geten. Utgifterna för Underhållsstöd bedöms<br>dock överstiga budgeterade medel med omkring<br>0,9 miljarder kronor. I tilläggsbudget föreslås att<br>överskridandet finansieras genom att anslaget<br>Föräldraförsäkring minskas.</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Diagram 7.2 Avvikelser från statsbudgeten t.o.m. augusti:<br>Underhållsstöd _____________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-20.png" style="width:177pt;height:127pt;"/>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbets-<br>löshet</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 beräknades den<br>öppna arbetslösheten år 1998 uppgå till 7,4 pro-<br>cent. I 1998 års ekonomiska vårproposition revi-<br>derades denna prognos ned till 6,7 procent. Pro-<br>gnosen har nu reviderats ned ytterligare till 6,6<br>procent. I statsbudgeten anvisades 42,7 miljarder<br>kronor för utgiftsområdet. Till följd av nedrevi-<br>deringen av prognosen för den öppna arbetslös-<br>heten minskades anslaget för arbetslöshetsersätt-<br>ning med 4,2 miljarder kronor på tilläggsbudget i<br>den ekonomiska vårpropositionen. Den aktuella<br>beräkningen visar att utgifterna inom utgiftsom-<br>rådet förväntas uppgå till 37,8 miljarder kronor år<br>1998, vilket således är omkring 4,9 miljarder kro-<br>nor lägre än vad som anvisats på statsbudgeten.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-21.png" style="width:183pt;height:139pt;"/>
<p>Jen Feb Ma Apr Mej Jun Jul Aug</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 anvisades an-<br>slagsmedel på totalt 47,5 miljarder kronor för<br>detta utgiftsområde. Till följd av att bl.a. utgif-<br>terna för resursarbeten överfördes till utgiftsom-<br>råde 14 från utgiftsområde 13 ökades anvisade<br>medel med totalt 0,7 miljarder kronor på<br>tilläggsbudgeten i den ekonomiska vårproposi-<br>tionen. Utgifterna inom utgiftsområde 14 beräk-<br>nas nu bli 47,8 miljarder kronor. På tilläggsbud-<br>get föreslås nu att anslaget Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder minskas med 0,8 miljarder<br>kronor mot bakgrund av att antalet deltagare i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer vara<br>lägre än vad som beräknades i samband med<br>statsbudgeten för 1998.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Utgiftsprognosen visar att det förväntade utfallet<br>överstiger i stats- och tilläggsbudget anvisade<br>medel med ca 0,3 miljarder kronor. Inom ut-<br>giftsområdet har främst utgifterna för anslaget<br>Studiemedel m.m. reviderats upp med ca<br>0,2 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten.</p>
<p>Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-<br>forskning</p>
<p>I statsbudgeten och i tilläggsbudgeten i den eko-<br>nomiska vårpropositionen har 27,1 miljarder<br>kronor anvisats till detta utgiftsområde. Den<br>aktuella utgiftsprognosen överstiger anvisade<br>medel med 0,6 miljarder kronor. Inom utgifts-<br>området har bl.a. utgifterna för anslaget Särskilda<br>utgifter för universitet och högskolor m.m. revi-<br>derats upp. De högre utgifterna täcks av anslags-<br>sparande.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsför-<br>sörjning och byggande</p>
<p>Den nuvarande utgiftsprognosen visar att utgif-<br>terna inom utgiftsområdet förväntas uppgå till<br>22,6 miljarder kronor år 1998, vilket är omkring<br>0,3 miljarder kronor lägre än vad som anvisats på<br>statsbudgeten och tilläggsbudgeten i den eko-<br>nomiska vårpropositionen. Inom utgiftsområdet<br>har väsentliga förskjutningar av utgifterna skett<br>mellan olika anslag. Anslaget Räntebidrag har re-<br>viderats ned med 1,3 miljarder kronor jämfört<br>med statsbudgeten till följd av lägre marknads-<br>räntor. Samtidigt har Bostadskreditsnämndens<br>utgifter till följd av garantiåtaganden (anslaget<br>Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksam-<br>het) reviderats upp med 1,2 miljarder kronor.<br>Bostadskreditnämndens överskridande finansie-</p>
<p>119</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>ras delvis på tilläggsbudget genom att bl.a. ansla-<br>gen Räntebidrag, Investeringsbidrag för anord-<br>nande av bostäder till studenter m.fl. och Fonden<br>för fukt och mögelskador minskas.</p>
<p>drag m.m. och Intervention och exportbidrag be-<br>räknas bli lägre än budgeterade belopp.</p>
<p>Diagram 7.4 Avvikelser från statsbudgeten t.o.m. augusti:<br>Bostadsgarantier</p>
<p>Miljoner kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-22.png" style="width:173pt;height:118pt;"/>
<p>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>På statsbudgeten anvisades 93,0 miljarder kro-<br>nor. För år 1998 beräknas utgifterna nu uppgå till<br>96,8 miljarder kronor. Utgiftsökningen förklaras<br>huvudsakligen av att kommunsektorn fr.o.m. år<br>1998 tillfördes ytterligare 4 miljarder kronor per<br>år för vård, skola och omsorg i 1998 års ekono-<br>miska vårproposition.</p>
<p>Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-<br>skapen</p>
<p>Utgiftsprognosen är 1,5 miljarder kronor högre<br>än i statsbudgeten anvisade medel för år 1998.<br>Upprevideringar i förhållande till statsbudgeten<br>har gjorts av anslaget Mervärdesskattebaserad av-<br>gift och den avgift som baserar sig på bruttona-<br>tionalinkomsten.</p>
<p>Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård</p>
<p>I statsbudgeten och i tilläggsbudgeten i vårpro-<br>positionen har sammantaget 1,2 miljarder kronor<br>anvisats till detta utgiftsområde. Den aktuella ut-<br>giftsprognosen överstiger anvisade medel med<br>0,3 miljarder kronor. De högre utgifterna hänför<br>sig i huvudsak till s.k. äldreanslag och täcks av<br>anslagssparande och reservationer.</p>
<p>Utgiftsområde 21 Energi</p>
<p>Utgiftsprognosen är 0,4 miljarder kronor lägre<br>än i statsbudgeten anvisade medel för år 1998.<br>Nedrevidering har bl.a. gjorts av anslaget Åtgär-<br>der för el- och värmeförsörjning i Sydsverige.</p>
<p>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</p>
<p>I statsbudgeten anvisades sammantaget</p>
<p>24,1 miljarder kronor till detta utgiftsområde. I<br>den aktuella prognosen beräknas utgifterna bli<br>1,6 miljarder kronor högre jämfört med stats-<br>budgeten. Upprevideringar i förhållande till<br>statsbudget har bl.a. gjorts av anslagen Investe-<br>ringar samt drift och underhåll av statliga järnvä-<br>gar. De högre utgifterna innebär främst ett ökat<br>ianspråktagande av anslagsbehållningar.</p>
<p>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar m.m.</p>
<p>Utgiftsprognosen är 1,0 miljarder kronor lägre<br>än i statsbudgeten anvisade medel för år 1998.<br>Förklaringen är främst att de EU-finansierade<br>utgifterna för bl.a. Arealersättning och djurbi-</p>
<p>7.3 Förslag till tilläggsbudget för</p>
<p>1998</p>
<p>7.3.1 Inledning</p>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen<br>för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en<br>ny beräkning av statsinkomster samt ändra och<br>anvisa nya anslag. I den nya budgetprocessen av-<br>ses regeringen, om behov föreligger, redovisa<br>förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen. I årets<br>ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150,<br>bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) föreslog<br>regeringen ändringar och nya anslag för stats-<br>budgeten för budgetåret 1998 (tilläggsbudget 1).<br>De ytterligare förändringar av gällande statsbud-<br>get som nu kan överblickas och andra frågor som<br>regeringen anser bör tas upp redovisas i det föl-<br>jande.</p>
<p>De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår<br>till totalt 3 889 miljoner kronor. Minskningarna<br>av 1998 års anslag uppgår till sammanlagt 3 750<br>miljoner kronor. Indragningarna av anslagsbe-<br>hållningar uppgår till totalt 167 miljoner kronor.<br>Ökningen av inkomsterna till följd av förslagen<br>på tilläggsbudget uppgår till totalt 81 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Regeringens ambition är att ökade utgifter<br>skall finansieras genom motsvarande minskning-<br>ar av andra utgifter samma år. För de flesta an-<br>slagsökningar föreslås således finansiering, i</p>
<p>120</p>
<p>första hand genom minskningar av andra anslag.<br>För tre anslag är det enligt regeringens bedöm-<br>ning inte möjligt att i nuläget fullt ut finansiera<br>de ökade utgifterna på detta sätt. Detta gäller an-<br>slagen för mottagande av asylsökande och för<br>kommunersättningar vid flyktingmottagande<br>under utgiftsområde 8 samt anslaget för Statens<br>bostadskreditnämnds garantiverksamhet under<br>utgiftsområde 18. Det under utgiftsområde 14<br>uppförda anslaget för arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder minskas med 800 miljoner kronor.<br>Denna minskning tas inte i anspråk för någon<br>viss anslagshöjning. Sammantaget uppgår an-<br>slagsförändringarna i detta förslag till tilläggs-<br>budget därmed till en ökning med 139 miljoner<br>kronor netto.</p>
<p>Förslaget till tilläggsbudget ryms inom de<br>budgetpolitiska målen, dvs. utgifterna överskri-<br>der inte utgiftstaket och saldomålet uppnås.</p>
<p>Teknisk justering av anslagen för<br>förvaltningsändamål</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 anmälde rege-<br>ringen att en teknisk justering hade genomförts<br>av de utgiftsområdesramar som omfattar anslag<br>för förvaltningsändamål. Justeringen gjordes<br>med anledning av en av riksdagen beslutad för-<br>ändring av finansieringen av avtalsförsäkringar på<br>det statliga området (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53). I efterhand har<br>regeringen konstaterat ett fel i underlaget för<br>justeringen. En teknisk justering genomförs<br>därför av utgiftsområdesramarna för år 1999. För<br>vissa anslag är det enligt regeringens bedömning<br>nödvändigt att göra en justering redan inneva-<br>rande budgetår. De ökade utgifterna täcks av<br>motsvarande inkomster på inkomsttitel 5211<br>Statliga pensionsavgifter. Regeringen föreslår att<br>anslag där justeringen uppgår till 5 miljoner kro-<br>nor eller mer anvisas ytterligare medel på<br>tilläggsbudget för 1998 enligt nedanstående ta-<br>bell. Justeringen innebär att berörda anslag ökas<br>med sammanlagt 174 miljoner kronor.</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 7.5 Teknisk justering av anslagen för förvaltnings- 1<br>ländamål 1998 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Höjning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>18 893</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna</p></td><td>
<p>17 588</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Tullverket<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6 760</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Polisorganisationen<sup>1</sup></p></td><td>
<p>61 776</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>11 012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Kriminalvården</p></td><td>
<p>16 742</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-<br>kostnader</p></td><td>
<p>13 458</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitets-<br>forskning</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Specialskolor och resurscenter m.m.</p></td><td>
<p>5 330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Länsstyrelserna m.m.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>22 454</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Ytterligare förändringar på tilläggsbudget föreslås nedan för anslagen Cl Regerings-<br>kansliet m.m. (utgiftsområde 1), A3 Tullverket (utgiftsområde 3), Al Polisorganisatio-<br>nen (utgiftsområde 4) samt Cl Länsstyrelserna m.m. (utgiftsområde 18).</p>
<p>7.3.2 Utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse</p>
<p>Cl Regeringskansliet m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 870 944 kro-<br>nor.</p>
<p>För att genomföra den i inledningen till för-<br>slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-<br>ringen föreslår regeringen att 18 893 000 kronor<br>tillförs anslaget under innevarande budgetår.<br>Samtidigt minskas anslaget med 200 000 kronor<br>för att bidra till finansieringen av höjningen av<br>anslaget F8 Bidrag till vissa internationella sam-<br>manslutningar under utgiftsområde 4 Rättsvä-<br>sendet. Regeringen föreslår således att anslaget<br>tillförs 18 693 000 kronor under innevarande<br>budgetår.</p>
<p>C3 Allmänna val</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål ett ramanslag på 217 400 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 12 400 000 kronor.</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C3 Allmänna val<br>ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget C4 Stöd till politiska partier<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inför valet till<br>Europaparlamentet i september 1995 anvisades<br>30 000 000 kronor för partiernas kampanjkost-<br>nader (prop. 1994/95:150 bilaga 3, bet.<br>1994/95:KU50, rskr. 1994/95:430). Partierna har<br>ett givet intresse av att nå ut med information till<br>väljarna för att informera om hur de ser på de<br>EU-frågor som aktualiseras i valet till Europa-<br>parlamentet i juni 1999.</p>
<p>Med hänsyn till det låga valdeltagandet i valet<br>till Europaparlamentet 1995 bedömer regeringen<br>att extra resurser behövs för att informera väljar-<br>na om valet 1999. Mot denna bakgrund föreslår<br>regeringen att 20 000 000 kronor anvisas för<br>detta ändamål.</p>
<p>7.3.3 Utgiftsområde 2</p>
<p>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p>
<p>Förvärv av aktier i A/O Dom Shvetsii</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen förvärvar 49% av<br>aktierna i A/O Dom Shvetsii, som i dag innehas<br>av Skanskakoncernen, genom att utnyttja en ut-<br>ställd option. Regeringen bemyndigas att besluta<br>om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för<br>att genomföra förvärvet. Anslaget A7 Kostnader<br>för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,<br>m.m. under utgiftsområde 24 Näringsliv får be-<br>lastas med kostnaderna för förvärvet av aktierna i<br>A/O Dom Shvetsii och därmed uppkomna för-<br>valtningskostnader.</p>
<p>I propositionen angavs att det var angeläget att<br>svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs<br>en naturlig bas för sin verksamhet i S:t Peters-<br>burg för att utveckla förbindelserna inom detta<br>område. Riksdagen godkände propositionens<br>förslag att etablera ett Sverigehus i S:t Peters-<br>burg.</p>
<p>Ett ryskt fastighetsbolag - A/O Dom Shvetsii<br>- bildades år 1995 genom ett avtal mellan Svens-<br>ka staten, Skanska International Building AB och<br>S:t Petersburgs stad. Svenska staten äger 36% av<br>aktierna, Skanska 49% och S:t Petersburg stad<br>15%. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 20 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Skanska har ställt ut en option till Svenska<br>staten (Finansdepartementet) med rätt att för-<br>värva Skanskagruppens samtliga aktier i A/O<br>Dom Shvetsii - motsvarande 49% av aktiekapi-<br>talet - till ett pris om 15,5 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen bedömer att svenska staten bör<br>utnyttja den option som ställts ut av Skanska AB<br>för att få större ägarinflytande i bolaget. Svenska<br>staten kommer genom förvärvet att bli majori-<br>tetsägare, 85%, i bolaget.</p>
<p>Regeringen föreslår att förvärvet av aktierna i<br>A/O Dom Shvetsii av Skanska AB och därmed<br>förenade förvaltningskostnader får belasta det<br>under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda an-<br>slaget A7 Kostnader för omstrukturering av vissa<br>statliga ägda företag m.m. Förvärvet av aktierna<br>och övriga kostnader i samband med förvärvet<br>uppskattas till 20 000 000 kronor.</p>
<p>A6 Finansinspektionen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>110 875 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I propositionen<br>Ett Sverigehus i S:t Petersburg (prop.<br>1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr.<br>1994/95:75) föreslogs att svenska staten skulle<br>ingå som delägare i ett bolag med syfte att för-<br>valta fastigheter i S:t Petersburg. Den fastighet<br>som i första hand avsågs ägas av bolaget var det<br>s.k. Anderssonska huset som skulle utnyttjas för<br>etablering av ett Sverigehus med officiella, kultu-<br>rella och kommersiella funktioner.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A6 Finansinspektio-<br>nen ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A8 Riksgäldskontoret:<br>Förvaltningskostnader minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som anges i vo-<br>lym 2 i denna proposition har regeringen under<br>budgetåret 1998 lagt fram ett antal propositioner<br>som ger inspektionen nya eller utökade arbets-<br>uppgifter. Under 1998 berörs myndigheten<br>främst av förslaget om förstärkt tillsyn över bör-</p>
<p>122</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>ser. De nya uppgifterna medför behov av att för-<br>stärka inspektionen personellt och datormässigt.<br>Enligt regeringens bedömning medför de utöka-<br>de arbetsuppgifterna kostnadsökningar på drygt<br>1 000 000 kronor under budgetåret 1998. Rege-<br>ringen har vidare uppdragit åt Finansinspektion-<br>en att kartlägga de svenska bankernas kostnads-<br>uttag och föreslå eventuella åtgärder för att för-<br>bättra informationen till bankkundema. Kostna-<br>den för detta uppdrag beräknas till 500 000<br>kronor.</p>
<p>Vissa kostnadsökningar bedöms Finans-<br>inspektionen klara genom omprioriteringar av<br>verksamheten. Sammantaget föreslår regeringen<br>en anslagshöjning engångsvis på 1 000 000 kro-<br>nor till Finansinspektionen under budgetåret<br>1998.</p>
<p>A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning<br>och låneförvaltning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns, efter en<br>minskning av anslaget med 1 400 000 kronor på<br>tilläggsbudget 1, för detta ändamål uppfört ett<br>ramanslag på 767 600 000 kronor.</p>
<p>7.3.4 Utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>Al Riksskatteverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns, efter en<br>minskning av anslaget på 4 000 000 kronor på<br>tilläggsbudget 1, för detta ändamål uppfört ett<br>ramanslag på 352 304 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Riksskatteverket<br>minskas med 10 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Vissa driftskostnader för<br>statens betalningssystem får belasta anslaget A9<br>Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och<br>låneförvaltning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I syfte att uppnå<br>en effektivare upplåning, låneförvaltning och lik-<br>viditetsförvaltning överfördes den 1 juli 1998 an-<br>svaret för och driften av statens betalningssystem<br>från Riksrevisionsverket till Riksgäldskontoret.<br>De administrativa kostnaderna för betalnings-<br>systemet belastar anslaget A8 Riksgäldskontoret:<br>Förvaltningskostnader. Andra centrala driftskost-<br>nader för statens betalningssystem föreslås<br>fr.o.m. innevarande budgetår belasta anslaget A9<br>Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och<br>låneförvaltning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Efter förslag på<br>tilläggsbudget 1 ökades anslaget till Tullverket<br>för innevarande budgetår med 14 miljoner kro-<br>nor. Tillskottet finansierades genom en motsva-<br>rande minskning av anslaget till Riksskattever-<br>ket. Samtidigt tillfördes Riksskatteverket 10<br>miljoner kronor för utbetalning av ersättningar<br>på grund av överträdelse av gemenskapsrätten<br>avseende punktskatt på mineraloljor. Regeringen<br>avsåg att återkomma i budgetpropositionen med<br>dels en mera precis beräkning, dels förslag till fi-<br>nansiering.</p>
<p>Det kan nu konstateras att det fortfarande är<br>svårt att göra någon mera precis beräkning av er-<br>sättningsanspråkens totala omfattning. De se-<br>naste uppgifterna som inhämtas från Justitie-<br>kanslern och Riksskatteverket tyder på att de<br>sammanlagda utbetalningarna inte kommer att<br>överstiga 10 miljoner kronor. Eftersom ett<br>mycket stort antal framställningar ännu inte har<br>prövats är det dock inte heller nu möjligt att<br>närmare ange beloppet.</p>
<p>Den utgiftsprognos för det berörda anslaget<br>som redovisades av Riksskatteverket vid utgång-<br>en av augusti och bl.a. baserades på en analys av<br>utfallet efter det första halvåret tyder på en lägre<br>medelsförbrukning än vad som tidigare har anta-<br>gits.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som nu har sagts fram-<br>står det som mindre lämpligt att kompensera<br>Riksskatteverket för kostnaden för ersättningar-<br>na och samtidigt finansiera detta genom minsk-<br>ning av något annat anslag inom utgiftsområdet,<br>vilket var den utgångspunkt som angavs i den<br>ekonomiska vårpropositionen. Kostnaden bör<br>enligt regeringens mening i stället bäras av Riks-<br>skatteverket inom ordinarie resursramar.</p>
<p>123</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>A3 Tullverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 050 369 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 14 000 000 kronor.</p>
<p>För att genomföra den i inledningen till för-<br>slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-<br>ringen föreslår regeringen att 6 760 000 kronor<br>tillförs anslaget under innevarande budgetår.<br>Samtidigt minskas anslaget med 200 000 kronor<br>för att bidra till finansieringen av höjningen av<br>anslaget F8 Bidrag till vissa internationella sam-<br>manslutningar under utgiftsområde 4 Rättsvä-<br>sendet. Regeringen föreslår således att anslaget<br>tillförs 6 560 000 kronor under innevarande bud-<br>getår.</p>
<p>7.3.5 Utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet</p>
<p>F7 Diverse kostnader för rättsväsendet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>19 560 000 kronor.</p>
<p>F8 Bidrag till vissa internationella<br>sammanslutningar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>8 356 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F8 Bidrag till vissa<br>internationella sammanslutningar ökas med<br>2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse upp-<br>förda anslaget Cl Regeringskansliet m.m. minskas<br>med 200 000 kronor, det under utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd uppförda anslaget<br>A3 Tullverket minskas med 200 000 kronor, det<br>under utgiftsområde 4 uppförda anslaget Al Po-<br>lisorganisationen minskas med 800 000 kronor,<br>det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning<br>och internationell samverkan uppförda anslaget<br>Bl Bidrag till vissa internationella organisationer<br>minskas med 600 000 kronor samt att det under<br>utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda anslaget<br>Bl Funktionen Civil ledning minskas med<br>200 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F7 Diverse kostna-<br>der för rättsväsendet ökas med 15 000 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget A2 Säker-<br>hetspolisen minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer nu att utgifterna på anslaget F7 Diverse<br>kostnader för rättsväsendet kommer att uppgå till<br>34 560 000 kronor, vilket innebär att anslaget be-<br>höver höjas med 15 000 000 kronor. Trots att re-<br>geringen har stramat upp de administrativa ruti-<br>nerna av utbetalningar från anslaget är<br>förbrukningen av anslaget mycket svår att förut-<br>säga. Vilka åtgärder regeringen avser att vidta<br>med anledning av den ökade anslagsbelastningen<br>redovisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet i<br>denna proposition.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer att utgifterna på anslaget F8 Bidrag till<br>vissa internationella sammanslutningar kommer<br>att uppgå till 10 356 000 kronor, vilket innebär<br>att anslaget behöver höjas med 2 000 000 kronor.<br>Detta beror på att anslagsbelastningen blivit stör-<br>re än beräknat på grund av ökade kostnader för<br>Sveriges medlemskap i Schengensamarbetet un-<br>der 1998.</p>
<p>7.3.6 Utgiftsområde 5</p>
<p>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p>
<p>Bl Bidrag till vissa internationella organisationer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 464 161 000<br>kronor.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av höjningen<br>av anslaget F8 Bidrag till vissa internationella<br>sammanslutningar under utgiftsområde 4 Rätts-<br>väsendet minskas anslaget Bl Bidrag till vissa in-<br>ternationella organisationer med 600 000 kronor.</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>7.3.7 Utgiftsområde 6<br>Totalförsvar</p>
<p>Al Försvarsmakten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 36 757 400 000<br>kronor. Ett bemyndigande avseende beställning-<br>ar på högst 83 505 400 000 kronor har givits.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i<br>fråga om ramanslaget Al Försvarsmakten under<br>budgetåret 1998 medge beställningar av materiel<br>m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av an-<br>slagsmedel efter budgetåret 1998 för denna mate-<br>riel m.m. och tidigare beställningar tillsammans<br>uppgår till högst 88 918 200 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>godkänt regeringens förslag till inriktning av in-<br>vesteringsplan för Försvarsmakten för perioden<br>19982000 samt bemyndigat regeringen att i fråga<br>om ramanslaget Al Försvarsmakten beställa ma-<br>teriel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet<br>av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna<br>materiel m.m. och tidigare beställningar tillsam-<br>mans uppgår till högst 83 505 400 000 kronor<br>(prop. 1997/98:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3, bet.<br>1997/98:FöUl, rskr. 1997/98:82).</p>
<p>Regeringens förslag till investeringsplan och<br>beställningsbemyndigande var inte angivna i<br>samma prisläge, vilket de rätteligen borde ha va-<br>rit. Investeringsplanen är i 1998 års prisläge me-<br>dan beställningsbemyndigandet är angivet i 1997<br>års prisläge. Planerad beställningsvolym enligt<br>investeringsplanen ryms därför inte inom den<br>beslutade bemyndiganderamen. En omräkning<br>av bemyndigandet till 1998 års prisläge krävs så-<br>ledes.</p>
<p>Regeringens förslag till bemyndigande om-<br>fattade inte heller utgifter efter år 2007, vilket det<br>rätteligen borde ha gjort. För vissa objekt som<br>enligt materielplanen skall beställas under år 1998<br>kommer betalningarna att pågå även efter år<br>2007, vilket ökar behovet av beställningsbemyn-<br>digande.</p>
<p>Sedan år 1996 skall Försvarsmakten vid sin<br>materielanskaffning tillämpa reglerna i anslags-<br>förordningen (1996:1189). Detta innebär att<br>Försvarsmakten skall betala vid leverans och inte<br>som tidigare genom samlingsfakturering och för-<br>skott. Tillämpningen av anslagsförordningen le-</p>
<p>der till ett ökat behov av beställningsbemyndi-<br>gande.</p>
<p>I prop. 1997/98:84 Försvarsmaktens ekonomi<br>och verksamhet år 1998 m.m. redovisade rege-<br>ringen ett antal reduceringsåtgärder för att hante-<br>ra problemen med Försvarsmaktens ekonomi,<br>däribland att betalningarna för viss materielan-<br>skaffning senarelagts i syfte att minska anslags-<br>belastningen under 1998. Senareläggningen<br>medför ett ökat behov av beställningsbemyndi-<br>gande.</p>
<p>Sammantaget innebär vad regeringen ovan re-<br>dovisat att beställningsbemyndigandet för bud-<br>getåret 1998 behöver utökas till totalt<br>88 918 200 000 kronor, om planerade beställ-<br>ningar skall kunna göras.</p>
<p>A2 Fredsfrämjande truppinsatser</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 534 419 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 150 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser ökas med totalt 207 136 000 kronor<br>för att möjliggöra en utökad satsning på den<br>fredsfrämjande verksamheten samt för att be-<br>kosta en höjning av det särskilda tillägget för an-<br>ställda i utlandsstyrkan med minröjningsuppdrag<br>i Västsahara (Minurso). Finansiering sker genom<br>att anslaget Al Försvarsmakten minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Personalramen för det svenska bidraget i<br>SFOR utökas till högst 530 personer. Förslaget<br>ryms inom tilldelade medel.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt regering-<br>ens bedömning bör anslaget engångsvis tillföras<br>205 000 000 kronor för att i första hand bekosta<br>eventuella nya eller förändrade truppinsatser på<br>Balkan och eventuella insatser med snabbinsats-<br>styrkan (Swerap).</p>
<p>Den 28 maj 1998 beslutade regeringen om det<br>särskilda tillägget för anställda i utlandsstyrkan<br>med minröjningsuppdrag i Västsahara (Minurso)<br>och om vissa reseförmåner för den berörda per-<br>sonalen. I beslutet anförde regeringen att den av-<br>såg att på tilläggsbudget till statsbudgeten föreslå<br>riksdagen att anslaget A2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser skulle ökas med ett belopp som</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>motsvarar den aktuella höjningen av det särskilda<br>tillägget. Regeringen beräknar att anslagsbehovet<br>ökar med 2 136 000 kronor till följd av de för-<br>månsändringar regeringen beslutat om.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att högst 510 personer<br>får ställas till förfogande inom ramen för SFOR<br>(prop. 1996/97:54, bet. 1996/97:UU5, rskr.<br>1996/97:116). För närvarande genomförs en<br>omorganisation och omfördelning av ansvar<br>mellan truppbidragarländerna i den nordisk-<br>polska brigaden inom SFOR. Samtidigt genom-<br>förs en omorganisation inom den amerikanska<br>divisionen där brigaden ingår. Sammantaget in-<br>nebär detta att den tidigare ansvarsfördelningen<br>mellan divisionen och brigaden förändras och att<br>den tidigare samordnade sjukvården avses delas<br>upp, vilket kräver en något större sjukvårdsorga-<br>nisation inom brigaden. Sverige övertog ansvaret<br>för sjukvårdsorganisationen den 1 oktober 1998.<br>Sjukvårdsansvaret kräver mer personal än vad<br>som var fallet när Sverige hade ansvaret för bri-<br>gadens underhållsfunktion.</p>
<p>För att klara det större sjukvårdsansvaret be-<br>höver personalramen utökas från högst 510 per-<br>soner till högst 530 personer.</p>
<p>Bl Funktionen Civil ledning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 473 145 000<br>kronor.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av ökningen av<br>anslaget F8 Bidrag till vissa internationella sam-<br>manslutningar under utgiftsområde 4 Rättsvä-<br>sendet minskas anslaget Bl Funktionen Civil<br>ledning med 200 000 kronor.</p>
<p>BIO Funktionen Energiförsörjning</p>
<p>Kostnaderna för myndighetsarbetet med<br>dammberedskap</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 230 687 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Affärsverkets svenska kraft-<br>näts utgifter för verksamheten med dammsäker-<br>het bekostas från anslaget B10 Funktionen Ener-<br>giförsörjning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från anslaget<br>bekostas bl.a. beredskapsinsatser för att minska<br>känsligheten för störningar inom elförsörjningen<br>och Affärsverket svenska kraftnäts myndighets-<br>utövning enligt beredskapslagen (1997:288).</p>
<p>Sedan den 1 januari 1998 har Svenska kraftnät<br>även myndighetsansvaret vad gäller frågor om<br>dammsäkerhet. Utgifterna för denna verksamhet<br>beräknas till 1 miljon kronor årligen.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning är Svenska<br>kraftnäts verksamhet med dammsäkerhet och<br>med elberedskap så nära kopplade till varandra<br>att en entydig gränsdragning mellan verksamhe-<br>terna svårligen låter sig göras. Regeringen före-<br>slår därför att även Svenska kraftnäts verksamhet<br>med dammsäkerhet under budgetåret 1998 får<br>bekostas från anslaget B10 Funktionen Energi-<br>försörjning.</p>
<p>7.3.8 Utgiftsområde 8<br>Invandrare och flyktingar</p>
<p>Al Statens invandrarverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 452 402 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens invand-<br>rarverk ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget Bl Integrationsmyndig-<br>heten minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen fat-<br>tade den 26 februari 1998 ett beslut med inne-<br>börden att iranska medborgare inte behöver be-<br>fria sig från sitt nuvarande medborgarskap för att<br>bli svenska medborgare. Detta bedöms leda till<br>att ca 16 000 iranska medborgare bosatta i Sveri-<br>ge, som annars inte hade ansökt om svenskt<br>medborgarskap, nu kommer att göra det. Statens<br>invandrarverk har under år 1998 inte resurser för<br>att pröva en sådan ökad mängd medborgar-</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>skapsärenden. Väntetiderna för de sökande skulle<br>komma att överstiga ett år om Statens invandrar-<br>verk inte tilldelas föreslagna medel.</p>
<p>A2 Mottagande av asylsökande</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 773 650 000<br>kronor.</p>
<p>B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 713915 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Mottagande av<br>asylsökande kommer att överskridas innevarande<br>år med 208 000 000 kronor. Regeringen hinner<br>inte avvakta riksdagens beslut utan måste medge<br>ett överskridande av anslaget. Regeringen före-<br>slår att överskridandet regleras på tilläggsbudget<br>genom att anslaget höjs med samma belopp. Fi-<br>nansiering sker delvis genom en minskning av<br>anslagen A3 Migrationspolitiska åtgärder med<br>85 000 000 kronor, A5 Offentligt biträde i utlän-<br>ningsärenden med 11 000 000 kronor och A6 Ut-<br>resor för avvisade och utvisade med 23 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B4 Kommunersätt-<br>ningar vid flyktingmottagande kommer att över-<br>skridas innevarande år med 324 000 000 kronor.<br>Regeringen hinner inte avvakta riksdagens beslut<br>utan måste medge ett överskridande av anslaget.<br>Regeringen föreslår att överskridandet regleras<br>på tilläggsbudget genom att anslaget höjs med<br>samma belopp. Finansiering sker delvis genom<br>minskning av anslagen Bl Integrationsmyndighe-<br>ten med 5 000 000 kronor, B2 Särskilda insatser i<br>utsatta bostadsområden med 25 000 000 kronor,<br>B3 Integrationsåtgärder med 10 000 000 kronor<br>och B5 Hemutrustningslån med 7 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget täcker<br>kostnader för mottagandet av asylsökande och<br>personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd.<br>Från anslaget bekostas även asylsökandes resor<br>från Sverige och kostnaderna för utlänningar<br>som tagits i förvar enligt utlänningslagen<br>(1989:529) och ersättning till kommunerna för<br>den ersättning som ges till vissa andra utlänning-<br>ar än asylsökande medan de väntar på beslut om<br>uppehållstillstånd. Orsaken till den ökade an-<br>slagsbelastningen är främst den komplicerade<br>situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien.<br>Ett stort antal jugoslaviska medborgare har väg-<br>rats inresa i sitt hemland efter det att de fått av-<br>slag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i<br>Sverige. De har därför kommit att stanna kvar i<br>mottagandesystemet under betydligt längre tid<br>än vad som beräknats i budgetpropositionen för<br>1998. Under innevarande år har antalet asylsö-<br>kande åter ökat, inte minst på grund av förhål-<br>landena i den jugoslaviska provinsen Kosovo.<br>Aven situationen i Irak leder till att människor<br>söker sig därifrån till Sverige och andra europeis-<br>ka länder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kommunerna<br>beräknas innevarande budgetår ta emot 12 470<br>flyktingar. Det är väsentligt fler än det antagande<br>om 7 000 kommunmottagna flyktingar som låg<br>till grund för regeringens anslagsberäkningar i<br>budgetpropositionen för 1998. Ökningen beror<br>främst på att regeringen och Utlänningsnämn-<br>den har måst fatta praxisbeslut om uppehållstill-<br>stånd för sådana asylsökande som under flera år<br>befunnit sig i Sverige. Även antagandet hösten</p>
<p>1997 om antalet kommunmottagna det året -<br>12 700 flyktingar - var för lågt jämfört med det<br>verkliga utfallet som blev 13 600. Utbetalnings-<br>reglerna gör att ersättningsutbetalningarna år</p>
<p>1998 påverkas starkt av kommunmottagandet år<br>1997.</p>
<p>7.3.9 Utgiftsområde 12</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och<br>barn</p>
<p>A3 Underhållsstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 2 125 661 000<br>kronor.</p>
<p>127</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd<br>ökas med 735 000 000 kronor för att täcka det<br>beräknade överskridandet för budgetåret 1998.<br>Finansiering sker genom att anslaget A2 Föräld-<br>raförsäkring minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt Riksför-<br>säkringsverkets senaste redovisning av anslags-<br>belastning och prognos, som bygger på utfallet<br>under första halvåret 1998, beräknas anslaget A3<br>Underhållsstöd överskridas med ca 933 miljoner<br>kronor jämfört med anslaget enligt reglerings-<br>brevet för 1998. Det beräknade underskottet är<br>ca 735 miljoner kronor större än högsta möjliga<br>anslagskredit.</p>
<p>De nya reglerna för underhållsstöd började<br>gälla den 1 februari 1997. Det har visat sig att de<br>beräkningar som gjordes i samband med att det<br>nya systemet infördes inte kommer att stämma<br>med utfallet. Kostnaden för underhållsstödet<br>uppgick år 1997 till 3 023 miljoner kronor. An-<br>slagsbeloppet uppgick samma år till 2 411 miljo-<br>ner kronor vilket innebar att anslaget därmed<br>överskreds med 589 miljoner kronor eller 24 %.<br>För att täcka det beräknade överskridandet till-<br>fördes anslaget på tilläggsbudget för år 1997 yt-<br>terligare 588 550 000 kronor. I samband därmed<br>föreslog regeringen att anslaget, i avvaktan på<br>den utvärdering av reformen som Riksförsäk-<br>ringsverket fått i uppdrag att göra, under perio-<br>den 19982001 skulle minskas med 170 miljoner<br>kronor per år, motsvarande överskridandet under<br>år 1997.</p>
<p>En särskild arbetsgrupp inom Regeringskans-<br>liet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition, analyserat regler och<br>ekonomiskt utfall av underhållsstödet. Detta<br>analysarbete fortsätter. Regeringen följer noga<br>utvecklingen.</p>
<p>Enligt arbetsgruppens prognoser talar den<br>demografiska utvecklingen med färre födda barn<br>och en inkomstutveckling med bl.a. återställda<br>ersättningsnivåer i socialförsäkringen och fler<br>sysselsatta för att kostnaderna för underhållsstö-<br>det börjar sjunka inom något år.</p>
<p>Regeringen föreslår mot denna bakgrund att<br>anslaget A3 Underhållsstöd ökas med<br>735 000 000 kronor för att täcka det beräknade<br>överskridandet för budgetåret 1998. Finansiering<br>sker genom att anslaget A2 Föräldraförsäkring<br>minskas med motsvarande belopp. Enligt Riks-</p>
<p>försäkringsverkets redovisning av anslagsbelast-<br>ning och prognos, som bygger på utfallet under<br>första halvåret 1998, beräknas anslaget A2 För-<br>äldraförsäkring tiW ca 14 415 miljoner kronor, 614<br>miljoner lägre än anslaget enligt regleringsbrevet<br>för 1998. Anslaget bedöms därför tillsammans<br>med anslagssparandet från föregående år under-<br>skridas med 1 424 miljoner kronor. Enligt regle-<br>ringsbrevet får anslaget tillgodoräknas ett spa-<br>rande på högst 737 950 000 kronor.</p>
<p>7.3.10 Utgiftsområde 14</p>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 21 649 793 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 606 000 000 kronor. Något<br>bemyndigande för regeringen att låta staten åta<br>sig ekonomiska förpliktelser har inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder minskas med 800 000 000<br>kronor. Regeringen bemyndigas att beställa<br>tjänster under år 1998 som medför utgifter under<br>år 1999 på högst 55 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer att antalet deltagare i arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärder eller yrkesinriktad rehabilitering<br>kommer att vara lägre än vad som beräknades i<br>samband med statsbudgeten för 1998. Inom ra-<br>men för anvisade medel under anslaget beräkna-<br>des att antalet deltagare skulle uppgå till i genom-<br>snitt minst 182 000 personer per månad.<br>Arbetsmarknadsverket (AMV) beräknar dock<br>för 1998 att antalet personer i arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder i genomsnitt kommer att upp-<br>gå till 169 000. Regeringen föreslår därför att an-<br>slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>minskas med 800 miljoner kronor.</p>
<p>En stor del av besluten om åtgärder vars kost-<br>nader täcks av anslaget innebär utgifter för<br>kommande budgetår. Regeringen bör därför få<br>ett beställningsbemyndigande som innebär att<br>beslut kan fattas under år 1998 som medför ut-<br>gifter under år 1999. Regeringen föreslår att den<br>bemyndigas att under år 1998 beställa tjänster</p>
<p>128</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>som medför utgifter på högst 55 000 000 kronor<br>under år 1999.</p>
<p>7.3.11 Utgiftsområde 16<br>Utbildning och<br>universitetsforskning</p>
<p>B45 Särskilda utgifter inom universitet och<br>högskolor m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 350 984 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B45 Särskilda utgif-<br>ter inom universitet och högskolor m.m. ökas med<br>totalt 107 800 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom indragning av medel enligt följande:<br>77 300 000 kronor från det för budgetåret<br>1995/96 uppförda anslaget C46 Övriga utgifter<br>inom grundutbildning, 10 500 000 kronor från<br>det för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget<br>C47 Övriga utgifter inom forskning och forskarut-<br>bildning samt 20 000 000 kronor av anslagsspa-<br>randet vid ingången av budgetåret 1998 för an-<br>slagen för grundutbildning Bl, B3, B5, B7, B9,<br>Bli, B15, B17, B21, B22, B23, B24, B25, B26,<br>B27, B28, B29, B30, B31, B32, B33, B39 samt<br>B40 avseende medel för s.k. NT-utbildning.</p>
<p>uppförda anslagsposten 12 För regeringens för-<br>delning samt med 12 900 000 kronor från an-<br>slagssparande vid ingången av budgetåret 1998 på<br>anslagsposten 10 Övrig forskning. Båda anslags-<br>posterna ligger under anslaget B45 Särskilda ut-<br>gifter inom universitet och högskolor m.m.</p>
<p>Vidare föreslås att anslagsposten 6 Utveckling<br>av naturvetenskap och teknik under anslaget B45<br>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor<br>m.m. engångsvis tillförs 20 000 000 kronor.<br>Detta görs för att medel för s.k. NT-utbildning<br>skall kunna fördelas till de högskolor som har<br>genomfört mer NT-utbildning än vad de initialt<br>planerat att genomföra. Finansiering sker genom<br>indragning av anslagssparande på följande anslag:<br>Bl, B3, B5, B7, B9, Bli, B15, B17, B21, B22,<br>B23, B24, B25, B26, B27, B28, B29, B30, B31,<br>B32, B33, B39 samt B40. Medlen dras in från de<br>högskolor som inte har genomfört hela sitt pla-<br>nerade NT-utbildningsuppdrag.</p>
<p>C3 Centrala studiestödsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 313 924 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 60 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för innevarande budgetår finns under anslaget<br>B44 Enskilda och kommunala högskoleutbildning-<br>ar m.m. anslagsposten 12 Momsmerkostnader<br>för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftel-<br>sen Högskolan i Jönköping. Avtalet mellan sta-<br>ten och berörda stiftelsehögskolor reglerar bland<br>annat kompensation för mervärdesskatt. För<br>detta ändamål finns en anslagspost på 76 300 000<br>kronor uppförd. Enligt prognosen för budgetåret<br>1998 kommer utgifterna att överstiga beräknade<br>medel med cirka 150 000 000 kronor. Regeringen<br>anser att denna kostnad bör belasta anslaget B45<br>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor<br>m.m. Genom att höja anslaget B45 Särskilda ut-<br>gifter inom universitet och högskolor m.m. med<br>87 800 000 kronor finns medel för att utbetala<br>kompensationen för mervärdesskatten till stiftel-<br>sehögskolorna. Återstående del av kostnaden för<br>kompensation för mervärdesskatt tas med<br>50 000 000 kronor från den för budgetåret 1998</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala -<br>studiestödsnämnden ökas med 22 400 000 kronor.<br>Finansiering sker genom indragning av medel<br>enligt följande: 6 400 000 kronor från anslaget<br>A3 Vuxenstudiestöd, 2 000 000 kronor från det<br>för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C43<br>Enskilda och kommunala högskoleutbildningar<br>m.m., 4 100 000 kronor från det för budgetåret<br>1995/96 uppförda anslaget C45 Vissa särskilda<br>utgifter inom universitet och högskolor m.m.,<br>800 000 kronor från det för budgetåret 1995/96<br>uppförda anslaget C46 Övriga utgifter mom<br>grundutbildning samt 9 100 000 kronor från det<br>för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C47<br>Övriga utgifter inom forskning och forskarutbild-<br>ning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som aviserades i<br>tilläggsbudgeten i samband med 1998 års eko-<br>nomiska vårproposition har satsningen på vux-<br>enutbildningen och högskolan inneburit ökad<br>administration inom hela studiestödsområdet.<br>Den höjning som engångsvis föreslås avseende</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>anslaget C3 Centrala studiestödsnämnden avser<br>att täcka ökade kostnader för återbetalningsad-<br>ministrationen motsvarande 10 000 000 kronor<br>(fr.o.m. 1999 höjs expeditionsavgiften motsva-<br>rande en resursförstärkning på 20 000 000 kro-<br>nor), administrativa kostnader i samband med<br>sommarkurser motsvarande 6 400 000 kronor<br>samt underskott till följd av ändrade aviserings-<br>datum 6 000 000 kronor. Samtliga höjningar fi-<br>nansieras inom utgiftsområdets ram.</p>
<p>7.3.12 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>A5 Statens bostadskreditnämnd:<br>Garantiverksamhet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 500 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer nu att utgifterna på anslaget A5 Statens<br>bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet kommer<br>att uppgå till 2 700 miljoner kronor. Den ökade<br>anslagsbelastningen under år 1998 beror på att<br>förväntade skador ökat mer än prognostiserat<br>beroende på att det låga ränteläget lett till att<br>räntebidragen avvecklats fortare för de kreditta-<br>gare vars lån staten garanterat.</p>
<p>7.3.13 Utgiftsområde 20</p>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>A4 Investeringar och skötsel för naturvård</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 311 473 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 20 000 000 kronor. Inom<br>anslaget har 25 000 000 kronor avsatts för bidrag<br>som förutsätter medfinansiering från EU:s mil-<br>jöfond LIFE.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A5 Statens bo-<br>stadskreditnämnd: Garantiverksamhet kommer<br>enligt nuvarande beräkning att överskridas inne-<br>varande år med 1 015 miljoner kronor. Regering-<br>en har medgivit ett överskridande av anslaget.<br>Regeringen föreslår att överskridandet regleras<br>på tilläggsbudget genom att anslaget höjs med<br>samma belopp. Finansiering sker delvis genom<br>minskningar av anslag enligt följande: Anslaget<br>Al Boverket med 17 000 000 kronor, anslaget A2<br>Räntebidrag med 600 000 000 kronor, anslaget<br>A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskost-<br>nader med 2 000 000 kronor, anslaget A8 Fonden<br>för fukt- och mögelskador med 15 000 000 kronor,<br>anslaget A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostä-<br>der med 7 000 000 kronor, anslaget A12 Investe-<br>ringsbidrag för anordnande av bostäder till stu-<br>denter m.fl. med 75 000 000 kronor, anslaget Cl<br>Länsstyrelserna m.m. med 30 000 000 kronor, an-<br>slaget D2 Statens va-nämnd med 2 000 000 kro-<br>nor samt det under utgiftsområde 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner uppförda anslaget A2 Bi-<br>drag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting med 20 000 000 kronor. Vidare dras<br>37 000 000 kronor in från det under utgiftsområ-<br>de 18 uppförda anslaget A3 Vissa äldre låne- och<br>bidragsstöd för bostadsändamål m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A4 Investeringar och<br>skötsel för naturvård ökas med 25 000 000 kro-<br>nor. Finansiering sker genom ett bidrag från EU<br>på motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Naturvårdsver-<br>ket har från EU:s LIFE-fond beviljats ett bidrag<br>på 5 935 542 ecu, motsvarande ca 50 000 000<br>kronor, för markförvärv. Bidraget uppgår till<br>25 000 000 kronor mer än vad som beräknats för<br>den aktuella anslagsposten. Medlen från EU re-<br>dovisas på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från<br>EG.</p>
<p>130</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>7.3.14 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</p>
<p>Vissa trafikanläggningar i Stockholms län</p>
<p>mellan garantiramen i fast pris och garantiramen<br>för upplupen ränta och indexjusteringar. Riks-<br>dagen bör därför godkänna att regeringen får gö-<br>ra denna justering av de aktuella garantiramarna.</p>
<p>Regeringens förslag: Riksgäldskontorets rätt att<br>teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslu-<br>tade eller avbrutna projekt i Stockholms län be-<br>gränsas till 3 000 000 000 kronor. Garantin för<br>vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och<br>prisökningen i samhället utökas till 625 000 000<br>kronor.</p>
<p>Fonden för den mindre skeppsfarten</p>
<p>Regeringens förslag: En inleverans av medel görs<br>från Fonden för den mindre skeppsfarten med<br>50 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-<br>slutade våren 1998 om finansiering av vissa trafi-<br>kanläggningar i Stockholms län m.m. (prop.<br>1997/98:123, bet. 1997/98:TU5, rskr. 213).<br>Riksdagsbeslutet omfattade bl.a. finansieringen<br>av vägprojektet Södra länken och järnvägsut-<br>byggnaden mellan Södermalm och Årsta samt en<br>begränsning av tidigare utställda lånegarantier för<br>genomförda och avbrutna vägprojekt.</p>
<p>Regeringen bedömde i propositionen som låg<br>till grund för riksdagens beslut att 3 125 miljoner<br>kronor var intecknade för att fullfölja ingångna<br>åtaganden för genomförda och avbrutna vägpro-<br>jekt exklusive Södra länken. Regeringen bedöm-<br>de i samma proposition att upplupna räntekost-<br>nader och justering för prisökningar i samhället<br>därutöver skulle komma att uppgå till högst 500<br>miljoner kronor. Riksdagen har med anledning<br>av regeringens proposition dels bemyndigat rege-<br>ringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att<br>teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslu-<br>tade eller avbrutna projekt inom en ram om<br>3 125 miljoner kronor, dels att låta Riksgälds-<br>kontoret justera denna garanti med högst 500<br>miljoner kronor för vid varje tidpunkt upplupna<br>räntekostnader och prisökningar i samhället.</p>
<p>Det har vid en närmare analys av beräknade<br>räntekostnader konstaterats att en ram på högst<br>500 miljoner kronor för upplupna räntor och in-<br>dexjusteringar inte är tillräcklig. I stället bedömer<br>Stockholmsleder AB, som svarar för aktuell<br>upplåning, att upplupen ränta och justering för<br>prisökningar totalt kommer att kunna uppgå till<br>625 miljoner kronor. Å andra sidan bedömer<br>bolaget att intecknade medel för att fullfölja in-<br>gångna åtaganden inte kommer att uppgå till ett<br>högre belopp än 3 000 miljoner kronor. Därmed<br>kan den totala garantiramen för dessa projekt<br>hållas oförändrad, dock med en annan fördelning</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt riks-<br>dagsbeslut den 17 december 1987 (prop.<br>1987/88:25, bet. 1987/88:NU12, rskr.<br>1987/88:112) övertog Svenska skeppshypo-<br>tekskassan Lånenämndens för den mindre<br>skeppsfarten verksamhet samt förvaltningen<br>av de lån som nämnden tidigare beviljat. Enligt<br>beslutet omvandlades kvarvarande anslagsbe-<br>hållning till en särskild fond, Fonden för den<br>mindre skeppsfarten. Fondens nuvarande be-<br>hållning är relativt stor i förhållande till bevil-<br>jade lån. Regeringen anser därför att en inleve-<br>rans på 50 000 000 kronor bör göras.</p>
<p>Luftfartsverkets finansiella befogenheter</p>
<p>Regeringens förslag: Luftfartsverket får rätt att ge-<br>nomföra en s.k. lease-hold-affär gällande Arlanda<br>flygplats. Det ekonomiska utfallet av affären an-<br>vänds till nya investeringar i enlighet med gällan-<br>de treårsplan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-<br>slutade i enlighet med regeringens förslag i 1998<br>års ekonomiska vårproposition (prop.<br>1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr.<br>1997/98:317) att Luftfartsverket skulle få rätt att<br>genomföra s.k. lease-hold-affärer i avsikt att<br>åstadkomma en förbättrad finansiering av inves-<br>teringar i fast egendom som terminaler och ban-<br>system. En sådan lease-hold-affär innebär att<br>verket överlåter nyttjanderätten till en investerare<br>i utlandet, som genom avskrivning på nyttjande-<br>rätten kan tillgodogöra sig en lägre skattekost-<br>nad. Luftfartsverket leasar därefter tillbaka nytt-</p>
<p>131</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>janderätten till en lägre kostnad och får därmed<br>en intäkt som är grundad på en lägre skattekost-<br>nad för investeraren. Luftfartsverket behåller hela<br>tiden äganderätten till anläggningen.</p>
<p>Regeringen anförde också att vad gäller<br>lease-hold-affärer bör bemyndigandet begränsas<br>till att gälla investeringar i nya fasta anläggningar.<br>Luftfartsverket har nu hemställt om att lease-<br>hold-affärer skall kunna genomföras på befintliga<br>anläggningar och att det ekonomiska utfallet av<br>sådana affärer bör användas till nya investeringar.<br>Regeringen föreslår att Luftfartsverket får rätt att<br>genomföra en lease-hold-affär gällande Arlanda<br>flygplats och att det ekonomiska utfallet av affä-<br>ren används till nya investeringar i enlighet med<br>gällande treårsplan.</p>
<p>C2 Upphandling av samhällsåtaganden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 157 484 000<br>kronor. Ett bemyndigande avseende åtaganden<br>under år 1998 som medför utgifter under år 1999<br>på högst 75 000 000 kronor har givits.</p>
<p>7.3.15 Utgiftsområde 23</p>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p>
<p>Bli Från EG-budgeten finansierade regionala<br>stöd till jordbruket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 325 000 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>låta staten åta sig ekonomiska förpliktelser har<br>inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>godkänna utestående förpliktelser avseende be-<br>ställningsbemyndiganden vid utgången av 1998<br>på högst 150 000 000 kronor avseende anslaget<br>Bil Från EG-budgeten finansierade regionala stöd<br>till jordbruket.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringens bemyndigande<br>att under år 1998 ikläda staten ekonomiska för-<br>pliktelser för ändamål som omfattas av ramansla-<br>get C2 Upphandling av samhällsåtaganden utökas<br>till 230 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regionala stöd<br>kopplade till programdokumenten (SPD) för<br>mål 6 och mål 5b samt Leader II löper över peri-<br>oden 1995-1999 men utbetalningar får ske t.o.m.<br>år 2001. Det innebär att staten åtar sig framtida<br>ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom<br>ramen för redan anvisade anslagsmedel. Av den-<br>na anledning föreslås riksdagen bemyndiga rege-<br>ringen att godkänna utestående förpliktelser på<br>högst 150 000 000 kronor vid utgången av år<br>1998.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har<br>bemyndigats att under 1998 låta staten åta sig<br>ekonomiska förpliktelser som innebär åtaganden<br>för ändamål som omfattas av ramanslaget C2<br>Upphandling av samhällsåtaganden på högst<br>75 000 000 kronor och som medför utgifter un-<br>der 1999. Regeringen föreslår att bemyndigandet<br>utökas till 230 000 000 kronor för åtgärder som<br>medför utgifter efter år 1998. Den föreslagna ut-<br>ökningen beror på att vissa tjänster för funk-<br>tionshindrande numera upphandlas av Post- och<br>telestyrelsen och att avtalen som träffas under år<br>1998 medför utgifter även efter år 1998.</p>
<p>B17 Jordbrukets blockdatabas</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 17 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Bl 7 Jordbrukets<br>blockdatabas ökas med 6 400 000 kronor. An-<br>slagsökningen finansieras genom att avgiftsutta-<br>get med avseende på investeringskostnaderna<br>förlängs.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den digitala<br>blockdatabasen finansieras genom intäkter från<br>kartavgifter (p<sup>ro</sup>p. 1996/97:48, bet.<br>1996/97:JoU7, rskr. 1996/97:157; prop.<br>1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.</p>
<p>132</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>1996/97:284). Avgifterna redovisas mot in-<br>komsttitel 2555 Kartavgifter för jordbrukets<br>blockdatabas. Avgifterna skall finansiera drifts-<br>kostnader och, på sikt, investeringskostnaden.<br>Kostnaden för uppbyggnad av blockdatabasen<br>har blivit högre än de ursprungliga beräkningarna<br>beträffande digitaliseringsarbetet och utvecklan-<br>det av ett ADB-system. Detta innebär att utgif-<br>terna blir 6,4 miljoner kronor högre än beräknat<br>för år 1998. Utgiftsökningen beräknas inte leda<br>till någon avgiftsökning utan till att avgiftsutta-<br>get med avseende på investeringskostnaderna<br>förlängs med ett par år.</p>
<p>E5 Bekämpande av vissa smittsamma<br>husdjurssjukdomar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 91 500 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 2 000 000 kronor.</p>
<p>nom ianspråkstagande av anslagskredit. Rege-<br>ringen föreslår att anslaget ökas med 25 000 000<br>kronor för att täcka resterande del av överskri-<br>dandet.</p>
<p>G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:</p>
<p>Forskning och kollektiv forskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 195 234 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>låta staten åta sig ekonomiska förpliktelser har<br>inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>godkänna utestående förpliktelser avseende be-<br>ställningsbemyndiganden vid utgången av 1998<br>på högst 160 000 000 kronor avseende anslaget<br>G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forsk-<br>ning och kollektiv forskning.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E5 Bekämpande av<br>smittsamma husdjurssjukdomar ökas med<br>25 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget Bl6 Räntekostnader för förskotterade<br>arealersättningar m.m. minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Innevarande<br>budgetår har 40 750 000 kronor beräknats på an-<br>slagspost 1 Bekämpande av smittsamma djursjuk-<br>domar, efter att riksdagen på tilläggsbudget be-<br>slutat öka tidigare anvisat anslag med 2 000 000<br>kronor (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27,<br>rskr. 1997/98:317). Vid utgången av år 1998 be-<br>räknas anslagsposten överskridas med 51 842 000<br>kronor. Överskridandet beror på utbrotten av de<br>epizootiska sjukdomarna Swollen head syndro-<br>me (SHS) på fjäderfä och Viral hemorragisk sep-<br>tikemi (VHS) på fisk som inträffade under våren<br>1998. Sjukdomen SHS har sedermera tagits bort<br>ur epizootiförordningen och är därmed inte<br>längre ersättningsgill. Ersättningsrätten kvarstår<br>emellertid för de redan fattade besluten. Förut-<br>om de oförutsedda utbrotten av SHS och VHS<br>bedöms kostnaderna förbli mycket höga på<br>grund av ett ökat antal fall av paratuberkulos.</p>
<p>Drygt hälften av överskridandet på nämnda<br>anslagspost bedöms kunna täckas genom omför-<br>delning från andra poster inom anslaget samt ge-</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Skogs- och<br>jordbrukets forskningsråd (SJFR) stöder lång-<br>siktiga forskningsprojekt som löper över flera år.<br>SJFR bör ges fortsatt möjlighet att åta sig mer<br>långsiktigt projektstöd. Det innebär att staten<br>åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som<br>inte ryms inom ramen för redan anvisade an-<br>slagsmedel. Av denna anledning föreslås riksda-<br>gen bemyndiga regeringen att godkänna utestå-<br>ende förpliktelser på högst 160 000 000 kronor<br>vid utgången av år 1998.</p>
<p>7.3.16 Utgiftsområde 24</p>
<p>Näringsliv</p>
<p>A7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt<br>ägda företag, m.m.</p>
<p>Regeringen föreslår under utgiftsområde 2 Sam-<br>hällsekonomi och finansförvaltning i detta för-<br>slag till tilläggsbudget att regeringen skall få be-<br>lasta anslaget A7 Kostnader för omstrukturering<br>av vissa statligt ägda företag, m.m. för kostnaderna<br>för förvärv av aktier i A/O Dom Shvetsii.</p>
<p>133</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda<br>exportkreditglvning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 11 663 000<br>kronor inklusive en höjning av anslaget på<br>tilläggsbudget 1 med 2 600 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E4 AB Svensk<br>Exportkredits statsstödda exportkreditgivning ökas<br>med 5 000 000 kronor. Finansiering sker genom<br>att anslaget E3 Exportkreditnämnden minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget dispo-<br>neras för ersättning till AB Svensk Exportkredit<br>(AB SEK) för att täcka eventuellt underskott<br>som utgör skillnaden mellan intäkter och kost-<br>nader, huvudsakligen ränteintäkter och ränte-<br>kostnader, inom ramen för systemet med stats-<br>stödda exportkrediter. Under åren 19982003<br>förutses anslaget belastas av utbetalningar som<br>avser åtaganden som gjorts före 1984 vad gäller<br>vissa förmånliga krediter till u-länder. I övrig<br>statsstödd verksamhet redovisar AB SEK för<br>närvarande ett överskott.</p>
<p>Staten är genom ett avtal med AB SEK av den<br>14 maj 1990 bunden att ersätta AB SEK för<br>kostnader i det statsstödda exportkreditsystemet.<br>AB SEK redovisar resultatet av verksamheten tre<br>gånger om året till regeringen och Kammarkolle-<br>giet. Beloppen bokförs hos Kammarkollegiet en-<br>ligt kassaprincipen och därmed inte nödvändigt-<br>vis på det budgetår de avser. De av staten<br>budgeterade medlen för perioden 19982003 be-<br>döms inte vara tillräckliga för att täcka utbetal-<br>ningarna. Medelsbehovet beräknas uppgå till yt-<br>terligare 5 000 000 kronor för åren 19982003,<br>utöver de 11 663 000 kronor som anvisats för år<br>1998 och de totalt 6 955 000 kronor som budge-<br>terats för åren 19992003.</p>
<p>7.3.17 Utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>1 136 600 000 kronor, inklusive en höjning av</p>
<p>anslaget på tilläggsbudget 1 med 400 000 000<br>kronor.</p>
<p>För att bidra till finansieringen av höjningen<br>av anslaget A5 Statens bostadskreditnämnd:<br>Garantiverksamhet under utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-<br>gande minskas anslaget A2 Bidrag till särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting med<br>20 000 000 kronor.</p>
<p>7.3.18 Utgiftsområde 27</p>
<p>Avgiften till Europeiska<br>gemenskapen</p>
<p>A3 Mervärdesskattebaserad avgift</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 8 093 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Mervärdes-<br>skattebaserad avgift ökas med 993 000 000 kro-<br>nor. Finansiering sker genom att anslaget A4 Av-<br>gift baserad på bruttonationalinkomsten minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget an-<br>vänds för att täcka betalningar till EU avseende<br>den mervärdesskattebaserade avgiften. Dessa<br>betalningar avser dels finansieringen av EU-<br>budgeten innevarande år, dels efterkorrigeringar<br>till följd av utfall för tidigare år.</p>
<p>Den mervärdesskattebaserade avgiften avseen-<br>de innevarande budgetår betalas på grundval av<br>en i EU-budgeten uppförd prognos över den<br>svenska mervärdesskattebasen. Denna prognos<br>grundar sig på information tillgänglig i april året<br>före det år budgeten avser. Efter avslutat budget-<br>år redovisar medlemsländerna utfallet för mer-<br>värdesskattebasen. I december samma år görs en<br>korrigering mellan faktiskt betalad avgift och den<br>avgift som skulle ha betalats enligt rapporterat<br>utfall. Korrigeringen leder för 1997 till en extra<br>inbetalning för Sverige eftersom utfallet översti-<br>ger den prognos de tidigare inbetalningarna base-<br>rades på. Denna korrigeringsbetalning har inte<br>tidigare beaktats vid beräkningen av anslagsbe-<br>hovet.</p>
<p>134</p>
<p>Skattefrågor</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>8 Skattefrågor</h1>
<h2>8.1 Inledning</h2>
<h2>8.2 Allmänna överväganden</h2>
<p>Regeringen redovisar här inledningsvis sin be-<br>dömning av skattepolitikens långsiktiga inrikt-<br>ning, bl.a. de internationella förutsättningarna.<br>Därefter presenteras ett antal förslag på skatte-<br>området med effekter för budgetåret 1999 och de<br>därpå följande budgetåren.</p>
<p>På inkomstskattens område föreslås dels en<br>tillfällig skattereduktion under inkomståret 1999<br>för personer med pensionsgrundande inkomster,<br>dels att det fasta beloppet i den statliga inkomst-<br>skatten för år 1999 görs till en del av den kom-<br>munala inkomstskatten.</p>
<p>För år 1999 lämnas förslag om sänkt fastig-<br>hetsskatt för bostadshyreshus.</p>
<p>I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella<br>effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna<br>proposition och dessutom av de förslag i andra<br>propositioner som lämnas samtidigt till riksda-<br>gen.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter<br>under hand inhämtats från Riksskatteverket.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Den föreslagna lagstiftningen faller inom det<br>område där Lagrådets yttrande normalt skall in-<br>hämtas. Sakfrågorna har dock uppkommit så<br>sent i budgetprocessen att regeringen på grund av<br>tidsbrist inte kunnat inhämta ett sådant yttrande.<br>Frågorna är dessutom av en sådan karaktär att ett<br>uppskjutande av lagstiftningen skulle medföra<br>avsevärda men.</p>
<p>Regeringen redovisar här sin bedömning av<br>skattepolitikens inriktning på lång sikt, särskilt<br>de frågor som kommer att aktualiseras — och som<br>också bör aktualiseras - under den närmaste<br>mandatperioden. Efter en inledande beskrivning<br>av vad den fortgående internationaliseringen av<br>den svenska ekonomin betyder för utformning-<br>en av det svenska skattesystemet behandlas olika<br>frågor kring beskattningen av arbetsinkomster,<br>beskattningen av företagande och entreprenörer<br>och av kapitalinkomster och förmögenheter.</p>
<p>Som en allmän utgångspunkt gäller att de<br>budgetpolitiska målen ligger fast samt att tillväxt<br>och rättvisa normalt främjas bäst genom en lik-<br>formig beskattning med enkla och stabila regler,<br>breda skattebaser och förhållandevis låga skatte-<br>satser. Vidare skall beslutade och aviserade sats-<br>ningar på vården, skolan och omsorgen fullföljas.<br>Åtgärder på skatteområdet skall också utformas<br>på ett fördelningspolitiskt rättvist sätt.</p>
<p>8.2.1 De internationella förutsättningarna</p>
<p>Regeringens bedömning: Internationaliseringen<br>ställer ökade krav på skattepolitiken. Uppmärk-<br>samheten på potentiellt eroderande skattebaser<br>behöver förstärkas och beredskapen för korrige-<br>rande åtgärder höjas.</p>
<p>Skatternas främsta uppgift är att finansiera of-<br>fentliga utgifter och med bibehållen samhälls-<br>ekonomisk balans ge ett realekonomiskt utrym-<br>me för dessa gemensamma åtaganden. Mellan</p>
<p>137</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>olika länder finns skillnader i totalt skatteuttag.<br>Detta avspeglar skilda ambitioner vad gäller de<br>offentliga åtagandena. Men de reflekterar också<br>olikheter i sättet att organisera och finansiera den<br>offentliga sektorn. Sveriges jämförelsevisa höga<br>skatteuttag beror på generellt utformade väl-<br>färdssystem som i hög grad kompenserar för in-<br>komstbortfall och där flertalet transferingar är<br>skattepliktiga.</p>
<p>Möjligheterna för Sverige att i framtiden till-<br>lämpa ett högre skatteuttag än vår omvärld är i<br>första hand beroende av medborgarnas värdering<br>av den offentliga sektorn i vid mening. Det<br>handlar också om i vilken utsträckning medbor-<br>garna även i framtiden är beredda att acceptera<br>omfördelande inslag, inte minst via skattesyste-<br>met.</p>
<p>Men möjligheterna till ett avvikande skatteut-<br>tag beror också på den fortgående internationali-<br>seringen av den svenska ekonomin. Allt fler eko-<br>nomiska aktiviteter blir rörliga över gränserna i<br>allt större utsträckning. I första hand gäller det<br>hushållens och företagens finansiella sparande.<br>Sedan lång tid tillbaka har detta också gällt före-<br>tagens investeringar. Detta påverkar naturligtvis<br>också de underliggande skattebaserna.</p>
<p>Under särskilt det senaste året har också våra<br>möjligheter att beskatta olika internationellt lätt-<br>rörliga varor och tjänster kommit i fokus. Kon-<br>sumenterna kan i stigande utsträckning handla i<br>andra länder och därmed tillgodogöra sig lägre<br>priser, antingen dessa beror på skillnader i skat-<br>teuttag eller på andra faktorer.</p>
<p>För de allra flesta medborgare är fortfarande<br>trösklarna höga när det gäller att utnyttja skatte-<br>vinster, antingen detta sker genom att sparande<br>och förmögenheter flyttas till utlandet eller ge-<br>nom att man förlägger sina inköp till andra län-<br>der. Skatteplikten för kapitalinkomster och för-<br>mögenheter gäller inte bara tillgångar i Sverige<br>utan även tillgångar i utlandet för personer som<br>är bosatta i Sverige. Detta innebär att dessa skat-<br>ter kan undvikas endast genom skattefusk eller<br>genom flyttning till utlandet. Det finns också en,<br>i många fall betydande, tidsfrist innan det högre<br>skatteuttaget blir ett offentligt-finansiellt pro-<br>blem. Det är dock riskfyllt att slå sig till ro och<br>hoppas på att olika former av trögheter, exem-<br>pelvis sådana som betingas av Sveriges geografis-<br>ka läge, skall göra åtgärder överflödiga.</p>
<p>Det senaste årets utveckling på tobaks- och<br>alkoholområdet visar att utvecklingen kan gå<br>snabbare än förutsett. Därför sänktes tobaks-<br>skatten fr.o.m. den 1 augusti 1998 samtidigt som</p>
<p>skattestrukturen lades om på ett sätt som möjlig-<br>gör för den legala tobakshandeln att mer effek-<br>tivt konkurrera med den illegala handeln.</p>
<p>Den elektroniska handeln börjar öka. Av<br>många skäl är detta en önskad utveckling; kost-<br>naden för handel med varor och tjänster sjunker,<br>vilket rent allmänt ger högre välfärd för konsu-<br>menterna. Utöver dessa välfärdshöjande effekti-<br>vitetsvinster aktualiseras emellertid också offent-<br>ligfinansiella risker som det vore fel att negligera.</p>
<p>Vid beskattningen av privat konsumtion ge-<br>nom mervärdesskatt och olika punktskatter har<br>Sverige högre skattesatser än vår omvärld. Den<br>vanliga gränshandeln utgör i detta sammanhang<br>ett mindre problem än den framväxande elektro-<br>niska handeln med dess lägre transaktionskost-<br>nader för konsumenterna. I sammanhanget kan<br>noteras att de prisskillnader som finns i förhål-<br>lande till andra länder till betydande del förklaras<br>av skillnader i priser exklusive skatter bl.a. bero-<br>ende på brister i den inhemska konkurrensen på<br>olika konsumtionsvarumarknader. Eventuella<br>åtgärder på skatteområdet, där exempelvis juste-<br>ringar i momsens normalskattesats är offentlig-<br>finansiellt mycket kostsamma, bör därför<br>kompletteras med åtgärder som förbättrar den<br>inhemska konkurrensen.</p>
<p>Ett eventuellt framtida medlemsskap i den<br>ekonomiska och monetära unionen kräver en<br>ökad uppmärksamhet på frågan om i vilken ut-<br>sträckning ett medlemsskap kan förstärka de<br>tendenser till ökad rörlighet som finns i dag.</p>
<p>De just berörda fenomenen visar på svårighe-<br>terna för enskilda länder att kontrollera och er-<br>hålla tillfredsställande information om ”sina”<br>skattebaser. Överenskommelser mellan länderna<br>är helt nödvändiga, både för att effektivisera<br>kontrollen men även för att etablera skyddsnät i<br>form av minimiskattesatser på olika områden.</p>
<p>Därför är det av stor vikt att den överens-<br>kommelse om ett skattepaket mot skadlig skat-<br>tekonkurrens på företags- och kapitalskatteom-<br>rådena, som EU-ländernas finansministrar<br>beslutade den 1 december 1997, genomförs så<br>snart som möjligt.</p>
<p>Arbetet har hittills fortsatt enligt planerna.<br>Med stöd av Uppförandekoden för företagsbe-<br>skattning granskas särlagstiftning i medlemslän-<br>der där det befaras att företag erbjuds en lägre be-<br>skattningsnivå för att få dem att investera i landet<br>i fråga på andra medlemsländers bekostnad. Om<br>granskningen leder till att den undersökta åtgär-<br>den är att anse som en skadlig konkurrensåtgärd<br>enligt koden skall den tas bort. En första rapport</p>
<p>138</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>skall lämnas till finansministrarna inför Ekofin i<br>december 1998.</p>
<p>Aven förhandlingar om ett direktiv om be-<br>skattning av ränteinkomster pågår. Kommissio-<br>nen presenterade ett direktivförslag i slutet av<br>maj 1998. Förslaget bygger på en s.k. samexis-<br>tensmodell. Den innebär att medlemsländerna<br>skall kunna välja att införa en källskatt på minst<br>20 procent eller att lämna uppgifter om inkoms-<br>terna till den skattskyldiges hemland så att be-<br>skattning i sin helhet kan ske där.</p>
<p>Ett annat område där det är angeläget med<br>minimiskattesatser är energiområdet. Även här<br>diskuterar EU:s medlemsländer ett direktivför-<br>slag från kommissionen med inriktningen att<br>införa minimiskatter för samtliga energislag, dvs.<br>även el, kol och naturgas.</p>
<p>För det relativa skatteuttaget på arbetsin-<br>komster och kapital finns ett potentiellt problem<br>för den framtida inkomstbeskattningen. I 1990 -<br>199lårs skattereform utformades inkomstskatte-<br>systemet så att det skulle ge en likvärdig och<br>likformig beskattning av arbets- och kapitalin-<br>komster. Därigenom försvåras omklassificering<br>av inkomster av skatteskäl. I ett system med en<br>separat och proportionell kapitalbeskattning och<br>progressiv beskattning av arbetsinkomster finns<br>exempelvis regler som skall leda till att det som<br>skall beskattas som arbetsinkomst inte beskattas<br>som kapitalinkomst.</p>
<p>För det fall kapitalskattesatsen av internatio-<br>nella skäl trycks ned uppkommer spänningar i<br>systemet. Redan vid oförändrat skatteuttag på<br>arbetsinkomster finns stora risker för omklassifi-<br>cering av inkomster till lägre beskattade kapital-<br>inkomster med åtföljande skattebortfall. Det<br>finns alltså starka kopplingar mellan de olika de-<br>larna av inkomstskattesystemet där tryck på del<br>kan framtvinga omprövningar av andra delar.</p>
<p>8.2.2 Skatten på arbetsinkomster</p>
<p>nås. Därför aviserades ett extra steg i skatteskalan<br>från år 1999, dock för högre inkomster än dem<br>för vilka den temporära s.k. värnskatten utgår.<br>Efter förslag i 1998 års ekonomiska vårproposi-<br>tion uppgår för år 1999 den statliga skatten till 25<br>procent på taxerade förvärvsinkomster översti-<br>gande 389 500 kronor.</p>
<p>I denna proposition föreslås som en tillfällig<br>åtgärd en särskild skattereduktion för personer<br>med pensionsgrundande inkomster under<br>245 000 kronor för inkomståret 1999 (se avsnitt<br>8.3). För åren därefter bör prövas olika möjlig-<br>heter till permanenta system med en likartad in-<br>riktning.</p>
<p>I skattereformpropositionen (prop. 1989/90:<br>110) var ambitionen att 15 procent av de skatt-<br>skyldiga med förvärvsinkomster skulle betala<br>statlig skatt. Denna ambition har inte uppnåtts<br>och andelen uppgår nu till drygt 18 procent. På<br>sikt bör den nedbringas till 15 procent.</p>
<p>I samband med övervägda sänkningar av<br>skatten på arbetsinkomster bör befintliga s.k.<br>skatteförmåner ses över för att utröna i vilken<br>mån dessa kan minskas. Begränsningar av skatte-<br>subventioner ger ett utrymme att sänka olika<br>skattesatser. I denna proposition redovisas skat-<br>teförmåner och skattesanktioner som är hänför-<br>liga till ett visst utgiftsområde i respektive ut-<br>giftsområdesavsnitt.</p>
<p>8.2.3 Beskattningen av företag och<br>entreprenörer</p>
<p>Regeringens bedömning: Under mandatperioden<br>bör arbetet med förenklade skatteregler för fö-<br>retagen drivas vidare.</p>
<p>Regeringens bedömning: Under mandatperioden<br>bör ytterligare sänkningar av inkomstskatten för<br>låg- och medelinkomsttagare ske.</p>
<p>Vid den utvärdering av 1990-1991 års skattere-<br>form som regeringen har redovisat (prop.<br>1997/98:1, bilaga 6) bedömdes att kompletteran-<br>de åtgärder krävdes för att det i skattereformen<br>åsyftade fördelningspolitiska utfallet skulle upp-</p>
<p>Sverige har sedan lång tid tillbaka haft goda<br>skattevillkor för aktiebolagen och dess investe-<br>ringar. Under de senaste åren har också genom-<br>förts ett antal åtgärder av särskild betydelse för<br>mindre företag. Reglerna för enskilda näringsid-<br>kare och delägare i handelsbolag är nu i princip<br>likvärdiga med de som gäller för aktiebolag. För<br>egenföretagare som startar en ny verksamhet har<br>införts en möjlighet att kvitta underskott i nä-<br>ringsverksamhet mot tjänsteinkomster. Detta<br>har ökat överlevnadsmöjligheterna för entrepre-<br>nörer i den riskfyllda startfasen. För ägare till<br>onoterade aktiebolag har en partiell lättnad i<br>ägarbeskattningen införts. Detta har förbättrat</p>
<p>139</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>villkoren för investeringar i dessa bolag. Soci-<br>alavgifterna har reducerats på ett sätt som särskilt<br>för de mindre företagen gett bättre förutsätt-<br>ningar för nyanställningar. Efter förslag i 1998<br>års ekonomiska vårproposition har riksdagen be-<br>slutat om ytterligare förbättringar.</p>
<p>Skattereglerna för de mindre företagen har fått<br>en struktur som i allt väsentligt bör bestå och<br>tillåtas verka under en följd av år. Ett arbete har<br>dock påbörjats för att förenkla reglerna. Förenk-<br>lingsutredningen, vars arbete är inriktat på skat-<br>teförhållandena för enskilda näringsidkare och<br>delägare i handelsbolag, fick våren 1998 tilläggs-<br>direktiv som innebär att en översyn skall göras av<br>såväl redovisnings- som skatteregler med särskild<br>inriktning på företag i tjänstesektorn. Förslag<br>från utredningen kommer att presenteras under<br>hösten 1998. De s.k. stoppreglerna, som tilläm-<br>pas för fåmansföretag, är också föremål för ut-<br>redning och även här kommer förslag att pre-<br>senteras under hösten 1998.</p>
<p>8.2.4 Beskattningen av kapitalinkomster</p>
<p>Regeringens bedömning: Under mandatperioden<br>bör kapitalinkomstskattesatsens nivå och förmö-<br>genhetsskatten övervägas.</p>
<p>Den separata och proportionella kapitalin-<br>komstbeskattningen — som även finns i andra<br>nordiska länder - har också vunnit internationell<br>uppmärksamhet som en möjlighet att hantera<br>riskerna för ökad skattekonkurrens om det fi-<br>nansiella sparandet. Inte desto mindre finns an-<br>ledning att vara uppmärksam på riskerna för<br>förlust av skattebas.</p>
<p>Sedan skattereformen har marknaderna för fi-<br>nansiellt kapital fortsatt att internationaliseras.<br>Placerarnas kostnader för att flytta sparande och<br>förmögenheter har sjunkit. Sverige verkar inom<br>EU för att det skall etableras skyddsnät i form av<br>förbättrat uppgiftslämnande och källskatter på<br>räntor. Behovet av en intern prövning av kapital-<br>skattesatsens nivå kommer ändå att göra sig gäl-<br>lande.</p>
<p>Vid en statisk bedömning ger förändringar i<br>kapitalskattesatsens nivå relativt begränsade of-<br>fentlig-finansiella effekter, eftersom den aggrege-<br>rade skattebasen, även efter den återhämtning<br>som har skett under senare år, är förhållandevis<br>liten. En reducerad kapitalskattesats kan dock ge<br>upphov till indirekta finansiella effekter genom<br>att riskerna för omklassifiering av förvärvsin-<br>komster ökar. Dessa effekter liksom effekter på<br>olika tillgångsmarknader skall avvägas mot risker<br>för ett utflöde av skattebas vid oförändrade<br>skatteregler. För förmögenhetsskatten aktualise-<br>ras delvis samma avvägningsfrågor som för ka-<br>pitalinkomstbeskattningen.</p>
<p>Genom 1990-1991 års skattereform effektivise-<br>rades beskattningen av kapitalinkomster. Detta<br>uppnåddes genom en rad olika basbreddningar,<br>som gav ett ökat skatteuttag på kapital trots att<br>den formella skattesatsen sänktes. Kapitalbe-<br>skattningen fick en struktur som var bättre an-<br>passad till en liten öppen ekonomis villkor än de<br>regler som gällde tidigare. I sammanhanget bör<br>noteras att beskattningen av personliga kapital-<br>inkomster - detsamma gäller för förmögenhets-<br>skatten - i den lilla öppna ekonomin i första<br>hand kan ses som en beskattning av sparande<br>med en begränsad inverkan på näringslivets re-<br>alinvesteringar. Detta innebär bl.a. att det ange-<br>lägna kravet på en likformig beskattning av spa-<br>randet kan upprätthållas utan nämnvärd inverkan<br>på investeringarna. För nystartade företag och<br>för mindre företag utan tillgång till de interna-<br>tionella kapitalmarknaderna kan dock beskatt-<br>ningen av sparande också vara betydelsefull för<br>realinvesteringar och sysselsättning.</p>
<h2>8.3 Skattereduktion för låg- och<br>medelinkomsttagare</h2>
<p>Regeringens förslag: För inkomståret 1999 med-<br>ges en skattereduktion för inkomsttagare med<br>pensionsgrundande inkomst upp till viss nivå.<br>Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor för<br>personer med pensionsgrundande inkomst upp<br>till 135 000 kronor. Skattereduktionen skall dock<br>inte uppgå till högre belopp än den kommunal-<br>skatt som beräknas för året. För personer med<br>pensionsgrundande inkomst över 135 000 kro-<br>nor reduceras reduktionsbeloppet med 1,2 pro-<br>cent av överskjutande inkomst.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Regering-<br>en uttalade i finansplanen till 1998 års ekonomis-<br>ka vårproposition (prop. 1997/98:150) att det</p>
<p>140</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>finns utrymme för att vidta offensiva åtgärder<br>när de offentliga finanserna förstärkts och när en<br>tillfredsställande kvalitet inom skolan, vården<br>och omsorgen har säkerställts. Generella skatte-<br>sänkningar bedömdes därvid vara ett alternativ<br>under förutsättning att de utformades på ett för-<br>delningspolitiskt rättvist sätt.</p>
<p>Enligt de bedömningar av de offentliga finan-<br>serna m.m. som görs i denna proposition finns<br>det redan för år 1999 ett utrymme för att sänka<br>skatteuttaget på arbetsinkomster. Det är emel-<br>lertid ännu för tidigt att utforma permanenta<br>lösningar. Här krävs en fortsatt uppmärksamhet<br>på utvecklingen av de offentliga finanserna på<br>längre sikt. Men det är också nödvändigt med en<br>fördjupad och bred diskussion kring frågan hur<br>den framtida beskattningen av arbetsinkomster<br>skall utformas så att den på ett tillfredsställande<br>sätt förenar önskemålen om ett fördelningspoli-<br>tiskt rättvist utfall med det angelägna i att skat-<br>terna ger goda villkor för arbetsmarknadsdelta-<br>gande, arbetsutbud, utbildning och kompetens-<br>utveckling. Olika lösningar bör också prövas<br>med hänsyn till önskemålet att skattereglerna<br>skall vara enkla, lättförståeliga och ge låga admi-<br>nistrativa kostnader.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på<br>den fördjupade bedömning och diskussion som<br>krävs för en mer omfattande förändring av ar-<br>betsinkomstbeskattningen bör en tillfällig lös-<br>ning väljas för inkomståret 1999. Det är i detta<br>korta tidsperspektiv i första hand angeläget att<br>åstadkomma förbättringar för låg- och medelin-<br>komsttagarna. Förslaget är därför utformat så att<br>skattelättnaden i allt väsentligt tillfaller personer<br>med inkomster under den lägre brytpunkten i<br>inkomstskatteskalan. Denna kan för år 1999 be-<br>räknas ligga vid en taxerad förvärvsinkomst på<br>245 000 kronor.</p>
<p>Skattelättnaden bör knytas till storleken på<br>den pensionsgrundande inkomsten. Detta inne-<br>bär det är personer främst med löneinkomster,<br>sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetser-<br>sättning och inkomst av aktiv näringsverksamhet<br>som kommer att omfattas av åtgärden. Däremot<br>omfattas inte inkomster för vilka allmän pen-<br>sionsavgift inte betalas, t.ex. ålderspension. För<br>att förbättra pensionärernas ekonomiska situa-<br>tion föreslår regeringen att pensionerna höjs re-<br>dan från och med år 1999 genom att pensionerna<br>beräknas på det fulla prisbasbeloppet i stället för<br>på 99 procent av prisbasbeloppet. För en ensam-<br>stående pensionär med minimipension innebär</p>
<p>detta att pensionen höjs med ca 550 kronor per<br>år.</p>
<p>Ett alternativ till en skattereduktion skulle<br>kunna vara att förändra grundavdraget. Detta<br>skulle emellertid påverka kommunernas skatte-<br>underlag negativt, vilket inte sker om en skatte-<br>reduktion införs. För att inte blockera framtida<br>förändringar och som en markering av att mer<br>permanenta förändringar i första hand bör inrik-<br>tas mot de med pensionsgrundande inkomster<br>bör därför i stället en modell med skattereduk-<br>tion tillämpas. Detta innebär bl.a. att effekterna<br>för den enskilde ej blir beroende av marginal-<br>skattens storlek. Modellen med skattereduktion<br>har tidigare tillämpats på inkomster av anställ-<br>ning vid 1986 års taxering, för byggnadsarbete på<br>bostadshus, för riskkapitalinvesteringar, för fas-<br>tighetsskatt och för sjöinkomster.</p>
<p>För att ge tillfredsställande fördelningspolitisk<br>profil bör reduktionen ges som ett fast belopp<br>för personer med pensionsgrundande inkomst<br>upp till viss nivå. Detta fasta belopp bör därefter<br>trappas ned så att reduktionen i princip upphör<br>när inkomsten har nått den nivå, där statlig in-<br>komstskatt (utöver det fasta grundbeloppet en-<br>ligt gällande regler) börjar betalas. Modellen bör<br>även utformas så att avtrappningen av reduktio-<br>nen ger begränsade effekter på marginalskatter-<br>na.</p>
<p>Det fasta beloppet bör bestämmas till 1 320<br>kronor. Reduktion kan dock aldrig erhållas med<br>högre belopp än den kommunalskatt som för<br>den skattskyldige beräknas för år 1999. Denna<br>maximala reduktion bör utgå för personer med<br>pensionsgrundande inkomst upp till 135 000<br>kronor. Detta innebär att den maximala reduk-<br>tionen ges till personer med löneinkomster upp<br>till drygt 11 000 kronor per månad.</p>
<p>Med den fastlagda gränsen för när reduktio-<br>nen skall börja trappas av krävs - för att reduk-<br>tionen skall upphöra vid en inkomst i närheten<br>av brytpunkten - att avtrappning sker med 1,2<br>procent av den del av den pensionsgrundande in-<br>komsten som överstiger 135 000 kronor.</p>
<p>141</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>8.4 Det fasta beloppet vid<br>beskattningen av<br>förvärvsinkomster</p>
<p>Regeringens förslag: Den statliga skatt om 200<br>kronor som utgår på fysiska personers för-<br>värvsinkomster skall vid 2000 års taxering utgöra<br>kommunal inkomstskatt. Skatten skall till 66,5<br>procent utgöra skatt till kommun och till 33,5<br>procent utgöra skatt till landsting.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomst-<br>skatt på fysiska personers förvärvsinkomster ut-<br>går dels med en fast skatt om 200 kronor, dels<br>med 20 procent av den del av den beskattnings-<br>bara förvärvsinkomsten som överstiger en skikt-<br>gräns samt från och med 2000 års taxering med<br>25 procent av den del av den beskattningsbara<br>inkomsten som överstiger en högre skiktgräns<br>om 360 000 kronor. Skiktgränsen vid 1999 års<br>taxering uppgår till 214 900 kronor. För 2000 års<br>taxering har den lägre skiktgränsen ännu inte<br>fastställts.</p>
<p>Regeringen föreslår, som tidigare framgått, att<br>den fasta skatten om 200 kronor som utgår på<br>förvärvsinkomster för fysiska personer för år<br>1999 tillfälligt skall utgöra en kommunal in-<br>komstskatt, dvs. den skall tillfalla kommunerna<br>och landstingen. Detta görs genom en särskild<br>lag som tillfälligt ersätter en del av regleringen i<br>10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>angående den fasta delen av den statliga inkomst-<br>skatten på förvärvsinkomster för fysiska perso-<br>ner. I lagen anges också hur skatten skall fördelas<br>mellan kommun och landsting.</p>
<p>Regeringen avser att i 1999 års ekonomiska<br>vårproposition - efter förnyade bedömningar av<br>den ekonomiska utvecklingen - ta ställning till<br>en eventuell förlängning av denna överföring för<br>åren 2000 och därefter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som en del av<br>saneringsprogrammet höjdes genom beslut hös-<br>ten 1994 fastighetsskatten på bostäder år 1996<br>från 1,5 procent till 1,7 procent av taxeringsvär-<br>det. Genom skattehöjningen kunde den tidigare<br>föreslagna minskningen av räntebidragen återtas<br>och besparingen fördelades på detta sätt över<br>hela bostadsbeståndet i stället för att endast träffa<br>de redan hårt drabbade bostäder som är beroende<br>av räntebidrag. Finansutskottet föreslog våren</p>
<p>1998 att fastighetsskatten skulle sänkas på bostä-<br>der från 1,7 procent till 1,5 procent av taxerings-<br>värdet. Riksdagen beslutade den 5 juni 1998 (bet.<br>1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS<br>1998:526) att sänka fastighetsskatten fr.o.m.</p>
<p>1999 års taxering i enlighet med förslaget.</p>
<p>Regeringen har under våren 1998 tillkallat en<br>parlamentariskt sammansatt kommitté, Fastig-<br>hetsbeskattningskommittén (Fi 98:06, Dir. 1998:<br>20) med uppgift att göra en allmän översyn av<br>fastighetsskatten m.m. Uppdraget skall vara av-<br>slutat före utgången av år 1999. I avvaktan på de<br>ställningstaganden som regering och riksdag kan<br>göra med anledning av de förslag kommittén kan<br>komma att lägga fram föreslås nu att fastighets-<br>skatten på hyreshus (bostadsdelen) sänks från</p>
<p>1,5 procent till 1,3 procent av taxeringsvärdet<br>under år 1999 (2000 års taxering). Regeringen<br>avser i 1999 års ekonomiska vårproposition -<br>efter förnyade bedömningar av den ekonomiska<br>utvecklingen - överväga att sänkningen förlängs<br>till att avse även år 2000.</p>
<p>Den föreslagna sänkningen begränsas till att<br>avse bostadshyreshus, vilket innebär att såväl hy-<br>resgäster som bostadsrättshavare kan komma att<br>få reducerade boendekostnader. Till skillnad från<br>vad som gäller för villaägarna har dessa grupper i<br>mindre utsträckning tillgodogjort sig de senaste<br>årens räntesänkningar. Regeringen förväntar sig<br>att den lägre skattenivån omsätts i lägre hyror<br>och avgifter.</p>
<h2>8.5 Fastighetsskatten på<br>bostadshyreshus</h2>
<p>Regeringens förslag: För år 1999 sänks fastighets-<br>skatten på hyreshus (bostadsdelen) från 1,5 pro-<br>cent till 1,3 procent.</p>
<p>142</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h2>8.6 Begreppet näringsverksamhet<br>och tilldelningen av F-skattsedel</h2>
<p>Regeringens bedömning: Definitionen av inkomst<br>av näringsverksamhet bör inte ändras. De nyli-<br>gen genomförda reformerna avseende förutsätt-<br>ningarna för utfärdande av F-skattsedel respekti-<br>ve förhandsbesked i taxeringsfrågor och de<br>utbildningsinsatser som föreslås i en rapport från<br>Riksskatteverket bör sammantagna resultera i en<br>enhetlig och kompetent handläggning.</p>
<p>Utredningens förslag: Inom Riksskatteverket<br>har en arbetsgrupp kartlagt och analyserat praxis<br>i fråga om utfärdande av F-skattsedel. Resultatet<br>redovisas i rapporten Utvidgning av näringsbe-<br>greppet (RSV Rapport 1998:4). Rapporten har<br>remissbehandlats. En förteckning över remissin-<br>stanserna och en sammanställning av deras ytt-<br>randen finns tillgänglig hos Finansdepartementet<br>(Fi 98/1218).</p>
<p>I rapporten föreslås att begreppet näringsverk-<br>samhet vidgas till att omfatta personer som, utan<br>att vara inordnade i respektive uppdragsgivares<br>verksamhet, riktar sig till ett flertal uppdragsgiva-<br>re och har en affärsidé som innebär aktivt sökan-<br>de av uppdrag på den allmänna marknaden ge-<br>nom annonsering eller dylikt. Därmed kan för<br>personer ur yrkeskategorier såsom företagsjour,<br>musiker, tidningsmedarbetare och direkthan-<br>delsförsäljare ges möjlighet att få F-skattsedel<br>utan att de hindras av de bedömningar som hit-<br>tills gjorts i praxis. I rapporten föreslås att ut-<br>vidgningen åstadkoms genom att det s.k. själv-<br>ständighetskriteriet i definitionen av närings-<br>verksamhet i 21 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) - "självständigt bedriven förvärvs-<br>verksamhet" - ändras till "med viss grad av själv-<br>ständighet bedriven förvärvsverksamhet".</p>
<p>Utredningen föreslår vidare att Riksskattever-<br>ket - oavsett om lagändringen genomförs eller<br>inte - tar initiativ till en snar översyn av nuvaran-<br>de utbildning av handläggare av F-skattefrågor<br>för att åstadkomma en snabb, korrekt och en-<br>hetlig bedömning av ansökningar om F-skatt-<br>sedel.</p>
<p>Remissinstanserna: Rapporten har av re-<br>missinstanserna fått ett blandat mottagande.<br>Flertalet tillstyrker förslaget eller har inga syn-<br>punkter på det. Ett antal remissinstanser, däri-<br>bland Arbetsdomstolen, Ekobrottsmyndigheten,<br>Sveriges Fastighetsägareförbund och Lantbru-</p>
<p>karnas Riksförbund, ifrågasätter om det är nöd-<br>vändigt med en lagändring för att uppnå den<br>åsyftade ändringen i praxis. Länsrätten i Stock-<br>holms län motsätter sig förslaget och framhåller<br>att antalet avslag med motivering att självstän-<br>dighet inte förelegat är mycket litet enligt den i<br>rapporten redovisade statistiken. Även LO av-<br>styrker förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Utred-<br>ningens förslag syftar till att vidga kretsen av per-<br>soner som ges möjlighet att få F-skattsedel samt<br>att få till stånd en enhetligare tillämpning hos<br>skattemyndigheterna.</p>
<p>Under senare tid har vissa andra åtgärder ge-<br>nomförts som bör kunna bidra till en sådan ut-<br>veckling inom ramen för nuvarande system.<br>Hösten 1997 infördes nya regler för utfärdande<br>av F-skattsedel med uttalat syfte att underlätta<br>nyföretagande (prop. 1997/98:33 s. 39). Vidare<br>har möjligheten att söka förhandsbesked i taxe-<br>ringsfrågor hos Skatterättsnämnden sedan den 1<br>juli 1998 utvidgats väsentligt. Förhandsbesked<br>kan sökas både av den enskilde och Riksskatte-<br>verket om en oklar rättsfråga uppkommer t.ex. i<br>samband med ansökan om F-skattsedel eller vid<br>yrkande om ett skatteavdrag enligt en särskild<br>beräkningsgrund (prop. 1997/98:65 s. 40). Dessa<br>åtgärder i förening med den satsning på utbild-<br>ning av handledare som utredningen har föresla-<br>git ger bättre förutsättningar än tidigare för en<br>enhetlig tillämpning av bestämmelserna där sam-<br>hällsutvecklingen med förändrade företagsfor-<br>mer, arbetssätt etc. och förhållandena i de enskil-<br>da fallen kan beaktas. Flera remissinstanser har<br>dessutom framhållit att de tillämpningsproblem<br>som iakttagits inte har sin grund i att lagtexten<br>skulle lägga hinder i vägen.</p>
<p>Regeringen anser att en ändring av självstän-<br>dighetskriteriet inte bör ske utan starka skäl.<br>Även med en ändrad lagtext skulle en prövning<br>behöva göras som i dag på grundval av omstän-<br>digheterna i det enskilda fallet. Mot bakgrund<br>härav och med hänvisning till vad som anförts<br>om redan vidtagna åtgärder och behovet av ut-<br>bildningsinsatser är regeringen inte beredd att<br>föreslå att utredningens förslag genomförs.</p>
<h2>8.7 Fordonsskatt på bussar</h2>
<p>I den transportpolitiska propositionen (1997/98:<br>56 s. 160 ff) föreslogs att fordonsskattesystemet<br>för bussar skall omarbetas med sikte på att nå en</p>
<p>143</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>internalisering av negativa externa effekter och<br>att förändringen borde träda i kraft från den 1<br>januari 1999. Förslaget innebar en skattehöjning<br>i storleksordningen 22 000 kr per år för bussar<br>för mer än 60 passagerare. Fordonsskatten för<br>bussar borde utformas på samma sätt som for-<br>donsskatten för tunga lastbilar med olika skat-<br>teklasser beroende på vikt och axelkonfiguration.<br>Den närmare utformningen föreslogs dock bli<br>föremål för utredning inom Regeringskansliet.<br>Riksdagen har beslutat i enlighet med proposi-<br>tionen i denna del (bet. 1997/98:TU10, rskr.<br>1997/98:266).</p>
<p>Trafikbeskattningsutredningen ser för närva-<br>rande över vägtrafikens samlade beskattning<br>omfattande bl.a tunga fordon. Översynen kon-<br>centreras till vad som är den lämpligaste avväg-<br>ningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt,<br>energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra<br>den samlade styreffekten med avseende på trafik-<br>säkerhet och miljö. Det har numera framkommit<br>att det vore lämpligt att Trafikbeskattningsut-<br>redningen utreder även konstruktionen för for-<br>donsskattehöjningen för bussar. Ikraftträdandet<br>av den tidigare aviserade förändringen kommer<br>därför att bli något fördröjt.</p>
<h2>8.8 Finansiella effekter m.m.</h2>
<p>Den inkomstberäkning för år 1999 som redovi-<br>sas i avsnitt 5.2 och bilaga 1 baseras förutom på<br>bedömningar av den ekonomiska utvecklingen<br>m.m. även på de förslag till förändrade skatte-<br>regler som presenteras i denna proposition och i<br>ett antal andra propositioner som överlämnas<br>samtidigt med budgetpropositionen eller, i ett<br>fall, senare under hösten 1998. I detta avsnitt re-<br>dovisas de olika förslagens offentlig-finansiella<br>effekter och innebörden av förslagen i de övriga<br>propositionerna.</p>
<p>Fokusering sker på de förslag som påverkar<br>statsbudgetens saldo för år 1999. Tidsperspekti-<br>vet är dock förlängt genom att förslag med bud-<br>geteffekter för år 2000 och framåt redovisas.</p>
<p>Budgeteffekterna för åren 1999-2001 redovi-<br>sas i tabell 8.1. Redovisade effekter är av olika<br>slag. Först anges bruttoeffekterna (räknat på hel-<br>år) som beskriver den statiskt beräknade effekten<br>av åtgärden utan beaktande av eventuella indi-<br>rekta effekter. Därefter redovisas kalender-<br>årseffekterna för statsbudgeten och för den of-<br>fentliga sektorn. Redovisningen sker i kassamäs-</p>
<p>siga termer vilket innebär att olika slag av upp-<br>bördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget<br>har beaktats. Därigenom kan effekten för ett en-<br>skilt år inkludera flöden av skatter och avgifter<br>som avser inkomster från ett tidigare år. Vid be-<br>dömningen har hänsyn också tagits till olika slag<br>av indirekta effekter på andra skattebaser och på<br>offentliga utgifter.</p>
<p>Vid redovisningen av effekterna på statsbud-<br>geten bör i princip nettoeffekten fördelas på be-<br>rörda inkomst- och utgiftstitlar med hänsynsta-<br>gande till indirekta effekter. De indirekta<br>effekterna är dock i normalfallet förhållandevis<br>små. Som en förenkling hänförs därför hela ef-<br>fekten till den inkomsttitel regelförändringen<br>primärt avser. För redovisningen på enskilda in-<br>komsttitlar ger detta en viss misstämning men<br>effekterna på saldot för staten och den offentliga<br>sektorn blir korrekta.</p>
<p>Slutligen redovisas varaktiga nettobudgetef-<br>fekter för den offentliga sektorn av de olika för-<br>slagen. Avvikelser mellan varaktiga effekter och<br>olika årseffekter kan bero bl.a. på fördröjd över-<br>vält-ring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid<br>åtgärder med temporär effekt utgörs den varakti-<br>ga effekten av räntan på nuvärdet av framtida sal-<br>doförän dringar.</p>
<p>8.8.1 Förslag i budgetpropositionen</p>
<p>Förslaget om en skattereduktion för låg- och me-<br>delinkomsttagare för inkomståret 1999 beräknas<br>ge en budgetförsvagning på 3,26 miljarder kro-<br>nor. Den lägre belastningen för år 1999 beror på<br>förskjutningar i skatteuppbörden. Effekten för år<br>2001 beror på systemet med preliminärskatte-<br>uppbörd för personer med F-skattsedel, där pre-<br>liminärskatten för detta år styrs av den slutliga<br>skatten år 1999. Denna försvagning balanseras<br>dock fullt ut genom en motsvarande budgetför-<br>stärkning år 2002.</p>
<p>Förslaget om att det fasta beloppet vid beräk-<br>ning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster<br>för inkomståret 1999 i stället görs till en del av<br>den kommunala inkomstskatten ger inga bud-<br>geteffekter för den offentliga sektorn. Däremot<br>påverkas statsbudgeten för år 1999 med -1,33<br>miljarder kronor.</p>
<p>Sänkningen av fastighetsskatten på bostadshyres-<br>hus från 1,3 procent till 1,3 procent för år 1999 ger<br>en budgetförsvagning brutto på 0,87 miljarder<br>kronor. I kassamässiga termer uppkommer dock<br>belastningen först år 2000 då preliminärskatten</p>
<p>144</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>för år 1999 ej antas påverkas. År 2000 begränsas<br>dock budgetförsvagningen genom indirekta ef-<br>fekter via förändringar i KPI. Dessa indirekta<br>effekter återtas dock år 2001. För det senare året<br>uppkommer vidare en budgetförsvagning - jfr<br>effekten av skattereduktionen - p.g.a effekter via<br>uppbörden av preliminärskatt. Liksom för skat-<br>tereduktionen återtas dock denna effekt i sin<br>helhet år 2002.</p>
<p>För samtliga åtgärder gäller att de varaktiga<br>nettobudgeteffektema för offentlig sektor är vä-<br>sentligt lägre än såväl bruttoeffekter som<br>kassamässiga effekter. Detta beror på att åtgär-<br>derna är temporära vilket innebär att den varakti-<br>ga effekten utgörs av en beräknad ränta på de<br>kassamässiga skatteflödena.</p>
<p>8.8.2 Förslag i andra propositioner</p>
<p>I proposition 1998/99:15 Omstrukturering och<br>beskattning föreslås förändrade skatteregler vid<br>omstruktureringar av företag. Förslagen, som<br>bygger på slutbetänkandet från 1992 års företags-<br>skatteutredning (SOU 1998:1), innebär att om-<br>strukturering av företag skall kunna genomföras<br>utan omedelbara skattekonsekvenser. Förslagen<br>innebär att uppskov medges med beskattningen<br>men inte några definitiva skattelättnader. Åtgär-<br>derna ger en sammanlagd budgetförsvagning på<br>0,15 miljarder kronor, varav 0,05 miljarder kro-<br>nor påverkar statsbudgeten för år 1999.</p>
<p>I lagrådsremissen Beskattning av fordringar och<br>skulder i utländsk valuta som överlämnats till<br>Lagrådet, föreslås förändrade skatteregler med<br>anledning av justeringar i de civilrättsliga redo-<br>visningsreglerna. En proposition avses överläm-<br>nas till riksdagen under senare delen av oktober.<br>Förändringarna innebär bl.a. att uppbyggda re-<br>server i utländsk valuta skall återföras till be-<br>skattning under inkomståren 1999-2003. För<br>åren 2000-2001 ger detta en temporär förstärk-<br>ning av statsbudgeten med 0,12 respektive 0,23<br>miljarder kronor där tidsprofilen förklaras av<br>uppbördsförskjutningar.</p>
<p>I proposition 1998/99:17 Koncembeskatt-<br>ningsfrdgor for ideella föreningar och stiftelser,<br>m.m. föreslås att reglerna om skattefrihet för ut-<br>delning på näringsbetingade aktier även skall<br>gälla för stiftelser och ideella föreningar. Vidare<br>föreslås att reglerna om koncernbidrag skall<br>omfatta koncerner där moderföretaget är en<br>stiftelse eller en ideell förening. Förslagens bud-<br>geteffekter bedöms som marginella.</p>
<p>I proposition \ Avdrag för vissa pen-</p>
<p>sionskostnader, m.m. föreslås vissa justeringar i<br>de under våren 1998 beslutade reglerna om av-<br>drag för arbetsgivares kostnader för tjänstepen-<br>sioner. Därutöver föreslås att enskilda näringsid-<br>kare som ej har F-skattsedel i vissa fall befrias<br>från särskild löneskatt på pensionspremier samt<br>att reglerna om skattereduktion för fastighets-<br>skatt skall justeras med hänsyn till den tidigare i<br>år sänkta fastighetsskatten för bl.a. småhus. För-<br>slagens budgeteffekter bedöms som marginella.</p>
<p>145</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Tabell 8.1 Budgeteffekter av åtgärder pa skatteområdet i anslutning till BP99<sup>1</sup></p>
<p>Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och offentliga sektorn år 1999-2001 samt varaktiga effekter för offentlig sektor</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1 kraft</p></td><td rowspan="2">
<p>Inkomst-<br>titel</p></td><td rowspan="2">
<p>Brutto-<br>effekt</p></td><td rowspan="2">
<p>Staten</p>
<p>1999</p></td><td colspan="5">
<p>Offentlig sektor</p></td><td rowspan="2">
<p>Varaktig<br>nettoeffekt<br>off. sektor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>1. Förslag i budgetpropositionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion</p></td><td>
<p>1/1 1999</p></td><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>-3,26</p></td><td>
<p>-2,98</p></td><td>
<p>-0,28</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-2,98</p></td><td>
<p>-0,28</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omvandling av 200-<br>kronan</p></td><td>
<p>1/1 1999</p></td><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1,33</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt fastighetsskatt</p></td><td>
<p>1/1 1999</p></td><td>
<p>1310</p></td><td>
<p>-0,87</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,73</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>-1.1</p></td><td>
<p>-0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delsumma</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-4,13</p></td><td>
<p>-4,31</p></td><td>
<p>-1,01</p></td><td>
<p>-1,14</p></td><td>
<p>-2,98</p></td><td>
<p>-0,92</p></td><td>
<p>-1,24</p></td><td>
<p>-0,19</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>2. Förslag i propositioner i anslutning till BP99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omstrukturering och<br>beskattning</p></td><td>
<p>1/1 1999</p></td><td>
<p>1121</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beskattning utländsk<br>valuta</p></td><td>
<p>1/1 1999</p></td><td>
<p>1121</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delsumma</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,03</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,03</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>-0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,74</p></td><td>
<p>-4,36</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,06</p></td><td>
<p>-3,03</p></td><td>
<p>-0,95</p></td><td>
<p>-1,16</p></td><td>
<p>-0,31</p></td></tr>
</table>
<p>I tabellen redovisas enbart de förslag som bedöms ha budgeteffekter överstigande 5 miljoner kronor.</p>
<p>146</p>
<p>Styrning av statlig<br>verksamhet</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<h1>9 Styrning av statlig verksamhet</h1>
<h2>9.1 Inledning</h2>
<h2>9.2 Ekonomisk styrning</h2>
<p>Styrningen av den statliga verksamheten har suc-<br>cessivt utvecklats från detaljstyrning till ökad<br>ramstyrning med fokus på resultat istället för på<br>resursinsats. Befogenheter har delegerats till för-<br>valtningen på ett flertal områden.</p>
<p>Resultatstyrningen kräver dels att mål sätts<br>upp för olika verksamheter, dels att resultat följs<br>upp och utvärderas. Riksdagen har i olika sam-<br>manhang pekat på vikten av att så sker och att<br>resultatredovisningarna till riksdagen utvecklas.</p>
<p>Utöver relevant resultatinformation utgör<br>konsekvensanalyser inom olika områden ett vik-<br>tigt underlag för statsmakternas beslut. Rege-<br>ringen anser t.ex. att det är viktigt att utveckla<br>metoder för analys av konsekvenserna för barn<br>av de beslut som fattas och som tydligt berör<br>dem. Regeringen har därför gett Ekonomistyr-<br>ningsverket (ESV) i uppdrag att i samråd med<br>Barnombudsmannen utforma riktlinjer för hur<br>sådana analyser kan göras.</p>
<p>Riksdagen har också betonat vikten av att få<br>en kontinuerlig och samlad uppföljning av för-<br>ändringarna inom statsförvaltningen. I detta av-<br>snitt redovisar regeringen sin bedömning av re-<br>sultatstyrningens utveckling, utvecklingen inom<br>statsförvaltningen, statsförvaltningens produkti-<br>vitetsutveckling och uppföljningen av myndig-<br>heternas arbetsgivarpolitik. I bilaga 6 finns en<br>mer utförlig redogörelse för utvecklingen inom<br>området.</p>
<p>Ekonomisk styrning avser både resultatstyrning<br>och finansiell styrning. Med resultatstyrning av-<br>ses styrningen av den statliga verksamhetens<br>omfattning, inriktning och effektivitet. Med fi-<br>nansiell styrning avses ekonomiska ramar som<br>sätts för verksamhetens resursförbrukning (jfr.<br>prop. 1997/98:1, volym 1, s. 127).</p>
<p>Resultatstyrning av statlig verksamhet innebär<br>att mål anges, att resultatet följs upp och/eller<br>utvärderas och att en bedömning görs som kan<br>ligga till grund för åtgärder. Vid resultatstyrning<br>av myndigheter överlåts valet av medel för att<br>uppnå målen till myndigheterna själva.</p>
<p>Resultatstyrningen av den statliga verksam-<br>heten förutsätter en tydlig ansvarsfördelning.<br>Detta krävs för att styrningen skall kunna funge-<br>ra på alla nivåer, dvs. på riksdags- och regerings-<br>nivå och inom myndigheterna, eller annorlunda<br>uttryckt från riksdagen via regering och myndig-<br>heter till medborgarna.</p>
<p>9.2.1 Utvecklingen av resultatstyrningen</p>
<p>I det följande redovisas utvecklingen av resultat-<br>styrningen i enlighet med riksdagens begäran<br>(bet. 1996/97:FiU20, s. 143 ff).</p>
<p>Utgångspunkten är de krav som lagen<br>(1996:1059) om statsbudgeten ställer på rege-<br>ringen. Enligt 2 § skall regeringen för riksdagen<br>redovisa de mål som åsyftas och de resultat som<br>uppnåtts på olika verksamhetsområden. Riksda-<br>gen har i olika sammanhang framfört såväl gene-<br>rella som områdesspecifika krav. I finansutskot-<br>tets betänkande (1997/98:FiU20) avseende 1998<br>års ekonomiska vårproposition lyfter utskottet</p>
<p>149</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>särskilt fram vissa frågor för regeringen att be-<br>akta.</p>
<p>I denna proposition har ambitionen varit en<br>generell förbättring av resultatredovisningarna, i<br>synnerhet för utgifts- eller verksamhetsområden<br>där resursförbrukningen är betydande eller där<br>förväntade effekter är särskilt betydelsefulla.</p>
<p>I syfte att höja kvaliteten på resultatredovis-<br>ningen till riksdagen, av såväl måluppfyllelse som<br>verksamhetens resursförbrukning, är ambitionen<br>i denna proposition att</p>
<p>- målstrukturen blir tydligare och att det klart<br>framgår vilka mål som riksdagen har att ta<br>ställning till,</p>
<p>- resultatinformationen blir bättre med bl.a.<br>tidsserier av prestationer, effekter och mätba-<br>ra indikatorer på måluppfyllelsen,</p>
<p>- regeringens analys och resultatbedömningar<br>blir tydligare, framför allt på utgiftsområdes-<br>nivå,</p>
<p>- beräknade anslag för år 2000 och år 2001<br>kompletteras med belopp i fasta priser, vilket<br>framgår av de inledande tabellerna i anslagsav-<br>snitten.</p>
<p>Den fortsatta utvecklingen av<br>resultatstyrningen</p>
<p>Regeringen angav i propositionen Statlig förvalt-<br>ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136)<br>följande centrala punkter för utvecklingen av re-<br>sultatstyrningen</p>
<p>- förbättrad resultatinformation till riksdagen,</p>
<p>- starkare politiskt engagemang i styrningen,</p>
<p>- fortsatt verksamhetsanpassning,</p>
<p>- fokus på Regeringskansliets arbetsformer.</p>
<p>Konstitutionsutskottet betonade i sitt ställ-<br>ningstagande till propositionen (bet.<br>1997/98:KU31) att medborgarnas synpunkter<br>bör tillmätas stor betydelse vid utvärderingen av<br>verksamheten. Ett arbete har inletts i Finansde-<br>partementet med att ta fram ett flerårigt hand-<br>lingsprogram, som i första hand riktar sig till de<br>statliga myndigheterna. Medborgarperspektivet<br>kommer särskilt att lyftas fram i handlingspro-<br>grammet.</p>
<p>I syfte att få en internationell referensram i ar-<br>betet med att förbättra resultatinformationen till</p>
<p>riksdagen har Riksrevisionsverket (RRV) haft i<br>uppdrag att göra en internationell studie av rege-<br>ringars resultatredovisningar till parlamenten.<br>Kartläggningen omfattar sju länder: Danmark,<br>Norge, Finland, Australien, Nya Zeeland, Kana-<br>da och USA.</p>
<p>Av kartläggningen framgår tydligt att länderna<br>har olika sätt att redovisa till parlamenten, vilket<br>delvis men inte helt kan förklaras av skilda orga-<br>nisationsstrukturer och budgetprocesser.</p>
<p>Kartläggningen visar att de flesta länder i hu-<br>vudsak redovisar prestationer till sina parlament<br>och att effektredovisningar är sällsynta. Frågan<br>om vilken resultatinformation som skall redovi-<br>sas till parlamenten är under utveckling i samtliga<br>länder och inget av de studerade länderna tycks<br>ha kommit längre än Sverige i detta avseende.</p>
<p>Regeringens bedömning: Enligt regeringens be-<br>dömning är kopplingen mellan redovisningen av<br>resultat och målen för verksamheten fortfarande<br>bristfällig. En förklaring till detta är att det är<br>svårt att finna bra och rättvisande resultatindi-<br>katorer på olika nivåer. En annan orsak till att re-<br>sultatredovisningen inte håller tillräckligt hög<br>kvalitet är att det alltför ofta saknas relevant re-<br>sultatinformation som beskriver utvecklingen<br>över tiden.</p>
<p>Regeringens slutsats</p>
<p>För att uppfylla de mål som statsmakterna fast-<br>ställt krävs en effektiv styrning av den statliga<br>verksamheten. Arbetet med att vidareutveckla<br>styrningen av den statliga verksamheten är en<br>ständigt pågående process. De mål - såväl över-<br>gripande som mer verksamhetsspecifika - som<br>sätts upp för verksamheten måste vara tydligare<br>kopplade till varandra för att resultatstyrningen<br>ska bli ett kraftfullt styrmedel. För att säkerställa<br>att relevant resultatinformation finns tillgänglig<br>kommer också strategier för att följa upp och ut-<br>värdera den statliga verksamheten att tas fram.<br>Avgörande för att målen om hög kvalitet och<br>effektivitet för den statliga verksamheten ska<br>kunna uppfyllas är också att kontrollen över de<br>statliga medlen är god och att statligt finansierad<br>verksamhet står under en ändamålsenlig tillsyn.</p>
<p>Regeringen avser mot bakgrund härav att un-<br>der den närmaste två-årsperioden göra en över-<br>syn av mål och målstrukturer, i första hand på</p>
<p>150</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>utgiftsområdes- och verksamhetsnivå samt vid<br>behov, föreslå riksdagen reviderade mål. I sam-<br>band med en sådan genomgång är det angeläget<br>att även anpassa dessa till de övergripande målen<br>för regeringens politik.</p>
<p>Målen bör i första hand avse effekter i form av<br>den påverkan som kan uppnås genom statliga in-<br>satser. Andra kriterier är att målen bör vara<br>uppföljningsbara och - så långt det är möjligt -<br>kunna ligga fast för att underlätta resultatjämfö-<br>relser över tiden.</p>
<p>Utvecklingsarbete inom resultatstyrningens<br>område bedrivs inom flera departement. Detta<br>arbete är av betydelse för Regeringskansliets ar-<br>bete med att ta fram en gemensam målstruktur<br>och begreppsapparat inom ramen för gällande<br>utgiftsområden och i verksamhetsanpassningen<br>av resultatstyrningen.</p>
<p>Ambitionen är att skapa en struktur av resul-<br>tatområden definierade utifrån tydliga effekt-<br>eller prestationsmål för verksamheten. Målen bör<br>utformas på varje nivå så att det framgår på vilket<br>sätt den underordnade nivån bidrar till den över-<br>ordnade nivån. De mål och den avgränsning av<br>resultatområdena som riksdag och regering be-<br>slutar skall därefter vara vägledande för Rege-<br>ringskansliets dialog med myndigheterna och<br>återrapporteringen till riksdagen.</p>
<p>Resultatstyrning förutsätter att relevant resul-<br>tatinformation lämnas till den som skall utöva<br>styrningen. Vid uppföljning och utvärdering av<br>statlig verksamhet utgörs resultatet av såväl mål-<br>uppfyllelse som verksamhetens resursförbruk-<br>ning. För att det skall vara möjligt att få och<br>lämna relevant resultatinformation i rätt tid be-<br>hövs en strategi för vad som skall lämnas och till<br>vem samt när uppföljning och utvärdering av<br>statlig verksamhet skall ske och hur det skall gå<br>till. En sådan strategi förutsätter både en tydlig<br>målstruktur och en aktiv dialog från regeringens<br>sida med myndigheter och riksdagen.</p>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.<br>1997/98:150, avsnitt 7.6.1) anmälde regeringen<br>att arbetet med att förbättra och utveckla upp-<br>följningen och utvärderingen av verksamheten<br>och ekonomin i kommuner och landsting bör<br>intensifieras. En arbetsgrupp inom Regerings-<br>kansliet (In 1998:B) har bl.a. i uppdrag att utifrån<br>befintlig statistik om den kommunala verksam-<br>heten och ekonomin förbättra underlaget för en<br>samlad bedömning av utvecklingen i kommuner<br>och landsting. Gruppen skall också lämna förslag<br>till åtgärder för att på längre sikt åstadkomma en<br>väl fungerande uppföljning av hur resurserna i</p>
<p>kommuner och landsting används och hur de<br>nationella målen i verksamheterna uppfylls. Ar-<br>betet skall i första hand inriktas på kärnverksam-<br>heterna skola, vård och omsorg. Arbetsgruppen<br>skall redovisa sitt uppdrag senast 31 mars 2001.</p>
<p>Det är regeringens bedömning att de ovan<br>nämnda åtgärderna kan öka möjligheterna att<br>möta riksdagens behov av resultatinformation,<br>även vid andra tillfällen än då budgetpropositio-<br>nen lämnas.</p>
<h2>9.3 Utvecklingen inom<br>statsförvaltningen</h2>
<p>Statskontoret har regeringens uppdrag att årligen<br>göra en översiktlig redovisning av utvecklingen<br>inom statsförvaltningen. Liksom tidigare år be-<br>handlar Statskontorets rapport Staten i omvand-<br>ling de strukturella förändringarnas inverkan på<br>ekonomi och sysselsättning m.m. Rapporten vi-<br>sar att omstruktureringarna i staten har varit sto-<br>ra, särskilt under 1990-talets första hälft. Föränd-<br>ringarna har skett under trycket av de försämrade<br>offentliga finanserna under decenniets först år.<br>Den statliga förvaltningen har renodlats genom<br>en tydligare uppdelning av statens olika funktio-<br>ner i samhället. Affärsverksamhet har brutits ut<br>för att bedrivas i bolagsform under konkurrens.<br>Mellan rättsskipning och annan myndighets-<br>utövning har en tydligare gräns dragits. Ytterliga-<br>re decentralisering av arbetsuppgifter till kom-<br>munerna har också bidragit till att<br>statsförvaltningen har minskat dramatiskt i vo-<br>lym. Sedan 1990 har antalet statligt anställda<br>minskat med 11 procent. 1997 sysselsatte staten<br>(exklusive affärsverken) 218 000 hel- och del-<br>tidsarbetande.</p>
<p>151</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Diagram 9.1 Sysselsättningen i staten ar 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-23.png" style="width:114pt;height:90pt;"/>
<p>Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik och Statskontorets beräkningar. Grupperingen grundar sig<br>pä FN:S Classification of Functions of Government, CoFoG.</p>
<p>Anm. Hälso- och sjukvård samt social trygghet har lagts ihop till området 'vård och omsorg'.<br>Affärsverken ingår inte.</p>
<p>omlands som har låg representation på arbets-<br>marknaden. År 1995 hade endast 46 procent sys-<br>selsättning. Motsvarande tal för personer födda i<br>Sverige med utländsk bakgrund var 64 procent.<br>Enligt Statskontorets rapport är andelen utrikes<br>födda lägre i statsförvaltningen än inom andra<br>sektorer. Andelen sysselsatta med utländsk bak-<br>grund inom arbetsmarknaden som helhet upp-<br>gick år 1995 till 16 procent, varav de som är föd-<br>da utomlands svarade för 9 procent. I staten var<br>andelen något lägre och uppgick till 13 procent<br>av de anställda. En föklaring till den lägre andelen<br>utrikes födda i statsförvaltningen kan enligt<br>Statskontoret vara att minst en fjärdedel av alla<br>statliga anställningar fordrar svenskt medborgar-<br>skap.</p>
<p>Samtliga län utom Uppsala har visat en negativ<br>statlig sysselsättningsutveckling under 1990-<br>talet. Mest negativ har sysselsättningsutveckling-<br>en varit i Kronobergs, Värmlands, Gotlands och<br>Gävleborgs län, med minskningar som har över-<br>stigit 20 procent.</p>
<p>En ny tendens är att också produktionen och<br>konsumtionen av tjänster har gått ned. Med un-<br>dantag för den högre utbildningen har konsum-<br>tionen minskat inom samtliga verksamhetsom-<br>råden sedan 1993. Under första halvåret 1998<br>tycks det emellertid ha skett en omsvängning.<br>Ökningen i konsumtionen av statliga tjänster<br>uppgick till 4,6 procent jämfört med första halv-<br>året 1997.</p>
<p>Informationstekniken är avgörande för den<br>fortlöpande utvecklingen inom statsförvaltning-<br>en. Internet, som kanal för elektronisk kommu-<br>nikation och informationsförmedling, har fått ett<br>sådant genomslag att det inte längre finns några<br>alternativ. Det är därför inom den ramen som de<br>statliga myndigheterna utvecklar sådana tjänster<br>som innebär att den elektroniska förvaltningen<br>kan förverkligas. Den innefattar t.ex. IT-stödda<br>transfereringssystem och serviceförmedling till<br>medborgare, organisationer och företag.</p>
<p>Sverige har under de senaste femtio åren för-<br>ändrats från att ha varit förhållandevis homogent<br>till att bli ett samhälle präglat av etnisk och kultu-<br>rell mångfald. Mer än 900 000 personer är födda<br>utomlands. Ytterligare 700 000 personer är födda<br>i Sverige och har utländsk bakgrund genom att<br>minst en förälder är född utomlands. Av de totalt</p>
<p>1,1 miljoner personerna i arbetsför ålder med ut-<br>ländsk bakgrund, förvärvsarbetade drygt hälften<br>år 1995. Av de som är födda i Sverige med två<br>svenska föräldrar förvärvsarbetade samma år mer<br>än 70 procent. Det är främst de som är födda ut-</p>
<p>Regeringens bedömning: Statskontorets rapport är<br>ett viktigt underlag för bedömningen av konsek-<br>venserna av de förändringar som har genomförts<br>i statsförvaltningen. Rapporten visar den över-<br>gripande utvecklingen av statsförvaltningen och<br>är således inte någon utvärdering av genomförda<br>strukturförändringar. Regeringens bedömning är<br>att behovet av systematiskt genomförda uppfölj-<br>ningar och utvärderingar av utvecklingen inom<br>statsförvaltningen kommer att öka av bl.a. föl-<br>jande skäl.</p>
<p>Det fortsatta effektiviseringsarbetet bör i<br>första hand inriktas mot att mer systematiskt<br>pröva det statliga åtagandet. Efter att det har ge-<br>nomförts generella besparingar inom förvalt-<br>ningen under flera år, bör det nu vara möjligt att<br>istället fokusera på områden där det offentliga<br>åtagandet kan minska. För att klara detta krävs<br>dock fler och bättre genomförda uppföljningar<br>och utvärderingar av den statliga verksamheten.</p>
<p>Uppföljning och utvärdering av förvaltnings-<br>politiken</p>
<p>Den dramatiska omvandlingen av statsförvalt-<br>ningen under 1990-talet har enligt regeringens<br>bedömning varit både nödvändig och bra. Om-<br>vandlingen har bl.a. inneburit att det mesta av<br>statens affärsverksamhet numera bedrivs i bo-<br>lagsform under konkurrens. Domstolarna har<br>fått större tyngd när rättsskipningen tydligare<br>har skilts från annan myndighetsutövning. Detta<br>gagnar rättssäkerheten och stämmer bättre över-<br>ens med förvaltningstraditionen i Sveriges om-<br>värld.</p>
<p>152</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>Statskontorets analyser visar att lönernas andel<br>av statens totala förvaltningskostnader sjunker.<br>Under 1990-talets första hälft låg andelen kring<br>45 procent (inkl, arbetsgivaravgifter) mot 55<br>procent under 1970-talet. Andelen varierar dock<br>kraftigt beroende på vilket statligt delområde<br>som studeras. Den är t.ex. hög inom polis- och<br>domstolsväsendet, omkring 70 procent, medan<br>den är låg inom kommunikationsområdet, cirka<br>15 procent. Regeringens bedömning är att upp-<br>märksamheten måste skärpas på de kostnader i<br>statsförvaltningen som inte är löner. Inte minst<br>bör effekterna av myndigheternas IT-satsningar<br>följas upp.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Statlig förvalt-<br>ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98 :136)<br>lagt fram riktlinjer för regeringens fortsatta ar-<br>bete med att utveckla den statliga förvaltningen.<br>Dessa riktlinjer innebär en fortsatt renodling av<br>statlig verksamhet, kvalitets- och kompetensut-<br>veckling, resultatfokusering och en effektiv in-<br>formationsförsörjning. Utifrån dessa riktlinjer<br>har ett arbete inletts med att ta fram ett flerårigt<br>förvaltningspolitiskt handlingsprogram, som i<br>första hand riktar sig till de statliga myndigheter-<br>na. Tyngdpunkten i programmet ligger på tre<br>huvudområden. Det första huvudområdet hand-<br>lar om åtgärder för att åstadkomma en förbättrad<br>och förstärkt styrning och ledning av förvalt-<br>ningen. Det andra huvudområdet tar upp åtgär-<br>der som syftar till att höja de statsanställdas<br>kompetens och etik samt stödja myndigheternas<br>arbete med att förbättra kvaliteten i sina verk-<br>samheter. Det tredje huvudområdet behandlar<br>den framtida informationsförsörjningen.</p>
<p>När det gäller uppföljningen av förvaltnings-<br>politiken har regeringens uppdrag till Statskon-<br>toret hittills begränsats till att Statskontoret årli-<br>gen skall göra en samlad och översiktlig<br>redovisning av utvecklingen inom statsförvalt-<br>ningen. Regeringen finner det angeläget att åt-<br>gärder och insatser inom förvaltningspolitiken<br>följs upp och utvärderas för att därmed öka kva-<br>liteten i regeringens och riksdagens beslutsun-<br>derlag. En av Statskontorets huvuduppgifter in-<br>om utvärderingsområdet bör vara att genomföra<br>sektorsövergripande utvärderingar inom det för-<br>valtningspolitiska området. Uppdragen som<br>lämnas till Statskontoret bör avse frågor som har<br>förvaltningspolitisk betydelse och syfta till att<br>belysa effekterna av vidtagna åtgärder.</p>
<p>Uppföljning av organisatoriska förändringar i<br>statlig sektor</p>
<p>Den mest hektiska perioden av omstrukturering-<br>ar i den statliga sektorn verkar nu ha gått över i<br>ett mer stabilt läge. Nästan samtliga län har dock<br>fått vidkännas neddragningar under 1990-talet.<br>Det finns därför all anledning att vara uppmärk-<br>sam på den löpande utvecklingen. Det är också<br>viktigt att regeringen fortlöpande har tillgång till<br>data som följer den regionala utvecklingen i den<br>statliga sektorn.</p>
<p>Regeringen har tidigare aviserat satsningar<br>som ännu ej fått genomslag i statistiken, exem-<br>pelvis torde lokaliseringen av statliga arbetstill-<br>fällen till Söderhamn, lokaliseringen av delar av<br>Premiepensionsmyndigheten (kundservice) till<br>Söderhamn och Ljusdal samt lokaliseringen av<br>Statens energimyndighet till Eskilstuna innebära<br>märkbart positiva effekter för de berörda ar-<br>betsmarknads regionerna under kommande år.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Regional till-<br>växt (1997/98:62) slagit fast att man avser att<br>förbättra uppföljningen av det regionala utfallet<br>genom att fortlöpande bevaka förändringar i or-<br>ganisation och sysselsättning hos de statliga<br>myndigheterna på regional och lokal nivå.</p>
<p>Staten och informationstekniken</p>
<p>Statskontorets beskrivning av utvecklingen av<br>elektroniska samhällstjänster visar på de problem<br>och möjligheter informationstekniken innebär<br>för statsförvaltningen. Regeringens uppfattning<br>är att den elektroniska infrastrukturen ännu inte<br>helt uppfyller vissa grundläggande krav, t.ex. för<br>att skicka säker elektronisk post. Det saknas re-<br>gelverk för säker kommunikation, bl.a. för<br>grunddatafrågor. Det pågår dock ett arbete både<br>på internationell och nationell nivå med att skapa<br>juridiska förutsättningar för att kunna äkthetsbe-<br>stämma elektroniska dokument med digitala sig-<br>naturer.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Statlig förvalt-<br>ning i medborgarnas tjänst (prop 1997/98:136)<br>pekat på att informationsteknikens möjligheter<br>bör tas till vara så att medborgare och företag i<br>högre grad kan kommunicera och utbyta infor-<br>mation med den offentliga sektorn på ett säkert<br>sätt. Regeringen bedömer att detta bäst kan<br>åstadkommas genom ett aktivt samarbete mellan<br>staten, kommunerna och landstingen. Dessutom<br>har regeringen pekat på, att det finns ett behov av<br>gemensamma standarder, tekniker, metoder<br>m.m. Erfarenheterna av den typ av arbete som<br>Toppledarforum representerar, dvs. gemensamt</p>
<p>153</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>projektarbete mellan stat, kommun och lands-<br>ting, har visat att det finns ett stort intresse för<br>samverkan kring projekt för informationsför-<br>sörjning. Regeringens bedömning är att detta ar-<br>bete bör intensifieras i syfte att skapa en säker<br>infrastruktur för elektroniska samhällstjänster på<br>Internet. En förvaltning som skall utvecklas till<br>att bli mer tillgänglig och tillmötesgående - med<br>en betydande del av tjänsterna tillgängliga via<br>Internet - förutsätter att den elektroniska in-<br>frastrukturen är tillräckligt robust och tillförlit-<br>lig-</p>
<p>Etnisk och kulturell mångfald i staten</p>
<p>Regeringen har i den integrationspolitiska pro-<br>positionen (prop 1997/98:16) slagit fast att sam-<br>hällets mångfald bör genomsyra arbetslivet och<br>att staten har ett särskilt ansvar som föredöme.<br>Att ta till vara den kompetens som finns hos<br>människor med utländsk bakgrund bidrar till att<br>öka kvaliteten i verksamheten. Det är också en<br>viktig demokratifråga och ett mål att statsför-<br>valtningens personalsammansättning återspeglar<br>den arbetsföra befolkningens etniska samman-<br>sättning.</p>
<p>Statskontorets rapport visar att de utrikes-<br>födda är underrepresenterade i statsförvaltning-<br>en. Av befolkningen i arbetsför ålder är 13 pro-<br>cent utrikes födda, men de utgör endast 6 pro-<br>cent av de anställda inom statsförvaltningen.<br>Inom vissa områden är deras representation<br>mycket låg. Deras barn har däremot en propor-<br>tionell representation inom statsförvaltningen i<br>förhållande till sin andel av den arbetsföra be-<br>folkningen.</p>
<p>Regeringen har under det senaste året vidtagit<br>en rad åtgärder för att öka den etniska och kultu-<br>rella mångfalden i statsförvaltningen. Bland an-<br>nat har en serie seminarier för generaldirektörer,<br>personalchefer och fackliga företrädare inom<br>statsförvaltningen genomförts för att uppmärk-<br>samma mångfaldens demokratiska och samhälls-<br>ekonomiska fördelar och diskutera hur man kan<br>arbeta med dessa frågor hos myndigheterna. Av-<br>sikten är att fortsätta med aktiviteter av detta slag<br>under år 1999.</p>
<p>Utvecklingen av den etniska mångfalden i<br>statsförvaltningen kommer att följas upp löpande<br>under de närmaste åren. Bland annat övervägs att<br>begära redovisningar av vidtagna åtgärder och de-<br>ras resultat vad gäller myndigheternas arbete för<br>att främja etnisk mångfald.</p>
<h2>9.4 Statsförvaltningens<br>produktivitetsutveckling</h2>
<p>I 1998 års budgetproposition aviserade regering-<br>en åtgärder i syfte att få ett bättre grepp<br>om statsförvaltningens produktivitetsutveckling.<br>Som ett första steg har regeringen gett ett antal<br>centrala myndigheter i uppdrag att beräkna pro-<br>duktivitetsutvecklingen inom sju viktiga statliga<br>verksamhetsområden, nämligen skatteförvalt-<br>ningen, exekutionsväsendet, rättsväsendet, in-<br>vandringen, socialförsäkringens administration,<br>arbetsmarknadsområdet samt universitets- och<br>högskoleområdet. Statskontoret har samordnat<br>arbetet. Resultatet kan jämföras med tidigare<br>ESO-studier av produktivitetsutvecklingen mel-<br>lan 1960 och 1990.</p>
<p>Tabell 9.1 Produktivitetsförändring i den civila statsför-<br>valtningen 1960-1997_____________________________</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1960</p></td><td>
<p>1965</p></td><td>
<p>- 1,3 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1965</p></td><td>
<p>1970</p></td><td>
<p>-2,2%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1979</p></td><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>-3,0%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1,9%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>0,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>0,8%</p></td></tr>
</table>
<p>Som framgår av tabellen har statsförvaltningens<br>produktivitetsutveckling efter en nedgång under<br>andra halvan av 1980-talet åter börjat stiga. Mel-<br>lan 1990 och 1997 har produktiviteten stigit med<br>totalt 5,8 procent, vilket innebär en årlig ökning<br>med i genomsnitt 0,8 procent.</p>
<p>Regeringen ser ett stort värde i att kontinuer-<br>ligt kunna följa upp hur myndigheternas pro-<br>duktivitet förändras. Detta gäller både möjlighe-<br>ten att gentemot bl.a. riksdagen redovisa hur väl<br>statsförvaltningen lyckas utföra sina åtaganden<br>och möjligheterna att få bättre underlag för styr-<br>ning och uppföljning av myndigheterna. Rege-<br>ringen avser att fortsättningsvis löpande låta<br>mäta produktiviteten inom viktiga statliga verk-<br>samhetsområden. Det urval av områden som<br>detta års redovisning bygger på skall breddas.<br>Avsikten är att produktivitetsmätningarna skall<br>inordnas i den ordinarie budgetprocessen och re-<br>dovisas i berörda myndigheters årsredovisningar.<br>Regeringen har även för avsikt att fortsättnings-<br>vis återkomma till riksdagen med en redovisning<br>av produktivitetsförändringarna inom staten.</p>
<p>154</p>
<p>PROP. 1998/99:1</p>
<p>9.5 Regeringens uppföljning av<br>myndigheternas arbetsgivar-<br>politik</p>
<p>Som ett led i den fortlöpande uppföljningen av<br>de statliga myndigheternas verksamhet begär re-<br>geringen årligen in uppgifter från Arbetsgivar-<br>verket och myndigheterna om myndigheternas<br>arbetsgivarpolitik och de mål som gäller för den-<br>na. De redovisningskrav som regeringen har rik-<br>tat till myndigheterna fokuserar på följande fyra<br>områden som ur ett övergripande perspektiv har<br>särskild strategisk betydelse för kompetensför-<br>sörjningen: åldersstruktur, könsfördelning, per-<br>sonalrörlighet samt lönenivåer och löneutveck-<br>ling.</p>
<p>Regeringens övergripande bedömning är att<br>arbetsgivarpolitiken inom de enskilda områdena<br>fungerar väl. Inom många myndigheter saknas<br>dock en helhetssyn, och det finns anledning för<br>flertalet myndigheter att arbeta mer aktivt med<br>arbetsgivarpolitikens långsiktiga och strategiska<br>inriktning.</p>
<p>Åldersstrukturen inom staten kan på några års<br>sikt komma att leda till problem med kompe-<br>tensförsörjningen. Med dagens avgångs- och re-<br>kryteringsmönster kommer ca 25 procent av de<br>som i dag är statsanställda att gå i pension före år<br>2010. Det är mycket angeläget att myndigheterna<br>använder de instrument som de förfogar över för<br>att påverka åldersstrukturen.</p>
<p>Andelen kvinnor i statsförvaltningen är 42<br>procent, vilket innebär att staten är den sektor på<br>arbetsmarknaden som har jämnast könsfördel-<br>ning.</p>
<p>Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssys-<br>temet och under 1994 ombildades den statliga<br>arbetsgivarorganisationen. Dessa reformer har<br>bidragit till en klarare gränsdragning mellan rege-<br>ringen och myndigheterna i förhandlingsfrågor.<br>Det är tydligt att lönesättningen har blivit mer<br>verksamhetsanpassad och att den i ökad ut-<br>sträckning kan användas som ett arbetsgivarpoli-<br>tiskt instrument. Lönerna inom det statliga av-<br>talsområdet sätts numera individuellt och<br>differentierat.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att när hänsyn tas<br>till likartade arbetsuppgifter, uppgår kvinnornas<br>löner till 96 procent av männens. Det finns såle-<br>des fortsatt anledning för många myndigheter att<br>kartlägga och söka undanröja osakliga löneskill-<br>nader.</p>
<p>Under 1997 var de statsanställdas personalrör-<br>lighet 10 procent. De yngre har en avsevärt högre</p>
<p>rörlighet än de äldre, och de yngre har också fått<br>högre löneökningar än de äldre.</p>
<p>Regeringen kan också konstatera att den lång-<br>siktiga löneutvecklingen inom staten är i paritet<br>med den på arbetsmarknaden i övrigt.</p>
<p>Uppföljningen av arbetsgivarpolitiken är ett<br>viktigt komplement till regeringens övriga re-<br>sultatuppföljning. Uppföljningen klargör och<br>medför att myndigheterna måste ta ett större an-<br>svar för att sätta konkreta och strategiska mål för<br>kompetensförsörjningen, med tydliga kopplingar<br>till målen för verksamheten. Regeringen fortsät-<br>ter därför sitt arbete med att successivt imple-<br>mentera och utveckla uppföljningssystemet. Som<br>ett led i detta utvecklingsarbete avser regeringen<br>begära att myndigheterna också skall konkritise-<br>ra sina lönepolitiska strategier. Regeringen avser<br>vidare ge myndigheterna i uppdrag att arbeta än<br>mer aktivt med jämställdhetsfrågorna, inklusive<br>de därmed förknippade frågorna om lika lön för<br>lika och likvärdigt arbete.</p>
<p>9.6 Personalkonsekvenser vid<br>strukturförändringar och<br>besparingar m.m.</p>
<p>Enligt vad regeringen inhämtat från Trygg-<br>hetsstiftelsen har cirka 54 500 personer sagts upp<br>i staten under perioden april 1990-juni 1998. Av<br>dessa har cirka 4 050 sagts upp under tiden juni<br>1997-juni 1998.</p>
<p>Trygghetsstiftelsen arbetar med en mycket<br>markerad s.k. arbetslinjeprofil. Detta har lett till<br>att arbetslösheten har kunnat hållas på en relativt<br>sett låg nivå. Bland de som omfattas av trygg-<br>hetsavtalet ligger den öppna arbetslösheten un-<br>der 2 procent. Ungefär två tredjedelar av de upp-<br>sagda som får nytt arbete får det inom den<br>privata sektorn, oftast i små och medelstora fö-<br>retag. Mellan 5 och 10 procent av de uppsagda<br>startar egna företag, som i genomsnitt sysselsät-<br>ter cirka två personer.</p>
<p>Enligt de beräkningar som redovisas i bilaga 6<br>riskerar drygt 4 000 personer att bli övertaliga<br>under perioden 1998-2001. De departementsom-<br>råden som närmast berörs är Försvars-, Finans-,<br>Social-, Kommunikations- och Inrikesdeparte-<br>mentens.</p>
<p>155</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Specifikation av<br>statsbudgetens<br>utgifter och inkomster<br>budgetåret 1999</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>BILAGA 1</p>
<p>Specifikation av statsbudgetens utgifter<br>och inkomster budgetåret 1999</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Specifikation av statsbudgetens utgifter budgetåret 1999.....................5</p>
<p>2 Specifikation av statsbudgetens inkomster</p>
<p>budgetåret 1999......................................................................................25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<h1>Specifikation av statsbudgetens utgifter<br>budgetåret 1999</h1>
<p>1999___________________________________________________________________1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 179 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Statschefen</p></td><td>
<p>77 125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag</p></td><td>
<p>77 125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Riksdagen och dess ombudsmän</p></td><td>
<p>948 473</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>489 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>420 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag</p></td><td>
<p>39 173</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Regeringen m.m.</p></td><td>
<p>2 420 330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 179 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling, ramanslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Allmänna val, ramanslag</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier, ramanslag</p></td><td>
<p>139 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Centrala myndigheter</p></td><td>
<p>55 596</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Justitiekanslerna, ramanslag</p></td><td>
<p>11 626</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Datainspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>30 309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Sametinget, ramanslag</p></td><td>
<p>13 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Mediefrågor</p></td><td>
<p>678 180</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>4 601</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Presstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>531 579</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Radio- och TV-verket, ramanslag</p></td><td>
<p>7 631</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag</p></td><td>
<p>7 069</p></td></tr>
</table>
<p>6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol~4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 705 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Effektivisering och utveckling av statlig verksamhet</p></td><td>
<p>886 921</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Konjunkturinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>37 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>132 978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket</p></td><td>
<p>55 550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statskontoret, ramanslag</p></td><td>
<p>64 597</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag</p></td><td>
<p>20 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån, ramanslag</p></td><td>
<p>353 127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag</p></td><td>
<p>70 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Kammarkollegiet, ramanslag</p></td><td>
<p>24 256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag</p></td><td>
<p>6 427</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Kvalitetsmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Vissa nämnder m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>961</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomiska rådet, ramanslag</p></td><td>
<p>1 714</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>24 170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Kontrollfunktionen i staten, reservationsanslag</p></td><td>
<p>85 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Det finansiella systemet</p></td><td>
<p>751 008</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Finansinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>118 697</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Insättningsgarantinämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>6 313</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>84 701</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>535 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bokföringsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>6 297</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Särskilda finansierings och garantiåtaganden</p></td><td>
<p>48 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till kapitalet i Nordiska investeringsbanken, ramanslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Riksdagens revisorer</p></td><td>
<p>18 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksdagens revisorer, ramanslag</p></td><td>
<p>18 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 810 859</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Skatteförvaltningen och Tullverket</p></td><td>
<p>5 810 859</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksskatteverket, ramanslag</p></td><td>
<p>349 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna, ramanslag</p></td><td>
<p>4 362 445</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Tullverket, ramanslag</p></td><td>
<p>1 098 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 919 269</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Polisväsendet</p></td><td>
<p>11 974 330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Polisorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>11 460 196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen, ramanslag</p></td><td>
<p>514 134</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Åklagarväsendet</p></td><td>
<p>819 337</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Åklagarorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>620 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Ekobrottsmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>199 197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>3 056 983</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>3 056 983</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Kriminalvården</p></td><td>
<p>3 639 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kriminalvården, ramanslag</p></td><td>
<p>3 639 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>1 309 986</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna, ramanslag</p></td><td>
<p>1 309 986</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F</p></td><td>
<p>Övrig verksamhet inom rättsväsendet</p></td><td>
<p>1 119 578</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande rådet, ramanslag</p></td><td>
<p>43 674</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Rättsmedicinalverket, ramanslag</p></td><td>
<p>169 305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Gentekniknämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>2 258</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Brottsoffermyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>12 588</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag</p></td><td>
<p>75 074</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>781 149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag</p></td><td>
<p>19 974</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag</p></td><td>
<p>8 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag</p></td><td>
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 871 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen m.m.</p></td><td>
<p>1 747 067</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen, ramanslag</p></td><td>
<p>1 740 101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Nordiskt samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>1 480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>5 486</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Internationella organisationer</p></td><td>
<p>954 284</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>491 608</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Nordiska ministerrådet, ramanslag</p></td><td>
<p>290 043</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD),<br>ramanslag</p></td><td>
<p>26 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>146 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Information om Sverige i utlandet</p></td><td>
<p>66 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Svenska Institutet, ramanslag</p></td><td>
<p>51 826</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Övrig information om Sverige i utlandet, ramanslag</p></td><td>
<p>14 835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.</p></td><td>
<p>58 351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Utredningar och andra insatser på det utrikespoEtiska området, ramanslag</p></td><td>
<p>1 409</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI),<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>20 755</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag</p></td><td>
<p>11 080</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikespolitiska Institutet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>10216</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>5 891</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Övriga utrikespolitiska frågor</p></td><td>
<p>44 955</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag</p></td><td>
<p>16 027</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Europainformation m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>21 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Föreningen Norden, ramanslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 107 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Militärt försvar</p></td><td>
<p>39 829 114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>19 384 738</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>392 376</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Utveckling och investeringar, ramanslag</p></td><td>
<p>20 052 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Vissa funktioner inom det civila försvaret</p></td><td>
<p>2 489 136</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning, ramanslag</p></td><td>
<p>491 020</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag</p></td><td>
<p>108 795</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag</p></td><td>
<p>1 053 531</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Funktionen Psykologiskt försvar, ramanslag</p></td><td>
<p>19317</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Funktionen Ordning och säkerhet, ramanslag</p></td><td>
<p>31 517</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>132 165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>197 606</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Funktionen Postbefordran, ramanslag</p></td><td>
<p>18 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Funktionen Transporter, ramanslag</p></td><td>
<p>208 714</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Funktionen Energiförsörjning, ramanslag</p></td><td>
<p>228 232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Kustbevakningen och nämnder m.m.</p></td><td>
<p>823 303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kustbevakningen, ramanslag</p></td><td>
<p>438 070</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Nämnder m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>12 020</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och<br>andra naturolyckor m.m., ramanslag,</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Samhällets skydd och räddningstjänst, ramanslag</p></td><td>
<p>328 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Stödverksamhet</p></td><td>
<p>966 012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Totalförsvarets pliktverk, ramanslag</p></td><td>
<p>235 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Försvarshögskolan, ramanslag</p></td><td>
<p>26 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Försvarets radioanstalt, ramanslag</p></td><td>
<p>434 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Försvarets forskningsanstalt, ramanslag</p></td><td>
<p>129 352</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag</p></td><td>
<p>37 367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat ar</p></td><td>
<p>islag 102 396</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11 899 604</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>11 149 604</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Biståndsverksamhet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 731 461</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Biståndsförvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>418 143</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>750 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa, reservationsanslag</p></td><td>
<p>744 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och<br>exportkreditgarantier, reservationsanslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 324 184</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Migrationspolitik</p></td><td>
<p>1 785 323</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens invandrarverk, ramanslag</p></td><td>
<p>438 558</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Mottagande av asylsökande, ramanslag</p></td><td>
<p>875 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>307 869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Utlänningsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>60 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag</p></td><td>
<p>51 632</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag</p></td><td>
<p>51 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Invandrares integration</p></td><td>
<p>2 538 861</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Integrationsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>75 724</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag</p></td><td>
<p>142 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Integrationsåtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>47 742</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag</p></td><td>
<p>2 183 958</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Hemutrustningslån, ramanslag</p></td><td>
<p>81 442</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag</p></td><td>
<p>7 995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24 012 459</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>16 857 734</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 992 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag</p></td><td>
<p>13 491 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag</p></td><td>
<p>985 626</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Insatser mot aids, ramanslag</p></td><td>
<p>51 622</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO, ramanslag</p></td><td>
<p>34 371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>1 591</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag</p></td><td>
<p>16 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Folkhälsoinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>109 047</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Smittskyddsinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>108 750</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Institutet för psykosocial medicin, ramanslag</p></td><td>
<p>11 110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag</p></td><td>
<p>33 896</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>22 421</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Social omsorg</p></td><td>
<p>6 632 820</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag</p></td><td>
<p>270 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>275 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>144 617</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>78 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>132 194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättning för texttelefoner, ramanslag</p></td><td>
<p>16 382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bilstöd till handikappade, ramanslag</p></td><td>
<p>178 078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>4 653 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknade anslag</p></td><td>
<p>63 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Bidrag till organisationer på det sociala området, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>64 841</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>8 447</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Handikappombudsmannen, reservationsanslag</p></td><td>
<p>7 857</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Barnombudsmannen, ramanslag</p></td><td>
<p>7 717</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag</p></td><td>
<p>6 745</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse, ramanslag</p></td><td>
<p>524 848</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Alkoholinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>11 013</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>687</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Bidrag till äldrebostäder m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>407 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>407 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Stöd till forskning</p></td><td>
<p>114 548</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>105 580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>8 968</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>80 503 205</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>75 066 630</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>20 035 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Förtidspensioner, ramanslag</p></td><td>
<p>37 896 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Förtidspensioner: statlig ålderspensionsavgift, ramanslag</p></td><td>
<p>8 864 830</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Handikappersättningar, ramanslag</p></td><td>
<p>1 013 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Arbetskadeersättningar, ramanslag</p></td><td>
<p>5 958 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Arbetskadeersättningar m.m: statlig ålderpensionsavgift, ramanslag</p></td><td>
<p>1 181 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer, ramanslag</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Ersättning för kroppsskador, ramanslag</p></td><td>
<p>62 600</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td></td><td>
<p>1000-tal kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Socialförsäkringsadministration</p></td><td>
<p>5 436 575</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksförsäkringsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>710 181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Allmänna försäkringskassor, ramanslag</p></td><td>
<p>4 726 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34 315 009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34 315 009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Ålderspensioner, ramanslag</p></td><td>
<p>11 536 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag</p></td><td>
<p>12 734 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag</p></td><td>
<p>9 841 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Delpension, ramanslag</p></td><td>
<p>204 009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>39 896 045</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>39 896 045</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Allmänna barnbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>16 705 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring, ramanslag</p></td><td>
<p>14 829 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>2 473 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, ramanslag</p></td><td>
<p>24 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Barnpensioner, ramanslag</p></td><td>
<p>967 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade barn, ramanslag</p></td><td>
<p>1 789 066</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Pensionsrätt för barnår,: statlig ålderspensionsavgift, ramanslag</p></td><td>
<p>3 108 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>33 789 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Ersättning vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>33 789 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>32 796 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>993 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48 274 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>34 721 212</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>4 189 814</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>21 961 114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ramanslag</p></td><td>
<p>6 655 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Europeiska socialfonden m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 840 484</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag</p></td><td>
<p>13 525</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring, ramanslag</p></td><td>
<p>61 183</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>5 376 815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Arbetarskyddsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>376 133</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Arbetslivsinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>145 733</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Forskning, utveckling och utbildning m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>295 780</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rådet för arbetslivsforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>26 463</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet,</p></td><td>
<p>ramanslag 216 831</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till Samhall AB, ramanslag</p></td><td>
<p>4 262 419</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>AmuGruppen AB, ramanslag</p></td><td>
<p>6 513</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Arbetsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>16 061</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Statens förlikningsmannaexpedition, ramanslag</p></td><td>
<p>2 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, ramanslag</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>3 229</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Internationella avgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>24 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot diskriminering i arbetslivet på grund av<br>sexuell läggning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Jämställdhet mellan kvinnor och män</p></td><td>
<p>33 373</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag</p></td><td>
<p>16 235</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Särskilda jämställdhetsåtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>13 706</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>3 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Staten som arbetsgivare</p></td><td>
<p>8 143 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>8 140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22 447 075</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22 447 075</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Studiehjälp m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 104 730</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Studiemedel m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>9 956 780</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>9 690 878</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss<br>föräldrautbildning i teckenspråk, ramanslag</p></td><td>
<p>65 718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa studiesociala ändamål, ramanslag</p></td><td>
<p>23 534</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>66 238</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga<br>och tekniska utbildningar, ramanslag</p></td><td>
<p>539 197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29 030 747</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Barnomsorg, skola och vuxenutbildning</p></td><td>
<p>6 802 492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens skolverk, ramanslag</p></td><td>
<p>270 481</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Utveckling av skolväsende och barnomsorg, ramanslag</p></td><td>
<p>297 736</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Forskning inom skolväsendet, ramanslag</p></td><td>
<p>8 040</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Program för IT i skolan, ramanslag</p></td><td>
<p>340 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Förstärkning av utbildning i storstadsregionen, ramanslag</p></td><td>
<p>110 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag</p></td><td>
<p>119 351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>21 361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Specialskolor och resurscenter, ramanslag</p></td><td>
<p>432 580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>271 351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Sameskolstyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>34 408</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>122 531</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<p>Bidrag till svensk undervisning i utlandet, ramanslag</p>
<p>Statens skolor för vuxna, ramanslag</p>
<p>Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, ramanslag</p>
<p>Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag</p>
<p>Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling,<br>ramanslag</p>
<p>Universitet och högskolor m.m.</p>
<p>Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Linköpings universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Karlstads universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Växjö universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Örebro universitet: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning,<br>ramanslag</p>
<p>Malmö högskola: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>Malmö högskola: Forskning, ramanslag<br>Danshögskolan: Grundutbildning, ramanslag<br>Dramatiska institutet: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan Dalarna: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan på Gotland: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Gävle: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag<br>Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag</p>
<p>72 346</p>
<p>39 343</p>
<p>142 483</p>
<p>4 508 566</p>
<p>11 915</p>
<p>19 499 795</p>
<p>767 778</p>
<p>971 152</p>
<p>1 021 779</p>
<p>977 719</p>
<p>934 914</p>
<p>795 590</p>
<p>664 487</p>
<p>787 066</p>
<p>696 244</p>
<p>551 157</p>
<p>673 278</p>
<p>359 011</p>
<p>284 051</p>
<p>612 081</p>
<p>692 578</p>
<p>524 621</p>
<p>365 143</p>
<p>182 953</p>
<p>287 585</p>
<p>52 913</p>
<p>239 841</p>
<p>53 025</p>
<p>292 056</p>
<p>53 136</p>
<p>408 299</p>
<p>52 628</p>
<p>136 079</p>
<p>21 381</p>
<p>374 126</p>
<p>50 915</p>
<p>22 730</p>
<p>54 675</p>
<p>167 702</p>
<p>201 985</p>
<p>57 697</p>
<p>197 973</p>
<p>137 379</p>
<p>218 695</p>
<p>155 421</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-24.png" style="width:12pt;height:8pt;"/>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>138 131</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>115 526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>34 884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Konstfack: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>98 599</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>46 461</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>87 506</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>284 727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>295 865</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>13 728</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Södertörns högskola: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>148 737</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag</p></td><td>
<p>22 332</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 488 850</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>336 612</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, ramanslag</p></td><td>
<p>198 838</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Sunet, ramanslag</p></td><td>
<p>34 995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 056 161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Högskolemyndigheter</p></td><td>
<p>452 856</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Högskoleverket, ramanslag</p></td><td>
<p>129 113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Verket för högskoleservice, ramanslag</p></td><td>
<p>10 177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>313 566</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Nationella och internationella forskningsresurser</p></td><td>
<p>2 218 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, ramanslag</p></td><td>
<p>90 585</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>22 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>206 546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>10 777</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Medicinska forskningsrådet: Forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>336 658</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>10 336</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>722 029</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>20 656</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>241 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>8 415</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Rymdforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>121 446</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Kungl. biblioteket, ramanslag</p></td><td>
<p>196 145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag</p></td><td>
<p>8 360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Institutet för rymdfysik, ramanslag</p></td><td>
<p>38 056</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Polarforskningssekretariatet, ramanslag</p></td><td>
<p>22 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>11 556</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter för forskningsändamål, ramanslag</p></td><td>
<p>86 516</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, ramanslag</p></td><td>
<p>64 130</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Gemensamma ändamål</p></td><td>
<p>57 121</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>37 162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>19 959</p></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 452 147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Allmän kulturverksamhet</p></td><td>
<p>297 949</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens kulturråd, ramanslag</p></td><td>
<p>31 351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt<br>kulturutbyte och samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>122 895</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Nationella uppdrag,ramanslag</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>136 703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Teater, dans och musik</p></td><td>
<p>1 399 887</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och<br>Svenska rikskonserter, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>750 501</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,<br>dans- och musikinstitutioner, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>534 146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, ramanslag</p></td><td>
<p>115 240</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter</p></td><td>
<p>227 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till regional biblioteksverksamhet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>35 740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Litteraturstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>89 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Stöd till kulturtidskrifter, ramanslag</p></td><td>
<p>20 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Stöd till bokhandel, ramanslag</p></td><td>
<p>9 801</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag</p></td><td>
<p>54 873</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>13 305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>4 070</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Bild och form samt konsthantverk</p></td><td>
<p>86 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens konstråd, ramanslag</p></td><td>
<p>5 122</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag</p></td><td>
<p>35 438</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag</p></td><td>
<p>1 078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Främjande av hemslöjden, ramanslag</p></td><td>
<p>17 269</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>27 296</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Ersättningar och bidrag till konstnärer</p></td><td>
<p>262 138</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Konstnärsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>9 788</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag</p></td><td>
<p>252 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F</p></td><td>
<p>Arkiv</p></td><td>
<p>294 198</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag</p></td><td>
<p>232 440</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till regional arkivverksamhet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>2 982</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>28 346</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag</p></td><td>
<p>3 497</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Arkivet för ljud och bild, ramanslag</p></td><td>
<p>26 933</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>G</p></td><td>
<p>Kulturmiljö</p></td><td>
<p>441 259</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksantikvarieämbetet, ramanslag</p></td><td>
<p>150 141</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till kulturmiljövård, ramanslag</p></td><td>
<p>241 118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H</p></td><td>
<p>Museer och utställningar</p></td><td>
<p>961 949</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Centrala museer: Myndigheter,ramanslag</p></td><td>
<p>601 087</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>172 897</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till regionala museer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>102 271</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>39 298</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Riksutställningar, ramanslag</p></td><td>
<p>36316</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Statliga utställnings garantier och inköp av kulturföremål, ramanslag</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>I</p></td><td>
<p>Film och medier</p></td><td>
<p>193 665</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Filmstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>142 403</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens biografbyrå, ramanslag</p></td><td>
<p>7 390</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>25 533</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till<br>europeiskt mediesamarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>821</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videoprogram på<br>teckenspråk, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>17518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>J</p></td><td>
<p>Forskning</p></td><td>
<p>37 123</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>35 871</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>1 252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>K</p></td><td>
<p>Trossamfund</p></td><td>
<p>55 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stöd till trossamfund, ramanslag</p></td><td>
<p>55 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>L</p></td><td>
<p>Folkbildning</p></td><td>
<p>2 589 228</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till folkbildningen, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>2 508 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>71 791</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Bidrag till kontakttolkutbildning, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>9 032</p></td></tr>
<tr><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Ungdomsfrågor</p></td><td>
<p>108 756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Ungdomsstyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>12 367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>96 389</p></td></tr>
<tr><td>
<p>N</p></td><td>
<p>Folkrörelse- och idrottsfrågor</p></td><td>
<p>496 736</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stöd till idrotten, ramanslag</p></td><td>
<p>475 240</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Lotteriinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>21 496</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>20 463 080</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Plan-, bygg- och bostadsväsendet</p></td><td>
<p>16 728 372</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>122 424</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Räntebidrag m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>7 537 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>12 763</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>3 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>23 229</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Byggforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>64 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>5 864 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder, ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Internationellt samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Geoteknik</p></td><td>
<p>23 012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Geoteknik, ramanslag</p></td><td>
<p>23 012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Länsstyrelserna m.m.</p></td><td>
<p>1 778 359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Länsstyrelserna m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 757 893</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Regionala självstyrelseorgan, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>20 466</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Lantmäteriverksamhet</p></td><td>
<p>433 337</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, ramanslag</p></td><td>
<p>427 890</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens va-nämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>5 447</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Stöd till ekologisk omställning och utveckling</p></td><td>
<p>1 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, ramanslag</p></td><td>
<p>1 495 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2 742 897</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2 742 897</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>950 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Landsbygdslån, ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>11 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>320 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Transportbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>345 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Glesbygdsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>23 857</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Statens institut för regionalforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>8 040</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Europeiska regionala utvecklingsfonden, ramanslag</p></td><td>
<p>782 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Flygplatsbolag i Ljungbyhed, reservationsanslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m., reservationsanslag</p></td><td>
<p>70 000</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 548 899</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Miljövård</p></td><td>
<p>1 299 598</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Naturvårdsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>266 141</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Miljöövervakning m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>127 706</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ramanslag</p></td><td>
<p>577 975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Sanering och återställning av förorenade områden, ramanslag</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Åtgärder för att rena Dalälven, reservationsanslag</p></td><td>
<p>29 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kemikalieinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>77 674</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Visst internationellt miljösamarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>35 002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Stockholms internationella miljöinstitut, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Miljöinsatser i Östersjöregionen, reservationsanslag</p></td><td>
<p>122 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.</p></td><td>
<p>249 301</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens strålskyddsinstitut, ramanslag</p></td><td>
<p>80 358</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>76 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>65 306</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>26 752</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 681 490</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Energisystemfrågor</p></td><td>
<p>113 434</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>113 434</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Omställning och utveckling av energisystemet</p></td><td>
<p>1 568 056</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag</p></td><td>
<p>355 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>135 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Åtgärder för effektivare energianvändning, ramanslag</p></td><td>
<p>65 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Energiforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>398 056</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Energiteknikstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Introduktion av ny energiteknik, ramanslag</p></td><td>
<p>230 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom<br>energiområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige, ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 501 314</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Vägar och järnvägar</p></td><td>
<p>22 931 173</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Vägverket: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>1 125 242</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Väghållning och statsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>12 479 738</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>786 593</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Banverket: Banhållning, ramanslag</p></td><td>
<p>6 689 600</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>1 650 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Sjö- och luftfart</p></td><td>
<p>807 075</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag</p></td><td>
<p>44 415</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Transportstöd till Gotland, ramanslag</p></td><td>
<p>190 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag</p></td><td>
<p>62 660</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till sjöfarten, ramanslag</p></td><td>
<p>405 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>105 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Post och telekommunikation</p></td><td>
<p>694 875</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Post- och telestyrelsen, ramanslag</p></td><td>
<p>147 391</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag</p></td><td>
<p>157 484</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och<br>kassaservice, ramanslag</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>SJ, kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.</p></td><td>
<p>632 550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från<br>AB Swedcarrier, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>405 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag</p></td><td>
<p>205 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Viss internationell verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>7 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., obetecknat anslag</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Rikstrafiken, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Kommunikationsforskning och meteorologi</p></td><td>
<p>435 641</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag</p></td><td>
<p>29 822</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Kommunikationsforskningberedningen, ramanslag</p></td><td>
<p>169 277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag</p></td><td>
<p>43 852</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>192 690</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td colspan="2">
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 11 973 865</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Internationellt samarbete</p></td><td>
<p>37 989</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>37 989</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Jordbruk och trädgårdsnäring</p></td><td>
<p>9 554 189</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens jordbruksverk, ramanslag</p></td><td>
<p>229 907</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>22 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Djurregister, ramanslag</p></td><td>
<p>14 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Statens utsädeskontroll, ramanslag</p></td><td>
<p>1 002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Statens växtsortnämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>1 371</p></td></tr>
</table>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag</p></td><td colspan="2">
<p>26 740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>2 629</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>107 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>127 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Regionala stöd till jordbruket, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>717 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, raman</p></td><td>
<p>slag</p></td><td>
<p>325 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 370 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom<br>jordbruket, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 307 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>3 650 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 550 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Jordbrukets blockdatabas, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>18 040</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Fiske</p></td><td></td><td>
<p>189 948</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Fiskeriverket, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>59 058</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>30 890</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td colspan="2">
<p>Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Fiskevård, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Rennäring m.m.</p></td><td></td><td>
<p>94 538</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Främjande av rennäringen m.m., ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>37 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Ersättningar för viltskador m.m, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>56 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 538</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Djurskydd och djurhälsovård</p></td><td></td><td>
<p>279 323</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>80 563</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, obetecknat anslag</p></td><td></td><td>
<p>80 277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>20 490</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>7 043</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>90 950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td></td><td>
<p>176 469</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens livsmedelsverk, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>108 926</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>597</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>23 658</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Livsmedelsstatistik, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>24 588</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td colspan="2">
<p>Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, ramanslag</p></td><td>
<p>3 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Exportfrämjande åtgärder, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>15 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G</p></td><td>
<p>Utbildning och forskning</p></td><td></td><td>
<p>1 290 282</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 080 919</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td colspan="2">
<p>Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>11 158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv<br>forskning, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>197 285</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, obetecknat anslag</p></td><td></td><td>
<p>920</p></td></tr>
</table>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>H</p></td><td>
<p>Skogsnäring</p></td><td>
<p>351 127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Skogsvårdsorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>268 022</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Insatser för skogsbruket, ramanslag</p></td><td>
<p>75 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Internationellt skogssamarbete,ramanslag</p></td><td>
<p>1 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, ramanslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 897 947</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Näringspolitik</p></td><td>
<p>723 139</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>214 287</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Småföretagsutveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>184 062</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>16 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Turistfrämjande, ramanslag</p></td><td>
<p>80 511</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverk-<br>samhet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>187 993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>4 786</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar,<br>m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Teknologisk infrastruktur</p></td><td>
<p>191 874</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Patentbesvärsrätten, ramanslag</p></td><td>
<p>11 801</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>16 103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>24 947</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Elsäkerhetsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>37416</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Sprängämnesinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>15 207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>77 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>PRV: Bidrag till likvidatorer, ramanslag</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Konkurrensfrågor</p></td><td>
<p>68 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Konkurrensverke, ramanslag</p></td><td>
<p>62 465</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Konkurrensforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>6011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td>
<p>Teknisk forskning och utveckling</p></td><td>
<p>1 268 484</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Teknisk forskning och utveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>689 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>14 465</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Rymdverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>529 568</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga,<br>attachéverksamhet, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>29 892</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>5 359</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande</p></td><td>
<p>413 492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Kommerskollegium, ramanslag</p></td><td>
<p>53 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Exportfrämjande verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>157 656</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag</p></td><td>
<p>5 255</p></td></tr>
</table>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Investeringsfrämjande, ramanslag</p></td><td>
<p>46 941</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, ramanslag</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F</p></td><td>
<p>Konsumentfrågor</p></td><td>
<p>113 153</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Marknadsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>5 171</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Konsumentverket, ramanslag</p></td><td>
<p>76 802</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>14 123</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>6 198</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>4 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Stöd till konsumentforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>2 159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>4 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G</p></td><td>
<p>Övriga åtaganden</p></td><td>
<p>119 329</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av<br>kanalen, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>15 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>75 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag</p></td><td>
<p>23 329</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>103 564 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Bidrag och ersättning till kommuner och landsting</p></td><td>
<p>103 564 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag</p></td><td>
<p>78 680 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>1 014 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>21 270 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Bidrag till kommuners och landstings skatteinkomster år 1997,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>2 600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>84 560 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>Räntor på statsskulden</p></td><td>
<p>84 450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Räntor på statsskulden, ramanslag</p></td><td>
<p>84 450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Oförutsedda utgifter</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Oförutsedda utgifter, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Riksgäldskontorets provisionskostnader</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och<br>skuldförvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
</table>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1000-tal kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27 Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>21 908 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Avgiften till Europeiska gemenskapens budget</p>
<p>1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag</p></td><td>
<p>21 908 000</p>
<p>21 908 000</p></td></tr>
</table>
<p>SUMMA ANSLAG:</p>
<p>693 380 115</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<h1>Specifikation av statsbudgetens inkomster<br>budgetåret 1999</h1>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1000-tal kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000 Skatter m.m.:</p></td><td>
<p>630 559 617</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100 Skatt på inkomst:</p></td><td>
<p>118 057 246</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1110 Fysiska personers inkomstskatt:</p></td><td>
<p>39 943 146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>39 943 146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>449 835 517</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>409 892 371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1120 Juridiska personers inkomstskatt:</p></td><td>
<p>73 768 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>72 868 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>102 003 487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>29 135 387</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1123 Beskattning av tjänstegruppliv</p></td><td>
<p>900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1130 Ofördelbara inkomstskatter:</p></td><td>
<p>1 300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1131 Ofördelbara inkomstskatter</p></td><td>
<p>1 300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1140 Övriga inkomstskatter:</p></td><td>
<p>3 046 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1141 Kupongskatt</p></td><td>
<p>1 900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1144 Lotteriskatt</p></td><td>
<p>1 146 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift:</p></td><td>
<p>227 183 231</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1211 Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>5 829 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1212 Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>12 301 748</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1221 Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>60 266 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1222 Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>15 919 909</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1251 Ålderspensionsavgift, netto</p></td><td>
<p>3 730 526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>71 617 065</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>67 886 539</p></td></tr>
</table>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td colspan="3">
<p>1000-tal kronor</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1252 Delpensionsavgift, netto</p>
<p>1253 Arbetsskadeavgift</p>
<p>1254 Arbetsmarknadsavgift</p>
<p>1255 Arbetarskyddsavgift</p>
<p>1256 Lönegarantiavgift</p>
<p>1257 Sjömanspensionsavgift, netto<br>varav Inkomster</p>
<p>varav Utgifter</p></td><td>
<p>29 000</p>
<p>29 000</p></td><td>
<p>99</p>
<p>11 205 705</p>
<p>42 903 155</p>
<p>114 390</p>
<p>168 221</p>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1260</p></td><td>
<p>Allmänna egenavgifter:</p>
<p>1261 Allmän sjukförsäkringsavgift</p>
<p>1262 Allmän pensionsavgift, netto<br>varav Inkomster</p>
<p>varav Utgifter</p>
<p>1281 Allmän löneavgift</p>
<p>1291 Särskild löneskatt</p>
<p>1299 Avräkning av socialavgifter</p></td><td>
<p>58 478 667</p>
<p>58 478 667</p></td><td>
<p>0</p>
<p>0</p>
<p>0</p>
<p>61 735 553</p>
<p>13 007 922</p>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom:</p></td><td></td><td>
<p>39 451 257</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1310</p></td><td>
<p>Skatt på fast egendom:</p>
<p>1312 Fastighetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>27 £39 949</p>
<p>27 839 949</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1320</p></td><td>
<p>Förmögenhetsskatt:</p>
<p>1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt</p>
<p>1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt</p></td><td></td><td>
<p>5 741 308</p>
<p>5 616 308</p>
<p>125 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1330</p></td><td>
<p>Arvsskatt och gåvoskatt:</p>
<p>1331 Arvsskatt</p>
<p>1332 Gåvoskatt</p></td><td></td><td>
<p>1 670 000</p>
<p>1 450 000</p>
<p>220 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1340</p></td><td>
<p>Övrig skatt på egendom:</p>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td></td><td>
<p>4 200 000</p>
<p>4 200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster:</p></td><td></td><td>
<p>242 123 084</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1410</p></td><td>
<p>Allmänna försäljningsskatter:</p>
<p>1411 Mervärdesskatt, netto<br>varav kommunmoms</p></td><td>
<p>24 626 164</p></td><td>
<p>162 624 781</p>
<p>162 624 781</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>1420, 1430 Skatt på specifika varor:</p>
<p>1423 Försäljningsskatt på motorfordon</p>
<p>1424 Tobaksskatt</p>
<p>1425 Alkoholskatt</p>
<p>1425:01 Skatt på etylalkohol</p>
<p>1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker</p>
<p>1425:03 Skatt på mellanklassprodukter</p></td><td></td><td>
<p>68 505 649</p>
<p>125 739</p>
<p>6 450 000</p>
<p>9 826 944</p>
<p>4 489 018</p>
<p>3 055 016</p>
<p>197 830</p></td></tr>
</table>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1425:04 Skatt på öl</p>
<p>1428 Energiskatt</p>
<p>1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk</p>
<p>1435 Särskild skatt mot försurning</p>
<p>1436 Skatt på avfall</p></td><td>
<p>2 085 080</p>
<p>50 218 998</p>
<p>1 500 968</p>
<p>58 000</p>
<p>325 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1440</p></td><td>
<p>Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:<br>1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott</p></td><td>
<p>100 000</p>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1450</p></td><td>
<p>Skatt pä tjänster:</p></td><td>
<p>1 136 383</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1452 Skatt på annonser och reklam</p></td><td>
<p>1 063 883</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1454 Skatt på spel</p></td><td>
<p>72 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1460</p></td><td>
<p>Skatt pä vägtrafik:</p></td><td>
<p>6 134 567</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1461 Fordonsskatt</p></td><td>
<p>6 134 567</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1470</p></td><td>
<p>Skatt pä import m.m.:</p></td><td>
<p>3 516 824</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1471 Tullmedel</p></td><td>
<p>3 040 424</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1472 Övriga skatter m.m. på import</p></td><td>
<p>6 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1473 Särskilda jordbrukstuller och sockeravgifter</p></td><td>
<p>470 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1480</p></td><td>
<p>Övriga skatter pä varor och tjänster:</p></td><td>
<p>104 880</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1481 Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>104 880</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift:</p></td><td>
<p>21 265 151</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting</p></td><td>
<p>21 265 151</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser, skattekonto:</p></td><td>
<p>-17 520 353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1610</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser, anstånd:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1620</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser pä grund av restföring:<br>1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers</p></td><td>
<p>-1 594 983</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>inkomstskatt</p>
<p>1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers</p></td><td>
<p>-749 798</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>inkomstskatt</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>-212 163</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt</p></td><td>
<p>-633 022</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA l</p>
<p>1999</p>
<p>1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1630</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser, övriga:<br>1631 Betalningsdifferenser, övriga</p></td><td>
<p>-15 925 370</p>
<p>-15 925 370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1690</p></td><td>
<p>Betalningsdiffrenser, ofördelade:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet:</p></td><td>
<p>32 131 058</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2100</p></td><td>
<p>Rörelseöverskott:</p></td><td>
<p>11 593 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2110</p></td><td>
<p>Affärsverkens inlevererade överskott:</p></td><td>
<p>593 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2113 Statens järnvägars inlevererade överskott</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott</p>
<p>2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>och inleverans av motsvarighet till statlig skatt</p></td><td>
<p>297 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott</p></td><td>
<p>166 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2120</p></td><td>
<p>Övriga myndigheters inlevererade överskott:</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets<br>garantiverksamhet</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2130</p></td><td>
<p>Riksbankens inlevererade överskott:</p></td><td>
<p>7300 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2131 Riksbankens inlevererade överskott</p></td><td>
<p>7 300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2150</p></td><td>
<p>Överskott från spelverksamhet:</p></td><td>
<p>3 600 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel</p></td><td>
<p>3 600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2200</p></td><td>
<p>Överskott av statens fastighetsförvaltning:</p></td><td>
<p>163 276</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2210</p></td><td>
<p>Överskott av fastighetsförvaltning:</p></td><td>
<p>163 276</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2215 Överskott av Statens fastighets verksamhet</p></td><td>
<p>163 276</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2300</p></td><td>
<p>Ränteinkomster:</p></td><td>
<p>1 555 582</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>2310,2320 Räntor på näringslån:</p></td><td>
<p>74 701</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen</p></td><td>
<p>3 561</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2321 Ränteinkomster på skogsväglån</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>39 691</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk</p></td><td>
<p>1 426</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
</table>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="5">
<p>2340</p></td><td>
<p>Räntor på studielån:</p></td><td rowspan="5">
<p>1 379 536</p>
<p>36</p>
<p>43 500</p>
<p>1 336 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och</p></td></tr>
<tr><td>
<p>garantilån för studerande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2342 Ränteinkomster på allmänna studielån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2360</p></td><td>
<p>Räntor på medel avsatta till pensioner:</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2370</p></td><td>
<p>Räntor på beredskapslagring:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>2380,2390 Övriga ränteinkomster:</p></td><td>
<p>99 845</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2385 Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler</p>
<p>2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>rationalisering</p></td><td>
<p>2 020</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2392 Räntor på intressemedel</p></td><td>
<p>1 620</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2394 Övriga ränteinkomster</p></td><td>
<p>34 180</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2395 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2397 Räntor på skattekonton m.m., netto</p></td><td>
<p>62 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2400</p></td><td>
<p>Aktieutdelning:</p></td><td>
<p>6 620 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2410</p></td><td>
<p>Inkomster av statens aktier:</p></td><td>
<p>6 620 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>6 620 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2500</p></td><td>
<p>Offentligrättsliga avgifter:</p></td><td>
<p>8 204 320</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2511 Expeditions- och ansökningsavgifter</p></td><td>
<p>646 205</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2519 Koncessionsavgift på televisionens område</p></td><td>
<p>349 442</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2521 Avgifter till granskningsnämnden</p></td><td>
<p>4 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram</p></td><td>
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2523 Avgift generationsväxling</p></td><td>
<p>22 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2524 Bidrag för arbetsplatsintroduktion</p></td><td>
<p>742 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor</p></td><td>
<p>2 596 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor</p></td><td>
<p>66 012</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen</p></td><td>
<p>17 200</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2528 Avgifter vid bergsstaten</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet</p></td><td>
<p>35 783</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>785 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2533 Vägavgifter</p></td><td>
<p>541 669</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2534 Avgifter för körkort och motorfordon</p></td><td>
<p>552 143</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2535 Avgifter för statliga garantier</p></td><td>
<p>8 830</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2536 Lotteriavgifter</p></td><td>
<p>21 646</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2537 Miljöskyddsavgift</p></td><td>
<p>62 225</p></td></tr>
</table>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA l</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2538</p></td><td>
<p>Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel</p></td><td>
<p>447 492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2539</p></td><td>
<p>Täktavgift</p></td><td>
<p>23 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2541</p></td><td>
<p>Avgifter vid Tullverket</p></td><td>
<p>69 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2542</p></td><td>
<p>Patientavggifter vid tandläkarutbildningen</p></td><td>
<p>6 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2543</p></td><td>
<p>Avgifter för Kemikalieinspektionen</p></td><td>
<p>56 734</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2544</p></td><td>
<p>Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2545</p></td><td>
<p>Närradioavgifter</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2546</p></td><td>
<p>Lokalradioavgifter</p></td><td>
<p>121 264</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2547</p></td><td>
<p>Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet</p></td><td>
<p>113 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2548</p></td><td>
<p>Avgifter för Finansinspektionens verksamhet</p></td><td>
<p>115 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2549</p></td><td>
<p>Avgifter för provning vid riksprovplats</p></td><td>
<p>376</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2551</p></td><td>
<p>Avgifter från kärnkraftverken</p></td><td>
<p>200 134</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2552</p></td><td>
<p>Övriga offentligrättsliga avgifter</p></td><td>
<p>396 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2553</p></td><td>
<p>Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden</p></td><td>
<p>6 510</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2554</p></td><td>
<p>Avgifter för telekommunikation</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2555</p></td><td>
<p>Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas</p></td><td>
<p>28 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2556</p></td><td>
<p>Djurregisteravgifter</p></td><td>
<p>24 100</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>2600 Försäljningsinkomster:</p></td><td>
<p>332 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2624</p></td><td>
<p>Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter</p></td><td>
<p>57 295</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2625</p></td><td>
<p>Utförsäljning av beredskapslager</p></td><td>
<p>175 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2626</p></td><td>
<p>Inkomster vid Banverket</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2627</p></td><td>
<p>Offentlig lagring, försäljningsintäkter</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
</table>
<p>2700 Böter m.m.: 2 119 985</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2711</p></td><td>
<p>Restavgifter och dröjsmålsavgifter</p></td><td>
<p>600 110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2712</p></td><td>
<p>Bötesmedel</p></td><td>
<p>332 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2713</p></td><td>
<p>Vattenföroreningsavgifter m.m.</p></td><td>
<p>2 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2714</p></td><td>
<p>Sanktionsavgifter m.m.</p></td><td>
<p>7 720</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2715</p></td><td>
<p>Skattetillägg</p></td><td>
<p>858 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2716</p></td><td>
<p>Förseningsavgifter</p></td><td>
<p>320 000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2800</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av statens verksamhet:</p>
<p>2811 Övriga inkomster av statens verksamhet</p>
<p>2812 Återbetalning av lönegarantimedel</p></td><td>
<p>1 542 000</p>
<p>1 322 000</p>
<p>220 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom:</p></td><td>
<p>15 001 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3100</p></td><td>
<p>Inkomster av försålda byggnader och maskiner:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3120</p></td><td>
<p>Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>1999 1000-tal kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3200</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av markförsäljning:</p>
<p>3211 Övriga inkomster av markförsäljning</p></td><td>
<p>1 000</p>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3300</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av försåld egendom:</p></td><td>
<p>15 000 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3311 Inkomster av statens gruvegendom</p>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>0</p>
<p>15 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån:</p></td><td>
<p>3 134 945</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4100</p></td><td>
<p>Återbetalning av näringslån:</p></td><td>
<p>573 712</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4120</p></td><td>
<p>Återbetalning av jordbrukslån:</p>
<p>4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen</p></td><td>
<p>20 662</p>
<p>20 662</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4130</p></td><td>
<p>Återbetalning av övriga näringslån:</p>
<p>4131 Återbetalning av vattenkraftslån</p>
<p>4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering</p>
<p>4135 Återbetalning av skogsväglån</p>
<p>4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet</p>
<p>4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk</p>
<p>4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier</p>
<p>4139 Återbetalning av lokaliseringslån</p></td><td>
<p>553 050</p>
<p>51</p>
<p>25 000</p>
<p>10</p>
<p>462 362</p>
<p>3 627</p>
<p>2 000</p>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4300</p></td><td>
<p>Återbetalning av studielån:</p></td><td>
<p>2 493 040</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier</p>
<p>4312 Återbetalning av allmänna studielån</p>
<p>4313 Återbetalning av studiemedel</p></td><td>
<p>40</p>
<p>1 000</p>
<p>2 492 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4500</p></td><td>
<p>Återbetalning av övriga lån:</p></td><td>
<p>68 193</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4514 Aterbetetalning av lån för studentkårslokaler</p>
<p>4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag</p>
<p>4517 Återbetalning från Portugalfonden</p>
<p>4519 Återbetalning av statens bosättningslån</p>
<p>4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor</p>
<p>4526 Återbetalning av övriga lån</p></td><td>
<p>130</p>
<p>500</p>
<p>0</p>
<p>45</p>
<p>50 000</p>
<p>17518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster:</p></td><td>
<p>5 300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5100</p></td><td>
<p>Avskrivningar och amorteringar:</p></td><td>
<p>1 180 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5110</p></td><td>
<p>Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:</p>
<p>5113 Statens järnvägars avskrivningar</p></td><td>
<p>0</p>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1999</p></td><td>
<p>1000-tal kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5720</p></td><td>
<p>Avskrivn ingår på fastigheter:</p>
<p>5121 Avskrivningar på fastigheter</p></td><td>
<p>450 000</p>
<p>450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5130</p></td><td>
<p>Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:</p></td><td>
<p>730 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader</p></td><td>
<p>730 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5140</p></td><td>
<p>Övriga avskrivningar:</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5200</p></td><td>
<p>Statliga pensionsavgifter:</p></td><td>
<p>4 120 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5211 Statliga pensionsavgifter</p></td><td>
<p>4 120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU:</p></td><td>
<p>10 241 116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6100</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s jordbruksfond:</p></td><td>
<p>7 423 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6110</p></td><td>
<p>B idrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion:</p></td><td>
<p>7 103 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6111 Arealbidrag</p></td><td>
<p>3 800 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6112 Kompletterande åtgärder</p></td><td>
<p>1 350 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6113 Övriga interventioner</p></td><td>
<p>500 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6114 Exportbidrag</p></td><td>
<p>650 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6115 Djurbidrag</p></td><td>
<p>700 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6116 Offentlig lagring</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfondsgarantisektion</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6120</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion:<br>6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till</p></td><td>
<p>320 350</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>jordbrukssektorn, m.m</p></td><td>
<p>320 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6200</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s fiskefond:</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6211 Bidrag från EG:s fiskefond</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6300</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s regionalfond:</p></td><td>
<p>580 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6311 Bidrag från EG:s regionalfond</p></td><td>
<p>580 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6400</p></td><td>
<p>Bidrag från EG:s socialfond:</p></td><td>
<p>2 090 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6411 Bidrag från EG:s socialfond</p></td><td>
<p>2 090 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6500</p></td><td>
<p>Bidrag till transeuropeiska nätverk:</p></td><td>
<p>85 366</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk</p></td><td>
<p>85 366</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6900</p></td><td>
<p>Övriga bidrag från EG:</p></td><td>
<p>53 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6911 Övriga bidrag från EG</p></td><td>
<p>53 000</p></td></tr>
</table>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>7000 Extraordinära medel från EU:</p>
<p>7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten</p>
<p>SUMMA INKOMSTTITLAR</p>
<p>696 367 736</p>
<p>33</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Förord................................................................................................................................7</p>
<p>1 Inledning..................................................................................................................7</p>
<p>1.1 Sammanfattning.......................................................................................7</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden.........................................................9</p>
<p>1.3 Sidoalternativet......................................................................................14</p>
<p>2 Internationell utveckling......................................................................................16</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Japan och övriga Asien................................................16</p>
<p>2.1.1 Japan.......................................................................................................16</p>
<p>2.1.2 Övriga Asien..........................................................................................17</p>
<p>2.2 Utvecklingen i Förenta staterna...........................................................18</p>
<p>2.3 Utvecklingen i EU och euroområdet...................................................18</p>
<p>2.4 Utvecklingen i Norden och Östersjöområdet inklusive Ryssland ....20</p>
<p>2.5 Risker kring internationell utveckling.................................................20</p>
<p>3 De finansiella marknaderna..................................................................................22</p>
<p>3.1 Utvecklingen i omvärlden.....................................................................22</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige...........................................................................23</p>
<p>3.3 Antaganden om ränte- och valutakursutvecklingen............................24</p>
<p>4 Utrikeshandeln......................................................................................................26</p>
<p>4.1 Varuhandeln...........................................................................................26</p>
<p>4.2 Tjänstebalansen......................................................................................28</p>
<p>4.3 Bytesbalansen.........................................................................................28</p>
<p>5 Näringslivets produktion.....................................................................................29</p>
<p>5.1 Industrin.................................................................................................29</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................31</p>
<p>6 Arbetsmarknad......................................................................................................32</p>
<p>7 Löner......................................................................................................................37</p>
<p>8 Inflation.................................................................................................................40</p>
<p>7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och privat konsumtion.....................................................43</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster...........................................................................43</p>
<p>9.2 Privat konsumtion.................................................................................44</p>
<p>10 Investeringar.........................................................................................................46</p>
<p>10.1 Näringslivets investeringar...................................................................46</p>
<p>10.2 Bostäder.................................................................................................47</p>
<p>10.3 Lagerinvesteringar.................................................................................48</p>
<p>11. Den offentliga sektorn.........................................................................................50</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................50</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn..............................................................................54</p>
<p>11.3 Allmänna pensionsfonden/ ålderspensionssystemet..........................56</p>
<p>11.4 Kommunsektorn...................................................................................57</p>
<p>12 Sidoalternativ........................................................................................................60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Tabeller</p>
<p>1.1 Prognosförutsättningar..........................................................................10</p>
<p>1.2 Nyckeltal................................................................................................10</p>
<p>1.3 Försörjningsbalans.................................................................................11</p>
<p>1.4 Bidrag till BNP-tillväxten.....................................................................13</p>
<p>1.5 Finansiellt sparande...............................................................................13</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet..............................................19</p>
<p>3.1 Betalningsbalansens finansiella poster.................................................24</p>
<p>3.2 Ränte- och valutakursantagande...........................................................25</p>
<p>4.1 Export och import av varor och tjänster..............................................27</p>
<p>4.2 Bytesbalansen.........................................................................................28</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion......................................................................29</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin..........................................................................30</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet.............................................................................31</p>
<p>6.1</p>
<p>6.2</p>
<p>6.3</p>
<p>7.1</p>
<p>7.2</p>
<p>8.1</p>
<p>9.1</p>
<p>10.1</p>
<p>10.2</p>
<p>10.3</p>
<p>11.1</p>
<p>11.2</p>
<p>11.3</p>
<p>11.4</p>
<p>11.5</p>
<p>11.6</p>
<p>11.7</p>
<p>12.1</p>
<p>12.2</p>
<p>12.3</p>
<p>Arbetsmarknad......................................................................................32</p>
<p>Sysselsättning,, branschfördelat............................................................33</p>
<p>Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder.....................34</p>
<p>Timlöner.................................................................................................37</p>
<p>Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet enligt OECD...........39</p>
<p>Konsumentprisutveckling.....................................................................40</p>
<p>Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande............43</p>
<p>Bruttoinvesteringar efter näringsgren..................................................46</p>
<p>Övriga näringslivets investeringar........................................................47</p>
<p>Lagerförändringar och lagerbidrag.......................................................49</p>
<p>Den offentliga sektorns finanser..........................................................50</p>
<p>Den offentliga sektorns skatter och avgifter.......................................52</p>
<p>Den offentliga sektorns utgifter i löpande pris samt<br>volymförändring....................................................................................53</p>
<p>Förändring av finansiellt sparande........................................................54</p>
<p>Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.........................55</p>
<p>Ålderspensionssystemet........................................................................56</p>
<p>Kommunsektorns finanser....................................................................58</p>
<p>Nyckeltal i sidoalternativet...................................................................61</p>
<p>Försörjningsbalans i sidoalternativet....................................................62</p>
<p>Den offentliga sektorns finanser i sidoalternativet.............................64</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Diagram</p>
<p>1.1 BNP-utveckling.......................................................................................7</p>
<p>1.2 Sysselsättning........................................................................................13</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i världen, Förenta staterna, Japan och EU....................16</p>
<p>2.2 BNP-tillväxt i några krisdrabbade asiatiska länder.............................17</p>
<p>2.3 Företagens och hushållens framtidstro i EU.......................................19</p>
<p>3.1 Internationell börsutveckling...............................................................22</p>
<p>3.2 Dollar i D-mark och yen......................................................................22</p>
<p>3.3 Obligationstäntan i Sverige och Tyskland...........................................23</p>
<p>3.4 Kronans kurs.........................................................................................23</p>
<p>4.1 Exportens regionsvisa fördelning.........................................................26</p>
<p>4.2 Export-, världsmarknads- och marknadsandelstillväxt för</p>
<p>bearbetade varor....................................................................................27</p>
<p>5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige</p>
<p>relativt 14 OECD-länder......................................................................30</p>
<p>5.2 Industrins bruttoöverskottsandel........................................................30</p>
<p>6.1 Antal nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta..........................32</p>
<p>6.2 Sysselsatta och arbetskraftsutbud........................................................33</p>
<p>6.3 Befolkningen i arbetsför ålder uppdelad på grupper...........................35</p>
<p>6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende</p>
<p>arbetsmarknadspolitiska åtgärder.........................................................35</p>
<p>6.5 Beveridgekurva......................................................................................36</p>
<p>7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet........................................38</p>
<p>8.1 Producent- och importpriser................................................................41</p>
<p>8.2 Konsumentprisutveckling enligt KPI och HIKP...............................41</p>
<p>9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst........................................45</p>
<p>10.1 Investeringar som andel av BNP..........................................................46</p>
<p>10.2 Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter................................48</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................50</p>
<p>11.2 Den offentliga sektorns inkomster och ugifter..................................51</p>
<p>11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och</p>
<p>nettoskuld..............................................................................................51</p>
<p>11.4 Den offentliga sektorns reala utgifter..................................................52</p>
<p>11.5 Kommunsektorns konsumtion............................................................59</p>
<p>12.1 Marknadstillväxt i sidoalternativet.......................................................61</p>
<p>12.2 BNP-tillväxt i sidoalternativet.............................................................63</p>
<p>12.3 Öppen arbetslöshet i sidoalternativet..................................................63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<h2>Förord</h2>
<p>I denna bilaga till budgetpropositionen för 1999<br>görs en bedömning av den internationella och<br>den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år<br>2001.</p>
<p>Bedömningen baseras på underlag från Statis-<br>tiska centralbyrån, OECD, IMF och den pro-<br>gnos Konjunkturinstitutet publicerade den 25<br>augusti. Ansvaret för bedömningarna åvilar dock<br>helt Finansdepartementet.</p>
<p>Beräkningar för åren 1999 till 2001 har gjorts<br>med stöd av Konjunkturinstitutets modeller<br>KOSMOS och FIMO och är betingade av att ett<br>antal förutsättningar är uppfyllda.</p>
<p>Ansvarig för bilagan är departementsrådet<br>Mats Dillén. Beräkningarna baseras på informa-<br>tion t.o.m. den 6 oktober 1998.</p>
<p>1 Inledning</p>
<p>1.1 Sammanfattning</p>
<p>Den svenska bruttonationalprodukten (BNP)<br>förväntas växa med ca 3 % såväl 1998 som 1999.<br>Asienkrisen har fördjupats och tillväxten i världs-<br>ekonomin har reviderats ned i förhållande till be-<br>dömningen i 1998 års ekonomiska vårproposi-<br>tion. För Sveriges del har detta resulterat i en nå-<br>got svagare utveckling av utrikeshandeln, vilket<br>dock uppvägs av en starkare inhemsk efterfrågan.<br>Situationen på arbetsmarknaden har förbättrats<br>ytterligare och en god sysselsättningstillväxt för-<br>utses under de kommande åren, vilket banar väg<br>för en sjunkande arbetslöshet.</p>
<p>Enligt de preliminära nationalräkenskaperna<br>var bruttonationalprodukten (BNP) i Sverige<br>första halvåret 1998 ca 3 % högre än under sam-<br>ma period förra året. Utrikeshandeln gav ett ne-<br></p>
<p>gativt bidrag till tillväxten, samtidigt som brut-<br>toinvesteringarna och den privata konsumtionen<br>utvecklades starkt. Även en expanderande kom-<br>munal konsumtion och positivt lagerbidrag bi-<br>drog till en hög tillväxt.</p>
<p>Under förutsättning att löneökningarna be-<br>gränsas till ca 3 % per år och att den internatio-<br>nella konjunkturen inte påtagligt försämras be-<br>räknas den svenska ekonomin kunna växa med<br>ca 3 % per år även år 2000 och år 2001 (se dia-<br>gram 1.1). Lönebildningen antas fungera väl, vil-<br>ket tillsammans med låga räntor och den låga<br>sysselsättningsgraden, utgör viktiga förklaringar<br>till att den svenska ekonomin bedöms kunna<br>växa snabbt under en längre period utan att priser<br>och löner accelererar. Tillväxten drivs i hög grad<br>av en stark inhemsk efterfrågan. Utrikeshandeln<br>förväntas ge mindre bidrag till tillväxten jämfört<br>med 1996 och 1997. I förhållande till de senaste<br>åren är den förändrade sammansättningen av till-<br>växten gynnsam för sysselsättningen och på-<br>skyndar nedgången av den öppna arbetslösheten.</p>
<p>Diagram 1.1 BNP-utveckling</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-25.png" style="width:171pt;height:133pt;"/>
<p>BNP, säsongrensat förlopp</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Den fördjupade recessionen i Japan och i stora<br>delar av övriga Asien, den turbulenta utveckling-</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>en i Ryssland och en viss avmattning av kon-<br>junkturen i Förenta staterna väntas medföra att<br>den globala tillväxten faller från drygt 4 % 1997<br>till drygt 2 % 1998. Produktionsfallet i de kris-<br>drabbade länderna i Asien förväntas bli avsevärt<br>större än vad som antogs i vårpropositionen.<br>Återhämtningen i Japan försvåras av problemen i<br>det finansiella systemet och framtidspessimism<br>bland hushåll och företag. En expansiv finanspo-<br>litik tillsammans med åtgärder för att sanera fi-<br>nanssektorn bedöms bidra till en viss återhämt-<br>ning av den japanska konjunkturen nästa år.</p>
<p>Tillväxten i EU-området drivs, precis som i<br>Sverige, av en förhållandevis stark inhemsk ef-<br>terfrågan. Låga räntor, en viss ljusning på ar-<br>betsmarknaden samt en mindre stram finanspo-<br>litik i jämförelse med 1996 och 1997<br>understödjer tillväxten. Tillväxtutsikterna i Nor-<br>den är överlag goda även om den norska tillväx-<br>ten väntas mattas av efter ett antal goda år.</p>
<p>Den svaga ekonomiska utvecklingen i Japan<br>och Sydostasien har lett till en tydlig internatio-<br>nell pris- och vinstpress nedåt. En viktig anled-<br>ning till detta är att efterfrågebortfallet från de<br>drabbade länderna har resulterat i ett kraftigt<br>prisfall på priskänsliga råvaror, exempelvis olja.<br>Under nästa år förutses en försiktig exportledd<br>återhämtning i Asienregionen. Den tilltagande<br>internationella konkurrens som följer kommer<br>att dämpa det generella pristrycket även under de<br>kommande åren.</p>
<p>Förväntningar om en fortsatt internationell<br>prispress och en lättare penningpolitik har med-<br>fört att långräntorna i såväl EU-området som i<br>Förenta staterna har sjunkit till historiskt låga<br>nivåer. Trots en högre räntemarginal mot Tysk-<br>land ligger den svenska tioåriga obligationsräntan<br>betydligt under de nivåer som förutsågs i vårpro-<br>positionen. De viktigaste förklaringarna bakom<br>den svenska räntenedgång som har ägt rum sedan<br>1995 är, förutom lägre internationella räntor, dels<br>ett markant ökat förtroende för en sund utveck-<br>ling av de offentliga finanserna, dels att infla-<br>tionsförväntningarna har fallit. Den svenska kro-<br>nan har, utan att det föreligger några övertygande<br>fundamentala förklaringar, försvagats under<br>hösten.</p>
<p>Trots den något splittrade internationella<br>konjunkturbilden bedöms den svenska exporten<br>av varor och tjänster kunna växa med ca 6 % per<br>år 1998 och 1999. Samtidigt beräknas importen<br>öka relativt kraftigt. Utrikeshandeln förutses<br>därför i år ge ett negativt bidrag till tillväxten,<br>vilket delvis beror på den låga exporten till Asien<br></p>
<p>men även på en mycket kraftig uppgång i<br>tjänsteimporten.</p>
<p>Förutsättningarna för en längre period av hög<br>tillväxt i den privata konsumtionen är nu bättre<br>än på många år. Den positiva utvecklingen på ar-<br>betsmarknaden, de låga räntorna, en stark för-<br>mögenhetsställning i hushållssektorn, en god in-<br>komstutveckling och ett uppdämt behov av att<br>ersätta förslitna kapitalvaror är några av de vikti-<br>gaste faktorerna som talar för en stark utveckling<br>av den privata konsumtionen. Ett annat uttryck<br>för hushållens konsumtionsvilja är att deras<br>framtidsförväntningar, vad gäller den egna eko-<br>nomin och arbetsmarknadsläget, är optimistiska.</p>
<p>BNP-tillväxten under 1998 och i något mindre<br>utsträckning för åren därefter, underbyggs också<br>av en god investeringstillväxt. Den kraftiga ex-<br>pansion som väntas i tjänstesektorn och ett högt<br>kapacitetsutnyttjande i industrin innebär ett stort<br>behov av att bygga ut kapaciteten i näringslivet.<br>Ett tydligt osäkerhetsmoment föreligger dock<br>för investeringarna i den exportberoende delen<br>av industrin. Om Asienkrisens negativa effekter<br>på världsekonomin blir mer långvariga än vad<br>som förutsätts i prognosen kan delar av export-<br>industrins investeringar komma att skjutas på<br>framtiden.</p>
<p>Läget på arbetsmarknaden har utvecklats bätt-<br>re än vad som förutsågs i vårpropositionen. För<br>innevarande år har sysselsättningen uppreviderats<br>och arbetslösheten nedreviderats. Sysselsättning-<br>en hade i augusti ökat med ca 60 000 personer i<br>jämförelse med augusti i fjol. Ledande indikato-<br>rer tyder på att en relativt kraftig sysselsättnings-<br>tillväxt är att vänta under återstoden av 1998 och<br>under nästa år, vilket i sin tur kommer att gene-<br>rera ett fortsatt fall i den öppna arbetslösheten.<br>Den nedgång i den öppna arbetslösheten som<br>kunde noteras under 1997 berodde till stor del på<br>ett stigande deltagande i Kunskapslyftet och<br>därmed på ett fallande arbetsutbud. Under kal-<br>kylperioden bedöms arbetsutbudet stiga i takt<br>med att sysselsättningen ökar. I slutet av år 2000<br>beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till<br>4%.</p>
<p>De offentliga finanserna visar överskott varje<br>år under prognosperioden. Därmed minskar den<br>offentliga sektorns skuldsättning samtidigt som<br>säkerhetsmarginalerna vid en konjunkturavmatt-<br>ning ökar. Den offentliga sektorns bruttoskuld<br>som andel av BNP, definierad enligt de s.k. Ma-<br>astrichtkriterierna, sjunker från 76,6 % år 1997<br>till 55,8% år 2001.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>På några områden är osäkerheten i prognosen<br>stor:</p>
<p>- Det kan inte uteslutas att Asienkrisen blir<br>mer vittomfattande och utsträckt över tiden än<br>vad som antas i prognosen. I kapitel 12 beskrivs<br>därför ett s.k. sidoalternativ som belyser effek-<br>terna på svensk ekonomi vid en sämre interna-<br>tionell utveckling.</p>
<p>- Lönerna antas stiga med i genomsnitt 3,1 %<br>per år under kalkylperioden, vilket är summan av<br>de genomsnittliga avtalsmässiga löneökningarna,<br>som har beräknats till 2,6 % per år, och en löne-<br>glidning på 0,5 % per år. Den antagna löneglid-<br>ningen ligger i linje med de bedömningar som<br>gjordes av parter och medlare inom ett flertal<br>avtalsområden i samband med vårens avtalsrörel-<br>se. Med löneökningar på denna nivå blir infla-<br>tionstrycket fortsatt lågt, vilket skapar förutsätt-<br>ningar för en expansiv penningpolitik och en god<br>konkurrenskraft i industrin. Detta sammantaget<br>befrämjar en stark sysselsättningstillväxt. Det<br>kan dock inte uteslutas att löneglidningen kan<br>komma att överstiga 0,5 % per år.</p>
<p>- Utvecklingen under föregående år och hittills<br>i år har visat att utbildningssatsningen i stor ut-<br>sträckning har lyckats fånga upp personer som<br>annars skulle ha varit öppet arbetslösa. Progno-<br>sen bygger på antagandet att utbildningssats-<br>ningen även framdeles omfattar denna kategori<br>samt att personer som fullföljt ett utbildnings-<br>program får större möjligheter att finna ett ar-<br>bete efter genomgången utbildning. En annan<br>osäkerhetsfaktor vad gäller arbetsutbudet, är i<br>vilken utsträckning de grupper som idag står<br>utanför arbetskraften träder in när sysselsätt-<br>ningsläget, och därmed sannolikheten att få jobb,<br>förbättras. Om inträdet i arbetskraften blir högre<br>än beräknat i prognosen, blir det svårare att nå<br>arbetslöshetsmålet.</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden</p>
<p>Den internationella utvecklingen</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten i världen har i år<br>dämpats till följd av en fördjupad recession i Ja-<br>pan och Sydostasien. Det globala pristrycket har<br>minskat, vilket bidragit till lägre räntor och en<br>stimulans av inhemsk efterfrågan i Europa och<br>Nordamerika. Osäkerheten avseende utveckling-<br>en av världsekonomin har ökat under de senaste<br>månaderna. I synnerhet är osäkerheten i bedöm-<br></p>
<p>ningarna vad gäller den japanska recessionens<br>djup, tidsutsträckning och spridningseffekter<br>betydande. Någon tydlig vändpunkt i den ja-<br>panska konjunkturen har ännu inte kunnat kon-<br>stateras. I prognosen förutsätts dock en stabilise-<br>ring under slutet av år 1998 och en viss<br>återhämtning under loppet av nästa år. Detta<br>förutsätter att de av regeringspartiet föreslagna<br>stimulansåtgärderna, motsvarande 5,5 % av BNP<br>fördelat på 1998 och 1999, genomförs fullt ut<br>samt att åtgärder som vidtagits i syfte att förbätt-<br>ra situationen i finanssektorn blir framgångsrika<br>och får positiva förtroendeeffekter.</p>
<p>Recessionen i de krisdrabbade länderna i Syd-<br>ostasien, dvs. Thailand, Malaysia, Indonesien, Fi-<br>lippinerna och Sydkorea, har fördjupats under<br>1998 och spridits till övriga länder i regionen. En<br>försiktig exportledd återhämtning förutses först<br>under nästa år. Läget är dock mycket svårbedömt<br>både med avseende på inhemska och yttre förut-<br>sättningar för en expansion. På det inhemska<br>planet handlar det framför allt om huruvida län-<br>derna har uppnått en tillräckligt hög grad av sta-<br>bilitet för att företag och hushåll skall våga in-<br>vestera och konsumera samt om det finansiella<br>systemet fungerar tillräckligt väl för att under-<br>stödja en återhämtning. Yttre hot mot ett mer<br>gynnsamt tillväxtförlopp inkluderar en utebliven<br>återhämtning i Japan och en kinesisk devalvering.<br>Det är med andra ord tydligt att problemen i Ja-<br>pan, Sydostasien och Kina hänger intimt samman<br>och att Japan spelar en nyckelroll för den fort-<br>satta utvecklingen i regionen.</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen i Förenta sta-<br>terna kännetecknas av låg inflation, god tillväxt<br>och låg arbetslöshet. Tillväxten har i år burits upp<br>av en stark inhemsk efterfrågan samtidigt som<br>Asienkrisen och förstärkningen av dollarn har<br>satt sina spår i form av ett växande underskott i<br>handelsbalansen. BNP-tillväxten framöver förut-<br>ses mattas av i förhållande till 1996 och 1997 års<br>snabba tillväxt, för att närma sig den underlig-<br>gande tillväxttrenden under nästa år. Även om<br>den amerikanska ekonomin inte är så beroende<br>av utrikeshandeln, kan en fördjupad Asienkris,<br>särskilt om den sprider sig till Latinamerika, få<br>kännbara effekter.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabell 1.1 Prognosförutsättningar</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP OECD*</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI OECD<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kostnad</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(SEK)<sup>2</sup></p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>2</sup></p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>120,5</p></td><td>
<p>121,7</p></td><td>
<p>120,4</p></td><td>
<p>118,5</p></td><td>
<p>118,0</p></td></tr>
</table>
<p>Tysk</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>långränta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kortränta'</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Ärlig procentuell förändring. Avser OECD-16.</p>
<p><sup>2</sup> Årsgenomsnitt.</p>
<p><sup>3</sup> 10-års statsobligation, årsgenomsnitt.</p>
<p><sup>4</sup> 6-månaders statsskuldsväxei, årsgenomsnitt.</p>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>En annan hotbild är om den internationella pris-<br>press, som följer i Asienkrisens spår, leder till<br>nedjusterade vinstförväntningar för amerikanska<br>företag. En sådan utveckling kan påverka såväl<br>investerings- som börsutvecklingen och i för-<br>längningen även tillväxten i negativ riktning.</p>
<p>Som en motvikt till den amerikanska kon-<br>junkturavmattningen och den svaga asiatiska ut-<br>vecklingen väntas konjunkturen i EU-området<br>vara fortsatt stark. Det låga ränteläget och en<br>mindre stram finanspolitik stimulerar såväl in-<br>vesteringar som privat konsumtion och kan leda<br>till en viss uppgång i den offentliga konsumtio-<br>nen. EU-länderna befinner sig i något olika<br>konjunkturfaser. Tyskland, Frankrike och Italien<br>är i ett relativt tidigt skede av uppgångsfasen.<br>Dessa tre länder står för knappt 60 % av det<br>samlade produktionsvärdet i EU och har därför<br>ett mycket stort genomslag på konjunkturut-<br>vecklingen i EU-området som helhet. Ett antal<br>EU-länder ligger längre fram i konjunktur-<br>cykeln, bl.a. Spanien och Nederländerna. Stor-<br>britannien och Danmark förefaller vara på väg in<br>i en konjunkturavmattning. I Finland väntas till-<br>växten förbli fortsatt hög, men sjunka till 3,4 %<br>nästa år. I Norge har fallande oljepriser och teck-<br>en på alltför höga löneökningar försvagat växel-<br>kursen och tvingat fram en åtstramning av pen-<br>ningpolitiken.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.2 Nyckeltal ________________ __________________1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot(nivå)</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhets-<br>arbetskostnad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbets-<br>löshet<sup>3</sup></p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans<sup>4</sup></p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns<br>finansiella<br>sparande<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Arlig procentuell förändring.</p>
<p><sup>2</sup> Antal personer. Årlig procentuell förändring.</p>
<p><sup>3</sup> Andel av arbetskraften.</p>
<p><sup>4</sup> Miljarder kronor.</p>
<p><sup>5</sup> Procent av BNP.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Räntor, löner och inflation</p>
<p>De svenska långräntorna har, tillsammans med<br>räntorna i EU-området och Förenta staterna,<br>fortsatt att falla under våren och sommaren. Den<br>svenska 1 O-årsräntan bedöms ligga strax under<br>5 % mot slutet av året, för att sedan stiga blyg-<br>samt under de nästföljande åren i takt med en<br>starkare inhemsk efterfrågan i Europa. Parallellt<br>med de mycket låga och fallande långräntorna<br>har räntemarginalen mot tyska obligationsräntor<br>vidgats. Anledningen till den relativt stora ned-<br>gången i tyska räntor tycks vara att höstens tur-<br>bulens på de finansiella marknaderna har resulte-<br>rat i portföljomplaceringar från marknader som<br>upplevs som osäkra till säkra marknader. I prog-<br>nosen antas att de tyska långräntorna stiger upp<br>mot 5 % under loppet av 1999 och 2000, samt att<br>den svenska långräntemarginalen över samma<br>tidsperiod närmar sig 20 punkter. I prognosen<br>antas styrräntan ligga kvar oförändrad i Förenta<br>staterna samtidigt som en viss höjning förutsätts<br>i Tyskland under 1998 och i den Europeiska mo-<br>netära unionen under 1999. Kronan har under<br>året fluktuerat kraftigt och periodvis legat på ni-<br>våer som knappast är långsiktigt förenliga med<br>den fundamentala bilden av svensk ekonomi -<br>bytesbalansen visar stabila överskott och infla-</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabell 1.3 Försörjningsbalans</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1995</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>923</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>449</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>134</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>315</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>238</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>183</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>-23,5</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-8,0</p></td><td>
<p>-9.4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>639</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1739</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>tionen förutses att bli mycket låg. Prognosen<br>bygger därför på förutsättningen att kronan för-<br>stärks gradvis för att i slutet av år 2000 ligga på<br>ett TCW-index på 118. Slutnivån är densamma<br>som i vårpropositionen men det tar längre tid in-<br>nan slutnivån nås.</p>
<p>En viktig del i den ljusa bilden av den svenska<br>ekonomin är att utfallet av 1998 års avtalsrörelse<br>blev lägre än vad många hade befarat. Givet de<br>utgångspunkter som angavs ovan antas lönerna<br>stiga med drygt 3% per år under hela kalkylperi-<br>oden. För att detta skall vara möjligt får inte lö-<br>neglidningen överstiga 0,5 %, vilket är betydligt<br>lägre än den historiska löneglidningen. En ökad<br>samsyn om vikten av låga nominella löneökning-<br>ar bland arbetsmarknadens parter, nya avtalskon-<br>struktioner, större flexibilitet vad gäller arbetsti-<br>dens förläggning och låga inflationsförväntningar<br>är några viktiga skäl till varför en nedväxling av<br>löneglidningen är trolig. Det finns dock en risk<br>för att löneglidningen kan bli högre, bl.a. om det<br>uppstår brist på arbetskraft under kalkylperio-<br>den.</p>
<p>Inflationstrycket i svensk ekonomi har under<br>de senast 2-3 åren varit lågt och kommer sanno-<br>likt att så förbli också under resterande del av<br>1998 och 1999. Med löneökningar som antagits<br>uppgå till ca 3 % per år, god produktivitetstill-<br>växt, apprecierande krona, låga världsmarknads-<br>priser samt inflationsförväntningar, som även på<br>längre sikt ligger under 2 %, är det svårt att se<br>något mer påtagligt inflationshot. Mot denna<br>bakgrund antas att Riksbankens styrränta - den<br></p>
<p>s.k. reporäntan - hålls oförändrad fram t.o.m. år<br>2001. Faktorer som kan störa bilden av ett lågt<br>inflationstryck är högre löneökningar, svagare<br>krona samt att den inhemska efterfrågetillväxten<br>blir så stark att handeln kan öka sina marginaler<br>kraftigt. Det krävs dock mycket stora avvikelser i<br>förhållande till vad som bedöms vara den mest<br>sannolika utvecklingen i denna prognos, för att<br>hoten skall leda till att inflationen varaktigt ökar<br>till 2 % eller mer under 1999. Det är heller inte<br>troligt att inflationen mätt som årsgenomsnitt<br>når upp till 2 % år 2000, även om osäkerheten är<br>större i detta tidsperspektiv. Därefter förutsätts<br>att inflationen sammanfaller med Riksbankens<br>inflationsmål ytterst genom att penningpolitiken<br>och därmed tillväxten anpassas så att målet upp-<br>fylls.</p>
<p>Försörjningsbalansen</p>
<p>Exporttillväxten väntas sjunka från fjolårets<br>knappa 13 % till knappt 6 % i år. Under första<br>halvåret i år minskade Sveriges export till Asien<br>(exklusive Mellanöstern) med ca 25 % jämfört<br>med första halvåret 1997. Asien står för ca 8 % av<br>Sveriges samlade export, vilket innebär att den<br>direkta effekten av Asienkrisen på svensk ex-<br>portvolym under första halvåret kan uppskattas<br>till ca - 2 %. Den totala exporten har dock hållits<br>uppe av en god exporttillväxt till Europa under<br>motsvarande period (+ 11 %). Cirka 75 % av<br>svensk export går till Europa. Den europeiska<br>konjunkturen är således av avgörande betydelse<br>för den svenska exporten. Givet en viss åter-</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>hämtning i Asienregionen bedöms den svenska<br>exporten kunna växa med ca 6 % även nästa år.</p>
<p>Varuimporten steg, enligt nationalräkenska-<br>perna, med 12,4 % första halvåret i år i jämförelse<br>med första halvåret 1997. Den totala importen<br>väntas stiga med knappt 9 % i år och drygt 7 %<br>nästa år. Ett viktigt inslag i den växande impor-<br>ten är att tjänsteimporten sedan 1997 ökar i<br>mycket snabb takt. En delförklaring är att svens-<br>kars utlandsresande har ökat i betydande omfatt-<br>ning. Även direktimport av bilar (klassificeras<br>som tjänsteimport), internethandel och en väx-<br>ande import av tekniska konsulttjänster har san-<br>nolikt bidragit till den snabba tillväxten av im-<br>porterade tjänster. Tjänsteimportens höga<br>ökningstal innebär att tjänstebalansen totalt sett<br>ger negativa bidrag till tillväxten i år och nästa år<br>på 0,4 procentenheter respektive 0,2 procenten-<br>heter.</p>
<p>De flesta förutsättningar är på plats för en<br>fortsatt relativt stark uppgång i den privata kon-<br>sumtionen - uppdämda behov att anskaffa kapi-<br>talvaror, en stark hushållsekonomi och framtids-<br>optimism. Behoven av att ersätta gamla<br>kapitalvaror har redan satt tydliga spår i utveck-<br>lingen av sällanköpsvaruhandeln. Försäljningen<br>av möbler, radio- och televisionsutrustning har<br>ökat med mellan 10 % och 20 % under årets sju<br>första månader jämfört med motsvarande period<br>1997. Hushållens disponibla inkomster bedöms<br>öka med 2,7 % i år och 3,3 % nästa år. Den låga<br>inflationen gör att reallöneutvecklingen blir god<br>trots de historiskt sett låga nominella löneök-<br>ningarna. Hushållens inkomster stärks vidare av<br>att allt fler personer får arbete. Samtidigt är hus-<br>hållens förmögenhetssituation, höstens börsned-<br>gång till trots, bättre än vad den varit på mycket<br>länge. Den privata konsumtionen väntas öka<br>med knappt 3 % både 1998 och 1999. Konsum-<br>tionsökningen väntas sedan avta något år 2000<br>och år 2001.</p>
<p>Under de närmaste åren förväntas en omfat-<br>tande kapacitetsutbyggnad i näringslivet och en<br>viss återhämtning av bostadsinvesteringarna. Det<br>låga ränteläget, en relativt hög lönsamhet i nä-<br>ringslivet och den starka ekonomiska situationen<br>i hushållssektorn skapar gynnsamma förutsätt-<br>ningar för en fortsatt investeringsexpansion. Sta-<br>tistiska centralbyråns investeringsenkät och<br>Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer<br>visar att investeringsviljan är hög inom industrin.<br>Vad gäller övrigt näringsliv har en snabb investe-<br>ringstillväxt redan noterats i de sektorer som har<br>en stark koppling till hushållens efterfrågan.<br></p>
<p>Konjunkturinstitutets tjänstebarometer pekar på<br>ett tydligt förbättrat konjunkturläge för arkitek-<br>ter och teknisk konsultverksamhet, vilket vanli-<br>gen förebådar ökade investeringar. Mycket talar<br>även för en snabb tillväxt av bostadsbyggandet<br>under hela kalkylperioden. En del av anpassning-<br>en av bostadsbeståndet mot en ny långsiktig<br>jämviktsnivå har ägt rum tidigare under 1990-<br>talet. Efter sju år med, mer eller mindre kontinu-<br>erlig, nedgång i bostadsbyggandet är utgångsni-<br>vån mycket låg. Stigande priser på småhus i till-<br>växtregionerna har ökat lönsamheten vid<br>nyproduktion varför bostadsinvesteringarna<br>återigen förväntas stiga. Trots mycket höga till-<br>växttal under kalkylperioden understiger det be-<br>räknade bostadsbyggandet år 2001 en långsiktigt<br>normal nivå.</p>
<p>Sammantaget ökar bruttoinvesteringarna med<br>knappt 10 % 1998 och med 8 % 1999 för att se-<br>dan öka något långsammare år 2000 och 2001.<br>Som framgår av tabell 1.4 står bruttoinvestering-<br>arna för ca 40 % av BNP-tillväxten fram t.o.m.<br>2001. Investeringsposten är emellertid en svårbe-<br>dömd komponent i försörjningsbalansen. In-<br>vesteringsuppgången i övrigt näringsliv och upp-<br>gången i bostadsbyggandet avspeglar det goda<br>läget i den inhemska delen av den svenska eko-<br>nomin och förefaller vara tämligen robust. En<br>starkare investeringstillväxt än vad som ligger i<br>prognosen kan inte uteslutas. Vad gäller den ex-<br>portinriktade delen av industrin finns det dock<br>en hög känslighet för en sämre internationell ut-<br>veckling, vilket kan resultera i ett investerings-<br>omslag inom sektorn.</p>
<p>Den kommunala konsumtionen ökade enligt<br>nationalräkenskaperna under första halvåret i år.<br>Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet<br>sysselsatta hittills i år ökat med ca 25 000, rensat<br>för säsongvariationer. Konsumtionstillväxten<br>förväntas bli ca 1,7% i år. Detta kan jämföras<br>med utvecklingen mellan 1992 och 1997 då kon-<br>sumtionen minskade sammantaget med 4,5 %.</p>
<p>Kommuner och landsting förutsätts uppfylla<br>kravet om ekonomisk balans, dvs. att intäkterna<br>måste överstiga kostnaderna, fr.o.m. år 2000. De<br>föreslagna höjningarna av de allmänna statsbi-<br>dragen ger utrymme för en uppgång i den kom-<br>munala konsumtionen. Den sammantagna nivå-<br>höjningen uppgår till 22 miljarder kronor år<br>2001. Med hänsyn taget till balanskravet och<br>ökade statsbidrag förutsätts konsumtionen öka<br>med i genomsnitt 0,8 % per år och sysselsätt-<br>ningen stiga med ca 30 000 personer åren 1999<br>t.o.m. 2001.</p>
<p>12</p>
<p>Den statliga konsumtionen har minskat tre år<br>i rad och förra året var nedgången 5 %. Första<br>halvåret i år skedde en betydande återhämtning<br>då konsumtionen steg med 4,6 % jämfört med<br>motsvarande period 1997.1 år förutses den statli-<br>ga konsumtionen stiga med 2,5 %. För de kom-<br>mande åren beräknas en ökning på 0,5 % per år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.4 Bidrag till BNP-tillväxt 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>07</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Brutto-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>investeringar</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto utrikeshandel</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Tillväxtens sammansättning</p>
<p>Det förhållandet att den inhemska efterfrågan tar<br>över som tillväxtmotor innebär att tillväxtför-<br>loppet blir mer uthålligt och balanserat. Under<br>1996 och 1997 stod nettoexporten för en stor del<br>av tillväxten (se tabell 1.4). Det långsiktigt nor-<br>mala är att exportökningen i stort balanserar im-<br>portökningen och att tillväxtbidraget från utri-<br>keshandeln ligger nära noll. Minskningen av<br>exporten till Asien tillsammans med den in-<br>hemska efterfrågetillväxten gör att utrikeshan-<br>deln i år ger ett negativt bidrag till tillväxten.<br>Under de följande tre åren väntas utrikeshandeln<br>i genomsnitt ge ett svagt positivt bidrag.</p>
<p>Bytesbalansens överskott kommer trots för-<br>skjutningen mot inhemsk efterfrågan att ligga på<br>drygt 2 % av BNP under samtliga år fram t.o.m.<br>år 2001. Detta bidrar till en önskvärd amortering<br>av den svenska utlandsskulden. I den offentliga<br>sektorn uppnås ungefär lika stora finansiella<br>överskott, vilket minskar sårbarheten för framti-<br>da konjunkturnedgångar. Företagens finansiella<br>sparande är nära noll, vilket innebär att sektorn<br>egenfinansierar de investeringar som ligger i<br>prognosen. Hushållens finansiella sparande är<br>svagt positivt trots ökande bostadsinvesteringar.<br>Tillväxtens sammansättning och utvecklingen av<br>sparandet i de olika sektorerna beskriver sam-<br>mantaget ett välbalanserat förlopp.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.5 Finansiellt sparande 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>17,8</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>19,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>16,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>investeringar</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>16,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lager-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>investeringar</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sparande</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Arbetsmarknaden</p>
<p>Utvecklingen på arbetsmarknaden har hittills i år<br>varit mycket positiv. Sysselsättningen ökar nu<br>kraftigt inom såväl näringslivet som i kommun-<br>sektorn. Ledande indikatorer, som antalet nyan-<br>mälda lediga platser, tyder på att sysselsättningen<br>fortsätter att öka i snabb takt under resten av<br>1998 och under 1999. Givet att den internatio-<br>nella konjunkturen inte viker och att löneök-<br>ningarna kan begränsas till ca 3 % per år, beräk-<br>nas den totala sysselsättningsökningen mellan<br>1997 och 2001 uppgå till ca 226 000 personer (se<br>diagram 1.2).</p>
<p>Diagram 1.2 Sysselsättnin</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-26.png" style="width:172pt;height:102pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Medelarbetstiden bedöms falla under de när-<br>maste åren. Sjukfrånvaron har ökat något och en<br>sänkning av arbetstiden ingår i ett flertal av löne-<br>avtalen. Produktivitetsökningen väntas bli lägre<br>än under de senaste åren. Att tillväxten i högre<br>grad drivs av inhemsk efterfrågan och inte av ex-<br>porttillväxt, samt att låga löneökningar minskar<br>rationaliseringstrycket bidrar till en något lägre<br>produktivitetstillväxt.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Till följd av det förbättrade arbetsmarknadslä-<br>get ökar arbetskraftsutbudet. Ökningen av ar-<br>betskraften motverkas dock i någon mån av den<br>fortsatta ökningen av antalet utbildningsplatser<br>inom Kunskapslyftet och tillkommande hög-<br>skoleplatser. Den starka sysselsättningstillväxten<br>och ett begränsat inträde i arbetskraften gör att<br>den öppna arbetslösheten fortsätter att sjunka.<br>Givet de förutsättningar denna kalkyl bygger på<br>- god internationell konjunkturutveckling, låga<br>löneökningar samt att utbildningssatsningen ger<br>avsedd effekt - kan den öppna arbetslösheten<br>sjunka till 4% i slutet av år 2000.</p>
<p>Den offentliga sektorns finanser</p>
<p>Från 1994 till 1998 har den offentliga sektorns<br>finansiella sparande vänts från ett underskott på</p>
<p>10,3 % av BNP till ett överskott på 1,3 % av<br>BNP exklusive effekten av att AP-fondens fas-<br>tigheter överförs till bolagsform. Förbättringen<br>mellan 1994 och 1998 beror till övervägande de-<br>len på det omfattande konsolideringsprogram-<br>met. Överskottet, som andel av BNP, stiger se-<br>dan till 1,1 % år 1999, 2,3 % år 2000 och 3,3 % år<br>2001.</p>
<p>De finansiella överskotten medför att den of-<br>fentliga sektorns skulder kan amorteras. Den<br>konsoliderade bruttoskulden går ned från 76,6 %<br>av BNP 1997 till 55,8 % av BNP år 2001 medan<br>statsskulden sjunker från 82,4% av BNP 1997<br>till 54,1 % av BNP år 2001. Nedgången av<br>statsskulden kan dock till viss del tillskrivas ef-<br>fekter av den nyligen beslutade ålderspensions-<br>reformen. I kalkylerna har antagits att det sker en<br>överföring av medel från AP-fonden år 2001 på<br>235 miljarder kronor, som till huvuddelen an-<br>vänds för att amortera statsskulden.</p>
<p>Det finansiella sparandet för 1998 och 1999<br>har reviderats upp med 9 respektive 5 miljarder<br>kronor jämfört med vårpropositionen. Det beror<br>på högre skatteinkomster och lägre ränteutgifter.<br>I vårpropositionen gjordes ett beräkningstek-<br>niskt antagande med innebörden att de finansi-<br>ella överskotten utöver budgetmålen år 2000 och<br>år 2001 skulle tillföras hushållssektorn. De här<br>presenterade kalkylerna utgår istället från att hela<br>det beräknade överskottet används till amorte-<br>ring av den offentliga nettoskulden. Beaktas<br>denna nya förutsättning och de åtgärder som fö-<br>reslagits sedan vårpropositionen har det under-<br>liggande sparandet i den offentliga sektorn revi-<br>derats upp även för åren 2000 och 2001.</p>
<p>De beräkningar av finanspolitikens inriktning,<br>som redovisas i kapitel 11 indikerar att finanspo-<br></p>
<p>litiken är svagt expansiv i år och 1999, samt svagt<br>kontraktiv år 2000 och 2001. Den fortsatta för-<br>stärkningen av de offentliga finanserna beror<br>istället huvudsakligen på en positiv konjunktur<br>och lägre ränteutgifter.</p>
<p>1.3 Sidoalternativet</p>
<p>I syfte att belysa osäkerheten i den internatio-<br>nella bilden, och de därmed sammanhängande<br>riskerna vad avser utvecklingen i svensk ekono-<br>mi, presenteras i kapitel 12 ett s.k. sidoalternativ.<br>Sidoalternativet bedöms vara mindre sannolikt<br>än kalkylen ovan, i det följande kallat basalterna-<br>tivet.</p>
<p>I basalternativet förutses en försiktig export-<br>ledd återhämtning i Japan under 1999. I sidoal-<br>ternativet är utgångspunkten att den japanska<br>lågkonjunkturen blir mer utdragen och att en<br>återhämtning sker först år 2000 samtidigt som<br>den allmänna osäkerheten ökar genom fortsatt<br>turbulens på de finansiella marknaderna. Detta<br>leder till negativa återverkningar för övriga värl-<br>den främst under nästa år. De länder som påver-<br>kas mest av sämre exportförutsättningar och en<br>allmänt ökad osäkerhet är de tidigare krisdrab-<br>bade asiatiska länderna samt övriga tillväxteko-<br>nomier, i t.ex. Latinamerika. Den fördjupade kri-<br>sen pressar världsmarknadspriserna, vilket<br>försämrar vinstutsikterna för företag med stor<br>internationell handel. Krisen sprids till Nord-<br>amerika och Europa dels genom direkta handels-<br>effekter, dels genom en svagare börsutveckling<br>och den allmänt ökade osäkerheten. Detta med-<br>för en sämre utveckling av framför allt investe-<br>ringar och privat konsumtion. I sidoalternativet<br>förutsätts att penningpolitiken blir betydligt lät-<br>tare än i basalternativet, men detta är inte till-<br>räckligt för att på kort sikt uppväga efterfråge-<br>bortfallet. Den svagare konjunkturutvecklingen i<br>omvärlden leder till en lägre världsmarknadstill-<br>växt för svensk export än i basalternativet.</p>
<p>Den svenska ekonomin reagerar på ett likartat<br>sätt som Europa och Nordamerika. I synnerhet<br>bedöms investeringarna i den svenska exportin-<br>dustrin vara känsliga för en försämrad interna-<br>tionell konjunkturutveckling. Lägre tillväxt i<br>omvärlden och den ökade osäkerheten sprider<br>sig vidare till hushållen och dämpar konsumtio-<br>nen och bostadsinvesteringarna. BNP-tillväxten<br>beräknas i sidoalternativet uppgå till 2,8 % år<br>1998 och 1,8 % år 1999. Den lägre tillväxten, i</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<p>jämförelse med basalternativet, innebär att sys-<br>selsättningen utvecklas sämre i sidoalternativet<br>särskilt under 1999 och att den öppna arbetslös-<br>heten hamnar på en högre nivå.</p>
<p>År 2000 och år 2001 blir tillväxten 3,1 % re-<br>spektive 3,2 %, vilket sammantaget sett är något<br>högre än i basalternativet. Detta beror på att den<br>globala konjunkturen har återhämtat sig och att<br>industriinvesteringarna ökar snabbt. Därtill antas<br>penningpolitiken i sidoalternativet vara lättare<br>under 1999 än i basalternativet, vilket med efter-<br>släpning slår igenom på tillväxten. Den öppna<br>arbetslösheten överstiger dock 4 % i slutet av år<br>2000.</p>
<p>De offentliga finanserna utvecklas sämre i sido-<br>alternativet än i basalternativet. Lägre skattein-<br>komster och högre offentliga utgifter, exempel-<br>vis i form av arbetslöshetsersättningar och<br>socialbidrag, leder till ett sämre finansiellt spa-<br>rande i den offentliga sektorn. Målet om ett of-<br>fentligt sparande om 0,5 % av BNP år 1999 upp-<br>nås med knapp marginal. Däremot understiger<br>det offentliga sparandet år 2000 den målsatta ni-<br>vån på 2 % av BNP.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>2 Internationell utveckling</h2>
<p>Den internationella konjunkturutvecklingen har<br>dämpats under det senaste året främst till följd av<br>en fördjupad recession i Japan och i vissa asiatis-<br>ka länder. Samtidigt har det globala pristrycket<br>minskat, vilket har bidragit till lägre räntor och<br>en stimulans av inhemsk efterfrågan i Europa<br>och Nordamerika.</p>
<p>Den globala ekonomiska tillväxten förutses<br>falla från 4,1 % 1997 till 2,2 % i år, medan den i<br>OECD-området förväntas avta med drygt en<br>halv procentenhet till 2,1 %. I slutet av året och<br>under 1999 förutses en försiktig återhämtning i<br>de asiatiska länderna och i världsekonomin som<br>helhet. Viktiga förutsättningar är dock att förtro-<br>endet för den japanska ekonomin, inklusive den<br>ekonomiska politiken, stärks och att de asiatiska<br>länderna fortsätter att genomföra IMF-<br>programmen, inklusive en reformering av finans-<br>sektorn.</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen i Förenta sta-<br>terna väntas bli fortsatt gynnsam, även om en<br>viss avmattning förutses mot bakgrund av ett<br>ökande handelsbalansunderskott och en dämp-<br>ning av den inhemska efterfrågan. Konjunkturen<br>i EU förutses bli fortsatt god och får draghjälp av<br>en mindre stram finanspolitik samt gynnsamma<br>monetära förhållanden, dvs. den sammantagna<br>effekten på efterfrågan av ränte- och växelkurs-<br>utvecklingen.</p>
<p>För flertalet tillväxtekonomier har Asienkri-<br>sen bidragit till ökad osäkerhet på de finansiella<br>marknaderna. I Ryssland har den finansiella oron<br>ökat till följd av den fördjupade recessionen i<br>Asien och sjunkande oljepriser, vilket har ac-<br>centuerat inhemska ekonomiska och politiska<br>problem. Utvecklingen i Ryssland kan få vissa<br>negativa effekter för Central- och Östeuropa,<br>men dessa bedöms delvis motverkas av den fort-<br>satt starka konjunkturen i EU. I Latinamerika<br>har den ekonomiska politiken stramats åt i syfte<br>att undvika ökad turbulens på de finansiella<br>marknaderna vilket kan bidra till en lägre in-<br>hemsk efterfrågan.</p>
<p>Världsmarknadstillväxten för svensk export<br>väntas avta från 10 % 1997 till ungefär 6 % i år<br>och nästa år. Återhämtningen i den asiatiska re-<br>gionen bidrar till att den stiger till 71/2 % år 2000.<br>En minskad efterfrågan bland Sveriges viktigaste<br>handelspartners därefter medför en något lägre<br>världsmarknadstillväxt år 2001.</p>
<p>Diagram 2.1 BNP-tillväxt i världen, Förenta staterna, Japan<br>och EU __________</p>
<p>Procent</p>
<p>5 ____</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-27.png" style="width:158pt;height:85pt;"/>
<p>Världen Förenta staterna Japan EU</p>
<p>Källor: IMF och Finansdepartementet.</p>
<p>Osäkerheten i bedömningen av den internatio-<br>nella utvecklingen har ökat markant och det<br>finns i första hand risk för att utvecklingen blir<br>sämre än prognostiserat.</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Japan och övriga Asien</p>
<p>2.1.1 Japan</p>
<p>Den långvariga ekonomiska krisen i Japan har<br>förvärrats och landet befinner sig i en recession.<br>BNP minskade under det sista kvartalet i fjol och<br>under de två första kvartalen i år. Denna utveck-<br>ling är allvarlig med hänsyn till Japans betydelse<br>för världsekonomin.</p>
<p>Den ekonomiska krisen hör samman med<br>djupgående strukturella problem i den finansiella<br>sektorn främst orsakade av betydande regleringar<br>och liten insyn. Uteblivna åtgärder för att lösa<br>problemen har bidragit till en ökad osäkerhet bå-<br>de för den japanska och den globala ekonomiska<br>utvecklingen. Problemen i den finansiella sek-<br>torn har dessutom medfört en kreditåtstramning<br>i Japan som främst drabbar små- och medelstora<br>företag.</p>
<p>Krisen i det finansiella systemet har tillsam-<br>mans med en ökad arbetslöshet och Asienkrisen<br>fortsatt att undergräva företagens och hushållens<br>förtroende. Detta har bidragit till att minska den<br>inhemska efterfrågan. Samtidigt har den svaga<br>konjunkturutvecklingen i Asien lett till en sämre<br>japansk exportutveckling.</p>
<p>I syfte att mildra den ekonomiska krisen har<br>regeringen aviserat omfattande finanspolitiska<br>stimulansåtgärder för budgetåren 1998 och 1999</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>och har även anslagit medel för att sanera finans-<br>sektorn. Penningpolitiken förutses bli fortsatt<br>expansiv och styrräntan har antagits vara oför-<br>ändrad under 1998 och 1999. Dagslåneräntan<br>sänktes nyligen till 0,25%, medan diskontot för-<br>blev oförändrat på 0,5%. Åtgärden vidtogs mot<br>bakgrund av deflationsförväntningar i ekonomin.<br>Utrymmet för penningpolitiska åtgärder är dock<br>begränsat.</p>
<p>En stabilisering av BNP förutses under det<br>kommande halvåret givet att de finanspolitiska<br>stimulansåtgärderna genomförs fullt ut och bi-<br>drar till kraftigt ökade offentliga investeringar.</p>
<p>Den inhemska efterfrågan förutses dock bli<br>fortsatt svag både i år och nästa år. Den privata<br>konsumtionen hämmas av hushållens pessimism<br>inför framtiden och den stigande arbetslösheten.<br>Skattelättnader väntas därmed i stor utsträckning<br>användas till ökat sparande. En svag utveckling<br>av privata investeringar förutses mot bakgrund av<br>lågt förtroende bland företag, fortsatt kreditåt-<br>stramning samt problem med överkapacitet. I<br>takt med att effekterna av Asienkrisen planar ut<br>förutses dock en något bättre exportutveckling<br>under nästa år.</p>
<p>Trots de massiva stimulansåtgärderna under<br>andra halvan av 1998, väntas BNP minska med</p>
<p>2,3 % 1998. Nästa år förutses en BNP-tillväxt på<br>0,6 % främst till följd av de omfattande offentliga<br>investeringarna och den något bättre exportut-<br>vecklingen. Därefter förutses BNP öka med</p>
<p>1,5 % år 2000 och 2,0 % år 2001.</p>
<p>Denna bedömning är förknippad med bety-<br>dande osäkerhet. Om de planerade offentliga in-<br>vesteringarna inte genomförs fullt ut och förtro-<br>endet hos företag och hushåll inte stärks,<br>kommer återhämtningen i den privata sektorn att<br>fördröjas. Lösningen av problemen i den finansi-<br>ella sektorn kan dröja, vilket på många sätt skulle<br>verka dämpande på BNP-tillväxten. Vidare kan<br>Asienkrisens negativa inverkan på japansk export<br>komma att bli större än prognostiserat.</p>
<p>2.1.2 Övriga Asien</p>
<p>Förra sommarens finansiella kris i Asien har ut-<br>vecklats till en djup recession. Den svaga efter-<br>frågan i de direkt krisdrabbade länderna, dvs.<br>Thailand, Indonesien, Malaysia, Filippinerna och<br>Sydkorea, har bl.a. genom minskad handel och<br>förtroendeeffekter drabbat övriga länder i regio-<br>nen. En stram ekonomisk politik har medfört en<br>stabilisering av priser, räntor och valutor, men<br></p>
<p>den inhemska efterfrågan har fallit kraftigt. Oron<br>på de finansiella marknaderna har tillsammans<br>med höga räntor och en minskad utlåning fått<br>stora effekter på den reala ekonomin. Nedgång-<br>en i produktionen har lett till en kraftigt minskad<br>import i stora delar av regionen. Till följd av bl.a.<br>kreditåtstramningen och höga priser på importe-<br>rade insatsvaror har även exporten utvecklats re-<br>lativt svagt.</p>
<p>För de flesta länder i regionen väntas BNP<br>sjunka i år. Dock förutses en försiktig, export-<br>driven återhämtning inledas i slutet av året för att<br>fortsätta under 1999. Okade valutareserver vän-<br>tas resultera i att förtroendet för de drabbade<br>ländernas ekonomier återvänder, vilket i sin tur<br>kan bidra till ett ökat inflöde av kapital och lägre<br>räntor. En något mindre stram ekonomisk poli-<br>tik torde också stimulera inhemsk efterfrågan.<br>Utan en förbättrad ekonomisk situation i Japan,<br>med ökad efterfrågan och en starkare yenkurs,<br>försvåras emellertid återhämtningen i regionen<br>avsevärt. Ytterligare en förutsättning för en ex-<br>portledd återhämtning är att situationen i den fi-<br>nansiella sektorn i regionen förbättras.</p>
<p>Diagram 2.2 BNP-tillväxt i några krisdrabbade asiatiska<br>länder</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-28.png" style="width:173pt;height:134pt;"/>
<p>Asien</p>
<p>Anm.: Gruppen krisdrabbade asiatiska länder utgör här Filippinerna. Indonesien, Malaysia,<br>Sydkorea och Thailand.</p>
<p>Källor: IMF och Finansdepartementet.</p>
<p>BNP-tillväxten i Thailand, Indonesien, Malaysia,<br>Filippinerna och Sydkorea sammantaget väntas<br>minska från 4,1% 1997 till -8,9% 1998 och<br>-1,1 % 1999. För år 2000 och 2001 förutses en<br>betydande återhämtning. I Kina bedöms<br>tillväxten dämpas i år för att sedan öka nästa år. I<br>likhet med utsikterna för Japan är bedömningen<br>av utvecklingen i övriga Asien förknippad med<br>betydande osäkerhet. Utsikterna skulle</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>exempelvis försämras om Kina, i syfte att stärka<br>konkurrenskraften, devalverar sin valuta.</p>
<p>2.2 Utvecklingen i Förenta staterna</p>
<p>Den ekonomiska situationen i Förenta staterna<br>har under inledningen av 1998 kännetecknats av<br>en fortsatt stark ökning av den inhemska efter-<br>frågan, låg arbetslöshet och inflation, fallande<br>obligationsräntor samt sunda offentliga finanser.<br>BNP-tillväxten var stark under det första kvar-<br>talet, men dämpades under det andra till följd av<br>negativa bidrag från lager och nettoexport. Den<br>privata konsumtionen har stimulerats av en god<br>utveckling av real disponibelinkomst, en stabil<br>och hög sysselsättningstillväxt samt en uppgång<br>av aktiepriserna. Investeringarna har fortsatt att<br>växa snabbt bl.a. i ljuset av goda vinstmarginaler i<br>företagen. Dollarns appreciering i effektiva ter-<br>mer samt den lägre efterfrågan i de asiatiska län-<br>derna har bidragit till att bytesbalansunderskottet<br>vuxit kraftigt.</p>
<p>Inflationen är fortsatt låg och uppgick på års-<br>basis i augusti till 1,6 %. Flera faktorer har bidra-<br>git till att prisökningstakten inte tilltagit trots att<br>arbetslösheten sjunkit under den nivå som anses<br>förenlig med låg inflation: Dollarförstärkningen,<br>en måttlig utveckling av de sammanlagda arbets-<br>kraftskostnaderna samt den dämpande effekten<br>av Asienkrisen t.ex. på energi- och råvarupriser.<br>En vändning av denna utveckling skulle kunna<br>leda till ett stigande inflationstryck.</p>
<p>Under den andra halvan av 1998 väntas netto-<br>exporten ge ett ökat negativt bidrag till BNP-<br>tillväxten, samtidigt som den inhemska efterfrå-<br>gan fortsätter att växa förhållandevis starkt. Un-<br>der 1999 väntas dock investeringarna växa lång-<br>sammare mot bakgrund av stigande<br>arbetskraftskostnader, sjunkande vinstmarginaler<br>och att nedgången i orderingången för export-<br>sektorn sprider sig till hemmaplan. Även tillväx-<br>ten av den privata konsumtionen förutses avta.<br>Den mycket låga sparkvoten och den höga gra-<br>den av aktieinnehav hos amerikanska hushåll har<br>sannolikt ökat konsumtionens känslighet för<br>ändringar i förtroendet, inte minst i samband<br>med en eventuell fördjupning av den globala kri-<br>sen och en svagare utveckling av inhemska aktie-<br>priser. Arbetslösheten, som fortsatt att sjunka<br>något i år och låg på 4,6 % i september, väntas<br>uppgå till knappt 5 % 1998 och 1999. BNP-<br>tillväxten förutses till 3,3 % 1998 för att sedan<br></p>
<p>avta till 2,3 % 1999. På medellång sikt, dvs år<br>2000-2001, antas BNP-tillväxten motsvara den<br>uppskattade potentiella tillväxten kring 2,3 %.</p>
<p>Med hänsyn till den osäkerhet som råder om<br>den amerikanska konjunkturen är det svårt att<br>bedöma det penningpolitiska läget. Den starka<br>dollarn samt Asienkrisen och oron i Latinameri-<br>ka kan leda till en mycket svag exportutveckling<br>med negativa effekter på vinster, aktiepriser och<br>hushållens förtroende. Å andra sidan har en bred<br>nedgång av den inhemska efterfrågan ännu inte<br>kunnat skönjas i statistiken och det är osäkert<br>hur omfattande en eventuell avmattning blir. På<br>grund av den externa utvecklingens risker för<br>den inhemska efterfrågan samt fortsatt dämpad<br>prisutveckling, sänkte Federal Reserve nyligen<br>styrräntan med 0,25 procentenheter till 5,25 %.<br>Med hänsyn till att nämnda risker för en svagare<br>konjunkturutveckling balanseras av risker för att<br>arbetsmarknaden stramas åt ytterligare och att<br>dollarn deprecierar, antas styrräntan ligga kvar på<br>5,25 % under 1998 och 1999. Utvecklingen i<br>omvärlden kan dock komma att medföra en mer<br>expansiv penningpolitik i Förenta staterna än<br>prognostiserat.</p>
<p>2.3 Utvecklingen i EU och euroområdet</p>
<p>Konjunkturen i EU som helhet har i år fortsatt<br>att stärkas till följd av en ökad inhemsk efterfrå-<br>gan stimulerad av gynnsamma monetära förhål-<br>landen och en mindre stram finanspolitik. Den<br>minskade efterfrågan i Asien som helhet har<br>dock inneburit att bidraget från nettoexporten<br>till BNP-tillväxten har minskat. Utvecklingen i<br>Asien har även haft en dämpande effekt på den<br>europeiska prisutvecklingen, vilket medfört lägre<br>räntor. Inflationen i EU är fortsatt låg och upp-<br>gick på årsbasis till 1,3 % i augusti. Sedan augusti<br>förra året har de långa räntorna fallit från knappt<br>6 % till omkring 4 %.</p>
<p>EU-länderna befinner sig i olika stadier av<br>konjunkturutvecklingen. En grupp länder, bl.a.<br>Tyskland, Frankrike och Italien, är i ett relativt<br>tidigt skede av en uppgångsfas medan Spanien,<br>Portugal, Nederländerna, Finland och Irland be-<br>finner sig längre fram i konjunkturcykeln. I<br>Storbritannien och Danmark kan en avmattning i<br>konjunkturen skönjas.</p>
<p>Vid årsskiftet införs euron och elva länders<br>penningpolitik kommer att styras av den euro-<br>peiska centralbanken. Under de senaste åren har</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>skillnaderna i inflationstakt och räntor mellan<br>länderna minskat betydligt och de offentliga fi-<br>nanserna har förbättrats avsevärt. Mot bakgrund<br>av bl.a. denna utveckling bedöms förutsättning-<br>arna vara goda för en smidig övergång till EMU,<br>även om processen inte förutses bli opåverkad av<br>den senaste tidens turbulens på de finansiella<br>marknaderna. Bedömningen är att den europeis-<br>ka styrräntan kommer att ligga på 3,40 % för att<br>sedan stiga något under 1999 i takt med en fort-<br>satt stark konjunkturutveckling. Detta skulle in-<br>nebära en sänkt styrränta för ett antal länder som<br>ligger långt fram i konjunkturcykeln.</p>
<p>Utsikterna för en fortsatt återhämtning i EU<br>som helhet är goda. Den inhemska efterfrågan<br>väntas stärkas mot bakgrund av fortsatt gynn-<br>samma monetära förhållanden, ett något förbätt-<br>rat arbetsmarknadsläge och en mindre stram fi-<br>nanspolitik. I vissa länder, t.ex. Frankrike,<br>Spanien och Österrike bedöms finanspolitiken<br>bli milt expansiv 1999.</p>
<p>Tillväxten av den privata konsumtionen väntas<br>öka i ljuset av en god reallöneutveckling, en viss<br>minskning av arbetslösheten samt en ökad fram-<br>tidstro bland hushållen.</p>
<p>Diagram 2.3 Företagens och hushållens framtidstro i EU</p>
<p>Nettobalans</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-29.png" style="width:168pt;height:125pt;"/>
<p>Även om företagens optimism kan komma att<br>minska något till följd av ökad osäkerhet i världs-<br>ekonomin är nivån fortsatt hög sett över en läng-<br>re period. Ökningstakten av de totala arbets-<br>kraftskostnaderna förutses vara måttlig, vilket<br>bidrar till goda vinstmarginaler. Företagens in-<br>vesteringar bedöms därmed fortsätta att utveck-<br>las förhållandevis starkt.</p>
<p>Den dämpade tillväxten i världsekonomin<br>väntas leda till en lägre världsmarknadstillväxt för<br>EU:s export. Bidraget från nettoexporten be-<br>döms bli svagt negativt i år och nästa år, vilket<br></p>
<p>även är i linje med antagandet om en appreciering<br>av euron i effektiva termer under perioden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 2.1 BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet i procent av</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetskraften</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsmarknadstillväxt för</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>svensk export</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Med OECD-området avses här 16 länder: Förenta staterna, Japan, Tysk-<br>land, Frankrike, Italien, Storbritannien, Kanada, Belgien, Danmark, Fin-<br>land, Nederländerna, Norge, Spanien, Schweiz, Sverige och Österrike.<br>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget förutses en BNP-tillväxt i EU på</p>
<p>2,8 % i år och 2,7 % 1999. För euroområdet för-<br>väntas en BNP-tillväxt på 2,9 % för båda åren.<br>Den sämre utvecklingen för EU sammantaget<br>förklaras främst av en avmattning i Storbritanni-<br>en, där en stram ekonomisk politik förväntas<br>dämpa den inhemska efterfrågan samtidigt som<br>exporten bedöms utvecklas svagt. På medellång<br>sikt bedöms BNP-tillväxten bli kring 2U %, dvs.<br>något över den uppskattade potentiella tillväxten.<br>Den förhållandevis goda ekonomiska tillväxten<br>bidrar till att arbetslösheten i EU fortsätter att<br>sjunka i långsam takt. Den höga utgångsnivån<br>innebär dock att arbetslösheten fortsätter att vara<br>ett stort problem under de närmaste åren. Infla-<br>tionen förutses bli omkring 2 %.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>2.4 Utvecklingen i Norden och<br>Östersjöområdet inklusive Ryssland</h2>
<p>Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i<br>Norden förväntas fortsätta även om en viss av-<br>mattning i konjunkturen förutses under 1999 till<br>följd av en stramare ekonomisk politik.</p>
<p>I Danmark har en stark inhemsk efterfrågan,<br>stimulerad av en ökad sysselsättning och stigande<br>reallöner, bidragit till en hög ekonomisk tillväxt<br>under de senaste åren. Det finns dock tecken på<br>en viss avmattning av den privata konsumtionen<br>i år och den inhemska efterfrågan bedöms sjunka<br>till följd av en stramare finanspolitik. BNP-<br>tillväxten bedöms avta till 2,6 % i år och 2,3 %<br>1999.</p>
<p>Den snabba ekonomiska utvecklingen i Fin-<br>land fortsätter. Exportutvecklingen är mycket<br>god, framför allt inom telekommunikationsin-<br>dustrin. Sysselsättningen ökar och detta stimule-<br>rar tillsammans med låga räntor till en hög in-<br>hemsk efterfrågan. Den ekonomiska krisen i<br>Ryssland bedöms få vissa negativa effekter på ex-<br>portutvecklingen. BNP-tillväxten förväntas<br>sjunka något till 5,1 % i år och 3,4 % under nästa<br>år.</p>
<p>Konjunkturutvecklingen var fortsatt stark un-<br>der det första halvåret i Norge. Den privata kon-<br>sumtionen har stimulerats av en god sysselsätt-<br>ningsutveckling och ökade reallöner. Till följd av<br>en valutaoro, som utlösts av bl.a. fallande oljepri-<br>ser och problem med lönebildningen, har pen-<br>ningpolitiken stramats åt betydligt. Detta kom-<br>mer att verka dämpande på den privata<br>konsumtionen och på investeringarna. BNP-<br>tillväxten förväntas bli 3,4 % i år för att sedan<br>sjunka till 2,5 % 1999.</p>
<p>Den försiktiga återhämtning av BNP-<br>tillväxten som skedde i Ryssland i fjol fortsatte i<br>inledningen av innevarande år. Inflationen sjönk<br>betydligt under det första halvåret samtidigt som<br>växelkursen hade en förhållandevis stabil utveck-<br>ling. Den finansiella kris som visade sig med en<br>kraftig försvagning av valutan i augusti är ett<br>bakslag för den ekonomiska politiken inriktad<br>mot stabilitet. Orsakerna bakom krisen är främst<br>den svaga finanspolitiken och i synnerhet oför-<br>mågan att stärka budgetens intäktsida samt sjun-<br>kande oljepriser på världsmarknaden, vilket har<br>medfört ett snabbt fallande bytesbalanssaldo. Ett<br>minskat globalt förtroende för tillväxtekonomi-<br>erna, som en följd av den fördjupade recessionen<br>i Asien, har påverkat Ryssland negativt. Den rys-<br>ka centralbanken har tvingats att överge rubelns<br></p>
<p>fasta växelkursband vilket har lett till en kraftig<br>depreciering av valutan och snabbt stigande in-<br>flation. Vidare har krisen allvarligt underminerat<br>hela den finansiella sektorn då stora delar av<br>bank- och betalningssystemen har slutat att fun-<br>gera. Det råder en betydande osäkerhet om den<br>fortsatta reformstrategin och inte minst hur pro-<br>blemen med finansieringen av budgetunder-<br>skottet och refinansiering av statsskulden skall<br>lösas. Finansiell instabilitet och minskat förtro-<br>ende för den ekonomiska politiken verkar däm-<br>pande på BNP som förutses sjunka med om-<br>kring 4 % i år. Någon betydande återhämtning<br>förväntas inte under 1999.</p>
<p>Den snabba ekonomiska utvecklingen i<br>Baltikum och Polen under 1997 fortsatte i början<br>av innevarande år till följd av en stark inhemsk<br>efterfrågan, i synnerhet vad gäller investeringar.<br>Den stabilitetsorienterade ekonomiska politiken<br>har bidragit till en fortsatt minskad inflation.<br>Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i år<br>och nästa år är förhållandevis goda. Krisen i<br>Ryssland väntas dock få vissa negativa effekter, i<br>synnerhet för Lettland och Litauen vars handel<br>med Ryssland är betydande. Detta kan öka<br>problemen med bytesbalansunderskotten i dessa<br>länder. Den inhemska efterfrågan väntas dämpas<br>något och det förutses en BNP-tillväxt i samtliga<br>baltiska länder på drygt 4 % i år och i Polen på<br>knappt 6 %.</p>
<h2>2.5 Risker kring internationell utveckling</h2>
<p>Osäkerheten i bedömningen av den internatio-<br>nella ekonomin har ökat markant till följd av<br>Asienkrisen, och i viss utsträckning av utveck-<br>lingen i Ryssland och tillväxtekonomierna i La-<br>tinamerika. Det finns i första hand risk för att<br>utvecklingen blir sämre än den som beskrivits<br>ovan. Aven om enskilda risker troligen inte är<br>tillräckligt allvarliga för att medföra en skarpare<br>nedgång i den globala konjunkturen, kan deras<br>inbördes förhållanden skapa kedjereaktioner som<br>påtagligt fördjupar och sprider krisen.</p>
<p>I första hand finns risk för en mer utdragen<br>japansk lågkonjunktur och för att bräckligheten i<br>det finansiella systemet ytterligare eroderar för-<br>troendet för den ekonomiska politiken, trots de<br>åtgärder som aviserats inom den finansiella sek-<br>torn och finanspolitiken.</p>
<p>En fördröjd återhämtning i den japanska eko-<br>nomin skulle kunna skapa ökad instabilitet på de</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>asiatiska finansmarknaderna, vilket i sin tur riske-<br>rar att försvåra genomförandet av ekonomiska<br>och politiska reformer i Asien. Återhämtningen i<br>Asien skulle även försvåras av en fortsatt svag ja-<br>pansk importefterfrågan. En djupare och bredare<br>recession i Asien skulle kunna framtvinga en de-<br>valvering av den kinesiska valutan. En sådan ut-<br>veckling skulle sätta ytterligare press på Hong-<br>kongdollarn och andra valutor i tillväxt-<br>ekonomierna.</p>
<p>Fortsatta och ökade svårigheter för den ryska<br>ekonomin kan dels förvärra oron på de globala<br>finansmarknaderna, dels bidra till att försämra<br>situationen i andra tillväxtekonomier. Det finns<br>även en risk att tillväxtekonomier som har stora<br>externa och inhemska obalanser påverkas påtag-<br>ligt av Asienkrisen. Dessa länder drabbas av<br>minskade kapitalinflöden och högre räntor ge-<br>nom att de finansiella marknaderna söker sig till<br>säkra placeringar.</p>
<p>Oron på de finansiella marknaderna bidrar till<br>ökad osäkerhet. En fortsatt börsnedgång skulle<br>medföra ett sjunkande förtroende bland hushåll<br>och företag med effekter på inhemsk efterfrågan<br>i Nordamerika och i viss mån även i Europa.</p>
<p>Förenta staterna förutses absorbera huvudde-<br>len av de förväntade bytesbalansöverskotten i de<br>asiatiska länderna. Det är därför av betydelse att<br>konjunkturen i Förenta staterna inte avmattas i<br>en sådan utsträckning att återhämtningen i den<br>asiatiska regionen försvåras. Ett ökat underskott<br>i den amerikanska bytesbalansen och ett större<br>överskott i den japanska skapar dock osäkerhet<br>om växelkursutvecklingen samt hur dessa oba-<br>lanser skall justeras på sikt.</p>
<p>Slutligen finns risk att länder vars handelsba-<br>lanser har påverkats av Asienkrisen tar till pro-<br>tektionistiska åtgärder, konkurrensdevalveringar<br>eller skjuter upp nödvändiga strukturella refor-<br>mer.</p>
<p>I sidoalternativet i kapitel 12 analyseras effek-<br>terna av en svagare internationell utveckling till<br>följd av att vissa av dessa risker realiseras, dvs. en<br>fördröjd återhämtning i Asien, en spridning av<br>krisen till Latinamerika samt fortsatt oro på de<br>finansiella marknaderna.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>3 De finansiella marknaderna</p>
<p>3.1 Utvecklingen i omvärlden</p>
<p>De finansiella marknaderna har under året allt<br>mer kommit att påverkas av den svaga<br>ekonomiska utvecklingen i Asien och Ryssland. I<br>Japan har de successivt nedreviderade tillväx-<br>förväntningarna och den politiska oförmågan att<br>hantera de sedan många år kända problemen<br>inom banksektorn skapat osäkerhet och bidragit<br>till en försvagning av yenen under det första<br>halvåret. Under inledningen av hösten har dock<br>yenen stärkts och kursen mot dollarn var i<br>mitten av september ungefär densamma som vid<br>årsskiftet. Tokyobörsen har utvecklats svagt. I<br>Ryssland har rubelns kraftiga depreciering i<br>augusti, omstruktureringen av statspappers-<br>stocken samt Moskvabörsens fall på ca 90 %<br>under 1998 fram till och med september<br>inneburit stora förluster för utländska placerare.</p>
<p>Diagram 3.1 Internationell börsutvecklin</p>
<p>Index 1997-12-31 = 100</p>
<p>140 i--------------------------------------------------</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-30.png" style="width:167pt;height:91pt;"/>
<p>60---‘--</p>
<p>1997 P98</p>
<p>KdlaEcoWln.</p>
<p>Den s.k. Asienkrisen förefaller ha påverkat de<br>finansiella marknaderna i två steg. I ett första<br>steg gav utvecklingen i Asien under våren upp-<br>hov till lägre inflationsförväntningar i Europa<br>och Förenta staterna, vilket i sin tur bidrog till<br>lägre obligationsräntor framförallt i Europa. Un-<br>der denna period stärktes dollarn inte bara mot<br>yenen utan också i viss mån mot de europeiska<br>valutorna. De lägre obligationsräntorna bidrog<br>till en fortsatt börsuppgång under våren såväl i<br>Europa som i Förenta staterna. För Europas del<br>medverkade sannolikt förväntningar om en fort-<br>satt konjunkturuppgång medan uppgången i<br>Förenta staterna stöttades av ett kapitalinflöde i<br>samband med krisen i Asien. Börsuppgången i<br>New York under det första halvåret skedde trots<br>att det sedan en längre tid funnits en stor osäker-<br></p>
<p>het om börsens värdering. Osäkerheten grunda-<br>des på huruvida rimliga bedömningar av den<br>framtida ränteutvecklingen och tillväxttakten i<br>företagens vinstutveckling kunde motivera de<br>höga nivåer som aktieprisema nått i slutet av<br>1997.</p>
<p>Diagram 3.2 Dollar i D-mark och yen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-31.png" style="width:128pt;height:131pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-32.png" style="width:174pt;height:135pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-33.png" style="width:4pt;height:129pt;"/>
<p>Ett andra steg av reaktionen på utvecklingen i<br>Asien och inte minst Ryssland som inleddes<br>under sommaren har präglats av portföljom-<br>flyttningar, från tillgångar som uppfattas som<br>mer osäkra, till tillgångar som anses mindre<br>riskfyllda. Detta har inneburit fallande<br>börskurser och större skillnad i ränta både mellan<br>olika länders statsobligationer och mellan t.ex.<br>statsobligationer och bostadsobligationer. Den<br>ökade efterfrågan på säkra tillgångar har<br>framförallt gynnat statsobligationer från Förenta<br>staterna och Tyskland och därigenom bidragit till<br>obligationsräntenedgången i dessa länder.</p>
<p>Sammantaget har därmed de senaste årens<br>obligationsräntenedgång fortsatt i Europa och<br>Förenta staterna. Dollarn är fortsatt stark, även<br>om dollarkursen försvagats något under<br>inledningen av hösten till följd av ökade<br>förväntningar om lägre styrränta i Förenta<br>staterna. Därtill har de senaste årens<br>börsuppgång i Förenta staterna nu brutits.</p>
<p>Den första maj beslutade EU:s stats och<br>regeringschefer att 11 av EU-medlemsstaterna<br>skall delta i valutaunionen från och med den<br>första januari 1999. I samband med detta<br>beslutade EU:s finansministrar att förannonsera<br>att centralkurserna inom ERM skall utgöra de<br>bilaterala omräkningskurser som skall gälla<br>mellan de deltagande medlemsstarnas valutor<br>från och med valutaunionens start. Beslutet om<br>omräkningskurserna innebär att spekulationer</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>om förändringar av centralkurserna inom ERM<br>inför bildandet av valutaunionen undviks.<br>Beslutet har därigenom givit stadga åt växelkurs-<br>systemet.</p>
<p>Konvergensen mellan obligationsräntorna i de<br>medlemsstater som kommer att delta i valuta-<br>unionen fortsatte under våren, men under de se-<br>naste månaderna har skillnaden i obligations-<br>räntor åter ökat. T.ex. var skillnaden i 1 O-årsränta<br>mellan Finland och Tyskland i slutet av septem-<br>ber ca 0,5 procentenheter vilket kan jämföras<br>med ca 0,1 procentenhet i maj.</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige</p>
<p>De svenska obligationsräntornas utveckling kom<br>till stor del att likna den i andra EU-länder under<br>det första halvåret. Under våren fortsatte obliga-<br>tionsräntorna att sjunka samtidigt som räntedif-<br>ferensen mot Tyskland minskade. Under slutet<br>av sommaren har dock räntenedgången avstannat<br>i Sverige samtidigt som räntedifferensen mellan<br>svenska och tyska statsobligationer ökat kraftigt.</p>
<p>Diagram 3.3 Obligationsräntan i Sverige och Tyskland</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-34.png" style="width:168pt;height:125pt;"/>
<p>Kurserna på Stockholms fondbörs har utvecklats<br>i linje med andra europeiska börser. Under våren<br>fortsatte de senaste årens uppgång, men under<br>sommaren vände kurserna nedåt. Från årets bör-<br>jan fram till slutet av september har kurserna på<br>Stockholms fondbörs sjunkit med ca 2 %. Sämst<br>har utvecklingen varit för aktier i skogsindustrin<br>och i branschen övrig industri där kurserna sjun-<br>kit med ca 15 %. Aktier i tjänstebolag och han-<br>delsbolag har däremot utvecklats väl med en<br>kursuppgång på omkring 40 %.</p>
<p>Under hösten 1997 ökade efterhand<br>förväntningarna om en mindre expansiv<br>penningpolitik. Dessa förväntningar fick stöd i<br>uttalanden från Riksbanken och i den<br>inflationsrapport som publicerades i december<br>1997 bedömdes inflationen i genomsnitt uppgå<br>till ca 2 % under 1998 och ca 2,5 % under 1999,<br>givet en oförändrad reporänta. Därmed väntades<br>inflationen i snitt under 1999 överstiga<br>Riksbankens inflationsmål på 2 %, men ändå<br>ligga inom toleransintervallet på +/-1<br>procentenhet. Mot bakgrund av den förväntade<br>konjunkturuppgången menade Riksbanken i<br>december att det fanns goda skäl att under<br>vintern ändra penningpolitiken i mindre expansiv<br>riktning. Kort därefter höjdes repo-räntan med<br>0,25 procentenheter till 4,35 %.</p>
<p>Under våren kom dock Riksbanken att<br>väsentligt revidera ned sin inflationsbild för de<br>kommande åren. I den inflationsrapport som<br>publicerades i juni bedömdes inflationen i<br>genomsnitt bli 0,5 % under 1998 och 0,9 %<br>under 1999 givet en oförändrad reporänta. De<br>huvudsakliga skälen till den ändrade<br>inflationsbilden var en svagare utveckling än<br>väntat i Asien tillsammans med sjunkande<br>råvarupriser samt vissa temporära effekter på<br>inflationen till följd av skatteförändringar. Till<br>följd av den ändrade inflationsbilden sänkte<br>Riksbanken åter reporäntan med 0,25<br>procentenheter till 4,1 % i början av juni.</p>
<p>Diagram 3.4 Kronans kurs</p>
<p>TCW-index, 1992-11-18 = 100</p>
<p>127.5</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-35.png" style="width:172pt;height:98pt;"/>
<p>Sedan 1997 har kronan fluktuerat utan att någon<br>generell trend kunnat urskiljas. Mätt i termer av<br>TCW-index har kronan sedan inledningen av<br>1997, med något undantag, legat i intervallet 117<br>till 123 med ett genomsnitt på ca 120. Under<br>inledningen av hösten har dock kronans kurs</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>under en längre period legat över 123. Som<br>framgår av diagram 3.4 har rörelserna varit<br>tämligen snabba. Kursen har rört sig från den<br>starkaste delen av intervallet till den svagaste på<br>ett par månader. I samband med att kronan<br>försvagats har ett antal möjliga förklaringar lyfts<br>fram som t.ex. att svenska placerare ökat andelen<br>utländska värdepapper i sina portföljer eller att<br>utländska placerare sålt svenska aktier som ett led<br>i en internationell rörelse till mer säkra tillgånger.<br>Aven omläggningen av penningpolitiken i en<br>mer expansiv riktning under försommaren samt<br>fallande råvarupriser har av några bedömare<br>angivits som orsaker till kronans försvagning<br>under sommaren. Det förefaller dock vara<br>mycket svårt att presentera några tillförlitliga<br>förklaringar till kronans kortsiktiga rörelser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flöden, i miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998 t.o.m.<br>juli</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>47.7</p></td><td>
<p>21,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell balans</p></td><td>
<p>-33,7</p></td><td>
<p>10,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-9,2</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljinvesteringar'</p></td><td>
<p>-140,1</p></td><td>
<p>-91,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande värdepapper</p></td><td>
<p>' -33,5</p></td><td>
<p>-68,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Svenska kronor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>10,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 utländsk valuta</p></td><td>
<p>-54,8</p></td><td>
<p>-79,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>-106,6</p></td><td>
<p>-22,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska</p></td><td>
<p>-13,0</p></td><td>
<p>29,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utländska</p></td><td>
<p>-93,7</p></td><td>
<p>-52,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella derivat</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt kapital'</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>119,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutareservens förändring</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>-22,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restpost</p></td><td>
<p>-13,7</p></td><td>
<p>-37,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsad jämförbarhet över tiden</p></td><td>
<p>då definitionen</p></td><td>
<p>ändrats i oktober</p></td></tr>
</table>
<p>1997.</p>
<p>Källa: Sveriges riksbank.</p>
<p>Tabell 3.1 visar betalningsbalansen finfördelad i<br>de finansiella posterna. Betalningsbalansen<br>summerar alltid till noll. Detta innebär i tabellen<br>att posterna bytesbalans, kapitaltransfereringar,<br>finansiell balans samt restposten summerar till<br>noll Under senare år har Sverige haft ett<br>överskott i bytesbalansen vilket uppvägts av en<br>negativ finansiell balans. Hittills under 1998 har<br>dock den finansiella balansen varit positiv och<br>endast restposten varit negativ. Av tabellen<br>framgår också att handeln med räntebärande<br>värdepapper hittills under 1998 givit ett negativt<br></p>
<p>valutaflöde som är ca tre gånger så stort som den<br>positiva bytesbalansen. Detta återspeglar svenska<br>placerares köp av utländska värdepapper.<br>Utländska placerare har under året nettoköpt<br>svenska räntebärande värdepapper. Även handeln<br>i aktier har inneburit ett valutautflöde hittills<br>under 1998. Detta beror på att svenskars köp av<br>utländska aktier på 52,1 miljarder kronor<br>överstiger utländska placerares köp av svenska<br>aktier på 29,2 miljarder kronor. Statistiken för<br>den finansiella delen av betalningsbalansen är<br>dock svårtydd. Till detta bidrar inte minst den<br>stora posten övrigt kapital som hittills under<br>1998 givit ett kapitalinflöde på 119,8 miljarder<br>kronor. Detta utgörs framförallt av<br>handelskrediter och banklån från utlandet som<br>sannolikt är kopplade till svenska investeringar i<br>utlandet. Regeringen beslutade i oktober att<br>statsskulden i utländsk valuta skall amorteras<br>med 25 miljarder kronor. Denna amortering<br>bidrar till ett valutautflöde i den finansiella<br>balansen och är en del av utflödet på 79,2<br>miljarder kronor som kan hänföras till posten<br>räntebärande värdepapper i utländsk valuta.<br>Under årets sju första månader har Riksbanken<br>ökat valutareserven genom nettoköp av<br>utländska tillgångar motsvarande 22,8 miljarder<br>kronor, vilket också inneburit ett valutautflöde.<br>Sammantaget visar tabellen att svenska köp av<br>utländska tillgångar tillsammans med de statliga<br>transaktionerna innebär ett stort valutautflöde i<br>jämförelse med bytesbalansöverskottet.</p>
<p>3.3 Antaganden om ränte- och<br>valutakursutvecklingen</p>
<p>Antagandena om ränte- och växelkursutveck-<br>lingen görs utifrån den bild av den internationella<br>konjunkturutvecklingen som beskrevs i det före-<br>gående kapitlet och den bild av den svenska eko-<br>nomin som presenteras i de följande avsnitten.<br>Utifrån den europeiska konjunkturbilden väntas<br>en måttlig uppgång i såväl korta som långa räntor<br>inom valutaunionen de närmaste åren.</p>
<p>Inflationen i Sverige väntas vara låg under de<br>kommande åren. Därmed antas det inte finnas<br>behov för en stramare penningpolitik. De<br>svenska obligationsräntorna väntas dock i<br>huvudsak följa med i den europeiska<br>ränteuppgången. Därtill antas att kronan<br>kommer att stärkas något jämfört med genom-<br>snittet i år. Detta grundas såväl på den förväntade</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>låga inflationen som ett förväntat bytes-<br>balansöverskott.</p>
<p>Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantagande</p>
<p>Värde vid respektive års slut</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 6 månader</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 10 år</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. Sve - Ty 10 år</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euro DEM 6 mån</p></td><td>
<p>3,75</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW -index</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollar i kronor</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,80</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>7,50</p></td><td>
<p>7,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D-mark i kronor</p></td><td>
<p>4,41</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>4,30</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Finansdepartementet och Sveriges riksbank.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>4 Utrikeshandeln</p>
<p>4.1 Varuhandeln</p>
<p>Som en följd av den goda världskonjunkturen<br>och exportindustrins fördelaktiga produkt-<br>inriktning (bl.a. inom teleproduktindustrin) blev</p>
<p>1997 ett mycket bra år för den totala svenska<br>exporten som ökade med närmare 13 %. Under<br>innevarande år har exporten fortsatt att öka men<br>i en långsammare takt. Enligt SCB:s<br>nationalräkenskapsstatistik för det första halvåret</p>
<p>1998 ökade varuexporten med 7,6 % jämfört<br>med samma period föregående år. Den<br>ekonomiska tillbakagången i Asien har i hög grad<br>påverkat Sveriges handelsflöden i år. Enligt<br>utrikeshandelsstatistiken har t.ex. värdet av<br>Sveriges export till Asien (exklusive<br>Mellanöstern) fallit med ca 25 % under första<br>halvåret jämfört med samma period året innan.<br>Exporten till Asienregionen svarar nu för ca 8 %<br>av den totala varuexporten jämfört med 11 %<br>föregående år. Bortfallet till Asien har emellertid<br>mer än väl kompenserats av ökningar till Europa<br>(+ 12%) och Amerika (+ 7%). Europa tar<br>emot ungefär 3/4 av den svenska varuexporten<br>och är därmed den viktigaste marknaden. Den<br>främsta anledningen till årets exportökning kan<br>huvudsakligen tillskrivas den gynnsamma<br>konjunkturutvecklingen inom EU och Norge.</p>
<p>Diagram 4.1 Exportens regionsvisa fördelnin</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-36.png" style="width:91pt;height:92pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån, utrikeshandelsstatistiken.</p>
<p>Över hälften av Sveriges samlade exportvärde<br>härrör från gruppen verkstadsvaror. Andra<br>viktiga exportprodukter är skogsvaror,<br>mineralvaror och kemivaror. Bland verkstads-<br>varoma är maskiner, elektrovaror och fordon de<br>viktigaste produkterna. Det är också dessa varor<br>som har stått för den största exportökningen<br>under första halvåret i år. Inom de övriga<br>kategorierna har exporten av papper, järn och stål<br>samt läkemedel utvecklats väl.</p>
<p>Osäkerheten om den ekonomiska utveck-<br>lingen i Ryssland tillsammans med krisen i Asien<br>gör den internationella marknadsutvecklingen<br>och dess effekter på svensk export svårbedömd.<br>Den direkta handeln med t.ex. Ryssland omfattar<br>visserligen inte mer än ca 1 % av Sveriges totala<br>varuexport men övriga länder i Östeuropa och<br>Baltikum kan komma att påverkas av situationen<br>i Ryssland. Ungefär 4 % av svensk export går till<br>de snabbt växande marknaderna i Baltikum och<br>Östeuropa (exklusive Ryssland). De direkta<br>effekterna av utvecklingen i Ryssland torde ändå<br>bli begränsade på den fortsatta konjunktur-<br>utvecklingen i övriga Europa och därmed även på<br>den svenska exporten.</p>
<p>Som tidigare nämnts har recessionen i Asien<br>medfört ett kraftigt fall i den svenska exporten<br>till området. Under årets första sex månader har<br>värdet av exporten till Japan minskat med ca<br>40 % jämfört med samma period föregående år.<br>Exporten till Kina har under samma period ökat<br>kraftigt men detta har inte varit tillräckligt för att<br>kompensera för den totala minskningen till<br>området. Till vissa av de mindre marknaderna i<br>Asien, t.ex. Filippinerna, Indonesien, Malaysia,<br>Sydkorea och Thailand har exporten fallit med<br>40 % eller mer jämfört med föregående år.<br>Exporten till Hongkong - den tredje enskilt<br>största marknaden efter Japan och Kina - har<br>dock ökat med över 10 %. De närmaste årens<br>exportmöjligheter till Asien är i hög grad<br>beroende av den fortsatta utvecklingen i Japan<br>och Kina. I den internationella bedömningen (se<br>kapitel 2) har det antagits att den ekonomiska<br>utvecklingen i området stabiliseras och att en viss<br>exportledd återhämtning sker nästa år.<br>Osäkerheten i detta scenario är dock mycket<br>stor.</p>
<p>Till bilden av internationell osäkerhet bidrar<br>även den ekonomiska utvecklingen i länder som<br>är stora råvaruexportörer. Som en effekt av<br>krisen i Asien har priserna på råvaror sjunkit<br>markant under det första halvåret. Därmed har<br>vissa ekonomier i Sydamerika, Oceanien och<br>Afrika fått se sina exportinkomster sjunka med<br>påföljande börsfall och valutakursturbulens.<br>Spridningseffekterna på länderna inom OECD<br>av denna utveckling kan drabba delar av svensk<br>exportindustri med dess traditionellt stora inslag<br>av verkstadsprodukter om industriinvester-<br>ingarna generellt skulle minska.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 4.2 Export-, världsmarknads-och marknadsandels<br>tillväxt för bearbetade varor</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>25 ___________________________________________________________</p>
<p><sub>B</sub> Export</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-37.png" style="width:174pt;height:108pt;"/>
<p>Den internationella marknadsutvecklingen ger<br>ett splittrat intryck. Det viktigaste marknadsom-<br>rådet Europa förutses få en fortsatt god ekono-<br>misk utveckling. Konjunkturläget i Förenta sta-<br>terna förutses också vara fortsatt stabilt varvid<br>marknadstillväxten för OECD-14 förväntas öka<br>med ca 8 % 1998 och med ca 6,5 % 1999. Det är i<br>ljuset av den relativt starka europeiska mark-<br>nadstillväxten som varuexporten ändå förväntas<br>stiga med närmare 6% under både 1998 och<br>1999.</p>
<p>Prisutvecklingen under samma tidsperiod<br>förväntas bli fortsatt återhållsam till följd av en<br>hårdnande internationell konkurrens vilket<br>begränsar svenska företags möjligheter att höja<br>priserna. En förväntad apprecieringen av kronan<br>medverkar även till att hålla ned exportpriserna.<br>Relativprisutvecklingen (räknat i gemensam<br>valuta) mellan Sverige och utlandet förväntas inte<br>heller leda till att svenska företag ökar sina<br>marknadsandelar i nämnvärd utsträckning.</p>
<p>Varuimporten ökade med 12,4 % under första<br>halvåret 1998 enligt nationalräkenskapsstatistik.<br></p>
<p>Enligt länderfördelad statistik för årets första sex<br>månader ökade importen från Asien (exklusive<br>Mellanöstern) med 12 % i värde. Importen från<br>Kina ökade kraftigt medan de länder som drab-<br>bats värst av den ekonomiska recessionen i om-<br>rådet ännu inte nämnvärt ökat sin export till Sve-<br>rige. Sannolikt kommer importen från Asien öka<br>ytterligare när effekterna av de kraftiga växel-<br>kursförändringarna får genomslag i form av lägre<br>importpriser. Denna utveckling förväntas dock<br>inte drabba svenska producenter i första hand<br>utan snarare importörer från andra länder. Över<br>80 % av den totala varuimporten till Sverige här-<br>rör från Europa, varav Tyskland är den enskilt<br>största exportören. Verkstadsprodukter står för<br>ca hälften av varuimporten. Liksom för exporten<br>är maskiner, elektrovaror och fordon de värde-<br>mässigt viktigaste produkterna.</p>
<p>I takt med en förväntad tilltagande konsum-<br>tionsefterfrågan tillsammans med den starka in-<br>vesteringsaktiviteten förväntas även den totala<br>varuimporten öka under prognosperioden. Det<br>höga importinnnehållet i exportvarorna bidrar<br>också till importens höga ökningstakt framöver.<br>Varuimporten förväntas därmed öka med närma-<br>re 8 % under 1998 och med ca 7 % 1999.</p>
<p>Sammantaget förväntas handeln med varor ge<br>ett litet negativt bidrag till tillväxten i år. I det<br>medelfristiga perspektivet antas varuexporten<br>öka med ca 6,5 % år 2000 och med ca 5,5 % år<br>2001 som en följd av den internationella kon-<br>junkturutvecklingen.</p>
<p>Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder kr<br>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymutveckling</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell prisutveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>633,2</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>544,0</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>■0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteexport</p></td><td>
<p>125,0</p></td><td>
<p>14,4</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total export</p></td><td>
<p>758,2</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>497,8</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>400,8</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteimport</p></td><td>
<p>136,1</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total import</p></td><td>
<p>633,9</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Export och import är i tabellen redovisade enligt utrikeshandelsstatistiken.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>4.2 Tjänstebalansen</p>
<p>Tjänstebalansen visade under 1997 ett kraftigt<br>underskott beroende på den snabba ökningen av<br>tjänsteimporten. Enligt nationalräkenskaps-<br>statistik ökade tjänsteimporten med ca 18 %<br>under 1997. Under första halvåret i år ökade<br>samma post med 13,4 % jämfört med<br>motsvarande period föregående år. Av tjänsterna<br>är det framförallt resevaluta och posten övriga<br>tjänster som ökat mest. I posten resevaluta ingår<br>privatpersoners utgifter i samband med resor<br>utomlands men även direktimport av bilar som<br>ökat de senaste åren. I gruppen övriga tjänster<br>ingår tjänster som främst efterfrågas av<br>näringslivet, t.ex. data/IT-tjänster, byggtjänster,<br>finansiella tjänster, etc. Exporten av tjänster<br>ökade 1997 med 14,4%. Under första halvåret<br>1998 ökade tjänsteexporten med endast 1,2 %<br>jämfört med samma period föregående år.<br>Bidraget till BNP-tillväxten från tjänstebalansen</p>
<p>1997 var -0,2 procentenheter och beräknas för</p>
<p>1998 och 1999 bli -0,4 procentenheter respektive<br>-0,2 procentenheter. Drivande faktorer bakom<br>denna utveckling är en fortsatt ökning av tjänste-<br>importen i takt med att den inhemska efterfrågan<br>stiger, framförallt genom tilltagande privat<br>konsumtion. En ökande privat konsumtion antas<br>bl.a. leda till ökande turism utomlands de<br>närmaste åren.</p>
<p>4.3 Bytesbalansen</p>
<p>Prognosen för bytesbalansen har reviderats ned<br>kraftigt jämfört med bedömningen i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition. En orsak är den<br>relativt kraftiga försämring av tjänstebalansen<br>som skett under 1997 och som väntas fortsätta<br>under prognosperioden. En annan orsak är en<br>förändrad bedömning av export- och import-<br>prisutvecklingen. Trots nedrevideringarna för-<br>väntas bytesbalansen visa fortsatt stora överskott<br>de närmaste åren. Överskotten i handelsbalansen<br>kompenserar väl underskotten i tjänstebalansen<br>och i kapitalavkastningen.</p>
<p>Kapitalavkastningsposten antas förbättras<br>under prognosperioden, dvs. underskottet antas<br>minska något. En orsak är att de senaste årens<br>diversifiering av svenskars sparande i bl.a.<br>utländska aktier bör komma att få en positiv<br>effekt på nettot av aktieutdelningarna. Även<br>räntenettot antas fortsätta att förbättras under<br></p>
<p>1998 och 1999, främst som en följd av minskat<br>upplåningsbehov och därmed minskade ränte-<br>betalningar. Löpande transfereringar, som bl.a.<br>omfattar delar av Sveriges U-landsbistånd och<br>EU-avgift antas däremot öka under<br>prognosperioden.</p>
<p>Ar 2000 och 2001 beräknas bytesbalansen och<br>därmed även Sveriges totala finansiella sparande<br>uppgå till drygt 2 % av BNP. Bidragande till det<br>höga sparandet är att de offentliga finanserna<br>skall uppvisa ett genomsnittligt överskott på 2 %<br>över en konjunkturcykel.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 4.2 Bytesbalansen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>667,2</p></td><td>
<p>667,2</p></td><td>
<p>707,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>498,2</p></td><td>
<p>523,5</p></td><td>
<p>561,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>138.6</p></td><td>
<p>143,7</p></td><td>
<p>146,6</p></td><td>
<p>160,3</p></td><td>
<p>170,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transporter</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-24,9</p></td><td>
<p>-34,0</p></td><td>
<p>-37,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga tjänster</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-18,7</p></td><td>
<p>-32,0</p></td><td>
<p>-38,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastning på kapital</p></td><td>
<p>-45,6</p></td><td>
<p>•40,4</p></td><td>
<p>-37,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>räntor</p></td><td>
<p>-62,1</p></td><td>
<p>-63,2</p></td><td>
<p>-60,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>direktinvesteringar</p></td><td>
<p>22,6</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>aktieutdelningar</p></td><td>
<p>■6,1</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande transfere-<br>ringar</p></td><td>
<p>-25,0</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>-29,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalansen</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>41,6</p></td><td>
<p>39,9</p></td><td>
<p>44,4</p></td><td>
<p>49,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfere-<br>ringar</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>som andel av BNP</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition.<br>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>5 Näringslivets produktion</h2>
<p>Konjunkturläget i näringslivet förväntas stärkas<br>ytterligare under åren 1998 och 1999. Den totala<br>produktionen beräknas växa med drygt 3,5 % per<br>år jämfört med 3 % under 1997. Den under förra<br>året i huvudsak exportledda uppgången har under<br>första halvåret i år breddats till fler sektorer i<br>näringslivet. Ett omslag i byggkonjunkturen<br>skedde första halvåret och återhämtningen<br>förutses förstärkas under prognosperioden. En<br>fortsatt låg räntenivå och en förbättring av<br>hushållens ekonomiska situation väntas leda till<br>en uppgång i bostadsproduktionen samtidigt<br>som expansionen inom näringslivet leder till ett<br>ökat byggande av kommersiella lokaler.</p>
<p>Industrikonjunkturen mattas däremot av nå-<br>got under de närmaste åren. En lägre global<br>marknadstillväxt medför att exportföretagen går<br>in i en lugnare expansionsfas. Skillnaden i till-<br>växttakt mellan olika branscher är dock mycket<br>stor. Basindustrin förväntas drabbas mest av den<br>lägre tillväxttakten i världsekonomin medan tele-<br>produktindustrin får en fortsatt stark tillväxt.<br>Den privata tjänstesektorn förväntas växa något<br>snabbare under 1998 och 1999 än under de se-<br>naste åren. En allt större del av den förutsedda<br>produktionstillväxten i tjänstesektorn kommer<br>från de delar som vänder sig till hushållen och till<br>sektorer som är beroende av investeringsutveck-<br>lingen. Det gäller bland annat varuhandel, hotell<br>och restaurang, samt uppdragsverksamhet.</p>
<p>Tabell 5.1 Näringslivets produktion</p>
<p>Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk, fiske och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>skogsbruk</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El, gas, värme och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>vattenverk</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivets tjänster</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa näringsliv</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>I ett medelfristigt perspektiv, dvs under år 2000<br>och 2001, förutses en större del av produk-<br>tionstillväxten i näringslivet bli hemmamark-<br>nadsorienterad. Det innebär en fortsatt expan-<br>sion av byggsektorn medan industri-<br>produktionens ökningstakt blir lägre än under de<br>närmaste två åren när nettoexportens bidrag till<br>tillväxten avtar.</p>
<p>5.1 Industrin</p>
<p>Industrikonjunkturen var stark under större de-<br>len av förra året med en markant produk-<br>tionsuppgång under andra halvåret. En starkt bi-<br>dragande orsak till den gynnsamma utvecklingen<br>var de fortsatta framgångarna inom elektro- och<br>teleproduktindustrin som stod för närmare hälf-<br>ten av industrins totala produktionstillväxt. Un-<br>der första halvåret i år har det skett en avmatt-<br>ning i industrins konjunkturläge som främst<br>beror på utvecklingen i Asienregionen. Till följd<br>av recessionen i Asien beräknas också mark-<br>nadstillväxten för svenska exportvaror bli vä-<br>sentligt lägre såväl i år som nästa år än under<br>1997, vilket dämpar produktionen av export-<br>varor. Svensk exportindustri är något mer expo-<br>nerande i Asienregionen än vad industrin inom<br>EU som helhet är men fortfarande utgör de<br>drabbade länderna i Asien en förhållandevis liten<br>avsättningsmarknad.</p>
<p>Den viktigaste marknaden för svensk export-<br>industri utgörs av länderna i Västeuropa och en<br>motverkande faktor till den svaga utvecklingen i<br>Asien är den starka investeringsaktiviteten inom<br>EU. Utbyggnaden av kapitalstocken i Europa<br>gynnar svensk industri som i hög grad är speciali-<br>serad på produktion av investeringsvaror. En på-<br>fallande risk är dock att investeringsuppgången<br>inom EU under nästa år kan komma av sig om<br>Asienkrisen får större spridningseffekter än vad<br>som antagits i prognosen.</p>
<p>Den starka konsumtions- och investeringstill-<br>växten i Sverige förutses också innebära att pro-<br>duktionen inom hemmamarknadsindustrin stiger<br>snabbare än under de senaste åren. Sammantaget<br>beräknas industriproduktionen växa med ca</p>
<p>4,5 % såväl i år som 1999. Ökningstakten mätt<br>som årsgenomsnitt är således lägre än 1997. Pro-<br>duktionsutvecklingen under loppet av åren är<br>dock betydligt lugnare än under förra året vilket<br>speglar den något svagare industrikonjunkturen.</p>
<p>Produktionsökningen fram till och med 1999<br>förutses bli störst inom investeringsvaruindustrin<br>men även tillväxten inom branscher riktade mot<br>hemmamarknaden tilltar. Däremot beräknas<br>produktionsökningarna inom insatsvaruindust-<br>rin (bl.a skogsindustrin) bli betydligt lägre än<br>under förra året. Asienkrisen har påtagligt mins-<br>kat efterfrågan på insatsvaror och priserna har<br>fallit. Enligt den senaste konjunkturbarometern<br>för industrin från augusti har en betydande la-<br>geruppbyggnad skett inom skogsindustrin. Detta</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>väntas leda till produktionsbegränsningar under<br>hösten.</p>
<p>Tabell 5.2 Nyckeltal för industrin</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad (ULC)</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC, SEK</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC, SEK</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, förändring</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>1</sup></p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>38,3</p></td></tr>
</table>
<p>'Bruttoöverskottsandel avser bruttovinsten som andel av förädlingsvärdet<br>till faktorpris.</p>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>Industrins kapacitetsutnyttjande steg till höga</p>
<p>90,1 % under det andra kvartalet i år men förut-<br>ses sjunka något fram till slutet av 1999. Den hö-<br>ga investeringsnivån inom industrin medför att<br>kapitalstocken växer med ungefär 9 % mellan<br>slutet av 1997 och slutet av 1999. Samtidigt för-<br>utses produktionen inom industrin öka med ca<br>7 % . Det fallande resursutnyttjandet i kombina-<br>tion med en måttlig sysselsättningsökning torde<br>innebära att risken för inflationsdrivande flask-<br>halsar inom industrin är ringa eller obefintlig un-<br>der perioden fram till slutet av nästa år.</p>
<p>Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad<br>enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-38.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Under åren närmast efter deprecieringen hösten<br>1992 ökade lönerna i Sverige snabbare än i om-<br>världen. Trots det bestod det gynnsamma kon-<br>kurrensläget i stor utsträckning genom att pro-<br>duktiviteten samtidigt kunde höjas kraftigt.<br></p>
<p>Lågkonjunkturen innebar sannolikt att rationali-<br>seringspotentialen ökade under några år vilket<br>ledde till den höga produktivitetstillväxten (se<br>kapitel 6).</p>
<p>Den svenska industrins konkurrensläge för-<br>bättras något fram till 1999 från ett redan gynn-<br>samt utgångsläge. Lönerna förutses stiga i takt<br>med omvärlden samtidigt som produktivitetstill-<br>växten är obetydligt högre i svensk industri. In-<br>dustrins relativa enhetsarbetskostnad, räknat i<br>gemensam valuta, beräknas därmed minska något<br>mellan 1997 och 1999. I och med de avtal som<br>slöts i våras, förefaller lönerna fram till år 2000<br>utvecklas i takt med de viktigaste konkurrent-<br>länderna. Detta bidrar till att den tidigare mycket<br>höga produktivitetstillväxten avtar.</p>
<p>De internationella prisökningarna har blivit<br>lägre än vad som förväntades i vårpropositionen.<br>Den omedelbara effekten av Asienkrisen har hit-<br>tills varit fallande råvarupriser som inneburit låga<br>eller till och med fallande insatsvarupriser såväl i<br>Sverige som i omvärlden. Utöver detta väntas<br>Asienkrisen innebära att priskonkurrensen på<br>bearbetade varor successivt skärps i takt med att<br>industriföretagen i Asienregionen försöker ta<br>marknadsandelar. Därtill utvecklas både löner<br>och produktivitet, ur ett kostnadsperspektiv,<br>gynnsamt i OECD-länderna under de komman-<br>de åren. Därigenom begränsas den totala prisut-<br>vecklingen på industrivaror både i år och nästa år.<br>Sammantaget ökar priserna på världsmarknaden<br>med knappt 1 % per år vilket dämpar priserna<br>också på svenska industrivaror.</p>
<p>Diagram 5.2 Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-39.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>I Sverige beräknas låga importpriser, begränsade<br>löneökningar och en fortsatt fördelaktig pro-<br>duktivitetsutveckling, leda till att de rörliga kost-<br>naderna per producerad enhet i stort blir oför-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>ändrade mellan 1997 och 1999. Den relativt svaga<br>kronkursen förväntas ge utrymme för exportfö-<br>retagen att i begränsad omfattning höja sina<br>vinstmarginaler. I prognosen har antagits att de<br>mer pressade hemmamarknadsföretagen förbätt-<br>rar sin lönsamhet något under de närmaste åren<br>när den inhemska efterfrågan beräknas ta fart.<br>För industrin som helhet beräknas produkt-<br>priserna sammanvägt stiga med knappt 1 % per<br>år . Därmed beräknas lönsamheten, mätt som<br>bruttoöverskottet som andel av förädlingsvärdet,<br>öka till 38,3 % år 1999, vilket är en hög nivå i<br>jämförelse med andra OECD-länder. De låga<br>förväntade prisökningarna inom industrin bidrar<br>till att konsumentpriserna ökar mycket långsamt<br>framöver.</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet</p>
<p>Byggkonjunkturen har successivt förstärkts un-<br>der innevarande år efter en svag utveckling under</p>
<p>1997. Vändningen i år är huvudsakligen resultatet<br>av stigande bygginvesteringar inom näringslivet<br>samt ett ökat anläggningsbyggande (exempelvis<br>Oresundsbron). Från och med nästa år förväntas<br>bostadsinvesteringarna ta över som drivkraft i<br>byggandet. Sammantaget beräknas byggproduk-<br>tionen öka med 5 % i år och med 6 % nästa år.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="5">
<p>inadsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td colspan="3">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Byggnadsinvesteringar 101,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-13,1</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>10,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>56,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>-16,2</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>23,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparation och<br>underhåll</p></td><td>
<p>85,2</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>186,9</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>-6.6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdep:</p></td><td>
<p>irtementet.</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under de senaste åren har den allmänna ekono-<br>miska utvecklingen inneburit att förutsättning-<br>arna för byggande snabbt förbättrats. Den totala<br>BNP-tillväxten i ekonomin förväntas vara god<br>under åren fram till sekelskiftet samtidigt som<br>räntorna ligger kvar på dagens låga nivåer. Bygg-<br>nadsindustrin kan därför förväntas expandera<br>kraftigt de närmaste åren och växa i takt med el-<br>ler snabbare än den totala ekonomin.</p>
<p>Bostadsbyggandet har sedan början av 1990-<br>talet varit mycket lågt. Bostadsstocken har där-<br>med anpassats till nya jämviktsnivåer när bo-<br>stadssubventionerna reducerats och realräntorna<br>varit mycket höga. Anpassningsprocessen torde<br>nu i stort vara över samtidigt som hushållens go-<br>da inkomstutveckling samt förbättringen av ar-<br>betsmarknadsläget leder till en gradvis högre ef-<br>terfrågan på bostäder. De flesta indikatorer tyder<br>också på en omsvängning av bostadsbyggandet.<br>Prisrelationen mellan nyproducerade bostäder<br>och bostäder på andrahandsmarknaden är inom<br>tillväxtregionerna sådan att det är lönsamt att<br>bygga. Orderläget för byggkonsulter och arki-<br>tekter har också förbättrats och den senaste<br>byggbarometem från augusti indikerar ett ökat<br>bostadsbyggande framöver. Till följd av långa<br>ledtider i byggprocessen förutses en mer markant<br>uppgång i bostadsbyggandet ske först från och<br>med nästa år.</p>
<p>Den betydande produktionsökningen inom<br>näringslivet beräknas medföra en utbyggnad av<br>kapaciteten de närmaste åren. Byggandet av nya<br>kommersiella lokaler har varit mycket lågt de se-<br>naste åren. De investeringar som genomförts är<br>framför allt ombyggnader av existerande fastig-<br>heter. Den relativt kraftiga konsumtions- och<br>sysselsättningsutvecklingen bör dock innebära<br>att nyproduktionen av affärs- men också kon-<br>torslokaler gradvis stiger. Vakansgraden, dvs. an-<br>delen lediga lokaler i förhållande till beståndet,<br>har sjunkit till nivåer som motiverar nyproduk-<br>tion i expansiva områden samtidigt som lönsam-<br>heten kraftigt förbättrats. Även ett antal statliga<br>investeringsprogram bidrar till produktions-<br>ökningen inom byggsektorn de närmaste åren.<br>Bland annat finns det avsatt ca 1,5 miljarder kro-<br>nor per år till ett omställningsprogram för ener-<br>gisektorn. För perioden 1998 till 2001 finns det<br>också avsatt sammanlagt 6,8 miljarder kronor för<br>ett program för ekologisk hållbarhet. För inneva-<br>rande år ökar anläggningsbyggandet ytterligare<br>genom byggnationen av storstadslederna och<br>Oresundsbron.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>6 Arbetsmarknad</h2>
<p>Mot slutet av förra året vände sysselsättningen<br>uppåt. Hittills i år har antalet sysselsatta ökat<br>med ca 60 000 personer, rensat för säsongvaria-<br>tioner, och ligger nu på ungefär samma nivå som<br>i början av 1996. Arbetskraftsutbudet, som föll<br>kraftigt under hösten 1997, har också stigit sedan<br>årsskiftet, dock inte lika snabbt som sysselsätt-<br>ningen. Sammantaget innebär sysselsättnings-<br>uppgången och utvecklingen av arbetskraftsut-<br>budet att den öppna arbetslösheten faller från<br>8,0 % 1997 till 6,6 % i år. De närmaste åren för-<br>utses en god konjunkturutveckling, både i Sveri-<br>ge och i övriga Europa, vilket leder till att syssel-<br>sättningen fortsätter att stiga. Arbetskrafts-<br>utbudet hålls samtidigt tillbaka av att antalet ut-<br>bildningsplatser ökar ytterligare. Det får till följd<br>att den öppna arbetslösheten faller till 4,0 % i<br>slutet av år 2000. Förutsättningarna för en god<br>tillväxt och stark sysselsättningsutveckling är en<br>fortsatt god internationell konjunktur samt att<br>arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar<br>väl. För att nå ner till 4,0 % i öppen arbetslöshet<br>krävs också att utbildningssatsningen även fram-<br>över riktas till personer som annars skulle ha va-<br>rit öppet arbetslösa, samt att det är möjligt att få<br>till stånd alla utbildningsplatser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.1 Arbetsmarknad 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ätgärder’</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 procent av arbetskraften.</p>
<p><sup>2</sup> Antalet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent<br>av arbetskraften.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansde-<br>partementet.</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Under de närmaste åren antas sysselsättningen<br>fortsätta att stiga i relativt snabb takt till följd av<br>en stark produktionsuppgång. I år beräknas an-<br>talet sysselsatta öka med 52 000 personer och<br>nästa år med 59 000 personer, mätt som årsge-<br>nomsnitt. En faktor som styrker antagandet om<br>en sysselsättningsuppgång är att antalet lediga<br>platser successivt har stigit sedan mitten av 1997.<br></p>
<p>Historiskt sett har detta varit en bra indikator på<br>sysselsättningsutvecklingen. Av diagram 6.1<br>framgår att sysselsättningsutvecklingen har följt<br>utvecklingen av antalet lediga platser med viss<br>eftersläpning.</p>
<p>Diagram 6.1 Antal nyanmälda lediga platser och antal<br>sysselsatta_____________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-40.png" style="width:176pt;height:123pt;"/>
<p>Källor-. Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) senaste inter-<br>vjuundersökning av 9 000 arbetsställen visar ock-<br>så att optimismen för de kommande åren har<br>ökat betydligt inom både näringslivet och den<br>offentliga sektorn. För första gången under<br>1990-talet är samtliga län positiva i sin bedöm-<br>ning av den framtida sysselsättningsutvecklingen,<br>enligt AMS.</p>
<p>Sysselsättningen i näringslivet har hittills i år<br>ökat med ca 35 000 personer, säsongrensat. Det<br>är främst privat tjänstesektor som har stått för<br>uppgången. Även inom industrin och byggnads-<br>sektorn har dock en viss uppgång noterats. Sys-<br>selsättningen inom jord- och skogsbruk fortsät-<br>ter däremot att falla.</p>
<p>Efterfrågan på privata tjänster antas bli fortsatt<br>stark till följd av att privat konsumtion ökar och<br>investeringsaktiviteten stiger. Även nästa år antas<br>därför den största sysselsättningsuppgången ske<br>inom denna sektor. Industriproduktionen be-<br>räknas växa i ungefär samma takt nästa år som<br>innevarande år. För att klara produktionsupp-<br>gången bedöms sysselsättningen inom industrin<br>behöva öka med 17 000 personer mellan 1997<br>och 1999. Aktiviteten inom byggnadssektorn har<br>stigit svagt i år. Nästa år förväntas en mer mar-<br>kant uppgång i bostadsbyggandet, vilket leder till<br>en sysselsättningsökning på 8 000 personer, mätt<br>som årsgenomsnitt. Sammantaget beräknas an-<br>talet sysselsatta i näringslivet öka med ca 86 000<br>personer mellan 1997 och 1999.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat j</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat sektor</p></td><td>
<p>2695</p></td><td>
<p>2732</p></td><td>
<p>2781</p></td><td>
<p>2842</p></td><td>
<p>2874</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>98</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>806</p></td><td>
<p>817</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>218</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>228</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat tjänstesektor</p></td><td>
<p>1569</p></td><td>
<p>1604</p></td><td>
<p>1638</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndigheter</p></td><td>
<p>1223</p></td><td>
<p>1238</p></td><td>
<p>1247</p></td><td>
<p>1258</p></td><td>
<p>1270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>188</p></td><td>
<p>188</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>1034</p></td><td>
<p>1050</p></td><td>
<p>1060</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3922</p></td><td>
<p>3973</p></td><td>
<p>4032</p></td><td>
<p>4104</p></td><td>
<p>4148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft, totalt</p></td><td>
<p>4264</p></td><td>
<p>4255</p></td><td>
<p>4276</p></td><td>
<p>4294</p></td><td>
<p>4321</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.</p>
<p>Sysselsättningen inom kommunala myndigheter<br>har ökat med ca 25 000 personer, säsongrensat,<br>sedan årsskiftet. Sysselsättningsuppgången är<br>sannolikt en effekt av att statsbidragen till kom-<br>munerna har höjts samt att rekryteringsbehovet<br>av lärare har ökat i samband med utökningen av<br>antalet utbildningsplatser. Även under 1999<br>väntas sysselsättningen inom kommuner och<br>landsting öka något. Utrymmet för sysselsätt-<br>ningsökningar är dock begränsat eftersom både<br>kommuner och landsting är bundna av att uppnå<br>balans i budgeten från och med år 2000 (se kapi-<br>tel 11). Inom statliga myndigheter antas syssel-<br>sättningen minska svagt. Sammantaget antas sys-<br>selsättningen inom offentliga myndigheter stiga<br>med 24 000 personer mellan 1997 och 1999.</p>
<p>Diagram 6.2 Sysselsatta och arbetskraftsutbud</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-41.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>Givet en fortsatt god internationell konjunktur-<br>utveckling beräknas BNP stiga med ca 3 % per år<br>åren 2000 och 2001, dvs. ungefär samma ök-<br>ningstakt som under åren 1998 och 1999. Förut-<br>sättningen för den relativt starka BNP-ökningen<br></p>
<p>är att arbetsmarknaden och speciellt lönebild-<br>ningen fungerar väl så att de lediga resurser som<br>finns tillgängliga på arbetsmarknaden kan mobi-<br>liseras utan att det uppstår inflationsdrivande lö-<br>neökningar. Mot bakgrund av den goda tillväx-<br>ten i ekonomin bedöms sysselsättningen kunna<br>öka med ytterligare ca 116 000 personer mellan<br>1999 och 2001. Liksom för åren 1998-1999 sker<br>den största sysselsättningsuppgången inom pri-<br>vat sektor.</p>
<p>Medelarbetstid</p>
<p>Antalet arbetade timmar antas utvecklas något<br>svagare än antalet sysselsatta under prognosperi-<br>oden. Det beror på att medelarbetstiden bedöms<br>sjunka något, bl.a. till följd av att sjukfrånvaron,<br>som har minskat kraftigt hittills under 1990-talet,<br>kan tänkas stiga något igen i samband med att<br>arbetsmarknadsläget successivt förstärks. Hittills<br>i år har en viss uppgång i sjukfrånvaron noterats.<br>En annan faktor som kan bidra till en sänkning<br>av medelarbetstiden är att flertalet löneavtal som<br>har slutits i år inkluderar en arbetstidsförkort-<br>ning. I vissa avtal ökas även möjligheterna till en<br>mer flexibel förläggning av arbetstiden, vilket<br>kan leda till mindre övertid.</p>
<p>Produktivitet</p>
<p>Under perioden 1998-2001 antas produktiviteten<br>öka långsammare än vad historiska samband in-<br>dikerar vid en BNP-tillväxt på 3 % per år. Pro-<br>duktivitetsökningen förväntas också vara lägre än<br>genomsnittet hittills under 1990-talet. Den<br>snabba produktivitetsökningen under lågkon-<br>junkturen i början av 1990-talet var troligtvis<br>tillfällig och orsakades sannolikt av en mängd<br>samverkande faktorer. En delförklaring kan vara<br>att det mycket svaga konjunkturläget skapade ett<br>rationaliseringstryck, som innebar att företag<br>med relativt låg produktivitetspotential inte kla-<br>rade av konkurrensen och slogs ut från markna-<br>den samt att det främst var personer med relativt<br>hög kompetens och arbetsförmåga som lyckades<br>erhålla och bibehålla arbeten. Snabba framsteg<br>inom informationsteknologin samt avregleringen<br>inom vissa näringar har sannolikt också bidragit<br>till en hög produktivitetstillväxt. Om den snabba<br>ökningen de senaste åren indikerar en trendmäs-<br>sigt högre produktivitetstillväxt är svårt att avgö-<br>ra, men bedömningen är att rationaliseringspo-<br>tentialen är lägre i dagsläget än i början av 1990-<br>talet. Industriföretagens vinstnivåer är dessutom<br>höga, sett både ur ett historiskt och internatio-<br>nellt perspektiv, vilket minskar rationaliserings-</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>trycket. Begränsas löneökningarna till ca 3 % per<br>år de närmaste åren bidrar det till ett lägre ratio-<br>naliseringstryck. Drivkraften i produktionsupp-<br>gången antas också växla från export till inhemsk<br>efterfrågan, vilket tenderar att dampa produkti-<br>vitetsökningen.</p>
<p>Åtgärder inom arbetsmarknads- och<br>utbildningspolitiken</p>
<p>De senaste åren har det införts flera olika typer<br>av nya åtgärder. Antalet utbildningsplatser inom<br>både vuxenutbildningen och högskolan har<br>utökats. Inom arbetsmarknadspolitiken har det<br>bl.a. införts tillfällig avgångsersättning,<br>resursarbete, IT-satsning samt ökat kommunalt<br>ansvar för att aktivera ungdomar. Tillfällig<br>avgångsersättning innebar att arbetslösa mellan<br>60 och 64 år under hösten 1997 gavs möjlighet<br>att erhålla a-kassa utan att stå till arbets-<br>marknadens förfogande de återstående åren fram<br>till pensioneringen. Enligt AMS fick ca 18 500<br>personer denna typ av åtgärd. Resursarbete<br>innebär att arbetsgivare inom offentlig sektor ges<br>möjlighet att ta emot en långtidsarbetslös som,<br>med ersättning motsvarande a-kassa, utför<br>kvalitetshöjande arbete under en begränsad<br>tidsperiod. Som mest deltog drygt 5 000<br>personer i denna åtgärd under våren 1998. IT-<br>satsningen är en överenskommelse mellan<br>regeringen, Industriförbundet och företrädare<br>för IT-företagen, att införa en utbildning inom<br>ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.<br>Utbildningen beräknas omfatta 10 000 personer<br>från den 1 december 1997 t.o.m. utgången av år<br>1999 och syftar till att motverka bristen på<br>kompetent och yrkseutbildad personal inom IT-<br>området. Trots införandet av flera nya åtgärder<br>de senaste åren minskar det genomsnittliga<br>antalet personer i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder med ca 20 000<br>mellan 1997 och 1998. Den främsta orsaken är<br>att antalet platser inom arbetslivsutveckling och<br>arbetsplatsintroduktion minskar jämfört med<br>förra året. Den beräknade volymen åtgärder år<br>1998 har nedreviderats jämfört med<br>vårpropositionen från 179 000 till 165 000.<br>Denna volym antas ligga kvar år 1999 och 2000<br>för att därefter minska till 150 000 år 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Tabell 6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder ______</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental personer</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 arbetskraften</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta-eget-bidrag</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt tillfälligt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>anställda</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej i arbetskraften</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>129</p></td><td>
<p>117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>utbildning</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>37</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivs-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>utveckling</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>53</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalt pro-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>gram för ungdomar</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>14</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>14</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplats-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>introduktion</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>34</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>196</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: För åren 1998-2001 ingår även utvecklingsgaranti för ungdomar<br>under 25 år i begreppet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder. År 1998 och 1999 tillkommer dessutom resursarbete och den s.k.<br>IT-satsningen. Rekryteringsstöd, utbildningsvikariat och beredskapsar-<br>bete slås ihop till individuellt anställningsstöd.</p>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.</p>
<p>Arbetskraften</p>
<p>Arbetskraftsutbudet föll kraftigt under hösten</p>
<p>1997, främst till följd av att antalet platser vid<br>vuxenutbildningen och högskolan utökades samt<br>att den tillfälliga avgångsersättningen infördes.<br>Sedan årsskiftet har fler personer sökt sig in på<br>arbetsmarknaden i samband med att sysselsätt-<br>ningen har ökat. Denna utveckling antas fort-<br>sätta de närmaste åren. Uppgången hålls dock<br>tillbaka av att antalet utbildningsplatser ökar yt-<br>terligare. De tillfälliga avgångsersättningar som<br>beviljades under hösten 1997 bidrar däremot till<br>ett högre nettotillskott till arbetskraftsutbudet<br>under de kommande fem åren än om inte denna<br>åtgärd hade införts. Orsaken är att antalet perso-<br>ner som kommer att pensioneras vid 65 års ålder<br>blir färre, dvs. utträdet från arbetsmarknaden på<br>grund av pensionering blir lägre, än det annars<br>skulle ha blivit. I år påverkas arbetskraftsutbudet<br>också av att antalet personer i åtgärder som inte<br>räknas in i arbetskraften minskar jämfört med<br>förra året. Sammantaget antas arbetskraftsutbu-<br>det stiga med ca 40 000 personer under loppet av</p>
<p>1998. Mätt som årsgenomsnitt minskar det dock<br>med drygt 10 000 personer till följd av det krafti-</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>ga fallet under förra hösten. Mellan 1998 och<br>2001 ökar utbudet med ytterligare ca 65 000 per-<br>soner, samtidigt som det beräknas tillkomma<br>knappt 50 000 personer till den arbetsföra be-<br>folkningen. Det innebär att arbetskraftstalet, dvs.<br>arbetskraften som andel av befolkningen, stiger<br>från 76,8 % 1997 till 77,0 % år 2001. Det är fort-<br>farande ca 7 procentenheter lägre än år 1990, då<br>arbetskraftstalet låg på en rekordhög nivå. Lägger<br>man till den ökning som har skett av antalet stu-<br>dieplatser och av antalet arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder utanför arbetskraften sedan år 1990 får<br>man ett bredare mått på arbetsutbudet. Detta ut-<br>ökade mått föll från drygt 84 % av den arbetsföra<br>befolkningen år 1990 till som lägst 81 % år 1994,<br>varefter det beräknas stiga till knappt 83 % år<br>2001.</p>
<p>Diagram 6.3 Befolkningen i arbetsför alder uppdelad pa<br>grupper</p>
<p>80</p>
<p>75</p>
<p>70</p>
<p>Procent av befolkningen</p>
<p>85</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-42.png" style="width:160pt;height:76pt;"/>
<p>□Reguljär sysselsättning</p>
<p><sub>B</sub> Öppet arbetslösa<br>® Åtgärder i arbetskraften</p>
<p><sub>B</sub> Utbildningssatsningar</p>
<p><sub>H</sub> Åtgärder ej i arbetskraften</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.</p>
<p>Öppen arbetslöshet</p>
<p>Sedan sommaren 1997 har den öppna arbetslös-<br>heten fallit med drygt 1,5 procentenheter till ca</p>
<p>6,5 %, säsongrensat. Under de närmaste åren<br>antas den snabba sysselsättningsuppgången, i<br>kombination med en förhållandevis dämpad ut-<br>veckling av arbetskraftsutbudet, leda till att den<br>öppna arbetslösheten faller till 4,0 % i slutet av år<br>2000. De konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna omfattar då ca 3,5 % av ar-<br>betskraften.</p>
<p>Diagram 6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder______________</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-43.png" style="width:172pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.</p>
<p>Risker i prognosen</p>
<p>En förutsättning för att arbetslösheten skall<br>kunna minskas till 4,0 % är att utbildningssats-<br>ningarna även framöver riktas till personer som<br>annars skulle vara öppet arbetslösa samt att an-<br>talet utbildningsplatser ökar som planerat. Under<br>hösten 1997 var det inga större svårigheter att<br>fylla upp de nya platserna. Framöver kan det<br>dock bli svårare, till följd av t.ex. lärarbrist eller<br>problem med att rekrytera personer med rätt ut-<br>bildningsbehov. Förutsättningen för att antalet<br>utbildningsplatser skall fyllas fram till nästa<br>sommar ökade dock i och med att rätten att få<br>utbildningsbidrag för vuxenstudier förlängdes<br>från 1 till 2 år för de som påbörjade utbildningen<br>hösten 1997.</p>
<p>Även om förutsättningarna är goda för en hög<br>tillväxt och snabb sysselsättningsökning finns<br>det risk för att sysselsättningen utvecklas sämre<br>än vad som antas i prognosen. Den<br>internationella konjunkturen kan bli svagare om<br>krisen i Asien och Ryssland blir mer omfattande<br>och utsträckt än vad som antas i prognosen.<br>Konsekvenserna för svensk tillväxt och<br>sysselsättning av en sådan utveckling undersöks<br>närmare i kapitel 12. En annan risk är att<br>löneökningarna kan öka med mer än 3 % per år<br>(se kapitel 7). Detta problem kan uppkomma om<br>företagen, trots hög arbetslöshet, inte kan<br>rekrytera tillräckligt kompetent arbetskraft eller<br>om det uppstår andra matchningsproblem på<br>arbetsmarknaden till följd av bristande<br>geografisk, yrkesmässig eller branschmässig<br>rörlighet. Det kan leda till högre löneglidning<br>och sämre sysselsättningsutveckling än vad som<br>antas i prognosen. Redan i dagsläget finns det<br>tecken på att det är brist på vissa typer av<br>arbetskraft. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>35</p>
<p>8 Riksdagen I99SJ99. 1 samL Nr 1. Uol^l</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>påpekar länsarbetsnämnderna att bristerna ökar<br>för ett flertal yrkesgrupper. Även<br>Konjunkturinstitutets barometer för såväl<br>industrin som för tjänstesektorn indikerar att det<br>är brist på främst tekniska tjänstemän och<br>branschspecifik kompetens inom vissa sektorer,<br>framför allt databranschen och uppdrags-<br>verksamhet. Antalet nyanmälda lediga platser<br>tenderar dessutom att bli kvarstående i större<br>utsträckning än tidigare, vilket kan betyda att<br>arbetsgivarna har svårt att hitta rätt personer att<br>anställa. Matchningsproblemen på arbets-<br>marknaden kan illustreras av en s.k.<br>beveridgekurva, som visar summan av öppet<br>arbetslösa och personer i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande<br>till nivån på antalet kvarstående lediga platser (se<br>diagram 6.5). Noteringen för 1998 visar att<br>antalet kvarstående lediga platser har ökat<br>samtidigt som summan av arbetslösa och<br>personer i åtgärder har minskat. Kurvan visar<br>också att antalet kvarstående lediga platser är<br></p>
<p>högre än tidigare vid en given nivå för summan<br>av personer i åtgärder och arbetslösa. Det tyder<br>på att det är svårare att tillsätta de lediga platserna<br>nu än tidigare, dvs. matchningsproblemen verkar<br>ha ökat.</p>
<p>Diagram 6.5 Beveridgekurva</p>
<p>Kvarstående lediga platser</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-44.png" style="width:172pt;height:97pt;"/>
<p>öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent av arbetskraften</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>7 Löner</h2>
<p>Löneavtal för åren 1998-2000 är nu slutna för i<br>stort sett hela arbetsmarknaden. De flesta avtal<br>löper över 3 år. I flertalet avtal är dock det sista<br>avtalsåret uppsägningsbart. För ekonomin som<br>helhet beräknas avtalen ge löneökningar på i ge-<br>nomsnitt ca 2,6 % per år, vilket är ca 1 procent-<br>enhet lägre än de avtalade löneökningar som för-<br>ra avtalsrörelsen resulterade i. Inom vissa av-<br>talsområden har parterna eller de oberoende<br>medlarna även redovisat uppskattningar av löne-<br>glidningen för de närmaste åren. Bedömningarna<br>varierar mellan 0 och 0,8 % per år med ett sam-<br>manvägt genomsnitt på 0,5 % per år. Den här re-<br>dovisade prognosen är betingad av att lönerna<br>ökar i enlighet med dessa bedömningar, dvs. att<br>löneglidningen för hela arbetsmarknaden begrän-<br>sas till 0,5 % i genomsnitt per år. De totala löne-<br>ökningarna beräknas därmed bli drygt 3 % i ge-<br>nomsnitt per år för åren 1998-2001.</p>
<p>Tabell 7.1 Timlöner</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avtalet för byggnadsarbetare, som är den största gruppen inom bygg-<br>nadsindustrin, sträcker sig endast fram till 31 september 1999. Därför har<br>inget avtal för år 2000 lagts in i tabellen för denna näringsgren.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Avtalen</p>
<p>Sedan förra avtalsrörelsen, 1995, har förhand-<br>lingsordningen inom vissa avtalsområden för-<br>ändrats, vilket sannolikt har påverkat årets avtals-<br>rörelse. I samband med vårpropositionen 1996<br></p>
<p>gav regeringen i uppdrag åt arbetsmarknadens<br>parter att redovisa sin syn på den framtida löne-<br>bildningen och gemensamt formulera nödvändi-<br>ga förändringar av förhandlingssystemet och lö-<br>nebildningsordningen för att säkerställa en bättre<br>fungerande lönebildning. Bakgrunden var att<br>1995 års avtalsrörelse resulterade i förhållandevis<br>höga avtal. De förslag till åtgärder som de olika<br>parterna presenterade skilde sig åt i betydande<br>grad. Det framkom dock att det finns en bred<br>samsyn bland arbetsmarknadens parter vad gäller<br>lönebildningens betydelse för bekämpningen av<br>arbetslösheten. Den mest konkreta förändringen<br>skedde inom industrin där parterna underteck-<br>nade ett avtal som bl.a. innehöll en ny förhand-<br>lingsordning.</p>
<p>En annan förändring jämfört med förra avtals-<br>rörelsen är att arbetsgivarna synes ha lagt större<br>vikt vid koordineringen av avtalsrörelsen. Ar-<br>betsgivarna på den privata sidan verkade för att<br>avtalen inom den konkurrensutsatta industrin,<br>där förhandlingarna bedrevs utifrån den nya mer<br>strukturerade förhandlingsordningen, slöts före<br>andra avtal. På arbetstagarsidan enades alla LO-<br>förbunden kring ett samordnat lönekrav som<br>totalt värderades till 3,7 %, inklusive löneglid-<br>ning.</p>
<p>Arets löneförhandlingar resulterade i avtal<br>som beräknas ge löneökningar på i genomsnitt</p>
<p>2,8 % i år, 2,4 % år 1999 och 2,7 % år 2000 för<br>ekonomin som helhet. Att löneökningarna är<br>något lägre år 1999 än de övriga åren beror på att<br>vissa av de treåriga avtalen är uppdelade på två<br>perioder, dvs. avtalsrevisionerna sker endast vid<br>två tillfällen, i början av 1998 och i slutet av 1999.<br>Det innebär att löneökningarna mätt som årsge-<br>nomsnitt blir låga år 1999.</p>
<p>I flera av de avtal som slutits i år har den sedan<br>tidigare inledda utvecklingen mot friare lönesätt-<br>ning på lokal nivå ytterligare förstärkts. I några<br>avtal finns inga centralt fastställda löneökningar.<br>Inom flera andra avtalsområden är det endast<br>fastställt vilka generella lönepåslag som kommer<br>att gälla om parterna inte kommer överens på lo-<br>kal nivå. Det betyder att det är svårt att avgöra<br>vad de totala avtalsmässiga löneökningarna slut-<br>ligen kommer att bli. Det innebär också att det är<br>svårare att definiera vad som är avtalade löneök-<br>ningar och vad som är löneglidning.</p>
<p>För merparten av de kommunalt anställda har<br>det endast fastställts ett s.k. lägsta utrymme för<br>löneökningarna. Det innebär att det råder stor<br>osäkerhet om de slutliga löneökningarnas stor-<br>lek.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Ett inslag i avtalen som är gemensamt för flera<br>områden är att det, inom ramen för de totala av-<br>talade löneökningarna, avsätts ett visst löneut-<br>rymme för en arbetstidsförkortning. I några avtal<br>kan arbetstidsförkortningen antingen tas ut som<br>ledighet, pension eller som höjd lön. Flexibilite-<br>ten i arbetstidens förläggning har också utökats<br>inom vissa områden.</p>
<p>Löneglidning</p>
<p>Löneglidningen har sedan 1980 uppgått till i ge-<br>nomsnitt drygt 2 % per år. Den största löneglid-<br>ningen har registrerats inom industrin. Sedan<br>mitten av 1990-talet har löneglidningen varit nå-<br>got lägre än det historiska genomsnittet, drygt<br>1 % i genomsnitt per år. Det måste ändå betrak-<br>tas som en förhållandevis hög löneglidning mot<br>bakgrund av det svaga arbetsmarknadsläget och<br>de relativt höga avtalade löneökningarna i 1995-<br>års avtalsrörelse. Inflationen har dessutom varit<br>mycket låg de senaste åren, betydligt lägre än in-<br>flationsförväntningarna vid tidpunkten för av-<br>talsförhandlingarna år 1995. Det borde ha bidra-<br>git till låg löneglidning eftersom<br>reallöneökningarna blev betydligt högre än par-<br>terna räknade med när avtalen slöts.</p>
<p>Det finns flera faktorer som talar för att löne-<br>glidningen de närmaste åren kan begränsas till<br>0,5 % per år. Pristrycket i ekonomin väntas bli<br>fortsatt lågt (se kapitel 8), vilket kan väntas däm-<br>pa löneglidningen. Reallönerna kommer, med de<br>nominella löneökningar som antas i prognosen,<br>att stiga med i genomsnitt 2,2 % per år. Det är<br>betydligt mer än den genomsnittliga reallöneök-<br>ningen mellan 1970 och 1997.</p>
<p>Diagram 7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-45.png" style="width:177pt;height:137pt;"/>
<p>Eftersom den individuella lönesättningen i större<br>utsträckning än tidigare kommer att fastställas på<br></p>
<p>lokal nivå har arbetsgivarna större möjlighet att<br>direkt fördela lönerna med hänsyn till individu-<br>ella prestationer och rekryteringsläget. De behö-<br>ver därmed inte i samma utsträckning som tidi-<br>gare justera det relativa löneläget bland de<br>anställda via löneglidning. I några avtal finns det<br>också inslag av större flexibilitet vad gäller ar-<br>betstidens förläggning, vilket kan leda till mins-<br>kade kostnader för övertid.</p>
<p>Andra faktorer som talar för låg löneglidning<br>är att det från och med 1999 inte antas ske några<br>fler höjningar av löntagarnas avgifter och in-<br>komstskatter samt att uppmärksamheten kring<br>lönerna har stigit sedan förra avtalsrörelsen. In-<br>dustrins samarbetsavtal, LO-förbundens gemen-<br>samma lönekrav samt de uppskattningar av löne-<br>glidningen som parterna eller medlarna inom<br>vissa avtalsområden har gjort, ställer sannolikt<br>större krav än tidigare på parterna att hålla nere<br>löneglidningen. Att det, som framgår av parter-<br>nas rapportering av synen på den framtida löne-<br>bildningen, finns en bred samsyn vad gäller löne-<br>bildningens betydelse för att bekämpa<br>arbetslösheten bidrog sannolikt till att avtalen för<br>åren 1998-2000 blev lägre än för den föregående<br>treårsperioden. Det kan också väntas bidra till att<br>löneglidningen begränsas så att de totala löneök-<br>ningarna inte leder till att Sveriges konkurrens-<br>kraft försämras och att tillväxten i ekonomin<br>hämmas. Företagen har ett begränsat utrymme<br>att övervältra ökade kostnader på konsumenter-<br>na när penningpolitiken anpassas för att uppnå<br>inflationsmålet. Den internationella priskonkur-<br>rensen, som under den närmaste tiden troligtvis<br>kommer att skärpas ytterligare till följd av Asi-<br>enkrisens verkningar på världsekonomin, bidrar<br>också till att det är svårare att höja priserna.<br>Därmed skapar höga löneökningar i första hand<br>press på företagen att rationalisera verksamheten,<br>vilket dämpar sysselsättningsutvecklingen. Om<br>inte företagen klarar av att öka produktiviteten i<br>samma takt som reallönerna stiger, sjunker före-<br>tagens vinstmarginaler. Även detta leder till att<br>tillväxten i ekonomin hämmas och att sysselsätt-<br>ningsutvecklingen försvagas. Den ökade medve-<br>tenheten om dessa förhållanden torde bidra till<br>en låg löneglidning.</p>
<p>Även om det finns flera faktorer som talar för<br>en låg löneglidning framöver finns det fortfaran-<br>de risk för att löneglidningen kommer att bli<br>högre än vad som antas i prognosen. I samband<br>med att efterfrågan på arbetskraft stiger kan det<br>uppstå brist på arbetskraft inom vissa branscher,<br>vilket kan öka lönetrycket. Blir löneglidningen<br></p>
<p>38</p>
<p>hög inom vissa branscher eller för vissa yrkes-<br>grupper finns det risk för att löneglidningen så<br>småningom drivs upp även inom andra bran-<br>scher. Historiskt sett har följsamheten mellan<br>löneökningarna varit stor mellan olika branscher<br>och sektorer, trots att förutsättningarna, i form<br>av vinstläge och sysselsättningsutveckling, har<br>varierat.</p>
<p>Som tidigare nämnts medför vissa avtalskon-<br>struktioner att det är svårt att avgöra löneök-<br>ningarnas storlek. Att det exempelvis för mer-<br>parten av de kommunalt anställda endast är inlagt<br>ett lägsta utrymme för avtalen kan innebära be-<br>tydande löneökningar utöver detta lägstautrym-<br>me, vilket i så fall noteras som hög löneglidning<br>inom denna sektor. Det är endast Kommunalar-<br>betareförbundet som har fastställt definitiva av-<br>talsmässiga löneökningar. Det avtalet ger ca 1<br>procentenhet högre löneökningar per år än de<br>höjningar som angetts som lägsta utrymme i de<br>övriga avtalen. Det innebär att det finns risk för<br>att löneökningarna inom övriga områden kom-<br>mer att överstiga lägstautrymmet med 1 procen-<br>tenhet. Detta gäller framför allt Vårdförbundets<br>medlemmar som för åren 1998 och 1999 blivit<br>utlovade 0,5 procentenheter mer än övriga<br>landstingsanställda, enligt ett avtal som slöts<br>1995.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 7.2 Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet<br>enligt OECD<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>?</p>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grekland</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portugal</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
</table>
<p>'OECD:s prognos. Se fotnot 1.</p>
<p>Källa: OECD Economic Outlook, juni 1998.</p>
<p>Internationell jämförelse</p>
<p>Lönerna i Sverige har hittills under 1990-talet sti-<br>git med några tiondels procentenheter mer per år<br>än genomsnittet i övriga Europa. De höga kost-<br>nadsökningarna har kompenserats av en försva-<br>gad valuta och snabbare produktivitetstillväxt i<br>Sverige. De närmaste åren antas ungefär samma<br>produktivitetsökning som i övriga Europa. Sam-<br>tidigt antas kronan stärkas. Därmed är det viktigt<br>att lönerna i Sverige inte ökar snabbare än i de<br>viktigaste konkurrentländerna för att inte kon-<br>kurrenskraften för svensk exportindustri skall<br>försämras. Om inte företagen kan kompensera<br>eventuella högre kostnadsökningar genom att<br>rationalisera verksamheten eller att sänka<br>vinstmarginalerna, tvingas de höja exportpriser-<br>na. Det leder till minskad efterfrågan på svenska<br>varor, vilket hämmar tillväxten och sysselsätt-<br>ningen. De löneökningar som antas i prognosen<br>ligger ungefär i linje med utvecklingen i övriga<br>Europa.</p>
<p>'vid OECD:s beräkning av arbetskraftskostnaden ingår sociala avgifter,<br>som t.ex. sjukförsäkring, medan andra arbetsgivaravgifter som är rena<br>löneskatter, exempelvis den allmänna löneavgiften, inte ingår. I Sverige<br>skedde en växling mellan sociala avgifter och löneskatter 1997 som höll<br>tillbaka arbetskraftskostnaden med 1,1 procentenheter enligt OECD:s<br>beräkning, trots att växlingen inte påverkar de sammanlagda arbetsgivar-<br>avgifterna. Eftersom arbetskraftskostnaden mäts per anställd och inte per<br>timme påverkas utvecklingen också av om medelarbetstiden förändras.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>8 Inflation</h2>
<p>Inflationstrycket är för närvarande mycket lågt i<br>svensk ekonomi. Detta illustreras bl.a. av att<br>konsumentprisindex (KPI) var oförändrat från<br>augusti 1997 till augusti i år. Förutsättningarna är<br>gynnsamma för låga prisökningar även framöver.<br>Återhållsamma löneökningar, en god produkti-<br>vitetstillväxt, måttliga internationella prisökning-<br>ar samt låga inflationsförväntningar hos såväl<br>hushåll som företag, bidrar till att hålla ned kon-<br>sumentpriserna i Sverige. Utvecklingen av KPI<br>styrs i år i stor utsträckning av tillfälliga effekter<br>såsom fallande räntor samt vissa skatte- och sub-<br>ventionsförändringar. Inflationen beräknas ligga<br>omkring noll även fortsättningsvis under 1998.<br>Nästa år förväntas KPI öka med ca 1 % under<br>loppet av året.</p>
<p>Lönerna förväntas öka måttligt även år 2000<br>och 2001 medan produktivitetsutvecklingen<br>mattas något. Riksbanken antas klara inflations-<br>målet så att inflationen ligger kring 2 % år 2001.<br>Eftersom konsumentpriserna förväntas öka med<br>ca 1 % under loppet av 1999 beräknas årsgenom-<br>snittet för år 2000 bli 1,7 %.</p>
<p>B ostadskostnadema</p>
<p>En viktig förklaring till den låga prisutvecklingen<br>i år är minskade bostadskostnader. Bostadspos-<br>ten utgör en tredjedel av totala KPI och är där-<br>med av stor betydelse för den uppmätta inflatio-<br>nen. Under första halvåret höjdes taket för<br>ROT-avdragen och fastighetsskatten sänktes,<br>vilket medförde lägre boendekostnader för hus-<br>hållen som de mäts i KPI. Med lägre räntor har<br>också räntekostnaderna för egnahemsägare fort-<br>satt att falla. De bostadslån som successivt för-<br>faller sätts vanligen om till en lägre ränta. I aug-<br>usti i år bidrog denna kostnadsminskning till att<br>sänka inflationen med 0,7 procentenheter. Även<br>fortsättningsvis under 1998 och under 1999 be-<br>räknas lägre räntekostnader hålla ned inflationen.<br>Räntekostnaderna faller dock betydligt lång-<br>sammare nästa år, vilket är en viktig orsak till att<br>priserna beräknas öka något snabbare under 1999<br>än under 1998.</p>
<p>Utöver ovan nämnda faktorer förklaras de låga<br>bostadskostnaderna hittills i år av att hyrorna för<br>hyreslägenheter har ökat måttligt. Från decem-<br>ber 1997 fram t.o.m. augusti i år har hyrorna ökat<br>med endast 0,7 %. Eftersom flertalet av hyresav-<br>talen sluts under första halvåret indikerar detta<br>att hyresökningarna blir knappt 1 % i år, vilket<br>historiskt sett är lågt. Under de senaste åren har<br></p>
<p>hyrorna ökat med ca 3-4 % per år och de har<br>därmed höjt KPI i betydande omfattning. Bland<br>annat ränteläget och den tillfälliga sänkningen av<br>fastighetsskatten för flerfamiljshus under 1999,<br>talar för att hyrorna ökar måttligt även de när-<br>maste åren.</p>
<p>Löner och producentpriser</p>
<p>Lönekostnaderna är av stor betydelse för pris-<br>och sysselsättningsutvecklingen. Under åren<br>1995-1997 steg lönerna inom näringslivet i ge-<br>nomsnitt med närmare 5 % och inom offentliga<br>myndigheter med drygt 4 % per år. Slutna avtal<br>hittills under 1998 indikerar en betydande ned-<br>växling i löneökningstakten. Om så inte blir fal-<br>let är risken överhängande att priserna ökar nå-<br>got snabbare och, via en stramare penningpolitik,<br>sysselsättningen ökar långsammare än vad som<br>antas i denna prognos. Lönebildningen framstår<br>således som en risk i prognosen.</p>
<p>Tabell 8.1 Konsumentprisutveckling</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp (tusental kr)</p></td><td>
<p>36,3</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>37,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP<sup>1</sup>, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP<sup>1</sup>, dec-dec</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, OECD<sup>2</sup>, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Harmoniserat index för konsumentpriser inom EU.</p>
<p><sup>2</sup> Med OECD avses 16 länder, se kapitel 2.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Alltför stora löneökningar kan skapa infla-<br>tionstryck bl.a. genom ökade produktionskost-<br>nader inom industrin. Under perioden 1995-<br>1997 steg produktiviteten i industrin med närma-<br>re 5 % per år. Den omfattande effektiviseringen<br>av produktionen har i stort balanserat löneök-<br>ningarna, vilket har bidragit till att industrins<br>producent- och hemmamarknadspriser har legat<br>förhållandevis stilla de senaste åren (se diagram<br>8.1). Till exempel har industrins priser för hem-<br>mamarknaden varit i det närmaste oförändrade<br>från mitten av 1995 fram till och med i augusti i<br>år. Industrins investeringar beräknas ligga på en<br>hög nivå såväl i år som nästa år, vilket talar för en<br>fortsatt god produktivitetstillväxt. Utbyggnaden<br>av produktionskapaciteten torde bidra till att in-<br>flationsdrivande flaskhalsar kan undvikas de</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>närmaste åren trots förväntningar om en fortsatt<br>uppgång i industriproduktionen.</p>
<p>Eftersom en allt större del av industrins in-<br>satsvaror är importerade har den internationella<br>prisutvecklingen och växelkursens förändring<br>stor betydelse för industrins produktionskostna-<br>der. Den förhållandevis svaga ökningen av pro-<br>ducentpriserna under senare år förklaras bl.a. av<br>förstärkningen av kronan under 1995 och 1996.<br>Den fördelaktiga produktivitetsutvecklingen och<br>de låga löneökningarna i OECD har, tillsam-<br>mans med Asienkrisen, dessutom dämpat<br>världsmarknadspriserna. Asienkrisen har medfört<br>en skärpt internationell konkurrens som pressar<br>priserna, vilket bl.a. indikeras av Konjunktur-<br>institutets barometer från augusti i år. Barome-<br>tern visar att svenska industriföretag förväntar<br>sig ett fortsatt kraftigt fall i försäljningspriserna<br>på exportmarknaden.</p>
<p>Utöver effekterna via produktionskostnaderna<br>är importpriserna också viktiga för de svenska<br>konsumentpriserna genom att en stor del av<br>hushållens konsumtion utgörs av varor<br>tillverkade i utlandet. Låga internationella<br>prisökningar och den antagna förstärkningen av<br>kronan medför att importpriserna sjunker i år,<br>vilket bidrar till lägre svenska konsumentpriser.<br>Nästa år förutses de internationella råvaru-<br>priserna stiga, vilket ger ett blygsamt bidrag till<br>inflationen i Sverige.</p>
<p>Inflationsförväntningar och hushållens efterfrågan<br>Den låga och sjunkande inflationen under de se-<br>naste åren har medfört ett väsentligt fall i infla-<br>tionsförväntningarna. Av SCB:s enkät framgår<br>att hushållens inflationsförväntningar ett år<br>framåt har legat på eller under Riksbankens in-<br></p>
<p>flationsmål under en längre tid. Även inom nä-<br>ringslivet förväntas måttliga prisökningar fram-<br>över. Såväl Konjunkturinstitutets barometrar<br>som Prosperas och Aragons enkäter till varu-<br>och penningmarknaden visar att inflationsför-<br>väntningarna på 2 till 5 års sikt ligger väl inom<br>Riksbankens toleransintervall för inflationen.<br>Nedgången i de långa nominella räntorna från<br>1995 kan också tolkas som att marknadens för-<br>väntningar om den framtida inflationen har blivit<br>lägre. Den ränteuppgång som skedde i augusti i<br>år kan sannolikt inte tolkas som stigande infla-<br>tionsförväntningar. De något högre räntorna<br>förklaras snarare av att riskpremien har ökat bl.a.<br>för svenska obligationer som en följd av den glo-<br>bala oron på de finansiella marknaderna. Future-<br>räntan med likvid om sex månader - dvs. den i<br>dag förväntade framtida korträntan - är fortsatt<br>låg, vilket indikerar att marknaden inte förväntar<br>sig en penningpolitisk åtstramning de närmaste<br>månaderna. Sammantaget visar de fallande infla-<br>tionsförväntningarna hos hushåll och näringsliv<br>att Riksbankens prisstabilitetsmål har vunnit i<br>förtroende. Inflationsbenägenheten har därmed<br>minskat i svensk ekonomi.</p>
<p>En faktor som sannolikt bidrar till något hög-<br>re konsumentpriser de närmaste åren är en till-<br>tagande privat konsumtion. I denna prognos har<br>antagits att expansionen av hushållens efter-<br>frågan, i kombination med måttliga kostnads-<br>ökningar, skapar ett utrymme för producenter<br>och handel att höja vinstmarginalerna de när-<br>maste åren.</p>
<p>Skatte- och subventionsförändringar</p>
<p>Av KPI-ökningen på 1,9 % under loppet av förra<br>året förklaras ca 1 procentenhet av förändringar</p>
<p>Diagram 8.1 Producent- och importpriser</p>
<p>Index 1990=100</p>
<p>130 .__________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-46.png" style="width:173pt;height:112pt;"/>
<p>Diagram 8.2 Konsumentprisutveckling enligt KPI och HIKP</p>
<p>12-månaderstal</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-47.png" style="width:172pt;height:96pt;"/>
<p>Anm: De streckade linjerna i diagrammet anger Riksbankens toleransintervall för<br>inflationen enligt KPI.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>av indirekta skatter och subventioner som t.ex.<br>höjd tobaksskatt. I år beräknas skatteförändring-<br>ar i stället sänka KPI med ca 0,6 procentenheter,<br>vilket är en viktig förklaring till att uppgången i<br>KPI under loppet av året beräknas bli så låg som<br>0,1 %. I januari i år höjdes alkoholskatten, vilket<br>tillsammans med ändrade elskatter drog upp KPI<br>något. Under första halvåret i år bidrog, som<br>nämndes tidigare, sänkt fastighetsskatt samt det<br>höjda taket för ROT-avdraget till att sänka KPI.<br>Därefter har även tobaksskatten sänkts. Nästa år<br>beräknas skatte- och subventionsförändringar<br>medföra att KPI höjs med ca 0,1 procentenheter<br>under loppet av året. Stödet till de s.k. kris-<br>årgångarna för flerfamiljshus samt sänkt fastig-<br>hetsskatt på flerfamiljshus och vattenkraftverk<br>förväntas bidra till att KPI sänks något under<br>1999. Däremot beräknas KPI höjas nästa år när<br>ROT-avdraget upphör och när avfallsskatten<br>införs.</p>
<p>Sammantaget kan således en stor del av skill-<br>naderna mellan KPI-ökningen under 1997, 1998<br>och 1999 förklaras av ändrade skatter och sub-<br>ventioner.</p>
<p>Dessa förändringar, och även räntekostnader för<br>egnahemsägare, har endast en tillfällig påverkan<br>på inflationen. Rensat för dessa övergående ef-<br>fekter ligger inflationen, förutom en uppgång<br>kring årsskiftet 1997/98, förhållandevis stabilt<br>mellan 1 och 1,5 % under perioden 1997-1999.</p>
<p>HZ7CP</p>
<p>Inflationen i Sverige enligt EU:s harmoniserade<br>index för konsumentpriser, HIKP, har fallit från</p>
<p>2,7 % i december 1997 till 0,6 % i augusti i år,<br>vilket understiger genomsnittet för EU-länderna.<br>HIKP innefattar ca 80 % av varukorgen i KPI.<br>Den viktigaste skillnaden mellan de båda måtten<br>är att räntekostnaderna för egnahemsägare inte<br>ingår i HIKP. Allteftersom räntekostnaderna<br>faller i allt mindre utsträckning minskar<br>skillnaden mellan de båda måtten. I december<br>nästa år beräknas 12-månaderstalet enligt HIKP<br>uppgå till 1,5 %, dvs. något högre än KPI.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>9 Hushållens ekonomi och privat<br>konsumtion</h2>
<p>För de kommande åren sker en återhämtning av<br>hushållens reala inkomster. Konsumtionen ökar<br>något snabbare än inkomsterna och därmed blir<br>sparandet lågt.</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster</p>
<p>Hushållens realinkomster har utvecklats svagt<br>under de senaste åren. Efter de kraftiga ökning-<br>arna i början av 1990-talet, huvudsakligen till<br>följd av att 1990/91 års skattereform var underfi-<br>nansierad, har hushållssektoms samlade in-<br>komster fallit tillbaka. Inkomtstutvecklingen<br>under de senaste åren har emellertid varit splitt-<br>rad. De reala löneinkomsterna före skatt har ut-<br>vecklats positivt, medan skattehöjningar och<br>sänkta ersättningsnivåer i transfereringssystemen<br>har dragit ned hushållens inkomster.</p>
<p>I år beräknas hushållens reala disponibla in-<br>komster öka med 2,7 %, vilket är något starkare<br>än vad som beräknades i vårpropositionen. Bak-<br>om denna relativt kraftiga uppgång ligger en<br>fortsatt ökning av reallönerna före skatt tillsam-<br>mans med stigande sysselsättning.</p>
<p>Transfereringarna från offentlig sektor ger<br>också ett positivt bidrag till inkomstutvecklingen<br>i år, trots att arbetslösheten sjunker. Pensionerna<br>ökar realt som en följd av den låga inflationen,<br>samtidigt som bostadstillägget till pensionärerna<br>har höjts. Utbetalningarna från sjukförsäkringen<br>ökar kraftigt i år av flera skäl. Ersättningsnivåer-<br>na i sjuk- och föräldraförsäkringen höjdes vid<br>årsskiftet från 75 till 80 % och antalet sjukdagar<br>har stigit. Därtill ökar utbetalningarna från<br>sjukförsäkringen till följd av att arbetsgivarperio-<br>den återställts till 14 dagar från 1 april 1998 efter<br>att ha varit 28 dagar dessförinnan. Detta påverkar<br>dock inte hushållens inkomster eftersom sjuklö-<br>nen reduceras i motsvarande grad.</p>
<p>Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande</p>
<p>Miljarder kronor,</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>löpande priser</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell utveckling, 1991 års priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma, inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>756,6</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>387,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>■0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>216,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>-12,5</p></td><td>
<p>-14,4</p></td><td>
<p>-10,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>82,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>204,9</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>405,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>930,2</p></td><td>
<p>-1.7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>922,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparande, nivå i % av disponibel inkomst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuellt bidrag till realinkomstutvecklingen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma, inkl, sjuklön</p></td><td></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga inkomster, netto</p></td><td></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>0,2,</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterat med implicitprisindex för privat<br>konsumtion, IPI.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen<br>höjdes till 80 % redan den 1 oktober 1997. Övri-<br>ga transfereringar ökar realt med 11,5%. I den<br>kraftiga ökningen ligger att antalet personer som<br>uppbär olika former av studiestöd stiger samt att<br>barnbidragen och flerbarnstilläggen höjdes vid<br>årsskiftet med sammanlagt 2,9 miljarder kronor.</p>
<p>Direkta skatter och avgifter stiger i år bl.a. ge-<br>nom att den allmänna egenavgiften till pensions-<br>systemet har höjts med 1 procentenhet. Vidare<br>finansieras den höjda ersättningsnivån i arbets-<br>löshetsförsäkringen delvis genom ökade egenav-<br>gifter. Skatten för småföretagare har sänkts ge-<br>nom att en ökad andel av vinsten beskattas som<br>inkomst av kapital. Hushållens skattebetalningar<br>i år dras upp av att fyllnadsbetalningar av skatt<br>var ovanligt stora till följd av realiserade kurs-<br>vinster på aktier under 1997.</p>
<p>För 1999 förutses en fortsatt positiv utveck-<br>ling av sysselsättningen och reallönerna. Pensio-<br>närerna får också en real inkomstökning. Bas-<br>beloppet räknas upp med hela, och inte som<br>tidigare med en del av föregående års inflation.<br>Därutöver förelås en höjning av pensionerna<br>med 2 procentenheter, dvs. från 98 till 100 % av<br>basbeloppet samt en ytterligare höjning av bo-<br>stadstillägget. Sammantaget minskar dock trans-<br>fereringarna från den offentliga sektorn till följd<br>av nedgången i arbetslösheten.</p>
<p>Den statliga inkomstskatten förändras nästa år<br>genom att den tillfälliga s.k. värnskatten upphör<br>samtidigt som skatteuttaget förblir 25 % för in-<br>komster över 389 500 kronor per år. Dessutom<br>föreslås, tillfälligt för 1999, en skattereduktion<br>för inkomsttagare med inkomster upp till<br>245 000 kronor per år. Netto innebär föränd-<br>ringarna en skattesänkning på ca 6 miljarder kro-<br>nor, jämfört med 1998 års regler. Sammantaget<br>beräknas realinkomsterna öka med 3,3 % nästa<br>år, vilket är ca I/2 procentenhet starkare än vad<br>som beräknades i vårpropositionen.</p>
<p>För åren 2000 och 2001 beräknas den goda<br>tillväxten leda till en fortsatt gynnsam sysselsätt-<br>ningsutveckling, medan reallöneökningarna<br>dämpas när inflationen stiger något. Effekten på<br>disponibel inkomst av den ökade sysselsättning-<br>en dämpas av att inkomsterna från arbetslöshets-<br>bidragen sjunker parallellt. Barnbidragen föreslås<br>höjas i två steg med sammanlagt ca 5 miljarder<br>kronor. Inkomsterna dras ned när den tillfälliga<br>skattereduktionen upphör. De realt disponibla<br>inkomsterna beräknas öka med 1,5 % år 2000<br>och med 1,8 % år 2001.</p>
<p>9.2 Privat konsumtion</p>
<p>Under 1997 ökade hushållens totala konsum-<br>tionsutgifter med 2 % jämfört med året innan,<br>mätt som årsgenomsnitt. Ökningen av den pri-<br>vata konsumtionen var den hittills starkaste un-<br>der 1990-talet. Det var i synnerhet kapitalvaru-<br>handeln som bidrog till konsumtionstillväxten,<br>t.ex. handeln med bilar och delar av den s.k. säl-<br>lanköpsvaruhandeln. Under det första halvåret<br>1998 ökade den privata konsumtionen med</p>
<p>2,5 % jämfört med första halvåret 1997. Denna<br>konsumtionsökning var något starkare än vad<br>som förväntades i 1998 års ekonomiska vårpro-<br>position. Framförallt var det handeln med bilar<br>och sällanköpsvaror som fortsatte att uppvisa en<br>stark försäljningsutveckling.</p>
<p>Förra årets ökning av den privata konsum-<br>tionen sammanföll med en minskning av<br>hushållens reala disponibla inkomster. Därmed<br>sjönk hushållens sparkvot, definierad som<br>sparandet i förhållande till den disponibla<br>inkomsten, till en nivå under 1 %. Hushållens<br>disponibla inkomster förväntas öka med 2,7 %<br>innevarande år och tillväxten i hushållens<br>inkomster förväntas bli ännu starkare 1999. Den<br>gynnsamma inkomstutvecklingen innebär att<br>utrymmet för en privat konsumtionsökning<br>framöver är stort. Konsumtionsutrymmet stärks<br>dessutom av hushållens förhållandevis starka<br>förmögenhetsställning. Den främsta orsaken till<br>den förbättrade förmögenhetssituationen är att<br>värdet av hushållens aktie- och småhusinnehav<br>har ökat de senaste åren. Behovet av att spara av<br>de disponibla inkomsterna har därmed minskat.<br>De låga räntenivåerna underlättar dessutom<br>finansieringen av vissa kapitalvaruinköp, vilket<br>innebär att försäljningsvolymen av kapitalvaror<br>sannolikt tilltar.</p>
<p>De senaste månaderna har situationen på ar-<br>betsmarknaden förbättrats. Sysselsättningen har<br>ökat och arbetslösheten har minskat. Som ett re-<br>sultat av förbättringen på arbetsmarknaden<br>minskar hushållens osäkerhet vad gäller framtida<br>arbetsinkomster. De svenska hushållens förbätt-<br>rade ekonomi återspeglas i stor utsträckning av<br>hushållens framtidsförväntningar, som redovisas<br>av Statistiska centralbyrån i de s.k. Hushållens<br>inköpsplaner. Alltfler hushåll bedömer nu att de-<br>ras egen ekonomiska situation kommer att för-<br>bättras framöver och att framtidsutsikterna för<br>den svenska ekonomin är gynnsamma. Dess-<br>utom förväntar sig flertalet hushåll att arbetslös-</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>heten kommer att sjunka framöver och att infla-<br>tionen kommer att vara fortsatt låg.</p>
<p>Som en följd av den alltmer optimistiska sy-<br>nen på framtiden har de svenska hushållen mins-<br>kat sitt sparande. Hushållens sparkvot är för när-<br>varande låg och bankernas utlåning till hushållen<br>har ökat successivt sedan andra halvåret 1997.<br>Volymen av hushållens totala bankkrediter är<br>emellertid, trots uppgången, betydligt mindre än<br>under slutet av 1980-talet. Utvecklingen av de-<br>taljhandelns försäljning hittills under 1998 anty-<br>der att hushållens minskade sparande har skapat<br>utrymme för bl.a. inköp av hemelektronik och<br>möbler. Handeln med radio- och televisionsut-<br>rustning har ökat med ca 20 % under det första<br>halvåret 1998 jämfört med första halvåret 1997,<br>och möbelhandeln har under samma period ökat<br>med ca 10 %. Dessutom tyder den löpande sta-<br>tistiken över totala nybilsregistreringar på att<br>även nybilsinköpen har ökat kraftigt.<br></p>
<p>nivåer, vilket resulterar i en svagare ökning av<br>hushållens totala konsumtionsutgifter.</p>
<p>Det finns naturligtvis flera moment av osäker-<br>het i bedömningen av hushållens konsumtions-<br>utveckling de närmaste åren. I synnerhet gäller<br>detta eventuella effekter på hushållens framtids-<br>förväntningar, och därmed effekter på deras kon-<br>sumtionsbeteende, av diverse makroekonomiska<br>händelser, såväl inhemska som internationella.<br>Det är t.ex. tänkbart att den asiatiska krisen blir<br>djupare och att dess effekter på den svenska eko-<br>nomin får återverkningar på hushållens konsum-<br>tionsbeteende. Hushållens förmögenhetsställ-<br>ning påverkas negativt av en global nedjustering<br>av aktiepriserna. Det är emellertid troligt att det<br>kortsiktiga beroendet mellan hushållens kon-<br>sumtionsutgifter och priserna på aktier är för-<br>hållandevis begränsat. Anledningen är att hushåll<br>i allmänhet strävar efter att utjämna sina kon-<br>sumtionsutgifter över tiden.</p>
<p>Diagram 9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-48.png" style="width:177pt;height:127pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget förväntas hushållens totala efter-<br>frågan öka ytterligare de kommande åren, främst<br>som en följd av ökade disponibla inkomster, för-<br>bättrade arbetsmarknadsförhållanden och myck-<br>et positiva framtidsförväntningar. Den totala pri-<br>vata konsumtionen förväntas öka med 2,7 %<br>1998 och med 2,9 % 1999. Därmed upprevideras<br>bedömningen som gjordes i vårpropositionen<br>med 0,4 procentenheter för respektive år. Kon-<br>sumtionstillväxten förväntas sedan avta till 2,5 %<br>respektive 2,0 % under åren 2000 och 2001. Den<br>avtagande tillväxttakten i den privata konsum-<br>tionen är huvudsakligen ett resultat av att hus-<br>hållen under både 1998 och 1999 i stor utsträck-<br>ning beräknas uppgradera och ersätta slitna<br>kapitalvaror. Dessa konsumtionsutgifter förvän-<br>tas så småningom återgå till långsiktigt normala</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>10 Investeringar</h2>
<p>Investeringskonjunkturen tog fart det första<br>halvåret i år. Den totala investeringsvolymen steg<br>med ca 10 % jämfört med motsvarande period<br>förra året. Sammantaget beräknas de totala<br>bruttoinvesteringarna öka med knappt 10 %<br>1998 och med 8 % 1999.</p>
<p>Den starka produktionsökningen inom såväl<br>industrin som den privata tjänstesektorn väntas<br>medföra en stigande investeringsaktivitet inom<br>näringslivet. Inom den exportinriktade delen av<br>näringslivet avtar dock investeringarnas till-<br>växttakt successivt, medan utbyggnadsbehovet<br>inom hemmamarknadssektorerna ökar. Förut-<br>sättningar för en viss återhämtning av bostadsin-<br>vesteringarna är också goda. Räntorna är låga<br>samtidigt som hushållens ekonomi förbättras.<br>Under innevarande år bidrar också de offentliga<br>myndigheterna till den starka investeringsexpan-<br>sionen. Det förklaras av byggnationen av stor-<br>stadslederna och av en uppgång i de kommunala<br>myndigheternas investeringar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>industri</p></td><td>
<p>64.1</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt<br>näringsliv</p></td><td>
<p>119,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>-19,2</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>-32,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>myndigheter</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>-9,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>237,9</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maskiner</p></td><td>
<p>136,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnader</p></td><td>
<p>101,7</p></td><td>
<p>-13,2</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Under perioden mellan 1999 och 2001 förutses<br>investeringskvoten, dvs investeringarna som an-<br>del av BNP, åter närma sig de nivåer som rådde<br>på 1970- och 80-talen. De senaste årens låga in-<br>vesteringskvoter kan delvis förklaras av behovet<br>att anpassa kapitalstocken för bostäder till lång-<br>siktigt hållbara nivåer. Därtill har sannolikt den<br>höga realräntan också bidragit till de låga investe-<br>ringsnivåerna. I den medelfristiga kalkylen utgör<br>de låga räntorna och den relativt höga lönsam-<br>heten i näringslivet goda förutsättningar för en<br>fortsatt expansion. Den relativt höga investe-<br></p>
<p>ringsaktiviteten är också en förutsättning för att<br>kostnadsdrivande flaskhalsar ska kunna undvi-<br>kas. Därtill bidrar också den goda tillgången på<br>arbetskraft till den gynnsamma tillväxtmiljön de<br>närmaste åren. Bostadsproduktionen antas grad-<br>vis normaliseras till följd av stigande disponi-<br>belinkomster och den positiva sysselsättnings-<br>utvecklingen. Nivån på bostadsinvesteringarna<br>förutses dock även år 2001 vara låg jämfört med<br>1980-talets nivå.</p>
<p>10.1 Näringslivets investeringar</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-49.png" style="width:43pt;height:12pt;"/>
<p>Diagram 10.1 investeringar som andel av BNP</p>
<p>1991 års priser, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-50.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Industrins investeringar har under de senaste åren<br>legat på en mycket hög nivå, vilket främst kan<br>förklaras av den kraftiga ökningen av exporten<br>samt en hög lönsamhet. Även om industrins<br>investeringar tillfälligt föll tillbaka förra året<br>innebar de ändå att produktionskapaciteten<br>byggdes ut ytterligare. Till följd av den kraftiga<br>produktionsökningen mot slutet av 1997 steg<br>kapacitetsutnyttjandet. Den utvecklingen har<br>fortsatt under årets inledning, trots att industrins<br>konjunkturläge tyder på en viss avmattning.<br>Under andra kvartalet i år uppgick<br>resursutnyttjandet till hela 90,1 %, vilket är en<br>nivå då investeringarna bör öka avsevärt för att<br>flaskhalsar i produktionen skall kunna undvikas.<br>Därtill stimuleras investeringarna av att<br>lönsamheten förväntas öka ytterligare under<br>innevarande år från en redan i utgångsläget hög<br>nivå. Den internationella prispressen har<br>visserligen tilltagit under året, men samtidigt är<br>produktivitetsutvecklingen fortsatt gynnsam och<br>löneutvecklingen återhållsam.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Enligt Statistiska centralbyråns investe-<br>ringsenkät från maj planerar industriföretagen<br>för kraftiga investeringsökningar i år. Med tanke<br>på det osäkra konjunkturläge som uppstått till<br>följd av Asienkrisen, är det rimligt att en del av<br>de planerade investeringarna förskjuts till nästa<br>år. Enligt nationalräkenskaperna steg emellertid<br>industrins investeringar med drygt 8 % under det<br>första halvåret i år jämfört med motsvarande<br>period förra året. Samtidigt indikerar den senaste<br>kvartalsbarometern att industrins kapacitetsut-<br>byggnad fortsätter i stor omfattning också under<br>andra halvåret. Investeringarna bedöms därför<br>öka med 8 % i industrin 1998 vilket innebär att<br>kapitalstocken byggs ut med över 4 %. Investe-<br>ringsvolymerna blir mycket stora inom verk-<br>stadsindustrin som gynnas av den goda investe-<br>ringskonjunkturen i Europa.</p>
<p>För 1999 beräknas investeringarna öka med ca<br>4 %. Resursutnyttjandet förutses också nästa år<br>ligga på en hög nivå. Detta i kombination med en<br>hög lönsamhet utgör gynnsamma förutsättning-<br>ar för en fortsatt kapacitetsutbyggnad. Både pri-<br>vat konsumtion och export ökar i betydande<br>omfattning, vilket bör innebära avsevärda inves-<br>teringsökningar inom såväl konsumtions- som<br>investeringsvaruindustri.</p>
<p>Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Ärlig procentuell förändring<br>1997 1996 1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Jordbruk och skogsbruk</p></td><td>
<p>8.9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi och vattenverk</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>14,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>ll.o</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>17,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-15,1</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushällsverksamhet</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>16,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig tjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav samfärdsel</p></td><td>
<p>24,4</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Summa_________________________119,5 0,3 3,8 12,1 8,4</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Investeringarna inom övrigt näringsliv ökade mer<br>än förväntat under det första halvåret i år. En<br>mycket kraftig expansion noterades i sektorer<br>som i stor utsträckning påverkas av hushållens<br>efterfrågan. Inom exempelvis varuhandeln ökade<br>investeringsvolymerna med hela 28 % första<br>halvåret i år jämfört med samma period 1997.<br>För såväl 1998 som 1999 beräknas<br></p>
<p>investeringarna öka starkt inom de flesta<br>delsektorer inom övrigt näringsliv. En sådan<br>utveckling stöds av resultaten från Statistiska<br>centralbyråns investeringsenkät från maj. En<br>kraftig produktionsökning och låga räntor utgör<br>gynnsamma förutsättningar för en betydande<br>utbyggnad av kapaciteten under prognos-<br>perioden. Tillgängliga indikatorer tyder också på<br>en markant ökning av investeringsaktiviteten<br>framöver. Priserna på kommersiella fastigheter<br>har för riket som helhet ökat med 15 % de<br>senaste två åren. Samtidigt har vakanserna inom<br>expansiva regioner minskat i sådan omfattning<br>att nyproduktion av kommersiella lokaler åter<br>blivit lönsam. Av juni månads tjänstebarometer<br>från Konjunkturinstitutet framgår att<br>konjunkturläget stärktes ytterligare både för<br>arkitekter och för teknisk konsultverksamhet.<br>En uppgång i dessa sektorer förebådar en ökning<br>av investeringar i realkapital med 1/2 till 1 års<br>eftersläpning. En del strukturella förändringar<br>bidrar också till investeringsexpansionen<br>framöver. Avregleringen av energisektorn<br>innebär ökade krav på rationaliseringar. Detta<br>tillsammans med det statliga energiomställnings-<br>programmet, i vilket det årligen finns avsatt ca</p>
<p>1,5 miljarder kronor, innebär en betydande<br>investeringshöjning inom energisektorn. För<br>innevarande år väntas statliga infrastruktur-<br>satsningar såsom byggandet av Oresundsbron<br>med tillfartsleder, samt ökade järnvägs-<br>investeringar bidra till investeringsökningen<br>inom övrigt näringsliv. Sammantaget beräknas<br>investeringarna inom övrigt näringsliv öka med<br>12 % i år och med drygt 8 % 1999. Därmed<br>stiger resursutnyttjandet något fram till och med<br>1999. Det finns dock en viss osäkerhet i<br>bedömningen över investeringsutvecklingen<br>framöver. Under tidigare konjunkturuppgångar<br>har det funnits en tendens till en snabbare<br>ökningstakt än den här redovisade prognosen.</p>
<p>10.2 Bostäder</p>
<p>Bostadsbyggandet ökade med 12 % under första<br>halvåret 1998 jämfört med samma period 1997.<br>Under förra året låg dock bostadsbyggandet på<br>en rekordlåg nivå. Bostadsbyggandet har sedan<br>lågkonjunkturen i början på 1990-talet legat på<br>en historiskt mycket låg nivå. Detta har inneburit<br>att bostadsstocken gradvis anpassats till en ny<br>jämviktsnivå. Minskningen av bostadssubventio-</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>nerna till motsvarande 30 % av räntekostnaden är<br>nu i stort sett genomförd, samtidigt som de all-<br>männa ekonomiska förutsättningarna för en<br>ökad efterfrågan på bostäder snabbt förbättras.<br>Hushållens disponibla inkomster beräknas öka<br>kraftigt efter en lång stagnationsperiod och sys-<br>selsättningen tar fart. Därigenom finns förut-<br>sättningarna för en markant uppgång i bostads-<br>produktionen.</p>
<p>Diagram 10.2 Antal outhyrda respektive påbörjade<br>lägenheter_______________________________________</p>
<p>Tusental</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-51.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<p>Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive är. Antalet påbörjade<br>lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Bostadsbyggandet har hittills varit lågt på grund<br>av att priserna på andrahandsmarknaden i all-<br>mänhet understigit nyproduktionskostnaden.<br>Sedan priserna på småhus stigit med 8 % för ri-<br>ket som helhet det senaste året, har skillnaden<br>mellan priserna på andrahandsmarknaden och<br>nyproduktionskostnaden reducerats till ca 10 %.</p>
<p>De regionala skillnaderna är emellertid mycket<br>stora. I de flesta tillväxtområden är nyproduktion<br>redan i dagsläget lönsam samtidigt som antalet<br>tomma lägenheter är lågt. I andra områden<br>kommer det inte under överskådlig tid att bli<br>lönsamt att bygga nya bostäder och vakans-<br>graden är mycket hög. Den bostadspolitiska<br>propositionen beslutades av Riksdagen i juni<br>månad. Därmed undanröjdes den osäkerhet som<br>omgärdat den framtida bostadsfinansieringen,<br>vilket främjar byggandet av nya bostäder.<br>Därutöver bör sänkningen av fastighetsskatten<br>från 1,7% till 1,5% av taxeringsvärdet liksom<br>den nu föreslagna tillfälliga sänkningen av<br>fastighetsskatten på flerbostadshus, leda till en<br>högre bostadsefterfrågan. Enligt Konjunktur-<br>institutets kvartalsbarometer från juni synes<br>bostadsbyggandet under andra halvåret vara på<br>väg mot en påtaglig återhämtning. Långa<br>projekteringstider torde innebära att en mer<br></p>
<p>markant uppgång i bostadsbyggandet märks<br>först nästa år. Sammantaget beräknas antalet<br>påbörjade lägenheter stiga till drygt 12 000 i år och<br>till 17 000 nästa år. Enligt Boverket uppgår det<br>långsiktiga behovet av nya bostäder till 30 000-<br>35 000 per år.</p>
<p>Ombyggnationen av bostäder har också legat<br>på en mycket låg nivå de senaste åren även om<br>det temporära stimulansbidraget tillfälligt drog<br>upp ombyggnadsvolymerna under 1996. Den<br>tidigare låga lönsamheten i branschen samt<br>hushållens svaga inkomstutveckling har<br>sannolikt lett till att en del ombyggnader skjutits<br>på framtiden. De låga räntorna som gradvis<br>stärker bostadsföretagens finansiella ställning, i<br>kombination med hushållens relativt starka<br>inkomstutveckling, bör dock innebära att<br>ombyggandet närmar sig en mer långsiktig<br>jämviktsnivå. Antalet påbörjade ombyggnader av<br>flerbostadshus var emellertid fortsatt lågt under<br>första halvåret i år. Detta beror sannolikt på den<br>osäkerhet som då rådde om det framtida<br>bostadsfinansieringssystemet. Under samma<br>period steg ombyggnationen av egnahem. Under<br>de närmaste åren finns det, vid sidan av<br>räntebidrag till ombyggnad, möjlighet att få del<br>av stödet till ekologisk hållbar utveckling, vilket<br>bidrar till att stimulera ombyggnadsverksam-<br>heten.</p>
<p>10.3 Lagerinvesteringar</p>
<p>De totala lagerförändringarnas effekt på BNP-<br>tillväxten förväntas bli neutral såväl i år som nästa<br>år. Lagerinvesteringarna enligt primärstatistiken<br>och nationalräkenskaperna skiljer sig emellertid<br>delvis åt, vilket försvårar tolkningen av lagerut-<br>vecklingen.</p>
<p>Under andra halvåret förra året genomfördes<br>en viss lageruppbyggnad inom industrin. Samti-<br>digt växte produktionen snabbt och den nedgång<br>i lagerkvoten, dvs. lagerstocken i förhållande till<br>produktionen, som inleddes andra halvåret 1996<br>fortsatte. Inledningsvis i år har industriproduk-<br>tionen mattats något och Konjunkturinstitutets<br>barometer för industrin från i juli och augusti i år<br>indikerar ett ökat missnöje med färdigvarulag-<br>rens storlek. Under loppet av 1998 beräknas<br>emellertid efterfrågan tillta, vilket begränsar till-<br>växten av färdigvarulagren. I stället förväntas den<br>prognostiserade uppgången av industriproduk-<br>tionen under senare delen av 1998 och under</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>1999 medföra att lagren av insatsvaror och varor i<br>arbete ökar. Prognoserna för produktionen och<br>lagerförändringarna innebär att lagerkvoten fort-<br>sätter att falla såväl i år som nästa år. Den inter-<br>nationella utvecklingen utgör emellertid en risk i<br>prognosen. Tillväxten av order från exportmark-<br>naderna har från årsskiftet fram till juni i år stan-<br>nat av och om den internationella efterfrågan vi-<br>ker ytterligare kan en oönskad lageruppbyggnad<br>ske inom industrin, med en uppgång i lagerkvo-<br>ten som följd. En sådan utveckling skulle kunna<br>ändra förloppet till en snabbare uppbyggnad av<br>industrins lager i år som följs av en lagerreduce-<br>ring under 1999.</p>
<p>Förra året växte lagren inom både detalj- och<br>partihandeln. Lageruppbyggnaden inom detalj-<br>handeln kan sättas i samband med uppgången i<br>den privata konsumtionen förra året. Hushållens<br>efterfrågan beräknas tillta framöver, vilket san-<br>nolikt innebär en något ökad lagerhållning för<br>detaljhandeln som helhet. Uppgången i hushål-<br>lens efterfrågan, tillsammans med en ökad in-<br></p>
<p>dustriproduktion, beräknas också bidra till att<br>lagerhållningen ökar inom partihandeln nästa år.</p>
<p>Sammantaget beräknas de totala lagren i år och<br>nästa år växa i ungefär samma omfattning som<br>förra året. Detta innebär att tillväxtbidraget från<br>lagerinvesteringarna kommer att ligga nära noll<br>båda åren.</p>
<p>Tabell 10.3 Lagerförändringar och lagerbidrag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor, 1991 års priser</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>-102</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>-100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>1161</p></td><td>
<p>-1831</p></td><td>
<p>2900</p></td><td>
<p>2800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El-, gas- och värmeverk</p></td><td>
<p>129</p></td><td>
<p>-324</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>-4747</p></td><td>
<p>8996</p></td><td>
<p>5900</p></td><td>
<p>6200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>■3424</p></td><td>
<p>6739</p></td><td>
<p>8700</p></td><td>
<p>8900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-bidrag</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p></td></tr>
</table>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>11. Den offentliga sektorn</h2>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</p>
<p>De offentliga finanserna har stärkts kraftigt se-<br>dan 1994 och i år beräknas det finansiella sparan-<br>det i den offentliga sektorn visa ett överskott,<br>som sedan växer under kalkylperioden. Det stat-<br>liga lånebehovet, som uppgick till ca 140 miljar-<br>der kronor så sent som 1995, har vänts så att<br>statsskulden kan börja amorteras i år.</p>
<p>Diagram 11.1 Den offentliga sektorns finansiella<br>sparande</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-52.png" style="width:177pt;height:135pt;"/>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>År 1997 uppgick underskottet i den offentliga<br>sektorns finansiella sparande till ca 19 miljarder<br>kronor. Därmed hade underskottet, mätt som<br>andel av BNP, reducerats till 1,1 % från 10,3 %<br>år 1994. För 1998 väntas de offentliga finanserna<br>visa ett överskott på ca 38 miljarder kronor eller</p>
<p>2,1 % av BNP. Av detta överskott beror emel-<br>lertid 0,8 procentenheter på att AP-fondens in-<br>nehav av svenska fastigheter överförs till bo-<br>lagsform. Överföringen tillgodoräknas det<br>finansiella sparandet eftersom aktier till skillnad<br>från fastigheter betraktas som finansiella till-<br>gångar i nationalräkenskaperna. Exklusive denna<br>bokföringsmässiga effekt uppgår överskottet så-<br>ledes till 1,3 % av BNP. De utdelningar från det<br>statliga fastighetsbolaget Securum som ägt rum i<br>år tillgodoräknas inte det finansiella sparandet.</p>
<p>För 1999 beräknas ett överskott på 1,1 % av<br>BNP. Överskottet stiger sedan som andel av<br>BNP till 2,3 % år 2000 och till 3,3 % år 2001, se<br>tabell 11.1.</p>
<p>Förstärkningen av det finansiella sparandet<br>sker genom att utgifterna som andel av BNP<br>(utgiftskvoten) minskar. Utgiftskvoten,</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1092,8</p></td><td>
<p>1148,1</p></td><td>
<p>1163,8</p></td><td>
<p>1201,9</p></td><td>
<p>1241,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>62,8</p></td><td>
<p>63,3</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>60,7</p></td><td>
<p>60,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>941,7</p></td><td>
<p>992,9</p></td><td>
<p>1014,8</p></td><td>
<p>1053,5</p></td><td>
<p>1096,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>54,8</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>85,1</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>75,8</p></td><td>
<p>70,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>66,4</p></td><td>
<p>70,1</p></td><td>
<p>71,7</p></td><td>
<p>72,6</p></td><td>
<p>74,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1111,9</p></td><td>
<p>1110,1</p></td><td>
<p>1142,5</p></td><td>
<p>1155,5</p></td><td>
<p>1172,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>56,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>506,3</p></td><td>
<p>510,5</p></td><td>
<p>519,1</p></td><td>
<p>514,7</p></td><td>
<p>520,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>491,7</p></td><td>
<p>496,1</p></td><td>
<p>529,3</p></td><td>
<p>550,2</p></td><td>
<p>570,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>113,9</p></td><td>
<p>103,5</p></td><td>
<p>94,2</p></td><td>
<p>90,6</p></td><td>
<p>81,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>46,4</p></td><td>
<p>68,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-1,1'</p></td><td>
<p>2,1'</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>376,8</p></td><td>
<p>338,1</p></td><td>
<p>310,5</p></td><td>
<p>265,4</p></td><td>
<p>197,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>9,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1331,8</p></td><td>
<p>1319,2</p></td><td>
<p>1321,8</p></td><td>
<p>1280,1</p></td><td>
<p>1153,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>76,6</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>70,1</p></td><td>
<p>64,7</p></td><td>
<p>55,8</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Enligt de regler som gäller inom EU uppgick det finansiella sparandet som andel av BNP för 1997 till -0,8 procent och beräknas för 1998 till 1,2%.</p>
<p><sup>2</sup> Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier (Maastricht).</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontroret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>som började sjunka 1994, beräknas gå ned från<br>63,9% år 1997 till 56,7% år 2001. Av denna<br>nedgång på 7,2 procentenheter svarar sänkta<br>ränteutgifter för 2,7 procentenheter. I övrigt be-<br>ror minskningen huvudsakligen på att transfere-<br>ringsutgifterna ökar långsammare än BNP. Ut-<br>gifterna för den offentliga verksamheten i form<br>av konsumtion och investeringar sjunker med<br>endast 0,6 procentenheter av BNP mellan 1997<br>och 2001. Efter en tillfällig ökning i år sjunker<br>även inkomsterna som andel av BNP. Nedgång-<br>en beror såväl på att skattekvoten minskar som<br>på att ränteinkomsterna sjunker. Nedgången av<br>ränteinkomsterna är till stor del en effekt av pen-<br>sionsreformen, som innefattar en reducering av<br>AP-fondens tillgångar.</p>
<p>Jämfört med bedömningarna i den ekonomis-<br>ka vårpropositionen har prognosen för det finan-<br>siella sparandet reviderats upp för åren 1998 och<br>1999, även med beaktande av de efter vårpropo-<br>sitionen föreslagna skattesänkningarna och ut-<br>giftsökningarna. Den redan beslutade sänkning-<br>en av fastighetsskatten samt förslagen om<br>skattereduktion och höjda pensioner beräknas<br>belasta det offentliga sparandet med ca 7,5 mil-<br>jarder kronor 1999. Bedömningen av de offentli-<br>ga finanserna exklusive dessa åtgärder har således<br>förändrats i ännu mer positiv riktning. Skattein-<br>komsterna har i år visat sig bli betydligt större än<br>vad som tidigare prognostiserats och bedöm-<br>ningen för 1999 har också reviderats upp. Därtill<br>är räntenivån och följaktligen de offentliga rän-<br>teutgifterna lägre än vad som beräknades i vår-<br>propositionen. Exklusive den sänkta fastighets-<br>skatten och de nu föreslagna åtgärderna har<br>sparandet reviderats upp något även för åren<br>2000 och 2001. I vårpropositionen gjordes ett<br>beräkningstekniskt antagande med innebörden<br>att det skulle ske överföringar till hushållssek-<br>torn i den mån den offentliga sektorns finansiella<br>sparande översteg det målsatta. Något sådant<br>antagande görs inte i föreliggande kalkyl. I stället<br>ligger i kalkylerna att hela det beräknade över-<br>skottet ger en motsvarande amortering av den<br>offentliga nettoskulden.</p>
<p>Den finansiella ställningen</p>
<p>Det finansiella sparandet visar den förändring av<br>den finansiella förmögenheten som sker genom<br>transaktioner. Värdeförändringar påverkar såle-<br>des inte det finansiella sparandet. Detsamma<br>gäller försäljningar av aktier och andra finansiella<br>tillgångar, då de inte förändrar den finansiella<br>förmögenhetsställningen.</p>
<p>Diagram 11.2 Den offentliga sektorns inkomster och<br>utgifter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-53.png" style="width:175pt;height:134pt;"/>
<p>Den offentliga skulden påverkas däremot av<br>anskaffning och försäljningar av finansiella<br>tillgångar samt värdeförändringar på skulden i<br>utländsk valuta. Den offentliga sektorns<br>konsoliderade bruttoskuld, definierad enligt de<br>s.k. Maastrichtkriterierna, motsvarade 79,3 % av<br>BNP vid utgången av 1994. Skuldkvoten har<br>sedan reducerats och uppgick till 76,6 % vid<br>utgången av 1997 och beräknas gå ned till 72,8 %<br>vid slutet av 1998. Genom de finansiella<br>överskotten och fortsatta försäljningar av statens<br>aktieinnehav fortsätter skulden att sjunka och<br>understiger 60% av BNP år 2001. Den<br>konsoliderade bruttoskulden reduceras även av<br>att det som ett led i ålderspensionsreformen sker<br>en betydande engångsöverföring av tillgångar i<br>AP-fonden till staten för amortering av<br>statsskulden.</p>
<p>Diagram 11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade<br>bruttoskuld och nettoskuld__________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-54.png" style="width:175pt;height:103pt;"/>
<p>--------Nettoskuld Konsoliderad bruttoskuld</p>
<p>Not: Den konsoliderade bruttoskulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier<br>(Maastricht).</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,<br>dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,<br>är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-<br>skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>fonden har betydande finansiella tillgångar vid<br>sidan av statsobligationer. Nettoskulden sjunker<br>i takt med överskottet i det finansiella sparandet<br>och beräknas reduceras som andel av BNP från<br>21,7% vid utgången av 1997 till 9,6% vid ut-<br>gången av 2001.</p>
<p>Skatter och avgifter</p>
<p>Skatterna och avgifterna som andel av BNP<br>(skattekvoten) uppgick 1996 och 1997 till ca<br>54 %. Det är en uppgång med över 4 procenten-<br>heter från 1995. Av den kraftiga ökningen från<br>1995 till 1997 förklaras endast en tredjedel av<br>ändrade skatteregler och höjda taxeringsvärden<br>på fastigheter. En nästan lika stor del av höjning-<br>en av skattekvoten beror på en återhämtning av<br>de viktigaste skattebaserna, lönesumman och den<br>privata konsumtionen, som var nedpressade som<br>andel av BNP år 1995 och under de närmast fö-<br>regående åren.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.2 Den offentliga sektorns skatter och avgifter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter oclt avgifter</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>54,7</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens direkta<br>skatter och avgifter</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>22,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagens direkta<br>skatter</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>14,4</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga indirekta skatter</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdeparte-<br>mentet.</p>
<p>Hushållens skattemässigt redovisade nettoin-<br>komster av kapital, dvs. ränteinkomster, aktieut-<br>delningar och reavinster med avdrag för utgifts-<br>räntor och reaförluster, var negativa t.o.m. 1995,<br>vilket sammantaget innebar ett skattebortfall.<br>Sedan 1996 har kapitalinkomsterna gett ett posi-<br>tivt netto, vilket höjer skattekvoten. Denna<br>vändning av hushållens kapitalinkomster är en<br>konsekvens av att hushållens finansiella sparande<br>varit högt under flera år samt av att hushållen re-<br>aliserar en del av den värdestegring, som ägt rum<br>på aktier och fastigheter de senaste åren.</p>
<p>I år stiger skattekvoten till 54,8 % bl.a. till<br>följd av höjningen av den allmänna pensionsav-<br>giften med 1 procentenhet samt stora inbetal-<br>ningar av skatt på förra årets reavinster m.m.<br>Årets sänkning av fastighetsskatten från 1,7 till</p>
<p>1,5 % får fullt genomslag i skatteinkomsterna<br>först nästa år. Då sänks också den statliga in-<br>komstskatten när den s.k. värnskatten upphör<br></p>
<p>och endast till en del kompenseras av ett skat-<br>teuttag på 25 % för höga inkomster. Dessutom<br>föreslås tillfälligt för 1999 en skattereduktion för<br>inkomsttagare med lägre inkomster samt en<br>sänkning av fastighetsskatten på hyreshus. Fö-<br>retagens direkta skatter som ligger på en histo-<br>riskt hög nivå 1998 och 1999 beräknas falla till-<br>baks något åren därefter. Inkomsterna från skatt<br>på reavinster väntas avta under prognosperioden.<br>Sammantaget beräknas skattekvoten gå ned från</p>
<p>54,8 % 1998 till 53 % år 2001, se tabell 11.2.</p>
<p>Utgifter</p>
<p>Som framgår av diagram 11.4 skedde en kraftig<br>real ökning av de offentliga utgifterna i början av<br>1990-talet, delvis beroende på bankstödet. År<br>1994 började dock utgifterna sjunka, trots ökade<br>ränteutgifter på statsskulden, och 1997 var ut-<br>gifterna i reala termer ca 4 % lägre än 1994. De<br>totala utgifterna i reala termer beräknas öka nå-<br>got i år för att sedan vara i stort sett oförändrade<br>1999.</p>
<p>Diagram 11.4 Den offentliga sektorns reala utgifter</p>
<p>Index 1991=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-55.png" style="width:173pt;height:122pt;"/>
<p>Ränteutgifterna sjunker kraftigt till följd av<br>nedgången i räntenivån och den minskade stats-<br>skulden. Den lägre räntan medför även minskade<br>räntebidrag till bostäder. Transfereringarna till<br>hushållen stiger däremot i år, trots en kraftigt<br>nedgång i arbetslösheten. Ersättningsnivåerna i<br>socialförsäkringarna och barnbidragen har höjts<br>och arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen har<br>halverats, vilket ökar utbetalningarna från den<br>offentliga sektorn. Även den offentliga<br>konsumtionen och investeringarna ökar i volym<br>efter flera års minskningar. I fasta priser växer<br>den offentliga konsumtionen betydlig lång-<br>sammare än BNP, men då prisutvecklingen är<br>högre än för BNP blir konsumtionen som andel<br>av BNP oförändrad 1998 och 1999.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter i löpande pris samt volymförändrin</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Procentuell förändring, 1991 års priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>1111,6</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exklusive räntor</p></td><td>
<p>997,7</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereringar</p></td><td>
<p>387,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>216,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>-12,5</p></td><td>
<p>-14,4</p></td><td>
<p>-10,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>82,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>118,4</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>-6,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>-4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag till bostäder</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>-48,2</p></td><td>
<p>-29,7</p></td><td>
<p>-46,9</p></td><td>
<p>-52,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till EU</p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>113,8</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-9,6</p></td><td>
<p>-9,7</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>-117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar m.m.</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>-14,6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Förändringstal för investeringar är beräknade exkl. köp och försäljning av fastigheter.</p>
<p>Anm: Deflatering med implicitprisindex för offentlig konsumtion resp, investeringar. Övriga delardeflaterade med KPI.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>För åren efter sekelskiftet fortsätter ränte-<br>utgifterna falla i takt med att statsskulden sjun-<br>ker. Utgifterna för arbetslösheten minskar ytter-<br>ligare. Pensionerna ökar trendmässigt till följd av<br>ett ökat antal pensionärer med hög ATP. Utgif-<br>terna för sjukförsäkringen antas, vid oförändrade<br>regler, utvecklas i takt med lönerna. Övriga<br>transfereringar till hushållen ökar genom den fö-<br>reslagna höjningen av barnbidragen. Räntebidra-<br>gen till bostäder halveras såväl år 2000 som 2001<br>till en nivå på drygt 2 miljarder kronor år 2001.<br>Den offentliga konsumtionen förutses växa rela-<br>tivt långsamt. Sammantaget sjunker utgifterna<br>realt med 1,3 % år 2000 och med 0,9 % år 2001,<br>se tabell 11.3.</p>
<p>Finanspolitiken</p>
<p>År 1994 visade den offentliga sektorns finansiella<br>sparande ett underskott på motsvarande 10,3 %<br>av BNP. För 1998 beräknas ett överskott på</p>
<p>2,1 % av BNP. Mellan 1994 och 1998 förbättras<br>således det finansiella sparandet med 12,4 % av<br>BNP. Bakom denna utveckling ligger förutom<br>finanspolitiska åtgärder en rad andra faktorer,<br>som konjunkturutveckling, förändrat ränteläge,<br>periodiseringar av skatteinkomster och köp och<br>försäljningar av fastigheter. I tabell 11.4 redovisas<br>dessa faktorers bidrag till förändringen av det fi-<br>nansiella sparandet. Den komponent som hän-<br>förs till konjunktur beaktar såväl BNP-<br></p>
<p>utvecklingen som de viktigaste skattebasernas<br>utveckling i förhållande till BNP. Den del som<br>beror på BNP mäts som 75 % av avvikelsen i<br>BNP-tillväxt från en antagen trendmässig ut-<br>veckling på 2 %. Denna uppskattning av kon-<br>junkturkänsligheten i de offentliga finanserna är<br>baserad på simuleringar i modeller av den offent-<br>liga sektorns inkomster och utgifter. Hur det<br>offentliga sparandet påverkas av konjunkturen<br>beror inte bara på BNP-tillväxten utan också på<br>tillväxtens sammansättning. En exportledd till-<br>växt ger lägre skatteinkomster än om tillväxten<br>drivs av privat konsumtion. Förskjutningar mel-<br>lan vinster och löner påverkar också skattein-<br>komsterna eftersom vinster på kort sikt är lägre<br>beskattade än löner.</p>
<p>Betydelsen av skattebasernas utveckling fram-<br>går tydligt när man jämför bidraget från kon-<br>junkturen till förändringen av det finansiella spa-<br>randet i tabell 11.4 för åren 1995 och 1996. År<br>1995 steg BNP med 3,9 % men lönesumman och<br>den privata konsumtionen ökade svagt. År 1996<br>var BNP-ökningen endast 1,3 % medan löne-<br>summan steg realt med nära 5 %. Detta resulterar<br>i att konjunkturen gav ett negativt bidrag 1995<br>och ett positivt bidrag 1996 till förändringen av<br>den offentliga sektorns finansiella sparande, trots<br>att den faktiska tillväxten översteg den trendmäs-<br>siga år 1995 men inte 1996.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Tabell 11.4 Förändring av finansiellt sparande</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998 1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total förändring</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>3,2 -1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Förklarande faktorer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster och<br>ränteutgifter, netto</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,7 0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturläge inkl, för-<br>ändring av skattebaser</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6 0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodicering av<br>skatteinkomster</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>1,2 -0,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Köp och försäljningar av<br>fastigheter, netto</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1,2 -0,8</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat finansiellt<br>sparande</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>-0,4 -0,5</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Källa: Finansdepartementet.</p></td></tr>
</table>
<p>Periodiseringar av skatteinkomsterna har för vis-<br>sa år stor betydelse för det finansiella sparandet.<br>Det är huvudsakligen den kassamässiga uppbör-<br>den av skatter som ingår i sparandet. År 1996<br>höjdes sparandet tillfälligt av förändringen av<br>uppbörden av mervärdesskatt. År 1998 ökar<br>skattebetalningarna från hushåll och företag mer<br>än den beräknade slutligt fastställda skatten, vil-<br>ket bl.a. förklaras av att skatten på de höga reali-<br>sationsvinsterna 1997 betalas i år.</p>
<p>Det som i nationalräkenskaperna registreras<br>som köp och försäljningar av fastigheter är ofta<br>ett resultat av finansiella transaktioner, som sale-<br>lease-backavtal och bolagiseringar. År 1997 drogs<br>det offentliga sparandet ned av kommunala köp<br>av fastigheter och 1998 förbättras sparandet av<br>bolagiseringen av AP-fondens fastigheter.</p>
<p>Efter beaktande av bidragen från dessa fakto-<br>rer till förändringen av det finansiella sparandet<br>återstår en restpost, justerat finansiellt sparande,<br>som kan tolkas som en grov indikator på finans-<br>politikens inriktning. Som framgår av tabell 11.4<br>ökade det justerade finansiella sparandet med<br>sammanlagt 9,7% av BNP från 1994 till 1997.<br>Finanspolitiken var således starkt kontraktiv un-<br>der denna period. Konsolideringsprogrammets<br>skattehöjningar och besparingar uppgick till 7 %<br>av BNP för dessa år. Att förbättringen av det<br>justerade sparandet blev än större beror bl.a. på<br>besparingar i kommuner och landsting, som inte<br>räknades in i konsolideringsprogrammet, samt på<br>att utgifterna för räntebidragen till bostäder re-<br>ducerades till följd av räntenedgången.</p>
<p>I år och nästa år minskar det justerade finan-<br>siella sparandet med ca 0,5 % av BNP per år, vil-<br>ket indikerar en milt expansiv finanspolitik. Vis-<br>serligen innebär konsolideringsprogrammet<br></p>
<p>budgetförstärkningar också 1998, men dessa<br>kompenseras av andra åtgärder som t.ex. höjda<br>ersättningsnivåer i socialförsäkringarna, höjda<br>barnbidrag, sänkt fastighetsskatt samt höjda<br>statsbidrag till kommunerna, som bidrar till en<br>ökning av den kommunala konsumtionen. För år<br>2000 förbättras det justerade sparandet med 1 %<br>av BNP och 2001 med 0,5 % av BNP. Samman-<br>fattningsvis är således finanspolitiken, enligt<br>detta mått, svagt expansiv 1998 och 1999 och<br>svagt kontraktiv 2000 och 2001.</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn</p>
<p>Den finansiella situationen för staten har förbätt-<br>rats markant under senare år. Statens finansiella<br>sparande visade ett underskott på ca 180 miljar-<br>der kronor 1994 medan det i år beräknas upp-<br>komma ett överskott på 14,6 miljarder kronor.<br>Motsvarande förbättring visar sig också i att det<br>statliga lånebehovet vänts från en upplåning på<br>185 miljarder kronor 1994 till en amortering av<br>statsskulden med 12 miljarder kronor i år.<br>Statsskulden var, som andel av BNP, högst åren<br>1994-95 då den uppgick till 84 %. Vid årets ut-<br>gång beräknas den till motsvarande 77,5 % av<br>BNP, se tabell 11.5 på nästa sida.</p>
<p>Ålderspensionsreformen medför en påtaglig<br>belastning på statens finanser från 1999, medan<br>det sker en motsvarande förstärkning av ålders-<br>pensionssystemet. Som redovisas närmare i av-<br>snitt 11.3 medför de statliga ålderspensionsav-<br>gifterna, överföringen av medel till premie-<br>pensionssystemet m.m. en nettoförsvagning av<br>statsfinanserna med 43 miljarder kronor år 1999,<br>22 miljarder kronor år 2000 och 28 miljarder<br>kronor år 2001. Som kompensation för denna<br>försvagning överförs under perioden 1999-2001<br>till staten medel från AP-fonden motsvarande<br>45, 45 respektive 235 miljarder kronor år 1999,</p>
<p>2000 respektive 2001. Den stora överföringen år</p>
<p>2001 utgör kompensation även för tiden efter<br>detta år. Engångsöverföringen 2001 kommer<br>delvis att bestå av bostadsobligationer, som ska<br>förvaltas av Riksgäldskontoret till dess obligatio-<br>nerna förfaller till betalning. Till den del dessa<br>obligationer förfaller efter 2001 påverkas därför<br>inte statens lånebehov. Däremot påverkas statens<br>finansiella sparande av överföringen av bostads-<br>obligationer. I prognosen har antagits att av<br>överföringen år 2001 utgörs 63 miljarder kronor<br>av bostadsobligationer, med förfall efter 2001.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.5 Staten inklusive siuk- och arbetslöshetsförsäkringen (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag) |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>618,7</p></td><td>
<p>665,4</p></td><td>
<p>719,9</p></td><td>
<p>741,2</p></td><td>
<p>958,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>560,7</p></td><td>
<p>603,3</p></td><td>
<p>615,1</p></td><td>
<p>633,3</p></td><td>
<p>660,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>235,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga inkomster</p></td><td>
<p>58,0</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>59,8</p></td><td>
<p>63,0</p></td><td>
<p>63,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>641,3</p></td><td>
<p>650,8</p></td><td>
<p>704,8</p></td><td>
<p>673,0</p></td><td>
<p>676,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till privat sektor och utlandet</p></td><td>
<p>323,7</p></td><td>
<p>312,4</p></td><td>
<p>309,2</p></td><td>
<p>298,6</p></td><td>
<p>297,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>91,2</p></td><td>
<p>94,1</p></td><td>
<p>96,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet</p></td><td></td><td></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td></td><td></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>151,2</p></td><td>
<p>160,5</p></td><td>
<p>165,3</p></td><td>
<p>169,9</p></td><td>
<p>175,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>106,3</p></td><td>
<p>96,4</p></td><td>
<p>86,8</p></td><td>
<p>82,7</p></td><td>
<p>73,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-22,6</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>282,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-16,0</p></td><td>
<p>-63,1</p></td><td>
<p>-203,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1432,1</p></td><td>
<p>1404,5</p></td><td>
<p>1382,3</p></td><td>
<p>1321,8</p></td><td>
<p>1119,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>82,4</p></td><td>
<p>77,5</p></td><td>
<p>73,3</p></td><td>
<p>B B, 8</p></td><td>
<p>54,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget förstärks statens finansiella spa-<br>rande under åren 1999, 2000 och 2001 med ca 2,<br>23 och 207 miljarder kronor till följd av pen-<br>sionsreformen.</p>
<p>Totalt inklusive pensionsreformen beräknas<br>statens finansiella sparande uppgå till 15, 68 och<br>282 miljarder kronor för åren 1999, 2000 och<br>2001. Amorteringen av statsskulden blir något<br>lägre än de finansiella överskotten. Statsskulden<br>beräknas minska med 285 miljarder kronor från<br>1998 till 2001 till motsvarande 54,1 % av BNP år<br>2001. Av denna nedgång är ca 168 miljarder kro-<br>nor effekter av pensionsreformen, motsvarande<br>ca 8 % av BNP.</p>
<p>Bortsett från övergångseffekter beräknas pen-<br>sionsreformen försvaga statens finanser och öka<br>lånebehovet med drygt 50 miljarder kronor, me-<br>dan sparandet i ålderspensionssystemet förstärks<br>med samma belopp. För att belysa utgångsläget<br>för de statliga finanserna efter reformens fulla<br>genomförande år 2001 har en beräkning också<br>gjorts av det sparande som skulle ha uppkommit<br>år 2001 om reformen i sin helhet hade slutförts<br>den 31 december 2000. Detta underliggande fi-<br>nansiella sparande beräknas till 0,8 % av BNP.</p>
<p>De statliga utgifterna beräknas, enligt redovis-<br>ningen i nationalräkenskaperna, uppgå till 650,8<br>miljarder kronor 1998. Av utgifterna är det en-<br>dast konsumtionen och investeringarna som ut-<br>gör real resursförbrukning och ingår i BNP. Den<br>statliga konsumtionen svarar för ca 1/5 av statens<br>utgifter och ca 7,5 % av BNP. Den statliga kon-<br></p>
<p>sumtionen varierar relativt kraftigt mellan åren<br>och har visat sig vara svår att förutsäga. Genom<br>systemet med anslagssparande kan statliga myn-<br>digheter delvis förskjuta förbrukningen av de<br>budgeterade medlen i tiden. Dessutom är natio-<br>nalräkenskapernas preliminära utfall osäkra och<br>genomgår ofta stora revideringar.</p>
<p>Den statliga konsumtionen i fasta priser har<br>minskat kontinuerligt sedan 1995 och förra året<br>sjönk konsumtionen med hela 5 %. En åter-<br>hämtning skedde första halvåret 1998 då kon-<br>sumtionen steg med 4,6 %, jämfört med motsva-<br>rande period 1997. Den starka ökningen beror på<br>stora inköp av varor och tjänster bl.a. till för-<br>svaret, medan den statliga sysselsättningen fort-<br>satte sjunka. För andra halvåret beräknas ök-<br>ningstakten för konsumtionen avta till 0,5 %,<br>vilket leder till en uppgång för helåret 1998 på</p>
<p>2,5 %. För de kommande åren i prognosperioden<br>väntas sedan en ökning på 0,5 % per år.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>11.3 Allmänna pensionsfonden/<br>ålderspensionssystemet</p>
<p>År 1998 beräknas avgiftsintäkterna till den all-<br>männa tilläggspensionen (ATP) understiga ut-<br>betalda ATP-pensioner med ca 34 miljarder kro-<br>nor. Detta underskott finansieras med AP-<br>fondens direktavkastning i form av utdelningar<br>och ränteinkomster, som sammantagna väntas<br>uppgå till 43,4 miljarder kronor. I år sker en bo-<br>lagisering av AP-fondens inhemska fastighetsin-<br>nehav, som har ett uppskattat värde på 15 miljar-<br>der kronor. Denna transaktion bokförs i<br>nationalräkenskaperna som ett bidrag till fon-<br>dens finansiella sparande. Frånräknat denna ef-<br>fekt uppgår fondens finansiella sparande till 8,3<br>miljarder kronor. Eftersom ATP-systemets av-<br>giftsunderskott vuxit trendmässigt har fondens<br>sparande successivt avtagit. I början av 1990-talet<br>hade fonden ett sparande på 46,5 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>Den av riksdagen beslutade ålderspensionsre-<br>formen innebär att AP-fonden fr.o.m. år 1999 får<br>en delvis ny roll. Fonden kommer framgent att<br>finansiera inkomstbaserade ålderspensioner inom<br>det reformerade systemets s.k. fördelningsdel.<br>Finansieringsansvaret för tilläggspension i form<br>av förtids- och efterlevandepension förs över till<br>statsbudgeten. Vidare medför reformen att fon-<br>dens avgiftsinkomster förstärks genom att det<br>införs statliga ålderspensionsavgifter på vissa<br>transfereringar m.m., som betalas över statsbud-<br>geten. Nivåerna för allmänna pensionsavgiften<br>och ålderspensionsavgiften är i år 6,95 resp<br>6,40 % och antas vara så under prognosperioden.<br>Ålderspensionsreformen innebär dock att av-<br>giftssatserna ska vara högre.</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden påbörjas under år<br>1999 en förmögenhetsuppbyggnad inom premie-<br>pensionssystemet. De medel som avsätts mot-<br>svarar intjänad premiepensionsrätt och placeras<br>hos den fondförvaltare som den enskilde själv<br>väljer. Genom att den statliga Premiepen-<br>sionsmyndigheten är formell ägare av fondande-<br>larna kommer sparandet i premiepensionssyste-<br>met att i nationalräkenskaperna inräknas i den<br>offentliga sektorn. Den offentliga sektorn inde-<br>las därför fr.o.m. år 1999 i den statliga sektorn,<br>den kommunala sektorn och ålderspensionssys-<br>temet, varav det senare omfattar AP-fonden och<br>Premiepensionsmyndigheten. Sparandet i den 7:e<br>AP-fonden tillgodoräknas Premiepensionsmyn-<br>digheten.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 11.6 Ålderspensionssystemet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>133,6</p></td><td>
<p>134,4</p></td><td>
<p>181,2</p></td><td>
<p>157,8</p></td><td>
<p>161,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>91,1</p></td><td>
<p>105,7</p></td><td>
<p>112,5</p></td><td>
<p>116,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>52,2</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>62,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>38,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensions-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>avgifter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td></td><td></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdelningar m.m.</p></td><td>
<p>46,1</p></td><td>
<p>43,4</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>27,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>122,6</p></td><td>
<p>126,2</p></td><td>
<p>181,4</p></td><td>
<p>185,8</p></td><td>
<p>381,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>121,6</p></td><td>
<p>125,1</p></td><td>
<p>135,2</p></td><td>
<p>139,5</p></td><td>
<p>145,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till staten</p></td><td></td><td></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>235,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäljning av fastigheter</p></td><td></td><td>
<p>-15,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>-219,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-38,2</p></td><td>
<p>-42,7</p></td><td>
<p>-241,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmyndigheten</p></td><td></td><td></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>21,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån<br>och Finansdepartementet.</p>
<p>Under år 1999 överförs retroaktiva premiepen-<br>sionsmedel avseende inkomståren 1995-1997<br>från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgälds-<br>kontoret till Premiepensionsmyndigheten, sam-<br>manlagt 37 miljarder kronor. Det sparande som<br>sker inom premiepensionssystemet motsvaras<br>således av ett reducerat sparande inom staten.<br>Medel motsvarande premiepensionsrätten över-<br>förs till Premiepensionsmyndigheten först andra<br>året efter inkomståret. Överföringen år 2000 av-<br>ser således inkomståret 1998. Fr.o.m. in-<br>komståret 1999 höjs den intjänade premiepen-<br>sionsrätten från 2 % till 2,5 % av<br>pensionsgrundande inkomster och belopp, var-<br>för överföringen till premiepensionssystemet sti-<br>ger fr.o.m år 2001 och då beräknas uppgå till ca<br>18 miljarder kronor.</p>
<p>Sammantaget medför de hittills beslutade de-<br>larna av ålderspensionsreformen en långsiktig<br>förstärkning av ålderspensionssystemets finansi-<br>ella sparande. När nivån på avgifterna till ålders-<br>pensionssystemet slutligen fastställs stärks sys-<br>temets sparande med ytterligare ca 30 miljarder<br>kronor. Det underliggande sparandet år 2001,<br>dvs. det sparande som skulle ha uppkommit om<br>pensionsreformen i sin helhet hade slutförts den<br>31 december 2000, uppgår därmed till 48 miljar-<br>der kronor, vilket motsvarar 2,3 % av BNP.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>11.4 Kommunsektorn</p>
<p>Under första halvåret i år ökade sysselsättningen<br>och förbrukningen i kommuner och landsting<br>något kraftigare än vad som förutsågs i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition. Därför har progno-<br>sen reviderats upp och konsumtionsvolymen<br>förväntas i år öka med 1,7 procent. Ökningen<br>följer efter en utveckling med stagnerande eller<br>minskande konsumtion sedan början av nittio-<br>talet.</p>
<p>Med bland annat högre skatteinkomster än i<br>föregående kalkyl finns i sektorn utrymme för<br>såväl en ekonomi i balans från och med år 2000<br>som en starkare utveckling av konsumtions-<br>volymen fram till och med år 2001 än tidigare be-<br>räknat.</p>
<p>Med kommunsektorn menas här kommuner,<br>landsting och kyrkokommuner exklusive affärs-<br>verk och bolag.</p>
<p>Enligt det preliminära utfallet från national-<br>räkenskaperna motsvarade kommunsektorns ut-<br>gifter 24,1 procent av BNP förra året. Konsum-<br>tionen utgjorde 18,1 procentenheter därav.<br>Kommunerna och landstingen svarade för 67,8<br>respektive 28,9 procent av sektorns totala kon-<br>sumtion.</p>
<p>Faktorer som påverkar sektorns utveckling</p>
<p>I enlighet med tidigare riksdagsbeslut har nivån<br>på de allmänna statsbidragen till kommuner och<br>landsting under innevarande och föregående år<br>höjts med totalt 12 miljarder kronor. Regeringen<br>föreslår nu en fortsatt förstärkning med 4 miljar-<br>der kronor från och med nästa år. Därutöver av-<br>ser regeringen att föreslå ytterligare höjningar<br>med 4 respektive 2 miljarder kronor för de två<br>därpå följande åren. Sammantaget leder dessa<br>förstärkningar till att nivån på de generella stats-<br>bidragen kommer att vara 22 miljarder kronor<br>högre från och med år 2001.</p>
<p>Statsbidragen påverkas också av ekonomiska<br>regleringar mellan staten och kommunsektorn.<br>Från och med i år tar kommuner och landsting<br>över huvudmannaskapet för inkontinensartiklar.<br>Landstingen övertar samtidigt ansvaret för läke-<br>medelssubventioner från staten.</p>
<p>Sedan 1997 har särskilda statsbidrag utgått för<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av<br>offentligt tillfälligt anställda (OTA) och resurs-<br>arbeten.</p>
<p>Hösten 1996 förklarade regeringen att kom-<br>muner och landsting skulle få kompensation om<br>de i samband med slutavräkningen för 1997 års<br></p>
<p>preliminära skattemedel tvingas att betala tillbaka<br>en del av det förskott som erhållits. Denna kom-<br>pensation har i kalkylen hanterats som en tillfäl-<br>lig statsbidragshöjning på 2,6 miljarder kronor<br>under 1999. Nästa år förstärks dessutom kom-<br>munernas och landstingens inkomster ytterligare<br>genom en tillfällig överföring av statlig inkomst-<br>skatt motsvarande 1,3 miljarder kronor.</p>
<p>Den genomsnittliga kommunala skattesatsen<br>antas förbli oförändrad på 1998 års nivå under<br>hela kalkylperioden. Möjligheten att höja skatten<br>begränsas genom lagen om att i särskilda fall<br>minska det generella statsbidraget. Lagen innebär<br>att de kommuner eller landsting som för nästa år<br>fastställer en högre skattesats än den som gällde<br>under 1996 får det generella statsbidraget reduce-<br>rat med ett belopp som motsvarar halva den ök-<br>ning som följer av skattehöjningen.</p>
<p>I beräkningarna har den kommande skatte-<br>växlingen mellan kommuner och landsting för de<br>nya landstingen i Västra Götaland och Skåne ej<br>beaktats.</p>
<p>I samband med regeringens krisuppgörelse<br>1992 slöts ett avtal om förändrade pensionsbe-<br>stämmelser i kommuner och landsting. Avtalet<br>medförde reducerade pensioner från och med<br>1993. Efter en rättslig process har Arbetsdom-<br>stolen nyligen ogiltigförklarat avtalet. Därför<br>måste nu kommuner och landsting betala ut ret-<br>roaktiva pensioner motsvarande cirka 1,0 res-<br>pektive 0,6 miljarder kronor. Utbetalningarna<br>förväntas vara genomförda före 1998 års utgång.<br>De retroaktiva utbetalningarna medför dock att<br>kommunernas och landstingens skatteinkomster<br>ökar med omkring 400 miljoner kronor år 2000.</p>
<p>Sedan vårpropositionen publicerades har fler<br>löneavtal för kommunsektorns anställda slutits.<br>De flesta avtalen är fleråriga och ger en något<br>högre löneutveckling än vad som tidigare prog-<br>nostiserats. Därför har löneökningstakten i kal-<br>kylen reviderats upp.</p>
<p>Både kommuner och landsting är enligt lag<br>skyldiga att uppnå ekonomisk balans från och<br>med år 2000. Balanskravet innebär att budgeten i<br>varje kommun, landsting och kommunalförbund<br>bildat före 1998 måste upprättas så att de årliga<br>intäkterna överstiger kostnaderna. Kostnaderna<br>skall inkludera förändringen av pensionsskulden.<br>Om kostnaderna ändock överstiger intäkterna<br>skall underskottet täckas inom två år.</p>
<p>Vanligtvis krävs ett positivt finansiellt sparan-<br>de för att nå balanskravet. Om investeringsut-<br>gifterna är större än avskrivningarna kan dock ett<br>negativt finansiellt sparande förenas med att kra-</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>vet uppfylls. En sådan situation är för närvarande<br>mer sannolik i kommunerna än i landstingen. I<br>beräkningarna av kommunsektorns finansiella<br>utveckling förutsätts att alla kommuner, lands-<br>ting och kommunalförbund uppfyller balans-<br>kravet.</p>
<p>Utvecklingen till och med år 2001</p>
<p>Inkomsterna i kommunsektorn förväntas fram<br>till och med år 2001 bli högre än vad som förut-<br>sågs i vårpropositionen. Till följd av ett oväntat<br>högt preliminärt taxeringsutfall för 1997, en fort-<br>satt ökad sysselsättning och högre löneökningar<br>förutspås skatteinkomsterna öka. Även statsbi-<br>dragen ökar, bland annat på grund av ovan<br>nämnda förstärkningar.</p>
<p>Riksskatteverket har fastställt kommunernas<br>och landstingens momsavgift för 1999 till 1 970<br>respektive 965 kronor per invånare. Detta inne-<br>bär att avsättningarna till momskontot från och<br>med nästa år antas bli högre än i tidigare kalkyler.</p>
<p>Även sektorns utgifter förväntas bli högre än<br>vad som förutsågs i vårpropositionen. Transfere-<br>ringarna minskar dock något, delvis till följd av<br>en svagare prisutveckling. Socialbidragen som<br>under en längre period har ökat förutses börja<br>minska från och med i år. Minskningen följer<br>bland annat av den allt gynnsammare utveckling-<br>en på arbetsmarknaden. Sammantaget ger detta<br>ett större utrymme för konsumtion och en högre<br>sysselsättning än tidigare. Denna utveckling<br>stöds av utfallet från nationalräkenskaperna för<br>årets första halvår. Inte bara sysselsättningen,<br></p>
<p>utan även förbrukningen har ökat, vilket delvis<br>kan förklaras med att kommunerna köper tjäns-<br>ter i samband med Kunskapslyftet, bland annat<br>konsulter som lärare.</p>
<p>Från och med 1998 beräknas det finnas ut-<br>rymme för en ökning av konsumtionsvolymen<br>med i genomsnitt 1,0 procent per år. Denna ök-<br>ning medger att antalet sysselsatta ökar med i<br>genomsnitt drygt 11 000 personer per år. Ut-<br>rymmet för volymökning av konsumtionen är<br>ungefär lika stort i kommuner och landsting,<br>men fördelar sig något olika över åren.</p>
<p>Under 1998 förväntas konsumtionen i fasta<br>priser öka med cirka 0,4 procent till följd av<br>OTA och resursarbeten, med cirka 0,4 procent<br>på grund av ändrat huvudmannaskap för inkon-<br>tinensartiklar samt med cirka 0,5 procent till<br>följd av Kunskapslyftet. Rensat för dessa föränd-<br>ringar framträder den underliggande konsum-<br>tionsvolymen som i år antas öka med 0,3 pro-<br>cent. Från och med nästa år förväntas emellertid<br>den underliggande konsumtionen växa snabbare<br>än den faktiska.</p>
<p>Det finansiella sparandet i kommunsektorn<br>väntas i år bli lägre än vad som prognostiserades i<br>vårpropositionen, delvis beroende på utbetal-<br>ningen av retroaktiva pensioner. För kommande<br>år beräknas sparandet bli något högre än vad som<br>tidigare förutsågs. Både kommunernas och<br>landstingens finansiella sparande förväntas från<br>och med nästa år uppgå till i genomsnitt 2,8 mil-<br>jarder kronor per år. Nivån på det finansiella</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.7 Kommunsektorns finanser<sup>1</sup> |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>411,3</p></td><td>
<p>441,2</p></td><td>
<p>462,6</p></td><td>
<p>480,8</p></td><td>
<p>497,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>294,4</p></td><td>
<p>300,5</p></td><td>
<p>311,2</p></td><td>
<p>325,1</p></td><td>
<p>337,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>2</sup></p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>91,2</p></td><td>
<p>94,1</p></td><td>
<p>96,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>59,1</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>63,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>418,5</p></td><td>
<p>441,1</p></td><td>
<p>456,1</p></td><td>
<p>474,8</p></td><td>
<p>490,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>90,7</p></td><td>
<p>92,4</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>96,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>329,2</p></td><td>
<p>341,5</p></td><td>
<p>355,5</p></td><td>
<p>368,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>volymförändring %<sup>3</sup></p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>underliggande %‘</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>25,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inkomster och utgifter redovisas exklusive statligt utjämningsbidrag och statlig utjämningsavgift. Utjämningsbidraget för 1998 är fastställt till 21 miljar-<br>der kronor.</p>
<p><sup>2</sup>Statsbidragen redovisas från och med 1996 netto efter avdrag för kommunernas och landstingens tillskott till momsåterbetalningssystemet.</p>
<p>’Årlig procentuell förändring i fasta priser.</p>
<p><sup>4</sup>Årlig procentuell volymförändring rensad för effekterna av OTA, resursarbeten, förändrat huvudmannaskap för inkontinensartiklar och Kunskapslyftet.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>sparandet förutsätts från och med år 2000 mot-<br>svara ett positivt resultat för sektorn som helhet,<br>eftersom varje kommun, landsting och kommu-<br>nalförbund minst måste uppnå ekonomisk ba-<br>lans.</p>
<p>Diagram 11.5 Kommunsektorns konsumtion</p>
<p>Index</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-56.png" style="width:170pt;height:99pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Kommunsektorns förädlingsvärde beräknas som<br>summan av löner, arbetsgivaravgifter med mera<br>och kapitalförslitning av anläggningstillgångar.<br>Förädlingsvärdet utgör sektorns bidrag till BNP.</p>
<p>Konsumtionen är ett mått på sektorns skatte-<br>finansierade verksamhet. Om försäljningsin-<br>komster och avgifter läggs till konsumtionen er-<br>hålls bruttoproduktionen, som motsvarar kom-<br>munsektorns totala produktion och resurs-<br>åtgång.</p>
<p>Som framgår av diagram 11.5 ökade både<br>kommunsektorns förädlingsvärde, konsumtion<br>och bruttoproduktion i fasta priser fram till och<br>med början av nittiotalet. Därefter minskade för-<br>ädlingsvärdet kraftigt. Detta förklaras i huvudsak<br>av en minskad sysselsättning. Varken konsum-<br>tionen eller bruttoproduktionen minskade i<br>samma omfattning som förädlingsvärdet. Det<br>beror på att kommunsektorn i ökad utsträckning<br>köper material och tjänster samt att den avgifts-<br>finansierade verksamheten och försäljningsin-<br>komsterna ökat i volym. För de kommande åren<br>förväntas förädlingsvärdet, konsumtionen och<br>bruttoproduktionen återigen öka, om än i lugna-<br>re takt än tidigare.</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<h2>12 Sidoalternativ</h2>
<p>Under vintern och våren 1998 fanns det en<br>ovanligt bred samsyn bland olika<br>konjunkturbedömare avseende utvecklingen av<br>svensk ekonomi. I takt med att Asienkrisen har<br>fördjupats, förlängts och spridits har dock<br>åsikterna börjat divergera. Olika bedömningar<br>görs avseende krisens längd och djup,<br>spridningseffekterna till omvärlden samt åter-<br>verkningar på svensk ekonomi.</p>
<p>För att belysa osäkerheten om den internatio-<br>nella utvecklingen och möjliga återverkningar på<br>Sveriges tillväxt, sysselsättning och offentliga fi-<br>nanser presenteras i detta kapitel ett sidoaltema-<br>tiv som beskriver utvecklingen vid en svagare<br>internationell konjunktur. Jämförelsen görs där-<br>vid med det s.k. basalternativ som presenteras<br>ovan. De två alternativen antas börja divergera i<br>början av oktober 1998. Sidoalternativet bedöms<br>vara mindre sannolikt än basalternativet.</p>
<p>Internationell utveckling</p>
<p>I basalternativet förutses en försiktig exportledd<br>återhämtning i den asiatiska regionen under<br>1999. Spridningseffekterna från Asienkrisen på<br>OECD-området utanför Asien antas bli måttli-<br>ga. Osäkerheten kring denna bedömning är stor<br>och det finns risk för en sämre utveckling.</p>
<p>I sidoalternativet antas att lågkonjunkturen i<br>Japan blir mer utdragen än vad som antagits i<br>basalternativet. Problemen i den finansiella<br>sektorn kvarstår och den finanspolitiska<br>stimulansen uteblir delvis. Detta bidrar till ett<br>fortsatt dämpat förtroende bland hushåll och<br>konsumenter. Den fördröjda återhämtningen i<br>Japan medför fortsatt instabila finansmarknader i<br>övriga Asien och därmed försvåras genom-<br>förandet av ekonomiska och politiska reformer i<br>de krisdrabbade asiatiska länderna. I sido-<br>alternativet antas att en återhämtning i den<br>asiatiska regionen sker först år 2000.</p>
<p>Sidoalternativets fördjupade Asienkris innebär<br>negativa återverkningar på övriga världen, inte<br>minst på tillväxtekonomierna. De av dessa länder<br>som har betydande budget- och bytesbalansun-<br>derskott är särskilt sårbara för Asienkrisens ef-<br>fekter och drabbas därför av minskade kapitalin-<br>flöden och högre räntor genom att de finansiella<br>marknaderna söker sig till säkra placeringar.<br>Även de länder som har starka kommersiella och<br>finansiella kopplingar till de asiatiska länderna är<br>mer sårbara. En minskad efterfrågan på råvaror<br>medför dessutom vidgade bytesbalansunderskott<br></p>
<p>för råvaruexporterande länder. I sidoalternativet<br>förväntas dessa länder, exempelvis i Latinameri-<br>ka, föra en stramare ekonomisk politik för att<br>motverka den finansiella oron och därmed på-<br>verkas den inhemska efterfrågan negativt.</p>
<p>En svagare ekonomisk utveckling i Latiname-<br>rika innebär en försämrad exportutveckling i<br>framför allt Förenta staterna och i vissa europe-<br>iska länder. En svagare exporttillväxt medför<br>med viss fördröjning en sämre investeringsut-<br>veckling i de exportberoende sektorerna, vilket<br>bidrar till en lägre sysselsättning.</p>
<p>Förutom genom handelseffekter påverkas<br>Europa och Nordamerika även direkt av oron på<br>de finansiella marknaderna, som antas fortsätta<br>och fördjupas i sidoalternativet. Den fördjupade<br>krisen medför accentuerad prispress och därmed<br>en vinstpress som leder till lägre vinst-<br>förväntningar och en svagare börsutveckling än i<br>basalternativet. Därmed påverkas hushållens och<br>företagens framtidsförväntningar negativt.</p>
<p>Nordamerika drabbas relativt påtagligt av en<br>kraftigare och mer långvarig börsnedgång främst<br>till följd av att sparkvoten där redan sjunkit be-<br>tydligt. Förenta staterna har under en längre tid<br>stimulerats av en god förmögenhetsutveckling<br>och tillsammans med en lägre sysselsättningstill-<br>växt skulle en börsnedgång bidra till en lång-<br>sammare ökningstakt av den privata konsumtio-<br>nen.</p>
<p>I Europa, där den privata konsumtionen be-<br>döms vara mindre känslig för börsutvecklingen,<br>antas de direkta effekterna av en fördjupad Asi-<br>enkris vara något mindre än i Nordamerika.<br>Pressade företagsvinster och ökad osäkerhet<br>skulle dock leda till en lägre sysselsättnings- och<br>investeringstillväxt än i basalternativet, vilket i<br>förlängningen även skulle påverka den privata<br>konsumtionen negativt.</p>
<p>Den jämfört med basalternativet svagare<br>efterfrågeutvecklingen antas leda till en lättare<br>penningpolitik främst i Förenta staterna och<br>Europa. Detta dämpar, men förmår inte på kort<br>sikt eliminera de negativa återverkningarna på<br>tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>I sidoalternativet förutsätts således att åter-<br>hämtningen i Asien sker först år 2000 och att<br>krisen ger större negativa återverkningar på om-<br>världen främst under åren 1999-2000. Skillnaden<br>mellan bas- och sidoalternativen vad gäller den<br>globala BNP-utvecklingen och därmed världs-<br>marknadstillväxten för svensk export är mest<br>betydande år 1999. Skillnaden i världsmarknads-</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>tillväxten beräknas till drygt 2 procentenheter<br>detta år.</p>
<p>Diagram 12.1 Marknadstillväxt i sidoalternativet</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-57.png" style="width:174pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>Sidoalternativets svagare internationella utveck-<br>lingen innebär en sämre marknadstillväxt för<br>svensk export kombinerad med ökad prispress.<br>Lägre importpriser och svagare efterfrågan gene-<br>rerar ett lägre inflationstryck även i Sverige.<br>Riksbanken förutsätts därför föra en lättare pen-<br>ningpolitik. Räntemarginalerna gentemot utlan-<br>det antas vara desamma som i basalternativet.<br>Aven växelkursen antas vara densamma, efter-<br>som penningpolitiken lättas i såväl Sverige som i<br>omvärlden. Till skillnad från situationen vid<br>många tidigare internationella avmattningar är<br>vinstläget i industrin förhållandevis högt. I en<br>stor del av industrin finns det därför utrymme<br></p>
<p>att priskonkurrera genom att sänka vinstmargi-<br>nalerna. Svenska företag kan därför väntas sänka<br>priserna för att behålla och vinna marknadsan-<br>delar. Svensk exportindustri klarar därför av en<br>internationell avmattning betydligt bättre idag.<br>Trots sänkta exportpriser blir exportutveckling-<br>en svagare än i basalternativet. För innevarande år<br>blir effekten på exporten liten då alternativen di-<br>vergerar först i slutet av året. Nästa år blir ex-<br>portutvecklingen betydligt svagare än i basalter-<br>nativet.</p>
<p>Anpassningen av produktionen till den lägre<br>efterfrågan sker med en viss fördröjning, vilket<br>leder till en ofrivillig lageruppbyggnad. Effekten<br>på BNP av en minskad export blir därför något<br>fördröjd.</p>
<p>Den sämre industrikonjunkturen, med för-<br>sämrade vinstutsikter och större osäkerhet, leder<br>till ett kraftigt omslag i investeringarna i export-<br>sektorn. På sikt minskar också investeringarna i<br>närliggande exportberoende sektorer jämfört<br>med basalternativet. Större osäkerhet innebär att<br>såväl företagens som hushållens investeringar<br>skjuts på framtiden. Till skillnad från konjunk-<br>turnedgången i början på 1990-talet är investe-<br>ringsvolymerna och kapitalstockarna förhållan-<br>devis balanserade i dagsläget. I början av 1990-<br>talet fanns det kraftiga obalanser i framför allt<br>bostadssektorn. Idag ligger bostadsbyggandet på<br>en låg nivå, vilket gör att risken för kraftiga in-<br>vesteringsnedgångar i denna sektor är tämligen<br>liten.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>ITabell 12.1 Nyckeltal i sidoalternativet 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Procent</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="4">
<p>Differens mot basalternativet, procentenheter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt, för svensk export</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index'</p></td><td>
<p>121,7</p></td><td>
<p>120,4</p></td><td>
<p>118,5</p></td><td>
<p>118,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk långränta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>4,03</p></td><td>
<p>4,39</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>■0,05</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk kortränta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,58</p></td><td>
<p>3,38</p></td><td>
<p>3,69</p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,50</p></td><td>
<p>-0,50</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,76</p></td><td>
<p>4,44</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>5,00</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>■0,25</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta'</p></td><td>
<p>4,31</p></td><td>
<p>3,80</p></td><td>
<p>3,80</p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>-0,50</p></td><td>
<p>-0,50</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI'</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot, nivå</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Avmattningen sprider sig även vidare till hus-<br>hållen och dämpar konsumtionen. Den jämfört<br>med basalternativet lägre tillväxten leder till en<br>svagare sysselsättningsutveckling och en svagare<br>utveckling av hushållens disponibla inkomster.<br>Genomslaget motverkas dock av att transfere-<br>ringarna bl.a. i form av arbetslöshetsersättning<br>blir högre. De försämrade vinstutsikterna för fö-<br>retag leder till en svagare börsutveckling. Svenska<br>hushåll äger relativt mycket aktier och aktie-<br>ägandet är tämligen spritt, vilket gör att hus-<br>hållens förmögenhet påverkas relativt mycket<br>jämfört med andra europeiska länder. Priserna på<br>fastigheter påverkas negativt av en lägre tillväxt<br>även om genomslaget dämpas av den lättare pen-<br>ningpolitiken. Sidoalternativet innebär således en<br>svagare utveckling av hushållens inkomst och<br>förmögenhet, vilket tillsammans med den all-<br>mänt högre osäkerheten leder till en lägre kon-<br>sumtion. Risken för en mer betydande avmatt-<br>ning i konsumtionsutvecklingen bedöms vara<br>relativt liten. Hushållen har konsoliderat sin<br>ekonomi under 1990-talet och har en mycket<br>god förmögenhetsställning.</p>
<p>Lägre export, investeringar och privat kon-<br>sumtion leder till att även importen blir lägre,<br>vilket minskar genomslaget på BNP. Även den<br>lättare penningpolitiken med sänkt reporänta<br>dämpar genomslaget på BNP, men förmår inte<br>att på kort sikt fullt ut balansera det efterfråge-<br>bortfall som uppkommer genom lägre interna-<br>tionell tillväxt och allmänt högre osäkerhet.</p>
<p>Beräkningarna i sidoalternativet baseras också<br>på ett antal mera tekniska antaganden. Liksom i<br>basalternativet antas lönerna öka med ca 3 % per<br>år. För att renodla effekterna av en annorlunda<br>internationell utveckling, utgår beräkningarna<br></p>
<p>från oförändrade regler. Den statliga konsumtio-<br>nen, de offentliga investeringarna och volymen<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas således<br>vara desamma som i basalternativet. De redovi-<br>sade effekterna avser således konsekvenserna av<br>en svagare internationell utveckling bortsett från<br>de regeländringar en sådan svagare utveckling<br>skulle kunna ge upphov till.</p>
<p>För kommunerna förutsätts att balanskravet<br>ska vara uppfyllt från och med år 2000 i såväl bas-<br>som sidoalternativet. Därmed anpassas den<br>kommunala konsumtionen som en följd av sido-<br>alternativets lägre skatteinkomster.</p>
<p>Sammantaget beräknas BNP i sidoalternativet<br>växa med 2,8 % år 1998 och 1,8 % år 1999, vilket<br>är 0,2 respektive 1,2 procentenheter lägre än i<br>bas alternativet.</p>
<p>Den lägre tillväxten innebär ett sämre arbets-<br>marknadsläge än i basalternativet med en svagare<br>sysselsättningsutveckling särskilt nästa år. Den<br>sämre internationella utvecklingen slår direkt<br>mot industrisysselsättningen, men även syssel-<br>sättningen i övrigt näringsliv drabbas som en<br>följd av svagare inhemsk efterfrågan. Balanskra-<br>vet i kommunsektorn sätter en restriktion på<br>omfattningen av verksamheten och sysselsätt-<br>ningen utvecklas därför sämre även i denna sek-<br>tor. Sammantaget beräknas sysselsättningen öka<br>med 0,5 % nästa år, vilket är 1 procentenhet lägre<br>än i basalternativet. Den svagare sysselsättnings-<br>utvecklingen leder till att färre träder in på ar-<br>betsmarknaden, vilket dämpar genomslaget på<br>den öppna arbetslösheten. Den öppna arbetslös-<br>heten beräknas till 6,5 % nästa år, vilket är 0,8<br>procentenheter högre än i basalternativet.</p>
<p>Tabell 12.2 Försörjningsbalans i sidoalternativet</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>Differens mot basalternativet, procentenheter</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta investeringar</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-1.9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<p>Diagram 12.2 BNP-tillväxt i sidoalternativet</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-58.png" style="width:174pt;height:108pt;"/>
<p>90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den internationella avmattningen väntas inte re-<br>ducera svensk BNP på lång sikt lika mycket som<br>på kort sikt. På några års sikt när den internatio-<br>nella oron har lagt sig, den lättare penningpoliti-<br>ken får större genomslag, den globala tillväxten<br>återhämtar sig samt kapitalstockarna visar sig va-<br>ra för låga efter en period med förhållandevis låga<br>investeringar, kan man räkna med en återhämt-<br>ning så att tillväxten under ett par år blir högre än<br>i basalternativet. Återhämtningen antas dock inte<br>bli fullständig inom den här beaktade tidsperio-<br>den, utan BNP-nivån år 2001 antas vara lägre än i<br>basalternativet. I sidoalternativet beräknas BNP-<br>tillväxten bli 3,1 % år 2000 och 3,2 % år 2001. År<br>2001 blir BNP därmed 0,9 % lägre än i basalter-<br>nativet.</p>
<p>Eftersom BNP blir lägre alla år blir arbetslös-<br>heten högre, vilket innebär att arbetslöshetsmålet<br>ej nås i slutet av år 2000.</p>
<p>Diagram 12.3 Öppen arbetslöshet i sidoalternativet</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-59.png" style="width:173pt;height:129pt;"/>
<p>Offentliga sektorns finanser</p>
<p>Med svagare tillväxt utvecklas de offentliga fi-<br>nanserna sämre än i basalternativet. Historiskt<br>har det offentliga sparandet uppvisat en hög<br>känslighet för konjunktursvängningar. En del<br>av dessa svängningar kan dock tillskrivas disk-<br>retionära finanspolitiska åtgärder snarare än<br>automatiska effekter på det offentliga sparan-<br>det vid givna skatte- och utgiftsregler.</p>
<p>I sidoalternativet utvecklas de viktigaste skat-<br>tebaserna långsammare än i huvudalternativet.<br>Lönesumman beräknas år 2000 vara drygt 1,3 %<br>lägre till följd av den svagare sysselsättningsut-<br>vecklingen och den privata konsumtionen antas<br>vara drygt 1 % lägre. Sammantaget beräknas<br>skatteinkomsterna bli 13 miljarder kronor lägre<br>än i basaltemativet.</p>
<p>På utgiftssidan är det främst arbetslöshetser-<br>sättningarna och andra hushållstransfereringar<br>som påverkas av den sämre arbetsmarknaden.<br>Högre arbetslöshet och lägre sysselsättning<br>jämfört med basalternativet innebär ca 4 mil-<br>jarder kronor högre utgifter för staten år 1999<br>och 2000. Här har inte beaktats att åtgärder<br>måste vidtas för att det statliga utgiftstaket inte<br>ska överskridas eftersom beräkningarna avser<br>fallet med givna skatte- och utgiftsregler.</p>
<p>För den sammantagna offentliga sektorn mot-<br>verkas utgiftsökningen för staten till viss del av<br>att konsumtionen i kommuner och landsting blir<br>lägre än i basalternativet. I kombination med det<br>ekonomiska balanskravet ger lägre skattein-<br>komster i kommuner och landsting mindre ut-<br>rymme för kommunal konsumtionstillväxt. År<br>2000 beräknas konsumtionen i kommuner och<br>landsting vara drygt 1 % lägre än i basalternati-<br>vet. Balanskravet bidrar således till att reducera<br>de offentliga finansernas känslighet för kon-<br>junktursvängningar.</p>
<p>Det offentliga finansiella sparandet beräknas<br>bli 11 miljarder kronor sämre såväl 1999 som år<br>2000 jämfört med basalternativet, vilket motsva-<br>rar ca 0,5 % av BNP. Målet om ett offentligt spa-<br>rande motsvarande 0,5 % av BNP år 1999 upp-<br>nås. Det offentliga sparandet når däremot inte<br>upp till 2 % av BNP år 2000.</p>
<p>Skillnaden mellan alternativen vad gäller den<br>offentliga sektorns finansiella sparande motsva-<br>rar år 2000 knappt hälften av skillnaden i BNP.<br>Detta ger ett mått på graden av de offentliga fi-<br>nansernas konjunkturkänslighet vid den här<br>analyserade störningen i form av en internatio-</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>ITabell 12.3 Den offentliga sektorns finanser i sidoalternativet |</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="4">
<p>Differens mot basalternativet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1147</p></td><td>
<p>1154</p></td><td>
<p>1186</p></td><td>
<p>1228</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>-13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>992</p></td><td>
<p>1006</p></td><td>
<p>1041</p></td><td>
<p>1086</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-13</p></td><td>
<p>-10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>54,8</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>■2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga inkomster</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>1144</p></td><td>
<p>1152</p></td><td>
<p>1168</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>61,6</p></td><td>
<p>59,3</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>511</p></td><td>
<p>524</p></td><td>
<p>518</p></td><td>
<p>521</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>496</p></td><td>
<p>527</p></td><td>
<p>545</p></td><td>
<p>566</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>89</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>■1</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Finansiell ställning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>323</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>231</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1321</p></td><td>
<p>1334</p></td><td>
<p>1305</p></td><td>
<p>1186</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>73,0</p></td><td>
<p>71,8</p></td><td>
<p>67,2</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>nell konjunkturförsvagning under förutsättning<br>att inga finanspolitiska åtgärder vidtas. I 1998 års<br>vårproposition bilaga 1 analyserades två andra<br>störningar som resulterade i en konjunkturkäns-<br>lighet på 57 respektive 45 %. Detta visar att de<br>offentliga finanserna är olika känsliga för olika<br>typer av störningar, vilket beror på att olika stör-<br>ningar påverkar sammansättningen av BNP och<br>därmed skattebaserna och offentliga utgifter på<br>olika sätt.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Svensk ekonomi är känslig för vad som händer i<br>omvärlden. En svagare internationell utveckling<br>får således betydande återverkningar på svensk<br>tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser. En<br>sådan utveckling gör det svårare att nå målet om<br>en halverad arbetslöshet år 2000. De offentliga<br>finanserna är emellertid så starka i basalternativet<br>att det offentliga sparandet visar överskott varje<br>år även vid den svagare internationella utveck-<br>lingen. Därmed undviks att nedgången fördjupas<br>och förlängs genom misstroende mot svensk<br>ekonomi, som tar sig uttryck bl.a. i högre räntor.</p>
<p>64</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Ålderspensionsreformens<br>finansiella effekter</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Ålderspensionsreformens finansiella</p>
<p>effekter</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Inledning..................................................................................................................5</p>
<p>2 Regelförändringar med anledning av ålderspensionsreformen............................5</p>
<p>2.1 Socialavgifter............................................................................................5</p>
<p>2.2 Statliga ålderspensionsavgifter................................................................6</p>
<p>2.3 Omfördelning av finansieringsansvaret.................................................7</p>
<p>2.4 Premiepensionssystemet.........................................................................7</p>
<p>2.5 Finansiell infasning..................................................................................8</p>
<p>3 Statens lånebehov och det statliga utgiftstaket.....................................................8</p>
<p>4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...........................................10</p>
<p>5 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser.................................................11</p>
<p>Appendix..........................................................................................................................12</p>
<p>9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>Den 8 juni 1998 fattade riksdagen beslut om<br>ett reformerat ålderspensionssystem (prop.<br>1997/98:151 samt prop. 1997/98:152, bet.<br>1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). Reformen<br>innebär bl.a. förändrade regler för beräkning av<br>pensionsrätt såväl under tiden för intjänande som<br>när ålderspensioner betalas ut. Ålderspensioner<br>beräknade enligt de nya reglerna kommer emel-<br>lertid inte att uppbäras förrän tidigast under år<br>2001 och då i mycket begränsad omfattning. De<br>totala offentliga utgifterna för ålderspension på-<br>verkas därför inte av reformen under perioden<br>fram t.o.m. år 2001, frånsett förhöjda administ-<br>rativa utgifter i samband med införandet av det<br>nya ålderspensionssystemet samt marginella ef-<br>fekter av att den lägsta åldern för uttag av ålders-<br>pension höjs från 60 till 61 år. Den offentliga<br>sektorns samlade inkomster från skatter och so-<br>cialavgifter påverkas inte heller av reformen.</p>
<p>Däremot medför ålderspensionsreformen<br>fr.o.m. år 1999 betydande omfördelningar av in-<br>komster och utgifter mellan statsbudgeten, All-<br>männa pensionsfonden och den nyinrättade<br>Premiepensionsmyndigheten. I denna bilaga till<br>budgetpropositionen för 1999 lämnas en redogö-<br>relse för reformens finansiella effekter i dessa av-<br>seenden.</p>
<p>Vissa delar av socialförsäkringen redovisas inte<br>över statsbudgeten, men utgifterna begränsas av<br>det statliga utgiftstaket. Det gäller bl.a. delpen-<br>sionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen samt<br>ATP. Fr.o.m. år 1999 kommer utgifterna inom<br>delpensions- och arbetsskadeförsäkringarna att<br>föras över till statsbudgeten<sup>1</sup>. Ålderspensionsre-<br>formen medför vidare att utgifter för samtliga<br>pensionsförmåner förutom inkomstbaserad ål-<br>derspension redovisas över statsbudgeten. Där-<br>med kommer socialförsäkringen vid sidan av<br>statsbudgeten enbart att omfatta inkomstbaserad<br>ålderspensionsförmåner, varför benämningen<br>ändras till "ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten".</p>
<p><sup>1</sup> I enlighet med riksdagens beslut kommer, som ett led i ålderspensions-<br>reformen, delpensionsförmånen att avvecklas så att denna förmån inte<br>beviljas efter år 2000. Delpension kommer dock att fortsätta betalas ut<br>även efter år 2000 till dem som redan beviljats sådan förmån. Avveckling-<br>en av delpensionssystemet är inte beaktad i de siffror som redovisas i den-<br>na bilaga.</p>
<p>2 Regelförändringar med anledning</p>
<p>av ålderspensionsreformen</p>
<p>2.1 Socialavgifter</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet skall,<br>vad gäller inkomstbaserad ålderspension, helt fi-<br>nansieras med socialavgifter och statliga ålders-<br>pensionsavgifter. Socialavgifterna utgörs dels av<br>ålderspensionsavgiften, som tas ut som arbetsgi-<br>varavgift (respektive egenavgift för inkomster av<br>annat förvärvsarbete), dels av den allmänna pen-<br>sionsavgiften, för vilken den enskilde är avgifts-<br>skyldig. Avgifterna skall sammantaget motsvara</p>
<p>18.5 procent av pensionsgrundande inkomster<br>och pensionsgrundande belopp, vilket överens-<br>stämmer med värdet av den tillgodoräknade pen-<br>sionsrätten i det reformerade ålderspensionssys-<br>temet. De pensionsgrundande beloppen omfattar<br>bl.a. underlag för ålderspensionsrätt till förtids-<br>pensionärer och det särskilda tillskott, s.k. barn-<br>årsrätt, som tillgodoräknas småbarnsföräldrar vid<br>fastställande av ålderspensionsrätt.</p>
<p>De slutliga formerna för avgiftsuttaget till det<br>nya ålderspensionssystemet har ännu inte fast-<br>ställts. I avvaktan på slutligt beslut i denna fråga<br>kommer 1998 års avgiftsnivåer att ligga kvar. I<br>denna proposition har gjorts ett beräkningstek-<br>niskt antagande att detta gäller för hela kalkylpe-<br>rioden t.o.m. år 2001, i enlighet med konventio-<br>nen att beräkningarna utgår från gällande lagar.<br>Ålderspensionsavgiften förutsätts därmed uppgå<br>till 6,40 procent och den allmänna pensionsav-<br>giften till 6,95 procent av respektive avgiftsun-<br>derlag. Detta innebär att ålderspensionssystemet<br>övergångsvis tillförs lägre avgiftsintäkter än vad<br>som skall gälla i fullfunktionsstadiet, medan<br>statsbudgeten i motsvarande grad tillgodoräknas<br>högre inkomster från socialavgifterna. Detta för-<br>hållande beaktas dock i beräkningen av den s.k.<br>finansiella infasningen, se nedan.</p>
<p>Den allmänna pensionsavgiften tas för närva-<br>rande ut på inkomster upp till förmånstaket på</p>
<p>7.5 förhöjda prisbasbelopp. Avgiftsintäkterna<br>förs i sin helhet till Allmänna pensionsfonden.<br>Ålderspensionsavgiften tas ut på hela underlaget<br>för arbetsgivaravgifter och egenavgifter, utan nå-<br>gon takbegränsning. Avgiftsintäkterna fördelas<br>så att den del som är hänförlig till inkomstdelar<br>överstigande förmånstaket förs till staten. Denna<br>andel har fastställts till 7 procent av influtna av-<br>giftsmedel och antas i enlighet med den angivna<br>beräkningskonventionen ligga fast under hela<br>kalkylperioden. Däremot förändras den andel av<br></p>
<p>influtna ålderspensionsavgifter som beräknas<br>motsvara intjänad premiepensionsrätt och förs<br>till inlåning i Riksgäldskontoret, se nedan. Som<br>en konsekvens härav minskar AP-fondens andel<br>av avgiftsintäkterna.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomster och pensions-<br>grundande belopp i det reformerade pensions-<br>systemet skall enligt riksdagens beslut under de<br>närmast tre åren uppgå till högst 7,5 förhöjda<br>prisbasbelopp per år, vilket för år 1999 motsvarar<br>279 000 kronor. Efter år 2001 kommer detta tak<br>att räknas upp i takt med inkomstutvecklingen i<br>samhället, istället för att som hittills vara prisin-<br>dexerat.</p>
<p>Genom riksdagens beslut kommer från med år<br>1999 den allmänna pensionsavgiften inte att räk-<br>nas in i den pensionsgrundande inkomsten. Mo-<br>tivet härför är bl.a. att denna avgift i pensions-<br>hänseende skall vara likställd med arbets-<br>givaravgifter. Den allmänna pensionsavgiften lik-<br>som ålderspensionsavgiften tas emellertid ut på<br>bruttoinkomsten, dvs. inkomsten inklusive den<br>allmänna pensionsavgiften. Detta innebär att en<br>viss andel av den pensionsgrundande inkomsten<br>motsvarar en lägre procentsats för den debiterade<br>socialavgiften. Det avgiftsuttag till ålderspen-<br>sionssystemet som kommer att gälla under år<br>1999 på sammantaget 13,35 procent (6,95+6,40)<br>av bruttoinkomsten motsvarar sålunda 14,35<br>procent av den pensionsgrundande inkomsten.<br>Den senare siffra skall jämföras med ett avgifts-<br>uttag på 18,5 procent som skall gälla när ålders-<br>pensionsreformen är fullt genomförd. Underut-<br>taget på 4,15 procentenheter av pensionsgrun-<br>dande inkomster beräknas motsvara drygt 30<br>miljarder kronor och utgör således den ytterliga-<br>re omfördelning mellan statsbudgeten och ålder-<br>spensionssystemet som tillkommer när frågan<br>om ålderspensionssystemets finansiering får sin<br>slutliga lösning.</p>
<p>En effekt av att den allmänna pensionsavgiften<br>fr.o.m. 1999 dras ifrån vid beräkning av pen-<br>sionsgrundande inkomst är också att förmånsta-<br>ket höjs uttryckt i termer av bruttoinkomsten.<br>Med dagens nivå på den allmänna pensionsav-<br>giften (6,95 procent) motsvarar en pensions-<br>grundande inkomst på 7,5 förhöjda prisbasbe-<br>lopp en bruttoinkomst, dvs. inkomsten inklusive<br>denna avgift, på 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Ta-<br>ket för uttag av allmän pensionsavgift höjs därför<br>enligt riksdagens beslut fr.o.m. år 1999 till 8,06<br>förhöjda prisbasbelopp, vilket medför ökade av-<br>giftsinkomster med ca 1 miljard kronor. För att<br>kompensera för de ökade avgiftsbetalningarna<br></p>
<p>höjs skiktgränsen för statlig inkomstskatt, vilket<br>således ger lägre statliga skatteinkomster. Därtill<br>uppkommer en negativ effekt för skatteinkoms-<br>terna till följd av att den allmänna pensionsav-<br>giften dras ifrån vid beräkning av underlagen för<br>statlig och kommunal inkomstskatt.</p>
<p>2.2 Statliga ålderspensionsavgifter</p>
<p>En grundprincip i ålderspensionsreformen är att<br>synliggöra kostnaderna för ålderspension i sam-<br>band med att ålderspensionsrätt tjänas in. En<br>konsekvens härav är att alla inkomster som ger<br>ålderspensionsrätt skall vara belagda med avgifter<br>till ålderspensionssystemet, så att intjänad pen-<br>sionsrätt alltid sammanfaller med inbetalda av-<br>gifter.</p>
<p>Till skillnad från tidigare skall det därför<br>fr.o.m. år 1999 erläggas ålderspensionsavgifter<br>för sådana inkomstersättningar till hushållen som<br>finansieras över statsbudgeten och är förenade<br>med ålderspensionsrätt. Det gäller t.ex. sjukpen-<br>ning, föräldrapenning och arbetslöshetsersätt-<br>ning. Likaså skall avgift utgå på de pensions-<br>grundande beloppen, även om dessa är fiktiva<br>inkomster som används vid beräkning av ålders-<br>pensionsrätt och inte betalas ut till den enskilde.<br>Avgiften, som benämns statlig ålderspensionsav-<br>gift, skall betalas av staten till ålderspensionssys-<br>temet.</p>
<p>De flesta pensionsgrundande inkomstersätt-<br>ningar är belagda med allmän pensionsavgift,<br>som betalas av den enskilde. Den statliga ålders-<br>pensionsavgiften på dessa inkomstersättningar<br>utgör en motsvarighet till arbetsgivaravgiften för<br>löneinkomster. Den uppgår därför till samma<br>procentsats som denna, dvs. i avvaktan på en<br>slutlig lösning av avgiftsfrågan till 6,40 procent av<br>avgiftsunderlaget.</p>
<p>Till den del pensionsgrundande ersättningar<br>tillsammans med andra pensionsgrundande in-<br>komster överstiger taket på 8,06 förhöjda pris-<br>basbelopp skall statlig ålderspensionsavgift inte<br>utgå. Cirka 2 procent av de samlade utbetalning-<br>arna av pensionsgrundande inkomstersättningar<br>beräknas ligga över förmånstaket och således inte<br>ge pensionsrätt. Den debiterade statliga ålders-<br>pensionsavgiften för denna typ av inkomster har<br>därför schablonmässigt bestämts till 6,27 pro-<br>cent. Av förenklingsskäl tillämpas samma scha-<br>blon för alla typer av pensionsgrundande ersätt-<br>ningar. År 1999 beräknas de pensionsgrundande<br></p>
<p>ersättningarna sammantaget uppgå till drygt 90<br>miljarder kronor och de statliga ålderspen-<br>sionsavgiftema på dessa till 5,7 miljarder kronor.</p>
<p>För de s.k. pensionsgrundande beloppen, som<br>inte belastas med allmän pensionsavgift, skall den<br>statliga ålderspensionsavgiften uppgå till 18,5<br>procent, dvs motsvarande hela ålderspensions-<br>rätten. De pensionsgrundande beloppen är be-<br>räknade till 70 miljarder kronor för år 1999 och<br>de statliga ålderspensionsavgifterna på dessa till</p>
<p>13,2 miljarder kronor.</p>
<p>De statliga ålderspensionsavgifterna uppgår<br>således sammantaget till ca 19 miljarder kronor<br>och läggs in under de utgiftsområden inom vilka<br>pensionsgrundande ersättningar finansieras. Vad<br>gäller pensionsgrundande belopp i form av bam-<br>årsrätt och antagandeinkomst för förtidspensio-<br>närer inrättas nya anslag.</p>
<p>De statliga ålderspensionsavgifterna fördelas<br>på ett sådant sätt att ett belopp som kan beräknas<br>motsvara premiepensionsrätten för dessa in-<br>komster förs till inlåningskonto hos Riksgälds-<br>kontoret för tillfällig förvaltning inom premie-<br>pensionssystemet. Storleken på denna andel<br>kommer senare att fastläggas av regeringen och<br>har i denna proposition beräknats uppgå till ca 19<br>procent. Denna andel av de statliga ålderspen-<br>sionsavgiftema återförs således till statsbudgeten<br>i form av inlåning i Riksgäldskontoret och bidrar<br>därmed inte till att på kort sikt öka lånebehovet.</p>
<p>2.3 Omfördelning av<br>finansieringsansvaret</p>
<p>Ett syfte med ålderspensionsreformen är att till-<br>skapa ett separat system för inkomstrelaterad ål-<br>derspension, till skillnad från dagens ordning där<br>pensionsförmåner delas in i folk- respektive<br>tilläggspension. Av detta skäl omfördelas finansi-<br>eringsansvaret för olika förmånsformer mellan<br>statsbudgeten och Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Allmänna pensionsfonden har hitintills an-<br>vänts till att finansiera försäkringen för tilläggs-<br>pension, som ger förmåner i form av ålders-,<br>förtids- och efterlevandepensioner. Från och<br>med år 1999 ändras AP-fondens roll till att en-<br>bart finansiera inkomstrelaterade ålderspensioner<br>inom det reformerade systemets s.k. fördel-<br>ningsdel. Finansieringsansvaret för tilläggspen-<br>sion i form av förtids- och efterlevandepension<br>överförs därför till statsbudgeten och belastar ut-<br>giftsområde 10 vad avser förtidspension och ut-<br></p>
<p>giftsområde 11 och 12 vad avser efterlevandepen-<br>sion.</p>
<p>Tilläggspension baseras på pensionsgrundande<br>inkomster överstigande ett prisbasbelopp, medan<br>den del av inkomsten som understiger ett pris-<br>basbelopp ersätts av folkpensionen. För den som<br>uppbär tilläggspension kan därför folkpensionen<br>betraktas som en inkomstrelaterad förmån. Av<br>detta skäl överförs fr.o.m. år 1999 finansierings-<br>ansvaret för folkpensioner till dem som samtidigt<br>har rätt till tilläggspension i form ålderspension<br>till Allmänna pensionsfonden. Resterande del av<br>folkpensionsutgiftema finansieras över statsbud-<br>geten. De samlade utgifterna för folkpensioner i<br>form av ålderspension beräknas år 1999 uppgå till<br>ca 53 miljarder kronor, varav 42 miljarder kronor<br>är pensioner som utbetalas till personer som<br>samtidigt har rätt till tilläggspension i form av<br>ålderspension.</p>
<p>Nettoeffekten av dessa omfördelningar med-<br>för minskade utgifter för statsbudgeten och i<br>motsvarande grad ökade utgifter för AP-fonden.</p>
<p>2.4 Premiepensionssystemet</p>
<p>Sedan 1995 avsätts medel på ett särskilt inlå-<br>ningskonto hos Riksgäldskontoret för en tillfäl-<br>lig förvaltning inom det reformerade ålderspen-<br>sionssystemets premiepensionsdel. Kontot till-<br>förs medel genom att en bestämd andel av in-<br>flutna ålderspensionsavgifter förs dit. För år 1998<br>utgör denna andel 22,4 procent av ålderspen-<br>sionsavgifterna.</p>
<p>Under år 1999 kommer pensionsrätt för pre-<br>miepension att fastställas avseende inkomståren<br>1995-1997. Motsvarande belopp kommer att<br>överföras från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till Premiepensionsmyndig-<br>heten för placering i värdepappersfonder enligt<br>den försäkrades val. I de fall den försäkrade av-<br>står från att välja annan fondförvaltare placeras<br>medlen hos den nyinrättade 7:e AP-fonden.</p>
<p>Formellt är Premiepensionsmyndigheten äga-<br>re av fondandelarna i värdepappersfonderna och<br>myndighetens placeringar i värdepappersfonder<br>redovisas inte som utgift för den offentliga sek-<br>torn enligt nationalräkenskaperna. Den förmö-<br>genhetsuppbyggnad som sker inom premiepen-<br>sionssystemet utgör därför offentligt sparande.<br>Det är först när premiepension betalas ut som<br>det uppkommer en offentlig utgift, som reduce-<br>rar det offentliga sparandet.</p>
<p>Det sammanlagda värdet av premiepensions-<br>rätt för åren 1995-1997 beräknas uppgå till 37<br>miljarder kronor, vilket sålunda är det belopp<br>som överförs från Riksgäldskontoret till Premie-<br>pensionsmyndigheten under år 1999. Premiepen-<br>sionsmedlen kommer framgent att överföras från<br>den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskonto-<br>ret andra året efter inkomståret. Överföringen år<br>2000 avser således premiepensionsrätt intjänad<br>under år 1998 och överföringen år 2001 följaktli-<br>gen pensionsrätt intjänad år 1999.</p>
<p>Premiepensionsrätten uppgår för åren 1995<br>t.o.m. 1998 till motsvarande 2 procent av pen-<br>sionsgrundande inkomster och belopp för att<br>fr.o.m. år 1999 uppgå till 2,5 procent för dem<br>som helt omfattas av det nya systemets regler.<br>För dem som är födda före år 1954 och inte fullt<br>ut omfattas av det nya ålderspensionssystemets<br>regler för beräkning av pensionsrätt gäller lägre<br>procenttal. Med anledning av denna höjning av<br>premiepensionsrätten höjs den andel av influtna<br>ålderspensionsavgifter som skall tillföras Riks-<br>gäldskontorets inlåningskonto från 22,4 procent<br>till 32,0 procent år 1999. Därvid har även beak-<br>tats att den tidigare schablonen var för lågt satt<br>och följaktligen för lite medel tillförts kontot.<br>Höjningen medför att den andel av ålderspen-<br>sionsavgiftema som förs till Allmänna pen-<br>sionsfonden reduceras i motsvarande grad. För<br>åren 2000 och 2001 har inte fastställs hur stor<br>andel av ålderspensionsavgifterna som skall föras<br>till Riksgäldskontorets inlåningskonto. I kalky-<br>lerna har andelen beräknats till knappt 26 pro-<br>cent.</p>
<p>del till Riksgäldskontoret. De överförda medlen<br>används till att amortera statsskulden.</p>
<p>Inriktningen är att det därefter skall ske en en-<br>gångsvis överföring av ett större belopp. Storle-<br>ken på detta belopp har ännu inte fastställts slut-<br>giltigt. Här görs ett beräkningstekniskt<br>antagande om att det sker en överföring på 235<br>miljarder kronor per den 1 januari år 2001. Detta<br>antagande är baserat på förutsättningen att den<br>totala kompensationen av statsbudgeten skall<br>uppgå till 350 miljarder kronor, vilket vid dagens<br>räntenivå reducerar statens räntebetalningar med<br>knappt 20 miljarder kronor per år. Detta belopp<br>skall jämföras med att ålderspensionsreformen<br>fullt genomförd beräknas försvaga statsbudgeten<br>med inledningsvis ca 60 miljarder kronor per år,<br>jämfört med om någon reform inte genomförts.<br>Den sammantagna initiala effekten av ålderspen-<br>sionsreformen inklusive kompensationen av<br>statsbudgeten är således att statens underliggande<br>lånebehov ökar med drygt 40 miljarder kronor<br>medan sparandet i ålderspensionssystemet för-<br>stärks med samma belopp. Detta skall bedömas<br>mot bakgrund av att ålderspensionssystemet vid<br>frånvaro av reform inte varit finansiellt hållbart.</p>
<p>Överföringen sker i form av värdepapper, bl.a.<br>statsobligationer och bostadsobligationer, och<br>kontanta medel. Det överförda beloppet avser<br>marknadsvärdet på de överförda obligationerna.<br>Till den del överföringen består av bostadsobli-<br>gationer skall dessa förvaltas av Riksgäldskonto-<br>ret passivt tills dess obligationerna förfaller.</p>
<p>2.5 Finansiell infasning</p>
<p>Ålderspensionsreformen medför, främst genom<br>de statliga ålderspensionsavgifterna, i sig en på-<br>taglig belastning på statsbudgeten, dvs. ett ökat<br>lånebehov, medan det sker en motsvarande för-<br>stärkning av ålderspensionssystemets sparande.<br>Mot den bakgrunden har riksdagen beslutat att<br>det skall ske en kompenserande överföring av<br>medel från AP-fonden till staten. Slutligt beslut<br>om storleken på denna överföring avvaktar fort-<br>satt beredning. Enligt riksdagens beslut med an-<br>ledning av prop. 1997/98:151 sker övergångsvis<br>en överföring av 45 miljarder kronor år 1999 och<br>en lika stor överföring år 2000. Överföringen<br>sker genom att AP-fonden vartdera året gör fyra<br>lika stora kvartalsvisa betalningar av likvida me-</p>
<h2>3 Statens lånebehov och det statliga<br>utgiftstaket</h2>
<p>I tabell 3.1 redovisas effekterna för statens finan-<br>ser under åren 1999-2001 av de regeländringar<br>som redogörs för ovan, givet antagandet om en<br>kompenserande överföring från AP-fonden på<br>235 miljarder kronor år 2001. Som framgår av ta-<br>bellen är den samlade effekten positiv för statens<br>finanser alla tre åren. Statsskulden amorteras till<br>följd av dessa åtgärder med nära 170 miljarder<br>kronor, utöver den amortering som redan ligger i<br>prognosen. Statsskulden minskar under kalkyl-<br>perioden med 23 procent av BNP, varav 8 pro-<br>centenheter kan hänföras till effekter av ålders-<br>pensionsreformen.</p>
<p>Tabell 3.1 Ålderspensionsreformens effekter på statens<br>lånebehov________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lägre skatteinkomster p.g.a.</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>höjd brytpunkt för statlig in-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>komstskatt</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>19,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstersättningar</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsgrundande belopp</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>13,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrat finansieringsansvar</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtids- och efterlevandepen-</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>39,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sioner</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpension till pensionärer</p></td><td>
<p>-41,7</p></td><td>
<p>-42,5</p></td><td>
<p>■43,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>med ATP</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>in- och utlåning</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökad insättning av premiepen-</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sionsmedel</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalning av premiepen-</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sionsmedel</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring av medel från AP-</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>172,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>fonden</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Räntor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kupongräntor på överföring</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldräntor</p></td><td>
<p>-3.0</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på in/utlåning</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga räntor</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kursförluster</p></td><td></td><td></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-22,1</p></td><td>
<p>-143,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld, procent av BNP</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens finansiella sparande</p></td><td>
<p>+1,8</p></td><td>
<p>+22,2</p></td><td>
<p>+214,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källa.- Finansdepartementet</p>
<p>Till den del överföringen år 2001 består av bo-<br>stadsobligationer som förvaltas av Riksgälds-<br>kontoret påverkas inte lånebehovet. Baserat på<br>AP-fondens nuvarande portföljsammansättning<br>har gjorts ett antagande om att drygt 60 miljarder<br>kronor av det överförda beloppet på 235 miljar-<br>der kronor består av bostadsobligationer med<br>förfall efter år 2001. Effekten av överföringen på<br>statens lånebehov detta år uppgår därför till 172<br>miljarder kronor. Till detta skall läggas att Riks-<br>gäldskontoret under år 2001 får inkomster i form<br>av räntor på kupongobligationer som ingår i de<br>överförda medlen. Sammantaget reducerar därför<br>den engångsvisa överföringen statens lånebehov i<br>dessa beräkningar med 176 miljarder kronor.</p>
<p>Den snabbare amorteringen av statsskulden<br>som ålderspensionsreformen övergångsvis med-<br>för reducerar i sin tur statens ränteutgifter. År<br></p>
<p>2001 beräknas de löpande ränteutgifterna vara ca<br>4 miljarder kronor lägre än vad fallet skulle varit<br>utan pensionsreform.</p>
<p>Den reducerade nettoinlåningen hos Riks-<br>gäldskontoret som blir följden av att premiepen-<br>sionssystemet startar bidrar också till att minska<br>statsskuldsräntorna, eftersom behållningen på<br>inlåningskontot sjunker. Detta har dock ingen<br>nettoeffekt på lånebehovet eftersom lägre<br>statsskuldsräntor motsvaras av mindre inlåning.</p>
<p>Till viss del sker amorteringen av statsskulden<br>genom en förtidsinlösen av utestående lån. En<br>sådan inlösen är förenad med kursförluster i den<br>mån marknadsvärdet på inlösta statsobligationer<br>överstiger det bokförda värdet. Dessa kursför-<br>luster bokförs i statsbudgeten som ränteutgifter.<br>Särskilt år 2001 i samband med den stora en-<br>gångsvisa amorteringen kan sådana kursförluster<br>beräknas uppgå till betydande belopp. Dessa<br>kursförluster bidrar till att öka statens redovisade<br>lånebehov.</p>
<p>Nationalräkenskapernas redovisning av det fi-<br>nansiella sparandet mäter förändringen i statens<br>finansiella förmögenhet, tillgångar minus skul-<br>der. I detta begrepp ingår därför hela överföring-<br>en från AP-fonden, även den del som inte redu-<br>cerar lånebehovet. Vidare betraktas inte kurs-<br>förluster i samband med förtidsinlösen av lån<br>som ränteutgift och belastar följaktligen inte det<br>finansiella sparandet. Sammantaget medför detta<br>att de beslutade delarna av ålderspensionsrefor-<br>men har betydligt större positiv effekt för statens<br>finansiella sparande.</p>
<p>Statens lånebehov beräknas i budgetproposi-<br>tionen för 1999 uppgå till -63,1 miljarder kronor<br>år 2000 och -203,1 miljarder kronor år 2001, in-<br>klusive effekten av de åtgärder som finns redovi-<br>sade i tabell 3.1. Dessa siffror ger emellertid en<br>missvisande bild av statens finanser.</p>
<p>För det första påverkas de av den kompense-<br>rande överföringen av medel från AP-fonden<br>som övergångsvis äger rum under dessa år och<br>vars storlek år 2001 ännu inte fastställts.</p>
<p>För det andra har, som framgår ovan, antagits<br>att de avgifter som finansierar ålderspen<br>sionssystemet ligger kvar på en oförändrad nivå<br>under perioden. När formerna för avgiftsuttag<br>till det reformerade ålderspensionssystemet slut-<br>ligen fastställts kommer emellertid dessa att hö-<br>jas och sammantaget uppgå till 18,5 procent av<br>pensionsgrundande inkomster och belopp. Då<br>kommer den del av de samlade socialavgifterna<br>som förs till statsbudgeten att reduceras och den<br>del som förs till ålderspensionssystemet vid sidan<br></p>
<p>av statsbudgeten att öka. För år 2000 beräknas<br>effekten uppgå till 32 miljarder kronor och för år<br>2001 till 33 miljarder kronor. I tabell 3.1 har dock<br>den antagna storleken på överföringen år 2001<br>avpassats med hänsyn till detta.</p>
<p>Fullt genomförd och frånräknat kompensa-<br>tionen från AP-fonden ökar ålderspensionsre-<br>formen statens primära lånebehov, dvs. lånebe-<br>hov exklusive räntor, med ca 54 miljarder kronor<br>år 2000 och 61 miljarder kronor år 2001. Med ett<br>högre lånebehov följer i sin tur högre statsskuld<br>och ränteutgifter. Detta uppvägs dock av den<br>amortering av statsskulden som överföringen<br>från AP-fonden ger upphov till, vilket som an-<br>gavs ovan ger en reduktion av ränteutgifterna<br>med ca 20 miljarder kronor. Nettoeffekten på<br>statens ränteutgifter år 2001 kan beräknas till ca<br>10 miljarder kronor, bortsett från effekter av<br>kursförluster vid förtidsinlösen m.m. Ålderspen-<br>sionsreformens totala effekt på statens lånebe-<br>hov, inklusive räntor, kan därför uppskattas till<br>drygt 50 miljarder kronor år 2001. Nivån på det<br>underliggande lånebehovet, definierat som låne-<br>behovet exklusive överföringen på 172 miljarder<br>kronor men ålderspensionsreformen fullt ge-<br>nomförd, kan beräknas till -7 miljarder kronor år<br>2001. Efter motsvarande justering av statens fi-<br>nansiella sparande kan detta beräknas uppgå till<br>16 miljarder kronor år 2001. Effekterna av ålders-<br>pensionsreformen skall ses mot bakgrund av att<br>pensionssystemet inte varit finansiellt hållbart<br>utan reform, utan så småningom hade staten fått<br>skjuta till medel för att täcka underskott i AP-<br>fonden.</p>
<p>Utgiftsramar och utgiftstak<br>Ålderspensionsreformen föranleder en teknisk<br>justering av utgiftsramarna för ett antal utgifts-<br>områden, liksom av det statliga utgiftstaket. I ap-<br>pendixet, tabell A.l, redovisas effekterna på olika<br>utgiftsområden av de statliga ålderspensionsav-<br>gifterna och av omföringen av finansierings-<br>ansvar. Ålderspensionsreformen motiverar såle-<br>des en teknisk justering av det statliga utgifts-<br>taket med 19,0 miljarder kronor år 1999.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen beaktades<br>inte ålderspensionsreformens effekter för ut-<br>giftstak m.m. I appendixet, tabell A.2, redovisas<br>nivån på utgiftsramarna exklusive de tekniska<br>justeringarna med anledning av ålderspensions-<br>reformen samt förändringen sedan den ekono-<br>miska vårpropositionen. När det slutliga avgifts-<br>uttaget till ålderspensionssystemet fastställts<br></p>
<p>kommer det att ske ytterligare tekniska juste-<br>ringar av utgiftsramar och utgiftstak.</p>
<h2>4 Ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten</h2>
<p>Ålderspensionsreformen medför på sikt en kraf-<br>tig finansiell förstärkning av ålderspensionssys-<br>temet vid sidan av statsbudgeten, som fr.o.m. år<br>1999 således omfattar Allmänna pensionsfonden<br>och Premiepensionsmyndigheten. Utan reform<br>skulle Allmänna pensionsfondens sparande suc-<br>cessivt försvagas och visa ett växande underskott.<br>Som framgår av tabell 4.1 innebär de kompense-<br>rande överföringarna från AP-fonden till staten<br>att nettoeffekten blir negativ under de tre när-<br>maste åren. Frånräknat dessa, men med beaktan-<br>de av att fondens behållning minskat, stärks det<br>finansiella sparandet med 43 miljarder år 1999, 23<br>miljarder kronor år 2000 och 21 miljarder kronor<br>år 2001 till följd av reformen. Därtill skall läggas<br>att ålderspensionssystemets avgiftsinkomster<br>höjs med drygt 30 miljarder kronor i samband<br>med att de slutliga avgifterna till systemet fast-<br>ställs.</p>
<p>Det finansiella sparandet i ålderspensionssys-<br>temet beräknas i budgetpropositionen uppgå till<br>-0,2 miljarder kronor 1999, -28,0 miljarder kro-<br>nor år 2000 och -219,8 miljarder kronor år 2001.<br>Frånräknat överföringen från AP-fonden och<br>inklusive tillkommande avgiftsinkomster beräk-<br>nas det finansiella sparandet år 2001 uppgå till ca<br>48 miljarder kronor eller 2,3 procent av BNP,<br>varav 1,3 procent i AP-fonden och 1,0 procent i<br>Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>De medel som förvaltas i 7:e AP-fond-<br>styrelsen, vilka utgörs av premiepensionsmedel<br>för de som inte väljer annan förvaltare, motsvaras<br>av en skuld för AP-fonden till Premie-<br>pensionsmyndigheten. AP-fonden redovisas<br>netto med avdrag för denna skuld. Det innebär<br>att AP-fondens finansiella sparande inte påverkas<br>av avsättningar till den 7:e fondstyrelsen, liksom<br>inte heller av avkastningen på denna del av fon-<br>den. Detta sparande bokförs istället, i likhet med<br>vad som gäller för premiepensionsmedlen i öv-<br>rigt, på Premiepensionsmyndigheten. Eftersom<br>utbetalningar av premiepensioner under de när-<br>maste åren är försumbara sammanfaller Premie-<br>pensionsmyndighetens finansiella sparande i<br></p>
<p>10</p>
<p>stort sett med avgiftsinkomsterna och direktav-<br>kastningen på fondandelarna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.1 Pensionsreformens effekter för pensions-<br>systemet vid sidan av statsbudgeten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>AP-fonden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt tak för allmän pensions-<br>avgift</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrad fördelning av ålderspen-<br>sionsavgifter</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Ändrat finansieringsansvar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtids- och efterlevande<br>pensioner</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>39,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpensioner till ATP-<br>pensionärer</p></td><td>
<p>-41,7</p></td><td>
<p>-42,5</p></td><td>
<p>-43,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till staten från AP-<br>fonden</p></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>■45,0</p></td><td>
<p>-235,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-38,5</p></td><td>
<p>-35,2</p></td><td>
<p>-224,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteeffekt</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-13,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Premiepensionsmyndigheten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avsättningar till premiepension</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>18.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdelningar</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-21,9</p></td><td>
<p>-214,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>-39,6</p></td><td>
<p>-36,6</p></td><td>
<p>-235,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmyndigheten</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>21,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. Avsättning till 7:e AP-fonden förs till Premiepensionsmyndigheten<br>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>och dra ifrån interna fordringar inom offentlig<br>sektor, främst AP-fondens innehav av statspap-<br>per. I detta sammanhang skall även 7:e AP-<br>fondstyrelsens innehav av statspapper betraktas<br>som en intern fordran inom den offentliga sek-<br>torn.</p>
<p>Av tabell 5.1 framgår att den konsoliderade<br>bruttoskulden ökar 1999 till följd av ålders-<br>pensionsreformen. Detta förklaras av att effekten<br>på statsskulden är liten detta år, eftersom ett<br>stort belopp samtidigt förs till Premiepen-<br>sionsmyndigheten. Effekten på AP-fonden och<br>därmed även på AP-fondens statspappersinnehav<br>överväger och sammantaget medför de olika<br>transaktionerna att den offentliga sektorns skuld<br>till externa kreditgivare ökar. År 2001 reduceras<br>dock den konsoliderade bruttoskulden påtagligt<br>till följd av den stora amorteringen av statsskul-<br>den. Sammantaget beräknas skulden minska med<br>nästan 70 miljarder kronor eller 3,3 procent av<br>BNP till följd av ålderspensionsreformen. Här<br>görs antagandet att andelen statspapper i AP-<br>fondens tillgångar inte påverkas av att fondens<br>behållning reduceras.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 5.1 Effekt på konsoliderad bruttoskuld 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-3,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<h2>5 Den konsoliderade offentliga<br>sektorns finanser</h2>
<p>Som framgått ovan har ålderspensionsreformen<br>små effekter på de totala offentliga inkomsterna<br>och utgifterna. Den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande påverkas endast marginellt.</p>
<p>Däremot medför reformen på sikt en omför-<br>delning av det offentliga sparandet från staten till<br>ålderspensionssystemet, även om detta under<br>kalkylperioden döljs av tillfälliga faktorer.</p>
<p>Ålderspensionsreformen har dock effekter på<br>en offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld. Främst överföringen av medel från All-<br>männa pensionsfonden för amortering av<br>statsskulden bidrar till att reducera statsskulden<br>och som en konsekvens härav den offentliga<br>sektorns konsoliderade bruttoskuld. Den senare<br>beräknas genom att till statsskulden (värderad till<br>nominellt värde) lägga kommunernas skulder</p>
<p>11</p>
<h2>Appendix</h2>
<p>Tabell A.l Teknisk justering av utgiftsramar och utgiftstak med anledning av ålderspensionsreformen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>1999</p>
<p>2000</p>
<p>2001</p>
<p>Statliga ålderspensionsavgifter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>11 424</p></td><td>
<p>11 660</p></td><td>
<p>12 122</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uou</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U012</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>4 082</p></td><td>
<p>4 056</p></td><td>
<p>4 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U013</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>1 931</p></td><td>
<p>1507</p></td><td>
<p>1 362</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U014</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>837</p></td><td>
<p>767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U015</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>642</p></td><td>
<p>660</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, media, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U023</p></td><td>
<p>Jord och skogsbruk m.m.</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>18 847</p></td><td>
<p>18 748</p></td><td>
<p>19 052</p></td></tr>
</table>
<p>Ändrat finansieringsansvar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>24 194</p></td><td>
<p>24 694</p></td><td>
<p>25 727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>-29 420</p></td><td>
<p>-29 833</p></td><td>
<p>-30 593</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>672</p></td><td>
<p>696</p></td><td>
<p>729</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>4 554</p></td><td>
<p>4 443</p></td><td>
<p>4 137</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Total justering av utgiftstaket för staten</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>19 000</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>Tabell A.2 Utgiftsramar och utgiftstak exklusive teknisk justering för ålderspensionsreformen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Skillnad mot vårpropositionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U01</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 180</p></td><td>
<p>4 263</p></td><td>
<p>4 554</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U02</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 705</p></td><td>
<p>1 484</p></td><td>
<p>1 581</p></td><td>
<p>-354</p></td><td>
<p>-524</p></td><td>
<p>-429</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U03</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5811</p></td><td>
<p>5 838</p></td><td>
<p>5 925</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>-26</p></td><td>
<p>-98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U04</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 919</p></td><td>
<p>22 175</p></td><td>
<p>22 567</p></td><td>
<p>308</p></td><td>
<p>-34</p></td><td>
<p>-320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U05</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning & internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 871</p></td><td>
<p>2 895</p></td><td>
<p>2 931</p></td><td>
<p>-78</p></td><td>
<p>-52</p></td><td>
<p>-72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 104</p></td><td>
<p>45 438</p></td><td>
<p>45 223</p></td><td>
<p>-163</p></td><td>
<p>-244</p></td><td>
<p>-491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U07</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11 900</p></td><td>
<p>12 889</p></td><td>
<p>13 869</p></td><td>
<p>-103</p></td><td>
<p>-131</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U08</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 324</p></td><td>
<p>4 234</p></td><td>
<p>4 454</p></td><td>
<p>-65</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>-13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24 012</p></td><td>
<p>24 470</p></td><td>
<p>24 764</p></td><td>
<p>-314</p></td><td>
<p>-1 441</p></td><td>
<p>■1 633</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>44 885</p></td><td>
<p>44 742</p></td><td>
<p>45 451</p></td><td>
<p>1 136</p></td><td>
<p>-35</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>uou</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>63 723</p></td><td>
<p>63 580</p></td><td>
<p>64 063</p></td><td>
<p>1015</p></td><td>
<p>341</p></td><td>
<p>226</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U012</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>35 142</p></td><td>
<p>37 829</p></td><td>
<p>40 801</p></td><td>
<p>362</p></td><td>
<p>2 326</p></td><td>
<p>4 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U013</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>31 858</p></td><td>
<p>24 977</p></td><td>
<p>22 701</p></td><td>
<p>709</p></td><td>
<p>446</p></td><td>
<p>1 005</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UOU</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>47 514</p></td><td>
<p>48 043</p></td><td>
<p>46 640</p></td><td>
<p>-1 010</p></td><td>
<p>-876</p></td><td>
<p>-668</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U015</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 847</p></td><td>
<p>23 099</p></td><td>
<p>24 694</p></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>274</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29 003</p></td><td>
<p>30 374</p></td><td>
<p>31 835</p></td><td>
<p>-243</p></td><td>
<p>-83</p></td><td>
<p>-364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, media, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 447</p></td><td>
<p>7 592</p></td><td>
<p>7 717</p></td><td>
<p>-52</p></td><td>
<p>-48</p></td><td>
<p>-64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U018</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m.</p></td><td>
<p>20 463</p></td><td>
<p>17 300</p></td><td>
<p>13 702</p></td><td>
<p>962</p></td><td>
<p>657</p></td><td>
<p>107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U019</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2 743</p></td><td>
<p>2 675</p></td><td>
<p>3 337</p></td><td>
<p>-758</p></td><td>
<p>-479</p></td><td>
<p>-14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U020</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 549</p></td><td>
<p>1 464</p></td><td>
<p>1 592</p></td><td>
<p>263</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>282</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 681</p></td><td>
<p>1 440</p></td><td>
<p>1 715</p></td><td>
<p>-150</p></td><td>
<p>-152</p></td><td>
<p>147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U022</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 501</p></td><td>
<p>26 599</p></td><td>
<p>25 589</p></td><td>
<p>-543</p></td><td>
<p>-53</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U023</p></td><td>
<p>Jord-, skogsbruk, fisk m.m.</p></td><td>
<p>11 974</p></td><td>
<p>13 154</p></td><td>
<p>13 167</p></td><td>
<p>-1 109</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U024</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 898</p></td><td>
<p>2 837</p></td><td>
<p>2 966</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U025</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>103 565</p></td><td>
<p>105 087</p></td><td>
<p>107 267</p></td><td>
<p>-553</p></td><td>
<p>-127</p></td><td>
<p>1 873</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U026</p></td><td>
<p>Statsskuldräntor</p></td><td>
<p>87 570</p></td><td>
<p>78 680</p></td><td>
<p>71 130</p></td><td>
<p>-7 419</p></td><td>
<p>-2 887</p></td><td>
<p>-2 037</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U027</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska Gemenskapen</p></td><td>
<p>21 908</p></td><td>
<p>21356</p></td><td>
<p>22 101</p></td><td>
<p>258</p></td><td>
<p>-655</p></td><td>
<p>-765</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten</p></td><td>
<p>131 295</p></td><td>
<p>135 972</p></td><td>
<p>142 296</p></td><td>
<p>325</p></td><td>
<p>-1 619</p></td><td>
<p>-1 604</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>3 178</p></td><td>
<p>6 192</p></td><td>
<p>20 498</p></td><td>
<p>-1 896</p></td><td>
<p>457</p></td><td>
<p>-3 974</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Statligt utgiftstak</p></td><td>
<p>734 000</p></td><td>
<p>742 000</p></td><td>
<p>767 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Avstämning av målet om<br>en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Avstämning av målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till år 2000</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Inledning..................................................................................................................5</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden........................5</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila priser...........................................6</p>
<p>2.2 Lönebildning............................................................................................6</p>
<p>2.3 Privat sysselsättning och företagande....................................................6</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg...........................................................................7</p>
<p>2.5 Arbets- och kompetenslinjen.................................................................8</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling...................................................8</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik............................................................................9</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom EU....................................................................11</p>
<p>3.1 Bakgrund................................................................................................11</p>
<p>3.2 Riktlinjerna för sysselsättning..............................................................11</p>
<p>3.3 Den fortsatta proceduren......................................................................11</p>
<p>4 Ett mål för sysselsättning och sociala ersättningar.............................................12</p>
<p>4.1 Inledning................................................................................................12</p>
<p>4.2 Ett mål för sysselsättning och sociala ersättningar.............................12</p>
<p>4.2.1 Varför ett mål för sysselsättning och sociala ersättningar?................12</p>
<p>4.2.2 Hur har målet formulerats?..................................................................13</p>
<p>4.2.3 Hur ambitiöst är målet?........................................................................13</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet fram till år 2001..................................15</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................15</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden..................................................................................16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>Sedan sommaren 1997 har arbetslösheten mins-<br>kat kraftigt bland både män och kvinnor (se dia-<br>gram 1.1). I augusti i år uppgick den säsongsren-<br>sade öppna arbetslösheten enligt Finans-<br>departementets beräkningar till 6,5 procent<sup>1</sup>, vil-<br>ket är en minskning med drygt 1 procentenhet<br>sedan augusti förra året. Arbetslösheten bland<br>kvinnor, som allt sedan krisen i början av 1990-<br>talet varit betydligt lägre än männens, uppgick i<br>augusti i år till 6,4 procent, säsongsresat. Detta<br>kan jämföras med en arbetslöshet på 6,8 procent<br>bland männen. Skillnaden i arbetslöshet mellan<br>män och kvinnor har minskat sedan början av<br>1990-talet.</p>
<p>halverad öppen arbetslöshet. I det följande redo-<br>visas den fjärde avstämningen, vilken innehåller<br>en redogörelse för regeringens politik och för ut-<br>vecklingen på arbetsmarknaden. Vidare redovisas<br>regeringens prognos för tillväxt, sysselsättning<br>och arbetslöshet fram till år 2001.</p>
<p>Diagram 1.1 Öppen arbetslöshet, säsongsrensade månads-<br>data</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-60.png" style="width:174pt;height:126pt;"/>
<p>Käla Stdistiskacentrdtyrdn och Fincnsdepatementet</p>
<p>Trots den positiva utvecklingen på arbetsmark-<br>naden är arbetslösheten fortfarande oacceptabelt<br>hög. Att öka sysselsättningen och minska ar-<br>betslösheten utgör därför regeringens främsta<br>uppgift. I regeringsförklaringen 1996 deklarerade<br>regeringen att den satt som mål att Sverige år<br>2000 skall ha halverat den öppna arbetslösheten<br>till 4 procent och riksdagen ställde sig i juli sam-<br>ma år bakom detta mål. I budgetpropositionen<br>för 1999 föreslår regeringen att detta mål komp-<br>letteras med ett mål för sysselsättning och sociala<br>ersättningar. I avsnitt 4 i denna bilaga redovisas<br>bakgrunden till förslaget till sysselsättningsmål,<br>liksom de bakomliggande tekniska beräkningar-<br>na.</p>
<p>Regeringen har utfäst sig att varje halvår redo-<br>visa en avstämning i förhållande till målet om</p>
<h2>2 Sysselsättningspolitiken och<br>utvecklingen på arbetsmarknaden</h2>
<p>I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) hös-<br>ten 1995 lade regeringen fram en dagordning för<br>sitt arbete att stärka tillväxten och sysselsätt-<br>ningen. Dagordningen har därefter fått sin kon-<br>kreta utformning i ett flertal propositioner. Re-<br>geringens politik för ökad sysselsättning och<br>minskad arbetslöshet bygger på fem grundstenar:</p>
<p>1. De offentliga finanserna skall vara sunda och<br>priserna stabila.</p>
<p>2. Det krävs en bättre fungerande lönebildning<br>för att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de<br>kommande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>4. I den offentliga sektorn skall verksamheter<br>prioriteras framför transfereringar. Skolan,<br>vården och omsorgen utgör kärnan i välfär-<br>den.</p>
<p>5. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen<br>genom att fler människor får arbete eller ut-<br>bildning som ger ökade möjligheter till arbe-<br>te.</p>
<p>Dessa grundstenar utgör i de följande avsnitten<br>utgångspunkt för redogörelsen av de konkreta<br>åtgärder som vidtagits inom ramen för syssel-<br>sättningspolitiken.<sup>2</sup> I avsnitten ges även en bak-<br>grund till de åtgärder som vidtagits samt en be-<br>skrivning av utvecklingen på några centrala<br>områden.</p>
<p><sup>1</sup> Icke säsongrensad öppen arbetslöshet uppgick till 7,3 procent i augusti.</p>
<p><sup>2</sup> För en mer detaljerad genomgång av de åtgärder som vidtagits hänvisas<br>till uppföljningen av arbetslöshetsmålet i budgetpropositionen för 1998.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila<br>priser</p>
<p>Den sanering av de offentliga finanserna, som<br>regeringen genomförde under förra mandatpe-<br>rioden, har inneburit att budgetunderskott vänts<br>till överskott och att Sverige kan börja amortera<br>på statsskulden. Saneringsprogrammet har vidare<br>inneburit ett stärkt förtroende för den svenska<br>ekonomin. Därtill har inflationsförväntningarna<br>minskat och tilltron till inflationsmålet på 2 pro-<br>cent stärkts. Dessa faktorer har tillsammans ska-<br>pat utrymme för väsentligt lägre räntor och<br>räntedifferensen mot utlandet har minskat.</p>
<p>De allmänna förutsättningarna för en snabb<br>ökning av efterfrågan på arbetskraft har påtagligt<br>förbättrats. Löneökningarna ser ut att hamna på<br>en nivå som möjliggör en fortsatt låg inflation<br>och ökad sysselsättning. Den låga räntenivån har<br>i sin tur bidragit till att industriinvesteringarna<br>tagit ordentlig fart och att den privata konsum-<br>tionen ökar. Detta gynnar särskilt den sysselsätt-<br>ningsintensiva privata tjänstesektorn och den<br>hemmamarknadsbaserade industrin. Den posi-<br>tiva utvecklingen av statsfinanserna har därtill<br>möjliggjort ökade överföringar till kommunerna.<br>Dessa överföringar väntas leda till att den kom-<br>munala konsumtionen ökar, främst inom vård,<br>skola och omsorg, och därmed till en ökad<br>offentlig sysselsättning.</p>
<p>der emellertid stor osäkerhet. I prognosen (se<br>vidare avsnitt 5.2) antas löneglidningen begränsas<br>till 0,5 procent.<sup>3</sup></p>
<p>Under våren har rapporter om arbetskrafts-<br>brist kommit allt tätare, även om bristerna hu-<br>vudsakligen gäller vissa yrkeskategorier och vissa<br>regioner (se även avsnitt 2.3 och 2.4). Skulle des-<br>sa brister bli bestående eller spridas till andra<br>branscher kan det resultera i en högre löneglid-<br>ning än vad som antas i prognosen. Det finns<br>emellertid faktorer som verkar för en låg löne-<br>glidning, inte minst det fortsatt låga pristrycket i<br>ekonomin.</p>
<p>2.3 Privat sysselsättning och företagande</p>
<p>Huvuddelen av sysselsättningsökningen de<br>kommande åren bör ske i den privata sektorn. En<br>hög sysselsättning i privat sektor bidrar till att<br>stärka de offentliga finanserna, och är därför en<br>grundförutsättning för bibehållandet av ett väl<br>utbyggt välfärdssystem.</p>
<p>Den privata sysselsättningen minskade kraftigt<br>i början av 1990-talet, framför allt inom tillverk-<br>ningsindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 har<br>den privata sysselsättningen ökat, vilket framgår<br>av diagram 2.1. Sysselsättningsökningen har varit<br>betydligt större för män än för kvinnor.</p>
<p>2.2 Lönebildning</p>
<p>För att den pågående konjunkturuppgången skall<br>bli långvarig är det av stor vikt att löneutveck-<br>lingen hålls under kontroll. Måttliga nominella<br>löneökningar borgar för en penningpolitik som<br>är fortsatt gynnsam för investeringar, vilket i sin<br>tur ger utrymme för ökad tillväxt och högre sys-<br>selsättning. Det är också viktigt att de svenska<br>lönerna inte ökar mer än i våra viktigaste kon-<br>kurrentländer så att svensk industris konkur-<br>renskraft bibehålls.</p>
<p>Efter de mycket höga löneökningarna under<br>1996, ökade lönerna med cirka 4,5 procent under<br>förra året. De nya avtal som slutits under våren<br>för stora delar av arbetsmarknaden är i huvudsak<br>treåriga med möjlighet till uppsägning under det<br>tredje året. De avtalsmässiga löneökningarna be-<br>räknas ge årliga löneökningar på cirka 2,5 pro-<br>cent. När det gäller löneglidningen - den del av<br>löneökningarna som inte regleras i avtalen - rå-</p>
<p>Diagram 2.1 Sysselsättningsförändring i offentlig och privat<br>sektor, basperiod januari 1994____________________________</p>
<p>Tusental personer, (säsongsrensade glidande medelvärde)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-61.png" style="width:171pt;height:124pt;"/>
<p>Denna prognos är en sammanvägning av de uppskattningar av löneglid-<br>ningen som gjorts av parterna eller av de oberoende medlarna inom vissa<br>avtalsområden.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>Den största ökningen av den privata sysselsätt-<br>ningen har skett inom tjänstesektorn. Sedan<br>augusti förra året är det främst antalet sysselsatta<br>inom uppdragstjänster som ökat. Inom industrin<br>har sysselsättningen ökat mest inom läkemedels-<br>och telekommunikationsindustrin. Under inne-<br>varande år har även sysselsättningen inom bygg-<br>branschen ökat med cirka 5 000 personer.</p>
<p>I takt med att arbetsmarknadsläget förbättrats<br>uppger allt fler företag problem med att rekrytera<br>personal med rätt kompetens. Redan i dagsläget<br>finns det tecken på att det är brist på vissa typer<br>av arbetskraft. Enligt Konjunkturinstitutets ba-<br>rometer är det brist på främst tekniska tjänste-<br>män och branschspecifik kompetens inom vissa<br>sektorer, framför allt inom data- och uppdrags-<br>verksamhet. I syfte att förhindra att dessa brister<br>leder till ökad löneglidning, har regeringen tillsatt<br>arbetsgrupper. Gruppernas arbete har skett i nära<br>samarbete med såväl arbetsmarknadens parter<br>som med representanter för företag och utbild-<br>ningsanordnare och har resulterat i konkreta åt-<br>gärder för att öka utbudet av arbetskraft med<br>data- och IT-kompetens, samt åtgärder för att<br>underlätta ett effektivt resursutnyttjande i bygg-<br>nadsbranschen i en konjunkturuppgång.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har<br>medfört en kraftig räntenedgång och minskad<br>osäkerhet om den ekonomiska politiken. Detta<br>har i sin tur bidragit till att skapa ett gynnsamt<br>investeringsklimat och därmed möjliggjort ökad<br>sysselsättning i den privata sektorn. För att<br>främja sysselsättningen inom den privata sektorn<br>har också ett flertal åtgärder genomförts för att<br>förbättra villkoren för företagande. Många av åt-<br>gärderna har varit särskilt riktade mot små och<br>medelstora företag. Bland åtgärderna kan nämnas<br>nedsättning av arbetsgivaravgiften, lättnader i<br>ägarbeskattningen, möjligheter att kvitta under-<br>skott i nystartad näringsverksamhet mot in-<br>komst av tjänst, rätt till tjänstledighet för att<br>starta eget företag och ett treårigt program för<br>småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. En<br>ny anställningsform - överenskommen visstids-<br>anställning - har också införts i syfte att stimule-<br>ra till nyanställningar. Reglerna är särskilt fördel-<br>aktiga för nya och mindre företag. Regeringen<br>gav också Småföretagsdelegationen och Förenk-<br>lingsutredningen i uppdrag att ta fram förslag på<br>regelförenklingar. Småföretagsdelegationen pre-<br>senterade sitt slutbetänkande i början av somma-<br>ren, där en mängd konkreta åtgärder som syftar<br>till att förbättra villkoren för de små företagen<br>föreslås. Regeringen aviserade i 1998 års ekono-</p>
<p>miska vårpropositionen att man avser presentera<br>ett program för regelförenklingar för småföreta-<br>gen.</p>
<p>Under 1990-talet har antalet egenföretagare,<br>exklusive jord- och skogsbruk, ökat med drygt<br>10 procent. Under 1997 startades enligt statistik<br>från SCB och NUTEK cirka 29 000 nya företag<br>som tillsammans skapade 54 000 arbetstillfällen.</p>
<p>Kvinnor är underrepresenterade bland egen-<br>företagarna och svarade för drygt en fjärdedel av<br>de nystartade företagen under 1997. För att<br>främja kvinnligt företagande har särskilda åtgär-<br>der införts. Till dessa hör möjlighet till förlängt<br>starta eget-bidrag, särskilda lånemöjligheter och<br>affärsrådgivning. Varannan kvinna som startade<br>företag under 1997 fick starta-eget bidrag, jäm-<br>fört med var tredje man.</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg</p>
<p>I och med saneringen av de offentliga finanserna<br>har utrymme skapats för att tillföra mer pengar<br>till kommuner och landsting. Beslutade och avi-<br>serade tillskott innebär i förhållande till 1996 års<br>nivå en höjning av statsbidragen till kommuner<br>och landsting med 20 miljarder kronor år 2000.<br>Av denna höjning tillförs 12 miljarder kronor<br>under innevarande år. Tillskottet bör ge kom-<br>muner och landsting goda förutsättningar att<br>förstärka kvaliteten i skola, vård och omsorg. Vi-<br>dare bör tillskottet ge möjligheter för kommuner<br>och landsting att behålla och i många fall öka<br>antalet anställda. Genom den höga andelen kvin-<br>nor i offentlig sektor, kommer tillskotten av yt-<br>terligare resurser till kommuner och landsting<br>främst att påverka sysselsättningen för kvinnor.</p>
<p>Som framgår av diagram 2.1 har antalet syssel-<br>satta i den offentliga sektorn ökat successivt se-<br>dan slutet av förra året och sysselsättningen har<br>ökat mest för kvinnor. Den kommunala syssel-<br>sättningen, som utgör merparten av sysselsätt-<br>ningen i den offentliga sektorn, uppvisar den<br>största ökningen i antalet sysselsatta. Sedan års-<br>skiftet har sysselsättningen inom kommunala<br>myndigheter ökat med cirka 25 000 personer.<br>Sysselsättningen inom statliga myndigheter öka-<br>de under slutet av förra året och i början av inne-<br>varande år, men har sedan dess minskat något.</p>
<p>Uppgången i antalet nyanmälda lediga platser<br>inom vård och omsorg tyder också på en fortsatt<br>god efterfrågan på arbetskraft i offentlig sektor.<br>Under första halvåret i år uppgick antalet nyan-</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>mälda platser inom offentliga tjänster till cirka<br>18 000 vilket är en ökning med 50 procent jäm-<br>fört med samma period förra året.</p>
<p>Under våren har ett ökat rekryteringsbehov av<br>skol-, vård- och omsorgspersonal uppmärksam-<br>mats av representanter för såväl arbetsgivarsidan<br>som arbetstagarsidan. I syfte att förebygga brist<br>på kvalificerad personal inom vård- och om-<br>sorgssektom har regeringen tillsatt en kommis-<br>sion med uppdrag att se över utbildningsbehov<br>och arbetsförhållanden, bl.a. för att underlätta<br>rekryteringen till dessa sektorer, men även för att<br>motverka deltidsarbetslöshet. Vad gäller skolan<br>har utbildningsdepartementet tillsammans med<br>Svenska Kommunförbundet, Lärarnas riksför-<br>bund, Lärarförbundet och Skolledarna enats om<br>en avsiktsförklaring för att stimulera läraryrkets<br>utveckling och rekrytering. Ett gemensamt ar-<br>bete har inletts där inriktningen är att ett konkret<br>åtgärdsprogram skall presenteras senast den 15<br>december 1998.</p>
<p>2.5 Arbets- och kompetenslinjen</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>En av grundstenarna i regeringens sysselsätt-<br>ningsstrategi är en flerårig satsning på utbildning<br>och kompetensutveckling på alla nivåer i sam-<br>hället. Utbildning är ett centralt medel för att<br>varaktigt höja sysselsättningen och förbättra<br>möjligheterna till arbete för de arbetslösa. Detta<br>gäller särskilt om utbildningsinsatserna riktas till<br>personer med lägre utbildning.</p>
<p>Arbetslösheten ökade kraftigt för samtliga ut-<br>bildningsgrupper i samband med den ekonomis-<br>ka krisen i början av 1990-talet. Mest steg<br>arbetslösheten för män och kvinnor med en ut-<br>bildning på högst gymnasienivå. De högutbilda-<br>de klarade krisen bättre än de med lägre utbild-<br>ning, eftersom främst arbeten som endast kräver<br>grundläggande färdigheter föll bort.</p>
<p>Vuxenutbildning</p>
<p>Hösten 1997 startade ett femårigt nationellt kun-<br>skapslyft med inriktning främst mot arbetslösa<br>som helt eller delvis saknar treårig gymnasial ut-<br>bildning. I och med Kunskapslyftet har antalet<br>platser i vuxenutbildning närmast fördubblats<br>jämfört med läsåret 1996/97. Under 1998 och<br>1999 kommer Kunskapslyftet och Kvalificerad<br>Yrkesutbildning (KY) att öka ytterligare med<br>drygt 18 000 platser. Från och med hösten år</p>
<p>2000 kommer antalet platser att uppgå till totalt<br>140 000.</p>
<p>Enligt Skolverket uppgick det totala antalet<br>studerande i gymnasial vuxenutbildning inklusive<br>Kunskapslyftet under hösten 1997 till drygt<br>200 000 personer. Kommunernas rapportering<br>till Delegationen för Kunskapslyftet visar att<br>antalet studerande inom Kunskapslyftet har fort-<br>satt att öka under 1998. Första halvåret 1998 stu-<br>derade 126 000 personer på det gymnasiala Kun-<br>skapslyftet.<sup>4</sup></p>
<p>Under våren 1998 uppbar drygt 80 000 perso-<br>ner särskilt utbildningsbidrag (UBS), varav 80<br>procent var arbetslösa och 20 procent anställda<sup>5</sup>.<br>Inför hösten 1998 har Centrala studiestöds-<br>nämnden (CSN) beviljat cirka 74 000 personer<br>UBS. Till och med september 1998 har cirka<br>32 000 arbetslösa utnyttjat den nyinrättade möj-<br>ligheten att söka UBS för ett andra år.</p>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med ef-<br>tergymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY).<br>Under 1997 antogs drygt 3 500 elever till KY,<br>varav knappt hälften utgjordes av kvinnliga stu-<br>derande. Inför höstterminen 1998 finns 8800<br>platser inom KY. Intresset från såväl arbetslivet<br>som de sökande är mycket stort. Från 1999<br>byggs KY därför ut till 12 000 platser och för-<br>söksverksamheten förlängs till år 2001. Försöks-<br>verksamheten skall koncentrera platserna till<br>bristyrkesområden.</p>
<p>Högskolan</p>
<p>Den svenska högskolan byggs ut över hela landet<br>med totalt 68 000 permanenta platser till år 2000.<br>Tyngdpunkten ligger på utbildningar inom de<br>tekniska och naturvetenskapliga områdena. Två<br>tredjedelar av platserna tillfaller de små och me-<br>delstora högskolorna. Nya högskolor har etable-<br>rats på Södertörn, i Malmö och på Gotland.</p>
<p>Omräknat till årsstudieplatser motsvarade den totala gymnasiala vux-<br>enutbildningen under hösten 1997 och våren 1998 cirka 115 000 platser,<br>varav cirka 37 000 var kommunalt finansierade i den så kallade basorgani-<br>sationen. Antalet studerande på gymnasial nivå inom Kunskapslyftet un-<br>der första halvåret 1998 motsvarade cirka 105 000 årsstudieplatser.</p>
<p>Som en jämförelse kan nämnas att cirka 61 000 personer uppbar UBS<br>under höstterminen 1997. Av dessa var 86 procent arbetslösa före studier-<br>na. Resterande var förvärvsarbetande som ersattes med en långtidsarbets-<br>lös.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra<br>arbetsmarknadens funktionssätt genom att ef-<br>fektivisera matchningen mellan arbetssökande<br>och lediga platser samt genom aktiva insatser<br>som ökar de arbetslösas anställbarhet. Därmed<br>kan sysselsättningen öka och arbetslösheten<br>minska utan att inflationsdrivande flaskhalsar<br>uppstår. Arbetsmarknadspolitiken har även till<br>uppgift att värna om svaga grupper på arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Konjunkturberoende åtgärder</p>
<p>I takt med att aktivitetsnivån i ekonomin fort-<br>sätter att öka under 1998, växer också företagens<br>efterfrågan på arbetskraft. Antalet nyanmälda le-<br>diga platser ökade med 23 procent under andra<br>kvartalet 1998 jämfört med samma period 1997.<br>Mot bakgrund av det förbättrade arbetsmark-<br>nadsläget och risken för att det uppstår infla-<br>tionsdrivande flaskhalsar till följd av brist på viss<br>yrkeskompetens, har regeringen vidtagit en rad<br>åtgärder för att anpassa de arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärderna till den ökade efterfrågan på ut-<br>bildad arbetskraft.</p>
<p>När det gäller arbetsmarknadsutbildning har<br>regeringen beslutat att ge ökade resurser till mer<br>kostsamma åtgärder i form av yrkesinriktad ut-<br>bildning. Denna satsning innebär att andelen<br>personer i arbetsmarknadsutbildning relativt<br>praktikåtgärder ökar för åren 1998 och 1999. För<br>att möta den ökade efterfrågan på yrkesutbildad<br>personal inom IT-området har ett nationellt pro-<br>gram för IT-utbildning införts inom ramen för<br>arbetsmarknadsutbildningen. Programmet, som<br>startade i december 1997, skall pågå under 1998<br>och 1999 och väntas omfatta totalt 10 000 perso-<br>ner. I augusti 1998 deltog drygt 700 individer i<br>IT-satsningen, varav 25 procent var kvinnor.</p>
<p>Tabell 2.1 Antal personer i konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder i augusti 1997 och 1998<sup>h</sup></p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>aug.1997</p>
<p>Män</p></td><td>
<p>aug.1998</p>
<p>Män</p></td><td>
<p>aug.1997</p>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>aug. 1998</p>
<p>Kvinnor</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>1 arbetskraften</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>4670</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>2356</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>1738</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd<sup>7</sup></p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7536</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>412</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>1411</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta eget-bidrag</p></td><td>
<p>7449</p></td><td>
<p>6526</p></td><td>
<p>5372</p></td><td>
<p>5810</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga tillfälliga<br>arbeten (OTA)</p></td><td>
<p>3372</p></td><td>
<p>4205</p></td><td>
<p>2817</p></td><td>
<p>3468</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursarbete</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>1056</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>2020</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Ej i arbetskraften</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbild-<br>ning</p></td><td>
<p>14972</p></td><td>
<p>18978</p></td><td>
<p>12929</p></td><td>
<p>16014</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p>
<p>(ALU)</p></td><td>
<p>26310</p></td><td>
<p>17620</p></td><td>
<p>19587</p></td><td>
<p>12743</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala program för<br>ungdomar</p></td><td>
<p>2264</p></td><td>
<p>2702</p></td><td>
<p>2976</p></td><td>
<p>3230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>4863</p></td><td>
<p>3835</p></td><td>
<p>6090</p></td><td>
<p>4798</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplatsintroduktion<br>(API)</p></td><td>
<p>15789</p></td><td>
<p>6875</p></td><td>
<p>11355</p></td><td>
<p>4998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal utvecklings-<br>garanti för ungdomar<sup>8</sup></p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1597</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1168</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IT-satsningen<sup>9</sup></p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Projektarbete</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa åtgärder</p></td><td>
<p>81863</p></td><td>
<p>71612</p></td><td>
<p>65643</p></td><td>
<p>58295</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Under perioden 1992 till 1997 deltog i genom-<br>snitt 190 000 personer per år i konjunkturbero-<br>ende åtgärder, vilket motsvarar 4,4 procent av ar-<br>betskraften. Inte något år var antalet deltagare<br>lägre än 160 000. I takt med att konjunkturen<br>förbättras och fler får arbete, skiftar behovet av<br>arbetsmarknadspolitiska insatser från aktiverande<br>åtgärder med höga volymer till kompetenshö-<br>jande åtgärder. Antalet personer i konjunkturbe-<br>roende arbetsmarknadspolitiska åtgärder har<br>minskat från drygt 147 000 personer i augusti<br>1997 till drygt 129 000 personer i augusti 1998.<br>Minskningen har varit särskilt påtaglig för åtgär-<br>derna arbetslivsutveckling och arbetsplatsintro-<br>duktion.</p>
<p><sup>6</sup> Arbetsmarknadsinstitut (AMI) inkluderas inte här i de konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>Åtgärden, som infördes 1 januari 1998, ersätter beredskapsarbete, re-<br>kryteringsstöd och utbildningsvikariat.</p>
<p><sup>8</sup> Åtgärden infördes 1 januari 1998.</p>
<p>IT-satsningen startade i december 1998.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>Långtidsinskrivna</p>
<p>Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedling-<br>arna, dvs. personer som varit kontinuerligt in-<br>skrivna i minst två år som arbetslösa eller i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder, uppgick i au-<br>gusti 1998 till drygt 87 000 personer<sup>10</sup> (se dia-<br>gram 2.2). Kvinnorna utgör drygt 40 procent av<br>de långtidsinskrivna. I augusti var knappt 64 pro-<br>cent av de långtidsinskrivna öppet arbetslösa. En<br>förhållandevis stor del av de långtidsinskrivna ut-<br>görs av utsatta grupper som arbetshandikappade<br>och utomnordiska medborgare. Andelen arbets-<br>handikappade uppgick i augusti 1998 till cirka 23<br>procent och utomnordiska medborgare till drygt<br>15 procent av de långtidsinskrivna.</p>
<p>Från augusti 1997 till augusti 1998 har antalet<br>långtidsinskrivna minskat med drygt 32 000 per-<br>soner, vilket motsvarar cirka 27 procent. Minsk-<br>ningen förklaras av den ökade efterfrågan på<br>arbetskraft, deltagande i Kunskapslyftet och of-<br>fentligt tillfälligt arbete (OTA) samt den tillfälli-<br>ga avgångsersättningen för långtidsarbetslösa<br>över 60 år.<sup>11</sup></p>
<p>cent<sup>12</sup>. Arbetskraftsdeltagandet föll mellan 1990<br>och 1994 från 70 till 49 procent. Därefter har ut-<br>vecklingen vänt, men arbetskraftsdeltagandet lig-<br>ger kvar på en mycket låg nivå och uppmättes till<br>53 procent 1997, 61 procent för män och 44 pro-<br>cent för kvinnor.</p>
<p>Diagram 2.3 Öppen arbetslöshet, utomnordiska och<br>svenska medborgare</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-62.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Diagram 2.2 Långtidsinskrivna, augusti 1997 och augusti<br>1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-63.png" style="width:178pt;height:126pt;"/>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Ungdomar</p>
<p>Arbetslösheten bland ungdomar i åldrama 20- 24<br>år nådde sin högsta nivå, 21 procent, i januari<br>1993. Den har därefter minskat och uppgick i<br>augusti 1997 till 19 procent och i augusti 1998 till<br>12 procent, 13 procent för kvinnor och 11 pro-<br>cent för män (se diagram 2.4).<sup>13</sup></p>
<p>Nedgången i arbetslöshet bland de unga har<br>sin viktigaste förklaring i den förstärkta satsning-<br>en på högskoleutbildning. Dessutom gynnas<br>ungdomarna påtagligt av den förbättrade kon-<br>junkturen. Minskningen i ungdomsarbetslöshe-<br>ten beror till stor del på att allt fler ungdomar fått<br>arbete.</p>
<p>Utomnordiska medborgare</p>
<p>Arbetslösheten bland utomnordiska medborgare<br>ökade under perioden 1990 till 1997 från 5 till 33<br>procent. Samtidigt sjönk andelen sysselsatta<br>utomnordiska medborgare från 60 till 35 pro-</p>
<p><sup>10</sup> RRV har påpekat an det finns oklarheter vid redovisningen av antalet<br>långtidsinskrivna. Antalet påverkas av hur arbetsförmedlingarna väljer att<br>redovisa arbetssökande.</p>
<p><sup>11</sup> Långtidsinskrivning bryts av arbete, offentligt skyddat arbete (OSA),<br>anställning med lönebidrag, eller anställningsstöd och OTA.</p>
<p>12 1997 var sysselsättningsintensiteten bland utomnordiska män 41 pro-<br>cent och bland kvinnor 28 procent.</p>
<p><sup>13</sup> Jämfört med augusti 1997 har långtidsarbetslösheten bland 20 - 24-<br>åringar minskat med cirka 70 procent, från knappt 17 000 personer till<br>knappt 5 500 personer i augusti 1998.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>Diagram 2.4 Öppen arbetslöshet, ungdomar 20 - 24 ar</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-64.png" style="width:171pt;height:123pt;"/>
<p>Ungdomsarbetslösheten bekämpas genom olika<br>åtgärder på lokal nivå. Sedan den 1 januari 1998<br>har kommunerna skyldighet att garantera en<br>aktiverande åtgärd på heltid för arbetslösa ung-<br>domar i åldrarna 20-24 år, den s.k. kommunala<br>utvecklings garantin. Senast inom 100 dagar skall<br>den arbetslöse ha erbjudits en utvecklande akti-<br>vitet. Arbetsförmedlingen skall tillsammans med<br>den arbetslöse utarbeta en individuell handlings-<br>plan och bedöma personens möjligheter att få ett<br>arbete på den reguljära arbetsmarknaden, ge-<br>nomgå en reguljär utbildning eller delta i en ar-<br>betsmarknadspolitisk åtgärd. Under augusti 1998<br>deltog cirka 2 800 ungdomar i utvecklingsgaran-<br>tin.</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom</p>
<p>EU</p>
<p>3.1 Bakgrund</p>
<p>3.2 Riktlinjerna för sysselsättning</p>
<p>EU:s sysselsättningsriktlinjer är indelade i fyra<br>huvudområden; att förbättra anställbarheten, att<br>utveckla företagarandan, att uppmuntra företa-<br>gens och de anställdas anpassningsförmåga och<br>att stärka jämställdhetspolitiken. Inom varje hu-<br>vudområde finns ett antal riktlinjer som anger<br>vad länderna bör göra och i vissa fall finns kon-<br>kreta mål som länderna skall sträva efter att upp-<br>nå.</p>
<p>Regeringen konstaterar i den svenska hand-<br>lingsplanen att regeringens sysselsättningspolitik<br>ligger väl i linje med riktlinjernas rekommenda-<br>tioner. Regeringen välkomnar särskilt att jäm-<br>ställdhetspolitiken är ett eget huvudområde. Vi-<br>dare delar regeringen till fullo riktlinjernas<br>inriktning på att arbetskraftens anställbarhet<br>måste främjas genom aktiva åtgärder, med beto-<br>ning på utbildning och kompetensutveckling,<br>och att detta prioriteras framför passivt kontant-<br>stöd.</p>
<p>I tre fall anger riktlinjerna kvantitativa mål för<br>medlemsländernas sysselsättningspolitik. För det<br>första skall alla arbetslösa ungdomar erbjudas<br>arbete, åtgärd, utbildning eller någon annan akti-<br>verande insats inom 6 månader. För det andra<br>skall motsvarande erbjudas arbetslösa vuxna in-<br>om 12 månader. Slutligen skall andelen arbetslösa<br>som deltar i aktiva arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder uppgå till genomsnittet för de tre mest<br>framgångsrika länderna, vilket är 20 procent.</p>
<p>Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och in-<br>tentioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera<br>fall är regeringens ambition mer långtgående än<br>vad riktlinjerna anger, bl.a. vad gäller aktiva åt-<br>gärder för arbetslösa.</p>
<p>I samband med 1998 års ekonomiska vårpropo-<br>sition lämnade Sverige in en nationell handlings-<br>plan för sysselsättningen till EU-kommissionen.<br>Sveriges handlingsplan bygger, liksom övriga<br>medlemsländers, på de riktlinjer för sysselsätt-<br>ning som antogs vid toppmötet om sysselsätt-<br>ning i Luxemburg november 1997 och av Euro-<br>peiska rådet i december 1997. I slutsatserna från<br>toppmötet utvecklas också synen på den proce-<br>dur för samordning och övervakning som Ams-<br>terdamfördraget och sysselsättningsriktlinjema<br>innebär. Riktlinjerna skall infogas i nationella<br>handlingsplaner för sysselsättningen som utar-<br>betas av medlemsstaterna i ett flerårigt perspek-<br>tiv.</p>
<p>3.3 Den fortsatta proceduren</p>
<p>I enlighet med Amsterdamfördragets bestäm-<br>melser om sysselsättning presenterar kommis-<br>sionen under oktober 1998 ett förslag till rikt-<br>linjer för sysselsättningen för 1999. Förslaget<br>kommer att behandlas av ministerrådet och där-<br>efter av Europeiska rådet vid toppmötet i Wien i<br>december 1998. Riktlinjerna för 1999 kommer<br>sedan att ligga till grund för utarbetandet av upp-<br>daterade nationella handlingsplaner i medlems-<br>länderna. Liksom tidigare ligger huvudansvaret<br>för sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken<br>på de enskilda medlemsländerna.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>4 Ett mål för sysselsättning och</p>
<p>sociala ersättningar</p>
<p>4.1 Inledning</p>
<p>En starkt bidragande orsak till framgångarna med<br>att uppnå sunda statsfinanser, stabila priser och<br>minskad arbetslöshet har varit att det funnits<br>tydliga mål för den ekonomiska politiken och att<br>politiken utformats med utgångspunkt i dessa<br>mål. Målen för inflationstakten och de offentliga<br>finanserna har i stor utsträckning bidragit till den<br>snabba saneringen av statsfinanserna och den<br>positiva ränteutvecklingen under senare år. Ett<br>ytterligare mål som påverkat regeringens politik<br>är målet om halverad arbetslöshet till år 2000.<br>Bekämpningen av arbetslösheten är alltjämt rege-<br>ringens mest prioriterade uppgift och utveck-<br>lingen är nu på rätt väg. Sysselsättningens<br>grundläggande betydelse, inte minst för finansie-<br>ring av offentlig verksamhet, gör att regeringen<br>nu föreslår att det befintliga arbetslöshetsmålet<br>kompletteras med ett mål för sysselsättning och<br>sociala ersättningar.</p>
<p>4.2 Ett mål för sysselsättning och sociala<br>ersättningar</p>
<p>Andelen sysselsatta av befolkningen mellan 20<br>och 64 år skall öka från 74 procent 1997 till 80<br>procent år 2004, därigenom minskar behovet av<br>sociala ersättningar.</p>
<p>År 1997 var 74 procent av befolkningen mellan<br>20 och 64 år reguljärt sysselsatta med en genom-<br>snittlig faktisk arbetstid om drygt 30 timmar i<br>veckan. Denna andel skall öka till 80 procent un-<br>der perioden fram till och med 2004 och komma<br>både kvinnor och män till del. Det betyder att<br>cirka 375 000 nya arbetstillfällen behöver till-<br>komma netto mellan år 1997 och år 2004, vilket<br>motsvarar närmare 55 000 nya arbetstillfällen per<br>år. För att kunna säkra ett väl fungerande väl-<br>färdssystem måste huvuddelen av arbetstillfällena<br>tillkomma i den privata sektorn.</p>
<p>Med ökad sysselsättning, utbildning, rehabili-<br>tering och andra aktiva åtgärder kommer perso-<br>ner som idag förhindras att arbeta och därför är<br>beroende av sociala bidrag och ersättningar för<br>sin försörjning att kunna återgå till arbete. Däri-</p>
<p>genom reduceras behovet av försörjning genom<br>dessa system årligen med cirka 35 000 helårsper-<br>soner (se vidare avsnitt 4.2.3), totalt cirka<br>240 000 helårspersoner under perioden<br>1997-2004.</p>
<p>En hög sysselsättning skall främja en ekolo-<br>giskt hållbar utveckling och vara förenlig med de<br>miljöpolitiska målen i övrigt. Omställningen till<br>ett hållbart Sverige bidrar också till att stärka<br>svenskt näringsliv och öka sysselsättningen, inte<br>minst inom miljörelaterade verksamheter.</p>
<p>4.2.1 Varför ett mål för sysselsättning och<br>sociala ersättningar?</p>
<p>Det är önskvärt att en så stor andel av befolk-<br>ningen i arbetsför ålder som möjligt är sysselsatt i<br>reguljärt arbete. En högre sysselsättning bidrar<br>till högre tillväxt, ökad välfärd, en jämnare för-<br>delning av inkomsterna och till ett mer jämställt<br>samhälle.</p>
<p>En låg sysselsättningsgrad, och den därmed<br>sammanhängande arbetslösheten, medför avse-<br>värda kostnader för såväl hela samhället som en-<br>skilda personer. Arbetslöshet är en kostnad för<br>samhället genom att en tillgänglig resurs är out-<br>nyttjad. Det är också en kostnad för offentlig<br>sektor genom att skattebaserna utvecklas mindre<br>gynnsamt än vid en högre sysselsättning, samti-<br>digt som utgifterna för olika typer av arbets-<br>marknadsrelaterade transfereringar blir högre.<br>Arbetslösheten innebär dessutom kostnader för<br>individen i form av lägre inkomster och risken<br>att förlora yrkesmässiga och sociala färdigheter.</p>
<p>Genom att fler kvinnor och män kan försörja<br>sig genom reguljärt arbete minskar trycket på de<br>offentliga försäkringssystemen och de offentliga<br>finanserna stärks. Inte minst med tanke på den<br>framtida demografiska utvecklingen med en åld-<br>rande befolkning är det viktigt att fler kvinnor<br>och män i arbetsför ålder är sysselsatta.</p>
<p>En av hörnstenarna i regeringens politik för<br>ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är<br>att huvuddelen av sysselsättningsökningen bör<br>komma i näringslivet. Denna sektor är tillväxtens<br>och välfärdssystemets bas (se vidare avsnitt 2).<br>Samtidigt är välfärdssystemet en viktig förutsätt-<br>ning för ett högproduktivt näringsliv. Inte minst<br>gäller detta vårt socialförsäkringssystem som i<br>mycket hög grad är uppbyggt på principen att<br>förmåner skall baseras på förvärvsarbete och vara<br>individuella. Genom att försäkringen är knuten<br>till individen främjas rörlighet och effektivitet på</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>arbetsmarknaden under socialt acceptabla for-<br>mer.</p>
<p>4.2.2 Hur har målet formulerats?</p>
<p>Målet för sysselsättningsutvecklingen är att 80<br>procent av alla personer mellan 20 och 64 år skall<br>vara reguljärt sysselsatta år 2004. Tidpunkten<br>2004 har valts för att åtgärder som vidtas under<br>de närmaste åren skall hinna få effekt.</p>
<p>Som reguljärt sysselsatt räknas inte de perso-<br>ner som är sysselsatta i en arbetsmarknadspoli-<br>tisk åtgärd<sup>14</sup>. Antalet kvinnor och män i dessa åt-<br>gärder uppgick till knappt 40 000 under år 1997.<br>Denna grupp förväntas minska i takt med att<br>sysselsättningsläget förbättras.</p>
<p>Målet bör heller inte vara att ungdomar i gym-<br>nasieåldern skall vara reguljärt sysselsatta efter-<br>som denna grupp i första hand befinner sig i<br>gymnasieutbildning. Antalet sysselsatta 16-19<br>åringar har sjunkit kraftigt under de senaste de-<br>cennierna. Från att 1970 ha varit fler än 220 000<br>eller cirka 5,8 procent av arbetskraften, är de nu<br>drygt 85 000, vilket motsvarar 2 procent av ar-<br>betskraften. Denna utveckling förklaras huvud-<br>sakligen av att en större andel av denna ålders-<br>grupp är i utbildning, vilket återspeglar ökade<br>utbildningskrav och minskad efterfrågan på lägre<br>utbildad arbetskraft. Arbetslösheten bland de<br>yngsta bör i första hand motverkas genom ut-<br>bildning som syftar till att ge dem en starkare po-<br>sition på arbetsmarknaden i ett senare skede.</p>
<p>Målet är således att öka den reguljära syssel-<br>sättningen, främst inom den privata sektorn.<br>Den strukturomvandling som alltjämt pågår in-<br>om näringslivet och inom offentlig verksamhet<br>bör fortgå utan riktade stimulansåtgärder från<br>staten. Denna omvandling underlättas av ett väl<br>fungerande utbildningsväsende och en aktiv<br>arbetsmarknadspolitik anpassad till konjunktur-<br>läget med förmåga att tillgodose arbetsmarkna-<br>dens kompetensbehov.</p>
<p>4.2.3 Hur ambitiöst är målet?</p>
<p>Målet bygger på den prognos för den ekonomis-<br>ka utvecklingen fram till och med år 2001 som<br>utgör underlag för budgetpropositionen för år</p>
<p>1999 (se vidare bilaga 2), förlängd med utgångs-<br>punkt i Konjunkturinstitutets (Kl) senaste me-<br>delfristiga kalkyler som publicerades i mars 1998.<br>Målet kan uppnås med en tillväxt som i genom-<br>snitt är något mer ambitiös än KI:s basscenario<br>under åren efter sekelskiftet så att tillväxttakten i<br>ekonomin blir i genomsnitt 2,75 procent per år.</p>
<p>Andelen reguljärt sysselsatta beräknas öka<br>med 6,1 procentenheter till år 2004 från 73,9<br>procent år 1997. Detta innebär att knappt 4,2<br>miljoner kvinnor och män kommer att vara sys-<br>selsatta, en nettoökning med ungefär 375 000<br>arbetstillfällen. Av tabell 4.1 framgår att antalet<br>sysselsatta då nästan är tillbaka i nivå med topp-<br>året 1990. Mätt som andel av den arbetsföra be-<br>folkningen är ökningen dock mer blygsam. Skä-<br>let till detta är att den arbetsföra befolkningen<br>beräknas öka med nästan 275 000 personer mel-<br>lan år 1990 och år 2004.</p>
<p>Tabell 4.1 Befolkningen mellan 20-64 år och andelen<br>reguljärt sysselsatta 1976-2004</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>Befolkning</p></td><td>
<p>Sysselsatta</p></td><td>
<p>Relativ</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Andel sys-<br>selsatta</p></td><td>
<p>Relativ</p>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1976</p></td><td>
<p>4 736</p></td><td>
<p>3 728</p></td><td>
<p>-78</p></td><td>
<p>78.7</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>4 761</p></td><td>
<p>3 880</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>81,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>4 813</p></td><td>
<p>3 945</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>4 953</p></td><td>
<p>4 223</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>85.3</p></td><td>
<p>11.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>5 148</p></td><td>
<p>3 806</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>5 224</p></td><td>
<p>4 179</p></td><td>
<p>373</p></td><td>
<p>80,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p><sup>14</sup>Dessa åtgärder redovisas i tabell 2.1.</p>
<p>Vid fastläggandet av sysselsättningsmålet har den<br>demografiska utvecklingen vägts in. År 2004<br>kommer antalet individer i åldrarna 20-64 år att<br>ha ökat med nästan 76 000. Det kommer då att<br>finnas cirka 162 000 färre individer i åldrarna<br>20-34 år, medan det finns drygt 278 000 fler<br>55-64 åringar. Detta innebär 80 000 färre kvinnor<br>och 82 000 färre män i åldrarna 20-34 år, och<br>135 000 fler kvinnor och 143 000 fler män i åld-<br>rarna 55-64 år. En rent demografisk prognos, där<br>dagens åldersspecifika sysselsättningskvoter hålls<br>konstanta, talar för att sysselsättningen kommer<br>att öka något långsammare än befolkningstill-<br>växten och därmed bidra till att marginellt sänka<br>sysselsättningsandelen. Detta beror på att ålders-<br>gruppen som växer snabbast har en förhållande-<br>vis låg sysselsättningsfrekvens.</p>
<p>I diagram 4.1 visas sysselsättningsutvecklingen<br>från år 1976 till det sista utfallsåret 1997 samt en<br>tänkt utvecklingsbana fram till den målsatta ni-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>vån år 2004. För att denna utveckling skall<br>komma till stånd krävs i genomsnitt närmare<br>55 000 tillkommande arbetstillfällen per år. Mot<br>bakgrund av det kraftiga fallet i sysselsättning<br>under åren 1990-1993 är det en ambitiös men<br>inte orealistisk målsättning. Som en jämförelse<br>kan det nämnas att cirka 100 000 arbeten tillkom<br>under den senaste högkonjunkturen 1994-1995.<br>Den genomsnittliga årliga ökningen av antalet<br>sysselsatta var 32 000 under 70-talet och 33 000<br>under 80-talet. Under dessa tjugo år ökade an-<br>delen sysselsatta mellan 20 och 64 år trendmäs-<br>sigt och nådde under de sista årens högkon-<br>junktur mer än 85 procent. Därefter sjönk<br>andelen sysselsatta hastigt till nivåer som gjorde<br>att hela uppgången utraderades. En återgång till<br>den sysselsättningsgrad som rådde före överhett-<br>ningsperioden i slutet på åttiotalet är en viktig<br>förutsättning för att garantera ett stabilt välfärds-<br>system.</p>
<p>Diagram 4.1 Andelen reguljärt sysselsatta 1970 - 2004</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-65.png" style="width:166pt;height:116pt;"/>
<p>Kdla S talis tis kacentrdtyrän och F incns depcrtementet</p>
<p>Den ovan beskrivna sysselsättningsutveckling-<br>en innebär och förutsätter en minskning av<br>antalet personer som på grund av arbetslöshet<br>eller ohälsa förhindras att arbeta och därmed<br>blir beroende av sociala ersättningar och bi-<br>drag för sin försörjning. För att nå upp till<br>målet om ökad sysselsättning måste ofrivilliga<br>hinder för arbete undanröjas. Samtidigt med-<br>för en ökad sysselsättning minskade behov av<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt en<br>minskad belastning på socialförsäkringssyste-<br>men. De två kriterier som använts för att av-<br>gränsa de grupper av ersättningar och bidrag<br>som skall minska är att (i) de utgår vid ofrivil-<br>liga hinder för arbete till följd av arbetslöshet<br>eller ohälsa och (ii) ersättningarna/bidragen är<br>i nivå med ersättning vid arbetslöshet eller</p>
<p>norm för socialbidrag. Ålderspensioner, del-<br>pension, föräldraförsäkring, barnbidrag och<br>studiebidrag berörs ej då de inte ersätter in-<br>komstborfall vid ofrivilligt hinder för arbete.<br>Den valda avgränsningen innebär inte nödvän-<br>digtvis att alla bidrag måste minska eller mins-<br>ka i samma omfattning. Exempelvis kan<br>arbetsmarknadsutbildning ges en fortsatt hög<br>prioritet inom ramen för en lägre total åt-<br>gärdsnivå.</p>
<p>Sysselsättningsmålet har således en naturlig<br>koppling till ett minskat beroende av sociala er-<br>sättningar och bidrag. Utgifterna för dessa er-<br>sättningar och bidrag har som andel av BNP mer<br>än fördubblats under de senaste trettio åren. År<br>1970 uppgick de brutto till knappt 5 procent av<br>BNP och år 1997 till drygt 11 procent av BNP.<sup>15<br></sup>Under 1990-talet är det framförallt arbetslöshets-<br>relaterade utgifter som ökat kraftigt som en följd<br>av den ekonomiska krisen. De växande utgifterna<br>för utbildning, vård och omsorg framöver kräver<br>både fler förvärvsarbetande och minskade trans-<br>fereringar. Genom att minska behovet av sociala<br>ersättningar och bidrag skapas utrymme för and-<br>ra angelägna uppgifter. Om fler kan delta i ar-<br>betslivet blir det också lättare att upprätthålla ar-<br>betslinjen och välfärdssystemens legitimitet.</p>
<p>En ökad sysselsättning kommer inte med<br>nödvändighet att leda till en lika stor minskning<br>av antalet som försörjs av sociala bidrag och er-<br>sättningar, utan detta torde förutsätta aktiva åt-<br>gärder, utbildning, effektivare rehabilitering<br>m.m. Målet när det gäller sociala ersättningar och<br>bidrag är att antalet personer, omräknat till helår,<br>vars försörjning utgörs av ersättning vid ohälsa<sup>16</sup>,<br>arbetslöshet, deltagande i arbetsmarknadsåtgär-<br>der och socialbidrag skall minska från drygt 1<br>miljon helårspersoner 1997 till 0,8 miljoner år<br>2004 genom det förbättrade sysselsättningsläget.<br>Den totala minskningen av antalet personer med<br>sociala ersättningar och bidrag beräknas sålunda<br>vara cirka 240 000, vilket är färre än målet för<br>sysselsättningsökningen som är cirka 375 000<br>personer. Ett viktigt skäl till att antalet med soci-<br>ala ersättningar och bidrag inte beräknas minska i<br>samma utsträckning som ökningen av antalet</p>
<p><sup>15</sup> Då de flesta transfereringar beskattas är nettoutgifterna lägre.</p>
<p><sup>16</sup> I begreppet "ersättning vid ohälsa” ingår sjukförsäkring, förebyggande<br>sjukpenning, rehabiliteringsersättning, arbetsskadeersättning, förtidspen-<br>sion och sjukbidrag.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<p>sysselsatta är att vissa personer som övergår i sys-<br>selsättning kommer att vara fortsatt beroende av<br>t.ex. sjukpenning eller socialbidrag.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 4.2 Antal personer som försörjs med sociala ersätt-<br>ningar och bidrag vid ofrivilligt hinder för arbete, i ålders-<br>gruppen 20-64 år.</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning vid ohälsa</p></td><td>
<p>481 000</p></td><td>
<p>481 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>320 000</p></td><td>
<p>190 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende</p></td><td>
<p>179 000</p></td><td>
<p>107 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetsmarknadsåtgärder</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag (avser 1996)</p></td><td>
<p>73 000</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 053 000</p></td><td>
<p>813 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. För socialbidrag har använts en schablon som baseras på de totala utgifterna<br>dividerat med normnivån för en ensam person under ett år, justerat för genomsnittlig<br>varaktighet.</p>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<p>måga samt en tillämpning av reglerna för pröv-<br>ning av rätten till förtidspensioner i linje med de<br>åtgärder som regeringen vidtagit.</p>
<p>Statistiska centralbyrån kommer enligt rege-<br>ringens direktiv att löpande producera statistik<br>över antalet personer som försörjs genom sociala<br>ersättningar och bidrag. Statistikproduktionen<br>genomförs av SCB med stöd från AMS, RFV<br>och Kl.</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och</p>
<p>arbetslöshet fram till år 2001</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen</p>
<p>I tabell 4.2 visas antalet personer med sociala er-<br>sättningar och bidrag omräknat till s.k. helårsek-<br>vivialenter. Helårsekvivalering utgör en omräk-<br>ning av antalet personer med ersättning till<br>motsvarande antal personer med helårsförsörj-<br>ning från sociala ersättningar och bidrag. Beräk-<br>ningarna i tabellen har gjorts utifrån officiell sta-<br>tistik från Riksförsäkringsverket (RFV),<br>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Statistiska<br>centralbyrån (SCB). I tabellen visas det beräkna-<br>de antalet personer med helårsförsörjning genom<br>sociala ersättningar och bidrag 1997 och en be-<br>räknad minskning fram till år 2004. Antalet er-<br>satta dagar inom försäkringssystemen som RFV<br>och AMS handhar har omräknats till antal<br>"helårspersoner" i termer av frånvaro från arbete<br>under ett helt år. Antalet personer som under en<br>kortare tid mottagit någon form av ersättning<br>eller bidrag är naturligtvis större än vad som an-<br>ges i tabellen då det finns många individer som<br>mottagit ersättning under kortare tider än under<br>ett år. Målet innebär att omfattningen skall<br>minska med motsvarande helårsförsörjningen för<br>240 000 personer fram till och med år 2004. Som<br>framgår av tabellen är det främst genom ett för-<br>bättrat sysselsättningsläge, och därmed ett mins-<br>kat behov av arbetslöshetsersättningar, socialbi-<br>drag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som<br>målet skall uppnås.</p>
<p>För "ersättning vid ohälsa" innebär den beräk-<br>nade utvecklingen en oförändrad omfattning in-<br>om framförallt sjukförsäkring och förtidspen-<br>sion. Då den demografiska utvecklingen medför<br>en tendens till ökat antal förtidspensioner under<br>kommande år, krävs goda resultat vad gäller re-<br>habilitering av personer med nedsatt arbetsför-</p>
<p>Svensk ekonomi utvecklas fortsatt starkt. Trots<br>att Asienkrisen har fördjupats och tillväxten i<br>världsekonomin som helhet har reviderats ner i<br>förhållande till bedömningen i den ekonomiska<br>vårpropositionen, väntas Sveriges samlade pro-<br>duktion av varor och tjänster att växa med 3 pro-<br>cent under både 1998 och 1999. Hemmamarkna-<br>den har övertagit rollen som motor i ekonomin.<br>Ökningen i den inhemska efterfrågan drivs<br>framför allt på av en ökad privat konsumtion och<br>ökade investeringar medan nettoexportens roll<br>för BNP-tillväxten har minskat, bl.a. till följd av<br>den svagare utvecklingen av exporten i spåren av<br>Asienkrisen och en kraftigt ökad import av<br>tjänster. Tillväxtens förändrade sammansättning<br>är gynnsam för sysselsättningen och bidrar till att<br>minskningen av den öppna arbetslösheten skyn-<br>das på.</p>
<p>Tack vare en fortsatt god konjunkturutveck-<br>ling och lägre ränteutgifter fortsätter de offentli-<br>ga finanserna att förbättras. För de kommande<br>åren kommer de saldomål som riksdagen har be-<br>slutat om att överträffas, vilket innebär att<br>amorteringstakten på statsskulden kan öka. In-<br>flationstrycket i den svenska ekonomin väntas<br>vara fortsatt mycket lågt under resten av 1998<br>och under 1999 och inflationen (mätt som års-<br>genomsnitt) väntas ligga under eller inom infla-<br>tionsmålet på 2 procent under hela perioden<br>fram till och med år 2001. Mot denna bakgrund<br>väntas räntorna bli fortsatt låga, vilket i sin tur<br>borgar för ett fortsatt gott investeringsklimat.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITabell 5.1 Nyckeltal 1997</p></td><td colspan="5">
<p>- 2001 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arb.pol. åtgärder</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontantlön per timme</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Off. finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. Den öppna arbetslösheten och personer i åtgärder redovisas i procent av arbetskraften.<br>Off. finansiellt sparande är uttryckt som andel av BNP. Årlig procentuell förändring redovisas<br>för antal sysselsatta, löner, KPI och BNP.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>förbättras och att den arbetsföra befolkningen<br>ökar, men den fortsatta ökningen av antalet ut-<br>bildningsplatser i Kunskapslyftet och i högsko-<br>lan väntas bidra till att uppgången i arbetskrafts-<br>deltagandet inte blir så stort att den öppna<br>arbetslösheten ökar. För att den öppna arbets-<br>lösheten skall minska till 4,0 procent i slutet av år<br>2000 krävs dock att utbildningssatsningarna även<br>framöver riktas till personer som i annat fall<br>skulle ha varit öppet arbetslösa.</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden</p>
<p>Utvecklingen på arbetsmarknaden har hittills i år<br>varit mycket positiv med en ökad sysselsättning<br>inom såväl den privata sektorn som inom kom-<br>munsektorn. Indikatorer, såsom antalet nyan-<br>mälda lediga platser, talar för en fortsatt positiv<br>sysselsättningsutveckling även under nästa år.<br>Till följd av att tillväxten huvudsakligen väntas<br>drivas av privat konsumtion och bruttoinveste-<br>ringar, ökar sysselsättningen nästa år mest inom<br>privat tjänstesektor och inom byggnadsverksam-<br>het. Sysselsättningen inom primärkommuner<br>och landsting väntas fortsätta öka även under<br>1999.</p>
<p>En fortsatt positiv utveckling av sysselsätt-<br>ningen förutsätter, förutom en fortsatt god<br>konjunktur, att löneökningarna inklusive löne-<br>glidning kan begränsas till 3 procent. En ökad<br>samsyn om vikten av låga nominella löneökning-<br>ar bland arbetsmarknadens parter i kombination<br>med nya avtalskonstruktioner, större flexibilitet<br>beträffande arbetstidens förläggning och fortsatt<br>låga inflationsförväntningar väntas bidra till att<br>löneökningarna hamnar på en nivå som möjlig-<br>gör en sysselsättningsexpansion under komman-<br>de år.</p>
<p>Givet dessa förutsättningar väntas sysselsätt-<br>ningen öka med 1,3 procent under innevarande<br>år och med ytterligare 1,5 procent respektive 2,0<br>procent under 1999 och år 2000. För år 2001 be-<br>räknas sysselsättningsökningen uppgå till drygt<br>en procent. Den totala sysselsättningsökningen<br>mellan 1997 och 2001 beräknas uppgå till cirka<br>230 000 personer.</p>
<p>Den starka sysselsättningsutvecklingen väntas<br>bidra till att den öppna arbetslösheten minskar.<br>Visserligen ökar arbetskrafstutbudet under peri-<br>oden både till följd av att arbetsmarknadsläget<br></p>
<p>16</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>F ördelningspolitisk<br>redogörelse</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Innehål Isförteckn i ng</p>
<p>Sammanfattning.................................................................................................................5</p>
<p>1 Inledning..................................................................................................................6</p>
<p>2 Inkomstfördelningens utveckling..........................................................................6</p>
<p>2.1 Inkomstspridningen................................................................................7</p>
<p>2.2 Utvecklingen för olika grupper..............................................................8</p>
<p>3 Inkomströrligheten...............................................................................................11</p>
<p>3.1 Varför undersöka rörlighet?..................................................................11</p>
<p>3.2 Växande forskningsområde...................................................................11</p>
<p>3.3 Dataunderlag och mätmetoder.............................................................12</p>
<p>3.4 Rörlighet i disponibla inkomster..........................................................13</p>
<p>3.5 Varaktigt låg ekonomisk standard........................................................15</p>
<p>3.6 Sammanfattande kommentar................................................................15</p>
<p>Tabellbilaga.......................................................................................................................16</p>
<p>Underbilaga 1: Utvärdering av framskrivningsmetoden.............................................17</p>
<p>Underbilaga 2: Definitioner och metoder i studien av inkomströrligheten..............17</p>
<p>Underbilaga 3: Inkomstspridningen enligt LINDA och HINK................................18</p>
<p>Underbilaga 4: Referenser.............................................................................................19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<h2>Sammanfattning</h2>
<p>Inkomstfördelningen</p>
<p>Inkomststandard: Mellan 1995 och 1998 har hus-<br>hållens genomsnittliga ekonomiska standard<br>ökat med nära 4 procent. Standarden beräknas<br>dock ha minskat med drygt 4 procent 1991-1998.</p>
<p>Inkomstspridning: Under perioden 1995-1998<br>bedöms spridningen i ekonomisk standard vara<br>något större jämfört med i början av 1990-talet.<br>Beräkningarna avser disponibla inkomster juste-<br>rade för försörjningsbörda där man bortser från<br>tillfälliga variationer i hushållens realisations-<br>vinster. För åren 1997 och 1998 är inkomstför-<br>delningen framskriven med ekonomiska och<br>demografiska förändringar.</p>
<p>Ekonomiskt svaga: Andelen med en låg eko-<br>nomisk standard (under halva medianin-<br>komsten) har ökat påtagligt ända sedan mitten av<br>1980-talet. Ökningen beror främst på att fler<br>personer har lägre inkomster på grund av studier.</p>
<p>Barnfamiljer och pensionärer: Barnfamiljerna<br>har i genomsnitt fått relativt stora försämringar<br>av den ekonomiska standarden sedan 1991 men<br>trenden bryts 1997. Ålderspensionärerna som<br>grupp har fått en fortsatt ökad ekonomisk stan-<br>dard och pensionärerna har nu en i stort sett lika<br>hög standard som genomsnittet för alla individer.</p>
<p>Inkomströrligheten</p>
<p>Inkomströrlighet: Andelen personer som flyttar<br>från gruppen med låg ekonomisk standard till<br>medelinkomstgruppen förefaller att ligga kvar på<br>en ganska hög nivå även under den ekonomiska<br>krisen på 1990-talet. Mer än var tredje person<br>bland de 20 procent med lägst ekonomisk stan-<br>dard har efter fem år flyttat till en grupp med<br>högre standard. Den totala rörligheten i dispo-<br>nibla inkomster justerade för försörjningsbörda<br>har minskat något under 1990-talet jämfört med<br>tidigare år. Detta torde främst förklaras av att<br>inkomster mäts bättre efter skattereformen.</p>
<p>Långsiktig inkomstspridning: Spridningen i den<br>sammanlagda disponibla inkomsten under tre år<br>har ökat något snabbare än spridningen i års-<br>inkomster. Det kan tyda på att statistiken över<br>årsinkomster något underskattar den långsiktiga<br>ökningen av inkomstklyftorna sedan början av<br>1980-talet.</p>
<p>Varaktigt svag ekonomi: Trots den ekonomiska<br>krisen har andelen personer som mer varaktigt<br>har haft en låg ekonomisk standard (minst tre av<br>fem år) endast ökat från 2,8 till 3,2 procent mel-<br>lan 1980-talet och 1990-talet.</p>
<p>10 Riksdagm 1998/99. 1 Sami. Nr I. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>Redogörelsen består av två avsnitt. I första av-<br>snittet analyseras hur inkomstfördelningen ut-<br>vecklats 1995-1998 jämfört med tidigare perio-<br>der. I det andra avsnittet redovisas en undersök-<br>ning av hur inkomströrligheten förändrats under<br>de senaste 20 åren.</p>
<p>Analyserna har utarbetats av fördelningspoli-<br>tiska enheten på Finansdepartementets ekono-<br>miska avdelning med tekniskt stöd från SCB:s<br>program för inkomst- och förmögenhets-<br>statistik.</p>
<h2>2 Inkomstfördelningens utveckling</h2>
<p>Fördelningen av den ekonomiska välfärden följs<br>med hjälp av SCB:s undersökningar av hus-<br>hållens årsinkomster. Undersökningarna bygger<br>främst på uppgifter i självdeklarationerna och<br>olika myndigheters register. De redovisas därför<br>med två års fördröjning. För att kunna bedöma<br>utvecklingen under de senaste åren görs en fram-<br>skrivning från 1996 till 1997 och 1998 (se under-<br>bilaga 1). Resultaten för dessa år visar således inte<br>den faktiska inkomstfördelningen utan en be-<br>dömning av det troliga utfallet.</p>
<p>Jämfört med SCB:s officiella statistik finns tre<br>viktiga skillnader. I följande analyser beskrivs<br>fördelningen av ekonomiska resurser bland alla<br>individer. Alla personer, både vuxna och barn, tas<br>med i analysen. Den justerade disponibla in-<br>komsten påförs samtliga familjemedlemmar.<br>SCB redovisar fördelningen bland alla hushåll,<br>vilket innebär att man ger större vikt till vad som<br>händer ensamma personer än vad som händer<br>samboende och barn.</p>
<p>Ungdomar som bor hemma hos sina föräldrar<br>men trots det räknas som egna hushåll i SCB:s<br>statistik har tagits bort eftersom deras ekono-<br>miska standard inte kan anses mätas med rimlig<br>kvalitet.</p>
<p>SCB har tagit fram konstgjorda inkomstfördel-<br>ningar för 1989 och 1990 där man försökt korri-<br>gera för skattereformen. Dessa används inte då<br>det är osäkert om de visar den faktiska inkomst-<br>spridningen.</p>
<p>Faktaruta 1</p>
<p>Disponibel inkomst: Hushållets totala inkomster<br>från arbete, kapital och transfereringar minus<br>betald skatt, betalt underhållsbidrag samt åter-<br>betalda studiemedel och socialbidrag. Erhållna<br>studiemedel räknas som inkomst.</p>
<p>Ekonomisk standard: Hushållens disponibla<br>inkomst justerad för försörjningsbörda i 1998 års<br>priser.</p>
<p>Justering för försörjningsbörda: Den disponibla<br>inkomsten divideras med hushållets samman-<br>lagda konsumtionsvikt (”konsumtionsenheter”).<br>Ensamboende ges vikten 1,16, samboende vuxna<br>1,92, barn i åldern 0-3 år 0,56, 4-10 år 0,66,<br>11-17 år 0,76. Vikternas baseras på Socialstyrel-<br>sens tidigare normer för socialbidrag.</p>
<p>Decilgrupp: Befolkningen delas in i 10 lika<br>stora grupper där de 10 procent med lägst stan-<br>dard hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst<br>standard i decilgrupp 2 osv. ända upp till decil-<br>grupp 10 med den högsta ekonomiska stan-<br>darden.</p>
<p>Decilkvot: Den disponibla inkomsten (vid<br>övre decilgränsen) bland dem med högre eko-<br>nomisk standard divideras med inkomsten för<br>dem med lägre standard.<sup>1</sup></p>
<p>Gini-koefficient: Det vanligaste måttet på<br>ojämnheten i inkomstfördelningen som antar<br>värdet 0 när inkomsten är lika för alla och värdet<br>1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får<br>alla inkomster. Koefficienten är mest känslig för<br>vad som händer i mitten av fördelningen. Den<br>kan sägas visa hur stor inkomstskillnad det är<br>mellan två slumpmässigt valda individer/hushåll.<br>Om Gini-koefficienten är 0,250 och medel-<br>inkomsten för alla är 90 000 kronor skall man<br>vänta sig att den genomsnittliga skillnaden är<br>2*0,250 eller 50 procent av medelinkomsten, dvs.<br>45 000 kronor.</p>
<p>Median: 50 procent av befolkningen har lägre<br>inkomster än medianinkomsten.</p>
<p><sup>1</sup> Exempelvis D9 är den inkomst som avgränsar de 10 procent med högst<br>ekonomisk standard.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>2.1 Inkomstspridningen</p>
<p>Jämförelser av inkomstspridningen mellan en-<br>staka år är ofta missvisande, dels för att under-<br>sökningarna innehåller en betydande statistisk<br>osäkerhet<sup>2</sup>, dels för att tillfälliga variationer i t.ex.<br>kapitalinkomster kan ge stora förändringar mel-<br>lan olika år. År 1994 sålde exempelvis många<br>hushåll aktier och andra värdepapper för att dra<br>nytta av den tillfälligt lägre skatten på realisa-<br>tionsvinster. Då ökade den uppmätta inkomst-<br>spridningen kraftigt.</p>
<p>Sett över hela perioden 1991-1998 kan det inte<br>urskiljas någon tydlig trend i inkomstsprid-<br>ningen när dessa tillfälliga variationer inräknas,<br>vilket visas av den tunna linjen i diagram 2.1.<br>Vissa år ökar spridningen i ekonomisk standard,<br>för att minska kommande år. Variationerna beror<br>till betydande del på att spridningen ökar de år<br>hushållen får stora realisationsvinster, och mins-<br>kar de år vinsterna är låga. Basbreddningarna av<br>kapital i samband med skattereformen, bättre<br>rapportering av kontrolluppgifter till skattemyn-<br>digheterna och en ökad benägenhet hos hus-<br>hållen att spara i och realisera aktier och andra<br>värdepapper synes ha bidragit till att spridningen<br>i årsinkomster nu varierar kraftigare än under<br>tidigare decennier.</p>
<p>Faktaruta 2</p>
<p>Realjusterade kapitalinkomster: Hushållens rän-<br>teinkomster och ränteutgifter utom egnahems-<br>räntor realberäknas, dvs. korrigeras med inflatio-<br>nen enligt konsumentprisindex. Inkomster och<br>skatter av faktiska försäljningar av aktier m.m.<br>ersätts med en schablonmässigt beräknad kapi-<br>talinkomst efter skatt baserad bl.a. på hur stor<br>hushållets förmögenhet är och på börsens ut-<br>veckling. Avkastningen antas motsvara den<br>genomsnittliga årliga förändringen av börsens<br>värde för de senaste fem åren och hushållens<br>förmögenhet uppskattas med hjälp av kontroll-<br>uppgifter om aktie- och fondtillgångar. På grund<br>av ofullständiga data om förmögenheterna<br>kommer de reala kapitalinkomsterna att under-<br>skattas för de personer där den procentuella av-<br>kastningen på kapitalet är högre än genomsnittet.</p>
<p>Genom att realjustera inkomster av kapital (se<br>faktaruta 2) tar man bort störande effekter av<br>dessa tillfälliga variationer i realisationsvinster.<br>Dessutom minskar man problemet med att rän-<br>tor överskattas exempelvis när inflationstakten är<br>hög. Kurvan för Gini-koefficienter med real-<br>justerade kapitalinkomster i diagram 2.1 tyder på<br>en svagt ökad inkomstspridning under 1990-<br>talet. Under perioden 1995-1998 förefaller in-<br>komstspridningen ligga på en något högre nivå<br>än under åren i början av 1990-talet. Föränd-<br>ringen är dock mycket liten.</p>
<p><sup>2</sup> Den statistiska osäkerheten för Gini-koefficienten beräknas vara ca<br>0,010-0,014 för förändringen mellan två år (med 95 procent<br>konfidensintervall).</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Diagram 2.1 Inkomstspridningen 1991-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-66.png" style="width:184pt;height:113pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Personerna i decilgrupp 8 hade 1991 ca 1,89<br>gånger högre ekonomisk standard jämfört med<br>dem i decilgrupp 2 (decilkvot D8/D2, diagram<br>2.2). Skillnaden beräknas öka till nära 1,95 under<br>åren 1997-1998. Sett över hela perioden finns en<br>tendens till en relativt bättre inkomstutveckling<br>för dem med högre ekonomisk standard och en<br>svagare utveckling för dem med låg standard.</p>
<p>Diagram 2.2 Hur inkomstspridningen förändrats<br>1991-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-67.png" style="width:171pt;height:124pt;"/>
<p>2.2 Utvecklingen för olika grupper</p>
<p>Hushållens genomsnittliga ekonomiska stan-<br>dard har ökat med nära 4 procent mellan 1995<br>och 1998. Standarden beräknas dock ha minskat<br>med drygt 4 procent 1991-1998. Resultaten skil-<br>jer sig från nationalräkenskaperna vilket beror<br>dels på att i inkomststatistiken beaktas befolk-<br>ningens storlek och sammansättning, dels på<br>olikheter i definitioner och mätmetoder.</p>
<p>En detaljerad analys av utvecklingen för olika<br>grupper under 1990-talet redovisas i tabell 2.1.</p>
<p>Decilgrupper: Personer med högst ekonomisk<br>standard (decilgrupp 10) beräknas få en ökad<br>standard 1995-1998 med nära 10 procent. Indi-<br>vider med lägst ekonomisk standard<br>(decilgrupperna 1 och 2) beräknas få en oför-<br>ändrad eller något ökad standard. För hela perio-<br>den 1991-1998 får båda grupperna sänkt ekono-<br>misk standard med 4 respektive 6-8 procent. Den<br>svaga utvecklingen för dem med lägst standard<br>torde till betydande del förklaras av att andelen<br>studerande har fördubblats. För dem med högst<br>standard beror utvecklingen till stor del på att<br>realisationsvinsterna som nämnts var ovanligt<br>höga 1991, 1994 och enligt prognoserna 1997.<br>Utvecklingen för decilgrupperna tyder således<br>också på en viss ökning av inkomstspridningen.</p>
<p>Familjetyper: Barnfamiljerna har fått relativt<br>stora försämringar av den ekonomiska stan-<br>darden sedan 1991 men trenden bryts 1997. En-<br>samma föräldrar med två eller fler barn och sam-<br>boende med tre eller fler barn har fått sin stan-<br>dard minskad med ca 10 procent 1991-1998 vil-<br>ket skall jämföras med ca 4 procent för hela<br>befolkningen. Vid jämförelser mellan grupper<br>bör man komma ihåg att den metod att justera<br>för försörjningsbörda som används i Sverige ger<br>en relativt hög vikt till barn, vilket placerar barn-<br>familjerna lägre i inkomstfördelningen.</p>
<p>Åldersgrupper: Den relativt svaga ekonomiska<br>utvecklingen för ungdomar under 25 år i början<br>av 1990-talet beräknas ha bromsats något de<br>senaste åren (diagram 2.3). Totalt under perioden<br>har ungdomarnas ekonomiska standard minskat<br>med ca 18 procent, vilket också till stor del torde<br>bero på att fler ungdomar studerar och på<br>arbetslösheten. Även barn i åldern 0-17 år har<br>haft en relativt svag utveckling medan den varit<br>bäst för medelålders över 55 år och för ålders-<br>pensionärer. Ålderspensionärerna som grupp har<br>fått en standardökning på ca 5 procent. Förbätt-<br>ringen beror dels på att äldre pensionärer med låg<br>pension efterhand ersätts med pensionärer med<br>högre ATP, dels på att pensionärerna i högre<br>grad än andra grupper har skyddats vid budget-<br>saneringen (se prop. 1997/98:1, bilaga 7).<br>Ålderspensionärer har i slutet av 1990-talet i<br>stort sett lika hög ekonomisk standard som<br>genomsnittet för hela befolkningen. En utför-<br>ligare analys av ålderspensionärernas ekonomiska<br>standardutveckling genomförs för närvarande<br>inom Socialdepartementet.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Diagram 2.3 Barnfamiljers, ungdomars (18-24 år) och<br>ålderspensionärers ekonomiska standard i förhållande till<br>samtliga</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-68.png" style="width:172pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Ekonomiskt välbeställda: Ett viktigt mått på<br>inkomstfördelningen är hur stor andel av de<br>totala inkomsterna som disponeras av de 1 res-<br>pektive 10 procent hushållen med högst ekono-<br>misk standard. Dessa andelar har varierat under<br>perioden men någon tydlig trend kan inte ur-<br>skiljas (tabell 2.1).</p>
<p>Män och kvinnor: Kvinnor har fått något mindre<br>försämringar av den ekonomiska standarden än<br>män under perioden 1991-1998.</p>
<p>Ekonomiskt svaga grupper: Det vanligaste<br>måttet på hur många som har en svag ekonomi är<br>andelen hushåll vars ekonomiska standard inte<br>når upp till halva medianinkomsten. Denna andel<br>har ökat påtagligt sedan mitten av 1980-talet, vil-<br>ket ibland tolkas som att alltfler är fattiga i<br>Sverige (diagram 2.4). Ökningen beror dock<br>främst på att allt fler har låga inkomster på grund<br>av studier. Frånräknas studerande har andelen<br>med svag ekonomi inte ökat nämnvärt sedan<br>mitten av 1980-talet. Aven studerande har emel-<br>lertid fått minskad ekonomisk standard och<br>många studerar för att det är svårt att få ett jobb.</p>
<p>Diagram 2.4 Andel med låg ekonomisk standard<br>(under halva medianinkomsten)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-69.png" style="width:164pt;height:96pt;"/>
<p><sup>7</sup>r---------------</p>
<p>6</p>
<p>5</p>
<p>4</p>
<p>3</p>
<p>2</p>
<p>1</p>
<p>0</p>
<p>75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98<br>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Anm: Hemmaboende ungdomar ingår då de ej kan exkluderas för hela perioden.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Tabell 2.1 Individernas disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda 1991-1998 samt förändring 1991-1998.<br>1998 års priser. Medianer samt medelvärden för decilgrupper____________________________________________________</p>
<p>1991/95 1995/98 1991/98</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997'</p></td><td>
<p>1998*</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>96 900</p></td><td>
<p>89 400</p></td><td>
<p>90 700</p></td><td>
<p>90 700</p></td><td>
<p>92 600</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>-4,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Kön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>94 500</p></td><td>
<p>87 300</p></td><td>
<p>88 900</p></td><td>
<p>89 000</p></td><td>
<p>90 600</p></td><td>
<p>-7,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>99 700</p></td><td>
<p>91 700</p></td><td>
<p>92 500</p></td><td>
<p>92 700</p></td><td>
<p>94 600</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Ålder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>87 200</p></td><td>
<p>77 200</p></td><td>
<p>77 500</p></td><td>
<p>77 300</p></td><td>
<p>79 400</p></td><td>
<p>-11,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-8,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18-24</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>69 700</p></td><td>
<p>73 300</p></td><td>
<p>73 700</p></td><td>
<p>73 700</p></td><td>
<p>-22,6</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>-18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-34</p></td><td>
<p>100 500</p></td><td>
<p>91 100</p></td><td>
<p>91000</p></td><td>
<p>91 300</p></td><td>
<p>94 300</p></td><td>
<p>■9.4</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>-6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35-44</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>88 400</p></td><td>
<p>88 800</p></td><td>
<p>88 500</p></td><td>
<p>90 600</p></td><td>
<p>-11,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>■9,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45-54</p></td><td>
<p>130 100</p></td><td>
<p>118 200</p></td><td>
<p>119 500</p></td><td>
<p>120 100</p></td><td>
<p>122 200</p></td><td>
<p>-9,1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-64</p></td><td>
<p>128 300</p></td><td>
<p>118 700</p></td><td>
<p>123 600</p></td><td>
<p>122 700</p></td><td>
<p>123 700</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>-3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65-74</p></td><td>
<p>92 800</p></td><td>
<p>92 900</p></td><td>
<p>96 100</p></td><td>
<p>96 400</p></td><td>
<p>96 900</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75-</p></td><td>
<p>73 200</p></td><td>
<p>79 400</p></td><td>
<p>79 600</p></td><td>
<p>79 300</p></td><td>
<p>80 100</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>9.4</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Familjetyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam utan barn</p></td><td>
<p>105 100</p></td><td>
<p>93 600</p></td><td>
<p>95 100</p></td><td>
<p>95 300</p></td><td>
<p>97 300</p></td><td>
<p>-10,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam 1 barn</p></td><td>
<p>86 800</p></td><td>
<p>79 600</p></td><td>
<p>80 600</p></td><td>
<p>77 600</p></td><td>
<p>79 400</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>■0,3</p></td><td>
<p>-8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam 2+ barn</p></td><td>
<p>72 200</p></td><td>
<p>65 300</p></td><td>
<p>62 600</p></td><td>
<p>62 800</p></td><td>
<p>64 700</p></td><td>
<p>■9,6</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>-10,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gift/sambo utan barn</p></td><td>
<p>141400</p></td><td>
<p>130 400</p></td><td>
<p>133 100</p></td><td>
<p>134 000</p></td><td>
<p>135 800</p></td><td>
<p>-7.8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gift/sambo 1 barn</p></td><td>
<p>111 200</p></td><td>
<p>101 000</p></td><td>
<p>100 100</p></td><td>
<p>100 800</p></td><td>
<p>103 800</p></td><td>
<p>-9,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gift/sambo 2 barn</p></td><td>
<p>93 400</p></td><td>
<p>84 200</p></td><td>
<p>84 200</p></td><td>
<p>84 700</p></td><td>
<p>87 300</p></td><td>
<p>■9,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gift/sambo 3+ barn</p></td><td>
<p>76 500</p></td><td>
<p>67 100</p></td><td>
<p>67 000</p></td><td>
<p>66 700</p></td><td>
<p>69 100</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>-9,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam ålderspensionär</p></td><td>
<p>76 200</p></td><td>
<p>79 900</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>79 600</p></td><td>
<p>80 300</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gift/sambo ålderspensionär</p></td><td>
<p>90 700</p></td><td>
<p>92 700</p></td><td>
<p>95 200</p></td><td>
<p>95 000</p></td><td>
<p>95 400</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Decilgrupper (medelvärden)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>43 600</p></td><td>
<p>39 400</p></td><td>
<p>42 200</p></td><td>
<p>40 900</p></td><td>
<p>41 000</p></td><td>
<p>-9,6</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>67 700</p></td><td>
<p>62 300</p></td><td>
<p>61 700</p></td><td>
<p>61 000</p></td><td>
<p>62 200</p></td><td>
<p>-8,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>76 600</p></td><td>
<p>71 200</p></td><td>
<p>71 200</p></td><td>
<p>70 800</p></td><td>
<p>72 400</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>84 300</p></td><td>
<p>78 200</p></td><td>
<p>78 800</p></td><td>
<p>78 600</p></td><td>
<p>80 200</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>92 600</p></td><td>
<p>85 600</p></td><td>
<p>86 600</p></td><td>
<p>86 600</p></td><td>
<p>88 300</p></td><td>
<p>-7,6</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>-4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>101 700</p></td><td>
<p>93 800</p></td><td>
<p>95 400</p></td><td>
<p>95 400</p></td><td>
<p>97 400</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>113 400</p></td><td>
<p>104 000</p></td><td>
<p>106 500</p></td><td>
<p>106 700</p></td><td>
<p>108 700</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>128 600</p></td><td>
<p>117 400</p></td><td>
<p>120 800</p></td><td>
<p>121400</p></td><td>
<p>123 300</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>149 300</p></td><td>
<p>137 100</p></td><td>
<p>142 300</p></td><td>
<p>143 200</p></td><td>
<p>144 900</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>228 200</p></td><td>
<p>199 700</p></td><td>
<p>219 300</p></td><td>
<p>225 200</p></td><td>
<p>218 700</p></td><td>
<p>-12,5</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>-4,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Andel under halva medianen</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av totala inkomsterna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 % med högst standard</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 % med högst standard</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>21,4</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>21,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Framskrivning</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>3 Inkomströrligheten</p>
<p>3.1 Varför undersöka rörlighet?</p>
<p>Fördelningen av årliga inkomster ger en ganska<br>ofullständig bild av hur den ekonomiska välfär-<br>den fördelas. Som visats i föregående avsnitt kan<br>spridningen av årsinkomster och andelen hushåll<br>med en låg ekonomisk standard öka markant<br>som följd av tillfälligt höga realisationsvinster, att<br>allt fler får möjlighet att studera etc. Det faktum<br>att inkomstspridningen är hög ett visst år behö-<br>ver inte innebära att inkomstklyftorna är stora<br>sett över en längre tid.</p>
<p>Spridningen av årsinkomster beror på många<br>olika faktorer. Den bestäms av hur stora socialt<br>betingade skillnader det finns i chanserna till en<br>god inkomstutveckling över livet. Finns det stora<br>skillnader är sambandet starkt mellan årsinkomst<br>och livsinkomst. Få personer rör sig då upp eller<br>ner i inkomstfördelningen över tiden, dvs. rör-<br>ligheten är liten. Om chanserna är mer jämnt<br>fördelade i befolkningen är det fler som rör sig<br>uppåt i inkomstpyramiden och fler nedåt. Rör-<br>ligheten avser personernas relativa positioner,<br>om några rör sig uppåt måste andra röra sig<br>nedåt.</p>
<p>Spridningen kan också påverkas av om de till-<br>fälliga variationerna i årsinkomster ändras, exem-<br>pelvis om arbetslösheten ökar, om fler väljer att<br>studera, skaffa barn eller vara lediga - variationer<br>som inte behöver påverka fördelningen av livs-<br>inkomster.</p>
<p>Det viktigaste skälet att studera inkomströr-<br>ligheten är naturligtvis att söka bedöma om<br>chanserna till goda inkomster blir mer eller<br>mindre jämnt fördelade över tiden. Framför allt<br>är det angeläget att undersöka om andelen per-<br>soner som fastnar i en situation med varaktigt låg<br>ekonomisk standard ökar eller minskar.</p>
<p>Ett annat viktigt skäl att studera inkomströr-<br>ligheten är att man därigenom får möjlighet att<br>bedöma om förändringar i fördelningen av årsin-<br>komster också speglar mer varaktiga föränd-<br>ringar i fördelningen av ekonomisk välfärd. Stora<br>skillnader i årsinkomsterna kan vara lättare att<br>fördra om inkomströrligheten är stor. Om rör-<br>ligheten ökar och chanserna till en god inkomst-<br>karriär blir mer lika fördelade över tiden bland<br>individer kan det till och med få den effekten att<br>det i statistiken över årsinkomster syns som<br>ökade inkomstklyftor. Likaså om hushållens in-<br>komster varierar allt mer över tiden kan det fel-<br>tolkas som ökade inkomstklyftor. Det är rörlig-</p>
<p>heten som avgör hur ojämnheten i fördelningen<br>av årsinkomster fortplantar sig långsiktigt i<br>ökade inkomstklyftor.</p>
<p>Ett tredje viktigt skäl är att undersöka hur<br>vanligt det är att enskilda upplever stora in-<br>komstvariationer över åren. Stora variationer<br>kan skapa ekonomisk otrygghet och svårigheter<br>att överblicka och planera sin ekonomi. En hög<br>inkomströrlighet kan från andra utgångspunkter<br>uppfattas som positivt. Den kan bero på att<br>medborgarna i takt med högre välstånd och ökat<br>sparande får större frihet att fördela arbete och<br>fritid över åren. Rörligheten kan dessutom vara<br>ett uttryck för en dynamisk och väl fungerande<br>samhällsekonomi.</p>
<p>3.2 Växande forskningsområde</p>
<p>Redan på 1970-talet uppmärksammades allt ofta-<br>re att skillnaden i inkomstspridning som upp-<br>mäts under korta perioder jämfört med en längre<br>period kan tolkas som inkomströrlighet (se bl.a.<br>Shorrocks, 1978). I både vetenskapliga och poli-<br>tiska debatter har man sedan dess återkommande<br>påpekat att bedömningar som avser långsiktiga<br>mål om en jämn fördelning kan missledas av sta-<br>tistik som visar kortsiktiga svängningar. Efter-<br>hand har möjligheterna till empirisk forskning<br>blivit allt större genom att fler och bättre longi-<br>tudinella databaser byggts upp där man följer in-<br>dividers inkomster m.m. varje år under en längre<br>tidsperiod.</p>
<p>Under 1990-talet har ett stort antal studier<br>gjorts i olika länder och även i Sverige av in-<br>komstfördelningens kort- och långsiktiga ut-<br>veckling. Det finns stora skillnader i frågeställ-<br>ningar, dataunderlag, metodval samt hur lång pe-<br>riod analysen omfattar (bilagetabell 3.1). Det<br>synes dock finnas vissa centrala iakttagelser,<br>sammanfattade tidigare också av Björklund<br>(1997).</p>
<p>De flesta med låga inkomster under ett visst år<br>har högre inkomster under en senare period: Av<br>den fjärdedel personer som 1973 hade lägst dis-<br>ponibla inkomster justerade för försörjnings-<br>börda hade nära hälften flyttat till en högre in-<br>komstgrupp 1980 (Fritzell, 1990). Ungefär<br>60 procent av alla individer hade bytt inkomst-<br>grupp mellan dessa år. För individernas mark-<br>nadsinkomster (sammanräknad inkomst) före-<br>faller rörligheten vara något lägre under en lika<br>lång tidsperiod (Gustafsson, 1994). Av hushåll</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>med en låg ekonomisk standard 1985 (under<br>halva medianinkomsten) var det bara ca 19 pro-<br>cent som hade en låg inkomst 1991<br>(Uddhammar, 1997). Sannolikheten för att ha en<br>låg standard under längre tidsperioder är mindre<br>bland yngre. Bortser man från tillfälliga variatio-<br>ner finns det emellertid starka samband över ti-<br>den i individernas ekonomiska standard<br>(Halleröd, 1998).</p>
<p>Ju längre tidsperiod som studeras, dvs. ju fler år<br>som individernas inkomster registreras, desto lägre<br>blir inkomstspridningen: För vuxna män var den<br>långsiktiga spridningen i marknadsinkomster<br>under perioden 1951-1989 ca 35-40 procent lägre<br>än spridningen för enskilda år (Björklund, 1993).<br>Den långsiktiga spridningen i disponibla in-<br>komster justerade för försörjningsbörda under<br>perioden 1980-1990 var drygt 13 procent lägre än<br>den kortsiktiga inkomstspridningen (Aaberge<br>m.fl., 1996). Spridningen i disponibla livsin-<br>komster beräknas i simuleringar vara 40-50 pro-<br>cent lägre än den årsvisa inkomstspridningen<br>(Blomquist, 1981, Hussenius/Selén, 1994).</p>
<p>Det finns tendenser till ökad inkomströrlighet<br>sedan 1970-talet: Rörligheten i marknadsin-<br>komster tenderar att öka något för både män och<br>kvinnor under 1980-talet jämfört med 1970-talet<br>(Björklund, 1993). Den långsiktiga spridningen i<br>personliga inkomster efter skatt minskar konti-<br>nuerligt under perioden 1978-1990 (Zandvakili<br>och Gustafsson, 1997). En starkt bidragande or-<br>sak är ökad förvärvsfrekvens bland kvinnor.</p>
<p>Länder med hög kortsiktig inkomstspridning<br>tenderar att även ha hög långsiktig inkomstsprid-<br>ning: Inkomströrligheten i disponibla inkomster<br>var under 1970-talet slående lika i Sverige och<br>USA (Fritzell, 1990). Skillnaderna i inkomströr-<br>lighet mellan länderna i Norden och USA var<br>även under 1980-talet överraskande liten<br>(Aaberge m.fl., 1996). USA har mycket större<br>spridning i årliga justerade disponibla inkomster<br>än de nordiska länderna, men också mycket<br>högre spridning av genomsnittsinkomsterna sett<br>över en längre period. Föreställningen att de<br>stora inkomstklyftorna i USA delvis kompense-<br>ras av en högre inkomströrlighet (mer lika chan-<br>ser) får således inget stöd i empirisk forskning.</p>
<p>Rörligheten påverkas i höggrad av demografiska<br>och sociala förhållanden: Rörligheten i individer-<br>nas justerade disponibla inkomst påverkas i hög<br>grad av förändringar i hushållens sammansätt-<br>ning t.ex. separationer, barns flyttning hemifrån<br>(Fritzell, 1990). Inkomströrligheten varierar inte<br>nämnvärt mellan män och kvinnor (Zandvakili</p>
<p>och Gustafsson, 1997). Rörligheten varierar<br>mellan olika födelseårgångar. Med stigande ålder<br>minskar inkomströrligheten. Även i denna studie<br>visas att rörlighet i ekonomisk standard i stor ut-<br>sträckning påverkas av förändring i familjeför-<br>hållanden. Andra faktorer som starkt påverkar<br>inkomströrligheten är förändrad lön och arbets-<br>tid samt arbetslöshet.</p>
<p>Skatter och transfereringar har en påtagligt ut-<br>jämnande effekt på både fördelningen av årsin-<br>komster och fördelningen över fler år: Socialför-<br>säkringssystemet skyddar i stor utsträckning in-<br>divider med låga inkomster från inkomstvaria-<br>tioner i samband med skilsmässor och andra<br>familjerelaterade händelser (Fritzell, 1990). In-<br>komstskatter, generella transfereringar och in-<br>komstprövade transfereringar har en påtagligt<br>utjämnande effekt på den långsiktiga inkomst-<br>fördelningen (Björklund och Palme, 1996).<br>Skatternas och bidragens effekt på inkomströr-<br>ligheten är förhållandevis större i den nedre delen<br>av inkomstfördelningen. Dessa resultat visar<br>dock endast de ”mekaniska” effekterna av skatter<br>och bidrag. Omfördelningssystemen kan också<br>påverka människors beteenden (undanträng-<br>ning) vilket förändrar fördelningen av registre-<br>rade inkomster (Fölster, 1998).</p>
<p>Det finns också forskning om rörligheten<br>mellan generationer och om den offentliga kon-<br>sumtionens fördelningseffekter som inte beaktas<br>här.</p>
<p>3.3 Dataunderlag och mätmetoder</p>
<p>Frågan är hur bilden av inkomstspridningen, sär-<br>skilt under senare år, påverkas om man i stället<br>för årsinkomster använder inkomsterna under<br>fler år. För att belysa detta har en ny analys ge-<br>nomförts med hjälp av den så kallade LINDA-<br>databasen (Longitudinell INdivid DAtabas). I<br>den följs inkomster m.m. för ca 300 000 personer<br>och deras hushållsmedlemmar varje år 1960-<br>1996. LINDA har nyligen byggts upp genom ett<br>samarbete mellan Uppsala Universitet, Riksför-<br>säkringsverket, Finansdepartementet och SCB<br>med särskild finansiering bl.a. från Forsknings-<br>rådsnämnden och Samhällsvetenskapliga forsk-<br>ningsrådet. I följande analyser används data för<br>åren 1978-1996 för alla personer 20 år och äldre.</p>
<p>Vid valet av vilken inkomst som skall analyse-<br>ras är man ganska begränsad av vilka uppgifter<br>som finns tillgängliga. I de följande analyserna</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>används disponibel inkomst justerad för försörj-<br>ningsbörda (faktaruta 3). Ett antal korrigeringar<br>och kompletteringar har gjorts för att nå bästa<br>möjliga jämförbarhet mellan åren (se underbilaga<br>2). LINDAis uppgifter om hushållens samman-<br>sättning bygger på mantalsskrivningen och upp-<br>gifter i självdeklarationen. Det innebär bl.a. att<br>särskilt antalet faktiskt samboende utan barn un-<br>derskattas. Trots detta bedöms en justering för<br>försörjningsbörda med hjälp av hushållsupp-<br>giftema i LINDA ge en mindre missvisande be-<br>skrivning av den faktiska utvecklingen än utan<br>justering.</p>
<p>Rörligheten kan man mäta med olika statis-<br>tiska metoder. I följande analyser används både<br>så kallade övergångsmatriser och beräkningar av<br>hur spridningsmått förändras när man jämför<br>årsinkomster med genomsnittsinkomster under<br>en längre tidsperiod.</p>
<p>heten har minskat något sedan 1970-talet. An-<br>delen personer som efter fem år har flyttat från<br>gruppen medelinkomsttagare till gruppen hög-<br>inkomsttagare har minskat något, likaså andelen<br>av höginkomsttagarna som flyttat till gruppen<br>medelinkomsttagare (tabell 3.1). Den höga rör-<br>ligheten från gruppen med låg ekonomisk stan-<br>dard till medelinkomstgruppen är dock oföränd-<br>rad. Perioden 1978-1996 har indelats i tre del-<br>perioder som var och en omspänner ungefär<br>samma fas i konjunkturcykeln och där skattere-<br>formen betraktas som ett brott i tidsserien.</p>
<p>Faktaruta 3</p>
<p>Individernas justerade disponibla inkomst: Hus-<br>hållets disponibla inkomst justerad för hushållets<br>sammansättning genom att inkomsten divideras<br>med roten ur antalet hushållsmedlemmar (ingen<br>realjustering av kapitalinkomster).</p>
<p>Shorrocks index: (R) är kvoten mellan sprid-<br>ningen av den sammanlagda inkomsten under en<br>flerårsperiod och det viktade medelvärdet av den<br>årliga inkomstspridningen under samma period.<br>R är ett mått på inkomsternas rigiditet, medan<br>inkomsternas rörlighet eller mobilitet (M) defi-<br>nieras som M=l-R Mobilitet betraktas enligt<br>denna definition som graden av utjämning av in-<br>komstspridningen som uppkommer av att<br>undersökningsperioden förlängs.</p>
<p>Overgangsmatris: Inkomströrligheten mäts<br>genom att man beräknar hur stor andel personer<br>som flyttat från en inkomstgrupp till en annan<br>grupp mellan två mättillfällen.</p>
<p>Tabell 3.1 Procentandel personer som flyttat mellan<br>inkomstgrupper</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1978-1983</p></td><td>
<p>1984-1989</p></td><td>
<p>1991-1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Låg till medelinkomst</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Låg till hög inkomst</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel till hög inkomst</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel till låg inkomst</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hög till medelinkomst</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hög till läg inkomst</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: LINDA, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Anm: Låg inkomst avser de 20 procent med lägst inkomst respektive år, hög inkomst de</p>
<p>20 procent med högst inkomst, medelinkomst avser övriga.</p>
<p>Denna tendens till minskad inkomströrlighet<br>styrks när man jämför spridningen i årsinkoms-<br>ter (Gini-koefficienten) med spridningen för<br>sammanlagda inkomster under en längre tids-<br>period (diagram 3.1). Ju mer spridningen mins-<br>kar när man förlänger mätperioden, desto högre<br>inkomströrlighet finns det (Shorrocks index).<br>Finns det ingen inkomströrlighet (mobilitet) har<br>alla samma relativa inkomst varje år och in-<br>komstspridningen sjunker inte när beräknings-<br>tiden blir lägre.</p>
<p>3.4 Rörlighet i disponibla inkomster</p>
<p>Det enklaste och vanligaste sättet att studera rör-<br>ligheten är att mäta andelen personer som flyttar<br>mellan olika inkomstgrupper mellan olika<br>mättillfällen. Beräkningarna i LINDA av sådana<br>övergångsmatriser tyder på att inkomströrlig-</p>
<p>Diagram 3.1 Hur inkomstspridningen (Gini-koefficienten)<br>minskar när beräkningen förlängs stegvis från ett till sex år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-70.png" style="width:171pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: LINDA, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Jämförs olika perioder visar det sig att sprid-<br>ningen sjunker tydligast för perioden 1978-1983<br>när beräkningstiden förlängs, mindre tydligt för<br>1984-1989 och ännu mindre under 1990-talet.<br>Det tyder på att inkomströrligheten minskat<br>något sedan slutet av 1970-talet.</p>
<p>Den tydliga minskningen i inkomstsprid-<br>ningen när beräkningstiden förlängs visar också<br>att den gängse metoden att bedöma inkomst-<br>klyftor med hjälp av statistik över årsinkomster<br>överskattar den faktiska spridningen sett över en<br>längre tid. Spridningen i årsinkomster beror till<br>ganska stor del på tillfälliga variationer i in-<br>komsterna och en ganska omfattande inkomst-<br>rörlighet bidrar också till att fördelningen är<br>jämnare sett över en längre tid.</p>
<p>Enligt diagram 3.2 följer utvecklingen av<br>spridningen i den sammanlagda inkomsten under<br>tre år (Gini-koefficienten) väl trenden för treårs-<br>genomsnitt av ettårsinkomster. En följd av att<br>inkomströrligheten minskar något över åren är<br>dock att det finns en svag tendens att sprid-<br>ningen i den sammanlagda inkomsten under tre<br>år ökar något snabbare. Det kan tyda på att sta-<br>tistiken över årsinkomster möjligen något under-<br>skattar den långsiktiga ökningen av inkomst-<br>klyftorna sedan mitten av 1980-talet.</p>
<p>har sjunkit kraftigt. Även inom åldersgruppen<br>30-40 år har inkomströrligheten minskat medan<br>den är ganska oförändrad för äldre. Tendensen<br>till minskad rörlighet förefaller något tydligare<br>för kvinnor än för män.</p>
<p>Tabell 3.2 Inkomströrlighet inom olika grupper<br>(Shorrocks index)_____________________________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Älder</p></td><td></td><td>
<p>1978-1983</p></td><td>
<p>1984-1989</p></td><td>
<p>1991-1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-29</p></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30-39</p></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40-49</p></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50-64</p></td><td></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65-</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Därav</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: LINDA, Finansdepartementets berä kningar</p>
<p>Anm: Äldersindelningen innebår att i gruppen 20-30 år ingår personer som var minst</p>
<p>20 år i början av perioden och högst 30 år i slutet av per ioden osv.</p>
<p>Diagram 3.2 Spridningen i ettårsinkomster jämfört med<br>treårsinkomster (Gini-koefficienten)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-71.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Anm: Kurvan bryts vid skattereformen som följd av ändrad inkoms tmätning</p>
<p>Inkomströrligheten har utvecklats olika för<br>skilda grupper. I tabell 3.2 har rörlighetsmåttet<br>(Shorrocks index) beräknats för befolkningen<br>uppdelad efter kön och ålder. Inkomströrlig-<br>heten inom gruppen ungdomar i åldern 20-30 år</p>
<p>Det har inte funnits möjligheter att närmare un-<br>dersöka vilka förklaringar det kan finnas till att<br>rörligheten minskat något. Ett antal känslighets-<br>analyser har dock genomförts. De visar att för-<br>ändringarna kan iakttas även med andra sprid-<br>ningsmått (Atkinson, Theil). Analyserna pekar<br>vidare på att minskningen inte enbart kan förkla-<br>ras av ökad andel förtids- och ålderspensionärer,<br>studerande eller invandrare. Minskningen består<br>även om man endast mäter rörligheten för grup-<br>pen 30-54 år exklusive invandrare. Det finns<br>inga indikationer på att rörligheten i arbets-<br>inkomster skulle ha minskat påtagligt för kvin-<br>nor eller män med en fast förankring på arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Det mesta tyder på att den minskade rörlig-<br>heten har två huvudsakliga orsaker. En faktor fö-<br>refaller vara den ökade arbetslösheten och andra<br>förändringar på arbetsmarknaden. Exempelvis<br>har möjligheterna till tillfälliga jobb och in-<br>komster minskat bl.a. för ungdomar. Som visats i<br>avsnitt 2 har ungdomarnas ekonomiska standard<br>försämrats betydligt under 1990-talet.</p>
<p>En ännu viktigare förklaring synes dock vara<br>de förbättringar som med skattereformen ge-<br>nomfördes i mätningen av inkomster, särskilt<br>basbreddningarna av kapital. Tabell 3.1 indikerar<br>att efter skattereformen har inkomströrligheten</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>minskat särskilt tydligt bland dem med höga in-<br>komster. Rörligheten i faktorinkomster, dvs.<br>summan av löne- och kapitalinkomster, har<br>minskat påtagligt. Detta pekar på att inkomst-<br>statistiken före skattereformen överskattade in-<br>komströrligheten och underskattade den lång-<br>siktiga inkomstspridningen. Det betyder också<br>att man inte direkt kan jämföra inkomströrlig-<br>heten före och efter reformen.</p>
<p>Bland personer med mer varaktigt låg ekonomisk<br>standard är ungdomar i åldern 20-25 år, ensamma<br>utan barn, invandrare och personer i storstäder<br>överrepresenterade (bilagetabell 3.2). Under<br>1990-talet har andelen med varaktigt låg standard<br>ökat kraftigast bland ungdomar. I likhet med vad<br>som visades i årsstatistiken förefaller låga in-<br>komster ofta förklaras av studier. Analyser av ut-<br>bildningsuppgifter visar att det i stor utsträck-<br>ning är personer som höjt sin utbildningsnivå<br>under perioden som är överrepresenterade i<br>gruppen med varaktigt låg standard.</p>
<p>3.5 Varaktigt låg ekonomisk standard</p>
<p>Åtskillig forskning pekar på att låg ekonomisk<br>standard för de flesta är ett kortvarigt tillstånd<br>t.ex. i samband med studier, vara hemma med<br>barn osv. I många andra länder finns dock en oro<br>för att andelen personer med mer varaktigt låg<br>ekonomisk standard har ökat. Tendensen be-<br>nämns marginalisering eller social utestängning<br>(”social exclusion”, ett begrepp som dock inne-<br>fattar mer än låg inkomst). Forskningen inom<br>området växer mycket snabbt.</p>
<p>Med hjälp av LINDA-databasen kan man be-<br>döma om liknande tendenser finns i Sverige. I<br>tabell 3.3 visas andelen i befolkningen över 20 år<br>vars disponibla inkomst justerad för försörj-<br>ningsbörda låg under halva medianinkomsten<br>under 1980- och 1990-talet. Det framgår att an-<br>delen personer som under ett eller flera år av fem<br>har haft en låg ekonomisk standard varit oför-<br>ändrad, ca 9 procent. Trots den ekonomiska kri-<br>sen under 1990-talet har andelen personer med<br>en mer varaktigt låg ekonomisk standard (minst<br>tre av fem år) endast ökat från 2,8 till 3,2 pro-<br>cent.</p>
<p>Tabell 3.3 Andel med svag ekonomisk standard under<br>ett till fem år</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal år</p></td><td>
<p>1984-1988</p></td><td>
<p>1991-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 år eller fler</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>8,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 är eller fler</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 är eller fler</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 är eller fler</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 år eller fler</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Under halva medianinkomsten respektive år<br>Källa: LINDA, Finansdepartementets berä kningar</p>
<p>3.6 Sammanfattande kommentar</p>
<p>LINDA-databasen är alldeles ny och ännu har<br>ingen forskning redovisats med dess hjälp. Nå-<br>gon grundlig validering och dokumentation av<br>databasen har inte genomförts. I flera fall tvingas<br>man i LINDA att använda förenklade metoder<br>för att bilda de hushåll och de inkomster man<br>behöver för analysen.</p>
<p>Panelanalyser innehåller i sig självt speciella<br>metodologiska problem, bl.a. hur väl<br>”panelgrupperna” representerar den befolkning<br>man vill studera. Exempelvis genomförs analysen<br>för perioden 1991-1996 endast på den grupp per-<br>soner för vilka det finns uppgifter för alla år. Det<br>innebär att utvecklingen för många äldre som av-<br>lider under perioden inte belyses. Effekterna av<br>den stora invandringen under perioden fångas<br>inte heller fullt ut. Det finns därtill flera olika<br>metoder att mäta rörligheten som alla har skilda<br>egenskaper.</p>
<p>LINDA ger emellertid med sitt stora urval<br>statistiskt betydligt säkrare beräkningar av in-<br>komstspridningens utveckling än SCB:s årliga<br>undersökningar av hushållens inkomster, särskilt<br>som LINDA kan antas bättre fånga den ekono-<br>miska utvecklingen för de allra mest välbeställda<br>hushållen.</p>
<p>Sammantaget görs därför bedömningen att re-<br>sultaten, trots viss osäkerhet, ger en rimlig bild av<br>inkomströrligheten och den långsiktiga utveck-<br>lingen av inkomstspridningen.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<h2>Tabellbilaga</h2>
<p>Bilagetabell 3.1 Svenska studier av kortsiktig och långsiktig inkomstspridning samt inkomströrlighet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Studie</p></td><td>
<p>Dataunderlag^</p></td><td>
<p>Population</p></td><td>
<p>Inkomstmått</p></td><td>
<p>Rörlighetsmått</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fritzell (90)</p></td><td>
<p>LNU'1973/80</p></td><td>
<p>Individer 0-68 är</p></td><td>
<p>Justerad disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Övergångs-matris 73/80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Björklund (93)</p></td><td>
<p>LNU + taxeringsdata<br>1971-80</p></td><td>
<p>Män födda 1924-36</p></td><td>
<p>Sammanräknad netto-<br>inkomst</p></td><td>
<p>Gini för olika inkomst-<br>perioder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gustafsson (94)</p></td><td>
<p>Taxeringsdata, HINK</p></td><td>
<p>Individer födda<br>1913-1943</p></td><td>
<p>Sammanräknad inkomst</p></td><td>
<p>Shorrocks rörlighetsmått<br>+ Gini för olika inkomst-<br>perioder + övergångs-<br>matris 2 år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aaberge m.fl. (96)</p></td><td>
<p>LNU1980-90</p></td><td>
<p>Individer</p></td><td>
<p>Justerad disponibel<br>inkomst m.fl.</p></td><td>
<p>Shorrocks rörlighetsmått,<br>gini för olika inkomst-<br>perioder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Björklund (96 och 97)</p></td><td>
<p>LNU</p></td><td>
<p>Individer perioden<br>1974-91</p></td><td>
<p>Justerad disponibel<br>inkomst m.fl.</p></td><td>
<p>Theils entropimått m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uddhammar (97)</p></td><td>
<p>Bearbetade data från<br>SCB</p></td><td>
<p>Individer 1985-1991</p></td><td>
<p>Justerad disponibel<br>inkomst</p></td><td>
<p>Övergångsmatris</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zandvakili, Gustafsson (97)</p></td><td>
<p>1 procent befolkning<br>1978-90</p></td><td>
<p>Individer födda före år<br>1963</p></td><td>
<p>Personlig inkomst efter<br>skatt</p></td><td>
<p>Theils entropimått m.m.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> LNU=Levnad sn i vå u ndersökni ngen</p>
<p>Bilagetabell 3.2 Egenskaper hos personer med varaktigt<br>låg ekonomisk standard (minst tre av fem år) jämfört med<br>samtliga. Procent.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Låg<br>standard<br>1984-1988</p></td><td>
<p>Alla</p>
<p>1984-1988</p></td><td>
<p>Låg<br>standard<br>1991-1995</p></td><td>
<p>Alla</p>
<p>1991-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-25 är</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26-44 är</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45-64 är</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65- är</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogslän</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstad</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga län</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Invandrad</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(< 10 är)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam, ej</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barn</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam med</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barn</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo, ej</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barn</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo med</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barn</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam,</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>pensionär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo,</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>pensionär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: Under halva medianinkomsten respektive år</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<h2>Underbilaga 1: Utvärdering av<br>framskrivningsmetoden</h2>
<p>SCBis statistik om inkomstfördelningen fördröjs<br>två år eftersom den baseras på inkomsttaxe-<br>ringen. För att kunna bedöma tendenserna fram<br>till innevarande år har SCB och Finansdeparte-<br>mentet utvecklat en framskrivningsmetod. För-<br>enklat innebär den att uppgifterna i den senaste<br>tillgängliga statistiska undersökningen skrivs<br>fram två år med hjälp av de makroekonomiska<br>prognoserna. Befolkningens sammansättning,<br>sysselsättningen och de allmänna pensionerna<br>aktualiseras med en särskild omviktningsmetod.<br>Metoden redovisas i prop. 1997/98:1, bilaga 7.</p>
<p>En utvärdering av framskrivningen från 1995<br>till 1996 visar följande. Enligt framskrivningen<br>förutsades en måttlig ökning av inkomstsprid-<br>ningen 1996 och SCB:s undersökning visar att en<br>viss ökning inträffat (se tabell Ul.l). Den beräk-<br>nade inkomstspridningen mätt med Gini-koeffi-<br>cienten stämmer mycket väl med den officiella<br>statistiken. Barnfamiljernas ekonomiska standard<br>i förhållande till samtliga beräknades i framskriv-<br>ningen minska något 1996, samtidigt som pen-<br>sionärernas standard väntades ligga kvar på en<br>ungefär oförändrad nivå. SCB:s undersökning<br>visar att förutsägelsen för barnfamiljerna infria-<br>des men pensionärernas relativa standard förbätt-<br>rades mer än vad som kunde förutses. Vid ned-<br>brytning på små grupper blir bilden mer splittrad,<br>vilket dock till stor del beror på betydande sta-<br>tistisk osäkerhet. Totalt sett blir bedömningen<br>att framskrivningen för 1996 inte har genererat<br>en felaktig bild av inkomstutvecklingen. Det kan<br>inte uteslutas att en framskrivning kan ge en väl<br>så realistisk bild av inkomstutvecklingen under<br>det närmaste året jämfört med en separat ny sta-<br>tistisk undersökning. De systematiska felen i<br>framskrivningen kan vara mindre än den statis-<br>tiska osäkerheten som uppkommer vid jämförel-<br>ser av två urvalsundersökningar. Bedömningen<br>av realisationsvinster på sålda värdepapper och<br>bostäder möter dock speciella problem.</p>
<p>Tabell Ul.l Jämförelse mellan framskrivna värden med<br>motsvarande värden enligt SCB:s undersökning 1996</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Värde</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>SCB</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gini-koefficient</p></td><td>
<p>0,249</p></td><td>
<p>0,250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gini-koefficient realberäknad</p></td><td>
<p>0,252</p></td><td>
<p>0,247</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnfamiljernas inkomst<br>(procent av alla)</p></td><td>
<p>85,0</p></td><td>
<p>84,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionärernas inkomst</p>
<p>(procent av alla)</p></td><td>
<p>99,0</p></td><td>
<p>99,8</p></td></tr>
</table>
<h2>Underbilaga 2: Definitioner och metoder i<br>studien av inkomströrligheten</h2>
<p>Data: Studien baseras på LINDA-databasen. Det<br>är en så kallad panel som innehåller uppgifter om<br>inkomster m.m. varje år under perioden 1960-<br>1996 för ca 300 000 personer och deras hus-<br>hållsmedlemmar. LINDA representerar även ett<br>tvärsnitt av befolkningen varje år. LINDA är<br>uppbyggd med avidentifierade uppgifter från<br>SCB:s inkomst- och förmögenhetsstatistik, folk<br>och bostadsräkningar samt vissa andra datakällor.</p>
<p>Undersökningsår och population: Undersök-<br>ningen omfattar perioden 1978-1996 och urvals-<br>personer över 20 år. För respektive undersök-<br>ningsperiod ingår endast de personer som varit<br>mantalsskrivna i Sverige varje år under perioden.<br>Urvalet är således delvis olika för varje period.<br>Personer som avlidit eller haft negativa dispo-<br>nibla inkomster under perioden har uteslutits. I<br>analysen av ekonomiskt svaga hushåll krävs<br>också att man varit mantalsskriven året före res-<br>pektive efter den studerade perioden. I analy-<br>serna används ett suburval bestående av mellan<br>ca 188 000 och 202 000 personer beroende på un-<br>dersökningsperiod.</p>
<p>Hemmaboende ungdomar: Ungdomar i åldern<br>18-19 år som bor hemma behandlas olika över<br>tiden i LINDA. Före 1991 inräknas de i föräld-<br>rarnas hushåll, därefter räknas de som egna hus-<br>håll. För att få jämförbarhet över tiden har alla<br>ungdomar under 20 år exkluderats.</p>
<p>Åldersklassificering: Indelning sker efter födel-<br>seår. Exempelvis ingår i åldersgruppen 20-30 år<br>under perioden 1978-1983 personer födda<br>1953-1958, under 1984-1989 personer födda<br>1959-1964 samt under 1991-1996 de som är<br>födda 1966-1971. Som minst innehåller en<br>åldersgrupp ca 17 600 personer.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Hushålls begrepp: För att beräkna de under-<br>sökta personernas ekonomiska standard räknas<br>undersökningspersonens inkomster samman<br>med eventuella makars och barns inkomster.<br>Indelningen i hushåll i LINDA baseras på man-<br>talsskrivningen samt uppgifter lämnade i själv-<br>deklarationer. Dessa uppgifter speglar inte alltid<br>det faktiska samboendet som endast kan fast-<br>ställas med intervjuer. Före 1981 finns inga som<br>helst uppgifter om samboende icke gifta. Från<br>och med detta år räknas som gifta de samboende<br>personer som i självdeklarationen uppger att de<br>har eller har haft gemensamma barn (även sam-<br>boende som tidigare varit gifta med varandra).<br>Det betyder att antalet faktiskt samboende<br>underskattas under hela perioden. Det gäller sär-<br>skilt samboende som inte har barn tillsammans.<br>Kvaliteten i hushållsindelningen kan också<br>variera något över tiden.</p>
<p>Inkomstbegrepp: I analysen används inkomst-<br>och förmögenhetsstatistikens definitioner av<br>disponibel inkomst för respektive år. Disponibel<br>inkomst inkluderar löne-, närings- och kapital-<br>inkomster samt transfereringar, minus betald<br>skatt, betalda underhållsbidrag samt återbetalda<br>studiemedel och socialbidrag. Erhållna studie-<br>medel räknas som inkomst. Åren 1978-1980<br>saknas begreppet disponibel inkomst men det<br>har konstruerats från bakomliggande inkomst-<br>poster och genom imputering av barnbidrag och<br>bidragsförskott. För att förbättra jämförbarheten<br>har dessutom ett antal justeringar gjorts. Vissa<br>mindre brister kvarstår emellertid under de första<br>undersökningsåren.</p>
<p>- 1978: Den slutliga skatten har minskats<br>med egenavgifter för egenföretagare.</p>
<p>- 1978-1983: Rese- och övriga kostnads-<br>avdrag har lagts till den disponibla inkoms-<br>ten.</p>
<p>- 1978-1980: "Underskott i förvärvskälla" har<br>påförts disponibel inkomst.</p>
<p>- 1978-1980: Studiemedel och handikapp-<br>ersättning saknas.</p>
<p>- 1978-1981: Dagpenning och utrycknings-<br>bidrag till värnpliktiga saknas.</p>
<p>- 1978-1982: Socialbidrag saknas.</p>
<p>- 1984-1990: En korrigering för extra avdrag<br>av kapital och schablonintäkt av eget hem<br>tillämpades.</p>
<p>1990/1991: Skattereformen medförde olika<br>basbreddningar, framför allt höjdes kapi-<br>talinkomster.</p>
<p>1994: Principerna för beräkning av kapital-<br>inkomst ändrades genom att det positiva<br>nettot för olika delinkomstslag räknades<br>som inkomst. Tidigare inräknades endast<br>det positiva nettot för hela inkomstslaget.</p>
<h2>Underbilaga 3: Inkomstspridningen enligt<br>LINDA och HINK</h2>
<p>En viktig fråga vid bedömningen av resultaten<br>från studien av inkomströrligheten är om den<br>allmänna bilden av inkomstfördelningens ut-<br>veckling i LINDA liknar den man får från SCB:s<br>HINK-undersökningar. Det finns ganska stora<br>olikheter i dessa material i definitioner och<br>mätmetoder. LINDA och HINK bygger visser-<br>ligen till stor del på samma grundmaterial, främst<br>data från inkomst- och förmögenhetsstatistiken<br>samt från olika administrativa register. HINK<br>kompletteras dock med en omfattande intervju<br>bl.a. för att fastställa faktiska samboendeför-<br>hållanden. I LINDA underskattas som nämnts<br>särskilt antalet faktiskt samboende utan barn.</p>
<p>I diagram U3.1 jämförs den årliga inkomst-<br>spridningen (Gini-koefficienten) i LINDA med<br>spridningen enligt HINK beräknad på huvud-<br>sakligen samma sätt. Fördelningen analyseras<br>endast för personer 20 år och äldre och den dis-<br>ponibla inkomsten justeras med roten ur antal<br>hushållsmedlemmar.</p>
<p>Diagram U3.1 Inkomstspridningen (Gini-koefficienten)<br>enligt LINDA och HINK 1978-1996 ____________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-72.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 5</p>
<p>Det visas att LINDA mäter både nivå och trend i<br>inkomstspridningen mycket väl efter 1983.<br>Dessförinnan synes LINDA överskatta sprid-<br>ningen. Det kan antas förklaras främst av att<br>vissa inkomster saknas under 1978-83 (se under-<br>bilaga 2). Före 1981 saknas också uppgift om<br>samboende icke gifta med barn, vilket kan bidra<br>till överskattningen. Jämförelsen indikerar att<br>mätningen av inkomströrligheten under 1970-<br>talet kan ha vissa brister.</p>
<h2>Underbilaga 4: Referenser</h2>
<p>Aaberge, R., Björklund, A., Jäntti, M., Palme, M.,<br>Pedersen, P.J., Smith, N. & Wennemo, T. (1996):<br>Income Inequality and Income Mobility in the<br>Scandinavian Countries Compared to the<br>United States. Discussion Papers No. 168,<br>Statistics Norway, March 1996.</p>
<p>Arkes, J. (1998): Trends in Long-Run Versus<br>Cross-Section Earnings Inequality in the 1970s<br>and 1980s. Review of Income and Wealth, Series<br>44, 2,199-213, June 1998.</p>
<p>Björklund, A. (1993): A Comparison Between<br>Actual Distributions of Annual and Lifetime<br>Income: Sweden around 1970. Review of Income<br>and Wealth 39.</p>
<p>Björklund, A., Palme, M. (1997): Income<br>Redistribution Within the Life Cycle Versus<br>Between Individuals: Empirical Evidence Using<br>Swedish Panel Data. Stockholm School of<br>Economics, Working Paper Series in Economics<br>and Finance, Working Paper No. 197, September<br>1997.</p>
<p>Björklund, A. (1998): Income Distribution in<br>Sweden: What is the Achievement of the Welfare<br>State? Swedish Economic Policy Review, vol 5,<br>1, 41-86, Spring 1998.</p>
<p>Blomquist, S. (1981): A Comparison of<br>Distributions of Annual and Lifetime Income:<br>Sweden around 1970. Review of Income and<br>Wealth 27.</p>
<p>Danziger, S., Gottschalk, P. (1997): Family<br>Income Mobility - How Much Is There and Has<br>It Changed? Department of Economics. Boston<br>College.</p>
<p>Fritzell, J. (1990): The Dynamics of Income<br>Distribution: Economic Mobility in Sweden in<br>Comparison with the United States. Social<br>Science Research, 19,17-46.</p>
<p>Fölster, S. (1998): Inkomstfördelning i väl-<br>färdsstaten. Ekonomisk debatt, årg 26, nr 4.</p>
<p>Gustafsson, B. (1994): The Degree and Pattern<br>of Income Immobility in Sweden. Review of<br>Income and Wealth, Series 40, 1, 67-86, March<br>1994.</p>
<p>Gustafsson, B., Zandvakili, S. (1997): Dyna-<br>mics of Income Inequality in Sweden. Paper pre-<br>sented at the 1997 meeting of the European<br>Society of Population Economics.</p>
<p>Halleröd, B. (1998): A Longitudinal Analysis<br>of Economic Well-Being in Sweden. Department<br>of Sociology. Umeå University.</p>
<p>Hussemus, J., Selén, J. (1994): Skatter och<br>socialförsäkringar över livscykeln. ESO-rapport<br>Ds S 1994:35.</p>
<p>Inkomstfördelningsundersökningen. Statistiska<br>meddelanden If21 SM9801. SCB.</p>
<p>Jarvis, S. , Jenkins, S.P. (1996): Changing<br>Places: income mobiliy and poverty dynamics in<br>Britain. Working Paper 96-19. ESRC Research<br>Centre on Micro-social Change.</p>
<p>Jenkins, S.P. (1998): Modelling Household<br>Income Dynamics. ESRC Research Centre on<br>Micro-Social Change.</p>
<p>Lindström, K. (1998): Urvalsdesign i LINDA.<br>SCB.</p>
<p>Schluter, C., (1998): Income Dynamics in<br>Germany, the USA and the UK: Evidence From<br>Panel Data. London School of Economics,<br>Centre for Analysis of Social Exclusion, CASE-<br>paper 8, June 1998.</p>
<p>Shorrocks, A.F. (1978): Income Inequality and<br>Income Mobility. Journal of Economic Theory,<br>19, 376-93.</p>
<p>Uddhammar, E. (1997): Arbete, välfärd,<br>bidrag. City University Press.</p>
<p>19</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Statlig styrning</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Innehållsförteckning</p></td><td>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Statlig styrning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p>
<p>2</p>
<p>3</p>
<p>4</p>
<p>5</p>
<p>6</p></td><td>
<p>Inledning..................................................................................................5</p>
<p>Uppföljning av den ekonomiska styrningen.........................................5</p>
<p>Utvecklingen inom statsförvaltningen...................................................5</p>
<p>Statsförvaltningens produktivitetsutveckling........................................9</p>
<p>Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik.............................11</p>
<p>Redovisning av personalkonsekvenser vid strukturförändringar</p>
<p>och besparingar, m.m............................................................................17</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>Styrningen av den statliga verksamheten har suc-<br>cessivt utvecklats från detaljstyrning till ökad<br>ramstyrning med fokus på resultat istället för på<br>resursinsats. Befogenheter har delegerats till för-<br>valtningen på ett flertal områden.</p>
<p>Resultatstyrningen kräver dels att mål sätts<br>upp för olika verksamheter, dels att resultat följs<br>upp och utvärderas. Riksdagen har i olika sam-<br>manhang pekat på vikten av att så sker och att<br>resultatredovisningarna till riksdagen utvecklas.</p>
<p>Riksdagen har också betonat vikten av att få<br>en kontinuerlig, systematisk och samlad uppfölj-<br>ning av förändringarna inom statsförvaltningen.<br>Nedan ges en redogörelse för utvecklingen inom<br>området.</p>
<p>2 Uppföljning av den ekonomiska</p>
<p>styrningen</p>
<p>Ekonomisk styrning avser både resultatstyrning<br>och finansiell styrning. Med resultatstyrning av-<br>ses styrningen av den statliga verksamhetens<br>omfattning, inriktning och effektivitet. Med fi-<br>nansiell styrning avses ekonomiska ramar som<br>sätts för verksamhetens resursförbrukning (jfr.<br>rättsskipning. 1997/98:1, volym 1, s. 127).</p>
<p>En uppföljning av delar av den ekonomiska<br>styrningen avseende budgetåret 1997 skedde i<br>regeringens skrivelse 1997/98:187. I skrivelsen<br>lämnar regeringen en redogörelse för det eko-<br>nomiska utfallet i staten under föregående bud-<br>getår. Skrivelsen omfattar årsredovisningen för<br>staten år 1997 samt det slutliga utfallet på stats-<br>budgetens inkomsttitlar och anslag under året.<br>Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd<br>verksamhet samt statliga garantier m.m. Vissa<br>generella iakttagelser som Riksrevisionsverket<br>har gjort kommenteras i skrivelsen och myndig-<br>heter som har erhållit revisionsberättelse med in-<br>vändning omnämns, varvid skälen för invänd-<br>ningarna anges. En närmare redogörelse för<br>regeringens bedömningar och åtgärder med an-<br>ledning av revisionens iakttagelser lämnas i denna<br>proposition under respektive utgiftsområde.</p>
<p>Resultatinformation och regeringens resultat-<br>bedömningar lämnas på motsvarande sätt under<br>respektive utgiftsområde. Fördjupad resultatin-<br>formation har dessutom lämnats i separata skri-<br>velser till riksdagen. Som exempel kan nämnas<br>regeringens skrivelse 1997/98:155 om utveck-<br></p>
<p>lingen inom den kommunala sektorn samt rege-<br>ringens skrivelse Hållbara Sverige uppföljning<br>och fortsatta åtgärder för en ekologiskt hållbar<br>utveckling (skr. 1998/99:5).</p>
<p>3 Utvecklingen inom</p>
<p>statsförvaltningen</p>
<p>Statskontoret har regeringens uppdrag att årligen<br>göra en översiktlig redovisning av utvecklingen<br>inom statsförvaltningen.</p>
<p>Nedan görs en kort sammanfattning av<br>Statskontorets rapport Staten i omvandling<br>(1998:15).</p>
<p>Staten i samhällsekonomin</p>
<p>Sysselsättningen</p>
<p>Staten (exklusive affärsverken) hade 1997<br>218 000 hel- och deltidsarbetande. Om deltids-<br>anställda räknas om till helårspersoner sysselsatte<br>staten 194 000 personer eller 5 procent av alla an-<br>ställda i Sverige. Antalet statsanställda hos affärs-<br>verken var 18 000 eller 0,4 procent av sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>Sedan år 1990 har antalet statligt anställda gått<br>ned med 11 procent. Under ett par år, 1993 och<br>1994, var minskningen särskilt markant, därefter<br>har takten avtagit. Huvudorsaken till nedgången<br>var besparingar och rationaliseringar inom be-<br>fintliga myndigheter. En mindre del förklaras av<br>bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten, som<br>gjort att de statsanställda fått arbete inom andra<br>sektorer på arbetsmarknaden.</p>
<p>Om effekterna av bolagiseringarna räknas in<br>har sysselsättningen i försvaret och området nä-<br>ringslivstjänster - som omfattar kommunikation,<br>arbetsmarknad och jord- och skogsbruk m.m. —<br>gått ned med drygt 20 procent under perioden<br>1990-1997. Myndigheterna inom de s.k. allmän-<br>na tjänsterna, dvs. huvudsakligen med verksam-<br>het inom den centrala förvaltningen, minskade<br>sammantaget sysselsättningen nästan lika myck-<br>et. Regeringskansliet utgör dock ett undantag<br>eftersom antalet anställda har ökat med 500 per-<br>soner eller 14 procent sedan 1990.</p>
<p>Även inom området samhällsskydd och rätt-<br>skipning har sysselsättningen minskat under<br>1990-talet. Antalet anställda sjönk med 4 000 el-<br>ler 9 procent till och med år 1997. Polisväsendet</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>svarade i absoluta tal för en stor del av minsk-<br>ningen, men relativt sett krympte domstols- och<br>åklagarväsendet mer.</p>
<p>Under 1990-talet har samtliga län utom Upp-<br>sala visat en negativ sysselsättningsutveckling i<br>statlig sektor. Mest negativ har sysselsättningsut-<br>vecklingen varit i Kronobergs, Värmlands, Got-<br>lands och Gävleborgs län, med minskningar som<br>överstigit 20 procent. I de tre förstnämnda av<br>dessa län har näringslivstjänsterna minskat med<br>mellan 30-40 procent. Försvaret har mer än hal-<br>verats i Gävleborgs och Kronobergs län. Takten i<br>neddragningarna verkar för närvarande ha mins-<br>kat. Mellan år 1996-97 minskade antalet statligt<br>anställda med endast 1 procent, vilket utslaget på<br>regional nivå innebär sysselsättningsminskningar<br>i ungefär hälften av länen.</p>
<p>Den högre utbildningen expanderar<br>Sysselsättningen har gått ned inom de flesta stat-<br>liga verksamhetsområden. Områden som där-<br>emot har expanderat är främst den högre utbild-<br>ningen, men också de betydligt mindre statliga<br>områdena kultur samt vård och omsorg. Bildan-<br>det av Institutionsstyrelsen år 1994 gav ett sys-<br>selsättningstillskott till staten på drygt 3 000 an-<br>ställda.</p>
<p>Expansionen inom den högre utbildningen<br>har endast delvis kunnat kompensera de totala<br>neddragningarna som har gjorts. Under perioden<br>är det huvudsakligen satsningar på mindre och<br>medelstora högskolor som har prioriterats. An-<br>talet anställda vid högskolan i Gävle/Sandviken i<br>Gävleborg har antalet anställda fördubblats.</p>
<p>Diagram 3.1 Sysselsättningen i staten</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-73.png" style="width:114pt;height:92pt;"/>
<p>Källa; SCB:s arbetsmarknadsstatistik och Statskontorets beräkningar. Grupperingen grundar sig<br>på FN:s Classification of Functions of Government, CoFoG.</p>
<p>Anm. Hälso- och sjukvård samt social trygghet har lagts ihop till området 'vård och omsorg'.<br>Affärsverken ingår inte.</p>
<p>Diagram 3.1 visar sysselsättningen i staten 1997.<br>Antalet deltidsanställda har räknats om till hel-<br></p>
<p>årspersoner (194 000 personer eller 5 procent av<br>alla anställda i Sverige).</p>
<p>Konsumtion</p>
<p>Utvecklingen av konsumtionen av statens tjäns-<br>ter har inte varit lika entydig som nedgången av<br>antalet anställda i staten. Det är först på senare år<br>som besparingarna tagit sig uttryck i minskad<br>tjänsteproduktion och konsumtion.</p>
<p>Statskontoret anser att det finns flera förkla-<br>ringar till detta. En av dem är den djupa lågkon-<br>junktur som rådde under 1990-talets första år.<br>Det ställde krav på statliga insatser i form av ar-<br>betsmarknadsåtgärder och utbildning. Satsningar<br>på den högre utbildningen har givit utslag i en<br>ökad konsumtion under hela 1990-talet.</p>
<p>Sedan 1993 har även konsumtionen av statens<br>tjänster sammantaget gått ned. Med undantag för<br>den högre utbildningen har konsumtionen<br>minskat inom samtliga verksamhetsområden.<br>Statistik för första halvåret 1998 ger vid handen<br>att konsumtionen av statliga tjänster åter ökat<br>med 4,6 procent jämfört med första halvåret<br>1997.</p>
<p>Diagram 3.2 Tillväxt i staten, kommunsektorn och BNP<br>11970-1997, volymförändring i konsumtionen av offentliga<br>[tjänster och BNP______________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-74.png" style="width:167pt;height:145pt;"/>
<p>Försvaret är den största posten i konsumtionen<br>av statliga tjänster.</p>
<p>Den kraftigaste nedgången i konsumtionen<br>har skett inom de s.k. allmänna tjänsterna - dvs.<br>skatteförvaltning, länsstyrelser, tullväsende m.m.<br>- med en minskning med över 30 procent sedan<br>1993. En del förklaras av att Byggnadsstyrelsen<br>ombildades till Vasakronan AB och en successiv</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>neddragning av Invandrarverkets verksamhet be-<br>roende på en minskad flyktingström.</p>
<p>Aven inom området näringslivstjänster har<br>minskningen av konsumtionen varit markant<br>under senare år. Sedan 1994 har de minskat med<br>20 procent i volym. Det är framför allt de statliga<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som krympt<br>under ett par år. En förklaring till detta kan vara<br>att kommunerna i ökad utsträckning tagit på sig<br>ansvaret för de arbetslösa.</p>
<p>Den minskade sysselsättningen inom området<br>samhällsskydd och rättskipning återspeglar sig<br>också i en minskad konsumtion av tjänsterna.<br>Under perioden 1994-1997 har den gått ned med<br>5 procent. Sedan decenniets början har sektorn<br>vuxit långsammare än den totala konsumtionen<br>av statens tjänster. Medan hela konsumtionen<br>steg med 12 procent i volym mellan 1990 och<br>1994, ökade utgifterna för samhällsskydd och<br>rättskipning med 8 procent. Det var polisväsen-<br>det som drog ned ökningstakten.</p>
<p>Organisation, personal och IT</p>
<p>Förvaltningspolitik och organisation</p>
<p>Renodling, decentralisering och tydligare roller<br>Under 1990-talet, särskilt under dess första hälft,<br>har den statliga förvaltningen renodlats genom<br>en tydligare uppdelning av statens olika funktio-<br>ner i samhället. Affärsverksamhet har brutits ut<br>för att drivas i bolagsform under konkurrens och<br>rättsskipning och annan myndighetsutövning har<br>tydligare skilts åt.</p>
<p>Under perioden har det skett ytterligare de-<br>centralisering av arbetsuppgifter till kommuner-<br>na vilket, tillsammans med framför allt utbryt-<br>ningen av affärsverksamheten, har bidragit till att<br>den statliga förvaltningen minskat dramatiskt i<br>volym.</p>
<p>Även om tydligare uppdelning av funktioner<br>och ansvar mellan den offentliga sektorns aktö-<br>rer framstår som den huvudsakliga trenden, kan<br>ändå tendenser som pekar i en annan riktning<br>skönjas, anser Statskontoret. Samarbetsformerna<br>mellan staten och kommunerna visar en stor va-<br>riationsrikedom med komplexa konstellationer<br>och helt olika former. Samverkan inom exempel-<br>vis arbetsmarknadspolitiken har medfört att det<br>har bildats nya statliga myndigheter med en ma-<br>joritet av kommunala företrädare. Det gemen-<br>samma resursutnyttjandet och den önskade kre-<br>ativa dynamiken uppnås till priset av större<br></p>
<p>otydlighet i arbetsfördelningen och därmed stör-<br>re svårigheter att utkräva ansvar.</p>
<p>Regeringen har börjat använda sig av särskilda<br>organ, ofta kallade delegationer, vid sidan av den<br>normala myndighetsstrukturen för att hantera<br>vissa frågor konstaterar Statskontoret. Gemen-<br>samt för dessa organ är att det rör sig om tillfälli-<br>ga insatser, ofta tvärs över flera samhällssektorer.<br>I många fall används modellen för att stimulera<br>kommunerna att prioritera bland sina åtaganden i<br>en riktning som bättre stämmer med regeringens<br>nationella mål.</p>
<p>Personalen i staten</p>
<p>Åldersstrukturen bland de anställda på arbets-<br>marknaden har ändrats kraftigt som en följd av<br>1990-talets lågkonjunktur och den höga arbets-<br>lösheten. I staten ökar de som är mellan femtio<br>och sextio år i antal. De svarar för närmare 30<br>procent av de anställda mot drygt 20 procent vid<br>1990-talets början. De yngsta, dvs. de mellan 16<br>och 24 år, blir samtidigt allt färre. År 1997 fanns<br>endast 3 procent av de statsanställda i denna ål-<br>dersgrupp. Andelen har mer än halverats sedan<br>1990. Medelåldern bland de statsanställda är idag<br>44 år och den har ökat med 1,4 år sedan 1990.<br>Genomsnittet för samtliga anställda ligger tre år<br>lägre, men ökningen under sjuårsperioden upp-<br>gick till närmare två år.</p>
<p>Staten och informationstekniken</p>
<p>Internet underlättar för den elektroniska<br>förvaltningen</p>
<p>Internet som en kanal för elektronisk kommuni-<br>kation och informationsförmedling har fått ett<br>sådant genomslag att det inte längre finns några<br>andra alternativ, konstaterar Statskontoret. Det<br>är därför inom den ramen som de statliga myn-<br>digheterna utvecklar sådana tjänster som innebär<br>att den elektroniska förvaltningen kan förverkli-<br>gas. Den innefattar t.ex. IT-stödda transfere-<br>ringssystem och serviceförmedling till medbor-<br>gare, organisationer och företag.</p>
<p>Sverige Direkt, Information Rosenbad och<br>Rixlex, som innehåller rättsinformation, är data-<br>baser som ger medborgare och företag en möj-<br>lighet att snabbare ta del av det centrala besluts-<br>fattandet inom regering och riksdag. De är också<br>viktiga informationsbaser för den offentliga för-<br>valtningen. Även enskilda myndigheter gör sig</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>själva mer synliga och sin information lättare att<br>komma åt via Internet. Insatserna har stor bredd<br>och utbudet ökar.</p>
<p>Myndigheter, vars verksamhet riktar sig till fö-<br>retag och medborgare, har börjat erbjuda elek-<br>troniska tjänster för självbetjäning som komple-<br>ment till de traditionella kontaktvägarna.</p>
<p>Informationstekniken är avgörande för den<br>fortlöpande utvecklingen inom statsförvaltning-<br>en, framhåller Statskontoret.</p>
<p>Millennieskiftet kan innebära omprioriteringar<br>Omfattningen av och komplexiteten i det s.k.<br>millennieproblemet har successivt uppenbarats<br>för myndigheterna framhåller Statskontoret. Det<br>berör inte enbart stordatorsystem från 1960- och<br>1970-talen, där man av utrymmesskäl angav årtal<br>med två siffror. Aven i nyare system kan samma<br>förhållande gälla. Kostnaderna för anpassnings-<br>arbetet beräknas ligga i miljardklassen.</p>
<p>I redovisningarna av anpassningsarbetet inför<br>år 2000 uppger flertalet myndigheter att de anser<br>sig nödsakade att inrikta alla resurser enbart på<br>millennieproblemet och att de tvingats prioritera<br>ned annat utvecklingsarbete eller ser en risk för<br>att detta måste göras. Samtidigt leder millennie-<br>skiftet till att modernare utrustning anskaffas hos<br>en tredjedel av de tillfrågade myndig-heterna.</p>
<p>Staten och kommunsektorn</p>
<p>Kommunsektorns finanser - statsbidragen har<br>långsiktigt minskat</p>
<p>Besparingarna i den offentliga sektorn under<br>1990-talet har medfört att såväl kommuners som<br>landstings inkomster och utgifter har minskat<br>något, räknat i fasta priser. Inkomsterna sjönk<br>marginellt under perioden medan utgiftsminsk-<br>ningen var något större. Bakom de förhållandevis<br>små förändringarna ligger dock stora förskjut-<br>ningar mellan olika slag av inkomster och utgif-<br>ter.</p>
<p>Kommunalskatterna är den viktigaste in-<br>komstkällan. De svarar för drygt 70 procent av<br>de totala inkomsterna och deras betydelse för fi-<br>nansieringen av verksamheten har långsiktigt<br>ökat. Samtidigt har statsbidragen minskat och<br>utgjorde 1997 endast 15 procent av kommun-<br>sektorns inkomster jämfört med närmare 30<br>procent under 1970- och 1980-talen.</p>
<p>Tre fjärdedelar av kommunsektorns utgifter<br>går till konsumtion, huvudsakligen till social om-<br>sorg, hälso- och sjukvård samt grund- och gym-<br></p>
<p>nasieskola. Den obrutna expansionen sedan ef-<br>terkrigstiden upphörde vid 1990-talets början.<br>Under perioden 1991-1997 sjönk konsumtionen<br>med 5 procent i volym och besparingarna drab-<br>bade enligt Statskontoret i stort sett alla verk-<br>samhetsområden utom den centrala administra-<br>tionen.</p>
<p>Transfereringarna till framför allt hushållen<br>har ökat under 1990-talet. Uppgången förklaras<br>helt av de ökade behoven av socialbidrag under<br>lågkonjunkturårens höga arbetslöshet.</p>
<p>Det finansiella sparandet, dvs. skillnaden mel-<br>lan kommunsektorns inkomster och utgifter, var<br>visserligen negativt år 1997, men i ett samhälls-<br>ekonomiskt perspektiv var underskottet inte så<br>stort. Det uppgick till knappt 2 procent av ut-<br>gifterna och motsvarade 0,4 procent av BNP.</p>
<p>Stora förändringar i verksamhetsförutsättningar<br>under 1990-talet</p>
<p>1990-talet har inneburit stora förändringar i för-<br>utsättningarna för verksamheten inom kommu-<br>ner och landsting. Den nya kommunallagen, som<br>trädde i kraft år 1992, gav större frihet åt kom-<br>muner och landsting att själva organisera sin<br>verksamhet. Växlingen från specialdestinerade<br>bidrag till generella år 1993 verkade i samma<br>riktning. På senare tid har dock, enligt<br>Statskontoret, en tendens till återgång till selek-<br>tiva bidrag kunnat skönjas. En viktig ändring i<br>förutsättningarna är också det nya bidrags- och<br>ekonomiska utjämningssystemet, som infördes<br>år 1996. Det är tänkt att ge kommuner och<br>landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar,<br>främst när det gäller att klara de lagstadgade åta-<br>gandena.</p>
<p>Etnisk och kulturell mångfald i staten</p>
<p>Sverige har under de senaste femtio åren föränd-<br>rats från att ha varit förhållandevis homogent till<br>att bli ett samhälle präglat av etnisk och kulturell<br>mångfald. Mer än 900 000 personer är födda ut-<br>omlands. Ytterligare 700 000 personer är födda i<br>Sverige och har utländsk bakgrund genom att<br>minst en förälder är född utomlands. Totalt har<br>således ca 1,6 miljoner människor i Sverige någon<br>form av utländsk bakgrund. Av dem är 1,1 mil-<br>jon mellan 16 och 64 år. Det motsvarar en fem-<br>tedel av den arbetsföra befolkningen. Drygt<br>700 000 personer eller 13 procent av befolkning-<br>en mellan 16 och 64 år är födda utrikes. Drygt<br>400 000 - motsvarande 7 procent av befolkning-</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>en i arbetsför ålder — är födda i Sverige med ut-<br>ländsk bakgrund.</p>
<p>Arbetsmarknadssituationen i stort för personer med<br>utländsk bakgrund</p>
<p>Av de totalt 1,1 miljoner personerna i arbetsför<br>ålder med utländsk bakgrund förvärvsarbetade<br>drygt hälften år 1995. Förvärvsfrekvensen är<br>mycket låg jämfört med personer födda i Sverige<br>med två svenska föräldrar. Mer än 70 procent av<br>dem förvärvsarbetade samma år. Det är främst de<br>som är födda utomlands som har en låg repre-<br>sentation på arbetsmarknaden. År 1995 hade en-<br>dast 46 procent sysselsättning. Motsvarande tal<br>för personer födda i Sverige med utländsk bak-<br>grund var 64 procent.</p>
<p>Lägre andel utrikes födda i staten än inom andra<br>sektorer</p>
<p>Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund in-<br>om arbetsmarknaden som helhet uppgick år 1995<br>till 16 procent, varav de som är födda utomlands<br>svarade för 9 procentenheter. I staten var andelen<br>med utländsk bakgrund något lägre och uppgick<br>till 13 procent av de anställda. Skillnaden kan helt<br>hänföras till att andelen födda utomlands är lägre<br>i staten jämfört med övriga delar av arbetsmark-<br>naden; 6 procent jämfört med 9 procent.</p>
<p>En förklaring till den lägre andelen utrikes<br>födda i statsförvaltningen kan vara att minst en<br>fjärdedel av alla statliga anställningarna fordrar<br>svenskt medborgarskap och ofta dessutom en<br>utbildning som är direkt anpassad efter svenska<br>förhållanden, vilket är ett hinder för många födda<br>utomlands. Det sistnämnda kravet gäller främst<br>för jurister, militärer och poliser. Andelen stats-<br>anställda med utländsk bakgrund inom dessa<br>områden är också betydligt lägre än genomsnit-<br>tet för staten som helhet.</p>
<p>I likhet med vad som gäller för hela arbets-<br>marknaden har omkring 80 procent av de an-<br>ställda i staten med utländsk bakgrund sina rötter<br>i Europa, och hälften har nordiskt ursprung. I<br>staten, liksom i de övriga sektorerna på arbets-<br>marknaden, har i genomsnitt hälften av dem som<br>är födda utomlands bott i Sverige i minst tjugo<br>år.</p>
<p>Flest personer med utländsk bakgrund inom<br>utbildningsväsendet</p>
<p>Inom utbildningsväsendet, som svarar för en<br>femtedel av de statsanställda, är andelen med ut-<br>ländsk bakgrund störst. De utgör en femtedel,<br>vilket motsvarar andelen med utländsk bakgrund<br></p>
<p>av hela den arbetsföra befolkningen. Detta om-<br>råde avviker kraftigt från övriga delar av staten —<br>och för övrigt även från hela arbetsmarknaden —<br>genom att den största delen av de anställda med<br>utländsk bakgrund är födda utomlands. De har<br>även varit i Sverige en förhållandevis kort tid och<br>en mindre del, än inom övriga statliga verksam-<br>hetsområden, har svenskt medborgarskap.</p>
<p>Inom det betydligt mindre området kultur —<br>där de statliga museerna svarar för merparten av<br>sysselsättningen - har också ca en femtedel av de<br>anställda utländsk bakgrund. Av dem är drygt<br>hälften födda utomlands.</p>
<h2>4 Statsförvaltningens<br>produktivitetsutveckling</h2>
<p>Produktivitet är ett uttryck för en organisations<br>förmåga att omvandla tillgängliga produktionsre-<br>surser till prestationer av olika slag. Utvecklingen<br>av produktiviteten är i grunden beroende av de<br>människor som är inblandade i de olika verk-<br>samheterna. Därför är ledningens och de anställ-<br>das engagemang och förmåga att ta tillvara tek-<br>niska och metodmässiga framsteg samt omsätta<br>dem i en mer ändamålsenlig verksamhet viktig<br>för produktivitetsutvecklingen.</p>
<p>Det ligger ett stort värde i att kontinuerligt<br>kunna följa upp hur myndigheternas produkti-<br>vitet förändras. Detta gäller både möjligheten att<br>gentemot bl.a. riksdagen redovisa hur väl stats-<br>förvaltningen lyckas utföra sina åtaganden och<br>möjligheterna att få bättre underlag för styrning<br>och uppföljning av myndigheterna.</p>
<p>Samhällets välfärdsutveckling bygger på en<br>kontinuerlig utveckling av produktiviteten. En<br>positiv produktivitetsutveckling har även stor<br>betydelse för utvecklingen av de statsfinansiella<br>utgifterna. Grovt räknat motsvarar en procen-<br>tenhets högre produktivitet i staten en teoretisk<br>besparing på ca 15 miljarder kronor.</p>
<p>Inom den privata sektorn har produktiviteten<br>länge varit ett grundläggande mått för att beskri-<br>va verksamhetens effektivitet. Inom den offent-<br>liga sektorn är produktivitet inte ett lika vanligt,<br>eller lätt använt, mått. De statliga myndigheter-<br>nas redovisningar av produktivitetsutvecklingen i<br>årsredovisningarna har hittills uppvisat stora<br>brister. Enskilda myndigheter har visserligen an-<br>vänt produktivitetsmätningar, med varierande<br>framgång, för att bl.a. följa upp och styra sin<br>verksamhet. Däremot har försöken att beskriva</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>den samlade statsförvaltningens produktivitets-<br>utveckling varit få. Vid några tillfällen har stats-<br>förvaltningens produktivitetsutveckling mätts,<br>bl.a. i ESO:s regi. Den senaste studien genom-<br>fördes i början av 1990-talet. Hur statens pro-<br>duktivitet därefter har utvecklats har det funnits<br>begränsad kunskap om. I 1998 års budgetpropo-<br>sition aviserade regeringen därför åtgärder i syfte<br>att få ett bättre grepp om myndigheternas pro-<br>duktivitetsutveckling.</p>
<p>Som ett första steg i detta arbete har regering-<br>en gett ett antal centrala myndigheter i uppdrag<br>att beräkna produktivitetsutvecklingen inom sju<br>viktiga statliga verksamhetsområden, nämligen:<br>skatteförvaltningen, exekutionsväsendet, rättsvä-<br>sendet, invandringen, socialförsäkringens admi-<br>nistration, arbetsmarknadsområdet samt univer-<br>sitets- och högskoleområdet. Arbetet med att<br>samordna arbetet och att redovisa de samlade re-<br>sultaten har utförts av Statskontoret. De nämnda<br>områdena omfattar knappt 60 procent av den ci-<br>vila statsförvaltningen, vilket bör vara tillräckligt<br>för att ge en approximativ bild av den civila<br>statsförvaltningens produktivitetsutveckling un-<br>der 1990-talet.</p>
<p>Den metodik som har använts för att beräkna<br>produktiviteten i den nu föreliggande studien<br>överensstämmer i huvudsak med den som an-<br>vändes vid ESO-studierna av statsförvaltningens<br>produktivitetsutveckling mellan 1960 och 1990.<br>Detta möjliggör en jämförelse av de olika mät-<br>ningarna och ger därmed möjlighet att redovisa<br>närmare fyrtio års statlig produktivitetsutveck-<br>ling-</p>
<p>Tabell 4.1 Produktivitetsförändring i den civila stats<br>förvaltningen 1960 - 1997_______________________</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1960</p></td><td>
<p>1965</p></td><td>
<p>- 1,3 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1965</p></td><td>
<p>1970</p></td><td>
<p>- 2,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1970</p></td><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>- 3,0 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1,9%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>0,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>0,8%</p></td></tr>
</table>
<p>Under perioden 1960 till 1975 tillfördes statsför-<br>valtningen stora resurser utan att prestationerna<br>ökade i samma takt. Resultatet blev allt större<br>produktivitetsminskningar. Den försiktiga be-<br>sparingspolitiken under andra halvan av 1970-<br>talet gjorde att den existerande överkapaciteten<br></p>
<p>inom statsförvaltningen kunde utnyttjas, vilket<br>ledde till att produktivitetsförändringen vände<br>och blev positiv. Produktiviteten fortsatte att ut-<br>vecklas positivt under 1980-talets första halva<br>men en ökad resurstilldelning under decenniets<br>andra hälft ledde till att produktivitetsutveck-<br>lingen avstannade. Under 1990-talet har produk-<br>tiviteten inom förvaltningen återigen börjat stiga.<br>Mellan 1990 och 1997 har produktiviteten stigit<br>med totalt 5,8 procent, vilket innebär en årlig<br>ökning med i genomsnitt 0,8 procent.</p>
<p>Produktivitetsökningen under den senaste<br>mätperioden 1990 - 1997 har fördelat sig något<br>olika mellan åren. Fram till toppåret 1994 steg<br>produktiviteten. Därefter skedde en viss minsk-<br>ning. En tänkbar tolkning av denna utveckling är<br>att det fanns viss ledig kapacitet inom myndig-<br>heterna vid ingången till 1990-talet som möjlig-<br>gjorde produktionsökningar utan att kostnader-<br>na behövde stiga i motsvarande mån.</p>
<p>Diagram 4.2 Ackumulerad produktivitetsutveckling i den<br>civila statsförvaltningen 1990 - 1997__________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-75.png" style="width:171pt;height:95pt;"/>
<p>Det förekommer givetvis även skillnader i pro-<br>duktivitetsutveckling mellan de sju verksamhets-<br>områdena i undersökningen. En mycket stark<br>produktivitetsutveckling har skett inom arbets-<br>marknads- och invandrarområdena medan t.ex.<br>delar av rättsväsendet och socialförsäkringsadmi-<br>nistrationen har haft en sämre utveckling, särskilt<br>de senaste åren.</p>
<p>Det finns olika förklaringar till variationerna i<br>myndigheternas produktivitet. En nyckelfaktor<br>är graden av flexibilitet i en myndighets verk-<br>samhet. För att kunna öka produktiviteten måste<br>en organisation ha möjlighet att snabbt kunna<br>ställa om produktionen av tjänster när efterfrå-<br>gan på dess prestationer förändras. Invandrarver-<br>ket är ett exempel på en organisation som under<br>1990-talet visat sig ha god förmåga att anpassa</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>sina produktionsresurser till efterfrågan och har<br>därmed uppnått en god produktivitetsutveckling.</p>
<p>Rättsväsendet består å andra sidan av en grupp<br>myndigheter med ett starkt inbördes beroende i<br>ärendehandläggningen och där flexibiliteten att<br>göra snabba omställningar av produktionen där-<br>för är mindre. Inte heller Arbetsmarknadsverket,<br>som uppvisar mycket höga produktivitetssiffror<br>under 1990-talet, har kännetecknats av flexibili-<br>tet. Den stora produktivitetsökningen beror i<br>huvudsak på att man klarat av att hantera en<br>kraftigt ökad efterfrågan inom ramen för befint-<br>liga resurser. När efterfrågeökningen stagnerade<br>från och med 1993 lyckades man inte minska<br>kostnaderna för att på så sätt bibehålla den posi-<br>tiva produktivitetsutvecklingen.</p>
<p>Det finns även andra viktiga förklaringar till<br>en stigande eller sjunkande produktivitet, t.ex.<br>kvalitetsförändringar som inte fångats i presta-<br>tionerna. En mindre god produktivitetsutveck-<br>ling som kan förklaras med systematiska kvali-<br>tetshöjningar av myndighetens prestationer<br>behöver då inte nödvändigtvis ses som något ne-<br>gativt. När det gäller studien av produktivitetsut-<br>vecklingen under 1990-talet har kvalitetsindika-<br>torer belysts där så varit möjligt. Resultaten<br>pekar på såväl förbättringar som försämringar av<br>prestationernas kvalitet. Sammantaget finns inga<br>starka indikationer på att den samlade kvaliteten<br>skulle ha förändrats på ett sätt som bör påverka<br>resultaten av produktivitetsmätningarna.</p>
<p>Ytterligare faktorer att ta hänsyn till vid be-<br>dömningen av produktivitetsförändringar är<br>systematiska förändringar i förutsättningarna för<br>att utföra myndighetens prestationer. Som ex-<br>empel på detta kan nämnas att ärendena inom<br>åklagarväsende och domstolar sannolikt blivit<br>alltmer komplexa och därmed resurskrävande att<br>handlägga. Likaså har den fördjupade sjukpen-<br>ningprövningen haft en negativ inverkan på soci-<br>alförsäkringsadministrationens produktivitetsut-<br>veckling.</p>
<p>5 Uppföljning av myndigheternas<br>arbetsgivarpolitik</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>I enlighet med vad som anfördes i budgetpropo-<br>sitionen för 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 14,<br>s. 78 ff.), begärde regeringen i november 1997 in<br>uppgifter från Arbetsgivarverket och de enskilda<br></p>
<p>myndigheterna om myndigheternas arbetsgivar-<br>politik och de mål som gäller för denna. Detta<br>innebar bl.a. att varje myndighet, för budgetåret<br>1997, skulle redovisa personalens åldersstruktur,<br>könsfördelning, rörlighet, lönenivåer och lö-<br>neutveckling, dels per kategorier av anställda,<br>dels för myndigheten i sin helhet. Myndigheter-<br>na skulle vidare, utifrån sina verksamhetsmål och<br>sina bedömningar av arbetsmarknadsläget, redo-<br>visa sina mål för kompetensförsörjningen för<br>åren 1998-2001. De uppgifter som myndigheter-<br>na redovisat ligger nu till grund för departemen-<br>tens löpande uppföljning av de enskilda myndig-<br>heterna och för regeringens övergripande<br>bedömningar vad gäller utvecklingen av den stat-<br>liga arbetsgivarpolitiken.</p>
<p>1997 års redovisningar och regeringens<br>bedömningar</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 meddelade rege-<br>ringen att den i kommande budgetpropositioner<br>avsåg att redovisa en samlad bild av den statliga<br>arbetsgivarpolitiken och dess utfall till riksdagen.<br>En första sådan redovisning ges här. I de fall de-<br>partementen gjort iakttagelser beträffande ar-<br>betsgivarpolitiken vid enskilda myndigheter som<br>riksdagen bör informeras om, så redovisas dessa<br>under respektive utgiftsområde.</p>
<p>Regeringens övergripande iakttagelser kan in-<br>delas i två huvudområden: dels sådana som gäller<br>arbetsgivarpolitikens långsiktiga och strategiska<br>inriktning, dels sådana som gäller dess aktuella<br>tillämpning inom enskilda områden. Samman-<br>fattningsvis är regeringens bedömning att den<br>senare fungerar väl, medan det finns anledning<br>för flertalet myndigheter att arbeta mer aktivt<br>med den förra.</p>
<p>Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning</p>
<p>Vad gäller arbetsgivarpolitikens långsiktiga och<br>strategiska inriktning har myndigheterna redovi-<br>sat förhållanden och målsättningar som motsva-<br>rar regeringens förväntningar.</p>
<p>Ett mindre antal myndigheter, såväl stora som<br>små, har visat att de bedriver en väl medveten<br>och långsiktigt strategisk arbetsgivarpolitik. Som<br>exempel på sådana myndigheter kan nämnas Ar-<br>betslivsinstitutet, Birgittaskolan, Centrala studie-<br>stödsnämnden, Försvarets materielverk, Radio-</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>och TV-verket, Räddningsverket, Statens veteri-<br>närmedicinska anstalt och Åklagarväsendet. Ge-<br>mensamt för dessa myndigheter är att de har re-<br>dovisat mål som är konkreta och tydliga och<br>klart relaterat dessa till myndighetens verksam-<br>het och gällande eller förväntad kompetensför-<br>sörjningssituation. Även Arbetsmarknadsstyrel-<br>sen, Boverket, Luleå tekniska universitet,<br>Länsstyrelsen i Dalarna, Patent- och registre-<br>ringsverket samt Statens geotekniska institut har<br>lämnat tydliga redovisningar av målen för kom-<br>petensförsörjningen.</p>
<p>Ett relativt stort antal myndigheter har lämnat<br>redovisningar med vaga kompetensförsörj-<br>ningsmål utan tydliga kopplingar till målen för<br>verksamheten. Den bild som därvid växer fram<br>förstärks av de granskningar som genomförts av<br>Riksrevisionsverket och som redovisats i Att<br>verksamhetsanpassa lönepolitiken - en gransk-<br>ning av det lönepolitiska arbetet vid fem myn-<br>digheter (RRV 1998:22) och Formerna för löne-<br>bildning m.m. inom Försvarsmakten (RRV<br>1998:20). En brist som uppmärksammats i dessa<br>sammanhang är att myndigheternas lönepolitiska<br>strategier i många fall har alltför vaga kopplingar<br>till myndigheternas verksamhet.</p>
<p>En förutsättning för ordningen med en dele-<br>gerad arbetsgivarpolitik är att varje myndighet<br>fullt ut tar ansvar för att effektivt uppnå målen<br>för verksamheten. Det måste därvidlag finns en<br>tydlig koppling mellan målen för verksamheten<br>och målen för kompetensförsörjningen. Ett av<br>de mer grundläggande syftena med regeringens<br>uppföljning är att säkerställa förekomsten av så-<br>dana kopplingar.</p>
<p>Observationer och bedömningar inom enskilda<br>områden</p>
<p>De redovisningskrav som regeringen har riktat<br>till myndigheterna fokuserar på de fyra områden<br>som ur ett övergripande perspektiv har särskild<br>strategisk betydelse för kompetensförsörjningen:<br>åldersstruktur, könsfördelning, personalrörlighet<br>samt lönenivåer och löneutveckling. De obser-<br>vationer som regeringen har kunnat göra inom<br>dessa områden tyder på att arbetsgivarpolitiken i<br>dess enskildheter huvudsakligen fungerar väl. In-<br>om många myndigheter saknas dock en helhets-<br>syn vad gäller arbetsgivarpolitikens långsiktiga<br>inriktning.</p>
<p>Åldersstruktur</p>
<p>Under 1990-talet har åldersstrukturen bland de<br>sysselsatta inom arbetsmarknadens sektorer änd-<br>rats kraftigt till följd av den lågkonjunktur och<br>höga arbetslöshet som kännetecknat decenniet.<br>Detta gäller inte minst för statsförvaltningen.</p>
<p>Genomsnittsåldern för statsanställda under<br>1997 var 44,2 år (affärsverken inkluderade), vil-<br>ket innebär att de statsanställda har en genom-<br>snittsålder som är högre än vad den är inom<br>landsting, kommuner och näringsliv. De statsan-<br>ställda har dessutom en mer ojämn spridning<br>över åldrarna än de anställda inom arbetsmark-<br>nadens övriga sektorer. Detta kan till stor del<br>förklaras av de höga utbildningsnivåer som kän-<br>netecknar statsförvaltningen.</p>
<p>Diagram 5.1 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och<br>på arbetsmarknaden totalt 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-76.png" style="width:173pt;height:148pt;"/>
<p>Åldersgrupper</p>
<p>Källa: Statskontoret</p>
<p>Anm.: Affärsverken ingår inte.</p>
<p>Genomsnittsåldern skiljer sig också åt mellan<br>statsförvaltningens olika sektorer. Som framgår<br>av tabell 5.1 är genomsnittsåldern lägst inom för-<br>svarssektorn och högst inom de två sektorerna<br>uppdragsbaserad verksamhet och länsstyrelser,<br>regeringskansli, stabsmyndigheter.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Tabell 5.1 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika<br>sektorer 1997 __________</p>
<p>Sektor Genomsnittsålder</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Länsstyrelser, regeringskansli, stabs<br>myndigheter</p></td><td>
<p>45,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsbaserad verksamhet</p></td><td>
<p>45,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsliv, omsorg, utbildning</p></td><td>
<p>45,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kultur</p></td><td>
<p>44,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljö, teknik, jordbruk</p></td><td>
<p>44,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomi</p></td><td>
<p>44,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsende</p></td><td>
<p>44,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Universitet, högskolor, forskning</p></td><td>
<p>43,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Affärsverk, infrastruktur</p></td><td>
<p>43,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försvar</p></td><td>
<p>42,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>44,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Åldersstrukturen inom staten kan på några års<br>sikt komma att leda till allvarliga problem med<br>kompetensförsörjningen. Diagram 5.2 visar hur<br>åldersfördelningen förändrats sedan 1990.</p>
<p>Diagram 5.2 Relativ åldersfördelning i staten 1990 och<br>1997</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-77.png" style="width:173pt;height:127pt;"/>
<p>Åldersgrupper</p>
<p>Källa: Statskontoret</p>
<p>Anm.: Affärsverken ingår inte</p>
<p>En framskrivning av åldersstrukturen till år<br>2010 - där hänsyn tagits till rekryterings- och av-<br>gångsmönster i olika åldrar - visar att 35 000 ar-<br>betstagare kommer att uppnå 65 års ålder före<br>periodens slut. Den genomsnittliga faktiska pen-<br>sionsåldern inom statsförvaltningen i dag är<br>emellertid mellan 60 och 61 år. Av de som i dag<br>är statsanställda kommer omkring 67 000 perso-<br>ner att uppnå 60 års ålder till år 2010. Med dagens<br>genomsnittliga pensionsålder kommer därmed i<br>storleksordningen 55 000 personer att gå i pen-<br></p>
<p>sion fram till år 2010, vilket motsvarar 25 procent<br>av de som i dag är anställda inom statsförvalt-<br>ningen. Mot bakgrund av detta är det mycket an-<br>geläget att myndigheterna använder de instru-<br>ment de förfogar över för att påverka<br>åldersstrukturen. Arbetsgivarna inom det statliga<br>avtalsområdet har därvidlag i princip samma för-<br>utsättningar som arbetsgivarna inom arbets-<br>marknadens övriga sektorer. Regeringen ser<br>därför ingen anledning att vidta några riktade åt-<br>gärder för statsförvaltningen.</p>
<p>Könsfördelning</p>
<p>Andelen kvinnor i statsförvaltningen är 42 pro-<br>cent. I landstingen och kommunerna är motsva-<br>rande andel ca 80 procent, medan den inom nä-<br>ringslivet uppgår till 36 procent. Stats-<br>förvaltningen är därmed den sektor på arbets-<br>marknaden som har jämnast könsfördelning.</p>
<p>Personalrörlighet</p>
<p>En väl avvägd personalrörlighet är av stor bety-<br>delse för effektivitet och bra resultat. För stats-<br>förvaltningen i sin helhet ligger personalrörlig-<br>heten - definierad som lägst av antalet<br>nyanställda och avgångar dividerat med genom-<br>snittligt antal anställda under perioden - på 10<br>procent. Som framgår av diagram 5.3 varierar<br>rörligheten betydligt med ålder men inte nämn-<br>värt med kön.</p>
<p>Diagram 5.3 Personalrörlighet för statsanställda män och<br>kvinnor i åldersgrupper, perioden september 1996 - sep-<br>tember 1997</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-78.png" style="width:172pt;height:125pt;"/>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Åldersgrupper</p>
<p>Vad som kan anses vara en rimlig rörlighet varie-<br>rar naturligtvis mellan verksamhetsområden,<br>mellan arbetsplatser, mellan grupper av anställda<br>och mellan enskilda individer. Det är därför var-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>ken önskvärt eller lämpligt med en centralt före-<br>skriven rörlighet. Myndigheterna bör själva, med<br>de befogenheter de har fått, kunna fastställa såväl<br>passande rörlighet, som lämpliga metoder för att<br>uppnå den.</p>
<p>Under 1997 nyrekryterades 11 400 personer<br>till den statliga sektorn och 17 700 personer läm-<br>nade sektorn. Nyrekryteringen är starkt kon-<br>centrerad till åldersgruppen 25-34 år, som svarar<br>för 44 procent av det totala antalet nyanställda.<br>Avgångarna har en jämnare fördelning men är<br>främst koncentrerade till åldersgrupperna 25-34<br>år och över 54 år.</p>
<p>Tabell 5.2 Nyrekryteringar till och avgångar från den statli-<br>ga sektorn i olika åldersgrupper, perioden september 1996<br>- september 1997_____________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Åldersgrupper</p></td><td>
<p>Nyrekryteringar %</p></td><td>
<p>Avgångar %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-34</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35-44</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45-54</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Under 1997 uppgick det totala antalet avgångar<br>från olika statliga myndigheter till 24 000 perso-<br>ner. Enligt Arbetsgivarverkets studier avgick<br>7 000 av dessa med någon form av pension och<br>5 500 till följd av uppsägningar. Av de totalt<br>12 200 personer som slutade av andra skäl var det<br>ca 7 000 personer som bytte till annan arbetsgiva-<br>re inom staten, medan resterande 5 200 personer<br>- dvs. 43 procent — lämnade statsförvaltningen<br>för studier, arbete i annan sektor eller av annan<br>anledning.</p>
<p>Lönenivåer och löneutveckling</p>
<p>Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssyste-<br>met, vilket var en förutsättning för att regeringen<br>skulle kunna delegera arbetsgivaransvaret och<br>ombilda den statliga arbetsgivarorganisationen.<br>De statliga myndigheterna har nu fullt kostnads-<br>ansvar för den lönepolitik de bedriver.</p>
<p>De observationer som regeringen kunnat göra<br>beträffande lönebildningen tyder på att dessa<br>reformer haft avsedd effekt och att utvecklingen<br>går i rätt riktning. En klarare gränsdragning har<br>åstadkommits mellan regeringen och myndig-<br>heterna i förhandlingsfrågor. Det är också tydligt<br>att lönesättningen har blivit mer verksamhetsan-<br></p>
<p>passad och att den i ökad utsträckning används<br>som ett arbetsgivarpolitiskt instrument.</p>
<p>Sedan reformerna genomfördes har två ram-<br>avtal mellan parterna på det statliga avtalsområ-<br>det omsatts i praktiken - RALS 1993-95 och<br>RALS 1995-98 (Ramavtal om löner m.m. för ar-<br>betstagare hos staten m.fl.).</p>
<p>En viktig slutsats som kan dras av utfallet av<br>de två avtalsperioderna är att löneutvecklingen<br>inom det statliga avtalsområdet följer den på ar-<br>betsmarknaden i övrigt. Som framgår av diagram</p>
<p>5.4 är löneutvecklingen inom det statliga av-<br>talsområdet i paritet med, men överstiger inte,<br>den på arbetsmarknaden i övrigt.</p>
<p>Diagram 5.4 Ackumulerad procentuell löneutveckling<br>1980- 1997 inom olika sektorer på arbetsmarknaden</p>
<p>1979=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-79.png" style="width:168pt;height:140pt;"/>
<p>Under 1997 var genomsnittslönen inom staten<br>19 222 kronor/månad. Genomsnittslönen för<br>män var 20 367 kronor/månad medan den för<br>kvinnor var 17 529 kronor/månad, vilket mot-<br>svarar 86 procent av männens lön. Som framgår<br>av diagram 5.5 har kvinnorna genomgående en<br>lägre snittlön än männen och skillnaden tilltar<br>med ålder. Detta kan till viss del förklaras av<br>bakomliggande faktorer som skillnader i yrke-<br>serfarenhet, befattningar, utbildningsnivå, etc.<br>Men flertalet studier som genomförts i syfte att<br>förklara löneskillnaderna uppvisar också en oför-<br>klarad restpost. Arbetsgivarverket har kartlagt<br>och analyserat löneskillnaderna mellan könen in-<br>om staten och visar att när hänsyn tagits till lik-<br>artade arbetsuppgifter uppgår kvinnornas löner<br>till 96 procent av männens. Även om en stor del<br>av löneskillnaderna kan förklaras så finns det så-<br>ledes fortsatt anledning för många myndigheter<br>att kartlägga och söka eliminera osakliga lö-<br>neskillnader.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>och kvinnornas med 4,6 procent. Skillnaden kan<br>till viss del förklaras med skillnad i arbetsuppgif-<br>ter etc, då anställda med mer kvalificerade ar-<br>betsuppgifter tenderar att få högre löneökningar<br>och kvinnorna är under representerade på högre<br>befattningar.</p>
<p>En mycket tydlig tendens vad gäller löneök-<br>ningarnas fördelning mellan åldersgrupper är att<br>de yngre har fått mest - i såväl absoluta som pro-<br>centuella tal. Samtidigt så har de yngre en avse-<br>värt högre rörlighet än de äldre. Löneökningar-<br>nas fördelning kan då tas till intäkt för att<br>lönepolitiken används som det instrument som<br>den är tänkt att vara.</p>
<p>De genomsnittliga löneökningarna per myn-<br>dighet uppvisar också en viss spridning. Drygt 4<br>procent av myndigheterna har haft en genom-<br>snittlig löneutveckling som understiger 3 pro-<br>cent, vilket förklaras av att myndigheterna i den-<br>na grupp inte var klara med sina lokala<br>förhandlingar vid mätperiodens slut. Det stora<br>flertalet myndigheter - 85 procent - har haft ge-<br>nomsnittliga löneutvecklingar mellan 3 och 6<br>procent, medan resterande 11 procent av myn-<br>digheterna har genomfört löneökningar som<br>överstiger 6 procent. Ett mindre antal myndig-<br>heter har genomfört mycket höga löneökningar.<br>Det finns enstaka exempel på relativt stora myn-<br>digheter med genomsnittliga löneökningar upp<br>mot tio-procentsnivån och däröver.</p>
<p>Diagram 5.8 visar skillnaden i genomsnittslö-<br>ner och löneökningstakt mellan olika sektorer<br>inom statsförvaltningen. Genomsnittslönen är<br>högst inom området universitet, högskolor och<br>forskning, och lägst inom ekonomiområdet.<br>UHF är också den sektor där de anställda, av<br>naturliga skäl, har högst utbildningsnivå.</p>
<p>Diagram 5.8 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveckling<br>i statsförvaltningens olika sektorer, september 1996 - sep-<br>tember 1997______________________________________</p>
<p>Kronor/</p>
<p>månad Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-80.png" style="width:168pt;height:121pt;"/>
<p>Sektor</p>
<p>1996 <sub>H</sub> 1997 .Löneökning %</p>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Anm.: Genomsnittslöner beräknade pä fast lön. Deltidsanställda inkluderade och uppräknade till<br>heltid om tjänstgöringsgraden är minst 40%. Löneutveckling för identiska individer.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>AFF</p></td><td>
<p>Affärsverk, infrastruktur</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AOU</p></td><td>
<p>Arbetsliv, omsorg, utbildning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EK</p></td><td>
<p>Ekonomi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FÖRSV</p></td><td>
<p>Försvar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KULT</p></td><td>
<p>Kultur</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MTJ</p></td><td>
<p>Miljö, teknik, jordbruk</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RÄTTS</p></td><td>
<p>Rättsväsende</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UHF</p></td><td>
<p>Universitet, högskolor, forskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UPP</p></td><td>
<p>Uppdragsbaserad verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>LRS</p></td><td>
<p>Länsstyrelser, regeringskansli, stabs<br>myndigheter</p></td></tr>
</table>
<p>Av myndigheternas redovisningar att döma kan<br>skillnaderna i löneökningstal mellan sektorer till<br>viss del förklaras med arbetsmarknadssituatio-<br>nen. Relativt många myndigheter inom området<br>ekonomi uppger t.ex. att de har problem med att<br>rekrytera och behålla marknadsutsatt kompetens,<br>vilket kan förklara varför myndigheterna inom<br>detta område har haft en så hög genomsnittlig<br>löneökning. Ökningen inom detta område beror<br>också till viss del på de särskilda satsningar som<br>gjorts inom tullen enligt tilldelat verksamhetsut-<br>rymme. Det finns också områden där problemet<br>med marknadsutsatt kompetens är mindre på-<br>tagligt och myndigheterna har genomfört relativt<br>stora löneökningar. Ett exempel är försvarssek-<br>torn, som med 5,3 procent har haft den högsta<br>genomsnittlig löneökningen, trots att sektorn<br>inte kännetecknas av några större problem med<br>marknadsutsatt kompetens. Den kraftiga ök-<br>ningen inom denna sektor beror delvis på bruket<br>av befordringsgångar, och till begränsad del ock-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Diagram 5.5 Genomsnittslöner för män och kvinnor i stats-<br>förvaltningen, september 1997__________</p>
<p>Kronor/<br>månad</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-81.png" style="width:89pt;height:102pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-82.png" style="width:74pt;height:92pt;"/>
<p>55- samtliga</p>
<p>Åldersgrupper</p>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Anm.: Fast lön (summa mänadslön och fasta tillägg). Deltidsanställda inkluderade och<br>uppräknade till heltid om tjänstgöringsgraden är minst 40%.</p>
<p>Den genomsnittliga löneökningen inom stats-<br>förvaltningen under perioden september 1996 -<br>september 1997 var 4,8 procent, vilket kan relate-<br>ras till en avtalsenlig lägsta löneökningstakt om</p>
<p>3,5 procent. Den uppmätta löneökningen gäller<br>för identiska individer - dvs. individer som varit<br>anställda vid samma myndighet vid båda mättill-<br>fällena - och påverkas därför inte av de kollektiva<br>löneförändringar som uppstår då personalens<br>sammansättning ändras till följd av nyanställ-<br>ningar och avgångar.<sup>1</sup> Skillnaden mellan av-<br>talsenlig och faktisk löneökning får därför för-<br>klaras med ändrade arbetsuppgifter, befordringar<br>etc.</p>
<p>Arbetsgivarverket redovisar en löneökningstakt om 4,9 procent för<br>identiska individer inom statsförvaltningen. De 4,8 procent som redovisas<br>här gäller för identiska individer inom myndigheterna.</p>
<p>Diagram 5.6 Procentuell andel av identiska individer inom<br>statsförvaltningen i olika löneökningsintervall, september<br>1996 - september 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-83.png" style="width:174pt;height:148pt;"/>
<p>Löneökningsintervall</p>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Anm.: Löneutveckling beräknad pä fast lön för identiska individer</p>
<p>Som framgår av diagram 5.6 har de individuella<br>löneökningarna en stor spridning. Det är tydligt<br>att lönerna inom det statliga avtalsområdet nu-<br>mera sätts individuellt och differentierat. Drygt<br>en fjärdedel av de anställda har haft en löneut-<br>veckling som understiger 3 procent, hälften har<br>haft en löneutveckling mellan 3 och 6 procent<br>och resterande fjärdedel har haft en löneutveck-<br>ling som överstiger 6 procent.</p>
<p>Diagram 5.7 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för<br>kvinnor och män i staten, perioden september 1996 - sep-<br>Itember 1997</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-84.png" style="width:174pt;height:119pt;"/>
<p>Åldersgrupper</p>
<p>Källa: Arbetsgivarverket</p>
<p>Anm.: Löneutveckling beräknad pä fast lön för identiska individer.</p>
<p>Diagram 5.7 visar att kvinnorna genomgående<br>fått mindre löneökningar än männen - vilket<br>gäller i såväl absoluta som procentuella tal. Män-<br>nens lön har i genomsnitt ökat med 4,9 procent</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>så på förändrade belopp för den särskilda flygfö-<br>rarpremien. Den lägsta löneutvecklingen under<br>perioden svarar rättssektorn för med 4,2 procent,<br>vilket har sin förklaring i att relativt många lokala<br>förhandlingar inom sektorn inte var avslutade vid<br>mätperiodens slut.</p>
<p>Våren 1998 slöt parterna inom det statliga av-<br>talsområdet nya centrala löneavtal - RALS 1998-<br>2001. Avtalen är treåriga och löper under perio-<br>den 1 april 1998 - 31 mars 2001. Enligt parternas<br>bedömningar kommer avtalen att resultera i<br>sammantagna kostnadsökningar om 9 procent<br>(kedjat) under avtalsperioden, inklusive den av<br>parterna uppskattade löneglidningen. Avtalen<br>speglar därmed de avtal som träffats inom ar-<br>betsmarknadens övriga sektorer.</p>
<p>Den fortsatta uppföljningen</p>
<p>Uppföljningen av arbetsgivarpolitiken är ett vik-<br>tigt komplement till regeringens övriga resulta-<br>tuppföljning. Regeringen fortsätter sitt arbete<br>med att successivt implementera och utveckla<br>uppföljningssystemet.</p>
<p>Utökade, men också förenklade, redovismngskrav<br>Mot bakgrund av de observationer som gjorts<br>bl.a. av RRV vad gäller myndigheternas lönepo-<br>litiska strategier, avser regeringen att begära att<br>myndigheterna, inom ramen för de redovisningar<br>som skall göras för budgetåret 1998, också skall<br>redovisa sina lönepolitiska strategier. Samtidigt<br>som redovisningskraven därigenom utökas avser<br>regeringen också att förenkla formerna för myn-<br>digheternas redovisningar så att vissa uppgifter<br>kan inrapporteras i samband med att myndighe-<br>terna redovisar sin lönestatistik till Arbetsgivar-<br>verket.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att kompetensen<br>att hantera arbets givarpolitiska frågor i ett de-<br>centraliserat system behöver stärkas, inom såväl<br>regeringskansliet som enskilda myndigheter. Re-<br>geringen avser att under vintern/våren 1999 ut-<br>öka den seminarie- och utbildningsverksamhet<br>som inleddes inom regeringskansliet vin-<br>tern/våren 1998.</p>
<p>6 Redovisning av personalkon-<br>sekvenser vid strukturföränd-<br>ringar och besparingar, m.m.</p>
<p>Allmänt</p>
<p>Nedan följer en uppföljning av de personalkon-<br>sekvenser som redovisades i budgetpropositio-<br>nen för 1998 samt bedömningar som gjorts av de<br>personalkonsekvenser som följer av förslagen i<br>denna budgetproposition och de andra proposi-<br>tioner som förelagts riksdagen under året. Be-<br>dömningarna är även i år preliminära eftersom<br>det finns många osäkra faktorer.</p>
<p>Huruvida bedömda minskningar av persona-<br>len faktiskt leder till uppsägningar och arbetslös-<br>het är något som inte kan förutses.</p>
<p>Staten har för närvarande drygt 230 000 an-<br>ställda (inkl, affärsverken), varav 58 procent är<br>män och 42 procent kvinnor. Cirka 9 procent<br>kvinnor och cirka 5 procent män är deltidsan-<br>ställda. Under åren 1998 - 2001 beräknas cirka</p>
<p>7 800 statsanställda avgå med ålderspension.</p>
<p>Trygghetsstiftelsen</p>
<p>Myndigheterna avsätter årligen 0,7 procent av<br>lönesumman till Trygghetsstiftelsen. Denna av-<br>sättning grundar sig på en överenskommelse<br>mellan parterna på det statliga avtalsområdet.<br>Avsättningen för 1997 uppgick till sammanlagt<br>397 miljoner kronor. Under samma år utbetala-<br>des samtidigt 395 miljoner kronor i stöd till<br>övertaliga. Trygghetsstiftelsens kapital uppgår<br>för närvarande till cirka 1 miljard kronor. Av<br>detta belopp skall cirka 70 miljoner kronor beta-<br>las ut enligt redan fattade beslut om trygghetsåt-<br>gärder. Den totala omfattningen av beräknade<br>återstående kostnader för redan uppsagda kan<br>uppskattas till cirka 500 miljoner kronor.</p>
<p>Enligt vad regeringen inhämtat från Trygg-<br>hetsstiftelsen har cirka 54 500 personer sagts upp<br>i staten under perioden april 1990 - juni 1998. Av<br>dessa har cirka 4 050 sagts upp under tiden juni<br>1997-juni 1998.</p>
<p>Trygghetsstiftelsen arbetar med en mycket<br>markerad s.k. arbetslinjeprofil. Detta har lett till<br>att arbetslösheten har kunnat hållas på en relativt<br>sett låg nivå. Bland de som omfattas av trygg-<br>hetsavtalet ligger den öppna arbetslösheten un-<br>der 2 procent. Ungefär två tredjedelar av de upp-<br>sagda som får nytt arbete får det inom den<br>privata sektorn, oftast i små och medelstora fö-</p>
<p>17</p>
<p>11 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>retag. Mellan 5 och 10 procent av de uppsagda<br>startar egna företag, som i genomsnitt sysselsät-<br>ter cirka två personer.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Enligt de beräkningar som redovisas i det följan-<br>de riskerar drygt 4 000 personer att bli övertaliga<br>under perioden 1998 - 2001. De departements-<br>områden som närmast berörs är Försvars-, Fi-<br>nans-, Social-, Kommunikations- och Inrikesde-<br>partementens.</p>
<p>Bedömningar per departementsområde</p>
<p>Justitiedepartementet</p>
<p>Under 1997 var i genomsnitt 23 335 personer an-<br>ställda inom polisen. Det är en minskning med<br>824 personer jämfört med 1996. Av de anställda<br>den 31 december 1997 var 16 783 poliser och<br>5 972 civilanställda. Under 1997 har antalet poli-<br>ser ökat med 60 och antalet civilanställda mins-<br>kat med 1 172. Under 1997 återupptogs rekryte-<br>ringen till polisutbildningen.</p>
<p>Frivilliga pensioneringar och uppsägningar av<br>civilanställda har inneburit att polisen temporärt<br>förlorat kompetens. Den begränsade nyrekryte-<br>ringen av poliser under de senaste åren har verkat<br>i samma riktning. Regeringen förutsätter att an-<br>talet aspiranter kommer att öka under 1999. En<br>sådan ökning är absolut nödvändig för den lång-<br>siktiga personalförsörjningen. Ett nytillskott av<br>poliser krävs för att bibehålla antalet poliser på en<br>rimlig nivå, för att förbättra åldersstrukturen och<br>för att höja kompetensen. Några ytterligare upp-<br>sägningar av civilanställda på grund av resursbrist<br>de närmaste åren är inte aktuellt.</p>
<p>Antalet anställda inom åklagarväsendet upp-<br>gick under budgetåret 1997 i genomsnitt till<br>1 191 personer. Av de anställda var 727 åklagare<br>och 464 administratörer. Förändringar under<br>1997 till följd av de senaste årens anställnings-<br>stopp och uppsägningar är tydliga, särskilt vad<br>avser den administrativa personalen som minskat<br>med 25 procent sedan juli 1995. Detta har lett till<br>att bland de anställda vid åklagarmyndigheterna<br>har andelen åklagare ökat från 58 till 62 procent<br>under budgetåret. Under 1998 förväntas 18 åkla-<br>gare och 4 administratörer lämna åklagarväsendet<br>med ålderspension. Beslut har fattats att under<br>året nyanställa cirka 30 åklagaraspiranter/extra<br>åklagare. Målsättningen på något längre sikt är<br></p>
<p>att minska effekterna av det tvååriga anställnings-<br>stoppet under åren 1996 och 1997.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten inrättades den 1 janua-<br>ri 1998 och övertog då åklagarverksamheten vad<br>gäller ekobrott i Stockholms. Skånes och Västra<br>Götalands län. Från och med den 1 juli 1998<br>uppgår antalet anställda till 310. Ekobrottsmyn-<br>digheten kommer under hösten 1998 att anställa<br>ytterligare personal. Rekryteringen av samman-<br>lagt 425 personer skall vara genomförd år 2000.</p>
<p>Det genomsnittliga antalet anställda inom<br>Domstolsväsendet uppgick under budgetåret</p>
<p>1997 till 5 648 personer. Antalet anställda har<br>under perioden 1994/95 - 1997 minskat med<br>drygt 700 personer.</p>
<p>Det genomsnittliga antalet anställda inom<br>kriminalvården var 8 360 under budgetåret 1997,<br>vilket är en minskning med 220 jämfört med fö-<br>regående budgetår. Antalet årsarbetskrafter har<br>minskat i anstalterna, medan de varit oförändrade<br>i häktena och i frivården. Antalet årsarbetskrafter<br>på regionmyndigheterna och på Kriminalvårds-<br>styrelsen har endast förändrats marginellt. Vid de<br>myndigheter som budgetåret 1997 lagts ned eller<br>varit föremål för mera omfattande verksamhets-<br>inskränkningar har 274 personer sagts upp. För<br>budgetåret 1998 kommer redan beslutade bespa-<br>ringar medföra en personalreducering med ytter-<br>ligare cirka 150 årsarbetskrafter.</p>
<p>Utrikesdepartementet</p>
<p>Svenska institutet (SI) ombildades den 1 januari</p>
<p>1998 till en myndighet. Ombildningen påverkar<br>inte personalbehovet. Eventuella nya omfattande<br>uppdrag till SI kan emellertid aktualisera vissa<br>tillfälliga projektanställningar inom ramen för<br>beslutade uppdrag.</p>
<p>Statens invandrarverk övertog den 1 oktober<br>1997 ansvaret från polisen för utredningar av<br>ärenden som avser ansökningar om uppehållstill-<br>stånd där asylskäl inte åberopas. Invandrarverket<br>tog samtidigt över utredningsansvaret i ärenden<br>som avser ansökningar om svenskt medborgar-<br>skap. Besluten fattades redan tidigare i båda<br>ärendekategorierna av Invandrarverket. För att<br>utföra de nya arbetsupgifterna behövde verket<br>öka sin organisation med 179 årsarbetskrafter.<br>Totalt gick 147 personer över från polisen till In-<br>vandrarverket. Av dessa placerades 22 personer<br>på befattningar utanför tillståndsverksamheten<br>eller sades upp på grund av arbetsbrist. Till verk-<br>samheten nyrekryterades 54 personer externt el-<br>ler internt.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Utlänningar kan med stöd av utlänningslagen<br>(1989:529) tas i förvar. Den 1 oktober 1997 flyt-<br>tades ansvaret för omhändertagandet över från<br>polisen till Invandrarverket. Invandrarverket har<br>rekryterat 94 personer externt och internt för att<br>arbeta med verksamheten.</p>
<p>Den 1 juni 1998 inrättades den nya myndig-<br>heten Integrationsverket som sorterar under In-<br>rikesdepartementet. Det nya verket tog över de<br>arbetsuppgifter från Invandrarverket som rör in-<br>troduktion och integration av invandrare. Av de<br>totalt 69 personer som berördes , valde 43 att gå<br>över till Integrationsverket. Av övriga 26 perso-<br>ner har 13 kunnat beredas fortsatt arbete inom<br>Invandrarverkets övriga verksamhet.</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen Verkstäl-<br>lighet och återvändande - en del av asylprocessen<br>(prop. 1997/98:173) att ansvaret för verkställig-<br>het av avvisnings- och utvisningsbeslut skall fö-<br>ras över från polisen till Invandrarverket. Invand-<br>rarverket beräknas klara de nya arbetsuppgifterna<br>genom omdisposition av befintlig personal.</p>
<p>Regeringen tillsatte i januari 1997 en parla-<br>mentarisk kommitté för att utreda den nya in-<br>stans- och processordningen vid tillämpning av<br>utlännings- och medborgarskapslagstiftningen<br>samt för att göra viss översyn av utlänningslagen<br>(dir. 1997:20). Kommittén skall lämna sitt slut-<br>betänkande under andra halvåret 1998. Om be-<br>tänkandet innehåller förslag om en förändrad in-<br>stansordning får detta med stor sannolikhet<br>personalpolitiska konsekvenser. Eventuella för-<br>ändringar kan komma att genomföras tidigast år<br>2000.</p>
<p>Sida har under 1996 och 1997 genomfört ned-<br>skärningar av sin förvaltning och genomför yt-<br>terligare rationaliseringar och effektiviseringar<br>under 1998. Effektiviseringarna består i huvudsak<br>av att samordningseffekterna av sammanslag-<br>ningen av fem biståndsmyndigheter till en i juli<br>1995 har kunnat tas tillvara och genom att vissa<br>aktiviteter har skurits bort. Sammanlagt är det<br>för närvarande ca 34 färre tillsvidareanställda<br>jämfört med ingångsvärdet vid sammanslagning-<br>en till nya Sida.</p>
<p>Sida har beslutat att stärka strategisk kompe-<br>tens och tillföra kapacitet för nya och prioritera-<br>de samarbetsområden. Nyrekrytering är därför<br>nödvändig inte bara för att täcka aktuella behov<br>utan även för att få en tillräckligt stor grupp av<br>nya medarbetare som utvecklat egen erfarenhet<br>för att ersätta den personal som slutar i samband<br>med de stora pensionsavgångarna i början av<br>2000-talet.</p>
<p>Försvarsdepartementet</p>
<p>Riksdagen fattade i december 1996 beslut om<br>totalförsvarets utveckling för perioden 1997-<br>2001. Som en följd av 1996 års totalförsvarsbe-<br>slut bedöms personalminskningarna vid För-<br>svarsmakten att utveckla sig enligt följande:</p>
<p>Tabell 6.1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Personalkategori</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Yrkesofficerare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- avgångar</p></td><td>
<p>-990</p></td><td>
<p>-738</p></td><td>
<p>-799</p></td><td>
<p>-796</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- nyrekrytering</p></td><td>
<p>265</p></td><td>
<p>430</p></td><td>
<p>455</p></td><td>
<p>375</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoreducering</p></td><td>
<p>-725</p></td><td>
<p>- 308</p></td><td>
<p>-344</p></td><td>
<p>-421</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civilanställda</p></td><td>
<p>-1 480</p></td><td>
<p>- 340</p></td><td>
<p>- 310</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>I fråga om yrkesofficerare sker avgångarna med<br>ålderspension, särskild pension eller genom<br>spontana avgångar. Den civila personalen avgår<br>med ålderspension eller sägs upp på grund av ar-<br>betsbrist. Reduceringen av antalet civilanställda<br>under 1998 hänför sig bl.a. till uppsägningar som<br>ägt rum under 1997 men även till anställda som<br>överförts till Fortifikationsverket.</p>
<p>Den 10 mars 1998 överlämnade Utredningen<br>om Försvarsmaktens skolverksamhet sitt slut-<br>betänkande till regeringen (SOU 1998:42). Sko-<br>lutredningen föreslår bl.a. förändringar av sko-<br>lors organisation och struktur. Förslagen<br>kommer att få konsekvenser för Försvarsmak-<br>tens personal men det är dock för tidigt att nu<br>bedöma omfattningen av dessa konsekvenser.</p>
<p>Fortifikationsverket har varslat 200 anställda<br>under 1998 som ett led i en pågående rationalise-<br>ringsprocess. Ursprungligen skulle cirka 500 an-<br>ställda ha varslats men antalet har kunnat reduce-<br>ras genom besparingar och rationaliseringar<br>inom andra områden.</p>
<p>Regeringen beslutade den 18 december 1997<br>att Försvarsmakten och Försvarets materielverk<br>skall fullfölja omlokaliseringen av verksamhet till<br>Arboga i enlighet med de förslag som myndig-<br>heterna redovisat. Förslagen innebär sammanta-<br>get att 107 årsarbeten varaktigt överförs till Ar-<br>boga. Regeringen har också beslutat att ett<br>stödcentrum för ADB-teknisk förvaltning skall<br>inrättas, vilket preliminärt bedöms innebära yt-<br>terligare 45 årsarbeten i Arboga. Anställningarna<br>kommer successivt att ske under perioden 1997-<br>2001.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Socialdepartementet</p>
<p>Bland Socialdepartementets myndigheter har<br>antalet arbetstillfällen under 1998 minskat med<br>drygt 300. Till följd av strukturförändringar har<br>250 anställda vid Statens institutionsstyrelse och<br>45 anställda vid Rättsmedicinalverket sagts upp.<br>Fortsatt behov av rationaliseringar vid Statens<br>institutionsstyrelse medför att ytterligare totalt<br>80 arbetstillfällen väntas försvinna under de tre<br>kommande åren.</p>
<p>Två utredningar har lagt fram förslag som in-<br>nebär nedskärningar vid ytterligare två myn-<br>dighter. Ett tiotal arbetstillfällen vid Alkoholin-<br>spektionen och ett eller två vid Statens institut<br>för särskilt utbildningsstöd kan komma att berö-<br>ras under 1999 och 2000.</p>
<p>Under nästa år kan Socialvetenskapliga forsk-<br>ningsrådet behöva utökas med en eller två an-<br>ställda för att kunna hantera regeringens satsning<br>på bl.a. ökad äldreforskning.</p>
<p>Försäkringskassorna är inte statliga myndig-<br>heter och omfattas inte av det statliga trygg-<br>hetsavtalet men kan ändå nämnas i detta sam-<br>manhang. Under år 1997 minskade antalet<br>anställda med 1 819, dvs. med 12 procent. Vid<br>slutet av år 1997 fanns det totalt 13 350 årsarbeta-<br>re inom kassorna.</p>
<p>Kommunikationsdepartementet</p>
<p>Post- och telestyrelsen (PTS) har för närvarande<br>153 anställda. Då myndigheten bildades 1992,<br>dimensionerades den för 208 anställda. PTS har<br>svårigheter med att rekrytera och behålla teletek-<br>nisk specialkompetens. Anledningen till detta<br>torde vara dels löneläget, dels avregleringen av<br>telemarknaden som inneburit att efterfrågan på<br>denna kompetens är hög. PTS avser bl.a. att<br>starta ett kompetensförsörjningsprogram som<br>kan bidra till att avhjälpa bristen på tekniker.<br>Dessutom kommer behovet av utbildningsnivå<br>på teknisk personal att ses över.</p>
<p>Antalet anställda inom Banverket uppgick vid<br>utgången av 1997 till 7 340 personer exklusive<br>projektanställda. Antalet nyanställda minskade<br>under 1997, vilket beror på att nyrekrytering av<br>projektanställda med kontrakt som överstiger ett<br>år i princip har upphört.</p>
<p>Den ändrade inriktningen på verksamheten<br>med minskade investeringsvolymer och nytt an-<br>svar för järnvägssektorn har givit en strukturell<br>obalans i kompetenstillgången. Sannolikt finns<br>en övertalighet bland produktionspersonalen,<br>vilket en pågående utredning kommer att ge svar<br>på. Planering pågår för att åtgärda eventuell<br></p>
<p>övertalighet. Efterfrågad kompetens är miljö-<br>och kvalitetshandläggare, tekniker (el-, signal-<br>och teletekniker), ekonomer och IT-personal.</p>
<p>Vid Vägverket (resultatenheterna Vägverket<br>Produktion och Vägverket Konsult) är för närva-<br>rande 259 personer uppsagda. Anställningarna<br>för dessa kommer att upphöra under åren 1999<br>och 2000. Någon övertalighet för åren 1999-2001<br>beräknas inte.</p>
<p>Vid Statens institut för kommunikationsana-<br>lys beräknas antalet tillsvidareanställda öka något<br>under perioden 1998-2000.</p>
<p>Antalet anställda vid Statens väg- och trans-<br>portforskningsinstitut bedöms vara i stort sätt<br>oförändrat under innevarande år. Inför 1999 be-<br>döms dock att minskande antal uppdrag inom<br>vissa forskningsområden under 1998 i kombina-<br>tion med reduceringen av bidragsanslaget kan<br>komma att kräva personalminskningar. Omfatt-<br>ningen av enventuella personalminskningar är<br>osäker.</p>
<p>Statens järnvägar (SJ) beslöt vid årsskiftet<br>1996/97 att ytterligare rationalisera verksamhe-<br>ten. Åtgärdsprogrammet omfattar hela organisa-<br>tionen inom affärsverket SJ. Inom persontrafik-<br>divisionen har olönsamma trafiklinjer och<br>biljettadministrationen setts över. Programmet<br>kommer att fortsätta med ytterligare resultatför-<br>bättrande åtgärder, bl.a. genom personalminsk-<br>ning. Detta inkluderar även de centrala staberna.<br>Andra områden som SJ pekat ut är under-<br>hållsverksamheten och biljettförsäljningen.</p>
<p>Sjöfartsverket bedriver ett rationaliseringsar-<br>bete, vilket bl.a. syftar till att minska utgiftsnivån<br>med ca 65 miljoner kronor år 2000. Rationalise-<br>ringarna kommer att innebära en minskning av<br>antalet anställda med 100, varav 30 vid huvud-<br>kontoret i Norrköping och 70 på andra håll i<br>landet.</p>
<p>Luftfartsverkets prognoser för den framtida<br>trafikutvecklingen pekar på en ytterligare tillväxt<br>inom flygsektorn. De faktorer som kan komma<br>att påverka personalstrukturen under de när-<br>maste åren är införandet av ny teknik och EU:s<br>beslut att taxfree-handeln inom EU skall upphö-<br>ra den 30 juni 1999.</p>
<p>Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-<br>stitut har på grund av nedskurna förvaltningsan-<br>slag sagt upp ett 20-tal personer. Ett visst ytterli-<br>gare rationaliseringsbehov finns.</p>
<p>En ny myndighet för rikstrafikfrågor, Riks-<br>trafiken, skall inrättas fr.o.m. den 1 juli 1999. För<br>närvarande utreds den nya myndighetens verk-<br>samhetsmål, arbetsuppgifter och organisation.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Finansdepartementet</p>
<p>Statistiska centralbyrån (SCB) har under 1997<br>och 1998 genomfört ett program för att förbättra<br>ekonomin varigenom personalminskning skett<br>med cirka 70 personer. SCB kommer från den 1<br>januari 1999 att överta vissa uppgifter avseende<br>utrikeshandelsstatistiken från Tullverket. Detta<br>beräknas motsvara ett personaltillskott på cirka<br>20 årsarbetskrafter. SCB:s totala personalbehov<br>är beroende av utvecklingen inom den avgifts-<br>finansierade verksamheten.</p>
<p>Vid Riksgäldskontoret ökade antalet fast an-<br>ställda under 1997 med fyra personer beroende<br>på att kontoret fått ökat ansvar inom garanti-<br>och in- och utlåningsverksamheten. Med anled-<br>ning av introduktion av ett nytt låneinstrument,<br>Riksgäldsspar, beräknar kontoret att behöva ett<br>tillskott med 15 tidsbegränsat anställda under<br>åren 1997-1999. Genom effektivisering och<br>omfördelning av personalresurser har sex anställ-<br>da kunnat lämna sina gamla arbetsuppgifter för<br>att arbeta med Rikgäldsspar. En minskning med<br>åtta personer beräknas under perioden 1998-2001<br>av den fast anställda personalen. Kontoret kom-<br>mer under 1998-1999 att behöva ett tillskott på<br>tidsbegränsat anställda vid introduktion av ett<br>nytt låneinstrument.</p>
<p>När det gäller skatteförvaltningen uppgick<br>personalminskningen under år 1997 till 461 per-<br>soner (ungefär 400 årsarbetskrafter) bl.a. som en<br>följd av en högre avgång bland yngre mark-<br>nadskänslig personal och en låg ny- och ersätt-<br>ningsrekrytering. Under första halvåret 1998 har<br>antalet anställda minskat med 171 personer. En<br>förväntad större ny- och ersättningsrekrytering<br>under senare delen av budgetåret gör att minsk-<br>ningen förmodligen kommer att stanna vid cirka<br>300 årsarbetskrafter. För åren 1999-2001 bedöms<br>personalminskningen bli ungefär 200 årsarbets-<br>krafter per år. Genom personalminskningen kan<br>förvaltningen stå inför både rekryterings- och<br>kompetensproblem.</p>
<p>För exekutionsväsendet har antalet anställda<br>räknat från den 1 juli 1995 till och med juli 1998<br>minskat med 153 personer. I stor utsträckning<br>har personalminskningen skett genom naturlig<br>avgång. Antalet anställda under åren 1999 och</p>
<p>2000 beräknas vara relativt konstant. Under år</p>
<p>2001 beräknas antalet minska med cirka 35.<br>Tullverket har fr.o.m. den 1 juli 1998 genom ny<br>lagstiftning befogenhet att över hela landet kon-<br>trollera yrkesmässiga vägtransporter i den EU-<br>interna trafiken avseende punktskatter på alko-<br>holvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.<br></p>
<p>Detta inkluderar även möjligheten att kontrolle-<br>ra postpaket med sådant innehåll. Tullverket<br>kommer under den period som verksamheten<br>byggs upp att nyanställa cirka 86 personer.</p>
<p>Den organisationsöversyn som genomfördes vid<br>Arbetsgivarverket förra året ledde till en perso-<br>nalminskning med 20 personer. När personalav-<br>vecklingen är genomförd, kommer antalet an-<br>ställda att uppgå till cirka 70. Samtidigt har ny<br>kompetens kunnat tillföras verket.</p>
<p>Den 1 juli 1998 renodlades Riksrevisionsver-<br>kets (RRV) verksamhet och koncentrerades till<br>de revisionella uppgifterna. Samtidigt bildades en<br>ny myndighet Ekonomistymingsverket (ESV).<br>Ekonomi- och personaladministrativa system<br>och stödtjänster samordnas och integreras i den<br>nya myndigheten. 23 personer har gått över från<br>SPV till ESV och 233 från RRV till ESV. I sam-<br>band med delningen av RRV flyttades ansvaret<br>för statens betalningssystem till Riksgäldskonto-<br>ret den 1 juli 1998.</p>
<p>Finansinspektionen kommer att behöva utöka<br>sin personal med tre personer fr.o.m. år 1999 och<br>ytterligare en år 2000. Bakgrunden är propositio-<br>nen om Förstärkt börstillsyn, tillsyn av Premie-<br>pensionsmyndigheten och en kommande propo-<br>sition om reformerad försäkringsrörelse.</p>
<p>Under hösten kommer en proposition om ett<br>investerarskydd att lämnas till riksdagen. Enligt<br>förslaget skall investerarskyddet administreras av<br>Insättningsgarantinämnden. Antalet anställda i<br>nämnden behöver därför öka från en till två per-<br>soner från och med 1999.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten inrättades for-<br>mellt den 1 juli 1998 och träder i full funktion<br>under hösten 1999. Den storlek myndigheten<br>kommer att få beror på i vilken utsträckning<br>funktioner läggs ut på utomstående uppdragsta-<br>gare.</p>
<p>Regeringen beslutade i december 1997 att lo-<br>kalisera en tillkommande aktualiseringsverksam-<br>het vid Statens pensionsverk (SPV) till Söder-<br>hamn. Verksamheten omfattar cirka 50<br>arbetstillfällen under två år.</p>
<p>Utbildningsdepartementet</p>
<p>Genom att ansvaret för barnomsorgen förts över<br>till Skolverket har cirka fyra personer tillförts<br>verket.</p>
<p>Regeringen har i 1998 års ekonomiska vårpro-<br>position beslutat att en inspektionsnämnd knu-<br>ten till Skolverket skall inrättas.</p>
<p>Ansvaret att leda och följa kunskapslyftet har<br>den 1 juli 1998 flyttats över från Utbildningsde-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>partementet till Skolverket. Tre personer har<br>överförts från departementet till Skolverket för<br>detta arbete.</p>
<p>Från och med år 1997 har en successiv ut-<br>byggnad av antalet platser inom den grundläg-<br>gande högskoleutbildningen ägt rum. Denna ut-<br>byggnad kommer att fortsätta under åren 1999<br>och 2000 och omfattar totalt 68 000 platser. Vi-<br>dare pågår en successiv inordning av de lands-<br>tingskommunala högskolorna till statliga univer-<br>sitet och högskolor. Högskolans personal ökade<br>ett par procent 1997. En fortsatt ökning av per-<br>sonalen kommer att äga rum de närmast kom-<br>mande åren.</p>
<p>Inom högskolan pågår en överföring av lands-<br>tingskommunala vårdutbildningar till statliga<br>högskolor. Denna överföring omfattar även per-<br>sonal.</p>
<p>De besparingar som har gjorts på forsknings-<br>området kompenseras genom stora ökade sats-<br>ningar från de olika forskningsstiftelserna. De<br>beslutade besparingarna har därför inte gett nå-<br>gon negativ effekt på sysselsättningen för år<br>1998.</p>
<p>Jordbruksdepartementet</p>
<p>Antalet anställda vid de myndigheter som lyder<br>under departementet uppgick år 1997 till i ge-<br>nomsnitt 5 325 personer, vilket innebär en<br>minskning med 115 personer jämfört med året<br>innan.</p>
<p>Antalet anställda vid Sveriges lantbruksuniver-<br>sitet (SLU) minskade år 1997 med 180 personer<br>till 3 220 personer. Även år 1998 kommer antalet<br>anställda att minska, uppskattningsvis med 150<br>personer. I denna proposition föreslås att univer-<br>sitetet tillförs resurser kommande år, vilket torde<br>innebära att ytterligare personalminskningar kan<br>undvikas. Vidare omfattas SLU av utbyggnaden<br>av antalet högskoleplatser, vilket kan medföra ett<br>ökat behov av personal i undervisningen kom-<br>mande år.</p>
<p>Personalstyrkan vid Statens livsmedelsverk<br>minskade år 1997 med tio personer till 491<br>(inklusive besiktningsveterinärorganisationen).<br>Under 1998 beräknas antalet anställda minska<br>med ytterligare 17 personer. Utredningen om<br>livsmedelstillsyn som är under beredning i Rege-<br>ringskansliet kan komma att påverka verksam-<br>hetens omfattning framöver.</p>
<p>Vid Statens jordbruksverk uppgick medelan-<br>talet anställda till sammanlagt 860 personer år<br>1997 (inklusive distriktsveterinärorganisatinen),<br>en ökning med 52 personer jämfört med året in-<br></p>
<p>nan. Ökningen föranleddes av att nya stödfor-<br>mer infördes. Även innevarande år förväntas en<br>viss personalökning, cirka tio personer, för att<br>administrera den fortsatta utbyggnaden av mil-<br>jöprogrammet. En utredning pågår som ser över<br>administrationen av jordbrukspolitiken vilken<br>kan komma att påverka dimensioneringen av<br>verket kommande år.</p>
<p>Antalet anställda vid Fiskeriverket ökade med<br>åtta personer till 286 år 1997. För år 1998 förut-<br>ses en minskning med tio personer mot bak-<br>grund av att tidigare beslutade besparingar får<br>genomslag i organisationen först nu.</p>
<p>Statens veterinärmedicinska anstalt har ökat<br>personalstyrkan med nio personer till 387 det<br>gångna budgetåret. Detta har skett till stor del<br>beroende på att EU-medlemskapet medfört ökad<br>arbetsbelastning. Kommande år förutses en viss<br>ytterligare ökning med tre-fyra personer för ar-<br>bete med antibiotikaresistens.</p>
<p>I denna proposition föreslås att Livsmedels-<br>ekonomiska samarbetsnämnden (LES) avveck-<br>las. En ny myndighet, Jordbruks- och livsmedel-<br>sekonomiska institutet kommer att inrättas<br>fr.o.m. den 1 juli 1999. Antalet fast anställda vid<br>LES uppgår till fyra personer. Den nya myndig-<br>heten beräknas sysselsätta ett tiotal personer.</p>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p>
<p>De genomsnittliga antalet årsarbetare vid AMS<br>och länsarbetsnämndernas kanslier uppgick till</p>
<p>1 252 det första halvåret 1998. Det är en minsk-<br>ning med 799 personer sedan budgetåret<br>1994/95. I den övertalighetsorganisation, som<br>inrättades i samband med den genomförda om-<br>organisationen, återfanns sex personer juni 1998.</p>
<p>Arbetsmarknadsverket (AMV) har under<br>budgetåret 1998 tilldelats 850 miljoner kronor<br>för tillfälliga personalförstärkningar. AMV räk-<br>nar med att dessa extra tillfälliga medel under pe-<br>rioden januari till juni 1998 motsvarar cirka</p>
<p>2 500 heltidsarbeten.</p>
<p>Rådet för arbetslivsforskning har under våren<br>1998 minskat personalen, främst på assistentnivå,<br>med åtta anställda. Personalminskningen ger fullt<br>utslag under våren 1999. En viss ökning av per-<br>sonal på handläggarnivå planeras.</p>
<p>Arbetsdomstolen behöver sannolikt minska<br>antalet anställda med en eller två assessorskom-<br>petenta sekreterare under budgetåret 2000.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet har sagt upp 50 personer<br>under år 1996 och omställningsarbetet beräknas<br>pågå till den sista december 1998.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Arbetarskyddsstyrelsen beräknar att de kom-<br>mer att behöva minska antalet årsarbetskrafter<br>med 30 personer under perioden 1999-2000.</p>
<p>Kulturdepartementet</p>
<p>Statens kulturråd har under budgetåret 1997 dra-<br>git in två anställningar. Samtidigt har Kulturrå-<br>dets uppgifter utökats bl.a. med anledning av<br>riksdagens ställningstagande till propositionen<br>om kulturpolitik. Ytterligare utökning av Kultur-<br>rådets uppgifter planeras inför år 1999 med an-<br>ledning av riksdagens ställningstagande till pro-<br>positionerna Litteraturen och läsandet samt<br>Konstnärernas villkor. Sannolikt kommer detta<br>att innebära en viss utökning av personalstyrkan<br>fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Talboks- och punktskriftsbibliotekets perso-<br>nalstyrka har under budgetåret 1995/96 och år<br>1997 minskat med totalt fyra personer. En viss<br>nyrekrytering kommer att ske under innevarande<br>år.</p>
<p>Under år 1997 har Statens konstråd minskat<br>personalstyrkan med två deltidsanställningar.<br>Samtidigt har Konstrådets uppgifter utvidgats<br>bl.a. med anledning av riksdagens ställningsta-<br>gande till propositionen om kulturpolitik. En<br>viss rekrytering av personal kommer att ske<br>fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Konstnärsnämnden har under år 1997 tillförts<br>ny verksamhet och nämnden har förstärkts med<br>två personer. Med anledning av riksdagens ställ-<br>ningstagande till propositionen Konstnärernas<br>villkor förordar regeringen under åren 1999-2001<br>förstärkningar av Konstnärsnämndens förvalt-<br>ningsanslag som möjliggör en heltidsanställning<br>under år 1999.</p>
<p>Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har<br>under budgetåret 1997 vidtagit olika åtgärder,<br>bl.a. uppsägningar och vakanshållning. Persona-<br>len har minskats med tolv personer under bud-<br>getåret. Ytterligare personalminskningar planeras<br>under 1998.</p>
<p>Riksantikvarieämbetet har under år 1997 vars-<br>lat tolv personer om uppsägningar som träder i<br>kraft under år 1998. Därutöver har neddragning-<br>ar genomförts inom den avgiftsfinansierade ar-<br>keologiska verksamheten. Riksantikvarieämbetet<br>avser att även under kommande år dra ner på<br>personalstyrkan för att kunna anpassa verksam-<br>heten efter de ekonomiska ramarna.</p>
<p>Vid Historiska museet kommer sju personer<br>som går i pension under 1998 inte att ersättas.<br>Därutöver kommer ytterligare uppsägningar av<br>åtta personer att genomföras. Vid Kungl. Mynt-<br></p>
<p>kabinettet pågår uppsägningar av fast anställld<br>personal under år 1998. Medelhavsmuseet har<br>under år 1997 vakantsatt anställningar och under<br>år 1998 kommer ytterligare en anställning att va-<br>kantsättas.</p>
<p>Under åren 1997 och 1998 kommer persona-<br>len vid Naturhistoriska riksmuseet att minska<br>med 53 personer (exkl. SESAM-anställda). Mu-<br>seet beräknar att ha drygt 200 personer anställda<br>vid utgången av år 1998 jämfört med cirka 300<br>personer 1994.</p>
<p>Vid Folkens museum - etnografiska har under<br>1997 tre personer varslats om uppsägning. Den<br>besparing som är ålagd museet under 1999<br>kommer att framkalla ytterligare nedddragning-<br>ar.</p>
<p>Statens sjöhistoriska museer har för att klara<br>riksdagens besparingskrav sagt upp sammanlagt</p>
<p>4,5 årsarbetskrafter under 1997 (varav 0,5 har<br>återbesatts under 1998). En översyn av verksam-<br>hetens organisation pågår med anledning av<br>sammanläggningen med Marinmuseum den 1 juli<br>1997.</p>
<p>Vid Statens musiksamlingar har under år 1997<br>knappt två årsarbetskrafter dragits in.</p>
<p>Statens försvarshistoriska museer har sedan<br>budgetåret 1995/96 vakantsatt fem anställningar<br>och sagt upp åtta personer.</p>
<p>Vid Nordiska museet har under år 1997 tre an-<br>ställningar dragits in genom naturlig avgång.</p>
<p>Vid Radio- och TV-verket har under år 1998<br>vissa uppgifter upphört till följd av nya regler för<br>närradion. Under året har även verket fått nya<br>uppgifter.Verket skall bl.a. följa utvecklingen in-<br>om medierna, handlägga tillstånd för marksänd<br>digital TV samt meddela föreskrifter och utöva<br>tillsyn i frågor rörande standarder för TV-<br>sändningar m.m. Personal med ny kompetens<br>har och kommer att rekryteras.</p>
<p>Under hösten 1998 kommer en särproposi-<br>tion att läggas fram som behandlar vissa kvarstå-<br>ende frågor med anledning av de ändrade relatio-<br>nerna mellan staten och Svenska kyrkan. Stat-<br>kyrkareformen innebär bl.a. att verksamheter<br>som idag utförs av statliga myndigheter eller<br>kommunala organ fr.o.m. år 2000 kommer att<br>bedrivas av trossamfundet Svenska kyrkan. De<br>personalpolitiska konsekvenserna för staten<br>kommer i huvudsak att inträffa under år 2000.</p>
<p>Inom regeringskansliet kommer en del arbets-<br>uppgifter motsvarande ett antal anställningar att<br>falla bort när det gäller lagstiftning, ärendehand-<br>läggning och utredningar inom det kyrkliga om-<br>rådet. Kyrkofondens kansli kommer att flyttas</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>från Kammarkollegiet till Svenska kyrkan. Sam-<br>tidigt kan vissa nytillkommande arbetsuppgifter<br>avseende registrering av trossamfund komma att<br>läggas på kollegiet.</p>
<p>Närings- och handelsdepartementet</p>
<p>Under 1997 slutade 15 personer sina anställning-<br>ar på Kommerskollegium. Sju personer nyrekry-<br>terades. Sex personer har under 1998 sagts upp<br>inom administrations- och stödfunktionerna.<br>Under förutsättning att Kommerskollegium er-<br>håller äskade medel enligt budgetunderlaget be-<br>räknar kollegiet nyrekrytera fyra personer. Me-<br>delantalet anställda beräknas därefter under åren<br>1999-2001 uppgå till 86.</p>
<p>Konkurrensverket har i besparingssyfte anpas-<br>sat sin personalstyrka i samband med uppkomna<br>vakanser. Hittills har detta inneburit en minsk-<br>ning med fyra personer. Till följd av årets bud-<br>getförslag och med hänsyn till fyra väntade pen-<br>sionsavgångar och vissa andra planerade bespa-<br>ringsåtgärder förutses inga uppsägningar behöva<br>ske under 1999. Inför år 2000 respektive 2001 be-<br>räknas dock neddragningar behöva ske som in-<br>nebär att riktmärket för antalet årsarbetskrafter<br>år 2001 uppgår till cirka 100 i jämförelse med nu-<br>varande 119.</p>
<p>Patent- och registreringsverket fortsätter sin<br>satsning på att förnya det nuvarande IT-<br>systemet. Man räknar med en effektivisering av<br>arbetet som leder till minskat personalbehov.<br>Det är dock ännu svårt att bedöma hur stora<br>neddragningar som kan bli aktuella.</p>
<p>Regeringens beslut att utlokalisera varumär-<br>kesavdelningen till Söderhamn är nu genomfört.<br>Rationaliseringar i organisationen, kommer att få<br>vissa personalkonsekvenser, vilka det blir är ännu<br>osäkert. Översynen av den nordiska varumär-<br>keslagstiftningen och konkurrensen från EG-<br>varumärket och det s.k. Madridprotokollet för-<br>väntas komma att påverka behovet av resurser<br>inom avdelningen. Översynen av aktiebolags-<br>och redovisningslagstiftningen kommer sanno-<br>likt att påverka bolagsavdelningens resursbehov.</p>
<p>Den 1 januari 1998 bildades Statens ener-<br>gimyndighet. Myndigheten är lokaliserad till<br>Eskilstuna. Till myndigheten har förts merparten<br>av myndighetsfunktionerna på energiområdet<br>och då främst från Närings- och teknikutveck-<br>lingsverket (NUTEK). Totalt gick 89 personer<br>över från NUTEK till Statens energimyndighet<br>den 1 januari 1998. Fem personer slutade under<br>hösten 1997. Vid Statens energimyndighet skall<br>finnas cirka 165 årsarbetskrafter. Enligt myndig-<br></p>
<p>hetens bedömning kan myndigheten vara fullt<br>bemannad tidigast vid mitten av år 1999.</p>
<p>Anpassningen till regeringens ekonomiska<br>ramar och den nya skogspolitiken har lett till att<br>Skogsvårdsorganisationen halverats, från 2 200<br>anställda till 1 100 anställda under en femårsperi-<br>od, sedan budgetåret 1992/93.</p>
<p>För att försätta arbetet med att föra ut den nya<br>nationella skogspolitiken kommer det att krävas<br>att skogsvårdsmyndighetens arbete präglas av nä-<br>ra markägarkontakt och höga kunskaper i såväl<br>skogsbruks- som miljöfrågor. Det innebär att<br>antalet anställda kommer att vara i nivå med 1998<br>års personalstyrka. Viss extern rekrytering<br>kommer att ske inom IT-området och av skogli-<br>ga generalister.</p>
<p>Sveriges geologiska undersöknings samman-<br>slagning med Statens oljelager och övertagandet<br>av ADAK-gruvans miljösäkring från NUTEK<br>har genomförts planenligt per den 1 januari 1998.</p>
<p>Inriksdepartementet</p>
<p>Fastighetsmäklarnämnden bör från den 1 januari<br>1999 göras till en från Kammarkollegiet helt fri-<br>stående myndighet. Personalen, som för närva-<br>rande har dessa uppgifter vid Kammarkollegiet,<br>kommer att beröras.</p>
<p>Besparingskraven på länsstyrelserna har med-<br>fört att tidigare beslutade personalneddragningar<br>fått konsekvenser även under år 1998. Samtidigt<br>har länsstyrelserna fått utökade och nya arbets-<br>uppgifter och därvid tillförts resurser för perso-<br>nalförstärkningar. Antalet anställda vid länssty-<br>relserna beräknas därför vid utgången av år 1998<br>vara oförändrat, knappt 4 000, i förhållande till<br>året innan. Andelen projekt anställda inom läns-<br>styrelserna har dock ökat. År 1999 föreslås läns-<br>styrelserna få ökade uppgifter och resurser inom<br>bl.a. miljöområdet, varför antalet anställda be-<br>räknas öka.</p>
<p>Integrationsverket påbörjade sin verksamhet<br>den 1 juni 1998. Verket tog över de arbetsupp-<br>gifter från Statens invandrarverk som rör intro-<br>duktion och integration av invandrare, varvid 43<br>personer valt att gå över från Invandrarverket till<br>Integrationsverket. Integrationsverket är långt<br>ifrån färdigbemannat och rekrytering pågår.</p>
<p>Boverket bedömer att de senaste årens bespa-<br>ringar kommer att medföra en minskning av an-<br>talet årsarbeten med 20 årsarbetskrafter under en<br>treårsperiod. Minskningen kommer huvudsakli-<br>gen att realiseras genom naturlig avgång och<br>tjänstledigheter. Vidare minskar antalet tidsbe-<br>gränsade anställningar kraftigt.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA 6</p>
<p>Byggforskningsrådet har under år 1997 dragit<br>in två anställningar. Kommande förslag i propo-<br>sitionen om en reformerad byggforskning kan<br>komma att få konsekvenser för personalen.</p>
<p>Lantmäteriverket har genomgått en omfattan-<br>de omstrukturering. Sedan sammanslagningen av<br>Centralnämnden för fastighetsdata och Statens<br>lantmäteriverk den 1 januari 1996 har antalet an-<br>ställda hittills minskat från drygt 3 000 till 2 550,<br>varav 440 är under uppsägning. En, enligt verket,<br>optimal bemanning om 1 900 årsarbetare kom-<br>mer att uppnås under slutet av år 1999.</p>
<p>Miljödepartementet</p>
<p>Vid Statens naturvårdsverk har en åtgärd för att<br>möta besparingskraven varit restriktivitet vid ny-<br>anställningar. Antalet tillsvidareanställda har<br>minskat med cirka tio personer under perioden<br>1995/96-1997, till cirka 460 personer. Under<br>samma period har antalet visstidsanställda mins-<br>kat med drygt 20 personer. Ytterligare minsk-<br>ningar är att vänta av de visstidsanställda under<br>1998.</p>
<p>Kemikalieinspektionen räknar med personal-<br>besparingar på två årsarbetskrafter per år t.o.m. år<br>2001.</p>
<p>Med anledning av awecklingsbeslutet av<br>kärnkraftverket Barsebäck beräknas Statens strål-<br>skyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion<br>förstärkas med nio respektive tolv årsarbetskraf-<br>ter. Rekryteringarna har påbörjats under 1998.<br>Till följd av de besparingar som ålagts Statens<br>strålskyddsinstitut tidigare har verksamheten<br>minskats med totalt åtta årsarbetskrafter.</p>
<p>Den 1 januari 1999 upphör Koncessions-<br>nämnden för miljöskydd och dess verksamhet<br>förs över till domstolsväsendet. Nämnden har<br>för närvarande 29 anställda.</p>
<p>25</p>
<p>Utdrag ur protokoll</p>
<p>vid regeringssammanträde den 5 oktober 1998</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,<br>Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,<br>Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing,<br>Engqvist</p>
<p>Föredragande: statsråden Åsbrink, Hjelm-Wallén, Freivalds,<br>Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,<br>Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Klingvall,<br>Åhnberg, Östros, Messing, Engqvist</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1998/99:1</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Inledning..................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................7</p>
<p>3 Lagförslag................................................................................................................8</p>
<p>3.1 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1292) om tillfälliga</p>
<p>bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio.........................8</p>
<p>4 Statschefen...............................................................................................................9</p>
<p>4.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>Al Kungliga hov- och slottsstaten.....................................................9</p>
<p>5 Riksdagen och dess myndigheter.........................................................................11</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................11</p>
<p>5.3 Anslag.....................................................................................................11</p>
<p>Bl Riksdagens ledamöter och partier m.m....................................11</p>
<p>B2 Riksdagens förvaltningskostnader............................................12</p>
<p>B3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen....................13</p>
<p>6 Regeringen m.m....................................................................................................15</p>
<p>6.1 Omfattning............................................................................................15</p>
<p>6.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................15</p>
<p>6.3 Anslag.....................................................................................................16</p>
<p>Cl Regeringskansliet m.m................................................................16</p>
<p>C2 Svensk författningssamling.........................................................18</p>
<p>C3 Allmänna val................................................................................18</p>
<p>C4 Stöd till politiska partier.............................................................19</p>
<p>7 Centrala myndigheter...........................................................................................21</p>
<p>7.1 Omfattning............................................................................................21</p>
<p>7.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................21</p>
<p>7.3 Anslag.....................................................................................................21</p>
<p>Dl Justitiekanslern............................................................................21</p>
<p>D2 Datainspektionen........................................................................23</p>
<p>D3 Sametinget....................................................................................24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>8 Mediefrågor...........................................................................................................27</p>
<p>8.1 Omfattning............................................................................................27</p>
<p>8.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................27</p>
<p>8.3 Resultatbedömning...............................................................................28</p>
<p>8.4 Revisionens iakttagelser........................................................................30</p>
<p>8.5 Skatteawikelser.....................................................................................30</p>
<p>8.6 Anslag....................................................................................................30</p>
<p>El Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden..........................30</p>
<p>E2 Presstöd......................................................................................31</p>
<p>E3 Stöd till radio- och kassettidningar...........................................32</p>
<p>E4 Radio- och TV-verket................................................................33</p>
<p>E5 Granskningsnämnden för radio och TV..................................34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. medger att anslaget Regeringskansliet m.m.<br>får användas för att utgifter som<br>ursprungligen tillgodosågs från anslagen<br>Extra utgifter (avsnitt 6.3),</p>
<p>2. antar regeringens förslag om fortsatt<br>giltighet av lagen (1995:1292) om tillfälliga<br>bestämmelser i fråga om tillstånd att sända<br>lokalradio,</p>
<p>3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt<br>följande uppställning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>77 125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Riksdagens ledamöter och partier m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>489 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Riksdagens förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>420 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Riksdagens ombudsmän, justititeombudsmännen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>39 173</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 179 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Allmänna vai</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C4</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>139 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Justitiekanslern</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>11 626</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Datainspektionen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>30 309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>Sametinget</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El</p></td><td>
<p>Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 601</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Presstöd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>531 579</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E4</p></td><td>
<p>Radio- och TV-verket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 631</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E5</p></td><td>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 069</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>4 179 704</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h2>Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta om lån i<br>Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av<br>28 600 000 kronor.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>2 Inledning</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna<br>statschefen, riksdagen och dess myndigheter,<br>regeringen, centrala myndigheter samt<br>mediefrågor. För år 1998 uppgår de totala<br>utgifterna enligt statsbudgeten till cirka 4<br>miljarder kronor, varav 2,2 miljarder kronor till<br>regeringen m.m., 1 miljard kronor till riksdagen<br></p>
<p>och dess myndigheter samt 0,7 miljarder kronor<br>till mediefrågor.</p>
<p>Utgiftsområdets heterogena karaktär medför<br>att några övergripande mål för utgiftsområdet<br>inte har beslutats.</p>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Verksamhetsområde</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Statschefen</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B Riksdagen och dess myndigheter</p></td><td>
<p>823</p></td><td>
<p>956</p></td><td>
<p>971</p></td><td>
<p>949</p></td><td>
<p>975</p></td><td>
<p>990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C Regeringen m.m.</p></td><td>
<p>2 301</p></td><td>
<p>2 222</p></td><td>
<p>2 493</p></td><td>
<p>2 420</p></td><td>
<p>2 473</p></td><td>
<p>2 753</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D Centrala myndigheter</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E Mediefrågor</p></td><td>
<p>666</p></td><td>
<p>679</p></td><td>
<p>689</p></td><td>
<p>678</p></td><td>
<p>680</p></td><td>
<p>680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldre anslag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>105</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 1</p></td><td>
<p>3 910</p></td><td>
<p>3 976</p></td><td>
<p>4 380</p></td><td>
<p>4180</p></td><td>
<p>4 263</p></td><td>
<p>4 554</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetäret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>3 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>3.1 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1292)<br>om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända<br>lokalradio</p>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga<br>om tillstånd att sända lokalradio, som gäller till utgången av år 1998, skall<br>fortsätta att gälla till utgången av år 2000.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>4 Statschefen</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget<br>Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget<br>finansieras statschefens officiella funktioner och<br>driftskostnaderna för de kungliga slotten utom<br>fastighetsunderhåll.</p>
<h2>Al Kungliga hov- och slottsstaten</h2>
<p>Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>73 726</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>72 404</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>74 448</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>77 125</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>78 559 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>79 588 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 77 125 tkr i 1999 års prisnivå.<br>'Motsvarar 77 125 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Anslaget avser att täcka kostnaderna för<br>statschefens officiella funktioner inklusive<br>kostnaderna för den kungliga familjens resor.</p>
<p>Från anslaget betalas också driftskostnader för<br>de kungliga slotten utom fastighetsunderhåll,<br>som finansieras av Statens fastighetsverk.<br>Stockholms slott är Konungens officiella<br>residens och används för representation. Delar av<br>slottet visas för allmänheten. En del av<br>Drottningholms slott används av Konungen och<br>Hans familj som bostad och en annan del visas<br>för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler<br>upplåtits till Världsnaturfonden. Slottet är även<br>öppet för allmänheten och används bl.a. för<br>utställningar. I anslutning till slottet finns en<br>utställningslokal och det s.k. Orangeriet. Haga<br></p>
<p>slott är upplåtet till regeringen som bostad för<br>prominenta gäster från utlandet. Gripsholms<br>slott utnyttjas som museum och för utställning<br>av en del av svenska statens porträttsamling.<br>Strömsholms slott och Tullgams slott visas för<br>allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till<br>större delen av Statens räddningsverk. De två<br>översta våningarna i slottet har dock fått behålla<br>sin ursprungliga karaktär och visas för<br>allmänheten. Från anslaget betalas vidare<br>Husgerådskammarens underhåll och vård av de<br>konstsamlingar och andra inventarier i de<br>kungliga slotten som tillhör staten men som<br>disponeras av Konungen. Husgerådskammaren<br>förvaltar även de Bemadotteska<br>familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och<br>konsthantverk samt administrerar Bernadotte-<br>biblioteket.</p>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten har inget<br>anslagssparande. Utgiftsprognosen visar ett<br>underskott för 1998. En anledning till detta är att<br>Kungliga hov- och slottsstaten har awecklings-<br>kostnader för personal som har sagts upp under<br>året.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Kungliga hov- och slottsstaten skall enligt den<br>överenskommelse som träffades med regeringen<br>1996 årligen lämna en berättelse över den<br>samlade verksamheten. Tyngdpunkten skall<br>läggas på en redovisning av hur tilldelade medel<br>har använts vad gäller Ståthållarämbetet och<br>Husgerådskammaren. Verksamhetsberättelsen<br>ligger till grund för regeringens bedömning av</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>medelsbehovet. Av verksamhetsberättelsen för<br>1997 framgår att en omfattande verksamhet har<br>bedrivits. Verksamheten har bl.a. präglats av<br>Prins Bertils bortgång. Till de stora händelserna<br>hör också statsbesöket i Sydafrika samt Irlands,<br>Österrikes och Ryska federationens presidenters<br>statsbesök i Sverige. Vidare har Konungen<br>tillsammans med Drottningen bl.a. avlagt ett<br>officiellt besök i Japan med anledning av en<br>Sverigekampanj.</p>
<p>Under 1997 hölls representationsvåningarna<br>på Kungl. slottet öppna för allmänheten under<br>242 dagar mot 270 dagar under 1996.<br>Minskningen beror på att antalet statsbesök varit<br>fler under 1997. Utställningen ”Slottet Tre<br>Kronor brinner” öppnade under våren 1997.<br>Antalet besökare på slotten, exklusive<br>Stockholms slott, uppskattas till knappt 290 000<br>vilket är en minskning med ca fem procent<br>jämfört med 1996. Största besöksantalet visar<br>Drottningholms och Gripsholms slott. Arbetet<br>med att bygga upp ett slottsmuseum på<br>Stockholms slott pågår och invigning beräknas<br>ske under våren 1999.</p>
<p>En sänkning av ambitionsnivån för delar av<br>verksamheten redovisas. Detta är en följd av de<br>omfattande rationaliseringar som har genomförts<br>under de senaste tre åren och som bl.a. har<br>inneburit personalnedskärningar. Under 1997<br>har personalstyrkan minskats med motsvarande<br>14 heltidstjänster (cirka sex procent). Med denna<br>nedskärning har de besparingskrav som ålagts<br>Kungliga hov- och slottsstaten kunnat uppfyllas.</p>
<p>Slutsatser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>72 404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1477</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>744</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>2 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>77 125</p></td></tr>
</table>
<p>Finansieringen av avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades fr.o.m. 1998 (se<br>bilaga 1, avsnitt 4). Med anledning av detta<br>gjordes en preliminär beräkning av<br>försäkringspremien. En ytterligare justering av<br>teknisk karaktär har gjorts för år 1999.</p>
<p>Säkerheten på Stockholms slott behöver enligt<br>Säkerhetspolisens bedömning förbättras i vissa<br>avseenden. Statens fastighetsverk bygger därför<br>en ny bevakningscentral. För Kungliga hov- och<br>slottsstaten innebär installationen av<br>bevakningscentralen ökade driftskostnader. För<br>att delvis täcka de ökade kostnaderna har<br>anslaget räknats upp med 2,5 miljoner kronor.<br>Ökningen har finansierats genom om-<br>prioriteringar mellan anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 1999<br>uppgår till 77 125 000 kronor. För 2000 har<br>anslaget beräknats till 78 559 000 kronor och för<br>2001 till 79 588 000 kronor.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>5 Riksdagen och dess myndigheter</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Riksdagens budget inom verksamhetsområdet<br>omfattar dels riksdagsledamöternas ersättningar<br>och resor, stödet till partigrupperna samt den<br>inre riksdagsförvaltningen, dels Riksdagens<br>ombudsmän.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>822,8</p></td><td>
<p>956,0</p></td><td>
<p>970,8</p></td><td>
<p>948,5</p></td><td>
<p>974,8</p></td><td>
<p>989,9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Under budgetåret 1997 trädde nya<br>ersättningsregler för ledamöterna i kraft. Syftet<br>med de nya reglerna var bl.a. att de skulle vara<br>mer flexibla och bättre anpassade till de regler<br>som gäller i samhället i övrigt.</p>
<p>Den ökade internationaliseringen har, bl.a. till<br>följd av EU-medlemskapet, engagerat alltfler,<br>såväl ledamöter som anställda.</p>
<p>Nya projekt har startats. Här bör särskilt<br>nämnas en utredning av det framtida systemet<br>för ärendehantering och en utredning om byte av<br>teknik i plenisalen. Till stöd för partiernas<br>budgetberäkningar har uppbyggnaden av ett<br>budgetkontor inom utredningstjänsten<br>påbörjats.</p>
<p>Den löpande verksamheten lämnade ett<br>betydande överskott jämfört med budget. Bland<br>de större posterna kan nämnas ledamöternas<br>inrikes resor, pensioner och inkomstgarantier.<br>När det gäller anslaget till förvaltningskostnader<br>avser en stor del av överblivna medel projekt som<br>fortsätter under 1998. Vissa poster har dock<br>lämnat betydande överskott jämfört med budget.<br>Bland dessa kan nämnas telekostnader,<br>fastighetsdriften samt produktion och<br>försäljning av riksdagstryck.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Budgetförslaget för 1999 innebär för<br>riksdagens del i huvudsak en konsolidering av<br>nuvarande verksamhet. Vissa kostnadsökningar<br>följer dock av riksdagsvalet 1998. Det gäller<br>främst pensioner och inkomstgarantier till<br>ledamöter som har avgått. Vidare finns medel<br>avsatta för vissa förbättringar av infrastrukturen i<br>datanätet.</p>
<p>5.3 Anslag</p>
<h2>Bl Riksdagens ledamöter och<br>partier m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>420 033</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>8 403</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>460 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>489 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>494 593 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>502 484 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 486 000 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 486 000 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Från anslaget finansieras arvoden,<br>kostnadsersättningar och traktamenten till<br>riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-<br>parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt<br>pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d.<br>riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras<br>reseersättningar vid resor inom Sverige,<br>sjukvårdskostnader och utbildning för<br>riksdagens ledamöter. Även kostnader för<br>ledamöternas deltagande i internationellt<br>parlamentariskt samarbete, såsom Europarådet<br>och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom<br>bidragen till ledamöternas enskilda studieresor<br>finansieras från anslaget. I anslaget ingår även<br>bidraget till partigrupperna i riksdagen.</p>
<p>Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner,<br>administration, fastighetsförvaltning, intern-<br>service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet,<br>bibliotek och informationsverksamhet.</p>
<p>Investeringarna beräknas uppgå till 67<br>miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört<br>med föregående budgetår då de uppgick till 120<br>miljoner kronor. Dessa finansieras genom anslag.<br>Till detta kommer 10 miljoner kronor i<br>investeringar i redan beslutade förvärv och<br>ombyggnader av fastigheter för<br>övemattningsbostäder till ledamöter. Dessa<br>investeringar avses bli finansierade genom<br>utnyttjande av redan beslutade låneramar i<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>En av förvaltningsstyrelsen utsedd<br>beredningsgrupp ser för närvarande över<br>erfarenheterna av den nya ersättningslagen. I<br>uppdraget ingår även att pröva alternativa former<br>för ett förbättrat politiskt sekreterarstöd till<br>ledamöterna. I avvaktan på resultaten av dessa<br>överväganden föreslås en smärre uppräkning av<br>nuvarande stöd.</p>
<p>En översyn av bidragen till samtliga föreningar<br>etc. som är verksamma inom riksdagen kommer<br>att genomföras under året.</p>
<p>Samarbetet mellan parlamenten i olika länder,<br>särskilt inom Europa, har en lång historisk<br>tradition. I takt med den ökade<br>internationaliseringen utvecklas och intensifieras<br>kontakterna mellan olika länders parlament<br>alltmer. I förslaget ingår en viss ökning av<br>utgifterna för denna verksamhet.</p>
<h2>B2 Riksdagens</h2>
<h2>förva Itn i ngskostnader</h2>
<p>Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>70 526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>359 148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>475 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>420 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>440 988 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>447 682 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>'Motsvarar 433 200 tkr i</p></td><td>
<p>1999 års prisnivå</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 433 200 tkr i</p></td><td>
<p>1999 års prisnivå</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska<br>arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt<br>till att skapa goda arbetsförhållande för<br>riksdagens ledamöter. En viktig uppgift är att<br>informera om riksdagens arbete och dess<br>arbetsformer.</p>
<p>Inom det administrativa området finns medel<br>avsatta för ett nytt modernt lönesystem för att<br>hantera riksdagsledamöternas arvoden,<br>traktamenten och övriga ersättningar enligt<br>ersättningslagen. Insatser planeras för att<br>rationalisera administrationen, såsom införande<br>av elektronisk handel.</p>
<p>På informationsområdet, där efterfrågan på<br>snabb och aktuell information är stor, prioriteras<br>utvecklingen av riksdagens webbtjänster på<br>Internet med bl.a. digitala direktsändningar från<br>kammardebatten. I övrigt prioriteras<br>informationsåtgärder som riktar sig till skolor<br>och allmänhet utanför Stockholmsområdet. Ett<br>020-nummer föreslås till den automatiska<br>telefoninformationen som ges via<br>?Riksdagen Direkt?. En satsning på utveckling av<br>ett intranät för intern information planeras under<br>året.</p>
<p>Under 1999 kommer Riksdagsbiblioteket att<br>ta i drift samtliga moduler i det bibliotekssystem<br>som inköptes under budgetåret 1998. Den stora<br>satsningen på byte av bibliotekssystem innebär<br>att inga andra större arbeten eller investeringar<br>sker under året.</p>
<p>Budgetkontoret, som startade sin verksamhet<br>med två utredare under hösten 1997, fick under<br>1998 ett tillskott på ytterligare två utredare. För<br>att kunna erbjuda ett bredare utbud av tjänster</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>och mer kvalificerade analyser anställs under<br>1999 ytterligare en utredare. Nya datorbaserade<br>beräkningsmodeller kommer att anskaffas för<br>analyser inom ett antal områden som företags-<br>och kapitalbeskattning, arbetslöshet och det nya<br>pensionssystemet.</p>
<p>Då EU-upplysningen under 1998 fick<br>ytterligare en informatörstjänst, kunde EU-<br>informationen på riksdagens webbplats utvecklas<br>som ett komplement till telefonservicen mot<br>allmänheten. Under 1999 kommer<br>informationen om aktuella EU-frågor via<br>Internet att vidareutvecklas.</p>
<p>Budgetförslaget på data- och teknikområdet<br>karaktäriseras av fortsatta utbyggnader av<br>infrastrukturen för datanätverk och<br>kommunikation. Detta för att möta kommande<br>behov av video-, ljud- och bildapplikationer. För<br>att garantera fortsatt hög driftsäkerhet och<br>tillgänglighet föreslås vidare en del<br>ersättningsinvesteringar vad gäller äldre hårdvara<br>i systemet. Det föreslås även nysatsningar vad<br>gäller handdatorer och ökad kommunikation<br>över Internet. Viktigt är också föreslagna<br>satsningar kring år 2000-problemet samt DA<br>(dataadministration).</p>
<p>Beträffande övernattningsbostäder till<br>ledamöterna fortsätter ombyggnaderna i<br>kvarteren Aurora och Kvasten. Vidare sker en<br>upprustning av lokaler på Salvii-gränd.<br>Förvaltningskontoret kommer att verka för att<br>Stockholms stad i samarbete med riksdagen<br>vidtar åtgärder avseende den yttre miljön vid<br>riksdagens byggnader. En modernisering av<br>säkerhetssystemet påbörjas, främst av<br>programvarornas standard.</p>
<p>Vidare påbörjas byte av låssystemen i<br>riksdagens byggnader. Budgetförslaget innebär<br>att föregående års restriktiva hållning till anspråk<br>på ökade personalresurser fullföljs.<br>Overtidsuttaget sänktes påtagligt under 1997,<br>även om det fortfarande är oacceptabelt högt<br>inom vissa arbetsenheter. Fortfarande förutsätts<br>att en utökning inom en verksamhet normalt<br>skall lösas genom omfördelning eller<br>neddragning inom en annan. Dock fullföljs<br>etablerandet av ett budgetkontor inom<br>utredningstjänsten, så att kontoret hösten 1999<br>kommer att bestå av fem kvalificerade utredare.</p>
<p>Under våren 1998 har en utredning<br>genomförts om den framtida inriktningen av<br>tidningen Från Riksdag & Departement.<br>Eventuella behov av personalförstärkningar<br>förutsätts bli bekostade genom höjt<br></p>
<p>prenumerationspris, vilket i nuläget bedöms vara<br>förhållandevis lågt för en tidning av detta slag.</p>
<p>En personalpolitiskt viktig satsning är<br>planerad i syfte att öka IT-kunskaperna hos alla<br>riksdagsanställda genom att erbjuda en hem-pc<br>med utbildningspaket mot ett månatligt<br>löneavdrag.</p>
<h2>B3 Riksdagens ombudsmän,<br>justitieombudsmännen</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>35 167</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>35 960</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>35 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>39 173</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>39 175 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>39 743 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 38 471 tkr i 1999 års prisnivå<br><sup>2</sup> Motsvarar 38 471 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Riksdagens ombudsmän övervakar att de som<br>utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och<br>andra författningar samt i övrigt fullgör sina<br>åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka<br>för att brister i lagstiftningen avhjälps.</p>
<p>Justitieombudsmännen</p>
<p>JO-ämbetet skall lika effektivt som tidigare<br>kunna handlägga inkommande klagomål från<br>enskilda.</p>
<p>Verksamhetsmålet för 1999 är att, med<br>bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra<br>uppgifterna enligt instruktionen, hålla<br>ärendebalanserna och den genomsnittliga<br>handläggningstiden på samma nivå som<br>budgetåret 1997 och bedriva inspektions-<br>verksamhet, som har en klar rättssäkerhets-<br>befrämjande effekt, i ungefär samma omfattning<br>som hittills.</p>
<p>Riksdagens ombudsmäns resursbehov styrs i<br>huvudsak av ärendetillströmningen och JO:s<br>initiativ- och inspektionsverksamhet, men också<br>av ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad och<br>av den servicenivå som bör upprätthållas<br>gentemot allmänheten och myndigheterna.<br>Betydelse har även omfattningen av<br>ombudsmännens internationella kontakter och<br>engagemang, bl.a. för spridningen av Sveriges</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>unika erfarenheter av ett utvecklat system för<br>tillsyn genom parlamentariska ombudsmän. Vid<br>anslagsberäkningen har Riksdagens ombudsmän<br>utgått från att inga stora avvikelser från<br>nuvarande förhållanden - bl.a. avseende<br>ärendemängden - kommer att inträffa.</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att<br>invända mot Justitieombudsmännens beräkning.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>6 Regeringen m.m.</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Utgifterna för regeringen m.m. avser främst<br>anslaget till Regeringskansliet m.m. i vilket även<br>ingår kommittéväsendet. Utrikesdepartementets<br>verksamhet redovisas under utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och internationell samverkan.</p>
<p>I verksamhetsområdet ingår även stöd till de<br>politiska partierna, utgifter för allmänna val och<br>Svensk författningssamling.</p>
<h2>6.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998*</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 301,2</p></td><td>
<p>2 222,0</p></td><td>
<p>2 493,4</p></td><td>
<p>2 420,3</p></td><td>
<p>2 473,5</p></td><td>
<p>2 753,2</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Under senare delen av nittiotalet har kraven på<br>Regeringskansliet skärpts. Medborgarnas behov,<br>samhällsutvecklingen, och politikens villkor har<br>förändrats. Allt fler frågor sträcker sig över olika<br>politikområden. Sunda statsfinanser och<br>sysselsättningsfrågorna har exempelvis engagerat<br>stora delar av Regeringskansliet. Sveriges<br>medlemskap i Europeiska unionen har medfört<br>en kraftigt ökad arbetsbörda.</p>
<p>Regeringen har till riksmötet 1997/98 lämnat<br>153 propositioner och 37 skrivelser. Många av<br>dessa dokument har föregåtts av omfattande<br>utredningar, remissbehandlingar etc.</p>
<p>Regeringskansliet har till riksmötet 1997/98<br>även besvarat 313 interpellationer och 1 103<br>enkla frågor som tagits fram under en stark<br>tidspress.</p>
<p>Antalet publicerade offentliga utredningar<br>(SOU) har ökat de senaste åren och 1997<br>publicerades 194 SOU, vilket var ett rekordstort<br>antal. Under året publicerades även 88<br>departementsskrivelser (Ds). Vidare beslöt<br>regeringen om 154 kommittédirektiv under<br>1997. Arbetet i Regeringskansliet har resulterat i<br>1 338 SFS under 1997, vilket är ett lägre antal än<br>tidigare år.</p>
<p>Regeringskansliet internationella engagemang<br>har ökat kraftigt under 90-talet. Särskilt EU-<br>arbetet föranleder ökade arbetsinsatser. Enbart<br>antalet möten i ministerrådets olika arbets-<br>grupper, där Regeringskansliets tjänstemän ofta<br>deltar, uppskattats till mellan 3 000 - 4 000 per år.<br>Dessutom deltar tjänstemännen i en rad andra<br>möten inom EU. Det totala antalet resor till<br>Bryssel och Luxemburg ligger på cirka 5 000 per<br>år.</p>
<p>En stor del av anslagssparandet beräknas att<br>tas i anspråk för att finansiera Regeringskansliets<br>verksamhet under 1998.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Regeringen beslutade den 4 september 1997 (dnr<br>SB96/3633) om inriktningen på det fortsatta<br>förändrings- och förnyelsearbetet inom<br>Regeringskansliet. Följande viktiga förändringar<br>håller på att genomföras.</p>
<p>Inom ramen för arbetet att utveckla ledning<br>och styrning av Regeringskansliet har ett</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>ledarskapsprogram för statssekreterarna genom-<br>förts.</p>
<p>Verksamhetsplaneringsprocessen har tydliggjort<br>att Regeringskansliet arbetar mot övergripande<br>och gemensamma politiska mål som regeringen i<br>bl.a. vårpropositionen, regeringsförklaringen och<br>budgetpropositionen ger uttryck för.</p>
<p>En del av arbetet med att stärka mål- och<br>resultatstyrningen syftar till att höja analys- och<br>beställarkompetensen inom Regeringskansliet.</p>
<p>En översyn av kommittéväsendet pågår som<br>syftar till att skapa bättre förutsättningar för<br>kommittéernas arbete och därmed öka kvaliteten<br>i regeringens och riksdagens beslutsunderlag.<br>Arbetet sker i enlighet med det riksdagsbeslut<br>(rskr 1997/98:118) som togs den 4 juni 1998. En<br>närmare redogörelse för detta arbete kommer att<br>lämnas i kommittéberättelsen som avlämnas i<br>början av 1999.</p>
<p>En fokusering har gjorts på informations-<br>tekniken. I syfte att utveckla stöd för<br>verksamheten i Regeringskansliet har under 1998<br>arbetet med en ny, gemensam teknisk plattform<br>slutförts. Beslut har också fattats att Utrikes-<br>departementet vid utgången av 1999 skall ha gått<br>över till samma plattform. Ett pågående projekt<br>säkerställer att det inte uppstår några problem<br>med informationstekniken vid millennieskiftet.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för Regeringskansliet är att det skall vara<br>ett effektivt och kompetent instrument för<br>regeringen, i dess uppgift att styra riket och<br>förverkliga sin politik.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Förändrings- och förnyelsearbetet i Regerings-<br>kansliet skall bedrivas med ännu större kraft<br>under det kommande året. Lednings- och<br>styrningsfrågorna kommer att stå i fokus. Den<br>interna styrningsprocessen skall vidareutvecklas<br>med tonvikt på en gemensam verksamhets-<br>planering och uppföljning inom Regerings-<br>kansliet. Nya arbetsformer, t.ex. projektstyrning,<br>skall prövas i större utsträckning än tidigare.<br>Kvalitetssäkringsarbetet skall lyftas fram.<br>Informationstekniken skall användas effektivare.</p>
<p>Förberedelserna för det svenska ordförande-<br>skapet i EU under första halvåret 2001 fortsätter<br>och förstärks under år 1999.</p>
<p>En expertgrupp för EU-frågor bildas inom<br>Regeringskansliet.</p>
<p>6.3 Anslag</p>
<p>Cl Regeringskansliet m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 093 989</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>404 894</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 871 944</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 179 419</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 322 282 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 591 966 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 2 281 519 tkr i 1999 års prisnivå.<br>* Motsvarar 2 505 519 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Den institutionella ramen för regeringens arbete<br>anges i 7 kap. 1 § regeringsformen. Regeringen<br>beslutar själv om indelningen i departement.<br>Chef för myndigheten Regeringskansliet är<br>statsministern.</p>
<p>Regeringen fördelar det anslag som riksdagen<br>anvisar för Regeringskansliets verksamhet.<br>Underlaget för fördelningen av medlen är<br>departementens och förvaltningsavdelningens<br>verksamhetsplaner.</p>
<p>Utrikesdepartementet finansieras av ett<br>särskilt anslag, inom utgiftsområdet 5<br>Utrikesförvaltning och internationell samverkan.<br>Kostnaderna för sådana specialattachéer vid<br>utlandsmyndigheterna som har ett annat<br>departement än Utrikesdepartementet som<br>huvudman ingår dock i Regeringskansliets<br>anslag.</p>
<p>För innevarande budgetår har riksdagen<br>anvisat cirka 1 871 miljoner kronor för detta<br>anslag. De direkta utgifterna för kommitté-<br>väsendet beräknas utgöra cirka 25 % av verk-<br>samheten.</p>
<p>Från och med räkenskapsåret 1997 är<br>Regeringskansliet föremål för extern revision.<br>Detta framgår av lagen (1997:560) om revision<br>för Regeringskansliet som trädde i kraft den 1<br>juE 1997. Den externa revisionen skall utföras av<br>Riksdagens revisorer. En revisionsberättelse utan<br>anmärkning lämnades till riksdagen den 1 april<br>1998.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det är av central betydelse att Regeringskansliet<br>kontinuerligt utvecklar sin verksamhet och<br>anpassar organisationen till de mål som anges av<br>regeringen samt de krav som i övrigt följer av<br>regeringens ansvar för en väl fungerande<br>samhällelig verksamhet. Det är av stor vikt att<br>det förändrings- och förnyelsearbete som<br>påbörjats drivs vidare.</p>
<p>Regeringen vill i detta sammanhang framhålla<br>arbetet med utveckling av Regeringskansliets<br>interna stymingsprocess, att utveckla nya<br>arbetsformer, samt mål- och</p>
<p>resultatstymingsarbetet.</p>
<p>Styrnings- och ledningsarbetet skall<br>intensifieras. Under år 1999 kommer bl.a. ett<br>chefsutvecklingsprogram att genomföras.</p>
<p>Regeringskansliets kompetensförsörjning måste<br>säkerställas. Utrymme måste därvid skapas så att<br>verksamheten kan tillföras och utveckla<br>angelägen kompetens.</p>
<p>Under första halvåret 2001 kommer Sverige<br>för första gången att utöva ordförandeskapet i<br>EU:s ministerråd. Sverige skall leda arbetet i<br>ministerrådet och företräda EU utåt. Det innebär<br>också att Sverige kommer att stå värd för viktiga<br>möten som äger rum i ordförandelandet, såsom<br>möten i Europeiska rådet, informella<br>ministermöten, seminarier och konferenser.</p>
<p>Arbetet med att förbereda de svenska<br>insatserna har redan inletts i Regeringskansliet.<br>Åtgärder avseende kompetensutveckling och<br>personalplanering utvecklas och genomförs.<br>Analysen av sakfrågor som kan bli aktuella i<br>samband med ordförandeskapet fördjupas.<br>Dessutom inleds arbetet med förberedande<br>informationssatsningar och mötesplanering.</p>
<p>För att ha en bättre analysberedskap i det<br>generella EU-arbetet bildas en expertgrupp för<br>EU-frågor inom Regeringskansliet.</p>
<p>Ett utvecklat och effektivt Regeringskansli<br>måste kunna ta till vara de möjligheter som den<br>moderna informationstekniken erbjuder. Under<br>1999 bör tonvikten ligga på utbildning och<br>kommunikation av vilka möjligheter IT-<br>systemen erbjuder för en effektiv<br>verksamhetsutveckling. Som ett led i<br>utvecklingen av informationstekniken- och i<br>strävan att höja personalens kompetens kommer<br>Regeringskansliet att pröva möjligheten att<br>erbjuda personalen hem-pc. Regeringens,<br>riksdagens och myndigheternas rättsinformation<br></p>
<p>skall med hjälp av informationsteknik göras mer<br>tillgänglig på ett enhetligt sätt.</p>
<p>Regeringskansliets anslag år 1999</p>
<p>I syfte att förstärka regeringens ledning och<br>styrning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i<br>Regeringskansliets beredning av regerings-<br>ärenden samt förbereda och genomföra det<br>svenska ordförandeskapet i EU år 2001, föreslår<br>regeringen en anslagshöjning för år 1999 med<br>250 miljoner kronor. De avsatta medlen avseende<br>EU-ordförandeskapet används för utgifter som<br>kan uppstå inom hela Regeringskansliet.</p>
<p>Till och med innevarande budgetår har<br>utgifterna för försvarsattachéerna i Bryssel<br>beräknats under utgiftsområde 6 Totalförsvar,<br>anslaget Försvarsmakten. Dessa attachéer<br>kommer från och med den 1 januari 1999 att<br>förordnas som specialattachéer med<br>Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) som<br>huvudman. Utgifterna beräknas därför från och<br>med budgetåret 1999 i stället under anslaget<br>Regeringskansliet m.m. Regeringskansliets<br>anslag kommer även att täcka utgifterna för<br>Millenniekommitténs verksamhet.</p>
<p>Övriga frågor</p>
<p>Anslagen till de olika departementen<br>sammanfördes budgetåret 1994/95 till det<br>gemensamma anslaget Regeringkansliet m.m.<br>Regeringen bör ha möjligheten att från anslaget<br>Regeringskansliet m.m. ta i anspråk medel för<br>begränsade ändamål som ursprungligen<br>tillgodosågs från Extra utgiftsanslagen.</p>
<p>Före budgetåret 1989/90 fanns på de flesta<br>huvudtitlar i statsbudgeten uppförda särskilda<br>reservationsanslag till Extra utgifter. Från dessa<br>anslag kunde betalas kostnader för olika ändamål<br>som inte täcktes av andra anslag på statsbudgeten<br>och som inte var kända när förslaget till<br>statsbudget beräknades men som regeringen<br>ändå ansåg vara angelägna att täcka. Anslagen till<br>de olika departementen är numera sammanförda<br>till det gemensamma anslaget Regeringskansliet<br>m.m.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen medger att<br>anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för<br>att bekosta utgifter som tidigare tillgodosågs<br>med medel från anslagen Extra utgifter. Det kan<br>således gälla ändamål som inte i sig avser<br>kostnader för Regeringskansliet, men som<br>hänger samman med den verksamhet som<br>bedrivs inom den sektor av samhällslivet som ett<br>departements verksamhetsområde omfattar.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Någon uppräkning av anslaget krävs inte för<br>detta. Konstitutionsutskottet påtalade i sitt<br>granskningsbetänkande våren 1997 (bet.<br>1996/97:KU25 avsnitt 3.1) att regeringen hade<br>bemyndigat departement (efter den 1 januari<br>1997 Regeringskansliet) att disponera anslag på<br>statsbudgeten även om dessa inte har samband<br>med departementsadministrationen och arbetet<br>med beredning av regeringsärenden. Mot<br>bakgrund av vad konstitutionsutskottet påtalat<br>kommer regeringen, i likhet med vad som<br>anfördes i förra årets budgetproposition (prop.<br>1997/98:1 utg.omr 1 avsnitt 5.2), vid bered-<br>ningen av regleringsbreven för nästa budgetår att<br>i varje särskilt fall noggrant pröva skälen för att<br>anslagsmedel ställs till Regeringskansliets<br>disposition.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.2 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>1 870 944</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>33 196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar, nettoförändring</p></td><td>
<p>6 386</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>18 893</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>2 179 419</p></td></tr>
</table>
<p>C2 Svensk författningssamling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>956</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>789</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 011</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria<br>tilldelningen av Svensk författningssamling<br>(SFS) till kommuner, landsting och<br>kommunbibliotek som regleras i 7 §</p>
<p>författningssamlingsförordningen (1976:725),<br>den s.k. frilistan.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av den år 1998 gjorda<br>upphandlingen av tryck- och</p>
<p>distributionstjänsten för SFS föreslår regeringen<br>att 1 011 000 kronor anvisas för ändamålet 1999.<br>Det nuvarande avtalet gäller till utgången av år<br>2001. Efter detta kommer en ny upphandling att<br>göras. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>uppgå till 1 011 000 kronor respektive 1 011 000<br>kronor.</p>
<p>C3 Allmänna val</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.4 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>24 126</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>23 874</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>217 400 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>217 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 12 400 tkr i samband med den ekonomiska vårpr opositionen</p>
<p>Från anslaget betalas statens kostnader för<br>valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt<br>ersättningar till vissa myndigheter m.m. för<br>biträde i samband med allmänna val.<br>Anslagsbelastningen är beroende på vilka val som<br>hålls under året.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Valet till Europaparlamentet år 1995 har<br>utvärderats i betänkandet Utvärderat personval<br>(SOU 1996:66). Utvärderingen visar att det låga<br>valdeltagandet, 41,6 %, delvis kan förklaras av att<br>väljarna ansåg sig dåligt informerade om EU.<br>Utredningen betonade därför vikten av att<br>partierna bedriver aktiva valkampanjer. Enligt<br>regeringens mening är det ytterst angeläget att<br>valdeltagandet blir högre i valet till<br>Europaparlamentet 1999. Regeringen föreslår<br>därför i tilläggsbudgeten i denna proposition en<br>anslagsförstärkning om 20 miljoner kronor för<br>att klara partiernas informationsinsatser vid valet<br>till Europaparlamentet.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Med anledning av omprioriteringar 1999 inom<br>utgiftsområdet dras anslaget engångsvis ned med<br>20 miljoner kronor. Anslagssparandet täcker den<br>engångsvisa neddragningen. Regeringen föreslår<br>att anslaget 1999 skall uppgå till 100 000 000<br>kronor. Beloppet avser kostnader för valet till<br>Europaparlamentet. För år 2000 och 2001<br>beräknas anslaget uppgå till 5 000 000 kronor<br>respektive 15 000 000 kronor.</p>
<p>Enligt lagen (1972:625, omtryckt 1987:876,<br>ändrad senast 1996:1553) om statligt stöd till<br>politiska partier lämnas stöd dels som partistöd,<br>dels som kanslistöd för ett år i taget räknat<br>fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som<br>mandatbidrag. Kanslistödet som i princip är<br>avsett endast för partier som är företrädda i<br>riksdagen, lämnas som grundstöd och<br>tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till<br>sin nuvarande nivå år 1996 (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:KU1, rskr. 1996/97:85).</p>
<p>C4 Stöd till politiska partier</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.5 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>105 524</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>39 676</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>132 800 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>145 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>139 900</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav -12 400 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Beroende på engångsvisa omprioriteringar 1999<br>inom utgiftsområdet föreslår regeringen att<br>anslaget sänks med 5,3 miljoner kronor.<br>Anslagssparandet täcker den engångsvisa<br>neddragningen. För 1999 föreslår regeringen att<br>anslaget uppgår till 139 900 000 kronor. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå till<br>145 200 000 kronor respektive 145 200 000<br>kronor.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>7 Centrala myndigheter</h1>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslem,<br>Datainspektionen och Sametinget.</p>
<p>7.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>anslag<sup>1<br></sup>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>48,5</p></td><td>
<p>55.6</p></td><td>
<p>56,3</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Sametinget överskred år 1997 förvaltnings-<br>anslaget med 463 000 kronor mer än vad<br>anslagskrediten medger. Verksamhetsutfallet är<br>svårt att bedöma utifrån resultatredovisningen.</p>
<p>Av Justitiekanslerns resultatredovisning för<br>1997 framgår att ärendebalansen har ökat med<br>hela 92 %. Förklaringen är bl.a. en stadigvarande<br>ökning av arbetsbelastningen och en stor mängd<br>ärenden av engångskaraktär i samband med<br>Sveriges anslutning till EU. Anslagssparandet<br>1997 om 886 000 kronor beror främst på<br>senareläggning av investeringar</p>
<p>Datainspektionens enklare tillstånds-<br>ansökningar har de senaste två åren minskat<br>kraftigt till följd av att generella föreskrifter<br>numera får utfärdas för personregister.</p>
<p>Mål inom verksamhetsområdet</p>
<p>Justitiekanslem skall värna om rättssäkerheten<br>och förbättra effektiviteten på den offentliga<br></p>
<p>förvaltningens område, se till att den enskilde<br>kommer till sin rätt utan att det allmänna<br>intresset sätts åt sidan på skaderegleringens<br>område samt bidra till en riktig rättstillämpning<br>och lagföring på tryckfrihetens och<br>yttrandefrihetens område.</p>
<p>Automatisk databehandling av</p>
<p>personuppgifter skall inte medföra otillbörligt<br>intrång i enskildas personliga integritet. God sed<br>skall iakttas i kreditupplysnings- och<br>inkassoverksamhet.</p>
<p>Sametinget skall verka för en levande samisk<br>kultur.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket invänder mot Sametingets<br>anslagsöverskridande (se anslaget D3 Same-<br>tinget).</p>
<p>7.3 Anslag</p>
<p>Dl Justitiekanslem</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 290</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>886</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 199</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 626</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 882 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 096 '</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 11 669 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 11 709 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>21</p>
<p>12 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Justitiekanslem (JK) skall utöva tillsyn över den<br>offentliga verksamheten. JK skall vidare bevaka<br>statens rätt och vara regeringens juridiske<br>rådgivare och högste ombudsman.</p>
<p>Till JK:s arbetsuppgifter hör även att besluta i<br>skaderegleringsfrågor och att utföra vissa<br>processförande uppgifter. JK skall dessutom<br>fullgöra åklagaruppgifter på tryckfrihetens och<br>yttrandefrihetens områden. JK har slutligen<br>tillsyn över advokatväsendet och vissa uppgifter i<br>fråga om personregister och övervaknings-<br>kameror.</p>
<p>Det anslagssparande som JK har byggt upp<br>under 1997 har sin orsak bl.a. i senareläggning av<br>investeringar. JK förväntas förbruka större delen<br>av anslagssparandet under innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>JK:s mål är att värna rättssäkerheten och<br>förbättra effektiviteten på den offentliga<br>förvaltningens område, att se till att den enskilde<br>kommer till sin rätt utan att det allmänna<br>intresset sätts åt sidan på skaderegleringens<br>område samt att bidra till en riktig<br>rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens<br>och yttrandefrihetens områden.</p>
<p>Av resultatredovisningen för budgetåret 1997<br>framgår att antalet inkomna ärenden har ökat<br>med 4 % och antalet avgjorda ärenden minskat<br>med 3 %. Vidare framgår att ärendebalansen har<br>ökat med 92 %. Det finns ett flertal orsaker till<br>den kraftiga ökningen av ärendebalansen. Dels<br>rör det sig om en stadigvarande ökning av JK:s<br>arbetsbelastning, dels rör det sig om problem av<br>övergående natur som bl.a. hänger samman med<br>personalsituationen samt att en stor mängd<br>ärenden av engångskaraktär som har samband<br>med Sveriges anslutning till EU har kommit in<br>till myndigheten under budgetåret 1997. JK har,<br>liksom under föregående budgetår, prioriterat<br>balansens åldersstruktur och hade vid årets slut<br>endast 18 ärenden i balans som var äldre än två år.<br>Det faktum att den övervägande delen av<br>tillgängliga resurser för JK:s tillsynsverksamhet<br>måste användas för prövning av de<br>tillsynsärenden som initieras genom anmälningar<br>från enskilda ledde till att JK under budgetåret<br>endast kunde genomföra två inspektioner.</p>
<p>JK:s resultat får med hänsyn till bl.a. den<br>ökade arbetsbelastningen och personal-<br></p>
<p>situationen under året anses gott, trots den<br>kraftigt ökade ärendebalansen.</p>
<p>Ny inriktning av JK:s tillsynsverksamhet</p>
<p>En central uppgift för JK är att utöva tillsyn över<br>den offentliga verksamheten. Det är enligt<br>regeringens bedömning angeläget att ett arbete<br>inleds som syftar till att JK:s tillsynsuppgift får<br>en bredare inriktning än för närvarande och att<br>tillsynen mer tar sikte på rättsliga systemfrågor.<br>JK skall inte längre ha en skyldighet att pröva<br>klagomål som har väckts av enskilda, om inte JK<br>själv finner anledning att ta initiativ till vidare<br>åtgärder. Tillsynen bör i första hand inriktas på<br>verksamhetsområden där det saknas ordinära<br>tillsynsorgan. Även frågor som rör flera<br>myndighetssfärer skall omfattas av JK:s tillsyn.<br>Arbetet bör syfta till att genom granskning av<br>den offentliga verksamheten söka finna<br>konstruktiva lösningar på olika problem i<br>förvaltningen på ett sätt som gagnar rättssäkerhet<br>och effektivitet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>De förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen<br>samt beträffande det allmännas skadestånds-<br>ansvar som planeras träda i kraft den 1 januari<br>1999 kommer att medföra en ökad arbetsbörda<br>för JK. Verksamheten påverkas också av den nya<br>personuppgiftslagen som träder i kraft under<br>hösten 1998 och bl.a. medför att JK på sikt<br>befrias från det stora flertalet ärenden som rör<br>personregister.</p>
<p>Den stadigvarande ökningen av ärende-<br>mängden i kombination med de förändringar i<br>arbetsuppgifterna som kan förväntas under 1999<br>med bl.a. den nya inriktningen av tillsyns-<br>verksamheten gör att JK behöver tillföras medel<br>för att kunna anställa ytterligare personal. JK bör<br>också ges ökade resurser för att kunna möta<br>utvecklingen på IT-området. Regeringen föreslår<br>därför att JK:s ram ökar med 2 miljoner kronor<br>för perioden 1999-2001.</p>
<p>Som kompensation för beräknade ökade<br>utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget<br>upp med 417 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har dessutom en<br>teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen<br>har genomförts med anledning av att en<br>korrigering har gjorts av den justering som</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>genomfördes av anslagen för år 1998 med<br>anledning av att sättet att finansiera<br>avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades. Från och med 1999 justeras anslaget<br>ned med 22 000 kronor.</p>
<p>Regeringen anser att JK för 1999 bör anvisas<br>ett anslagsbelopp som uppgår till 11 626 000<br>kronor. För år 2000 och 2001 beräknas<br>förbrukningen uppgå till 11 882 000 kronor<br>respektive 12 096 000 kronor.</p>
<p>Tabell 7.2 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>9 199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>417</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar, nettoförändring</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>11 626</p></td></tr>
</table>
<p>enskildas personliga integritet. Målet skall nås<br>utan att användningen av teknik onödigt hindras<br>eller försvåras.</p>
<p>- God sed skall iakttas i kreditupplysnings- och<br>inkassoverksamhet.</p>
<p>De mål som anges för Datainspektionens<br>verksamhet är svåra att mäta. Regeringen anser, i<br>likhet med föregående år, att det får godtas att<br>Datainspektionen i årsredovisningen redovisar<br>endast vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå<br>de övergripande målen. Datainspektionen har<br>inte lyckats finna mätbara indikatorer på mål-<br>uppfyllelse. Det är dock mycket angeläget att<br>Datainspektionen försöker finna mätbara<br>indikatorer på måluppfyllelsen.</p>
<p>Andelen enklare tillståndsärenden har under<br>de båda senaste åren minskat kraftigt.<br>Datainspektionen har sedan 1995 möjlighet att<br>utfärda generella föreskrifter. Dessa föreskrifter<br>har i hög grad bidragit till minskningen av antalet<br>tillståndsärenden.</p>
<p>D2 Datainspektionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>23 217</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 734</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>24 493</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>25 824</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>30 309</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>30 527 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 773 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 29 979 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 23 979 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Datainspektionen prövar frågor om tillstånd och<br>utövar tillsyn enligt datalagen (1973:289),<br>kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkasso-<br>lagen (1974:182) samt utfärdar licens enligt<br>datalagen. Inspektionen utövar dessutom tillsyn<br>enligt lagen (1987:1231) om automatisk<br>databehandling vid taxeringsrevision, m.m.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Datainspektionens mål är följande.</p>
<p>- Automatisk databehandling av person-<br>uppgifter skall inte medföra otillbörligt intrång i</p>
<p>Förändringar inom området</p>
<p>Den svenska datalagen (1973:289) har med visst<br>fog kritiserats för att vara omodern. En av de<br>åtgärder som regeringen aviserade i<br>propositionen Åtgärder för att bredda och<br>utveckla användningen av informationsteknik<br>(prop. 1995/96:125) varatt ersätta datalagen med<br>en modern dataskyddslagstiftning. Riksdagen<br>antog den 16 april i år regeringens förslag till<br>personuppgiftslag (prop. 1997/98:44, bet.<br>1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180).</p>
<p>Vissa grundläggande krav ställs i lagen på den<br>som behandlar personuppgifter. Lagen innehåller<br>också bestämmelser om när behandling av<br>personuppgifter är tillåten. För behandling av<br>känsliga personuppgifter gäller särskilt stränga<br>regler. Den som behandlar personuppgifter kallas<br>i lagen för personuppgiftsansvarig. Det finns en<br>skyldighet att anmäla behandling av person-<br>uppgifter till Datainspektionen. Om den person-<br>uppgiftsansvarige utser ett personuppgiftsombud<br>och anmäler detta till inspektionen behöver<br>någon anmälan inte ske. Lagen träder i kraft den<br>24 oktober 1998. Enligt övergångs-<br>bestämmelserna gäller datalagen i fråga om<br>behandling som påbörjats före ikraftträdandet till<br>den 1 oktober 2001.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>En viktig följd av den nya lagstiftningen är att<br>Datainspektionens roll förändras från att ha varit<br>inriktad på en tillståndshantering mot att främst<br>genom information och kontakter med dem som<br>behandlar personuppgifter se till att lagens<br>förutsättningar för att behandla personuppgifter<br>är uppfyllda. Särskilt viktig blir de kontakter som<br>Datainspektionen kommer att ha med personer<br>som utses till personuppgiftsombud hos de<br>företag, myndigheter och andra som är person-<br>uppgiftsansvariga. Datainspektionen kommer<br>också att utfärda föreskrifter och medverka i<br>utarbetandet av branschöverenskommelser på<br>olika områden. Branschöverenskommelser kan<br>förväntas få stor betydelse i framtiden för att<br>reglera olika former av behandling av<br>personuppgifter.</p>
<p>I dag bevakas integritetsfrågor i olika<br>sammanhang av flera olika myndigheter, t.ex.<br>Datainspektionen, Justitiekanslem och<br>Registernämnden. Särskilt Datainspektionens<br>roll när det gäller användningen av<br>personuppgifter är väsentlig. Det finns anledning<br>att i framtiden särskilt se till att myndigheternas<br>integritetsbevakande arbete sker på ett så<br>effektivt sätt som möjligt och att det finns en<br>vaksamhet för de förändringar av tekniken som<br>kan medföra integritetsrisker.</p>
<p>Den nya personuppgiftslagen innebär att<br>Datainspektionens tillståndsverksamhet upphör.<br>Det ekonomiska målet för Datainspektionen<br>under innevarande budgetår är att verksamhetens<br>kostnader skall täckas genom avgifter. Den<br>förändrade verksamheten innebär att Data-<br>inspektionens verksamhet inte kommer att<br>finansieras med avgifter.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning är att de dubbla system<br>som Datainspektionen skall arbeta med under de<br>kommande åren kräver ett resurstillskott om 6<br>miljoner kronor för år 1999 och år 2000 som förs<br>över från anslaget A2 Säkerhetspolisen.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgifts-<br>ökningar för löner, lokaler m.m. räknas anslaget<br>fr.o.m. 1999 upp med 483 000 kronor. Vidare<br>överförs 630 000 kronor till anslaget Al<br>Polisorganisationen med anledning av tidigare<br>överenskommelse.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk<br>justering gjorts av anslaget. Justeringen har<br>genomförts med anledning av att en korrigering<br></p>
<p>har gjorts av den justering som genomfördes av<br>anslagen för år 1998 med anledning av att sättet<br>att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga<br>området förändrades. Från och med 1999 sänks<br>Datainspektionens anslag med 37 000 kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår att Datainspektionen<br>anvisas 30 309 000 kronor för 1999. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslagsbeloppet till<br>30 527 000 kronor respektive 24 773 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 7.4 Beräkning av anslaget för 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>24 493</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampäverkande överföringar, nettoförändring</p></td><td>
<p>-630</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvisa överföringar, nettoförändring</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>30 309</p></td></tr>
</table>
<p>D3 Sametinget</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.5 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>14 306</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>-838</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 365</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 661</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 905 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>14 130 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 13 661 tusen kronor 1999 års prisnivå.</p>
<p>Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet<br>och samtidigt ett samiskt folkvalt organ.<br>Sametinget inledde sin verksamhet i augusti<br>1993. De övergripande målen är enligt<br>sametingslagen (1992:1433) att verka för en<br>levande samisk kultur och därvid ta initiativ till<br>aktiviteter och föreslå åtgärder som främjar<br>denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i<br>samhällsplaneringen och bevaka att samiska<br>behov beaktas.</p>
<p>För år 1997 har Sametinget överskridit sitt<br>anslag med 463 000 kronor, detta trots att<br>riksdagen beslutade om en ökning av anslaget<br>med 2 000 000 kronor att utbetalas under 1997.<br>Anledningen till överskridandet är att<br>kostnaderna för plenum blev högre än beräknat.<br>Dessutom gjordes en missbedömning avseende<br>den norska medfinansieringen för tekniskt stöd<br>för det samiska insatsområdet inom Interreg II A</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Nordens Gröna Bälte, vilket kommer att<br>utbetalas under 1998.</p>
<p>RRV fick i uppdrag den 27 maj 1997 att göra<br>en bedömning av anslagstilldelningen till<br>Sametinget i förhållande till de uppgifter tinget<br>ålagts, samt att analysera dess budgetunderlag för<br>den kommande treårsperioden. Detta resulterade<br>i en anslagsökning för 1998 med 2 500 000<br>kronor. Mot bakgrund av anslagsöverskridande<br>samt upprepade övertrasseringar av räntekontot<br>avser regeringen att vidta åtgärder.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>I årsredovisningen är alla återrapporteringskrav<br>besvarade. Jämfört med tidigare år är<br>årsredovisningen dock knapphändig.<br>Sametingets verksamhetsutfall i förhållande till<br>fastställda mål är svåra att bedöma eftersom<br>målen anges i termer av stärka och öka. Detta<br>förutsätter en jämförelse bakåt i tiden. Då detta<br>inte görs i årsredovisningen och då dessutom<br>effekterna inte anges blir det svårt att bedöma<br>utfallet.</p>
<p>Åtgärder för att komma till rätta med ovan-<br>stående problem har redan vidtagits genom årets<br>regleringsbrev. Alla verksamhetsgrenar skall<br>återrapporteras. Volym och kvalitet skall framgå.<br>Utvecklingen av väsentliga prestationer inom<br>respektive verksamhetsgren under de senaste två<br>åren skall också framgå. Sametinget skall även<br>utarbeta programplaner för varje verksamhets-<br>gren, i vilka det skall ingå en klar målbeskrivning<br>samt kriterier och metoder för resultatmätning.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riks revisionsverket (RRV) invänder mot att<br>Sametinget överskridit anslaget med 463 000<br>kronor. För att närmare analysera bakgrunden<br>till anslagsöverskridandet har regeringen gett<br></p>
<p>RRV i uppdrag att göra en värdering av ledning,<br>styrning och uppföljning av verksamheten<br>inklusive frågor om ansvars- och<br>befogenhetsfördelning. RRV skall även göra en<br>värdering av tingets ekonomiadministration<br>inklusive redovisning och internkontroll.<br>Granskningen skall också ta upp till vilka<br>ändamål Sametingets resurser, samt andra anslag<br>som tinget disponerar, har använts. RRV skall<br>föreslå åtgärder som kan öka och kvalitetssäkra<br>tingets ekonomiadminstrativa standard och<br>rutiner. RRV skall även lämna förslag till hur<br>Sametinget kan kvalitetssäkra sin verksamhet.<br>Uppdraget skall redovisas senast den 30 oktober<br>1998. I avvaktan på RRV:s rapport anstår<br>eventuella ytterligare åtgärder.</p>
<p>Av Sametingets delårsrapport framgår att<br>tinget nu stramat åt verksamheten och börjar få<br>sin ekonomi i bättre balans. Sametinget skall<br>dock inte enbart ha en ekonomi i balans utan<br>dessutom, enligt regleringsbrevet, årligen spara<br>cirka 500 000 kronor av tilldelade anslagsmedel<br>för att finansiera nästa val till Sametinget.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk<br>justering gjorts. Skälet är att den justering av<br>anslaget som gjordes för år 1998 med anledning<br>av det förändrade sättet att finansiera<br>avtalsförsäkringar på det statliga området (se<br>bilaga 1, avsnitt 4) har korrigerats.</p>
<p>Slutsatser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Regeringen bedömer<br>13 661 000 kronor för år<br>2001 beräknas anslaget<br>priser.</p></td><td>
<p>anslagsbehovet till<br>1999. För åren 2000 och<br>vara oförändrat i fasta</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 7.6 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>13 365</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>246</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>13 661</p></td></tr>
</table>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<h1>8 Mediefrågor</h1>
<h2>8.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar myndigheterna<br>inom press-, radio- och TV-området samt<br>presstöd och stöd till radio- och kassettidningar.</p>
<p>Övriga verksamheter inom medieområdet<br>redovisas under utgiftsområde 17.</p>
<h2>8.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998“</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>666,6</p></td><td>
<p>679,1</p></td><td>
<p>689,3</p></td><td>
<p>678,2</p></td><td>
<p>679,9</p></td><td>
<p>680,2</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Dagspressens totalupplaga fortsatte att sjunka<br>under år 1997 även om minskningen var mindre<br>än för föregående år. För tidningar med allmänt<br>driftsstöd som utkommer med 3-6 nummer per<br>vecka täcker presstödet ca 15 % av de totala<br>kostnaderna. För tidningar som utkommer med<br>1-2 nummer per vecka är motsvarande andel ca<br>30 %. Totalt utgör presstödet cirka 3 % av<br>branschens omsättning.</p>
<p>Myndigheterna inom området arbetar med att<br>anpassa verksamheten bl.a. till följd av den<br>tekniska utvecklingen och reformer inom<br>närradion samt med att bygga upp kunskap och<br>tillgängliggöra information.</p>
<p>Under år 1997 uppgick koncessionsavgiften<br>för TV 4 till 271 miljoner kronor avseende<br></p>
<p>intjänandeåret 1996. År 1998 uppgick avgiften<br>till 343 miljoner kronor avseende intjänandeåret<br>1997. År 1997 uppgick avgifterna för att sända<br>lokalradio till 116 miljoner kronor och för<br>närradio till 1,8 miljoner kronor.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>För att genomföra EG:s direktiv ”TV utan<br>gränser”<sup>1</sup> och introducera digitala TV-sändningar<br>via marknätet har regeringen (prop. 1997/98:184)<br>lämnat förslag på ändringar i radio- och TV-lagen<br>(1996:844).</p>
<p>Under åren 1997 och 1998 fördelas ett<br>tillfälligt driftsstöd till dagstidningar med allmänt<br>driftsstöd.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 juli 1998 gäller nya regler för<br>närradion som bl.a. innebär att sändningstiden<br>fördelas på nytt sätt och att avgifterna för att<br>sända närradio avskaffats.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Flera viktiga framtidsfrågor är nu aktuella inom<br>medieområdet. Det pågår utredningar om<br>samordning av lagstiftning för radio, TV och<br>televerksamhet, om digital TV, om lagstiftning<br>om mediekoncentration samt om framtiden för<br>den kommersiella lokalradion. En utredning</p>
<p><sup>1</sup> Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997<br>om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa<br>bestämmelser som fastställts i medlemsstaterna lagar och andra<br>författningar om utförande av sändningsverksamhet för television.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>behandlar stöd till svensk filmproduktion (dir.<br>1998:36).</p>
<p>Digitala TV-sändningar i marknätet inleds<br>senast den 1 januari 1999. Regeringen har fattat<br>beslut om tillstånd för sändningar av digital<br>marksänd TV i fem områden i landet.<br>Sändningarna skall följas upp och utvärderas av<br>den parlamentariskt sammansatta Digital-TV-<br>kommittén (dir. 1997:134).</p>
<h2>8.3 Resultatbedömning</h2>
<p>De främsta målen för statens insatser på<br>massmedieområdet är att stödja mångfald och<br>reella yttrandemöjligheter, garantera mass-<br>mediernas oberoende samt säkerställa till-<br>gänglighet till massmedierna.</p>
<p>Tillståndet och utvecklingen inom området</p>
<p>Den stora variation av medier som förekommer i<br>dag gör det möjligt för olika individer och<br>grupper att yttra sig och publicera ett omfattande<br>utbud av material. Utvecklingen aktualiserar<br>emellertid behovet av att uppmärksamma frågan<br>om ägar- och maktkoncentration inom<br>medieområdet.</p>
<p>Enligt Mediebarometern (Nordicom 1997)<br>har den totala medieanvändningen under hela<br>1990-talet varit relativt konstant.<sup>2</sup> En genom-<br>snittlig dag år 1997 var den sammanlagda tiden<br>för den totala medieanvändningen i Sverige<br>nästan sex timmar per person. Radio och TV<br>dominerar medieanvändningen. Varje dag ägnas<br>drygt två timmar åt radiolyssnande och omkring<br>en och en halv timme åt TV-tittande.<br>Morgonpressens räckvidd har legat på en relativt<br>hög och jämn nivå under de senaste åren. Av den<br>totala befolkningen läste 72 % en morgontidning<br>en genomsnittlig dag år 1997. Dagspressens<br>totalupplaga har sjunkit de senaste åren. Enligt<br>Tidningsstatistik AB var totalupplagan år 1997<br>drygt 4,2 miljoner exemplar per dag. Jämfört<br>med år 1996 har upplagan minskat med 1,4 % för<br>de titlar (156 st) som redovisat jämförbara<br></p>
<p>upplagor båda åren. Upplagenedgången var<br>därmed mindre än för år 1996, då upplagorna<br>minskade med 2,6 %. Under åren 1990-1997 har<br>den totala upplagan för dagspressen minskat med<br>ca 14 % ? Enligt Presstödsnämndens rapport<br>Dagspressens ekonomi förbättrades lönsamheten<br>för många dagstidningar under år 1997.<sup>4<br></sup>Annonskonjunkturen förbättrades under året.<br>Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik<br>(IRM) ökade dagspressens (storstadspress,<br>landsortspress och kvällspress) reklamintäkter<br>med cirka 3 % under år 1997 jämfört med året<br>innan. Högre annonsintäkter kommer i<br>huvudsak dagstidningar utan driftsstöd till del. I<br>jämförelse med andra s.k. traditionella<br>reklammedier, t.ex. TV, radio och fackpress, är<br>dock ökningen relativt liten då den totala<br>ökningen av reklamintäkterna var drygt 8 %.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Med anledning av de pågående förändringarna på<br>medieområdet inriktas de statliga insatserna i<br>huvudsak på lagstiftningsfrågor, den tekniska<br>utvecklingen, att bevara mångfalden inom<br>dagspressen och på att utveckla myndigheternas<br>arbete.</p>
<p>Pågående utredningar</p>
<p>Under det närmaste halvåret kommer tre<br>utredningar med konsekvenser för lagstiftningen<br>på medieområdet att redovisas. Den s.k.<br>konvergensutredningen (dir. 1997:95) har till<br>uppgift att analysera behovet av,<br>förutsättningarna för samt konsekvenserna av en<br>samordning av lagstiftningen för ljudradio,<br>television, övrig radiokommunikation och<br>televerksamhet. Utgångspunkten skall vara att<br>lagstiftningen bör underlätta utvecklingen av<br>elektroniska informationstjänster och tillgodose<br>medborgarnas, näringslivets och samhällets olika<br>behov avseende sådana tjänster. Regeringen har<br>också lämnat synpunkter på Europeiska<br>kommissionens grönbok om konvergens av<br>telekommunikation, media och</p>
<p><sup>2</sup> Uppgifter om medieanvändningen avser åldersgruppen 9-79 år.</p>
<p><sup>3</sup> Jämförelsen utgår t.o.m. år 1994 från upplagesiffrorna under första<br>halvåret och därefter från helårssiffror.</p>
<p><sup>4</sup> I rapporten beräknas lönsamheten endast för sådana företag som inte<br>erhåller allmänt driftsstöd. 1997 ingick 78 tidningsföretag i gruppen.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>informationsteknik och dess följder för<br>lagstiftningen (dnr K98/103/1).</p>
<p>En parlamentariskt sammansatt kommitté<br>(dir. 1997:136) har tillkallats med uppgift att<br>lägga fram förslag till lagstiftning för att slå vakt<br>om mångfalden i svenska medier och motverka<br>sådan ägar- och maktkoncentration inom<br>massmedierna som kan skada ett fritt och brett<br>meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning.<br>Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att<br>lägga fram förslag om de framtida villkoren för<br>den kommersiella lokalradion (dir. 1997:138).<br>Villkoren skall vara utformade i enlighet med<br>målen för statens insatser på massmedieområdet.<br>I avvaktan på utredningens förslag föreslår<br>regeringen fortsatt giltighet av lagen (1995:1292)<br>om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att<br>sända lokalradio.</p>
<p>Digitala TV- och radiosändningar</p>
<p>Regeringen beslutade den 25 juni 1998 om<br>sändningstillstånd för digital marksänd TV i fem<br>områden i landet - Stockholm med Mälardalen<br>och Uppsala, norra Östergötland, södra och<br>nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt<br>Sundsvall och Östersund med omnejd.<br>Sändningstillstånden gäller t.o.m. den 31 dec-<br>ember 2002. Tillstånd för sändningar i samtliga<br>områden har meddelats Sveriges Television AB<br>och Sveriges Utbildningsradio AB för i första<br>hand SVT 1, TV 4 AB, Sveriges Television AB<br>för SVT24, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal4-<br>Television AB, Kunskaps-TV i Sverige AB,<br>Televisionsaktiebolaget TV 8 och Cell Internet<br>Commerce Development AB. Följande sökande<br>har meddelats tillstånd för sändningar i ett eller<br>flera områden: Sveriges Television AB för<br>regionala sändningar i samtliga områden, TV 4<br>AB för regionala sändningar i Stockholm med<br>Mälardalen och Uppsala, Göteborg med omnejd<br>samt Sundsvall och Östersund med omnejd, TV-<br>Linköping Länkomedia AB för sändningar i<br>norra Östergötland och Landskrona Vision AB<br>för sändningar i södra och nordöstra Skåne.<br>Samtliga företag som meddelats tillstånd samt<br>Senda i Sverige AB och Teracom AB har ingått<br>ett avtal om samverkan om vissa tekniska frågor.</p>
<p>Regeringen har tillkallat en parlamentariskt<br>sammansatt kommitté (dir. 1997:134) med<br>uppdrag att följa och utvärdera de markbundna<br>digitala TV-sändningarna under den första<br>etappen. Kommittén har också, genom att yttra<br>sig över ansökningarna till Radio- och TV-</p>
<p>verket, medverkat vid urvalet av de</p>
<p>programföretag som nu givits tillstånd.</p>
<p>Våren 1995 beslutade riksdagen att digitala<br>ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett</p>
<p>begränsat antal områden. För närvarande sänder<br>Sveriges Radio AB (SR) i fyra områden:<br>Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten.<br>Sändningsverksamheten skall utvärderas när<br>mottagare för digital ljudradio funnits tillgängliga<br>en tid.</p>
<p>Närradio m.m.</p>
<p>Den 1 juli 1998 infördes nya regler för närradion<br>(prop. 1997/98:77, bet. 1997/98:KU28, rskr.<br>1997/98:207). De nya reglerna innebär bl.a. att<br>förbudet mot sändningar av centralproducerat<br>programmaterial i närradio (det s.k.<br>riksförbudet) behålls. Det nuvarande undantaget<br>från förbudet utvidgas dock till att gälla under<br>högst tio timmar per månad för sändningar som<br>främjar kunskap och bildning eller som utgör<br>upptagning av lokala kulturella tillställningar.<br>Utvidgningen av undantagsregeln innebär att<br>Granskningsnämnden för radio och TV i<br>efterhand kan behöva granska om<br>tillståndshavaren uppfyllt kraven enligt den nya<br>undantagsregeln. I propositionen föreslogs att<br>Granskningsnämnden skall utvärdera reformen<br>efter två år. Syftet med utvärderingen är att<br>undersöka om utvidgningen av undantaget från<br>riksförbudet har medfört en ökad<br>kommersialisering av närradion. Radio- och TV-<br>verkets uppgifter har, i enlighet med vad som<br>angavs i propositionen om närradion,<br>kompletterats med ett allmänt uppdrag att följa<br>utvecklingen inom medieområdet. Radio- och<br>TV-verket skall i detta arbete inhämta,<br>sammanställa och publicera statistik samt annan<br>relevant information om ägande- och<br>branschstruktur, teknik samt ekonomi inom<br>medieområdet.</p>
<p>Dagspress</p>
<p>Statens direkta insatser för dagspressen syftar till<br>att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden.</p>
<p>Den 1 januari 1997 sänktes gränsen för hur<br>stor andel det egna redaktionella innehållet skall<br>utgöra av det totala redaktionella innehållet för<br>att en dagstidning skall vara berättigad till<br>driftsstöd. Motiven för sänkningen (prop.<br>1996/97:3) var att ge tidningarna större<br>möjligheter till samordning.</p>
<p>Som ett bidrag till att lösa vissa ekonomiska<br>problem hos dagstidningar med allmänt</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>driftsstöd har ett tillfälligt driftsstöd införts och<br>fördelats under åren 1997 och 1998<br>(prop.l997/98:l, bet. 1997/98:FiUll, rskr.<br>1997/98:45).</p>
<p>De frågor som riksdagen tagit upp angående<br>fådagarstidningamas situation m.m.</p>
<p>(1997/98:KU1, rskr. 1997/98:94) bereds för<br>närvarande i Regeringskansliet.<br></p>
<p>nu gällande reglerna om redaktionellt innehåll är<br>ändamålsenliga och bidrar till att bevara<br>mångfalden på dagspressmarknaden. Regeringen<br>avser även att analysera vilka effekter det<br>tillfälliga driftsstödet haft på dagspressen.</p>
<p>Resultatet inom verksamhetsområdet bedöms<br>som tillfredsställande. Inriktningen kommer i<br>huvudsak att ligga fast för år 1999.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>För att bevara mångfalden inom dagspressen är<br>presstödet av stor betydelse. Stödet är avgörande<br>för utgivningen av de flesta dagstidningar med<br>driftsstöd och står för i genomsnitt 15-30 % av<br>tidningarnas totala intäkter beroende på<br>utgivningsfrekvens.</p>
<p>Statens insatser för att utvidga sändningarna av<br>digital marksänd radio och TV innebär att<br>frekvensutrymmet utnyttjas effektivare och att<br>flera personer i landet kan få tillgång till ett<br>varierat radio- och TV-utbud.</p>
<p>Radio- och TV-verkets uppdrag att följa<br>utvecklingen inom medieområdet medför att<br>information om medieutvecklingen görs<br>tillgänglig.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens åtgärder på området syftar bl.a. till<br>att ta till vara de nya förutsättningar som skapas<br>genom teknikutvecklingen och till att skapa en<br>ändamålsenlig lagstiftning. På detta sätt kan<br>insatserna bidra till att värna mångfalden och den<br>reella yttrandefriheten på medieområdet. Vidare<br>ges förutsättningar för olika massmedier att<br>finnas tillgängliga i hela landet. Arbetet med att<br>utveckla myndigheternas verksamhet, i syfte att<br>bl.a. skapa en informationsresurs för riksdag och<br>regering, branschföreträdare och allmänhet,<br>bedöms som viktigt i sammanhanget. Under året<br>har bl.a. en grund lagts för att Radio- och TV-<br>verket på ett effektivt sätt skall kunna följa<br>utvecklingen inom medieområdet.</p>
<p>Regeringen följer utvecklingen inom<br>dagspressen bl.a. för att kunna vidta åtgärder för<br>att upprätthålla mångfalden på området. Mot<br>bakgrund av bl.a. dagspressens nuvarande<br>situation med sjunkande upplagor bedömer<br>regeringen att presstödet är nödvändigt för att en<br>mångfald på dagstidningsmarknaden skall kunna<br>upprätthållas. Regeringen avser att se över om de</p>
<h2>8.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har inte lämnat några<br>invändningar i revisionsberättelserna.</p>
<h2>8.5 Skatteavvikelser</h2>
<p>Det finns ett antal olika särregler i<br>skattelagstiftningen, s.k. skatteavvikelser. Inom<br>utgiftsområdet berörs allmänna nyhetstidningar.<br>Från den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt<br>med en skattesats om 6 %. Tidigare var<br>nyhetstidningar kvalificerat undantagna från<br>skatteplikt. Skatteawikelsen uppgår netto till<br>1,45 miljarder kronor år 1998 och 1,52 miljarder<br>kronor år 1999.</p>
<p>8.6 Anslag</p>
<p>El Presstödsnämnden och</p>
<p>Taltidningsnämnden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 8.1 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 798</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 659</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>5 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 601</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 447 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 534 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 5 351 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 5 351 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att<br>fördela det statliga stödet till dagspressen.<br>Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att<br>fördela det statliga stödet till radio- och<br>kassettidningar. De två nämndernas förvaltnings-<br>uppgifter fullgörs av Presstödsnämndens kansli.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Det anslagssparande som redovisas beror bl.a.<br>på att antalet tillsvidareanställda begränsats under<br>året. Tillfällig specialistkompetens har i stället<br>anlitats. Presstödsnämnden har i sitt<br>budgetunderlag angett att anslagssparandet avses<br>användas för att dels utveckla metoder för<br>mätning av presstödets och taltidningsstödets<br>effekter, dels utveckla en modell för att göra<br>långsiktiga prognoser för utvecklingen inom<br>dagstidningsbranschen.</p>
<p>Enligt utgiftsprognosen för år 1998 kommer<br>anslagssparandet att uppgå till cirka 2 miljoner<br>kronor. Detta kan främst förklaras med att<br>kostnaderna för de uppdrag som lagts ut på<br>specialister varit lägre än vad som förutsågs.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>De båda nämndernas förvaltningsuppgifter<br>fullgörs av Presstödsnämndens kansli. Av kans-<br>liets samlade resurser har 28 % använts för<br>Presstödsnämnden, 38 % för Taltidningsnämnd-<br>en och 34 % för de båda nämnderna gemensamt.<br>Offentlig information, t.ex. beslut från<br>Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, är<br>sedan den 1 januari 1998 tillgänglig för allmän-<br>heten via Internet (<a href="http://www.presstodsnamnden.se">www.presstodsnamnden.se</a>).</p>
<p>Taltidningsnämnden har upphandlat utbild-<br>ning för taltidningsjournalister vilket lett till<br>sänkta kostnader för utbildningen fr.o.m. år</p>
<p>1997.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Anslaget minskar med 1 150 000 kronor under år<br>1999, varav 750 000 kronor är en tillfällig<br>minskning under året till följd av<br>anslagssparandet. Minskningen av anslaget<br>påverkar inte verksamheten i dess nuvarande<br>omfattning. Medlen som frigörs vid<br>minskningen av anslaget används för ompriorit-<br>eringar inom kulturområdet. För år 2000<br>återställs anslagsnivån med 750 000 kronor.</p>
<p>Finansieringen av avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se<br>bilaga 1, avsnitt 4). Med anledning av detta<br>gjordes en preliminär beräkning av försäkrings-<br>premien. En ytterligare justering av beräkningen<br>har gjorts för år 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 8.2 Beräkning av anslaget för är 1999 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>5 659</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar</p></td><td>
<p>-1 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>4 601</p></td></tr>
</table>
<p>E2 Presstöd</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 8.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>535 851</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>-14 272</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>543 579 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>536 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>531 579</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>531 579</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>531 579</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen ökades anslaget med 12 000 tkr.</p>
<p>Från anslaget ges bidrag i enlighet med<br>bestämmelserna i presstödsförordningen<br>(1990:524). Under åren 1997 och 1998 fördelas<br>ett tillfälligt driftsstöd inom ramen för anslaget<br>(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUll, rskr.<br>1997/98:45). Utgifterna för presstödet styrs av<br>bl.a. antalet stödberättigade tidningar och<br>storleken på dessa tidningars upplagor. Anslaget<br>används för fördelning av driftsstöd och<br>distributionsstöd till dagspressen.</p>
<p>Under år 1997 utnyttjades anslagskrediten för<br>att täcka kostnaderna för presstödet inkl, det<br>tillfälliga driftsstödet. För år 1998 har anslaget<br>ökats med 12 miljoner kronor (prop.<br>1997/98:150, bet. 1997/98: FiU27, rskr.<br>1997/98:317). Enligt utgiftsprognosen för år<br>1998 kommer anslagskrediten att användas med<br>cirka 7 miljoner kronor till följd av utgifterna för<br>det tillfälliga driftsstödet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Under år 1997 fanns det totalt 160 dagstidningar<br>i Sverige. Av dessa hade 72 tidningar driftsstöd.<br>Den sammanlagda upplagan för stödtidningarna<br>var cirka 750 000 exemplar under år 1997, vilket</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>är en liten minskning jämfört med år 1996.<br>Totalt hade tidningar med driftsstöd (1-7<br>nr/vecka) 18% av dagspressens totala upplaga<br>under år 1997.</p>
<p>Stödtidningama är i hög grad beroende av<br>driftsstödet för sin överlevnad. För många<br>tidningar med driftsstöd förbättrades resultatet<br>något under år 1997 jämfört med år 1996.<br>Spridningen av resultatet var dock stor inom de<br>olika tidningskategoriema. Totalt utgör<br>presstödet ca 3 % av branschens omsättning.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Många tidningar med driftsstöd har en svår<br>ekonomisk situation. I vissa fall leder en lägre<br>upplaga till att driftsstödet sänks vilket<br>ytterligare försvårar den ekonomiska situationen.<br>Presstödsnämnden har till uppgift att bedöma<br>vilka effekter presstödet har framför allt på den<br>regionala marknaden. Resultatet av denna analys<br>kan utgöra en grund för eventuella framtida<br>förändringar av presstödets utformning.<br>Beräkningarna av anslaget utgår från ett<br>oförändrat antal tidningar med presstöd.</p>
<h2>E3 Stöd till radio- och<br>kassettidningar</h2>
<p>Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>107 261</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>16 439</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>115 300 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>131 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen minskades anslaget med 12 000 tkr.</p>
<p>Från anslaget ges bidrag i enlighet med<br>bestämmelserna i förordningen (1988:582) om<br>statligt stöd till radio- och kassettidningar.</p>
<p>Anslagssparandet för år 1997 beror delvis på<br>att vissa kostnader för år 1997 inte belastat<br>anslaget förrän i början av år 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Vid utgången av år 1997 gavs sammanlagt 86<br>dagstidningar ut som taltidningar. Av dessa var<br>62 radiotidningar, 16 kassettidningar och 8<br>RATS-tidningar (radiosänd talsyntestidning för<br>synskadade), varav tre kom ut både som<br>radiotidning och RATS-tidning. Under året<br>tillkom tre taltidningar. Mångfalden i landet är<br>god. Omkring hälften av alla dagstidningar<br>saknar emellertid taltidning. Bland tidningar som<br>utkommer 6-7 dagar per vecka är dock andelen<br>taltidningar högre.</p>
<p>Genom olika åtgärder har Taltidnings-<br>nämnden inom ramen för anslaget ökat<br>resurserna för att starta utgivning av taltidningar<br>vilket skapar förutsättningar för en större<br>mångfald. Taltidningsnämnden har t.ex.<br>konkurrensupphandlat servicen för utplacering<br>och återtagning av radiotidningsmottagare.<br>Upphandlingen ledde till en kostnadsminskning<br>på cirka 6 miljoner kronor. Taltidningsnämnden<br>bedömer att servicen till abonnenterna<br>fortfarande är god.</p>
<p>Taltidningsnämnden påpekade i sin<br>årsredovisning för budgetåret 1995/96 att de<br>ersättningsprinciper som gäller för taltidnings-<br>företagen borde ses över. I regleringsbrevet för år<br>1998 fick nämnden i uppdrag att göra en sådan<br>översyn. Uppdraget redovisades i maj 1998 (dnr<br>Ku98/1212 /Me). Förslaget innebär att ett<br>schablonbelopp införs för företag som är<br>likvärdiga avseende t.ex. utgivningsfrekvens och<br>utgivningsort. Schablonbeloppen föreslås om-<br>fatta alla kostnadsposter och tillämpas för radio-<br>och kassettidningar men ej för RATS-tidningar.<br>Beredning av förslaget pågår för närvarande i<br>Regeringskansliet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Stödet till taltidningar fungerar väl. Inom ramen<br>för anslaget har Taltidningsnämnden skapat<br>ytterligare resurser för att starta utgivning av<br>taltidningar och därmed öka den geografiska<br>spridningen i landet. Det är angeläget att<br>ersättningsprinciperna är sådana att tidnings-<br>företagen uppmuntras till effektiviseringar av<br>verksamheten. En effektivare användning av<br>resurserna kan på sikt bidra till att antalet</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>taltidningar och den geografiska spridningen av<br>taltidningar ökar.</p>
<p>Beräkningen av anslaget utgår från det<br>befintliga antalet stödberättigade tidningar och<br>att några ytterligare taltidningar kan starta inom<br>ramen för anslaget.</p>
<p>E4 Radio- och TV-verket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 8.5 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6 885</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 022</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>9 740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 631</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 329 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 455 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 8 181 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 8 181 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Radio- och TV-verket har huvudsakligen till<br>uppgift att besluta i frågor om tillstånd, avgifter<br>och registrering som rör ljudradio- och<br>televisionssändningar riktade till allmänheten i de<br>fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller<br>någon annan särskilt angiven myndighet. Verket<br>har tillsyn över efterlevnaden av de regler som<br>inte gäller innehållet i sändningarna samt beslutar<br>om sanktioner vid bristande efterlevnad av<br>sådana regler. Verket har också till uppgift att<br>bevaka utvecklingen inom medieområdet.</p>
<p>Anslagssparandet för år 1997 skall ses mot<br>bakgrund av att Radio- och TV-verket har<br>befunnit sig i ett uppbyggnadsskede och inte<br>kunnat genomföra vissa av sina arbetsuppgifter<br>fullt ut. Radio- och TV-verket redovisar att de<br>sparade medlen främst används till att finansiera<br>nödvändig kompetensförsörjning med anledning<br>av nya arbetsuppgifter.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Av årsredovisningen för år 1997 framgår att<br>Radio- och TV-verket genomför ett<br>förändringsarbete i syfte att utveckla sin<br>verksamhet, arbetsformer m.m. Arbetet är ett<br>resultat av både egeninitierade projekt och av<br>beslut fattade av regering och riksdag. Exempel<br>på egeninitierade projekt är förbättrad<br></p>
<p>ekonomistyrning, kvalitetssäkringsprogram,<br>administrativ utveckling samt ett kompetens-<br>utvecklingsprogram.</p>
<p>Ansökningsförfarandet inför beslut om<br>tillstånd för marksänd digital TV har handlagts av<br>Radio- och TV-verket. Verket har bl.a. utlyst<br>tillstånden, tagit emot ansökningar och prövat de<br>sökandes finansiella förutsättningar. Verket<br>lämnade den 18 juni 1998 sitt förslag till<br>regeringen. Regeringen meddelade den 25 juni<br>1998 tillstånd i enlighet med verkets förslag.</p>
<p>Reformeringen av närradion kommer att<br>innebära stora förändringar för arbetet vid<br>Radio- och TV-verket. Hanteringen av närradio-<br>ärenden, såsom tillståndsgivning, tidsregistrering<br>och avgiftsfrågor har tidigare tagit i anspråk<br>drygt hälften av Radio- och TV-verkets resurser.<br>Vissa mindre kvalificerade arbetsuppgifter<br>kommer att försvinna i samband med att<br>reformen genomförs under andra halvåret av</p>
<p>1998.</p>
<p>Sedan år 1997 är information från Radio- och<br>TV-verket tillgänglig via Internet (<a href="http://www.rtw.se">www.rtw.se</a>).<br>Verket publicerar också rapporter med statistik.</p>
<p>Av årsredovisningen och budgetunderlaget för<br>år 1997 framgår att verket avser att prioritera de<br>uppgifter som tidigare inte kunnat genomföras:<br>att bevaka utvecklingen inom ljudradio- och<br>televisionsområdet. Dessa uppgifter har därefter<br>kompletterats och omfattar nu hela medie-<br>området (se även avsnitt 7.3). Under år 1998 har<br>även ytterligare arbetsuppgifter tillkommit,<br>nämligen att meddela föreskrifter och utöva<br>tillsyn i frågor om användning av standarder för<br>sändning av TV-signaler samt handläggning av<br>tillstånd för marksänd digital TV.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning är att förändringsarbetet<br>vid Radio- och TV-verket bör fortgå. Verket bör<br>även i fortsättningen medverka i arbetet med att<br>introducera den digitala tekniken inom medie-<br>området. Under de kommande åren kommer<br>regeringen och andra intressenter att ha fortsatt<br>behov av kvalificerat underlag som beskriver och<br>analyserar medieområdet. Det är till stor del<br>Radio- och TV-verkets uppgift att ta fram sådant<br>underlag.</p>
<p>Resursåtgången vid verket bör inför år 2001<br>anpassas till beräknad anslagsnivå.</p>
<p>Regeringen föreslår att Radio- och TV-verkets<br>anslag minskas tillfälligt med 550 000 kronor.</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>Anslagsnivån återställs år 2000. Medlen används<br>för omprioriteringar inom kulturområdet.</p>
<p>Finansieringen av avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se<br>bilaga 1, avsnitt 4). Med anledning av detta<br>gjordes en preliminär beräkning av<br>försäkringspremien. En justering av beräkningen<br>har gjorts för år 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 8.6 Beräkning av anslaget för år 1999 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>8 022</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar</p></td><td>
<p>-550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>7 631</p></td></tr>
</table>
<h2>E5 Granskningsnämnden för radio<br>och TV</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 8.7 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6 935</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 564</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 069</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 196 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 305 ‘</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 7 069 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 7 069 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV skall<br>utöva tillsyn över efterlevnaden av regler för<br>sändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och<br>TV-sändningar till allmänheten. Nämnden skall<br>även följa innehållet i utländska ljudradio- och<br>TV-sändningar som riktas till den svenska<br>allmänheten och kan rapportera sina iakttagelser<br>till regeringen eller berörd myndighet.</p>
<p>Anslagssparandet har bl.a. sin förklaring i att<br>vissa projekt och inköp har senarelagts och att<br>verksamheten har befunnit sig i ett<br>uppbyggnadsskede.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Under verksamhetsåret har nämnden fattat<br>beslut i 611 ärenden jämfört med 618 ärenden år<br></p>
<p>1996. Antalet granskningar på eget initiativ<br>uppgick till 31 stycken (83 stycken år 1996).<br>Antalet granskningar på eget initiativ avseende<br>de nationella marksändningarna (avser Sveriges<br>Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges<br>Utbildningsradio AB och TV4 AB) har legat på<br>ungefär samma nivå som året innan. Initiativ<br>rörande lokal- och närradion har varit betydligt<br>färre jämfört med tidigare år. Skälet anges vara att<br>nämnden avvaktat med initiativ en tid in på år<br>1997 i syfte att låta programföretagen inhämta<br>kunskap om den nya radio- och TV-lagen.</p>
<p>Ärenden avseende nationella marksändningar<br>dominerar i alla typer av granskningar. Den<br>genomsnittliga handläggningstiden per ärende<br>var 105 dagar under år 1997. Under föregående år<br>var motsvarande tid något kortare.</p>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV har<br>under år 1997 publicerat tre särskilda<br>utbudsstudier, Svenskt TV-utbud 1996, Svensk<br>frukost-TV 1997 och Våld i TV-trailrar.<br>Nämnden har inrättat ett vetenskapligt råd för<br>att bistå med synpunkter på uppläggning,<br>utförande m.m. av utbudsstudierna.</p>
<p>Under våren 1998 har Sveriges Radio AB,<br>Sveriges Television AB och Sveriges<br>Utbildningsradio AB lämnat rapporter med en<br>uppföljning av public service-uppdraget till<br>Granskningsnämnden för radio och TV. Aven<br>TV4 har lämnat en rapport till nämnden med en<br>redovisning av hur bolaget har fullgjort de<br>skyldigheter som anges i TV4:s tillståndsvillkor.<br>Nämnden har i sitt beslut den 2 juni 1998 funnit<br>att rapporterna är väl genomförda och att de<br>väsentligen (SVT och SR) eller till stor del (UR)<br>tillgodoser angivna syften. (se även<br>utgiftsområde 17,12 Film och medier). Däremot<br>konstaterade nämnden att det fanns betydande<br>brister i TV 4:s redovisning. Enligt nämndens<br>mening krävs omfattande kompletteringar och<br>förtydliganden i kommande rapporter från<br>bolaget.</p>
<p>Den 1 juli 1998 infördes nya regler för när-<br>radion (prop. 1997/98:77, bet. 1997/98:KU28,<br>rskr. 1997/98:207). Reformeringen av närradion<br>innebär att nämnden kommer att ge när-<br>radiofrågor mer uppmärksamhet (se även avsnitt<br>7.3). I samband med att regeringen lämnade<br>förslag om närradion beslutade även regeringen<br>att Granskningsnämnden för radio- och TV<br>skulle få i uppdrag att undersöka i vilken<br>omfattning närradiosändningar innehåller<br>material som uttrycker hot eller missaktning för<br>folkgrupp. Uppdraget är ett led i en handlings-</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>plan för att bekämpa främlingsfientlighet och<br>antidemokratiska krafter genom ökad kunskap.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att Granskningsnämnden<br>för radio och TV i allt väsentligt har uppfyllt<br>målen för verksamheten. Handläggningstiden<br>ligger på en tillfredsställande nivå. De särskilda<br>rapporter som nämnden har redovisat är ett<br>exempel på hur nämnden kan använda sin unika<br>kunskap om programutbudet på ett värdefullt<br>sätt. Arbetet med denna typ av rapporter bör<br>fortgå.</p>
<p>Reformeringen av närradion innebär att<br>Granskningsnämnden för radio och TV skall öka<br>resursinsatsen bl.a. vad gäller granskning av dessa<br>sändningar. Regeringen föreslår därför att<br>anslaget ökas med 350 000 kronor.</p>
<p>Finansieringen av avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades fr.o.m. år 1998 (se<br>bilaga 1, avsnitt 4). Med anledning av detta<br>gjordes en preliminär beräkning av försäkrings-<br>premien. En ytterligare justering har gjorts för år</p>
<p>1999.</p>
<p>Granskningsnämnden för radio och TV<br>finansieras delvis genom att medel från rund-<br>radiokontot tillförs statsbudgetens inkomstsida.<br>För år 1999 bör nämnden anvisas 4 807 000<br>kronor från rundradiokontot.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 8.8 Beräkning av anslaget för år 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>6 564</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar</p></td><td>
<p>350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>7 069</p></td></tr>
</table>
<p>Fortsatt giltighet av lagen (1995:1292) om<br>tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd<br>att sända lokalradio</p>
<p>Regeringens förslag: Lagen om tillfälliga</p>
<p>bestämmelser i fråga om tillstånd att sända<br>lokalradio, som gäller till utgången av år 1998,<br>skall fortsätta att gälla till utgången av år 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Konstitutions-<br>utskottet utnyttjade i november 1994 sin<br>initiativrätt och lade fram förslag (bet.<br>1994/95:KU25) till en lag som innebar att det till<br>utgången av år 1995 inte skulle meddelas några<br>nya tillstånd att sända lokalradio enligt<br>lokalradiolagen (1993:120). Enligt utskottet var<br>det viktigt att fortsatt ägarkoncentration kunde<br>hejdas och att de ursprungliga intentionerna i<br>fråga om mångfald och lokal förankring bättre<br>kunde tas till vara.</p>
<p>Innan förslaget lades fram för riksdagen hade<br>det granskats av Lagrådet. Lagrådet framhöll att<br>lediga radiofrekvenser under åtminstone en<br>övergångstid skulle komma att stå outnyttjade<br>om förslaget genomfördes. Men 3 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen innebär enligt Lag-<br>rådet inte bara att radiofrekvenserna skall tas i<br>anspråk utan att de skall tas i anspråk på ett sätt<br>som leder till vidast möjliga yttrandefrihet och<br>informationsfrihet. Lagförslaget skulle enligt<br>Lagrådet möjligen kunna godtas om det blev<br>utrett att de som under lagens giltighetstid kan<br>förväntas få tillstånd till sändningar ingår i<br>nätverksbildningar eller på annat sätt är så lierade<br>med varandra att den eftersträvade mångfalden<br>och lokala förankringen inte uppnås. Något<br>underlag för en sådan bedömning hade<br>emellertid enligt Lagrådet inte förebragts.</p>
<p>Konstitutionsutskottet hänvisade, mot<br>bakgrund av Lagrådets synpunkter, till för-<br>arbetena till yttrandefrihetsgrundlagen (prop.<br>1990/91:64). Utskottet anförde i huvudsak<br>följande. Den angivna bestämmelsen sades enligt<br>motiven närmast vara av målsättningskaraktär.<br>En reglering på konstitutionell nivå kan inte<br>gärna gå längre än att uttryckligen framhäva den<br>grundläggande betydelse som måste tillmätas<br>yttrandefrihetens intresse vid alla överväganden<br>om fördelningen av radiofrekvenser. Det sägs<br>vidare i motiven till yttrandefrihetsgrundlagen att<br>en föreskrift av sådan innebörd skulle syfta till att<br>utgöra en spärr mot obehöriga inskränkningar<br>eller ett undergrävande av den frihet att begagna<br>radiomediet för sändningar till allmänheten som<br>även är möjlig och rimlig med hänsyn till andra<br>anspråk på utrymme för radiotrafik. Den skulle<br>inte heller hindra sådana överväganden och<br>hänsynstaganden som även i ett demokratiskt<br>samhälle är ofrånkomliga vid fördelningen av<br>radiofrekvenser. Om riksdagen finner att<br>lagstiftningen på lokalradioområdet inte är<br>ändamålsenlig, måste enligt utskottets mening<br>riksdagen - inom de ramar grundlagen anger - ha</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 1</p>
<p>rätt att vidta lagstiftningsåtgärder för att få en<br>ändring till stånd. Åtgärder av det slaget faller väl<br>inom ramen för de överväganden och<br>hänsynstaganden som är ofrånkomliga i ett<br>demokratiskt samhälle. Avsikten med den<br>föreslagna lagen var att hindra att den<br>koncentration av ägande och nätverksbildning av<br>lokalradiostationer som visats vara möjlig skulle<br>fortsätta. En reform som bättre tillgodoser<br>målsättningen i 3 kap. 2 § andra stycket<br>yttrandefrihetsgrundlagen skulle därigenom få<br>förutsättningar att bli meningsfull. Det var<br>således enligt utskottets mening här inte fråga<br>om någon sådan obehörig inskränkning eller<br>undergrävande av frihet att begagna radiomediet<br>som det talas om i grundlagsmotiven.</p>
<p>Sedan utskottets lagförslag, med stöd av 2 kap.<br>12 § tredje stycket regeringsformen, vilat i tolv<br>månader, beslutade riksdagen i november 1995<br>en lag om tillfälliga bestämmelser i fråga om<br>tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen<br>(1995/96:KU16, rskr. 50).</p>
<p>I september 1995 tillsatte regeringen en<br>kommitté, Lokal- och närradiokommittén, med<br>uppgift att föreslå ändrade regler för lokala<br>ljudradiosändningar.</p>
<p>I december 1995 antog riksdagen en lag om<br>fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga<br>bestämmelser i fråga om tillstånd att sända<br>lokalradio (bet. 1995/96:KU19, rskr. 90).<br>Därigenom gällde lagen till utgången av juni<br>1997 och Radio- och TV-verket kunde fram till<br>dess inte meddela nya tillstånd att sända<br>lokalradio enligt lokalradiolagen.</p>
<p>Genom ett beslut av riksdagen i maj 1997 gavs<br>lagen fortsatt giltighet till utgången av år 1998<br>(1996/97:KU27, rskr. 1996/97:209). Utskottet<br>angav därvid att den bedömning av rättsläget<br>som gjordes 1995 fortfarande var giltig. Man<br>menade att det var nödvändigt att vidta<br>lagstiftningsåtgärder för att komma till rätta med<br>en utveckling som visat att lagstiftningen inte är<br></p>
<p>ändamålsenlig från yttrandefrihetssynpunkt.<br>Vidare hänvisade utskottet bl.a. till att Lokal- och<br>närradiokommittén hade lagt fram lagförslag<br>som syftade till ett ändrat urvalsförfarande vid<br>fördelning av tillstånd att sända lokalradio.<br>Förslaget var ämnat att åstadkomma en större<br>ägarspridning och ett varierat programinnehåll.<br>Vid detta tillfälle planerade regeringen att under<br>slutet av år 1997 lämna en proposition till<br>riksdagen med förändringar av reglerna för den<br>lokala radion.</p>
<p>I september 1997 meddelade regeringen att<br>den inte avsåg att genomföra Lokal- och<br>närradiokommitténs förslag såvitt avser ändrade<br>regler för lokalradion. Avgörande för regeringens<br>ställningstagande var den omfattande remiss-<br>kritiken från flera juridiska instanser. En särskild<br>utredare fick i stället uppdraget att lägga fram<br>förslag om de framtida villkoren för den<br>kommersiella lokalradion (dir. 1997:138).<br>Utredaren skall bl.a. utgå från att sändnings-<br>tillstånd inte skall fördelas genom ett auktions-<br>förfarande. Förslagen skall lämnas till regeringen<br>senast den 1 december 1998.</p>
<p>Regeringen, som ansluter sig till riksdagens<br>tidigare bedömning av rättsläget, anser det<br>angeläget att avvakta den särskilde utredarens<br>förslag. Regeringen föreslår därför en fortsatt<br>förlängning av den s.k. stopplagen till utgången<br>av år 2000.</p>
<p>Regeringen har inte ansett det nödvändigt att,<br>utöver kontakter med Granskningsnämnden för<br>radio och TV samt Radio- och TV-verket,<br>inhämta ytterligare upplysningar och yttranden i<br>ärendet. Lagförslaget berör i och för sig ett<br>sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket<br>regeringsformen. Den s.k. stopplagen granskades<br>av Lagrådet då den lades fram för riksdagen.<br>Eftersom det nu endast är fråga om en ytterligare<br>förlängning av lagen anser regeringen att frågan<br>är av sådan beskaffenhet att Lagrådets ytrande<br>inte behöver inhämtas.</p>
<p>36</p>
<p>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning</p>
<p>och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.......7</p>
<p>3 Inledning..................................................................................................................9</p>
<p>3.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................10</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................11</p>
<p>3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................11</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna............................................................13</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................15</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................16</p>
<p>4 Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning..........................................19</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................19</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................19</p>
<p>4.3 Resultatbedömning................................................................................19</p>
<p>4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................20</p>
<p>4.5 Anslagsavsnitt........................................................................................20</p>
<p>Al Konjunkturinstitutet...................................................................20</p>
<p>A2 Riksrevisionsverket.....................................................................22</p>
<p>A3 Ekonomistyrningsverket............................................................25</p>
<p>A4 Statskontoret...............................................................................26</p>
<p>A5 Täckning av merkostnader för lokaler.......................................29</p>
<p>A6 Statistiska centralbyrån...............................................................29</p>
<p>A7 Folk-och bostadsräkning...........................................................31</p>
<p>A8 Kammarkollegiet.........................................................................32</p>
<p>A9 Nämnden för offentlig upphandling..........................................34</p>
<p>A10 Ny myndighet för kvalitetsutveckling och</p>
<p>kompetensförsörjning.................................................................35</p>
<p>All Vissa nämnder m.m.....................................................................36</p>
<p>A12 Ekonomiska rådet........................................................................36</p>
<p>Al3 Utvecklingsarbete........................................................................37</p>
<p>A14 Kontrollfunktionen i staten........................................................38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>A15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet....................................41</p>
<p>4.6 Riksgäldskontorets kassahållningsverksamhet och in- och</p>
<p>utlåningsverksamhet.............................................................................43</p>
<p>4.7 Statens fastighetsverk............................................................................44</p>
<p>5 Det finansiella systemet.......................................................................................47</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................47</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................47</p>
<p>5.3 Resultatbedömning...............................................................................47</p>
<p>5.4 Revisionens iakttagelser........................................................................47</p>
<p>5.5 Anslagsavsnitt........................................................................................48</p>
<p>Bl Finansinspektionen.....................................................................48</p>
<p>B2 Insättningsgarantinämnden........................................................49</p>
<p>Riksgäldskontoret: anslagen B3 och B4..............................................51</p>
<p>B3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader...............................58</p>
<p>B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och</p>
<p>låneförvaltning............................................................................59</p>
<p>B5 Bokföringsnämnden...................................................................59</p>
<p>5.6 Beräkning av kapitaltäckningskrav.......................................................60</p>
<p>6 Premiepensionssystemet......................................................................................65</p>
<p>6.1 Omfattning............................................................................................65</p>
<p>6.2 Premiepensionsmyndigheten...............................................................65</p>
<p>7 Särskilda finansierings- och garantiåtaganden....................................................67</p>
<p>7.1 Omfattning............................................................................................67</p>
<p>7.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................67</p>
<p>7.3 Resultatinformation..............................................................................67</p>
<p>7.4 Revisionens iakttagelser........................................................................68</p>
<p>7.5 Anslagsavsnitt........................................................................................68</p>
<p>Dl Avgift för Stadshypotekskassans grundfond............................68</p>
<p>D2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken........................69</p>
<p>8 Riksdagens revisorer.............................................................................................71</p>
<p>8.1 Anslagsavsnitt........................................................................................71</p>
<p>El Riksdagens revisorer...................................................................71</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och<br>stora exponeringar för kreditinstitut och<br>värdepappersbolag,</p>
<p>2. godkänner det nya målet avseende Premie-<br>pensionsmyndigheten som regeringen för-<br>ordar (avsnitt 6),</p>
<p>3. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget A13 Utvecklingsar-<br>bete, för VEST A-projektets genomförande<br>göra ekonomiska åtaganden som inklusive<br>tidigare åtaganden innebär utgifter på högst<br>50 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt<br>4.5),</p>
<p>4. godkänner investeringsplanen för Statens<br>fastighetsverk i enlighet med vad regeringen<br>förordar (avsnitt 4.7),</p>
<p>5. bemyndigar regeringen att besluta om att<br>Statens fastighetsverk får ta upp lån inom<br>en ram av högst 7 miljarder kronor i Riks-<br>gäldskontoret för investeringar m.m. i en-<br>lighet med vad regeringen förordar (avsnitt<br>4.7),</p>
<p>6. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi-<br>nansförvaltning enligt följande uppställning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4"></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Konjunkturinstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>37 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>132 978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>55 550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Statskontoret</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>64 597</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Täckning av merkostnader för lokaler</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>353 127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Folk- och bostadsräkning</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>70 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>24 256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>Nämnden för offentlig upphandling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 427</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>Ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>All</p></td><td>
<p>Vissa nämnder m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>961</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A12</p></td><td>
<p>Ekonomiska rådet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 714</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A13</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>24 170</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A14</p></td><td>
<p>Kontrollfunktionen i staten</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>85 000</p></td></tr>
</table>
<p>5</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>A15</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1</p></td><td>
<p>Finansinspektionen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>118 697</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Insättningsgarantinämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 313</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 3</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>84 701</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>535 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 5</p></td><td>
<p>Bokföringsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 297</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D 1</p></td><td>
<p>Avgift för Statshypotekskassans grundfond</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E 1</p></td><td>
<p>Riksdagens revisorer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>18 704</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>1 705 333</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om<br>kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut<br>och värdepappersbolag</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och<br>stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>3§</p>
<p>För att uppfylla kapitalkravet för<br>marknadsrisker skall institutet ha en<br>kapitalbas, beräknad enligt 6-8 §§,<br>som täcker marknadsrisker beräkna-<br>de enligt 4 kap. 2-8 §§.</p>
<p>För att uppfylla kapitalkravet för<br>marknadsrisker skall institutet ha en<br>kapitalbas, beräknad enligt 6-8 §§,<br>som täcker marknadsrisker beräkna-<br>de enligt 4 kap. 2-8 eller 9 §§.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>3 Inledning</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamheten inom utgiftsområdet Samhälls-<br>ekonomi och finansförvaltning kan sammanfatt-<br>ningsvis sägas vara inriktad på att planera, un-<br>derlätta och kontrollera så att statliga åtaganden<br>sköts på ett så korrekt och effektivt sätt som<br>möjligt.</p>
<p>För verksamhetsområde A Effektivisering och<br>utveckling av statlig förvaltning är syftet att se till<br>att det finns förutsättningar och system av olika<br>slag för en så effektiv statsförvaltning som möj-<br>ligt. Verksamhetsområdet omfattar frågor som<br>rör granskning, utvärdering och omprövning av<br>statlig verksamhet, stöd i olika former till<br>Regeringskansliet och andra statliga myndighe-<br>ter, bl.a. avseende ekonomistyrnings- och sys-<br>temfrågor och administrativ service, hur statens<br>resurser hanteras vid transaktioner, förvaltning,<br>upplåning och placeringar av medel. Detta inbe-<br>griper såväl ekonomiska resurser som statliga<br>fastigheter och lokaler. Flera verksamheter inom<br>verksamhetsområdet syftar till att tillhandahålla<br>prognoser, analyser, bedömningar och statistik<br>m.m. till beslutsfattare. Trots verksamheternas<br></p>
<p>gemensamma syfte - en effektiv statsförvaltning<br>- kan det samtidigt konstateras att det rör sig om<br>relativt olikartade verksamheter.</p>
<p>Verksamhetsområde B Det finansiella systemet<br>innefattar bl.a. verksamhet som rör de finansiella<br>instituten. Syftet med verksamheten är att bidra<br>till stabilitet och effektivitet i det finansiella sys-<br>temet genom analys, tillsyn och regleringar av de<br>finansiella institutens agerande på marknaden.<br>Verksamheten skall också syfta till ett gott kon-<br>sumentskydd. Verksamhetsområdet omfattar<br>även förvaltning av statens skuld (med undantag<br>av den skuld som förvaltas av affärsverken).</p>
<p>Verksamhetsområde C Premiepensionssystemet<br>omfattar administration och förvaltning av de<br>fonderade premiepensionerna i det nya inkomst-<br>baserade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Ytterligare två verksamhetsområden återfinns<br>inom utgiftsområdet. Verksamhetsområde D<br>Särskilda finansierings- och garantiåtaganden<br>omfattar avgifter för Stadshypotekskassans<br>grundfond samt åtaganden genom Nordiska in-<br>vesteringsbanken, Europeiska investeringsban-<br>ken och Europeiska utvecklingsbanken. Verk-<br>samhetsområde E omfattar Riksdagens revisorer.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Utgiftsutvec k I i nge n</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>VERKSAMHETSOMRÅDE</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Effektivisering och utveckling av statlig förvalt-<br>ning</p></td><td>
<p>585,8</p></td><td>
<p>885,6</p></td><td>
<p>812,6</p></td><td>
<p>886,9</p></td><td>
<p>744,7</p></td><td>
<p>734,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B Det finansiella systemet</p></td><td>
<p>773,4</p></td><td>
<p>969,4</p></td><td>
<p>635,0</p></td><td>
<p>751,0</p></td><td>
<p>631,5</p></td><td>
<p>708,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>C Premiepensionssystemet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D Särskilda finansierings- och garantiåtaganden</p></td><td>
<p>982,7</p></td><td>
<p>153,8</p></td><td>
<p>605,0</p></td><td>
<p>48,7</p></td><td>
<p>88,7</p></td><td>
<p>118,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E Riksdagens revisorer</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>19,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 2</p></td><td>
<p>2358,7</p></td><td>
<p>2 825,5</p></td><td>
<p>2 069,1</p></td><td>
<p>1 705,3</p></td><td>
<p>1 483,9</p></td><td>
<p>1 580,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vå rpropositionen.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen beräknades<br>ramarna för utgiftsområde 2 för år 1999 till 2 060<br>miljoner kronor, för år 2000 till 2 008 miljoner<br>kronor samt för år 2001 till 2 010 miljoner kro-<br>nor. Förändringen av utgiftsområdesramarna<br>jämfört med den ekonomiska vårpropositionen<br>är främst hänförlig till anslagen Riksgäldskonto-<br>ret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning,<br>Åtgärder för att stärka det finansiella systemet,<br>Avgift för Stadshypotekskassans grundfond samt<br>Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsban-<br>ken (EBRD).</p>
<p>Anslaget Riksgäldskontoret: Kostnader för<br>upplåning och låneförvaltning har sänkts på<br>grund av att inga provisionskostnader kommer<br>att utgå för allemansspar under 1999 då denna<br>sparform nu upphört (avsnitt 5.5).</p>
<p>Anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella<br>systemet anvisades för 1998 för betalning av<br>ränta på det lån i Riksgäldskontoret som staten<br>tog för att finansiera köpet av Securum från<br>Nordbanken (prop. 1991/92:153, bet.<br>1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352). Lånebelop-<br>pet uppgick till 1 miljard kronor. I samband med<br>att staten erhöll aktieutdelning från Securum<br>löstes lånet under våren 1998. Något anslag för<br>detta ändamål behövs således inte för 1999.</p>
<p>Neddragning av anslaget Avgift till Stadshy-<br>potekskassans grundfond (avsnitt 7.5) sker bl.a.<br>för finansiering av en ökning av anslaget G3<br>Kostnader för omstrukturering av vissa statligt<br>ägda företag m.m. inom utgiftsområde 24 Nä-<br>ringsliv.</p>
<p>Anslaget Bidrag till kapitalet i Europeiska ut-<br>vecklingsbanken (EBRD) kommer inte att föras<br>upp på statsbudgeten för år 1999 utan först år<br>2000. Se vidare avsnitt 7.3.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall 1997<br>och 1998</p>
<p>De statliga myndigheternas ekonomiadministra-<br>tiva (EA) värdering visar att andelen myndighe-<br>ter med omdömet fullt tillfredsställande var 81 %<br>för 1997. Detta är en klar förbättring jämfört<br>med såväl 1995/96 (67%) som 1994/95 (44%)<br>(avsnitt 3.3.3).</p>
<p>Flera av de myndigheter som gör prognoser<br>inom området har arbetat för att dels förlänga<br>prognosernas tidshorisont, dels öka prognoser-<br>nas användbarhet.</p>
<p>Ambitionsnivån vad gäller kontroll av riskhante-<br>ring i de finansiella instituten har höjts jämfört<br>med tidigare år bl.a. genom en utvecklad till-<br>synsverksamhet (avsnitt 3.3.2).</p>
<p>Riksgäldskontorets förvaltning av statsskul-<br>den medförde att statskuldens kostnader var 11,2<br>miljarder kronor lägre än de beräknade<br>(hypotetiska) kostnaderna för de s.k. riktmär-<br>kesportföljerna under budgetåren 1992/93 -<br>1997, varav 4,7 miljarder kronor lägre under 1997<br>(avsnitt 5.5).</p>
<p>Förändringar under 1997 och 1998</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) är fr.o.m. den 1 juli<br>1998 en renodlad revisionsmyndighet. Andra<br>uppgifter RRV svarat för har förts över till den<br>nya myndigheten, Ekonomistyrningsverket<br>(ESV) som skall arbeta för en effektiv ekono-<br>mistyrning inom staten (avsnitt 4.5).</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>En ny myndighet för kvalitetsutveckling och<br>kompetensförsörjning inrättas fr.o.m 1 januari<br>1999 (avsnitt 4.5).</p>
<p>Riksdagen beslutade våren 1997 att införa en<br>ny riskrelaterad garantimodell för staten (avsnitt<br><sup>4</sup>-5).</p>
<p>Regeringen lade i april 1998 fram en proposi-<br>tion om statsskuldsförvaltningen, vilken antogs<br>av riksdagen i maj 1998 (avsnitt 5.5).</p>
<p>Riksdagen har beslutat om bildandet av Pre-<br>miepensionsmyndigheten fr.o.m. den 1 juli 1998<br>(avsnitt 6).</p>
<p>Mål</p>
<p>De mål som föreslås gälla för utgiftsområdet är,<br>med undantag för ett nytt mål för den nya Pre-<br>miepensionsmyndigheten, innehållsmässigt de-<br>samma som antogs av riksdagen i samband med<br>budgetpropositionen för 1998. Regeringen har<br>dock ytterligare preciserat och utvecklat målen.<br>Ett par av de tidigare målen har blivit samman-<br>förda i mer övergripande mål och därmed har<br>också antalet mål inom utgiftsområdet minskat<br>något. För utgiftsområde 2 Samhällsekonomi<br>och finansförvaltning gäller följande mål för<br>1999:</p>
<p>Verksamhetsområde A Effektivisering och<br>utveckling av statlig förvaltning-,</p>
<p>- Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och<br>i det allmännas intresse. Detta skall bl.a. ske<br>genom granskning, metodutveckling, utvär-<br>dering och kontinuerlig omprövning av stat-<br>lig verksamhet.</p>
<p>- Statsfinanserna och statens egendom skall<br>förvaltas och hanteras på ett så kostnadsef-<br>fektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. tillför-<br>litliga prognoser och analyser skall besluts-<br>fattare erbjudas information om den<br>samhällsekonomiska och den statsfinansiella<br>utvecklingen.</p>
<p>- Officiell statistik och annan statlig statistik<br>skall vara av god kvalitet.</p>
<p>- Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög<br>kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhan-<br>dahållande av system, tjänster, normgivning<br>och metodutveckling.</p>
<p>De fyra målen för verksamhetsområde A kan<br>sammanfattas i: Hushållningen av statens resur-<br>ser skall ske på bästa sätt.</p>
<p>— Det finansiella systemet skall vara effektivt<br>och tillgodose såväl samhällets krav på stabi-<br>litet som konsumenternas intresse av ett gott<br>skydd.</p>
<p>— Statens skuld, med undantag för den skuld<br>som förvaltas av affärsverken, skall förvaltas<br>så att kostnaden för skulden långsiktigt mi-<br>nimeras samtidigt som risken i förvaltningen<br>beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen<br>för de krav som penningpolitiken ställer.</p>
<p>Verksamhetsområde C Premiepensionssystemet:</p>
<p>— Administration och förvaltning av premie-<br>pensionerna skall bedrivas kostnadseffektivt<br>och till nytta för premiepensionsspararna<br>(förslag till nytt mål, se avsnitt 6).</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Till skillnad från många andra utgiftsområden<br>återfinns prestationer och gjorda insatser av ut-<br>giftsområdets många verksamheter i huvudsak<br>inom statsförvaltningen. Detta gäller framförallt<br>för verksamhetsområde A Effektivisering och ut-<br>veckling av statlig förvaltning, eftersom verksam-<br>heten där primärt riktar sig till statsförvaltningen.<br>Effektivisering och utveckling av den statliga<br>förvaltningen syftar dock även i vidare bemärkel-<br>se till utveckling och effektivisering av all statlig<br>verksamhet. Genom att utveckla förvaltningen<br>bidrar verksamheten inom utgiftsområdet också<br>till en statsförvaltning i medborgarnas tjänst.</p>
<p>Nedan beskrivs resultatet av utgiftsområdets<br>många verksamheter, bl.a. i förhållande till till-<br>ståndet och utvecklingen inom området. Den<br>koppling av resultatbedömningen som görs till<br>utgiftsområdets mål, sker genom att de målfor-<br>muleringar (som angivits ovan) markeras kursivt<br>(ofta inledningsvis för respektive stycke) i tex-<br>ten.</p>
<p>3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom<br>området</p>
<p>För att beskriva tillståndet och utvecklingen som<br>rör målet att statsförvaltningen skall bedrivas ef-<br>fektivt och i det allmännas intresse kan ett par oli-<br>ka mått vara behjälpliga. Utifrån Statskontorets</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>rapport Produktivitetsutveckling i statsförvalt-<br>ningen 1990-97 (Statskontoret 1998:23) samt<br>RRV:s iakttagelser i verkets årliga rapport till re-<br>geringen (RRV 1998:33), kan en viss bedömning<br>göras. Enligt Statskontoret visar statistiken över<br>de myndigheter som omfattats av produktivitets-<br>studien, att produktiviteten ökade fram till 1994,<br>medan det därefter har skett en viss minskning,<br>även om produktivitetsutvecklingen inom studi-<br>ens områden sett olika ut (ett längre resonemang<br>återfinns i volym I, avsnitt 9.4. Statsförvaltning-<br>ens produktivitetsutveckling samt i volym I, bi-<br>laga 6). RRV menar i sin årliga rapport att ned-<br>skärningar av anslag samtidigt som ansvar och<br>uppgifter inte har minskat, har ökat kraven på<br>myndigheternas ledning att göra tydliga priorite-<br>ringar och effektivisera verksamheten. Detta har<br>bl.a. lett till att beställar- och utförar/leve-<br>rantörsförhållanden skapats inom många områ-<br>den. Uppdragsfinansiering och avgifter direkt<br>riktade till aktörer utanför statsförvaltningen har<br>blivit allt vanligare under 1990-talet.</p>
<p>Ett verktyg som används för att mäta myn-<br>digheternas ekonomiadministrativa standard -<br>med tyngdpunkten på redovisning och intern<br>kontroll vid myndigheten - är EA-värderingen.<br>RRV, som utfört samtliga hittills gjorda EA-<br>värderingar, har kunnat konstatera en positiv ut-<br>veckling under de år som värderingen har gjorts.<sup>1</sup></p>
<p>En effektiv statsförvaltning kan också åstad-<br>kommas genom att kontinuerligt granska, utvär-<br>dera och ompröva den statliga verksamheten.<br>Den statliga revisionsverksamheten som ligger<br>under regeringens kontrollorgan har utökats ge-<br>nom att antalet revisionsobjekt har ökat de se-<br>naste åren (från 449 st budgetåret 1994/95 till<br>516 st budgetåret 1997). Antalet affärsverk och<br>myndigheter har i stort sett varit oförändrat, me-<br>dan däremot har antalet statliga stiftelser för-<br>dubblats mellan budgetåren 1995/96 och 1997,<br>från 50 till 100 stycken, vilket förklaras av infö-<br>randet av stiftelselagen den 1 januari 1996. Därtill<br>kommer granskning av de myndigheter som<br>hanterar bidragsmedel från EU.</p>
<p>Arbetet med utveckling av god redovisnings-<br>sed, inte bara inom offentlig sektor utan även in-<br>om näringslivet, har fortsatt. Behovet av före-<br>skrifter och råd inom redovisningsområdet är<br>stort.</p>
<p><sup>1</sup> Ansvaret för EA-värderingen ligger sedan 1 juli 1998 hos Ekonomistyr-<br>ningsverket.</p>
<p>För målet Statsfinanserna och statens egendom<br>skall förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffek-<br>tivt sätt som möjligt kan bl.a. anges när det gäller<br>offentlig upphandling att uppskattningar som<br>gjorts under senare år värderar marknaden för<br>offentlig upphandling i Sverige till cirka 300 mil-<br>jarder kronor per år. Staten beräknas stå för cirka<br>30 %, kommunerna tillsammans med de kom-<br>munala bolagen för omkring 50 % och lands-<br>tingen för cirka 20 % av upphandlingen. För att<br>underlätta för anbudsgivare ställs enligt lagen<br>(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU)<br>sedan drygt fyra år krav på alla offentliga organi-<br>sationer att genomföra en upphandling om vär-<br>det av den tänkta varan/tjänsten överstiger vissa,<br>på EU-direktiv grundade, tröskelvärden. LOU<br>har utvärderats under 1997 (se vidare under<br>3.3.3).</p>
<p>Nära knutet till upphandlingsområdet är den<br>statliga inköpssamordningen. I betänkandet<br>Effektivare statlig inköpssamordning (SOU<br>1997:130) konstateras att samordning av inköp<br>med s.k. ramavtal som resultat inte har skett i nå-<br>gon större utsträckning. Det nuvarande utnytt-<br>jandet av ramavtalen uppgår till 4 miljarder kro-<br>nor per år, lågt räknat. Kännedomen om avtalen<br>bedöms som låg inom myndigheterna och många<br>avtal överlappar varandra inom samma produk-<br>tområde.</p>
<p>En reform av statens fastighetsförvaltning och<br>myndigheternas lokalförsörjningsansvar ge-<br>nomfördes i början av 1990-talet. Omläggningen<br>kom dock tidsmässigt att sammanfalla med ef-<br>terkrigstidens djupaste kris på fastighetsmarkna-<br>den samtidigt som den genomfördes under för-<br>hållandevis kort tid. Reformen har haft positiva<br>effekter på myndigheternas hantering av lokal-<br>försörjningsfrågorna samtidigt som vissa pro-<br>blem dock också uppstod.</p>
<p>För en kostnadseffektiv hantering och för-<br>valtning av statsfinanserna är ett mål tillförlitliga<br>prognoser och analyser. Här kan nämnas att förut-<br>sättningarna för den statliga prognosverksamhe-<br>ten har förändrats. I och med införandet av ett<br>utgiftstak för den offentliga sektorn, har kraven<br>på utfalls- och prognosinformationen höjts vä-<br>sentligt. Det är viktigt att prognosverksamheten<br>har hög precision och förmåga att kunna analyse-<br>ra de avvikelser som förekommer. Ar 1997 var<br>det första året som den nya utgiftskontrollen till-<br>lämpades för samtliga inkomsttitlar och ut-<br>giftsanslag.</p>
<p>Förhållandena inom området avseende statis-<br>tikmålet har de senaste åren i hög grad präglats av</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>medlemskapet i EU och den statistikreform som<br>genomfördes 1994 . Reformen har medfört stora<br>förändringar i ansvarsfördelning och finansiering<br>av den officiella statistiken.</p>
<p>Medlemskapet i EU har påverkat statistikom-<br>rådet genom krav på anpassning av medlemslän-<br>dernas statistik. Det fördjupade samarbetet inom<br>unionen och den pågående utvidgningen innebär<br>att Europeiska kommissionen fortlöpande ställer<br>krav på uppbyggnad av ny statistik. Kraven har<br>hittills främst rört den ekonomiska statistiken.<br>EU:s statistikprogram för åren 1998-2002 indi-<br>kerar att kommissionen och andra EU-organ<br>kommer att ställa krav på ytterligare statistik för<br>att belysa utvecklingen inom bl.a. sysselsätt-<br>ningsområdet.</p>
<p>Inom området som rör målet att de statliga<br>myndigheterna skall erbjudas stöd av hög kvalitet<br>kan sägas att bilden av vilket slags stöd som er-<br>bjuds genom de verksamheter som bedrivs inom<br>utgiftsområdet, ser någorlunda lika ut jämfört<br>med tidigare år. Däremot har mycket hänt sett ur<br>ett ansvars- och organisationsperspektiv; myn-<br>digheter har lagts ned, omorganiserats, delats el-<br>ler tillkommit. Stöd för befintliga statliga perso-<br>naladministrativa system ges fr.o.m. den 1 juli<br>1998 enbart från ESV, sedan regeringen renodlat<br>verksamheten vid Statens pensionsverk till att<br>gälla endast pensionsfrågor. Lokalförsörjnings-<br>verket avvecklades vid årsskiftet 1997/98. Nume-<br>ra är det Statskontoret som har ansvaret för att<br>bl.a. utföra analyser av lokalanvändning och lo-<br>kalkostnader i staten som underlag för effektivi-<br>sering av den statliga lokalförsörjningen. Flera av<br>myndigheterna inom utgiftsområdet har en<br>stabsfunktion vilket innebär att de även är en<br>viktig resurs för Regeringskansliet och inte en-<br>dast fungerar som stöd för andra myndigheter.<br>De senaste två åren har stödet till Regerings-<br>kansliet ökat, bl.a. som en följd av de krav som<br>lagen (1996:1059) om statsbudgeten ställer på<br>regeringen att redovisa resultat till riksdagen.</p>
<p>Inom området som rör målet för det finansi-<br>ella systemet kan konstateras att den allmänna<br>ekonomiska och finansiella utvecklingen i Sveri-<br>ge under 1997 var stabil. Finanssektorn präglades<br>av strukturomvandling i riktning mot ökad kon-<br>solidering. Flera större sammanslagningar ge-<br>nomfördes av banker, försäkringsbolag och and-<br>ra finansiella institut, både inom och över<br>branschgränser. Den ökade konsolideringen be-<br>ror bland annat på en ökad internationell kon-<br>kurrens som väntas förstärkas än mer genom bil-<br>dandet av EMU. De finansiella instituten söker<br></p>
<p>större marknadsandelar och internationella sam-<br>arbetspartner för att möta den ökande konkur-<br>rensen.</p>
<p>Sedan hösten 1997 har viss oro rått på den<br>globala finansmarknaden som en följd av bl.a. de<br>ekonomiska problemen i Sydostasien. Denna oro<br>medförde att de senaste årens kraftiga börsupp-<br>gång i Sverige avbröts och att kurserna gick ned.</p>
<p>För skadeförsäkringssektorn har lönsamheten<br>varit vikande. Inom värdepappersområdet har<br>lönsamheten under 1997 varit god, bl.a. som en<br>effekt av den höga omsättningen på Stockholms<br>fondbörs. Den nära kopplingen mellan börsom-<br>sättningen och resultat inom värdepapperssek-<br>torn gör att förhållandena snabbt kan skifta, även<br>om marknaden betraktas som relativt robust.<br>Utvecklingen i Asien och andra omvärldsföränd-<br>ringar kan komma att få en betydande påverkan<br>på situationen.</p>
<p>Regeringens mål för upplåning och statsskulds-<br>förvaltning är att kostnaden för den faktiska<br>skulden under en femårsperiod skall vara lägre än<br>kostnaderna för de s.k. riktmärkesportföljer som<br>avspeglar en hypotetisk, standardiserad upplå-<br>ningsstrategi. De senaste fem budgetåren har<br>kostnaderna för statsskulden understigit rikt-<br>märkesportföljernas kostnader med 11,2 miljar-<br>der kronor.</p>
<p>Skapandet av en gemensam valuta inom EU<br>påverkar Riksgäldskontorets upplåning. Både<br>låntagare och placerare kommer att ha lättare att<br>låna och investera utanför det egna landet. Kon-<br>kurrensen på kapitalmarknaden kommer som en<br>följd av detta troligen att öka. Det är därför vik-<br>tigt att fortsätta utvecklingen av den svenska ka-<br>pitalmarknaden och tydligt etablera svenska sta-<br>ten som en låntagare på den allt mer<br>konkurrensutsatta europeiska kapitalmarknaden.</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Inom ramen för målet att Statsförvaltningen skall<br>bedrivas effektivt och i det allmännas intresse kan<br>nämnas att regeringen i mars 1998 lade fram en<br>förvaltningspolitisk proposition (prop.<br>1997/98:136), där riktlinjer angavs för det fort-<br>satta arbetet med att utveckla den statliga för-<br>valtningen. Utifrån dessa riktlinjer kommer ett<br>flerårigt handlingsprogram att tas fram (se vidare<br>under avsnitt 9.3 i volym I).</p>
<p>Regeringen har i samband med den förvalt-<br>ningspolitiska propositionen även beslutat att en<br>ny myndighet för kvalitets- och kompetensut-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>vecklingsfrågor skall bildas fr.o.m. 1 januari 1999.<br>Myndighetens uppgift är att främja en gemen-<br>sam, grundläggande statlig förvaltningskultur<br>och förvaltningsetik och stödja kompetensför-<br>sörjning och systematiskt kvalitetsarbete inom<br>den statliga förvaltningen.</p>
<p>En renodling av Riksrevisionsverket som revi-<br>sionsorgan har genomförts. Det nybildade Eko-<br>nomistyrningsverket (ESV) har fr.o.m. 1 juli<br>1998 övertagit ansvaret för ekonomistyrningen i<br>statsförvaltningen. ESV har fått en tydlig roll<br>som Regeringskansliets och övriga myndigheters<br>stöd i frågor som rör resultatstyrning och finan-<br>siell styrning. Till ESV har också SPV:s perso-<br>naladministrativa verksamhet förts, vilket gör att<br>stödverksamhet som handlar om de statliga eko-<br>nomi- och personaladministrativa systemen nu är<br>samlade vid en och samma myndighet.</p>
<p>Under 1997 har rådgivning och stöd i olika<br>former till Regeringskansliet från bl.a. RRV och<br>Statskontoret genomförts. Tillsammans med Fi-<br>nansdepartementet har dessa myndigheter arbe-<br>tat vidare med att utveckla resultatstyrningen,<br>bl.a. som en följd av de ökade kraven i lagen om<br>statsbudgeten. En utredning har genomförts med<br>uppgift att se över hur Statskontoret skall kunna<br>tillgodose regeringens och Regeringskansliets<br>behov av såväl omfattande utvärderingar som<br>mer avgränsade utredningsinsatser.</p>
<p>Arbetet med VESTA-projektet (Verktyg för<br>ekonomistyrning i staten) vilket syftar till att<br>skapa ett integrerat statligt koncernsystem för<br>prognoser, budgetering, koncernredovisning, re-<br>sultatstyrning och betalningsinformation, har<br>fortsatt planenligt under 1997.</p>
<p>Statens betalningsflöden är omfattande och<br>därmed får också betalningstidpunkterna en stor<br>betydelse. Betalningstidpunkterna har därför<br>setts över under 1997. Riksgäldskontoret har<br>lämnat förslag på både färre utbetalningstid-<br>punkter och senarelagda utbetalningsdagar, vilka<br>kan ge besparingar på 100-130 miljoner kronor<br>om förslagen genomförs. En daglig uppföljning<br>av betalningar har bidragit till att effektivisera<br>myndigheternas betalningsrutiner.</p>
<p>Inom ramen för målet Statsfinanserna och sta-<br>tens egendom skall förvaltas och hanteras på ett så<br>kostnadseffektivt sätt som möjligt, har regeringen<br>gett Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla,<br>samordna och följa upp den statliga upphand-<br>lingen. Regeringen anser att en miljöanpassad<br>upphandling är viktig. Regeringen har som ett<br>led i detta arbete bl.a. tillsatt en delegation för<br>ekologiskt hållbar upphandling vars uppgift be-<br></p>
<p>står i att driva på arbetet att utveckla miljöanpas-<br>sad upphandling. Delegationen skall slutredovisa<br>sitt arbete i december 1999.</p>
<p>Regeringen bedömer att ytterligare effektivise-<br>ringar inom lokalförsörjningsområdet kan göras.<br>Regeringen har därför bl.a. tagit initiativ till utar-<br>betandet av en modell för redovisning av effekti-<br>viteten i myndigheternas lokalförsörjning. Rege-<br>ringen har uppdragit åt Statskontoret att utreda<br>hur regeringens styrning och kontroll av den<br>statliga lokalförsörjningen kan förbättras. Upp-<br>draget kommer att redovisas under hösten 1998.</p>
<p>För att nå målet för den statliga prognos- och<br>analysverksamheten har arbete pågått med att ut-<br>veckla såväl träffsäkerhet som tillförlitlighet och<br>relevans. Riksgäldskontorets prognoshorisont<br>har utvecklats och sträcker sig nu längre än ett år<br>framåt i tiden. Även Konjunkturinstitutet har<br>arbetat med att som en komplettering till de fyra<br>konjunkturprognoserna, göra beräkningar med<br>ett längre tidsperspektiv (medelfristiga beräk-<br>ningar). Dessa beräkningar kan sägas syfta till att<br>beskriva realistiska utvecklingsbanor för svensk<br>ekonomi. Att öka användbarheten i prognoserna<br>för olika målgrupper har också varit ett viktigt<br>inslag i myndigheternas utvecklingsarbete. Som<br>exempel kan nämnas att RRV har arbetat med att<br>utveckla prognosen för statsbudgeten så att den<br>anpassas för olika användare. Flera myndigheter<br>har valt att arbeta med mer utåtriktad informa-<br>tion.</p>
<p>Det utvecklingsarbete som har bedrivits inom<br>ramen för statistikmålet och som särskilt gäller<br>den ekonomiska statistiken har främst inriktats<br>på att förbättra kvaliteten i national-<br>räkenskaperna. Arbetet kommer att fortsätta<br>1999 och avser bl.a. beräkningar av privat kon-<br>sumtion, detaljhandelns omsättning, utrikeshan-<br>deln och offentlig sektor. På initiativ av<br>Finansinspektionen har det inrättats ett stati-<br>stikråd som har till uppgift att samordna utform-<br>ningen av finansmarknadsstatistiken.</p>
<p>EU-anpassningarna på statistikens område har<br>varit omfattande. Arbetet bedrivs i ett 90-tal<br>grupper, inom ramen för Europeiska kommis-<br>sionen, där SCB och andra statistikansvariga<br>myndigheter är representerade. Medlemsländer-<br>na producerar och finansierar statistiken medan<br>Europeiska kommissionen ansvarar för samman-<br>ställning och publicering. Kommissionen ger i<br>vissa fall ekonomiskt stöd till medlemsländerna<br>för att utveckla ny statistik. Regeringen bedömer<br>att det är motiverat att närmare studera effekter-<br>na av statistikreformen. Efter bemyndigande av</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>regeringen har därför en särskild utredare tillkal-<br>lats för att utvärdera statistikreformen samt ana-<br>lysera EU-medlemskapets effekter och lämna<br>förslag till eventuella förändringar i den officiella<br>statistiken. Uppdraget skall redovisas senast den<br>1 mars 1999.</p>
<p>Inom ramen för målet för det finansiella syste-<br>met har ambitionsnivån vad gäller kontroll av<br>riskhanteringen i de finansiella instituten höjts<br>under året. Finansinspektionen har vidareut-<br>vecklat tillsynsverksamheten för bedömning av<br>risker i handel med finansiella instrument. Dess-<br>utom har tillsynen av kapitaltäckningsreglerna i<br>stora banker undersökts och redovisningsregler-<br>na för instituten utvecklats för att förbättra ge-<br>nomlysningen av institutens finansiella ställning.</p>
<p>Riksdagen beslutade under våren 1998 (prop.<br>1997/98:154, bet. 1997/98:FiU29, rskr.<br>1997/98:253) om en ny modell för statsskulds-<br>förvaltningen. Målet är att statens skuld skall för-<br>valtas så att kostnaden för skulden långsiktigt mi-<br>nimeras samtidigt som risken i förvaltningen<br>beaktas. Till skillnad från tidigare, då regeringen<br>enbart angav riktlinjer för skulden i utländsk va-<br>luta, skall regeringen nu ange riktlinjer för hela<br>statsskuldsportföljen. Därmed ges möjlighet att<br>anlägga ett helhetsperspektiv på statsskuldsför-<br>valtningen. Utvärderingen av statsskuldsförvalt-<br>ningen kommer att lyftas fram genom att utvär-<br>dering skall ske i en årlig skrivelse till riksdagen.</p>
<p>Med anledning av omställningen av datasys-<br>temen inför år 2000 i samhällets olika sektorer<br>avser regeringen att lämna en särskild skrivelse<br>till riksdagen om aktuellt läge, planerade och<br>vidtagna åtgärder. Skrivelsen planeras att lämnas<br>senare under hösten 1998.</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>När det gäller målet Statsförvaltningen skall be-<br>drivas effektivt och i det allmännas intresse kan det<br>t.ex. konstateras att arbetet med att införa mål-<br>och resultatstyrning inom statsförvaltningen bl.a.<br>har genererat ökad möjlighet till kontroll över<br>statsbudgeten och den statliga verksamheten.<br>Redovisning av månadsvisa utfall på statsbudge-<br>ten, ett utvecklingsarbete med prognoser samt en<br>utvecklad resultatdialog mellan regering och<br>myndigheter, men även mellan regering och<br>riksdag, har bidragit till detta. Förekomsten av<br>resultatredovisning i budgetpropositionen har<br>ökat efter införandet av budgetlagen (RRV<br>1998:46). Aven kvaliteten på resultatinformatio-<br></p>
<p>nen har höjts. Ännu återstår dock mycket arbete<br>med att förbättra redovisningen. Enligt en un-<br>dersökning som RRV har gjort (Dnr. 23-96-<br>2125) och som sträcker sig över åren 1996 till<br>1998, ser majoriteten av myndigheterna utveck-<br>lingen av resultatstyrningsfrågorna som något<br>positivt och resultatkulturen har på de flesta håll<br>fått ett ordentligt fäste. Sedan den nya förord-<br>ningen (1996:882) om myndigheters årsredovis-<br>ningar m.m. trädde i kraft har regeringens roll<br>som aktiv beställare av resultatinformation ökat i<br>betydelse. Vid flera departement har det utveck-<br>lats en större medvetenhet kring betydelsen av<br>att vara en aktiv beställare, medan det på andra<br>håll fortfarande finns brister.</p>
<p>Vissa effekter av revisionsverksamheten kan<br>härröras till RRV:s effektivitetsgranskningar. En<br>genomgång som RRV gjort av dessa visar att cir-<br>ka 60 % av de förslag och iakttagelser som verket<br>lämnat till regeringen under en treårsperiod, fått<br>påvisbara resultat.</p>
<p>I syfte att stärka kontrollen av medelsförvalt-<br>ningen (avsnitt 4.5) har förslag lagts fram bl.a.<br>beträffande svart arbete och datorrelaterad<br>brottslighet. Avslutade och pågående projekt tjä-<br>nar som viktigt underlag i regeringens fortsatta<br>beredning.</p>
<p>Vad gäller det statliga betalningssystemet kan<br>det konstateras att kostnader för staten uppstår<br>både vid ut- och inbetalningar, till största delen<br>beroende av den s.k. float som uppstår vid inbe-<br>talningar. För år 1996 uppskattades floatkostna-<br>den till cirka 190 miljoner kronor. Under de se-<br>naste åren har floatkostnaden reducerats<br>betydligt, med cirka 65 % eller 370 miljoner kro-<br>nor sedan budgetåret 1990/91. Kostnaderna kan<br>dock reduceras ytterligare, bl.a. genom att myn-<br>digheterna mer omsorgsfullt väljer betal-<br>ningstjänst och betalningsförmedlare med hän-<br>syn till respektive myndighets behov och<br>betalningsmönster.</p>
<p>Den ökade andelen myndigheter som fick<br>betyget fullt tillfredsställande i EA-värderingen<br>för 1997 kan ses som en indikator på att den in-<br>terna kontrollen och redovisningen har blivit<br>bättre vid myndigheterna. Det är regeringens be-<br>dömning att verksamheten som bedrivits inom<br>ramen för målet stöd av hög kvalitet till myndig-<br>heterna bl.a. genom regler och utbildningsinsat-<br>ser av olika slag, har bidragit till denna positiva<br>utveckling, samt det faktum att själva värdering-<br>en faktiskt görs. EA-värderingen visar att sedan<br>1994/95 har andelen myndigheter med omdömet<br>fullt tillfredsställande ökat från 44 till 81 %, me-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>dan gruppen tillfredsställande har sjunkit från 47<br>till 12 %. Gruppen ej tillfredsställande har legat<br>relativt stilla.</p>
<p>Inom området som röret målet Statsfinanserna<br>och statens egendom skall förvaltas och hanteras på<br>ett så kostnadsejfektivt sätt som möjligt kan anges<br>att reformen av statens fastighetsförvaltning och<br>myndigheternas lokalförsörjningsansvar har ut-<br>värderats. Lokalkostnader och lokalanvändning<br>analyseras numera på ett helt annat sätt än tidiga-<br>re i myndigheternas verksamhetsplanering. Lo-<br>kalanvändarna anser att det nuvarande systemet<br>fungerar bättre än det tidigare. Regeringens be-<br>dömning är att reformen har inneburit en positiv<br>förändring och att principerna bakom den skall<br>ligga fast.</p>
<p>Effekterna av lagen (1992:1528) om offentlig<br>upphandling utvärderades av Nämnden för of-<br>fentlig upphandling (NOU) under 1997. I ut-<br>värderingen konstaterades bl.a. att regelefterlev-<br>naden är bristfällig på många håll. Efter<br>bemyndigande av regeringen har en särskild ut-<br>redare tillsatts med uppgift att utreda organisa-<br>tionen av NOU och vilka uppgifter nämnden<br>bör ha i framtiden med hänsyn till behovet av<br>tillsyn av offentlig upphandling. En översyn skall<br>även göras av vissa bestämmelser i LOU. Möj-<br>ligheterna att effektivisera den offentliga upp-<br>handlingen skall vara utgångspunkten för utred-<br>ningen.</p>
<p>Effekter och resultat av de statliga insatserna<br>inom statistikmålets område är svårbedömda.<br>Statistik över allmänna samhällsförhållanden är<br>en självklar del i ett modernt samhälle och an-<br>vänds för planering, beslut och utvärdering inom<br>alla samhällssektorer. Statistik fyller också en<br>viktig funktion som underlag för massmedias<br>granskning av samhället. Likaså har forskningen<br>behov av omfattande statistiskt underlag. Den<br>statistikreform som genomfördes 1994 var av-<br>sedd att bidra till en förbättrad anpassning av<br>statistikens volym och inriktning till användarnas<br>behov. Den särskilde utredaren med uppgift att<br>utvärdera reformen har bl.a. till uppgift att analy-<br>sera reformens effekter i detta avseende.</p>
<p>Inom ramen för målet avseende det finansiella<br>systemet bidrar de nya redovisningsreglerna och<br>tillsynsinsatserna till en bättre genomlysning av<br>institutens finansiella situation. En undersökning<br>av ett antal instituts årsredovisningar visar att<br>reglerna resulterat i ökad användning av mark-<br>nadsvärdering och i en tydligare redovisning av<br>derivatpositionerna. En bättre genomlysning av<br>institutens finansiella ställning ökar dessutom<br></p>
<p>andra marknadsaktörers möjlighet att övervaka<br>risktagandet i de enskilda instituten, vilket torde<br>öka disciplinen hos dessa institut.</p>
<p>Målet för upplåning och statsskiddsförvaltning<br>är att kostnaden för den faktiska skulden under<br>en femårsperiod skall vara lägre än kostnaden för<br>de s.k. riktmärkesportföljerna. Under de senaste<br>fem budgetåren har den faktiska skuldens kost-<br>nader understigit portföljemas kostnader med</p>
<p>11,2 miljarder kronor. Under 1997 var den verk-<br>liga skuldens kostnader 4,7 miljarder kronor läg-<br>re än riktmärkesportföljernas. Genom mark-<br>nadsvårdande insatser har Riksgäldskontoret<br>främjat effektiviteten på den inhemska kapital-<br>marknaden. En ökad effektivitet bidrar till en<br>allmänt lägre inhemsk räntenivå. Genom dessa<br>åtgärder har Riksgäldskontoret också bidragit till<br>lägre upplåningskostnader för staten.</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser</p>
<p>Regeringen gör utifrån ovanstående redovisning<br>bedömningen att måluppfyllelsen inom utgifts-<br>området samhällsekonomi och finansförvaltning<br>under 1997 har varit tillfredsställande. Utgifts-<br>områdets verksamheter har en viktig roll i arbetet<br>med att vidareutveckla den statliga förvaltningen<br>samt att ge riksdag, regering och andra, statliga<br>såväl som icke-statliga aktörer relevant och till-<br>förlitligt underlag inför beslut. Förvaltningen av<br>statsskulden samt bevakning av och prognoser<br>över statsbudgeten har utvecklats och skötts till-<br>fredsställande. Arbetet har bedrivits väl i linje<br>med regeringens saneringspolitik och stramhet i<br>budgetprocessen.</p>
<p>Vad gäller målet att säkerställa att hushållning-<br>en av statens resurser sker på ett effektivt sätt vi-<br>sar resultatbedömningen - ovan redovisad på ut-<br>giftsområdesnivå och i de följande avsnitten på<br>verksamhetsområdes- och anslagsnivå - sam-<br>mantaget på en positiv utveckling under året.</p>
<p>I arbetet med att ytterligare stärka effektivise-<br>ring och utveckling av statlig förvaltning är en<br>kontinuerlig anpassning och utveckling av orga-<br>nisation och struktur för de centrala stabsmyn-<br>digheterna väsentlig. I den pågående strukturella<br>utvecklingen inom området ingår etablering av<br>den nya myndigheten ESV, omvandlingen av<br>RRV till ett renodlat revisionsorgan, inrättandet<br>av en ny myndighet för kvalitets- och kompe-<br>tensförsörjning samt en precisering av<br>Statskontorets roll och uppgifter.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Även vad gäller arbetet med att eftersträva att<br>det finansiella systemet skall vara effektivt och<br>tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som<br>konsumenternas intresse av ett gott skydd ger<br>den samlade resultatbedömningen vid handen att<br>utvecklingen under 1997 har varit positiv.</p>
<p>Regeringen anser att det är av största vikt att<br>verksamheten inom utgiftsområdet fortsätter att<br>utvecklas. Särskilt viktigt är att myndigheter in-<br>om utgiftsområdet än mer beaktar användare och<br>potentiella användare i de insatser som görs, oav-<br>sett om det rör sig om prognoser, administrativa<br></p>
<p>tjänster eller officiell statistik. För tjänster och<br>produkter i form av utredningar, system och<br>stöd av olika slag måste det ske en kontinuerlig<br>utveckling och anpassning till användarnas behov<br>och efterfrågan.</p>
<p>Det är för regeringen även viktigt att de myn-<br>digheter som har ett nära samarbete i vissa frågor<br>(statistik och prognoser, utredningar och analy-<br>ser) utvecklar detta samarbete ytterligare. För att<br>främja statsförvaltningens utveckling i sin helhet<br>bör således en helhetssyn eftersträvas för verk-<br>samheterna inom området.</p>
<p>17</p>
<p>13 Riksdagen 1998/99. I saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>4 Effektivisering och utveckling av statlig<br>förvaltning</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet Effektivisering och utveck-<br>ling av statlig förvaltning omfattar myndigheter<br>med stabsfunktion eller som har annan central<br>betydelse för hur statsförvaltningen bedrivs, ut-<br>vecklas och effektiviseras, följs upp och kontrol-<br>leras. Området består av Ekonomiska rådet,<br>Ekonomistyrningsverket (ESV), Kammarkolle-<br>giet, Konjunkturinstitutet (Kl), Nämnden för<br>offentlig upphandling (NOU), Riksrevi-<br>sionsverket (RRV), Statens fastighetsverk<br>(SFV), Statistiska centralbyrån (SCB),<br>Statskontoret, anslag för Kontrollfunktionen i<br>staten och övrigt utvecklingsarbete samt Riks-<br>gäldskontorets (RGK) garantiverksamhet, kas-<br>sahållnings-, in- och utlåningsverksamhet.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>585,8</p></td><td>
<p>885,6</p></td><td>
<p>812,6</p></td><td>
<p>886,9</p></td><td>
<p>744,7</p></td><td>
<p>734,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall 1997<br></p>
<p>och 1998</p>
<p>Redovisas under respektive anslagsavsnitt.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Den nya myndigheten Ekonomistyrningsverket<br>(ESV) bildades den 1 juli 1998 samtidigt som<br>RRV blev ett renodlat revisionsorgan.</p>
<p>Kammarkollegiet har fr.o.m. den 1 juli 1998<br>fått ett särskilt ansvar för att utveckla, samordna<br>och följa upp den statliga inköpssamordningen.</p>
<p>Den 1 januari 1999 bildas en ny myndighet för<br>kvalitetsutvecklings- och kompetensförsörj-<br>ningsfrågor. Myndigheten skall bl.a. verka för att<br>statsförvaltningen har en gemensam förvalt-<br>ningskultur. Samtidigt med inrättandet av denna<br>myndighet avvecklas Statens fömyelsefonder.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Den ekonomiska statistiken och särskilt förbätt-<br>ringar av nationalräkenskaperna bör även i fort-<br>sättningen vara en prioriterad uppgift.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet för verksamhetsområdet är att hushåll-<br>ningen med statens resurser skall ske på bästa<br>sätt.</p>
<p>Den huvudsakliga resultatbedömningen inom<br>utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finans-<br>förvaltning, sker på utgiftsområdesnivå och på<br>anslagsnivå. På anslagsnivån är kopplingen mel-<br>lan resultat och anslag tydligare och resultatredo-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>visningen mer detaljerad än på utgiftsområdesni-<br>vå.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen, utifrån de re-<br>sultat som redovisats och med hänsyn till vad<br>som kan påverka verksamhetsområdet de när-<br>maste åren, att riktlinjerna för de flesta verksam-<br>heterna bör ligga fast. Kommande ställningsta-<br>ganden utifrån flera utredningar av betydelse,<br>vilka antingen har presenterats under sommaren<br>1998 eller kommer att presenteras under det<br>närmaste halvåret, gör dock att vidareutveckling<br>och anpassning av inriktning och verksamheter<br>kan komma att bli aktuell. Bland utredningar kan<br>nämnas den om Statskontorets verksamhet och<br>framtida inriktning, utredningen om NOU och<br>de statliga insatserna inom upphandlingsområdet<br>samt utvärderingen av den statistikreform som<br>genomfördes 1994.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att arbetet med<br>att åstadkomma bättre prognoser är viktigt för<br>regeringens möjligheter att ha kontroll över de<br>statliga utgifterna. Den ekonomiska statistiken<br>ligger bl.a. till grund för prognoserna och rege-<br>ringen bedömer därför att statistiken bör ut-<br>vecklas till att bli mer tillförlitlig, men även mer<br>tillgänglig för de aktörer som har behov av att<br>använda den.</p>
<h2>4.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>RRV har för räkenskapsåret 1997 lämnat invänd-<br>ning i revisionsberättelsen för två myndigheter<br>inom verksamhetsområdet. SFV har fått invänd-<br>ning för att under andra halvåret 1997 i myndig-<br>hetens huvudbokföring inte löpande redovisat<br>ställning och rörelser för ett utlandskonto i<br>Deutsche Bank (SFV är projektansvarig för det<br>samnordiska ambassadprojektet i Berlin). SFV<br>har heller inte löpande redovisat uppkomna ford-<br>ringar och skulder avseende övriga nordiska län-<br>der och den svenska ambassaden i Berlin (avsnitt<br>4-7).</p>
<p>RRV har i revisionsberättelsen beträffande<br>Statens lokalförsörjningsverks årsredovisning<br>riktat en invändning med anledning av att årsre-<br>dovisningen inkom en månad senare än vad som<br>är föreskrivet samt att den inte uppfyllde kravet<br>enligt regleringsbrevet på separata resultaträk-<br>ningar för förvaltningsanslaget respektive ansla-<br>get Täckning av merkostnader för lokaler. Rege-<br>ringen ser allvarligt på det inträffade. Regeringen<br>finner dock ingen anledning att vidta åtgärder<br></p>
<p>eftersom ansvaret för kommande årsredovisning<br>åligger Utredningen om avveckling av Statens<br>lokalförsörjningsverk respektive Statskontoret.</p>
<p>4.5 Anslagsavsnitt</p>
<p>Al Konjunkturinstitutet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.1 Anslagsutveckling ]</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>29 755</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>35 494</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>35 361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>37 640</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>38 318’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>38 918’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 37 640 tkr i 1999 års prisn ivå.</p>
<p><sup>7</sup> Motsvarar 37 640 tkr i 1999 års prisn ivå.</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>De övergripande målen för Konjunkturinstitu-<br>tets (KI:s) verksamhet för budgetåret 1997 har<br>varit att analysera den ekonomiska utvecklingen<br>inom och utom landet, att utarbeta prognoser för<br>såväl den internationella som svenska ekonomin<br>samt att bedriva forskning i anslutning härtill.<br>Verksamhetsmålen har bland annat inneburit att<br>större tonvikt lagts på analysen av samspelet<br>mellan den finansiella och den reala ekonomin<br>samt på medelfristiga beräkningar.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>När det gäller de övergripande målen kan kon-<br>stateras att Kl numera systematiskt utvärderar<br>prognosernas träffsäkerhet med en löpande<br>uppföljning av tidigare prognoser. Särskilda stu-<br>dier av träffsäkerheten i prognoserna har också<br>genomförts. De viktigaste slutsatserna som kan<br>dras från dessa är att Konjunkturinstitutets prog-<br>noser såväl i svensk som internationell jämförelse<br>står sig relativt väl men att träffsäkerheten inte<br>har förbättrats nämnvärt sedan 1970. I början av<br>1990-talet var institutets prognosmetodik inte<br>särskilt väl lämpad att analysera samspelet mellan<br>den finansiella och den reala ekonomin men<br>kompetensen inom detta område har sedan dess<br>gradvis stärkts. Som ett led i arbetet med att öka<br>prognosprecisionen kan nämnas framtagandet av</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>månatliga konjunkturbarometrar och kort-<br>siktsindikatorer.</p>
<p>Den ökande inriktningen på kvantifierade mål<br>i den ekonomiska politiken har höjt kraven på<br>tillförlitlighet i prognosarbetet. Som en följd av<br>detta tillfördes Kl efter förslag i budgetproposi-<br>tionen för 1998, ett resurstillskott som bland an-<br>nat skall användas för att förbättra metoderna för<br>de medelfristiga beräkningarna, ge ökat utrymme<br>för analyser av den internationella och finansiella<br>utvecklingen samt förstärka den makroekono-<br>miska kompetensen. Dessutom utökades basre-<br>surserna för utveckling av miljöräkenskaper. För<br>att kunna anpassa verksamheten till de målsätt-<br>ningar som det senaste regleringsbrevet ger ut-<br>tryck för har Konjunkturinstitutet beslutat om<br>en genomgripande organisationsförändring samt<br>genomfört en rad nyrekryteringar under våren<br>1998. Den akademiska kompetensen är redan i<br>utgångsläget hög men har höjts ytterligare. Av-<br>sikten med resursförstärkningen är att den på<br>sikt skall förbättra prognoserna men några på-<br>tagliga förbättringar kan av naturliga skäl inte på-<br>visas under innevarande år.</p>
<p>I december 1997 tilldelades myndigheten ut-<br>redningsresurser för att utreda förutsättningarna<br>för en utvidgning av investeringsenkäten och<br>tjänstebarometern. Slutresultatet från utredning-<br>arna skall redovisas senast i december 1998. In-<br>stitutet är statistikansvarig myndighet för inves-<br>teringsenkäten som används dels vid<br>framtagandet av nationalräkenskaper, dels vid<br>prognosarbetet. I dagsläget saknas statistik som<br>motsvarar 20 % av de totala investeringarna. Med<br>anledning av detta anser regeringen att en ut-<br>byggnad av investeringsenkäten är nödvändig<br>både för att förbättra den ekonomiska statistiken<br>och för att höja prognosprecisionen.</p>
<p>Tjänstesektorn, som 1997 stod för cirka 40 %<br>av BNP, växer i betydelse för svensk ekonomi.<br>En ökad kunskap om tjänstesektorn, och då sär-<br>skilt konjunkturläget, innebär därför också att<br>prognoserna för den svenska ekonomin bör<br>kunna förbättras. Den nuvarande tjänstebaro-<br>metern har varit i funktion sedan 1990 och täcker<br>cirka 40 % av tjänstesektorn. Genom att baro-<br>metern har funnits en relativt kort tid är det svårt<br>att avgöra i vilken utsträckning en barometer<br>som omfattar fler delar av tjänstesektorn, kan<br>komma att förbättra prognoserna för svensk<br>ekonomi. Regeringen avvaktar därför redovis-<br>ningen av utredningen innan ställning tas till be-<br>slut om en eventuell utvidgning.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Verksamheten omfattar bland annat försäljning<br>av statistiktjänster och utredningsuppdrag till<br>främst organisationer och departement. Institu-<br>tet bedömer att verksamheten kan expandera nå-<br>got under de närmaste åren.</p>
<p>Tabell 4.2 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>3 294</p></td><td>
<p>3 141</p></td><td>
<p>153</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>3 200</p></td><td>
<p>3 200</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>3 400</p></td><td>
<p>3 400</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Slutsatser</p>
<p>Den bedömning som regeringen gjort av Kon-<br>junkturinstitutets verksamhet ger inte anledning<br>att ompröva verksamheten. Träffsäkerheten i<br>prognoserna har inte förbättrats nämnvärt sedan<br>1970 men det finns också ett antal faktorer som<br>medför att prognosarbete idag är betydligt mer<br>komplicerat än tidigare. Av dessa kan nämnas<br>internationaliseringen av den reala ekonomin<br>samt framväxten av den finansiella marknaden.</p>
<p>Institutet har för 1998 tillförts ett resurstill-<br>skott som skall användas för att förbättra analy-<br>serna och prognoserna med en särskild tonvikt<br>på bl.a. medelfristiga beräkningar. Kl genomgår<br>för närvarande stora förändringar som syftar till<br>att nå de mål som ställdes upp i regleringsbrevet<br>för år 1998. På sikt bör de vidtagna förändringar-<br>na leda till att träffsäkerheten i prognoserna ökar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>| Beräkning av anslaget för 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>35 494</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 384</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utökat resurskrav</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>37 640</p></td></tr>
</table>
<p>Den ökande inriktningen på kvantifierade mål i<br>den ekonomiska politiken samt införandet av<br>treåriga utgiftstak, ställer högre krav på tillförlit-<br>ligheten hos såväl den ekonomiska statistiken<br>som för prognosarbetet. Regeringen anser därför<br>att myndigheten bör tillföras 0,7 miljoner kronor<br>i utökade anslag för att kunna förbättra och byg-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>ga ut investeringsenkäten. Ökningen finansieras<br>genom omprioriteringar mellan anslag inom ut-<br>giftsområdet. En utbyggnad av investeringsen-<br>käten sammanhänger med den förbättring av den<br>ekonomiska statistiken som SCB ansvarar för.<br>Genom att investeringsenkäten blir mer heltäck-<br>ande kan också prognosprecisionen öka.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>A2 Riksrevisionsverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.3 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>159 371</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>21 311</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>149 225 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>155 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>132 978</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>135 073</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>137 126</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Anvisade medel för 1998 var 176 625 tkr. På tilläggsbudget i samband med vårprop o-<br>sitionen 1998 fördes dels 26 275 tkr till anslaget A21 Ekonomistyrningsverket, dels<br>1125 tkr till anslaget A8 Riksgäldskontoret.</p>
<p>’ Motsvarar 132 678 tkr i 1999 års prisn ivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 132 678 tkr i 1999 års prisn ivå.</p>
<p>Under anslaget för Riksrevisionsverket (RRV)<br>finansieras huvuddelen av effektivitetsrevisionen<br>och den årliga revisionen. Verksamheten med<br>prognoser, utfall och ekonomisk statistik, ut-<br>vecklingsarbetet kring ekonomistyrning, norme-<br>ring, budgetprocess m.m. samt viss rådgivning<br>och stöd till regeringen har i stor utsträckning<br>fram till 30 juni 1998 finansierats från detta an-<br>slag. De ingår från den 1 juli 1998 i den nya<br>myndigheten Ekonomistyrningsverket (ESV).<br>Den avgiftsfinansierade verksamheten avser viss<br>årlig revision, regeringsuppdrag, utbildning och<br>rådgivning samt redovisnings- och personalad-<br>ministrativa system och internationella uppdrag<br>m.m. En stor del av den avgiftsfinansierade verk-<br>samheten flyttades den 1 juli 1998 över till ESV.<br>Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansiera-<br>de verksamheten är full kostnadstäckning.</p>
<p>Finansieringsbilden för RRV har förändrats<br>till följd av delningen av verket. RRV var tidigare<br>avgiftsfinansierad med cirka 60 %. Efter delning-<br>en uppskattas den avgiftsfinansierade verksam-<br></p>
<p>heten uppgå till cirka 30 % av den totala omslut-<br>ningen. Den ändrade finansieringsbilden leder till<br>att den avgiftsfinansierade verksamhetens bidrag<br>till de totala gemensamma kostnaderna minskar.</p>
<p>År 1997 uppkom ett anslagssparande på 21,3<br>miljoner kronor bl.a. till följd av osäkerheter i<br>samband med flera utredningar<sup>2</sup> avseende revi-<br>sion m.m. För att klara uppsatta mål har verket<br>prioriterat löpande produktion, samtidigt som<br>utvecklingsinsatser och kompetenshöjande åt-<br>gärder till viss del fått stå tillbaka. Det har i sin<br>tur gjort att vissa strategiska satsningar på bl.a.<br>IT- utveckling skjutits på framtiden, med mins-<br>kade konsultkostnader som följd.</p>
<p>Under 1998 används en stor del av anslagsspa-<br>randet till att finansiera engångskostnader som<br>uppkommer i samband med delningen av RRV<br>och bildandet av ESV.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Årlig revision</p>
<p>RRV har, enligt god revisionssed, granskat och<br>avlämnat revisionsberättelse för samtliga statliga<br>myndigheter, 270 stycken. Det är en minskning<br>jämfört med 1995/96, då RRV reviderade 289<br>myndigheter. Minskningen förklaras framför allt<br>av att försvarets olika myndigheter slogs samman<br>till en enda myndighet 1996. Antalet reviderade<br>objekt har ökat från 478 år 1996 till 516 år 1997.<br>Ökningen förklaras av att antalet reviderade<br>stiftelser dubblerats i samband med införandet av<br>stiftelselagen (1994:1220) den 1 januari 1996.</p>
<p>2 Reformerad stabsorganisation (SOU 1997:80), Riksdagens revisionsut-<br>redning - Riksdagens revisorer och RRV, Förvaltningspolitiska kommis-<br>sionens slutbetänkande (SOU 1997:57).</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Tabell 4.4 Antalet reviderade objekt</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1993/94</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Affärsverk</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>287</p></td><td>
<p>285</p></td><td>
<p>289</p></td><td>
<p>270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga bolag</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stiftelser</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>434</p></td><td>
<p>449</p></td><td>
<p>478</p></td><td>
<p>516</p></td></tr>
</table>
<p>De iakttagelser och förslag som RRV lämnat vid<br>den årliga revisionen har till 87 % åtgärdats inom<br>ett år. Det är en marginell nedgång jämfört med<br>budgetåret 1994/95 då motsvarande siffra upp-<br>gick till 90 %. Detta tyder på att revisorernas<br>iakttagelser i hög grad är relevanta för myndig-<br>heterna.</p>
<p>Effektivitetsrevision</p>
<p>Den egeninitierade revisionen har koncentrerats<br>till statsfinansiellt betydelsefulla områden, däri-<br>bland försvaret, skatteförvaltningen, stödet till<br>barnfamiljerna och utbildningen.</p>
<p>Tabell 4.5 Antal effektivitetsrevisioner</p>
<p>1993/94 1994/95 1995/96 1997</p>
<p>O2mån)</p>
<p>Genomförda effektivitets- 20 22 21 18</p>
<p>revisioner</p>
<p>Totalt har 18 effektivitetsrevisioner genomförts<br>under 1997. Antalet har i stort sett varit oföränd-<br>rat över en längre tidsperiod. Revisionerna an-<br>vänds som beredningsunderlag inom Regerings-<br>kansliet. Att entydigt belysa effekterna av RRV:s<br>effektivitetsgranskningar är svårt då det ofta är<br>problematiskt att isolera RRV:s bidrag till att en<br>förändring kommer till stånd. En genomgång<br>som RRV gjort visar att cirka 60 % av de förslag<br>och iakttagelser som verket lämnat till regeringen<br>under en treårsperiod har fått påvisbara resultat.</p>
<p>Ekonomi och resultatstyrning</p>
<p>Arbetet med att utveckla kvaliteten i prognoser,<br>utfall och ekonomisk statistik pågår kontinuer-<br>ligt. Under året har utformningen av de publice-<br>rade prognoserna ändrats. Prognoserna har blivit<br>mer lättillgängliga och informationen mer om-<br></p>
<p>fattande. Sifferunderlaget finns numera i ett sär-<br>skilt tabellavsnitt.</p>
<p>Utvecklingen av en modell för månadsvis<br>uppföljning av statsbudgeten påbörjades 1995<br>och tillämpades delvis 1996. Under 1997 har<br>modellen tillämpats på samtliga inkomsttitlar<br>och utgiftsanslag. Utvecklingen på statsbudgeten<br>redovisas och presenteras varje månad, såväl på<br>detaljnivå som på aggregerad nivå. Stora skillna-<br>der mellan utfall och budget analyseras och<br>kommenteras. Detta ger regeringen möjlighet att<br>i tid agera för att bl.a. möta eventuella anslags-<br>överskridanden.</p>
<p>RRV har under 1997 förvaltat ett flertal eko-<br>nomiadministrativa regelverk. Under budgetåret<br>har flera nya föreskrifter och allmänna råd till-<br>kommit, bl.a. har ett utvecklingsprojekt om be-<br>myndiganden resulterat i att föreskrifter och all-<br>männa råd till anslagsförordningen har beslutats.<br>Arbetet har också lett till tillägg i förordningen<br>om myndigheternas årsredovisning m.m. Den<br>årliga ekonomiadministrativa värderingen av<br>statliga myndigheter som RRV utför visar att<br>myndigheternas ekonomiadministrativa standard<br>förbättrats. För räkenskapsåret 1997 hade 81 %<br>av myndigheterna en fullt tillfredsställande eko-<br>nomiadministrativ standard mot 44 % för räken-<br>skapsåret 1994/95.</p>
<p>RRV tillhandahåller flera ekonomi- och per-<br>sonaladministrativa system (AGRESSO, Cos-<br>mos, FS samt Palasso). Verksamheten är avgifts-<br>finansierad. Från den 1 juli 1998 ingår denna<br>verksamhet i ESV.</p>
<p>Direkt regeringsstöd</p>
<p>Verket har slutfört ett stort antal regeringsupp-<br>drag. Av effektivitetsrevisionens resurser har<br>26 % gått till regeringsuppdrag, varav 7 procent-<br>enheter avser regeringens satsning på att stärka<br>kontrollfunktionen i staten.</p>
<p>Om man bortser från RRV:s del av satsningen<br>på kontrollfunktionen i staten, som är en tillfällig<br>satsning under tre år, har regeringsuppdragens<br>andel av effektivitetsrevisionen minskat från<br>22 % år 1995/96 till 19 % år 1997. Minskningen<br>förklaras av att flera stora projekt slutförts under<br>1996. Under 1997 beviljades RRV 14,4 miljoner<br>kronor för projekt inom ramen för regeringens<br>satsning på kontrollfunktionen i staten. Hittills<br>har fem rapporter publicerats, varav två publice-<br>rades under 1997 och avser granskning av EU:s<br>fiske- och jordbruksfonder. Rapporterna har gi-</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>vit regeringen underlag så att åtgärder har kunnat<br>aviseras bl.a. i regeringens skrivelse Uppföljning<br>av budgetåret 1997 (sk. 1997/98:187). RRV har<br>fastställt en uppdragspolicy för verkets upp-<br>dragsverksamhet i syfte att bevaka att dess om-<br>fattning inte riskerar tränga undan kärnverksam-<br>heten och tilltron till den revisionella<br>verksamhetens oberoende.</p>
<p>Antal lämnade remissyttranden och de totala<br>kostnaderna för remissarbetet har ökat sedan<br>1994/95. Styckkostnaden har dock minskat över<br>tiden. RRV:s kostnader för remissarbetet upp-<br>gick till cirka 7 miljoner kronor under 1997.</p>
<p>Internationell verksamhet</p>
<p>RRV är engagerad i flera internationella organi-<br>sationer däribland i EUROSAI (den europeiska<br>regionala samarbetsorganisationen för nationella<br>revisionsorgan) där verket är ledamot av styrel-<br>sen. Under 1997 har RRV inom ramen för IN-<br>TOSAI (den internationella organisationen för<br>nationella revisionsorgan) bl.a. arbetat med att ta<br>fram ett förslag avseende en etisk kod för stats-<br>revision. Detta arbete är också utgångspunkt för<br>utveckling av verkets interna riktlinjer och<br>handledningar.</p>
<p>Tjänsteexporten utgörs i huvudsak av bi-<br>ståndsprojekt på uppdrag av SIDA, i enlighet<br>med riksdagens biståndspolitiska mål. Uppdra-<br>gen består främst av att bistå i arbetet med att<br>bygga upp statliga revisionsorgan samt utveckla<br>statlig redovisning och budgetering bl.a. i södra<br>Afrika. Verksamheten är avgiftsfinansierad.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 4.6 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Kostnader</p></td><td rowspan="2">
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>241 100</p></td><td>
<p>231 700</p></td><td>
<p>9 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>30 900</p></td><td>
<p>32 300</p></td><td>
<p>-1 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>134 715</p></td><td>
<p>134 624</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>16311</p></td><td>
<p>17415</p></td><td>
<p>-1 104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>61 300</p></td><td>
<p>61 000</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>22 000</p></td><td>
<p>21 700</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
</table>
<p>för allt av att huvuddelen av den avgiftsfinansie-<br>rade verksamheten ligger inom området ekono-<br>mi- och personaladministrativa system, som<br>överfördes till ESV per den 1 juli 1998.</p>
<p>Resultatet för avgiftsfinansierad verksamhet<br>som utgör ett eget resultatområde kan balanseras<br>över flera år<sup>3</sup>.</p>
<p>Tjänsteexporten visar ett underskott 1997.<br>Detta förklaras av att bl.a. aktivitetsnivån i det<br>största projektet, Mocambiqueprojektet, blev<br>lägre än planerat samtidigt som kostnaderna för<br>metod- och kvalitetsutveckling har ökat. Under<br>1998 har omslutningen för tjänsteexporten<br>minskat. Det förklaras av att Mocambiquepro-<br>jektet samt övriga långtidsuppdrag håller på att<br>avslutas. Diskussion om nya projekt pågår med<br>SIDA. RRV räknar med att uppdragsvolymen<br>kommer att öka under 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Sammanfattningsvis bedömer regeringen att<br>RRV har klarat sina åtaganden under 1997 och<br>därmed bidragit till de uppsatta effektmålen bl.a.<br>genom att granska statlig verksamhet och statliga<br>åtaganden genom årlig revision och effektivitets-<br>revision. Genom egeninitierad effektivitetsrevi-<br>sion och uppdrag har verket bidragit till utvärde-<br>ring och omprövning av statlig verksamhet.<br>Genom bl.a. ekonomisk information och pro-<br>gnoser har verket försett regeringen med tillför-<br>litlig information och analyser som underlag för<br>regeringens ställningstagande om den statliga<br>ekonomin. RRV har verkat för en tillförlitlig och<br>ändamålsenlig redovisning av hög kvalitet i<br>statsförvaltningen samt försett myndigheter och<br>Regeringskansliet med stöd och metodutveck-<br>ling för en effektiv ekonomisk styrning.</p>
<p>För att, inom anvisade ramar, klara de krav<br>som ställs på ett renodlat revisionsorgan är det<br>nödvändigt med fortsatta effektiviseringar och<br>prioriteringar i verksamheten samt att vidareut-<br>veckla verkets höga kompetensnivå.</p>
<p>Den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas<br>halveras från 1997 till 1998. Det förklaras fram-<br></p>
<p><sup>3</sup> Enligt 8§ tjänsteexportförordningen (SFS 1992:192) och avgiftsförord-<br>ningen (SFS 1992:191)</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>121 825</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 3 455</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnadsbesparing</p></td><td>
<p>-98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiejustering</p></td><td>
<p>+ 332</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Revision försäkringskassorna</p></td><td>
<p>+ 964</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Merutgifter pga. ändrad finansieringsbild</p></td><td>
<p>+ 6 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>132 978</p></td></tr>
</table>
<p>‘Efter justering för helårseffekt till följd av delningen (-27 400 tkr).</p>
<p>A3 Ekonomistyrningsverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.7 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>26 275 '</p></td><td rowspan="2">
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td rowspan="2">
<p>26 275</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>55 550</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>56 552</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>57 412</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Anslaget föreslogs på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-<br>nen 1998.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 55 550 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 55 550 tkr i 1999 års prisn ivå.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 blir<br>132 978 000 kronor. I beräkningen har hänsyn<br>tagits till tidigare beslutade lokalkostnadsbespa-<br>ringar. Vid anslagsberäkningen har en teknisk<br>justering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-<br>nomförts med anledning av att korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slaget för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4). Förslaget<br>inkluderar en förstärkning med totalt drygt<br>7 000 000 kronor varav 964 000 kronor överförs<br>permanent från utgiftsområde 10, Ekonomisk<br>trygghet vid sjukdom och handikapp, för revi-<br>sion av försäkringskassornas delårsrapporter, och<br>6 500 000 kronor som kompensation för den<br>extra anslagsbelastning som den ändrade finansi-<br>eringsbilden beräknas medföra för år 1999. För-<br>stärkningen finansieras genom omfördelning av<br>medel inom utgiftsområdet.</p>
<p>Anslaget för år 2000 har preliminärt beräknats<br>till 135 073 000 kronor. I beräkningen har hän-<br>syn tagits till tidigare beslutad lokalkostnads-<br>besparing på 300 000 kronor. Anslaget för år<br>2001 har beräknats till 137 126 000 kronor. Kon-<br>sekvenserna av den ändrade finansieringsbilden<br>behöver analyseras ytterligare som underlag för<br>omprövning av anslagsnivån i samband med<br>budgetarbetet inför år 2000.</p>
<p>Myndigheten Ekonomistyrningsverket (ESV),<br>bildades den 1 juli 1998.</p>
<p>Under anslaget finansieras huvuddelen av<br>verksamheten med prognoser, utfall och eko-<br>nomisk statistik, utvecklingsarbete kring eko-<br>nomistyrning, normering, budgetprocessen m.m.<br>samt viss rådgivning och stöd till regeringen.<br>Den avgiftsfinansierade verksamhet som ESV<br>bedriver avser bl.a. regeringsuppdrag, utbildning<br>och rådgivning, ekonomi- och personaladminist-<br>rativa system samt internationella uppdrag. Det<br>ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade<br>verksamheten är full kostnadstäckning.</p>
<p>Resultatinformation för verksamheterna avse-<br>ende budgetåret 1997 återfinns under anslaget<br>A2 Riksrevisionsverket och utgiftsområde 14,<br>avsnittet Statens pensionsverk.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 4.8 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos från 1 juli 1998</p></td><td>
<p>112 190</p></td><td>
<p>117 460</p></td><td>
<p>-5 270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>5 500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>194 345</p></td><td>
<p>195 470</p></td><td>
<p>-1 125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Det beräknade negativa resultatet för 1998 hän-<br>förs till verksamhetsområdet ekonomiadminist-<br>rativa system. Det förklaras i huvudsak av att av-<br>giftsinkomsterna från de ekonomiadministrativa<br>systemen inte täcker kostnaderna för systemen.<br>ESV kommer under hösten att vidta åtgärder för<br>att förbättra resultatet inom detta verksamhets-<br>område.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Tjänsteexporten bedrivs i huvudsak på upp-<br>drag av SIDA, i enlighet med riksdagens bi-<br>ståndspolitiska mål, och är avgiftsfinansierad.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 blir</p>
<p>55 550 000 kronor. Medel som även tidigare an-<br>vändes för utvecklingsinsatser inom området<br>ekonomisk styrning lyfts nu in i anslaget. Beräk-<br>ningen inkluderar därför 3 000 000 kronor i<br>överförda medel från anslaget A13 Utvecklings-<br>arbete.</p>
<p>Anslaget för år 2000 har beräknats till</p>
<p>56 552 000 kronor. Anslaget för år 2001 har be-<br>räknats till 57 412 000 kronor.</p>
<p>A4 Statskontoret</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.9 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>61 222</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>11 537</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>65 370</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>67 370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>64 597</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>64 659 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 680 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 63 516 kr i 1999 års prisnivå</p>
<p>'Motsvarar 63 516 kr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Statskontoret har under 1997 utnyttjat cirka 2<br>miljoner kronor av sitt anslagssparande mot pla-<br>nerade 7 miljoner kronor. Den avgiftsfinansiera-<br>de inköpssamordningen redovisar för 1997 ett<br>överskott på drygt 4 miljoner kronor till följd av<br>att upphandlingen av persondatorer ökat kraftigt.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Det övergripande målet för Statskontoret har<br>under 1997 varit att stödja regeringen i arbetet<br>med att ompröva, effektivisera och styra statlig<br>och statligt finansierad verksamhet. Statskonto-<br>rets uppgift är att vara ett utrednings- och stabs-<br>organ åt regeringen och Regeringskansliet. Verk-<br>samhetens inriktning preciseras i särskilda upp-<br>drag från regeringen och överenskommelser om<br>insatser åt departementen, departementala ar-<br></p>
<p>betsgrupper och kommittéer. Statskontoret för-<br>ser uppdragsgivarna med beslutsunderlag inom<br>verksamhetsområdet genom att utföra uppdrag,<br>lämna remissyttranden, medverka som experter i<br>kommittéer och arbetsgrupper samt genom att<br>uppmärksamma regeringen på behov av åtgärder.</p>
<p>Verksamhetsmålen för 1997 har varit att ut-<br>veckla uppdragsdialogen med Regeringskansliet<br>så att denna i högre grad inriktas på att fortlö-<br>pande uppmärksamma regeringen på möjligheter<br>till sektorsövergripande och kostnadssänkande<br>åtgärder och att prioritera stöd inom vissa i regle-<br>ringsbrevet angivna områden.</p>
<p>När det gäller det första målet - att utveckla<br>uppdragsdialogen - redovisar Statskontoret att<br>förslag om sektorsövergripande eller kostnads-<br>sänkande åtgärder lämnats i 32 av 37 avrapporte-<br>rade uppdrag. Åtgärderna har bland annat avsett<br>att pröva möjligheterna att avveckla statligt hu-<br>vudmannaskap, vidareutveckla resultatstyrning-<br>en, förbättra myndighetsorganisationen, införa<br>nya verksamhetsformer eller att förnya förvalt-<br>ningsprocesser med hjälp av IT. Statskontoret<br>har också genom förstudier på eget initiativ be-<br>lyst utrymmet för sektorsövergripande och<br>kostnadssänkande omprövning av offentliga åta-<br>ganden. Sådana analyser har bl.a. belyst frågor<br>som rör avgiftsfinansiering, konkurrensutsätt-<br>ning och allokering av kontrollresurser.</p>
<p>När det gäller det andra målet - att prioritera<br>vissa typer av stöd - har Statskontoret utfört<br>uppdrag inom alla de områden som regeringen<br>prioriterat i regleringsbrevet. Omfattningen av<br>insatserna varierar starkt mellan olika områden.<br>Uppdrag inom IT-området tillsammans med den<br>avgiftsfinansierade verksamheten med inköps-<br>samordning och ramavtal svarade för nära hälf-<br>ten av uppdragskostnaderna 1997. På IT-<br>området har Statskontoret bl.a. genomfört upp-<br>drag som rör rådgivning och samordning i sam-<br>band med anpassningen av de statliga IT-<br>systemen inför övergången till år 2000 och ut-<br>vecklingen av en öppen och säker elektronisk<br>infrastruktur för den offentliga förvaltningen.<br>Andra stora områden mätt i uppdragskostnader<br>har varit sådana uppdrag som givit underlag för<br>regeringens bedömning av effekterna av statliga<br>åtaganden och som rört förvaltningens roll i EU-<br>arbetet.</p>
<p>Statskontorets prestationer avser i första hand<br>genomförda uppdrag. Totala antalet uppdrag har<br>ökat under treårsperioden, vilket kan ses som ett<br>uttryck för att det finns en hög efterfrågan på<br>Statskontorets tjänster. Den genomsnittliga ut-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>redningstiden har ökat med en månad jämfört<br>med räkenskapsåret 1995/96. Genomsnittskost-<br>naden för avslutade uppdrag har ökat under<br>1997. Det beror enligt Statskontoret bland annat<br>på att andelen komplexa uppdrag har ökat.</p>
<p>Finansdepartementet är Statskontorets största<br>uppdragsgivare till följd av uppdragen på IT-<br>området. Uppdrag från Finansdepartementet<br>som rör generella frågor är i regel mer omfattan-<br>de än uppdragen från andra departement. De öv-<br>riga departementens andel av uppdragen har ökat<br>från 20 till 30 procent under 1997.</p>
<p>Statskontoret har för andra året i rad under-<br>sökt hur Regeringskansliet och andra uppdrags-<br>givare bedömer kvaliteten i utförda uppdrag.<br>Undersökningen visar att 93 procent av upp-<br>dragsgivarna avser att anlita Statskontoret igen.<br>91 procent av myndigheterna har använt<br>Statskontorets ramavtal i sin upphandling. Det är<br>en förbättring jämfört med föregående år då<br>motsvarande siffror var 88 respektive 80 procent.</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att<br>Statskontoret uppnått ett gott resultat under<br>budgetåret genom att kunna tillhandahålla stöd i<br>den omfattning och med den inriktning som ef-<br>terfrågats. Regeringen konstaterar dock att upp-<br>dragsdialogen med Regeringskansliet behöver<br>utvecklas ytterligare, vilket också har framkom-<br>mit i den översyn av Statskontorets styrning och<br>inriktning som behandlas i det följande.</p>
<p>Tabell 4.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SPAR-a vgifter</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>7 395</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>7 800</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>8 300</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Landstingsavtal (överförda till Statskontoret 1998)</p>
<p>Prognos 1998 8 600</p>
<p>Budget 1999 8 700</p>
<p>Tabell 4.11 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Inköpssamordning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>19 598</p></td><td>
<p>15 490</p></td><td>
<p>4 108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>36 000</p></td><td>
<p>22 100</p></td><td>
<p>13 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>32 000</p></td><td>
<p>31 800</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
</table>
<p>Översyn av styrning och inriktning av<br>Statskontorets verksamhet</p>
<p>I riksdagens ställningstaganden till regeringens<br>förslag i förra årets budgetproposition om en<br>reformerad stabsorganisation ingick att<br>Statskontorets verksamhet i högre grad skulle<br>inriktas på att genomföra utvärderingar av prin-<br>cipiell och sektorsövergripande karaktär. För att<br>bl.a. skapa förutsättningar för detta skulle en<br>översyn göras av styrningen och inriktningen av<br>Statskontorets verksamhet.</p>
<p>I februari 1998 inleddes denna översyn i Fi-<br>nansdepartementet. Till arbetet knöts en refe-<br>rensgrupp med representanter från andra delar av<br>Regeringskansliet och från Statskontoret. Re-<br>sultatet av översynen har i juni 1998 presenterats<br>i departementspromemorian Styrning och in-<br>riktning av Statskontorets verksamhet (Ds<br>1998:37).</p>
<p>Statskontorets uppgifter på utvärderingsom-<br>rådet bör enligt promemorian inriktas på att ge-<br>nomföra sektorsövergripande utvärderingar in-<br>om det förvaltningspolitiska området och<br>sektorsanknutna utvärderingar i anslutning till<br>budgetprocessen.</p>
<p>När det gäller Statskontorets verksamhet in-<br>om IT-området föreslås i promemorian ingen<br>förändring i nuvarande uppgifter. På längre sikt<br>kan dock förändringar i regeringens IT-politik<br>komma att ställa nya krav på Statskontorets IT-<br>verksamhet.</p>
<p>I promemorian föreslås olika åtgärder för att<br>bredda och fördjupa uppdragsdialogen med Re-<br>geringskansliet och förbättra informationen om<br>de olika former av uppdrag som Statskontoret<br>kan utföra. Möjligheten att genomföra snabba<br>insatser i form av s.k. stabsbiträde bör utnyttjas i<br>större utsträckning.</p>
<p>Som ett led i beredningen av utredningens för-<br>slag anordnades i augusti 1998 ett remissmöte<br>med företrädare för Riksrevisionsverket (RRV),<br>Ekonomistyrningsverket (ESV), Statens förnyel-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>sefond och Statskontoret. I samband härmed har<br>skriftliga synpunkter på utredningens betänkan-<br>de lämnats av RRV och ESV.</p>
<p>RRV anser att Statskontorets huvuduppgift<br>bör vara att ge utredningsstöd till regeringen och<br>Regeringskansliet och att behovet av s.k. stabs-<br>biträde bäst tillgodoses om Statskontoret inord-<br>nas i Regeringskansliet som ett särskilt utred-<br>ningskontor. Regeringen bör enligt RRV vara<br>restriktiv med eller undvika att ge utvärderings-<br>uppdrag som förutsätter en oberoende gransk-<br>ning till Statskontoret. För sådana utvärderingar<br>bör andra organ anlitas, såsom parlamentariskt<br>sammansatta kommittéer, forskningsorgan eller<br>RRV. Var uppdrag läggs bör avgöras av den<br>kompetens som behövs i varje enskilt fall.</p>
<p>ESV anser att regeringen - för att undvika<br>splittring av resurser och oklarhet om myndig-<br>heternas roller - behöver göra klart att<br>Statskontoret inte skall arbeta med de frågor som<br>ligger inom ESV:s område. ESV tar också upp<br>frågan om finansieringen av uppdragen till<br>Statskontoret. Om uppdragen finansieras från<br>ramanslaget till Statskontoret kommer enligt<br>ESV efterfrågan i hög grad att snedvridas i för-<br>hållande till ESV där principen är att fackdepar-<br>tement får betala särskilt för uppdragen.</p>
<p>Statskontoret anförde vid remissmötet att<br>man i allt väsentligt tillstyrkte utredarens förslag.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Den offentliga sektorn har under de senaste åren<br>genomgått ett omfattande förändrings- och ut-<br>vecklingsarbete. Den snabba reformtakten och<br>de omfattande strukturförändringarna ställer hö-<br>ga krav på analys- och utredningskapaciteten.</p>
<p>Regeringens bedömning är att det under de<br>kommande åren behövs ökade insatser för att<br>följa upp och utvärdera den offentliga sektorns<br>förändrings- och utvecklingsarbete. Det finns<br>vidare ett ökat behov av kvalificerade utvärde-<br>ringar som kan användas i arbetet med att för-<br>ändra och utveckla den offentliga sektorn. För<br>att tillgodose dessa behov är det angeläget att på<br>bästa sätt utnyttja såväl det statliga utredningsvä-<br>sendet, fristående forskningsorgan och ansvariga<br>sektorsmyndigheter som regeringens stabsmyn-<br>digheter.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör Statskon-<br>torets roll i detta sammanhang vara att genomfö-<br>ra uppdragsstyrd utvärdering åt regeringen inom<br>följande områden:</p>
<p>- Utvärderingar som är inriktade på sek-<br>torsövergripande frågor,</p>
<p>— sektorsanknutna utvärderingar.</p>
<p>Statskontoret bör därutöver löpande uppmärk-<br>samma regeringen och Regeringskansliet på be-<br>hovet av i första hand sektorsövergripande ut-<br>värderingar.</p>
<p>Regeringen delar utredningens bedömning att<br>Statskontoret bör behålla sina uppgifter på IT-<br>området, som innebär att stödja regeringen i ge-<br>nomförandet av dess politik för en effektiv IT-<br>användning i förvaltningen och att svara för in-<br>köpssamordningen på IT-området. Statskontoret<br>bör genom aktiva insatser påskynda och stödja<br>utvecklingen och användningen av en säker<br>elektronisk infrastruktur för förvaltningen enligt<br>de riktlinjer som regeringen anger inom ramen<br>för sin förvaltningspolitik.</p>
<p>För att stärka uppdragsdialogen bör<br>Statskontoret ha ett råd med representanter för<br>uppdragsgivarna. Regeringen avser också att prö-<br>va möjligheterna att skapa bättre planeringsför-<br>utsättningar för verksamheten genom att behov<br>av stöd från Statskontoret övervägs i samband<br>med den årliga verksamhetsplaneringen inom<br>Regeringskansliet. En beredskap måste dock all-<br>tid finnas hos Statskontoret för att också kunna<br>genomföra snabba utredningsinsatser med kort<br>varsel. Regeringen kommer i regleringsbrevet för<br>1999 att ange vilka förutsättningar som bör gälla<br>för uppdrag i form av s.k. stabsbiträde.</p>
<p>I samband med beredningen av utredningens<br>förslag har RRV och ESV framfört vissa syn-<br>punkter på gränsdragning och samverkan mellan<br>dessa myndigheter och Statskontoret. I budget-<br>propositionen för 1998 fastställde regeringen<br>RRV:s uppgifter som oberoende revisionsorgan.<br>Regeringen har därefter också beslutat om ESV:s<br>uppgifter.</p>
<p>Regeringen avser att utifrån kompetens och<br>lämplighet i det enskilda fallet avgöra om man<br>vill lämna ett uppdrag åt den ena eller andra<br>stabsmyndigheten. Regeringen anser självfallet<br>inte att det skall föreligga någon konkurrens-<br>situation mellan de olika stabsorganen i förhål-<br>lande till uppdragsgivaren utan förutsätter att<br>myndigheterna inom sina respektive ansvarsom-<br>råden utvecklar den samverkan som bäst gagnar<br>regeringens mål. Några ytterligare preciseringar<br>av stabsmyndigheternas ansvarsfördelning är<br>mot denna bakgrund för närvarande inte nöd-<br>vändiga.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>65 370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 241</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>- 14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>- 2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>64 597</p></td></tr>
</table>
<p>Vid anslagsberäkningen har regeringen bedömt<br>att anslaget kan minskas med 2 miljoner kronor.<br>En teknisk justering har vidare gjorts av anslaget.<br>Justeringen har genomförts med anledning av att<br>en korrigering har gjorts av den justering som<br>genomfördes av anslagen för år 1998 med anled-<br>ning av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar<br>på det statliga området förändrades (se bilaga 1,<br>avsnitt 4).</p>
<h2>A5 Täckning av merkostnader för<br>lokaler</h2>
<p>Tabell 4.12 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>16 027</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>3 473</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>17 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 800</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>De utgifter som belastar anslaget är hyror för vis-<br>sa tomställda lokaler som staten har betalnings-<br>ansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De<br>huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på om-<br>rådet är avtalskonstruktionerna samt möjlighe-<br>terna att hyra ut lokalerna i andra hand.<br>Statskontoret disponerar anslaget.</p>
<p>Utgiftsprognosen indikerar att myndigheten<br>kommer att uppnå även detta mål.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 upp-<br>går till 20 500 000 kr. För 2000 och 2001 har an-<br>slaget beräknats till 16 400 000 kr respektive<br>8 800 000 kr. Anslaget har justerats upp med<br>400 000 kr för kostnader som hittills belastat<br>statsbudgetens inkomstsida.</p>
<h2>A6 Statistiska centralbyrån</h2>
<p>Tabell 4.13 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>325 331</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>12 211‘</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>327 886 ’</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>329 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>353 127</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>350 423 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>355 243 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Varav 7 809 tkrtill regeringens disposition.</p>
<p><sup>1</sup> Varav 2 700 tkr till regeringens dispos ition.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 344 089 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Statistiska centralbyråns (SCB) mål är att verka<br>för god kvalitet i den officiella statistiken och i<br>annan statlig statistik. Statistiken skall göras all-<br>mänt tillgänglig, uppgiftslämnandet underlättas<br>och lämnade uppgifter skyddas. SCB skall vidare<br>verka för effektiv samordning av statistiken.<br>SCB:s verksamhet omsluter drygt 700 miljoner<br>kronor och finansieras till ungefär lika stor del<br>med anslag och avgifter. Vid utgången av 1997<br>hade SCB ett anslagssparande på 4,4 miljoner<br>kronor. Utfallet för de sex första månaderna un-<br>der innevarande år indikerar att anslagssparandet<br>kommer att vara ungefär oförändrat vid slutet av<br>året.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Det besparingsmål som regeringen fastställde för<br>anslaget för år 1997 har uppfyllts. Anslagsspa-<br>randet får stå kvar eftersom anslaget bör inne-<br>hålla en reserv för återställningskostnader som<br>kan bli aktuella då hyresavtalen löper ut. Med<br>hänsyn till innevarande års besparingskrav bör<br>belastningen på anslaget bli högst 19 000 000 kr.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>SCB har genomfört den löpande statistikpro-<br>duktionen under 1997 enligt planerna. Endast<br>mycket begränsade ambitionssänkningar har be-<br>hövt göras till följd av riksdagens besparingskrav.<br>Förvaltningsuppgifterna som avser stöd och<br>övervakning av det statistiska systemet har full-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>följts enligt intentionerna. Kvalitetsutvecklingen<br>har varit i stort positiv. Vid ett par tillfällen har<br>felaktiga statistikresultat publicerats som en följd<br>av brister i granskningsrutinerna. Det har gällt<br>statistik av mycket stor betydelse för samhället.<br>SCB har vidtagit åtgärder för att undvika denna<br>typ av fel i fortsättningen. Det inträffade visar på<br>behovet av en fortlöpande utveckling och kvali-<br>tetssäkring av arbetsprocesserna inom myndig-<br>heten.</p>
<p>SCB:s ekonomi har under senare år försämrats<br>till följd av riksdagens beslut om besparingskrav<br>på statlig konsumtion på totalt 11 % under peri-<br>oden 1995/96 till och med 1998. Samtidigt har<br>myndigheten haft stora initiala kostnader för<br>EU-anpassning av statistiken. Under 1997 har<br>därför SCB gjort stora ansträngningar för att få<br>balans i ekonomin. Ett program för att reducera<br>kostnaderna i verksamheten har genomförts vil-<br>ket bl.a. inneburit att 65 personer antagit erbju-<br>dande om avgångsvederlag eller pension. Ett nytt<br>avtal om datordriften och omförhandlade hyres-<br>kontrakt förväntas också ge besparingar. SCB<br>har också erhållit vissa engångsvisa medel för att<br>finansiera kostnaderna för EU-statistiken. Del-<br>årsrapporten för 1998 indikerar att åtgärderna har<br>gett resultat och att den ekonomiska situationen<br>har stabiliserats.</p>
<p>Tabell 4.14 Utveckling för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p>
<p>18 mån</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>334 900</p></td><td>
<p>485 000</p></td><td>
<p>338 800</p></td><td>
<p>377 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>324 400</p></td><td>
<p>490 800</p></td><td>
<p>349 400</p></td><td>
<p>384 200<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>10 500</p></td><td>
<p>- 5 800</p></td><td>
<p>- 10 400</p></td><td>
<p>- 6 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ack. över-<br>skott</p></td><td>
<p>34 000</p></td><td>
<p>28 200</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>13 800</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> Inkl, extraordinära omstruktureringskostnader på cirka 15 mkr.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den avgiftsfinansierade verksamhetens intäkter<br>har under 1997 ökat med 11,5 % och uppgick till<br>378 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna kommer<br>till övervägande del från den statliga sektorn.<br>Stora satsningar på produktutveckling och<br>marknadsföring under de senaste åren är en för-<br>klaring till intäktsökningen 1997.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 4.15 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverk-<br>samhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p>
<p>(Intäkt-kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>378 000</p></td><td>
<p>384 000</p></td><td>
<p>- 6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>365 000</p></td><td>
<p>355 000</p></td><td>
<p>+ 10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>380 000</p></td><td>
<p>372 000</p></td><td>
<p>+ 8 000</p></td></tr>
</table>
<p>SCB bedömer att den avgiftsfinansierade verk-<br>samheten kommer att öka något under perioden<br>1999-2001. Prognosen förutsätter att myndig-<br>heten kan behålla nivån på uppdragsvolymen<br>från de stora statistikkunderna och tjänsteex-<br>porten.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående redovisning be-<br>dömer regeringen att resultatet under 1997 är<br>tillfredsställande. Kvalitetsförbättringarna i sta-<br>tistikproduktionen skall fortsätta och inriktas<br>särskilt mot sådan statistik som har avgörande<br>betydelse för viktiga samhällsfunktioner. Likaså<br>skall arbetet fortsätta med att förbättra tillgäng-<br>ligheten till statistiken.</p>
<p>Målen för verksamheten ligger fast och inom<br>ramen för dessa skall den ekonomiska statistiken<br>och särskilt förbättringar av nationalräkenska-<br>perna fortsatt vara en prioriterad uppgift.</p>
<p>Resultatinformationen måste förbättras inom<br>vissa områden. Den information som SCB har<br>lämnat redovisar framför allt processer och<br>prestationer som utförs av myndigheten. För att<br>kunna bedöma inriktningen och omfattningen av<br>den framtida verksamheten finns det emellertid<br>också behov av effektinformation eller mer för-<br>djupad information i den mån det är svårt att<br>mäta effekter. Sådan information är dock inte<br>meningsfull att ta fram årligen eftersom effekter<br>uppstår ibland först på längre sikt. Dessutom kan<br>det vara resurskrävande att ta fram sådan infor-<br>mation. Detta motiverar att den presenteras mer<br>sällan, exempelvis med 3-5 års intervall. SCB och<br>andra statistikansvariga myndigheter bör därför<br>tillsammans med de viktigaste statistikanvändar-<br>na söka utveckla metoder och indikatorer för att<br>få bättre underlag för en bedömning om resultat<br>och effekter av verksamheten.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>327 886</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>10 303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>615</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnadsbesparing enligt<br>tidigare beslut</p></td><td>
<p>-6 912</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arkivkostnader</p></td><td>
<p>-65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intrastat</p></td><td>
<p>16 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nationalräkenskaper</p></td><td>
<p>3 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönestatistik, engångsbelopp</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämställdhetsbokslut, engångs-<br>belopp</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>353 127</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 blir<br>353 127 000 kronor. Beräkningarna inkluderar en<br>ökning med 21,3 miljoner kronor, varav 16 mil-<br>joner kronor för Intrastathanteringen som<br>överförs från Tullverket, 3,3 miljoner kronor till<br>förbättring av nationalräkenskaperna samt ett<br>engångsbelopp på 2 miljoner kronor för utveck-<br>ling av lönestatistik inriktad på kvinnor och män<br>och utveckling av jämställdhetsbokslut. Ökning-<br>en har finansierats genom omprioriteringar mel-<br>lan anslag inom utgiftsområdet och genom<br>överföring av medel från anslag inom utgiftsom-<br>råde 3. Vid anslagsberäkningen har en teknisk<br>justering gjorts i förhållande till den förändring<br>som genomfördes av anslagen för 1998 med an-<br>ledning av att finansieringen av avtalsförsäkringar<br>på det statliga området ändrades. Justeringen in-<br>nebär att anslaget räknas upp med 615 000 kro-<br>nor från 1999.</p>
<p>Anslaget för år 2000 har beräknats till<br>350 423 000 kronor. Beräkningarna inkluderar<br>tidigare beslutad lokalkostnadsbesparing på<br>7 miljoner kronor. Anslaget för år 2001 har be-<br>räknats till 355 243 000 kronor.</p>
<h2>A7 Folk- och bostadsräkning</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.16 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>22 247</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>55 114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>70 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>26 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>70 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Det betydande anslagssparandet vid utgången av<br>1997 förklaras av att försöksverksamheten med<br>registerbaserad folk- och bostadsräkning har av-<br>slutats och inte följts av den rikstäckande verk-<br>samhet som var planerad. Den låga utgiftspro-<br>gnosen för 1998 i förhållande till det anslagna<br>beloppet förklaras av att 43 miljoner kronor står<br>till regeringens disposition i avvaktan på rege-<br>ringens förslag om hur nästa folk- och bostads-<br>räkning skall genomföras.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Riksdagen beslutade år 1995 att det skall ge-<br>nomföras registerbaserad folk- och bostadsräk-<br>ning, vilket innebär att uppgifter som tidigare<br>samlats in genom blanketter istället tas in genom<br>befintliga register (prop. 1995/96:90, bet.<br>1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Registerlös-<br>ningen förutsätter att Lantmäteriverket bygger<br>upp ett lägenhetsregister, att RSV inför folk-<br>bokföring på lägenheter och att SCB bygger upp<br>ett yrkesregister.</p>
<p>Riksdagsbeslutet innefattade en försöksverk-<br>samhet i Gävle kommun och Högalids försam-<br>ling i Stockholm för att närmare pröva möjlig-<br>heterna att bygga upp ett lägenhetsregister,<br>införa folkbokföring på lägenheter och precisera<br>kostnaderna för en riksuppläggning. Regeringen<br>beslutade den 1 februari 1996 att uppdra åt<br>Lantmäteriverket, RSV och SCB att genomföra<br>provverksamheten.</p>
<p>Lantmäteriverket, RSV och SCB har i en<br>slutrapport den 15 april 1998 redovisat erfaren-<br>heterna av försöksverksamheten. Uppläggningen<br>av lägenhetsregistret i försöksområdena har, en-<br>ligt Lantmäteriverket, fungerat tillfredsställande.<br>Folkbokföringen på lägenheter har, enligt RSV,</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>fungerat sämre. Under försöksverksamheten<br>kunde initialt cirka 10 % av befolkningen inte<br>folkbokföras på detta sätt. Efter uppläggningen<br>av lägenhetsregistret i försöksområdena har cirka<br>20 % av de som flyttat till flerbostadshus inte<br>kunnat folkbokföras på lägenheter. Förklaringen<br>är att de boende uppgivit felaktigt lägenhets-<br>nummer till skattemyndigheten eller utelämnat<br>uppgiften. Enligt RSV tyder erfarenheterna från<br>försöksverksamheten på att andelen personer<br>som är folkbokförda på lägenheter successivt kan<br>komma att minska och inom några år göra folk-<br>bokföringen oanvändbar som grund för register-<br>baserad folk- och bostadsräkning om det inte av-<br>sätts tillräckliga utredningsresurser i den löpande<br>flyttningshanteringen.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående redovisning har<br>regeringen uppdragit åt SCB att utreda en alter-<br>nativ metod för att snarast kunna genomföra<br>nästa folk- och bostadsräkning. Metoden innebär<br>att SCB utnyttjar registret över 1990 års folk-<br>och bostadsräkning och gör en kompletterande<br>uppgiftsinsamling. Enligt SCB är det möjligt att<br>med denna metod, jämte uppbyggnad av ett yr-<br>kesregister, ta fram statistik som är jämförbar<br>med den i en traditionell folk- och bostadsräk-<br>ning. Metoden är emellertid möjlig enbart för<br>den närmast förestående folk- och bostadsräk-<br>ningen och ger inte den långsiktiga lösning som<br>registerbaserad folk- och bostadsräkning skulle<br>kunna ge. De medel som har beräknats för re-<br>gisterbaserad folk- och bostadsräkning bedöms<br>behöva tas i anspråk för en kompletterande upp-<br>giftsinsamling. Regeringen har också uppdragit<br>åt RSV att redovisa åtgärder som skulle kunna<br>förbättra kvaliteten hos folkbokföringen så att<br>den skulle kunna ligga till grund för registerbase-<br>rad folk- och bostadsräkning. Båda uppdragen<br>skall redovisas senast den 31 december 1998.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med förslag avseende på vilket sätt nästa folk-<br>och bostadsräkning skall genomföras.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999<br>blir 70 000 000 kronor. Beloppet jämte anslags-<br>sparade medel gör det möjligt att under 1999 på-<br>börja förberedelserna för nästa folk- och bo-<br></p>
<p>stadsräkning, oavsett vilket alternativ som<br>riksdagen beslutar om. Anslaget för år 2000 har<br>beräknats till 13 000 000 kronor.</p>
<h2>A8 Kammarkollegiet</h2>
<p>Tabell 4.17 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>22 986</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>10 344</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>23 137</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>25 410</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>24 256</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 693 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 079 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 24 256 tkr i 1999 års prisn ivå.</p>
<p>Av målen för verksamheten inom utgiftsområde</p>
<p>2 gäller för Kammarkollegiet att bidra till målet<br>att myndigheterna skall erbjudas stöd av hög<br>kvalitet. För kollegiets del i uppfyllandet av detta<br>mål gäller att kollegiet:</p>
<p>- genom ett kvalificerat och välanpassat stöd<br>till de myndigheter som köper administra-<br>tivt stöd eller har kollegiet som värdmyn-<br>dighet skall hjälpa dessa myndigheter att<br>uppnå goda resultat i sin kärnverksamhet,</p>
<p>— skall ge sina kunder likvärdig eller bättre<br>service, både kostnads- och kvalitetsmäs-<br>sigt, jämfört med den privata sektorn på de<br>områden där kollegiet har till uppgift att er-<br>bjuda ett statligt producerat alternativ till<br>den privata marknaden.</p>
<p>Utöver den verksamhet som omfattas av detta<br>mål har kollegiet ansvaret för ett flertal andra<br>uppgifter.</p>
<p>Kollegiets verksamhet är numera till största<br>delen (drygt 80 procent) finansierad via avgifter<br>och andra ersättningar. När det gäller den an-<br>slagsfinansierade delen kan konstateras att myn-<br>digheten har ackumulerat ett stort anslagsspa-<br>rande. Anslagssparandet minskade något mellan<br>1996 och 1997 men är fortfarande högt. De när-<br>maste åren kommer kollegiet att få hantera ett<br>antal uppgifter som inte kan finansieras inom<br>den ordinarie ramen varför anslagssparandet för-<br>väntas sjunka kraftigt.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1993/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Kammarkollegiet har i allt väsentligt uppnått de i<br>regleringsbrevet uppsatta målen för sin verksam-<br>het. Inom verksamhetsområdet Myndighetsupp-<br>gifter är resultatet tillfredsställande för samtliga<br>nio verksamhetsgrenar. Den enda avvikelsen är<br>att uppsatta mål för handläggningstider i något<br>fall inte uppnåtts fullt ut.</p>
<p>Även när det gäller verksamhetsområdet<br>Uppdragsverksamhet är bilden i stort positiv för<br>de fyra verksamhetsgrenarna. Det statliga försäk-<br>ringssystemet växer enligt plan. Fondförvalt-<br>ningens aktiekonsortie överstiger jämförelsein-<br>dex för fjärde året i rad och räntekonsortiets<br>genomsnittliga avkastning ligger över jämförel-<br>seindex. När det gäller verksamhetsgrenen ford-<br>ringsbevakning fick kollegiet för 1997 en gräns<br>för anslagsfinansieringen av denna verksamhet.<br>Denna gräns, cirka 30 procent av avgiftsintäkter-<br>na, har överskridits något.</p>
<p>Verksamhetsgrenen Administrativ service<br>slutligen uppvisar en kraftig resultatförbättring<br>för 1997. Kollegiet har även låtit SIFO undersö-<br>ka inställningen till kollegiets service biand samt-<br>liga kunder som har serviceavtal med kollegiet.<br>Enligt undersökningen anser en majoritet av<br>kunderna att kollegiet utför ett bra arbete. Av<br>kunderna anser 87 procent att kollegiet gör ett<br>bra arbete och 60 procent att det är mycket bra.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 4.18 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>90 500</p></td><td>
<p>89 300</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>93 200</p></td><td>
<p>92 250</p></td><td>
<p>950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>97 000</p></td><td>
<p>96 500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
</table>
<p>Slutsatser</p>
<p>Kollegiet skall fortsätta att utveckla och stärka<br>sin roll som stöd- och servicegivare till framför-<br>allt mindre myndigheter samt sin roll som stat-<br>ligt egenregialternativ för t.ex. försäkringar,<br>fondförvaltning och inkassoverksamhet. Kolle-<br></p>
<p>giet skall bibehålla och utveckla sin kapacitet att<br>snabbt och flexibelt kunna ta emot och avveckla<br>verksamheter på uppdrag av regeringen.</p>
<p>En ny sådan verksamhet är uppgiften att ut-<br>veckla, samordna och följa upp den statliga in-<br>köpsverksamheten, vilken har tilldelats kollegiet<br>under året i förordningen om statlig inköpssam-<br>ordning (1998:796). Inköpssamordningen kom-<br>mer under 1998 och 1999 att finansieras via kol-<br>legiets anslagssparande. Från år 2000 bör tillräck-<br>lig erfarenhet av verksamhetens omfattning ha<br>vunnits för att bestämma en lämplig anslagsnivå.<br>Då sådan erfarenhet vunnits får ställning tas till<br>vilken framtida anslagsökning som kommer att<br>behövas med anledning av denna nya verksamhet<br>för Kammarkollegiet. Regeringen avser att åter-<br>komma till behovet av ytterligare medel när un-<br>derlag finns för att bedöma verksamhetens fram-<br>tida omfattning.</p>
<p>Kammarkollegiets anslag för 1999 inkluderar<br>en överföring på 650 000 kronor från anslaget<br>All Vissa nämnder m.m. Överföringen motive-<br>ras av att kollegiet från och med den 1 januari<br>1999 tar över ansvaret för kanslifunktionen för<br>Skiljenämnden för vissa trygghetsfrågor.</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>23 137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>429</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget All</p></td><td>
<p>650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>24 256</p></td></tr>
</table>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering<br>på 40 000 kronor gjorts av anslaget. Anledningen<br>är att en korrigering har fått göras av den juste-<br>ring som genomfördes för anslagen avseende år<br>1998 beroende på det förändrade finansierings-<br>sättet av avtalsförsäkringarna på det statliga om-<br>rådet (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Anslaget för år 2000 har beräknats till<br>24 693 000 kronor och för år 2001 till 25 079 000<br>kronor. Hänsyn har då inte tagits till finansie-<br>ringen av den nya uppgiften att samordna den<br>statliga upphandlingen.</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h2>A9 Nämnden för offentlig<br>upphandling</h2>
<p>Tabell 4.19 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 253</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 933</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 292</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>9 225</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 427</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 466 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 564 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 6 351 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>2 Motsvarar 6 351 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Nämnden hade vid ingången av 1998 ett stort<br>anslagssparande. Detta beror främst på att<br>nämnden, som bildades den 15 mars 1993, inte<br>var fullt utbyggd förrän 1995. Enligt nämndens<br>prognos kommer anslagssparandet att förbrukas<br>under 1998.</p>
<p>Anslagssparandet har använts på det sätt som<br>regeringen angav i budgetpropositionen för<br>1995, nämligen för bl.a. finansiering av extra an-<br>ställd personal och viss statistikinsamling.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Det övergripande målet för Nämnden för of-<br>fentlig upphandling (NOU) har varit att verka<br>för att offentlig upphandling sker affärsmässigt,<br>effektivt och i enlighet med lagen (1992:1528)<br>om offentlig upphandling (LOU), EG:s rätts-<br>system på området och WTO-överens-<br>kommelsen vad avser offentlig upphandling.</p>
<p>De viktigaste verksamhetsmålen för NOU har<br>varit att lämna muntlig och skriftlig information<br>för att underlätta tillämpningen av upphandlings-<br>reglerna och att tillse att regelverket efterlevs.<br>Inom utvecklingsområdet har verksamhetsmålet<br>varit att nämnden skall följa direktivförändringar<br>och rättstillämpningen inom EU samt följa den<br>allmänna utvecklingen inom offentlig upphand-<br>ling i syfte att föreslå nödvändiga ändringar i la-<br>gen om offentlig upphandling samt bidra till att<br>skapa en effektivare och mer miljömedveten<br>upphandling. Enligt regeringens bedömning har<br>nämnden i huvudsak uppnått resultat i enlighet<br>med de uppsatta målen. Vilka effekter verksam-<br>heten har lett till bedömer regeringen med led-<br>ning av årsredovisningen som svåra att över-<br></p>
<p>blicka, t.ex. om regelefterlevnaden har blivit<br>bättre. NOU:s uppgift är enligt lagen om offent-<br>lig upphandling att utöva tillsyn över hela den<br>offentliga upphandlingen, dvs. att tillse att regel-<br>systemet efterlevs. Det verksamhetsresultat som<br>NOU redovisar är att den rena tillsynsverksam-<br>heten har ägnats något mindre andel av den ef-<br>fektiva tiden än planerat. Enligt NOU:s rapport<br>Effekter av lagen om offentlig upphandling har<br>lagen lett till goda ekonomiska effekter i den of-<br>fentliga upphandlingen. De stora nettobespa-<br>ringama har gjorts i kommuner och kommunala<br>bolag. Inom övriga sektorer har det knappast<br>uppkommit någon nettoeffekt alls. Rapporten<br>visar också att regelefterlevnaden är bristfällig.<br>Många upphandlande enheter följer inte regel-<br>verket fullt ut.</p>
<p>I NOU:s regleringsbrev för 1998 har rege-<br>ringen preciserat målen för NOU:s verksamhet.<br>Bland annat skall en en ökad efterlevnad av regel-<br>systemet nås.</p>
<p>NOU har haft regeringens uppdrag att över-<br>väga om informationsverksamheten kan minska<br>och en ökad tyngd läggas på tillsynsverksamhe-<br>ten. Inriktningen skulle vara att tillsynsverksam-<br>heten skulle prioriteras efter år 1997. NOU före-<br>slår i sin redovisning av uppdraget flera åtgärder<br>för att effektivisera upphandlingsverksamheten,<br>b.la. en ökad satsning på kvalitet, översyn av re-<br>gelsystemet och ett effektivare sanktionssystem.<br>NOU understryker att det torde finnas stora be-<br>sparingsmöjligheter vid en förbättrad regelefter-<br>levnad. Med hänsyn till omfattningen av den of-<br>fentliga upphandlingen och till de möjligheter till<br>effektiviseringar som uppenbarligen finns, anser<br>regeringen att tillsynsuppgifterna skall priorite-<br>ras.</p>
<p>Översyn av verksamheten</p>
<p>Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling,<br>som trädde i kraft den 1 januari 1994, styr i prin-<br>cip all inköpsverksamhet inom stat och kom-<br>mun. NOU inrättades 1993 i samband med om-<br>läggningen av upphandlingssystemet bl.a. till<br>följd av att EU:s regelverk om offentlig upp-<br>handling infördes. Myndigheten fick bl.a. till<br>uppgift att informera om lagen och att utöva till-<br>syn över den offentliga upphandlingen. I prakti-<br>ken har NOU:s resurser till övervägande del an-<br>vänts för informationsverksamhet. Mot<br>bakgrund av den problembild som successivt har<br>vuxit fram på upphandlingsområdet har rege-</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>ringen tillsatt en särskild utredare som skall se<br>över NOU:s framtida organisation, roll och<br>uppgifter. NOU uppvisar samma problembild<br>som andra nämnd- och småmyndigheter. Fram-<br>för allt är nämnd- och småmyndigheter ett pro-<br>blem ur styrningsperspektiv. Detta framgår bl.a.<br>av Statskontorets rapporter Statens nämndmyn-<br>digheter (1997:7A och 1997:7B). Nämnd- och<br>småmyndigheter har svårt att möta de krav som<br>regeringen har anledning att ställa på en myndig-<br>hets förmåga att tillämpa de för statsförvaltning-<br>en gemensamma regelverken. Få anställda ger<br>också en sårbar organisation. Regeringens be-<br>dömning i propositionen Statlig förvaltning i<br>medborgarnas tjänst är att när så är möjligt bör<br>särskilda beslutsformer användas i stället för<br>nämndmyndighetsformen (prop. 1997/98:136,<br>bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Riksda-<br>gen hade inga invändningar mot vad regeringen<br>anförde i detta sammanhang. Utredaren skall<br>också bl.a. lämna förslag om hur tillsynsrollen<br>bör utvecklas och ges större tyngd. Vidare skall<br>utredaren se över skadeståndsreglerna och göra<br>en översyn av bestämmelserna om upphandling<br>under tröskelvärdena.</p>
<p>Möjligheterna att effektivisera den offentliga<br>upphandlingen skall vara utredningens utgångs-<br>punkt.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen anser att inriktningen av NOU:s<br>verksamhet skall vara oförändrad i avvaktan på<br>resultatet av översynen av NOU:s framtida or-<br>ganisation, roll och uppgifter. Detta betyder bl.a.<br>att tillsynsverksamheten skall prioriteras.</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>6 292</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>124</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>6 427</p></td></tr>
</table>
<p>Finansieringen av avtalsförsäkringar på det statli-<br>ga området förändrades fr.o.m. 1998 (se bilaga 1,<br>avsnitt 4). Med anledning av detta gjordes en<br>preliminär beräkning av försäkringspremien. En<br>ytterligare justering av teknisk karaktär har gjorts<br>för år 1999.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 1999 upp-<br>går till 6 427 000 kronor. För 2000 har anslaget<br></p>
<p>beräknats till 6 466 000 kronor och för 2001 till<br>6 564 000 kronor.</p>
<p>A10 Ny myndighet för<br>kvalitetsutveckling och<br>kom petensf örsör j ning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.20 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 184 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 326 ’</p></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 10 000 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>2 Motsvarar 10 000 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen har i propositionen Statlig förvalt-<br>ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136,<br>bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) uttalat att<br>en ökad uppmärksamhet bör ägnas åt kompe-<br>tens- och utbildningsfrågorna i syfte att stimule-<br>ra myndigheternas kompetensförsörjning och<br>främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. En<br>särskild myndighet för kvalitetsutveckling och<br>kompetensförsörjning bör därför enligt rege-<br>ringens uppfattning inrättas. Riksdagen hade<br>inga invändningar mot att regeringen fullföljer<br>sin avsikt att inrätta en myndighet av här avsett<br>slag. Myndigheten, som i huvudsak skall arbeta<br>på uppdrag av regeringen, skall verka för att<br>statsförvalningen har en gemensam förvaltnings-<br>kultur och förvaltningsetik. Myndigheten skall<br>t.ex. ta fram underlag för gemensam basutbild-<br>ning i grundläggande förvaltningskunskap som<br>kan användas av myndigheterna. En annan upp-<br>gift är att utveckla program för kvalificerad aspi-<br>rantutbildning inom staten. En viktig del i den<br>nya myndighetens verksamhet skall vara att initi-<br>era och stödja systematiskt kvalitetsarbete inom<br>statsförvaltningen och skapa nätverk för erfaren-<br>hetsutbyte inom detta område. Myndigheten<br>skall också fungera som ett samråds- och kon-<br>taktorgan mellan statsförvaltningen och utbild-<br>nings- och forskningsväsendet i frågor av bety-<br>delse för förvaltningens utveckling.</p>
<p>Myndigheten inrättas fr.o.m. den 1 januari<br>1999. Samtidigt avvecklas verksamheten vid Sta-</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>tens fömyelsefonder, som är en partssammansatt<br>nämnd. Statens förnyelsefonder har finansierats<br>med bidrag som har avsatts efter förhandlingar<br>mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbets-<br>tagarorganisationerna på det statliga förhand-<br>lingsområdet. Outnyttjade medel per den 31 de-<br>cember 1998 på anslaget D3 Bidrag till<br>förnyelsefonder på det statligt reglerade området,<br>Utgiftsområde 14, kommer att tillföras den nya<br>myndigheten enligt överenskommelse mellan<br>Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagaror-<br>ganisationerna. Regeringen har tillsatt en särskild<br>utredare som skall förbereda och genomföra bil-<br>dandet av den nya myndigheten. Utredaren skall<br>bl.a. lämna förslag till verksamhetsmål, dra upp<br>riktlinjer för den nya myndighetens organisation<br>och ange vilken kompetens som behövs.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 upp-<br>går till 10 000 000 kronor. För 2000 har anslaget<br>beräknats till 10 184 000 kronor och för 2001 till<br>10 326 000 kronor.</p>
<h2>All Vissa nämnder m.m.</h2>
<p>Tabell 4.21 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 255</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>297</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 588</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>961</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>977 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>989 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 961 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 961 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Flertalet nämnder handhar frågor inom det ar-<br>betsgivarpolitiska området. Nämnderna kan där-<br>vid ha att pröva frågor om ersättningar som reg-<br>leras i kollektivavtal, pröva tvistefrågor som rör<br>tillämpningen av avtal, pröva frågor om disciplin-<br>ansvar och avskedande beträffande innehavare av<br>högre statliga anställningar etc.</p>
<p>Från anslaget betalas utgifter - i regel arvoden<br>till ledamöter och ersättare m.m. - för Statens<br>tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd,<br>Skiljenämnden i vissa trygghets frågor, Skilje-<br>nämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens an-<br>svarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda<br></p>
<p>nämnd, Kontraktsdelegationen, Statens tjänste-<br>pensions- och grupplivnämnd, Statens utlands-<br>lönenämnd, Statens krigförsäkringsnämnd och<br>Statens krigsskadenämnd. Från anslaget betalas<br>även Sveriges bidrag till Nordiska skatteveten-<br>skapliga forskningsrådet.</p>
<p>Regeringen kommer under hösten att fatta be-<br>slut om att föra kansligöromålen åt Skiljenämn-<br>den i vissa trygghetsfrågor till Kammarkollegiet<br>fr.o.m. den 1 januari 1999. Förslaget överens-<br>stämmer med de riktlinjer för stödet till nämnd-<br>myndigheter som regeringen redovisade i propo-<br>sitionen Statlig förvaltning i medborgarnas<br>tjänst, s. 39 f. (prop. 1997/98:136).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Statens krigsskadenämnd har i budgetunderlaget<br>för 1999-2001 begärt ytterligare medel. Mot bak-<br>grund av pågående beredning av betänkandet<br>Försäkring under krigsförhållanden (SOU<br>1994:130) föreslår regeringen inte nu någon höj-<br>ning av anslaget.</p>
<p>Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna<br>på området är hur arbetsbelastningen påverkar<br>antalet sammanträden vid nämnderna eftersom<br>de flesta arvoden utgår per sammanträde.</p>
<p>Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till<br>att viss del av anslaget förs över till Kammarkol-<br>legiet (se anslaget A8).</p>
<p>Prognosen för innevarande budgetår pekar<br>mot att anslagna medel, inklusive anslagssparan-<br>de kommer att förbrukas.</p>
<h2>A12 Ekonomiska rådet</h2>
<p>Tabell 4.22 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1 414</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>788</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 680</p></td><td>
<p>Utfalls-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 714</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 745 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 769 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 1 714 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>'Motsvarar 1 714 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Kostnaderna för Ekonomiska rådet avser främst<br>arvoden för Ekonomiska rådets ledamöter, arvo-<br>den för beställda forskningsuppsatser samt kost-</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>nader i samband med publicering och övrig pre-<br>sentation av forskningsresultaten.</p>
<p>Vid utgången av budgetåret 1997 hade Eko-<br>nomiska rådet ett anslagssparande på 788 000<br>kronor. Detta förklaras främst av dels att arvo-<br>den i samband med en konferens i november<br>1997 inte kom att betalas ut förrän efter årsskif-<br>tet 1997-1998, dels av anslagssparande från tidi-<br>gare år. Enligt Ekonomiska rådets budgetprog-<br>nos kommer anslagssparandet till stor del att tas i<br>anspråk under innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Fi-<br>nansdepartementet. Rådet består av nationaleko-<br>nomiska forskare förordnade av regeringen på i<br>normalfallet tre år. Vidare är Konjunkturinstitu-<br>tets generaldirektör adjungerad medlem. Det ef-<br>fektmål som rör Ekonomiska rådets verksamhet<br>är: ”Tillförlitliga analyser och bedömningar av<br>den samhällsekonomiska och statsfinansiella ut-<br>vecklingen”. Ekonomiska rådets del av effekt-<br>målet är att ta initiativ till forskning och utred-<br>ningsarbete av särskilt intresse för den<br>ekonomiska politikens utformning. Vidare skall<br>Ekonomiska rådet bistå Finansdepartementet<br>och Konjunkturinstitutet med råd i vetenskapli-<br>ga frågor. Genom sin verksamhet fungerar rådet<br>som en länk mellan Finansdepartementet res-<br>pektive Konjunkturinstitutet och den national-<br>ekonomiska forskningen.</p>
<p>Ekonomiska rådet har under 1997 enligt rege-<br>ringens bedömning uppfyllt sin del av effektmå-<br>let, bland annat har en konferens arrangerats på<br>temat ”What can the welfare State accomplish?”.<br>Tretton av underlagsrapporterna till EMU-<br>utredningen (SOU 1996:158) har publicerats i<br>två nummer av rådets engelskspråkliga tidskrift.<br>Rådet har också under 1997 arrangerat tio semi-<br>narier och åtta lunchmöten på Finansdeparte-<br>mentet, där aktuella ämnen för den ekonomiska<br>politiken behandlats. Regeringen anser att Eko-<br>nomiska rådets roll som initiativtagare till forsk-<br>ning är mycket betydelsefull för tillhandahållan-<br>det av ett gediget underlag för den ekonomiska<br>politikens utformning. Rådet har också en viktig<br>uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i<br>vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena<br>makroekonomi, modellbyggande och miljöeko-<br>nomi.</p>
<p>Slutsatser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>1 680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>1 714</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen anser att Ekonomiska rådet skall bi-<br>dra till målet om att statsfinanserna och statens<br>egendom förvaltas och hanteras på ett så kost-<br>nadseffektivt sätt som möjligt, bl.a. genom prog-<br>noser och analyser av den samhällsekonomiska<br>och statsfinansiella utvecklingen.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999<br>uppgår till 1 714 000 kronor. Anslaget för år<br>2000 har beräknats till 1 745 000 kronor och för<br>år 2001 till 1 769 000 kronor.</p>
<h2>Al 3 Utvecklingsarbete</h2>
<p>Tabell 4.23 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>25 985</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>40 162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>30 170</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>27 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>24 170</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>26 170</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>26 170</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget har ett stort anslagssparande från 1997<br>och beräknas också få ett stort anslagssparande<br>från 1998. Anslagssparandena är planerade med<br>anledning av genomförandet av det omfattande<br>utvecklingsarbete som gäller statens budget, be-<br>talningar, redovisning m.m. Arbetet presentera-<br>des i budgetpropositionen för 1998 (1997/98:1,<br>volym 2, sid 41).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Regeringen beskrev i budgetpropositionen för<br>1998 det s.k. VEST A-projektet (Verktyg för<br>ekonomistyrning i staten) vars syfte är att skapa<br>ett integrerat statligt koncernsystem för prognos,<br>budgetering, resultatstyrning och betalningsin-<br>formation. VESTA drivs som fem delprojekt:</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>— Betalningstjänster</p>
<p>— Arbetsflödes- och dokumenthanteringssys-<br>tem</p>
<p>— Informations- och analysverktyg</p>
<p>— Koncernredovisning och resultatuppföljning</p>
<p>— Budgetering och prognos</p>
<p>Under det gångna året har bl.a. en analys av be-<br>hovet av koncerninformation genomförts. Sys-<br>tem för sammanställning och analys av sådan<br>information har utvärderats.</p>
<p>Anslaget används även för chefsutveckling en-<br>ligt regeringens chefsprogram för myndighets-<br>chefer m.fl. (jfr prop. 1997/98:136 s. 49 ff.) och<br>till utbildningsinsatser för styrelser med fullt an-<br>svar. Så gott som samtliga myndighetschefer och<br>nya styrelser med fullt ansvar har utnyttjat rege-<br>ringens utbildnings- och utvecklingsinsatser.</p>
<p>Vidare används anslaget till kompetensutveck-<br>ling inom Regeringskansliet avseende den refor-<br>merade budgetprocessen. Regeringen bedömer<br>att kunskaperna har ökat men att fortlöpande<br>insatser behövs.</p>
<p>Inom ramen för anslaget har ett projekt bedri-<br>vits inom Regeringskansliet för att förbättra re-<br>sultatstyrningen av myndigheterna.</p>
<p>Vidare har anslaget använts till regeringens<br>uppdrag avseende myndigheternas omställning<br>av informationssystem inför år 2000. Uppdraget<br>har utförts av Statskontoret och inneburit en<br>kartläggning av myndigheternas situation inför<br>milleniumskiftet. Statskontoret har också utfört<br>uppdrag avseende myndigheternas IT-<br>anpassningar inför eurons införande.</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringen har för budgetåret 1998 ett bemyn-<br>digande från riksdagen att göra ekonomiska åta-<br>ganden som innebär utgifter på högst 50 000 000<br>kronor efter år 1998 för VEST A-projektets ge-<br>nomförande. Regeringen kommer dock inte att<br>behöva utnyttja bemyndigandet under inneva-<br>rande år. Bedömningen är dock att ett sådant<br>bemyndigande behövs för år 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Under de senaste åren har cirka 3 miljoner kro-<br>nor av anslaget årligen tillställts Riksrevi-<br></p>
<p>sionsverket för utveckling av den ekonomiska<br>styrningen inom staten. Från och med 1999<br>tillförs Ekonomistyrningsverkets anslag 3 miljo-<br>ner kronor för detta ändamål. Anslaget Utveck-<br>lingsarbete minskar med samma belopp.</p>
<p>Vidare har anslaget minskats med 1 miljon<br>kronor och anslaget C 1. Regeringskansliet m.m.<br>ökats med samma belopp. Anledningen är att<br>visst utvecklingsarbete avseende statens budget<br>och betalningar flyttats till Finansdepartementets<br>reguljära organisation.</p>
<p>Anslaget minskas engångsvis under 1999 med<br>2 miljoner kronor. Statistiska centralbyråns an-<br>slag ökas med samma belopp för att finansiera<br>viss utveckling av jämställdhetsstatistik.</p>
<p>Under 1999 avses anslaget användas för upp-<br>drag till SCB att utveckla de ekonomiska analy-<br>serna av förmögenhetstilldelningen och den of-<br>fentliga konsumtionens fördelningseffekter.</p>
<p>Användningen av anslaget kommer även un-<br>der 1999 att domineras av VEST A-projektet.</p>
<h2>A14 Kontrollfunktionen i staten</h2>
<p>Tabell 4.24 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>32 652</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>67 348</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>88 312</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>85 090</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas bidrag till projekt som syf-<br>tar till att stärka kontrollen av medelsförvalt-<br>ningen i staten.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>För den offentliga sektorns legitimitet är det av<br>fundamental betydelse att de skatter som riksda-<br>gen beslutat om inbetalas och att bidrag av olika<br>slag endast utbetalas till dem som är berättigade<br>samt att utbetalning då sker till rätt belopp.<br>Kontrollen av statliga medel utgör ett prioriterat<br>område för regeringens arbete. I 1996 års eko-<br>nomiska vårproposition anförde regeringen att<br>förstärkningar av kontrollfunktionen i staten be-<br>dömdes som nödvändiga. I samma proposition<br>aviserades även en avsikt att föreslå riksdagen att</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>särskilda resurser på totalt 345 miljoner kronor<br>skulle avsättas under en treårsperiod för att möj-<br>liggöra en sådan förstärkning. Mot denna bak-<br>grund har riksdagen i syfte att stärka kontroll-<br>funktionen i staten anvisat 220 miljoner kronor<br>för kontrollinsatser under åren 1997 och 1998.<br>Från anslaget skall även finansieras vissa insatser<br>för bekämpning av ekobrott.</p>
<p>Berörda departement och myndigheter är an-<br>svariga för att de statliga medlen inom deras om-<br>råden hanteras på ett korrekt och effektivt sätt.<br>De ansvarar även för genomförandet av de pro-<br>jekt och verkställande av de åtgärder som rege-<br>ringen beslutar. Härav följer att de åtgärder som<br>hittills vidtagits eller planeras inom respektive<br>departements ansvarsområde i första hand redo-<br>visas under berört utgiftsområde i denna propo-<br>sition.</p>
<p>Som bl.a. Statskontoret påpekat i en förstudie,<br>Statliga resursinsatser för kontroll av transfere-<br>ringar (REKOTRANS), har olika myndigheter<br>nått varierande resultat i utvecklingen av sin in-<br>ternkontroll. Avgörande för resultatet av<br>medelskontrollen är inte i första hand hur myck-<br>et resurser som avsätts utan hur kontrollen ge-<br>nomförs. De av riksdagen särskilt anvisade kon-<br>trollresurserna ger regeringen en möjlighet att<br>stimulera myndigheternas utvecklingsarbete ge-<br>nom att stödja utvecklingsprojekt. Resurserna<br>ger också möjlighet att genomföra kartläggnings-<br>och metodutvecklingsprojekt som ger förutsätt-<br>ningar för en förbättrad styrning och underlag<br>för regeländringar. De ska däremot inte användas<br>till att finansiera aktiviteter som myndigheterna<br>redan erhåller medel för och kan självklart endast<br>stödja en mindre del av det arbete som krävs in-<br>om statsförvaltningen för att förbättra hante-<br>ringen av statliga medel.</p>
<p>Myndigheter och andra institutioner har er-<br>bjudits möjlighet att ansöka om projektbidrag<br>för projekt som syftar till att stärka kontroll-<br>funktionen i staten. Projekt som blivit aktuella<br>för bidrag ur anslaget har det gemensamt att de<br>rör sig inom områden där betydande risker finns<br>för icke avsedd medelshantering vilket kan leda<br>till betydande kostnader för staten. Hit hör bl.a.<br>projekt som rör de individrelaterade bidragssys-<br>temen, projekt av sektorsövergripande karaktär<br>samt projekt med inriktning mot kontroll av<br>EU-medel.</p>
<p>Hittills har under 1997 och 1998 sammanlagt<br>ett 40-tal projekt beviljats bidrag, uppgående till<br>totalt drygt 174 miljoner kronor. Det totala an-<br>talet ansökningar för de två åren är cirka 140<br></p>
<p>stycken. Bland de större projektbidragen finns<br>bidrag till Riksförsäkringsverket för ett projekt<br>med syftet att säkerställa god kvalitet i för-<br>säkringskassornas ärendehandläggning. Eko-<br>brottsmyndigheten har beviljats medel till sin<br>verksamhet och Riksskatteverket för kontroll av<br>skatteupplag och ledsagardokument. Sektor-<br>sövergripande insatser har prioriterats. Ett exem-<br>pel på detta är ett projekt som ska utveckla kon-<br>trollrutiner vid utbetalning av bidrag från<br>Centrala Studiestödsnämnden, arbetslöshetskas-<br>sorna och försäkringskassorna. Syftet är dels att<br>förhindra att oförenliga beslut avseende förmå-<br>ner fattas, dels upptäcka och stoppa felaktiga ut-<br>betalningar från två eller flera bidragssystem<br>samtidigt. Andra myndigheter som erhållit pro-<br>jektbidrag är bl.a. Generaltullstyrelsen, Riksrevi-<br>sionsverket (RRV), Statens Jordbruksverk och<br>Socialstyrelsen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.25 Beviljade kontrollprojekt per område 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rätt ersättning från<br>socialförsäkringen</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>30 215</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hantering av EU-<br>medel</p></td><td>
<p>15 366</p></td><td>
<p>22 937</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Informationsutbyte<br>FK, CSN och A-kassa</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>1 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>5 990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tull</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkbokföring</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>2 760</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och statliga<br>fordringar</p></td><td>
<p>2 850</p></td><td>
<p>2 325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheters interna<br>arbete</p></td><td>
<p>4 100</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svart arbete</p></td><td>
<p>3 900</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 970</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagsstöd</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Användning av sti-<br>mulansbidrag</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>705</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekobrottsmyndigheten</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total</p></td><td>
<p>72121</p></td><td>
<p>101 947</p></td></tr>
</table>
<p>Hittills har sju projekt slutredovisats. Arbets-<br>marknadsstyrelsen (AMS) har genomfört en<br>studie för hur talsvarsteknik kan användas för att<br>intensifiera arbetet med att kontrollera att arbets-<br>sökande står till arbetsmarknadens förfogande.<br>Resultatet av studien är att ett utvecklingsarbete<br>har startats inom AMS och i Blekinge genomförs<br>under hösten försök med att använda talsvars-</p>
<p>39</p>
<p>PROP, 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>teknik för att förstärka kontakten mellan ar-<br>betsförmedling och arbetssökande.</p>
<p>Flertalet av de slutförda projekten är studier av<br>kartläggningskaraktär som genomförts av RRV.<br>RRV har bl.a. kartlagt det svarta arbetet och läm-<br>nat ett antal förslag till åtgärder. RRV beräknar<br>att det svarta arbetet innebär ett årligt skatte-<br>bortfall på motsvarande 20 - 40 miljarder kronor.<br>För att bekämpa det svarta arbetet menar RRV<br>att det krävs ett brett och djupt åtgärdsprogram.<br>Åtgärdsprogrammet behöver inriktas på att på-<br>verka attityder och samhällsmoral, skapa incita-<br>ment att handla rätt och att öka risken för upp-<br>täckt. Då förslaget till åtgärdsprogram berör<br>många olika verksamheter föreslår RRV att initi-<br>erandet och genomförandet leds av en delegation<br>knuten till regeringen. I en studie av datorrelate-<br>rade missbruk och brott beräknar RRV bl.a. att<br>detta kostar statliga myndigheter minst 17 miljo-<br>ner kronor per år. RRV lämnar också förslag på<br>olika åtgärder för att förebygga och upptäcka<br>datormissbruk och brott. De pekar bl.a. på att<br>frågan inte i första hand är teknisk utan en led-<br>ningsfråga. RRV har också granskat förutsätt-<br>ningarna för ett centralt register med uppgifter<br>om ersättningar och bidrag ur transfereringssys-<br>temen till enskilda personer. RRV rekommende-<br>rar myndighetssamverkan i en decentraliserad<br>IT-miljö för att skapa utrymme för ökad effekti-<br>vitet och förbättrad service.</p>
<p>EU-bedrägeridelegationen har låtit RRV kart-<br>lägga det regelverk som styr kontrollen av Sveri-<br>ges hantering av EU-medel. I rapporten konsta-<br>teras bl.a. att ansvaret för EU:s medelshantering i<br>Sverige, med utgångspunkt i myndigheternas in-<br>struktioner, är otydligt. Rapporten konstaterar<br>också att skyddsnivån för de olika stöden skiljer<br>sig åt. Rapporten lämnar också ett antal förslag,<br>bl.a. att roller och ansvar behöver förtydligas<br>bland de myndigheter som handlägger och be-<br>slutar om EU-medel. RRV har granskat den in-<br>terna kontrollen vid hanteringen av stöd från ut-<br>vecklingssektionen inom EU:s Jordbruksfond<br>och inom Fonden för fiskets utveckling. RRV<br>konstaterar när det gäller Fonden för fiskets ut-<br>veckling att den interna kontrollen är tillräcklig,<br>förutsatt att vissa kontrollförstärkningar ge-<br>nomförs. För jordbruksfonden menar RRV att<br>internkontrollen är bristfällig för struktur-<br>fondsprojekten inom mål 5b och 6. RRV kon-<br>staterar att om kommissionen börjar tillämpa<br>samma regler som för jordbruksstödet riskerar<br>Sverige att drabbas av sanktioner på grund av<br>bristande intern kontroll. RRV beräknar att Sve-<br></p>
<p>rige kan drabbas av sanktioner uppgående till 28<br>miljoner kronor för femårsperioden om samma<br>procentsatser för sanktioner tillämpas som för<br>garantisektionen inom Jordbruksfonden.</p>
<p>Ytterligare ett antal projekt har kommit så<br>långt att det går att dra preliminära slutsatser om<br>deras resultat. De projekt som Jordbruksverket<br>beviljats medel för har till syfte att stärka kon-<br>trollen av bidrag från EU:s gemensamma jord-<br>brukspolitik. Projekten är inriktade både på att<br>bygga kontrollfunktioner och administrativa ru-<br>tiner på ett sådant sätt att utbetalningar blir rikti-<br>ga och att oegentligheter förhindras. Om inte<br>medlemslandet skött kontrollen eller genomfört<br>handläggningen av bidragsärenden på ett till-<br>fredsställande sätt har EU betydande sank-<br>tionsmöjligheter. Beroende på bristernas omfatt-<br>ning kan EU besluta att låta bli att ersätta upp till<br>100 procent av utbetalt bidrag. Bland andra EU-<br>länder i Nordeuropa varierar sanktionerna ett en-<br>skilt år mellan 0 och 1,5 procent av utbetalt be-<br>lopp. Noll procent i sanktion är mycket ovanligt.<br>Jordbruksverket betalar varje år ut knappt 9 mil-<br>jarder kronor. Om projekten under en femårspe-<br>riod leder till att de årliga sanktionerna minskar<br>med 0,06 procentenheter motsvarar det de 26<br>miljoner kronor som Jordbruksverket erhållit till<br>sina projekt.</p>
<p>I ett projekt arbetar tullen med att införa nya<br>arbetsmetoder i klarerings- och kontrollverk-<br>samheten. Syftet är att effektivisera myndighets-<br>utövningen och få en större träffsäkerhet i kon-<br>trollarbetet. Rutiner och systemstöd har utveck-<br>lats som innebär att en kontinuerlig riskanalys<br>styr vilka företag som kontrolleras. Skötsamma<br>företag kontrolleras mindre och får tillgång till<br>effektivare rutiner samtidigt som kontrollen av<br>övriga företag kan öka.</p>
<p>Riksförsäkringsverkets projekt för att säker-<br>ställa god kvalitet i försäkringskassornas ärende-<br>handläggning har avslutat den första delen av sitt<br>arbete. Under 1997 tillfördes kassorna medel för<br>att göra det möjligt för samtliga handläggare att<br>få tid till kompetensutveckling och för att stödja<br>utvecklingsinsatser. Seminarier har genomförts<br>och handlednings- och diskussionsmaterial har<br>tagits fram. Arbetet fortsätter även under 1998<br>men enligt RFV har projektet redan inneburit en<br>tydlig attitydförändring hos medarbetarna. Mo-<br>tivationen för kvalitetsarbetet har ökat och det<br>utgör alltmer en naturlig del av det ordinarie ar-<br>betet. De kassor som kommit längst i sitt arbete<br>visar också goda resultat. Bland annat visar Bo-<br>husläns allmänna försäkringskassa en beräknad</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>minskning av försäkringsutgifterna med 10 mil-<br>joner kronor under 1997 genom en förstärkt<br>kvalitets- och efterkontroll. Hos Västerbottens<br>läns allmänna försäkringskassa beräknas en bättre<br>efterkontroll av förtidspensioner leda till en be-<br>sparing på drygt 4 miljoner kronor 1997.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>I de flesta projekten ingår metodutveckling och<br>utbildningsinsatser. För att få ett långsiktigt re-<br>sultat av dessa insatser fordrar de flesta projekten<br>mellan ett och två år för sitt genomförande.<br>Detta innebär att de flesta projekten kommer att<br>avslutas först under hösten 1998 eller under<br>1999, varför det idag är för tidigt att redovisa de-<br>ras slutgiltiga resultat. Regeringen avser mot<br>denna bakgrund att i samband med kommande<br>års budgetpropositioner närmare redovisa resul-<br>taten av de olika projektens arbete.</p>
<p>När det gäller åtgärder mot de missförhållan-<br>den som RRV redovisat i sina granskningar av<br>datormissbruk och brott samt EU-relaterade frå-<br>gor har regeringen aviserat åtgärder i sin skrivel-<br>se, Uppföljning av budgetåret 1997 (skr.<br>1997/98:187). Under utgiftsområde 23, Jord-<br>och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, i<br>denna proposition redovisas också åtgärder med<br>anledning av RRV:s rekommendationer. En fort-<br>satt beredning av frågor som rör svart arbete och<br>IT-system för att följa och kontrollera olika ty-<br>per av bidrag kommer att ske inom Regerings-<br>kansliet.</p>
<p>Kontrollarbetet ska vara en integrerad del av<br>myndigheternas verksamhet. För att bättre kun-<br>na följa och styra detta arbete avser regeringen<br>att i regleringsbreven för fler myndigheter ställa<br>upp verksamhetsmål och återrapporteringskrav<br>rörande omfattningen av fusk och missbruk och<br>insatser för att motverka felaktig användning av<br>statliga medel.</p>
<p>I syfte att fullfölja satsningen på kontroll-<br>funktionen i staten föreslås 85 miljoner kronor<br>anvisas för år 1999. En sänkning till 85 miljoner<br>kronor motiveras i första hand av att tidigare års<br>anslag inte utnyttjats fullt ut. Möjligheterna att<br>bedriva projekt som ger ett gott resultat begrän-<br>sas av myndigheternas förmåga att tillhandahålla<br>kvalificerad personal och viss mån också delfi-<br>nansiera projekten. Regeringen gör därför be-<br>dömningen att 85 miljoner kronor är tillräckligt<br>för att kunna finansiera de projekt som uppfyller<br>regeringens krav på inriktning och innehåll.</p>
<h2>A15 Riksgäldskontoret:</h2>
<h2>Garantiverksamhet</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.26 Anslagsutveckling |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>-141 026 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Utgifts-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 prognos -9 583 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
</table>
<p>1 överskott som förs till inkomsttitel.</p>
<p>Riksgäldskontorets verksamhet är delvis hänför-<br>lig till verksamhetsområde A Effektivisering och<br>utveckling av statlig förvaltning, delvis till verk-<br>samhetsområde B Det finansiella systemet. Inom<br>verksamhetsområde A redovisas resultatet för<br>Riksgäldskontorets garantiverksamhet, kassa-<br>hållningsverksamhet och in- och utlåningsverk-<br>samhet. Resultatet för upplåning och stats-<br>skuldsförvaltning redovisas inom verksamhets-<br>område B (avsnitt 5.5).</p>
<p>Anslaget Al 5 Riksgäldskontoret Garantiverk-<br>samhet omfattar av Riksgäldskontoret före år<br>1997 utfärdade garantier. Även garantier som<br>utfärdats av Riksgäldskontoret vid senare tid-<br>punkt men som utfärdats inom de garantisystem<br>som gällde före 1997 skall belasta detta anslag.<br>Anslaget får användas för att täcka eventuella<br>förluster till följd av dessa garantier. Anslaget får<br>även användas för eventuella förluster som upp-<br>kommer i samband med Riksgäldskontorets ut-<br>låning till statliga bolag. Slutligen skall förvalt-<br>ningskostnader förknippade med dessa garantier<br>och lån belasta anslaget. Till anslaget förs verk-<br>samhetens intäkter, huvudsakligen influtna av-<br>gifter och återvunna medel. Överskottet i verk-<br>samheten förs mot inkomsttitel på stats-<br>budgeten.</p>
<p>Riksgäldskontorets garantiverksamhet om-<br>fattar även garantier som inte täcks av anslaget<br>A15.1 det följande behandlas Riksgäldskontorets<br>hela garantiverksamhet.</p>
<p>Riksgäldskontorets garantiverksamhet</p>
<p>Riksdagen beslutade våren 1997 (prop.<br>1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53)<br>att införa en ny garantimodell för staten. Den<br>nya modellen innebär i korthet att risken för ett<br>infriande skall beräknas i varje garanti. Utifrån<br>den beräknade risken sätts ett pris i form av en</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>avgift. Dessutom skall avgiften täcka administra-<br>tiva kostnader. Om avgiften sätts på ett sådant<br>sätt att den inte täcker kostnaden för garantin<br>utgör mellanskillnaden en statlig subvention.<br>Denna subvention skall enligt den nya garanti-<br>modellen belasta ett anslag. Avgifter, återvin-<br>ningar och eventuella subventionsmedel från an-<br>slag sätts in på räntekonto i Riksgäldskontoret.<br>På så sätt byggs en reserv upp, vilken belastas vid<br>infrianden. Garantier utfärdade efter den 1 janua-<br>ri 1997 har utfärdats efter principerna i denna<br>modell.</p>
<p>Riksgäldskontoret innehar även garantier som<br>utfärdats innan den nya garantimodellen togs i<br>bruk. Avgiften för dessa garantier motsvarar i de<br>flesta fall inte den risk garantierna representerar<br>och avgiften beräknas därför inte täcka de fram-<br>tida kostnaderna. Kostnader för av Riksgälds-<br>kontoret utfärdade äldre garantier belastar ansla-<br>get A15 Riksgäldskontoret Garantiverksamhet. I<br>samband med införandet av den nya garantimo-<br>dellen koncentrerades statens garantiverksamhet<br>till fem myndigheter, bl.a. Riksgäldskontoret. Ett<br>stort antal äldre garantier utfärdade av andra<br>myndigheter överfördes därför den 1 januari<br>1998 till Riksgäldskontoret. Även för dessa ga-<br>rantier beräknas avgiften i de flesta fall inte täcka<br>de framtida kostnaderna. Kostnaderna för de av<br>andra myndigheter utfärdade garantierna belastar<br>anslag inom respektive utgiftsområde.</p>
<p>Riksgäldskontoret har under 1997 anpassat<br>verksamheten efter de krav som den nya garan-<br>timodellen ställer. Värdering av risker och av-<br>giftssättning som avspeglar dessa risker är av<br>central betydelse. I samarbete med Handelshög-<br>skolan i Stockholm har Riksgäldskontoret utar-<br>betat nya värderingsmodeller, vilka nu används i<br>värderingsarbetet. Riksgäldskontorets organisa-<br>tion har även anpassats till den nya verksamhe-<br>ten. Den tidigare gruppen för garantier har för-<br>stärkts och ombildades vid årsskiftet 1997/98 till<br>en egen avdelning. Riksgäldskontorets garanti-<br>verksamhet regleras numera av garantiförord-<br>ningen (1997:1006), vilken trädde i kraft den 1<br>januari 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Riksgäldskontorets övergripande mål inom ga-<br>rantiverksamheten under budgetåret 1997 var att<br></p>
<p>bidra till att andra myndigheters garanti- och lå-<br>neverksamhet bedrivs på ett effektivt sätt samt<br>att kostnaderna för garantiverksamheten täcks av<br>dess intäkter sett över en längre tidsperiod. Riks-<br>gäldskontoret utfärdar även lån till vissa projekt.<br>För närvarande pågår ett arbete med att utveckla<br>låneverksamheten och något mål fanns inte for-<br>mulerat för 1997.</p>
<p>Riksgäldskontorets totala garantiåtaganden<br>uppgick vid årsskiftet 1997/98 till 147 miljarder<br>kronor. Garantier till finansiella verksamheter<br>motsvarade cirka 75 % av de totala åtagandena.<br>Andra stora engagemang rör garantier till in-<br>frastrukturprojekt, exempelvis garantier till Ore-<br>sundsförbindelsen och de s.k. Stockholmsleder-<br>na och Göteborgslederna. Garantier till<br>infrastrukturprojekt utgjorde vid årsskiftet cirka<br>21 % av de totala åtagandena. Garantiåtagandena<br>minskade under budgetåret med 22 miljarder<br>kronor. Den största delen hänförs till minskning<br>av garanterade belopp till finansiella verksamhe-<br>ter. Några infrianden av garantier gjordes inte<br>under 1997. Återvinningar av tidigare infrianden<br>gjordes på totalt 0,75 miljoner kronor.</p>
<p>Riksgäldskontorets lån med kreditrisk upp-<br>gick vid årsskiftet till cirka 2,3 miljarder kronor.<br>Under 1997 förtidsinlöste eller slutamorterade<br>statliga bolag sina lån. Lånestocken minskade<br>därför under budgetåret med drygt 14 miljarder<br>kronor. Avvecklingen av de statliga bolagens lå-<br>neportföljer har därmed skett i snabbare takt än<br>planerat.</p>
<p>Garantiverksamheten gav under 1997 ett över-<br>skott på drygt 285 miljoner kronor. Verksamhe-<br>tens resultat framgår även av nedanstående tabell.<br>Riksgäldskontorets garantiportfölj består av ett<br>mindre antal beloppsmässigt stora engagemang.<br>Riksgäldskontoret påpekar i sin årsredovisning<br>att resultatet därför inte kan förväntas ligga nära<br>noll för varje enskilt år. Resultatet är direkt bero-<br>ende av att avgifterna rätt avspeglar den risk som<br>garantierna representerar. Om avgifterna mot-<br>svarar de förväntade kostnaderna kommer kost-<br>nader och intäkter i enlighet med målet att balan-<br>seras på sikt. Det årliga resultatet ger därför<br>begränsad information om måluppfyllelse. Fokus<br>bör istället ligga på en bedömning av formerna<br>och metoderna för riskvärdering och prissätt-<br>ning. Regeringen bedömer att det utvecklingsar-<br>bete som för närvarande genomförs av riskvärde-<br>ring och avgiftssättning bidrar till ökad<br>måluppfyllelse.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Tabell 4.27 Resultat av Riksgäldskontorets garantiverk-<br>samhet budgetåren 1992/93 - 1997.</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>1993/94</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>466</p></td><td>
<p>1 344</p></td><td>
<p>366</p></td><td>
<p>294</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>1 020</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>385</p></td><td>
<p>325</p></td><td>
<p>315</p></td><td>
<p>285</p></td></tr>
</table>
<p>Slutsatser</p>
<p>Enligt beräkningar av Riksgäldskontoret är av-<br>gifterna i de befintliga, äldre garantiåtagandena<br>ofta underprissatta. Subventionselementet - vil-<br>ket motsvarar skillnaden mellan den beräknade<br>riskvägda kostnaden och den uttagna avgiften - i<br>dessa garantier beräknas motsvara förväntade<br>framtida budgetutgifter över tiden på totalt cirka<br>15 miljarder kronor. Riksgäldskontoret påpekar<br>emellertid att detta är överslagsmässiga bedöm-<br>ningar. Mot denna bakgrund anser regeringen att<br>det är av största vikt att utvecklingen av metoder<br>för riskvärdering och prissättning fortskrider<br>och, att om det är möjligt med hänsyn till befint-<br>liga avtal, en korrekt avgift debiteras garantitaga-<br>ren och/eller att kostnaden belastar anslag inom<br>respektive utgiftsområde.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.28 Budget för den avgiftsbelagda garantiverksam-<br>het, nya garantier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>113 041</p></td><td>
<p>5 600</p></td><td>
<p>107 441</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>133 000</p></td><td>
<p>6 284</p></td><td>
<p>126 716</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>118 500</p></td><td>
<p>7 469</p></td><td>
<p>111 031</p></td></tr>
</table>
<p>1 Reserveras på räntekonto för täckning av infria nden.</p>
<p>4.6 Riksgäldskontorets<br>kassahållningsverksamhet och<br>in- och utlåningsverksamhet</p>
<p>Kassahållningsverksamheten</p>
<p>Riksgäldskontorets övergripande mål inom den-<br>na verksamhet under budgetåret 1997 var att bi-<br>dra till en god kassahållning i staten och därige-<br>nom minska räntekostnaderna för staten.<br>Genom att löpande följa upp betalningar till och<br>från staten kan räntekostnader undvikas till följd<br>av felaktiga eller försenade betalningar. Genom<br>förslag till övergripande strukturella åtgärder<br></p>
<p>medverkar Riksgäldskontoret till att statens be-<br>talningar sker på ett finansiellt effektivt sätt.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets<br>löpande uppföljning och agerande bidragit till att<br>myndigheternas betalningsrutiner effektiviserats.<br>Under 1997 fick Riksgäldskontoret endast vid<br>ett fåtal tillfällen anledning att påtala felaktiga<br>betalningar. Under året lämnade Riksgäldskon-<br>toret förslag till färre och senarelagda utbetal-<br>ningstidpunkter för statliga betalningar. Försla-<br>gen beräknas kunna leda till sammanlagda<br>besparingar för staten på 100 - 130 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets<br>kassahållningsverksamhet varit tillfredsställande<br>under 1997 och att verksamheten bidragit till<br>minskade kostnader för staten.</p>
<p>In- och utlåningsverksamheten</p>
<p>Riksgäldskontorets övergripande mål för denna<br>verksamhet under budgetåret 1997 var att ge<br>statliga myndigheter lån och placeringsmöjlig-<br>heter till så goda villkor som möjligt utan att<br>myndigheternas verksamheter subventioneras.<br>Verksamheten är avgiftsfinansierad.</p>
<p>Under 1997 ökade inlåningen med 10,6 mil-<br>jarder kronor till totalt 79 miljarder kronor. Ök-<br>ningen var främst en följd av att insättningarna i<br>det nya pensionssystemet ökat samt att Insätt-<br>ningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden<br>ökat behållningen på sina konton. De statliga<br>myndigheterna i övrigt har minskat sin inlåning<br>på räntekonton. Utlåningen var i stort sett oför-<br>ändrad över året och uppgick till 118 miljarder<br>kronor vid årets slut. Verksamheten medförde<br>ett överskott på 8,7 miljoner kronor under 1997.<br>Överskottet förklaras i huvudsak av avgiftsin-<br>komster på 5,5 miljoner kronor i samband med<br>utlåning till CSN. Denna avgift har fastlagts av<br>regeringen. En översyn av storleken på avgiften<br>genomförs för närvarande. För att kartlägga<br>uppfattningen om service och kvalitet genomför<br>Riksgäldskontoret årligen en enkät till kontorets<br>kunder. Andelen kunder med positiv uppfattning<br>om verksamheten ökade under året. Totalt var 95<br>% av kunderna positiva till hur verksamheten<br>bedrivits.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets<br>in- och utlåningsverksamhet i huvudsak bedrivits<br>i enlighet med de uppsatta målet. Då målet är att<br>ge andra statliga myndigheter lån och place-<br>ringsmöjligheter till så goda villkor som möjligt<br>utan att myndigheternas verksamheter subven-<br>tioneras skall de avgifter som tas ut enbart täcka<br>verksamhetens kostnader. I likhet med tidigare<br>år uppvisar verksamheten emellertid ett över-<br>skott, även efter att avgiftsinkomsterna från<br>CSN räknats bort. Överskottet har minskat<br>jämfört med föregående budgetår. Regeringen<br>förutsätter att Riksgäldskontoret fortsätter att<br>vidta åtgärder för att så långt som möjligt elimi-<br>nera detta överskott.</p>
<p>Tabell 4.29 Budget för in- och utlåningsverksamheten</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>21 945</p></td><td>
<p>13 197</p></td><td>
<p>8 748</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>16 282</p></td><td>
<p>15 397</p></td><td>
<p>885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>15 648</p></td><td>
<p>14 948</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
</table>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Statens fastighetsverk har genomfört sina in-<br>struktionsenliga uppgifter och uppfyllt det över-<br>gripande målet och verksamhetsmålet. Verket<br>har uppnått det uppställda avkastningskravet om</p>
<p>2,8 % (efter finansiella poster, före extraordinära<br>poster inklusive eventuella reavinster vid fastig-<br>hetsförsäljningar). Detta gäller också kvalitets-<br>målet att 80 % av verkets hyresgäster skall vara<br>nöjda med sina lokaler. Andelen nöjda kunder<br>har sedan år 1995, då den närmast föregående<br>mätningen av hyresgästernas uppfattning ägde<br>rum, ökat med fem procentenheter. Den av ver-<br>ket genomförda mätningen ger också ett bra un-<br>derlag för att ytterligare förbättra kvaliteten på<br>och servicen i verkets lokaler.</p>
<p>Fastighetsverkets arbete inom skogsbruket har<br>delvis präglats av det arbete med certifieringskri-<br>terier som genomförts och där verket tagit aktiv<br>del. Verket följer redan nu de regler som fast-<br>ställts i avvaktan på att certifiering kan genomfö-<br>ras.</p>
<p>4.7 Statens fastighetsverk</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Statens fastighetsverk är en central förvaltnings-<br>myndighet av det fastighetsbestånd som rege-<br>ringen bestämmer. Det övergripande målet för<br>verket är att förvaltningen skall ske på det sätt<br>som innebär god resurshushållning och hög<br>ekonomisk effektivitet samtidigt som fastighe-<br>ternas värden i vid mening bevaras.</p>
<p>Verksamhetsmålet för Statens fastighetsverk<br>för budgetåret 1998 är att hyregästerna skall ges<br>ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler<br>samt att verket skall uppfattas som en god och<br>serviceinriktad hyresvärd.</p>
<h2>Redovisning av uppgifter om det<br>ekonomiska läget</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>[Tabell 4.30 Uppgifter om det ekonomiska läget 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>År 1996</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>År 1997</p></td><td>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utnyttjad låneram</p></td><td>
<p>3 580</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>4 800</p></td><td>
<p>68,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala kostnader<br>för verksamheten<br>varav:</p></td><td>
<p>1 565</p></td><td></td><td>
<p>1 524</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- avskrivningar</p></td><td>
<p>162</p></td><td></td><td>
<p>163</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- finansiella kost-<br>nader</p></td><td>
<p>200</p></td><td></td><td>
<p>297</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala intäkter för<br>verksamheten<br>varav:</p></td><td>
<p>1 718</p></td><td></td><td>
<p>1 758</p></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>- intäkter av anslag</p></td><td>
<p>204</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- intäkter av hyror</p></td><td>
<p>1 346</p></td><td>
<p>1 452</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- intäkter av bidrag</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat för verk-</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>234</p></td></tr>
<tr><td>
<p>samheten</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Investeringar</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 4.31 Investeringsplan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>Prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inrikes</p></td><td>
<p>433,1</p></td><td>
<p>372,6</p></td><td>
<p>288,2</p></td><td>
<p>422,9</p></td><td>
<p>321,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikes</p></td><td>
<p>62,0</p></td><td>
<p>69,6</p></td><td>
<p>41,7</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>495,1</p></td><td>
<p>442,1</p></td><td>
<p>329,9</p></td><td>
<p>434,2</p></td><td>
<p>331,2</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsbe-<br>rättelse haft invändningar mot Statens fastighets-<br>verks redovisning och interna kontroll under<br>andra halvåret 1997 för det samnordiska ambas-<br>sadprojektet i Berlin som Fastighetsverket är<br>projektansvarigt för.</p>
<p>Statens fastighetsverk har bemött invändning-<br>en och vidtagit åtgärder för att undanröja de på-<br>talade svagheterna. Regeringen bedömer att inga<br>ytterligare åtgärder behöver vidtas i ärendet.</p>
<p>RRV har också uppmärksammat en oklarhet i<br>samband med viss inleverans till statsverket. Re-<br>geringen avser att i Fastighetsverkets reglerings-<br>brev för budgetåret 1999 förtydliga vad som gäl-<br>ler.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Ett fastighetsbestånd som nyttjas av Statens<br>institutionsstyrelse och som idag förvaltas av<br>Fastighetsverket avses att under år 1998 säljas till<br>Specialfastigheter Sverige AB som ägs till 100 %<br>av staten.</p>
<p>Fastighetsverket är medveten om att det finns<br>problem inför milleniumskiftet med de s.k. in-<br>bäddade systemen, dvs. de elektroniska system<br>som styrs av en datorkrets och som finns i t.ex.<br>hissar, brandlarm och ventilationssystem i ver-<br>kets fastigheter. Dessa problem kommer i möjli-<br>gaste mån enligt Fastighetsverket att lösas i god<br>tid innan milleniumskiftet så att hyresgästerna<br>inte drabbas.</p>
<p>Låneram</p>
<p>Nya lån kommer årligen att tas upp i Riksgälds-<br>kontoret för att finansiera investeringar. Den<br>ökade belåningen innebär för budgetåret 1999 en<br>ökning av verkets räntekostnader med 18 %<br>jämfört med utfallet år 1997.</p>
<p>Framöver kommer den av riksdagen beviljade<br>låneramen om 7 miljarder kronor att utnyttjas i<br>mycket högre grad bl.a. beroende på att den<br>samnordiska ambassadbyggnationen i Berlin<br>startar, Världskulturmuseets etablering i Göte-<br>borg, ombyggnaden av regeringskansliets lokaler<br>m.fl.</p>
<p>Fastighetsverkets förslag till bibehållen låne-<br>ram om 7 miljarder kronor tillstyrks. I samband<br>med att verket tar upp lån för inleverans av sitt<br>överskott kommer belånings graden att öka.</p>
<p>Fastighetsverket får även ta upp lån i Riks-<br>gäldskontoret för reinvesteringar och anpassning<br>av kapitalstrukturen med hänsyn till gällande so-<br>liditetsmål.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Statens fastighetsverks årsredovisning visar att<br>myndigheten i allt väsentligt uppfyllt de krav re-<br>geringen ställt. Fastighetsverket redovisar ett bra<br>resultat för år 1997. Årsredovisningens utform-<br>ning ger också möjlighet till jämförelse med and-<br>ra statligt anknutna fastighetsförvaltare.</p>
<p>Regeringen bedömer att den av Statens fastig-<br>hetsverk begärda låneramen i Riksgäldskontoret<br>om 7 miljarder kronor är rimlig och bör gälla<br>även under budgetåret 1999.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>5 Det finansiella systemet</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet Det finansiella, systemet be-<br>står av Bokföringsnämnden (BFN), Finansin-<br>spektionen (Fl), Insättningsgarantinämnden<br>(IGN), Riksgäldskontoret (RGK) samt anslaget<br>Kostnader för upplåning och låneförvaltning<br>(disponeras av Riksgäldskontoret).</p>
<h2>5.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>773,4</p></td><td>
<p>969,4</p></td><td>
<p>635,0</p></td><td>
<p>751,0</p></td><td>
<p>631,5</p></td><td>
<p>708,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>samhällets krav på stabilitet som konsumenter-<br>nas intresse av ett gott skydd, samt att statens<br>skuld, med undantag för den skuld som förvaltas<br>av affärsverken, skall förvaltas så att kostnaden<br>för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som<br>riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen<br>skall ske inom ramen för de krav som penning-<br>politiken ställer.</p>
<p>Den huvudsakliga resultatbedömningen inom<br>utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finans-<br>förvaltning, sker på utgiftsområdesnivå och på<br>anslagsnivå. På anslagsnivån är kopplingen mel-<br>lan resultat och anslag tydligare och även resul-<br>tatredovisningen mer detaljerad än på utgiftsom-<br>rådesnivå.</p>
<p>Regeringens bedömning är, utifrån de resultat<br>som redovisats från myndigheter och andra, att<br>verksamhetsområdet i sin helhet har arbetat en-<br>ligt de riktlinjer riksdagen beslutade skulle gälla<br>förbudgetåret 1997.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall<br>1997 och 1998</p>
<p>Redovisas under respektive anslagsavsnitt.</p>
<h2>5.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har för räkenskapsåret 1997<br>inte lämnat några invändningar i revisionsberät-<br>telserna för myndigheterna inom verksamhets-<br>området.</p>
<h2>5.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Mål för verksamhetsområdet är att det finansiella<br>systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>5.5 Anslagsavsnitt</p>
<p>Bl Finansinspektionen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.1 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>104 477</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 777</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>110 875</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>112 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>118 697</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>112 736 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>114 497 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 110 741 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>2 Motsvarar 110 741 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Finansinspektionen är central förvaltningsmyn-<br>dighet för tillsyn av finansiella institut. De över-<br>gripande målen för Finansinspektionen för bud-<br>getåret 1997 var att bidra till det finansiella<br>systemets stabilitet och effektivitet samt att ver-<br>ka för ett gott konsumentskydd.</p>
<p>Finansinspektionen anvisas årligen ett raman-<br>slag som skall täcka kostnaderna för verksamhe-<br>ten. Baserat på ramanslagets storlek tar Finansin-<br>spektionen ut en årlig tillsynsavgift av de institut<br>som står under dess tillsyn. Tillsynsavgiften är<br>obligatorisk. Utöver denna avgift tar inspektio-<br>nen också ut ansökningsavgifter för prövning av<br>olika typer av ärenden. Avgiftsinkomsterna re-<br>dovisas på statsbudgetens inkomstsida och skall<br>motsvara storleken på Finansinspektionens ra-<br>manslag.</p>
<p>Finansinspektionen hade ett anslagssparande<br>på 4 777 000 kronor vid utgången av budgetåret<br>1997. Budgetåret 1995/96 resulterade i en ut-<br>nyttjad anslagskredit på 2 351 000 kronor. Bak-<br>grunden till anslagssparandet 1997 var dels out-<br>nyttjade lönemedel på grund av att inspektionen<br>inte haft möjlighet att nyanställa i samma takt<br>som avgångar skett, dels att inspektionen erhållit<br>resursförstärkning i december 1997.</p>
<p>Regeringens överväganden<br></p>
<p>att kurserna gick ner. Under budgetåret 1997 har<br>stora omstruktureringar genomförts på den<br>svenska finansiella marknaden, bl.a. samman-<br>slagningen av Nordbanken och Merita och sam-<br>gåendet mellan OM och Stockholms Fondbörs.<br>Arbetet på inspektionen har under budgetåret i<br>hög grad inriktats på problem i enskilda institut.</p>
<p>Finansinspektionen har under budgetåret 1997<br>bidragit till stabiliteten i det finansiella systemet<br>genom att bl.a. fokusera på platsbesök, förstärka<br>och utveckla funktionen för tillsyn av marknads-<br>risker samt vidareutveckla den årliga rapporten<br>om stabiliteten i den finansiella sektorn. Inom<br>försäkringssektorn bidrog Finansinspektionens<br>arbete till att begränsa effekterna av ett akut fi-<br>nansiellt problem i försäkringsbolaget Ansvar.<br>Dessutom har inspektionen på ett föredömligt<br>sätt verkat för att instituten i god tid startar sitt<br>anpassningsarbete inför millenniumskiftet för att<br>på så sätt minska riskerna för systemproblem.<br>Finansinspektionen har även verkat för förbätt-<br>rade förutsättningar för effektivitet i de finansi-<br>ella systemen genom de nya redovisningsregler<br>som införts för att förbättra genomlysningen av<br>instituten. Inom konsumentområdet har inspek-<br>tionen uppmärksammat problem med bristfällig<br>informationsgivning på det finansiella området<br>och i en särskild rapport till regeringen visat på<br>svagheter i livbolagens information om livförsäk-<br>ringar. Vidare har ett antal bankers villkor för<br>kontokort undersökts och inspektionen har<br>klargjort på vilka punkter förbättringar är nöd-<br>vändiga.</p>
<p>Regeringen har under året lagt fram ett antal<br>propositioner som påverkar inspektionens verk-<br>samhet redan under budgetåret 1998. Till exem-<br>pel kommer förslaget om förstärkt tillsyn över<br>börser att påverka Finansinspektionens uppgif-<br>ter. Dessutom har inspektionen under inneva-<br>rande budgetår fått i uppdrag av regeringen att<br>kartlägga bankernas avgiftsuttag. Finansiering av<br>dessa tillkommande uppgifter sker i tilläggsbud-<br>geten för budgetåret 1998 (se volym I).</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Den allmänna ekonomiska och finansiella ut-<br>vecklingen i Sverige var under budgetåret 1997<br>stabil. Finanssektorn uppvisade ännu ett år av<br>konsolidering. De ekonomiska problemen i Syd-<br>ostasien skapade under hösten en finansiell oro i<br>världen. Denna oro medförde att de senaste<br>årens kraftiga börsuppgång i Sverige avbröts och<br></p>
<p>Regeringen bedömer att Finansinspektionens<br>verksamhetsmål för budgetåret 1997 i allt vä-<br>sentligt är uppfyllda. Mot denna bakgrund gör<br>regeringen vidare bedömningen att Finansin-<br>spektionens insatser därmed givit viktiga bidrag<br>till att uppfylla de övergripande målen. Detta be-<br>aktat konstaterar regeringen i likhet med vad</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>som framförs av Riksdagens revisorer (Dnr<br>1997:59) att det alltjämt är svårt att bedöma vil-<br>ken inverkan Finansinspektionens verksamhet<br>egentligen har på de finansiella marknaderna.</p>
<p>Mot den bakgrunden har regeringen i tidigare<br>budgetpropositioner (prop. 1994/1995:100, bi-<br>laga 8, s. 96 samt prop. 1997/98:1, volym 2, s. 26)<br>aviserat att en långsiktig analys av ambitionsnivå<br>och resursbehov för den finansiella tillsynen skall<br>genomföras. En sådan analys skulle ursprungli-<br>gen ha legat till grund för resurstilldelning för<br>budgetåren 1997-1999. År 1995 tillsatte emeller-<br>tid regeringen en kommitté med uppdrag att gö-<br>ra en översyn av rörelse- och tillsynsreglerna för<br>kreditinstitut och värdepappersbolag (Banklags-<br>kommittén, Fi 1995:09, dir. 1995:106). Ban-<br>klagskommittén är försenad. Inom Finansde-<br>partementet pågår dessutom en intern översyn av<br>Finansinspektionens framtida verksamhet. Rege-<br>ringen anser att resultaten av Banklagskommit-<br>téns och Finansdepartementets egen översyn bör<br>inväntas innan ett långsiktigt förslag om ambi-<br>tionsnivå och resursbehov för Finansinspektio-<br>nen presenteras. Utifrån nuvarande tidsramar för<br>de översyner som genomförs siktar regeringen<br>därför på att kunna presentera en sådan analys i<br>budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Under budgetåret 1999 kommer Finansin-<br>spektionens arbetsuppgifter att påverkas av ett<br>förslag om förändrade rörelseregler för försäk-<br>ringsbolag, förutsatt att riksdagen godkänner<br>förslaget. Vidare kommer - även detta förutsatt<br>att riksdagen godkänner förslaget - Finansin-<br>spektionens arbetsuppgifter att påverkas av pro-<br>positionen om kontoföring av finansiella instru-<br>ment, bland annat när det gäller att utforma nya<br>föreskrifter och pröva ansökan om auktorisation<br>som central värdepappersförvarare. Finansin-<br>spektionen kommer också att behöva utökade<br>resurser för tillsynen av den nyligen inrättade<br>Premiepensionsmyndigheten. Därutöver innebär<br>de ökade kraven på finansmarknadsstatistiken ett<br>behov av ökade resurser. Regeringen föreslår<br>därför att Finansinspektionens anslag för bud-<br>getåret 1999 förstärks med 3 800 000 kronor.<br>Förstärkningen har finansierats genom omprio-<br>riteringar mellan anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>110 875</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justeringar för lokalkostnader</p></td><td>
<p>- 1 268</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsförstärkning</p></td><td>
<p>3 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>118 697</p></td></tr>
</table>
<p>Delar av förstärkningen lämnas dock med reser-<br>vation för riksdagens godkännande av förslaget<br>om förändrade rörelseregler för försäkringsbolag<br>och förslaget om kontoföring av finansiella in-<br>strument som regeringen för närvarande bereder.<br>Om inte riksdagen godkänner förslagen kommer<br>den del av anslagshöjningen som motiveras av<br>dessa förslag inte att stå till Finansinspektionens<br>förfogande.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<h2>B2 Insättningsgarantinämnden</h2>
<p>Tabell 5.3 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 590</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 522</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>985</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 313</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 441 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 226 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 7 313 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>2 Motsvarar 6 013 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Insättningsgarantinämnden administrerar det<br>statliga insättningsgarantisystemet som skyddar<br>allmänhetens insättningar i kreditinstitut om in-<br>stitutet skulle gå i konkurs. De övergripande<br>målen för Insättningsgarantinämndens verksam-<br>het är att på ett kostnadseffektivt sätt administre-<br>ra insättningsgarantisystemet och att skapa be-<br>redskap så att utbetalningar vid ersättningsfall<br>kan göras korrekt och inom uppställda tidsramar.</p>
<p>Insättningsgarantinämnden anvisas ett raman-<br>slag för verksamhetens förvaltningskostnader.</p>
<p>49</p>
<p>14 Riksdagen I99S/99. I samL Nr I. Uol^l</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Motsvarande belopp avräknas från de årliga av-<br>gifter som tas ut av de institut som omfattas av<br>insättningsgarantin och redovisas mot inkomst-<br>titel i statsbudgeten. Den årliga avgiften för sys-<br>temet som helhet skall uppgå till 0,5 % av de ga-<br>ranterade insättningarna till dess att behållningen<br>i garantisystemet uppgår till 2,5 % av dessa in-<br>sättningar. Nämnden beräknar att behållningen i<br>garantisystemet når den storleken vid halvårs-<br>skiftet år 2000. Därefter sänks den årliga avgiften<br>för systemet som helhet till 0,1 % av de garante-<br>rade insättningarna. Avgiften för varje individu-<br>ellt institut är relaterad till institutets kapital-<br>täckningsgrad och får variera mellan 0,4 % och<br>0,6 % av institutets garanterade insättningar.</p>
<p>Insättningsgarantinämnden hade under bud-<br>getåret 1997 ett anslagssparande på drygt<br>4 000 000 kronor. Riksdagen beslutade i budget-<br>propositionen för 1998 att dessa resurser skulle<br>täcka nämndens aviserade extra utgifter under<br>innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Den 1 januari 1996 fick Bankstödsnämnden an-<br>svaret för att administrera den statliga garantin<br>för insättningar hos banker och vissa värdepap-<br>persbolag enligt lagen (1995:1571) om insätt-<br>ningsgaranti. När bankstödet avvecklades den 1<br>juli 1996 ombildades Bankstödsnämnden till In-<br>sättningsgarantinämnden som tog över ansvaret<br>för insättningsgarantifrågorna.</p>
<p>Insättningsgarantinämnden består i tider av fi-<br>nansiell stabilitet av sju ledamöter och ett kansli<br>med en kanslichef. Det är emellertid nämndens<br>uppgift att upprätthålla beredskap för att snabbt<br>kunna förstärkas med ytterligare tjänstemän och<br>garantera utbetalningar inom lagens tidsramar<br>vid eventuella ersättningsfall. Därför har nämn-<br>den avtal med Riksbanken, Finansinspektionen<br>och Riksgäldskontoret om snabb förstärkning.<br>För närvarande består den så kallade beredskaps-<br>styrkan av nio tjänstemän som kan kallas in med<br>kort varsel. För att förbereda beredskapsstyrkan<br>för ett eventuellt ersättningsfall har nämnden<br>under 1997 genomfört ett antal seminarier och i<br>början av 1998 genomfördes ett så kallat<br>scenariospel. Dessutom har nämnden i mars<br>1997 lämnat en rapport till regeringen om hur<br>det praktiska arbetet skall bedrivas vid ersätt-<br>ningsfall.</p>
<p>Utöver att upprätthålla beredskap har Insätt-<br>ningsgarantinämnden till uppgift att förvalta av-<br>gifterna för de garanterade insättningarna så att<br>bästa möjliga avkastning uppnås i kombination<br>med god riskspridning och betalningsberedskap.<br>Enligt lagen om insättningsgaranti skall nämn-<br>dens avgifter placeras på räntebärande konto i<br>Riksgälden. För detta ändamål har nämnden ut-<br>arbetat en placeringspolicy. I enlighet med po-<br>licyn träffade nämnden under 1997 avtal med fy-<br>ra externa kapitalförvaltningsföretag om<br>förvaltning av nämndens avgiftsmedel hos Riks-<br>gälden. Den extra kostnaden för den externa för-<br>valtningen förväntas enligt nämnden uppvägas av<br>ökad avkastning. Nämnden har därför upprättat<br>en riktvärdesportfölj, dvs. en alternativ place-<br>ringsstrategi som de externa förvaltarnas resultat<br>mäts emot. Målet för förvaltningen är att den ge-<br>nomsnittliga avkastningen av kapitalförvalt-<br>ningsföretagens placeringar av nämndens medel<br>skall överstiga riktvärdesportföljens avkastning<br>med en procent per år. Det är inte möjligt att ut-<br>värdera förvaltningen efter så kort tid men rege-<br>ringen noterar att avkastningen för de externt<br>förvaltade medlen varit högre än nämndens rikt-<br>värdesportfölj under de månader extern förvalt-<br>ning skett.</p>
<p>Nämnden har vidare till uppgift att träffa avtal<br>om samarbete med företrädare för utländska ga-<br>rantisystem. Sedan budgetåret 1995/96 har<br>nämnden påbörjat förhandlingar med ett flertal<br>utländska företrädare men något avtal har ännu<br>inte träffats. Avtalsprocessen med företrädare för<br>utländska garantisystem borde enligt regeringens<br>bedömning ha kommit längre. Nämnden har<br>emellertid gjort stora ansträngningar och rege-<br>ringen räknar med att två till fyra av de fem mest<br>angelägna avtalen kommer att kunna slutas under<br>budgetåret 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Insättningsgarantinämnden är en relativt ny<br>myndighet och på grund av verksamhetens be-<br>redskapskaraktär är det svårt att bedöma dess<br>effektivitet utan ersättningsfall, och några sådana<br>inträffade inte under budgetåret 1997. Samman-<br>taget bedömer regeringen ändå att nämnden löst<br>sina uppgifter på ett bra och effektivt sätt.</p>
<p>Insättningsgarantinämnden har under de<br>gångna två åren etablerats väl och byggt upp en<br>beredskap för att snabbt kunna förstärkas vid<br>eventuella ersättningsfall. Utbildning och träning</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>för beredskapsstyrkan sker löpande. Vidare finns<br>medel att tillgå vid eventuella ersättningsfall och<br>en fortsatt uppbyggnad pågår. Den externa ka-<br>pitalförvaltningen syftar till att optimera avkast-<br>ningen på nämndens tillgängliga medel och på så<br>sätt stärka garantin. Regeringen anser därmed att<br>ett förbättrat konsumentskydd, i enlighet med<br>riksdagens beslut, har skapats för allmänhetens<br>insättningar i kreditinstitut, även om det, som<br>tidigare nämnts, är svårt att bedöma beredska-<br>pens effektivitet i ett skarpt läge.</p>
<p>För budgetåret 1999 beräknar regeringen re-<br>sursbehovet till 6 313 000 kronor. Det är<br>1 000 000 kronor utöver nämndens budgetun-<br>derlag eftersom regeringen, i en proposition som<br>avses lämnas till riksdagen under hösten, föreslår<br>att nämnden även skall ansvara för investe-<br>rarskyddet från och med budgetåret 1999. In-<br>vesterarskyddet bygger på ett EG-direktiv och<br>garanterar investerare en minimiersättning på si-<br>na tillgångar i banker och värdepappersbolag om<br>dessa skulle gå i konkurs. Regeringen föreslår<br>därför att nämndens anslag för budgetåret 1999<br>förstärks med 4 300 000 kronor för förvaltning<br>av avgiftsmedlen och drift av kansliet samt<br>1 000 000 kronor för administrationen av inves-<br>terarskyddet. Förstärkningen har finansierats ge-<br>nom omprioriteringar mellan anslag inom ut-<br>giftsområdet.</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>985</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkning 1999</p></td><td>
<p>4 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investerarskyddet</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>6 313</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget på 1 000 000 kronor för att administre-<br>ra investerarskyddet kommer emellertid inte att<br>stå till nämndens förfogande om inte riksdagen<br>godkänner regeringens proposition i detta ären-<br>de.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<h2>Riksgäldskontoret: anslagen B3 och B4</h2>
<p>Riksgäldskontorets verksamhet är delvis hänför-<br>lig till verksamhetsområde A Effektivisering och<br>utveckling av statlig förvaltning, delvis till verk-<br>samhetsområde B Det finansiella systemet. Re-<br>sultatet för upplåningen och statsskuldsförvalt-<br>ningen redovisas i detta avsnitt. Inom verk-<br>samhetsområde A redovisas resultatet för Riks-<br>gäldskontorets garantiverksamhet, kassahåll-<br>ningsverksamhet och in- och utlåningsverksam-<br>het (avsnitt 4.5 och 4.6).</p>
<p>Upplåning och statsskuldsförvaltning</p>
<p>Riksgäldskontorets uppgift inom detta verksam-<br>hetsområde är att ta upp lån i Sverige och i utlan-<br>det för att finansiera underskott i statsbudgeten<br>och att förvalta statsskulden. Det övergripande<br>målet för budgetåret 1997 var att långsiktigt mi-<br>nimera kostnaden för statsskulden inom ramen<br>för penningpolitikens krav. Regeringen konsta-<br>terar att Riksgäldskontoret i allt väsentligt har<br>uppnått detta mål. Nedan följer en redovisning<br>av Riksgäldskontorets resultat på de enskilda lå-<br>nemarknaderna samt en resultatbedömning av<br>Riksgäldskontorets interna riskkontroll. Däref-<br>ter ges en kortfattad beskrivning av den nya mo-<br>dellen för statsskuldsförvaltningen som riksda-<br>gen beslutade om i maj innevarande år</p>
<p>Eftersom kostnader som uppkommer i sam-<br>band med upplåningen och statsskuldsförvalt-<br>ningen belastar såväl anslaget B3 som B4 redovi-<br>sas resultatet för de bägge anslagen gemensamt.</p>
<p>Kostnaderna för räntorna på statsskulden re-<br>dovisas under utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-<br>tor.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Under de senaste fem åren har statens lånebehov<br>successivt minskat. Från en nivå på 242 miljarder<br>kronor 1993 sjönk lånebehovet till 6 miljarder<br>kronor under 1997. Vid utgången av 1997 upp-<br>gick statsskulden till 1 432 miljarder kronor, vil-<br>ket motsvarar cirka 82 % av bruttonational-<br>produkten.</p>
<p>Riksgäldskontorets upplåning sker i princip på<br>fyra marknader</p>
<p>— den inhemska nominella värdepappersmark-<br>naden,</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>- den internationella kapitalmarknaden,</p>
<p>- den inhemska hushållsmarknaden samt</p>
<p>- marknaden för realränteobligationer i kronor.</p>
<p>Den inhemska marknaden för nominella värde-<br>papper utgör den traditionellt viktigaste finansie-<br>ringskällan. Upplåning på denna marknad sker<br>genom statsobligationer (lån med löptid över ett<br>år) och statsskuldväxlar (lån med löptid under ett<br>år). De nominella värdepapperens andel av<br>statsskulden ökade under 1997 från 58 % till<br>60 %. 1997 var det första året sedan avskaffandet<br></p>
<p>av valutalånenormen i december 1992 som upp-<br>låningen i utländsk valuta inte bidrog till finansi-<br>eringen. De senaste årens minskning av upplå-<br>ningen på hushållsmarknaden - både i absoluta<br>tal och som andel av statsskulden - fortsatte även<br>under 1997, främst till följd av stora uttag ur al-<br>lemanssparandet. Andelen realränteobligationer<br>ökade under 1997 från 5 % till 6 % av statsskul-<br>den. Detta innebar att ökningstakten var väsent-<br>ligt lägre än under det föregående budgetåret.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.4 Statsskuldens sammansättning vid slutet av budgetären 1992/93 - 1997 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor respektive procent.</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>1993/94</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Andel av statsskulden<br>vid slutet av 1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsobligationer</p></td><td>
<p>415</p></td><td>
<p>510</p></td><td>
<p>594</p></td><td>
<p>639</p></td><td>
<p>684</p></td><td>
<p>47,7 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldväxlar</p></td><td>
<p>234</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>213</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>10,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontokredit / dagslån</p></td><td>
<p>-169</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>1,8%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inhemska nominella marknaden</p></td><td>
<p>479</p></td><td>
<p>668</p></td><td>
<p>808</p></td><td>
<p>823</p></td><td>
<p>853</p></td><td>
<p>59,8 %</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Realränteobligationer i kronor</p></td><td colspan="2">
<p>3</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>6,3 %</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Premieobligationer</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>4,3 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allemansspar</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>2,2%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparobligationer</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskonto</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>0,5%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldsspar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inhemska hushållsmarknaden</p></td><td>
<p>133</p></td><td>
<p>132</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>116</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>7.2%</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inlåning</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa skuld i kronor</p></td><td>
<p>621</p></td><td>
<p>803</p></td><td>
<p>944</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>1 047</p></td><td>
<p>73,1 %</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Skuld i utländsk valuta</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>376</p></td><td>
<p>426</p></td><td>
<p>398</p></td><td>
<p>386</p></td><td>
<p>26,9%"</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Statsskulden</p></td><td>
<p>961</p></td><td>
<p>1 179</p></td><td>
<p>1 370</p></td><td>
<p>1 411</p></td><td>
<p>1 432</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskulden som andel av BNP</p></td><td>
<p>78 %</p></td><td>
<p>84%</p></td><td>
<p>84 %</p></td><td>
<p>84 %</p></td><td>
<p>82%</p></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> Avser endast lån i utländsk valuta. Inkluderas Riksgäldskontorets skuldbytesavtal (valutaswapar) mellan kronor och utländsk valuta uppgår exponeringen i utländsk valuta till 30,2<br>procent.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Diagram 5.1 Statsskuldens fördelning pä olika marknader<br>vid slutet av budgetåren 1992/93 - 1997._______________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-85.png" style="width:158pt;height:81pt;"/>
<p>■ Nominella värdepapper</p>
<p>E3 Realränteobligationer</p>
<p>E3 Hushållsmarknad</p>
<p>□ Internationella kapitalmarknadslån</p>
<p>Utvärderingen av Riksgäldskontorets upplåning<br>och skuldförvaltning sker med hjälp av två, av<br>Riksgäldskontorets styrelse fastställda, s.k. rikt-<br>märkesportföljer. En riktmärkesportfölj avser<br>skulden i svenska kronor, en annan skulden i ut-<br>ländsk valuta. Riktmärkesportföljerna avspeglar<br>en hypotetisk, standardiserad upplåningsstrategi.<br>För att utvärdera Riksgäldskontorets resultat<br>studeras skillnaden mellan den verkliga skuldens<br>kostnader och de beräknade hypotetiska kostna-<br>derna för riktmärkesportföljerna. Såväl hus-<br>hållsupplåning som kontorets in- och utlånings-<br>verksamhet till statliga myndigheter ingår i<br>riktmärkesportföljen i svenska kronor. Hus-<br>hållsupplåningen utvärderas även separat, genom<br>att kostnaden för denna upplåning jämförs med<br>Riksgäldskontorets alternativa upplåningskost-<br>nad på den nominella värdepappersmarknaden,<br>dvs. upplåningen genom statsobligationer och<br>statsskuldväxlar. Upplåningen genom realrän-<br>teobligationer utvärderas på annat sätt och ingår<br>inte i riktmärkesportföljen. Eftersom målet för<br>upplåningen och statsskuldsförvaltningen är<br>långsiktigt bör utvärderingen ske över perioder<br>som är tillräckligt långa för att utjämna tillfälliga<br>variationer i resultatet. Regeringens utvärdering<br>sker därför över rullande femårsperioder.</p>
<p>Diagram 5.2 Sammanlagt resultat av Riksgäldskontorets<br>upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1992/93 -<br>1997 exklusive realränteobligationer.</p>
<p>Miljoner kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-86.png" style="width:169pt;height:109pt;"/>
<p>Regeringens mål för upplåning och statsskulds-<br>förvaltningen är att kostnaden för den faktiska<br>skulden under en femårsperiod skall vara lägre än<br>kostnaden för riktmärkesportföljerna. Riks-<br>gäldskontoret har uppnått dessa mål. Kostnader-<br>na för statsskulden har under de senaste fem<br>budgetåren (som omfattar 516 kalenderår) un-<br>derstigit riktmärkesportföljernas kostnader med</p>
<p>11,2 miljarder kronor. Under 1997 var den verk-<br>liga skuldens kostnader 4,7 miljarder kronor läg-<br>re än riktmärkesportföljernas. Då upplåningen<br>genom realränteobligationer inte utvärderas<br>gentemot riktmärkesportföljerna ingår dessa inte<br>i det beräknade resultatet. I det följande kom-<br>menteras resultaten för de fyra marknaderna. Det<br>bör noteras för de följande resultatbedömning-<br>arna, tabellerna och diagramen att budgetåret<br>1995/96 omfattade 18 månader.</p>
<p>Den inhemska nominella marknaden</p>
<p>Under de senaste fem budgetåren har den sam-<br>manlagda kostnaden för den nominella<br>statsskulden i kronor, inklusive lån på hushålls-<br>marknaden, understigit riktmärkesportföljens<br>kostnad med 380 miljoner kronor. Under 1997<br>var den faktiska skuldens kostnader 4,7 miljarder<br>kronor lägre än riktmärkesportföljens kostnader.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Diagram 5.3 Resultat av Riksgäldskontorets upplåning och<br>skuldförvaltning pa den nominella marknaden i kronor bud-<br>Igetåren 1992/93 - 1997. ________________________</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>20 000 <sub>T</sub></p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-87.png" style="width:161pt;height:86pt;"/>
<p>i------1 Årligt resultat</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-88.png" style="width:18pt;height:8pt;"/>
<p>Ackumulerat resultat</p>
<p>Resultatet för budgetåret 1997 förklaras till<br>största delen av orealiserade kursvinster för pre-<br>mieobligationer. Dessa uppgick till 4,2 miljarder<br>kronor till följd av att börskurserna på pre-<br>mieobligationer var lägre än under tidigare år.<br>Resterande vinst uppkom genom att den faktiska<br>skuldens marknadsvärde inte ökade lika mycket<br>som riktmärkesportföljens. Skuldens marknads-<br>värde påverkas av räntan. Sjunker räntan mellan<br>två beräkningstillfällen så ökar skuldens mark-<br>nadsvärde. Eftersom skuldens värde ökar uppstår<br>en orealiserad förlust, dvs. en (orealiserad) kost-<br>nad. Stiger räntan sker det motsatta, dvs. mark-<br>nadsvärdet sjunker och en orealiserad vinst upp-<br>står. Dessutom gäller att ju längre genomsnittlig<br>löptid skulden har, desto större utslag ger ränte-<br>förändringar i marknadsvärdet. Under 1997 hade<br>riktmärkesportföljen en längre genomsnittlig<br>löptid än den faktiska skulden. Riktmärkesport-<br>följens marknadsvärde ökade därför mer än den<br>faktiska skuldens i samband med att räntorna<br>föll. Detta medförde att riktmärkesportföljens<br>kostnad blev högre än den faktiska skuldens.</p>
<p>Enligt regeringen kan resultatbedömningen av<br>den inhemska upplåningen inte enbart baseras på<br>en jämförelse med riktmärkesportföljen. Hänsyn<br>skall även tas till de marknadsvårdande insatser<br>Riksgäldskontoret genomför i syfte att främja<br>effektiviteten på den inhemska marknaden. En<br>ökad effektivitet bidrar till en allmänt lägre in-<br>hemsk räntenivå. Både den faktiska skuldens<br>kostnader och riktmärkesportföljens kostnader<br>minskar då lika mycket, vilket innebär att åtgär-<br>derna inte ger utslag i resultatberäkningen mot<br>riktmärkesportföljen. Genom att verka för en<br>effektiv och väl fungerande statspappersmarknad<br>bidrar emellertid Riksgäldskontoret till lägre<br>upplåningskostnader för staten. Under budget-<br>året har Riksgäldskontoret genomfört ett antal<br></p>
<p>insatser i detta syfte. Exempelvis har antalet<br>statsobligationslån utökats i syfte att skapa lå-<br>neförfall varje år. Detta bidrar dels till att förbätt-<br>ra prisbildningen, dels till att sprida antalet till-<br>fällen då lånen skall omsättas, dvs. minska den<br>s.k. refinansieringsrisken. Dessutom är ett större<br>antal statsobligationslån en förutsättning för det<br>börshandlade futureskontrakt som introducera-<br>des i september 1998. Sammantaget innebär des-<br>sa åtgärder en internationell anpassning av det<br>sätt som handeln bedrivs på den svenska mark-<br>naden, vilket kan antas vara gynnsamt för mark-<br>nadens funktionssätt och därmed bidra till lägre<br>upplåningskostnader.</p>
<p>Regeringen konstaterar att Riksgäldskontoret<br>uppnått målet för förvaltningen av den nominella<br>inhemska statsskulden. Regeringen ser även med<br>tillfredsställelse på de marknadsvårdande åtgärder<br>Riksgäldskontoret genomfört på den inhemska<br>marknaden i syfte att förbättra marknadens ef-<br>fektivitet.</p>
<p>Den inhemska hushållsmarknaden</p>
<p>Den inhemska hushållsmarknaden ingår i utvär-<br>deringen av upplåning på den nominella markna-<br>den i kronor, vilken redogjorts för ovan. Hus-<br>hållsupplåningen utvärderas emellertid även<br>separat. Detta sker genom att kostnaden för<br>denna upplåning jämförs med Riksgäldskonto-<br>rets alternativa upplåningskostnad på den nomi-<br>nella värdepappersmarknaden, dvs. kostnaden för<br>upplåningen genom statsobligationer och<br>statsskuldväxlar. Denna jämförelse visar att upp-<br>låningen på hushållsmarknaden under de fem se-<br>naste budgetåren inneburit lägre kostnader med<br>cirka 3,8 miljarder kronor. Under 1997 uppgick<br>de minskade kostnaderna till 325 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Diagram 5.4 Besparingar genom upplåning från hushallen<br>jämfört med Riksgäldskontorets alternativa upplåningsfor-<br>mer budgetåren 1992/93 - 1997_____________________</p>
<p>Miljoner kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-89.png" style="width:152pt;height:86pt;"/>
<p>Årligt resultat —♦—Ackumulerat resultat</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Tabell 5.5 Resultat av hushållsupplåningen budgetaren</p></td><td colspan="4">
<p>1992/93 - 1997 fördelat pa respektive sparform. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>1993/94</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allemansspar</p></td><td>
<p>2 300</p></td><td>
<p>352</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>253</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>3 249</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premieobligationer</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>245</p></td><td>
<p>492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskonto</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldsspar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>2 339</p></td><td>
<p>418</p></td><td>
<p>370</p></td><td>
<p>368</p></td><td>
<p>325</p></td><td>
<p>3 820</p></td></tr>
</table>
<p>Upplåningen från hushållen utgör ett komple-<br>ment till Riksgäldskontorets övriga upplåning.<br>Under de senaste budgetåren har Riksgäldskon-<br>torets hushållsupplåning minskat både i absoluta<br>tal och som andel av den totala statsskulden.<br>Minskningen beror främst på uttag ur allemans-<br>sparandet till följd av avskaffade skatteförmåner<br>och en ökad konkurrens på sparmarknaden.</p>
<p>Sedan skatteförmånen för allemansspar av-<br>skaffats vid årsskiftet 1996/97 ansåg regeringen<br>att det inte förelåg behov av en särskild lagregle-<br>ring av allemansspar. Regeringen överlämnade<br>därför hösten 1997 en proposition (prop.<br>1997/98:50) med förslag om att avskaffa lagen<br>om allemansspar. Riksdagen beslutade i maj 1998<br>(bet. 1997/98:FiU17, rskr. 1997/98:199) att la-<br>gen skulle upphöra vid utgången av juni 1998.</p>
<p>Till följd av fallande lönsamhet i allemansspar,<br>främst p.g.a. av allt högre provisionskostnader till<br>de förmedlande bankerna, beslöt Riksgäldskon-<br>toret att avskaffa sparformen i samband med att<br>lagen upphörde. För att erbjuda ett alternativ till<br>allemansspar och samtidigt bemöta den ökade<br>konkurrensen på sparmarknaden introducerades<br>i november 1997 en ny sparform, Riksgäldsspar.<br>Genom Riksgäldsspar tar Riksgäldskontoret<br>emot inlåning i egen regi, vilket innebär att ban-<br>kernas försäljningskanaler inte behöver anlitas<br>vilket i sin tur medför lägre kostnader. Riks-<br>gäldsspar har dock inte lyckats kompensera för<br>uttagen ur allemansspar. Låga räntenivåer och<br>stigande aktiekurser medförde ett svagt intresse<br>för placeringar i ränterelaterade sparformer. To-<br>talt flyttades 2,1 miljarder kronor till Riksgälds-<br>spar. Detta motsvarar cirka 10% av de medel<br>som aktivt flyttades från allemansspar till andra<br>sparformer, exempelvis fondsparande i banker.<br>Under 1997 uppvisade Riksgäldsspar ett negativt<br>resultat. Det skall dock noteras att sparformen<br>introducerades under slutet av året och fortfa-<br>rande befinner sig i introduktionsstadiet.</p>
<p>I samband med introduktionen av Riksgälds-<br>spar upphörde även upplåningen genom Riks-<br></p>
<p>gäldskonto. Riksgäldskonto har under de senaste<br>åren uppvisat ett negativt resultat.</p>
<p>Diagram 5.5 Hushållsupplåningen fördelad pa olika lanein-<br>strument/sparformer och hushållsupplåningens andel av<br>statsskulden vid slutet av budgetaren 1992/93 - 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-90.png" style="width:169pt;height:75pt;"/>
<p>■■i Sparobl mmn Prerrieobl Riksgäldskonto</p>
<p>Allemansspar i IRiksgäldsspar ♦ % av statsskuld</p>
<p>Under de senaste fem åren har upplåningen på<br>hushållsmarknaden uppvisat ett positivt resultat,<br>dvs. kostnaden har varit lägre än motsvarande<br>upplåning på den nominella värdepappersmark-<br>naden. Riksgäldskontoret har därmed uppnått<br>det av regeringen uppsatta målet för verksamhe-<br>ten. Lönsamheten har dock stagnerat under de<br>senaste åren, främst p.g.a. fallande lånevolymer.<br>Enligt regeringens mening skall Riksgäldskonto-<br>ret bedriva upplåning från hushållen endast i den<br>mån denna upplåning - inklusive kontorets ad-<br>ministrationskostnader - är billigare än Riks-<br>gäldskontorets alternativa upplåningsformer.<br>Detta gäller såväl för marknaden som helhet som<br>för de enskilda instrumenten på denna marknad.<br>Regeringen finner det därför angeläget att Riks-<br>gäldskontoret fullföljer den påbörjade satsningen<br>på att återvinna marknadsandelar på hushålls-<br>marknaden och öka lönsamheten i syfte att upp-<br>nå fortsatt låga upplåningskostnader för staten.</p>
<p>Den internationella kapitalmarknaden</p>
<p>Under de senaste fem budgetåren medförde för-<br>valtningen av den utländska skulden att den fak-<br>tiska skuldens kostnader var 10,8 miljarder kro-<br>nor lägre än kostnaderna för riktmärksportföljen</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>i utländsk valuta. Under 1997 var den faktiska<br>skuldens kostnader 84 miljoner kronor högre än<br>riktmärkesportföljens kostnader.</p>
<p>Diagram 5.6 Resultat av Riksgäldskontorets upplåning- och<br>skuldförvaltning pä den internationella kapitalmarknaden<br>budgetaren 1992/93 - 1997.</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>20 000 <sub>T</sub></p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-91.png" style="width:165pt;height:74pt;"/>
<p>f" 1 Årligt resultat —♦—Ackumulerat resultat</p>
<p>Under 1997 gav Riksgäldskontorets positioner i<br>utländska valutor ett positivt resultat. Den fak-<br>tiska skulden hade under 1997 en högre andel<br>skuld i japanska yen än riktmärkesportföljen.<br>Under 1997 försvagades yenen. Därmed uppstod<br>större valutakursvinster i den faktiska skulden än<br>i riktmärkesportföljen. Även bedömningar av ut-<br>vecklingen av USA-dollarn medförde vinster<br>jämfört med riktmärkesportföljen. Under året<br>stärktes USA-dollarn. Den faktiska skulden hade<br>en lägre andel skuld i USA-dollar än riktmärkes-<br>portföljen. Den faktiska skuldens valutaförlust<br>blev därmed mindre än riktmärkesportföljens.<br>Däremot medförde bedömningar av den inter-<br>nationella ränteutvecklingen en förlust på cirka<br>100 miljoner kronor. I likhet med flertalet aktö-<br>rer räknade Riksgäldskontoret med att den för-<br>hållandevis kraftiga nedgången i ränteläget under<br>1995 och 1996 skulle följas av uppgång. I enlig-<br>het med förväntan steg räntorna på korta löpti-<br>der under 1997. Däremot fortsatta de längre<br>räntorna att falla, vilket gav upphov till högre<br>kostnader jämfört med riktmärket då Riksgälds-<br>kontoret valt en högre ränterisk än riktmärkes-<br>portföljen på dessa löptider.</p>
<p>Resultat av Riksgäldskontorets förvaltning<br>kan, utöver jämförelsen med riktmärket, jämfö-<br>ras med resultatet för de tre externa förvaltare<br>som kontoret anlitar. Dessa förvaltar en mindre<br>del av den utländska skulden till samma villkor<br>som Riksgäldskontoret. Som framgår av den<br>följande tabellen har Riksgäldskontoret under<br>budgetåren 1992/93 - 1997 uppnått ett bättre re-<br>sultat än de externa förvaltarna samtidigt som<br>risktagandet varit lägre.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 5.6 Genomsnittligt månadsresultat och informa- 1</p>
<p>tionskvot för Riksgäldskontoret och externa förvaltare bud- 1<br>getaren 1992/93 - 1997. 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Riksgälds-<br>kontoret</p></td><td>
<p>Genomsnitt<br>externa<br>förvaltare</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Genomsnittligt månadsresultat i<br>baspunkter (hundradels procent)</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Informationskvot<sup>11</sup></p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p>" Informationskvoten är ett mått på riskjusterad avkastning. Ju högre värde desto<br>bättre.</p>
<p>Nyupplåningen kan utvärderas separat från den<br>ovan nämnda förvaltningen av den utestående<br>skulden. Skillnaden mellan ränta på Riksgälds-<br>kontorets lån och räntan på lån emitterade av<br>låntagare med bättre kreditbetyg minskade under<br>1997. Sveriges förbättrade statsfinanser innebar<br>ett ökat intresset för svenska statsobligationer<br>emitterade i utländsk valuta. Detta medförde till-<br>sammans med ett litet utbud av nya lån, till följd<br>av att ingen nettoupplåning i utländsk valuta ge-<br>nomfördes under 1997, att allt bättre lånevillkor<br>kunde uppnås.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det uppsatta målet<br>för skuldförvaltningen och upplåningen på den<br>internationella kapitalmarknaden uppnåtts.<br>Verksamheten har enligt regeringens mening be-<br>drivits effektivt och ändamålsenligt, vilket bidra-<br>git till väsentligt minskade kostnader för staten.</p>
<p>Marknaden för realränteobligationer</p>
<p>Realränteobligationer utgör ett viktigt komple-<br>ment till den nominella upplåningen. Produkten<br>ger investerare möjlighet att säkra sig mot infla-<br>tionsrisken. Under 1997 nettoupplånades 17<br>miljarder kronor genom emissioner av realrän-<br>teobligationer. Detta innebar en kraftig minsk-<br>ning i upplåningstakten jämfört med 1996, då<br>stocken realobligationer ökade med cirka 58<br>miljarder kronor. Realränteobligationer repre-<br>senterade dock en betydande andel (25 %) av de<br>totala emissionerna av obligationer under 1997.<br>Vid årsskiftet 1997/98 var den utestående voly-<br>men 90,7 miljarder kronor, vilket motsvarar</p>
<p>6,3 % av statsskulden. Detta gör den svenska<br>marknaden för realränteobligationer till den näst<br>största i världen i relation till statsskulden. Rege-<br>ringen noterar med tillfredsställelse att upplå-<br>ningen genom realränteobligationer indikativt<br>inneburit minskade kostnader med 3 miljarder<br>kronor jämfört med nominell upplåning under<br>perioden april 1994 till december 1997.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Hittills har regeringen inte formulerat något<br>specifikt mål för upplåningen genom realrän-<br>teobligationer. Den nya beslutsmodellen för<br>statsskuldsförvaltningen, vilken beskrivs nedan,<br>innebär att regeringen skall ange riktlinjer avse-<br>ende hela statsskuldsportföljen. Regeringens be-<br>slut om riktlinjer för Riksgäldskontorets förvalt-<br>ning av statsskulden under 1999 kommer därmed<br>direkt eller indirekt att inbegripa mål för upplå-<br>ningen i realränteobligationer. Beslutet skall fat-<br>tas senast den 15 november 1998.</p>
<p>Intern riskkontroll</p>
<p>Målet för Riksgäldskontorets interna riskkon-<br>troll är att standarden på hanteringen av finansi-<br>ella och administrativa risker skall motsvara vad<br>som kan anses vara god marknadspraxis.</p>
<p>Riksgäldskontoret har vidtagit ett antal åtgär-<br>der för att höja kvaliteten och säkerheten inom<br>riskkontrollen. Hösten 1996 påbörjades imple-<br>menteringen av ett nytt finansadministrativt da-<br>tasystem inom riskkontroll, analysverksamhet<br>och betalningsförmedling. Under våren 1997<br>uppstod dock problem i införandet av systemet<br>och projektet avbröts. Arbetet återupptogs hös-<br>ten 1997 med en delvis annan inriktning. En ny<br>modern modell för mätning och hantering av<br>kreditrisker togs i bruk under budgetåret.</p>
<p>Riksrevisionsverket påvisade i revisionsrap-<br>porten för budgetåret 1994/95 brister i Riks-<br>gäldskontorets interna riskhantering. Ett nytt<br>finansadministrativt datasystem är av central be-<br>tydelse för att förbättra Riksgäldskontorets in-<br>terna riskkontroll. Avbrottet i införandet av ett<br>nytt datasystem har därför medfört att arbetet<br>med att förstärka riskkontrollen försenats. Rege-<br>ringen bedömer av denna anledning att Riks-<br>gäldskontoret ännu inte uppfyller det för verk-<br>samheten uppsatta målet. Regeringen finner det<br>angeläget att kontoret genomför och fullföljer<br>det nystartade dataprojektet. Regeringen avser<br>att under 1999 initiera en djupare studie av<br>måluppfyllelsen inom riskkontrollverksamheten.</p>
<p>Ny modell för statsskuldsförvaltningen</p>
<p>Riksdagen beslutade 29 maj 1998 (prop.<br>1997/98:154, bet. 1997/98:FiU29, rskr.<br>1997/98:253) om en ny modell för statsskulds-<br>förvaltningen. Den nya modellen införs succes-<br>sivt under andra halvåret 1998 och gäller fullt ut<br>fr.o.m. 1999.</p>
<p>Beslutet innebär i korthet att målet för<br>statsskuldsförvaltningen fr.o.m. 1999 anges i la-<br>gen (1988:1387) om statens upplåning och<br>skuldförvaltning. Målet är att statens skuld skall<br>förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt<br>minimeras samtidigt som risken i förvaltningen<br>beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för<br>de krav penningpolitiken ställer. Beslutet innebär<br>vidare att en tydligare ansvarsfördelning och be-<br>slutsordning skapas. Regeringen skall nu årligen,<br>med början i år, besluta om riktlinjer för<br>statsskuldsförvaltningen för det kommande året.<br>Till skillnad mot tidigare, då regeringen enbart<br>angav riktlinjer för skulden i utländsk valuta,<br>skall riktlinjer anges för hela statsskuldsportföl-<br>jen. Därmed ges möjlighet att anlägga ett hel-<br>hetsperspektiv på statsskuldsförvaltningen, vilket<br>i sin tur skapar förutsättningar för en samlad<br>riskbedömning. Riktlinjebeslutet skall baseras på<br>det mål för statsskuldsförvaltningen som riksda-<br>gen lagt fast i lagen om statens upplåning och<br>skuldförvaltning. Inför regeringens beslut har<br>Riksgäldskontoret i uppdrag att lämna ett förslag<br>till riktlinjer, vilket gör att expertis och mark-<br>nadskännedom inom Riksgäldskontoret kan ut-<br>nyttjas. Innan beslut fattas skall Riksbanken ges<br>möjlighet att yttra sig över Riksgäldskontorets<br>förslag. Utvärderingen av statsskuldsförvaltning-<br>en lyfts även fram. Från och med 1999 skall rege-<br>ringen senast den 25 april varje år presentera ut-<br>värdering av statsskuldsförvaltningen i en<br>skrivelse till riksdagen. Utvärderingsarbetet<br>kommer att bli mer omfattande än vad som tidi-<br>gare varit fallet, samtidigt som tiden för denna<br>uppgift minskar. Den nya modellen och tid-<br>punkter sammanfattas i nedanstående figur.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Figur 5.1 Beslutsordning och tidpunkter i den nya modellen för statsskuldsförvaltningen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Är 1</p></td><td colspan="2">
<p>Är 2</p></td><td colspan="3">
<p>År 3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 oktober</p></td><td>
<p>15 november</p></td><td></td><td>
<p>15 februari</p></td><td>
<p>februari - april</p></td><td>
<p>25 april</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontoret<br>lämnar förslag till<br>riktlinjer</p></td><td>
<p>Regeringen beslutar<br>om riktlinjer</p></td><td>
<p>Genomförande</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret<br>lämnar underlag för<br>utvärdering till re-<br>geringen</p></td><td>
<p>Utvärdering sker</p></td><td>
<p>Regeringen överläm-<br>nar skrivelse till<br>riksdagen</p></td></tr>
</table>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h2>B3 Riksgäldskontoret:</h2>
<h2>Förvaltningskostnader</h2>
<p>Tabell 5.7 Anslagsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>71 973</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>24 049 <sup>s</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>83 769 "</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>82 862</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>84 701</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>79 894 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>81 109 ‘</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>'Varav 1125 tkr pä tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p><sup>1</sup> Varav 4 200 tkrtill regeringens disposition.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 78 480 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>‘ Motsvarar 78 480 tkr i 1999 års prisn ivå.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>5</sup> Varav 9 400 tkr till regeringens dispos ition.</p>
<p>Anslaget disponeras för löne-, systemutveck-<br>lings-, lokal- samt övriga förvaltningskostnader<br>vid Riksgäldskontoret. Anslagssparandet är pla-<br>nerat att täcka kostnader för inköp och utveck-<br>ling av ett nytt finansadministrativt datasystem,<br>tillfälliga kostnader för säkring av kompetens-<br>försörjningen och studier av effekter på upplå-<br>ningsmetoder, skuldförvaltningsmetoder och<br>riktmärken till följd av den nya modellen för<br>statsskuldsförvaltning samt starten av valutau-<br>nionen 1999.</p>
<p>I syfte att reservera medel för inköp och ut-<br>veckling av ett nytt finansadministrativt data-<br>system har 13,6 miljoner kronor ställts till rege-<br>ringens disposition.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I syfte att uppnå en effektivare upplåning, låne-<br>förvaltning och likviditetsförvaltning överfördes<br>den 1 juli 1998 ansvaret för statens betalnings-<br>system från Riksrevisionsverket till Riksgälds-<br>kontoret. Överföringen medför att Riksgälds-<br>kontorets tillgång till information förbättras,<br>vilket torde leda till lägre finansieringskostnader.<br>Förändringen medför även att andra myndighe-<br>ter endast behöver vända sig till en myndighet<br>för att diskutera finansiering, likviditetsförvalt-<br>ning och betalningsförmedling vilket bör leda till<br>en ökad effektivitet. För administrationskostna-<br>der som uppstår i samband med betalningssys-<br></p>
<p>temet tillfördes från och med den 1 juli 1998<br>Riksgäldskontorets anslag för förvaltningskost-<br>nader varaktigt på helårsbasis 2 250 000 kronor,<br>varav 1 125 000 kronor tidigare tillförts genom<br>tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen 1998. Finansiering sker genom<br>att anslaget A2 Riksrevisionsverket minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Kostnaderna för inköp och utveckling av ett<br>nytt finansadministrativt datasystem beräknas bli<br>lägre än vad som tidigare antagits. Jämfört med<br>vad som tidigare antagits kan dessutom en större<br>andel av dessa kostnader under 1999 täckas ge-<br>nom att belasta anslagssparandet. Regeringen fö-<br>reslår därför att anslaget under 1999 engångsvis<br>minskas med 2 008 000 kronor.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget Riksgäldskonto-<br>ret Förvaltningskostnader uppgår till 84 701 000<br>kronor under 1999. Jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen för 1998 innebär detta en<br>minskning med 392 000 kronor. Förslaget sam-<br>manfattas i nedanstående tabell.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslag för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>83 769</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 1 614</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>+ 201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överfört från anslaget A2 Riksrevisionsverket</p></td><td>
<p>+ 1 125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvis minskning av anslaget under 1999</p></td><td>
<p>- 2 008</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>84 701</p></td></tr>
</table>
<p>Vid beräkningen har en teknisk justering gjorts<br>av anslaget. Justeringen har genomförts med an-<br>ledning av att en korrigering har gjorts av den<br>justering som genomfördes av anslaget för år<br>1998 med anledning av att sättet att finansiera<br>avtalsförsäkringar på det statliga området föränd-<br>rades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Anslaget för år 2000 har beräknats till 79 894<br>kronor. Den tillfälliga nivåhöjningen av anslaget<br>som gjorts för 1998 och 1999 om drygt 6 miljo-<br>ner kronor faller bort fr.o.m. år 2000. Anslaget<br>för år 2001 har beräknats till 81 109 000 kronor.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h2>B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för<br>upplåning och låneförvaltning</h2>
<p>Tabell 5.8 Anslagsutveckling</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>590 358</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>767 600</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>430 632</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>535 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>425 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>500 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser andra kostnader för upplåning<br>och låneförvaltning än finansiella kostnader och<br>Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader.<br>Anslaget belastas huvudsakligen av kostnader för<br>inköp av externa tjänster för upplåning och<br>skuldförvaltning på den inhemska marknaden.<br>Även andra kostnader för statens betalningssys-<br>tem än administrativa kostnader belastar ansla-<br>get. Från och med innevarande budgetår har pro-<br>visionskostnader i samband med upplåningen på<br>de internationella kapitalmarknaderna flyttats<br>från detta anslag. Dessa kostnader belastar nu an-<br>slaget Cl Riksgäldskontorets provisionskostna-<br>der i samband med upplåning och skuldförvalt-<br>ning inom utgiftsområde 26.</p>
<p>Möjlighet till anslagssparande förekommer ej<br>på detta anslag då outnyttjade medel på anslaget<br>inte får föras över till följande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Riksdagen beslutade i maj 1998 att avveckla lagen<br>om allemansspar (prop. 1997/98:50, bet.<br>1997/98:FiU17, rskr. 1997/98:199) vid utgången<br>av juni 1998. Som ovan beskrivits beslöt Riks-<br>gäldskontoret att avveckla sparformen i samband<br>med att lagen upphörde. Under arbetet med<br>budgetpropositionen för 1998 var inte detta be-<br>slutat och kunde därför inte tas med i beräkning-<br>arna. Då sparformen nu upphört kommer inga<br>provisionskostnader att utgå för allemansspar<br>under 1999. Detta innebär att regeringen föreslår<br>att anslagsbeloppet sänks med 134 miljoner kro-<br>nor år 1999 jämfört med det beräknade beloppet<br>i budgetproposition för 1998.</p>
<p>Aktuella beräkningar pekar på betydligt högre<br>utbetalningar av bonusränta för ungdomsbospar<br>än vad som tidigare antagits. För att finansiera de<br>ökade utbetalningarna föreslår regeringen att tre<br>miljoner kronor under 1999 överförs från detta<br></p>
<p>anslag till anslaget All bonusränta för ung-<br>domsbospar inom utgiftsområde 18 Samhälls-<br>planering, bostadsförsörjning och byggande. För<br>åren 2000 och 2001 föreslås att 4,5 respektive 5<br>miljoner kronor överförs.</p>
<p>Riksdagen antog den 29 maj 1998 regeringens<br>proposition om statsskuldsförvaltningen (prop.<br>1997/98:154, bet. 1997/98:FiU29, rskr.<br>1997/98:253). Beslutet innebär bl.a. att utvärde-<br>ringen av statsskuldsförvaltningen skall fördjupas<br>och även få en mer framskjuten plats än tidigare.<br>Utvärderingen skall ske genom en särskild skri-<br>velse som lämnas till riksdagen senast den 25<br>april varje år.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>B5</p></td><td colspan="4">
<p>Bokföringsnämnden</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>5.9 Anslagsutveckling</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>4 237</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>231</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 194 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>5 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 297</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 404 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 532 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Varav 800 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 6 297 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Bokföringsnämnden består av ordförande, vice<br>ordförande och nio andra ledamöter. Kansli-<br>funktionen fullgörs av Finansinspektionen.<br>Nämnden har vidare två permanenta arbetsgrup-<br>per som stöd för kansliet.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall år 1997<br>visar att nämnden har förbrukat cirka 0,2 miljo-<br>ner kronor mindre än budgeterat. Detta förklaras<br>främst av att projektkostnader inte har uppstått i<br>den omfattning som var planerad.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Budgetåret 1997 var målet för Bokföringsnämn-<br>den att främja utvecklingen av god redovisnings-<br>sed i företagens bokföring och offentliga redo-<br>visning.</p>
<p>Bokföringsnämnden är statens expertorgan på<br>redovisningsområdet. Detta inkluderar att<br>nämnden utfärdar kompletterande normgivning,</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>biträder Regeringskansliet i redovisningsfrågor,<br>deltar i utredningar inom kommittéväsendet, ytt-<br>rar sig över författningsförslag, avger yttranden<br>till domstolar om vad god redovisningssed inne-<br>bär i olika avseenden samt samarbetar med andra<br>normgivande organ inom redovisningsområdet.</p>
<p>Av nämndens årsredovisning framgår att verk-<br>samheten i stor utsträckning har påverkats av<br>förändringen på redovisnings-, associations- och<br>skatterättsliga området. Nämnden har utöver<br>yttrandet över Redovisningskommitténs slutbe-<br>tänkande (SOU 1996:157) avgivit ett betydande<br>antal remissyttranden till framför allt Regerings-<br>kansliet. Utrymmet för egen normgivning har<br>påverkats negativt av remissarbetet. Under året<br>har nämnden publicerat två uttalanden i redovis-<br>ningsfrågor samt i det närmaste färdigställt ett<br>utkast till rekommendation om Redovisning av<br>enskild näringsverksamhet.</p>
<p>Regeringen har inga invändningar mot den av<br>nämnden bedrivna verksamheten. Målet att<br>främja god redovisningssed i företagens bokfö-<br>ring och offentliga redovisning är enligt rege-<br>ringens bedömning uppfyllt.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Bokföringsnämndens arbete bör även fortsätt-<br>ningsvis inriktas på att främja utvecklingen av<br>god redovisningssed i företagens bokföring och<br>offentliga redovisning. Nämnden bör också<br>kommande år vid behov bistå Regeringskansliet<br>med det fortsatta arbetet med ny redovis-<br>ningslagstiftning. Behovet av råd och anvisningar<br>på redovisningsområdet är stort och regeringen<br>anser att nämndens arbete med egen normgiv-<br>ning bör intensifieras. Bland de angelägna pro-<br>jekten kan nämnas miljöredovisning, redovisning<br>i samband med fusioner och normgivning med<br>anledning av att euron införs.</p>
<p>Med tanke på det stora behovet av normgiv-<br>ning bör nämnden få ökade resurser för budget-<br>året 1999 med 0,8 miljoner kronor. Ökningen<br>har finansierats genom omprioriteringar mellan<br>anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999<br>blir 6 297 000 kronor. Regeringen beräknar an-<br>slaget för år 2000 till 6 404 000 kr och för år 2001<br>till 6 532 000 kr.</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>6 194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>6 297</p></td></tr>
</table>
<p>5.6 Beräkning av<br>kapitaltäckningskrav</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Genom EG-direktivet 93/6/EEG av den 15 mars<br>1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och<br>kreditinstitut (kapitalkravsdirektivet) infördes<br>regler för kapitaltäckning av marknadsrisker i<br>EG-rätten. Den 22 juni 1998 antogs direktivet<br>98/31/EG om ändring av kapitalkravsdirektivet.<br>Det nya direktivet innehåller bl.a. en möjlighet<br>för EU:s medlemsländer att tillåta värde-<br>pappersföretag och kreditinstitut att beräkna ka-<br>pitalkrav för positionsrisker och valutakursrisker<br>med användning av s.k. egna riskberäkningsmo-<br>deller, utan att samtidigt behöva uppfylla kraven<br>beräknade enligt de metoder som 1993 års direk-<br>tiv föreskriver. Genom ändringsdirektivet införs<br>också kapitalkrav för positioner i råvaror och rå-<br>varuderivat samt görs en del ändringar i bestäm-<br>melserna i 1993 års direktiv. Direktivet skall vara<br>genomfört senast den 22 juli 2000.</p>
<p>Här lämnas ett förslag om den lagändring som<br>krävs för att genomföra direktivets bestämmelser<br>såvitt gäller användande av egna riskberäknings-<br>modeller. Regeringen avser att återkomma med<br>förslag om hur övriga bestämmelser i ändringsdi-<br>rektivet skall genomföras.</p>
<p>Förslaget har i form av en promemoria remit-<br>terats till Riksbanken, Finansinspektionen,<br>Svenska Bankföreningen och Svenska Fond-<br>handlareföreningen. Remissyttrandena finns till-<br>gängliga i Finansdepartementets lagstiftningsä-<br>rende (dnr Fi 98/2671).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Det framlagda lagförslaget är av lagtekniskt enkel<br>beskaffenhet. Ändringen är enligt regeringens<br>bedömning sådan att Lagrådets hörande skulle<br>sakna betydelse.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>EG:s direktiv om kapitalkrav för värdepappers-<br>företag och kreditinstitut</p>
<p>Enligt rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav<br>för värdepappersföretag och kreditinstitut<br>(kapitalkravsdirektivet) skall värdepappersföre-<br>tag och kreditinstitut ha en kapitalbas som vid<br>varje tidpunkt täcker bl.a. marknadsrisker i han-<br>delslagret och valutakursrisker i hela verksam-<br>heten. Syftet med kapitaltäckningskravet är att<br>säkerställa att instituten har tillräckligt med ka-<br>pital för att klara förluster som kan uppstå till<br>följd av kursförändringar på de finansiella mark-<br>naderna. Med marknadsrisker avses huvudsakli-<br>gen positionsrisker i form av ränterisk, aktiekurs-<br>risk och emissionsrisk samt valutakursrisk. Med<br>handelslager avses huvudsakligen de finansiella<br>instrument som instituten innehar på kort sikt<br>för att göra en vinst eller för att skydda positio-<br>ner i handelslagret.</p>
<p>Direktivets regler om kapitaltäckning för<br>marknadsrisker är förhållandevis komplicerade<br>och detaljerade. En utförlig redogörelse för di-<br>rektivets bestämmelser har lämnats i prop.<br>1994/95:50 Nya kapitaltäckningregler m.m.<br>(s. 159-203). Här kan i korthet nämnas att vid<br>beräkningen av kapitalkrav för ränterisk och ak-<br>tiekursrisk beaktas dels risker hänförliga till in-<br>strumentens emittent (specifik risk), dels risker<br>för prisförändringar på marknaden (generell<br>risk). Kapitalkravet för emissionsrisk, dvs. den<br>risk ett institut tar på sig genom att garantera en<br>emission av aktier eller räntebärande instrument,<br>beräknas, efter medgivande av de behöriga myn-<br>digheterna, med hänsyn till vad som tecknats el-<br>ler garanterats av tredje man och till den tid som<br>förflutit sedan institutet mottog värdepapperen.<br>Kapitalkravet för valutakursrisk beräknas enligt<br>huvudregeln på institutets totala nettoposition i<br>valuta, som överstiger 2 % av kapitalbasen.<br>Medlemsländerna ges möjlighet att ställa lägre<br>kapitalkrav för bl.a. valutor som samvarierar i<br>förhållande till andra valutor.</p>
<p>De metoder för beräkning av positionsrisker<br>och valutakursrisk som föreskrivs i kapitalkravs-<br>direktivet kallas allmänt för de standardiserade<br>metoderna.</p>
<p>Baselkommitténs rekommendationer om kapital-<br>krav för marknadsrisker.</p>
<p>Baselkommittén för banktillsyn - ett samar-<br>betsorgan på bankområdet för centralbanker och<br>andra tillsynsmyndigheter från G 1 O-länderna -<br></p>
<p>har parallellt med EG arbetat fram rekommen-<br>dationer om kapitalkrav för marknadsrisker.<br>Dessa rekommendationer, som gäller för inter-<br>nationellt verksamma banker, blev gällande den<br>1 januari 1998. Utkast till dessa rekommendatio-<br>ner låg i hög grad till grund för EG:s kapital-<br>kravsdirektiv.</p>
<p>Enligt Baselkommitténs rekommendationer<br>kan bankerna som ett alternativ till de standardi-<br>serade metoderna, använda s.k. egna riskberäk-<br>ningsmodeller (Value at Risk-modeller) för att<br>beräkna kapitalkrav för positionsrisker och va-<br>lutakursrisk. Dessa riskberäkningsmodeller torde<br>ge en mer rättvisande bild av de marknadsrisker<br>ett institut är exponerat för än de standardiserade<br>metoderna, bl.a. därför att modellerna kan ta<br>hänsyn till sammansättningen av olika finansiella<br>instrument i institutets värdepappersportfölj.<br>Egna riskberäkningsmodeller torde i många fall<br>kunna leda till lägre kapitalkrav för marknadsris-<br>ker och minskade administrationskostnader för<br>instituten.</p>
<p>I avvaktan på att kapitalkravsdirektivet anpas-<br>sades till Baselkommitténs rekommendationer<br>uttalade kommissionens rättsenhet efter en tolk-<br>ning av direktivet att tillsynsmyndigheterna i<br>medlemsländerna kunde tillåta institut att använ-<br>da andra metoder - dvs. egna riskberäkningsmo-<br>deller - än dem som anvisats i direktivet för att<br>beräkna kapitalkraven för positions- och valuta-<br>kursrisker. En förutsättning var emellertid att in-<br>stitutets kapitalbas alltid motsvarade eller över-<br>steg kapitalkraven beräknade enligt de<br>standardiserade metoderna.</p>
<p>Kapitaltäckningslagen</p>
<p>Kapitalkravsdirektivets bestämmelser genomför-<br>des huvudsakligen genom lagen (1994:2004) om<br>kapitaltäckning och stora exponeringar för kre-<br>ditinstitut och värdepappersföretag (kapital-<br>täckningslagen). Såvitt gäller marknadsrisker<br>trädde lagen i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>Kapitaltäckningslagens bestämmelser om be-<br>räkning av kapitalkrav för marknadsrisker är ge-<br>nerellt hållna. Bestämmelserna kompletteras av<br>mer detaljerade regler i Finansinspektionens fö-<br>reskrifter och allmänna råd (FFFS 1997:12) om<br>beräkning av kapitalbas och kapitalkrav för<br>marknadsrisker och kreditrisker samt föreskrifter<br>(FFFS 1997:13) om nettning.</p>
<p>Efter kommissionens tolkningsuttalande om<br>tillåtligheten av egna modeller, infördes i kapi-<br>taltäckningslagen en möjlighet att använda såda-<br>na modeller för beräkning av marknadsrisker</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>(prop. 1995/96:62 Ändringar i kapitaltäcknings-<br>reglerna m.m. s. 14-24). Instituten måste dock<br>vid varje tidpunkt uppfylla kapitalkraven beräk-<br>nade enligt de standardiserade metoderna.<br>Kompletterande bestämmelser infördes i<br>Finansinspektionens föreskrifter och allmänna<br>råd (FFFS 1997:12).</p>
<p>Andringsdirektivet</p>
<p>Genom 1998 års ändringsdirektiv infördes en<br>möjlighet för medlemsländerna att tillåta insti-<br>tuten att som ett alternativ till de standardiserade<br>metoderna använda sig av egna riskberäknings-<br>modeller för beräkning av kapitalkrav för posi-<br>tions- och valutakursrisker.</p>
<p>I ändringsdirektivet har reglerna om egna mo-<br>deller förts in som en ny bilaga 8 till kapital-<br>kravsdirektivet. Reglerna har utformats efter Ba-<br>selkommitténs rekommendationer. Eftersom det<br>här är fråga om legalt tvingande bestämmelser<br>har artiklarna i vissa fall getts en mer strikt orda-<br>lydelse.</p>
<p>Reglerna i bilagan är mycket detaljerade och<br>tekniskt komplicerade. I detta sammanhang kan<br>det inte bli fråga om annat än en översiktlig re-<br>dogörelse. I övrigt får hänvisas till direktivtexten.</p>
<p>En förutsättning för att ett institut skall få an-<br>vända en egen riskberäkningsmodell är att till-<br>synsmyndigheten uttryckligen godkänt använ-<br>dandet. För att institutet skall få tillstånd måste<br>den egna modellen, och institutets användande<br>av den, uppfylla vissa krav. De s.k. kvalitativa<br>kraven (bilaga 8 punkt 2) går ut på att säkerställa<br>interna rutiner för handhavandet av riskberäk-<br>ningsmodellen och för dess integrering i institu-<br>tets riskhanteringsprocess från ”handlargolvet”<br>till högsta ledningen. Direktivet ställer krav på<br>kunskap, integritet och kapacitet hos anställda<br>och avdelningar. Vidare krävs att institutet fort-<br>löpande skall testa och se över modellens tillför-<br>litlighet samt åtminstone en gång om året se över<br>hela sin riskhanteringsprocess. För den översy-<br>nen föreskrivs på detaljerad nivå vad som skall<br>beaktas.</p>
<p>För att övervaka att riskberäkningsmodellen<br>är tillförlitlig skall instituten utföra en kontroll i<br>efterhand (s.k. backtesting) av modellen (punkt<br>3). Denna kontroll går ut på att jämförelser görs<br>för varje dag mellan det riskvärde modellen räk-<br>nat fram och det verkliga utfallet i fråga om för-<br>ändringar i värdet av de finansiella instrumenten.<br>Kontrollen skall även göras hypotetiskt, dvs.<br>med antagandet av att innehavet av finansiella in-<br>strument inte förändrats under dagen i fråga.</p>
<p>Särskilda regler gäller för beräkning av den<br>s.k. specifika risken, dvs. risken för prisföränd-<br>ringar som kan hänföras till emittenten av det<br>finansiella instrumentet (punkt 4 och 5). Om<br>modellen inte klarar av att beräkna den specifika<br>risken får den beräknas enligt en standardiserad<br>metod. Annars skall ett särskilt kapitalkrav till-<br>lämpas för den specifika risken (punkt 8). Detta<br>kapitalkrav kan dock underlåtas om institutet<br>kan visa att modellen fångar upp även risken för<br>fallissemang hos emittent eller motpart (punkt<br>9)-</p>
<p>Beräkningen av riskerat värde skall göras dag-<br>ligen, varvid minst krävs ett konfidensintervall på<br>99 %, en innehavsperiod motsvarande 10 dagar<br>och en historisk observationsperiod på ett år, om<br>en kortare observationsperiod inte är motiverad<br>på grund av en betydande ökning av prisvolatili-<br>teten. Det kapitalkrav gäller som är högst av fö-<br>regående dags beräknade riskvärde och medel-<br>värdet av beräknat riskvärde för de 60 närmast<br>föregående bankdagarna. Som en extra säkerhet<br>gäller att det riskerade värde (value at risk) som<br>modellen räknat fram skall multipliceras med en<br>faktor på minst tre (multiplikationsfaktorn). Be-<br>roende på utfallet av den efterhandskontroll som<br>skall göras för varje dag kan multiplikationsfak-<br>torn höjas till maximalt fyra (punkt 7). Vidare<br>krävs att dataunderlaget uppdateras minst var<br>tredje månad (punkt 11) och att modellen på ett<br>korrekt sätt beaktar risker förenade med optio-<br>ner och liknande instrument. Risker som inte<br>fångas upp av modellen måste täckas av ”ledigt<br>utrymme” i kapitalbasen (punkt 12). Särskilda<br>krav ställs på riskberäkningsmodellens kapacitet i<br>fråga om var och en av de olika riskerna i förhål-<br>lande till institutets aktivitetsnivå på olika mark-<br>nader (punkt 13).</p>
<p>Beräkning av kapitalkrav för positionsrisker<br>och valutakursrisk med hjälp av egna<br>modeller</p>
<p>Regeringens förslag: Kreditinstitut och värdepap-<br>persbolag får, efter medgivande av Finansinspek-<br>tionen, använda andra metoder för att beräkna<br>kapitalkravet för positionsrisker och valutakurs-<br>risker i stället för dem som anges i 4 kap. 2-4 och<br>8 §§ lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och<br>stora exponeringar för kreditinstitut och värde-<br>pappersbolag.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser<br>stöder förslaget. Riksbanken framhåller att ge-<br>nom förslaget blir incitamentet starkare för ban-<br>kerna att använda riskberäkningsmodeller, vilket<br>kan leda till en förbättrad hantering av marknads-<br>risker i bankerna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Svenska kre-<br>ditinstitut och värdepappersföretag har i dag<br>möjlighet att använda riskberäkningsmodeller<br>för beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker.<br>Instituten måste dock samtidigt uppfylla kapital-<br>kraven enligt de standardiserade metoderna, vil-<br>ket gör att institut som använder egna riskberäk-<br>ningsmodeller måste beräkna kapitalkraven även<br>enligt standardmetoderna. Genom det nyligen<br>antagna ändringsdirektivet till 1993 års kapital-<br>kravsdirektiv kan medlemsländerna tillåta att in-<br>stitut, efter tillsynsmyndighetens godkännande,<br>använder en egen riskberäkningsmodell som al-<br>ternativ till en beräkning enligt standardmeto-<br>derna för positionsrisk och valutakursrisk.</p>
<p>Egna riskberäkningsmodeller torde bättre<br>återspegla de marknadsrisker som instituten ex-<br>poneras för än de standardiserade metoderna.<br>Kapitaltäckningskravet bör därför bli mer rättvi-<br>sande. Egna riskberäkningsmodeller torde också<br>leda till lägre kostnader för instituten i form av<br>minskad administration och, i vissa fall, lägre ka-<br>pitalkrav. Som Riksbanken framhåller kan an-<br>vändandet av egna riskberäkningsmodeller också<br>medföra en förbättrad hantering av marknadsris-<br>ker i instituten.</p>
<p>Regeringen anser på grund härav att instituten<br>bör kunna använda egna riskberäkningsmodeller<br>för beräkning av kapitalkrav utan att samtidigt<br>tvingas att använda de standardiserade metoder-<br>na. En förutsättning är naturligtvis att modeller-<br>na är tillförlitliga och att instituten har kapacitet<br>att integrera riskberäkningsmodeller i sin risk-<br>hanteringsprocess. Det ankommer på Finansin-<br>spektionen att granska institut och modeller i<br>detta avseende. För användande av egen riskbe-<br>räkningsmodell krävs, enligt direktivet, till-<br>synsmyndighetens godkännande.</p>
<p>För svenska institut är det vidare ur konkur-<br>renssynpunkt angeläget att möjligheten att an-<br>vända egna modeller i den utsträckning änd-<br>ringsdirektivet medger införs snarast.</p>
<p>De regler som direktivet föreskriver för an-<br>vändandet av egna riskberäkningsmodeller är<br>omfattande och komplicerade. Den lagändring<br>som föreslås innebär endast en ändring i 2 kap.<br></p>
<p>3 § kapitaltäckningslagen, som behandlar insti-<br>tutens skyldighet att uppfylla kapitalkrav för<br>marknadsrisker. Genom ändringen kommer<br>metoden att beräkna kapitalkrav med hjälp av<br>egna riskberäkningsmodeller att godtas för be-<br>räkning av positionsrisker och valutakursrisk,<br>som ett alternativ till de standardiserade meto-<br>derna. Redan i dag har Finansinspektionen utfär-<br>dat föreskrifter och allmänna råd för användande<br>av egna riskberäkningsmodeller för beräkning av<br>kapitalkrav för marknadsrisker (FFFS 1997:12).<br>De nya regler på detta område som följer av änd-<br>ringsdirektivet föreslås alltså huvudsakligen infö-<br>ras genom ändringar i dessa föreskrifter och all-<br>männa råd.</p>
<p>Ekonomiska konsekvenser</p>
<p>Egna riskberäkningsmodeller för beräkning av<br>kapitalkrav för positionsrisker och valutakursrisk<br>torde leda till kapitalkrav som bättre återspeglar<br>de verkliga riskerna, vilket kan innebära både läg-<br>re och högre kapitalkrav för instituten. Förslaget<br>torde också leda till en bättre konkurrenssitua-<br>tion för svenska kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag. De administrativa kostnaderna hos insti-<br>tuten torde kunna minskas eftersom den egna<br>riskberäkningsmodellen ersätter de tämligen<br>omfattande standardiserade metoderna för be-<br>räkning av positionsrisker och valutakursrisk.</p>
<p>För Finansinspektionen kommer ett visst fö-<br>reskriftsarbete att bli nödvändigt som en följd av<br>förslaget.</p>
<p>Finansinspektionen har redan enligt de nu<br>gällande bestämmelserna en skyldighet att pröva<br>ansökningar om användande av egna riskberäk-<br>ningsmodeller. Det kan tänkas att det nu blir mer<br>attraktivt att använda egna riskberäkningsmo-<br>deller och att inspektionen får lägga ned större<br>resurser på dessa frågor än tidigare. Kostnader<br>för prövning av ansökningar skall dock täckas av<br>institutens ansökningsavgifter. Det löpande till-<br>synsarbetet torde också i ett inledningsskede bli<br>mer krävande om instituten övergår till riskbe-<br>räkningsmodeller. Enligt regeringens bedömning<br>torde dock flertalet institut ännu inte vara bered-<br>da att övergå till att använda egna riskberäk-<br>ningsmodeller. Regeringen avser att återkomma<br>till behovet av ytterligare medel när underlag<br>finns för att bedöma verksamhetens framtida<br>omfattning.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>6 Premiepensionssystemet</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet är<br>ett nyinrättat verksamhetsområde och omfattar<br>administration och förvaltning av premiepensio-<br>nerna.</p>
<p>Mål för verksamhetsområdet är att administ-<br>ration och förvaltning av premiepensionerna<br>skall bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för<br>premiepensionsspararna.</p>
<p>Bakgrunden till bildandet av verksamhetsom-<br>rådet är den överenskommelse mellan fem av de<br>politiska partierna som ledde till att riksdagen,<br>under våren 1998, beslutade om en genomgri-<br>pande förändring av det allmänna ålderspen-<br>sionssystemet (prop. 1997/98:151, bet.<br>1997/98:SfU 13, rskr. 1997/98:315 och 320).<br>Den nya inkomstgrundade ålderspensionen har<br>två huvuddelar: inkomstpension från ett fördel-<br>ningssystem och premiepension från ett fonderat<br>system.</p>
<p>Premiepensionssystemet skall administreras av<br>den nya Premiepensionsmyndigheten.</p>
<h2>6.2 Premiepensionsmyndigheten</h2>
<p>Premiepensionsmyndigheten skall vara försäk-<br>ringsgivare för premiepension i det reformerade<br>ålderspensionssystemet som träder i kraft den 1<br>januari 1999. Myndigheten inledde sin verksam-<br>het i juli 1998. När premiepensionssystemet trätt<br>i full funktion, under andra hälften av år 1999,<br>kommer Premiepensionsmyndighetens huvud-<br>sakliga uppgifter vara att hantera individuella<br>konton för pensionsmedel i olika värdepappers-<br>fonder, att besluta om och betala ut pensioner,<br></p>
<p>att tillhandahålla efterlevandeskydd samt att in-<br>formera om premiepensionssystemet. Premie-<br>pensionsmyndigheten skall också ansvara för den<br>tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedel hos Riks-<br>gäldskontoret.</p>
<p>Utgifterna för Premiepensionsmyndighetens<br>administration skall täckas med avgifter som tas<br>från de försäkrades premiepensionskonton. Re-<br>geringen reglerar avgiftsuttaget genom före-<br>skrifter i en förordning som kommer att beredas<br>under hösten 1998. Även utgifterna för upp-<br>byggnaden skall belasta pensionsmedlen. Under<br>1998 bedöms utgifterna uppgå till 45 miljoner<br>kronor. Utgifterna för organisationsuppbyggna-<br>den beräknas till 15 miljoner kronor och investe-<br>ringar i ett kontoadministrativt system förväntas<br>innebära utgifter på omkring 22 miljoner kronor.<br>Eftersom det reformerade ålderspensionssyste-<br>met ännu inte trätt i kraft har finansieringen lösts<br>genom att Premiepensionsmyndigheten under år<br>1998 beviljats en räntekontokredit på 45 miljoner<br>kronor och en låneram på 22 miljoner kronor.</p>
<p>Överföringen från den tillfälliga förvaltningen<br>i Riksgäldskontoret till Premiepensionsmyndig-<br>heten beräknas genomföras under hösten år<br>1999. Totalt kommer pensionsrätternas värde vid<br>överföringstidpunkten att uppgå till omkring 34<br>miljarder kronor. Därefter kommer ytterligare<br>omkring 15-20 miljarder kronor att tillföras<br>systemet varje år.</p>
<p>Det är av stor vikt att Premiepensionsmyn-<br>digheten under det nuvarande uppbyggnadsske-<br>det vidtar de åtgärder som krävs för att premie-<br>reservsystemet skall fungera fullgott från det att<br>överföringen görs. Det innebär bl.a. att det ad-<br>ministrativa systemet måste fungera effektivt och<br>säkert. Samarbetsavtal med ett brett utbud av<br>fondförvaltare skall ha tecknats. Vidare måste</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>information om premiepensionssystemet och<br>om valmöjligheterna nå pensionsspararna så att<br>de kan göra så bra individuella val inom systemet<br>som möjligt. Det innebär stora krav på informa-<br>tionens innehåll och spridning. Samtidigt är det<br>väsentligt att Premiepensionsmyndigheten be-<br>driver sitt arbete på ett kostnadseffektivt vis så<br>att pensionsspararnas medel inte belastas med<br>onödigt höga avgifter.</p>
<p>Premiepensionsmyndighetens utgifter och in-<br>vesteringskostnader kommer även under budget-<br>året 1999 till övervägande del att finansieras ge-<br>nom räntekontokredit och låneram hos<br>Riksgäldskontoret. Storleken på räntekontokre-<br>dit och låneram för år 1999 kommer att faststäl-<br>las i myndighetens regleringsbrev för 1999.</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>7 Särskilda finansierings-och<br>garantiåtaganden</h1>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet Särskilda finansierings- och<br>garantiåtaganden omfattar två anslag, Nordiska<br>investeringsbanken (NIB) och avgift för Stads-<br>hypotekskassans grundfond. I verksamhetsom-<br>rådet ingår också åtaganden avseende Europeiska<br>investeringbanken (EIB), Europeiska utveck-<br>lingsbanken (EBRD) samt vissa resurser för åt-<br>gärder inom den finansiella sektorn. Vad gäller<br>bidrag till kapitalet i EIB har 15,9 miljoner kro-<br>nor anvisats för budgetåret 1998 för att täcka un-<br>derskott i föregående års inbetalning (prop.<br>1997/98:150). För EBRD och NIB finns inga an-<br>slag uppförda på statsbudgeten för 1998, för NIB<br>beräknas däremot ett anslag för kommande bud-<br>getår 1999.</p>
<h2>7.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>982,7</p></td><td>
<p>153,8</p></td><td>
<p>605,0</p></td><td>
<p>48,7</p></td><td>
<p>88,7</p></td><td>
<p>118,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<h2>7.3 Resultatinformation</h2>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition behandla-<br>des Sveriges medverkan i en förestående kapital-<br></p>
<p>höjning i EIB. Bankens guvernörsråd beslutade i<br>juni 1998 om en höjning av kapitalet från cirka 62<br>till 100 miljarder ecu. Av höjningen skall 6 pro-<br>cent inbetalas. Denna del finansieras från bankens<br>reserver, vilket betyder att medlemsstaterna inte<br>behöver göra nya inbetalningar. Däremot innebär<br>kapitalhöjningen ökade garantiåtaganden. För<br>Sverige ökar garantiåtagandet från 1,9 till 3,1<br>miljarder ecu.</p>
<p>I samband med beslutet om kapitalhöjningen<br>enades guvernörsrådet om en engångsutbetalning<br>från banken till ägarna. Totalt uppgår denna ut-<br>betalning till 1 miljard ecu, varav cirka 32,7 mil-<br>joner ecu eller cirka 295 miljoner kronor tillfaller<br>Sverige. Utbetalningen genomförs i november<br>1998.</p>
<p>För EBRD gäller att riksdagen beslutat (prop.<br>1996/97:1) att Sverige skall medverka i en kapi-<br>talhöjning i banken och teckna andelar motsva-<br>rande 228 miljoner ecu. Av den nya kapitalinsat-<br>sen skall 22,5 % inbetalas i åtta lika stora rater<br>över en period av åtta år. Sverige betalar således in<br>6 412 500 ecu under vart och ett av åren 1998-<br>2005. Den andra raten skall erläggas senast den 15<br>april 1999 och kommer att täckas med medel<br>som tidigare avsatts för kapitalinsatser i EBRD.<br>Regeringen har för år 2000 beräknat medel i<br>statsbudgeten för den då aktuella utbetalningen.</p>
<p>I 1997 års ekonomiska vårproposition infor-<br>merade regeringen om att förändringar kunde<br>komma att ske inom den svenska finansiella in-<br>frastrukturen och att regeringen borde ha ett till-<br>fredsställande handlingsutrymme i händelse av en<br>sådan utveckling. Regeringen föreslog därför att<br>ett belopp skulle anvisas för förvärv av andelar i<br>företag som spelade en central roll inom den</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>svenska finansiella sektorn. Mot den bakgrunden<br>har riksdagen anvisat ett ramanslag på 500 miljo-<br>ner kronor för investeringar i sådana företag<br>(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20,<br>rskr. 1996/97:284).</p>
<p>Under hösten 1996 offentliggjorde Stock-<br>holms Fondbörs AB (Fondbörsen) och OM-<br>Gruppen AB (OM) att företagen sedan en tid<br>fört förhandlingar om ett samgående. Med stöd<br>av riksdagens bemyndigande gav regeringen den<br>13 mars 1997 chefen för Finansdepartementet i<br>uppdrag att bl.a. företräda staten i nämnda för-<br>handlingar.</p>
<p>Förhandlingarna ledde till att OM lämnade ett<br>offentligt erbjudande till aktieägarna i Fondbör-<br>sen att överlåta sina aktier till OM. Erbjudandet<br>innebar att aktieägarna i Fondbörsen för varje<br>tretal aktier skulle få elva nyemitterade aktier i<br>OM. Erbjudandet fullföljdes under våren 1998.</p>
<p>Under tiden november 1997 - januari 1998<br>förvärvade regeringen med stöd av riksdagens<br>bemyndigande aktier dels i Fondbörsen, dels i<br>OM. De aktier som förvärvades i Fondbörsen<br>har - liksom de aktier staten sedan tidigare ägde i<br>börsen - bytts mot aktier i OM i enlighet med<br>erbjudandet. Staten äger numera 7,7 % av aktier-<br>na i OM.</p>
<p>Av det anvisade ramanslaget har hittills<br>450 292 345 kronor utnyttjats för förvärv av akti-<br>er i Fondbörsen eller OM.</p>
<p>I 1997 års ekonomiska vårproposition uttalade<br>regeringen att man avsåg att återkomma i bud-<br>getpropositionen för 1998 om eventuellt out-<br>nyttjade medel behövde tas i anspråk under år<br>1998 eller därefter. Regeringen kan nu konstatera<br>att samgåendet mellan Fondbörsen och OM var<br>ett första steg på vägen när det gäller de om-<br>struktureringar som - i ljuset av utvecklingen på<br>börsområdet inom Europa - är nödvändiga på<br>den svenska finansmarknaden. För att Sverige i<br>framtiden skall kunna bevara sin ställning som en<br>attraktiv finansmarknad kan det emellertid<br>komma att krävas ytterligare omstruktureringar<br>och regeringen avser i sådana fall att aktivt delta i<br>den processen. De medel som återstår av anslaget<br>Investeringar i infrastrukturen på den svenska fi-<br>nansmarknaden kan därvid komma att behöva tas<br>i anspråk.</p>
<p>I december 1997 såldes aktier i Nordbanken<br>Holding AB till institutioner och till allmänhe-<br>ten. Försäljningsinkomsten blev cirka 7,9 miljar-<br>der kronor. Efter försäljningen är statens ägaran-<br>del 42,5 %.</p>
<p>Under hösten 1997 såldes också Securum AB.<br>Försäljningsinkomsten netto blev 2,5 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Resultatbedömningen för Avgift till Stadshy-<br>potekskassans grundfond samt Kapitalhöjning i<br>Nordiska investeringsbanken sker under avsnitt<br>7.5.</p>
<h2>7.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Anslag inom verksamhetsområdet handläggs av<br>Finansdepartementet och revideras av den anled-<br>ningen av Riksdagens revisorer. Riksdagens revi-<br>sorer har inte haft någon invändning.</p>
<p>7.5 Anslagsavsnitt</p>
<h2>Dl Avgift för Stadshypotekskassans<br>grundfond</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.1 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>19 605</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>30 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>114 700 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998 minskade anslaget med 20 000 tkr.</p>
<p>I februari 1997 beslutade regeringen om försälj-<br>ning av aktieinnehavet i Stadshypotek AB som<br>staten tidigare övertagit från Konungariket Sveri-<br>ges Stadshypotekskassa. Anslaget för 1997 har<br>använts för finansiering av statens kostnader vid<br>försäljningen av Stadshypotek AB. Försäljnings-<br>kostnaden uppgick till cirka 19 miljoner kronor,<br>vilket var lägre än den budgeterade kostnaden.</p>
<p>Stadshypotekskassans uppgift är numera att<br>förvalta den återstående obligationsskulden som<br>per 31 december 1997 uppgick till cirka 88 mil-<br>jarder kronor. När låneskulden är reglerad, vilket<br>beräknas vara fallet år 2005, skall kassan likvide-<br>ras. För att trygga utestående lån finns en<br>grundfond i form av en statlig garantiförbindelse.<br>Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för<br>garantin till Riksgäldskontoret. Tidigare har av-<br>giften finansierats genom utdelning på aktierna i<br>Stadshypotek AB. I samband med överflyttning-</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>en av aktieinnehavet i Stadshypotek AB åtog sig<br>staten ansvaret för denna avgift.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Stadshypotekskassans sammanlagda låneskulder<br>får inte uppgå till mer än tio gånger summan av<br>grundfonden och kassans egna fonder. Avgiften<br>för garantin uppgår till en procent av fondens<br>storlek. Det innebär att avgiften kommer att<br>minska vartefter låneskulden minskar.</p>
<p>Avgiften för 1998 betalades 31 juli och upp-<br>gick till 80 miljoner kronor. Regeringen besluta-<br>de i juli 1998 om indrag av 1998 års anslag med<br>20 miljoner kronor. Vid utgången av 1998 beräk-<br>nas därmed det samlade anslagssparandet uppgå<br>till cirka 65 miljoner kronor. Sparandet kommer<br>att användas som delfinansiering av avgifterna för<br>de kommande åren. Därmed minskar behovet av<br>nya anslagsmedel för år 1999 och 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>114 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>- 84 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999 upp-<br>går till 30 000 000 kronor. För 2000 har anslaget<br>beräknats till 10 000 000 kronor och för 2001 till<br>40 000 000 kronor.</p>
<h2>D2 Kapitalhöjning i Nordiska<br>investeringsbanken</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 7.2 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 700</p></td></tr>
</table>
<p>Nordiska investeringsbanken (NIB) upprättades<br>1975 som Nordens gemensamma finansierings-<br>institution. NIB har som syfte att stärka nordiskt<br>samarbete och Nordens ekonomi genom att ge<br>lån och garantier på bankmässiga villkor till of-<br>fentliga och privata investeringsprojekt i Norden<br>och till export av nordiskt intresse. NIB:s insat-<br>ser skall ha en kompletterande funktion i förhål-<br></p>
<p>lande till andra finansiärer. Kravet om nordiskt<br>intresse i alla projekt är grundläggande för ban-<br>kens verksamhet.</p>
<p>Bankens ordinarie verksamhet avser utlåning<br>och garantigivning inom Norden. Vid sidan härav<br>har NIB en omfattande internationell utlåning<br>inom ramen för den s.k. Projektinvesteringslå-<br>neordningen (PIL), som etablerades 1982. Det<br>primära syftet är att främja nordisk<br>projektexport till länder som har relativt god kre-<br>ditvärdighet.</p>
<p>För att kunna tillgodose den ökande efterfrå-<br>gan på finansiering från NIB behövs en förstärk-<br>ning av bankens kapitalbas. Enligt NIB:s beräk-<br>ningar nås utlåningstaket för den ordinarie<br>utlåningen under 1999, och för PIL-utlåningen<br>redan under 1998.</p>
<p>På förslag från NIB:s styrelse behandlade<br>Nordiska ministerrådet den 23 juni 1998 frågan<br>om en resursförstärkning för NIB. Ministrarna<br>tillstyrkte förslaget i sin helhet.</p>
<p>Bankens grundkapital, som finansierar dess<br>ordinarie verksamhet, uppgår för närvarande till<br>2 809 miljoner ecu. Sveriges andel uppgår till cir-<br>ka 1 106 miljoner ecu eller cirka 9 954 miljoner<br>kronor (räknat med växelkursen 1 ecu=9 kro-<br>nor).</p>
<p>Grundkapitalhöjningar i Nordiska investe-<br>ringsbanken har genomförts med 6-8 års inter-<br>vall. En höjning av grundkapitalet från 2 809<br>miljoner ecu till 4 000 miljoner ecu skulle medge<br>en utlåningsram om 10 000 miljoner ecu. Med<br>bankens antagande om en årlig ökningstakt i ut-<br>låningen om i genomsnitt 6 procent skulle denna<br>höjning säkra bankens verksamhet t.o.m. år 2005,<br>dvs. ytterligare en 6-årsperiod.</p>
<p>Av den föreslagna höjningen av grundkapitalet<br>med sammanlagt 1 191 miljoner ecu, skall 100<br>miljoner ecu bestå av inbetalt kapital. Resterande<br>belopp utgörs av garantikapital. Av den inbetalda<br>andelen finansieras 70 miljoner ecu genom en<br>överföring från bankens allmänna garantifond.<br>Följaktligen återstår 30 miljoner ecu att betala in,<br>fördelat mellan de nordiska länderna i enlighet<br>med den nordiska fördelningsnyckeln för 1998.<br>Inbetalningarna skall göras i tre lika stora rater,<br>under tre på varandra följande år med början<br>1999.</p>
<p>Sveriges andel av den föreslagna totala ökning-<br>en uppgår till 34,9 procent, dvs. cirka 415,7 mil-<br>joner ecu, eller cirka 3 741 miljoner kronor. Den<br>andel som skall inbetalas uppgår för Sveriges vid-<br>kommande till 2 075 641 ecu, eller cirka 18 mil-<br>joner kronor per år under treårsperioden.</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>PIL-låneordningen uppgår för närvarande till 2<br>miljarder ecu. Ökningen av PIL-ramen föreslås<br>ske genom att den totala låneramen höjs till 3,3<br>miljarder ecu utan att medlemsländernas garanti-<br>åtagande ändras. I händelse av kreditförlust skulle<br>garanterna, liksom för närvarande, ansvara för 90<br>procent av förlusterna per lån, men endast upp<br>till 1,8 miljarder ecu, eller 55 procent av kre-<br>ditramen. Därutöver skall eventuella förluster<br>bäras av banken.</p>
<p>Den föreslagna ökningen av PIL-ramens utlå-<br>ningsutrymme får alltså inga direkta effekter på<br>storleken på medlemsstaternas garantiåtaganden.<br>Däremot måste garantin täcka ett större lånebe-<br>lopp, vilket kan anses innebära en större risk för<br>att den måste tas i anspråk. Hittills har dock inte<br>garantierna utnyttjats.</p>
<p>Som en direkt konsekvens av ovanstående för-<br>slag ändras 2, 3 och 6 §§ i bankens stadgar.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Den ökande efterfrågan på finansiering från NIB<br>för såväl projekt inom Norden som internatio-<br>nellt visar att banken har en viktig funktion att<br>fylla. Detta motiverar, enligt regeringen syn, att<br>NIB:s ordinarie verksamhet ges möjlighet att ex-<br>pandera. Den ordinarie utlåningen har bidragit till<br>integrering över landgränserna och därmed<br>främjat sysselsättning och tillväxt i Norden. I<br>många fall har NIB:s medverkan inte bara bidra-<br>git till att projekt kunnat genomföras, utan t.o.m.<br>varit en förutsättning för att det överhuvudtaget<br>kommit till stånd. Samtidigt har banken kunnat<br>uppvisa en god och stabil avkastning på det in-<br>satta kapitalet. Detta har möjliggjort årliga utdel-<br>ningar till ägarna.</p>
<p>Den ordinarie utlåningsverksamheten kommer<br>framöver att strömlinjeformas till följd av den<br>nyligen genomförda översynen av bankens stra-<br>tegi. Finansieringen kommer i högre grad att in-<br>riktas på väldefinierade och konkreta projekt in-<br>om prioriterade områden för nordiskt<br>näringslivssamarbete. Finansiering av små och<br>medelstora företags investeringar kommer att<br>ägnas särskilt intresse, bl.a. genom samarbete<br>med olika finansinstitutioner i medlemsländerna.</p>
<p>Det nordiska näringslivets internationalisering<br>har medfört stor efterfrågan på konkurrenskraf-<br>tig långfristig finansiering för företagens projekt-<br>export och utlandssatsningar, inte minst på de<br>s.k. tillväxtmarknaderna. NIB:s projektinveste-<br>ringslån har visat sig vara värdefulla för att stödja<br>nordisk projektexport till gagn för såväl lånta-<br>garländerna som för Norden. Riskerna i samband<br>med projektexporten har också ökat till följd av<br>den privatisering som ägt rum och fortsätter att<br>äga rum i många mottagarländer. Medverkan av<br>NIB kan medföra att sådana risker hanteras på ett<br>bättre sätt. Därtill har konkurrensen skärpts i takt<br>med att intresset för projektexport ökat bland<br>industriföretag i industriländer utanför Norden.</p>
<p>Det är regeringens uppfattning att det, mot<br>denna bakgrund, vore önskvärt att kunna utvidga<br>denna typ av verksamhet, inte minst som NIB<br>redan har en väletablerad status som internatio-<br>nell institution och prioriterad långivare, dvs. är<br>undantagen från skuldomförhandlingar i händel-<br>se av betalningssvårigheter. De erfarenheter ban-<br>ken har i detta avseende i låntagarländerna är<br>mycket goda.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>För år 1999 föreslår regeringen ett anslag för ka-<br>pitalhöjning i Nordiska investeringsbanken om<br>18 700 000 kronor. Anslaget för år 2000 och 2001<br>har beräknats till 18 700 000 kronor per år.</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<h1>8 Riksdagens revisorer</h1>
<p>8.1 Anslagsavsnitt</p>
<h2>El Riksdagens revisorer</h2>
<p>Tabell 8.1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>16 816</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 673</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 534</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18 704</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 047 ‘</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 316 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>’’ Motsvarar 18 704 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2)</sup> Motsvarar 18 704 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Riksdagens revisorer har till uppgift att på riks-<br>dagens vägnar granska statlig verksamhet. Revi-<br>sorerna har ett särskilt ansvar för att visa på utfall<br>och effekter av tidigare fattade riksdagsbeslut.<br>Uppgiften är till övervägande delen av revisionell<br>karaktär, och syftet med revisorernas granskning<br>är att främja ett effektivt utbyte av de statliga in-<br>satserna. Dessutom granskar revisorerna som<br>externrevisorer Riksdagsförvaltningen, Riksda-<br>gens ombudsmän, Regeringskansliet, Riksban-<br>ken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Under verksamhetsåret 1997 har revisorerna be-<br>slutat om 8 förslag till riksdagen, 1 skrivelse till<br>utskott i riksdagen, 2 skrivelser till regeringen, 11<br>granskningsrapporter och 13 förstudier. Av dessa<br>13 förstudier har 8 resulterat i beslut om fortsatt<br>granskning. Flera av de förstudier som inte re-<br>sulterat i fortsatt granskning har emellertid om-<br>fattat granskning av vissa delfrågor.</p>
<p>Revisorerna pekar på att produktionen av revi-<br>sionsrapporter och skrivelser till riksdagen och<br>regeringen legat på en väsentligt högre nivå un-<br>der senare år än under 1980-talet. För år 1997<br>ligger produktionsvolymen cirka 50 % högre än<br>det årliga genomsnittet för andra hälften av 1980-<br>talet. Under motsvarande tid har resurserna ökat<br>med cirka 15 %.</p>
<p>Riksdagens revisorer</p>
<p>Revisorerna kommer i sin granskningsverksam-<br>het att utöka dialogen med företrädare för de<br>granskade verksamheterna i form av seminarier,<br>utfrågningar m.m. Revisorerna skall också ytter-<br>ligare utveckla samspelet med utskotten under<br>granskningsarbetet för att på ett tidigt stadium<br>kunna få till stånd en fruktbärande dialog. En<br>ökad satsning på uppföljning av tidigare gransk-<br>ningar är också viktig, bl.a. för att få underlag för<br>åtgärder som kan förbättra genomslaget i<br>granskningsarbetet.</p>
<p>Riksdagens revisorer anser för sin del att de re-<br>surser revisorerna förfogar över är för små för att<br>revisorerna på ett tillfredsställande sätt skall kun-<br>na svara mot bredden i den granskande roll som<br>anges i grundlagen.</p>
<p>Riksdagens revisorer har i budgetförslaget för<br>år 1999 tagit fasta på Revisionsutredningens för-<br>slag att öka den årliga resursramen med 5 miljo-<br>ner kronor. En sådan ökning gör det möjligt att,<br>som utredningen föreslagit, ytterligare förskjuta<br>verksamheten mot myndighetsövergripande<br>granskningar och utan att inkräkta på verksam-<br>heten i övrigt även inkludera årlig revision av<br>Hovstaterna och Regeringskansliet.</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 2</p>
<p>Förvaltningsstyrelsens överväganden</p>
<p>Resursbehovet i anslagsframställningen grundas<br>på Revisionsutredningens förslag till utbyggnad<br>av revisorernas kansli. I talmanskonferensens<br>förslag TK 1997/98:1 redovisas vissa övervägan-<br>den beträffande Revisionsutredningens förslag.<br>Konstitutionsutskottet föreslår med anledning<br>av förslaget jämte motioner att riksdagen bör<br>fullfölja sitt beslut från 1994 och fatta beslut på<br>grundval av Revisionsutredningens förslag i vad<br>avser en resursförstärkning av Riksdagens reviso-<br>rer med 5 miljoner kronor. Utbyggnaden bör<br>enligt KU delas upp på tre år (KU 1997/98:27).<br></p>
<p>Med hänvisning härtill har förvaltningsstyrelsen<br>räknat upp medelsbehovet med 1,7 miljoner<br>kronor för budgetåret 1999, en minskning med</p>
<p>3,3 miljoner kronor i förhållande till Riksdagens<br>revisorers äskande.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>| Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>^nsla^J99^</p></td><td>
<p>16 673</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>331</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>1 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>18 704</p></td></tr>
</table>
<p>72</p>
<p>Skatteförvaltning och<br>uppbörd</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag med anledning av en ny regionindelning för</p>
<p>skatteförvaltningen..................................................................................7</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:232) om ändring i</p>
<p>taxeringslagen (1990:324).......................................................................8</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)............9</p>
<p>3 Inledning................................................................................................................11</p>
<p>4 Skatteförvaltningen...............................................................................................13</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................13</p>
<p>4.2 Resultatbedömning................................................................................13</p>
<p>4.3 Särskilda frågor......................................................................................16</p>
<p>4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................18</p>
<p>4.5 Anslagsavsnitt........................................................................................19</p>
<p>Al Riksskatteverket..........................................................................19</p>
<p>A2 Skattemyndigheterna..................................................................19</p>
<p>5 Tullverket...............................................................................................................21</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................21</p>
<p>5.2 Resultatbedömning................................................................................22</p>
<p>5.3 Anslagsavsnitt........................................................................................23</p>
<p>A3 Tullverket.....................................................................................23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar förslaget till lag med anledning av en<br>ny regionindelning för skatteförvaltningen,</p>
<p>2. antar förslaget till lag om ändring i lagen<br>(1997:232) om ändring i taxeringslagen<br>(1990:324),</p>
<p>3. antar förslaget till lag om ändring i mervär-<br>desskattelagen (1994:200),</p>
<p>4. godkänner att Tullverkets mål som avser<br>utrikeshandelsstatistik inte längre skall gäl-<br>la, i enlighet med vad regeringen förordar i<br>avsnittet om Tullverket,</p>
<p>5. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-<br>börd enligt nedanstående uppställning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Riksskatteverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>349 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Skattemyndigheterna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 362 445</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl Tullverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 098 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>5 810 859</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag med anledning av en ny regionindelning<br>för skatteförvaltningen</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning be-<br>träffande skattemyndigheterna i länen eller skattemyndigheten i ett visst län<br>skall efter utgången av år 1998 i stället gälla Skattemyndigheten i Stockholm,<br>Skattemyndigheten i Linköping, Skattemyndigheten i Växjö, Skattemyndig-<br>heten i Malmö, Skattemyndigheten i Göteborg, Skattemyndigheten i Örebro,<br>Skattemyndigheten i Västerås, Skattemyndigheten i Gävle, Skattemyndigheten<br>i Östersund och Skattemyndigheten i Luleå respektive den av dessa myndig-<br>heter i vars verksamhetsområde länet ingår.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÄDE 3</p>
<h2>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:232) om<br>ändring i taxeringslagen (1990:324)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324), i dess lydelse<br>enligt lagen (1997:232) om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>7</p>
<p>Val av ledamot i skattenämnd för-<br>rättas av landstingsfullmäktige. I<br>Gotlands län förrättas valet av kom-<br>munfullmäktige i Gotlands kom-<br>mun.</p>
<p>Valet skall vara proportionellt, om<br>som motsvarar den kvot som erhålls</p>
<p>§</p>
<p>Val av ledamot i skattenämnd för-<br>rättas av landstingsfullmäktige. I<br>Gotlands län förrättas valet av kom-<br>munfullmäktige i Gotlands kom-<br>mun. Om en skattenämnds verksam-<br>hetsområde omfattar flera landsting<br>eller ett landsting jämte Gotlands<br>kommun, skall ledamöter väljas av<br>dessa i proportion till folkmängden i<br>landstinget respektive kommunen.</p>
<p>et begärs av minst så många ledamöter<br>om antalet närvarande ledamöter delas</p>
<p>med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal,<br>skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om propor-<br>tionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet.</p>
<p>Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig<br>sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h2>2.3 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 2 § andra stycket mervärdesskattelagen<br>(1994:200)' orden"det län" skall bytas ut mot "den region".</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av 12 kap. 2 § 1998:346.</p>
<p>15 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>3 Inledning</h1>
<h2>Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen<br>(Riksskatteverket och skattemyndigheterna) och<br>Tullverket.</p>
<p>Kontaktytorna mellan förvaltningarna</p>
<p>I budgetpropositionen för år 1998 behandlade<br>regeringen bl.a. hur kontaktytorna mellan skat-<br>teförvaltningen och Tullverket förändrats genom<br>Sveriges inträde i Europeiska unionen. Det kon-<br>staterades att de löpande arbetsuppgifter av lik-<br>artad natur som både skatteförvaltningen och<br>Tullverket sysslar med minskat mycket kraftigt i<br>omfattning. Samtidigt slogs det emellertid fast<br>att behovet av samordning och samverkan<br>accentuerats i andra avseenden och att det inte<br>minst gällde kontrollen i fråga om punktskatter<br>som omfattas av det gemensamma förfarandet<br>enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 feb-<br>ruari 1992 om allmänna regler för punktskatte-<br>pliktiga varor och om innehav, flyttning och<br>övervakning av sådana varor, det s.k. cirkula-<br>tionsdirektivet.</p>
<p>Den 1 juli 1998 har nya bestämmelser om<br>punktskattekontroll avseende transporter av al-<br>koholvaror, tobaksvaror och mineraloljepro-<br>dukter trätt i kraft. Bestämmelserna ersätter den<br>provisoriska regleringen i den s.k. transportkon-<br>trollagen. Tullverket svarar för kontrollen och<br>ges bl.a. befogenhet att i vissa fall omhänderta<br>skattepliktiga varor för utredning och att besluta<br>om skatt på omhändertagna varor samt, om<br>skatten inte betalas, föra talan vid domstol om<br>förverkande av varorna (prop. 1997/98:100, bet.<br>1997/98:SkU28, rskr. 1997/98:312, SFS 1998:<br>506).</p>
<p>För att kontrollen skall fungera effektivt krävs en<br>god samordning mellan skatteförvaltningen och<br>Tullverket. Bortsett från de nu nämnda arbets-<br>uppgifterna för Tullverket och kontrollen vid<br>den yttre gränsen svarar skatteförvaltningen för<br>punktskattekontrollen, liksom även för mervär-<br>desskattekontrollen. Regeringen avser att noga<br>följa hur samspelet fungerar och rapportera till<br>riksdagen om detta så snart det finns tillräcklig<br>erfarenhet av den nya ordningen.</p>
<p>Gemensamma mått m.m.</p>
<p>Det finns alltså viktiga beröringspunkter mellan<br>de båda förvaltningarna och behovet av samord-<br>ning har snarast ökat. Ett gemensamt mål för<br>skatteförvaltningen och Tullverket har också<br>fastställts på utgiftsområdesnivå. Som redan har<br>framgått täcker emellertid målet inte hela verk-<br>samheterna - i fråga om Tullverket täcker det<br>gemensamma målet bara den i dag mindre del av<br>verksamheten som avser uppbörd av tull m.m.<br>vid den yttre gränsen. Mot den bakgrunden anser<br>regeringen fortfarande att det inte är menings-<br>fullt att lämna en redovisning av dessa verksam-<br>heter i resultattermer på utgiftsområdesnivå.<br>Däremot är det angeläget att den redovisning<br>som lämnas för skatteförvaltningens respektive<br>Tullverkets verksamhet utformas så att det un-<br>derlättar jämförelser mellan de båda områdena<br>och gör det möjligt att vid behov sammanställa<br>uppgifterna till en helhetsbild av den verksamhet<br>som finns representerad inom båda förvaltning-<br>arna. Det innebär bl.a. att återrapporteringen så<br>långt det är möjligt bör ske med enhetliga mått<br>och definitioner. Ett samarbete som syftar till<br>detta bedrivs sedan någon tid av RSV och GTS.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Skatteförvaltningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksskatteverket</p></td><td>
<p>302</p></td><td>
<p>352</p></td><td>
<p>426</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>362</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattemyndigheterna</p></td><td>
<p>4 389</p></td><td>
<p>4 270</p></td><td>
<p>4 450</p></td><td>
<p>4 362</p></td><td>
<p>4 367</p></td><td>
<p>4 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för skatteförvaltningen</p></td><td>
<p>4 691</p></td><td>
<p>4 622</p></td><td>
<p>4 876</p></td><td>
<p>4 712</p></td><td>
<p>4 723</p></td><td>
<p>4 794</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tullverket</p></td><td>
<p>1 044</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>1 103</p></td><td>
<p>1 099</p></td><td>
<p>1 115</p></td><td>
<p>1 131</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 3</p></td><td>
<p>5 735</p></td><td>
<p>5 672</p></td><td>
<p>5 979</p></td><td>
<p>5 811</p></td><td>
<p>5 838</p></td><td>
<p>5 925</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> ITill följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen har anslaget till Riksskatteverket minskats med 4 miljoner kronor och<br>anslaget till Tullverket ökats med 14 miljoner kronor.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>4 Skatteförvaltningen</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Riksskatteverket svarar för den centrala ledning-<br>en av dels skatteförvaltningen, dels exeku-<br>tionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rättsväsendet,<br>avsnitt 8 Kronofogdemyndigheterna). På regio-<br>nal nivå finns inom skatteförvaltningen, fr.o.m.<br>den 1 januari 1998, 21 skattemyndigheter med<br>sammanlagt 125 lokala kontor. Vid de lokala<br>kontoren sköts förutom beskattning även folk-<br>bokföring och fastighetstaxering. För punkt-<br>skatter och vissa arbetsuppgifter på mervärdes-<br>skattens område finns vid Skattemyndigheten i<br>Dalarnas län ett för hela landet gemensamt sär-<br>skilt skattekontor i Ludvika.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Resursåtgången för löpande verksamhet (tidigare<br>kallad grundhantering) har fortsatt att minska.<br>Aven de resurser som kunnat användas för kon-<br>trollverksamhet har nu minskat. Det direkta ut-<br>fallet av kontrollverksamheten liksom omfatt-<br>ningen av den planmässiga revisionsverk-<br>samheten har kunnat upprätthållas. Antalet revi-<br>sioner i övrigt har minskat något jämfört med<br>1996. Det totala anslagssparandet har minskat.</p>
<p>Mål</p>
<p>— Skatt skall tas ut i den omfattning, med den<br>fördelning och i den tid och ordning som<br>åsyftas med gällande skatteförfattningar.<sup>2</sup></p>
<p><sup>2</sup> Jfr prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:SkU22, rskr. 1992/93:287.</p>
<p>- Olika samhällsfunktioner skall tillhandahål-<br>las fullständig och korrekt basinformation ur<br>folkbokföringen med god tillgänglighet.</p>
<p>- Taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas<br>och information om dessa tillhandahållas i<br>enlighet med vad som åsyftas med gällande<br>författningar.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Den 1 januari 1999 införs en ny regionindelning<br>för skatteförvaltningen. De länsvisa myndighe-<br>terna ersätts av tio regionala myndigheter. Den<br>lokala kontorsorganisationen kommer i princip<br>att vara oförändrad.</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>En prioriterad uppgift skall vara att effektivisera<br>verksamheten genom bl.a. förbättring av IT-<br>stödet, ändrat arbetssätt och kompetensutveck-<br>ling. Träffsäkerheten i urvalet och kvaliteten i<br>kontrollen skall utvecklas. Helhetssynen på<br>kontroll och service genom hela beskattnings-<br>förfarandet, inklusive indrivningsarbetet, skall<br>stärkas. Arbetet med att inrätta skattebrottsen-<br>heter skall slutföras så att de är i drift vid utgång-<br>en av år 1999.</p>
<h2>4.2 Resultatbedömning</h2>
<p>En prioriterad uppgift har under 1997 varit att<br>genom fortsatt rationalisering göra det möjligt<br>att överföra resurser till kontrollverksamheten.<br>Den löpande verksamhetens andel av den totala</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>resursåtgången har också minskat. Detta är det<br>huvudsakliga skälet till att produktiviteten inom<br>beskattningsverksamheten som helhet har ut-<br>vecklats positivt.</p>
<p>Tabell 4.1 Kostnadsutvecklingen inom beskattningsverk-<br>samheten ______________</p>
<p>£mråde<sub>B</sub>Och<sub>B</sub>Voly[nmått<sub>i</sub>^^^99£^^J<sub>i</sub>995<sub>i</sub>^<sub>i</sub>^J996^^^2997<sub>i</sub></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Revision,<br>(antal revisioner)</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>107,6</p></td><td>
<p>113,7</p></td><td>
<p>112,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skrivbordsgranskning<br>(antal beslut)</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>130,8</p></td><td>
<p>140,9</p></td><td>
<p>134,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundhantering m.m.<br>(antal deklarationer)</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>89,1</p></td><td>
<p>86,3</p></td><td>
<p>83,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa kostnadsändring</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>103,6</p></td><td>
<p>106,1</p></td><td>
<p>102,6</p></td></tr>
</table>
<p>Det är dock att märka att totala nedlagda resurser<br>har minskat under 1997 även i kontrollverksam-<br>heten, vilket är ett trendbrott och kan tolkas så<br>att det inte längre varit möjligt att helt freda den-<br>na verksamhet mot neddragningar på grund av<br>det generella besparingskravet.</p>
<p>Utgångspunkter för bedömningen</p>
<p>Verksamhetens resultat bör bedömas med ut-<br>gångspunkt från den uppföljningsmodell som<br>RSV tagit fram och som även legat till grund för<br>verksamhetsmålen och återrapporteringskraven i<br>regleringsbreven under senare år (RSV Rapport<br>1995:2). Modellen bygger på att graden av upp-<br>fyllelse av målet för beskattningsverksamheten<br>bedöms utifrån kriterierna beskattningseffekti-<br>vitet, uppbördseffektivitet, kvalitet och produk-<br>tivitet.</p>
<p>Beskattningseffektiviteten uttrycker förhållan-<br>det mellan debiterad skatt och rätt skatt. Det lig-<br>ger i sakens natur att det inte går att få någon sä-<br>ker kunskap om detta förhållande. Visserligen<br>görs försök att bestämma storleken av det totala<br>skattebortfallet bl.a. med hjälp av i särskild ord-<br>ning utförda stickprovskontroller, s.k. årliga sta-<br>tistiska acceptansundersökningar. Utfallet av<br>dessa är dock alltför osäkert för att kunna läggas<br>till grund för bedömningen av beskattningsverk-<br>samhetens resultat. Det är dessutom i hög grad<br>beroende av faktorer utanför skatteförvaltning-<br>ens kontroll, som t.ex. ändringar i lagstiftningen.<br>Bedömningen får i stället göras genom mätning-<br>ar vad gäller sådana åtgärder (prestationer) som<br>kan antas påverka det nämnda förhållandet. Det<br>kan vara fråga om dels åtgärder som stärker de<br></p>
<p>skattskyldigas frivilliga medverkan, dels kon-<br>trollinsatser. Dessa insatser ger dels en direkt ef-<br>fekt i form av ändrade debiteringar, dels en pre-<br>ventiv effekt. Hur stor den preventiva effekten är<br>antas bl.a. bero på frekvensen av olika kon-<br>trollåtgärder, dvs. risken för att felaktigheter<br>upptäcks.</p>
<p>Det ligger alltså i sakens natur att den preven-<br>tiva effekten av skatteförvaltningens prestationer<br>inom kontrollverksamheten inte direkt kan mä-<br>tas. Men även mätning av det direkta belopps-<br>mässiga utfallet av kontrollverksamheten är för-<br>enad med vissa svårigheter. De belopp som de-<br>biteras kan visserligen avläsas direkt, men det<br>kräver en närmare analys för att man skall kunna<br>bedöma det ekonomiska värdet av en viss debite-<br>ring. Det hänger bl.a. samman med att ett belopp<br>helt eller delvis kan komma att falla bort efter en<br>process i skattedomstol, kanske många år framåt<br>i tiden, att det inte är säkert att den skattskyldige<br>kommer att ha förmåga att betala beloppet och<br>att vissa höjningar av den debiterade skatten kan<br>ha att göra med periodiseringsfrågor och därför<br>bara innebär en tidigareläggning av en debitering<br>som ändå skulle ha ägt rum någon senare period.<br>Det är mot den här bakgrunden som regeringen<br>har tilldelat RRV medel från anslaget Kontroll-<br>funktionen i staten för ett projekt som syftar till<br>att förbättra möjligheten att bedöma skattekont-<br>rollens ekonomiska värde. Arbetet inom pro-<br>jektet bedrivs i nära samarbete med RSV. Upp-<br>draget kommer att redovisas inom kort.</p>
<p>Uppbördseffektiviteten uttrycker förhållandet<br>mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt.<br>I målet att skatten skall betalas i rätt tid och ord-<br>ning ligger emellertid också att betalningsupp-<br>maningar skall behöva skickas ut i så liten ut-<br>sträckning som möjligt och att inkomstskatten i<br>största möjliga utsträckning skall betalas under<br>inkomståret som preliminär skatt. Att mäta gra-<br>den av måluppfyllelse i den här delen är inte för-<br>enat med några svårigheter. Det innebär emeller-<br>tid inte att målet är helt okomplicerat från<br>styrningssynpunkt. Ett antal faktorer vid sidan av<br>myndigheternas prestationer påverkar utfallet,<br>t.ex. konjunktur- och sysselsättningsförhållan-<br>den och attityder till skattesystemet. Dessutom<br>påverkas detta av arbetet såväl hos skattemyn-<br>digheterna som kronofogdemyndigheterna. Att<br>minska förekomsten av försenade och uteblivna<br>skattebetalningar har därför i regleringsbreven<br>för de senaste åren ställts upp som ett för skat-<br>teförvaltningen och exekutionsväsendet gemen-<br>samt verksamhetsmål. Även andelen av den slut-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>liga skatten som blir betald i form av preliminär<br>skatt under inkomståret påverkas av en rad andra<br>faktorer än skattemyndigheternas agerande, t.ex.<br>av svängningar i konjunktur och ränteutveckling<br>men i hög grad också av ändringar i det materi-<br>ella regelverket, t.ex. vad gäller avdragsrätt.</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Beskattningsverksamheten</p>
<p>RSV konstaterar i årsredovisningen att beskatt-<br>ningseffekten är svårbedömd. De indikatorer<br>som finns på skattebetalarnas frivilliga medver-<br>kan är få och motstridiga. Det beloppsmässiga<br>utfallet av skattekontrollen är i stort sett oför-<br>ändrat i förhållande till 1996. Samtidigt gäller att<br>revisionsfrekvensen sjunker. Viktiga mål som att<br>genomföra samordnade revisioner hos landets<br>allra största företag samt att satsa på eko- och<br>skattebrottsrevisioner har dock uppfyllts. Inom<br>skrivbordsgranskningen har ändringsfrekvensen<br>fallit något på inkomstskatteområdet, vilket ty-<br>der på en lägre kontrollintensitet.</p>
<p>Det beloppsmässiga utfallet av offensiva åt-<br>gärder måste tolkas med viss försiktighet, bl.a. av<br>det skälet att enstaka beslut som rör mycket sto-<br>ra belopp kan få starkt genomslag. Trots denna<br>reservation konstaterar RSV att utfallet förbätt-<br>rats kraftigt jämfört med tiden före år 1996, nå-<br>got som enligt verket till övervägande del får till-<br>skrivas de extra kontrollmedel som disponerats.</p>
<p>I den omfattande rapporten Skattefel och<br>skattefusk, som RSV överlämnat i anslutning till<br>årsredovisningen, redovisar verket vissa slutsatser<br>om läget. RSV anser bl.a.</p>
<p>- att kontrollverksamhetens preventiva effekt<br>är betydande, men att tilltron till skattemyn-<br>digheternas förmåga att bekämpa skattefusket<br>inte är tillfredsställande,</p>
<p>- att det totala skattefelet ligger i storleksord-<br>ningen 80-90 miljarder kronor, eller närmare<br>fem procent av BNP,</p>
<p>- att det finns problem med ledningen och<br>styrningen av kontrollverksamheten, liksom<br>även produktivitetsproblem i denna verksam-<br>het,</p>
<p>- att arbets givarkontrollen och kontrollen av<br>vanliga löntagares arbets- och kapitalin-<br>komster fungerar tillfredsställande och att<br>kontrollen av de största företagen utvecklas<br>enligt planerna; däremot är det svårt att avdela<br></p>
<p>tillräckligt kompetent personal för kontrollen<br>av de minsta företagen, och vissa bedrägerier<br>mot mervärdesskattesystemet har inte kunnat<br>förhindras.</p>
<p>Det direkta beloppsmässiga utfallet av kontroll-<br>verksamheten har som framgår av nedanstående<br>tabell totalt sett legat kvar på 1996 års höga nivå.<br>RSV påpekar dock att det bl.a. har funnits vissa<br>tekniska brister i statistikinsamlingen som bör<br>föranleda viss försiktighet vid jämförelser mellan<br>åren.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.2 Direkt beloppsmässig effekt av offensiva atgär- 1<br>der 1995-1997 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Inkomsttaxering m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- årlig taxering</p></td><td>
<p>3 525</p></td><td>
<p>7 787</p></td><td>
<p>8 524</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- omprövning</p></td><td>
<p>4 173</p></td><td>
<p>5 141</p></td><td>
<p>4 748</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomstskatt</p></td><td>
<p>7 796</p></td><td>
<p>12 928</p></td><td>
<p>13 272</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>3 078</p></td><td>
<p>3 107</p></td><td>
<p>2 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>873</p></td><td>
<p>730</p></td><td>
<p>959</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Punktskatter</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>258</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>ti 739</p></td><td>
<p>16 848</p></td><td>
<p>16 940</p></td></tr>
</table>
<p>Den totala ändringsfrekvensen i den s.k. skriv-<br>bordsgranskningen har minskat något jämfört<br>med föregående år. Detta kan enligt RSV till stor<br>del förklaras med omläggningar i förfarande<br>m.m. inom vissa delområden. Inom området ar-<br>betsgivaravgift och källskatt har ändringsfrek-<br>vensen å andra sidan fortsatt att öka, denna gång<br>från 5,8 till 6,7 % av antalet deklarationer.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Tabell 4.3 Totalt antal ändringsbeslut samt därav beslut<br>inom offensiv granskning</p>
<p>Total^^^^^^^^^arajHiffensh^ranskmn^</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Skatteslag</p></td><td rowspan="2">
<p>Antal<br>beslut</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>Antal<br>beslut</p>
<p>1997</p></td><td colspan="2">
<p>1 procent av dekl</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- vid årlig taxe-<br>ring</p></td><td>
<p>467 300</p></td><td>
<p>380 200</p></td><td>
<p>5,4%</p></td><td>
<p>5,3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- vid ompröv-<br>ning/omräkn</p></td><td>
<p>164 700</p></td><td>
<p>58 500</p></td><td>
<p>1,0%</p></td><td>
<p>0,8%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomst-<br>skatt m.m.</p></td><td>
<p>632 000</p></td><td>
<p>438 700</p></td><td>
<p>6,4%</p></td><td>
<p>6,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgift<br>/källskatt</p></td><td>
<p>398 400</p></td><td>
<p>197 600</p></td><td>
<p>5,8%</p></td><td>
<p>6,7%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>396 500</p></td><td>
<p>88 000</p></td><td>
<p>2,1%</p></td><td>
<p>2,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 426 900</p></td><td colspan="3">
<p>724 300</p></td></tr>
</table>
<p>För revisionsverksamheten gäller att antalet<br>samordnade planmässiga revisioner har upprätt-<br>hållits och antalet övriga planmässiga revisioner<br>ökat jämfört med år 1996. Antalet urvalsrevisio-<br>ner har däremot fortsatt att minska med undan-<br>tag av eko- och skattebrottsrevisionerna, som<br>ökat något i antal.</p>
<p>Uppbördsförlusterna har på nytt minskat efter<br>en viss uppgång under år 1996, och förlusterna är<br>betydligt mindre än under första hälften av 1990-<br>talet.</p>
<p>RSV redovisar för beskattningsverksamheten<br>en ökning av kostnadsproduktiviteten med ca 5 %<br>jämfört med basåret 1994 och en ökning av ar-<br>betsproduktiviteten med 17,5 % under samma<br>tid.</p>
<p>I årsredovisningen pekas på ett par indikatorer<br>som enligt RSV tyder på förbättrad produktkva-<br>litet, nämligen minskat antal omräkningar och<br>minskat antal avkortade restföringar i förhållande<br>till antalet deklarationer, jämfört med föregående<br>år. Vad gäller processkvalitet finns inte någon<br>tydlig tendens. Arbetet med att förbättra den<br>interna kvalitetskontrollen hos myndigheterna<br>går vidare. En undersökning har under 1997 för<br>första gången gjorts av företagens attityder till<br>skattesystemet och skattemyndigheten, motsva-<br>rande de undersökningar vad gäller allmänheten<br>som gjorts regelbundet sedan mitten av 1980-<br>talet. Från resultatet av undersökningen kan<br>nämnas att drygt hälften av företagen är nöjda<br>med hur tjänstemännen utför sina uppgifter och<br>tycker att skatteförvaltningens broschyrer och<br></p>
<p>rutiner på det hela taget är bra. Något fler, 60<br>procent, tycker att broschyrerna innehåller den<br>information de behöver.</p>
<p>Folkbokföring</p>
<p>Inom folkbokföringen har mängden ärenden åter<br>ökat något efter en nedgång åren 1995 och 1996.<br>RSV redovisar bedömningen att kvaliteten på<br>informationen i folkbokföringens register har<br>fortsatt att förbättras. Handläggningstidema har<br>ökat något och skillnaderna mellan olika kontor<br>är fortfarande avsevärd. Antalet överklagade be-<br>slut har ökat, samtidigt som andelen beslut som<br>ändras av domstol har minskat. Antalet utförda<br>flyttningskontroller har ökat.</p>
<p>Fastighetstaxering</p>
<p>Under verksamhetsåret har någon allmän fastig-<br>hetstaxering inte utförts. Under andra halvåret<br>har de inledande momenten i 1998 års allmänna<br>fastighetstaxering av lantbruk varit en prioriterad<br>uppgift. Inriktningen har varit att skicka ut så<br>många förtryckta taxeringsförslag som möjligt<br>för att förenkla hanteringen för fastighetsägarna<br>och deklarationsgranskarna.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>Regeringen kan i allt väsentligt ansluta sig till de<br>bedömningar från RSV:s sida som har redovisats<br>i det föregående. Som helhet får resultatet av<br>verksamheten inom skatteförvaltningen under<br>verksamhetsåret anses tillfredsställande. Den be-<br>dömningen grundar regeringen främst på att den<br>samordnade planmässiga revisionsverksamheten<br>upprätthållits och att satsningen på eko- och<br>skattebrottsrevisioner kunnat genomföras, samt<br>att det direkta beloppsmässiga utfallet av hela<br>kontrollverksamheten ligger kvar på en hög nivå<br>jämfört med tiden före 1996.</p>
<p>4.3 Särskilda frågor</p>
<p>Kontroll och service</p>
<p>Samtidigt som regeringen alltså bedömer verk-<br>samhetens resultat som helhet som tillfredsstäl-<br>lande kan konstateras att det krävs stor upp-<br>märksamhet på orsakerna till och effekterna av<br>de svårigheter som redovisats att hålla kontroll-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>frekvensen uppe. RSV har i enlighet med ett<br>uppdrag i regleringsbrevet för år 1998 redovisat<br>en analys av ändringsfrekvensen i beskattnings-<br>verksamheten. Där uttalar RSV att ändringsfre-<br>kvenserna för olika deklarationstyper är en<br>funktion av prioriteringar som tvingats fram av<br>reusrsläget för verksamheten som helhet. Åtgär-<br>der med det enda syftet att höja ändringsfrekven-<br>serna skulle dock enligt RSV inte öka kontrol-<br>lens preventiva effekt. Däremot bör det, anser<br>verket, inom raman för den fortsatta utveckling-<br>en av kontrollstrategier övervägas om kontrollin-<br>riktningen kan göras mera varierad och oförut-<br>sägbar.</p>
<p>I en preliminär delrapport i detta arbete har<br>RSV i enlighet med ett annat regeringsuppdrag<br>tagit upp frågor om den planmässiga kontrollen<br>av stora företag.</p>
<p>Utöver det arbete som utförts eller nu pågår<br>inom RSV har kontrollverksamheten behandlats<br>av RRV dels i det tidigare nämnda projektet rö-<br>rande skattekontrollens ekonomiska värde, dels i<br>ett projekt med inriktning på svart arbete. Det<br>bör också nämnas att Riksdagens revisorer gjort<br>en särskild granskning av de insatser som fr.o.m.<br>budgetåret 1993/94 har finansierats med hjälp av<br>de extra kontrollmedlen.</p>
<p>Det är alltså en ganska stor mängd material<br>som tagits fram eller inom kort blir tillgängligt<br>som belyser kontrollverksamheten med något<br>olika infallsvinklar. Det är enligt regeringens me-<br>ning angeläget att allt detta material vägs in i det<br>fortsatta arbetet med kontrollstrategin.</p>
<p>Som redan nämnts är det viktigt med en hel-<br>hetssyn på kontroll och service. Att göra rätt av-<br>vägning mellan dessa inslag i verksamheten har<br>brukat kallas för skatteförvaltningens verksam-<br>hetsidé såvitt gäller beskattning. RSV har i enlig-<br>het med ett uppdrag i regleringsbrevet för år<br>1998 till regeringen redovisat ett förslag till mål<br>och inriktning för skatteförvaltningens service<br>till allmänheten och företag.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med en samlad redovisning av sin syn på de nu<br>berörda frågorna när RSV avslutat arbetet med<br>sin kontrollstrategi.</p>
<p>Riskanalyser</p>
<p>I regleringsbrevet för år 1998 har regeringen vi-<br>dare uppdragit år RSV att redovisa hur man ge-<br>nom förbättrad analys av skatteuppbörden, ut-<br>byggd underrättelseverksamhet eller andra<br></p>
<p>åtgärder kan utveckla riskanalyserna i fråga om<br>främst angrepp mot systemen för indirekta<br>skatter. Uppdraget skall redovisas före utgången<br>av år 1998. Arbetet har nära koppling till det<br>uppdrag som har getts till RSV inom ramen för<br>det s.k. kontrollprojektet avseende utökad kon-<br>troll av skatteupplag och ledsagardokument.<br>Aven här avser regeringen att återkomma i 1999<br>års ekonomiska vårproposition med en redogö-<br>relse för de erfarenheter och förslag som arbetet<br>utmynnat i.</p>
<p>Lagstiftning med anledning av en ny<br>regionindelning för skatteförvaltningen</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen föreslår att över-<br>gången till en ny regionindelning regleras i en<br>särskild lag. Samtidigt föreslås smärre ändringar i<br>taxeringslagen (1990:324) och mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200) som föranleds av att den nya<br>indelningen inte bygger på länsindelningen re-<br>spektive landstingen.</p>
<p>Lagförslagen, som har utformats i samråd med<br>RSV, har inte remissbehandlats.</p>
<p>Syftet med den särskilda lagen är att klargöra<br>att de nya myndigheter som bildas den 1 januari<br>1999 i verksamhetens alla delar träder in i stället<br>för de gamla, på länsindelningen baserade myn-<br>digheterna. Detta betyder t.ex. att ett beslut som<br>fattats av någon av de gamla myndigheterna före<br>utgången av år 1998 kan omprövas, enligt de<br>regler som gäller för omprövning inom beskatt-<br>ningsverksamheten, av den regionmyndighet i<br>vars verksamhetsområde länet ingår efter den 1<br>januari 1999. Lagen har också den innebörden att<br>den nya myndigheten har all den åtkomst till och<br>förfoganderätt över register som någon av de ti-<br>digare myndigheterna inom samma geografiska<br>område skulle ha haft om den funnits kvar.</p>
<p>Ändringen i taxeringslagen är föranledd av att<br>det i de nya regionerna kommer att finnas skat-<br>tenämnder vars verksamhetsområde omfattar<br>mer än ett landsting. Det innebär att det krävs en<br>bestämmelse om fördelningen mellan dessa av<br>rätten att utse ledamöter i sådana nämnder.</p>
<p>Förslagen syftar alltså bara till att reglera över-<br>gången inom skatteförvaltningen till en ny re-<br>gionindelning och bedöms vara av sådant slag att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Försla-<br>gen har därför inte lagrådsbehandlats.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Punktskatteverksamheten</p>
<p>Verksamheten på punktskatteområdet, som be-<br>drevs inom den s.k. beskattningsavdelningen vid<br>RSV, utlokaliserades år 1988 till Ludvika. Orga-<br>nisatoriskt förblev verksamheten en del av RSV.<br>I anslutning till den fördjupade anslagsframställ-<br>ningen för budgetåren 1993/94—1995/96 föreslog<br>RSV att verksamheten skulle antingen utgöra en<br>egen myndighet eller föras in under Skattemyn-<br>digheten i Kopparbergs län. Efter förslag i 1992<br>års kompletteringsproposition fattade riksdagen<br>principbeslut om att genomföra den senare lös-<br>ningen. Det främsta skälet för förändringen var<br>att det ansågs mindre lämpligt att centralmyn-<br>digheten svarade för operativa arbetsuppgifter av<br>den omfattning som det här var fråga om (prop.<br>1991/92:150 Bilaga 1:5 s. 77). Den nya ordningen<br>infördes den 1 juli 1993.</p>
<p>Sedan beslutet fattades har förutsättningarna<br>för punktskatteverksamheten ändrats på viktiga<br>punkter. Redan Sveriges EU-medlemskap har<br>skapat en ny situation, med ett i grunden ändrat<br>förfarande som en följd av den s.k. suspension-<br>sordningen för punktskattepliktiga varor och<br>mycket täta internationella kontakter. Till detta<br>kommer det nya regelverket vad gäller kontroll<br>av transporter av punktskattepliktiga varor och<br>de speciella krav som kommer att ställas på Sve-<br>rige i samband med det kommande ordförande-<br>skapet i EU. De omfattande internationella<br>kontakterna var ett viktigt skäl till att RSV i sin<br>rapport om ny regionindelning för skatteförvalt-<br>ningen föreslog att punktskatteverksamheten<br>åter skulle inordnas organisatoriskt i verket.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det goda skäl<br>att nu på nytt överväga hur punktskatteverksam-<br>heten organisatoriskt skall vara inplacerad i<br>skatteförvaltningen. Regeringen avser att inom<br>kort ge ett uppdrag att utreda frågan. En ut-<br>gångspunkt för uppdraget skall vara att verksam-<br>het inom skatteförvaltningen även i fortsättning-<br>en skall bedrivas i Ludvika i samma omfattning<br>som i dag.</p>
<p>Bouppteckningar och arvsskatt</p>
<p>I det delbetänkande som Arvdabalksutredningen<br>lämnade hösten 1996 föreslås att skattemyndig-<br>heterna från tingsrätterna skall ta över uppgiften<br>att registrera bouppteckningar och att vara be-<br>skattningsmyndighet i fråga om arvsskatt (SOU<br>1996:160). I betänkandet, som har remissbe-<br></p>
<p>handlats, diskuteras inte de organisatoriska kon-<br>sekvenserna av en överflyttning, varför regering-<br>en nu avser att ge Domstolsverket och Riks-<br>skatteverket i uppdrag att analysera dessa.</p>
<h2>4.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>RRV:s revisionsberättelse avseende skatteför-<br>valtningen och exekutionsväsendet innehåller<br>inte någon invändning. I RRV:s ekonomiadmi-<br>nistrativa värdering av statliga myndigheter avse-<br>ende räkenskapsåret 1997 har RSV tilldelats om-<br>dömet Tillfredsställande (BA).</p>
<p>I sin årliga rapport 1998 har RRV såvitt gäller<br>skatteförvaltningen föreslagit</p>
<p>- att instruktionen ses över med anledning av<br>att vissa bestämmelser är föråldrade,</p>
<p>- att regeringen låter utvärdera medgivande-<br>systemet för kontroll av utländska kapitalin-<br>vesteringar,</p>
<p>— att en inventering görs av legala och administ-<br>rativa hinder för ett effektivt internationellt<br>informationsutbyte mellan skatteförvaltning-<br>ar och</p>
<p>— att man på den internationella nivån skall ver-<br>ka för ökat erfarenhetsutbyte mellan EU-<br>länderna och utvecklade rutiner för informa-<br>tionsutbyte inom skatteområdet.</p>
<p>RRV har vidare uppmärksammat regeringen på<br>risken för att bemanningen av skattebrottsenhe-<br>terna återverkar negativt på resurserna för utred-<br>ning av beskattning i samband med ekonomisk<br>brottslighet och på att utrymmet för skattebort-<br>fall är betydande när det gäller utländska kapi-<br>talförsäkringar och realisationsvinster på värde-<br>papper.</p>
<p>Vad gäller instruktionen för skatteförvaltning-<br>en har de bestämmelser som nämns i RRV:s rap-<br>port ändrats under våren 1998 på sådant sätt att<br>RRV:s önskemål torde vara tillgodosett.</p>
<p>Regeringen delar uppfattningen att det finns<br>skäl att utvärdera medgivandesystemet för kon-<br>troll av utländska kapitalinvesteringar och avser<br>att uppdra åt RSV att göra en sådan utvärdering.<br>Regeringen instämmer också i att det finns ut-<br>rymme för förbättringar vad gäller såväl regel-<br>verk som rutiner för internationell samverkan på<br>skatteområdet. Enligt regeringens uppfattning är<br>Sveriges företrädare i olika internationella fora<br>väl medvetna om detta och verkar inom de givna</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>ramarna för förbättringar av det slag som RRV<br>efterlyser. Det utesluter dock inte att det kan<br>finnas skäl att bl.a. inom Regeringskansliet över-<br>väga hur Sverige skall kunna spela en mera pådri-<br>vande roll i dessa sammanhang.</p>
<p>4.5 Anslagsavsnitt</p>
<h2>Al Riksskatteverket</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.4 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>301 785</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>212 598</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>352 304 ’</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>426 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>349 704</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>355 830 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>361 853 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Till följd av förslag pä tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998<br>har anslaget minskats med 4 000 tkr.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 349 631 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 349 631 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Under anslaget anvisas medel för RSV:s arbets-<br>uppgifter som central myndighet inom såväl<br>skatteförvaltningen som exekutionsväsendet (jfr<br>utgiftsområde 4 Rättsväsendet, verksamhetsom-<br>råde E Kronofogdemyndigheterna).</p>
<p>Under budgetåret 1995/96 minskade anslags-<br>sparandet inom RSV, bl.a. som ett resultat av att<br>regeringen beslutade om bortföring av vissa me-<br>del från anslaget som en besparing. Regeringen<br>har därefter under våren 1997 beslutat om ytter-<br>ligare bortföring av medel. Sammanlagt har i en-<br>lighet med regeringens beslut 137 250 000 kro-<br>nor förts bort från anslaget. Anslagssparandet<br>har ökat något under 1997.</p>
<p>A2 Skattemyndigheterna</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.5 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 389 491</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>482 503</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 269 581</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 450 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 362 445</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 367 392 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 431 654 <sup>!</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 4 289 083 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 4 289 083 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Även inom skattemyndigheterna har det byggts<br>upp ett avsevärt anslagssparande. Uppbyggnaden<br>fortsatte under budgetåret 1995/96. Aven i fråga<br>om skattemyndigheterna har regeringen vid flera<br>tillfällen beslutat om bortföring av medel från<br>anslaget som en besparing. Sammanlagt har i en-<br>lighet med regeringens beslut 51 500 000 kronor<br>förts bort från anslaget. Under år 1997 har an-<br>slagssparandet minskat.</p>
<p>Slutsatser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget Al Riksskatteverket för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>^nsla^99^</p></td><td>
<p>352 304</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>7 030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>298</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-9 928</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>349 704</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget A2 Skattemyndigheterna för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>4 269 581</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>83 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiejustering</p></td><td>
<p>17 588</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-7 818</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>4 362 445</p></td></tr>
</table>
<p>Förbrukningen av anslagsmedel inom skatteför-<br>valtningen har visat sig vara svår att förutsäga. De<br>både i absoluta tal och i förhållande till anslags-<br>beloppen avsevärda överskotten har flera förkla-<br>ringar. En viktig förklaring är nu liksom tidigare<br>svårigheten att på förhand med någon större pre-<br>cision ange i vilken takt medel som har avsatts<br>för investeringar i utrustning och systemutveck-<br>ling m.m. på IT-området kommer att förbrukas.<br>En annan förklaring är fördröjningar i rekryte-<br>ringen av nya medarbetare. En betydande del av<br>överskottet på anslaget till skattemyndigheterna<br>utgörs också av medel som avsatts för pension-<br>sersättningar i samband med avveckling av per-<br>sonal.</p>
<p>Den av RSV senast redovisade prognosen över<br>medelsförbrukningen tyder på att anslagssparan-<br>det såvitt gäller skattemyndigheterna kommer att<br>avvecklas helt och anslagskrediten tas i anspråk i<br>viss utsträckning redan under år 1999 och med<br>ett betydande belopp under år 2000 och i än hög-<br>re grad under år 2001, medan det inom Riks-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>skatteverket väntas bli först under år 2000 som<br>anslagssparandet i sin helhet förbrukats och<br>vänts till visst utnyttjande av anslagskrediten.</p>
<p>Mot bakgrund av det som sagts i det föregå-<br>ende finner regeringen i övrigt inte anledning att<br>nu göra något försök att redovisa en ändrad be-<br>dömning vad gäller resursbehovet under perio-<br>den t.o.m. år 2001. Det bör dock påpekas att<br>skatteförvaltningen under senare år fått ett flertal<br>nya eller utökade arbetsuppgifter, t.ex. vad gäller<br></p>
<p>medverkan i skattebrottsutredningar, utan att<br>frågan om det långsiktiga resursbehovet för dessa<br>har lösts. Mot bakgrund av de prognoser som<br>har lämnats för medelsförbrukningen de kom-<br>mande åren är det angeläget att närmare under-<br>söka hur nuvarande anslagsnivåer förhåller sig till<br>det långsiktiga resursbehovet. Enligt vad rege-<br>ringen erfarit har ett sådant arbete inletts inom<br>RSV.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<h1>5 Tullverket</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Tullverkets uppgift är att fastställa och uppbära<br>tullar, mervärdesskatt och andra skatter och av-<br>gifter som tas ut vid import och export av varor.<br>Vidare svarar verket för uppgiften att övervaka<br>och kontrollera trafiken till och från utlandet så<br>att bestämmelser om in- och utförsel av varor<br>efterlevs. Till verksamheten hör också att samla<br>in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelssta-<br>tistiken. Dessa arbetsuppgifter skall utföras på ett<br>kostnadseffektivt sätt med beaktande av att en<br>god service upprätthålls.</p>
<p>Tullverket omfattar Generaltullstyrelsen som<br>är chefsmyndighet samt tolv regionala tullmyn-<br>digheter. Dessa svarar för verksamheten inom<br>sina respektive geografiska områden.</p>
<p>Effekterna för kontrollverksamheten och tull-<br>verksamheten i övrigt av den neddragning av<br>Tullverkets anslag som beslutades i samband med<br>Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen<br>har varit föremål för en utvärdering i enlighet<br>med skatteutskottets betänkande 1994/95:<br>SkU23.</p>
<p>ten sett som helhet är effektivare än föregående<br>år. Anslagssparandet har minskat.</p>
<p>Mål</p>
<p>- Att effektivt fastställa och uppbära tullar,<br>mervärdesskatt och andra skatter samt avgif-<br>ter så att en riktig uppbörd kan säkerställas.</p>
<p>- Att övervaka och kontrollera trafiken till och<br>från utlandet så att bestämmelser om in- och<br>utförsel av varor efterlevs.</p>
<p>- Att samla in och bearbeta uppgifter för utri-<br>keshandelsstatistiken så att ett underlag av<br>god kvalitet kan inges.</p>
<p>- Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för<br>att kostnaderna för tullprocedurerna minime-<br>ras både för näringsliv, allmänhet och inom<br>Tullverket samt tillhandahålla en god service<br>så att den legitima handeln med tredje land<br>underlättas i största möjliga utsträckning och<br>att det legitima varuflödet inom EU inte<br>hindras.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Antalet narkotikabeslag har ökat under 1997<br>jämfört med föregående år. Antalet beslagstill-<br>fällen är de högsta under de senaste fem åren.<br>Även mängderna beslagtagen narkotika har ökat<br>markant. Beslagen av sprit och andra alko-<br>holdrycker samt tobak ligger på en fortsatt<br>mycket hög nivå. Vad gäller uppbördsverksam-<br>heten har Tullverket hanterat fler ärenden än ti-<br>digare med en sammanlagd större total uppbörd.<br>Myndigheten har även ett bättre utfall avseende<br>återvinning av uppbördsfordringar. Verksamhe-</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>Inom kontrollverksamheten skall fortsatt hög<br>prioritet ges åt narkotikakontrollen. Även kon-<br>trollerna mot illegal införsel av sprit och tobak<br>skall ges hög prioritet. Regeringen lägger stor<br>vikt vid genomförandet av det omfattande ut-<br>vecklings- och effektiviseringsarbete som påbör-<br>jats inom Tullverket vilket bl.a. innefattar en för-<br>ändrad organisation i syfte att få en effektivare<br>verksamhet och ett bättre utnyttjande av befint-<br>liga resurser.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>Tullverket är en väsentlig del i utrikeshandels-<br>kedjan och en viktig komponent i arbetet är<br>därför en god service till näringslivet genom för-<br>bättrad information samt en ytterligare utvecklad<br>IT-verksamhet. Likaså är arbetet med förenk-<br>lingar av regler och procedurer angelägna. En<br>viktig uppgift för Tullverket är att utarbeta kon-<br>kreta förslag till förenklingar i EU:s regelverk<br>samt att initiera en systematisk genomgång av de<br>svenska tillämpningarna av detta liksom tillämp-<br>ningarna av det nationella regelverket. En effek-<br>tiv information, god service, förenklade regler<br>och effektiv kontroll samverkar för höjd kvalitet<br>på avlämnade uppgifter samtidigt som utrikes-<br>handelsföretagens konkurrenskraft stärks. Sam-<br>tidigt frigörs resurser att användas till exempelvis<br>förbättrad kontroll. En god service, bra informa-<br>tion samt enkla procedurer blir därigenom en<br>förutsättning för god kontroll.</p>
<p>En utökad samverkan mellan myndigheter<br>som verkar vid gränsen är en del i kontrollverk-<br>samheten som bör utvecklas. Dessa myndigheter<br>har en organisatorisk och administrativ styrka<br>som i samverkan kan bli ännu bättre.</p>
<p>Av särskild vikt beträffande IT-verksamheten<br>är omställningsarbetet inför år 2000.</p>
<p>5.2 Resultatbedömning</p>
<p>Inledning</p>
<p>Tullverkets verksamhet är fr.o.m. 1997 indelad i<br>fyra verksamhetsgrenar; uppbörd, in- och utför-<br>selrestriktioner, utrikeshandelsstatistik samt öv-<br>rig verksamhet. Tre av dessa är direkt härledda ur<br>Tullverkets mål. Med denna indelning av verk-<br>samheten har förutsättningar skapats för att<br>Tullverket bättre än tidigare skall kunna följa upp<br>resultatet i förhållande till dessa mål.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för 1998 lik-<br>som för föregående år angivit ett antal verksam-<br>hetsmål direkt härledda ur Tullverkets mål vilket<br>bör göra det möjligt att följa upp verksamheten<br>och analysera resultatet. Tyngdpunkten för verk-<br>samhetsmålen är inom områdena uppbörd, in-<br>och utförselrestriktioner samt service.</p>
<p>Som särskilt angelägna uppgifter i övrigt för<br>Tullverket har regeringen angivit att verka för att<br>en enhetlig tolkning av gällande lagar och övriga<br>bestämmelser görs av samtliga tullmyndigheter,<br></p>
<p>att verka för att systemen för transitering av va-<br>ror får en hög tillförlitlighet samt att biträda Fi-<br>nansdepartementet och Utrikesdepartementet<br>med analys av frågor inom respektive område<br>som skall behandlas vid möten inom EU:s organ.</p>
<p>Vidare är det en särskilt angelägen uppgift för<br>Tullverket att medverka vid förhandlingar i ar-<br>betet med internationella frågor inom sitt verk-<br>samhetsområde och inom EU-arbetet prioritera<br>att verka för förenklingar av regler och procedu-<br>rer inom tullområdet, utvecklad IT-användning i<br>tullprocesserna samt effektivisering av narkoti-<br>kabekämpningen.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att Tullverkets års-<br>redovisning för budgetåret 1997 i allt väsentligt<br>är rättvisande. I förhållande till föregående års<br>årsredovisning är den desssutom mer överskådlig<br>och strukturerad. Emellertid finns fortfarande<br>brister i hur resultatet presenteras. I vissa fall<br>saknas en jämförande analys av resultaten med<br>föregående år och i dessa fall är det därför inte<br>möjligt att se om resultatet är bättre eller sämre<br>än tidigare. I andra fall drar man långtgående<br>slutsatser på bristande underlag.</p>
<p>Mot bakgrund av att kostnaderna för verk-<br>samheten endast är marginellt större än föregå-<br>ende år kan regeringen trots bristerna i resultat-<br>redovisningen konstatera att Tullverkets verk-<br>samhet var effektivare under 1997 än under före-<br>gående år.</p>
<p>För uppbördsverksamheten redovisar Tullver-<br>ket att man hanterat fler ärenden än föregående<br>år (+9%), uppbörden är större (+12%) och man<br>har ett bättre utfall på återvinning av utestående<br>uppbördsfordringar. Samtidigt redovisar man en<br>minskad styckkostnad avseende handläggning av<br>fordringar. En anledning till detta är enligt Tull-<br>verket förbättrade rutiner. Om mängden hante-<br>rade ärenden, den ökade uppbörden och den<br>sänkta styckkostnaden har gett bättre eller sämre<br>kvalitet i myndighetens arbete än tidigare år är<br>emellertid svårt att se eftersom någon utförlig<br>analys av detta inte presenteras i årsredovisning-<br>en. Man redovisar dock på annan plats att kvali-<br>tetsundersökningar av företag med avseende på<br>avlämnade tulldeklarationer gjorts och att kvali-<br>teten visat sig vara oacceptabelt låg.</p>
<p>Tullverket anger i årsredovisningen att man<br>under 1998 avser införa ett nytt sätt att hantera<br>klareringen som skall ge en högre kvalitet i myn-</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>dighetens arbete. Systemet som kallas RISK in-<br>nebär i korthet att man med hjälp av riskanalyser<br>fördelar ärenden i prioritetsgrupper där lågrisk-<br>ärenden kan automatklareras och ärenden med<br>högre risk genomgår särskilda kontrollåtgärder.<br>Tullverket menar att härigenom erhålls såväl en<br>högre kvalitet som en högre effektivitet i klare-<br>ringsarbetet. Med förbättrade informationsinsat-<br>ser mot företagen avser man även att höja kvali-<br>teten i de avlämnade tulldeklarationerna så att<br>dessa initialt är riktiga och fullständiga och inte<br>behöver rättas när de kommit in till Tullverket.</p>
<p>Vad gäller kontrollverksamheten skall narko-<br>tikakontrollen enligt regleringsbrevet ges högsta<br>prioritet. Regeringen konstaterar avseende Tull-<br>verkets kontrollverksamhet att såväl antal beslag<br>som beslagtagna kvantiteter narkotika har ökat<br>markant under 1997 jämfört med föregående år.<br>Beslagen av sprit och tobak är på en fortsatt hög<br>nivå. Aven detta arbete skall enligt regleringsbre-<br>vet ges hög prioritet och regeringen anser med<br>hänsyn till såväl folkhälsan som till statsfinansi-<br>ella aspekter att ansträngningarna skall fortsätta<br>även avseende denna typ av smuggling.</p>
<p>I detta sammanhang bör även nämnas de goda<br>resultat som hittills uppnåtts under 1998 med<br>anledning av de nya befogenheter Tullverket fått<br>avseende bl.a. kontroll av postförsändelser med<br>avseende på vissa punktskatter (prop.<br>1997/98:100, bet. 1997/98:SkU28, rskr. 1997/98:<br>312). Av den tidigare obeskattade införseln av<br>cigaretter via brev och postpaket har enligt Ge-<br>neraltullstyrelsen uppskattningsvis ca 90 % upp-<br>hört.</p>
<p>Regeringen konstaterar således att resultatet<br>för år 1997 förbättrats men anser även att redo-<br>visningen av resultatet i årsredovisningen bör ut-<br>vecklas. Årsredovisningen bör vara en utvecklad<br>sammanställning av det material som det interna<br>rapporteringssystemet kontinuerligt levererar.</p>
<p>Revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsbe-<br>rättelse bedömt årsredovisningen som i allt vä-<br>sentligt rättvisande och har inte lämnat någon<br>invändning. Däremot har man i sin revisionsrap-<br>port respektive revisionspromemoria redovisat<br>ett antal iakttagelser avseende dels Tullverkets<br>förvaltning, dels årsredovisningen. En iakttagelse<br>avser Tullverkets bristande analys av uppbörden<br>där RRV påpekar att myndigheten bättre borde<br>analysera variationer i denna och söka förklaring-<br></p>
<p>ar till dessa variationer. Som exempel nämner<br>RRV att intäkterna av uppbörd under året ökat<br>med 12% men transfereringarna till EU - dvs. de<br>medel som utgör en del av Sveriges avgift till ge-<br>menskapen - har minskat med 4%. Genom en<br>analys av detta skulle myndigheten tidigt få sig-<br>naler om eventuella felaktigheter vilket skulle bi-<br>dra till att skapa bättre förutsättningar för fast-<br>ställande av en riktig uppbörd. Tullverket menar i<br>sitt svar till RRV att man inte har möjlighet att<br>genomföra sådana analyser och påpekar att det<br>finns myndigheter med bättre kunskap och för-<br>utsättningar att analysera det som RRV efterfrå-<br>gar exempelvis Statistiska centralbyrån, Kom-<br>merskollegium eller Konjunkturinstitutet.</p>
<p>Regeringen anser att löpande övergripande<br>analyser av uppbördens förändringar över tiden<br>bör vara en naturlig del i Tullverkets strategiska<br>omvärldsanalys och därmed ingå som ett av un-<br>derlagen i myndighetens planeringsförutsätt-<br>ningar. På så sätt förbättras inte bara förutsätt-<br>ningarna för en korrekt uppbörd utan även<br>möjligheten till en effektivare resursallokering.<br>Regeringen har erfarit att Tullverket kommer att<br>beakta detta i den omstrukturering som pågår<br>inom myndigheten.</p>
<p>5.3 Anslagsavsnitt</p>
<h2>A3 Tullverket</h2>
<p>Tabell 5.1 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1 043 667</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>97 252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 050 369 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 102 621</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 098 710</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 114 929 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 131 305 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 14 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 094 952 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 1 094 952 tkr i 1999 års prisnivå..</p>
<p>Tullverkets anslag för budgetåret 1997<br>var 1 031 858 000 kronor. Balanserat anslagsspa-<br>rande var 109 061 000 kronor. Utgifterna upp-<br>gick till 1 043 667 000 kronor vilket innebär att<br>anslagssparandet inför budgetåret 1998 var<br>97 252 000 kronor. Tullverket har således ut-<br>nyttjat cirka 12 miljoner kronor av anslagsspa-<br>randet under budgetåret 1997. För innevarande<br>budgetår visar prognosen grundad på utfallet för</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>de första sex månaderna att verket kommer att<br>förbruka 1 102 621 000 kronor vilket medför att<br>ytterligare cirka 52 miljoner kronor av anslags-<br>sparandet kommer att tas i anspråk. Resteran-<br>de 45 miljoner kronor beräknas balanseras över<br>till 1999 för att finansiera pensionsersättningar,<br>utveckling och investeringar inom IT-området<br>samt utbildning. För budgetåret 1998 har<br>14 miljoner kronor anvisats på tilläggsbudget för<br>de tillkommande arbetsuppgifter Tullverket fått<br>avseende kontroll av punktskattepliktiga varor. I<br>anslaget för 1999 ingår 34 miljoner kronor för<br>samma ändamål.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Utvärderingen av Tullverkets dimensionering och<br>organisation.</p>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen anser i likhet<br>med utredningen att Tullverket klarat omställ-<br>ningen bra och delar utredningens slutsats att<br>dimensioneringen är riktig samt om behovet av<br>en effektivare resursanvändning. Regeringen an-<br>ser att effektiviseringsarbetet bör kunna under-<br>lättas om myndigheten förändras till att bli en<br>myndighet med färre och större regioner samt<br>med en central nivå som ett strategiskt lednings-<br>organ.</p>
<p>I samband med Sveriges inträde i EU bortföll en<br>stor del av Tullverkets arbetsvolymer. Som en<br>följd av detta minskades anslaget med samman-<br>lagt 288 miljoner kronor över en tvåårsperiod<br>fr.o.m. budgetåret 1995/96. I enlighet med skat-<br>teutskottets betänkande 1994/95:SkU23 har en<br>utvärdering gjorts avseende bl.a. anslagsminsk-<br>ningens effekter på kontrollverksamheten och<br>tullverksamheten i övrigt. Utvärderingen skulle<br>enligt förutsättningarna således behandla frågan<br>om Tullverket dimensionerades rätt sett i ljuset<br>av medlemskapet i EU.</p>
<p>Utredningen om utvärdering av EU-<br>medlemskapets effekter för Tullverkets dimen-<br>sionering och organisation ("En gräns - en myn-<br>dighet?" SOU 1998:18) drar bl.a. slutsatsen att<br>Tullverket har klarat omställningen i samband<br>med EU-medlemskapet på ett bra sätt och kon-<br>staterar att Tullverket idag är effektivare i sin<br>kontrollverksamhet än man var före inträdet i<br>EU. Myndighetens dimensionering är i dagsläget<br></p>
<p>rätt och det finns därför inte nu anledning att<br>ompröva resursbehovet. De problem som iakt-<br>togs inom tullverksamheten i samband med EU-<br>inträdet har utredningen funnit vara mer av ka-<br>raktären "inkörningsproblem" än brist på resur-<br>ser. Däremot anser utredningen att möjligheter<br>till förbättringar i verksamheten finns och att re-<br>surser kan frigöras genom en effektivare använd-<br>ning bl.a. genom en ändrad regionindelning med<br>färre och större regioner och effektivare tullpro-<br>cedurer. Utredningen konstaterar även att Gene-<br>raltullstyrelsens roll som strategiskt ledningsor-<br>gan bör utvecklas bl.a. mot bakgrund av det nya<br>EU-regelverket och behovet av enhetlig rätts-<br>tillämpning och normgivning. En genomgående<br>linje i utredningen är att en myndighetskon-<br>struktion som innebär att Tullverket är en myn-<br>dighet med en central och en regional nivå skulle<br>underlätta det nödvändiga förändringsarbetet.<br>Först när en effektivisering av verksamheten<br>skett bör enligt utredningen frågan om eventuellt<br>ökade resurser prövas.</p>
<p>Regeringen anser i likhet med utredningen att<br>Tullverket klarat omställningen bra och instäm-<br>mer även i slutsatsen som utredningen drar om<br>dimensioneringen och behovet av effektivisering.<br>Ett effektivt utnyttjande av informationsteknik<br>(IT) bidrar till att resurser och ledig kapacitet<br>kan utnyttjas optimalt.</p>
<p>Aven regeringen anser att effektiviseringsar-<br>betet bör kunna underlättas om myndigheten<br>förändras från att vara en chefsmyndighet med<br>tolv regionala myndigheter till att bli en myndig-<br>het. En sådan förändring förutsätter dock att den<br>nuvarande ordningen för överklagande av beslut i<br>tullärende, där regionala tullmyndigheters beslut<br>överklagas till Generaltullstyrelsen, ersätts med<br>en ordning där överklagande sker direkt till för-<br>valtningsdomstol. Regeringen har därför givit<br>Tullagsutredningen (Fi 1997:03) i uppdrag att i<br>ett delbetänkande lämna förslag till nya bestäm-<br>melser om överklagande i tullagen utifrån förut-<br>sättningen att Tullverket skall utgöra en myndig-<br>het. Regeringen har för avsikt att återkomma till<br>riksdagen i denna fråga.</p>
<p>Generaltullstyrelsen har bl.a. med anledning av<br>utredningens slutsatser om effektiviseringspo-<br>tentialen initierat ett omfattande utrednings- och<br>utvecklingsarbete som i allt väsentligt knyter an<br>till den inriktning som förs fram i utredningen<br>avseende effektivisering och organisation. Arbe-<br>tet innefattar en översyn av Tullverkets hela or-<br>ganisation och enligt Generaltullstyrelsen kom-<br>mer detta att innebära dels en förändrad regional</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>struktur med färre och större regioner, dels en<br>renodling av Generaltullstyrelsens uppgifter som<br>ett strategiskt ledningsorgan. Förutom detta in-<br>nebär översynen att myndighetskonstruktionen<br>ändras så att dagens struktur med Generaltullsty-<br>relsen som chefsmyndighet och tolv regionala<br>tullmyndigheter föreslås bli en sammanhållen<br>myndighet med en central och en regional nivå.<br>Med denna struktur erhålls förutsättningar för en<br>bättre enhetlighet i tullarbetet vilket även främjar<br>flexibilitet och effektivitet.</p>
<p>Regeringen lägger stor vikt vid genomförandet<br>av detta arbete och delar utredningens och Gene-<br>raltullstyrelsens syn på behovet av att utveckla<br>Tullverket till en enhetlig organisation som kan<br>möta de framtida krav som kommer att ställas på<br>tullverksamheten. Det är därmed en mycket vik-<br>tig arbetsuppgift för Tullverket under 1999 att<br>forma den nya organisationen. Takten i detta ar-<br>bete är dock delvis beroende av de nödvändiga<br>förändringarna av överklagandereglerna.</p>
<p>Utredningen som har remissbehandlats läm-<br>nar utöver ovan redovisade slutsatser ett antal<br>förslag av allmän inriktningskaraktär som här<br>kommenteras.</p>
<p>Utredningens förslag</p>
<p>Mål och vision</p>
<p>Regeringens bedömning: Verksamhetsmål kom-<br>mer regeringen att formulera i kommande regle-<br>ringsbrev. Tullverket bör göra systematiska<br>jämförelser med andra länders tulladministratio-<br>ner.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår att<br>regeringen använder s.k. barriärbrytande mål för<br>att effektivsera Tullverkets verksamhet. Dessa<br>bör formuleras utifrån en vision om hur myn-<br>digheten kan fungera i framtiden. De barriärbry-<br>tande målen skall vara så högt ställda att organi-<br>sationen tvingas tänka i nya banor. De skall<br>ersätta respektive komplettera de nuvarande<br>verksamhetsmålen för myndigheten och skall va-<br>ra såväl kort- som långsiktiga (ett respektive fem<br>år). Visionen bör arbetas fram inom Tullverket.<br>Tullverket bör enligt utredningen även systema-<br>tiskt jämföra sig med andra länders tulladminist-<br>rationer vilket kan ge inspiration för fortsatt för-<br>ändringsarbete inom den egna tullverksamheten.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser<br>som haft synpunkter är de flesta positiva till för-<br>slagen om mål och vision. Riksrevisionsverket<br>(RRV) menar att de mål som formuleras - barri-<br>ärbrytande eller ej - måste vara i överensstäm-<br>melse med Förordningen (1996:882) om myn-<br>digheters årsredovisning m.m. (FÅR) och<br>Finansdepartementets handledning för regle-<br>ringsbrev. Flera av de mål som utredningen anger<br>uppfyller inte kravet på uppföljbarhet. TULL-<br>KUST och Tjänstemännens centralorganisation<br>(TCO) anser att mål av detta slag mer är ett för-<br>hållningssätt för att skapa nya arbetsmetoder än<br>mål i sig och knappast kan vara avsedda att göras<br>mätbara. Endast Generaltullstyrelsen är direkt<br>tveksam till förslaget om barriärbrytande mål.<br>Mål bör kunna nås, annars blir effekten den mot-<br>satta dvs. att man misströstar när man inte når de<br>uppsatta målen. Vad gäller förslaget om jämförel-<br>ser med andra länders tulladministrationer är<br>övervägande delen av de som haft synpunkter på<br>detta positiva.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Rege-<br>ringen har erfarit att ett omfattande arbete med<br>såväl vision som interna mål för verksamheten<br>påbörjats inom Tullverket. De verksamhetsmål<br>som skall gälla för Tullverket kommer regering-<br>en att formulera i kommande regleringsbrev. Vad<br>gäller jämförelser med andra länders tulladmi-<br>nistrationer erfar regeringen att detta i viss mån<br>redan sker genom tullsamarbetet i Europa. Tull-<br>verket bör dock fortsättningsvis i lämpliga for-<br>mer mer systematiskt göra jämförelser med and-<br>ra länders tulladministrationer.</p>
<p>Resursfördelning och organisation</p>
<p>Regeringens bedömning: Det är viktigt att resur-<br>ser och ledig kapacitet utnyttjas optimalt. Anta-<br>let regioner inom Tullverket bör av effektivi-<br>tetsskäl begränsas. Regeringen ser positivt på<br>arbetet som pågår inom Tullverket med en över-<br>syn av myndigheten. Det är dock en fråga för<br>Generaltullstyrelsen att närmare utforma den re-<br>gionala organisationen.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har funnit<br>stora regionala skillnader i effektiviteten inom<br>Tullverket vilket bl.a. hänger samman med sättet<br>att fördela resurser. Tullverket bör därför ändra<br>sitt budgetsystem så att prioritering sker efter</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>störst samlad nytta. På så sätt kan de tillgängliga<br>resurserna användas effektivare.</p>
<p>Utredningen menar samtidigt att antalet regi-<br>oner i Tullverket är för många (idag tolv styck-<br>en). Vissa regioner är för små för att klara av att<br>vara effektiva, de har inte ett tillräckligt stort<br>verksamhetsunderlag. Regeringen bör därför ini-<br>tiera en översyn av regionindelningen mot färre<br>regioner som lättare kan uppnå effektivitet i sin<br>verksamhet. Antalet bör enligt utredningen be-<br>gränsas till mellan fem och sju stycken. Samtidigt<br>bör en översyn av Generaltullstyrelsens roll göras<br>mot en mer strategisk och mindre operativ in-<br>riktning. Chefsmyndigheten bör vara en mindre<br>enhet som är inriktad mot ledning, budget,<br>uppföljning, prioriteringar samt strategisk ut-<br>veckling och förnyelse.</p>
<p>Det angrepssätt som utredningen använt, att<br>betrakta tullverksamheten utifrån bl.a. allmän-<br>hetens behov, har lett till slutsatsen att nya orga-<br>nisationsformer för offentlig verksamhet bör<br>prövas. Regeringen bör därför i samband med<br>beredningen av förvaltningspolitiska kommis-<br>sionens förslag även pröva om det finns nya or-<br>ganisationsformer för statlig verksamhet med ut-<br>gångspunkt i det som kallas "medborgarkontor"<br>samt även initiera en översyn av de regelverk som<br>styr gränsmyndighetema och pröva om dessa går<br>att sammanföra till ett "gränsregelverk" så att de<br>myndigheter som verkar vid gränsen på ett ef-<br>fektivare sätt kan lösa uppdraget ”gränskontroll”.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget om budgetsys-<br>temet tillstyrks av de flesta remissinstanser som<br>haft synpunkter. RRV menar utöver detta att or-<br>sakerna till bristande måluppfyllelse måste klar-<br>läggas innan resurser omfördelas. Andra orsaker,<br>t.ex. hotbild, kan göra att en omfördelning inte<br>skall göras. RRV menar även att bedömningen<br>om dimensioneringen är rätt eller ej, kräver en<br>djupare analys. Beträffande Tullverkets organisa-<br>tion är i stort sett alla som haft synpunkter posi-<br>tiva till förslagen inklusive Generaltullstyrelsen.</p>
<p>Vad gäller nya organisationsformer för statlig<br>verksamhet och ett "gränsregelverk" är de flesta<br>remissinstanser i allt väsentligt positiva. Av de<br>som inte är uttalat positiva anser Ekobrottsmyn-<br>digheten att ett gränsregelverk kommer att<br>medföra att värdefull tullspecifik kunskap går<br>förlorad om tullens gränskontrolluppgifter ex-<br>empelvis överförs till polisen. Nuvarande lag-<br>stiftning utgör inget hinder för t.ex. polisen att<br>ingripa i gränsnära områden och ett gränsregel-<br>verk ger upphov till fler problem än det löser.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Rege-<br>ringen har erfarit att Tullverket arbetar med att<br>förändra sitt interna system för fördelning av re-<br>surser med den inriktning som utredningen före-<br>slår. Regeringen anser det väsentligt att resurser<br>och ledig kapacitet utnyttjas optimalt och i detta<br>perspektiv kan det vara lämpligt att t.ex. omför-<br>dela arbetsuppgifter med hjälp av tulldatasyste-<br>met.</p>
<p>Vad gäller Tullverkets organisationsstruktur<br>anser regeringen att antalet regioner bör begrän-<br>sas i enlighet med utredningens slutsatser och<br>remissopinionen. Det bör dock inte ankomma<br>vare sig på regeringen eller riksdagen att exakt<br>fastställa denna. Istället är det trafikens och nä-<br>ringslivets behov samt statsmakternas krav på<br>effektivitet och rationell klarerings- och kon-<br>trollverksamhet hos Tullverket som bör vara sty-<br>rande. Det bör ankomma på Generaltullstyrelsen<br>att närmare utforma organisationen utifrån dessa<br>förutsättningar.</p>
<p>Vad gäller gränskontrollmyndigheterna anser<br>regeringen att dessa har en avsevärd operativ, or-<br>ganisatorisk och administrativ styrka som i sam-<br>verkan kan bli ännu bättre. Ett konkret exempel<br>är det samarbete som bedrivits mellan polis, tull<br>och kustbevakning på Gotland där erfarenheter-<br>na är mycket goda avseende myndighetssamver-<br>kan. Under avsnittet effektiv gränskontroll nedan<br>kommenterar regeringen myndighetssamverkan<br>ytterligare.</p>
<p>Andra organisationsfrågor</p>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen avvisar för-<br>slagen om att regeringen skall utnämna cheferna<br>närmast under verkschefen, om ett rådgivande<br>organ som komplement till styrelsen samt om att<br>verkschefen inte bör vara styrelsens ordförande.<br>Vad gäller dimensioneringen av representationen<br>i Bryssel är denna föremål för en översyn inom<br>Regeringskansliet.</p>
<p>Utredningens förslag: Regeringen bör återta ut-<br>nämningsmakten av de chefer som närmast<br>verkschefen leder verksamheten samt förordna<br>dessa med tidsbegränsade förordnanden. Detta<br>skulle tydliggöra att den utnämnde har ett ansvar<br>inför regeringen. Verkschefen bör därtill av bl.a.<br>effektivitetsskäl inte vara styrelsens ordförande.</p>
<p>Enligt utredningen har styrelsen med den<br>ställning som denna har idag mer insyn i verk-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>samheten än inflytande. Styrelsen bör därför<br>kompletteras med ett rådgivande organ tillsatt<br>tillsammans med näringslivet för att bl.a. tolka<br>EU-regelverket.</p>
<p>Den internationella representationen i tullfrå-<br>gor bör ses över. Den fasta representationen i<br>Bryssel bör öka och det omfattande resandet<br>minska vilket skulle göra arbetet effektivare.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de som haft syn-<br>punkter är övervägande delen negativa till för-<br>slaget om att regeringen skall återta utnäm-<br>ningsmakten av cheferna under verkschefen.<br>Likaså är de flesta instanserna negativa till försla-<br>get om att styrelsen kompletteras med ett råd för<br>tolkning av EU-regelverket samt att verkschefen<br>ej bör vara ordförande.</p>
<p>Vad gäller den internationella representatio-<br>nen i tullfrågor ger remissvaren ingen enhetlig<br>syn. Industriförbundet anser att detta skulle öka<br>kontinuiteten i Sveriges kontakter med EU. Sve-<br>riges representation i Bryssel anser att fördelarna<br>med en förstärkt fast representation framför allt<br>är kvalitativa. En av många fördelar är förbättrade<br>möjligheter att driva svenska intressen. Jord-<br>bruksverket menar å andra sidan att fast personal<br>i Bryssel har svårt att hålla ett omfattande regel-<br>verk aktuellt och att personalen lätt marginalise-<br>ras. Generaltullstyrelsen anser i sitt remissvar att<br>det blir svårt för mötesdeltagare att delta vid<br>följddiskussioner om tillräcklig sakkunskap sak-<br>nas. Regeringen har emellertid erfarit att Gene-<br>raltullstyrelsen under arbetet med omstrukture-<br>ringen av myndigheten ändrat uppfattning och<br>nu anser att en förstärkning av representationen i<br>Bryssel skulle öka effektiviteten även i Tullver-<br>kets arbete.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Vad gäl-<br>ler utnämningen av chefer har regeringen nyligen<br>uttalat sig om detta i den förvaltningspolitiska<br>propositionen (prop. 1997/98:136) där det sägs<br>att det skulle rimma dåligt med det till myndig-<br>heterna delegerade ansvaret för den inre organi-<br>sationen om regeringen utnämner vissa avdel-<br>ningschefer.</p>
<p>Likaså avvisar regeringen förslaget om rådgi-<br>vande organ som komplement till styrelsen. Som<br>regeringen säger i den förvaltningspolitiska pro-<br>positionen har formen med en lekmannastyrelse<br>vid sidan om verkschefen sitt värde som forum<br>för demokratisk insyn och medborgerligt infly-<br>tande. När det gäller vem som skall vara styrel-<br>sens ordförande ser regeringen ingen anledning<br>att ändra den nuvarande ordningen som enligt<br>regeringen fungerar tillfredsställande.</p>
<p>Vad gäller dimensioneringen av representatio-<br>nen i Bryssel sker för närvarande en översyn av<br>bl.a. denna fråga inom Regeringskansliet och ut-<br>fallet av denna samt den efterföljande beredning-<br>en avvaktas innan slutlig ställning kan tas.</p>
<p>Processutveckling och förenkling</p>
<p>Regeringens bedömning: Det är en fråga för Ge-<br>neraltullstyrelsen att utveckla formerna för sam-<br>arbete med näringslivet. Regeringen ser positivt<br>på arbetet med en ”servicetrappa”. Tullverket bör<br>ständigt arbeta med att förenkla regler och pro-<br>cedurer.</p>
<p>Utredningens förslag: Det finns behov av att i<br>olika former utveckla tullprocesserna och införa<br>nytänkande i tullarbetet vilket bl.a. kan uppnås<br>genom en utvecklad dialog med näringslivet.<br>Tullverket bör därför få i uppdrag att inrätta ett<br>med näringslivet gemensamt råd för utveckling<br>av tullprocesser.</p>
<p>En av de viktigaste faktorerna för kvaliteten i<br>Tullverkets arbete är att de tulldeklarationer som<br>lämnas in initialt är riktiga och fullständiga. Fö-<br>retagens intresse för detta kan stimuleras bl.a.<br>genom olika typer av förmåner. Tullverket bör<br>därför få i uppdrag att utveckla en ”förmåns-<br>trappa” där varje steg består av tydliga förutsätt-<br>ningar och möjligheter. Detta skall premiera de<br>företag som lämnar riktiga uppgifter från början<br>och därmed öka kvaliteten i de tulldeklarationer<br>som avlämnas.</p>
<p>Tullverket bör därtill även redovisa förslag till<br>förenklade tullförfaranden där Internet är en<br>viktig komponent så att även de företag som i<br>tullsammanhang betraktas som små kan komma<br>i åtnjutande av dessa.</p>
<p>Utredningen anser vidare att formerna för<br>överklagande av en tullmyndighets beslut i tullä-<br>rende bör ses över så att överklagande sker till<br>domstol istället för som nu till Generaltullstyrel-<br>sen. Generaltullstyrelsen har då möjlighet att inte<br>bara vara normgivande utan även att ingripa. Med<br>den nu rådande ordningen hämmas Generaltull-<br>styrelsen av jävsskäl att påverka beslutsprocessen.</p>
<p>Remissinstanserna: Få har haft synpunkter på<br>förslaget om råd för utveckling av tullprocesser<br>men ingen är direkt negativ till detta. Vad gäller<br>"förmånstrappan" går synpunkterna något isär,<br>dock är de flesta positiva. Industriförbundet ser<br>en risk där frivillig kvalitetssäkring kan förorsaka</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>"kö" av företag som tullen p.g.a. bristande resur-<br>ser inte kan hantera. En rätt använd riskanalys<br>där tullen kan identifiera företag som kan erbju-<br>das förenklingar är bättre. Statskontoret och<br>Riksåklagaren anser att förslaget torde strida mot<br>det konstitutionella kravet på likabehandling.<br>Nionde åklagarkammaren i Stockholm anser att<br>en kommersiellt motiverad förenkling alltid kan<br>utnyttjas i kriminella syften. Den effekt som ef-<br>tersträvas via förslaget erbjuds redan i och med<br>hemtagningssystemet, minskad säkerhet vid im-<br>port etc. Förslaget om utveckling av förenklade<br>förfaranden samt förslaget om översyn av över-<br>klagandeprocessen har remissinstanserna ge-<br>nomgående sett positivt på.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Rege-<br>ringen anser det väsentligt att Tullverket utveck-<br>lar tullprocesser och inför nytänkande i tullarbe-<br>tet. Tullverket har bl.a. mot bakgrund av<br>förslagen i utredningen påbörjat ett förändrings-<br>arbete inklusive organisationsförändringar som<br>utgår ifrån tullarbetets processer (arbetsflöden).<br>Att myndigheten har ett förtroendefullt samar-<br>bete med näringslivet anser regeringen också vara<br>värdefullt som inslag i verksamheten. Det bör<br>dock vara en fråga för Generaltullstyrelsen att<br>utveckla formerna för detta.</p>
<p>När det gäller utvecklingen av en "förmåns-<br>trappa" har regeringen erfarit att ett sådant arbete<br>pågår inom Tullverket. Myndigheten benämner<br>dock detta för en ”servicetrappa” vilket man an-<br>ser vara en mer rättvisande beskrivning.</p>
<p>Regeringen ser positivt på detta arbete vilket i<br>likhet med det tidigare nämnda RISK-projektet<br>bör leda till att resurser frigörs att användas inom<br>andra områden, exempelvis Tullverkets kontroll-<br>verksamhet. Självfallet måste en sådan utveckling<br>stå i överensstämmelse med lagstiftningen och<br>allmänna rättsliga principer. Regeringen förut-<br>sätter att detta beaktas i det fortsatta utvecklings-<br>arbetet inom Tullverket.</p>
<p>Vad gäller förenklade tullprocedurer som ut-<br>redningen föreslår anser regeringen att detta är<br>något som Tullverket ständigt bör arbeta med.<br>När det gäller frågan om den nuvarande överkla-<br>gandeordningen så har regeringen i enlighet med<br>ovan givit Tullagsutredningen (Fi 1997:03) i<br>uppdrag att lämna förslag med den inriktning<br>som utredningen föreslår.</p>
<p>Effektiv gränskontroll</p>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen har i regle-<br>ringsbrevet för 1998 uppdragit åt Generaltullsty-<br>relsen att redovisa en strategi för effektivare nar-<br>kotikabekämpning. Tullverket bör tillsammans<br>med Polisen och Kustbevakningen överväga hur<br>en samordning av underrättelseverksamheterna<br>kan ske. Vad gäller utökade befogenheter för<br>Tullverket att ingripa mot narkotikasmuggling är<br>det nu inte aktuellt att föreslå ytterligare sådana.<br>Regeringen anser även att gränskontrollmyndig-<br>heterna bör samverka.</p>
<p>Utredningens förslag: Det finns enligt utred-<br>ningen ingen rimlig möjlighet att enbart genom<br>ökade resurser vid gränsen stoppa narkoti-<br>kasmugglingen. En mer systematisk ansats be-<br>hövs i gränskontrollarbetet och Tullverket bör<br>därför få i uppdrag att föreslå systematiska me-<br>toder för att öka beslagsnivån. I detta arbete bör<br>riskprofiler och hotbildsanalys vara utgångs-<br>punkten.</p>
<p>Enligt utredningen saknas en samsyn och<br>samlad strategi mot narkotikasmugglingen mel-<br>lan de tre gränskontrollmyndigheterna. Därför<br>bör Tullverket, Kustbevakningen och Polisen<br>gemensamt få i uppdrag att se över hur under-<br>rättelseverksamheten bättre kan samordnas så att<br>man dels arbetar mot en gemensam hotbild, dels<br>kan använda varandras specifika kompetens och<br>utrustning.</p>
<p>Tullverkets befogenheter är enligt utredningen<br>inte ändamålenligt utformade. I syfte att få en<br>effektivare narkotikabekämpning bör därför<br>Tullverket få utökade befogenheter att ingripa<br>mot narkotika under hela transportvägen dvs. att<br>befogenheterna utsträcks till att gälla hela landet.<br>Tullverket bör även redovisa hur användandet av<br>kontrollresurserna kan bli mer flexibelt.</p>
<p>Remissinstanserna: Dessa är i huvudsak posi-<br>tiva till utredningens förslag. Vad gäller flexibili-<br>teten i användandet av Tullverkets kontrollresur-<br>ser anknyter vissa instanser till utredningens syn<br>att det alltför inflexibla arbetstidsavtalet skulle<br>vara en anledning till svårigheter att omfördela<br>resurser där de bäst behövs. TCO och TULL-<br>KUST menar att det självklart är behovet som<br>skall styra arbetstiden men anser att det inte går<br>att skylla på arbetstidsavtalet för att insatser som<br>kostar pengar nedprioriteras. Ersättningen för<br>obekväm arbetstid är en av de lägsta i hela stats-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>förvaltningen menar man. Arbetsgivarverket an-<br>ser att det finns stora möjligheter till lokala upp-<br>görelser om förhållanden som rör verksamheten.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Rege-<br>ringen har erfarit att ett arbete pågår inom Tull-<br>verket med att förbättra kontrollorganisationen<br>och utveckla metoder för en effektivare kontroll.<br>En intern utredning har tillsatts inom Tullverket<br>för att se över kontroll- och underrättelsearbetet,<br>samverkan med andra myndigheter m.m.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för 1998 gi-<br>vit Tullverket i uppdrag att redovisa en strategi<br>för effektivare narkotikabekämpning och i den<br>rapport som Tullverket presenterat med anled-<br>ning av detta och som utgör en delrapportering<br>av den interna utredningen redovisar myndighe-<br>ten vad man vill göra i detta avseende. Man redo-<br>gör för de områden inom gränsskyddsverksam-<br>heten där en effektivisering är möjlig bl.a. ökat<br>IT-stöd, förbättrade arbetsmetoder, fördjupad<br>kompetens, satsning på ny teknik samt samver-<br>kan dels inom myndigheten dels med andra<br>myndigheter.</p>
<p>Regeringen anser det viktigt att arbetet med<br>att förbättra och förnya arbetsmetoderna fort-<br>sätter liksom att myndigheten använder modern<br>teknik i kontrollarbetet för att öka effektiviteten.<br>Även samarbetet med andra myndigheter bör ut-<br>vecklas. Bl.a. med anledning av Schengensamar-<br>betet har regeringen givit gränskontrollmyndig-<br>heterna i uppdrag att utreda hur ett utökat<br>samarbete kan ske inom ramen för befintliga re-<br>surser. I sin redovisning av uppdraget anger<br>myndigheterna att samarbete pågår och att man<br>för närvarande utarbetar ett ramavtal på central<br>nivå för att ytterligare förbättra förutsättningarna<br>för samarbete.</p>
<p>Regeringen anser att myndigheterna inom ra-<br>men för den allmänna samverkan även bör över-<br>väga hur en samordning av underrättelseverk-<br>samheterna kan ske. Så som brottsligheten är<br>organiserad idag ingår ofta flera verksamheter i<br>denna, exempelvis vapensmuggling, penningtvätt<br>och narkotika varför det är viktigt att bl.a. under-<br>rättelsverksamhet även sker myndighetsövergri-<br>pande.</p>
<p>Vad gäller förslaget om utökade befogenheter<br>för Tullverkets så har myndigheten genom en ny<br>lagstiftning fr.o.m. 1 juli 1998 (prop. 1997/98:<br>100, bet. 1997/98:SkU28, rskr. 1997/98:312) fått<br>befogenhet att över hela landet kontrollera yr-<br>kesmässiga vägtransporter avseende punktskatter<br>på alkoholvaror, tobaksvaror och mineralolje-<br>produkter samt att ingripa mot skatteundandra-<br></p>
<p>gande avseende dessa varor. Lagstiftningen har<br>således helt nyligen trätt ikraft och regeringen är<br>i nuläget inte beredd att föreslå ytterligare befo-<br>genheter för Tullverket.</p>
<p>När det gäller flexibiliteten i användandet av<br>Tullverkets kontrollresurser erfar regeringen att<br>detta ingår i den omfattande översyn av verk-<br>samheten som nu sker inom Tullverket. Den<br>tilltänkta inriktningen av det omorganiserade<br>Tullverket med en sammanhållen myndighet, en<br>tydligare strategisk ledningsfunktion liksom en<br>regional organisation inom myndigheten med<br>färre och större regioner, ger också förutsätt-<br>ningar för en ökad flexibilitet.</p>
<p>Andra effektivitetshöjande åtgärder</p>
<p>Regeringens bedömning: Mot bakgrund av att kra-<br>ven på Tullverkets brottsbekämpning har ökat<br>kan det finnas anledning att överväga frågan om<br>användning av tulldatasystemet i brottsbekämp-<br>ningen. Regeringen är i nuläget dock inte beredd<br>att redovisa några ställningstaganden. Avseende<br>narkotikabekämpningen har regeringen redovisat<br>de samlade insatserna i en skrivelse till riksdagen<br>(Skr. 1997/98:172).</p>
<p>Utredningens förslag: Narkotikasmuggling sker<br>allt oftare som en del i ett större handelsmönster.<br>För att följa varuströmmarna och kartlägga han-<br>dels- och smugglingsmönster kan tulldatasyste-<br>met (TDS) användas. Idag är dock inte detta<br>möjligt eftersom systemet inte får användas i<br>brottsbekämpande syfte. Reglerna för detta bör<br>därför ses över.</p>
<p>Prisutvecklingen på och totalkonsumtionen av<br>narkotika är en bra indikator på förändringar på<br>marknaden. Därför bör regeringen initiera en<br>översyn av nuvarande och möjliga metoder att<br>följa prisutvecklingen samt även ge Folkhälsoin-<br>stitutet i uppdrag att årligen bedöma totalkon-<br>sumtionen av narkotika, alkohol och tobak.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av de som haft<br>synpunkter är positiva till att använda tulldata-<br>systemet i brottsbekämpningen samt angående<br>uppdraget till Folkhälsoinstitutet. Däremot råder<br>det tveksamheter vad gäller förslaget om att följa<br>prisutvecklingen. Rikspolisstyrelsen delar upp-<br>fattningen att priset kan ge viss vägledning om<br>tillgången men att det ej är realistiskt att man<br>skall rapportera prisbilden i varje enskilt fall (mer<br>än 30 000 brott/år). På lokal nivå finns dessutom</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>redan kunskap om prisbilden. Riksåklagaren och<br>Åklagarmyndigheten i Göteborg anser att detta<br>verkar omfattande och tidskrävande. Uppgifter-<br>na kommer inte att vara de snabba indikatorer<br>som efterfrågas.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Vad gäl-<br>ler användandet av TDS är det viktigt att poäng-<br>tera den skillnad som föreligger när systemet<br>nyttjas i olika syften. Tulldatasystemet tillkom<br>för att förenkla och effektivisera dokumenthan-<br>teringen i den gränsöverskridande handeln.<br>Överföringen av elektroniska dokument från fö-<br>retagen regleras rättsligt i tullagen (1994:1550)<br>och tullregisterlagen (1990:137). Tullregisterla-<br>gen innehåller även regler om vilka uppgifter<br>som får finnas i tullens register och för vilka än-<br>damål tullen får använda denna information. Om<br>TDS skall användas i brottsbekämpningen är<br>detta således något som går utöver det som var<br>avsikten när tullregisterlagen tillkom. Eftersom<br>kraven på Tullverkets brottsbekämpande verk-<br>samhet har skärpts i och med den pågående in-<br>ternationaliseringen och till följd av våra gemen-<br>samma åtaganden inom EU-arbetet samt till<br>följd av den ökande internationella organiserade<br>brottsligheten, anser regeringen att det kan fin-<br>nas skäl att överväga frågan. Regeringen är dock<br>inte i nuläget beredd att redovisa några konkreta<br>ställningstaganden.</p>
<p>Beträffande narkotikabekämpningen har rege-<br>ringen i en skrivelse till riksdagen (Skr. 1997/98:<br>172) redovisat de samlade insatserna inom nar-<br>kotikaområdet samt planerade projekt och åtgär-<br>der. I skrivelsen påpekas att metoder skall ut-<br>vecklas för att kunna mäta effektiviteten i<br>myndigheternas arbete med narkotikabekämp-<br>ningen. Regeringen har även tillsatt en kommis-<br>sion som med en bred ansats skall lägga fram för-<br>slag för att på lång sikt skapa bättre förut-<br>sättningar för samordnade och intensifierade in-<br>satser mot narkotikamissbruket. En av kommis-<br>sionens huvuduppgifter är att föreslå förbättring-<br>ar av metoder och system för att öka kunskapen<br>om och analysen av narkotikautvecklingen samt<br>föreslå hur det samlade resultatet av samhällets<br>insatser i förhållande till målet om ett narkotik-<br>afritt samhälle skall kunna mätas.</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>Regeringens bedömning: Det är inte nu aktuellt<br>att helt föra över ansvaret för punktskatterna till<br>Tullverket.</p>
<p>Utredningens förslag: Någon förutsättningslös<br>prövning av vilket statligt organ som bör admi-<br>nistrera och kontrollera punktskatter har inte<br>gjorts. Utredningen anser att det finns övervä-<br>gande skäl som talar för att Tullverket bör sköta<br>denna hantering och föreslår att Tullverket ges<br>ansvar att såväl administrera som kontrollera ef-<br>terlevnaden av punktskatterna.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser<br>som haft synpunkter är positiva till förslaget.<br>Ekobrottsmyndigheten påpekar att effektiviteten<br>rörande brottsutredningar om undandragen<br>punktskatt skulle öka påtagligt. Riksåklagaren<br>(RÅ) anser att fler skäl talar för att tullen skall ta<br>hand om kontrollerna men att utredningen är<br>något översiktlig om punktskatternas organisa-<br>toriska hemvist. Ytterligare överväganden och<br>analys bör ske enligt RÅ. RRV anser det inte<br>möjligt ta ställning utan en systematisk genom-<br>gång av alternativa lösningar. Dock talar enligt<br>RRV en rad rimliga skäl för att punktskatterna<br>skall hanteras av tullen. Endast Riksskatteverket,<br>Särskilda skattekontoret i Ludvika och Skatte-<br>myndigheten i Stockholms län är direkt negativa<br>och anger en rad skäl som talar för motsatsen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Tullver-<br>ket har som nämnts ovan fr.o.m. 1 juli 1998 fått<br>nya befogenheter för kontroll över hela landet<br>avseende vissa punktskatter och verksamheten är<br>under uppbyggnad inom myndigheten. Rege-<br>ringen anser bl.a. mot bakgrund av detta att det<br>inte nu är aktuellt att helt föra över ansvaret för<br>punktskatterna till Tullverket. Ett ställningsta-<br>gande i denna fråga kräver erfarenheter om hur<br>Tullverkets nya verksamhet utvecklas.</p>
<p>Övriga frågor</p>
<p>Kontrol Iverksam heten</p>
<p>Målet för den svenska narkotikapolitiken är att<br>skapa ett narkotikafritt samhälle. Narkotikapoli-<br>tiska insatser syftar därför till att begränsa såväl<br>tillgången som efterfrågan på narkotika. I syfte<br>att stoppa tillförsel av och handel med narkotika</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>spelar olika typer av kontrollåtgärder en central<br>roll och tullnärvaron vid gränsen är ett medel att<br>begränsa tillgången på narkotika i Sverige. Rege-<br>ringen anser därför att Tullverket i sin kontroll-<br>verksamhet skall fortsätta att ge högsta prioritet<br>till narkotikakontrollen inom kontrollverksam-<br>heten.</p>
<p>De senaste åren har Generaltullstyrelsen redo-<br>visat en mycket kraftig ökning av beslagtagna<br>mängder illegalt införd alkohol och tobak. Enligt<br>vad regeringen erfarit är beslagsmängderna fort-<br>satt mycket höga och regeringen vill därför un-<br>derstryka vikten av att Tullverket även fortsätt-<br>ningsvis ger hög prioritet åt kontroll av denna<br>typ av illegal införsel.</p>
<p>Informationspolicy</p>
<p>I föregående års budgetproposition pekade rege-<br>ringen på vikten av en förbättrad information till<br>företagen bl.a. för att förbättra de avlämnade<br>tulldeklarationernas kvalitet så att dessa från<br>början innehåller riktiga och fullständiga upp-<br>gifter. Bakgrunden var bl.a. det Tullverket rap-<br>porterat om att andelen felaktiga deklarationer<br>tidigare varit mycket hög vilket givit såväl Tull-<br>verket som importföretagen merarbete för att<br>rätta dessa. Regeringen har mot bakgrund av<br>detta i regleringsbrevet för 1998 uppmanat Tull-<br>verket att återrapportera andelen initialt riktiga<br>och fullständiga deklarationer baserat på nya<br>mätningar under 1998. I regleringsbrevet har re-<br>geringen även givit myndigheten i uppdrag att<br>rapportera hur informationen till företagen inom<br>utrikeshandelssektorn förbättrats.</p>
<p>Problemen med alltför många felaktiga dekla-<br>rationer uppmärksammades även av Tullverkets<br>egen utredning Info-97 där verket även invente-<br>rat informationsbehovet hos företagen. Som ett<br>resultat av utredningen har Generaltullstyrelsen<br>antagit en ny policy för information gentemot<br>företagen. I denna anger man att Tullverket skall<br>ge bra information till näringslivet i syfte att få<br>företagen att lämna rätt uppgifter från början<br>samtidigt som en förbättrad information under-<br>lättar utrikeshandeln och ökar näringslivets kon-<br>kurrenskraft.</p>
<p>Regeringen anser det vara ett mycket positivt<br>steg som Tullverket tagit genom att anta denna<br>informationspolicy. Tullverket har även inkom-<br>mit med redovisning enligt uppdraget i regle-<br>ringsbrevet där man redogör för den praktiska<br>tillämpningen utifrån den antagna informations-<br>policyn. Där redovisar Tullverket bl.a. att man<br></p>
<p>centralt har inrättat ett informationsråd med an-<br>svar för att målen i informationspolicyn nås. Re-<br>gionalt har utsetts särskilda tullinformatörer som<br>är informationsansvariga inom respektive myn-<br>dighet. Man har identifierat de målgrupper som i<br>första hand skall få bättre information samt även<br>inlett arbete med att få ett för hela landet gemen-<br>samt telefonnummer till de upplysningscentraler<br>som finns regionalt. Regeringen avser att även<br>under 1999 följa upp hur informationspolicyn<br>genomförs.</p>
<p>Förenklingsarbete</p>
<p>Regeringen angav i 1998 års ekonomiska vårpro-<br>position (prop. 1997/98:150) att arbetet med<br>förenklingsfrågor är en prioriterad fråga såväl<br>nationellt som på gemenskapsnivå. Detta innebär<br>att regeringen avser att förenkla företagens han-<br>tering av tullfrågor. Det pågår även ett arbete<br>med denna inriktning inom EU där det diskute-<br>ras förslag om ändringar i tullagstiftningen.</p>
<p>Med de erfarenheter Sverige nu har av EU-<br>arbetet bör möjligheter finnas att presentera<br>konkreta förslag till förenklingar i EU:s regel-<br>verk inom tullområdet. Det är således en mycket<br>viktig uppgift för Tullverket att i samråd med<br>andra berörda myndigheter och med näringslivet<br>utarbeta väl underbyggda och konkreta förslag<br>till förenklingar av EU:s regelverk vilka kan pre-<br>senteras som svenska förslag i det fortsatta för-<br>handlingsarbetet inom unionen.</p>
<p>För närvarande övervägs inom ramen för<br>Tullagsutredningen (Fi 1997:03) möjligheterna<br>att förenkla den nationella tullagstiftningen.</p>
<p>När det gäller Tullverkets tillämpningar av så-<br>väl EU:s regler som det nationella regelverket<br>bör myndigheten initiera en systematisk genom-<br>gång av dessa tillämpningar i syfte att överväga<br>förenklingar av tullhanteringen både för företa-<br>gen och för Tullverket. Regeringen avser att ta<br>ytterligare initiativ i denna fråga och kommer i<br>regleringsbrevet närmare precisera kraven på<br>Tullverket.</p>
<p>Informationsteknik i tullverksamheten</p>
<p>Regeringen har tidigare i olika sammanhang pe-<br>kat på vikten av en fortsatt rationalisering och<br>effektivisering av tullverksamheten som bl.a. kan<br>åstadkommas genom en fortsatt datorisering.<br>Genom uppdrag i regleringsbrev har Tullverket<br>ålagts att rapportera hur denna fortskrider och<br>att vidta åtgärder för att ytterligare utveckla an-</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>vändandet av informationsteknik (IT). I rappor-<br>teringen som presenterats från Generaltullstyrel-<br>sen för 1998 belyser myndigheten bl.a. vad man<br>genomfört under 1997, kostnader för IT-<br>verksamheten, det fortsatta utvecklingsbehovet<br>samt vad detta kräver för resurser.</p>
<p>Generaltullstyrelsen anger i sin skrivelse att<br>processen med omställningen av systemen inför<br>år 2000 pågår och kommer att vara avslutad i god<br>tid före millennieskiftet. Detta omställningsar-<br>bete - tillsammans med andra tvingande system-<br>revisioner som datoriseringen av det nya transite-<br>ringsförfarandet, den kommande anslutningen<br>till det speciella informationssystem som an-<br>vänds inom Schengen samt omställningar inför<br>ett eventuellt införande av den gemensamma va-<br>lutan euro - är omfattande och kommer enligt<br>Generaltullstyrelsen att ta stora resurser i anspråk<br>de kommande åren. I rapporten anger General-<br>tullstyrelsen även att man med anledning av detta<br>tvingas till hårda prioriteringar inom IT-<br>verksamheten.</p>
<p>Regeringen utgår i detta sammanhang ifrån att<br>Generaltullstyrelsen genomför de projekt som<br>redovisas i rapporten så att dessa ej fördröjs. Att<br>tillvarata informationsteknikens möjligheter är<br>ett viktigt medel för att effektivisera tullarbetet<br>och regeringen vill betona vikten av att tillräckli-<br>ga investeringar görs för att kraven på verksam-<br>heten skall klaras.</p>
<p>Av särskild vikt beträffande IT-verksamheten<br>är omställningsarbetet inför år 2000. Enligt de<br>uppgifter som anges kostar den löpande IT-<br>verksamheten ca 90 miljoner kronor under 1998.<br>Dessutom investeras ca 20 miljoner kronor i bl.a.<br>tulldatasystemet samt i en ny teknisk plattform.<br>För att kunna möta de ökade krav som kommer<br>att ställas på Tullverket i ett alltmer integrerat<br>Europa anser regeringen att Tullverket i sin lång-<br>siktiga strategi bör avsätta tillräckliga resurser till<br>administrativ utveckling och IT-verksamhet.</p>
<p>RRV:s rapport</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en<br>granskning av Tullverkets kontroll av import-<br>deklarationer. I rapporten konstaterar RRV bl.a.<br>att 70% av all import sker med det s.k. hemtag-<br>ningssystemet vilket är ett tvåstegsförfarande där<br>importören får tillgång till sina varor innan de är<br>förtullade och samtidigt lämnar en förenklad de-<br>klaration. En kompletterande deklaration lämnas<br>vid ett senare tillfälle. RRV jämför detta med di-<br>rektförtullningsförfarandet som innebär att va-<br></p>
<p>rorna deklareras och förtullas direkt i samband<br>med importtillfället.</p>
<p>RRV konstaterar att hemtagningssystemet tar<br>mer resurser i anspråk för såväl Tullverket som<br>för företagen eftersom systemet innebär en han-<br>tering av två deklarationer för varje import istäl-<br>let för en. En ökad användning av direktförtull-<br>ningsförfarandet skulle innebära att mindre<br>resurser behöver användas för hantering av im-<br>portdeklarationer. RRV gör bedömningen att<br>Tullverket skulle spara uppemot 70 årsarbets-<br>krafter genom att få de svenska företagen att an-<br>vända direktförtullning i stället för hemtagning i<br>sin import. Likaså kan Tullverket genom detta<br>även sänka företagens kostnader för tullproces-<br>sen.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det finns en po-<br>tential i en ökad användning av direktförtull-<br>ningsförfarandet. Däremot delar regeringen inte<br>RRV:s uppfattning om besparingspotentialens<br>storlek eftersom denna förutsätter att samtliga<br>företag övergår till direktförtullning. Tullverket<br>är en vital del i utrikeshandelskedjan och att bidra<br>till att sänka företagens kostnader genom enkla<br>och effektiva tullprocedurer ligger väl i linje med<br>det mål för myndigheten som betonar effektivi-<br>tets- och servicedimensionen i arbetet. Med de<br>möjligheter som dagens informationsteknik er-<br>bjuder torde det för vissa företag vara mer för-<br>delaktigt att tillämpa direktförtullning. Detta kan<br>dessutom rationalisera Tullverkets arbete ytterli-<br>gare och frigöra resurser för bättre kontroll.</p>
<p>Regeringen har erfarit att det pågår en diskus-<br>sion om detta inom Tullverket och anser att<br>myndigheten i samband med denna bör överväga<br>informationsinsatser gentemot företagen i enlig-<br>het med RRV:s slutsatser. Information, service<br>och kontroll blir därmed även här faktorer som<br>samverkar för att ge förutsättningar för en effek-<br>tiv och säker uppbörd. Det bör dock betonas att<br>det är företagen själva som har att välja vilken<br>tullprocedur man vill tillämpa. För att valet skall<br>kunna grundas på rationella överväganden är det<br>viktigt att Tullverket informerar företagen om de<br>olika möjligheter som står till buds. Denna ut-<br>veckling överensstämmer också med Tullverkets<br>nyligen antagna informationspolicy.</p>
<p>Schengen</p>
<p>Sverige kommer enligt ett tidigare riksdagsbeslut<br>att ansluta sig till Schengensamarbetet (prop.<br>1997/98:42, bet. 1997/98:JuU15, rskr. 1997/98:<br>181). Detta planeras för närvarande ske under år</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>2000. Schengenkonventionen innebär att per-<br>sonkontrollerna vid gränserna mellan de länder<br>som deltar i samarbetet upphör och Sverige åtar<br>sig i samband med detta att kontrollera gränserna<br>mot icke Schengenländer enligt enhetliga regler.<br>Redan dagens regelverk ställer stora krav på<br>gränskontrollens effektivitet och enligt vad som<br>tidigare nämnts utarbetar Tullverket, Polisen och<br>Kustbevakningen för närvarande ett ramavtal för<br>myndighetssamverkan.</p>
<p>Schengensamarbetet innebär därtill en upp-<br>byggnad av ett datasystem - Schengen Informa-<br>tion System (SIS) - som skall tjäna som hjälp-<br>medel i gränskontrollen främst för att spåra upp<br>efterlysta och försvunna personer. För Tullver-<br>kets del utgör emellertid personkontrollerna inte<br>någon huvuduppgift utan Tullverket skall bistå<br>polisen med hjälp där så kan ske. För att kunna<br>göra detta måste dock Tullverket vara anslutet till<br>SIS-systemet och regeringen förutsätter att Tull-<br>verket vidtar de nödvändiga åtgärder som an-<br>kommer på myndigheten så att Tullverket är an-<br>slutet till systemet när Schengensamarbetet för<br>Sveriges del blir operativt.</p>
<p>Intrastat och utrikeshandelsstatistik</p>
<p>Tullverket har sedan lång tid inhämtat och sam-<br>manställt primäruppgifter för den svenska utri-<br>keshandelsstatistiken. Materialet till detta hämtar<br>Tullverket från de dokument som upprättas vid<br>klareringen som sker vid import respektive ex-<br>port. När det gäller handel med länder inom EU<br>används inte detta förfarande eftersom ingen kla-<br>rering sker och tullhandlingar därför inte upp-<br>rättas. I stället görs en särskild statistikinsamling<br>för detta ändamål som Tullverket utför. Det in-<br>samlade materialet registreras, granskas och<br>överlämnas sedan till Statistiska centralbyrån<br>(SCB) som efter kompletteringar och samman-<br>ställning vidarebefordrar det till EU:s system för<br>internhandelsstatistik, Intrastat.</p>
<p>För Tullverket är denna arbetsuppgift således<br>en ren statistikinsamling och kan ses som ett<br>merarbete eftersom uppgifterna inte längre<br>hämtas från tullhandlingarna. I budgetproposi-<br>tionen för 1998 ansåg regeringen att ansvaret för<br>Intrastatinsamlingen som varit delat mellan Tull-<br>verket och SCB helt skulle övergå till SCB<br>fr.o.m. 1999. Regeringen förutsätter att de båda<br>myndigheterna tillser att detta sker så att verk-<br>samheten kan fortgå under SCB:s ansvar fr.o.m.<br>1999. För detta ändamål har för 1999 resurser<br>överförts från Tullverket till SCB.</p>
<p>När Intrastathanteringen överförts från Tull-<br>verket till SCB svarar Tullverket endast för en<br>mindre del av utrikeshandelsstatistiken. Rege-<br>ringen föreslår mot bakgrund av detta att insam-<br>ling och bearbetning av utrikeshandelsstatistik ej<br>längre skall vara ett övergripande mål för Tull-<br>verket. Självfallet är det även fortsättningsvis en<br>viktig uppgift för Tullverket att sköta insamling-<br>en och granskningen av utrikeshandelsstatistiken<br>avseende länder utanför EU och liksom tidigare<br>även vidarebefordra dessa uppgifter till SCB.<br>Huvudansvaret för utrikeshandelsstatistiken lig-<br>ger dock hos SCB. Regeringens krav på Tullver-<br>ket i detta avseende kommer att formuleras som<br>verksamhetsmål i Tullverkets regleringsbrev.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Utredningen om utvärdering av EU-medlem-<br>skapets effekter för Tullverkets dimensionering<br>och organisation ("En gräns - en myndighet?"<br>SOU 1998:18) kommer till slutsatsen att Tull-<br>verket klarat anpassningen till EU-medlemskapet<br>på ett bra sätt och att Tullverkets dimensionering<br>är rätt samt att myndigheten är effektivare idag i<br>sin kontrollverksamhet än man var före inträdet i<br>EU. Därför finns det idag inte anledning att om-<br>pröva resursbehovet. Däremot finns en potential<br>till effektivare utnyttjande av befintliga resurser.<br>Regeringen instämmer i detta och anser att Tull-<br>verket i det pågående arbetet med omstrukture-<br>ring av verksamheten - vilket inkluderar ny or-<br>ganisationsstruktur och annat förändringsarbete<br>- arbetar med att nå en högre kvalitet och bättre<br>effektivitet i arbetet genom bl.a. förbättrad in-<br>formation till näringslivet och förenklade proce-<br>durer. En viktig del i detta arbete bör vara att<br>Tullverket utarbetar konkreta förslag till förenk-<br>lingar i EU:s regelverk samt även initierar en<br>systematisk genomgång av tillämpningarna av<br>såväl detta som av det nationella regelverket.</p>
<p>För att nå enkla men effektiva procedurer<br>krävs bl.a. en fortsatt förbättrad IT-verksamhet<br>varför utvecklingen av denna är av stor strategisk<br>betydelse. Tullverket är en viktig del i utrikes-<br>handelskedjan och har med sitt arbete inflytande<br>bl.a. på de svenska utrikeshandelsföretagens<br>konkurrenskraft. För att möta de utmaningar<br>som ställs på tullverksamheten i ett alltmer integ-<br>rerat Europa krävs en väl utvecklad IT-<br>verksamhet liksom att investeringar görs i ut-<br>veckling av personalens kompetens. Faktorerna<br>information, service till näringslivet, kvalitet och</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 3</p>
<p>kontroll samverkar således för att ge förutsätt-<br>ningar för en effektiv och säker uppbörd. Samtidigt<br>stärks utrikeshandelsföretagens konkurrenskraft.<br>När verksamheten effektiviseras frigör detta re-<br>surser att användas inom andra verksamhetsom-<br>råden exempelvis för en förbättrad kontroll.</p>
<p>En utökad samverkan mellan myndigheter<br>som verkar vid gränsen är en del i kontrollverk-<br>samheten som därtill bör utvecklas. Dessa myn-<br>digheter har en organisatorisk och administrativ<br>styrka som i samverkan kan bli ännu bättre.</p>
<p>Regeringen har beräknat anslaget för 1999<br>till 1 098 710 000 kronor. I beräkningen har hän-<br>syn tagits till en minskning av anslaget<br>med 8 miljoner kronor som överförts till Statis-<br>tiska centralbyrån (SCB) för verksamheten avse-<br>ende Intrastat som SCB tar över fr.o.m. 1999.</p>
<p>I anslaget har även beräknats 34 miljoner kro-<br>nor för den nya arbetsuppgift som ålagts Tull-<br>verket i och med de utökade befogenheterna för<br>kontroll av punktskattepliktiga varor. Av dessa<br>tillförs Tullverket 20 miljoner kronor från 1999.<br>14 miljoner kronor är tidigare anvisade enligt<br>tilläggsbudget för 1998 i den ekonomiska vår-<br>propositionen (prop. 1997/98:150) via omprio-<br>riteringar inom utgiftsområdet.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Denna har genomförts<br>med anledning av att en korrigering har gjorts av<br>den justering som genomfördes av anslaget för år<br>1998 med anledning av att sättet att finansiera<br>avtalsförsäkringar på det statliga området föränd-<br>rades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Anslaget för år 2000 har beräknats till<br>1 114 929 000 kronor och för år 2001 till<br>1 131 305 000 kronor.</p>
<p>Tabell 5.2</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (Tusen kronor)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998'</p></td><td>
<p>1 050 369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>28 314</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>6 760</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntekompensation enligt tidigare<br>beslut</p></td><td>
<p>1 267</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Punktskattekontroll</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till SCB för Intrastat</p></td><td>
<p>- 8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>1 098 710</p></td></tr>
</table>
<p>*lnkluderarl4 000 tkr för punktskattekontroll på tilläggsbudget i samband med den ekonomis-<br>ka vårpropositionen 1998.</p>
<p>34</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................7</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................9</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1932:242) om skyldighet i vissa<br>fall att tillhandahålla förnödenheter m.m. för ordningsmaktens behov9</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.... 11</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387).............................12</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).........14</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:511) om omhändertagande</p>
<p>av berusade personer m.m.....................................................................15</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.....................................16</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna</p>
<p>förvaltningsdomstolar...........................................................................17</p>
<p>3 Rättsväsendet.........................................................................................................19</p>
<p>3.1 Omfattning och mål..............................................................................19</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................19</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................21</p>
<p>3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................21</p>
<p>3.3.2 Regeringens slutsatser...........................................................................22</p>
<p>3.4 Prioriteringar..........................................................................................24</p>
<p>4 Polisväsendet.........................................................................................................37</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................37</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................37</p>
<p>4.3 Resultatbedömning................................................................................38</p>
<p>4.3.1 Det problemorienterade arbetssättet....................................................38</p>
<p>4.3.2 Närpolisverksamheten..........................................................................39</p>
<p>4.3.3 Utryckningsverksamheten....................................................................39</p>
<p>4.3.4 Kvalificerad kriminalpolisverksamhet..................................................39</p>
<p>4.3.5 Utredningsverksamheten......................................................................39</p>
<p>4.3.6 Våldsbrottslighet...................................................................................40</p>
<p>4.3.7 Narkotikabrottslighet...........................................................................41</p>
<p>4.3.8 Ekonomisk brottslighet........................................................................41</p>
<p>4.3.9 Rasism.....................................................................................................41</p>
<p>4.3.10 Trafik......................................................................................................42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>4.3.11 Brottsoffer.............................................................................................42</p>
<p>4.3.12 Personalresurser....................................................................................42</p>
<p>4.3.13 Rationaliseringsarbetet.........................................................................42</p>
<p>4.3.14 Regeringens bedömning.......................................................................43</p>
<p>4.4 Pågående och planerade förändringar inom polisväsendet.................45</p>
<p>4.4.1 Kampen mot vardagsbrottsligheten.....................................................45</p>
<p>4.4.2 Det internationella polissamarbetet.....................................................46</p>
<p>4.4.3 Förutsättningar för en bättre och effektivare polis.............................47</p>
<p>4.4.4 Övriga frågor.........................................................................................50</p>
<p>4.5 Anslag....................................................................................................51</p>
<p>A1 Polisorganisationen.....................................................................51</p>
<p>4.6 Anslag....................................................................................................52</p>
<p>A2 Säkerhetspolisen.........................................................................52</p>
<p>4.7 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387) m.m....................52</p>
<p>Åklagarväsendet....................................................................................................57</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................57</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................57</p>
<p>5.3 Resultatbedömning...............................................................................58</p>
<p>5.3.1 Lagföringar............................................................................................58</p>
<p>5.3.2 Inkomna och avslutade ärenden...........................................................59</p>
<p>5.3.3 Balanser..................................................................................................59</p>
<p>5.3.4 Beslut i åtalsfrågan.................................................................................59</p>
<p>5.3.5 Genomströmningstider........................................................................60</p>
<p>5.3.6 Personalresurser....................................................................................60</p>
<p>5.3.7 Arbetsproduktivitet..............................................................................61</p>
<p>5.3.8 Datorisering...........................................................................................61</p>
<p>5.3.9 Samverkan mellan åklagarväsendet och polisen..................................61</p>
<p>5.3.10 Regeringens bedömning.......................................................................62</p>
<p>5.4 Förändringar inom åklagarväsendet.....................................................63</p>
<p>5.4.1 Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten....................................63</p>
<p>5.4.2 Brott med rasistiska inslag....................................................................64</p>
<p>5.4.3 Internationellt arbete............................................................................64</p>
<p>5.5 Anslag....................................................................................................65</p>
<p>B1 Åklagarorganisationen................................................................65</p>
<p>B2 Ekobrottsmyndigheten..............................................................65</p>
<p>6 Domstolsväsendet m.m........................................................................................67</p>
<p>6.1 Omfattning............................................................................................67</p>
<p>6.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................67</p>
<p>6.3 Resultatbedömning...............................................................................68</p>
<p>6.3.1 De allmänna domstolarna.....................................................................68</p>
<p>6.3.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna.................................................70</p>
<p>6.3.3 Personalresurser....................................................................................72</p>
<p>6.3.4 Rättshjälpsmyndigheten.......................................................................72</p>
<p>6.3.5 Regeringens bedömning.......................................................................73</p>
<p>6.4 Ett effektivare och mer flexibelt domstolsväsende.............................73</p>
<p>6.4.1 En renodlad domstolsverksamhet........................................................73</p>
<p>6.4.2 Det fortsatta reformarbetet..................................................................74</p>
<p>6.4.3 Domstolarnas avdelningsindelning......................................................76</p>
<p>6.5 Anslag....................................................................................................78</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Cl Domstolsväsendet m.m..............................................................78</p>
<p>7 Kriminalvården......................................................................................................81</p>
<p>7.1 Omfattning............................................................................................81</p>
<p>7.2 Utgiftsutveckling...................................................................................81</p>
<p>7.3 Resultatbedömning................................................................................82</p>
<p>7.3.1 Frivård....................................................................................................82</p>
<p>7.3.2 Anstalter.................................................................................................83</p>
<p>7.3.3 Häkten....................................................................................................85</p>
<p>7.3.4 Bekämpningen av narkotikamissbruk i häkten och anstalter.............86</p>
<p>7.3.5 Säkerheten i häkten och anstalter.........................................................86</p>
<p>7.3.6 Personalsituationen...............................................................................87</p>
<p>7.3.7 Regeringens bedömning........................................................................87</p>
<p>7.4 Prioriteringar..........................................................................................89</p>
<p>7.4.1 Frigivningsförberedelser.......................................................................90</p>
<p>7.4.2 Verkställighetens innehåll.....................................................................90</p>
<p>7.4.3 Kampen mot narkotikamissbruket.......................................................91</p>
<p>7.4.4 Utvecklingen av alternativa påföljder till fängelse m.m......................91</p>
<p>7.4.5 De långtidsdömdas situation................................................................92</p>
<p>7.4.6 Den inre säkerheten i anstalterna.........................................................92</p>
<p>7.5 Revisionens iakttagelser........................................................................93</p>
<p>7.6 Anslag.....................................................................................................93</p>
<p>Dl Kriminalvården............................................................................93</p>
<p>8 Kronofogdemyndigheterna..................................................................................95</p>
<p>8.1 Omfattning............................................................................................95</p>
<p>8.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................95</p>
<p>8.3 Resultatbedömning................................................................................95</p>
<p>8.3.1 Inledning................................................................................................95</p>
<p>8.3.2 RSV:s resultatredovisning.....................................................................96</p>
<p>8.3.3 Regeringens bedömning........................................................................98</p>
<p>8.4 Revisionens iakttagelser........................................................................99</p>
<p>8.5 Anslag.....................................................................................................99</p>
<p>El Kronofogdemyndigheterna........................................................99</p>
<p>9 Övrig verksamhet inom rättsväsendet...............................................................101</p>
<p>9.1 Anslag...................................................................................................101</p>
<p>F1 Brottsförebyggande rådet.........................................................101</p>
<p>F2 Rättsmedicinalverket.................................................................104</p>
<p>F3 Gentekniknämnden...................................................................106</p>
<p>F4 Brottsoffermyndigheten...........................................................107</p>
<p>F5 Ersättning för skador på grund av brott..................................109</p>
<p>F6 Rättshjälpskostnader m.m........................................................109</p>
<p>F7 Diverse kostnader för rättsväsendet.........................................110</p>
<p>F8 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar...............111</p>
<p>F9 Bidrag till brottsförebyggande arbete......................................111</p>
<p>10 Övrig statlig verksamhet....................................................................................113</p>
<p>10.1 Allmänna advokatbyråer.....................................................................113</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1932:242) om skyldighet i vissa fall<br>att tillhandahålla förnödenheter m.m. för<br>ordningsmaktens behov,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1980:578) om ordningsvakter,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i polislagen (1984:387),</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i räddningstjänstlagen (1986:1102),</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1976:511) om omhändertagande av<br>berusade personer m.m.,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i rättegångsbalken,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1971:289) om allmänna förvalt-<br>ningsdomstolar,</p>
<p>8. bemyndigar regeringen att avveckla de all-<br>männa advokatbyråerna (avsnitt 10),</p>
<p>9. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följan-<br>de uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3"></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p>
<p>(tusentals kronor)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Polisorganisationen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>11 460 196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Säkerhetspolisen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>514 134</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl Åklagarorganisationen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>620 140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82 Ekobrottsmyndigheten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>199 197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 056 983</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl Kriminalvården</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 639 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El Kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 309 986</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fl Brottsförebyggande rådet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>43 674</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F2 Rättsmedicinalverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>169 305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F3 Gentekniknämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 258</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F4 Brottsoffermyndigheten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 588</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F5 Ersättning för skador på grund av brott</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>75 074</p></td></tr>
</table>
<p>16 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp<br>(tusentals kronor)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F6</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>781 149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F7</p></td><td>
<p>Diverse kostnader för rättsväsendet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>19 974</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F8</p></td><td>
<p>Avgifter till vissa internationella sammanslutningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F9</p></td><td>
<p>Bidrag till brottsförebyggande arbete</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>21 919 269</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1932:242) om<br>skyldighet i vissa fall att tillhandahålla förnödenheter<br>m.m. för ordningsmaktens behov</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1932:242) om skyldighet i vissa fall att<br>tillhandahålla förnödenheter m.m. för ordningsmaktens behov skall ha följan-<br>de lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Då polisstyrka sammandrages för<br>ordningens upprätthållande, äger läns-<br>styrelse, där så av särskilda skäl finnes<br>erforderligt, förordna, att ägare och in-<br>nehavare av förnödenheter, transport-<br>medel, rum för personal, hästar och<br>fordon ävensom materialier och annat,<br>som är oundgängligen erforderligt för<br>polisverksamhetens uppehållande och<br>icke med tillräcklig skyndsamhet kan<br>på annat sätt anskaffas, skola vara<br>skyldiga att på anfordran av polische-<br>fen i orten eller annat av länsstyrelsen<br>bestämt polisbefäl mot full ersättning<br>tillhandahålla vad sålunda erfordras.</p>
<p>Vid meddelande av sådant förord-<br>nande, som nu sagts, skall angivas den<br>ort och den tid, för vilken förordnan-</p>
<p>Polismyndigheten får, om det av<br>särskilda skäl behövs då polisstyrka<br>dras samman för att upprätthålla ord-<br>ningen, förordna att ägare och inneha-<br>vare av förnödenheter, transportmedel,<br>rum för personal och annat som är<br>absolut nödvändig för polisverksam-<br>heten och som inte tillräcklig fort kan<br>anskaffas på annat sätt, skall vara skyl-<br>diga att på begäran av polisbefäl mot<br>full ersättning tillhandahålla vad som<br>begärs. Polismyndigheten bestämmer<br>vilket polisbefäl som far framställa en<br>sådan begäran.</p>
<p>Polismyndigheten skall ange den ort<br>och den tid, för vilken förordnandet<br>gäller.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>det gäller.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om<br>ordningsvakter</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1980:578) om ordningsvakter skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>En ordningsvakt förordnas av<br>Rikspolisstyrelsen om tjänstgörings-<br>området berör flera län, av länssty-<br>relsen om det berör flera polisdistrikt<br>inom länet och i övriga fall av polis-<br>myndigheten. Förordnandet medde-<br>las för viss tid, högst tre år.</p>
<p>I förordnandet skall anges för vilk<br>det gäller. Meddelas förordnandet mi<br>uppgift om tjänstgöringsställe.</p>
<p>En ordningsvakt förordnas av<br>Rikspolisstyrelsen om tjänstgörings-<br>området berör flerapolisdistrikt och i<br>övriga fall av polismyndigheten. För-<br>ordnandet meddelas för viss tid,<br>högst tre år.</p>
<p>verksamhet och inom vilket område<br>stöd av 3 §, skall det också innehålla</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1989:150.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>2.3 Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om polislagen (1984:387)<sup>1</sup></p>
<p>dels att 6 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att rubrikerna närmast före 4, 6 och 7 §§ skall utgå,</p>
<p>dels att 4, 5 och 5a §§ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Den lokala polisorganisationen</p>
<p>Länen är indelade i polisdistrikt. I<br>varje polisdistrikt finns en polismyn-<br>dighet som ansvarar för polisverk-<br>samheten inom distriktet. Regering-<br>en eller den myndighet som rege-<br>ringen utser bestämmer i vad mån en<br>polismyndighet skall bedriva verk-<br>samhet utanför sitt distrikt.</p>
<p>Varje län utgör ett polisdistrikt. I<br>varje polisdistrikt finns en polismyn-<br>dighet som ansvarar för polisverk-<br>samheten inom distriktet. Regering-<br>en eller den myndighet som rege-<br>ringen utser bestämmer i vad mån en<br>polismyndighet skall bedriva verk-<br>samhet utanför sitt distrikt.</p>
<p>Polismännen är tjänstemän hos polismyndigheterna, i den mån inte annat<br>föreskrivs av regeringen. Regeringen bestämmer vad som avses med polisman.</p>
<p>För ledningen av polismyndighe-<br>ten finns en polisstyrelse. Polisstyrel-<br>sen består av polismyndighetens chef<br>(polischefen), av dess biträdande chef<br>(biträdande polischefen), om sådan<br>finns, samt av det antal valda leda-<br>möter som länsstyrelsen bestämmer,<br>dock lägst sex.</p>
<p>Polisstyrelsens ledamöter utom<br>polischefen och biträdande polis-<br>chefen skall väljas av kommunfull-<br>mäktige, om polisdistriktet omfattar<br>endast en kommun, och annars av<br>landstinget. Om det i polisdistriktet<br>finns en kommun som inte ingår i<br>landstingskommunen, skall valet för-<br>rättas av landstinget och kommun-<br>fullmäktige med den fördelning<br>mellan dem som länsstyrelsen be-<br>stämmer efter befolkningstalen. För<br>de valda ledamöterna skall lika många<br>suppleanter väljas.</p>
<p>De ledamöter och suppleanter<br>som utses genom val skall vara svens-</p>
<p>För ledningen av polismyndighe-<br>ten finns en polisstyrelse. Polisstyrel-<br>sen består av polismyndighetens chef<br>(polischefen) och av det antal övriga<br>ledamöter som regeringen bestämmer.</p>
<p>Polisstyrelsens ledamöter utom<br>polischefen utses av regeringen. För<br>dessa ledamöter skall lika många<br>suppleanter utses.</p>
<p>De ledamöter och supplean-<br>ter som utses skall vara svenska</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse av 6 § 1990:997.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1437.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ka medborgare, vara bosatta inom<br>distriktet och ha rösträtt vid val av<br>kommunfullmäktige. De bör väljas<br>så att erfarenhet av kommunalverk-<br>samhet blir företrädd bland dem. Vid<br>valet bör vidare beaktas att de olika<br>delarna av polisdistriktet och om<br>möjligt alla kommuner i distriktet blir<br>representerade.</p>
<p>medborgare, vara bosatta inom<br>distriktet och ha rösträtt vid val<br>av kommunfullmäktige. De bör<br>utses så att erfarenhet av kom-<br>munal verksamhet blir företrädd<br>bland dem. Vidare bör beaktas<br>att de olika delarna av polisdist-<br>riktet blir representerade.</p>
<p>5a§></p>
<p>Polisstyrelsen får inrätta en eller flera polisnämnder för att under styrelsen<br>leda polismyndigheten inom den eller de delar av polisdistriktet som styrelsen<br>bestämmer.</p>
<p>I en polisnämnd skall ingå polis-<br>chefen och det antal övriga ledamö-<br>ter, lägst fem och högst tio, som po-<br>lisstyrelsen bestämmer. Dessa leda-<br>möter utses av polisstyrelsen. Polis-<br>styrelsen får bestämma att också chef<br>för arbetsenhet inom nämndens om-<br>råde skall ingå. För de ledamöter som<br>utses av polisstyrelsen skall lika<br>många suppleanter utses.</p>
<p>I en polisnämnd skall ingå anting-<br>en polischefen eller den ställföreträ-<br>dande polischefen och det antal övriga<br>ledamöter, lägst fem och högst tio,<br>som polisstyrelsen bestämmer. Dessa<br>ledamöter utses av polisstyrelsen.<br>Polisstyrelsen får bestämma att också<br>chef för polisområde skall ingå. För<br>de ledamöter som utses av polissty-<br>relsen skall lika många suppleanter</p>
<p>utses.</p>
<p>I fråga om de ledamöter och suppleanter som utses av polisstyrelsen tilläm-<br>pas 5 § tredje stycket första och andra meningarna.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1990:997.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>2.4 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen<br>(1986:1102)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 32 § räddningstjänstlagen (1986:1102) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>32 §■</p>
<p>2. i fjällräddningstjänsten och i<br>fråga om efterforskning enligt 27 a §<br>polischefen i distriktet eller den som<br>denne har utsett,</p>
<p>Räddningsledare är</p>
<p>1. i den kommunala räddningstjänsten räddningschefen eller den som denne<br>har utsett,</p>
<p>2. i fjällräddningstjänsten och i<br>fråga om efterforskning enligt 27 a §<br>polischefen i distriktet eller den som<br>denne har utsett eller, om räddnings-<br>insatsen berör flera polisdistrikt, den<br>regionale polischefen eller den som<br>denne har utsett,</p>
<p>3. i övrig räddningstjänst den som den ansvariga myndigheten har utsett.</p>
<p>Samverkar två eller flera räddningskårer i en räddningsinsats som berör mer<br>än en kommuns område inom samma län, skall länsstyrelsen bestämma vem av<br>räddningsledarna som skall leda insatsen, om inte räddningsledarna själva har<br>bestämt det.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1992:97.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:511) om<br>omhändertagande av berusade personer m.m.</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:511) om omhändertagande av<br>berusade personer m.m.<sup>1</sup></p>
<p>dels att 4 och 6 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Om den omhändertagne inte be-<br>reds vård på sjukhus eller annan vård-<br>inrättning och inte heller tas om<br>hand på annat sätt eller annars kan<br>friges får han hållas kvar hos polisen.<br>Den omhändertagne får därvid tas i<br>förvar om det är nödvändigt med<br>hänsyn till ordning eller säkerhet.</p>
<p>Omhändertagen som förvaras hos<br>polisen skall fortlöpande underkastas<br>tillsyn. Skulle den omhändertagnes<br>tillstånd ge anledning till det, skall<br>han föras till sjukhus eller läkare så<br>snart det kan ske.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>En omhändertagen person som inte<br>bereds vård på sjukhus eller någon<br>annan vårdinrättning och inte heller<br>tas om hand på något annat sätt eller<br>annars kan friges får hållas kvar. Den<br>omhändertagne får därvid tas i förvar<br>om det är nödvändigt med hänsyn<br>till ordning eller säkerhet. Förvaras<br>den omhändertagne hos en kriminal-<br>vårdsmyndighet skall myndigheten ut-<br>öva tillsyn över den omhändertagne<br>enligt 6 § samt fullgöra de uppgifter<br>som avses i 7 § första och andra styck-<br>ena, om inte uppgifterna har fullgjorts<br>av polisen.</p>
<p>§</p>
<p>Den som är omhändertagen skall<br>fortlöpande ses till. Skulle den om-<br>händertagnes tillstånd ge anledning<br>till det, skall den omhändertagne föras<br>till sjukhus eller läkare så snart det<br>kan ske.</p>
<p>Förvaras den omhändertagne hos en<br>knminalvårdsmyndighet skall den<br>myndigheten underrätta den polis-<br>myndighet som beslutat om omhän-<br>dertagande så snart det finns skäl att<br>ompröva beslutet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1984:391.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:26.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>2.6 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § rättegångsbalken skall ha följande lydel-<br>se.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.<br>3 §’</p>
<p>I hovrätt skola finnas hovrätts-<br>president, en eller flera hovrättslag-<br>män samt hovrättsråd. De skola vara<br>lagfarna.</p>
<p>Hovrätt skall vara delad i två eller<br>flera avdelningar. Avdelning skall be-<br>stå av presidenten eller en lagman så-<br>som ordförande samt minst tre hov-<br>rättsråd, av dem en vice ordförande.</p>
<p>Vid hovrätt skall finnas kansli,<br>som hålles öppet för allmänheten å<br>bestämda tider.</p>
<p>I varje hovrätt skall det finnas en<br>hovrättspresident, en eller flera hov-<br>rättslagmän samt hovrättsråd av vilka<br>en eller flera skall vara vice ordföran-<br>de. De skall vara lagfarna.</p>
<p>En hovrätt får vara indelad i avdel-<br>ningar. Chef för en avdelning är presi-<br>denten eller en lagman.</p>
<p>Vid varje hovrätt skall det finnas<br>ett kansli som hålls öppet för allmän-<br>heten på bestämda tider.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1969:244.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om<br>allmänna förvaltningsdomstolar</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 10, 11 och 16 §§ lagen (1971:289) om allmänna<br>förvaltningsdomstolar<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>W §</p>
<p>I varje kammarrätt skall det finnas<br>en kammarrättspresident, en eller fle-<br>ra kammarrättslagmän samt kammar-<br>rättsråd av vilka en eller flera skall va-<br>ra vice ordförande. De skall vara<br>lagfarna.</p>
<p>Kammarrättspresident, kamar-<br>rättslagman och kammarrättsråd ut-<br>nämns av regeringen.</p>
<p>I kammarrätt finns kammarrätts-<br>president, en eller flera kammarrätts-<br>lagmän samt kammarrättsråd. De<br>skall vara lagfarna.</p>
<p>Kammarrättspresident, kammar-<br>rättslagman och kammarrättsråd wt-<br>nämnes av regeringen.</p>
<p>11</p>
<p>Kammarrätt är delad i avdelningar.<br>Regeringen får bestämma att avdel-<br>ning skall vara förlagd till annan ort<br>än den där domstolen har sitt säte.</p>
<p>Avdelning består av presidenten el-<br>ler en lagman såsom ordförande samt<br>av minst två kammarrättsråd, av vilka</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>En kammarrätt får vara indelad i<br>avdelningar. Regeringen får bestäm-<br>ma att en avdelning skall vara förlagd<br>till någon annan ort än den där dom-<br>stolen har sitt säte. Chef för en avdel-<br>ning är presidenten eller en lagman.</p>
<p>en är vice ordförande.</p>
<p>Om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av vissa mål<br>finns bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen<br>(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Bestämmel-<br>ser om särskild sammansättning vid behandling av mål enligt 10 kap. kommu-<br>nallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) finns i 13 a §.</p>
<p>16 §</p>
<p>Länsrätt får efter beslut av regering-<br>en vara delad i avdelningar. Avdelning<br>består av ordförande och minst två<br>rådmän. Ordförande är lagmannen<br>eller en chefsrådman.</p>
<p>Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om fastig-<br>hetstaxering finns bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).</p>
<p>En länsrätt får vara indelad i avdel-<br>ningar. Chef för en avdelning är lag-<br>mannen eller en chefsrådman.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1981:1323.</p>
<p>2 Senaste lydelse 1995: 21. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>3 Rättsväsendet</h1>
<h2>3.1 Omfattning och mål</h2>
<p>Rättsväsendets utgiftsområde omfattar polisvä-<br>sendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kri-<br>minalvården och kronofogdemyndigheterna.<br>Även Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinal-<br>verket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndig-<br>heten, rättshjälpen och de allmänna advokatbyrå-<br>erna ingår i utgiftsområdet.</p>
<p>Kriminalpolitikens överordnade mål är att<br>minska brottsligheten och öka människornas<br>trygghet. De brott som begås skall leda till ade-<br>kvata reaktioner från samhällets sida. I det ingår<br>att ta tillvara brottsoffrens intressen. Det skall<br>också finnas en human och säker kriminalvård.</p>
<p>Det övergripande målet för rättsväsendet är<br>den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet.</p>
<p>Med rättstrygghet avses människors skydd i<br>förhållande till andra för liv, hälsa, integritet och<br>egendom . Det uppnås främst genom en effektiv<br>brottsförebyggande och brottsbeivrande verk-<br>samhet och genom att respekten för lag och rätt<br>upprätthålls. Men rättstrygghet förutsätter också<br>en lättillgänglig och säker ordning för att lösa<br>tvister, såväl mellan enskilda som mellan enskilda<br>och det allmänna, samt ett väl fungerande exe-<br>kutionsväsende.</p>
<p>Rättssäkerheten kräver likformighet och för-<br>utsebarhet i rättskipning och myndighetsutöv-<br>ning. Den enskilde måste kunna lita på lagstift-<br>ningen och på myndigheterna. Lagstiftningen<br>skall vara modern och ändamålsenlig. Lagarna<br>skall värna demokratin och garantera grundläg-<br>gande fri- och rättigheter. De skall vara lätta att<br>förstå och svåra att kringgå eller missbruka. De<br>skall kunna stå sig under lång tid.</p>
<p>Rättstryggheten och rättssäkerheten kräver ett<br>kvalificerat och effektivt rättsväsende. Myndig-<br></p>
<p>heterna måste samverka med varandra och med<br>andra berörda. Rättsväsendet skall präglas av ett<br>medborgarperspektiv. Den enskilde skall bemö-<br>tas med värdighet och respekt.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000’</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>21 160</p></td><td>
<p>21 031</p></td><td>
<p>21 493</p></td><td>
<p>21 919</p></td><td>
<p>22 175</p></td><td>
<p>22 567</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 21 766 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 21 822 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>- Antalet anmälda brott ökade under 1997.<br>Inom de prioriterade brottskategorierna<br>ökade anmälningarna om vålds- och narko-<br>tikabrott medan ekobrottsanmälningarna<br>minskade.</p>
<p>- Antalet ärenden som redovisades till åklaga-<br>re inom de prioriterade brottskategorierna<br>var högre första halvåret 1998 än motsva-<br>rande period 1997.</p>
<p>- Inom åklagarväsendet fortsatte antalet in-<br>komna ärenden att minska under 1997.<br>Antalet avgjorda ärenden ökade och balan-<br>serna minskade. Under första halvåret 1998<br>ökade antalet inkomna ärenden jämfört<br>med första halvåret 1997.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Till tingsrätterna inkomna brottmål och<br>tvistemål minskade ytterligare under 1997.<br>Första halvåret 1998 fortsatte nedgången<br>totalt sett, men brottmålen ökade jämfört<br>med både första och andra halvåret 1997.<br>Balanserna minskade både under 1997 och<br>första halvåret 1998.</p>
<p>Vid länsrätterna ökade antalet inkomna och<br>balanserade mål marginellt under 1997. Un-<br>der första halvåret 1998 minskade måltill-<br>strömningen och antalet balanserade mål<br>kraftigt.</p>
<p>Antalet intagna i fängelse minskade kraftigt,<br>främst därför att intensivövervakning med<br>elektronisk kontroll nu omfattar hela lan-<br>det. Andelen skyddstillsynsdomar av det<br>totala antalet brottmålsdomar är oförändrat.<br>Medelbeläggningen i kriminalvårdsanstal-<br>terna minskade under 1997. Under första<br>halvåret 1998 ökade beläggningen jämfört<br>med samma period 1997.</p>
<p>Medelbeläggningen i häktena var i stort sett<br>oförändrad under 1997. Under första halv-<br>året 1998 ökade beläggningen jämfört med<br>samma period 1997.</p>
<p>Kronofogdemyndigheternas handläggings-<br>tider blev kortare inom flertalet områden<br>och balanserna minskade.</p>
<p>Rättsväsendets utgifter under 1997 översteg<br>statsbudgeten med cirka 335 miljoner kro-<br>nor. Enligt prognosen för år 1998 kommer<br>utgifterna att överstiga anslagen med cirka<br>463 miljoner kronor. Vid ingången av år<br>1999 beräknas anslagssparandet vara cirka<br>661 miljoner kronor.</p>
<p>Riksdagen beslutade 1997 att rättsväsendet<br>skulle tillföras 600 miljoner kronor perio-<br>den 1998 - 2000. Därutöver skulle 444 mil-<br>joner kronor av kriminalvårdens medel om-<br>fördelas inom rättsväsendet. Utöver dessa<br>tillskott tillförs rättsväsendet i enlighet med<br>1998 års ekonomiska vårproposition 750<br>miljoner kronor under perioden 1999-2001,<br>fördelat på 200 miljoner kronor år 1999,<br>250 miljoner kronor år 2000 och 300 miljo-<br>ner kronor år 2001. Dessutom tillförs enligt<br>denna proposition polisväsendet engångsvis<br>200 miljoner kronor år 1999 för insatser i de<br>utsatta storstadsmyndigheterna.</p>
<p>Förändringar under 1997 och 1998</p>
<p>- En ny grundutbildning för poliser inleddes<br>hösten 1997.</p>
<p>- Den 1 januari 1998 inrättades Ekobrotts-<br>myndigheten.</p>
<p>- Anställningsstoppet för åklagare har upp-<br>hävts och nya åklagare har anställts under<br>1998.</p>
<p>- Under 1997 stängdes nio kriminalvårdsan-<br>stalter och platsantalet minskades på flera<br>andra. Totalt minskade antalet platser med<br>447, varav 392 öppna platser.</p>
<p>- För att skapa större flexibilitet och effekti-<br>vitet i resursutnyttjandet har regeringen<br>överlämnat åt Kriminalvårdsstyrelsen att<br>besluta om häktes- och anstaltsorganisatio-<br>nens närmare utformning.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>- Moderniseringen av rättsväsendet skall fort-<br>sätta och brottsoffrens ställning skall stär-<br>kas.</p>
<p>- Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott<br>och ekonomisk brottslighet (inklusive<br>miljöbrott) skall prioriteras. Särskild upp-<br>märksamhet skall ägnas den grova och<br>gränsöverskridande brottsligheten, den mc-<br>relaterade brottsligheten, brott med rasis-<br>tiska inslag, våld mot kvinnor och över-<br>grepp mot barn.</p>
<p>- Det brottsförebyggande arbetet skall fort-<br>sätta att utvecklas.</p>
<p>- Vardagsbrottsligheten skall förebyggas och<br>bekämpas, främst genom en förbättrad när-<br>polisverksamhet.</p>
<p>- Storstädernas problem skall mötas med sär-<br>skilda insatser.</p>
<p>Pågående och planerade förändringar</p>
<p>- Polisen får en enkel och rationell lednings-<br>organisation. Polisstyrelsen ersätter länssty-<br>relsen som högsta organ för polisverksam-<br>heten i länet.</p>
<p>- Utbildningsreformen inom polisen fort-<br>sätter. Rekrytering och kompetensutveck-</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ling för all personal inom rättsväsendet mo-<br>derniseras.</p>
<p>Polisens organisation för att bekämpa den<br>grova organiserade brottsligheten ses över.</p>
<p>Östersjösamarbetet utvecklas vidare.</p>
<p>Polisens bidrag till internationella fredsbe-<br>varande insatser ökar.</p>
<p>Samarbetet mellan polis och åklagare för att<br>förbättra förundersökningarnas kvalitet och<br>effektivisera utredningsarbetet utvecklas vi-<br>dare.</p>
<p>Det omfattande reformarbete som inletts<br>för att skapa ett effektivare och mer flexi-<br>belt domstolsväsende fortsätter. Reformar-<br>betet avser arbetsformer, organisation och<br>kompetensutveckling.</p>
<p>3.3 Resultatbedömning</p>
<p>3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom<br>området</p>
<p>År 1997 anmäldes 1 196 000 brott, vilket är en<br>ökning med två procent jämfört med 1996. Den<br>anmälda brottsligheten är dock fortfarande lägre<br>än 1990.</p>
<p>Våldsbrotten, som till 80 procent utgörs av<br>misshandelsbrott, ökade kraftigt under första<br>hälften av 1990-talet. Därefter har ökningen<br>dämpats. År 1997 anmäldes ca 68 000 våldsbrott,<br>en ökning med knappt 2 procent. Preliminär sta-<br>tistik tyder på en fortsatt ökning första halvåret<br>1998.</p>
<p>Sexualbrottsanmälningarna har ökat från mit-<br>ten av 1970-talet fram till år 1993 men har sedan<br>legat på en relativt konstant nivå. År 1997 an-<br>mäldes knappt 7 700 brott vilket är en ökning<br>med fyra procent från år 1996.</p>
<p>När det gäller rånbrotten har anmälda bank-<br>och postrån minskat kraftigt under 90-talet me-<br>dan anmälda personrån ökat under de tre senaste<br>åren.</p>
<p>Säkerhetspolisen har nyligen redovisat att det<br>under 1997 anmäldes 1 752 brott som bedömdes<br>ha rasistiska eller främlingsfientliga inslag. De<br>vanligaste brottstyperna var misshandel, olaga<br>hot, ofredande samt förtal eller förolämpning.<br>Någon liknande redovisning har inte gjorts tidi-<br>gare och det är således inte möjligt att dra några<br></p>
<p>slutsatser om hur detta slag av brottslighet ut-<br>vecklas.</p>
<p>Antalet anmälda brott mot narkotikastraffla-<br>gen och brott mot varusmugglingslagen avseende<br>narkotika minskade under 1997 med sammanlagt<br>2 procent. Dessa brott varierar kraftigt från år till<br>år.</p>
<p>Stöldbrottsanmälningarna, som utgör 60 pro-<br>cent av alla brottsanmälningar, ökade med 6 pro-<br>cent år 1997. Biltillgrepp och stöld ur eller från<br>motorfordon, som utgör ca 30 procent av de<br>anmälda stöldbrotten, ökade med 11 respektive<br>13 procent.</p>
<p>Antalet anmälda skadegörelsebrott har nästan<br>fördubblats sedan år 1980. År 1997 ökade antalet<br>anmälningarna med 6 procent jämfört med 1996.<br>Skadegörelse på motorfordon och klotter står<br>tillsammans för nästan hälften av alla skadegörel-<br>sebrott.</p>
<p>Antalet anmälda rattfylleribrott har minskat<br>sedan år 1991. Under år 1997 fortsatte rattfylle-<br>ribrotten att minska; antalet sjönk med 10 pro-<br>cent jämfört med föregående år. Olovlig körning<br>är ett annat trafikbrott där antalet anmälda brott<br>också minskat under denna period, med undan-<br>tag för år 1997 då de ökade med 4 procent jäm-<br>fört med året innan.</p>
<p>Andelen uppklarade brott år 1997 var 25 pro-<br>cent. Trots att man i dag klarar upp betydligt fler<br>brott än på 1950-talet, har uppklaringsprocenten<br>successivt minskat sedan dess. Den lägsta nivån,<br>23 procent, noterades år 1996.</p>
<p>Rättsväsendets verksamhetsresuItat</p>
<p>-Polisväsendet</p>
<p>Under 1997 ökade både utredningsbalanserna<br>och genomströmningstidema. Under första<br>halvåret 1998 minskade dock antalet balanserade<br>ärenden med 10 procent och är därmed också<br>lägre än vid halvårsskiftet 1997. Balansminsk-<br>ningen har uppnåtts trots att 5 000 fler ärenden<br>har anmälts under första halvåret 1998 än under<br>motsvarande period 1997.</p>
<p>Även om balansutvecklingen under 1998 to-<br>talt sett är positiv finns det stora skillnader mel-<br>lan olika brottstyper. Antalet ekobrottsutred-<br>ningar har minskat betydligt genom regerings-<br>uppdraget att arbeta ner balanserna. Antalet<br>våldsbrottsutredningar har däremot bara minskat<br>marginellt och antalet narkotikaärenden i balans<br>har ökat från halvårsskiftet 1997.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>- Åklagarväsendet</p>
<p>Under 1997 skedde flera förändringar i positiv<br>riktning. Bland annat ökade antalet avslutade<br>ärenden och balanserna minskade. Den positiva<br>utvecklingen fortsatte under första halvåret 1998.<br>Antalet inkomna ärenden minskade under 1997<br></p>
<p>men är första halvåret 1998 högre än motsvaran-<br>de period 1997. Åklagarväsendet har nu, efter<br>nedgången i samband med omorganisationen<br>1996, återtagit sin arbetskapacitet från tiden strax<br>före reformen.</p>
<p>- Domstolsväsendet</p>
<p>Antalet till tingsrätterna inkomna mål fortsatte<br>att minska under 1997. Jämfört med 1993 har<br>tvistemålen minskat med 29 och brottmålen med<br>26 procent. Första halvåret 1998 fortsatte tviste-<br>målen att minska medan antalet inkomna brott-<br>mål ökade jämfört med motsvarande period<br>1997. Balanserna minskade ytterligare under</p>
<p>1997 och första halvåret 1998.</p>
<p>Vid länsrätterna ökade antalet inkomna och<br>balanserade mål marginellt under 1997. De änd-<br>rade reglerna om socialt bistånd medförde emel-<br>lertid att de inkomna målen minskade med 16<br>procent och de balanserade med 12 procent<br>första halvåret 1998.</p>
<p>I hovrätterna ökade antalet balanserade mål<br>bara marginellt under 1997. Till följd av en tillfäl-<br>lig uppgång i måltillströmningen ökade balansen<br>med knappt 900 mål under första halvåret 1998.</p>
<p>I kammarrätterna ökade antalet balanserade<br>mål kraftigt under 1997. Under första halvåret</p>
<p>1998 förblev balanserna, trots en ökad måltill-<br>strömning, i stort sett oförändrade.</p>
<p>- Kriminalvården</p>
<p>Insatserna för att bekämpa narkotikamissbruk<br>liksom möjligheterna till sysselsättning och and-<br>ra för de häktade gemensamma aktiviteter under<br>häktestiden har ökat. Kriminalvården har hållit<br>antalet avvikelser från anstalt och andelen miss-<br>skötta permissioner på en låg nivå. Arbetet med<br>att förbättra säkerheten i anstalterna har intensi-<br>fierats med anledning av att fyra intagna mördats<br>sedan december 1996 och även andra allvarliga<br>incidenter inträffat på anstalterna.</p>
<p>Under 1997 minskade medelbeläggningen i<br>anstalterna till 80 procent av i medeltal 4 477 till-<br>gängliga platser. Medelbeläggningen i häktena<br>var 78 procent av i medeltal 1 439 tillgängliga<br>platser, och således i stort sett oförändrad jäm-<br>fört med 1996. Första halvåret 1998 har medel-<br></p>
<p>beläggningen såväl i anstalterna som vid häktena<br>ökat jämfört med samma period 1997.</p>
<p>- Kronofogdemyndigheterna</p>
<p>Antalet ärenden om betalningsföreläggande och<br>handräckning har sjunkit från den höga nivån i<br>början av 1990-talet, men nedgången har nu av-<br>stannat. Antalet enskilda utsökningsmål har åter<br>minskat, efter en uppgång år 1996, och var färre<br>år 1997 än år 1995. Däremot har antalet inkomna<br>allmänna mål ökat mycket kraftigt och var under<br>1997 cirka 50 procent fler än under 1996. Upp-<br>gången förklaras i sin helhet av den nya ordning-<br>en för indrivning av underhållsfordringar. Den<br>faktiska arbetsbelastningen har inte ökat på mot-<br>svarande sätt. Handläggningstiderna har förkor-<br>tats inom flertalet områden och det direkta be-<br>loppsmässiga utfallet av indrivningsverksam-<br>heten har förbättrats något.</p>
<p>3.3.2 Regeringens slutsatser</p>
<p>Diagram 3.1 Samtliga anmälda brott 1950 - 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-92.png" style="width:167pt;height:136pt;"/>
<p>--------Samtliga anmälda brott</p>
<p>Källa: Brottsförebyggande rådet</p>
<p>Statistiken visar att antalet brott som kommer till<br>polisens kännedom ökat sedan år 1950, då cirka<br>195 000 brott anmäldes. År 1997 anmäldes sex<br>gånger så många eller 1 196 000 brott. Under<br>1990-talet har dock antalet anmälda brott legat<br>på en relativt konstant nivå. I början av 1990-<br>talet sjönk den anmälda brottsligheten och är<br>trots en ökning under de senaste tre åren fortfa-<br>rande lägre år 1997 än år 1990. Preliminär sta-</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>tistik för första halvåret 1998 indikerar en fort-<br>satt ökning på ett par procent.</p>
<p>Ökningen av den anmälda brottsligheten un-<br>der efterkrigstiden delar Sverige med den övriga<br>västvärlden. Ökningen kan knappast förklaras<br>med några faktorer på kriminalpolitikens område<br>utan måste sökas i sådana samhällsförändringar<br>som det ökade materiella välståndet, inflyttning-<br>en till storstäder och minskad social kontroll.<br>Även faktorer som anmälningsbenägenhet och<br>minskad tolerans mot våld spelar in. Detta inne-<br>bär att den nuvarande brottsnivån, även om nivån<br>som sådan inger oro, endast i begränsad ut-<br>sträckning kan användas som ett mått på resul-<br>tatet av rättsväsendets verksamhet.</p>
<p>Rättsväsendets uppgift är att, inom ramen för<br>samhällsutvecklingen i stort, sträva efter att till-<br>godose den enskildes krav på rättstrygghet och<br>rättssäkerhet. Det är inte möjligt att från år till år<br>mäta rättsväsendets bidrag på dessa områden.<br>Rättsväsendets verksamhet måste i stället bedö-<br>mas genom en uppföljning och analys av de åt-<br>gärder som har vidtagits för att uppnå de angivna<br>målen. Redovisningen i det följande avser de åt-<br>gärder som genomförts eller pågår för att för-<br>bättra förutsättningarna för måluppfyllelse.</p>
<p>Åtskilliga förändringar har vidtagits eller pla-<br>neras för att möjliggöra en effektivare verksam-<br>het inom polisväsendet. Att länsmyndighetsre-<br>formen nu är helt genomförd och att lednings-<br>centraler och administrativa funktioner har kon-<br>centrerats till färre enheter är exempel på sådana<br>åtgärder.</p>
<p>Polisens nya resultatmodell, som användes<br>första gången år 1997, ger ännu inte ett helt till-<br>fredsställande underlag för bedömning av verk-<br>samhetsresultatet. Det är inte heller möjligt att<br>på alla områden göra jämförelser med tidigare års<br>prestationer. Men det står klart att arbetsläget på<br>många håll, efter bl.a. uppsägningar av civilan-<br>ställda, övertidsstopp och uteblivna investeringar<br>i fordon och annan teknisk utrustning, är mycket<br>ansträngt. Polisens verksamhetsresultat under</p>
<p>1997 bär också spår av de påfrestningar som om-<br>organisationer och besparingsambitioner har<br>medfört. Bland annat har både handläggningsti-<br>der och balanser ökat när det gäller brottsutred-<br>ningar. Resultatredovisningen för första halvåret</p>
<p>1998 indikerar dock att utvecklingen på flera om-<br>råden har vänt till det bättre.</p>
<p>Närpolisverksamheten och bekämpningen av<br>vardagsbrottsligheten hör till de verksamheter<br>där behovet av fortsatt uppmärksamhet är störst.<br>Det kan delvis förklaras av de svårigheter som<br></p>
<p>alltid möter en genomgripande reform av detta<br>slag. Men det finns också hinder för ett effektivt<br>närpolisarbete som är inbyggda i polisorganisa-<br>tionen. Det kan naturligtvis inte accepteras att<br>närpolisreformen stannar av eller rent av hotar<br>att gå om intet.</p>
<p>Åklagarväsendet har återtagit sin produktivitet<br>efter den nedgång i arbetskapaciteten som in-<br>träffade i samband med omorganisationen 1996.<br>Det har skett samtidigt som antalet anställda<br>minskat och ekonomin varit ansträngd. Rege-<br>ringen bedömer att det nu finns förutsättningar<br>att ytterligare förbättra åklagarväsendets verk-<br>samhetsresultat och effektivitet och därmed för-<br>verkliga syftet med reformen.</p>
<p>En ny myndighet, Ekobrottsmyndigheten,<br>med uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet<br>inrättades den 1 januari 1998. Sedan den 1 juni i<br>år är verksamheten i gång i den nya organisatio-<br>nen. Omfattande insatser i form av kompetens-<br>utveckling och teknisk utrustning skall ge myn-<br>digheten förutsättningar att klara av en alltmer<br>komplicerad och kvalificerad brottslighet.</p>
<p>Genomförandet av Domstolsutredningens<br>förslag, den så kallade instansordningsreformen,<br>och införandet av tvåpartsprocessen i de allmän-<br>na förvaltningsdomstolarna har redan nu lett till<br>en mer renodlad domstolsverksamhet i dessa.<br>Förändringarna har också medfört att även de<br>allmänna förvaltningsdomstolarna nu har tyngd-<br>punkten förlagd till första instans.</p>
<p>Ett omfattande reformarbete har också inletts<br>i syfte att skapa ett effektivare och mer flexibelt<br>domstolsväsende. Reformarbetet förväntas få full<br>effekt mot slutet av mandatperioden.</p>
<p>Kriminalvården har, trots ett allt tyngre kli-<br>entel, lyckats hålla antalet avvikelser från anstalt<br>och misskötta permissioner på en låg nivå. Man<br>har fortsatt att utveckla innehållet i verksamhe-<br>ten vid häkten, anstalter och inom frivården och<br>arbetar med att kvalitetssäkra den brotts- och<br>missbruksrelaterade programverksamheten. För<br>att insatserna ska kunna bedömas måste emeller-<br>tid metoder för att mäta effekterna av verksam-<br>heten utvecklas.</p>
<p>Det är tillfredsställande att kriminalvården har<br>ökat insatserna för att bekämpa narkotikamiss-<br>bruk liksom att möjligheterna till sysselsättning<br>och andra gemensamma aktiviteter under häk-<br>testiden har förbättrats.</p>
<p>Den förändringsverksamhet inom rättsväsen-<br>det som har redovisats här leder enligt regering-<br>ens mening i rätt riktning. Verksamheten måste<br>emellertid även fortsättningsvis konsekvent sty-</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ras mot de övergripande målen. För att möjliggö-<br>ra en sådan styrning måste myndigheterna ut-<br>veckla tydliga och mätbara verksamhetsmål som<br>kan följas upp löpande. Såväl effektiviteten som<br>kvaliteten i verksamheten skall kunna mätas. Ar-<br>betet med att utveckla mål och analysera verk-<br>samhetsresultatet måste intensifieras. Detta är en<br>viktig del i moderniseringen av rättsväsendets<br>myndigheter och nödvändigt för att säkra för-<br>troendet för rättsväsendet.</p>
<h2>3.4 Prioriteringar</h2>
<p>Prioriteringarna för rättsväsendet tar sin ut-<br>gångspunkt i kraven på rättstrygghet, rättssäker-<br>het, rationalitet och effektivitet. Kompetent per-<br>sonal och ledning, modern teknik och rationella<br>metoder är nödvändiga redskap såväl i brottsbe-<br>kämpningen som i rättsväsendets övriga verk-<br>samhet. Dka viktig är en ändamålsenlig organi-<br>sation av myndigheterna med långtgående sam-<br>verkan och en genomtänkt ansvarsfördelning<br>dem emellan. Rättsväsendets verksamhet ska ut-<br>gå från ett medborgarperspektiv.</p>
<p>Kriminalpolitiken skall bygga på kunskap om<br>brottsligheten och dess orsaker.</p>
<p>Rättsväsendet är den myndighetssfär som har<br>det grundläggande ansvaret för kriminalpoliti-<br>ken. Brottsligheten påverkas dock av en rad<br>faktorer i samhället varav många ligger utanför<br>rättsväsendets område. En effektiv kriminalpoli-<br>tik kan bara drivas inom ramen för en allmän<br>välfärdspolitik som leder till social trygghet, en<br>rättvis fördelning och solidaritet människor<br>emellan. Åtgärder som rör barn och ungdomar,<br>alkohol, droger, arbetsmarknad och utbildning<br>är särskilt viktiga för att förebygga brottslighet.</p>
<p>Kampen mot den organiserade brottsligheten<br>kräver nationell samordning och internationellt<br>samarbete. För det behövs en översyn av den<br>centrala polisorganisationen och fortsatta insat-<br>ser för brottsbekämpningen i EU, Schengen och<br>Östersjösamarbetet.</p>
<p>Regeringen moderniserar rättsväsendet för att<br>tillgodose medborgarnas krav på effektivitet och<br>snabbhet med bibehållen rättssäkerhet</p>
<p>Rättsväsendet måste kunna möta den ökade och<br>mer komplicerade brottsligheten, internationali-<br>seringen och den tekniska utvecklingen. För att<br></p>
<p>det skall vara möjligt måste organisation, regel-<br>verk och arbetsmetoder förändras. Modernise-<br>ringen av rättsväsendet skall utgå från en helhets-<br>syn på verksamheten, en ingående diskussion om<br>ansvarsfördelningen och krav på långtgående<br>myndighets samverkan.</p>
<p>Medborgarperspektivet skall prägla verksam-<br>heten. Det gäller såväl i det brottsförebyggande<br>arbetet som i de olika myndigheternas arbete<br>med utredning, lagföring, straffverkstäl-lighet<br>och insatser för stöd till brottsoffer. Det gäller<br>också rättsväsendets arbete med att lösa tvister<br>mellan enskilda eller mellan enskilda och det all-<br>männa.</p>
<p>I det brottsförebyggande arbetet är medbor-<br>garperspektivet och kravet på samverkan mellan<br>myndigheter och andra berörda tydligare än in-<br>om andra verksamheter. En grundtanke med det<br>nationella brottsförebyggande programmet, Al-<br>las vårt ansvar, som regeringen presenterade un-<br>der 1996, var att brottsligheten måste angripas i<br>samverkan med dem som berörs av den. Närpoli-<br>sen skall vara en drivande kraft i det brottsföre-<br>byggande arbetet. Närpolisreformen innebär att<br>tyngdpunkten i polisarbetet flyttas närmare dem<br>som berörs av brottsligheten och att polisen skall<br>arbeta i samverkan med andra, t.ex. kommuner,<br>näringsliv, organisationer och enskilda.</p>
<p>Ett självklart krav på rättsväsendet är att brott<br>utreds och lagföring sker inom rimlig tid. Såväl<br>brottsoffer som vittnen och misstänkta vinner på<br>att ärendena handläggs så effektivt som möjligt.<br>Det gäller inte minst för unga lagöverträdare. Ett<br>avgörande i nära anslutning till händelsen innebär<br>också en säkrare bedömning av brottet eftersom<br>tilltalad, målsägande och vittnen har händelsen i<br>färskt minne. I dag är genomsnittstiden från<br>brottsanmälan till avgörande för lång. Polisut-<br>redningarna måste bli snabbare och tiden för<br>åklagarens och domstolens hantering måste<br>kortas. För att undanröja förluster av tid och in-<br>formation när ett ärende passerar mellan olika<br>tjänstemän och myndigheter krävs ett process-<br>fokuserat utvecklingsarbete. Inom ramen för<br>åklagarväsendets och polisens samverkan pågår<br>nu ett omfattande arbete för att förbättra förun-<br>dersökningarnas kvalitet och effektivisera utred-<br>ningsarbetet. Det är emellertid nödvändigt att<br>ytterligare förbättra detta samarbete och under-<br>söka möjligheterna till samverkan och samord-<br>ning med andra myndigheter inom rättsväsendet.<br>Regeringen avser att initiera sådana projekt på<br>någon eller några orter.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Det finns också ett behov av fortsatt organi-<br>sationsutveckling inom enskilda myndighetsom-<br>råden. Ett exempel är polisväsendet. Statsmak-<br>ternas styrning av polisen försvåras av att den<br>nuvarande organisationen är komplicerad och<br>föråldrad och av att ansvarsförhållandena i många<br>stycken är oklara. Polisledningskommitténs för-<br>slag innebär att polisverksamheten i ett län skall<br>styras av en särskild polisstyrelse med ledamöter<br>som nomineras av partierna och utses av rege-<br>ringen. Länsstyrelsens ansvar för polisverksam-<br>heten skall upphöra. Tillsynen över polisen skall<br>åligga Rikspolisstyrelsen, som också skall få en i<br>vissa avseenden utvidgad föreskriftsrätt. Försla-<br>gen innebär en betydande förenkling och mo-<br>dernisering av polisorganisationen.</p>
<p>Aven inom domstolsväsendet finns ett stort<br>behov av modernisering och reformering. Re-<br>formarbetet avser arbetsformer, organisation och<br>kompetensutveckling. Målstyrningen måste bli<br>tydligare och domstolarna skall ges större möj-<br>ligheter att själva besluta om sin organisation och<br>sina arbetsformer. För att få ett bättre underlag<br>för det fortsatta förändringsarbetet har regering-<br>en inlett försöksverksamheter som syftar till att<br>förbättra domstolarnas beredningsorganisation<br>och till att utveckla det administrativa samarbetet<br>mellan domstolarna.</p>
<p>Det är inte bara organisatoriska förändringar<br>som behöver genomföras utan också åtgärder för<br>att förbättra förhållandena för de enskilda som<br>kommer i kontakt med rättsväsendet. Brottsof-<br>ferutredningen har lämnat en rad förslag för att<br>förbättra brottsoffrens situation (SOU 1998:40).<br>Det handlar bl.a. om förstärkt stöd till brottsof-<br>fer under rättegångar, förbättrat bemötande av<br>brottsoffer hos polis, åklagare och i domstol<br>samt ökat ekonomiskt stöd till ideella brottsof-<br>ferorganisationer. Vidare har Domstolsverket<br>nyligen redovisat ett åtgärdsprogram för att för-<br>bättra bemötandet av parter, vittnen och målsä-<br>gande. Förslagen bereds för närvarande inom re-<br>geringskansliet.</p>
<p>För att rättsväsendet skall kunna svara mot det<br>moderna samhällets krav måste också kompe-<br>tensförsörjningen ses över. Nyrekryteringen av<br>personal måste anpassas till myndigheternas<br>långsiktiga behov av kompetens och det måste<br>finnas program för kontinuerlig kompetensut-<br>veckling. Inom rättsväsendets olika verksam-<br>hetsområden pågår ett omfattande arbete för att<br>förbättra rekryteringen och utbildningen. Ett ex-<br>empel är polisväsendet, som under budgetperio-<br>den fullföljer den utbildningsreform som inled-<br></p>
<p>des 1997 med en ny grundutbildning för poliser.<br>Reformen fortsätter nu med en modell för vida-<br>reutbildning av all personal och ett nytt system<br>för rekrytering och utbildning av chefer.</p>
<p>Hos Riksåklagaren utarbetades under 1997<br>grundläggande principer för den framtida kom-<br>petensutvecklingen som nu vidareutvecklas.</p>
<p>Domstolsverket skall den 1 mars 1999 till re-<br>geringen redovisa en utbildningsplan som syftar<br>till en utvidgad och breddad kompetensutveck-<br>ling för domstolsanställda.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det ett för<br>rättsväsendets myndigheter gemensamt behov av<br>ökad kriminologisk och kriminalpolitisk kom-<br>petens. Brottsförebyggande rådet har initierat en<br>mastersutbildning med denna inriktning för an-<br>ställda inom rättsväsendet.</p>
<p>De senaste årens utveckling med bl.a. mål- och<br>resultatstyrning innebär att chefernas uppgifter<br>har förändrats. Det krävs därför ökade satsningar<br>på chefsutveckling, inte minst för att tydliggöra<br>vilka skyldigheter och befogenheter cheferna har.<br>Polisväsendets nya modell för rekrytering och<br>utbildning av chefer har redan nämnts. Dom-<br>stolsverket bedriver sedan ett år tillbaka en ny<br>chefsutbildning som är betydligt mer omfattande<br>än tidigare. Även inom åklagarväsendet har<br>chefsutbildningen uppmärksammats alltmer.</p>
<p>Ett modernt rättsväsende kräver en fortsatt<br>utbyggnad av IT-stödet och satsningar på nya<br>och förbättrade system. Givetvis måste rättsvä-<br>sendets IT-miljöer kunna samverka med varand-<br>ra för att hindra onödigt dubbelarbete. Genom<br>Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning<br>utvecklas rättsväsendets IT-stöd i hög utsträck-<br>ning mot gemensamma tekniska lösningar.</p>
<p>Regeringen fortsätter att prioritera kampen mot<br>våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk<br>brottslighet</p>
<p>Antalet anmälda våldsbrott ökade kraftigt under<br>den första delen av 1990-talet. Sedan dämpades<br>ökningen och under 1996 minskade anmälning-<br>arna något. Under det senaste året har emellertid<br>anmälningstakten på nytt börjat öka. Utveck-<br>lingen är mycket oroande. Särskild uppmärk-<br>samhet måste därför även i fortsättningen ägnas<br>åt kampen mot våldsbrotten. För att motverka<br>våld i städernas citykärnor, i anslutning till kro-<br>gar och nöjesetablissemang, i gatumiljön eller<br>annars på allmän plats är polisens resursanvänd-<br>ning och arbetssätt av avgörande betydelse.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har<br>vidtagit åtgärder för att behovsanpassa polisens<br>arbetstider och samordningen av olika polisiära<br>verksamheter. Fortsatta sådana åtgärder är nöd-<br>vändiga för att polisens insatser mot våld på all-<br>män plats skall kunna bli tillräckligt kraftfulla.</p>
<p>En stor del av våldet i samhället utövas emel-<br>lertid i hemmet mellan nära anhöriga. Ofta är det<br>en kvinna eller ett barn som är offret. I kampen<br>mot våldsbrottslighet av detta slag är behovet av<br>myndighetssamarbete uppenbart. Särskilt när det<br>gäller övergrepp mot barn är också en skyndsam<br>handläggning nödvändig.</p>
<p>Regeringen har under våren 1998 lämnat pro-<br>positionen Kvinnofrid, där en mängd åtgärder<br>mot prostitution och våld mot kvinnor presente-<br>ras. Åtgärderna innefattar ny och skärpt lagstift-<br>ning, förebyggande åtgärder och insatser för att<br>förbättra myndigheternas bemötande av utsatta<br>kvinnor. Ett nytt kvinnofridsbrott har införts,<br>som tar sikte på upprepade kränkningar av när-<br>stående kvinnor men även omfattar kränkningar<br>av barn och andra närstående personer. En ut-<br>bildningssatsning pågår inom rättsväsendet, soci-<br>altjänsten och hälso- och sjukvården. Stödet till<br>kvinnojourerna har höjts väsentligt. Totalt har 41<br>miljoner kronor anslagits för åtgärder mot pro-<br>stitution och våld mot kvinnor.</p>
<p>Rasistiska och främlingsfientliga yttringar har<br>ingen plats i ett demokratiskt samhälle. Såväl<br>spridningen av rasistiska och främlingsfientliga<br>budskap som brottslighet grundad på sådana idé-<br>er måste förebyggas och mötas med kraftfulla<br>åtgärder. Samarbetet mellan Säkerhetspolisen<br>och den öppna polisen på detta område har varit<br>lyckosamt och måste utvecklas vidare.</p>
<p>Den kommitté som regeringen tillsatt för att<br>överväga viss lagstiftning med anknytning till or-<br>ganiserad brottslighet skall också ta upp frågor<br>som rör rasistisk brottslighet. Kommittén skall<br>bl.a. överväga om den nuvarande bestämmelsen<br>om hets mot folkgrupp är tillräcklig för att hind-<br>ra rasistiska organisationer från att verka, om det<br>bör vara förbjudet att bära uniform i politiskt<br>syfte samt om det straffrättsliga skyddet för ho-<br>mosexuella bör ökas.</p>
<p>Aven på detta område finns det ett behov av<br>samverkan inom rättsväsendet, till exempel när<br>det gäller kunskaper om den ideologiska grunden<br>för de rasistiska yttringarna.</p>
<p>Missbruk av narkotika är en starkt bidragande<br>orsak till förekomsten av brott och otrygghet i<br>samhället. Vid sidan av den brottslighet som är<br>förknippad med själva hanteringen av narkoti-<br></p>
<p>kan, skapar missbruket och den illegala handeln<br>med narkotika en grogrund för annan kriminali-<br>tet. Att bekämpa narkotikabrottsligheten är<br>därför en av de viktigaste kriminalpolitiska prio-<br>riteringarna. Regeringen har i en skrivelse till<br>riksdagen givit en narkotikapolitisk redogörelse<br>(skr. 1997/98:172). Redogörelsen omfattar både<br>de nationella och de internationella insatserna på<br>narkotikapolitikens område.</p>
<p>Regeringen har också tillkallat en narkotika-<br>kommission som skall utvärdera samhällets nar-<br>kotikapolitiska insatser och föreslå effektivise-<br>ringar av narkotikapolitiken. Översynen skall<br>omfatta såväl lagstiftningen på området som<br>samhällets åtgärder i övrigt.</p>
<p>Den ekonomiska brottsligheten utgör ett all-<br>varligt samhällshot som måste bekämpas med<br>kraft. En ny myndighet, Ekobrottsmyndigheten,<br>med uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet<br>inrättades den 1 januari 1998. Omfattande insat-<br>ser i form av kompetensutveckling och teknisk<br>utrustning skall ge myndigheten förutsättningar<br>att klara av en alltmer komplicerad och kvalifice-<br>rad brottslighet. I regeringens årliga skrivelse till<br>riksdagen, som avges inom kort, redovisas läget,<br>i Sverige och internationellt, i fråga om den eko-<br>nomiska brottsligheten. Brottsförebyggande rå-<br>det har tillförts resurser för att finansiera forsk-<br>ning om ekonomisk brottslighet.</p>
<p>Miljöbrotten utgör en särskild form av eko-<br>nomisk brottslighet som kräver förstärkta åtgär-<br>der från samhällets sida. Förutom de omfattande<br>förslag till ny lagstiftning som har lämnats under<br>året kommer regeringen att i oktober 1998 till<br>riksdagen redovisa en nationell strategi mot mil-<br>jöbrott.</p>
<p>Regeringen intensifierar kampen mot den<br>organiserade brottsligheten genom nationell<br>samordning och internationellt samarbete</p>
<p>Insatser mot gränsöverskridande brottslighet<br>förutsätter internationellt samarbete för att bli<br>effektiva och verkningsfulla. Av särskilt värde för<br>insatserna mot den internationella brottsligheten<br>i Europa är inrättandet av den europeiska polis-<br>byrån Europol.</p>
<p>Inom EU pågår också i övrigt ett omfattande<br>arbete med att förbättra såväl det polisiära samar-<br>betet som samarbetet på den internationella<br>straffprocessrättens område. Det gäller bl.a. ut-<br>lämningsförfarandet och förutsättningarna för<br>att bistå utländska åklagare och domstolar med</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>bevisupptagning och olika former av tvångsme-<br>del. EU har också antagit en detaljerad hand-<br>lingsplan mot organiserad brottslighet.</p>
<p>Anslutningen till Schengen kommer att stärka<br>samarbetet mot internationell och organiserad<br>brottslighet. Schengenkonventionen omfattar<br>såväl polisiärt som rättsligt samarbete. Sveriges<br>målsättning är att delta operativt i samarbetet<br>från år 2000. Då kommer personkontrollerna vid<br>de inre gränserna att avskaffas och svensk polis<br>kommer att anslutas till Schengens informations-<br>system.</p>
<p>Internationellt samarbete av stor betydelse fö-<br>rekommer inte bara inom ramen för EU och<br>Schengenavtalet utan också med Ostersjöstater-<br>na. Här spelar aktionsgruppen mot organiserad<br>brottslighet i Östersjöområdet en nyckelroll. I<br>aktionsgruppen, som tillkommit på svenskt initi-<br>ativ, ingår de nordiska länderna, Tyskland, de<br>baltiska staterna, Polen och Ryssland. Aktions-<br>gruppens arbete mot grov organiserad brottslig-<br>het av olika slag har nu pågått i två år. Gruppen<br>har initierat och genomfört ett konkret, praktiskt<br>och resultatinriktat samarbete mellan polis, åkla-<br>gare och tull samt kust- och gränsbevaknings-<br>myndigheter i de olika länderna. Erfarenheterna<br>av gruppens arbete är mycket lovande och kom-<br>mer att spela en viktig roll i det framtida samar-<br>betet i regionen.</p>
<p>Sverige deltar också i den kamp mot grov och<br>gränsöverskridande brottslighet som bedrivs in-<br>om ramen för FN:s narkotikaprogram och FN:s<br>brottsförebyggande och straffrättsliga kommis-<br>sion. I kommissionen pågår ett arbete med att<br>skapa en global konvention mot organiserad<br>brottslighet.</p>
<p>I Sverige liksom i andra nordiska länder har<br>under ett antal år en grov organiserad brottslig-<br>het med anknytning till vissa motorcykelklubbar<br>vuxit fram. Brottsligheten har bl.a. tagit sig ut-<br>tryck i mycket allvarliga våldsdåd riktade mot ri-<br>valiserande klubbar. Beskyddar- och inkasso-<br>verksamhet förekommer också. Även om de all-<br>varliga våldsdåden tycks ha minskat under det<br>senaste året är situationen oroande. Regeringen<br>har i propositionen 1997/98:181 lagt fram förslag<br>till lagstiftning som ökar möjligheterna att ingri-<br>pa mot vissa mc-klubbar. Förslaget innebär bl.a.<br>att det blir lättare att genomföra husrannsakan i<br>lokaler som används av kriminella. Ytterligare<br>förslag övervägs inom Justitiedepartementet,<br>bl.a. vad gäller den hyres- och expropriations-<br>rättsliga lagstiftningen. Vidare har regeringen ny-<br>ligen tillkallat en kommitté med uppgift att över-<br></p>
<p>väga om det bör bli straffbart att aktivt delta i en<br>organisation som sysslar med brottslig verksam-<br>het.</p>
<p>Regeringen avser också att besluta om en<br>översyn av polisens organisation för kampen mot<br>den organiserade brottsligheten. Målet för över-<br>synen är att säkerställa att det hot som inte minst<br>den grova internationella kriminaliteten utgör<br>mot landet och människorna kan bekämpas på<br>ett effektivt sätt. Rikskriminalpolisens och Sä-<br>kerhetspolisens roller ska belysas och gränsdrag-<br>ningen mellan de båda polisorganen prövas.</p>
<p>Regeringen förstärker närpolisen och det lokala<br>brottsförebyggande arbetet i en kraftsamling mot<br>vardagsbrottsligheten</p>
<p>Det stora flertalet brott som begås drabbar en-<br>skilda i deras närmiljö. De allra flesta brott hör<br>till det som vi kallar vardagsbrottslighet. Det rör<br>sig ofta om tillgrepp och skadegörelser, t.ex. stöl-<br>der av och ur bilar, bostadsinbrott, klotter cykel-<br>stölder och butiksstölder. Hit hör också andra<br>brott som skapar otrygghet i närmiljön, såsom<br>gatulangning av narkotika, försäljning av illegal<br>sprit till unga samt våld och hot i gatumiljö och<br>på andra allmänna platser. Dessa brott drabbar<br>enskilda som har svårt att förutse eller skydda sig<br>mot dem.</p>
<p>Närpolisen, som när den är färdiguppbyggd<br>skall bli basen i polisverksamheten, har vardags-<br>brottsligheten som sin huvuduppgift. Den skall i<br>princip ansvara för all polisverksamhet som avser<br>vardagsbrottslighet inom sitt geografiska områ-<br>de. Inom ramen för sin särskilda kompetens skall<br>närpolisen vara en drivande kraft i det lokala<br>brottsförebyggande arbetet. Den skall samverka<br>med myndigheter och enskilda som berörs av<br>brottsligheten eller kan påverka den. Men också<br>annan polisverksamhet som inte kräver särskild<br>expertis ankommer på närpolisen. Tillgängliga<br>uppgifter indikerar att närpolisverksamheten på<br>många håll präglas av resursbrist och andra pro-<br>blem. En RRV-rapport visar att närpolisverk-<br>samheten störs av att närpoliser ofta kommende-<br>ras in för att förstärka utryckningsenheterna, där<br>planeringsinstrumenten är otillräckliga.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har vidtagit åtgärder som på<br>sikt är ägnade att lösa problemen i närpolisverk-<br>samheten. Hit hör överenskommelsen om ett<br>nytt arbetstidsavtal, satsningar på en förbättrad<br>ledningskompetens samt försöksverksamheter<br>med samordning av närpolis och utryckningsen-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>heter. Det kan emellertid behövas ytterligare in-<br>satser i form av metodutveckling, förbättrat tek-<br>nikstöd och kompetensförstärkningar för att<br>närpolisen skall kunna bli en bas för polisverk-<br>samheten i landet.</p>
<p>På vissa håll, särskilt i storstadsregionerna,<br>finns det också påtagliga behov av ytterligare per-<br>sonella resurser. Bland annat av det skälet bör<br>samordningen mellan närpolisen och utryck-<br>ningsverksamheten ses över.</p>
<p>För att nå framgång i det brottsförebyggande<br>arbetet måste polisen också få effektiva verktyg i<br>form av modern och ändamålsenlig lagstiftning<br>till sitt förfogande. Under våren 1998 har rege-<br>ringen lämnat förslag till ny lagstiftning om bl.a.<br>kameraövervakning och om polisregister. Under<br>hösten avser regeringen att fortsätta reformar-<br>betet med bl.a. förslag om skärpt lagstiftning<br>mot drograttfylleri.</p>
<p>Kommittén för brottsförebyggande arbete<br>(KBA), som tillsattes i samband med presenta-<br>tionen av det nationella brottsförebyggande pro-<br>grammet, skall inspirera, stödja och följa det<br>brottsförebyggande arbetet på lokal nivå. Kom-<br>mittén, som har varit verksam i snart två år, för-<br>delar ekonomiskt stöd till lokala brottsförebyg-<br>gande projekt och ger ut informationsmaterial<br>till kommuner och närpolisdistrikt. Som en följd<br>av KBA:s insatser har lokala brottsförebyggande<br>råd bildats i omkring 50 kommuner. Från och<br>med år 1999 kommer Brottsförebyggande rådet<br>att ta över KBA:s arbete med de brottsförebyg-<br>gande frågorna.</p>
<p>Också kriminalvården har en viktig brotts-<br>förebyggande uppgift. En stor del av dem som<br>har avtjänat fängelsestraff eller undergått fri-<br>vårdspåföljder begår brott på nytt. Kriminalvår-<br>dens insatser för att förändra denna bild är en<br>viktig länk i det brottsförebyggande arbetet. Att<br>förstärka och utveckla förberedelserna inför och<br>insatserna i samband med frigivning - bl.a. ge-<br>nom ett utökat samarbete mellan olika myndig-<br>heter - är en central uppgift. De särskilda verk-<br>samheter som syftar till att påverka de dömda att<br>inte återfalla i brott och missbruk skall också ut-<br>vecklas och förbättras.</p>
<p>Regeringen möter storstädernas problem med<br>särskilda insatser</p>
<p>Koncentrationen av människor, näringsliv och<br>evenemang till storstäderna medför att såväl<br>avancerad brottslighet som vardagsbrottslighet<br></p>
<p>och ordningsstörningar får andra proportioner i<br>storstadsområdena än i övriga landet. Det visar<br>sig också att brottsligheten sedd i ett längre per-<br>spektiv har ökat mer i storstadsregionerna än i<br>övriga områden, även om hänsyn tas till skillna-<br>der i befolkningstillväxten. Antalet anmälda<br>brott mot brottsbalken per 100 000 invånare var<br>år 1996 hela 60 procent högre i de tre stor-<br>stadslänen än i övriga landet. Även inom storstä-<br>derna är emellertid brottsligheten ojämnt förde-<br>lad. Brottslighet och ordningstörningar ser<br>annorlunda ut i ytterområdena än i citykärnorna.<br>Vissa bostadsområden är också mer utsatta än<br>andra, vilket kan förklaras med bostadssegrega-<br>tionen och dess sociala konsekvenser. Det är sär-<br>skilt oroande eftersom sådana skillnader ofta le-<br>der till ytterligare segregation och i förläng-<br>ningen helt uppdelade storstäder.</p>
<p>För att minska brottsligheten och öka trygg-<br>heten i storstäderna krävs personella resursför-<br>stärkningar, kompetensutveckling och investe-<br>ringar i teknisk utrustning hos polisen. Den<br>engångsvisa förstärkning om 200 miljoner kro-<br>nor till polisen som regeringen föreslår för 1999<br>skall därför, liksom en betydande del av de före-<br>slagna ramförstärkningarna, tillfalla polismyn-<br>digheterna i storstadsregionerna.</p>
<p>Som regeringen har angett i Storstadsproposi-<br>tionen (prop.l997/98:165 bör också det brotts-<br>förebyggande arbetet i storstäderna intensifieras.<br>Det är uppenbart att det finns mycket att vinna<br>med ett aktivt brottsförebyggande samarbete<br>mellan myndigheter och andra berörda i stor-<br>stadsområdenas mer utsatta bostadsområden.<br>KBA har emellertid konstaterat att det har varit<br>svårt att mobilisera invånare i dessa områden för<br>sådana ändamål. Det är därför viktigt att Brotts-<br>förebyggande rådet intensifierar sina insatser för<br>att förmedla kunskaper om brottsförebyggande<br>arbete och vilka möjligheter och rådet har att ge<br>stöd till detta. Av de medel som anslagits för lo-<br>kalt brottsförebyggande arbete skall 10 miljoner<br>kronor användas för insatser i storstadsregioner-<br>na.</p>
<p>Övriga frågor</p>
<p>Myndigheternas jämställdhetsarbete</p>
<p>Inom samtliga myndighetsområden pågår nu ett<br>aktivt jämställdhetsarbete. Regeringen har upp-<br>dragit åt Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren,<br>Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen att<br>vidta särskilda åtgärder för att uppmuntra kvin-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>nor att söka chefsanställningar. Rikspolisstyrel-<br>sen arbetar med ett nytt jämställdhetsprogram<br>och ett program mot sexuella trakasserier. Inom<br>polisväsendet finns också ett nationellt nätverk<br>för kvinnliga poliser. Inom åklagarväsendet finns<br>sedan ett år tillbaka en plan för jämställdhetsar-<br>betet. Domstolsverket har särskilt uppmärk-<br>sammat jämställdhetsfrågorna i den nya chefsut-<br>bildningen för domare. Inom kriminalvården har<br>en särskild utbildning för jämställdhetsansvariga<br>genomförts. Det har också bildats en arbets-<br>grupp för kvinnor i syfte att finna former för att<br>utveckla kvinnors roll i kriminalvården.</p>
<p>Det är givetvis viktigt att arbetet med att öka<br>jämställdheten fortsätter och intensifieras. I det<br>arbetet är det angeläget att också uppmärksamma<br>behovet av kompetensutveckling för den admi-<br>nistrativa personalen.</p>
<p>Etniskt relaterade frågor inom rättsväsendet</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har under flera år arbetat<br>för att öka andelen poliser med invandrarbak-<br>grund. Fler sökande med invandrarbakgrund har<br>också antagits till Polishögskolan vid de senaste<br>antagningarna. Vidare har etiska frågeställningar<br>liksom internationella och etniskt relaterade frå-<br>gor givits större utrymme i Polishögskolans<br>grundutbildning. Domstolsverket har nyligen<br>initierat ett arbete som syftar till att höja medve-<br>tenheten bland domstolarnas anställda om den<br>etniska mångfalden i den svenska befolkningen.</p>
<p>Myndigheternas miljöledningsarbete</p>
<p>För ett modernt rättsväsende är miljöledningsar-<br>betet av stor vikt. Utvecklingen av miljöled-<br>ningssystem inom staten påbörjades under 1997.<br>Polismyndigheten i Örebro och kriminalvårds-<br>anstalterna Asptuna och Malmö hörde till de 25<br>pilotmyndigheter som fick i uppdrag att påbörja<br>arbetet. Uppdraget innebär bl.a. att myndighe-<br>terna skall kartlägga miljöeffekter som myndig-<br>hetens verksamhet kan ge upphov till, utarbeta<br>en miljöpolicy och sätta mål för miljöarbetet. I<br>december 1997 uppdrog regeringen åt ytterligare<br>ett antal myndigheter, varav en domstol, en åkla-<br>garmyndighet, en polismyndighet och en krimi-<br>nalvårdsmyndighet, att införa miljöledningssys-<br>tem. De myndigheter som fick det första<br>uppdraget skall fortsätta processen och arbeta<br>utifrån den handlingsplan de tagit fram för fort-<br>satt integration av miljöhänsyn i myndighetens<br>verksamhet.</p>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete på rättsområ-<br>det</p>
<p>En annan viktig uppgift för rättsväsendet är att<br>delta i det internationella utvecklingssamarbetet.<br>Det omfattar insatser både i närområdet och i<br>andra länder där utvecklingssamarbete på rätts-<br>området är en viktig del av det totala biståndet. I<br>förlängningen innebär ett sådant bistånd ökad<br>trygghet också för Sverige. Det svenska utveck-<br>lingssamarbetet på rättsområdet kommer under<br>perioden 1999-2001 att särskilt inriktas på sam-<br>arbete med de länder i vårt närområde som ansö-<br>ker om medlemskap i Europeiska Unionen. Ett<br>fördjupat samarbete skall alltså utvecklas med<br>Estland, Lettland, Litauen och Polen enligt en<br>modell som Kommittén för utvecklingssamar-<br>bete på rättsområdet har föreslagit. Rättsväsen-<br>dets myndigheter kommer att bli djupt involve-<br>rade i detta arbete.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000<sup>2</sup></p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Polisväsendet</p></td><td>
<p>11 337</p></td><td>
<p>11 458</p></td><td>
<p>11 311</p></td><td>
<p>11 974</p></td><td>
<p>11 896</p></td><td>
<p>12 123</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åklagarväsendet</p></td><td>
<p>660</p></td><td>
<p>815</p></td><td>
<p>770</p></td><td>
<p>819</p></td><td>
<p>855</p></td><td>
<p>867</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Domstolsväsendet m.m.</p></td><td>
<p>2 954</p></td><td>
<p>2 979</p></td><td>
<p>3 027</p></td><td>
<p>3 057</p></td><td>
<p>3 118</p></td><td>
<p>3 160</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kriminalvården</p></td><td>
<p>3 816</p></td><td>
<p>3 372</p></td><td>
<p>3 885</p></td><td>
<p>3 639</p></td><td>
<p>3 823</p></td><td>
<p>3 890</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna</p></td><td>
<p>1 271</p></td><td>
<p>1 284</p></td><td>
<p>1 315</p></td><td>
<p>1 310</p></td><td>
<p>1 331</p></td><td>
<p>1 351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig verksamhet inom rättsväsendet</p></td><td>
<p>1122</p></td><td>
<p>1 123</p></td><td>
<p>1184</p></td><td>
<p>1 120</p></td><td>
<p>1152</p></td><td>
<p>1174</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 4</p></td><td>
<p>21 160</p></td><td>
<p>21 031</p></td><td>
<p>21 493</p></td><td>
<p>21 919</p></td><td>
<p>22175</p></td><td>
<p>22 567</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 21 766 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 21 822 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Ekonomin var god hos rättsväsendets myndig-<br>heter under 1990-talets första hälft. Anslagen ut-<br>nyttjades inte fullt ut och vid ingången av bud-<br>getåret 1997 uppgick det samlade anslagsspa-<br>randet till cirka 1,4 miljarder kronor. Under bud-<br>getåret 1997 översteg emellertid förbrukningen<br>anslagen i statsbudgeten med cirka 335 miljoner<br>kronor. Det motsvarar cirka 1,6 procent av anvi-<br>sade medel, vilket kan ställas i relation till att<br>myndigheternas normala anslagskredit uppgår till<br>3 procent. Resursförbrukningen varierar dock<br>inom utgiftsområdet. Vissa myndighetsorgani-<br>sationer, till exempel kriminalvården och kro-<br>nofogdemyndigheterna, förbrukade under 1997<br>något mindre än anvisade medel, medan åklagar-<br>väsendet, domstolsväsendet och framför allt po-<br>lisväsendet förbrukade mer än anvisade medel.<br>Mot bakgrund av den ojämna förbrukningen i<br>förhållande till anvisade medel har, i enlighet<br>med budgetpropositionen för 1998, anslagsspa-<br>randet omfördelats inom utgiftsområdet. Vid in-<br>gången av budgetåret 1998 uppgick det ackumu-<br>lerade anslagssparandet inom Utgiftsområde 4<br>till cirka 1,1 miljarder kronor, vilket motsvarar<br>cirka 5,2 procent av anvisade medel 1998. Enligt<br>nu gällande prognoser kommer merparten av an-<br>slagssparandet att förbrukas under de kommande<br>tre budgetåren.</p>
<p>I enlighet med regeringens förslag i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition höjs utgiftsområdets<br>ram med 300 miljoner kronor 1999-2001 genom<br>att rättsväsendet tillförs 200 miljoner kronor<br>1999, 250 miljoner kronor år 2000 och 300 mil-<br>joner kronor år 2001. Totalt tillförs alltså 750<br>miljoner kronor under perioden. Regeringen fö-<br></p>
<p>reslår att de nya resurserna fördelas inom utgifts-<br>området enligt följande:</p>
<p>— Anslaget Al Polisorganisationen tillförs<br>178 miljoner kronor år 1999, 198 miljoner<br>kronor år 2000 och 248 miljoner kronor år<br>2001.</p>
<p>— Anslaget B2 Ekobrottsmyndigheten till-<br>förs 10 miljoner kronor år 1999 samt 40<br>miljoner kronor för vart och ett av åren<br>2000 och 2001.</p>
<p>— Anslaget F4 Brottsoffermyndigheten till-<br>förs 3 miljoner kronor för vart och ett av<br>åren 1999,2000 och 2001.</p>
<p>Utöver detta föreslår regeringen att följande an-<br>slag inom andra utgiftsområden tillförs resurser<br>från de nya medlen:</p>
<p>— Anslaget Cl Länsstyrelserna m.m. i ut-<br>giftsområde 18 tillförs 3 miljoner kronor<br>för vart och ett av åren 1999, 2000 och 2001<br>för kameraövervakning i enlighet med pro-<br>positionen Ny lag om kameraövervakning<br>(Prop. 1997/98:4, 1997/98JuU:14, rskr.<br>1997/98:170).</p>
<p>— Anslaget A2 Studiemedel m.m. i utgiftsom-<br>råde 15 tillförs 4 miljoner kronor för vart<br>och ett av åren 1999, 2000 och 2001 för fi-<br>nansiering av polisaspiranternas studieme-<br>del.</p>
<p>— Anslaget Dl Justitiekanslem i utgiftsområ-<br>de 1 tillförs 2 miljoner kronor för vart och<br>ett av åren 1999, 2000 och 2001 för att för-<br>stärka verksamheten.</p>
<p>Utöver den ekonomiska ram som fastställts i den<br>ekonomiska vårpropositionen 1998 föreslår re-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>geringen att polisens anslagsram höjs med 20<br>miljoner kronor från och med 1999 som kom-<br>pensation för ökade kostnader för det nya passet.<br>Avslutningsvis tillförs polisen engångsvis 200<br>miljoner kronor 1999 för särskilda satsningar i de<br>hårdast belastade storstadsområdena.</p>
<p>Tekniska justeringar av flera anslag inom ut-<br>giftsområdet gör att utgiftsområdets ram räknas<br>upp med cirka 96 miljoner kronor, varav 89,5<br>miljoner kronor på tilläggsbudget i denna propo-<br>sition och resterande del från och med 1999. De<br>tekniska justeringarna är en konsekvens av att<br>sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det stat-<br>liga området har förändrats.</p>
<p>Vidare föreslås i denna proposition omfördel-<br>ningar av medel mellan utgiftsområde 4 och and-<br>ra utgiftsområden. Sammantaget medför omför-<br>delningarna att utgiftsområdets ram minskas<br>med 8 miljoner kronor år 1999. Omfördelning-<br>arna redovisas inom respektive anslagsavsnitt.<br>Utöver vad som framgår av respektive anslagsav-<br>snitt minskas utgiftsområdets ram med sam-<br>manlagt 53 000 kronor. Beloppet förs över till<br>utgiftsområde 17 anslaget Fl Riksarkivet.</p>
<p>Sammantaget föreslår regeringen att den totala<br>anslagsramen för utgiftsområde 4 fastställs till</p>
<p>21 919 269 000 kronor budgetåret 1999. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslagsramen till</p>
<p>22 175 261 000 kronor respektive 22 566 717 000<br>kronor. Regeringens förslag till anslagsfördel-<br>ning inom utgiftsområdet framgår av respektive<br>anslagsavsnitt.</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen<br>(1976:511) om omhändertagande av<br>berusade personer m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Det skall inte finnas något<br>hinder mot att en person som omhändertagits<br>med stöd av LOB förvaras hos en kriminal-<br>vårdsmyndighet. I fall där den omhändertagne<br>förvaras hos en kriminalvårdsmyndighet skall<br>myndigheten utöva tillsyn av den omhändertag-<br>ne. Kriminalvårdsmyndigheten skall också un-<br>derrätta den omhändertagne om anledningen till<br>omhändertagandet samt i förekommande fall ge<br>den omhändertagne råd och upplysningar innan<br>omhändertagandet upphör, om dessa uppgifter<br>inte har fullgjorts av polisen.</p>
<p>Kriminalvårdsmyndigheten skall underrätta den<br>polismyndighet som beslutat om omhänderta-<br>gande så snart det finns skäl att ompröva beslu-<br>tet.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har kommit in med ett förslag<br>till regeringen om författningsändringar för att<br>möjliggöra kriminalvårdens medverkan vid om-<br>händertaganden enligt polislagen (1984:387) och<br>lagen (1976:511) om omhändertagande av beru-<br>sade personer m.m. Syftet är framför allt att ska-<br>pa lagliga förutsättningar för en samordning av<br>polisens och kriminalvårdens resurser i kvarteret<br>Kronoberg i Stockholm. Förslaget har remissbe-<br>handlats. Remissyttrande har avgetts av Riksda-<br>gens ombudsmän, Svea hovrätt, Huddinge tings-<br>rätt, Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,<br>Ornsköldsviks tingsrätt, Kammarrätten i Sund-<br>svall, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riksåk-<br>lagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen,<br>Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens<br>Centralorganisation, Sveriges Akademikers Cen-<br>tralorganisation och Sveriges Advokatsamfund.<br>En remissammanställning finns tillgänglig i lag-<br>stiftningsärendet (dnr. Ju97/6631).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 3 september att in-<br>hämta Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lag-<br>rådet har lämnat förslaget utan erinran.</p>
<p>Gällande ordning</p>
<p>Polislagens bestämmelser om tillfälligt omhänder-<br>tagande m.m.</p>
<p>I polislagen finns bestämmelser som ger polisen<br>befogenhet att i vissa fall omhänderta personer.<br>Enligt 11 § har en polisman befogenhet att inte-<br>rimistiskt omhänderta en person om polismyn-<br>digheten enligt en särskild föreskrift har rätt att<br>besluta om omhändertagande. Sådana föreskrif-<br>ter finns i olika specialförfattningar. Vidare får en<br>polisman enligt 13 § första stycket, om någon<br>genom sitt uppträdande stör den allmänna ord-<br>ningen eller utgör en omedelbar fara för denna,<br>avvisa eller avlägsna honom från visst område el-<br>ler utrymme när det är nödvändigt för att ord-<br>ningen skall kunna upprätthållas. Detsamma</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>gäller om en sådan åtgärd behövs för att en<br>straffbelagd handling skall kunna avvärjas. Ar en<br>åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för<br>att det avsedda resultatet skall uppnås, får perso-<br>nen tillfälligt omhändertas.</p>
<p>Om en okänd person anträffas av en polisman<br>och det finns särskild anledning att anta att han<br>är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag<br>skall berövas friheten vid anträffandet får den<br>okände enligt 14 § polislagen omhändertas för<br>identifiering. Som förutsättning gäller dock att<br>vederbörande vägrar att lämna uppgift om sin<br>identitet eller att det finns särskild anledning anta<br>att hans uppgift om denna är oriktig.</p>
<p>Den polisman som har verkställt omhänderta-<br>gandet skall enligt 15 § så skyndsamt som möj-<br>ligt anmäla åtgärden till sin förman. Har åtgärden<br>inte redan upphört skall förmannen omedelbart<br>pröva om beslutet skall bestå, s.k. förmanspröv-<br>ning. Av 16 § första stycket framgår att den som<br>har omhändertagits med stöd av 11 eller 13 §<br>skall förhöras så snart som möjligt. Har omhän-<br>dertagandet skett med stöd av 13 § skall den om-<br>händertagne enligt 16 § andra stycket friges sna-<br>rast möjligt efter förhöret. Ingen får hållas kvar<br>längre än sex timmar. Den som har omhänderta-<br>gits med stöd av 14 § får inte hållas kvar under<br>längre tid än sex timmar eller, om det är av syn-<br>nerlig vikt att han identifieras, tolv timmar.</p>
<p>Enligt 17 § får den omhändertagne tas i förvar<br>om det är nödvändigt med hänsyn till ordning<br>eller säkerhet. Den som är under femton år får<br>dock inte tas i förvar. Med förvar avses i detta<br>sammanhang insättning i arrest eller annan inlås-<br>ning.</p>
<p>Lagen (1976:511) om omhändertagande av beru-<br>sade personer m.m.</p>
<p>En polisman får enligt 1 § lagen (1976:511) om<br>omhändertagande av berusade personer (LOB)<br>omhänderta den som anträffas så berusad av al-<br>koholdrycker eller annat berusningsmedel att<br>han inte kan ta hand om sig själv eller annars ut-<br>gör en fara för sig själv eller någon annan. Av 2 §<br>framgår att om det behövs med hänsyn till den<br>omhändertagnes tillstånd skall han så snart det<br>kan ske undersökas av läkare. Om den omhän-<br>dertagne inte bereds vård på sjukhus eller annan<br>vårdinrättning och inte heller kan tas om hand på<br>annat sätt eller annars kan friges, får han hållas<br>kvar hos polisen med stöd av 4 §. Den omhän-<br>dertagne får därvid tas i förvar, dvs. sättas in i ar-<br>rest eller låsas in på annat sätt, om det är nödvän-<br>digt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Den<br></p>
<p>polisman som har verkställt omhändertagandet<br>skall enligt 5 § så skyndsamt som möjligt anmäla<br>åtgärden till sin förman, som har att pröva om<br>åtgärden skall bestå.</p>
<p>Enligt 7 § första stycket skall den som har<br>omhändertagits så snart som möjligt underrättas<br>om anledningen till omhändertagandet. I andra<br>stycket föreskrivs att om den omhändertagne<br>bedöms vara i behov av hjälp eller stöd från sam-<br>hällets sida, skall polisen innan omhändertagan-<br>det upphör gå honom till handa med råd och<br>upplysningar samt, i den mån det lämpligen kan<br>ske, samråda med annat samhällsorgan som har<br>till uppgift att tillgodose sådant behov. Enligt<br>sista stycket skall den omhändertagne friges så<br>snart det kan ske utan men för honom själv och<br>anledning till omhändertagandet inte längre fö-<br>religger. Frigivandet skall dock alltid äga rum se-<br>nast inom åtta timmar efter omhändertagandet,<br>om det inte uppenbarligen är förenligt med den<br>omhändertagnes eget intresse att han får stanna<br>kvar kortare tid därutöver.</p>
<p>Av 6 § framgår att omhändertagen som förva-<br>ras hos polisen fortlöpande skall underkastas till-<br>syn. Skulle den omhändertagnes tillstånd ge an-<br>ledning till det, skall han föras till sjukhus eller<br>läkare tillkallas så snart det kan ske.</p>
<p>Lagen (1976:371) om behandlingen av häktade<br>och anhållna m.fl.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om behandlingen av<br>häktade och anhållna m.fl. gäller häktade, anhåll-<br>na och gripna. Av 17 § framgår att lagen också<br>gäller den som intagits i häkte eller polisarrest för<br>förpassning till kriminalvårdsanstalt, den som<br>tillfälligt placerats i häkte med stöd av vissa be-<br>stämmelser i lagen (1974:203) om kriminalvård i<br>anstalt och den som har omhändertagits i avvak-<br>tan på att beslut om undanröjande av skyddstill-<br>syn vinner laga kraft. I 18 § anges att när någon i<br>annat fall än som avses ovan intas i kriminal-<br>vårdsanstalt eller häkte för annat ändamål än<br>verkställighet av påföljd för brott eller tas i förvar<br>i polisarrest, skall lagen, med särskilt beaktande<br>av anledningen till intagningen och intagningens<br>varaktighet, gälla i tillämpliga delar, om inte an-<br>nat föreskrivs i lag eller annan författning. Det<br>innebär att lagen gäller behandlingen av den som<br>med stöd av polislagen eller LOB förvaras i poli-<br>sarrest eller häkte.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Utgångspunkter för regeringens förslag</p>
<p>Regeringen har initierat ett omfattande reform-<br>program i syfte att skapa ett förstärkt rättsväsen-<br>de, som är anpassat till dagens samhälle och rus-<br>tat att möta de krav som ställs på verksamheten.<br>Rättsväsendet skall hålla hög kvalitet och vara<br>kostnadseffektivt. Det är angeläget att alla möj-<br>ligheter att rationalisera verksamheten tas tillvara.<br>Arbets- och organisationsformer måste också<br>omprövas och förbättras. För att uppnå målen<br>måste samverkan mellan rättsväsendets myndig-<br>heter öka. Polis och kriminalvård samverkar re-<br>dan när det gäller omhändertagande av vissa ka-<br>tegorier av frihetsberövade personer i de s.k.<br>samordnade häktena. I dessa häkten, som oftast<br>är belägna i de övre våningarna i ett polishus, pla-<br>ceras förutom häktade även personer som är<br>gripna och anhållna med anledning av brotts-<br>misstankar. Personer som tillfälligt omhänderta-<br>gits med stöd av polislagen placeras också i vissa<br>fall i häktena. Genom denna samordning kan<br>verksamheten bedrivas mer rationellt.</p>
<p>Utnyttjandet av polisens arrestceller är mycket<br>lågt. Det gäller särskilt de celler där personer som<br>omhändertagits med stöd av LOB förvaras. Ten-<br>densen inom polisen är att resurserna, bl.a. ar-<br>resterna, koncentreras till ett fåtal platser i varje<br>län. Åtskilliga polisstationer är numera också<br>stängda nattetid. Under senare år har även ut-<br>nyttjandet av häktena varit lågt. Det är regering-<br>ens uppfattning att ett utökat samarbete mellan<br>kriminalvård och polis vad gäller förvaringen av<br>omhändertagna personer skulle innebära ett mer<br>effektivt utnyttjande av resurserna.</p>
<p>I polislagen finns inte någon bestämmelse om<br>var personer som tagits i förvar med stöd av den<br>lagen skall förvaras. Enligt regeringens bedöm-<br>ning krävs det därför inte några ändringar i polis-<br>lagen för att personer som tagits i förvar skall<br>kunna placeras hos kriminalvården. Självklart får<br>en sådan placering dock inte innebära att tiden<br>för omhändertagandet förlängs. Den som om-<br>händertagits enligt 13 § polislagen skall t.ex. obe-<br>roende av var han förvaras förhöras så snart som<br>möjligt och därefter snarast möjligt friges.</p>
<p>Inte heller i LOB finns några bestämmelser<br>om var en person som tagits i förvar skall place-<br>ras. Lagstiftaren synes emellertid ha utgått ifrån<br>att den som tas i förvar med stöd av den lagen<br>skall förvaras hos polisen. Med hänsyn till detta<br>lägger regeringen i det följande fram förslag till<br>vissa ändringar i LOB.</p>
<p>Ändringar i lagen om omhändertagande av<br>berusade personer</p>
<p>Rikspolisstyrelsens förslag: LOB skall komp-<br>letteras med en bestämmelse innebärande att en<br>polismyndighet får överlåta till en kriminal-<br>vårdsmyndighet att svara för såväl förvar och till-<br>syn av den omhändertagne som för de åtgärder<br>som avses i 7 § LOB.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av remissinstan-<br>serna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan<br>erinran. Domstolsverket anser att principiella skäl<br>talar mot att kriminalvården påtar sig uppgifter<br>som normalt ligger på polisen men finner inte<br>anledning att motsätta sig förslaget. Justitieom-<br>budsmannen (JO) anser att kriminalvårdens an-<br>svar bör grundas direkt på författningsstöd och<br>inte överlåtas av en polismyndighet i varje enskilt<br>fall. JO framhåller därutöver att regeringen bör<br>bemyndiga Kriminalvårdsstyrelsen att utfärda<br>närmare föreskrifter för verkställighet av LOB.<br>Med hänsyn till regeringsformens bestämmelser<br>om normgivningsmakten ställer sig Justitiekans-<br>lem (JK) tveksam till att det är genomförbart att<br>en polismyndighet bemyndigas att överlåta<br>myndighetsutövning till en kriminalvårdsmyn-<br>dighet. För att inte oklarhet skall råda om vilken<br>myndighet som bär ansvaret för en viss åtgärd<br>mot en person som tagits i förvar eller underlå-<br>tenhet att vidta en åtgärd förordar JK en lösning<br>som innebär att polisen behåller ansvaret för<br>myndighetsutövningen men att den faktiska för-<br>varingen i häkte ändå möjliggörs. Svea hovrätt<br>och Riksåklagaren anför att polisen även fort-<br>sättningsvis bör besluta om frigivning av en om-<br>händertagen person.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det föreligger<br>inte något lagligt hinder mot att någon som ta-<br>gits i förvar placeras i häkte. Personer som hålls i<br>förvar med stöd av LOB förvaras emellertid re-<br>gelmässigt i en polisarrest. Av såväl lagtext som<br>förarbeten framgår att lagstiftaren också har ut-<br>gått från detta när lagen kom till. Bland annat an-<br>ges i lagtexten att den omhändertagne får hållas<br>kvar hos polisen.</p>
<p>I fall där den omhändertagne med hänsyn till<br>ordnings- eller säkerhetsskäl skall tas i förvar är<br>det regeringens uppfattning att det inte förelig-<br>ger principiella eller praktiska hinder mot att den<br>omhändertagne förvaras hos kriminalvården.<br>Under senare år har det skett en utveckling av<br>häktesverksamheten som har inneburit bl.a. en<br>förhöjd kompetens hos häktespersonalen och ett</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>bättre omhändertagande av dem som förvaras i<br>häktena. Miljön i flertalet av häktena har också<br>blivit bättre. Häktena har dessutom i större ut-<br>sträckning än polisarrestema tillgång till sjuk-<br>vårdspersonal. Det finns alltså goda förutsätt-<br>ningar för att anordna förvaringen och tillsynen i<br>häktena på ett tillfredsställande sätt. Mot bak-<br>grund härav föreslår regeringen att LOB ändras<br>så att lagtexten inte kan tolkas som att en om-<br>händertagen person endast kan förvaras hos poli-<br>sen.</p>
<p>När en omhändertagen person förvaras i ett<br>häkte bör kriminalvårdsmyndigheten ansvara för<br>de åtgärder som har samband med förvaringen<br>och tillsynen. En av de viktigaste uppgifterna vid<br>omhändertagande av en person vid akut berus-<br>ning är att avgöra om den berusades tillstånd är<br>sådant att han eller hon omedelbart bör under-<br>kastas läkarundersökning. Den fortlöpande till-<br>synen måste också inriktas på bedömningen om<br>den omhändertagne behöver vård. På häktena<br>finns kompetens att utöva sådan tillsyn. Det bör<br>åligga kriminalvården att ombesörja att den om-<br>händertagne förs till sjukhus eller att läkare till-<br>kallas, om hans eller hennes tillstånd ger anled-<br>ning till det.</p>
<p>Enligt Förenta Nationernas standardminimi-<br>regler för behandlingen av fångar, vilka Sverige<br>åtagit sig att följa, skall personer som omhän-<br>dertagits på "civil grund" hållas åtskilda från per-<br>soner som hålls i förvar på grund av "kriminell<br>gärning". Med hänsyn bl.a. till detta bör personer<br>som omhändertagits med stöd av LOB så långt<br>möjligt förvaras i andra delar av häktena än såda-<br>na intagna som frihetsberövats på grund av<br>brottsmisstanke, eller på annat sätt hållas åtskilda<br>från den gruppen.</p>
<p>Av 7 § första stycket LOB framgår att den<br>omhändertagne så snart som möjligt skall under-<br>rättas om anledningen till omhändertagandet.<br>Även i fortsättningen bör detta vara en uppgift<br>för polisen. I regel underrättas den omhänder-<br>tagne i samband med ingripandet. Det kan na-<br>turligtvis förekomma att den omhändertagne fö-<br>reter en sådan berusningsgrad att han eller hon<br>inte har möjlighet att uppfatta en underrättelse<br>som görs på ett sådant tidigt stadium. Det bör då<br>vara en uppgift för kriminalvården att underrätta<br>honom eller henne på nytt när det låter sig göras.</p>
<p>Bedöms den omhändertagne vara i behov av<br>hjälp eller stöd från samhällets sida, skall polisen<br>enligt 7 § andra stycket innan omhändertagandet<br>upphör ge honom eller henne råd eller upplys-<br>ningar samt, i den mån det lämpligen kan ske<br></p>
<p>samråda med annat samhällsorgan som har till<br>uppgift att tillgodose sådant behov. Regeringen<br>anser att det inom kriminalvården finns kompe-<br>tens att fullgöra dessa uppgifter. Det är naturligt<br>att kriminalvården också fullgör de uppgifterna i<br>den mån de inte redan har fullgjorts av polisen.</p>
<p>Det ligger närmast till hands att polisen be-<br>håller ansvaret för frigivning av en omhänderta-<br>gen person även när personen förvaras hos kri-<br>minalvården. Att införa en annan ordning skulle<br>kräva ytterligare överväganden beträffande be-<br>slutsgången. Det saknas underlag för sådana<br>överväganden i detta ärende. Ett beslut att den<br>omhändertagne skall friges bör normalt kunna<br>meddelas av beslutsfattare hos polisen efter före-<br>dragning per telefon av en kriminalvårdstjänste-<br>man.</p>
<p>En placering i häkte av den som har tagits i<br>förvar får självfallet inte innebära att tiden för<br>omhändertagandet förlängs. Den kriminal-<br>vårdsmyndighet som förvarar den omhändertag-<br>ne skall därför underrätta den polismyndighet<br>som har beslutat om omhändertagande så snart<br>det finns skäl att ompröva beslutet.</p>
<p>Enligt 27 § polislagen skall protokoll föras<br>över ingripanden som innebär att någon omhän-<br>dertas. I de fall ansvaret för tillsynen av en om-<br>händertagen har övergått från polisen till en kri-<br>minalvårdsmyndighet bör, bl.a. av kontrollskäl,<br>en fullständig dokumentation av frihetsberövan-<br>det, innefattande även kriminalvårdens åtgärder,<br>förvaras hos polisen. Regeringen kommer därför<br>att förordna att kriminalvårdsmyndigheten skall<br>överlämna kopia av de handlingar som har upp-<br>rättats där till den polismyndighet som har be-<br>slutat om omhändertagandet.</p>
<p>Regeringen avser att bemyndiga Kriminal-<br>vårdsstyrelsen att meddela de närmare föreskrif-<br>ter som behövs för kriminalvårdens medverkan<br>vid verkställighet av lagen.</p>
<p>De nu föreslagna ändringarna i LOB tar en-<br>dast sikte på att undanröja de hinder som kan an-<br>ses föreligga mot att förvara omhändertagna per-<br>soner hos kriminalvården. Enligt regeringens<br>bedömning kan det emellertid föreligga behov av<br>att också i andra avseenden överväga ändringar.<br>Lagen har varit i kraft i stort sett oförändrad se-<br>dan 1976. Under tiden därefter har bl.a. polisens<br>organisation och arbetssätt förändrats. Detta har<br>ändrat förutsättningarna för att genomföra den<br>s.k. förmansprövningen enligt 5 §. Det saknas<br>emellertid nu underlag för sådana mer övergri-<br>pande ändringar av lagen. Regeringen avser där-<br>för att tillsätta en utredning för att se över lagen.</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Ekonomiska konsekvenser</p>
<p>De föreslagna ändringarna syftar till ett effektiva-<br>re utnyttjande av polisens och kriminalvårdens<br>samlade resurser. Möjligheten att placera om-<br>händertagna i förvar hos kriminalvården kommer<br>att leda till en besparing för polisen och totalt<br>sett en besparing för staten. Kriminalvården skall<br>få täckning för de ökade kostnader som uppstår<br>inom kriminalvården när omhändertagna förs<br>över från polisarresterna till häktena. Anslaget<br>för kriminalvården skall därför höjas med ett<br>belopp som motsvarar kostnadsökningen. Den<br>höjningen skall finansieras genom att anslaget<br>för polisen sänks. Regeringen har för avsikt att<br>utvärdera de ekonomiska konsekvenserna av re-<br>formen när den har varit i kraft en tid.</p>
<p>Ikraftträdande</p>
<p>De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1<br>januari 1999. Inga övergångsbestämmelser be-<br>hövs.</p>
<p>6$</p>
<p>Paragrafen har ändrats med hänsyn till den nya<br>lydelsen av 4 §. Redaktionella ändringar har ock-<br>så gjorts utan att någon ändring i sak därmed är<br>avsedd. Bestämmelsen kommenteras i den all-<br>männa motiveringen.</p>
<p>7^5</p>
<p>Paragrafen är ny. Den innebär att den kriminal-<br>vårdsmyndighet där den omhändertagne förvaras<br>har skyldighet att underrätta den polismyndighet<br>som har beslutat om omhändertagandet så snart<br>den omhändertagnes tillstånd är sådant att det<br>finns skäl att ompröva beslutet. Kriminalvårds-<br>myndigheten skall alltid underrätta polismyndig-<br>heten åtta timmar efter omhändertagandet, om<br>beslut om frigivning inte redan har meddelats.<br>Skäl att ompröva beslutet föreligger alltid vid den<br>tidpunkten, eftersom den omhändertagne som<br>huvudregel skall friges då.</p>
<p>Författningskommentar</p>
<p>O</p>
<p>I första meningen har orden hos polisen strukits.<br>Ändringen syftar till att klargöra att det inte fö-<br>religger något hinder mot att en omhändertagen<br>person förvaras hos en kriminalvårdsmyndighet.<br>Om polisen beslutar att den omhändertagne skall<br>tas i förvar kan den omhändertagne alltså förva-<br>ras hos en kriminalvårdsmyndighet. Polisen har<br>dock samma möjligheter som tidigare att anting-<br>en själv svara för förvaringen eller att hålla kvar<br>den omhändertagne utan att ta honom i förvar. I<br>samma mening har även redaktionella ändringar<br>gjorts. Någon ändring i sak är emellertid inte av-<br>sedd.</p>
<p>I paragrafen klargörs också att när en omhän-<br>dertagen person förvaras av en kriminal-<br>vårdsmyndighet åligger det den myndigheten att<br>utöva tillsyn av den omhändertagne enligt 6 §<br>samt att fullgöra de uppgifter som anges i 7 §<br>första och andra styckena, om uppgifterna inte<br>redan har fullgjorts av polisen.</p>
<p>Bestämmelsen kommenteras i den allmänna<br>motiveringen.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>4 Polisväsendet</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Polisens verksamhet syftar enligt polislagen till<br>att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och<br>i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan<br>hjälp.</p>
<p>Det övergripande målet för polisverksamheten<br>är att minska brottsligheten och att öka männi-<br>skors trygghet.</p>
<p>Polisorganisationen består numera av 21 po-<br>lismyndigheter. Målsättningen att varje län skall<br>utgöra en polismyndighet har uppfyllts under<br>1998. Länsstyrelsen är högsta polisorgan i länet<br>och bestämmer bland annat verksamhetens hu-<br>vudsakliga inriktning. De flesta polisfrågor hos<br>länsstyrelsen handläggs av länspolismästaren.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyn-<br>dighet för polisväsendet. Till Rikspolisstyrelsen<br>hör Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och<br>Polishögskolan. Styrelsen är chefsmyndighet för<br>Statens kriminaltekniska laboratorium. Rikspo-<br>lisstyrelsen är också ansvarig myndighet för to-<br>talförsvarsfunktionen Ordning och säkerhet<br>m.m. vilken redovisas närmare under utgiftsom-<br>råde 6 Totalförsvaret.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000'</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 876,8</p></td><td>
<p>10 956,7</p></td><td>
<p>10 796,0</p></td><td>
<p>11 460,2</p></td><td>
<p>11 362,6</p></td><td>
<p>11 575,6</p></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 11157,5 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 11 207,5 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>- Kampen mot våldsbrottslighet, narkoti-<br>kabrottslighet och ekonomisk brottslighet<br>har prioriterats. Insatserna mot kriminalitet<br>med rasistiska inslag har ökat.</p>
<p>- Insatserna mot grov och gränsöverskridan-<br>de brottslighet har intensifierats.</p>
<p>- Utredningsbalansema och genomström-<br>ningstiderna har ökat.</p>
<p>- Polisen har ökat sina insatser på tider och<br>platser där risken för brott och ordnings-<br>störningar är störst.</p>
<p>- Polisen har förbrukat 389 miljoner kronor<br>mer än vad som anslagits för verksamheten.<br>Vid budgetårets utgång uppgick den acku-<br>mulerade skulden till 219 miljoner kronor.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Polisen skall få en enklare och mer ända-<br>målsenlig beslutsstruktur.</p>
<p>- Reformeringen av utbildningssystemet har<br>inletts med att två omgångar aspiranter har<br>antagits till den nya grundutbildningen.</p>
<p>- Utbildningsreformen fortsätter genom att<br>rekrytering och utbildning av chefer inom<br>polisväsendet moderniseras.</p>
<p>- En modell för vidareutbildning och kom-<br>petensutveckling för all personal introduce-<br>ras.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Polisens organisation för att bekämpa den<br>grova och organiserade brottsligheten ses<br>över.</p>
<p>Insynen i och kontrollen över polisens re-<br>gisterhållning förstärks.</p>
<p>Östersjösamarbetet och utvecklingssamar-<br>betet på rättsområdet vidareutvecklas.</p>
<p>Polisens bidrag till internationella fredsbe-<br>varande insatser ökar.</p>
<p>Regeringen satsar ytterligare 905 miljoner<br>kronor på polisen för budgetperioden 1999-<br>2001. Det sker genom en ramhöjning med<br>178 miljoner kronor år 1999, ytterligare 20<br>miljoner kronor år 2000 och ytterligare 50<br>miljoner kronor år 2001. Ramhöjningen vid<br>periodens slut uppgår alltså till 248 miljoner<br>kronor. Vidare höjs ramen med 27 miljoner<br>kronor år 1999, varav 7 miljoner kronor för<br>kriminaliseringen av sexuella tjänster och 20<br>miljoner kronor till följd av att det nya pas-<br>set blivit dyrare än väntat. Avslutningsvis<br>satsar regeringen engångsvis 200 miljoner<br>kronor år 1999 för insatser i de utsatta stor-<br>stadsområdena.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>- Polisen skall prioritera kampen mot vålds-<br>brott, narkotikabrott och ekonomisk<br>brottslighet. En större uppmärksamhet skall<br>ägnas miljöbrotten.</p>
<p>- Särskild uppmärksamhet skall ägnas den<br>grova och gränsöverskridande brottslighe-<br>ten, den så kallade mc-brottsligheten, brott<br>med rasistiska inslag, våld mot kvinnor samt<br>övergrepp mot barn.</p>
<p>- Insatserna mot vardagsbrottsligheten skall<br>öka.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Det övergripande målet för polisväsendet för år<br>1997 var att minska brottsligheten och öka män-<br>niskors trygghet.</p>
<p>Följande verksamhetsmål ställdes upp för all<br>polisverksamhet:</p>
<p>- Det problemorienterade arbetssättet skall<br>ligga till grund för all polisverksamhet på<br>alla nivåer.</p>
<p>- Polisens arbetstider skall anpassas till verk-<br>samhetens krav.</p>
<p>- Polisen skall fortsätta att utveckla ända-<br>målsenliga arbetsformer, särskilt för att fö-<br>rebygga brott och ordningsstömingar och<br>för att förbättra utredningsverksamheten.</p>
<p>- Samverkan med dem som berörs av eller<br>kan förebygga brottslighet skall utvecklas,<br>liksom samverkan med åklagarna. Det in-<br>ternationella samarbetet skall utnyttjas för<br>att bekämpa den organiserade brottslighe-<br>ten.</p>
<p>- Kompetensen inom polisen skall höjas.</p>
<p>- Möjligheten att använda modern teknik<br>skall utnyttjas.</p>
<p>Följande prioriteringar och verksamhetsmål<br>för särskilda verksamhetsområden är också av<br>intresse för bedömningen av polisväsendets re-<br>sultat budgetåret 1997.</p>
<p>- Utbyggnaden av närpolisverksamheten<br>skall fortsätta.</p>
<p>- Utryckningsverksamheten skall utvecklas,<br>dels organisatoriskt för att säkerställa när-<br>polisverksamheten, dels metodmässigt för<br>att öka effektiviteten.</p>
<p>- Brottsutredningsverksamheten skall bli ef-<br>fektivare.</p>
<p>- Prioriterade områden är våldsbrottslighet,<br>narkotikabrottslighet och ekonomisk<br>brottslighet.</p>
<p>- Särskild uppmärksamhet skall ägnas brott<br>med rasistiska inslag.</p>
<p>Polisväsendet har i år redovisat sin verksamhet<br>enligt en ny modell för resultatredovisning. Det<br>nya redovisningssättet försvårar jämförelser<br>bakåt i tiden för vissa nyckeltal. Rikspolisstyrel-<br>sen har dock räknat om delar av tidigare års sta-<br>tistik och på så sätt gjort jämförelser möjliga.</p>
<p>4.3.1 Det problemorienterade arbetssättet</p>
<p>Med problemorienterat avses ett polisarbete som<br>bedrivs metodiskt och kunskapsbaserat. Det<br>problemorienterade polisarbetet skall genomsyra<br>all polisverksamhet, inte bara närpolisens. Det är<br>dock framför allt inom närpolisen som detta ar-</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>betssätt har utvecklats. Lyckade exempel på ett<br>problemorienterat arbetssätt finns till exempel<br>när det gäller insatser för att förebygga och in-<br>gripa mot ungdomsbrottslighet och åtgärder mot<br>krogrelaterat våld, men också i kampen mot mc-<br>brottslighet och rasism.</p>
<p>Ett vanligt mått på hur det problemorientera-<br>de arbetsättet har slagit igenom är hur väl för-<br>läggningen av arbetstider har anpassats till verk-<br>samhetsbehovet. Av årsredovisningen framgår<br>att arbetstiderna har anpassats eller i huvudsak<br>anpassats till verksamhetens krav vid elva polis-<br>myndigheter och att arbete med den inriktning-<br>en pågår i övriga polismyndigheter. Antalet över-<br>enskommelser om periodplanerad arbetstid har<br>ökat. Den 31 december 1997 hade 17 procent av<br>poliserna periodplanerad arbetstid. Andelen poli-<br>ser med veckoarbetstiden 34,15 timmar har<br>minskat påtagligt: från 60 procent i september<br>1995 till 43 procent i december 1997.</p>
<p>Regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsver-<br>ket att utvärdera de rationaliseringsåtgärder som<br>polismyndigheterna i Stockholms, Kalmar och<br>Hallands län har vidtagit för att anpassa arbetsti-<br>derna till verksamhetens krav. Granskningen har<br>avsett utryckningsberedskapen och omfattat de<br>utryckningsenheter, närpoliser och trafikpoliser<br>som i olika stor utsträckning står till förfogande<br>för utryckningsverksamhet. Av rapporten fram-<br>går att planeringen av utryckningsverksamheten<br>inte tillräckligt beaktar normala variationer i be-<br>hovet. Framför allt gäller det utryckningsenhe-<br>terna och trafikpolisen, som arbetar efter fasta<br>tjänstgöringslistor. Sådana listor gäller ofta under<br>mycket långa tider med endast marginella för-<br>ändringar. Det medför att utryckningsenhetemas<br>arbetstid inte utnyttjas optimalt. Närpolisens<br>verksamhet blir ofta lidande av att dess resurser<br>tas i anspråk för att stödja utryckningsenheterna<br>i aktiviteter som inte beaktats i dessas planering.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens uppfattning, som kommer<br>till uttryck i rapporten Problemorienterat poli-<br>sarbete och närpolisverksamheten, är att anpass-<br>ningen av bemanningen till brottslighet och and-<br>ra problem i närpolisområdena är klent ut-<br>vecklad.</p>
<p>4.3.2 Närpolisverksamheten</p>
<p>Kostnaden för närpolisverksamheten är knappt 3<br>miljarder kronor eller 30 procent av polismyn-<br>digheternas totala kostnader. Från den 1 juli 1995<br>till den 31 december 1997 ökade andelen närpoli-<br></p>
<p>ser från 10 till 36 procent av poliskåren. Enligt<br>polismyndigheterna fanns det den 31 december<br>1997 ca 6 000 närpoliser, eller en närpolis per<br>1 400 invånare. Den organisatoriska utbyggna-<br>den av närpolisverksamheten har därmed i stort<br>sett nått den nivå som myndigheterna planerat.<br>Emellertid är bemanningen på vissa närpolisom-<br>råden, kanske främst i storstadsområdena, alltför<br>låg.</p>
<p>Kvaliteten på närpolisens brottsutredningar<br>har enligt Rikspolisstyrelsens uppfattning för-<br>bättrats men utredningsverksamheten tar i mån-<br>ga närpolisområden alltför mycket tid. Behovet<br>av metodutveckling, teknikstöd och effektivise-<br>ring är stort.</p>
<p>4.3.3 Utryckningsverksamheten</p>
<p>Utryckningsenhetemas andel av alla poliser<br>sjönk från 28 till 25 procent. Utryckningsverk-<br>samheten bedrivs alltså nu med en mindre andel<br>av den totala personalresursen men redovisar i<br>stort sett samma resultat som tidigare. Rikspolis-<br>styrelsen anser att verksamheten bedrivs på en<br>godtagbar nivå.</p>
<p>Det totala antalet ingripandemeddelanden un-<br>der året var cirka 1,1 miljoner. Flertalet av polis-<br>myndigheterna redovisar att mellan 12 och 19<br>procent av samtliga ingripandemeddelanden av-<br>ser prioriterade ärenden som kräver ett omedel-<br>bart ingripande. Liknandende nivåer har redovi-<br>sats för tidigare år.</p>
<p>4.3.4 Kvalificerad<br>kriminalpolisverksamhet</p>
<p>Rikspolisstyrelsen bedömer utvecklingen inom<br>området som positiv. Uppbyggnaden av krimi-<br>nalunderrättelsetjänsten har fortsatt. Det nordis-<br>ka samarbetet på detta område i kampen mot or-<br>ganiserad brottslighet beskrivs i avsnitt 4.4.2.<br>Samverkan mellan polis, tull, åklagare, tillsyns-<br>myndigheter och ideella organisationer mot till<br>exempel narkotika- och miljökriminalitet har<br>ökat.</p>
<p>4.3.5 Utredningsverksamheten</p>
<p>Brottsutredningsverksamheten förbättrades inte<br>under 1997.</p>
<p>39</p>
<p>17 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Balanserna ökade från 179 618 till 192 431<br>ärenden. Också genomströmningstiderna ökade<br>och har fortsatt att öka under 1998. Under första<br>halvåret 1997 var genomströmningstiden 85 da-<br>gar. Motsvarande period 1998 hade tiden ökat till<br>119 dagar det vill säga en ökning med 40 procent.<br>En förklaring till den mycket stora ökningen i<br>genomströmningstid är enligt Rikspolisstyrelsen<br>den intensifierade avarbetningen av gamla ären-<br>den.</p>
<p>Under första halvåret 1998 minskade emeller-<br>tid balanserna totalt sett med tio procent och var<br>vid halvårsskiftet lägre än vid motsvarande tid-<br>punkt 1997. Den tydligaste minskningen noteras<br>för utredningar om tillgrepps- och skadegörel-<br>sebrott, det vill säga sådana brott som oftast ut-<br>gör så kallad vardagsbrottslighet. Även<br>ekobrottsbalansema har minskat. Våldsbrotts-<br>balanserna har minskat mycket marginellt. Tra-<br>fikbrotts- och narkotikabrottsbalanserna har<br>ökat.</p>
<p>Det totala antalet ärenden som redovisades till<br>åklagare under 1997 var något lägre än 1996.<br>Uppklaringsprocenten ökade från 23 procent<br>1996 till 25 procent 1997.</p>
<p>Kvaliteten på närpolisens brottsutredningar<br>har enligt Rikspolisstyrelsens uppfattning för-<br>bättrats. Styrelsen anser att samarbetet med åkla-<br>garna har utvecklats och nu fungerar bättre än<br>någonsin. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen<br>har under året fortsatt att samverka för en effek-<br>tivare utredningsverksamhet, se avsnitt 5.3.9.<br>Kontaktmän med särskilt ansvar för utrednings-<br>verksamheten och för samarbetet med åklagarna<br>har utsetts inom varje polismyndighet. Polis-<br>myndigheter som kunnat uppvisa förbättrade<br>och rationellare arbetsmetoder har lyfts fram<br>som goda exempel för andra polismyndigheter.</p>
<p>4.3.6 Våldsbrottslighet</p>
<p>Den anmälda våldsbrottsligheten ökade med tre<br>procent under 1997. Statistiken för första halv-<br>året 1998 tyder på att ökningen fortsätter. Av det<br>totala antalet anmälda brott utgör våldsbrotten<br>cirka fem procent. Polismyndigheternas kostna-<br>der för insatserna mot våldsbrottsligheten upp-<br>gick till cirka 1 190 miljoner kronor, vilket mot-<br>svarar tolv procent av de totala kostnaderna.</p>
<p>För att effektivare kunna bekämpa den krog<br>relaterade våldsbrottsligheten ökade polisen sina<br>insatser vid tider och platser där risken för brott<br>och ordningsstörningar är störst och förbättrade<br></p>
<p>samarbetet med till exempel krogägare och ord-<br>ningsvakter.</p>
<p>Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvin-<br>nor har ökat. Polisen har en viktig roll när det<br>gäller att förebygga, upptäcka och beivra våld<br>mot kvinnor. Genom uppbyggnaden av närpoli-<br>sen och det problemorienterade arbetssättet har<br>polisens möjligheter att förebygga våld mot<br>kvinnor förbättras. Det är emellertid viktigt att<br>ytterligare utveckla polisens arbete med att ge ut-<br>satta kvinnor bättre skydd.</p>
<p>Ett antal myndigheter fick i december 1997 ett<br>uppdrag av regeringen att vidta specifika åtgärder<br>för att bekämpa våldet mot kvinnor. Rikspolis-<br>styrelsen skall bland annat inventera de insatser<br>som görs vid polismyndigheterna i fråga om våld<br>mot kvinnor och också redovisa vilket genom-<br>slag åtgärderna fått. Rikspolisstyrelsen skall ock-<br>så genomföra en satsning på fortbildning av per-<br>sonal inom rättsväsendet, socialtjänsten och<br>hälso- och sjukvården. En första redovisning av<br>uppdraget skall lämnas senast den 1 juli 1999.<br>Regeringen har uppdragit åt Rikspolisstyrelsen<br>att vara nationell rapportör för Sverige i frågor<br>som rör handel med kvinnor.</p>
<p>Våldsbrottsärendenas genomströmningstider<br>ökade under 1997, liksom balanserna. Vid årets<br>slut uppgick balansen till 27 173 ärenden. Vid<br>halvårsskiftet 1998 hade balansen minskat till<br>24 515 ärenden vilket är obetydligt lägre än vid<br>motsvarande tidpunkt 1997.</p>
<p>Antalet till åklagare redovisade våldsbrottsä-<br>renden sjönk från 37 till 34 procent av antalet<br>anmälda våldsbrottsärenden<sup>1</sup>.</p>
<p>Tabell 4.2 Våldsbrottsutredningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal inkomna ärenden</p></td><td>
<p>56 117</p></td><td>
<p>57 862</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal ytredningar som redo-<br>visats till åklagare</p></td><td>
<p>21 147 *</p></td><td>
<p>19 424</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Genomströmnings-tid/ ären-<br>de antal dagar</p></td><td>
<p>89**</p></td><td>
<p>107**</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utredningskostnad/ärende<br>som redovisats till åklagare</p></td><td></td><td>
<p>50 746</p></td></tr>
</table>
<p>* exklusive Polismyndigheten i Norrbottens län, ** medianvärde</p>
<p>’ Underlaget till samtliga tabeller i avsnitt 4.3 har hämtats från Rikspolis-<br>styrelsen.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>4.3.7 Narkotikabrottslighet</p>
<p>Av det totala antalet anmälda brott uppgår nar-<br>kotikabrotten till cirka 1,8 procent. Polisens<br>kostnader för insatser mot denna brottslighet<br>uppgick till ca 613 miljoner kronor, vilket mot-<br>svarar sex procent av polisens totala kostnader.<br>Narkotikaärenden är som regel så kallade initia-<br>tivärenden som uppdagas i samband med spaning<br>och utredning. Antalet anmälda brott speglar<br>därför i första hand polisens satsningar på denna<br>typ av brottslighet. Antalet inkomna ärenden<br>ökade år 1997 med fyra procent jämfört med år<br>1996 och antalet ärenden som redovisades till<br>åklagare var också högre. Andelen ärenden som<br>redovisats till åklagare var 71 procent av antalet<br>anmälda ärenden, en ökning med två procenten-<br>heter jämfört med år 1996. Utredningsbalanserna<br>ökade med 700 ärenden eller cirka tolv procent.<br>Rikspolisstyrelsen gör bedömningen att resulta-<br>tet av polisens insatser mot narkotikabrottslig-<br>heten är i nivå med resultatet föregående år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.3 Narkotikabrottsutredningar m.m. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal inkomna ärenden</p></td><td>
<p>21 037</p></td><td>
<p>21 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal utredningar som redovisats till<br>åklagare</p></td><td>
<p>14 555</p></td><td>
<p>15 593</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans den 31/12</p></td><td>
<p>5 426</p></td><td>
<p>6 110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Genomströmningstid/ärende antal dagar</p></td><td>
<p>57*</p></td><td>
<p>67**</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utredningskostnad/ärende som redovi-<br>sats till åklagare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>28 944</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal misstänkta under 18 år i verifika-<br>tionsanalyser</p></td><td>
<p>345</p></td><td>
<p>446</p></td></tr>
</table>
<p>* Medianvärde exklusive Polismyndigheten i Norrbottens län</p>
<p>** Medianvärde</p>
<p>Många polismyndigheter har inrättat gatulang-<br>ningsgrupper eller andra grupper som inriktar<br>verksamheten på att bekämpa detaljhandeln och<br>därmed motverka nyrekrytering av narkotika-<br>missbrukare. Inom närpolisverksamheten bedrivs<br>såväl drogförebyggande arbete som spaning och<br>utredning mot narkotikabrottsligheten på gatu-<br>nivå. Polisens och tullens beslag av narkotika och<br>dopingmedel ökade jämfört med år 1996. Antalet<br>provtagningar i samband med skälig misstanke<br>om eget bruk av narkotika ökade från 10 700 till<br>11 500.</p>
<p>Tabell 4.4 Beslag av narkotika och dopingmedel</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Beslag</p></td><td colspan="2">
<p>Narkotika</p></td><td colspan="2">
<p>Dopingmedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Polisen</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 200</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tullen</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>111</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>10 800</p></td><td>
<p>12 100</p></td><td>
<p>243</p></td><td>
<p>311</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.3.8</p></td><td colspan="2">
<p>Ekonomisk brottslighet</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Av det totala antalet anmälda brott uppgår ande-<br>len ekobrott till cirka 0,5 procent. Kostnaden för<br>området ekonomisk brottslighet är cirka 300<br>miljoner kronor, vilket motsvarar tre procent av<br>polismyndigheternas totala kostnader.</p>
<p>Balanssituationen för ekobrottsutredningar<br>har förbättrats i landet som helhet. Det är ett re-<br>sultat av regeringens uppdrag att arbeta av balan-<br>serna men också en följd av det utökade samar-<br>betet mellan åklagare och polis som innebär<br>effektivare förundersökningsledning och utred-<br>ningsmetodik, samt av ökade resurser. Utred-<br>ningsbalanserna sjönk med 3 106 ärenden mellan<br>åren 1996 och 1997.</p>
<p>Tabell 4.5 Ekobrottsutredningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal inkomna<br>anmälningar</p></td><td>
<p>Antal redovisade<br>anmälningar</p></td><td>
<p>Utgående balans</p>
<p>31/12 1997</p></td><td>
<p>Kostnad per re-<br>dovisat ärende</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 629</p></td><td>
<p>9 031</p></td><td>
<p>7 061</p></td><td>
<p>30 464</p></td></tr>
</table>
<p>Det finns också exempel på framgångsrik före-<br>byggande verksamhet inom ekobrottsbekämp-<br>ningen. Preventiv ekonomisk kontroll (PEK) är<br>en sådan arbetsform. Den har dock bara använts i<br>begränsad omfattning eftersom merparten av de<br>polisiära resurserna inom ekobrottsområdet ta-<br>gits i anspråk för den utredande verksamheten.</p>
<p>4.3.9 Rasism</p>
<p>Polismyndigheterna ökade sina insatser mot<br>kriminalitet med rasistiska inslag. Genom samar-<br>bete mellan Säkerhetspolisen och den öppna po-<br>lisen men också med andra som berörts av<br>brottsligheten har vissa extremistiska arrange-<br>mang kunnat förhindras. Polismyndigheternas<br>redovisningar och tillgänglig statistik visar inte<br>att någon egentlig ökning av kriminalitet med<br>rasistiska inslag har ägt rum under året. Rikspo-<br>lisstyrelsen anser dock att aktiviteter med rasis-</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>tiska inslag utvecklats på ett oroande sätt. I en<br>rapport redovisad av Säkerhetspolisen i septem-<br>ber 1998 konstateras att antalet anmälningar om<br>hets mot folkgrupp har ökat från 281 år 1996 till<br>344 år 1997. Med hänsyn till den ökade upp-<br>märksamhet som denna brottslighet under sena-<br>re tid fått från allmänhet, polis och media är det<br>emellertid osäkert om siffrorna i statistiken mot-<br>svaras av en verklig ökning av antalet brott.</p>
<p>4.3.10 Trafik</p>
<p>Det totala antalet rapporterade trafikbrott ökade<br>under 1997. Kostnaden för trafikverksamheten<br>uppgick till 910,7 miljoner kronor, eller till nio<br>procent av polisens totala kostnader.</p>
<p>Under 1997 utförde polisen 1 146 000 alko-<br>holutandningsprov, vilket var cirka 184 000 färre<br>än föregående år. Sedan år 1994 har dock antalet<br>prov i stort sett fördubblats samtidigt som anta-<br>let rattfyllerier per 1 000 prov minskat med näs-<br>tan två tredjedelar. Också antalet primärrappor-<br>ter och ordningsförelägganden minskade.<br>Antalet flygande inspektioner ökade däremot<br>med 21 procent jämfört med 1996.</p>
<p>De av Vägverket uppsatta målen för fordons-<br>kontroll, kontroll av kör- och vilotidsbestäm-<br>melser samt företagsbesök har i det närmaste<br>uppnåtts.</p>
<p>4.3.11 Brottsoffer</p>
<p>Rikspolisstyrelsen bedömer att polisens arbete<br>med att ge stöd till brottsoffer och vittnen har<br>förbättrats. Inspektionerna på brottsofferområ-<br>det tyder dock på att informationen till<br>brottsoffer bör utvecklas. Det finns goda exem-<br>pel på ambitiösa utvecklingsinsatser på området.<br>Polismyndigheten i Skåne län har till exempel<br>utsett brottsoffersamordnare i varje polisområde.<br>Dessa har ett särskilt ansvar för information till<br>brottsoffren, kontakter med stödorganisationer,<br>utbildning av övrig personal med mera.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har beslutat ta fram en<br>handbok som belyser brottsofferfrågor ur ett<br>brett perspektiv och som skall spridas till polis-<br>myndigheterna.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen anser att möjligheterna till<br>fortsatta förbättringar inom området är mycket<br>stora.</p>
<p>4.3.12 Personalresurser</p>
<p>Den 31 december 1997 fanns det 22 755 anställda<br>inom polisen. Det är en minskning med 1 112<br>personer från utgången av år 1996.</p>
<p>Antalet poliser uppgick till 16 783 varav 2 796<br>kvinnor. Av poliserna var 290 polischefer och av<br>dem var 41 kvinnor. Av de 5 972 civilanställda<br>var 4 511 kvinnor.</p>
<p>Jämfört med utgången av år 1996 hade antalet<br>civilanställda minskat med 1 172 medan poliserna<br>ökat med 60. Antalet frivilliga pensionsavgångar<br>under 1997 uppgick till 237.</p>
<p>Under 1997 återupptogs rekryteringen till po-<br>lisutbildningen och 68 aspiranter antogs under<br>hösten för att påbörja sin utbildning i januari<br>1998. I september 1998 började ytterligare 185<br>aspiranter.</p>
<p>4.3.13 Rationaliseringsarbetet</p>
<p>Ett omfattande arbete pågår inom polisväsendet<br>för att så långt som möjligt undanröja de hinder<br>för effektivt resursutnyttjande som bland annat<br>Riksrevisionsverket påtalat. Åtgärder har genom-<br>förts eller inletts på så gott som alla punkter som<br>Riksrevisionsverket påtalade i sin rapport. Arbe-<br>tet är omfattande eftersom rapporten spänner<br>över polisens hela verksamhet. Av Rikspolissty-<br>relsens slutredovisning framgår bland annat föl-<br>jande:</p>
<p>- Polismyndigheterna har samordnat den<br>operativa ledningen, det vill säga vaktha-<br>vande befäl och kommunikationscentraler.<br>Rikspolisstyrelsen anser att det finns ett<br>kvarstående rationaliseringsytrymme i den-<br>na del. Genom bland annat ny teknik be-<br>räknas målsättningarna kunna uppnås under<br>de kommande åren.</p>
<p>- En koncentration av de internadministrativa<br>funktionerna har genomförts och antalet<br>anställda i sådana funktioner har hittills<br>minskat med sammanlagt 241 personer.<br>Den kvarstående rationaliseringspotentialen<br>bör enligt Rikspolisstyrelsen i stort sett<br>kunna nås genom fortsatt koncentration av<br>ekonomi-, personal- och lönefunktioner.<br>Flertalet polismyndigheter anger att målet<br>uppnås inom de närmaste åren.</p>
<p>- Arbete med att minska lokalytorna har på-<br>gått under flera år genom förtätning, om-<br>förhandling och uppsägning av hyreskon-</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>trakt m.m. Utbyggnaden av närpolisen har<br>krävt nya lokaler och byte av lokaler medför<br>stora omställningskostnader. Den totala lo-<br>kalytan inom polisväsendet har dock mins-<br>kat med mer än 21 000 kvm (två procent)<br>sedan september 1996, vilket motsvarar en<br>årlig besparing på cirka 20 miljoner kronor.<br>Arbetet med att minska hyreskostnaderna<br>fortsätter efterhand som hyresavtalen om-<br>förhandlas.</p>
<p>- Polismyndigheterna har haft en ambition<br>att öka enmanstjänstgöringen. En faktor<br>som varit avgörande för att enmanstjänst-<br>göring inte införts i större omfattning än<br>vad som skett är arbetarskyddsaspekten.<br>Rikspolisstyrelsen har tillsatt en arbets-<br>grupp som skall utreda frågan ytterligare.</p>
<p>- Se avsnitt 4.3.1 om arbetstidsförläggningen.</p>
<p>4.3.14 Regeringens bedömning</p>
<p>Reformeringen av polisen har fortsatt under<br>1997. Det är tillfredsställande att polisen paral-<br>lellt med reformarbetet har kunnat fortsätta att<br>rationalisera sin verksamhet. Av Rikspolisstyrel-<br>sens slutredovisning av de åtgärder som vidtagits<br>med anledning av Riksrevisionsverkets Hinder-<br>rapport framgår emellertid att det fortfarande<br>finns en betydande rationaliseringspotential. Po-<br>lisen måste fortsätta att med kraft driva rationali-<br>seringsarbetet. De resurser som frigörs skall an-<br>vändas i kampen mot vardagsbrottsligheten och<br>för de prioriterade områdena. Regeringen kom-<br>mer inom kort att uppdra åt Riksrevisionsverket<br>att utvärdera rationaliseringsarbetet.</p>
<p>Utbyggnaden av närpolisorganisationen har<br>fortsatt under 1997. Regeringen gör bedömning-<br>en att det nu på de flesta håll föreligger grund-<br>läggande organisatoriska och resursmässiga för-<br>utsättningar för att närpolisen skall kunna utgöra<br>basen i verksamheten. För att den målsättningen<br>skall kunna förverkligas krävs emellertid också<br>att innehållet i verksamheten utvecklas. Närpoli-<br>sverksamheten måste ännu tydligare styras av<br>statsmakternas prioriteringar, kartläggningar av<br>de lokala problemen och fortlöpande systematis-<br>ka och kvalificerade analyser av verksamhetsre-<br>sultatet. Avvägningen mellan preventiv och re-<br>pressiv verksamhet måste ägnas stor<br>uppmärksamhet liksom avgränsningen mot and-<br>ra myndigheters uppgifter. Det är viktigt att poli-<br></p>
<p>sens resurser koncentreras till sådan verksamhet<br>som svarar mot dess särskilda kompetens.</p>
<p>För att lyckas med sin huvuduppgift att be-<br>kämpa vardagsbrottsligheten måste närpolisen<br>också fortsätta att satsa på kompetensutveckling,<br>metodutveckling och teknikstöd. De brister i<br>bemanningen som är ett betydande problem i<br>vissa närpolisområden kräver omedelbara åtgär-<br>der.</p>
<p>För att närpolisen skall kunna fungera väl är<br>det nödvändigt att finna en balanserad avvägning<br>mellan utryckningsverksamheten och närpoli-<br>senhetemas verksamhet. Samtidigt måste poli-<br>sens resurser för utryckningsverksamhet hållas<br>på en nivå som säkerställer nödvändig beredskap.<br>Det är uppenbart att närpolisorganisationen och<br>utryckningsverksamheten delvis konkurrerar om<br>samma resurser och att verksamheterna också i<br>stor utsträckning hanterar samma problem. Det<br>är angeläget att de erfarenheter som kan vinnas<br>av pågående och planerade försök med samord-<br>ning av verksamheterna utvärderas och tas tillva-<br>ra i utvecklingsarbetet.</p>
<p>Det problemorienterade arbetssättet har ut-<br>vecklats, om än inte i den takt som vore önsk-<br>värd. Polisens insatser på tider och platser där<br>brott och ordningsstörningar är vanliga har ökat,<br>men måste öka ytterligare. En fortsatt utveckling<br>av det problemorienterade arbetssättet bör, i fö-<br>rening med ett nytt arbetstidsavtal, kunna skapa<br>förutsättningar för detta. Det är också nödvän-<br>digt att ett problemorienterat förhållningssätt<br>utvecklas tydligare inom andra verksamheter än<br>närpolisen, till exempel inom utryckningsverk-<br>samheten. Regeringen kommer att följa utveck-<br>lingen på detta område noga och vid behov vidta<br>särskilda åtgärder.</p>
<p>Den ökade satsningen på kvalificerad krimi-<br>nalpolisverksamhet liksom uppbyggnaden av<br>kriminalunderrättelsetjänsten och det intensifie-<br>rade internationella samarbetet har skapat bättre<br>förutsättningar för insatser mot den grova och<br>gränsöverskridande brottsligheten. Under de se-<br>naste åren har till exempel polisens förmåga att<br>hantera den mc-relaterade brottsligheten ut-<br>vecklats betydligt. Rikskriminalpolisen och po-<br>lismyndigheternas lokala och regionala enheter<br>har utvecklat ett nära och bra samarbete. Hand-<br>lingsplaner har tagits fram, utbildningar har ge-<br>nomförts, arbetsformer och metoder har föränd-<br>rats och förfinats och extra personal har avdelats.<br>Polisen har tagit frågan på största allvar. Det är av<br>stor betydelse att polisen fortsätter att utveckla<br>sina insatser på området. Riksdagen har därför</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>tillfört polisen 30 miljoner kronor extra för år<br>1998 för intensifierade insatser mot de kriminella<br>mc-klubbarna.</p>
<p>Som regeringen angav i budgetpropositionen<br>för år 1998 har Rikskriminalpolisen i sin stödjan-<br>de och utvecklande roll ett ansvar för att krimi-<br>nalunderrättelseverksamheten organiseras så att<br>den blir så rationell som möjligt. Det finns dock<br>anledning att undersöka om kampen mot den<br>grövre brottsligheten kräver förändringar i de<br>centrala polisorganens dimensionering, organi-<br>sation och befogenheter. Det gäller särskilt i frå-<br>gan om kriminalunderrättelseverksamheten. En<br>utredning om behovet av en central kraftsamling<br>mot den organiserade brottsligheten skall därför<br>tillsättas.</p>
<p>Utredningsverksamheten har fortsatt att upp-<br>visa en negativ utveckling under 1997. Inom po-<br>lisväsendet pågår emellertid ett intensivt utveck-<br>lingsarbete för att komma tillrätta med<br>situationen. Ett nära samarbete med åklagarvä-<br>sendet på såväl central som lokal nivå är ägnat att<br>åstadkomma högre effektivitet och kvalitet i ut-<br>redningsarbetet. Aven om balansutvecklingen<br>under 1998 totalt sett är positiv har balanserna<br>för vissa brottstyper ökat. Våldsbrotten har<br>minskat mycket marginellt. Det är av stor vikt<br>att polisen vidtar kraftfulla åtgärder för att bryta<br>utredningsverksamhetens negativa utveckling.<br>Genomströmningstiderna måste kortas och ba-<br>lanserna minska med bibehållen kvalitet på ut-<br>redningarna. Särskilt viktigt är det med en skynd-<br>sam handläggning när det gäller utredningar om<br>övergrepp mot barn.</p>
<p>Det är tillfredsställande att polisen har ökat si-<br>na brottsförebyggande insatser inom det priori-<br>terade området våldsbrottlighet. Resultatet av ut-<br>redningsverksamheten är emellertid fortfarande<br>oacceptabelt. Rikspolisstyrelsen har i reglerings-<br>brevet för 1998 fått i uppdrag att leda och sam-<br>orda ett projekt för att minska genomström-<br>ningstiderna för våldsbrottsutredningar. Det<br>långsiktiga målet är att med bibehållen kvalitet<br>minska genomströmningstiden för sådana utred-<br>ningar med 40 procent. Av Rikspolisstyrelsens<br>lägesbeskrivning i september 1998 framgår att<br>styrelsen avser att driva ett huvudprojekt samt<br>två delprojekt vid polismyndigheten i Örebro<br>respektive Jönköpings län. Projekten skall om-<br>fatta kompetensutveckling, verksamhetsorgani-<br>sation, kvalitetssäkring och resursfördelning. En<br>extern konsult skall studera hur polisen bedriver<br>sitt arbete med utredningarna för att sedan, efter<br></p>
<p>analys och utvärdering, bedöma hur arbetet skall<br>kunna förbättras.</p>
<p>Det är glädjande att polisen på olika sätt arbe-<br>tar med att utveckla sina metoder att hantera<br>ärenden om våld mot kvinnor. Rikspolisstyrelsen<br>har till exempel vid olika tillfällen genomfört ut-<br>bildningsinsatser för polispersonal och försöks-<br>projekt bedrivs vid flera polismyndigheter.</p>
<p>Bekämpningen av våldet mot kvinnor är en<br>mycket angelägen fråga för regeringen. Det är<br>mycket viktigt att metodutvecklingen fortsätter.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1999 blir köp av<br>sexuella tjänster kriminaliserade. Även försök<br>kriminaliseras. Det gör det lättare för polisen att<br>ingripa på platser där prostitution förekommer.<br>Polisen tillförs 7 miljoner kronor från och med<br>1999 för insatser mot prostitution.</p>
<p>Kampen mot rasism och främlingsfientlighet<br>engagerar stora delar av samhället och en rad åt-<br>gärder har redan vidtagits för att stävja brottslig-<br>het med rasistiska eller främlingsfientliga för-<br>tecken. Inom polisväsendet bedrivs på detta<br>område ett nära samarbete mellan den öppna po-<br>lisen och Säkerhetspolisen. Regeringen kan kon-<br>statera att de kraftfulla riktade insatser som poli-<br>sen har gjort mot rasistiska grupperingar har givit<br>goda resultat. Dels har rasistiska aktiviteter av<br>olika slag kunnat förhindras eller avbrytas, dels<br>har en rad åtal väckts. Det är nödvändigt att poli-<br>sen fortsätter att särskilt uppmärksamma brott<br>med rasistiska inslag bland annat genom kom-<br>petenshöjande insatser och utveckling av arbets-<br>metoder på området.</p>
<p>Det är också angeläget att brottsofferfrågorna<br>ges en framträdande roll. Det finns stora möjlig-<br>heter till förbättringar i polisens information till<br>brottsoffer och i sättet att bemöta dem. Polisens<br>kompetens på området och engagemang för frå-<br>gorna måste öka.</p>
<p>Narkotikabrottsligheten är ett allvarligt sam-<br>hällsproblem och därför också ett prioriterat om-<br>råde för polisen. All bekämpning av narkoti-<br>kabrottslighet, såväl på gatuplanet som på<br>regional och nationell nivå, måste ges hög prio-<br>ritet. Detsamma gäller det internationella samar-<br>betet på detta område. Andelen ungdomar som<br>har prövat narkotika har ökat markant under de<br>senaste åren. Vidare ger utvecklingen av nya<br>syntetiska droger anledning till oro. Spridningen<br>av sådana och andra droger sker också på nya<br>sätt, bland annat med hjälp av Internet. Polisen<br>måste därför intensifiera insatserna mot narkoti-<br>kabrottsligheten.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Polisen har under senare tid utökat sina insat-<br>ser mot den illegala hanteringen av alkohol och<br>cigaretter. Regeringen understryker dock vikten<br>av att polisen fortsätter att utveckla sina arbets-<br>metoder på området. Det finns också skäl att<br>överväga om det finns ett behov av att komplet-<br>tera de lokala insatserna med mer övergripande,<br>rikstäckande insatser, som innefattar inslag av<br>myndighetsgemensamma åtgärder.</p>
<p>Polisen har prioriterat kampen mot den eko-<br>nomiska brottsligheten, vilket bland annat, har<br>resulterat i kraftigt minskade balanser. Regering-<br>en anser att Ekobrottsmyndigheten skapar goda<br>förutsättningar för att effektivisera utrednings-<br>verksamheten ytterligare och för att kunna ut-<br>veckla det brottsförebyggande arbetet på<br>ekobrottsområdet. Ekobrottsmyndigheten har<br>en ledande roll när det gäller att utveckla meto-<br>der på ekobrottsbekämpningens område. Det är<br>emellertid viktigt att ekobrottskompetensen<br>upprätthålls också vid polismyndigheterna utan-<br>för storstadsområdena. Miljöbrottsligheten är en<br>form av ekonomisk brottslighet som kräver in-<br>tensifierade insatser och där kompetensuppbygg-<br>naden är av stor betydelse.</p>
<p>Polisens trafikövervakning har blivit effektiva-<br>re under 1997 jämfört med 1996 genom att fler<br>tjänster och prestationer har utförts med mindre<br>resurser. Ändå har den positiva utvecklingen un-<br>der 1990-talet med ett kontinuerligt sjunkande<br>antal trafikdödade och skadade brutits. Under<br>1997 omkom 541 personer i vägtrafiken och<br>3 917 personer skadades allvarligt. Mot bakgrund<br>av beslutet om Nollvisionen och det kortsiktiga<br>verksamhetsmålet om högst 400 dödade år 2000<br>ser regeringen med oro på utvecklingen. Polisen<br>bör tillsammans med Vägverket överväga vilka<br>åtgärder som bör vidtas.</p>
<h2>4.4 Pågående och planerade<br>förändringar inom polisväsendet</h2>
<p>Arbetet med att effektivisera och modernisera<br>polisverksamheten måste fortsätta med oför-<br>minskad kraft. Regeringen kommer därför att<br>under budgetperioden 1999 - 2001 satsa 905<br>miljoner kronor på reformeringen av polisen. De<br>nya resurserna skall framför allt användas till att<br>säkerställa en ändamålsenlig personalstruktur för<br>att bekämpa vardagsbrottsligheten, effektivisera<br>utredningsverksamheten och förstärka gräns-<br>kontrollen.</p>
<p>4.4.1 Kampen mot vardagsbrottsligheten</p>
<p>Närpolisen skall vara basen i polisens verksam-<br>het. Dess huvuduppgift är att bekämpa vardags-<br>brottsligheten. Allmänhetens tilltro till polisen<br>och till rättsväsendet i övrigt beror till stor del på<br>hur framgångsrik polisen är i det arbetet. Närpo-<br>lisens betydelse för allmänhetens syn på polisens<br>arbete kan knappast överskattas. För att närpoli-<br>sen skall kunna öka sina insatser mot vardags-<br>brotten krävs emellertid kraftfulla åtgärder för att<br>höja kompetensen, utveckling av former och<br>metoder för lokalt samarbete samt förbättrat<br>teknikstöd. Men det är också nödvändigt att de<br>personella och tekniska resurserna är tillräckliga.<br>En del av de nya medel som enligt regeringens<br>förslag skall tillföras polisväsendet för 1999 skall<br>därför användas för att förstärka närpolisen i<br>kampen mot vardagsbrottsligheten. Till en del<br>skall de nya medlen användas till förstärkning av<br>de personella resurserna. De nyrekryteringar som<br>möjliggörs genom att grundutbildningen åter-<br>upptagits skall till stor del tillgodose närpolisor-<br>ganisationens behov.</p>
<p>Samarbetet med åklagarna för att bidra till att<br>höja närpolisernas förundersökningskompetens<br>skall utökas och förbättras ytterligare. Den ut-<br>bildning av civilanställda som inleddes vid Polis-<br>högskolan under hösten 1997 för att de i än stör-<br>re utsträckning skulle kunna delta i brotts-<br>utredningsverksamheten och på så sätt avlasta<br>polispersonalen skall fortsätta. Den kompetens-<br>förstärkningen bör framför allt närpolisens ut-<br>redningsverksamhet ha nytta av.</p>
<p>En grundläggande förutsättning för en väl<br>fungerande närpolis är att polismyndighetens<br>högsta ledning och övriga chefer visar ett genuint<br>intresse för verksamheten. Inställningen hos led-<br>ningen är av avgörande betydelse för graden av<br>motivation och engagemang hos den övriga per-<br>sonalen. Det är också viktigt att närpolisområde-<br>nas personal får ett tydligt och långtgående eget<br>ansvar för hur verksamheten bedrivs och att re-<br>sultaten följs upp. Det inspirerar till en hög am-<br>bitionsnivå i arbetet och ökar intresset för att<br>delta i utvecklingen av verksamheten. Av stor<br>betydelse är också att de verksamhetsmål som<br>ställs upp är konkreta och välawägda och att<br>verksamhetens resultat följs upp och utvärderas<br>kontinuerligt. Det är också nödvändigt med re-<br>gelbundna resultatdialoger mellan polisledningen<br>och närpolischefema. Genom ömsesidigt infor-<br>mationsutbyte ökar såväl polisledningens som</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>närpolischefernas möjligheter att styra verksam-<br>heten i riktning mot verksamhetsmålen.</p>
<p>En aktiv ledning av förundersökningarna är av<br>central betydelse för att kunna styra verksamhe-<br>ten och därigenom öka snabbheten och kvalite-<br>ten i utredningsarbetet. Formerna för samverkan<br>mellan polis och åklagare skall därför utvecklas<br>ytterligare både med avseende på de enskilda<br>brottsutredningarna och när det gäller priorite-<br>ringar, planering och utbildning. Rikspolisstyrel-<br>sen och Riksåklagaren har gemensamt startat fle-<br>ra projekt som syftar till att utveckla och effekti-<br>visera brottsutredningsverksamheten samt till att<br>förbättra och utveckla samverkan mellan polis<br>och åklagare. Flera av projekten rör närpolisens<br>och åklagarnas samverkan i utredningar av var-<br>dagsbrottslighet. Genom långtgående första-<br>handsåtgärder, förenklade förfaranden och blan-<br>ketthantering har genomströmningstiderna för<br>utredningar av vardagsbrott kunnat minskas på<br>flera ställen i landet, till exempel i Helsingborg<br>och vissa utredningsenheter i Stockholm. Rege-<br>ringen avser också att under hösten initiera för-<br>söksverksamhet med bland annat myndighets-<br>samverkan för rationellare ärendehantering på<br>någon eller några orter. Försöksverksamheterna<br>skall ta till vara erfarenheter som vunnits inom<br>såväl polisverksamhet som andra områden och<br>syftar till att förbättra både utredningsverksam-<br>heten och det brottsförebyggande arbetet.</p>
<p>4.4.2 Det internationella polissamarbetet</p>
<p>En grundläggande förutsättning för en fram-<br>gångsrik kamp mot den organiserade och gräns-<br>överskridande brottsligheten är en effektiv sam-<br>verkan med polisen i andra länder. Samarbetet<br>kan ge såväl underlag för direkta ingripanden<br>som ökad allmän kunskap till gagn för brottsbe-<br>kämpningen.</p>
<p>Den internationella kriminalpolisorganisatio-<br>nen Interpol är sedan länge en viktig samarbets-<br>partner för polisen.</p>
<p>Det samarbete som bedrivs inom EU försiggår<br>på många olika plan och är av stor betydelse för<br>den svenska polisens förmåga att bekämpa grov<br>gränsöverskridande brottslighet. Den 1 oktober<br>1998 träder Europolkonventionen i kraft. Häri-<br>genom skapas ett organ för polisiärt informa-<br>tionsutbyte och samarbete i konkreta utredning-<br>ar som kommer att få stor operativ betydelse för<br>den svenska polisen.</p>
<p>De nordiska ländernas polis- och tullmyndig-<br>heter bedriver sedan länge ett effektivt samarbe-<br>te. Ett viktigt instrument i det arbetet är de ge-<br>mensamma nordiska polis- och tullsambands-<br>män som är utstationerade i olika länder.</p>
<p>Östersjöländerna bedriver polisiärt samarbete<br>inom ramen för aktionsgruppen mot organiserad<br>brottslighet i Östersjöområdet. Aktionsgruppen<br>överlämnade sin rapport till regeringscheferna i<br>januari 1998 och fick i samband med det ett för-<br>längt mandat för 1998. Aktionsgruppen har fort-<br>satt med konkreta samverkansprojekt med prak-<br>tiskt samarbete mellan ländernas polis-, tull- och<br>gränskontrollmyndigheter, till exempel för att<br>spåra stulna fordon och för gemensamma aktio-<br>ner mot narkotikasmuggling. Efter beslut av re-<br>geringscheferna har också en operativ kommitté<br>inrättats. Kommittén, som lyder under aktions-<br>gruppen, består av företrädare från främst polis,<br>tull, kust/gränsbevakning och åklagarväsendena i<br>Östersjöländerna. Den har till uppgift att föreslå<br>gemensamma operativa åtgärder, ansvara för ge-<br>nomförandet av pågående och framtida åtgärder<br>samt fungera som en sektorsövergripande ex-<br>pertgrupp i operativa frågor. Sverige är ordföran-<br>deland i aktionsgruppssamarbetet även under<br>1998 och har därför ett särskilt ansvar för att sä-<br>kerställa att arbetet kan fortsätta med samma in-<br>tensitet i framtiden.</p>
<p>Gränskontrollen är en viktig del av den svens-<br>ka migrationspolitiken men också av strategisk<br>betydelse för kampen mot den grova och gräns-<br>överskridande brottsligheten. En effektiv gräns-<br>kontroll kan göra det svårare för brottslingar<br>som rör sig över nationsgränserna. Inom det så<br>kallad Schengensamarbetet - som syftar till att<br>åstadkomma fri rörlighet, utan personkontroller,<br>mellan de länder som deltar i samarbetet - kom-<br>bineras en effektiv gränskontroll med polisiärt<br>samarbete.</p>
<p>I Schengensamarbetet deltar EU:s medlems-<br>stater utom Storbritannien och Irland samt Nor-<br>ge och Island. Sveriges anslutningsavtal under-<br>tecknades i december 1996 och vi är sedan dess<br>fullt ut delaktiga i beslutsprocessen. Riksdagen<br>har i april 1998 godkänt Sveriges anslutning till<br>Schengensamarbetet (prop. 1997/98:42, bet.<br>1997/98:JuU15, rskr. 1997/98:181).</p>
<p>Polissamarbetet inom Schengen är främst in-<br>riktat mot praktiskt vardagligt samarbete. Det<br>innefattar informationsutbyte mellan polismyn-<br>digheterna, möjligheter till gränsöverskridande<br>operativ samverkan mellan olika länder och, ge-<br>nom det så kallad SIS-systemet, ett gemensamt</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>efterlysningsregister för personer och vissa fö-<br>remål. Sveriges avsikt är att kunna delta i det ope-<br>rativa samarbetet år 2000. Redan i dag deltar vi i<br>ett antal operativa projekt med övriga Schengen-<br>stater.</p>
<p>Det regelverk som i dag reglerar förutsätt-<br>ningarna för inresa i Sverige och inresekontrollen<br>skiljer sig inte på någon avgörande punkt från de<br>regler som finns i Schengenkonventionen. Kra-<br>ven på hur gränskontrollen utförs i praktiken har<br>dock skärpts mot bakgrund av utvecklingen i vår<br>omvärld. Den svenska gränskontrollen behöver<br>därför förstärkas. Regeringen har poängterat<br>vikten av att de myndigheter som är involverade i<br>gränskontrollen, det vill säga polisen, som är hu-<br>vudansvarig myndighet, samt tullen och Kustbe-<br>vakningen, samverkar i så stor utsträckning som<br>möjligt. Regeringen har uppdragit åt de gräns-<br>kontrollerande myndigheterna att redovisa de<br>åtgärder man avser att vidta för att effektivisera<br>gränskontrollen genom en utökad samverkan. I<br>sin redovisning anger myndigheterna att ett om-<br>fattande samarbete om gränskontrollen redan<br>pågår och fortlöpande utvecklas. Det sker ofta i<br>form av snabba åtgärder efter informella kon-<br>takter eller i projektform, men det finns även ex-<br>empel på lokala avtal om såväl operativ samver-<br>kan som samlokalisering och dylikt. För att<br>ytterligare förbättra förutsättningarna för sam-<br>verkan utarbetas för närvarande ett ramavtal på<br>central nivå mellan Rikspolisstyrelsen, General-<br>tullstyrelsen och Kustbevakningen.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen och Statens invandrarverk<br>har i mars 1998 träffat en överenskommelse om<br>samverkan vid inresekontroll genom att tjänste-<br>män vid Invandrarverket förordnas som<br>passkontrollanter. Det är regeringens uppfatt-<br>ning att man genom att utnyttja möjligheterna<br>till fördjupad samverkan mellan myndigheterna<br>kan förbättra den svenska gränskontrollen ytter-<br>ligare. Myndighetssamverkan är ett naturligt in-<br>slag i verksamheten. De höga krav som ställs på<br>gränskontrollen kan dock inte tillgodoses enbart<br>genom ökad myndighetssamverkan. Okade in-<br>satser behövs också på polisens område för att få<br>till stånd en ambitionsnivåhöjning och en inten-<br>sifiering av kontrollverksamheten vid Sveriges<br>gränser, på flygplatser, i hamnar och utmed kus-<br>ten.</p>
<p>4.4.3 Förutsättningar för en bättre och<br>effektivare polis.</p>
<p>Ny ledningsorganisation</p>
<p>Statsmakternas styrning av polisen försvåras av<br>att den nuvarande organisationen är komplicerad<br>och föråldrad och av att ansvarsförhållandena i<br>många stycken är oklara. Polisledningskommit-<br>téns förslag, som redovisas i slutet av detta kapi-<br>tel, innebär att polisverksamheten i framtiden<br>skall styras av en särskild polisstyrelse i varje län<br>med ledamöter som nomineras av partierna och<br>utses av regeringen. Länsstyrelsens ansvar för<br>polisverksamheten i länen skall upphöra. Tillsy-<br>nen över polisen skall åligga Rikspolisstyrelsen,<br>som också skall få en i vissa avseenden utvidgad<br>föreskriftsrätt. Förslagen innebär en betydande<br>förenkling och modernisering av polisorganisa-<br>tionen.</p>
<p>Resultatstyrning</p>
<p>Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom<br>polisen för att stärka resultatstyrningen. Som ett<br>led i det arbetet har Rikspolisstyrelsen introduce-<br>rat en ordning med muntliga resultatdialoger<br>med polismyndigheterna. Regeringens bedöm-<br>ning är att detta, i förening med den systematiska<br>resultatrapportering från myndigheterna som<br>inleddes 1997 och som bör utvecklas vidare, ska-<br>par förutsättningar för en bättre kvalitet på po-<br>lisväsendets styrning och resultatredovisning.<br>Det är dock nödvändigt att polisen på såväl lokal<br>som central nivå fortsätter att utveckla sin för-<br>måga att analysera uppnådda resultat. Bara på det<br>viset kan analysen bättre än i dag ligga till grund<br>dels för polisens egen planering av verksamheten,<br>dels för riksdagens och regeringens styrning av<br>polisen. Det är också viktigt att polisväsendet ut-<br>vecklar och förenklar resultatredovisningen så att<br>polismyndigheternas åtaganden och resultat kan<br>redovisas tydligare. Av årsredovisningen framgår<br>att det finns stora variationer mellan polismyn-<br>digheternas resultat som inte har kommenterats<br>närmare. Rikspolisstyrelsen skall redovisa en na-<br>tionell bedömning av resultatet men måste också<br>uppmärksamma de enskilda polismyndigheternas<br>resultat och analysera skillnader mellan åren och<br>mellan myndigheterna. Förutsättningen för<br>jämförande analyser har ökat markant sedan an-<br>talet polismyndigheter minskat från 118 till 21.</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Fortsatt utveckling av det problemorienterade ar-<br>betssättet</p>
<p>Det problemorienterade arbetssättet har utveck-<br>lats under de senaste åren. Det är emellertid<br>önskvärt att utvecklingen går fortare. Problem-<br>orientering måste vara en grundläggande strategi<br>i all polisverksamhet och ligga till grund för allt<br>polisarbete på alla nivåer. Att arbeta problemori-<br>enterat innebär bland annat att systematiskt defi-<br>niera vilka förhållanden som orsakar och under-<br>lättar brott och ordningsstömingar. Utifrån en<br>sådan analys planerar och vidtar polisen de åtgär-<br>der som är bäst ägnade att minska riskerna för<br>brott och ordningsstömingar. Därefter följs<br>vidtagna åtgärder upp och utvärderas för att man<br>skall förstå verksamhetens effekter i samhället<br>och bedöma om metoder och tillvägagångssätt<br>varit ändamålsenliga och effektiva. Den nya kun-<br>skapen ligger sedan till grund för den fortsatta<br>verksamheten.</p>
<p>Polisen skall spela en aktiv och pådrivande roll<br>i det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är<br>polisen som har den bästa kunskapen om brotts-<br>ligheten och de aktiva lagöverträdarna. Några<br>tydliga regler som avgränsar polisens brottsföre-<br>byggande uppgifter finns inte. Polislagens regler<br>utgör en grund. Dessutom finns bestämmelser<br>som anger andra samhällsorgans uppgifter och<br>därmed sätter en gräns för vad polisen skall göra.</p>
<p>Inriktningen mot ett problemorienterat polis-<br>arbete gör i och för sig avgränsningen av polisens<br>uppgifter mer komplicerad än den var förut.<br>Samarbete med andra är väsentligt. Samtidigt<br>skall polisen inte ta över andras uppgifter. Vad<br>polisen skall göra och inte göra varierar över tid<br>och till följd av lokala förhållanden. Gränsen<br>måste bestämmas med hjälp av analys och plane-<br>ring och med utgångspunkt från uppnådda re-<br>sultat. Polisen skall bedriva sådan verksamhet<br>som just polisen har kompetens och förutsätt-<br>ningar för. Polisen måste också ställa sig frågan<br>om en viss åtgärd är motiverad med hänsyn till<br>kostnader och personalåtgång och om den är rätt<br>prioriterad i förhållande till annan polisiär verk-<br>samhet.</p>
<p>För att nå framgång med det problemoriente-<br>rade arbetssättet krävs, utöver en viss handlings-<br>frihet hos de enskilda medarbetarna, en tydlig<br>styrning och ledning av verksamheten. Dess-<br>utom måste polisen utveckla former för en sys-<br>tematisk resultatuppföljning. Det är också vä-<br>sentligt att verksamhets- och budgetansvar<br>delegeras långt ut i organisationen.</p>
<p>Verksamhetsanpassning av arbetstiderna är en<br>annan faktor av avgörande betydelse för en ef-<br>fektivare polisverksamhet. Polisen måste se till<br>att det finns tillräckligt med personal i tjänst på<br>de tider och på de platser där de bäst behövs. Det<br>är ett grundläggande element i det problemori-<br>enterade arbetssättet och ett sätt att sätta med-<br>borgarperspektivet i fokus.</p>
<p>Reformerad kompetensförsörjning</p>
<p>Frivilliga pensioneringar och uppsägningar av ci-<br>vilanställda har medfört att polisen i vissa delar<br>temporärt förlorat kompetens. Den begränsade<br>nyrekryteringen av poliser under de senaste åren<br>har verkat i samma riktning. Enligt Rikspolissty-<br>relsen har också vidareutbildningen inom po-<br>lisväsendet av ekonomiska skäl dragits ner kraf-<br>tigt. Riktade satsningar har dock gjorts bland<br>annat på närpolisverksamheten, den kvalificerade<br>kriminalpolisverksamheten samt på insatser för<br>att stärka arbetsgivarrollen och utveckla ledar-<br>skapet inom polisen. Utbildningsverksamheten<br>utgör i genomsnitt fem procent av polismyndig-<br>heternas totala verksamhet.</p>
<p>En av polisväsendets viktigaste uppgifter just<br>nu är att höja kvaliteten på polisarbetet och<br>åstadkomma en högre effektivitet i verksamhe-<br>ten. Förändringar i omvärlden förutsätter såväl<br>organisatoriska som verksamhetsmässiga föränd-<br>ringar i polisverksamheten. Polisen måste ut-<br>veckla effektiva arbetsmetoder för att förebygga<br>brott och ordningsstömingar och för att förstär-<br>ka utredningsverksamheten. För att kunna an-<br>passa sig till ny teknik och ändrade krav måste<br>personalen känna ansvar för verksamheten och<br>ha insikt om förändringsbehoven. Det reser höga<br>krav på kompetensförsörjningen inom polisvä-<br>sendet.</p>
<p>Det är mot den bakgrunden som regeringen<br>under den gångna mandatperioden har initierat<br>en utbildningsreform inom polisväsendet. Ut-<br>bildningspaketet omfattar såväl den polisiära<br>grundutbildningen som rekrytering och utbild-<br>ning av chefer inom polisväsendet. Det innehål-<br>ler också en modell för kontinuerlig vidareut-<br>bildning av poliser och civilanställda.</p>
<p>Den nya grundutbildningen för poliser på-<br>börjades i januari 1998. Den är särskilt inriktad<br>på det problemorienterade, förebyggande,<br>brottsutredande och kontaktskapande polisar-<br>bete som närpolisreformen utgår från och som är<br>en grund för allt modernt polisarbete. Etiska, et-<br>niska och internationella frågor lyfts fram på ett<br>nytt sätt i utbildningen. I den första kursom-</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>gången antogs 68 elever och under hösten har<br>ytterligare 185 elever börjat. Regeringen förut-<br>sätter att antalet aspiranter kommer att öka un-<br>der 1999. En sådan ökning är nödvändig för att<br>långsiktigt säkerställa en godtagbar personalför-<br>sörjning, förbättra åldersstrukturen och höja<br>kompetensen.</p>
<p>Allmänheten förväntar sig att poliskåren är<br>välutbildad. När det gäller den nyutbildade po-<br>lismannen är det också en självklarhet att så är<br>fallet. Men all kunskap är en färskvara. En konti-<br>nuerlig uppdatering och vidareutveckling av de<br>kunskaper som vunnits i grundutbildningen<br>krävs för att upprätthålla en hög kunskapsnivå.<br>Detta sker i huvudsak i det dagliga arbetet men<br>fodrar också strategiskt styrda utbildningsinsat-<br>ser. Det är dessutom nödvändigt att vidmakthålla<br>och höja kompetensen hos civilanställda i olika<br>kategorier så att de kan möta de ändrade krav<br>som ställs på verksamheten. Det är angeläget att<br>en modell för systematisk vidareutbildning etab-<br>leras så fort som möjligt. Rikspolisstyrelsen har<br>fått i uppdrag att utveckla en sådan modell.</p>
<p>Cheferna inom polisen har en viktig roll och<br>ett stort ansvar för att driva och utveckla den po-<br>lisiära verksamheten. Regeringen uppdrog i mars<br>1998 åt Rikspolisstyrelsen att lämna förslag till<br>ett nytt system för rekrytering och utbildning av<br>chefer inom polisen. I förslaget betonar Rikspo-<br>lisstyrelsen att strukturförändringarna inom poli-<br>sen ställer nya krav på dem som skall vara chefer.<br>Även om det fortfarande är nödvändigt att det<br>hos polismyndigheterna finns lika god juridisk<br>kompetens som på andra håll inom rättsväsendet<br>behövs inte sådan kompetens hos alla som har<br>chefsbefattningar inom polisväsendet. I stället får<br>frågor om till exempel ekonomi, teknikutveck-<br>ling och personalledning allt större betydelse.<br>Rikspolisstyrelsen föreslår därför att den nuva-<br>rande polischefsutbildningen avskaffas liksom<br>kravet på juridisk examen. Rekrytering och ut-<br>bildning skall ske med utgångspunkt från den<br>kompetens som behövs för de chefsuppgifter<br>som är aktuella. Personer i polismanskarriären<br>liksom personer utanför polisväsendet skall kun-<br>na rekryteras till chefsbefattningar inom polisen.<br>Förslaget, som står i överenstämmelse med de<br>principer som enligt regeringens mening bör<br>gälla för den framtida polischefsutbildningen, be-<br>reds vidare inom regeringskansliet.</p>
<p>Satsningarna på modem informationsteknik<br>År 1997 har polisväsendet av främst ekonomiska<br>skäl investerat mindre än under något annat år<br></p>
<p>under 1990-talet. Polisen minskade under året<br>den faktiska investeringsvolymen med cirka 70<br>miljoner kronor jämfört med år 1996. För 1997<br>var den cirka 380 miljoner kronor och för 1996<br>var utfallet cirka 450 miljoner kronor. Eftersom<br>investeringsnivån har varit låg under hela 1990-<br>talet, är läget nu inom vissa områden mycket be-<br>svärande.</p>
<p>För att verksamheten skall bli bättre och billi-<br>gare måste rättsväsendets myndigheter utnyttja<br>de möjligheter som ny teknik ger. Det gäller sär-<br>skilt polisen, som är beroende av ett stort antal<br>IT-system som möjliggör rationaliseringar och<br>därmed frigör resurser till kärnverksamheten.<br>Det finns också system som kan skapa förutsätt-<br>ningar för en högre kvalitet i utredningsverk-<br>samheten och för ett bättre och smidigare sam-<br>arbete med andra myndigheter i rättskedjan. En<br>stor del av de engångsvisa medel som tillförts<br>polisen i 1998 års budgetproposition används<br>därför till satsningar på informationsteknikens<br>område. Satsningarna har utnyttjats för såväl<br>uppbyggnaden av en gemensam datainfrastruktur<br>för polisväsendets olika system som för enskilda<br>IT-projekt. Uppbyggnaden av en nationell data-<br>bas för Europol- och Schengenarbetet fortsätter.<br>Kommunikationscentralsystemet skall underlätta<br>och rationalisera arbetet för operatörerna i kom-<br>munikationscentralema genom bättre överblick<br>över händelser och resurser. Ett komplett system<br>skall tas i bruk successivt under de närmaste åren.<br>Ett modernt fingeravtrycksystem infördes under<br>1998. Uppbyggnaden av de nya misstanke- och<br>belastningsregistren kräver en ombyggnad av<br>polisens nuvarande system, till exempel RAR-<br>systemet i vilket alla anmälningar registreras.<br>Dessutom har förändringar i RAR-systemet<br>gjorts för att möjliggöra elektronisk filöverföring<br>av vissa uppgifter till åklagarna.</p>
<p>Arbete pågår också med att utveckla ett sys-<br>tem för nationell åtkomst av kriminalunderrät-<br>telseinformation.</p>
<p>Utvecklingen av DUR-TVÅ (Datoriserad Ut-<br>redningsrutin-Tvångsmedel) fortsätter. Det skall<br>resultera i ett elektroniskt förundersöknings-<br>protokoll och dokumentering av tvångsmedels-<br>beslut. Under året har en första etapp av projek-<br>tet satts i provdrift i polisområde Borås vid Polis-<br>myndigheten i Västra Götaland. Spridning av den<br>första etappen planeras under 1999. Systemet<br>skall effektivisera arbetet genom kortare hand-<br>läggningstider och minskad pappershantering.<br>Rättssäkerheten ökar genom att alla tvångs-<br>medelsbeslut registreras på data. För närvarande</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>pågår också arbete för att tillsammans med Riks-<br>åklagaren försöka åstadkomma ett system för<br>överföring av uppgifter från DUR-TVÅ-<br>systemet till åklagarväsendet.</p>
<p>4.4.4 Övriga frågor</p>
<p>Säkerhetspolisen</p>
<p>Arbetet med att öka insynen i Säkerhetspolisens<br>verksamhet fortsätter. Under våren 1999 träder<br>polisdatalagen (1998:662) i kraft. Den hemliga<br>SÄPO-förordningen ersätts då av öppna regler<br>om vad säkerhetspolisen får och inte får registre-<br>ra. Samtidigt kommer den nya polisregisterlag-<br>stiftningen att göra Säkerhetspolisens register<br>mer tillgängligt för allmänheten.</p>
<p>Regeringen lämnade i november 1997 ett upp-<br>drag till Registernämnden att undersöka i vilken<br>omfattning enskilda har behandlats ogynnsamt<br>vid tillämpningen av det gamla personalkontroll-<br>systemet. Uppdraget rör tidsperioden 1969 till<br>och med den 30 juni 1996. Vid den tidpunkten<br>upphörde de gamla reglerna om personalkontroll<br>att gälla. Nämnden skall klarlägga vilka regler för<br>registrering som har gällt under perioden, under-<br>söka hur registreringar har ägt rum och söka ef-<br>ter sådana registreringar som kan sättas i fråga.<br>Vidare skall nämnden granska i vilken omfatt-<br>ning sådana uppgifter lämnats ut i personalkon-<br>trollärenden och hur anställningsmyndigheten<br>har hanterat dessa uppgifter. Slutligen skall<br>nämnden belysa vilka konsekvenser utlämnandet<br>av uppgifterna fått för dem som berörts. Nämn-<br>den skall avlämna sin rapport senast under de-<br>cember månad 1998.</p>
<p>Regeringen har tidigare aviserat att Register-<br>nämndens framtida arbetsuppgifter skall ses över.<br>Den ovan nämnda utredningen om en central<br>kraftsamling mot den organiserade brottslighe-<br>ten kommer att beröra även frågan om den de-<br>mokratiska kontrollen av och insynen i den cent-<br>rala polisverksamheten.</p>
<p>Ändringar ipolisregisterlagstiftningen</p>
<p>En förutsättning för en effektiv polis är att den<br>har tillgång till modern teknik. Effektivitetsin-<br>tresset måste emellertid alltid vägas mot det de-<br>mokratiska rättssamhällets högt ställda krav på<br>rättssäkerhet. Den nya polisregisterlagstiftningen<br>som kommer att träda i kraft under våren 1999 är<br>anpassad till den nya informationstekniken sam-<br>tidigt som den värnar om enskilda människors<br>integritet.</p>
<p>Förutom det nya regelverket kring SÄPO-<br>registret omfattar ändringarna i registerlagstift-<br>ningen bland annat regler om ett nytt DNA-<br>register för att underlätta identifieringen i sam-<br>band med utredningen av allvarliga brott. Vidare<br>får polisen utökade möjligheter att använda sig av<br>datorer i kriminalunderrättelseverksamheten. De<br>nya redskapen kommer tveklöst att underlätta<br>polisens kamp mot den grova brottsligheten.</p>
<p>Utlänningsverksamheten och verkställighetema</p>
<p>I proposition 1997/98:173 Verkställighet och<br>återvändande - en del av asylprocessen har rege-<br>ringen bland annat föreslagit att huvudansvaret<br>för verkställighet av beslut om avvisning och ut-<br>visning skall föras över till Statens invandrarverk<br>från den 1 januari 1999. Vissa beslut, bland annat<br>polismyndighetens egna awisningsbeslut, skall<br>dock även fortsättningsvis verkställas av polis-<br>myndighet. Vidare får ärenden i vissa fall över-<br>lämnas till polisen för verkställighet. Den nya<br>ordningen får ekonomiska konsekvenser. Medel<br>skall därför föras över från anslaget för polisor-<br>ganisationen till anslaget för Statens invandrar-<br>verk. 1999 kommer två miljoner kronor att föras<br>över och året därpå ytterligare två miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Fredsbevarande insatser och utbildningen av civil-<br>poliser</p>
<p>Efterfrågan på svenska civilpoliser i internatio-<br>nella fredsbevarande insatser blir allt större.<br>Svenska poliser har ett välförtjänt gott rykte ut-<br>omlands. De svenska aktiviteterna i FN:s säker-<br>hetsråd har också bidragit till att Sverige i hög<br>grad förknippas med civilpolisinsatser. För att<br>ytterligare flytta fram positionerna beslutade re-<br>geringen i maj 1998 att placera en polisrådgivare<br>vid Sveriges ständiga representation vid Förenta<br>nationerna. Regeringens uppfattning är att fler<br>polismän måste förberedas för att kunna tas i an-<br>språk för insatser i fredsbevarande uppdrag.</p>
<p>Utredningen om civilpolis i internationell<br>tjänst har i betänkandet Polis i fredens tjänst<br>(SOU 1997:104) bl.a. föreslagit att arbetsgiva-<br>ransvaret och det organisatoriska ansvaret för<br>polispersonal i FN-tjänst och i annan internatio-<br>nell fredsbevarande tjänst skall överföras från<br>Försvarsmakten till Rikspolisstyrelsen. Rege-<br>ringen anser att det finns starka skäl för förslaget<br>och återkommer i vårpropositionen 1999 med<br>närmare ställningstaganden.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>4.5 Anslag</p>
<h2>Al Polisorganisationen</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.6 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-</p>
<p>10 876 781 sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-218 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Utgifts-</p>
<p>10 956 709 prognos</p></td><td>
<p>10 796 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 460 196</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 362 586 '</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 575 582 ’</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>'.Motsvarar 11 157 467 tusen</p></td><td>
<p>kronor i 1999 års prisnivå.</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Motsvarar 11 207 467 tusen</p></td><td>
<p>kronor i 1999 års prisnivå.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Vid ingången av år 1997 var polisväsendets an-<br>slagssparande 170 miljoner kronor. Anslaget för<br>1997 var 10 488 miljoner kronor. Förbrukningen<br>under året uppgick till 10 877 miljoner kronor.<br>Vid utgången av år 1997 hade man således ut-<br>nyttjat anslagskrediten med 219 miljoner kronor.<br>Till det kommer den löneskuld på 109 miljoner<br>kronor som förelåg vid utgången av året. Pro-<br>gnosen för 1998 visar att förbrukningen kommer<br>att ligga cirka 160 miljoner kronor under an-<br>slagstilldelningen. Sammantaget betyder detta att<br>polisen successivt har anpassat sin förbrukning<br>till anslagen och att polisens ekonomiska situa-<br>tion generellt är god. Fortfarande har dock vissa<br>myndigheter, framför allt de två största, stora<br>skulder som måste återbetalas.</p>
<p>Anpassningen av anslagsförbrukningen till an-<br>slagstilldelningen har åstadkommits bland annat<br>genom att cirka 1 000 civilanställda har sagts upp,<br>nyrekrytering av poliser har uteblivit under flera<br>år, kompetensutvecklingen har dragits ned och<br>investeringarna har skjutits på framtiden. Vidare<br>har åtgärder vidtagits för att rationalisera verk-<br>samheten. Rikspolisstyrelsen har redovisat de åt-<br>gärder som vidtagits för att undanröja hinder för<br>en effektiv verksamhet och vilka vinster dessa<br>åtgärder beräknas medföra. (Se avsnitt 4.3.13).<br>Rapporten visar att det fortfarande finns en ra-<br>tionaliseringspotential på flera områden. Polisen<br>arbetar med att förbättra sin produktivitet och<br>effektivitet bland annat genom teknisk upprust-<br>ning och metodutveckling.</p>
<p>Riksrevisionsverket har under året på uppdrag<br>av regeringen undersökt hur tre polismyndighe-<br>ter har anpassat förläggningen av personalens ar-<br>betstid till verksamhetens krav. Rapporten visar<br>att poliserna i stor utsträckning fortfarande ar-<br></p>
<p>betar efter fasta turlistor som inte tar tillräcklig<br>hänsyn till normala variationer i behovet av po-<br>lisingripanden. Regeringen kommer inom kort<br>att uppdra åt RRV att granska de rationalise-<br>ringsåtgärder som polisen har vidtagit.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Polisens avgiftsbelagda verksamhet omfattar<br>framför allt stämningsmannadelgivning, pass-<br>hantering och tillståndsgivning. Avgifterna för<br>passhanteringen och tillståndsgivningen skall le-<br>vereras in till staten på inkomsttitel i statsbud-<br>geten. Avgifterna för år 1999 prognosticeras<br>uppgå till cirka 244 miljoner kronor. Utöver<br>detta kommer polisen enligt gällande prognos att<br>leverera avgiftsintäkter för bötesmedel med mera<br>med 287 miljoner kronor till inkomsttitel i stats-<br>budgeten.</p>
<p>Polisen disponerar inkomsterna från stäm-<br>ningsmannadelgivningen. Vidare får polisen dis-<br>ponera avgiftsinkomster från Statens kriminal-<br>tekniska laboratorium och Polishögskolan samt<br>för kontorsservice och andra liknande tjänster till<br>andra myndigheter i och kring kvarteret Krono-<br>berg. Polisen disponerar också inkomster från<br>vägverket för kvalitetskontroll av trafiken och<br>liknande uppgifter. Sammanlagt beräknas polisen<br>disponera avgiftsinkomster med cirka 384,5<br>miljoner kronor år 1999, inklusive av-<br>giftsinkomster enligt 4 och 15 §§ avgiftsförord-<br>ningen (1992:191). Ökningen jämfört med 1997<br>beror på ersättning för poliser som är inkom-<br>menderade till Rikspolisstyrelsen och utför ar-<br>bete åt Ekobrottsmyndigheten.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.7 Avgiftsbelagd verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentligrättslig verk-<br>samhet</p></td><td>
<p>Intäkter till inkomstitel<br>(Som inte får dispo-<br>neras)</p></td><td>
<p>Intäkter som får dis-<br>poneras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>510,4</p></td><td>
<p>312,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>529,0</p></td><td>
<p>381,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>531,0</p></td><td>
<p>384,5</p></td></tr>
</table>
<p>Slutsatser</p>
<p>Polisen måste med oförminskad kraft fortsätta<br>att effektivisera och modernisera verksamheten.<br>För att polisen skall ha ekonomiska förutsätt-</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ningar att förverkliga detta anser regeringen att<br>polisens anslagsram för år 1999 skall höjas med<br>178 miljoner kronor. Ramen skall höjas med yt-<br>terligare 20 miljoner kronor år 2000 och ytterli-<br>gare 50 miljoner kronor år 2001. Ramhöjningen<br>vid periodens slut uppgår alltså till 248 miljoner<br>kronor. Höjningen av anslaget skall framförallt<br>användas till ökade resurser för att bekämpa var-<br>dagsbrottsligheten, effektivisera utredningsverk-<br>samheten och förstärka gränskontrollen.</p>
<p>Enligt budgetpropositionen för 1998 skall po-<br>lisen tilldelas 118 miljoner engångsvis för år<br>1999. Regeringen föreslår nu att polisen en-<br>gångsvis tilldelas ytterligare 200 miljoner kronor<br>för år 1999 för särskilda förstärkningar i de mest<br>belastade storstadsområdena.</p>
<p>Utöver de nu nämnda satsningarna justeras<br>polisens anslagsram för 1999 upp med 20 miljo-<br>ner kronor till följd av att det nya passet, som<br>infördes den 1 januari 1998, blivit dyrare än be-<br>räknat. Vidare överförs från polisens anslag 15,5<br>miljoner kronor till kriminalvården med anled-<br>ning av regeringens förslag i denna proposition<br>att kriminalvården skall överta ansvaret för att ta<br>om hand personer enligt lagen (1976:511) om<br>omhändertagande av berusade personer m.m., 2<br>miljoner kronor överförs till utgiftsområde 8, an-<br>slaget Al Statens Invandrarverk, med anledning<br>av propositionen Verkställighet och återvändan-<br>de - en del av asylprocessen (Prop. 1997/98:173,<br>bet. 1997/98:SfU15), 2,1 miljoner kronor över-<br>förs till Ekobrottsmyndigheten för hyreskostna-<br>der och drygt 1,9 miljoner kronor överförs till<br>anslaget F8 Avgifter till vissa internationella<br>sammanslutningar, för avgifter för Schengen-<br>samarbetet. Avslutningsvis höjs anslagsramen<br>med 7 miljoner kronor genom att medel förs<br>över från utgiftsområdena 9 och 14 för kriminali-<br>seringen av sexuella tjänster (Prop. 1997/98:55,<br>bet. 1997/98:JuU13, rskr 1997/98:250).</p>
<p>Vissa justeringar har gjorts som motsvaras av<br>ändrade utgifter. Som kompensation för beräk-<br>nade utgiftsökningar för löner, lokaler m.m. räk-<br>nas anslaget upp med cirka 212 miljoner kronor.<br>Vidare justeras anslaget upp med cirka 62 miljo-<br>ner kronor som återförs för att den nedräkning<br>som gjordes i budgetpropositionen för 1998, då<br>lönekostnadspålägget ersattes med försäkrings<br>mässigt beräknade premier, har visat sig vara för<br>stor. Sammantaget föreslås därmed 1999 års an-<br>slag uppgå till 11 460 196 000 kronor. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>11 362 586 000 kronor respektive 11 575 582 000<br>kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.8 Beräkning av anslag I</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>10 956 709</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>61 776'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>211 830</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändringar m.a.a. tidigare be-<br>slut</p></td><td>
<p>-155 000’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar,<br>nettoförändring</p></td><td>
<p>185 993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvisa överföringar, net-<br>toförändring</p></td><td>
<p>198 888</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1999</p></td><td>
<p>11 460 196</p></td></tr>
</table>
<p>'Justeras på tilläggsbudget i denna proposition.</p>
<p><sup>1</sup>1 enlighet med budgetpropositionen för 1998.</p>
<p>4.6 Anslag</p>
<h2>A2 Säkerhetspolisen</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.9 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>516 984</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>514 134</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>533 739 <sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>547 638 ’</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 524 134 tusen kronor i 1999 års prisnivå.<br>'Motsvarar 530 134 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för 1999 fast-<br>ställs till 514 134 000 kronor. För åren 2000 och<br>2001 har anslaget beräknats till 533 739 000 kro-<br>nor respektive 547 638 000 kronor.</p>
<h2>4.7 Förslag till lag om ändring i<br>polislagen (1984:387) m.m.</h2>
<p>Regeringens förslag: Polisstyrelsen skall vara sty-<br>relse för en polismyndighet och länsstyrelsens<br>ansvar för polisverksamheten i länet skall upphö-<br>ra. Varje län skall utgöra ett polisdistrikt. Läns-<br>styrelsens del av tillsynsansvaret för polisen skall<br>också upphöra och Rikspolisstyrelsen skall en-</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>sam ha ansvaret för tillsynen av polisverksamhe-<br>ten.</p>
<p>Polisstyrelsens sammansättning skall ändras<br>och ledamöterna i polisstyrelsen skall utses av<br>regeringen.</p>
<p>Polisnämnder skall kunna inrättas även i fort-<br>sättningen. Nämndens sammansättning skall<br>dock ändras.</p>
<p>Regeringens bedömning: Rikspolisstyrelsen bör få<br>till uppgift att utveckla och precisera statsmak-<br>ternas mål för polisverksamheten. Rikspolissty-<br>relsen bör också medges en utökad föreskrifts-<br>rätt.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>En grundläggande förutsättning för en effektiva-<br>re polisverksamhet är ett väl fungerande styrsys-<br>tem med tydlig och välawägd ansvarsfördelning.<br>I oktober 1997 beslutade regeringen att tillkalla<br>en kommitté med uppgift att utreda och lämna<br>förslag om ändringar i polisväsendets styrsystem.</p>
<p>Kommittén föreslår att polislagen (1984:387)<br>och lagen (1932:242) om skyldighet i vissa fall att<br>tillhandahålla förnödenheter med mera för ord-<br>ningsmaktens behov ändras i enlighet med för-<br>slagen. Kommittén föreslår också att det anges i<br>polislagen att varje län skall utgöra ett polisdist-<br>rikt. Som en följd av att polisdistrikten numera<br>sammanfaller med länen föreslår kommittén<br>ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.</p>
<p>Polisledningskommitténs förslag överenstäm-<br>mer med regeringens förslag .</p>
<p>Remissinstanserna: Kommitténs betänkande<br>har remissbehandlats. Många av remissinstanser-<br>na anför att en förändring av styrningen av poli-<br>sen är angelägen. Flera remissinstanser menar att<br>förslagen är ägnade att leda till en tydligare och<br>mer ändamålsenlig beslutsstruktur inom polisvä-<br>sendet. Andra remissinstanser anser dock att det<br>är mindre lämpligt att ansvaret för styrning och<br>tillsyn läggs på samma centrala myndighet och<br>att förslagen medför en olycklig centralisering<br>och sektorisering av polisväsendet. Majoriteten<br>av remissinstanserna tillstyrker att kommitténs<br>förslag genomförs eller lämnar dem utan invänd-<br>ningar. Delade meningar förekommer dock i<br>flertalet frågor.</p>
<p>Remissyttrandena och sammanställningar av des-<br>sa finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr<br>Ju 98/2070).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning<br>Bakgrund.</p>
<p>De huvudsakliga problemen med det nuvarande<br>systemet för styrning av polisen är att det är syn-<br>nerligen komplicerat och att ansvarsförhållande-<br>na i åtskilliga avseenden är oklara. Riksdagen och<br>regeringen fattar de grundläggande besluten om<br>polisens verksamhet. Såväl Rikspolisstyrelsen,<br>under Justitiedepartementet, som länsstyrelserna,<br>under Inrikesdepartementet, har styrfunktioner i<br>fråga om polisen. Varje polismyndighet leds<br>dessutom av en särskild polisstyrelse som består<br>av förtroendevalda ledamöter samt myndighets-<br>chefen och dennes ställföreträdare. Under polis-<br>styrelsen finns i vissa fall polisnämnder och<br>ibland även närpolisråd. Härtill kommer myn-<br>dighetschefen och dennes underställda.</p>
<p>Reglerna om arbets- och ansvarsförhållandena<br>mellan dessa organ och befattningshavare är<br>knapphändiga. Enkelt uttryckt avgör länsstyrel-<br>sen till viss del vilka befogenheter polismyndig-<br>heten skall ha. Inom myndigheten kan sedan po-<br>lisstyrelsen delegera befogenheter till polisnämn-<br>derna. I vissa fall är delegationsordningen tydlig,<br>medan den i andra fall kan vara oklar. På somliga<br>håll har länsstyrelsen delegerat allt som kan dele-<br>geras till polismyndigheten, medan länsstyrelsen<br>på andra håll har behållit de flesta betydelsefulla<br>beslutsbefogenheterna. Det finns också mellan-<br>former.</p>
<p>Länsstyrelserna har haft ansvar för polisen un-<br>der lång tid. Det var naturligt före polisens för-<br>statligande år 1965 att staten hade samordnande<br>funktioner i förhållande till den lokala polisen<br>och att dessa hanterades på regional nivå. När<br>polisen förstatligades organiserades den lokala<br>polisen i 119 polismyndigheter, var och en verk-<br>sam inom ett polisdistrikt. I ett sådant system var<br>det också naturligt och nödvändigt att det på re-<br>gional nivå fanns ett statligt organ med samord-<br>nande uppgifter och att dessa uppgifter ålåg läns-<br>styrelserna.</p>
<p>Polisväsendet har under senare tid genomgått<br>en omfattande strukturförändring. Sedan den 1<br>juni 1998 sammanfaller polisdistrikten med länen<br>och det finns således endast 21 polisdistrikt i lan-<br>det. Styrningen av polisen har emellertid inte för-<br>ändrats i takt med denna utveckling.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Styrelsen för en polismyndighet och styrelsens<br>sammansättning</p>
<p>När det nu finns endast en polismyndighet i<br>varje län blir konsekvensen, som Polislednings-<br>kommittén belyst, att det finns två styrelser,<br>länsstyrelsens styrelse och polisstyrelsen, inom<br>samma område. De bestämmer båda över samma<br>statliga myndighet. Ansvarsfördelningen mellan<br>länsstyrelsens styrelse och polisstyrelsen är både<br>oklar och varierar mellan länen. Bristen på en-<br>hetlighet leder till osäkerhet i fråga om vilka rol-<br>ler de förtroendevalda och myndigheternas be-<br>fattningshavare har. Oklarheterna medför en risk<br>för att de förtroendevaldas inflyttande blir svaga-<br>re än vad som varit avskikten med det senaste år-<br>tiondets reformer. Det förhållandet att två styrel-<br>ser delar på eller konkurrerar om ansvaret för<br>samma myndighet är emellertid inte bara princi-<br>piellt tveksamt utan medför också risker för att<br>resurserna utnyttjas dåligt.</p>
<p>När det tidigare fanns många polisdistrikt i lä-<br>nen var det motiverat att länsstyrelsen var länets<br>högsta polisorgan. Nu är läget alltså ett annat.<br>Med endast en myndighet i varje län svarar den<br>myndigheten självfallet för sin egen samordning<br>och behöver inte mer än en styrelse. Det nuva-<br>rande systemet bör avskaffas och polismyndig-<br>heten bör ledas av endast en styrelse.</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna delar kom-<br>mitténs bedömning att polismyndigheterna bör<br>ledas av polisstyrelserna. Endast ett mycket be-<br>gränsat antal remissinstanser avstyrker förslaget i<br>denna del. Länsstyrelsen i Värmlands län föreslår,<br>bland några andra remissinstanser, att länsstyrel-<br>sen även i fortsättningen skall vara länets högsta<br>polisorgan och anför bland annat att den samlade<br>kunskap som länsstyrelserna besitter inom olika<br>samhällssektorer kan vara till nytta i polisverk-<br>samheten.</p>
<p>Regeringen har samma uppfattning som kom-<br>mittén. Länsstyrelsens styrelse har en stor ar-<br>betsbörda och polisfrågorna, som är omfattande<br>och krävande, bär väl upp en egen styrelse. Här-<br>till kommer att det ter sig märkligt att en statlig<br>myndighet, länsstyrelsen, skall ha styrfunktioner<br>i förhållande till en annan statlig myndighet, po-<br>lismyndigheten. Länsstyrelsen har emellertid<br>funktioner som nära gränsar till polisens verk-<br>samhet. Som exempel kan nämnas det ansvar<br>som länsstyrelsen har för räddningstjänsten i vis-<br>sa fall. Det är därför angeläget att försäkra sig om<br>en god samordning och samverkan mellan poli-<br>sen och länsstyrelsen. Kommittén har funnit att<br>detta krav kan tillgodoses genom en skyldighet<br></p>
<p>för polismyndigheten att fortlöpande hålla läns-<br>styrelsen informerad om omständigheter av vä-<br>sentlig betydelse för länsstyrelsens verksamhet.</p>
<p>Regeringen delar bedömningen att det är vik-<br>tigt med samordning och samverkan mellan poli-<br>sen och länsstyrelsen, som är en naturlig kon-<br>taktpunkt för regionens kommuner. Länsstyrel-<br>sens samordnande funktion i länet kan dock ut-<br>nyttjas även om länsstyrelsen inte styr polisen. Så<br>är fallet till exempel i de regionala samverkansor-<br>ganen mot ekonomisk brottslighet i vilka flerta-<br>let medverkande myndigheter inte styrs av läns-<br>styrelsen. Regeringen betonar dock vikten av att,<br>som kommittén har föreslagit, polismyndigheten<br>åläggs att fortlöpande hålla länsstyrelsen under-<br>rättad om omständigheter av väsentlig betydelse<br>för länstyrelsens verksamhet.</p>
<p>Ledamöterna i polisstyrelsen företräder och<br>ansvarar för en statlig verksamhet, men utses av<br>organ som inte är statliga. Regeringen anser i lik-<br>het med kommittén att detta förhållande kan<br>skapa oklarheter kring det uppdrag ledamöterna<br>har. Det finns en risk för att statsmakternas, yt-<br>terst riksdagens, prioriteringar därigenom inte får<br>avsett genomslag. Regeringen utser normalt sett<br>ledamöter i statliga styrelser. Den ordningen bör<br>gälla också i fråga om ledamöterna i polisstyrel-<br>sen. Av de remissinstanser som har uttalat sig i<br>denna fråga har majoriteten tillstyrkt kommit-<br>téns förslag eller lämnat det utan erinran. Några<br>remissinstanser framhåller betydelsen av att sty-<br>relsens sammansättning blir allsidig och att le-<br>damöternas lokala förankring beaktas. Regering-<br>en instämmer i uppfattningen att ledamöterna<br>bör ha en lokal förankring och att sammansätt-<br>ningen i huvudsak bör motsvara de politiska<br>styrkeförhållandena i myndighetens område. Till<br>ledamöter i en särskild polisstyrelse kan också i<br>högre utsträckning utses personer med särskilt<br>intresse för polisverksamheten eller kunskaper<br>som kan vara till nytta för denna. Regeringen an-<br>ser att det saknas skäl att låta den biträdande po-<br>lischefen vara ledamot i polisstyrelsen.</p>
<p>Polisdistrikten skiljer sig åt i många avseen-<br>den, bland annat storleksmässigt. Det är därför<br>lämpligt att antalet ledamöter kan variera mellan<br>de skilda polisstyrelserna. Antalet bör dock inte<br>bestämmas genom lag.</p>
<p>Polisstyrelsens ordförande</p>
<p>Kommittén föreslår att en förtroendevald per-<br>son skall vara ordförande i styrelsen.</p>
<p>Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i<br>ordförandefrågan - till exempel Domstolverket,</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rå-<br>det och de flesta av polismyndigheterna - in-<br>stämmer i kommittéförslaget eller lämnar det<br>utan erinran. Vissa remissinstanser, bland annat<br>Riksåklagaren och flertalet länsstyrelser, förordar<br>emellertid att landshövdingen utses till ordföran-<br>de i polisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, som inte<br>tar ställning i ordförandefrågan, anser att behovet<br>av ett starkt lekmannainflytande och en stark lo-<br>kal förankring talar för en förtroendevald ordfö-<br>rande. Rikspolisstyrelsen pekar emellertid på att<br>man genom att istället utse landshövdingen till<br>ordförande markerar att polisstyrelsen är en stat-<br>lig styrelse. Styrelsen noterar också att en sådan<br>lösning innebär att en oväldig person med kvali-<br>ficerad erfarenhet av statlig förvaltning får insyn i<br>polisverksamheten.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det anledning<br>att under den fortsatta beredningen noga övervä-<br>ga de synpunkter som har framförts i remissva-<br>ren på denna punkt. I dessa överväganden bör<br>också landshövdingens roll i den regionala sam-<br>ordningen beaktas. Regeringen kommer att ta<br>ställning i frågan om ordförandeskapet i polissty-<br>relsen under hösten.</p>
<p>Polisnämnder</p>
<p>Kommittén anser att det även fortsättningsvis<br>bör finnas möjligheter att inrätta polisnämnder,<br>men anser att det endast bör vara aktuellt vid de<br>stora polismyndigheterna och bara bör före-<br>komma om nämnderna ges verkliga beslutbefo-<br>genheter. Enligt kommitténs uppfattning bör<br>antingen länspolismästaren eller hans ställföre-<br>trädare vara ledamot av polisnämnden och poli-<br>sområdeschefen skall kunna ingå som ledamot i<br>nämnden, men inte en chef för en arbetsenhet. I<br>stort sett samtliga remissinstanser som uttalat sig<br>om detta förslag delar kommitténs uppfattning.<br>Flera remissinstanser, till exempel Riksrevisions-<br>verket, framhåller att polisnämnder endast bör<br>inrättas vid polismyndigheterna i de tre stor-<br>stadslänen.</p>
<p>Regeringen delar kommitténs uppfattning att<br>det bör finnas möjlighet att inrätta polisnämnder<br>också i fortsättningen och att det finns anledning<br>att göra förändringar i fråga om nämndens sam-<br>mansättning. Vid de stora polismyndigheterna,<br>där det kan bli aktuellt att inrätta polisnämnder,<br>kan det bli fråga om så många polisnämnder att<br>den ställföreträdande polischefen bör kunna vara<br>ordinarie ledamot i stället för polischefen.<br>Nämnderna bör endast inrättas i polisdistrikt<br>som delats in i polisområden och polisstyrelsen<br></p>
<p>bör ha möjlighet att bestämma att chefen för ett<br>sådant område skall ingå i nämnden. Det saknas<br>däremot anledning att låta en chef för en ar-<br>betsenhet inom polisnämndens område ingå i<br>nämnden.</p>
<p>Tillsynen över polisverksamheten</p>
<p>Kommittén anser att länsstyrelsens tillsynsansvar<br>för polisen bör upphöra och att Rikspolisstyrel-<br>sen ensam bör ha ansvaret för tillsynen av polis-<br>verksamheten. Riksdagens ombudsmän (JO) in-<br>vänder att en sådan lösning inte i tillräcklig grad<br>tillgodoser den enskildes berättigade krav på<br>rättssäkerhet och rättstrygghet samt att ordinär<br>tillsyn över polisen bör utövas också av något el-<br>ler några av polisväsendet oberoende organ inom<br>den statliga förvaltningsorganisationen. JO anser<br>att man bör skapa en tillsynsorganisation inom<br>länsstyrelserna med polisinspektionsenheten vid<br>Länsstyrelsen i Stockholms län som förebild. JO<br>uttalar att inte alla länsstyrelser kan hålla sig med<br>en egen sådan enhet, men att det bör vara möjligt<br>för två eller flera länsstyrelser att samverka med<br>varandra. Majoriteten av remissinstanserna till-<br>styrker dock kommitténs förslag i denna del eller<br>har ingen invändning mot det. Justitiekanslem<br>(JK), som tillstyrker förslaget, framhåller att<br>Förvaltningspolitiska kommissionen i sitt betän-<br>kande I medborgarnas tjänst (SOU 1997:57) har<br>anfört att en splittrad bild med tillsynsmyndig-<br>heter vars tillsynsområden griper in i varandra<br>kan skapa en osäkerhet som inte främjar till-<br>synsverksamheten i stort och inte heller de en-<br>skilda människomas möjligheter att komma till<br>sin rätt vid överträdelser av en myndighet. JK an-<br>ser att detta förhållande i hög utsträckning torde<br>prägla tillsynen över polisen, som för närvarande<br>sker på både central och regional nivå.</p>
<p>Regeringen instämmer i kommitténs uppfatt-<br>ning om hur tillsynen över polisen bör organise-<br>ras. Länsstyrelsernas tillsynsverksamhet över po-<br>lisen har, med undantag för Stockholms län, haft<br>mycket liten omfattning. Förslaget innebär såle-<br>des inte att tillsynen över polisen skulle minska.<br>På de flesta håll i landet skulle det vara svårt eller<br>omöjligt att bygga upp en väl fungerande till-<br>synsverksamhet med tillräcklig kompetens inom<br>länsstyrelserna, även om flera av dessa skulle<br>samverka. Det finns dessutom en rad utomstå-<br>ende myndigheter - JO, JK, Riksdagens reviso-<br>rer, Riksrevisionsverket och Datainspektionen -<br>som utövar tillsyn över polisen. Om det upp-<br>kommer misstanke om att en anställd inom po-<br>lisväsendet har gjort sig skyldig till brott skall</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ärendet lämnas över till en åklagare. Det är såle-<br>des inte bara Rikspolisstyrelsen som får till-<br>synsansvar för polisen med kommitténs förslag.<br>Men om Rikspolisstyrelsen får det huvudsakliga<br>ansvaret för den löpande tillsynen kan en effektiv<br>verksamhet med hög kvalitet och med nationell<br>överblick upprätthållas.</p>
<p>Räddningstjänstlagen</p>
<p>Eftersom polisdistrikten numera sammanfaller<br>med länen bör räddningstjänstlagen (1986:1102)<br>ändras.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens rätt att utfärda föreskrifter samt<br>att utveckla och precisera statsmakternas mål för<br>verksamheten</p>
<p>Kommittén anser att Rikspolisstyrelsen bör få<br>uppgiften att utveckla och precisera statsmakter-<br>nas mål för polisverksamheten. Kommittén före-<br>slår att Rikspolisstyrelsen medges rätt att utfärda<br>föreskrifter för polisorganisationens användning<br>av tilldelade medel för att bland annat säkerställa<br>att verksamheten inriktas på de mål för denna<br>som statsmakterna har anvisat. Rikspolisstyrel-<br>sens föreskriftsrätt i denna del får dock inte vä-<br>sentligt inskränka polismyndigheternas möjlig-<br>het att styra verksamheten. Kommittén föreslår<br>också att Rikspolisstyrelsen medges rätt att ut-<br>färda föreskrifter för den lokala polisorganisatio-<br>nens användning av tilldelade medel när kravet på<br>enhetlighet i verksamheten är särskilt framträ-<br>dande, som bland annat i fråga om gränskon-<br>trollen.</p>
<p>Huvuddelen av remissinstanserna förordar<br>kommitténs förslag i denna del eller invänder<br>inte mot dem. Flera remissinstanser avstyrker<br>dock förslagen. Bland andra anför Polismyndig-<br>heten i Skåne att förslagen innebär en centralise-<br>ring som allvarligt skulle inskränka polismyndig-<br>heternas möjligheter att operativt styra verksam-<br>heten. Några remissinstanser anser att förslaget<br>om en utökad föreskriftsrätt är svårtolkat. JO<br>framhåller att det är angeläget att regeringen inte<br>överlåter åt Rikspolisstyrelsen att ge polismyn-<br>digheterna direktiv i frågor som i realiteten är av<br>politisk natur. Statskontoret, bland andra, anser<br>dock att det är angeläget att det finns ett centralt<br>organ som håller ihop polisverksamheten och<br>följer upp att den fungerar i enlighet med stats-<br>makternas intentioner.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns ett behov av<br>att de med nödvändighet allmänt hållna mål som<br>statsmakterna anger för polisverksamheten för-<br>tydligas och översätts till verksamhets relaterade<br></p>
<p>termer. Rikspolisstyrelsen bör därför, som kom-<br>mittén föreslår, få till uppgift att utveckla och<br>precisera statsmakternas mål för verksamheten.<br>Regeringen delar kommitténs bedömning att<br>Rikspolisstyrelsens rätt att utfärda föreskrifter<br>för polisorganisationen bör vara kraftigt begrän-<br>sad. För att bland annat, säkerställa att verksam-<br>heten inriktas på de mål som statsmakterna an-<br>gett och för att uppnå enhetlighet i verksamhe-<br>ten när ett sådant krav är särskilt framträdande,<br>bör Rikspolisstyrelsen dock medges en utökad<br>rätt att utfärda föreskrifter i fråga om använd-<br>ningen av tilldelade medel. En sådan ändring in-<br>nebär närmast en kodifiering av den styrning<br>som Rikspolisstyrelsen i praktiken redan utövar<br>genom det system som används för anslagsför-<br>delning samt för budget- och resultatdialog. In-<br>struktionen för Rikspolisstyrelsen bör ändras i<br>enlighet härmed.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>5 Åklagarväsendet</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Central förvaltningsmyndighet för åklagarväsen-<br>det är Riksåklagaren. Chef för myndigheten är<br>riksåklagaren.</p>
<p>Åklagarväsendets organisation i övrigt består<br>av åklagarmyndigheterna i Stockholm, Västerås,<br>Linköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och<br>Umeå, var och en under ledning av en överåkla-<br>gare. Vid dessa myndigheter finns för närvarande<br>sammanlagt 38 åklagarkammare.</p>
<p>Den 1 januari 1998 inrättades Ekobrottsmyn-<br>digheten som en åklagarmyndighet inom<br>åklagarväsendet med särskilda uppgifter att sam-<br>ordna och utveckla bekämpningen av ekonomisk<br>brottslighet (se avsnitt 5.4.1). Ekobrottsmyndig-<br>heten leds av en generaldirektör. Ekobrottsmyn-<br>digheten har ansvaret för ekobrottsbekämpning-<br>en i Stockholms, Skåne och Västra Götalands<br>län. Dessutom kan myndigheten överta mål rö-<br>rande kvalificerad ekonomisk brottslighet från<br>övriga landet. Ekobrottsmyndigheten svarar vi-<br>dare under Riksåklagaren för samordningen av<br>ekobrottsbekämpningen i landet. Vid Ekobrotts-<br>myndigheten finns tre avdelningar, i Stockholm,<br>Göteborg och Malmö samt en specialavdelning.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000‘</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>659,5</p></td><td>
<p>814,7</p></td><td>
<p>770,0</p></td><td>
<p>819,3</p></td><td>
<p>855,0</p></td><td>
<p>867,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 839,6 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 839,6 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>- Åklagarväsendet har återtagit sin arbetska-<br>pacitet från tiden strax före reformen 1996.</p>
<p>- Under perioden 1992/93-1997 minskade<br>antalet inkomna ärenden med cirka 20 pro-<br>cent.</p>
<p>- Det totala antalet balanserade ärenden<br>minskade med cirka 7,5 procent under<br>1997.</p>
<p>- Under första halvåret 1998 ökade antalet<br>inkomna och avslutade ärenden jämfört<br>med första halvåret 1997.</p>
<p>- Åklagarväsendet förbrukade under 1997<br>cirka 14 miljoner kronor mer än vad som<br>anslagits för verksamheten. Under 1998 be-<br>räknas åklagarorganisationen minska ut-<br>nyttjandet av anslagskrediten från cirka 40<br>till cirka 6 miljoner kronor.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Den 1 januari 1998 inrättades Ekobrotts-<br>myndigheten.</p>
<p>- Ett nytt strafföreläggandesystem togs i<br>bruk under första kvartalet 1998.</p>
<p>- Samverkan med polisen har utvecklats bl.a. i<br>arbetet med att förbättra förundersökning-<br>arnas kvalitet.</p>
<p>- Det internationella arbetet har ökat betyd-<br>ligt i omfattning.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>— Beivrande av våldsbrott, narkotikabrott och<br>ekonomisk brottslighet (inklusive miljö-<br>brott) skall prioriteras. Särskild uppmärk-<br>samhet skall ägnas grov och gränsöverskri-<br>dande brottslighet, s.k. mc-relaterad brotts-<br>lighet, brott med rasistiska inslag, våld mot<br>kvinnor samt övergrepp mot barn.</p>
<p>— Samverkan med polisen för att förbättra<br>den brottsutredande verksamheten skall ut-<br>vecklas ytterligare.</p>
<h2>5.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Det övergripande målet för budgetåret 1997 var<br>att åklagarväsendet skulle se till att den som hade<br>begått brott lagfördes. Vidare angavs att åklagar-<br>verksamheten skulle bedrivas rättssäkert, effek-<br>tivt och i nära samarbete med polisen. Beivrandet<br>av våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk<br>brottslighet skulle prioriteras. Särskild uppmärk-<br>samhet skulle ägnas brott med rasistiska inslag.</p>
<p>Det finns ett antal mätbara indikatorer som<br>sammantagna ger en bild av åklagarväsendets re-<br>sultat, dvs. om målen uppnåtts. Några av dessa<br>redovisas nedan, nämligen</p>
<p>- andelen ärenden som lett till lagföring</p>
<p>- inkomna och avslutade ärenden</p>
<p>- balanser</p>
<p>- beslut i åtalsfrågan</p>
<p>- genomströmningstider</p>
<p>- personalresurser</p>
<p>- arbetsproduktivitet</p>
<p>Åklagarväsendets statistik har hittills i huvudsak<br>bestått av manuellt insamlade uppgifter. Under<br>1997 slutfördes införandet av det datoriserade<br>ärenderegistret Brådis. För 1997 består verksam-<br>hetsstatistiken främst av uppgifter ur Brådis men<br>till en mindre del även av uppgifter ur de äldre<br>manuella diarierna. Den 31 december 1997 fanns<br>cirka 59 800 ärenden i Brådis och cirka 9 000<br>ärenden i det manuella diariet. Överförandet till<br>Brådis blev klart i början av 1998. Det finns nu<br>helt andra möjligheter att följa verksamheten.<br>Vissa uppgifter har dock ingen motsvarighet från<br></p>
<p>tidigare år varför jämförelser bakåt i tiden ännu<br>inte kan göras fullt ut.</p>
<p>Den 1 oktober 1997 infördes ett datoriserat<br>system för tidredovisning inom åklagarväsendet.<br>Systemet är en viktig komponent i mål- och re-<br>sultatstyrningen och omfattar alla anställda. Det<br>som mäts är den sammantagna arbetsinsatsen vid<br>en myndighet eller kammare.</p>
<p>5.3.1 Lagföringar</p>
<p>Med lagföringsprocent avses här andelen ärenden<br>där åtal väckts samt strafförelägganden utfärdats i<br>relation till antalet avslutade ärenden. De senaste<br>årens utveckling mot en sjunkande andel lagfö-<br>ringar har nu brutits. Det är dock för tidigt att<br>säga om förändringen blir bestående. Under<br>första halvåret 1998 var lagföringsprocenten 62<br>procent. Som jämförelse kan nämnas att under<br>andra halvåret 1996 var lagföringsprocenten så<br>låg som 56 procent.</p>
<p>Diagram 5.1 Lagföringsprocent</p>
<p>100</p>
<p>90</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-93.png" style="width:165pt;height:107pt;"/>
<p>Trots ökningen under 1997 och första halvåret<br>1998 har lagföringsprocenten tidigare varit hög-<br>re. Enligt regeringens bedömning finns det ut-<br>rymme för en ökad andel lagföringar. Det finns<br>därför fortfarande all anledning för Riksåklaga-<br>ren att noga följa och analysera utvecklingen av<br>andelen lagföringar.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>5.3.2 Inkomna och avslutade ärenden</p>
<p>Diagram 5.2 Inkomna och avslutade ärenden (lOOO-tal)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-94.png" style="width:174pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: Riksåklagaren</p>
<p>Som framgår av diagrammet är målet att avsluta<br>minst lika många ärenden som kommit in upp-<br>fyllt. Under flera år minskade antalet inkomna<br>ärenden. Denna utveckling bröts dock under<br>andra halvåret 1997 för att ytterligare förstärkas<br>under första halvåret 1998. Förklaringen är<br>främst att åklagarnas samverkan med polisen nu<br>börjar ge resultat. Samtidigt kan konstateras att<br>av de inkomna ärendena tenderar en allt större<br>andel att avse brott med fängelse i straffskalan.<br>Denna kategori har under de tre senaste åren<br>ökat från 70 procent till 78 procent av de inkom-<br>na ärendena. Enligt Riksåklagaren visar detta att<br>ärendena blivit större och mer komplicerade. Re-<br>geringen anser emellertid att det inte finns till-<br>räckligt underlag för att göra en säker bedöm-<br>ning av om målens svårighetsgrad har ökat.</p>
<p>5.3.3 Balanser</p>
<p>Balanserade ärenden brukar delas in i tre grupper,<br>polisbalans, åklagarbalans och tingsrättsbalans.<br>Grupperna speglar de tre processtegen i åklagar-<br>verksamheten, nämligen förundersökningsled-<br>ning, beslut i åtalsfrågan och processföring i<br>domstol. Med polisbalans avses ärenden i vilka<br>åklagare är förundersökningsledare och där för-<br>undersökningen ännu inte är avslutad. Med<br>åklagarbalans avses ärenden i vilka förundersök-<br>ningen är avslutad men åklagaren ännu inte fattat<br>beslut i åtalsfrågan. Med tingsrättsbalans avses<br>ärenden som finns hos tingsrätten i avvaktan på<br>huvudförhandling. Åklagarna påverkar i hög grad<br>åklagarbalanserna och i viss utsträckning polis-<br>balanserna. Åklagarnas möjligheter att påverka<br>tingsrättsbalansen är dock mer begränsad.</p>
<p>Den totala ärendebalansen minskade under<br>1997. Nedanstående diagram visar balanserna<br>uppdelade i de tre processtegen, polis-, åklagar-<br>och domstolsbalans. Det framgår av diagrammet<br>att polisbalansen ökade medan däremot åklagar-<br>och domstolsbalansen minskade under 1997<br>jämfört med 1996.</p>
<p>Diagram 5.3 Balanserna processuppdelade</p>
<p><sub>B</sub>Polis $ Åklagare ^Tingsrätt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-95.png" style="width:172pt;height:98pt;"/>
<p>Det kan konstateras att det är polisbalansen som<br>i första hand bör uppmärksammas. Denna balans<br>kan åklagarna endast delvis påverka. Riksåklaga-<br>ren har dock i nära samverkan med Rikspolissty-<br>relsen dragit upp riktlinjer för olika insatser och<br>åtgärder för att komma tillrätta med polisbalan-<br>serna (se avsnitt 5.3.9).</p>
<p>5.3.4 Beslut i åtalsfrågan</p>
<p>I genomsnitt leder 82 procent av brottsmisstan-<br>karna i färdiga förundersökningar till lagföring,<br>varav 23 procent till strafföreläggande, 49 pro-<br>cent till åtal och 10 procent till åtalsunderlåtelse.</p>
<p>Det är inte särskilt effektivt att driva en för-<br>undersökning ända fram till ett färdigt förunder-<br>sökningsprotokoll för att sedan skriva av den,<br>vilket sker i 18 procent av fallen. När bättre sta-<br>tistik finns bör Riksåklagaren göra närmare ana-<br>lyser, bl.a. undersöka hur dessa brottsmisstankar<br>fördelas på ärenden där polis respektive åklagare<br>varit förundersökningsledare. Enligt Riksåklaga-<br>ren rör det sig med stor sannolikhet mestadels<br>om polisledda förundersökningar. Frågan är<br>uppmärksammad och prioriterad av den arbets-<br>grupp som Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen<br>tillsatt för utveckling av utredningsverksamhe-<br>ten.</p>
<p>Det förekommer myndighetsvisa skillnader<br>som kan vara av intresse. Det kan finnas rimliga<br>förklaringar till detta men det kan också röra sig</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>om en skillnad i rättstillämpningen. Det är ange-<br>läget att Riksåklagaren analyserar orsakerna till<br>skillnaderna mellan myndigheterna.</p>
<p>5.3.5 Genomströmningstider</p>
<p>Genomströmningstiden har tidigare endast kun-<br>nat beräknas med hjälp av uppgifter från rätts-<br>statistiken från BRÅ. För 1997 kan uppgifter nu<br>hämtas ur åklagarväsendets egen statistikdatabas.<br>Vid en jämförelse kan noteras att genomström-<br>ningstiden i stort sett har varit oförändrad under<br>de senaste tre åren. Det bör dock påpekas att<br>detta är endast statistik som kommer från Brådis<br>vilket innebär att uppgifter om de ärenden som<br>förts i det manuella diariet saknas.</p>
<p>Av årsredovisningen framgår att tiden från ett<br>färdigt förundersökningsprotokoll till beslut i<br>åtalsfrågan i åklagarledda utredningar är relativt<br>lång, trots att åklagaren lett förundersökningen<br>och borde vara insatt i ärendet. För ekobrott,<br>narkotikabrott och våldsbrott är denna tid 72, 43<br>respektive 33 dagar.</p>
<p>Den genomsnittliga totala genomströmnings-<br>tiden för samtliga ärenden som avslutats under<br>1997 var 121 dagar. Med genomströmningstiden<br>menas här tiden från det att ett ärende kommer<br>in till åklagarväsendet till dess att handläggningen<br>är avslutad, dvs. både åklagarledda och polisledda<br>förundersökningar. Ekobrottsärendena står för<br>den längsta tiden, 203 dagar, vilket dock med god<br>marginal håller sig inom den niomånaders gräns<br>som regeringen angett som riktmärke.</p>
<p>Det finns variationer mellan åklagarmyndig-<br>heterna som kan vara av intresse. Vissa myndig-<br>heter ligger t.ex. under riksgenomsnittet för de<br>allra flesta brottstyperna. Någon närmare analys<br>av skillnaderna har ännu inte kunnat göras av<br>Riksåklagaren.</p>
<p>Generellt får tiderna, med beaktande av över-<br>gångsproblemen i samband med reformeringen<br>av åklagarväsendet betraktas som acceptabla även<br>om någon minskning i förhållande till tidigare år<br>inte kan påvisas. Det är angeläget att åklagarvä-<br>sendet vidtar åtgärder som snarast leder till kor-<br>tare genomströmningstider. Av särskilt intresse<br>är skillnaderna mellan åklagarmyndigheterna.<br>Det är viktigt att Riksåklagaren analyserar orsa-<br>kerna till att handläggningstiderna är kortare vid<br>en del myndigheter än vid andra.</p>
<p>5.3.6 Personalresurser</p>
<p>Diagrammet visar antalet anställda inom åklagar-<br>väsendet under perioden 1994/95 - 1997.</p>
<p>Diagram 5.4 Genomsnittligt antal anställda</p>
<p><sub>a</sub> Åklagare <sub>g</sub> Adm. personal</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-96.png" style="width:173pt;height:89pt;"/>
<p>Källa: Riksåklagaren</p>
<p>Förändringarna under budgetåret 1997 till följd<br>av de senaste årens anställningsstopp och upp-<br>sägningar är särskilt tydliga vad avser den admi-<br>nistrativa personalen. Vid åklagarmyndigheterna<br>har andelen åklagare ökat från 58 till 62 procent<br>under 1997. Andelen administratörer per åklaga-<br>re uppgår till cirka 0,5. Anställningsstoppet för<br>åklagare har hävts och under 1998 kommer tret-<br>tio nya åklagare att rekryteras. Det innebär ett<br>visst nettotillskott av åklagare.</p>
<p>Andelen kvinnliga åklagare har ökat något<br>jämfört med tidigare år till cirka 35 procent. På<br>chefsnivå är andelen kvinnor dock något lägre,<br>28 procent. När det gäller administrativ personal<br>är andelen män låg, cirka 6 procent.</p>
<p>Riksåklagaren genomförde sommaren 1998 en<br>kartläggning av personalresurserna vid kamrarna.<br>Syftet var att se hur resurstillgången i fråga om<br>operativa åklagarinsatser har utvecklats sedan<br>reformen den 1 juli 1996. Sammanfattningsvis<br>visar resultatet enligt Riksåklagaren att det i dag<br>finns cirka 60 åklagare färre i ren operativ tjänst<br>än 1996. De cirka 35 åklagaraspiranter som re-<br>kryteras under 1998 ingår inte i den beräkningen<br>och kommer därför efter genomförd utbildning<br>att förbättra resursläget.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>5.3.7 Arbetsproduktivitet</p>
<p>Genom att ställa antalet avslutade ärenden i rela-<br>tion till det totala antalet årsarbetskrafter fås ett<br>mått på arbetsproduktiviteten.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-97.png" style="width:168pt;height:130pt;"/>
<p>Källa: Riksåklagaren</p>
<p>Som framgår av diagrammet minskade antalet<br>ärenden per årsarbetande årligen t.o.m. 1996.<br>Under 1997 avslutades 216 ärenden per årsarbe-<br>tande jämfört med 208 ärenden under 1996. Den<br>förbättrade arbetsproduktiviteten är en direkt<br>effekt av åklagarreformen. Resultatet är trots<br>detta ännu inte tillfredsställande. En förklaring<br>till att siffrorna inte är bättre kan vara att en stör-<br>re andel åklagare har tagits i anspråk för annat än<br>rent operativa uppgifter, t.ex. för samverkan med<br>polisen. Dessa insatser är emellertid något som<br>på sikt kommer att underlätta och effektivisera<br>brottsutredningarna.</p>
<p>5.3.8 Datorisering</p>
<p>Ett av de övergripande målen för 1997 var att<br>åklagarverksamheten skulle bedrivas effektivt.<br>Riksåklagaren har vidtagit ett antal åtgärder när<br>det gäller användningen av informationsteknolo-<br>gi. Under 1998 har ett nytt strafföreläggande-<br>system och ett rättsinformationssystem tagits i<br>drift.</p>
<p>Riksåklagaren har även låtit genomföra en<br>studie av IT-användningen vid åklagarkamrarna.<br>Syftet var att få underlag för ett beslut om den<br>fortsatta IT-utvecklingen och IT-utbildningen.<br>Studien visade att kunskapen om och attityden<br>till datoranvändning är låg bland personalen. Sår-<br>barheten och dagliga driftstopp uppfattades tidi-<br>gare som det mest negativa med IT-stödet men<br>det har numera åtgärdats.</p>
<p>En IT-utvecklingsfunktion har nu inrättats vid<br>Riksåklagarens kansli med ansvar för utveckling-<br>en av IT-stödet m.m. Inom ramen för denna<br>funktion har ett projekt startats för att åstad-<br>komma elektronisk överföring från polisens da-<br>toriserade anmälningsrutin (RAR) till åklagarvä-<br>sendets Brådis. Genom denna koppling kan stora<br>rationaliseringsvinster göras som kommer att in-<br>nebära att en uppgift endast behöver registreras<br>en gång för att sedan återanvändas av åklagarvä-<br>sendet. En sammankoppling kommer att ge-<br>nomföras i flera steg och en första etapp kommer<br>att vara klar hösten 1998.</p>
<p>I sammanhanget bör också nämnas DurTvå<br>som är ett projekt som drivs av Rikspolisstyrel-<br>sen men där även Riksåklagaren är delaktig. Pro-<br>jektet skall resultera i datoriserade rutiner för<br>bl.a. ett elektroniskt förundersökningsprotokoll<br>och dokumentering av tvångsmedelsbeslut. (se<br>avsnitt 4.4.3). Ett annat arbete som pågår syftar<br>till att åstadkomma en elektronisk kommunika-<br>tion mellan åklagare och polis. På sikt bör även<br>en elektronisk överföring av dokument och an-<br>nan information mellan samtliga myndigheter i<br>rättskedjan bli möjlig. Av särskild betydelse i det<br>sammanhanget är RIF-rådets arbete.</p>
<p>Datoriseringen har inneburit ett förändrat ar-<br>betssätt. Åklagarna skriver nu i princip samtliga<br>dokument själva. Datoriseringen har ersatt ma-<br>nuella rutiner för registrering, informationssök-<br>ning, utskrifter och statistikupphämtning. Sam-<br>mantaget har detta lett till att färre personer<br>klarat verksamheten med bibehållen produktion.</p>
<p>Kostnaderna för IT-stödet har också ökat un-<br>der senare år. Sammanlagt uppgick kostnaderna<br>för 1997 till 33 miljoner kronor. Under budget-<br>året 1994/95 uppgick kostnaderna till 23 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>5.3.9 Samverkan mellan åklagarväsendet<br>och polisen</p>
<p>Åklagarverksamheten skall bedrivas i nära sam-<br>arbete med polisen. En omfattande utvecklings-<br>verksamhet har i samverkan med polisen bedri-<br>vits på såväl central som lokal nivå. Inriktningen<br>har varit att enkla ärenden skall hanteras snabbt,<br>rättssäkert och enkelt. Enkla förseelser skall i<br>möjligaste mån lagforas genom ordningsbot.<br>Åklagarna skall kunna koncentrera sig på förun-<br>dersökningsledning vid de mer kvalificerade<br>brotten. I huvudsak har arbetet resulterat i föl-<br>jande åtgärder.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Vissa åklagare har särskilt fått i uppgift att<br>vara ett stöd för utvecklingsarbetet inom<br>närpolisområdet. Dessa åklagarmentorer<br>har genomfört utbildning för närpoliser i<br>framförallt utredning av de vanligaste var-<br>dagsbrotten och i allmän förundersök-<br>ningsmetodik. Under 1997 har också samt-<br>liga åklagarmentorer tillsammans med de<br>regionala kontaktmännen för närpolisom-<br>rådena samlats till gemensamma möten.</p>
<p>Riksåklagaren har i samråd med Rikspolis-<br>styrelsen utfärdat nya allmänna råd om led-<br>ningen av förundersökning. En målsättning<br>i det arbetet har varit att polisen är förun-<br>dersökningsledare i ärenden av s.k. vardags-<br>brottskaraktär samt att åklagar- och polisvä-<br>sendets samlade resurser för utredning skall<br>användas på ett optimalt sätt. Ett förslag till<br>fördelning mellan polis och åklagare skall<br>gemensamt tas fram på lokal nivå för att se-<br>dan efter samråd med polismyndigheten be-<br>slutas av överåklagaren. En arbetsgrupp un-<br>derställd riksåklagaren och rikspolischefen<br>har fått till uppgift att följa upp och sam-<br>ordna utvecklingen inom den brottsutre-<br>dande verksamheten.</p>
<p>En arbetsgrupp har sett över ordningsbots-<br>systemet och om det finns möjligheter att<br>utvidga användningen. I gruppen har före-<br>trädare för polisen ingått. Gruppens förslag<br>bereds nu inom ramen för det gemensamma<br>utvecklingsarbetet.</p>
<p>Riksåklagaren har i samarbete med Rikspo-<br>lisstyrelsen dragit upp riktlinjerna för olika<br>insatser och åtgärder för att effektivisera ut-<br>redningsverksamheten och för att komma<br>tillrätta med de s.k. utredningsbalanserna<br>hos polisen. Förutom det ovan beskrivna<br>arbetet pågår mer lokala projekt. I Stock-<br>holm arbetar t.ex. ett antal samlokaliserade<br>åklagare och poliser med att arbeta av ut-<br>redningsbalanser. I den gruppens uppgift<br>ligger även att dra slutsatser av och analyse-<br>ra resultatet av sitt arbete. Det underlag som<br>erhålls kan sedan användas för att förbättra<br>verksamheten i stort.</p>
<p>I en Åtgärdskatalog (Metodfrågor 1997:1)<br>presenterar Riksåklagaren arbetsmetoder<br>för polis och åklagare i de ärenden där man<br>kan förvänta sig att målsägande och vittnen<br>kan bli utsatta för påtryckningar.</p>
<p>5.3.10 Regeringens bedömning</p>
<p>Underlaget för att bedöma åklagarväsendets re-<br>sultat har förbättrats jämfört med budgetåret<br>1995/96, bl.a. genom de ökade möjligheterna att<br>få fram statistik och den tidredovisning som in-<br>fördes i slutet av 1997. Statistiken för 1997 byg-<br>ger till stora delar på uppgifter i Brådis och det<br>fanns fortfarande en del ärenden i det manuella<br>diariet. Trots att statistiken måste tolkas med viss<br>försiktighet kan det konstateras att flera föränd-<br>ringar skett i positiv riktning.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan sägas att åklagarvä-<br>sendet efter den nedgång som skedde 1996 i<br>samband med omorganisationen nu har återtagit<br>sin arbetskapacitet från tiden strax före reformen<br>(se t.ex. avsnitt 5.3.2). Detta har skett samtidigt<br>som antalet anställda minskat och ekonomin va-<br>rit ansträngd. Regeringens bedömning är att det<br>nu finns förutsättningar för att ytterligare för-<br>bättra verksamhetsresultatet och förverkliga<br>syftet med reformen. I stort får åklagarväsendet<br>anses ha uppfyllt de mål som ställts för verksam-<br>heten. Verksamhetsresultatet från första halvåret<br>1998 tyder på att den positiva utvecklingen fort-<br>sätter. Först efter 1998 kan dock en mer säker<br>bedömning göras av organisationsförändringarna<br>på helårsbasis. Av särskilt intresse är här perso-<br>nalresurserna, främst när det gäller den operativa<br>verksamheten.</p>
<p>Det kan emellertid inte anses acceptabelt att så<br>mycket som 18 procent av de färdiga förunder-<br>sökningarna skrivs av med motivering att brott ej<br>kan styrkas. En förundersökning som inte leder<br>till lagföring bör kunna avslutas på ett tidigare<br>stadium. Av intresse i detta sammanhang är ock-<br>så det utvecklingsarbete som pågår för att höja<br>kvaliteten på utredningarna och hur det kan på-<br>verka andelen avskrivna ärenden.</p>
<p>Det får vidare anses godtagbart att genom-<br>strömningstiderna i stort är desamma som tidiga-<br>re år med tanke på de övergångvisa problemen<br>vid reformen. Det är nu emellertid angeläget att<br>det utvecklingsarbete som pågår verkligen resul-<br>terar i bl.a. kortare genomströmningstider. Detta<br>är särskilt angeläget när det gäller de prioriterade<br>brottsområdena. Detsamma gäller de områden<br>som skall ägnas särskild uppmärksamhet, t.ex.<br>övergrepp mot barn där det är mycket viktigt att<br>utredningarna bedrivs skyndsamt. Vad gäller ba-<br>lanserna så kan det konstateras att den stora ba-<br>lansen ligger hos polisen där också antalet balan-<br>serade ärenden ökat under 1997. Det är svårt att<br>säga hur stor del av dessa ärenden som slutligen</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>kommer att hamna hos åklagare och domstol.<br>Det är därför positivt att Riksåklagaren tillsam-<br>mans med Rikspolisstyrelsen påbörjat ett arbete<br>för att komma tillrätta med utredningsbalanserna<br>hos polisen. Det finns anledning att noga följa<br>utvecklingen och resultatet av de analyser som<br>Riksåklagaren avser att göra.</p>
<p>Inom ramen för åklagarväsendets samverkan<br>med polisen pågår ett omfattande arbete för att<br>förbättra förundersökningarnas kvalitet och ef-<br>fektivisera utredningsarbetet (se avsnitt 5.3.9).<br>Det är här delvis frågan om att förändra arbets-<br>metoder som på sikt bör ge resultat i form av<br>bl.a. kortare genomströmningstider och minska-<br>de balanser. Arbetet har intensifierats ytterligare<br>under 1998. Det är tillfredsställande att så myck-<br>et har påbörjats och att det finns vissa tecken på<br>att insatserna nu börjar ge resultat, bl.a. i form av<br>ett ökat ärendeinflöde.</p>
<h2>5.4 Förändringar inom<br>åklagarväsendet</h2>
<p>Riksåklagaren uppdrog under 1997 åt en fristå-<br>ende konsult att göra en utvärdering av åklagar-<br>reformen. Arbetet redovisades i mars 1998. Kon-<br>sulten uppger i sin rapport att åklagarreformen<br>framstår som en snabb och hittills framgångsrik<br>förändringsprocess. Omställningen försvårades<br>dock av flera faktorer som inte berodde på re-<br>formen, bl.a. det ekonomiska läget. I utvärde-<br>ringen konstateras också att de allvarligaste pro-<br>blemen nu verkar vara övervunna och att<br>åklagarväsendet gått in i en mer djupgående re-<br>formfas då syftena med reformen skall förverkli-<br>gas. I rapporten nämns flera förslag till åtgärder<br>för att fortsätta reformarbetet, bl.a. utvecklingen<br>på IT-området där de största rationaliserings-<br>vinsterna finns. Konsultens bedömning får stöd<br>av Riksrevisionsverket, RRV, som i november<br>1997 fick regeringens uppdrag att granska<br>åklagarväsendets ekonomi. I rapporten Gransk-<br>ning av åklagarväsendets ekonomi (RRV<br>1998:11) som redovisades i februari 1998 kon-<br>staterar RRV att IT-stödet måste utvecklas och<br>att det finns ett stort och uppdämt behov av ut-<br>bildning. När det gäller det ekonomiska läget<br>konstaterar RRV att det saknats klara regler och<br>en gemensam praxis för hur budgetarbetet skall<br>bedrivas inom åklagarväsendet. RRV:s uppfatt-<br>ning är att Riksåklagaren i framtiden måste utöva<br>en mer central ledningsroll än i dag.</p>
<p>Ett väl fungerande och väl organiserat rättsvä-<br>sende kräver en hög kompetens, ett utökat och<br>väl fungerande IT-stöd samt en ökad samverkan<br>mellan rättsväsendets myndigheter. Det är vik-<br>tigt att rättsväsendet svarar mot de krav som<br>ställs och kommer att ställas i ett modernt sam-<br>hälle. Det samarbete som pågår mellan åklagare<br>och polis är ett bra exempel på hur de gemen-<br>samma resurserna kan och måste tas till vara på<br>ett bättre sätt. Av naturliga skäl har denna sam-<br>verkan stor betydelse för ett ärendes hantering.<br>Även gentemot de andra myndigheterna inom<br>rättsväsendet, domstolar och kriminalvård, kan<br>dock en samverkan i viss mån utvecklas. I för-<br>hållandet åklagare - domstol kan t.ex. en sådan<br>samverkan innebära kortare handläggningstider.<br>De enskilda medborgarna har rätt att kräva ett<br>korrekt bemötande och att deras ärenden hante-<br>ras på bästa sätt ur ett helhetsperspektiv. I detta<br>kan t.ex. ligga att det i möjligaste mån är samma<br>åklagare som handlägger ärendet från början till<br>slut. Det är därför viktigt att det utvecklingsar-<br>bete som pågår präglas av en helhetssyn. Genom<br>att kunna kommunicera och sända dokument på<br>elektronisk väg kan en snabbare hantering av<br>ärendena uppnås.</p>
<p>5.4.1 Åtgärder mot den ekonomiska<br>brottsligheten</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten inrättades den 1 januari<br>1998 och övertog då åklagarverksamheten vad<br>gäller ekobrott i Stockholms, Skåne och Västra<br>Götalands län. På grund av händelser som inte<br>kunde förutses försenades rekryteringen av per-<br>sonal till myndigheten. En generaldirektör utsågs<br>i början av februari 1998 och därefter vidtog ett<br>omfattande förankringsarbete under våren 1998.<br>De poliser och åklagare som vid årsskiftet<br>1997/98 arbetade med ekobrottsutredningar i de<br>tre länen fortsatte efter den 1 januari att arbeta<br>för Ekobrottsmyndigheten. För detta arbete de-<br>biterades myndigheten löpande av polisväsendet<br>och övriga åklagarväsendet. Rekryteringen av<br>personal kunde påbörjas i maj 1998 och från den<br>1 juni 1998 är verksamheten i gång i den nya or-<br>ganisationen.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten har indelats i elva<br>åklagarkammare. Utanför kansliorterna bedriver<br>myndigheten verksamhet i Borås, Skövde och<br>Kristianstad.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Samlokalisering av polis och åklagare har nu<br>skett och de nya arbetsformerna har sedan som-<br>maren 1998 börjat tillämpas. Genom avarbet-<br>ningsuppdraget (se nedan) har också redan goda<br>erfarenheter gjorts av samlokalisering och nära<br>samarbete mellan polis och åklagare.</p>
<p>Ekobrottsmyndigheten kommer under hösten<br>1998 att anställa ytterligare personal.<br>Ekobrottsmyndigheten får därmed den beman-<br>ning som angetts i uppbyggnadsplanen. Rekryte-<br>ringen av sammanlagt 425 personer skall vara ge-<br>nomförd under år 2000.</p>
<p>Det är nu angeläget att myndigheten koncen-<br>trerar verksamheten på de mål- och resultatkrav<br>som ställts. Myndigheten har också gett arbetet<br>med att utveckla metoder för en ändamålsenlig<br>redovisning och uppföljning av verksamheten en<br>hög prioritet. Regeringen instämmer i vikten av<br>att skapa redskap som möjliggör en uppföljning<br>av verksamheten och avser att följa detta arbete<br>noga.</p>
<p>Det är ännu för tidigt att säga hur den nya or-<br>ganisationen och arbetsformerna i detalj kommer<br>att påverka ekobrottsbekämpningen. Klart är<br>dock att det genom myndighetens inrättande<br>skapats helt andra förutsättningar för en effekti-<br>vare ekobrottsbekämpning.</p>
<p>Avarbetning av balanserade ekobrottsärenden</p>
<p>Regeringen gav i mars 1996 Riksåklagaren, Riks-<br>polisstyrelsen och samtliga länsstyrelser i upp-<br>drag att genomföra ett projekt i syfte att väsent-<br>ligt minska antalet balanserade ekobrotts-<br>ärenden. Avarbetningen i de tre storstadslänen<br>övertogs från och med den 1 januari 1998 av<br>Ekobrottsmyndigheten. Vid uppdragets slut den<br>30 juni 1998 hade antalet balanserade ekobrott-<br>mål minskat från 10 239 till 4 861 eller med 53<br>procent. Slutredovisningen kommer att samman-<br>ställas av Ekobrottsmyndigheten. I det arbetet<br>har man för avsikt att utvärdera positiva och ne-<br>gativa erfarenheter samt även ur ett principiellt<br>perspektiv granska rättsliga bedömningar. Efter<br>beredning i Ekorådet kommer slutredovisning<br>att ske till regeringen senare under hösten 1998.</p>
<p>5.4.2 Brott med rasistiska inslag</p>
<p>Åklagaren är alltid förundersökningsledare i ut-<br>redningar om brottslighet med rasistiska inslag.<br>Riksåklagaren har även i allmänna råd lagt fast<br></p>
<p>riktlinjer för hur mål om olaga diskriminering<br>skall handläggas. Det har också framhållits att<br>åklagarmyndigheterna skall ägna särskild upp-<br>märksamhet åt organisation, arbetsformer och<br>arbetsmetoder i fråga om brott med rasistiska in-<br>slag. En genomgång har också gjorts hos Riks-<br>åklagaren av ett stort antal anmälningar om brott<br>med rasistiska motiv under ett år. Resultatet är<br>ett underlag för vidare utvecklingsarbete.</p>
<p>I Riksåklagarens verksamhetsplan för 1998 har<br>åklagarmyndigheterna vidare fått i uppdrag att<br>utveckla utredningsmetodiken vid förundersök-<br>ningar om olaga diskriminering och annan<br>brottslighet där motivet till gärningen kan vara<br>rasism.</p>
<p>Genom de beskrivna åtgärderna har hante-<br>ringen av brott med rasistiska inslag särskilt<br>uppmärksammas. Förutsättningar har skapats för<br>en förbättrad handläggning av dessa brott.</p>
<p>5.4.3 Internationellt arbete</p>
<p>Den internationella brottslighetens utveckling<br>ställer krav på ett ökat samarbete och kontakter<br>mellan berörda myndigheter i olika länder. En<br>ökad åklagarmedverkan har ägt rum såväl i det<br>straffrättsliga samarbetet inom EU som när det<br>gäller annan internationell samverkan, t.ex. mel-<br>lan Östersjöländerna. Riksåklagaren deltar i olika<br>fora för samarbete över gränserna. Inom Öster-<br>sjösamarbetet har en arbetsgrupp utarbetat en<br>manual som behandlar frågor om rättshjälp, ut-<br>lämning m.m.</p>
<p>När det gäller EU deltar Riksåklagaren främst<br>i arbetet med att genomföra den s.k. aktionspla-<br>nen mot organiserad brottslighet. Som ett led i<br>detta har ett europeiskt nätverk inrättats för att<br>förbättra det rättsliga samarbetet och underlätta<br>direkta kontakter åklagare emellan.</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>5.5 Anslag</h2>
<h2>Bl Åklagarorganisationen</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.6 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>659 516</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>- 40 209</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>634 605</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>620 140</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>621618 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>630 579 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 610 428 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 610 428 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Under budgetåret 1997 uppgick Åklagarorgani-<br>sationens utgifter till 660 miljoner kronor vilket<br>innebar en belastning på anslagskrediten om 40,2<br>miljoner kronor vid ingången av budgetåret<br>1998. En belastning om 26 miljoner kronor på<br>anslagskrediten uppkom redan under budgetåret<br>1995/96 som en konsekvens av bl.a. ett ofinansi-<br>erat löneavtal från 1994. I samband med åklagar-<br>reformen 1996 sades cirka 200 administratörer<br>upp. Detta var främst motiverat av datorisering-<br>en och omorganisationen men även för att möta<br>de utgiftsökningar som skett under perioden från<br>1994 till 1996. Löner för uppsagd personal be-<br>lastade dock verksamheten under större delen av<br>1997. För att ytterligare minska utgifterna inför-<br>des anställningsstopp av åklagare vilken innebar<br>att pensionsavgångar inte återbesattes.</p>
<p>Vid ingången av 1997 var således kostnadsni-<br>vån högre än vad som kunde finansieras med det<br>anslag som anvisats för året. Detta innebar att<br>Åklagarorganisationen belastade anslagskrediten<br>ytterligare för att klara verksamheten under året.</p>
<p>Åklagarorganisationen har dock under det för-<br>sta halvåret 1998 väsentligt förbättrat sin eko-<br>nomiska situation. Prognoser tyder på att ut-<br>nyttjandet av anslagskrediten vid årets utgång<br>kommer att uppgå till cirka 6 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>För budgetåret 1998 tilldelades Åklagarorganisa-<br>tionen 33 miljoner kronor engångsvis för att inte<br>riskera det fortsatta reformarbetet. Enligt rege-<br>ringen bör anslaget även för 1999 engångsvis<br>tillföras 10 miljoner kronor som överförs från<br>anslaget A2 Säkerhetspolisen. Resurstillskottet<br></p>
<p>till Åklagarorganisationen skall bl.a. annat an-<br>vändas till att ytterligare utveckla samverkan med<br>polisen och till en satsning på kompetensutveck-<br>ling.</p>
<p>En minskning av anslaget görs därutöver med</p>
<p>3,6 miljoner kronor som förs över till anslaget B2<br>Ekobrottsmyndigheten till följd av övertagna hy-<br>reskontrakt.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgiftsök-<br>ningar för löner, lokaler m.m. räknas anslaget<br>upp med 12,7 miljoner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för 1998 med anledning av sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området.<br>Från och med 1999 räknas anslaget ned med 656<br>tusen kronor.</p>
<p>Sammantaget föreslås därmed att 1999 års an-<br>slag fastställs till 620 140 000 kronor. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslaget till 621 618 000<br>kronor respektive 630 579 000 kronor.</p>
<p>Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>634 605</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>12 717</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-656</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändringar m.a.a. tidigare beslut</p></td><td>
<p>-33 287</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar</p></td><td>
<p>-3 526</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsvisa överföringar</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>287</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>620 140</p></td></tr>
</table>
<p>B2 Ekobrottsmyndigheten</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.8 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>180 100</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>169 998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>199 197</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>233 398 ‘</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>236 763 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Motsvarar 229 197 tusen kronor i 1999 års prisnivå.<br><sup>2</sup> Motsvarar 229 197 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Som bland annat framgår under avsnitt 5.4.1 in-<br>rättades myndigheten den 1 januari 1998. Först<br>den 1 juni kunde myndigheten börja verka i den<br>nya organisationen.</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Det är viktigt att Ekobrottsmyndigheten ges<br>förutsättningar för att klara en alltmer komplice-<br>rad brottslighet och kunna ha den offensiva roll<br>inom ekobrottsbekämpningen som samhället<br>kräver. Ekobrottsmyndigheten måste ges de re-<br>surser som behövs för den omfattande kompe-<br>tensutveckling de alltmer kvalificerade eko-<br>brottsmålen kräver. Mot bakgrund av detta före-<br>slår regeringen att Ekobrottsmyndigheten tillförs<br>90 miljoner kronor perioden 1999 - 2001, förde-<br>lat på 10 miljoner kronor 1999, 40 miljoner kro-<br>nor år 2000 och 2001. Vidare kommer 30 miljo-<br>ner kronor av andra huvudtitelns anslag A20<br>Kontrollfunktionen i staten att disponeras av<br>Ekobrottsmyndigheten under 1999.</p>
<p>För övertagande av hyreskontrakt höjs ansla-<br>get med 5,7 miljoner kronor där 3,6 miljoner<br>kronor förs över från anslaget Bl Åklagarorgani-<br>sationen och 2,1 miljoner kronor förs över från<br>anslaget Al Polisorganisationen.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgiftsök-<br>ningar för löner, lokaler m.m. räknas anslaget<br>upp med drygt 3 miljoner kronor.</p>
<p>Sammantaget föreslås därmed 1999 års anslag<br>uppgå till 199 197 000 kronor. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till 233 398 000 kronor<br>respektive 236 763 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.9 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>180 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>3 397</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar, nettoförändring</p></td><td>
<p>5 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>199 197</p></td></tr>
</table>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>6 Domstolsväsendet m.m.</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Domstolsverket är central förvaltningsmyndig-<br>het för de allmänna domstolarna, de allmänna<br>förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hy-<br>resnämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och de<br>allmänna advokatbyråerna.</p>
<p>Allmänna domstolar är de 96 tingsrätterna, de<br>6 hovrätterna och Högsta domstolen. Allmänna<br>förvaltningsdomstolar är de 23 länsrätterna, de 4<br>kammarrätterna och Regeringsrätten. Den 1 ja-<br>nuari 1999 inrättas miljödomstolar i Stockholms,<br>Växjö, Vänersborgs, Östersunds och Umeå<br>tingsrätter samt en miljööverdomstol i Svea hov-<br>rätt. Miljödomstolarna och Miljööverdomstolen<br>kommer bl.a. att handlägga vattenmål vilket in-<br>nebär att Vattenöverdomstolen i Svea hovrätt<br>och de nuvarande vattendomstolarna i ovan<br>nämnda tingsrätter samt i Luleå tingsrätt av-<br>vecklas.</p>
<h2>6.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000'</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 953,6</p></td><td>
<p>2 979,3</p></td><td>
<p>3 027,4</p></td><td>
<p>3 057,0</p></td><td>
<p>3 118,3</p></td><td>
<p>3 160,2</p></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 3 061,5 miljoner kronor i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 3 061,5 miljoner kronor i 1999 års prisnivå</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>- Arbetsläget är tillfredsställande i tingsrät-<br>terna och Högsta domstolen. Tingsrätter-<br>nas arbetsbelastning har totalt sett minskat<br>under den senaste fyraårsperioden.</p>
<p>— Arbetsläget är besvärligt i hovrätterna och<br>de allmänna förvaltningsdomstolarna.</p>
<p>— Budgetåret 1997 förbrukade domstolsvä-<br>sendet 37 miljoner kronor mer än vad som<br>anslagits för verksamheten. Vid ingången av<br>budgetåret 1998 återstod 158 miljoner kro-<br>nor av anslagssparandet. Under 1998 beräk-<br>nas domstolsväsendet förbruka ytterligare<br>närmare 48 miljoner kronor av anslagsspa-<br>randet.</p>
<p>- En stor del av anslagssparandet finns inom<br>tingsrättsorganisationen. Det finns utrym-<br>me för att omfördela resurser från tings-<br>rättsorganisationen till övriga delar av dom-<br>stolsväsendet.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Domstolskommittén har den 29 juni 1998<br>redovisat sitt uppdrag avseende frågor om<br>domstolarnas beredningsorganisation samt<br>notarie- och domarutbildningen. Kommit-<br>tén föreslår bl.a. att notarie- och domarut-<br>bildningen skall förlängas och omfatta ut-<br>bildning i både allmän domstol och allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>— Reformarbetet avseende organisation och<br>arbetsformer fortsätter, bl.a. genom de för-</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>söksverksamheter som redovisas i avsnitt<br>6.4.</p>
<p>- En parlamentarisk kommitté har fått i upp-<br>drag att utreda domstolschefens roll och<br>utnämningen av högre domare (se avsnitt<br>6.4).</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>- Ett mer flexibelt och effektivt domstolsvä-<br>sende skall skapas genom reformer och ra-<br>tionaliseringsåtgärder.</p>
<h2>6.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet för domstolsväsendet är att avgöra mål och<br>ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.</p>
<p>Rättssäkerheten och effektiviteten påverkas av<br>ett stort antal faktorer som inte är mätbara. Det<br>finns emellertid några indikatorer som samman-<br>vägt kan ge en bild av hur rättssäkerheten och<br>effektiviteten inom domstolsväsendet utvecklats.<br>Dessa är</p>
<p>- antalet inkomna, avgjorda och balanserade<sup>1<br></sup>mål samt genomströmningstider<sup>2</sup> och ba-<br>lansernas åldersstruktur (avsnitt 6.3.1 och<br>6.3.2),</p>
<p>— tillgången på personal och personalsam-<br>mansättningen (avsnitt 6.3.3).</p>
<p>6.3.1 De allmänna domstolarna</p>
<p>Tingsrätterna</p>
<p>Den minskning av antalet inkomna mål som på-<br>börjades 1994 fortsatte även under 1997 (diagram<br>6.1<sup>3</sup>). Jämfört med 1993 har tvistemålen minskat<br>med 29 procent och brottmålen med 26 procent.<br>Såvitt avser brottmålen kan minskningen i viss<br>utsträckning förklaras av lagändringar<br>(avkriminalisering av vissa brott, särskilda re-<br></p>
<p>striktioner för åtalsprövning och utvidgade möj-<br>ligheter till strafföreläggande). Minskningen av<br>antalet inkomna tvistemål beror till stor del på att<br>antalet mål som börjat som betalningsföreläg-<br>gande vid kronofogdemyndigheterna minskat<br>kraftigt. Den ändrade lagstiftningen avseende<br>underhållsbidrag som trädde i kraft den 1 febru-<br>ari 1997 har också lett till att antalet inkomna<br>tvistemål minskat.</p>
<p>Diagram 6.1 Tingsrätternas målutveckling 1994-1997</p>
<p><sub>s</sub>1994 01995 >1996 □ 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-98.png" style="width:179pt;height:104pt;"/>
<p>stor del av mindre omfattande mål. Att så är fal-<br>let bekräftas av att tingsrätternas genomsnittliga<br>förhandlingstid för såväl tvistemål som brottmål<br>ökade under perioden 1993/94-1997 med närma-<br>re 26 respektive 19 minuter per mål som avgjorts<br>efter muntlig förhandling. Detta innebär att<br>tingsrätternas arbetsbörda inte minskat i den<br>utsträckning siffrorna antyder. Enligt Dom-<br>stolsverket har dock tingsrätternas arbetsbelast-<br>ning totalt sett minskat under den senaste fyra-<br>årsperioden. Under första halvåret 1998 fortsatte<br>antalet inkomna mål till tingsrätterna totalt sett<br>att minska jämfört med motsvarande period 1997<br>(3 procent). Antalet brottmål ökade dock jäm-<br>fört med första halvåret 1997 (knappt 3 procent).<br>Antalet balanserade mål minskade totalt sett<br>första halvåret 1998 med ytterligare 2 procent.</p>
<p>I diagram 6.2 och 6.3 redovisas utvecklingen<br>under perioden 1993/94-1997 avseende tingsrät-<br>ternas genomströmningstider och antalet äldre<br>balanserade mål. Genomströmningstiderna anges<br>så långt möjligt som medianvärden eftersom me-<br>dianvärden har den fördelen att de inte i samma<br>utsträckning som genomsnittsvärden påverkas av<br>balansavarbetning.</p>
<p><sup>1</sup> Mål som var oavgjorda vid utgången av perioden.</p>
<p>2 Tiden från det att ett mål kommer in till domstolen tillls det är slutligt<br>avgjort.</p>
<p>Underlaget till samtliga diagram har hämtats från Domstolsverket.</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagram 6.2 Tingsrätternas genomströmningstider<br>(medianvärden)</p>
<p>□ 1993/94 □ 1994/95 <sub>B</sub>1996 <sub>D</sub> 1997 |</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-99.png" style="width:172pt;height:80pt;"/>
<p>Brottmål Tvistemål</p>
<p>(exkl. (exkl.</p>
<p>notariemål) familjemål</p>
<p>och FT-mål)</p>
<p>Diagram 6.3 Antal balanserade mål som vid årets utgång<br>var äldre än sex månader</p>
<p><sub>a</sub> 1993/94 □ 1994/95 <sub>B</sub>1996 Q1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-100.png" style="width:171pt;height:93pt;"/>
<p>(exkl. (exkl.</p>
<p>notariemål) familjemål</p>
<p>och FT-mål)</p>
<p>Vid 1997 års utgång var endast ca 10 procent av<br>tingsrätternas balanserade tvistemål och dom-<br>stolsärenden färdiga för avgörande. Det innebär<br>att målen och ärendena i princip avgörs så snart<br>skriftväxling och övriga beredningsåtgärder är<br>avklarade. Enligt regeringens bedömning är såväl<br>tingsrätternas genomströmningstider som anta-<br>let äldre balanserade mål tillfredsställande.</p>
<p>Hovrätterna</p>
<p>Aven i hovrätterna har antalet inkomna mål<br>minskat under de senaste åren (diagram 6.4). Att<br>minskningen blivit något mindre i hovrätterna än<br>i tingsrätterna kan i viss utsträckning förklaras av<br>att det är de mindre omfattande brottmålen och<br>tvistemålen som försvunnit från tingsrätterna,<br>dvs. mål som inte överklagas i så hög utsträck-<br>ning. Den minskande awerkningstakten kan<br>delvis förklaras av att målen i genomsnitt blivit<br>mer omfattande. Även i hovrätterna ökade den<br>genomsnittliga förhandlingstiden per mål som<br>avgjorts efter muntlig förhandling under perio-<br>den 1993/94-1997, i brottmål med närmare 34<br>minuter per mål och i tvistemål med närmare 47<br>minuter per mål. Den oroande utveckling som<br></p>
<p>påbörjades 1996 stannade av 1997 då antalet ba-<br>lanserade mål endast ökade marginellt. Under<br>första halvåret 1998 ökade antalet inkomna mål<br>med 8 procent jämfört med motsvarande period<br>1997 vilket fick till följd att balansen växte med<br>knappt 900 mål. Den ökade måltillströmningen,<br>som var av tillfällig karaktär, bestod i huvudsak<br>av relativt okomplicerade mål avseende återbe-<br>talning av stämpelskatt.</p>
<p>Diagram 6.4 Hovrätternas målutveckling 1994-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-101.png" style="width:178pt;height:101pt;"/>
<p>der perioden 1993/94-1997 avseende hovrätter-<br>nas genomströmningstider och antalet äldre ba-<br>lanserade mål.</p>
<p>Diagram 6.5 Hovrätternas genomströmningstider<br>(medianvärden)</p>
<p><sub>s</sub> 1993/94 <sub>n</sub> 1994/95 <sub>B</sub> 1996 □ 1997 1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-102.png" style="width:176pt;height:107pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-103.png" style="width:179pt;height:117pt;"/>
<p>(drygt 49 procent) och drygt 1 600 av brottmå-<br>len (40 procent) färdiga för avgörande. Det in-<br>nebär att en stor del av målen får vänta på hov-<br>rätternas avgörande trots att skriftväxlingen och</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>övriga beredningsåtgärder är avslutade vilket är<br>otillfredställande. Enligt regeringens bedömning<br>är utvecklingen i hovrätterna oroande vad avser<br>tvistemålens genomströmningstider och tviste-<br>målsbalansens åldersstruktur.</p>
<p>Högsta domstolen</p>
<p>Under 1997 minskade antalet inkomna, avgjorda<br>och balanserade mål vid Högsta domstolen. Den<br>positiva utvecklingen fortsatte under första halv-<br>året 1998 då antalet balanserade mål minskade<br>något trots att måltillströmningen jämfört med<br>motsvarande period 1997 ökade.</p>
<p>Diagram 6.7 Högsta domstolens målutveckling 1994-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-104.png" style="width:169pt;height:96pt;"/>
<p>6.3.2 De allmänna<br>förvaltningsdomstolarna</p>
<p>Länsrätterna</p>
<p>Antalet inkomna mål minskade kraftigt under<br>perioden 1994-1997 (diagram 6.8). Detta förkla-<br>ras framför allt av att handläggningen av kör-<br>kortsindragningar överflyttats till länsstyrelserna.<br>Även vid länsrätterna består minskningen i hu-<br>vudsak av enklare mål. Detta bekräftas bl.a. av<br>det förhållandet att antalet mål som avgjorts utan<br>nämnd minskat med 55 procent till drygt 22 000<br>mål och att antalet mål som avgjorts av notarier<br>minskat med 63 procent till knappt 4 000 mål.</p>
<p>Diagram 6.8 Länsrätternas målutveckling 1994-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-105.png" style="width:179pt;height:129pt;"/>
<p>minskat med 24 procent. Den minskande av-<br>verkmngstakten är en naturlig följd av instans-<br>ordningsreformen som inneburit en övergång<br>från handläggning av ett begränsat antal måltyper<br>till hantering av ett mycket stort antal måltyper<br>av varierande slag. Trots detta avgjorde länsrät-<br>terna under perioden fler mål än som kom in vil-<br>ket ledde till en kraftig minskning av antalet ba-<br>lanserade mål. Under första halvåret 1998<br>minskade måltillströmningen med 16 procent<br>jämfört med första halvåret 1997 vilket fick till<br>följd att antalet balanserade mål minskade med<br>ytterligare knappt 12 procent. Den minskade<br>måltillströmningen kan framför allt hänföras till<br>de ändrade reglerna om socialt bistånd.</p>
<p>I diagram 6.9 och 6.10 redovisas utvecklingen<br>under perioden 1993/94-1997 avseende länsrät-<br>ternas genomströmningstider för skatte- och so-<br>cialförsäkringsmål samt antalet äldre balanserade<br>sådana mål.</p>
<p>Diagram 6.9 Länsrätternas genomströmningstider<br>(medianvärden)_______________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-106.png" style="width:179pt;height:119pt;"/>
<p>ningstiderna kraftigt mellan länsrätterna. Det<br>fanns t.ex. 7 länsrätter som 1997 hade en genom-<br>strömningstid för skattemål som översteg 24<br>månader och 3 länsrätter som hade en genom-<br>strömningstid som översteg 40 månader.</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagram 6.10 Antal balanserade mål som vid årets utgång<br>var äldre än 12 månader</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-107.png" style="width:174pt;height:93pt;"/>
<p>Vid 1997 års utgång fanns det alltjämt drygt<br>4 300 balanserade skattemål som var äldre än 36<br>månader. Även om antalet skatte- och socialför-<br>säkringsmål äldre än 12 månader minskade under<br>1997 jämfört med 1996 är situationen otillfreds-<br>ställande. Domstolsverket har därför satt in sär-<br>skilda åtgärder för att hjälpa de länsrätter som har<br>störst antal äldre skatte- och socialförsäk-<br>ringsmål.</p>
<p>Vid 1997 års utgång var närmare 4 000 av de<br>balanserade fastighetstaxeringsmålen (72 pro-<br>cent), drygt 17 000 av de balanserade skattemå-<br>len (62 procent) samt drygt 10 700 av de balanse-<br>rade socialförsäkringsmålen (80 procent) färdiga<br>för avgörande. Det innebär att en mycket stor<br>del av målen får vänta på avgörande trots att<br>skriftväxlingen och övriga beredningsåtgärder är<br>avslutade vilket enligt regeringens bedömning är<br>oacceptabelt.</p>
<p>Kammarrätterna</p>
<p>Den stora minskningen av måltillströmningen<br>till kammarrätterna under den senaste fyraårspe-<br>rioden beror i huvudsak på instansordningsre-<br>formen (diagram 6.11). Även antalet avgjorda<br>mål har dock minskat kraftigt och under de se-<br>naste två åren har antalet balanserade mål ökat<br>med knappt 1 900. Under första halvåret 1998<br>förblev dock antalet balanserade mål i stort sett<br>oförändrat trots att måltillströmningen ökade<br>med drygt 1 000 mål jämfört med samma period<br>1997.</p>
<p>Diagram 6.11 Kammarrätternas målutveckling 1994-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-108.png" style="width:174pt;height:108pt;"/>
<p>I diagram 6.12 och 6.13 redovisas utvecklingen<br>under perioden 1993/94-1997 avseende kammar-<br>rätternas genomströmningstider för skatte- och<br>socialförsäkringsmål samt antalet äldre balanse-<br>rade sådana mål. Medianvärdet för genomström-<br>ningstider i kammarrätterna finns endast för åren<br>1996 och 1997 varför den genomsnittliga genom-<br>strömningstiden redovisas i diagrammet. Nor-<br>malt sett är detta värde något högre än median-<br>värdet.</p>
<p>Diagram 6.12 Kammarrätternas genomströmningstider<br>(genomsnittsvärden)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-109.png" style="width:174pt;height:136pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-110.png" style="width:177pt;height:119pt;"/>
<p>terna alltjämt för långa genomströmningstider<br>och ett alltför stort antal gamla mål. Det negativa<br>intrycket förstärks av att närmare 400 av de ba-<br>lanserade fastighetstaxeringsmålen (48 procent),</p>
<p>71</p>
<p>18 Riksdagen 1998/99. I saml. Nr 1. Uol^l</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>närmare 6 000 av de balanserade skattemålen (58<br>procent) samt drygt 5 000 av de balanserade so-<br>cialförsäkringsmålen (79 procent) var färdiga för<br>avgörande vid 1997 års utgång. Det innebär att<br>en mycket stor del av målen får vänta på avgö-<br>rande trots att skriftväxlingen och övriga bered-<br>ningsåtgärder är avslutade vilket enligt regering-<br>ens bedömning är oacceptabelt.</p>
<p>Regeringsrätten</p>
<p>Regeringsrättens mål- och balansökning förkla-<br>ras bl.a. av att domstolen den 1 juli 1995 övertog<br>Försäkringsöverdomstolens roll som sista in-<br>stans i socialförsäkringsmål. Under 1996 vidtog<br>Regeringsrätten särskilda insatser vilket ledde till<br>en kraftig ökning av antalet avgjorda mål. Under<br>1997 sjönk emellertid awerkningstakten vilket<br>ledde till en mindre ökning av antalet balanserade<br>mål. Till följd av bl.a. ett ökat antal inkommande<br>skatte- och fastighetstaxeringsmål växte balansen<br>med ytterligare knappt 900 mål under första<br>halvåret 1998.</p>
<p>Diagram 6.14 Regeringsrättens målutveckling 1994-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-111.png" style="width:175pt;height:107pt;"/>
<p>6.3.3 Personalresurser</p>
<p>Av diagram 6.15 framgår hur antalet anställda<br>och personalsammansättningen vid domstolarna<br>har förändrats under perioden 1993/94 till och<br>med juni 1998.</p>
<p>Diagram 6.15 Antalet anställda vid domstolarna 1993/94-<br>juni 1998___________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-112.png" style="width:180pt;height:112pt;"/>
<p>under perioden. Den största minskningen har<br>skett inom kategorin administrativ personal.<br>Minskningen kan i huvudsak tillskrivas den på-<br>gående datoriseringen. Den tillfälliga uppgången<br>av antalet domare och notarier bå 1994/95 beror<br>på att domstolsväsendet det året fick en en-<br>gångsförstärkning om 10 miljoner kronor (jfr<br>bet. 1993/94:JuU21). Som framgår har relationen<br>mellan olika personalkategorier inte förändrats i<br>någon större utsträckning. Andelen administrativ<br>personal har minskat något medan övriga perso-<br>nalkategorier är i stort sett oförändrade. Med<br>tanke på att datoriseringen innebär rationalise-<br>ringar främst inom denna personalkategori kan<br>andelen administrativ personal förväntas minska<br>ytterligare. Det kan noteras att antalet notarier är<br>högre än vid början av perioden vilket innebär att<br>andelen notarier i förhållande till övriga perso-<br>nalkategorier ökat.</p>
<p>6.3.4 Rättshjälpsmyndigheten</p>
<p>Rättshjälpsmyndighetens mål är att hantera<br>rättshjälpsfrågor snabbt och korrekt. Målet har<br>enligt regeringens bedömning uppnåtts budget-<br>året 1997. Ett nytt ADB-system som är anpassat<br>till den nya rättshjälpslagen har nyligen tagits i<br>drift. De ADB-problem som under flera år stört<br>verksamheten kommer därmed att kunna lösas. I<br>regeringens proposition med förslag till ny rätts-<br>hjälpslag förutskickades att Rättshjälpsmyndig-<br>heten i och med ikraftträdandet av den nya lagen<br>endast skulle ha underlag för sin verksamhet un-<br>der ytterligare tre till fyra år (prop. 1996/97:9 s.<br>196 f.). Regeringen har inlett förberedelser för en<br>avveckling av myndigheten under år 2001.</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>6.3.5 Regeringens bedömning</p>
<p>Den minskande måltillströmningen under perio-<br>den 1994-1997 har inte lett till en motsvarande<br>minskning av domstolarnas arbetsbelastning (se<br>avsnitt 6.3.1 och 6.3.2). Tingsrätternas arbets-<br>börda har dock totalt sett minskat. Sammanfatt-<br>ningsvis kan konstateras att totalt sett är arbets-<br>läget tillfredsställande i tingsrätterna och Högsta<br>domstolen medan situationen alltjämt är besvär-<br>lig i hovrätterna och de allmänna förvaltnings-<br>domstolarna. Genomströmningstiderna är allt-<br>jämt för långa i länsrätterna och kammarrätterna<br>och såväl länsrätterna som kammarrätterna har<br>fortfarande ett otillfredsställande stort antal äldre<br>skatte- och socialförsäkringsmål. Det är oaccep-<br>tabelt att en mycket stor andel av de balanserade<br>målen i länsrätterna, hovrätterna och kammar-<br>rätterna inte hade avgjorts vid 1997 års utgång<br>trots att skriftväxlingen och övriga beredningsåt-<br>gärder var avslutade.</p>
<p>Vad avser de allmänna domstolarna går det att<br>dra slutsatsen att målen avgörs inom rimlig tid<br>medan motsatt slutsats kan dras beträffande<br>skatte- och socialförsäkringsmålen i de allmänna<br>förvaltningsdomstolarna. Även om underlaget<br>för att bedöma domstolarnas resultat har förbätt-<br>rats är det alltjämt inte tillräckligt för en säker<br>bedömning av om domstolarna klarat av att i öv-<br>rigt på ett rättssäkert och effektivt sätt avgöra de<br>mål och ärenden de har att handlägga.</p>
<p>Underlaget kan dock förväntas bli än bättre<br>kommande år. Inom Domstolsverket pågår<br>nämligen dels ett arbete med att ta fram s.k.<br>nyckeltal för domstolsväsendet, dels projekt för<br>att utveckla verksamhets- och personalstatisti-<br>ken. Vidare har Domstolsverket ändrat sin in-<br>terna organisation för att bättre kunna stödja<br>domstolarna i deras verksamhetsuppföljning och<br>verksamhetsanalys.</p>
<p>Det är svårt att bedöma hur domstolarnas ar-<br>betsbelastning kommer att förändras under de<br>närmaste åren. Enligt Domstolsverkets bedöm-<br>ning finns det totalt sett anledning att räkna med<br>en viss ökning av antalet inkomna brottmål un-<br>der 1999-2001 medan tvistemålen tros ligga kvar<br>på en relativt oförändrad nivå. Vad gäller läns-<br>rätterna kan måltillströmningen även fortsatt<br>antas öka något till följd av instansordningsre-<br>formen. De nya reglerna om socialbidrag som<br>trädde i kraft den 1 januari 1998 har å andra sidan<br>lett till en så kraftig reducering av antalet bi-<br>ståndsmål att det förmodligen totalt sett kom-<br>mer att leda till en viss minskning av måltill-<br></p>
<p>strömningen (prop. 1996/97:124, bet.<br>1996/97:SoU18, rskr. 1996/97:264).</p>
<p>Enligt regeringens bedömning tyder resultat-<br>redovisningen på att åtgärder snarast måste vidtas<br>i syfte att korta domstolarnas handläggningstider<br>och skapa en effektivare domstols-organisation. I<br>avsnitt 6.4 redovisas vilka åtgärder regeringen har<br>för avsikt att vidta.</p>
<h2>6.4 Ett effektivare och mer flexibelt<br>domstolsväsende</h2>
<p>De senaste årens utveckling med krav på mål-<br>och resultatstyrning, en ökad internationalise-<br>ring, allt mer komplicerad brottslighet, allt mer<br>avancerade affärstransaktioner och snabb teknisk<br>utveckling innebär att kraven på domstolsche-<br>ferna och domstolspersonalen ökar. För att an-<br>passa domstolarna till utvecklingen, säkerställa<br>en hög kvalitet och göra domstolsverksamheten<br>mer kostnadseffektiv pågår sedan flera år ett<br>omfattande reformarbete.</p>
<p>6.4.1 En renodlad domstolsverksamhet</p>
<p>Som angetts i tidigare budgetpropositioner syftar<br>reformarbetet bl.a. till att domstolsverksamheten<br>skall renodlas och koncentreras på de dömande<br>uppgifterna.</p>
<p>I det delbetänkande som Ärvdabalksutred-<br>ningen lämnade hösten 1996 föreslås bl.a. att<br>skattemyndigheterna från tingsrätterna skall ta<br>över uppgiften att registrera bouppteckningar<br>och att vara beskattningsmyndighet i fråga om<br>arvsskatt (SOU 1996:160). I betänkandet, som är<br>remissbehandlat, diskuteras inte de organisa-<br>toriska konsekvenserna av en överflyttning var-<br>för regeringen nu avser att ge Domstolsverket<br>och Riksskatteverket i uppdrag att analysera des-<br>sa.</p>
<p>Som angavs i 1998 års budgetproposition läm-<br>nade Domstolsverket på regeringens uppdrag<br>hösten 1997 förslag till fastighetsinskrivnings-<br>myndigheternas och Inskrivningsmyndighetens<br>för företagsinteckning framtida organisation<br>(DV rapport 1997:5 och 1997:7). Domstolsver-<br>ket föreslår att fastighetsinskrivningsverksam-<br>heten förs över till den statliga lantmäteriorgani-<br>sationen och att företagsinteckningsverksam-<br>heten integreras i Patent- och registreringsverket.<br>Domstolsverket har vidare våren 1998 på rege-</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ringens uppdrag lämnat förslag om Sjöfartsre-<br>gistrets framtida organisation (DV rapport<br>1998:1). Domstolsverket föreslår att verksam-<br>heten integreras i Sjöfartsverket. Remissbehand-<br>lingen av rapporterna beräknas vara avslutad un-<br>der oktober 1998 och förslagen kommer därefter<br>att beredas vidare inom Regeringskansliet.</p>
<p>1997 års hyreslagstiftningsutredning skall med<br>förtur behandla frågan om hyres- och arrende-<br>nämndernas framtid. Enligt direktiven skall ut-<br>redaren ta ställning till om nämnderna kan av-<br>skaffas och om samtliga måltyper i stället kan<br>handläggas vid allmän domstol (dir. 1997:97).<br>Den delen av uppdraget kommer att redovisas<br>den 31 oktober 1998.</p>
<p>6.4.2 Det fortsatta reformarbetet</p>
<p>Det pågående reformarbetet syftar framför allt<br>till att skapa ett effektivare och mer flexibelt dom-<br>stolsväsende. Målstyrningen skall bli tydligare och<br>domstolarna skall ges större möjligheter att själva<br>besluta om sin organisation och sina arbetsfor-<br>mer. I denna proposition lämnas t.ex. förslag<br>som innebär att tingsrätterna, länsrätterna, hov-<br>rätterna och kammarrätterna själva får besluta<br>om indelning i avdelningar och om avdelningar-<br>nas sammansättning. Samverkan inom och mel-<br>lan rättsväsendets olika verksamhetsområden<br>skall öka. I det syftet har regeringen inlett ett par<br>försöksverksamheter. Vidare måste genom-<br>strömningstiderna inom domstolsväsendet och i<br>rättskedjan som helhet kortas. Satsningar skall<br>göras på kompetensutveckling och utbyggnad av<br>IT-stödet. Vidare skall Domstolsverkets och dom-<br>stolschefemas roller göras tydligare.</p>
<p>1995 års domstolskommitté</p>
<p>Genom tilläggsdirektiv den 26 mars 1998 be-<br>gränsades 1995 års domstolskommittés uppdrag.<br>Direktiven, som utformades i överensstämmelse<br>med kommitténs begäran, innebar att uppdraget<br>inte längre skulle omfatta domstolarnas antal och<br>placering (domstolsväsendets yttre organisa-<br>tion). Uppdraget begränsades därmed till att avse<br>frågor om domstolarnas beredningsorganisation<br>samt notarie- och domarutbildningen. Den 29<br>juni 1998 avlämnade kommittén betänkandet<br>Domaren och Beredningsorganisationen - ut-<br>bildning och arbetsfördelning (SOU 1998:88).<br>Kommittén föreslår bl.a.</p>
<p>- att notarieutbildningen skall förlängas till<br>två år och sex månader med möjlighet till<br>utbildning både i tingsrätt och länsrätt,</p>
<p>- att domarutbildningen skall förlängas och<br>omfatta utbildning i brottmål, tvistemål och<br>förvaltningsmål samt</p>
<p>- att den aspiranttid i hovrätt och kammarrätt<br>som nu inleder domarutbildningen skall er-<br>sättas med en ettårig anställning som nota-<br>rie i kammarrätt eller hovrätt.</p>
<p>Sedan den 1 maj 1997 har försöksverksamhet<br>bedrivits vid ett antal tingsrätter för att pröva<br>olika former av beredningsorganisation. För-<br>söksverksamheterna har fallit mycket väl ut. Ut-<br>fallet av försöksverksamheterna har legat till<br>grund för att kommittén nu föreslår att domsto-<br>larna själva skall få möjlighet att välja hur bered-<br>ningsorganisationen skall vara sammansatt, med<br>beredningsjurister eller fler notarier, och om s.k.<br>storrotlar skall inrättas.</p>
<p>I 1998 års budgetproposition nämndes att re-<br>geringen planerade att inleda en försöksverk-<br>samhet vid överrätterna som innebär att aspi-<br>ranttjänstgöringen ersätts av en tidsbegränsad<br>anställning som överrättsnotarie. Efter fullgjord<br>notarietjänstgöring är överrättsnotarien behörig<br>att ansöka om anställning som fiskal. Försöks-<br>verksamheten innebär att ett större antal notarier<br>än i dag kan erbjudas möjlighet att under en be-<br>gränsad tid meritera sig genom tjänstgöring i<br>överrätt samtidigt som överrätternas behov av<br>föredragande tillgodoses utan att det byggs upp<br>ett nytt överskott av icke ordinarie domare. För-<br>söksverksamheten, som alltså överensstämmer<br>med kommitténs förslag, kommer att inledas den<br>1 december 1998.</p>
<p>Riksdagen har i ett tillkännagivande uttalat att<br>det är angeläget att, med bibehållande av kvali-<br>tetskraven, så många jurister som möjligt bereds<br>tillfälle till notarietjänstgöring (bet.<br>1996/97:JuU8 s. 9 f„ rskr. 1996/97:160). Justi-<br>tieutskottet uttalade bl.a. att det får anses ha ett<br>betydande värde att praktiskt verksamma jurister<br>har fullgjort notarietjänstgöring. Eftersom ställ-<br>ningstagandet till Domstolskommitténs förslag<br>har avgörande betydelse för hur många personer<br>som kommer att kunna erbjudas notariemerite-<br>ring i framtiden kommer regeringen att åter-<br>komma till riksdagen i frågan sedan beredningen<br>av kommitténs förslag avslutats. Kommitténs<br>förslag remissbehandlas för närvarande och<br>kommer därefter att beredas vidare inom Rege-<br>ringskansliet.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Moderniseringen och reformeringen av<br>domstolsväsendet måste fortsätta</p>
<p>Eftersom det är angeläget att det grundmaterial<br>Domstolskommittén tagit fram avseende bl.a.<br>domstolsväsendets organisation kan användas i<br>det fortsatta reformarbetet skall kommitténs<br>ordförande senast den 25 november 1998 sam-<br>manställa och till regeringen redovisa materialet.<br>Enligt regeringens uppfattning måste mo-<br>derniseringen och reformeringen av domstolsvä-<br>sendet fortsätta. Av Riksrevisionsverkets<br>(RRV:s) redovisning i rapporten Domstolsvä-<br>sendet Resursfördelningssystem och hinder för<br>ett effektivt resursutnyttjande framgår att dom-<br>stolsväsendets organisation både är omodern och<br>ineffektiv (RRV 1997:48). I rapporten konstate-<br>rar RRV att domstolarnas storlek har betydelse<br>för resursanvändningen. RRV menar bl.a. att små<br>domstolar är sårbara, brister i administrativ ef-<br>fektivitet, saknar arbetsunderlag för en effektiv<br>beredningsorganisation, har dåliga förutsättning-<br>ar för en professionell utveckling och har höga<br>kostnader. RRV påpekar vidare att domstolar på<br>samma nivå inte samverkar tillräckligt i administ-<br>rativt hänseende.</p>
<p>Då det har visat sig att frågan om att reformera<br>domstolsväsendets yttre organisation inrymmer<br>sådana svårigheter att det traditionella sättet att<br>utreda verksamheten inte är en framkomlig väg<br>måste andra vägar prövas. Det kan konstateras<br>att svårigheterna bl.a. beror på att kunskap sak-<br>nas om vad som händer om domstolar läggs<br>samman eller om domstolsslagen integreras. För<br>att få bättre underlag för vilken inriktning det<br>fortsatta förändringsarbetet bör ha, har regering-<br>en inlett ett par försöksverksamheter. Försöks-<br>verksamheterna syftar till en ökad samverkan in-<br>om och mellan domstolsslagen. Regeringen har<br>för avsikt att ta initiativ till ytterligare försöks-<br>verksamheter.</p>
<p>Regeringen kommer även fortlöpande att ta<br>initiativ till nödvändiga organisationsföränd-<br>ringar. Domstolsverket utreder för närvarande<br>förutsättningarna för att överföra verksamheten<br>vid Åmåls tingsrätt till någon närliggande tings-<br>rätt. Skälet är att det kan ifrågasättas om tings-<br>rätten är bärkraftig. Målunderlaget är mycket be-<br>gränsat, endast ca 300 mål per år, och domstolen<br>har utöver lagmannen, som är den ende ordinarie<br>domaren, endast fem fast anställda. Om Dom-<br>stolsverkets utredning skulle visa att en sam-<br>manläggning innebär fördelar för verksamheten<br>kommer regeringen snarast att fatta beslut i frå-<br></p>
<p>gan. Vidare avser regeringen att ge Domstolsver-<br>ket i uppdrag att tillsammans med Hovrätten för<br>Övre Norrland, Hovrätten för Nedre Norrland<br>och Kammarrätten i Sundsvall utreda förutsätt-<br>ningarna för en organisatorisk samverkan under<br>gemensam ledning mellan kammarrätten och en-<br>dera eller båda hovrätterna. Syftet är att under-<br>söka om en organisatorisk samverkan kan leda<br>till en effektivare och mer bärkraftig organisa-<br>tion.</p>
<p>Kompetensutveckling</p>
<p>Behovet av kompetensutveckling ökar i takt med<br>kraven på domstolarna. Regeringen har därför<br>gett Domstolsverket i uppdrag att i samråd med<br>representanter för domstolarna ta fram en ut-<br>bildningsplan som syftar till en utvidgad och<br>breddad kompetensutveckling av domstolsan-<br>ställda. Enligt uppdraget bör planen innehålla ett<br>utökat inslag av obligatorisk kompetensutveck-<br>ling för flertalet personalkategorier. Uppdraget<br>skall redovisas senast den 1 mars 1999.</p>
<p>Vad gäller domstolscheferna har Dom-<br>stolsverket utarbetat ett nytt chefsutvecklings-<br>program. Programmet genomfördes för första<br>gången under hösten 1997 och våren 1998.</p>
<p>I ett tillkännagivande uttalade riksdagen att<br>utbildning och fortbildning av nämndemän bör<br>äga rum i reglerade former (bet. 1997/98:JuUl,<br>rskr. 1997/98:87). I anledning av tillkännagivan-<br>det har Domstolsverket den 1 september 1998 på<br>regeringens uppdrag redovisat dels i vilken ut-<br>sträckning utbildning och information i dag er-<br>bjuds nämndemän, dels en plan för introduk-<br>tionsutbildning och fortbildning av nämndemän.</p>
<p>Ett modernt IT-stöd</p>
<p>Av stor vikt för domstolarnas effektivitet är det<br>arbete som Domstolsverket bedriver för att ge<br>domstolarna ett modernt IT-stöd. Vid utgången<br>av 1997 hade det databaserade målhanterings-<br>systemet (MÅHS) införts vid ett sextiotal un-<br>derrätter. Arbetet med MÅHS fortsätter med in-<br>riktning dels på att vidareutveckla underrätts-<br>versionen, dels på att skapa en version för över-<br>rätterna. IT-stödet har även i övrigt utvecklats. Så<br>har t.ex. införandet av Exchange (elektronisk<br>posthantering) och verktyget SMS (Systems<br>Management Server) för övervakning och distri-<br>bution av program nyligen avslutats. Genom</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>samarbetet med övriga myndigheter i Rådet för<br>rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rå-<br>det) bedrivs utvecklingen av domstolsväsendets<br>IT-stöd i hög utsträckning utifrån ett rättskedje-<br>perspektiv.</p>
<p>Domstolsverkets roll i reformarbetet</p>
<p>Det fortsatta reformarbetet kommer således att<br>bedrivas i nära samverkan med domstolarna och<br>domstolspersonalen. Detta innebär att Dom-<br>stolsverket kommer att få en drivande och stöd-<br>jande roll i reformarbetet. Det kommer bl.a. att<br>krävas att verket i hög grad tar egna initiativ i frå-<br>gor om förändringar avseende domstolarnas or-<br>ganisation och arbetsmetoder. Det blir en upp-<br>gift för verket att fånga upp och bearbeta de idéer<br>och önskemål om reformer som finns inom<br>domstolsväsendet. Här kommer det att bli nöd-<br>vändigt för verket att finna nya former och ut-<br>veckla nya forum för diskussion med domstols-<br>personalen. Det ovan nämnda chefsutvecklings-<br>programmet kan förväntas fylla en viktig funk-<br>tion i det här sammanhanget. Under utbildning-<br>en behandlas nämligen bl.a. domstolschefens<br>ansvar för utveckling av arbetsrutiner och arbets-<br>sätt. Då det är viktigt att utvecklingen av organi-<br>sation och arbetsformer så långt möjligt sker så<br>att en samverkan med andra verksamheter un-<br>derlättas ställs det även krav på Domstolsverket<br>att i större utsträckning än tidigare samarbeta<br>med andra myndigheter. Den förändrade inrikt-<br>ningen av Domstolsverkets arbete och tillkom-<br>mande uppgifter kommer att nödvändiggöra så-<br>väl resursförstärkningar som vissa organisations-<br>förändringar.</p>
<p>Domarrollen och tillsättningen av högre<br>domartjänster</p>
<p>I enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet.<br>1997/98:JuU24, rskr. 1997/98:228) har regering-<br>en den 1 oktober 1998 beslutat att tillsätta en<br>parlamentarisk kommitté med uppgift att se över<br>förfarandet vid utnämning av högre domare (dir.<br>1998:84). Kommittén har även fått i uppdrag att<br>lämna förslag om hur domstolschefens roll kan<br>utformas så att den administrativa styrningen av<br>domstolarna och tillsynen över den dömande<br>verksamheten förstärks. Kommittén skall vidare<br>överväga om det finns anledning att införa en<br>möjlighet att tidsbegränsat anställa dom-<br></p>
<p>stolschefer. Kommittén skall slutligen se över<br>kriterierna vid tillsättning av ordförande i Högsta<br>domstolen och Regeringsrätten samt överväga<br>vilka uppgifter och vilket ansvar han eller hon<br>skall ha som chef för domstolen. Uppdraget skall<br>redovisas senast den 3 januari 2000. I det här<br>sammanhanget kan även nämnas att regeringen<br>avser att ge Domstolsverket i uppdrag att se över<br>rutinerna inom Tjänsteförslagsnämnden för<br>domstolsväsendet i syfte att stärka kvaliteten på<br>beredningen av tillsättningsärendena.</p>
<p>6.4.3 Domstolarnas avdelningsindelning</p>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om avdel-<br>ningsindelning vid hovrätter, kammarrätter,<br>tingsrätter och länsrätter ändras så att det blir<br>möjligt för domstolarna att i högre utsträckning<br>själva besluta om sin organisation.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Enligt gällande bestämmelser i rättegångsbalken<br>och lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-<br>domstolar skall hovrätt, är kammarrätt och får<br>tingsrätt respektive länsrätt vara delad i avdel-<br>ningar. Beträffande överrätts- och länsrättsavdel-<br>ningarna lämnas vidare vissa föreskrifter angå-<br>ende den närmare sammansättningen av avdel-<br>ningarna. Antalet avdelningar fastställs för såväl<br>överrätterna som underrätterna för närmast föl-<br>jande budgetår genom regeringens regleringsbrev<br>för domstolsväsendet.</p>
<p>I en promemoria som utarbetats inom Justi-<br>tiedepartementet lämnas förslag till ändringar i<br>rättegångsbalken och lagen om allmänna förvalt-<br>ningsdomstolar som innebär</p>
<p>- att hovrätt och kammarrätt inte med nöd-<br>vändighet behöver vara indelade i avdel-<br>ningar samt</p>
<p>— att avdelningarnas närmare sammansätt-<br>ning inte regleras i lag.</p>
<p>Promemorian har remitterats till samtliga hov-<br>rätter och kammarrätter, tingsrätterna och läns-<br>rätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt<br>Domstolsverket. En sammanställning av remiss-<br>svaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet<br>(dnr Ju98/2091).</p>
<p>Förslaget faller inom Lagrådets gransknings-<br>område. De föreslagna ändringarna är emellertid</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>av okomplicerad beskaffenhet. De rör inte frågan<br>hur domstolarna skall vara sammansatta i den<br>dömande verksamheten utan endast hur deras<br>interna organisation skall vara utformad för att<br>de på bästa sätt skall kunna fullgöra sin verksam-<br>het. I sak innebär ändringarna endast att regle-<br>ringen avseende överrätterna anpassas till vad<br>som redan gäller för underrätterna samt att det<br>överlämnas till domstolarna att själva besluta om<br>den närmare sammansättningen av avdelning-<br>arna. Regeringen bedömer därför att Lagrådets<br>yttrande skulle sakna betydelse.</p>
<p>Promemorians förslag överensstämmer i sak<br>med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Svea hovrätt, Hovrätten<br>över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra<br>Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Kammar-<br>rätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall,<br>samtliga tingsrätter och länsrätter samt Dom-<br>stolsverket tillstyrker eller motsätter sig inte för-<br>slaget. Göta hovrätt, Hovrätten för Nedre<br>Norrland, Hovrätten för Övre Norrland och<br>Kammarrätten i Jönköping avstyrker förslaget.<br>De negativa remissinstanserna efterlyser en dis-<br>kussion angående frågan om i vad mån lagföre-<br>skrifter om domstolarnas organisation kan tas<br>bort utan att det strider mot föreskrifterna i 11<br>kap. 4 § regeringsformen. Göta hovrätt och<br>Kammarrätten i Jönköping menar också att det<br>från arbetsrättslig synpunkt är tveksamt att be-<br>röva en redan fullmaktsanställd lagman med<br>chefskap över en avdelning den uppgiften genom<br>att inrätta en storavdelning med en annan lagman<br>som chef.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vad först an-<br>går den konstitutionella frågan innebär de före-<br>slagna ändringarna ingen ändring såvitt avser<br>kravet att huvuddragen av domstolarnas organi-<br>sation skall vara reglerade i lag. Som framgår<br>ovan ges reglerna endast en ändrad innebörd.</p>
<p>Den nuvarande regleringen innebär dels att<br>hovrätt eller kammarrätt aldrig kan bestå av färre<br>än två avdelningar, dels att överrätternas och<br>länsrätternas möjligheter att pröva olika organi-<br>sationslösningar begränsas. Regleringen har i<br>praktiken lett till att överrätterna i dag är organi-<br>serade på ett likartat sätt, utan hänsyn till t.ex.<br>målunderlag eller behov av specialisering.</p>
<p>Nuvarande reglering bör därför ändras så att<br>det blir möjligt för domstolarna att pröva olika<br>organisationsmodeller och att själva bestämma<br>antalet avdelningar samt dessas närmare sam-<br>mansättning och storlek.</p>
<p>Lagändringarna kommer att följas upp med<br>ändringar i domstolsinstruktionerna av innebörd<br>att överrätterna och underrätterna själva beslutar<br>om indelning i avdelningar samt om avdelning-<br>arnas närmare sammansättning.</p>
<p>Som påpekats av några remissinstanser kom-<br>mer domstolarnas frihet i viss utsträckning att<br>begränsas av att det även i fortsättningen är<br>Domstolsverket som beslutar om medelstilldel-<br>ning och regeringen som beslutar om domarut-<br>nämningar. De föreslagna regeländringarna<br>kommer dock enligt regeringens uppfattning att<br>ge domstolarna ökat utrymme för att själva ta<br>initiativ till och genomföra organisationsföränd-<br>ringar.</p>
<p>Vad avser frågan om vilka organisatoriska för-<br>ändringar som är möjliga från arbetsrättslig syn-<br>punkt blir det närmast en uppgift för den en-<br>skilda domstolens ledning att från fall till fall gö-<br>ra en bedömning av detta. Det kan emellertid<br>konstateras att anställningen som överrättslag-<br>man eller chefsrådman inte är ovillkorligen för-<br>enad med chefskap över en avdelning. Det före-<br>kommer redan i dag att underrätter har chefs-<br>rådmän trots att de inte är avdelningsindelade<br>och att överrätter har fler lagmän och vice ordfö-<br>rande än avdelningar. Beslutet att indela lagman-<br>nen eller chefsrådmannen som chef för en avdel-<br>ning fattas enligt domstolsinstruktionerna av<br>domstolsledningen vid den domstol där han eller<br>hon är anställd för en viss tidsperiod. Det torde<br>alltså vara möjligt att förändra organisationen vid<br>ingången av en ny sådan tidsperiod. I praktiken<br>kommer organisatoriska förändringar givetvis<br>också att kunna genomföras under löpande peri-<br>od i samband med pensionsavgångar, nyanställ-<br>ningar eller efter frivillig överenskommelse mel-<br>lan de berörda.</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>6.5 Anslag</p>
<p>Cl Domstolsväsendet m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.2 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 953 626</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>158 046</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 979 279</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 027 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 056 983</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 118 316 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 160 195 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 3 061 483 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 3 061 483 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Domstolsväsendets anslag uppgick 1997 till<br>2 916 miljoner kronor. Under året förbrukades<br>2 954 miljoner kronor vilket ledde till att anslags-<br>sparandet minskade till 158 miljoner kronor.<br>Under 1998 beräknas anslagsförbrukningen<br>överstiga anvisade medel med drygt 48 miljoner<br>kronor. Regeringens bedömning är att resterande<br>överskott (ca 110 miljoner kronor) kommer att<br>vara förbrukat vid ingången av år 2001.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 6.3 Avgiftsbelagd verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentligrättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till inkomsttitel<br>(Som inte får disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter som får<br>disponeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>61 000</p></td><td>
<p>8 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>65 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>74 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
</table>
<p>Under innevarande år kommer domstolsväsen-<br>det enligt prognos att leverera in avgiftsinkom-<br>ster motsvarande ca 65 miljoner kronor på in-<br>komsttitel. Avgifterna består av ansöknings-<br>avgifter (ca 30 miljoner kronor), kungörandeav-<br>gifter (ca 22 miljoner kronor) och expedi-<br>tionsavgifter (ca 13 miljoner kronor). För 1999<br>beräknas även avgiftsintäkter till inkomsttitel om<br>9 miljoner kronor med anledning av miljöbalken.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning av domstolsväsendets<br>verksamhet redovisas i avsnitt 6.3. Som nämnts<br>ovan beräknas domstolsväsendet under 1998<br></p>
<p>förbruka närmare 48 miljoner kronor mer än vad<br>som anslagits för verksamheten. Trots det kom-<br>mer domstolarna att ha ett relativt stort anslags-<br>sparande i behåll vid utgången av budgetåret. Vi-<br>dare är tingsrätternas arbetsläge sådant att det<br>bör vara möjligt att frigöra och omfördela resur-<br>ser från tingsrättsorganisationen till övriga dom-<br>stolar. Domstolsverkets behov av resursförstärk-<br>ningar kommer under 1999 att kunna tillgodoses<br>genom anslagssparande. Detta innebär att dom-<br>stolsväsendet inte kommer att vara i behov av<br>något resurstillskott för att klara verksamheten<br>under 1999.</p>
<p>År 1999 tillförs anslaget 28 miljoner kronor<br>till följd av införandet av miljöbalken och att<br>miljödomstolarna fr.o.m. den 1 januari 1999<br>bland annat övertar Koncessionsnämndens verk-<br>samhet. Av beloppet är cirka 19 miljoner kronor<br>en överföring från utgiftsområde 20 Allmän<br>miljö- och naturvård och cirka 9 miljoner kronor<br>ökade avgiftsintäkter med anledning av miljöbal-<br>ken. Vidare överförs 12 miljoner kronor till ut-<br>giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>till följd av att kommunerna i ökad utsträckning<br>skall hjälpa föräldrar att träffa avtal om vårdnad,<br>boende och umgänge vilket förväntas medföra<br>ökade kostnader för kommunerna samtidigt som<br>domstolarnas kostnader minskar. Med anledning<br>av att utbetalningar till likvidatorer från och med<br>1999 kommer att hanteras av Patent- och regist-<br>reringsverket och då Marknadsdomstolen över-<br>tar vissa arbetsuppgifter från Stockholms tings-<br>rätt överförs 9,8 miljoner kronor till<br>utgiftsområde 24 Näringsliv.</p>
<p>Som kompensation för beräknade utgiftsök-<br>ningar för löner, lokaler med mera räknas ansla-<br>get upp med drygt 60 miljoner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har slutligen en tek-<br>nisk justering gjorts av anslaget. Justeringen av-<br>ser en korrigering av den justering som genom-<br>fördes av anslagen för år 1998 med anledning av<br>att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades. I enlighet med<br>tilläggsbudgeten i denna proposition justeras an-<br>slaget upp med 11 miljoner kronor.</p>
<p>Sammantaget föreslår regeringen att anslaget<br>för 1999 fastställs till 3 056 983 000 kronor. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>3 118 316 000 kronor respektive 3 160 195 000<br>kronor.</p>
<p>78</p>
<p>Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>2 979 279</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>60 505</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>11 012<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar, nettoförändringar</p></td><td>
<p>6 187</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>3 056 983</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>'Justeras på tilläggsbudget i denna proposition</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>7 Kriminalvården</h1>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>Kriminalvårdens huvuduppgifter är att verkställa<br>påföljderna fängelse och skyddstillsyn, att ansva-<br>ra för övervakningen av villkorligt frigivna och<br>att utföra särskilda personutredningar i brottmål.<br>Från den 1 januari 1999 ansvarar kriminalvården<br>också för verkställighet av samhällstjänst när en<br>villkorlig dom har kombinerats med en föreskrift<br>om samhällstjänst.</p>
<p>Kriminalvården ansvarar dessutom för verk-<br>samheten vid häktena. Kriminalvården sköter<br>också transporter av personer som skall avvisas<br>eller utvisas från Sverige.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltnings-<br>myndighet för all kriminalvårdsverksamhet. Sty-<br>relsen är chefsmyndighet för sex regionmyndig-<br>heter och 37 lokala kriminalvårdsmyndigheter<br>samt Transporttjänsten. I administrativt hänse-<br>ende är styrelsen chefsmyndighet även för Kri-<br>minalvårdsnämnden och de 30 övervaknings-<br>nämnderna.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>— Innehållet i verksamheten har fortsatt att<br>utvecklas. Det innebär bl.a. att metoder för<br>kvalitetssäkring av den brotts- och miss-<br>bruksrelaterade programverksamheten har<br>utarbetats.</p>
<p>— Möjligheterna till sysselsättning och ge-<br>mensamhet under häktestiden har fortsatt<br>att öka.</p>
<p>— Insatserna för att bekämpa narkotikamiss-<br>bruk har ökat.</p>
<p>— Förutsättningarna för ett mer konsekvent<br>och tydligt innehåll i frivårdspåföljderna har<br>förbättrats genom att föreskrifter och all-<br>männa råd har tagits fram.</p>
<p>— Kriminalvården har förbrukat 54 miljoner<br>kronor mer än vad som har anslagits för<br>verksamheten. Vid budgetårets slut uppgick<br>det ackumulerade överskottet till 720 mil-<br>joner kronor.</p>
<h2>7.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Förändringar</p>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000<sup>2</sup></p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 816,4</p></td><td>
<p>3 372,1</p></td><td>
<p>3 885,0</p></td><td>
<p>3 639,1</p></td><td>
<p>3 822,8</p></td><td>
<p>3 890,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 3 755,1 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 3 763,1 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Under budgetåret minskade medelbelägg-<br>ningen vid kriminalvårdsanstalterna med<br>fem procentenheter jämfört med föregåen-<br>de budgetår.</p>
<p>Till följd av den minskade beläggningen lä-<br>des nio anstalter ned. Därutöver genomför-<br>des platsminskningar på ett antal anstalter.<br>Sammanlagt minskade antalet anstaltsplat-<br>ser med 447 stycken, varav 392 var öppna<br>platser. Antalet häktesplatser minskade med<br>13.</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>- Regeringen har överlämnat åt Kriminal-<br>vårdsstyrelsen att fatta beslut om häktes-<br>och anstaltsorganisationens närmare ut-<br>formning.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>- Frigivningsförberedelserna skall förstärkas.</p>
<p>- Satsningarna på brotts- och missbruksrela-<br>terade program, utbildning och arbete samt<br>annan meningsfull sysselsättning skall fort-<br>sätta.</p>
<p>- Arbetet med att bekämpa narkotikamiss-<br>bruket skall bedrivas med ökad intensitet.</p>
<p>- Alternativen till fängelse skall utvecklas yt-<br>terligare.</p>
<p>- Insatserna för att förbättra de långtidsdöm-<br>das situation skall öka.</p>
<p>- Förutsättningar skall skapas för att ytterli-<br>gare utveckla den inre säkerheten i anstal-<br>terna.</p>
<p>- Adekvat vård och behandling för intagna<br>med psykiska störningar skall säkerställas.</p>
<p>- Satsningarna på att förbättra förhållandena<br>för de häktade skall fortsätta. Förutsätt-<br>ningarna för gemensamma aktiviteter och<br>annan sysselsättning skall öka.</p>
<h2>7.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Det övergripande målet för rättsväsendet och<br>därmed också för kriminalvården är att tillgodo-<br>se den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet.<br>Målet för kriminalpolitiken är att verka för en<br>minskning av brottsligheten och öka människors<br>trygghet. Kriminalvårdens verksamhet skall kän-<br>netecknas av en human människosyn, god om-<br>vårdnad och ett aktivt påverkansarbete med<br>iakttagande av hög grad av säkerhet samt respekt<br>för den enskildes integritet och rättssäkerhet.<br>Verksamheten skall inriktas på att motverka åter-<br>fall i brott.</p>
<p>Vid bedömningen av kriminalvårdens resultat<br>är bl.a. följande verksamhetsmål för 1997 av sär-<br>skilt intresse.</p>
<p>- Innehållet i frivårdspåfölj derna skall bli mer<br>tydligt och konsekvent.</p>
<p>- Omfattningen av de brotts- och missbruks-<br>relaterade programmen skall öka liksom<br>antalet intagna som får ta del av dessa.</p>
<p>- Omhändertagandet av de psykiskt störda<br>skall förbättras.</p>
<p>- Arbetet med att bekämpa narkotikamiss-<br>bruket skall bedrivas med fortsatt intensitet.</p>
<p>- De insatser som görs för att den intagne vid<br>frigivningen skall få bostad, sysselsättning<br>och försörjning skall öka.</p>
<p>- Förhållandena för häktade skall göras mer<br>humana.</p>
<p>- En hög grad av säkerhet skall vidmakthållas<br>vid häkten och anstalter.</p>
<p>7.3.1 Frivård</p>
<p>Under 1997 minskade antalet personer som<br>dömts till frivårdspåföljd med sex procent jäm-<br>fört med föregående år. Antalet frivårdsklienter<br>var i medeltal 11 423. Andelen skyddstillsyns-<br>domar av det totala antalet brottmålsdomar är<br>dock i stort sett oförändrad jämfört med föregå-<br>ende år. Under det första halvåret 1998 har me-<br>delantalet personer som dömts till frivårdspåföljd<br>minskat med sex procent jämfört med samma<br>period föregående år.</p>
<p>I samband med att försöksverksamheten med<br>intensivövervakning med elektronisk kontroll<br>har utvidgats till att omfatta hela landet har an-<br>talet fängelsedömda som avtjänat sitt straff ge-<br>nom intensivövervakning ökat från i medeltal 49<br>år 1996 till i medeltal 362 år 1997. Under det<br>första halvåret 1998 avtjänade i medeltal 392 per-<br>soner per dag sitt fängelsestraff genom inten-<br>sivövervakning.</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagram 7.1 Frivårdsklienter</p>
<p><sub>—</sub> 1995</p>
<p>88<sup>1</sup>996</p>
<p>^1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-113.png" style="width:173pt;height:89pt;"/>
<p>Skyddstillsyn Kontraktsvård Samhällstjänst Villkorligt<br>(exkl.kontrv & frigivna</p>
<p>smhtj)</p>
<p>Källa; Kriminalvårdsstyrelsen</p>
<p>Ett av verksamhetsmålen var att innehållet i fri-<br>vårdspåföljderna skulle bli mer tydligt och kon-<br>sekvent. I detta syfte har ett antal föreskrifter<br>och allmänna råd tagits fram. Det har fastställts<br>en s.k. basnivå för bl. a. kontaktfrekvens mellan<br>den övervakade och övervakaren samt för den<br>övervakades deltagande i olika brotts- och miss-<br>bruksrelaterade program. Resultatet av arbetet är<br>enligt Kriminalvårdsstyrelsen en större enhetlig-<br>het i frivårdens arbete. Enligt styrelsens bedöm-<br>ning har utvecklingen inom frivården också<br>medfört att det skapas större förutsättningar för<br>att dels kvalitetssäkra innehållet i verksamheten,<br>dels följa upp effekterna av vidtagna åtgärder.</p>
<p>Som framgår av avsnitt 7.3.2 om anstalter har<br>metoder för kvalitetssäkring av programverk-<br>samheten tagits fram.</p>
<p>Kostnader</p>
<p>De totala kostnaderna för frivården har ökat med<br>tolv procent under 1997. För intensivöver-<br>vakning med elektronisk kontroll anger Krimi-<br>nalvårdsstyrelsen i sin årsredovisning för 1997 en<br>kostnad på 1 110 kr per övervakningsdygn. Kri-<br>minalvårdsstyrelsen har förklarat den höga kost-<br>naden bl.a. med att tekniken har fungerat dåligt,<br>vilket har medfört att personalkostnaderna för<br>kontrollbesök skjutit i höjden. Eftersom för-<br>söksverksamheten utvidgades till samtliga fri-<br>vårdsmyndigheter under 1997 har kostnaderna<br>för att organisera verksamheten, utbilda personal<br>och införskaffa utrustning varit höga. Kriminal-<br>vårdsstyrelsens bedömning är att kostnaderna<br>gradvis kommer att sjunka till en betydligt lägre<br></p>
<p>nivå när tekniken fungerar tillfredsställande och<br>verksamheten har funnit sin form.</p>
<p>Den redovisade kostnaden översteg kostaden<br>enligt tidigare beräkningar från Kriminalvårds-<br>styrelsen och Brottsförebyggande rådet (BRÅ)<br>med mer än det dubbla. BRÄ har därför gjort en<br>fördjupad analys av kostnaderna för intensiv-<br>övervakningen under 1997. BRÅ har gjort be-<br>dömningen att kostnaden inte översteg 600 kro-<br>nor per övervakningsdygn. Detta överensstäm-<br>mer också med vad Kriminalvårdsstyrelsen har<br>budgeterat för verksamheten med intensivöver-<br>vakning för 1999. Skillnaden mellan kostnaden<br>enligt Kriminalvårdsstyrelsens årsredovisning<br>och kostnaden enligt BRÅ beror på att styrelsen<br>och BRÅ har använt olika metoder för beräk-<br>ningarna. Kriminalvårdsstyrelsens beräkningar<br>baserades på en enkätundersökning bland fri-<br>vårdspersonal som genomfördes i april 1997.<br>Hänsyn kom därmed inte att tas till att kostna-<br>derna var högre i början av året och sedan mins-<br>kade. BRÅ har, bl.a. genom intervjuer med fri-<br>vårdspersonal, beräknat kostnaden för den fak-<br>tiska tidsåtgången i ett specifikt intensivövervak-<br>ningsfall. Kostnaden har därefter justerats för att<br>spegla förhållanden under 1997.</p>
<p>7.3.2 Anstalter</p>
<p>Verkställighetens innehåll</p>
<p>Ett av målen för anstaltsverksamheten var att<br>omfattningen av brotts- och missbruksrelaterade<br>program skulle öka liksom antalet intagna som<br>får ta del av dessa. Kriminalvården skulle också<br>säkerställa en hög kvalitet i programverksamhe-<br>ten.</p>
<p>Den totala sysselsättningsgraden för de intag-<br>na var 82,6 procent, vilket är något högre jämfört<br>med föregående budgetår. Kriminalvårdsstyrel-<br>sen anser att sysselsättningsgraden troligen inte<br>kan bli högre, eftersom den outnyttjade tiden<br>bl.a. utgörs av sådana inslag som permissioner<br>och andra former av vistelse utanför anstalt.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Tabell 7.1 Sysselsättningstimmar i anstalt 1995 - 1997<br>(1 000 timmar)______________</p>
<p>Sysselsättning 1995 1996 1997</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Arbetsdrift</p></td><td>
<p>2 700</p></td><td>
<p>40%</p></td><td>
<p>2 492</p></td><td>
<p>38%</p></td><td>
<p>2 118</p></td><td>
<p>36%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>1 017</p></td><td>
<p>15%</p></td><td>
<p>878</p></td><td>
<p>13%</p></td><td>
<p>877</p></td><td>
<p>15%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intern</p></td><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>service</p></td><td>
<p>1741</p></td><td>
<p>26%</p></td><td>
<p>1 421</p></td><td>
<p>22%</p></td><td>
<p>1 243</p></td><td>
<p>21 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Brotts-och<br>missbruks<br>relaterade<br>program</p></td><td>
<p>559</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>851</p></td><td>
<p>13 %</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>12,5%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr.syssel-<br>sättning<br>med<br>ersättning</p></td><td>
<p>596</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>11 %</p></td><td>
<p>723</p></td><td>
<p>12%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frigäng</p></td><td>
<p>166</p></td><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>3 %</p></td><td>
<p>168</p></td><td>
<p>3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6 779</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>6 557</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>5 863</p></td><td>
<p>100%</p></td></tr>
</table>
<p>Inslaget av brotts- och missbruksrelaterade pro-<br>gram har inte har ökat. Skälet till detta är enligt<br>Kriminalvårdsstyrelsen att särskilda program för<br>rattylleridömda, som tidigare var av relativt stor<br>omfattning, har minskat. Minskningen är en<br>följd av att de rattfylleridömda i allt större ut-<br>sträckning avtjänar sina straff genom intensiv-<br>övervakning med elektronisk kontroll och där-<br>med deltar i programverksamhet inom frivården.</p>
<p>Arbetet med att kvalitetssäkra programverk-<br>samheten fortsätter. Under budgetåret har kri-<br>minalvården bl.a. börjat tillämpa riktlinjerna i<br>handboken Krav&Råd, som ett stöd och en hjälp<br>vid bl.a. utvecklingen av programmen samt för<br>uppföljning och kvalitetssäkring.</p>
<p>Intagna med särskilda behov på grund av psykiska<br>störningar</p>
<p>Enligt Kriminalvårdsstyrelsen får de intagna i<br>stort sett sina behov av psykiatrisk vård tillgodo-<br>sedda av sjukvårdshuvudmännen. Kriminalvår-<br>den har träffat skriftliga överenskommelser om<br>vård och bedömning av intagna med vissa re-<br>gionala sjukvårdsenheter. Under 1997 öppnades<br>en stödavdelning vid kriminalvårdsanstalten<br>Storboda. Vid utgången av 1998 kommer det att<br>finnas ytterligare två sådana avdelningar. Intro-<br>duktion i psykiatri och psykologi ingår i den ob-<br>ligatoriska grund- och vidareutbildningen av vår-<br>dare samt i specialutbildningar med inriktning<br>mot missbruk och sexualbrottslighet. Det pågår<br>också ett arbete med att kvalitetssäkra kriminal-<br>vårdens hälso- och sjukvårdsverksamhet.</p>
<p>Sexua I brottsdömda</p>
<p>Av de sexualbrottsdömda har 90 procent av den<br>kategorin varit placerade på de anstalter som be-<br>driver särskild programverksamhet för sexual-<br>brottsdömda.</p>
<p>Unga lagöverträdare</p>
<p>Kriminalvården har gjort särskilda insatser för de<br>dömda under 21 år. Fängelsedömda under 21 år<br>placeras som regel vid ett fåtal anstalter där verk-<br>samheten är inriktad på de ungas behov av bl.a.<br>studier och arbetsträning. Den övergripande<br>målsättningen är att motverka återfall i brott.</p>
<p>Frigivningsförberedelser</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen framhåller i årsredovis-<br>ningen att behovet av stöd till den enskilde i<br>samband med frigivningen är stort och att sam-<br>arbetet med andra myndigheter måste öka för att<br>de intagnas behov av stöd och rehabilitering skall<br>kunna tillgodoses på bästa sätt. Kriminalvården<br>utarbetar föreskrifter och allmänna råd för verk-<br>ställighetsplanering, innefattande bl.a. planering<br>av frigivningen.</p>
<p>Beläggningssituation och kostnader</p>
<p>Antalet lagakraftvunna fängelsedomar har mins-<br>kat från 16 119 år 1993 till 13 408 år 1997. Under<br>det första halvåret 1998 har antalet lagakraftvun-<br>na fängelsedomar dock ökat.</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Diagram 7.2 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i<br>procent), anstalt</p>
<p><sub>a</sub> Medeltal tillgängliga<br>platser</p>
<p>gg Medelbeläggning</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-114.png" style="width:174pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: Kriminalvårdsstyrelsen</p>
<p>Den minskade beläggningen under 1997 är<br>främst en följd av den utvidgade försöksverk-<br>samheten med intensivövervakning med elek-<br>tronisk kontroll. Nio anstalter har avvecklats<br>under 1997 på grund av den låga beläggningen.<br>Vid ytterligare fem anstalter har platsminskning-<br>ar genomförts. Kriminalvårdsstyrelsen avser att<br>under 1998 avveckla tre anstalter. Därutöver pla-<br>nerar styrelsen att minska antalet platser vid någ-<br>ra anstalter och därmed reducera antalet årsar-<br>betskrafter. Regeringen har beslutat att antalet<br>regioner skall minskas med en från den 1 januari<br>1999. Det innebär att Orebroregionen kommer<br>att upphöra.</p>
<p>Beläggningsminskningen vid kriminalvårdsan-<br>staltema har avstannat under 1998. Det första<br>halvåret 1998 var i medeltal 86 procent av de till-<br>gängliga platserna belagda.</p>
<p>För 1999 prognostiserar Kriminalvårdsstyrel-<br>sen en medelbeläggning i anstalterna på om-<br>kring 3 530 intagna, vilket innebär en medel-<br>beläggning på 86 procent av de tillgängliga plat-<br>serna. Enligt prognosen kommer beläggningen<br>att variera från 80 procent i klass I-anstalterna till<br>94 procent i klass IV-anstalterna.</p>
<p>De totala kostnaderna för anstalterna har ökat<br>under perioden 1993/94 till och med 1996, men<br>har legat stilla under 1997. Den totala kostnaden<br>per producerat vårddygn för anstalterna har ökat<br>med 14 procent från 1996 till 1997. Under 1997<br>var kostnaden för ett producerat vårddygn 2 336<br>kronor i säkerhetsklass I och 1 421 kronor i sä-<br>kerhetsklass IV. Den ökade kostnaden beror<br>främst på att antalet intagna har minskat relativt<br>kraftigt utan att de fasta kostnaderna har kunnat<br>reduceras i samma takt.</p>
<p>7.3.3 Häkten</p>
<p>Verksamhetsmålet när det gäller häktesverksam-<br>heten var att kriminalvården på olika sätt skulle<br>förbättra förhållandena för de häktade.</p>
<p>Vid samtliga häkten planeras eller genomförs<br>förändringar av lokalerna i syfte att möjliggöra<br>gemensamma aktiviteter för de häktade. Antalet<br>platser med möjlighet till gemensamma aktivite-<br>ter ökar därmed fortlöpande.</p>
<p>De häktade erbjuds gemensamma aktiviteter<br>och annan sysselsättning i allt mer utökad om-<br>fattning. Antalet timmar med sysselsättning som<br>är ersättningsberättigad ökade under 1997 med<br>24 procent jämfört med 1996. Vissa häkten kan<br>redan i dag erbjuda de häktade gemensamma ak-<br>tiviteter åtta timmar per dag. Program som syftar<br>till att motivera häktade som har miss-<br>bruksproblem till behandling har utvecklats.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.2 Sysselsättningstimmar vid häkten<br>1(1 000 timmar)</p></td><td colspan="2">
<p>1995 - 1997 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td colspan="2">
<p>1995</p></td><td colspan="2">
<p>1996</p></td><td colspan="2">
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsdrift</p></td><td>
<p>146</p></td><td>
<p>65%</p></td><td>
<p>211</p></td><td>
<p>44 %</p></td><td>
<p>291</p></td><td>
<p>49%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>25%</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>22%</p></td><td>
<p>113</p></td><td>
<p>19%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intern ser-<br>vice</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>14%</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>13%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Brotts-och<br>missbruksrel<br>aterade pro-<br>gram</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>5%</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>7 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr.syssel<br>sättning<br>med ersätt-<br>ning</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3 %</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>11 %</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>11 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>224</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>479</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>595</p></td><td>
<p>100%</p></td></tr>
</table>
<p>Andelen häktade med restriktioner har under<br>den senaste femårsperioden minskat från om-<br>kring 50 procent till 38 procent under 1997.<br>Möjligheterna att bryta isoleringen för häktade<br>med restriktioner är visserligen begränsade men<br>s.k. samsittning med andra häktade med re-<br>striktioner förekommer. Kriminalvårdsstyrelsen<br>för också diskussioner med Riksåklagaren om ett<br>förenklat förfarande vid besök till häktade med<br>restriktioner av myndighetspersoner och av ex-<br>terna resurspersoner som anlitas för verksamhet i<br>häktets regi.</p>
<p>Andelen intagna i häkte med verkställbar dom<br>som väntar på anstaltsplats har under den senaste<br>femårsperioden minskat från omkring tio pro-<br>cent till omkring sex procent under år 1997.</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Väntetiden har dock ökat under det första halv-<br>året 1998.</p>
<p>Beläggningssituation och kostnader</p>
<p>Diagram 7.3 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i<br>procent), häkte</p>
<p><sub>B</sub> Medeltal tillgängliga<br>platser<br>Medelbeläggning</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-115.png" style="width:173pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: Kriminalvårdsstyrelsen</p>
<p>Det första halvåret 1998 var 85 procent av de till-<br>gängliga platserna belagda.</p>
<p>Totalt har kostnaderna per vårddygn för häk-<br>tena ökat endast marginellt mellan 1996 och<br>1997.</p>
<p>brukare. I oktober 1997 hade den andelen ökat<br>till närmare 46 procent. Ökningen beror enligt<br>Kriminalvårdsstyrelsen inte på en förändring av<br>missbruket. Förklaringen är i stället att definitio-<br>nen av narkotikamissbrukare har ändrats och att<br>många korttidsdömda, som inte har narkotika-<br>problem, avtjänar sitt fängelsestraff genom in-<br>tensivövervakning med elektronisk kontroll.<br>Antalet narkotikamissbrukare i anstalt har alltså<br>inte ökat.</p>
<p>Antalet särskilda platser i anstalt avsedda för<br>motivations- och behandlingsarbete med narko-<br>tikamissbrukare har ökat. Den 1 oktober 1997<br>fanns 573 sådana platser. Vid två tillfällen varje år<br>mäts hur stor andel av narkotikamissbrukarna<br>som deltar i olika behandlingsåtgärder vid mät-<br>ningstidpunkten. De senaste årens mätningar har<br>andelen varit närmare 40 procent. Vid mätningar<br>i april och oktober 1997 var motsvarande andel<br>47 respektive 44 procent.</p>
<p>Under 1997 har kriminalvården drivit det s.k.<br>KARTNARK-projektet för att utreda frågor<br>som i vid mening berör narkotikaproblemet i an-<br>stalter och häkten. Projektet skall resultera i för-<br>slag till åtgärder och strategier för en effektivare<br>narkotikabekämpning. En slutrapport kommer<br>att färdigställas under hösten 1998.</p>
<p>Regeringen återkommer till arbetet med nar-<br>kotikabekämpningen i avsnitt 7.4.3.</p>
<p>7.3.4 Bekämpningen av<br>narkotikamissbruk i häkten och<br>anstalter</p>
<p>Kriminalvården bekämpar narkotikamissbruket i<br>anstalterna genom att differentiera de intagna,<br>tillhandahålla missbruksrelaterad programverk-<br>samhet, genomföra kontroller, dvs. urinprovs-<br>tagningar och visitationer, samt driva särskilda<br>projekt. Även i häktena erbjuds de intagna miss-<br>bruksrelaterad programverksamhet och genom-<br>förs visitationer.</p>
<p>Även om missbruk av narkotika är ett sällsynt<br>problem på majoriteten av landets anstalter är det<br>ett dagligt problem på några få. Under 1997 rap-<br>porterade ca 60 procent av anstalterna att det<br>sällan eller aldrig förekom missbruk. Ett fåtal an-<br>stalter rapporterade att de så gott som dagligen<br>hade problem med narkotikamissbruk. Antalet<br>beslag av narkotika i anstalt är lågt. Samtidigt har<br>antalet kontroller genom visitationer ökat.</p>
<p>De senaste åren har ca 40 procent av samtliga<br>intagna i anstalt bedömts vara narkotikamiss-</p>
<p>7.3.5 Säkerheten i häkten och anstalter</p>
<p>Det har under de senaste sex åren inte före-<br>kommit någon rymning från klass I-anstalt.</p>
<p>Diagram 7.4 Antal rymningar per säkerhetsklass</p>
<p><sub>—</sub>1995<br>»1996<br><sub>äg</sub>1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-116.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: Kriminalvårdsstyrelsen</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Den fortsatt låga nivån av antalet direktrymning-<br>ar är enligt Kriminalvårdsstyrelsen sannolikt en<br>följd av bl.a. en mer realistisk differentiering,<br>förbättringar av den tekniska säkerheten, kon-<br>taktmannaskapet och ökade utbildningsinsatser.</p>
<p>Andelen permissioner som misskötts genom<br>avvikelse har minskat stadigt under de senaste tio<br>åren och uppgick under 1997 till 0,6 procent.</p>
<p>Under 1997 har sammanlagt 13 intagna i häkte<br>avvikit. Tre avvikelser har skett direkt från häk-<br>ten medan de övriga tio skett vid transporter,<br>rättegångar eller andra förrättningar utanför<br>häkteslokalerna. Under de senaste fyra åren har<br>antalet avvikelser i samband med att intagna i<br>häkte vistas utanför häkte halverats.</p>
<p>Antalet anmälningar om hot och våld mot an-<br>ställda vid anstalterna har minskat under 1997<br>jämfört med 1996 och ligger på en lägre nivå även<br>jämfört med 1995. I häktena ökade antalet an-<br>mälningar under 1997 jämfört med året dessför-<br>innan men ligger på samma nivå som 1995.</p>
<p>En arbetsgrupp inom kriminalvården har un-<br>der 1998 presenterat den s.k. RSS-rapporten, för<br>att beskriva risk-, skydds- och säkerhetsarbetet<br>vid klass I-anstalterna. I rapporten föreslås åt-<br>gärder för att minska förekomsten av hot och<br>våld såväl mellan de intagna som från de intagna<br>mot personalen. År 1997 etablerades riksmottag-<br>ningen på Kriminalvårdsanstalten Kumla. Mot-<br>tagningen har enligt Kriminalvårdsstyrelsen på<br>ett påtagligt sätt ökat förutsättningarna för att<br>skaffa ett bättre underlag för säkerhetsmässiga<br>bedömningar när det gäller de intagna (jfr avsnitt<br>7.4.6).</p>
<p>Diagram 7.5 Antal årsarbetskrafter</p>
<p><sub>B</sub> 1994/95</p>
<p><sub>M</sub> 1996</p>
<p><sub>K</sub>1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-117.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: Kriminalvårdsstyrelsen</p>
<p>Trots minskningen i antalet årsarbetskrafter har<br>den arbetade tiden för vårdare per belagd plats<br>ökat. För häktena redovisas en minskning jäm-<br>fört med 1996, men sett över en längre tidsperiod<br>har en ökning ägt rum även där.</p>
<p>Nästan 42 procent av de som var anställda i<br>oktober 1997 var kvinnor. Andelen kvinnor<br>bland cheferna har fortsatt att öka och var 30<br>procent i oktober 1997.</p>
<p>7.3.7 Regeringens bedömning</p>
<p>Flertalet av verksamhetsmålen för kriminalvår-<br>den får anses uppfyllda. Kriminalvårdsstyrelsens<br>underlag för en bedömning av verksamheten<br>måste emellertid förbättras. Metoderna för re-<br>sultatanalysen måste också förbättras.</p>
<p>7.3.6 Personalsituationen</p>
<p>Antalet årsarbetskrafter inom kriminalvården var<br>7 747 år 1997 och 7 937 under år 1996. Det ge-<br>nomsnittliga antalet anställda var 8 360 under<br>1997 och 8 580 under 1996. Att medeltalet an-<br>ställda och antalet årsarbetskrafter skiljer sig åt<br>beror på att kriminalvården har ett relativt stort<br>antal vikarier som endast arbetar en viss del av<br>året eller enstaka dagar/timmar under en månad.</p>
<p>Frivård</p>
<p>Genom utvecklingen av samhällstjänst och in-<br>tensivövervakning med elektronisk kontroll har<br>frivården fått en ny roll inom kriminalvården.<br>Nya arbetsuppgifter har tillkommit och samar-<br>betet med andra verksamhetsgrenar har ökat.<br>Frivården har hittills bemästrat den nya rollen på<br>ett bra sätt. Regeringens bedömning av frivår-<br>dens verksamhet försvåras emellertid av att kri-<br>minalvårdens redovisning inte är tillräckligt klar-<br>görande. Regeringen konstaterar dock att förut-<br>sättningarna för ett mer tydligt och konsekvent<br>innehåll i frivårdspåföljdema har ökat genom<br>bl.a. de nya föreskrifter och allmänna råd som<br>kriminalvården har utfärdat. Det är inte möjligt<br>att med kriminalvårdens redovisning som ut-</p>
<p>87</p>
<p>19 Riksdagen I99S/99. I saml. Nr 1. Uol-4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>gångspunkt avgöra om de åtgärder som har vid-<br>tagits har medfört att antalet frivårdspåföljder har<br>ökat på bekostnad av antalet fängelsestraff. Rege-<br>ringen kommer att utvärdera användningen av<br>sådana påföljder och verkställighetsformer som<br>är avsedda att utgöra alternativ till fängelsestraff.<br>När det gäller intensivövervakning med elektro-<br>nisk kontroll har BRÅ sedan tidigare i uppdrag<br>att utvärdera verksamheten i samarbete med<br>Kriminalvårdsstyrelsen.</p>
<p>Anstalter</p>
<p>Flertalet av målen för anstaltsverksamheten har<br>uppnåtts.</p>
<p>Särskilda insatser har gjorts för unga lagöver-<br>trädare genom att dömda under 21 år placeras på<br>anstalter där de deltar i programverksamhet som<br>tar sikte på de ungas behov. Dömda för sexual-<br>brott erbjuds behandling som syftar till att för-<br>hindra återfall i sådana brott. Det är emellertid<br>inte möjligt att uttala sig om effekterna av<br>nämnda åtgärder.</p>
<p>Som framgår av resultatredovisningen har<br>kriminalvården vidtagit olika åtgärder för att för-<br>bättra förutsättningarna för att intagna med psy-<br>kiska störningar skall få sina särskilda behov till-<br>godosedda. Det står emellertid klart att krimi-<br>nalvården måste utveckla metoder för att bättre<br>följa upp hur behoven tillgodoses. Kriminal-<br>vårdsstyrelsen genomför också tillsammans med<br>Rättsmedicinalverket en studie för att belysa frå-<br>gor om omfattningen och karaktären av psykiska<br>störningar i syfte att bereda de intagna adekvat<br>behandling. Under 1997 har kriminalvården in-<br>rättat stödavdelningar i enlighet med regeringens<br>krav. Det är ännu för tidigt att dra några slutsat-<br>ser av verksamheten på stödavdelningarna. Sats-<br>ningarna på de psykiskt störda skall fortsätta.<br>Regeringen överväger fortlöpande vilka åtgärder<br>som är nödvändiga för att ytterligare förbättra<br>situationen för de psykiskt störda.</p>
<p>När det gäller målet att frigivningsförberedel-<br>serna skall förbättras konstaterar regeringen att<br>det inte av Kriminalvårdsstyrelsens redovisning<br>framgår vilka åtgärder som har vidtagits för att<br>öka insatserna för att den intagne skall få bostad,<br>sysselsättning och försörjning vid frigivningen.<br>Därför är det förenat med svårigheter att göra<br>uttalanden om måluppfyllelsen. Det står emel-<br>lertid helt klart att kriminalvården även i framti-<br>den under hela verkställigheten måste prioritera<br>insatser som medverkar till att underlätta den<br></p>
<p>dömdes övergång från kriminalvård i anstalt till<br>ett liv i frihet. Särskilt gäller detta de långtids-<br>dömda. Detta är en av de viktigaste uppgifterna<br>för kriminalvården i framtiden och ett väsentligt<br>led i det brottsförebyggande arbetet. På regering-<br>ens uppdrag har BRÅ gjort en kartläggning av<br>frigivningssituationen för personer som avtjänar<br>fängelsestraff. I avsnitt 7.4.1 återkommer rege-<br>ringen till kartläggningen och frigivningsförbe-<br>redelsema.</p>
<p>Häkten</p>
<p>Kriminalvården har vidtagit betydelsefulla åtgär-<br>der för att förbättra förhållandena för de häkta-<br>de. Arbetet med att öka möjligheterna till ge-<br>mensamma aktiviteter för häktade som inte har<br>restriktioner har fortsatt. Även för häktade med<br>restriktioner har förhållandena generellt sett för-<br>bättrats. Målen för häktesverksamheten får där-<br>med anses uppfyllda. Att fortsätta arbetet med<br>att förbättra förhållandena för de häktade skall<br>även i fortsättningen vara en prioriterad uppgift<br>för kriminalvården. För att förbättra häktesverk-<br>samheten har regeringen föreslagit en ändring i<br>lagen (1976:371) om behandling av häktade och<br>anhållna m.fl. Ändringen innebär att intagna i<br>häkte som huvudregel skall ges tillfälle att vistas<br>tillsammans med andra intagna (se prop.<br>1997/98:104, bet. 1997/98:JuU22 och rskr.<br>1997/98:227). Ändringen, som träder i kraft den<br>1 januari 1999, kommer att påskynda utveckling-<br>en av häktesverksamheten. Samtidigt träder nya<br>bestämmelser om restriktioner för häktade i<br>kraft. Antalet häktade med restriktioner beräk-<br>nas därigenom att minska.</p>
<p>Verksamheten med brotts- och<br>missbruksrelaterade program</p>
<p>Det är positivt att metoder har tagits fram för att<br>kvalitetssäkra de brotts- och missbruksrelaterade<br>programmen. Regeringen anser emellertid att<br>stor vikt också måste läggas vid att anpassa pro-<br>grammen till de dömdas behov och att utvärdera<br>effekterna av verksamheten. I avsnitt 7.4.2 åter-<br>kommer regeringen till programverksamheten.</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Bekämpning av narkotikamissbruk</p>
<p>En rad olika åtgärder har vidtagits för att be-<br>kämpa narkotikamissbruket i häkten och anstal-<br>ter. Antalet deltagare i narkotikarelaterade pro-<br>gram i anstalterna har ökat liksom antalet sär-<br>skilda platser för intagna narkotikamissbrukare.<br>Även omfattningen av visitationer i anstalterna<br>har ökat. I häktena arbetar kriminalvården med<br>att motivera missbrukare att påbörja behandling<br>mot missbruket. Kontrollåtgärder vidtas även i<br>häktena. Möjligheten att bekämpa narkotika-<br>missbruk i häktena kommer att förbättras genom<br>en ändring i lagen (1976:371) om behandlingen<br>av häktade och anhållna m.fl. som träder i kraft<br>den 1 januari 1999. Det blir då möjligt att i vissa<br>fall ta blod-, urin eller utandningsprov på en<br>häktad för kontroll av drogpåverkan (se prop.<br>1997/98:104, 1997/98:JuU22 och rskr.</p>
<p>1997/98:227). Sammantaget gör regeringen be-<br>dömningen att kriminalvården har ökat sina in-<br>satser på området. Bekämpningen av narkotika-<br>missbruket måste också fortsättningsvis bedrivas<br>med intensitet. Det skall även framledes vara en<br>prioriterad uppgift för kriminalvården. I avsnitt</p>
<p>7.4.3 utvecklar regeringen sin syn på narkotika-<br>bekämpningen.</p>
<p>Säkerheten i anstalter och häkten</p>
<p>Sedan december 1996 har fyra intagna i anstalt<br>mördats inne i anstalterna. Andra allvarliga inci-<br>denter har också inträffat. Det är självfallet en<br>oroande utveckling. Ett arbete med att förbättra<br>säkerheten i anstalterna pågår dock. Det har hög<br>prioritet. Kriminalvårdsstyrelsen har utrett de<br>enskilda händelserna och presenterat den s.k.<br>RSS-rapporten (jfr avsnitt 7.4.6) med förslag till<br>åtgärder för att förbättra situationen på anstal-<br>terna. Regeringen har ålagt Kriminalvårdsstyrel-<br>sen att i fortsättningen årligen rapportera antalet<br>fall av våld eller hot om våld från intagna mot<br>personal och allvarligt våld mellan intagna. Sty-<br>relsen skall också fortlöpande rapportera vilka<br>åtgärder som har vidtagits för att förbättra säker-<br>heten och förebygga våld och hot om våld. Rege-<br>ringen följer kriminalvårdens fortsatta arbete<br>med RSS-rapporten och de andra åtgärder som<br>har vidtagits och vidtas framöver för att förbättra<br>säkerheten.</p>
<p>När det gäller att förebygga rymningar och<br>misskötta permissioner kan det konstateras att<br>antalet avvikelser från anstalt är få och antalet<br></p>
<p>misskötta permissioner fortsätter att minska.<br>Verksamhetsmålen i denna del är uppfyllda.</p>
<p>Resultatstyrningen</p>
<p>Kriminalvårdens underlag för bedömningen av<br>verksamheten måste förbättras. Ett viktigt led i<br>detta arbetet är att utveckla förmågan att analyse-<br>ra uppnådda resultat. Analysen skall ligga till<br>grund för kriminalvårdens planering av verksam-<br>heten och statsmakternas styrning av kriminal-<br>vården.</p>
<p>Kriminalvården har regeringens uppdrag att<br>utveckla formerna för redovisningen, uppfölj-<br>ningen och utvärderingen av verksamheten.<br>Kriminalvårdsstyrelsen skall också utveckla en<br>modell för redovisning och resultatuppföljning<br>av styrelsens verksamhet. Resultatmodellerna<br>skall ligga till grund för redovisning av kriminal-<br>vårdens verksamhet i årsredovisningen 2000, av-<br>seende verksamheten budgetåret 1999.</p>
<p>Regeringen följer det arbete som nu pågår in-<br>om kriminalvården för att ta fram resultatmo-<br>dellerna. I det sammanhanget överväger rege-<br>ringen bl.a. ändringar i regleringsbrevet för kri-<br>minalvården.</p>
<p>Vidare har regeringen gett Riksrevisionsverket<br>i uppdrag att granska kriminalvårdens resursut-<br>nyttjande. Riksrevisionsverket skall därvid bl.a.<br>identifiera väsentliga hinder för ett effektivare<br>resursutnyttjande och utarbeta förslag till åtgär-<br>der för ett effektivare resursutnyttjande. En<br>jämförelse skall göras med förhållandena i andra<br>jämförbara länder.</p>
<h2>7.4 Prioriteringar</h2>
<p>Som framgår av resultatredovisningen pågår ett<br>omfattande utvecklingsarbete inom en rad om-<br>råden. Det gäller t.ex. verksamhetens innehåll,<br>förhållandena i häktena, situationen för intagna<br>med psykiska störningar och narkotikabekämp-<br>ningen. Kriminalvårdsstyrelsen har också påbör-<br>jat ett arbete med att ta fram ett underlag för yt-<br>terligare utveckling av kriminalvården. Inom ra-<br>men för det arbetet gör kriminalvården särskilda<br>överväganden beträffande bl.a. frigivningförbe-<br>redelserna, utslussningen av intagna från anstalt,<br>alternativen till fängelse och behandlingen av de<br>långtidsdömda.</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Utvecklingen skall fortsätta överlag. Rege-<br>ringen har under en rad av år pekat på att krimi-<br>nalvården i sitt utvecklingsarbete skall prioritera<br>vissa insatser. Dessa prioriteringar ligger fast.<br>Enligt regeringens mening skall kriminalvården<br>öka insatserna också när det gäller de lång-<br>tidsdömdas verkställighet och säkerheten i an-<br>stalterna samt fortsätta att utveckla alternativen<br>till fängelse. Vilka områden som regeringen anser<br>att kriminalvården skall prioritera under 1999<br>framgår av avsnitt 7.2.</p>
<p>7.4.1 Frigivningsförberedelser</p>
<p>I det brottsförebyggande arbetet är det väsentligt<br>att kriminalvården skapar förutsättningar för en<br>bra frigivningssituation. Verksamheten i anstalt<br>skall från början av verkställigheten inriktas på<br>åtgärder som förbereder den dömde för ett liv i<br>frihet. Inte minst när det gäller att underlätta den<br>dömdes övergång från kriminalvård i anstalt till<br>ett liv i frihet måste insatserna förbättras. Det<br>räcker emellertid inte med åtgärder från krimi-<br>nalvårdens sida. Samhället måste ge stöd åt de<br>intagna inte bara inför frigivning utan också un-<br>der den tid som följer närmast därefter.</p>
<p>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har på rege-<br>ringens uppdrag gjort en kartläggning av frigiv-<br>ningssituationen för personer som avtjänar fäng-<br>elsestraff. Uppdraget redovisades i augusti 1998.</p>
<p>Kartläggningen visar att de intagna i anstalt<br>har allvarligare sociala problem än de som dömts<br>till frivårdspåföljd. Nästan hälften av dem är ar-<br>betslösa och knappt hälften saknar egen lägen-<br>het.</p>
<p>BRA pekar på olika hinder för bästa möjliga<br>förberedelser inför intagnas frigivning från an-<br>stalt. Rådet framhåller bl.a. den otydliga ansvars-<br>fördelningen mellan myndigheterna, den bris-<br>tande motivationen hos den intagne, re-<br>sursproblem i kommunerna och olika myndig-<br>hetskulturer.</p>
<p>På ett antal områden anser BRÅ att förbätt-<br>ringar måste övervägas. De myndigheter med<br>verksamhet som berör fängelsedömda bör inta<br>en gemensam grundsyn på frigivningsförberedel-<br>senas syfte och brottsförebyggande verkan. An-<br>svarsfördelningen och kriminalvårdens roll i för-<br>hållande till andra myndigheter, särskilt på lokal<br>nivå, behöver förtydligas. Vidare pekar BRÅ på<br>att myndigheternas insatser måste vara kontinu-<br>erliga om återfall i brott skall motverkas effek-<br>tivt. Det innebär bl.a. att övriga myndigheter, i<br></p>
<p>god tid innan kriminalvårdens ansvar upphör,<br>måste förbereda nödvändiga åtgärder. Enligt<br>BRÅ krävs ett utökat myndighetssamarbete och<br>nya samarbetsformer. Myndigheterna bör också<br>fördjupa samarbetet med olika frivilligorganisa-<br>tioner. Frigivningsförberedelser och åtgärder ef-<br>ter den intagnes frigivning måste enligt rådets<br>uppfattning vara en central fråga för de lokala<br>brottsförebyggande råden i landets kommuner.<br>BRÅ framhåller slutligen att myndigheternas ar-<br>bete med frigivningsförberedelser kräver en till-<br>fredsställande dokumentation, uppföljning och<br>utvärdering.</p>
<p>BRÅ:s kartläggning bekräftar alltså att de in-<br>tagnas frigivningssituation ofta är mycket svår.<br>Oordnade förhållanden ökar självfallet risken för<br>återfall i brott. Såväl den enskilde intagne som<br>samhället skulle därför gagnas av att frigivnings-<br>förberedelserna och frigivningssituationen för-<br>bättrades. Rapporten visar också att det finns en<br>rad områden där förbättringar kan ske. Det gäller<br>inte minst samarbetet mellan olika myndigheter<br>och samarbetet mellan myndigheter och frivilli-<br>gorganisationer. Av mycket stor betydelse är<br>också att möjligheterna till kontakt med den in-<br>tagnes privata nätverk, t.ex. familj och arbetsgiva-<br>re, är goda. Även i detta avseende bör insatserna<br>förstärkas. Regeringen vill också peka på att den<br>nya lokala organisationen inom kriminalvården<br>ger ökade möjligheter till samarbete mellan an-<br>stalt och frivård inför den intagnes frigivning. En<br>utgångspunkt måste vara att frigivningsförbere-<br>delserna inleds vid verkställighetens början.</p>
<p>BRÅ:s rapport, som har tagits fram på mycket<br>kort tid, får betraktas som en förstudie. En för-<br>djupad analys av vad som kan göras på området<br>är nödvändig. Regeringen kommer därför att<br>överväga ytterligare uppdrag till BRÅ och berör-<br>da myndigheter i syfte att förbättra de intagnas<br>frigivningssituation. Även andra åtgärder kan<br>komma att övervägas.</p>
<p>7.4.2 Verkställighetens innehåll</p>
<p>Verkställighetens innehåll skall syfta till att mot-<br>verka återfall i brott. Innehållet skall anpassas till<br>de dömdas behov. Kriminalvården skall medver-<br>ka till att de intagna i anstalt får en sådan be-<br>handling och ett sådant stöd att de efter frigiv-<br>ningen kan leva ett laglydigt och värdigt liv. Av<br>grundläggande betydelse är att de som friges har<br>tillfredsställande utbildning. Inslaget av grund-<br>läggande praktisk och teoretisk utbildning skall</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1993/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>därför förstärkas ytterligare. Utgångspunkten<br>skall vara att alla intagna i anstalt som har behov<br>av det skall erbjudas grundskoleutbildning och<br>att de som så önskar skall erbjudas gymnasieut-<br>bildning. Verksamheten inom arbetsdriften är<br>väsentlig för att skapa förutsättningar för de in-<br>tagna att komma in i arbetslivet efter frigivning-<br>en. Arbete bör kombineras med yrkesinriktad<br>praktisk och teoretisk utbildning. Under verk-<br>ställigheten skall de intagna även få erforderlig<br>behandling för drogmissbruk, psykiska störning-<br>ar, etc. Kriminalvården skall också erbjuda social<br>träning och meningsfulla fritidsaktiviteter.</p>
<p>För att uppnå ett bra resultat med program-<br>verksamheten måste den hålla en hög kvalitet.<br>Effekterna av vidtagna åtgärder måste följas upp.<br>Inom kriminalvården vidtas åtgärder för att möj-<br>liggöra förbättrad uppföljning av resultatet. Ett<br>viktigt led i detta arbete är att redovisa återfalls-<br>frekvensen för olika kategorier intagna och att<br>utifrån detta analysera vilka åtaganden som bäst<br>kan bidra till en ökad måluppfyllelse. Metoder<br>som möjliggör en sådan redovisning och analys<br>måste alltså utvecklas.</p>
<p>Uppföljningen av resultatet av olika behand-<br>lingsinsatser är en omfattande uppgift. Delar av<br>kriminalvårdens programverksamhet kan därför<br>komma att bli föremål för en utvärdering i sär-<br>skild ordning. Regeringen har givit Narkotika-<br>kommissionen i uppdrag att utvärdera kriminal-<br>vårdens program för narkotikamissbrukare (jfr<br>avsnitt 7.4.3).</p>
<p>7.4.3 Kampen mot narkotikamissbruket</p>
<p>Den svenska narkotikapolitikens mål är att skapa<br>ett narkotikafritt samhälle. En stor del av dem<br>som är föremål för kriminalvård missbrukar nar-<br>kotika. Kriminalvårdens insatser på området är<br>därför av betydelse. Kriminalvården skall hålla<br>anstalter och häkten fria från narkotika och ak-<br>tivt verka för att narkotikamissbruket bland fri-<br>vårdsklienter minskar. Dessutom skall kriminal-<br>vården medverka till att de dömda som har be-<br>hov av det får tillgång till missbruksvård. Sär-<br>skild vikt skall läggas vid insatser för att motivera<br>de dömda till och skapa förutsättningar för en<br>långsiktig behandling av adekvat vårdgivare.</p>
<p>Justitieutskottet har i ett av riksdagen godkänt<br>betänkande (bet. 1997/98:JuU19) framhållit<br>vikten av att fängelserna görs drogfria. Utskottet,<br>som konstaterar att det pågår visst arbete i frå-<br>gan, anser att arbetet är av sådan dignitet att det<br></p>
<p>framstår som mycket angeläget att åtgärder vid-<br>tas omgående för att komma tillrätta med pro-<br>blemen. I betänkandet har utskottet tillkännagi-<br>vit att regeringen skall skynda på det arbete som<br>pågår när det gäller narkotikabekämpningen in-<br>om kriminalvården.</p>
<p>Som har redovisats i avsnitt 7.3.4 vidtar krimi-<br>nalvården en rad åtgärder i syfte att bekämpa<br>narkotikamissbruket. Kontrollåtgärder är natur-<br>ligtvis centrala i detta arbete. Den mest betydel-<br>sefulla insatsen är emellertid vård och behand-<br>ling.</p>
<p>Den så kallad RSS-rapporten innehåller förslag<br>till åtgärder för att effektivisera narkotikabe-<br>kämpningen inom anstalterna. Kriminalvården<br>arbetar nu fortlöpande med att ta ställning till<br>dessa och andra förslag. KARTNARK-proj ektet<br>kommer att presentera sina förslag till åtgärder<br>och strategier för en effektivare narkotikabe-<br>kämpning under hösten 1998. Kriminalvården<br>måste fortlöpande överväga vilka ytterligare åt-<br>gärder som kan vara lämpliga att vidta i syfte att<br>effektivisera narkotikabekämpningen i häktena<br>och anstalterna.</p>
<p>Regeringen har tillkallat en narkotikakommis-<br>sion (dir. 1998:18) i syfte att göra en samlad<br>översyn av och förstärka narkotikapolitiken.<br>Kommissionen skall bland annat att utvärdera de<br>narkotikarelaterade programmen inom kriminal-<br>vården. Frågan hur kostnaderna för § 34-pla-<br>ceringar och kontraktsvård skall fördelas skall<br>också att tas upp inom ramen för kommissio-<br>nens arbete.</p>
<p>Regeringen följer det arbete som kriminalvår-<br>den bedriver på området och överväger fortlö-<br>pande vilka ytterligare åtgärder som krävs för att<br>effektivisera bekämpningen av narkotikamiss-<br>bruket.</p>
<p>7.4.4 Utvecklingen av alternativa<br>påföljder till fängelse m.m.</p>
<p>Regeringen har under 1998 förslagit riksdagen<br>vissa reformer av påföljdssystemet (prop.<br>1997/98:96). Förslagen har godtagits av riksda-<br>gen (1997/98:JuU21, rskr 1997/98:275). De in-<br>nebär bl.a. att systemet med föreskrift om sam-<br>hällstjänst i kombination med skyddstillsyn per-<br>manentas från den 1 januari 1999. Samtidigt ut-<br>vidgas samhällstjänsten genom att en föreskrift<br>om samhällstjänst kan meddelas också vid vill-<br>korlig dom. De lokala kriminalvårdsmyndighe-<br>terna ansvarar för verkställigheten av föreskrifter</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>om samhällstjänst, skaffar samhällstjänstplatser<br>och kontrollerar att arbetsplaner för samhälls-<br>tjänst följs. Som framgår av avsnitt 7.3.1 pågår ett<br>utvecklingsarbete inom kriminalvården med<br>syftet att öka användningen av alla frivårdspå-<br>följder. Insatserna för att verkställigheten av fö-<br>reskrifter om samhällstjänst skall präglas av kon-<br>sekvens och i övrigt fungera ändamålsenligt är<br>avgörande för att påföljden skall vara ett trovär-<br>digt alternativ till fängelse. Det är därför viktigt<br>att kriminalvården även i fortsättningen priorite-<br>rar detta arbete.</p>
<p>Erfarenheterna av intensivövervakning med<br>elektronisk kontroll har hittills varit mycket po-<br>sitiva. Genom de nämnda reformerna av på-<br>följ dssystemet permanentas intensivövervak-<br>ningen den 1 januari 1999. Den kommer alltså<br>även i fortsättningen att utgöra en verkställig-<br>hetsform vid korta fängelsestraff. Ett framgångs-<br>rikt arbete inom kriminalvården med att utveckla<br>verkställighetsformen är avgörande för dess tro-<br>värdighet. De dömda som avtjänar fängelsestraff<br>genom intensivövervakning deltar i frivårdens<br>programverksamhet. Ett led i att förbättra inten-<br>sivövervakningen är därför att utveckla den verk-<br>samheten. Det är bl.a. fråga om program som<br>riktas till rattfylleridömda.</p>
<p>7.4.5 De långtidsdömdas situation</p>
<p>Andelen långtidsdömda, dvs. dömda med en<br>strafftid på fyra år eller mer, har ökat under sena-<br>re år. Deras situation förtjänar särskild uppmärk-<br>samhet. I regleringsbrevet för 1998 gav därför<br>regeringen Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att<br>redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med<br>anledning av styrelsens rapport "Oro och upp-<br>lopp på fängelser - ett förslag till motverkan",<br>som lämnades 1995 efter upploppet på Krimi-<br>nalvårdsanstalten Tidaholm. Kriminalvårdssty-<br>relsen skulle också redovisa vilka ytterligare åt-<br>gärder som skulle komma att vidtas.</p>
<p>I redovisningen har Kriminalvårdsstyrelsen<br>hänvisat till Tidaholmsrapporten och RSS-<br>rapporten. Flertalet av förslagen i rapporterna<br>syftar inte bara till att höja säkerheten utan också<br>till att förbättra förhållandena för de långtids-<br>dömda.</p>
<p>Med Tidaholmsrapporten och RSS-rapporten<br>som utgångspunkter har kriminalvården vidtagit<br>åtgärder som syftar till att skapa bättre förhåll-<br>anden för intagna med långa strafftider. Sedan<br>den 1 april 1997 har ett samordnat kvalificerat<br></p>
<p>mottagningsförfarande skett på riksmottagning-<br>en vid Kriminalvårdsanstalten Kumla. Verksam-<br>heten syftar till att möjliggöra en lämplig place-<br>ring i anstalt av långtidsdömda män som kräver<br>särskild uppmärksamhet ur säkerhetssynpunkt.<br>Under den intagnes vistelse på riksmottagningen<br>skall en individuell risk- och behovsprofil utar-<br>betas. Profilen skall bl.a. utgöra skriftligt be-<br>slutsunderlag för kategoriprövningen enligt 7 §<br>tredje stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i<br>anstalt och för placeringen i anstalt. Mottagning-<br>ens underlag möjliggör en bättre planering av<br>verkställigheten. Motsvarande riksmottagning<br>för långtidsdömda kvinnor kommer att inrättas<br>vid Kriminalvårdsanstalten Hinseberg under<br>1999.</p>
<p>Enligt Kriminalvårdsstyrelsen har innehållet i<br>verksamheten för de långtidsdömda också för-<br>bättrats på andra sätt. Möjligheterna till besök<br>har utökats. Tillgång till besökslägenheter där<br>den intagne kan ta emot besök av sin familj un-<br>der t.ex. ett veckoslut finns nu på flera anstalter.<br>Utbildning, brotts- och missbruksrelaterade pro-<br>gram samt möjligheter till fritidsaktiviteter har<br>relativt sett ökat på de tre klass I-anstalterna.</p>
<p>Det pågår alltså ett utvecklingsarbete inom<br>kriminalvården för att förbättra innehållet i verk-<br>ställigheten för de långtidsdömda. Det är ännu<br>för tidigt att dra några slutsatser om effekterna av<br>de vidtagna åtgärderna. Det står emellertid helt<br>klart att utvecklingen på området måste fortsätta.<br>Inom ramen för arbetet med att förbättra fri-<br>givingssituationen för de intagna kom-mer rege-<br>ringen självfallet att beakta även de långtidsdöm-<br>das situation.</p>
<p>Slutligen vill regeringen peka på att bestäm-<br>melserna i 7 § tredje stycket stycket lagen om<br>kriminalvård i anstalt om särbehandling av lång-<br>tidsdömda ändras den 1 januari 1999. Särbehand-<br>lingen innebär bl.a. att långtidsdömda som hu-<br>vudregel inte får beviljas annan permission än<br>särskild permission. Syftet med reformerna är att<br>säkerhetsklassificeringen av vissa långtidsdömda<br>skall göras efter en mer individualiserad bedöm-<br>ning. Detta skall medföra att de intagna upplever<br>att de har större möjligheter att genom ett aktivt<br>arbete med sin situation påverka den närmare<br>utformningen av verkställigheten.</p>
<p>7.4.6 Den inre säkerheten i anstalterna</p>
<p>En arbetsgrupp har på uppdrag av Kriminal-<br>vårdsstyrelsen lämnat en rapport om orsakerna<br></p>
<p>92</p>
<p>till hot och våld mellan intagna, Rapporten för<br>översyn av Risk-, skydds- och säkerhetsarbete<br>vid kriminalvårdsanstalterna Hall, Kumla och<br>Tidaholm, (RSS-rapporten). Gruppens arbete<br>har varit inriktat på att analysera och föreslå kon-<br>kreta åtgärder som syftar till att minska före-<br>komsten av hot och våld såväl mellan intagna<br>som från intagna mot personal. I rapporten kon-<br>stateras att det inte finns några säkra belägg för<br>att våldet på anstalterna har ökat. Däremot tycks<br>våldet ha blivit brutalare. Bl.a. kan hot och våld<br>knytas till nya grupperingar av intagna, t.ex.<br>motorcykelgäng. För att förebygga hot och våld<br>är det enligt arbetsgruppen väsentligt att utveckla<br>kontaktmannaskapet och säkerställa att perso-<br>nalen har en väl fungerande kontakt med de in-<br>tagna. På några av landets anstalter är personalen<br>i allt för liten omfattning närvarande bland de<br>intagna. För att förbättra differentieringen av de<br>intagna ur säkerhetssynpunkt föreslår arbets-<br>gruppen vidare ett bättre system för att inhämta<br>sådan information om de intagna som är av be-<br>tydelse för säkerheten. Andra förslag går ut på att<br>förbättra kontrollen av de intagnas kontakter<br>utanför anstalten.</p>
<p>Även en internationell expert har på uppdrag<br>av Kriminalvårdsstyrelsen lämnat en rapport om<br>förhållandena på Hall, Kumla och Tidaholm, Re-<br>port on the Class I Prisons of the Swedish Prison<br>and Probation Administration. Expertens förslag<br>till åtgärder överensstämmer i många avseenden<br>med de förslag som finns i RSS-rapporten.</p>
<p>Några av förslagen i RSS-rapporten kan kri-<br>minalvården genomföra inom ramarna för gäl-<br>lande regelverk. Andra förslag kan komma att<br>aktualisera frågor om ny lagstiftning. Det pågår<br>en dialog mellan Justitiedepartementet och Kri-<br>minalvårdsstyrelsen om arbetet med förslagen i<br>rapporten. Regeringen överväger fortlöpande<br>vilka åtgärder som kan bli nödvändiga från rege-<br>ringens sida för att förbättra säkerheten i anstal-<br>terna.</p>
<h2>7.5 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har bedömt att årsredovis-<br>ningen i allt väsentligt är rättvisande.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>7.6</p>
<p>Dl</p></td><td colspan="4">
<p>Anslag</p>
<p>Kriminalvården</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 7.3 Anslagsutvecklingen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>3 816 385</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>720 032</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3 372 090 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 885 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 639 055</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 822 799 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 890 493 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen 1998.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 3 755 055 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 3 763 055 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Under 1997 förbrukade kriminalvården 54 mil-<br>joner kronor mer än anvisade medel. Det innebar<br>att det ackumulerade anslagssparandet minskade<br>till 720 miljoner kronor vid ingången av 1998.<br>Enligt gällande prognos kommer kriminalvården<br>under innevarande budgetår förbruka 513 miljo-<br>ner kronor mer än anvisade medel, vilket beror<br>främst på de engångsvisa besparingar som ålades<br>kriminalvården i enlighet med budgetpropositio-<br>nen för 1998. Det ackumulerade anslagssparan-<br>det beräknas vid ingången av 1999 uppgå till cir-<br>ka 207 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Kriminalvården disponerar inkomster från ar-<br>betsdriften inom kriminalvården. För arbets-<br>driften gäller inte kravet på full kostnadstäck-<br>ning. Inkomsterna täcker ungefär hälften av<br>kostnaderna.</p>
<p>Av 5 § lagen (1994:451) om försöksverksam-<br>het med intensivövervakning med elektronisk<br>kontroll framgår att dömda som deltar i försöks-<br>verksamheten skall betala en avgift. Avgiften<br>uppgår till 50 kronor per dag som verkställighe-<br>ten skall pågå, dock högst 3 000 kronor. Av-<br>giften skall betalas i förskott till Kriminalvårds-<br>styrelsen för att därefter kvartalsvis tillföras<br>brottsofferfonden.</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 7.4 Avgiftsbelagd verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Ej disponibla/intensiv-<br>övervaknin^^</p></td><td>
<p>Disponibla/arbetsdrift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>3 200</p></td><td>
<p>142 000'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>3 300</p></td><td>
<p>152 000’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>3 300</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Exklusive interna inkomster om 8,5 miljoner kronor.</p>
<p><sup>2</sup> Exklusive EU-bidrag om 5,5 miljoner kronor.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Under de senaste budgetåren har kriminalvår-<br>dens anslagsförbrukning varit lägre än anvisade<br>medel, vilket inneburit att kriminalvården byggt<br>upp ett stort anslagssparande. Orsaken är i första<br>hand att beläggningen vid anstalter och häkten<br>har minskat. Behovet av häktes- och anstaltsplat-<br>ser har alltså minskat. I det korta perspektivet har<br>kriminalvårdens häktes- och anstaltsorgani-<br>sation blivit överdimensionerad. Beläggningen<br>har minskat främst på grund av att verkställig-<br>hetsreformen intensivövervakning med elektro-<br>nisk kontroll har utvidgats men också på grund<br>av att antalet fängelsedomar har minskat. Mot<br>denna bakgrund har kriminalvårdens anslagsram<br>i enlighet med budgetpropositionerna avseende<br>1997 respektive 1998 tillfälligt minskats med 867<br>miljoner kronor fördelat på åren 1997 - 2000.<br>Den lägre anslagsramen skall inte utgöra plane-<br>ringsram för kriminalvårdens verksamhet. Kri-<br>minalvårdsstyrelsen skall i planeringen och bud-<br>geteringen av verksamheten utnyttja anslagsspa-<br>randet för att täcka de engångsvisa neddragning-<br>arna av anslaget.</p>
<p>Vid utgången av budgetåret 1997 återstod 720<br>miljoner kronor av anslagssparandet. Återstoden<br>av anslagssparandet behövs bland annat för att<br>klara av det resterande sparkravet. Mot bakgrund<br>av detta föreslår regeringen att kriminalvårdens<br>anslag för 1999 fastställs till 3 639 055 000 kro-<br>nor. För 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>3 822 799 000 kronor respektive 3 890 493 000<br>kronor.</p>
<p>Vid beräkningen av anslaget för 1999 har vissa<br>tekniska justeringar gjorts av anslaget som mot-<br>svaras av ändrade utgifter. Som kompensation<br>för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler<br>m.m. räknas anslaget därför upp med drygt 67<br></p>
<p>miljoner kronor. Under 1998 förändras finansie-<br>ringen av avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det. Med anledning av detta har en korrigering<br>gjorts av den justering som genomfördes 1997 av<br>anslagen för 1998. För kriminalvårdens del in-<br>nebär det att anslaget räknas upp i enlighet med<br>tilläggsbudget i denna proposition med drygt 16<br>miljoner kronor. Till följd av de tidigare besluta-<br>de engångsvisa besparingarna som belastade an-<br>slaget 1998 räknas anslaget för 1999 upp med 312<br>miljoner kronor. Till följd av tidigare beslut görs<br>för 1999 en engångsvis neddragning av anslaget<br>med 124 miljoner kronor. Vidare minskas ansla-<br>get engångsvis med 9 miljoner kronor till följd av<br>den kompensation som gjordes föregående bud-<br>getår för en tillfällig finansiering av anslaget Fl<br>Brottsförebyggande rådet. Dessutom återläggs<br>de 4,3 miljoner kronor som engångsvis överför-<br>des till utgiftsområde 9, anslaget C5 Statens In-<br>stitutionsstyrelse, i enlighet med tilläggsbudge-<br>ten i den ekonomiska vårpropositionen 1998.</p>
<p>Avslutningsvis görs tre överföringar. Krimi-<br>nalvårdens anslagsram höjs med 15,5 miljoner<br>kronor från och med budgetåret 1999 samtidigt<br>som anslaget Al Polisorganisationen sänks med<br>motsvarande belopp. Förändringen beror på den<br>ändring i lagen om omhändertagande av berusade<br>personer som föreslås i denna proposition. Vida-<br>re överförs 15,6 miljoner kronor till utgiftsområ-<br>de 9, anslaget C5 Statens Institutionsstyrelse, till<br>följd av att Statens Institutionsstyrelse, fr.o.m.<br>den 1 januari 1999, ansvarar för verkställigheten<br>av sluten ungdomsvård.</p>
<p>I nedanstående tabell redovisas de beräkningar<br>som ligger till grund för anslaget 1999.</p>
<p>Tabell 7.5 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>3 372 090'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>16 742’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>67 574</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändringar m.a.a. tidigare beslut</p></td><td>
<p>183 300’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rampåverkande överföringar, nettoförändring</p></td><td>
<p>-100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-551</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>3 639 055</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen 1998.</p>
<p><sup>2</sup> Justeras på tilläggsbudget i denna proposition.</p>
<p><sup>3</sup>1 enlighet med budgetpropositionen för 1998 samt den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>8 Kronofogdemyndigheterna</h1>
<h2>8.1 Omfattning</h2>
<p>Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala<br>ledningen av exekutionsväsendet (jfr utgiftsom-<br>råde 3 Skatteförvaltningen och Tullverket, av-<br>snitt 3.1 Skatteförvaltningen). På regional nivå<br>finns det fr.o.m. den 1 januari 1997 inom exeku-<br>tionsväsendet tio kronofogdemyndigheter med i<br>dagsläget sammanlagt 84 lokala kontor. Huvud-<br>delen av arbetet med indrivning och andra for-<br>mer av verkställighet bedrivs från de lokala kon-<br>toren medan vissa arbetsuppgifter, främst vad<br>gäller exekutiv försäljning av fastigheter m.m.<br>och tillsyn i konkurs, är koncentrerade till ett<br>mindre antal orter.</p>
<h2>8.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000*</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2oor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 270,8</p></td><td>
<p>1 283,7</p></td><td>
<p>1 315,0</p></td><td>
<p>1 310,0</p></td><td>
<p>1 331,1</p></td><td>
<p>1 351,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 1 307,4 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 1 307,4 miljoner kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Under år 1998 har arbetet med att anpassa myn-<br>digheternas inre organisation m.m. till den nya<br>indelningen i tio regionala myndigheter slutförts.<br>Några större förändringar i organisation eller lag-<br>stiftning planeras inte för närvarande, med un-<br>dantag av att Hallands län förs över till verksam-<br>hetsområdet för Kronofogdemyndigheten i<br>Kalmar fr.o.m. den 1 januari 1999, för att över-<br>ensstämmelse skall uppnås med den nya regio-<br>nindelning för skatteförvaltningen som då införs.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Det skall även fortsättningsvis vara en prioriterad<br>uppgift att genom förbättring av IT-stödet och<br>andra rationaliseringsåtgärder se till att verksam-<br>heten kan klara en eventuell uppgång i arbetsbe-<br>lastningen utan allvarliga störningar eller bety-<br>dande resurstillskott.</p>
<p>I den löpande verksamheten bör arbetet med<br>att återställa och förbättra ambitionsnivån i in-<br>drivningen fortsätta, bl.a. vad gäller processföring<br>och andra borgenärsuppgifter vid indrivning i<br>allmänna mål.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Handläggningstiderna har förkortats inom fler-<br>talet områden och balanserna har minskat. Det<br>beloppsmässiga utfallet av indrivningsverksam-<br>heten har förbättrats något.</p>
<p>Anslagssparandet är i princip oförändrat.</p>
<p>8.3 Resultatbedömning</p>
<p>8.3.1 Inledning</p>
<p>Av målet för exekutionsväsendet följer att kro-<br>nofogdemyndigheterna skall verka för en god<br>betalningsmoral i samhället och för att alla även i</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>övrigt gör rätt för sig. Det betyder bl.a. att betal-<br>ningsförpliktelser och andra förpliktelser som<br>kan verkställas med tvång i stället i största möjli-<br>ga utsträckning bör fullgöras frivilligt i rätt tid<br>och ordning.</p>
<p>Kronofogdemyndigheternas verksamhet är av<br>stor betydelse för att målet skall uppnås, men<br>möjligheterna att klara detta påverkas av en rad<br>faktorer utanför verksamheten såsom konjunk-<br>turläge och sysselsättning. Av betydelse är också<br>andra myndigheters liksom även företags age-<br>rande, attityder till skuldsättning m.m. Detta är<br>dock saker som i viss utsträckning kan påverkas<br>av hur kronofogdemyndigheterna arbetar.</p>
<p>Myndigheterna kan medverka till att målet<br>uppnås genom åtgärder av flera slag.</p>
<p>Kronofogdemyndigheternas huvuduppgift är<br>att på uppdrag av borgenärer och andra sökande<br>verkställa rättsanspråk som inte har reglerats fri-<br>villigt. För att målet skall uppnås måste krono-<br>fogdemyndigheternas utredningar i indrivnings-<br>arbetet vara så tillförlitliga att verkställigheten<br>kan antas leda till att gäldenäremas betalnings-<br>förmåga tas i anspråk fullt ut för att reglera ford-<br>ringarna, med beaktande av de bestämmelser som<br>finns till skydd för gäldenäremas rätt.</p>
<p>För att målet för verksamheten skall uppnås<br>skall kronofogdemyndigheterna också</p>
<p>- genom information och liknande förebyg-<br>gande åtgärder bidra till att stärka viljan hos<br>allmänheten att frivilligt fullgöra de för-<br>pliktelser man har tagit på sig,</p>
<p>- snabbt och enkelt fastställa otvistiga an-<br>språk genom utslag i den summariska pro-<br>cessen och</p>
<p>- när fråga om skuldsanering väcks utreda<br>förutsättningarna och, om dessa är uppfyll-<br>da, besluta om frivillig skuldsanering.</p>
<p>Vidare hör det till kronofogdemyndigheternas<br>uppgifter att se till att avvecklingen av konkurser<br>sker på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt och<br>utan att dra ut onödigt mycket på tiden.</p>
<p>Av avgörande betydelse för att målet för verk-<br>samheten skall uppnås är att handläggningen sker<br>snabbt och med hög kvalitet. De verksamhetsmål<br>och återrapporteringskrav som ställs upp är även<br>i regleringsbrevet för år 1998 i hög grad inriktade<br>på just handläggningstider för olika typer av mål<br>och ärenden. Det skall ses mot bakgrund av den<br>extremt stora arbetsbelastningen på kronofog-<br>demyndigheterna under första hälften av 1990-<br>talet och de betydande balanser som arbetsbe-<br></p>
<p>lastningen resulterade i. I fortsättningen måste<br>dock behovet av att återställa och förbättra am-<br>bitionsnivåerna i främst indrivningsarbetet<br>komma bättre till uttryck.</p>
<p>I bedömningen av resultatet av indrivnings-<br>verksamheten kan man enligt regeringens me-<br>ning aldrig bortse från det beloppsmässiga utfal-<br>let. Samtidigt gäller att detta är ett mycket<br>trubbigt mått på resultatet. Dels påverkas det in-<br>drivna beloppets storlek i hög grad av faktorer<br>utanför myndigheternas kontroll, dels saknas det<br>i vart fall ännu så länge statistik som på ett till-<br>förlitligt sätt visar i vilken utsträckning det i en-<br>skilda mål görs betalningar direkt till sökanden<br>under målets handläggning.</p>
<p>8.3.2 RSV:s resultatredovisning</p>
<p>I resultatredovisningen i RSV:s årsredovisning<br>lämnas information om resultatet i fråga om var<br>och en av följande arbetsuppgifter: den förebyg-<br>gande uppgiften, den fastställande uppgiften<br>(summarisk process) den verkställande uppgif-<br>ten, uppgiften som borgenärsföreträdare i all-<br>männa mål (a-mål), tillsynsuppgiften i konkurs<br>och den skuldsanerande uppgiften.</p>
<p>Under år 1997 användes närmare 73 procent<br>av kronofogdemyndigheternas resurser för in-<br>drivning, dvs. allt arbete med verkställighet i a-<br>mål och enskilda mål (e-mål) jämte borge-<br>närsuppgiften i a-mål. Exekutiv försäljning av<br>fastigheter m.m., redovisas dock separat. Grovt<br>räknat var resursåtgången jämnt fördelad mellan<br>a- och e-mål. Hur resursåtgången för olika verk-<br>samhetsgrenar har utvecklats framgår av nedan-<br>stående tabell.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Tabell 8.1 Exekutionsväsendets utgifter fördelade pä ar-<br>betsuppgifter 1994-1997___________________________</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR<br>VERKSAMHETSGREN</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>ÄNDR.</p>
<p>96-97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indrivning</p></td><td>
<p>834</p></td><td>
<p>852</p></td><td>
<p>938</p></td><td>
<p>964</p></td><td>
<p>3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- A-mål</p></td><td>
<p>382</p></td><td>
<p>411</p></td><td>
<p>482</p></td><td>
<p>492</p></td><td>
<p>2%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- E-mål</p></td><td>
<p>453</p></td><td>
<p>441</p></td><td>
<p>456</p></td><td>
<p>472</p></td><td>
<p>4%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summarisk process</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>-9%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delgivning genom</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>-8%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>stämningsman</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsförsälj-</p></td><td>
<p>142</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>107</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>-15%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Konkurstillsyn</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>-9%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förebyggande verk-</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-29%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>samhet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skuldsanering</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>6%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 199</p></td><td>
<p>1 175</p></td><td>
<p>1 333</p></td><td>
<p>1 322</p></td><td>
<p>-1%</p></td></tr>
</table>
<p>En betydande del av verksamheten täcks av de<br>avgiftsinkomster som levereras in till inkomstti-<br>tel på statsbudgeten. Hur dessa har utvecklats<br>framgår av nedanstående tabell.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 8.2 Exekutionsväsendets avgiftsinkomster 1994- 1</p>
<p>11997 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>ÄR</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Grundavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- A-mål</p></td><td>
<p>296</p></td><td>
<p>279</p></td><td>
<p>319</p></td><td>
<p>329</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-E-mål</p></td><td>
<p>375</p></td><td>
<p>311</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avg. i fastighetsförs.</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ansökningsavgifter i</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>169</p></td></tr>
<tr><td>
<p>summarisk process</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>933</p></td><td>
<p>813</p></td><td>
<p>824</p></td><td>
<p>798</p></td></tr>
</table>
<p>Ett mål för den förebyggande verksamheten har<br>varit att nå minst en tredjedel av eleverna i gym-<br>nasieskolan med den information som RSV be-<br>stämmer. Målet har inte kunnat uppnås. Andelen<br>elever som nåtts med informationen är cirka 18<br>procent. Antalet elever som informerats har<br>dock ökat jämfört med år 1996. Ett mått på ef-<br>fekten av kronofogdemyndigheternas förebyg-<br>gande insatser kan vara utvecklingen vad gäller<br>nya och yngre gäldenärer. Av årsredovisningen<br>framgår att andelen gäldenärer yngre än 26 år har<br>minskat under ett antal år.</p>
<p>Antalet inkomna mål i den summariska pro-<br>cessen har på nytt ökat något efter en nedgång<br>1996 och är nu nära nog tillbaka på 1995 års nivå.<br>Andelen mål där föreläggande eller begäran om<br>komplettering har utfärdats inom fem arbetsda-<br></p>
<p>gar är oförändrat stor, liksom andelen av de av-<br>slutade målen där den totala handläggningstiden<br>har understigit tre månader. Andelen mål för vil-<br>ka den totala handläggningstiden överstigit tolv<br>månader har fortsatt att minska kraftigt och var<br>under 1997 nere på 0,4 procent, vilket skall jäm-<br>föras med 1,3 procent 1995 och 4,3 procent<br>1994.</p>
<p>Inom verksamhetsgrenen indrivning har det<br>totala indrivna beloppet minskat marginellt i all-<br>männa mål, från 4 612 miljoner kronor 1996 till<br>4 605 miljoner kronor 1997, medan det i enskilda<br>mål har ökat markant, från 1 016 miljoner kronor<br>1996 till 1 167 miljoner kronor 1997. Även det<br>belopp som i enskilda mål har återkallats av sö-<br>kanden, och som därför kan antas ha blivit betalt<br>direkt till denna, har ökat. Andelen mål där ut-<br>redningen slutförts inom tre månader har ökat<br>något, från 79 till 81 procent i enskilda mål me-<br>dan den var oförändrad, 72 procent, i allmänna<br>mål.</p>
<p>Utvecklingen av antalet inkomna mål och an-<br>talet mål i balans framgår av nedanstående tabell.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 8.3 Inkomna mål och mål i balans 1994-1997 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental</p>
<p>MÅLTYP</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>A-MÅL</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomna</p></td><td>
<p>1424</p></td><td>
<p>1 369</p></td><td>
<p>1 458</p></td><td>
<p>2 181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>2 972</p></td><td>
<p>3 193</p></td><td>
<p>3 543</p></td><td>
<p>4 400</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>E-MÄL</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomna</p></td><td>
<p>543</p></td><td>
<p>476</p></td><td>
<p>561</p></td><td>
<p>454</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>199</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>454</p></td><td>
<p>444</p></td></tr>
</table>
<p>Bland a-målen är underhållsstöd och TV-avgifter<br>de antalsmässigt största medelsslagen, medan det<br>är felparkeringsavgifter som uppvisar den största<br>procentuella ökningen av antalet mål jämfört<br>med 1996. Underhållsstöd är ett nytt medelsslag<br>och förklarar ensamt hela den stora uppgången i<br>antal mål jämfört med föregående år. Antalet mål<br>som gäller fordonsskatt har minskat markant.</p>
<p>Ett i vissa avseenden bättre mått på arbetsbe-<br>lastningen än antalet mål är antalet gäldenärer,<br>och då särskilt antalet under en period tillkomna<br>gäldenärer som är nya i den meningen att de inte<br>helt nyligen har varit föremål för utredning hos<br>kronofogdemyndigheten. Utvecklingen de se-<br>naste åren framgår av nedanstående tabell.</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Tabell 8.4 Gäldenärsutvecklingen 1994-1997</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental</p></td></tr>
<tr><td>
<p>GÄLDENÄRER</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillkomna</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>298</p></td><td>
<p>312</p></td><td>
<p>259</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav nya</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav näringsidkare</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avslutade</p></td><td>
<p>282</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>252</p></td><td>
<p>252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav nya</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav näringsidkare</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav gallrade</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>578</p></td><td>
<p>637</p></td><td>
<p>644</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav nya</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav näringsidkare</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>143</p></td><td>
<p>139</p></td></tr>
</table>
<p>Inom verksamhetsgrenen exekutiv fastighetsför-<br>säljning har såväl antalet inkomna som antalet<br>avslutade ärenden fortsatt att minska, liksom<br>antalet sålda objekt och antalet ärenden i balans.<br>Både antalet inkomna ärenden och antalet ären-<br>den i balans är nu, efter successiva minskningar,<br>nere i ungefär en tredjedel av vad det var år 1993.</p>
<p>Antalet inkomna konkurstillsynsärenden har<br>minskat jämfört med 1996. År 1997 var antalet<br>nya konkurser 11 217. Antalet oavslutade ären-<br>den vid årets utgång har minskat markant jäm-<br>fört med 1996 och var vid utgången av 1997 nere<br>i 19 805.</p>
<p>Antalet skuldsaneringsärenden har på nytt<br>minskat, efter en kraftig uppgång 1996. Är 1997<br>var antalet ärenden 3 590. Även antalet ärenden i<br>balans har minskat, med närmare 25 procent un-<br>der 1997. En stor del av de inkomna ansökning-<br>arna avvisas, avslås eller avskrivs. I flertalet av de<br>fall där kronofogdemyndigheten lägger fram för-<br>slag till frivillig skuldsanering lyckas man inte få<br>förslaget godtaget av samtliga borgenärer. I de<br>fall som handlagts av tingsrätterna har dessa van-<br>ligtvis beslutat om tvingande skuldsanering i en-<br>lighet med kronofogdemyndighetens förslag.<br>Tendensen vad gäller handläggningstider är sna-<br>rast en viss ökning jämfört med 1996.</p>
<p>I resultatredovisningen konstateras vidare att<br>utvecklingen av produktiviteten skiftar mellan de<br>olika verksamhetsgrenarna. Utvecklingen redo-<br>visas främst i form av styckkostnader för de hu-<br>vudsakliga slutprestationema. För år 1997 redo-<br>visas sänkta styckkostnader jämfört med 1996<br>för den största verksamhetsgrenen, indrivning,<br>liksom även för summarisk process och förebyg-<br>gande verksamhet, medan styckkostnaden ökat<br>för exekutiv fastighetsförsäljning, skuldsanering<br>och, om än marginellt, tillsyn i konkurs. För den<br></p>
<p>förebyggande verksamheten, den summariska<br>processen och indrivningen i allmänna mål är<br>styckkostnaden också lägre än år 1994.</p>
<p>RSV redovisar i fråga om kvaliteten i verk-<br>samheten den bedömningen att den rättsliga<br>kvaliteten, mätt som andel överklagande och hur<br>myndigheternas beslut står sig i högre instans,<br>allmänt får ses som god. Produkterna har tillhan-<br>dahållits på genomsnittligt kortare tid och balan-<br>serna av äldre ärenden har minskat. En större del<br>av det för indrivning överlämnade beloppet har<br>drivits in under året. Enligt RSV tyder dessa in-<br>dikatorer sammantaget på att den totala kvalite-<br>ten har förbättrats under år 1997.</p>
<p>8.3.3 Regeringens bedömning</p>
<p>Måluppfyllelsen har förbättrats jämfört med år</p>
<p>1996.1 regleringsbrevet spelar som redan nämnts<br>mål som gäller förkortning av handläggningsti-<br>derna en framträdande roll. Dessa mål har inte<br>till alla delar uppnåtts. Trots det är utvecklingen<br>vad gäller handläggningstiderna som helhet posi-<br>tiv.</p>
<p>Vidare kan konstateras att det direkta be-<br>loppsmässiga utfallet av indrivningsverksamhe-<br>ten har förbättrats något.</p>
<p>Produktivitetsutvecklingen skiftar för de olika<br>verksamhetsgrenarna. Utvecklingen styrs i hög<br>grad av fluktuationer i mål- och ärendetillström-<br>ningen och av kronofogdemyndigheternas för-<br>måga att snabbt anpassa resurserna inom en viss<br>verksamhetsgren till arbetssituationen. Det kan<br>därför ses som naturligt att utvecklingen är ne-<br>gativ i fråga om de verksamhetsgrenar där antalet<br>inkomna mål eller ärenden har minskat under<br>året. I de produktivitetsmätningar som gjorts in-<br>om ramen för regeringens uppdrag till<br>Statskontoret redovisas en positiv utveckling av<br>den totala produktiviteten under år 1997, efter en<br>nedgång år 1996, liksom för perioden 1990-1997<br>som helhet. Den redovisade nedgången 1996<br>förklaras av de nya handläggningsrutinema för<br>enskilda mål, som lett till en kraftig minskning av<br>antalet avslutade mål.</p>
<p>Vad gäller kvaliteten framhålls i årsredovis-<br>ningen att produkterna har tillhandahållits på ge-<br>nomsnittligt kortare tid och att den rättsliga kva-<br>liteten, mätt som andel överklaganden och hur<br>myndigheternas beslut står sig i högre instans,<br>allmänt sett får anses vara god.</p>
<p>Regeringen bedömer resultatet av verksam-<br>heten som helhet som tillfredsställande. Den be-</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>dömningen grundas på att handläggningstiderna<br>har förkortats inom flertalet områden och att det<br>beloppsmässiga utfallet förbättrats något. Det<br>bör samtidigt framhållas att det ännu återstår att<br>föra en grundlig diskussion om vilka resultatmått<br>som är mest relevanta. Som regeringen varit inne<br>på i budgetpropositionen för år 1998 kan det<br>hävdas att handläggningstiderna har blivit alltför<br>framträdande bland verksamhetsmålen på be-<br>kostnad av mål som hänför sig till ambitionsni-<br>vån i främst indrivningsarbetet.</p>
<h2>8.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>RRV:s revisionsberättelse avseende skatteför-<br>valtningen och exekutionsväsendet innehåller<br>inte någon invändning. Enligt revisionsrapporten<br>är resultatredovisningen tydligt fokuserad mot<br>verksamhetens resultat och redovisning sker mot<br>verksamhetsmål och återrapporteringskrav enligt<br>regleringsbrevet. Revisorerna anser dock att<br>kopplingen mellan redovisningen och regle-<br>ringsbrevet inte är helt tillfredsställande vad gäl-<br>ler bl.a. kommentarer till verksamhetens resultat<br>i förhållande till mål inom exekutionsväsendet<br>och överensstämmelsen i vissa fall mellan mått<br>som anges i regleringsbrevet och mått som an-<br>vänds i redovisningen. Vad gäller resultatredo-<br>visningen som helhet pekar man bl.a. på att det<br>mellan olika delar av denna finns skillnader i sät-<br>tet att redovisa som inte framstår som motivera-<br>de.</p>
<p>Regeringen instämmer i RRV:s bedömning att<br>mycket av det som påtalats bör kunna åtgärdas<br>utan svårighet. Vad gäller utformningen av årsre-<br>dovisningen har ett mera långsiktigt utvecklings-<br>arbete nu inletts av RSV. Regeringen avser att<br>noga följa detta och vid behov ange riktlinjer för<br>arbetet.</p>
<p>8.5 Anslag</p>
<h2>El Kronofogdemyndigheterna</h2>
<p>Tabell 8.5 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 270 821</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>218 032</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 283 651</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 315 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 309 986</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 331 072<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 351417’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 1 307 380 tusen kronor i 1999 års prisnivå.<br><sup>2</sup> Motsvarar 1 307 380 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Medel för RSV:s arbetsuppgifter som central<br>myndighet inom exekutionsväsendet anvisas un-<br>der utgiftsområde 3 Skatteförvaltningen och<br>Tullverket, ramanslaget Al Riksskatteverket.</p>
<p>Hos kronofogdemyndigheterna har det under<br>budgetåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96<br>byggts upp ett avsevärt anslagssparande. Under<br>1997 ökade anslagssparandet marginellt. Rege-<br>ringen har vid tre tillfällen, senast våren 1997, be-<br>slutat om bortföring av vissa medel från anslaget<br>som en besparing. Sammanlagt har i enlighet<br>med regeringens beslut 62,8 miljoner kronor<br>förts bort från anslaget.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>För kronofogdemyndigheterna har för perioden<br>1995/96 - 1998 lagts fast ett besparingskrav på 11<br>procent. Därutöver har ett tillfälligt resurstill-<br>skott på 25 miljoner kronor som gavs budgetåret<br>1994/95 därefter dragits bort i två omgångar.</p>
<p>Det både i absoluta tal och i förhållande till<br>anslagsbasen avsevärda överskottet har flera för-<br>klaringar. En viktig del av förklaringen är att det<br>allmänt sett är svårt att på förhand med någon<br>större precision ange i vilken takt medel som har<br>avsatts för investeringar i utrustning och syste-<br>mutveckling m.m. på IT-området kommer att<br>förbrukas. För kronofogdemyndigheterna till-<br>kommer den omständigheten att arbetet i ett<br>omfattande projekt som avser nytt teknikstöd<br>för indrivningsverksamheten har varit avbrutet<br>under en stor del av 1996 och 1997 men numera<br>har återupptagits. En annan del av förklaringen är<br>minskat antal mål av vissa slag, vilket har lett till<br>lägre kostnader än beräknat för exekutiva för-<br>rättningar m.m., och återhållsamhet hos myn-<br>digheterna med att rekrytera nya medarbetare.</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Ett inte obetydligt belopp är också avsatt för<br>pensionsersättningar i samband med avveckling<br>av personal.</p>
<p>Den av RSV senast redovisade prognosen över<br>medelsförbrukningen tyder på att anslagssparan-<br>det hos kronofogdemyndigheterna kommer att<br>avvecklas helt och ha vänts till ett visst under-<br>skott vid utgången av år 2000 och ett inte obe-<br>tydligt underskott vid utgången av år 2001. Det<br>bör understrykas att medelsförbrukningens ut-<br>veckling är starkt beroende av hur mängden in-<br>kommande mål och ärenden utvecklas. De se-<br>naste årens kraftiga minskning inom vissa verk-<br>samhetsgrenar visar vissa tecken på att nu ha<br>brutits. Det är dock alltför tidigt att dra några<br>säkra slutsatser om den saken. Som redan fram-<br>gått bör det enligt regeringens mening vara en<br>prioriterad uppgift att genom förbättring av IT-<br>stödet och andra rationaliseringsåtgärder se till<br>att verksamheten kan klara en eventuell uppgång<br>i arbetsbelastningen utan allvarliga störningar el-<br>ler betydande resurstillskott.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering<br>gjorts av anslaget. Justeringen är föranledd av att<br>en korrigering har gjorts av den justering som<br>gjordes av anslagen för år 1998 med anledning av<br>att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades.</p>
<p>Regeringen finner mot bakgrund av det som<br>sagts i det föregående inte anledning att nu göra<br>någon ändrad bedömning vad gäller resursbeho-<br>vet under perioden t.o.m. år 2001.</p>
<p>Sammantaget föreslår regeringen att anslaget<br>för 1999 fastställs till 1 309 986 000 kronor. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>1 331 072 000 kronor, respektive 1 351 417 000<br>kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>iBeräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>^nsla^99^</p></td><td>
<p>1 283 651</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>24 379</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>3 929</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>- 1 973</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>1 309 986</p></td></tr>
</table>
<p>100</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>9 Övrig verksamhet inom rättsväsendet</h1>
<p>9.1 Anslag</p>
<p>Fl Brottsförebyggande rådet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 9.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>36 277</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 431</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>46 864</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>48 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>43 674</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>46 479 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>38 984 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Motsvarar 45 674 tusen kronor i 1999 års prisnivå.<br><sup>2</sup> Motsvarar 37 674 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett stabsor-<br>gan under regeringen och ett expertorgan inom<br>rättsväsendet. Rådets övergripande mål är att<br>främja brottsförebyggande arbete genom ut-<br>veckling, utvärdering, tillämpad forskning och<br>information inom det kriminalpolitiska området<br>och därigenom bidra till att minska brottslighe-<br>ten och öka tryggheten. Viktiga inslag i verk-<br>samheten är att ta fram underlag till regeringen<br>och rättsväsendets myndigheter för åtgärder och<br>prioriteringar i det kriminalpolitiska arbetet, ut-<br>värdering av vidtagna åtgärder samt stöd till lo-<br>kalt brottsförebyggande arbete.</p>
<p>Sammanlagt har BRÅ under budgetåret 1997<br>haft 29 årsarbetskrafter. Det genomsnittliga an-<br>talet anställda var 35, jämfört med 37 föregående<br>budgetår (18 månader).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>För att stödja den delvis nya inriktningen för<br>BRÅ som beslutades i budgetpropositionen för<br>budgetåret 1998 har BRÅ genomfört en omor-<br>ganisation. Från och med mars 1998 har BRÅ<br>organiserats i enheter utifrån målsättningen med<br>verksamheten. BRÅ:s kärnverksamhet utförs in-<br>om fem enheter: Enheten för lokalt brottsföre-<br>byggande arbete, enheten för reformutvärdering,<br>enheten för individinriktade åtgärder, enheten<br>för studier av brottsligheten och enheten för sta-<br>tistik. Enheten för metod och utveckling skall ge<br>expertstöd till övriga enheter. Enheten för in-<br>formation och förlag svarar, i samarbete med re-<br>spektive enhet, för spridningen av resultaten av<br>BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet.</p>
<p>Två rådgivande organ är knutna till myndig-<br>heten. Dels en referensgrupp för rättsväsendet,<br>som skall ge förslag till prioriteringar av rådets<br>forsknings- och utvecklingsarbete och skapa<br>ökade kontakter mellan praktiskt och vetenskap-<br>ligt verksamma inom rättsväsendet, dels en ve-<br>tenskaplig nämnd med ledamöter från olika äm-<br>nesområden som har betydelse för BRÅ:s verk-<br>samhet (kriminologi, sociologi, ekonomi, m.fl.).</p>
<p>BRÅ:s verksamhet kan delas upp på verksam-<br>hetsområdena stöd till lokalt brottsförebyggande<br>arbete, forsknings- och utvecklingsverksamhet,<br>informations- och förlagsverksamhet samt offi-<br>ciell statistik för rättsväsendet.</p>
<p>Lokalt brottsförebyggande arbete</p>
<p>Åtta av BRÅ:s forsknings- och utvecklingspro-<br>jekt under budgetåret 1997 har gällt verksam-<br>hetsområdet Lokalt brottsförebyggande arbete.</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Under året har BRÅ arbetat med ett omfattande<br>projekt för att belysa effekter av tidiga åtgärder,<br>bl.a. sådana som syftar till att förhindra eller<br>motverka att barn och ungdomar dras in i en<br>kriminell livsstil.</p>
<p>Rådet har deltagit i Kommittén för brotts-<br>förebyggande arbete, samt tagit fram skrifter av<br>mer handboksmässig karaktär.</p>
<p>Rådet har genom olika enkäter och opinions-<br>undersökningar byggt upp omfattande kunska-<br>per om det brottsförebyggande arbetet i landet<br>och den syn som finns bland allmänheten, olika<br>organisationer och myndigheter på detta arbete.<br>Kostnaderna för verksamhetsgrenen lokalt<br>brottsförebyggande arbete har ökat under året.</p>
<p>Forsknings- och utvecklingsverksamhet</p>
<p>BRÅ har under året drivit sammanlagt 41 projekt<br>i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Av<br>dessa har 20 legat inom de av regeringen särskilt<br>prioriterade områdena brottsförebyggande arbe-<br>te, våldsbrott, brott med rasistiska inslag, narko-<br>tikabrott, ekonomisk brottslighet inklusive mil-<br>jöbrott samt brottsoffer. Fem projekt under året<br>har avsett utvärderingar eller uppföljningar. Ar-<br>betet med att vidareutveckla prognoser om och<br>analyser av brottsutvecklingen och tillström-<br>ningen av ärenden fortskrider.</p>
<p>Rådet har i hela sin verksamhet ett brett inter-<br>nationellt och nationellt samarbete. Det natio-<br>nella samarbetet har förstärkts under det senaste<br>året, framför allt i den del av verksamheten som<br>gäller lokalt brottsförebyggande arbete. Det är<br>också inom detta område som det internationella<br>samarbetet utvecklats särskilt kraftigt under bud-<br>getåret. BRÅ har pågående aktiviteter inom EU,<br>Europarådet och Nordiska rådet. Forsknings-<br>projekten drivs ofta i samarbete med olika myn-<br>digheter, universitet och högskolor. BRÅ:s totala<br>kostnader för verksamhetsområdet forsknings-<br>och utvecklingsverksamhet har under budgetåret<br>1997 legat i nivå med kostnaderna för budgetåret<br>1995/96.</p>
<p>För att få en effektivare användning av de<br>samlade resurserna för forskning, utveckling och<br>därmed sammanhängande verksamhet inom<br>rättsväsendet har Rikspolisstyrelsens forsknings-<br>enhet slagits samman med BRÅ från och med<br>budgetåret 1998. Samtidigt överfördes Rikspolis-<br>styrelsens forskningsenhets budget på 8,1 miljo-<br>ner kronor till BRÅ. Sammanslagningen skall ge<br>en bredare verksamhet, större flexibilitet samt<br>bättre förutsättningar för att göra helhetsbedöm-<br></p>
<p>ningar av utredningsbehovet och för större pro-<br>jekt.</p>
<p>Informations- och förlagsverksamhet</p>
<p>De projekt som pågår vid BRÅ resulterar i rap-<br>porter, promemorior och andra skrifter som hu-<br>vudsakligen sprids genom försäljning men också<br>kostnadsfritt till en grupp av nyckelperso-<br>ner/myndigheter. Resultaten av BRÅ:s forsk-<br>nings- och utvecklingsarbete sprids huvudsakli-<br>gen till målgrupper utanför forskarsamhället.<br>Ansträngningar har gjorts för att presentera re-<br>sultaten så att de blir mer tillgängliga för andra än<br>forskare. BRÅ har under 1997 startat en egen<br>webbplats på Internet. Målet är att sprida kun-<br>skap om BRÅ och dess verksamhet, samt att öka<br>servicen och tillgängligheten.</p>
<p>Rådet ger ut tre serier av rapporter. Det totala<br>antalet sålda rapporter med mera uppgick bud-<br>getåret 1997 till 9 820 exemplar. Detta skall<br>jämföras med 5 646 sålda exemplar budgetåret<br>1995/96 (18 mån), vilket motsvarar en ökning på<br>74 procent. Sammanlagt 2 200 exemplar har dist-<br>ribuerats kostnadsfritt till författare, journalister,<br>kursdeltagare med flera. Både kostnaderna och<br>intäkterna från verksamhetsgrenen har minskat<br>under det senaste budgetåret. Ett fåtal projekt<br>har varit delvis extemfinansierade.</p>
<p>Officiell statistik för rättsväsendet</p>
<p>Från och med den 1 januari 1996 övertog BRÅ<br>hela produktionsansvaret av den officiella rätts-<br>statistiken från Statistiska centralbyrån. BRÅ har<br>utvecklat ett nytt system för statistikproduktio-<br>nen i syfte att säkerställa en modern statistikpro-<br>duktion av hög kvalitet. Under året har ett bety-<br>dande arbete lagts ned på att förbättra kvaliteten i<br>de data som ligger till grund för statistiken. Ef-<br>fektivare rutiner för kontroller av indata har ut-<br>arbetats.</p>
<p>Kostnaderna för främst systemuppbyggnad<br>och systemutveckling har under budgetåret blivit<br>avsevärt högre än vad BRÅ förutsett. Publice-<br>ringen av rättsstatistiken har inte kommit helt<br>ikapp under året. BRÅ:s publikation Kriminal-<br>statistik 1997 kommer att publiceras i oktober.</p>
<p>Under hösten 1997 genomförde Statskontoret<br>en utredning av BRÅ:s utveckling och produk-<br>tion av rättsstatistiken mot bakgrund av de kraf-<br>tiga kostnadsökningar och förseningar som upp-<br>stått. Utredningen föreslog en utflyttning av<br>statistikproduktionen till en extern leverantör.<br>Under sommaren 1998 har BRÅ genomfört ett<br>upphandlingsförfarande som utmynnade i att</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>drift och underhåll av statistikdatabasen lades ut<br>på en extern leverantör. Förändringar i informa-<br>tionsflödet till rättsstatistiken har medfört att<br>BRÅ gått ut i ytterligare ett upphandlingsförfa-<br>rande avseende förändringar i produktionssys-<br>temet.</p>
<p>Regeringens bedömning av BRÅ:s resultat</p>
<p>BRÅ:s verksamhet bedrivs med en hög ambi-<br>tionsnivå och med högt ställda krav på kvalitet.<br>Rådet har stärkt sina insatser inom det lokala<br>brottsförebyggande arbetet och under året har<br>förberedelser vidtagits inför övertagandet av de<br>arbetsuppgifter Kommittén för brottsförebyg-<br>gande arbete har idag. De områden som rådet<br>prioriterat inom forsknings- och utvecklings-<br>verksamheten överensstämmer med de av rege-<br>ringen prioriterade områdena. BRÅ har ökat och<br>förbättrat informationsutbudet till de rättsvår-<br>dande myndigheterna och till allmänheten.</p>
<p>Ett omfattande arbete har lagts ned på att för-<br>bättra kvaliteten i rättsstatistiken och försening-<br>arna i publikationstakten har minskat. Kostna-<br>derna har emellertid ökat kraftigt och fortfarande<br>är förseningarna i publikationstakten för stora.<br>Det är därför angeläget att de upphandlingar av<br>statistikproduktionen som nu pågår utmynnar i<br>att kostnaderna minskar och att BRÅ kommer<br>ikapp med utgivningen av sina statistikpublika-<br>tioner.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-<br>ningar i revisionsberättelsen avseende BRÅ.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>BRÅ:s roll som stabsorgan till regeringen och<br>som expertorgan inom rättsväsendet skall stärkas<br>ytterligare. BRÅ skall mer än tidigare fungera<br>som ett centrum för forsknings- och utveck-<br>lingsverksamheten inom hela rättsväsendet. BRÅ<br>skall prioritera samma områden som prioriteras<br>inom kriminalpolitiken i stort. Till BRÅ:s hu-<br>vuduppgifter hör att ta fram underlag till rege-<br>ringen och rättsväsendets myndigheter för åtgär-<br>der och prioriteringar i det kriminalpolitiska<br>arbetet samt att genomföra utvärderingar av vid-<br>tagna åtgärder och förändringar inom rättsväsen-<br>det. Det är viktigt att BRÅ med kort varsel kan<br></p>
<p>ta hand om uppdrag som regeringen eller rättsvä-<br>sendets myndigheter har behov av att få utförda.<br>Vidare skall kvaliteten i forsknings- och utveck-<br>lingsverksamheten vara hög och BRÅ skall be-<br>driva ett väl utvecklat kvalitetsarbete.</p>
<p>Grundläggande för BRÅ:s verksamhet är att<br>resultaten för verksamheten sprids och nyttig-<br>görs hos målgrupper och användare. Av denna<br>anledning måste BRÅ prioritera arbetet med att<br>utveckla och utvärdera formerna för spridningen<br>av resultaten av verksamheten.</p>
<p>Lokalt brottsförebyggande arbete</p>
<p>BRÅ skall prioritera stöd till lokalt brottsföre-<br>byggande arbete. Detta skall ske genom att i<br>första hand initiera, följa upp och utvärdera<br>brottsförebyggande projekt. BRÅ skall sprida<br>information om framgångsrika projekt och sam-<br>verkansformer och bidra till att behovet av kvali-<br>ficerad utbildning tillgodoses. Av särskilt intresse<br>är brottsförebyggande projekt i storstadsregio-<br>nerna.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1999 skall BRÅ<br>överta de uppgifter som Kommittén för brotts-<br>förebyggande arbete ansvarar för idag. BRÅ har<br>tillförts 3 miljoner kronor för detta ändamål från<br>och med budgetåret 1998. BRÅ skall härigenom<br>stödja lokalt brottsförebyggande arbete och för-<br>dela stöd till sådan verksamhet. BRÅ skall för<br>detta ändamål använda medel från anslaget F9<br>Bidrag till brottsförebyggande arbete från och<br>med budgetåret 1999.</p>
<p>Forskning om ekonomisk brottslighet</p>
<p>BRÅ skall prioritera forskning om ekonomisk<br>brottslighet. I budgetpropositionen för 1998 fö-<br>reslogs att BRÅ engångsvis skulle tilldelas 3, 6<br>respektive 8 miljoner kronor för budgetåren<br>1998 - 2000 för forskning om ekonomisk brotts-<br>lighet. För att säkerställa att det bedrivs forsk-<br>ning på området skall huvuddelen av de medel<br>som BRÅ tilldelats utlysas som projektmedel för<br>forskning om ekonomisk brottslighet, vilka<br>forskare från universitet och högskolor kan an-<br>söka om. Rådet har under innevarande budgetår<br>inkommit med en plan till regeringen för hur<br>forskningen om ekonomisk brottslighet skall<br>bedrivas.</p>
<p>Rättsstatistiken</p>
<p>Arbetet med att utveckla rättsstatistiken har in-<br>neburit både avsevärt ökade kostnader och för-<br>seningar i utgivningen av statistiken. I juni 1998<br>publicerades den definitiva statistiken för 1996.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>BRÅ:s publikation Kriminalstatistik 1997, som<br>innehåller statistiken avseende 1997, publiceras i<br>oktober 1998. I anslutning till 1998 års budget-<br>proposition räknade BRÅ med att vid årsskiftet<br>1997/98 ha hunnit ikapp med utgivningen av<br>rättsstatistiken. Detta har inte skett och BRÅ<br>skall därför prioritera att komma ikapp med ut-<br>givningen av rättsstatistiken. Samtidigt skall kva-<br>litetsförbättringarna i statistikproduktionen fort-<br>sätta. Vidare skall statistiken så långt det är<br>möjligt vara uppdelad på kön. Den pågående<br>upphandlingen av produktionen av rättsstatisti-<br>ken samt BRÅ:s eget utvecklingsarbete skall leda<br>till att det långsiktiga behovet av utveckling på<br>rättsstatistikens område tillgodoses på bästa sätt.</p>
<p>Anslag</p>
<p>BRÅ:s ramanslag för budgetåret 1997 uppgick<br>till 25,4 miljoner kronor. I tilläggsbudget höjdes<br>anslaget med 9 miljoner kronor till 34,4 miljoner<br>kronor. Anledningen var att kostnaderna för<br>statistikproduktionen beräknades bli avsevärt<br>högre än väntat. Dessutom har BRÅ disponerat<br>knappt 2,3 miljoner kronor för information om<br>åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Vid bud-<br>getårets slut fanns ett anslagssparande på 1,4<br>miljoner kronor.</p>
<p>Anslaget för 1998 var 46,8 miljoner kronor. I<br>detta belopp ingick engångsvis dels 3 miljoner<br>kronor för forskning om ekonomisk brottslighet<br>dels 7 miljoner kronor för rättsstatistiken. Ut-<br>fallet första halvåret 1998 var 18,8 miljoner kro-<br>nor. Prognosen för budgetåret 1998 pekar på att<br>större delen av anslagssparandet kommer att be-<br>höva tas i anspråk.</p>
<p>Regeringen föreslår att Brottsförebyggande<br>rådet tilldelas ett anslag på 43 674 000 kronor för<br>budgetåret 1999. För budgetåren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 46 479 000 kronor respekti-<br>ve 38 984 000 kronor.</p>
<p>I beräkningen av anslaget för 1999 ingår en-<br>gångsvis 6 miljoner kronor för forskning om<br>ekonomisk brottslighet. Vidare har i anslagsbe-<br>räkningen kompenserats för beräknade utgift-<br>sökningar för löner, lokaler och övriga förvalt-<br>ningskostnader. Beloppet uppgår till knappt 0,8<br>miljoner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades. Justeringen innebär att BRÅ:s<br></p>
<p>anslag räknas upp med 25 000 kronor från och<br>med budgetåret 1999.</p>
<p>I beräkningen av anslaget för budgetåret 2000<br>ingår engångsvisa medel för forskning om eko-<br>nomisk brottslighet om 8 miljoner kronor. I be-<br>räkningen av anslaget för budgetåret 2001 ingår<br>inga medel för forskning om ekonomisk brotts-<br>lighet. Regeringen avser att se över behovet av<br>ytterligare medel för forskning om ekonomisk<br>brottslighet från och med budgetåret 2001 och<br>återkomma till detta i kommande budgetpropo-<br>sitioner.</p>
<p>Tabell 9.2 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>46 864</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändring med anledning av tidigare beslut</p></td><td>
<p>-10 000'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel för forskning om ekonomisk brottslighet</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>785</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>43 674</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Beloppet avser de engångsvisa medlen 1998, dels 3 miljoner kronor för forskning om<br>ekonomisk brottslighet, dels 7 miljoner kronor för rättsstatistiken.</p>
<h2>F2 Rättsmedicinalverket</h2>
<p>Tabell 9.3 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>175 582</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>13 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>165 709</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>176 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>169 305</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>172 399 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>174 923 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 169 305 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 169 305 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Rättsmedicinalverkets del av effektmålet för ut-<br>giftsområdet är att genom sin verksamhet med-<br>verka till att skapa goda förutsättningar för rätts-<br>säkerhet och effektivitet inom rättsväsendet.</p>
<p>Inom området ansvarar Rättsmedicinalverket<br>för genomförandet av rättspsykiatrisk, rättsme-<br>dicinsk, rättskemisk och rättsgenetisk verksam-<br>het i den utsträckning sådana frågor inte hand-<br>läggs av någon annan statlig myndighet.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för<br>budgetåret 1997 visar att Rättsmedicinalverkets<br>utgifter inom den anslagsfinansierade verksam-<br>heten överstigit anslaget med 9,8 miljoner kro-<br>nor. Prognosen för anslagsbelastningen under<br>innevarande budgetår visar att Rättsmedicinal-</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>verkets utgifter kommer att överstiga anslaget<br>med drygt 10 miljoner kronor.</p>
<p>Det ackumulerade anslagssparandet uppgick<br>vid utgången av budgetåret 1997 till 13,4 miljo-<br>ner kronor. Detta belopp kommer till största<br>delen att under innevarande år användas till att<br>möta den del av utgifterna som inte täcks av an-<br>slaget.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>En genomgång av Rättsmedicinalverkets årsre-<br>dovisning och andra relevanta dokument visar att<br>de övergripande mål som statsmakterna uppställt<br>för Rättsmedicinalverkets verksamhet i allt vä-<br>sentligt har kunnat infrias.</p>
<p>- Rättsmedicinalverket uppfyller i så gott<br>som samtliga ärenden de krav som ställts på<br>undersöknings- och handläggningstider.</p>
<p>- Mycket arbete har satsats på kvalitetssäk-<br>ringsarbete samt på kompetens- och me-<br>todutveckling.</p>
<p>- Rättsmedicinalverket arbetar framgångsrikt<br>med att förbättra rekryteringen av rättsläka-<br>re.</p>
<p>- Forsknings- och utvecklingsarbetet samt<br>informationsinsatserna håller en hög nivå.</p>
<p>- Rättsmedicinalverket bedriver kontinuerlig<br>utveckling av sin ADB-verksamhet.</p>
<p>- Regleringsbrevets krav på verksamhets-<br>uppföljning och resultatanalys har tillgodo-<br>setts.</p>
<p>- Under år 1997 har den rättsgenetiska avdel-<br>ningen blivit ackrediterad av SWEDAC.</p>
<p>- Under år 1998 har den nya rättsmedicinska<br>byggnaden i Göteborg tagits i drift och en<br>nödvändig upprustning av den rättsmedi-<br>cinska avdelningen i Stockholm har inletts.</p>
<p>Under år 1997 beslutade Rättsmedicinalverket<br>att inleda avveckling av den rättspsykiatriska un-<br>dersökningsenheten i Uppsala. Avvecklingen har<br>avslutats under våren 1998. I samband härmed<br>uppstod viss övertalighet bland verkets personal.<br>Vidare har Rättsmedicinalverket beslutat att inte<br>förlänga avtalet med Östergötland läns landsting<br>om rättspsykiatriska undersökningar efter mars<br>1999.</p>
<p>Antalet rättspsykiatriska undersökningar har<br>under år 1997 varit osedvanligt högt och översti-<br></p>
<p>git ett normalår med drygt 10 %. Prognosen för<br>år 1998 innebär att antalet undersökningar<br>kommer att stiga ytterligare.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 9.4 Offentligrättslig verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentlig-<br>rättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>13 735</p></td><td>
<p>14 483</p></td><td>
<p>-748</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>14 200</p></td><td>
<p>14 200</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>14 600</p></td><td>
<p>+ 400</p></td></tr>
</table>
<p>Rättsmedicinalverket bedriver offentligrättslig<br>verksamhet inom det rättsgenetiska institutet.</p>
<p>Tabell 9.5 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>15 169</p></td><td>
<p>15 183</p></td><td>
<p>-14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav tjänsteexport)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>14 900</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>(varav tjänsteexport)</p>
<p>Rättsmedicinalverket bedriver uppdragsverk-<br>samhet inom den rättskemiska avdelningen.</p>
<p>Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen redovi-<br>sades i budgetpropositionen för 1998 års verk-<br>samhet som en del av uppdragsverksamheten<br>men har nu brutits ut.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen delar i allt väsentligt de bedömningar<br>Rättsmedicinalverket har gjort i årsredovisning<br>och budgetunderlag. Regeringen ser således ing-<br>en anledning att ändra inriktningen på Rättsme-<br>dicinalverkets verksamhet.</p>
<p>Rättsmedicinalverket har i sitt budgetunderlag<br>redovisat ett behov av ökade anslagsbelopp inför<br>kommande år.</p>
<p>Regeringen anser inte att det i dagsläget med<br>säkerhet kan fastställas att den ökning av antalet<br>rättspsykiatriska undersökningar, som främst<br>föranleder behovet av ytterligare anslag, är bestå-</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>ende. Regeringen avser dock att följa utveckling-<br>en noga och att vid behov vidta nödvändiga åt-<br>gärder.</p>
<p>Mot bakgrund härav föreslås ramanslaget för<br>budgetåret 1999 uppgå till 169 305 000 kronor.<br>För budgetåren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>uppgå till 172 399 000 respektive 174 923 000<br>kronor.</p>
<p>Tabell 9.6 Beräkning av anslaget 1999</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>165 709</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>3 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>169 305</p></td></tr>
</table>
<h2>F3 Gentekniknämnden</h2>
<p>Tabell 9.7 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 650</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 023</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 218</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 618</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 258</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 298 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 333 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 2 258 tusen kronor i 1999 års prisnivå.<br>’ Motsvarar 2 258 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Gentekniknämnden skall bl.a. följa den natio-<br>nella och internationella utvecklingen på gentek-<br>nikområdet, bevaka de etiska frågorna och bedri-<br>va rådgivande verksamhet.</p>
<p>Gentekniknämnden har för avsikt att använda<br>det anslagssparande som har byggts upp för att<br>under de närmaste åren anordna konferenser in-<br>om angelägna områden på genteknikens område.<br>Då nämndens verksamhet nu är fullt utbyggd<br>väntas anslagssparandet inte öka under inneva-<br>rande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Målet för Gentekniknämnden är att främja en<br>etiskt försvarbar och säker användning av gen-<br>tekniken så att människors och djurs hälsa samt<br>miljön skyddas. Nämnden har vidare till uppgift<br>att sprida kunskap om den gentekniska utveck-<br></p>
<p>lingen. Av verksamhetsredogörelsen för budget-<br>året 1997 framgår att nämnden har verkat för att<br>målet skall uppnås genom att bl.a. avge yttran-<br>den, utarbeta informationsskrifter och anordna<br>konferenser.</p>
<p>Utvecklingen inom genteknikområdet går<br>snabbt. Riskerna för missbruk och negativa kon-<br>sekvenser av tekniken måste tas på allvar. Gen-<br>tekniknämndens verksamhet är därför mycket<br>betydelsefull. En parlamentarisk kommitté utre-<br>der för närvarande frågor om biotekniken i sam-<br>hället (Dir. 1997:120). I kommitténs uppdrag in-<br>går bl.a. att bedöma långsiktiga förändrings-<br>effekter av den moderna biotekniken samt lämna<br>förslag till en övergripande politik för området i<br>ett internationellt perspektiv. Delbetänkande av-<br>seende Gentekniknämndens uppgifter, samman-<br>sättning och nya arbetsformer skall lämnas den 1<br>juni 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Omfattningen av Gentekniknämndens verksam-<br>het är väl avvägd. Nämnden bör därför för nästa<br>budgetår få ett anslag som är oförändrat i förhål-<br>lande till innevarande budgetår.</p>
<p>Som kompensation för beräknade ökade ut-<br>gifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget<br>upp med 43 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av anslagen för år 1998 med anledning av<br>att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det<br>statliga området förändrades. Från och med 1999<br>justeras anslaget ned med 3 000 kronor.</p>
<p>Anslaget föreslås uppgå till 2 258 000 kronor<br>för 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas ansla-<br>get till 2 298 000 kronor respektive 2 333 000<br>kronor.</p>
<p>Tabell 9.8 Beräkning av anslaget 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>2 218</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>2 258</p></td></tr>
</table>
<p>106</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h2>F4 Brottsoffermyndigheten</h2>
<p>Tabell 9.9 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>9 880</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 119</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 356</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12 588</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 815 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 014 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Motsvarar 12 588 tusen kronor i 1999 års prisnivå.<br><sup>1</sup> Motsvarar 12 588 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Brottsoffermyndighetens övergripande mål och<br>uppgifter är att främja brottsoffers rättigheter<br>samt bevaka deras behov och intressen. Myndig-<br>heten skall särskilt pröva ärenden om brottsska-<br>deersättning och ärenden om bidrag från<br>brottsofferfonden. Vid myndigheten finns en<br>särskild nämnd för prövning av vissa ärenden om<br>brottsskadeersättning samt ett råd för prövning<br>av bidrag från brottsofferfonden.</p>
<p>Vid årets slut fanns 27 anställda vid myndig-<br>heten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Såväl antalet inkomna brottsskadeärenden som<br>antalet avgjorda ärenden har ökat. Ärendebalan-<br>sen har minskat. Antalet ansökningar till brotts-<br>offerfonden har ökat.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall bud-<br>getåret 1997 visar att myndigheten överskred<br>tilldelat anslag med knappt 400 000 kronor under<br>förra budgetåret. Myndighetens prognos för in-<br>nevarande år visar att kostnaderna kommer att<br>överstiga tilldelat anslag med 2,6 miljoner kro-<br>nor. Ökningen orsakas i första hand av ökade<br>personalkostnader. Myndighetens ackumulerade<br>sparande kommer enligt prognosen vara 475 000<br>kronor vid årets slut.</p>
<p>Antalet anställda vid myndigheten, räknat i<br>årsarbetskrafter, ökade under 1997 från 21 till 27.</p>
<p>Under 1997 inkom 5 002 brottsskadeärenden.<br>Det är en ökning jämfört med 1996 med 5,6 pro-<br>cent. Ökningen av inkomna ärenden gällde såväl<br>person- som sak- och förmögenhetsskador.<br>Brottsoffermyndigheten bedömer att antalet<br>ärenden de närmaste åren kommer att öka med i<br>varje fall 5 procent per år.</p>
<p>I regleringsbrevet för 1997 angavs att minst 70<br>procent av brottsskadeärendena med bibehållen<br>kvalitet skall handläggas inom tre månader, att<br>ärendebalansen i fråga om brottsskadeersättning<br>skall minska, att Brottsoffermyndigheten skall<br>prioritera informationsinsatser som bidrar till att<br>sprida kunskap om brottsoffers rättigheter samt<br>vidta de åtgärder som behövs för att uppnå en för<br>rättsväsendet samordnad informationsförsörj-<br>ning.</p>
<p>Myndigheten har under 1997 inte uppnått<br>målet att handlägga 70 procent av brottsskade-<br>ärendena inom tre månader. Målet att ärendeba-<br>lansen skall minska har dock uppnåtts. Ärende-<br>balansen vid årets slut var 1 477, vilket är en<br>minskning jämfört med föregående år med cirka<br>15 procent. Antalet avgjorda ärenden under 1997<br>var 5 265. Jämfört med föregående år är detta en<br>ökning med 3,7 procent. Handläggningskostna-<br>den per ärende, 1 717 kronor, var oförändrad i<br>förhållande till föregående år.</p>
<p>Under första halvåret 1998 har de medel som<br>influtit genom regressverksamheten mer än för-<br>dubblats. Under samma period har utredningsar-<br>betet fördjupats när det gäller den skadelidandes<br>försäkringsförhållanden och den skadestånds-<br>skyldiges betalningsförmåga. Summan av utbe-<br>talda brottsskadeersättningar har till följd av<br>detta minskat betydligt.</p>
<p>Från brottsofferfonden har under 1997 sam-<br>manlagt 10,8 miljoner kronor delats ut till 76 oli-<br>ka brottsofferprojekt. Av de utdelade medlen har<br>cirka 40 procent fördelats till forskning, cirka 40<br>procent till privat och offentlig verksamhet, ut-<br>bildning och information samt cirka 20 procent<br>till ideella organisationer. Bidrag för löpande<br>verksamhet har lämnats med 1,5 miljoner kronor<br>till Brottsofferjourernas riksförbund. Brottsof-<br>ferfonden tillförs medel främst genom avgifter<br>från dem som dömts för brott där fängelse ingår i<br>straffskalan. Fonden tillförs också medel från<br>dem som avtjänar straff i form av intensivöver-<br>vakning med elektronisk kontroll. De kan åläg-<br>gas att till fonden betala en avgift om 50 kronor<br>per dag under verkställigheten, dock högst 3 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>Myndighetens resultat är sammanfattningsvis<br>mycket tillfredsställande. Verksamheten bedrivs<br>med jämförelsevis begränsade resurser. Informa-<br>tionsverksamheten har varit god. Antalet in-</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>komna brottsskadeärenden har ökat samtidigt<br>som ärendebalansen har minskat. Resultaten av<br>insatserna för att utveckla regressverksamheten<br>och fördjupa utredningen i brottsskadeärendena<br>är hittills mycket positiva.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har inte haft några in-<br>vändningar i revisionsberättelsen avseende<br>Brottsoffermyndigheten för 1997.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Brottsoffermyndigheten har en central funktion<br>när det gäller stöd till dem som drabbas av brott.<br>Effektivitet, snabbhet och hög kvalitet vid hand-<br>läggningen av brottsskadeärendena är nödvändigt<br>för att garantera det enskilda brottsoffrets rätt till<br>ersättning och behov av trygghet och stöd. Det<br>är därför positivt att ärendebalansen har minskat<br>under 1997 trots att antalet inkomna brottsska-<br>deärenden ökat. Den ökade avverkningen kan<br>förklaras av att personalen har blivit mer erfaren<br>och av effektivare handläggningsrutiner.</p>
<p>För att tillgodose det medborgerliga kravet på<br>ett starkt stöd till dem som drabbas av brott bör<br>myndighetens ansträngningar för att förkorta<br>handläggningstider för brottsskadeärenden fort-<br>sätta. Det är också viktigt att myndigheten ut-<br>vecklar ytterligare rutiner för att mäta kvaliteten i<br>besluten. Det är angeläget att ansträngningarna<br>fortsätter för att dels utveckla regressverksam-<br>heten, dels fördjupa utredningen av den skadeli-<br>dandes försäkringsförhållanden och den skade-<br>ståndsskyldiges betalningsförmåga.</p>
<p>Myndigheten har inte i tillräcklig utsträckning<br>redovisat sin bedömning av innehållet i de pro-<br>jekt som beviljats medel ur brottsofferfonden<br>samt resultatet av tidigare beviljade bidrag. En<br>förstärkning av uppföljning och analys av tidiga-<br>re utdelade medel är angelägen för att garantera<br>att fondens medel effektivt bidrar till att stärka<br>brottsoffrens positioner.</p>
<p>Brottsofferutredningen har i betänkandet<br>Brottsoffer (SOU 1998:40) lämnat förslag om<br>bl.a. större utrymme för bidrag ur brottsoffer-<br>fonden till löpande verksamhet. Förslagen bereds<br>för närvarande inom Justitiedepartementet.<br>Brottsoffermyndigheten har tilldelats medel för<br>att bedriva ett projekt med brottsoffersamordna-<br></p>
<p>re, som skall utveckla och samordna brotts-<br>offerarbetet i ett större geografiskt område.</p>
<p>I Departementspromemorian Några frågor<br>om brottsskadeersättning (Ds 1997:45) har före-<br>slagits bl.a. att omprövning i brottsskadeärenden<br>skall kunna begäras hos Brottsoffermyndighe-<br>tens nämnd. Regeringen planerar att under inne-<br>varande år avlämna en proposition med förslag<br>till lagändringar som skall träda i kraft under<br>1999. I promemorian förutsätts att genom-<br>förandet, om alla förslag genomförs, kan ske<br>utan kostnadsökningar.</p>
<p>Anslag</p>
<p>På grund av ökade personalkostnader har mer-<br>parten av anslagssparandet tagits i anspråk under<br>innevarande budgetår. Myndigheten anser att det<br>inte är möjligt att upprätthålla nivån på verksam-<br>heten med färre anställda. Okade resurser behövs<br>för att dels utveckla regressverksamheten, dels<br>fördjupa utredningen av försäkringsskydd och<br>skadevållarens betalningsförmåga. Regeringen<br>delar myndighetens bedömning. Det är nödvän-<br>digt att myndighetens verksamhet upprätthålls<br>och angeläget att den utvecklas med ledning av<br>de prioriteringar som har angetts ovan. Mot den-<br>na bakgrund föreslår regeringen att Brottsoffer-<br>myndighetens anslagsram höjs med 3 miljoner<br>kronor från och med budgetåret 1999. Regering-<br>en föreslår att Brottsoffermyndighetens anslag<br>för 1999 fastställs till 12 588 000 kronor. För<br>2000 och 2001 beräknas anslaget till 12 815 000<br>kronor respektive 13 014 000 kronor.</p>
<p>Vid beräkningen av anslaget för 1999 har vissa<br>tekniska justeringar gjorts av anslaget som mot-<br>svaras av ändrade utgifter. Som kompensation<br>för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler<br>m.m. räknas anslaget därför upp med 173 000<br>kronor. Under 1998 förändras finansieringen av<br>avtalsförsäkringar på det statliga området. Med<br>anledning av detta har en korrigering gjorts av<br>den justering som genomfördes 1997 av anslagen<br>för 1998. För Brottsoffermyndighetens del inne-<br>bär det att anslaget räknas upp med 59 000 kro-<br>nor från och med 1999.</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 9.10 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>9 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>173</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ramhöjning</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>12 588</p></td></tr>
</table>
<h2>F5 Ersättning för skador på grund av<br>brott</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 9.11 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>61 337</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>10 163</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>73 645</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>75 074</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>76 350 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>77 877 '</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 75 074 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 75 074 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Från anslaget betalas ersättning av statsmedel en-<br>ligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på<br>grund av brott. Utgifterna på anslaget styrs av<br>antalet beviljade ansökningar och brottsskadeer-<br>sättningens storlek. Anslaget disponeras av<br>Brottsoffermyndigheten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Under budgetåret 1997 utbetalades drygt 61<br>miljoner kronor i brottsskadeersättning. Mer-<br>parten utgick som ersättning för personskador<br>och endast cirka 0,5 miljoner utgick som ersätt-<br>ning för sak- och förmögenhetsskada. Som<br>framgår av redovisningen under anslaget F4<br>Brottsoffermyndigheten, har antalet ansökningar<br>om brottsskadeersättning ökat under budgetåret,<br>en ökning som förväntas hålla i sig även de när-<br>maste åren. Mot bakgrund av detta föreslår rege-<br>ringen att anslaget för budgetåret 1999 fastställs<br>till 75 074 000 kronor. För budgetåren 2000 och<br>2001 har anslaget beräknats till 76 350 000 kro-<br>nor respektive 77 877 000 kronor.</p>
<p>Vid beräkningen av anslaget för 1999 har en<br>uppräkning gjorts med 1,4 miljoner kronor som<br></p>
<p>kompensation för beräknade utgiftsökningar för<br>ökade priser m.m.</p>
<p>Under första halvåret 1998 har summan av ut-<br>betalda ersättningar sjunkit med cirka 30 pro-<br>cent, huvudsakligen till följd av det fördjupade<br>utredningsarbete som har omnämnts ovan under<br>anslaget F4 Brottsoffermyndigheten. Det är för<br>närvarande inte möjligt att bedöma om föränd-<br>ringen är varaktig.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 9.12 Beräkning av anslaget för 1999 ______1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>73 645</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Priskompensation</p></td><td>
<p>1 429</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>75 074</p></td></tr>
</table>
<p>F6 Rättshjälpskostnader m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 9.13 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>802 817</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>37 155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>758 544</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>825 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>781 149</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>805 520 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>830 653 '</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 781 149 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 781 149 tusen kronor i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Från anslaget skall betalas de kostnader som en-<br>ligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen<br>(1988:609) om målsägandebiträde och rättshjälp-<br>slagen (1996:1619) skall betalas av allmänna me-<br>del. Därutöver skall från anslaget betalas de<br>kostnader som enligt lagen (1996:1620) om of-<br>fentligt biträde skall betalas av allmänna medel,<br>dock inte sådana kostnader som avser offentligt<br>biträde i ärenden enligt utlänningslagen<br>(1989:529) och lagen (1991:572) om särskild ut-<br>länningskontroll.</p>
<p>De faktorer som styr kostnaderna är framför<br>allt antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad, er-<br>sättningsnivån till biträden och offentliga försva-<br>rare samt den andel av rättshjälpskostnaderna<br>som betalas av den rättssökande.</p>
<p>Enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken och 27 §<br>rättshjälpslagen samt 25 § lagen om målsägande-<br>biträde och 5 § lagen om offentligt biträde be-<br>stämmer regeringen den timkostnadsnorm som<br>ligger till grund för ersättning för arbete på rätts-<br>hjälpsområdet. Ersättningen till offentliga för-</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>svarare bestäms också i viss utsträckning med<br>hjälp av taxor. För närvarande finns en taxa för<br>ersättning till offentliga försvarare i vissa brott-<br>mål i tingsrätt och hovrätt (DVFS 1997:16,<br>B 32). Taxor beslutas av Domstolsverket på<br>grundval av timkostnadsnormen. Regeringen har<br>beslutat timkostnadsnormen för perioden 1 ja-<br>nuari 1998 - 31 december 1998 till 833 kronor<br>exklusive mervärdesskatt (1 041 kronor inklusive<br>mervärdesskatt).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Den nya rättshjälpslagen (1996:1619) som gäller<br>från och med den 1 december 1997 har inneburit<br>en mängd förändringar. Bland annat gäller att<br>rättshjälpen är generellt subsidiär till rättsskyd-<br>det. Det innebär att den som har en rätts-<br>skyddsförsäkring skall bekosta en rättslig tvist<br>med medel från denna i stället för genom den<br>statliga rättshjälpen. Den som inte har en rätts-<br>skyddsförsäkring men, med hänsyn till sitt för-<br>säkringsskydd i övrigt och sina ekonomiska och<br>personliga förhållanden, borde ha haft en rätts-<br>skyddsförsäkring kan endast få rättshjälp om det<br>finns särskilda skäl. Den nya lagen innebär kost-<br>nadssänkningar samtidigt som rättshjälpens<br>grundläggande syfte behålls, nämligen att vara ett<br>yttersta skyddsnät för dem som inte kan få rätts-<br>ligt bistånd på annat sätt.</p>
<p>Regeringen har den 1 oktober överlämnat en<br>proposition (prop. 1998/99:10) med förslag till<br>ändringar i rättshjälpslagen. Ändringarna beräk-<br>nas inte medföra annat än mycket begränsade<br>kostnadsökningar. Anslaget behöver därför inte<br>tillföras några extra resurser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Som kompensation för ökade timkostnader och<br>ökade priser räknas anslaget upp med 22,6 miljo-<br>ner kronor. För 1999 föreslår regeringen att an-<br>slaget fastställs till 781 149 000 kronor. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslaget till 805 520 000<br>kronor respektive 830 653 000 kronor.</p>
<p>Tabell 9.14 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>758 544</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och timkostnadskompensation</p></td><td>
<p>22 605</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>781 149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F7 Diverse kostnader för</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>rättsväsendet</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Tabell 9.15 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-515</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>26 820</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>19 560</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>34 560</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>19 974</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 316 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 710 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>‘Motsvarar 19 974 tusen kronor i</p></td><td>
<p>1999 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>2</sup>Motsvarar 19 974 tusen kronor i</p></td><td>
<p>1999 års prisnivå.</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas en rad kostnader för rätts-<br>väsendet, bl.a. ersättningar till vittnen, parter och<br>rättegångsbiträden samt kostnader för statens<br>rättegångar.</p>
<p>Regeringen bedömer att utgifterna 1998<br>kommer att uppgå till cirka 34,6 miljoner kronor<br>vilket innebär att anslaget med stor sannolikhet<br>kommer att överskridas. I tilläggsbudgeten i<br>denna proposition föreslås därför en anslagsför-<br>stärkning om 15 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>År 1997 gjordes en översyn av rutinerna på an-<br>slaget. Detta resulterade i att dispositionsrätten<br>på anslaget överflyttades från respektive myn-<br>dighet till Regeringskansliet som fick samord-<br>ningsansvaret för anslaget. Trots denna upp-<br>stramning av de administrativa rutinerna<br>kommer anslagsförbrukningen att överskrida an-<br>visade medel 1998. Regeringen har inlett en över-<br>syn av anslaget och kommer i budgetpropositio-<br>nen för år 2000 att återkomma till vilka<br>ytterligare åtgärder som behöver vidtas.</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Eftersom det inte kan uteslutas att utgiftsök-<br>ningen 1998 till viss del är tillfällig bedömer rege-<br>ringen att anslaget bör fastställas till 19 974 000<br>kronor 1999. I beloppet ingår priskompensation<br>med 414 000 kronor. För åren 2000 och 2001 be-<br>räknas anslaget till 20 316 000 kronor respektive<br>20 710 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget uppgår till<br>8 356 000 kronor budgetåret 1999. Samma be-<br>lopp beräknas för budgetåren 2000 och 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 9.16 Förslag till anslag 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>19 560</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Priskompensation</p></td><td>
<p>414</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>19 974</p></td></tr>
</table>
<h2>F8 Avgifter till vissa internationella<br>sammanslutningar</h2>
<h2>F9 Bidrag till brottsförebyggande<br>arbete</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 9.18 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>22 200</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>14 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 9.17 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1480</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 356</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 356</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 356</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 356</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 356</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den större delen av anslaget utgörs av det svens-<br>ka bidraget till Schengensamarbetet. Från ansla-<br>get betalas även årsavgifter till Haagkonferensen<br>för internationell privaträtt, Internationella in-<br>stitutet i Rom för unifiering av privaträtten<br>(UNIDROIT), Association Internationale des<br>Hautes Jurisdictions Administratives samt Ber-<br>nunionen (WIPO = World Intellectual Property<br>Organization).</p>
<p>Dessutom betalas från anslaget bidrag till Hel-<br>singfors Kriminalpolitiska institut och till Nor-<br>diska samarbetsrådet för Kriminologi. Aven bi-<br>drag till vissa andra internationella samman-<br>slutningar med anknytning till Justitiedeparte-<br>mentet betalas från anslaget.</p>
<p>Regeringen presenterade i juni 1996 ett nationellt<br>brottsförebyggande program. Syftet med pro-<br>grammet är att förstärka och utveckla de brotts-<br>förebyggande insatserna i hela landet. För detta<br>ändamål har tidigare anvisats 10 800 000 kronor<br>budgetåret 1995/96, 7 200 000 kronor budgetåret<br>1997 och 22 200 000 kronor budgetåret 1998.</p>
<p>I samband med att det nationella programmet<br>presenterades tillsattes Kommittén för brotts-<br>förebyggande arbete, KBA, som fick till uppgift<br>att stödja lokalt brottsförebyggande arbete och<br>fördela stöd till uppbyggnaden av sådan verk-<br>samhet. För utförandet av denna uppgift har<br>kommittén anförtrotts de medel som avsatts för<br>budgetåret 1995/96 samt delar av de medel som<br>avsatts för budgetåren 1997 respektive 1998.<br>Från och med den 1 januari 1999 kommer<br>Brottsförebyggande rådet överta de arbetsupp-<br>gifter som KBA har idag.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Utgångspunkten för det lokala brottsförebyg-<br>gande arbetet är att inte endast offentliga organ<br>utan också företag, organisationer och enskilda<br>skall engageras. Det är genom samverkan mellan<br>olika aktörer i samhället som positiva effekter<br>kan uppnås. Vid genomförandet av det brotts-<br>förebyggande programmet har därför det första<br>steget varit att initiera en sådan bred samverkan<br>och att visa vilka möjligheter det finns att före-</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>bygga brott. Det har medfört att det inlednings-<br>vis funnits relativt få brottsförebyggande projekt<br>som har uppfyllt de krav som ställts för att de<br>skall kunna tilldelas bidrag från kommittén. An-<br>talet sådana projekt har emellertid ökat efter<br>hand. Kommittén har nu beslutat om bidrag till<br>brottsförebyggande arbete motsvarande de 10,2<br>miljoner kronor som kommittén ursprungligen<br>tilldelades. Regeringen avser tilldela kommittén<br>ytterligare 4 miljoner kronor för stöd till brotts-<br>förebyggande projekt under den återstående tid<br>som kommittén kommer att vara verksam.</p>
<p>För att åstadkomma ett effektivt brottsföre-<br>byggande arbete krävs också på andra områden<br>systematiska och åtgärdsinriktade projekt som<br>följs och utvärderas. Vidare är det angeläget att<br>den samlade kunskapen sprids till dem som<br>praktiskt arbetar med frågorna. Det finns behov<br>av att på olika sätt nationellt stödja denna kun-<br>skapsuppbyggnad och förmedling av informa-<br>tion. Under innevarande budgetår har avsatts 6,5<br>miljoner kronor till KBA för att i samverkan<br>med BRÅ inleda försöksverksamhet med med-<br>ling.</p>
<p>Av de medel som enligt storstadspropositio-<br>nen (Prop. 1997/98:165) skall användas till<br>brottsförebyggande insatser i storstäder torde det<br>dock inte bli aktuellt för kommittén att fördela<br>något bidrag under den tid som återstår fram till<br>årsskiftet. De särskilda insatserna i storstadsom-<br>rådena har aktualiserats relativt sent under kom-<br>mitténs verksamhetstid. Dessutom innebär upp-<br>delningen i stadsdelsnämnder att det tar längre<br>tid för storstadskommunerna än för andra kom-<br>muner att utveckla formerna för sitt engagemang<br>i det brottsförebyggande arbetet. De särskilt mot<br>storstäderna riktade brottsförebyggande arbetet<br>har emellertid påbörjats och kan förväntas få<br>stark draghjälp av den satellitkonferens KBA<br>planerat till december i år. Medlen bör därför i<br>stället disponeras av Brottsförebyggande rådet<br>för att under kommande budgetår användas till<br>bidrag till brottsförebyggande arbete i storstä-<br>derna.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för budgetåret<br>1999 fastställs till 7 200 000 kronor. För budget-<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>7 200 000 kronor. /</p>
<p>112</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<h1>10 Övrig statlig verksamhet</h1>
<h2>10.1 Allmänna advokatbyråer</h2>
<p>De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är<br>att lämna biträde och rådgivning enligt rätts-<br>hjälpslagen. Jurist vid allmän advokatbyrå bör<br>också åta sig uppdrag som god man, likvidator<br>eller liknande i de fall uppdragen annars skulle<br>vara svåra att få utförda därför att ersättning inte<br>kan påräknas. Byråerna får täckning för sina<br>kostnader i dessa ärenden från ett driftbidragsan-<br>slag. Om det kan ske utan hinder för den verk-<br>samhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall<br>byråerna även lämna annat biträde i rättsliga an-<br>gelägenheter.</p>
<p>Det finns 25 allmänna advokatbyråer. Sedan<br>de allmänna advokatbyråerna inrättades har åtta<br>byråer avvecklats, senast Allmänna advokatbyrån<br>i Karlstad våren 1998.</p>
<p>Ekonomiskt mål</p>
<p>Det ekonomiska målet för budgetåret 1998, som<br>kommer att gälla även under budgetåret 1999, är<br>att varje byrå skall generera intäkter exklusive fi-<br>nansiella intäkter som motsvarar minst verksam-<br>hetens kostnader exklusive finansiella kostnader,<br>dvs. full kostnadstäckning i enlighet med av-<br>giftsförordningen (1992:191). Under 1997 upp-<br>fyllde endast 10 av de allmänna advokatbyråerna<br>målet. Under de första sex månaderna 1998 var<br>det endast 3 allmänna advokatbyråer som upp-<br>fyllde det ekonomiska målet.</p>
<p>Resultatutveckling</p>
<p>Verksamhetsutfallet för de allmänna advokatby-<br>råerna var - 5,6 miljoner kronor 1997. Resultatet<br>för de allmänna advokatbyråerna har försämrats<br>och huvudförklaringen är de förändrade reglerna<br>om underhållsbidrag och en allt hårdare konkur-<br>rens i branschen. Domstolsverkets prognos för<br>de närmaste åren pekar på en fortsatt minskning<br>av antalet ärenden vid de allmänna advokatbyrå-<br>erna. Detta främst till följd av en ny rättshjälpslag<br>och att de allmänna advokatbyråernas exklusiva<br>rätt till ersättning av staten i vissa likvidations-<br>ärenden kommer att upphöra.</p>
<p>Regeringens bedömning</p>
<p>I en departementspromemoria som remissbe-<br>handlats föreslogs 1992 att de allmänna advokat-<br>byråerna skulle avvecklas (Ds 1992:51). Dåva-<br>rande regering föreslog ingen avveckling med<br>motiveringen att byråernas lönsamhet framöver<br>förväntades bli helt tillfredsställande. Därutöver<br>skulle en avveckling med all sannolikhet ge upp-<br>hov till betänkliga kostnader i det rådande stats-<br>finansiella läget. Slutligen uttalade regeringen<br>med hänvisning till tidigare uttalanden att byråer<br>som saknade förutsättningar att drivas vidare<br>kunde komma att läggas ned (prop. 1992/93:100<br>bil. 3 s. 124, bet. 1992/93:JuU26, rskr. 1992/93:<br>224).</p>
<p>Sedan flera år gäller den principen att kon-<br>kurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i<br>myndighetsform om det inte finns särskilda skäl<br>för det. De allmänna advokatbyråerna inrättades<br>ursprungligen för att tillgodose det ökade behov<br>av kvalificerade juristtjänster i hela landet som</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 4</p>
<p>antogs bli följden av 1973 års rättshjälpsreform.<br>Vidare skulle systemet med allmänna byråer ge<br>staten kostnadsinsyn i advokatverksamhet.</p>
<p>De ursprungliga skälen har inte längre samma<br>tyngd. Det finns mer än dubbelt så många advo-<br>kater i landet som för tjugofem år sedan. Det är<br>t.o.m. så att det i vissa orter råder en överetable-<br>ring av advokater vilket bl.a. har påverkat resul-<br>taten för de allmänna advokatbyråerna. De cirka<br>90 advokater som är anställda vid de allmänna<br>byråerna utgör drygt två procent av landets ad-<br>vokater. De är med få undantag verksamma i<br>landets större städer där tillgången på advokater<br>är god eller mycket god. Målet med en god ju-<br>risttillgång i hela landet är i dag uppfyllt obero-<br>ende av om det finns statligt ägda advokatbyråer<br>eller inte. När det gäller kostnadsinsynen och det<br>allmännas behov att hålla nere kostnaderna för<br>de statliga insatserna inom detta område kan des-<br>sa mål nås bättre genom t.ex. upphandling av ad-<br>vokattjänster eller genom förhandlingar med fö-<br>reträdare från Sveriges advokatsamfund.</p>
<p>De ursprungliga motiven för inrättandet av de<br>allmänna advokatbyråerna är således inte längre<br>bärkraftiga. Resultatutvecklingen är sådan att en<br>fortsatt drift av byråerna på sikt kommer att in-<br>nebära att verksamheten måste finansieras med<br>medel från det övriga rättsväsendet. Som framgår<br>ovan är det endast ett fåtal advokatbyråer som<br>kommer att uppnå det ekonomiska målet under<br>1998. Det är inte rimligt, särskilt mot bakgrund<br>av att verksamheten är konkurrensutsatt, att ta<br>medel från domstolar, polisväsendet, åklagarvä-<br>sendet eller kriminalvården för att subventionera<br>en fortsatt drift. Mot bakgrund av resultatut-<br>vecklingen och då det inte längre finns några skäl<br>för att driva advokatverksamhet i statlig regi bör<br>de allmänna advokatbyråerna avvecklas. En av-<br>veckling av byråerna kommer, enligt Dom-<br>stolsverket, att kosta cirka 50 - 60 miljoner kro-<br>nor, i beloppet ligger kostnader för en<br>awecklingsorganisation. För närvarande finns<br>det cirka 40 miljoner kronor i tillgångar att an-<br>vända vid en avveckling av byråerna.</p>
<p>Regeringen kommer att ge Domstolsverket i<br>uppdrag att svara för avvecklingen av de allmänna<br>advokatbyråerna. I uppdraget kommer också att<br>ingå att se över hur taxorna inom rättshjälps-<br>området bör fastställas i framtiden.</p>
<p>Eftersom det är angeläget att medborgarnas<br>behov av juridiska tjänster tillgodoses har rege-<br>ringen för avsikt att ge en särskild utredare i<br>uppdrag att se över frågan. Jämfört med när de</p>
<p>allmänna advokatbyråerna inrättades finns det i<br>dag en rad olika instanser som vid sidan av byrå-<br>erna på olika sätt ger juridisk rådgivning. Som<br>exempel kan nämnas kommunernas konsument-<br>vägledare, det kommunala ansvaret inom famil-<br>jerådgivnings- och skuldsaneringsområdet, den<br>juridiska rådgivning som lämnas av banker och<br>försäkringsbolag samt olika initiativ av advokater<br>med kostnadsfri rådgivning. Därutöver har den<br>tekniska utvecklingen inneburit och kommer att<br>innebära nya möjligheter för att tillgodose beho-<br>ven inom detta område.</p>
<p>114</p>
<p>Eländers Gotab, Stockholm 1998</p>
<p>Utrikesförvaltning<br>och internationell<br>samverkan</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo5-6</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Inledning..................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................7</p>
<p>2.2 Utgiftsutvecklingen.................................................................................7</p>
<p>2.3 Resultatbedömning..................................................................................8</p>
<p>2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området..........................................8</p>
<p>2.3.2 Resultat...................................................................................................14</p>
<p>2.3.3 Prioriteringar..........................................................................................15</p>
<p>3 Utrikesförvaltningen m.m....................................................................................19</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................19</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................19</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................19</p>
<p>3.4 Anslag.....................................................................................................20</p>
<p>Al Utrikesförvaltningen...................................................................20</p>
<p>A2 Nordiskt samarbete.....................................................................21</p>
<p>A3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. .22</p>
<p>4 Internationella organisationer..............................................................................23</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................23</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................23</p>
<p>4.3 Resultatbedömning................................................................................23</p>
<p>4.4 Anslag.....................................................................................................24</p>
<p>Bl Bidrag till vissa internationella organisationer..........................24</p>
<p>B2 Nordiska ministerrådet...............................................................28</p>
<p>B3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling<br>(OECD)......................................................................................29</p>
<p>B4 Fredsfrämjande verksamhet........................................................30</p>
<p>5 Information om Sverige i utlandet.......................................................................33</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................33</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................33</p>
<p>5.3 Resultatbedömning................................................................................34</p>
<p>5.4 Revisionens iakttagelser........................................................................34</p>
<p>5.5 Anslag.....................................................................................................34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Cl Svenska institutet........................................................................34</p>
<p>C2 Övrig information om Sverige i utlandet..................................35</p>
<p>6 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.............................................37</p>
<p>6.1 Omfattning............................................................................................37</p>
<p>6.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................37</p>
<p>6.3 Resultatbedömning...............................................................................38</p>
<p>6.4 Revisionens iakttagelser........................................................................38</p>
<p>6.5 Anslag....................................................................................................38</p>
<p>Dl Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska<br>området........................................................................................38</p>
<p>D2 Information och studier om säkerhetspolitik och<br>fredsfrämjande utveckling..........................................................39</p>
<p>D3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-<br>institut (SIPRI)...........................................................................39</p>
<p>D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell<br>säkerhet........................................................................................40</p>
<p>D5 Utrikespolitiska Institutet..........................................................41</p>
<p>D6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och<br>säkerhetspolitisk betydelse.........................................................41</p>
<p>7 Övriga utrikespolitiska frågor.............................................................................43</p>
<p>7.1 Omfattning............................................................................................43</p>
<p>7.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................43</p>
<p>7.3 Resultatbedömning...............................................................................44</p>
<p>7.4 Revisionens iakttagelser........................................................................44</p>
<p>7.5 Anslag....................................................................................................44</p>
<p>El Inspektionen för strategiska produkter.....................................44</p>
<p>E2 Europainformation m.m.............................................................45</p>
<p>E3 Föreningen Norden....................................................................47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och in-</p></td><td>
<p>temationell samverkan enligt följande upp-<br>ställning:</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>[Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp<br>(tusental kronor)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 740 101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Nordiskt samarbete</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 486</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>491 608</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Nordiska ministerrådet</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>290 043</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling<br>(OECD)</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>26 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande verksamhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>146 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Svenska institutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>51 826</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Övrig information om Sverige i utlandet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>14 835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 409</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande<br>utveckling</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>Bidrag till Stockholms internationella fredstorskningsinstitut<br>(SIPRI)</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>20 755</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D4</p></td><td>
<p>Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>11 080</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D5</p></td><td>
<p>Utrikespolitiska Institutet</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>10216</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D6</p></td><td>
<p>Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk<br>betydelse</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 891</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El</p></td><td>
<p>Inspektionen för strategiska produkter</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 027</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Europainformation m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>21 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Föreningen Norden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>2 871 318</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>2 Inledning</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och interna-<br>tionell samverkan består av följande verksam-<br>hetsområden: utrikesförvaltning, internationella<br>organisationer, information om Sverige i utlan-<br>det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor<br>samt övriga utrikespolitiska frågor. Myndigheter<br>som verkar inom utgiftsområdet är Svenska in-<br>stitutet och Inspektionen för strategiska pro-<br>dukter.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<p>Utfall Anslag Utgifts-</p>
<p>1997 1998 prognos</p>
<p>1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
</table>
<p>2 476 2 811 2 767 2 871 2 895 2 931</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Den svenska utrikesförvaltningen har aktivt<br>medverkat till att förverkliga regeringens ambi-<br>tioner och mål på det utrikespolitiska området så<br>som de här redovisas i inledningen till utgiftsom-<br>rådet. Utfallet för utgiftsområdet blev år 1997 ca<br>0,3 miljarder kronor lägre än budgeterat beroen-<br>de på svårigheten att exakt förutse storleken på<br>de obligatoriska bidragen till internationella or-<br>ganisationer och framför allt till FN:s fredsbeva-<br>rande operationer.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Utrikesförvaltningens verksamhet anpassas<br>fortlöpande efter de krav som en ökande inter-<br>nationalisering ställer på Sverige. Den 1996 ge-<br>nomförda integrationen av Utrikesdepartemen-<br>tets verksamhet (utrikespolitik, handel, inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete och migration)<br>förbättrar departementets möjligheter att tillva-<br>rata svenska intressen såväl i vårt närområde och<br>i Europa som globalt. Amsterdamfördraget, som<br>godkänts av riksdagen, förberedelserna för EU:s<br>utvidgning och samarbetet i Norden och Öster-<br>sjöområdet har under det gångna året varit vikti-<br>ga frågor liksom Europas säkerhetspolitiska om-<br>daning och Sveriges medlemskap i FN:s<br>säkerhetsråd. Stor uppmärksamhet har även äg-<br>nats främjandet av svenska ekonomiska intressen<br>i utlandet och den successiva anpassningen av vå-<br>ra förbindelser med länderna i Afrika, Asien och<br>Latinamerika till en ny tids krav.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveri-<br>ges intressen i förbindelserna med andra länder.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Prioriterade uppgifter i svensk utrikespolitik un-<br>der 1999 är främjande av demokrati och mänskli-<br>ga rättigheter, fortsatt reformering av FN och<br>dess fackorgan, nedrustning, utveckling av kon-<br>fliktförebyggande verksamhet, ökad internatio-<br>nell samverkan för att skapa effektiva motmedel<br>mot internationell terrorism, att göra utrikesför-</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>valtningen till ett bättre instrument i näringspo-<br>litiken, EU-samarbetet och unionens utvidgning,<br>skapandet av en alleuropeisk säkerhets- och sam-<br>arbetsordning, att bidra till Rysslands fortsatta<br>inlemmande i europeiskt samarbete, det nordisk-<br>baltiska samarbetets fortsatta utveckling, utveck-<br>ling av samarbetet i Ostersjö- och Barentsregio-<br>nen och områdets integration i en vidare euro-<br>peisk samverkan, förnyelse av Sveriges globala<br>biståndssamarbete, särskilt vad gäller Afrika,<br>samt vidareutveckling av migrationspolitiken<br>med ett europeiskt perspektiv.</p>
<p>2.3 Resultatbedömning</p>
<p>2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom<br>området</p>
<p>Sveriges fred och det svenska folkets säkerhet<br>och välfärd är beroende av utvecklingen i om-<br>världen och av vårt lands mångskiftande samver-<br>kan med andra länder. Till följd av den ekono-<br>miska globaliseringen och den europeiska<br>integrationen växer fortlöpande detta beroende,<br>och ökande krav ställs på svensk utrikespolitik<br>och svensk utrikesförvaltning att tillvarata svens-<br>ka intressen och hävda svenska ståndpunkter.<br>Okad sysselsättning utgör ett huvudmål för rege-<br>ringens politik. Att medverka i ansträngningarna<br>att nå detta mål är en viktig uppgift för utrikes-<br>förvaltningen.</p>
<p>Främst genom vårt medlemskap i Europeiska<br>unionen (EU) deltar Sverige aktivt i formandet<br>av det framtida Europa. Svensk utrikespolitik har<br>genom EU fått en ny dimension, samtidigt som<br>medlemskapet i allt högre grad påverkar vårt eget<br>samhälles utveckling och vårt folks levnadsvill-<br>kor. Med Amsterdamfördraget, som riksdagen<br>godkände våren 1998, fördjupas samarbetet inom<br>EU på för Sverige viktiga områden. Fördraget<br>utgjorde en förutsättning för beslutet i december<br>1997 att påbörja anslutningsprocessen av nya<br>medlemmar. Att denna process omfattar samtli-<br>ga elva kandidatländer innebär att en central strä-<br>van i svensk utrikespolitik förverkligats.</p>
<p>Vårt närmaste grannskap, Norden, Östersjö-<br>området och Barentsregionen, intar självfallet en<br>central plats i de svenska utrikesförbindelserna.<br>Regeringen har lagt särskild vikt vid att befästa<br>och bygga ut samarbetet på olika områden mel-<br>lan länderna i vår del av Europa. Nordeuropas<br>integration i en ny alleuropeisk säkerhets- och<br></p>
<p>samarbetsordning förblir ett huvudmål för<br>svensk utrikespolitik.</p>
<p>Framför allt vad som skett och sker i västra<br>Balkan visar på nödvändigheten av ett gemen-<br>samt ansvar för fred och säkerhet i Europa med<br>särskild inriktning på konfliktförebyggande<br>verksamhet. Förutom genom EU medverkar<br>Sverige till framväxten av en alleuropeisk säker-<br>hets- och samarbetordning genom Organisatio-<br>nen för säkerhet och samarbete i Europa<br>(OSSE), Europarådet, Västeuropeiska unionen<br>(VEU) och Euro-atlantiska partnerskapsrådet<br>(EAPR) med Partnerskap för fred (PFF).</p>
<p>Ytterst vilar vårt lands säkerhet och vårt folks<br>trygghet och välfärd på den vidare, globala ut-<br>vecklingen. Denna präglas av ökande världshan-<br>del, globala kapitalrörelser och snabba framsteg,<br>inte minst inom informationsteknologin. Ut-<br>vecklingen medför ökat välstånd för många län-<br>der och grupper inom länderna. Den leder emel-<br>lertid också till växande klyftor mellan och inom<br>länderna och utsätter på många håll miljön för<br>svåröverskådliga påfrestningar. I svensk utrikes-<br>politik förenas därför vårt konsekventa arbete för<br>allt friare världshandel med förnyat utvecklings-<br>samarbete och strävan efter en miljömässigt håll-<br>bar global utveckling.</p>
<p>Risken för ett förödande stormaktskrig har så<br>gott som upphört, men runt om i världen ut-<br>kämpas väpnade konflikter, orsakade av djupgå-<br>ende etniska, religiösa och ekonomiska motsätt-<br>ningar och rent maktpolitisk fiendskap. Krigs-<br>handlingar, kränkningar av mänskliga rättigheter,<br>svält och misär vållar svåra lidanden och driver<br>människor att fly. Trots framsteg på nedrust-<br>ningsområdet under senare år har hotet om<br>spridning av kärnvapen fått ny aktualitet. Mot<br>denna bakgrund har traditionellt centrala områ-<br>den i svensk utrikespolitik som nedrustning, sär-<br>skilt av massförstörelsevapen, krav på respekt för<br>folkrätt och mänskliga rättigheter och främjande<br>av demokrati, rättfärdig social och ekonomisk<br>utveckling och jämställdhet mellan könen beto-<br>nats än starkare. Fredsfrämjande insatser och<br>strävan att finna metoder att tidigt förebygga<br>konflikter har blivit allt viktigare uppgifter för<br>svensk säkerhetspolitik. Migrationspolitiken har<br>blivit en integrerad del av Utrikesdepartementets<br>verksamhet.</p>
<p>Sveriges medlemskap i Förenta nationerna<br>(FN) och dess olika organ liksom i Världshan-<br>delsorganisationen (WTO) är av grundläggande<br>betydelse för vårt lands möjligheter att påverka<br>den globala utvecklingen. Till följd av sin plats i</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>säkerhetsrådet har Sverige under 1997 och 1998<br>ett särskilt ansvar för FN:s förmåga att upprätt-<br>hålla internationell fred och säkerhet och har<br>därutöver aktivt påverkat det reformarbete som<br>sker inom världsorganisationen.</p>
<p>En väl samordnad information i utlandet om<br>Sverige och svenska förhållanden utgör en bety-<br>delsefull del av svensk utrikespolitik. Nämnden<br>för Sverigefrämjande i utlandet har befäst sin roll<br>som samarbetsforum för strategiskt Sverige-<br>främjande insatser.</p>
<p>FN och global säkerhet</p>
<p>Gränsen mellan militär och icke-militär säkerhet<br>har blivit mindre skarp. Bland världssamfundets<br>stater sprids alltmera insikten om att miljöförstö-<br>ring, massfattigdom, etniskt, religiöst och poli-<br>tiskt förtryck, internationell terrorism, grov in-<br>ternationell brottslighet och spridning av<br>massförstörelsevapen är hot, som måste mötas<br>globalt på samma sätt som krig och väpnade<br>konflikter. Att trygga enskilda människors sä-<br>kerhet och skapa bättre levnadsvillkor för vår<br>egen och framtida generationer fordrar ökad in-<br>ternationell samverkan.</p>
<p>Betydelsen av att långsiktigt bygga för fred<br>genom att främja respekten för mänskliga rättig-<br>heter, demokrati och social och ekonomisk ut-<br>veckling vägleder i hög grad svenskt internatio-<br>nellt agerande. Att förebygga konflikter inom<br>länder och genom snabba internationella insatser<br>hejda väpnade konflikter såväl inom som mellan<br>enskilda stater har blivit en allt viktigare uppgift<br>för globalt samarbete. Sverige spelar här en aktiv<br>roll, inte minst genom ett fortsatt deltagande i<br>den NATO-ledda fredsstyrkan (SFOR) i Bosni-<br>en-Hercegovina och FN-styrkan i Makedonien<br>(UNPREDEP).</p>
<p>FN bär ett ansvar för ekonomisk och social<br>utveckling i alla dess aspekter. Både för att före-<br>bygga väpnade konflikter och för att möta icke-<br>militära hot spelar FN och dess olika organ en<br>central roll. Under 1990-talet har FN genom en<br>rad stora konferenser fört upp miljö, mänskliga<br>rättigheter, befolkningsfrågor, kvinnor och social<br>utveckling samt boende och bebyggelse på den<br>globala dagordningen. Att ge dessa konferenser<br>en effektiv och samordnad uppföljning är en<br>långsiktig och ofta mödosam uppgift, som t.ex.<br>klimatkonferensen i Kyoto i december 1997 vi-<br>sar. Att medverka i detta arbete är en viktig del av<br>Sveriges internationella solidaritetspolitik.</p>
<p>Det växande behovet av internationell sam-<br>verkan på skilda områden ställer ökade krav på<br>FN:s handlingsförmåga och effektivitet. En vik-<br>tig förutsättning för att FN skall kunna fungera<br>effektivt är att samtliga medlemsländer fullgör<br>sina ekonomiska skyldigheter. Samtidigt är radi-<br>kala reformer av FN-arbetet nödvändiga.</p>
<p>Folkrätten intar sedan länge en central plats i<br>svensk utrikespolitik. Av särskild vikt idag är att<br>förbättra efterlevnaden av folkrättens bestäm-<br>melser och att staterna ansluter sig till bindande<br>tvistlösningsmekanismer.</p>
<p>Arbetet för de mänskliga rättigheterna måste<br>ständigt föras vidare. Att stärka och skydda de<br>mänskliga rättigheterna får en allt viktigare plats i<br>svensk utrikespolitik. Fortfarande utdöms och<br>verkställs dödsstraff i stort antal på många håll i<br>världen. Dödsstraffet liksom förekomsten av<br>tortyr och godtyckliga avrättningar måste be-<br>kämpas aktivt. Respekten för de mänskliga rät-<br>tigheterna och den humanitära rätten i inbör-<br>deskonflikter måste stärkas.</p>
<p>Först under senare år har jämställdhet mellan<br>kvinnor och män, inte minst kvinnors rättigheter<br>och barnens rättigheter på allvar uppmärksam-<br>mats internationellt. Detta är ett för svensk poli-<br>tik angeläget område i FN och andra samman-<br>hang.</p>
<p>Sverige fortsätter målmedvetet ansträngning-<br>arna att föra det internationella nedrustningsar-<br>betet vidare. Vi tillmäter kämvapennedrustning<br>och icke-spridning av kärnvapen särskild bety-<br>delse. Beslutet sommaren 1998 att vid nedrust-<br>ningskonferensen (CD) i Geneve inleda för-<br>handlingar om ett avtal, som förbjuder fram-<br>ställning av klyvbart material för vapenändamål,<br>inger förhoppningar. Samtidigt utgör Indiens<br>och Pakistans provsprängningar med kärnvapen<br>våren 1998 ett allvarligt hot och svårt bakslag för<br>de internationella ansträngningarna för nedrust-<br>ning och icke-spridning av kärnvapen.</p>
<p>Efter Indiens och Pakistans provsprängningar<br>med kärnvapen gjorde den svenska utrikesmi-<br>nistern tillsammans med sju andra utrikesminist-<br>rar i juni 1998 ett uttalande, vari de riktade en<br>kraftfull uppmaning såväl till de fem "officiella"<br>kämvapenmaktema som till Indien, Israel och<br>Pakistan att ta sitt fulla ansvar för att få till stånd<br>ett totalt avskaffande av kärnvapnen.</p>
<p>Annu består hotet från biologiska och kemis-<br>ka vapen och därmed nödvändigheten att aktivt<br>fullfölja nedrustningsarbetet på dessa områden. I<br>dagens konflikter är det emellertid konventio-<br>nella vapen, särskilt lätta vapen, som skördar off-</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>ren, i stor utsträckning bland civilbefolkningen.<br>Dessa vapen ägnas allt större internationell upp-<br>märksamhet. Sverige deltar aktivt i detta arbete,<br>bl.a. i FN:s expertgrupp för frågor rörande lätta<br>vapen.</p>
<p>Sverige fäster stor vikt vid genomförandet av<br>det globala Wassenaar-arrangemanget med syfte<br>att hindra spridning av krigsmateriel och strate-<br>giskt känsliga produkter. Stor betydelse tillmäter<br>regeringen också EU:s rådsbeslut i juni 1998 att<br>anta en uppförandekod för krigsmaterielexport,<br>som syftar till att skapa en hög gemensam stan-<br>dard för medlemmarnas politik på exportkon-<br>trollområdet.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete behandlas un-<br>der utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.</p>
<p>Ett vidgat internationellt ekonomiskt utbyte</p>
<p>Utrikeshandel är en stark drivkraft för ekono-<br>misk tillväxt och utveckling. Det gäller globalt, i<br>utvecklingsländerna såväl som i EU och i Sveri-<br>ge. Världshandeln växer som en följd av globali-<br>seringen snabbare än världsproduktionen. För ett<br>utrikeshandelsberoende land som Sverige är fri-<br>handel en nödvändighet. Därför verkar Sverige<br>för multilateralt samarbete och väl fungerande<br>spelregler för den internationella handeln. Detta<br>är en förutsättning för att alla länder oavsett<br>ekonomisk och politisk styrka skall ges lika rät-<br>tigheter.</p>
<p>WTO har under sina första tre år varit fram-<br>gångsrikt med att förstärka det globala regelver-<br>ket. Under 1997 slutfördes tre viktiga avtal,<br>nämligen avtalen om handel med telekommuni-<br>kations- och finansiella tjänster samt avtalet om<br>frihandel med IT-produkter. Vid WTO:s andra<br>ministerkonferens, som ägde rum 1998, gav<br>medlemsregeringarna organisationen i uppdrag<br>att påbörja förberedelsearbetet inför beslut om<br>en ny multilateral förhandlingsrunda om ökad<br>frihandel. EU kommer att verka för att beslutet<br>fattas vid WTO:s tredje ministerkonferens hös-<br>ten 1999 med förhandlingsstart år 2000. Samti-<br>digt som arbetet med fortsatt liberalisering av<br>världshandeln måste ske genom nya förhandling-<br>ar i WTO, är det viktigt att världens samtliga<br>stater omfattas av regelsystemet. Idag är 132 län-<br>der medlemmar i WTO, medan 30 stater för-<br>handlar om medlemskap.</p>
<p>Regionala frihandelsarrangemang utgör nor-<br>malt värdefulla och pådrivande komplement till<br>multilaterala lösningar. Sveriges agerande utgör<br></p>
<p>ett gott exempel på en sådan positiv samverkan.<br>EU och Europa bildar en av världens mest öppna<br>marknader, och vårt land har alltsedan inträdet i<br>EU drivit vår traditionella frihandelslinje och ar-<br>betat för fortsatt och ökad öppenhet mot om-<br>världen. Sverige verkar för en reform av EU:s<br>gemensamma jordbrukspolitik och därigenom<br>för en liberalisering av världshandeln med jord-<br>bruksprodukter. Vi fortsätter att arbeta för en<br>förbättring av utvecklingsländernas tillträde till<br>den europeiska marknaden och deras integration<br>i världshandeln. Sverige lägger särskild vikt vid<br>ett närmare EU-samarbete med Central- och<br>Östeuropa och länderna i Medelhavsområdet.</p>
<p>De svenska medlemsavgifterna för flera av de<br>internationella ekonomiska samarbetsorganisa-<br>tionerna finansieras över utgiftsområde 24<br>Näringsliv.</p>
<p>EU. Samarbete och säkerhet i Europa</p>
<p>EU är den främsta drivkraften i den omdaning av<br>Europa som blev möjlig genom sovjetväldets<br>sammanbrott. Ytterst gäller det att befästa freden<br>och demokratin och att skapa välstånd i hela Eu-<br>ropa. Europeiska rådets beslut i Luxemburg i de-<br>cember 1997 att inleda utvidgningsprocessen<br>med samtliga elva kandidatländer var därför av<br>central betydelse för Europas framtid. Utvidg-<br>ningen reser krav på både unionen och kandi-<br>datländerna. Nya medlemsländer måste uppfylla<br>regelverkets höga krav på demokrati, marknads-<br>ekonomi och ett fungerande rättssamhälle.</p>
<p>Vid sidan av utvidgningen står nu flera stora<br>och betydelsefulla frågor på EU:s dagordning<br>1999 och åren därefter. Den gemensamma valu-<br>tan införs i elva länder vid årsskiftet 1998/99.<br>Utvidgningen framtvingar institutionella refor-<br>mer. Viktiga beslut måste fattas om EU:s budget<br>och om reformering av den gemensamma jord-<br>brukspolitiken liksom om regional- och struk-<br>turpolitiken.</p>
<p>En central uppgift för Utrikesdepartementet<br>är att verka samordnande i EU-frågor, att bevaka<br>andra staters ställningstaganden och att bidra<br>med utrikes- och europapolitiska aspekter på<br>svenska ställningstaganden i EU-frågor. Depar-<br>tementet skall stimulera en bred och fördjupad<br>diskussion om EU:s långsiktiga utveckling och<br>om svensk Europapolitik i ett längre perspektiv.<br>Efterfrågan på EU-information från departe-<br>mentet har fortlöpande ökat, och särskilda medel<br>har avsatts för detta ändamål.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>I flertalet central- och östeuropeiska länder<br>har den ekonomiska omvandlingen fortsatt och<br>demokratin befästs, om än med avsevärda skill-<br>nader mellan olika stater. Stabil demokrati och<br>förbättrade sociala och ekonomiska villkor i<br>Central- och Östeuropa utgör en förutsättning<br>för bestående fred och säkerhet i hela Europa.<br>Att bidra till en sådan utveckling är det övergri-<br>pande målet för Sveriges stöd till Central- och<br>Östeuropa.</p>
<p>Den allvarliga ekonomiska och politiska kris<br>som blossade upp i Ryssland 1998 skapar ökad<br>osäkerhet om utvecklingen i landet på både kor-<br>tare och längre sikt. En fortsatt och framgångsrik<br>reformprocess i Ryssland är av avgörande bety-<br>delse för europeisk säkerhet. Att successivt allt-<br>mera inlemma Ryssland i europeiskt samarbete är<br>en angelägenhet för hela EU. I både alleuropeiskt<br>och regionalt perspektiv fäster Sverige största<br>vikt vid en konstruktiv dialog och ett växande<br>samarbete med Ryssland. President Boris Jeltsins<br>statsbesök i Sverige 1997 var ett betydelsefullt led<br>i denna svenska politik.</p>
<p>Ett andra treårsprogram för utvecklingssamar-<br>bete med Central- och Östeuropa åren 1999-<br>2001 framlades våren 1998. Regeringen vill med<br>detta samarbete främja en säkerhetsgemenskap,<br>fördjupa demokratins kultur och stödja en socialt<br>hållbar ekonomisk omvandling och en miljömäs-<br>sigt hållbar utveckling. Programmet är inriktat på<br>att bistå de länder som sökt inträde i EU i förbe-<br>redelserna för medlemskap, på en vidare integra-<br>tion av Ryssland och Ukraina i europeiska sam-<br>arbetsstrukturer och på åtgärder för att förbättra<br>den sociala situationen i samarbetsländerna. Prio-<br>riterade samarbetsländer är Estland, Lettland,<br>Litauen och Polen samt Ryssland och Ukraina.</p>
<p>Det före detta Jugoslavien har förblivit ett tra-<br>giskt och hotfullt undantag från en i övrigt fred-<br>lig omvandling av Europa efter det kalla krigets<br>slut. Freden har bestått i Bosnien-Hercegovina,<br>men konflikten mellan den serbiska regimen och<br>den albanska befolkningsmajoriteten i Kosovo<br>trappades 1998 upp till väpnad nivå med nya<br>flyktingströmmar och risk för spridning till i<br>första hand Albanien och Makedonien som följd.<br>Sverige deltar aktivt, främst i FN:s säkerhetsråd, i<br>de internationella ansträngningarna att få till<br>stånd en fredlig reglering av konflikten och för-<br>hindra vidare upptrappning och spridning. Vårt<br>land kommer att fortsätta sitt djupa engagemang<br>för fred och försoning i före detta Jugoslavien<br>både genom humanitära insatser av skilda slag,<br>stöd till flyktingåtervandring och återuppbygg-<br></p>
<p>nad och genom medverkan i fredsfrämjande mi-<br>litära operationer.</p>
<p>Atlantpakten (NATO) med EAPR och PFF<br>och OSSE är vid sidan av EU de viktigaste orga-<br>nisationerna i framväxten av den alleuropeiska<br>säkerhetsstruktur som är ett långsiktigt mål för<br>svensk utrikespolitik. De spelar liksom VEU och<br>Europarådet skilda roller i denna process. Ge-<br>nom vårt medlemskap i EU, OSSE och Euro-<br>parådet, vårt observatörskap i VEU och vårt<br>deltagande i EAPR och PFF-samarbetet tar Sve-<br>rige ett betydande ansvar för uppbyggnaden av<br>en alleuropeisk säkerhetsstruktur till gagn för vår<br>egen trygghet och säkerhet. Även bilaterala för-<br>bindelser med olika länder är av stor betydelse.<br>Regeringen fäster här särskild vikt vid den säker-<br>hetspolitiska dialogen med Finland.</p>
<p>Enligt beslut 1997 blir Polen, Tjeckien och<br>Ungern 1999 medlemmar av NATO. En rad<br>andra stater, bland dem de tre baltiska länderna,<br>önskar inträde, och dörren har också lämnats<br>öppen för en fortsatt utvidgning. Utvidgningen<br>är ett led i den pågående förändringen av NATO<br>och även en del av omdaningen av den europeis-<br>ka säkerhetsstrukturen efter det kalla kriget.<br>NATO, som är en struktur för militärt samar-<br>bete, har de senaste åren påtagit sig en central roll<br>på det fredsfrämjande området i Europa. Sverige<br>välkomnar förändringen från exklusiv inriktning<br>på försvar av medlemsländerna till bred samver-<br>kan även med utanförstående länder för att möta<br>nya hot mot europeisk säkerhet.</p>
<p>I ett Europa, där säkerhetshoten i växande ut-<br>sträckning är icke-militära, är själva förändrings-<br>processen i NATO och den europeiska säker-<br>hetsstrukturen det centrala. Det viktiga är att<br>denna process som helhet leder fram mot ge-<br>mensam säkerhet och en alleuropeisk säkerhets-<br>gemenskap.</p>
<p>Till de grundläggande principerna för europe-<br>isk säkerhet hör varje lands rätt att självt träffa<br>sitt säkerhetspolitiska vägval, att inga nya skilje-<br>linjer får skapas i Europa och att alla stater bär ett<br>ansvar för den gemensamma säkerheten. I ljuset<br>av dessa principer skall NATO:s utvidgning vär-<br>deras liksom inrättandet av NÄTO-<br>Rysslandsrådet och EAPR De är alla samman-<br>hängande delar av den positiva förändringspro-<br>cessen i europeisk säkerhet.</p>
<p>Utvidgningsbeslutet ändrar inte Sveriges för-<br>hållande till NATO. Vår militära alliansfrihet,<br>som syftar till att vårt land skall kunna vara neu-<br>tralt i händelse av krig i vårt närområde, består.<br>Den gagnar vår egen säkerhet bäst, stärker säker-</p>
<p>il</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>heten i vårt närområde och vår förmåga att med-<br>verka i uppbyggnaden av en alleuropeisk säker-<br>hetsstruktur.</p>
<p>EAPR bildar en politisk ram för PFF-<br>samarbetet. I första hand är det ett organ för<br>praktiskt samarbete om krishantering, vilket<br>NATO lägger allt större vikt vid. Sveriges delta-<br>gande i PFF och dess övningsverksamhet för-<br>bättrar vår förmåga att genomföra fredsfrämjan-<br>de operationer tillsammans med NATO och<br>övriga samarbetsländer utan att beröra försvaret<br>av vårt eget territorium. I det före detta Jugosla-<br>vien, där NATO har fortsatt att spela en central<br>fredsfrämjande roll, fullföljer Sverige på den mi-<br>litära alliansfrihetens grund sin samverkan med<br>NATO i SFOR-styrkan.</p>
<p>OSSE intar med sitt vida säkerhetsbegrepp<br>och sin breda medlemskrets en särställning i det<br>alleuropeiska säkerhetssamarbetet. I konfliktfö-<br>rebyggande arbete, icke-militär konflikthantering<br>och återuppbyggnad efter väpnade konflikter har<br>OSSE en central plats. I detta arbete utgör fältre-<br>presentationerna ett av de viktigaste instrumen-<br>ten. Sverige fäster särskild vikt vid den roll OS-<br>SE:s högkommissarie för nationella minoriteter<br>spelar för att söka avvärja etniska konflikter.</p>
<p>Rustningskontroll är en prioriterad uppgift för<br>OSSE. Sverige medverkar aktivt i utarbetandet av<br>ett nytt Wiendokument om förtroende- och sä-<br>kerhetsskapande åtgärder och följer nära de för-<br>handlingar inom OSSE:s ram som syftar till att<br>anpassa avtalet om konventionella styrkor i Eu-<br>ropa (CFE-avtalet) från 1990 efter förändrade<br>förutsättningar.</p>
<p>Europarådet har en mycket viktig uppgift när<br>det gäller att stödja och främja de mänskliga rät-<br>tigheterna, demokratin och rättsstatens princip-<br>er. Sverige fäster stor vikt vid Europarådets stöd<br>till den fortsatta demokratiska utvecklingen i<br>Central- och Östeuropa, en av rådets centrala<br>uppgifter.</p>
<p>Samarbete i Norden och Baltikum, Östersjö-<br>området och Barentsregionen</p>
<p>Säkerhet och samarbete i Norden och Baltikum,<br>i Östersjöområdet och Barentsregionen är av sär-<br>skild betydelse för Sverige. Nordeuropas säker-<br>het kan inte isoleras från europeisk och nordat-<br>lantisk säkerhet. Att det nordeuropeiska området<br>fast inlemmas i det europeiska och nordatlantiska<br>samarbetet är ett mål för svensk utrikespolitik.<br>EU och EAPR/PFF spelar här en central roll.<br></p>
<p>Sverige fortsätter att verka för en fördjupning av<br>unionens engagemang i Östersjöområdet och för<br>ett ökat EU-intresse för Barentsområdet och<br>Arktis.</p>
<p>Geografisk, historisk, kulturell och språklig<br>närhet har skapat en unik gemenskap mellan de<br>nordiska länderna. Det nordiska samarbetet bil-<br>dar en plattform för konkret samverkan och in-<br>ternationellt agerande såväl i närområdet och i<br>Europa som globalt. De nordiska länderna har<br>valt olika former för sin medverkan i de europe-<br>iska samarbets- och säkerhetssträvandena. Uti-<br>från de förutsättningar som följer av ländernas<br>skilda vägval utvecklas och fördjupas det nordis-<br>ka samarbetet.</p>
<p>Sveriges samarbete med länderna kring Öster-<br>sjön fortsätter att utvecklas och befästas på skilda<br>områden och i olika former. Med våra baltiska<br>grannländer får samarbetet alltmera en karaktär,<br>som i många avseenden liknar det nordiska och<br>nordiskt samarbete flätas alltmer samman med<br>annat samarbete i närområdet. Östersjöområdet<br>har goda förutsättningar att bli en ekonomisk<br>tillväxtregion. Det är ett svenskt intresse att alla<br>stater i regionen får medlemskap i WTO. Sverige<br>verkar för en aktivare rysk medverkan i Östersjö-<br>och Barentssamarbetet. Det är också ett svenskt<br>intresse att fastare samverkansformer utvecklas<br>mellan Östersjöstaternas råd och främst Förenta<br>staterna, viktiga EU-länder utanför området och<br>Ukraina.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med länderna i<br>Central- och Östeuropa behandlas under ut-<br>giftsområde 7 Internationellt bistånd.</p>
<p>Samarbete utanför Europa</p>
<p>Sverige har sedan länge ett brett och välutvecklat<br>bilateralt och multilateralt samarbete med länder<br>och regioner utanför Europa. Genom arbetet i<br>FN och andra internationella organisationer bi-<br>drar vårt land till att stärka internationell fred och<br>säkerhet, till att angripa hoten mot vår gemen-<br>samma miljö, till solidaritet med utvecklingslän-<br>derna, till att öka respekten för de mänskliga rät-<br>tigheterna och till att förbättra enskilda<br>människors levnadsvillkor. Vårt aktiva deltagan-<br>de i EU:s breda dialog och biståndssamarbete<br>med utvecklingsländerna har givit svensk politik<br>en ny dimension. Sverige verkar för en effektivi-<br>sering av EU:s politik. Ett aktivt deltagande i<br>förhandlingarna om en ny Lomékonvention är<br>en viktig uppgift i svensk utrikespolitik.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÄDE 5</p>
<p>Vårt lands förbindelser med Förenta staterna<br>är mycket omfattande och täta och spänner över<br>ett vitt fält från handel och vetenskapligt och<br>kulturellt utbyte till säkerhetsskapande samar-<br>bete. Sverige och Förenta staterna har livliga<br>kontakter rörande utvecklingen i Östersjöområ-<br>det och Barentsregionen. Sverige välkomnar ett<br>ökat amerikanskt engagemang och amerikansk<br>medverkan i olika civila projekt i Östersjöområ-<br>det.</p>
<p>Samarbetet mellan EU och USA inom ramen<br>för den transatlantiska agenda som underteckna-<br>des 1995 är av stort intresse för Sverige och stäl-<br>ler höga krav på utrikesförvaltningen. Det är<br>viktigt för Sverige att avtalet om ökat transatlan-<br>tiskt ekonomiskt samarbete, som slöts vid<br>toppmötet mellan EU och USA 1998, genom-<br>förs framgångsrikt. Utöver den transatlantiska<br>dialogen mellan EU och Kanada kommer Sverige<br>även fortsättningsvis att upprätthålla nära rela-<br>tioner med Kanada på en rad områden, bl.a.<br>fredsbevarande verksamhet och nedrustning<br>samt den arktiska regionens utveckling.</p>
<p>Sveriges bilaterala förbindelser med länderna i<br>Mellanöstern, Afrika, Asien, Oceanien och La-<br>tinamerika omfattar såväl politiska relationer och<br>handelsutbyte som utvecklingssamarbete.</p>
<p>Sverige har en lång tradition av engagemang<br>för en allomfattande, rättvis och varaktig freds-<br>uppgörelse i Mellanöstern. Att fredsprocessen<br>avstannat inger allvarlig oro i dagsläget och inför<br>kommande år. Vårt betydande utvecklings-<br>samarbete med palestinierna syftar till att bidra<br>till uppbyggnaden av en demokratisk palestinsk<br>stat med respekt för mänskliga rättigheter. Som<br>EU-medlem har Sverige ytterligare möjligheter<br>att påverka fredsprocessen, t.ex. genom EU:s sär-<br>skilda sändebud och den särskilde rådgivaren för<br>säkerhetsfrågor.</p>
<p>Sverige deltar aktivt i den av EU initierade<br>Barcelonaprocessen. Inom ramen för denna har<br>en Medelhavsstrategi utarbetats i syfte att skapa<br>stabilitet och välstånd i regionen. Strategin om-<br>fattar såväl utrikes- och säkerhetspolitik som<br>handel, utvecklingssamarbete och kultur. På det<br>senare området har det svenska euro-islam-<br>projektet vunnit starkt gehör.</p>
<p>I Afrika söder om Sahara, där flertalet av Sve-<br>riges programländer för utvecklingssamarbete<br>ligger, har den ekonomiska tillväxten de senaste<br>åren varit gynnsam tack vare de ekonomiska re-<br>formprogrammen, vilka Sverige stöder. Fattig-<br>domen har dock inte minskat generellt. I Stora<br>sjö-regionen har kriget 1998 åter blossat upp ef-<br></p>
<p>ter den nedtrappning som följde på den våld-<br>samma regimväxlingen i Kongo-Kinshasa 1997. I<br>södra Afrika däremot har den positiva utveck-<br>lingen förstärkts främst tack vare demokratise-<br>ringen i Sydafrika. I FN:s säkerhetsråd har Sveri-<br>ge aktivt medverkat i de internationella<br>ansträngningarna att söka förebygga och lösa<br>konflikter i Afrika bl.a. genom stöd till upp-<br>byggnaden av en afrikansk konflikthanterings-<br>förmåga.</p>
<p>I Asien har situationen det senaste året ge-<br>nomgått en dramatisk utveckling. Krisen i Ost-<br>och Sydostasien har framtvingat ekonomiska och<br>politiska reformer i berörda länder, samtidigt<br>som miljontals människor drabbats av djupare<br>fattigdom. Sverige har inom EU och FN bidragit<br>ekonomiskt till åtgärder, som syftar till att lindra<br>krisens sociala följder för de mest utsatta. Den<br>ekonomiska återhämtningen förväntas ta tid.</p>
<p>Förutom att Sverige agerade pådrivande i den<br>internationella reaktionen mot de indiska och<br>pakistanska kärnvapenproven 1998 uppsade vi<br>det löpande avtalet om utvecklingssamarbete<br>med Indien för perioden 1997-99. Pågående in-<br>satser skall dock slutföras, och stödet genom en-<br>skilda organisationer berörs inte. Annu är det för<br>tidigt att ta ställning till hur ett fortsatt utveck-<br>lingssamarbete med Indien och Pakistan skall<br>utformas.</p>
<p>I Latinamerika fortsätter den positiva demo-<br>kratiska och ekonomiska utvecklingen. De val<br>som hållits i en rad stater bekräftar demokratins<br>varaktighet. Såväl Sveriges relationer som EU:s<br>förbindelser med Latinamerika befinner sig i ut-<br>veckling. Under 1999 kommer ett toppmöte att<br>hållas mellan EU och länderna i Latinamerika<br>och Karibien.</p>
<p>Trots den positiva utvecklingen består dock<br>breda klyftor mellan olika befolkningsgrupper i<br>Latinamerika. Inre väpnade konflikter och över-<br>grepp mot de mänskliga rättigheterna förekom-<br>mer alltjämt på flera håll. Sverige kommer att<br>fullfölja det aktiva arbete för fred, demokrati och<br>mänskliga rättigheter som bedrivits sedan länge.<br>Med inriktning på fattigdomsbekämpning skall<br>vi ge fortsatt stöd till den sociala och ekonomis-<br>ka utvecklingen i främst Nicaragua och Bolivia.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med utveck-<br>lingsländer behandlas under utgiftsområde 7<br>Internationellt bistånd.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>2.3.2 Resultat</p>
<p>Prioriterade områden under 1998 är reforme-<br>ringen av FN, EU:s utvidgning, utveckling av<br>Östersjösamarbetet och regionens integration i<br>en vidare europeisk och internationell samver-<br>kan, en förnyelse av Sveriges relationer med Af-<br>rika samt att göra utrikesförvaltningen till ett<br>bättre instrument i näringspolitiken.</p>
<p>Det överordnade målet för Sveriges arbete i<br>FN:s säkerhetsråd under 1997 och 1998 har varit<br>och är att bidra till att FN och rådet så effektivt<br>som möjligt utför sin huvuduppgift att upprätt-<br>hålla internationell fred och säkerhet. Som<br>rådsmedlem medverkade Sverige bl.a. till den<br>fredliga upplösningen av Irakkrisen våren 1998.<br>En särskild svensk strävan har varit att få till<br>stånd bättre samordning mellan militära, polisiära<br>och civila FN-insatser. I detta syfte tog Sverige i<br>egenskap av rådsordförande i juli 1997 initiativ<br>till en förstärkt roll för civilpoliser i FN:s freds-<br>bevarande verksamhet. Enligt regeringens me-<br>ning har medlemskapet i säkerhetsrådet givit<br>Sverige värdefulla erfarenheter av stor betydelse<br>för vårt fortsatta arbete i FN.</p>
<p>Det genomgripande reformprogram för FN:s<br>kärnverksamheter som generalsekreteraren med<br>stöd av Sverige och andra länder framlade i juli<br>1997 ledde till att flera enhälliga reformbeslut<br>fattades under generalförsamlingens möte<br>1997/98.</p>
<p>Sverige medverkade aktivt till beslutet somma-<br>ren 1998 att inrätta en permanent internationell<br>brottmålsdomstol. Det fortsatta arbetet kommer<br>nu att inriktas på att förmå staterna att ansluta sig<br>till domstolens stadga, så att denna kan träda i<br>kraft. Sverige stöder vidare Jugoslavien- och<br>Rwandatribunalema, vilka trots svårigheter och<br>tillkortakommanden spelar en viktig roll i arbetet<br>för rättvisa och nationell försoning.</p>
<p>Sverige har varit pådrivande i den internatio-<br>nella kampen mot antipersonella minor<br>(truppminor). Denna resulterade hösten 1997 i<br>Ottawakonventionen om totalförbud mot anti-<br>personella minor, som Sverige undertecknade i<br>december och som kommer att träda i kraft den<br>1 mars 1999. Ett omfattande arbete förestår nu<br>för att genomföra konventionens bestämmelser,<br>särskilt minröjning och hjälp till offren för mi-<br>norna. Det reviderade s.k. minprotokollet till<br>1980 års vapenkonvention med nya restriktioner<br>för användning av minor, som förhandlades fram<br>under svensk ledning, kommer att träda i kraft<br>den 3 december 1998. Svensk nedrustningspoli-<br></p>
<p>tik har bidragit till att de internationella nedrust-<br>ningssträvandena på minområdet i och med detta<br>protokoll och framför allt den efterföljande Ot-<br>tawakonventionen uppnått mycket väsentliga re-<br>sultat.</p>
<p>Regeringen har i en skrivelse till riksdagen<br>(skr. 1997/98:69) redogjort för Sveriges politik i<br>FN sedan FN:s 50-årsjubileum 1995.</p>
<p>Utrikesförvaltningen spelar en betydelsefull<br>roll för att stödja svensk export och svenska<br>ekonomiska intressen utomlands, särskilt på av-<br>lägsna och svårbearbetade marknader. Även när<br>det gäller att främja utländska investeringar i Sve-<br>rige och svenska företags möjligheter att leverera<br>till projekt, som finansieras av internationella or-<br>gan, har utrikesförvaltningen en allt viktigare<br>uppgift. Flera åtgärder och resursförstärkningar<br>har vidtagits på dessa områden under de senaste<br>två åren. Utrikesförvaltningens roll i dessa sam-<br>manhang bör stärkas ytterligare liksom vad be-<br>träffar främjande av turism och information om<br>Sverige och svensk kultur.</p>
<p>Europeiska rådets utvidgningsbeslut 1997 in-<br>nebar att ett huvudmål för svensk Europapolitik<br>under senare år förverkligades. För vårt land är<br>Estlands, Lettlands, Litauens och Polens inträde i<br>EU av särskild betydelse.</p>
<p>I Amsterdamfördraget, som slöts sommaren<br>1997, tillgodosågs viktiga svenska målsättningar i<br>EU-arbetet vad gäller t.ex. kamp mot arbetslös-<br>heten, bättre miljö, ökad öppenhet och jäm-<br>ställdhet. Dessa frågor, särskilt miljön och syssel-<br>sättningen, kommer regeringen även fortsätt-<br>ningsvis att prioritera i EU-arbetet. Fördraget<br>fastställer också på initiativ av Finland och Sveri-<br>ge att militär krishantering skall vara ett huvud-<br>element i unionens utrikes- och säkerhetspolitis-<br>ka samarbete. Detta innebär en framgång för<br>Sveriges strävan att förbättra EU:s möjligheter<br>att agera för både humanitära och militära freds-<br>främjande insatser.</p>
<p>Vid sidan av det intensiva engagemanget för<br>utvidgningen av EU och samarbetet i EU har<br>Sverige medverkat till framväxten av en ny alleu-<br>ropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur genom<br>OSSE, VEU, EAPR och PFF, genom samarbetet<br>med Central- och Östeuropa och genom samar-<br>betet mellan länderna i Norden, i Östersjöområ-<br>det och i Barentsregionen.</p>
<p>Sverige är under 1998 ordförande i det nordis-<br>ka regeringssamarbetet. Ökad sysselsättning,<br>målsättningen om ett ekologiskt hållbart sam-<br>hälle och avlägsnande av irrationella gränshinder<br>har varit svenska profilfrågor, samtidigt som</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>samarbetet på det utrikespolitiska området har<br>breddats och intensifierats. På svenskt initiativ<br>har de nordiska och baltiska utrikesministrarna<br>haft gemensamma överläggningar med företräda-<br>re för Ryssland.</p>
<p>I januari 1998 hölls i Riga det andra toppmötet<br>mellan regeringscheferna i Ostersjöstatemas råd.<br>Samarbetet på en rad områden, bl.a. handel,<br>energi, miljövård, utbildning och bekämpande av<br>kriminalitet, behandlades. I juli hölls i Vilnius ett<br>handelsministermöte med särskild inriktning på<br>små och medelstora företag.</p>
<p>I och med Barentsrådets möte i Luleå i januari<br>1998 avslutades Sveriges ordförandeskap. Fram-<br>steg har skett på de samarbetsområden som varit<br>och kommer att fortsätta att vara centrala i rådets<br>arbete, främst ekonomi, miljö och kärnsäkerhet,<br>energi, transporter samt mellanfolkligt och kul-<br>turellt utbyte.</p>
<p>2.3.3 Prioriteringar</p>
<p>Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr.<br>1997/98:89) utvecklat hur de mänskliga rättig-<br>heterna skall bli en integrerad del av utrikespoli-<br>tiken. Vårt lands djupa engagemang i arbetet på<br>att stärka efterlevnaden av de mänskliga rättig-<br>heterna kommer att fullföljas med kraft både i<br>FN och i andra sammanhang. Ett viktigt mål i<br>vår utrikespolitik är att få dödsstraffet helt av-<br>skaffat.</p>
<p>Av särskild betydelse är att på olika sätt för-<br>bättra efterlevnaden av konventioner och normer<br>för mänskliga rättigheter. Sverige kommer här att<br>ägna ökad uppmärksamhet åt konventionen om<br>ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.<br>De mänskliga rättigheterna måste beaktas bättre i<br>multilateralt och bilateralt utvecklingssamarbete.<br>Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr.<br>1997/98:76) redogjort för hur Sverige inom ut-<br>vecklingssamarbetet avser att arbeta för att stärka<br>mänskliga rättigheter och demokrati.</p>
<p>Det är nödvändigt att förbättra FN:s förmåga<br>att förhindra och tidigt ingripa i väpnade kon-<br>flikter. Nya typer av fredsfrämjande FN-<br>operationer måste utvecklas, där politiska, militä-<br>ra, humanitära, ekonomiska och sociala insatser<br>samverkar. Vidare finns behov av större öppen-<br>het i säkerhetsrådets arbete och mera utvecklat<br>samarbete mellan rådet och regionala och andra<br>organisationer. Dessa frågor kommer att engage-<br>ra svensk politik i FN, även efter det att vår<br></p>
<p>mandatperiod i säkerhetsrådet utlöpt vid års-<br>skiftet 1998/99.</p>
<p>Närmare ett decennium efter det kalla krigets<br>slut befinner sig ännu tusentals kärnvapen i hög-<br>sta beredskap. Sverige verkar för att de skall tas<br>ur beredskapsläge som ett steg på vägen mot<br>kämvapennedrustning. I sitt uttalande i juni 1998<br>angav Sveriges och sju andra utrikesministrar en<br>rad konkreta och ömsesidigt förstärkande åtgär-<br>der för att uppnå ett fullständigt avskaffande av<br>kärnvapnen. Uttalandet skall ligga till grund för<br>fortsatta gemensamma ansträngningar i framför<br>allt FN:s generalförsamling, nedrustningskonfe-<br>rensen i Geneve och arbetet inom ramen för<br>icke-spridningsfördraget (NPT), vars nästa<br>granskningskonferens hålls år 2000. Sverige age-<br>rar vidare pådrivande i förhandlingarna om ett<br>kontrollsystem för konventionen om förbud<br>mot biologiska vapen. Målet är att de skall slutfö-<br>ras under 1999. Genomförandet av konventio-<br>nen mot kemiska vapen, som trädde i kraft 1997,<br>pågår.</p>
<p>Samarbetet inom EU, unionens utvidgning<br>och inre utveckling som en prioriterad uppgift<br>ställer en rad krav på svensk utrikespolitik.</p>
<p>Sveriges stöd till Estland, Lettland, Litauen<br>och Polen kommer även i fortsättningen att in-<br>riktas på att underlätta deras förberedelser för<br>medlemskap i EU. Sverige kommer vidare att<br>verka för att realförhandlingar påbörjas med så<br>många kandidatländer som möjligt. Utgångs-<br>punkten i förhandlingarna med alla kandidatlän-<br>der måste vara att nya medlemmar utan undantag<br>övertar EU:s regelverk. Därigenom stärks också<br>reformarbetet i kandidatländerna under anslut-<br>ningsprocessen.</p>
<p>När det gäller institutionella och andra refor-<br>mer i EU, fordras ett aktivt svenskt engagemang,<br>syftande till snara uppgörelser. Av särskild bety-<br>delse för Sverige är att EU snabbt genomför för-<br>handlingar med Island och Norge om dessa län-<br>ders anslutning till Schengenavtalet och att de<br>slutförs på ett för Norden tillfredsställande sätt.<br>Svensk Europapolitik skall som hittills utformas i<br>nära samråd med Danmark och Finland samt<br>med hänsynstagande till att Island och Norge<br>knyts till den inre marknaden genom EES-<br>avtalet.</p>
<p>Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001<br>ställer skärpta krav på utrikesförvaltningen under<br>1999. Förberedelserna måste intensifieras vad<br>gäller personalplanering, kompetensutveckling<br>och analys av sakfrågor. Vidare inleds arbetet<br>med mötesplanering och förberedande informa-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>tionsinsatser. På det politiska planet utgör EU:s<br>"nordliga dimension" ett viktigt element, som<br>kommer att fortsätta under det svenska ordför-<br>andeskapet.</p>
<p>I arbetet på att bidra till framväxten av en all-<br>europeisk säkerhets- och samarbetsordning är<br>det nya treårsprogrammet för utvecklingssamar-<br>bete med Central- och Östeuropa av särskild<br>betydelse liksom relationerna med Ryssland och<br>den säkerhetspolitiska dialogen med Finland.<br>Sverige kommer att lägga fortsatt stor vikt vid<br>vårt deltagande i PFF och i EAPR, som har en<br>central roll i europeisk krishantering och för<br>samarbetet inom PFF mellan NATO och övriga<br>samarbetsländer.</p>
<p>Även efter det att Sverige lämnat ordförande-<br>skapet i det nordiska ministerrådet, kommer ut-<br>vecklingen av det nordiska samarbetet att ha hög<br>prioritet i svensk utrikespolitik om än med något<br>minskade krav på utrikesförvaltningens resurser.<br>Arbetet med att sammanföra de nordiska frågor-<br>na och Östersjöfrågoma i olika avseenden kom-<br>mer att fortsätta.</p>
<p>På uppdrag av de danska och svenska statsmi-<br>nistrarna inleddes våren 1998 ett gemensamt re-<br>geringsarbete för att tillvarata framtida regionala<br>utvecklingsmöjligheter, då Oresundsbron om<br>några år står färdig. Kring årsskiftet 1998-99<br>kommer ett gemensamt underlag att föreläggas<br>de båda regeringarna, syftande till att så långt<br>möjligt undanröja hinder för rörlighet och regio-<br>nal integration.</p>
<p>Ett viktigt led i den politik som avspeglar re-<br>geringens höga prioritering av en fortsatt ut-<br>veckling av samarbetet inom Östersjöområdet<br></p>
<p>kommer att vara att medverka till att slutsatserna<br>från toppmötet mellan länderna i Östersjöstater-<br>nas råd och handelsministermötet 1998 omsätts i<br>effektiva praktiska åtgärder. Det nya sekretariatet<br>för Ostersjöstatemas råd, som förlagts till<br>Stockholm, inleder sin verksamhet hösten 1998.<br>På det bilaterala området kommer särskilda an-<br>strängningar att inriktas på att utveckla förbin-<br>delserna med Polen.</p>
<p>Regeringen presenterade 1998 en förnyad Af-<br>rikapolitik i en skrivelse till riksdagen (skr.<br>1997/98:122). Syftet är att inom ramen för ett<br>närmare och mera jämbördigt samarbete ge stöd<br>till afrikanskt ledda förändringsprocesser i rikt-<br>ning mot fördjupad demokrati och ekologiskt<br>hållbar ekonomisk tillväxt med särskild inrikt-<br>ning på fattiga människors situation samt att<br>stärka det långsiktiga utbytet mellan Sverige och<br>Afrika. Genomförandet av den förnyade Afrika-<br>politiken kommer att resa krav på utrikesförvalt-<br>ningen. En bred satsning kommer att göras 1999<br>med syfte att utveckla förbindelserna med södra<br>Afrika.</p>
<p>Inom Utrikesdepartementet fullföljs även ett<br>omfattande arbete på att utforma en strategi för<br>Sveriges förbindelser med länderna i Asien. En<br>slutrapport kommer att framläggas i slutet av<br>1998 och följas av en skrivelse till riksdagen vå-<br>ren 1999.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikesförvaltningen m.m.</p></td><td>
<p>1 658</p></td><td>
<p>1 763</p></td><td>
<p>1 776</p></td><td>
<p>1 747</p></td><td>
<p>1 788</p></td><td>
<p>1 824</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationella organisationer</p></td><td>
<p>649</p></td><td>
<p>906</p></td><td>
<p>782</p></td><td>
<p>954</p></td><td>
<p>936</p></td><td>
<p>936</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Information om Sverige i utlandet</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utrikespolitiska frågor</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområdet</p></td><td>
<p>2 449</p></td><td>
<p>2811</p></td><td>
<p>2 696</p></td><td>
<p>2 871</p></td><td>
<p>2 895</p></td><td>
<p>2 931</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>Kommentarer till utgiftsutvecklingen</p>
<p>Utgifterna för budgetåret 1998 beräknas bli<br>drygt 100 miljoner kronor lägre än budgeten i<br>första hand beroende på att de uttaxerade bidra-<br>gen till FN:s reguljära budget och FN:s fredsbe-<br>varande operationer blir lägre än förväntat. Ut-<br>taxeringarna av Sveriges bidrag till de<br>fredsbevarande operationerna beräknas dock bli<br>högre nästa år, då antalet operationer nu ökar.<br>Ett relativt stort anslagssparande beräknas också<br>finnas på anslaget Fredsfrämjande verksamhet<br>beroende på svårigheten att förutsäga antalet nya<br>insatser under ett visst budgetår.</p>
<p>Ökningen på Övriga utrikespolitiska frågor<br>fr.o.m. 1999 beror på att anslaget Föreningen<br>Norden överförts till utgiftsområde 5 från ut-<br>giftsområde 17.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>3 Utrikesförvaltningen m.m.</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar anslagen utri-<br>kesförvaltningen, dvs. såväl Utrikesdepartemen-<br>tet som utrikesrepresentationen, nordiskt samar-<br>bete, som här avser i första hand resekostnader<br>för Sveriges deltagande i det nordiska samarbetet,<br>samt ekonomiskt bistånd till svenska medborga-<br>re i utlandet.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<p>Utfall Anslag Utgifts-</p>
<p>1997 1998 prognos</p>
<p>1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
</table>
<p>1 658,2 1 763,5 1 775,9 1 747,1 1 788,1 1 824,1</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Den omorganisation av utrikesförvaltningen<br>som genomförts har gjort det möjligt att anpassa<br>verksamheten till omvärldsförändringar. Det är<br>framför allt Sveriges medlemskap i EU och<br>medlemskapet i FN:s säkerhetsråd under 1997<br>och 1998 som har satt sin starka prägel på arbe-<br>tet.</p>
<p>Den verksamhetsplanering som har bedrivits<br>sedan omorganisationen 1996 har funnit sin<br>form och visat sig vara ett effektivt styrinstru-<br>ment.</p>
<p>Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1997<br>visar att utgifterna i stort sett motsvarar anslagna<br></p>
<p>medel. Ett minskande anslagssparande finns från<br>tidigare år.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Under 1997 slutfördes omorganisationen av Ut-<br>rikesdepartementet genom att den administrativa<br>verksamheten reformerades i syfte att tydliggöra<br>olika administrativa funktioner samt rationalisera<br>denna verksamhet, vilket innebär att resurser<br>överförs till den operativa verksamheten inom<br>utrikesförvaltningen.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Inom ramen för en numera effektiv verksam-<br>hetsplanering kommer det interna arbetet med<br>rationaliseringar och effektiviseringar att drivas<br>vidare. Förberedelserna för det svenska ordför-<br>andeskapet i EU under första halvåret 2001 fort-<br>sätter och förstärks under år 1999.</p>
<p>Förberedelserna, inte minst på IT-området,<br>för ett svenskt medlemskap i Schengensamarbe-<br>tet kommer att intensifieras.</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Sveriges integration i Europeiska unionen, till-<br>sammans med den allmänna globaliseringspro-<br>cessen, har givit det internationella samarbetet en<br>ny karaktär och större bredd. Politiska såväl som<br>ekonomiska och kulturella kontakter med om-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>världen knyts på alla nivåer i samhället. Utveck-<br>lingen innebär nya och förstärkta krav på hela<br>Regeringskansliet och då inte minst på Utrikes-<br>departementet. Internationellt samarbete, liksom<br>hänsyn till utvecklingen i andra länder, blir allt<br>viktigare för regeringens möjligheter att uppnå<br>övergripande politiska mål.</p>
<p>Arbetet under det gångna året har visat att den<br>omorganisation, som påbörjades 1996 med integ-<br>rering av de gamla avdelningarna för politik,<br>handel, internationellt utvecklingssamarbete<br>samt rättsfrågor och avslutades med en reforme-<br>ring av den administrativa verksamheten 1997,<br>har stärkt Utrikesdepartementets roll och ökat<br>effektiviteten.</p>
<p>Regeringen har fortsatt höga ambitioner på<br>det utrikespolitiska området. Detta ställer i sin<br>tur krav på noggrannna prioriteringar och avvä-<br>ganden. Den verksamhetsplanering som sedan<br>ett par år bedrivs inom Utrikesdepartementet har<br>visat sig vara ett effektivt instrument för dess<br>ledning när det gällt att fatta beslut i dessa avse-<br>enden.</p>
<p>Inom de övergripande profilområden som re-<br>geringen lyfte fram i den senaste vårpropositio-<br>nen spelar utrikesförvaltningen en central roll när<br>det gäller Europeiskt samarbete, och dess verk-<br>samhet har också betydelse inom områdena Fler<br>jobb, Trygghet och solidaritet och Hållbara Sve-<br>rige - ett föregångsland. Som ett led i regeringens<br>ambitioner att minska den öppna arbetslösheten<br>har en ökad satsning gjorts på främjande, export<br>och turism. Detta har skett genom att två nya<br>utlandsmyndigheter i Gdansk och Los Angeles<br>inrättats under 1998 liksom ett antal funktioner<br>vid såväl de geografiska enheterna i departemen-<br>tet som vid vissa utlandsmyndigheter. Projek-<br>texportsekretariatet (PES) fortsätter sin verk-<br>samhet av samma skäl.</p>
<p>En ny organisation för hantering av utlän-<br>ningsärenden infördes inom Utrikesdeparte-<br>mentet i augusti 1998 och kommer att införas vid<br>de av dessa ärenden tyngst belastade utlands-<br>myndigheterna från den 1 januari 1999.</p>
<p>Med anledning av Riksdagsrevisorernas rap-<br>port om utrikesförvaltningen (1997/98: RR4)<br>fann riksdagen inte anledning bifalla att reviso-<br>rernas förslag om "en oberoende översyn av utri-<br>kesförvaltningen". Utrikesdepartementet upp-<br>manades dock att ge sitt hittillsvarande<br>förändringsarbete fortsatt hög prioritet samt<br>hålla riksdagen väl informerad om de övervägan-<br>den som ligger till grund för regeringens ageran-<br>de på detta område. Regeringen anser också<br></p>
<p>detta angeläget och avser att som här sker under<br>detta utgiftsområde samt på andra sätt direkt tilll<br>Utrikesutskottet lämna sådan information.</p>
<p>3.4 Anslag</p>
<h2>Al Utrikesförvaltningen</h2>
<p>Tabell 3.1 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1 654 679</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>395 555</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 757 529 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 767 629</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 740 101</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 781 035 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 816 956 <sup>3</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Till följd avförslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-<br>nen 1998 minskades anslaget med 100 tkr</p>
<p>2 Motsvarar 1 750 058 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>3 Motsvarar 1 755 558 tkr i 1999 års pridnivå</p>
<p>Det är utrikesförvaltningens uppgift att med god<br>framförhållning och på ett koordinerat sätt förse<br>regeringen med information, råd och beslutsun-<br>derlag i frågor inom dess ansvarsområde och att<br>tillvarata svenska intressen i vår omvärld.</p>
<p>Utrikesförvaltningen skall bevaka och främja<br>svenska intressen, politiska såväl som handels-<br>och biståndsrelaterade. Detta görs genom poli-<br>tisk, ekonomisk och handelspolitisk bevakning,<br>genom export-, investerings- och turistfrämjande<br>verksamhet, insatser inom kultur och informa-<br>tion samt handläggning av migrations- och<br>rättsfrågor.</p>
<p>Anslaget Utrikesförvaltningen används för de<br>samlade förvaltningskostnaderna för departe-<br>mentet och de 102 utlandsmyndigheterna samt<br>de drygt 400 honorärkonsulaten. Totalt omfattar<br>utrikesförvaltningen ca 2500 anställda, varav om-<br>kring 1000 utgörs av lokalanställda. Till de tyngre<br>förvaltningskostnaderna hör förutom löner och<br>utlandstillägg till de anställda, även fastighets-<br>kostnader, resekostnader för deltagande i ett<br>stort antal internationella möten och förhand-<br>lingar, driftskostnader för en, på grund av verk-<br>samhetens art, omfattande IT- och telekommu-<br>nikationsverksamhet. I anslaget ingår också<br>kostnader för utredningar och officiella besök.<br>En reservation på 15 miljoner kronor för utred-<br>ningar fanns på ett särskilt äldreanslag vid in-<br>gången av 1997. Reservationen beräknas minska<br>med 11 miljoner under 1998.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Kostnader som kan uppstå med anledning av<br>garantier för banklån till personal respektive upp-<br>sagda anställda inom utrikesförvaltningen belas-<br>tar detta anslag. Utestående lån uppgår för närva-<br>rande till 12,3 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I det inledande avsnittet till detta utgiftsområde<br>samt även under avsnitten om verksamhetsom-<br>råden har redovisats de övergripande mål som<br>regeringen har för svensk utrikespolitik samt de<br>prioriteringar som kommer att vara gällande un-<br>der kommande budgetår. Den höga ambitionsni-<br>vå som där anges ställer krav på en väl fungeran-<br>de utrikesförvaltning som är anpassad till de<br>uppgifter för utrikespolitiken som en fortsatt<br>internationalisering, det växande ömsesidiga be-<br>roendet mellan departementets traditionella po-<br>litikområden samt inte minst EU-medlemskapet<br>medför.</p>
<p>Under första halvåret 2001 kommer Sverige<br>att för första gången inneha ordförandeskapet i<br>EU:s ministerråd. Arbetet med att förbereda<br>ordförandeskapet har redan inletts och kommer<br>att intensifieras successivt. Under utgiftsområde<br>1 föreslår regeringen att vissa gemensamma me-<br>del avsätts för dessa ändamål.</p>
<p>Sveriges medlemskap i Schengensamarbetet<br>fr.o.m. år 2000 kommer att medföra en föränd-<br>ring av viseringshanteringen. Redan under 1999<br>kommer dock investeringar att ske för att skapa<br>ett för Schengensamarbetet IT-baserat viserings-<br>system vid utrikesförvaltningen.</p>
<p>Anpassningen av utrikesförvaltningens IT-<br>system inför år 2000 är en omfattande uppgift<br>under 1999 eftersom den inkluderar säkringen av<br>datasystemen på över 100 utlandsmyndigheter.</p>
<p>Med anledning av de överväganden som rege-<br>ringen redovisat i sin Afrikaskrivelse till riksda-<br>gen tidigare i år sker en viss omstrukturering av<br>utrikesrepresentationen i Afrika. En ny utlands-<br>myndighet inrättas i Kampala under 1999. Sär-<br>skilda satsningar, som kommer att ledas av speci-<br>ellt inrättade projektsekretariat, görs under 1999<br>för att utveckla förbindelserna med Polen och<br>södra Afrika.</p>
<p>På grund av omfördelningar till prioriterade<br>områden sänks anslaget med 75 miljoner kronor<br>år 1999. År 2000 och år 2001 sänks anslaget med<br>25 miljoner kronor per år.</p>
<p>Under år 1999 kommer Statens invandrarverk<br>att få ett övergripande processansvar för hand-<br></p>
<p>läggningen av migrationspolitiska frågor och ut-<br>länningsärenden i utrikesförvaltningen. Detta<br>innebär bl.a. att resurser kommer att föras över<br>från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 8 Invand-<br>rare och flyktingar.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslaget 1998</p></td><td>
<p>1 757 529</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återställande av engångsminskning i<br>tilläggsbudget</p></td><td>
<p>+ 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkning av anslaget</p></td><td>
<p>- 75 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 35 605</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>+ 35 543</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Framtidsområdet</p>
<p>Europeiskt samarbete (personalkostnader)</p></td><td>
<p>+ 1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>+ 2 769</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till uo 1 (UD-bibliotekets perso-<br>nal)</p></td><td>
<p>- 2 837</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till uo 8</p></td><td>
<p>- 7 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till uo 24 (Expo 2000)</p></td><td>
<p>- 3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslaget C2</p></td><td>
<p>- 2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indragning</p></td><td>
<p>- 2 608</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1993</p></td><td>
<p>1 740 101</p></td></tr>
</table>
<p>A2 Nordiskt samarbete</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 051</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>391</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 552 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 943</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 480</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 505</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 535</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Varav 100 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p>Från anslaget betalas kostnader för Sveriges del-<br>tagande i samarbetet inom ramen för Nordiska<br>ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nor-<br>diska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>samt för deltagande i vissa andra former av nor-<br>diskt samarbete, däribland det svensk-norska<br>samarbetet.</p>
<p>Outnyttjade medel under 1997 har enligt sär-<br>skilt beslut disponerats som en del av regeringens<br>stöd till Föreningen Nordens informationsverk-<br>samhet vid Arena Norden.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen beräknar anslaget för år 1999 till<br>oförändrad nivå, dvs. 1 480 000 kronor inklusive<br>prisomräkning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>1 552</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Neddragning av engångsökning<br>i tilläggsbudget</p></td><td>
<p>-100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>1 480</p></td></tr>
</table>
<h2>A3 Ekonomiskt bistånd till svenska<br>medborgare i utlandet m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 453</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 918</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 402</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>6 320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 486</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 579</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 690</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Av anslaget används huvuddelen till att täcka de<br>kostnader som avses i lagen (1973:137) om eko-<br>nomiskt bistånd till svenska medborgare i utlan-<br>det m.m. Det rör sig om periodiska understöd<br>till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta<br>svenska medborgare. Därutöver betalas från an-<br>slaget eftergifter och jämkning samt avskriv-<br>ningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekono-<br>miskt bistånd till nödställda svenska medborgare<br>i utlandet samt för brottmål och kostnader vid<br>dödsfall. Även fordringar som överförs till kro-<br>nofogden för indrivning belastar sedan några år<br>anslaget. Anslaget används också till rättsligt bi-<br>stånd till brottsoffer utomlands. Från anslaget<br></p>
<p>betalas också kostnader för expertgruppen för<br>identifiering av katastroffall utomlands samt av-<br>gifter för stämningsmannadelgivning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Kostnaderna för periodiskt understöd minskar<br>för varje år, då antalet personer som har rätt till<br>understöd blir färre. Däremot kan frihetsberö-<br>vanden på grund av grova narkotikabrott i utlan-<br>det komma att medföra ökande kostnader för<br>rättshjälp. Under innevarande år har hittills två<br>evakueringar av svenska medborgare företagits<br>på grund av stridshandlingar och andra orolig-<br>heter i utlandet. Kostnaderna för sådana aktio-<br>ner är betydande och belastar anslaget först i ef-<br>terhand.</p>
<p>Med hänvisning till prop. 1997/98:182 Strategi<br>för att förverkliga FN:s konvention om barnets<br>rättigheter som beskrivs under utgiftsområde 9<br>Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslås<br>anslaget tillföras 1 miljon kronor för att täcka re-<br>sekostnader för barnets återförande till hemvist-<br>staten. Finansiering sker genom omfördelning<br>från utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp.</p>
<p>I anslaget finns en medelsram på 50 000 kro-<br>nor för särskilda informationsinsatser riktade till<br>utlandsresenärer, främst undgomar, i syfte att<br>minska belastningen på utrikesförvaltningens<br>konsulära resurser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>4 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring frän uo 10</p></td><td>
<p>+ 1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>5 486</p></td></tr>
</table>
<p>22</p>
<p>PROP. 1993/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>4 Internationella organisationer</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar Sveriges obligato-<br>riska bidrag till vissa internationella organisatio-<br>ner, i första hand Förenta nationerna, Europarå-<br>det, Organisationen för säkerhet och samarbete i<br>Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och<br>säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska<br>ministerrådet och Organisationen för ekono-<br>miskt samarbete och utveckling (OECD) samt<br>fredsfrämjande verksamhet.<br></p>
<p>med en särskild bidragsskala för särskilda freds-<br>främjande insatser, som innebär att utdebitering-<br>en till OSSE fördubblats 1998 jämfört med 1997.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Fortsatt reformering av FN, utveckling av kon-<br>fliktförebyggande verksamhet och skapandet av<br>en alleuropeisk säkerhets- och samarbetsordning.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>649,0</p></td><td>
<p>906,3</p></td><td>
<p>781,7</p></td><td>
<p>954,3</p></td><td>
<p>936,2</p></td><td>
<p>935,7</p></td></tr>
</table>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Verksamheten i de internationella organisatio-<br>nerna har under året väl motsvarat de svenska<br>prioriteringarna. Sverige har deltagit med perso-<br>nal i en rad fredsfrämjande insatser med bred<br>geografisk spridning och har aktivt verkat för en<br>breddad syn på den fredsfrämjande verksamhe-<br>ten i olika relevanta fora. Ytterligare resultatre-<br>dovisning finns under respektive anslag.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Budgeten för anslagen för 1997 har underskridits<br>med ca 280 miljoner kronor. Avvikelsen är störst<br>beträffande det obligatoriska bidraget till FN:s<br>fredsbevarande operationer, därför att uttaxe-<br>ringarna har hållits nere under 1997.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Sveriges uttaxerade bidrag till FN:s reguljära<br>budget kommer att minska under 1998. Bidrags-<br>skalan för uttaxering till OSSE har kompletterats</p>
<p>23</p>
<p>4.4 Anslag</p>
<p>Bl Bidrag till vissa internationella</p>
<p>organisationer</p>
<p>Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>1997 Utfall 267 854</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>464 161</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>387 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>491 608</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>480 290</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>485 045</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas obligatoriska avgifter för<br>Sveriges medlemskap i ett antal internationella<br>organisationer, som Sverige är folkrättsligt bun-<br>det att betala. Anslaget omfattar främst bidragen<br>till Förenta nationerna, Europarådet, Organisa-<br>tionen för säkerhet och samarbete i Europa<br>(OSSE) samt den gemensamma utrikes- och sä-<br>kerhetspolitiken inom EU (GUSP). Kostnaden<br>för Sveriges medlemskap styrs av organisationer-<br>nas budgetar. De obligatoriska bidragen uttaxeras<br>enligt en på förhand fastställd bidragsskala, som<br>varierar från organisation till organisation. Bud-<br>getramen för de olika organisationerna blir där-<br>med en av de viktigaste utgiftsstyrande faktorer-<br>na. Eftersom bidragen uttaxeras i annan valuta än<br>svenska kronor (främst US-dollar) påverkar även<br>kronans värde utgiftsnivån. Denna påverkas ock-<br>så av inflationen i respektive organisationers<br>verksamhetsland.</p>
<h2>Förenta nationerna</h2>
<p>Från anslaget Bl betalas obligatoriska kostnader<br>för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och<br>FN:s fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveri-<br>ges bidragsandelar till den Haag-baserade Orga-<br>nisationen för förbud mot kemiska vapen<br>(Organization for the Prohibition of Chemical<br>Weapons, OPCW) och till Förberedande kom-<br>missionen i Wien för upprättandet av den inter-<br>nationella kontrollorganisationen under fördra-<br>get om fullständigt förbud mot kämspräng-<br>ningar (Comprehensive Nuclear Test-Ban Tre-<br>aty Organization, (CTBTO) samt andra kon-<br>ventionsorgan. Från anslaget betalas också Sveri-<br>ges bidragsandel för de pågående förhand-<br>lingarna i Geneve om ett verifikationsprotokoll<br></p>
<p>för konventionen om förbud mot biologiska va-<br>pen. Under anslaget budgeteras härutöver för<br>obligatoriska kostnader till följd av bl.a. uppfölj-<br>nings- och granskningskonferenser för interna-<br>tionella konventioner, däribland konventionen<br>om förbud mot särskilt inhumana vapen. Något<br>beslut om hur krigstribunalerna för f.d. Jugosla-<br>vien och Rwanda skall finansieras i fortsättning-<br>en har ännu inte tagits. Sverige tillsammans med<br>EU verkar för att dessa skall finansieras över<br>FN:s reguljära budget.</p>
<p>Beslut har fattats om att inrätta en permanent<br>internationell brottmålsdomstol. Proposition om<br>Sveriges anslutning till domstolens stadga beräk-<br>nas kunna föreläggas riksdagen under våren<br>2000. Domstolen inrättas när 60 stater har anslu-<br>tit sig till stadgan. Några år in på 2000-talet blir<br>det aktuellt med svenska bidrag till domstolen.<br>Denna domstol beräknas vara upprättad omkring<br>2004. Kostnaderna för förberedelsearbetet<br>kommer att belasta FN:s reguljära budget, vilket<br>kan föranleda extra uttaxeringar av FN. Först vid<br>stadgans ikraftträdande aktualiseras uttaxerade<br>bidrag för konventionsparterna till domstolen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Sverige arbetar för att förbättra betalningsdiscip-<br>linen till FN, för rättvisare bidragsskalor, samt en<br>mer kostnadseffektiv och modem förvaltning av<br>organisationen. Sverige stödjer aktivt en över-<br>gång till en mål- och resultatstyrd budgetprocess.</p>
<p>FN:s generalsekreterare inledde i juli 1997 en<br>genomgripande reformering av organisationen<br>för att skapa en mer effektiv organisation med en<br>modern förvaltning. Under 1997-1998 har med-<br>lemsstaterna fattat beslut om reformåtgärder<br>som inneburit bl.a. inrättandet av en post som<br>biträdande generalsekreterare och sammanslag-<br>ning av vissa avdelningar. Reformarbetet inom<br>FN måste nu fortsätta och även omfatta övriga<br>organisationer i FN-systemet. Eventuella bespa-<br>ringar som uppnås genom rationaliseringar och<br>effektiviseringar bör stanna inom organisationen<br>som incitament och användas för bl.a. utveck-<br>lingsinsatser. De beslutade reformerna har över-<br>satts i budgetära termer i FN:s budget 1998-<br>1999, bl.a. avskaffas 1000 tjänster och besparing-<br>ar om 13 miljoner USD har avsatts till ett särskilt<br>utvecklingskonto.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Under budgetperioden 1996/97 har den gynn-<br>samma dollarkursen inneburit att FN kunnat gö-<br>ra en kursvinst om 100 miljoner USD som finan-<br>sierat reguljär verksamhet, vilka annars normalt<br>skulle ha föranlett extra uttaxeringar under året.<br>Det kan ifrågasättas huruvida denna trend kom-<br>mer att fortsätta, i ljuset av finanskriserna i t.ex.<br>Asien och Ryssland och eventuell effekt på den<br>amerikanska dollarn.</p>
<p>Uttaxeringarna avseende den fredsbevarande<br>verksamheten har under 1997 hållits nere av<br>USA. Kostnader för fredsinsatser såsom t.ex. i<br>Afghanistan, vilka normalt föranleder uttaxe-<br>ringar över den fredsbevarande bidragsskalan, har<br>belastat FN:s reguljära budget. FN har hittills<br>kunnat absorbera dessa genom ovannämnda kur-<br>svinster. Med antalet nya konflikter på säkerhets-<br>rådets dagordning, främst i Afrika, ökar emeller-<br>tid nu det politiska trycket för att upprätta nya<br>fredsbevarande operationer under FN:s egid.<br>Detta bör föranleda en ökning av uttaxerade bi-<br>drag för denna verksamhet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>USA:s restriktiva budgetpolitik i förhållande till<br>FN med bl.a. ett s.k. budgettak, har medfört en<br>minskning på 5% av FN:s budget för 1998/99.<br>Sveriges uttaxerade bidrag till FN:s reguljära<br>budget kommer att minska under innevarande<br>budgetår. Samtidigt minskar även Sveriges bi-<br>dragsandel från 1,23% till 1,09%. Om USA be-<br>talar sin skuld till FN och då lyckas genomföra<br>sänkt bidragsandel till 20% ändras dock förut-<br>sättningarna. Viss beredskap för ett ökat uttaxe-<br>rat svenskt bidrag bör därför finnas. Regeringen<br>bedömer att 113,2 miljoner kronor bör avsättas<br>för att betala Sveriges bidrag till FN:s reguljära<br>budget under budgetåret 1999, en minskning<br>med 20,4 miljoner kronor jämfört med anslaget<br>belopp för 1998.</p>
<p>Ett visst mått av osäkerhet finns om antalet<br>fredsbevarande operationer. FN:s säkerhetsråd<br>kan under nästa år komma att fatta beslut om<br>nya insatser eller om att avsluta nu pågående ope-<br>rationer. Regeringen beräknar dock ett oföränd-<br>rat belopp, 253,7 miljoner kronor.</p>
<p>För övriga bidrag har preliminärt beräknats</p>
<p>15,5 miljoner kronor för budgetåret 1999.</p>
<h2>Europarådet</h2>
<p>Europarådets huvuduppgift är att främja respek-<br>ten för demokrati, mänskliga rättigheter och<br>rättsstatens principer. Europarådet har bl.a en<br>viktig roll i demokratiseringsprocessen i de cen-<br>tral- och östeuropeiska länderna. Dessa huvud-<br>linjer har sedan anknytning till i princip samtliga<br>områden i Europarådets övriga breda verksam-<br>hetsfält, som innefattar sociala frågor och livs-<br>kvalitet respektive kulturfrågor och kulturell<br>mångfald.</p>
<p>Från anslaget betalas Sveriges bidrag till Euro-<br>parådets reguljära budget samt obligatoriska de-<br>biteringar till pensionsbudgeten, den extraordi-<br>nära budgeten för den nyuppförda byggnaden<br>för MR-institutionerna, flera s.k partsavtal samt<br>Europarådets ungdomsfond.</p>
<p>Den svenska andelen av Europarådets reguljä-<br>ra budget uppgick under 1998 till 2,14%. Gene-<br>ralsekreterarens förslag till Europarådets budget<br>år 1999 omfattar ett högsta belopp på 1,016 mil-<br>joner FRF, en mindre ökning till följd bl.a. av in-<br>rättandet av den nya domstolen för mänskliga<br>rättigheter och uppföljning av besluten vid<br>toppmötet år 1997.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Processen mot en koncentration av Europarådets<br>verksamhet har under året med svenskt stöd<br>fortsatt genom arbetet i det s.k. vises råd. Bidrag<br>till demokratiseringsprocessen i de nya med-<br>lemsländerna har haft en hög svensk prioritet.<br>Genom den nya permanenta domstolen för de<br>mänskliga rättigheterna har den tidigare uppdel-<br>ningen på kommission och domstol i arbete för<br>att skydda de mänskliga rättigheterna upphört.<br>Vid Europarådets andra toppmöte i slutet av<br>1997 var Sverige en av initiativtagarna till ett<br>handlingsprogram för barn, och uppföljningen av<br>detta har hög prioritet för svensk del. Ett annat<br>viktigt resultat av toppmötet är utarbetandet av<br>ett s.k. partsavtal i kampen mot korruption.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Verksamheten i Europarådet har under året väl<br>motsvarat de svenska prioriteringarna. Demo-<br>kratiseringsprocessen i de nya medlems- och<br></p>
<p>25</p>
<p>kandidatländerna är av särskild betydelse. Det är<br>av vikt att Europarådet tillförsäkras tillräckliga<br>resurser för att genomföra handlingsplanen från<br>toppmötet i november 1997. Regeringen har<br>preliminärt beräknat bidraget till Europarådet till</p>
<p>35,5 miljoner kronor för budgetåret 1999, en ök-<br>ning med 1,5 miljoner kronor jämfört med an-<br>slaget belopp 1998.</p>
<h2>Organisationen för säkerhet och<br>samarbete i Europa (OSSE)</h2>
<p>Från anslaget Bl betalas obligatoriska kostnader<br>för Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget,<br>gemensamt beslutade särskilda budgetar, OSSE:s<br>kommunikationssystem, OSSE:s skiljedomstol i<br>Geneve samt vissa andra av organisationen debi-<br>terade gemensamma kostnader. Sveriges andel av<br>den gemensamma budgeten uppgår till 3,55%.<br>Bidragen uttaxeras normalt i österrikiska schil-<br>ling, men man överväger att efter den 1 januari<br>1999 uttaxera bidragen i euro.</p>
<p>Enligt beslut vid ministermötet i Köpenhamn<br>i december 1997 tillämpas en särskild bidrags-<br>skala för särskilda projekt. Exempel på sådana<br>projekt är de stora OSSE-representationerna i<br>Bosnien och Kroatien och större valorganisa-<br>tionsinsatser som vid valen i Bosnien hösten<br>1998. Enligt denna särskilda bidragsskala betalar<br>Sverige 4,07% av fastställd budget.</p>
<p>Köpenhamnsbeslutet innebär att de belopp<br>som tidigare samlades in som frivilliga bidrag i<br>fortsättningen utdebiteras enligt angiven ord-<br>ning. Därför kommer bidragen till OSSE bud-<br>getåret 1998 formellt att fördubblas. För 1999<br>beräknas motsvarande budgetnivå komma att<br>tillämpas.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Sverige deltar aktivt i OSSE:s arbete. Genom sitt<br>breda säkerhetsbegrepp, sin alleuropeiska med-<br>lemskrets och sin transatlantiska karaktär är<br>OSSE en av de viktigaste pusselbitarna i den<br>framväxande nya europeiska säkerhetsordningen.</p>
<p>Under 1998 har stark betoning i arbetet legat<br>på OSSE:s fältrepresentation på Balkan. Krisen i<br>Kosovo har medfört krav på förstärkning av be-<br>manningen' av OSSE:s representationer i Make-<br></p>
<p>domien och Albanien. Krotatienrepresentatio-<br>nen, som i sitt nya mandat erhållit ett<br>bemanningstak på 270 pesoner, kommer i okto-<br>ber att överta FN:s civilpolismission i östra Sla-<br>vonien. Planering och genomförandet av överta-<br>gandet kommer att ställa ytterligare krav på<br>Sveriges, och övriga deltagande staters, stöd till<br>representationen. OSSE:s representation i Bosni-<br>en har ett stort ansvar vad gäller genomförande<br>av allmänna val och representationen genomför-<br>de även under valen i september 1998 en omfat-<br>tande valövervakningsinsats. OSSE planerar un-<br>der hösten 1998 att förstärka sin verksamhet i<br>Centralasien.</p>
<p>Sverige anordnade hösten 1998 en stor OSSE-<br>konferens om subregionalt samarbete som ett<br>instrument för modernt säkerhetsbyggande.</p>
<p>Inom ramen för den mänskliga dimensionen i<br>OSSE spelar kontoret för mänskliga rättigheter<br>och demokratiuppbyggnad i Warszawa<br>(ODIHR) en stor roll bl.a. som samordnare för<br>valövervakningsinsatser.</p>
<p>Sverige stödjer aktivt OSSE:s högkommissarie<br>för nationella minoriteter i dennes försök att<br>dämpa motsättningarna i frågor som rör natio-<br>nella minoriteter och därmed förebygga kon-<br>flikter. Högkommissarien är särskilt aktiv i Ma-<br>kedonien (FYROM) och i Estland och Lettland.</p>
<p>Vid OSSE:s ministerrådsmöte i Köpenhamn<br>1997 drogs riktlinjerna för förhandlingen om<br>OSSE:s stadga om europeisk säkerhet upp. För-<br>handlingsarbetet är nu i full gång, med minister-<br>mötet i Oslo i december 1998 som närmaste<br>hållplats och därefter det planerade toppmötet år<br>1999. Sveriges inställning är att säkerhetsstadgan<br>bör bidra till att stärka OSSE:s operativa förmå-<br>ga. Inom OSSE pågår det för närvarande även<br>förhandlingar om översynen av CFE-avtalet om<br>begränsning av konventionella stridskrafter i Eu-<br>ropa och av Wiendokumentet om förtroende-<br>och säkerhetsskapande åtgärder.</p>
<p>Inom OSSE pågår en utredning om hur<br>OSSE:s operativa kapacitet skall kunna förstär-<br>kas. Sverige har aktivt bidragit till detta arbete.<br>Sverige sekonderar även en senior diplomat till<br>OSSE-sekretariatet med uppgift att stärka ut-<br>bildningsfrågor.</p>
<p>Ordförandeland under 1998 är Polen. Dan-<br>mark och Norge ingår i trojkan.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Sveriges mål för OSSEis verksamhet enligt regle-<br>ringsbrevet 1998 är dess fortsatta utveckling som<br>ett regionalt säkerhetsorgan för kris- och kon-<br>flikthantering, ett förbättrat genomförande av<br>OSSEis normer samt ökad kapacitet för kris- och<br>konflikthantering och stärkt fältverksamhet ge-<br>nom deltagande i långtidsrepresentationer och i<br>valövervakning. Detta arbete pågår kontinuerligt<br>inom ramen för OSSE och genom beslutade<br>svenska insatser. Som framgår ovan har de<br>svenska insatserna inriktats på att uppnå de upp-<br>ställda målen. Eftersom det rör sig om processer<br>kan måluppfyllelsen knappast kvantifieras. De<br>angivna målen blir gällande även för 1999.</p>
<p>Den utbyggda handlingsberedskapen medför<br>att ordinarie budget och budgetar för särskilda<br>insatser preliminärt beräknas uppgå till 33 miljo-<br>ner kronor för budgetåret 1999, en ökning med</p>
<p>16,5 miljoner kronor jämfört med anslaget be-<br>lopp 1998.</p>
<h2>Den gemensamma utrikes- och<br>säkerhetspolitiken inom EU (GUSP)</h2>
<p>Från anlaget betalas obligatoriska kostnader för<br>Sveriges deltagande i det mellanstatliga samarbe-<br>tet inom EU:s gemensamma utrikes- och säker-<br>hetspolitik (GUSP). Genomförandet sker ge-<br>nom beslut om gemensamma åtgärder och<br>ståndpunkter. Särskilda sändebud kan också ut-<br>ses med mandat att följa en viss fråga.</p>
<p>När Amsterdamfördraget träder i kraft 1999<br>införs ett nytt GUSP-instrument, s.k. gemen-<br>samma strategier. Den tänkta innebörden av des-<br>sa är att fastställa mer omfattande och detaljerade<br>riktlinjer för EU:s agerande i frågor av gemen-<br>samt intresse och de kan även förmodas ha finan-<br>siella implikationer. Genomförandet av Amster-<br>damfördraget ökar även sannolikheten för EU-<br>insatser inom ramen för krishantering.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Sverige har verkat för att effektivisera beslutsfat-<br>tandet inom GUSP. I syfte att möjliggöra ett<br>aktivt svenskt engagemang inom GUSP-<br>samarbetet måste finansieringen av för Sverige<br></p>
<p>prioriterade insatser säkerställas. Anslaget har i<br>enlighet med uppställda mål använts för att täcka<br>kostnaderna för insatser i de fall där enhälligt be-<br>slut av EU:s medlemsstater fattats om nationell<br>finansiering av det gemensamma EU-agerandet.<br>Hittills har detta främst gällt uttaxeringar avse-<br>ende ECMM, dvs. gemenskapens övervaknings-<br>grupp i det f.d. Jugoslavien, vars mandat har<br>breddats till att omfatta Albanien och Makedoni-<br>en, samt gemensamma åtgärder avseende val-<br>observation, t.ex. i Bosnien. Under 1998 har en<br>särskild uppgift varit att bevaka händelseutveck-<br>lingen i Kosovo.</p>
<p>I Amsterdamfördraget beslutades att finansie-<br>ring av gemensamma insatser som huvudregel<br>ska ske genom EU-budgeten. EU:s medlems-<br>stater kan dock även i fortsättningen enhälligt<br>besluta om nationell finansiering av gemensam-<br>ma insatser. Kostnader för krishanteringsinsatser<br>kommer enligt huvudregeln att uttaxeras med-<br>lemsstaterna. Införandet av det nya GUSP-<br>instrumentet i Amsterdamfördraget, s.k. gemen-<br>samma strategier, kan också förmodas ha finansi-<br>ella implikationer för medlemsstaterna.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>En fortsatt beredskap för nationell finansiering<br>av insatser inom GUSP bör finnas. Nuvarande<br>nivå, 8,4 miljoner kronor, bör bibehållas.</p>
<h2>Övriga internationella organisationer</h2>
<p>Övriga internationella organisationer innefattar<br>de obligatoriska bidragen till Permanenta skilje-<br>domstolen i Haag, den s.k. Fact Finding Com-<br>mission under första tilläggsprotokollet till Ge-<br>néve-konventionema, havsrättsdomstolen i<br>Hamburg, havsbottenmyndigheten i Kingston,<br>Jamaica, del av regeringens bidrag till Arktiska<br>rådet, sekretariatet för Östersjöstaternas råd,<br>deltagande i Wassenaar-arrangemanget och andra<br>internationella exportkontrollarrangemang samt<br>eventuella kostnader för skattejustering av pen-<br>sioner för svensk personal som arbetat i de s.k.<br>koordinerade organisationerna. Hit hör också<br>Sveriges bidrag till Haagakademien för interna-<br>tionell rätt och till Internationella institutet för<br>humanitär rätt i San Remo.</p>
<p>Sverige kommer i egenskap av observatör i<br>Västeuropeiska unionen (VEU) att erlägga en<br></p>
<p>27</p>
<p>särskild avgift, vars fördelningsnyckel kommer<br>att förhandlas under hösten.</p>
<p>Preliminärt beräknas bidragen till 32,3 miljo-<br>ner kronor för budgetåret 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 I</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>464 161</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 10 247</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>+ 18 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till uo 4</p></td><td>
<p>- 1 440</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>491 608</p></td></tr>
</table>
<p>B2 Nordiska ministerrådet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>267 933</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>274 300</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>267 744</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>290 043</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>281 744</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>273 779</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas kostnader för Sveriges andel<br>till Nordiska ministerrådets budget.</p>
<p>Faktorer som styr utgifterna under detta an-<br>slag är utvecklingen av organisationens budget,<br>Sveriges andel av budgeten samt valutaföränd-<br>ringar. Utgifterna betalas till större delen i dans-<br>ka kronor.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för<br>budgetåret 1997 visar att utgifterna blev ca 36<br>miljoner kronor lägre än det budgeterade belop-<br>pet. Detta beror på att den nordiska budgetra-<br>men minskat som ett resultat av de svenska spar-<br>kraven, att den svenska budgetandelen minskat<br>samt att avräkning gjorts för den nordiska betal-<br>ningsordningen för högre utbildning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Sverige har aktivt verkat för att utveckla det nor-<br>diska samarbetet på de tre huvudområdena in-<br>om-nordiskt samarbete, Norden-EU/EES och<br>Norden-närområdet. Arbetet inom ministerrådet<br>är en integrerad del av de nordiska relationer och<br></p>
<p>kontakter som bidrar till att forma vår politik för<br>närområdet, för det vidare Europasamarbetet lik-<br>som för globalt samarbete. Det är Sveriges strä-<br>van att samarbetet inom ministerrådet koncent-<br>reras till områden där samnordiska lösningar ger<br>fördelar framför nationella eller bredare interna-<br>tionella arrangemang, att nordiska samarbets-<br>strukturer kan utnyttjas för informations-utbyte<br>och/eller samstämt agerande i aktuella EU-/EES-<br>frågor och att verka för att nordiskt närområdes-<br>samarbete blir ett strategiskt komplement till bi-<br>laterala insatser och annat regionalt samarbete.</p>
<p>EU/EES-frågorna har blivit en stående punkt<br>på dagordningen vid Nordiska ministerrådets<br>möten. Den nordiska samarbetsorganisationen<br>utnyttjas löpande för avstämning och agerande i<br>europafrågor. De nordiska samarbetsministrama<br>har årliga möten med de nordiska EU-<br>ambassadörema. En utbytesordning har inrättats<br>för att göra det möjligt för tjänstemän från mi-<br>nisterrådet att en tid tjänstgöra på en nordisk re-<br>presentation i Bryssel.</p>
<p>Samarbetet med närområdet har intensifierats.<br>Det är ett led i ett utvidgat Östersjösamarbete.<br>Stora insatser görs över ministerrådets budget vid<br>sidan av Närområdesprogrammet. Även utanför<br>ministerrådets budget görs betydande nordiska<br>satsningar, främst genom Nordiska investerings-<br>banken m.fl. institutioner. Efter förhandlingar<br>med Ryssland har informationskontoret i S:t<br>Petersburg fått officiellt erkännande. Det har<br>därmed blivit möjligt att driva verksamheten på<br>ett ändamålsenligt sätt.</p>
<p>Arbetet med att förnya det nordiska samar-<br>betet har gått vidare. Genom besparingar och<br>effektivitetsuttag på budgeten har verksamheten<br>utsatts för ett krav på omvandling. Regelverken<br>för styrning och kontroll har setts över i syfte att<br>säkra kvalitet och effektivitet. En del institutio-<br>ner har avvecklats och medel har frigjorts för<br>satsningar på nya verksamheter. Den budgetmäs-<br>siga tyngdpunkten ligger fortsatt på kultur, ut-<br>bildning och forskning.</p>
<p>Under innevarande år har Sverige ordförande-<br>skapet i Nordiska ministerrådet och i det mesta<br>av nordiskt regeringssamarbete i övrigt. Sverige<br>har lagt vikt på att aktivt utöva sitt ordförande-<br>skap. Frågor som lyfts fram inom ministerrådets<br>ram är sysselsättningen, omställningen till ett<br>ekologiskt hållbart Norden och gränsregionala<br>frågor med avseende på rörligheten inom Nor-<br>den.</p>
<p>Nordiska ministerrådet fastställde i november<br>1997 ministerrådets budget för år 1998. Budge-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>ten uppgår till totalt 717 miljoner danska kronor.<br>Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget<br>för verksamhetsåret 1998 är 34,9 % enligt den<br>fördelningsnyckel som tillämpas.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>I det budgetförslag som ministerrådet utarbetat<br>för år 1999 uppgår budgeten till oförändrat 717<br>miljoner danska kronor. Sveriges andel av bud-<br>geten minskar till 34,1%. Områden som priorite-<br>ras är miljöfrågor, frågor som rör rörligheten i<br>Norden, insatser för barn och unga, IT-frågor<br>och folkligt kultursamarbete. Satsningarna på nä-<br>rområdet ökar markant, som ett led i ett utvidgat<br>Östersjösamarbete. Nordiska ministerrådets<br>budget för 1999 kommer, efter behandling i<br>Nordiska rådet, att fastställas i november 1998.<br>Då kommer också prisomräkning att ske.</p>
<p>Som närmare redogjordes för i budgetpropo-<br>sitionen för år 1997 sker en justering av kostna-<br>derna för studentutbyte i de nordiska länderna<br>över Nordiska ministerrådets budget. Vanligtvis<br>erlägger Sverige därmed en lägre avgift.</p>
<p>Anslaget har beräknats till 290 miljoner kro-<br>nor för budgetåret 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>| Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>274 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 6 034</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutakompensation</p></td><td>
<p>+ 9 704</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>290 043</p></td></tr>
</table>
<p>B3 Organisationen för ekonomiskt<br>samarbete och utveckling<br>(OECD)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>18 512</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>24 400</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>22 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>26 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 254</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 504</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>OECD är ett samarbetsorgan för regeringarna i<br>världens ledande industriländer till stöd för deras<br></p>
<p>ekonomiska utveckling. I OECD:s stadga fast-<br>ställs att OECD:s kompetensområde är ekono-<br>misk analys i vid bemärkelse och främjande av<br>internationell handel på multilateral icke-<br>diskriminerande basis. OECD har under årens<br>lopp successivt tillförts nya uppgifter så att orga-<br>nisationen idag täcker nästan alla samhällsområ-<br>den. Den ursprungliga medlemskretsen utgjordes<br>av 20 medlemmar, 18 europeiska länder samt<br>USA och Canada. I början av 1990-talet inledde<br>OECD en process som innebar vidgade relatio-<br>ner med omvärlden och en gradvis utökning av<br>medlemskretsen. Det senaste tillkomna med-<br>lemslandet är Sydkorea. OECD har idag 29<br>medlemmar.</p>
<p>Samtidigt som OECD:s budget har ökat som<br>en följd av en utvidgning av medlemskretsen har<br>det varit en medveten politik att söka nedbringa<br>den totala kostnaden för den ordinarie budgeten<br>med 10% över en treårsperiod. Nedskämings-<br>processen har inte löpt utan svårigheter. Ännu i<br>september har inte enighet kunnat nås om 1998<br>års budget. Huvudorsakerna till att man inte<br>kunnat enas om budgeten är att de större med-<br>lemsländerna önskar en revidering av den skala,<br>framräknad på basis av BNP, enligt vilken samt-<br>liga medlemsländer bidrar till finansieringen.</p>
<p>Utöver den egna budgeten administrerar<br>OECD bidragen till vissa närstående internatio-<br>nella organ och aktiviteter. I anslaget inkluderas<br>därför även Sveriges bidrag till det internationella<br>energiprogrammet (International Energy Agen-<br>cy; IEA), Europeiska Transportministerkonfe-<br>rensen (European Conference of Ministers of<br>Transport; ECMT), Centret för Utbildnings-<br>forskning (Centre for Educational Research and<br>Innovation; CERI) samt olika specialprogram.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Svenska departement och myndigheter gör be-<br>dömningen att de får en mycket god utdelning av<br>OECD-samarbetet. På flertalet områden är detta<br>samarbete unikt och röner stor uppskattning.<br>Under året kommer utöver det årliga minister-<br>rådsmötet och högnivåmötet i DAC fyra möten<br>med specialministrar att avhållas. Ett tydligt<br>mått på den uppskattning OECD-verksamheten<br>röner är det mycket stora mötesdeltagandet från<br>departementet och myndigheter, ett deltagande<br></p>
<p>29</p>
<p>som i strikta budgettider inför varje möte måste<br>vägas mot sina kostnader.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>OECD:s budget löper under kalenderåret och<br>fastställs i december. Faktorer som styr utgifter-<br>na under detta anslag är dels utvecklingen av or-<br>ganisationens budget, dels valutakursförändring-<br>ar. Beloppet betalas i franska franc. Med ledning<br>av tillgängligt underlag har anslaget beräknats till</p>
<p>26,3 miljoner kronor för budgetåret 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>24 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 545</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valuta kompensation</p></td><td>
<p>+ 1 355</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>29 300</p></td></tr>
</table>
<p>B4 Fredsfrämjande verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.4 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>94 750</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>51 263</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>143 409</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>105 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>146 333</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>148 937</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>151 330</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget finansierar svensk medverkan i interna-<br>tionella fredsfrämjande insatser samt studier, se-<br>minarier och annan verksamhet inom området.<br>Anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet uppgick<br>1997 till 150,2 miljoner kronor. Cirka en tredje-<br>del återstod som behållning vid utgången av året.<br>Under 1998 har anslaget på 143,4 miljoner kro-<br>nor hittills utnyttjats i planerad omfattning avse-<br>ende pågående eller redan beslutade insatser. An-<br>slaget har i övrigt, bl.a. med hänsyn till Sveriges<br>nuvarande medlemskap i säkerhetsrådet, dispo-<br>nerats så att det ger regeringen visst handlingsut-<br>rymme för oförutsedda behov. Genom att rege-<br>ringen i regleringsbrevet för 1998 beslutade att<br>Försvarsmakten, utöver 49,5 miljoner kronor<br>från anslaget B4, fick disponera också visst ut-<br>rymme (37,3 miljoner kronor) av den ingående<br></p>
<p>reservationen på äldreanslaget B9 för finansiering<br>av redan pågående insatser, har ett relativt om-<br>fattande belopp kunnat reserveras för eventuellt<br>nya/utökade missioner under anslagsposten B</p>
<p>4.6 Till regeringens disposition. Denna möjlighet<br>till omfördelning mellan anslaget och äldreansla-<br>get B9 kommer inte att finnas 1999.</p>
<p>Beträffande äldreanslaget B9 Fredsbevarande<br>verksamhet, var den ingående reservationen från<br>budgetåret 1995/96 ca 166 miljoner kronor. Ge-<br>nom regeringsbeslut i december 1996 samt feb-<br>ruari 1997 omfördes 18 resp 67,2 miljoner kro-<br>nor till Försvarsmakten avseende kostnader<br>under budgetåret 1995/96. I övrigt utnyttjades<br>inte anslaget under 1997. Anslaget har, som re-<br>dan nämnts, genom regleringsbrevet för 1998<br>belastats med 37,3 miljoner kronor som ställts<br>till Försvarsmaktens disposition för finansiering<br>av pågående insatser med militärobservatörer och<br>poliser. I regeringsbeslut våren 1998 om svensk<br>minröjningsinsats i Västsahara har anslaget här-<br>utöver belastats med 15 miljoner kronor. I nulä-<br>get bedöms anslaget inte komma att utnyttjas<br>ytterligare under budgetåret 1998.</p>
<p>Efterfrågan på svensk medverkan i internatio-<br>nella insatser styrs till tid och omfång av faktorer<br>till största delen utanför vår egen kontroll. An-<br>slagsförbrukningen är visserligen någorlunda<br>förutsägbar vad gäller pågående missioner där<br>Sverige redan medverkar. Däremot kan den<br>fluktuera och är svårförutsägbar när det gäller<br>nya insatser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>De mål som angavs i regleringsbrevet för 1998,<br>uttryckta som anslagets del av effektmålet inom<br>utgiftsområde 5, var att möjliggöra för Sverige</p>
<p>• att genom deltagande i fredsfrämjande insatser, i<br>första hand inom ramen för FN och Organisa-<br>tionen för säkerhet och samarbete i Europa,<br>medverka till att stärka FN:s och OSSE:s möj-<br>ligheter att bidra till regional konfliktlösning,<br>skydd av mänskliga rättigheter samt humanitär<br>verksamhet,</p>
<p>• att med bred geografisk spridning stödja kon-<br>kreta fredsfrämjande insatser genom att på begä-<br>ran av FN, enligt beslut av OSSE, EU eller annat<br>mellanstatligt organ, ställa observatörer, civilpoli-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>ser m.fl. till förfogande för konfliktförebyggan-<br>de, fredsbevarande och annan fredsfrämjande<br>verksamhet inklusive sanktionsövervakning, pla-<br>nerings- och förhandlingsarbete eller övervak-<br>ningsverksamhet (insatser med väpnad trupp fi-<br>nansieras över utgiftsområde 6),</p>
<p>• att verka för att synen på fredsfrämjande bred-<br>das, främja en bättre samverkan mellan alla rele-<br>vanta komponenter och aktörer i internationella<br>insatser och medverka till att frågor om förebyg-<br>gande av konflikter ges större uppmärksamhet,</p>
<p>■ att stödja studier, seminarier eller annan verk-<br>samhet inom området fredsfrämjande.</p>
<p>Verksamhetsmålet uttrycktes i regleringsbre-<br>vet enligt följande: Personal som deltar i interna-<br>tionella fredsfrämjande insatser skall rekryteras,<br>utbildas och utrustas så att de kan lösa de upp-<br>gifter som ålagts dem, oavsett var i världen upp-<br>gifterna utförs.</p>
<p>Då finansieringsansvaret för insatser med väp-<br>nad trupp fr.o.m. 1997 övergick till utgiftsområ-<br>de 6 har det fortsatta svenska deltagandet med<br>militära enheter i Bosnien och Makedonien inte<br>påverkat anslaget B4. Anslaget har möjliggjort<br>för regeringen att under en period då Sverige<br>också fortsatt är medlem i FN:s säkerhetsråd,<br>visa ett bibehållet starkt engagemang i interna-<br>tionella fredsfrämjande insatser genom konkret<br>deltagande med observatörer, poliser och exper-<br>ter i ett stort antal missioner med bred geografisk<br>spridning. Sådan personal har deltagit i missioner<br>i bl.a. Guatemala, Angola, Bosnien, Kroatien,<br>Albanien, Indien-Pakistan, Georgien, Västsahara<br>och i Mellanöstern. Totalt deltar Sverige f.n. med<br>knappt 800 personer (militära och civila) i olika<br>fredsfrämjande insatser.</p>
<p>Det arbete som inleddes 1995 i syfte att öka<br>FN:s kapacitet för snabba insatser genom att<br>skapa en multinationell snabbinsatsstyrka till<br>FN:s förfogande (SHIRBRIG) fortsätter och<br>har nu samlat tio deltagarnationer, bland dem<br>Sverige. Fr.o.m. 1998 finansieras de svenska offi-<br>cerare som ingår i planeringsstaben över utgifts-<br>område 6.</p>
<p>Sverige har under våren aktivt medverkat i<br>förberedelser och genomförande av det första<br>FN-seminariet i sitt slag om en ökad framtida<br>roll för civilpoliser i fredsfrämjande insatser. Se-<br>minariet var ett led i uppföljningen av det svens-<br>ka initiativet i frågan i säkerhetsrådet under<br>sommaren 1997. Sverige kommer under 1999 att<br></p>
<p>fortsatt verka härför, bl.a. övervägs möjligheten<br>att stödja länderna i Södra Afrika när det gäller<br>att utveckla deras kapacitet på området. Sverige<br>avser under 1999 i enlighet med rekommenda-<br>tionerna i utredningen om civilpoliser i interna-<br>tionell verksamhet (SOU 1997:104) öka sin ka-<br>pacitet för deltagande med svenska poliser i<br>internationella insatser. I sammanhanget kan<br>noteras att huvudmannaskapet för svenska poli-<br>ser i internationella insatser sannolikt kommer<br>att överföras från Försvarsmakten till Rikspolis-<br>styrelsen.</p>
<p>Anslaget kommer vidare att utnyttjas för stöd<br>till olika utbildningsinsatser inom området<br>fredsfrämjande, dels i form av finansiering av ut-<br>ländska elevers deltagande i förberedande kurser<br>för FN-tjänstgöring arrangerade av Sverige men<br>också genom direkt stöd till internationella se-<br>minarier, konferenser och forskningsprojekt. Fi-<br>nansiellt stöd kan vidare lämnas till enskilda or-<br>ganisationer som bedriver verksamhet med<br>anknytning till området.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>De mål som hänvisats till ovan kommer att vara<br>vägledande för användande av anslaget också un-<br>der 1999. Omfattningen av det svenska deltagan-<br>det i internationella insatser blir sannolikt oför-<br>ändrat eller något större nästa år. Dessutom<br>kommer arbetet med att i högre grad inrikta den<br>fredsfrämjande verksamheten på konfliktföre-<br>byggande åtgärder att fortsätta, bl.a. genom det<br>handlingsprogram för konfliktförebyggande<br>verksamhet som nu tas fram. Sverige kommer<br>vidare att under de närmaste tre åren att stödja<br>ett projekt med syfte att etablera en mekanism<br>för tidig information kring framväxande kriser<br>och konflikter i Afrika.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående resonemang be-<br>räknas anslaget för 1999 till 146,3 miljoner kro-<br>nor. I sammanhanget bör framhållas att efterfrå-<br>gan på svensk såväl militär, polisiär som annan<br>civil personal ökat från FN:s, OSSE:s, VEU:s,<br>EU:s (ECMM) och andra organisationers sida.<br>Finansiering av svensk medverkan i internatio-<br>nella fredsfrämjande insatser sker även genom<br>utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6, To-<br>talförsvar samt utgiftsområde 7, Internationellt<br>bistånd.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>5 Information om Sverige i utlandet</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet Information om Sverige i<br>utlandet omfattar</p>
<p>1) anslaget till Svenska institutet för att sprida<br>kunskap om Sverige i utlandet och svara för ut-<br>byte med andra länder inom kultur, utbildning,<br>forskning och samhällsliv i övrigt samt</p>
<p>2) anslaget till de svenska utlandsmyndigheterna<br>för informations- och kulturutbytesverksamhet,<br>pressverksamhet och intregrerade främjandein-<br>satser.</p>
<p>Ändamålet med verksamheten är att skapa<br>goodwill och förtroende för Sverige som samar-<br>betspartner och därmed främja svenska intressen<br>och bidra till tillväxt och sysselsättning. De<br>svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens<br>främsta instrument för att genomföra detta mål i<br>enskilda länder.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>66,7</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>65,5</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Målsättningarna för verksamheten bedöms ha<br>uppfyllts väl. Verksamhetens övergripande mål<br>och inriktning har legat fast. Kraven och för-<br>väntningarna har ökat betydligt under senare år.<br>Genomförandet av informations- och kulturin-<br></p>
<p>satser samt integrerade sverigefrämjande insatser<br>i utlandet är starkt beroende av nationella och<br>lokala samarbetspartners.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Den uppbyggnad av sverigefrämjandet inom Re-<br>geringskansliet och på utlandsmyndigheterna<br>som påbörjats 1997 innebär att ett samlat tän-<br>kande och planerande har vuxit fram som gör att<br>politisk, kommersiell, kulturell och vetenskaplig<br>information kan samverka på ett nytt sätt.<br>Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet har<br>befäst sin roll som samarbetsforum för sverige-<br>främjande.</p>
<p>Myndigheten Svenska institutet (SI) bildades<br>den 1 januari 1998. Tidigare bedrevs verksamhe-<br>ten i stiftelseform. I instruktionen markeras den<br>nya myndighetens roll att genom kulturutbyte,<br>samhällsinformation och utbyte inom studier<br>och forskning främja svenska intressen och bidra<br>till tillväxt, sysselsättning och kulturell utveck-<br>ling i Sverige. Detta innebär en utökad roll för<br>Svenska institutet.</p>
<p>För att leva upp till de ökade och nya kraven<br>har SI genomfört en omorganisation som trädde<br>i kraft den 1 april 1998. Därigenom har bl.a. bätt-<br>re förutsättningar att tillgodose departementets<br>önskemål om kapacitet för projektsamordning<br>skapats.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Inom anslaget Cl Svenska institutet skall insat-<br>ser i Västeuropa prioriteras, då behovet av infor-<br>mation accentuerats genom medlemskapet i EU.</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1998/99. 1 samL Nr 1. Uo5-6</p>
<p>Under anslaget C2 Övrig information om Sveri-<br>ge i utlandet skall insatser i Västeuropa, Nord-<br>amerika och vissa länder i Asien prioriteras.</p>
<p>Informationen om Sverige i utlandet måste<br>fortsätta att utvecklas för att möta nya behov och<br>krav föranledda av omvärldsförändringar. Mil-<br>lenniumskiftet och Sveriges ordförandeskap i<br>EU första halvåret 2001 är informationstillfällen<br>att uppmärksamma redan 1999. Kulturens cent-<br>rala roll i presentationen av Sverige i utlandet bör<br>framhävas.</p>
<h2>5.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Bedömningen är att insatserna inom verksam-<br>hetsområdet har bidragit till att säkerställa Sveri-<br>ges intressen i förbindelserna med andra länder<br>och till att göra utrikespolitiken till ett bättre in-<br>strument i näringspolitiken.</p>
<h2>5.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Revisorerna har i revisionsberättelse den 31 mars<br>1998 beträffande Svenska institutet påpekat be-<br>hovet av en omläggning av Svenska institutets<br>redovisning för att tillgodose redovisningskraven<br>för myndigheter. Riksrevisionsverket har grans-<br>kat SI:s delårsrapport för första hälften av 1998<br>och konstaterat att rapporten uppfyller kraven på<br>att ge en rättvisande bild av verksamhetens kost-<br>nader och inräkter och den ekonomiska ställ-<br>ningen.</p>
<p>5.5 Anslag</p>
<h2>Cl Svenska institutet</h2>
<p>Tabell 5.1 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>55 113</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>124</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>50 748</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>50 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>51 826</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>52 729 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>53 628 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 51 826 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>2 Motsvarar 51 826 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Anslaget, som är Svenska institutets huvudan-<br>slag, finansierar Sverigeinformation i olika for-<br>mer, kulturutbyte med andra länder, utbildnings-<br>och forskningsutbyte (stipendier, stöd till<br>svenskundervisning i utlandet) samt Svenska<br>kulturhuset i Paris. Genomförandet av verksam-<br>heten sker i samverkan med bl.a. den svenska ut-<br>rikesförvaltningen samt nationella och utländska<br>samarbetsparter.</p>
<p>Svenska institutet har därutöver anslag och<br>uppdrag för biståndsrelaterade insatser i Central-<br>och Östeuropa samt utvecklingsländer (utgifts-<br>område 7), för uppdrag på utbildnings- och<br>forskningsområdet (utgiftsområde 16. resp, ut-<br>giftsområde 14) och för insatser som rör inter-<br>nationellt kulturutbyte (utgiftsområde 17). Till<br>detta kommer ett antal särskilda uppdrag.</p>
<p>Den totala budgeten uppgick 1997 till ca 194,9<br>miljoner kronor, varav anslaget Cl utgjorde 55,2<br>miljoner.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Svenska institutets verksamhetsredovisning för<br>budgetåret 1997 visar att antalet inkommande<br>och behandlade ärenden med önskemål om stöd<br>och service från Svenska institutet ökat. SI har<br>dock inte kunnat ställa upp med resurser som<br>motsvarar denna ökning; antalet utbytesprojekt<br>och produktioner finansierade via SI:s huvudan-<br>slag Cl, inom vilket Västeuropa skall prioriteras,<br>har minskat. Inkomsterna från Sverigebokhan-<br>deln som institutet driver, visar en ökning om<br>tolv procent.</p>
<p>På grundval av årsredovisningen och den mer<br>detaljerade verksamhetsredovisningen för 1997<br>är bedömningen att Svenska institutet 1997 väl<br>uppfyllt sin del av effektmålet. Institutet har till-<br>handahållit en bred och saklig information om<br>Sverige som svarat mot utländska målgruppers<br>efterfrågan, upprätthållit en serviceroll gentemot<br>de svenska utlandsmyndigheterna samt medver-<br>kat till utbyten inom kultur och samhällsliv samt<br>utbildning och forskning. SI:s stöd i olika former<br>till den akademiska svenskundervisningen vid<br>universitet och högskolor i utlandet har gjort det<br>möjligt för ett stort antal utländska studenter att<br>lära sig svenska. De medel som SI fördelat till<br>kulturellt utbyte har gått till kontaktresor och<br>projektförberedelser som i många fall resulterat i<br>konkret samarbete mellan svenska och utländska</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>parter. Bedömningen är att SI:s insatser bidragit<br>till att skapa förtroende och goodwill för Sverige<br>som internationell samarbetspartner samt bidra-<br>git till ökat internationellt utbyte på väsentliga<br>områden.</p>
<p>Resultatbedömning av institutets övriga verk-<br>samhet finns under respektive utgiftsområde.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>För budgetåret 1999 föreslås ett oförändrat an-<br>slag plus pris- och löneomräkning och justering<br>av premier för avtalsförsäkringar. Under utgifts-<br>område 24 har i den ekonomiska vårpropositio-<br>nen 1998 (prop. 1997/98:150) för budgetåren<br>1999-2001 också avsatts medel för östersjöregio-<br>nen, som kan användas för vissa främjande- och<br>informationsinsatser, inklusive specifika perso-<br>nalförstärkningar, och som efter förslag från Ut-<br>rikesdepartementet skulle kunna användas för<br>SI:s verksamhet.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>50 748</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 951</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>+ 127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>51 826</p></td></tr>
</table>
<h2>C2 Övrig information om Sverige i<br>utlandet</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>10 138</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 835</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>9 963</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>14 835</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 835</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 835</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget används till att finansiera särskilda, av<br>regeringen prioriterade, informations- och främ-<br>jandeinsatser genom de svenska utlandsmyndig-<br>heterna. Det har använts även till joumalistin-<br>bjudningar samt seminarier och visst person-<br>utbyte. Insatser i Västeuropa, Nordamerika och<br>Ostasien har prioriterats.</p>
<p>Anslagsbehållningen vid bokslutet och reser-<br>vationen om 128 000 kronor på ett s.k. äldrean-<br>slag avsåg medel som beslutats för informations-<br>satsningar under 1997, men där en viss del av<br>betalningarna sker 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Kraven och förväntningarna på de svenska ut-<br>landsmyndigheterna att på olika vägar skapa<br>goodwill och förtroende för Sverige har ökat<br>markant de senaste två åren.</p>
<p>Informations- och kulturutbytesverksamhet,<br>pressaktiviteter samt integrerade sverigefrämjan-<br>de aktiviteter har blivit allt viktigare för att pre-<br>sentera Sverige och skapa uppmärksamhet för<br>vårt land i andra länder. I ett internationellt per-<br>spektiv kan konstateras att främjandefrågorna i<br>bred bemärkelse har fått en väsentligt ökad roll<br>inom många utrikesförvaltningar. Allt fler län-<br>der, inte minst de övriga EU-länderna, inser ock-<br>så den betydelse som informations- och kul-<br>tursatsningar samt pressverksamhet har för att<br>presentera landet liksom för att nå mer definiera-<br>de mål. Sådana aktiviteter kan - utöver sina andra<br>syften - fungera både som export- ochkultur-<br>främjare, ha en funktion som mötesplats för att<br>skapa nätverk, bidra till opinionsbildning osv.</p>
<p>Utifrån utlandsmyndigheternas rapportering<br>av genomförda evenemang och aktiviteter är be-<br>dömningen att anslaget under 1997 fyllt sin del<br>av effektmålet på ett utmärkt sätt. Den finansie-<br>ring som anslagits har i många projekt runt om i<br>världen utgjort en bas för samarbete med natio-<br>nella och lokala samarbetspartners. På så sätt har<br>de statliga medlen ofta genererat större insatser<br>och kunnat resultera i viktiga Sverigepresentatio-<br>ner, bl.a. utställningar och evenemang i Storbri-<br>tannien, Tyskland, Turkiet, Kanada, Japan och<br>Sydafrika.</p>
<p>35</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Med anledning av regeringens satsning på Euro-<br>pafrågor i den ekonomiska vårpropositionen<br>1998 (prop. 1997/98:150) för budgetåren 1999-<br>2001 föreslås anslaget tillföras 3 miljoner kronor<br>budgetåret 1999 för Nämnden för Sverigefräm-<br>jande i utlandet för att initiera eller medverka i<br>särskilda samarbetsprojekt med inriktning på Eu-<br>ropa mellan sverigefrämjandets huvudaktörer.<br>Förbudgetåren 2000 och 2001 tillförs anslaget<br>2 miljoner kronor per år för samma ändamål. För<br>budgetåren 1999 och 2000 tillförs anslaget 2<br>miljoner kronor per år för Sveriges bidrag till ett<br>gemensamt nordiskt centrum, Scandinavia Hou-<br>se i New York.</p>
<p>Under utgiftsområde 24 har i vårpropositio-<br>nen också avsatts medel för Östersjöregionen,<br>som kan användas för vissa främjande- och in-<br>formationsinsatser, inklusive specifika personal-<br>förstärkningar, enligt förslag från Utrikesdepar-<br>tementet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>9 835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget Al</p></td><td>
<p>+ 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Framtidsområdet Europeiskt<br>samarbete</p></td><td>
<p>+ 3000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>14 835</p></td></tr>
</table>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>6 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>frågor m.m.</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Målsättningarna för verksamhetsområdet är att<br>främja information och forskning om nedrust-<br>nings- och säkerhetspolitiska frågor samt att<br>tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och<br>vetenskaplig sakkunskap vid förhandlingar om<br>nedrustning och rustningskontroll samt vid in-<br>ternationellt samarbete för att motverka sprid-<br>ning av massförstörelsevapen. Inom ramen här-<br>för lämnas stöd till utredningar, seminarier,<br>utgivande av publikationer m.m., organisationer<br>och stiftelser för information och studier om<br>global och europeisk säkerhetspolitik och freds-<br>främjande utveckling, Stockholms internationella<br>fredsforskningsinstitut (SIPRI), Försvarets<br>forskningsanstalt (FOA), Utrikespolitiska In-<br>stitutet (UI) och forskningsverksamhet av sär-<br>skild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.</p>
<p>6.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>57,4</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>59,2</p></td><td>
<p>60,1</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Förhandlingarna i Geneve om ett kontrollsystem<br>för 1972 års konvention om förbud mot bakteri-<br>ologiska (biologiska) vapen och toxinvapen har<br>intensifierats under 1997 och första halvåret<br>1998. Sverige agerar pådrivande i förhandlingarna<br>för att få till stånd ett effektivt kontrollsystem,<br>bl.a. med tekniskt stöd från FOA. I Wien pågår<br>sedan våren 1997 ett arbete för att förbereda<br>ikraftträdandet för Förenta nationernas fördrag<br>om fullständigt förbud mot kärnsprängningar<br>(provstoppsavtalet). Sverige leder genom före-<br>trädare för FOA arbetet för upprättande av ett<br>kontrollsystem för fördraget. Under 1997 och<br>första halvåret 1998 har Sverige i ökande ut-<br>sträckning bidragit med FOA-expertis till FN:s<br>säkerhetsråds särskilda kommission för elimine-<br>ring av Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM).<br>Nedrustningskonferensen (CD) i Geneve har i<br>augusti i år beslutat att inleda förhandlingar om<br>ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart<br>material för vapenändamål. Avseende anslaget<br>Dl Utredningar och andra insatser på det utri-<br>kespolitiska området har ett anslagssparande<br>skett under budgetåret 1997 bl.a. till följd av att<br>ett äldreanslag i första hand tagits i anspråk.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Verksamhetens övergripande målsättningar och<br>inriktning ligger fast. Några större förändringar<br>har därför inte skett i verksamheten jämfört med<br>närmast föregående budgetår. Stöd till olika pro-<br></p>
<p>37</p>
<p>jekt inom anslagsområdet Utredningar och andra<br>insatser på det utrikespolitiska området har dock<br>ökat i omfattning innevarande budgetår.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Följande frågor avses särskilt prioriteras under<br>budgetåret 1999:</p>
<p>Förhandlingarna i Geneve om ett kontroll-<br>system för konventionen om förbud mot biolo-<br>giska vapen, vilka avses slutföras under året. Ar-<br>betet i CD rörande ett avtal om förbud mot<br>produktion av klyvbart material för vapenända-<br>mål. Uppbyggnad av ett svenskt nationellt data-<br>center för provstoppsavtalet. Upprätthållande av<br>FOA:s tekniska och vetenskapliga kompetens<br>för området nedrustning och icke-spridning av<br>kärnvapen. Fortsatt tillhandahållande av svensk<br>expertis till UNSCOM. Möjligheterna för SIPRI<br>och UI att utöka externfinansieringen av sin<br>verksamhet.</p>
<h2>6.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Sammantaget bedöms målsättningarna för verk-<br>samhetsområdet ha uppfyllts väl under budget-<br>året 1997 och första halvåret 1998. Främst är<br>detta en kvalitativ bedömning av genomförda in-<br>satser. Verksamhetens art är överlag sådan att<br>effekterna svårligen kan kvantifieras. Det kan<br>dock konstateras att t.ex. FOA:s tekniska och<br>vetenskapliga stöd till Utrikesdepartementet är<br>en grundläggande förutsättning för att Sverige<br>skall kunna spela en aktiv och pådrivande roll i<br>internationella förhandlingar rörande nedrust-<br>nings- och icke-spridningsfrågor.</p>
<h2>6.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Regeringen konstaterar att det vid granskning av<br>SIPRIis och UI:s bokslut och redovisning för<br>budgetåret 1997 inte framkommit några an-<br>märkningar som föranlett ytterligare åtgärder.</p>
<p>6.5 Anslag</p>
<p>Dl Utredningar och andra insatser</p>
<p>på det utrikespolitiska området</p>
<p>Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>141</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 759 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 409</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska<br>vårpropositionen 1998 minskades anslaget med 500 tkr.</p>
<p>Ändamålet med anslaget är att ge stöd till verk-<br>samhet som främjar svensk utrikespolitik, fram-<br>för allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspo-<br>litik. Under budgetåret 1997 förelåg ett<br>förhållandevis begränsat antal lämpliga projekt<br>att stödja. Vidare utnyttjades i första hand medel<br>från ett äldreanslag. Till följd härav kunde ett an-<br>slagssparande ske avseende anslaget Dl. Dessa<br>medel beräknas dock tas i anspråk under budget-<br>åren 1998, 1999 och 2000. Resterande medel på<br>äldreanslaget, 1,4 miljoner kronor, beräknas tas i<br>anspråk under 1998 och 1999. Genom en<br>tilläggsbudget har 500 000 kronor överförts från<br>anslaget Dl till anslaget D4 Forskning till stöd<br>för nedrustning och internationell säkerhet un-<br>der 1998 för att möta ökade kostnader för till-<br>handahållande av svensk expertis - genom före-<br>trädare för FOA - till FN:s säkerhetsråds<br>särskilda kommission för eliminering av Iraks<br>massförstörelsevapen (UNSCOM).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Projekt m.m. som finansierats inom anslaget har<br>legat inom prioriterade områden för svensk utri-<br>kespolitik. Som exempel på bidrag som beslutats<br>under innevarande budgetår kan nämnas stöd till<br>internationella seminarier syftande till att främja<br>universell anslutning till Ottawakonventionen<br>om totalförbud mot antipersonella minor<br>(truppminor) och till kemvapenkonventionen<br>samt stöd till svenska och internationella projekt<br>rörande problematiken med lätta vapen. Stöd har<br>också utgått till seminarier rörande frågor om<br>kärnvapennedrustning.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Stöd åt utredningar, seminarier, utgivande av<br>publikationer m.m. ger en flexibel möjlighet att<br>genom anlitande av insatser utanför Utrikesde-<br>partementet främja och informera om den<br>svenska utrikespolitiken. Ändamålet med ansla-<br>get bedöms ha uppfyllts väl.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>1 759</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återställande av engängs-<br>minskning i tilläggsbudget</p></td><td>
<p>+ 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslaget D4</p></td><td>
<p>-600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslaget D6</p></td><td>
<p>-250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>1 409</p></td></tr>
</table>
<p>D2 Information och studier om<br>säkerhetspolitik och<br>fredsfrämjande utveckling</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 860</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>390</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Ändamålet med anslaget är att genom stöd till<br>organisationer och stiftelser främja studier och<br>information om nedrustnings- och säkerhetspo-<br>litiska frågor. Regeringen beslutar, efter yttrande<br>av en beredningsgrupp, om fördelning av medel<br>från anslaget i enlighet med förordningen<br>(1993:983) om statligt stöd för information och<br>studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande<br>utveckling, samt de ändringar som införts i den-<br>na genom förordning (1996:824). Bidrag lämnas<br>till organisationer och stiftelser som organisa-<br>tionsstöd eller projektbidrag. Stödet omfattar<br>ämnesområdena nedrustning och rustningskon-<br>troll, konflikthantering samt andra säkerhetspo-<br>litiska ämnen inom ramen för ett vidgat säker-<br>hetspolitiskt synsätt. Outnyttjade medel som<br>återbetalats i samband med slutredovisningar av<br>tidigare beslutade projekt, 139 000 kronor, finns<br></p>
<p>på ett särskilt äldreanslag och beräknas tas i an-<br>språk under budgetåren 1998 och 1999.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Stöd enligt förordningen utgick under budget-<br>året 1997 till tretton organisationer och 102 pro-<br>jekt. För budgetåret 1998 har fattats beslut om<br>stöd till femton organisationer och 79 projekt.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen finner det väsentligt att kunskap, in-<br>tresse och engagemang för frågor som rör global<br>och europeisk säkerhet stimuleras. Stödet till or-<br>ganisationer och stiftelser för detta ändamål fyl-<br>ler därför en viktig funktion. En förutsättning<br>för att stöd skall lämnas är att det främjar verk-<br>samhet som är av allmänt intresse och har en god<br>spridningseffekt. Sammantaget bedöms uppställ-<br>da mål ha uppfyllts väl inom den givna bud-<br>getramen. Stödet bedöms ha haft god sprid-<br>ningseffekt.</p>
<p>D3 Bidrag till Stockholms<br>internationella<br>fredsforskningsinstitut (SIPRI)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>20 571</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>20 324</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>20 324</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 755</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 107</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 529</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Stockholms internationella fredsforskningsin-<br>stitut (SIPRI) har till ändamål att i enlighet med<br>de grunder som riksdagen fastställt bedriva<br>forskning i konflikt- och samarbetsfrågor. Syftet<br>med forskningen är att ge bidrag till förståelsen<br>av betingelserna för fredliga lösningar av kon-<br>flikter och för en stabil fred.</p>
<p>39</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Institutets forskning under budgetåret 1997 och<br>första halvåret 1998 har främst inriktats på föl-<br>jande huvudområden: förebyggande av konflik-<br>ter, konflikthantering och regional säkerhet, mi-<br>litärutgifter, vapenproduktion och vapenhandel<br>samt massförstörelsevapen och internationell<br>säkerhet. Inte minst det senaste årets utveckling<br>har givit förnyad aktualitet åt icke-<br>spridningsproblematiken, med konsekvenser<br>bl.a. för Sydasien och Mellanöstern.</p>
<p>SIPRLs forskning åtnjuter ett högt interna-<br>tionellt anseende. Genom framför allt en omfat-<br>tande publikationsverksamhet, men även genom<br>anordnande av seminarier m.m. ges forskningsre-<br>sultaten en god spridning. SIPRI har under året<br>också ökat sitt finansieringsunderlag från andra<br>källor än statliga medel. SIPRI har också motta-<br>git statliga projektmedel från andra anslagsposter<br>än denna.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>SIPRI har väl uppfyllt uppställda mål för verk-<br>samheten. Det är emellertid angeläget att insti-<br>tutet fortsatt verkar för att en ökande del av dess<br>verksamhet kan finansieras från andra källor än<br>statliga medel. SIPRI kan också i ökad grad få<br>tillgång till projektmedel efter sedvanlig pröv-<br>ning från andra anslag under detta utgiftsområde.</p>
<p>D4 Forskning till stöd för<br>nedrustning och internationell<br>säkerhet</p>
<p>Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>12 002</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 762 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 080</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 662</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 852</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Varav 500 tkr i tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen.</p>
<p>Ändamålet med anslaget är att tillföra Utrikes-<br>departementet teknisk och vetenskaplig sakkun-<br></p>
<p>skap från Försvarets forskningsanstalt (FOA)<br>vid förhandlingar om nedrustning, rustningsbe-<br>gränsning, internationell säkerhet samt vid inter-<br>nationellt samarbete för att motverka spridning<br>av massförstörelsevapen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>I de internationella förhandlingarna i Geneve om<br>ett kontrollsystem för konventionen om förbud<br>mot biologiska vapen agerar Sverige aktivt för att<br>få till stånd ett så effektivt system som möjligt.<br>Detta arbete möjliggörs bl.a. av det tekniska stöd<br>som lämnas av FOA. I den förberedande kom-<br>missionen i Wien för provstoppsavtalets ikraft-<br>trädande leder Sverige genom företrädare för<br>FOA arbetet för att upprätta ett kontrollsystem<br>för avtalet. Under innevarande budgetår har<br>FOA påbörjat upprättandet av ett svenskt natio-<br>nellt datacenter för provstoppsavtalet. Häri ingår<br>också att ansluta en station för mätning av luft-<br>buren radioaktivitet och en seismisk mätstation<br>till avtalets internationella övervakningssystem.<br>FOA har vidare inlett visst förberedande arbete<br>inför internationella förhandlingar om ett avtal<br>om förbud mot produktion av klyvbart material<br>för vapenändamål.</p>
<p>För Sveriges deltagande i internationella ex-<br>portkontrollarrangemang lämnar FOA fortlö-<br>pande tekniskt stöd.</p>
<p>Genom företrädare för FOA har Sverige det<br>senaste året i ökande utsträckning bidragit med<br>expertis till FN:s särskilda kommission för eli-<br>minering av Iraks massförstörelsevapen<br>(UNSCOM). För att möta de stigande kostna-<br>derna härför har anslaget D4 tillförts 500 000<br>kronor genom 1998 års tilläggsbudget. Denna<br>ökning har finansierats genom en motsvarande<br>minskning av anslaget Dl Utredningar och andra<br>insatser på det utrikespolitiska området. För<br>budgetåret 1999 beräknas 600 000 kronor behöva<br>tas i anspråk för att täcka kostnader för Sveriges<br>bidrag med expertis till UNSCOM.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Verksamhetens mål bedöms ha uppfyllts väl.<br>Tillgång på teknisk och vetenskaplig expertis är<br>en nödvändighet för att Sverige på ett aktivt och<br>trovärdigt sätt skall kunna delta i det internatio-</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>nella arbetet för nedrustning, rustningskontroll<br>och främjande av internationell säkerhet. Under<br>budgetåret 1999 kommer Sverige också att delta i<br>förhandlingar i CD om ett avtal om förbud mot<br>produktion av klyvbart material för vapenända-<br>mål. Därvid aktualiseras tekniskt stöd från FOA<br>till Utrikesdepartementet även på detta område.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>10 762</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Neddragning av engångsökning<br>i tilläggsbudget</p></td><td>
<p>- 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 218</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring frän anslaget Dl</p></td><td>
<p>+ 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>11 080</p></td></tr>
</table>
<p>D5 Utrikespolitiska Institutet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.5 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>10 112</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 004</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10216</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 389</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 597</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>• Utgivning av publikationer, däribland Världs-<br>politikens dagsfrågor, Internationella Studier,<br>Samhällsmagasinet Epok och Länder i fickfor-<br>mat.</p>
<p>Effekterna av institutets verksamhet är svåra<br>att mäta med bestämdhet. Det kan dock konsta-<br>teras att UI bidrar med viktig och uppskattad<br>information inom sitt verksamhetsområde, bl.a.<br>genom den alltmer välbesökta programverksam-<br>heten. Likaså har institutets forskning tilldragit<br>sig stort intresse; denna utgör basen för den bre-<br>da informationsverksamhet institutet bedriver.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Utrikespolitiska Institutets information genom<br>publikationer, seminarier m.m. riktad till en bred<br>svensk allmänhet fyller en viktig funktion genom<br>att främja intresset och kunskapen för utrikespo-<br>litiska frågor. Institutet har väl uppfyllt målsätt-<br>ningarna för verksamheten. Det är dock av fort-<br>satt stor vikt att institutet säkerställer en högre<br>grad av extern finansiering för att minska bero-<br>endet av statliga medel.</p>
<p>D6 Forskningsverksamhet av särskild<br>utrikes- och säkerhetspolitisk<br>betydelse</p>
<p>Ändamålet med anslaget till Utrikespolitiska In-<br>stitutet (UI) är att främja intresse för internatio-<br>nella frågor samt att öka kunskapen om detta<br>ämne genom forskning och information till all-<br>mänheten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Utrikespolitiska Institutets verksamhet har un-<br>der budgetåret 1997 och första halvåret 1998<br>främst bedrivits inom följande områden:</p>
<p>• Forskning inriktad på bl.a. kämvapenrisker,<br>mänskliga rättigheter, internationella förhand-<br>lingar och den säkerhetspolitiska situationen i<br>Europa, Ryssland och runt Östersjön.</p>
<p>• Utbildning, program- och seminarieverksam-<br>het.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.6 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 477</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5 524</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 891</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 736</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 851</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Huvuddelen av medlen under anslaget finansierar<br>ett särskilt säkerhetspolitiskt forskningsprogram<br>vid Utrikespolitiska Institutet. Därutöver förde-<br>lar regeringen direkt stöd åt framför allt yngre<br>forskare inom utrikes- och säkerhetspolitik från<br>detta anslag. En del av medlen används också för<br>forskning om europeisk säkerhet i samarbete<br>med Försvarets forskningsanstalt eller andra<br>uppdragstagare.</p>
<p>41</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Sammanlagt har ett 20-tal forskningsprojekt er-<br>hållit stöd, ofta som ett led i förberedelser för att<br>söka mångdubbelt större anslag från Humanis-<br>tiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,<br>Riksbanksfonden eller privata stiftelser. Därmed<br>bidrar anslaget till att underlätta för forskare att<br>inrikta större forskningsprojekt på frågor som är<br>av särskild betydelse för svensk utrikes- och<br>säkerhetspolitik.</p>
<p>Vad gäller de medel som används för forsk-<br>ning om europeisk säkerhetspolitik i samarbete<br>med Försvarets forskningsanstalt eller andra<br>uppdragstagare har dessa främjat de i reglerings-<br>brevet uppställda målen. Bl.a. har en av FOA:s<br>tjänstemän tjänstgjort vid Utrikesdepartementet<br>år 1998 och tematiska studier har presenterats.<br>Samarbetet med FOA kommer att fortsätta med<br>såväl regelbundna konsultationer som tjänsteut-<br>byte och särskilda studier.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Alla beviljade ansökningar syftar till att stimulera<br>forskning om förutsättningarna att uppnå målen<br>för vår utrikes- och säkerhetspolitik och om de<br>sätt på vilka dessa mål kan främjas. Bedömningen<br>är - på grundval av insända forskarrapporter och<br>avrapportering i andra former - att forskningsan-<br>slaget under budgetåret 1997 väl uppfyllt målet<br>för anslaget såväl vad gäller Ul-forskningen som<br>direktstöden. Det är angeläget att denna forsk-<br>ning bereds fortsatta verksamhetsmöjligheter.</p>
<p>Behovet av inträngande studier om europeisk<br>säkerhetspolitik är stort och i växande, varför an-<br>slaget föreslås tillföras 250 000 kronor år 1999<br>från anslaget Dl.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>5 524</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omföring från anslaget Dl</p></td><td>
<p>+ 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>5 891</p></td></tr>
</table>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<h1>7 Övriga utrikespolitiska frågor</h1>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>I detta verksamhetsområde ingår anslagen för In-<br>spektionen för strategiska produkter (ISP), Eu-<br>ropainformation m.m. samt, fr.o.m. budgetåret<br>1999, Föreningen Norden, som tidigare budge-<br>terats under utgiftsområde 17 Kultur, medier,<br>trossamfund och fritid.</p>
<h2>7.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>45.0</p></td><td>
<p>45,1</p></td><td>
<p>45,2</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>ISP</p>
<p>Verksamheten vid Inspektionen för strategiska<br>produkter (ISP) har för 1997 redovisat ett under-<br>skott uppgående till 102 000 kronor. Orsaken till<br>denna utveckling kan i första hand härledas till<br>att myndigheten är nystartad och kostnader på<br>IT-området.</p>
<p>Europainformation</p>
<p>Informationsverksamheten har under 1997 och<br>första halvåret 1998 varit starkt inriktad på att<br>informera den breda allmänheten om EU:s rege-<br>ringskonferens och Amsterdamfördraget, som<br>godkändes av riksdagen i april 1998. En klar ma-</p>
<p>joritet av befolkningen känner i dag till Amster-<br>damfördraget.</p>
<p>En reservation har funnits på anslaget sedan<br>budgetåret 1995/96, dels på grund av organisato-<br>riska förändringar, dels på grund av att den par-<br>lamentariska EU 96-kommittén bedrev en om-<br>fattande informationsverksamhet om EU:s<br>regeringskonferens.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>ZSP</p>
<p>Verksamhetens övergripande målsättningar och<br>inriktning ligger fast. Några större förändringar<br>har därför inte skett i verksamheten jämfört med<br>närmast föregående budgetår.</p>
<p>Europainformation</p>
<p>Verksamhetens inriktning och målsättningar lig-<br>ger fast.</p>
<p>Proriteringar</p>
<p>7SP</p>
<p>ISP installerar under 1998 ett nytt ärendehante-<br>ringssystem. Under 1999 bör inkörningen av det<br>nya systemet prioriteras liksom information till<br>företag, myndigheter och allmänheten om den<br>exportkontroll som myndigheten bedriver.</p>
<p>Europainformation</p>
<p>Under 1999 kommer verksamheten att intensifi-<br>eras för att öka kunskaperna i Europafrågorna.<br>Antalet mottagare av informationsmaterial bör<br>öka. I detta arbete behöver den moderna tekni-</p>
<p>43</p>
<p>ken utnyttjas i större utsträckning än hittills och<br>även marknadsföring användas. Ytterligare en del<br>av strävan att öka kunskaperna utgör det stöd i<br>form av projektbidrag för informations- och<br>kunskapshöjande insatser som kan ges till ideella<br>organisationer och stiftelser. Regeringen kom-<br>mer fortsatt att prioritera information om EU:s<br>utvidgning och om reformarbetet i EU samt om<br>EMU-frågan.</p>
<p>7.5 Anslag</p>
<h2>El Inspektionen för strategiska<br>produkter</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>13 659</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>15 801</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>15 550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 027</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 209 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 262 2</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Motsvarar 15 927 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>2 Motsvarar 15 727 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<h2>7.3 Resultatbedömning</h2>
<p>ISP</p>
<p>Sammantaget bedöms målen för verksamhets-<br>området i huvudsak ha uppfyllts under budget-<br>året 1997 och första halvåret 1998.</p>
<p>Europainformation</p>
<p>Det informationsarbete som bedrivits om EU:s<br>regeringskonferens och om Amsterdamfördraget<br>har i stort uppfyllt de mål som sattes upp för<br>verksamheten. Kännedomen om Amsterdam-<br>fördraget har ökat. Antalet mottagare av rege-<br>ringens information har ökat.</p>
<h2>7.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>ISP</p>
<p>Regeringen konstaterar att det vid granskning av<br>ISP:s bokslut och redovisning för budgetåret<br>1997 framkommit anmärkningar, vilket framgår<br>under Regeringens överväganden.</p>
<p>Inspektionen för strategiska produkter (ISP) in-<br>rättades den 1 februari 1996 genom att Krigsma-<br>terielinspektionen (KMI) inom Utrikesdeparte-<br>mentets handelsavdelning ombildades till en<br>myndighet (prop. 1995/96:31, bet.<br>1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93).</p>
<p>ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll en-<br>ligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och la-<br>gen (1998:397) om strategiska produkter. In-<br>spektionen skall också vara nationell myndighet<br>enligt Sveriges åtaganden inom ramen för icke-<br>spridning av kemiska vapen. Inspektionen prövar<br>förvaltningsärenden om kontroll över krigsmate-<br>riel och varor med dubbla användningsområden.</p>
<p>Inspektionen har till sitt förfogande dels det<br>parlamentariskt sammansatta exportkontrollrå-<br>det (EKR), dels det teknisk-vetenskapliga rådet<br>(TVR).</p>
<p>Kostnaden för verksamheten täcks av avgifter<br>som redovisas mot särskild inkomsttitel på stats-<br>budgeten. Avgiften tas ut av företag vars pro-<br>dukter omfattas av kontrollen över krigsmateriel<br>och varor med dubbla användningsområden.</p>
<p>Inspektionen har varit tvungen att utnyttja<br>102 000 kronor av anslagskrediten under 1997<br>för att klara sina ekonomiska åtaganden.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Såvitt kan bedömas har ISP säkerställt att ex-<br>portkontrollens syften uppnåtts samt att Sveriges<br>internationella åtaganden fullföljts inom ramen<br>för ISP:s verksamhetsområde. De relativt stora</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>arbetsbalanser m.m. som fanns för ett år sedan<br>har undanröjts.</p>
<p>Antalet beviljade utförseltillstånd på krigsma-<br>terielsidan och värdet av dessa ökade kraftigt un-<br>der 1997. Under första halvåret 1998 har värdet<br>av beviljade utförseltillstånd dock minskat jäm-<br>fört med motsvarande period under 1997. Samti-<br>digt har flera ansökningar blivit allt mer kompli-<br>cerade och kräver längre handläggningstid än<br>förr. Till detta kommer ett stort antal tillstånd<br>att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel m.m.<br>Antalet tillstånd avseende export av varor med<br>dubbla användningsområden var i stort sett oför-<br>ändrat jämfört med samma period under närmast<br>föregående år.</p>
<p>Eftersom ISP inrättades så sent som under<br>budgetåret 1995/96 är det svårt att göra några<br>kvantitativa jämförelser med tidigare år. Myn-<br>digheten har dock under ett intensivt uppbygg-<br>nadsskede på ett effektivt sätt kunnat sköta sina<br>löpande åligganden av vilka tillståndsgivningen<br>utgör myndighetens kärnverksamhet. I samband<br>med övergången till en självständig myndighet<br>har vissa problem bl.a. avseende datasystemet<br>kunnat konstateras. Efter upphandling av ett<br>nytt ärendehanteringssystem under 1998 förestår<br>ett omfattande arbete med inkörning av detta<br>under 1999.</p>
<p>I syfte att förstärka myndighetens internatio-<br>nella kontaktnät, som är en viktig förutsättning<br>för ett effektivt internationellt samarbete på ex-<br>portkontrollområdet, har ISP inlett ett ökat be-<br>söksutbyte med främst länder i Västeuropa och<br>Nordamerika.</p>
<p>Under första halvåret 1998 har en omfattande<br>hemsida gjorts tillgänglig på Internet, vilket re-<br>presenterar en ny möjlighet att sprida informa-<br>tion till allmänheten.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>RRV har riktat invändningar mot ISP:s årsredo-<br>visning. Enligt RRV uppfyller ISP:s resultatredo-<br>visning för 1997 inte väsentliga återrapporte-<br>ringskrav enligt regleringsbrevet. Även på<br>delårsrapporten för första halvåret 1998 har ISP<br>fått en invändning. Vidare har RRV vid sin årliga<br>ekonomisk-administrativa värdering, s.k. EA-<br>värdering, givit ISP omdömet ej tillfredsställan-<br>de. Regeringen ser allvarligt på denna kritik och<br>har uppmanat ISP att snarast undanröja de kon-<br></p>
<p>staterade bristerna i myndighetens redovisning.<br>Utvecklingen kommer noggrant att följas.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen finner det väsentligt att ISP fortsätter<br>att förstärka sin beredskap för att möta tidens<br>krav på information om dels myndighetens till-<br>ståndsverksamhet, dels information till företag,<br>andra myndigheter och allmänheten. Ett enigt<br>konstitutionsutskott har ställt sig bakom öns-<br>kemålet att ISP "förses med särskilda resurser för<br>insatser avseende möjligheten att förse allmän-<br>heten med basinformation om krigsmaterielex-<br>porten". Mot denna bakgrund föreslås anslaget<br>uppgå till 16 027 000 kronor budgetåret 1999.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>15 801</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>+ 199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>+ 27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>16 027</p></td></tr>
</table>
<h2>E2 Europainformation m.m.</h2>
<p>Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 396</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 800</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>5 204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>21 800</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 800</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 800</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Regeringskansliet bedriver sedan flera år genom<br>Utrikesdepartementet en bred och saklig infor-<br>mationsverksamhet om den europeiska integra-<br>tionen riktad till den svenska allmänheten. Det är<br>en viktig del av den svenska öppenheten att<br>medborgarna på ett enkelt sätt kan få informa-<br></p>
<p>45</p>
<p>tion om den politik regeringen för i EU-arbetet.<br>Verksamheten, som bl.a. består av dokumenta-<br>tion om svensk EU-politik och pågående föränd-<br>ringar inom EU-samarbetet, framtagande av<br>publikationer och arrangerandet av seminarier<br>och hearings, syftar till att öka kunskaperna om<br>EU och den politik regeringen för i EU-<br>samarbetet. Därigenom stimuleras även debatten<br>om EU-frågorna.</p>
<p>En reservation från budgetåret 1995/96 finns<br>bl.a. på grund av organisatoriska förändringar<br>1995 kvar på anslaget. Reservationen har använts<br>för information om regeringskonferensen 1996,<br>som resulterade i Amsterdamfördraget. Under<br>1998 används den också för projektbidrag för<br>informations- och kunskapshöjande insatser om<br>EU, eftersom inga extra medel har anslagits för<br>detta ändamål.</p>
<p>Som ett led i regeringens besparingsåtgärder<br>minskades anslaget för Europainformation m.m.<br>år 1998 med en miljon kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen prioriterade under 1997 en omfat-<br>tande informationsverksamhet om EU:s rege-<br>ringskonferens och Amsterdamfördraget. Syftet<br>var att informera om sakfrågorna och att stimu-<br>lera debatten. Ett nyhetsbrev gavs ut och stora<br>seminarier arrangerades. I samband med under-<br>tecknandet av Amsterdamfördraget genomför-<br>des den breda informationssatsningen "Jag är<br>nyfiken EU", som gav information om det nya<br>fördraget i broschyrer, på kassett och på Inter-<br>net. Informationssatsningen resulterade i ett do-<br>kumenterat ökat intresse och en ökad kännedom<br>om EU och Amsterdamfördraget. Informations-<br>satsningen kunde genomföras då det fanns en<br>reservation på anslaget.</p>
<p>Utgivningen av nyhetsbrevet har fortsatt un-<br>der 1998 med en övergripande inriktning på re-<br>geringens EU-politik och aktuella EU-frågor.<br>Intresset är stort och antalet prenumeranter ökar<br>kontinuerligt bland såväl enskilda som organisa-<br>tioner, skolor, studieförbund, företag m.fl. Om-<br>kring 14 000 privatpersoner har tecknat sig för en<br>prenumeration, vilket är en ökning från förra året<br>med 4 000. Seminarieverksamheten fortsätter<br>också under 1998. Populärversioner av skrivelser<br>och utredningar produceras kontinuerligt och<br>sprids i en bred krets. De faktapromemorior Re-<br></p>
<p>geringskansliet producerar om viktigare EU-<br>förslag har under 1997 också gjorts tillgängliga<br>för allmänheten. Under våren 1998 erbjöds vida-<br>re alla gymnasieskolor en film, där olika personer<br>ger sina synpunkter på EU, och ett material av-<br>sett för grupparbeten, där hänvisningar finns till<br>organisationer som är såväl positiva som kritiska<br>till EU-samarbetet.</p>
<p>Regeringen har under 1998 infört nya möjlig-<br>heter för ideella organisationer och stiftelser att<br>söka projektbidrag för informations- och kun-<br>skapshöjande insatser om EU. Projektbidragen<br>är ytterligare ett sätt att försöka öka kunskaperna<br>om EU och att därigenom stimulera debatten<br>kring de europeiska framtidsfrågorna. Intresset<br>bland organisationerna är mycket stort.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Sverige är relativt ny som EU-medlem. Kunska-<br>perna om vad EU-medlemskapet innebär behö-<br>ver öka i vårt land. Kännedom om medlemska-<br>pets möjligheter är en förutsättning för att<br>medlemskapet skall utnyttjas till fullo av såväl<br>enskilda som företag och organisationer m.fl.<br>Omfattande informationsinsatser om vad med-<br>lemskapet innebär kommer därför att krävas un-<br>der flera år framöver. Ökade kunskaper kan ock-<br>så bidra till en ökad debatt om det framtida<br>Europa, som det är angeläget att medborgarna<br>deltar i.</p>
<p>Anslaget för 1999 är beräknat så att regeringen<br>skall kunna bedriva en mer aktiv informa-<br>tionsverksamhet till den svenska allmänheten,<br>bestående av bl.a. seminarier, hearings, material-<br>produktion i olika former, en mer omfattande<br>distribution samt marknadsföring. Det är angelä-<br>get att den nya tekniken utnyttjas i större om-<br>fattning än hittills.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen avsattes<br>särskilda medel för att öka kunskapen om Euro-<br>papolitiken och dess möjligheter. Av dessa före-<br>slås anslaget för Europainformation tillföras 14<br>miljoner kronor.</p>
<p>Det ökade anslaget motiveras av behovet av<br>ökad kunskap i Europafrågorna och om de rät-<br>tigheter och skyldigheter medlemskapet ger.<br>Ökade kunskaper är en förutsättning för att<br>medlemskapet skall utnyttjas till fullo. Till de<br>prioriterade frågorna hör informationsinsatser<br>om EU:s utvidgning, om EU:s inre marknad, om<br>EMU och de praktiska konsekvenserna i Sverige<br>av att elva av EU:s femton medlemsländer ingår</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5</p>
<p>en valutaunion. Anslaget skall även användas till<br>de projektbidrag för informations- och kun-<br>skapshöjande insatser om EU som började delas<br>ut 1998, trots att inga medel då anslagits för det-<br>ta.</p>
<p>Anslaget kan även användas för information<br>om Sverige som EU-land i andra EU-länder.</p>
<p>Anslaget beräknas för år 2000 och 2001 uppgå<br>till samma belopp som 1999. En ökad satsning på<br>kunskapshöjande och intresseväckande informa-<br>tionsinsatser om Europafrågorna kräver ett lång-<br>siktigt arbete.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>7 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Framtidsområdet Europeiskt<br>samarbete</p></td><td>
<p>+ 14 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>21 800</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Föreningen Norden har i anslagsframställning<br>för år 1999 begärt en uppräkning av anslaget till<br>7,8 miljoner kronor samt därutöver begärt sär-<br>skilda medel till informationsverksamheten vid<br>Arena Norden m.m.</p>
<p>Regeringen anser att Föreningen Nordens<br>verksamhet är värdefull och fyller en väsentlig<br>funktion då det gäller att sprida information och<br>ge det nordiska samarbetet en folklig förankring.<br>Föreningen är också en central samarbetspartner<br>vid genomförandet av samnordiska aktivite-<br>ter/program.</p>
<p>Regeringen har under 1998 genom särskilda<br>beslut beviljat stöd till informationsverksamhe-<br>ten vid Arena Norden med 1 miljon kronor. Be-<br>hovet av ytterligare sådant stöd, liksom stöd till<br>andra aktiviteter av betydelse för det nordiska<br>samarbetet, kommer att prövas i särskild ord-<br>ning.</p>
<p>Anslaget har beräknats till 7,1 miljoner kronor<br>förbudgetåret 1999.</p>
<p>E3 Föreningen Norden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>7128 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7128 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 128 '</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 128</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 under utgiftsområde 17</p>
<p>Över anslaget utbetalas medel till Föreningen<br>Nordens verksamhet. Anslaget uppgår budget-<br>året 1998 till 7,1 miljoner kronor.</p>
<p>Anslaget till Föreningen Norden överförs från<br>budgetåret 1999 från utgiftsområde 17 Kultur,<br>medier, trossamfund och fritid (Kultur-<br>departementet) till utgiftsområde 5 (den nordis-<br>ka samarbetsministerns ansvarsområde). Bak-<br>grunden till denna ändring är att ett nära samar-<br>bete med frivilligorganisationer, där Föreningen<br>Norden intar en särställning, är ett viktigt inslag i<br>det nordiska samarbetet. Föreningen Norden<br>bedriver en omfattande informationsverksamhet<br>som kan utnyttjas för att göra det nordiska rege-<br>ringssamarbetet mer känt. Från Föreningen<br>Nordens sida har framförts att stödet till dess<br>verksamhet bör bli en integrerad del av regering-<br>ens samlade insatser för nordiskt samarbete.</p>
<p>47</p>
<p>Bilaga 5.1</p>
<p>Sveriges samlade bidrag<br>till FN</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1</p>
<p>Bilaga 5.1</p>
<p>Sveriges samlade bidrag till FN</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>5.1 Sveriges samlade bidrag till FN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-118.png" style="width:186pt;height:11pt;"/>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1</p>
<h2>5.1 Sveriges samlade bidrag till FN</h2>
<p>O= obligatoriskt bidrag</p>
<p>F = frivilligt bidrag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Myndighet</p></td><td colspan="2">
<p>FN-organisation Utfall 94/95</p>
<p>Milj, kr</p></td><td>
<p>Utfall 95/96</p>
<p>(18 mån.)<br>Milj, kr</p></td><td>
<p>1997</p>
<p>Milj, kr</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>1. JUSTITIEDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>2. UTRIKESDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>FN:s reguljära budget</p></td><td>
<p>100,2</p></td><td>
<p>89,0</p></td><td>
<p>93,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>FN:s fredsbevarande operationer</p></td><td>
<p>247,6</p></td><td>
<p>245,0</p></td><td>
<p>92,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNIDO</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Kemvapenkonventionen</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga obligatoriska bidrag</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fredsbevarande insatser</p></td><td>
<p>806,7</p></td><td>
<p>1 463,0</p></td><td>
<p>623,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fred och återuppbyggnad</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>22,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Kvinnokonferensen i Peking</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>DHA</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>GEF</p></td><td>
<p>264,0</p></td><td>
<p>117,6</p></td><td>
<p>151,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>HABITAT</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IF AD</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>38,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ITC</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UN AIDS</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNCDF</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>64,0</p></td><td>
<p>40,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNCTAD</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDCP</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>32,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDP</p></td><td>
<p>573,0</p></td><td>
<p>920,0</p></td><td>
<p>460,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNFPA</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td>
<p>232,0</p></td><td>
<p>116,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNHCR</p></td><td>
<p>219,6</p></td><td>
<p>497,0</p></td><td>
<p>248,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNICEF</p></td><td>
<p>350,0</p></td><td>
<p>566,0</p></td><td>
<p>283,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNIFEM</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNRWA</p></td><td>
<p>96,0</p></td><td>
<p>275,0</p></td><td>
<p>130,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Världsbanken/IDA</p></td><td>
<p>648,7</p></td><td>
<p>1 372,0</p></td><td>
<p>966,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WFPinkl. IEFR/PRO</p></td><td>
<p>270,0</p></td><td>
<p>434,0</p></td><td>
<p>200,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WHO/PSA</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WMU</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNEP (ny för 1997)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>39,4</p></td><td>
<p>26,1</p></td><td>
<p>34,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sida</p></td><td>
<p>FAO</p></td><td>
<p>100,8</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>46,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>HABITAT</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IAEA</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ICTP</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ILO</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IMO</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>O/F</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Myndighet</p></td><td>
<p>FN-organisation</p></td><td>
<p>Utfall 94/95</p>
<p>Milj, kr</p></td><td>
<p>Utfall 95/96</p>
<p>(18 mån.)</p>
<p>Milj, kr</p></td><td>
<p>1997</p>
<p>Milj, kr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sida</p></td><td>
<p>rrc</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>IUCN</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>33,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mekong k</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>14,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDCP</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDESD</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDHA</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>42,6</p></td><td>
<p>45,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNDP</p></td><td>
<p>119,2</p></td><td>
<p>297,0</p></td><td>
<p>264,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNEP</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNFPA</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>9,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNHCR</p></td><td>
<p>238,8</p></td><td>
<p>347,0</p></td><td>
<p>96,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNICEF</p></td><td>
<p>538,9</p></td><td>
<p>469,0</p></td><td>
<p>340,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNIDO</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNIFEM</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNOCHA</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>19,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNRISD</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNRWA</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNSO</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNV</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>V ärldsbanken/IDA</p></td><td>
<p>107,5</p></td><td>
<p>593,0</p></td><td>
<p>212,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WFP</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>85,0</p></td><td>
<p>62,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WHO/PSA</p></td><td>
<p>83,9</p></td><td>
<p>97,0</p></td><td>
<p>102,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>WMU</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>17,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>t!</p></td><td>
<p>PAHO (ej inkl., tidigare)</p></td><td></td><td>
<p>64,4</p></td><td>
<p>80,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>131,5</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>62,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>5 504,8</p></td><td>
<p>8 859,8</p></td><td>
<p>5 091,5</p></td></tr>
</table>
<p>O/F</p>
<p>3. SOCIALDEPARTEMENTET</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>WHO</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>67,1</p></td><td>
<p>38,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>” för rapportering om läkemedels-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>biverkning</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>35,2</p></td><td>
<p>71,0</p></td><td>
<p>41,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTT</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IMO</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OTIF</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IRCA</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Luftfartsverket</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>ICAO</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Post- & Telestyrelsen</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ITU</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>13,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>” UPU</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>SMHI</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>39,4</p></td><td>
<p>26,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>33,9</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>33,1</p></td></tr>
</table>
<p>O</p>
<p>6</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Myndighet FN-organisation</p></td><td>
<p>Utfall 94/95</p>
<p>Milj, kr</p></td><td>
<p>Utfall 95/96</p>
<p>(18 mån.)<br>Milj, kr</p></td><td>
<p>1997</p>
<p>Milj, kr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>JORDBRUKSDEPARTEMENTET<br>FAO</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>28,1</p></td><td>
<p>31,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td colspan="2">
<p>ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET</p>
<p>ILO 21,1</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>20,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>NÄRINGSDEPARTEMENTET</p>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Internat. Studiegruppen</p></td><td>
<p>för bly och zinkO,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Intemat. Studiegruppen</p></td><td>
<p>för nickel 0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9.</p></td><td>
<p>MILJÖDEPARTEMENTET</p>
<p>Miljöfonden</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>23,1</p></td></tr>
</table>
<p>O/F</p>
<p>TI TI OOO</p>
<p>TOTALT SUMMA</p>
<p>5 684,3</p>
<p>9 084,9</p>
<p>5 272,0</p>
<p>Bilaga 5.2</p>
<p>Förteckning över Sveriges<br>utlandsmyndigheter samt<br>ackrediteringar för de<br>Stockholmsbaserade<br>ambassadörerna</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.2</p>
<p>Bilaga 5.2</p>
<p>Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt<br>ackrediteringar för de Stockholmsbaserade<br>ambassadörerna</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de</p>
<p>Stockholmsbaserade ambassadörerna....................................................................5</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.2</p>
<p>5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de<br>Stockholmsbaserade ambassadörerna</p>
<p>I. Beskickningar</p>
<p>(sidoackrediteringar inom parentes)<br>Abidjan</p>
<p>(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo)<br>Addis Abeba</p>
<p>(Djibouti, Asmara)</p>
<p>Alger</p>
<p>Amman</p>
<p>Ankara</p>
<p>(Baku)</p>
<p>Athén</p>
<p>Bagdad**)</p>
<p>Bangkok</p>
<p>(Rangoon, Vientiane, Phnom-Penh)</p>
<p>Beirut*)</p>
<p>Belgrad</p>
<p>(Skopje)</p>
<p>Bern</p>
<p>(V aduz)</p>
<p>Bissau*)</p>
<p>Bonn</p>
<p>Brasilia</p>
<p>Bryssel</p>
<p>Budapest</p>
<p>Buenos Aires</p>
<p>(Asunciön, Montevideo)</p>
<p>Bukarest</p>
<p>Canberra</p>
<p>(W ellington)</p>
<p>Caracas</p>
<p>(Port of Spain, Georgetown, Paramaribo)</p>
<p>Colombo*)</p>
<p>Damaskus</p>
<p>Dar es Salaam</p>
<p>Dhaka</p>
<p>Dublin</p>
<p>Gaborone</p>
<p>(Masern)</p>
<p>Guatemala</p>
<p>(San Salvador, Tegucigalpa, Belmopan)<br>Haag</p>
<p>Hanoi</p>
<p>Harare</p>
<p>Havanna</p>
<p>Heliga Stolen</p>
<p>(San Marino)</p>
<p>Helsingfors</p>
<p>Islamabad</p>
<p>Jakarta</p>
<p>Kairo</p>
<p>(Khartoum)</p>
<p>Kiev</p>
<p>(Chisinau)</p>
<p>Kuala Lumpur</p>
<p>Kuwait</p>
<p>(Abu Dhabi, Doha, Manarna)</p>
<p>Köpenhamn</p>
<p>Lagos</p>
<p>(Accra)</p>
<p>Lima</p>
<p>(LaPaz)</p>
<p>Lissabon</p>
<p>London</p>
<p>Luanda</p>
<p>(Sao Tomé)</p>
<p>Lusaka</p>
<p>(Lilongwe)</p>
<p>Luxemburg</p>
<p>Madrid</p>
<p>(Andorra la Vella)</p>
<p>Managua</p>
<p>(San José, Panama)</p>
<p>Manila</p>
<p>(Koror)</p>
<p>Maputo</p>
<p>(Mbabane)</p>
<p>Mexico</p>
<p>Moskva</p>
<p>(Alma-Ata, Asjchabad, Bisjkek, Jerevan,<br>Minsk, Tasjkent, Tbilisi, Dusjanbe)</p>
<p>Nairobi</p>
<p>(Bujumbura, Kampala, Kigali)</p>
<p>New Delhi</p>
<p>(Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé)</p>
<p>Oslo</p>
<p>Ottawa</p>
<p>(Nassau)</p>
<p>Paris</p>
<p>Peking</p>
<p>(Pyongyang***), Ulan Bator)</p>
<p>Prag</p>
<p>(Bratislava)</p>
<p>Pretoria</p>
<p>Rabat</p>
<p>Reykjavik</p>
<p>Riga</p>
<p>Riyadh</p>
<p>(Muscat, Sana)</p>
<p>Rom</p>
<p>(Tu-ana, Valletta)</p>
<p>Santafé de Bogota</p>
<p>(Quito)</p>
<p>Santiago de Chile</p>
<p>Sarajevo</p>
<p>Seoul</p>
<p>Singapore</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.2</p>
<p>(Bandar Seri Bagawan)</p>
<p>Sofia</p>
<p>Tallinn</p>
<p>Teheran</p>
<p>Tel Aviv</p>
<p>(Nicosia)</p>
<p>Tokyo</p>
<p>(Majuro, Pohnpei)</p>
<p>Tunis</p>
<p>Vientiane*)</p>
<p>Vilnius</p>
<p>Warszawa</p>
<p>Washington</p>
<p>Wien</p>
<p>(Ljubljana)</p>
<p>Windhoek</p>
<p>Zagreb</p>
<p>II. Ambassadkansli</p>
<p>Berlin</p>
<p>III. Delegationer</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unio-<br>nen (EU) i Bryssel</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid Förenta nationer-<br>na i New York</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid de internationella<br>organisationerna i Geneve</p>
<p>Sveriges delegation vid Organisationen för ekono-<br>miskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris<br>Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg<br>Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för<br>säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien</p>
<p>IV. Karriärkonsulat</p>
<p>a) Generalkonsulat</p>
<p>Gdansk</p>
<p>Hamburg</p>
<p>Hongkong (Macau)</p>
<p>Istanbul</p>
<p>Jerusalem</p>
<p>Los Angeles</p>
<p>New York</p>
<p>S:t Petersburg</p>
<p>Shanghai</p>
<p>b) Konsulat</p>
<p>Mariehamn</p>
<p>V. Stockholmsbaserade ambassadörer</p>
<p>De sex sändebuden har följande ackrediteringar:</p>
<p>1. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazza-<br>ville, (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa***)<br>(Demokratiska Republiken Kongo), Libreville<br>(Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea), Yaoundé<br>(Kameroun), Bissau (Guinea-Bissau), Praia (Kap<br>Verde), N’Djamena (Tschad).</p>
<p>2. Banjul (Gambia), Freetown (Sierra Leone), Mon-<br>rovia (Liberia).</p>
<p>3. Bamako (Mali), Conakry (Republiken Guinea),<br>Dakar (Senegal), Niamey (Niger), Nouakchott<br>(Mauretanien), Tripoli (Libyen).</p>
<p>4. Antananarivo (Madagaskar), Mogadishu (Somalia),<br>Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius),<br>Victoria (Seychellerna).</p>
<p>5. Basseterre (St Christopher och Nevis), Bridge-<br>town (Barbados), Castries (St Lucia) Kingston<br>(Jamaica), Kingstown (St Vincent och Grenadi-<br>nema), Port-au-Prince (Haiti), Roseau<br>(Dominica), Santo Domingo (Dominikanska Re-<br>publiken), St George’s (Grenada), St John’s<br>(Antigua och Barbuda).</p>
<p>6. Apia (Västra Samoa), Nuku’alofa (Tonga), Suva<br>(Fiji), Honiara (Salomonöarna), Port Moresby<br>(Papua Nya Guinea), Port Vila (Vanuatu).</p>
<p>*) Beskickningen förestås av en chargé d’affaires<br>**) Beskickningen är tills vidare obemannad<br>***) Har utsänd personal</p>
<p>Totalförsvar</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Totalförsvar</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..............................................................................................5</p>
<p>2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar........................................................................................9</p>
<p>2.1 Omfattning........................................................................................................9</p>
<p>2.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................10</p>
<p>2.3 Resultatbedömning.........................................................................................11</p>
<p>2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området..............................................11</p>
<p>2.3.2 De viktigaste insatserna inom området......................................................12</p>
<p>2.3.3 Effekter av insatserna...................................................................................12</p>
<p>2.3.4 Regeringens slutsatser..................................................................................13</p>
<p>2.4 Styrning och uppföljning av det militära försvaret.......................................16</p>
<p>2.5 Beredskapskredit för totalförsvaret...............................................................16</p>
<p>2.6 Statlig kreditgaranti för Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum..........................17</p>
<p>3 Det militära försvaret...................................................................................................19</p>
<p>3.1 Omfattning......................................................................................................19</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................19</p>
<p>3.3 Resultatbedömning.........................................................................................21</p>
<p>3.3.1 Resultatbedömning av verksamheten i programmen................................21</p>
<p>3.3.2 Verksamheten i grundorganisationen.........................................................28</p>
<p>3.3.3 Tillståndet i krigsorganisationen.................................................................28</p>
<p>3.3.4 Bedömning av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden...................28</p>
<p>3.4 Revisionens iakttagelser..................................................................................29</p>
<p>3.5 Inriktning av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden........................31</p>
<p>3.6 Anslag..............................................................................................................31</p>
<p>Al Förbandsverksamhet och beredskap m.m......................................31</p>
<p>A2 Fredsfrämjande truppinsatser.........................................................33</p>
<p>A3 Utveckling och investeringar..........................................................35</p>
<p>4 Vissa funktioner inom det civila försvaret.................................................................39</p>
<p>4.1 Omfattning......................................................................................................39</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................39</p>
<p>4.3 Resultatbedömning och slutsatser.................................................................40</p>
<p>4.3.1 Angrepp i nuvarande omvärldsläge.............................................................41</p>
<p>4.3.2 Angrepp i ett förändrat omvärldsläge.........................................................41</p>
<p>4.3.3 Övrig resultatinformation...........................................................................42</p>
<p>3</p>
<p>3 Riksdagen I99S/99. I saml Nr 1. Uo5-6</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>4.3.4 Förändringar av den ekonomiska planeringsramen..................................42</p>
<p>4.3.5 Prioriteringar................................................................................................42</p>
<p>4.4 Revisionens iakttagelser.................................................................................43</p>
<p>4.5 Anslag..............................................................................................................43</p>
<p>Bl Funktionen Civil ledning................................................................43</p>
<p>B2 Funktionen Försörjning med industrivaror..................................45</p>
<p>B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.....................47</p>
<p>B4 Funktionen Psykologiskt försvar...................................................50</p>
<p>B5 Funktionen Ordning och säkerhet.................................................51</p>
<p>B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m...........................................52</p>
<p>B7 Funktionen Telekommunikationer m.m.......................................53</p>
<p>B8 Funktionen Postbefordran.............................................................56</p>
<p>B9 Funktionen Transporter..................................................................57</p>
<p>BIO Funktionen Energiförsörjning......................................................59</p>
<p>5 Kustbevakningen och nämnder m.m..........................................................................63</p>
<p>5.1 Omfattning.....................................................................................................63</p>
<p>5.2 Anslag..............................................................................................................63</p>
<p>Cl Kustbevakningen.............................................................................63</p>
<p>C2 Nämnder m.m.................................................................................65</p>
<p>C3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och</p>
<p>andra naturolyckor......................................................................66</p>
<p>C4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m....................67</p>
<p>C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor................67</p>
<p>6 Stödverksamhet............................................................................................................69</p>
<p>6.1 Omfattning.....................................................................................................69</p>
<p>6.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................69</p>
<p>6.3 Resultatbedömning.........................................................................................69</p>
<p>6.4 Revisionens iakttagelser.................................................................................69</p>
<p>6.5 Icke anslagsfinansierade myndigheter...........................................................69</p>
<p>Fortifikationsverket..............................................................................69</p>
<p>Försvarets materielverk.........................................................................72</p>
<p>6.6 Anslagsfinansierade myndigheter m.m.........................................................74</p>
<p>Dl Totalförsvarets pliktverk................................................................74</p>
<p>D2 Försvarshögskolan..........................................................................76</p>
<p>D3 Försvarets radioanstalt....................................................................78</p>
<p>D4 Försvarets forskningsanstalt..........................................................78</p>
<p>D5 Flygtekniska försöksanstalten.......................................................80</p>
<p>D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret......82</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. bemyndigar regeringen att utnyttja en<br>kredit i Riksgäldskontoret om<br>40 000 000 000 kronor för år 1999 om krig,<br>krigsfara eller andra utomordentliga förhål-<br>landen föreligger (avsnitt 2.5),</p>
<p>2. bemyndigar regeringen att låta Riksgälds-<br>kontoret ställa ut en kreditgaranti för<br>investeringar i Stiftelsen Gällöfsta Kurs-<br>centrums anläggning och byggnader under<br>femårsperioden 1999-2003, upp till en nivå<br>av högst 24 000 000 kronor (avsnitt 2.6),</p>
<p>3. godkänner förslaget till inriktning av<br>Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden<br>(avsnitt 3.5),</p>
<p>4. godkänner förslaget till inriktning för</p>
<p>Förbandsverksamhet (avsnitt 3.6),</p>
<p>5. godkänner förslaget till inriktning för</p>
<p>Incidentinsatser (avsnitt 3.6),</p>
<p>6. godkänner förslaget till inriktning för Stöd<br>till samhället (avsnitt 3.6),</p>
<p>7. godkänner förslaget till inriktning för</p>
<p>Beredskap (avsnitt 3.6),</p>
<p>8. godkänner förslaget till inriktning för</p>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt 3.6),</p>
<p>9. godkänner förslaget till inriktning för<br>Utveckling och investeringar (avsnitt 3.6),</p>
<p>10. godkänner förslaget till investeringsplan<br>m.m. för Försvarsmakten för perioden<br>1999-2001 (avsnitt 3.6),</p>
<p>11. bemyndigar regeringen att i fråga om<br>ramanslaget A3 Utveckling och<br></p>
<p>investeringar medge beställningar av mate-<br>riel m.m. och utvecklingsarbete så att<br>behovet av anslagsmedel efter budgetåret<br>1999 för denna materiel m.m. och utveck-<br>lingsarbete och tidigare beställningar<br>tillsammans uppgår till högst<br>90 051 400 000 kronor (avsnitt 3.6),</p>
<p>12. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt<br>avser funktionen Civil ledning för perioden<br>1999-2001 (avsnitt 4.5),</p>
<p>13. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget Bl Funktionen Civil<br>ledning beställa lednings- och signalskydds-<br>system samt kommunaltekniska<br>anläggningar så att behovet av anslagsmedel<br>efter år 1999 för dessa och tidigare beställ-<br>ningar tillsammans uppgår till högst<br>124 000 000 kronor (avsnitt 4.5),</p>
<p>14. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget B2 Funktionen<br>Försörjning med industrivaror godkänna<br>avtal om nya beredskapsåtgärder så att<br>behovet av anslagsmedel efter år 1999 för<br>dessa och tidigare beställningar tillsammans<br>uppgår till högst 69 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>4.5),</p>
<p>15. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>1999 låta Överstyrelsen för civil beredskap<br>ta upp lån i Riksgäldskontoret för bered-<br>skapsinvesteringar intill ett sammanlagt<br>belopp om 535 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>4.5),</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>16. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget B3 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst<br>medge beställningar av skyddsrum och led-<br>ningsplatser m.m. så att behovet av<br>anslagsmedel efter år 1999 för dessa och<br>tidigare beställningar tillsammans uppgår till<br>högst 540 000 000 kronor (avsnitt 4.5),</p>
<p>17. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>1999 låta Statens räddningsverk ta upp lån i<br>Riksgäldskontoret för beredskaps-<br>investeringar intill ett sammanlagt belopp<br>om 1 177 000 000 kronor (avsnitt 4.5),</p>
<p>18. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget B6 Funktionen<br>Hälso- och sjukvård m.m. godkänna avtal<br>och beställningar, såvitt avser beredskaps-<br>åtgärder så att behovet av anslagsmedel efter<br>år 1999 för dessa och tidigare avtal och<br>beställningar tillsammans uppgår till högst<br>25 000 000 kronor (avsnitt 4.5),</p>
<p>19. bemyndigar regeringen att för budgetåret</p>
<p>1999 låta Socialstyrelsen ta upp lån i<br>Riksgäldskontoret för</p>
<p>beredskapsinvesteringar intill ett samman-<br>lagt belopp om 556 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>4.5),</p>
<p>20. fastställer ett avgiftsuttag för telebered-<br>skapsavgiften, såvitt avser funktionen<br>Telekommunikationer till sammanlagt<br>100 000 000 kronor under budgetåret 1999<br>(avsnitt 4.5),</p>
<p>21. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Post- och telestyrelsen, såvitt avser funk-<br>tionen Telekommunikationer m.m. för<br>perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5),</p>
<p>22. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget B7 Funktionen Tele-<br>kommunikationer m.m. godkänna avtal och<br>beställningar, såvitt avser tjänster, utrust-<br>ningar och anläggningar för beredskaps-<br>åtgärder så att behovet av anslagsmedel efter<br>år 1999 för dessa och tidigare avtal och<br>beställningar tillsammans uppgår till högst<br>130 000 000 kronor (avsnitt 4.5),</p>
<p>23. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget B8 Funktionen</p>
<p>Postbefordran godkänna avtal och<br>beställningar, såvitt avser tjänster,<br>utrustningar och anläggningar för<br>beredskapsåtgärder så att behovet av<br>anslagsmedel efter år 1999 för dessa och<br>tidigare avtal och beställningar tillsammans<br>uppgår till högst 2 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>4.5),</p>
<p>24. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget B9 Funktionen<br>Transporter godkänna avtal och beställ-<br>ningar, såvitt avser tjänster, utrustningar<br>och anläggningar för beredskapsåtgärder så<br>att behovet av anslagsmedel efter år 1999<br>för dessa och tidigare avtal och beställningar<br>tillsammans uppgår till högst 115 000 000<br>kronor (avsnitt 4.5),</p>
<p>25. fastställer ett avgiftsuttag för elbered-<br>skapsavgiften såvitt avser funktionen<br>Energiförsörjning till ett belopp om<br>sammanlagt 200 000 000 kronor under år<br>1999 (avsnitt 4.5),</p>
<p>26. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Kustbevakningen för perioden 1999-2002<br>(avsnitt 5.2),</p>
<p>27. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>1999 låta Fortifikationsverket ta upp lån i<br>Riksgäldskontoret för investeringar i mark,<br>anläggningar och lokaler intill ett samman-<br>lagt belopp om 3 460 000 000 kronor<br>(avsnitt 6.5),</p>
<p>28. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Fortifikationsverket för perioden 1999-<br>2001 (avsnitt 6.5),</p>
<p>29. bemyndigar regeringen att tillgodose<br>Försvarets materielverks behov av<br>rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp<br>om högst 30 000 000 000 kronor för<br>budgetåret 1999 genom en kredit i<br>Riksgäldskontoret (avsnitt 6.5),</p>
<p>30. godkänner förslaget till investeringsplan för<br>Försvarets materielverk för perioden 1999-<br>2001 (avsnitt 6.5),</p>
<p>31. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande<br>uppställning:</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>nslagsbelopp</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>19 384 738</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>392 376</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Utveckling och investeringar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 052 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>491 020</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Funktionen Försörjning med industrivaror</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>108 795</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 053 531</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Funktionen Psykologiskt försvar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>19317</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Funktionen Ordning och säkerhet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>31 517</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>132 165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Funktionen Telekommunikationer m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>197 606</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B8</p></td><td>
<p>Funktionen Postbefordran</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>18 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>Funktioner Transporter</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>208 714</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BIO</p></td><td>
<p>Funktionen Energiförsörjning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>228 232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Kustbevakningen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>438 070</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Nämnder m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 020</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot<br>jordskred och andra naturolyckor m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>04</p></td><td>
<p>Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C5</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>328 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Totalförsvarets pliktverk</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>235 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Försvarshögskolan</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>26 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>Försvarets radioanstalt</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>434 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D4</p></td><td>
<p>Försvarets forskningsanstalt</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>129 352</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D5</p></td><td>
<p>Flygtekniska försöksanstalten</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>37 367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D6</p></td><td>
<p>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom<br>totalförsvaret</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>102 396</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>44 107 565</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Totalförsvar är verksamhet som behövs för att<br>förbereda Sverige för krig. Under högsta bered-<br>skap är totalförsvar all samhällsverksamhet som<br>då skall bedrivas.</p>
<p>Totalförsvar består av militär verksamhet<br>(militärt försvar) och civil verksamhet (civilt<br>försvar). Totalförsvar avser en verksamhet och<br>inte en organisation.</p>
<p>Totalförsvarsresurserna skall utformas så att<br>de även kan användas vid internationella freds-<br>främjande och humanitära insatser och stärka<br>samhällets förmåga att förebygga och hantera<br>svåra fredstida påfrestningar på samhället. Med<br>totalförsvarsresurser avses alla de resurser som<br>finns inom totalförsvarsverksamhet.</p>
<p>I utgiftsområdet ingår, förutom totalförsvar,<br>också verksamhet som bedrivs av Kustbevak-<br>ningen, Statens räddningsverk vad avser<br>fredsräddningstjänst, vissa nämnder samt stöd-<br>verksamhet till militärt och civilt försvar.</p>
<p>Till grund för den verksamhet som skall<br>bedrivas inom totalförsvaret under perioden<br>1997-2001 ligger 1996 års totalförsvarsbeslut<br>(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr.<br>1996/97:36). Sedan beslutet fattades har rege-<br>ringen lämnat en rad förslag som rör utgifts-<br>området. Förslag om den närmare inriktningen<br>av verksamheten för respektive budgetår lämnar<br>regeringen årligen i budgetpropositionen och<br>den ekonomiska vårpropositionen. Bland övriga<br>förslag som riksdagen beslutat att godkänna kan<br>nämnas</p>
<p>- inriktningen av arbetet med att förebygga<br>och hantera svåra påfrestningar på samhället<br>i fred samt ett system för hur beredskapen<br>mot sådana påfrestningar skall utformas<br></p>
<p>(prop. 1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5,<br>rskr. 1996/97:203),</p>
<p>- nya regler för ansvaret för den planering<br>och de åtgärder som behövs för att tillgodo-<br>se elförsörjningen vid höjd beredskap<br>(prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6,<br>rskr. 1996/97:204),</p>
<p>- inrättande av två nya centrum i Försvars-<br>makten: ett marincentrum i Haninge<br>(Berga) och ett flygvapencentrum i Uppsala<br>(prop. 1997/98:72, bet. 1997/98:FöU6,<br>rskr. 1997/98:193),</p>
<p>- senareläggning av den säkerhetspolitiska<br>kontrollstationen till år 1999 och föränd-<br>ring av styrningen av Försvarsmakten till att<br>programstymingen ersätts med en styrning<br>i förmågor och verksamhetsområden (prop.<br>1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr.<br>1997/98:269),</p>
<p>- att Försvarsmakten skall ha en beredskap<br>som medger att utvalda delar av<br>Försvarsmaktens organisation inom ett år<br>efter beslut har uppnått full krigsduglighet<br>(prop. 1997/98:84, bet. 1997/98:FöUll,<br>rskr. 1997/98:268).</p>
<p>Regeringen beslutade den 25 september 1997<br>om direktiv till en utredning om översyn av<br>totalförsvarspliktens tillämpning och andra plikt-<br>frågor. Regeringen beslutade vidare om tilläggs-<br>direktiv till utredningen den 17 juni 1998.</p>
<p>De myndigheter som verkar inom utgifts-<br>området är Försvarsmakten, Fortifikations-<br>verket, Försvarets materielverk, Försvarets<br>radioanstalt, Överstyrelsen för civil beredskap,<br>civilbefälhavama, Statens räddningsverk, Styrel-<br>sen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen,<br>Försvarets forskningsanstalt, Försvarshögskolan,</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Flygtekniska försöksanstalten, Totalförsvarets<br>pliktverk, Overklagandenämnden för total-<br>försvaret, Totalförsvarets chefsnämnd samt vissa<br>mindre nämnder. Vidare finansieras inom<br>utgiftsområdet viss civil försvarsverksamhet hos<br>myndigheter som i övrigt finansieras inom andra<br>utgiftsområden.</p>
<p>Som en förberedelse för 1999 års kontroll-<br>station har regeringen gett myndigheterna i upp-<br>drag att inkomma med ett fördjupat underlag<br>avseende bl.a. modifierad planering, prioritering<br>av internationell verksamhet, förändrat<br>beredskapssystem, försörjning med materiel och<br>anläggningar, anställd och frivillig personal,<br>behov av totalförsvarspliktiga, militär utveckling<br>i omvärlden och vissa försörjningsberedskaps-<br>frågor.</p>
<p>Uppdragen skall redovisas för regeringen i<br>oktober och november 1998. Redovisningarna<br>kommer att utgöra en grund för Regeringskan-<br>sliets beredningsarbete med kontrollstationen.</p>
<p>2.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall<br>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998 ’</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 978</p></td><td>
<p>41 344</p></td><td>
<p>42 973</p></td><td>
<p>44 108</p></td><td>
<p>45 441</p></td><td>
<p>45 227</p></td></tr>
</table>
<p><sup>I</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>I</sup>I utgiftsprognosen ingår 3,1 miljoner kronor från s.k. äldre anslag.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Under både år 1997 och 1998 har allvarliga pro-<br>blem i Försvarsmaktens planering avseende<br>ekonomi och verksamhet uppstått. Trots de<br>brister som dessa problem har medfört bedömer<br>regeringen att Försvarsmakten, mot bakgrund av<br>att det nuvarande omvärldsläget tillåter en viss<br>sänkning av beredskapen, har förmåga att lösa<br>sina uppgifter.</p>
<p>Under budgetåret 1997 blev utgifterna under<br>utgiftsområdet 1 394 miljoner kronor lägre än<br>vad som anvisats. De lägre utgifterna är i huvud-<br>sak hänförliga till anslaget Försvarsmakten och<br>beror på ett planerat anslagssparande för att klara<br>kommande års behov. Inom det civila försvaret<br>har förskjutningar i investeringar och av utbetal-</p>
<p>ningar avseende tidigare gjorda investeringar<br>medfört ett anslagssparande.</p>
<p>Utgiftsprognosen för år 1998 för utgifts-<br>området visar att utgifterna kommer att överstiga<br>anvisat belopp med ca 1 629 miljoner kronor.<br>Detta belopp beräknas bli täckt av anslags-<br>sparande, reservationer och tilldelade<br>anslagskrediter.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Som en följd av 1996 års totalförsvarsbeslut har<br>flera myndigheter inom totalförsvaret påbörjat<br>och genomfört omfattande organisations-<br>förändringar under åren 1997 och 1998.</p>
<p>Riksdagen har i enlighet med regeringens<br>förslag beslutat att Försvarsmakten skall ha en<br>beredskap som medger att utvalda delar av<br>Försvarsmaktens organisation inom ett år efter<br>beslut har uppnått full krigsduglighet.</p>
<p>Regeringen har vidare beslutat om krav på<br>reduceringsåtgärder inom Försvarsmakten som<br>främst berör materielanskaffningen och<br>plikttjänstgöringen.</p>
<p>I samband med behandlingen av proposition<br>1997/98:83 Förändrad styrning av Försvars-<br>makten m.m. beslutade riksdagen i enlighet med<br>regeringens förslag att senarelägga den säker-<br>hetspolitiska kontrollstationen till år 1999.<br>Riksdagen beslutade samtidigt att styrningen av<br>Försvarsmakten skall förändras. Styrning i<br>program ersätts med en styrning i förmågor och<br>verksamhetsområden enligt de principer som<br>regeringen och försvarsutskottet redovisat.</p>
<p>Mål</p>
<p>Målen för verksamheterna inom utgiftsområdet<br>är att:</p>
<p>Försvarsmakten</p>
<p>— i fred förbereda för att i krig försvara riket<br>mot väpnade angrepp som hotar dess frihet<br>och oberoende. Angrepp skall kunna mötas<br>var det än kommer ifrån och hela landet<br>skall kunna försvaras,</p>
<p>- kontinuerligt i fred och under kriser kunna<br>övervaka och hävda rikets territoriella<br>integritet i luften, till sjöss och på marken,</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>kunna ställa kvalificerade förband och andra<br>resurser till förfogande för internationella<br>fredsfrämjande och humanitära insatser,<br>kunna stödja samhället vid svåra<br>påfrestningar i fred,</p>
<p>ha en beredskap som medger att utvalda<br>delar av Försvarsmaktens organisation inom<br>ett år efter beslut har uppnått full<br>krigsduglighet. Beredskap, organisation och<br>planläggning skall vidare medge att<br>Försvarsmaktens förmåga långsiktigt<br>anpassas, dvs. utökas eller förändras för att<br>motsvara framtida krav och behov,</p>
<p>kommer arbetet med att införa den förändrade<br>styrningen av Försvarsmakten att fortsätta.</p>
<p>Internationella fredsfrämjande och humanitära<br>insatser och övrig internationell verksamhet, t.ex.<br>inom ramen för Partnerskap för fred (PFF), skall<br>även under budgetåret 1999 ges hög prioritet.</p>
<p>Inom det civila försvaret skall åtgärder för att<br>minska sårbarheten i infrastrukturen samt för att<br>höja datasäkerheten prioriteras.</p>
<p>Arbetet med att anpassa myndigheternas<br>datorsystem inför år 2000 måste prioriteras och<br>bedrivas med fortsatt hög ambitionsnivå även<br>under år 1999.</p>
<p>Det civila försvaret...</p>
<p>— värna civilbefolkningen, trygga en livsnöd-<br>vändig försörjning, säkerställa de viktigaste<br>samhällsfunktionerna samt bidra till<br>Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat<br>angrepp och vid krig i vår omvärld,</p>
<p>och annan användning av dess resurser</p>
<p>— kunna genomföra internationella freds-<br>främjande och humanitära insatser,</p>
<p>— stärka samhällets samlade förmåga att möta<br>svåra påfrestningar i fred,</p>
<p>Övrig verksamhet</p>
<p>— verka för att förebygga olyckor i samhället<br>och begränsa skador vid sådana olyckor ge-<br>nom bl.a. information, utbildning, övning,<br>uppföljning och tillsyn (Statens räddnings-<br>verk: Samhällets skydd mot olyckor),</p>
<p>— bedriva sjöövervakning (kontroll- och</p>
<p>tillsynsverksamhet) och miljörädd-<br>ningstjänst i syfte att begränsa</p>
<p>brottsligheten och öka säkerheten till sjöss<br>samt ha en hög beredskap för</p>
<p>sjöräddningstjänst (Kustbevakningen).</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Budgetåret 1999 skall arbetet påbörjas med att<br>genomföra eventuella åtgärder till följd av den<br>säkerhetspolitiska kontrollstationen.</p>
<p>Åtgärder som syftar till att skapa balans i<br>Försvarsmaktens ekonomi och planering skall<br>prioriteras även i fortsättningen. Samtidigt</p>
<p>2.3 Resultatbedömning</p>
<p>2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom<br>området</p>
<p>Under både åren 1997 och 1998 har allvarliga<br>problem i Försvarsmaktens ekonomi och<br>planering kunnat konstateras. Med anledning av<br>detta har en rad åtgärder vidtagits från<br>regeringens sida.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för<br>Försvarsmakten för år 1998 föreskrivit att<br>myndigheten skall iaktta stor restriktivitet med<br>kostnadsdrivande åtgärder. Vidare har regeringen<br>föreskrivit att Försvarsmakten skall genomföra<br>vissa reduceringsåtgärder. Dessa åtgärder berör<br>främst plikttjänstgöringen och</p>
<p>materielanskaffningen. Även hemvärns- och<br>frivilligverksamheten berörs av åtgärderna, men i<br>begränsad omfattning.</p>
<p>Som en ytterligare åtgärd för att bringa<br>Försvarsmaktens ekonomi i balans föreslog rege-<br>ringen i proposition 1997/98:84 Försvars-<br>maktens ekonomi och verksamhet år 1998 m.m.<br>en ändring av målet för Försvarsmaktens bered-<br>skap. Förslaget lades fram mot bakgrund av att<br>den säkerhetspolitiska utvecklingen har inneburit<br>att angreppshot mot Sverige bedöms som<br>avlägsna. Ändringen innebär att Försvarsmaktens<br>beredskap skall medge att utvalda delar av<br>organisationen, i stället för organisationens<br>huvuddel, inom ett år efter beslut skall ha<br>uppnått full krigsduglighet. Riksdagen beslutade<br>i enlighet med regeringens förslag.</p>
<p>Ett omfattande utvecklingsarbete har<br>genomförts vad avser styrningen av Försvars-</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>makten, vilket har redovisats till riksdagen i<br>proposition 1997/98:83 Förändrad styrning av<br>Försvarsmakten m.m. Framgent kommer<br>Försvarsmaktens långsiktiga inriktning att styras<br>genom huvuduppgifter och krav på operativa<br>förmågor. Den årliga verksamheten i<br>grundorganisationen kommer att styras genom<br>förmågor och verksamhetsområden i stället för<br>program. Inriktningen av verksamheten för<br>Försvarsmakten för budgetåret 1999 är angiven i<br>enlighet med detta.</p>
<p>Regeringen beslutade den 18 december 1997<br>om att införa en ny organisation för Försvars-<br>maktens högkvarter. Den nya högkvarters-<br>organisationen gäller fr.o.m. den 1 juli 1998 och<br>innebär bl.a. att ansvarsförhållandena för<br>Försvarsmaktens ledning av krigsorganisationen<br>och grundorganisationen blivit tydligare. Vidare<br>förstärks högkvarterets planeringsfunktion för<br>inriktning och prioritering. Därigenom skapas<br>förutsättningar för att bl.a. säkerheten i<br>planeringen och det ekonomiska underlaget<br>förbättras.</p>
<p>Vad gäller det civila försvaret har regeringen i<br>regleringsbrev för år 1998 uppdragit åt samtliga<br>funktionsansvariga myndigheter att under år<br>1998 inkomma med planer över vilka åtgärder<br>som bör genomföras inom respektive funktion<br>för att förmågan skall vara godtagbar vid<br>utgången av försvarsbeslutsperioden.</p>
<p>I syfte att renodla den civila ekonomiska<br>planeringsramen föreslår regeringen (se avsnitt<br>4.5) att det nuvarande anslaget B3 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst fr.o.m.<br>budgetåret 1999 delas i två anslag, ett som avser<br>verksamhet inom funktionen och ett som avser<br>ren fredsräddningstjänst.</p>
<p>2.3.2 De viktigaste insatserna inom<br>området</p>
<p>Under år 1997 och hittills under år 1998 har<br>Försvarsmakten tillförts ett flertal materiel-<br>system, bl.a. stridsvagnar, stridsfordon,<br>pansarbandvagnar och luftvärnsrobotsystem.<br>Vidare har leverans av delserie 2 av<br>JAS 39 Gripen påbörjats.</p>
<p>Sverige har deltagit i internationella freds-<br>främjande insatser, bl.a. truppinsatser inom<br>ramen för SFOR och Unpredep i forna Jugosla-<br>vien samt Minurso i Västsahara. Det svenska<br>engagemanget inom Partnerskap för fred (PFF)</p>
<p>har utvecklats. Stödet till den baltiska fredsbeva-<br>rande bataljonen, Baltbat, har också fortsatt.</p>
<p>För de tio funktioner för civilt försvar som<br>ligger inom utgiftsområde 6 har verksamheten<br>under år 1997 främst inriktats mot att vidare-<br>utveckla ett tekniskt ledningssystem, förstärka<br>ledningsplatser samt förstärka sårbar infrastruk-<br>tur, t.ex. genom mobila GSM-basstationer.</p>
<p>Kustbevakningen har till följd av Sveriges<br>medlemskap i Europeiska unionen ökat antalet<br>yttre gränskontroller och fiskekontroller under<br>år 1997 och hittills under år 1998.</p>
<p>Statens räddningsverk har genomfört<br>omfattande internationella hjälpinsatser i det<br>forna Jugoslavien (återuppbyggnadsarbete) samt<br>i Polen (provisoriska bostäder till<br>översvämningsdrabbade).</p>
<p>2.3.3 Effekter av insatserna</p>
<p>Regeringens bedömning av det samlade resultatet<br>av den militära verksamheten är att landet kan<br>försvaras mot ett väpnat angrepp. Kravet på full<br>krigsduglighet inom en tolvmånadersperiod<br>(kortsiktig anpassning) för militärt försvar<br>uppfylls av de delar av krigsorganisationen som<br>omfattas av detta krav.</p>
<p>Regeringen bedömer däremot att det finns<br>brister vad avser Försvarsmaktens förmåga till<br>långsiktig anpassning till ett förändrat<br>omvärldsläge. Den främsta orsaken är de<br>minskningar som har genomförts i förbands-<br>verksamheten.</p>
<p>Försvarsmakten kan upprätthålla den terri-<br>toriella integriteten och beredskapen för<br>incidentinsatser är god. Internationella insatser<br>kan genomföras med hög kvalitet, även om vissa<br>brister finns vad gäller interoperabilitet. Förmå-<br>gan att stödja samhället vid svåra påfrestningar är<br>omfattande och god.</p>
<p>Regeringen bedömer att i nuvarande<br>omvärldsläge kan civilbefolkningen värnas och<br>en livsnödvändig försörjning tryggas genom det<br>civila försvaret. Samtliga funktioner inom civilt<br>försvar är emellertid i hög grad beroende av<br>elförsörjning och telekommunikationer. Här<br>finns vissa allvarliga svagheter, bl.a. kan inte<br>samtliga funktioner inom totalförsvaret garan-<br>teras en säker elförsörjning och det finns brister<br>vad avser skydd av vital teleutrustning samt<br>skydd mot informationskrigföring.</p>
<p>Den sjöövervakning och miljöräddningstjänst<br>som Kustbevakningen bedriver är ett av statens</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>viktigaste verktyg för att begränsa brottsligheten<br>och öka säkerheten till sjöss. Regeringen bedö-<br>mer att Kustbevakningens verksamhet väl mot-<br>svarar de krav som ställts på den i detta avseende.</p>
<p>Verksamheten vid Statens räddningsverk för<br>samhällets skydd mot olyckor är ett av statens<br>viktigaste verktyg för att på central nivå före-<br>bygga olyckor i samhället och begränsa skadorna<br>när sådana olyckor ändock inträffar. Regeringen<br>bedömer att verksamheten vid Räddningsverket<br>väl motsvarar de krav som ställts på den i detta<br>avseende.</p>
<p>2.3.4 Regeringens slutsatser</p>
<p>Den fortsatta inriktningen av verksamheten<br>inom utgiftsområdet påverkas av de ställnings-<br>taganden som kommer att göras i samband med<br>den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999.</p>
<p>Åtgärder som syftar till att skapa balans i<br>Försvarsmaktens ekonomi och planering skall<br>prioriteras även i fortsättningen. Samtidigt<br>kommer arbetet med att införa den förändrade<br>styrningen av Försvarsmakten att fortsätta.</p>
<p>Internationella fredsfrämjande och humanitära<br>insatser och övrig internationell verksamhet, t.ex.<br>inom ramen för Partnerskap för fred (PFF), skall<br>även under budgetåret 1999 ges hög prioritet.</p>
<p>Under budgetåret 1999 skall åtgärder vidtas<br>inom det civila försvaret för att förbättra<br>beredskapen vad avser elförsörjning och<br>telekommunikationer.</p>
<p>Inom Regeringskansliet har under år 1998<br>pågått en beredning av konsekvenserna av<br>övergången till full tillämpning av anslags-<br>förordningen. Regeringen konstaterar att<br>utgångspunkten för omläggningen till full<br>tillämpning av anslagsförordningen är att den<br>skulle ske på ett verksamhetsneutralt och stats-<br>finansiellt neutralt sätt. Flera olika faktorer, t.ex.<br>hanteringen av förskott samt erhållen ränte-<br>kompensation, måste vägas in när man slutligt<br>bedömer frågan om anslags förordningens<br>konsekvenser. Regeringens slutsats av den<br>beredning som pågått är att en samlad bedöm-<br>ning och värdering av dessa olika faktorer inte<br>kan göras förrän efter försvarsbeslutsperiodens<br>utgång, dvs. år 2002. Eventuella variationer i<br>anslagsbelastning mellan åren får hanteras inom<br>ramen för det ekonomiadministrativa<br>regelverket.</p>
<p>Riksdagen beslutade i maj 1997 om bered-<br>skapen mot svåra påfrestningar på samhället i</p>
<p>fred. Beslutet innebär bl.a. att regeringen varje år<br>i budgetpropositionen skall lämna en redogörelse<br>för läget när det gäller olika slag av påfrestningar.<br>Regeringen har valt att i år, liksom förra året,<br>lämna redovisningen i en skrivelse till riksdagen.<br>Skrivelsen kommer att lämnas i början av<br>december 1998.</p>
<p>Översyn av IT-system inför år 2000</p>
<p>Problemen med IT-system vid övergången från<br>år 1999 till år 2000 väntas beröra hela samhället.<br>Regeringen har därför krävt att alla myndigheter<br>skall vidta erforderliga åtgärder för att minimera<br>konsekvenserna av tänkbara fel.</p>
<p>Från och med den 15 februari 1997 gäller för-<br>ordningen (1997:30) om översyn av statliga<br>myndigheters informationssystem inför år 2000.<br>Enligt förordningen skall Statskontoret varje<br>halvår lämna en samlad bedömning till rege-<br>ringen om hur anpassningarbetet fortskrider.</p>
<p>Regeringen beslutade den 4 december 1997 att<br>tolv myndigheter inom Försvarsdepartementets<br>verksamhetsområde kvartalsvis för år 1998 skall<br>redovisa arbetet med att anpassa sina<br>informationssystem.</p>
<p>Försvarsmakten är den myndighet inom<br>utgiftsområdet som till följd av såväl storlek som<br>verksamhetens innehåll står inför det i särklass<br>största anpassningsarbetet. Parallellt med de ge-<br>nerella kraven på återrapportering har regeringen<br>därför den 14 maj 1998, och därefter Försvarsde-<br>partementet den 3 juli 1998, anmodat För-<br>svarsmakten att lämna fördjupade redovisningar<br>av anpassningsarbetet. Försvarsmakten skall<br>vidare redovisa eventuella konsekvenser för<br>allmänheten och för försvarsförmågan i händelse<br>av utebliven anpassning. Den 2 juli 1998 har<br>Försvarsmakten beslutat att anpassningsarbetet<br>skall ha högsta prioritet inom myndigheten.</p>
<p>Försvarsmakten har redovisat inom vilka<br>områden konsekvenser av utebliven anpassning<br>kan innebära fara för allmänheten. Det kan t.ex.<br>gälla flyg-, sjö- och trafiksäkerheten samt<br>vapenområdet. Försvarsmakten har dock i hittills<br>genomfört arbete bedömt att några sådana risker<br>inte föreligger. Försvarsmakten bedömer att<br>några sådana risker inte heller kommer att<br>föreligga före eller efter årsskiftet 1999/2000.</p>
<p>Försvarsmakten räknar med att erforderliga<br>anpassningsåtgärder kan ske före år 2000 i de<br>verksamhetskritiska informationssystemen. För-<br>svarsmakten kommer däremot inte att hinna</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>åtgärda alla inbäddade och tekniska system före<br>år 2000. Arbetet inriktas mot att prioritera och<br>2000-säkra systemen så att Försvarsmakten kan<br>upprätthålla erforderlig förmåga. Målet är att<br>verksamhetskritiska informationssystem skall<br>vara åtgärdade den 31 december 1998 och att<br>prioriterade tekniska och inbäddade system skall<br>vara åtgärdade den 1 juli 1999. De system som<br>Försvarsmakten kommer att använda efter år<br>2000 skall vara testade och säkra. Ett nyttjande-<br>förbud kommer att utfärdas för de system som<br>inte uppfyller detta krav. En slutlig bedömning<br>av nyttjandeförbudens konsekvenser och därmed<br>den samlade försvarsförmågan kommer<br>Försvarsmakten att kunna redovisa under senare<br>delen av år 1999.</p>
<p>Av övriga myndigheter inom utgiftsområdet<br>kan nämnas Överstyrelsen för civil beredskap<br>som, i likhet med andra centrala myndigheter, i<br>regeringsbeslut den 25 juni 1998 fick i uppdrag<br>att bedöma risker och överväga behov av åtgärder<br>för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner i<br>samband med omställningen av<br>informationssystem inför år 2000. Överstyrelsen<br>fick även i uppdrag att stödja områdesansvariga<br>myndigheter i arbetet med att förbereda<br>hanteringen av konsekvenser som kan uppstå i<br>informationssystem.</p>
<p>Vidare kan nämnas att Kustbevakningen<br>bedömer att det inte föreligger några problem<br>vad gäller myndighetens informations- och<br>ledningssystem. Säkerheten hos plattformarna<br>för dessa system är dock inte färdiginventerad<br>och analyserad. Inventering och analys av de<br>tekniska systemen har påbörjats och beräknas<br>vara klar i mitten av oktober 1998.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att arbetet med att<br>anpassa myndigheternas IT-system inför år 2000<br>på sina håll har kommit i gång för sent. Detta<br>arbete måste prioriteras och bedrivas med hög<br>ambitionsnivå. Det är därför tillfredsställande att<br>anpassningsarbetet numera har högsta prioritet<br>inom Försvarsmakten. Målet för samtliga</p>
<p>myndigheter måste vara att helt eliminera<br>allvarliga konsekvenser för allmänheten. Från<br>försvarssynpunkt är det samtidigt av stor vikt att<br>krigsdugligheten och beredskapen inte påverkas<br>negativt.</p>
<p>Kommentarer till utgiftsutvecklingen</p>
<p>En jämförelse mellan anvisade anslag för år 1998<br>och beräknat utfall för år 1998 visar att utgifterna<br>beräknas överstiga tilldelade anslag med 1 626<br>miljoner kronor. I utgiftsprognosen ingår dock<br>utnyttjande av anslagssparande från tidigare<br>budgetår. Utgiftsområdet har på tilläggsbudget i<br>samband med behandlingen av den ekonomiska<br>vårpropositionen för år 1998 tillförts 100<br>miljoner kronor för internationella<br>fredsfrämjande truppinsatser (prop. 1997/98:150,<br>bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). Vidare<br>omfördelades 50 miljoner kronor inom utgifts-<br>området för samma ändamål.</p>
<p>Anvisade anslag för år 1998 och beräknat<br>anslag för år 1999 skiljer sig åt såtillvida att<br>anslagen för år 1999 är beräknade i 1999 års<br>prisläge i enlighet med den gängse pris- och<br>löneomräkningsmodellen. Riksdagen beslöt<br>våren 1996 (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:<br>FiUlO, rskr. 1995/96:304) om en engångsvis<br>neddragning av anslaget Al Försvarsmakten för<br>år 1998. Neddragningen av anslaget avsåg<br>anslagsmedel för materielinvesteringar, och<br>beloppet återförs till anslaget åren 2000 och<br>2001. Vidare har det för vissa av anslagen gjorts<br>en teknisk justering vid anslagsberäkningarna<br>med anledning av att en korrigering har gjorts av<br>den justering som genomfördes av anslagen för<br>år 1998 med anledning av att sättet att finansiera<br>avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen per verksamhetsområde</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Det militära försvaret</p></td><td>
<p>37 475</p></td><td>
<p>37 354</p></td><td>
<p>39 058</p></td><td>
<p>39 829</p></td><td>
<p>41 124</p></td><td>
<p>40 773</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B Vissa funktioner inom civilt försvar</p></td><td>
<p>2 153</p></td><td>
<p>2 539</p></td><td>
<p>2 517</p></td><td>
<p>2 489</p></td><td>
<p>2 512</p></td><td>
<p>2 620</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C Kustbevakningen och nämnder m.m.</p></td><td>
<p>419</p></td><td>
<p>484</p></td><td>
<p>418</p></td><td>
<p>823</p></td><td>
<p>827</p></td><td>
<p>847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D Stödverksamhet</p></td><td>
<p>932</p></td><td>
<p>968</p></td><td>
<p>977</p></td><td>
<p>966</p></td><td>
<p>978</p></td><td>
<p>988</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 6</p></td><td>
<p>40 978</p></td><td>
<p>41 344</p></td><td>
<p>42 970</p></td><td>
<p>44108</p></td><td>
<p>45 441</p></td><td>
<p>45 227</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i</p></td><td colspan="2">
<p>samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>[Tabell 2.3 Större förändringar av anslag inom utgiftsområdet mellan budgetåren 1998 och 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Teknisk justering</p></td><td>
<p>LKP'</p></td><td>
<p>Omföring inom<br>utgiftsområdet</p></td><td colspan="3">
<p>Omföring till/från Förslag anslag år<br>utgiftsområdet 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag Al Förbandsverksamhet och beredskap<br>m.m.</p></td><td>
<p>280 '</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-20 052 ’</p></td><td>
<p>-213</p></td><td>
<p><sup>4</sup></p></td><td>
<p>19 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag A3 Utveckling och investeringar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>20 052 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td>
<p>20 052</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning för kroppsskador till utgiftsområde<br>10</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-62</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-275</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag Bl Funktionen Civil ledning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>20</p></td><td></td><td></td><td>
<p>491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag B2 Funktionen Försörjning med<br>industrivaror</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-28</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>109</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag B3 Funktionen Befolkningsskydd</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-266</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>1 054</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag B6 Funktionen Hälso- och sjukvård</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-66</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>132</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag B8 Funktionen Postbefordran</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td></td><td></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag B9 Funktionen Transporter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>20</p></td><td></td><td></td><td>
<p>209</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-317 ‘</p></td><td>
<p>109</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag Cl Kustbevakningen</p></td><td>
<p>-7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>438</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag C5 Fredsräddningstjänsten</p></td><td></td><td></td><td>
<p>328 "</p></td><td></td><td></td><td>
<p>328</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-7 ’</p></td><td></td><td>
<p>328</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag D2 Försvarshögskolan</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-10 <sup>11</sup></p></td><td></td><td></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag D5 Flygtekniska försöksanstalten</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa för utgiftsområdet</p></td><td>
<p>273</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>1 ’’</p></td><td>
<p>-161</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>'Justering med anledning av sättet att finansiera avtalsförsäkringar på det statliga området.</p>
<p><sup>2</sup> Kompensation till Försvarsmakten för räntekostnader p.g.a. Försvarets materielverks<br>upplåning av rörelsekapital.</p>
<p><sup>3</sup> Beloppet beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 under anslaget A3 Utveckling och investeringar.<br>‘Specialattachéer beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 under anslaget U01C1 Regeringskansliet<br>m.m. samt rationalisering vad avser förmåner m.m.</p>
<p><sup>5</sup> Utgifterna för Ersättning för kroppsskador beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 under U010<br>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.</p>
<p><sup>6</sup>Omfördelning inom den civila ekonomiska planeringsramen.</p>
<p>'Omföring till U024.</p>
<p><sup>8</sup> Kompensation för räntor och amorteringar till följd av övergång till lånefinansiering.</p>
<p><sup>9</sup> Ny budgeteringsprincip för anslaget Kustbevakningen.</p>
<p><sup>10</sup> Utgifterna beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 under eget anslag.</p>
<p><sup>11</sup> Minskat anslag till följd av att delar av verksamheten avgiftsfinansieras fr.o.m. budgetåret<br>1999.</p>
<p><sup>l2</sup>Summerar ej till 0 kr p.g.a. avrundning av beloppen.</p>
<p>Till och med innevarande budgetår har utgifterna<br>för det militära försvaret beräknats under ansla-<br>get Al Försvarsmakten och A2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser. I enlighet med vad regeringen<br>redovisat i prop. 1997/98:84 Förändrad styrning<br>av Försvarsmakten kommer utgifterna för verk-<br>samheten fr.o.m. budgetåret 1999 i stället att<br>beräknas under anslagen Al Förbands-</p>
<p>verksamhet m.m., A2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser och A3 Utveckling och<br>investeringar.</p>
<p>Budgetåret 1997 var utfallet för anslaget Al<br>Försvarsmakten ca 36 964 miljoner kronor,<br>vilket innebär att det vid utgången av budgetåret<br>1997 fanns ett anslagssparande om ca 3 406<br>miljoner kronor. Anvisat belopp för budgetåret</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>1998 för anslaget är drygt 36 757 miljoner<br>kronor. Regeringen föreslår på tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för år 1998 att ca 207 miljoner<br>kronor i stället beräknas under anslaget A2<br>Fredsfrämjande truppinsatser. Utgiftsprognosen<br>för budgetåret 1998 för anslaget Al För-<br>svarsmakten är ca 38 500 miljoner kronor. Detta<br>innebär att utgifterna under anslaget kommer att<br>överstiga anvisat belopp, inklusive vad regeringen<br>föreslår på tilläggsbudget, med ca 1 950 miljoner<br>kronor, vilket även får genomslag på utgifts-<br>områdesnivå. Det överstigande beloppet<br>kommer att täckas av anslagssparande och till-<br>delad anslagskredit. I utgiftsprognosen har<br>regeringen tagit hänsyn till åtgärder som vidtagits<br>för att inte riskera att utgiftstaket överskrids.<br>Således har regeringen den 8 oktober 1998 gett<br>Försvarsmakten och Försvarets materielverk i<br>uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att<br>begränsa utgifterna, främst genom förskjutningar<br>av materielleveranser.</p>
<p>Till och med innevarande budgetår har ansla-<br>get Ersättning för kroppsskador beräknats under<br>utgiftsområdet. Från och med budgetåret 1999<br>beräknas utgifterna i stället under utgiftsområde<br>10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp.</p>
<p>De statliga ålderspensionsavgifterna innebär<br>att utgifterna för utgiftsområdet ökar med 3,2<br>miljoner kronor år 1999, 3,3 miljoner kronor år<br>2000 samt 3,4 miljoner kronor år 2001 (se bilaga<br>5, volym 1).</p>
<p>Till och med innevarande budgetår har utgif-<br>terna för försvarsattachéema i Bryssel beräknats<br>under anslaget Försvarsmakten. Fyra attachéer<br>kommer fr.o.m. den 1 januari 1999 att förordnas<br>som specialattachéer med Regeringskansliet<br>(Försvarsdepartementet) som huvudman.<br>Utgifterna beräknas därför fr.o.m. budgetåret</p>
<p>1999 i stället under utgiftsområde 1 Rikets<br>styrelse, anslaget Regeringskansliet m.m.</p>
<p>försvarsbeslutsperiod uttrycks som långsiktiga<br>målsättningar.</p>
<p>För att uppnå de önskade operativa förmå-<br>gorna krävs en viss krigsorganisation. Skillnaden<br>mellan den befintliga krigsorganisationen och<br>den som krävs vid periodens slut utgör den<br>utveckling av krigsorganisationen som behövs<br>under perioden. Den verksamhet som årligen<br>bedrivs inom grundorganisationen (främst inom<br>verksamheterna förbandsverksamhet, beredskap<br>samt investeringar och utveckling) syftar till att<br>vidmakthålla och utveckla krigsorganisationen.</p>
<p>Riksdagen beslutar inför varje ny försvars-<br>beslutsperiod om:</p>
<p>— vilka huvuduppgifter som skall lösas med<br>det militära försvaret,</p>
<p>— de operativa förmågor som det militära för-<br>svaret måste ha för att kunna lösa huvud-<br>uppgifterna,</p>
<p>— den utveckling av krigsorganisationen (och<br>därmed den verksamhet i grundorganisa-<br>tionen) som är nödvändig för att kraven på<br>operativa förmågor skall kunna uppfyllas<br>vid försvarsbeslutsperiodens slut.</p>
<p>I budgetpropositionen informerar regeringen<br>varje år riksdagen om verksamheten i grund-<br>organisationen och därmed hur utvecklingen av<br>krigsorganisationen fortskrider. På grundval av<br>denna information beslutar riksdagen om inrikt-<br>ning av verksamheten i grundorganisationen det<br>kommande året.</p>
<h2>2.5 Beredskapskredit för<br>totalförsvaret</h2>
<h2>2.4 Styrning och uppföljning av det<br>militära försvaret</h2>
<p>Vad gäller styrning och uppföljning av det<br>militära försvaret vill regeringen framhålla<br>följande principer.</p>
<p>Det militära försvaret styrs genom de huvud-<br>uppgifter som riksdagen bestämmer. Utifrån<br>dessa huvuduppgifter formuleras krav på<br>operativa förmågor, vilka över en</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen för år 1999<br>bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om<br>40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret.<br>Krediten skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara<br>eller andra utomordentliga förhållanden<br>föreligger.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen bemyn-<br>digade regeringen att utnyttja en kredit i<br>Riksgäldskontoret om 40 000 miljoner kronor<br>för budgetåret 1998 om krig, krigsfara eller andra<br>utomordentliga förhållanden föreligger (prop.<br>1997/98:1, bet. 1997/98:FöUl, rskr.<br>1997/98:82). Regeringen anser att ett</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>motsvarande bemyndigande om samma belopp<br>bör lämnas för budgetåret 1999.</p>
<p>Beredskapskrediten skall säkerställa att en<br>nödvändig beredskapshöjning inte förhindras<br>eller fördröjs p.g.a. att regeringen inte disponerar<br>erforderliga betalningsmedel. Krediten är beräk-<br>nad att täcka de utgifter som motsvarar en<br>månads beredskapshöjande verksamhet. Kredi-<br>ten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika delar<br>mellan militärt och civilt försvar.</p>
<p>Om beredskapskrediten utnyttjas, avser rege-<br>ringen att återkomma med redovisning av beho-<br>vet av medel för den fortsatta verksamheten.</p>
<h2>2.6 Statlig kreditgaranti för</h2>
<h2>Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum</h2>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut en<br>kreditgaranti för investeringar i Stiftelsen<br>Gällöfsta Kurscentrums anläggning och<br>byggnader under femårsperioden 1999-2003, upp<br>till en nivå av högst 24 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen Gällöfsta<br>Kurscentrum har till regeringen hemställt om en<br>statlig kreditgaranti genom Riksgäldskontoret<br>för att möjliggöra långsiktiga investeringar som<br>behövs i och omkring byggnaderna för att säkra<br>driften av anläggningen och minska drift-<br>kostnaderna. Arbetena är tänkta att genomföras<br>successivt under en längre period vid sådana tider<br>på året då beläggningen av anläggningen är låg.</p>
<p>För att möjliggöra banklån till sådana lång-<br>siktiga investeringar som Stiftelsen Gällöfsta<br>Kurscentrum planerar, bör staten ställa ut en<br>kreditgaranti upp till en nivå av 24 miljoner<br>kronor under en femårsperiod. Regeringen<br>förutsätter därvid att stiftelsens styrelse beslutar i<br>varje fråga om kommande investeringar och<br>budgeterar för kostnaderna hänförliga till lånen<br>så att betalning av räntor, amorteringar och<br>Riksgäldskontorets avgifter säkerställs.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>3 Det militära försvaret</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>I verksamhetsområdet ingår anslagen Al<br>Förbandsverksamhet och beredskap m.m., A2<br>Fredsfrämjande truppinsatser samt A3<br>Utveckling och investeringar.</p>
<p>Regeringen har i inledningen till utgifts-<br>området (avsnitt 2.2) redogjort för de<br>övergripande mål som skall gälla för<br>Försvarsmakten och därmed för det militära<br>försvaret.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37 475</p></td><td>
<p>37 354</p></td><td>
<p>39 058</p></td><td>
<p>39 829</p></td><td>
<p>41 124</p></td><td>
<p>40 773</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Regeringen bedömer sammanfattningsvis att<br>Försvarsmaktens förmåga att lösa sina huvud-<br>uppgifter under år 1997 var godtagbar. Förmågan<br>har inte förändrats i nämnvärd utsträckning<br>jämfört med budgetåret 1995/96. De brister i<br>beredskap och försvarsförmåga som finns kan<br>accepteras med hänsyn till rådande omvärldsläge.</p>
<p>Trenden när det gäller yrkesofficerarnas allt<br>lägre kompetens har inte brutits under år 1997.<br>Regeringen har dock med tanke på den ekono-<br>miska obalansen tvingats acceptera att det<br></p>
<p>tidigare uppdraget som lämnats till<br>Försvarsmakten att höja kompetensen har<br>senarelagts till år 2001 och att en prioritering<br>måste ske så att kompetensen kan ökas främst<br>för den grupp av befäl som är mest betydelsefull<br>för den långsiktiga anpassningsförmågan.</p>
<p>Försvarsmakten har enligt regeringens<br>bedömning med nedan angivna undantag<br>genomfört verksamheten under år 1997 i<br>enlighet med riksdagens beslut.</p>
<p>Driftskostnaderna inom förbandsverksam-<br>heten har tagit i anspråk större resurser än vad<br>som beräknats av Försvarsmakten. Detta har lett<br>till inskränkningar i övningsverksamheten vilket<br>i sin tur har fått negativa konsekvenser för<br>krigsförbandens status och befälens kompetens.</p>
<p>Krigsdugligheten i vissa förband har sjunkit,<br>vilket enligt regeringens uppfattning dock kan<br>accepteras mot bakgrund av riksdagens beslut<br>våren 1998 att Försvarsmaktens beredskap skall<br>medge att utvalda delar av organisationen inom<br>ett år efter beslut har uppnått full krigsduglighet.</p>
<p>En närmare redovisning av verksamhetens<br>resultat lämnas under avsnitt 3.3 nedan.</p>
<p>Följande större övningar har genomförts:</p>
<p>- Den försvarsmaktsgemensamma övningen<br>Polstjärnan.</p>
<p>- Krigsförbandsövning för basbataljon med<br>deltagande av JAS 39 Gripendivision.</p>
<p>- Sam-Marin 97 (Nordvart).</p>
<p>— Internationell övningsverksamhet inom<br>ramen för PFF, bl.a. Cooperative Banners.</p>
<p>Försvarsmakten har deltagit med en bataljon<br>inom Stabilization Force (SFOR) i Bosnien och<br>i FN:s fredsbevarande mission i Makedonien<br>(Unpredep) med 42 personer, vilken genom ett<br>regeringsbeslut den 13 augusti 1998 utökades till<br>112 personer. Vidare har Försvarsmakten deltagit</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>med ett minröjningskompani om 75 personer i<br>FN:s mission för folkomröstning i Västsahara.<br>Därutöver har ett femtiotal militära<br>observatörsbefattningar ingått i ett tiotal olika<br>missioner.</p>
<p>Försvarsmakten har fortsatt med stödet till<br>Baltikum bl.a. vad avser stöd till den baltiska<br>fredsbevarande bataljonen Baltbat. De frivilliga<br>försvarsorganisationernas verksamhet för att<br>stödja uppbyggnaden av ett demokratiskt försvar<br>har fortsatt under år 1997. Försvarsmakten har<br>även utfört fyra minröjningsföretag i baltiska<br>vatten.</p>
<p>Av de materielsystem som tillförts<br>Försvarsmakten eller är under leverans kan<br>följande nämnas:</p>
<p>- stridsvagn 121 och 122 (pågående)</p>
<p>- stridsfordon 90 (pågående)</p>
<p>- pansarbandsvagn 401 och 501 (avslutat)</p>
<p>- RBS 90 till luftvämsförbanden (avslutat)</p>
<p>- fältuniform m/90 till hemvärnsförbanden<br>(avslutat)</p>
<p>- ubåt typ Gotland (pågående)</p>
<p>- båtar till amfibiebataljon (pågående)</p>
<p>- JAS 39 Gripen delserie 2 (pågående)</p>
<p>- bombkapsel till AJS 37 och JAS 39 Gripen<br>(avslutat)</p>
<p>- flygburet spaningsradarsystem FSR-890<br>(pågående)</p>
<p>- motorbyte och modifiering av flygplan SK<br>60 (pågående)</p>
<p>Försvarsmaktens omstrukturering har gått<br>snabbare än planerat vad avser takten i vilken<br>kasernområden lämnats. När det gäller anställd<br>personal bedömer regeringen att awecklings-<br>målet t.o.m. år 1998 kan nås.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>År 1997 var första året i försvarsbeslutsperioden.<br>Verksamheten präglades av de förändringar i<br>krigs- och grundorganisationen som detta beslut<br>medförde.</p>
<p>Under åren 1997 och 1998 redovisade För-<br>svarsmakten problem med sin ekonomi och<br>planering för resterande del av försvarsbesluts-<br>perioden. Dessa problem samt regeringens och<br>Försvarsmaktens åtgärder med anledning av dem<br>redovisades för riksdagen under våren 1998.</p>
<p>Riksdagen har på regeringens förslag beslutat<br>att ändra det övergripande målet för Försvars-<br>maktens beredskap till att medge att utvalda delar<br>av organisationen inom ett år efter beslut har<br>uppnått full krigsduglighet. Tidigare gällde kravet<br>huvuddelen av organisationen. Beslutet fattades<br>som ett led i arbetet med att bringa ordning i<br>Försvarsmaktens ekonomi och mot bakgrund av<br>att det nuvarande omvärldsläget tillåter en viss<br>sänkning av beredskapen.</p>
<p>Regeringen har den 27 augusti 1998 beslutat<br>om en ändring i förordningen (1995:238) om<br>totalförsvarsplikt som innebär att den kortaste<br>grundutbildningstiden för den som fullgör värn-<br>plikt skall vara 80 dagar. Beslutet har tillkommit<br>efter en framställning från Försvarsmakten. Som<br>ett led i ett fortsatt utvecklingsarbete kommer nu<br>Försvarsmakten att kunna påbörja vissa försök<br>med kortare grundutbildning. Försöken påbörjas<br>år 1999 och kommer att utvärderas löpande.<br>Pliktutredningen kommer att kunna följa<br>försöken och utvärderingen.</p>
<p>Förändrad styrning av Försvarsmakten</p>
<p>Med den förändrade styrmodellen för Försvars-<br>makten som riksdagen har beslutat våren 1998<br>kommer regeringen varje år att till riksdagen på<br>ett bättre sätt än hittills kunna återrapportera<br>vilket tillskott till de operativa förmågorna som<br>årets verksamhet inom förbandsverksamhet och<br>investeringar i materiel m.m. medfört. Utifrån<br>bedömningen av tillståndet i krigsorganisationen<br>kommer riksdagen även att få information om<br>vad detta innebär för måluppfyllnaden inom de<br>olika operativa förmågorna.</p>
<p>Med utgångspunkt från de resultat som<br>uppnåtts och dessas betydelse för<br>måluppfyllnaden kan riksdagen därefter fatta<br>beslut om verksamhetens inriktning för det<br>kommande året.</p>
<p>I och med att verksamhetsåren 1997 och 1998<br>styrs och återrapporteras i nu rådande program-<br>struktur är det inte möjligt att genomföra en<br>återrapportering till fullo i förmåge-, krigs-<br>organisations- och verksamhetstermer. I det<br>följande har regeringen valt att återrapportera<br>verksamhetens resultat i programtermer.<br>Därutöver redovisas i enlighet med den<br>förändrade styrmodellen tillståndet i<br>krigsorganisationen. Det senare kopplas till en<br>måluppfyllnad inom förmågorna.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Försvarsmakten skall under år 1999 prioritera<br>åtgärder för att uppnå balans i sin ekonomi och<br>för att förbättra sin planering. Försvarsmakten<br>skall beakta behovet av förbättringar i fråga om<br>utveckling och anskaffning av informations-<br>system.</p>
<p>Försvarsmakten skall vidare prioritera åtgärder<br>för att förbättra den långsiktiga anpassnings-<br>förmågan. Detta innebär bl.a. att<br>kompetensnivån bland befälen skall ökas främst<br>för den grupp av befäl som är mest betydelsefull<br>för den långsiktiga anpassningsförmågan.<br>Försvarsmaktens förmåga att kunna delta i<br>internationella fredsfrämjande och humanitära<br>insatser skall även under år 1999 ges hög<br>prioritet. Vidare skall materielanskaffningen<br>inriktas så att, i enlighet med vad riksdagen<br>beslutat, viktiga kompetenser inom svensk<br>försvarsindustri kan bibehållas fram till kontroll-<br>stationen. I kontrollstationen kommer en<br>förnyad prövning att göras av vilka prioriterade<br>kompetenser som bör bibehållas inom landet.</p>
<p>3.3 Resultatbedömning</p>
<p>3.3.1 Resultatbedömning av<br>verksamheten i programmen</p>
<p>Program 1. Operativa lednings- och<br>underhållsförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med uppgift att<br>utöva eller möjliggöra operativ ledning och<br>operativ underhållstjänst.</p>
<p>I programmet ingår bl.a. högkvarteret, tre<br>militärområdesstaber med stabs- och<br>sambandsförband m.m., tre underhållsregemen-<br>ten, sex markteleunderhållsbataljoner och sex<br>militärområdestransportbataljoner. Programmet<br>omfattar även den militära underrättelse- och<br>säkerhets-tjänstens verksamhet.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Under år 1997 har övningen Polstjärnan<br>genomförts, varvid betydelsefulla erfarenheter<br>kunnat dras om Försvarsmaktens lednings-<br>system. Utbildnings- och övningsverksamheten<br></p>
<p>har i övrigt skett med vissa begränsningar. Detta<br>har bl.a. inneburit att den planerade övningen<br>med det krigsorganiserade högkvarteret ånyo<br>ställts in. Den utveckling av förbanden som rege-<br>ringen föreskrivit har således inte uppfyllts av<br>Försvars-makten i alla avseenden. Regeringen<br>kommer att ta upp denna fråga i regleringsbrevet<br>för år 1999.</p>
<p>Försvarsmaktens utveckling av nya IT-system<br>har i några fall varit föremål för regeringens<br>uppmärksamhet och åtgärder. Den 20 november</p>
<p>1997 avbröt regeringen Försvarsmaktens utveck-<br>ling och anskaffning av resursledningssystemet<br>Sirius. Regeringen ansåg att det saknades flera<br>grundläggande förutsättningar för system-<br>utvecklingen, bl.a. en samlad strategi för<br>Försvarsmaktens alla ledningssystem. Vidare var<br>styrningen och uppföljningen av projektet<br>undermålig, vilket bl.a. lett till att driftsättning av<br>Sirius ej kunnat ske enligt gällande tidsplaner.<br>Detta riskerade i sin tur att leda till ytterligare<br>kostnadsökningar i projektet. Samtidigt konsta-<br>terade regeringen att omfattningen av<br>nödvändiga anpassningsåtgärder inför år 2000 av<br>Försvarsmaktens IT-system inte var klarlagd.<br>Mot denna bakgrund beslutade regeringen att<br>Försvarsmakten framdeles skall inrikta sitt arbete<br>inom IT-området med att anpassa sina system till<br>år 2000 samt att färdigställa en ny plan för<br>ledningssystemutvecklingen. I enlighet med<br>regeringens beslut redovisade Försvarsmakten<br>under våren 1998 en reviderad plan för lednings-<br>systemutvecklingen. Planen var dock inte<br>genomanalyserad i alla avseenden. Försvars-<br>makten har därför ålagts att komplettera denna.</p>
<p>Ett annat IT-projekt med allvarliga problem är<br>det nya operativa ledningssystemet Orion. Drift-<br>sättningen har skjutits upp ett flertal gånger. På<br>regeringens och Försvarsdepartementets begäran<br>har Försvarsmakten lämnat redovisningar om<br>arbetsläget och om de problem som måste lösas<br>innan systemet kan sättas i drift. Under hösten</p>
<p>1998 skall Försvarsmakten redovisa ytterligare<br>uppgifter om Orionsystemets kostnader. Rege-<br>ringen kommer även i fortsättningen att följa<br>Försvarsmaktens handläggning av Orionärendet.</p>
<p>Under de senaste åren har Försvarsmakten på<br>regeringens uppdrag vidtagit omfattande åtgärder<br>för att minska antalet vapenförluster. Bland<br>åtgärderna kan nämnas centraliserad förvaring av<br>de vapen som tidigare förvarats i spridda<br>mobiliseringsförråd samt säkrare förvaring av de<br>vapen som används i utbildningsverksamheten.<br>Omfattningen av vapenförluster har under de</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>senaste åren varit stadigt nedåtgående, vilket i<br>flera avseenden torde kunna förklaras av de<br>vidtagna åtgärderna. Regeringen noterar dock<br>betydelsen av att ytterligare åtgärder vidtas, bl.a.<br>mot bakgrund av stölden i Strängnäs i slutet av<br>september 1998.</p>
<p>Program 2. Fördelningsförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift att leda och understödja armébrigadernas<br>strid.</p>
<p>I programmet ingår 3 fördelningsstaber med<br>betjäningsförband, 4 artilleriregementsstaber<br>med fördelningsartilleribataljoner samt ca 60<br>fristående bataljoner och ca 115 fristående<br>kompanier innefattande bl.a. jägarförband,<br>luftvärnsförband och fältsjukhus.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Fortsättningsutbildning har genomförts på en låg<br>nivå. Huvudsakligen har ledningstränings-<br>övningar, kaderövningar och fältövningar<br>bedrivits för att bibehålla kompetensen inom<br>befälskadrarna.</p>
<p>Inom materielområdet har utvecklingen av<br>den måldetekterande artillerigranaten Bonus,<br>luftvämsrobotsystem 23 Bamse och krigsbro 6<br>fortsatt. Dessutom fortsätter utveckling och<br>anskaffning av artillerilokaliseringsradarn Arthur.<br>Regeringen konstaterar att materielleveranserna<br>har varit av relativt liten omfattning.</p>
<p>Program 3. Försvarsområdesförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift att leda territoriell verksamhet, skydda<br>för totalförsvaret viktiga resurser, försvara vissa<br>infallsportar samt leda mobilisering och<br></p>
<p>transporter.</p>
<p>I programmet ingår 13 försvarsområdesstaber,<br>förband för stads- och gränsstrid, luftvärns- och<br>ingenjörsförband m.m. Sammanlagt omfattar<br>programmet ca 242 000 personer, varav ca 86 000<br>i hemvärnet.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Hemvärns- och frivilligutbildningen har<br>genomförts i samma omfattning som tidigare år.<br>Försöksverksamhet med tre månaders plikt-<br></p>
<p>utbildning för frivillig rekrytering till hemvärnet<br>har genomförts. De utbildade har utgjort ett<br>välbehövligt tillskott till organisationen.<br>Försvarsmakten har vidare till regeringen redo-<br>visat hur man avser gå till väga för att öka<br>rekryteringen. Hemvärnets materiella status har<br>ökat under året. Bland annat har fältuniform 90<br>slutlevererats och utrustning för mörkerstrid och<br>samband har tillförts.</p>
<p>Huvuddelen av försvarsområdesluftvärns-<br>kompanier med direktriktningssikten har<br>organiserats, resterande delar avses organiseras<br>under år 1998.</p>
<p>Program 4. Armébrigadförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift att föra anfallsstrid. Armébrigaderna är<br>allsidigt sammansatta, har hög rörlighet, gott<br>skydd och stor eldkraft.</p>
<p>I programmet ingår fyra infanteribrigader, tre<br>norrlandsbrigader och sex mekaniserade<br>brigader.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Fortsättningsutbildningen har genomförts på en<br>låg nivå. Detta har inverkat negativt på framför<br>allt reservofficerarnas förmåga att föra förband i<br>fält. Fortsättningsutbildningen har främst<br>omfattat särskilda övningar för befäl,<br>ledningsträningsövningar, funktionsövningar<br>och krigsförbandskurser.</p>
<p>Förband med stridsvagn 121 har främst p.g.a.<br>brist på reservdelar och övningsammunition inte<br>nått uppsatta mål. Samma brist rådde under åren<br>1995 och 1996. Regeringen konstaterar att<br>Försvarsmakten inte heller under år 1997<br>kommit till rätta med denna brist. Regeringen<br>avser att i regleringsbrev för år 1999 för För-<br>svarsmakten ta upp detta förhållande.<br>Regeringen bedömer dock att problemen ännu<br>inte påverkar krigsorganisationens duglighet.</p>
<p>Krigsorganiseringen av nya stridsfordons-<br>förband påbörjas under år 1999. Verksamheten<br>inriktas därför nu främst till att på stor bredd<br>bibringa brigadförbanden kompetens och<br>förmåga att genomföra denna förnyelse av krigs-<br>organisationen. Tillförsel av ny materiel är härvid<br>viktig. Under året har armébrigadernas mekani-<br>sering fortsatt med tillförsel av stridsvagn 121,<br>stridsvagn 122, stridsfordon 90 och pansar-<br>bandvagn 401.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Program 5. Marina lednings- och<br>underhållsförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med uppgift att<br>leda och understödja de marina krigsförbanden.</p>
<p>I programmet ingår bl.a. fyra marin-<br>kommandon, ett marindistrikt, en rörlig marin<br>ledningsgrupp och åtta underhållsbataljoner.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Öresunds marindistrikt har inordnats i Väst-<br>kustens marinkommando. Avvecklingen av<br>underrättelseförband har genomförts under år<br>1997 och avvecklingen av underhållsförband skall<br>påbörjas år 1998.</p>
<p>HMS Orion har under år 1997 inte kunnat<br>bemannas med två besättningar. Detta görs<br>fr.o.m. år 1998, varvid antalet företag och gång-<br>tiden kommer att utökas.</p>
<p>Marinens telesystem (MTS) har fullt ut tagits i<br>drift. Utvecklingen av marinens ledningssystem<br>(Matak) fortsätter varvid informations-<br>utvecklingen görs samordnat inom<br>Försvarsmakten. Tillförseln av ledningssystem<br>har avsevärt förbättrat stabernas förmåga till<br>stabsarbete och kortat ledtider.</p>
<p>Under den samordnade marina slutövningen<br>Nordvart har rörlig underhållstjänst övats i<br>större omfattning för första gången. Övningen<br>har medfört att underhållsorganisationen<br>utvecklat sin förmåga att bedriva marin<br>underhållstjänst utanför ordinarie baser.</p>
<p>Marinkommando Syd har genomfört en rädd-<br>ningsövning med hemvärnspersonal. Vid<br>Marinkommando Ost har förberedelser för en<br>kemvapeninspektion med internationellt<br>deltagande genomförts.</p>
<p>Övningsförberedelse- och krigsförberedelse-<br>verksamhetens omfattning har bidragit till att<br>vidmakthålla och utveckla personalens<br>kompetens.</p>
<p>Verksamheten vid Marinens taktiska centrum<br>har överförts till det nybildade Marincentrums<br>organisation.</p>
<p>Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet inrättades den 1 januari 1998.<br>Programmet innehåller förband för bl.a.<br>pansarvärn, ubåtsjakt och spaning mot ytmål,<br>flygräddning samt transporter.</p>
<p>I programmet ingår bl.a. en arméflygbataljon,<br>tre marina helikopterdivisioner och sex flygrädd-<br>ningsgrupper. Den tidigare beslutade<br>reduktionen av de marina helikopterdivisionerna<br>till två genomförs under innevarande budgetår.</p>
<p>Resultatbedömning<br>Helikopterverksamheten har under budgetåret<br>1997 bedrivits under program 2. Fördelnings-<br>förband, program 6. Marina flyg- och<br>helikopterförband och program 12. Transport-<br>flygförband. Under budgetåret har förberedelser<br>för samordningen till det gemensamma helikop-<br>terprogrammet och införandet av den<br>gemensamma helikopterflottiljen fortsatt.</p>
<p>Regeringen vill erinra om att ett av syftena<br>med att inrätta det gemensamma helikopter-<br>programmet är att uppnå samordningsvinster i<br>fråga om produktionsledning, utbildning,<br>materielanskaffning och beredskap.</p>
<p>Förbandsutbildningen inom arméflygbatal-<br>jonen har fortsatt, men bataljonen uppfyller inte<br>ställda krav. Detta beror på den pågående om-<br>organisationen och en fortsatt brist på flygförare.<br>Inom den marina helikopterverksamheten är<br>behovet av förbandsvisa övningar i rörlig<br>bastjänst fortfarande stort. Materiel har anskaf-<br>fats för bl.a. basorganisationen. Antalet insatser<br>för stöd till samhället, främst räddningstjänst och<br>sjuktransporter, har ökat avsevärt. Detta har<br>förbättrat förbandens förmåga när det gäller<br>samverkan med och stöd till samhället.<br>Sammantaget uppnås dock inte ställda<br>krigsduglighetskrav, beroende främst på den låga<br>flygtidsproduktionen och brister inom den<br>rörliga bastjänsten. Flygtidsproduktionen för<br>helikoptrarna för flygräddningstjänst (helikopter<br>10) har blivit mindre än planerat. Detta beror<br>bl.a. på brist på förare. I budgetunderlaget för år<br>1999 har Försvarsmakten redovisat åtgärder för<br>att komma till rätta med de angivna bristerna. En<br>översyn av grunderna för rekrytering och utbild-<br>ning av helikopterförare har påbörjats. Vidare<br>skall omprioriteringar göras för att åtgärda<br>bristerna hos de marina helikopterdivisionerna.<br>Under innevarande budgetår har utbildningen av<br>personal för helikopter 10 intensifierats.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det föreligger<br>brister inom programmet. Samtidigt kan rege-<br>ringen konstatera att Försvarsmakten redan har<br>börjat vidta åtgärder för att komma till rätta med<br>problemen. Regeringen kommer även i fortsätt-<br>ningen att noga följa utvecklingen och</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>förutsätter att Försvarsmakten fullföljer<br>påbörjade och planerade åtgärder.</p>
<p>Avslutningsvis vill regeringen informera<br>riksdagen om att Sjöfartsverket och<br>Försvarsmakten i december 1997 träffade ett<br>nytt avtal om helikopter i beredskap. Avtalet<br>innebär att helikopter i beredskap finns även<br>fortsättningsvis i Säve, Kallinge, Visby och Berga.<br>Avtalet innebär också att helikopter i beredskap<br>finns i Sundsvall sedan juni 1998. Därmed har<br>räddningsberedskapen i norra Sverige och utmed<br>Norrlandskusten förbättrats avsevärt.</p>
<p>Program 7. Stridsfartygsförband</p>
<p>Programmets innehåll<br>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift att övervaka och bekämpa mål på och<br>under havsytan.</p>
<p>I programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer<br>med sex korvetter, sex robotbåtar och tolv<br>patrullbåtar, tre minkrigsavdelningar med bl.a.<br>sju minröjningsfartyg typ Landsort, fyra minröj-<br>ningsfartyg typ Styrsö och två minfartyg samt en<br>ubåtsflottilj med nio ubåtar, varav två i materiel-<br>beredskap, och ett ubåtsräddningsfartyg.</p>
<p>Resultatbedömning<br>Halvtidsmoderniseringen av patrullbåtar har<br>fortsatt. Anskaffningen av minröjningsfartyg typ<br>Styrsö har avslutats. Anskaffningen av ubåt typ<br>Gotland har fortsatt men på grund av leverans-<br>förseningar har ännu inte någon Gotlandsubåt<br>kunnat tillföras krigsorganisationen. Detta<br>beräknas ske senast år 1999. Utvecklingen av fyra<br>korvetter typ Visby har fortsatt. Fem robotbåtar,<br>en ubåt typ Näcken och tre ubåtar typ Sjöormen<br>har avvecklats.</p>
<p>Under år 1997 har de taktiska långtids-<br>övningarna för förbanden reducerats i tid vilket,<br>tillsammans med en generell gångtidsreducering,<br>innebär att kvalitetsmålen inte har uppnåtts.<br>Inom programmet är det främst ytstrids-<br>förmågan som har nedgått på grund av den<br>reducerade verksamheten.</p>
<p>Minröjningsförbanden har genomfört fyra<br>större minröjningsföretag i Baltikum, vilket har<br>höjt de deltagande förbandens förmåga. Vidare<br>har ubåtsräddningsystemet utvecklats bl.a.<br>genom samarbete med Norge, Danmark och<br>Storbritannien.</p>
<p>Program 8. Kustförsvarsförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift att försvara infallsportar, marina<br>basområden och skärgårdsområden.</p>
<p>I programmet ingår bl.a. en rörlig kustartilleri-<br>brigadledning, tolv kustförsvarsbataljoner, sex<br>amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och<br>ett tungt kustrobotbatteri.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Materielbeställningar till rörlig brigadledning har<br>fortsatt. En kustartilleribrigad har påbörjat<br>omorganisering från fast till rörlig organisation.<br>Samtliga sex amfibiebataljoner har organiserats.<br>Leverans av stridsbåtar och lätta trossbåtar till<br>den fjärde amfibiebataljonen har fortsatt. Över-<br>föring av luftvärnsrobotsystem 70 från armén har<br>fortsatt. Sex kustförsvarsbataljoner har vidmakt-<br>hållits och sex kustförsvarsbataljoner, som utgått<br>ur organisationen, har förberetts för avveckling.</p>
<p>Verksamheten under år 1997 har medfört att<br>krigsförbandens förmåga att klara ställda krav,<br>med undantag av vissa områdesbundna förband,<br>har vidmakthållits jämfört med budgetåret<br>1995/96. Anpassningstiden för förband som<br>nedgått i krigsduglighet har ökat från fyra till<br>tolv månader. Utbildningen under året har<br>medfört att krigsförbandens personella<br>kompetens vidmakthållits på en godtagbar nivå.<br>Krigsorganisationen har tillförts ytterligare en<br>amfibiebataljon och en rörlig brigadledning.<br>Befälets förmåga att föra förband i fält har<br>bibehållits genom deltagande i övningarna<br>Polstjärnan och Sam-Marin 97.</p>
<p>Program 9. Flygvapnets lednings- och<br>underhållsförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift att leda och betjäna flygförbanden.</p>
<p>I programmet ingår för närvarande bl.a. tre<br>flygkommandostaber, tre vädercentraler, sex<br>stridslednings- och luftbevakningsbataljoner och<br>16 basbataljoner. I programmet ingår även<br>försvarets telenät. Under innevarande budgetår<br>skall en vädercentral avvecklas.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen konstaterar att antalet krigsförband<br>som inte uppfyller krigsduglighetskraven, även</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>med beaktande av de åtgärder regeringen vidtagit<br>med stöd av riksdagens beslut våren 1998, har<br>ökat något jämfört med föregående år. Till-<br>förseln av materiel har visserligen förbättrat<br>situationen, men de alltför få samövningstill-<br>fällena gör att personalens kompetens sjunker<br>och därmed även krigsdugligheten för för-<br>banden. Sex stridslednings- och luftbevak-<br>ningsbataljoner har vidmakthållits. Tre bataljoner<br>har avvecklats under innevarande budgetår.<br>Organiseringen av telenätenheten för försvarets<br>telenät har slutförts. Telenätet har<br>vidareutvecklats. Utvecklingen av det för<br>flygstridskrafterna gemensamma lednings-<br>systemet har fortsatt genom materieltillförsel<br>och utbildning. De första stridslednings-<br>centralerna har levererats och utbildning och<br>provverksamhet har inletts. Bristen på radarjakt-<br>ledare har påverkat flygtidsproduktionen<br>negativt. Bristen beror på problem med en<br>beställd utbildningssimulator och svårigheten att<br>rekrytera nya radarjaktledare. För att lösa<br>problemen avbröts anskaffningen av den<br>kontrakterade simulatorn och en ny simulator<br>för Stridsledningsskolan i Uppsala har anskaffats<br>genom en annan leverantör. Utbildningen vid<br>Tullinge har därmed kunnat avslutas. Försvars-<br>makten har vidare vidtagit särskilda åtgärder för<br>att säkerställa tillgången på elever till utbild-<br>ningen av radarjaktledare.</p>
<p>Ätta basbataljoner har avvecklats under året<br>och viss personal och materiel har omfördelats<br>till kvarvarande bataljoner. En basbataljon har<br>krigsförbandsövats och är därmed omskolad för<br>att tillgodose de krav JAS 39-systemet ställer.<br>Vid några förband har det varit svårt att uppfylla<br>produktionsmålen för flygtidsproduktion. Detta<br>beror enligt Försvarsmakten bl.a. på att många<br>officerare i teknisk tjänst har lämnat myndig-<br>heten för civil verksamhet och att<br>omorganiseringen av krigsförband i enlighet med<br>1996 års totalförsvarsbeslut har krävt stora<br>personalresurser.</p>
<p>Program 10. JAS 39-förband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med uppgift för<br>luftförsvaret, attackförmågan och underrättelse-<br>inhämtningen.</p>
<p>I programmet ingår en division JAS 39<br>Gripen. Den andra divisionen JAS 39 kommer<br>att organiseras under innevarande budgetår.<br></p>
<p>Regeringen beslutade i juni 1997 att anskaffa en<br>tredje delserie JAS 39 omfattande 64 flygplan.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen konstaterar att tillämpningsövningen<br>med JAS 39 Gripendivisionen och en krigs-<br>organiserad basbataljon hösten 1997 visar att<br>divisionen kan lösa begränsade uppgifter jämfört<br>med vad systemet slutligen skall kunna göra.<br>Attackförmågan är för närvarande väl tillgodo-<br>sedd medan jakt- och spaningsförmågorna har<br>begränsningar.</p>
<p>Sammanlagt har hittills 54 flygplan JAS 39A<br>och 2 flygplan JAS 39B levererats till Försvars-<br>makten. Förbandsverksamheten har inriktats på<br>att utbilda personalen. Den första divisionen<br>kunde krigsorganiseras i oktober 1997.<br>Bombkapseln har slutlevererats för JAS 39<br>Gripen och AJS 37 Viggen och integrationen av<br>robot 99 för JAS 39 och JA 37 har fortsatt.</p>
<p>Regeringen redovisar Gripenprojektet i bilaga<br>till denna proposition.</p>
<p>Program 11. Övriga stridsflygförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift för luftförsvaret, attackförmågan och<br>underrättelseinhämtningen.</p>
<p>I programmet ingår för närvarande bl.a. en<br>J 35-division, åtta JA 37-divisioner och tre<br>AJS 37-divisioner.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen kan konstatera att det fortfarande<br>finns brister inom vissa prioriterade förband. Ett<br>lågt flygtidsuttag och kvaliteten i övnings-<br>verksamheten har lett till att vissa förband inte<br>uppfyller kraven på krigsduglighet. Jämfört med<br>föregående år har dock JA 37-divisionema visat<br>en förbättring, bl.a. beroende på att dessa för-<br>band har prioriterats vad gäller flygtid. Genom<br>integrationen av robot 99 på JA 37 har också<br>jaktförsvarsförmågan förbättrats. Regeringen<br>förutsätter att Försvarsmakten fortsätter arbetet<br>med att åtgärda bristerna inom programmet.</p>
<p>Försvarsmakten har redovisat att ett antal<br>flygförare redan har lämnat Försvarsmakten för<br>att övergå till det civila flyget och att risk före-<br>ligger för ytterligare personalavgångar. Vid några<br>divisioner börjar bristen på flygförare negativt<br>påverka förmågan att genomföra planerad verk-<br>samhet. Regeringen anser att detta är oroande</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>och har därför uppdragit åt Försvarsmakten att<br>redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att<br>lösa detta problem.</p>
<p>Under budgetåret har två divisioner AJS 37<br>Viggen (vid F 15) och en division J 35 Draken<br>(vid F10) avvecklats. Vidare har en AJS 37-<br>division ombeväpnats till JAS 39 Gripen (vid<br>F7). Systemutvecklingen av JA 37 har fortsatt,<br>liksom integreringen av robot 99 inom detta<br>system. AJS-modifieringen har slutförts och icke<br>modifierade flygplan gallras ut efter hand. Flyg-<br>tidsuttaget inom programmet har blivit mindre<br>än planerat, bl.a. beroende på bristen på radar-<br>jaktledare och att officerare i teknisk tjänst har<br>lämnat Försvarsmakten för att gå över till civil<br>verksamhet.</p>
<p>Program 12. Transportflygförband</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller förband med huvudsaklig<br>uppgift inom flygtransportverksamheten och<br>signalspaningen.</p>
<p>I programmet ingår bl.a. fyra centrala trans-<br>portflygdivisioner (varav ett signalspanings-<br>förband), åtta regionala transportflygdivisioner<br>och sex flygräddningsgrupper.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen konstaterar att vissa problem fort-<br>farande föreligger inom Tp 84-divisionen genom<br>främst den alltför begränsade nationella övnings-<br>verksamheten. Detta uppvägs emellertid i<br>väsentliga delar av deltagandet i den inter-<br>nationella verksamheten.</p>
<p>Det sammantagna flygtidsuttaget inom Tp 84-<br>divisionen har blivit mindre än planerat. Detta<br>beror främst på bristande tillgång på besättningar<br>och att medverkan i Partnerskap för fred tar tid i<br>anspråk som annars skulle ha ägnats åt utbildning<br>och övning. Å andra sidan har flygningar i olika<br>internationella uppdrag gett mycket goda erfa-<br>renheter och kunskaper. Personalomsättning vid<br>divisionen kommer framöver att kräva mycket<br>flygtid för utbildning.</p>
<p>Förberedelserna för att omsätta signal-<br>spaningssystemet med flygplan S102B fortsätter.<br>Det första flygplanet S102B levererades under<br>budgetåret 1997. Det andra har levererats under<br>innevarande budgetår. Avvecklingen av flygplan<br>Tp 85 har inletts. Under året har förberedelser<br>vidtagits för att kunna reducera de åtta regionala<br>transportflygdivisionerna till fyra.</p>
<p>Program 13. För krigsorganisationen<br>gemensamma resurser</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet innehåller verksamheter som inte<br>kan fördelas på övriga förband. Verksamheten<br>inom programmet skall stödja de övriga<br>programmens produktion av krigsförband så att<br>verksamhetsmålen kan nås. I programmet ingår<br>också Försvarsmaktens olika centrum för stöd<br>och utbildning samt typförbands- och funk-<br>tionsansvar. En stor del av verksamheten<br>omfattar utbildning av officerare. Programmet<br>omfattar även de frivilliga försvarsorganisa-<br>tionernas utbildning samt uppdrag och avtal med<br>stödjande myndigheter.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att stödet till krigsför-<br>banden har varit godtagbart. Försvarsmakten har<br>bedrivit ett antal projekt för att öka effektiviteten<br>inom myndigheten och samverkan med stöd-<br>myndigheterna. Här kan nämnas Projekt Q som<br>är ett kvalitets- och värderingsarbete.<br>Utbyggnaden av totalförsvarets</p>
<p>datakommunikationssystem Todakom fortsätter<br>så att huvuddelen av Försvarsmaktens förband<br>kan anslutas till elektroniska posttjänster under<br>år 1998.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverks informationssystem<br>(PLIS) har i vissa delar ännu inte driftsatts på<br>grund av resultatet av en omfattande säkerhets-<br>granskning. När PLIS i alla delar driftsatts<br>förväntas effektiviteten i värnplikts-<br>administrationen öka.</p>
<p>Det har funnits vissa problem att rekrytera<br>officerare till utbildning med teknisk inriktning,<br>vilket även gäller utbildningen till reserv-<br>officerare. Inom flygverksamheten har det<br>uppstått problem med motorbytet på flygplan<br>SK 60 som inneburit att det blivit nödvändigt att<br>sänka utbildningstakten tillfälligt.</p>
<p>De frivilliga försvarsorganisationerna har i<br>huvudsak uppnått verksamhetsmålen beträffande<br>utbildningsdeltagande och nya avtal. Medlems-<br>antalet har dock minskat.</p>
<p>De frivilliga försvarsorganisationernas sam-<br>arbete med frivilligorganisationerna i de baltiska<br>länderna har ökat i förhållande till tidigare år.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Program 14. För grundorganisationen<br>gemensamma resurser</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Verksamheter inom programmet, som inte<br>direkt sammanhänger med utvecklingen av<br>krigsorganisationen, skall stödja grund-<br>organisationens produktion så att<br>verksamhetsmålen kan nås.</p>
<p>Programmet innehåller bl.a. utbildnings-<br>hjälpmedel, t.ex. simulatorer och lednings-<br>träningsanläggningar för att genomföra effektiv<br>och realistisk utbildning såväl enskilt som i<br>förband. Dessutom innehåller programmet<br>uppdrag till stödjande myndigheter, vidare-<br>utveckling av ekonomi- och personal-<br>administrativa system samt forsknings-<br>verksamhet.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att stödet till grund-<br>organisationen har varit godtagbart. Ett antal<br>projekt har genomförts som förväntas öka För-<br>svarsmaktens förmåga att planera, budgetera,<br>följa upp och redovisa verksamheten. Forskning<br>och teknikutveckling har motsvarat de uppdrag<br>som Försvarsmakten lämnat till Försvarets<br>forskningsanstalt, Försvarshögskolan, Försvarets<br>materielverk och Flygtekniska försöksanstalten.</p>
<p>Program 15 Internationell verksamhet</p>
<p>Programmets innehåll</p>
<p>Programmet omfattar verksamhet för att För-<br>svarsmakten skall kunna delta i fredsfrämjande<br>och humanitära insatser som Sverige medverkar<br>och kommer att medverka i. Insatserna utom-<br>lands finansieras vad gäller trupp via anslaget A2<br>Fredsfrämjande truppinsatser. För militärobser-<br>vatörer, civilpoliser och andra sker finansiering<br>via utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan samt utgiftsområde<br>7 Internationellt bistånd.</p>
<p>Programmet omfattar även svensk medverkan<br>i Partnerskap för fred (PFF) med förband och<br>enskilda personer i kurser, seminarier och<br>övningar i enlighet med Sveriges individuella<br>partnerskapsprogram.</p>
<p>Programmet innefattar också svensk medver-<br>kan i Multinational United Nations Stand-by<br>Forces High Readiness Brigade (Shirbrig) samt<br>verksamhet inom ramen för Sveriges observa-<br>törsskap i Västeuropeiska unionen (VEU). Inom<br></p>
<p>programmet kan också stöd lämnas till de<br>baltiska länderna.</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Inom Försvarsmakten har arbetet i syfte att för-<br>bättra förutsättningarna för att kunna delta i<br>fredsfrämjande och humanitära insatser och i det<br>internationella samarbetet fortsatt. Utvecklingen<br>av den tidigare beslutade snabbinsatsstyrkan<br>Swerap har skett enligt plan och styrkan blev klar<br>att sättas in den 1 juli 1998.</p>
<p>Sverige har under åren 1997 och 1998 deltagit i<br>ett stort antal PFF-övningar. Sverige var under år</p>
<p>1997 värd för tre PFF-övningar och under år</p>
<p>1998 värd för övningen Nordic Peace. Genom<br>Partnership for Peace Regional Training Centre,<br>som inrättades den 1 juli 1997, har Sverige aktivt<br>bidragit till att fördjupa samarbetet inom PFF.</p>
<p>Försvarsmaktens internationella uppgifter<br>ställer ökade krav på förmågan att samarbeta med<br>andra länder. Samarbetet med andra nationers<br>staber och förband i det forna Jugoslavien har<br>ökat Försvarsmaktens förmåga att delta i<br>multinationella insatser och PFF-övningar.<br>Fortfarande finns dock brister i<br>samverkansförmåga bl.a. vad gäller språk,<br>stabsarbetsmetodik och ledningssystem.<br>Regeringen bedömer att Försvarsmaktens<br>utbildningsansträngningar i detta avseende kan<br>ökas.</p>
<p>Stödet till den baltiska fredsbevarande bataljo-<br>nen Baltbat har fortsatt. Försvarsmakten har<br>medverkat i det marina projektet Baltron.<br>Försvarsmakten har under åren 1997 och 1998<br>genomfört fyra minröjningsföretag i baltiska far-<br>vatten. Dessa uppdrag har bidragit till en ökning<br>av Försvarsmaktens minröjningsförmåga.</p>
<p>Regeringen har år 1998 gett Försvarsmakten i<br>uppdrag att sälja vissa utgångna vapen till de<br>baltiska länderna. Överföring av överskotts-<br>materiel dit har också skett.</p>
<p>Försvarsmakten har under åren 1997 och 1998<br>genomfört utbildning för officerare från de<br>baltiska länderna samt observatörskurser och<br>PFF-kurser med deltagare från ett flertal länder.<br>Humanitära organisationer har erhållit särskild<br>utbildning. Försvarsmakten medverkar fr.o.m.<br>hösten 1998 i arbetet med att starta och driva den<br>baltiska försvarshögskolan Baltdefcol (Baltic<br>Defence College).</p>
<p>Regeringen noterar att Försvarsmakten har<br>fattat beslut om att under hösten 1998 genom-<br>föra en extra ammunitionsröjningskurs för 15<br>officerare villiga att med kort varsel tjänstgöra i</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>internationella fredsfrämjande insatser. Detta är<br>positivt då tillgången på utbildad personal i<br>ammunitions- och minröjning är gränssättande<br>för Sveriges förmåga att delta i insatser inom<br>detta område.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 22 januari 1998 åt<br>Försvarsmakten att lämna förslag till vilka åtgär-<br>der som krävs inom ett antal preciserade<br>områden för att möjliggöra en utökning av<br>Sveriges nuvarande internationella engagemang<br>med Försvarsmaktens resurser i fredsfrämjande<br>och humanitära insatser begärda av FN eller<br>beslutade av OSSE. Uppdraget slutredovisades<br>den 15 april 1998. Redovisningen gav flera<br>förslag inom respektive område, däribland<br>utveckling av Partnership for Peace Regional<br>Training Centre, utökad ammunitions- och min-<br>röjning inklusive maskinella system, utveckling<br>av interoperabiliteten och utökning av Swerap till<br>en mekaniserad bataljon. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen i samband med<br>kontrollstationen år 1999 vad gäller<br>totalförsvarets internationella engagemang.</p>
<p>3.3.2 Verksamheten i<br>grundorganisationen</p>
<p>Den omstrukturering av grundorganisationen<br>som bestämdes genom 1996 års totalförsvars-<br>beslut har påbörjats. Resultatet är enligt<br>regeringens uppfattning gott och omstrukture-<br>ringen har i många fall gått snabbare än vad<br>Försvarsmakten har förutsatt i sin planering. När<br>det gäller avvecklingen av anställd personal är<br>bilden inte lika entydig. Enligt Försvarsmaktens<br>delårsrapport för år 1998 kommer awecklings-<br>målet t.o.m. år 1998 dock i stort sett att nås.</p>
<p>De kvalitativa målen avseende vämplikts-<br>utbildning har nåtts för huvuddelen av<br>förbanden. Ett antal förband har dock inte nått<br>de kvantitativa målen på grund av höga avgångar<br>av värnpliktiga under grundutbildningen. För-<br>svarsmakten anger att avgångarna uppgick till</p>
<p>14,3 procent vilket är en ökning jämfört med<br>föregående utbildningsår. Totalförsvarets plikt-<br>verk, som inte redovisar per utbildningsår utan<br>kalenderårsvis, redovisar att avgångarna uppgick<br>till 10,2 procent. Det är en minskning från före-<br>gående mätperiod. Regeringen har gett<br>myndigheterna i uppdrag att i samverkan minska<br>avgångarna av värnpliktiga under grund-<br>utbildningen.</p>
<p>Antalet värnpliktiga som efter avslutad<br>grundutbildning är krigsplaceringsbara har ökat<br>från 87 procent till 98 procent under år 1997.</p>
<p>3.3.3 Tillståndet i krigsorganisationen</p>
<p>Regeringen bedömer att tillståndet i krigs-<br>organisationen är godtagbart. Förmågan att<br>kunna uppnå full krigsduglighet inom ett år med<br>huvuddelen av krigsorganisationen har dock inte<br>i alla avseenden kunnat vidmakthållas p.g.a.<br>minskningar i förbandsverksamheten, vilket bl.a.<br>påverkat officerarnas kompetens negativt. Dessa<br>reduceringar har sin grund i de allvarliga problem<br>som uppstått i Försvarsmaktens ekonomi och<br>planering.</p>
<p>Riksdagen beslutade under våren 1998 på rege-<br>ringens förslag att ändra övergripande mål för<br>Försvarsmakten vad avser Försvarsmaktens<br>beredskap så att endast utvalda delar av<br>organisationen inom ett år efter beslut har upp-<br>nått full krigsduglighet. Regeringen har beslutat<br>vilka dessa delar är.</p>
<p>3.3.4 Bedömning av Försvarsmaktens<br>förmågor i olika avseenden</p>
<p>Regeringen har beslutat om vilka krav på förmå-<br>gor i olika avseenden och i olika tidsperspektiv<br>som Försvarsmakten skall uppfylla samt vilken<br>anpassningsförmåga myndigheten skall ha för att<br>kunna utföra de uppgifter som riksdagen har<br>beslutat om. Dessa krav på förmågor i olika<br>avseenden har redovisats för riksdagen i prop.<br>1997/98:83 Förändrad styrning av Försvars-<br>makten m.m. Regeringen redovisar i avsnitt 3.5<br>sitt förslag till riksdagen avseende inriktningen av<br>Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden.</p>
<p>Försvarsmakten har i sin årsredovisning för år<br>1997 redovisat tillståndet i dessa förmågor. Den<br>detaljerade redovisningen av tillståndet i krigs-<br>organisationen är hemlig. Nedan redovisas<br>däremot regeringens sammanvägda bedömning<br>av hur Försvarsmakten har uppfyllt sina mål<br>enligt de huvuduppgifter som riksdagen har<br>beslutat om.</p>
<p>Regeringen skall årligen följa upp Försvars-<br>maktens förmågor i olika avseenden och göra en<br>sammanvägd rapportering till riksdagen.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Försvar mot väpnat angrepp</p>
<p>Huvuddelen av förbanden kan med tillräcklig<br>säkerhet uppnå full krigsduglighet under en<br>tolvmånadersperiod. Vissa övriga förband har<br>dock en så låg krigsduglighet att såväl materiella<br>som personella brister bedöms kvarstå efter en<br>tolvmånadersperiod. Med den målsättning för<br>försvar mot väpnat angrepp i nuvarande<br>omvärldsläge som statsmakterna enligt ovan lagt<br>fast för Försvarsmakten kan uppgiften lösas.<br></p>
<p>förfogande vid de tillfällen den ianspråktas med<br>hänvisning till räddningstjänstlagen (1986:1102).</p>
<p>Verksamheten har bl.a. omfattat eftersök av<br>försvunna personer, brandbekämpning, insatser i<br>samband med översvämningar och insatser i<br>samband med snökaos.</p>
<p>Under år 1997 har Försvarsmakten genomfört<br>1 073 insatser med helikoptrar, fartyg eller trupp.</p>
<p>Övningsverksamheten och samverkan med<br>civila myndigheter har varit omfattande, vilket<br>ökat förbandens förmåga att samverka med och<br>lämna stöd till samhället.</p>
<p>Territoriell integritet</p>
<p>Ubåtsskyddsverksamheten har under året<br>bedrivits främst inom ramen för marinens<br>ordinarie förbandsverksamhet. De indikationer<br>som förevarit har inte föranlett några omfattande<br>insatser. Under år 1997 har inte någon händelse<br>rapporterats som enligt Försvarsmaktens be-<br>dömning utgör tillräcklig grund för att kunna<br>konstatera att främmande undervattensverksam-<br>het har pågått på svenskt territorium.</p>
<p>Vårt luftrum har övervakats från luftförsvars-<br>centraler med radarstationer samt från flygplan.<br>Under år 1997 har tretton konstaterade kränk-<br>ningar av svenskt luftrum skett, vilket är en<br>ökning med sju jämfört med år 1996.</p>
<p>Förmågan att upprätthålla den territoriella<br>integriteten är med vissa undantag god.<br>Beredskap för incidentinsatser har under året<br>upprätthållits enligt ställda krav.</p>
<p>Internationell verksamhet</p>
<p>Förmågan att planera för, organisera och<br>genomföra fredsfrämjande operationer,<br>partnerskap för fred (PFF)- verksamhet och<br>övrig internationell verksamhet är god.</p>
<p>Brister finns i interoperabiliteten, främst<br>avseende militär fackengelska, internationella<br>stabsrutiner samt teknisk materiel för samband<br>och ledning.</p>
<p>Stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred<br>m.m.</p>
<p>Förmågan att ge stöd till samhället vid svåra<br>påfrestningar i fred är god. Försvarsmakten har<br>också en god förmåga att ställa resurser till</p>
<p>Anpassning</p>
<p>En värdering och analys har genomförts inom<br>Försvarsmakten i samverkan med stödjande<br>myndigheter. Analysen visar att kravet på att<br>kunna uppnå full krigsduglighet inom ett år för<br>huvuddelen av krigsorganisationen är möjlig att<br>uppnå. Vissa förband har emellertid en så låg<br>krigsduglighet att såväl materiella som personella<br>brister bedöms kvarstå efter ett år. Detta har<br>beskrivits närmare i avsnitt 3.3.3 Tillståndet i<br>krigsorganisationen.</p>
<p>Arbetet med att utveckla den långsiktiga<br>anpassningsförmågan har påbörjats och en grund<br>har lagts för det fortsatta utvecklingsarbetet.<br>Regeringen återkommer i den säkerhetspolitiska<br>kontrollstationen år 1999 med förslag till inrikt-<br>ning för Försvarsmaktens långsiktiga<br>anpassningsförmåga.</p>
<h2>3.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket bedömer att årsredovis-<br>ningen i allt väsentligt är rättvisande men lämnar<br>följande invändning: ”Ledningen har under året<br>inte haft tillförlitligt underlag för att fortlöpande<br>kunna pröva verksamheten till följd av brister i<br>rutiner för planering, uppföljning och kontroll”.</p>
<p>Försvarsmakten har redovisat ett antal åtgär-<br>der för att komma till rätta med dessa brister.</p>
<p>Vidare har regeringen beslutat om en<br>omorganisation av Försvarsmaktens högkvarter.<br>Denna genomfördes den 1 juli 1998. Den inne-<br>bär bl.a. att den centrala styrningen gentemot<br>den lokala nivån samlas i en ledning, vilket<br>förbättrar möjligheterna att styra och följa upp<br>verksamheten. I samband härmed regleras den</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>interna styrningen inom högkvarteret i en ny<br>arbetsordning.</p>
<p>Regeringen bedömer att de inom Försvars-<br>makten planerade eller genomförda åtgärderna<br>och den genomförda omorganisationen av hög-<br>kvarteret är nödvändiga för att avhjälpa de brister<br>som Riksrevisionsverket har påtalat. Regeringen<br>kommer fortlöpande att följa arbetet. I mål- och<br>resultatdialogen med myndigheten kommer<br>Försvarsdepartementet att ta upp denna fråga.<br>Regeringen vill vidare hänvisa till vad som<br>anförts under avsnittet 2.4 angående styrning<br>och uppföljning av det militära försvaret.</p>
<p>Anställda vid Försvarsmakten</p>
<p>I propositionen om Försvarsmaktens ekonomi<br>och verksamhet år 1998 m.m. redovisades<br>Riksrevisionsverkets rapport (RRV 1998:20) om<br>förmåner och formerna för lönebildning,<br>tillämpning av avtal m.m. för anställda vid<br>Försvarsmakten m.fl.</p>
<p>I rapporten redovisar Riksrevisionsverket sina<br>iakttagelser vad gäller löneutveckling för office-<br>rarna inom Försvarsmakten, konstruktion och<br>omfattningen av lönetillägg inom myndigheten<br>samt de relativt sett höga pensionskostnaderna.<br>Riksrevisionsverket har därvid särskilt riktat<br>kritik mot den höga löneutvecklingen,<br>omfattningen och storleken av olika lönetillägg<br>för yrkesofficerarna samt lönetilläggens relation<br>till verksamhetsintresset. Riksrevisionsverket<br>anser inte att det finns skäl för statsmakterna att<br>ändra på arbetsfördelningen och delegeringen<br>mellan Arbetsgivarverket och myndigheten För-<br>svarsmakten. Däremot anser Riksrevisionsverket<br>att det finns starka skäl att i resultatdialogen med<br>myndighetsledningen ställa större krav på ett<br>arbetsgivarbeteende i linje med<br>verksamhetsintresset.</p>
<p>I propositionen anförde regeringen att den<br>utgick från att Försvarsmakten som ansvarig<br>arbetsgivare beaktade vad Riksrevisionsverket<br>fört fram.</p>
<p>Försvarsmakten har nu yttrat sig över<br>rapporten.</p>
<p>Regeringen har genom en ändring i regle-<br>ringsbrevet för Försvarsmakten den 1 oktober<br>1998 uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa<br>vad myndigheten har gjort och vad myndigheten<br>avser att göra för att kunna komma till rätta med<br>de problem Riksrevisionsverket anger i sin<br>rapport. Försvarsmakten skall också redovisa hur<br></p>
<p>myndighetens arbetsgivaransvar utövas och verk-<br>samhetsintresse iakttas vad gäller tillämpningen<br>av reglerna om lönetillägg och andra liknande<br>frågor, samt hur myndigheten följer upp och<br>utvärderar det delegerade arbetsgivaransvaret.<br>Regeringen avser att särskilt uppmärksamma<br>denna fråga genom att ge Riksrevisionsverket i<br>uppdrag att följa upp Försvarsmaktens åtgärder.<br>Regeringen avser att återkomma till riksdagen i<br>denna fråga. Regeringen har dock redan vid<br>beräkningen av anslaget för år 1999 tagit hänsyn<br>till möjliga rationaliseringar.</p>
<p>Riksrevisionsverket har i en rapport den 18<br>juni 1998 (RRV 1998:47) Officerare inom för-<br>svaret uppmärksammat vissa strukturella<br>obalanser och anser bl.a. att Försvarsmakten<br>tidigt under hösten bör redovisa åtgärder för att<br>komma till rätta med dessa. Särskilt understryker<br>Riksrevisionsverket att åtgärder bör redovisas för<br>att uppnå ökad yrkesväxling, ökad användning av<br>reservofficerare i grundorganisationen, ökad tid i<br>befattning, reducering av förmåner till aspiranter<br>vid officershögskolorna, minskat antal oönskade<br>avgångar, avkortade tider mellan nivåhöjande<br>utbildningar samt institutionalisering av<br>befattning som mästare. Enligt rapporten finns<br>det, om rätt åtgärder vidtas, möjlighet till stora<br>besparingar.</p>
<p>Rapporten har remitterats t.o.m. oktober<br>1998. Regeringen avser att återkomma i denna<br>fråga i samband med propositionen inför<br>kontrollstationen år 1999.</p>
<p>I fråga om den anställda civila personalen har<br>Försvarsmakten i delårsrapporten redovisat<br>kompetensutveckling m.m. Regeringen anser att<br>det är viktigt att den civila personalen får en god<br>kompetensutveckling . Regeringen avser att fort-<br>sätta att följa upp utvecklingsinsatserna och<br>återkommer i frågan i den nämnda kontroll-<br>stations- propositionen.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>3.5 Inriktning av Försvarsmaktens<br>förmågor i olika avseenden</h2>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner<br>följande inriktning av Försvarsmaktens förmågor<br>i olika avseenden.</p>
<p>Förmågor för att kunna försvara landet mot väpnat<br>angrepp</p>
<p>Verksamheten skall bedrivas så att förvarning<br>säkerställs om ett förestående angrepp.<br>Inledningsvis skall vid ett angrepp verksamheten<br>bedrivas så att befolkningscentra, infrastruktur<br>och vitala funktioner för totalförsvaret skyddas<br>samt så att en säker och flexibel mobilisering kan<br>genomföras.</p>
<p>Verksamheten skall vidare medge att en an-<br>gripares luftherravälde bestrids över tiden och så<br>att en egen luftoperativ överlägsenhet kan skapas<br>temporärt.</p>
<p>Angriparen skall tidigt kunna bekämpas över<br>hela det operativa djupet.</p>
<p>Verksamheten skall efter hand medge att<br>kraftsamling säkerställs, varvid angriparens fort-<br>satta styrketillväxt hindras och hans<br>operationsfrihet begränsas, så att ett avgörande<br>kan ske inom valt operationområde.</p>
<p>Under en operation som avser att skapa ett<br>avgörande inom valt område skall gardering<br>kunna ske mot andra hot eller olika riktningar.<br>Om ett avgörande inte är möjligt, skall verksam-<br>heten medge att försvar av viktiga områden eller<br>funktioner sker så att den nationella handlings-<br>friheten säkras.</p>
<p>Förmågor för att kunna hävda vår territoriella<br>integritet</p>
<p>Verksamheten skall bedrivas så att svenska<br>intressen i vårt närområde hävdas och så att<br>kränkningar av den territoriella integriteten<br>upptäcks och avvisas.</p>
<p>Verksamheten skall vidare bedrivas i samver-<br>kan med övriga delar av totalförsvaret så att hot<br>mot samhällets väsentliga funktioner upptäcks<br>och avvisas.</p>
<p>Förmågor för att kunna genomföra internationella<br>insatser</p>
<p>Verksamheten skall bedrivas så att humanitära<br>och fredsfrämjande insatser kan genomföras.</p>
<p>Verksamheten skall vidare bedrivas så att<br>insatserna kan genomföras i samverkan med<br></p>
<p>andra stater, myndigheter och organisationer när<br>så krävs.</p>
<p>Förmågor för att kunna utnyttjas vid svåra<br>påfrestningar på samhället i fred m.m.</p>
<p>Verksamheten skall bedrivas så att samhället kan<br>stödjas vid svåra påfrestningar i fred och att<br>resurser kan ställas till förfogande då sådana<br>behövs enligt räddningstjänstlagen (1986:1102).</p>
<p>Förmågor för att kunna genomföra anpassning till<br>förändrade krav och förutsättningar</p>
<p>Verksamheten skall bedrivas så att förutsätt-<br>ningar skapas för att höja krigsdugligheten för<br>krigsorganisationen. Verksamheten skall vidare<br>bedrivas så att förutsättningar skapas för<br>successiva beslut om krigsorganisationens tillväxt<br>eller ominriktning mot andra uppgifter eller<br>verksamhetsfält än sådana som kan förutses nu.</p>
<p>3.6 Anslag</p>
<h2>Al Förbandsverksamhet och beredskap<br>m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 3.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>19 384 738</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 463 864</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 677 733</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget är nytt enligt den struktur som tidigare<br>har redovisats. Anslaget föreslås omfatta verk-<br>samheterna förbandsverksamhet, incident-<br>insatser och stöd till samhället samt beredskap.<br>Verksamheten redovisas närmare nedan.</p>
<p>Regeringens överväganden och slutsatser</p>
<p>Verksamheten Förbandsverksamhet m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Försvarsmakten skall bedriva<br>förbandsverksamheten så att balans uppnås<br>mellan planerad verksamhet och tilldelade<br>resurser. Den i 1996 års totalförsvarsbeslut<br>beslutade strukturen i Försvarsmaktens<br>krigsorganisation skall fortsatt gälla.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Försvarsmakten skall genomföra incident-<br>insatser för att hävda Sveriges territoriella<br>integritet. Detta innebär bl.a. att Försvarsmakten<br>med förband och enheter i beredskap för detta<br>ändamål och övriga förband som är tillgängliga<br>skall kunna upptäcka, ingripa mot och avvisa<br>kränkningar av territoriet.</p>
<p>Försvarsmakten skall genomföra erforderliga<br>insatser som stöd till samhället vid svåra påfrest-<br>ningar i fred och i övrigt lämna det stöd som<br>behövs enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)<br>m.m.</p>
<p>Verksamheten Beredskap</p>
<p>Med beredskap avses grundberedskap, incident-<br>beredskap, beredskap för stöd till samhället,<br>beredskap för internationell verksamhet och<br>beredskap för att skapa erforderlig<br>anpassningsförmåga för att kunna vidta åtgärder<br>med hänsyn till förändrade omvärldsförutsätt-<br>ningar.</p>
<p>Det ankommer på regeringen att besluta om<br>den närmare utformningen av Försvarsmaktens<br>beredskapssystem och vilken beredskap som<br>skall upprätthållas, bl.a. avseende vilka förband<br>som inte behöver uppnå full krigsduglighet inom<br>ett år.</p>
<p>Regeringens förslag: Försvarsmakten skall säker-<br>ställa att de förband och funktioner som direkt<br>eller senast inom ett år skall kunna öka förmågan<br>så att full effekt kan utvecklas har erforderlig<br>grundförmåga för beredskapsuppgifterna. Bered-<br>skap, organisation och planläggning skall vidare<br>medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt<br>kan anpassas, dvs. utökas eller förändras för att<br>motsvara framtida krav och behov.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Under anslaget Al Förbandsverksamhet och<br>beredskap m.m. beräknas även belopp för de<br>frivilliga försvarsorganisationernas utbildnings-<br>verksamhet. För 1999 års utbildningsverksamhet<br>har regeringen beräknat 112 miljoner kronor.<br></p>
<p>För stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna<br>inom totalförsvaret, se avsnitt 6.6.</p>
<p>Frivilligutbildningen skall inriktas mot att<br>vidmakthålla utbildningen för de frivilliga<br>försvarsorganisationerna på en sådan nivå att<br>kvaliteten i utbildningen leder till godtagbar<br>kunskap och förmåga i krigsbefattningar samt<br>leder till en god rekrytering i förhållande till<br>krigsorganisationens behov.</p>
<p>Regeringen har i enlighet med 1996 års total-<br>försvarsbeslut under senare år beräknat belopp<br>för att skapa förutsättningar för de frivilliga<br>försvarsorganisationerna att genom samarbete<br>med sina motsvarigheter i de baltiska länderna<br>stödja dessa länders uppbyggnad av ett försvar<br>under demokratisk kontroll. Regeringen beräk-<br>nar 2 miljoner kronor för denna verksamhet<br>under budgetåret 1999. Regeringen avser att låta<br>undersöka om det även finns intressen hos andra<br>frivilligorganisationer i andra länder kring<br>Östersjön att inleda ett samarbete med svenska<br>frivilliga försvarsorganisationer.</p>
<p>Verksamheten skall inriktas på att vidmakt-<br>hålla kvarvarande förband inom<br>verksamhetsområdet så att de operativa kraven<br>på förmåga och krigsduglighet kan uppfyllas.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om att en säkerhets-<br>politisk kontrollstation skall genomföras år 1999.<br>Bland de frågor som kommer att behandlas är<br>beredskapen för och behoven av internationella<br>insatser. Dessa förändrade anspråk på förmåga<br>måste kunna hanteras samtidigt som ekonomi<br>och planering skall vara i balans. Försvars-<br>maktens planering skall därför inriktas mot att<br>flexibelt kunna hantera såväl kortsiktiga som<br>långsiktiga förändrade beredskapskrav samtidigt<br>som förändrade eller nya behov av operativa<br>förmågor kan tillkomma.</p>
<p>Förbandsverksamheten skall bedrivas så att<br>kompetensnivån höjs för de officerare som är<br>särskilt betydelsefulla för den långsiktiga anpass-<br>ningsförmågan.</p>
<p>Förband och funktioner som omfattas av<br>ettårskravet skall ges en sådan operativ förmåga<br>som erfordras för att kunna upprätthålla den<br>territoriella integriteten samt hantera de<br>påfrestningar som kan följa av kriser i vårt<br>närområde och möta sådana begränsade militära<br>företag som skulle kunna genomföras mot oss i<br>nuvarande omvärldsläge. Sådana förband skall<br>även kunna delta i internationella insatser och<br>stödja samhället vid svåra påfrestningar i fred.<br>Detta behov av dubbelanvändning bör ha stor<br>påverkan på dessa förbands organisation, utbild-</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>ning och utrustning. Förbanden bör exempelvis<br>ha en hög skyddsnivå. Utrustningen kan behöva<br>anpassas för att de snabbt skall kunna verka i<br>multinationella insatser. Övriga krav på inter-<br>operabilitet omfattar språk, metoder och<br>arbetssätt. Samtliga dessa anpassningar måste<br>göras tidigt för att minimera såväl tiden från<br>beslut till insats som igångsättningskostnader.<br>Regeringen avser redan i regleringsbrevet för år<br>1999 att tilldela belopp för sådan anpassning.</p>
<p>Betydelsen av civil-militär samverkan (Cimic)<br>inom internationella insatser har ökat.<br>Regeringen avser därför att i kontrollstationen år<br>1999 återkomma till riksdagen med förslag till<br>inriktning och finansiering av denna verksamhet.</p>
<p>Hemvärnet får i enlighet med 1996 års total-<br>försvarsbeslut allt större betydelse för landets<br>försvar. Enligt regeringens uppfattning skall För-<br>svarsmakten vara beredd att kunna anpassa<br>hemvärnet till vidgade uppgifter.</p>
<p>Försvarsmakten skall tillsammans med<br>Totalförsvarets pliktverk öka sina ansträngningar<br>att minska antalet avgångar bland värnpliktiga.</p>
<p>Avveckling av krigsförband enligt 1996 års<br>totalförsvarsbeslut skall fortsätta.</p>
<p>Utvecklingen av en datorstödd lednings-<br>träningsanläggning vid Partnership for Peace<br>Regional Training Centre skall påbörjas. Förmå-<br>gan till minröjning skall ökas.</p>
<p>Försvarsmakten skall varaktigt kunna delta i<br>fredsfrämjande insatser med självständiga<br>enheter upp till bataljons styrka.</p>
<p>Organisation och utveckling av snabbinsats-<br>styrkan skall inriktas så att ytterligare ett<br>mekaniserat kompani, en underhållsenhet samt<br>en ammunitions- och minröjningsenhet kan<br>tillföras styrkan.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.3 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>203 346</p></td><td>
<p>209 636</p></td><td>
<p>-6 290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>182 881</p></td><td>
<p>176 430</p></td><td>
<p>6 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>107 796</p></td><td>
<p>103 196</p></td><td>
<p>4 600</p></td></tr>
</table>
<p>Det underskott som uppstått i den avgiftsbelagda<br>verksamheten år 1997 hänför sig till resultat-<br>områdena extern transportverksamhet och<br></p>
<p>marketenteriverksamhet. Underskottet kommer<br>att belasta anslaget Al Försvarsmakten år 1998.<br>Från och med år 1999 kommer dessa verksam-<br>heter att redovisas mot anslag.</p>
<p>Försvarsmaktens arbete med att renodla<br>resultatområdet extern verkstadsverksamhet<br>fortsätter. Avsikten är att beställningar från För-<br>svarsmaktens egna förband, vilka förmedlas av<br>Försvarets materielverk till Försvarsmaktens<br>verkstäder, inte skall betraktas som externa verk-<br>stadstjänster. Det kommer dock inte att vara<br>möjligt att redovisa detta förrän år 1999.</p>
<p>Budgeten för den avgiftsbelagda verksamheten<br>år 1999 omfattar därmed två resultatområden.<br>Resultatområdena är extern verkstadsverksamhet<br>och Försvarsmaktens personalbutiker.</p>
<p>Förändringar av resultatområdena innebär<br>svårigheter att jämföra budgeten mellan åren.</p>
<p>Försvarsmakten disponerar intäkterna från<br>den avgiftsbelagda verksamheten.</p>
<h2>A2 Fredsfrämjande truppinsatser</h2>
<p>Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>451 310</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>21 216</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>534 419 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>498 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>392 376</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>399 321</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>405 662</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 150 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Sverige har under år 1998 deltagit i tre freds-<br>främjande truppinsatser: den Natoledda<br>multinationella fredsstyrkan SFOR</p>
<p>(Stabilization Force) i Bosnien-Hercegovina,<br>FN:s preventiva mission Unpredep (United<br>Nations Preventive Deployment Force) i f.d.<br>jugoslaviska republiken Makedonien och FN:s<br>mission för folkomröstning i Västsahara,<br>Minurso (United Nations Mission for the<br>Referendum in Western Sahara).</p>
<p>Nato har i enlighet med beslut av FN:s säker-<br>hetsråd lett en multinationell fredsstyrka i<br>Bosnien-Hercegovina sedan december 1995.<br>Sverige har deltagit i den nordisk-polska</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>brigaden inom denna styrka. Enligt fredsavtalet<br>för Bosnien-Hercegovina är SFOR:s uppgift dels<br>att genomföra militära uppgifter i syfte att av-<br>skräcka de före detta krigförande parterna från<br>att ta till militära medel, dels att understödja<br>genomförandet av avtalet i sin helhet, t.ex. med<br>stöd till den Höge representanten för att sam-<br>ordna genomförandet av fredsavtalet, till OSSE<br>för att genomföra val samt till UNHCR för att<br>genomföra återflyttning.</p>
<p>FN:s säkerhetsråd gav i resolution 1174 den<br>15 juni 1998 ett förlängt bemyndigande samt<br>mandat för SFOR. Mandatet gäller under 12<br>månader fram till den 20 juni 1999. Regeringen<br>beslutade den 17 juni 1998 att med stöd av<br>riksdagens tidigare bemyndigande fortsatt ställa<br>en väpnad styrka om högst 510 personer till<br>SFOR:s förfogande. Regeringen föreslår på<br>tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 att styrkan får vara högst 530 personer.</p>
<p>En preventiv närvaro av FN-trupp har funnits<br>i Makedonien sedan januari 1993. Detta är den<br>första rent förebyggande missionen i FN:s histo-<br>ria. Sverige har hela tiden deltagit med trupp i en<br>nordisk kontingent. Unpredep har till huvud-<br>uppgift att övervaka och rapportera om<br>händelser längs Makedoniens gränser - i första<br>hand mot Förbundsrepubliken Jugoslavien och<br>Albanien - vilka skulle kunna äventyra landets<br>säkerhet, samt att genom sin närvaro vid gränsen<br>avskräcka från hot och förhindra samman-<br>stötningar. Unpredeps truppstyrka består av en<br>nordisk och en amerikansk bataljon samt en<br>mindre indonesisk ingenjörsenhet.</p>
<p>FN:s säkerhetsråd antog den 21 juli 1998<br>resolution 1186 som förlängde mandatet för<br>Unpredep till den 28 februari 1999 och utvidgade<br>truppstyrkan från 750 till 1 050 personer. Rege-<br>ringen beslutade den 13 augusti 1998 att förlänga<br>det svenska deltagandet i Unpredep. Den 3<br>september samma år beslutade regeringen att det<br>svenska deltagandet med trupp skall utökas från<br>42 till 112 personer, omfattande ett skytte-<br>kompani m.m.</p>
<p>FN:s mission för folkomröstning i Västsahara<br>(Minurso) upprättades år 1991. Missionen skall<br>bl.a. övervaka och genomföra en folkomröstning<br>som avgör huruvida Västsahara skall vara själv-<br>ständigt eller integreras med Marocko.<br>Folkomröstningen är planlagd att genomföras i<br>december 1998. En förutsättning för att<br>genomföra denna folkomröstning var enligt<br>FN:s bedömning att minröjning dessförinnan<br>kunde ske. Sverige erhöll därför en förfrågan från<br></p>
<p>FN om att delta i Minurso med minröjnings-<br>förband och regeringen uppdrog den 23 april<br>1998 åt Försvarsmakten att ställa ett min-<br>röjningskompani om 75 personer till FN:s<br>förfogande. Förbandets uppgift är i huvudsak att<br>underlätta gruppering av tillkommande FN-<br>förband.</p>
<p>Svenska förband i utlandet har som stöd till<br>samhället utfört civil-militär samverkan (Cimic)<br>dels som militärt genomförda civila projekt, dels<br>som stöd till civila insatser genomförda av civila<br>organisationer.</p>
<p>Regeringen föreslår på tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för budgetåret 1998 att 207,1<br>miljoner kronor överförs från anslaget Al<br>Försvarsmakten till anslaget A2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Drygt tre år efter det att fredsöverenskommelsen<br>för Bosnien-Hercegovina undertecknades<br>behövs fortfarande en internationell militär<br>närvaro där i syfte att förhindra parterna att åter-<br>uppta strider och för att ge stöd åt den civila<br>delen av fredsprocessen. Regeringen bedömer att<br>en fortsatt närvaro med en militär multinationell<br>fredsstyrka även efter den 20 juni 1999 är nöd-<br>vändig och att Sverige skall medverka i en sådan<br>styrka. Nato ser fortlöpande över behov och<br>omfattning av en internationell militär närvaro i<br>Bosnien. Sverige följer denna översyn och den<br>fortsatta dialogen mellan Nato och partnerländer<br>kommer att utvisa eventuella förändrade former<br>för Sveriges deltagande. För närvarande är det<br>motiverat att bibehålla vårt deltagande med en<br>reducerad bataljon i den nordisk-polska briga-<br>den.</p>
<p>Mandatet för Unpredep löper till den 28<br>februari 1999. Händelseutvecklingen i Albanien<br>och i Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>visar att det fortsatt är nödvändigt med en inter-<br>nationell militär preventiv närvaro i Makedonien<br>för att främja stabilitet och säkerhet i<br>Makedonien och dess närområde. Regeringen<br>utgår från att de nordiska länderna fortsätter sitt<br>samarbete inom Unpredep. Dialogen med FN<br>inför en förmodad mandatförlängning av<br>Unpredep kommer att utvisa formerna för ett<br>fortsatt svenskt och nordiskt deltagande efter<br>den 28 februari 1999.</p>
<p>Vad avser insatsen i Västsahara (Minurso)<br>bedömer regeringen att förbandet - trots att den</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>ursprungliga genomförandeplanen har förskjutits<br>- kommer att kunna utföra den förelagda upp-<br>giften. Regeringen noterar vidare det ökade<br>intresse för maskinell minröjning som denna<br>mission bidragit till.</p>
<p>Anslaget A2 Fredsfrämjande truppinsatser bör<br>finansiera insatserna i Bosnien-Hercegovina och<br>i Makedonien under år 1999. Anslaget bör också<br>kunna användas för att finansiera insatser med<br>den svenska snabbinsatsstyrkan och medverkan i<br>snabbinsatsbrigaden Shirbrig samt eventuella<br>ytterligare mindre fredsfrämjande truppinsatser.<br>Regeringen återkommer med förslag till den<br>långsiktiga inriktningen av totalförsvarets inter-<br>nationella engagemang i samband med den<br>säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999.</p>
<p>Regeringens förslag: Försvarsmakten skall till den<br>20 juni 1999 bibehålla en reducerad bataljon<br>jämte understödsfunktioner i den multinationella<br>fredsstyrkan SFOR i Bosnien-Hercegovina.</p>
<p>Försvarsmakten skall efter regeringens beslut<br>delta i fredsfrämjande truppinsatser vilka är<br>begärda av FN eller beslutade av OSSE.</p>
<p>Därutöver skall resurser avdelas för snabb-<br>insatsstyrkan.</p>
<p>A3 Utveckling och investeringar</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag <sup>1</sup></p></td><td>
<p>20 052 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 261 139</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 689 473</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1999.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Anslaget föreslås omfatta verksamheterna<br>utveckling, anskaffning, vidmakthållande och<br>avveckling av materiel, forskning och teknik-<br>utveckling samt utveckling och anskaffning av<br>befästningar.</p>
<p>Regeringens förslag: De materielsystem som<br>inte skall vidmakthållas efter år 2006 skall be-<br></p>
<p>hållas på dagens kvalitativa nivå eller successivt<br>avvecklas.</p>
<p>Serieanskaffning av materiel till krigsorganisa-<br>tionens behov bör i första hand inplaneras som<br>anpassningsanskaffning.</p>
<p>Internationella samarbetsprojekt bör efter-<br>strävas när det gäller utveckling och anskaffning<br>av materielsystem.</p>
<p>Inhemsk utvecklingskompetens som är av<br>betydelse för Försvarsmaktens anpassnings-<br>förmåga skall säkerställas på kort sikt.</p>
<p>Forskning och teknikutveckling skall inriktas<br>mot att i första hand bidra till utvecklingen av<br>Försvarsmaktens anpassningsförmåga. Vidare<br>skall inriktning ske mot internationell<br>verksamhet.</p>
<p>Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall<br>säkerställas för att upprätthålla<br>anpassningsförmågan.</p>
<p>Materiel</p>
<p>Regeringen har i prop. 1996/97:4 uttalat att en<br>översyn av materielförsörjningsprocessen måste<br>göras i samband med den säkerhetspolitiska<br>kontrollstationen år 1999. Regeringen har i<br>beslut den 7 maj 1998 begärt in kompletterande<br>underlag från myndigheterna inför kontroll-<br>stationsarbetet.</p>
<p>Regeringen anser dock, att innan resultat från<br>kontrollstationsarbetet föreligger, så bör delar av<br>Försvarsmaktens materielförsörjningsprocess ges<br>en annan inriktning redan nu. Regeringen avser<br>därför att inrikta Försvarsmaktens materiel-<br>försörjning utifrån följande utgångspunkter.</p>
<p>Nödvändigheten av att skapa ekonomisk<br>balans i Försvarsmaktens planering under<br>resterande del av försvarsbeslutsperioden innebär<br>att vissa tidigare inplanerade men ännu ej<br>beställda materielobjekt måste utgå, senareläggas<br>eller reduceras i ambition. Ingen enskild mate-<br>rielbeställning som utgår, senareläggs eller<br>reduceras i ambition får enligt regeringens<br>bedömning sådana konsekvenser för<br>Försvarsmaktens förmåga att den behöver redo-<br>visas för riksdagen. Regeringen kommer att<br>bedöma varje enskild framställning från För-<br>svarsmakten utifrån den föreslagna inriktningen.<br>En stor del av reduceringarna i Försvarsmaktens<br>materielplanering kan Försvarsmakten själv<br>genomföra utan särskilda beslut från regeringen.</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. UoS-6</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>De materielsystem som inte skall vidmakt-<br>hållas efter år 2006 bör behållas på dagens<br>kvalitativa och kvantitativa nivå eller successivt<br>avvecklas.</p>
<p>Regeringen anser att Försvarsmaktens mate-<br>rielanskaffning på ett betydligt bättre sätt än nu<br>bör anpassas så att den blir en integrerad del i ett<br>anpassningsförsvar. Bland annat bör serie-<br>anskaffning till krigsorganisationens behov i<br>första hand inplaneras som anpassnings-<br>anskaffning. Materiel som anskaffas under år<br>1999 bör därför endast omfatta det behov som<br>föreligger för att kunna utveckla operativa för-<br>mågor, kunna genomföra förbandsutbildningar<br>och bibehålla baskompetens inom försvars-<br>industrin. Behovet av baskompetenser bör ses<br>över i den säkerhetspolitiska kontrollstationen år<br>1999.</p>
<p>Behovet av och möjligheterna att utveckla<br>svenska särlösningar minskar enligt regeringens<br>bedömning. Internationella samarbetsprojekt<br>och sådana projekt som bidrar till att öka För-<br>svarsmaktens internationalisering bör<br>eftersträvas när det gäller utveckling och<br>anskaffning av materielsystem.</p>
<p>Regeringen har vidtagit åtgärder så att den<br>inhemska utvecklingskompetens som är av<br>betydelse för anpassningsförmågan inte nedgår<br>innan resultatet av den säkerhetspolitiska<br>kontrollstationen år 1999 föreligger.</p>
<p>Som ett resultat av utvecklingsarbetet inom<br>Försvarsdepartementet har regeringen beslutat<br>att s.k. objektsramar skall införas för större<br>materielinvesteringar. Dessa redovisas i bilaga 2.</p>
<p>Försvarsindustrikonsekvenser</p>
<p>Den svenska försvarsindustrins förmåga som<br>kvalificerad leverantör har ett fortsatt stort<br>försvars- och säkerhetspolitiskt värde. En<br>inhemsk försvarsindustri medför fördelar, bl.a.<br>eftersom den samlade försvarsindustriella<br>förmågan skapar vissa möjligheter till ökad<br>produktion för svenska behov i kris.</p>
<p>Materielanskaffningens framtida omfattning<br>och inriktning innebär att det på kommersiella<br>grunder är svårt för svenska företag som inte har<br>samarbetspartners eller har framgång på export-<br>marknaden att bibehålla nuvarande struktur eller<br>omfattning. Samtidigt kan konstateras att rege-<br>ringens intresse att bevara en god teknisk<br>kompetens för att klara vidmakthållande och<br>anpassning gör att ett ökat internationellt<br>samarbete är eftersträvansvärt. En nationell eller<br>internationell omstrukturering, särskilt inom<br></p>
<p>vissa teknikområden, torde öka möjligheterna att<br>långsiktigt behålla strategiskt viktig kompetens.</p>
<p>Som ett led i denna strävan undertecknade<br>försvarsministern den 6 juli 1998 tillsammans<br>med försvarsministrarna i Storbritannien,<br>Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien en<br>avsiktsförklaring om åtgärder för att underlätta<br>en omstrukturering av europeisk försvars-<br>industri. Som ett ytterligare resultat av<br>sexnationsöverläggningarna gjorde industri-<br>ministrarna vid ett möte i Paris den 9 juli 1998 ett<br>gemensamt uttalande rörande regeringarnas<br>inflytande över flernationella bolag,<br>harmonisering av nationella stödinsatser m.m.<br>Ett aktivt deltagande i detta internationella<br>forum skapar gynnsamma förutsättningar för att<br>kunna påverka inriktningen av en framväxande<br>europeisk försvarsindustripolitik.</p>
<p>I den svenska försvarsindustrin pågår över-<br>väganden och diskussioner om samarbeten,<br>omstruktureringar och ägarförändringar i för-<br>hållande till utländska företag. Två större<br>ägarförändringar har skett under det senaste året:</p>
<p>- Alvis plc. förvärvade samtliga aktier i<br>Hägglunds Vehicles AB från AB Incentive<br>hösten 1997,</p>
<p>- British Aerospace plc. förvärvade 35<br>procent av aktierna i Saab AB från AB<br>Investor i april 1998. Investor kvarstår som<br>huvudägare med 36 procent av rösterna och<br>20 procent av kapitalet.</p>
<p>Därutöver har Celsius AB, Patria Industries<br>Oyj i Finland och Raufoss ASA i Norge gjort en<br>avsiktsförklaring som innebär att de ska bilda ett<br>gemensamt nordiskt ammunitionsbolag. Celsius<br>AB har därutöver undertecknat ett samarbets-<br>avtal om tekniskt samarbete vid utveckling av<br>framtidens ubåtskonstruktion med DCN Inter-<br>national, Frankrike, och även bildat ett<br>gemensamt bolag för utveckling, produktion och<br>marknadsföring av markmålsrobotarna Taurus<br>med tyska DASA-LFK.</p>
<p>Inför kontrollstationen år 1999 skall, enligt<br>regeringsuppdrag den 7 maj 1998, Försvarets<br>materielverk i samverkan med Försvarsmakten,<br>Överstyrelsen för civil beredskap och Försvarets<br>forskningsanstalt till den 12 oktober 1998 se över<br>vilka baskompetenser och teknologisatsningar<br>som bör prioriteras. Försvarsmakten skall även, i<br>samverkan med Försvarets materielverk, lämna<br>ett underlag till regeringen inför kontroll-<br>stationen med en analys av förutsättningarna för<br>den materiella anpassningsförmågan och behovet</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>av inhemsk kompetens och kapacitet för att För-<br>svarsmaktens behov av utveckling, anskaffning<br>och vidmakthållande skall kunna tillgodoses, i<br>såväl nuvarande läge som i en anpassningssitua-<br>tion, genom ett fördjupat utlands samarbete.</p>
<p>Vid behandlingen av propositionen om För-<br>svarsmaktens ekonomi och verksamhet år 1998<br>m.m. uttalade försvarsutskottet och närings-<br>utskottet att regeringen under hösten 1998 på ett<br>samlat sätt bör informera riksdagen om då<br>tillgängliga resultat av regeringens olika uppdrag<br>som gäller försvarsindustrin. En sådan redovis-<br>ning menar försvarsutskottet behövs som<br>bakgrund till riksdagens ställningstagande till den<br>reviderade investeringsplan med bemyndigande-<br>ram som regeringen lämnar i förevarande<br>proposition.</p>
<p>Regeringen avser att redovisa en slutlig<br>bedömning avseende industrikonsekvenserna i<br>samband med kontrollstationen. Regeringen<br>bedömer, utifrån nu tillgängliga resultat, att<br>baskompetenserna är säkerställda fram till<br>kontrollstationen. Även kompetensen inom<br>ubåtsområdet är säkerställd under denna period.</p>
<p>För pjäsindustrin och den industri som<br>utvecklar och producerar s.k. intelligent<br>ammunition är beläggningen när det gäller<br>utveckling otillfredsställande. Inom</p>
<p>pansarvärnsområdet och inom det finkalibriga<br>vapenområdet bedömer regeringen att kom-<br>petensen under gällande försvarsbeslutsperiod<br>inte kan bibehållas om inte ett internationellt<br>samarbete kan etableras. Explosivämnesindustrin<br>i Sverige har minskat beroendet av militära<br>beställningar och det finns därmed<br>förutsättningar att bevara kompetensen, samti-<br>digt som möjligheterna för samarbete med andra<br>leverantörer kan anses som goda.</p>
<p>Regeringen anser dock att innan resultatet av<br>översynen inför kontrollstationen föreligger så<br></p>
<p>får den inhemska utvecklingskompetensen som<br>är av betydelse för anpassningsförmågan inte<br>tillåtas att nedgå. Regeringen har mot bakgrund<br>av detta i regleringsbrevet för 1998 gett För-<br>svarsmakten i uppdrag att bl.a. säkerställa den<br>inhemska utvecklingskompetensen inom pjäs-,<br>pansarvärns- och ammunitionsområdena under<br>åren 1998 och 1999.</p>
<p>Forskning och teknikutveckling</p>
<p>De föreslagna investeringarna i forskning och<br>teknikutveckling skall främst syfta till att kunna<br>utveckla Försvarsmaktens framtida förmåga att<br>lösa huvuduppgifterna och att Försvarsmakten<br>har erforderlig anpassningsförmåga mot nya vill-<br>kor, ny teknikutveckling och nya uppgifter.</p>
<p>Följande områden skall prioriteras:</p>
<p>- Forskning och analyser inriktade mot att<br>tidigt identifiera nya utvecklingsmönster<br>som kan innebära förändrade krav på<br>utformning av försvaret och ge underlag för<br>anpassningsåtgärder,</p>
<p>- Forskning och teknikutveckling som syftar<br>till att stödja Försvarsmaktens interna-<br>tionella verksamhet bör eftersträvas.</p>
<p>Befästningar</p>
<p>Utveckling och investeringar i anslagsfinansie-<br>rade befästningar omfattar främst anskaffning av<br>fortifikatoriskt skyddade anläggningar av<br>betydelse för Försvarsmaktens</p>
<p>ledningsfunktioner. Verksamheten innebär även<br>att inhemsk fortifikatorisk kompetens bibehålls.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten<br>för perioden 1999-2001.</p>
<p>Tabell 3.6 Investeringsplan m.m.</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Budget</p>
<p>1999</p>
<p>Beräknat</p>
<p>2000</p>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p>
<p>Utveckling, anskaffning, vidmakthållande och<br>avveckling av materiel</p>
<p>18 875</p>
<p>19 102</p>
<p>19 569</p>
<p>Forskning och teknikutveckling</p>
<p>864</p>
<p>901</p>
<p>912</p>
<p>Utveckling och anskaffning av befästningar</p>
<p>313</p>
<p>258</p>
<p>208</p>
<p>Summa anslag A 3</p>
<p>20 052</p>
<p>20 261</p>
<p>20 689</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att i fråga om ramanslaget A3<br>Utveckling och investeringar medge<br>beställningar av materiel m.m. och utvecklings-<br>arbete så att behovet av anslagsmedel efter<br>budgetåret 1999 för denna materiel m.m. och<br>utvecklingsarbete och tidigare beställningar<br>tillsammans uppgår till högst 90 051 400 000<br>kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ITabell 3.7 Bemyndigande för materielanskaffning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>1999<br>beräknat</p>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början 96 840 800</p>
<p>Nya förpliktelser 12 795 200</p>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup> -19 584 600</p>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut 90 051 400</p>
<p>Föreslagen bemyndiganderam 90 051 400</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingånga förpliktelser.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>4 Vissa funktioner inom<br>det civila försvaret</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Under krigsförhållanden utgörs det civila för-<br>svaret av all samhällsverksamhet som då skall<br>bedrivas dvs. av hela det omställda samhället.<br>Grunden när det gäller förmågan till civilt försvar<br>är därför det fredstida samhällets inneboende<br>stabilitet och möjlighet att hantera störningar.<br>Samhällets förmåga kompletteras med bered-<br>skapsförberedelser som genomförs i fredstid av<br>statliga civila myndigheter, kommuner, landsting<br>och kyrkliga kommuner, enskilda personer och<br>företag.</p>
<p>Vägledande för det civila försvaret är den s.k.<br>ansvarsprincipen vilken innebär att den som har<br>ansvar för en verksamhet i fred även har mot-<br>svarande ansvar i krig. Av detta följer skyldighet<br>att vidta de beredskapsförberedelser som krävs<br>för att verksamheten skall kunna upprätthållas<br>vid krigsfara och i krig. Principen gäller hela det<br>civila försvaret, dvs. inte enbart statliga<br>myndigheter.</p>
<p>Med utgångspunkt i ansvarsprincipen är sam-<br>hället indelat i 18 funktioner dvs.<br>samhällssektorer vilka anses vara av särskild<br>betydelse i krig och som kräver någon form av<br>central styrning.</p>
<p>I 1996 års totalförsvarsbeslut har ambitions-<br>nivån för funktionerna fastställts i funktionsmål.<br>Bedömningen av beredskapsläget för en funktion<br>sker utifrån förmågan att inom funktionen<br>kunna lösa sina uppgifter i en preciserad<br>situation.</p>
<p>Förmågan beskrivs enligt följande gradering:</p>
<p>God - Resurser/kapacitet motsvarar eller<br>överstiger behoven. Uppgifterna kan lösas.</p>
<p>Godtagbar - Brister och störningar nedsätter<br>handlingsfriheten/förmågan. Uppgifterna kan<br>dock i huvudsak lösas.</p>
<p>Icke godtagbar - Svåra brister. Uppgifterna<br>kan inte lösas.</p>
<p>Anslag för främst investeringar inom det civila<br>försvaret avvägs och tilldelas inom den s.k. civila<br>ekonomiska planeringsramen som omfattar 10 av<br>de 18 funktionerna. Vad gäller resterande 8<br>funktioner ingår utgifter för verksamhet som<br>avser det civila försvaret som en del i respektive<br>funktionsansvarig myndighets ordinarie<br>verksamhetsanslag.</p>
<p>Den civila ekonomiska planeringsramen är ett<br>långsiktigt planeringsinstrument där anslagen för<br>de olika funktionerna avvägs och prioriteras år<br>för år. Ramen skall ses som en helhet där föränd-<br>ringar i en funktion påverkar övriga funktioner.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 153</p></td><td>
<p>2 539</p></td><td>
<p>2 517</p></td><td>
<p>2 489</p></td><td>
<p>2 512</p></td><td>
<p>2 620</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Under budgetåret 1997 har funktionsansvariga<br>myndigheter bedrivit verksamheten inom givna<br>ekonomiska ramar. Ett visst anslagssparande har<br>uppstått till följd av bl.a. tidsförskjutningar i<br>genomförandet av investeringar. Förseningarna<br>kommer i huvudsak inte att påverka funktioner-<br>nas möjligheter att uppnå målen år 2001.</p>
<p>Verksamheten inom funktionen Ordning och<br>säkerhet har inte påbörjats i den omfattning som<br>planerats. Regeringen avser därför att återkomma<br>till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>För det civila försvaret har under år 1997 avtal<br>tecknats och beställningar genomförts som<br>medför framtida ekonomiska åtaganden. Vid<br>utgången av år 1997 uppgick de framtida<br>ekonomiska åtagandena till sammanlagt 769<br>miljoner kronor. Detta medför att den ekono-<br>miska planeringsramen till viss del är intecknad<br>för framtida utbetalningar.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Inriktningen enligt 1996 års totalförsvarsbeslut<br>ligger fast för år 1999. Under budgetåret skall<br>bl.a. följande områden prioriteras</p>
<p>- beredskapen vad gäller telekommunikation<br>och elförsörjning,</p>
<p>- ledningsförmågan,</p>
<p>- datasäkerhet,</p>
<p>- styrning och uppföljning av funktionernas<br>förmågor.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning och<br>slutsatser</h2>
<p>Basen för det civila försvaret utgörs av det freds-<br>tida samhället. Förändringar och<br>utvecklingstendenser i samhället påverkar<br>därmed förmågan till civilt försvar samt vilka<br>beredskapsåtgärder som bör vidtas. Exempel på<br>förhållanden i samhället som påverkar funktio-<br>nernas beredskapsförmåga och val av åtgärder är</p>
<p>- näringslivets ökade specialisering med<br>minskad lagerhållning i Sverige vilket ökar<br>känsligheten för störningar,</p>
<p>- koncentrationstendenser inom bl.a.</p>
<p>tillverkningsindustrin,</p>
<p>- ökad konkurrens inom t.ex. telemarknaden,</p>
<p>- tillgänglighet vad gäller biologiska och<br>kemiska vapen,</p>
<p>- ökat utbyte av information vilket leder till<br>ökade krav på säkerhet och</p>
<p>- millennieproblematiken.</p>
<p>Ett viktigt prioriteringsinstrument för all<br>totalförsvarsplanering är de regionala mål- och<br>riskanalyserna. Utifrån den förändrade hotbilden<br>har en revidering av analyserna genomförts under<br>år 1997.</p>
<p>Att sammanfatta och redovisa förmågan för<br>civilt försvar mot uppsatta mål är förenat med<br>stor osäkerhet. För att kunna göra en samlad<br>bedömning krävs en sammanvägning av<br>samhällets förmåga samt de kompletterande<br>åtgärder som myndigheter m.m. inom de 18<br>funktionerna genomfört.</p>
<p>Inom Försvarsdepartementet pågår ett arbete<br>som syftar till att utveckla uppföljningen av det<br>civila försvaret. Ett led i detta är årsboken för det<br>civila försvaret som Överstyrelsen för civil<br>beredskap på regeringens uppdrag skall arbeta<br>fram. Årsboken som Överstyrelsen redovisade<br>för år 1997 är i huvudsak en sammanställning av<br>de årsredovisningar som funktionsansvariga<br>myndigheter lämnat. Regeringen anser att<br>dokumentet är ett bra första steg i framtagandet<br>av en årsbok och att dokumentet successivt kan<br>utvecklas till att omfatta all verksamhet och alla<br>kostnader inom det civila försvaret i övrigt.</p>
<p>Utöver arbetet med årsboken för det civila<br>försvaret skall funktionsgenomgångar av en eller<br>två funktioner ske varje år enligt ett rullande<br>schema. Under år 1997 har Överstyrelsen för<br>civil beredskap genomfört en begränsad<br>funktionsgenomgång av funktionen Civil<br>ledning. Resultatet ingår i rapporten Skyldigheter<br>och befogenheter vid svåra påfrestningar på<br>samhället i fred (Ds 1998:32). Regeringen avser<br>att återkomma till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>Som framgår nedan anser regeringen att det<br>finns avgörande brister inom funktionen Tele-<br>kommunikationer och delfunktionen<br>Elförsörjning. Detta kan tala för att en funk-<br>tionsgenomgång borde genomföras inom dessa<br>områden. På regeringens uppdrag genomförde<br>emellertid Överstyrelsen så sent som under<br>budgetåret 1995/96 en genomgång av funktionen<br>Telekommunikationer (se härom prop.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>1996/97:4, avsnitt 20.3.9). Vidare trädde ett<br>avgiftssystem i kraft den 1 juli 1997 vad gäller<br>funktionen Telekommunikationer liksom för<br>delfunktionen Energiförsörjning. Regeringen<br>ansåg det därför vara allt för tidigt att år 1998<br>ånyo genomföra en omfattande genomgång av<br>funktionen Telekommunikationer. Från den 1<br>januari 1997 är Svenska kraftnät funktions-<br>ansvarig myndighet vad gäller delfunktionen<br>Elförsörjning. Mot bakgrund av detta samt den<br>nya finansieringsprincipen ansåg regeringen att<br>en funktionsgenomgång inte behövde genom-<br>föras under det första året.</p>
<p>Regeringen anser emellertid att en genomgång<br>av funktionen Energiförsörjning skall ske inom<br>de närmaste åren samt att en uppföljning av<br>utvärderingen av funktionen</p>
<p>Telekommunikationer skall genomföras.</p>
<p>Utöver att det finns brister inom själva funk-<br>tionerna Telekommunikationer och<br>Energiförsörjning är särskilt elförsörjningen<br>gränssättande för övriga funktioners verksamhet.<br>Att helt kunna säkerställa en säker elförsörjning<br>är i nuläget inte möjligt. Regeringen anser därför<br>att samtliga funktioner inom respektive område<br>måste verka för att minska konsekvenserna vid<br>elbortfall. Mot bakgrund av tidigare redovisade<br>brister har regeringen uppdragit åt samtliga<br>funktionsansvariga myndigheter att under år<br>1998 inkomma med planer över vilka åtgärder<br>som bör genomföras inom respektive funktion<br>för att förmågan skall vara godtagbar vid ut-<br>gången av försvarsbeslutsperioden.</p>
<p>Nuvarande funktionsmål anger en önskad<br>förmåga vid utgången av försvarsbeslutsperioden.<br>För att nå målet måste funktionens förmåga<br>successivt utvecklas och förbättras. De aktiviteter<br>som kommer att bedrivas under hela femårs-<br>perioden skall sammantaget ge den önskade<br>förmågan år 2001.</p>
<p>I nuläget bedöms det civila försvaret utifrån:</p>
<p>— påfrestningar i nuvarande omvärldsläge dvs.<br>väpnat angrepp med nu tillgängliga resurser<br>i form av begränsade styrkor och</p>
<p>- väpnat angrepp i ett förändrat omvärldsläge.</p>
<p>4.3.1 Angrepp i nuvarande omvärldsläge</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att förmågan vid<br>ett väpnat angrepp utan någon längre militär för-<br>varning var godtagbar inom huvuddelen av<br>funktionerna vid utgången av år 1997. Utgångs-</p>
<p>punkt för bedömningen är att angrepp sker mot<br>mycket begränsade geografiska mål eller mot<br>någon vital samhällsfunktion.</p>
<p>Genom att samhället och därmed det civila<br>försvaret är starkt beroende av främst elförsörj-<br>ning och telekommunikation förutsätter dock<br>bedömningen godtagbar förmåga att det inte<br>inträffar några allvarliga störningar i dessa<br>system. Inom delfunktionen Elförsörjning finns<br>betydande brister vad gäller förmågan att upp-<br>rätthålla tillräcklig förmåga i samband med<br>störningar vid höjd beredskap. Vidare är<br>förmågan inom funktionen</p>
<p>Telekommunikationer i nuläget inte godtagbar<br>p.g.a. otillräckligt skydd i teleanläggningar och<br>driftledningar samt skydd mot informations-<br>krigföring riktad mot övervakningsnät och<br>stödsystem. Regeringen bedömer att de åtgärder<br>som planeras kommer att leda till att förmågan<br>inom funktionen Telekommunikationer och<br>delfunktionen Elförsörjning kommer att<br>förbättras (se vidare avsnitt 4.5).</p>
<p>4.3.2 Angrepp i ett förändrat<br>omvärldsläge</p>
<p>I planeringen inför ett väpnat angrepp i ett<br>förändrat omvärldsläge ingår att myndigheterna<br>skall ha möjligheter att genomföra planerade<br>åtgärder under en anpassningsperiod.</p>
<p>För flertalet funktioner är förmågan godtagbar<br>vid ett väpnat angrepp i ett förändrat omvärlds-<br>läge. Inom delfunktionen Elförsörjning,<br>funktionerna Telekommunikationer och Civil<br>ledning är förmågan emellertid inte godtagbar.<br>Beredskapsåtgärder inom nämnda funktioner går<br>heller inte att skjuta upp till en anpassnings-<br>period då byggande av t.ex. ledningsplatser är allt<br>för tids- och kostnadskrävande. I nuläget har<br>endast ca 50 procent av länsstyrelserna skyddade<br>ledningsplatser. Enligt plan skall emellertid<br>behovet vara tillgodosett vid utgången av<br>försvarsbeslutsperioden.</p>
<p>Regeringen bedömer att den samlade förmå-<br>gan till civilt försvar inte är godtagbar vid<br>angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Regeringen<br>bedömer emellertid att den samlade förmågan till<br>civilt försvar, med undantag av elförsörjning,<br>kommer att vara godtagbar vid utgången av för-<br>svarsbeslutsperioden. Detta förutsätter att<br>planerade åtgärder för att motstå ett väpnat<br>angrepp vidtas inom respektive funktion.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>4.3.3 Övrig resultatinformation</p>
<p>Vad gäller anpassning pågår ett arbete inom det<br>civila försvarets olika funktioner och översiktliga<br>planer har utarbetats för den centrala nivån.<br>Någon realiserbarhetsprövning av planerna har i<br>nuläget inte skett. Överstyrelsen för civil bered-<br>skap studerar emellertid för närvarande hur en<br>sådan prövning skall kunna genomföras. Det<br>som hittills framkommit är att anpassnings-<br>möjligheter finns vad gäller bl.a. utbildning,<br>övning, anskaffning av vissa varor och enklare<br>byggnadsåtgärder.</p>
<p>En utredning har genomförts om skyldigheter<br>och befogenheter vid svåra påfrestningar på sam-<br>hället i fred (Ds 1998:32). I utredningen<br>behandlas bl.a. det som riksdagen pekade på vad<br>gäller ledningskedjans ansvarsförhållanden vid<br>hantering av en svår påfrestning (prop.<br>1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5, rskr.<br>1996/97:203). Regeringen avser att återkomma<br>till riksdagen i frågan.</p>
<p>I fråga om möjligheterna att kunna bidra med<br>totalförsvarsresurser i internationella fredsfräm-<br>jande och humanitära insatser har en första<br>inventering genomförts. Inventeringen visar att<br>så gott som samtliga 18 funktioner har resurser,<br>främst kompetens, som eventuellt skulle kunna<br>utnyttjas i internationella sammanhang.</p>
<p>4.3.4 Förändringar av den ekonomiska<br>planeringsramen</p>
<p>Riksdagen godkände regeringens förslag i<br>budgetpropositionen för år 1998 att finansiering<br>av beredskapsinvesteringar skall ske genom lån i<br>Riksgäldskontoret. Beredskapsinvesteringar<br>inom funktionen Försörjning med industrivaror<br>finansieras därför fr.o.m. år 1998 genom lån.<br>Under budgetåret 1999 skall i enlighet med vad<br>riksdagen beslutat även funktionerna Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst samt Hälso- och<br>sjukvård m.m. övergå till lånefinansiering. Den<br>ekonomiska planeringsramen har i regeringens<br>förslag justerats för ränte- och amorterings-<br>kostnader för nämnda funktioner.</p>
<p>Regeringen uppdrog åt en särskild utredare att<br>se över mål och medel för Statens räddningsverk<br>(dir. 1996:114). I uppdraget ingick att se över hur<br>stor del av Räddningsverkets verksamheter inom<br>funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst som bör ingå i den ekonomiska<br>planeringsramen för det civila försvaret. Mot</p>
<p>bakgrund av utredningens förslag, som lämnades<br>den 23 december 1997, föreslår regeringen att<br>belopp avseende fredsräddningstjänst lyfts ur den<br>ekonomiska planeringsramen och att denna<br>verksamhet redovisas under verksamhetsområde<br>C Kustbevakningen och nämnder m.m. (se<br>vidare avsnitt 4.5 anslaget B3 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst samt<br>avsnitt 5.2 anslaget C5 Statens räddningsverk:<br>Samhällets skydd mot olyckor).</p>
<p>Den 27 april 1998 lämnade utredningen Mål<br>och medel för Statens räddningsverk sitt slut-<br>betänkande Räddningstjänsten i Sverige - Rädda<br>Och Skydda (SOU 1998:59, se vidare avsnitt 4.5,<br>anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst). I samband med att regeringen<br>återkommer till riksdagen i denna fråga skall<br>även behandlas ett förslag från Överstyrelsen för<br>civil beredskap i fråga om kommunala lednings-<br>platser samt samordnings- och programansvaret<br>för utbildning av beredskapsmän.</p>
<p>4.3.5 Prioriteringar</p>
<p>Följande områden skall prioriteras för år 1999.</p>
<p>- Arbetet för att minska infrastrukturens<br>sårbarhet skall få ökad prioritet. I syfte att<br>öka kunskaperna inom bl.a. informations-<br>krigföring skall viss del av forskningen för<br>det civila försvaret inriktas mot detta.</p>
<p>- Ledningsförmågan skall förbättras. Detta<br>avser bl.a. den områdesvisa ledningen.</p>
<p>- Datasäkerhetsarbete skall få fortsatt<br>prioritet särskilt vad avser millennieskiftet.</p>
<p>- Funktionernas redovisning av beredskaps-<br>läget skall utvecklas. Genom en utvecklad<br>resultatstyrning och återredovisning avse-<br>ende funktionernas förmågor kan årsboken<br>för det civila försvaret utvecklas.</p>
<p>- För flertalet funktioner är elförsörjning<br>gränssättande för funktionens förmåga.<br>Funktionsansvariga myndigheter skall<br>därför särskilt vidta åtgärder i syfte att<br>minska konsekvenserna av störningar inom<br>elområdet.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>4.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverkets granskning avser<br>funktionsansvarig myndighets egen verksamhet.<br>Granskningen avser därför respektive myndighet<br>och inte all verksamhet som bedrivs inom<br>funktionen.</p>
<p>Vad gäller Statens räddningsverk har Riks-<br>revisionsverket i den löpande granskningen<br>konstaterat brister i redovisningen och i rutiner<br>för den internationella verksamheten samt i<br>bemyndiganderedovisningen.</p>
<p>Riksrevisionsverket har med anledning av detta<br>lämnat invändning i revisionsberättelsen för<br>Räddningsverket.</p>
<p>Riksrevisionsverket har även lämnat invänd-<br>ning i revisionsberättelsen för Styrelsen för<br>psykologisk försvar med anledning av att<br>Styrelsen inte i tillräcklig omfattning uppfyllt<br>regeringens krav enligt regleringsbrevet.</p>
<p>Regeringen anser att de åtgärder som Statens<br>räddningsverk samt Styrelsen för psykologiskt<br>försvar har påbörjat med anledning av revi-<br>sionens iakttagelser kommer att leda till att<br>kraven som regeringen ställer uppfylls.<br>Regeringen avser att följa upp att åtgärder vidtas<br>som planerat (se vidare 4.5).</p>
<p>4.5 Anslag</p>
<p>Bl Funktionen Civil ledning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>330 177</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>158 613</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>473 145</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>408 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>491 020</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>502 112</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>512 019</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap är funktions-<br>ansvarig myndighet. Överstyrelsen har även ett<br>samordningsansvar vad gäller övergripande<br>frågor för det civila försvaret. Inom funktionen<br>Civil ledning har Överstyrelsen, civil-<br>befälhavarna, länsstyrelserna och</p>
<p>kommunstyrelserna uppgifter. Anslaget Bl<br>Funktionen Civil ledning avser verksamhet som<br>bedrivs av Överstyrelsen och civilbefälhavarna.<br>Överstyrelsen skall fr.o.m. år 1999 ha det över-</p>
<p>gripande ansvaret för frivilligfrågor inom det<br>civila försvaret.</p>
<p>Målet för funktionen är att ledning skall<br>kunna utövas under höjd beredskap. Ledning<br>skall härvid kunna utövas från fredsarbetsplats<br>samt i förekommande fall från särskild krigs-<br>uppehållsplats.</p>
<p>Regeringen beslutade i maj 1998 att reserva-<br>tionen från det äldre anslaget C2 Tekniska<br>åtgärder i ledningssystemet, senast uppfört på<br>statsbudgeten år 1995/96, skulle föras bort som<br>en indragning. Utgifter för redan ingångna avtal<br>får avräknas mot anslaget Bl Civil ledning.<br>Anslagssparandet är därmed i stort intecknat.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Viktiga uppgifter inom ramen för Överstyrelsens<br>samordningsansvar är att tillgodose att en<br>helhetsyn präglar det civila försvaret samt att<br>tillgodose behovet av omvärldsanalys.<br>Överstyrelsen har utarbetat ett<br>inriktningsdokument för arbetet med en<br>omvärldsanalys för det civila försvaret.<br>Överstyrelsen har även överlämnat ett förslag till<br>vidareutveckling.</p>
<p>En inventering av det civila försvarets resurser<br>som kan nyttjas vid internationella humanitära<br>och fredsfrämjande insatser har genomförts.<br>Regeringen avser att följa upp arbetet i<br>kontrollstationen år 1999. Överstyrelsen har<br>även genomfört kurser i de baltiska staterna i<br>syfte att sprida kunskap om det svenska total-<br>försvarssystemet.</p>
<p>Regeringen har under våren 1998 gett<br>Överstyrelsen samt Statens räddningsverk i<br>uppdrag att vidare redogöra för hur skydd och<br>tekniskt stöd m.m. för centrala civila bered-<br>skapsmyndigheter kan utvecklas och regeringen<br>avser att med stöd av denna rapport återkomma<br>till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>För att ledning skall kunna utövas under höjd<br>beredskap har ledningsförmågan från freds-<br>arbetsplatserna förbättrats vid två<br>civilbefälhavarkanslier och elva länsstyrelser. Det<br>återstår fortfarande arbete vid tio länsstyrelser<br>för att ledning från fredsarbetsplatsen skall<br>bedömas som god.</p>
<p>Robusta system för kommunikation vid höjd<br>beredskap är en förutsättning för ledning. Det<br>tekniska ledningssystemet Elvira (Effektiv</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>ledning från vision till realitet) fortsätter att<br>utvecklas enligt plan och delsystem för lokal och<br>lägre regional nivå har under hösten 1997 testats.<br>En plan för driftsättningen av en första version<br>av ledningsstödssystemet i vissa län har beslutats.</p>
<p>Överstyrelsen har genomfört ett projekt för<br>att effektivisera och anpassa övningsverksam-<br>heten till 1996 års totalförsvarsbeslut och<br>nuvarande omvärldsläge.</p>
<p>En anpassningsplan för funktionen har tagits<br>fram av Överstyrelsen. Eftersom det är ett<br>omfattande arbete att bygga upp fungerande<br>ledningsplatser är det inte möjligt att skjuta upp<br>åtgärder, förutom kompletterande utbildnings-<br>och övningsverksamhet, till en anpassnings-<br>period.</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap redovisade<br>den 28 februari 1998, enligt uppdrag i reglerings-<br>brevet för budgetåret 1997, en analys av<br>länsstyrelsernas och kommunernas beredskaps-<br>verksamhet inom funktionen Civil ledning. Av<br>Överstyrelsens analys framkommer bl.a. att<br>resursminskningarna inom området, som pågått<br>under ett antal år, medfört fortlöpande neddrag-<br>ningar av de personella resurserna inom<br>sakområdet på länsstyrelserna. Områdena<br>försörjning och transporter, men även stödet till<br>kommunerna har främst berörts. Länsstyrelserna<br>har vidtagit åtgärder för att kompetensutveckla<br>personalen och för att omorganisera bered-<br>skapsplaneringen inom länsstyrelserna.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil<br>beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 1999-2001.</p>
<p>Tabell 4.3 Investeringsplan</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>Prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Skyddade ledningsplatser</p></td><td>
<p>187,6</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>42,0</p></td><td>
<p>34,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Telesäkerhetsåtgärder</p></td><td>
<p>93,9</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>12,0*</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>9,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Elvira</p></td><td>
<p>123,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>26,8</p></td><td>
<p>27,6</p></td><td>
<p>34,0</p></td><td>
<p>33,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>405,4</p></td><td>
<p>108,0</p></td><td>
<p>92,0</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>78,7</p></td><td>
<p>45,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-Anslag</p></td><td>
<p>405,4</p></td><td>
<p>108,0</p></td><td>
<p>92,0</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>78,7</p></td><td>
<p>45,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>405,4</p></td><td>
<p>108,0</p></td><td>
<p>92,0</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>78,7</p></td><td>
<p>45,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
</table>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget Bl<br>Funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt kommunaltekniska<br>anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar<br>tillsammans uppgår till högst 124 000 000 kronor.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.4 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>90 200</p></td><td>
<p>75 200</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>90 200</p></td><td>
<p>39 200</p></td><td>
<p>117 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-54 200</p></td><td>
<p>-68 200</p></td><td>
<p>-73 000</p></td><td>
<p>-51 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>90 200</p></td><td>
<p>75 200</p></td><td>
<p>124 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Er h ålle n/f öreslage n bemynd iganderam</p></td><td>
<p>157 000</p></td><td>
<p>166 000</p></td><td>
<p>124 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen har i enlighet med 1996 års total-<br>försvarsbeslut under senare år avdelat medel för<br>att skapa förutsättningar för de frivilliga för-<br>svarsorganisationerna att genom samarbete med<br>de baltiska länderna stödja dessa länders<br>uppbyggnad av ett försvar under demokratisk<br>kontroll. Regeringen har för avsikt att för denna<br>verksamhet tilldela medel även för budgetåret<br>1999.</p>
<p>Regeringen avser att låta undersöka om det<br>även finns intresse och behov hos andra länder i<br>Östersjöområdet att inleda samarbete med de<br>svenska frivilliga försvarsorganisationerna.</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som<br>vidtagits i syfte att förbättra funktionens<br>förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.<br>Däremot bedöms förmågan för närvarande som<br>icke godtagbar i förhållande till önskvärd<br>förmåga år 2001 såväl vad avser förmågan i<br>nuvarande omvärldsläge som vid angrepp i ett<br>förändrat omvärldsläge.</p>
<p>Regeringens sammantagna bedömning är<br>dock att målet för funktionen och därmed önsk-<br>värd förmåga kommer att kunna nås under<br>försvarsbeslutsperioden, om den av Över-<br>styrelsen redovisade planeringen genomförs.<br>Åtgärdsplanerna omfattar bl.a. telesäkerhets-<br>åtgärder, reservkraft och fysiskt skydd. Under år<br>1999 skall ytterligare ett antal länsstyrelsers<br>ledningsplatser förstärkas samt arbetet med att<br>utveckla det tekniska ledningsstödet (Elvira)<br>fortsätta.</p>
<p>Arbetet med att utveckla metoder för att<br>kunna utvärdera det civila försvaret och utveckla<br>övningsverksamheten skall fortsätta. Regeringen<br>har uppdragit åt Överstyrelsen att redogöra för<br>funktionernas förmåga i en årsbok för det civila<br>försvaret. Därutöver har regeringen ställt krav på<br>åtgärder för att höja grundsäkerheten för sam-</p>
<p>hällsviktiga IT-system hos beredskaps-<br>myndigheter.</p>
<p>Beträffande beredskapsverksamheten vid läns-<br>styrelserna avser regeringen att uppdra åt<br>Överstyrelsen att tillsammans med berörda<br>myndigheter verka för en översyn av priorite-<br>ringar av uppgifter som de centrala<br>myndigheterna lägger på länsstyrelserna.<br>Regeringen anser att det fortfarande finns ett<br>stort behov att noga följa utvecklingen vid läns-<br>styrelserna.</p>
<p>Regeringen avser att inventera den samlade<br>styrningen av beredskapsverksamheten och<br>uppdra åt Överstyrelsen att tillsammans med<br>berörda myndigheter göra en översyn.</p>
<h2>B2 Funktionen Försörjning med<br>industrivaror</h2>
<p>Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>- 22 200 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>97 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>115 974 ’</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>102 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>108 795</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>108 690</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>113 627</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utförsäljningsintäkterna har varit större än de samlade utgifterna.</p>
<p><sup>2</sup>Till följd avförslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998<br>minskades anslaget med 25 000 tkr.</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap är funktions-<br>ansvarig myndighet.</p>
<p>Funktionen omfattar produktion av varor och<br>tjänster vilka behövs för totalförsvarets försörj-<br>ning vid ett väpnat angrepp. Grunden för<br>funktionens verksamhet utgörs av de resurser<br>näringslivet förfogar över i fred samt de bered-<br>skapsförberedelser som genomförs för att<br>komplettera dessa resurser.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Målet för funktionen är att produktion av<br>varor och tjänster möjliggörs under en<br>anpassningsperiod. Enligt 1996 års totalförsvars-<br>beslut skall funktionens verksamhet ominriktas<br>från beredskapslagring och mer kapitalintensiva<br>beredskapsåtgärder mot informations- och<br>riskanalysbaserade beredskapsavtal. Syftet är att<br>kunna samla in och analysera information samt<br>utarbeta underlag för åtgärder vilka skall vara<br>tillämpbara under en anpassningsperiod.</p>
<p>Anslagssparandet från budgetåret 1997 beror<br>på att ominriktningen av verksamheten i enlighet<br>med de nya planeringsförutsättningarna, dvs.<br>minskad lagring och mindre kapitalintensiva<br>beredskapsavtal, gått snabbare än beräknat.<br>Behovet av anslagsmedel har därvid minskat.</p>
<p>För att renodla finansieringen av funktionens<br>verksamhet har regeringen under innevarande<br>budgetår beslutat om indragning av den utgående<br>reservationen på anslaget F2 Industriell<br>försörjning, senast uppfört på statsbudgeten år<br>1995/96. Utgifter för redan ingångna avtal får<br>avräknas mot anslaget B2 Försörjning med<br>industrivaror. Anslagssparandet är därmed i stort<br>sett intecknat.</p>
<p>Riksdagen har i enlighet med förslag i den<br>ekonomiska vårpropositionen år 1998 på<br>tilläggsbudget för innevarande år beslutat att<br>omfördela 25 miljoner kronor till anslaget A2<br>Fredsfrämjande truppinsatser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>industriell omvärldsbevakning och analys av<br>konsekvenser ur försörjningsberedskaps-<br>synpunkt. Vissa branscher vilka är särskilt utsatta<br>för den ökande internationaliseringen,<br>framförallt elektronik-, verkstads- och<br>kemibranscherna, har specialstuderats.</p>
<p>Större vikt har även lagts vid internationellt<br>samarbete på försörjningsområdet, såväl<br>bilateralt som inom ramen för PFF.</p>
<p>Försörjningskommissionen, krigsorganisa-<br>tionen för enheten Industriell försörjning vid<br>Överstyrelsen, har genomfört en övning under<br>året vilken lett till en ökad handlingsberedskap<br>inom näringslivet.</p>
<p>Det svenska näringslivet har kommit att<br>påverkas av den allt starkare<br>internationaliseringen. Inom flera branscher<br>återstår endast tillverkning inom ett relativt smalt<br>segment varför svensk industri allt mer blivit<br>beroende av import av rå- och insatsvaror,<br>specialkomponenter och reservdelar. Inom vissa<br>branscher har den internationella integrationen<br>gått så långt att produktionsenheter i många<br>länder är så specialiserade att de är ömsesidigt<br>beroende av varandra för att en produkt skall<br>kunna tillverkas. Ledtiderna i handeln minskar<br>vilket medför ökade krav på logistisk precision<br>för företagen. Detta tillsammans med den<br>planenliga utförsäljningen av beredskapslager<br>medför regeringen bedömer att måluppfyllelsen i<br>förhållande till funktionsmålet ännu inte är<br>godtagbar.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Avvecklingen av beredskapslagren går plan-<br>enligt. Intäkterna från lagerutförsäljningen har<br>inlevererats till statskassan.</p>
<p>Arbetet med omställningen av verksamheten<br>har gått snabbare än beräknat. Nya typer av<br>informationsbaserade beredskapsavtal har<br>utvecklats. Allt mer resurser avsätts för</p>
<p>Regeringen bedömer att målet för funktionen<br>och därmed önskvärd förmåga kommer att<br>kunna nås, om den planering som Överstyrelsen<br>redovisat genomförs. Verksamheten bör bedrivas<br>på liknande sätt och i samma omfattning som<br>under innevarande år.</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B2<br>Funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet<br>av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst<br>69 000 000 kronor.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>34 500</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>32 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-3 500</p></td><td>
<p>-15 500</p></td><td>
<p>-19 900</p></td><td>
<p>-49 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>34 500</p></td><td>
<p>69 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>69 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Beredskapsinvesteringar</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att för budgetåret 1999 låta Öve-<br>rstyrelsen för civil beredskap ta upp lån i<br>Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar<br>intill ett sammanlagt belopp om 535 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått av<br>avsnitt 4.3.4 Förändringar av den ekonomiska<br>planeringsramen skall beredskapsinvesteringar<br>inom funktionen Försörjning med industrivaror<br>finansieras genom lån.</p>
<h2>B3 Funktionen Befolkningsskydd<br>och räddningstjänst</h2>
<p>Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1 122 340</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>106 962</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 153 854</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 240 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 053 531</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 050 384</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 126 666</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Till följd av förslag på tilläggsbudget</p></td><td colspan="3">
<p>i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998</p></td></tr>
</table>
<p>minskades anslaget med 25 000 000 kronor.</p>
<p><sup>1</sup> Till och med år 1998 har utgifter för fredsråddningstjänsten beräknats under anslaget. För<br>åren 1999-2001 beräknas utgifterna under ett nytt anslag. C5 Statens räddningsverk:<br>Samhällets skydd mot olyckor.</p>
<p>Statens räddningsverk är funktionsansvarig<br>myndighet.</p>
<p>Funktionen omfattar skydd och räddning av<br>människor, egendom och miljö i samband med<br>olyckor och stridshandlingar. Detta sker genom<br>de särskilda beredskapsförberedelser som görs på</p>
<p>det civila försvarets område. Verksamheten skall<br>bedrivas så att de resurser och den beredskap<br>som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra<br>påfrestningar på samhället i fred och för<br>internationella fredsfrämjande och humanitära<br>insatser.</p>
<p>Målet för funktionen är att skador till följd av<br>stridshandlingar förhindras eller begränsas i<br>första hand på människor och i andra hand på<br>egendom eller miljö.</p>
<p>Anslagssparandet från budgetåret 1997<br>hänförs till att färre skyddsrum och<br>ledningsplatser färdigställts än beräknat.</p>
<p>Riksdagen har i enlighet med förslag i den<br>ekonomiska vårpropositionen år 1998 på<br>tilläggsbudget för innevarande år beslutat att<br>omfördela 25 miljoner kronor till anslaget A2<br>Fredsfrämjande truppinsatser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Under år 1997 har 374 nya skyddsrum färdig-<br>ställts med 29 600 platser. Tre äldre stora<br>skyddsrum har moderniserats och 5 100 skydds-<br>rum har besiktigats. Arbetet med att införa ett<br>nytt system för skyddade utrymmen har fortsatt.<br>Totalt finns nu i landet 68 400 skyddsrum med<br>drygt 7 miljoner platser. Den genomförda<br>revideringen av mål- och riskanalyserna och de<br>nya nationella planeringsregler som införts<br>medför att behovet av skyddsrumsplatser<br>minskat avsevärt jämfört med tidigare gällande<br>planeringsförutsättningar.</p>
<p>Kommunernas dimensionering av<br>räddningstjänsten under höjd beredskap<br>genomfördes från sommaren 1995 t.o.m. våren<br>1997. En slutlig anpassning av den kommunala<br>krigsräddningstjänsten till 1996 års total-</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>försvarsbeslut kan ske först i och med att<br>civilbefälhavare och militärbefälhavare samt läns-<br>styrelser och försvarsområden slutför arbetet<br>med dessa frågor.</p>
<p>Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall<br>kommunerna ha de ledningsplatser och<br>sambandssystem som behövs för kommunernas<br>planering och organisation av räddningstjänsten<br>under höjd beredskap. Sex räddningscentraler har<br>färdigställts under året. Det totala antalet<br>räddningscentraler uppgick vid utgången av år<br>1997 till 90. Dessa täcker ledningsbehovet för<br>räddningstjänsten under höjd beredskap i 120<br>kommuner.</p>
<p>Till och med år 1998 har utgifter för freds-<br>räddningstjänsten beräknats under anslaget. För<br>åren 1999-2001 beräknas utgifterna under ett<br>nytt anslag, C5 Statens räddningsverk: Samhäl-<br>lets skydd mot olyckor (se avsnitt 5.2). Detta<br>kommer att innebära att funktionen Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst endast omfattar<br>beredskapsverksamhet och blir därmed jämför-<br>bar med övriga funktioner inom det civila<br>försvaret.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.8 Uppdragsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>261 761</p></td><td>
<p>267 700</p></td><td>
<p>-6 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>206 200</p></td><td>
<p>206 200</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>157 000</p></td><td>
<p>157 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna disponeras av Statens räddningsverk.</p>
<p>Investeringsplan för beredskapsinvesteringar</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Räddningstjänstmateriel</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>101</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Varningsutrustning</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa Investeringar</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Lån</p></td><td></td><td></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Anslag</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
</table>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B3<br>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge beställningar av skyddsrum och lednings-<br>platser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar<br>tillsammans uppgår till högst 540 000 000 kronor.</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.10 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>1 049 500</p></td><td>
<p>568 600</p></td><td>
<p>549 400</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>312 200</p></td><td>
<p>375 000</p></td><td>
<p>335 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-793 100 '</p></td><td>
<p>-394 200</p></td><td>
<p>-344 400</p></td><td>
<p>-155 000</p></td><td>
<p>■385 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>568 600</p></td><td>
<p>549 400</p></td><td>
<p>540 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>1 285 000</p></td><td>
<p>540 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p><sup>2</sup> Den särskilda genomgång av bemyndigandeläget hos kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket som utförts i enlighet med 1997 års regleringsbrev har medfört att bemyndigandeskulden<br>reducerats med 451 miljoner kronor.</p>
<p>Beredskapinvesteringar</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att för budgetåret 1999 låta Statens<br>räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret för<br>beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt<br>belopp om 1 177 000 000 kronor</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått av<br>avsnitt 4.3.4 Förändringar av den ekonomiska<br>planeringsramen skall beredskapsinvesteringar<br>inom funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst finansieras genom lån.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket har i den löpande gransk-<br>ningen konstaterat brister i redovisningen och i<br>rutinerna för den internationella verksamheten<br>samt i bemyndiganderedovisningen. Verket har<br>med anledning av detta redovisat invändning i<br>revisionsberättelsen.</p>
<p>Statens räddningsverk har börjat att vidta<br>åtgärder med anledning av vad<br>Riksrevisionsverket anfört. Räddningsverket har<br>prioriterat system- och utvecklingsresurser för<br>att skapa ett nytt datasystem för bemyndigande-<br>redovisningen. Regeringen anser att de åtgärder<br>Räddningsverket börjat vidta med anledning av<br>revisionen kommer att medge att redovisningen<br>kan följas på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Regeringen kommer att följa upp att åtgärder<br>vidtas som planerat.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>I funktionen beräknas även belopp för de fri-<br>villiga försvarsorganisationernas</p>
<p>utbildningsverksamhet. Verksamheten skall<br>bedrivas i enlighet med respektive myndighets<br>förslag. För 1999 års utbildningsverksamhet<br>beräknas ett belopp om 61,1 miljoner kronor,<br>varav för Arbetsmarknadsstyrelsen 24,5 miljoner<br>kronor. I fråga om stöd till de frivilliga försvars-<br>organisationerna inom totalförsvaret, se avsnitt<br>6.2.</p>
<p>Frivilligutbildningen skall inriktas mot att<br>vidmakthålla utbildningen för de frivilliga<br>försvarsorganisationerna på en sådan nivå att<br>kvaliteten i utbildningen leder till godtagbar<br>kunskap och förmåga i krigsbefattningar samt<br>leder till en god rekrytering i förhållande till<br>krigsorganisationens behov.</p>
<p>Sammantaget innebär regeringens bedömning<br>att nuvarande inriktning av verksamheten bör<br>gälla även för år 1999. Regeringen bedömer att<br>målen för funktionen i 1996 års totalförsvars-<br>beslut kommer att kunna nås.</p>
<p>Utbildningen av räddningsmän inklusive<br>ammunitionsröjare och sanerare fortsätter för att<br>uppnå behovet av ca 15 000 utbildade rädd-<br>ningsmän samt utbildning av 1 600 civila<br>beredskapsmän. Moderniseringen av systemet<br>med utomhusvarning skall fortsätta för att kunna<br>vara slutförd år 2003.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>B4 Funktionen Psykologiskt försvar</h2>
<p>Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>16 438</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 398</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>18 002</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>18 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>19317</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 497</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 700</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar är funktions-<br>ansvarig myndighet.</p>
<p>Anslaget omfattar utgifter som Styrelsen för<br>psykologiskt försvar har i fråga om uppdrag att<br>bedriva verksamhet inom forskning, bered-<br>skapsplanläggning och utbildning samt<br>information om säkerhetspolitik och total-<br>försvar. Anslaget omfattar även utgifter för<br>information om civilbefolkningens möjligheter<br>att inom folkrättens ramar bjuda en ockupant<br>motstånd samt uppgifter med anknytning till<br>beredskapsplanläggning inom radio- och TV-<br>området. I anslaget ingår även belopp för<br>Styrelsens uppgifter när det gäller beredskap<br>inför svåra påfrestningar på samhället i fred.</p>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar skall verka<br>för att verksamheten inom funktionen psyko-<br>logiskt försvar bedrivs i enlighet med 1996 års<br>totalförsvarsbeslut. En snabb och korrekt<br>nyhetsförmedling och en konkret och fullständig<br>myndighetsinformation skall säkerställas genom<br>en god och anpassningsbar informations-<br>beredskap. Verksamheten skall bedrivas så att de<br>resurser och den beredskap som skapas också<br>skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på<br>samhället i fred och för internationella freds-<br>främjande och humanitära insatser.</p>
<p>Myndighetens förhållandevis stora anslags-<br>sparande har sin förklaring i dels en försening i<br>myndighetens planerade IT-satsning, dels ett<br>outnyttjat belopp om 1 miljon kronor från det<br>s.k. Estoniaprojektet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>De utökade arbetsuppgifter som ålades myndig-<br>heten efter 1996 års totalförsvarsbeslut<br>omfattade bl.a. att ta fram råd och anvisningar<br>för hantering av svåra påfrestningar på samhället i</p>
<p>fred. Vidare skall myndigheten utveckla förmå-<br>gan att, på begäran av annan myndighet, ge stöd<br>och hjälp i informationsarbetet. Myndigheten<br>har under året bl.a. vidtagit följande åtgärder för<br>att svara mot dessa krav.</p>
<p>Arbetet med att utarbeta råd och rekommen-<br>dationer har påbörjats inom ramen för<br>informationsberedskapen, ett utbildnings-<br>program har påbörjats med syfte att sprida<br>kunskap om myndighetens uppgifter och<br>informationsberedskapens betydelse för<br>samhället under svåra påfrestningar på samhället i<br>fred.</p>
<p>Inom forskningsområdet har myndighetens<br>forskning bl.a. inriktats på intresset för media,<br>myndighetsinformation och medborgar-<br>reaktioner vid större olyckor.</p>
<p>Regeringen har ålagt myndigheten att<br>tillsammans med Försvarshögskolan och i<br>samråd med Försvarsmakten och Försvarets<br>forskningsanstalt studera informations-<br>krigföring. Den första studien redovisades för<br>regeringen i augusti 1997. Studien, som delvis är<br>hemlig, kommer bl.a. fram till att en nationell<br>policy bör formuleras. Vidare ges förslag som<br>möjliggör överblick på informations-<br>krigföringens område. Fortsatta studier pågår<br>under år 1998.</p>
<p>Inom verksamhetsområdet organisations-<br>beredskap har målen inte kunnat uppnås.<br>Myndigheten har i sin delårsrapport för år 1998<br>redovisat planerade åtgärder för att bättre svara<br>upp mot målen. Regeringens bedömning är att<br>de åtgärder som anges i rapporten bör innebära<br>att regeringens mål kan uppnås på ett tillfreds-<br>ställande sätt.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket bedömer att Styrelsen för<br>psykologiskt försvar inte i tillräcklig omfattning<br>uppfyllt de krav på återrapportering samt redo-<br>visning av uppdrag som regeringen angett i 1997<br>års regleringsbrev. Riksrevisionsverket har med<br>anledning av detta lämnat invändning mot<br>myndighetens redovisning.</p>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar har till rege-<br>ringen inlämnat myndighetens förslag till<br>åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets<br>rapport. Åtgärderna innebär en förbättring av<br>nuvarande ekonomiadministrativa rutiner. Rege-<br>ringen anser att åtgärderna kommer att medge</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>att redovisningen kan följas på ett tillfreds-<br>ställande sätt.</p>
<p>Regeringen kommer att följa upp att åtgärder<br>vidtas som planerat.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-<br>tagits i syfte att förbättra funktionens förmåga<br>har genomförts på ett godtagbart sätt.</p>
<p>Regeringen bedömer att nuvarande inriktning<br>av verksamheten bör gälla även för år 1999. För<br>att skapa bättre förutsättningar för Styrelsen att<br>nå dess målgrupper genom dialoger, interaktiva<br>spel och övningar ska myndigheten göra en<br>särskild satsning på modern informationsteknik.<br>Regeringen anser denna uppgift vara av sådan<br>vikt att Styrelsen, genom en omfördelning inom<br>den civila ekonomiska planeringsramen, bör<br>anvisas ytterligare anslagsbelopp.</p>
<p>Regeringen kommer att följa upp att åtgärder<br>vidtas som planerat.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Mot bakgrund av funktionsmålet enligt 1996 års<br>totalförsvarsbeslut har följande åtgärder vidtagits<br>under år 1997. Rikspolisstyrelsen har i samverkan<br>med Försvarsmakten tagit fram<br>utbildningsplaner och lämpliga utbildnings-<br>anläggningar. Uttagningen av kandidater till<br>beredskapspolisorganisationen har påbörjats.<br>Vidare har upphandling av utrustning till<br>beredskapspolisen påbörjats. Skydds material har<br>beställts och levererats. Huvuddelen av utrust-<br>ningen till 1 000 personer har levererats under<br>mitten av år 1998. Under senare delen av år 1998<br>kommer utrustning för ytterligare 1 000 per-<br>soner att beställas och levereras.</p>
<p>Under år 1998 kommer utbildning av ca 230<br>poliser och ca 450 totalförsvarspliktiga att äga<br>rum. Rikspolisstyrelsen planerar att utbilda<br>ytterligare ca 140 polismän och ca 830<br>totalförsvarspliktiga under år 1999.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har i särskild ordning<br>anmält till regeringen att det inte är möjligt att<br>bygga ut beredskapspolisorganisationen i den<br>omfattning som anges i 1996 års totalförsvars-<br>beslut.</p>
<p>B5 Funktionen Ordning och säkerhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.12 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6 822</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>25 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>31 889</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>36 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>31 517</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>32 071</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>32 657</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myndig-<br>het. Anslaget bekostar utbildning och utrustning<br>av beredskapspolisen. Övrig civil försvars-<br>verksamhet inom funktionen finansieras under<br>utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslag Al<br>Polisorganisationen.</p>
<p>Målet för funktionen är att under höjd bered-<br>skap snabbt kunna ge skydd åt<br>totalförsvarsviktiga anläggningar, kunna upp-<br>rätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället<br>och kunna lämna allmänheten skydd och hjälp.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som hittills<br>vidtagits i syfte att utbilda ett ökat antal total-<br>försvarspliktiga för beredskapspolis-<br>organisationen inte varit tillräckliga.<br>Utbildningen och inköpen av utrustning har<br>dock kommit i gång under år 1998 och förväntas<br>fortsätta i en ökad takt under år 1999.</p>
<p>Det kan konstateras att det i 1996 års total-<br>försvarsbeslut angivna kvantitativa målet vad<br>avser antalet utbildade inte kommer att kunna<br>uppnås med nuvarande utbildningstakt. Rege-<br>ringen har därför gett Rikspolisstyrelsen i<br>uppdrag att inför den säkerhetspolitiska<br>kontrollstationen år 1999 redovisa vilka<br>konsekvenser en eventuell förändrad inriktning<br>av 1996 års totalförsvarsbeslut i denna del får för<br>totalförsvarsförmågan.</p>
<p>Inriktningen skall vara att ca 1 000 personer<br>skall utbildas under år 1999.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>B6 Funktionen Hälso- och sjukvård<br>m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.13 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>128 375</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>200 680</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>99 563</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>116 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>132 165</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>135 096</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>138 093</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.<br>Från anslaget bekostas utgifter för bl.a. investe-<br>ringar och drift av beredskapslager för den civila<br>hälso- och sjukvårdens krigsorganisation samt<br>för utbildning (inkl, frivilligorganisationer) av<br>sådan personal som skall tjänstgöra inom den<br>civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.</p>
<p>Målet för Socialstyrelsens arbete med funk-<br>tionen är att prioritera områden där förmågan<br>inte varit godtagbar inom delfunktionerna hälso-<br>och sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälsoskydd<br>samt smittskydd.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för<br>budgetåret 1997 visar på ett anslagssparande på<br>200,7 miljoner kronor. Behovet av anslagsmedel<br>har blivit mindre än beräknat delvis på grund av<br>ändrade planeringsförutsättningar. En stor del av<br>anslagssparandet är dock intecknat av redan<br>gjorda investeringsåtaganden som ännu inte fallit<br>ut till betalning. Hänsyn till anslagssparandet har<br>tagits vid anslagsberäkningen för år 1999.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Socialstyrelsen har bl.a. fortsatt sitt arbete med<br>att i samverkan med Försvarsmakten utveckla ett<br>samordnat civilt och militärt ledningssystem<br>under höjd beredskap. Vidare har en<br>anpassningsplan på övergripande nivå utarbetats<br>för funktionen. Läkemedel och sjukvårdsmateriel<br>finns nu lagrade enligt uppsatta mål för<br>krigsskadade. Arbete har inletts för att reducera<br>lagren enligt 1996 års totalförsvarsbeslut.</p>
<p>El-, vatten- och värmeförsörjning är viktiga<br>förutsättningar för att klara sjukvårdsbehoven i<br>krig. Socialstyrelsen har fortsatt att lämna bidrag<br>till reservanordningar vid akutsjukhusen så att<br>mer än hälften av dessa nu har sådana anord-<br>ningar. Personalregistret Integer har under året<br>integrerats i Totalförsvarets pliktverks personal-<br>redovisningssystem. Socialstyrelsen har bedrivit<br>ett omfattande utbildningsprogram rörande<br>hälso- och sjukvården i kris och i krig. Utbild-<br>ning har anordnats i organisation och ledning,<br>radiak- och kemiska olyckor samt krigstrauma-<br>tologi. Frivilligorganisationerna har erhållit stöd<br>samt utbildningsuppdrag. Socialstyrelsen har<br>satsat på att förbättra NBC-beredskapen.</p>
<p>Gränssättande faktorer för funktionens<br>förmåga är den omstrukturering som hälso- och<br>sjukvården har genomgått och fortfarande<br>genomgår mot en alltmer heterogen<br>sjukvårdsstruktur. Marginalerna för att klara en<br>ökad belastning har i huvudsak försvunnit. Dessa<br>förändringar påverkar således beredskapen inom<br>funktionen.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B6<br>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskaps-<br>åtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar<br>tillsammans uppgår till högst 25 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.14 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser'</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>-15 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>' Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Beredskapinvesteringar</p>
<h2>B7 Funktionen</h2>
<h2>Telekommunikationer m.m.</h2>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen regeringen att för budgetåret 1999<br>låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgälds-<br>kontoret för beredskapsinvesteringar intill ett<br>sammanlagt belopp om 556 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått av<br>avsnitt 4.3.4 Förändringar av den ekonomiska<br>planeringsramen skall beredskapsinvesteringar<br>inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.<br>finansieras genom lån.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-<br>tagits i syfte att förbättra funktionens förmåga<br>har genomförts på ett godtagbart sätt. Rege-<br>ringen bedömer att nuvarande inriktning bör<br>gälla även för år 1999.</p>
<p>Regeringen angav i 1997 års budget-<br>proposition att en övergång till lånefinansiering<br>av beredskapslager skall ske fr.o.m. år 1999. Den<br>ekonomiska planeringsramen för det civila för-<br>svaret har till följd av denna tekniska förändring<br>höjts med ett belopp motsvarande utgifter för<br>räntor och amorteringar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.15 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>154 097 <sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>48 789</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>199 500</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>170 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>197 606</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>200 965</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>204 984</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Exklusive utgifter hänförliga till reservationsanslaget D2 Upphandling av särskilda<br>samhällsåtaganden.</p>
<p>Post- och telestyrelsen som är sektorsmyndighet<br>på teleområdet är funktionsansvarig myndighet<br>för funktionen Telekommunikationer. Post- och</p>
<p>telestyrelsen upphandlar åtgärder för att till-<br>godose samhällets behov av uthålliga<br>telekommunikationer i krig och mot fredstida<br>hot. Målet är att verksamheten inom funktionen</p>
<p>Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att<br>totalförsvarets behov av teletjänster under höjd<br>beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även<br>bedrivas så att de resurser och den beredskap<br>som skapas skall kunna utnyttjas under svåra<br>påfrestningar på samhället i fred. Funktionen<br>Telekommunikationer m.m. är prioriterad. En<br>offentligrättslig avgift tas ut av teleoperatörerna i<br>enlighet med Teleförordningen (1997:399) för<br>att finansiera åtgärder för att skydda telekom-<br>munikation mot fredstida hot. En jämförelse</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>mellan budget och utfall visar ett anslagssparande<br>om 48,8 miljoner kronor. Då operatörerna själva<br>vidtar åtgärder i sina nät, tar Post- och tele-<br>styrelsen tillfället i akt att vidta kompletterande<br>beredskapsåtgärder. Detta minskar statens kost-<br>nader totalt sett, men i gengäld belastas inte alltid<br>anslaget det år utgiften budgeterats utan ett<br>anslagssparande uppstår.</p>
<p>Från budgetåret 1997 finns en reservation på<br>anslaget D2 Upphandling av särskilda sam-<br>hällsåtaganden, senast uppfört på statsbudgeten<br>budgetåret 1995/96. Av reservationen är 90,1<br>miljoner kronor hänförlig till funktionen tele-<br>kommunikationer. Reservationen kommer att<br>förbrukas under år 1998 i samband med planerat<br>uppförande av två fullträffsskyddade tele-<br>anläggningar.</p>
<p>Regeringen har i enlighet med teleförord-<br>ningen (1997:399) fattat beslut (K97/4869/SM<br>samt K97/4513/1) om att det samlade avgifts-<br>uttaget skall uppgå till 100 miljoner kronor för år<br>1998. Regeringen avser att besluta att 30 miljoner<br>kronor avseende åtgärder mot fredstida hot skall<br>föras bort som en indragning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>För att uppnå funktionsmålet har följande<br>åtgärder vidtagits under år 1997.</p>
<p>- Post- och telestyrelsen har utarbetat resul-<br>tatmått samt analyserat vilka åtgärder som<br>kan skjutas upp till en anpassningsperiod.</p>
<p>- Fyra av fem planerade berganläggningar för<br>skydd av viktiga växlar, noder, stödsystem<br>och driftledningar har färdigställts under<br>året.</p>
<p>- En utbyggnad av sammankopplingspunkter<br>har påbörjats för att vid skador i näten<br>kunna föra över teletrafik mellan<br>operatörerna.</p>
<p>- För att återupprätta eller förstärka tele-<br>samband inom ett katastrofområde i<br>händelse av krig och vid svåra påfrestningar<br>i fred, har samtliga planerade 20 mobila<br>GSM-basstationer anskaffats.</p>
<p>Sammantaget har åtgärderna bidragit till att<br>förbättra funktionens säkerhet vid höjd bered-<br>skap och vid svåra påfrestningar på samhället i<br>fred. Regeringen anser dock att den bedömda<br>beredskapsförmågan den 31 december 1997 ännu<br>inte är godtagbar, avseende telekommunika-<br>tionernas förmåga att motstå ett väpnat angrepp.</p>
<p>Gränssättande för funktionens förmåga är att<br>telekommunikationerna är mycket beroende av<br>samhällets elförsörjning. Det finns för närva-<br>rande inte tillräckligt med reservkraft.<br>Möjligheterna att prioritera totalförsvarsviktiga<br>abonnenter är fortfarande mycket små. Funk-<br>tionen är därmed sårbar. Bland annat finns vital<br>teleutrustning i oskyddade lokaler. Skyddet mot<br>informationskrigsföring är otillräckligt.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen fastställer ett<br>avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt<br>avser funktionen Telekommunikationer till<br>sammanlagt 100 000 000 kronor under budget-<br>året 1999.</p>
<p>Tabell 4.16 Offentligrättslig verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Offentligrättslig verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till inkomsttitel<br>(som inte får disponeras)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
</table>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen,<br>såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden 1999-2001.</p>
<p>Tabell 4.17 Investeringsplan</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Fu llträffskyddade</p></td><td>
<p>728,1</p></td><td>
<p>509,2</p></td><td>
<p>87,9</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>46,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>teleanläggningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Nätåtgärder</p></td><td>
<p>681,4</p></td><td>
<p>204,4</p></td><td>
<p>150,0</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>136,0</p></td><td>
<p>115,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Reservkraft</p></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>1 465,5</p></td><td>
<p>722,6</p></td><td>
<p>254,9</p></td><td>
<p>166,0</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>171,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-Anslag</p></td><td>
<p>1 465,5</p></td><td>
<p>722,6</p></td><td>
<p>254,9</p></td><td>
<p>166,0</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>171,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>1 465,5</p></td><td>
<p>722,6</p></td><td>
<p>254,9</p></td><td>
<p>166,0</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>171,0</p></td></tr>
</table>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B7 Funktionen<br>Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och<br>anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för dessa och<br>tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår tillhöst 130 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.18 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999</p>
<p>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>85 408</p></td><td>
<p>14 091</p></td><td>
<p>226 703</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>39 345</p></td><td>
<p>314 688</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-110 662</p></td><td>
<p>-102 076</p></td><td>
<p>-146 703</p></td><td>
<p>-120 700</p></td><td>
<p>-9 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>14 091</p></td><td>
<p>226 703</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>375 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som vidta-<br>gits i syfte att förbättra funktionens förmåga har<br>genomförts på ett godtagbart sätt.</p>
<p>Följande åtgärder skall genomföras under<br>budgetåret 1999 för att uppnå funktionsmålet</p>
<p>- upphandling av reservkraft,</p>
<p>- fortsatt byggnation av berganläggningar,</p>
<p>- nätåtgärder,</p>
<p>skydd av operatörernas driftledningar,<br>åtgärder för att minska risken för obehörigt<br>intrång i övervakningsnät och stödsystem.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>B8 Funktionen Postbefordran</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>21 911</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>407</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>21 700</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>17 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18 239</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 549</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 920</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Post- och telestyrelsen är funktionsansvarig<br>myndighet. Post- och telestyrelsen upphandlar<br>bl.a. tjänster, utrustningar och anläggningar för<br>att trygga samhällets behov av uthållig post-<br>befordran under höjd beredskap. Målet för<br>funktionen Postbefordran är att verksamheten<br>skall bedrivas så att totalförsvarets behov av<br>postal kommunikation samt postgiroverksamhet<br>skall kunna tillgodoses under höjd beredskap.<br>Verksamheten skall bedrivas så att de resurser<br>och den beredskap som skapas också skall kunna<br>utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i<br>fred.</p>
<p>Det finns en kvarstående reservation från<br>anslaget D2 Upphandling av särskilda<br>samhällsåtaganden senast uppfört på statsbudget<br>budgetåret 1995/96. Av denna är 16,4 miljoner<br>kronor hänförliga till funktionen Postbefordran.<br>Detta belopp kommer att användas till upp-<br>handling av reservkraft till Posten AB:s<br>sorteringsterminaler i storstäderna.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Följande åtgärder har vidtagits under år 1997.</p>
<p>— Post- och telestyrelsen har utvecklat<br>resultatmått för verksamheten.</p>
<p>- Reservkraft har installerats vid samtliga, av<br>åtta planerade, postsorteringsterminaler för<br>att minska sårbarheten vid elavbrott.</p>
<p>— Driftvärnsövningar i planerad omfattning<br>och en central funktionsövning i Post- och<br>telestyrelsens regi har genomförts.</p>
<p>- Etablering av Postgirots datacentral i ny<br>berganläggning har påbörjats.</p>
<p>Sammantaget innebär dessa åtgärder att funk-<br>tionens säkerhet vid höjd beredskap och vid<br>svåra påfrestningar på samhället i fred har ökat.</p>
<p>Då Posten AB genomför centralisering och<br>automatisering är inte längre en övergång till<br>manuell hantering möjlig i dessa verksamheter.<br>Centralisering och automatisering ökar sårbar-<br>heten både för befordran av brev och paket och<br>för postkontorens betalningstjänst.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B8<br>Funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och<br>anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för dessa och<br>tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 2 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.20 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998</p>
<p>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>17 500</p></td><td>
<p>16 500</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>16 500</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-17 404</p></td><td>
<p>-16 500</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>-2 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>16 595</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>22 000</p></td><td>
<p>27 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Bemyndigandet avser upphandling och tjänster, utrustningar och anläggningar för att skydda postbefordringen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning är att verksamheten har<br>bedrivits på ett sådant sätt att målen har kunnat<br>uppnås.</p>
<p>Regeringen bedömer att de åtgärder som<br>vidtagits i syfte att förbättra funktionens<br>förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.</p>
<p>Följande åtgärder skall genomföras under<br>budgetåret 1999</p>
<p>- upphandling av reservkraft,</p>
<p>- övningar,</p>
<p>- fortsatt etablering av Postgirots datacentral<br>i ny berganläggning.</p>
<h2>B9 Funktionen Transporter</h2>
<p>Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>194 504</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 253</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>194 200 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>170 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>208 714</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>212 272</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>216 242</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varav 3 700 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998.</p>
<p>delfunktionerna Väghållning (Vägverket), Järn-<br>vägstransporter och Banhållning (Banverket),<br>Sjötransporter (Sjöfartsverket), Flygtransporter<br>(Luftfartsverket), Landsvägstransporter och<br>Transportsamordning (Överstyrelsen för civil<br>beredskap). Dessutom ingår Statens räddnings-<br>verk med ansvar för transporter av farligt gods på<br>landsväg.</p>
<p>Verksamheten inom funktionen Transporter<br>skall bedrivas så att totalförsvarets behov under<br>höjd beredskap kan tillgodoses. Verksamheten<br>skall även bedrivas så att de resurser och den<br>beredskap som skapas skall kunna utnyttjas vid<br>svåra påfrestningar på samhället i fred samt för<br>internationella fredsfrämjande och humanitära<br>insatser.</p>
<p>Anslagssparandet för budgetåret 1997 beror<br>huvudsakligen på att vissa investeringar blivit<br>förskjutna i tiden. Detta gäller främst delfunk-<br>tionerna Ban- och Väghållning. Investeringarna<br>förväntas äga rum under år 1998 varvid avräkning<br>mot anslagssparandet kommer att ske.<br>Anslagssparandet är därmed i stort intecknat.</p>
<p>Riksdagen har i enlighet med förslag i den<br>ekonomiska vårpropositionen år 1998 på<br>tilläggsbudget för innevarande år beslutat omföra</p>
<p>3,7 miljoner kronor från anslaget B3 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst.</p>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap är funktions-<br>ansvarig myndighet. Funktionen omfattar</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Resultatinformation för delfunktionerna</p>
<p>Inom delfunktionen Väghållning har investe-<br>ringar i beredskapsmateriel i huvudsak bestått av<br>anskaffning av utrustning till reservbroar samt<br>NBC-skydd. Utbildning har skett avseende<br>NBC-skydd och byggande av reservbroar.</p>
<p>För delfunktionerna Järnvägstransporter och<br>Banhållning har ledningsförmågan förbättrats<br>genom att Banverkets telenät gjorts mer robust<br>och finmaskigt. Reservkraft har också anskaffats<br>till telenätet och transmission har utökats på flera<br>ställen.</p>
<p>Inom delfunktionen Flygtransporter har<br>utbyggnad och ombyggnad av Centrala<br>flygtransportledningen slutförts. Två lednings-<br>centraler på civila flygplatser har vidare blivit</p>
<p>operativa. En verkstadsflygplats har färdigställts<br>och tre flygplatser har utvidgats för tung civil<br>luftfart.</p>
<p>Vad gäller delfunktionen Sjötransporter har<br>handlingsberedskapen vidmakthållits genom att<br>utbildningsinsatser genomförts bl.a. för krigs-<br>lotsning. Hamnar och rederier har planlagts.<br>Anskaffning av NBC-skydd har avslutats och<br>underhåll har skett av bojmateriel avsett för<br>bereds kapsleder.</p>
<p>Inom delfunktionen Landsvägstransporter har<br>NBC-skyddsanskaffningen avslutats och väg-<br>trafikombuden har getts utbildning.</p>
<p>Inom delfunktionen Transportsamordning<br>har en anpassningsplan tagits fram. En invente-<br>ring har vidare skett inom funktionen avseende<br>de resurser som kan användas vid svåra påfrest-<br>ningar på samhället i fred.</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B9<br>Funktionen Transporter godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anlägg-<br>ningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för dessa och<br>tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 115 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.22 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>-25 000</p></td><td>
<p>-90 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>' Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Funktionens förmåga i nuvarande omvärldsläge<br>bedöms sammantaget som godtagbar. Funk-<br>tionens förmåga efter en anpassningsperiod<br>bedöms även den som sammantaget godtagbar.</p>
<p>Den planerade verksamheten inom funk-<br>tionen år 1999 kännetecknas av ett fortsatt arbete<br>med att öka handlingsberedskap, lednings-<br>förmåga och en robust infrastruktur.</p>
<p>För delfunktionen Väghållning innebär det<br>bl.a. fortsatt anskaffning av ytterligare två<br>reservbroar, drivutrustningar till</p>
<p>Ponton 100 färja samt kringutrustning till<br>reservbroar.</p>
<p>Delfunktionen Järnvägstransporter kommer<br>att få förbättrad kapacitet för reparationer vid<br>elbortfall genom anskaffning av reservelverk till<br>SJ:s verkstäder. Genom ytterligare satsningar på<br>Banverkets telenät minskar delfunktionen<br>Banhållnings sårbarhet. Viktigare anläggningar<br>förses vid om-, ny-, och tillbyggnad med fortifi-<br>katoriskt skydd för att utöka järnvägens<br>uthållighet.</p>
<p>Inom delfunktionen Flygtransporter fortsätter<br>uppbyggnaden av underhålls- och<br>reparationskapacitet. Även satsningen på<br>ledningssystemet fortsätter under år 1999. Fem<br>ledningscentraler skall åtgärdas. Instrument-<br>landningssystem skall installeras på en flygplats<br>och bygghandlingar skall tas fram för att möjlig-<br>göra installation vid fler flygplatser under en<br>anpassningsperiod. För att förmågan skall vara<br>god inom delfunktionen Flygtransporter krävs<br>ytterligare investeringar efter innevarande för-<br>svarsbeslutsperiod.</p>
<p>Inom delfunktionen Sjötransporter fortlöper<br>arbetet med underhåll av bojmateriel, planlägg-<br>ning och utbildning.</p>
<p>Även inom delfunktionerna Landsvägstrans-<br>porter och Transportsamordning kommer<br>verksamheten år 1999 att kännetecknas av att<br>planeringen upprätthålls samt att utbildnings-<br>och informationsinsatser genomförs.</p>
<p>Mot bakgrund av riksdagens beslut om att<br>ansvaret för delfunktionen Järnvägstransporter<br>skall övergå till Banverket fr.o.m. år 1999 (prop.<br>1997/98:56, bet. 1997/98TU:10, rskr<br>1997/98:226) föreslås att delfunktionen tillförs<br>ytterligare 6 miljoner kronor. Detta belopp<br>motsvarar Statens järnvägars andel av<br>samordningskostnaderna för delfunktionen.</p>
<h2>BIO Funktionen Energiförsörjning</h2>
<p>Tabell 4.23 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>31 804</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>95 808</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>230 687</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>240 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>228 232</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>232 182</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>236 595</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Funktionen Energiförsörjning är indelad i två<br>delfunktioner. Statens energimyndighet är funk-<br>tionsansvarig myndighet och ansvarar även för<br>delfunktionen Bränsle- och drivmedels-försörj-<br>ning. Svenska kraftnät ansvarar för<br>delfunktionen Elförsörjning. Vidare har Statens<br>kärnkraftinspektion uppgifter inom funktionen.</p>
<p>Anslaget används för beredskapsinsatser inom<br>energiområdet som syftar till att inför höjd<br>beredskap dels vidmakthålla och utveckla<br>handlingsberedskapen för att möta störningar i<br>energiförsörjningen dels minska känsligheten för<br>störningar inom elförsörjningsområdet. Anslaget<br>används främst för ersättningar som beslutas<br>enligt elberedskapslagen (1997:288) och för<br>Svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt<br>nämnda lag. Huvudprincipen är att elföretagen är<br>skyldiga att mot ersättning vidta beredskaps-<br>åtgärder som beslutas med stöd av<br>elberedskapslagen. Finansiering sker genom<br>elberedskapsavgiften, som är en offentligrättsligt<br>reglerad avgift. Vidare bekostar anslaget bered-<br>skapsinsatser för dammsäkerhet.</p>
<p>Det låga anslagsutnyttjandet sammanhänger<br>främst med de stora organisatoriska förändring-<br>arna inom området. För Svenska kraftnät har år<br>1997 inneburit ett uppbyggnadsår när det gäller<br>elberedskapen. Verksamheten har också påver-<br>kats av överföringen av Närings- och<br>teknikutvecklingsverkets uppgifter inom energi-<br>beredskapen till den nyinrättade Statens<br>energimyndighet.</p>
<p>Regeringens överväganden<br>Resultatinformation</p>
<p>Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts.<br>Informations- och sparkampanjer inom såväl<br>olje- som elområdet har uppdaterats och kan<br>genomföras i enlighet med gällande mål. Det</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>finns dock brister när det gäller möjligheten att<br>genomföra effektiva förbrukningsregleringar i<br>såväl freds- som krigstid. Insatser har i enlighet<br>med verksamhetsmålen gjorts för att säkerställa<br>en fungerande distribution av bränslen och<br>drivmedel vid höjd beredskap.</p>
<p>För elförsörjningen redovisas att vitala funk-<br>tioner inom totalförsvaret inte kan garanteras en<br>säker elförsörjning. Förmågan att prioritera<br>elanvändningen har dock förbättrats genom dels<br>de tekniska och organisatoriska beredskaps-<br>insatser som genomförts, dels det<br>utredningsarbete som initierats rörande priorite-<br>ringar inom energiområdet. Fortfarande finns<br>dock betydande förbättringsbehov inom<br>området.</p>
<p>Förmåga finns att i enlighet med verksam-<br>hetsmålen genomföra omvärldsanalyser inom<br>energiområdet från ett beredskapsperspektiv.<br>Vissa insatser har gjorts för att förbättra för-<br>mågan att rapportera, analysera, samordna och<br>leda funktionen Energiförsörjning. Enligt rege-<br>ringens bedömning finns dock brister inom detta<br>område beroende på bl.a. organisatoriska föränd-<br>ringar och brister i de stödsystem som erfordras.<br>När det gäller delfunktionen Elförsörjning finns<br>tillfredsställande förmåga att leda och samordna<br>verksamheten. Detta kan ske från skyddade<br>ledningsplatser.</p>
<p>Förmågan att upprätthålla drift och styrning<br>av elsystemet utan ordinarie elförsörjning samt<br>förmågan till s.k. ö-drift har förbättrats i enlighet<br>med verksamhetsmålen. Förmågan att genom-<br>föra reparationer bedöms vara godtagbar.</p>
<p>Förmåga finns att använda den beredskap och<br>de resurser som skapas för höjd beredskap vid<br>svåra påfrestningar på samhället i fred. Inom<br>detta område pågår ett utrednings- och utveck-<br>lingsarbete.</p>
<p>Sammantaget innebär de åtgärder som<br>genomförts att funktionens förmåga har<br>förbättrats under år 1997.</p>
<p>Utförsäljningen av statens oljelager för det<br>civila försvarets behov fortsätter planenligt.<br>Under år 1999 avslutas den överföring av<br>ansvaret för denna lagring till näringslivet som<br>inleddes år 1995. Avvecklingen av de tömda lag-<br>ringsanläggningarna pågår. I</p>
<p>budgetpropositionen för år 1998 redogjordes för<br>en senarelagd avveckling av några anläggningar<br>som är av särskild betydelse från beredskapssyn-<br>punkt. Denna fråga lämnades tills vidare öppen<br>när riksdagen år 1994 beslutade om avvecklingen<br>av de ca 40 anläggningarna (prop. 1993/94:141 s.</p>
<p>13). Beredningen har visat att tre bergrums-<br>anläggningar, i olika delar av landet, bör behållas i<br>funktionsdugligt skick ännu någon tid.</p>
<p>Alltsedan kärnkraftsprogrammet inleddes i<br>början av 1970-talet har berörda kraftprodu-<br>center hållit särskilda beredskapslager av<br>kärnbränsle. År 1982 ingicks ett avtal mellan<br>staten och producenterna enligt vilket de senare<br>förband sig att hålla visst lager av anrikat uran<br>och zirkonium. Lagret motiverades av osäker-<br>heten om försörjningsläget på sikt för svenskt<br>vidkommande och var dimensionerat för att ge<br>betydande uthållighet i avspärrningssituationer.<br>Riksdagen har vid olika tillfällen informerats om<br>arrangemanget, senast i samband med 1991 års<br>totalförsvarsproposition (prop. 1990/91:102,<br>bilaga 6, s. 41). Med hänvisning till att man<br>numera uppfattar lagringen som onödig har<br>bolagen under år 1997 begärt att bli lösta från<br>åtagandet. Regeringen gör bedömningen att<br>förhållandena har ändrats i sådan utsträckning att<br>motiven för särskild beredskapslagring bortfallit.<br>Världsmarknaden för kärnbränsle har genomgått<br>stora förändringar och risken för omfattande<br>leveransstörningar bedöms under överskådlig tid<br>som mycket låg. Genom medlemskapet i EU har<br>dessutom försörjningstryggheten ökat för<br>svensk del. De kommersiella lagren, bränsle<br>under tillverkning och det bränsle som finns i<br>reaktorerna räcker för något års drift. Detta<br>innebär i nuläget en tillräcklig beredskap.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen fastställer ett<br>avgiftsuttag för elberedskapsavgiften såvitt avser<br>funktionen Energiförsörjning till ett belopp om<br>sammanlagt 200 000 000 kronor under budget-<br>året 1999.</p>
<p>Tabell 4.24 Offentligrättslig verksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Offentligrättslig verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till inkomsttitel<br>(som inte får disponeras)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
</table>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömer att de åtgärder som vid-<br>tagits i syfte att förbättra funktionens förmåga<br>har genomförts på ett godtagbart sätt. Till följd<br>av elsystemets karaktär och samhällets elbero-<br>ende finns det dock betydande brister i förmågan<br>att upprätthålla och återupprätta en fungerande<br>elförsörjning till totalförsvaret och prioriterade<br>energianvändare i samband med störningar vid<br>höjd beredskap. Vidare finns det brister vad<br>gäller förmågan att upprätthålla och återupprätta<br>värmeförsörjningen i samband med sådana<br>störningar.</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten med<br>funktionssamordning och delfunktionen<br>Bränsle- och drivmedelsförsörjning har uppvisat<br>vissa brister, främst till följd av bristande<br>personalresurser. De åtgärder som har vidtagits i<br>syfte att förbättra delfunktionen Elförsörjnings<br>förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.</p>
<p>Det är angeläget att upprätthålla en god bered-<br>skap inom energiförsörjningen. Tyngdpunkten i<br>beredskapsarbetet bör läggas på åtgärder som<br>syftar till att säkra en hög tillgänglighet i energi-<br>försörjningen, särskilt elförsörjningen, i<br>störningssituationer och vid höjd beredskap.</p>
<p>Följande bör genomföras under budgetåret<br>1999:</p>
<p>- åtgärder för att säkra uthålligheten i<br>elsystemet,</p>
<p>- försök med åtgärder för att öka driftsäker-<br>heten i värmeförsörjningssystemen,</p>
<p>- ytterligare utveckla förmåga till omvärlds-<br>bevakning.</p>
<p>Ytterligare åtgärder behövs för att komma till<br>rätta med bedömda brister i förmågan att<br>genomföra förbrukningsregleringar. I<br>budgetpropositionen för år 1998 framgick att<br>vissa grundläggande frågor, speciella för utform-<br>ningen av sådana regleringar inom<br>energiområdet, kommer att ses över. Denna<br>översyn, som i första hand gäller s.k. fredstida<br>kriser och med tyngdpunkten lagd vid driv-<br>medelsransoneringar, är fortfarande i</p>
<p>inledningsfasen, bl.a. beroende på överväganden<br>som rör utvecklingen av marknadsförhållandena<br>inom EU och den nyligen påbörjade revisionen<br>avEU:s oljelagringsdirektiv (68/414/EEG).</p>
<p>För tre oljelagringsanläggningar bör avveck-<br>lingen senareläggas. Anläggningarna bör<br>bibehållas t.o.m. år 2004, med en kontrollstation<br>år 2003. Merkostnaden för att behålla anlägg-<br>ningarna funktionsdugliga beräknas under de<br>närmaste åren bli låg. Belopp för detta har<br>räknats in i anslaget.</p>
<p>Regeringen avser att under år 1999 frigöra<br>kraftproducenterna från 1982 års åtagande om<br>beredskapslagring av kärnbränsle och i stället<br>skapa en ordning för effektiv lägesbevakning<br>som bygger på samarbete mellan berörda<br>myndigheter och företag. En sådan bevakning,<br>som även beaktar verksamheten inom Euratoms<br>bränsleförsörjningsbyrå, bedöms ge tillräcklig<br>förvamingstid om sådana förändringar i för-<br>sörjningsläget som skulle motivera särskilda<br>beredskapsåtgärder. De ändrade arrangemangen<br>kommer inte att påverka statsbudgeten. Däremot<br>kommer kraftföretagen att undgå den kostnad<br>som det innebär att utöver normala lager även<br>hålla särskilda beredskapslager.</p>
<p>Svenska kraftnät har i en skrivelse den 30 mars<br>1998 redovisat ett uppdrag rörande förmågan att<br>hantera svåra påfrestningar inom elförsörjningen.<br>Regeringen avser att senare för riksdagen redo-<br>visa bl.a. detta uppdrag i en särskild skrivelse om<br>svåra påfrestningar på samhället i fred.</p>
<p>Av Svenska kraftnäts skrivelse framgår att<br>verket bl.a. bedömer att det är angeläget att el-<br>beredskapens regionala organisation också kan<br>utnyttjas i samband med svåra påfrestningar på<br>elförsörjningen i fredstid. Verket föreslår därför<br>att verksamhet med planering, utbildning och<br>övning av krisledning vid svåra störningar i el-<br>försörjningen i fred skall kunna finansieras från<br>anslaget. Regeringen delar Svenska kraftnäts<br>bedömning och tillstyrker verkets förslag. Den<br>aktuella verksamheten är att betrakta som bered-<br>skapsinsatser som syftar till handlingsberedskap<br>för att möta störningar på energiområdet.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>5 Kustbevakningen och nämnder m.m.</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar Kustbevak-<br>ningen, vissa mindre nämnder,<br>Overklagandenämnden för totalförsvaret,<br>Totalförsvarets chefsnämnd, bidrag till Svenska<br>Röda korset och bidrag till Centralförbundet<br>Folk och Försvar, förebyggande åtgärder mot<br>jordskred och andra naturolyckor, ersättning för<br>verksamhet vid räddningstjänst.</p>
<p>Från och med budgetåret 1999 föreslås<br>omfatta verksamhetsområdet även anslaget C5<br>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor, se avsnitt 4.5 Anslag, B3 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.1 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>419</p></td><td>
<p>484</p></td><td>
<p>418</p></td><td>
<p>823</p></td><td>
<p>827</p></td><td>
<p>847</p></td></tr>
</table>
<p>De verksamheter som bedrivs inom verksam-<br>hetsområdet har olika karaktär, vilket innebär att<br>en sammantagen bedömning av verksamhets-<br>området inte kan göras. En närmare beskrivning<br>av utgiftsutveckling, resultatbedömning m.m. ges<br>därför under respektive anslag.</p>
<p>5.2 Anslag</p>
<p>Cl Kustbevakningen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>378 781</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>64 951</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>426 827</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>408 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>438 070</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>435 208</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>447 759</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Kustbevakningen har till uppgift att i enlighet<br>med sin instruktion och andra särskilda före-<br>skrifter utföra sjöövervakning och annan<br>kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljö-<br>räddning till sjöss.</p>
<p>Kustbevakningens anslagssparande från år<br>1997 på 64,9 miljoner kronor hänför sig till<br>medel som är avsatta för betalning av framtida<br>räntor och amorteringar för anskaffning av<br>fartyg.</p>
<p>För de framtida betalningarna av räntor och<br>amorteringar har 52 miljoner kronor av anslaget<br>Cl Kustbevakningen under år 1998 ställts till<br>regeringens disposition.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>I enlighet med uppställda mål har Kustbevak-<br>ningen under år 1997 prioriterat fiskekontroll<br>och yttre gränskontroll. Antalet landnings-<br>kontroller har därför ökat med ca 45 procent och<br>antalet kontroller av varor och personer har ökat</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>väsentligt. Omprioritering inom myndighetens<br>verksamhet har dock medfört att det totala<br>antalet kontroller minskat något i förhållande till<br>föregående år. Minskningen har skett såvitt gäller<br>farligt gods, fiske på inre vatten, naturvård, jakt<br>och övervakning av militära områden. Verksam-<br>heten har bedrivits dygnet runt genom närvaro<br>av 16 fartyg och 2 flygplan.</p>
<p>Under år 1997 har Kustbevakningen registre-<br>rat 395 oljeutsläpp, att jämföra med år 1996 då<br>411 oljeutsläpp registrerades. Eftersom antalet<br>flygtimmar ökat något i förhållande till år 1996,<br>utan att detta medfört att fler oljeutsläpp re-<br>gistrerats, kan resultatet tyda på en viss<br>minskning av antalet oljeutsläpp.</p>
<p>Verksamheten inom miljöräddningstjänsten<br>visar på en god måluppfyllelse vad gäller tidskra-<br>ven och bekämpningsgraden. Det totala antalet<br>operationer har under år 1997 uppgått till 32. Av<br>dessa är drygt hälften bekämpningsoperationer<br>och resterande förebyggande operationer.</p>
<p>Av intresse i detta sammanhang är den över-<br>syn som Statens räddningsverk gjort på<br>regeringens uppdrag av informationssystem för</p>
<p>att tillgodose den civila havsövervakningens<br>behov av underrättelser om sjöläget.<br>Räddningsverket redovisade uppdraget den 1<br>mars 1998 i rapporten Samordnad sjöinforma-<br>tion. Rapporten har remissbehandlats och<br>ärendet bereds för närvarande i Regerings-<br>kansliet. Regeringen avser att under senhösten<br>återkomma till riksdagen med en närmare redo-<br>görelse i denna fråga i en skrivelse om<br>beredskapen mot svåra påfrestningar på<br>samhället i fred.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.3 Uppdragsverksamhet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>3 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>3 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>2 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Myndigheten får disponera intäkterna</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Investeringsplan</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Regeringens förslag: Att<br>perioden 1999-2002.</p></td><td>
<p>riksdagen</p></td><td colspan="2">
<p>godkänner förslaget</p></td><td colspan="4">
<p>till investeringsplan för Kustbevakningen för</p></td></tr>
<tr><td colspan="8">
<p>ITabell 5.4 Investeringsplan |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td colspan="2">
<p>Budget Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KBV 201-202</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nytt flygplan</p></td><td>
<p>135,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>45,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga investeringar</p></td><td></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>44,1</p></td><td>
<p>41,2</p></td><td>
<p>31,1</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td></td><td>
<p>93,9</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>75,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån</p></td><td></td><td>
<p>92,7</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>75,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäljningsinkomster</p></td><td></td><td>
<p>1,2</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td></td><td>
<p>93,9</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>75,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="8"></td></tr>
</table>
<p>64</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Kustbevakningens verksamhet har under<br>budgetåret 1997 motsvarat de krav som<br>regeringen ställt.</p>
<p>Regeringen bedömer att Kustbevakningens<br>höga närvaro till sjöss samt en betydande flyg-<br>övervakning skapar förutsättningar för hög<br>beredskap och tidiga insatser både vad gäller<br>miljöräddning och sjöräddning. Vidare bedömer<br>regeringen att detta haft en preventiv verkan vad<br>gäller brottsligheten till sjöss.</p>
<p>Under budgetåret 1993/94 infördes lånefinan-<br>siering av investeringar i anläggningstillgångar<br>för Kustbevakningen. Sedan dess har belopp för<br>räntor och amorteringar återförts till anslaget.<br>Detta s.k. återlägg har dock beräknats med en<br>kortare avskrivningstid än den som Kustbevak-<br>ningen skall tillämpa. Detta medför att<br>Kustbevakningen varje år tilldelas ett belopp för<br>räntor och amorteringar som är större än vad de<br>faktiska utgifterna är för det året. Det stora<br>anslagssparande som härmed uppstår är således<br>avsett att användas för framtida utgifter för<br>räntor och amorteringar. Denna ordning gäller<br>t.o.m. innevarande budgetår. För att nå en<br>överensstämmelse mellan anvisat anslag och<br>förväntade utgifter har regeringen vid beräk-<br>ningen av anslaget för åren 1999-2001 utgått från<br>att Kustbevakningen i stället årligen tilldelas ett<br>belopp som svarar mot de årliga utgifterna för<br>räntor och amorteringar. Regeringen avser därför<br>att föreskriva att utgående anslagssparande från<br>innevarande budgetår skall föras bort som en<br>indragning. Av det föreslagna anslagsbeloppet<br>för år 1999 har regeringen beräknat 61,2 miljoner<br>kronor för räntor och amorteringar.</p>
<p>Totalförsvarets chefsnämnd, bidrag till Svenska<br>Röda korset och bidrag till Centralförbundet<br>Folk och Försvar.</p>
<p>Anslagssparandet från år 1997 härrör till<br>största delen från Överklagandenämnden för<br>totalförsvaret. Regeringen avser besluta att 1<br>miljon kronor av Överklagandenämndens<br>anslagssparande skall föras bort som en<br>indragning. Från och med år 1999 utökas<br>nämndens uppgifter till att även omfatta<br>överklaganden av tjänstetillsättningar inom de<br>allmänna försäkringskassorna.</p>
<h2>Vissa mindre nämnder</h2>
<p>Utgifterna för vissa mindre nämnder avser verk-<br>samhet vid Riksvärderingsnämnden, de lokala<br>värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom<br>Försvarsdepartementets verksamhetsområde,<br>Försvarsmaktens flygförarnämnd, Försvarets<br>underrättelsenämnd och Granskningsnämnden<br>för försvarsuppfinningar.</p>
<p>Regeringen beräknar utgifterna för vissa<br>mindre nämnder till 760 000 kronor för budget-<br>året 1999.</p>
<h2>C2 Nämnder m.m.</h2>
<p>Tabell 5.5 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>5 020</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 379</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 898</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12 020</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 235</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 432</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Ramanslaget avser vissa mindre nämnder, Över-<br>klagandenämnden för totalförsvaret,</p>
<p>Överklagandenämnden för totalförsvaret</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Målet för Överklagandenämnden för total-<br>försvarets verksamhet är att med stöd av<br>föreskrifter och den praxis som nämnden<br>tillämpar avgöra överklagade pliktärenden i sådan<br>tid att den som klagar får besked innan han eller<br>hon skall rycka in till tjänstgöring. Över-<br>klaganden i anställningsärenden skall normalt<br>vara avgjorda senast tre månader efter den dag då<br>ärendet kommit in till nämnden.</p>
<p>Antalet ärenden hos Överklagandenämnden<br>för totalförsvaret har minskat de senaste åren.<br>Det förklaras av att repetitionsövningarna har<br>minskat i förhållande till tidigare. Av sammanlagt<br>2 387 registrerade ärenden under år 1997 var<br>2 314 pliktärenden. Dessa var till största del<br>uppskovsärenden.</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att målen för<br>Overklagandenämnden för totalförsvaret har<br>uppfyllts.</p>
<p>Regeringen beräknar utgifterna för<br>Overklagandenämnden för totalförsvaret till<br>5 649 000 kronor för budgetåret 1999.</p>
<p>Totalförsvarets chefsnämnd</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Målet för Totalförsvarets chefsnämnd är att<br>verka för samordning av viktiga centrala myn-<br>digheters verksamhet inom totalförsvaret i fred.</p>
<p>Under år 1997 har chefsnämnden, utöver den<br>gängse verksamheten, genom enskilda ledamöter<br>och kanslichefen medverkat i ledningsövningar.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten har<br>bedrivits på ett sådant sätt att målet har uppnåtts<br>under året.</p>
<p>Regeringen beräknar utgifterna för Totalför-<br>svarets chefsnämnd till 921 000 kronor år 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen beräknar bidrag till Svenska Röda<br>korset till 525 000 kronor år 1999.</p>
<p>Bidrag till Centralförbundet Folk och<br>Försvar</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Av Centralförbundets Folk och Försvar årsbe-<br>rättelse framgår att en omfattande verksamhet<br>bedrivits med informationskonferenser, kurser,<br>studieresor och studiebesök om säkerhetspolitik<br>och totalförsvarsrelaterade frågor.</p>
<p>Verksamheten syftar till att utveckla intresse-<br>gemenskapen mellan medborgarna och<br>totalförsvaret.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten motsvarar<br>målet för statsbidraget.</p>
<p>Regeringen beräknar bidrag till Central-<br>förbundet Folk och Försvar till 4 165 000 kronor<br>för år 1999.</p>
<h2>Bidrag till Svenska Röda korset</h2>
<p>Svenska Röda korset får bidrag av staten för att<br>organisera en nationell upplysningsbyrå som<br>främst i krig skall bedriva verksamhet enligt folk-<br>rättsliga konventioner som syftar till att<br>underlätta kontakten med och återfinnandet av<br>krigsfångar och civilinternerade.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Svenska Röda korset har under år 1997 bedrivit<br>verksamhet som motsvarar målet för stats-<br>bidraget.</p>
<p>C3 Statens räddningsverk:<br>Förebyggande åtgärder mot jordskred<br>och andra naturolyckor</p>
<p>Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>15 038</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>9 962</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-<br>ningsverk, utbetalas ersättning till kommuner för<br>åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred<br>och andra naturolyckor.</p>
<p>Medel utbetalas enligt de grunder som anges i<br>1986 års kompletteringsproposition (prop.</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>1985/86:150, bet. 1985/86:FöUll, rskr.<br>1985/86:345, prop. 1985/86:150, bet.<br>1985/86:FiU29, rskr. 1985/86:361) om före-<br>byggande åtgärder mot jordskred och andra<br>naturolyckor.</p>
<p>Under budgetåret 1997 har Ale, Lilla Edets,<br>Sala och Valdermarsviks kommuner erhållit<br>ersättning.</p>
<h2>C5 Statens räddningsverk: Samhällets<br>skydd mot olyckor</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 5.8 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag<sup>1,1</sup></p></td><td>
<p>328 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>334 863</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>341 554</p></td></tr>
</table>
<h2>C4 Ersättning för verksamhet vid<br>räddningstjänst m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.7 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>17 789</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7211</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-<br>ningsverk, utbetalas vissa ersättningar till följd av<br>uppkomna kostnader vid genomförda rädd-<br>ningsinsatser, bekämpningsoperationer till sjöss<br>samt för utredning av allvarliga olyckor. Det<br>statliga finansieringsansvaret är styrt av rädd-<br>ningstjänstlagen (1986:1102).</p>
<p>Oförutsedda händelser kan medföra att<br>utgifterna inte ryms inom den maximala<br>kreditmöjligheten. I de fall ett riksdagsbeslut om<br>anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas bör<br>detta ramanslag utgöra ett av de anslag som får<br>överskridas i enlighet med regeringens förslag<br>om utgiftsbemyndiganden i den reviderade<br>finansplanen.</p>
<p>Under budgetåret 1997 har ersättning lämnats<br>till nio kommuner. Fyra kommuner har fått<br>ersättning i samband med skogsbränder och tre<br>kommuner i samband med olyckor vid transport<br>av farligt gods. De största enskilda utbetal-<br>ningarna har gått till Sollefteå kommun, 2,7<br>miljoner kronor, med anledning av skogsbrand<br>och Trosa kommun, 2,7 miljoner kronor, med<br>anledning av jordskred.</p>
<p><sup>1</sup> Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1999.</p>
<p><sup>2</sup> Till och med år 1998 har utgifter för fredsräddningstjänsten beräknats under anslaget B3<br>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. För åren 1999-2001 beräknas utgifterna<br>under förevarande anslag.</p>
<p>Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-<br>ningsverk, ingår verksamheterna samhällets<br>räddningstjänst, säkerheten vid verksamheter<br>med särskilda risker, den enskilda människans<br>förmåga samt den internationella verksamheten.</p>
<p>Till och med innevarande budgetår har dessa<br>verksamheter beräknats under anslaget B3<br>Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst. För att erhålla en mer enhetlig<br>redovisning föreslår regeringen under det<br>angivna anslaget en uppdelning av de<br>verksamheter som i dag redovisas där.</p>
<p>Regeringen föreslår således att verksamheten<br>Samhällets skydd mot olyckor fr.o.m. budgetåret<br>1999 i stället beräknas under förevarande anslag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Utöver den redovisning av verksamheten som<br>återfinns under anslaget B3 Funktionen Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst (avsnitt 4.5) har<br>Statens räddningsverk genomfört utbildning av<br>brandbefäl för att kunna utföra brandorsaks-<br>utredningar som redovisar såväl brandorsak som<br>brandförlopp. Till och med år 1997 har ca 300<br>utredningar gjorts. Underlaget har delgetts<br>ansvariga myndigheter och</p>
<p>branschorganisationer, vilket har resulterat i att<br>myndigheter och tillverkare har vidtagit åtgärder<br>i syfte att minska och förhindra bränder.</p>
<p>Under budgetåret 1997 har Räddningsverket<br>på regeringens uppdrag och i samverkan med<br>myndigheter och organisationer tagit fram ett<br>handlingsprogram som syftar till att förbättra<br>den enskilda människans förmåga att agera på<br>rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar i<br>viktiga infrastruktursystem. Programmet<br>omfattar bl.a. säkerhetsmedvetande, första</p>
<p>67</p>
<p>5 Riksdagen 1998/99. I saml. Nr I. Uo5-6</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>hjälpen, vattensäkerhet, brandskydd samt ett<br>program för utbildning i skolan.</p>
<p>Regeringen har vidare gett Statens räddnings-<br>verk i uppdrag att efter samråd med berörda<br>myndigheter och organisationer redovisa even-<br>tuella brister i alarmeringen av kommunal och<br>statlig räddningstjänst över larmnumret 112.<br>Räddningsverket har även i uppdrag att verka för<br>att underlätta rekryteringen av kvinnor till<br>kommunal räddningstjänst.</p>
<p>För den internationella verksamheten kan<br>med nuvarande beredskapsnivå en insats<br>genomföras samtidigt med en räddningsstyrka<br>och tre stödstyrkor. Statens räddningsverk har<br>också inom miljömålsarbetet erhållit ett särskilt<br>sektorsansvar för ekologisk hållbarhet.</p>
<p>Statens räddningsverk har lämnat en redo-<br>visning av tillsynen över länsstyrelsernas<br>verksamhet inom räddningstjänstområdet. Av<br>rapporten framkommer bl.a. att så gott som<br>samtliga länsstyrelser bedöms uppfylla de upp-<br>gifter som länsstyrelserna har enligt<br>räddningstjänstlagen (1986:1102). Räddnings-<br>verket avser att utveckla sitt stöd till<br>länsstyrelserna genom att bl.a. medverka i tillsy-<br>nen av den kommunala räddningstjänsten.</p>
<p>Beträffande frivilligverksamheten hänvisas till<br>avsnitt 4.5 B3 Funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att även i fort-<br>sättningen prioritera insatser för att förebygga<br>olyckor och begränsa skador bl.a. genom det<br>fleråriga utvecklings- och handlingsprogrammet<br>för att minska antalet bränder. Säkerheten vid<br>verksamheter med särskilda risker skall förbättras<br>bl.a. genom en uppbyggnad av regionala<br>resursbaser mot kemikalieolyckor och erfaren-<br>hets- och kunskapsinsamling från olyckor med<br>farliga ämnen samt sanerings- och återställnings-<br>arbeten.</p>
<p>Under anslaget beräknas även utgifter för<br>handlingsprogrammet för att förbättra männi-<br>skans förmåga att agera på rätt sätt vid såväl<br>vardagens olyckor som vid större olyckor, kata-<br>strofer och störningar i viktiga<br>infrastruktursystem.</p>
<p>Statens räddningsverk skall fortsätta att<br>upprätthålla beredskap för att genomföra<br>internationella katastrof- och räddningsinsatser<br>samt kunna medverka i återuppbyggnadsinsatser<br>i katastrofdrabbade länder.</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h1>6 Stödverksamhet</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamheten har till huvudsaklig uppgift att<br>stödja övriga verksamhetsområden inom utgifts-<br>området. Den finansieras huvudsakligen genom<br>avgifter men även till del genom anslag över<br>statsbudgeten.</p>
<p>I verksamhetsområdet ingår myndigheterna<br>Fortifikationsverket, Försvarets materielverk,<br>Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan,<br>Försvarets radioanstalt, Försvarets forsknings-<br>anstalt och Flygtekniska försöksanstalten samt<br>anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisa-<br>tioner inom totalförsvaret.</p>
<h2>6.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>932</p></td><td>
<p>968</p></td><td>
<p>977</p></td><td>
<p>966</p></td><td>
<p>978</p></td><td>
<p>988</p></td></tr>
</table>
<h2>6.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Regeringen bedömer att de i verksamhets-<br>området ingående myndigheterna i huvudsak har<br>nått de myndighetsvisa mål som riksdagen god-<br>kände i 1996 års totalförsvarsbeslut. Ytterligare<br>resultatbedömning redovisas under respektive<br>myndighetsavsnitt.</p>
<h2>6.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har lämnat en revisions-<br>berättelse med invändning för</p>
<p>Fortifikationsverket. Regeringens bedömning<br>och åtgärder med anledning härav redovisas<br>under avsnittet Fortifikationsverket.</p>
<p>6.5 Icke anslagsfinansierade<br>myndigheter</p>
<h2>Fortifikationsverket</h2>
<p>Fortifikationsverket är en central förvaltnings-<br>myndighet med huvuduppgift att förvalta statens<br>fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.<br>försvarsfastigheter. Fortifikationsverkets</p>
<p>verksamhet finansieras med avgiftsinkomster.<br>Verksamheten leds av en styrelse med fullt<br>ansvar.</p>
<p>Det övergripande målet för Fortifikationsver-<br>ket är att fastigheterna skall förvaltas så att:</p>
<p>- god hushållning och hög ekonomisk<br>effektivitet uppnås,</p>
<p>- ändamålsenliga mark-, anläggnings- och<br>lokalresurser kan tillhandahållas för<br>brukarna på konkurrenskraftiga villkor,</p>
<p>- fastigheternas värden bevaras på en för äga-<br>ren och brukaren långsiktig lämplig nivå.</p>
<p>Fortifikationsverket skall inom ramen för de<br>övergripande målen anpassa sin verksamhet till<br>förändrade förutsättningar under försvars-<br>beslutsperioden. Hänsyn till miljö och<br>kulturmiljövärden skall i tillämpliga delar</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>motsvara vad som gäller för andra stora<br>fastighetsförvaltare.</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att för budgetåret 1999 låta Fortifika-<br>tionsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för<br>investeringar i mark, anläggningar och lokaler<br>intill ett sammanlagt belopp av 3 460 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Fortifikationsverkets omsättning för budgetåret<br>1997 uppgick till ca 2,9 miljarder kronor. Stats-<br>kapitalet uppgick till ca 10,3 miljarder kronor. En<br>avkastningsränta om 8 procent på detta kapital<br>har inbetalats till statsverket.</p>
<p>Verksamhetsgrenen Anskaffning har präglats<br>av den omfattande omplaneringen inom<br>Försvarsmakten, vilket resulterat i att ett antal<br>investeringsobjekt senarelagts eller utgått. Detta<br>har medfört ett underskott för verksamhets-<br>grenen på cirka 8 miljoner kronor för budgetåret<br>1997. Projekt för 964 miljoner kronor har<br>avslutats under året. Anskaffningarna har i<br>huvudsak genomförts enligt upprättade planer<br>samt enligt överenskomna kostnader och<br>produktionstider.</p>
<p>Resurser för löpande underhåll och drift av<br>försvarsfastigheter överfördes den 1 juli 1997<br>från Försvarsmakten m.fl. till Fortifikationsver-<br>ket. Överföringen samt regeringens krav på<br>rationaliseringar har på ett genomgripande sätt<br>påverkat inriktning och genomförande av<br>verksamhetsgrenen Underhåll och drift, bl.a.<br>genom förberedelser och åtgärder inför överta-<br>gandet av 1 600 anställda samt diverse materiel<br>och lagervärden. Fortifikationsverket har<br>genomfört det underhåll som bedömts<br>erforderligt för att försvarsfastigheternas funk-<br>tionella och ekonomiska värde skall kunna<br>bibehållas. Resultatet av verksamhetsgrenen<br>Underhåll och drift uppgick för budgetåret 1997<br>till ca 981 miljoner kronor.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1998 har det skett<br>en övergång till s.k. totalhyra för Försvarsmak-<br>ten. Detta innebär att totalhyran nu inkluderar<br>samtliga fastighetskostnader och redovisas per<br>objekt. Det nya debiteringssättet har i enskilda</p>
<p>fall medfört förändrade hyreskostnader för<br>Försvarsmakten.</p>
<p>Statsmakternas besparingskrav inom Fortifi-<br>kationsverkets verksamhetsområde om 150<br>miljoner kronor per år (varav 15 miljoner kronor<br>inom Försvarsmaktens verksamhetsområde)<br>under perioden 1998-2001, kommer att kunna<br>genomföras.</p>
<p>Inom verksamhetsgrenen Avyttring har avytt-<br>ringar som följde av 1992 års totalförsvarsbeslut<br>slutförts under budgetåret 1997. Avyttringar till<br>följd av 1996 års totalförsvarsbeslut pågår. Cirka<br>2 000 objekt var uppsagda den 31 december 1997.<br>Försäljning av de större samlade fastig-<br>hetsbestånden har redan skett.<br>Försäljningsverksamheten har omfattat ca<br>500 000 m<sup>2</sup> byggnader samt 4 600 hektar mark.<br>Omkring 400 objekt har rivits, merparten<br>enklare befästningar. Verksamheten har<br>karaktäriserats av god affärsmässighet.<br>Marknadsmässiga ersättningar har erhållits.<br>Resultatet av avyttringsverksamheten uppgick<br>för budgetåret 1997 till ca 203 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen avser att genom en ändring i<br>instruktionen för Regeringskansliet den 1 januari<br>1999 överföra Fortifikationsverket till Finans-<br>departementets verksamhetsområde. Därmed<br>kommer verksamheten att fr.o.m. budgetåret<br>1999 att redovisas till riksdagen under utgifts-<br>område 2 Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.2 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>3 889 571</p></td><td>
<p>-2 712 868</p></td><td>
<p>1 176 703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- anskaffning</p></td><td>
<p>1 035 264</p></td><td>
<p>-1 043 393</p></td><td>
<p>-8 129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- underhåll och drift</p></td><td>
<p>2 571 296</p></td><td>
<p>-1 589 868</p></td><td>
<p>981 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- avyttring</p></td><td>
<p>283 011</p></td><td>
<p>-79 607</p></td><td>
<p>203 404</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>3 299 000</p></td><td>
<p>-2 477 000</p></td><td>
<p>822 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- anskaffning</p></td><td>
<p>287 000</p></td><td>
<p>-287 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- underhåll och drift</p></td><td>
<p>2 907 000</p></td><td>
<p>- 2 110 000</p></td><td>
<p>797 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- avyttring</p></td><td>
<p>105 000</p></td><td>
<p>- 80 000</p></td><td>
<p>25 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>3 114 000</p></td><td>
<p>-2 313 000</p></td><td>
<p>803 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- anskaffning</p></td><td>
<p>280 000</p></td><td>
<p>-280 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- underhåll och drift</p></td><td>
<p>2 871 000</p></td><td>
<p>- 2 069 000</p></td><td>
<p>802 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- avyttring</p></td><td>
<p>- 37 000</p></td><td>
<p>-36 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
</table>
<p>70</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Skillnaden i resultaten mellan åren 1997 och 1998<br>beror på att resurser för drift och underhåll har<br>tillförts Fortifikationsverket.</p>
<p>Fortifikationsverket får disponera avgifts-<br>intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen<br>perioden 1999-2001.</p></td><td colspan="2">
<p>godkänner följande investeringsplan</p></td><td colspan="2">
<p>för Fortifikationverket för</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.3 Investeringsplan |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>Beräknat 2000</p></td><td>
<p>Beräknat 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar,<br>betalningsplan</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- nybyggnad</p></td><td>
<p>415</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- ombyggnad</p></td><td>
<p>405</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar, lån</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- nybyggnad</p></td><td>
<p>1 385</p></td><td>
<p>260</p></td><td>
<p>475</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- ombyggnad</p></td><td>
<p>1 060</p></td><td>
<p>270</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>265</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- markanskaffning</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Investeringar, -</p>
<p>förskotts hyra</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- nybyggnad</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3 470</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>930</p></td><td>
<p>630</p></td></tr>
<tr><td>
<p>investeringar<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- betalningsplan</p></td><td>
<p>820</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- lån</p></td><td>
<p>2 530</p></td><td>
<p>545</p></td><td>
<p>775</p></td><td>
<p>680</p></td><td>
<p>530</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- förskottshyra</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3 470</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>930</p></td><td>
<p>630</p></td></tr>
<tr><td>
<p>finansiering'</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Beroende på Försvarsmaktens omplanering och därmed sammanhängande försiktighet att fatta beslut i<br>(nybyggnad och ombyggnad) och finansieringsform.</p></td><td colspan="3">
<p>i investeringsverksamhet finns osäkerheter vad avser fördelning mellan olika verksamheter</p></td></tr>
</table>
<p>71</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket anger i sin revisionsrapport<br>bl.a. följande angående resultatredovisningen.</p>
<p>Riksrevisionsverket har riktat en invändning<br>mot brister i Fortifikationsverkets interna kon-<br>troll. Enligt Riksrevisionsverket resulterar dessa<br>brister i att årsredovisningens underliggande<br>material inte håller tillräcklig god kvalitet. Rege-<br>ringen delar Riksrevisionsverkets uppfattning<br>om att vissa brister föreligger i den interna kon-<br>trollen. I kommande mål- och resultatdialog med<br>Fortifikationsverket kommer revisionens iaktta-<br>gelser att tas upp. Regeringen avser att<br>tillförsäkra sig en ökad insyn i Fortifikationsver-<br>kets löpande ekonomiadministrativa arbete och<br>noga följa upp resultatet av myndighetens åtgär-<br>der för att rätta till bristerna i dessa avseenden.</p>
<p>härvid att bistå Försvarsmakten i dess planering<br>för förmåga till anpassning samt att öka och<br>fördjupa det internationella samarbetet inom<br>försvarsmaterielområdet och underlätta svensk<br>försvarsindustris deltagande i internationella<br>samarbetsprojekt.</p>
<p>Försvarets materielverk behöver ett rörelse-<br>kapital för finansiering av dels upparbetade<br>kostnader avseende ej slutförda prestationer, dels<br>utestående förskott till försvarsindustrin och till<br>den interna verksamheten.</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att tillgodose Försvarets materiel-<br>verks behov av rörelsekapital, intill ett<br>sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000<br>kronor för budgetåret 1999, genom en kredit i<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer med utgångspunkt från<br>Fortifikationsverkets årsredovisning och infor-<br>mation som har inhämtats på annat sätt att<br>verksamheten under budgetåret 1997 har<br>genomförts med godtagbart resultat samt att de<br>mål som riksdagen har godkänt för myndigheten<br>har uppfyllts.</p>
<h2>Försvarets materielverk</h2>
<p>Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad<br>central förvaltningsmyndighet med uppgift att<br>anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och<br>förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten<br>samt att inom detta område stödja Försvars-<br>maktens verksamhet. Verksamheten leds av en<br>styrelse med fullt ansvar. Myndigheten biträder<br>Försvarsmakten i fråga om långsiktig materiel-<br>försörjningsplanering samt</p>
<p>materielsystemkunskap. Försvarets materielverk<br>får inom sitt verksamhetsområde även tillhanda-<br>hålla tjänster åt andra myndigheter.</p>
<p>Försvarets materielverk skall genom en<br>kostnadseffektiv, affärsmässig och säker<br>materielförsörjning bidra till att stärka den<br>samlade försvarsförmågan. Försvarets<br>materielverk skall anpassa verksamheten till<br>förändrade förutsättningar under</p>
<p>försvarsbeslutsperioden. Av särskild betydelse är</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att Försvarets materielverk<br>i huvudsak har nått målen för budgetåret 1997.</p>
<p>Myndigheten har under 1997 låtit genomföra<br>en kundenkät avseende olika aspekter på dess<br>verksamhet och riktad mot de helt dominerande<br>kunderna Försvarsmakten och Kustbevakningen.<br>Enkäten visar på att kunderna i huvudsak är<br>nöjda med verksamhetens kvalitet men att det<br>även finns behov av förbättringar.</p>
<p>Försvarsmakten har i sin årsredovisning<br>bedömt kvaliteten på Försvarets materielverks<br>tjänster. Enligt bedömningen är myndighetens<br>tekniska kompetens god medan dess förmåga att<br>hålla avtalade leveranstider och att göra ekono-<br>miska prognoser bör förbättras.</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.4 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ledning av FMV</p></td><td>
<p>21 100</p></td><td>
<p>755 061</p></td><td>
<p>-733 961</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ledningsstöd</p></td><td>
<p>1 054 918</p></td><td>
<p>1 040 467</p></td><td>
<p>14 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Anskaffning</p></td><td>
<p>15 010 364</p></td><td>
<p>15 135 962</p></td><td>
<p>-125 598</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Driftsstöd</p></td><td>
<p>5 330 251</p></td><td>
<p>4 975 382</p></td><td>
<p>354 869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>21 416 633</p></td><td>
<p>21 906 872</p></td><td>
<p>- 490 239</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ledning av FMV</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>771 772</p></td><td>
<p>-771 772</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ledningsstöd</p></td><td>
<p>2 424 091</p></td><td>
<p>2 223 430</p></td><td>
<p>200 661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-Anskaffning</p></td><td>
<p>17 406 409</p></td><td>
<p>17 043 676</p></td><td>
<p>362 733</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Driftsstöd</p></td><td>
<p>4 096 129</p></td><td>
<p>3 887 751</p></td><td>
<p>208 378</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>23 926 629</p></td><td>
<p>23 926 629</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ledning av FMV</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>685 397</p></td><td>
<p>-685 397</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ledningsstöd</p></td><td>
<p>2 143 364</p></td><td>
<p>1 965 161</p></td><td>
<p>178 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Anskaffning</p></td><td>
<p>16 180 112</p></td><td>
<p>15 857 975</p></td><td>
<p>322 137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Driftsstöd</p></td><td>
<p>3 924 284</p></td><td>
<p>3 739 227</p></td><td>
<p>185 057</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>22 247 760</p></td><td>
<p>22 247 760</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Försvarets materielverk får disponera intäk-<br>terna från den avgiftsbelagda verksamheten.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner följande investeringsplan för Försvarets materielverk för<br>perioden 1999-2001.</p>
<p>Tabell 6.5 Investeringsplan</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar > 1 mkr, varav</p></td><td>
<p>157,1</p></td><td>
<p>181,0</p></td><td>
<p>167,3</p></td><td>
<p>185,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- provplatser</p></td><td>
<p>57,8</p></td><td>
<p>64,5</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>72,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- IT-utveckli ng</p></td><td>
<p>32,5</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>75,5</p></td><td>
<p>90,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övrigt</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>23,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar < 1 mkr</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>22,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>186,3</p></td><td>
<p>213,1</p></td><td>
<p>192,4</p></td><td>
<p>208,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån</p></td><td>
<p>186,3</p></td><td>
<p>213,1</p></td><td>
<p>192,4</p></td><td>
<p>208,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>186,3</p></td><td>
<p>213,1</p></td><td>
<p>192,4</p></td><td>
<p>208,5</p></td></tr>
</table>
<p>73</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att resultatet av Försvarets<br>materielverks verksamhet under budgetåret 1997<br>är i huvudsak gott. Dock bör myndighetens stöd<br>till Försvarsmakten utvecklas ytterligare, särskilt<br>vad gäller ekonomiska prognoser samt förmågan<br>att hålla avtalade leveranstider.</p>
<p>6.6 Anslagsfinansierade myndigheter<br>m.m.</p>
<p>Dl Totalförsvarets pliktverk</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.6 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>233 661</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>21 766</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>231 750</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>241 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>235 900</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>240 102</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>244 004</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Totalförsvarets pliktverk är en till största delen<br>anslagsfinansierad myndighet vars huvudsakliga<br>uppgifter är att mönstra, skriva in och krigs-<br>placera totalförsvarspliktiga.</p>
<p>Målet för Totalförsvarets pliktverk är att ge<br>myndigheter och andra som har bemannings-<br>ansvar inom totalförsvaret stöd och service<br>avseende bemanning med totalförsvarspliktiga<br>som skrivs in för civilplikt eller värnplikt. Stöd<br>och service skall även lämnas till de bemannings-<br>ansvariga i fråga om totalförsvarspliktigas<br>tjänstgöring och redovisning av annan personal<br>inom totalförsvaret.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk har ett anslags-<br>sparande från år 1997 som bl.a. härrör sig från det<br>uppehåll i verksamheten som uppstod till följd av<br>införandet av ett nytt redovisningssystem under<br>våren 1997. Totalförsvarets pliktverk beräknar att<br>utnyttja anslagssparandet huvudsakligen för<br>räntor och amorteringar hänförliga till det nya<br>informationssystemet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk har under budgetåret<br>1997 mönstrat 41 008 män och antagningsprövat<br>471 kvinnor. Under april, maj och juni månad<br>gjordes ett mönstrings- och antagnings-<br>prövningsuppehåll på grund av införandet av ett<br>nytt redovisningssystem.</p>
<p>Under budgetåret 1997 skrevs 29 744 män och<br>346 kvinnor in till värnplikt och 2 784 män och 2<br>kvinnor in till civilplikt. Övriga blev inskrivna till<br>utbildningsreserven, var inte tjänstgörings-<br>skyldiga eller samtyckte inte till inskrivning.</p>
<p>Ett av regeringens verksamhetsmål för Total-<br>försvarets pliktverk är att minst 75 procent av de<br>totalförsvarspliktiga skall skrivas in så att de kan<br>påbörja grundutbildningen under det år de fyller<br>19 år. På grund av ett antal faktorer, som t.ex.<br>ökat utlandsboende, är ca 20 procent av de<br>totalförsvarspliktiga 19 år vid mönstringstillfället,<br>vilket gör det svårt att uppnå målet.</p>
<p>Verksamhetsmålet att minska antalet föränd-<br>ringar av inskrivningsbeslut före inryckning har<br>heller inte uppnåtts. Totalförsvarets pliktverk har<br>vidtagit åtgärder men de strukturella föränd-<br>ringar som följde av det senaste<br>totalförsvarsbeslutet medförde ett stort antal<br>ändrade inskrivningsbeslut som tillsammans med<br>andra faktorer har försvårat möjligheten att se<br>resultat av vidtagna åtgärder.</p>
<p>Totalförsvarets pliktverk har även haft rege-<br>ringens uppdrag att i samverkan med<br>utbildningsanordnarna minska antalet avgångar<br>under grundutbildningen jämfört med antalet<br>budgetåret 1995/96. I det civila försvaret har<br>avgångarna minskat från 13,8 procent av antalet<br>inryckta till 9,3 procent. Totalförsvarets plikt-<br>verk redovisar även en minskning i det militära<br>försvaret från 13,4 procent av antalet inryckta till</p>
<p>10.2 procent. Försvarsmakten har i sin tur<br>redovisat andelen avgångar av antalet inryckta till</p>
<p>14.3 procent. Skillnaden förklaras av att Total-<br>försvarets pliktverk och Försvarsmakten har<br>olika mätperioder.</p>
<p>Stödet till krigsorganisationen har i stort<br>uppnått de mål regeringen har fastställt. Då<br>Totalförsvarets pliktverks nya informations-<br>system inte kunde driftsättas i sin helhet under år<br>1997 uppstod vissa förseningar rörande krigs-<br>placering av personal som slutfört sin<br>grundutbildning i Försvarsmakten.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Totalförsvarets pliktverks informationssystem<br>PLIS</p>
<p>Utvecklingsarbetet med Totalförsvarets plikt-<br>verks informationssystem PLIS har försenats då<br>Totalförsvarets pliktverk har genomfört ett<br>omfattande arbete vad gäller säkerhetsgranskning<br>och ackreditering av systemet. Verket har<br>ackrediterat och säkerhetsgranskat</p>
<p>informationssystemet enligt ITSEC, som är en<br>internationell standard för evaluering och<br>ackreditering av produkter och system.</p>
<p>Den del av systemet som handhar person-<br>uppgifter är sedan i somras driftsätt och<br>Totalförsvarets pliktverk reviderar för närvarande<br>sin plan för utvecklandet av den del av<br>informationssystemet som skall behandla<br>uppgifter om krigsorganisationen.</p>
<p>Försvarsdepartementet har följt utvecklings-<br>arbetet av informationssystemet och begärt<br>kontinuerliga arbetslägesredovisningar av<br>Totalförsvarets pliktverk. Myndigheten har<br>inkommit med redovisningar skriftligt och<br>genom föredragningar. Säkerhetsgranskningen<br>och ackrediteringsprocessen har skapat en säker<br>grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.</p>
<p>Försvarsdepartementet kommer att följa det<br>fortsatta utvecklingsarbetet av informations-<br>systemet genom en dialog med myndigheten.<br>Dessutom har regeringen begärt en utvärdering<br>av arbetet med framtagandet och driftsättandet<br>av informationssystemet som skall presenteras<br>den 1 mars 1999.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 6.7 Uppdragsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>58 727</p></td><td>
<p>-55 091</p></td><td>
<p>3 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mönstring och antagningsprövning</p></td><td>
<p>1 190</p></td><td>
<p>1 217</p></td><td>
<p>-27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd under tjänstgöring</p></td><td>
<p>1 394</p></td><td>
<p>-1 548</p></td><td>
<p>-154</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd till krigsorganisationen</p></td><td>
<p>30 607</p></td><td>
<p>-28 067</p></td><td>
<p>2 540</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrig verksamhet</p></td><td>
<p>25 536</p></td><td>
<p>-24 259</p></td><td>
<p>1 277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>58 000</p></td><td>
<p>-56 500</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd till krigsorganisationen</p></td><td>
<p>36 330</p></td><td>
<p>-35 390</p></td><td>
<p>940</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultverksamhet</p></td><td>
<p>21 670</p></td><td>
<p>-21110</p></td><td>
<p>560</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>67 500</p></td><td>
<p>-61 900</p></td><td>
<p>5 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd till krigsorganisationen</p></td><td>
<p>38 600</p></td><td>
<p>-35 400</p></td><td>
<p>3 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultverksamhet</p></td><td>
<p>28 900</p></td><td>
<p>-26 500</p></td><td>
<p>2 400</p></td></tr>
</table>
<p>Från och med budgetåret 1998 har Totalförsva-<br>rets pliktverks verksamhetsindelning redovisats<br>så att all avgiftsfinansierad verksamhet finns<br>under verksamhetsgrenarna Stöd till<br>krigsorganisationen och Konsultverksamhet.<br>Huvuddelen av den avgiftsfinansierade verksam-<br>heten avser tjänster Totalförsvarets pliktverk<br>lämnar till Försvarsmakten, även om tjänsterna<br>till civila kunder ökar. Totalförsvarets pliktverk<br>får disponera intäkterna från den avgiftsbelagda<br>verksamheten.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 6.8 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>Prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Utveckling av PLIS</p></td><td>
<p>201,0</p></td><td>
<p>146,9</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-Övrigt</p></td><td>
<p>98,2</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>25,8</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa investeringar</p></td><td>
<p>299,2</p></td><td>
<p>181,3</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>11.5</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Lån</p></td><td>
<p>299,2</p></td><td>
<p>181,3</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>299,2</p></td><td>
<p>181,3</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
</table>
<p>75</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket påpekar att utvecklandet av<br>Totalförsvarets pliktverks nya informations-<br>system under år 1997 medförde ett<br>budgetöverskridande på 58 procent. Riksrevi-<br>sionsverket anser att ett sådant<br>budgetöverskridande är av väsentlig betydelse<br>och borde ha framgått av årsredovisningen.<br>Regeringen delar bedömningen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att målet som riksdagen har<br>godkänt för Totalförsvarets pliktverk har<br>uppfyllts och att resultatet av verksamheten är<br>gott.</p>
<p>Regeringens mål att 75 procent av de total-<br>försvarspliktiga skall skrivas in så att de kan<br>påbörja grundutbildningen under det år de fyller<br>19 år bör ändras. Av de totalförsvarspliktiga som<br>skrivs in till grundutbildning skall minst 70<br>procent påbörja sin grundutbildning under<br>påföljande år.</p>
<p>Regeringen anser att Totalförsvarets plikt-<br>verks arbete i samverkan med<br>utbildningsanordnare för att minska antalet<br>ändrade inskrivningsbeslut före inryckning och<br>för att minska avgångar under grundutbildning är<br>av stor vikt. Regeringen avser därför att fortsätta<br>att ge Totalförsvarets pliktverk och<br>utbildningsanordnare uppdrag att i samverkan<br>arbeta för detta.</p>
<h2>D2 Försvarshögskolan</h2>
<p>Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>24 882</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>36 603</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>31 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>26 357</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>27 399</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>27 840</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997<br>genom en sammanslagning av tidigare Militär-<br>högskolan och Försvarshögskolan.</p>
<p>Sammanslagningen har medfört att total-</p>
<p>försvarsprofilen stärkts. Under år 1997 har<br>skolan fått en fastställd verksamhetsinriktning.</p>
<p>Målet för Försvarshögskolan är att genom<br>utbildning och forskning stödja totalförsvarets<br>kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av<br>såväl militär som civil personal. Försvars-<br>högskolans verksamhet finansieras</p>
<p>huvudsakligen genom avgifter. Verksamheten<br>leds av en rektor. Vid skolan finns en prorektor<br>som är rektorns ställföreträdare.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Myndigheten har på ett godtagbart sätt genom-<br>fört sina uppgifter inom samtliga<br>verksamhetsgrenar.</p>
<p>Tre professurer har inrättats och högskolan<br>har haft ett antal gästprofessorer samt antagit nya<br>doktorander. Den taktiska utbildningen har<br>integrerats med skolan i övrigt. Totalförsvarets<br>växande internationella engagemang har åter-<br>speglats genom att utbildningen har fått<br>väsentligt ökade inslag av studier av inter-<br>nationella fredsfrämjande operationer och av<br>krishantering. Skolan har inom ramen för PFF<br>genomfört ett antal utbildningar och seminarier.<br>Ett utbildningspaket i etik för officerare har<br>tagits fram. Vidare har en omfattande förstudie<br>om informationskrigföring gjorts tillsammans<br>med Styrelsen för psykologiskt försvar.</p>
<p>Genom ett uppdrag som regeringen i mars<br>1998 gett till Högskoleverket, har ”akademise-<br>ringsprocessen” fortsatt. Högskoleverket skall<br>bedöma nivå och kvalitet beträffande viss utbild-<br>ning vid Försvarshögskolan. Därmed har det<br>hittills största steget tagits i ambitionen att<br>meritvärdera utbildningen. Uppdraget skall<br>redovisas till regeringen i december 1998.</p>
<p>Utöver gängse utbildnings- och forsknings-<br>verksamhet har Försvarshögkolan under<br>budgetåret 1997 bl.a. utarbetat en ny ekonomisk<br>styrmodell för skolan, vilken väntas vara i fullt<br>bruk under 1998. Syftet är att i högre grad kunna<br>följa det ekonomiska utfallet på varje enskild<br>aktivitet. Ett kvalitetutvecklingsprojekt inom<br>området har påbörjats.</p>
<p>Försvarshögskolan har inkommit med ett<br>förslag om framtida finansiering av Högre<br>totalförsvarsutbildning (f.d. Försvarshögskolans<br>verksamhetsområde). Skolan föreslår att en<br>avgiftsfinansiering införs. Det bör ske enligt i</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>huvudsak samma princip som redan tillämpas för<br>den högre militära chefsutbildningen, dvs.<br>genom beställningar och dialoger med berörda<br>myndigheter. Enligt förslaget skall regeringen, på<br>samma sätt som för närvarande tillämpas för den<br>internationella utbildningen inom PFF-området<br>m.m., styra de ekonomiska resurserna till<br>specifika områden.</p>
<p>Försvarshögskolan föreslår att resurser i minst<br>samma storleksordning som under anslaget<br>beräknats för verksamhetsgrenen Högre<br>chefsutbildning för totalförsvaret för budgetåret<br>1998 (ca 10 miljoner kronor) i regleringsbrev<br>överförs till beställande myndigheter. Detta<br>innebär att 75 procent av beloppet förs över till<br>Överstyrelsens för civil beredskap anslag och<br>resterande del till Försvarsmaktens anslag. Över-<br>styrelsen föreslås härvid att företräda alla civila<br>kunder inklusive riksdag, regering, näringsliv,<br>media m.fl. Försvarshögskolan förutsätter dock<br>att kursdeltagarna även fortsättningsvis kommer<br>att tas ut av skolan.</p>
<p>Regeringen förutsätts därutöver som tidigare, i<br>särskilda uppdrag finansiera speciella uppkomna<br>behov av utbildning eller annan verksamhet vid<br>Försvarshögskolan.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.10 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Högre chefsutbildning för<br>totalförsvaret</p></td><td>
<p>2211</p></td><td>
<p>-2 181</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Militär chefs- och<br>specialistutbildning</p></td><td>
<p>177 781</p></td><td>
<p>-175 559</p></td><td>
<p>2 222</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civil chefs- och<br>specialistutbildning</p></td><td>
<p>606</p></td><td>
<p>-606</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskning och utveckling</p></td><td>
<p>38 265</p></td><td>
<p>-41 730</p></td><td>
<p>-3 465</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>218 863</p></td><td>
<p>-220 076</p></td><td>
<p>-1 213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Högre chefsutbildning för<br>totalförsvaret</p></td><td>
<p>4 698</p></td><td>
<p>-3 898</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Militär chefs- och<br>specialistutbildning</p></td><td>
<p>194 987</p></td><td>
<p>-191 284</p></td><td>
<p>3703</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civil chefs- och<br>specialistutbildning</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskning och utveckling</p></td><td>
<p>33 180</p></td><td>
<p>-33 122</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>233 865</p></td><td>
<p>-229 304</p></td><td>
<p>4 561</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Högre chefsutbildning för<br>totalförsvaret</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>-12 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Militär chefs- och<br>specialistutbildning</p></td><td>
<p>197 500</p></td><td>
<p>-197 500</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civil chefs- och<br>specialistutbildning</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>-1250</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskning och utveckling</p></td><td>
<p>26 770</p></td><td>
<p>-26 770</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>237 520</p></td><td>
<p>-237 520</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Försvarshögkolan får disponera intäkterna av<br>den avgiftsbelagda verksamheten.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamheten under<br>budgetåret 1997 har genomförts med ett gott<br>resultat.</p>
<p>Regeringen bedömer att finansieringen av den<br>verksamhet som tidigare bedrivits vid den f.d.<br>Försvarshögskolan bör ske i enlighet med<br>Försvarshögskolans förslag. Förslaget har<br>utarbetats i samråd med de framtida uppdrags-<br>givarna. Genom den föreslagna konstruktionen<br>anser regeringen att, i enlighet med total-<br>försvarsbeslutet år 1996, utbildning i<br>säkerhetspolitik och totalförsvar av personal i<br>ledande befattningar inom totalförsvaret kan</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>genomföras så att en hög ambitionsnivå tillför-<br>säkras. Försvarsutskottet har i bet.<br>1996/97:FöUl Sveriges försvarspolitik mot<br>sekelskiftet - Försvarets högskolor s. 220<br>framhållit betydelsen av att den speciella inrikt-<br>ning och karaktär som kännetecknade dåvarande<br>Försvarshögskolan kunde bevaras. Regeringen<br>anser att förslaget även tillgodoser dessa krav. De<br>övervägande fördelarna med en avgifts-<br>finansiering är att kostnadsmedvetenhet,<br>styrning, inriktning av verksamheten samt<br>behovsprövning av densamma ökar och blir<br>tydligare.</p>
<p>Huvuddelen av verksamheten vid Försvars-<br>högskolan föreslås således även fortsättningsvis<br>bli finansierad genom avgifter. Dock skall, som<br>hittills, den militära och säkerhetspolitiska<br>forskningen samt det långsiktiga arbetet med att<br>bygga upp en forskningskompetens inom<br>skolans kärnområden finansieras med anslag.</p>
<p>Vad gäller ”akademiseringen” av den utbild-<br>ning som bedrivs vid Försvarshögskolan<br>bedömer regeringen denna utveckling som<br>angelägen för att skolan skall kunna leva upp till<br>sin roll inom totalförsvaret.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Regeringen bedömer att verksamhet och orga-<br>nisationsutveckling har skett i enlighet med den<br>av regeringen beslutade inriktningen. Det av<br>myndigheten utnyttjade systemet för resultat-<br>värdering fungerar men regeringen bedömer i<br>samförstånd med myndigheten att det behöver<br>utvecklas så att en bättre svarsfrekvens uppnås<br>vid utvärderingen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt<br>radioanstaltens budgetunderlag. Regeringen<br>bedömer att verksamheten kan fortsätta i<br>enlighet med inlämnat förslag för år 1999.</p>
<p>D3 Försvarets radioanstalt</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.11 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>424 072</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>4 279</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>428 667</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>428 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>434 640</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>438 749</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>441 505</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>D4 Försvarets forskningsanstalt</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.12 Anslagsutvecklingen I</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>123 811</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 422</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>137 343 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>129 352</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>131657</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>133 729</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 beloppet ingår 10 000 tkr för sanering efter explosivämnesverksamhet i Ursvik.</p>
<p>Försvarets radioanstalt är en central förvalt-<br>ningsmyndighet med uppgift att bedriva<br>signalspaning. Verksamheten bedrivs enligt den<br>inriktning som regeringen, Försvarsmakten och<br>övriga uppdragsgivare anger. Försvarets radio-<br>anstalt skall också utveckla teknisk materiel och<br>metoder som behövs för att bedriva denna verk-<br>samhet.</p>
<p>Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak<br>avgiftsfinansierad myndighet som enligt<br>totalförsvarsbeslutet 1996 skall, med beaktande<br>av krav på relevans och vetenskaplig kvalitet,<br>bedriva forskning och utredningsarbete för<br>totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och<br>internationell säkerhet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Det förändrade säkerhetspolitiska läget och den<br>minskade försvarsbudgeten har påverkat inrikt-<br>ningen av försvarsforskningen. Okade resurser<br>har avdelats till försvars- och säkerhetspolitiska<br>analyser samt forskning relaterad till elektronisk<br>krigföring. Analys och värdering av befintliga</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>förband har avslutats. Totalt sett har dock efter-<br>frågan ökat - villket synes naturligt mot<br>bakgrund av krav på framtida handlingsfrihet.<br>Den internationella utvecklingen vad avser<br>nukleära, biologiska och kemiska vapen (N-, B-,<br>och C-vapen) har resulterat i ökad efterfrågan på<br>och behov av analyser inom dessa områden. Det<br>säkerhetspolitiska läget och krav på industriell<br>strukturomvandling inklusive utveckling av dual-<br>use teknologi, ställer i förlängningen även ökat<br>krav på samverkan mellan civil och militär forsk-<br>ning såväl nationellt som internationellt.</p>
<p>Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet inom<br>uppdragsstyrd verksamhet</p>
<p>När det gäller den uppdragsstyrda delen av verk-<br>samheten (ca 560 miljoner kronor år 1997) så är<br>en väl fungerande dialog med uppdragsgivarna en<br>förutsättning för att uppnå kravet på relevans.<br>Försvarsmakten bedömer att kvaliteten på leve-<br>rerade tjänster är god. I kundundersökningen<br>som Försvarets forskningsanstalt gjorde år 1996<br>framhålls att Forskningsanstalten är en leve-<br>rantör med hög kompetens, kvalitet,<br>trovärdighet och objektivitet. Under år 1997 har<br>Forskningsanstalten arbetat fram ett åtgärds-<br>program där det framhålls att<br>Forskningsanstalten skall bli mer affärsmässig<br>vid kundkontakter och under projektgenom-<br>förandet. En förbättrad projektuppföljning skall<br>bidra till att projektverksamheten blir mer effek-<br>tiv. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta<br>att kvaliteten och relevansen är god inom detta<br>område.</p>
<p>Resultatinformation samt måluppfyllelse avseende<br>relevans och kvalitet för anslagsfmansierad verk-<br>samhet</p>
<p>Den anslagsfinansierade delen av verksamheten<br>fördelas på de två verksamhetsgrenarna Försvars-<br>och säkerhetspolitik (ca 40 miljoner kronor år<br>1997) samt Skydd mot N-, B- och C-stridsmedel<br>(ca 83 miljoner kronor år 1997).</p>
<p>När det gäller verksamhetsgrenen Försvars-<br>och säkerhetspolitik, där regeringen är mottagare<br>av forskningsresultaten, bedrivs ett 30-tal forsk-<br>ningsprojekt. Studier genomförs avseende<br>försvarets möjlighet till anpassning, den<br>breddade hotbilden, öststats studier, europeiska<br>säkerhetsstrukturer och internationella insatser.<br>En granskning av verksamhetsgrenen Försvars-<br>och säkerhetspolitik genomfördes på Forsk-<br>ningsanstaltens initiativ under år 1997 av en<br>internationell expertgrupp. Sammanfattningsvis</p>
<p>ansåg expertgruppen att forskning bedrivs med<br>hög kompetens och att man förenar mycket god<br>kundkontakt med ett vetenskapligt och obero-<br>ende arbetssätt. Regeringen bedömer mot<br>bakgrund av ovanstående att Försvarets forsk-<br>ningsanstalt lever upp till målsättningen om<br>relevans och kvalitet.</p>
<p>Inom verksamhetsgrenen Skydd mot N-, B-<br>och C-stridsmedel, där regeringen såväl som<br>myndigheterna inom totalförsvaret är mottagare<br>av forskningsresultaten, bedrivs verksamhet<br>inom såväl hotbildsanalys som skyddsforskning.<br>Under budgetåret 1995/96 granskades verksam-<br>hetsområden inom skydd mot B- och C-<br>stridsmedel av en internationell expertpanel.<br>Granskningen visade att den vetenskapliga<br>kompetensen och kvaliteten låg på en mycket<br>hög nivå men att kopplingen till kundernas<br>behov behövde förbättras. Under år 1997 har<br>åtgärder vidtagits för att minska antalet projekt<br>och därigenom minska tendensen till splittring i<br>små projekt med svag kundkoppling. Regeringen<br>bedömer att kvaliteten är god inom denna<br>verksamhetsgren men att brister avseende<br>relevansen kvarstår, trots de åtgärder som<br>vidtagits.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Försvarets forskningsanstalt har under året<br>vidtagit effektiviseringsåtgärder som enligt<br>myndighetens bedömning kommer att leda till<br>lägre timpriser under år 1998 motsvarande 25<br>miljoner kronor.</p>
<p>Försvarets forskningsanstalt kommer fr.o.m.<br>år 1999 att övergå till s.k. milstolpsfakturering.<br>Försvarets forskningsanstalts behov av rörelse-<br>kapital ökar därmed.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 6.13 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>558 682</p></td><td>
<p>-557 925</p></td><td>
<p>757</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>590 000</p></td><td>
<p>-587 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>545 000</p></td><td>
<p>-545 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Försvarets forskningsanstalt får disponera<br>intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att målen avseende relevans<br>och kvalitet i huvudsak har uppfyllts. Relevansen<br>när det gäller den avgiftsfinansierade verksam-<br>heten är dock relaterad till<br>funktionsmyndigheternas, främst Försvars-<br>maktens och Överstyrelsens för civil beredskap,<br>förmåga till återkoppling mellan myndigheternas<br>mål och beställd forskning samt deras kompe-<br>tens när det gäller forskningsbeställning.<br>Regeringen avser därför att begära in underlag<br>från berörda myndigheter och att se över denna<br>förmåga och kompetens.</p>
<p>Kvaliteten men även i viss mån relevansen har<br>granskats av återkommande internationella<br>expertpaneler för delar av Forskningsanstaltens<br>verksamhet. Regeringen anser att expert-<br>granskningen utgör ett viktigt underlag för<br>framtida bedömning av Forskningsanstaltens<br>måluppfyllelse.</p>
<p>När det gäller den anslagsfinansierade forsk-<br>ningsverksamheten inom NBC-området är målet<br>avseende kvalitet uppfyllt. Inför 1999 års säker-<br>hetspolitiska kontrollstation pågår inom<br>Regeringskansliet en översyn av den interna-<br>tionella utvecklingen när det gäller NBC-vapen.<br>Översynen skall behandla konsekvenser för<br>berörda myndigheter avseende kunskap, skydd<br>och beredskap samt forskningsbehov och<br>styrningen av forskning inom området.</p>
<h2>D5 Flygtekniska försöksanstalten</h2>
<p>Tabell 6.14 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>26 336</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 295</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>31 773</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>35 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>37 367</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>38 049</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>38 610</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak<br>avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att<br>främja flygtekniken i landet. Verksamheten leds<br>av en styrelse med fullt ansvar. Enligt total-<br>förvarsbeslutet 1996 har Flygtekniska<br>försöksanstalten till uppgift att främja utveck-<br>lingen av flygtekniken inom landet. Utöver detta<br>ställs i regleringsbrevet krav på att Flygtekniska</p>
<p>försöksanstalten skall bedriva forskning med<br>beaktande av krav på relevans och kvalitet samt<br>att bygga upp egen kompetens för att tillgodose<br>framtida behov.</p>
<p>Anslaget för år 1998 har ökat i enlighet med<br>1996 års totalförsvarsbeslut. Ökningen av ansla-<br>get gäller strategiska investeringar, framförallt en<br>kompressor och en ställbar dysa i syfte att färdig-<br>ställa och i viss mån vidareutveckla det tidigare<br>beslutade vindtunnelbygget T 1500.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Den internationella utvecklingen inom flyg-<br>teknikområdet kan på sikt innebära väsentliga<br>förändringar för svensk flygteknisk utveckling<br>och forskning. Forsknings- och teknologi-<br>programmen genomförs i samspel mellan<br>myndigheter, forskare och industri. Flygtekniska<br>försöksanstalten är aktiv vad gäller internationell<br>forskningssamverkan och deltar sedan flera år i<br>diskussioner mellan europeiska flygforsknings-<br>institut kring rollfördelning och struktur-<br>förändringar på europeisk nivå.</p>
<p>Måluppfyllelse avseende främjande av flygtekniken<br>inom landet</p>
<p>Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten<br>är koncentrerad på forskning och utveckling<br>inom flygteknikområdet och verksamheten<br>utformas genom uppdrag från främst svenska<br>men även utländska uppdragsgivare. Regeringen<br>bedömer att Flygtekniska försöksanstaltens<br>verksamhet därmed främjar utvecklingen av<br>flygtekniken inom landet.</p>
<p>Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet<br>Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten<br>är avgiftsfinansierad. Det är regeringens bedöm-<br>ning att uppdragsstyrningen leder till att<br>verksamheten blir relevant för uppdragsgivarna.<br>Under år 1997 har en grupp utländska experter<br>på Försöksanstaltens uppdrag gjort en obero-<br>ende utvärdering av forskningskvalitet och<br>inriktning inom verksamhetsgrenen Hållfasthet.<br>Utvärderingen visar att Försöksanstalten levere-<br>rar resultat av hög kvalitet. Verksamheten fick<br>högt betyg men expertgruppen ansåg att antalet<br>forskare var för få. Regeringen bedömer att<br>kvaliteten är god inom verksamhetsgrenen<br>hållfasthet.</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Måluppfyllelse avseende egen kompetens för<br>framtida behov samt relevans och kvalitet inom<br>denna verksamhet</p>
<p>Eftersom Flygtekniska försöksanstalten har<br>många olika kunder, finns det inte en enskild<br>beställare som kan ta ansvar för den långsiktiga<br>kompetensutvecklingen för hela verksamheten.<br>Uppbyggnad av kompetensen på lång sikt är<br>anslagsfinansierad. Av anslaget finansierar ca en<br>tredjedel kompetensuppbyggande internationell<br>verksamhet såsom EU-projekt och projekt<br>initierade inom samarbetsorganen Garteur och<br>Aerea och en tredjedel Flygtekniska försöks-<br>anstaltens interna strategiska utveckling.<br>Resterande tredjedel utgör lånefinansiering av<br>större investeringar inom främst vindtunnel-<br>området. Relevansen och kvaliteten när det gäller<br>den långsiktiga kompetensutvecklingen granskas<br>av ett internt tekniskt-vetenskapligt råd som<br>fördelar medel efter ansökningar. Regeringen<br>bedömer att anslaget ger Flygtekniska försöks-<br>anstalten möjlighet att bygga upp den långsiktiga<br>kompetensen. Regeringen bedömer att målen<br>avseende relevans och kvalitet uppfylls<br>godtagbart.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Sedan början av 1990-talet har Flygtekniska<br>försöksanstalten genomfört omfattande<br>rationaliseringar i verksamheten i kombination<br>med personalreduceringar. Under år 1997 har en<br>rad åtgärder, enligt Flygtekniska försöks-<br>anstalten, beräknats medföra en årlig<br>nettokostnadsbesparing om fyra till fem procent.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 6.15 Uppdragsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>116 431</p></td><td>
<p>-115 341</p></td><td>
<p>1 090</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>136 200</p></td><td>
<p>-135 000</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>139 000</p></td><td>
<p>139 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Resultaträkningen visar att intäkterna av<br>myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet har<br>ökat med nästan 30 procent. Resultatför-<br>bättringen inom den avgiftsfinansierade<br>verksamheten gäller främst verksamhetsgrenen<br>Aerodynamik, dvs. verksamhet knuten till<br>vindtunneln.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1999 övergår<br>ansvaret för riksmätplats för tryck enligt<br>förordningen (1989:527) om riksmätplatser till<br>Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB<br>(se vidare utgiftsområde 24).</p>
<p>Flygtekniska försöksanstalten får disponera<br>intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten.</p>
<p>Investeringsplan</p>
<p>Flygtekniska försöksanstaltens investerings-<br>volym ökade kraftigt under år 1997 varav hälften<br>avsåg vindtunnelsatsningar och hälften det s.k.<br>Simcenter, vilket finansieras enligt särskilt avtal<br>med Försvarsmakten.</p>
<p>Flygtekniska försöksanstaltens investerings-<br>plan för perioden 1999-2001 redovisas nedan</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 6.16 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Anskaffat</p>
<p>t.o.m. 1997</p></td><td>
<p>Prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Budget</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Ställbar dysa till T 1500</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kompressoranläggning</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Simuleringscenter</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>16,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övriga objekt</p></td><td>
<p>58,8</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa Investeringar</p></td><td>
<p>169,5</p></td><td>
<p>38,7</p></td><td>
<p>83,0</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>31,5</p></td><td>
<p>31,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Lån</p></td><td>
<p>169,5</p></td><td>
<p>38,7</p></td><td>
<p>83,0</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>31,5</p></td><td>
<p>31,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering</p></td><td>
<p>169,5</p></td><td>
<p>38,7</p></td><td>
<p>83,0</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>31,5</p></td><td>
<p>31,5</p></td></tr>
</table>
<p>81</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen bedömer att det övergripande målet<br>har uppfyllts och att resultatet av verksamheten<br>är gott. Regeringen bedömer att målen i regle-<br>ringsbrevet avseende relevans och kvalitet<br>uppfylls godtagbart. Målet att bygga upp egen<br>kompetens för att tillgodose framtida behov<br>möjliggörs genom det anslag myndigheten<br>erhåller men regeringen avser höja kravet när det<br>gäller myndighetens redovisning av anslaget.<br>Regeringen bedömer att målet avseende kvalitet<br>är uppfyllt för verksamhetsgrenen Hållfasthet.<br>Regeringen anser att expertgranskningar utgör<br>ett viktigt underlag för framtida bedömningar av<br>måluppfyllelsen.</p>
<p>D6 Stöd till frivilliga<br>försvarsorganisationer inom<br>totalförsvaret</p>
<p>Tabell 6.17 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>98 770</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>101 971</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>101 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>102 396</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>101 971</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>101 971</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>De frivilliga försvarsorganisationer som anges i<br>bilaga till förordningen (1994:524) om frivillig<br>försvarsverksamhet får bidrag för den del av<br>deras verksamhet som främjar totalförsvaret och<br>som omfattar ledning och administration,<br>försvarsupplysning och rekrytering.</p>
<p>Myndigheterna Försvarsmakten och Över-<br>styrelsen för civil beredskap disponerar och<br>fördelar beloppen för stöd till de frivilliga<br>försvarsorganisationerna. Bidragen ges i form av<br>statsbidrag. Överstyrelsen för civil beredskap och<br>Försvarsmakten skall från och med årsredo-<br>visningarna för år 1998 redovisa de frivilliga<br>försvarsorganisationernas verksamhet.</p>
<p>De frivilliga försvarsorganisationerna utgör<br>genom sitt starka engagemang och sin breda<br>kompetens inom skilda områden i samhället en<br>viktig resurs för landets försvar. Stödet skall även<br>fortsättningsvis lämnas till de frivilliga försvars-<br>organisationerna så att deras verksamhet främjar<br>försvarsviljan och ger försvarsverksamheten en<br>bred förankring.</p>
<p>Anslaget omfattar utgifter för stöd till den<br>verksamhet som anges i förordningen (1994:524)<br>om frivillig försvarsverksamhet.</p>
<p>Härutöver tilldelas de frivilliga försvarsorgani-<br>sationerna för sin utbildningsverksamhet belopp<br>från anslagen Al Förbandsverksamhet och<br>beredskap m.m., B3 Funktionen<br>Befolkningsskydd och räddningstjänst samt B6<br>Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Arbets-<br>marknadsstyrelsen tilldelas belopp under anslaget<br>B3 Funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst.</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Förkortningar</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>Förkortningar och benämningar</h2>
<p>Följande förkortningar och benämningar av internationella truppinsatser, övningar och samarbets-<br>organ samt militära vapensystem m.m. används i Försvarsdepartementets del av Budgetproposition för<br>år 1999.</p>
<p>Principer för förkortningar:</p>
<p>Om förkortningen uttalas bokstav för bokstav används versaler (PFF, MTS). Det samma gäller för<br>förkortningar som uttalas som ett ord och som har en eller två stavelser (PLIS).</p>
<p>I de fall förkortningen uttalas som ett ord och har tre eller fler stavelser används versal begynnelse-<br>bokstav (Minurso, Aerea). Under förutsättning att förkortningen är allmänt känd kan denna princip<br>även användas för förkortningar med två stavelser och som uttalas som ett ord (Nato).</p>
<p>Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde är förkortningarna på internationella övningar<br>och insatser samt vapensystem att betrakta som allmänt kända. Därför skrivs sådana förkortningar<br>med versal begynnelsebokstav även om de endast har två stavelser (Arthur, Baltbat).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell Bl.2 Förkortningar och benämningar 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förkortningar och benämningar</p></td><td>
<p>Förklaring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aerea</p></td><td>
<p>"Association of European Research Establishments in Aeronautics". Forum för samverkan mellan europeiska<br>forskningsinstitut med målsättning att stärka teknologibasen för den europeiska flygindustrin.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AJS 37</p></td><td>
<p>Attack-, jakt- och spaningsflygplan 37 Viggen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AJS-modifiering</p></td><td>
<p>Modifiering av attack- och jaktflygplan 37 Viggen till attack-, jakt- och spaningsflygplan.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Amraam</p></td><td>
<p>"Advanced Medium Range Air-to-Air Missile”. Radarjaktrobot med medellång räckvidd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arte 740</p></td><td>
<p>Bepansrad fordonsmonterad spanings- och eldledningsradar för kustförsvarsförbanden.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arthur</p></td><td>
<p>Artil lerilokaliseri ngsradar för fördelningsförbanden.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltbat</p></td><td>
<p>”Baltic Battalion”. En sambaltisk fredsbevarande bataljon för internationella insatser. Verksamheten stöds av<br>Sverige.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltdefcol</p></td><td>
<p>”Baltic Defence College”. En sambaltisk försvarshögskola som kommer att ta emot sina första studenter<br>hösten 1999. Verksamheten stöds av Sverige.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baltron</p></td><td>
<p>"Baltic Naval Squadron”. En sambaltisk marin styrka i första hand bestående av förband med minröjnings-<br>förmåga. Verksamheten stöds av Sverige.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bamse</p></td><td>
<p>Allväders luftvärnsrobotsystem med medellång räckvidd.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bonus</p></td><td>
<p>Måldetekterande artillerigranat som ger möjlighet att med indirekt eld bekämpa stridsfordon på långa<br>avstånd.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cimic</p></td><td>
<p>Civil och militär samverkan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cooperative Banners</p></td><td>
<p>Internationell militär övning med svenskt deltagande inom ramen för Partnerskap för fred.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Elvira</p></td><td>
<p>"Effektiv ledning från vision till realitet". Tekniskt ledningssystem för det civila försvaret.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F10</p></td><td>
<p>Skånska flygflottiljen i Ängelholm.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F 15</p></td><td>
<p>Hälsinge flygflottilj i Söderhamn.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F7</p></td><td>
<p>Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FMS</p></td><td>
<p>"Full Mission Simulator”. Simulatorutrustning till JAS 39 Gripensystemet för flygutbildning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSR-890</p></td><td>
<p>Flygburet spaningsradarsystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Garteur</p></td><td>
<p>"Group för Aeronauticai Research and Technology in Europé”. Forum för samarbete på regeringsnivå mellan<br>Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige med målsättning att stärka<br>samarbetet inom flygteknisk forskning.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IG JAS</p></td><td>
<p>"Industrigruppen JAS”. Samarbetsgrupp för produktionen av JAS 39 Gripen bestående av ett flertal svenska<br>industrier.</p></td></tr>
</table>
<p>85</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>IR-jaktrobot</p></td><td>
<p>Värmesökande jaktrobot</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ITSEC</p></td><td>
<p>Internationell standard för evaluering och ackreditering av produkter och system inom informationsteknologin.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>J35</p></td><td>
<p>Jaktflygplan 35 Draken.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JA 37</p></td><td>
<p>Jakt- och attackflygplan 37 Viggen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JAS 39</p></td><td>
<p>Jakt-, attack- och spaningsflygplan 39 Gripen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JAS 39B</p></td><td>
<p>Jakt-, attack- och spaningsflygplan 39 Gripen, tvåsitsig version.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Matak</p></td><td>
<p>Marinens ledningssystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minurso</p></td><td>
<p>Fredsbevarande FN-insats (minröjning) till stöd för genomförandet av folkomröstning i Västsahara.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MMT</p></td><td>
<p>"Multi Mission Simulator". Simulatorutrustning till JAS 39 Gripensystemet för utbildning på flygdivisionsnivå.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MTS</p></td><td>
<p>Marinens telesystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NBC-beredskap</p></td><td>
<p>Beredskap för försvar mot anfall med nukleära, biologiska och kemiska vapen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NBC-vapen</p></td><td>
<p>Nukleära, biologiska och kemiska vapen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PFF</p></td><td>
<p>”Partnerskap för fred”. Forum för samarbete mellan Nato-medlemmar och vissa icke Nato-medlemmar.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PLIS</p></td><td>
<p>Totalförsvarets pliktverks informationssystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Projekt Q</p></td><td>
<p>Kvalitetsprojekt inom Försvarsmakten.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>RBS 90</p></td><td>
<p>Luftvärnsrobotsystem med mörkerkapacitet.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Robot 99</p></td><td>
<p>Radarjaktrobot 99.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S102B</p></td><td>
<p>Signalspaningsflygplan Gulfstream.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sam-Marin 97 (Nordvart)</p></td><td>
<p>Marin övning med deltagande av delar av de operativa rörliga marina stridskrafterna samt vissa arméförband.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SFOR</p></td><td>
<p>"Stabilization Force”. Natoledd multinationell fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Shirbrig</p></td><td>
<p>"Multinational United Nations Stand-by Forces High Readiness Brigade”. Internationell snabbinsatsstyrka som<br>är under uppbyggnad.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sirius</p></td><td>
<p>Tilltänkt resursledningssystem för Försvarsmakten (regeringen avbröt utvecklingen och anskaffningen av Sirius<br>den 20 november 1997).</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SK 60</p></td><td>
<p>Skolflygplan 60.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Swerap</p></td><td>
<p>"Swedish rapid reaction force”. Den svenska snabbinsatsstyrkan för internationella truppinsatser.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Taras</p></td><td>
<p>Taktiskt radiosystem för flygstridskrafterna.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Todakom</p></td><td>
<p>Totalförsvarets datakommunikationssystem.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TP 84</p></td><td>
<p>Transportflygplan Hercules.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TP85</p></td><td>
<p>Signalspaningsflygplan Caravelle.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Unpredep</p></td><td>
<p>"United Nations Preventive Deployment Force". FN:S preventiva mission i f.d. jugoslaviska republiken<br>Makedonien.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VEU</p></td><td>
<p>Den västeuropeiska unionen. Sverige deltar som observatör.</p></td></tr>
</table>
<p>86</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Beskrivning av<br>objektsramar</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>Beskrivning av objektsramar</h2>
<p>Som ett resultat av utvecklingsarbetet inom<br>Försvarsdepartementet har regeringen beslutat<br>att s.k. objektsramar skall införas för större<br>materielinvesteringar.</p>
<p>En objektsram innebär inte en anslags-<br>tilldelning utan är ett sätt att styra och följa upp<br>större materielinvesteringar. En objektsram skall<br>bestå av ett väldefinierat materielinnehåll, en<br>ekonomisk ram samt en tidsplan. Dessa tre<br>kompenenter skall tillsammans utgöra ramen.</p>
<p>Objektsramarna skall årligen redovisas av<br>Försvarsmakten till regeringen.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för 1998<br>beslutat vilka befintliga materielprojekt som skall<br>styras med objektsramar. Redan tidigare<br>beslutades att anskaffningen av materiel till JAS<br>39 Gripen skall styras med objektsramar.</p>
<p>Nedan lämnas en övergripande redogörelse<br>för de aktuella materielprojekten.</p>
<p>JAS 39 Gripen</p>
<p>JAS 39 Gripen kommer att omfatta totalt 12<br>divisioner och skall på sikt ersätta Viggen-<br>systemet. JAS 39 Gripen-systemet bygger på att<br>ett flygplan har förmågan att lösa jakt-, attack-<br>och spaningsuppgifter.</p>
<p>Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år 1997<br>t.o.m. år 2006. Ramen omfattar leveranser av<br>totalt 174 flygplan (varav 28 tvåsitsiga) samt<br>tillhörande stödutrustning, beväpning, anpass-<br>ningsprogram, utbildningsanläggningar m.m.</p>
<p>Måldetekterande artillerigranat (Bonus)</p>
<p>Granaten är en måldetekterande substridsdels-<br>granat för artilleriet. Den ger möjlighet att med<br>indirekt eld bekämpa stridfordon på långa<br>avstånd och kompletterar därmed det<br>direktriktade pansarbekämpande systemet.<br>Granaten kommer att fördelas till fördelnings-<br>och brigadhaubitsbataljonerna med haubits 77A<br>och B. Utvecklingen sker gemensamt med<br>Frankrike.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1994 t.o.m. år 2006. Regeringen har tidigare<br>beslutat om utveckling av måldetekterande<br>substridsdelsammunition samt utveckling av<br>måldetekterande substridsdelsgranat för artille-</p>
<p>riet. Därutöver ingår serieförberedelser och<br>anskaffning.</p>
<p>Luftvärnsrobotsystem 23 (Bamse)</p>
<p>Robotsystem 23 (Bamse) är ett allväders luft-<br>värnsrobotsystem med medellång räckvidd.<br>Systemet skall bl.a. utnyttjas för skydd av flyg-<br>baser, befolkningscentra och för understöd av<br>markstridskrafterna. Systemet skall ingå i luft-<br>vämsbataljoner RBS 23 med utnyttjande i hela<br>landet. Spaningsradarn i systemet kan även<br>komma att ingå i luftvärnsrobotsystem 77 Hawk.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år</p>
<p>1993 t.o.m. år 2008 och innefattar utveckling av<br>luftvärnsrobotsystem 23 inklusive höjdmätande<br>spaningsradar. Därutöver ingår serieförberedelser<br>och anskaffning.</p>
<p>Stridsvagn 121/122</p>
<p>Systemet innehåller stridsvagn 121, stridsvagn<br>122, bärgningsvagn, minbrytningsutrustning<br>samt systemmateriel (bl.a. reservdelar, doku-<br>mentation, ammunition,</p>
<p>utbildningsanordningar).</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år</p>
<p>1994 t.o.m. år 2008. Regeringen har tidigare<br>beslutat om anskaffning av stridsvagn 121 och<br>stridsvagn 122 samt anskaffning av visst<br>systemmateriel. Därutöver ingår ytterligare<br>anskaffning av systemmateriel, anskaffning av<br>bärgningsbandvagn samt utveckling och anskaff-<br>ning av minbrytningssystem.</p>
<p>Stridsfordon 90</p>
<p>Stridsfordon 90 är ett fordonssystem med lätta<br>stridsfordon grundat på i huvudsak gemensamma<br>komponenter med undantag av beväpning och<br>specialutrustning.</p>
<p>Stridsfordon 90-systemet består av strids-<br>fordon 90 med 40 mm automatkanon,<br>luftvärnskanonvagn 90 med 40 mm automat-<br>kanon, stridsledningspansarbandvagn 90,<br>eldledningspansar-bandvagn 90 och bärgnings-<br>pansarbandvagn 90. Därutöver omfattar<br>materielsystemet bl.a. ammunition, dokumen-<br>tation, reservmateriel och utbildnings materiel.<br>Systemet skall tillföras norrlandsbrigader, meka-</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>niserade brigader innehållande stridsvagn 122<br>samt Livgardesinfanteribrigaden (IB 1).</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1985 t.o.m. år 2004. Regeringen har tidigare<br>beslutat om utveckling och anskaffning av<br>stridsfordon 90-systemet.</p>
<p>Korvett typ Visby</p>
<p>Ett stort antal ytstridsfartyg av olika typer utgår<br>ur krigsorganisationen under 1990-talet och i<br>början av 2000-talet och skall delvis ersättas med<br>korvett typ Visby. Fartygen skall bl.a. kunna lösa<br>huvuduppgifterna ubåtsjakt, minjakt, luft- och<br>ytmålsbekämpning och skall förberedas för att<br>utrustas med bl.a. raketsystem, robotsystem 15,<br>torped 46, luftvärnsrobotsystem och under-<br>vattensmotmedel.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1995 t.o.m. år 2009. Regeringen har tidigare<br>beslutat om studier, projektering och<br>anskaffning av fyra fartyg. Därutöver ingår<br>anskaffning av ytterligare sex fartyg,<br>ledningssystem, referensanläggning, motmedel,<br>övrigt vapenmateriel, bas- och underhållssystem<br>och reservdelar.</p>
<p>Torpeder</p>
<p>Objektsramen innehåller både lätt och tung<br>torped. Samarbete pågår med Danmark för att<br>utveckla en ny lätt torped 46. Avsikten är att<br>bestycka ubåtarna och ytstridsfartygen med<br>torped 46 för ubåtsjakt. Torped 62 (tung)<br>kommer att utgöra huvudbeväpning för ubåt typ<br>Västergötland och Gotland samt planeras även<br>ingå i projekt Viking.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1994 t.o.m. år 2008. Regeringen har tidigare<br>beslutat om en första etapp av utveckling och<br>anskaffning av torped 62. Därutöver ingår<br>anskaffning av bärgningsutrustning, utveckling<br>och anskaffning av torped 46, ytterligare<br>anskaffning av torped 62 samt anskaffning av<br>batterier.</p>
<p>Spanings- och eldledningsradar för<br>kustförsvarsförbanden (Arte 740)</p>
<p>Inom kustförsvarsförbanden föreligger behov av<br>förmåga till ytspaning, spaning och invisning</p>
<p>mot luftmål samt att ersätta äldre mätstationer<br>för sjömålseldledning. Studier har visat att det är<br>tekniskt möjligt att tillverka en typ av radar som<br>tillgodoser kraven på såväl spaning och invisning<br>mot luftmål som ytspaning och eldledning mot<br>sjömål. Arte 740 är en bepansrad fordons-<br>monterad radarstation. Arte 740 skall organiseras<br>i brigader, regementen och bataljoner och skall<br>kunna utnyttjas i hela landet samt i interna-<br>tionella operationer. Utveckling av radarn<br>kommer även att samordnas med den utveckling<br>som sker för spanings- och eldledningsradarn till<br>korvett typ Visby.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1996 t.o.m. år 2005. Studiefasen har genomförts.<br>Därutöver ingår utveckling, serieförberedelser<br>och serieanskaffning. Anskaffningen omfattar<br>tolv serieradarstationer, inklusive fordon, samt<br>förserieexemplar och referensanläggning.</p>
<p>Flygburet radarsystem (FSR 890)</p>
<p>FSR 890 är ett flygburet radarspaningssystem<br>som skall utgöra en integrerad del av luft- och<br>sjöbevakningen i fred, kris och krig. Systemet<br>medför förbättrad låghöjdstäckning, förbättrade<br>möjligheter att upptäcka små mål och medger en<br>flexiblare taktisk förmåga för vårt stridslednings-<br>system. FSR 890 krigsorganiseras i två<br>radarflyggrupper år 2000 och år 2001.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1985 t.o.m. år 2000. Fyra system, inkluderande<br>radar och bärarflygplan, levererades till<br>Försvarsmakten under år 1997 och resterande två<br>skall levereras åren 1998 och 1999. Kvarvarande<br>verksamhet åren därefter omfattar i huvudsak<br>fortsatt uppbyggnad av underhållssystem samt<br>integration av taktiskt radiosystem,Taras.</p>
<p>Stridsledningscentraler (StriC)</p>
<p>Systemet skall ersätta huvuddelen av nuvarande<br>stridslednings- och luftbevakningssystem, Stril<br>60. Systemet skall förse totalförsvaret med luft-<br>lägesbild som underlag till bl.a. flygvarning av<br>civilbefolkningen. Stridsledning av JAS 39 samt<br>mottagning av radarinformation från FSR 890<br>genomförs i StriC. StriC skall utbyta färd-<br>planinformation med civil flygtrafikledning samt<br>samordna flygrörelser.</p>
<p>Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år<br>1995 t.o.m. år 2001. Regeringen har tidigare</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>beslutat om utvecklingen av</p>
<p>stridsledningcentraler. Därutöver ingår anskaff-<br>ning av krigsanläggningar samt anläggning för<br>utbildning och utprovning.</p>
<p>IT-anskaffning</p>
<p>En modern förvaltning kräver ett IT-stöd som<br>möjliggör en säker och effektiv planering,<br>uppföljning och kontroll av verksamheten.<br>Användning av IT utgör vidare en avgörande<br>förutsättning för en modern försvarsmakts verk-<br>samhet. Med det särskilda behov av snabba<br>beslutsgångar som föreligger, fordras ett datori-<br>serat stöd för bl.a. ledning. Samtidigt innebär<br>Försvarsmaktens uppgift att försvara vårt land<br>särskilda krav när det gäller driftsäkerheten och<br>integriteten i IT-systemen. Åtgärder måste<br>därför fortlöpande vidtas för att eliminera risken<br>för obehörig åtkomst av Försvarsmaktens IT-<br>system.</p>
<p>Utveckling och anskaffning av stora IT-<br>system har dock erfarenhetsmässigt visat sig<br>kunna ge upphov till betydande problem beträf-<br>fande tid, kostnad och kvalitet. Orsakerna härtill<br>är bl.a. att projekten ofta varit uppgiftsmässigt<br>alltför stora i kombination med för snäva tids-<br>planer. Detta har inneburit att projekten blivit<br>kostnadsdrivande. Ett exempel är resurslednings-<br>systemet Sirius, som regeringen avbröt den 20<br>november 1997.</p>
<p>Regeringen har bedömt att det är av stor vikt<br>att en bättre överblick och styrning erhålls<br>beträffande kostnaderna för utveckling,<br>anskaffning samt vidmakthållande av olika typer<br>av IT-system. Regeringens avsikt är därför att<br>införa en objektsram för IT-systemen. I ett rege-<br>ringsbeslut den 18 december 1997 uppdrogs åt<br>Försvarsmakten att inkomma med förslag på<br>vilka system som skall inrymmas i objektsramen.<br>Den 16 februari 1998 redovisade Försvarsmakten<br>uppdraget. Förslaget kompletterades därefter av<br>Försvarsmakten i budgetunderlaget för år 1999.1<br>ramen hade då även drift och underhåll av olika<br>system inkluderats. Mot bakgrund av de föränd-<br>ringar som Försvarsmakten bl.a. anmält för den<br>övergripande planen för ledningssystemutveck-<br>lingen, kommer förslaget att revideras ytterligare<br>under hösten 1998.</p>
<p>Den objektsram som regeringen avser att<br>införa kommer att bestå dels av kostnader för<br>utveckling och anskaffning, dels av vidmakt-<br>hållandekostnader för olika system under<br>perioden 1999 till 2001. I regleringsbrevet för år<br>1999 kommer innehållet i ramen att preciseras.</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>JAS 39 Gripen</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<h2>Bakgrund</h2>
<p>I enlighet med riksdagens beslut år 1982 om<br>riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS<br>39 Gripensystemet skall regeringen årligen redo-<br>visa läget inom projektet för riksdagen<br>(prop. 1981/82:102, bil. 2, bet. 1981/82:FöU18,<br>rskr. 1981/82:374).</p>
<p>Riksdagen beslutade år 1996 att ramstyrningen<br>av JAS 39 Gripenprojektet skulle bibehållas<br>genom en särskild investeringsram, den s.k. JAS-<br>ramen. Vidare omdefinierade riksdagen JAS-<br>ramens innehåll, tidsomfång och ekonomi.<br>Avslutad verksamhet, såsom utvecklingsarbete<br>samt leverans av delserie 1, utgår ur JAS-ramen<br>fr.o.m år 1997 (prop. 1996/97:4,<br>bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:109). Den från<br>den 1 januari 1997 omdefinierade JAS-ramen<br>inkluderar anskaffning av flygplan, utrustning<br>m.m. till delserie 2 och delserie 3, Försvarets<br>Materielverks interna kostnader och medel för<br>förskott till industrin samt ränta på Försvarets<br>materielverks rörelsekapital.</p>
<p>Nedan redovisas den verksamhet som är<br>avslutad och den materiel som har slutlevererats<br>t.o.m. år 1996.</p>
<p>Den årliga redovisningen av utvecklingen<br>inom JAS 39 Gripenprojektet gjordes senast i<br>regeringens skrivelse 1997/98:4 Totalförsvar i<br>förnyelse. Regeringen kommer även i fortsätt-<br>ningen att varje år i anslutning till<br>budgetpropositionen skriftligen informera<br>riksdagen om utvecklingen av JAS 39<br>Gripensystemet. Därutöver genomförs särskilda<br>redovisningar för riksdagens försvarsutskott.</p>
<p>Vid en eventuell export av JAS 39 Gripen<br>kommer regeringen att informera riksdagen om<br>eventuell påverkan på leveransplanen till För-<br>svarsmakten.</p>
<h2>Projektredovisning</h2>
<p>Försvarets materielverks samlade bedömning är<br>att de tekniska kraven på egenskaper och<br>prestanda enligt projektspecifikationen i allt<br>väsentligt har uppfyllts.</p>
<p>Försvarsmaktens samlade uppfattning är att<br>JAS 39 Gripensystemet fortsätter att utvecklas<br>enligt den planerade inriktningen. Erfarenheterna<br>hittills visar att systemet kommer att uppfylla<br>ställda krav och förväntningar. Programmet som</p>
<p>helhet bedöms av Försvarsmakten ha uppnått en<br>god ekonomisk och teknisk säkerhet.</p>
<p>Regeringen delar myndigheternas bedöm-<br>ningar.</p>
<p>Den första JAS 39 Gripendivisionen krigs-<br>organiserades efter genomförd</p>
<p>krigsförbandsövning i oktober 1997. Den andra<br>JAS 39 Gripendivisionen planeras att vara krigs-<br>organiserad i december 1998. Från och med år<br>1999 finns därmed två utbildade JAS 39 Gripen-<br>divisioner operativa vid F 7 Såtenäs. Omskolning<br>av den tredje JAS 39 Gripendivisionen planeras<br>att kunna starta i oktober 1999 vid F 10<br>Ängelholm. Vid årsskiftet 2002/2003 beräknas<br>åtta JAS 39 Gripendivisioner vara omskolade.</p>
<p>Under första halvåret 1997 blev flygtids-<br>produktionen vid F 7 Såtenäs något mindre än<br>planerat beroende på en ogynnsam vädersitua-<br>tion och högt felutfall i kombination med ett<br>alltför känsligt övervakningssystem som ger ett<br>stort antal falska varningar och felindikeringar.<br>Från och med andra halvåret 1997 har dock flyg-<br>tidsproduktionen varit den förväntade.</p>
<p>Erfarenheterna från flygverksamheten vid F 7<br>Såtenäs är positiva. Enligt Försvarsmakten<br>upplever flygförama JAS 39 Gripen som<br>lättfluget i en bekväm och föraranpassad miljö.<br>Flygegenskaper, prestanda och styrsystem är väl<br>utvecklade. Erfarenheterna visar även att det är<br>fullt genomförbart för en och samma flygförare<br>att utöva alla tre rollerna - jakt, attack och<br>spaning - med JAS 39 Gripen.</p>
<p>Leveranserna av serieflygplan från industrin<br>följer den överenskomma leveransplanen. Fram<br>t.o.m. augusti 1998 har totalt 54 JÄS 39 A och<br>två tvåsitsiga JAS 39 B levererats till Försvars-<br>makten. Delserie 1 (omfattande 30 flygplan)<br>slutlevererades i december 1996. Delserie 2 (110<br>flygplan) beräknas vara slutlevererad under första<br>kvartalet år 2003 och serieleveranser av delserie 3<br>(64 flygplan) planeras starta andra kvartalet år<br>2003 och beräknas vara slutlevererade under<br>slutet av år 2006.</p>
<p>Arbetet med den tvåsitsiga versionen,<br>JAS 39B, följer uppgjorda planer. Flygut-<br>provningen har under året avslutats och<br>flygplanet motsvarar ställda krav.</p>
<p>Regeringen beslutade den 19 juni 1997 att,<br>inom en kostnadsram om 27 913 miljoner<br>kronor i prisläge 1997, utveckla och anskaffa<br>flygplan, stödutrustning m.m. för ytterligare fyra<br>divisioner JAS 39 Gripen. I beslutet anges även<br>att speciella anpassningsprogram inom områdena<br>flygprestanda, avionik, sensorer och framtida</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<p>vapen skall genomföras. Regeringens syfte med<br>anpassningsprogrammen är att JAS 39 Gripen-<br>systemet successivt skall upprätthålla förmågan<br>att kunna anpassas till förändrade hotbilder, nya<br>uppgifter och tillvarata ny teknikutveckling<br>under dess minst trettioåriga operativa<br>tjänstgöring. Programmen skall genomföras som<br>internationella projekt där Sverige betalar delar av<br>den totala utvecklingen. Ett antal projekt har nu<br>påbörjats inom de angivna områdena. Rege-<br>ringen bemyndigade den 11 december 1997<br>Försvarsmakten att ingå ett samarbetsavtal med<br>Tyskland, Italien, Grekland, Norge och Kanada<br>omfattande deltagande i ett internationellt<br>samarbetsprojekt avseende IR-jaktrobot.</p>
<p>Det gemensamma programmet för vidare-<br>utveckling av delserie 1, 2 och 3 och</p>
<p>utvecklingsarbetet för enbart delserie 3 löper väl.<br>Åtgärderna införs successivt i serieproduktion av<br>flygplanen eller där Försvarsmakten så beslutar<br>som modifieringar i redan levererade flygplan.</p>
<p>Regeringen beslutade den 29 maj 1997 om<br>anskaffning av ett nytt hjälpkraftsystem p g a att<br>nuvarande hjälpmotor avger buller som över-<br>skrider de bullernivåer som tillåts enligt<br>miljölagstiftningen. Denna anskaffning ingår i<br>programmet för vidareutveckling. Anskaffningen<br>finansieras med reserver inom JAS-ramen.</p>
<p>Den första av två beställda FMS (Full Mission<br>Simulator) är nu i operativ drift vid F7 Gripen-<br>centrum. Den andra beräknas bli levererad under<br>år 1999. Fem simulatorer för utbildning på flyg-<br>divisionsnivå (MMT, Multi Mission Trainer) är<br>beställda varav en är levererad till F7 Såtenäs.<br>Simulatorprojektet är ungefär ett år försenat.<br>Flygutbildningen vid F7 Såtenäs bedöms dock<br>kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Införande och anskaffning av beställd radar-<br>jaktrobot (Amraam) pågår. Roboten har under<br>införandefasen vissa begränsningar men kommer<br>att vara fullt operativ från år 2001.</p>
<p>JAS 39 Gripen har under år 1997 demon-<br>strerats vid mässor och utställningar i Tjeckien,<br>Ungern och Polen. Dessutom har evaluerings-<br>flygningar genomförts i Österrike. Under denna<br>evaluering flögs Gripen av österrikiska piloter.<br>Därutöver har ett antal demonstrations- och<br>evalueringsflygningar genomförts i Sverige. Saab<br>AB har varit ansvarigt för planering och genom-<br>förande. Försvarsmakten har bistått Saab AB<br>med bl.a. uppvisningsförare och utlåning av flyg-<br>plan. Exportstödsverksamheten har medfört att<br>mindre förseningar skett i den taktiska utprov-<br>ningsverksamheten.</p>
<h2>Avslutad verksamhet</h2>
<p>Som ovan nämnts omdefinierades JAS-ramen<br>per den 1 januari 1997. Avslutad verksamhet,<br>såsom utvecklingsarbete samt leverans av<br>flygplan i delserie 1 har utgått ur ramen. I<br>december 1997 slutreglerades grundavtalet från<br>år 1982 avseende utveckling och tillverkning av<br>delserie 1 mellan Försvarets materielverk och IG<br>JAS (Industri-gruppen JAS 39).</p>
<p>Den verksamhet som har avslutats och den<br>materiel som slutlevererats till Försvarsmakten<br>t.o.m. år 1996 omfattar följande</p>
<p>Tabell B2.1 Avslutad verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor i löpande priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avslutad verksamhet</p></td><td>
<p>Kostnad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingsarbete delserie 1</p></td><td>
<p>12 004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delserie 1 (30 flygplan)</p></td><td>
<p>5157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vapensystem, integration och<br>anskaffning</p></td><td>
<p>3 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrig materielanknuten<br>verksamhet</p></td><td>
<p>2 417</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>22 997</p></td></tr>
</table>
<p>I grundavtalet från år 1982 fastställdes en huvud-<br>tidsplan som angav tidpunkter för provflygning,<br>slutförande av utvecklingsarbete, leverans av<br>serieflygplan m. m. I förhållande till 1982 års<br>huvudtidsplan har utvecklingsarbetet för grund-<br>flygplanet försenats med cirka fyra år.</p>
<p>Kostnadsökningen beror på behov av tekniska<br>förändringar. Regeringen betraktar föränd-<br>ringarna som nödvändiga för att successivt<br>kunna tillvarata teknikutvecklingen. Kostnads-<br>ökningarna har hanterats med avdelade reserver<br>och genom omplaneringar inom ramen.</p>
<p>Vapeninnehållet har vid ett flertal tillfällen<br>omdefinierats till både typ och antal. Ekono-<br>miska restriktioner, ändrade hotbilder och nya<br>tekniska förutsättningar har lett till ompröv-<br>ningarna.</p>
<p>Följande vapensystem har anskaffats inom<br>ramen för den avslutade verksamheten:</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell B2.2 Anskaffade vapenssystem 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor i löpande priser</p>
<p>Åtgärd</p></td><td>
<p>Vapentyp</p></td><td>
<p>Kostnad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Integration och</p>
<p>anpassningsåtgärderför att<br>tillvarata vapen-</p></td><td>
<p>Attackrobotsystem</p>
<p>RB 75 Maverick</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arvet från flygplanssystem</p>
<p>37 Viggen</p></td><td>
<p>IR jaktrobotsystem<br>RB 24 J</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Attackraketsystem</p>
<p>ARAK 70 B</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anskaffning och modifiering</p></td><td>
<p>IR jaktrobotsystem<br>RB 74 Sidewinder</p></td><td>
<p>196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utveckling och serieanskaffning</p></td><td>
<p>Sjömålsrobot-<br>system RB 15</p></td><td>
<p>1 398</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utveckling och serieanskaffning</p></td><td>
<p>Bombkapsel M90<br>DWS39</p></td><td>
<p>1 487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anskaffning</p></td><td>
<p>Övningsammuni-<br>tion till<br>automatkanon M70</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studier, förprojektering</p></td><td>
<p>Attackvapen tung<br>bromsad bomb TBB<br>(regeringen avbröt<br>projektet 1988-03-<br>29)</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studier, förprojektering</p></td><td>
<p>Tungt styrt<br>attackvapen TSA.<br>(TSA utgick ur JAS-<br>ramen i samband<br>med 1992 års<br>omdefinition)</p></td><td>
<p>188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td></td><td>
<p>3419</p></td></tr>
</table>
<p>I övrig materielanknuten verksamhet ingår<br>bl.a. kostnader för typserviceverksamhet. Från<br>och med 1997 års definition av JAS-ramen ingår<br>dessa inte längre i investeringsramen.</p>
<p>Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att<br>den verksamhet som nu avslutats och den mate-<br>riel som slutlevererats till Försvarsmakten har<br>följt de riktlinjer för utveckling och anskaffning<br>av JAS 39 Gripensystemet som riksdagen lagt<br>fast. Regeringen anser därmed att denna del av<br>JAS 39 Gripensystemets anskaffning är avslutad<br>och avser därför inte att i de årliga redovisning-<br>arna fortsättningsvis kommentera denna<br>verksamhet.</p>
<h2>Ekonomi</h2>
<p>Försvarsmakten redovisar för budgetåret 1997<br>avseende program 10 JAS 39 Gripen-förband<br>följande anslagsbelastning:</p>
<p>Regeringen anser att riksdagens målsättning och<br>inriktning, enligt definitionen i 1992 års JAS-<br>ram, för vapenanskaffning till JAS 39 Gripen har<br>uppnåtts.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell B2.3 Anslagsbelastning program 10 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Belopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslagsavräkning avseende leveranser från FMV</p></td><td>
<p>3 897</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslagsavräkning förbandsverksamhet</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3919</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen har den 26 juni 1997 beslutat om hur<br>Försvarsmakten årligen skall redovisa genomförd<br>verksamhet inom JAS-ramen. Regeringen avser<br>att i de årliga redovisningarna till riksdagen redo-<br>visa JAS-ramens utveckling i olika prislägen och<br>hittills utbetalade medel i löpande priser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell B2.4 Utbetalda anslagsmedel t.o.m. 1997 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor i löpande priser</p>
<p>År/prisläge</p></td><td>
<p>JAS-ramens<br>planeringsram</p></td><td>
<p>Belopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>76 396</p></td><td>
<p>11 505</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>78 998</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>97</p>
<p>Internationellt bistånd</p>
<p>Riletdnoen IQQR/VQ I rnml Mr I l/n7_/4</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Internationellt bistånd</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...............................................................7</p>
<p>2.1 Omfattning..............................................................................................7</p>
<p>2.2 Utgiftsutvecklingen.................................................................................7</p>
<p>3 Verksamhetsområde A Internationellt utvecklingssamarbete.............................9</p>
<p>3.1 Mål............................................................................................................9</p>
<p>3.2 Resultatbedömning..................................................................................9</p>
<p>3.3 Prioriteringar..........................................................................................11</p>
<p>3.4 Omfattning............................................................................................15</p>
<p>3.5 Revisionens iakttagelser........................................................................16</p>
<p>3.6 Anslag.....................................................................................................16</p>
<p>4 Verksamhetsområde B Samarbete med Central- och Östeuropa.......................57</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................57</p>
<p>4.2 Resultatbedömning................................................................................58</p>
<p>4.3 Revisionens iakttagelser........................................................................58</p>
<p>4.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................58</p>
<p>4.5 Verksamheten avseende Samarbete med Central- och Östeuropa.....59</p>
<p>4.6 Anslag.....................................................................................................61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. fastställer biståndsramen för internationellt<br>utvecklingssamarbete till 0,705 procent av<br>vid budgeteringstillfället beräknad brutto-<br>nationalinkomst (BNI) för 1999,</p>
<p>2. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget Al Bistånds-<br>verksamhet under år 1999 göra utfästelser<br>och åtaganden som inklusive tidigare gjorda<br>åtaganden medför utgifter efter år 1999 om<br>högst 37 248 000 000 kronor (avsnitt 3.6<br>Anslag, Al Biståndsverksamhet, Bemyndi-<br>gande om ekonomiska förpliktelser),</p>
<p>3. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget Al Bistånds-<br>verksamhet under år 1999 ikläda staten be-<br>talningsansvar i form av statliga garantier till<br>ett belopp inklusive tidigare ställda garantier<br>om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt</p>
<p>3.6 Anslag, Al Biståndsverksamhet, Me-<br>delsförvaltning och anslagsstruktur),</p>
<p>4. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget B2 Avsättning för<br>förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier under år 1999<br>ikläda staten betalningsansvar i form av<br>statliga garantier för finansiellt stöd till län-<br></p>
<p>der i Central- och Östeuropa till ett belopp<br>om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.6<br>Anslag, B2),</p>
<p>5. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget Bl Samarbete<br>med Central- och Östeuropa under budget-<br>året 1999 göra utfästelser för insatser i<br>Central- och Östeuropa som inklusive tidi-<br>gare gjorda åtaganden innebär utgifter efter<br>budgetåret 1999 om högst 750 000 000 kro-<br>nor (avsnitt 4.6 Anslag, Bemyndigande-<br>ram),</p>
<p>6. bemyndigar regeringen att för verksamhet<br>inom reservationsanslaget B2 Avsättning för<br>förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier under år 1999<br>ikläda staten betalningsansvar i form av<br>statliga garantier för exportkreditgaranti-<br>givning för vissa länder i Central- och Öst-<br>europa till ett belopp om högst 500 000 000<br>kronor, vilket inklusive tidigare givna be-<br>myndiganden innebär 2 500 000 000 kronor<br>(avsnitt 4.6 Anslag, B2),</p>
<p>7. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 7 Internationellt bistånd en-<br>ligt följande uppställning:</p>
<p>^nslagsbelopp</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p>
<p>Anslagstyp</p>
<p>Anslagsbelopp</p>
<p>Al. Biståndsverksamhet</p>
<p>A2. Biståndsförvaltning</p>
<p>reservationsanslag</p>
<p>ramanslag</p>
<p>10 731 461</p>
<p>418 143</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bl.</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>744 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2.</p></td><td>
<p>Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>11 899 604</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</h1>
<h2>2.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar<br>verksamhetsområdena A Internationellt utveck-<br>lingssamarbete respektive B Samarbete med<br>Central- och Östeuropa. Förvaltningsmyndig-<br>heter inom utgiftsområdet är Styrelsen för inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nor-<br>diska Afrikainsitutet (NAI).</p>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete</p>
<p>Det överordnade målet för Sveriges internatio-<br>nella utvecklingssamarbete är att höja de fattiga<br>folkens levnadsnivå. De sex av riksdagen fastlag-<br>da biståndspolitiska målen - att bidra till re-<br>surstillväxt, ekonomisk och politisk självständig-<br>het, ekonomisk och social utjämning, demokra-<br>tisk samhällsutveckling, en framsynt hushållning<br>med naturresurser och omsorg om miljön samt<br>jämställdhet mellan kvinnor och män - samver-<br>kar för att bidra till det övergripande målet.</p>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p>
<p>De av riksdagen fastslagna målen för samarbetet<br>med Central- och Östeuropa är att främja en sä-<br>kerhetsgemenskap, fördjupa demokratins kultur,</p>
<h2>2.2 Utgiftsutvecklingen<br></h2>
<p>stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling<br>samt stödja en miljömässigt hållbar utveckling.<br>Ett jämställdhetsperspektiv skall prägla hela sam-<br>arbetet.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet</p>
<p>Biståndsramen beräknas till 12 840 miljoner kro-<br>nor, vilket motsvarar 0,705 procent av prognosti-<br>serad BNI år 1999. I förhållande till regeringens<br>ekonomiska vårproposition 1997/98:150 är ra-<br>men nedjusterad med netto 5 miljoner kronor,<br>varav en nedjustering med 105 miljoner kronor<br>på grund av en förändrad BNI-prognos och en<br>uppjustering genom regeringens förslag om en<br>ökning med 100 miljoner kronor. Det föreslagna<br>beloppet för verksamhetsområde A nedan är i<br>förhållande till biståndsramen minskat med av-<br>räkningar, vilka beskrivs närmare i avsnitt 3.4.</p>
<p>Vad gäller samarbetet med Central- och Öst-<br>europa föreslog regeringen i den ekonomiska<br>vårpropositionen att 800 miljoner kronor per år<br>skall anvisas för perioden 1999-2001. Regeringen<br>föreslår dock en något ändrad tidsprofil för an-<br>slagstilldelningen till programmet varför verk-<br>samhetsområdet minskar med 50 miljoner kro-<br>nor år 1999 och 2000 för att öka med 100<br>miljoner kronor år 2001 jämfört med den ur-<br>sprungliga tilldelningen.</p>
<p>Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 7</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A. Internationellt utvecklingssamarbete</p></td><td>
<p>11 470</p></td><td>
<p>10 624</p></td><td>
<p>10 821</p></td><td>
<p>11 150</p></td><td>
<p>12 139</p></td><td>
<p>12 969</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B. Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>656</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 7</p></td><td>
<p>12126</p></td><td>
<p>11 434</p></td><td>
<p>11 521</p></td><td>
<p>11 900</p></td><td>
<p>12 889</p></td><td>
<p>13 869</p></td></tr>
</table>
<p>7</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>3 Verksamhetsområde A Internationellt<br>utveckl i ngssamarbete</h1>
<h2>3.1 Mål</h2>
<p>Det övergripande målet för det svenska utveck-<br>lingssamarbetet är att höja de fattiga folkens lev-<br>nadsnivå. Målet har uttytts i sex delmål för ut-<br>vecklingssamarbetet som fastställts av riksdagen:</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet,</p>
<p>- demokratisk samhällsutveckling,</p>
<p>- framsynt hushållning med naturresurser och<br>omsorg om miljön och</p>
<p>- jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Dessa mål ligger fast och ett omfattande ar-<br>bete sker, både i Sverige och internationellt, med<br>att utveckla strategier och riktlinjer för hur ut-<br>vecklingssamarbetet effektivare skall kunna bidra<br>till att uppnå målen. I Sverige har regeringen un-<br>der 1997 och 1998 presenterat en förnyad politik<br>för fattigdomsbekämpning, stöd till demokrati<br>och mänskliga rättigheter och för samarbetet<br>med Afrika.</p>
<p>Internationellt har givarländerna i OECD:s<br>biståndskommitté DAC ställt sig bakom en ge-<br>mensam strategi, Shaping the 21st Century: The<br>Contribution of Development Cooperation. Slut-<br>satserna i detta dokument, som bygger på resul-<br>taten från de stora FN-konferensema, är att ut-<br>vecklingssamarbetet är en investering för<br>framtiden och skall koncentreras på strategier<br>och program som skapar förutsättningar för de<br>fattigaste att förbättra sina livsvillkor. Det beto-<br>nas också att utvecklingssamarbetet, tillsammans<br>med andra politikområden skall utgöra ett sam-<br>stämmigt stöd för utveckling och att det skall<br></p>
<p>effektiviseras och samordnas bättre mellan givar-<br>na.</p>
<p>Shaping the 21st Century är en vision om de<br>framsteg som kan uppnås om utvecklingssamar-<br>betet genomförs effektivt i en anda av part-<br>nerskap med fattiga människor och länder. Vi-<br>sionen konkretiseras också i ett antal mätbara<br>mål, bl.a.:</p>
<p>— en minskning av andelen människor som le-<br>ver i absolut fattigdom till hälften år 2015,</p>
<p>- primärskola för alla år 2015 och lika många<br>flickor som pojkar i primär- och sekun-<br>därskola år 2005,</p>
<p>- minskning av dödlighet bland barn under 5 år<br>med två tredjedelar och av mödradödlighet<br>med tre fjärdedelar år 2015 och</p>
<p>— genomförande av strategier för hållbar ut-<br>veckling så att utarmningen av natur- och<br>miljöresurser vänts till en positiv trend år<br>2015.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet skall också bidra till<br>stabila och rättvisa samhällen, vilket kräver ett<br>demokratiskt styrelseskick och respekt för<br>mänskliga rättigheter. Målen utgör en utmaning<br>för industriländerna och för de multilaterala or-<br>ganen att effektivisera och bättre följa upp sitt<br>utvecklingssamarbete.</p>
<h2>3.2 Resultatbedömning</h2>
<p>1.3 miljarder människor lever i absolut fattig-<br>dom. Över 800 miljoner människor lider av un-<br>dernäring och över 100 miljoner barn i skolål-<br>dern går inte i skolan. I det perspektivet kan det</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>förefalla svårt att peka på positiva resultat av ut-<br>vecklingssamarbetet. Men en tillbakablick pekar<br>på att utvecklingssamarbetet bidragit till att för-<br>bättra levnadsförhållandena för fattiga männi-<br>skor. Statistiken visar att människor i utveck-<br>lingsländer fått det bättre: livslängden ökar,<br>svälten minskar, andelen fattiga minskar och<br>smittkoppor har utrotats. Från 1960 till 1994 har<br>barnadödligheten minskat från 149 till 64 per<br>1 000 födda, livslängden ökat från 47 till 63 år<br>och läskunnigheten ökat från 43 till 70 procent.</p>
<p>De demokratiska framstegen har varit bety-<br>dande, särskilt under de senaste tio åren. Allt fler<br>människor kan välja sitt lands ledning genom att<br>delta i fria val. Två tredjedelar av världens stater<br>har någon form av demokratiskt styrelseskick.<br>Demokrati är en grundförutsättning för männi-<br>skors möjlighet att ta makt över sina liv och<br>möjligheterna att stärka respekten för de mänsk-<br>liga rättigheterna.</p>
<p>De ekonomiska framstegen har också varit<br>betydande. Av de 90 länder som betraktades som<br>utvecklingsländer på 1960-talet, har 25 gjort<br>ekonomiska framsteg så att de inte längre räknas<br>som utvecklingsländer. Flera av dem har blivit<br>biståndsgivare i stället för biståndsmottagare.<br>Oron på de internationella kapitalmarknaderna<br>kommer dock i en rad länder att få betydande re-<br>ala ekonomiska konsekvenser under kommande<br>år. Redan ser vi hur arbetslöshet och fattigdom<br>och därmed sociala spänningar breder ut sig i fle-<br>ra sydostasiatiska länder.</p>
<p>För att utvärdera effekterna av det svenska ut-<br>vecklingssamarbetet krävs bedömningar av dels<br>utvecklingen i de mottagande länderna avseende<br>målen, dels hur Sverige bidragit till utvecklingen.<br>Sådana analyser är svåra att göra av en rad skäl.<br>Det är svårt att särskilja resultaten av de svenska<br>insatserna i förhållande till såväl mottagarlandets<br>som andra givares, inte minst i det multilaterala<br>samarbetet. Inom det bilaterala utvecklings-<br>samarbetet görs dock analyser av resultaten på<br>olika nivåer - nationellt, sektoriellt och avseende<br>enskilda insatser - i mottagarländerna inom ra-<br>men för landstrategiprocessen och i utvärdering-<br>ar.</p>
<p>I Sveriges Internationella utvecklingssamarbete,<br>Årsbok 1998 lämnas en utförlig redogörelse för<br>biståndet - policy, länder, sektorer, kanaler m.m.<br>Syftet med boken, som skall bli en årlig publika-<br>tion, är att tillgodose önskemål från riksdagen<br>och allmänhet om en regelbunden och samlad<br>redovisning av utvecklingssamarbetet. I det föl-<br>jande redovisas policyarbete, prioriteringar och<br></p>
<p>metodik för att uppnå effektmålen i utvecklings-<br>samarbetet.</p>
<p>- Höja de fattiga folkens levnadsnivå. Regeringen<br>överlämnade 1997 till riksdagen den s.k. fattig-<br>domsskrivelsen som visar hur Sveriges utveck-<br>lingssamarbete kan stärkas för att bidra till<br>fattigdomsbekämpning. Skrivelsen tjänar som<br>policydokument för hela det svenska utveck-<br>lingssamarbetet. Fattigdomsbekämpning kräver<br>insatser på många områden beroende på varje<br>lands förutsättningar. Den ökade betoningen på<br>landanalys och landstrategier är ett led i en ökad<br>fattigdomsfokusering.</p>
<p>Sida antog i slutet av 1996 ett handlingspro-<br>gram för att stödja bärkraftig försörjning och be-<br>kämpa fattigdom som under 1997 har följts upp<br>genom inrättandet av en arbetsgrupp för fattig-<br>domsfrågor och genom särskilda utbildningsin-<br>satser.</p>
<p>Inom FN och utvecklingsbankerna har Sveri-<br>ge verkat för att de skall få en ökad inriktning på<br>fattigdomsbekämpning. Flera stora FN-organ<br>har nyligen, bl.a. genom svenskt agerande, fattat<br>beslut om nya resursfördelningsstrategier till<br>förmån för minst utvecklade länder och ökad<br>betoning av utvecklingsaspekterna av det huma-<br>nitära biståndet. För att få ökat genomslag för<br>svenska mål, har Sverige prioriterat ett starkt<br>stöd till reformering av FN:s och utvecklings-<br>bankernas utvecklingssamarbete, i synnerhet för-<br>slag som lett till decentralisering och samordning<br>på landnivå.</p>
<p>- Resurstillväxt. Grunden för fattigdomsbe-<br>kämpning är en stabil tillväxt som når de fattiga.<br>Tillväxten måste t.ex. bli mer sysselsättningsin-<br>tensiv och öka de fattigas möjligheter att bidra<br>till och ta del av tillväxten. Makroekonomisk ba-<br>lans och strukturella reformer främjas genom så-<br>väl betalningsbalansstöd som genom förvalt-<br>ningsbistånd för att bygga upp t.ex.<br>statsförvaltningens kapacitet och stöd till nöd-<br>vändig fysisk infrastruktur. Men det handlar ock-<br>så om att stödja primärskola och primärhälsovård<br>för att direkt öka de fattigas möjligheter att delta<br>i arbets- och samhällslivet och satsningar på uni-<br>versitet och forskning liksom att stärka förut-<br>sättningarna för ett konkurrenskraftigt närings-<br>liv.</p>
<p>- Ekonomisk och politisk självständighet. Detta<br>mål har skiftat fokus sedan det antogs som bi-<br>ståndspolitiskt mål. Efter avkoloniseringen inne-<br>bär målet främst att bidra till att samarbetslän-<br>derna aktivt och självständigt skall kunna delta i<br>världssamfundet och i världsekonomin. Att lätta</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>den omfattande skuldbörda som många av de<br>fattigaste länderna drabbats av är här centralt.</p>
<p>- Ekonomisk och social utjämning. Målet är att<br>åstadkomma en jämnare fördelning av inkomster<br>och tillgångar som jord och vatten vilket är cent-<br>ralt för en långsiktigt hållbar utveckling i samar-<br>betsländerna. Utbildning och hälsovård för alla<br>är nyckelfaktorer för att åstadkomma detta.</p>
<p>- Demokratisk samhällsutveckling är ett högt<br>prioriterat område. Utifrån ett uppdrag från re-<br>geringen har Sida under 1997 utarbetat en policy<br>och ett handlingsprogram för att i det bilaterala<br>biståndet främja fred, demokrati och mänskliga<br>rättigheter. Långsiktiga institutionsutvecklande<br>insatser betonas liksom att integrera demokrati-<br>och MR-främjande aspekter så långt möjligt i allt<br>utvecklingssamarbete. I detta arbete är också den<br>politiska dialogen med samarbetsländerna av stor<br>vikt. Regeringen har under 1998 presenterat en<br>skrivelse om demokrati och mänskliga rättighe-<br>ter i utvecklingssamarbetet för riksdagen. Allt<br>fler länder har genomfört demokratiska val. På<br>det lokala planet och i de fattigas vardag har dock<br>mindre förändrats. Att stärka det civila samhället<br>och att främja en öppnare och mer demokratisk<br>kultur är därför en viktig uppgift.</p>
<p>- Framsynt hushållning med naturresurser och<br>omsorg om miljön. Sida har under 1997 följt upp<br>det handlingsprogram för hållbar utveckling som<br>antogs 1996, en handlingsplan har utarbetats och<br>miljökonsekvensbedömningar skall tillämpas på<br>alla projektförslag där det är relevant. Sida prio-<br>riterar insatser på fem områden: jord, vatten,<br>kuster, energi och urban miljö samt hyser kansli-<br>et för Global Water Partnership, ett nätverk av<br>organisationer som främjar hållbart nyttjande av<br>u-ländernas vattenresurser.</p>
<p>- Jämställdhet mellan kvinnor och män handlar<br>främst om att integrera detta perspektiv i allt ut-<br>vecklingssamarbete, som ett mål i sig och ett<br>medel för att åstadkomma ett effektivare bistånd.<br>Både kvinnor och män skall kunna påverka, ta<br>del av och själva bidra till utveckling på samma<br>villkor och identifieras som aktörer och mottaga-<br>re, med samma rättigheter, möjligheter och skyl-<br>digheter.</p>
<p>Sverige skall bl.a. analysera länders nationella<br>handlingsplaner och strategier med angivande av<br>vilka åtgärder, t.ex. översyn av lagstiftning, ut-<br>formning av krediter och utbildning, som särskilt<br>främjar jämställdhet. Multilaterala och andra or-<br>ganisationers verksamhetsmål och handlingspla-<br>ner skall granskas, i syfte att verka för att kvinnor<br>på jämställda villkor med män skall komma i åt-<br></p>
<p>njutande av ekonomisk utveckling och mänskli-<br>ga rättigheter.</p>
<h2>3.3 Prioriteringar</h2>
<p>Utrikesdepartementet och Sida har under de se-<br>naste åren genomfört ett omfattande policy- och<br>metodarbete för att modernisera utvecklings-<br>samarbetet. Regeringen har lagt fram följande<br>skrivelser som behandlats i stor enighet av riks-<br>dagen:</p>
<p>• De fattigas rätt - vårt gemensamma ansvar -<br>Fattigdomsbekämpning i Sveriges utvecklings-<br>samarbete (skr. 1996/97:169)</p>
<p>• Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges<br>utvecklingssamarbete (skr. 1997/98:76)</p>
<p>• Afrika i förändring. En förnyad svensk Afrika-<br>politik mför 2000-talet (skr. 1997/98:122)</p>
<p>• Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges inter-<br>nationella utvecklingssamarbete (prop.<br>1995/96:153)</p>
<p>• Sveriges internationella samarbete för hållbar<br>utveckling (skr. 1996/97:2).</p>
<p>En utredning om en förnyad politik för Sveriges<br>kontakter och samarbete med Asien läggs fram<br>under senhösten. Omfattande delstudier har re-<br>dan publicerats och en regeringsskrivelse<br>kommer att överlämnas till riksdagen under<br>1999. Ett liknande arbete kommer att inledas<br>beträffande Mellanöstern. Utvecklingssamarbe-<br>tet med Central- och Sydamerika styrs av strate-<br>gier som lagts fast under de senaste åren.</p>
<p>Utrikesdepartementet har under 1998 inlett en<br>översyn av barnfrågor i det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet. Barnfrågorna skall få en<br>mer sammanhållen policy och ett barnperspektiv<br>skall utvecklas både för det multilaterala och det<br>bilaterala utvecklingssamarbetet. Policydoku-<br>ment har också utarbetats om humanitärt bistånd<br>och konfliktförebyggande.</p>
<p>Sammanslagningen av de tidigare fem bi-<br>ståndsmyndigheterna till nya Sida och omorgani-<br>sationen av Utrikesdepartementet är ett uttryck<br>för strävan efter kraftsamling och helhetssyn. Bi-<br>ståndsförvaltningen är nu väl rustad för ett för-<br>nyat samarbete mellan det svenska samhället och<br>utvecklingsländerna.</p>
<p>Sverige har därmed lagt grunden för ett mo-<br>dernt utvecklingssamarbete inför 2000-talet.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Utmaningen är nu att vidareutveckla formerna<br>och instrumenten för samarbetet.</p>
<p>Efter en period av neddragningar på grund av<br>budgetsaneringen ökar nu också biståndets vo-<br>lym igen, i första hand tack vare den ekonomiska<br>tillväxten. Riksdagen har beslutat att biståndets<br>andel av bruttonationalinkomsten (BNI) skall<br>öka från 0,70 procent 1998 till 0,72 procent år<br>2000 och 0,73 procent år 2001. Sammanlagt in-<br>nebär det att biståndsanslaget ökar med ca 19<br>procent under en treårsperiod.</p>
<p>Det nya utvecklingssamarbetet skall bygga på-<br>en förändrad relation till samarbetsländema - ett<br>partnerskap. Det innebär en relation där båda<br>parter i förväg kommit överens om villkoren för<br>samarbetet. Målet är att relationen skall bli mer<br>jämlik, även om den grundläggande ojämlikhet<br>som givarens resursstyrka utgör är svår att över-<br>brygga. Partnerskapet skall utvecklas på basis av<br>en gemensam värdegrund och ömsesidigt förtro-<br>ende. I den gemensamma värdegrunden ingår<br>bl.a. fattigdomsbekämpning, respekt för politiska<br>och medborgerliga rättigheter, demokratiska<br>grundregler, jämställdhet, barns rätt, sociala och<br>ekonomiska rättigheter samt miljöhänsyn.</p>
<p>Grundtanken i det nya biståndet är att de<br>fattiga själva måste ta makten över sin framtid.<br>De måste vara subjekt för sin utveckling, inte<br>objekt. Det handlar om de fattigas rätt till sin<br>egen utveckling och rätten till demokrati. Bi-<br>ståndets roll är att bidra till att skapa förutsätt-<br>ningar för detta.</p>
<p>Varje människa har rätt att påverka sitt liv och<br>det samhälle hon eller han lever i samt ta del av<br>den samhälleliga gemenskapen. För det krävs<br>demokrati och respekt för de mänskliga rättig-<br>heterna. Mycket arbete återstår dock för att<br>bredda, stärka och fördjupa den fortsatta demo-<br>kratiseringen i världen.</p>
<p>Resultatet av utveckling mäts ytterst i hur en-<br>skilda människors liv och levnadsvillkor förbätt-<br>ras och vilken makt de har att påverka sina liv.<br>Det kan översättas i termer av mänskliga rättig-<br>heter och i vilken utsträckning de respekteras.<br>Sverige kommer inom utvecklingssamarbetet<br>därför att stödja sig på de rättighetskonventioner<br>som antagits framför allt inom FN:s ram liksom<br>slutdokumenten från 90-talets FN-konferenser.</p>
<p>För att hjälpa fattiga människor att ta makt<br>över sin framtid är det nödvändigt att se samban-<br>den bakom fattigdomen. Biståndet skall bidra till<br>att ge de fattiga möjligheter och inte bara till att<br>de får mat för dagen. Därför ändrar biståndet<br>alltmer inriktning till att bidra till att undanröja<br></p>
<p>orsakerna till fattigdom, förtryck, konflikter och<br>underutveckling.</p>
<p>Regeringen har under senare år ägnat bety-<br>dande kraft åt biståndets säkerhetsfrämjande<br>möjligheter. Det konfliktförebyggande och<br>-hanterade arbetet är centralt för biståndet.</p>
<p>En stor del av biståndsanslaget går fortfarande till<br>humanitära insatser för att Undra människors<br>nöd efter väpnade konflikter och naturkatastro-<br>fer. Stöd till att förebygga de humanitära kon-<br>sekvenserna av väpnade konflikter samt för en<br>varaktig lösning på humanitära katastrofer får allt<br>större vikt. Utan fred kan ingen utveckling ta<br>fart. Regeringen och Sida har därför satsat på att<br>öka vår och våra partners förmåga att hantera<br>konflikter och utveckla konfliktförebyggande<br>instrument. Ett särskilt dokument har tagits fram<br>om det humanitära biståndet i politiska konflik-<br>ter: Humanitärpolitiska perspektiv - om det hu-<br>manitära imperativet i politiska kriser.</p>
<p>Ett centralt element i partnerskapet är koordi-<br>nering av utvecklingssamarbetet. Det råder nu<br>stor enighet bland biståndsgivarna om målen och<br>metoderna för utvecklingssamarbetet, vilket bl.a.<br>manifesterats i Shaping the 21st Century.</p>
<p>Men den praktiska verkligheten släpar ofta<br>långt efter. Sverige driver frågan om effektivare<br>biståndskoordinering i olika fora, t.ex. FN:s<br>landstrategiarbete, OECD:s biståndskommitté<br>DAC, det av Världsbanken samordnade speciella<br>programmet för Afrika (SPA), för enskilda län-<br>der i konsultativa gruppmöten eller rundabords-<br>konferenser och lokalt i samarbetsländema. Ett<br>viktigt steg mot ökad koordinering är de pilot-<br>projekt som genomförts i Zimbabwe och Gua-<br>temala i syfte att samordna FN-organens insatser<br>i enskilda länder.</p>
<p>Koordinering innebär harmonisering av prin-<br>ciper för t.ex. utbetalning, rapportering och upp-<br>handling. Biståndet måste integreras i mottagar-<br>landets egen budget och vara redovisat och öppet<br>för debatt, t.ex. i landets parlament. Detta kräver<br>långsiktighet och anpassning hos biståndsgivar-<br>na. Sverige arbetar aktivt för att stödja en ut-<br>veckling i denna riktning, bl.a. genom ökad an-<br>vändning av sektorprogramstöd och budgetstöd.<br>Men koordinering innebär också undvikande av<br>dubblering av insatser och kräver arbetsfördel-<br>ning mellan biståndsgivarna, t.ex. i form av<br>komplementaritet mellan EU:s bistånd och<br>medlemsstaternas.</p>
<p>De flesta biståndsgivare utarbetar, liksom Sve-<br>rige, idag egna landstrategier för sitt samarbete<br>med enskilda länder. Detta kan skapa stora pro-</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>blem för samarbetsländema. Sverige stöder där-<br>för de försök som görs på initiativ av Världsban-<br>ken och FN att utarbeta gemensamma landstra-<br>tegier. Dessa måste ligga i linje med landets egna<br>prioriteringar.</p>
<p>Under det senaste året har världsekonomin<br>genomgått omvälvande förändringar. Länder i<br>Sydostasien, som helt nyligen betraktades som<br>mirakel och modeller för andra utvecklingslän-<br>der, har drabbats av djupgående ekonomisk, po-<br>litisk och social kris. De finansiella marknaderna<br>och hela världsekonomin befinner sig i turbulens.<br>Samtidigt har nya konflikter uppstått, som bl.a.<br>berört de fattigaste länderna i Afrika, varav flera<br>av de svenska samarbetsländema.</p>
<p>Kriserna är inte primärt orsakade av globalise-<br>ringen. Men globaliseringen gör att kriser lättare<br>smittar av sig till andra länder. Kriserna kan inte<br>lösas enbart med nationella åtgärder och större<br>krav ställs på internationella och regionala insti-<br>tutioner och regelverk.</p>
<p>Detta ställer utvecklingssamarbetet inför nya<br>utmaningar. Det gäller såväl det multilaterala ut-<br>vecklingssamarbetet som det bilaterala. Det se-<br>naste årets händelser har visat att det behövs mer<br>effektiva globala institutioner och regelverk som<br>effektivt kan förebygga och begränsa kriser och<br>konflikter på det politiska, men ännu mer på det<br>ekonomiska området. Sverige avser att arbeta nä-<br>ra samman med FN, EU och länder i syd för en<br>ny samsyn om former för global samordning och<br>styrning inför år 2000.</p>
<p>Ett effektivare internationellt system för<br>krisförebyggande och långsiktig utveckling krä-<br>ver också ett hållbart system för finansiering och<br>mobilisering av resurser. I syfte att utveckla<br>strategier och mekanismer för ett sådant har Ut-<br>rikesdepartementet inlett det s.k. finansierings-<br>projektet, Development Finance 2000.</p>
<p>För det bilaterala utvecklingssamarbetet aktu-<br>aliseras frågan om samstämmighet eller koherens<br>med andra politikområden. Säkerhets- handels-,<br>miljö- och migrationspolitik kan inte ses isolera-<br>de från utvecklingssamarbetets mål. Det högni-<br>våmöte om de fattigaste ländernas deltagande i<br>världshandeln som hölls i oktober 1997 i WTO:s<br>regi med deltagande av ett antal internationella<br>organisationer och det integrerade åtgärdspro-<br>gram som antogs vid mötet, liksom det senaste<br>årets debatt i anslutning till förhandlingarna in-<br>om OECD om ett multilateralt investeringsavtal<br>(MAI), har på ett tydligt sätt illustrerat behovet<br>av ett integrerat synsätt på handels- och utveck-<br>lingsfrågor.</p>
<p>I denna diskussion är det viktigt att klargöra ut-<br>vecklingssamarbetets roll. Partnerskapsrelationen<br>innebär ett bredare synsätt och ökad samordning<br>mellan olika politikområden, som partnerländer-<br>na oftast ses som en helhet. En ökad integration<br>av de fattiga länderna i världsekonomin är nöd-<br>vändig men inte tillräcklig. Den behöver komp-<br>letteras med uppbyggnad av kompetens och ka-<br>pacitet på en lång rad områden för att de skall<br>kunna utnyttja de potentiella fördelar som delta-<br>gande i världsekonomin medför och för att de<br>fattiga skall inkluderas i denna process.</p>
<p>Sverige har sedan länge bidragit till kapacitets-<br>utveckling inom centrala områden i samar-<br>betsländernas offentliga förvaltning. Förutom att<br>bygga kapacitet och kompetens och därmed ska-<br>pa förutsättningar för ökad tillväxt, har ett allt<br>viktigare syfte med detta stöd blivit att lägga<br>grunden för ökad öppenhet och demokratisk in-<br>syn.</p>
<p>Den privata sektorn, både i syd och i nord,<br>måste också i ökad utsträckning mobiliseras som<br>en resurs inom ramen för ett bredare utveck-<br>lingssamarbete. Utrymmet för ett sådant "public-<br>private partnership" har ökat genom globalise-<br>ringen och det ökade ömsesidiga beroendet. Det<br>ligger i företagens eget intresse att ta bredare so-<br>ciala hänsyn, t.ex. genom att starkare konsu-<br>mentkrav ställs på produktionsvillkoren. Ett ar-<br>bete med att kartlägga förutsättningarna för ett<br>sådant partnerskap har inletts inom Utrikesde-<br>partementet.</p>
<p>Nyckeln till jämlikhet mellan rika och fattiga<br>länder är kunskap och kompetens. Det är också<br>nyckeln till effektivitet i biståndet. Därför är det<br>centralt att stödja ett kompetenslyft i utveck-<br>lingsländerna. Att kunna läsa och skriva, och sär-<br>skilt att se till att flickor får gå i skolan, är grun-<br>den för all utveckling och för att fattiga<br>människor skall kunna tillvarata sina rättigheter.<br>Men universitet och forskning behöver också<br>stödjas. Sidas forskningssamarbete syftar till att<br>stärka u-ländemas forskningskapacitet och att<br>främja utvecklingsinriktad forskning. En viktig<br>del av denna verksamhet består i att främja veten-<br>skapligt samarbete mellan forskare i Sverige och i<br>u-länder. Vidare finns förslag om ett bredare stu-<br>dent- och lärarutbyte mellan Sverige och u-<br>länder, det s.k. Linnaeus-programmet.</p>
<p>Genom förslag om att inrätta ett nytt stipen-<br>dieprogram, Palmestipendiema, vill regeringen<br>bidra till ett kunskapslyft i utvecklingsländerna<br>och till ökad internationalisering. Sida har fått i<br>uppdrag att i samråd med Högskoleverket ut-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>forma förslag till ett stipendieprogram, som skall<br>bidra till kapacitetsuppbyggnad i Afrika, Asien<br>och Latinamerika och därmed utgöra ett stöd till<br>såväl utbildnings- och forskningsinstitutioner<br>som till statsapparaten och det civila samhället.<br>Programmet kommer att byggas upp successivt<br>och omfatta ämnen där Sverige har speciell kun-<br>skap att bidra med.</p>
<p>Informations- och kommunikationsteknologi<br>(IT) är en viktig resurs och ett instrument för<br>ökad effektivitet, som Sverige i samarbete med<br>våra nordiska grannländer och andra internatio-<br>nella aktörer kommer att ge ökad prioritet inom<br>utvecklingssamarbetet. Genom en särskild IT-<br>satsning skall teknologin utnyttjas för att bl.a.<br>bidra till att minska klyftorna mellan och inom<br>länder och stärka demokratin. Ett exempel på en<br>tematisk ansats för IT inom utvecklingssamar-<br>betet är Sidas nyligen inledda satsning i Sri Lan-<br>ka. Här används IT som en resurs i all utbildning<br>på de universitet som deltar och samtidigt kopp-<br>las detta till speciella doktorandutbildningar som<br>startas inom IT-områden.</p>
<p>Bland de åtgärder som annonseras i denna pro-<br>position återfinns följande 12 punkter:</p>
<p>1. Regeringen kommer att verka för att den po-<br>licy som slagits fast i regeringens skrivelser till<br>riksdagen får genomslag i alla delar av det<br>svenska utvecklingssamarbetet. De mål som<br>anges i den av DAC-länderna antagna strate-<br>gin, Shaping the 21st Century, spelar härvid en<br>viktig roll och utgör en utmaning att effekti-<br>visera och bättre följa upp utvecklingssamar-<br>betets resultat.</p>
<p>2. Hög prioritet skall ges åt att följa upp policy,<br>riktlinjer och strategi för att främja demokrati<br>och mänskliga rättigheter i utvecklingssamar-<br>betet bl.a. genom att integrera ett rättig-<br>hetsperspektiv och att utveckla kapacitet,<br>kompetens, metoder och samarbetsformer.</p>
<p>3. Regeringen kommer i nära samverkan med<br>FN, EU och länder i syd inför år 2000 att<br>verka för en ny samsyn om och ett starkare<br>globalt regelverk för att förebygga och begrän-<br>sa politiska, ekonomiska och sociala kriser.<br>Inom det s.k. finansieringsprojektet skall för-<br>slag lämnas om strategier och mekanismer för<br>finansiering av ett internationellt system för<br>krisförebyggande och utveckling.</p>
<p>4. En särskild satsning görs på att bidra till ett<br>kunskapslyft och att stärka kapaciteten i sam-<br>arbetsländerna genom utökat forsknings-<br></p>
<p>samarbete, ett program för IT-utveckling, nya<br>stipendieprogram för studenter och forskare<br>från samarbetsländema och Sverige samt kun-<br>skaps- och kompetensutveckling i Sverige.</p>
<p>5. Bredare och fördjupade relationer till det pri-<br>vata näringslivet inom utvecklingssamarbetet,<br>både i samarbetsländema och i Sverige, skall<br>utvecklas. Ett arbete med att kartlägga förut-<br>sättningarna för detta har inletts.</p>
<p>6. Okad samstämmighet, koherens, mellan olika<br>politikområden utifrån utvecklingssamarbe-<br>tets målsättningar skall ges högre prioritet.<br>Frågor som berör säkerhet, handel, miljö och<br>hållbar utveckling, migration och utveckling<br>skall beredas utifrån ett integrerat perspektiv.</p>
<p>7. Sverige skall verka för partnerskap i utveck-<br>lingssamarbetet och ökad koordinering inom<br>internationella institutioner och program lik-<br>som i lokala samordningsaktioner. Målet är<br>att samarbetsländema skall leda programmen<br>och att biståndet skall integreras i de natio-<br>nella systemen.</p>
<p>8. Sverige kommer aktivt att verka för en hållbar<br>lösningpå de fattigaste ländernas skuldproblem,<br>inklusive att det år 2000 finns beslut om eller<br>en plan som erbjuder tillräcklig skuldreduk-<br>tion för varje land. Sverige betonar också<br>vikten av att länderna erhåller fortsatt finansi-<br>ering för genomförande av ekonomiska re-<br>former med inriktning på fattigdomsbe-<br>kämpning och social utveckling.</p>
<p>9. Regeringen har inlett en översyn av barnfrågor<br>i det internationella utvecklingssamarbetet.<br>Barnfrågorna skall få en mer sammanhållen<br>policy och ett barnperspektiv skall utvecklas<br>både för det multilaterala och det bilaterala<br>utvecklingssamarbetet.</p>
<p>10. Regeringen avser ägna ökat engagemang åt<br>EU:s utvecklingssamarbete, bl.a. inom de s.k.<br>post-Lomé-förhandlingarna med länderna i<br>Afrika, Västindien och Stilla havet och för att<br>bidra till en kraftfull effektivisering av EU:s<br>utvecklingssamarbete.</p>
<p>11. Utvecklingssamarbetet med Afrika kommer<br>att stå i fokus i enlighet med regeringens skri-<br>velse om en förnyad Afrikapolitik. Nya part-<br>nerskapsrelationer eftersträvas, volymen ökar<br>och särskilda satsningar görs på Södra Afrika<br>och Västafrika. Regeringen kommer också att<br>slutföra arbetet med en Asienstrategi och pre-<br>sentera det i en skrivelse till riksdagen.</p>
<p>12. Utvecklingssamarbetets volym kommer att<br>öka från 0,70 procent av BNI 1998 till 0,73<br>procent år 2001. Sverige bryter därmed, till-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>sammans med flera länder, den nedåtgående<br>trenden i det internationella utvecklings-<br>samarbetet.</p>
<h2>3.4 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområde A Internationellt utveck-<br>lingssamarbete består av två anslag, Biståndsverk-<br>samhet och Biståndsförvaltning. Verksamhets-<br>områdets resurser beräknas utifrån<br>biståndsramen. Från biståndsramen görs avräk-<br>ningar för kostnader, vilka klassificeras som bi-<br>stånd, inom andra utgiftsområden.</p>
<p>Biståndsramen</p>
<p>Biståndsramen för 1999 uppgår till 12 840 miljo-<br>ner kronor, dvs. 0,705 procent av beräknad BNI.<br>För år 2000 höjs ramen till 0,72 procent och år<br>2001 till 0,73 procent av BNI. Biståndsramen år<br>2000 beräknas därmed uppgå till 13 810 miljoner<br>kronor och år 2001 till 14 673 miljoner kronor.</p>
<p>Avräkningarfrån biståndsramen</p>
<p>Avräkningen från biståndsramen för kostnader<br>för asylsökande från u-länder har minskat i för-<br></p>
<p>hållande till 1998. Detta beror framför allt på an-<br>taganden om minskat antal asylsökande. I för-<br>hållande till regeringens ekonomiska vårproposi-<br>tion 1997/98:150 har dock avräkningen för asyl-<br>kostnader ökat då asylsökande befunnit sig<br>längre i motagandesystemet än beräknat. För<br>tion 1997/98:150 har dock avräkningen för kost-<br>nader ökat då asylsökande befunnit sig längre i<br>mottagandesystemet än beräknat. För 1999 upp-<br>går avräkningen till 660 miljoner kronor. Från<br>biståndsramen avräknas vidare kostnader för det<br>svenska bidraget till den del av EU:s gemen-<br>samma bistånd, som finansieras över den Euro-<br>peiska kommissionens reguljära budget. För<br>1999 uppgår bidraget till 741 miljoner kronor,<br>vilket beräknats som biståndets andel av Sveriges<br>bidrag till EU-budgeten. Då Sveriges medlems-<br>avgift har ökat har också avräkningsbeloppet för<br>1999 ökat jämfört med 1998.</p>
<p>Avräkningen för administrativa kostnader och<br>andra utgifter består främst av Utrikesdeparte-<br>mentets administration av utvecklingssamarbetet<br>och FN-bidrag som utbetalas från andra utgifts-<br>områden. Avräkningsbeloppet har 1999 minskat<br>till 290 miljoner kronor, främst på grund av att<br>vissa tidigare avräkningsbara bidrag utgått.</p>
<p>abell 3.1 Biståndsram, avräkningar och biståndsansla;</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BUDGETÄR</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Biståndsram</p></td><td>
<p>11 946,2</p></td><td>
<p>12418</p></td><td>
<p>12 840</p></td><td>
<p>13810 '</p></td><td>
<p>14 673 ’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Avräkningar,</p></td><td>
<p>1 754,8</p></td><td>
<p>1 794,4</p></td><td>
<p>1 690,4</p></td><td>
<p>1 671 ’</p></td><td>
<p>1 704 ’</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asylkostnader</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>778</p></td><td>
<p>659,6</p></td><td>
<p>622 ’</p></td><td>
<p>634 ’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU-bistånd</p></td><td>
<p>707</p></td><td>
<p>707</p></td><td>
<p>740,7</p></td><td>
<p>754 ’</p></td><td>
<p>769 ’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Adm, m.m.</p></td><td>
<p>282,8</p></td><td>
<p>309,4</p></td><td>
<p>290,1</p></td><td>
<p>295 ’</p></td><td>
<p>301 ’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Internationellt utvecklings-<br>samarbete<sup>3</sup></p></td><td>
<p>10 191,4</p></td><td>
<p>10 623,6</p></td><td>
<p>11 149,6</p></td><td>
<p>12 139</p></td><td>
<p>12 969</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Biståndsram i % av beräknad BNI</p></td><td>
<p>0,70%</p></td><td>
<p>0,70 %</p></td><td>
<p>0,705 %</p></td><td>
<p>0,72%</p></td><td>
<p>0,73%</p></td></tr>
</table>
<p>1. Biståndsramen för 2000 och 2001 enligt nu gällande prognos för BNI</p>
<p>2. Omräknas vid budgeteringstillfället enligt då gällande prognos</p>
<p>3. A Internationellt utvecklingssamarbete består av A1 Biståndsver ksamhet och A 2 Biståndsförvaltning</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h2>3.5 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har för utgiftsområ-<br>dets två förvaltningsmyndigheter, Styrelsen för<br>internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och<br>Nordiska Afrikainstitutet (NAI), bedömt att re-<br>dovisningen i allt väsentligt är rättvisande (se vi-<br>dare avsnittet A2. Biståndsförvaltning).</p>
<p>3.6 Anslag</p>
<h2>Al. Biståndsverksamhet</h2>
<p>Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>1997 Utfall 11 048 507 Reservation 5 730 000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 214 267</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1939</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 731 461</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 713 278 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>12 536 709 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1. Motsvarar 11 517 481 i 1999 års prisnivå</p>
<p>2. Motsvarar 12 085 439 i 1999 års prisn ivå</p>
<p>Tabell 3.3 Anslaget Al. Biståndsverksamhet</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Budget 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al.l Multilateralt utvecklings-<br>samarbete</p></td><td>
<p>3 011 000</p></td><td>
<p>3 362 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al.2 Bilateralt utvecklings-<br>samarbete</p></td><td>
<p>7 160 000</p></td><td>
<p>7 345 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al.3 Övrigt</p></td><td>
<p>43 267</p></td><td>
<p>24 461</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>10 214 267</p></td><td>
<p>10 731 461</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget Al. Biståndsverksamhet består av tre<br>anslagsposter, Multilateralt utvecklingsamarbete,<br>Bilateralt utvecklingssamarbete och Övrigt. Ut-<br>fall på anslaget 1997 var 11 miljarder kronor, vil-<br>ket är 1,3 miljarder kronor högre än tilldelade<br>medel. Anslagsutnyttjandet utöver budget för-<br>klaras av att reservationer från tidigare år har ta-<br>gits i anspråk. För 1998 beräknas utfallet till 10,4<br>miljarder. Tilldelade medel uppgick till 10,2 mil-<br>jarder kronor, vilket innebär att även under 1998<br>kommer reservationer tas i anspråk.</p>
<p>Vid utgången av 1997 fanns ett större s.k. äld-<br>reanslag från budgetåret 1995/96, C 4. Bidrag till<br>EG:s gemensamma bistånd, om 90 miljoner kro-<br>nor. I enlighet med riksdagens bemyndigande<br>(prop. 1996/97:1, utgiftsområde 7, bet.<br>1996/97:UU2, rskr. 1996/97:119) har medlen<br>under 1998 överförts till anslagsposten Övrigt.</p>
<p>Reservationer</p>
<p>Merparten av reservationerna inom biståndet ut-<br>görs av utfästelser eller åtaganden som är avtalade<br>eller beslutade för ett visst ändamål och där ut-<br>betalningar sker successivt, i vissa fall över flera<br>år. Förseningar i biståndsprojekt och program<br>påverkar också reservationerna.</p>
<p>Totalt uppgick reservationerna vid årsskiftet<br>till 5 730 miljoner kronor, varav 4 381 var in-<br>tecknade genom avtal eller beslut om visst ända-<br>mål. Aven de ointecknade reservationerna, som<br>alltså uppgick till 1 349 miljoner kronor, motsva-<br>rar till stor del planerade, om än inte avtalsbund-<br>na insatser.</p>
<p>Inom det multilaterala biståndet redovisade<br>Utrikesdepartementet och Sida vid årsskiftet<br>sammanlagda reservationer på 1 944 miljoner<br>kronor, varav ointecknade reservationer på 157<br>miljoner kronor. Inom det bilaterala biståndet<br>uppgick reservationerna till 3 708 miljoner kro-<br>nor, varav ointecknade 1 178 miljoner kronor.<br>Vidare redovisades under Övrigt 78 miljoner<br>kronor, varav ointecknat 14 miljoner kronor.</p>
<p>Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet<br>består reservationerna framförallt av fleråriga<br>skuldsedlar för de multilaterala utvecklingsban-<br>kerna och övriga utvecklingsfonder. Genom en<br>övergång till budgetering på basis av beräknade<br>utbetalningar under respektive budgetår minskar<br>reservationerna stadigt. Mellan 1995/96 och 1997<br>minskade reservationerna på det multilaterala<br>området med 707 miljoner kronor och budget-<br>året dessförinnan med 550 miljoner kronor. Re-<br>servationerna inom det multilaterala samarbetet<br>är till största delen intecknade genom gjorda åta-<br>ganden.</p>
<p>Det är främst inom det bilaterala utvecklings-<br>samarbetet som reservationerna finns. Problemet<br>har uppmärksammats och Sida har på uppdrag av<br>regeringen utarbetat ett åtgärdsprogram under<br>1997 med bl.a. en högre planeringsnivå och ökad<br>flexibilitet att omfördela medel. Arbetet har re-<br>dan under 1997 gett resultat med en lägre reser-<br>vationsnivå än tidigare. För det bilaterala områ-<br>det har reservationerna minskat med 1 068<br>miljoner kronor i förhållande till 1995/96. De<br>ointecknade reservationerna vid utgången av<br>1997 bestod till två tredjedelar av icke utbetalda<br>medel inom posten ekonomiska reformer. Orsa-<br>ken till detta är att betalningsbalansstöd inte har<br>kunnat utbetalas i förväntad takt på grund av<br>problem i genomförande av ekonomiska refor-<br>mer i mottagarländerna. Planerade och genom-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>förda insatser under 1998 beräknas dock leda till<br>att denna reservation minskar.</p>
<h2>BISTÅNDSVERKSAMHETEN</h2>
<p>Aktuella frågor</p>
<p>Under senare år har ett omfattande policyarbete<br>om mål och medel för utvecklingssamarbetet ge-<br>nomförts inom Utrikesdepartementet och Sida.<br>Regeringen har i skrivelser till riksdagen presen-<br>terat en förnyad politik för att stärka fattigdoms-<br>bekämpning, främja hållbar utveckling, stärka<br>samarbetet med FN, utveckla formerna för part-<br>nerskap med Afrika samt att mer effektivt främja<br>respekten för de mänskliga rättigheterna och<br>demokrati inom utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Vid sidan av regeringens skrivelser till riksda-<br>gen har Utrikesdepartementet också under det<br>gångna året arbetat med att stärka kompetensen<br>för att få ett tydligare jämställdhetsperspektiv i<br>allt utvecklingssamarbete. Som ett led i detta av-<br>ser regeringen nu inleda ett arbete i syfte att<br>analysera och synliggöra hur kvinnor och män i<br>samarbetsländema påverkar utformningen av ut-<br>vecklingssamarbetet och tar del av de resurser<br>som överförs och skapas genom samarbetet. Ut-<br>rikesdepartementet har utarbetat en humanitär<br>policy, Humanitärpolitiska perspektiv - om det<br>humanitära imperativet i politiska kriser. På rege-<br>ringens uppdrag utarbetar Sida en strategi för<br>hiv/aids-arbete i bilaterala och multilaterala<br>sammanhang.</p>
<p>Departementet har vidare följt upp toppmötet<br>i New York fem år efter FN-konferensen om<br>miljö och hållbar utveckling, särskilt vad avser<br>sötvatten samt industri och hållbar utveckling.<br>Under det kommande budgetåret kommer rege-<br>ringen att förbereda svenska positioner för ener-<br>gifrågornas behandling i FN:s kommission för<br>hållbar utveckling (CSD).</p>
<p>Under år 1999 kommer marina frågor, turism<br>samt hållbara produktions- och konsum-<br>tionsmönster att särskilt behandlas. En särskild<br>insats görs också avseende energifrågor inför<br>CSD:s session år 2001 genom att inrätta en ex-<br>pertgrupp om energifrågor.</p>
<p>Sida överlämnade i december 1997 till Utri-<br>kesdepartementet en utredning om handel, miljö<br>och utvecklingssamarbete. Studien beskriver för-<br>utsättningarna för miljöanpassning av produk-<br>tion i u-länder och för en ökad export av miljö-<br></p>
<p>anpassade produkter. En rad hinder för en sådan<br>utveckling identifieras. Handels-, bistånds- och<br>miljöpolitik skall vara ömsesidigt stödjande i<br>syfte att integrera u-länderna i världsekonomin<br>och främja en hållbar utveckling.</p>
<p>Utrikesdepartementet avser återkomma med<br>en redovisning med anledning av Sidas utred-<br>ning. Sida har också i uppdrag att arbeta med<br>handelsfrågoma, bl.a. för att främja utvecklings-<br>länders och särskilt de minst utvecklade länder-<br>nas förmåga att öka sin utrikeshandel och delta i<br>internationella handelsförhandlingar.</p>
<p>Riksdagen har påtalat vikten av att lyfta fram<br>ett barnperspektiv i biståndet (bet.<br>1996/97:UU15). I linje med detta har Utrikes-<br>departementet påbörjat en översyn av barnfrågor<br>i det internationella utvecklingssamarbetet. I fo-<br>kus står barn och unga upp till 18 år. Flertalet<br>enheter inom Utrikesdepartementet samt Social-<br>departementet och Sida deltar i översynen.</p>
<p>Som ett led av detta verkar Sida för ett syste-<br>matiskt bamperspektiv i sin samlade verksamhet,<br>bl.a. genom effektiv uppföljning och genomfö-<br>rande av konventionen om barnets rättigheter<br>och av vid FN-konferenserna gjorda åtaganden<br>rörande barnets mänskliga rättigheter och livs-<br>villkor.</p>
<p>År 2001 anordnar FN:s generalförsamling en<br>specialsession (UNGASS 2001) kring uppfölj-<br>ningen av bamtoppmötet 1990. Översynen av<br>barnfrågorna är bl.a. inriktad på att Sverige skall<br>komma väl rustad till denna särskilda FN-session<br>och delta aktivt i förberedelserna.</p>
<p>Regeringen avser redovisa det samlade arbetet<br>kring ett barnperspektiv i det internationella ut-<br>vecklingssamarbetet i en skrivelse till riksdagen<br>år 2001.</p>
<h2>MULTILATERALT UTVECKLINGSSAM-<br>ARBETE</h2>
<p>Multilateralt utvecklingssamarbete omfattar<br>FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, de<br>internationella finansieringsinstitutionerna, öv-<br>rigt multilateralt samarbete respektive Europeis-<br>ka utvecklingsfonden.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>iTabell 3.4 Anslagsposten Al.l Multilateralt utvecklingss- 1<br>1 samarbete 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 FN:S ekonomiska och sociala<br>verksamhet</p></td><td>
<p>1 570 000</p></td><td>
<p>1 641 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Internationella finansie-<br>ringsinstitutioner</p></td><td>
<p>1 102 000</p></td><td>
<p>1 206 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Övrigt multilateralt samarbete</p></td><td>
<p>339 000</p></td><td>
<p>218 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Europeiska utvecklingsfonden</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>297 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3 011 000</p></td><td>
<p>3 362 000</p></td></tr>
</table>
<p>Inledning</p>
<p>Den ökade globaliseringen innebär att den poli-<br>tiska och ekonomiska utvecklingen i omvärlden i<br>allt högre grad påverkar och förändrar förutsätt-<br>ningarna för såväl nationell politik som samver-<br>kan länder emellan. Det är samtidigt viktigt att<br>utvecklingssamarbetet bygger på långsiktighet<br>och förutsägbarhet, och att biståndet präglas av<br>kontinuitet.</p>
<p>Det är angeläget att Sverige inom de multilate-<br>rala organisationerna - FN-systemet, Världsban-<br>ken samt regionala utvecklingsbanker och fonder<br>- verkar för att förankra och operationalisera<br>analys och slutsatser från det omfattande po-<br>licyarbete som bedrivits inom den svenska bi-<br>ståndsförvaltningen så att dessa organisationer - i<br>styrelsearbete, policy, utvärderingar och i verk-<br>samhet på fältet - får en tydligare fattigdomsin-<br>riktning.</p>
<p>Ett integrerat arbete har varit en ledstjärna i<br>arbetet med att reformera FN-systemet och för<br>att öka effektiviteten i fält för FN:s verksamhet.</p>
<p>Arbetet med integration av tvärfrågor i opera-<br>tiv verksamhet har dock ofta visat sig krävande<br>vad gäller nya arbetsformer och kompetensut-<br>veckling. Ett integrerat synsätt är en prioriterad<br>fråga för bl.a. Sverige och nära kopplad till svens-<br>ka krav på en samordnad uppföljning inom FN<br>och på fältet av de stora FN-konferenser som ägt<br>rum under 1990-talet om centrala ämnen som<br>hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.</p>
<p>Regeringen bedömer det som angeläget att in-<br>om ramen för befintliga anslag kunna anslå me-<br>del för bl.a. katalytiska studier och seminarier i<br>syfte att stimulera arbete med att i det multilate-<br>rala arbetet följa upp och i fält operationalisera<br>tvärgående frågor som lyfts fram i policyarbete<br>under det gångna året, nämligen fattigdomsbe-<br>kämpning och främjandet av demokrati och<br>mänskliga rättigheter.</p>
<p>En viktig fråga är FN-reformer på miljö- och bo-<br>sättningsområdet. FN:s generalsekreterare<br>kommer att presentera ett förslag om hur miljö<br>och hållbar utveckling skall integreras i FN:s hela<br>verksamhet, hur FN:s miljöprogram UNEP skall<br>kunna axla sin centrala roll på miljöområdet, hur<br>FN bör arbeta med urbana frågor samt hur ar-<br>betet med miljökonventionerna bättre skall ko-<br>ordineras.</p>
<p>Sverige har under många år verkat för ett<br>starkt, effektivt och välfinansierat multilateralt<br>system för utvecklingssamarbete. Inom FN har<br>redan positiva resultat uppnåtts vad gäller styr-<br>former av vissa operativa organisationer. Föränd-<br>ringar på finansieringsområdet utgör också vikti-<br>ga delar i ett reformerat FN.</p>
<p>Sverige har bl.a. verkat för en mer rättvis bör-<br>defördelning av bidragen, en utvidgning av givar-<br>kretsen och fleråriga utfästelser till FN:s operati-<br>va verksamhet. Ett välfinansierat och stabilt FN-<br>system och en effektiv utvecklingsfinansiering i<br>en tid av ökad globalisering ställer krav på med-<br>verkan av en rad aktörer. Detta framgick klart vid<br>klimatförhandlingarna i Kyoto hösten 1997, där<br>även det privata näringslivet involverades i finan-<br>siering av globala problem.</p>
<p>Det är viktigt att finansiering av FN inriktas<br>på att operationalisera konkreta mål som formu-<br>lerats under de stora FN-konferenserna under<br>90-talet där FN:s medlemsländer enades om ge-<br>mensamma planer för det fortsatta utvecklings-<br>arbetet inom olika sektorer. Utöver finansiering<br>av specifika program och institutioner krävs en<br>tematisk ansats till finansiering av FN:s verk-<br>samheter. Finansieringsfrågorna bör också ses i<br>ljuset av förändrade finansieringsvillkor med<br>minskat bistånd, betydande privata flöden och<br>ett växande antal länder som med ökat välstånd<br>tar steget från mottagarland till givare.</p>
<p>Världsbankens samt de regionala utvecklings-<br>bankernas och -fondernas roll bör förstärkas och<br>deras arbete effektiviseras för att samarbetet med<br>låntagarländerna skall få ett nytt innehåll. Sverige<br>välkomnar därför det reformarbete som pågår<br>inom bankerna med inriktning på decentralise-<br>ring, upprättande av ett mer jämlikt partnerskap<br>och ett bättre utnyttjande av kunskaper och erfa-<br>renheter.</p>
<p>Okad tydlighet och effektivitet i ansvar och<br>arbetsfördelning måste eftersträvas såväl mellan<br>Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna<br>och IMF som i relationen till FN-systemet samt<br>andra aktörer på det internationella området för<br>utvecklingssamarbete. Mycket av arbetet inom</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>bankerna koncentreras kring framtidsvisioner för<br>hur de skall möta de snabba förändringarna i<br>omvärlden - globalisering och förändringar i pri-<br>vata kapitalflöden liksom ett ökat deltagande av<br>det civila samhället i de ekonomiska beslutspro-<br>cesserna. Oron på de internationella kapital-<br>marknaderna ställer de internationella finansie-<br>ringsinstitutionerna inför nya utmaningar. Det<br>gäller både strukturella ekonomiska förändringar<br>i krisländema och i lika hög grad utveckling av<br>sociala skyddsnät för de mest utsatta grupperna i<br>dessa länder.</p>
<h2>FN:s ekonomiska och sociala verksamhet</h2>
<p>De svenska stödet som finansieras under FN:s<br>ekonomiska och sociala verksamhet omfattar<br>basbudgetstöd till UNDP, UNICEF, UNFPA,<br>UNCDF, UNDCP, WFP, UNHCR,<br>UNRWA, UNAIDS, UNIDO, multilateral<br>handels relaterad verksamhet och internationella<br>insatser mot narkotika. Sveriges bidrag till dessa<br>organisationer 1999 beräknas till 1 641 miljoner<br>kronor. I de flesta organisationer tillhör Sverige<br>de största bidragsgivarna med årsbidrag motsva-<br>rande 4-10 procent av den totala frivilligfinansie-<br>rade budgeten. Därtill kommer medel som ut-<br>betalas via Sida till specifika projekt, s.k. multi-<br>bi-stöd. Vår strävan är att målen för svenskt ut-<br>vecklingssamarbete så långt som möjligt skall<br></p>
<p>genomsyra även FN-systemets verksamhet. I fle-<br>ra organisationer pågår nu ett arbete för att stärka<br>FN-organens finansiering. Ett mål är att länder<br>skall göra fleråriga finansiella utfästel-ser till or-<br>ganisationernas basbudget i syfte att förbättra<br>FN-organens verksamhet främst på landnivå.<br>Sverige och ett flertal andra länder hoppas kunna<br>göra detta redan under 1999.</p>
<p>För de New York-baserade organisationerna,<br>framför allt FN:s utvecklingsprogram (UNDP),<br>FN:s barnfond (UNICEF) och FN:s befolk-<br>ningsfond (UNFPA), har Sverige de senaste<br>åren haft som mål att reformera verksamheten i<br>syfte att effektivisera organisationernas arbete<br>genom ökad fokusering och närmare samarbete,<br>främst på landnivå. Sverige har även verkat för en<br>ökad fattigdomsinriktning.</p>
<p>Detta arbete börjar nu ge resultat. Organisa-<br>tionerna har idag, genom bl.a. svenskt agerande i<br>respektive organisations styrelse, en tydligare<br>fattigdomsinriktning än för några år sedan. FN:s<br>generalsekreterares reformförslag förefaller få<br>betydande konsekvenser för organisationerna, i<br>synnerhet på landnivå genom en ökad integra-<br>tion av de operationella aktiviteterna. Gemen-<br>samma ramar för FN:s verksamhet på landnivå<br>vad beträffar programutveckling, planering, bud-<br>getering m.m. (UNDAF) håller på att utvecklas i<br>ett tjugotal länder, och många landkontor har<br>delvis gemensamma lokaler och administrativa<br>funktioner.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 3.5 Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1995-1998 samt beräknat 1999 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Årsbidrag 1995</p></td><td>
<p>Årsbidrag 1996</p></td><td>
<p>Årsbidrag 1997</p></td><td>
<p>Årsbidrag 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S utvecklingsprogram, UNDP</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>470 000</p></td><td>
<p>490 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S kapitalutvecklingsfond, UNCDF</p></td><td>
<p>32 000</p></td><td>
<p>32 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>42 000</p></td><td>
<p>42 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S barnfond, UNICEF</p></td><td>
<p>283 000</p></td><td>
<p>283 000</p></td><td>
<p>283 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>265 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:s befolkningsfond, UNFPA</p></td><td>
<p>116 000</p></td><td>
<p>116 000</p></td><td>
<p>116 000</p></td><td>
<p>125 000</p></td><td>
<p>140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S världslivsmedelsprogram, WFP</p></td><td>
<p>189 000</p></td><td>
<p>245 000</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>180 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S flyktingkommissarie, UNHCR</p></td><td>
<p>248 500</p></td><td>
<p>248 500</p></td><td>
<p>248 500</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>270 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar,<br>UNWRA</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>135 000</p></td><td>
<p>135 000</p></td><td>
<p>145 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Multilateral handelsrelaterad biståndsverksamhet</p></td><td>
<p>3 500</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(UNCTAD, WTO, ITC)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Narkotikainsatser genom FN-systemet (UNDCP,</p></td><td>
<p>32 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>47 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WHO/PSA)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UNAIDS</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>35 000</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td>
<p>37 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:S industriutvecklingsorganisation (UNIDO)<sup>1</sup>’</p></td><td></td><td></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 514 000</p></td><td>
<p>1 574 000</p></td><td>
<p>1 570 500</p></td><td>
<p>1 570 000</p></td><td>
<p>1 641 000</p></td></tr>
</table>
<p>1.1994-1997 finansierades bidragen till UNIDO över anslaget B9</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Även på huvudkontorsnivå har samordningen<br>förbättrats, framför allt genom skapandet av<br>UNDG, FN:s utvecklingsgrupp, i vilken<br>UNDP, UNFPA, UNICEF och WFP ingår.<br>UNDP, UNICEF och UNFPA har därtill nu-<br>mera likformiga budgetprocesser och delvis ge-<br>mensamma styrelsemöten.</p>
<p>Under 1998 gjordes framsteg med att för<br>UNDP, UNFPA och UNICEF utveckla nya<br>modeller för finansiering av organisationerna.<br>Sverige var starkt involverat i detta arbete. 1999<br>bör arbetet kunna intensifieras med att konkreti-<br>sera och införa ett nytt finansieringssystem som<br>ger långsiktighet, förutsägbarhet och en rättvis<br>bördefördelning. En del i detta innebär att<br>UNDP, UNFPA och UNICEF inför en mål-<br>och resultatbaserad budgetprocess för att skapa<br>en tydligare koppling mellan tillgängliga resurser<br>och verksamhetens inriktning.</p>
<p>Pågående förändringar gör dessa organisatio-<br>ner bättre rustade att ta sig an de utmaningar som<br>ligger framför dem, men om de inte förses med<br>nödvändiga resurser riskerar hela reformproces-<br>sen att gå i baklås. Det är därför viktigt att Sveri-<br>ge, tillsammans med andra givare, markerar en<br>intention om ökande bidrag.</p>
<p>Sverige avser öka sitt bidrag till UNFPA med<br>12 procent med anledning av vårt tidigare låga<br>bidrag i förhållande till andra givare. Dessutom<br>har de svenska bidragen till UNFPA varit gene-<br>rellt lägre än till andra program och fonder.<br>UNFPA har under senaste året gjort stora fram-<br>steg i effektiviseringen av organisationen. Sverige<br>bör även markera sitt starka stöd tilll UNFPA<br>inför uppföljningen av Kairokonferensen om<br>befolkning och utveckling. Mindre ökningar fö-<br>reslås även till UNDP och UNICEF (4 resp. 6<br>procent) som båda gjort viktiga framsteg i re-<br>formarbetet, särskilt vad beträffar utveckling av<br>resultatbaserad budget och programmering av<br>verksamheterna. Sverige bör även markera sin<br>vilja att hjälpa UNDP ur den finansiella kris som<br>organisationen befinner sig i.</p>
<p>Uppnådda resultat i FN:s livsmedelsprograms<br>(WFP) verksamhet har varit positiva vad gäller<br>förstärkt fattigdomsorientering och tydligare<br>jämställdhetsperspektiv. Organisationens huma-<br>nitära insatser anses allmänt vara av god kvalitet<br>och utgör nu omkring 70 procent av WFP:s hela<br>verksamhet. WFP:s verksamhetsredovisning har<br>dock brister, vilket påtalats från svensk sida. Re-<br>geringen beräknar ett oförändrat svenskt årsbi-<br>drag till WFP för 1999. Vidare beräknas andelen<br></p>
<p>av årsbidraget som avser humanitära insatser i vid<br>bemärkelse öka för 1999.</p>
<p>FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har<br>under senare år ägnat allt större resurser åt att<br>finna varaktiga lösningar för flyktingar, främst<br>genom återvändande till hemlandet, när omstän-<br>digheterna så medger. De svåra förhållanden i<br>konfliktområden under vilka UNHCR:s verk-<br>samhet bedrivs i utsätter organisationen för stora<br>påfrestningar. Arbete med en budgetreform i av-<br>sikt att effektivisera UNHCRis flyktingprogram<br>har inletts med svensk tillskyndan. Även om<br>verksamheten förutses minska något i finansiella<br>termer i takt med att vissa flyktingproblem fått<br>sin lösning, kommer UNHCR:s arbete även<br>fortsättningsvis att utföras under svåra villkor.<br>Med hänsyn till den vikt Sverige fäster vid<br>UNHCR:s uppgifter, såväl ur humanitär som<br>flyktingpolitisk synvinkel, bör Sverige bibehålla<br>sin bidragsnivå till UNHCR. Detta gäller särskilt<br>basbudgetstödet men också stödet till<br>UNHCR:s särskilda program som tills vidare<br>belastar delposten Humanitärt bistånd.</p>
<p>Verksamheten vid FN:s hjälporganisation för<br>palestinaflyktingar, UNRWA, är viktig för att<br>trygga de palestinska flyktingarnas humanitära<br>behov och främja en utveckling i riktning mot<br>stabilitet och fred i Mellanöstern. Organisatio-<br>nens svaga, om än något förbättrade, finansiella<br>ställning är därför oroande. Trots att Sverige är<br>en av de största givarna till UNRWA, beräknas<br>en mindre höjning av det svenska årsbidraget för<br>att stödja en förutsägbar finansiering av organi-<br>sationens uppgifter. Sverige avser att fortsatt ver-<br>ka för en rättvisare bördefördelning av<br>UNRWA:s finansiering.</p>
<p>FN:s organ för urbaniserings- och bosätt-<br>ningsfrågor, Habitat, är centralt för uppföljning-<br>en av den s.k. Habitat-agendan. Organisationen<br>har under lång tid kämpat för sin överlevnad med<br>över 95 procent av de finansiella bidragen i form<br>av öronmärkta pengar. I det pågående reformar-<br>betet på miljö- och bosättningsområdet är en<br>viktig del urbaniseringsfrågornas framtida funk-<br>tion och organisation. Sverige är mån om att<br>Habitats normativa verksamhet inom urbanise-<br>ringsområdet fortlever och kommer därför att<br>verka för konstruktiva lösningar i reformarbetet.</p>
<p>I FN:s samlade program för hiv/aids<br>(UNAIDS) bör Sverige även fortsättningsvis<br>verka för att främja en stabil och förutsägbar fi-<br>nansiering. Den nuvarande svenska bidragsnivån,<br>cirka 8 procent av den totala budgeten, bedöms<br>rimlig. De fortsatta bidragen till UNAIDS skall</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>dock bedömas mot bakgrund av de utvärderingar<br>av verksamheten vilka beräknas ske under 1999-<br>2000. Sveriges utvecklingssamarbete på hiv/aids-<br>området kommer vidare att påverkas av det pågå-<br>ende strategiarbete Sida fått i uppdrag att utföra.</p>
<p>Det extra generalförsamlingsmöte mot nar-<br>kotika som ägde rum i juni 1998 kommer att få<br>konsekvenser för det internationella samarbetet<br>mot narkotika. Sverige har de senaste åren verkat<br>för att ökad uppmärksamhet skall ges till verk-<br>samhet i Afrika. FN:s narkotikaprogram<br>(UNDCP) kommer under 1999 att utarbeta en<br>ny strategi för arbetet i Afrika. I vissa länder ut-<br>gör narkotikaförknippad brottslighet, korruption<br>och sociala och hälsorelaterade problem ett all-<br>varligt hot mot ekonomisk och social utveckling.<br>Sverige avser därför under 1999 verka för att nar-<br>kotikaproblemens följder i högre grad beaktas i<br>det svenska multilaterala och bilaterala utveck-<br>lingssamarbetet, i synnerhet i Afrika. I detta ar-<br>bete spelar Sida en allt viktigare roll.</p>
<p>Den handelsrelaterade biståndsverksamheten<br>som bedrivs av WTO, ITC och UNCTAD, och<br>som prioriterar de minst utvecklade länderna, är<br>av stor betydelse för mottagarländerna och bör<br>även fortsättningsvis stödjas av Sverige. Okade<br>anslag beräknas för kommande år. Även fort-<br>sättningsvis avser Sverige verka för att MUL-<br>länder skall vara den primära målgruppen, i syn-<br>nerhet genom integrerade biståndssatsningar ge-<br>nom nämnda organisationer.</p>
<p>Den svenska medlemsavgiften till FN:s in-<br>dustriutvecklingsorganisation (UNIDO) finan-<br>sieras fr.o.m. 1998 från denna anslagspost.</p>
<h2>De internationella<br>finansieringsinstitutionerna</h2>
<p>Tabell 3.6 Internationella finansieringsinstitutioner</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsbanksgruppen</p></td><td>
<p>920 000</p></td><td>
<p>960 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala utveck-<br>lingsbanker</p></td><td>
<p>52 000</p></td><td>
<p>23 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga utvecklings-<br>banker och fonder</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>223 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 102 000</p></td><td>
<p>1 206 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Världsbanksgruppen</p></td></tr>
</table>
<p>Världsbanken består av Internationella återupp-<br>byggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och<br>Internationella utvecklingsfonden (IDA). I<br></p>
<p>Världsbanksgruppen ingår även Internationella<br>finansieringsbolaget (IFC), Multilaterala investe-<br>ringsgarantiorganet (MIGA), samt Internatio-<br>nella centret för biläggande av investeringstvister<br>(ICSID). De bidrag som under budgetåret 1999<br>finansieras från delposten rör för Världsbanks-<br>gruppens del IDA och MIGA.</p>
<p>Världsbanken har under 1998 fortsatt att ge-<br>nomföra omfattande reformer av sin verksamhet<br>och därigenom stärkt den övergripande inrikt-<br>ningen på fattigdomsbekämpning. Sverige har<br>gett sitt fulla stöd till detta. Omorienteringen har<br>inte varit smärtfri, och den förändring av ban-<br>kens interna kultur som eftersträvas är en process<br>som kommer att ta tid. De första resultaten är<br>dock positiva. Såväl verksamhetens kvalitet som<br>volym ökar. Ett av de viktigaste målen har varit<br>att komma närmare låntagarländema. Det har<br>skett genom decentralisering med upprättande av<br>representationskontor i ett stort antal länder.<br>Det har också skett genom att ett långsiktigt ar-<br>bete inletts för att ersätta det traditionella givar-<br>mottagarförhållandet med ett mera jämlikt part-<br>nerskap. Mycket återstår att göra i båda fallen,<br>men regeringen välkomnar denna utveckling<br>som ligger i linje med svensk politik. Ett annat<br>centralt mål har varit att effektivare utnyttja ban-<br>kens unika, globala erfarenhetsbas och alltmer<br>förmedla kunskap i stället för finansiella resurser.<br>Även om grunden nu är lagd för att bättre ut-<br>nyttja denna komparativa fördel, har arbetet med<br>att skapa de tekniska och organisatoriska förut-<br>sättningarna gått långsammare än väntat. Under<br>det kommande året går arbetet med att utveckla<br>banken till en kunskapsbank in i ett avgörande<br>skede.</p>
<p>Under 1999 kommer arbetet med att stödja<br>Världsbanken inför millennieskiftet att fortsätta<br>på flera plan. Ett viktigt element är översynen av<br>bankens inkomststruktur. De på sikt stadigt<br>minskande inkomsterna från bl.a. räntor och av-<br>gifter på utestående lån är en strukturell svaghet<br>som kräver åtgärder. Decentraliseringen fort-<br>sätter, liksom uppbyggande av kunskapsbanken<br>och utvecklande av former för partnerskap som<br>omfattar även det civila samhället. Fattigdoms-<br>bekämpningen står i fokus genom ett intensivt<br>arbete som har inletts inför rapporten World<br>Development Report 2000 med fattigdom som<br>tema. Det finns också ett behov av att ytterligare<br>effektivisera beredningen av lånen och utveckla<br>instrumenten för t.ex. regionala insatser.</p>
<p>De pågående IDA 12-förhandlingarna för-<br>väntas leda till en påfyllnad av samma storleks-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>ordning som IDA 11, dvs. 12,2 miljarder US<br>dollar, vilket för Sveriges del innebar ca 2,3 mil-<br>jarder kronor. Resultaten av den uppföljning<br>som Utrikesdepartementet gjort i fält av ge-<br>nomförandet av IDA 11 utgör en viktig del av<br>förhandlingsunderlaget. Centrala frågor för rege-<br>ringen under förhandlingens policygenomgång<br>handlar bl.a. om införande av fattigdomsinrikt-<br>ning i alla landstrategier i IDA-länder, ett nytt<br>sätt att hantera frågor som rör gott styrelseskick,<br>en starkare betoning av tvärgående teman som<br>miljö och jämställdhet, ett nytt sätt att samarbeta<br>mellan privatsektordelarna i bankgruppen samt<br>bättre samordning mellan alla aktörer i utveck-<br>lingssamarbetet. Biståndseffektivitet behandlas<br>mot bakgrund av en studie som banken har gjort<br>och som publiceras hösten 1998. Ungefär hälften<br>av IDA:s verksamhet kommer även i fortsätt-<br>ningen att vara inriktad på Afrika.</p>
<p>Asienkrisen har avslöjat brister i Världsban-<br>kens kapacitet att hjälpa länder att förstärka sina<br>finansiella sektorer. Krisen har också aktualiserat<br>behovet av att se över samarbetsrutinerna med<br>Internationella valutafonden. Detta kommer att<br>leda till dels förstärkningar av både sociala och<br>finansiella enheter i banken, dels till en trolig<br>omorganisation som knyter bankens och fon-<br>dens finansiella sektorenheter närmare varandra.</p>
<p>Ökningen av de privata kapitalflödena till ut-<br>vecklingsländerna under senare år har inneburit<br>en så stor omvärldsförändring för Internationella<br>finansieringsbolaget (IFC) att det har sett sig<br>tvingat att ta fram en ny strategi inför 2000-talet.<br>Arbetet har pågått under en längre tid, och de<br>första besluten om en ny inriktning avseende<br>verksamhetsländer, sektorer och metoder fattas i<br>styrelsen under 1998. Regeringen ser positivt på<br>att IFC:s och Världsbankens verksamheter i allt<br>högre grad kompletterar varandra.</p>
<p>En annan konsekvens av omvärldsförändring-<br>ar är att efterfrågan på garantier har ökat och<br>aktualiserat en kapitalpåfyllnad till garantiorganet<br>MIGA. Medlemsländerna får under 1998 möjlig-<br>het att teckna nya andelar. Kapitalpåfyllnaden<br>sker under de påföljande två åren. Sveriges andel<br>kommer att vara ca 14 miljoner kronor. Ett cen-<br>tralt mål som Sverige har anslutit sig till har varit<br>att få MIGA att närma sig resten av bank-<br>gruppen. Under påfyllnadsdiskussionerna har<br>därför vissa policyfrågor drivits särskilt intensivt.<br>Detta gäller framför allt riktlinjer för miljö, in-<br>formation och öppenhet samt arbetslagstiftning.</p>
<p>Sveriges agerande i Världsbanksgruppen sker i<br>nära samarbete med de övriga nordiska länderna<br></p>
<p>samt Estland, Lettland och Litauen. Den väl fun-<br>gerande nordisk-baltiska valgruppen och den<br>samsyn länderna har i viktiga frågor som rör in-<br>ternationellt utvecklingssamarbete bidrar till att<br>göra vårt inflytande i banken större än vad den<br>sammanlagda formella röststyrkan skulle ange.</p>
<p>Interamerikanska utvecklingsbanken</p>
<p>Under 1997 stärkte Interamerikanska utveck-<br>lingsbanken (IDB) sin fattigdomsprofil ytterliga-<br>re, bl.a. genom att anta en fattigdomsstrategi och<br>genom en ökad utlåning till insatser som syftar<br>till social rättvisa och fattigdomsminskning.<br>Detta inbegriper insatser som syftar till att över-<br>brygga sociala och etniska spänningar, tvister om<br>landrättigheter och det tilltagande våldet i stä-<br>derna, liksom småskalig företagsamhet och mik-<br>rokrediter. Andra prioriterade områden är mo-<br>dernisering av statsapparaten för att renodla och<br>förstärka statens roll och medborgarinflytande<br>för att stärka demokratin.</p>
<p>IDB:s prioriteringar ligger väl i linje med de<br>frågor som Sverige under många år har drivit i<br>nära samarbete med de övriga nordiska länderna.<br>Sverige har också drivit på bankens arbete med<br>fattigdoms frågor, miljö och jämställdhet, dar<br>viktiga framsteg har gjorts under senare år. En<br>återstående utmaning är att följa upp hur banken<br>i praktiken genomför dessa nya prioriteringar. I<br>detta sammanhang avser regeringen att fortsatt<br>betona vikten av att banken ökar personalens<br>kompetens på de nya områdena och att verk-<br>samheten i ökad omfattning decentraliseras till<br>fältkontoren.</p>
<p>Under 1998 och 1999 kommer de viktigaste<br>frågorna att vara IDB:s framtidsvision samt ban-<br>kens koncessionella långivning. Framtidsvisio-<br>nen för hur banken skall möta de snabba föränd-<br>ringarna i omvärlden, såsom globalisering,<br>ökande privata kapitalflöden och nyväckta de-<br>mokratiseringsprocesser, skall diskuteras i en sär-<br>skild arbetsgrupp, där Sverige deltar som obser-<br>vatör. Frågan om den koncessionella<br>långivningen till de fattigaste länderna behandlas<br>i en annan arbetsgrupp efter att ha diskuterats i<br>närmare tre år, utan att en långsiktig lösning har<br>kunnat nås. Sverige har, tillsammans med de<br>flesta andra bidragsgivare, krävt att de rikare län-<br>derna i regionen skall visa solidaritet med de<br>fattigare länderna genom att en del av bankens<br>nettovinst används för detta ändamål. Samtidigt<br>finns en förhoppning hos länderna i regionen om<br>att givarna skall skjuta till ytterligare medel.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Regeringen har under 1998 ansökt om svenskt<br>medlemskap i det Interamerikanska investe-<br>ringsbolaget (IIC). IIC ingår i IDB-gruppen och<br>är ett fristående bolag som sedan det bildades<br>1989 har haft ett nära samarbete med IDB. IIC<br>stödjer utvecklingen av den privata sektorn i La-<br>tinamerika, bl.a. genom lån och investeringar i<br>privata företag. Målgruppen är små och medel-<br>stora företag, som har svårt att få kapitalförsörj-<br>ning. IIC:s verksamhet utgör således ett kom-<br>plement till IDB:s aktiviteter för att främja den<br>ekonomiska utvecklingen i Latinamerika.</p>
<p>IIC har sedan starten för åtta år sedan beslutat<br>om transaktioner på motsvarande 764 miljoner<br>US dollar till 174 olika utvecklingsprojekt i regi-<br>onen, vilka totalt uppgår till 3,1 miljarder US<br>dollar. I förhållande till totalt insatt kapital av<br>IIC:s aktieägare har varje insatt dollar resulterat i<br>ytterligare femton dollar från andra investerare.</p>
<p>Som ett mått på IIC:s bidrag till den ekono-<br>miska utvecklingen i regionen kan nämnas att<br>HC-stödda projekt genererar 85 000 arbetstill-<br>fällen samt en årlig export på närmare 800 miljo-<br>ner US dollar och 3 miljarder US dollar till regi-<br>onens ekonomiska tillväxt.</p>
<p>En stor del av bolagets verksamhet är förlagd<br>till Argentina, Brasilien, Mexiko, Venezuela,<br>Chile, Colombia och Peru. De fattigare länderna<br>gynnas samtidigt i relation till sin andel av de re-<br>gionala mottagarländernas aktiekapital i IIC.</p>
<p>För närvarande diskuterar IIC en kapitalök-<br>ning (från 200 miljoner till ca 700 miljoner US<br>dollar). Storleken kommer att påverka kostnaden<br>för ett eventuellt svenskt medlemskap. Kostna-<br>den för medlemskap är också beroende av Sveri-<br>ges andel av aktiekapitalet. I diskussioner med<br>IIC:s ledning har preliminärt överenskommits<br>att Sverige tecknar 0,75 procent av aktiekapitalet,<br>vilket beräknas innebära en totalkostnad på ca 40<br>miljoner kronor under budgetåren 1999-2002,<br>dvs. 10 miljoner kronor per år.</p>
<p>Asiatiska utvecklingsbanken</p>
<p>Asiatiska utvecklingsbankens (AsDB) verksam-<br>het under 90-talet har allt mer inriktats på breda<br>utvecklingsfrågor, från att tidigare ha utgjorts av<br>projektfinansiering, framförallt på infrastruk-<br>turområdet. Uppgörelsen i januari 1997 om den<br>sjunde påfyllnaden av den Asiatiska utveck-<br>lingsfonden (AsDF), innebar en ytterligare am-<br>bitionshöjning i denna riktning. God samhälls-<br>styrning, miljö, jämställdhet och sociala frågor<br>har fått en mer framträdande roll än tidigare och<br></p>
<p>riktlinjer har utarbetats för bankens verksamhet<br>på dessa nya områden. Landprogrammeringen<br>har stärkts och bankens katalytiska roll betonas<br>allt mer, främst i samband med omstrukturering<br>av den finansiella sektorn och i projekt där ban-<br>kens närvaro kan bidra till att öka andra finansiä-<br>rers intresse.</p>
<p>Under 1997 har bankens verksamhet i hög ut-<br>sträckning kommit att präglas av den akuta fi-<br>nansiella situationen i stora delar av regionen,<br>främst i sydöstra och östra Asien. På ett tidigt<br>stadium beslutade AsDB att delta i de internatio-<br>nella stödaktioner som organiserades av IMF för<br>att mildra krisens verkningar. Regeringen väl-<br>komnar detta, inte minst med hänsyn till att<br>bankens starka regionala förankring utgör ett<br>viktigt komplement till IMF:s bedömningar vad<br>gäller stödets inriktning. Samtidigt vill regering-<br>en understryka behovet av att närmare klargöra<br>ansvar och arbetsfördelning mellan AsDB,<br>Världsbanken och IMF. En annan viktig uppgift<br>är att se till att bankens deltagande i de olika<br>stödpaketen inte undergräver bankens ordinarie<br>verksamhet på sikt, t.ex. genom att avsättningar-<br>na till den koncessionella långivningen från<br>AsDF blir mindre än beräknat. Det är naturligt<br>att krisen tagit uppmärksamhet och resurser från<br>AsDB:s policyarbete. Under året har dock vikti-<br>ga framsteg gjorts i policyarbetet på vissa områ-<br>den, bl.a. avseende fiske, urbefolkningar, kor-<br>ruptionsbekämpning och samarbete med<br>enskilda organisationer.</p>
<p>I slutet av 1997 invigdes Asiatiska utveck-<br>lingsbankens forskningsinstitut (ADBI). Insti-<br>tutet skall i nära samarbete med banken bedriva<br>innovativ forskning på utvecklingsområdet i<br>syfte att öka kunskapen om Asien och Stillahavs-<br>regionen samt identifiera och underlätta ge-<br>nomförandet av framgångsrika utvecklingsstra-<br>tegier i regionen genom bl.a. utbildning av<br>beslutsfattare på nyckelpositioner.</p>
<p>Under 1999 kommer bankens verksamhet att<br>fortsätta präglas av den ekonomiska krisen i re-<br>gionen. Bankens deltagande i olika ekonomiska<br>krispaket för de hårdast drabbade länderna kan<br>väntas bli ett påtagligt inslag. Samtidigt är det en<br>viktig uppgift framöver att följa upp hur banken<br>genomför besluten i AsDF VII och att banken<br>fortsätter att utvecklas till en brett inriktad ut-<br>vecklingsinstitution med kapacitet att integrera<br>ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska<br>aspekter i all verksamhet.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Afrikanska utvecklingsbanken</p>
<p>Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), som un-<br>der den tidigare delen av 1990-talet genomgick<br>en svår kris, befinner sig nu i en intensiv reform-<br>process. Vid bankens årsmöte i maj 1998 antogs<br>en överenskommelse om en 35-procentig ökning<br>av kapitalet till ca 28 miljarder US dollar i kom-<br>bination med att de icke-regionala givarländemas<br>ägarandel av banken höjdes från 33 procent till<br>40 procent (Sverige äger 1,55 procent). Genom<br>överenskommelsen, som utgjorde resultatet av<br>mer än två års förhandlingar har givarländerna<br>markerat sin tilltro till banken och dess roll i Af-<br>rika. Reformprocessen, i vilken Sverige har en<br>framträdande roll, inleddes 1995 och har lett till<br>betydande förbättringar vad gäller bankens finan-<br>siella och operationella funktioner. En priorite-<br>rad fråga framöver blir arbetet med att utforma<br>en tydlig vision för banken. I reformarbetet är<br>det viktigt att fortsätta arbeta för en bättre styr-<br>ning och effektivare administration av banken,<br>ökad kvalitet i projektverksamheten och bättre<br>koordinering med andra givare.</p>
<p>De inledda förhandlingarna om Afrikanska<br>utvecklingsfondens (AfDF) åttonde påfyllnad<br>kommer att bli starkt beroende av hur IDA 12-<br>förhandlingarna utvecklas. I AfDF VII, som<br>uppgick till ca 2,0 miljarder US dollar, var Sveri-<br>ges bidrag ca 760 miljoner kronor. Sverige<br>kommer i förhandlingarna att aktivt verka för att<br>frågor som fattigdomsbekämpning, jämställdhet,<br>gott styrelseskick och regional integration får<br>ökat utrymme i bankens verksamhet.</p>
<p>Övriga utvecklingsbanker och -fonder</p>
<p>Internationella jordbruksutvecklingsfonden</p>
<p>(IFAD) har ett mycket tydligt fokus på fattig-<br>domsbekämpning genom sin inriktning på pro-<br>jekt för att förbättra levnadsförhållandena för<br>landsbygdsbefolkningen i de fattigaste länderna.<br>Vid ett seminarium i Sverige i maj 1998, som bl.a.<br>behandlade IFADrs arbetsmetoder, bekräftades<br>bilden av IF AD som en liten och effektiv organi-<br>sation, som ligger i frontlinjen vad gäller me-<br>todutveckling inom jordbruksutvecklingsområ-<br>det. Regeringen kommer även fortsättningsvis i<br>IFAD:s styrelse, i nära samarbete med Norge,<br>Danmark och Finland, bl.a. att verka för att<br>ytterligare förankra prioriterade mål i fondens<br>projektverksamhet och för att förbättra samar-<br>betet och arbetsfördelningen mellan de Rom-<br>baserade FN-organen.</p>
<p>Nordiska utvecklingsfonden (NDF) har under<br>senare år expanderat relativt snabbt. Sociala sek-<br>torer och miljö har samtidigt getts ökad tonvikt.<br>Fonden, som finansieras genom bidrag från de<br>fem nordiska länderna, har ett grundkapital på<br>515 miljoner SDR och utlåningen<br>(undertecknade och godkända projekt) uppgår<br>nu till drygt 360 miljoner SDR. NDF lämnar lån<br>på mycket förmånliga villkor till projekt som<br>främjar ekonomisk och social utveckling i låg-<br>och lägre medelinkomstländer. Krediterna läm-<br>nas i samfinansiering med andra institutioner,<br>främst Världsbanken och regionalbankerna, för<br>projekt av nordiskt intresse. NDF:s finansiering<br>skall i huvudsak avse upphandling av varor och<br>tjänster i de nordiska länderna.</p>
<p>NDF bedriver också en försöksverksamhet<br>med stöd till privatsektorprojekt, för vilken 20<br>miljoner SDR avsatts. Under 1997 ingick NDF<br>ett samarbetsavtal med NORSAD-fonden, som<br>verkar för att främja näringslivssamarbete mellan<br>Norden och SADC (Southern African Deve-<br>lopment Community). NORSAD bidrar främst<br>med lån till s.k. joint ventures. Fondens grund-<br>kapital på 200 miljoner danska kronor är till stor<br>del förbrukat, varför de nordiska länderna (utom<br>Island som inte är medlem) enats om en kapital-<br>påfyllnad om 150 miljoner danska kronor, som<br>skall inbetalas i tre rater 1999-2001, och att för-<br>länga fondens mandat till år 2003.</p>
<p>Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling<br>(ACBF) arbetar huvudsakligen med att stärka<br>utvecklingsländers kapacitet att utforma och ge-<br>nomföra makroekonomisk politik. Efter sex års<br>verksamhet är ACBF i behov av ytterligare ka-<br>pital för att under de kommande fem åren kunna<br>upprätthålla sin verksamhet. En kapitalpåfyllnad<br>har förhandlats fram som uppgår till totalt ca 70<br>miljoner US dollar. Sveriges bidrag uppgår till 6<br>miljoner US dollar som kommer att inbetalas<br>över fem år. En granskning av ACBF från 1997<br>rörande dess arbetsmetoder och kapacitet att ut-<br>öva sitt mandat visar att fonden utfört ett arbete<br>med god kvalitet. Regeringen anser mot denna<br>bakgrund att ACBF förtjänar fortsatt stöd.</p>
<h2>Övrigt multilateralt samarbete</h2>
<p>Multilaterala miljöinsatser</p>
<p>Uppföljningen av de prioriteringar som lades fast<br>i regeringens skrivelse om Sveriges utvecklings-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>samarbete för hållbar utveckling (skr. 1996/97:2)<br>fortgår genom de multilaterala kanalerna för<br>svenskt utvecklingssamarbete. Regeringen verkar<br>dessutom för en utveckling av de normativa as-<br>pekterna, särskilt inom ramen för FN:s<br>kommission för hållbar utveckling (CSD).</p>
<p>Huvudinriktningen av Sveriges utvecklings-<br>samarbete för hållbar utveckling och fattigdoms-<br>bekämpning är att integrera de miljömässiga,<br>ekonomiska, sociala och kulturella aspekterna i<br>samarbetet. För att åstadkomma detta krävs ofta<br>katalytiska och tillfälliga insatser för att initiera<br>verksamhet som sedan kan reguljärfinansieras.<br>Särskilda, direkta insatser för globala miljöfrågor<br>är motiverade för att komplettera denna reguljära<br>verksamhet.</p>
<p>I arbetet med att följa upp FN:s generalför-<br>samlings extra möte för utvärdering av Agenda<br>21 år 1997 har under året vissa insatser av en-<br>gångskaraktär inom vatten- och energiområdet<br>finansierats för att initiera arbete i de multilate-<br>rala organisationerna. Regeringen avser att under<br>1999 stödja sådan verksamhet med särskild beto-<br>ning på marina frågor samt produktions- och<br>konsumtionsmönster. Det finns dessutom skäl<br>att nu uppmärksamma och stödja förberedande<br>insatser för fördjupad analys och dialog kring<br>energifrågornas behandling i CSD år 2001.<br>Under året avslutades förhandlingarna om den<br>andra påfyllnaden av Globala miljöfondens<br>(GEF) finansiella resurser. Överenskommelsen<br>innebär att givarna kommer att tillföra GEF 2,75<br>miljarder US dollar för perioden 1998-2002. För<br>svensk del innebär detta ett åtagande om sam-<br>manlagt 448 miljoner kronor. Sveriges bidrag<br>kommer från och med denna påfyllnadsperiod<br>att baseras på de dragningar på skuldsedlar som<br>görs årligen i enlighet med ett i förväg uppgjort<br>schema. Därmed undviks stora reservationer,<br>men utbetalningsbehoven kan variera mellan<br>åren.</p>
<p>Riktlinjerna för den kommande verksam-<br>hetsperioden ligger väl i linje med svenska prio-<br>riteringar. Större uppmärksamhet kommer att<br>riktas mot att förankra globala miljöhänsyn i de<br>nationella prioriteringarna på mottagarsidan.</p>
<p>En angelägen uppgift för GEF:s verkställande<br>organ, Världsbanken, UNDP och FN:s mil-<br>jöprogram (UNEP), blir att i större utsträckning<br>integrera globala miljöhänsyn i sin reguljära verk-<br>samhet. Därutöver har en kontinuerlig och för-<br>stärkt granskning och utvärdering av GEF:s<br>verksamhet lagts fast i syfte att mäta resultat och<br>säkra kvalitet.</p>
<p>I arbetet med Montrealprotokollet för ozon-<br>skiktets skydd förblir den viktigaste uppgiften att<br>säkerställa u-ländernas eget ansvar för utfasning-<br>en av ozonfarliga ämnen, vilket särskilt bör ske<br>genom bistånd som stärker u-ländernas myndig-<br>hetsutövande och incitament till företagens egen<br>utfasning. Sveriges andel till Montrealproto-<br>kollets multilaterala fond för det sista året av på-<br>fyllnadsperioden 1997-99 uppgår till knappt 1,4<br>procent av totalbeloppet eller omkring 20 miljo-<br>ner kronor. Högst en femtedel av detta bidrag<br>bör utnyttjas för Sidas bilaterala tekniska bi-<br>ståndsprogram som nu påbörjats.</p>
<p>FN:s konvention mot ökenbekämpning fi-<br>nansieras från 1999 med reguljära bidrag från<br>medlemsstaterna. Sveriges andel av sekretariats-<br>och konferenskostnader uppskattas för 1999 till<br>1 miljon kronor. Härtill kommer bidrag genom<br>Sida till bl.a. enskilda organisationers och vissa<br>länders deltagande i möten.</p>
<p>De globala miljökonventionernas växande<br>betydelse för den nationella och internationella<br>normbildningen och genomförandet motiverar<br>fortsatt stöd. Sveriges deltagande i konventionen<br>om klimatförändringar, biologisk mångfald och<br>konventionen för ökenbekämpning liksom Ky-<br>otoprotokollet, protokollet om biosäkerhet och<br>Montrealprotokollet motiverar ytterligare<br>kompletterande stöd till de multilaterala organi-<br>sationerna.</p>
<p>Multilaterala konfliktförebyggande insatser</p>
<p>Det multilaterala systemet har en central uppgift<br>när det gäller att åstadkomma varaktiga lösningar<br>på väpnade konflikter som utgör hot såväl mot<br>internationell fred och säkerhet som civilbefolk-<br>ningens trygghet och överlevnad samt den eko-<br>nomiska och sociala samhällsutvecklingen i stort.<br>För detta krävs samverkan mellan ett flertal<br>kompetensområden, från politiska initiativ till<br>militära och polisiära insatser, skydds- och<br>hjälpinsatser på det humanitära området och av-<br>seende mänskliga rättigheter till långsiktigt in-<br>riktade återuppbyggnadsinsatser. Sverige har<br>spelat en aktiv roll när det gäller att vidareut-<br>veckla tänkandet kring och förbättra beredska-<br>pen att ställa upp med flexibla internationella in-<br>satser som kan gagna både konfliktutsatta<br>människors säkerhet och konfliktlösning.</p>
<p>Inom det multilaterala biståndet finns behov<br>av stöd för internationella och regionala insatser<br>där civilpoliser utgör en bärande komponent.<br>Utöver den finansiering som skett över utgifts-</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>område 5 och 6 avseende svenskt deltagande i<br>fredsbevarande FN-operationer (bl.a. med<br>svenska civilpolisers deltagande) har biståndsan-<br>slaget under 1998 svarat för civilpolisinsatser i<br>bl.a. Angola, Guatemala, Västsahara och Östra<br>Slavonien. Stödet avsåg också utbildning i Sveri-<br>ge av civilpoliser för internationella uppdrag samt<br>kostnader för FN:s vaktstyrka i norra Irak och<br>tillfällig internationell närvaro med svensk per-<br>sonal i Hebron (TIPH). Denna typ av insatser<br>förväntas fortsätta.</p>
<p>FN:s arbete vad avser humanitär minröjning<br>har vidareutvecklats genom generalsekreterarens<br>reformarbete. Fortsatt svenskt stöd kommer att<br>utgå för ett samordnat och effektivt FN-arbete,<br>avseende såväl övergripande samordning och po-<br>licyutveckling inom ramen för FN-sekretariatets<br>minprogram (UNMAS) som insatser i fält. Ett<br>närliggande område, där intensifierade svenska<br>insatser förutses, gäller motverkan av spridning-<br>en av lätta vapen, som utgör hot mot både civil-<br>befolkning, det humanitära hjälparbetet och<br>återuppbyggnad efter en väpnad konflikt. De<br>humanitära hjälparbetarnas säkerhet kräver fort-<br>satt uppmärksamhet.</p>
<p>Ett omfattande policy- och metodutvecklings-<br>arbete har gjorts när det gäller olika biståndsin-<br>satsers inverkan på konfliktlösning och förut-<br>sättningarna att förebygga utbredningen av<br>väpnat våld. Sverige önskar genom sitt stöd se en<br>ökad tonvikt vid erfarenhetsanalys från olika ci-<br>vila former av insatser i krissituationer. Samar-<br>bete med Världsbankens nyinrättade konflikten-<br>het kommer att stärka kopplingen till<br>konflikthanteringen som har nära samband med<br>utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Under 1998 har bidrag bl.a. lämnats till<br>IGAD:s fredsfond för fredsfrämjande initiativ<br>avseende Somalia och Sudan. Liknande stöd för<br>regionalt initierad verksamhet avses utgå även<br>under 1999.</p>
<p>Världen över drabbas civila - särskilt många<br>kvinnor, barn och äldre - av väpnade konflikter.<br>Barn drabbas särskilt hårt. De är offer för över-<br>grepp, tvångsrekryteras till krigföring, får bestå-<br>ende traumatiska upplevelser och tvingas på<br>flykt, då de ofta splittras från familj, anhöriga och<br>annan social trygghet. Det svenska engagemang-<br>et för barn i konflikt vägleds av Barnkonventio-<br>nen och kommer att fortsätta i nära samarbete<br>med FN:s särskilde representant för barn i väp-<br>nade konflikter. Det svenska ordförandeskapet i<br>FN:s arbetsgrupp för barn i väpnade konflikter<br>med inriktning på förbud mot rekrytering av<br></p>
<p>barn under 18 år till väpnad tjänst kan komma att<br>föranleda stöd till särskilda initiativ.</p>
<p>Stöd har utgått till internationella icke-statliga<br>organisationer med verksamhet inriktad på kon-<br>flikthantering. Stödet har bidragit till fristående<br>analyser kring aktuella väpnade konflikter och<br>breddat det svenska kontaktnätet när det gäller<br>konfliktrelaterad kompetens. Detta stöd<br>kommer att fortsätta i samråd mellan Utrikesde-<br>partementet och Sida.</p>
<p>Respekt för internationell humanitär rätt och<br>mänskliga rättigheter är avgörande för det hu-<br>manitära skyddsarbetets integritet. Det normati-<br>va och operativa humanitära arbetet hänger nära<br>samman. Under 1999 uppmärksammas 50-<br>årsjubiléet av 1949 års Genévekonventioner om<br>”krigets lagar”. Stöd som främjar efterlevnad av<br>internationell rätt i konfliktsituationer kommer<br>att fortsätta. I detta stöd ingår vissa extrabudge-<br>tära insatser som kan bli aktuella till tribunalerna<br>för f.d. Jugoslavien och för Rwanda. Särskilda bi-<br>ståndsinsatser kan också komma ifråga i anslut-<br>ning till att den internationella brottmålsdom-<br>stolen inrättats.</p>
<p>Uppföljning av Utrikesdepartementets arbete<br>kring konfliktförebyggande verksamhet genom<br>ett särskilt handlingsprogram kommer också att<br>påverka inriktningen av medlens användning.<br>Den ökade vikt som Sverige fäster vid konflikt-<br>förebyggande initiativ och insatser motiverar en<br>ökning av medlen för sådana insatser under 1999.</p>
<p>Särskilda multilaterala insatser: jämställdhet</p>
<p>Bidrag till FN:s kvinnofond (UNIFEM) avsattes<br>i budgeten för 1998 med 15 miljoner kronor för<br>särskilda insatser av pilotkaraktär för att inom<br>utvecklingssamarbetet stärka multilateralt arbete<br>med jämställdhet.</p>
<p>Medel från posten har under 1998 bl.a. avsatts<br>för ett strategiskt arbete med att integrera ett<br>jämställdhetsperspektiv i hela FN genom FN:s<br>kvinnoenhet (DAW). Särskilda bidrag har dess-<br>utom bl.a. utgått till FN:s ekonomiska<br>kommission för Afrika för att tydligare upp-<br>märksamma kvinnors behov och villkor i plane-<br>ring och genomförande av makroekonomiska<br>program. Anslaget disponeras också för fram-<br>ställning av könsuppdelad statistik, studier och<br>seminarier om kvinnors rätt att äga och ärva<br>mark, våld mot kvinnor och kvinnors åtnjutande<br>av de mänskliga rättigheterna m.m.</p>
<p>Anslaget har syftat till att under en begränsad<br>tidsperiod bistå organisationer bl.a. med att ut-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>veckla handlingsplaner för jämställdhet i utveck-<br>lingssamarbetet. Grundtanken är att organisatio-<br>nerna därefter själva skall ta ett klart och tydligt<br>ansvar för att uppmärksamma kvinnor och män<br>på lika villkor i sin verksamhet. En successiv<br>nedtrappning av anslaget förutses därför. Samti-<br>digt föreslår regeringen att basbidraget till<br>UNIFEM ökar mot bakgrund av att fonden nu<br>bedöms ha en betydande kapacitet att bedriva ett<br>arbete med god katalytisk effekt för att integrera<br>ett jämställdhetsperspektiv i FN:s arbete, både<br>vad gäller analys och fältverksamhet. Fokus<br>ligger på stöd till kvinnliga småföretagare, åtgär-<br>der för att stärka kvinnors rättsliga och sociala<br>ställning och motverka våld mot kvinnor och<br>stöd till kvinnor som organiserar sig lokalt för att<br>förbättra sina villkor.</p>
<p>För 1999 beräknas 15 miljoner kronor för sär-<br>skilda jämställdhetsinsatser.</p>
<p>Särskilda multilaterala insatser: bam</p>
<p>I det multilaterala utvecklingssamarbetet har Sve-<br>rige traditionellt varit pådrivande i frågor som rör<br>barnets rättigheter, dess sociala och ekonomiska<br>livsvillkor, överlevnad, trygghet och utveckling.<br>Konventionen om barnets rättigheter, idag ratifi-<br>cerad av 191 stater, utgör en viktig utgångspunkt<br>och är ett betydelsefullt instrument i arbetet för<br>att utveckla ett systematiskt barnperspektiv i det<br>internationella utvecklingssamarbetet.</p>
<p>År 2001 äger ett särskilt möte med FN:s gene-<br>ralförsamling (UNGASS 2001) rum kring upp-<br>följningen av barntoppmötet 1990. För att upp-<br>fylla konventionens mål krävs insatser inom det<br>samlade FN-systemet. Beslutet inom ramen för<br>reformarbetet i FN att MR-frågorna skall ge-<br>nomsyra FN:s kärnverksamheter stärker kravet<br>på implementering av barnkonventionen och<br>ökat samarbete på barnområdet, något som FN:s<br>högkommissarie för mänskliga rättigheter slår<br>fast inför verksamhetsåret 1999.</p>
<p>Sverige skall med stöd av dessa normativa åta-<br>ganden verka för en utvecklad mål- och resultat-<br>styrning av såväl den multilaterala som bilaterala<br>verksamheten utifrån ett systematiskt barnpers-<br>pektiv. Inom FN-systemet svarar FN:s barnfond<br>UNICEF för det mest direkta stödet för barn.<br>Därutöver bedriver en rad internationella organi-<br>sationer verksamhet av betydelse för barns eko-<br>nomiska, sociala, psykologiska och kulturella<br>villkor. Dit hör UNDP, UNFPA, UNHCR,<br>WFP, WHO, ILO och UNESCO men även or-<br>gan som Världsbanken, EU och Europarådet<br></p>
<p>samt en rad enskilda organisationer. Sverige skall<br>i dessa organisationer verka för ett förstärkt<br>barnperspektiv.</p>
<p>I budgeten för 1998 inrättades en ny post på<br>60 miljoner kronor för särskilda multilaterala in-<br>satser för utsatta barn i fattiga länder. Under<br>1998 har regeringen fattat beslut om bidrag med<br>15 miljoner kronor till IPEC, ILO:s program<br>mot barnarbete. Regeringen har även beslutat om<br>bidrag till ECPAT Sverige för uppföljning av<br>Världskongressen mot kommersiell sexuell ex-<br>ploatering av barn. Utarbetandet av strategier för<br>prioriterade teman kring utsatta barn kan komma<br>att föranleda stöd till särskilda initiativ.</p>
<p>Förberedelser för en mer tematisk satsning<br>kring barnets rättigheter och livsvillkor med in-<br>riktning mot implementering och uppföljning av<br>barntoppmötets och DAC:s mål har påbörjats.<br>Satsningen avses ske inom ramen för de ökade<br>möjligheter för ett integrerat och effektiviserat<br>samarbete som reformeringen av FN:s utveck-<br>lingssamarbete bör erbjuda. WHO, UNICEF,<br>UNFPA, Världsbanken, EU m.fl. är viktiga ak-<br>törer för ett fördjupat samarbete. Den fattig-<br>domsinriktning som Sverige driver inom FN-<br>systemet bör vara vägledande. Handikappaspek-<br>terna bör uppmärksammas särskilt.</p>
<p>Nivån för bidrag till detta område avses att bi-<br>behållas under 1999, delvis finansierad genom<br>ingående reservationer.</p>
<p>Övriga multilaterala insatser</p>
<p>Från delposten Övriga multilaterala insatser fi-<br>nansieras bidrag till organisationer såväl inom<br>som utanför FN-systemet samt analyser, semina-<br>rier och andra internationella aktiviteter som<br>främjar internationell samverkan och utveckling.<br>Från delposten finansieras bl.a. reguljära bidrag<br>till Internationella rödakorskommittén (ICRC)<br>och till Internationella migrationsorganisationen<br>(IOM). Dessutom finns utrymme för bidrag till<br>FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA).<br>Andra finansiella bidrag utbetalas till Habitat<br>(FN:s boende- och bebyggelsecenter) m.fl.<br>Dessutom finansieras vissa aktiviteter vilka gene-<br>rellt främjar FN-reformer och finansiering av<br>FN-systemet. Dessa aktiviteter inkluderar studi-<br>er om innovativa finansieringsformer av FN:s<br>sociala och ekonomiska verksamheter, regionala<br>seminarier där samordningen av FN:s respektive<br>bilaterala insatser diskuteras. Även om insatserna<br>ofta kan förutses kan de inte alltid beloppsbe-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>stämmas i förväg. En viss mindre reserv är därför<br>påkallad.</p>
<p>En av de organisationer vars bidrag finansieras<br>från posten är International IDEA<br>(Internationella institutet för demokrati och fria<br>val). IDEA är en mellanstatlig organisation som<br>bildades på svenskt initiativ i Stockholm. IDEA<br>är en internationell mötesplats för 18 länder och<br>ett antal internationella organisationer som ge-<br>mensamt arbetar för att stödja demokratisk ut-<br>veckling och fria val i bred bemärkelse. IDEA:s<br>verksamhet är inriktad på såväl normativt arbete,<br>t.ex. genom erfarenhetsåtervinning och utveck-<br>ling och spridning av riktlinjer och handböcker,<br>som kapacitetsutveckling genom att med ett<br>långsiktigt perspektiv stödja hållbar demokrati-<br>utveckling på landnivå, länkning mellan forsk-<br>ning och praktik genom att bl.a. göra forskning<br>på området mer tillgänglig för praktiker och ser-<br>vice i form av användarvänlig information om<br>demokrati och val. Institutet har på kort tid<br>etablerat sig och är idag en välrenommerad orga-<br>nisation vars tjänster efterfrågas på många håll i<br>världen. Sverige har som initiativtagare till och<br>värdland för organisationen ett speciellt ansvar<br>och intresse för att stödja dess utveckling.</p>
<h2>Europeiska Unionen (EU)</h2>
<p>Europeiska Unionens (EU) medlemsstater sva-<br>rar tillsammans för ca 60 procent av OECD-<br>ländernas samlade utvecklingssamarbete. Ca 17<br>procent av medlemsstaternas bistånd kanaliseras<br>genom den Europeiska gemenskapens (EG) oli-<br>ka biståndsprogram, vilka främst administreras av<br>Europeiska kommissionen.</p>
<p>Målen för EU:s utvecklingssamarbete<br>(Fördraget, art 130) stämmer väl överens med<br>svenska målsättningar. Problemen med EU:s ut-<br>vecklingssamarbete ligger i allt väsentligt i ge-<br>nomförandet. Bristande kapacitet och kompe-<br>tens i Europeiska kommissionen gör att<br>diskrepansen mellan policy och genomförande<br>blir stor. Medlemsländernas inflytande när det<br>gäller beslut om organisation, kapacitet etc. är<br>starkt begränsat. Sverige försöker, och har delvis<br>också lyckats, föra upp frågor om organisation,<br>arbetssätt och kapacitet på dagordningen. Bl.a.<br>har Sverige varit drivande när det gäller att åter-<br>uppta generaldirektörsmöten, som är ett lämpligt<br>forum för frågor som inte faller under rådets<br>kompetens. Sverige har även drivit frågan om<br></p>
<p>medlemsländernas insyn i och diskussioner om<br>kommissionens åtgärder med anledning av<br>DAC:s examination av EU:s bistånd. I de s.k.<br>post Lomé IV-förhandlingarna har Sverige verkat<br>för att frågor beträffande genomförandet av det<br>föreslagna ambitiösa utvecklingssamarbetet skall<br>diskuteras även i medlemskretsen.</p>
<p>Även om ett av huvudmålen för gemenska-<br>pens utvecklingssamarbete är att bekämpa fattig-<br>dom har detta inte fullt ut återspeglats i verksam-<br>heten och medelsallokeringen under de senaste<br>åren. Sverige vill se ökat fattigdomsbekämp-<br>ningsfokus i EU:s utvecklingssamarbete. Okad<br>kompetens i kommissionen är en förutsättning<br>för att inriktningen på fattigdomsbekämpning<br>skall få genomslag i det praktiska utvecklings-<br>samarbetet. Detta konstaterades bl.a. i den upp-<br>följning av fattigdomsresolutionen från år 1993<br>som gjordes under våren 1998 och som ledde till<br>rådsslutsatser vid Utvecklingsrådet i maj 1998. I<br>dessa understryks vikten av ett integrerat synsätt,<br>där relationerna mellan fattigdom och social<br>marginalisering beaktas, liksom ojämlikhet, soci-<br>al rättvisa, mänskliga rättigheter, demokrati, del-<br>tagande, rättvis handel och konfliktförebyggande<br>åtgärder. Sverige har tillsammans med andra<br>medlemsländer särskilt verkat för att operativa<br>mål formuleras och klara strategier utarbetas för<br>att uppnå de internationella utvecklingsmålen<br>enligt Shaping the 21st Century Strategy som an-<br>tagits av OECD:s biståndskommitté (DAC).</p>
<p>Under 1997/98 gjordes en uppföljning av<br>EU:s jämställdhetsresolution från år 1995, vilken<br>låg till grund för rådsslutsatser i maj 1998 om åt-<br>gärder för att förstärka jämställdhetsperspektwet i<br>utvecklingssamarbetet. Sverige deltog aktivt i ut-<br>arbetandet av rådsslutsatserna och poängterade<br>särskilt vikten av ökad kapacitet och utbild-<br>ningsinsatser på jämställdhetsområdet inom<br>kommissionen. Sverige verkade även för att<br>strategier utarbetas och att uppföljning och ut-<br>värdering sker. Slutsatserna återspeglar den<br>svenska synen. Det är också angeläget att stärka<br>EU-biståndets roll i arbetet med hållbar utveck-<br>ling.</p>
<p>EU:s arbete vad gäller samordning på utveck-<br>lingssamarbetets område har pågått sedan år 1993<br>då rådet antog en resolution om operationell<br>koordinering. Då valdes sex pilotländer ut föl<br>verksamheten. Efter utvärdering beslöt rådet atl<br>utöka samordningen till att omfatta alla ländei<br>med vilken gemenskapen har etablerat utveck-<br>lingssamarbete och antog i mars 1998 nya rikt-<br>linjer. Dessa ligger väl i linje med den svenskt</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>synen: betoningen av mottagarlandets centrala<br>roll, samordning med både medlemsländer och<br>andra givare, samt att EU inte skall duplicera re-<br>dan existerande koordineringsmekanismer utan<br>inordna sig i dessa. Vidare framhålls att samord-<br>ningen skall ske på ett sådant sätt att den innebär<br>ett mervärde för samarbetslandet. Under hösten<br>1998 görs en uppföljning av hur de nya riktlin-<br>jerna implementeras i fält.</p>
<p>Enligt Fördraget skall gemenskapens utveck-<br>lingssamarbete utgöra ett komplement till det<br>nationella. Sverige finansierar en studie där Nor-<br>diska Afrikainstitutet tillsammans med European<br>Centre for Development Policy Management<br>(ECDPM) undersöker hur Sveriges och gemen-<br>skapens bistånd på fattigdomsområdet skulle<br>kunna utformas för att åstadkomma ökad<br>komplementaritet.</p>
<p>Förhandlingarna mellan AVS-länderna och<br>EU om det framtida samarbetet inleddes i sep-<br>tember 1998. Därmed kommer Loméförhand-<br>lingama under 1999 att inta en betydande roll i<br>verksamheten. Inför dessa förhandlingar har Sve-<br>rige varit synnerligen aktivt och flera svenska<br>ståndpunkter återfinns i rådets förhandlings-<br>mandat till kommissionen. I mandatets principer<br>och mål står fattigdomsbekämpningen i fokus.<br>En betoning görs av partnerskapets politiska di-<br>mension med inriktning på mänskliga rättighe-<br>ter, demokrati, rättsstaten, gott styrelseskick och<br>konfliktfrågor. Partnerskapets aktörer skall för-<br>utom regeringar omfatta det civila samhället och<br>den privata sektorn. Jämställdhetsfrågoma skall<br>systematiskt beaktas inom alla områden. Samar-<br>betets strategier bygger på grundvalar om tillväxt,<br>konkurrenskraft och sysselsättning, social och<br>kulturell utveckling, samt regional integration.<br>Målet för det ekonomiska samarbetet och han-<br>deln är AVS-ländernas integration i världshan-<br>deln. En successiv utveckling mot reciprocitet i<br>handelsförbindelserna skall på sikt leda till fri-<br>handel. Samarbetets finansiering och instrument<br>skall möjliggöra differentiering mellan länder och<br>främja högre effektivitet. Detta skall uppnås bl.a.<br>genom en förenkling av tillgängliga instrument<br>och en tydligare programmering av bistånd ge-<br>nom bl.a. landstrategier. Den institutionella ra-<br>men är i stort sett oförändrad, dock eftersträvas<br>större flexibilitet för att underlätta den politiska<br>dialogen och samarbetet med det civila samhället.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet finansieras dels över<br>EG:s reguljära budget, dels genom särskilda bi-<br>drag från medlemsstaterna till Europeiska utveck-<br>lingsfonden (EUF).</p>
<p>Det budgetfinansierade samarbetet omfattar bi-<br>ståndet till Asien, Latinamerika och icke-<br>medlemsländer i Medelhavsområdet samt livs-<br>medels- och miljöbistånd, humanitärt bistånd,<br>stöd genom enskilda organisationer m.m. Beslut<br>tas av rådet med kvalificerad majoritet i samar-<br>bete med Europaparlamentet genom den s.k.<br>samarbetsproceduren (art 189c i Fördraget).<br>Åtagandebemyndigandena för år 1998 uppgick<br>till knappt 4 miljarder ecu. Den del av Sveriges<br>bidrag till EG-budgeten som avräknas från bi-<br>ståndsramen uppgår till 741 miljoner kronor år<br>1999.</p>
<p>Under 1998 uppdagades omfattande bedräge-<br>rier med medel för humanitärt bistånd förvaltade<br>av ECHO, Europeiska gemenskapens kontor för<br>humanitärt bistånd. Sverige har begärt att kom-<br>missionen redovisar vad som hänt, vilka åtgärder<br>som vidtas mot de skyldiga och vad som görs för<br>att säkra att det inte händer igen.</p>
<p>Inom ramen för Lomékonventionen finansie-<br>rar EUF huvuddelen av samarbetet med länderna<br>i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet<br>(AVS-länderna). Beslut i rådet fattas med en-<br>hällighet. Den nu gällande Lomékonventionen<br>(Lomé IV) avser en tioårsperiod fram till den 1<br>mars 2000. År 1995 undertecknades ett avtal om<br>vissa förändringar i konventionens innehåll för<br>den andra femårsperioden (Lomé LV:2). Avtalet<br>innebar att gemenskapens medlemsstater inrätta-<br>de en åttonde utvecklingsfond (EUF VIII) om<br>totalt 13,1 miljarder ecu. Enligt överenskommel-<br>sen skall Sverige bidra med 350 miljoner ecu var-<br>av 49 miljoner ecu till Stabex-programmet, EG:s<br>biståndsinstrument under Lomékonventionen<br>för stabilisering av u-ländernas exportintäkter<br>från vissa jordbruksprodukter. Sverige utbetalade<br>60 miljoner kronor för Stabex under år 1998 och<br>för år 1999 budgeteras ca 300 miljoner kronor.</p>
<p>Samarbetet med Medelhavsländerna, som ur-<br>sprungligen huvudsakligen utgjordes av frihan-<br>delsavtal för industriprodukter, har utvecklats till<br>att omfatta en politisk dialog genom den s.k.<br>Barcelonaprocessen. Samarbetets omfattning har<br>ökat markant under 1990-talet. För perioden<br>1995-1999 har ca 5 miljarder ecu avsatts för det<br>finansiella samarbetet med Marocko, Tunisien,<br>Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Syrien,<br>Israel samt Västbanken/Gaza. Samarbetet om-<br>fattar bl.a. humanitärt bistånd, livsmedelsbistånd,<br>stöd för strukturanpassning, infrastruktur, natur-<br>resurser samt regionalt och horisontellt samar-<br>bete.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA),<br>som regleras av en förordning från 1992, har un-<br>der senare år breddats till att omfatta både bi-<br>stånd och ekonomiskt samarbete. Tyngdpunkten<br>ligger på de fattigaste länderna och de fattigaste<br>delarna av befolkningen samt på regioner eller<br>länder med betydande kommersiell potential.<br>Den finansiella ramen för perioden 1996-2000<br>beräknas till 5 miljarder ecu. Av detta går ca 60<br>procent till Asien och 40 procent till Latinameri-<br>ka.</p>
<h2>BILATERALT<br>UTVECKLINGSSAMARBETE</h2>
<p>Inledning</p>
<p>Huvuddelen av det svenska utvecklingssamar-<br>betet, två tredjedelar, är bilateralt, dvs. sker direkt<br>mellan Sverige och enskilda utvecklingsländer.<br>Sida ansvarar för den övervägande delen av det<br>bilaterala biståndets genomförande. Samarbetets<br>uppgift är att bidra till att förutsättningar för ut-<br>veckling skapas. Hur det skall ske, anges bl.a. i de<br>fyra handlingsprogram som Sida överlämnat till<br>regeringen avseende fattigdomsbekämpning,<br>miljö, demokrati och mänskliga rättigheter samt<br>jämställdhet och i de skrivelser respektive den<br>proposition som regeringen överlämnat till riks-<br>dagen inom samma områden de senaste åren.</p>
<p>Sida har tagit fram olika dokument som be-<br>skriver hur de övergripande riktlinjerna i skrivel-<br>ser och handlingsprogram skall omsättas i prak-<br>tisk handling, bl.a. Sida vid Sida - ett program för<br>global utveckling och en metodhandbok, Sa ar-<br>betar Sida.</p>
<p>Sida fick i 1998 års regleringsbrev regeringens<br>uppdrag att verka för ett systematiskt barnpers-<br>pektiv i sin samlade verksamhet, bl.a. genom<br>effektiv uppföljning och genomförande av kon-<br>ventionen om barnets rättigheter och av vid FN-<br>konferenserna gjorda åtaganden rörande barnets<br>rättigheter och livsvillkor. Detta arbete kommer<br>att fortsätta och intensifieras under 1999 som ett<br>led i Sidas medverkan i den påbörjade översynen<br>av barnfrågorna i det internationella utvecklings-<br>samarbetet som Utrikesdepartementet är sam-<br>ordningsansvarig för.</p>
<p>Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete sker<br>med ett stort antal länder. Med länder avses då<br>inte bara staten eller regeringen utan hela sam-<br>hället. För länder med vilka Sverige har mer om-<br></p>
<p>fattande eller komplext samarbete styrs detta av<br>landstrategier. För merparten av dessa länder<br>finns s.k. landramar, men strategier utarbetas<br>även för vissa andra länder och regioner. Land-<br>strategierna utvecklas gemensamt av Utrikesde-<br>partementet och Sida. I växande grad bygger de<br>också på en nära dialog med samarbetslandet, bå-<br>de med regeringen och det civila samhället. På<br>grundval av de erfarenheter som gjorts utarbetar<br>Utrikesdepartementet och Sida en reviderad<br>handbok för landstrategiarbetet.</p>
<p>Det bilaterala utvecklingssamarbetet sker<br>främst med de fattigaste länderna och 34 procent<br>av resursöverföringarna går till Afrika (se dia-<br>gram 3.2). Ämnesmässigt är sociala sektorer, in-<br>frastruktur och näringsliv samt humanitärt bi-<br>stånd de största områdena (se diagram 3.1).</p>
<p>Diagram 3.1 Bilateralt utvecklingssamarbete fördelat på<br>verksamhetsgrenar 1997</p>
<p>Totalt 7 802<br>Miljoner kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-119.png" style="width:182pt;height:144pt;"/>
<p>Diagram 3.2 Bilateralt utvecklingssamarbete fördelat på</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-120.png" style="width:181pt;height:136pt;"/>
<p>Den nya partnerskapsrelation som eftersträvas<br>innebär att nya krav ställs på formerna för ut-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>vecklingssamarbetet. Samarbetslandets ansvar<br>betonas och de olika rollerna tydliggörs. För Sida<br>innebär detta att, främst i det landramsfinansie-<br>rade samarbetet, betona ett långsiktigt samarbete,<br>som inte i första hand innebär finansiering av<br>isolerade projekt utan utgår från en helhetssyn på<br>landet. Syftet är att komplettera landets egna an-<br>strängningar och bidra till finansiering av större<br>program, t.ex. för sektorer som undervisning och<br>hälsovård. Sida har i uppdrag att under 1998 se<br>över formerna för programbistånd, dvs. främst<br>budget- och sektorprogramstöd, och redovisa<br>arbetet för en successiv övergång till sådant bi-<br>stånd samt att stärka samarbetsländernas förmåga<br>att samordna olika givares stöd.</p>
<p>I linje med partnerskapstanken pågår ett ar-<br>bete med att finna former för hur biståndet skall<br>kunna stödja breda samhällskontakter och sti-<br>mulera samarbete av ömsesidigt intresse mellan<br>Sverige och samarbetslandet. Detta kan ske t.ex.<br>inom forskning, institutions- och näringslivs-<br>samarbete. Sida fick 1997 av regeringen i uppdrag<br>att utveckla en försöksverksamhet avseende eko-<br>nomiskt samarbete med några medelinkomstlän-<br>der. De länder som utvaldes var Indien , Chile<br>och Sydafrika. Detta utgör en utveckling av Sve-<br>riges relation till länderna från ett renodlat bi-<br>ståndssamarbete till en långsiktig, ömsesidig<br>ekonomisk utveckling.</p>
<p>Erfarenheterna från försöken är positiva. En<br>fortsatt utveckling av instrumenten för det eko-<br>nomiska samarbetet bör ske under de närmaste<br>åren i de tidigare försöksländema Chile och Syd-<br>afrika. Eventuellt kan samarbetet också utvidgas<br>till en bredare landkrets. Detta bör bedömas in-<br>om ramen för landstrategiprocessen med beak-<br>tande av Sidas kapacitet och önskemål om foku-<br>sering och koncentration av utvecklings-<br>samarbetet.</p>
<p>Det bilaterala utvecklingssamarbetet utvärde-<br>ras inom Sida. Utvärderingar görs dels av Sekre-<br>tariatet för utvärdering och intern revision som<br>är direkt underställt Sidas styrelse, dels av olika<br>avdelningar och av biståndsambassaderna. Ut-<br>värderingsverksamheten har huvudsakligen tre<br>syften: kontroll, lärande och kunskapsutveck-<br>ling.</p>
<p>Sida har i en skrivelse till regeringen redovisat<br>sin utvärderingsverksamhet. Av denna framgår<br>att verksamheten behöver effektiviseras. Utvär-<br>deringarna måste bättre redovisa resultat i termer<br>av de biståndspolitiska målen, utvecklingseffek-<br>ter, relevans, kostnadseffektivitet och hållbarhet.<br></p>
<p>Sida kommer att inrätta ett system för åtgärds-<br>planer i anslutning till utvärderingar och för<br>uppföljning av rekommendationer och utvärde-<br>ringsprocesser samt förbättra återföringen till<br>intressenter i samarbetsländema.</p>
<p>För att öka kunskapen om hur ett effektivt<br>utvecklingssamarbete skall bedrivas krävs ökad<br>återföring och kunskapsutveckling inom utvär-<br>deringsverksamheten, bättre utnyttjande av<br>forsknings- och utredningsresultat och ökad<br>kompetens hos den personal som arbetar inom<br>det bilaterala utvecklingssamarbetet. Expert-<br>gruppen för utvecklingsfrågor (EGDI), som till-<br>sattes av regeringen 1995, kan här spela en viktig<br>roll genom extern rådgivning och kontakter med<br>forskarsamhället. En ökad samordning bör ske<br>mellan Utrikesdepartementet och Sida för att<br>bättre utnyttja intem och extern kompetens.</p>
<p>Satsning på utveckling av kunskap och kom-<br>petens kommer att vara ett ledande tema i det<br>framtida utvecklingssamarbetet. Det innebär<br>satsning på utveckling av den svenska resursba-<br>sen, t.ex. genom ökade möjligheter för svenskar<br>att bedriva studier och forskning i u-länder men<br>framförallt kunskaps- och kompetensutveckling<br>i samarbetsländema. Kunskap är en mänsklig<br>rättighet och en förutsättning för demokrati och<br>gott styrelseskick. I takt med globaliseringen, IT-<br>utvecklingen och den snabba internationella<br>kunskapsutvecklingen ökar kraven på samhällen<br>att tillgodogöra sig, utnyttja och tillämpa kun-<br>skap. Detta kräver en ökad kapacitet och kvalitet<br>på alla nivåer, från primärutbildning till högre ut-<br>bildning och forskning.</p>
<p>Sida har i budgetunderlaget för 1999 aviserat<br>en bred satsning på kompetensutveckling längs<br>tre spår: samarbetsländernas kompetens, svensk<br>kompetens och Sidas kompetens. Regeringen<br>välkomnar Sidas förslag till såväl långsiktiga som<br>strategiska insatser för att stärka samarbetslän-<br>dernas kunskapssystem och stärka den svenska<br>resursbasen. Sidas kapacitet och kompetens be-<br>höver också förnyas och stärkas. Utvecklings-<br>samarbetet breddas successivt till fler och nya<br>områden och samtidigt behövs förstärkning in-<br>om vissa särskilt prioriterade verksamheter. Ex-<br>empel på sådana områden är att främja utveck-<br>lingsländers - särskilt de minst utvecklade<br>ländernas - förmåga att öka sin utrikeshandel och<br>delta i internationella handelsförhandlingar och<br>hur IT-utvecklingen påverkar såväl samar-<br>betsländerna som utvecklingssamarbetet. Sverige<br>kommer att ge IT-frågor ökad prioritet. Genom<br>en särskild IT-satsning skall teknologin utnyttjas</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>för att bl.a. bidra till att minska kunskapsklyftor-<br>na mellan och inom samarbetsländer och att<br>stärka demokratin.</p>
<p>Sida har antagit riktlinjer för forskningssamar-<br>bete som omfattar såväl insatser inom verksam-<br>hetsgrenen forskningssamarbete som andra<br>forskningsrelaterade insatser. Det förstnämnda<br>samarbetet syftar till att stärka u-ländernas<br>forskningskapacitet och främja utvecklingsin-<br>riktad forskning. Inom detta ryms även främjan-<br>de av vetenskapligt samarbete mellan forskare i<br>Sverige och i u-länder. Det övriga forsknings-<br>samarbetet syftar till att utveckla kunskap av di-<br>rekt betydelse för genomförande av projekt och<br>program, att möjliggöra värderingar av effekterna<br>av insater och att utveckla forskningskapacitet av<br>direkt betydelse för att åstadkomma långsiktigt<br>bärkraftiga resultat av projekt och program.</p>
<p>Båda dessa typer av forskningssamarbete är<br>viktiga och bör ges ökad tonvikt. Det är dock<br>viktigt att hålla dem isär. Verksamhetsgrenen<br>forskningssamarbete inriktas på långsiktig kapa-<br>citetsuppbyggnad inom olika områden i syfte att<br>bidra till att uppnå de biståndspolitiska målen.<br>Forskningssamarbete som stödfunktion i ut-<br>vecklingssamarbetet är mer kortsiktigt och syftar<br>främst till att effektivisera utvecklingssamarbetet.<br>Det är därför viktigt att detta samarbete görs re-<br>levant och att resultaten föds in i processerna för<br>att utforma det svenska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Sidas årsredovisning utgör en viktig del i<br>uppföljningen av utvecklingssamarbetets resultat<br>och kopplingen till uppsatta mål. Sedan ett par år<br>bedriver Sida ett utvecklingsarbete i syfte att för-<br>bättra årsredovisningen. Som ett fortsatt led i<br>detta har Sida av regeringen fått i uppdrag att un-<br>der 1998 i samråd med Utrikesdepartementet ut-<br>veckla metoder för mål- och resultatstyrning och<br>överlämna förslag om redovisning av prestatio-<br>ner för respektive verksamhetsgren (som redovi-<br>sas nedan). Regeringen fäster stor vikt vid en<br>fortsatt förbättring och kvalitetshöjning på detta<br>område, bl. a. för att årsredovisningen skall fylla<br>syftet att utgöra underlag för en kontinuerlig och<br>jämförbar uppföljning av biståndets resultat och<br>effektivitet. De mer långsiktiga effekterna följs<br>genom utvärderingar, bl.a. inom landstrategipro-<br>cessen.</p>
<p>Sida har också fått i uppdrag att utveckla me-<br>toder för att fördela förvaltningskostnaderna<br>mellan verksamhetsgrenarna och redovisa admi-<br>nistrationskostnader, oavsett finansiering från<br>förvaltnings- eller sakanslag, bl.a. i syfte att<br>främja ökad kostnadseffektivitet.</p>
<p>Medelsfördelning och anslagsstruktwr</p>
<p>Anslagsposten för det bilaterala biståndet ökar<br>1999 med 185 miljoner kronor till 7 345 miljoner<br>kronor. En fortsatt ökning förutses under<br>kommande år. Den måste samtidigt balanseras<br>mot förutsedda ökade medelsbehov för främst<br>utvecklingsbankerna och Europeiska utveck-<br>lingsfonden.</p>
<p>I den prövning av samtliga bilaterala verksam-<br>heter som blir nödvändig måste också reserva-<br>tionerna vägas in. Under 1997 minskade reserva-<br>tionerna inom det bilaterala biståndet med 1 068<br>miljoner kronor jämfört med utgången av bud-<br>getåret 1995/96. Det åtgärdsprogram som Sida<br>utarbetat på regeringens uppdrag i syfte att<br>minska reservationerna har alltså börjat ge resul-<br>tat. Målet är inte att uppnå höga utbetalningar.<br>Men behoven i u-länderna är stora samtidigt som<br>det internationella biståndet fortsätter att mins-<br>ka, vilket gör det angeläget att, utan att göra av-<br>kall på kvalitet, eftersträva en verksamhetsvolym<br>som motsvarar tillgängliga resurser.</p>
<p>Tabell 3.7 Anslagsposten Al.2 Bilateralt utvecklings-<br>samarbete __________</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Afrika</p></td><td>
<p>1 600 000</p></td><td>
<p>1 670 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Asien</p></td><td>
<p>1 000 000</p></td><td>
<p>900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Latinamerika</p></td><td>
<p>385 000</p></td><td>
<p>385 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Europa</p></td><td>
<p>280 000</p></td><td>
<p>295 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Särskilda utvecklingsprogram</p></td><td>
<p>1 020 000</p></td><td>
<p>1 070 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Krediter för utveckling</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Forskningssamarbete</p></td><td>
<p>410 000</p></td><td>
<p>470 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Enskilda organisationer</p></td><td>
<p>830 000</p></td><td>
<p>850 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Humanitärt bistånd</p></td><td>
<p>780 000</p></td><td>
<p>790 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Ekonomiska reformer</p></td><td>
<p>410 000</p></td><td>
<p>470 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Information</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>45 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7 160 000</p></td><td>
<p>7 345 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslagsstrukturen för 1999 är oförändrad jäm-<br>fört med innevarande budgetår. De indikativa<br>ramarna för näringslivsutveckling, kontraktsfi-<br>nansierat tekniskt samarbete respektive interna-<br>tionella kurser under delposten Särskilda utveck-<br>lingsprogram slås samman till en ram, vilket<br>avspeglas i tabellen nedan.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 3.8 Delposten Särskilda utvecklingsprogram 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivsutveckling</p></td><td>
<p>70 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontraktsf ina nsierat tekniskt<br>bistånd</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationella kurser</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Demokrati och mänskliga rättig-<br>heter</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilda miljöprogram</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>205 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Programutveckling</p></td><td>
<p>220 000</p></td><td>
<p>220 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekrytenng och utbildning av<br>fältpersonal och multilaterala<br>experter</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>115 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 020 000</p></td><td>
<p>1 070 000</p></td></tr>
</table>
<p>Delpost 1 Afrika omfattar dels landramarna för<br>programländer, dels medel för regionalt samar-<br>bete och övriga insatser, som även inkluderar in-<br>satser för stöd till demokrati och mänskliga<br>rättigheter. Delposten beräknas öka med 70<br>miljoner kronor till 1 670 miljoner kronor. Ök-<br>ningar beräknas för Etiopien (återgång till tidiga-<br>re nivå), Tanzania, Mozambique och Uganda<br>samt för regionalt/övrigt (se kommentarer under<br>Afrikaavsnittet).</p>
<p>Delpost 2 Asien omfattar dels landramar för<br>programländer, dels medel för regionalt samar-<br>bete och övriga insatser, som även inkluderar<br>stöd till demokrati och mänskliga rättigheter.<br>Delposten beräknas minska med 100 miljoner<br>kronor till 900 miljoner kronor till följd av upp-<br>sägningen av samarbetsavtalet med Indien. Av-<br>talade insatser i Indien som fortsätter och slut-<br>förs finansieras under regionalt/övrigt, vilket<br>förklarar den kraftiga ökningen under denna del<br>av posten. Höjningen av landramen för Vietnam<br>utgör en återgång till tidigare nivå före neddrag-<br>ning med hänsyn till stora reservationer.</p>
<p>Delpost 3 Latinamerika omfattar landramen<br>för Nicaragua och samarbetet med Central- och<br>Sydamerika, inklusive Bolivia. För delposten be-<br>räknas ett oförändrat belopp med hänsyn till<br>betydande reservationer.</p>
<p>Delpost 4 Europa som införts 1998 omfattar<br>insatser i f.d. Jugoslavien, inklusive valövervak-<br>ningsinsatser i regionen, och vissa länder i Kau-<br>kasien och Centralasien. Delposten beräknas öka<br>med 15 miljoner kronor till 295 miljoner kronor.</p>
<p>Delpost 5 Särskilda program omfattar ett flertal<br>verksamheter. Fördelning under delposten, som<br>beräknas öka med 50 miljoner till 1 070 miljoner<br>kronor, framgår av tabellen. Ökningen hänför sig<br></p>
<p>främst till kurser och stipendier inom ramen för<br>Sidas breda satsning på kompetensutveckling.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 3.9 Landramar, gällande 1998 samt planerade 1</p>
<p>11999 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrika</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Angola</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Botswana</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eritrea</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Etiopien</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Guinea-Bissau</p></td><td>
<p>35 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kenya</p></td><td>
<p>65 000</p></td><td>
<p>65 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mozambique</p></td><td>
<p>245 000</p></td><td>
<p>260 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Namibia</p></td><td>
<p>75 000</p></td><td>
<p>65 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydafrika</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tanzania</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>240 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uganda</p></td><td>
<p>95 000</p></td><td>
<p>125 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zambia</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zimbabwe</p></td><td>
<p>110 000</p></td><td>
<p>110 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionalt/övrigt</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 600 000</p></td><td>
<p>1 670 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asien</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bangladesh</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indien</p></td><td>
<p>300 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kambodja</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Laos</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sri Lanka</p></td><td>
<p>40 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vietnam</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>170 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västbanken/Gaza</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionalt/övrigt</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>270 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 000 000</p></td><td>
<p>900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Latinamerika</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nicaragua</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>80 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Centralamerika</p></td><td>
<p>190 000</p></td><td>
<p>190 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydamerika</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td>
<p>115 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>385 000</p></td><td>
<p>385 000</p></td></tr>
</table>
<p>Delpost 6 Krediter för utveckling omfattar u-<br>krediter (finansiering av det s.k. gåvoelementet)<br>och biståndskrediter. Ett oförändrat belopp om<br>400 miljoner kronor beräknas. Sida betonar att<br>kreditinstrumentet bör ses som en integrerad del<br>av utvecklingssamarbetet och har föreslagit att<br>krediter i ökad utsträckning bör kunna finansie-<br>ras även under andra delposter, vilket redan före-<br>kommit i flera fall. Regeringen har också föror-<br>dat ökad flexibilitet i utnyttjandet av olika<br>kreditinstrument och -former i budgetproposi-</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>tionen för 1998, där krediter behandlades utför-<br>ligt med utgångspunkt i Sidas utredning "Bistånd<br>på kredit".</p>
<p>För 1998 har riksdagen fastställt en ram för<br>Sidas garantigivning, varav huvuddelen utgörs av<br>biståndsgarantier för u-krediter. Vid årsskiftet<br>uppgick garantiförbindelserna för u-krediter till<br>drygt 9,3 miljarder kronor. Regeringen föreslår<br>att riksdagen bemyndigar regeringen att för 1999<br>ikläda staten betalningsansvar till ett belopp om<br>12 miljarder kronor för garantigivning inom det<br>internationella utvecklingssamarbetet, dvs. en<br>oförändrad ram.</p>
<p>Sida har på regeringens uppdrag i samråd med<br>Exportkreditnämnden överlämnat förslag om en<br>treårig försöksverksamhet med en fristående ga-<br>rantigivning, som inte är kopplad till u-<br>kreditsystemet. Förslaget kommer att beredas<br>under hösten. Riksdagen har godkänt inrättande<br>av en säkerhetsreserv för en sådan garantiverk-<br>samhet (prop. 1997/98:1, utgiftsområde7, bet.<br>1997/98:UU2, rskr. 1997/98:103). Reserven fi-<br>nansieras med medel som avsatts för subventio-<br>ner inom u-kreditsystemet, där den faktiska<br>kostnaden kommit att understiga den ursprung-<br>ligen beräknade, bl.a. genom valutakursfluktua-<br>tioner.</p>
<p>Delpost 7 Forskningssamarbete är en högt prio-<br>riterad verksamhet och spelar en viktig roll i den<br>bredare satsningen på utveckling av kunskap och<br>kompetens i samarbetsländema. Delposten be-<br>räknas öka med 60 miljoner till 470 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Delpost 8 Enskilda organisationer finansierar<br>stöd genom svenska folkrörelser och enskilda<br>organisationer . En ökning med 20 miljoner till<br>850 miljoner kronor beräknas.</p>
<p>Delpost 9 Humanitärt bistånd används för att<br>lindra följderna av väpnade konflikter för civil-<br>befolkningen, stöd till tidig återuppbyggnad och<br>konfliktförebyggande samt insatser för offer för<br>naturkatastrofer. Delposten beräknas öka med<br>10 miljoner till 790 miljoner kronor.</p>
<p>Delpost 10 Ekonomiska reformer används för<br>betalningsbalansstöd och skuldlättnad, inklusive<br>inom ramen för internationellt samordnade<br>skuldinitiativ, till främst fattiga och skuldtyngda<br>länder som genomför ekonomiska reformpro-<br>gram. De tidigare omfattande reservationerna<br>under delposten, som motiverade en kraftig ned-<br>dragning 1997, minskar nu snabbt genom att fler<br>länder uppfyller kriterierna för stöd. För 1999<br>beräknas en ökning med 60 miljoner till 470<br>miljoner kronor.</p>
<p>Delpost 11 Information ökade 1998 jämfört med<br>föregående år. För 1999 beräknas ett oförändrat<br>belopp om 45 miljoner kronor. Den ökade sats-<br>ningen i nära samarbete mellan Sida och Utri-<br>kesdepartementet syftar till att förbättra infor-<br>mationen om Sveriges samlade utvecklings-<br>samarbete och om biståndets uppgift att bidra till<br>lösningar på globala problem.</p>
<h2>Verksamhetsgrenar</h2>
<p>Demokrati, mänskliga rättigheter och gott styrelse-<br>skick</p>
<p>Stöd till demokratisering, respekt för de mänsk-<br>liga rättigheterna och gott styrelseskick utgör ett<br>prioriterat område inom det svenska utvecklings-<br>samarbetet. Som ett led i Sveriges policyutveck-<br>ling på området överlämnade regeringen under<br>våren 1998 skrivelsen Demokrati och mänskliga<br>rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete till riks-<br>dagen. Skrivelsen kommer tillsammans med re-<br>geringens skrivelse Mänskliga rättigheter i Sveriges<br>utrikespolitik att vara vägledande för det svenska<br>samarbetet för att främja demokrati och respekt<br>för de mänskliga rättigheterna. Särskild prioritet<br>skall ges till att utveckla resurser i form av kapa-<br>citet, kompetens, metoder och samarbetsformer<br>såväl inom Utrikesdepartementet som på Sida.<br>Prioritet kommer också att ges till att utveckla<br>nya samarbetsformer med viktiga delar av det<br>svenska samhället, t.ex. genom att det svenska<br>rättsväsendet engagerar sig mer i utvecklings-<br>samarbetet, de politiska partiernas medverkan<br>liksom riksdagens.</p>
<p>Målet för det demokrati- och rättighetsfräm-<br>jande biståndet är att bidra till att uppnå respekt<br>för de mänskliga rättigheterna - grundläggande<br>friheter, gott skydd och tillfredsställande lev-<br>nadsstandard, kvinnors och mäns aktiva delta-<br>gande i det politiska livet på lika villkor, en de-<br>mokratisk kultur av tolerans, respekt, deltagande<br>och öppenhet, livskraftiga civila samhällen, fria<br>och oberoende medier, effektiva för demokratin<br>bärande institutioner och procedurer, en funge-<br>rande rättsstat och en offentlig förvaltning i de-<br>mokratins tjänst samt en utvecklad lokal demo-<br>krati.</p>
<p>Resultatet av utvecklingssamarbetet måste<br>ytterst mätas i hur enskilda människors villkor<br>förbättras och vilken makt de har att påverka sina<br>liv. Det kan översättas i termer av hur de mänsk-</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>liga rättigheterna respekteras och förverkligas.<br>Sverige skall därför i utvecklingssamarbetet<br>stödja sig på de internationella överenskommel-<br>serna om de mänskliga rättigheterna, framför allt<br>de sex centrala FN-konventionerna.</p>
<p>Sverige utgår från att demokratisering i regel<br>är en lång och sammansatt process som kräver<br>ett brett deltagande från alla delar av samhället.<br>All demokratisering är inhemska processer, men<br>de kan ges internationellt stöd. Sverige har flera<br>instrument för att agera på olika nivåer med olika<br>medel och olika aktörer. Genom att på ett strate-<br>giskt sätt kombinera multilateralt och bilateralt<br>stöd kan vårt bistånd bli mera slagkraftigt. Det<br>gäller framför allt att identifiera de demokratiska<br>krafter som verkar inom det civila samhället och<br>staten och ge dem rätt stöd vid rätt tillfälle. Bi-<br>ståndet måste visa flexibilitet i de komplicerade<br>politiska processer vi vill stödja.</p>
<p>Sida har under året börjat genomföra sitt<br>handlingsprogram Rättvisa och fred, Sidas pro-<br>gram för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.<br>Verksamhetsgrenen har vuxit under 1997 och<br>frågorna får genomslag i allt fler landstrategier.<br>Demokrati- och rättighetsfrågor blir alltmer in-<br>tegrerade aspekter i övriga verksamhetsgrenar.<br>Kvinnors rättigheter främjas bl.a. genom utarbe-<br>tande av ett jämställdhetsprogram. Barns rättig-<br>heter lyfts fram allt mer. Metoder för att utveckla<br>ett rättighetsperspektiv i allt bistånd håller på att<br>utvecklas. Okad vikt har lagts vid långsiktig in-<br>stitutionsutveckling inom både stat och det civila<br>samhället. Sida har påbörjat ett arbete för kom-<br>petens- och kunskapsutveckling inom området<br>samtidigt som ökade personella resurser skapats<br>för detta område. Fler tjänster i fält har dessutom<br>inrättats för demokrati- och rättighetsområdet.</p>
<p>Sociala sektorer</p>
<p>Människor är den viktigaste resursen i alla sam-<br>hällen. Social utveckling handlar om att stärka<br>människors säkerhet, förmåga och möjligheter.<br>Tillgång till hälsovård och utbildning är grund-<br>läggande för att åstadkomma detta. Rätten till<br>hälsa och utbildning är dessutom konventions-<br>bundna mänskliga rättigheter. Okad tonvikt skall<br>därför läggas på fattiga kvinnors, mäns och barns<br>rättmätiga tillgång till sådan service och på att in-<br>kludera människor som vanligtvis exkluderas.</p>
<p>Målet för hälso- och undervisningsbiståndet är<br>att stödja reformprocesser inriktade på en skola<br>samt hälso- och sjukvård av god kvalitet som är<br>tillgänglig för alla. Syftet är att skapa förutsätt-<br></p>
<p>ningar för social utveckling, dvs. förbättrade lev-<br>nadsvillkor för fattiga kvinnor, män och barn.<br>Samarbetet skall även bidra till att ge människor<br>med funktionshinder möjligheter att delta på lika<br>villkor i samhällslivet.</p>
<p>Under 1997 har stödet fokuserats på reform-<br>processer och på riktade insatser till fattiga och<br>utsatta grupper. I de flesta samarbetsländema på-<br>går eller bereds s.k. sektorprogramstöd. Inom<br>undervisningsbiståndet inriktas stödet på utbild-<br>ningens kvalitet. Höjd kvalitet på skolbokspro-<br>duktion och förbättrad distribution av skolböck-<br>er är exempel på resultat. Ett annat är att fattiga<br>flickor som inte tidigare kunnat gå i skolan nu<br>kan göra det. Biståndet till hälsosektorn kon-<br>centreras på hälsovårdsreformer, läkemedelsfrå-<br>gor och sexuell och reproduktiv hälsa inklusive<br>hiv/aids. Svenskt stöd har här bl. a. bidragit till<br>att nationella läkemedelspolicies utformats, att<br>minska undernäring hos barn och bättre kunskap<br>hos skolungdomar om hiv/aids.</p>
<p>Utbildning för alla är centralt för att göra kun-<br>skap tillgänglig för marginaliserade grupper, men<br>också för att främja framväxten av en demokra-<br>tisk kultur och underlätta de fattigas deltagande i<br>den ekonomiska utvecklingen. Utbildning av<br>kvinnor har stort genomslag på både deras egen,<br>familjens och barnens levnadsstandard. Kvinnor<br>med utbildning och arbete föder färre barn och<br>barnen får bättre hälsa och utbildning. Att för-<br>bättra barnens möjligheter, framförallt genom<br>fullbordad skolgång, utgör den viktigaste inves-<br>teringen i en nations framtid. Länder med god<br>primärskola har bevisat högre tillväxt.</p>
<p>Ohälsa är en viktig orsak till fattigdom och<br>hämmar tillväxt och social utveckling. En funge-<br>rande hälsovård, som är tillgänglig också för de<br>fattiga, är därför viktigt för att stärka människors<br>förmåga.</p>
<p>Trots att både hälsovården och utbildningen<br>har uppvisat betydande förbättringar under de tre<br>senaste årtiondena är utmaningarna fortfarande<br>avsevärda. I Afrika har ekonomisk tillbakagång i<br>flera länder lett till sämre tillgång för fattiga till<br>hälsoservice och undervisning och i vissa asiatis-<br>ka länder finns en risk att den ekonomiska krisen<br>vänder utvecklingen mot förbättrad social service<br>i sin motsats.</p>
<p>Undervisningsbiståndet inriktas på att stödja<br>reformprocesser för att ge grundläggande utbild-<br>ning för alla, att höja utbildningens kvalitet samt<br>att nå diskriminerade grupper, såsom fattiga<br>flickor och handikappade. I Afrika gäller det att<br>fortsatt stödja ökad bredd och kvalitet i länder-</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>nas basutbildning med fokus på primärskolan.<br>Undervisningsbiståndet bör över en tre-<br>femårsperiod omvandlas till sektorprogramstöd,<br>dvs. budgetstöd till mottagarstyrda, nationella<br>program, där Sverige och andra givare för en di-<br>alog om sektorns och sektorprogrammens ut-<br>veckling. I den dialogen skall fattigdomsbe-<br>kämpning utgöra plattformen.</p>
<p>Svenskt hälsobistånd bör likaså fortsatt inrik-<br>tas på att stödja reformprocesser i syfte att åstad-<br>komma hälso- och sjukvård av god kvalitet för<br>alla samt att förbättra folkhälsan för utsatta<br>grupper. Även hälsobiståndet bör omformas till<br>sektorprogramstöd. Prioriterade områden är re-<br>former som syftar till effektivisering och decent-<br>ralisering, sexuell och reproduktiv hälsa och<br>rättigheter, samt barn och ungdomars hälsa.<br>Okad tonvikt bör läggas på hiv/aids-<br>bekämpning.</p>
<p>Infrastruktur och näringsliv</p>
<p>Målet för stödet till infrastruktur är att bidra till<br>uppbyggnaden av en miljömässigt och ekono-<br>miskt bärkraftig infrastruktur med speciell<br>tyngdpunkt på energi, telekommunikation,<br>transporter och urban infrastruktur. Stödet fi-<br>nansieras i programländerna främst från landra-<br>marna. I andra länder och i vissa programländer<br>finansieras investeringar genom krediter för ut-<br>veckling och kunskapsöverföring främst genom<br>kontraktsfinansierat tekniskt samarbete.</p>
<p>Förutsättningarna för, och utformningen av,<br>stödet har under senare år starkt påverkats av av-<br>regleringar och en ökad ägarspridning i många av<br>samarbetsländema. En del av biståndet har därför<br>inriktats på stöd för att stärka marknadsekono-<br>min och den privata sektorns roll på ett transpa-<br>rent och ansvarsfullt sätt. Sida blir alltmer en di-<br>alogpartner i policyfrågor och finansiär av<br>kompetens- och institutionsutveckling från att<br>tidigare varit projektfinansiär.</p>
<p>Inom ramen för infrastruktur har Sida under<br>1997 prioriterat stöd till transportsektorn, tele-<br>kommunikation, bank- och finansväsende, urban<br>utveckling samt energistöd. Med stöd från Sida<br>har reglerande myndigheter inom energi-, tele-,<br>bank- och finansområdena nyligen etablerats i<br>några av samarbetsländema.</p>
<p>Miljöaspekterna har fått allt större betydelse.<br>Två av de fem områden som prioriteras i Sidas<br>handlingsprogram för hållbar utveckling berör<br>särskilt infrastrukturområdet, nämligen energi<br>och urban miljö. Under året har energistödet i<br></p>
<p>ökande omfattning inriktats på utveckling av<br>förnyelsebara energikällor, reformering av lag-<br>stiftning och regelverk, effektivisering av företag<br>och institutioner samt energieffektivisering. In-<br>om området urban utveckling har sambandet<br>mellan ekonomisk infrastruktur och miljö i<br>ökande grad uppmärksammats, särskilt i städer-<br>nas fattigområden, genom insatser för lågin-<br>komsttagare m.m.</p>
<p>Under 1997 har Sida genomfört en översyn av<br>stödet till telekommunikation. De tre huvudom-<br>rådena kommer att vara utveckling av lagstift-<br>ning, stöd av kortsiktig karaktär vid privatise-<br>ringar samt utveckling och användning av IT-<br>tillämpningar.</p>
<p>Biståndets betydelse som finansiär av investe-<br>ringar i infrastruktur minskar, utom i de allra<br>fattigaste länderna, i takt med att allt fler länder<br>attraherar privata flöden för sådana ändamål.<br>Samtidigt ökar betydelsen av ett fungerande re-<br>gelverk och effektiva offentliga kontrollfunktio-<br>ner. Detsamma gäller hållbara system för investe-<br>ring, drift och underhåll av lokala, småskaliga<br>investeringar.</p>
<p>Ett väl fungerande finansiellt system är en<br>viktig faktor för att ett land skall kunna uppnå en<br>hållbar tillväxt. Under de senaste åren har många<br>länder kunna uppvisa en ökad makroekonomisk<br>stabilitet, bättre fungerande marknader och en<br>effektivare statsförvaltning. I många länder finns<br>därför förutsättningar för att en utveckling av de<br>finansiella marknaderna skall kunna bidra till till-<br>växt och fattigdomsbekämpning. I enlighet med<br>Sidas förslag i den i juni 1997 överlämnade kapi-<br>talmarknadsutredningen bör prioritet ges åt tek-<br>niska insatser som bidrar till en förbättrad finan-<br>siell infrastruktur (lagar och regelverk) och<br>utveckling av finansiella marknader och institu-<br>tioner.</p>
<p>Näringslivet spelar en viktig roll för utveck-<br>ling, bl.a. genom sysselsättning och produktion.<br>Allt fler länder inser vikten av att staten skapar<br>gynnsamma förutsättningar för den privata sek-<br>torn i form av en sund ekonomisk politik, lag-<br>stiftning och utveckling av den finansiella sek-<br>torn.</p>
<p>Stödet till näringslivsutveckling syftar till att<br>stärka förutsättningarna för ett konkurrenskraf-<br>tigt näringsliv genom stöd till kompetensutveck-<br>ling och varaktiga allianser mellan svenska och<br>lokala företag. Inom näringslivsprogrammet<br>eftersträvas ökad koncentration på företagsut-<br>veckling, reformering av offentlig affärsdrivande</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>verksamhet, kvalitetsfrågor, företagsallianser,<br>miljöteknik och kapitalmarknadsutveckling.</p>
<p>Det ekonomiska samarbetet utgör en utveck-<br>ling av Sveriges relation till ett samarbetsland<br>från biståndsverksamhet till ömsesidig ekono-<br>misk utveckling. Under lång tid kan därför de<br>olika samarbetsformerna förekomma parallellt.<br>Det är då viktigt att de nya insatserna är väl av-<br>stämda mot övriga insatser.</p>
<p>Insatser för affärsutveckling riktas främst mot<br>mindre företag bl.a. genom StartSyd-<br>programmet till en bred krets av samarbetslän-<br>der. Inom detta program stöds nu 25 svenska fö-<br>retags etableringar i 9 länder i Afrika, Asien och<br>Latinamerika.</p>
<p>Under 1997 genomförde Sida en försöksverk-<br>samhet vad gäller ett ömsesidigt ekonomiskt<br>samarbete med några medelinkomstländer - In-<br>dien, Chile och Sydafrika. I enligt med ett upp-<br>drag från regeringen överlämnade Sida i mars<br>1998 en rapport om denna försöksverksamhet<br>och förslag till fortsatt inriktning av verksamhe-<br>ten. Sidas erfarenheter från försöken är positiva.<br>Sida föreslår en fortsatt utveckling av instrument<br>på detta område. Möjligheterna att utvidga verk-<br>samheten till andra länder bör bedömas inom<br>ramen för landstrategiprocessen med beaktande<br>av Sidas kapacitet samt önskemål om fokusering<br>och koncentration av utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Naturbruk</p>
<p>Målet för verksamhetsgrenen är att bidra till att<br>förbättra levnadsvillkoren för främst den fattiga<br>landsbygdsbefolkningen genom ett långsiktigt,<br>bärkraftigt och produktivt utnyttjande av förny-<br>elsebara naturresurser. Åtgärder inom jord- och<br>skogsbruk, vatten och marin miljö skall priorite-<br>ras.</p>
<p>Kännetecknande för verksamhetsgrenen är att<br>insatserna ofta har en integrerad karaktär med<br>åtgärder inom jord- och skogsbruk, mark- och<br>vattenvård nära sammankopplade. Under året<br>fanns ett flertal insatser under uppbyggnad, bl.a.<br>för stöd till landsbygdsutveckling i Afrika. Kapa-<br>citetsuppbyggnad inom ramen för ett integrerat<br>vattenresursutnyttjande får stöd inom Vattenini-<br>tiativet i södra Afrika. Okad uppmärksamhet<br>riktas mot marin miljö och det s.k. kustzonsiniti-<br>ativet. De sista insatserna inom fiskeområdet är<br>under utfasning.</p>
<p>Vägledande för Sveriges bilaterala utvecklings-<br>samarbete syftande till hållbar utveckling är det<br>handlingsprogram som Sida antog 1996 och som<br></p>
<p>tilllstyrkts av regeringen och riksdagen (skr.<br>1996/97:2). Sida har dessutom på regeringens<br>anmodan under 1997 återrapporterat om verk-<br>samheten och föreslagit en revidering av hand-<br>lingsprogrammet.</p>
<p>Huvudinriktningen av verksamheten såsom<br>den återspeglas i ovannämnda skrivelse ligger<br>fast. Det innebär att hänsyn till miljön skall in-<br>tegreras i alla relevanta insatser. Bekämpning av<br>fattigdom är ofta den mest angelägna delen av<br>sådana insatser. Därtill kommer att vissa insatser<br>av katalytisk och försöksbetonad inriktning är<br>motiverade för att sätta igång aktiviteter, som<br>inte i förstone kan reguljärfinansieras. Det finns<br>också fortsatt behov av metodutveckling som<br>kräver särskild finansiering.</p>
<p>Den vikt som läggs vid utveckling av integre-<br>rade och hållbara jordbrukssystem är en ömsesi-<br>digt angelägen fråga i såväl u-länderna som i-<br>länderna i syfte att trygga livsmedelsäkerheten i<br>framtiden. Forskning, metodutveckling och ka-<br>pacitetsuppbyggnad kring växtgenetiska resurser<br>är ett exempel på en sådan uppgift.</p>
<p>Ett annat angeläget område är integrerad<br>vattenresurshantering. Kapacitetsuppbyggnad<br>och nätverksbyggande är sedan länge en etable-<br>rad profilfråga för Sverige och bör fortsatt prio-<br>riteras, inte minst genom stöd till Global Water<br>Partnership (GWP), vars sekretariat är placerat<br>hos Sida. De erfarenheter som på detta sätt vävs<br>samman mellan multilaterala och bilaterala givare<br>och mottagarna motiverar fortsatt starkt stöd.</p>
<p>Den ökade uppmärksamhet som riktats mot<br>världens sårbara kustzoner kombinerar angelägna<br>frågeställningar om långsiktigt hållbara livs-<br>system kring mänskliga aktiviteter. Såväl boen-<br>demiljöer som sötvatten- och marina miljöer<br>hotas av ohållbar produktion och konsumtion.<br>Regeringen finner anledning att fästa stor upp-<br>märksamhet vid denna problematik, särskilt inför<br>nästa års möte med FN:s kommission för hållbar<br>utveckling (CSD), som behandlar marina frågor<br>samt konsumtions- och produktionsmönster.</p>
<p>När det gäller frågor som rör ett hållbart<br>nyttjande av tropiska skogar anser regeringen att<br>den betoning som görs på utveckling av jordbru-<br>ket för småbrukare fortsatt bör gälla i syfte att<br>höja produktiviteten i jordbruket och därmed få<br>till stånd ett mer hållbart skogsbruk.</p>
<p>De internationella överenskommelser på mil-<br>jöområdet som Sverige på senare år anslutit sig<br>till ställer delvis nya och annorlunda krav på ut-<br>vecklingssamarbetet, men utgör också en källa<br>till förnyat erfarenhetsutbyte mellan olika bi-</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>ståndskanaler samt aktualiserar andra typer av<br>finansiering. Även inom ramen för pågående<br>miljöförhandlingar finns anledning att i utveck-<br>lingssamarbetet höja uppmärksamheten på beho-<br>vet av eventuella omprioriteringar i landstrategi-<br>arbetet.</p>
<p>Det stöd till internationella och enskilda orga-<br>nisationer som finansierats under särskilda mil-<br>jöprogram för utvecklings- och metodarbete är<br>angeläget för att föra in nya kunskaper och erfa-<br>renheter i det landramsfinansierade utvecklings-<br>samarbetet. Det kan finnas skäl att fördjupa<br>dessa erfarenheter för att på så sätt bygga allian-<br>ser med samarbetsparterna i u-länderna. En sådan<br>dialog skulle kunna bana väg för ömsesidiga mål<br>för hållbar utveckling.</p>
<p>Ekonomiska reformer</p>
<p>Målet för verksamhetsgrenen är att stödja länder<br>som genomför ekonomiska reformprogram syf-<br>tande till ekonomisk tillväxt och hållbar utveck-<br>ling. Stödet skall utgöra ett incitament till fort-<br>satta reformer och anpassas till specifika behov<br>och förutsättningar i enskilda länder.</p>
<p>Ekonomiska reformer är en förutsättning för<br>långsiktig ekonomisk och social utveckling och<br>en effektiv fattigdomsbekämpning. Många av de<br>länder som erhåller svenskt stöd har genomfört<br>reformprogram i mer än ett årtionde. Resultaten<br>är överlag positiva vad gäller makroekonomisk<br>stabilitet och tillväxt. För att uppnå hållbara för-<br>bättringar krävs dock att reformprocessen för-<br>djupas och mer inriktas på strukturella och in-<br>stitutionella reformer. Flertalet länder som<br>erhållit svenskt stöd har emellertid en tung<br>skuldbörda som försvårar reformprocessen och<br>som måste angripas för att nå en stabil ekono-<br>misk utveckling.</p>
<p>Stödet till ekonomiska reformer koncentreras<br>till fattiga länder med svår skuldsituation, som<br>genomför ekonomiska reformprogram med tyd-<br>lig inriktning på fattigdomsbekämpning. Stödet<br>ges främst till länder med vilka Sverige bedriver<br>långsiktigt utvecklingssamarbete och i samord-<br>ning med IMF, Världsbanken och andra givare.<br>Under 1997 har samarbetet koncentrerats till sex<br>länder, varav Mozambique är störst, och utgått i<br>form av generellt budgetstöd och skuldlättnader.<br>Den positiva makroekonomiska utvecklingen i<br>flera länder har också medfört en ökad aktivi-<br>tetsnivå.</p>
<p>Regeringen har under en lång tid prioriterat<br>och internationellt verkat för en långsiktig lös-<br></p>
<p>ning på skuldkrisen för de fattigaste och mest<br>skuldsatta länderna. 1996 lanserade IMF och<br>Världsbanken ett initiativ för skuldlättnader för<br>de mest skuldtyngda länderna (det s.k. HIPC-<br>initiativet). Initiativet, som bygger på skuldlän-<br>dernas egna reformansträngningar, omfattar alla<br>typer av fordringsägare och syftar till att ge län-<br>derna en hållbar skuldsituation. Under 1997 be-<br>handlade IMF och Världsbankens styrelser sju<br>skuldsatta länder. För närvarande analyseras<br>skuldsituationen i ytterligare sex länder. Med<br>denna takt skulle två tredjedelar av HIPC-<br>länderna ha nått beslutspunkt år 2000. Initiativet<br>har kritiserats för att vara otillräckligt, genomfö-<br>ras för långsamt och inte omfatta alla behövande<br>länder, bl.a. av kampanjen Jubel 2000, som före-<br>språkar mer radikala avskrivningar av skulderna.<br>Regeringen kommer aktivt att verka för att det år<br>2000 finns beslut om eller en plan som erbjuder<br>tillräcklig skuldreduktion för en hållbar lösning<br>för varje land.</p>
<p>Länderna som kvalificerar för HIPC behöver<br>också skuldlättnader och betalningsbalansstöd<br>under perioden fram till den tidpunkt när skuld-<br>lättnad inom HIPC utfaller. Stödet under denna<br>period är extra viktigt eftersom länderna annars<br>riskerar att inte kunna uppfylla villkoren. Världs-<br>banken kommer därför i vissa fall att omvandla<br>en del av sina lån till gåvor under denna period.<br>Under en övergångsperiod kan det dessutom<br>vara berättigat med ett fortsatt svenskt stöd även<br>efter den tidpunkt då HIPC utfallit.</p>
<p>Regeringen avser bidra till HlPC-initiativet<br>successivt under dess genomförande. För svenskt<br>vidkommande lämnas bidrag i form av stöd till<br>den s.k. HIPC Trust Fund, som skall finansiera<br>skuldlättnader till Världsbanken och de regionala<br>utvecklingsbankerna eller för en del av kostnaden<br>i samband med de skuldavskrivningar (upp till 80<br>procent) som aviserats inom Parisklubben, som<br>en del av HlPC-initiativet. Sveriges bidrag till<br>IMF:s särskilda facilitet för stöd till fattiga länder<br>som genomför strukturanpassning, ESAF<br>(Enhanced Structural Adjustment Facility) har<br>lämnats från delposten Ekonomiska reformer.</p>
<p>Forskningssamarbete</p>
<p>Målet för forskningssamarbetet är att stärka ut-<br>vecklingsländernas forskningskapacitet och<br>främja utvecklingsinriktad forskning internatio-<br>nellt och i Sverige.</p>
<p>Under 1997 har Sida utarbetat en strategi för<br>forskningssamarbetet på medellång sikt, Riktlin-</p>
<p>Si</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>jer för forskningssamarbete och Forskningssamar-<br>betet år 2000 - vilka tillstyrkts av Sidas forsk-<br>ningsnämnd. Som underlag för stöd till nationell<br>utveckling av forskningskapacitet har Sida också<br>vidareutvecklat riktlinjer för samlat stöd till hög-<br>re utbildning och forskning, s.k. universitetsstöd.</p>
<p>Forskningssamarbetet med de fattigaste sam-<br>arbetsländerna har förändrats mot ett samlat stöd<br>till högre utbildning och forskning. Målet om<br>utvecklingsinriktad forskning tillgodoses till stor<br>del genom olika ämnesinriktade program, vilket<br>inneburit en integration av forskningssamarbetet<br>med andra verksamhetsgrenar. Verksamhetsgre-<br>nen har fått ökad betydelse för kapacitetsupp-<br>byggnad, särskilt i Afrika.</p>
<p>Utöver att producera viktig ny kunskap, har<br>forskningen också en nyckelroll i utvecklingen<br>av u-ländernas egen förmåga att tillgodogöra sig<br>och tillämpa ny kunskap, inklusive att utveckla<br>en högre utbildning av hög kvalitet. Insatser för<br>stöd till forskning har därför stor betydelse inte<br>minst för de fattigaste u-ländernas förmåga att på<br>ett varaktigt sätt tillgodogöra sig resultatet av<br>olika utvecklingsinsatser och utveckla en ökad<br>egen kompetens inom olika sektorer.</p>
<p>I ett antal forskningssvaga länder inriktas det<br>bilaterala forskningssamarbetet på uppbyggande<br>av en infrastruktur för forskning med fokus på<br>stöd till utveckling av nationella universitet. I<br>jämförelsevis mer forskningsstarka länder görs<br>satsningar på mobilisering av existerande kapa-<br>citet och utveckling av projektsamarbete med<br>svenska forskare inom områden av ömsesidigt<br>intresse och bred u-landsrelevans.</p>
<p>Den ämnesinriktade verksamheten bör foku-<br>seras genom kopplingar till övrigt svenskt ut-<br>vecklingssamarbete och de fyra handlingspro-<br>grammen. Erfarenheten har visat att ett fruktbart<br>sätt att förena det bilaterala forskningssamarbetet<br>och ämnesinriktade regionala insatser är att<br>stödja nätverk av samverkande nationella forsk-<br>ningsmiljöer. På detta sätt kan kapacitetsutveck-<br>ling kombineras med forskning inom områden<br>av gemensamt intresse.</p>
<p>Okade ansträngningar bör göras för att<br>komplettera inomdisciplinär forskning med te-<br>matiska flerdisciplinära insatser eller för att få<br>frågor belysta genom forskning inom andra dis-<br>cipliner än där de traditionellt behandlats, bl.a.<br>som ett led i att främja policyrelevant forskning.</p>
<p>Genom sammanslagningen av de tidigare bi-<br>ståndsmyndigheterna till nya Sida har det varit<br>möjligt att genomföra en väsentlig utveckling av<br>stödet till svensk u-landsforskning. Det särskilda<br></p>
<p>program som SAREC tidigare utvecklat har<br>kunnat utnyttjas för hela Sidas behov av utveck-<br>ling av en svensk forskningsbas.</p>
<p>Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande</p>
<p>Det humanitära biståndets mål är att rädda och<br>skydda människoliv samt att bidra till att lindra<br>följderna av väpnade konflikter och naturkata-<br>strofer. En annan central målsättning är att bidra<br>till att skapa förutsättningar för snara lösningar<br>på humanitära kriser genom lokalt förankrade<br>och med FN:s fredsarbete samstämmiga insatser<br>av mer politisk art för konfliktlösning.</p>
<p>Sida har i sin årsredovisning för budgetåret<br>1997 redogjort för användningen av anslagna<br>medel för humanitärt bistånd. Nära hälften av<br>resurserna har använts för att lindra de omedel-<br>bara följderna av väpnade konflikter för civilbe-<br>folkningen. En stor del av det svenska humanitä-<br>ra stödet har vidare använts för tidig<br>återuppbyggnad. Sida har bidragit till ökat<br>svenskt deltagande i det humanitära biståndet<br>samt ökad kostnadseffektivitet. Sverige har även<br>bidragit till en förbättring av FN:s kapacitet att<br>samordna humanitära insatser.</p>
<p>Väpnade konflikter fortsätter att vara den<br>främsta orsaken till den kvarvarande relativt hö-<br>ga, om än gradvis avtagande, nivån på internatio-<br>nellt humanitärt bistånd. Gemensamt för dessa<br>konflikter är att de är inomstatliga och att civil-<br>befolkningen, i strid mot gällande internationell<br>humanitär rätt, utsätts för direkta angrepp. Re-<br>spekten för internationell humanitär rätt och<br>skydd av utsatt civilbefolkning fortsätter därför<br>att vara hörnpelare i det humanitärpolitiska ar-<br>betet.</p>
<p>Trots sin inomstatliga karaktär har de flesta<br>pågående konflikter negativa effekter även på<br>omgivande länders säkerhet. Säkerhetsrådet har<br>därför blivit en allt viktigare aktör på det huma-<br>nitärpolitiska området. Säkerhetsrådet har bland<br>annat understrukit vikten av garanterad säkerhet<br>för de humanitära hjälparbetarna och full respekt<br>för den humanitära rätten samt den humanitära<br>principen om obehindrat tillträde till nödställd<br>befolkning. Som medlem i säkerhetsrådet har<br>Sverige verkat för ett närmare samarbete mellan<br>humanitära och politiska aktörer. Humanitära<br>krisers lösning kräver politiska initiativ och kun-<br>skaper om de aktuella konflikternas specifika ka-<br>raktär. Även om det humanitära biståndet skall<br>verka fritt från andra bevekelsegrunder än de rent<br>humanitära växer insikten om sambanden mellan</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>politisk konfliktlösning och humanitär krislös-<br>ning. Detta engagemang kommer att fortsätta<br>även sedan det svenska medlemskapet i säker-<br>hetsrådet har utlöpt. Regeringens handlingspro-<br>gram för konfliktförebyggande och Utrikesde-<br>partementets skrift Humanitärpolitiska perspektiv<br>- om det humanitära imperativet i politiska kriser<br>kommer att följas upp på en rad områden, bl.a<br>avseende intemflyktingars situation, barns ut-<br>satthet i väpnade konflikter, humanitär minröj-<br>ning, det humanitära arbetets säkerhet, de lätta<br>vapnens roll i att framkalla humanitära kriser,<br>EU:s humanitära arbete samt en fortsatt konso-<br>lidering av FN:s roll i humanitärpolitiska kriser i<br>enlighet med generalsekreterarens reformpaket<br>från 1997.</p>
<p>Regeringen är angelägen om att FN:s huma-<br>nitära samordningskapacitet stärks när det gäller<br>policyformulering och strategiskt samordnade<br>insatser. I detta avseende stödjer Sverige FN:s<br>humanitära koordinator som har en särskilt vik-<br>tig roll i att värna om det humanitära tillträdet till<br>nödlidande i konfliktsituationer. Sverige verkar<br>också för en större auktoritet för samordnings-<br>organet Inter-Agency Standing Committee<br>(IASC) där både FN-organ, Internationella rö-<br>dakorskommittén (ICRC) och internationella<br>enskilda organisationer ingår. Välkommet är att<br>nu också FN:s Högkommissarie för mänskliga<br>rättigheter deltar i IASC. Sverige stödjer en när-<br>mare samordning mellan det humanitära arbetet<br>och de mänskliga rättigheterna. Detta blir särskilt<br>aktuellt i samband med inrättandet av den inter-<br>nationella brottmålsdomstolen, vars ändamål är<br>att lagfora personer misstänkta för krigsbrott<br>och andra övergrepp mot mänskligheten.</p>
<p>Det humanitära biståndet utförs under svåra<br>säkerhetsmässiga förhållanden. Odisciplinerade<br>väpnade grupper och lättheten att få tag i han-<br>deldvapen bidrar till hög kriminalitet parallellt<br>med att mer organiserade förband bedriver<br>stridsaktiviteter. Utan föregående insikt i kon-<br>flikten kan även den mest välmotiverade hjälpin-<br>sats påverka konfliktskeendet i negativ riktning.<br>Sida har ägnat särskild uppmärksamhet åt dessa<br>frågor och har på regeringens uppdrag utarbetat<br>en strategi för hur konflikthantering bättre skall<br>beaktas i det humanitära biståndet. Riktlinjer för<br>insatser till förmån för barn som drabbats av<br>väpnade konflikter har i detta sammanhang tagits<br>fram. Regeringen välkomnar Sidas arbete och<br>kommer under 1999 att fördjupa samarbetet med<br>biståndsmyndigheten när det gäller svensk finan-<br>siering av organisationer och insatser som berör<br></p>
<p>konflikthantering i anslutning till det humanitära<br>biståndet.</p>
<p>Dramatiska klimatväxlingar under 1997 och<br>1998 förorsakade av det s.k. El Nino-fenomenet<br>har genom översvämningar och extrem torka<br>drabbat människor och länder i en oroväckande<br>omfattning. Det finns anledning att förutse att<br>en växande andel av det humanitära biståndet<br>kommer att avse offer för naturkatastrofer. Yt-<br>terligare ett allvarligt problem är de omfattande<br>bakslag i utvecklingen som dessa katastrofer för-<br>orsakar. De materiella förlusterna rör sig kring<br>flera tiotals miljarder US dollar årligen.</p>
<p>I kampen om jordens ojämnt fördelade över-<br>levnadsresurser råder ett nära samband mellan<br>utvecklingsvillkor, naturkatastrofer och sam-<br>hällsupplösande konflikter. Sida eftersträvar en<br>tydligare utvecklingsdimension i det humanitära<br>biståndet samtidigt som konflikthantering ges en<br>tydligare profil i det långsiktiga utvecklings-<br>samarbetet. Den ökade uppmärksamhet som äg-<br>nats kvinnors särskilda utsatthet och ökade an-<br>svarsbörda i konflikters spår, både inom FN och<br>i Sverige, bör fortsätta.</p>
<p>En betydande del av det humanitära biståndet<br>kanaliseras genom olika FN-organ, främst<br>UNHCR, WFP och UNICEF. En annan viktig<br>kanal är ICRC. Samtliga dessa organisationer er-<br>håller också reguljära bidrag från regeringen. Re-<br>geringen har i samråd med Sida verkat för att<br>samordningen mellan de olika stödformerna<br>stärks och att Sida bidrar med sin kompetens i de<br>olika organens styrelser. Utrikesdepartementet<br>avser fortsätta de bilaterala humanitära konsulta-<br>tionerna med ifrågavarande organisationer som<br>påbörjades under 1997. Sida är en viktig medak-<br>tör i dessa konsultationer. Regeringen avser även<br>att fortsätta den rationalisering, framförhållning<br>och tydlighet i bidragsgivningen till multilateral<br>humanitär verksamhet som inletts i samråd med<br>berörda organ och Sida.</p>
<p>EU:s humanitära organisation (ECHO) till-<br>hör idag en av världens största bidragsgivare för<br>humanitär verksamhet. ECHO är därmed också<br>en viktig partner i den humanitärpolitiska dialo-<br>gen. Regeringen är angelägen om att det europe-<br>iska samarbetet mellan Kommissionen, dit<br>ECHO hör, och medlemsländerna effektiviseras<br>och fördjupas. Ett aktivt svenskt deltagande i<br>ECHO:s arbete kommer därför att fortsätta.<br>Sida har dels ett egenintresse av nära kontakter<br>med ECHO, dels möjlighet att med sin kompe-<br>tens bidra till det svenska agerandet i ECHO:s<br>kommittéarbete.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Regeringen finner det angeläget att svenska en-<br>skilda organisationer i ökad grad kommer i åt-<br>njutande av bidrag från ECHO och kommer<br>därför att verka för tydligare kriterier inom<br>ECHO för gällande bidragsgivning. I detta<br>sammanhang spelar också det nätverk som Utri-<br>kesdepartementet och Sida har med svenska en-<br>skilda organisationer en viktig roll.</p>
<p>Sida ägnar särskild vikt åt att tillvarata svensk<br>kompetens i det humanitära arbetet. Bland annat<br>har Räddningsverket engagerats såväl bilateralt<br>som multilateralt, både av FN-organ och<br>ECHO. Det är angeläget att dra lärdomar av<br>dessa insatser för ett fortsatt aktivt svenskt delta-<br>gande i det internationella humanitära arbetet.</p>
<p>En rad länder som erhåller humanitärt bistånd<br>från Sverige har gjort det under lång tid. Hit hör<br>bl.a. Afghanistan, Sudan, Somalia, Irak, Västafri-<br>ka och vissa OSS-länder. Sida har i sin årsredo-<br>visning särskilt redogjort för stödet till några av<br>dessa länder. Utrikesdepartementet finner det<br>angeläget att särskilda riktlinjer utarbetas för län-<br>der som antingen erhåller särskilt omfattande<br>humanitärt bistånd eller som gjort detta under<br>lång tid utan lösning i sikte. Sida har under 1998<br>utarbetat sådana riktlinjer för Afghanistan. Det<br>fortsatta arbetet kring humanitära landspecifika<br>riktlinjer kommer att diskuteras mellan Utrikes-<br>departementet och Sida.</p>
<p>Det humanitära anslaget kommer även i fort-<br>sättningen att ligga på en hög nivå. Härtill<br>kommer reguljära bidrag till de humanitära orga-<br>nen inom FN-systemet och ICRC från anslags-<br>posten för det multilaterala utvecklingssamarbe-<br>tet samt utrymme för humanitära insatser inom<br>vissa landramar. Landramsstöd för humanitära<br>ändamål har tidigare utgått till bland annat An-<br>gola, Kambodja och Etiopien och beräknas även<br>fortsättningvis bli aktuellt, särskilt i anslutning<br>till naturkatastrofer.</p>
<p>Stöd till enskilda organisationers utvecklings-<br>samarbete</p>
<p>Ett starkt och livaktigt civilt samhälle är funda-<br>mentalt i ett lands utveckling. De organisationer,<br>formella och icke formella som utgör det civila<br>samhället bereder människor möjligheter att till-<br>sammans med andra delta i beslut och påverka<br>sin situation. Samtidigt bidrar erfarenheterna från<br>att verka tillsammans med andra i organiserad<br>form till att det sociala kapitalet och en demo-<br>kratisk kultur stärks.</p>
<p>De svenska enskilda organisationernas förank-<br>ring i vår folkrörelse- och folkbildningstradition<br>är viktigt i stödet till utvecklingen av enskilda or-<br>ganisationer och ett civilt samhälle i samar-<br>betsländema. Målet för verksamhetsgrenen är att<br>verka för att de svenska enskilda organisationer-<br>nas verksamhet främjar utveckling av ett livs-<br>kraftigt civilt samhälle och stärker de lokala or-<br>ganisationerna i samarbetsländema.</p>
<p>För verksamhetsgrenen har under 1997 sam-<br>arbetet alltmer inriktats på partnerskap i enlighet<br>med uppställda mål. Alltfler organisationer riktar<br>sin uppmärksamhet mot kapacitetsuppbyggnad<br>och långsiktig samverkan med samarbetsorgani-<br>sationen. Sida har strävat efter samordning och<br>samverkan mellan organisationerna både natio-<br>nellt och internationellt.</p>
<p>De enskilda organisationernas utvecklings-<br>samarbete spänner över en mängd olika verk-<br>samheter. Några organisationer bedriver till-<br>sammans med sina partners påverkan i normativa<br>frågor, t.ex. vad gäller mänskliga rättigheter eller<br>barns rätt. Andra arbetar tillsammans med en lo-<br>kal organisation som ger direkt stöd till särskilt<br>utsatta eller marginaliserade målgrupper, t.ex. av-<br>seende hälsovård eller utbildning. Många organi-<br>sationer kombinerar dessa båda förhållningssätt.<br>Gemensamt för alla insatser är att de genomförs i<br>samarbete med lokala partners i mottagarländer-<br>na.</p>
<p>De flesta program eller projekt ligger nära den<br>enskilde individen och bygger ofta på mål-<br>gruppens deltagande från planeringsstadiet till<br>slutförande av insatsen. Bland annat tack vare<br>detta är de enskilda organisationernas insatser<br>effektiva i att uppnå de direkta målen för verk-<br>samheten. Eftersom många personer engageras i<br>de enskilda organisationernas utvecklingssamar-<br>bete, både i Sverige och i mottagarlandet, är verk-<br>samheten väl förankrad.</p>
<p>Organisationerna har i samarbetet med sina<br>partners utvecklat kontakter och nätverk som<br>ger speciell kunskap, vilket kan ge dem en unik<br>roll i bekämpandet av fattigdom. Att stärka<br>fattigdomsinriktningen är fortsatt en viktig ut-<br>maning för de svenska organisationerna och skall<br>ges prioritet i Sidas dialog med dem.</p>
<p>Under 1998 har Sida tagit fram nya anvisning-<br>ar för bidrag inom delposten för enskilda organi-<br>sationer. Dessa har ett tydligt fokus på organisa-<br>tionsuppbyggnad och kompetensutveckling.</p>
<p>Merparten av bidragen för utvecklingsinsatser<br>genom folkrörelser och enskilda organisationer<br>lämnas till 13 större organisationer med vilka</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Sida har ett långsiktigt samarbete baserat på fler-<br>åriga ramavtal. Dessa organisationer är Afri-<br>kagrupperna, Diakonia, Forum Syd, Luther-<br>hjälpen/Svenska Kyrkans Mission/Evangeliska<br>Fosterlandsstiftelsen, LO/TCOs Bistånds-<br>nämnd, Olof Palmes Internationella centrum,<br>Pingstmissionens U-landshjälp, Rädda Barnen,<br>Svenska Handikapporganisationers internatio-<br>nella biståndsförening (SHIA), Svenska Mis-<br>sionsrådet, Svenska Röda Korset, UBV och Utan<br>Gränser/SCC. Av dessa "ramorganisationer" är<br>fem paraplyorganisationer för mindre organisa-<br>tioner, vilket innebär att över 200 enskilda orga-<br>nisationer per år beviljas bidrag.</p>
<p>Svenska riksdagspartier och dem närstående<br>organ kan söka bidrag för utvecklingsinsatser på<br>samma premisser som övriga organisationer. Bi-<br>drag till partier i mottagarländerna lämnas inom<br>ramen för stödet till demokrati och respekt för<br>de mänskliga rättigheterna.</p>
<p>De svenska folkrörelsernas utvecklingssamar-<br>bete är uttryck för solidaritet och engagemang.<br>De svenska enskilda organisationerna har en vik-<br>tig roll i information och opinionsbildning kring<br>utvecklingsfrågor. Regeringen vill stödja detta<br>genom att ge bidrag till informationsinsatser. Bi-<br>drag lämnas till ramorganisationerna och till stu-<br>dieförbund och fackliga organisationer. För att<br>bättre utnyttja organisationernas informations-<br>och bildningsverksamhet är det viktigt att såväl<br>Sida som organisationerna verkar för en ökad<br>samordning.</p>
<p>Information, rekrytering och resursbasutveckling<br>Information</p>
<p>Målet för Sidas informationsverksamhet är att<br>öka det svenska folkets intresse för och kunska-<br>per om utvecklingsfrågor och utvecklingssamar-<br>bete. Sida har ansvar för att informera om ut-<br>vecklingsfrågor, om det egna biståndet inklusive<br>samarbetet med länder i Central- och Östeuropa,<br>om EU:s gemensamma utvecklingssamarbete<br>samt övergripande om multilateralt utvecklings-<br>samarbete. Informationsverksamheten skall rikta<br>sig mot hela samhället, även om ungdomar kan-<br>ske är den viktigaste målgruppen. Sida kanaliserar<br>även medel för informationsinsatser till enskilda<br>organisationer. Totalt uppgick informationsin-<br>satserna 1997 till över 120 miljoner kronor, varav<br>två tredjedelar kanaliserades via de enskilda orga-<br>nisationerna.</p>
<p>Enligt de två undersökningar av allmänhetens<br>attityder till utvecklingssamarbete som Sida pub-<br></p>
<p>licerade i februari respektive juni 1998 lever bil-<br>den fortfarande kvar av u-världen som en värld av<br>elände, analfabetism och katastrofer. Vidare sy-<br>nes det moderna utvecklingssamarbetets innehåll<br>vara tämligen okänt för allmänheten. Sett över en<br>längre tid har allmänhetens stöd för utvecklings-<br>samarbete minskat, även om den senare under-<br>sökningen visade att frågeställningarna i hög grad<br>påverkar resultatet.</p>
<p>Under 1997 har Sida och Utrikesdeparte-<br>mentet gemensamt utarbetat riktlinjer för infor-<br>mation och kommunikation i syfte att öka sy-<br>nergieffekterna och klargöra olika<br>ansvarsområden. Sida har även inlett en översyn<br>av de medel som kanaliseras via de enskilda orga-<br>nisationerna i syfte att samordna dessa informa-<br>tionsinsatser med Sidas egna. Samarbete med<br>FN-organ har också inletts.</p>
<p>Regeringen höjde anslagstilldelningen till del-<br>posten Information 1998 för att möjliggöra ökad<br>information om alla delar av Sveriges utveck-<br>lingssamarbete och en förnyelse av informa-<br>tionsverksamheten. Under 1999 bör detta arbete<br>fortsätta. Ett nära samarbete mellan Utrikesde-<br>partementet och Sida i dessa frågor skall efter-<br>strävas, liksom fortsatt samarbete med de enskil-<br>da organisationerna i linje med det arbete som<br>Sida initierat.</p>
<p>Rekrytering och resursbasutveckling</p>
<p>Internationell rekrytering och resursbasutveck-<br>ling omfattar främst multilateral rekrytering med<br>särskild inriktning på att öka antalet svenskar i<br>strategiska befattningar inom prioriterade inter-<br>nationella organisationer. Verksamheten om-<br>fattar även rekrytering och utbildning av perso-<br>nal som ställs till förfogande för internationella<br>uppdrag inom främst demokrati och mänskliga<br>rättigheter och för insatser som valexperter och<br>observatörer. Vidare tillkommer rekrytering och<br>utbildning av bilateral fältpersonal och konsulter.</p>
<p>Som ett led i den större satsning på kompe-<br>tens- och kapacitetsutveckling som Sida aviserat i<br>sitt budgetunderlag föreslås också en utökad<br>satsning på svensk internationell kompetens.<br>Satsningen är i hög grad riktad mot yngre aka-<br>demiker med bl.a. utökade program för multila-<br>terala respektive bilaterala biträdande experter<br>(JPO resp. BBE) samt programmet för Minor<br>Field Studies (MFS). Vidare föreslås ett nytt<br>högskoleprogram, det s.k. Linneus-programmet,<br>för bredare studentutbyte i form av stipendier för<br>att uppmuntra studenter att söka sig till länder</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>utanför EU och Nordamerika samt även för<br>gäststudenter att komma till Sverige. Sida avser<br>också att pröva olika former för praktiktjänstgö-<br>ring inom FN-systemet och vid andra organisa-<br>tioner. Regeringen delar Sidas uppfattning att<br>frågor om kompetens- och kapacitetsutveckling<br>bör prioriteras liksom att insatser för att bidra till<br>internationalisering och kompetensutveckling i<br>Sverige utgör ett viktigt led i detta.</p>
<p>Regeringen har också föreslagit inrättande av<br>ett stipendieprogram, Palmestipendiema, för<br>studenter och forskare från Afrika, Asien och<br>Latinamerika för att bidra till kapacitetsupp-<br>byggnad inom universitet, statliga institutioner<br>och i det civila samhället i deras hemländer. Sida<br>har fått i uppdrag att i samråd med Högskolever-<br>ket lämna förslag till utformning av programmet.</p>
<h2>Samarbetet med länder och regioner</h2>
<p>Afrika</p>
<p>Utvecklingen i Afrika uppvisar en blandad bild<br>med politiska och ekonomiska framsteg på vissa<br>håll, samtidigt som segslitna väpnade konflikter<br>fortsätter och nya kriser blossar upp. Den väpna-<br>de konflikt som i våras uppstod mellan de tidiga-<br>re nära förbundna regeringarna i Eritrea och Eti-<br>opien var oväntad liksom den interna krisen<br>under sommaren i Guinea-Bissau. Läget i Stora<br>sjöregionen inger fortfarande oro och förvärra-<br>des under sensommaren av upproret mot rege-<br>ringen i Demokratiska Republiken Kongo. Det<br>politiska läget i inbördeskriget i Sudan förefaller<br>fortsatt låst med mycket allvarliga humanitära<br>konsekvenser.</p>
<p>Samtidigt fortsätter den regionala och subre-<br>gionala konfliktförebyggande- och fredsbeva-<br>randekapaciteten att utvecklas. Sverige verkar för<br>en tydlig anknytning till FN och världsorganisa-<br>tionens övergripande ansvar. I Sydafrika har le-<br>darskifte genomförts inom ANC. Sydafrika<br>framstår som ett stabilt land med stor regional<br>betydelse. Allmänna val beräknas äga rum i maj<br>1999. Då träder också president Nelson Mandela<br>tillbaka från presidentämbetet. Ekonomiska<br>strukturreformer har fortsatt; i några fall som i<br>Zambia har de kortsiktiga politiska kostnaderna<br>lett till tvekan och fördröjningar med ekonomis-<br>ka bakslag som följd. I allmänhet har emellertid<br>strukturreformerna börjat ge resultat. Under de<br>senaste åren har, för första gången sedan 1970,<br>den genomsnittliga per capita-inkomsten ökat<br>överlag. Den genomsnittliga tillväxten under pe-<br></p>
<p>rioden 1994-97 har varit 3,8 procent, vilket mot-<br>svarat ca 1 procents ökning per capita.</p>
<p>I den kontinentala problembilden märks fort-<br>farande utbredd och svårbekämpad fattigdom.<br>Skuldbördan lättas visserligen med nya interna-<br>tionella åtgärder men förblir ett utvecklingshin-<br>der för de mest skuldtyngda och fattigaste län-<br>derna. Sköra strukturer och bristande<br>demokratiska traditioner samt svårbemästrade<br>sjukdomar som malaria och hiv/aids hör också<br>till denna bild.</p>
<p>Regeringen har fortsatt arbetet med en förny-<br>ad Afrikapolitik och föreläde riksdagen en skri-<br>velse i mars 1998 (skr. 1997/98:122). Skrivelsen<br>redovisar den politiska och ekonomiska situatio-<br>nen i Afrika samt Sveriges kontakter med konti-<br>nenten. Regeringen föreslår i skrivelsen en poli-<br>tik, som syftar till ett närmare och mer<br>jämbördigt samarbete - partnerskap - mellan Sve-<br>rige och afrikanska länder. Politiken har som<br>övergripande mål att stödja afrikanskt ledda för-<br>ändringsprocesser i riktning mot fördjupad de-<br>mokrati och uthållig ekonomisk tillväxt, med<br>särskild inriktning på fattiga människors situa-<br>tion, att utveckla partnerskap mellan Afrika och<br>omvärlden samt att stärka det långsiktiga utbytet<br>mellan Sverige och Afrika.</p>
<p>Det bilaterala samarbetet kommer, i enlighet<br>med den förnyade politiken, att förstärkas med<br>länder som uppfyller kriterierna för partnerskap.<br>Samtidigt kommer en mer kritisk dialog att inle-<br>das med regeringar i samarbetsländer, där förut-<br>sättningar för partnerskapskontrakt inte före-<br>ligger till följd av en negativ politisk utveckling.<br>Kriterier kommer att utarbetas för vilka grunder<br>som gäller för ett långsiktigt och förtroendefullt<br>utvecklingssamarbete. Detta sker i dialog med<br>övriga givare, främst i EU-kretsen.</p>
<p>En översyn av representationen i Afrika har<br>genomförts, i ljuset av utvecklingen i nya samar-<br>betsländer och mot bakgrund av de rekommen-<br>dationer som framkommit under arbetet med<br>den förnyade Afrikapolitiken. Dessa syftar bl.a.<br>till en ökning av det svenska engagemanget i<br>Västafrika. Avsikten är också att uppnå en star-<br>kare och mer jämnt fördelad officiell närvaro.<br>Departementets Afrikaenhet har förstärkts med<br>bl.a. en s.k. främjartjänst med huvudsakligen<br>kommersiell inriktning. Sida förstärker också ka-<br>paciteten på detta område i fält, bl.a. med en re-<br>gional främjartjänst för Namibia/Botswana.<br>Syftet är att främja samarbete mellan små och<br>medelstora företag i regionen respektive Sverige<br>samt att underlätta afrikansk export till Sverige.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Ökat marknadstillträde är fortsatt ett starkt afri-<br>kanskt intresse, senast manifesterat i frihandels-<br>förhandlingarna mellan Sydafrika och EU.</p>
<p>Genomförandet av den förnyade Afrikapoliti-<br>ken innebär ett utökat svenskt engagemang för<br>och satsning på Afrika. Detta återspeglas också i<br>de anslag för biståndssamarbetet för denna del av<br>världen som regeringen beräknar.</p>
<p>På grund av landets höga utvecklingsnivå av-<br>slutas programlandssamarbetet med Botswana<br>som planerat vid utgången av 1998. De långvariga<br>nära bilaterala relationerna efter mer än 30 års<br>svenskt framgångsrikt utvecklingssamarbete be-<br>står. Samarbetet kommer i fortsättningen att<br>bygga på ömsesidighet och främjande av svensk-<br>botswanska relationer. Således är vissa efterfrå-<br>gestyrda biståndsinstrument som kan stödja<br>detta fortsatt tillgängliga. Det viktigaste förutses<br>bli så kallat kontraktsfinansierat tekniskt samar-<br>bete mellan svenska och botswanska parter.<br>Botswana-samarbetet efter landramsperioden<br>ställer vår förmåga att forma och upprätthålla ett<br>mångsidigt samarbete och utbyte på prov. Sär-<br>skild uppmärksamhet kommer att ägnas detta.</p>
<p>På grund av bl. a. de störningar i utvecklings-<br>samarbetet som den väpnade konflikten mellan<br>Eritrea och Etiopien medfört samt med beaktan-<br>de av de stora reservationerna i biståndet, beräk-<br>nas landramen för Eritrea ligga kvar på oföränd-<br>rad nivå. För Etiopien undertecknades under<br>1997 avtal om flera nya större program. Som en<br>följd härav har utbetalningstakten redan ökat,<br>vilket medför att reservationerna drastiskt<br>kommer att minska under 1998 och 1999. Mot<br>denna bakgrund bör landramsvolymen tentativt<br>kunna återgå till den nivå som gällde 1996. Ett<br>osäkerhetsmoment utgör emellertid den väpnade<br>konflikten mellan Etiopien och Eritrea, vilken<br>försvårar en långsiktig planering av utvecklings-<br>samarbetet och kan - beroende på konfliktens<br>utveckling - komma att medföra störningar i<br>samarbetet.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Guinea-Bissau av-<br>bröts i samband med den konflikt som bröt ut<br>den 7 juni. I avvaktan på en fredlig lösning av<br>konflikten har Sverige hittills bidragit med hu-<br>manitärt stöd om 25 miljoner kronor. Ett bidrag<br>om högst 800 000 kronor har givits till Kap Ver-<br>de som i egenskap av ordförande i den portugi-<br>siska gemenskapen CPLP leder de medlingsan-<br>strängningar som pågår i samarbete med den<br>västafrikanska samarbetsorganisationen</p>
<p>ECOWAS. Planeringen för Guinea-Bissau går ut<br>på att ge samarbetet en ny inriktning i form av<br></p>
<p>stöd till skuldlättnader i kombination med re-<br>former. För 1999 kommer stöd att ges till ett<br>hälsolaboratorium. Därutöver planeras vissa in-<br>satser inom demokrati- och MR-området.</p>
<p>Om utvecklingen tillåter bör beredskap finnas<br>för ökat stöd till främst MR- och demokrati-<br>insatser i Kenya.</p>
<p>Uganda är ett av de länder i Afrika som haft<br>den mest positiva utvecklingen under senare år,<br>vilket bör avspeglas i det svenska biståndssamar-<br>betet. En satsning på ökat demokratistöd till MR<br>och förvaltning förbereds inom landramen. Det<br>långsiktiga samarbetet kan emellertid komma att<br>påverkas av Ugandas militära utgifter och in-<br>blandning i konflikterna i regionen.</p>
<p>Omvandlingen av det namibiska samhället har<br>visat sig ta längre tid i anspråk än förutsett. Sida<br>har därför fått i uppdrag att bereda fortsatt pro-<br>gramlandssamarbete, bl.a. inom undervisnings-<br>området. Landstrategin för perioden 1999-2003<br>är samtidigt en del i den fortsatta omvandlingen<br>av samarbetet i riktning mot bredare kontakter<br>även utanför ramen för tradtionellt utvecklings-<br>samarbete.</p>
<p>För Sydafrika beräknar regeringen en något<br>lägre landram för 1999.</p>
<p>Mozambique är Sveriges största mottagarland<br>av utvecklingsbistånd. Förutsättningarna för var-<br>aktig fred och ekonomisk och social återupp-<br>byggnad i Mozambique framstår som bättre än<br>tidigare och regeringen beräknar en något högre<br>landram för 1999. Det nu gällande samarbetsav-<br>talet kommer att förlängas i enlighet med gällan-<br>de landstrategi.</p>
<p>Den långvariga konflikten och den ogynn-<br>samma makroekonomiska miljön har försvårat<br>möjligheterna att bedriva ett effektivt långsiktigt<br>utvecklingssamarbete med Angola. Biståndet har<br>alltmer koncentrerats till humanitära och freds-<br>främjande insatser. För närvarande genomförs<br>ett analys- och strategiarbete, där förutsättning-<br>arna för fortsatt landprogrammerat bistånd un-<br>dersöks.</p>
<p>Regionalt samarbete och ekonomisk integra-<br>tion är en central förutsättning för utvecklingen i<br>Afrika. Regionala samarbetssträvanden tar ny<br>fart i Afrika. De afrikanska länderna visar en<br>ökad medvetenhet om potentialen i ett ekono-<br>miskt samarbete och också ett politiskt samar-<br>bete, framförallt på konfliktområdet. Bakom<br>detta ligger bl.a. en ökande insikt om att de afri-<br>kanska länderna måste ta ett större ansvar för<br>kontinentens kriser. Denna utveckling innebär</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>inte att stödet från omvärlden bör minska - sna-<br>rare ger det anledning att öka detta stöd.</p>
<p>Det regionala biståndet syftar till att främja<br>samarbete och integration samt att i ökande grad<br>bidra till konfliktlösning och minskad regional<br>obalans. Som regeringen framhållit i skrivelsen<br>om en förnyad Afrika-politik (skr 1997/98:122),<br>kommer Sveriges samarbete med Västafrika att<br>förstärkas. På dettta område pågår nu ett po-<br>licyarbete inom Utrikesdepartementet och län-<br>der som Mali och Burkina Faso framstår som<br>lämpliga nya samarbetspartners för Sverige. In-<br>satser i Västafrika liksom särskilda insatser i pro-<br>gramländerna kan finansieras inom ramen för<br>medel för regionalt/övrigt.</p>
<p>För Angola, Etiopien, Guinea-Bissau och Ke-<br>nya pågår utarbetandet av nya landstrategier.</p>
<p>Sverige är en stor bidragsgivare av humanitärt<br>bistånd till nödlidande i bl.a. Sudan, Somalia och<br>Västafrika.</p>
<p>Asien</p>
<p>Mer än hälften av världens befolkning lever i<br>Asien. Många av länderna har under lång tid<br>upplevt en snabb ekonomisk tillväxt med åtföl-<br>jande förbättringar i levnadsstandarden. Fattig-<br>domen i Asien har minskat trendmässigt under<br>det senaste decenniet. Men fortfarande finns där<br>mer än hälften av världens fattiga. Under lång tid<br>kommer åtskilliga hundratals miljoner männi-<br>skor att leva i djup fattigdom, huvudsakligen i<br>Sydasien men även i Ost- och Sydostasien. Den<br>ekonomiska kris som drabbat flera av regionens<br>länder under 1997 och 1998 har inneburit att sto-<br>ra befolkningsgrupper åter har fallit under fattig-<br>domsstrecket efter att ha fått se tidigare väl-<br>ståndsökningar gå förlorade. I Indonesien ledde<br>den ekonomiska krisen till social oro och politisk<br>kris som kulminerade med president Suhartos<br>avgång. Den utveckling i demokratisk riktning<br>som därefter inletts har skapat vidgade förutsätt-<br>ningar för det svenska utvecklingssamarbetet<br>med Indonesien.</p>
<p>De sociala problemen är stora i många länder.<br>Halva den vuxna befolkningen i Sydasien är inte<br>skriv- och läskunnig och barn under fem år har<br>den högsta dödligheten i världen. Problemen<br>hotar att förvärras i Asiens mångmiljonstäder,<br>bland migrantarbetare, i minoritetsområden och<br>bland kvinnor och barn.</p>
<p>Miljöförstöringen är ett mycket snabbt växan-<br>de problem i Asien och i hög grad förknippat<br>med den snabba industrialiseringen och urbanise-<br></p>
<p>ringen. Luftföroreningarna i många större städer<br>överstiger kraftigt WHO:s gränsvärden. Tretton<br>av världens femton mest förorenade städer finns i<br>Asien. Floderna i Asien är svårt förorenade, och<br>en långt mindre andel av invånarna i Asien har<br>tillgång till godtagbart dricksvatten än i någon<br>annan del av världen. I Kina har miljöproblemen<br>antagit skrämmande proportioner och hotar idag<br>den globala miljön. Under de senaste trettio åren<br>har hälften av skogsbeståndet förlorats och en<br>tredjedel av jordbruksmarken försämrats. Skogs-<br>skövlingen är omfattande i många länder i Syd-<br>och Sydostasien. Omfattande skogsbränder i In-<br>donesien har medfört luftföroreningar i hela re-<br>gionen.</p>
<p>I flera länder i Asien har demokratin gjort sto-<br>ra framsteg. Samtidigt hotar långvariga interna<br>väpnade konflikter demokratiseringsprocessen i<br>flera länder. Kränkningar av grundläggande<br>mänskliga rättigheter förekommer på många håll.<br>MR-situationen i Afghanistan, Burma och<br>Nordkorea är särskilt oroande. Mellanstatliga<br>väpnade konflikter hotar i Sydasien och på kore-<br>anska halvön. Indiens och Pakistans kärnvapen-<br>provsprängningar i maj 1998 innebar ett mycket<br>svårt bakslag för den regionala avspänningen i<br>Asien och för icke-spridning och kärnvapenned-<br>rustning globalt. Risken för en accelererande<br>kapprustning mellan de båda länderna är uppen-<br>bar. Som en reaktion på provsprängningarna har<br>den svenska regeringen sagt upp samarbetsavtalet<br>med Indien och stoppat beredningen av nya bi-<br>ståndsinsatser i båda länderna. Under hösten<br>1998 görs en ny avstämning av Sveriges relation<br>till Indien och Pakistan.</p>
<p>I juli 1998 hölls parlamentsval i Kambodja.<br>Trots att valförberedelserna präglades av svåra<br>missförhållanden kunde valen genomföras med<br>ett resultat som enligt de internationella valob-<br>servatörernas bedömning på ett trovärdigt sätt<br>representerade det kambodjanska folkets vilja.</p>
<p>Inom miljöområdet, mänskliga rättigheter och<br>demokrati, men också inom andra områden, be-<br>hövs ökat samarbete och utbyte mellan länderna<br>i Europa och Asien. Inom ramen för det s.k.<br>Asia-Europe Meeting (ASEM) har ett antal sam-<br>arbetsinitiativ tagits inom bl.a. miljö, mänskliga<br>rättigheter, kulturutbyte och ekonomiskt-tek-<br>niskt samarbete. En arbetsgrupp inom Utrikes-<br>departementet har under 1997 och 1998 arbetat<br>med förslag till en strategi för att stärka Sveriges<br>förbindelser med Asien. Målet är att fördjupa<br>och bredda Sveriges kunskaper om och engage-<br>mang i Asien. Resultatet av arbetet kommer att</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>redovisas i en särskild skrivelse till riksdagen un-<br>der våren 1999.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet kommer också i fram-<br>tiden att vara en viktig del av Sveriges relationer<br>med Asien. Sydasien fortsätter att vara en tung<br>del av Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete<br>med Asien. Tonvikten i samarbetet med dessa<br>länder ligger på fattigdomsbekämpning, mänsk-<br>liga rättigheter och demokrati samt jämställdhet.<br>Biståndet inriktas alltmer på innovationer och<br>nya institutionella lösningar för att nå de fattiga,<br>särskilt kvinnor. Samtidigt blir också svenskt<br>kunnande och kompetens inom miljöområdet en<br>allt viktigare faktor i samarbetet.</p>
<p>I Sydostasien domineras det svenska biståndet<br>till programländerna av stöd till reformprocesser<br>och institutionsuppbyggnad. Med mer utveckla-<br>de länder i Ost- och Sydostasien inriktas samar-<br>betet på överföring av svenska kunskaper. Stödet<br>består av mjuka krediter för större projekt inom<br>t.ex. energi, miljö och sjukvård, kontraktsfinan-<br>sierat tekniskt samarbete och kurser i Sverige. Bi-<br>ståndet skall främst finansiera inledande utbyte<br>mellan svenska institutioner, företag och univer-<br>sitet och motparter i samarbetsländema. För att<br>bidra till att mildra de negativa sociala konsek-<br>venserna av den ekonomiska krisen görs under<br>kommande år, en ökad fokusering på insatser in-<br>om de sociala sektorerna.</p>
<p>Stöd till demokrati och skydd av de mänskliga<br>rättigheterna ges en framträdande roll i samar-<br>betet med Asien. Barns rättigheter skall särskilt<br>uppmärksammas.</p>
<p>De särskilda medlen för regionala och övriga<br>insatser skall användas till stöd för regionalt sam-<br>arbete, miljöinsatser, demokratisering och re-<br>spekt för mänskliga rättigheter samt andra ange-<br>lägna insatser. Från posten finansieras också<br>svenska bidrag till olika samarbetsinitiativ inom<br>ramen för ASEM-samarbetet, insatser i icke-<br>programländer samt särskilt prioriterade insatser<br>i programländer där landramen inte räcker till.</p>
<p>Sverige är en stor bidragsgivare av humanitärt<br>bistånd för insatser i bl.a. Afghanistan och<br>Nordkorea.</p>
<p>Under 1998 har nya landstrategier utarbetats<br>för samarbetet med Laos och Vietnam. En över-<br>syn görs också av samarbetet med Kambodja. En<br>översyn skall göras av omfattning av och for-<br>merna för det framtida samarbetet med Indien<br>och Pakistan.</p>
<p>Mellanöstern</p>
<p>Det svenska biståndet är - Västbanken/Gaza un-<br>dantaget - litet i Medelhavsregionen. Huvud-<br>delen av det bistånd som ges, utgörs av humani-<br>tärt bistånd, bidrag till enskilda organisationer,<br>tekniskt samarbete, krediter samt finansiering av<br>internationella kurser. Sådant bistånd utgår till<br>Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko,<br>Syrien och Tunisien.</p>
<p>De övergripande målen för svenskt utveck-<br>lingssamarbete med Västbanken och Gaza är att<br>främja fredlig utveckling, stärka fredsprocessen<br>bl.a. genom stöd för socialt och ekonomiskt för-<br>bättrade förhållanden för det palestinska folket<br>samt bidra till uppbyggandet av en demokratisk<br>palestinsk stat.</p>
<p>De riktlinjer för utvecklingssamarbetet med<br>Västbanken och Gaza som regeringen antog i<br>december 1997 innebär att det svenska utveck-<br>lingssamarbetet skall koncentreras till tre områ-<br>den:</p>
<p>- Insatser till stöd för fredsprocessen.</p>
<p>- Stöd till mänskliga rättigheter och demokrati<br>samt stöd till social och kulturell utveckling<br>med inriktning på barn och ungdom.</p>
<p>- Stöd till att skapa förutsättningar för en håll-<br>bar ekonomisk utveckling som kan leda till<br>ökad sysselsättning, genom uppbyggnad av<br>infrastruktur och näringslivet.</p>
<p>Sveriges bilaterala bistånd beräknas 1999 till<br>120 miljoner kronor. Därtill bidrar Sverige med<br>150 miljoner kronor till FN-organet för palesti-<br>naflyktingar, UNRWA.</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Latin-<br>amerika styrs idag av regionstrategier för Cent-<br>ralamerika och Sydamerika samt av landstrategier<br>för samarbetet med Nicaragua och Bolivia.</p>
<p>Det ekonomiska stödet kanaliseras främst ge-<br>nom multilaterala organ och genom enskilda or-<br>ganisationer. Endast en mindre del av det svenska<br>utvecklingssamarbetet med Latinamerika kanali-<br>seras direkt bilateralt. Däremot ökar det svenska<br>stödet till offentliga demokratiska institutioner,<br>som justitieombudsmannaämbeten och till re-<br>formering av rättsväsendet.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Cent-<br>ralamerika (utom Nicaragua) styrs sedan i januari<br>1997 av en femårig regionstrategi. De övergri-<br>pande målen är att stödja fred och försoning,<br>demokrati, mänskliga rättigheter, reformering av</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>staten samt ekonomisk och social utveckling<br>med inriktning på fattigdomsbekämpning. Sär-<br>skild prioritet har getts åt Guatemala, där ge-<br>nomförandet av fredsavtalet från december 1996<br>har krävt stora resurser och El Salvador, där för-<br>sonings- och demokratiseringsprocessen behövt<br>fortsatt internationellt stöd. Aven Honduras har<br>fått en ökad betydelse i det svenska utvecklings-<br>samarbetet. Landet är ett av de fattigaste länderna<br>i Latinamerika. Utvecklingssamarbetet med Ni-<br>caragua styrs sedan i januari 1998 av en femårig<br>landstrategi.</p>
<p>Även om de väpnade konflikterna i Central-<br>amerika är över och samtliga länder för första<br>gången, sedan självständigheten för drygt 170 år<br>sedan, styrs av folkvalda regeringar, så kommer<br>länderna (med undantag från Costa Rica) att ha<br>en lång väg att gå innan en fredlig utveckling kan<br>sägas vara säkrad. Fortfarande krävs stora insatser<br>för att åstadkomma samförståndslösningar och<br>skapa förutsättningar för en hållbar och demo-<br>kratisk utveckling.</p>
<p>Regionstrategin för det svenska utvecklings-<br>samarbetet med Sydamerika beslutades i mars<br>1998 och anger inriktningen på samarbetet fram<br>till december 2002. Regionstrategin slår fast att<br>stöd till fattigdomsbekämpning samt befästandet<br>av demokrati och mänskliga rättigheter skall pri-<br>oriteras. Samarbetet skall koncentreras till de<br>fattigare och mest utsatta länderna i regionen,<br>men i regionstrategin betonas också vikten av att<br>utveckla former för ett bredare samarbete till<br>ömsesidig nytta. I strategin föreslås också att<br>man genom användandet av olika instrument och<br>former skall uppnå synergieffekter av samarbetet<br>i regionen. Den kapacitet och kunskapsupp-<br>byggnad som skett i ett land med svenskt stöd,<br>bör kunna utnyttjas i samarbete med ett tredje<br>land om intresse finns. Olika instrument bör<br>kunna användas inom flera olika områden. Till<br>exempel bör internationella kurser kunna vara ett<br>instrument även inom området för mänskliga<br>rättigheter eller internationell humanitär rätt.</p>
<p>En aktiv dialog förekommer mellan Sida och<br>Utrikesdepartementet ifråga om stödet till vissa<br>länder, bl.a. Colombia, där utvecklingssamarbetet<br>har klara beröringspunkter med den politiska ut-<br>vecklingen i landet.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Boli-<br>via styrs av en landstrategi som beslutades i de-<br>cember 1996 och sträcker sig över fem år. Land-<br>strategin slår fast att det övergripande målet för<br>samarbetet är att främja en jämlik, bärkraftig och<br>demokratisk utveckling i landet. Stödet riktar sig<br></p>
<p>främst till regeringens reformarbete inom utbild-<br>ning och statsförvaltning samt till fattigdomsbe-<br>kämpning.</p>
<p>Den politiska och ekonomiska utvecklingen<br>har i de flesta sydamerikanska länderna varit po-<br>sitiv de senaste åren. Alla länderna har numera<br>demokratiskt valda presidenter och majoriteten<br>länder har lyckats hålla en låg inflationstakt och<br>stabil tillväxt. Detta till trots, kvarstår stora ut-<br>maningar i att befästa och fördjupa demokratin<br>och bekämpa fattigdomen som en stor del av<br>kontinentens befolkning lever i.</p>
<p>Europa</p>
<p>Samarbetet omfattar länder som av OECD:s bi-<br>ståndsorgan DAC klassificeras som utvecklings-<br>länder, nämligen: Albanien, Bosnien-</p>
<p>Hercegovina, Förbundsrepubliken Jugoslavien,<br>Kroatien, Makedonien samt Armenien, Azer-<br>bajdzjan, Georgien och Kazakstan, Kirgizistan,<br>Moldavien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uz-<br>bekistan.</p>
<p>Det internationella samfundets insatser i väst-<br>ra Balkan har främst fokuserats på Bosnien-<br>Hercegovina, även om stora diplomatiska an-<br>strängningar gjorts även i de övriga länderna. Det<br>totala svenska biståndet till hela området mellan<br>1991 och 1997 beräknas till 1,5 miljarder kronor.<br>Uppskattningsvis 85 procent har använts i Bos-<br>nien-Hercegovina. Det svenska biståndet om-<br>fattar bl.a. återuppbyggnad, integrerade områ-<br>desprogram inklusive sysselsättningsskapande<br>insatser med särskild inriktning på återvändande<br>intern- och andra flyktingar, insatser för rehabi-<br>litering av i kriget försvagade grupper, stöd för<br>mänskliga rättigheter, demokrati, förvaltning, nä-<br>ringsliv och oberoende medier. Även de om-<br>fattande valövervakningsinsatserna i regionens<br>samtliga länder samt sekonderingar av svensk<br>personal vid bl.a. Höge representantens kontor<br>ingår i insatserna som genomförs av Sida.</p>
<p>Biståndet har kanaliserats via svenska och ut-<br>ländska enskilda organisationer samt genom in-<br>ternationella organisationer som FN och Röda-<br>korsrörelsen. Komplementaritet med framför allt<br>Världsbankens och EU:s insatser har eftersträ-<br>vats.</p>
<p>Det svenska engagemanget präglas i hög grad<br>av fredsprocessen, som också involverar Kroatien<br>och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Det har<br>för biståndsansvariga institutioner inneburit uni-<br>ka överväganden och ställningstaganden inom<br>flera politikområden och samhällsfunktioner -</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>migration, säkerhet, polis, försvar, handel och<br>gemensamma statliga förvaltningsinstitutioner<br>m.m.</p>
<p>Detta synsätt skall fortsätta att prägla Sveriges<br>insatser i västra Balkan. Särskilt viktigt är att bi-<br>ståndet är i samklang med agerandet hos inter-<br>nationella aktörer som den Höge representan-<br>tens kontor, Organisationen för säkerhet och<br>samarbete i Europa (OSSE), ett flertal FN-organ<br>och FN:s International Police Task Force<br>(IPTF) samt den NATO-ledda Stabilization<br>Force (SFOR). Insatserna skall med fördel ut-<br>formas i nära samarbete med stora finansiella bi-<br>dragsgivare som Världsbanken och EU.</p>
<p>Vad avser Förbundsrepubliken Jugoslavien<br>och Kroatien består de svenska insatserna främst<br>av stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och<br>framväxten av oberoende medier. I Makedonien<br>skall de svenska insatserna bl.a. bidra till att<br>stödja den makedonska reformprocessen. I Al-<br>banien stöder de svenska insatserna institution-<br>suppbyggnad t.ex. inom miljö- och vägområdet.</p>
<p>Det är regeringens uppfattning att insatserna i<br>dessa länder skall breddas och fördjupas under<br>iakttagande av den politiska utvecklingen i re-<br>spektive land. Vad avser Förbundsrepubliken Ju-<br>goslavien och Kroatien skall hänsyn tas till hur<br>länderna uppfyller de åtaganden som gjorts av-<br>seende Dayton-överenskommelsen. Särskilt vik-<br>tigt är det att insatserna präglas av ett regionalt<br>synsätt som bidrar till långsiktig fred och integ-<br>ration av regionen i det europeiska samarbetet.</p>
<p>På regeringens uppdrag kommer Sida att ge-<br>nomföra en utvärdering av det hittillsvarande bi-<br>ståndet till framför allt Bosnien-Hercegovina. På<br>underlag av bl.a. denna rapport och utifrån den<br>rådande politiska situationen kommer departe-<br>mentet under 1999 att fastställa en strategi med<br>sektorprioriteringar omfattande det svenska<br>samarbetet med regionen i dess helhet.</p>
<p>Samarbetet med Moldavien har utvecklats<br>snabbt. Landet är mycket fattigt. Sverige stöder<br>en social investeringsfond som bidrar till utveck-<br>ling av den sociala infrastrukturen. Sverige förbe-<br>reder insatser vad gäller barnens rätt och omsor-<br>gen om äldre. Svenskt stöd utgår bland annat till<br>projekt om demokrati, lokal utveckling och<br>lantmäteri. Projekt inom jämställdhetsområdet<br>kommer att främjas liksom kontakter vad gäller<br>kultur och utbildning.</p>
<p>Länderna i södra Kaukasus (Armenien, Azer-<br>bajdzan, Georgien) och Centralasien (Kazakstan,<br>Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbe-<br>kistan) har sedan självständigheten drabbats hårt<br></p>
<p>av ekonomisk tillbakagång. Länderna har dock<br>en stor utvecklingspotential särskilt vad gäller<br>energitillgångar. Hittills har stödinsatser varit av<br>humanitärt slag men samarbete vad gäller de de-<br>mokratiska och ekonomiska reformprocesserna<br>bör också inledas. Vidare bör insatser vad gäller<br>mänskliga rättigheter, miljö och jämställdhet ut-<br>vecklas.</p>
<h2>ÖVRIGT</h2>
<p>Från anslagsposten Al.3 Övrigt finansieras<br>gäststipendie- och utbytesverksamhet genom<br>Svenska Institutet, stöd till vissa organisationer,<br>utredningsverksamhet samt kapitaltillskott till<br>Swedfund International AB. Även det nyinrätta-<br>de Svenska institutet i Alexandria kommer att<br>finansieras under anslagsposten. Med hänsyn till<br>betydande reservationer föreslås följande me-<br>delsfördelning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 3.10 Anslagsposten Al.3 Övrigt 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Budget 1998</p></td><td>
<p>Beräknat 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Gäststipendie- och utby-<br>tesverksamhet genom<br>Svenska Institutet</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>11000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Utredningar m.m.</p></td><td>
<p>13 267</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Övriga insatser</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>3 461</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Svenska institutet i Alex-<br>andria</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>43 267</p></td><td>
<p>24 461</p></td></tr>
</table>
<p>Svenska institutet</p>
<p>Verksamheten omfattar gäststipendieprogram<br>för långtidsstipendier och person- och erfaren-<br>hetsutbyte för sökande från vissa utvecklingslän-<br>der samt personal- och administrationskostnader<br>i samband med mottagande av FN-stipendiater i<br>Sverige. Institutet har även ett stipendieutbyte<br>med Kina som finansieras från delposten.<br>Gäststipendierna fördelas till utländska sökande<br>för högre studier och forskning i Sverige. Ge-<br>nomgående uppvisar stipendiaterna mycket goda<br>studieresultat.</p>
<p>Utredningar</p>
<p>Från delposten finansieras utredningar, seminari-<br>er, konferenser, information m.m.</p>
<p>Under delposten finansieras också den expert-<br>grupp för studier i utvecklingsfrågor (EGDI),</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>som regeringen tillsatte i september 1995. EG-<br>DI:s uppgift är att analysera prioriterade fråge-<br>ställningar inom det internationella utvecklings-<br>samarbetet. Gruppen består för närvarande av<br>fjorton ledamöter, varav tio experter inom olika<br>områden, med tonvikt på nationalekonomi.<br>EGDI:s ordförande är statssekreteraren för in-<br>ternationellt utvecklingssamarbete. Till gruppen<br>är knutet ett mindre sekretariat. Gruppen har<br>behandlat ämnen som handel och finansiella flö-<br>den, biståndsberoende, kapacitetsuppbyggnad<br>och barnens ekonomiska och sociala roll. Arbe-<br>tet kommer att presenteras i ett antal publikatio-<br>ner och seminarier.</p>
<p>Kostnaderna för den arbetsgrupp som i augu-<br>sti 1997 överlämnade rapporten Partner med Af-<br>rika till regeringen har belastat delposten.<br>Rapportens rekommendationer och förslag har<br>varit en del av underlaget för den regeringsskri-<br>velse som lämnats till riksdagen om en ny svensk<br>Afrikapolitik.</p>
<p>Tillsammans med ordförandelandet i den alli-<br>ansfria rörelsen Colombia arrangerade Sverige i<br>oktober 1997 ett internationellt seminarium om<br>globalisering, som samlade ett 40-tal framstående<br>forskare, experter och politiker från olika delar av<br>världen.</p>
<p>Bidrag har vidare bl.a. lämnats till en utredning<br>inom Utrikesdepartementet som skall utarbeta<br>förslag till en svensk Asienstrategi. Utredningen<br>lägger fram sin slutrapport under senhösten 1998<br>och regeringen presenterar en skrivelse till riks-<br>dagen våren 1999.</p>
<p>Övriga insatser</p>
<p>Det svenska bidraget till den nordiska samfinan-<br>sierade verksamheten vid Nordiska Afrikainsti-<br>tutet finansieras från delposten. Regeringen anser<br>det angeläget att resurser används till att förstär-<br>ka den policyrelaterade verksamheten.</p>
<p>Under delposten finansieras vidare bl.a. bidrag<br>till Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,<br>som bedriver en verksamhet med mycket gott<br>internationellt anseende. Under senare år har<br>verksamheten bl.a. inriktats på behovet att re-<br>formera FN-systemet, vilket är av stort värde<br>med hänsyn till Sveriges starka engagemang i<br>dessa frågor. Fonden förutser att tonvikten un-<br>der de närmaste åren kommer att ligga på demo-<br>krati och utveckling, vilket ligger i linje med Sve-<br>riges ambitioner att stärka stödet till en hållbar<br>demokratisk utveckling och ökad respekt för<br>mänskliga rättigheter.</p>
<p>Från delposten finansieras också Sveriges bidrag<br>till Nordiska United World College (UWC).<br>UWC startade 1995 i Norge och bedriver en in-<br>ternationell gymnasieutbildning med miljöprofil<br>i syfte att främja fred och samarbete. Bidraget fi-<br>nansierar kostnader för elever från u-länder.</p>
<p>Svenska institutet iAlexandria</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 (prop.l997/98:l,<br>utgiftsområde 7) aviserade regeringen sin avsikt<br>att undersöka möjligheter och förutsättningar<br>för att inrätta ett svenskt institut i Alexandria. I<br>april 1998 presenterades utredningen Ett svenskt<br>institut i Alexandria (Ds 1998:28) i vilken förut-<br>sättningar för att inrätta institutet redovisas. På<br>grundval av bl.a. denna promemoria beslöts i<br>september 1998 att inrätta institutet vars verk-<br>samhet kommer att inledas den 1 november<br>1998.</p>
<p>Institutet skall, inom ramen för målen för in-<br>ternationellt utvecklingssamarbete, utgöra en<br>mötesplats för att främja ökade kontakter mellan<br>samhällena i Sverige och övriga länder i Europa<br>samt Egypten och övriga länder i Mellanöstern-<br>regionen med aktiviteter som konferenser, semi-<br>narier, föreläsningar och publikationer samt stöd<br>till forskning och stipendiatverksamhet. Institu-<br>tet skall bedriva sin verksamhet i ett långsiktigt,<br>framtidsinriktat perspektiv där de frågor som be-<br>handlas skall vara av betydelse för den politiska,<br>ekonomiska, sociala eller kulturella utvecklingen<br>inom regionen, för förhållandet mellan de i den-<br>na ingående länderna eller för förhållandet mel-<br>lan dessa länder och omvärlden, i första hand Eu-<br>ropa. Institutet skall vidare främja det s.k. Europa<br>- Medelhavspartnerskapet inom Europeiska<br>unionen. För att säkerställa en hög kvalitet i<br>verksamheten kommer ett vetenskapligt råd vara<br>knutet till institutet, med både svenska och ut-<br>ländska representanter.</p>
<p>Swedfund</p>
<p>Swedfund International AB bidrar till utveckling<br>av bärkraftiga företag i u-länder och länder i<br>Central- och Östeuropa genom riskkapitalsats-<br>ningar i form av aktier eller lån, främst i samver-<br>kan med svenskt näringsliv i s.k. joint ventures.<br>Under senare år har Swedfund också i växande<br>grad gått in i riskkapital- och investeringsfonder,<br>särskilt i Afrika söder om Sahara.</p>
<p>1997 präglades av fortsatt expansion av verk-<br>samheten. Investeringsportföljen växte från 52<br>till 59 projekt och dess värde ökade med 70 mil-</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>joner kronor till drygt 530 miljoner, varav ca<br>hälften i Central- och Östeuropa. På basis av åta-<br>ganden (inklusive ej utbetalda) låg Afrika re-<br>spektive Central- och Östeuropa ungefär jämsi-<br>des med 35-40 procent vardera av portföljen.<br>Därefter följde Latinamerika, där verksamheten<br>ökar, medan Asien minskat. Det helägda dotter-<br>bolaget Swedfund Financial Markets AB, som<br>bidrar till utveckling av den finansiella sektorn i<br>de baltiska länderna genom riskkapitalsatsningar<br>i affärsbanker, hade vid utgången av 1997 en in-<br>vesteringsportfölj till ett värde av 200 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Verksamheten 1997 uppvisade ett positivt rö-<br>relseresultat. Projektintäkternas andel av pro-<br>jektkostnaderna ökade från 66 till 79 procent i<br>moderbolaget och från 51 till 116 procent för<br>koncernen.</p>
<p>Inget kapital har tillförts moderbolaget de se-<br>naste åren. 1997 hemställde bolaget om ytterliga-<br>re kapitaltillskott. Merparten av kapitalet är för-<br>brukat och planerade avyttringar av aktieinnehav<br>skulle endast ge utrymme för nya investeringar i<br>en mycket blygsam skala. Regeringen fäster stor<br>vikt vid den roll bolaget spelar för att bidra till<br>utveckling av ett konkurrenskraftigt näringsliv i<br>samarbetsländema och det är angeläget att verk-<br>samheten kan fortsätta att expandera. Som un-<br>derlag för bedömning av omfattningen av ett ka-<br>pitaltillskott har en översyn av Swedfunds<br>inriktning och verksamhet genomförts våren<br>1998. Beslut kommer att fattas under hösten<br>1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och bedömning</p>
<p>Resultatinformation för anslaget lämnas i avsnitt</p>
<p>3.2 och under avsnitt om respektive anslagspost-<br>nivå.</p>
<p>För det multilaterala utvecklingssamarbetet är<br>målen för verksamheten i hög grad inriktade på<br>att i de multilaterala organen driva de svenska bi-<br>ståndspolitiska målen och få gehör för svenska<br>prioriteringar. I detta ingår bl.a. att stärka inrikt-<br>ningen på fattigdomsbekämpning och att driva<br>på reformer som syftar till ökad effektivitet i så-<br>väl FN-organen som i utvecklingsbankerna.<br>Utifrån den samlade bild som redovisas under<br>avsnittet Multilateralt utvecklingssamarbete kon-<br>staterar regeringen att de mål Sverige drivit i väx-<br></p>
<p>ande grad fått genomslag i de multilaterala orga-<br>nens verksamhet.</p>
<p>För det bilaterala utvecklingssamarbetet är<br>framför allt Sida ansvarig myndighet. Sida har re-<br>dovisat sitt arbete under 1997 på olika sätt, bl.a.<br>genom årsredovisningen, genom resultatanalyser<br>inom landstrategiarbetet, genom utvärderings-<br>verksamheten och i skrivelser på basis av särskil-<br>da uppdrag från regeringen. Delar av denna re-<br>sultatinformation finns redovisad under avsnittet<br>Bilateralt utvecklingssamarbete.</p>
<p>Sida har i uppdrag att i samråd med Utrikes-<br>departementet utveckla mål- och resultatstyrning<br>av verksamheten bl.a.i syfte att förbättra resul-<br>tatinformationen inom Sidas verksamhetsgrenar,<br>som tillsammans med analyserna i landstrategi-<br>arbetet utgör ett viktigt underlag för regeringens<br>bedömning. Vidare pågår ett utvecklingsarbete<br>om landstrategiprocessen i syfte att bl.a. förbättra<br>resultatanalyserna och kopplingen mellan resul-<br>tat och samarbetets inriktning för att stärka land-<br>strategierna som styrinstrument. Regeringen<br>fäster stor vikt vid detta utvecklingsarbete som<br>skall fortsätta. Båda processerna utgör ett viktigt<br>led i att förbättra underlaget för en kontinuerlig<br>och jämförbar uppföljning och bedömning av<br>biståndets resultat och effektivitet. De bör också<br>bidra till att tydliggöra utvecklingssamarbetets<br>förändring mot ett mer kunskapsintensivt inne-<br>håll med ökat fokus på att stärka samarbetslän-<br>dernas kapacitet och kompetens och mindre be-<br>toning på överföring av finansiella resurser.<br>Detta är viktigt för att kunna analysera konsek-<br>venserna av biståndets förändrade inriktning med<br>avseende på Sidas framtida resursdimensionering<br>såväl på hemmaplan som i fält.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>För anslaget Al. Biståndsverksamhet finns en-<br>dast en mindre del avgiftsinkomster. Budgetåret<br>1999 beräknas dessa uppgå till ca 0,9 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Inom anslaget finns olika beräkningsgrunder för<br>bemyndiganderamen. Vid beräkningen av för-<br>pliktelser för både multi- och bilateralt utveck-<br>lingssamarbete har reservationer på anslaget inte<br>kunnat beaktas. Den totala bemyndiganderam<br>om 37 248 miljoner kronor som regeringen före-<br>slår riksdagen är således inte minskad med reser-<br>vationerna. Utifrån en uppskattning av reserva-</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>tionerna vid utgången av 1998 skulle bemyndi-<br>ganderamen minska med ca 5,5miljarder kronor<br>totalt om reservationerna beaktas.</p>
<p>Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet<br>föreslås regeringen få ikläda staten förpliktelser<br></p>
<p>som tillsammans med tidigare gjorda, utestående<br>utfästelser uppgår till högst 9 339 miljoner kro-<br>nor för år 1999 i enlighet med följande tabell:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.11 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala utvecklingssamarbetet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>9 472 061</p></td><td>
<p>8 039 152</p></td><td>
<p>6 964 013</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>167 776</p></td><td>
<p>559 000</p></td><td>
<p>4 200 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-1 600 685</p></td><td>
<p>-1 634 139</p></td><td>
<p>-1 825 185</p></td><td>
<p>-1 834 114</p></td><td>
<p>-1 747 486</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>8 039 152</p></td><td>
<p>6 964 013</p></td><td>
<p>9 338 828</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Er hå llen/f öreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>8 039 152</p></td><td>
<p>6 964 013</p></td><td>
<p>9 338 828</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet har<br>riksdagen bemyndigat regeringen att ikläda sta-<br>ten förpliktelser som tillsammans med tidigare<br>gjorda, utestående utfästelser motsvarar högst<br>fem gånger landramen på årsbasis för det land-<br>ramsfinansierade samarbetet med programländer<br>för vilka regeringen fastställt landstrategier eller<br>motsvarande. I fall då landramen förändras, t.ex.<br>vid successiv avveckling av samarbetet eller vid<br>uppbyggnad av ett nytt programlandssamarbete,<br>får regeringen i varje särskilt fall fastställa maxi-<br></p>
<p>mal utfästelseram i syfte att undvika att redan<br>gjorda åtaganden överskrids. För övriga landpro-<br>gram och andra verksamheter får utfästelseramen<br>uppgå till högst tre gånger 1999 års medelstill-<br>delning. I enlighet med ovanstående beräknings-<br>regler föreslås bemyndiganderamen för det bila-<br>terala utvecklingssamarbetet fastställas till 27 909<br>miljoner kronor för år 1999 enligt nedan.</p>
<p>Sammanlagt för multi- och bilateralt utveck-<br>lingssamarbete uppgår således den föreslagna<br>bemyndiganderamen till 37 248 miljoner kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala utvecklingssamarbetet |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>6 477 000</p></td><td>
<p>8 469 000</p></td><td>
<p>10 309 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>9 410 000</p></td><td>
<p>9 744 000</p></td><td>
<p>10 041 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-7 418 000</p></td><td>
<p>-7 903 000</p></td><td>
<p>-7 955 000</p></td><td>
<p>-8 431 000</p></td><td>
<p>-9 094 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>8 469 000</p></td><td>
<p>10 310 000</p></td><td>
<p>12 395 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>26 166 000</p></td><td>
<p>26 120 000</p></td><td>
<p>27 909 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Slutsatser och konsekvenser för anslag</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget Al. Bistånds-<br>verksamhet för 1999 ökar med 517 miljoner kro-<br>nor till totalt 10 731 miljoner kronor. I den be-<br>räknade medelsfördelningen har hänsyn tagits till<br>reservationer och tidigare ingångna avtal.</p>
<p>Det multilaterala utvecklingssamarbetet inom<br>anslaget beräknas 1999 öka med 351 miljoner<br>kronor till 3 362 miljoner kronor. Hela höjning-<br>en förklaras av utgifter till följd av tidigare in-<br>gångna avtal inom de multilaterala utvecklings-<br>bankerna och Europeiska utvecklingsfonden<br>(EUF).</p>
<p>Det bilaterala utvecklingssamarbetet 1999 be-<br>räknas öka med 185 miljoner kronor till 7 345<br>miljoner kronor. Afrikaposten föreslås öka som<br>ett led i regeringens satsning på regionen, medan<br>en minskning föreslås för Asienposten på grund<br>av uppsägningen av samarbetsavtalet med Indien.<br>För Europaposten, vilken var ny för 1998, be-<br>räknas också en höjning. Inom ramen för den<br>satsning på kompetens- och kapacitetsutveckling<br>som regeringen prioriterar beräknas höjningar<br>för Särskilda utvecklingsprogram och Forsk-<br>ningssamarbete. Även för Ekonomiska reformer<br>beräknas en betydande höjning då behovet av<br>stöd är omfattande, inte minst inom ramen för<br>det s.k. HlPC-initiativet.</p>
<p>För Övrigt beräknas en sänkning med 19<br>miljoner kronor till 24 miljoner kronor med hän-<br>syn till reservationerna.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h2>A2. Biståndsförvaltning</h2>
<p>satsning på kompetens- och kapacitetsutveckling<br>som aviserats. Anslagssparandet beräknas minska<br>med ca 15-20 miljoner kronor årligen.</p>
<p>Tabell 3.13 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>414 079</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>133 396</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>409 333</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>421 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>418 143 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>425 700 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>432 257 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1. Består av anslagsposterna:</p>
<p>A2.1 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 408 573 tkr<br>A2.2 Nordiska Af rika institutet (NAI) 9 570tkr</p>
<p>2. Motsvarar 418 143 i 1999 års prisnivå</p>
<p>3. Motsvarar 418 143 i 1999 års prisnivå</p>
<p>Tabell 3.14 Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>409 333</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>7 412</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>1 398</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>418 143</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget A2. Biståndsförvaltning består av två<br>anslagsposter: Styrelsen för internationellt ut-<br>vecklingssamarbete (Sida) och Nordiska afrika-<br>institutet (NAI). Av det totala anslagsbeloppet<br>på 418 143 000 kronor beräknas anslagspost 1<br>Sida till 408 573 000 kronor och anslagspost 2<br>NAI till 9 570 000 kronor. Därutöver finansieras<br>institutets forsknings- och forskningsstödjande<br>verksamhet gemensamt av de nordiska länderna.<br>Den svenska andelen finansieras från anslags-<br>posten A1.3.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En förändring av sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det fick till följd att anslagen för år 1998 justera-<br>des. Den tekniska justeringen för 1999 beror på<br>en korrigering av denna ursprungliga justering.</p>
<p>Utfall på anslaget var 414 miljoner kronor för<br>1997, vilket är 2 miljoner kronor högre än tillde-<br>lade medel. Anslagsutnyttjandet utöver budget<br>förklaras av att Sida använt tidigare års anslags-<br>sparande. För 1998 beräknas utfallet till 421 mil-<br>joner kronor, vilket är 12 miljoner kronor högre<br>än tilldelade medel på 409 miljoner kronor,<br>framförallt beroende på att Sida även för 1998<br>kommer att ta i anspråk en del av myndighetens<br>anslagssparande, som uppgick till ca 130 miljoner<br>kronor vid utgången av 1997. Sida planerar att<br>använda sparandet för att täcka framtida pro-<br>gnostiserade underskott samt finansiera den</p>
<h2>Styrelsen för internationellt<br>utvecklingssamarbete (Sida)</h2>
<p>Sida är enligt förordningen (1995:869) med in-<br>struktion för Styrelsen för internationellt ut-<br>vecklingssamarbete (Sida) central förvaltning-<br>smyndighet för Sveriges bilaterala<br>utvecklingssamarbete och för stödet till länder i<br>Central- och Östeuropa.</p>
<p>Sida pekar i sitt budgetunderlag för 1999 på<br>utvecklingssamarbetets förändring, dvs. den<br>ökade inriktningen på systemförändring snarare<br>än stöd till enskilda projekt och dess inverkan på<br>myndighetens arbetssätt och resursfördelning.<br>Sida planerar en större kompetens- och kapaci-<br>tetssatsning under de närmaste åren för att till-<br>godose de förändrade krav som ställs på myndig-<br>heten. Vidare planeras nyrekryteringar, dels för<br>att kompensera för de stora pensionsavgångar<br>som kommer under perioden 1999-2009, dels för<br>att tillföra ny kompetens för att kunna täcka nya<br>arbetsuppgifter och områden. Totalt kommer<br>satsningen innebära en kostnad på ca 15-20 mil-<br>joner kronor per år de närmaste tre åren. För att<br>finansiera satsningen kommer Sida att använda<br>det sparande som finns på myndighetens förvalt-<br>ningsanslag.</p>
<p>I sitt budgetunderlag framhåller Sida vidare att<br>nya former för utvecklingssamarbetet, med bl.a.<br>partnerskapstanken och behov av fördjupat sam-<br>arbete och dialog med samarbetsländema, också<br>medför att innehållet i biståndet förändras. Myn-<br>dighetens egen personal, framförallt i fält, blir<br>alltmer en del av utvecklingssamarbetet. Det<br>ställer därmed krav på en mer flexibel fältrepre-<br>sentation. För att underlätta en sådan fältrepre-<br>sentation inleddes 1997 en försöksverksamhet<br>genom vilken Sida under tre år har möjlighet att<br>sakanslagsfinansiera vissa tjänster i fält. Myndig-<br>heten föreslår i budgetunderlaget att Sida inom<br>ramen för försöksverksamheten från 1999 får fi-<br>nansiera samtlig biståndspersonal som är direkt<br>involverad i biståndsproduktionen på sakanslag.<br>Sida pekar även på att anslagsstrukturen i andra<br>avseenden inte är ändamålsenlig och lägger där-<br>för förslag om tre nya anslagsposter.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>En resultatbedömning av Sidas verksamhet åter-<br>finns under avsnittet Al. Biståndsverksamhet,<br>Bilateralt utvecklingssamarbete.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Sida har endast en mindre andel avgiftsinkoms-<br>ter. Budgetåret 1999 beräknas dessa uppgå till ca</p>
<p>2,5 miljoner kronor för anslagsposten A 2.1 Sty-<br>relsen för internationellt utvecklingssamarbete<br>(Sida).</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har i revisionsrapport<br>som sammanfattande omdöme angett att Sidas<br>resultatredovisning ger ett tillfredsställande in-<br>tryck. RRV framhåller dock två brister i resultat-<br>redovisningen; bristande dokumentation och<br>kvalitetssäkring samt otydlig och oprecis redo-<br>visning av prestationer. Brister har även påpekats<br>beträffande den interna kontrollen och i synner-<br>het bristande implementering, förankring och<br>efterlevnad av regelverket.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att Sida<br>fullföljer det åtgärdsprogram som inletts för att<br>komma tillrätta med de brister som påtalats. Be-<br>träffande redovisning av prestationer har Sida på<br>regeringens uppdrag inlett ett utvecklingssamar-<br>bete i samråd med Utrikesdepartementet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen delar Sidas uppfattning att utveck-<br>lingssamarbetets förändrade villkor, inriktning<br>och utformning medför behov av en större sats-<br>ning på kompetens- och kapacitetsutveckling<br>och välkomnar därför myndighetens initiativ till<br>en sådan satsning genom utnyttjande av sitt an-<br>slagssparande.</p>
<p>Beträffande de föreslagna förändringarna i an-<br>slagsstrukturen vill regeringen inför budgetåret<br>2000 se över anslagskonstruktionen i samband<br>med att försöksverksamheten med sakanslagsfi-<br>nansierade tjänster i fält löper ut. De föreslagna</p>
<p>förändringarna i anslagsstrukturen inför budget-<br>året 1999 avvisas därför.</p>
<h2>Nordiska Afrikainstitutet</h2>
<p>Målen för Nordiska Afrikainstitutet är enligt<br>förordningen (1995:1352) med instruktion för<br>myndigheten, att inom Norden</p>
<p>- främja och driva vetenskaplig forskning om<br>Afrika,</p>
<p>- främja samarbete och kontakter mellan nor-<br>diska och afrikanska forskare,</p>
<p>- utgöra ett dokumentationscentrum för<br>forskning och studier om Afrika,</p>
<p>- informera om Afrikaforskning och aktuella<br>afrikanska förhållanden.</p>
<p>Institutet föreslår en avsevärd höjning av<br>ramanslaget för att finansiera ökade hyreskost-<br>nader för den förestående flyttningen. Institutet<br>anser att den uppräkning av verksamhetsbidra-<br>get, som tidigare gjorts, har gjort det möjligt att<br>upprätthålla en i stort sett oförändrad ambi-<br>tionsnivå. Utrymme har därmed skapats för en<br>konsolidering av verksamheten. En mindre höj-<br>ning av verksamhetsanslaget föreslås för ett nytt<br>bibliotekssystem.</p>
<p>Under 1997 har en extern utvärdering gjorts<br>av institutets hela verksamhet på initiativ av pro-<br>gram- och forskningsrådet. Utvärderingens slut-<br>satser om verksamheten var till övervägande del<br>mycket positiva. Viss kritik riktades mot den in-<br>terna organisationen. Institutet åtgärdar nu detta.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och bedömning</p>
<p>Av årsredovisningen framgår att institutet<br>kunnat fortsätta sin expansion av forsknings-<br>verksamheten tack vare ett ökat engagemang<br>från de reguljära anslags- och bidragsgivarna och<br>ett växande intresse för institutets forskning från<br>omvärlden. Institutet visar flera exempel på att<br>det är högkvalitativ forskning som bedrivs.<br>Efterfrågan på föreläsare från institutets forskar-<br>kollektiv har ökat. Forskarna får sina rapporter<br>publicerade och recenserade i internationella tid-<br>skrifter. Recensionerna är till övervägande del<br>mycket positiva. En extern utvärdering av två av<br>institutets forskningsprogram har visat på hög</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>kvalitet. Biståndsmyndighetema i Norden begär<br>allt större medverkan av institutets forskare på<br>olika områden.</p>
<p>Den informationstekniska utvecklingen har i<br>hög grad präglat bibliotekets arbetsmetoder un-<br>der den senaste treårsperioden. Institutets hem-<br>sida har utvecklats till en viktig informationsre-<br>surs för Afrikaforskningen, till exempel genom<br>bibliotekets tidskriftsförteckning och genom<br>länkar till viktiga externa informationskällor.<br>LIBRIS-registreringen har ökat kraftigt. IT-<br>satsningen har medfört en höjd standard på refe-<br>rens- och informationsarbetet.</p>
<p>Flera exempel visar att institutet har en effektiv<br>och uppskattad publikationsverksamhet. Allt fler<br>institutioner och forskare både utom och inom<br>Norden önskar publicera sig genom institutet.</p>
<p>Institutet har kommit att spela en viktig roll<br>när det gäller utvecklingen i Centralafrika. Bl.a.<br>har institutet, på uppdrag av Sida och det norska<br>utrikesdepartementet, medverkat i den pågående<br>nationella dialogen i Burundi. Institutet har ock-<br>så haft en hög profil vad gäller utvecklingen i<br>södra Afrika och deltagit i seminarier och bidra-<br>git med underlag när det gäller att utforma ny bi-<br>ståndspolitik i Finland, Norge och Sverige.</p>
<p>Afrikainstitutet har framgångsrikt bidragit till<br>att informera och sprida kunskap om Afrika. In-<br>stitutet spelar också en viktig roll genom att<br>medverka i utvecklingen av de nordiska länder-<br>nas Afrikapolitik liksom till att stärka utveck-<br>lingssamarbetet med regionen.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Avgiftsinkomster för anslagsposten A2.2 beräk-<br>nas till 0,5 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>För Afrikainstitutet hade Riksrevisionsverket<br>inga allvarligare iakttagelser i samband med revi-<br>sionen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>De riktlinjer för Nordiska Afrikainstitutets verk-<br>samhet som regeringen redovisade i 1993 års<br>budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil 4, bet.<br>1992/93:UU15, rskr. 1992/93:297) gäller allt-</p>
<p>jämt. Institutet skall befästa sin ställning som<br>samordnare och katalysator för den nordiska Af-<br>rikaforskningen. En viss del av verksamheten<br>skall även framgent vara efterfrågestyrd och fi-<br>nansierad genom uppdrag från bl.a. de nordiska<br>biståndsmyndighetema.</p>
<p>Den utökade verksamheten och bibliotekets<br>tillväxt gör det nödvändigt att institutet har än-<br>damålsenliga och större lokaler. Institutet måste<br>därför få kompensation för de ökade hyreskost-<br>nader som uppkommer fr.o.m. 1999. Den exter-<br>na utvärderingen av institutet har givit värdefull<br>information om institutet. Det är viktigt att<br>bristerna i den interna organisationen nu åtgär-<br>das.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<h1>4 Verksamhetsområde B Samarbete med<br>Central- och Östeuropa</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområde B Samarbete med Central-<br>och Östeuropa består av två anslag nämligen B 1<br>Samarbete med Central- och Östeuropa och B 2<br>Avsättning för förlustrisker vad avser garantier<br>för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.1 Anslagsutvecklingen för anslagna medel avse- 1<br>lende Samarbete med Central- och Östeuropa 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>655 908</p></td><td rowspan="2">
<p>Reserva-<br>tion</p></td><td rowspan="2">
<p>1 492 325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>810 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>750 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>750 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>900 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Under 1997 och i början av 1998 genomfördes<br>en utvärdering av samarbetet med Central- och<br>Östeuropa avseende perioden 1995/96-1998.<br>Utvärderaren fann att resultaten av insatserna<br>överlag var goda. I 1998 års ekonomiska vårpro-<br>position föreslog regeringen att 800 miljoner<br>kronor per år skall anvisas för perioden 1999-<br>2001.</p>
<p>Regeringen föreslår nu en något ändrad tids-<br>profil för anslagstilldelningen för programmet<br>varför beräknade medel för verksamhetsområdet<br>minskar med 50 miljoner kronor år 1999 och</p>
<p>2000 för att öka med 100 miljoner kronor år</p>
<p>2001 jämfört med regeringens ekonomiska vår-<br>proposition. Då regeringen under nuvarande<br>samarbetsprogram reserverat medel för beslutade<br>insatser som kommer att utbetalas först efter år<br></p>
<p>2000 kommer regeringens föreslagna omdispo-<br>nering av beloppen inte att innebära några kon-<br>sekvenser för verksamheten.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Utvärderingen av samarbetet med Central- och<br>Östeuropa har remissbehandlats varefter rege-<br>ringen för riksdagen presenterade propositionen<br>1997/98:70 "Att utveckla ett grannlandssamar-<br>bete". Inga större förändringar av vare sig mål el-<br>ler organisation har föreslagits i propositionen.</p>
<p>Mål</p>
<p>De av riksdagen fastslagna målen för utveck-<br>lingssamarbetet med Central- och Östeuropa<br>åren 1999-2001 är att främja en säkerhetsgemen-<br>skap, fördjupa demokratins kultur, stödja en so-<br>cialt hållbar ekonomisk omvandling samt stödja<br>en miljömässigt hållbar utveckling. Härtill skall<br>allt utvecklingssamarbete präglas av ett jäm-<br>ställdhetsperspektiv.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Under budgetåret 1999 kommer regeringen att<br>prioritera:</p>
<p>- inriktningen av utvecklingssamarbetet på in-<br>satser för att främja medlemskap i EU för<br>Estland, Lettland, Litauen och Polen,</p>
<p>- integreringen av Ryssland och Ukraina i eu-<br>ropeiska samarbetsstrukturer,</p>
<p>- ett utökat samarbete på det sociala området.</p>
<p>Ett fördjupat samarbete på rättsområdet för<br>Östersjöländerna är även en angelägen uppgift.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Vidare kommer regeringen att anta nya land-<br>strategier för Estland, Lettland och Litauen före<br>utgången av 1998 och under 1999 för Polen,<br>Ryssland och Ukraina.</p>
<h2>4.2 Resultatbedömning</h2>
<p>En övergripande resultatbedömning av verksam-<br>hetsområdet Samarbete med Central- och Öst-<br>europa har genomförts under hösten 1997. Ut-<br>värderaren har funnit att resultaten av<br>östsamarbetet överlag är goda. Härutöver har ut-<br>värderingar av det säkerhetsfrämjande samarbetet<br>respektive den särskilda exportkreditgarantira-<br>men redovisats för regeringen.</p>
<p>Under de senaste tre åren har ekonomierna i<br>Polen och de baltiska länderna förbättrats med<br>ökande tillväxttakt och sjunkande inflation.<br>Marknadsekonomins funktioner konsolideras<br>och stärks gradvis. De ekonomiska och finansi-<br>ella problemen i Ryssland under våren och hös-<br>ten 1998 har accentuerat att behoven av genom-<br>gripande ekonomiska och sociala reformer där<br>kvarstår.</p>
<p>Det bilaterala utvecklingssamarbetet utgår till<br>stor del från de landstrategier som har antagits av<br>regeringen i samråd mellan Sverige och de prio-<br>riterade samarbetsländema. De nuvarande land-<br>strategierna gäller till och med 1998. Nya strate-<br>gier kommer att antas avseende åren 1999, 2000<br>och 2001.</p>
<p>Exempel på insatser under år 1997 för att<br>främja demokratins kultur är ett fördjupat<br>vänortssamarbete, stöd till kriminalvård, exper-<br>tinsatser på rättsområdet, språk- och integra-<br>tionsstöd och seminarier om enskilda organisa-<br>tioners roll i en demokrati. Det decentraliserade<br>samarbetet engagerar idag 200 av 288 svenska<br>kommuner - vartill kommer länsstyrelser och<br>landsting samt storregioner - och är av betydelse<br>för förbättrad kommunal och regional demokra-<br>ti, förvaltning och infrastruktur. Målet, en socialt<br>hållbar ekonomisk omvandling, närmas gradvis<br>genom stöd på socialförsäkrings- och social-<br>tjänstområdet, skatteområdet, arbetsmarknadsin-<br>satser och genom näringslivsfrämjande insatser.<br>För att stödja en miljömässigt hållbar utveckling<br>ligger tyngdpunkten av insatserna på vatten- och<br>avloppsområdet. De sju projekt i Baltikum som<br>hittills avtalats är under genomförande. Vid ut-</p>
<p>gången av 1997 medverkade Sida i beredningen<br>av åtta nya större vatten- och avloppsprojekt,<br>varav sex i Ryssland, samt projekt inom avfalls-<br>och energiområdena. Vad gäller det säkerhets-<br>främjande stödet har projekt om 300 miljoner<br>kronor beslutats sedan år 1990. Huvuddelen av<br>samarbetet har gällt de tre baltiska länderna och<br>omfattar stöd till säkerhetspolitisk kompe-<br>tensutveckling, kust- och gränsbevakning, sjö-<br>och luftfart, polis, tull, civilförsvar och rädd-<br>ningstjänst. Sverige har också bistått de baltiska<br>länderna med att bygga upp försvarsmakter un-<br>der demokratisk kontroll.</p>
<p>I en allmän bedömning synes måluppfyllnaden<br>vara tillfredsställande mot bakgrund av rådande<br>omständigheter. Såväl mottagare av insatserna<br>som de samarbetande myndigheterna har begrän-<br>sad, eller ingen, erfarenhet av internationellt bi-<br>stånd och utvecklingssamarbete. Därför har in-<br>ledningsvis reformsamarbetet mött vissa<br>svårigheter att klart relatera verksamheten till<br>målen och att tillämpa sådana metoder i bered-<br>nings-, genomförande- och uppföljningsarbetet,<br>som leder till högsta måluppfyllnad och största<br>effektivitet. Genom erfarenhetsuppbyggnad och<br>ömsesidigt lärande har dock en ökande anpass-<br>ning till målen kunna ske med ökad effektivitet<br>som resultat.</p>
<p>Departementet bedömer att de insatser som<br>genomförts under 1997 har varit relevanta för att<br>närma sig de mål som regeringen ställt för verk-<br>samheten. För denna typ av verksamhet, där en<br>mängd aktörer samverkar i en internationell<br>miljö, kan graden av måluppfyllelse för en en-<br>skild insats vara svår att mäta. Löpande görs av<br>Sida utvärderingar av insatser för att undersöka<br>att insatserna uppfyller effektmålen.</p>
<h2>4.3 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-<br>vändningar i revisionsberättelserna eller framfört<br>andra principiellt viktiga frågor som rör verk-<br>samhetsområdet.</p>
<h2>4.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet</h2>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition har rege-<br>ringen föreslagit att ytterligare en miljard kronor<br>skall användas under en femårsperiod dvs. 200</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>miljoner kronor årligen för näringslivsinriktade<br>insatser i Östersjöregionen.</p>
<p>4.5 Verksamheten avseende Sam-<br>arbete med Central- och Öst-<br>europa</p>
<p>Budgetåret 1999 är det första inom ramen för det<br>treårsprogram för utvecklingssamarbetet med<br>Central- och Östeuropa som antogs av riksdagen<br>i maj 1998. Programmet baseras på regeringens<br>proposition 1997/98:70 och avser insatser som<br>finansieras inom utgiftsområde 7 verksamhets-<br>område B Samarbete med Central- och Östeuro-<br>pa. En oberoende utvärdering av samarbetet, "Att<br>utveckla ett grannlandssamarbete" (Ds 1997:75),<br>presenterades för regeringen i november 1997.<br>Sida och Svenska institutet inkom på uppdrag av<br>regeringen med analyser av förutsättningarna för<br>och behoven av fortsatt samarbete med Central-<br>och Östeuropa. I propositionsarbetet ingick även<br>utvärderingar av det säkerhetsfrämjande samar-<br>betet och av den särskilda exportkreditgaranti-<br>ramen samt underlag från Sveriges utlandsmyn-<br>digheter i samarbetsländema.</p>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslog<br>regeringen ett nytt treårigt program på 800 mil-<br>joner årligen till utgiftsområde 7 verksamhets-<br>område B för utvecklingssamarbetet med Cen-<br>tral- och Östeuropa för åren 1999-2001.</p>
<p>Efter en första fas av stöd främst till de baltis-<br>ka staternas frigörelse och en andra fas av stöd till<br>uppbyggnad av demokratiska och marknadseko-<br>nomiska samhällsinstitutioner, inträder nu en ny<br>fas i Europa - EU-utvidgningen och den vidare<br>Europaintegrationen. Den 31 mars 1998 inleddes<br>förhandlingar om medlemskap i EU för de första<br>kandidatländerna. Det finns samtidigt ett starkt<br>ryskt och ukrainskt intresse av att delta i en bred<br>europeisk samverkan.</p>
<p>Länderna i Central- och Östeuropa har under<br>1990-talet förändrats snabbt. Samtidigt har den<br>sociala situationen försämrats för många under<br>omvandlingsprocessen. Det av riksdagen fast-<br>slagna samarbetsprogrammet för åren 1999-2001<br>skall bidra till ett gott grannskap i Östersjöregio-<br>nen och ett demokratiskt integrerat Europa. Pri-<br>oriterade samarbetsländer skall vara Estland,<br>Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.<br>I Ryssland skall de nordvästra delarna och Kali-<br>ningrad prioriteras. Utvecklingssamarbetet skall</p>
<p>fortsatt bedrivas utifrån de fyra övergripande<br>målen;</p>
<p>— att främja en säkerhetsgemenskap,</p>
<p>— att fördjupa demokratins kultur,</p>
<p>— att främja en socialt hållbar ekonomisk om-<br>vandling och</p>
<p>— att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.<br>Allt utvecklingssamarbete skall präglas av ett</p>
<p>jämställdhetsperspektiv.</p>
<p>Samarbetets huvudområden</p>
<p>Att främja en säkerhetsgemenskap</p>
<p>Målet för det säkerhetsfrämjande stödet till<br>Central- och Östeuropa är att främja en gemen-<br>sam säkerhet i regionen. En viktig aspekt i det<br>säkerhetsfrämjande stödet är svenska insatser till<br>stöd för kandidatländernas inträde i EU. De<br>svenska insatserna görs främst i de prioriterade<br>samarbetsländema men även i andra delar av<br>Central- och Östeuropa. Stödet till Ryssland,<br>särskilt dess nordvästra del samt Kaliningrad, bör<br>öka. Regionala projekt eftersträvas.</p>
<p>Insatserna avser stöd till:</p>
<p>— säkerhetspolitisk kompetens,</p>
<p>— demokratiskt totalförsvar,</p>
<p>— fredsfrämjande insatser,</p>
<p>— gränsbevakning och insatser för stärkt yttre<br>gränskontroll,</p>
<p>— kampen mot internationell och organiserad<br>brottslighet,</p>
<p>— asyl- och migrationspolitisk kompetens,</p>
<p>— beredskap mot olyckor och katastrofer.</p>
<p>Att fördjupa demokratins kultur</p>
<p>Den demokratiska processen i Central- och Öst-<br>europa fortsätter med vissa undantag att utveck-<br>las positivt. Den formella grunden för demokrati<br>är i huvudsak lagd. I allmänhet finns en önskan<br>att utveckla och stärka demokratin samt att leva<br>upp till de åtaganden som anslutning till interna-<br>tionella konventioner om mänskliga rättigheter<br>innebär. Under perioden 1989 till 1997 har be-<br>slutats om insatser på detta område omfattande<br>totalt 501 miljoner kronor.</p>
<p>För att bidra till en fortsatt fördjupning av<br>demokratins kultur skall insatser genomföras för<br>uppbyggnad och stärkande av det civila samhället<br>i samarbetsländema. Samarbete som genomförs<br>av enskilda organisationer och folkrörelser samt<br>det akademiska och kulturella samarbetet skall få<br>fortsatt stöd. Fördjupade insatser på rättsområ-</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>det skall prioriteras, särskilt i Estland, Lettland<br>och Litauen, som ett led i förberedelserna för ett<br>EU-medlemskap. Samarbetet mellan kommuner,<br>länsstyrelser, landsting och storregioner väntas<br>öka. Språk- och integrationsstödet till de ryskta-<br>lande i Estland och Lettland skall utökas och<br>breddas.</p>
<p>Att främja en socialt hållbar ekonomisk omvand-<br>ling</p>
<p>Totalt har under perioden 1989 till 1997 beslut<br>fattats om insatser på detta område uppgående<br>till 2 492 miljoner kronor. Under 1999 skall in-<br>satser göras för att stödja en socialt hållbar eko-<br>nomisk omvandling bland annat genom att ut-<br>öka samarbetet på det sociala området, särskilt<br>för uppbyggande av hållbara och bättre riktade<br>socialförsäkrings- och pensionssystem, åtgärder<br>för att förbättra barnens situation och insatser<br>för förbättrad folkhälsa. Inom ramen för olika<br>samarbetsprojekt på det sociala området planeras<br>att tusen ryska socialarbetare skall genomgå<br>kortare utbildning i Sverige. Stödet på det eko-<br>nomiska området kommer att fortsätta genom<br>näringslivsinriktade insatser och institutionellt<br>stöd för att marknadsekonomierna skall fungera<br>effektivt, bland annat genom stöd till skatteför-<br>valtningarna. Stöd skall också ges inom det rätts-<br>liga och institutionella området för att verka för<br>borttagande av etablerings- och handelshinder i<br>Östersjöregionen. Tusen unga ryska företagsle-<br>dare skall under en femårsperiod erbjudas kortare<br>vistelser med utbildning och praktik i Sverige.</p>
<p>Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling</p>
<p>Viktiga utgångspunkter för det svenska miljö-<br>stödet till Central- och Östeuropa, såväl vad be-<br>träffar tekniskt bistånd som stöd till investering-<br>ar är Helsingforskonventionen (särskilt<br>Åtgärdsprogrammet för Östersjön) och Agenda<br>21 för Östersjöregionen. För kandidatländerna<br>för medlemskap i EU är stöd till anpassningen<br>till EU:s regelverk på miljöområdet en mycket<br>viktig inriktning. I ett bredare perspektiv är de<br>rekommendationer för aktiviteter som kom fram<br>i Århusmötet för europeiska miljöministrar vä-<br>sentliga för det svenska biståndet.</p>
<p>Inom energiområdet skall svenska insatser in-<br>riktas på att öka effektiviteten i produktion, dist-<br>ribution och användning av såväl värme som<br>elektricitet, vilket också bidrar till minskad mil-<br>jöpåverkan. Syftet med det svenska kärnsäker-<br>hetsprogrammet är att bidra till att uppenbara sä-</p>
<p>kerhetsbrister tas om hand i reaktorer som av<br>energibalansskäl inte omedelbart kan stängas<br>samt att stärka de oberoende säkerhetsmyndig-<br>heterna. På kärnavfallsområdet bör det svenska<br>engagemanget i samarbetet med Ryssland ges<br>ökad prioritet.</p>
<p>Jämställdhet</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Central-<br>och Östeuropa skall syfta till att underlätta ge-<br>nomförandet av handlingsplanen från FN:s<br>kvinnokonferens i Peking och därigenom tillse<br>att kvinnor och män i samarbetsländema tillska-<br>pas samma rättigheter, skyldigheter och möjlig-<br>heter. Vid planering av insatser skall hänsyn tas<br>till hur dessa påverkar kvinnor respektive män ur<br>jämställdhetsperspektiv. Sveriges bilaterala ut-<br>vecklingssamarbete med Central- och Östeuropa<br>skall särskilt syfta till att främja kvinnors delta-<br>gande i de politiska församlingarna och för att<br>stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden.</p>
<p>Det är vidare viktigt att de länder som kandi-<br>derar för EU-medlemskap kan uppfylla det rela-<br>tivt omfattande regelverk som finns inom unio-<br>nen på jämställdshetsområdet.</p>
<p>Diagram 4.1 Fördelning av det svenska stödet 1989-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-121.png" style="width:78pt;height:89pt;"/>
<p>■ Att främja en<br>säkerhetsgemenskap</p>
<p>■ Att fördjupa demokratins<br>kultur</p>
<p>□ Att stödja en socialt hållbar<br>ekonomisk omvandling</p>
<p>□ Att stödja en miljömässigt<br>hållbar utveckling</p>
<p>Samarbetsländema</p>
<p>Enligt det nya samarbetsprogrammet för utveck-<br>lingssamarbetet med Central- och Östeuropa<br>1999-2001 är Estland, Lettland, Litauen, Polen,<br>Ryssland och Ukraina prioriterade samarbetslän-<br>der. I Ryssland skall de nordvästra delarna och<br>Kaliningrad prioriteras. Även andra områden kan<br>vara aktuella särskilt i regioner där reform-<br>processen är av särskilt intresse och där en insats<br>kan vara av strategisk betydelse för det svensk-<br>ryska samarbetet på sikt. Utvecklingssamarbetet<br>kommer att inriktas på att stödja Estland, Lett-</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>land, Litauen och Polens framtida medlemskap i<br>Europeiska unionen och att ytterligare integrera<br>Ryssland och Ukraina i europeiska samarbets-<br>strukturer. Under 1999 kommer särskild vikt att<br>läggas vid insatser på de sociala områdena i samt-<br>liga samarbetsländer. Särskild beredskap kommer<br>även att finnas för utökat samarbete med Vit-<br>ryssland när politiska och ekonomiska förutsätt-<br>ningar föreligger. Samarbetet med Moldavien i<br>synnerhet, men även med länderna i Kaukasus<br>och Centralasien, liksom med länderna på västra<br>Balkan kommer att utvecklas. Medel för samar-<br>bete med dessa länder finansieras från utgiftsom-<br>råde 7 verksamhetsområde A Internationellt ut-<br>vecklingssamarbete.</p>
<p>främst kanaliseras genom Phare-programmet för<br>de central- och östeuropeiska länderna respektive<br>Tacis-programmet för OSS-länderna<br>(Oberoende staters samvälde) och Mongoliet.</p>
<p>Diagram 4.2 Fördelning av det ackumulerade stödet till<br>Central- och Östeuropa 1989-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-122.png" style="width:181pt;height:139pt;"/>
<p>Det EU-relaterade utvecklingssamarbetet</p>
<p>4.6 Anslag</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.2 Anslagsöversikt för Samarbetet med Central- ochl<br>1 Östeuropa 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>FÖRSLAG</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och<br>Östeuropa</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1.1</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och<br>Östeuropa genom Sida</p></td><td>
<p>521 000</p></td><td>
<p>528 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1.2</p></td><td>
<p>Samarbete med Central- och<br>Östeuropa genom Svenska<br>institutet</p></td><td>
<p>54 000</p></td><td>
<p>54 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1.3</p></td><td>
<p>Bidrag till Östekonomiska in-<br>stitutet</p></td><td>
<p>4 636</p></td><td>
<p>4 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1.4</p></td><td>
<p>Övriga bidrag till utvecklings-<br>samarbetet med Central- och<br>Östeuropa</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1. Säkerhetsfrämjande insat-<br>ser</p></td><td>
<p>85 000</p></td><td>
<p>85 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2. Till regeringens disposition,<br>inklusive multilateralt stöd</p></td><td>
<p>125 164</p></td><td>
<p>72 364</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa anslag B 1</p></td><td>
<p>789 800</p></td><td>
<p>744 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 2</p></td><td>
<p>Avsättning för förlustrisker<br>vad avser garantier för finan-<br>siellt stöd och exportkredit-<br>garantier</p></td><td>
<p>21 000</p></td><td>
<p>6 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa anslag B</p></td><td>
<p>810 800</p></td><td>
<p>750 000</p></td></tr>
</table>
<p>En stor del av utvecklingssamarbetet med Est-<br>land, Lettland, Litauen och Polen utgörs av kun-<br>skapsöverföring och institutionsuppbyggnad<br>med relevans för ländernas framtida medlemskap<br>i EU. Sverige verkar aktivt för att underlätta an-<br>passningsprocessen i kandidatländerna och delar<br>med sig av sina färska erfarenheter av medlem-<br>skapsförhandlingar. Sedan 1997 finns ett särskilt<br>svenskt program för EU-integrationsstöd. Pro-<br>grammet hanteras av Utrikesdepartementet och<br>riktas till samtliga tio kandidatländer (Bulgarien,<br>Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien,<br>Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) i<br>Central- och Östeuropa. Hittills har 9 miljoner<br>kronor anslagits till detta stödprogram.</p>
<p>Sverige bidrar också genom avgifter till den<br>Europeiska gemenskapen till EU:s stöd som</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITabell 4.3 Bemyndiganden om ekonomiska förr</p></td><td colspan="3">
<p>)liktelser för verksamhetsområde B Samarbete med Central- och Östeuropa |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -</p>
<p>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>500 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>771 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-521 000</p></td><td>
<p>-600 000</p></td><td>
<p>-600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>750 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhå 11 en/f örest age n bemynd iganderam</p></td><td>
<p>750 000</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<h2>Bemyndiganderam</h2>
<p>Samarbetsinsatser inom Central- och Östeuropa<br>är ofta av flerårig karaktär. Regeringen föreslår<br>därför att riksdagen bemyndigar regeringen att få<br>göra utfästelser under budgetåret 1999 som in-<br>klusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter<br>efter 1999 om högst 750 000 000 kronor.</p>
<p>stitutet och 157,4 miljoner kronor till regering-<br>ens disposition, inklusive multilaterala insatser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa genom<br>Sida</p>
<h2>B 1 Samarbete med Central- och</h2>
<h2>Östeuropa</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.4 Anslagsutvecklingen för anslag B 1 Samarbete 1<br>I med Central-och Östeuropa 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>640 908</p></td><td rowspan="2">
<p>Reserva-<br>tion</p></td><td rowspan="2">
<p>971 325</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>789 800</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>700 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>744 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>700 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>856 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Budgetåret 1999 är det första i det nya treårspro-<br>grammet för utvecklingssamarbetet med Cen-<br>tral- och Östeuropa. I 1998 års ekonomiska vår-<br>proposition föreslås att 2 400 miljoner kronor<br>anvisas för perioden 1999-2001.</p>
<p>Anslaget B 1 Samarbete med Central- och<br>Östeuropa omfattar anslagsposterna Samarbete<br>med Central- och Östeuropa genom Sida, Sam-<br>arbete med Central- och Östeuropa genom<br>Svenska institutet, Bidrag till Stiftelsen Östeko-<br>nomiska institutet och Övriga bidrag till samar-<br>betet med Central- och Östeuropa.</p>
<p>Av anslaget beräknar regeringen anslå 528<br>miljoner kronor till Sida, 54 miljoner till Svenska<br>institutet, 4,6 miljoner till Östekonomiska in-</p>
<p>Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-<br>bete (Sida) är den centrala förvaltningsmyndig-<br>heten för Sveriges bilaterala utvecklingssamar-<br>bete med utvecklingsländer och för samarbetet<br>med länder i Central- och Östeuropa. Inom Sida<br>handläggs samarbetsinsatserna i Central- och<br>Östeuropa på en särskild avdelning kallad Sida-<br>Öst.</p>
<p>Regeringen bedömer att Sidas insatser är av<br>stort värde för samarbetsländema och att de har<br>bidragit till en utveckling mot normalt grann-<br>landssamarbete. Regeringen bedömer att Sida-<br>Östs organisation är effektiv och ändamålsenlig.</p>
<p>Regeringen beräknar att anslå 528 miljoner<br>kronor till Sida.</p>
<p>Kunskapsöverföring och ekonomiskt samarbete</p>
<p>Regeringen anser att insatser som syftar till att<br>fördjupa demokratin bör ägnas uppmärksamhet i<br>Sidas program. Institutionella insatser för att<br>främja framväxten av ett effektivt näringsliv är av<br>betydelse. Särskild prioritet skall läggas vid insat-<br>ser på det sociala området. Sida skall genom olika<br>insatser underlätta integrationsprocessen i EU<br>för kandidatländerna i närområdet. Regeringen<br>beräknar att anslå 285 miljoner kronor till denna<br>delpost. I delposten ingår medel för administrati-<br>va kostnader hos Sida.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Miljö och energi, inklusive kärnsäkerhet och strål-<br>skydd</p>
<p>I enlighet med det av riksdagen antagna treårs-<br>programmet för utvecklingssamarbetet med<br>Central- och Östeuropa skall miljöinsatser ges<br>en fortsatt hög prioritet. Insatser inom ramen för<br>Åtgärdsprogrammet för Östersjön och den av<br>Östersjöländerna nyligen antagna Agenda 21 för<br>Östersjöområdet skall särskilt prioriteras i detta<br>sammanhang. Samarbetet skall inriktas på insti-<br>tutionellt samarbete, lagstiftningsområdet och<br>insatser relevanta för EU-anpassningen. Investe-<br>ringar kan göras inom miljö- och energisamar-<br>betet samt inom StartÖst-programmets stöd till<br>små- och medelstora företag med gåvomedel el-<br>ler garanti- respektive kreditmedel. Regeringen<br>beräknar att anslå 168 miljoner kronor till denna<br>delpost. I delposten ingår Statens Naturvårds-<br>verks förvaltningsstöd till regionen och det<br>svenska stödet för kärnsäkerhet och strålskydd<br>genom Statens kärnkraftinspektion (SKI) re-<br>spektive Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Insat-<br>ser inom kärnsäkerhetsområdet skall samordnas<br>med Sidas program för energisamarbete.</p>
<p>Sida har i sin utredning "Krediter i Östsamar-<br>betet" äskat om en garantiram på högst 500 mil-<br>joner kronor i samband med krediter till Central-<br>och Östeuropa. Regeringen har i propositionen<br>"Att utveckla ett grannlandssamarbete" (prop.<br>1997/98:70), som riksdagen ställt sig bakom<br>(bet. 1997/98:UU12), föreslagit att garantier och<br>krediter skall användas i ökad utsträckning och<br>ställer sig därför positiv till att på sikt bevilja en<br>garantiram till Sida.</p>
<p>Riksdagen har redan givit regeringen mandat<br>att besluta om garantier upp till 2 miljarder kro-<br>nor (prop. 1996/97:1) i samband med projekt fi-<br>nansierade av den s.k. Östersjömiljarden där<br>bland annat Sida har ett antal projekt under be-<br>redning. Regeringen bedömer den av riksdagen<br>beviljade garantiramen som tillräcklig för 1999.<br>Regeringen återkommer till frågor om behovet<br>av att delegera en garantiram till Sida för verk-<br>samhet i Central- och Östeuropa.</p>
<p>De statliga svenska insatserna på klimat- och<br>energiområdet har utvärderats under våren 1998.<br>Utredaren konstaterar bland annat att regering-<br>ens effektmål för Sidas respektive Energimyn-<br>dighetens/NUTEK:s verksamhet inom energi-<br>sektorn är olika. För Sida ingår förbättringar<br>inom energisektorn som ett led i ett samarbets-<br>lands ekonomiska och sociala utveckling. Ener-<br>gimyndigheten/NUTEK:s verksamhet är ett</p>
<p>klimatpolitiskt pilotprogram som syftar till ener-<br>gieffektivisering m.m. i samarbetsländema för att<br>finna kostnadseffektiva mätbara vägar att reduce-<br>ra koldioxidutsläpp och utveckla kunskap och<br>erfarenheter rörande s.k. gemensamt genom-<br>förande inom ramen för FN:s klimatkonvention<br>och dess Kyotoprotokoll. Utredaren konstaterar<br>att, trots att målen är olika, de bägge myndighe-<br>terna ibland bedriver likartade projekt inom<br>energisektorn i samarbetsländema och att myn-<br>digheterna i dessa fall ej samarbetat i önskvärd<br>utsträckning.</p>
<p>Regeringen avser, för att undvika överlappning<br>av viss verksamhet och för att uppnå en bättre<br>koordinering mellan de bägge myndigheternas<br>verksamhet inom klimat- och energiområdet, att<br>tydliggöra myndigheternas verksamhetsmål. Sida<br>skall fortsatt finansiera verksamhet som leder till<br>ekonomisk- och social utveckling av samar-<br>betsländerna där en reformering av energisektorn<br>är ett nyckelområde. Sådana investeringar måste<br>dock vara i överensstämmelse med målen för<br>hållbar utveckling i Östersjöområdet. Ener-<br>gimyndigheten skall fortsätta det klimatpolitiska<br>programmet som syftar till energieffektivisering i<br>samarbetsländema för att finna kostnadseffektiva<br>mätbara vägar att reducera koldioxidutsläpp som<br>ett led i utvecklingen av begreppet "joint imple-<br>mentation" i klimatkonventionen. Energimyn-<br>digheten bör inhämta Sidas synpunkter när det<br>gäller projektens strukturmässiga och samhälls-<br>ekonomiska konsekvenser för samarbetslandet.<br>Sida bör inhämta Energimyndighetens syn-<br>punkter på projektens klimatpolitiska konsek-<br>venser dvs. hur mycket reduceras koldioxidut-<br>släppen i samarbetslandet genom de av Sida<br>finansierade insatserna på energiområdet.</p>
<p>Under våren har även en utvärdering av det<br>svenska kärnkraftsäkerhets-, strålskydds- och<br>kärnämneskontrollprogrammen, som pågått i<br>cirka sex år, genomförts. Kärnkraftsäkerheten<br>hanteras av SiP, som är en särskild enhet under<br>Statens kärnkraftinspektion (SKI), med en bety-<br>dande självständighet. Strålskyddet hanteras av<br>Statens strålskyddsinstitut (SSI) genom en sär-<br>skild enhet som kallas SIUS, dock med relativt<br>stark koppling till SSI. Kärnämneskontrollen<br>hanteras av SKI genom en särskild projektenhet,<br>knuten till själva myndigheten och ej till SiP.</p>
<p>Till kämsäkerhetsprogrammet har, under pe-<br>rioden 1992-98, anslagits 301 miljoner kronor.<br>Huvuddelen av .dessa medel, ca 275 miljoner<br>kronor, har använts till åtgärder vid kärnkraft-<br>verket Ignalina och den litauiska kämsäker-</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>hetsmyndigheten Vatesi. Resterande medel har<br>allokerats till kämkraftsäkerhet i Ryssland. Till<br>strålskyddsprogrammet har ca 79 miljoner kro-<br>nor fördelats under perioden 1992-97. SSI har i<br>de baltiska länderna haft stor betydelse för upp-<br>byggnaden av de nationella myndigheterna. Ut-<br>över insatser för att bygga upp de nationella or-<br>ganen och systemen har SSI också engagerat sig i<br>samordning över nationsgränserna, vilket är en<br>viktig fråga även sett ur ett svenskt bered-<br>skapsperspektiv. Till kärnämneskontrollen har<br>sammantaget anslagits 35,6 miljoner kronor.</p>
<p>Utredarens övergripande slutsats är att pro-<br>grammet dels haft en lämplig inriktning, dels ge-<br>nomförts på ett bra sätt. Utöver vissa mindre på-<br>pekanden finns inga stora brister eller misstag,<br>effekterna av stödet är uppenbart såväl goda som<br>stora.</p>
<p>I huvudsak går verksamheten ut på att vidta<br>åtgärder som förbättrar kärnsäkerhet och strål-<br>skydd i vår närregion på ett sätt som gagnar såväl<br>mottagarländerna som Sverige.</p>
<p>Utredaren konstaterar vidare att det fortfaran-<br>de finns angelägna behov inom kärnsäkerhet,<br>strålskydd och kämämneskontroll som inte är<br>tillgodosedda eller som ännu under några år be-<br>höver fortsatt stöd eller uppföljning. Av hänsyn<br>till både mottagarländernas behov som till Sveri-<br>ges legitima skyddsintresse anser utredaren att<br>stödet därför bör fortsätta. Den stödnivå som<br>programmet haft förefaller rimligt avvägd för ett<br>ambitiöst bilateralt samarbetsprogram. Flerna-<br>tionell finansiering kommer dock att bli nödvän-<br>dig för de större materiella projekten.</p>
<p>Utredaren föreslår vidare att Sida bör ges an-<br>svaret för programmet. Regeringen bör låta Sida<br>styra och följa upp programmet på samma sätt<br>som annat samarbete. Den del som avser indust-<br>riellt inriktat stöd till projekt inom kärnsäkerhet<br>eller avfallshantering bör samlas till ett delpro-<br>gram under Sida. Myndigheterna SKI och SSI<br>bör återta och utveckla den del av samarbetet<br>som avser relationer till och uppbyggnad av sys-<br>termyndigheter i Baltikum och Ryssland.</p>
<p>Regeringen delar utredarens uppfattning att<br>den del av programmet som rör kärnteknisk<br>verksamhet, dvs. kärnsäkerhet, hantering av<br>kärnavfall samt de strålskyddsfrågor som hör<br>samman med kärnteknisk verksamhet framdeles<br>bör samordnas inom ett gemensamt projekt. Re-<br>geringen anser att de hittillsvarande goda erfa-<br>renheterna från verksamheten och den effektivi-<br>tet med vilken programmet enligt utredaren<br>bedrivits talar för att SKI och SSI även i fortsätt-</p>
<p>ningen bör ha huvudansvaret för verksamheten.<br>Regeringen föreslår att verksamheten framdeles<br>skall koncentreras till åtgärder avseende kärnsä-<br>kerhet, hantering av kärnavfall och strålskydd av-<br>seende kärnteknisk verksamhet. Regeringen de-<br>lar vidare utredarens uppfattning att strålskydds-<br>frågor i andra sammanhang än kärnteknisk verk-<br>samhet såsom t.ex. inom industri, boende och<br>sjukvård bör hanteras utanför programmet för<br>kärnteknisk verksamhet. Regeringen föreslår<br>därför att Sida ges ansvaret för denna verksamhet<br>under programmet miljö.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det svenska kärn-<br>säkerhets- och strålskyddsprogrammet varit ett<br>framgångsrikt samarbete och uppfyllt flera av de<br>mål som ställdes när verksamheten startade 1992.<br>Som tidigare nämnts föreslår regeringen att verk-<br>samheten skall fortsätta på oförändrad nivå och<br>beräknar anslå 168 miljoner kronor för budget-<br>året 1999. Regeringen avser återkomma i regle-<br>ringsbrev för de berörda myndigheterna avseen-<br>de fördelningen av dessa medel för respektive<br>program.</p>
<p>Sida förutsätts fortsätta samarbetet och koor-<br>dineringen med internationella organ som<br>EBRD, Världsbanken, EU:s Phare- och Tacis-<br>program, NEFCO och NIB samt andra bilate-<br>rala program.</p>
<p>Samarbete genom enskilda organisationer</p>
<p>Samarbetet genom enskilda organisationer är av<br>stor betydelse i byggandet av demokratiska sam-<br>hällen och främjandet av mellanfolkliga kontak-<br>ter. Samarbetet med enskilda organisationer ka-<br>naliseras genom elva organisationer med vilka<br>Sida har slutit ramavtal. Samarbetet syftar till<br>uppbyggande av demokratiska organisationer i<br>samarbetsländema. Regeringen beräknar att anslå<br>75 miljoner kronor till denna delpost vilket inne-<br>bär en ökning med 7 miljoner kronor.</p>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa genom<br>Svenska institutet</p>
<p>Svenska institutet (SI) har till uppgift att sprida<br>kunskap om Sverige i utlandet och att svara för<br>utbyte med andra länder inom kultur, utbildning,<br>forskning och samhällsliv i övrigt. Cirka två<br>tredjedelar av SI:s verksamhet inriktas på utveck-<br>lingssamarbete med Central- och Östeuropa in-<br>klusive medel från andra utgiftsområden än ut-</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>giftsområde 7, verksamhetsområde B Samarbete<br>med Central- och Östeuropa.</p>
<p>Regeringen anser att SI fyller en viktig funk-<br>tion genom att fördjupa demokratins kultur på<br>de kulturella och akademiska områdena. Språk-<br>och integrationsstödet som lämnas för integra-<br>tion av de ryskspråkiga befolkningarna i Estland<br>och Lettland är en angelägen insats och kommer<br>att intensifieras under 1999. "Partnerskap för<br>Kultur", ett långsiktigt projekt för dialog och er-<br>farenhetsutbyte om kulturens och kulturpoliti-<br>kens möjligheter att främja yttrandefrihet och<br>mångfald, demokrati och gemensam säkerhet,<br>inleddes 1998 och planeras pågå även i fortsätt-<br>ningen. Under "Polens år 1999" skall institutet<br>inom ramen för projektet medverka till aktivite-<br>ter. Regeringen beräknar att anslå 54 miljoner<br>kronor till Svenska institutet för budgetåret<br>1999.</p>
<p>Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska institutet</p>
<p>Östekonomiska institutet (ÖEI) bildades 1989<br>och har som uppgift att främja kunnandet i Sve-<br>rige om de ekonomiska förhållandena i Östeuro-<br>pa. Institutet riktar sig både till stat och närings-<br>liv och förmedlar forskningsrön bland annat<br>genom seminarier och rapporter. Institutet är<br>också aktivt i en rad internationella forsknings-<br>projekt och samarbetar med institut i Central-<br>och Östeuropa. Genom ett avtal åtar sig staten<br>att lämna årliga bidrag till institutet. Avtalet löper<br>ut i juni månad 1999. En utvärdering av verk-<br>samheten kommer att göras under hösten 1998.1<br>avvaktan på utvärderingen reserveras för år 1999<br>4 636 000 kronor på anslagsposten, vilket mot-<br>svarar bidraget för år 1998.</p>
<p>Övriga bidrag till samarbetet med Central- och<br>Östeuropa</p>
<p>Säkerhetsfrämjande insatser</p>
<p>Med utgångspunkt i propositionen ”Att utveckla<br>ett grannlands samarbete” (prop. 1997/98:70)<br>samt utvärderingen ”Att söka säkerhet i samar-<br>bete” (Ds 1998:30), ämnar regeringen genomföra<br>vissa förändringar i beredningen av det säker-<br>hetsfrämjande stödet från och med år 1999. De-<br>lar av stödet, som nu handläggs av Regerings-<br>kansliet, kommer att överföras till Sida liksom<br>därtill hörande medel. Den av regeringen utsedda</p>
<p>beredningsgruppen kommer att fylla en funktion<br>som samråds- och policyorgan. Förändringarna i<br>dispositionsrätten kommer att framgå av 1999<br>års regleringsbrev.</p>
<p>Regeringen beräknar att anslå 85 miljoner<br>kronor till säkerhetsfrämjande insatser för bud-<br>getåret 1999.</p>
<p>Till regeringens disposition</p>
<p>I denna delpost ingår från och med budgetåret<br>1999 även insatser för multilateralt stöd.</p>
<p>För att kunna bemöta den snabba utveckling-<br>en i de central- och östeuropeiska länderna och<br>för att stödja det samarbete som bedrivs genom<br>internationella organisationer, är det nödvändigt<br>med en anslagspost för medel till regeringens<br>disposition. Det är av stor vikt att ta till vara de<br>synergieffekter som kan uppstå genom samfi-<br>nansiering mellan bilaterala och multilaterala<br>program och projekt. Organisationerna skall hu-<br>vudsakligen finansiera sin verksamhet genom or-<br>dinarie resurser, men regeringen avser även fort-<br>sätta att bilateralt finansiera insatser som är av<br>särskild betydelse för reformprocessen och som<br>är otillräckliga i det internationella utvecklings-<br>samarbetet.</p>
<p>Utgifter för administrativa kostnader i utri-<br>kesförvaltningen täcks av medel från denna del-<br>post. I delposten ingår även medel till projektet<br>”Polens år 1999” samt till handelshögskolan i<br>Riga och den planerade juristhögskolan i Riga.</p>
<p>Regeringen beräknar att anslå 72 364 000 kro-<br>nor till regeringens disposition för budgetåret<br>1999.</p>
<p>B 2 Avsättning för förlustrisker vad<br>avser garantier för finansiellt<br>stöd och exportkreditgarantier</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen för anslag B 2 Avsättning<br>för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och<br>exportkreditgarantier</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>Reserva-<br>tion</p></td><td>
<p>521 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>21 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>44 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>65</p>
<p>3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>Länderna i Central- och Östeuropa har behov av<br>finansiellt stöd för att påskynda reform-<br>processen. Detta kan bland annat avse betal-<br>ningsbalansstöd eller exportkreditgarantier till<br>vissa länder i Central- och Östeuropa. Medel av-<br>sätts för att täcka eventuella skadeförluster.</p>
<p>Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas<br>att under budgetåret 1999 ikläda statens betal-<br>ningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt<br>stöd till Central- och Östeuropa till ett belopp<br>om högst 150 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att regeringen be-<br>myndigas att ikläda staten betalningsansvar i<br>form av statsgarantier för exportkreditgaranti-<br>givning för vissa länder i Central- och Östeuropa<br>till ett belopp om högst 500 000 000 kronor ut-<br>över tidigare medgivet belopp. För att täcka<br>eventuella skadeförluster föreslår regeringen att<br>en avsättning sker med 6 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Finansiellt stöd</p>
<p>Sverige har sedan 1992 utfäst betalningsbalans-<br>stöd 14 gånger till 11 länder. I början av 1998 har<br>Ungern och Estland betalat tillbaka sin skuld till<br>Sverige och vissa av de tidigare lånen förfaller<br>snart till betalning. Genom det svenska medlem-<br>skapet i EU deltar Sverige från och med år 1995 i<br>EU:s gemensamma utlåning, som garanteras mot<br>EU:s budget. Regeringen bedömer att behovet<br>av ytterligare bilaterala insatser från svensk sida<br>kommer att vara begränsat.</p>
<p>Den totala utestående skulden till Sverige<br>uppgår till 1 600 miljoner kronor. För eventuella<br>skadeförluster skall 10 procent, i något fall 15<br>procent, av den utestående skulden avsättas.<br>Hitintills har 179 miljoner kronor avsatts för<br>eventuella skadeförluster. För det kommande<br>budgetåret beräknades ytterligare 42 miljoner<br>kronor avsättas på grund av den år 1997 upp-<br>rättade nordiska miljöinvesteringslåneordningen.<br>På grund av bland annat återbetalade lån beräk-<br>nas det totala behovet av avsättningar för år 1999<br>uppgå till 177 miljoner kronor vilket skall jämfö-<br>ras med nuvarande avsättningar som uppgår till<br>179 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför<br>att några ytterligare avsättningar för år 1999 inte<br>görs.</p>
<p>Emellertid bör även framgent finnas en bered-<br>skap för eventuellt bilateralt betalningsbalansstöd<br>för vissa länder i de fall gemensamt EU-stöd inte</p>
<p>kommer till stånd. Regeringen föreslår därför att<br>riksdagen godkänner ett statligt garantiåtagande<br>för betalningsbalansstöd om 150 miljoner kronor<br>för år 1999. I det fall betalningsbalansstöd<br>kommer att utbetalas kommer medel för avsätt-<br>ningar att reserveras i samband med regeringsbe-<br>slut.</p>
<p>Exportkreditgarantiramen</p>
<p>Regeringen har inrättat en exportkreditgaranti-<br>ram på 2 miljarder kronor för de baltiska länder-<br>na och Ryssland. Affärer med Kazakstan, Ukrai-<br>na och Vitryssland har även inkluderats avseende<br>kredittider över ett år i samfinansiering med in-<br>ternationella finansieringsinstitutioner. Syftet<br>med ramen är att bidra till att utveckla näringsliv<br>och infrastruktur i berörda länder samt att bidra<br>till ett varaktigt samarbete mellan de berörda län-<br>derna och svenska företag. Regeringen har sedan<br>1993 avsatt 400 miljoner kronor för eventuella<br>skadeförluster vilket belastat anslaget för utveck-<br>lingssamarbete med Central- och Östeuropa.<br>Exportkreditnämnden (EKN), som handlägger<br>ramen, har meddelat regeringen att summan av<br>förbindelser och utfästelser under år 1998 kan<br>komma att nå det uppsatta rambeloppet. Som<br>underlag för ett ställningstagande om en eventu-<br>ell höjning av rambeloppet beslöt regeringen att<br>göra en utvärdering av resultaten, måluppfyllel-<br>sen och erfarenheterna av garantiramen. Utvär-<br>deringen överlämnades till regeringen i februari<br>1998.</p>
<p>Utvärderingen visar att garantiramen har haft<br>stor betydelse för utvecklingen av affärsrelatio-<br>nerna mellan svenska företag och företag i de be-<br>rörda länderna. Av utvärderingen framgår vidare<br>att ramen bör höjas och att villkoren bör ändras.<br>EKN har i skrivelse den 13 augusti föreslagit att<br>ramen skall utvidgas samt vissa villkor förändras.</p>
<p>Innan den ryska finansiella krisen blev akut<br>hade den politiska och ekonomiska situationen<br>förbättrats särskilt i de baltiska länderna sedan<br>den särskilda garantiramen inrättades år 1993.<br>Även i Ryssland fortsatte stabiliserings- och re-<br>formprocessen om än inte i samma takt. Detta<br>medförde att EKN kunde hantera en allt större<br>andel av ansökningar om garantier inom sin or-<br>dinära verksamhet.</p>
<p>Den nu uppkomna ekonomiska krisen i<br>Ryssland torde ha förvärrat riskinnehållet i det<br>befintliga engagemanget i den särskilda garanti-<br>ramen. Ännu har inga betalningsproblem upp-<br>stått men det finns anledning att befara att såda-</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 7</p>
<p>na kan komma att uppstå framöver. För att för-<br>hindra ytterligare skadeförluster bör en restriktiv<br>hållning tills vidare intas till utnyttjande av ramen<br>vad gäller affärer på Ryssland tills dess att den<br>ekonomiska situationen har stabiliserats. Trots<br>att denna tidpunkt är svår att överblicka för när-<br>varande föreslår regeringen ändock att en ut-<br>vidgning av ramen sker för att förhindra avbrott i<br>garantigivningen när förhållandena förbättras.<br>Vid en utvidgning kommer regeringen att först i<br>ett senare skede, när den ekonomiska situationen</p>
<p>bedöms vara riskmässigt acceptabel för nya affä-<br>rer, i ett regeringsbeslut till EKN besluta om ut-<br>vidgning och villkor. Regeringen föreslår därför<br>en höjning av ramen med 500 miljoner kronor<br>till sammanlagt 2 500 miljoner kronor. Avsätt-<br>ning för skadeförluster kommer att ske med 100<br>miljoner kronor under en treårsperiod varvid 6<br>miljoner kronor avsätts under år 1999.</p>
<p>Av de hittills gjorda avsättningarna på 400<br>miljoner kronor har 37 miljoner kronor utbeta-<br>lats till EKN för skadeförluster.</p>
<p>67</p>
<p>Invandrare och</p>
<p>flyktingar</p>
<p>jjy</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Invandrare och flyktingar</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Utgiftsområdet........................................................................................................7</p>
<p>2.1 Omfattning och ändamål........................................................................7</p>
<p>2.2 Utgiftsutvecklingen.................................................................................7</p>
<p>2.3 Resultatbedömning..................................................................................8</p>
<p>3 Migrationspolitik..................................................................................................11</p>
<p>3.1 Omfattning och ändamål......................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................11</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................12</p>
<p>3.4 Anslag.....................................................................................................13</p>
<p>4 Integrationspolitik................................................................................................17</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................17</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................17</p>
<p>4.3 Resultatbedömning................................................................................18</p>
<p>4.4 Anslag.....................................................................................................22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner att under år 1999 lån tas upp i 2. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>Riksgäldskontoret för det samlade behovet utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</p>
<p>för hemutrustningslån intill ett belopp av enligt följande uppställning</p>
<p>högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 4.4)</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag Anslagstyp</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Statens Invandrarverk</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>438 558</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Mottagande av asylsökande</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>875 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Migrationspolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>307 869</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Utlänningsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>60 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Offentligt biträde i utlänningsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>51632</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Utresor för avvisade och utvisade</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>51400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B 1</p></td><td>
<p>Integrationsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>75 724</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Särskilda insatser i utsatta områden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>142 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Integrationsåtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>47 742</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Kommunersättningar vid flyktingmottagande</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 183 958</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Hemutrustningslån</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>81442</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 995</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>4 324 184</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>2 Utgiftsområdet</h1>
<h2>2.1 Omfattning och ändamål</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med<br>frågor om flyktingpolitik, invandringen till<br>Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars<br>rätt att vistas här samt internationellt samarbete<br>på det migrationspolitiska området. Utgiftsom-<br>rådet omfattar vidare integrationspolitik med<br>frågor om invandrares introduktion i Sverige,<br>delaktighet och inflytande, insatser i utsatta<br>bostadsområden, åtgärder mot etnisk<br>diskriminering, främlingsfientlighet och rasism<br>samt ersättning till kommunerna för mottagande<br>av flyktingar.</p>
<h2>2.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 450,4</p></td><td>
<p>3 863,9</p></td><td>
<p>4 305,4</p></td><td>
<p>4 324,2</p></td><td>
<p>4 234,4</p></td><td>
<p>4 454,1</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser<br>mottagande av asylsökande och statlig ersättning<br>till kommunerna för flyktingar och vissa andra<br>invandrare. Antalet asylsökande har årligen varit<br>lägre under andra hälften av nittiotalet än under<br>den första hälften. Under år 1998 har en ökning<br>av antalet asylsökande från främst f.d.<br>Jugoslavien och Irak kunnat noteras. Samtidigt<br></p>
<p>har Förbundsrepubliken Jugoslavien fortsatt<br>vägrat låta sina egna medborgare återvända hem.</p>
<p>Fler flyktingar och anhöriga än beräknat har<br>fått uppehållstillstånd och tagits emot i kommu-<br>nerna. Kostnaderna för flyktingmottagandet har<br>därmed också blivit större än beräknat. Denna<br>utveckling väntas fortgå och kulminera under år<br>1998. Många invandrare saknar möjligheter att<br>försörja sig själva. Under senare tid har dock ar-<br>betslösheten minskat och socialbidragsberoendet<br>bland invandrare har gått ner. De sociala och<br>ekonomiska skillnaderna i samhället har ökat och<br>sammanfaller allt mer med etnisk segregation.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Regeringen har i propositionen Verkställighet<br>och återvändande - en del av asylprocessen<br>(prop. 1997/98:173) föreslagit att Invandrarver-<br>ket under år 1999 tar över huvudansvaret från<br>polisen för att avvisnings- och utvisningsbeslut<br>enligt utlänningslagen (1989:529) verkställs.</p>
<p>Den 1 juni 1998 inrättades Integrationsverket<br>med uppgift att ha ett övergripande ansvar för att<br>integrationspolitiska mål och synsätt får genom-<br>slag på olika samhällsområden och att aktivt sti-<br>mulera integrationsprocesserna i samhället.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen 1998 görs<br>en treårig framtidssatsning för att skapa ett<br>Sverige för alla. I propositionen Utveckling och<br>rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet<br>(prop.l997/98:165) har regeringen föreslagit att<br>huvuddelen av det resurstillskott som tillförs<br>framtidssatsningen ett Sverige för alla bör<br>användas för insatser i utsatta bostadsområden i<br>storstadsregionerna. Stat och kommun bör<br>teckna lokala utvecklingsavtal för de mest utsatta</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>bostadsområdena i storstadsregionerna. En<br>särskild storstadsdelegation skall tillsättas och få<br>till uppgift att utveckla och samordna den<br>nationella storstadspolitiken. De lokala<br>utvecklingsavtalen skall tas fram i dialog med de<br>berörda invånarna och andra aktörer i de aktuella<br>bostadsområdena. En sådan demokratisk process<br>tar tid och avtalen förväntas inte vara klara så att<br>verksamheter kan påbörjas första halvåret 1999.<br>Därför föreslår regeringen att framtidssatsningen<br>förskjuts med ett halvår och att den i stället<br>utsträcks till år 2002.</p>
<p>Den komplicerade situationen i Förbunds-<br>republiken Jugoslavien medför att ramen för ut-<br>giftsområdet ökas med 47 700 000 kronor jäm-<br>fört med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p>Mål</p>
<p>Migrationspolitikens mål är att i en värld präglad<br>av ökad öppenhet, samverkan och utbyte på alla<br>områden verka för att migration till och från vårt<br>land kan ske i ordnade former samt</p>
<p>• att värna asylrätten, och</p>
<p>• att upprätthålla den reglerade invandringen</p>
<p>Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kra-<br>ven på öppenhet och utbyte samt präglas av<br>rätts-säkerhet, humanitet och respekt för indivi-<br>dens mänskliga rättigheter.<br>Integrationspolitikens mål är</p>
<p>• lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett<br>etnisk och kulturell bakgrund</p>
<p>• en samhällsgemenskap med samhällets mång-<br>fald som grund</p>
<p>• en samhällsutveckling som kännetecknas av<br>ömsesidig respekt och tolerans och som alla oav-<br>sett bakgrund skall vara delaktiga i och medans-<br>variga för.</p>
<p>Enligt regeringens förslag i den storstadspoli-<br>tiska propositionen (prop. 1997/98:165) skall ett<br>mål för storstadspolitken vara</p>
<p>• att bryta den sociala och etniska segregationen i<br>storstadsregionerna och att verka för jämlika lev-<br>nadsvillkor för storstädernas invånare.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Inom migrationspolitiken prioriteras ansträng-<br>ningar att förkorta vistelsetidema för asylsökan-<br>de, åtgärder för att främja frivillig återvandring<br>och satsningar för att förbättra situationen för de</p>
<p>utlänningar som tvingas lämna landet efter ett<br>avvisnings- eller utvisningsbeslut.</p>
<p>Inom integrationspolitiken prioriteras satsning-<br>ar för att bryta den etniska segregationen och<br>motverka etnisk diskriminering på arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Prognoser och uppföljningar skall förbättras<br>inom utgiftsområdet.</p>
<h2>2.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Tillståndet och utvecklingen inom området</p>
<p>Utgiftsområdet är ekonomiskt hårt belastat.<br>Overskridanden kan konstateras för år 1997 för<br>såväl anslaget A2 Mottagande av asylsökande<br>som B4 Kommunersättningar vid flyktingmotta-<br>gande. Aven för innevarande år visar aktuella<br>prognoser att anslagna medel inte kommer att<br>vara tillräckliga.</p>
<p>I början av år 1998 var antalet registrerade per-<br>soner i mottagandesystemet ca 13 600. Den ge-<br>nomsnittliga vistelsetiden för de omkring 13 000<br>personer som var registrerade den 1 juli 1998 var<br>ca ett år och sju månader. Av de registrerade har<br>ca 60 procent ordnat boendet på egen hand.</p>
<p>Regeringen beräknade i budgetpropositionen<br>1998 att kommunerna skulle ta emot 12 700<br>flyktingar år 1997 men det verkliga utfallet blev<br>13 700. Under år 1998 kommer antalet flyktingar<br>som placeras ut i kommunerna att väsentligt<br>överstiga de 7 000 som låg till grund för beräk-<br>ningarna i budgetpropositionen år 1998. Detta<br>beror huvudsakligen på att asylsökande som fått<br>awisningsbeslut vilka vunnit laga kraft inte kun-<br>nat återvända till sina hemländer och därför fått<br>uppehållstillstånd i Sverige av humanitära skäl<br>efter lång vistelse. Detta gäller särskilt barnfa-<br>miljer. En stor utgiftspost för staten under senare<br>år har blivit den ersättning som betalas ut till<br>kommunerna för deras socialbidragskostnader<br>för äldre och handikappade flyktingar.</p>
<p>Resultatet av verksamheten inom utgiftsom-<br>rådet beror i hög utsträckning på ett antal om-<br>världsfaktorer varvid efterverkningarna av kriget<br>i Bosnien-Hercegovina, läget i Irak och den se-<br>naste händelseutvecklingen i den jugoslaviska<br>provinsen Kosovo bör uppmärksammas. Med-<br>borgare i f.d. Jugoslavien och Irak utgjorde<br>närmare 70 procent av de asylsökande under</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>perioden januari t.o.m. juli 1998. Övriga<br>asylsökanden kommer från en lång rad länder,<br>varav inget enskilt land svarar för mer än några få<br>procentandelar. Hittills i år har ca 600<br>medborgare i Bosnien-Hercegovina sökt asyl i<br>Sverige. De flesta kommer hit närmast från ett<br>annat EU-land. Detta gör att<br>Dublinkonventionens regler om återsändande<br>aktualiseras. Den katastrofala utvecklingen i<br>Kosovo under de senaste månaderna har<br>resulterat i att hundratusentals etniska albaner<br>befinner sig på flykt i och utanför Kosovo. FN:s<br>säkerhetsråd har uppmanat parterna till<br>förhandlingar. Krav har också ställts på att<br>stridshandlingar som drabbar civila måste<br>upphöra och att humanitära organisationer skall<br>kunna nå de drabbade med stöd. De som tvingats<br>fly måste också kunna återvända hem i säkerhet.<br>Sverige lämnar tillsammans med andra ett<br>omfattande humanitärt bistånd.</p>
<p>Invandrarna i Sverige bor geografiskt koncent-<br>rerat och i huvudsak i storstadsregionerna.<br>Många invandrare har svårt att försörja sig själva<br>till följd av situationen på arbetsmarknaden,<br>språksvårigheter och diskriminering i arbetslivet.<br>Antalet anmälningar om etnisk diskriminering i<br>arbetslivet har ökat kraftigt.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna inom området</p>
<p>Det vidare arbetet med reformering av migra-<br>tionspolitiken inriktas på en översyn av rättspro-<br>cessen inom ramen för Kommittén om ny in-<br>stans- och processordning i utlänningsärenden,<br>NIPU (UD 1997:04). Kommittén har bl.a. i<br>uppdrag att utreda frågan om tvåpartsprocess<br>och att genomföra en redaktionell översyn av<br>utlänningslagen. Slutbetänkandet väntas bli fär-<br>digställt under slutet av 1998. Enskilda organisa-<br>tioner deltar med experter i kommittén. Även på<br>annat sätt strävar regeringen efter ökad samver-<br>kan och dialog med folkrörelser och enskilda or-<br>ganisationer. Arbetet med att stärka Statens in-<br>vandrarverks roll som central<br>utlänningsmyndighet fortsätter. Häri ingår för-<br>slaget att flytta över ansvaret för att verkställa av-<br>visnings- och utvisningsbeslut. Invandrarverket<br>får också ett ökat ansvar för arbetet med utlän-<br>ningsärenden i utrikesförvaltningen och för att<br>hela den handläggningskedja som asylprocessen<br>innefattar fungerar effektivt. Initiativen och for-<br>merna för att stödja frivillig återvandring ut-<br>vecklas allt mer genom samarbete med företräda-</p>
<p>re för berörda grupper, myndigheter och<br>enskilda organisationer. Ett nära samarbete har<br>etablerats mellan Sida och Invandrarverket i stö-<br>det för återuppbyggnad och repatriering av flyk-<br>tingar till Bosnien-Hercegovina.</p>
<p>Nya mål har beslutats för integrationsområdet<br>som tar fasta på att samhällets etniska och kultu-<br>rella mångfald skall tas som utgångspunkt för<br>den generella politikens utformning på alla sam-<br>hällsområden och på alla nivåer. Den nya integ-<br>rationsmyndigheten som endast bedrivit sin<br>verksamhet några månader skall bl.a. följa upp<br>och utvärdera samhällsutvecklingen i förhållande<br>till de nya målen. Integrationsverket har också en<br>angelägen uppgift att utveckla och förbättra in-<br>vandrarnas introduktion inom ramen för nuva-<br>rande ersättningssystem. Ombudsmannen mot<br>etnisk diskriminering har till huvuduppgift att<br>motverka etnisk diskriminering i bl.a. arbetslivet.</p>
<p>I syfte att bryta den sociala och etniska segre-<br>gationen har staten beviljat statsbidrag till insat-<br>ser i utsatta bostadsområden. Under år 1997 har<br>12 kommuner fått sådant bidrag. Under år 1998<br>har stödet inriktats på att ge ett antal bo-<br>stadsområden möjligheter till fördjupade insatser<br>och att bli s.k. nationella utvecklingsområden.</p>
<p>Kommunerna får statsbidrag när de tar emot<br>flyktingar och vissa av deras anhöriga. Utbetal-<br>ningarna av ersättningar uppgick år 1997 till 1,6<br>miljarder kronor.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Det statliga bidraget till insatser i utsatta bostads-<br>områden har gjort det möjligt för kommunerna<br>att bedriva ett långsiktigt och strategiskt utveck-<br>lingsarbete. Integrationsverket skall följa upp<br>effekterna av den statliga satsningen.</p>
<p>Den statliga ersättningen för flykting-<br>mottagande har inte räckt till full kostnads-<br>täckning för vissa kommuner. Det huvudsakliga<br>skälet är att socialbidragskostnaderna blivit stör-<br>re än beräknat som en följd av flyktingarnas svå-<br>righeter att etablera sig på arbetsmarknaden efter<br>introduktionsperioden. De senaste årens allmän-<br>na förbättringar på arbetsmarknaden har dock<br>inneburit att utländska medborgares arbetslöshet<br>har minskat något vilket också medfört att färre<br>invandrare måste leva på socialbidrag.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>De omvärldsfaktorer som till stor del bestämmer<br>verksamheten inom området påverkar i avgöran-<br>de grad det ekonomiska utfallet. Inom vissa om-<br>råden finns det emellertid utrymme för åtgärder<br>som inte är direkt beroende av omvärldsfaktorer.<br>De fortfarande allt för långa tider de asylsökande<br>vistas i Sverige i avvaktan på beslut är möjliga för<br>myndigheterna att påverka. Likaså finns möjlig-<br>heter att minska väntetiderna för de utlänningar<br>som efter avslag på sin ansökan om uppehållstill-<br>stånd skall avvisas eller utvisas. Samtliga inblan-<br>dade myndigheter arbetar för att effektivisera sin<br>verksamhet i syfte att förkorta vistelsetiderna för<br>de asylsökande. Inte minst är det viktigt att<br>uppmärksamma den humanitära betydelsen av<br>detta. Långa väntetider är såväl fysiskt som psy-<br>kiskt nedbrytande för de drabbade. Åtgärder<br>kommer att vidtas av regeringen för att förkorta<br>vistelsetiderna och myndigheternas handlägg-<br>ningstider.</p>
<p>Trots den ökning av antalet asylsökande som<br>således kunnat konstateras under den senaste ti-<br>den får utvecklingen under slutet av 1990-talet<br>anses ha varit relativt stabil. Regeringen bedömer<br>att planeringen av mottagandet av asylsökanden<br>och prövningen av asylärenden kan utgå från att<br>antalet asylsökande årligen uppgår till 12 000.</p>
<p>För budgetåret 1999 beräknar regeringen att<br>11 800 flyktingar kommer att tas emot i kom-<br>munerna och som berättigar dessa till statlig er-<br>sättning.</p>
<p>Utvecklingen inom integrationsområdet har<br>inte varit tillfredställande i förhållande till målen.<br>Invandrare och svenskar har ännu inte samma<br>möjligheter på arbetsmarknaden och det finns ett<br>utanförskap. Regeringens satsning på ett Sverige<br>för alla, en nationell storstadspolitik, en ny<br>skärpt lagstiftning mot etnisk diskriminering och<br>att ombudsmannen mot etnisk diskriminering<br>får nya resurser, syftar till att vända utvecklingen.</p>
<p>Utgiftsutveckling för de i utgiftsområdet ingående verksamhetsområdena</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Migrationspolitik</p></td><td>
<p>1 962,8</p></td><td>
<p>1 748,2</p></td><td>
<p>1 919,4</p></td><td>
<p>1 785,3</p></td><td>
<p>1 608,6</p></td><td>
<p>1 588,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Integrationspolitik</p></td><td>
<p>1 487,6</p></td><td>
<p>2 115,7</p></td><td>
<p>2 386,0</p></td><td>
<p>2 538,9</p></td><td>
<p>2 625,8</p></td><td>
<p>2 865,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 8</p></td><td>
<p>3 450,4</p></td><td>
<p>3 863,9</p></td><td>
<p>4 305,4</p></td><td>
<p>4 324,2</p></td><td>
<p>4 234,4</p></td><td>
<p>4 454,1</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>3 Migrationspolitik</h1>
<h2>3.1 Omfattning och ändamål</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar migrations-<br>politik med frågor rörande flyktingpolitik, in-<br>vandringen till Sverige, mottagande av asyl-<br>sökande, utlänningars rätt att vistas här samt in-<br>ternationellt samarbete på det migrations-<br>politiska området. I verksamhetsområdet ingår<br>Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden.</p>
<p>I propositionen Svensk migrationspolitik i<br>globalt perspektiv (prop. 1996/97:25) framhölls<br>att politiken skall utgå från en helhetssyn som in-<br>kluderar aktiva förebyggande åtgärder. Aven<br>samarbetet med andra stater framhölls. Betydel-<br>sen av EU-samarbetet kommer att öka till följd<br>av att man i Amsterdamfördraget fört in invand-<br>rings- och flyktingfrågorna under första pelaren.<br>Dublinkonventionen, som närmare reglerar vil-<br>ket land som har ansvar för att pröva en asylan-<br>sökan, trädde i kraft hösten 1997. Konventionen<br>gäller mellan EU:s medlemsstater.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 962,8</p></td><td>
<p>1 748,2</p></td><td>
<p>1 919,4</p></td><td>
<p>1 785,3</p></td><td>
<p>1 608,6</p></td><td>
<p>1 588,3</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Kostnaderna för mottagande av asylsökande un-<br>der år 1998 kommer enligt aktuella prognoser att</p>
<p>överstiga tilldelade medel. Anledningen till detta<br>är dels ett ökat antal asylsökande, dels långa<br>vistelsetider. Under innevarande år har en ökning<br>av antalet asylsökande från främst f.d.<br>Jugoslavien och Irak kunnat noteras. Båda<br>områdena är konfliktfyllda. Få medborgare i<br>Förbundsrepubliken Jugoslavien har kunnat<br>återvända till sitt hemland sedan de fått avslag på<br>sina ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige.<br>Även för medborgare i Somalia, Etiopien, Kuba<br>och Eritrea finns sådana problem. Detta har<br>inneburit att antalet registrerade i<br>mottagandesystemet för asylsökande och antalet<br>personer som fått uppehållstillstånd av<br>humanitära skäl varit långt fler än vad som<br>beräknats i budgetpropositionen 1998.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Överflyttande av huvudansvaret för verkställig-<br>het av avvisnings- och utvisningsbeslut till Sta-<br>tens invandrarverk innebär bl.a. att resurser för<br>administrativa kostnader i denna verksamhet förs<br>över från utgiftsområde 4 anslaget Al Polis-<br>organisationen till utgiftsområde 8 anslaget A 1<br>Statens invandrarverk. Från och med år 1999 förs<br>2 miljoner kronor över och från och med år 2000<br>ytterligare 2 miljoner kronor. Förändringen<br>kommer att innebära kortare vistelsetider.</p>
<p>Antalet ansökningar om svenskt medborgar-<br>skap har ökat under år 1998 och som en följd av<br>tidigare tillståndsgivning förväntas ligga kvar på<br>en hög nivå under år 1999.</p>
<p>För prövning av medborgarskapsärenden förs<br>resurser över från anslaget B4 Kommunersätt-<br>ningar vid flyktingmottagande till anslaget Al<br>Statens invandrarverk. För år 1999 förs 4 100 000</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>kronor över och för år 2000 förs 12 500 000 kro-<br>nor över.</p>
<p>Under år 1999 kommer Invandrarverket att få<br>ett övergripande processansvar för handlägg-<br>ningen av utlänningsärenden i utrikesförvalt-<br>ningen. Detta innebär bl.a. att 7 500 000 kronor<br>kommer att föras över från utgiftsområde 5 Ut-<br>rikesförvaltning och internationell samverkan till<br>anslaget A 1 Statens invandrarverk.</p>
<p>Huvuddelen av de personer som nu beräknas<br>vara registrerade i mottagandesystemet längre tid<br>än vad som tidigare antagits, hör till den kategori<br>för vilken kostnaderna för mottagandet skall av-<br>räknas mot utgiftsområde 7 Internationellt bi-<br>stånd. De ökade kostnaderna beräknas till<br>47 700 000 kronor. Medel motsvarande detta<br>belopp tillförs anslaget A 2 Mottagande av<br>asylsökande.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Ytterligare ansträngningar att förkorta vistelseti-<br>derna för de asylsökande vidtas bl.a. genom att<br>omorganisationen av Utlänningsnämnden slut-<br>förs. Åtgärder kommer att vidtas av regeringen<br>för att förkorta myndigheternas handläggnings-<br>tider. Tidigare satsningar på åtgärder för att<br>främja frivillig återvandring fortsätter. Nya sats-<br>ningar genomförs för att förbättra situationen<br>för de utlänningar som tvingas lämna landet efter<br>ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Ett led i<br>denna verksamhet är att International Organiza-<br>tion for Migration (IOM) kommer att engageras<br>i arbetet. Under år 1999 kommer Invandrarver-<br>ket även att få ett utökat ansvar i frågor rörande<br>handläggningen av migrationspolitiska frågor<br>och utlänningsärenden i utrikesförvaltningen.</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Tillståndet och utvecklingen inom området</p>
<p>Statens invandrarverks verksamhet omfattar en<br>rad områden som viserings- och tillståndspröv-<br>ning, asylprövning och asylmottagande, med-<br>borgarskapsprövning, återvandringsinsatser samt<br>fram till och med den 31 maj 1998 integration.<br>Utlänningsnämnden prövar asyl-, tillstånds- och<br>medborgarskapsärenden. All den verksamhet</p>
<p>som verket och nämnden bedriver är betydelse-<br>full såväl för de människor som berörs av den<br>som för det svenska samhället. Ur ekonomiskt<br>perspektiv framstår dock asylprövning,<br>asylmottagande och integration som de helt<br>dominerande verksamheterna. Bedömningen av<br>Invandrarverkets och Utlänningsnämndens<br>resultat avser därför i huvudsak dessa<br>verksamheter.</p>
<p>I regleringsbrevet för år 1998 till Invandrar-<br>verket ställs målet att den totala tiden som en<br>asylsökande är registrerad i mottagandesystemet<br>och därmed berättigad till ersättning enligt lagen<br>(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.<br>normalt inte får överstiga tolv månader. Den ge-<br>nomsnittliga registreringstiden har under första<br>kvartalet år 1998 uppgått till 637 dagar och under<br>andra kvartalet har registreringstiden uppgått till<br>567 dagar. Målet har således överskridits med<br>drygt 200 dagar vilket motsvarar utgifter på om-<br>kring 500 miljoner kronor. Resultatet är inte<br>tillfredsställande även om vissa förbättringar kan<br>noteras. Av tillgänglig statistik för andra kvarta-<br>let 1998 framgår att personer som skall avvisas ur<br>landet ofta har varit registrerade i motta-<br>gandesystemet under lång tid. Den genomsnitt-<br>liga tiden för denna kategori var 800 dagar. Detta<br>beror i hög grad på svårigheterna att verkställa<br>avvisnings- och utvisningsbeslut till vissa länder.<br>Den genomsnittliga registreringstiden för de<br>som fick uppehållstillstånd och därefter kom-<br>munplaceras var 40 dagar. Av regleringsbrevet<br>framgår vidare att öppna ärenden som inte av-<br>gjorts i första instans av Invandrarverket inte får<br>vara äldre än sex månader. Den genomsnittliga<br>registreringstiden här var under andra kvartalet<br>178 dagar jämfört med 203 dagar tidigare. Här<br>har målet uppnåtts med knapp marginal.</p>
<p>I regleringsbrevet för år 1998 till Utlännings-<br>nämnden uppställdes målet att öppna överkla-<br>gandeärenden rörande avvisning eller utvisning<br>inte får vara äldre än sex månader. Vid utgången<br>av andra kvartalet år 1998 var hälften av dessa<br>ärenden äldre än sex månader. Ärenden om s.k.<br>ny ansökan utgör en stor arbetsuppgift inom på<br>nämndens verksamhet. Under första halvåret<br>1998 avgjordes närmare 800 sådana ärenden.<br>Dessa ärenden har förtur.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>De tider under vilka de asylsökande uppbär er-<br>sättning från samhället är fortfarande för långa.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>De långa väntetiderna skall inte endast ses som<br>ett problem ur ekonomisk synvinkel utan är inte<br>minst ett humanitärt problem. Åtgärder skall<br>vidtas så att Invandrarverkets och Utlännings-<br>nämndens handläggningstider förkortas. Detta<br>leder till att vistelsetidema kan förkortas. Åtgär-<br>derna består bl.a. i att arbetsrutiner och IT-stöd<br>ses över. Detta gäller inte minst i kontakterna<br>med de svenska utlandsmyndigheterna. När den<br>omorganisation som Utlänningsnämnden på-<br>börjat under innevarande år genomförts bör<br>detta leda till att genomströmningstakten av<br>ärenden avsevärt ökar. Avvisnings- och utvis-<br>ningsbeslut måste verkställas utan onödiga<br>dröjsmål. I propositionen Verkställighet och<br>återvändande - en del av asylprocessen (prop.<br>1997/98:173) har regeringen lämnat förslag till<br>åtgärder. Om propositionen godkänns av Riks-<br>dagen kommer huvudansvaret för att besluten<br>verkställs att ligga på Invandrarverket. Detta in-<br>nebär att verket får större möjligheter att utar-<br>beta rutiner som leder till att de berörda utlän-<br>ningarna, när besluten vunnit laga kraft,<br>uppmärksammas på möjligheterna att självmant<br>lämna landet. För de fall där avvisade eller utvisa-<br>de inte lämnar Sverige självmant bör rutiner ut-<br>vecklas för att följa upp ärendet. Att det också i<br>fortsättningen finns fungerande rutiner mellan<br>Invandrarverket och Polisen är därvid av avgö-<br>rande betydelse.</p>
<p>gnosen att de sparade medlen kommer att tas i<br>anspråk.</p>
<p>Invandrarverket är central utlännings-<br>myndighet och ansvarar för utlännings-, invand-<br>rar- och medborgarskapsfrågor i den mån frå-<br>gorna inte handläggs av någon annan myndighet.<br>Invandrarverket skall utreda och pröva ansök-<br>ningar om visering, uppehålls- och arbetstill-<br>stånd, flyktingförklaring och resedokument samt<br>om svenskt medborgarskap. Verket svarar också<br>för mottagande av asylsökande, för överföring<br>och mottagande av organiserat uttagna flyktingar<br>samt har ansvar för de utlänningar som tas i för-<br>var enligt utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni<br>1998 är den nyetablerade myndigheten Integra-<br>tionsverket central förvaltningsmyndighet för<br>integrationsfrågor. Dessa frågor flyttades från<br>Invandrarverket.</p>
<p>Invandrarverket är organisatoriskt uppdelat i<br>fem regioner. Den 30 juni 1998 var 1 592 perso-<br>ner anställda vid verket.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slaget för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades.</p>
<p>Pris och löneomräkning har gjorts med<br>8 975 000 kronor och justering av premier med<br>426 000 kronor.</p>
<p>3.4 Anslag</p>
<p>A 1. Statens invandrarverk</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>499 249</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>28 044</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>452 402</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>482 022</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>438 558</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>423 619 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>413 516 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarande 416 078 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Motsvarande 400 078 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Vid beräkning av medel görs bedömningen att<br>Invandrarverket bör vara dimensionerat för att<br>under år 1999 pröva 170 000 tillstånds- och vise-<br>ringsärenden, 45 000 medborgarskapsärenden<br>och att ta emot 12 000 asylsökande och pröva de-<br>ras ärenden samt ha en beredskap att ta emot<br>18 000 asylsökande. Vissa nya uppgifter kommer<br>att tillföras medan andra kommer att avvecklas.</p>
<p>Riksrevisionsverkets granskning av Invandrar-<br>verket har visat att årsredovisningen i allt väsent-<br>ligt är rättvisande och uppfyller de krav som upp-<br>ställts genom regeringsbeslut eller förordning.</p>
<p>Anslaget avser förvaltningskostnader för Statens<br>invandrarverk. En jämförelse mellan budget och<br>utfall för budgetåret 1997 visar att verket detta år<br>hade ett anslags sparande på 28 044 000 miljoner<br>kronor. Innevarande budgetår visar anslagspro-<br></p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>A 2. Mottagande av asylsökande</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 005 037</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>72 437</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>773 650</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>985 143</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>875 350</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>702 607</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>691 603</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>14 000 personer var registrerade. Dessa hade då<br>en genomsnittlig vistelsetid på två år och fyra<br>månader. Av de registrerade personerna har ca 60<br>procent ordnat boendet på egen hand.</p>
<p>Vid utgången av år 1998 beräknas att det<br>kommer att finnas ca 13 000 personer i motta-<br>gandesystemet för att vid utgången av år 1999<br>vara nere i 8 800 personer. Den genomsnittliga<br>beläggningen under år 1999 bedöms vara ca<br>12 000 personer. Dygnskostnaden per person be-<br>räknas uppgå till 201 kronor.</p>
<p>Anslaget finansierar mottagandet av asyl-<br>sökande och vissa personer med tidsbegränsade<br>uppehållstillstånd. Från anslaget bekostas även<br>asylsökandes resor från Sverige och kostnaderna<br>för utlänningar som tagits i förvar enligt utlän-<br>ningslagen (1989:529) samt ersättning till kom-<br>munerna för den ersättning som ges till vissa<br>andra utlänningar än asylsökande medan de vän-<br>tar på beslut om uppehållstillstånd.</p>
<p>För budgetåret 1998 beräknas ett över-<br>skridande av anslaget med 285 miljoner kronor.<br>Detta beror främst på att ett stort antal personer<br>med lagakraftvunna awisningsbeslut inte kunnat<br>återsändas till sina hemländer samt att utred-<br>ningstiderna varit särskilt långa i en del fall.</p>
<p>Statens invandrarverk organiserar mot-<br>tagandet av asylsökande. De asylsökande kan<br>antingen bo på en av verkets anläggningar eller få<br>ersättning för eget boende. Invandrarverket an-<br>svarar även för utlänningar som tagits i förvar<br>enligt utlänningslagen. Enligt avtal mellan staten<br>och Landstingsförbundet ger landstingen hälso-<br>och sjukvård till asylsökande och försvarstagna.</p>
<p>Såvitt avser funktionen Flyktingverksamhet<br>inom det civila försvaret skall verksamheten be-<br>drivas på sådant sätt att Invandrarverkets resur-<br>ser och den beredskap som finns för att ta emot<br>asylsökande även skall kunna utnyttjas vid svåra<br>påfrestningar på samhället i fred samt vid inter-<br>nationella fredsfrämjande och humanitära insat-<br>ser.</p>
<p>A 3. Migrationspolitiska åtgärder</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.3 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>285 504</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>25 815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>313 289</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>265 933</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>307 869</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>316 584</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>320 780</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Fr.o.m. år 1997 finns Internationell samverkan inom ramen för migrationspolitiken m.m. som<br>ett äldre anslag inom verksamhetsområdet. Beloppet uppgår till 2 200 000 kronor.</p>
<p>Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är vår be-<br>redskap att ta emot kvotflyktingar. Staten betalar<br>ut ersättning till de kommuner som tar emot<br>dessa flyktingar. Av medlen för kvotflyktingar<br>genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar<br>utanför Sverige. Staten kan även ge bidrag till åt-<br>gärder för frivillig återvandring av personer som<br>efter att ha varit bosatta i Sverige under längre<br>eller kortare tid väljer att återvandra till sitt ur-<br>sprungliga hemland eller till annat bosättnings-<br>land. Anhöriga till flyktingar i Sverige kan få<br>bidrag till resan hit. Medel anvisas även för att<br>bekosta vissa migrationspolitiska projekt och<br>Sveriges deltagande i internationellt samarbete<br>inom flykting- och invandringsområdet. Likaså<br>anvisas medel från detta anslag till Svenska röda<br>korsets efterforskningsverksamhet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>I början av budgetåret 1998 var antalet registre-<br>rade personer i mottagandesystemet ca 13 600.<br>Den genomsnittliga vistelsetiden för de ca 13 000<br>personer som var registrerade den 1 juli 1998 var<br>ca ett år och sju månader. Detta skall jämföras<br>med motsvarande siffror den 1 juli 1997 då ca</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Anslagsmedel för budgetåret 1997 har i stats-<br>budgeten anvisats för överföring av kvot-<br>flyktingar och mottagande av dessa i kommuner-<br>na samt alternativa insatser och åtgärder motsva-<br>rande kostnader för 1 840 organiserat överförda<br>flyktingar. Under budgetåret 1997 överfördes</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>1854 personer till Sverige. Kostnaderna uppgick<br>till 262 600 000 kronor. Under budgetåret 1998<br>har riksdagen anvisat medel motsvarande kost-<br>nader för 1 840 kvotöverförda flyktingar. Under<br>första halvåret 1998 har 614 personer överförts<br>till Sverige. Uttagningarna sker som regel i sam-<br>arbete med UNHCR.</p>
<p>Medlen från anslaget används även för att ge<br>särskilt utsatta personer en fristad i Sverige.<br>Inom ramen för anslagsmedlen har 7 800 000<br>kronor avsatts år 1998 till medicinska insatser<br>och 10 miljoner kronor till projektmedel för<br>förberedelser i Sverige inför framtida<br>återvandring till Bosnien-Hercegovina samt till<br>Somalia och övriga områden på Afrikas hom.</p>
<p>Bidragen till flyktingars återvandring uppgick<br>till 12 miljoner kronor under år 1997.</p>
<p>Under år 1997 uppgick kostnaderna för resor<br>till Sverige för anhöriga till flyktingar till 711 000<br>kronor.</p>
<p>Anslagsmedlen för år 1999 avseende motta-<br>gande av kvotflyktingar bör liksom innevarande<br>budgetår få användas med viss flexibilitet och<br>motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyk-<br>tingar. Regeringen bedömer, liksom för inneva-<br>rande år, att många personer bl.a. från f.d. Jugo-<br>slavien kommer att vilja flytta hem och därmed<br>ansöka om bidrag för återvandring.</p>
<p>A 4. Utlänningsnämnden</p>
<p>Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>63 250</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 521</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>65 388</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>67 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>60 514</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>61612 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>62 545 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarande 60 514 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>2 Motsvarande 60 514 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Nämnden består av 8 ordinarie ordföranden<br>och 5 ersättare för dessa samt 30 ledamöter. Ar-<br>betet leds av en generaldirektör vilken också är<br>en av nämndens ordinarie ordföranden. Den 30<br>juni 1997 var 127 personer anställda vid nämn-<br>den.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slaget för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades.</p>
<p>Pris- och löneomräkning har gjorts med<br>1 505 000 kronor och justering av premier med<br>223 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>På grund av att så många awisningsbeslut ännu<br>inte verkställts är antalet nya ansökningar om<br>uppehållstillstånd fortfarande stort. Utlännings-<br>nämnden har under första hälften av år 1998 på<br>regeringens uppdrag genomfört en översyn av<br>nämndens arbetsformer och resursanvändning.<br>Som ett resultat av översynen genomför nämn-<br>den en omorganisation under andra halvåret<br>1998.</p>
<p>Riksrevisionsverkets granskning av Utlän-<br>ningsnämnden har visat att årsredovisningen i<br>allt väsentligt är rättvisande och uppfyller de krav<br>som uppställs genom regeringsbeslut eller för-<br>ordning.</p>
<p>Nämnden har inte lyckats nå de av regeringen<br>uppsatta verksamhetsmålen. Den pågående om-<br>organisationen bör sedan den slutförts resultera i<br>att målen nås under år 1999.</p>
<p>A 5. Offentliga biträden i utlänningsärenden</p>
<p>Utlänningsnämnden prövar överklaganden av<br>beslut som fattas av Invandrarverket beträffande<br>avvisningar och utvisningar samt ansökningar<br>om uppehållstillstånd, flyktingförklaring, rese-<br>dokument, svenskt medborgarskap och offentli-<br>ga biträden i utlänningsärenden. Nämnden prö-<br>var även s.k. nya ansökningar om uppehållstill-<br>stånd. Sådan ansökan kan göras efter det att ett<br>avvisnings- eller utvisningsbeslut vunnit laga<br>kraft.</p>
<p>Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>51 931</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>8 163</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>60 295</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>57 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>51 632</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>55 561</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>56 672</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslagsprognosen för år 1998 visar att kostna-<br>derna kommer att understiga tilldelade medel.<br>Offentliga biträden förordnas med stöd av be-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>stämmelserna i 11 kap. utlänningslagen samt la-<br>gen (1996:1620) om offentligt biträde.</p>
<p>rande år visar anslagsprognosen att kostnaderna<br>kommer att understiga tilldelade medel.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Rätten att erhålla rättshjälp är viktig. Anslaget<br>bör anpassas till antagandet om antalet asylsö-<br>kande under bugetåret.</p>
<p>A 6. Utresor för avvisade och utvisade</p>
<p>Tabell 3.6 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>57 797</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>83 210</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>51 400</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>48 596</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>43 228</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget finansieras resor ut ur landet för<br>utlänningar som avvisats eller utvisats enligt be-<br>slut av regeringen, Statens invandrarverk eller<br>Utlänningsnämnden med stöd av utlänningsla-<br>gen (1989:529). I regeringens proposition Verk-<br>ställighet och återvändande - en del av asyl-<br>processen (prop. 1997/98:173) föreslås att In-<br>vandrarverket tar över huvudansvaret från poli-<br>sen för att verkställa avvisnings- och utvisnings-<br>beslut enligt utlänningslagen (1989:529). Krimi-<br>nalvårdens transporttjänst kommer även i<br>fortsättningen att på Polisens uppdrag organisera<br>resor där tvångsmedel måste tillgripas. Inneva-</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Enligt tillgängliga prognoser kommer färre av-<br>visnings- och utvisningsbeslut att bli verkställda<br>under innevarande år än vad som beräknats i<br>budgetpropositionen 1998. Detta beror till stor<br>del på de problem som uppstått när bl.a. För-<br>bundsrepubliken Jugoslavien inte tillåter sina<br>medborgare att återvända hem sedan de avvisats<br>eller utvisats från Sverige. Under år 1999 beräk-<br>nas emellertid ett större antal avvisnings- och ut-<br>visningsbeslut komma att kunna verkställas än<br>under innevarande år. I hög grad avser detta nä-<br>raliggande länder, främst f.d. Jugoslavien. Allt<br>fler awisningsbeslut kommer att verksställas till<br>andra EU-länder med stöd av Dublinkonventio-<br>nen. Konventionen reglerar vilket land som räk-<br>nas som första asylland och är i kraft sedna hös-<br>ten 1997. De förslag till förändringar som lämnas<br>i propositionen Verkställighet och återvändande<br>- en del av asylprocessen bör ge till resultat att<br>färre resor än i dag behöver genomföras med till-<br>gripande av tvångsmedel. Detta innebär vinster<br>av såväl humanitär som ekonomisk art. Med hän-<br>syn härtill och att fler beslut beräknas komma att<br>verkställas till länder i närområdet bör det finnas<br>förutsättningar för att bevaknings- och biljett-<br>konstnaderna under år 1999 kan ligga på en lägre<br>genomsnittlig nivå per ärende än under tidigare<br>år.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h1>4 Integrationspolitik</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar invandrares in-<br>troduktion i det svenska samhället, delaktighet<br>och inflytande, insatser i utsatta bostadsområden,<br>åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfi-<br>entlighet och rasism samt ersättning till kommu-<br>nerna för flyktingmottagande. I verksamhetsom-<br>rådet ingår myndigheterna Integrationsverket<br>och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering<br>(DO).</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 487,6</p></td><td>
<p>2 115,7</p></td><td>
<p>2 386,0</p></td><td>
<p>2 538,9</p></td><td>
<p>2 625,8</p></td><td>
<p>2 865,7</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Fler flyktingar än beräknat har tagits emot i<br>kommunerna. Detta innebär att kostnaderna för<br>flyktingmottagande också blivit större än beräk-<br>nat. Den generellt höga arbetslösheten och i<br>många fall bristande kunskaper i det svenska<br>språket har inneburit att alltför få flyktingar kan<br>försörja sig genom eget arbete. De allmänna för-<br>bättringarna på arbetsmarknaden märks dock<br>också nu för utländska medborgare vars arbets-<br>löshet minskar. Antalet anmälningar om diskri-<br>minering i arbetslivet till DO har ökat kraftigt i<br>förhållande till föregående år.</p>
<p>Den sociala och ekonomiska segregationen<br>har ökat och sammanfaller alltmer med en etnisk<br>boendesegregation i framför allt storstadsregio-<br>nerna.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Den 1 juni 1998 inrättades Integrationsverket<br>med uppgift att ha ett övergripande ansvar för att<br>integrationspolitiska mål och synsätt får genom-<br>slag på olika samhällsområden och för att stimu-<br>lera integrationsprocesserna i samhället. En vik-<br>tig uppgift är också att utveckla och förbättra<br>introduktionen av nyanlända skyddsbehövande<br>inom nuvarande ram för kommunersättningar.<br>Integrationsverket skall också följa och utvärdera<br>samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhäl-<br>lets etniska och kulturella mångfald.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Den sociala och etniska segregationen skall bry-<br>tas och ett Sverige för alla skall utvecklas. Inte-<br>grationsområdet tillförs nya resurser och en na-<br>tionell storstadspolitik utformas. Insatser ge-<br>nomförs inom olika områden. Bl.a. skall</p>
<p>- svenska språkets ställning stärkas i områden<br>där det bor många invandrare,</p>
<p>- det lokala utvecklingsarbetet i de utsatta bo-<br>stadsområdena intensifieras och fler männi-<br>skor uppmuntras att engagera sig i och på-<br>verka lokala frågor,</p>
<p>- insatserna samlas inom ramen för lokala ut-<br>vecklingsavtal. En storstadsdelegation till-<br>sätts för att utveckla och samordna den na-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>tionella storstadspolitiken och för att vara<br>motpart till kommunerna i fråga om de lo-<br>kala utvecklingsavtalen,</p>
<p>den etniska diskrimineringen på arbets-<br>marknaden motverkas genom skärpt lag-<br>stiftning och ökade resurser.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Tillståndet och utvecklingen inom området</p>
<p>Sveriges befolkning uppgick den 31 december<br>1997 till ca 8,8 miljoner. Av dessa var mer än<br>900 000 födda utomlands. Invandringen till Sve-<br>rige har sedan mitten på 1970-talet huvudsakli-<br>gen omfattat flyktingar och andra skyddsbehö-<br>vande samt anhöriga till dessa och andra per-<br>soner bosatta i Sverige. Av dem som invandrat<br>till Sverige under den senaste tioårsperioden<br>kommer många från utomeuropeiska länder.<br>Under åren 1993-1995 var det också en omfat-<br>tande invandring från f.d. Jugoslavien.</p>
<p>Sedan mitten av 1980-talet har flyktingar tagits<br>emot av kommuner i hela landet. Trots detta bor<br>de som är utrikes födda geografiskt koncentrerat<br>i Sverige. Hälften av dem återfinns i endast elva<br>kommuner, huvudsakligen i storstadsområden.<br>Under senare år har inflyttningen till storstads-<br>områdena och vissa andra större städer ökat. An-<br>delen utrikes födda i de tre storstadsregionerna<br>utgör ca 15 procent av befolkningen.</p>
<p>Den sociala och ekonomiska segregationen<br>har allt mer kommit att sammanfalla med en et-<br>nisk boendesegregation i framför allt storstads-<br>regionerna. Ett femtiotal bostadsområden i stor-<br>stadsregionerna kännetecknas bl.a. av boende<br>med otillräckliga kunskaper i svenska språket,<br>lågt arbetskraftsdeltagande och högt socialbi-<br>dragsberoende. I många av dessa bostadsområ-<br>den är en majoritet av de boende utrikes födda,<br>eller barn till utrikes födda, och andelen barn i<br>skolorna med svenska som modersmål är låg.<br>Liknande förhållanden finns också i andra delar<br>av landet.</p>
<p>Många invandrare står utanför arbetsmarkna-<br>den. Arbetslösheten bland utomnordiska med-<br>borgare den 31 december 1997 var 34,9 procent<br>jämfört med 9,2 procent för befolkningen som<br>helhet. Arbetslösheten har dock minskat och i<br>augusti 1998 var 28 procent av de utomnordiska</p>
<p>medborgarna arbetslösa medan motsvarande siff-<br>ra för befolkningen som helhet var 7, 7 procent.</p>
<p>Det finns dock stora skillnader mellan olika<br>invandrargrupper när det gäller deltagande i ar-<br>betslivet. Nyanlända invandrare har som regel<br>haft större svårigheter att få fotfäste på arbets-<br>marknaden. Antalet år i Sverige har en stor bety-<br>delse för möjligheterna på arbetsmarknaden och<br>sysselsättningssituationen är märkbart bättre för<br>de utrikes födda som blivit svenska medborgare.<br>Bland invandrare från Asien och Afrika har ar-<br>betslösheten varit särskilt hög. Flera omständig-<br>heter har bidragit till att försvåra arbetsmark-<br>nadssituationen för invandrare. Dit hör struk-<br>turomvandlingen i näringslivet, allmänt ökade<br>kompetenskrav och större krav på kunskaper i<br>svenska språket, men också diskriminering. Där-<br>till kom det särskilt många invandrare från kri-<br>gets Jugoslavien samtidigt som arbetslösheten<br>ökade. De allmänna förbättringarna på arbets-<br>marknaden de senaste åren börjar nu märkas<br>också för utländska medborgare vars arbetslöshet<br>minskar.</p>
<p>Antalet anmälningar till Ombudmannen mot<br>etnisk diskriminering har ökat kraftigt under det<br>senaste året och fördubblats under första halvåret<br>1998 jämfört med samma period 1997.</p>
<p>Enligt den officiella rättsstatistiken polisan-<br>mäldes 344 fall av hets mot folkgrupp och 181<br>fall av olaga diskriminering år 1997. Enligt den<br>preliminära statistiken för första kvartalet 1998<br>ökade antalet brottsanmälningar för hets mot<br>folkgrupp och olaga diskriminering med 91 re-<br>spektive 52 procent jämfört med motsvarande<br>kvartal år 1997. Några tillförlitliga statistiska<br>uppgifter om andra brott med rasistiska och<br>främlingsfientliga inslag finns inte.</p>
<p>Kommunmottagandet av flyktingar m.fl. kul-<br>minerade år 1994 då ca 62 300 personer togs<br>emot. Sedan läget i f.d. Jugoslavien stabiliserats,<br>har antalet flyktingar som sökt sig till Sverige -<br>och därmed också kommunmottagandet - mins-<br>kat kraftigt. År 1997 ökade emellertid mottagan-<br>det igen, bl.a. som en följd av att personer med<br>awisningsbeslut som vunnit laga kraft inte kun-<br>nat återvända till sina hemländer utan måste ges<br>uppehållstillstånd i Sverige. Kommunmottagan-<br>det åren 1991-1997 och en prognos för åren<br>1998-1999 framgår av följande tabell.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>Kommunmottagna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>19 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>18 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>25 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>62 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>15 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>6 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>13 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>12 400 (prognos)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>11 800 (prognos)</p></td></tr>
</table>
<p>De viktigaste statliga insatserna inom området</p>
<p>Riksdagen beslutade i december 1997 om mål<br>och riktlinjer för den framtida integrationspoliti-<br>ken (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU06, rskr.<br>1997/98:68). Enligt propositionen skall samhäl-<br>lets etniska och kulturella mångfald tas som ut-<br>gångspunkt för den generella politikens utform-<br>ning på alla samhällsområden och nivåer.</p>
<p>En ny statlig myndighet, Integrationsverket,<br>inrättades den 1 juni 1998 med övergripande an-<br>svar för att integrationspolitiska mål och synsätt<br>får genomslag på olika samhällsområden samt för<br>att aktivt stimulera integrationsprocesserna i<br>samhället. Integrationsverket skall främja lika<br>rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk<br>och kulturell bakgrund samt förebygga och mot-<br>verka diskriminering, främlingsfientlighet och<br>rasism. Verket skall vidare följa och utvärdera<br>samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhäl-<br>lets etniska och kulturella mångfald.</p>
<p>Integrationsverket har övertagit Statens in-<br>vandrarverks uppgift att verka för att kommu-<br>nerna har beredskap och kapacitet att ta emot<br>flyktingar och skyddsbehövande som beviljas<br>uppehållstillstånd och om behov finns medverka<br>vid deras bosättning. Verket skall också stödja<br>och följa upp kommunernas introduktion av<br>skyddsbehövande samt att nyanlända invandrares<br>behov av samhällets stöd även i övrigt uppmärk-<br>sammas.</p>
<p>Sedan år 1986 finns Ombudsmannen mot et-<br>nisk diskriminering, vars huvuduppgift är att<br>motverka etnisk diskriminering i arbetslivet och<br>på andra områden i samhällslivet. Verksamheten<br>regleras i lagen (1994:134) mot etnisk diskrimi-<br>nering.</p>
<p>Statsbidrag har fr.o.m. budgetåret 1995/96<br>lämnats till vissa kommuner i framför allt stor-</p>
<p>stadsregionerna för att stimulera till insatser i ut-<br>satta bostadsområden. Insatserna syftar till att<br>öka de boendes arbetskraftsdeltagande, stärka<br>deras kompetens, öka de vardagliga kontaktytor-<br>na mellan invandrare och svenskar, motverka<br>utanförskap samt i övrigt bidra till en god social<br>och kulturell utveckling. En förutsättning för att<br>få statsbidrag är att en samordnad handlingsplan<br>upprättas över insatserna. Kommunen måste vi-<br>dare svara för minst hälften av kostnaderna för<br>handlingsplanens genomförande.</p>
<p>Regeringen har t.o.m. år 1997 beslutat om<br>statsbidrag till 12 kommuner för 144 miljoner<br>kronor. Samma kommuner har fr.o.m. budget-<br>året 1998 kunnat ansöka om stöd för fördjupade<br>insatser i s.k. nationella utvecklingsområden.<br>Botkyrka, Göteborgs och Malmö kommuner har<br>beviljats sådant bidrag för fyra bostadsområden<br>med sammanlagt 110 miljoner kronor. Ytterliga-<br>re 47 miljoner kronor har fördelats till de bo-<br>stadsområden, som med hjälp av statsbidrag har<br>påbörjat ett utvecklingsarbete men inte är utsed-<br>da till nationella utvecklingsområden, för att des-<br>sa skall kunna fullfölja sin verksamhet.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Utveckling<br>och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-<br>talet (prop. 1997/98:165) föreslagit att hela den<br>statliga satsningen på utsatta bostadsområden in-<br>tegreras i den nationella politiken för storstads-<br>regionerna och samordnas av en storstadsdelega-<br>tion som skall företräda staten när lokala utveck-<br>lingsavtal skall arbetas fram för de mest utsatta<br>bostadsområdena.</p>
<p>Statligt stöd har också beviljats till projekt<br>som syftar till att förebygga och motverka dis-<br>kriminering, främlingsfientlighet och rasism<br>samt för att stärka invandrares delaktighet och<br>inflytande i samhället. Invandrarnas riksorgani-<br>sationer har fått statsbidrag och nya organisatio-<br>ner ett särskilt etableringsbidrag.</p>
<p>Kommunerna får statsbidrag enligt förord-<br>ningen (1990:927) om statlig ersättning för flyk-<br>tingmottagande m.m. när de tar emot flyktingar<br>och vissa av deras anhöriga för bosättning. En<br>särskild schablonersättning skall täcka kommu-<br>nens kostnader för svenskundervisning och för-<br>sörjning från det år flyktingen togs emot och<br>ytterligare tre år samt vissa andra merkostnader<br>som följer av flyktingmottagandet. Som komp-<br>lement till schablonersättningen finns vissa andra<br>ersättningsformer, avsedda att täcka kommunens<br>kostnader för särskilda flyktinggrupper och i<br>speciella situationer. Utbetalningarna av ersätt-<br>ning enligt förordningen uppgick år 1997 till 1,6</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>miljarder kronor. Uppgiften att betala ut dessa<br>ersättningar överfördes den 1 juni 1998 från Sta-<br>tens invandrarverk till Integrationsverket. Rege-<br>ringen har också kompenserat de kommuner<br>som haft stort flyktingmottagande med ett sär-<br>skilt statsbidrag på sammanlagt 400 miljoner<br>kronor under åren 1996 och 1997. Ytterligare<br>250 miljoner kronor har utbetalats under år 1998<br>till 20 kommuner som tagit emot en stor andel<br>flyktingar. Detta har finansierats från anslag in-<br>om utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-<br>muner.</p>
<p>Flyktingar och deras anhöriga kan få statligt<br>lån till hemutrustning i samband med att de bo-<br>sätter sig i en kommun. Den 31 december 1997<br>fanns 92 000 låntagare. Riksgäldskontorets upp-<br>låning för detta ändamål omfattade totalt 1,3<br>miljarder kronor.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Integrationsverket har bedrivit sin verksamhet så<br>kort tid att några effekter ännu inte kan avläsas.</p>
<p>Sedan lagen mot etnisk diskriminering trädde i<br>kraft den 1 juli 1994 har endast ett fall av påstådd<br>etnisk diskriminering prövats av Arbetsdomsto-<br>len. Ytterligare ett fall kommer att prövas under<br>oktober 1998. Det är oklart om lagen har haft<br>någon effekt. Regeringen lämnade i maj 1998<br>förslag om en ny och skärpt lagstiftning mot et-<br>nisk diskriminering i arbetslivet (prop.<br>1997/98:177).</p>
<p>Att bryta den sociala och etniska segregatio-<br>nen och vända utvecklingen i positiv riktning<br>förutsätter långsiktiga och strategiska insatser.<br>Det statliga bidraget till insatser i utsatta bo-<br>stadsområden har gjort det möjligt för många<br>kommuner att bedriva ett sådant arbete. Hittills<br>har sexton bostadsområden i tolv kommuner be-<br>viljats statsbidrag och upprättat handlingsplaner.<br>Under våren 1998 har flertalet av dessa kom-<br>muner i särskilda delrapporter redovisat insatser-<br>nas utformning och vilka resultat som hittills<br>uppnåtts. Kommunerna har också genomfört ett<br>stort antal seminarier för att belysa, fördjupa och<br>sprida erfarenheter från utvecklingsarbetet.</p>
<p>De insatser som kommunerna bedriver spän-<br>ner över ett stort antal verksamhetsområden som<br>jobbaktiviteter, träffpunkter/mötesplatser, fa-<br>miljecentraler och medborgarkontor. Ett åter-<br>kommande inslag i kommunernas handlingspla-<br>ner är lokalt anpassade språkinsatser för för-<br>skolebarn. Sammanlagt har ett tjugotal språk-</p>
<p>projekt, ofta benämnda språkförskolor, redovi-<br>sats. Kommunerna har pekat på att de boendes<br>medverkan inte uppmärksammats tillräckligt och<br>att samordningen mellan olika insatser är tids-<br>krävande.</p>
<p>Det är ännu för tidigt att avgöra vilka direkta<br>effekter den statliga satsningen haft för de män-<br>niskor som bor i områdena. Integrationsverket<br>har till uppgift att utvärdera satsningen på natio-<br>nell nivå och regeringen avser att återkomma till<br>riksdagen med resultatinformation.</p>
<p>Flyktingmottagandet åren 1991-1994 har<br>följts upp, bl.a. med avseende på hur väl den stat-<br>liga ersättningen täckt kommunernas kostnader.<br>De flesta kommuner som tog emot flyktingar år<br>1991 har fått sina kostnader ersatta. Däremot har<br>flyktingmottagandet år 1992 medfört ett genom-<br>snittligt underskott för kommunerna på 14 pro-<br>cent.</p>
<p>För cirka hälften av flyktingarna som mottogs<br>år 1993 erhöll kommunerna en extra statlig er-<br>sättning i form av stimulansbidrag. Inräknat sti-<br>mulansbidraget bedöms kommunerna samman-<br>taget ha fått sju procent för låg ersättning för<br>1993 års mottagna flyktingar.</p>
<p>För 1994 års flyktingkontingent uppskattas ett<br>överskott på nio procent för hela landet inklusive<br>det stimulansbidrag som utbetalades för denna<br>årskontingent.</p>
<p>Huvudorsaken till att den statliga ersättningen<br>för vissa kommuner inte har räckt till full kost-<br>nadstäckning är att kommunernas socialbidrags-<br>kostnader blivit större än beräknat genom att få<br>flyktingar har fått ett arbete. Många av de flyk-<br>tingar som togs emot i mitten på 1990-talet har<br>ännu inte kunnat etablera sig på arbetsmarkna-<br>den. Huvudproblemet har varit den generellt hö-<br>ga arbetslösheten i Sverige. De invandrades bris-<br>tande kunskaper i svenska språket, liksom disk-<br>riminering och negativa attityder hos arbetsgiva-<br>re har också inverkat.</p>
<p>Möjligheterna att få statligt lån till hemutrust-<br>ning utnyttjas av flertalet flyktingar. De maxi-<br>mala lånebelopp som kan beviljas ligger betydligt<br>över den nivå som tillämpas när kommunerna<br>bedömer behovet av socialbidrag för motsvaran-<br>de ändamål. Svårigheterna att komma in på ar-<br>betsmarknaden gör att många får svårt att betala<br>av på lånen. Antalet ansökningar om anstånd har<br>fördubblats sedan år 1995. Statens eftergifter av<br>låneskulder ökar också.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>I en internationaliserad värld har ett land med en<br>internationell befolkning ett försprång. Flersprå-<br>kighet, olika utbildnings- och yrkesbakgrund<br>och kunskaper om andra länder ger möjligheter<br>att utveckla välfärden. Att ta tillvara denna fördel<br>blir en av det kommande seklets stora utmaning-<br>ar. För detta ändamål och för att vända den ne-<br>gativa utvecklingen, minska segregationen och<br>uppnå de integrationspolitiska målen har rege-<br>ringen i 1998 års ekonomiska vårproposition fö-<br>reslagit ett resurstillskott under den kommande<br>treårsperioden på sammanlagt 1,5 miljarder kro-<br>nor till framtidssatsningen ett Sverige för alla.<br>För år 1999 föreslogs ett resurstillskott på 350<br>miljoner kronor.</p>
<p>Insatser behöver genomföras inom olika om-<br>råden. Av central betydelse är åtgärder för att ge<br>stöd i språkutveckling från tidig ålder och goda<br>kunskaper i svenska språket, skapa goda villkor<br>på arbetsmarknaden och att få till stånd en var-<br>aktig förbättring av situationen i utsatta bostads-<br>områden med stor andel invånare med utländsk<br>bakgrund. Det värde som kultur och idrott har<br>som brobyggare mellan olika människor bör an-<br>vändas för att åstadkomma en ökad integration.</p>
<p>I regeringens proposition Utveckling och rätt-<br>visa - en politik för storstaden på 2000-talet<br>(prop. 1997/98:165) föreslås att huvuddelen av<br>resurstillskottet till framtidssatsningen ett Sveri-<br>ge för alla fördelas inom ramen för lokala ut-<br>vecklingsavtal som skall tecknas mellan stat och<br>kommun för de mest utsatta bostadsområdena i<br>storstadsregionerna. Om riksdagen godkänner<br>förslaget skall en särskild storstadsdelegation till-<br>sättas med uppgiften att bl.a. ansvara för över-<br>läggningarna med kommunerna om dessa lokala<br>utvecklingsavtal.</p>
<p>Det är enligt regeringens bedömning angeläget<br>att mål och innehåll i det lokala utvecklingsarbe-<br>tet tas fram i en nära dialog med invånarna i de<br>akutella bostadsområdena och med andra lokala<br>aktörer. Erfarenhetena visar att lokala demokra-<br>tiska processer av detta slag tar relativt lång tid.<br>Detta innebär att man inte kan förvänta sig att de<br>lokala utvecklingsavtalen kan vara helt klara så att<br>verksamheten kan påbörjas det första halvåret<br>1999. Regeringen föreslår mot denna bakgrund<br>att den i vårpropositionen föreslagna treårssats-<br>ningen förskjuts med ett halvår så att hälften av<br>det resurstillskott som föreslogs nu tas upp i<br>budgetpropositionen för år 1999. Den statliga</p>
<p>finansieringen utsträcks i stället med motsvaran-<br>de belopp till år 2002.</p>
<p>Av resurstillskottet till framtidssatsningen ett<br>Sverige för alla tas i budgetpropositionen 110<br>miljoner kronor upp inom utgiftsområde 16 Ut-<br>bildning och universitetsforskning. Dessa medel<br>skall användas till en utvidgad verksamhet med<br>deltidsförskola samt språkutveckling i skolan i<br>utsatta bostadsområden i storstadsregionerna.<br>Vuxnas kunskaper i svenska språket skall stärkas<br>genom att möjligheterna att kombinera svensk-<br>undervisningen med arbetsplatspraktik utökas.<br>Det övriga medelstillskottet förs i huvudsak till<br>utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för<br>andra insatser i utsatta bostadsområden.</p>
<p>Genom regeringens förslag till en nationell<br>politik för storstadsregionerna (prop.<br>1997/98:165) tas ytterligare steg för ett långsik-<br>tigt utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden.<br>Att integrera hittills gjorda insatser i dessa bo-<br>stadsområden med storstadspolitiken ger den<br>kontinuitet som krävs.</p>
<p>Den etniska diskrimineringen på arbetsmark-<br>naden bör kunna motverkas mer effektivt genom<br>den förändrade lagstiftning som enligt regering-<br>ens förslag skall träda i kraft den 1 januari 1999.<br>Den nya lagstiftningen förutsätter att Ombuds-<br>mannen mot etnisk diskriminering får ökade re-<br>surser.</p>
<p>Som tidigare redovisats har statsbidragen för<br>1992 och 1993 års flyktingkontingenter inte helt<br>täckt kommunernas kostnader under introduk-<br>tionsperioden. De kommuner som haft särskilt<br>stora kostnader på grund av sitt flyktingmotta-<br>gande har till viss del kompenserats genom extra<br>statsbidrag.</p>
<p>Regeringen har i den integrationspolitiska<br>propositionen redovisat hur introduktionen av<br>nyanlända skyddsbehövande i flera avseenden<br>kan förbättras inom ramen för nuvarande ersätt-<br>ningssystem. De kostnadsuppföljningar som<br>gjorts för skyddsbehövande och andra utländska<br>medborgare analyseras för närvarande inom Re-<br>geringskansliet parallellt med en analys av hur<br>arbetsmarknaden kommer att förändras under de<br>närmaste åren. Detta arbete kommer att utgöra<br>underlag för en bedömning av om några föränd-<br>ringar av nuvarande ersättningssystem bör initie-<br>ras under de närmaste åren.</p>
<p>Dagens möjligheter för flyktingar att låna sto-<br>ra belopp till hemutrustning leder ofta till lång-<br>siktiga ekonomiska problem. De maximala låne-<br>beloppen bör i stället läggas på en nivå som bätte<br>anknyter till de normer som kommunerna till-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>lämpar för socialbidrag till motsvarande ändamål.<br>Praxis för eftergift av låneskulder bör ses över i<br>syfte att begränsa statens kapitalförluster.</p>
<p>4.4 Anslag</p>
<p>B 1 Integrationsverket<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.1 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>40 487</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>32 487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>75 724</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>82 708’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>83 966’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Tidigare B 1 Integrationsmyndigheten</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 81 235 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>3</sup> Motsvarar 81 235 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998 cen-<br>tral förvaltningsmyndighet för integrationsfrå-<br>gor. Verket har ett övergripande ansvar för att<br>integrationspolitiska mål och synsätt får genom-<br>slag på olika samhällsområden och skall aktivt<br>stimulera integrationsprocesserna i samhället. En<br>central uppgift för myndigheten är att följa och<br>utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av<br>samhällets etniska och kulturella mångfald.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Integrationsverket har bedrivit sin verksamhet<br>endast ett fåtal månader och några resultat från<br>verksamheten kan därför inte redovisas. De verk-<br>samhetsmål som Integrationsverket skall uppnå<br>under år 1998 är bl.a. att uppmärksamma nyan-<br>lända invandrares behov av stöd och vid bosätt-<br>ning särskilt prioritera individens möjligheter till<br>egen försörjning och delaktighet i samhället. Vi-<br>dare skall verket arbeta för att nyanlända som<br>bosätter sig på eget initiativ inte söker sig till<br>kommuner där det redan bor många invandrare.<br>Ett annat mål är att bidra till att öka olika sam-<br>hällssektorers engagemang och direkta insatser i<br>integrationsarbetet och i arbetet mot främlingsfi-<br>entlighet och rasism. Ett ytterligare mål för ver-<br>ket är att öka kunskapen om hur samhället i<br>form av myndigheter, frivilligorganisationer och<br>näringsliv påverkas av och anpassar sig till den<br>etniska och kulturella mångfalden i samhället i<br>syfte att stimulera integrationsprocesserna.</p>
<p>För att de integrationspolitiska målen skall<br>kunna uppnås bör Integrationsverket vara en på-<br>drivande kraft gentemot alla samhällssektorer. På<br>regional nivå kan också länsstyrelserna, vid sidan<br>av Integrationsverket, spela en viktig roll i ge-<br>nomförandet av de integrationspolitiska målen.</p>
<p>Regeringen gav i oktober 1997 landshövding-<br>arna i uppdrag att ge förslag till hur länsstyrelser-<br>na skulle kunna bidra till att de integrationspoli-<br>tiska målen uppnås. De förslag som lämnats visar<br>att det integrationspolitiska arbetet måste bedri-<br>vas utifrån de olika förutsättningar som finns i<br>länen. När det gäller integrationsbefrämjande<br>verksamhet kan därför en samverkan mellan In-<br>tegrationsverket och länsstyrelserna behövas. In-<br>om ramen för myndighetsanslaget och genom<br>tillgängliga projektmedel bör det vara möjligt att<br>initiera olika projekt i länen. Beträffande stor-<br>stadslänen bedömer regeringen att behovet av<br>insatser är mer konstant. Regeringen föreslår<br>mot denna bakgrund att 5 miljoner kronor av<br>vad som beräknats för Integrationsverket inom<br>utgiftsområde 8 förs till anslaget C 1 Länsstyrel-<br>serna inom utgiftsområde 18 och fördelas på<br>Stockholms, Skåne och Västra Götalands län.</p>
<p>En av Integrationsverkets centrala uppgifter är<br>att utvärdera det integrationspolitiska arbetet och<br>att sprida kunskap om dessa frågor. Verket har<br>under år 1998 kunnat finansiera denna verksam-<br>het från anslaget B 3 Integrationsåtgärder. Det är<br>enligt regeringens bedömning angeläget att en<br>sådan central uppgift för myndigheten helt fi-<br>nansieras från myndighetsanslaget. Regeringen<br>föreslår därför att 10 miljoner kronor för upp-<br>följnings- och informationsinsatser anvisas un-<br>der anslaget B 1 Integrationsverket i stället för<br>under anslaget B 3 Integrationsåtgärder.</p>
<p>Anslaget för år 1999 har beräknats enligt följan-<br>de:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för år 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>40 487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övergång till anslag för helår</p></td><td>
<p>28 818</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslaget B 3 Integrationsåtgärder</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslget C 1 Länsstyrelserna (U0 18)</p></td><td>
<p>-5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>75 724</p></td></tr>
</table>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<h2>B 2 Särskilda insatser i utsatta<br>bostadsområden</h2>
<p>Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>472</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>54 528</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>189 763</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>105 291</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>142 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>565 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget finansieras särskilda insatser som<br>skall främja utvecklingen i utsatta storstads-<br>områden samt i bostadsområden med likartad<br>situation.</p>
<p>Regeringen har fattat beslut om statsbidrag till<br>ett antal kommuner vilket innebär att hela ansla-<br>get för år 1997 tagits i anspråk. Själva utbetal-<br>ningarna till kommunerna sker dock senare, allt<br>eftersom verksamheten genomförs. Samma för-<br>hållande råder beträffande 1998 års anslag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen har - som tidigare framhållits - be-<br>dömt att den statliga satsningen på utsatta områ-<br>den skall integreras i den nationella politiken för<br>storstadsområdena. En särskild storstadsdelega-<br>tion skall utses och få till uppgift att utveckla och<br>samordna den nationella storstadspolitiken och<br>vara motpart till kommunerna i fråga om de lo-<br>kala utvecklingsavtal som skall upprättas. Under<br>förutsättning att riksdagen godkänner regering-<br>ens storstadspolitiska proposition (prop.<br>1997/98:165), skall de anvisade medlen fördelas<br>inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen till<br>kommuner i storstadsregionerna. För år 1999 har<br>110 miljoner kronor tillförts utgiftsområde 16<br>Utbildning och universitetsforskning för ut-<br>bildningsinsatser inom ramen för dessa avtal. På<br>detta anslag tas upp 142 miljoner kronor för and-<br>ra insatser. En mindre del av dessa medel bör<br>också kunna disponeras för motsvarande insatser<br>i utsatta bostadsområden utanför storstadsregio-<br>nerna. I avvaktan på att lokala utvecklingsavtal<br>blir klara bör anslaget även kunna användas för<br>fortsatt finansiering av insatser i de utsatta bo-<br>stadsområden som tidigare fått statliga bidrag<br>från anslaget och som bedöms bli aktuella för att<br>teckna lokala utvecklingsavtal.</p>
<p>I syfte att förbättra barns och ungdomars upp-<br>växtvillkor bör tillgången till en utvecklande och<br>spännande kultur- och fritidsverksamhet stärkas.<br>Under det kommande budgetåret bör sådana in-<br>satser i viss utsträckning kunna genomföras in-<br>om ramen för de medel som anvisats för år 1999.<br>Av det resurstillskott som tillförs anslaget fr.o.m.<br>år 2000 skall 10 miljoner kronor användas till<br>barns och ungdomars idrotts- och fritidsverk-<br>samhet och 10 miljoner till kulturversamhet un-<br>der vart och ett av åren 2000-2002.</p>
<p>Statens kulturråd, Ungdomsstyrelsen och Sve-<br>riges Riksidottsförbund bör ingå i en referens-<br>grupp till storstadsdelegationen som har till upp-<br>gift att följa satsningarna på kultur, idrotts- och<br>fritidsverksamhet i de aktuella bostadsområdena.</p>
<h2>B 3 Integrationsåtgärder</h2>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>68 097</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>53 097</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>47 742</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>47 742</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>42 742</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget används för att stimulera integrations-<br>processerna i samhället och för att förebygga och<br>motverka diskriminering, främlingsfientlighet<br>och rasism. Från anslaget utbetalas också statsbi-<br>drag till invandrares riksorganisationer samt till<br>vissa samarbetsorgan för sådana organisationer.<br>Under år 1998 utbetalas också statsbidrag till<br>Stiftelsen Invandrartidningen från anslaget.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Systemet för statsbidrag till invandrares riksor-<br>ganisationer har setts över av en särskild utredare<br>som i maj 1998 överlämnade betänkandet Orga-<br>nisationer Mångfald Integration - Ett framtida<br>system för statsbidrag till invandrarnas riksorga-<br>nisationer m.fl. (SOU 1998:73). Utredarens för-<br>slag remissbehandlas för närvarande och skall be-<br>redas ytterligare under hösten.</p>
<p>Vissa förändringar, i form av en modernisering<br>och förenkling av bidragssystemet, bör dock ge-<br>nomföras redan under år 1999. Förordningen<br>(1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riks-</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>organisationer är onödigt detaljstyrd och måste<br>t.ex. ändras varje budgetår när de enskilda organi-<br>sationernas bidragsbelopp fastställts. Även for-<br>merna för ansökningsförfarandet bör förenklas.</p>
<p>Inte grationsverkets verksamhet innebär kon-<br>takter med organisationer av många olika slag<br>och att nya metoder för dialog och kontakt<br>kom-mer att utvecklas. De projektmedel som<br>finns, och som i dag delvis regleras av förord-<br>ningen (1990:632) om bidrag till avgränsade in-<br>vandrarpolitiska projekt, bör därför kunna an-<br>vändas mer flexibelt inom områden där det finns<br>ett behov av utvecklingsarbete.</p>
<p>Totalt beräknas 30,7 miljoner kronor för stöd<br>till invandrares organisationer och etablerings-<br>stöd till nya organisationer samt olika former av<br>projektstöd. Medel avsätts också för regerings-<br>initiativ inom integrationsområdet och för fort-<br>satt stöd till projekten Levande historia, Forum<br>för världskultur samt Sverige 2000. Under år<br>1999 skall en särskild satsning ske på att utveckla<br>arbetet med att tillvarata den etniska och kultu-<br>rella mångfalden inom olika samhällssektorer -<br>Mångfaldens år. Integrationsverket kommer att<br>få regeringens uppdrag att förbereda och ge-<br>nomföra dessa aktiviteter.</p>
<p>Anslaget för år 1999 har beräknats enligt följan-<br>de:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för år 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>68 097</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgår statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen</p></td><td>
<p>-15 355</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till anslaget B 1 Integrationsverket</p></td><td>
<p>-10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resurstillskott, Mångfaldens år</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>47 742</p></td></tr>
</table>
<h2>B 4 Kommunersättningar vid<br>flyktingmottagande</h2>
<p>Tabell 4.4 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 386 327</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>115 736</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 713 915</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 093 592</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 183 958</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 150 646</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 093 173</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget utbetalas statsbidrag till kommuner<br>och landsting enligt förordningen (1990:927) om<br>statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.</p>
<p>Under år 1997 måste så gott som hela anslags-<br>krediten på 116 miljoner kronor tas i anspråk<br>eftersom de kommunmottagna flyktingarna blev<br>fler än beräknat.</p>
<p>Kommunerna beräknas under år 1998 ta emot<br>väsentligt fler flyktingar än vad anslaget för inne-<br>varande budgetår dimensionerats för. Detta<br>medför en anslagsbrist på 324 miljoner kronor.<br>Det ökade kommunmottagandet beror främst på<br>att asylsökande som befunnit sig i Sverige under<br>flera år nu får uppehållstillstånd.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Den grundläggande ersättningsformen är scha-<br>blonersättningar. Dessa svarar för ca 70 procent<br>av utbetalningarna till kommunerna och avser att<br>täcka de första årens kostnader för flyktingars<br>introduktion i det svenska samhället. Den statli-<br>ga ersättningen börjar utbetalas en månad efter<br>det att flyktingen tagits emot i en kommun och<br>fortsätter därefter i drygt två år. Anslagsberäk-<br>ningarna för år 1999 grundas på det faktiska an-<br>talet kommunmottagna flyktingar år 1997 och<br>antaganden om flyktingmottagandet åren 1998<br>och 1999. Regeringen antar att 12 470 flyktingar<br>- varav 1 370 kvotflyktingar - kommer att tas<br>emot i kommunerna år 1998 och 11 800 - varav<br>1 800 kvotflyktingar - år 1999. Schablonersätt-<br>ningarna år 1999 beräknas under dessa förutsätt-<br>ningar till 1 709,2 miljoner kronor. En avräkning<br>från anslaget A 3 Migrationsåtgärder görs dock<br>för kvotflyktingar. Anslagsbehovet för ändamå-<br>let under B 4 Kommunersättningar vid flykting-<br>mottagande blir då 239,7 miljoner kronor lägre<br>och uppgår till 1 469,5 miljoner kronor.</p>
<p>En stor utgiftspost för staten har under senare<br>år blivit den ersättning som utbetalas till kom-<br>munerna för deras socialbidragskostnader för<br>äldre och handikappade flyktingar. Effekterna av<br>det omfattande flyktingmottagandet i samband<br>med konflikterna i f.d. Jugoslavien innebär att<br>den ersättningen ökat från 138,6 miljoner kro-<br>nor budgetåret 1994/95 till beräknade 485,1<br>miljoner kronor år 1999. Statens ersättningsåta-<br>gande kvarstår till dess att de berörda personerna<br>söker och får svenskt medborgarskap.</p>
<p>För ersättning av extraordinära kostnader be-<br>räknar regeringen oförändrat 33 miljoner kronor.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>För övriga ändamål beräknar regeringen er-<br>sättningsutbetalningama till 196,4 miljoner kro-<br>nor, vilket innebär ett sammantaget anslagsbehov<br>om 2 184 miljoner kronor.</p>
<h2>B 5 Hemutrustningslån</h2>
<p>Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>95 951</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 095</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>98 549</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>96 622</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>81 442</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>76 562</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>72 591</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget finansieras räntesubventioner och<br>eftergifter i låneverksamheten för hemutrustning<br>till flyktingar och vissa andra utlänningar.</p>
<p>Centrala studiestödsnämndens totala upplå-<br>ning från Riksgäldskontoret för hemutrustnings-<br>lån beräknas vid utgången av år 1998 uppgå till<br>1 368 miljoner kronor. Upplåningen beräknas ha<br>sjunkit till 1 354 miljoner kronor vid utgången av<br>år 1999.</p>
<p>fått ett arbete. Antalet hushåll som inte kan be-<br>tala tillbaka skulden ökar och därmed också om-<br>fattningen av eftergifter i låneverksamheten, vil-<br>ket leder till kapitalförluster för staten.</p>
<p>Den 1 januari 1997 justerades lånebeloppen<br>ner (prop. 1996/97:1, utgiftsområde 8, bet.<br>1996/97:SfU2, rskr. 1996/97:127). Trots det lig-<br>ger de maximala lånebelopp som nu kan beviljas<br>betydligt över de belopp som många kommuner<br>betalar ut i form av socialbidrag för motsvarande<br>ändamål. Regeringen avser därför att i förord-<br>ningen (1990:1361) om lån till hemutrustning<br>för flyktingar och vissa andra utlänningar anpassa<br>de maximala lånebeloppen till en nivå som bättre<br>svarar mot de faktiska kostnaderna för de inköp<br>som kan bli nödvändiga när ett hushåll etableras.<br>I syfte att begränsa statens kapitalförluster kom-<br>mer regeringen också att uppdra åt Centrala stu-<br>diestödsnämnden, som administrerar hemut-<br>rustningslånen, att se över nuvarande praxis för<br>eftergifter av låneskulden.</p>
<p>Med de antaganden som gjorts om kommun-<br>mottagandet av flyktingar och mot bakgrund av<br>de ökade eftergifterna av lån och den aviserade<br>anpassningen av lånebeloppen beräknas anslags-<br>behovet till 81,4 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Systemet med lån till hemutrustning infördes år<br>1991. En grundläggande tanke var att flyktingars<br>introduktion i det svenska samhället skulle vara<br>avklarad inom loppet av några år och att de där-<br>efter skulle kunna försörja sig själva och betala<br>tillbaka lånen.</p>
<p>För närvarande varierar de maximala lånebe-<br>loppen för en omöblerad bostad mellan 20 000<br>och 39 000 kronor, beroende på hushållsstorlek.<br>Motsvarande maximibelopp för en möblerad bo-<br>stad ligger mellan 6 000-11 700 kronor.</p>
<p>Flertalet flyktingar utnyttjar möjligheten att få<br>låna till hemutrustning och väljer då oftast hög-<br>sta möjliga lånebelopp. Lånen är amorteringsfria<br>de första två åren, men löper med ränta. Svårig-<br>heterna under 1990-talet för flyktingar och deras<br>invandrade anhöriga att försörja sig gör att en<br>stor del av låntagarna, 55-60 procent, måste ges<br>anstånd med avbetalningen på lånen när de två<br>amorteringsfria åren gått till ända. Skulden växer<br>då och blir till ett hinder för flyktinghushållet att<br>komma i ekonomisk balans också när man har</p>
<h2>B 6 Ombudsmannen mot etnisk<br>diskriminering</h2>
<p>Tabell 4.6 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 840</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>kredit</p></td><td rowspan="2">
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 889</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 889</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 995</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 139‘</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 266’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 7 995 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 7 995 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot<br>etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot<br>etnisk diskriminering.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Den av regeringen föreslagna nya lagen om åt-<br>gärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet<br>väntas medföra att antalet anmälningar till DO</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 8</p>
<p>om etnisk diskriminering ökar, åtminstone i ett<br>inledningsskede. DO får genom förslaget också<br>en helt ny uppgift, nämligen att utöva tillsyn<br>över arbetsgivarnas arbete med att aktivt främja<br>etnisk mångfald i arbetslivet. Ombudsmannen<br>får vidare som en viktig uppgift att informera ar-<br>betsgivare och arbetstagare om lagstiftningen<br>mot diskriminering och de förändringar som<br>kommer att genomföras.</p>
<p>Regeringen har i tre propositioner som under<br>våren överlämnats till riksdagen föreslagit en ut-<br>vidgning av Nämnden mot etnisk diskrimine-<br>rings arbetsuppgifter (prop. 1997/98:177, prop.<br>1997/98:179 och 1997/98:180). Nämnden före-<br>slås bl.a. få uppgifter som rör andra områden i<br>arbetslivet än etnisk diskriminering. Om rege-<br>ringens förslag antas är avsikten att nämnden<br>skall byta namn till Nämnden mot diskrimine-<br>ring. De nya arbetsuppgifterna medför vissa öka-<br>de kostnader.</p>
<p>De ökade kostnaderna för DO och nämnden<br>beräknas till 3 miljoner kronor och ligger inom<br>ramen för det resurstillskott till utgiftsområde 8,</p>
<p>som regeringen föreslog i vårpropositionen un-<br>der rubriken Ett Sverige för alla.</p>
<p>Anslaget för år 1999 har beräknats enligt följan-<br>de:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>| Beräkning av anslaget för år 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>4 889</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat resursbehov</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>7 995</p></td></tr>
</table>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering<br>gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts<br>med anledning av att en korrigering har gjorts av<br>den justering som genomfördes av anslagen för<br>år 1998 med anledning av att sättet att finansiera<br>avtalförsäkringar på det statliga området föränd-<br>rades (se bilaga 1 avsnitt 4).</p>
<p>26</p>
<p>Hälsovård, sjukvård<br>och social omsorg</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................7</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................9</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:553) om ändring i lagen</p>
<p>(1962:381) om allmän försäkring...........................................................9</p>
<p>3 Inledning................................................................................................................11</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling...................................................................................12</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................13</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling........................................................................14</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna............................................................15</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................16</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................16</p>
<p>4 Hälsovård och sjukvård........................................................................................19</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................19</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling...................................................................................21</p>
<p>4.3 Resultatbedömning................................................................................22</p>
<p>4.3.1 Hälso-och sjukvård...............................................................................22</p>
<p>4.3.2 Folkhälsa................................................................................................29</p>
<p>4.3.3 Smittskydd.............................................................................................31</p>
<p>4.3.4 Psykiatri..................................................................................................32</p>
<p>4.3.5 Tandvård.................................................................................................33</p>
<p>4.3.6 Läkemedel..............................................................................................34</p>
<p>4.3.7 Regeringens slutsatser...........................................................................35</p>
<p>4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................36</p>
<p>4.5 Förslag till regeländringar.....................................................................37</p>
<p>4.6 Anslag.....................................................................................................37</p>
<p>Al Sjukvårdsförmåner m.m..............................................................37</p>
<p>A2 Bidrag för läkemedelsförmånen.................................................40</p>
<p>A3 Bidrag till hälso- och sjukvård....................................................41</p>
<p>A4 Insatser mot aids..........................................................................43</p>
<p>A5 Bidrag till WHO..........................................................................45</p>
<p>A6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av</p>
<p>läkemedelsbiverkningar...............................................................45</p>
<p>3</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>A7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan................................46</p>
<p>A8 Folkhälsoinstitutet......................................................................47</p>
<p>A9 Smittskyddsinstitutet..................................................................49</p>
<p>A10 Institutet för psykosocial medicin.............................................51</p>
<p>Al 1 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik........52</p>
<p>A12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd......................................54</p>
<p>4.7 Avgiftsfinansierad verksamhet.............................................................56</p>
<p>4.7.1 Läkemedelsverket..................................................................................5 6</p>
<p>4.8 Övrig statlig verksamhet.......................................................................57</p>
<p>4.8.1 Apoteket AB..........................................................................................57</p>
<p>5 Social omsorg........................................................................................................59</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................59</p>
<p>5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................59</p>
<p>5.3 Resultatbedömning...............................................................................61</p>
<p>5.3.1 Äldre.......................................................................................................61</p>
<p>5.3.2 Personer med funktionshinder.............................................................66</p>
<p>5.3.3 Barn och ungdom..................................................................................72</p>
<p>5.3.4 Socialt utsatta.........................................................................................76</p>
<p>5.3.5 Alkohol och narkotika..........................................................................80</p>
<p>5.4 Revisionens iakttagelser........................................................................89</p>
<p>5.5 Anslag....................................................................................................90</p>
<p>Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken...................90</p>
<p>B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet................................91</p>
<p>B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m................................................92</p>
<p>B4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder 94</p>
<p>B5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer...............95</p>
<p>B6 Ersättning för textelefoner.........................................................95</p>
<p>B7 Bilstöd till handikappade............................................................96</p>
<p>B8 Kostnader för statlig assistansersättning...................................97</p>
<p>B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m...................98</p>
<p>BIO Bidrag till organisationer på det sociala området......................99</p>
<p>Bli Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder...............................102</p>
<p>B12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd............................103</p>
<p>B13 Handikappombudsmannen......................................................104</p>
<p>B14 Barnombudsmannen.................................................................106</p>
<p>B15 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor................107</p>
<p>Bl6 Statens institutionsstyrelse.......................................................108</p>
<p>B17 Alkoholinspektionen................................................................110</p>
<p>Bl 8 Alkoholsortimentsnämnden....................................................111</p>
<p>B19 Bidrag till äldrebostäder m.m...................................................112</p>
<p>B20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa............................112</p>
<p>5.6 Övrig statlig verksamhet.....................................................................113</p>
<p>5.6.1 Systembolaget AB...............................................................................113</p>
<p>6 Socialstyrelsen.....................................................................................................115</p>
<p>6.1 Omfattning..........................................................................................115</p>
<p>6.2 Utgiftsutveckling................................................................................115</p>
<p>6.3 Resultatbedömning.............................................................................116</p>
<p>6.3.1 Regeringens slutsatser.........................................................................121</p>
<p>6.4 Revisionens iakttagelser......................................................................122</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>6.5 Anslag...................................................................................................122</p>
<p>Cl Socialstyrelsen..........................................................................122</p>
<p>Forskning.............................................................................................................127</p>
<p>7.1 Omfattning..........................................................................................128</p>
<p>7.2 Utgiftsutveckling.................................................................................128</p>
<p>7.3 Resultatbedömning..............................................................................129</p>
<p>7.4 Revisionens iakttagelser......................................................................129</p>
<p>7.5 Anslag...................................................................................................130</p>
<p>D1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.....................130</p>
<p>D2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning...................131</p>
<p>8 Övrig statlig verksamhet....................................................................................133</p>
<p>8.1 Allmänna arvsfonden...........................................................................133</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner målet för utgiftsområdet i enlig-<br>het med vad regeringen förordar under av-<br>snitt 3.1,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lagen om<br>ändring i lagen (1998:553) om ändring i<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>3. godkänner de i avsnitt 5.5 föreslagna rikt-<br>linjerna för fördelning av statsbidrag till fri-<br>villigorganisationer på det sociala området,</p>
<p>4. bemyndigar regeringen att träffa avtal med<br>Apoteket AB (publ) om bolagets fortsatta<br>verksamhet i enlighet med de riktlinjer som<br>riksdagen tidigare ställt sig bakom,</p>
<p>5. bemyndigar regeringen att, i fråga om ram-<br>anslaget A8 Folkhälsoinstitutet, under år<br>1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som<br>innebär utgifter på högst 108 miljoner<br>kronor under år 2000 och senare,</p>
<p>6. bemyndigar regeringen att, i fråga om ram-<br>anslaget Bl 6 Statens institutionsstyrelse,<br>under år 1999 åta sig ekonomiska<br>förpliktelser som inklusive tidigare<br></p>
<p>åtaganden innebär utgifter på högst 20<br>miljoner kronor under år 2000 och senare,</p>
<p>7. bemyndigar regeringen att, i fråga om ram-<br>anslaget Cl Socialstyrelsen, under år 1999<br>åta sig ekonomiska förpliktelser som<br>innebär utgifter på högst 20 miljoner<br>kronor under år 2000 och senare,</p>
<p>8. bemyndigar regeringen att, i fråga om ram-<br>anslaget Dl Socialvetenskapliga forsknings-<br>rådet: Forskningsmedel, under år 1999 åta sig<br>ekonomiska förpliktelser som inklusive<br>tidigare åtaganden innebär utgifter på högst<br>330 miljoner kronor under år 2000 och<br>senare,</p>
<p>9. medger att den statliga garantin för System-<br>bolagets pensionsförpliktelser höjs till 650<br>miljoner kronor,</p>
<p>10. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg enligt följande uppställning:</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4"></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Sjukvårdsförmåner m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 992 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag för läkemedelsförmånen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 491 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Bidrag till hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>985 626</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Insatser mot aids</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>51 622</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>34 371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverk-<br>ningar</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>1 591</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Folkhälsoinstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>109 047</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>Smittskyddsinstitutet</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>108 750</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>Institutet för psykosocial medicin</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>11 110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>All</p></td><td>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>33 896</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A12</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>22 421</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>270 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom handikappområdet</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>275 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Statsbidrag till vårdartjänst m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>144 617</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>78 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>132 194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Ersättning för texttelefoner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>Bilstöd till handikappade</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>178 078</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B8</p></td><td>
<p>Kostnader för statlig assistansersättning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 653 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>63 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BIO</p></td><td>
<p>Bidrag till organisationer på det sociala området</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>64 841</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bli</p></td><td>
<p>Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B12</p></td><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 447</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B13</p></td><td>
<p>Handikappombudsmannen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 857</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B14</p></td><td>
<p>Barnombudsmannen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>7 717</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B15</p></td><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 745</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B16</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>524 848</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B17</p></td><td>
<p>Alkoholinspektionen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>11 013</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B18</p></td><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>687</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B19</p></td><td>
<p>Bidrag till äldrebostäder m.m.</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B20</p></td><td>
<p>Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa</p></td><td>
<p>reservationsanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>407 357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>105 580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 968</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>24 012 459</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:553) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Ersättning för tandvård lämnas<br>om vården ges vid en folktandvårds-<br>klinik, en odontologisk fakultet eller<br>annars genom det allmännas försorg.<br>Ersättning lämnas också om vården<br>ges hos en enskild näringsidkare, ett<br>bolag eller en annan juridisk person,<br>under förutsättning att vårdgivaren<br>är uppförd på en förteckning som<br>upprättats av den allmänna försäk-<br>ringskassan.</p>
<p>2 kap<br>3§</p>
<p>Ersättning för tandvård lämnas<br>om vården ges vid en folktandvårds-<br>klinik, en högskola där odontologisk<br>utbildning och forskning bedrivs eller<br>annars genom det allmännas försorg.<br>Ersättning lämnas också om vården<br>ges hos en enskild näringsidkare, ett<br>bolag eller en annan juridisk person,<br>under förutsättning att vårdgivaren<br>är uppförd på en förteckning som<br>upprättats av den allmänna försäk-<br>ringskassan.</p>
<p>För att bli uppförd på en förteckning enligt första stycket skall vårdgivaren<br>antingen själv vara legitimerad tandläkare eller legitimerad tandhygienist eller<br>ha tillgång till en eller flera legitimerade tandläkare eller tandhygienister. Vida-<br>re krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.</p>
<p>Ersättning lämnas enligt grunder som regeringen fastställer. Ersättning<br>lämnas endast om tandvården har utförts av en legitimerad tandläkare eller<br>tandhygienist som inte har fyllt 65 år.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad som fyller högst 19 år<br>under det år då vården ges. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad före-<br>skrivs i tandvårdslagen (1985:125).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>3 Inledning</h1>
<p>Det övergripande målet för välfärdspolitiken är<br>att alla människor skall ges förutsättningar för att<br>kunna leva ett gott liv. I ett solidariskt samhälle<br>skall alla, oberoende av inkomst, ha tillgång till<br>sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg av hög<br>kvalitet. Tillsammans med inkomstrelaterade so-<br>cialförsäkringar ger denna generella välfärd både<br>förutsättningar till försörjning genom eget arbete<br>och trygghet i livets olika skeden.</p>
<p>Vård och omsorg skall kännetecknas av trygg-<br>het, kvalitet och delaktighet. Vården skall finnas<br>tillgänglig när den behövs. Den skall vara gemen-<br>samt finansierad och demokratiskt styrd. Be-<br>hovet av vård skall vara avgörande. Personlig<br>ekonomi eller social status får aldrig påverka vår-<br>dens kvalitet och fördelning.</p>
<p>Den svenska sjukvården är i många avseenden<br>i världsklass då den kännetecknas av hög kvalitet,<br>tillgång efter behov och låga kostnader. De<br>ökade resurserna som tillförs kommunsektorn<br>ger förutsättningar för att kunna möta de viktiga<br>utmaningarna att förkorta väntetiderna, trygga<br>tillgången på personal samt att låta patienten få<br>en starkare ställning i vården.</p>
<p>Äldreomsorgen skall utvecklas enligt den av<br>riksdagen antagna nationella handlingsplanen för<br>äldrepolitiken. FN:s äldreår genomförs och ar-<br>betet med en offensiv äldrepolitik fortsätter.</p>
<p>Socialtjänsten är en viktig del av vårt trygg-<br>hetssystem där socialbidragen är det yttersta<br>skyddsnätet. Den sociala omsorgen skall med-<br>verka till att barn och ungdomar kan växa upp<br>under goda förhållanden, att människor med<br>olika slag av funktionshinder kan delta i sam-<br>hällslivet, att de som missbrukar alkohol eller<br>andra beroendeframkallande medel kommer från<br>sitt missbruk och att de som saknar medel till sitt<br>uppehälle får möjlighet att klara sin försörjning.</p>
<p>Att leva upp till FN:s konvention om barnets<br>rättigheter kräver en långsiktig och ständigt på-<br>gående process. Den proposition som lades till<br>riksdagen före sommaren innehåller en strategi<br>för detta arbete. Sammanlagt satsar regeringen 30<br>miljoner kronor under tre år för att förverkliga<br>barnkonventionen. Dessutom fortsätter rege-<br>ringen sitt arbete mot sexuell exploatering av<br>barn.</p>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg omfattar fyra verksamhetsområden:</p>
<p>A Hälsovård och sjukvård</p>
<p>B Social omsorg</p>
<p>C Socialstyrelsen</p>
<p>D Forskning</p>
<p>I utgiftsområdet ingår 14 myndigheter som har<br>till uppgift att svara för genomförande, uppfölj-<br>ning och tillsyn inom de olika verksamhetsom-<br>rådena. Socialstyrelsen utgör ett eget verksam-<br>hetsområde till följd av att myndighetens ansvar<br>för uppföljning och tillsyn sträcker sig över verk-<br>samhetsområdena A och B. Verksamheter inom<br>dessa områden är huvudsakligen riktade mot<br>kommuner och landsting vilka står för huvud-<br>mannaskapet avseende hälso- och sjukvård, so-<br>cialtjänst m.m.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 218'</p></td><td>
<p>22 754</p></td><td>
<p>23 087’</p></td><td>
<p>24 012</p></td><td>
<p>24 471</p></td><td>
<p>24 765</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> inkl. 540 mkr på äldre anslag</p>
<p><sup>3</sup> inkl. 152 mkr på äldre anslag</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>- Folkhälsan har fortsatt att förbättras, men<br>alltjämt finns stora socioekonomiska skillna-<br>der i hälsoläget hos befolkningen. Ett oroan-<br>de tecken är att den andel av befolkningen<br>som uppger sig ha psykiska besvär ökar.<br>Andra hälsoproblem som ökar är övervikt<br>och allergier.</p>
<p>- Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har<br>under 1990-talet präglats av bl.a. besparingar<br>och omstruktureringar. Den demografiska<br>utvecklingen har samtidigt inneburit att an-<br>delen äldre ökar. I den situationen har vården,<br>trots en bibehållen produktionsnivå, fått<br>problem med ökade väntetider. Under år<br>1998 har ett kraftfullt arbete inletts för att<br>korta köer till och minska väntetider i vården.</p>
<p>- Enligt Socialstyrelsens uppföljning av psy-<br>kiatrireformen får personer med psykisk<br>störning inte del av insatser för stöd och ser-<br>vice enligt lagen (1993:387) om stöd och<br>service till vissa funktionshindrade i den<br>utsträckning som gruppens behov föranleder.<br>Omkring hälften av gruppen svårt psykiskt<br>störda saknar adekvat sysselsättning anpassad<br>till deras funktionshinder.</p>
<p>- Till följd av förändringen inom läkemedels-<br>förmånen minskade kostnaden för läkemedel<br>något mellan åren 1996 och 1997. Under år<br>1998 beräknas en viss kostnadsökning ske.<br>Det är för närvarande svårt att bedöma den<br>mer långsiktiga kostnadsutvecklingen inom<br>läkemedelsområdet.</p>
<p>- Den statliga assistansersättningen, som reg-<br>leras i lagen (1993:389) om assistansersättning<br>har tillförts kraftigt ökade resurser. Prog-<br>nosen för år 1998 visar dock att utgiftsnivån<br>nu har stabiliserats.</p>
<p>- De under år 1997 beslutade extra resurserna<br>till kommuner och landsting har förbättrat<br>förutsättningarna att bibehålla och i viss<br>utsträckning höja kvaliteten i verksamheten.<br>Uppföljningar i vården och omsorgen visar<br>dock att det fortfarande finns brister.</p>
<p>- De individuella stöden till funktionshindrade<br>har stor betydelse för att underlätta ett så<br>självständigt liv som möjligt, men det finns<br>brister när det gäller tillgängligheten i sam-<br>hällsmiljön som helhet.</p>
<p>- Kostnaderna för socialbidrag minskar.</p>
<p>- Arbetet har påbörjats med att redovisa, ana-<br>lysera och utveckla alla verksamheter utifrån<br>ett genderperspektiv.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Ytterligare steg har tagits för att stärka pa-<br>tientens inflytande och delaktighet i hälso-<br>och sjukvården genom de förslag till föränd-<br>ringar i hälso- och sjukvårdslagstiftningen<br>som regeringen förelagt riksdagen. Lands-<br>tingen har tillförts medel för insatser inom<br>området genom den särskilda överenskom-<br>melsen mellan staten och landstingen.</p>
<p>- Landstingen och kommunerna har genom<br>utökade statsbidrag fått förutsättningar att<br>korta väntetiderna inom vården samt komma<br>tillrätta med de problem som idag finns inom<br>äldresjukvården. Socialstyrelsen skall på rege-<br>ringens uppdrag utreda förutsättningarna för<br>en behandlingsgaranti inom hälso- och sjuk-<br>vården.</p>
<p>- Ytterligare åtgärder har vidtagits för att stärka<br>patientsäkerheten i vården genom riksdagens<br>beslut om en ny reglering för yrkesverksam-<br>heten inom hälso- och sjukvårdsområdet som<br>träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>- Riksdagens beslut att införa lagstiftning rö-<br>rande hälsodataregister och vårdregister inne-<br>bär en ökad enhetlighet i regleringen inom<br>området samtidigt som skyddet för den en-<br>skildes integritet förstärks.</p>
<p>- Riksdagens beslut om ett reformerat tand-<br>vårdsstöd innebär i princip att alla vuxna ges<br>ett ekonomiskt stöd till hälsofrämjande och<br>regelbunden tandvård. Samtidigt förbättras<br>stödet till vissa äldre samt personer som till<br>följd av sjukdom eller funktionshinder har</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>särskilda vårdbehov. Ett högkostnadsskydd<br>införs vid särskilt omfattande behandlingar.</p>
<p>- Genom riksdagens beslut i juni 1998 har<br>grundvalarna för en ny äldrepolitik lagts fast.<br>Nationella mål har formulerats och arbetet<br>med att utveckla en långsiktig strategi har<br>inletts för hur målen skall förverkligas. Riks-<br>dagsbeslutet innebär också ändringar och till-<br>lägg i socialtjänstlagen avseende kvalitetssäk-<br>ring inom äldre- och handikappomsorgen,<br>skyldighet för personal att rapportera om<br>missförhållanden samt förtydligande av<br>avgiftsreglerna inom äldre- och handikapp-<br>omsorgen. Särskilda medel föreslås avsättas<br>för att stödja och påskynda utvecklingen när<br>det gäller bl.a. stöd till anhöriga, forskning<br>och tillsyn.</p>
<p>- Riksdagen har förelagts förslag till en strategi<br>för det fortsatta arbetet med att förverkliga<br>och genomföra FN:s barnkonvention i<br>Sverige.</p>
<p>Mål för utgiftsområdet för 1999</p>
<p>- Att trygga en god hälsa och goda levnads-<br>villkor och se till att hälso- och sjukvården<br>och den sociala omsorgen bedrivs med god<br>kvalitet och effektiv resursanvändning samt<br>tillgodoser den enskilde individens behov av<br>vård, omsorg, stöd och service.</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>- Arbetet med att utveckla och effektivisera<br>läkemedelsförsörjningen skall fullföljas.</p>
<p>- Inom handikappområdet kommer frågor om<br>tillgänglighet och utformandet av en nationell<br>handlingsplan att ha hög prioritet. Regeringen<br>har i mars 1998 tillsatt en handikapp-<br>delegation och en nationell samordnings-<br>kommitté för handikappfrågor som har en<br>nyckelroll i arbetet.</p>
<p>- Opinionsbildning och förebyggande åtgärder<br>bland ungdomar skall ha en fortsatt hög prio-<br>ritet i syfte att påverka attityder och förhåll-<br>ningssätt till alkohol och narkotika.</p>
<p>- Arbetet med att förverkliga barnkonventio-<br>nen skall ha fortsatt hög prioritet liksom<br>samarbetet kring vissa barnfrågor inom<br>Ostersjöstatemas råd (CBSS).</p>
<p>- Inom äldreområdet skall genomförandet av<br>den nationella handlingsplanen prioriteras. En<br>parlamentarisk äldreberedning skall tillsättas.<br>Aktiviteter inom ramen för FN:s äldreår skall<br>genomföras.</p>
<p>- Situationen för hemlösa har försvårats och<br>regeringen vill i samarbete med kommuner<br>och ideella organisationer satsa resurser och<br>vidta åtgärder för att förbättra situationen för<br>de hemlösa.</p>
<p>- Ett genderperspektiv skall ingå i all verksam-<br>het. Förslag och verksamheter skall analyseras<br>utifrån båda könens behov och förutsätt-<br>ningar i syfte att höja kvaliteten och effekti-<br>viteten.</p>
<p>- Åtgärder skall vidtas för att förbättra förut-<br>sättningarna att korta väntetiderna och för-<br>bättra tillgängligheten i hälso- och sjuk-<br>vården.</p>
<p>- Insatser skall göras för att öka patientinfly-<br>tandet och stärka patientsäkerheten.</p>
<p>- Verksamhetsstatistik och resultatinformation<br>för hälso- och sjukvården skall tas fram.</p>
<p>- Åtgärder skall vidtas för att förbättra den<br>psykiska hälsan hos befolkningen och särskilt<br>hos barn och ungdomar.</p>
<p>- Lagstiftningen inom tvångspsykiatriområdet<br>skall reformeras.</p>
<p>- Förutsättningarna skall förbättras för att fort-<br>löpande prognostisera kostnadsutvecklingen<br>för läkemedel.</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Mål för 1997</p>
<p>- Att trygga en god hälsa och att åstadkomma<br>en hälso- och sjukvård av god kvalitet med<br>effektiv resursanvändning som tillgodoser<br>den enskilde individens behov.</p>
<p>- Att erbjuda en äldre- och handikappomsorg<br>som ger goda levnadsvillkor för äldre och per-<br>soner med funktionshinder med olika behov<br>av service, omvårdnad och vård och som<br>bygger på den enskilda människans delaktig-<br>het och självbestämmande.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>- Att åstadkomma en social omsorg av god<br>kvalitet med effektiv resursanvändning som<br>tillgodoser den enskilde individens behov av<br>stöd och bistånd i samband med sociala eller<br>andra handikapp, missbruksproblem och för-<br>sörjningssvårigheter samt som tillgodoser att<br>barn och ungdomar växer upp under trygga<br>och goda förhållanden.</p>
<p>- Att öka kunskapen om tillstånd, processer<br>och effekter rörande hälsa och social välfärd.</p>
<p>Nedan sammanfattas de resultatbedömningar<br>som gjorts utifrån de mål som gällde år 1997 för<br>hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen.<br>Dessa mål redovisades i budgetpropositionen för<br>år 1998. För en mer detaljerad resultatbedöm-<br>ning hänvisas till respektive verksamhetsområde<br>(se avsnitt 4.3, 5.3 och 7).</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling</p>
<p>Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har<br>under 1990-talet varit mycket omdanande. Den<br>har bl.a. präglats av besparingar inom sjukhus-<br>sektorn samt kraftiga omfördelningar från slutna<br>till öppna vårdformer. Den demografiska ut-<br>vecklingen har också inneburit att andelen äldre<br>inom hälso- och sjukvården har ökat. Samman-<br>taget har denna utveckling, trots en bibehållen<br>produktionsnivå, inneburit att väntetiderna inom<br>vården har ökat under de senaste åren. Brister i<br>patienternas möjligheter till inflytande och del-<br>aktighet är andra problem som har uppmärk-<br>sammats.</p>
<p>Hälsoläget hos befolkningen har generellt sett<br>fortsatt att förbättras. Ett allvarligt problem är<br>dock att skillnaderna i hälsa mellan olika socio-<br>ekonomiska grupper kvarstår. Hälsorisker som<br>ökar i omfattning är övervikt och allergier. Det<br>finns dessutom tecken på att andelen i befolk-<br>ningen med psykisk ohälsa ökat.</p>
<p>Tandhälsan har påtagligt förbättrats under en<br>följd av år. Hos barn och ungdomar har före-<br>komsten av kariesskador minskat väsentligt.</p>
<p>Undersökningar från Socialstyrelsen och läns-<br>styrelserna visar att äldre och funktionshindrade<br>inte alltid får den vård de behöver från kommu-<br>nen. Det saknas platser i särskilt boende. Av-<br>gifterna för bl.a. boende och service är i vissa fall<br>för höga för en del vårdtagare. Psykiskt funk-<br>tionshindrade kan ha svårt att få adekvat rehabi-<br></p>
<p>litering, bostad med särskild service och dagliga<br>aktiviteter. Många äldre och funktionshindrade<br>vårdas av sina anhöriga, men omfattningen av<br>detta är svår att uppskatta. Kommunerna lägger<br>generellt sett ned lika mycket resurser på kom-<br>munal vård och omsorg som tidigare, men av<br>dem som får kommunal vård och omsorg får en<br>minskande andel hjälp i hemmet, medan en<br>ökande andel får mer omfattande insatser. Kom-<br>munernas omsorg om äldre och funktionshandi-<br>kappade fungerar i huvudsak bra. Personalen gör<br>stora insatser för att ge god omsorg. Det finns<br>dock problem som behöver åtgärdas. Kvaliteten i<br>vården och omsorgen varierar såväl mellan som<br>inom kommunerna och brister som uppmärk-<br>sammats vid tillsyn åtgärdas inte alltid så snabbt<br>som vore önskvärt. Det är huvudsakligen stan-<br>darden i boendet, personaltätheten och persona-<br>lens kompetens som utgör problem.</p>
<p>Barns behov av stödinsatser har ökat. Allt fler<br>barn, mätt såväl i antal som andel av alla barn upp<br>till 18 år, får också stöd genom socialtjänsten.<br>Kommunerna lägger ned generellt sett lika<br>mycket resurser på detta område som tidigare,<br>men fler barn och unga får stöd genom kontakt-<br>person och en minskad andel får vård utom<br>hemmet.</p>
<p>Kostnaderna för socialbidraget har ökat under<br>1990-talet, men sedan andra halvåret 1997 har<br>kostnaderna sjunkit och de förväntas fortsätta<br>minska under 1998. Utvecklingen speglar bl.a.<br>det förbättrade arbetsmarknadsläget och det<br>minskade flyktingmottagandet. För många ung-<br>domar, invandrare och ålderspensionärer med<br>invandrarbakgrund har socialbidraget dock kom-<br>mit att fungera som ett mer långsiktigt försörj-<br>ningsstöd. Ytterligare ett problem är att olika<br>kommuner och olika handläggare gör olika be-<br>dömningar i socialbidragsbeslut.</p>
<p>Sedan år 1986 har en omstrukturering av<br>missbrukarvården skett. Vården sker i allt högre<br>grad inom öppenvården. Antalet tvångsvårdade<br>har halverats på knappt tio år. Behovet av ung-<br>domsvårdsplatser inom tvångsvården har däre-<br>mot ökat.</p>
<p>Kunskapsbehovet är stort och kontinuerligt<br>inom hela det socialvetenskapliga, socialpolitiska<br>och folkhälsopolitiska området och kan till stor<br>del endast tillgodoses genom forskning. I rege-<br>ringens proposition 1996/97:5 Forskning och<br>samhälle redovisades kunskapsbehovet på flera<br>olika områden inom Socialdepartementets an-<br>svarsområde.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Inom ramen för den särskilda överenskommel-<br>sen mellan staten och landstingen infördes under<br>år 1997 en vårdgaranti i syfte att öka tillgänglig-<br>heten inom hälso- och sjukvården. Landstingen<br>tillfördes i överenskommelsen medel för detta<br>ändamål samt för utvecklingsarbete avseende<br>kvalitet m.m. Vidare höjdes statsbidragen till<br>kommuner och landsting vilket förbättrade möj-<br>ligheterna för landstingen att vidta åtgärder för<br>att bl.a. korta väntetiderna i vården. Dessutom<br>har landstingen fått ersättning från staten i form<br>av medel för läkemedelsförmånen på grund av<br>övertagandet av kostnadsansvaret för denna. Re-<br>geringen har under år 1998 överlämnat två pro-<br>positioner till riksdagen med förslag till änd-<br>ringar i hälso- och sjukvårdslagen i syfte att<br>stärka patientens ställning i hälso- och sjuk-<br>vården.</p>
<p>För närvarande pågår ett omfattande utred-<br>ningsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet.<br>Regeringen har bl.a. tillsatt en nationell folk-<br>hälsokommitté med uppgift att utarbeta förslag<br>till nationella mål för hälsoutvecklingen. Vidare<br>har en kommitté tillsatts för att utvärdera smitt-<br>skyddslagen. Kommittén om hälso- och sjukvår-<br>dens finansiering och organisation (HSU 2000)<br>skall avlämna sitt slutbetänkande i början av år<br>1999. Inom det medicinsk-etiska området arbetar<br>flera utredningar, bl.a. kan nämnas Kommittén<br>om vård i livets slutskede, Steriliseringsutred-<br>ningen samt Delegationen för uppföljning av<br>riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjuk-<br>vården.</p>
<p>De ökade behoven av personal inom hälso-<br>och sjukvården har föranlett regeringen att in-<br>rätta en kommission med uppgift att kartlägga<br>utbildningsbehoven och föreslå åtgärder för att<br>underlätta rekryteringen av personal (se utgifts-<br>område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv).<br>Därutöver har en arbetsgrupp bildats inom<br>Socialdepartementet med uppgift att kartlägga<br>personalförsörjningen och utbildningsbehoven<br>inom äldreomsorgen (S 1998:D). Vidare har<br>regeringen i en proposition om läkarnas vidare-<br>utbildning föreslagit att ett nationellt planerings-<br>stöd skall införas i syfte att underlätta den lång-<br>siktiga bedömningen av den framtida läkar-<br>försörjningen m.m.</p>
<p>För att minska antalet nya hiv-infektioner<br>bland befolkningen har staten avsatt medel för<br>att förebygga spridningen av hiv/aids.</p>
<p>Staten har vidtagit flera åtgärder för att på-<br>verka kommunernas förutsättningar att erbjuda<br>en god omsorg. De höjda statsbidragen till<br>kommuner och landsting som nämnts ovan<br>syftade även till att värna den sociala omsorgen.<br>Vidare fick kommunerna möjlighet att ansöka<br>om statliga medel för att utveckla stödet till an-<br>höriga. Regeringen föreslog också ändringar i so-<br>cialtjänstlagen för att bl.a. underlätta för äldre<br>och funktionshindrade att flytta eller söka vård<br>och omsorg i annan kommun. Regeringen har<br>vidare påbörjat en översyn av socialtjänstlagen<br>(1980:620), socialtjänstens finansiering och av-<br>gifter, tillsynen över socialtjänsten samt hur den<br>ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare<br>skall utformas.</p>
<p>Regeringen har utarbetat en nationell hand-<br>lingsplan för äldrepolitiken. I den redovisas de<br>mål för äldrepolitiken som skall gälla i hela lan-<br>det. Regeringen anger där också åtgärder för att<br>rätta till problem inom äldreomsorgen. Efter<br>riksdagens beslut har planen nu börjat genom-<br>föras. Det innebär bl.a. att tillsynen över kom-<br>munernas omsorgsverksamhet föreslås få mer<br>resurser för att kunna utökas och att statliga me-<br>del kan ansökas av kommuner för att förbättra<br>standarden i äldrebostäder och öka antalet platser<br>i särskilt boende. Okade resurser föreslås också<br>till forskning och utveckling inom äldreom-<br>sorgsområdet. En handikappdelegation har bil-<br>dats med uppgift att ta fram ett förslag till en<br>motsvarande nationell handlingsplan för handi-<br>kappområdet.</p>
<p>Staten ger stöd direkt till funktionshindrade<br>personer genom att anslå resurser för statlig assi-<br>stansersättning, bilstöd, texttelefon och vårdar-<br>tjänst.</p>
<p>Kommunerna har fått möjlighet att ansöka<br>om statliga medel för att utveckla kvaliteten i so-<br>cialtjänstens arbete med barn och unga och So-<br>cialstyrelsen har fått i uppdrag att bistå kommu-<br>nerna i utvecklingsarbetet. Genom ändringar i<br>socialtjänstlagen har staten bl.a. lyft fram att<br>kommunerna alltid ska ta hänsyn till barnets<br>bästa när de vidtar omsorgsåtgärder för barn. I<br>lagen anges nu också en riksnorm som preciserar<br>socialbidragets storlek och staten har markerat<br>såväl kommunens ansvar för att bistå den en-<br>skilde med aktiva åtgärder som den enskildes an-<br>svar att göra vad han kan för att bli självför-<br>sörjande. En strategi har tagits fram för det<br>fortsatta arbetet med att i Sverige förverkliga och<br>genomföra FN:s konvention om barnets rättig-<br>heter.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Situationen för hemlösa har försvårats och<br>regeringen vill i samarbete med ideella krafter,<br>särskilt i storstäderna, satsa resurser och vidta<br>åtgärder för att förbättra denna situation.</p>
<p>På forskningsområdet har regeringen i propo-<br>sition 1996/97:5 Forskning och samhälle lyft<br>fram de kunskapsbehov som man ansåg vara av<br>stor vikt. Medel för forskning anslogs och kun-<br>skapsbehoven omsattes till mål och uppdrag i<br>1997 års regleringsbrev för de myndigheter som<br>arbetar med forskning.</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Den vårdgaranti som infördes år 1997 syftade till<br>att öka tillgängligheten för alla patienter genom<br>att införa regler om tillgänglighet till primär-<br>vården och specialistvården. Det kan konstateras<br>att vårdgarantin, som företrädare för staten och<br>landstingen beslutat bibehålla för åren 1998 och<br>1999, ledde till en ökad fokusering på problemen<br>kring vårdens tillgänglighet. Däremot visar olika<br>uppföljningar att landstingen inte fullt ut har<br>lyckats nå upp till garantins tidsfrister. Nu<br>gällande vårdgaranti är inte någon behandlings-<br>garanti. I överenskommelsen mellan staten och<br>landstingen om ersättningar år 1999 för insatser<br>för att stärka patientens ställning m.m. tas ytter-<br>ligare steg för att förbättra vårdens tillgänglighet.<br>Landstingen har åtagit sig att påtagligt minska<br>väntetiderna både för besök och behandling.<br>Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen i<br>uppdrag att utreda förutsättningarna för en<br>behandlingsgaranti inom svensk hälso- och<br>sjukvård.</p>
<p>De hiv-preventiva insatser som gjorts, bl.a.<br>med stöd av de medel som staten avsatt för att<br>förhindra spridningen av hiv-infektion, har visat<br>sig vara framgångsrika och Sverige har förblivit<br>ett land med låg förekomst av hiv-infektion.</p>
<p>En undersökning gjord av Statistiska central-<br>byrån visar att ökningen av det generella stats-<br>bidraget till kommuner och landsting i huvudsak<br>har använts i enlighet med riksdagens intentio-<br>ner. Det innebär att vården och omsorgen har<br>fått resurser, bl.a för att öka personaltätheten,<br>som de annars inte skulle ha fått. Detta ger dess-<br>utom landstingen möjligheter att korta vänte-<br>tiderna. Många landsting har också beslutat om<br>åtgärder för att minska väntetiderna. Stimulans-<br>medlen har bl.a. bidragit till en ökad medveten-<br>het i kommuner och landsting om anhörigas si-<br>tuation och flera av de projekt som fått stöd har<br></p>
<p>permanentats och fortsätter nu inom den regul-<br>jära verksamheten. Fler äldre och funktionshind-<br>rade än tidigare söker nu bistånd i annan kom-<br>mun. Det är en effekt av lagändringarna som<br>redan är märkbar. I övrigt är det svårt att redan<br>nu bedöma effekter i omsorgen av lagändringar-<br>na och handlingsplanen för äldrepolitik.</p>
<p>De direkta stöden till funktionshindrade inne-<br>bar att ungefär 7 700 personer fick stöd i sitt<br>dagliga liv genom statlig assistansersättning<br>under år 1997, ca 2 500 personer kunde med<br>hjälp av vårdartjänst studera vid gymnasium,<br>folkhögskola eller universitet, nästan 900 döva<br>och talskadade fick texttelefon för att underlätta<br>kontakterna med anhöriga och andra och ca<br>2 200 personer fick bilstöd. Regeringen konstate-<br>rar att den förbättring av levnadsvillkoren detta<br>inneburit för dessa personer och deras anhöriga<br>inte kommit till stånd utan dessa insatser.</p>
<p>Det utvecklingsarbete som kommit till stånd<br>till följd av de statliga utvecklingsmedlen riktade<br>mot barn- och ungdomsomsorgen har, enligt<br>Socialstyrelsen, bidragit till att kvaliteten för-<br>bättrats i kommunernas utredningar i enskilda<br>ärenden om omsorgsbehovet. Förbättringen har<br>skett trots att det görs fler utredningar därför att<br>antalet anmälningar och ansökningar ökat.</p>
<p>Effekter av de olika lagändringar som genom-<br>förts kan ännu inte redovisas.</p>
<p>Till följd av insatserna inom forskningsom-<br>rådet har bl.a. ett nationellt forskningsprogram<br>om ojämlikhet i hälsa utarbetats och ett centrum<br>för alkohol- och drogforskning har inrättats vid<br>Stockholms universitet. Vidare har en utvärde-<br>ring gjorts av arbetsplatsanknutet alkohol- och<br>drogförebyggande arbete. Effekter av nedskär-<br>ningar på vårdpersonalens psykosociala arbet-<br>miljö har studerats och resultaten har givit upp-<br>slag till vårdorganisatoriska åtgärder som nu<br>prövas.</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att de genomförda insat-<br>serna inom vården och omsorgen inneburit att<br>viktiga steg har tagits för att uppnå målen, men<br>att måluppfyllelsen ännu inte är tillfredsställande.</p>
<p>Väntetiderna inom vården måste kortas ytter-<br>ligare och patienterna få ett ökat inflytande över<br>och en ökad delaktighet i beslut som fattas inom<br>hälso- och sjukvården. När det gäller hälsoläget i<br>befolkningen finns det alltjämt stora skillnader<br>mellan olika befolkningsgrupper. Insatserna bör</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>därför främst inriktas mot de grupper som är<br>mest eftersatta. Barns och ungdomars hälsa<br>måste särskilt uppmärksammas. Andelen skol-<br>ungdomar som använder alkohol och som har<br>prövat narkotika ökar. Man kan dessutom notera<br>en ökning av antalet rökande tonårsflickor. När<br>det gäller tandhälsan så kvarstår problem med<br>kariesskador i vissa utsatta bostadsområden.</p>
<p>När det gäller den del av målet som avser kva-<br>litet och effektiv resursanvändning inom hälso-<br>och sjukvården åligger det främst sjukvårds-<br>huvudmännen att förbättra måluppfyllelsen. Re-<br>geringen anser, bl.a. mot bakgrund av de skillna-<br>der i effektivitet och kvalitet som finns mellan<br>olika landsting, att det krävs fortsatta insatser av<br>de enskilda landstingen för att förbättra kvalite-<br>ten och effektiviteten. Regeringen avser att<br>framöver utveckla uppföljningen och utvärde-<br>ringen på dessa områden.</p>
<p>Den sociala omsorgen har svårigheter att möta<br>vissa gruppers behov, t.ex. de psykiskt funktions-<br>hindrades. Det förekommer att behövande inte<br>får tillgång till omsorg på grund av nivån på av-<br>gifterna och för att det på vissa håll saknas platser<br>i särskilt boende. Regeringen avser att genomföra<br>de insatser, bl.a. ekonomiskt stöd till bostäder<br>för äldre och funktionshindrade och utökade re-<br>surser till tillsyn, som redovisats i den nationella<br>handlingsplanen för äldrepolitiken. Vidare skall<br>regeringen utarbeta en motsvarande handlings-<br>plan för handikappområdet. Regeringen be-<br>dömer att detta är en bra grund för fortsatt ut-<br>veckling av omsorgen, så att måluppfyllelsen kan<br>förbättras.</p>
<p>Regeringen konstaterar att behovet av social-<br>tjänstens olika insatser har ökat på flera områden.<br>Därför anser regeringen att det är värdefullt att<br></p>
<p>socialtjänstens utredningar av enskilda barns och<br>ungdomars vård- och omsorgsbehov har<br>förbättrats, så att bedömningarna av<br>insatsbehoven kan bli mer korrekta och<br>insatsernas effektivitet därmed kan öka. I vissa<br>fall, t.ex. när det gäller äldre invandrare, är det<br>eventuellt lämpligare att möta behoven med<br>andra insatser än dem som socialtjänsten idag<br>kan erbjuda. Mot bakgrund av detta är den på-<br>började översynen av socialtjänstlagen och so-<br>cialtjänsten mycket angelägen.</p>
<p>Genom socialdepartementets genderprojekt<br>har det bl.a. framkommit information om att<br>män och kvinnor har olika tillgång till vård och<br>omsorg; fler män än kvinnor får t.ex. bilstöd och<br>assistansersättning. Departementet arbetar vidare<br>med att få fram könsuppdelad statistik och<br>verkar för att förslag och verksamheter skall<br>genomföras utifrån båda könens behov och för-<br>utsättningar. Den information som finns till-<br>gänglig om vård- och omsorgsbehov, kom-<br>muners och landstings vård- och omsorgs-<br>insatser och om effekter av insatserna, är inte<br>tillräcklig för att regeringen ska kunna bedöma<br>måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt.<br>Ytterligare insatser krävs för att utveckla<br>informationsförsörjningen.</p>
<p>Regeringen konstaterar att de planerade insat-<br>ser och prioriteringar som redovisades i proposi-<br>tionen Forskning och samhälle i huvudsak har<br>fullföljts och att de redan lett till ökad kunskap<br>eller är nödvändiga led i arbetet med att säkra<br>kunskapstillväxten på sikt. Regeringen bedömer<br>därför att målet, att öka kunskapen om tillstånd,<br>processer och effekter rörande hälsa och social<br>välfärd, har nåtts på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A Hälsovård och sjukvård</p></td><td>
<p>16 872 227</p></td><td>
<p>16 387 184</p></td><td>
<p>16 728 390</p></td><td>
<p>16 857 734</p></td><td>
<p>16 847 992</p></td><td>
<p>16 853 243</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B Social omsorg</p></td><td>
<p>6 331 047</p></td><td>
<p>5 894 817</p></td><td>
<p>5 726 436</p></td><td>
<p>6 632 820</p></td><td>
<p>7 081 705</p></td><td>
<p>7 350 895</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>377 403</p></td><td>
<p>369 636</p></td><td>
<p>381 658</p></td><td>
<p>407 357</p></td><td>
<p>414 438</p></td><td>
<p>421 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D Forskning</p></td><td>
<p>97 659</p></td><td>
<p>102 179</p></td><td>
<p>99 300</p></td><td>
<p>114 548</p></td><td>
<p>126 785</p></td><td>
<p>139 234</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 9</p></td><td>
<p>23 678 336</p></td><td>
<p>22 753 816</p></td><td>
<p>22 935 784</p></td><td>
<p>24 012 459</p></td><td>
<p>24 470 920</p></td><td>
<p>24 764 804</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>4 Hälsovård och sjukvård</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar hälso- och sjuk-<br>vård som i huvudsak är ett ansvar för landstingen<br>och kommunerna. Verksamheten regleras bl.a. i<br>hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Statens<br>stöd till den kommunala sektorn utgår främst<br>från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner. Under utgiftsområde 9 Hälsovård,<br>sjukvård och social omsorg redovisas vissa ersätt-<br>ningar som utges till sjukvårdshuvudmännen till<br>följd av den särskilda årliga överenskommelsen<br>mellan staten och landstingen.</p>
<p>Kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen har<br>fr.o.m. den 1 januari 1998 överförts till lands-<br>tingen och ett särskilt statsbidrag utges därför<br>fr.o.m. budgetåret 1998 till landstingen för detta<br>ändamål. De dominerande posterna anslagsmäs-<br>sigt inom verksamhetsområdet utgörs av läke-<br>medelsförmånen och tandvårdsförsäkringen.</p>
<p>Vidare ingår i verksamhetsområdet de statliga<br>myndigheterna med anknytning till hälso- och<br>sjukvårdsområdet, dock inte Socialstyrelsen som<br>redovisas under ett separat verksamhetsområde,<br>samt bidrag till Världshälsoorganisationen<br>(WHO) och Nordiska hälsovårdshögskolan.<br>Under verksamhetsområdet redovisas även Läke-<br>medelsverket och Apoteket AB samt WHO-en-<br>heten för rapportering av läkemedelsbiverk-<br>ningar.</p>
<p>Sverige har i ett internationellt perspektiv rela-<br>tivt låga kostnader för hälso- och sjukvård. En<br>jämförelse mellan de svenska kostnaderna för<br>hälso- och sjukvård som en andel av BNP och ett<br>genomsnitt för motsvarande kostnadsandel i<br>EU-länderna visar enligt OECD:s statistik för år<br>1996 att Sveriges andel var 7,6 procent av BNP<br>jämfört med genomsnittet 7,9 procent i EU-<br></p>
<p>länderna. Kostnaderna för landstingens hälso-<br>och sjukvården (primärvård, somatisk<br>korttidssjukvård, långtidssjukvård, psykiatrisk<br>vård och tandvård) uppgick under år 1997 enligt<br>Landstingsförbundets statistik (Statistisk årsbok<br>för landsting 1998) till 91 miljarder kronor.<br>Detta var en ökning med knappt tre procent<br>jämfört med år 1996 då kostnaderna uppgick till</p>
<p>88,4 miljarder kronor. Jämfört med 1990-talet i<br>sin helhet innebär kostnadsutfallet för år 1997 en<br>oförändrad kostnadsnivå jämfört med år 1993.</p>
<p>Den landstingskommunala hälso- och sjuk-<br>vården omfattar en rad olika verksamheter. För-<br>delningen av de totala kostnaderna för hälso- och<br>sjukvården på de olika verksamheterna för<br>respektive år under perioden 1990-1996 framgår<br>av nedanstående diagram.</p>
<p>Diagram 4.1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-123.png" style="width:176pt;height:115pt;"/>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996</p>
<p>□ Tandvård</p>
<p>□ Primärvård</p>
<p>□ Psykiatrisk vård</p>
<p>□ Långtidssjukvård</p>
<p>■ Somatisk korttidsvård</p>
<p>Som framgår av diagram 4.1 har den somatiska<br>korttidssjukvårdens andel av de totala kostna-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>derna under den aktuella perioden ökat från 47,4<br>procent år 1990 till 60,2 procent år 1996. Lång-<br>tidssjukvårdens och primärvårdens andelar av de<br>totala kostnaderna har minskat under perioden.<br>Långtidssjukvårdens andel har minskat från 5,3<br>procent år 1990 till 4,1 procent år 1996, medan<br>primärsjukvårdens andel minskat från 30,2 pro-<br>cent år 1990 till 19,9 procent år 1996. När det<br>gäller den psykiatriska vårdens andel har denna<br>legat relativt stabilt under perioden och uppgick<br>till 12,3 procent av kostnaderna för såväl år 1990<br>som år 1996. När det slutligen gäller tandvården<br>så har dess andel minskat från 4,7 procent av<br>kostnaderna för år 1990 till 3,7 procent av kost-<br>naderna för år 1996.</p>
<p>Förändringarna i kostnadsandelar för de olika<br>verksamheterna inom landstingens hälso- och<br>sjukvård kan förklaras av de omstruktureringar<br>som under 1990-talet genomförts inom sektorn<br>och som bl.a. innebär en omfördelning från slu-<br>ten vård till öppna vårdformer och hemsjukvård.<br>Stor betydelse för omfördelningen har också de<br>förändringar som skett till följd av Adelreformen<br>och psykiatrireformen.</p>
<p>Landstingens verksamhet finansieras i huvud-<br>sak via landstingsskatten. Som framgår av<br>diagram 4.2 utgjorde landstingsskatten under år<br>1997 nära fyra femtedelar av landstingssektorns<br>inkomster. Statens bidrag till landstingen består<br>dels av det generella statsbidraget, dels av vissa<br>specialdestinerade statsbidrag (inom hälso- och<br>sjukvårdsområdet t.ex. ersättning med anledning<br>av den årliga överenskommelsen mellan staten<br>och landstingen samt vissa tidsbegränsade<br>stimulansbidrag med anledning av t.ex. Ädel-,<br>handikapp- och psykiatrireformerna). Lands-<br>tingen har vidare vissa övriga inkomster (ersätt-<br>ningar från försäkringskassor, ersättningar från<br>kommuner, försäljning av tjänster osv.) samt<br>inkomster från patientavgifter. Det är värt att<br>notera att uppgifterna i diagram 4.2 avser<br></p>
<p>finansieringen av landstingens totala verksamhet<br>och inte endast hälso- och sjukvården.<br>Diagrammet ger emellertid en relativt rättvisande<br>bild av finansieringen av landstingens hälso- och<br>sjukvård eftersom den verksamheten utgör en<br>stor andel, ca 85 procent år 1996, av landstingens<br>totala verksamhet.</p>
<p>Diagram 4.2</p>
<p>Landstingens inkomster år 1997 fördelade (%) efter inkomstslag</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-124.png" style="width:134pt;height:107pt;"/>
<p>När det gäller personalen inom såväl landsting-<br>ens som kommunernas hälso- och sjukvård så<br>kan situationen för år 1997 illustreras av tabell</p>
<p>4.1 nedan. Av tabellen framgår också föränd-<br>ringen jämfört med år 1995 när det gäller perso-<br>nalens storlek och fördelningen på vissa olika<br>yrkeskategorier. Uppgifterna är hämtade från<br>Landstingsförbundets statistik. Av tabellen kan<br>utläsas att den samlade personalen inom hälso-<br>och sjukvården totalt ökade från drygt 240 000<br>till knappt 249 000 mellan år 1995 och år 1997.<br>Hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna<br>ökade under perioden med 12 000 medan hälso-<br>och sjukvårdspersonalen i landstingen minskade<br>med 3 300.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabell 4.1 Viss sjukvårdspersonal i landsting och primärkommuner år 1997 samt förändring åren 1995-1997</p>
<p>1997 Förändring 1995-1997</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkare</p></td><td>
<p>22 000</p></td><td>
<p>1 450</p></td><td>
<p>23 450</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>-1 150</p></td><td>
<p>350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjuksköterska</p></td><td>
<p>71 000</p></td><td>
<p>19 200</p></td><td>
<p>90 200</p></td><td>
<p>2 900</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>3 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undersköterska</p></td><td>
<p>37 900</p></td><td>
<p>55 200</p></td><td>
<p>93 100</p></td><td>
<p>-2 600</p></td><td>
<p>13 700</p></td><td>
<p>11 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukvårdsbiträde</p></td><td>
<p>3 500</p></td><td>
<p>8 500</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>-3 300</p></td><td>
<p>-2 200</p></td><td>
<p>-5 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skötare</p></td><td>
<p>12 700</p></td><td>
<p>5 300</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>-1 900</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukgymnast</p></td><td>
<p>5 200</p></td><td>
<p>1 200</p></td><td>
<p>6 400</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsterapeut</p></td><td>
<p>3 700</p></td><td>
<p>2 100</p></td><td>
<p>5 800</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>156 000</p></td><td>
<p>92 950</p></td><td>
<p>248 950</p></td><td>
<p>-3 300</p></td><td>
<p>12 00D</p></td><td>
<p>8 700</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Landstingsförbundet</p>
<h2>4.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklinj</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 872</p></td><td>
<p>16 387</p></td><td>
<p>16 728</p></td><td>
<p>16 858</p></td><td>
<p>16 848</p></td><td>
<p>16 853</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>störda saknar adekvat sysselsättning anpassad<br>till deras funktionshinder.</p>
<p>- Till följd av förändringen inom läkemedels-<br>förmånen minskade kostnaden för läkemedel<br>något mellan åren 1996 och 1997. Under år<br>1998 beräknas en viss kostnadsökning ske.<br>Det är för närvarande svårt att bedöma den<br>mer långsiktiga kostnadsutvecklingen inom<br>läkemedelsområdet.</p>
<p>- Folkhälsan har fortsatt att förbättras, men<br>alltjämt finns stora socioekonomiska skillna-<br>der i hälsoläget hos befolkningen. Ett oroan-<br>de tecken är att den andel av befolkningen<br>som uppger sig ha psykiska besvär ökat.<br>Andra hälsoproblem som ökar är övervikt<br>och allergier.</p>
<p>- Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har<br>under 1990-talet präglats av bl.a. besparingar<br>och omstruktureringar inom sjukhussektorn.<br>Den demografiska utvecklingen har samtidigt<br>inneburit att andelen äldre ökat. I den situa-<br>tionen har vården, trots en bibehållen pro-<br>duktionsnivå, fått problem med ökade vänte-<br>tider. Under året har ett kraftfullt arbete<br>inletts för att korta köer till och minska vän-<br>tetider i vården.</p>
<p>- Enligt Socialstyrelsens uppföljning av psy-<br>kiatrireformen får personer med psykisk<br>störning inte del av insatser för stöd och ser-<br>vice enligt lagen (1993:387) om stöd och ser-<br>vice till vissa funktionshindrade i den ut-<br>sträckning som gruppens behov föranleder.<br>Omkring hälften av gruppen svårt psykiskt</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Ytterligare steg har tagits för att stärka pati-<br>entens inflytande och delaktighet i hälso- och<br>sjukvården genom de förslag till förändringar<br>i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som rege-<br>ringen förelagt riksdagen. Landstingen har<br>tillförts medel för insatser inom området ge-<br>nom den särskilda överenskommelsen mellan<br>staten och landstingen.</p>
<p>— Landstingen och kommunerna har genom<br>utökade statsbidrag fått förutsättningar att<br>korta väntetiderna inom vården samt komma<br>tillrätta med de problem som i dag finns inom<br>äldresjukvården. Socialstyrelsen skall på rege-<br>ringens uppdrag utreda förutsättningarna för<br>en behandlingsgaranti inom hälso- och sjuk-<br>vården.</p>
<p>- Ytterligare åtgärder har vidtagits för att stärka<br>patientsäkerheten i vården genom riksdagens<br>beslut om en ny reglering för yrkesverksam-<br>heten inom hälso- och sjukvårdsområdet som<br>träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>— Riksdagens beslut att införa lagstiftning rö-<br>rande hälsodataregister och vårdregister inne-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>bär en ökad enhetlighet i regleringen inom<br>området samtidigt som skyddet för den en-<br>skildes integritet förstärks.</p>
<p>- Riksdagens beslut om ett reformerat tand-<br>vårdsstöd innebär att i princip alla vuxna ges<br>ett ekonomiskt stöd till hälsofrämjande och<br>regelbunden tandvård. Samtidigt förbättras<br>stödet till vissa äldre samt personer som till<br>följd av sjukdom eller funktionshinder har<br>särskilda vårdbehov. Ett högkostnadsskydd<br>införs vid särskilt omfattande behandlingar.</p>
<p>Mål för 1999</p>
<p>- Kvaliteten i hälso- och sjukvården skall för-<br>bättras.</p>
<p>- Patientens ställning skall stärkas.</p>
<p>- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i<br>samhället som är mest eftersatta ur hälso-<br>synpunkt.</p>
<p>1. Tobaksbruket skall minska.</p>
<p>- Läkemedelsförsörjningen skall utvecklas och<br>vara kostnadseffektiv.</p>
<p>- En god tandhälsa skall upprätthållas.</p>
<p>- Vården av och omsorgen om psykiskt störda<br>skall förbättras.</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>- Åtgärder skall vidtas för att förbättra förut-<br>sättningarna att korta väntetider och förbättra<br>tillgängligheten i hälso- och sjukvården.</p>
<p>- Insatser skall göras för att öka patientinfly-<br>tandet och stärka patientsäkerheten.</p>
<p>- Verksamhetsstatistik och resultatinformation<br>för hälso- och sjukvården skall tas fram.</p>
<p>- Åtgärder skall vidtas för att förbättra den<br>psykiska hälsan hos befolkningen och särskilt<br>hos barn och ungdomar.</p>
<p>- Lagstiftningen inom tvångspsykiatriområdet<br>skall reformeras.</p>
<p>- Förutsättningarna skall förbättras för att<br>fortlöpande prognostisera kostnadsutveck-<br>lingen för läkemedel.</p>
<p>- Arbetet med att utveckla och effektivisera<br>läkemedelsförsöljningen skall fullföljas.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Det övergripande målet för hälso- och sjukvård-<br>en är en god hälsa och en vård på lika villkor för<br>hela befolkningen. Att erbjuda hälso- och sjuk-<br>vård av god kvalitet, som tillgodoser patientens<br>behov av trygghet i vården och behandlingen, är i<br>första hand en uppgift för landstingen. Som en<br>följd av Ädelreformen har även kommunerna<br>numera ett ansvar att bedriva hälso- och sjuk-<br>vård. Eftersom ansvaret för hälso- och sjukvår-<br>den främst åvilar landsting och kommuner av-<br>gränsar regeringen sin resultatbedömning för<br>verksamhetsområdet hälso- och sjukvård avse-<br>ende budgetåret 1997 till att avse främst en redo-<br>visning av de statliga insatserna inom området<br>samt deras effekter.</p>
<p>Den hälso- och sjukvård som erbjuds skall<br>vara tillgänglig och bygga på respekt för den en-<br>skildes självbestämmande och integritet. Den en-<br>skilde individens möjligheter att påverka vårdens<br>utformning och innehåll måste så långt möjligt<br>säkerställas. Det underläge som patienten kan<br>befinna sig i måste motverkas.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är en gemen-<br>sam finansiering, i huvudsak genom skatter, en<br>grundförutsättning för att en god hälso- och<br>sjukvård på lika villkor för alla skall kunna erbju-<br>das. Patientavgifter skall inte i första hand vara en<br>finansieringskälla utan användas för att styra<br>vårdsökande till rätt vårdnivå. Den som är sjuk<br>skall få den vård och omsorg som behövs obero-<br>ende av egen ekonomi. Tillgängliga sjukvårdsre-<br>surser måste fördelas rättvist och efter behov, där<br>behoven för kroniskt sjuka, funktionshindrade<br>och andra utsatta grupper särskilt skall värnas.<br>Här spelar den demokratiska styrningen av<br>hälso- och sjukvården en viktig roll.</p>
<p>För att hälso- och sjukvården skall bibehålla<br>den trovärdighet och det starka förtroende som<br>den av tradition har hos befolkningen måste den<br>vara tillgänglig för alla som har behov av kontakt<br>med vården. Bemötandet inom hälso- och sjuk-<br>vården skall kännetecknas av värme och respekt<br>för den vårdsökande.</p>
<p>4.3.1 Hälso-och sjukvård</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Som tidigare framgått har Sverige i ett interna-<br>tionellt perspektiv låga kostnader för hälso- och<br>sjukvård. Samtidigt pekar de s.k. välfärdsmåtten -</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>såsom spädbarnsdödlighet och medellivslängd -<br>på att den svenska hälso- och sjukvården är av<br>hög kvalitet.</p>
<p>Under senare år har hälso- och sjukvården,<br>trots en bibehållen produktionsnivå, emellertid<br>fått problem med ökade väntetider. Detta är i<br>och för sig inte anmärkningsvärt mot bakgrund<br>av att utvecklingen inom hälso- och sjukvården<br>under 1990-talet har varit mycket omdanande.<br>Utvecklingen har präglats av besparingar och<br>omstruktureringar inom sjukhussektorn, en<br>kraftig omfördelning från sluten vård till öppna<br>vårdformer och hemsjukvård liksom stora om-<br>fördelningar av ansvaret för vården och om-<br>sorgen om äldre och inom psykiatrin. Brister i<br>vårdens organisation och felaktiga prioriteringar<br>är andra förklaringar till att köer uppstår. Den<br>demografiska utvecklingen med en ökad andel<br>äldre har också spelat en viktig roll liksom den<br>teknologiska utvecklingen som bl.a. gjort det<br>möjligt att erbjuda allt äldre patienter aktiv be-<br>handling. Statistik från Landstingsförbundet<br>visar att andelen som har fått sluten vård i grup-<br>pen 75-84 år stigit från 250 000 till 317 000 under<br>den senaste tioårsperioden, vilket motsvarar en<br>ökning på 27 procent. I gruppen 85 år och äldre<br>är ökningen hela 60 procent.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående var vårdens till-<br>gänglighet en viktig fråga i överläggningarna<br>mellan staten och landstingen om vissa ersätt-<br>ningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år<br>1997. I överenskommelsen kom företrädare för<br>regeringen och Landstingsförbundet överens om<br>att införa en vårdgaranti vilken tar sikte på att<br>öka tillgängligheten för alla genom att införa<br>regler om tillgänglighet till primärvården och<br>specialistvården. Primärvården är ansvarig för de<br>första kontakterna och skall erbjuda hjälp, an-<br>tingen per telefon eller genom besök, samma dag<br>som vården kontaktas. Läkarbesök skall erbjudas<br>inom åtta dagar. När så erfordras skall primär-<br>vården biträda med hänvisning till specialistvård<br>för patientbesök inom tre månader. För patienter<br>med oklar diagnos skall besöket hos specialist<br>ske inom en månad. Utifrån de bedömningar<br>som gjorts i primärvården eller av specialistläkare<br>skall behandling påbörjas utan dröjsmål enligt<br>vägledande principer för urval och prioriteringar.</p>
<p>Som ett led i att följa upp överenskommelsen<br>har Landstingsförbundet vid två tillfällen under<br>år 1997 (den 21-25 april respektive den 6-10<br>oktober) undersökt faktiska väntetider till spe-<br>cialistbesök på sjukhus. I aprilundersökningen<br>deltog 25 sjukhus jämfört med 36 sjukhus i ok-<br></p>
<p>tober. Undersökningarna visade att landstingen<br>hade svårigheter att uppnå de tidsfrister som an-<br>gavs i vårdgarantin. Tendensen var också ökade<br>väntetider i oktoberundersökningen jämfört med<br>den i april.</p>
<p>I överenskommelsen om vissa ersättningar till<br>sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1998 kom<br>regeringen och Landstingsförbundet överens om<br>att bibehålla vårdgarantin i form av en generell<br>tillgänglighet till primärvården och specialistvår-<br>den. Parterna enades också om att avsätta medel<br>för olika nationella utvecklingsinsatser, däribland<br>projektet "Genombrott". I Genombrottsprojek-<br>tet har Landstingsförbundet fokuserat på köer<br>och väntetider i hälso- och sjukvården. Projektet<br>har bedrivits med stor framgång. Exempelvis har<br>kirurgkliniken vid regionsjukhuset i Örebro,<br>som är en av enheterna som har ingått i projek-<br>tet, kunnat öka antalet operationer från i genom-<br>snitt nio till tolv om dagen.</p>
<p>Nu gällande vårdgaranti anger inte - i motsats<br>till den vårdgaranti som gällde i början av 1990-<br>talet - några tidsfrister för hur länge en patient<br>skall behöva vänta på den behandling som läka-<br>ren bedömt att patienten har behov av. Den<br>vårdgaranti som infördes i början av 1990-talet<br>omfattade tolv olika insatser, varav tio operativa<br>ingrepp. Garantin gav patienter som bedömts av<br>läkare och placerats på väntelista rätt till behand-<br>ling inom tre månader. Den utvärdering av vård-<br>garantin som Socialstyrelsen gjorde visade att<br>vårdgarantin kortade köer och väntetider, men<br>att effekten var kortvarig. Garantin kritiserades<br>också för att den ansågs leda till felaktiga priori-<br>teringar inom vården. Mot denna bakgrund av-<br>skaffades vårdgarantin i denna form.</p>
<p>Landstingsförbundet redovisade i februari<br>1998 beräknade väntetider vid årsskiftet 1997/98<br>för insatser som ingått i den tidigare vårdgaran-<br>tin. Redovisningen omfattar väntetider för sjuk-<br>husen i södra och västra sjukvårdsregionerna<br>samt Stockholms läns landsting och Örebro läns<br>landsting. Av redovisningen framgår att det för<br>flera insatser inte var ovanligt med väntetider<br>som översteg tre månader, även om det bakom<br>de genomsnittliga värdena fanns stora variationer<br>mellan sjukhusen. Situationen var genomgående<br>bäst för utredning och behandling av kranskärls-<br>sjukdom, där samtliga redovisade landsting klara-<br>de tremånaders gäns en.</p>
<p>Förutom att vården skall vara lätt tillgänglig<br>har ett annat centralt politiskt mål i reforme-<br>ringen av den svenska hälso- och sjukvården un-<br>der de senaste åren varit att stärka patientens</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ställning. Detta har också varit en av utgångs-<br>punkterna i de ovan nämnda överenskommel-<br>serna mellan staten och landstingen.</p>
<p>Historiskt sett har Sverige i ett internationellt<br>perspektiv haft en sjukhusdominerad vård-<br>struktur. Under de senaste åren har landstingen<br>påbörjat ett arbete med att förändra sjukhus-<br>strukturen i mer genomgripande former än tidi-<br>gare. Det är en naturlig konsekvens av den medi-<br>cinska utvecklingen som möjliggör att vården<br>numera i större utsträckning kan ges utanför<br>sjukhusen. Under 1990-talet har mer än var<br>femte vårdplats försvunnit i akutsjukvården. Det<br>leder till att också organisationen av den kvar-<br>varande slutna vården måste kunna omprövas.</p>
<p>Utvecklingen går mot att den nuvarande or-<br>ganisationen med uppdelning i primärvård, läns-<br>delssjukvård, länssjukvård och regionsjukvård<br>börjar bli inaktuell; en ny mer ändamålsenlig<br>sjukvårdstruktur håller på att växa fram. Tenden-<br>sen i den pågående strukturomvandlingen är inte<br>att lägga ned sjukhus - utan att ändra deras inne-<br>håll. Det handlar om förändrad fördelning av<br>uppgifter mellan sjukhusen, den öppna specia-<br>listvården utanför sjukhus, primärvården och de<br>särskilda boendeformerna i kommunerna. I för-<br>ändringsarbetet ingår också ett mer flödesorien-<br>terat synsätt utifrån patientens perspektiv med<br>betoning på vårdkedjor och vårdprogram.</p>
<p>Socialstyrelsen överlämnade den 4 februari<br>1998 en rapport om primärvården till regeringen<br>(Från slitna honnörsord till praktisk verklighet.<br>Primärvårdens roll i närsjukvården på 2000-ta-<br>let). Socialstyrelsens Primärvårdsprojekt har bl.a.<br>visat på betydande skillnader mellan landstings-<br>områden när det gäller i vilken utsträckning pati-<br>enter överförs från sjukhusvård till primärvård.<br>De rent medicinska behoven bestämmer inte en-<br>samma vilken vårdnivå patienten väljer, utan<br>sjukvårdshuvudmännens organisation av vården<br>är en starkt styrande faktor.</p>
<p>För få läkare i primärvården har varit det<br>största hindret för primärvårdens utveckling.<br>Socialstyrelsens rapport visar att det år 1997 sak-<br>nades drygt 500 läkare i primärvården, innan det<br>av riksdagen angivna målet när det gäller läkar-<br>täthet - en allmänläkare i genomsnitt per 2 000<br>invånare på nationell nivå - är nått. Socialstyrel-<br>sen anser bl.a. att huvudmännen har ett ansvar<br>för att primärvårdens uppdrag tydligare än i dag<br>specificeras med utgångspunkt i riksdagens be-<br>slut om primärvården som bas i sjukvårdsorgani-<br>sationen. Resurser och kompetens skall därefter<br>anpassas lokalt i enlighet med primärvårdens<br></p>
<p>uppdrag och i takt med att uppdraget växer. Sär-<br>skilt skall enligt Socialstyrelsen behovet av pri-<br>märvårdens insatser inom hemsjukvård, äldre-<br>sjukvård och omhändertagande av psykiskt sjuka<br>beaktas, och samarbetsformer med specialist-<br>sjukvården utvecklas.</p>
<p>Socialstyrelsen har vidare i sin uppföljning av<br>Adelreformen konstaterat att kommunerna har<br>stora svårigheter att leva upp till sitt hälso- och<br>sjukvårdsansvar. Samtidigt konstateras brister<br>vad avser landstingens insatser och då inte minst<br>när det gäller läkarnas medverkan i vården av per-<br>soner i särskilt boende.</p>
<p>Situationen på arbetsmarknaden för vård- och<br>omsorgspersonal har förändrats markant under<br>de senaste åren. Antalet arbetstillfällen har blivit<br>färre till följd av rationaliseringar inom offentlig<br>sektor och en omfattande strukturomvandling i<br>vård- och omsorgssektorn. Enligt Svenska<br>Kommunförbundet och Landstingsförbundet är<br>behovet av både sjuksköterskor och underskö-<br>terskor emellertid redan år 1998 större än det<br>antal som årligen nyutexamineras. Som ett<br>viktigt skäl för de ökade behoven anges ökade<br>pensionsavgångar och demografiska föränd-<br>ringar.</p>
<p>Den medicinska utvecklingen ger nya möjlig-<br>heter att förebygga och behandla sjukdomar. I<br>många fall, framför allt när det gäller åtgärder i<br>livets början och slut, har svåra etiska frågor ak-<br>tualiserats. Dessa frågor kräver särskild prövning<br>och eftertanke. Under senare år har flera områ-<br>den blivit föremål för lagstiftning eller reglering<br>av annat slag.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna samt deras<br>effekter</p>
<p>Vårdens tillgänglighet</p>
<p>Genom ökningen av statsbidragen till kommu-<br>ner och landsting som innebär att nivån på stats-<br>bidragen totalt kommer att bli 20 miljarder kro-<br>nor högre år 2000, i förhållande till år 1996,<br>förbättras landstingens möjligheter att vidta<br>åtgärder så att väntetiderna i sjukvården förkor-<br>tas. Samtliga landsting har också beslutat eller av-<br>ser att besluta om åtgärder för att korta vänte-<br>tiderna. Det handlar både om tillfälliga kapaci-<br>tetsökningar, t.ex. köp av operationer av privata<br>vårdgivare, och om permanent förstärkning.<br>Samtliga landsting har också enats om att införa<br>ett fritt vårdval som gör att patienten kan vända</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>sig till andra landsting om väntetiden överstiger<br>tre månader i det egna landstinget.</p>
<p>I överenskommelsen mellan staten och lands-<br>tingen om ersättningar under år 1999 för insatser<br>för att stärka patientens ställning m.m. enades<br>staten och landstingen om att dels bibehålla<br>vårdgarantin, dels att under åren 1998 och 1999<br>koncentrera insatserna för att förbättra tillgäng-<br>ligheten i vården. Landstingen har i överens-<br>kommelsen åtagit sig att påtagligt minska vänte-<br>tiderna både för besök och behandling. Enligt<br>överenskommelsen skall patienterna överlag<br>finna väntetiderna inom vården rimliga.</p>
<p>Det är enligt regeringen angeläget med en bred<br>uppföljning av tillgängligheten inom hälso- och<br>sjukvården. Det gäller att kunna redovisa hur<br>tillgängligheten utvecklas både i den planerade<br>och i den akuta vården. Det är en allvarlig brist<br>att det i dag inte finns några tillförlitliga system<br>för att följa tillgängligheten inom hälso- och<br>sjukvården. Mot den bakgrunden enades parterna<br>i överenskommelsen om vikten av att utveckla<br>system för uppföljning som gör det möjligt att<br>på ett över hela landet jämförbart sätt kunna<br>redovisa hur antalet besök och behandlingar<br>utvecklas, liksom köer och faktiska väntetider<br>för besök och behandling. Landstingsförbundet<br>ansvarar för att under år 1999 utveckla system för<br>att redovisa hur tillgängligheten inom hälso- och<br>sjukvården utvecklas. Särskilda medel för detta<br>ändamål avsattes också inom ramen för över-<br>enskommelsen.</p>
<p>Parterna kom vidare överens om att närmare<br>klarlägga de ekonomiska, organisatoriska och<br>praktiska förutsättningarna för en behandlings-<br>garanti. I det sammanhanget påtalades också att<br>det måste utrönas hur en sådan garanti förhåller<br>sig till de av riksdagen fastställda riktlinjerna för<br>prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Även<br>landstingens resurs situation är av avgörande be-<br>tydelse.</p>
<p>Regeringen har mot denna bakgrund uppdra-<br>git åt Socialstyrelsen att beskriva och analysera<br>förutsättningarna för och konsekvenserna av<br>införandet av en behandlingsgaranti inom hälso-<br>och sjukvården. Utgångspunkten för arbetet<br>skall vara en allsidig belysning av frågan, som<br>bl.a. innefattar ett ekonomiskt, organisatoriskt,<br>praktiskt och medicinskt perspektiv. Uppdraget<br>skall redovisas till regeringen före utgången av<br>februari 1999.</p>
<p>Patientens ställning</p>
<p>Regeringen överlämnade i juli respektive sep-<br>tember 1998 propositionerna Patientens ställning<br>(prop. 1997/98:189) och Stärkt patientinflytande<br>(prop. 1998/99:4) till riksdagen. I propositio-<br>nerna föreslås ändringar i hälso- och sjukvårds-<br>lagstiftningen i syfte att stärka patientens ställ-<br>ning i hälso- och sjukvården. Förslagen innebär<br>bl.a. att patientens rätt till information preciseras<br>och lyfts fram i lagstiftningen. Patienten skall få<br>individuellt anpassad information om sitt hälso-<br>tillstånd och om de metoder för undersökning,<br>vård och behandling som finns så att patienten i<br>största möjliga utsträckning kan ta tillvara sina<br>intressen.</p>
<p>Regeringens förslag innebär vidare att patien-<br>ten skall få ökat inflytande över sin egen be-<br>handling samt att patienter som står inför svåra<br>medicinska ställningstaganden i vissa situationer<br>skall få en lagstadgad rätt till en förnyad medi-<br>cinsk bedömning (s.k. second opinion). I propo-<br>sitionen föreslås dessutom att de förtroende-<br>nämnder som i dag finns i kommuner och<br>landsting som stöd till patienten skall förstärkas.<br>Regeringen aviserar vidare att en utredning skall<br>tillsättas för att göra en översyn av hälso- och<br>sjukvårdslagstiftningen i syfte att åstadkomma en<br>patientfokuserad och tydlig reglering av patien-<br>tens ställning. Regeringens inriktning är att sena-<br>re besluta om direktiv till en sådan utredning.</p>
<p>Riksdagen beslutade i juni 1998 att anta två<br>nya lagar, dels lagen (1998:543) om hälsodatare-<br>gister och lagen (1998:544) om vårdregister.<br>Lagarna syftar till att öka enhetligen i regleringen<br>vad gäller automatiserad behandling av<br>personuppgifter samtidigt som skyddet för den<br>enskildes integritet förstärks.</p>
<p>Hälso- och sjukvård för äldre</p>
<p>I propositionen Nationell handlingsplan för äld-<br>repolitiken (prop. 1997/98:113) understryker re-<br>geringen kommunernas och landstingens ansvar<br>för att se till att samverkan kommer till stånd så<br>att önskvärda förbättringar av vården och om-<br>sorgen kan ske. Regeringen konstaterar vidare att<br>man förutsätter att de beslutade resurstillskotten<br>till landsting och kommuner under åren 1997—<br>2000 bör kunna öka den medicinska kompeten-<br>sen och tillgången på läkare. Insatserna bör sär-<br>skilt omfatta en systematisk uppsökande verk-<br>samhet gentemot dem som finns i den<br>institutionella äldreomsorgen. Personalen måste<br>därtill kunna få råd och stöd för sitt handlande -<br>även under jourtid - från läkare. Läkare måste</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>också finnas tillgängliga för direkta insatser un-<br>der jourtid för att undvika att svårt sjuka patien-<br>ter flyttas från äldreboendet till akutmottagning<br>på sjukhus.</p>
<p>Lokala överenskommelser mellan landsting<br>och kommuner kan vara ett bra medel för att få i<br>gång ett bättre samarbete. Socialstyrelsen kom-<br>mer i regleringsbrevet för år 1999 att ges i upp-<br>drag att redovisa vilka åtgärder kommuner och<br>landsting vidtagit för att förbättra sin samverkan<br>för att öka läkarmedverkan inom äldreomsorgen.</p>
<p>I överenskommelsen mellan staten och lands-<br>tingen om ersättningar år 1999 för insatser för att<br>stärka patientens ställning m.m. konstateras att<br>en prioritering av insatser till äldre i hela<br>vårdkedjan kan skapa utrymme för bättre till-<br>gänglighet för alla och att landstingen därför<br>kommer att ta särskilda initiativ för att ytterligare<br>förstärka samverkan med kommunerna.<br>Landstingen utlovar också en utökad satsning på<br>att lösa de problem som finns i dag med bris-<br>tande läkartillgång inom äldreomsorgen.</p>
<p>Vårdens struktur</p>
<p>I syfte att underlätta samverkan mellan offentlig<br>och privat hälso- och sjukvård och söka undan-<br>röja eventuella hinder för en sådan samverkan<br>beslutade regeringen i juli 1995 att inrätta en sär-<br>skild delgation, den s.k. Samverkansdelegationen<br>(S 1995:10). Samverkansdelegationen över-<br>lämnade i december 1997 sitt slutbetänkande<br>Klara spelregler - en förutsättning för samverkan<br>mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård<br>(SOU 1997:179).</p>
<p>I sitt slutbetänkande föreslår Samverkansdele-<br>gationen bl.a. att nuvarande lagstiftning rörande<br>villkoren för läkare och sjukgymnaster, dvs. la-<br>gen (1993:1651) om läkarvårdsersättning respek-<br>tive lagen (1993:1652) om ersättning för<br>sjukgymnastik, ersätts med en lag om etablering<br>för enskilda vårdgivare med vårdavtal inom<br>hälso- och sjukvården. En sådan lag skulle enligt<br>delegationen underlätta även för andra legitime-<br>rade vårdgivargrupper än läkare och sjukgym-<br>naster att bedriva verksamhet som enskilda vård-<br>givare med finansiering av landstinget. Sam-<br>verkansdelegationen förutsätter att lagen<br>(1992:1528) om offentlig upphandling inte är<br>tillämplig för vårdgivare som skall vara verk-<br>samma enligt den föreslagna lagen. Frågan bör<br>dock enligt delegationen utredas ytterligare. Be-<br>tänkandet har under våren remissbehandlats och<br>det bereds för närvarande inom regeringskansliet.</p>
<p>I januari 1998 tillkallades en särskild utredare<br>med uppgift att analysera tillämpningen av lagen<br>om offentlig upphandling på hälso- och sjuk-<br>vårdstjänster där den enskilde vårdgivaren för att<br>kunna bedriva verksamheten med offentlig fi-<br>nansiering är hänvisad till att träffa avtal med en<br>sjukvårdshuvudman. Utredningen har antagit<br>namnet Sjukvårdsupphandlingsutredningen<br>(S 1998:01). Utredaren skall redovisa sitt upp-<br>drag till regeringen senast den 15 mars 1999.</p>
<p>Inom kommittén (S 1992:04) om hälso- och<br>sjukvårdens finansiering och organisation (HSU<br>2000) pågår för närvarande arbetet med kom-<br>mitténs slutbetänkande. De frågor som kommer<br>att behandlas i betänkandet rör former för sta-<br>tens styrning inom hälso- och sjukvården, erfa-<br>renheter av nya former av styrning och organisa-<br>tion som tillämpas av sjukvårdshuvudmännen<br>samt ansvarsfördelningen mellan staten och<br>sjukvårdshuvudmännen i 'fråga om finansiering<br>och former av stöd till vårdforskningen. Kom-<br>mitténs arbete skall vara avslutat den 1 mars<br>1999.</p>
<p>Tillgången på personal</p>
<p>Mot bakgrund av den hotande bristen på vård-<br>och omsorgspersonal som redovisats i det före-<br>gående har regeringen inrättat en kommission<br>med uppgift att kartlägga utbildningsbehoven i<br>vård- och omsorgssektorn, samt föreslå åtgärder<br>för att underlätta rekryteringen av personal till<br>nämnda sektor. Se under utgiftsområde 14 Ar-<br>betsmarknad och arbetsliv, anslaget Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder. Inom Socialdeparte-<br>mentet har dessutom bildats en arbetsgrupp med<br>uppgift att kartlägga personalförsörjningen och<br>utbildningsbehoven inom äldreomsorgen<br>(S 1998:D).</p>
<p>Från och med den 1 januari 1999 gäller enligt<br>hälso- och sjukvårdslagen att det i landstingen<br>skall finnas möjligheter till anställning för läkares<br>allmäntjänstgöring (AT) i en omfattning som<br>medger att alla läkare som avlagt läkarexamen<br>och vissa läkare med utländsk utildning kan<br>fullgöra praktisk tjänstgöring för att erhålla<br>läkarlegitimation. Vidare gäller att det i<br>landstingen skall finnas möjligheter till anställ-<br>ning för läkares specialistutbildning (ST) i en<br>omfattning som tillgodoser det beräknade fram-<br>tida behovet av specialistkompetenta läkare i kli-<br>nisk verksamhet (prop. 1997/98:5, bet.<br>1997/98:SoU8, rskr. 1997/98:53).</p>
<p>Samtidigt med de ovan nämnda ändringarna<br>vad avser möjligheterna till tjänstgöring för all-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>mänläkare och för specialkompetenta läkare<br>gjorde regeringen den bedömningen att ett na-<br>tionellt planeringsstöd skulle införas för att<br>underlätta den långsiktiga bedömningen av den<br>framtida läkarförsörjningen m.m. Socialstyrelsen<br>har fått i uppdrag att närmare överväga hur ett<br>centralt planeringsstöd bör utformas. Uppdraget<br>har redovisats till regeringen. Frågan om in-<br>rättande av ett centralt planeringsstöd behandlas<br>vidare under anslaget Cl. Socialstyrelsen.</p>
<p>Behörighets- och tillsynsfrågor<br>Behörighetsregleringen bör främst användas för<br>att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Avregle-<br>ringen av vissa vårdutbildningar inom högskolan,<br>nya organisationsformer inom den offentliga<br>vården, en ökad etablering av yrkesgrupper inom<br>den privata vården samt Sveriges medlemsskap i<br>EU, har sammantaget ökat behovet av en tydlig<br>och utvecklad behörighetsreglering. Samtidigt<br>har behovet av att i behörighetsregleringen skilja<br>på offentlig och privat anställd vårdpersonal<br>minskat i betydelse.</p>
<p>Riksdagen antog i juni 1998 regeringens för-<br>slag till en ny lag om yrkesverksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område (prop. 1997/98:109, bet.<br>1997/98:SoU22, rskr. 1997/98:290). De nya be-<br>stämmelserna innebär att fyra nya yrkesgrupper<br>skall omfattas av bestämmelserna om legitima-<br>tion, nämligen apotekare, receptarier, arbetstera-<br>peuter och sjukhusfysiker. Denna förändring<br>beräknas medföra ett bortfall av momsintäkter<br>om ca 18 miljoner kronor. Som ett komplement<br>till legitimationen införs även att de yrkesgrup-<br>per som i dag kan erhålla legitimation också i<br>samband härmed som huvudregel får ett skydd<br>för yrkestiteln. Bland de yrken som inte kommer<br>att omfattas av legitimationsbestämmelserna<br>finns yrkesverksamheter som i och för sig inne-<br>bär risker från patientsynpunkt och där yrkes-<br>utövaren har en relativt självständig yrkesroll. De<br>nya bestämmelserna innebär även att audiono-<br>mer, biomedicinska analytiker, dietister och or-<br>topedingenjörer skall omfattas av en reglering i<br>form av särskilt skyddade yrkestitlar. Rätten till<br>en sådan skyddad yrkestitel knyts inte till legiti-<br>mationen utan till ett visst examensbesvis eller<br>kompetensbevis. Yrkesutövare som använder en<br>skyddad yrkestitel vid verksamhet inom hälso-<br>och sjukvården ställs därigenom under samhäl-<br>lets tillsyn.</p>
<p>Sedan den 1 april 1994 har distriktssköterskor,<br>med viss utbildning i farmakologi och sjukdoms-<br>lära, rätt att skriva ut vissa läkemedel. Social-<br></p>
<p>styrelsens utvärdering av reformen (Social-<br>styrelsens rapport Distriktssköterskornas för-<br>skrivningsrätt) visar att den på olika sätt bidragit<br>till en enklare och effektivare behandling. Efter-<br>som erfarenheterna varit så positiva anser rege-<br>ringen att man bör överväga att ytterligare ut-<br>vidga förskrivningsrätten. Socialstyrelsen har<br>därför getts i uppdrag att, i samråd med Läkeme-<br>delsverket, göra en översyn av vilka läkemedel<br>som i framtiden skall kunna förskrivas av dist-<br>riktssköterskor. I uppdraget, som skall redovisas<br>senast den 31 augusti 1999, ingår även att över-<br>väga möjligheten att utvidga förskrivningsrätten<br>för andra sjuksköterskekategorier, exempelvis de<br>som arbetar i äldreomsorgen.</p>
<p>Den nya lagen om yrkesverksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område innebär bl.a. att Hälso-<br>och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) skall<br>ges möjlighet att föreskriva en treårig prövotid<br>för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. En<br>möjlighet till interimistisk återkallelse av legiti-<br>mationen införs vid fall av grov oskicklighet eller<br>uppenbar olämplighet. Den absoluta preskrip-<br>tionstiden för åläggande av disciplinpåföljd för-<br>längs till tio år och ordförandens möjlighet att<br>ensam fatta beslut i ärenden hos HSAN utvidgas.<br>Slutligen skall HSAN:s beslut kunna överprövas<br>av länsrätt.</p>
<p>Habilitering och rehabilitering</p>
<p>Inom ramen för den s.k. handikappreformen be-<br>slutade riksdagen om ett tidsbegränsat statligt<br>stimulansbidrag för habilitering och rehabilite-<br>ring under fyra år (1994-1997). Socialstyrelsen<br>har haft regeringens uppdrag att fördela bidraget<br>samt fortlöpande följa upp bidragets användning<br>samt effekter i fråga om utvecklingen av ha-<br>biliterings- och rehabiliteringsverksamheterna. I<br>juni 1998 överlämnade Socialstyrelsen slutrap-<br>porten Stimulansbidrag för habilitering och reha-<br>bilitering till regeringen. I rapporten redovisas<br>hittills uppnådda resultat av stimulansbidraget.<br>Sammanlagt har 1 881 projekt igångsatts. Social-<br>styrelsen bedömer att stimulansbidraget bl.a. har<br>inneburit att en ökad medverkan av patienter och<br>närstående i habiliterings- och rehabilite-<br>ringsarbetet har vuxit fram. Områdena för habili-<br>tering och rehabilitering har vidgats och nya<br>metoder och arbetsformer har utvecklats. Ett<br>ökat antal yrkesgrupper har blivit engagerade i<br>habilitering och rehabilitering, bl.a. i form av<br>multidisciplinära team. Socialstyrelsen bedömer<br>vidare att bidraget lett till ökad livskvalitet för<br>många enskilda brukare bl.a. genom att det sti-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>mulerat till tidigt insatta åtgärder. Vidare har sti-<br>mulansbidraget till viss del minskat ojämlikheter<br>över landet och mellan olika grupper genom att<br>intresset för habilitering och rehabilitering ökat<br>och stimulerat till utveckling. Stimulansbidraget<br>har också genom ett 120-tal projekt ökat stödet<br>till små och mindre kända handikappgrupper. I<br>viss utsträckning har målet om långsiktighet<br>uppnåtts genom att två tredjedelar av de avslu-<br>tade projekten helt eller delvis har övergått i or-<br>dinarie verksamhet.</p>
<p>Socialstyrelsen anser att det fortfarande finns<br>många som inte tillräckligt väl får sina habilite-<br>rings- och rehabiliteringsbehov tillgodosedda.<br>Många habiliterings-/rehabiliteringsområden be-<br>höver därför utvecklas ytterligare. Socialstyrelsen<br>anser vidare att det fortfarande finns stora brister<br>när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i<br>hälso- och sjukvårdslagen beträffande individu-<br>ella habiliterings- och rehabiliteringsplaner. In-<br>formationen om lokala, regionala och nationella<br>behandlingsmöjligheter behöver systematiseras<br>och breddas samt kopplas till ökade valmöjlig-<br>heter för den enskilde och anhöriga. Den enskil-<br>des möjlighet att få tillgång till den högspecialise-<br>rade vården/habiliteringen/rehabiliteringen be-<br>höver stärkas. Ett ökat utnyttjande av nationella<br>och regionala kompetenscentrer/verksamheter<br>innebär fortsatt kvalitetsutveckling. I slutrap-<br>porten nämner Socialstyrelsen en rad åtgärder<br>som sjukvårdshuvudmännen bör vidta samt så-<br>dana som styrelsen själv avser att genomföra.</p>
<p>Vissa medicinsk-etiska frågor</p>
<p>Som nämndes inledningsvis har under senare år<br>flera medicinsk-etiska frågor blivit föremål för<br>lagstiftning eller reglering av annat slag. Den se-<br>nast aktuella frågan gäller frysförvaring av be-<br>fruktade ägg. Riksdagen fattade således i juni<br>1998 beslut i enlighet med förslag i proposition<br>om frysförvaring av befruktade ägg (prop.<br>1997/98:110, bet. 1997/98:SoU21, rskr.<br>1997/98:224). Tiden för förvaring i fryst tillstånd<br>av befruktade ägg från människa är numera 5 år.<br>En annan fråga som nu bereds inom regerings-<br>kansliet är den om genetisk integritet, dvs. vem<br>eller vilka som skall ha rätt att ta del av resultat<br>från genetiska tester av enskilda individer.</p>
<p>Ett omfattade utredningsarbete pågår också<br>inom området. Här kan följande utredningar<br>nämnas.</p>
<p>Utredningen om vård i livets slutskede (dir.<br>1997:147) påbörjade sitt arbete i juni 1998. Ut-<br>redningen skall bl.a. överväga och lämna förslag<br>till hur man kan förbättra livskvaliteten för dem<br>som är svårt sjuka och döende, deras familjer och<br>närstående. Kommittén skall bl.a. kartlägga och<br>analysera hur människors liv gestaltar sig i slut-<br>skedet; var de tillbringar sin sista tid i livet och<br>vilken vård de får.</p>
<p>Utredningen om överföring av organ från djur<br>till människa (dir. 1997:44) påbörjade sitt arbete i<br>januari 1998. Utredningen skall bedöma etiska,<br>juridiska och djurskyddsmässiga aspekter av<br>överföring av organ och vävnad från djur till<br>människa. Risken för spridning av smitta från<br>djur till människa är en av de viktiga frågor ut-<br>redningen har att ta ställning till.</p>
<p>Steriliseringsutredningen (dir. 1997:100) har<br>bl.a. i uppdrag att göra en kartläggning av hur<br>många personer som steriliserades med stöd av<br>tidigare gällande lagar. Utredningen skall också<br>lämna förslag om ersättning till dem som då mot<br>sin vilja eller på någon annans initiativ sterilisera-<br>des. Avsikten är att ett delbetänkande skall läm-<br>nas i början av år 1999.</p>
<p>Delegationen för uppföljning av riktlinjer för<br>prioriteringar inom hälso- och sjukvården (dir.<br>1997:135) påbörjade sitt arbete i juni 1998. Dele-<br>gationen har bl.a. till uppgift att sprida informa-<br>tion och kunskap om de av riksdagen beslutade<br>riktlinjerna för prioriteringar i hälso- och sjuk-<br>vården och de etiska värderingar som ligger till<br>grund för dessa. I samråd med bl.a. de lokala<br>etikkommittéerna skall metoder utvecklas för<br>uppföljning av riktlinjernas tillämpning.</p>
<p>En genetisk undersökning av en individ ger<br>samtidigt genetisk information om andra indivi-<br>der i släkten. Statens medicinsk etiska råd har<br>haft i uppdrag att överväga om och i så fall i vilka<br>former en läkare skall få informera andra berörda<br>släktingar om resultat som framkommit i sam-<br>band med genetisk undersökning. Rådet kon-<br>staterar i en skrivelse att utöver de etiska aspek-<br>terna aktualiseras ett stort antal spörsmål med<br>koppling till medicinsk utveckling, allmänhetens<br>kunskaper och attityder m.m. Rådet föreslår<br>därför att en utredning tillsätts med uppgift att<br>lämna förslag om på vilka premisser information<br>som framkommit i samband med genetisk<br>undersökning skall få ges till andra berörda i<br>släkten.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>4.3.2 Folkhälsa</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Av Socialstyrelsens Folkhälsorapport 1997 (SoS<br>1997:18) framgår att svenska folkets hälsa, vare<br>sig man mäter dödlighet, sjuklighet eller själv-<br>rapporterad hälsa, har förbättrats i stort. Exem-<br>pelvis har medellivslängden i Sverige ökat kraf-<br>tigt sedan år 1960, med 5,3 år för män och 6,6 år<br>för kvinnor. Det främsta skälet, som förklarar<br>nästan hela ökningen av medellivslängden, är<br>nedgången av dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar.<br>Såväl insjuknandet som antalet dödsfall i hjärt-<br>kärlsjukdomar har minskat, vilket tyder på en<br>förändring i levnadsvillkor och levnadsvanor.<br>Minskad rökning är sannolikt den enskilt vikti-<br>gaste förklaringen till nedgången i hjärt-kärl-<br>sjukdomar.</p>
<p>De hiv-preventiva insatserna har varit fram-<br>gångsrika och Sverige är därför fortfarande ett<br>land med låg förekomst av hiv-infektion.</p>
<p>Under en lång följd av år har även dödligheten<br>sjunkit när det gäller skador, alkoholrelaterade<br>sjukdomar och självmord. Däremot ökar häl-<br>soproblem som relateras till övervikt samt aller-<br>gier i omfattning. Flera studier visar att andelen<br>överviktiga ökar både bland barn och vuxna. När<br>det gäller allergi eller annan överkänslighet upp-<br>ger drygt en tredjedel av befolkningen i åldern<br>16-84 år att den har någon form av besvär.</p>
<p>Oberoende av hur vi mäter hälsan kvarstår att<br>det finns stora skillnader mellan olika samhälls-<br>grupper. Skillnaderna avspeglas både mellan män<br>och kvinnor, mellan olika åldersgrupper och<br>mellan olika sjukdomsgrupper samt mellan re-<br>gioner. Arbetare har oftare än tjänstemän sämre<br>hälsa, någon långvarig sjukdom eller nedsatt<br>arbetsförmåga. Kvinnor lever längre än män men<br>kvinnor uppvisar högre sjuklighet och besöker<br>sjukvården oftare än män. En del sjukdomar,<br>t.ex. rörelseorganens sjukdomar, är vanligare hos<br>kvinnor än hos män.</p>
<p>I Folkhälsorapporten 1997 konstateras också<br>att det finns tecken på ökande hälsoproblem.<br>Det finns bl.a. en oroande tendens att den<br>positiva utvecklingen när det gäller barns och<br>ungdomars hälsa kan komma att brytas. Andelen<br>skolungdomar som använder alkohol och har<br>prövat narkotika ökar. Enligt Folkhälsoinstitutet<br>minkar rökningen i samtliga grupper utom för__</p>
<p>tonårsflickor. Det finns också rapporter som<br>visar att unga kvinnor mår psykiskt sämre i allt<br>större utsträckning.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna samt deras<br>effekter</p>
<p>Det finns fortfarande stora skillnader i ohälsa<br>mellan olika samhällsgrupper. Enligt regeringens<br>bedömning har insatser för att främja folkhälsan<br>och förebygga ohälsa fortsatt hög prioritet. Det<br>gäller inte minst åtgärder för att förbättra hälsan<br>hos barn och ungdomar samt hos de grupper<br>som är mest exponerade för de största hälso-<br>riskerna.</p>
<p>Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14)<br>med uppgift att utarbeta förslag till nationella<br>mål för hälsoutvecklingen överlämnade i mars<br>1998 delbetänkandet Hur skall Sverige må<br>bättre? (SOU 1998:43). Betänkandet utgör det<br>första steget i en process som skall resultera i för-<br>slag till nationella folkhälsomål och strategier. I<br>betänkandet redovisas några utgångspunkter och<br>principer som avses vara vägledande för kommit-<br>téns fortsatta arbete. Kommittén har prioriterat<br>ett antal områden som bedöms spela en central<br>roll i en framtida nationell folkhälsostrategi. Som<br>exempel kan nämnas psykisk ohälsa, fysisk ak-<br>tivitet, allergier och skador. Delbetänkandet har<br>remissbehandlats och avsikten är att de syn-<br>punkter som inkommit skall ligga till grund för<br>det fortsatta arbetet med nationella folkhälsomål.</p>
<p>Under våren 1998 överlämnade Idrottsutred-<br>ningen sitt slutbetänkande Idrott och motion för<br>livet - Statens stöd till idrottsrörelsen och fri-<br>luftslivets organisationer (SOU 1998:76). I be-<br>tänkandet redogörs för ett antal förslag till nya<br>och tydligare mål för stödet till idrotten. Försla-<br>gen syftar till att bl.a. öka intresset bland med-<br>borgarna för fysisk aktivitet i syfte att uppnå en<br>god folkhälsa. Betänkandet remissbehandlas un-<br>der hösten 1998.</p>
<p>Barnpsykiatrikommittén överlämnade sitt<br>slutbetänkande Det gäller livet (SOU 1998:31)<br>under våren 1998. I rapporten anläggs ett tydligt<br>folkhälsoperspektiv och förslagen handlar i<br>många fall om att förstärka de förebyggande in-<br>satserna för att förbättra det psykiska välbefin-<br>nandet hos barn och unga. Betänkandet har re-<br>missbehandlats och bereds för närvarande inom<br>regeringskansliet.</p>
<p>Under sommaren har regeringen tillsatt en<br>särskild utredare (dir. 1998:59) för att kartlägga<br>och föreslå åtgärder vad avser elevvårdens och<br>skolhälsovårdens roll när det gäller att främja fy-<br>sisk och psykisk hälsa bland barn och unga.</p>
<p>Miljöhälsoutredningen överlämnade under<br>hösten 1996 betänkandet Miljö för en hållbar</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>hälsoutveckling - Förslag till ett nationellt hand-<br>lingsprogram (SOU 1996:124) och betänkandet<br>har därefter remissbehandlats. Regeringen har i<br>propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik<br>för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145) före-<br>slagit att en ny struktur för arbetet med miljömål<br>skall tillämpas. Som en följd av propositionen har<br>regeringen tillsatt en parlamentarisk beredning<br>om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45) med<br>uppgift att göra en samlad översyn av vilka<br>delmål och sektorsmål som behövs för att Sveri-<br>ges nationella miljökvalitetsmål skall kunna nås<br>inom en generation. För att Miljöhälsoutred-<br>ningens förslag skall kunna behandlas inom ra-<br>men för den nu föreslagna målstrukturen inom<br>miljöpolitiken, har betänkandet överlämnats till<br>den parlamentariska beredningen för mål i miljö-<br>politiken.</p>
<p>Kommittén om hälso- och sjukvårdens finan-<br>siering och organisation har överlämnat sitt del-<br>betänkande En tydligare roll för hälso- och sjuk-<br>vården i folkhälsoarbetet (SOU 1997:119).<br>Kommittén har haft i uppdrag att analysera upp-<br>gifts- och ansvarsfördelning mellan stat, kom-<br>mun och landsting när det gäller folkhälsoarbete.<br>Betänkandet samt remissvaren över betänkandet<br>har överlämnats till Nationella folk-<br>hälsokommittén (S 1995:14) för att ingå i kom-<br>mitténs fortsatta arbete.</p>
<p>I mars 1996 överlämnade Socialstyrelsen en<br>rapport om mödrahälsovården till regeringen. I<br>rapporten föreslås bl.a. att mödrahälsovårdens<br>olika verksamheter bör få en gemensam organi-<br>sation, att antalet rutinbesök minskas under<br>graviditeten, att preventivmedel erbjuds till låg<br>kostnad och att kostnadsolikheter mellan olika<br>preventivmedel utjämnas, att en fortsatt satsning<br>på ungdomsmottagningarna bör ske, samt att<br>samtliga gravida kvinnor i storstadsområdena<br>skall erbjudas provtagning för HIV såväl inom<br>mödrahälsovården som abortmottagningarna.</p>
<p>Socialstyrelsen överlämnade dessutom i de-<br>cember 1997 en rapport om gynekologisk hälso-<br>kontroll till regeringen. Rapporten innehåller<br>bl.a. föreslag om att en rådgivande grupp på na-<br>tionell nivå skall inrättas med uppgift att ansvara<br>för uppföljning och samordning av screening-<br>program samt utformning av kvalitetsutveckling,<br>samt rekommendationer för med vilken periodi-<br>citet cellprovsundersökningar bör genomföras.<br>De båda rapporterna föranleder ingen ytterligare<br>åtgärd från regeringens sida.</p>
<p>Tobak är den enskilt största hälsorisken i väst-<br>världen och ett av de allvarligaste hälsoproble-<br></p>
<p>men som ökar globalt. Åtgärder mot rökning har<br>visat sig vara kostnadseffektiva på flera olika sätt.<br>Det handlar om insatser mot flera folksjukdomar<br>samtidigt, främst mot cancer och hjärt-kärlsjuk-<br>domar men även mot t.ex. allergier och sjukdo-<br>mar i rörelseorganen. Även små förändringar i<br>rökvanor ger stora effekter.</p>
<p>En ökad illegal hantering av tobak är oönskad<br>av flera skäl, bl.a. de svårigheter den medför i<br>strävandena att se till att ungdomar under 18 år<br>inte köper tobak. Som ett led i att komma till-<br>rätta med dessa problem har tobaksskatten<br>sänkts. Tobaksskatten är därmed inte ett domi-<br>nerande instrument för att minska tobaksbruket,<br>utan måste kompletteras med andra åtgärder.<br>Det handlar om förändringar i system,<br>lagstiftning och andra regelverk för att minska<br>tobakens tillgänglighet, men också om riktade<br>utbildnings- och informationsinsatser mot bl.a.<br>barn och ungdomar. För närvarande pågår också<br>verksamheter i olika former som syftar till att<br>minska tobaksbruket. Nationella folkhälso-<br>kommittén framhåller i betänkandet Hur skall<br>Sverige må bättre? (SOU 1998:43) att man avser<br>att utarbeta mål och strategier för att minska to-<br>baksbruket. Även Folkhälsoinstitutet arbetar<br>med att utveckla en nationell handlingsplan mot<br>tobak med fokus på barn och ungdomar. Kom-<br>mittén och institutet samarbetar i dessa frågor.</p>
<p>Regeringen arbetar även aktivt med frågor<br>som berör tobaksprevention inom EU. Direk-<br>tivet 98/43/EG om ett förbud mot indirekt och<br>direkt tobaksreklam har nyligen antagits.<br>Genomförandet av direktivet bereds för när-<br>varande i regeringskansliet.</p>
<p>Under våren 1998 överlämnade regeringen<br>propositionen Utveckling och rättvisa - en poli-<br>tik för storstaden på 2000-talet (prop.<br>1997/98:165) till riksdagen. I propositionen läm-<br>nas ett antal förslag till hur folkhälsoarbetet skall<br>kunna förbättras i utsatta stadsdelar, bl.a. föreslås<br>att lokala folkhälsoråd inrättas för att därigenom<br>förankra och anpassa folkhälsoarbetet till de lo-<br>kala förutsättningarna.</p>
<p>Missbruket av anabola steroider och andra<br>dopningsmedel tycks ligga kvar på ungefär<br>samma nivå som tidigare. Undersökningar visar<br>dock att andelen ungdomar som prövat dop-<br>ningsmedel är liten i förhållande till den andel<br>som prövat narkotika.</p>
<p>I september 1998 överlämnade regeringen<br>propositionen Åtgärder mot dopning (prop.<br>1998/99:3) till riksdagen. I propositionen före-<br>slås bl.a. ändringar i lagen (1991:1969) om för-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>bud mot vissa dopningsmedel som syftar till att<br>öka möjligheterna att motverka missbruket av<br>dopningsmedel. Enligt regeringen bör eget bruk<br>av dopningsmedel kriminaliseras och en ny<br>brottsrubricering, grovt dopningsbrott, införas. I<br>propositionen betonas även behovet av förebyg-<br>gande insatser på detta område.</p>
<p>Är 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbets-<br>område inom EU genom Maastricht-fördragets<br>antagande. Inom folkhälsoområdet har därefter<br>ett ramprogram antagits. Utifrån detta rampro-<br>gram genomförs för närvarande folkhälsopro-<br>gram inom följande områden; cancer, aids och<br>vissa smittsamma sjukdomar, narkotika, hälso-<br>främjande insatser samt hälsoövervakning. Pro-<br>gram för sällsynta sjukdomar och miljörelaterade<br>sjukdomar är fortfarande under beredning och<br>beslut beräknas kunna fattas i hälsoministerrådet<br>under hösten 1998. Vad avser programförslag om<br>förebyggande av personskador har kommissio-<br>nen framlagt ett reviderat förslag som kommer<br>att behandlas under hösten 1998. En diskussion<br>om ett nytt ramprogram på folkhälsoområdet för<br>perioden år 2000 till 2005 kommer att inledas<br>under hösten 1998.</p>
<p>Det internationella samarbetet i folkhälsofrå-<br>gor har successivt utvecklats inom såväl EU som<br>Europarådet och WHO. WHO:s regionalkom-<br>mitté för Europa antog i september 1998 enhäl-<br>ligt en reviderat folkhälsopolitiskt ramverk —<br>Hälsa-för-alla 21 (HFA 21) - med riktlinjer och<br>mål till ledning för medlemsländernas folkhälso-<br>arbete. Den europeiska HFA-21 bygger på prin-<br>ciperna i den globala hälsa-för-alla-strategi som<br>antogs i maj 1998 men utvecklar närmare de om-<br>råden som är viktiga för hälsosituationen inom<br>Europa.</p>
<p>Inom regeringskansliet bereds förslag om ett<br>svenskt stöd för WHO:s anti-tobaksprogram.<br>Detta innefattar arbete med att driva fram en in-<br>ternationell ramkonvention och studier om<br>kvinnor och tobak.</p>
<p>Sverige har anslutit sig till WHO:s hälsomål<br>att mellan åren 1980 och 2000 minska skador,<br>handikapp och dödsfall på grund av olycksfall<br>med 25 procent. Sverige har i flera avseenden<br>varit internationellt ledande i det förebyggande<br>arbetet. Socialstyrelsen presenterade år 1992 för-<br>slag till förbättrade åtgärder mot olycksfall.<br>Skadeprogrammet inom Folkhälsoinstitutet ar-<br>betar för att skapa ett landsomfattande nätverk<br>med förgreningar på alla nivåer och i alla miljöer.<br>Skadeprogrammet är delvis en följd av Social-<br>styrelsens tidigare förslag.</p>
<p>4.3.3 Smittskydd</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Smittskydd omfattar en mängd olika åtgärder<br>som alla syftar till att minska spridningen av<br>smittsamma sjukdomar. Det dagliga arbetet<br>inom hälso- och sjukvården med smittade pa-<br>tienter bidrar till att minska smittspridningen.<br>Normalt regleras vården av patienter med smitt-<br>samma sjukdomar genom hälso- och sjukvårds-<br>lagen (1982:763). Smittskyddslagen (1988:1472)<br>reglerar olika epidemiologiska insater för att<br>förhindra vissa sjukdomars vidare spridning. I<br>lagen fastställs också vilka skyldigheter och<br>rättigheter som gäller för bl.a. enskilda och vilka<br>möjligheter samhället har att tillgripa tvångsåt-<br>gärder.</p>
<p>Under 1990-talet har det skett en rad föränd-<br>ringar som påverkat smittskyddssituationen.<br>Människors allt mer omfattande resande till<br>främst sydliga och tropiska länder, den ökade<br>invandringen och handeln med livsmedel är<br>några faktorer som har betydelse i samman-<br>hanget. Sverige har också haft skäl att se över sin<br>beredskap för tidigare okända smittämnen, t.ex<br>Ebolavirus.</p>
<p>En alltför vidlyftig användning av antibiotika<br>medför att bakterier blir resistenta (mot-<br>ståndskraftiga) mot läkemedlen. Detta kan leda<br>till att svårbehandlade infektioner sprids bland<br>befolkningen, vilket ger upphov till svårt mänsk-<br>ligt lidande och höga sjukvårdskostnader. Ett<br>exempel är tuberkulosen, som är på återtåg i<br>Europa och nu ofta är orsakad av antibiotika-<br>resistenta bakterier. Förekomsten av resistens<br>hos vanliga bakterier som pneumokocker och<br>staphylokocker är andra problem som uppstått.</p>
<p>Läget i Sverige beträffande antibiotikaresistens<br>är sannolikt ett av de bästa i Europa. Ett om-<br>fattande övervaknings-, registrerings- och in-<br>formationsarbete förekommer, t.ex. genom Re-<br>ferensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) och<br>det nationella nätverket STRAMA (Strategi-<br>grupper för rationell antibiotikaanvändning och<br>minskad antibiotikaresistens).</p>
<p>Samarbetet inom smittskyddsområdet på EU-<br>nivå är inriktat på informations- och erfarenhets-<br>utbyte, forsknings- och utbildningsinsatser samt<br>kompetensuppbyggnad i medlemsstaterna men<br>också i Östeuropa. Smittskyddsfrågor är ett prio-<br>riterat område för Sverige i det fortsatta samar-<br>betet.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna samt deras<br>effekter</p>
<p>Smittskyddskommittén (S 1996:07) har i upp-<br>drag att utvärdera det svenska smittskyddet med<br>tonvikt på smittskyddslagen och övriga författ-<br>ningar som hör till smittskyddet. Härvid skall<br>kommittén särskilt fästa vikt vid bestämmelserna<br>om tvångsåtgärder och ekonomiska kon-<br>sekvenser av smittskyddsarbetet. I kommitténs<br>uppdrag ingår vidare att kartlägga och utvärdera<br>olika åtgärder för att förhindra spridning av<br>smittsamma sjukdomar, varvid internationella<br>erfarenheter av olika typer av åtgärder bör tas<br>tillvara. Kommittén skall vidare beakta interna-<br>tionellt smittskyddssamarbete samt genomgå-<br>ende uppmärksamma och analysera frågor kring<br>rättssäkerheten för den enskilde. Kommittén<br>skall förutsättningslöst överväga och föreslå de<br>förändringar och den författningsreglering som<br>ett effektivt smittskydd påkallar i framtiden.</p>
<p>En ny lag om anmälan av vissa allvarliga sjuk-<br>domar trädde i kraft den 1 mars 1998. Förslaget<br>har sin grund i att EU:s ministerråd har rekom-<br>menderat att den epidemiologiska övervakningen<br>av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom skall utvidgas till<br>alla medlemsstater.</p>
<p>Genom ett regeringsbeslut i februari 1998 be-<br>viljades Smittskyddsinstitutet (SMI) särskilda<br>projektmedel för att intensifiera det nationella<br>arbetet med övervakning av antibiotikaresistens<br>och förändringar av antibiotikaförbrukningen<br>inom sjukvården m.m.</p>
<p>På svenskt initiativ har frågan om antibiotika-<br>resistens behandlats av ekonomiska och sociala<br>kommittén inom EU. Kommittén lämnade un-<br>der september månad 1998 sitt yttrande till EU-<br>kommissionen om en rad åtgärder, som skall<br>minska antibiotikaförbrukningen i medlemssta-<br>terna. Yttrandet innehåller bl.a. förslag om att<br>receptfri antibiotikaförsäljning skall begränsas,<br>att medicinska riktlinjer skall utarbetas för för-<br>skrivning av antibiotika, att användning av anti-<br>biotika på sjukhus skall begränsas och framför<br>allt att resistensutvecklingen skall bevakas och<br>rapporteras.</p>
<p>Socialdepartementet tillsatte under hösten<br>1996 en nationell arbetsgrupp med uppgift att<br>utarbeta en långsiktig strategi för den svenska<br>blodplasmaförsörjningen. Gruppen har aktivt bi-<br>dragit till att utarbeta den svenska positionen i<br>EU och tagit fram underlag inför behandlingen<br>på EU-nivå. Vid Hälsoministerrådet i april 1998<br></p>
<p>antogs rekommendationer om självförsörjning<br>och säkerhet för blod och blodplasmaprodukter.</p>
<p>Blod och blodplasmaförsörjning är en angelä-<br>gen fråga och ett stöd finns bland medlemssta-<br>terna för ett fortsatt arbete. Det är dock osäkert<br>om det redan under hösten 1998 kommer att<br>vara möjligt att få en majoritet för en rekom-<br>mendation i denna fråga.</p>
<p>4.3.4 Psykiatri</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Förekomsten av psykiska sjukdomar och funk-<br>tionshinder bland befolkningen är i stort sett lika<br>stor som tidigare år. Andelen av befolkningen<br>som uppger någon form av psykiska besvär ökar<br>dock och redovisas i olika undersökningar ligga<br>mellan 20 och 40 procent. Detta medför att psy-<br>kisk ohälsa är ett av våra största folkhälso-<br>problem som orsakar mycket lidande. Vidare är<br>de ekonomiska konsekvenserna betydande. So-<br>cialstyrelsen uppskattar i Folkhälsorapport 1997<br>samhällets totala kostnader för psykisk ohälsa till<br>45 miljarder kronor per år.</p>
<p>Regeringen anser att utvecklingen är oroande<br>och noterar med tillfredsställelse att Nationella<br>folkhälsokommittén i betänkandet Hur skall<br>Sverige må bättre? (SOU 1998:43) lyft fram psy-<br>kisk ohälsa som ett prioriterat område inför<br>kommitténs fortsatta arbete med nationella folk-<br>hälsomål och strategier.</p>
<p>Socialstyrelsen utvärderar på regeringens upp-<br>drag genomförandet av psykiatrireformen som<br>trädde i kraft den 1 januari 1995. Styrelsen påtalar<br>i den årsrapport som överlämnades i mars 1998<br>att det finns problem både med utformningen av<br>lagen (1993:387) om stöd och service till vissa<br>funktionshindrade (LSS) och kommunernas<br>tillämpning av densamma. Antalet människor<br>med psykisk störning som ges stöd enligt LSS är<br>ytterst begränsat och uppgick i mars 1998 till ca<br>2000 personer. Detta svarar enligt Socialstyrelsen<br>inte mot de verkliga behov som finns av särskilda<br>insatser av stöd och service. Vidare kan vad gäller<br>sysselsättningsfrågorna konstateras att mellan<br>20 000 — 25 000 personer med svår psykisk<br>sjukdom eller störning - omkring hälften av<br>målgruppen - saknar adekvat sysselsättning<br>anpassad till deras funktionshinder. So-<br>cialstyrelsen anför att de formuleringar av stödets<br>målgrupper och art som finns i LSS stämmer illa<br>överens med målgruppen psykiskt störda.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Socialstyrelsen har även uppmärksammat brister<br>när det gäller tillgång till vård och behandling för<br>äldre personer med psykisk störning.</p>
<p>De stimulansmedel som staten anslagit i sam-<br>band med psykiatrireformen har varit värdefulla.<br>Vissa problem kan emellertid uppstå vad gäller<br>kontinuiteten i verksamheten då projekttiden i<br>många fall löper ut vid utgången av år 1998 efter-<br>som den kommunala huvudmannen inte i samt-<br>liga fall avser att fortsätta projektet.</p>
<p>Socialstyrelsen fortsätter att följa psykiatrire-<br>formen och avser att avlämna en slutrapport till<br>regeringen i maj 1999. Psykiatrireformen be-<br>handlas även under avsnitt 5.2.2. Personer med<br>funktionshinder.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna samt deras<br>effekter</p>
<p>Kommittén för vissa frågor om psykiatrisk<br>tvångsvård m.m. överlämnade i mars 1998 sitt<br>betänkande Rättssäkerhet, vårdbehov och sam-<br>hällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård (SOU<br>1998:32). Av betänkandet framgår att antalet<br>vårdtillfällen enligt lagen (1991:1128) om psy-<br>kiatrisk tvångsvård minskade mellan åren 1991<br>och 1994 men att de nu ligger på en konstant<br>nivå. Antalet patienter inom slutenvården fort-<br>sätter dock att minska vilket tyder på att den<br>genomsnittliga vårdtiden har förkortats. Antalet<br>personer som dömts till rättspsykiatrisk vård har<br>under samma tidsperiod varit i stort sett kon-<br>stant.</p>
<p>Under året har också Utredningen om stöd<br>och vård till barn och ungdomar med psykiska<br>problem avlämnat sitt slutbetänkande Det gäller<br>livet: Stöd och vård till barn och ungdomar med<br>psykiska problem (SOU 1998:31). Utredningen<br>konstaterar bl.a. att många barn och ungdomar<br>har psykiska besvär. Även med en försiktig be-<br>räkning lider mellan fem och tio procent av<br>barnen och ungdomarna av psykiska problem<br>eller störningar. Antalet besök till barn- och ung-<br>domspsykiatrin har i genomsnitt ökat med<br>45 procent under den senaste treårsperioden.<br>Vidare har kostnaderna för elevvård minskat,<br>samtidigt som behoven har ökat. Av de resurser<br>som läggs på målgruppen står kommunerna för<br>cirka 75 procent genom socialtjänsten medan<br>landstingens insats för hälso- och sjukvård svarar<br>för cirka 15 procent och staten för resterande<br>10 procent</p>
<p>Båda de utredningar som nämnts ovan bereds<br>för närvarande inom regeringskansliet.</p>
<p>I samband med psykiatrireformen lämnades<br>ett uppdrag till Socialstyrelsen att utreda den<br>medicinska specialiteten psykiatri. Socialstyrel-<br>sen har redovisat uppdraget i sin slutrapport En<br>god vård på lika villkor (1997:8), som överläm-<br>nades i november 1997. Socialstyrelsen fram-<br>håller i sin redovisning att psykiatrin utvecklas<br>från tidigare splittring till en allt större samsyn.<br>Styrelsen påpekar dock att det föreligger en brist<br>på specialistkompetent personal och att detta kan<br>vara ett hinder för den fortsatta utvecklingen<br>inom psykiatrin.</p>
<p>4.3.5 Tandvård</p>
<p>Tandhälsan hos barn och ungdomar har förbätt-<br>rats starkt. Antalet barn och ungdomar som har<br>många kariesskador har minskat kraftigt. En hög<br>frekvens av karies finns dock i vissa utsatta om-<br>råden.</p>
<p>Även för vuxna har tandhälsan förbättrats<br>kraftigt. Det har skett en regional utjämning och<br>särskilt kraftig var förbättringen i regionen<br>Norra glesbygden. Det finns dock fortfarande<br>socioekonomiska skillnader i fråga om tandhälsa.</p>
<p>Riksdagen har under våren 1998 fattat beslut<br>om ett reformerat tandvårdsstöd. Stödet, som<br>införs den 1 januari 1999, är i första hand inriktat<br>på att underlätta för människor att behålla en god<br>tandhälsa. Ungdomar får billigare undersök-<br>ningar för att grundlägga en god vana med regel-<br>bundna kontroller av tänderna. Bastandvården<br>subventioneras så att inte behandlingar skjuts<br>upp i onödan och resulterar i stora behandlings-<br>behov. Samtidigt kan i vissa situationer krävas<br>omfattande protetiska åtgärder eller implantat,<br>vilket medför mycket höga kostnader och därför<br>behålls ett ekonomiskt skydd vid dyrbara be-<br>handlingar.</p>
<p>Vidare har en prioritering gjorts för att stödja<br>personer med stora tandvårdsbehov på grund av<br>sjukdom eller funktionshinder. Äldre och funk-<br>tionshindrade som bor i särskilda boendeformer<br>och i vissa fall även eget boende får kostnadsfri<br>munvårdsbedömning och deras tandvårdsavgifter<br>inordnas i sjukvårdens högkostnadsskydd på för<br>närvarande högst 900 kronor under ett år.</p>
<p>Det nya tandvårdsstödet innebär även att<br>tandvårdsersättningen för amalgamfyllningar<br>slopas. Regeringen avser vidare, när erforderliga<br>ändringar i EU:s direktiv om medicintekniska</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>produkter (93/42/EEG) har trätt i kraft, att vidta<br>nödvändiga åtgärder för att kunna införa ett för-<br>bud mot användningen av amalgam. Detta be-<br>räknas kunna ske senast fr.o.m. år 2001.</p>
<p>Inom ramen för tandvårdsreformen görs dess-<br>utom en satsning på bättre uppföljning och ut-<br>värdering av tandvården. Statens beredning för<br>utvärdering av medicinsk metodik (SBU) avses<br>få förstärkta resurser för att kunna utvärdera me-<br>toder på tandvårdens område. Två kompetens-<br>centrer för sällsynta medicinska och odonto-<br>logiska tillstånd hos patienterna, i Bohuslands-<br>tinget respektive i Jönköpings läns landsting, får<br>ekonomiskt stöd. Vidare bör regeringen enligt<br>socialutskottet överväga om ett kompetens-<br>centrum med inriktning på dentala material skall<br>inrättas. Till regeringen har även inkommit en<br>ansökan om bidrag till ett kompetenscentrum<br>för smittskydd, infektions- och immunologiska<br>sjukdomar inklusive hiv och aids. Regeringen<br>avser att närmare studera frågan om ytterligare<br>kompetenscentrer och deras lokalisering. Sam-<br>manlagt har 7 miljoner kronor beräknats för<br>uppföljning och utvärdering samt 13 miljoner<br>kronor för kompetenscentrer. Av medlen till<br>kompetenscentrer bör 100 000 kronor användas<br>för ett startbidrag för att skapa en DentalFass.</p>
<p>4.3.6 Läkemedel</p>
<p>Läkemedel är en viktig behandlingsform i hälso-<br>och sjukvården. Nya och effektivare läkemedel<br>utvecklas kontinuerligt och medför stora väl-<br>färdsvinster för många människor. Samtidigt har<br>kostnaderna för det allmänna stigit kraftigt under<br>1990-talet trots att olika åtgärder vidtagits för att<br>dämpa och begränsa utgifterna.</p>
<p>Enligt läkemedelslagen (1992:859) får ett lä-<br>kemedel säljas i Sverige först sedan det prövats<br>och godkänts av Läkemedelsverket eller verket<br>har erkänt ett godkännande som har meddelats i<br>annan medlemsstat i Europeiska unionen eller<br>genom den europeiska samordnande läkeme-<br>delsmyndigheten enligt rådets förordning (EEG)<br>nr 2309/93 av den 22 juli 1993 om gemenskaps-<br>förfaranden för godkännande för försäljning av<br>och tillsyn över humanläkemedel och veterinär-<br>medicinska läkemedel samt om inrättandet av en<br>europeisk läkemedelsmyndighet.</p>
<p>Läkemedelsverket arbetar också aktivt med<br>tillsyn av de läkemedel som finns på marknaden<br>samt med information om läkemedlens effekter<br>och en adekvat läkemedelsanvändning. Särskilt<br></p>
<p>viktig är den information om läkemedel som<br>verket ger till förskrivare och till landstingens lä-<br>kemedelskommittéer. Informationsverksamhe-<br>ten, särskilt vad avser utgivandet av läkemedels-<br>monografier har uppmärksammats inom EU-<br>arbetet och blivit stilbildande.</p>
<p>Under år 1997 inkom 803 ansökningar om<br>godkännande av läkemedel samt ytterligare 75<br>ansökningar om nya indikationer, ändrad dose-<br>ring och receptfrihet till Läkemedelsverket.<br>Jämfört med år 1996 är detta en ökning av an-<br>sökningarna med cirka 40 procent. Ökningen<br>kan delvis förklaras med att parallellimport av lä-<br>kemedel har ökat liksom antalet generiska läke-<br>medel.</p>
<p>Det nuvarande statliga förmånssystemet för<br>läkemedel trädde i kraft den 1 januari 1997. För-<br>månssystemet regleras i lagen (1996:1150) om<br>högkostnadsskydd vid köp av läkemedel. Enligt<br>riksdagens beslut skall i princip alla receptbelagda<br>läkemedel kunna ingå i läkemedelsförmånen om<br>det marknadsförande bolaget har fått ett pris<br>fastställt av Riksförsäkringsverket (RFV). RFV<br>fastställer också s.k. referenspriser för sådana<br>produkter för vilka det finns generiska<br>motsvarigheter på den svenska marknaden och<br>där det marknadsförande bolaget önskar att<br>produkten skall bli subventionerad av staten.<br>RFV är den prisförhandlande myndigheten<br>medan Socialstyrelsen har tillsyn över förmåns-<br>systemet och får meddela föreskrifter om bl.a.<br>verkställigheten av bestämmelser om rätten till<br>läkemedelsförmånen.</p>
<p>Läkemedelsförmånen finansieras med ett sär-<br>skilt statsbidrag som betalas till sjukvårdshu-<br>vudmännen och som redovisas under anslaget<br>A2 Bidrag för läkemedelsförmånen. Kostnads-<br>ansvaret för läkemedelsförmånen övergick till<br>sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1998. En-<br>ligt en överenskommelse mellan staten och<br>Landstingsförbundet den 12 september 1996<br>skall parterna senare överenskomma om en ny<br>modell för statens ersättning till landstingen för<br>läkemedelsförmånen från och med år 2001.</p>
<p>Kommittén för prisreglering av läkemedel<br>lämnade sitt betänkande Läkemedel i priskon-<br>kurrens (SOU 1997:165) till Socialdepartemen-<br>tet i november 1997 med förslag till ett nytt sys-<br>tem för direkt priskontroll på produkterna inom<br>läkemedelsförmånen. Läkemedelsdistributions-<br>utredningen lämnade sitt betänkande Läkemedel<br>i vård och handel (SOU 1998:28) i januari 1998.<br>Betänkandet innehåller förslag bl.a. rörande lä-<br>kemedelsdistributionen och Apoteket AB:s</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>verksamhet. Båda dessa betänkanden har re-<br>missbehandlats och bereds för närvarande inom<br>regeringskansliet.</p>
<p>4.3.7 Regeringens slutsatser</p>
<p>Regeringen kan konstatera att utvecklingen<br>inom hälso- och sjukvården under 1990-talet har<br>varit mycket omdanande. Den har präglats av be-<br>sparingar och omstruktureringar inom sjukhus-<br>sektorn, en kraftig omfördelning från sluten vård<br>till öppna vårdformer och hemsjukvård liksom<br>stora omfördelningar av ansvaret för vården och<br>omsorgen av äldre och inom psykiatrin. Den<br>demografiska utvecklingen med en ökad andel<br>äldre har också spelat en viktig roll liksom den<br>teknologiska utvecklingen som bl.a. gjort det<br>möjligt att erbjuda allt äldre patienter aktiv<br>behandling. I den situationen har vården fått<br>problem med ökade väntetider. Den vårdgaranti<br>som regeringen och Landstingsförbundet kom<br>överens om för år 1997 har inte varit tillfyllest<br>för att komma tillrätta med dessa problem.</p>
<p>Enligt regeringen är det av största vikt att ar-<br>betet för att förbättra vårdens tillgänglighet fort-<br>sätter. Landstingen och kommunerna har genom<br>utökade statsbidrag fått förbättrade förutsätt-<br>ningar att korta väntetiderna inom vården samt<br>att komma tillrätta med de problem som i dag<br>finns inom äldresjukvården. I den överenskom-<br>melse som slöts mellan regeringen och Lands-<br>tingsförbundet för år 1999 om ersättningar för<br>insatser för att stärka patientens ställning m.m.<br>kom parterna överens om att dels bibehålla vård-<br>garantin, dels att under åren 1998 - 1999 göra en<br>kraftsamling för att förbättra tillgängligheten i<br>vården. Landstingen har härvidlag åtagit sig att<br>påtagligt minska väntetiderna både för besök och<br>behandling. Dessutom har regeringen och<br>Landstingsförbundet enats om att närmare klar-<br>lägga de ekonomiska, organisatoriska och prak-<br>tiska förutsättningarna för en behandlings-<br>garanti. Regeringen har mot denna bakgrund<br>uppdragit åt Socialstyrelsen att beskriva och<br>analysera förutsättningarna för och konsekven-<br>serna av införandet av en behandlingsgaranti<br>inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten<br>för arbetet skall vara en allsidig belysning av frå-<br>gan, som bl.a. innefattar ett ekonomiskt, organi-<br>satoriskt, praktiskt och medicinskt perspektiv.</p>
<p>Ytterligare steg har tagits för att stärka pati-<br>entens inflytande och delaktighet i hälso- och<br>sjukvården genom de förslag till förändringar i<br></p>
<p>hälso- och sjukvårdslagstiftningen som rege-<br>ringen förelagt riksdagen. Landstingen har också<br>tillförts medel för insatser inom området genom<br>den ovan nämnda särskilda överenskommelsen<br>mellan regeringen och Landstingsförbundet.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser regeringen att<br>målen för år 1999 för hälso- och sjukvården bl.a.<br>skall vara att kvaliteten i hälso- och sjukvården<br>skall förbättras och att patientens ställning skall<br>stärkas.</p>
<p>Aven om hälsoläget hos befolkningen totalt<br>sett har förbättrats avsevärt under en följd av år,<br>finns alltjämt stora skillnader mellan olika sam-<br>hällsgrupper. Regeringen gör mot den bakgrun-<br>den bedömningen att insatser för att främja folk-<br>hälsan och förebygga ohälsa skall ha fortsatt hög<br>prioritet. Regeringens mål för år 1999 är att ett<br>fortsatt aktivt arbete skall bedrivas för att för-<br>bättra folkhälsan, med särskild inriktning på de<br>grupper som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.<br>Åtgärder för att minska tobaksbruket skall ges<br>särskild prioritet.</p>
<p>Undersökningar visar att den andel av befolk-<br>ningen som uppger sig ha psykiska problem<br>ökar. Dessa signaler är enligt regeringens upp-<br>fattning oroande. Det är angeläget att åtgärder<br>vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos<br>befolkningen. Som nämnts i det föregående be-<br>reds inom regeringskansliet för närvarande Barn-<br>psykiatrikommitténs slutbetänkande Det gäller<br>livet (SOU 1998:31) respektive Tvångspsyk-<br>iatrikommitténs slutbetänkande Rättssäkerhet,<br>vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk<br>tvångsvård (SOU 1998:32).</p>
<p>Till följd av förändringen inom läkemedels-<br>förmånen minskade kostnaden för läkemedel<br>något mellan åren 1996 och 1997. Under år 1998<br>beräknas en viss kostnadsökning ske. Det är för<br>närvarande svårt att bedöma den mer långsiktiga<br>kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet.<br>Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att<br>ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra och<br>effektivisera läkemedelsförsörjningen. Rege-<br>ringen avser att under år 1999 prioritera insatser<br>för att förbättra förutsättningarna att fortlöpande<br>prognostisera kostnadsutvecklingen för<br>läkemedel. Flera utredningar inom läkemedels-<br>området har haft i uppdrag att ge förslag till för-<br>ändringar i läkemedelsdistribution och pris-<br>bildning för läkemedel. Förslagen bereds för<br>närvarande inom regeringskansliet.</p>
<p>35</p>
<p>3 Riksdagen 1998/99. I samL Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>4.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har granskat verk-<br>samheten, räkenskaperna och årsredovisningarna<br>för samtliga myndigheter inom verksamhetsom-<br>rådet avseende budgetåret 1997. RRV har i sin<br>granskning av myndigheterna inte gjort några<br>iakttagelser av större vikt varför samtliga myn-<br>digheter inom verksamhetsområdet erhållit re-<br>visionsberättelse utan anmärkning. Ingen myn-<br>dighet inom verksamhetsområdet har av RRV<br>tillställts en revisionsrapport med principiellt<br>viktiga frågor. RRV har emellertid i en särskilt<br>revisionspromemoria till Statens institut för psy-<br>kosocial miljömedicin gjort vissa uttalanden om<br></p>
<p>myndighetens ekonomiadministrativa rutiner<br>samt bokföringsrutiner. Denna promemoria be-<br>handlas närmare under anslaget All Institutet<br>för psykosocial medicin.</p>
<p>Den ekonomiadministrativa värdering som<br>RRV har utfört av samtliga statliga myndigheter<br>för år 1997 har beträffande myndigheterna under<br>verksamhetsområdet givit EA-värdet fullt till-<br>fredsställande för Folkhälsoinstitutet, Smitt-<br>skyddsinstitutet, Statens beredning för utvärde-<br>ring av medicinsk metodik och Läkemedels-<br>verket samt EA-värdet tillfredsställande för<br>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och<br>Statens institut för psykosocial miljömedicin.</p>
<p>Tabell 4.2</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Sjukvårdsförmåner m.m.</p></td><td>
<p>15 390</p></td><td>
<p>1 550</p></td><td>
<p>1705</p></td><td>
<p>1 992</p></td><td>
<p>1 992</p></td><td>
<p>1 992</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Bidrag för läkemedelsförmånen</p></td><td>
<p>0'</p></td><td>
<p>13 491</p></td><td>
<p>13 630</p></td><td>
<p>13 491</p></td><td>
<p>13 491</p></td><td>
<p>13 491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3 Bidrag till hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>981,6</p></td><td>
<p>939,4</p></td><td>
<p>936,9</p></td><td>
<p>995,6</p></td><td>
<p>955,9</p></td><td>
<p>955,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4 Insatser mot aids</p></td><td>
<p>141,2</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>51,6</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>65,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5 Bidrag till WHO</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>33,7</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av<br>läkemedelsbiverkningar</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>16,3</p></td><td>
<p>17,1</p></td><td>
<p>17,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8 Folkhälsoinstitutet</p></td><td>
<p>119,0</p></td><td>
<p>110,2</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>111,1</p></td><td>
<p>113,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A9 Smittskyddsinstitutet</p></td><td>
<p>97,9</p></td><td>
<p>98,9</p></td><td>
<p>125,4</p></td><td>
<p>108,8</p></td><td>
<p>109,7</p></td><td>
<p>111,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A10 Institutet för psykosocial medicin</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>All Statens beredning för utvärdering av<br>medicinsk metodik</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>33,9</p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>35,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>22.4</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>23,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde Hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>16 872’</p></td><td>
<p>16 387’</p></td><td>
<p>16 728’</p></td><td>
<p>16 858</p></td><td>
<p>16 848</p></td><td>
<p>16 853</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Ingick i Al Sjukvårdsförmåner m.m.</p>
<p><sup>2</sup> Inkl. Ersättning till Spri 29,7</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>4.5 Förslag till regeländringar</h2>
<p>Tandvårdsförsäkringen</p>
<p>Regeringens förslag: Ordet odontologisk fa-<br>kultet byts i 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring (AFL) ut mot högskola där<br>odontologisk utbildning och forskning bedrivs.<br></p>
<p>måste sålunda avtal om verksamheten träffas för<br>tiden efter den 31 december 1998, då nu gällande<br>avtal löper ut. Regeringen föreslås därför få riks-<br>dagens bemyndigande att, i enlighet med de rikt-<br>linjer som riksdagen tidigare ställt sig bakom<br>(prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.<br>1996/97:58), träffa avtal med Apoteket AB om<br>bolagets fortsatta verksamhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 3 § AFL<br>anges bl.a. att ersättning från försäkringen skall<br>lämnas för tandvård som ges vid odontologisk<br>fakultet. Begreppet fakultet skall efter en ändring</p>
<p>1 högskolelagen (1992:1434) inte längre användas<br>(se SFS 1997:797) efter den 1 januari 1999 utan<br>bytas ut mot vetenskapsområde. Begreppet<br>odontologisk fakultet behöver därför bytas ut i</p>
<p>2 kap. 3 § AFL för att anpassa lagstiftningen till<br>den nya organisationen vid högskolorna.</p>
<p>Avsikten med nuvarande lagstiftning är att<br>tandvård som ges vid en högskola eller ett uni-<br>versitet där odontologisk utbildning och forsk-<br>ning bedrivs skall omfattas av tandvårdsförsäk-<br>ringen. Regeringen föreslår därför att begreppet<br>odontologisk fakultet byts ut mot det i rutan an-<br>givna begreppet. Förslaget innebär inte någon<br>ändring i sak.</p>
<p>Apoteket AB</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>träffa avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets<br>fortsatta verksamhet i enlighet med de riktlinjer<br>som riksdagen tidigare ställt sig bakom.</p>
<p>Regeringen har bemyndigats (prop. 1996/97:27<br>bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58) att för åren<br>1997 och 1998 träffa överenskommelse med<br>Apoteket AB om bolagets verksamhet. Frågan<br>om den framtida läkemedelsdistributionen har<br>utretts av Läkemedelsdistributionsutredningen,<br>som lämnat betänkandet Läkemedel i vård och<br>handel (SOU 1998:28) till regeringen i januari i<br>år.</p>
<p>Utredarens förslag bereds för närvarande<br>inom regeringskansliet och eventuella föränd-<br>ringar med anledning av utredarens förslag kan<br>därför inte genomföras i år. I avvaktan på att be-<br>handlingen av utredningens förslag kan slutföras</p>
<p>4.6 Anslag</p>
<h2>Al Sjukvårdsförmåner m.m.</h2>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>15 390 415 '</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-842’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 550 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 705 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 992 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 992 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 992 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Inkluderar även läkemedelsförmånen</p>
<p><sup>2</sup> Avser 10 % av överskridande av 1997 års anslag Al Sjukvårdsförmåner m.m.</p>
<p>Anslaget omfattar under år 1998 vuxentandvård<br>(tandvårdsförsäkringen), finansieringen av Han-<br>dikappinstitutet, utgifter för sjukvårdsförmåner i<br>vissa internationella förhållanden samt kostna-<br>derna för viss sjukhusvård. T.o.m. år 1997 om-<br>fattade anslaget även utgifterna för läkemedels-<br>förmånen vilka fr.o.m. år 1998 finansieras genom<br>ett särskilt statsbidrag och redovisas under ett<br>särskilt anslag, anslaget A2 Bidrag för läke-<br>medelsförmånen, under detta utgiftsområde.</p>
<p>Från och med år 1999 kommer två för-<br>ändringar att påverka nivån på utgifterna under<br>anslaget. Dels tillförs medel för att möjliggöra<br>införandet av ett reformerat tandvårdsstöd, dels<br>upphör finansieringen av Handikappinstitutet<br>genom sjukförsäkringen. En konsekvens av<br>tandvårdsreformen är att en del av utgiftsramen<br>för tandvård förs över till landstingen. Samman-<br>taget innebär förändringarna en höjning av<br>utgifterna för anslaget i förhållande till vad som<br>tidigare beräknats.</p>
<p>Ovanstående innebär att regeringen fr.o.m. år<br>1999 beräknar utgifter för två ändamål under<br>anslaget; ersättningar till sjukvårdshuvudmännen<br>samt tandvårdsersättning. De beräknade ut-<br>gifterna i miljoner kronor för dessa ändamål åren<br>1998-2001 framgår av följande tabell.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabell 4.4 Fördelning pa ändamal</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andamål/år</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättningar till sjuk-<br>vårdshuvudmännen</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>505</p></td><td>
<p>505</p></td><td>
<p>505</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvårdsersättning</p></td><td>
<p>1 400</p></td><td>
<p>1 487</p></td><td>
<p>1 487</p></td><td>
<p>1 487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 550</p></td><td>
<p>1 992</p></td><td>
<p>1 992</p></td><td>
<p>1 992</p></td></tr>
</table>
<p>Den 1 januari 1997 infördes ett nytt förmåns-<br>system för läkemedel vilket synes ha haft avsedd<br>effekt i fråga om att begränsa kostnadsutveck-<br>lingen för läkemedelsförmånen. Sedan den 1 au-<br>gusti 1997 omfattas inte längre receptfria läke-<br>medel - med vissa undantag - av läkemedelsför-<br>månen.</p>
<p>Den 1 oktober 1997 höjdes självrisken för en<br>behandlingsperiod i tandvårdsförsäkringen från<br>700 till 1 300 kronor. Som en följd härav inträf-<br>fade under hösten 1997 en påtaglig uppgång i ut-<br>gifterna för tandvård. Denna ökning har - bl.a.<br>till följd av övergångsbestämmelserna kopplade<br>till denna höjning - påverkat utgifterna även<br>under första halvåret 1998. Om denna utveckling<br>fortsätter andra halvåret kommer anslagsposten<br>för tandvårdsersättning att överskridas.</p>
<p>Anslagsposten ersättning till sjukvårdshuvud-<br>männen överskreds under år 1997. Orsaken här-<br>till var lägre avgiftsintäkter än vad som tidigare<br>beräknats i fråga om sjukhusvård för pensionärer<br>samt obalans i betalningsströmmarna vad gäller<br>kostnaderna för vissa sjukvårdsförmåner i<br>internationella förhållanden.</p>
<p>Från och med år 1998 har sjukvårds-<br>huvudmännen övertagit administrationen av<br>dessa sjukhus-vårdsavgifter från socialförsäk-<br>ringsadministrationen. Omläggningen innebär<br>att huvudmännen själva debiterar och uppbär<br>avgifterna och att några pensionsavdrag för<br>sjukhusvård inte längre tillförs anslaget med<br>undantag för avdragen avseende de sista två<br>månaderna år 1997, vilka tillfördes anslaget i<br>början av år 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen<br>Enligt gällande ordning regleras både sjukförsäk-<br>ringens utgifter och intäkter för sjukvårdsförmå-<br>ner i internationella förhållanden gentemot annat<br></p>
<p>land (föranledda av i huvudsak EES-avtalet och<br>EU-medlemsskapet) slutgiltigt först flera år efter<br>det att de uppkommit. Det är därför svårt att be-<br>räkna den årliga storleken av dessa utgifter och<br>fluktuationerna mellan åren kan bli betydande.</p>
<p>Frågan om Handikappinstitutets verksam-<br>hetsinriktning, organisation och finansiering har<br>varit föremål för översyn. Den 1 januari 1999<br>sker en ombildning av verksamheten till en ideell<br>förening i vilken staten, Landstingsförbundet<br>och Svenska Kommunförbundet är medlemmar<br>(prop. 1997/98:57, bet. 1997/98:SoU19, rskr.<br>1997/98:223). Samtidigt ändras namnet till<br>Hjälpmedelsinstitutet och finansieringen av in-<br>stitutet sker fr.o.m. år 1999 efter beslut av riks-<br>dagen inte längre genom sjukförsäkringen utan<br>via ett särskilt statsbidrag som anvisas under an-<br>slaget A3 Bidrag till hälso- och sjukvård.</p>
<p>Läkemedelsförmånen</p>
<p>Resultatinformationen för läkemedelsförmånen<br>redovisas under anslaget A2 Bidrag för läkeme-<br>delsförmånen.</p>
<p>Tandvård</p>
<p>I regeringens ekonomiska vårproposition för år<br>1997 aviserade regeringen sina planer på att se-<br>nare förelägga riksdagen förslag om ett förändrat<br>ersättningssystem för vuxentandvård med<br>ikraftträdande den 1 januari 1999. Tandvårds-<br>stödet skulle därigenom få en ändrad inriktning.<br>Härmed avsågs att dels införa ett bättre ekono-<br>miskt stöd till personer som till följd av sjukdom<br>eller funktionshinder har särskilda tandvårds-<br>behov, dels ge övriga vuxna patienter ett ekono-<br>miskt stöd med en mer tandhälsoinriktad ut-<br>formning än det nuvarande. En särskild utredare<br>tillkallades efter sommaren 1997 med uppgift att<br>före utgången av året lämna förslag om en ny in-<br>riktning på tandvårdsförsäkringen fr.o.m. år<br>1999. Avsikten var att efter remissbehandling av<br>förslaget förelägga riksdagen en proposition som<br>kunde behandlas under våren 1998.</p>
<p>I januari 1998 avlämnades betänkandet Tänder<br>hela livet - nytt ersättningssystem för vuxen-<br>tandvård (SOU 1998:2) vilket efter remissbe-<br>handling lades till grund för regeringens propo-<br>sition Reformerat tandvårdsstöd (1997/98:112).<br>Propositionen byggde i stort på utredningsbe-<br>tänkandet med den viktiga skillnaden att rege-<br>ringen förklarade sig beredd att tillskjuta ytter-<br>ligare 500 miljoner kronor, varigenom utgifts-<br>ramen för vuxentandvård år 1999 skulle uppgå<br>till 1 900 miljoner kronor. Avsikten med detta</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>tillskott var att möjliggöra införandet av ett<br>särskilt skydd mot höga behandlingskostnader<br>för främst protetik.</p>
<p>Riksdagen har godkänt propositionen (bet.<br>1997/98:SoU25, rskr. 1997/98:289) och det nya<br>stödet - som träder i kraft den 1 januari 1999 -<br>innebär en markant omläggning av samhällets<br>stöd för vuxentandvård. Det reformerade tand-<br>vårdsstödet inriktas på att ge alla vuxna ett eko-<br>nomiskt stöd för den vardagliga hälsofrämjande<br>tandvården genom s.k. bastandvård. En annan<br>del av stödet riktas till vissa äldre personer samt<br>till andra personer som till följd av sjukdom eller<br>funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov.<br>Ett tredje område som skall rymmas inom ut-<br>giftsramen är ett särskilt högkostnadsskydd för<br>mer kostnadskrävande behandlingar med prote-<br>tik och tandreglering. Omläggningen innebär<br>också att vissa delar av stödet till äldre, sjuka och<br>funktionshindrade kommer att administreras av<br>landstingen. Av utgiftsramen för vuxentandvård<br>om 1 900 miljoner kronor beräknas därför en<br>mindre del komma att överföras till landstingen<br>för deras nya åtaganden. En överenskommelse<br>mellan staten och landstingen om denna över-<br>föring beräknas kunna träffas inom kort.</p>
<p>Inom ramen för denna reformering av tand-<br>vårdsstödet görs också en satsning på bättre<br>uppföljning och utvärdering av vuxentandvården.<br>Som ett led i denna satsning får Statens bered-<br>ning för utvärdering av medicinsk metodik<br>(SBU) fr.o.m. år 1999 utökade resurser med sju<br>miljoner kronor för att utvärdera metoder på<br>tandvårdsområdet. Dessa sju miljoner kronor tas<br>från utgiftsramen för tandvårdsstödet och före-<br>slås tillföras anslaget All Statens beredning för<br>utvärdering av medicinsk metodik. Vidare skall<br>sammanlagt 13 miljoner kronor per år fr.o.m. år<br>1999 avsättas för ekonomiskt stöd till<br>kompetenscentrer för sällsynta medicinska och<br>odontologiska tillstånd. Dessa medel föreslås<br>anvisas under detta anslag och disponeras av So-<br>cialstyrelsen. Av dessa medel skall fr.o.m. år 1999<br>sammanlagt åtta miljoner kronor per år utbetalas<br>till vissa befintliga kompetenscentrer. Riksdagen<br>uttalade vid behandlingen av propositionen om<br>reformerat tandvårdsstöd att behovet av ett<br>ytterligare kompetenscentrum rörande dentala<br>material bör övervägas. Regeringen avser att<br>uppdra åt Socialstyrelsen att utreda frågan.<br>Vidare behöver vissa medel troligen avsättas för<br>information om det reformerade<br>tandvårdsstödet. Regeringen gör bedömningen<br>att Socialstyrelsen inte kommer att behöva<br></p>
<p>disponera samtliga de resterande fem miljoner<br>kronor som avsatts till kompetenscentrer under<br>år 1999 för detta uppdrag. Regeringen anser att<br>eventuellt överskjutande medel skall få användas<br>av Socialstyrelsen för andra insatser inom<br>myndighetens ansvarsområde under år 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. avser fr.o.m.<br>år 1999 två ändamål; ersättningar till sjuk-<br>vårdshuvudmännen och tandvårdsersättning. Ge-<br>nom att riksdagen godkänt propositionen om<br>reformerat tandvårdsstöd, har den även ställt sig<br>bakom att utgiftsramen höjs från 1 400 till 1 900<br>miljoner kronor för år 1999 för att möjliggöra<br>införandet av detta, inklusive en satsning på för-<br>bättrad uppföljning och utvärdering av tandvår-<br>den.</p>
<p>När det gäller utgiftsutvecklingen under år<br>1998 finns en risk för ett överskridande av<br>anslagsbeloppet, och därmed ett utnyttjande av<br>anslagskrediten. Detta beror dels på den ökade<br>efterfrågan på tandvård som skedde i slutet av år<br>1997 i och med att självrisken höjdes, dels på att<br>en efterfrågeökning inte kan uteslutas under<br>slutet av detta år vad gäller mer kostnads-<br>krävande behandlingar till följd av införandet av<br>det reformerade tandvårdsstödet. Prognosen är<br>dock mycket osäker och regeringen kommer att<br>noga följa utvecklingen.</p>
<p>Den ersättning som lämnas till landstingen för<br>de nya åtagandena i fråga om vuxentandvård för<br>vissa patientgrupper kommer att redovisas under<br>anslagsposten ersättningar till sjukvårdshuvud-<br>männen. Vidare påverkas denna anslagspost av<br>ombildningen av Handikappinstitutet till den<br>ideella föreningen Hjälpmedelsinstitutet och den<br>ändrade finansieringen av detta samt av att in-<br>täkter för pensionärers sjukhusvård i form av<br>avdrag på utbetalda pensioner inte längre tillförs<br>anslagsposten. En osäkerhetsfaktor som bör<br>nämnas vid beräkningen av utgifterna är svårig-<br>heten att närmare förutse kostnader och intäkter<br>för sjukvårdsförmåner i internationella förhål-<br>landen med hänsyn till regelsystemets utform-<br>ning och de eftersläpningar i betalningsström-<br>marna som följer av detta.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 1 992 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget Al Sjukvårdsförmåner m.m. för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>1 992 000 000 kronor vardera året.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>A2 Bidrag för läkemedelsförmånen</h2>
<p>Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-7 574‘</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 491 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>13 630 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 491 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 491 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 491 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avser 90 % av överskridande av 1997 års anslag Al Sjukvårdsförmåner m.m.</p>
<p>Från detta anslag utbetalas fr.o.m. år 1998 stats-<br>bidrag till sjukvårdshuvudmännen till följd av det<br>förändrade kostnadsansvaret för läkemedelsför-<br>månen. På grund av en viss eftersläpning i syste-<br>met med läkemedelsförmånen utbetalas från an-<br>slaget under år 1999 ersättning till sjukvårds-<br>huvudmännen dels för kostnaderna för läke-<br>medelsförmånen under månaderna november<br>och december år 1998, dels för kostnaderna för<br>läkemedelsförmånen under månaderna januari<br>t.o.m. oktober år 1999.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Kostnaderna för läkemedelsförmånen har under<br>de första åtta månaderna år 1998 ökat med 13<br>procent jämfört med samma period år 1997. Om<br>hänsyn tas till överförandet av kostnadsansvaret<br>för förbrukningsartiklar vid inkontinens (kost-<br>naderna för förbrukningsartiklar vid inkon-<br>tinens ingick fram t.o.m. år 1997 i detta anslag,<br>men har fr.o.m. år 1998 överförts till de generella<br>statsbidragen till landsting respektive kommu-<br>ner) var denna ökning 26 procent. Den viktigaste<br>orsaken till kostnadsökningen är att kostnaderna<br>för läkemedelsförmånen år 1997 var relativt låga,<br>beroende på att den hamstring av läkemedel som<br>skedde i slutet av år 1996 ledde till en lägre efter-<br>frågan på läkemedel under år 1997. Således<br>minskade kostnaderna för läkemedelsförmånen<br>år 1997 med 16 procent jämfört med år 1996. För<br>år 1998 beräknas utgifterna under anslaget, bl.a.<br>till följd av till sjukvårdshuvudmännen utbetalad<br>vinstdelning om 584 miljoner kronor avseende år<br>1997, att uppgå till 13 630 miljoner kronor.</p>
<p>De ekonomiska villkoren för läkemedelsför-<br>månen regleras årligen i en överenskommelse<br>mellan staten och Landstingsförbundet. Över-<br>enskommelsen innebär att staten via detta anslag<br></p>
<p>lämnar ersättning till sjukvårdshuvudmännen för<br>läkemedelsförmånen med ett fast månatligt be-<br>lopp (en tolftedel per månad av den beräknade<br>kostnaden enligt överenskommelsen) som<br>utbetalas två månader i efterhand. För år 1998<br>uppgår den beräknade kostnaden enligt<br>överenskommelsen till 12,7 miljarder kronor.</p>
<p>Den årliga överenskommelsen bygger på den<br>principöverenskommelse som staten och Lands-<br>tingsförbundet träffade hösten 1996 om finansie-<br>ringsprincipens tillämpning m.m. i samband med<br>landstingens övertagande av kostnadsansvaret för<br>läkemedelsförmånen den 1 januari 1998. Enligt<br>denna skall ett system för vinst- och<br>förlustdelning tillämpas vad gäller avvikelsen<br>mellan den beräknade kostnaden enligt den årliga<br>överenskommelsen och den faktiska kostnaden<br>för läkemedelsförmånen, exklusive special-<br>livsmedel. Systemet med vinst- och förlust-<br>delning innebär för år 1998 att det belopp<br>varmed den faktiska kostnaden för läkemedels-<br>förmånen underskrider den beräknade kostnaden<br>enligt överenskommelsen delas mellan staten och<br>landstingen i proportionerna 50 procent till<br>staten och 50 procent till landstingen. På mot-<br>svarande sätt delas ett eventuellt kostnadsöver-<br>skridande så att staten svarar för 90 procent och<br>landstingen för 10 procent av överskridandet.<br>Landstingens ekonomiska åtagande begränsas<br>dock till att omfatta högst 50 miljoner kronor.</p>
<p>Ett under- respektive ett överskridande av den<br>beräknade kostnaden enligt överenskommelsen<br>för år 1998 kommer att få betydelse för utgif-<br>terna under detta anslag för år 1999. Anled-<br>ningen till detta är att vinst- eller förlustdel-<br>ningen för läkemedelsförmånen för år 1998 skall<br>regleras mot detta anslag och genomföras senast<br>den 30 juni 1999.</p>
<p>I avvaktan på utfall av förhandling mellan<br>staten och landstingen om kostnaderna för<br>läkemedelsförmånen år 1999 budgeteras anslaget<br>för åren 1999-2001 till vardera 13 491 000 000<br>kronor, vilket motsvarar nominellt oförändrat<br>belopp jämfört med år 1998.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 13 491 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget A2 Bidrag för läkemedelsförmånen för<br>år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas ansla-<br>get till 13 491 000 000 kronor vardera året.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>A3 Bidrag till hälso- och sjukvård</h2>
<p>Tabell 4.6 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>981 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>939 424</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>936 924</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>985 626 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>955 926</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>955 926</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Andrad redovisningsprincip fr.o.m. år 1999. Anslaget inkluderar även ersättning till<br>Spri och Hjälpmedelsinstitutet</p>
<p>Från anslaget utbetalas statsbidrag till lands-<br>tingen (och motsvarande) i enlighet med de år-<br>liga överenskommelser som träffas mellan rege-<br>ringen och Landstingsförbundet om vissa ersätt-<br>ningar. Bidragets användningsområden m.m.<br>finns angivna i förordningen (1984:908) om vissa<br>statsbidrag och försäkringsersättningar för sjuk-<br>vård m.m.</p>
<p>Vidare betalas från anslaget ersättningar för<br>vissa kostnader och förluster som uppkommit på<br>grund av myndighetsingripanden för att för-<br>hindra smittsam sjukdom. Vissa kostnader enligt<br>smittskyddsförordningen (1989:301) betalas<br>också från detta anslag, liksom även kostnader<br>för patientförsäkring och vissa skadeersättningar.</p>
<p>En jämförelse mellan anslag och utfall för år<br>1997 visar ett överskott för anslaget om drygt 1,5<br>miljoner kronor. Överskottet bestod<br>huvudsakligen av minskade kostnader för<br>patientförsäkring och vissa skadeersättningar.</p>
<p>Från och med budgetåret 1999 ingår också den<br>statliga ersättningen till Hjälpmedelsinstitutet<br>och Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut<br>(Spri) i anslaget. Dessa ersättningar har i<br>budgetpropositionen för år 1998 redovisats<br>under anslaget Al Sjukvårdsförmåner m.m.<br>respektive anslaget A5 Ersättning till Spri.</p>
<p>Frågan om Handikappinstitutets verksam-<br>hetsinriktning, organisation och finansiering har<br>varit föremål för översyn. Den 1 januari 1999<br>sker en ombildning av verksamheten till en ideell<br>förening i vilken staten, Landstingsförbundet<br>och Svenska Kommunförbundet är medlemmar.<br>Samtidigt ändras namnet till Hjälpmedelsinsti-<br>tutet.</p>
<p>Spri är en allmännyttig ideell förening som har<br>bildats av staten och Landstingsförbundet. Nu-<br>varande finansieringsavtal avser perioden 1996-<br>1999. Spri skall bidra till att uppfylla målen för<br>utgiftsområdet genom att bedriva ett långsiktigt<br></p>
<p>och kvalificerat utvecklingsarbete inriktat mot<br>aktuella problemområden. Tyngdpunkten skall<br>ligga inom områdena hälsoekonomi, kvalitetsut-<br>veckling, informationsteknik och informations-<br>försörjning.</p>
<p>Enligt finansieringsavtalet tillskjuter staten<br>och Landstingsförbundet vardera 29,7 miljoner<br>kronor för vart och ett av åren 1996-1999. Slut-<br>ligt beslut om bidragsbelopp skall dock fattas för<br>ett år i taget av respektive part.</p>
<p>Regeringens överväganden<br>Resultatinformation avseende överenskommelsen<br>mellan staten och landstingen för år 1997</p>
<p>Av redovisningar från Socialstyrelsen, Lands-<br>tingsförbundet, Läkemedelsverket och Statens<br>beredning för utvärdering av medicinsk metodik<br>(SBU) framgår att medlen inom ramen för över-<br>enskommelsen mellan staten och landstingen för<br>år 1997 har använts för att uppnå de målsätt-<br>ningar som angavs i överenskommelsen, nämli-<br>gen att stimulera verksamhet inom följande om-<br>råden: god tillgänglighet i vården, patientens<br>möjlighet till delaktighet, kunskapsbaserad<br>hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling samt<br>informationsförsörjning.</p>
<p>Av redovisningarna framgår bl.a. att utveck-<br>ling av informationssystem för att följa vårdpro-<br>cessens tidsförlopp och vårdens tillgänglighet<br>pågår på flera håll i landet. Landstingen har an-<br>slutit sig till InfoMedicaprojektet. Under året<br>påbörjades vidare arbete med att ta fram metoder<br>för ständigt förbättringsarbete som fokuserar på<br>processer och resultat som leder till ökad pa-<br>tienttillfredsställelse. Under år 1997 har ett tret-<br>tiotal State of the Art dokument inklusive pa-<br>tientinformation tagits fram och huvudsakligen<br>spridits via Socialstyrelsens hemsida på internet.<br>Arbetet med att stödja läkemedelskommittéerna<br>har inletts. En intensiv satsning på förbättrad<br>informationsspridning och genomförande av<br>SBU:s utvärderingar har också genomförts.</p>
<p>Överenskommelsen mellan staten och landstingen<br>för år 1998</p>
<p>Den 18 december 1997 överlämnade regeringen<br>en skrivelse med redogörelse för överenskom-<br>melsen om vissa ersättningar till sjukvårds-</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>huvudmännen m.m. för år 1998 till riksdagen<br>(skr. 1997/98:51).</p>
<p>Ramen för det totala belopp som omfattas av<br>överenskommelsen uppgår år 1998 till 1 217<br>miljoner kronor varav 931 miljoner kronor utgår<br>från detta anslag och 286 miljoner kronor från<br>sjukförsäkringen. Detta är 48 miljoner kronor<br>mer än ramen för överenskommelsen för år</p>
<p>1997. Anledningen till detta är främst att ersätt-<br>ningen till landstingen för administration av er-<br>sättningar till privata vårdgivare tidigare legat<br>utanför överenskommelsen men fr.o.m. år 1998<br>inordnats i densamma.</p>
<p>Liksom år 1997 skall huvuddelen av medlen år</p>
<p>1998 användas för att stimulera utvecklingen av<br>metoder för att följa upp, utvärdera och bedöma<br>sjukvårdens effekter inom tre huvudområden; en<br>kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksam-<br>hetsutveckling och informationsförsörjning.</p>
<p>Överenskommelsen mellan staten och landstingen<br>för år 1999</p>
<p>Den 30 april 1998 godkände regeringen överens-<br>kommelsen mellan staten och landstingen om<br>ersättningar år 1999 för insatser för att stärka pa-<br>tientens ställning m.m. som tidigare hade träffats<br>mellan företrädare för regeringen och Lands-<br>tingsförbundet. Regeringen har överlämnat pro-<br>positionen om patientens ställning (prop.<br>1997/98:189) till riksdagen. Propositionen inne-<br>håller en redogörelse för överenskommelsen<br>mellan staten och landstingen om ersättningar år</p>
<p>1999 för insatser för att stärka patientens ställ-<br>ning m.m.</p>
<p>Ramen för det totala belopp som omfattas av<br>överenskommelsen för år 1999 uppgår till 1 182<br>miljoner kronor varav 947 miljoner kronor utgår<br>från detta anslag och 235 miljoner kronor från<br>sjukförsäkringen. Detta är 35 miljoner kronor<br>mindre än ramen för överenskommelsen för år</p>
<p>1998. Anledningen till minskningen är att en del<br>verksamheter som har finansierats via anslaget<br>inom ramen för överenskommelsen mellan sta-<br>ten och landstingen fr.o.m. år 1999 föreslås or-<br>ganiseras och finansieras på annat sätt. Det gäller<br>vissa insatser som utförs av Statens beredning för<br>utvärdering av medicinsk metodik (SBU) samt<br></p>
<p>vissa verksamheter som utförs av Socialstyrelsen.<br>Från och med år 1999 föreslås därför 24 miljoner<br>kronor överföras till anslaget Cl Socialstyrelsen<br>och 11 miljoner kronor till anslaget All Statens<br>beredning för utvärdering av medicinsk metodik.</p>
<p>Huvuddelen av medlen skall enligt överens-<br>kommelsen användas för att ytterligare stärka<br>patientens ställning inom svensk hälso- och sjuk-<br>vård. Det skall bl.a. ske genom att öka vårdens<br>tillgänglighet och patienternas inflytande och<br>delaktighet. Denna inriktning skall gälla under<br>två år. Däremot regleras den ekonomiska om-<br>fattningen av överenskommelsen för ett år i ta-<br>get. Parterna kom vidare överens om att närmare<br>klarlägga de ekonomiska, organisatoriska och<br>praktiska förutsättningarna för en behandlings-<br>garanti. Regeringen har den 25 juni 1998 uppdra-<br>git åt Socialstyrelsen att beskriva och analysera<br>förutsättningarna för och konsekvenserna av<br>införandet av en behandlingsgaranti inom hälso-<br>och sjukvården.</p>
<p>Mot bakgrund av att det i dag saknas tillförlit-<br>liga system för att följa tillgängligheten inom<br>hälso- och sjukvården läggs i överenskommelsen<br>särskild vikt vid denna fråga. Det är angeläget att<br>fortsätta att utveckla och introducera system för<br>att på ett jämförbart sätt i hela landet kunna re-<br>dovisa väntetider och köer i den elektiva vården.<br>Även tillgängligheten i den akuta sjukvården<br>måste kunna följas liksom hur prioriteringar<br>inom vården utvecklas. Det är vidare angeläget<br>att utveckla redovisningen av vårdens resultat. I<br>överenskommelserna för år 1998 och 1999 har<br>dessutom avsatts medel för oberoende uppfölj-<br>ning av överenskommelsens olika delar.</p>
<p>Inom Kommittén (S 1994:02) om hälso- och<br>sjukvårdens finansiering och organisation (HSU<br>2000) pågår för närvarande arbetet med kom-<br>mitténs slutbetänkande vilket bl.a. kommer att<br>behandla frågan om statlig styrning inom hälso-<br>och sjukvårdsområdet. Enligt vad regeringen har<br>erfarit har en särskild studie gjorts av bl.a. stats-<br>bidragen till landstingen i enlighet med de årliga<br>överenskommelser som träffas mellan regeringen<br>och Landstingsförbundet om vissa ersättningar.<br>Studien kommer bl.a. att bilda en bakgrund för<br>kommitténs ställningstaganden. Kommittén<br>skall avsluta sitt arbete senast den 1 mars 1999.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Resultatinformation avseende Spri</p>
<p>Av Spris årsredovisning för år 1997 framgår att<br>institutet under året bedrivit projekt i enlighet<br>med den inriktning som anges i finansieringsav-<br>talet. I enlighet med finansieringsavtalet har<br>också en utvärdering av Spris verksamhet 1996-<br>1997 Utvärdering för utveckling (Spri rapport<br>471) överlämnats till Socialdepartementet och<br>Landstingsförbundet. Utvärderingen skall utgöra<br>underlag inför ett ställningstagande till Spris<br>verksamhet efter år 1999. Av utvärderingsrap-<br>porten framgår bl.a. att bedömarna anser att Spri<br>målmedvetet har arbetat i den riktning som anges<br>i avtal, stadgar och styrelsedirektiv. Spri har tagit<br>fasta på flera synpunkter som framkommit vid<br>tidigare utvärderingar. Planeringen av arbetet har<br>vidare stramats upp på ett positivt sätt. Externa<br>kontakter och nätverksdeltagande förefaller ha<br>berikat verksamheten. Vidare konstaterar<br>bedömarna att det föreligger en bristfällig sam-<br>verkan och samordning på nationell nivå i många<br>frågor som berör svensk hälso- och sjukvård.</p>
<p>Spri överlämnade i februari 1998 en framställ-<br>ning om ersättning för åren 1999-2001. Utöver<br>de medel som framgår av finansieringsöverens-<br>kommelsen hemställer Spri om ytterligare 5<br>miljoner kronor år 1999 för särskilda insatser<br>inom informationsteknologiområdet. Institutet<br>hemställer vidare om att få förlänga sin plane-<br>ringsperiod t.o.m. år 2001 samt att regeringen<br>tydliggör regelverket för utbetalning av kompen-<br>sation för expeditionskostnader i samband med<br>fjärrlån.</p>
<p>Landstingsförbundet har givit en särskild ut-<br>redare i uppdrag att utreda Landstingsförbundets<br>framtida engagemang i Spri. Uppdraget, som<br>skall genomföras i samråd med regeringen, skall<br>redovisas före utgången av oktober 1998.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Överenskommelsen mellan staten och lands-<br>tingen om ersättningar år 1999 för insatser för att<br>stärka patientens ställning m.m. blir giltig under<br>förutsättning av riksdagens godkännande av me-<br>del under detta anslag.</p>
<p>Det arbete som bedrivits inom Spri överens-<br>stämmer enligt regeringen väl med det gällande<br>finansieringsavtalet och den inriktning vad avser<br>Spris verksamhet som har godkänts av riksdagen<br>med anledning av propositionen om Spris fort-<br>satta verksamhet (prop. 1995/96:99 bet.<br></p>
<p>1995/96:SoU9, rskr. 1995/96:196). Vad avser<br>förlängningen av finansieringsavtalet är rege-<br>ringen, med nuvarande underlag, inte beredd att<br>ta ställning till detta. Mot bakgrund av Lands-<br>tingsförbundets utredning kan förändringar av<br>ersättningen till Spri komma att aktualiseras.</p>
<p>Regeringens förslag till anslag för år 1999 in-<br>nebär en ökning med drygt 46 miljoner kronor<br>jämfört med år 1998. Anledningen till ökningen<br>är dels att 51 miljoner kronor i enlighet med<br>propositionen Ombildning av Handikapp-<br>institutet (prop. 1997/98:57, bet. 1997/98:SoU19,<br>rskr 1997/98:223) och som avser bidrag inom<br>hjälpmedelsområdet tillförts anslaget från an-<br>slaget Al Sjukvårdsförmåner m.m. (av det<br>nämnda beloppet avser 45,5 miljoner kronor<br>bidrag till institutet), dels att den statliga er-<br>sättningen till Spri fr.o.m. år 1999 ingår i<br>anslaget. Som en följd av pensionsreformen<br>uppräknas även ersättningen till smittbärare med<br>ca 500 000 kronor. Samtidigt föreslås, som ovan<br>nämnts, att 35 miljoner kronor som tidigare<br>anvisats under anslaget fr.o.m. år 1999 överförs<br>till anslaget Cl Socialstyrelsen (24 miljoner<br>kronor) respektive anslaget Al 1 Statens<br>beredning för utvärdering av medicinsk metodik<br>(11 miljoner kronor).</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 985 626 000 kronor anvisas under an-<br>slaget A3 Bidrag till hälso- och sjukvård för år</p>
<p>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till 955 926 000 kronor vardera året.</p>
<h2>A4 Insatser mot aids</h2>
<p>Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>141 225</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>9 662</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>65 622</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>74 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>51 622</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 622</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 622</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser särskilda insatser för att före-<br>bygga spridning av hiv/aids. Medlen skall an-<br>vändas till information och kunskapssprid-<br>ning, stöd till psykosocialt arbete och till<br>utvecklingsarbete. Från anslaget utbetalades<br>ett extra bidrag till kommuner och landsting i<br>storstadsregionerna fram t.o.m. år 1997. En</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>jämförelse mellan anslag och utfall för år 1997<br>visar på ett överskott om knappt 9,7 miljoner<br>kronor vilket också motsvarar det ackumulerade<br>anslagssparandet vid utgången av år 1997. Ut-<br>giftsprognosen för år 1998 beräknas till 74<br>miljoner kronor och det ackumulerade anslags-<br>sparandet beräknas uppgå till knappt 1,3 miljoner<br>kronor vid utgången av år 1998. Under år 1999<br>avses medel för hiv/aids-förebyggande<br>verksamhet även utgå från anslaget A2 Bidrag<br>till särskilda insatser i kommuner och<br>landsting under utgiftsområde 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>De hiv-preventiva arbetet har varit framgångs-<br>rikt. Sverige har förblivit ett land med låg före-<br>komst av hiv-infektion trots ett omfattande<br>resande och invandring från länder med hög<br>förekomst av hiv/aids. Årligen upptäcks ca 250<br>personer med hiv-diagnos. Sedan år 1995 har<br>antalet nya anmälda aidsfall minskat i Sverige.<br>Största förändringen skedde bland homosexuellt<br>smittade män, med en minskning på 61 procent.<br>Bland heterosexuellt smittade har ingen<br>motsvarade minskning skett under perioden. I<br>den heterosexuellt smittade gruppen har det<br>stora flertalet smittats utomlands. Minskningen<br>av antalet anmälda aidsfall kan delvis förklaras av<br>att de så kallade bromsmedicinerna började an-<br>vändas under år 1996.</p>
<p>Av avgörande betydelse för hur det preventiva<br>arbetet lyckas är en väl fungerande verksamhet<br>inom kommuner, landsting och frivilligorganisa-<br>tioner samt en god samverkan mellan dessa.</p>
<p>Folkhälsoinstitutet har ett nära samarbete med<br>olika frivilligorganisationer vad gäller hiv/aids-<br>frågor och lämnar ekonomiskt stöd till dessa.<br>Det största ekonomiska stödet lämnas till Noaks<br>Ark-Röda korset, RFSL och RFSU. En utvärde-<br>ring av dessa organisationer visar att de har en<br>specifik och ändamålsenlig målgruppsinriktning.<br>Organisationerna har framgångsrikt engagerat<br>medlemmar och aktivister och skapat en social<br>rörelse kring sexualupplysning och preventions-<br>arbete.</p>
<p>Ekonomiskt stöd ges också direkt till de hiv-<br>smittades frivilligorganisationer på riksnivå. De<br>rikstäckande invandrarorganisationema sam-<br></p>
<p>arbetar direkt med Folkhälsoinstitutet och spelar<br>en aktiv roll i vissa projekt.</p>
<p>En utvärdering av det så kallade extra bidraget<br>främst till storstäderna redovisades för riksdagen<br>i budgetpropositionen för år 1997. Utvärde-<br>ringen visade att det bedrivs ett mångfacetterat<br>och avancerat arbete som bygger på genomarbe-<br>tade handlingsprogram i de stora städerna.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Det hiv-preventiva arbetet har varit mycket<br>framgångsrikt och bör enligt regeringen få fort-<br>satt hög prioritet. Den inriktning som angavs i<br>budgetpropositionen för år 1998 ligger fast;</p>
<p>- insatserna bör genomföras inom ramen för<br>sammanhållna handlingsprogram,</p>
<p>- insatserna bör i ökad utsträckning riktas<br>mot de grupper som löper störst risk att<br>smittas med hiv/aids,</p>
<p>- samarbetet mellan olika aktörer behöver<br>fördjupas,</p>
<p>- stödet till frivilligorganisationer bör priori-<br>teras och deras kompetens tillvaratas och<br>utvecklas samt</p>
<p>- insatserna skall fortlöpande följas upp och<br>utvärderas.</p>
<p>Till förebyggande hiv/aids-verksamhet i stor-<br>stadsområdena fördelades för år 1998 90 miljoner<br>kronor från det under utgiftsområde 25 All-<br>männa bidrag till kommuner uppförda anslaget<br>A2 Bidrag för särskilda insatser i vissa kom-<br>muner och landsting. Syftet var att underlätta<br>avvecklingen av en del av det tidigare special-<br>destinerade bidraget och att värna den verk-<br>samhet som byggts upp i samarbete mellan kom-<br>muner, landsting och frivilliga organisationer.<br>Regeringens avsikt är att även för år 1999 värna<br>om de verksamheter som byggts upp och medel<br>avses utbetalas från anslaget A2 under ut-<br>giftsområde 25. En överföring från A4-anslaget<br>bör engångsvis göras med 14 miljoner kronor till<br>anslaget A2 under utgiftsområde 25. Bidraget<br>skall användas för hiv/aids-förebyggande arbete i<br>storstäderna.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 51 622 000 kronor anvisas under an-<br>slaget A4 Insatser mot aids för år 1999. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslaget till 65 622 000<br>kronor vardera året.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>A5 Bidrag till WHO</h2>
<p>Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>38 365</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>735</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>33 697</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>34 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>34 371</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>34 371</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>34 371</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Utgiften som belastar anslaget är Sveriges med-<br>lemsavgift till Världshälsoorganisationens<br>(WHO) reguljära verksamhet. Avgiftens storlek<br>bestäms av den tvåårsbudget som WHO:s<br>beslutande församling antar. Avgiften för re-<br>spektive verksamhetsår skall enligt WHO:s reg-<br>ler ha betalats in vid årets början. Budgeten för<br>perioden 1998-1999 antogs i maj 1997. Avgiften<br>för verksamhetsåret 1999 uppgår till 4 1 72 550<br>USD. Avgiften har reducerats i förhållande till<br>WHOts ursprungliga avgiftsavisering för år 1999,<br>vilken uppgick till 4 944 560 USD. Detta beror<br>på beslut av Världshälsoförsamlingen år 1998 om<br>ändringar i bidragsskalan och att viss finansiering<br>av budgeten skulle ske med tillgängliga<br>fonderade medel samt att avdrag har gjorts för<br>den rabatt som utgår till länder som har betalat<br>medlemsavgiften på föreskrivet sätt.</p>
<p>För år 1998 kan utgiften beräknas till ca<br>34,4 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>Samarbetet med WHO utgör en viktig del av den<br>internationella verksamheten inom hälso- och<br>sjukvården. Sverige har aktivt verkat för reformer<br>inom WHO som kan möjliggöra stärkta och<br>effektivare satsningar inom prioriterade verk-<br>samhetsområden. I detta ingår bl.a. att utveckla<br>strategisk budgetering och följa upp användning<br>av tillgängliga medel. I kraven på en god ekono-<br>misk hantering har även ingått att medlems-<br>länderna iakttar betalningsdisciplin. Med målet<br>att effektivisera verksamheten har organisationen<br>genomfört vissa förändringar samt påbörjat<br>genomförandet av andra. Detta arbete kommer<br>Sverige att aktivt verka för även i fortsättningen.</p>
<p>WHO fastställer i maj 1999 budgeten för pe-<br>rioden 2000-2001. WHOts nyvalda generaldi-<br>rektör, Gro Harlem Brundtland, kommer under<br>hösten 1998 att presentera sitt budgetförslag<br>inklusive förslag till nya insatsområden för att<br>förbättra hälsoläget i världen. Hittills har<br>medlemsländerna i WHO sett mycket positivt<br>på hennes programförslag, varför en ökning i<br>förhållande till nominellt oförändrad budget<br>sannolikt kommer att accepteras. Samtidigt kan<br>ökningar i de frivilliga bidragen väntas.<br>Regeringen avser att under hösten 1998 ge ett<br>särskilt bidrag till WHOts förnyelsearbete inom<br>angelägna programområden. Bidrag till<br>reformarbetet har också givits av bl.a. Norge,<br>Danmark och Rockefeller-stiftelsen.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 34 371 000 kronor anvisas under an-<br>slaget A5 Bidrag till WHO för år 1999. För åren<br>2000 och 2001 beräknas anslaget till 34 371 000<br>kronor vardera året.</p>
<p>A6 Bidrag till WHO-enheten<br>för rapportering av<br>läkemedelsbiverkningar</p>
<p>Tabell 4.9 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 590</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 591</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 591</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 591</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 591</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 591</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget utgår bidrag till WHO-enheten för<br>rapportering av läkemedelsbiverkningar.</p>
<p>Bidrag lämnas till driften av de operativa de-<br>larna av verksamheten vid Världshälsoorganisa-<br>tionens (WHO) enhet för läkemedelsbiverk-<br>ningar (WHO Drug Monitoring Centre i<br>Uppsala), som genom ett avtal mellan WHO<br>och regeringen år 1978 fördes över till Sverige.<br>Verksamheten bedrivs av stiftelsen WHO Colla-<br>borating Centre for International Drug Monito-<br>ring.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>WHO-programmet har fortsatt att utvecklas och<br>WHO-centret har väl svarat upp mot den<br>ökande efterfrågan av centrets tjänster. Av revi-<br>sionsberättelsen för stiftelsens verksamhetsår<br>1997 framgår att det funnits tillgångar på ett<br>bankkonto som först för år 1997 tagits upp i<br>stiftelsens bokslut. Den 31 januari 1997 uppgick<br>dessa tillgångar till ca 2 miljoner kronor. Med<br>hänvisning till dessa tillgångar gör regeringen be-<br>dömningen att en neddragning engångsvis av an-<br>slaget med 1 miljon kronor kan göras för år 1999,<br>med bibehållen ambitionsnivå. Regeringen avser<br>att ta initiativ till en översyn när det gäller frågan<br>om former för och finansiering av verksamheten<br>framdeles.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslås re-<br>geringen att 1 591 000 kronor anvisas under an-<br>slaget A6 Bidrag till WHO-enheten för rappor-<br>tering av läkemedelsbiverkningar för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>2 591 000 kronor vardera året.</p>
<h2>A7 Bidrag till Nordiska</h2>
<h2>hälsovårdshögskolan</h2>
<p>Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>16 936</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-136</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 800</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 664</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 300</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 085</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 427</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) utgör en<br>del av Nordiska ministerrådets organisation. På<br>högskolan bedrivs vidare- och efterutbildning av<br>personal från de nordiska ländernas hälso- och<br>sjukvårdssektorer samt näraliggande områden.<br></p>
<p>De utgifter som belastar anslaget är Sveriges an-<br>del av kostnaderna för NHV. Nordiska minister-<br>rådet fastställer varje år dels en total ekonomisk<br>ram för högskolans verksamhet, dels en garanti-<br>nivå för finansieringen. Utgifter för verksamhe-<br>ten inom garantinivån fördelas mellan de nor-<br>diska länderna efter samma proportioner som<br>gäller för den ordinarie nordiska budgeten. Efter<br>verksamhetsårets slut görs en slutlig avräkning i<br>förhållande till antalet utnyttjade studentplatser<br>under året.</p>
<p>Faktorer som styr utgifterna är utvecklingen<br>av Nordiska ministerrådets budget, Sveriges an-<br>del av budgeten, valutakursförändringar samt av<br>Sverige utnyttjade studentplatser. Nordiska mi-<br>nisterrådets budget för år 1999 kommer att fast-<br>ställas först i november 1998. För år 1999 beräk-<br>nas ett totalt anslag till NHV om drygt<br>37 miljoner kronor varav Sveriges andel beräknas<br>uppgå till ca 16 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>Sverige disponerar ca 40 procent av utbildnings-<br>platserna vid NHV. Det finns ett stort behov av<br>kvalificerad folkhälsovetenskaplig kompetens i<br>de nordiska länderna. NHV spelar här en viktig<br>roll. I Sverige är intresset för utbildningen vid<br>NHV stort och av de svenskar som söker kan<br>årligen endast ca en tredjedel beredas plats.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående gör regeringen<br>bedömningen att en neddragning engångsvis av<br>anslaget med 500 000 kronor kan göras för år<br>1999. Regeringen föreslår att 16 300 000 kronor<br>anvisas under anslaget A7 Bidrag till Nordiska<br>hälsovårdshögskolan för år 1999. För åren 2000<br>och 2001 beräknas anslaget till 17 085 000 kronor<br>respektive 17 427 000 kronor. Skillnaderna i an-<br>slagsnivå mellan åren 1999 och 2000 består dels<br>av att anslaget under år 1999 föreslås dras ned<br>engångsvis med 500 000 kronor, dels av beräknad<br>uppräkning av anslaget med anledning av pris-<br>och löneförändringar.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>A8 Folkhälsoinstitutet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.11 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>119 020</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>16 089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>110 178</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>121 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>109 047</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>111 077 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>113 151 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Motsvarar 109 047 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 109 047 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Folkhälsoinstitutet (FHI) skall bidra till att<br>uppfylla målen för utgiftsområdet genom att<br>främja likvärdiga förutsättningar för en god hälsa<br>för hela befolkningen. Institutet skall särskilt in-<br>rikta verksamheten mot de faktorer som påver-<br>kar hälsoutvecklingen hos de grupper som är<br>mest utsatta för hälsorisker.</p>
<p>En jämförelse mellan anslag och utfall för år<br>1997 visar att FHI minskade sitt anslagsparande<br>med 15 560 000 kronor. Det ackumuerade<br>anslags sparandet vid utgången av år 1997 uppgick<br>till 16 089 000 kronor. En stor del av det<br>utgående anslagssparandet är intecknat i fleråriga<br>samarbetsavtal med forskningsinstitutioner.</p>
<p>Enligt prognoserna för år 1998 kommer utgif-<br>terna att överskrida anslaget och det ackumule-<br>rade anslagssparandet beräknas uppgå till knappt</p>
<p>5,3 miljoner kronor vid utgången av år 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>FHI har enligt regeringens mening arbetat med<br>målen för verksamheten på ett tillfredsställande<br>sätt. Institutets arbete med att minska skill-<br>naderna i hälsa mellan olika grupper har inten-<br>sifierats. Bl.a. har olika samarbetsavtal tecknats<br>mellan FHI och svenska forskningsinstitutioner<br>för att öka kunskapen om ohälsans sociala<br>samband samt översätta resultaten till förslag på<br>konkreta strategier för att förbättra hälsans<br>villkor bland utsatta grupper.</p>
<p>FHI har under året satsat på en förstärkning<br>av analys- och utredningsfunktionen, liksom på<br>de internationella frågorna. Arbetet med att ut-<br>veckla nationella hälsopolitiska handlingspro-<br>gram med betoning på att minska social ojämlik-<br>het i hälsa har inletts på flera av institutets<br></p>
<p>verksamhetsområden och arbetet har kommit<br>längst när det gäller tobak och skador.</p>
<p>Utvecklingen att bedriva folkhälsoarbete base-<br>rat på ett s.k. arenaperspektiv inleds i större skala<br>med satsningen på hälsofrämjande skolor. Den<br>fortsatta satsningen på kvinnors hälsa utgår bl.a.<br>från hälso- och sjukvården som arbetsplats för<br>många lågutbildade kvinnor. Satsningar har även<br>inletts för att utveckla folkhälsoarbetet bland<br>äldre och invandrare samt inom området hälsa-<br>miljö med inriktning på inomhusluft.</p>
<p>FHI:s tobakspreventiva insatser har utvärde-<br>rats av en internationell grupp som har funnit att<br>arbetet är handlingsinriktat och kännetecknas av<br>hög produktivitet, kvalitet och kostnadseffekti-<br>vitet. Regeringen välkomnar denna typ av ex-<br>terna utvärderingar och förutsätter att fler av in-<br>stitutets aktiviteter blir föremål för liknande<br>utvärderingar.</p>
<p>Vad gäller stödet till att utveckla folkhälsoar-<br>bete på lokal och regional nivå har detta bl.a. be-<br>stått i att bidra till att öka folkhälsokompetensen<br>hos strategiska aktörer och i att stötta utveck-<br>lingen av lokala folkhälsoprogram.</p>
<p>Det internationella engagemanget har ökat<br>inte minst till följd av institutets deltagande i<br>EU:s olika folkhälsoprogram.</p>
<p>FHI:s genderarbete utgår ifrån kunskap om<br>skillnader mellan kvinnor och män både när det<br>gäller hälsa och attitydpåverkan. Utgångspunk-<br>ten är att man i det preventiva arbetet måste<br>känna till och ta hänsyn till orsakerna bakom<br>människors beteende.</p>
<p>Enligt FHI har uppdraget att vidareutveckla<br>genderperspektivet inneburit en ökad medveten-<br>het om och intresse för hur det förebyggande<br>och hälsofrämjande arbetet skall kunna profileras<br>för olika målgrupper. Det som saknas är forsk-<br>ning och utvärderingar av olika förebyggande<br>metoders effektivitet.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Folkhälsoinstitutet finansierar varje år olika<br>forsknings- och utvecklingprojket inom folk-<br>hälsoområdet. För flertalet av projekten upp-<br>rättas fleråriga samarbetsavtal med olika forsk-<br>ningsinstitutioner. Detta innebär att FHI tar på<br>sig ekonomiska förpliktelser för kommande<br>budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen med-<br>ger att regeringen för anslaget A8 Folkhälsoin-<br>stitutet får ikläda sig sådana förpliktelser.</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Beställarbemyndiganden för beviljande av<br>forsknings- och utvecklingsmedel och beräknad<br>anslagspåverkan under perioden 1999-2001<br>framgår av tabell 4.12 nedan.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning är att FHI:s verksamhet<br>utvecklas i enlighet med de riktlinjer som redo-<br>visades i den fördjupade anslagsframställningen<br>för åren 1997-1999, om än i långsammare takt<br>till följd av minskade resurser. Regeringen anser<br>att institutet ytterligare bör sträva efter att för-<br>stärka sin roll som kunskapscentrum och me-<br>todutvecklare. I linje med detta ligger att insti-<br>tutet skall stimulera och stötta andra aktörer att<br>bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I detta arbete<br>bör inte minst de frivilliga organisationernas<br>kompetens och engagemang tas tillvara. Vidare<br>bör FHI i högre grad utnyttja möjligheten att<br>låta fler av institutets aktiviteter utvärderas av<br>extern kompetens. Det är regeringens uppfatt-<br>ning att FHI ytterligare bör sträva efter att foku-<br>sera insatserna på att minska skillnaderna i ohälsa<br>mellan olika grupper i samhället.</p>
<p>Anslagsberäkningen för FHI utgår från att re-<br>geringen föreslår en besparing om 3 miljoner<br></p>
<p>kronor. Dessa medel föreslås fr.o.m. år 1999<br>överföras till utgiftsområde 4 Rättsväsendet, för<br>finansiering av åtgärder med anledning av riks-<br>dagens beslut om propositionen Kvinnofrid<br>(prop. 1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13, rskr.<br>1997/98:250).</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En korrigering har gjorts<br>av den justering som genomfördes av anslaget<br>för år 1998 med anledning av att sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för år 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>110 178</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 778</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning till Uo4</p></td><td>
<p>-3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>109 047</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 109 047 000 kronor anvisas under<br>anslaget A8 Folkhälsoinstitutet för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>111 077 000 kronor respektive 113 151000<br>kronor.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001-<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början (-)</p></td><td>
<p>(-)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser (-)</p></td><td>
<p>(-)</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser* (-)</p></td><td>
<p>(-)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>A9 Smittskyddsinstitutet</h2>
<p>Tabell 4.13 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>97 949</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>29 013</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>98 923</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>125 350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>108 750</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>109 686</p></td><td>
<p><sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>111 422</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 107 750 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 107 750 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Smittskyddsinstitutet (SMI) skall bidra till att<br>uppfylla målen för utgiftsområdet genom att<br>medverka till att skyddet mot smittsamma sjuk-<br>domar upprätthålls och förstärks.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för år<br>1997 visar ett anslagsöverskridande på<br>489 000 kronor. Ackrediteringen av SMI:s<br>diagnostiska verksamhet och planeringen av<br>flyttningen av SMI:s verksamhet till Karolinska<br>institutets område har medfört kostnader som<br>inte kunnat rymmas inom budgetramen. Tidigare<br>års anslagssparande har utnyttjats för att täcka<br>underskottet. Vid utgången av år 1997 uppgick<br>det ackumulerade anslagssparandet till ca 29<br>miljoner kronor. Anslagssparandet är en följd av<br>att SMI befunnit sig i en uppbyggnadsfas och<br>därmed bl.a. haft många obesatta tjänster.</p>
<p>Enligt prognosen för år 1998 beräknas an-<br>slagssparandet minska med 23,2 miljoner kronor.<br>Anslagssparandet beräknas behöva täcka dels<br>verksamhetsöverskridanden under år 1998 på ca</p>
<p>7,4 miljoner kronor, dels flyttkostnader på ca<br>15,8 miljoner kronor varav 6,3 miljoner kronor<br>hänförs till ökade hyreskostnader.</p>
<p>SMI flyttar under oktober 1998 den huvud-<br>sakliga verksamheten till Karolinska institutets<br>område. Förhandlingar om byggkostnader och<br>hyror för det nya säkerhetslaboratoriet samt det<br>nya huset för försöksdjur pågår med Akademiska<br>Hus AB. Säkerhetslaboratoriet beräknas stå klart<br>i slutet av år 1999 och det nya djurhuset i slutet<br>av år 2000. I och med dessa förändringar kom-<br>mer SMI också behöva göra betydande investe-<br>ringar i utrustning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Enligt regeringens mening har SMI på ett<br>tillfredsställande sätt arbetat med målen för<br>verksamheten. SMI har under året aktivt med-<br>verkat till att skyddet mot smittsamma sjuk-<br>domar upprätthållits och förstärkts. Situationen i<br>Sverige är tillfredsställande inom viktiga del-<br>områden. Resistensutvecklingen mot antibiotika<br>är en av de mest gynnsamma i Europa. Vidare har<br>antalet nyanmälda aids-fall minskat med över<br>50 procent under de senaste två åren och bland<br>homosexuellt smittade män anmäldes endast en<br>fjärdedel så många nya aids-fall år 1997 som år<br>1995. Minskningen har främst sin orsak i de nya<br>antivirala medel som används i behandlingen och<br>som skjuter upp utvecklandet av sjukdomen.<br>Antalet kikhostefall i lägre åldrar har också<br>minskat kraftigt till följd av att allmän<br>kikhostevaccination införts, vilket har utprövats<br>av forskningsprogram på SMI.</p>
<p>Sommaren 1997 ackrediterades SMI:s diag-<br>nostiska verksamhet av SWEDAC. Ackredite-<br>ringen innebär totalt sett en kvalitetshöjning av<br>institutets verksamhet som referenslaborato-<br>rium.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.14 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>15 809 (25%)</p></td><td>
<p>18 249</p></td><td>
<p>-2 440</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>18 850 (25%)</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>-1 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>15 000 (25%)</p></td><td>
<p>17 000</p></td><td>
<p>-2 000</p></td></tr>
</table>
<p>' SMI bedriver uppdragsverksamhet dels inom speciell diagnostik, dels inom djurhuset<br>(försöksdjursverksamhet). Försöksdjursverksamheten har både externa och interna<br>kunder. Inom parentes anges den procentuella andelen av de totala intäkterna som<br>kommer från SMI.</p>
<p>SMI bedriver uppdragsverksamhet inom för-<br>söksdjursverksamheten (djurhuset) och den spe-<br>ciella diagnostiken. Den speciella diagnostiken<br>skall finansieras med avgifter med full kostnads-<br>täckning. För försöksdjursverksamheten har<br>SMI medgivits undantag från 5 § avgiftsförord-<br>ningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av<br>SMI.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Försöksdjursverksamheten redovisade ett un-<br>derskott på ca 2,2 miljoner kronor för år 1997<br>och prognosen för år 1998 visar på ett under-<br>skott om ca 0,7 miljoner kronor. Underskotten<br>beror på ökade kostnader för drift och underhåll<br>av fastigheten och inköp av djur samtidigt som<br>omfattningen av verksamheten minskat och<br>prisnivån är för låg. Fr.o.m. den 1 juni 1998 gäller<br>dock en ny prislista som förväntas generera<br>något ökade intäkter. Problematiken kring möj-<br>ligheten att uppnå full kostnadstäckning kvarstår<br>dock. Tills denna fråga är utredd skall eventuella<br>underskott täckas av de medel ramanslaget räk-<br>nades upp med i samband med övertagandet av<br>driften av djurhuset från Awecklingsmyndig-<br>heten för Statens bakteriologiska laboratorium<br>(SBL-AV) våren 1995. Medlen var bl.a. tänkta att<br>täcka vissa kostnader till följd av renoveringar av<br>nuvarande djurhus. Dessa planer har dock fått<br>ändras eftersom de skärpta krav som ställs på<br>djurhållningen medför att ett nytt djurhus måste<br>byggas. SMI har emellertid gjort vissa renove-<br>ringar i nuvarande djurhus som bl.a. bidragit till<br>underskotten i verksamheten.</p>
<p>Målet full kostnadstäckning har inte kunnat<br>uppfyllas för uppdragsverksamheten inom den<br>speciella diagnostiken de senaste åren. Den spe-<br>ciella diagnostiken redovisade ett underskott på<br>243 000 kronor år 1997 och för år 1998 beräknas<br>underskottet uppgå till ca 450 000 kronor. Un-<br>derskotten beror bl.a. på ökade kostnader för<br>ackreditering av verksamheten. Avgifterna höj-<br>des fr.o.m. den 1 september 1997. De nya<br>priserna har dock inte medfört att full kost-<br>nadstäckning kunnat uppnås under år 1998. Som<br>en följd av detta har en arbetsgrupp tillsatts inom<br>SMI för att se över och analysera den speciella<br>diagnostiken samt komma med förslag på för-<br>ändringar.</p>
<p>SMI mottar även externa medel för forsk-<br>ningsuppdrag och annan uppdragsverksamhet.<br>För år 1999 beräknas de externa forskningsmed-<br>len uppgå till ca 40 miljoner kronor.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>SMI flyttar under oktober 1998 den huvudsak-<br>liga verksamheten till nybyggda lokaler på Karo-<br>linska institutets område. De nya lokalerna<br>medför ökade hyreskostnader på ca 7 miljoner<br>kronor år 1999. SMI:s hyreskostnader kommer<br>att öka med ytterligare ca 10 miljoner kronor per<br>år de kommande två budgetåren, under år 2000<br></p>
<p>till följd av det nya säkerhetslaboratoriet och<br>under år 2001 till följd av det nya djurhuset.<br>Hyreskostnaderna i det nya säkerhetslaboratoriet<br>och framför allt i det nya djurhuset är dock fort-<br>farande osäkra.</p>
<p>Förutom att SMI:s ramanslag successivt kom-<br>mer att behöva höjas de kommande tre åren till<br>följd av ökade hyreskostnader, kommer myndig-<br>heten också under en tioårsperiod att årligen<br>behöva tillföras extra resurser för att klara av<br>kapitalkostnaderna för sina egna investeringar på<br>ca 50 miljoner kronor i de nya lokalerna samt i<br>djurhuset. Kapitalkostnaderna för år 1999<br>kommer dock att kunna täckas av det prognos-<br>tiserade anslagssparandet.</p>
<p>Smittskyddet ingår även som en viktig del i<br>Funktionen hälso- och sjukvård m.m. under ut-<br>giftsområde 6 Totalförsvar. I syfte att stärka be-<br>redskapen inom funktionen har därför rege-<br>ringen den 1 oktober 1998 fattat beslut om att<br>13 miljoner kronor får utbetalas för direktin-<br>vesteringar i SMI:s byggnad för säkerhets-<br>laboratorier.</p>
<p>Regeringen anser att SMI:s anslag för år 1999<br>bör höjas med 6,8 miljoner kronor för att täcka<br>ökade hyreskostnader och för att tillförsäkra<br>fortsatt verksamhet när det gäller övervakning av<br>antibiotikaresistens. Myndigheten har vidare<br>hemställt om anslagsmedel för nya uppgifter när<br>det gäller smittskyddet i samband med miljö-<br>frågor samt för att kunna täcka underskotten<br>inom den speciella diagnostiken. Regeringen har<br>inte kunnat tillmötesgå myndighetens önskemål<br>om ytterligare medel på dessa områden. När det<br>gäller den senare frågan vill regeringen avvakta<br>resultatet av den arbetsgrupp som SMI nyligen<br>tillsatt för att analysera underskotten inom den<br>speciella diagnostiken och komma med förslag<br>på förändringar.</p>
<p>Regeringen är medveten om att SMI:s eko-<br>nomiska situation är ansträngd och kommer<br>därför att noga följa den ekonomiska utveck-<br>lingen inom myndigheten samt effekterna av de<br>omprioriteringar som kan komma att behöva<br>vidtas under år 1999 för att klara verksamheten<br>inom given resursram.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En korrigering har gjorts<br>av den justering som genomfördes av anslaget<br>för år 1998 med anledning av att sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>| Beräkning av anslaget för år 1999 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>98 923</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>2 736</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>291</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning från andra myndigheter inom ut-<br>giftsområde 9</p></td><td>
<p>6 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>108 750</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 108 750 000 kronor anvisas under<br>anslaget A9 Smittskyddsinstitutet för 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>109 686 000 kronor respektive 111 422 000<br>kronor. I beräkningen för åren 2000 och 2001<br>har emellertid inte hänsyn tagits till de kostnads-<br>ökningar som uppkommer till följd av det nya<br>säkerhetslaboratoriet respektive det nya djur-<br>huset. Regeringen återkommer till detta under år<br>1999 då SMI:s resursbehov skall kunna bedömas<br>bättre. Skillnaden i anslagsbelopp mellan åren<br>1999 och 2000 består dels av att 1 miljon kronor<br>av de medel som tillförs SMI från andra<br>myndigheter inom utgiftsområde 9 endast<br>tillförs engångsvis för år 1999, dels av beräknad<br>uppräkning av anslaget med anledning av pris-<br>och löneförändringar.</p>
<h2>A10 Institutet för psykosocial<br>medicin<sup>1</sup></h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.15 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>10 279</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>503</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10 853</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>11 054</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 110</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11311 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>11 482 <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 11110 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 11110 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Statens institut för psykosocial miljömedicin,<br>IPM, skall bidra till att uppfylla målen för ut-<br>giftsområdet genom att särskilt uppmärksamma<br></p>
<p>och bidra med kunskap som minskar de psyko-<br>sociala risksituationerna i samhället.</p>
<p>En jämförelse mellan anslag och utfall för år<br>1997 visar att det ackumulerade anslagssparandet<br>ökade med 327 000 kronor och uppgick vid 1997<br>års slut till ca 503 000 kronor. IPM har i<br>delårsrapporten avseende första halvåret 1998<br>redovisat en utgiftsprognos för år 1998 om<br>knappt 11 054 000 kronor. Detta innebär att<br>anslagssparandet vid utgången av år 1998 be-<br>räknas uppgå till 302 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Myndigheten har under senare år inriktat sin<br>verksamhet på såväl grundforskning som tilläm-<br>pad forskning samt kunskaps- och informations-<br>spridning. Samtliga enheter inom IPM deltar på<br>olika sätt i kunskapsspridning genom publika-<br>tioner, föreläsningar, kurser för allmänheter, in-<br>stitutioner och organisationer. IPM är organisa-<br>toriskt tätt knutet till Karolinska Institutet,<br>därigenom kan ett utbyte och en korsbefrukt-<br>ning av forskningen ske.</p>
<p>Institutets verksamhet är inriktad på att förstå<br>sambandet mellan livsförhållanden, psykisk hälsa<br>och kroppslig hälsa. Myndighetens forskning har<br>särskilt koncentrerats på psykologiska och psy-<br>kofysiologiska långtidsmekanismer som orsaks-<br>bakgrund till sambandet mellan hälsa och psyko-<br>social livsmiljö.</p>
<p>Mot bakgrund av den samhällsförändring som<br>omvandlingen av arbetsmarknaden har inneburit<br>har forskningen inriktats på psykosociala kon-<br>sekvenser till följd av arbetslösheten, internatio-<br>naliseringen av arbetslivet och nya fysiska risk-<br>faktorer som kan interagera med psykosociala<br>faktorer när det gäller hälsoeffekter.</p>
<p>IPM:s verksamhet uppvisar en hög vetenskap-<br>lig kvalitet. Forskarna vid institutet anlitas flitigt<br>som granskare av artiklar i internationella veten-<br>skapliga tidskrifter, som föreläsare vid interna-<br>tionella och nationella konferenser och som pro-<br>ducenter och rådgivare i annan typ av kunskaps-<br>spridning.</p>
<p>Genderperspektivet är en central utgångs-<br>punkt för myndighetens forskning. IPM arbetar<br>sedan länge med ett flertal projekt där forsk-<br>ningen redovisas separat vad gäller resultat för<br>män respektive kvinnor. Genderperspektivet an-</p>
<p>1 Tidigare anslaget Statens institut för psykosocial miljömedicin</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>vänds bl.a. vad gäller forskning om psykosociala<br>upplevelser.</p>
<p>IPM har i en skrivelse till regeringen den<br>31 augusti 1998 aktualiserat frågan om ett namn-<br>byte för myndigheten. IPM anser att det nuva-<br>rande namnet är otydligt och att det inte på ett<br>adekvat sätt speglar myndighetens nuvarande<br>verksamhet. IPM föreslår att myndighetens<br>namn därför bör ändras till Institutet för psyko-<br>social medicin (IPM).</p>
<p>Regeringen anser att förutsättningarna att be-<br>döma resultaten av IPM:s verksamhet har för-<br>bättrats jämfört med tidigare år. Orsaken till<br>detta är främst att IPM i sin årsredovisning för år<br>1997 redovisar sina prestationer på ett sätt som<br>möjliggör jämförelser över tiden. Regeringen an-<br>ser att IPM:s årsredovisning visar att myn-<br>digheten på ett tillfredsställande sätt arbetat med<br>målen för verksamheten.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.16 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>6 066</p></td><td>
<p>6 066</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>8 475</p></td><td>
<p>8 475</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>6 375</p></td><td>
<p>6 375</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Tabellen ovan bygger på en uppskattning utifrån<br>budgetunderlaget för perioden 1999-2001. För år<br>1999 beräknas de externa medlen för forsknings-<br>uppdrag uppgå till 6 375 000 kronor. Detta inne-<br>bär en minskning med drygt 2 miljoner kronor<br>jämfört med år 1998. Regeringen anser att IPM<br>bör sträva efter en successiv ökning av den<br>externa finansieringen.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att IPM:s<br>årsredovisning för år 1997 i allt väsentligt är<br>rättvisade. Den ekonomiadministrativa värdering<br>som RRV har utfört av samtliga myndigheter har<br>beträffande Statens institut för psykosocial<br>miljömedicin givit EA-värdet tillfredsställande.</p>
<p>RRV har i en särskild revisionspromemoria till<br>IPM gjort vissa uttalanden om IPM:s ekonomi-<br>administrativa rutiner samt bokföringsrutinerna.<br></p>
<p>Regeringen instämmer i huvudsak med RRV:s<br>påpekanden. Under föregående år har IPM ar-<br>betat med att förstärka ekonomiadministration.<br>Regeringen anser att detta arbete bör fortsätta<br>även under kommande år.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen anser att IPM bör byta namn till In-<br>stitutet för psykosocial medicin (IPM). De mål<br>och den inriktning som tidigare beslutats avse-<br>ende IPM:s verksamhet bör ligga fast för år 1999.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En korrigering har gjorts<br>av den justering som genomfördes av anslaget<br>för år 1998 med anledning av att sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1Beräkning av anslaget för år 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>10 853</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>11 110</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att 11 110 000 kronor anvisas<br>under anslaget A10 Institutet för psykosocial<br>medicin för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 11 311 000 kronor respek-<br>tive 11 482 000 kronor.</p>
<p>All Statens beredning för<br>utvärdering av medicinsk<br>metodik</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.17 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>23 176</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 458</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>15 517</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>19 975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>33 896</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>34 494 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>35 081 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Motsvarar 33 896 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 33 896 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk<br>metodik (SBU) skall bidra till att uppfylla målen<br>för utgiftsområdet genom att verka för ett ratio-</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>nellt utnyttjande av givna resurser inom hälso-<br>och sjukvården genom att utvärdera befintlig och<br>ny medicinsk metodik. Utvärderingarna skall vila<br>på vetenskaplig grund och ske utifrån medi-<br>cinska, ekonomiska, sociala och etiska utgångs-<br>punkter.</p>
<p>En jämförelse mellan anslag och utfall för år<br>1997 visar att det ackumulerade anslagssparandet<br>ökade med ca 450 000 kronor och uppgick den<br>31 december 1997 till 4 458 000 kronor. Enligt<br>utgiftsprognosen för år 1998 kommer SBU<br>under året att förbruka hela anslaget samt hela<br>det ackumulerade anslagssparandet.</p>
<p>Regeringens överväganden<br>Resultatinformation</p>
<p>SBU har under året avslutat fyra större veten-<br>skapliga utvärderingar om Neuroleptika, Livs-<br>stilsprogram, Kirurgi vid reumatism samt Anti-<br>oxidanter. För neuroleptika har förberedelser<br>gjorts för att kunna utvärdera effekterna av rap-<br>porten om två till tre år, eftersom tillämpad<br>praxis ofta avviker från vad som är vetenskapligt<br>baserat. Under året har SBU bedrivit sammanlagt<br>24 projekt, exklusive de psykiatriska projekten,<br>varav 19 är större projekt. De fyra psy-<br>kiatriprojekten som startat föregående år har<br>fortsatt samt förberedelser för ytterligare tre på-<br>börjats. SBU lägger ned ett omfattande arbete på<br>att försäkra sig om vetenskapligt hög kvalitet.</p>
<p>För att SBU:s utvärderingar skall få genomslag<br>i vården måste de spridas och resultaten översät-<br>tas i praktisk tillämpning. SBU har under år 1997<br>väsentligt utökat sina insatser inom området in-<br>formation och marknadsföring. I den årliga un-<br>dersökning som SBU gör om målgruppernas<br>kännedom och syn på SBU redovisas att nästan<br>100 procent av ledande administratörer, 80 pro-<br>cent av läkarna och 70 procent av landstingspoli-<br>tikerna numera känner till SBU och dess verk-<br>samhet. Av dem som känner till SBU har 90<br>procent av administratörerna, 70 procent av lä-<br>karna och drygt 60 procent av politikerna angett<br>att de haft praktisk nytta av SBU:s resultat i sitt<br>arbete. Undersökningen visar att SBU:s intensi-<br>fierade information haft effekt och att SBU:s<br>rapporter har relevans för beslutsfattare inom<br>sjukvården. SBU:s rapporter finns vidare till-<br>gängliga för sökning i ett flertal medicinska data-<br>baser. Korta sammanfattningar av SBU:s rappor-<br></p>
<p>ter och pågående projekt finns också på SBU:s<br>hemsida på internet.</p>
<p>SBU har fortsatt sitt arbete som sekretariat för<br>det internationella nätverket INAHTA. SBU har<br>även arbetat vidare med att fördjupa samarbetet<br>om utvärdering inom Europa.</p>
<p>I samtliga projekt belyses i vilken utsträckning<br>genderaspekter behandlats i den granskade forsk-<br>ningen. Projektgrupperna har också i uppdrag att<br>inom sina områden framhålla kunskapsluckor<br>som beror på att något kön studerats<br>otillräckligt.</p>
<p>SBU har under året inlett ett samarbete vid<br>planeringen av nya projekt med framförallt So-<br>cialstyrelsen och Läkemedelsverket för att und-<br>vika dubbelarbete. SBU har även samarbetat med<br>Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Landstings-<br>förbundet och Spri om ett gemensamt informa-<br>tionssystem - Svenskt Medicinskt Fönster - som<br>startade i december 1997. Vidare har SBU slutit<br>avtal med regioner och landsting om spridning av<br>sina resultat. Ett 20-tal SBU-informatörer var år</p>
<p>1997 verksamma i 13 landsting med uppgiften att<br>sprida kunskap om SBU:s utvärderingsresultat.</p>
<p>SBU har under de senaste åren genom riks-<br>dagsbeslut tilldelats särskilda medel för utvärde-<br>ringar inom psykiatrin. Dessa medel har ännu<br>inte helt tagits i anspråk och behöver kunna dis-<br>poneras för att slutföra de nu pågående projek-<br>ten. En intensiv satsning på förbättrad informa-<br>tionsspridning och implementering har gjorts<br>under de två senaste åren med hjälp av finansie-<br>ring från anslaget A3 Bidrag till hälso- och sjuk-<br>vård i enlighet med de årliga överenskommelser<br>som träffas mellan regeringen och Landstings-<br>förbundet om vissa ersättningar. Under åren</p>
<p>1998 och 1999 kan SBU finansiera denna ut-<br>ökade verksamhet endast under förutsättning att<br>SBU disponerar de medel från år 1997 som ännu<br>inte kunnat utnyttjas. Med dessa förutsättningar<br>räknar SBU i budgetunderlaget med oförändrad<br>anslagsnivå för år 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen anser att SBU arbetar på ett tillfreds-<br>ställande sätt för att uppnå målen för verksam-<br>heten. Inriktningen vad gäller SBU:s verksamhet<br>bör ligga fast för år 1999. Regeringen fäster sär-<br>skild vikt vid de intensifierade ansträngningar<br>som myndigheten har gjort för att sprida resul-<br>taten av utvärderingarna och anser att detta bör<br>vara en prioriterad uppgift också för år 1999.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>En del verksamheter som tidigare har finan-<br>sierats via anslaget A3 Bidrag till hälso- och<br>sjukvård föreslås i överenskommelsen mellan<br>staten och landstingen om ersättningar år 1999<br>för insatser för att stärka patientens ställning<br>m.m., organiseras och finansieras på annat sätt.<br>Det gäller bl.a. vissa insatser som utförs av SBU.<br>Detta innebär att 11 miljoner kronor som tidi-<br>gare anvisats under anslaget A3 Bidrag till hälso-<br>och sjukvård fr.o.m. år 1999 föreslås överföras<br>till anslaget All Statens beredning för utvärde-<br>ring av medicinsk metodik.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Reformerat<br>tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112, bet. SoU<br>1997/98:25) påtalat det nationella behovet av ut-<br>värdering av odontologisk metodik och aviserat<br>att denna verksamhet bör intensifieras. Det står<br>klart att det även inom tandvården finns behov<br>av en systematisk granskning av det vetenskap-<br>liga underlaget för verksamheten. Regeringen<br>föreslår att denna funktion skall inrättas inom<br>SBU samt att 7 miljoner kronor tillförs SBU:s<br>anslag för ändamålet fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En korrigering har gjorts<br>av den justering som genomfördes av anslaget<br>för år 1998 med anledning av att sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för år 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>15 517</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>348</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från A3 Bidrag till hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>11000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfört m.a.a. proposition om reformerat tand-<br>vårdsstöd</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 19S9</p></td><td>
<p>33 896</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 33 896 000 kronor anvisas under an-<br>slaget All Statens beredning för utvärdering av<br>medicinsk metodik för år 1999. För åren 2000<br>och 2001 beräknas anslaget till 34 494 000 kronor<br>respektive 35 081 000 kronor.</p>
<h2>A12 Hälso- och sjukvårdens<br>ansvarsnämnd</h2>
<p>Tabell 4.18 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>20 932</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>8 218</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>22 879</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>21 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>22 421</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>22 829 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>23 170 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 22 421 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 22 421 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)<br>skall bidra till att uppfylla målen för utgiftsom-<br>rådet genom att aktivt medverka till att stärka<br>patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården<br>inklusive tandvården.</p>
<p>HSAN skall i anmälda fall pröva hur hälso-<br>och sjukvårdspersonalen har utövat sitt yrke och<br>genom beslut om disciplinpåföljd eller åter-<br>kallelse av legitimation m.m. ge sin bedömning<br>av vad som är godtagbart eller inte inom hälso-<br>och sjukvården samt tandvården.</p>
<p>Av HSAN:s årsredovisning för år 1997<br>framgår att det under året uppkommit ett<br>anslagssparande om 1,7 miljoner kronor och det<br>ackumulerade anslagssparandet uppgick vid ut-<br>gången av år 1997 till ca 8,2 miljoner kronor.<br>Förklaringen till sparandet är enligt ansvars-<br>nämnden att antalet inkommande ärenden inte<br>har ökat i den utsträckning som tidigare beräk-<br>nats.</p>
<p>Enligt den prognos för år 1998 som redovisas i<br>delårsrapporten för första halvåret 1998 beräknas<br>anslagssparandet öka med ca 1,2 miljoner kronor<br>under året. Detta innebär att det ackumulerade<br>anslagssparandet vid utgången av år 1998 beräk-<br>nas uppgå till ca 9,4 miljoner kronor. Det över-<br>skott som uppstått kan användas för att minska<br>ärendebalansen ytterligare. HSAN uppger vidare<br>i sitt budgetunderlag för perioden 1999-2001 att<br>avsevärda extra utgifter kan förutses under<br>budgetåret 1999, framför allt på grund av en pla-<br>nerad flyttning. Kostnaderna i samband med<br>millenieskiftet beräknas till 50 000-</p>
<p>100 000 kronor för budgetåret 1999.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>HSAN:s årsredovisning för budgetåret 1997<br>visar att antalet inkomna ärenden till myndig-<br>heten har ökat. Antalet avgjorda ärenden är<br>emellertid färre än år 1996, men överstiger något<br>antalet inkomna. Antalet balanserade ärenden har<br>minskat något, från 1 559 år 1996 till 1 529 år<br>1997. Regeringen anser att det uppnådda resul-<br>tatet är godtagbart, sett mot bakgrund av att två<br>av ärendena var mycket omfattande och tog åt-<br>skillig arbetskraft i anspråk.</p>
<p>Det uppställda målet om nedbringande av den<br>genomsnittliga handläggningstiden för ärendena<br>till en tid som inte överstiger sex månader har<br>inte uppnåtts. Den genomsnittliga handlägg-<br>ningstiden har emellertid förkortats från 8,6 må-<br>nader för år 1996 till 6,8 månader för 1997. Ett<br>nytt ärendehanteringssystem har upphandlats<br>och installerats under år 1997.</p>
<p>Nettokostnaden per avgjort ärende uppgick<br>under år 1997 till 7 227 kronor och överstiger<br>sålunda något den i budgetunderlaget för år 1997<br>beräknade om 7 200 kronor. Om man undantar<br>de två ärenden som har varit av ovanligt stor<br>omfattning blir nettokostnaden emellertid<br>betydligt lägre, 7 060 kronor per ärende.</p>
<p>HSAN har under år 1997 samverkat med<br>andra myndigheter och aktörer inom området,<br>främst Socialstyrelsen och landstingens<br>förtroendenämnder. Nämndens beslut sänds<br>regelmässigt via e-post till ett antal intressenter.<br>Information har också lämnats genom besvaran-<br>de av förfrågningar från myndigheter, mass-<br>medier, forskare och allmänhet per telefon och<br>post samt vid personliga besök.</p>
<p>HSAN har i årsredovisningen för år 1997 pe-<br>kat på vissa av de möjligheter som finns till ana-<br>lys av verksamheten utifrån båda könens ut-<br>gångspunkter, dvs. till att anlägga ett gender-<br>perspektiv. Regeringen anser det viktigt att<br>myndigheten under kommande år bedriver ett<br>aktivt arbete med att integrera och vidareutveckla<br>genderperspektivet i verksamheten.</p>
<p>Riksdagen antog i juni 1998 regeringens för-<br>slag till en ny lag om yrkesverksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område (prop. 1997/98:109, bet.<br>1997/98:SoU22, rskr. 1997/98:290). Lagen inne-<br>bär att nya möjligheter till åtgärder tillskapas i<br>enskilda ärenden inför HSAN, bl.a. skall nämn-<br>den kunna föreskriva legitimerad personal en tre-<br>årig prövotid. Bestämmelserna om en ny sank-<br></p>
<p>tionsform kan medföra att nämndens arbets-<br>börda ökar något. Vidare utvidgas nämndens<br>möjligheter att fatta beslut på ordförandenivå<br>vilket bör leda till att den genomsnittliga<br>handläggningstiden minskar.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att det har visat sig<br>vara svårt att göra tillförlitliga prognoser för den<br>framtida ärendeutvecklingen. HSAN påpekar i<br>sitt budgetunderlag för perioden 1999-2001 att<br>nedskärningarna inom hälso- och sjukvården och<br>den debatt dessa ger upphov till talar för att<br>klagomålen kan komma att öka. Den förstärk-<br>ning av möjligheten att utöva tillsyn som Social-<br>styrelsen fick i samband med att lagen<br>(1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården<br>trädde i kraft den 1 januari 1997 kan på sikt leda<br>till att antalet ärenden ökar. Det finns även en<br>viss tendens till ökning av antalet komplicerade<br>ärenden.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>HSAN har enligt regeringens mening arbetat på<br>ett tillfredsställande sätt med målen för verksam-<br>heten. Regeringen anser inte att det finns<br>anledning att ändra den nuvarande inriktningen<br>på myndighetens verksamhet. Den genom-<br>snittliga handläggningstiden för ärenden bör<br>dock nedbringas till en tid av högst sex månader<br>under åren 1999-2001.</p>
<p>HSAN har ett relativt stort anslagssparande.<br>Vidare överstiger anslaget för år 1998 de pro-<br>gnostiserade kostnaderna för det året. Enligt re-<br>geringens uppfattning bör det ackumulerade an-<br>slagssparandet användas för att minska ärende-<br>balansen ytterligare samt till att tillgodose det<br>extra medelsbehov som kan komma att uppstå<br>under år 1999.</p>
<p>Anslagsberäkningen för år 1999 utgår från att<br>regeringen föreslår en besparing om 1 miljon<br>kronor. Dessa medel föreslås överföras till an-<br>slaget A9 Smittskyddsinstitutet.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En korrigering har gjorts<br>av den justering som genomfördes av anslaget<br>för år 1998 med anledning av att sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Beräkning av anslaget för år 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>22 879</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>448</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning till SMI</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>22 421</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 22 421 000 kronor anvisas under<br>anslaget Al 2 Hälso- och sjukvårdens ansvars-<br>nämnd för år 1999. För åren 2000 och 2001 be-<br>räknas anslaget till 22 829 000 kronor respektive<br>23 170 000 kronor.</p>
<p>4.7 Avgiftsfinansierad verksamhet</p>
<p>4.7.1 Läkemedelsverket</p>
<p>Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla<br>målen för utgiftsområdet genom att tillse att lä-<br>kemedel är säkra, effektiva och av god kvalitet<br>samt verka för att läkemedel används på ett än-<br>damålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läke-<br>medelsverket skall främja säkerheten och kvali-<br>teten för läkemedelsnära produkter.</p>
<p>I detta arbete skall Läkemedelsverket dels ut-<br>göra en kontrollerande myndighet, dels arbeta<br>för rationell utveckling och användning av nya<br>och äldre läkemedel.</p>
<p>Riksdagen har mot bakgrund av regeringens<br>budgetproposition för år 1997 fastställt en plane-<br>ringsram för Läkemedelsverkets ordinarie verk-<br>samhet om 155 miljoner kronor för år 1999.<br>Läkemedelsverket har i sitt budgetunderlag för år<br>1999 hemställt om en kostnadsbudget för ordi-<br>narie avgiftsfinansierad verksamhet på 166,7<br>miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>Läkemedelsverkets verksamhet domineras av ar-<br>bete inom ramen för EU:s nya system för god-<br>kännande och uppföljning av läkemedel. Verket<br>har varit framgångsrikt i detta arbete såväl som i<br>det nationella arbetet med läkemedelskontrollen.</p>
<p>I den centraliserade proceduren i EU är<br>Läkemedelsverket en av de mest efterfrågade<br>myndigheterna för rapportörskap och verket<br>ligger också bland de främsta för att erhålla upp-<br>drag inom proceduren för ömsesidigt erkännan-<br>de. Läkemedelsverket har representerats på<br>ordförandeposter i arbetsgrupper och i övrigt<br>deltagit i sådana, ansvarat för utarbetande av rikt-<br>linjer och råd till industrin inom flera ämnesom-<br>råden samt deltagit som experter i EU-kom-<br>missionens arbete och i internationella avtals-<br>förhandlingar. Samtidigt har antalet nationellt<br>avgjorda ärenden ökat för flera ärendetyper,<br>delvis till följd av det relativt stora antalet god-<br>kända läkemedel för parallellimport, men också<br>beroende på en ökning av antalet godkända gene-<br>rika och tillkommande styrkor. Målen har upp-<br>fyllts utom för nya kemiska substanser där an-<br>talet avgjorda ärenden har minskat med ca 20<br>procent vilket beror på att en allt större andel av<br>denna typ av ärende handläggs inom den centrala<br>proceduren.</p>
<p>Handläggningstiderna har minskat för flertalet<br>ärendetyper och generellt gäller att ärenden som<br>avgörs utan komplettering av sökanden i<br>huvudsak är klara inom de uppsatta tidsramarna.</p>
<p>Den fortgående ökningen av andelen god-<br>kända ärenden leder till en fortsatt ökning av<br>antalet läkemedel på den svenska marknaden.<br>Intresset för parallellimport av läkemedel har<br>ökat under året vilket har resulterat i 180 ansök-<br>ningar om marknadsföringstillstånd. Av dessa<br>godkändes 45 produkter under år 1997.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att Läkeme-<br>delsverket i allt väsentligt har uppfyllt målen för<br>godkännandeverksamheten och efterkontroll<br>och information om läkemedel samt verksam-<br>heten avseende läkemedelsnära produkter.</p>
<p>Den vetenskapliga kvalitetssäkringen av god-<br>kännande- och efterkontrollärenden är väl ut-<br>vecklad. Systemet tar stora resurser i anspråk vil-<br>ket beror på de komplexa frågeställningarna,<br>stora ärendeflöden och korta handläggningstider.</p>
<p>Bland de godkända läkemedlen kan nämnas<br>ett nytt läkemedel för behandling av Alzheimers<br>sjukdom med mindre biverkningar än tidigare<br>godkänt läkemedel, ett nytt läkemedel mot mul-<br>tipel skleros, vilket minskar utvecklingen av in-<br>validitet, ett nytt läkemedel mot Parkinsons<br>sjukdom, vilket medför minskat handikapp, det<br>första läkemedlet mot en ovanlig form av venös<br>blodpropp samt ett nytt högeffektivt läkemedel<br>mot venös blodpropp i samband med ortopedisk<br>kirurgi.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Läkemedelsverket har i årsredovisningens re-<br>sultaträkning för budgetåret 1997 redovisat en<br>total omsättning på 174 883 000 kronor och ett<br>rörelseunderskott efter finansiella intäkter och<br>kostnader på 2 048 000 kronor.</p>
<p>Medel finns beviljade för år 1999 med 6 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Läkemedelsverket har i enlighet med uppdrag<br>av regeringen redovisat förslag till nytt avgifts-<br>system för verksamheten från den 1 januari år<br>2000.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.19 Offentligrättslig verksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentligrättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter<br>som får<br>disponeras</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>166 690</p></td><td>
<p>168 782</p></td><td>
<p>-2 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>157 000</p></td><td>
<p>183 200</p></td><td>
<p>-26 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>156 000</p></td><td>
<p>166 700</p></td><td>
<p>-10 700</p></td></tr>
</table>
<p>Läkemedelsverket har angivit en kostnadsbudget<br>(166,7 miljoner kronor) som är större än den<br>planeringsram som riksdagen har beräknat (155<br>miljoner kronor år 1999) vilket beror på det<br>ökade arbetet inom ramen för EU:s nya system,<br>införande av ett nytt IT-system för bättre pro-<br>cessteknik, uppföljning och kommunikation<br>med andra myndigheter och industrin samt sats-<br>ningar på decentralisering av biverknings-<br>rapporteringen.</p>
<p>Läkemedelsverket har ett ingående myndig-<br>hetskapital år 1998 på 33 437 627 kronor. Dessa<br>medel kommer att finansiera den underbalanse-<br>rade verksamheten tillsammans med beräknade<br>intäkter. Läkemedelsverket har föreslagit rege-<br>ringen en höjning av avgifterna för läkemedel<br>med ca 2,9 procent år 1999 för att klara finansie-<br>ringen av läkemedelsverksamheten. Läke-<br>medelsverket har dessutom föreslagit större höj-<br>ningar för naturläkemedel och vissa utvärtes<br>medel för att kunna finansiera verksamheten för<br>de särbehandlade läkemedlen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 4.20 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>12 841</p></td><td>
<p>12 797</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>15 800</p></td><td>
<p>15 500</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>15 800</p></td><td>
<p>15 590</p></td><td>
<p>210</p></td></tr>
</table>
<p>Inom ramen för särskild uppdragsverksamhet<br>redovisas uppdrag från Landstingsförbundet som<br>avser producentobunden läkemedelsinformation.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen anser att Läkemedelsverket på ett<br>tillfredsställande sätt arbetat med målen för verk-<br>samheten. Regeringen anser att den nuvarande<br>inriktningen för Läkemedelsverkets verk-samhet<br>bör kvarstå.</p>
<p>4.8 Övrig statlig verksamhet</p>
<p>4.8.1 Apoteket AB</p>
<p>Förvärv av aktier i Apoteket AB</p>
<p>Riksdagen bemyndigade i juni 1996 regeringen<br>att vidta de åtgärder som behövs för att nå ett<br>hundraprocentigt statligt ägande av Apoteks-<br>bolaget AB (publ), sedan den 1 januari 1998 be-<br>nämnt Apoteket AB (publ) (prop. 1995/96:141,<br>bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302). Staten<br>har nu förvärvat Apoteksbolaget AB:s pen-<br>sionsstiftelses tredjedel av aktierna i Apoteket<br>AB. Bolaget är därmed helägt av staten. Köpe-<br>skillingen uppgår till 1,1 miljarder kronor. Staten<br>har finansierat köpet genom att ta upp ett lån i<br>Riksgäldskontoret. Staten avser att under år 1998<br>betala tillbaka lånet med del av den utdelning,<br>som under året erhållits från Apoteket AB.<br>Avtalet med stiftelsen innehåller också en be-<br>stämmelse om en villkorad tilläggsköpeskilling.</p>
<p>Apoteket AB:s verksamhet</p>
<p>Vid utgången av år 1997 bestod koncernen av<br>moderbolaget Apoteket AB, de rörelsedrivande<br>dotterbolagen Apoteksbolagets Kemi och Miljö<br>AB, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi<br>AB (IHE) samt intressebolagen Oy Tamro Abp,<br>Fastighets AB Högberga och Kårhuset Pharmen<br>AB.</p>
<p>Läkemedelsdistributionen sker genom ca 600<br>apotek. Den slutna vårdens behov av läkemedel<br>tillgodoses av Apoteket AB via ettåriga entrepre-</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>nadavtal med sjukvårdshuvudmännen genom ca<br>100 särskilda sjukhusapotek, ofta kombinerade<br>sjukhus- och expeditionsapotek med försäljning<br>också till allmänheten. I Apoteket AB:s distribu-<br>tionsservice ingår förutom apoteken även ca<br>1 000 apoteksombud. Dessa är enskilda närings-<br>idkare som mot provision förmedlar receptbe-<br>lagda läkemedel eller säljer vissa receptfria läke-<br>medel från ett lager som ägs av Apoteket AB.<br>Ombudens huvuduppgift är att tillgodose beho-<br>vet av distribution av läkemedel företrädesvis i<br>glesbygd.</p>
<p>Försäljningen under år 1997 uppgick till<br>21 508 miljoner kronor, en minskning med<br>8 procent jämfört med föregående år.</p>
<p>Från 1980-talet fram till och med år 1996 har<br>försäljningen ökat konstant. Den minskade för-<br>säljningen år 1997 var en effekt av det nya syste-<br>met med läkemedelsförmånen som trädde i kraft<br>den 1 januari 1997. Ändringen i läkemedelsför-<br>månen ledde bl.a. till en hamstring av läkemedel<br></p>
<p>under senare delen av år 1996 vilket medförde en<br>minskad försäljning under första halvåret 1997.</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut (prop.<br>1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20) och genom<br>statens särskilda ägardirektiv vid ordinarie bo-<br>lagsstämma i Apoteksbolaget AB (publ) den<br>9 juni 1997 och vid ordinarie bolagsstämma i<br>Apoteket AB (publ) den 15 juni 1998 har staten<br>som ägare uttryckt att bolaget skall vidta åtgärder<br>för att minska kostnaderna för verksamhetsåren<br>1998 och 1999 med sammanlagt 400 miljoner<br>kronor. Apoteket AB har i skrivelser till Social-<br>departementet i mars och april 1998 preliminärt<br>visat att besparingarna genomförts. Åtgärderna<br>skall slutligt redovisas av Apoteket AB senast<br>den 1 februari år 2000.</p>
<p>Staten har vid ordinarie bolagsstämma i Apo-<br>teket AB (publ) den 15 juni 1998 uttalat att<br>Apoteket AB skall sträva mot målet att uppnå ett<br>resultat som medger en vinstutdelning till bola-<br>gets ägare avseende verksamheten år 1998 på<br>omkring 100 miljoner kronor.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>5 Social omsorg</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar samhällets insat-<br>ser för äldre och funktionshindrade, barn och<br>ungdomar samt socialt utsatta grupper. Området<br>innefattar även alkohol- och narkotikafrågor.</p>
<p>Den sociala omsorgen är i huvudsak ett kom-<br>munalt ansvar. Verksamheterna regleras i flera<br>olika lagar bl.a. socialtjänstlagen (1980:620),<br>hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen<br>(1993:387) om stöd och service till vissa funk-<br>tionshindrade (LSS). Viktiga verksamheter är<br>förutom äldre- och handikappomsorgen, bistånd<br>i form av socialbidrag, vård av barn och unga<br>samt vård av missbrukare och åtgärder för andra<br>utsatta grupper i samhället. Den statliga tillsynen<br>över socialtjänsten utövas av länsstyrelserna och<br>Socialstyrelsen.</p>
<p>Statens stöd lämnas i huvudsak från utgifts-<br>område 25 Allmänna bidrag till kommuner.</p>
<p>Till verksamhetsområdet hör sju statliga myn-<br>digheter; Statens institut för särskilt utbildnings-<br>stöd (Sisus), Handikappombudsmannen, Barn-<br>ombudsmannen (BO), Statens nämnd för<br>internationella adoptionsfrågor (NIA), Statens<br>institutionsstyrelse (SiS), Alkoholinspektionen<br>samt Alkoholsortimentsnämnden. Under verk-<br>samhetsområdet redovisas bl.a. bidrag till vårdar-<br>tjänst, bilstöd, personlig assistans, stöd till kom-<br>munerna för att utveckla missbruks- och<br>ungdomsvården samt bidrag till organisationer<br>på det sociala området och till handikapp- och<br>pensionärsorganisationer.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1997 1998<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 331 047 5 894 817</p></td><td>
<p>5 726 436</p></td><td>
<p>6 632 820</p></td><td>
<p>7 081 705</p></td><td>
<p>7 350 895</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Den statliga assistansersättningen, som<br>regleras i lagen (1993:389) om assistans-<br>ersättning har tillförts kraftigt ökade<br>resurser. Prognosen för år 1998 är dock att<br>utgiftsnivån nu har stabiliserats.</p>
<p>De under år 1997 beslutade extra resurserna<br>till kommuner och landsting har förbättrat<br>förutsättningarna att bibehålla och i viss<br>utsträckning höja kvaliteten i verksam-<br>heten. Uppföljningar av vården och om-<br>sorgen visar dock att det fortfarande finns<br>brister.</p>
<p>De individuella stöden till funktionshindra-<br>de har stor betydelse för att underlätta ett så<br>självständigt liv som möjligt, men det finns<br>brister när det gäller tillgängligheten i sam-<br>hällsmiljön som helhet.</p>
<p>Kostnaderna för socialbidrag minskar.</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>- Arbetet har påbörjats med att redovisa,<br>analysera och utveckla alla verksamheter<br>utifrån ett genderperspektiv.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Genom riksdagens beslut i juni 1998 har<br>grundvalarna för en ny äldrepolitik lagts<br>fast. Nationella mål har formulerats och ar-<br>betet med att utveckla en långsiktig strategi<br>för hur målen skall förverkligas, har inletts.<br>Riksdagsbeslutet innebär också ändringar<br>och tillägg i socialtjänstlagen avseende kva-<br>litetssäkring inom äldre- och handikappom-<br>sorgen, skyldighet för personal att rappor-<br>tera om missförhållanden samt förtydl-<br>igande av avgiftsreglerna inom äldre- och<br>handikappomsorgen. Särskilda medel före-<br>slås avsättas för att stödja och påskynda ut-<br>vecklingen när det gäller bl.a. stöd till an-<br>höriga, forskning och tillsyn.</p>
<p>- Riksdagen har förelagts förslag till en stra-<br>tegi för det fortsatta arbetet med att för-<br>verkliga och genomföra FN:s barnkonven-<br>tion i Sverige.</p>
<p>Mål för 1999</p>
<p>- Att personer med funktionshinder kan<br>delta i samhällslivet och få tillgång till god<br>omsorg och vård som bygger på den en-<br>skilda människans delaktighet och självbe-<br>stämmande.</p>
<p>- Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha<br>inflytande i samhället och över sin vardag,<br>kunna åldras i trygghet och med bibehållet<br>oberoende, bemötas med respekt, samt ha<br>tillgång till god vård och omsorg.</p>
<p>- Att personer med sociala eller andra handi-<br>kapp och försörjningssvårigheter får stöd,<br>bistånd och god omsorg.</p>
<p>- Att barn och ungdomar växer upp under<br>trygga och goda förhållanden.</p>
<p>- Att minska den totala alkoholkonsumtio-<br>nen för att begränsa alkoholens skadeverk-<br>ningar.</p>
<p>- Att verka för ett narkotikafritt samhälle ge-<br>nom insatser för att minska tillgången och<br>efterfrågan på narkotika samt genom att få<br>fler missbrukare att upphöra med sitt miss-<br>bruk.</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>- Ett genderperspektiv skall ingå i all verk-<br>samhet. Förslag och verksamheter skall<br>analyseras utifrån båda könens behov och<br>förutsättningar i syfte att höja kvaliteten<br>och effektiviteten.</p>
<p>- Inom handikappområdet kommer frågor<br>om tillgänglighet och utformandet av en<br>nationell handlingsplan att ha hög prioritet.<br>Regeringen har i mars 1998 tillsatt en han-<br>dikappdelegation med företrädare för han-<br>dikapporganisationerna och en nationell<br>samordningskommitté för handikappfrågor<br>som har en nyckelroll i arbetet.</p>
<p>- Opinionsbildning och förebyggande åtgär-<br>der bland ungdomar skall ha en fortsatt hög<br>prioritet i syfte att påverka attityder och<br>förhållningssätt till alkohol och narkotika.</p>
<p>- Arbetet med att förverkliga barnkonventio-<br>nen skall ha fortsatt hög prioritet liksom<br>samarbetet kring vissa barnfrågor inom<br>Ostersjöstaternas råd (CBSS).</p>
<p>- Inom äldreområdet skall genomförandet av<br>den nationella handlingsplanen prioriteras.<br>En parlamentarisk äldreberedning skall till-<br>sättas. Aktiviteter inom ramen för FN:s<br>äldreår skall genomföras.</p>
<p>- Situationen för hemlösa har försvårats och<br>regeringen vill i samarbete med kommuner<br>och ideella organisationer satsa resurser och<br>vidta åtgärder för att förbättra situationen<br>för de hemlösa.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>5.3 Resultatbedömning</p>
<p>5.3.1 Äldre</p>
<p>Målet för 1997 är att erbjuda en äldreomsorg<br>som ger goda levnadsvillkor för äldre med olika<br>behov av service, omvårdnad och vård och som<br>bygger på den enskilda människans delaktighet<br>och självbestämmande.</p>
<p>Kommunernas ansvar för äldreomsorgen reg-<br>leras i socialtjänstlagen (1980:620) och i hälso-<br>och sjukvårdslagen (1982:763). De grundläggan-<br>de principerna för äldreomsorgen är att äldre<br>skall känna trygghet samt bemötas med värdig-<br>het och respekt. Stor hänsyn skall tas till äldres<br>egna önskemål och personliga integritet. Äldre<br>personer skall kunna välja att bo kvar i sin egen<br>bostad även när de har behov av omfattande vård<br>och omsorg. När någon vill och/eller behöver<br>flytta till en särskild boendeform skall detta vara<br>möjligt.</p>
<p>Kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård<br>innebär att de skall erbjuda en god hälso- och<br>sjukvård i de särskilda boendeformerna och i<br>dagverksamheter. I cirka hälften av landets<br>kommuner ansvarar kommunerna även för hem-<br>sjukvård i ordinärt boende.</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Ar 1997 uppgick antalet personer 65 år och äldre<br>till cirka 1,5 miljoner vilket motsvarar 17,4 pro-<br>cent av befolkningen. Antalet personer 80 år och<br>äldre uppgick samma år till cirka 430 000 vilket<br>motsvarar cirka 5 procent av befolkningen. En-<br>ligt Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste be-<br>folkningsprognos kommer antalet personer 65 år<br>och äldre att vara relativt konstant de närmaste<br>fem åren för att därefter sakta börja öka. Under<br>2010-talet och decennierna därefter väntas ök-<br></p>
<p>ningen bli stor framförallt vad avser personer<br>som är 80 år och äldre.</p>
<p>Majoriteten av de äldre har en god hälsa, som<br>de behåller högt upp i åldrarna. En stor del har<br>också omfattande kontakter med familj, vänner<br>och grannar och är aktiva i föreningar, studie-<br>cirklar etc. De äldres boendestandard är genom-<br>gående hög. Även om den generella bilden av<br>äldres situation är ljus, finns det inom gruppen<br>äldre de vars fysiska och psykiska hälsa samt livs-<br>situation i övrigt medför att de har behov av<br>omfattande och kvalificerade omsorgs- och<br>vårdinsatser.</p>
<p>År 1997 fick i genomsnitt 16,9 procent av<br>ålderspensionärerna, dvs. ungefär 260 000 perso-<br>ner, kommunal vård och omsorg antingen i or-<br>dinärt boende eller i särskilt boende. Det innebär<br>att drygt 80 procent av de äldre klarar sig utan<br>särskilda insatser från samhällets sida.</p>
<p>Det har skett en relativt kraftig förändring av<br>hemtjänstinsatserna inom det ordinära boendet<br>under åren 1992 till 1997. Färre personer har be-<br>viljats hemtjänstinsatser i ordinärt boende. An-<br>delen personer med mindre omfattande hjälpin-<br>satser har minskat, medan andelen personer med<br>mer omfattande insatser successivt har ökat<br>under perioden. Den totalt utdelade hjälpvoly-<br>men för år 1997 ligger på en nivå som är cirka 10<br>procent lägre än år 1988, om hänsyn tas till den<br>över perioden förändrade ålderssammansätt-<br>ningen.</p>
<p>Är 1997 bodde 3 procent i åldersgruppen 65-<br>79 år i särskilt boende, medan andelen över 80 år<br>i sådant boende uppgick till 23 procent. Bostads-<br>standarden i de särskilda boendeformerna är<br>mycket varierande, även om en väsentlig höjning<br>av standarden har skett under 1990-talet.</p>
<p>I Sverige utgör vård och omsorg om äldre ett<br>kommunalt och landstingskommunalt ansvar.<br>Nivån på tillgängliga resurser inom vård och om-<br>sorg beror därmed i stor utsträckning på utveck-<br>lingen inom den kommunala ekonomin.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.1 Offentliga utgifter (exkl. pensioner) för äldre 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor, 1995 års priser</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>Förändring i %</p>
<p>1993-1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård och hjälp i särskilt boende</p></td><td>
<p>27 981</p></td><td>
<p>28 937</p></td><td>
<p>27 591</p></td><td>
<p>30 135</p></td><td>
<p>7,7%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>95%</p></td><td>
<p>94%</p></td><td>
<p>93 %</p></td><td>
<p>92%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion'</p></td><td>
<p>5%</p></td><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>7 %</p></td><td>
<p>8%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård och hjälp i ordinärt boende</p></td><td>
<p>9 657</p></td><td>
<p>9416</p></td><td>
<p>9 210</p></td><td>
<p>9 973</p></td><td>
<p>3,3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>95%</p></td><td>
<p>94%</p></td><td>
<p>95%</p></td><td>
<p>92 %</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion ’</p></td><td>
<p>5%</p></td><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>7 %</p></td><td>
<p>8%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Färdtjänst</p></td><td>
<p>1 435</p></td><td>
<p>1 537</p></td><td>
<p>1 429</p></td><td>
<p>1 317</p></td><td>
<p>-8,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>59%</p></td><td>
<p>61 %</p></td><td>
<p>65%</p></td><td>
<p>65%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>41 %</p></td><td>
<p>39%</p></td><td>
<p>35 %</p></td><td>
<p>35%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala utgifter för äldre (exkl. pensioner)</p></td><td>
<p>39 073</p></td><td>
<p>39 890</p></td><td>
<p>38 230</p></td><td>
<p>41 425</p></td><td>
<p>6,0%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav kommunal</p></td><td>
<p>94%</p></td><td>
<p>93 %</p></td><td>
<p>92 %</p></td><td>
<p>99%</p></td><td>
<p>2,8%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>1 %</p></td><td>
<p>1 %</p></td><td>
<p>-21,6%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion'</p></td><td>
<p>4%</p></td><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>7 %</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>85,4 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av BNP</p></td><td>
<p>2,5%</p></td><td>
<p>25%</p></td><td>
<p>2,3 %</p></td><td>
<p>2,5%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor per inv. 65+ år</p></td><td>
<p>25 436</p></td><td>
<p>25 901</p></td><td>
<p>24 771</p></td><td>
<p>26 842</p></td><td>
<p>5,5 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor per inv. 80+ år</p></td><td>
<p>98 226</p></td><td>
<p>97 739</p></td><td>
<p>92 178</p></td><td>
<p>98 448</p></td><td>
<p>0,2 %</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Offentligt finansierad</p>
<p>Källa: SCB:S rapportering till Eurostat, ESSPROS (Integrerad statistik över utgifter och inkomster för det sociala skyddet).</p>
<p>De totala offentliga utgifterna för vård och om-<br>sorg till de äldre uppgick år 1996 till knappt 41,9<br>miljarder kronor. Jämfört med år 1993 innebär<br>detta en ökning med 6 procent.</p>
<p>En ökande andel av verksamheten inom äldre-<br>omsorgen bedrivs av externa entreprenörer. År<br>1997 svarade privata entreprenörer för<br>10 procent av platserna i särskilt boende och<br>3 procent av hemhjälpen i det ordinära boendet.<br>Enheter som drivs i enskild regi förekommer<br>framför allt i storstäder, förortskommuner och i<br>större kommuner, medan de praktiskt taget sak-<br>nas helt i glesbygdskommuner och mindre<br>kommuner. Nästan all verksamhet inom äldre-<br>omsorgen i enskild regi är finansierad och styrd<br>av kommunerna.</p>
<p>Antalet årsarbetare inom den kommunala<br>äldre- och handikappomsorgen uppgick år 1997<br>till drygt 200 000 vilket är ca 8 000 färre än året<br>innan. Därtill kommer anställda i verksamheter i<br>enskild regi bedrivna på kommunal entreprenad.<br>En stor del av de anställda utgörs av deltidsarbe-<br>tande och timanställda kvinnor.</p>
<p>Kommunerna har i dag problem med att re-<br>krytera arbetskraft till äldreomsorgen, särskilt till<br>vissa yrkesgrupper. Personalbristen riskerar att<br></p>
<p>accentueras då en stor andel av personalen kom-<br>mer att uppnå pensionsålder under de nämnda<br>tio åren. I vissa grupper inom äldreomsorgen<br>saknar en stor andel grundutbildning. Flera<br>undersökningar har också visat på behovet av<br>fortbildning och handledning för personalen.</p>
<p>Regeringen gav år 1996 Socialstyrelsen i upp-<br>drag att under åren 1997 till 2000 följa utveck-<br>lingen inom äldreområdet. En första årsrapport<br>från detta uppdrag redovisades i slutet av 1997.</p>
<p>Socialstyrelsens uppföljningar visar att många<br>av de problem och brister inom äldrevården som<br>uppmärksammats efter ädelreformens genom-<br>förande fortfarande inte är åtgärdade. Bristerna<br>omfattar såväl resursfrågor som förhållanden av-<br>seende vårdens och omsorgens inriktning och<br>kvalitet. Kommunerna har i många fall haft svårt<br>att leva upp till sitt hälso- och sjukvårdsansvar.<br>Brister konstateras också vad gäller landstingens<br>insatser och då särskilt läkarnas medverkan i vår-<br>den av personer i särskilt boende.</p>
<p>Vid en genomgång av länsstyrelsernas års-<br>rapporter för år 1997 framgår att minskade resur-<br>ser inom äldreomsorgen har medfört lägre per-<br>sonaltäthet som i kombination med ökad<br>vårdtyngd påverkat kvaliteten negativt. Kommu-</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>nerna har blivit allt mer restriktiva med att ge<br>hjälp med vardagsaktiviteter såsom städning,<br>tvätt, inköp av dagligvaror samt matlagning. Från<br>flera län rapporteras en brist på platser i särskilt<br>boende. Vidare uppmärksammar länsstyrelserna<br>brister i personalens kompetens, frågor kring<br>bemötande, handläggning, dokumentation och<br>rättssäkerhet. Flera länsstyrelser påpekar att an-<br>talet anmälningar inom äldreomsorgen ökat,<br>men att det är oklart om det beror på en försäm-<br>ring av verksamheten eller om det beror på det<br>faktum att kvalitetsfrågor inom äldreomsorgen<br>kommit att uppmärksammas i allt högre ut-<br>sträckning under senare år.</p>
<p>I december 1995 beslutade regeringen tillkalla<br>en särskild utredare med uppgift att kartlägga<br>och analysera frågan om bemötande av äldre (dir.<br>1995:159). Utredningen har i december 1997<br>överlämnat slutbetänkandet Bemötandet av äldre<br>(SOU 1997:170). Betänkandet har remissbe-<br>handlats under våren 1998. Inom ramen för ut-<br>redningen har också ett antal delbetänkanden<br>färdigställts och överlämnats till regeringen. Ut-<br>redningen konstaterar att bemötandet och kva-<br>liteten i vård och omsorg är mycket skiftande i<br>kommuner och landsting. Även om det på<br>många håll bedrivs en väl fungerande verksamhet<br>för äldre personer finns områden där det krävs i<br>vissa fall stora förbättringar för att åtgärda brister<br>i kvalitet och bemötande. Det handlar bl.a. om<br>enskildas och anhörigas ställning i vård och om-<br>sorg, förebyggande insatser, utbildning, fortbild-<br>ning och handledning, arbetsledning och ar-<br>betsorganisation samt tillsyn.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Riksdagen beslutade i den ekonomiska<br>vårpropositionen år 1997 om ett tillskott till<br>kommuner och landsting om 4 000 miljoner<br>kronor i syfte att undvika uppsägningar samt<br>behålla kvaliteten i verksamheterna inom vård,<br>skola och omsorg. Efter förslag i budgetpro-<br>positionen för år 1998 beslutade riksdagen att<br>förstärka statsbidraget till kommuner och<br>landsting för samma ändamål med ytterligare<br>4 000 miljoner kronor år 1998.</p>
<p>För att öka kunskaperna om behovet av att<br>stödja anhöriga och utveckla metoder och for-<br>mer för detta beslutade riksdagen i enlighet med<br>förslag i budgetpropositionen för år 1997 att<br>lämna ett tidsbegränsat stimulansbidrag för ut-<br>veckling av stödet till anhöriga på 7,5 miljoner<br></p>
<p>kronor. Socialstyrelsen gavs i regleringsbrev år<br>1997 i uppgift att administrera och fördela bi-<br>draget.</p>
<p>Riksdagen beslutade i juni 1997 om vissa änd-<br>ringar i socialtjänstlagen (prop. 1996/97:124, bet.<br>1996/97:SoU18, rskr. 1996/97:264). Ändringar-<br>na innebär bl.a. att äldres rätt till självbestäm-<br>mande och integritet lyfts fram (19 §). Vidare<br>beslutade riksdagen att äldre personer, allvarligt<br>sjuka och personer med funktionshinder som har<br>varaktiga och omfattande vård- och omsorgsbe-<br>hov skall ges möjlighet att söka bistånd i annan<br>kommun i form av hjälp i hemmet eller särskilt<br>boende (6h §). Syftet med förändringen är att<br>underlätta för personer med särskilda behov att<br>kunna flytta till annan kommun om de så önskar.<br>Riksdagen beslutade även att en ny bestämmelse<br>skall införas som innebär att kommunernas so-<br>cialtjänst bör underlätta för dem som vårdar<br>långvarigt sjuka, äldre och människor med funk-<br>tionshinder (5 §). Dessa lagändringar trädde i<br>kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>Regeringen föreslog i ovan nämnda proposi-<br>tion att det i socialtjänstlagen skulle införas en<br>bestämmelse som markerade betydelsen av att<br>socialtjänstens insatser skall vara av god kvalitet.<br>Beträffande äldreomsorgen slog regeringen fast<br>att socialtjänstens insatser för äldre skall präglas<br>av respekt för den enskildes självbestämmande,<br>integritet, trygghet och värdighet samt att<br>omsorgs- och vårdinsatser skall utformas utifrån<br>den enskildes individuella behov, förutsättningar<br>och önskemål. Bestämmelsen trädde i kraft den 1<br>januari 1998. Länsstyrelserna skall till regeringen<br>redovisa genomförda insatser och bedöma hur<br>kvalitet och säkerhet tillgodoses i enskild<br>socialtjänstverksamhet samt ange hur många<br>kommuner som har genomfört system för kvali-<br>tetsutveckling.</p>
<p>Det finns uppgifter som tyder på att äldre i<br>ordinärt boende i vissa fall avstår från att begära<br>den hjälp de är i behov av p.g.a. allt för höga<br>hemtjänstavgifter. Det förekommer också att<br>äldre betalar mycket höga avgifter för boende,<br>service och omvårdnad i det särskilda boendet.<br>Variationerna är i vissa fall mycket stora mellan<br>kommunerna. Utöver förtydligandet av social-<br>tjänstlagens avgiftsregler har regeringen under<br>hösten 1997 beslutat tillkalla en särskild utredare<br>med uppgift att bl.a. belysa vissa avgiftsfrågor<br>inom vård- och omsorgsområdet (dir. 1997:111).<br>Utredningen skall vara avslutad i december 1998.</p>
<p>Kommuners och landstings samverkan med<br>organisationer som företräder äldres intressen</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>sker i dag i hög utsträckning via pensionärsråden<br>på lokal och regional nivå. Erfarenheterna av<br>verksamheten är skiftande. På vissa håll fungerar<br>verksamheten bra medan det på andra håll finns<br>betydande brister bl.a. i rådens organisation och<br>arbetsformer. Bland annat mot denna bakgrund<br>tog år 1997 den statliga pensionärskommittén<br>initiativ till en kartläggning av pensionärsrådens<br>verksamhet. Resultatet av kartläggningen kom-<br>mer att redovisas till Pensionärskommittén<br>under hösten 1998.</p>
<p>Behovet av att se över formerna för och orga-<br>nisationen av tillsynen över socialtjänsten har<br>aktualiserats i olika sammanhang. I regeringens<br>proposition om ändring i socialtjänstlagen (prop.<br>1996/97:124) uttalade regeringen att den regio-<br>nala tillsynen över socialtjänsten behöver effekti-<br>viseras och bli mer slagkraftig. Vidare har social-<br>utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkan-<br>de (bet. 1996/97:SoU13, rskr. 1996/97:185)<br>uttalat att tillsynen över äldreomsorgen bör<br>förbättras. Regeringen avser nu att gå vidare. En<br>särskild utredare har tillkallats med uppgift att<br>göra en översyn av vissa frågor rörande social-<br>tjänstlagen och socialtjänstens uppgifter (dir.<br>1997:109). I direktiven anges bl.a. att förslag skall<br>lämnas till hur tillsynen över socialtjänsten kan<br>förbättras och effektiviseras. Uppdraget skall<br>vara slutfört den 31 maj 1999.</p>
<p>Med anledning av de brister som uppmärk-<br>sammats beslutade regeringen i december 1997<br>att inom ramen för nuvarande lagstiftning för-<br>stärka tillsynen av äldrevården genom ett upp-<br>drag till Socialstyrelsen om kvalitetsutveckling<br>och förstärkt tillsyn inom vården av äldre och<br>funktionshindrade. Socialstyrelsen tillfördes<br>5 miljoner kronor för att kunna utöka verksam-<br>heten vid sina regionala tillsynsenheter under<br>1998. Arbetet med att utveckla kvaliteten och<br>förstärka den medicinska tillsynen över vården av<br>äldre och funktionshindrade skall ske i samarbete<br>med länsstyrelserna.</p>
<p>Regeringen har i december 1997 beslutat om<br>direktiv för ett treårigt äldreprojekt. Projektet,<br>som organisatoriskt är knutet till Socialdeparte-<br>mentet, skall arbeta för att skapa nationell sam-<br>ling och enighet kring de åtgärder som krävs för<br>att utveckla den framtida äldrepolitiken. Projek-<br>tet skall också svara för den löpande samord-<br>ningen och uppföljningen av aktiviteter och åt-<br>gärder som riksdagen beslutat om med anledning<br>av regeringens proposition Nationell handlings-<br>plan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113, bet.<br>1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307).</p>
<p>I juni 1998 tillsattes en arbetsgrupp<br>(S 1998:D) på Socialdepartementet med uppgift<br>att kartlägga personalförsörjning och utbild-<br>ningsbehov inom äldreomsorgen.</p>
<p>FN har utlyst år 1999 till det internationella<br>äldreåret. Aldreprojektet skall initiera, samordna<br>och följa aktiviteter i samband med äldreåret.</p>
<p>Regeringen aviserade i propositionen Bostads-<br>politik för hållbar utveckling (prop.<br>1997/98:119) ett tillfälligt statligt stimulansbi-<br>drag för äldrebostäder om 400 miljoner kronor<br>under åren 1998 och 1999. Riksdagen beslutade i<br>enlighet med regeringens förslag. Syftet med an-<br>slaget är bl.a. att säkerställa att projekt vars mål-<br>sättning är att förbättra standarden och/eller öka<br>antalet platser i det särskilda boendet för äldre<br>inte skjuts på framtiden.</p>
<p>Nationell handlingsplan för äldrepolitiken</p>
<p>I juni 1998 antog riksdagen regeringens proposi-<br>tion Nationell handlingsplan för äldrepolitiken.<br>Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att nationella mål<br>för äldrepolitiken fastställdes. Målen för den na-<br>tionella äldrepolitiken är att äldre skall:</p>
<p>- kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i<br>samhället och över sin vardag,</p>
<p>— kunna åldras i trygghet och med bibehållet<br>oberoende,</p>
<p>— bemötas med respekt samt</p>
<p>- ha tillgång till god vård och omsorg.</p>
<p>Riksdagsbeslutet innebär också ändringar och<br>tillägg i socialtjänstlagen avseende kvalitetssäk-<br>ring inom äldreomsorgen, skyldighet för perso-<br>nal att rapportera missförhållanden samt förtyd-<br>liganden gällande avgifter inom äldreomsorgen. I<br>propositionen aviseras förslag om 300 miljoner<br>kronor årligen under perioden 1999-2001 för att<br>stödja och påskynda utvecklingen inom några<br>prioriterade områden. I propositionen är följande<br>redovisat när det gäller fördelning av dessa me-<br>del:</p>
<p>• Forskning 10 miljoner kronor år 1999,<br>20 miljoner kronor år 2000 och 30 miljoner<br>kronor år 2001. Medlen tillförs Socialveten-<br>skapliga forskningsrådet (utgiftsområde 9,<br>anslag Dl Socialvetenskapliga forsknings-<br>rådet: forskning och D2 Socialvetenskapliga<br>forskningsrådet: förvaltning).</p>
<p>• Fortbildning av arbetsledare och förtroende-<br>valda 80 miljoner kronor år 1999, 70 miljoner<br>kronor år 2000 och 60 miljoner kronor år</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>2001 (anslag Bl Stimulansbidrag och åtgär-<br>der inom äldrepolitiken).</p>
<p>• Effektivare tillsyn 20 miljoner årligen under<br>perioden 1999-2001 till Socialstyrelsen och<br>länsstyrelserna (anslag Bl Stimulansbidrag<br>och åtgärder inom äldrepolitiken samt ut-<br>giftsområde 18 anslag Cl Länsstyrelserna<br>m.m.).</p>
<p>• Stöd till anhöriga 100 miljoner kronor år-<br>ligen under perioden 1999-2001 som för-<br>delas av Socialstyrelsen (anslag Bl Stimu-<br>lansbidrag och åtgärder inom äldre-<br>politiken).</p>
<p>• Initiativmedel 90 miljoner kronor årligen<br>under perioden 1999-2001 som disponeras<br>av regeringen (anslag Bl Stimulansbidrag<br>och åtgärder inom äldrepolitiken). Enligt<br>propositionen skall dessa medel finansiera<br>bl.a:</p>
<p>- försöksverksamheter i kommuner och<br>landsting som syftar till utveckling och<br>nytänkande inom vård-, omsorgs- och<br>serviceverksamheter för äldre personer</p>
<p>- försöksverksamheter med uppsökande<br>verksamhet i hemtjänsten</p>
<p>- regionala äldrecentra och försöksom-<br>råden</p>
<p>- telefonjourer</p>
<p>- IT för äldre.</p>
<p>I riksdagsbeslutet anges särskilt att initiativmed-<br>len bör användas för att utveckla och stimulera<br>de äldres delaktighet inom och inflytande över<br>vård och omsorg liksom äldres möjligheter till<br>aktiviteter och social gemenskap. Denna verk-<br>samhet bör kunna bedrivas såväl av pensionärs-<br>organisationer, som av frivillig- och anhörigföre-<br>ningar.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>På regeringens uppdrag har Statistiska central-<br>byrån under sommaren 1998 genomfört en en-<br>kätundersökning riktad till kommuner och<br>landsting i syfte att få en bild av hur de hittills<br>utbetalade extra statsbidragen för förstärkning av<br>verksamheter inom skola, vård och omsorg har<br>använts. Resultaten visar att en mycket stor del<br>av statsbidragen har använts så som riksdagen har<br>beslutat. I 7 av 10 kommuner har medlen främst<br></p>
<p>använts för att upphäva eller reducera planerade<br>besparingar. Nästan hälften av de svarande<br>kommunerna uppger att medlen använts för ut-<br>ökade insatser inom skola, äldreomsorg och<br>barnomsorg. Därutöver har nya satsningar ge-<br>nomförts inom primär- och länssjukvård i mer<br>än hälften av landstingen. Ökningen av statsbi-<br>dragen har även lett till ökad sysselsättning i<br>kommuner och landsting.</p>
<p>De beslut om ändringar i socialtjänstlagen som<br>riksdagen fattade beslut om år 1997 trädde i kraft<br>den 1 januari 1998 varför det fortfarande är för<br>tidigt att fullt ut bedöma effekterna av lagänd-<br>ringarna. Vissa uppgifter tyder dock på att med-<br>vetenheten bland de äldre om de ökade möjlig-<br>heterna att påverka sin vård- och omsorgs-<br>situation i enlighet med nya bestämmelser i<br>socialtjänstlagen har ökat redan under det första<br>halvåret som bestämmelserna varit i kraft. Detta<br>förklaras bl.a. av informationsinsatser som<br>genomförts centralt och lokalt av bl.a. pensio-<br>närsorganisationer och anhörig-/patientföre-<br>ningar.</p>
<p>Allt fler äldre utnyttjar den nya möjligheten<br>att söka bistånd i annan kommun i form av hjälp<br>i hemmet eller särskilt boende. Det är framförallt<br>i tätbebyggda geografisk begränsade regioner<br>med många angränsande kommuner som den<br>nya möjligheten har utnyttjats.</p>
<p>Som ett resultat av regeringens beslut om<br>extra medel för tillsyn inom äldrevården har den<br>regionala tillsynsverksamheten vid Socialstyrel-<br>sen förstärkts. Ett antal nya tjänster har inrättats<br>regionalt och antalet inspektioner har därmed<br>kunnat ökas. De samlade effekterna av förstärk-<br>ningen under år 1998 kommer att redovisas bl.a. i<br>årsredovisningen för detta verksamhetsår.</p>
<p>I april 1998 redovisade Socialstyrelsen en<br>sammanställning av erfarenheterna från upp-<br>draget att fördela det av riksdagen beslutade<br>stimulansbidraget för utveckling av stöd till an-<br>höriga. Sammanställningen visar att drygt hälften<br>av det 50-tal idéer som aktualiserats för projekt-<br>stöd fick del av anhörigstödsmedlen. Ett flertal<br>av dessa projekt har permanentats och fortsätter<br>nu som delar av en reguljär verksamhet. Stimu-<br>lansmedlen har också bidragit till en ökad med-<br>vetenhet i kommuner och landsting om anhö-<br>rigas situation vilket bl.a. medfört att nya<br>samverkansformer har utvecklats mellan kom-<br>muner, landsting och anhörigorganisationer. So-<br>cialstyrelsen konstaterar emellertid att det fort-<br>farande finns mycket att göra när det gäller<br>utveckling av kvalitet och innehåll inom an-</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>hörigstödet. De erfarenheter som vunnits kom-<br>mer att ligga till grund för fortsatta åtgärder<br>inom ramen för de ytterligare medel som föreslås<br>till stöd för anhöriga.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>Regeringen konstaterar att de under år 1997 be-<br>slutade extra resurserna till kommuner och<br>landsting har bidragit till förbättrade förutsätt-<br>ningar för kommunsektorn att klara en bra verk-<br>samhet inom ramen för en ekonomi i balans.<br>Samtidigt har bl.a. Socialstyrelsen i sina uppfölj-<br>ningar av kvaliteten i vården och omsorgen av<br>äldre personer visat att den ansträngda ekono-<br>miska situation som alltjämt råder medför pro-<br>blem för äldreomsorgen. Bland annat mot denna<br>bakgrund har regeringen i tilläggsbudgeten för år<br>1998 föreslagit en höjning av statsbidragen redan<br>fr.o.m. andra halvåret 1998 med 4 000 miljoner<br>kronor. Därtill bedömer regeringen att stats-<br>bidragen bör öka med ytterligare 4 000 miljoner<br>kronor åren 1999 och 2000.</p>
<p>Aldrepolitiken står inför en rad utmaningar.<br>Kortsiktigt bör samhällets insatser koncentreras<br>mot de problem och brister inom äldreomsorgen<br>som uppkommit som en följd av kommuners<br>och landstings ansträngda ekonomiska läge.<br>Högt på dagordningen står även att lösa de<br>strukturproblem som uppstått i samband med<br>ädelreformens genomförande. Det gäller bl.a.<br>frågan om ansvaret för och kvaliteten i de sjuk-<br>vårdande insatserna för äldre. Långsiktigt är det<br>nödvändigt att samhället anpassas till en befolk-<br>ningstruktur med en betydligt större del av med-<br>borgarna i ålder över 65 år. Regeringen har med<br>den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken<br>lagt fast grundvalarna för en ny äldrepolitik. Na-<br>tionella mål har formulerats och arbetet med att<br>utveckla en långsiktig strategi för hur målen skall<br>förverkligas har inletts. Regeringen kommer<br>under hösten 1998 att tillsätta en parlamentarisk<br>beredning för den framtida äldrepolitikens ut-<br>formning.</p>
<p>I den nationella handlingsplanen finns åtgär-<br>der för att rätta till de omedelbara problemen och<br>genom det ökade statsbidraget till kommuner<br>och landsting ges förutsättningar att åstad-<br>komma betydande förbättringar inom äldreom-<br>sorgen i enlighet med de prioriteringar som an-<br>ges i handlingsplanen. FN:s äldreår 1999 kom-<br>mer att bli en möjlighet att ytterligare uppmärk-<br></p>
<p>samma äldrefrågor i ett brett perspektiv, såväl<br>nationellt som internationellt.</p>
<p>Vissa frågor kräver ytterligare överväganden<br>och utredningar för senare ställningstagande. Re-<br>geringen avser att under de kommande åren åter-<br>komma med förslag och åtgärder inom ramen<br>för det av regeringen beslutade äldreprojektet.</p>
<p>5.3.2 Personer med funktionshinder</p>
<p>Målet för 1997 är att erbjuda en handikappom-<br>sorg som ger goda levnadsvillkor för personer<br>med funktionshinder med olika behov av service,<br>omvårdnad och vård och som bygger på den en-<br>skilda människans delaktighet och självbestäm-<br>mande.</p>
<p>Utgångspunkten för handikappolitiken är<br>principen om alla människors lika värde och lika<br>rätt. Denna princip torde idag vara accepterad av<br>de flesta i landet. Men innebörden av den, dvs. att<br>personer med funktionshinder skall beredas<br>möjligheter att vara med i samhällsgemenskapen,<br>delta i olika aktiviteter och uppnå full delaktighet<br>och jämlikhet, förmår vi ännu inte helt leva upp<br>till. Strävan är att personer med funktionshinder,<br>precis som andra medborgare, skall ges möjlighet<br>till god utbildning, förvärvsarbete, ett bra boende<br>och möjlighet att delta i olika fritids- och kul-<br>turaktiviteter. Kommunerna och landstingen är<br>tillsammans med staten ytterst ansvariga för att<br>dessa handikappolitiska mål förverkligas.</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Genom handikappreformen som genomfördes<br>den 1 januari 1994, har ett viktigt steg närmare<br>måluppfyllelse tagits, bl.a. genom insatsen per-<br>sonlig assistans.</p>
<p>Det är inte möjligt att få entydiga uppgifter<br>om antalet personer i befolkningen som har<br>funktionshinder, eftersom gruppen inte klart kan<br>avgränsas. Definitionen av vad som är att be-<br>trakta som funktionshinder är flytande och<br>många personer har flera funktionshinder. Från<br>Statistiska centralbyråns undersökning av lev-<br>nadsförhållanden (ULF) år 1989 om befolkning-<br>ens hälsotillstånd framgår dock att ca 146 000<br>personer i åldern 16 - 64 år uppgivit att de hade<br>rörelsehinder, varav drygt 40 procent svåra rörel-<br>sehinder. Ca 24 000 personer i samma ålders-<br>grupp hade nedsatt syn och 380 000 personer<br>nedsatt hörsel. I Socialstyrelsens årsrapport 1998</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>om psykiatrireformen konstateras att drygt<br>36 000 personer under 65 år var psykiskt<br>funktionshindrade. Levnadsnivåundersökningar<br>visar att personer med funktionshinder i vuxen<br>ålder har sämre levnadsförhållanden än be-<br>folkningen i övrigt, bl.a. sämre boendeför-<br>hållanden, sociala nätverk, utbildning, arbete och<br>ekonomi. Det gäller speciellt personer med<br>psykiska funktionshinder men också många med<br>medicinska funktionshinder.</p>
<p>Kommunerna har enligt socialtjänstlagen<br>(1980:620) ett övergripande ansvar för att män-<br>niskor med funktionshinder får möjlighet att<br>delta i samhällsgemenskap och leva som andra.<br>Detta kan t.ex. innebära att kommunen bistår<br>med särskilt boende eller medverkar till att den<br>enskilde får meningsfull sysselsättning.</p>
<p>Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa<br>funktionshindrade (LSS) ger särskilda rättigheter<br>till personer med utvecklingsstörning, autism,<br>förvärvad hjärnskada i vuxen ålder samt andra<br>omfattande och varaktiga fysiska eller psykiska<br>funktionshinder. I LSS finns angivet tio insatser.<br>Dessa är bl.a. rådgivning och annat personligt<br>stöd, biträde av personlig assistent, ledsagarser-<br>vice, kontaktperson, korttidsvistelse utanför<br>hemmet, särskilt boende samt daglig verksamhet.</p>
<p>Lagen (1993:389) om assistansersättning<br>(LASS) innehåller bestämmelser om ersättning<br>för kostnader för personlig assistans. Statlig assi-<br>stansersättning lämnas till funktionshindrade<br>personer som har behov av personlig assistans<br>för sina grundläggande behov under i genomsnitt<br>mer än 20 timmar per vecka.</p>
<p>Vid årsskiftet 1997/98 fick totalt<br>21 300 personer i åldern 0-64 år stöd enligt so-<br>cialtjänstlagen inom ramen för kommunernas<br>äldre- och handikappomsorg. Drygt 44 000 per-<br>soner hade beslut om insatser enligt LSS av<br>kommunerna. Cirka 22 000 personer hade beslut<br>enligt LSS från landstingen (insatsen råd och<br>stöd) och ungefär 7 700 personer hade statlig<br>assistansersättning enligt lagen om assistanser-<br>sättning (LASS).</p>
<p>Antalet personer med stöd inom kommuner-<br>nas äldre- och handikappomsorg enligt social-<br>tjänstlagen minskade mellan åren 1993 och 1997<br>med 4 200 personer (16 procent). De flesta av<br>dem har sannolikt sedan år 1994, då LSS inför-<br>des, i stället fått insatser enligt denna lag.</p>
<p>Länsstyrelserna har rapporterat om minskande<br>serviceinsatser i ett antal kommuner till de per-<br>soner som erhåller hemtjänst enligt socialtjänst-<br>lagen. Det gäller framförallt städning, tvätt, följe-<br></p>
<p>slagare vid inköp av dagligvaror och promenader<br>samt matlagning i det egna hemmet, som har<br>minskat och ibland slopats helt. Det kan inne-<br>bära att personer med funktionshinder blir mer<br>beroende av stöd från anhöriga och andra i sin<br>omgivning. Denna utveckling kan på längre sikt<br>öka efterfrågan av särskilda boendeformer.</p>
<p>Antalet personer i åldern 0-64 år inom kom-<br>munernas äldre- och handikappomsorg som bor<br>i särskilda boendeformer har ökat med ca<br>16 procent sedan år 1993 och uppgick i december<br>1997 till ca 5 500 personer. Motsvarande antal<br>personer med hemtjänst i ordinärt boende har<br>minskat med knappt 24 procent under samma<br>period till ca 15 800 personer den 31 december<br>1997.</p>
<p>Andelen personer med insatser enligt LSS va-<br>rierar mellan kommunerna. Skillnaderna har flera<br>orsaker, bl.a. historiska. När landstingen hade<br>ansvar för verksamheten för personer med ut-<br>vecklingsstörning koncentrerades den ofta till<br>enstaka institutioner. När sedan institutionerna<br>lades ner valde många av de boende att inte flytta<br>till sin hemkommun utan bodde kvar på institu-<br>tionsorten där personen kanske levt under lång<br>tid. En annan orsak är att verksamhet som tillgo-<br>doser behov hos numerärt små handikapp-<br>grupper kräver speciell kompetens hos perso-<br>nalen, vilket medför att verksamheten koncent-<br>reras till ett fåtal orter.</p>
<p>Tio procent av samtliga LSS-insatser rörde<br>personer med varaktiga fysiska eller psykiska<br>funktionshinder. Nästan 29 procent av alla be-<br>viljade insatser enligt LSS gällde barn och ung-<br>domar som var 22 år eller yngre.</p>
<p>Enligt Socialstyrelsens årsrapport 1998 finns<br>uppskattningsvis drygt 40 000 psykiskt funk-<br>tionshindrade totalt i Sverige. Cirka 70 procent<br>har behov av insatser från socialtjänstens sida och<br>cirka 10 000 av dessa har inte sitt behov tillgodo-<br>sett i dag.</p>
<p>Det är i år inte möjligt att redovisa siffror för<br>hur många personer som erhåller insatser utanför<br>de reguljära verksamheterna för äldre och funk-<br>tionshindrade. Socialstyrelsen förbereder dock<br>en mer fullständig statistikredovisning.</p>
<p>Efter en satsning på stöd till funktionshind-<br>rade de första åren efter LSS tillkomst tycks ut-<br>giftsnivån nu stabiliseras. Detta framgår av att de<br>sammanlagda utgifterna för kommunernas och<br>landstingens verksamhet i egen regi nådde sin<br>topp år 1995 med 15,8 miljarder kronor och<br>ligger strax därunder år 1996 på 15,6 miljarder<br>kronor, allt räknat i fasta priser. Statens utgifter</p>
<p>67</p>
<p>6 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ökar fortfarande, dock numera i långsam takt<br>från 5,5 miljarder kronor år 1995 till knappt</p>
<p>5,8 miljarder kronor år 1996. Utgifterna för de i<br>privat regi producerade offentligt finansierade<br>insatserna ligger på samma nivå åren 1995 och<br>1996.</p>
<p>Handikappombudsmannen har konstaterat att<br>Sverige inte helt uppfyller FN:s standardregler<br>för att tillförsäkra människor med funktionsned-<br>sättning delaktighet och jämlikhet. Å ena sidan<br>konstaterar ombudsmannen att Sverige är bra på<br>individinriktade åtgärder för att kompensera<br>funktionsnedsättningar såsom stöd, service och<br>ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och<br>LSS. Å andra sidan är samhället inte tillräckligt<br>anpassat efter funktionshindrades behov. Hos<br>framförallt de statliga myndigheterna saknas<br>tillräckligt strategiskt tänkande när det gäller<br>handikappfrågor. Endast undantagsvis relateras<br>arbetet till målsättningarna om full delaktighet<br>och jämlikhet för funktionshindrade. Handi-<br>kappombudsmannen har också konstaterat<br>brister i tillgängligheten i den yttre miljön,<br>allmänna kommunikationer och information när<br>det gäller kommunernas ansvarsområden. Vidare<br>har endast cirka hälften av landets kommuner ett<br>handikappolitiskt program och endast mycket få<br>statliga myndigheter har utformat ett sådant<br>program.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Under senare år har en rad handikappolitiska<br>reformer genomförts för att förbättra det indivi-<br>duella stödet till personer med funktionshinder.<br>Arbetet inriktas nu mot att ge statliga myndig-<br>heter, landsting, kommuner, organisationer m.fl.<br>förutsättningar att utveckla tillgängligheten i vid<br>bemärkelse inom olika samhällssektorer och<br>verksamheter. Handikappaspekterna skall beak-<br>tas inom varje samhällsområde och handikapp-<br>organisationerna skall ingå som viktiga sam-<br>verkanspartners.</p>
<p>Som ett led i detta arbete har regeringen i mars<br>1998 bildat en handikappdelegation med före-<br>trädare för handikapporganisationerna och en<br>nationell samordningskommitté för handikapp<br></p>
<p>frågor som bl.a. skall ha till uppgift att utarbeta<br>förslag till en nationell handlingsplan för handi-<br>kappområdet.</p>
<p>Diskriminering av funktionshindrade har<br>uppmärksammats i olika sammanhang. Detta har<br>föranlett regeringen att till riksdagen den 5 juni<br>1998 överlämna propositionen Lag om förbud<br>mot diskriminering i arbetslivet av personer med<br>funktionshinder (prop. 1997/98:179). I Rege-<br>ringskansliet bereds vidare frågan om förbud mot<br>diskriminering i näringsverksamhet av personer<br>med funktionshinder.</p>
<p>En utredning om bemötande av personer med<br>funktionshinder (dir. 1997:24) har i tre rapporter<br>redovisat att funktionshindrade ofta blir illa be-<br>mötta och upplever att de diskrimineras. Utred-<br>ningsuppdraget kommer att redovisas i slutet av<br>år 1998.</p>
<p>Psykiatrireformen som inleddes år 1995 syftar<br>till att förbättra psykiskt funktionshindrades livs-<br>situation. Reformen innebär krav på ökade<br>kommunala insatser inom sådana områden som<br>boende, sysselsättning, fritid, arbete, rehabilite-<br>ring, social gemenskap samt vård och omsorg.<br>För att underlätta samverkan mellan kommuner<br>och landsting har ansvarsgränsen mellan respek-<br>tive myndighet förtydligats. Kommunen ansva-<br>rar för sociala insatser som t.ex. boende och sys-<br>selsättning och landstingen för medicinska<br>behandlingsinsatser som t.ex. läkemedelsbe-<br>handling.</p>
<p>Reformen innebar vidare att kommunerna fick<br>betalningsansvar för de patienter som efter tre<br>månaders sammanhängande vårdtid bedöms vara<br>medicinskt färdigbehandlade inom kvalificerad<br>psykiatrisk dygnetruntvård/ slutenvård. Det<br>kommunala betalningsansvaret syftar bl.a. till att<br>dessa personer snabbare skall få adekvat stöd och<br>boende i hemkommunen. Socialstyrelsen har i<br>uppdrag att kontinuerligt följa psykiatrirefor-<br>men.</p>
<p>Statlig assistansersättning lämnas till funk-<br>tionshindrade personer som har behov av per-<br>sonlig assistans för sin dagliga livsföring under i<br>genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Sedan<br>assistansersättningen infördes har flera ändringar<br>skett i LSS och LASS. Den 1 september 1997<br>infördes en schablon för assistansersättningen.</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabell 5.2 Offentliga utgifter (exkl. pensioner) för funktionshindrade fördelade efter funktion och ansvarig huvudman</p>
<p>Miljoner kronor, 1995 års priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>Förändring i %<br>1993-1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård och stöd i särskilt boende</p></td><td>
<p>9 056</p></td><td>
<p>8 774</p></td><td>
<p>8 434</p></td><td>
<p>7 514</p></td><td>
<p>4 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>13 %</p></td><td>
<p>15%</p></td><td>
<p>51 %</p></td><td>
<p>84 %</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>78%</p></td><td>
<p>76 %</p></td><td>
<p>39%</p></td><td>
<p>8%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion'</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>9 %</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>7%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>staten</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd i den dagliga livsföringen</p></td><td>
<p>1 724</p></td><td>
<p>3 132</p></td><td>
<p>7 665</p></td><td>
<p>7 586</p></td><td>
<p>345 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>90%</p></td><td>
<p>34%</p></td><td>
<p>45%</p></td><td>
<p>55%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>8%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>staten</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>59%</p></td><td>
<p>48%</p></td><td>
<p>55%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Rehabilitering</p></td><td>
<p>1 886</p></td><td>
<p>2 049</p></td><td>
<p>2 170</p></td><td>
<p>2 041</p></td><td>
<p>15 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0 %</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>51 %</p></td><td>
<p>42%</p></td><td>
<p>29%</p></td><td>
<p>37 %</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td>
<p>0%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>staten</p></td><td>
<p>49%</p></td><td>
<p>58%</p></td><td>
<p>71 %</p></td><td>
<p>63 %</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga naturaförmåner</p></td><td>
<p>3 248</p></td><td>
<p>3 485</p></td><td>
<p>4 781</p></td><td>
<p>4 450</p></td><td>
<p>47%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>34%</p></td><td>
<p>45 %</p></td><td>
<p>70%</p></td><td>
<p>77%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>52%</p></td><td>
<p>44 %</p></td><td>
<p>15%</p></td><td>
<p>5%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5%</p></td><td>
<p>3 %</p></td><td>
<p>9%</p></td><td>
<p>10%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>staten</p></td><td>
<p>10%</p></td><td>
<p>8 %</p></td><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>8%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala utgifter för funktions-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>hindrade (exkl. pensioner)</p></td><td>
<p>15 914</p></td><td>
<p>17 440</p></td><td>
<p>23 050</p></td><td>
<p>21 591</p></td><td>
<p>51 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunal</p></td><td>
<p>24%</p></td><td>
<p>22 %</p></td><td>
<p>48%</p></td><td>
<p>65 %</p></td><td>
<p>187%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>landsting</p></td><td>
<p>61 %</p></td><td>
<p>52 %</p></td><td>
<p>20%</p></td><td>
<p>7%</p></td><td>
<p>-52 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>privat produktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7%</p></td><td>
<p>7 %</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>7 %</p></td><td>
<p>139%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>staten</p></td><td>
<p>8%</p></td><td>
<p>19%</p></td><td>
<p>24%</p></td><td>
<p>27%</p></td><td>
<p>350 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av BNP</p></td><td>
<p>1,0%</p></td><td>
<p>1,1 %</p></td><td>
<p>1,4 %</p></td><td>
<p>1,3%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor per inv. 0-64 år</p></td><td>
<p>2 208</p></td><td>
<p>2 397</p></td><td>
<p>3 160</p></td><td>
<p>2 957</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Offentligt finansierad</p>
<p>Anm.: Ansvarig huvudman för varje förmån bör inte förväxlas med finansieringsansvarig. Fördelningen av utgifterna för naturaförmåner mellan funktionshindrade (0-64 år) och äldre<br>(65-w år) har beräknats med hjälp av antalet vårdtagare, antalet årsarbetare, timstatistik för hemhjälpen (novemberenkäten) samt vissa skattningar ang. personaltätheten i olika<br>vårdformer inom ramen för LSS, som har presenterats i CMT:S (Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet) rapport ang. uppföljningsstudier av hand i-<br>kappreformen 1994 och 1995.</p>
<p>Källa: SCB:S rapportering till Eurostat, ESSPROS (Integrerad statistik över utgifter och inkomster för det sociala skyddet ).</p>
<p>Vård och stöd i särskilt boende: Särskilda boendeformer för 0-64 år (kommunal), boende för utvecklingsstörda (landsting), privata särskilda boendefo rmer (offentligt finansierad)<br>Stöd i den dagliga livsföringen: Assistansersättning (staten), kommunernas stöd i ordinärt boende inkl, personlig assistans (kommunal), statligt bidrag vårdartjänster (staten), privat<br>producerat stöd i ordinärt boende (offentligt finansierad)</p>
<p>Rehabilitering: Forskning vid SIB-sjukhuset, köp rehabtjänster, rehabiliterande arbetshjälpmedel, annan rehabilitering (staten), hjälpmedels- och rehabiliteringsverksamhet<br>(landsting)</p>
<p>Övriga naturaförmåner.- Förmedlingstjänst med texttelefon, befordran av blindskriftförsändelser (staten), färdtjänst till 0-64 år, daglig verksamhet (landsting respektive kommunal),<br>bostadsanpassningsbidrag (kommunal), ideella organisationers verksamhet för handikappade (offentligt finansierat), bilstöd (staten).</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>För år 1997 uppgick timersättningen enligt<br>schablonen till 164 kronor. Ersättningen höjdes<br>den 1 januari 1998 till 168 kronor per timme.<br>Om det finns särskilda skäl kan försäkrings-<br>kassan medge att schablonersättningen får över-<br>skridas - dock med högst 12 procent. Den<br>genomsnittliga faktiska ersättningsnivån uppgick<br>i augusti 1998 till 168,5 kronor per timme. De<br>flesta ersättningsberättigade erhåller scha-<br>blonersättningen; endast en mindre andel har<br>beviljats högre ersättning.</p>
<p>Det har i många fall varit svårt för äldre och<br>funktionshindrade som har stora vård- och om-<br>sorgsbehov att kunna flytta till en annan kom-<br>mun. Inflyttningskommunen har ibland nekat<br>stöd och hjälp med motiveringen att vård- och<br>omsorgsbehovet kunnat tillgodoses i hemkom-<br>munen. För att underlätta situationen för äldre<br>och funktionshindrade genomfördes den 1<br>januari 1998 en ändring i socialtjänstlagen<br>(1980:620) som innebär att den enskilde har rätt<br>att ansöka om stöd och hjälp i inflyttningskom-<br>munen och bli behandlad som om hon eller han<br>redan bodde i inflyttningskommunen. Social-<br>styrelsen har i uppgift att följa effekterna av<br>denna förändring.</p>
<p>Anhörigas del i vård och omsorg sker i det<br>tysta med ett vårdansvar som många gånger är<br>ensamt och psykiskt påfrestande. I syfte att syn-<br>liggöra de anhörigas situation infördes vid års-<br>skiftet 1997/98 en ny bestämmelse i socialtjänst-<br>lagen som avser att markera socialtjänstens<br>ansvar för att genom stöd och avlösning under-<br>lätta för närstående som vårdar långvarigt sjuka,<br>äldre och människor med funktionshinder.</p>
<p>Riksdagen beslutade i juni 1998 om en natio-<br>nell handlingsplan för äldrepolitiken. Riksdags-<br>beslutet innebär bl.a. ändringar och tillägg i so-<br>cialtjänstlagen som kvalitetssäkring, skyldighet<br>för personal att rapportera missförhållanden<br>samt förtydliganden om avgifter. Ändringarna<br>gäller både handikapp- och äldreomsorgen.</p>
<p>I lagen (1997:724) om avveckling av special-<br>sjukhus och vårdhem fastställde riksdagen slut-<br>datum för avvecklingen till den 31 december<br>1999.</p>
<p>Statens stöd till funktionshindrade sker även i<br>form av olika statliga bidrag. Bilstödet är ett av de<br>individuellt riktade stöden som påtagligt minskar<br>behoven av insatser inom andra samhällsom-<br>råden. År 1997 beviljades bilstöd till 2 227 perso-<br>ner. Möjligheten att disponera ett fordon ger stor<br>frihet och ökar tillgängligheten i samhället för<br></p>
<p>den som inte kan nyttja allmänna kommunika-<br>tioner eller i övrigt har svårt att förflytta sig. Stö-<br>det är också ett reellt alternativ till bl.a. färdtjänst.<br>En översyn av anslagskonstruktionen och det<br>framtida stödbehovet pågår.</p>
<p>Genom statsbidraget till vårdartjänst m.m. är<br>dels att ge studerande med rörelsehinder sådant<br>stöd att de kan vistas på studieorten och<br>genomföra studier vid folkhögskola, universitet<br>och högskola, dels att göra det möjligt för<br>ungdomar som kommit in på riksgymnasium för<br>svårt rörelsehindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad<br>gymnasieutbildning, att genomföra studierna.</p>
<p>FUNKIS-utredningen har lämnat sitt slutbe-<br>tänkande (SOU 1998:66) i maj 1998. Utred-<br>ningen har haft till uppgift att utreda hur ansva-<br>ret för utbildning och omvårdnad för funk-<br>tionshindrade elever skall fördelas mellan stat,<br>kommun och landsting samt vem som skall<br>finansiera verksamheten. Beträffande verksam-<br>heten med riksgymnasium för svårt rörelsehind-<br>rade elever föreslår utredningen bl.a. vissa för-<br>ändringar då det gäller vem som skall finansiera<br>boende och habilitering. Utredningens förslag<br>innebär således en förändring av statens finansie-<br>ringsansvar för riksgymnasieverksamheten. Ut-<br>redningens förslag bereds för närvarande inom<br>Regeringskansliet.</p>
<p>Ersättningen för texttelefoner ger personer<br>som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda och<br>talskadade möjlighet att kommunicera över<br>telefonnätet. Införande av ny teknik, enligt den<br>försöksverksamhet som pågår för närvarande, i<br>form av bildtelefoni kan tillgodose behoven för<br>vissa inom målgruppen på ett betydligt bättre<br>sätt.</p>
<p>Handikapporganisationerna har en viktig opi-<br>nionsbildande roll och fyller en central funktion<br>bland folkrörelserna i Sverige. Statsbidraget till<br>dem utgör en betydelsefull del av organisationer-<br>nas finansiering av verksamheten. Alltfler handi-<br>kappförbund har bildats och ansökt om stats-<br>bidrag de senaste åren. Regeringen har givit en<br>särskild utredare i uppdrag (dir. 1998:57) att bl.a.<br>se över statsbidragen till handikapporganisatio-<br>nernas allmänna verksamhet, föreslå kriterier för<br>statsbidragsberättigade handikapporganisationer<br>samt föreslå riktlinjer för hur bidraget skall för-<br>delas mellan organisationerna. Uppdraget skall<br>redovisas senast den 1 juli 1999.</p>
<p>Handikappombudsmannens verksamhet är för<br>närvarande föremål för översyn av en särskild ut-<br>redare (dir. 1997:131). Utredningen skall bl.a.</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>pröva vilken betydelse ombudsmannen haft för<br>utvecklingen inom handikappområdet i stort<br>samt bedöma om, och i så fall hur, ombudsman-<br>nens roll och arbetsuppgifter bör förändras i<br>något avseende.</p>
<p>Hösten 1996 gav regeringen ett uppdrag till<br>Handikappinstitutet att utarbeta ett IT-program<br>med inriktning på funktionshindrade och äldre.<br>Handikappinstitutet har överlämnat ett förslag<br>till åtgärdsprogram som syftar till att skapa för-<br>utsättningar för ett mer samlat grepp inom om-<br>rådet. Genomförandet av åtgärdsprogrammet har<br>påbörjats. I den nationella handlingsplanen för<br>äldrepolitiken har regeringen uttalat att den<br>ställer sig bakom programmet och att regeringen<br>aktivt skall verka för att det genomförs.</p>
<p>Frågan om Handikappinstitutets verksam-<br>hetsinriktning, organisation och finansiering har<br>varit föremål för översyn. Den 1 januari 1999<br>sker en ombildning av verksamheten till en ideell<br>förening i vilken staten, Landstingsförbundet<br>och Svenska kommunförbundet är medlemmar.<br>Samtidigt ändras namnet till Hjälpmedelsinsti-<br>tutet.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Psykiatrireformen</p>
<p>Socialstyrelsens konstaterar i sin rapport Refor-<br>mens första tusen dagar (Socialstyrelsen följer<br>upp och utvärderar 1998:4) att genomförandet av<br>reformen försenats bl.a. beroende på att det i<br>vissa fall varit svårt att få till stånd överenskom-<br>melser mellan kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen har avsatt särskilda stimulansme-<br>del för genomförande av reformen. Utvärde-<br>ringen visar att det på vissa håll fortfarande finns<br>en förhållandevis stor andel beviljade stimulans-<br>medel som ännu inte omsatts i konkreta verk-<br>samheter riktade till målgruppen.</p>
<p>Hittills har färre psykiskt funktionshindrade<br>personer än förväntat fått insatser enligt LSS.<br>Reglerna skapar vissa problem vid tillämpningen<br>av lagen och insatserna enligt LSS är delvis inte<br>heller utformade eller reglerade på ett sådant sätt<br>att psykiskt funktionshindrade personer kan till-<br>godogöra sig dessa - t.ex. bostad med särskild<br>service och daglig verksamhet. Fortsatt utveck-<br>ling av anhörigstödet behövs också för denna<br>grupp.</p>
<p>Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att<br>cirka 85 procent av kommunerna har genomfört<br>eller håller på att genomföra inventeringar av<br></p>
<p>målgruppen vilket man anser vara ett mycket<br>gott resultat.</p>
<p>Begreppet medicinskt färdigbehandlad har<br>kunnat missuppfattas så sätt att t.ex. den psykiat-<br>riska öppenvårdens ansvar förtydligas för perso-<br>ner som får insatser genom kommunen.</p>
<p>Personer som i dag skrivs ut som medicinskt<br>färdigbehandlade är färre, betydligt yngre och har<br>mer omfattande och sammansatta behov jämfört<br>med reformens första år. Dessa personer är dock<br>inte representativa för målgruppen. Kring 30 000<br>personer hade flyttat ut från mentalsjukhusen<br>före reformen. I dag finner vi mellan 40 000 och<br>46 000 personer som har kontakt med social-<br>tjänsten och/eller psykiatrin.</p>
<p>Stöd till arbete, yrkesinriktad rehabilitering<br>samt andra meningsfulla dagliga aktiviteter är<br>givetvis också viktiga för psykiskt funktions-<br>hindrade. Att inte alla har denna möjlighet beror<br>enligt Socialstyrelsen huvudsakligen på att</p>
<p>- socialtjänstlagen inte tillräckligt klart uttalar<br>kommunernas ansvar</p>
<p>- att LSS nuvarande utformning inte ger psy-<br>kiskt funktionshindrade personer rätt till in-<br>satsen daglig verksamhet</p>
<p>- rehabiliteringsinsatser ofta har en uttalat<br>yrkesinriktad karaktär och är alltför kort-<br>variga, för att passa stora delar av psykiatrire-<br>formens målgrupp.</p>
<p>Socialstyrelsens sammanfattande bedömning är<br>att resultatet av psykiatrireformen är starkt bero-<br>ende av om socialtjänsten och psykiatrin stödjer<br>varandra utifrån sina respektive kunskapsom-<br>råden.</p>
<p>Psykiatrireformen behandlas också under av-<br>snitt 4.3.4 Psykiatri.</p>
<p>Vårdhemsaweckling och decentralisering<br>Avvecklingen av vårdhem för utvecklingsstörda<br>har pågått parallellt med en decentralisering av<br>ansvaret till kommunerna. Under 1997 avveckla-<br>des 13 vårdhem. Den 1 januari 1998 bodde 717<br>personer med utvecklingsstörning på 39 vårdhem<br>i landet. Socialstyrelsens uppföljning visar att av-<br>vecklingen har haft positiva effekter för utveck-<br>lingsstördas livskvalitet, bl.a. när det gäller boen-<br>det. Det går däremot inte att påvisa att<br>kommunaliseringen lett till att skillnaderna har<br>minskat mellan gruppens levnadsförhållanden<br>och övriga befolkningens.</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>De handikappolitiska reformer som genomförts<br>under senare år har i hög utsträckning varit in-<br>riktade på att förbättra det individuella stödet till<br>personer med funktionshinder. Självfallet har så-<br>dana insatser stor betydelse men ibland har de<br>fått kompensera brister i den generella utform-<br>ningen och planeringen. För att målen med han-<br>dikappolitiken skall kunna uppnås måste de indi-<br>viduella service- och stödinsatserna kombineras<br>med åtgärder för att förbättra tillgängligheten i<br>samhällsmiljön som helhet. Insatser för att stödja<br>personer med funktionshinder kommer därför i<br>större utsträckning att fokuseras på tillgänglig-<br>heten i verksamheter och miljöer. Det gäller både<br>den fysiska miljön i bostäder, utemiljöer, kollek-<br>tivtrafik m.m., och tillgänglighet till service som<br>teckenspråkstolk, samhällsinformation, olika<br>kulturutbud och tjänster. Denna inriktning av<br>handikappolitiken har regeringen i maj 1997 re-<br>dovisat i en skrivelse till riksdagen om handi-<br>kappolitiken (skr. 1996/97:120). Arbetet för att<br>förverkliga de handikappolitiska målen måste<br>fortsätta och utvecklas såväl genom stimulans-<br>åtgärder och kunskapsspridning som genom<br>olika former av reglering och tillsyn.</p>
<p>Regeringen tar nu ytterligare ett steg genom<br>att samordna insatserna för att öka tillgänglig-<br>heten m.m. för funktionshindrade. Regeringen<br>har i mars 1998 bildat en handikappdelegation<br>med företrädare för handikapporganisationerna<br>och en nationell samordningskommitté för han-<br>dikappfrågor som skall ha till uppgift att utarbeta<br>ett förslag till nationell handlingsplan för handi-<br>kappområdet. Planen skall grundas på FN:s<br>standardregler för att tillförsäkra människor med<br>funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.</p>
<p>Psykiatrireformens huvuduppgift var att före-<br>slå åtgärder som förbättrar psykiskt funktions-<br>hindrade personers livsvillkor och livskvalitet.<br>Det finns ett fortsatt behov av att utveckla sam-<br>verkan mellan socialtjänst, psykiatrisk öppenvård<br>och primärvård. Andra parter, som t.ex. försäk-<br>ringskassan och arbetsförmedlingen, har även de<br>stor betydelse i sammanhanget. Det behövs<br>också åtgärder för att LSS-insatser i ökad ut-<br>sträckning skall komma psykiskt funktionshind-<br>rade till godo.</p>
<p>Personlig assistans är en värdefull och upp-<br>skattad insats för personer med omfattande<br>funktionshinder. Personlig assistans enligt LSS<br>och den statliga assistansersättningen enligt<br>LASS har inneburit ökad valfrihet, större infly-<br></p>
<p>tande och bättre livskvalitet för många svårt<br>funktionshindrade. Generellt sett kan det således<br>konstateras att syftet med insatsen personlig assi-<br>stans till stor del har uppnåtts. Det är viktigt att<br>även i fortsättningen noga följa hur denna stöd-<br>form utvecklas. Utredningen om bemötande av<br>äldre (SOU 1997:170) har föreslagit att den som<br>har personlig assistans enligt LSS med statlig<br>assistansersättning enligt LASS när han eller hon<br>fyller 65 år får behålla sin rätt till personlig assi-<br>stent och statliga assistansersättning även för<br>tiden därefter. Vid behandlingen av regeringens<br>proposition Nationell handlingsplan för äldre-<br>politiken (prop. 1997/98:113) har riksdagen givit<br>regeringen tillkänna att i samband med budget-<br>arbetet överväga om rätten till personlig assistans<br>kan utvidgas så att den som erhållit assistans före<br>65 års ålder får behålla denna även efter 65-års-<br>dagen. Regeringen avser att återkomma i frågan<br>under våren 1999.</p>
<p>Kostnaderna för den statliga assistansersätt-<br>ningen har fortsatt att öka om än i något lång-<br>sammare takt än tidigare år. Även om vidtagna<br>åtgärder har haft en viss effekt har dessa åtgärder<br>inte kunnat dämpa utgiftsutvecklingen, vilket har<br>påverkat andra insatser negativt. Det är viktigt att<br>komma fram till en långsiktig och stabil lösning<br>för stödformen utan att försämra livsvillkoren<br>för gruppen funktionshindrade. Utformningen<br>av lagen och genomförda regeländringar måste<br>analyseras noga innan ytterligare förändringar<br>övervägs. Som ett led i uppföljningen har rege-<br>ringen den 25 juni 1998 givit Riksförsäkrings-<br>verket uppdrag att göra en översyn av ersätt-<br>ningen för personlig assistans. I uppdraget ingår<br>bl.a. att kartlägga om det finns nödvändiga kost-<br>nader som inte täcks av den nuvarande schablo-<br>nen och i sådana fall pröva om det är möjligt att<br>ersätta sådana kostnader vid sidan av en scha-<br>blonersättning.</p>
<p>Ett slutdatum för vårdhemsawecklingen för<br>personer med utvecklingsstörning kan sägas ha<br>givit önskad effekt. Beslutet har bidragit till att<br>öka förutsättningarna för goda levnadsvillkor för<br>personer med funktionshinder.</p>
<p>5.3.3 Barn och ungdom</p>
<p>Den svenska familjepolitiken sätter barnets bästa<br>i centrum. Målet för barn- och familjepolitiken är<br>att garantera alla barns rätt till omvårdnad, trygg-<br>het och en god fostran.</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Genom bestämmelserna i föräldrabalken<br>åläggs föräldrarna huvudansvaret för vård och<br>fostran av sina barn. Samhällets uppgift är att<br>stödja och komplettera föräldrarna så att goda<br>och trygga uppväxtvillkor kan garanteras för alla<br>barn.</p>
<p>Målet för den social omsorgen är att åstad-<br>komma en av god kvalitet med effektiv resurs-<br>användning som tillgodoser att barn och ung-<br>domar växer upp under trygga och goda för-<br>hållanden.</p>
<p>Socialtjänstens barn och ungdomsvård har<br>barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år och deras<br>familjer som målgrupp. Socialtjänsten skall, i nära<br>samarbete med hemmen, se till att barn och ung-<br>domar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får<br>det skydd och stöd de behöver, och om det är<br>motiverat med hänsyn till den unges bästa, vård<br>och stöd utanför hemmet. I enlighet med lagen<br>(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård<br>av unga (LVU) kan i vissa situationer beslut<br>fattas om tvångsingripande. Socialtjänsten har<br>också ett ansvar för vissa familjerättsliga upp-<br>gifter.</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>De flesta barn i Sverige lever under gynn-<br>samma förhållanden. Den fysiska hälsan hos barn<br>och unga är god. Sjuttiofem procent av barnen<br>lever tillsammans med båda sina föräldrar.<br>Emellertid separerar fler föräldrar än tidigare och<br>allt fler barn lever med en av sina föräldrar.</p>
<p>Barnombudsmannen redovisar i sin rapport till<br>regeringen för år 1998 - Liten blir stor - en un-<br>dersökning som Statistiska centralbyrån ge-<br>nomförde under vårterminen 1997 och som rik<br></p>
<p>tats till drygt 1 600 elever i närmare 100 klasser i<br>årskurs 4. Den ger en bild av hur 10-åringar själva<br>ser på sin tillvaro, vad de tycker om skolan och<br>vad de gör på fritiden. Undersökningen visar att<br>de allra flesta 10-åringar mår bra. Flertalet barn<br>trivs i sin vardag, med skolan, kamraterna och<br>olika fritidssysselsättningar.</p>
<p>De ekonomiska problem vårt land har haft<br>under 1990-talet och de konsekvenser detta<br>medfört i form av arbetslöshet och nedskär-<br>ningar i den offentliga sektorn har också drabbat<br>barnen. Föräldrars arbetslöshet eller risk för ar-<br>betslöshet har påverkat barnens situation. Större<br>barngrupper i förskola och skola har varit ett sätt<br>att begränsa kostnaderna i många kommuner. I<br>de förebyggande insatserna, liksom i de riktade<br>åtgärderna till de barn som har särskilda problem,<br>har nedskärningar bl.a. inneburit att väntetiderna<br>för utredning och behandling har blivit längre.</p>
<p>Sverige har de senaste åren haft en kraftig ned-<br>gång i födelsetalen till långt under reproduk-<br>tionsnivå. En betydande del av nedgången hänger<br>samman med att unga kvinnor väntar med att<br>föda sitt första barn. Detta gäller särskilt de med<br>låg utbildning. Det är sannolikt att denna<br>utveckling hänger samman med utvecklingen på<br>arbetsmarknaden. Statistiska centralbyrån följer<br>utvecklingen och analyserar orsaker till föränd-<br>ringarna.</p>
<p>Samhällets stöd i föräldraskapet ges framför<br>allt i samband med graviditet och under barnets<br>spädbarnstid. På mödra- och barnavårdscentraler<br>erbjuds föräldrar att delta i gruppverksamhet<br>som syftar till att öka kunskaperna om graviditet<br>och barnets nedkomst samt om spädbarnets be-<br>hov. Aven via barnomsorgen och skolan har</p>
<p>Tabell 5.3 Barn och unga, totalt antal samt per 10 000 invånare 0-17 år, som har varit föremål för någon insats enl. SoL<br>eller LVU någon gång under året</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Barn med någon insats*)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-i totalt antal</p></td><td>
<p>23 693</p></td><td>
<p>25 904</p></td><td>
<p>28 702</p></td><td>
<p>30 503</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- i antal per 10 000 inv. 0-17 år</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>146</p></td><td>
<p>155</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>därav (per 10 000 inv. 0-17 år):</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Med kontaktperson enl. SoL</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård utom hemmet enl. SoL</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Med kontaktperson enl. LVU</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omedelbart omhändertagande enl. LVU</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barn med vård enligt LVU totalt</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
</table>
<p>SoL = Socialtjänstlagen, LVU = Lagen om vård av unga</p>
<p>*) Varje barn kan ha haft flera insatser, varför antalet barn med respektive insats inte summerar till totala antalet barn som haft någon insats.<br>Källa: SCB, S31 SM 8701 och 9101, SoS, Socialtjänst, 1996:11 och 1997:11</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>familjen möjlighet att delta i olika sorters föräld-<br>raverksamhet. Föräldrautbildning anordnas<br>också av frivilliga organisationer, föräldraföre-<br>ningar och studieförbund.</p>
<p>Barn, ungdomar och deras familjer med behov<br>av socialtjänstens hjälp och stöd erbjuds olika in-<br>satser såsom kontaktperson/kontaktfamilj, pla-<br>cering i familjehem eller i hem för vård eller bo-<br>ende (HVB) samt olika stödinsatser i öppna<br>former.</p>
<p>Cirka 28 000 barn berördes någon gång under<br>år 1996 av i tabellen uppräknade insatser från<br>socialtjänstens sida, vilket är en ökning med 1<br>000 barn jämfört med år 1995 och en ökning<br>med 6 000 barn sedan år 1990. I tabellen ovan<br>redovisas också antalet insatser per 10 000 barn<br>0-17 år. Av tabellen framgår att den största<br>ökningen återfinns i insatsen kontaktperson/<br>kontaktfamilj som mer än fördubblats sedan år<br>1985. Samtidigt har vård utom hemmet enligt<br>såväl socialtjänstlagen som LVU minskat under<br>samma period. Däremot har antalet akuta<br>omhändertaganden enligt LVU ökat. Andelen<br>pojkar som är föremål för insatser är fler än<br>antalet flickor och ökningen bland pojkarna är<br>större än bland flickorna.</p>
<p>I länsstyrelsernas rapporter från år 1997 fram-<br>kommer att kommunerna utvecklar öppen-<br>vårdsinsatser av olika slag. Flera länsstyrelser på-<br>pekar att de hyser farhågor att socialtjänsten, i sin<br>ambition att hålla kostnaderna nere, i vissa situa-<br>tioner alltför länge arbetar i öppenvård i stället<br>för att placera ett barn eller en ungdom utanför<br>hemmet.</p>
<p>Bampsykatrikommittén redovisar i sitt be-<br>tänkande, (SOU 1998:31) Det gäller livet, en en-<br>kät som kommittén genomfört bland ett urval<br>kommuner angående omfattningen av deras in-<br>satser gällande vård och stöd till barn och ung-<br>domar med psykiska problem. Kommittén upp-<br>skattar att dessa insatser är omfattande och berör<br>mångdubbelt fler barn och ungdomar än vad som<br>framkommer i den nationella statistiken.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>En stor del av de verksamheter som påverkar<br>barnens situation handhas av kommuner och<br>landsting. Kommunsektorn har tilldelats extra<br>resurser för att de grundläggande verksamheter-<br>na vård, skola och omsorg skall kunna bedrivas<br>på ett tillfredsställande sätt. Detta förbättrar för-<br>utsättningarna för kommunerna att ge dessa<br></p>
<p>verksamheter både en rimlig dimensionering och<br>en tillfredsställande kvalitet.</p>
<p>FN:s konvention om barnets rättigheter<br>(barnkonventionen) är en av grundpelarna för<br>regeringens arbete med barnfrågor. Barnets bästa<br>skall sättas i främsta rummet vid alla åtgärder<br>som rör barn och barnperspektivet skall genom-<br>syra beslutsfattandet. Regeringen har tidigare i år<br>överlämnat en proposition till riksdagen (prop.<br>1997/98:182) Strategi för att förverkliga FN:s<br>konvention om barnets rättigheter i Sverige.<br>Propositionen grundar sig huvudsakligen på<br>Barnkommitténs betänkande (SOU 1997:116)<br>Barnets bästa i främsta rummet.</p>
<p>Regeringen har den 19 december 1996 beslutat<br>att avsätta 10 miljoner kronor per år under en<br>tvåårsperiod, dvs. totalt 20 miljoner kronor, ur<br>Allmänna arvsfonden för projekt som avser att<br>öka kunskaperna om barnkonventionen i kom-<br>muner och landsting.</p>
<p>Efter Världskongressen mot kommersiell<br>sexuell exploatering av barn i Stockholm år 1996<br>har ett uppföljningsarbete påbörjats. Det natio-<br>nella uppföljningsarbetet inbegriper utarbetandet<br>av en nationell handlingsplan för åtgärder mot<br>kommersiell sexuell exploatering av barn. Planen<br>har i juli 1998 fastställts av regeringen.</p>
<p>Barnombudsmannen (BO) har regeringens<br>uppdrag att informera om barnkonventionen<br>och att granska om lagar och andra författningar<br>och deras tillämpning stämmer överens med åta-<br>gandena i konventionen. BO har också en opi-<br>nionsskapande funktion och skall verka för att<br>öka samhällets kunskap om barns och ungas<br>villkor. En utredare har nyligen tillkallats för att<br>se över Barnombudsmannens organisation, verk-<br>samhet och arbetsformer. Syftet är att precisera<br>ombudsmannens uppdrag i förhållande till andra<br>myndigheter och att stärka dess möjligheter att<br>verka för barnens intressen.</p>
<p>Från den 1 januari 1998 har socialtjänstlagen<br>tillförts ett uttalat barnperspektiv. Dels har det<br>införts en portalbestämmelse som säger att när<br>åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hän-<br>synen till barnets bästa kräver. Denna bestäm-<br>melse svarar mot artikel 3 i barnkonventionen.<br>Dels har en bestämmelse införts som stadgar att<br>barnets skall ha rätt att komma till tals vid<br>åtgärder som rör dem, i enlighet med barn-<br>konventionens artikel 12. Vidare har nya regler<br>för skydd, vård och behandling av barn och<br>ungdom tillkommit.</p>
<p>Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag<br>att höja kvaliteten på socialtjänstens arbete med</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>barn och ungdomar. Många projekt har fått stöd<br>i syfte att utveckla nya metoder och höja kom-<br>petensen inom socialtjänsten. Årligen utgår<br>50 miljoner kronor i särskilda utvecklingsmedel<br>till kommunerna för att utveckla förebyggande<br>och öppenvårdsinsatser bl.a. inom ungdoms-<br>vården.</p>
<p>I länsstyrelsernas tillsynsuppdrag ingår att sär-<br>skilt inrikta tillsynen mot socialtjänstens arbete<br>med de mest utsatta grupperna som t.ex. barn<br>med behov av särskilt stöd och skydd och ung-<br>domar i riskzon.</p>
<p>Den 1 oktober 1998 träder ändringar i föräld-<br>rabalken i kraft som syftar till att betona vikten<br>av samförståndslösningar och underlätta för för-<br>äldrar att komma överens i frågor om vårdnad,<br>boende och umgänge. Socialtjänstens roll i såda-<br>na ärenden stärks genom att föräldrar med so-<br>cialtjänstens medverkan kan ingå avtal om vård-<br>nad, boende och umgänge. Det generella<br>statsbidraget till kommuner och landsting utökas<br>med 12 miljoner kr under det första året och 7,5<br>miljoner kr per år under följande år för att ge<br>förutsättningarna att klara åtagandet.</p>
<p>För att garantera vården av ungdomar i behov<br>av särskild tillsyn, inrättades år 1993 Statens in-<br>stitutionsstyrelse (SiS). I SiS uppdrag ingår att<br>svara för att de som behöver tvångsvård enligt<br>lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om<br>vård av unga, bereds sådan vård. Vården skall vara<br>av hög kvalitet och tillgodose sådana stöd-och<br>vårdinsatser som kommunala huvudmän efter-<br>frågar inom ramen för en planerad vårdkedja.<br>Sådan vård har byggts ut med 80 platser sedan år<br>1994.</p>
<p>Riksdagen har nyligen beslutat att en ny fri-<br>hetsberövande påföljd för ungdomar, sluten<br>ungdomsvård, skall införas från och med<br>1 januari 1999 ( prop. 1997/98:96, bet.</p>
<p>1997/98:JuU21, rskr. 1997/98:275). Ungdomar<br>som har begått brott innan de fyllt 18 år kan<br>dömas till sluten ungdomsvård mellan 14 dagar<br>och 4 år istället för fängelse. Huvudprincipen<br>skall dock vara att ungdomar skall hållas utanför<br>kriminalvården. Domstolarna och åklagarmyn-<br>digheten får ett större inflytande över hur social-<br>tjänsten planerar och verkställer vårdplanen i de<br>fall ungdomar överlämnas till vård inom social-<br>tjänsten. Statens institutionsstyrelse har fått i<br>uppdrag att förbereda införandet av den nya<br>påföljden. SiS skall senast den 1 november 1998<br>rapportera vilka åtgärder som har vidtagits och<br>vilka ytterligare åtgärder som planeras.</p>
<p>Strategiför barnets rätt</p>
<p>I regeringens proposition Strategi för att för-<br>verkliga FN:s konvention om barnets rättigheter<br>i Sverige(prop. 1997/98:182) beskrivs en strategi<br>för det fortsatta arbetet med att förverkliga och<br>genomföra barnkonventionen i Sverige. I denna<br>strategi ingår bl.a. att barnkonventionen skall<br>vara ett aktivt instrument och genomsyra allt<br>statligt beslutsfattande som berör barn. Barnkon-<br>sekvensanalyser skall göras vid statliga beslut<br>som berör barn. Barnperspektivet skall i lämplig<br>omfattning finnas med i utredningsdirektiv.<br>Statligt anställda vars arbete har konsekvenser för<br>barn skall för att kunna stärka sin barnkompe-<br>tens och sina kunskaper om barnkonventionen<br>erbjudas utbildning och fortbildning. Barnstati-<br>stiken skall utvecklas. I samhälls- och<br>trafikplaneringen skall barns och ungdomars<br>inflytande och delaktighet utvecklas.</p>
<p>Målet är att konventionens innebörd skall<br>finnas med i allt offentligt beslutsfattande som<br>rör barn. Kommuner och landsting bör bl.a. er-<br>bjuda sin personal fortbildning om barnkonven-<br>tionen och även inrätta system för att kunna följa<br>hur barnets bästa förverkligas i det kommunala<br>arbetet.</p>
<p>I propositionen beskrivs områden där fortsatt<br>utredningsarbete och myndighetsuppdrag er-<br>fordras för att genomföra strategin. I propositio-<br>nen föreslås även att medel skall anslås för bl.a.<br>fortbildningsinsatser, metodutveckling samt ut-<br>veckling av barnstatistik. Regeringen föreslår att<br>medel avsätts under anslaget B9 Bidrag till ung-<br>domsvård och missbrukarvård m.m. Medel för<br>att täcka resekostnader vid återförandet av olov-<br>ligen bortförda barn överförs till utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och internationell samverkan,<br>anslaget A 3 Ekonomiskt bistånd till svenska<br>medborgare i utlandet m.m.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Medvetenheten om barnkonventionen och vik-<br>ten av att det tillförs ett barnperspektiv i allt be-<br>slutsfattande som rör barn har ökat som en följd<br>av regeringens insatser på området. Barnpers-<br>pektivet har förstärkts och barnets bästa har<br>alltmer kommit i fokus inom såväl socialtjäns-<br>tens individ- och familjeomsorg, det familjerätts-<br>liga området som när det gäller barn som har be-<br>gått brott.</p>
<p>Inom ramen för regeringens informations-<br>satsning har stat, kommuner, landsting och fri-</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>villigorganisationer gått samman för att föra ut<br>barnkonventionen till i första hand förtroende-<br>valda och tjänstemän som beslutar och planerar<br>inom områden som rör barn. De 20 miljoner<br>kronor som har avsatts har resulterat i olika pro-<br>jekt där bl.a. barn- och ungdomsplaner och barn-<br>konsekvensanalyser har blivit viktiga hjälpmedel<br>för den kommunala beslutsprocessen.</p>
<p>Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att<br>barnperspektivet även skall beaktas i frågor som<br>rör samhälls- och trafikplanering och den fysiska<br>miljön i övrigt. Informations- och utbildnings-<br>satsningarna bidrar till att successivt ändra attity-<br>der, arbets- och förhållningssätt inom olika sam-<br>hällsområden och i olika verksamheter när det<br>gäller barn och barns behov.</p>
<p>I Socialstyrelsens redovisning av uppdraget att<br>följa upp barns villkor i förändringstider fram-<br>kommer både positiva och negativa drag inom<br>socialtjänsten. Kommunerna har generellt sett<br>inte minskat resurserna till bamavårdsinsatser<br>och resurserna till ungdomsvården har ökat på<br>många håll. Antalet anmälningar och ansök-<br>ningar har ökat. Kvaliteten på utredningarna har<br>höjts. Det finns dock, enligt Socialstyrelsen, be-<br>hov av fortsatt utveckling av socialtjänstens do-<br>kumentationssystem för att bättre kunna följa<br>upp arbetet med barn och ungdomar.</p>
<p>Socialstyrelsen och länsstyrelserna redovisar i<br>sina rapporter en fortsatt utveckling av öppen-<br>vårdsinsatser. I några rapporter varnas dock för<br>att utvecklingen har medfört en risk för att barn<br>och ungdomar som verkligen behöver vård<br>utanför hemmet inte får det i rätt tid. Regeringen<br>vill framhålla betydelsen av arbetet med att<br>utveckla kvaliteten inom socialtjänstens arbete<br>riktat mot barn och ungdomar.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>Barnkonventionens budskap kan sammanfattas<br>med orden: Barn skall respekteras. Förverkligan-<br>det av barnkonventionen i Sverige är en ständigt<br>pågående process som måste hållas levande. Ar-<br>betet med att förankra det synsätt som genom-<br>syrar barnkonventionen är långsiktigt. Barnkon-<br>ventionen skall vara ett verktyg i arbetet med att<br>gradvis förbättra barns villkor. Det handlar om<br>att ändra attityder, förhållningssätt och arbetssätt<br>i olika verksamheter och på olika nivåer i sam-<br>hället. Det krävs därför satsningar för att höja<br>medvetenheten hos beslutsfattare och vuxna som<br>arbetar med barn samt hos barn och ungdomar<br></p>
<p>själva. På så sätt kan barnperspektivet utvecklas<br>så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. Det<br>gäller såväl de generella insatserna t.ex. i form av<br>barnhälsovård, förskoleverksamhet och skola<br>som de riktade insatserna till barn och ungdomar<br>i utsatta situationer inom bl.a. socialtjänsten och<br>barnpsykiatrin.</p>
<p>Samhällets stöd i föräldraskapet är en viktig<br>del av familjepolitiken. Föräldrautbildningsut-<br>redningen har avlämnat sitt betänkande Stöd i<br>föräldraskapet (SOU 1997:161). Förslagen i be-<br>tänkandet har inriktningen att stärka den befint-<br>liga föräldrautbildningen och att vidareutveckla<br>modeller för föräldrautbildning och annat stöd i<br>föräldraskapet, bl.a. för föräldrar till tonårsbarn.<br>Regeringens avsikt är att senare återkomma i<br>frågan.</p>
<p>De ändringar som nyligen genomförts i so-<br>cialtjänstlagen och föräldrabalken kommer att<br>ställa nya krav på socialtjänstens arbete. Social-<br>styrelsen kommer att få i uppdrag att utveckla<br>metoder och stödja kompetensutveckling inom<br>socialtjänstens barn- och ungdomsarbete.</p>
<p>5.3.4 Socialt utsatta</p>
<p>Målet för år 1997 är att åstadkomma en social<br>omsorg av god kvalitet med effektiv resurs-<br>användning som tillgodoser den enskilde indivi-<br>dens behov av stöd och bistånd i samband med<br>försörjningssvårigheter eller andra sociala<br>problem.</p>
<p>Kommunen har det yttersta ansvaret för att<br>människor i utsatta situationer får det stöd och<br>den hjälp de behöver. Kommunernas socialtjänst<br>svarar för olika former av individuellt bistånd.</p>
<p>Socialtjänsten har uppgifter på såväl individ-<br>som grupp- och samhällsnivå och skall arbeta<br>med både förebyggande insatser och med vård<br>och behandling. Det individuella bistånd som ges<br>genom socialtjänstens försorg skall utformas så<br>att det stärker den enskildes möjligheter att leva<br>ett självständigt liv. Valet av bistånd får inte sty-<br>ras av mekaniskt utformade åtgärdsmodeller utan<br>måste alltid utgå från vad som är mest ändamåls-<br>enligt i det enskilda fallet.</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Det ansträngda ekonomiska läget i landet har<br>under en stor del av decenniet präglat arbetet<br>inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.<br>Arbetslösheten och förändringar i socialförsäk-<br>ringssystemen har medfört att fler människor än<br>tidigare har kommit att behöva socialtjänstens<br>hjälp. Samtidigt har kommunernas resurser för<br>att ge stöd och hjälp varit mer begränsade än<br>tidigare.</p>
<p>Socialbidraget är avsett att vara ett tillfälligt<br>yttersta skyddsnät för hushåll som inte kan få sin<br>försörjning tryggad genom förvärvsarbete eller<br>andra inkomstkällor. Socialbidrag kan även be-<br>höva utgå när socialförsäkringssystemet och öv-<br>riga ekonomiska förmåner i samhället är otill-<br>räckliga. Den enskilde skall genom biståndet<br>tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Hänsyn skall<br>därvid tas till egna inkomster eller tillgångar. Bi-<br>ståndet skall utformas så att det stärker den en-<br>skildes möjligheter att leva ett självständigt liv.</p>
<p>Den kraftiga ökning av socialbidraget som<br>skett under större delen av 1990-talet har avtagit<br>de senaste åren och sedan det andra kvartalet</p>
<p>1997 sjunker kostnaderna för socialbidrag och<br>introduktionsersättning för flyktingar. Svenska<br>Kommunförbundet bedömer i sin prognos för år</p>
<p>1998 att minskningen av de totala socialbidrags-<br>kostnaderna kan komma att uppgå till 6 procent,<br>vilket motsvarar ca 600 miljoner kronor.</p>
<p>Kostnadsutvecklingen avspeglar dels det för-<br>bättrade arbetsmarknadsläget och dels det mins-<br>kade flyktingmottagandet. Svenska Kommun-<br>förbundet antar dock att många flyktingar<br>kommer att behöva socialbidrag även efter det<br>att introduktionsperioden upphört vilket kan re-<br>ducera effekten av den totalt sett gynnsamma ut-<br>vecklingen av socialbidraget och introduktions-<br>ersättningen.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras:</p>
<p>- År 1997 utbetalades sammanlagt ca</p>
<p>12,4 miljarder kronor i socialbidrag och in-<br>troduktionsersättning vilket är en ökning<br>med 4 procent jämfört med år 1996.</p>
<p>- Socialbidragskostnaderna minskar i ålders-<br>gruppen 18-19 år.</p>
<p>- Antalet bidragstagare har minskat något år<br>1997 i jämförelse med året innan, medan<br>däremot antalet hushåll är konstant. År<br>1997 erhöll 749 000 personer (403 000 hus-<br></p>
<p>håll) socialbidrag eller introduktionsersätt-<br>ning för flyktingar.</p>
<p>Den genomsnittliga bidragstidens längd har<br>ökat marginellt under år 1997 men är oför-<br>ändrad i de yngre åldersgrupperna. Hus-<br>hållen fick socialbidrag i genomsnitt</p>
<p>5,6 månader.</p>
<p>I spåren av den förändrade arbetsmarknaden med<br>en hög arbetslöshet och ett högt flyktingsmot-<br>tagande under periodens inledning ökade social-<br>bidraget kraftigt under en stor del av 1990-talet.<br>Mellan åren 1990 och 1996 fördubblades kostna-<br>derna och antalet bidragshushåll ökade med nära<br>45 procent under samma period. De förändringar<br>i välfärdssystemen som gjorts under 1990-talet i<br>syfte att sanera de offentliga finanserna antas<br>också ha bidragit till ökningen.</p>
<p>Diagram 5.1</p>
<p>Utgivet socialbidrag åren 1990 -1997</p>
<p>Miljoner kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-125.png" style="width:170pt;height:124pt;"/>
<p>Det är framförallt grupper som har svårt att<br>hävda sig på arbetsmarknaden som blir bidrags-<br>beroende, bl.a. ungdomar och invandrare. Av<br>samtliga bidragshushåll är 62 procent ensamstå-<br>ende utan barn. Av samtliga ensamstående<br>kvinnor med barn fick 36 procent socialbidrag.<br>Socialbidragstagare är i stor utsträckning yngre<br>personer. Cirka hälften av bidragstagarna är<br>under 25 år. Tre fjärdedelar av hushållen består av<br>svenska medborgare och en fjärdedel utländska.<br>Ålderspensionärer har länge varit få bland social-<br>bidragstagarna men under 1990-talet har alltfler<br>äldre fått socialbidrag. De flesta är invandrare bo-<br>satta i storstadskommunerna som inte är berät-<br>tigade till ålderspension i Sverige.</p>
<p>Många kommuner arbetar aktivt för att social-<br>bidragstagare ska komma ur sitt bidragsberoende<br>genom att erbjuda arbete, sysselsättning eller<br>andra aktiviteter i syfte att förkorta social-</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>bidragstiden. Arbetet bedrivs i många fall i sam-<br>verkan med andra myndigheter såsom arbets-<br>förmedlingen och försäkringskassan. Samverkan<br>syftar till att använda myndigheternas gemen-<br>samma resurserna på ett för individen mer effek-<br>tivt sätt och undvika att människor hamnar i en<br>rundgång mellan de olika myndigheterna.</p>
<p>Allmänt har det de senaste åren skett en mer<br>restriktiv tolkning av 6 § socialtjänstlagen.<br>Mycket tyder på att utvecklingen förstärkts<br>genom uppdelningen av socialtjänstens individ-<br>och familjeomsorg i specialiserade enheter. Läns-<br>styrelsen har i sina tidigare årsrapporter påpekat<br>att handläggningen av ekonomiskt bistånd riske-<br>rar att ske utifrån ett alltför snävt perspektiv där<br>individens ekonomi blir den enda bedömnings-<br>grunden, vilket kan leda till att människor med<br>mer komplexa problem inte får den hjälp de be-<br>höver. Vidare har länsstyrelserna uppmärksam-<br>mat brister i socialtjänstens bemötande av den<br>enskilde och en återkommande kritik rör social-<br>tjänstens handläggning och dokumentation. I<br>olika sammanhang har också konstaterats att det<br>finns stora variationer i socialbidragsbeslut, både<br>mellan kommunerna och mellan olika hand-<br>läggare i en och samma kommun.</p>
<p>En tydlig konsekvens av de samhällsföränd-<br>ringar som skett under 1990-talet är att social-<br>bidragets roll har förändrats. Från att tidigare i<br>allt väsentligt fungerat som ett sista skyddsnät<br>för människor med försörjningssvårigheter som<br>uppkommit trots förekomsten av de generella<br>socialpolitiska stödformerna har socialbidraget<br>nu för vissa grupper kommit att fungera som ett<br>långvarigt försörjningsstöd.</p>
<p>Under senare år har från olika håll signalerats<br>att hemlösheten har ökat och att de hemlösas<br>situation har försvårats. En orsak kan vara ökade<br>svårigheter på bostadsmarknaden för socialt ut-<br>satta. Det kan även till viss del förklaras genom<br>de förseningar som uppstått i samband med psy-<br>kiatrireformen som trädde i kraft i januari 1995.<br>Förändringen innebar att kommunerna fick an-<br>svaret för öppenvård av de psykiskt funktions-<br>hindrade som tidigare vårdats inom ramen för<br>landstingens slutenvård.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Ansvaret för socialtjänsten, såväl vad gäller de<br>olika verksamheterna som kostnaderna för so-<br>cialbidrag, ligger hos kommunerna. Staten ger<br>finansiellt stöd genom det generella statsbidraget<br></p>
<p>och genom vissa specialdestinerade statsbidrag,<br>t.ex. statlig ersättning för mottagandet av flyk-<br>tingar.</p>
<p>Socialtjänstlagen (1980:620) styr kommuner-<br>nas socialtjänstverksamhet. Riksdagen beslutade i<br>juni 1997 om vissa ändringar i socialtjänstlagen<br>(prop. 1996/97:124, bet. 1996/97:SoU18, rskr.<br>1996/97:264). En av de viktigaste förändringarna<br>gäller socialbidraget där den enskildes rätt till bi-<br>stånd har preciserats genom nya bestämmelser<br>om försörjningsstöd och annat bistånd. Riks-<br>dagens beslut innebär att socialtjänstlagen preci-<br>serar vad som ingår i den s.k. riksnormen. Av-<br>sikten är att skapa förutsättningar för att<br>bedömningen av socialbidrag skall bli likvärdig<br>oberoende av var i landet man bor. Socialtjäns-<br>tens skyldighet att bistå den enskilde med aktiva<br>åtgärder förtydligas. Vidare innebär föränd-<br>ringarna en markering av den enskildes ansvar att<br>göra vad han eller hon kan för att bli självför-<br>sörjande. I lagen infördes också en bestämmelse<br>om att socialtjänstens insatser skall vara av god<br>kvalitet. För att utföra socialtjänstens uppgifter<br>skall det finnas personal med lämplig utbildning<br>och erfarenhet. Socialstyrelsen och länsstyrelser-<br>na har regeringens uppdrag att i sin verksamhet<br>följa effekterna av de genomförda förändringar-<br>na.</p>
<p>Den höga ungdomsarbetslösheten under sena-<br>re år har accentuerat behovet av att finna mer<br>ändamålsenliga metoder i arbetet med arbetslösa<br>ungdomar, som ett alternativ till socialbidrag.<br>Därför infördes den 1 januari 1998 en s.k. ut-<br>vecklingsgaranti för ungdomar. Syftet är att öka<br>ungdomars möjlighet att ta sig in på den reguljära<br>arbetsmarknaden och därmed minska risken att<br>hamna i långvarig arbetslöshet och i långvarigt<br>beroende av socialbidrag. Utvecklingsgarantin<br>innebär att kommunerna har möjlighet att åta sig<br>en skyldighet att erbjuda ungdomar mellan 20<br>och 24 år som står till arbetsmarknadens för-<br>fogande, en aktiverande och utvecklande insats<br>på heltid. Ungdomar som är berättigade till so-<br>cialbidrag får en kommunalt finansierad utveck-<br>lingsersättning motsvarande minst socialbidrags-<br>nivån.</p>
<p>Den statliga tillsynen över socialtjänsten ut-<br>övas av Länsstyrelsen och Socialstyrelsen. Till-<br>synen omfattar såväl kommunernas socialtjänst<br>och olika institutioner inom socialtjänsten som<br>enskilda vårdhem och bedrivs på både nationell<br>och regional nivå. Länsstyrelsernas tillsyn och<br>uppföljning avser såväl hanteringen av enskilda<br>ärenden som uppföljning av verksamheter.</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Av länsstyrelsernas årsredovisningar framgår<br>att handläggningen av individuella ärenden är ett<br>betydande inslag i arbetet även om det finns en<br>strävan att förskjuta tyngdpunkten mot en mer<br>övergripande tillsyn. Totalt sett är antalet till-<br>synsärenden relativt få.</p>
<p>Behovet av att se över formerna och organisa-<br>tionen av tillsynen över socialtjänsten har aktua-<br>liserats i olika sammanhang. Ytterligare medel<br>för tillsyn har avsatts inom äldreområdet. Den<br>särskilde utredare (dir. 1997:109) som har rege-<br>ringens uppdrag att se över vissa frågor som rör<br>socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter<br>har i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynen<br>kan förbättras och effektiviseras. I detta sam-<br>manhang skall även förutsättningen för en bättre<br>samordning av tillsynen över socialtjänsten samt<br>hälso- och sjukvården analyseras. Uppdraget<br>skall vara slutfört under våren 1999.</p>
<p>På grundval av Kvinnovåldskommissionens<br>(SOU 1995:60) och Prostitutionsutredningens<br>(SOU 1996:15) betänkanden har riksdagen på<br>regeringens förslag fattat beslut (prop.<br>1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13, rskr.<br>1997/98:250) om åtgärder för att motverka våld<br>mot kvinnor. Åtgärderna sker inom ett brett fält<br>och innebär skärpt lagstiftning, en ökad satsning<br>på förebyggande insatser samt åtgärder som syf-<br>tar till att utsatta kvinnor skall få ett bättre be-<br>mötande och omhändertagande. Köp av sexuella<br>tjänster förbjuds. Socialtjänstlagen kompletteras<br>med en ny bestämmelse som innebär att social-<br>nämnden bör verka för att kvinnor som är eller<br>har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i<br>hemmet får stöd och hjälp att förändra sin situa-<br>tion. Kvinnojourerna får ett ökat årligt stöd med<br>6 miljoner kronor. En satsning på fortbildning<br>genomförs som riktas till personal inom social-<br>tjänsten, rättsväsendet och hälso- och sjukvår-<br>den. Socialstyrelsen ges i uppdrag att leda ett ut-<br>vecklingsarbete i frågor om våld mot kvinnor<br>och prostitution. I uppdraget ingår att i samråd<br>med bl.a. kvinnojourerna, utreda frågan om en<br>central kristelefon för våldsutsatta kvinnor.</p>
<p>I syfte att förbättra situationen för hemlösa-<br>avsatte regeringen i mars 1997 30 miljoner<br>kronor ur Allmänna arvsfonden under en treårs-<br>period. Medlen skall användas för ideella<br>organisationers kostnader för att tillsammans<br>med berörda kommuner utveckla och pröva nya<br>modeller för stöd och boende för personer med<br>psykiska funktionshinder. Därvid skall projekt i<br>storstadsområden särskilt uppmärksammas.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Den statliga tillsynen har bidragit till att ge rege-<br>ringen viktigt underlag vad gäller situationen<br>inom socialtjänsten.</p>
<p>Ändringarna i socialtjänstlagen trädde i kraft<br>1 januari 1998 varför det ännu är för tidigt att<br>fullt ut bedöma effekterna av förändringarna.<br>Den första redovisningen tyder på att bestäm-<br>melserna som rör socialbidraget inledningsvis<br>fört med sig en del tillämpningsproblem men att<br>det pågår arbete i kommunerna med att anpassa<br>verksamheten efter de nya förutsättningarna,<br>t.ex. genom att utarbeta egna riktlinjer för det<br>bistånd som ligger utanför det lagstadgade för-<br>sörjningsstödet.</p>
<p>En första uppföljning av ungdoms garantin för<br>arbetslösa ungdomar visar att satsningen hittills<br>varit lyckad i den bemärkelsen att de flesta av<br>landets kommuner valt att ansluta sig. Enligt de<br>uppskattningar som gjorts efter första halvåret<br>1998 beräknas 250 av landets 288 kommuner<br>komma att ansluta sig till utvecklingsgarantin. I<br>augusti 1998 var 2 500 ungdomar sysselsatta i<br>någon aktivitet kopplad till garantin. Att arbets-<br>lösheten bland ungdomar nu är betydligt lägre än<br>när garantin utformades under hösten 1997 har<br>givetvis betydelse för hur garantin fortsättnings-<br>vis kommer att användas.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>Analysen av de förändringar som inträffat och de<br>förändringar som kan förutses framledes motive-<br>rar enligt regeringens bedömning ett fortsatt ut-<br>redningsarbete på en rad, för socialtjänsten, vik-<br>tiga områden. En särskild utredare har därför<br>tillkallats med uppgift att göra en översyn av<br>vissa frågor som rör socialtjänstlagen och social-<br>tjänstens uppgifter. Utredaren har i uppdrag att<br>analysera och lämna förslag som bl.a. rör lagens<br>konstruktion och struktur, socialtjänstens finan-<br>siering, socialtjänstens uppgifter och kompe-<br>tensområden samt organisationen och former för<br>tillsynen över socialtjänsten. Utredaren skall<br>även lämna förslag på hur den ekonomiska<br>tryggheten för vissa äldre invandrare skall utfor-<br>mas. Socialbidraget har kommit att fungera som<br>ett långvarigt försörjningsstöd för vissa grupper<br>som inte kvalificerat sig för det generella social-<br>försäkringssystemet. Ålderspensionärer med in-<br>vandrarbakgrund är en grupp som ofta är hän-<br>visade till socialbidrag på grund av att de inte är</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>berättigade till svensk pension. Det finns därför<br>skäl att se över socialbidragets funktion för bl.a.<br>dessa grupper i syfte att hitta andra lösningar än<br>socialbidrag.</p>
<p>Socialbidraget är välfärdssystemens yttersta<br>skyddsnät. En ökning av antalet socialbidrags-<br>tagare måste därför uppfattas som en allvarlig<br>varningssignal. Det gör det särskilt angeläget att<br>följa och analysera utvecklingen av socialbidraget<br>och därvid bl.a. uppmärksamma förändringar<br>som genomförs inom de generella systemen eller<br>förändringar som sker på arbetsmarknaden som<br>påverkar möjligheterna till försörjning.</p>
<p>Situationen för hemlösa har försvårats och<br>regeringen vill i samarbete med ideella krafter,<br>särskilt i storstäderna, satsa resurser och vidta<br>åtgärder för att förbättra situationen för hemlösa.<br>Regeringen anser att ytterligare medel bör anslås<br>under en treårig försöksperiod till nyskapande<br>projekt för de bostadslösa.</p>
<p>5.3.5 Alkohol och narkotika</p>
<p>Alkoholpolitik</p>
<p>Målet för den svenska alkoholpolitiken är att<br>minska alkoholens medicinska och sociala<br>skadeverkningar genom att påverka skadligt<br>dryckesbeteende och därigenom minska total-<br>konsumtionen. I en nationell handlingsplan för<br>alkohol- och narkotikaförebyggande arbete finns<br>olika delmål preciserade. Insatser skall genom-<br>föras som vidmakthåller eller förstärker en opi-<br>nion till förmån för återhållsamma alkoholvanor<br>i befolkningen och för punktnykterhet när det<br>gäller vissa grupper och i vissa situationer. Detta<br>innebär att en alkoholfri uppväxt skall främjas i<br>syfte att skjuta upp alkoholdebuten, att trafiken,<br>kvinnans graviditetsperioder och arbetsplatserna<br>skall vara alkoholfria, berusningsdrickande mot-<br>verkas och att återhållsamma alkoholvanor i be-<br>folkningen uppmuntras genom bland annat<br>omfattande opinionsbildning.</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Det finns idag oroande tecken på att det sker en<br>ökning av alkoholkonsumtionen bland allt yngre<br>ungdomar. Flera undersökningar under det<br>senaste året visar att andelen ungdomar som ofta<br>berusar sig ökar och andelen som aldrig berusar<br>sig minskar. Flickornas andel av den totala alko-<br></p>
<p>holkonsumtionen har också ökat kraftigt sett i<br>ett längre tidsperspektiv.</p>
<p>Det är framför allt de lättillgängliga dryckerna<br>folköl, starköl och illegala alkoholdrycker<br>(hembränt och smuggelsprit) som har ökat. År<br>1996 utgjorde de illegala dryckerna omkring<br>13 procent av den totala alkoholkonsumtionen.</p>
<p>Diagram 5.2</p>
<p>Fördelning av den totala alkoholkonsumtionen 1996</p>
<p>F</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-126.png" style="width:128pt;height:115pt;"/>
<p>A Registrerad alkohol (sprit,vin.öl.starköl)</p>
<p>B Oregistrerad sprit, hemtillverkat</p>
<p>C Oregistrerad sprit, smugglad</p>
<p>D Oregistrerad sprit, legalt införd</p>
<p>E Oregistrerat vin</p>
<p>F Oregistrerat starköl</p>
<p>I och med skattesänkningen på starköl från<br>1 januari 1997 med nästan 20 procent har stark-<br>ölskonsumtionen ökat. För vissa grupper närmar<br>sig ölkonsumtionen 1970-talets nivå.</p>
<p>Förutsättningarna att i fortsättningen bedriva<br>en traditionell svensk alkoholpolitik har ändrats i<br>och med det svenska EU-inträdet och den ökade<br>internationaliseringen. Det har medfört att<br>statens insatser för att upprätthålla de alkohol-<br>politiska målen har förnyats.</p>
<p>I målet C-l 85/95, åklagaren mot Harry<br>Franzén, prövade EG-domstolen de svenska be-<br>stämmelserna om Systembolagets detalj handels-<br>monopol och dess funktionssätt mot artikel 37 i<br>EG-fördraget, som reglerar anpassningen av<br>statliga handelsmonopol. Domstolen slog fast att<br>ett statligt detaljhandelsmonopol för alko-<br>holdrycker utformat och anpassat såsom det<br>svenska Systembolaget inte stred mot artikel 37 i<br>EG-fördraget.</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Diagram 5.3</p>
<p>Den beräknade genomsnittliga årliga alkoholkonsumtionen, mätt i liter</p>
<p>ren alkohol, bland pojkar och flickor 16 - 19 år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-127.png" style="width:174pt;height:226pt;"/>
<p>Öl klass II o s taköl P ojka 16-19 ir<br>Öl klass IIostaköl Flickor Tö-På<sup>-</sup></p>
<p>För svenskt vidkommande var EG-domstolens<br>beslut mycket viktigt ur folkhälsopolitisk<br>synvinkel. EG-domstolen kritiserade dock det<br>svenska partihandelssytemet och menade att<br>detta utgör ett hinder för import av alkohol-<br>drycker från övriga medlemsstater och att villko-<br>ren för att erhålla sådana tillstånd - bl.a. alltför<br>höga avgifter och krav på lagringskapacitet - inte<br>står i proportion till syftet att skydda folkhälsan.<br>Med anledning av kritiken sänkte regeringen an-<br>söknings- och tillsynsavgifterna samt förenklade<br>föreskrifterna kring lager och distribution av al-<br>koholdrycker.</p>
<p>EG-kommissionen har dock den 5 maj 1998 i<br>en formell underrättelse och med stöd av EG-<br>domstolens dom i Franzénmålet riktat fortsatt<br>kritik bl.a. mot att de svenska tillsynsavgifterna<br>för partihandlare fortfarande anses vara för höga<br>och diskriminerar utländska alkoholexportörer<br>och försvårar framför allt för små företag att<br>komma in på den svenska marknaden. Den for-<br>mella underrättelsen innehåller även kritik mot<br>att restauranger som har serveringstillstånd också<br>måste ha partihandelstillstånd för att kunna im-<br>portera alkoholdrycker för den egna verksam-<br>heten samt att det svenska regelsystemet inte<br></p>
<p>möjliggör att alkoholdrycker kan sändas som<br>gåva från ett annat EU-land till en mottagare i<br>Sverige.</p>
<p>Alkoholinspektionen har den 1 september till<br>regeringen överlämnat en utvärdering av kom-<br>munaliseringen av hanteringen av serverings-<br>ärenden från länsstyrelserna till kommunerna.<br>Kommunaliseringen rapporteras i huvudsak ha<br>fungerat bra men att bl.a. brister i kontrollen av<br>folkhälsoförsäljningen förekommer</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Folkhälsoinstitutet i samarbete med Central-<br>förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning<br>(CAN) följer konsumtions- och skadeutveck-<br>lingen på alkoholområdet. Institutet fördelar<br>också vissa medel till projekt och till viss alko-<br>holforskning samt genomför utvärderingar av<br>det förebyggande arbetet. En omfattande<br>kampanj mot ungdomars alkoholkonsumtion<br>har genomförts under 1997.</p>
<p>Den ökade gränshandeln och internet- och<br>postorderförsäljningen, ifrågasättandet av parti-<br>handelsreglerna samt den ökade smugglingen av<br>alkohol har rest krav på nya arbetssätt och meto-<br>der som kan komplettera den nuvarande alko-<br>holpolitiken för att förhindra en ökad konsum-<br>tion.</p>
<p>Regeringen inrättade under 1997 en nationell<br>ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaföre-<br>byggande insatser under socialministerns led-<br>ning. Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp<br>ett långsiktigt förebyggande arbete som kan<br>kompensera de förändringar som EU-medlem-<br>skapet medfört för den svenska alkoholpolitiken.<br>Det handlar om insatser som direkt kan påverka<br>människors förhållningssätt och vanor och som<br>också ökar det individuella ansvarstagandet. Det<br>handlar vidare om att i ökad utsträckning ut-<br>veckla hållbara lokala strategier som också inne-<br>bär ett ökat lokalt ansvarstagande. Detta är en<br>omställningsprocess som kräver insatser under<br>lång tid framöver. Ledningsgruppen har tagit<br>initiativ till ett antal nationella projekt i syfte att<br>stimulera en sådan utveckling. För bl.a. detta än-<br>damål har 30 miljoner kronor årligen avsatts.</p>
<p>Regeringen tog också ett samarbetsinitiativ<br>genom att tillsätta en kommitté som skall ut-<br>veckla samarbetet mellan berörda myndigheter,<br>försäkringsbolag och olika branschorganisationer<br>på alkoholområdet. Kommittén kallar sig Obe-<br>roende Alkoholsamarbetet (OAS). Utgångs-</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>punkten för samarbetet är de prioriteringar som<br>gjorts i den nationella handlingsplanen för alko-<br>hol- och narkotikaförebyggande insatser. Upp-<br>giften är att uppmuntra olika aktörer, såsom<br>företag, branschorganisationer, försäkringsbolag,<br>berörda myndigheter och andra att engagera sig i<br>arbetet mot missbruk och alkoholskador. Ett<br>prioriterat område där samtliga inblandade har<br>gemensamma intressen är insatser som mot-<br>verkar den illegala alkoholhanteringen, dvs. ille-<br>galt tillverkad eller insmugglad alkohol och lang-<br>ning till ungdomar. Här pågår en omfattande<br>opinionsinsats som planeras fortsätta under de<br>närmaste åren och som löpande kommer att ut-<br>värderas. Kostnaden för insatsen, som för år<br>1998 uppgår till drygt 20 miljoner kronor, finan-<br>sieras till hälften av staten och till hälften av<br>branschorganisationerna. Flera andra initiativ har<br>tagits och planeras när det gäller att åstadkomma<br>t.ex. en alkoholfri trafik, alkoholfria<br>arbetsplatser, alkoholfri uppväxt och alkoholfria<br>graviditetsperioder. Kommittén kommer inom<br>kort att lämna förslag till hur verksamheten kan<br>permanentas och finansieras.</p>
<p>I syfte att samordna och effektivisera verk-<br>samheten på alkohol- och narkotikaområdet har<br>Statskontoret givits i uppdrag att se över myn-<br>dighetsstrukturen på alkohol- och narkotikaom-<br>rådet utifrån en förändrad verklighet såväl cent-<br>ralt som regionalt. Statskontoret har den<br>1 oktober 1998 överlämnat ett principiellt förslag<br>till en ny myndighetsstruktur och ansvarsfördel-<br>ning på alkohol- och narkotikaområdet. För-<br>slaget bereds inom Regeringskansliet.</p>
<p>Situationen på alkoholpolitikens område<br>kräver en hög grad av samordning, effektivitet<br>och en ledningsorganisation med hög beredskap<br>för olika varierande insatser. Ett omfattande ut-<br>vecklingsarbete har fortsatt i ledningsgruppens<br>regi och under år 1999 skall den nationella alko-<br>hol- och narkotikaförebyggande handlingsplanen<br>förnyas. Ett framtidsscenarieprojekt om hur<br>alkohol- och narkotikasituationen i Sverige kan<br>komma att se ut år 2005 har bl.a. genomförts<br>som ett av flera underlagsmaterial för revide-<br>ringen av handlingsplanen.</p>
<p>Med anledning bl.a. av den kritik som EG-<br>domstolen och EG-kommissionen riktat mot<br>vissa bestämmelser i alkohollagen har regeringen<br>under 1998 tillsatt en utredning - Alkoholutred-<br>ningen - med uppdrag att se över vissa bestäm-<br>melser i alkohollagen samt lagen om försäljning<br>av teknisk sprit m.m. I uppdraget ingår att kart-<br>lägga hur lagstiftningen tillämpas och huruvida<br></p>
<p>erfarenheterna från tillämpningen visar att änd-<br>ringar, förtydliganden eller tillägg behövs på sär-<br>skilda punkter. Även frågan om hur<br>folkölstillsynen kan förbättras ingår i utrednings-<br>uppdraget. Utredningen skall slutredovisa<br>uppdraget till regeringen senast den 31 december<br>1999. De delar av uppdraget som handlar om<br>EG-kommissionens kritik mot Sverige, dvs.<br>hanteringen av gåvoförsändelser och kommer-<br>siella försändelser till enskilda samt frågan om<br>yrkesmässig import av alkoholdrycker, skall<br>dock redovisas till regeringen snarast möjligt<br>men senast den 31 december 1998.</p>
<p>Alkoholreklamutredningen som haft till upp-<br>gift att se över nuvarande marknadsföringsregler<br>har överlämnat sitt slutbetänkande. Förslaget har<br>remissbehandlats och bereds f.n. inom Rege-<br>ringskansliet. En proposition beräknas överläm-<br>nas till riksdagen under våren 1999.</p>
<p>Sverige har tillsammans med Finland ansökt<br>och erhållit medel från EU-kommissionen för att<br>genomföra en länderjämförande undersökning<br>om alkoholproblemens omfattning och hur al-<br>koholpolitiken ser ut i samtliga EU-länder. Av-<br>sikten med denna undersökning, som skall vara<br>klar under år 2000, är att den skall tjäna som un-<br>derlag för diskussioner inom EU.</p>
<p>Sverige kommer att under år 2000 stå som<br>värd för en europeisk WHO-konferens om al-<br>koholpolitik.</p>
<p>Regeringen har genom Allmänna arvsfonden<br>under år 1997 beslutat om 15 miljoner kronor till<br>Folkhälsoinstitutet för stöd till olika ideella or-<br>ganisationers barn- och ungdomsprojekt som<br>ligger i linje med den nationella handlingsplanen<br>för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser.<br>För åren 1998 och 1999 har regeringen genom<br>Allmänna arvsfonden tillskjutit ytterligare<br>10 miljoner kronor.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Inrättandet av den Nationella ledningsgruppen<br>för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser<br>och branschsamarbetet i OAS har tillsammans<br>med Folkhälsoinstitutets och Alkoholinspek-<br>tionens insatser lett till en ökad aktivitet på<br>alkoholområdet. Flera nationella projekt har<br>initierats och ett trettiotal regionala konferenser<br>har hållits över hela landet för att få i gång lokala<br>aktiviteter på området. Branschsamarbetet har<br>inneburet att nya kommunikationskanaler och<br>kontaktytor ställts till förfogande för informa-</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>tion i alkoholfrågan. Informationsmaterial har<br>t.ex. kunnat spridas till samtliga livs-<br>medelshandlare, restauranganställda, bryggerian-<br>ställda, försäkringsanställda samt anställda vid<br>berörda myndigheter m.fl. Utvärdering av de<br>olika insatserna är inplanerade men det är ännu<br>alltför tidigt för att uttala sig om effekterna av de<br>vidtagna åtgärderna. Regeringen bedömer dock<br>att de insatser som hittills genomförts har<br>fungerat och varit nödvändiga för att få igång en<br>aktiv process. Regeringen har också en hög<br>beredskap för att vidta ytterligare åtgärder om<br>situationen så kräver. Även internationellt och på<br>europeisk nivå har olika framgångsrika initiativ<br>tagits och ytterligare insatser planeras för att även<br>påverka framför allt EU att lyfta fram<br>alkoholfrågan på dagordningen.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>Sveriges inträde i EU har förändrat förutsätt-<br>ningarna för den svenska alkoholpolitiken. Målet<br>att begränsa alkoholens skadeverkningar genom<br>att motverka skadliga dryckesmönster och<br>minska den totala konsumtionen av alkohol<br>ligger fast. EU-medlemskapet gör det dock nöd-<br>vändigt att söka nya metoder för det före-<br>byggande arbetet för att kunna upprätthålla<br>målet. I den nya situationen behöver samhällets<br>olika insatser på området samordnas bättre än<br>hittills.</p>
<p>Den nationella ledningsgruppens insatser är<br>därför av stor betydelse för det fortsatta alkohol-<br>och narkotikaförebyggande arbetet. I syfte att<br>understödja ett långsiktigt alkohol- och narko-<br>tikaförebyggande arbete för att kunna ha en hög<br>handlingsberedskap gentemot de framtida ut-<br>maningarna behövs även fortsättningsvis medel<br>till regeringens disposition.</p>
<p>På alkoholforskningens område behöver kon-<br>sumtionsforskningen utvecklas och stimuleras.<br>Förberedelsearbetet för att skapa ett särskilt<br>Centrum för alkohol- och narkotikaforskning<br>pågår under ledning av Socialvetenskapliga<br>forskningsrådet. En föreståndarprofessur har<br>utlysts som kommer att tillsättas inom kort. Re-<br>geringen anser att Folkhälsoinstitutets erfaren-<br>heter är av stort värde i det fortsatta arbetet.<br>Även Folkhälsoinstitutets medel för alkohol-<br>och narkotikaforskning bör därför samordnas<br>med den tänkta verksamheten.</p>
<p>Narkotikapolitik</p>
<p>Det yttersta målet för den svenska narkotikapo-<br>litiken är att skapa ett narkotikafritt samhälle.<br>Sveriges ansträngningar att bekämpa narkotika-<br>missbruket skall även fortsättningsvis bygga på<br>en kombination av målinriktade förebyggande<br>insatser, ett varierat utbud av behandlingsformer<br>och fortlöpande kontrollinsatser. Denna politik<br>måste förverkligas på såväl lokal som nationell<br>nivå. Avsikten är att motverka droganvändning<br>bland ungdomar och att erbjuda adekvata vård-<br>och rehabiliteringsinsatser till alla som utvecklat<br>ett missbruk.</p>
<p>Det är på lokal nivå som politikens trovärdig-<br>het prövas. Narkotikapolitiska insatser bör där-<br>för samordnas kommunalt och regionalt, med<br>särskild betoning på förebyggande insatser rikta-<br>de till unga människor.</p>
<p>Den svenska narkotikapolitiken ligger till<br>grund för Sveriges internationella engagemang.<br>Målet är att på ett globalt plan utveckla insatserna<br>för att möta narkotikahotet. Sverige motverkar<br>aktivt alla försök till nedrustning av narkotika-<br>kontrollen.</p>
<p>Insatser och åtgärder inom narkotikapoliti-<br>kens område ram skall baseras på kunskap om<br>faktiska förhållanden och utvärderingar av<br>effekterna av olika insatser.</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Tillgången på narkotika i världen är mycket stor,<br>vilket också Sverige känner av. Produktionen av<br>illegal narkotika ökar, samtidigt som den illegala<br>handeln med narkotika blir alltmer välorganise-<br>rad och svårare att bekämpa. De politiska och<br>ekonomiska förändringarna i Ost- och Central-<br>europa har ökat riskerna för att narkotika skall<br>spridas såväl inom regionen som till andra länder.<br>Skillnaden mellan renodlade producent- eller<br>konsumentländer har jämnats ut; där det finns<br>narkotika, där växer också missbruket.</p>
<p>I Sverige har omkring 8 procent av den vuxna<br>befolkningen någon gång under sin livstid prövat<br>narkotika. Cannabis är det ojämförligt vanligast<br>förekommande preparatet, både bland ungdomar<br>och vuxna. När det gäller det tunga missbruket<br>dominerar amfetamin. Heroinmissbruket synes<br>vara relativt konstant även om vissa data tyder på<br>en viss ökning av rökheroinet.</p>
<p>Från flera länder i Europa kommer rapporter<br>om en positivare inställning till droger bland</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ungdomar och en ökning av missbruket. De<br>regelbundna undersökningar om drogvanorna<br>hos elever i årskurs 9 i grundskolan visar att erfa-<br>renheten av narkotika ökar också i Sverige. An-<br>delen ungdomar som någon gång prövat narko-<br>tika var under större delen av 1980-talet cirka<br>4 procent för att under 1990-talets första hälft<br>successivt öka till omkring 7-8 procent. Därefter<br>har andelen legat på samma nivå. Under-<br>sökningarna visar att skolelever och värnpliktiga<br>har en något mer liberal inställning till narkotika<br>idag än tidigare. Också från personal och<br>organisationer som verkar bland ungdomar kom-<br>mer rapporter om en ny öppenhet att expe-<br>rimentera med droger. En stor majoritet av ung-<br>domarna tar dock avstånd från narkotika.</p>
<p>År 1992 genomfördes en undersökning av det<br>tunga narkotikamissbrukets omfattning. I denna<br>uppskattades antalet tunga missbrukare till<br>mellan 14 000 och 19 000. År 1979, när en mot-<br>svarande kartläggning genomfördes fann man<br>10 000-14 000 tunga missbrukare.</p>
<p>Enligt Centralförbundet för alkohol- och nar-<br>kotikaupplysning, CAN, som genomfört under-<br>sökningarna inträffade nyrekryteringen till<br>gruppen tunga missbrukare huvudsakligen i<br>slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet.<br>Andelen unga med ett tungt missbruk minskade<br>påtagligt mellan de båda undersökningarna. År<br>1992 var 43 procent av de tunga missbrukarna<br>över 35 år och närmare hälften hade missbrukat i<br>tio år eller mer jämfört med 14 procent år 1979.</p>
<p>Senare undersökningar har endast genomförts<br>i Stockholms stad och i Malmö med delvis andra,<br>visserligen relevanta, men inte helt jämförbara<br>kriterier. För Stockholm rapporteras från en un-<br>dersökning år 1995 att antalet narkomaner och<br>läkemedelsmissbrukare förefaller ha minskat<br>jämfört med en tidigare undersökning som<br>genomfördes vintern 1993/1994. Amfetamin var<br>liksom tidigare det dominerande narkotiska pre-<br>paratet. Från den senaste undersökningen i<br>Malmö år 1996 rapporteras att gruppen "tunga "<br>narkotikamissbrukare hade ökat med 28 procent.<br>Resultaten indikerar - i synnerhet tillsammans<br>med ett under perioden ökande antal anmälda<br>brott mot narkotikastrafflagen - en ökning i re-<br>gionen sedan år 1992.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>En ny studie av det tunga missbrukets omfatt-<br>ning genomförs för närvarande av CAN. En<br></p>
<p>första delrapport kommer att presenteras under<br>hösten 1998.</p>
<p>Folkhälsoinstitutet följer konsumtions- och<br>skadeutvecklingen inom alkohol- och narkotika-<br>området samt fördelar vissa medel till alkohol-<br>och narkotikaforskning inom särskilt angelägna<br>områden och genomför utvärderingar av det<br>förebyggande arbetet. Socialstyrelsen svarar för<br>tillsyn samt uppföljning och utvärdering av före-<br>byggande insatser och vård och behandling inom<br>socialtjänsten. Socialstyrelsen stöder också me-<br>todutvecklingen inom området. Statens institu-<br>tionsstyrelse (SiS) svarar för att de som behöver<br>tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av<br>missbrukare i vissa fall (LVM) bereds sådan vård.</p>
<p>Sedan mitten av 1980-talet har Socialstyrelsen<br>på regeringens uppdrag fördelat medel för att<br>bygga upp en offensiv narkomanvård, bl.a. i syfte<br>att motverka smittspridningen av hiv bland nar-<br>kotikamissbrukare. Socialstyrelsen redovisade i<br>november 1997 regeringsuppdraget "Offensiv<br>narkomanvård". Socialstyrelsen ansåg att det<br>primära målet för Offensiv narkomanvård var<br>uppfyllt och att statens fortsatta stöd till narko-<br>manvårdens utveckling bör kanaliseras via Social-<br>styrelsens ramanslag för utvecklingsinsatser<br>inom socialtjänsten som helhet.</p>
<p>Den nationella ledningsgruppens viktigaste<br>uppgift är som tidigare nämnts att bygga upp och<br>samordna ett långsiktigt alkohol- och narko-<br>tikaförebyggande arbete. Ledningsgruppen skall<br>fortlöpande följa, stämma av och samordna de<br>olika insatser av nationell karaktär som olika<br>statliga eller andra aktörer har att fullgöra samt<br>stimulera och stödja en lokal och regional mobi-<br>lisering för ökade insatser inom det alkohol- och<br>drogförebyggande arbetet, inte bara på myndig-<br>hetsnivå utan också inom den ideella sektorn.</p>
<p>I syfte att pröva nya metoder för att stärka<br>unga människors vilja och förmåga att avstå från<br>narkotika och skjuta upp alkoholdebuten har<br>ledningsgruppen möjlighet att ta initiativ till<br>projekt av nationellt intresse. De projekt som har<br>initierats utgår ifrån att inställningen till droger<br>är en fråga om livsvillkor, livsstil och värderingar.<br>En annan gemensam utgångspunkt är att aktivt<br>söka engagera ungdomarna själva och utgå ifrån<br>deras egna erfarenheter och uppfattningar. Rege-<br>ringen disponerar årligen 30 miljoner kronor för<br>alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder att an-<br>vändas bl.a. i detta arbete.</p>
<p>Ett sådant initiativ är projektet Motstånds-<br>Kraft, som drivs med Svenska Kommunförbun-<br>det som huvudman. Inom projektet, som starta-</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>de hösten 1997, engageras ungdomar, antingen<br>som ALU-projekt eller på helt ideell bas, för att<br>stödja yngre kamrater i valet av en drogfri livsstil.</p>
<p>I syfte att öka kunskapen hos ungdomar i ar-<br>betslivet om hur alkohol och narkotika påverkar<br>individen och arbetsplatsen, bl.a. vad gäller sä-<br>kerhet och den egna hälsan genomförs ett pro-<br>jekt i samarbete med Riks-alna (samarbetsorgan<br>mellan arbetsmarknadens parter). Också detta<br>projekt syftar till att stödja och stärka ung-<br>domarnas vilja och förmåga att hjälpa och stötta<br>varandra samt att ha beredskap för ”tidig upp-<br>täckt” på arbetsplatserna.</p>
<p>Ledningsgruppen har också tagit initiativ till<br>Drugsmart, ett alkohol- och narkotikapolitiskt<br>forum på Internet. Drugsmart, som togs i drift<br>vid höstterminens början 1998, vänder sig främst<br>till yngre tonåringar samt deras föräldrar och lä-<br>rare med information och kommunikation om<br>alkohol och narkotika, värderingsövningar, spel,<br>diskussioner m.m. Målet är att påverka ung-<br>domarnas attityder och värderingar genom ökad<br>kunskap samt att stödja dem i valet av en drogfri<br>livsstil. Ett annat syfte är att utgöra motvikt till<br>drogliberala budskap på Internet.</p>
<p>Till nationella ledningsgruppen finns en ung-<br>domsgrupp knuten. Gruppen, som består av 10-<br>12 ungdomar mellan 18 och 23 år, fungerar som<br>referensgrupp och idégivare till ledningsgruppen.<br>Ungdomsgruppen anordnade på lednings-<br>gruppens uppdrag i maj 1998 en mycket upp-<br>skattad konferens om lokalt drogförebyggande<br>arbete, med ungdomar som främsta målgrupp.<br>Omkring 700 personer, främst ungdomar, deltog<br>i konferensen.</p>
<p>Sverige deltar mycket aktivt i det internatio-<br>nella samarbetet mot narkotika inom den sär-<br>skilda samarbetsgruppen för narkotikafrågor<br>inom Europarådet, den s.k. Pompidougruppen.<br>Sverige har bl.a. deltagit i det utbildnings- och<br>träningsprogram för personal verksamma inom<br>förebyggande arbete och vård och behandling i<br>Central- och Östeuropa som avslutades under år<br>1997.</p>
<p>Genom medlemskapet i EU har Sverige fått<br>tillgång till ett utökat europeiskt samarbete kring<br>narkotikafrågorna. Unionsfördraget öppnar nya<br>möjligheter för en samordnad narkotikastrategi<br>inriktad på minskad efterfrågan, bekämpning av<br>narkotikahandeln och påverkan på tredje land<br>genom ett samordnat internationellt agerande.<br>Sverige har aktivt medverkat till att en global<br>handlingsplan som omfattar samtliga dessa delar<br>har antagits liksom ett särskilt narkotikapreven-<br></p>
<p>tivt program. I januari 1998 inrättades ett särskilt<br>varningssystem för nya syntetiska droger inom<br>EU. Varningssystemet syftar till både en tidig<br>upptäckt av nya droger på den illegala marknaden<br>och en gemensam analys av dessa drogers farlig-<br>het.</p>
<p>I Lissabon finns sedan år 1994 ett övervak-<br>ningscentrum med uppgift att samla och bear-<br>beta information om droger och drogberoende i<br>medlemsstaterna. Syftet är att ta fram tillförlitliga<br>och jämförbara data om narkotikaproblemen.<br>Centret publicerar varje år en rapport över nar-<br>kotikautvecklingen. Sverige deltar i observatori-<br>ets verksamhet.</p>
<p>Sverige deltar också i ett västeuropeiskt forsk-<br>ningssamarbete inom vars ram nationella forsk-<br>ningsprojekt rörande utvärdering av insatser mot<br>drogmissbruk samordnas. Universitetet i<br>Stockholm har i uppdrag att svara för den<br>svenska samordningen.</p>
<p>I juni 1998 höll FN:s Generalförsamling ett<br>extra möte om narkotika. Den politiska deklara-<br>tionen som antogs enhälligt innebär ett klart<br>ställningstagande om en fortsatt restriktiv in-<br>ställning till all narkotikahantering i enlighet med<br>vad som stipuleras i FN:s tre narkotikakonven-<br>tioner. Vid mötet antogs också för första gången<br>ett internationellt dokument om efterfråge-<br>dämpande åtgärder. En arbetsgrupp, där Sverige<br>ingår, har redan startat arbetet med att utarbeta<br>en särskild handlingsplan för hur denna deklara-<br>tion om efterfrågedämpande åtgärder skall ge-<br>nomföras.</p>
<p>Som en del av förberedelserna inför FN:s<br>extra möte har det arrangerats en rad nationella<br>och internationella konferenser samt seminarier.<br>Bland annat har ett internationellt expertsympo-<br>sium arrangerats tillsammans med Mexico och<br>Portugal. Inom ramen för det nordiska sam-<br>arbetet hölls ett nordisk-baltiskt ministermöte i<br>Stockholm i maj 1998. Utvecklingen inom miss-<br>brukarvård och prevention i Sverige har belysts<br>vid två seminarier som anordnats av Nationella<br>ledningsgruppen i samarbete med Socialstyrelsen<br>respektive Folkhälsoinstitutet.</p>
<p>Regeringens samordningsorgan för narko-<br>tikafrågor (SAMNARK) samordnar regeringens<br>insatser mot narkotikan. Som ett led i strävanden<br>att stärka narkotikapolitiken presenterade rege-<br>ringen en narkotikapolitisk strategi till riksdagen<br>i maj 1998 (skr. 1997/98:172 En narkotikapoli-<br>tisk redogörelse). Narkotikapolitiska insatser<br>skall bygga på en balans mellan insatser för att<br>begränsa tillgången och insatser för att dämpa</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>efterfrågan på narkotika. Nyrekryteringen till<br>missbruk skall minska, fler missbrukare skall<br>upphöra med sitt missbruk och tillgången på<br>narkotika skall begränsas.</p>
<p>I juni 1998 tillsattes vidare en särskild narko-<br>tikakommission (dir. 1998:18) med uppgift att<br>göra en utvärdering av Sveriges narkotikapoli-<br>tiska insatser sedan mitten av 1980-talet och med<br>utgångspunkt från denna lägga förslag till sådana<br>effektiviseringar av narkotikapolitiken. Upp-<br>draget skall redovisas före utgången av år 2000.<br>Uppdraget bör redovisas fortlöpande i delbe-<br>tänkanden.</p>
<p>Regeringen har till riksdagen överlämnat ett<br>förslag (prop. 1997/98:183) till förbättringar när<br>det gäller kontrollen av syntetiska droger.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>De statliga insatserna har varit inriktade på att<br>upprätthålla en negativ attityd till användningen<br>av narkotika. Aven om vi i vissa ungdoms-<br>grupper kan se tendenser till en mer tillåtande<br>inställning visar tillgängliga undersökningar att<br>en överväldigande majoritet av svenska folket<br>inte befattar sig med någon form av narkotika.</p>
<p>Den stora satsningen på ”Offensiv narkoman-<br>vård” hade som mål att hejda HIV- och aidsepi-<br>demien genom en uppbyggnad av narkoman-<br>vården. HlV-spridningen har begränsats till en, i<br>internationell jämförelse, mycket låg nivå i miss-<br>brukargrupperna. Kompetensen på missbruks-<br>frågor har ökat och samarbetet mellan olika<br>myndigheter har förstärkts.</p>
<p>När det gäller Sveriges internationella enga-<br>gemang kan konstateras att FN:s narkotikakon-<br>ventioner utgör en stabil grund för den interna-<br>tionella kontrollen av narkotika. Genom ett<br>konkret samarbete inom både FN och EU har<br>polis och tull förbättrat sina möjligheter att be-<br>gränsa utbudet av narkotika.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>Trots rapporter om ett ökat experimenterande<br>med droger i ungdomsgrupper och rapporter om<br>ändrade attityder till narkotika är narkotikamiss-<br>brukets omfattning i Sverige relativt begränsat,<br>både i jämförelse med 1970-talet och i ett inter-<br>nationellt perspektiv. Det finns dock anledning<br>att ta situationen på stort allvar. Genomgripande<br>politiska, tekniska, ekonomiska och sociala för-<br></p>
<p>ändringar har starkt påverkat eller förändrat till-<br>varon för stora grupper människor samtidigt<br>som toleransen mot narkotika har ökat på många<br>håll i världen. Risken att ett relativt oskyldigt och<br>nyfiket experimenterande med droger skall leda<br>till ett mer permanent bruk som leder till ett be-<br>roende kan inte negligeras. Särskild uppmärk-<br>samhet bör i det sammanhanget riktas mot de<br>ungdomskulturer som byggs upp runt s.k. par-<br>tydroger, t.ex. ecstasy och LSD, i vissa ung-<br>domsgrupper som tidigare inte definierats som<br>riskgrupper vad gäller narkotika. Drogerna, som<br>görs relativt lätt tillgängliga via marknads- och<br>saluföring på Internet betraktas inte som narko-<br>tika av många ungdomar, varför de kan ha svårt<br>att inse att konsumtionen är att definiera som<br>missbruk.</p>
<p>Det yttersta målet att skapa ett narkotikafritt<br>samhälle har i riksdagsskrivelsen (skr.<br>1997/98:172) brutits ned i tre delmål, nämligen</p>
<p>1. nyrekryteringen till missbruk skall minska,</p>
<p>2. fler missbrukare skall upphöra med sitt<br>missbruk samt</p>
<p>3. tillgången till narkotika skall minska.</p>
<p>Dessa tre mål skall vara styrande för priorite-<br>ringar och insatser av myndigheter under rege-<br>ringen i deras arbete med att förhindra spridning<br>av narkotika. Målen skall göras mätbara och<br>möjliga att tillämpa samt ges en konkret inne-<br>börd av ansvarig myndighet inom ramen för<br>respektive myndighets ansvarsområde och förut-<br>sättningar. Myndigheterna bör i en plan<br>konkretisera vad man vill åstadkomma, formule-<br>rat i såväl kvalitativa som kvantitativa termer,<br>vilka åtgärder som avses, ansvarsfördelning samt<br>tidsplan för att bidra till målen. Resultat och<br>effekter skall kontinuerligt följas upp för revide-<br>ring av mål och val av insatser. Till myndigheter<br>under regeringen kommer uppdrag att formule-<br>ras i regleringsbrevet, med särskilda krav på åter-<br>rapportering i myndighetens årsredovisning.</p>
<p>Som grund för det förstärkta drogförebyggan-<br>de arbete som regeringen beslutade om år 1994<br>låg den nationella handlingsplan som Folk-<br>hälsoinstitutet och den dåvarande nationella led-<br>ningsgruppen arbetade fram. Handlingsplanen,<br>som innehöll en långsiktig strategi samt ett kon-<br>kret åtgärdsprogram, avsåg det förlängda statliga<br>budgetåret 1995/96 (1 juli 1995-31 december<br>1996). Inom ramen för den nuvarande nationella<br>ledningsgruppen, som leds av socialministern,<br>kommer hösten 1998 ett arbete med att revidera</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>handlingsplanen att inledas. De nationella nar-<br>kotikapolitiska målen skall i denna process ytter-<br>ligare utvecklas och konkretiseras. Arbetet med<br>att revidera handlingsplanen kommer att ske i<br>nära samarbete med kommunerna och den nar-<br>kotikapolitiska kommission som nyligen till-<br>kallades.</p>
<p>Sverige bör även fortsättningsvis ha en fram-<br>trädande roll i det internationella samarbetet.<br>Detta samarbete är utomordentligt betydelse-<br>fullt, inte minst mot bakgrund av den pågående<br>europeiska integrationen och de genomgripande<br>förändringarna i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Vård av missbrukare</p>
<p>Målet för 1997 är att åstadkomma en social om-<br>sorg av god kvalitet med effektiv resursanvänd-<br>ning som tillgodoser den enskilde individens be-<br>hov av stöd och bistånd i samband med<br>missbruksproblem. Socialtjänsten skall arbeta för<br>att förebygga och motverka missbruk av alkohol<br>och andra beroendeframkallande medel och där-<br>vid ägna särskild uppmärksamhet åt insatser för<br>barn och ungdom. Den enskilde missbrukaren<br>skall av socialtjänsten aktivt erbjudas den hjälp<br>och den vård som han behöver för att komma<br>ifrån sitt missbruk</p>
<p>Tillstånd och utveckling</p>
<p>Kommunerna har ett grundläggande ansvar för<br>att förebygga och ingripa mot missbruk. Vården<br>skall enligt bestämmelser i socialtjänstlagen<br>(1980:620) ske i samförstånd med missbrukarna.<br>Under vissa förutsättningar som finns angivna i<br>lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa<br>fall (LVM) skall vård beredas missbrukaren obe-<br>roende av hans samtycke. Ansvaret för rehabili-<br>teringen av missbrukare vilar främst på social-<br>tjänsten och landstinget. Socialtjänsten ansvarar<br>för den långsiktiga rehabiliteringen och andra<br>stöd och hjälpinsatser medan sjukvården främst<br>svarar för avgiftning och vård till personer med<br>psykiska komplikationer till följd av missbruk.</p>
<p>För att garantera vården av vuxna missbrukare<br>och ungdomar med behov av särskild tillsyn in-<br>rättades år 1993 Statens institutionsstyrelse (SiS).<br>SiS har driftsansvar för 15 institutioner som<br>huvudsakligen tar emot vuxna som vårdas med<br>stöd av LVM. Vidare bedrivs missbrukarvård vid<br>de 32 institutioner enligt 12 § lagen (1990:52)<br></p>
<p>med särskilda bestämmelser om vård av unga<br>(LVU) som också ingår i SiS verksamhet.<br>Tvångsvården är den enda form av missbrukar-<br>vård som bedrivs med statligt huvudmannaskap.<br>För övrig missbrukarvård är kommuner, lands-<br>ting eller privata vårdgivare huvudman.</p>
<p>Under hotet av en aidsepidemi bland injek-<br>tionsmissbrukare i mitten av 1980-talet skedde<br>en kraftig utbyggnad och förstärkning av den fri-<br>villiga missbrukarvården. Till detta kom också<br>utökade resurser till en specialiserad öppen nar-<br>komanvård, avgiftning, platser inom tvångs-<br>vården m.m. Kulmen nåddes år 1991, då antalet<br>vårdplatser vid 438 behandlingshem uppgick till<br>drygt 8 200, varav knappt 7 000 för frivillig vård<br>och resterande för tvångsvård. Därefter har en<br>marginell nedgång skett i antalet vårdplatser i fri-<br>villigvården medan det däremot har gjorts kraf-<br>tiga nedskärningar av antalet vårdplatser för<br>vuxna tvångsvårdade.</p>
<p>Bland de tvångsvårdade var ca 37 procent<br>kvinnor. Av de som skrevs ut från LVM-vård<br>under år 1996 fortsatte 61 procent med någon<br>form av frivillig vård efter LVM-vårdens slut. Av<br>dessa fortsatte ca 45 procent i någon form av<br>öppenvård.</p>
<p>Med undantag av tvångsvården har det således<br>endast skett marginella förändringar av antalet<br>vårdplatser. Däremot har antal personer som<br>vårdas inom tvångsvården och frivilligvården<br>minskat. Den 31 december 1989, då antalet<br>tvångsvårdade var som högst fanns knappt 750<br>personer intagna för vård enligt LVM. Vid<br>samma tidpunkt år 1997 hade antalet mer än hal-<br>verats. Inom den frivilliga vården minskade be-<br>läggningen under samma tidsperiod från knappt<br>4 300 till nästan 3 000. Andelen akuta om-<br>händertaganden enligt LVM har ökat dramatiskt<br>under de senaste åren och uppgår nu till cirka 70<br>procent. Vårdtidens längd har minskat avsevärt.<br>Under år 1997 var den genomsnittliga vistelse-<br>tiden 90 dagar jämfört med 106 dagar året innan.</p>
<p>Utvecklingen har ett nära samband med att<br>kommunerna under senare år medvetet har styrt<br>över missbrukarvården från dygnet-runt-vård i<br>behandlingshem till öppna vårdformer på hem-<br>maplan. Omläggningen av statsbidraget till miss-<br>brukarvården år 1986 stödde en sådan utveckling.<br>Socialstyrelsen fann i en kartläggning år 1997 att<br>det totala antalet platser i strukturerade verksam-<br>heter för vård och behandling eller skyddat bo-<br>ende för missbrukare i kommunernas öppenvård<br>år 1996 uppgick till omkring 8 000 platser. Mot-<br>svarande antal platser i behandlingshem och</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>familjevård var cirka 7 000. Av de uppskattnings-<br>vis 54 000 vårdinsatser som totalt gjordes i landet<br>bestod mer än hälften i öppenvårdsinsatser.</p>
<p>Enligt Socialstyrelsen skedde mellan åren 1994<br>och 1997 ingen allmän neddragning av resurser<br>och insatser för vuxna missbrukare (Balans i<br>missbrukarvården 1998:3). Mycket tyder enligt<br>Socialstyrelsen på att många kommuner gjorde<br>minskningar inom detta område i början av<br>1990-talet. Nedgången i tvångsvården förefaller<br>totalt sett kvantitativt ha kompenserats av andra<br>frivilliga insatser. De problem som funnits sedan<br>länge med att nå vissa grupper, t.ex. nya miss-<br>brukare, finns fortfarande kvar. Socialstyrelsen<br>anser att det behövs ytterligare studier för att be-<br>svara frågan om avvägningen av resurser för<br>missbrukare är rimlig och adekvat. Socialstyrel-<br>sen påpekar att allra viktigast är dock att få veta<br>mer om effekterna av de insatser som görs.</p>
<p>De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Sedan år 1995 förfogar länsstyrelserna över<br>50 miljoner kronor årligen för utveckling av<br>öppenvårdsinsatser samt olika alkohol- och nar-<br>kotikaförebyggande insatser. Socialstyrelsen har i<br>uppdrag att inom ramen för en beredningsgrupp<br>med representanter från länsstyrelserna, Folk-<br>hälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse och<br>Svenska kommunförbundet planera och styra<br>den allmänna inriktningen av utvecklingsarbetet<br>samt följa upp och utvärdera de verksamheter<br>som kommer till stånd.</p>
<p>Under senare år har uppmärksamheten riktats<br>mot missbrukare som har psykiska störningar.<br>Inom ramen för utvärderingen av psykiatrire-<br>formen har riksdagen anvisat medel som Social-<br>styrelsen fördelar till olika projekt som arbetar<br>med att utveckla samarbetet mellan psykiatri och<br>socialtjänst.</p>
<p>Som ansvarig myndighet för den del av miss-<br>brukarvården som sker utan samtycke har SiS<br>fortsatt att höja kvaliteten på vården bl.a. genom<br>att särskilt uppmärksamma kvinnliga missbruka-<br>res behov. Detta har skett främst genom olika<br>former av kompetenshöjande åtgärder bland per-<br>sonalen. SiS har även satsat på utveckling av dia-<br>gnostik och utredning av psykiska störningar hos<br>tunga missbrukare på SiS institutioner. En ökad<br>differentiering av vården har skett. SiS har också<br>flera pågående forkningsprojekt som rör effekter<br>av tvångsvården. Vidare arbetar SiS med att öka<br></p>
<p>kontakterna mellan myndigheten och kommu-<br>nerna i syfte att åstadkomma en bättre eftervård.</p>
<p>Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Vården av missbrukare har undergått stora för-<br>ändringar de senaste tio åren. Uppgifter om vad<br>utvecklingen har inneburit är dock motstridiga<br>och bilden svårfångad. Medan somliga hävdar att<br>det har skett en regelrätt nedrustning av vården<br>påstår andra att det främst är fråga om en om-<br>strukturering av insatserna, från institutionsvård<br>till öppenvård och från tvångsvård till frivillig<br>vård, samt en övergång till nya former för reha-<br>bilitering. Utvecklingen speglas dock inte till-<br>räckligt väl i den offentliga statistiken, som också<br>- av naturliga skäl - dras med eftersläpningar i<br>rapporteringen. Socialstyrelsen utvecklar därför<br>på regeringens uppdrag ett system som gör det<br>möjligt att kontinuerligt följa och uppmärk-<br>samma förändringar som sker i vården, såväl<br>kvantitativt som kvalitativt. Uppdraget skall av-<br>rapporteras den 1 januari 1999.</p>
<p>Socialstyrelsen har sedan år 1986 haft rege-<br>ringens uppdrag att utveckla narkomanvården<br>inom ramen för vad som kallades Offensiv nar-<br>komanvård. I en redovisning hösten 1997 kon-<br>staterade styrelsen att det primära målet med<br>satsningen - att nå alla intravenösa missbrukare<br>med insatser för att förhindra spridning av hiv - i<br>princip är uppfyllt. Ytterst få missbrukare smittas<br>idag med hiv genom sitt missbruk. Socialstyrel-<br>sen föreslog därför att statens stöd till narko-<br>manvårdens utveckling i fortsättningen skall in-<br>lemmas i det stöd som Socialstyrelsen förmedlar<br>för utvecklingsinsatser inom socialtjänsten. Sty-<br>relsen konstaterar vidare att utvecklingsmedlen<br>har haft en positiv betydelse för metodutveckling<br>och förnyelsearbetet inom området samtidigt<br>som man noterar att verksamhet som byggs upp<br>med projektmedel har en tendens att upphöra så<br>snart projektmedel inte längre utgår. Vad gäller<br>det fortsatta utvecklingsarbetet inom narkoman-<br>vården betonade Socialstyrelsen särskilt behovet<br>att uppmärksamma sambandet mellan narko-<br>tikamissbruk och arbetslöshet, fattigdom och<br>social marginalisering samt att sambandet mellan<br>alkohol- och narkotikamissbruk har blivit allt<br>tydligare under senare år.</p>
<p>Olika samverkansmodeller har utvecklats<br>kring svårt psykiskt störda missbrukare och So-<br>cialstyrelsen bedömer att det finns ett fortsatt<br>behov att utveckla samarbetet även med försäk-</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ringskassan, arbetsmarknadsmyndigheten och<br>primärvården.</p>
<p>De medel som avsatts för att utveckla öppen-<br>vård samt olika alkohol- och narkotikaföre-<br>byggande insatser har enligt länsstyrelsernas be-<br>dömning fått avsedd effekt. Länsstyrelserna<br>konstaterar också att utvecklingsmedlen har bi-<br>dragit till att stimulera samverkan med såväl<br>etablerade som nya samverkanspartners.</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>Regeringen kan konstatera att det har skett en<br>fortsatt förskjutning mot öppenvård, korta vård-<br>tider och skyddat boende med stöd samtidigt<br>som tvångsvården har fortsatt att minska i om-<br>fång. Vad utvecklingen innebär för den enskilde<br>är dock svårbedömt. Socialstyrelsen har i sina<br>uppföljningar av utvecklingen inom missbrukar-<br>vården inte kunnat konstatera en generell ned-<br>dragning av resurser och insatser för vuxna miss-<br>brukare. Det finns dock vissa tecken som kan<br>tyda på att missbrukare inte erbjuds relevanta in-<br>satser i en tidig fas av missbruket, vilket i sin tur<br>kan innebära att missbruket utvecklas och för-<br>värras. Det är därför angeläget att fortlöpande<br>noga följa och uppmärksamma förändringar i<br>vården.</p>
<p>Regeringen instämmer i socialutskottets be-<br>dömning att det finns ett behov av ytterligare<br>kunskaper om effekterna av olika insatser inom<br>missbrukarvården (bet. 1997/98:SoU17 Vård av<br>missbrukare m.m.). Det är därför angeläget att<br>utveckla den kunskapen. Ett långsiktigt utvärde-<br>ringsarbete pågår såväl inom Centrum för ut-<br>värdering av metoder i socialt arbetet (CUS) vid<br>Socialstyrelsen som vid SiS. En ökad samverkan<br>mellan de båda myndigheterna är av stor vikt.</p>
<p>Utskottet förutsatte även att tillsynsmyndig-<br>heterna uppmärksamt följer utvecklingen särskilt<br>när det gäller insatserna för unga narkotikamiss<br></p>
<p>brukare, missbrukare med psykisk störning,<br>kvinnliga missbrukare och invandrare med miss-<br>bruksproblem.</p>
<p>I regeringens skrivelse till riksdagen En nar-<br>kotikapolitisk redogörelse (skr. 1997/98:172)<br>bryts det övergripande målet ner i tre delmål. För<br>missbrukarvården gäller att målet skall vara att<br>fler missbrukare skall förmås att upphöra med<br>sitt missbruk. Vård och behandling samt andra<br>rehabiliteringsinsatser är grunden för att hjälpa<br>missbrukare att komma ifrån ett beroende. Re-<br>habilitering av missbrukare skall baseras på me-<br>toder som har visat sig framgångsrika och effek-<br>tiva. Den enskildes integritet skall respekteras.<br>Rehabilitering skall bidra till att minska miss-<br>brukets konsekvenser för individen, dennes när-<br>stående och samhället. Den som behöver stöd<br>och hjälp för att upphöra med sitt missbruk skall<br>ha tillgång till sådant stöd.</p>
<p>Den nytillträdda narkotika kommissionen har<br>fått i uppdrag att analysera utvecklingen av miss-<br>brukarvårdens och kriminalvårdens behandlings-<br>program, värdera dess resultat och effekter i för-<br>hållande till insatta resurser samt föreslå åtgärder<br>för att stärka rehabiliteringen av missbrukare,<br>bl.a. genom förbättrad samverkan mellan olika<br>huvudmän och aktörer. Vidare skall kommissio-<br>nen utvärdera och lägga fram förslag vad gäller<br>omfattning och inriktning av statens stöd till<br>missbrukarvården och brottsförebyggande insat-<br>ser som gäller narkotikarelaterad brottslighet.</p>
<h2>5.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har granskat verk-<br>samheten, räkenskaperna och årsredovisningarna<br>för samtliga myndigheter inom verksamhetsom-<br>rådet avseende budgetåret 1997. RRV har i sin<br>granskning av myndigheterna inte gjort några<br>iakttagelser av större vikt varför samtliga myn-<br>digheter inom verksamhetsområdet erhållit re-<br>visionsberättelse utan anmärkning.</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Tabell 5.4 Utgiftsutveckling</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall<br>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>270 000</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet</p></td><td>
<p>538 794</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td>
<p>390 392</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td>
<p>275 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3 Statsbidrag till värdartjänst m.m.</p></td><td>
<p>155 843</p></td><td>
<p>186 000</p></td><td>
<p>172 600</p></td><td>
<p>144 617</p></td><td>
<p>186 840</p></td><td>
<p>191 566</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4 Bidrag till verks, för pers, med funktionshinder</p></td><td>
<p>80 394</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td>
<p>78 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorg.</p></td><td>
<p>131 694</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td>
<p>132 194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6 Ersättning för texttelefoner</p></td><td>
<p>14 339</p></td><td>
<p>16 077</p></td><td>
<p>16 862</p></td><td>
<p>16 382</p></td><td>
<p>16 779</p></td><td>
<p>17 155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7Bilstöd till handikappade</p></td><td>
<p>214 014</p></td><td>
<p>203 978</p></td><td>
<p>213 908</p></td><td>
<p>178 078</p></td><td>
<p>43 494</p></td><td>
<p>95 364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B8 Kostnader för statlig assistansersättning</p></td><td>
<p>4 420 578</p></td><td>
<p>4 053 000</p></td><td>
<p>3 900 000</p></td><td>
<p>4 653 000</p></td><td>
<p>5 341 000</p></td><td>
<p>5 555 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9 Bidrag till ungdomsvård o. missbrukarvård m.m.</p></td><td>
<p>52 000</p></td><td>
<p>52 000</p></td><td>
<p>52 000</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td>
<p>63 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BIO Bidrag till org. på det sociala området</p></td><td>
<p>57 316</p></td><td>
<p>64 341</p></td><td>
<p>64 341</p></td><td>
<p>64 841</p></td><td>
<p>64 341</p></td><td>
<p>64 341</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bli Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>2 883</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>57 117</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B12 Statens institut för särskild utbildningsstöd</p></td><td>
<p>8 412</p></td><td>
<p>8 561</p></td><td>
<p>10 067</p></td><td>
<p>8 447</p></td><td>
<p>8 599</p></td><td>
<p>8 734</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B13 Handikappombudsmannen</p></td><td>
<p>8 246</p></td><td>
<p>7 746</p></td><td>
<p>8 370</p></td><td>
<p>7 857</p></td><td>
<p>7 860</p></td><td>
<p>7 992</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B14 Barnombudsmannen</p></td><td>
<p>8 743</p></td><td>
<p>7 550</p></td><td>
<p>7 527</p></td><td>
<p>7 717</p></td><td>
<p>7 856</p></td><td>
<p>7 978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B15 Statens nämnd för int. adoptionsfrågor</p></td><td>
<p>6 071</p></td><td>
<p>6 468</p></td><td>
<p>6 414</p></td><td>
<p>6 745</p></td><td>
<p>6 865</p></td><td>
<p>6 978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B16 Statens institutionsstyrelse</p></td><td>
<p>619 108</p></td><td>
<p>508 286</p></td><td>
<p>503 000</p></td><td>
<p>524 848</p></td><td>
<p>534 519</p></td><td>
<p>542 003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B17 Alkoholinspektionen</p></td><td>
<p>12 463</p></td><td>
<p>14 548</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>11 013</p></td><td>
<p>14 265</p></td><td>
<p>14 488</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B18 Alkoholsortimentsnämnden</p></td><td>
<p>149</p></td><td>
<p>674</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>687</p></td><td>
<p>699</p></td><td>
<p>708</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B19 Bidrag till äldreboende</p></td><td></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för verksamhetsområde social omsorg</p></td><td>
<p>6 331 047</p></td><td>
<p>5 894 817</p></td><td>
<p>5 726 436</p></td><td>
<p>6 632 820</p></td><td>
<p>7 081 705</p></td><td>
<p>7 350 895</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>5.5 Anslag</p>
<p>Bl Stimulansbidrag och åtgärder</p>
<p>inom äldrepolitiken</p>
<p>Tabell 5.x</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>270 000 <sup>11</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>260 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>“Nytt anslag</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen aviserade i propositionen, Nationell<br>handlingsplan för äldrepolitiken (prop.<br>1997/97:113) att särskilda medel skulle avsättas<br>för genomförande av prioriterade insatser för att<br>förverkliga målen i handlingsplanen.</p>
<p>Från anslaget föreslås bidrag lämnas till följan-<br>de aktiviteter år 1999:</p>
<p>- Fortbildning av arbetsledare och förtroen-<br>devalda</p>
<p>- Stöd till anhöriga</p>
<p>- Initiativmedel</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen har identifierat fyra områden som<br>bör prioriteras.</p>
<p>- Fortbildning av arbetsledare inom äldreom-<br>sorgen och förtroendevalda. Aldreomsorgen<br>har förändrats under 1990-talet. Andelen<br>äldre över 80 år med omfattande och<br>komplexa vård- och omsorgsbehov i den<br>primärkommunala vården och omsorgen<br>har ökat. För att stödja kommunernas ar-<br>bete med fortbildning av arbetsledare och<br>biståndshandläggare inom äldreomsorgen</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>föreslås ett bidrag på 80 miljoner kronor år<br>1999, 70 miljoner kronor år 2000 och<br>60 miljoner kronor år 2001. En viss del av<br>dessa medel får användas till fortbildning av<br>förtroendevalda, utifrån deras roll som lo-<br>kalt ansvariga för genomförandet av den<br>nationella handlingsplanen. Anslaget bör<br>disponeras av Socialstyrelsen.</p>
<p>Stöd till anhöriga. En väsentlig del av om-<br>sorgerna om och vården av äldre och funk-<br>tionshindrade utförs av familj och andra<br>närstående. Anhörigas behov av stöd och<br>hjälp har på olika sätt uppmärksammats.<br>Många kommuner erbjuder olika former av<br>stöd till de anhöriga, men stödet behöver<br>utvecklas. Mot denna bakgrund anser rege-<br>ringen att det finns behov av ytterligare ut-<br>vecklingsinsatser och föreslår därför att ett<br>särskilt stimulansbidrag om 100 miljoner<br>kronor anslås under tre år. Bidraget bör avse<br>sådana insatser för anhöriga som kommu-<br>nerna vill genomföra i samverkan med an-<br>höriga och med frivilliga organisationer.<br>Målsättningen är att stödja och underlätta<br>samt på olika sätt bidra till en ökad livskva-<br>litet för familjer och andra närstående till<br>funktionshindrade eller långvarigt sjuka.<br>Enligt riksdagens beslut (bet.<br>1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307) bör<br>medlen fördelas av Socialstyrelsen efter<br>samråd med länsstyrelserna. Socialstyrelsen<br>föreslås få i uppdrag att utvärdera och följa<br>upp insatserna. Av anslaget skall en viss del<br>kunna användas till uppföljnings-, informa-<br>tions- och utbildningsinsatser.</p>
<p>Effektivare tillsyn. För att förstärka tillsynen<br>över vården av äldre och funktionshindrade<br>föreslås ett årligt bidrag om totalt<br>20 miljoner kronor. Medlen fördelas med</p>
<p>5,8 miljoner kronor under anslag Dl So-<br>cialstyrelsen och med 14,2 miljoner kronor<br>under utgiftsområde 18 anslag Cl Läns-<br>styrelserna m.m.</p>
<p>Initiativmedel. Regeringen föreslår att<br>90 miljoner kronor årligen anslås som ett<br>särskilt stimulansbidrag för försöksverk-<br>samheter i kommuner och landsting som<br>syftar till utveckling och nytänkande inom<br>vård-, omsorgs- och serviceverksamheter<br>för äldre. Medlen föreslås disponeras av re-<br>geringen. Initiativmedlen skall kunna utgå<br>till bl.a.:</p>
<p>- försöksverksamheter i kommuner och<br>landsting som syftar till utveckling och<br>nytänkande inom vård-, omsorgs- och<br>serviceverksamheter för äldre personer</p>
<p>- försöksverksamheter med uppsökande<br>verksamhet i hemtjänsten</p>
<p>- regionala äldrecentra och försöksom-<br>råden</p>
<p>- telefonjourer</p>
<p>- IT för äldre.</p>
<p>I riksdagens beslut anges att medlen särskilt bör<br>användas för att utveckla och stimulera de äldres<br>delaktighet inom och inflytande över vård och<br>omsorg liksom äldres möjligheter till aktiviteter<br>och social gemenskap. Denna verksamhet bör<br>kunna bedrivas såväl av pensionärsorganisatio-<br>ner, som av frivillig- och anhörigföreningar. Från<br>anslaget kan bidrag även lämnas till vissa aktivi-<br>teter inom ramen för FN:s äldreår.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 270 000 000 kronor anvisas under an-<br>slag Bl Stimulansbidrag och åtgärder inom äld-<br>repolitiken för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 260 000 000 kronor<br>respektive 250 000 000 kronor.</p>
<h2>B2 Vissa statsbidrag inom<br>handikappområdet</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.6 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>538 794</p></td><td rowspan="2">
<p>Utgående<br>reservation</p></td><td rowspan="2">
<p>115 392</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>390 392</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>275 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget för år 1999 lämnas statsbidrag till<br>landstingen för vissa handikappinsatser som av-<br>ser:</p>
<p>- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner<br>kronor) samt</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner<br>kronor).</p>
<p>Bidraget till rådgivning och annat stöd lämnas i<br>enlighet med finansieringsprincipen för de ökade<br>åtaganden landstingen fått genom införandet av<br>lagen (1993:387) om stöd och service till vissa<br>funktionshindrade (LSS) med anledning av att<br>personkretsen utvidgats. Bidraget fördelas till<br>landstingen efter invånarantal. Statsbidraget till<br>tolktjänst är fullt utbyggt sedan år 1998. Medlen<br>fördelas av Socialstyrelsen till landstingen.</p>
<p>Det finns dock, enligt Socialstyrelsen, mycket<br>goda förutsättningar för en relativt snabb upp-<br>byggnad av tolktjänstverksamheten framdeles.<br>Antalet nyutbildade tolkar kommer att öka på-<br>tagligt från och med läsåret 1998/99 då ca 100<br>tolkar beräknas bli färdiga med sin tolkutbild-<br>ning. Ytterligare 159 tolkar beräknas ha genom-<br>gått en tolkutbildning under åren 1999-2001.</p>
<p>Under år 1997 har Socialstyrelsen fördelat de<br>s.k. anhörigmedlen till projekt som syftar till att<br>utveckla stödet till anhöriga som vårdar. Under<br>året fick 27 projekt ekonomiskt stöd.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Cirka 22 000 personer hade vid årsskiftet<br>1997/98 beslut om insatsen råd och stöd enligt<br>LSS. I regeringens proposition Stöd och service<br>till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159)<br>anges att stödet skall kunna ges av företrädare för<br>yrkeskategorier som t.ex. kurator, psykolog,<br>sjukgymnast, arbetsterapeut, förskolekonsulent,<br>talpedagog, logoped, arbetsterapeut och dietist<br>m.fl. Insatserna skall vara ett komplement till<br>t.ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst.<br>Avgränsningen gentemot hälso- och sjukvårdens<br>ansvar för habilitering och rehabilitering kan vara<br>problematisk. Större delen av statsbidraget hade i<br>början av år 1997 gått till tjänster inom habilite-<br>ringsorganisationen, men det är oklart i vilken<br>utsträckning insatserna kommit den som om-<br>fattas av LSS till godo. Socialstyrelsen anser, i sin<br>slutrapport 1997 om handikappreformen, att in-<br>satsen råd och stöd måste bli mer tillgänglig och<br>att detta skulle kunna ske genom att benäm-<br>ningen ändras till ”särskilt expertstöd” vilket<br>bättre motsvarar insatsens egentliga innehåll. Re-<br>geringsrätten avkunnade under sommaren 1997<br>fyra domar som rör rådgivning och annat per-<br>sonligt stöd enligt LSS. Domarna innebär att in-<br>nehållet i insatsen råd och stöd har snävats in i<br>förhållande till tidigare praxis.</p>
<p>I juni 1997 överlämnade Socialstyrelsen sin<br>slutrapport till regeringen angående uppfölj-<br>ningen av tolktjänsten för barndomsdöva, döv-<br>blinda, vuxendöva och hörselskadade. I rappor-<br>ten redovisas hur tolktjänstverksamheten ut-<br>vecklats sedan handikappreformen trädde i kraft<br>år 1994. Utbyggnaden har inte skett i den takt<br>som avsågs i handikappreformen, vilket till<br>största delen beror på bristen på utbildade tolkar.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 275 000 000 kronor anvisas under an-<br>slaget B2. Vissa statsbidrag inom äldre- och han-<br>dikappomsorgen för år 1999. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till vardera 275 000 000<br>kronor.</p>
<h2>B3 Statsbidrag till vårdartjänst<br>m.m.</h2>
<p>Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>155 843</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>41 597</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>186 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>172 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>144 617</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>186 840</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>191 566</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Syftet med statsbidraget till vårdartjänst m.m. är<br>dels att ge studerande med rörelsehinder sådant<br>stöd att de kan vistas på studieorten och ge-<br>nomföra studier vid folkhögskola, universitet<br>och högskola, dels att göra det möjligt för ung-<br>domar som antagits till riksgymnasium för svårt<br>rörelsehindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad<br>gymnasieutbildning, att genomföra studierna.</p>
<p>De utgifter som belastar anslaget är kostnader<br>för vårdartjänst åt studerande med rörelsehinder<br>samt för omvårdnadsinsatser, dvs. habilitering<br>och boende med tillgång till personlig omvård-<br>nad, i anslutning till rh-anpassad gymnasieut-<br>bildning. De huvudsakliga faktorer som styr ut-<br>gifterna på riksgymnasieområdet är dels antalet<br>elever med rörelsehinder vid utbildningsställena,</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>dels dessa elevers individuella behov av stödinsat-<br>ser i anslutning till utbildningen.</p>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus) administrerar anslaget enligt bestämmel-<br>serna i förordningen (1996:1536) med instruk-<br>tion för Statens institut för särskilt utbildnings-<br>stöd.</p>
<p>Den förväntade ökningen av folkhögskole-<br>studerande har ännu inte fått den omfattning<br>som beräknats. Anslagssparandet uppgår därför<br>till 41,6 miljoner kronor.</p>
<p>Riksgymnasieutbildningen för svårt rörelse-<br>hindrade ungdomar finns idag på fyra orter i lan-<br>det, Stockholm, Göteborg, Umeå och<br>Kristianstad. Undervisningen ges inom den<br>ordinarie kommunala gymnasieskolan. Omvård-<br>nadsverksamheten i anslutning till undervis-<br>ningen regleras genom avtal och årliga överens-<br>kommelser mellan staten och de olika<br>huvudmännen i de fyra kommunerna. Sisus be-<br>dömer att elevantalet inom riksgymnasieverk-<br>samheten kommer att öka från 170 till ca 200<br>elever år 1999. De fyra befintliga riksgymnasie-<br>orterna kan till viss del expandera sin verksamhet<br>men Sisus bedömer att en fortsatt utbyggnad av<br>riksgymnasieverksamheten med ytterligare en ny<br>riksgymnasieort kan komma att behövas.</p>
<p>I syfte att åstadkomma en assistansinsats uti-<br>från deltagarnas behov av assistans oavsett art av<br>funktionshinder påbörjas hösten 1998 en tvåårig<br>försöksverksamhet vid två folkhögskolor. I för-<br>söket ingår att tydliggöra var och på vilken nivå<br>ansvar och utförande bör ligga i bedömning av<br>behov, beräkning och kostnad, ansöknings- och<br>beslutsfattande samt utbetalning och redovis-<br>ning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Antal kursdeltagare inom folkhögskolan med<br>vårdartjänst var 2 207 elever under år 1997. Antal<br>studenter inom universitet och högskola med<br>vårdartjänst var 34 personer under år 1997. Antal<br>avtalade elevplatser inom verksamhetsgrenen<br>stöd inom riksgymnasieverksamheten var för läs-<br>året 1996/97 156 platser och för läsåret 1997/98<br>165 platser.</p>
<p>Sisus har analyserat hur insatser enligt Lagen<br>(1993:389) om assistansersättning m.m. (LASS)<br></p>
<p>påverkar behovet av särskilda stödinsatser som<br>Sisus ansvarar för. Analysen har visat att folk-<br>högskolepersonalens kunskap om vilka insatser<br>som erbjuds via LSS/LASS, SoL och Sisus är ge-<br>nerellt låg. De flesta folkhögskolor föredrar att<br>själva ha ansvaret för assistenterna. De är ange-<br>lägna om att assistenterna skall vara förtrogna<br>med skolkulturen och delaktiga i verksamheten<br>ifrån skolans perspektiv. En intervjuundersök-<br>ning visar att eleverna inom universitet och hög-<br>skola föredrar stöd genom Sisus framför insatser<br>enligt LASS/LSS medan elevernas situation inom<br>riksgymnasieverksamheten har påverkats positivt<br>av LASS/LSS-reformerna.</p>
<p>För att kunna bedöma om resurserna används<br>effektivt när det gäller vårdartjänsten inom verk-<br>samhetsgrenarna behövs kompletterande studier<br>inom vissa verksamhetsgrenar, bl.a. analys av or-<br>sakerna till ökningen av timkostnaden för<br>vårdartjänst vid folkhögskola. Vad gäller verk-<br>samhetsmålet att prioritera lösningar som möj-<br>liggör jämförelser mellan olika huvudmän vad<br>gäller verksamheternas omfattning, inriktning<br>och kvalitet i förhållande till använda resurser,<br>har har Sisus dels framställt och vidareutvecklat<br>ett uppföljningsinstrument och terminsvis gjort<br>jämförelser mellan olika huvudmän, dels gjort ett<br>antal brukarstudier. Genderarbetet har inneburit<br>att kön används som indelningsgrund i samtliga<br>projekt under hösten 1997. Brukarstudier har<br>genomförts inom ett antal folkhögskolor och<br>inom riksgymnasieverksamheten. Sisus tillhör<br>de myndigheter som engagerats i Socialdeparte-<br>mentets metodgrupp, tillsatt för att utveckla<br>metoder för genderanalyser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer mot bakgrund av befintligt<br>anslags sparande att det finns möjlighet att<br>minska anslaget med 45 miljoner kronor för år<br>1999 och med 8 miljoner kronor för åren 2000<br>och 2001 för att klara finansieringen av andra åt-<br>gärder inom utgiftsområdet.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående förslår rege-<br>ringen att 144 617 000 kronor anvisas under an-<br>slaget B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m. för år<br>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till 186 840 000 kronor respektive 191 566 000<br>kronor.</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>B4 Bidrag till viss verksamhet för<br>personer med funktionshinder</h2>
<p>Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>80 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>78 394</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Bidraget är avsett att öka organisationernas möj-<br>ligheter att själva driva vissa verksamheter av be-<br>tydelse för personer med funktionshinder.</p>
<p>Statsbidrag lämnas till följande organisationer<br>och verksamheter:</p>
<p>- Synskadades Riksförbund (SRF) Hantverks<br>depåverksamhet,</p>
<p>- SRF:s åtagande vad avser inköp och tilldel-<br>ning av ledarhundar m.m.,</p>
<p>- SRF för viss övrig verksamhet, bl.a. utgiv-<br>ning av ersättningstidningar för synskadade,<br>individinriktad verksamhet för synskadade<br>med ytterligare funktionsnedsättning, stöd<br>till synskadades sysselsättning, punkt-<br>skriftsprojektet och skrivtjänsten,</p>
<p>Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för<br>tidningsutgivning för dövblinda,</p>
<p>Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess<br>teckenspråksavdelning,</p>
<p>Stiftelsen rikstolktjänst för förtroendevalda<br>i handikapporganisationerna,</p>
<p>Palynologiska laboratoriet för rapportering<br>av pollenhalten i luften,</p>
<p>Föreningen rekryteringsgruppen (RG) för<br>dess tränings- och rehabiliteringsverksam-<br>het med inriktning på nyskadade,<br>Neurologiskt handikappades riksförbund<br>(NHR) för NHR-centers permanenta ut-<br>ställning av hjälpmedel för personer med<br>funktionshinder,</p>
<p>Handikapporganisationernas rekreations-<br>anläggningar för personer med funk-<br>tionshinder. Regler om bidraget finns i för-<br>ordningen (1994:950) om statsbidrag till<br>rekreationsanläggningar,</p>
<p>Riksverksamhet för små och mindre kända<br>handikappgrupper. Vid Mo Gård och<br>Ågrenska hälsocentret för barn bedrivs<br>riksverksamhet för små och mindre kända<br>handikappgrupper med svåra och komplice-<br>rade funktionshinder.</p>
<p>Tabell 5.9</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÄNDAMÅL</p></td><td>
<p>Utgifter</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1. SRF hantverk för depåverksamheten (moms)</p></td><td>
<p>9 290 000</p></td><td>
<p>9 290 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. SRF för ledarhundar</p></td><td>
<p>24 500 000</p></td><td>
<p>24 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. SRF för viss övrig verksamhet</p></td><td>
<p>10 634 000</p></td><td>
<p>10 634 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4. FSDB för tidningsutgivning</p></td><td>
<p>6 120 000</p></td><td>
<p>6 120 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5. SDR för teckenspråksavdelning</p></td><td>
<p>2 470 000</p></td><td>
<p>2 470 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6. Rikstolktjänsten</p></td><td>
<p>5 515 000</p></td><td>
<p>5 515 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7. Palynologiska laboratoriet</p></td><td>
<p>675 000</p></td><td>
<p>675 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8. Föreningen rekryteringsgruppen</p></td><td>
<p>2 260 000</p></td><td>
<p>2 260 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9. NHR för hjälpmedelsutställning</p></td><td>
<p>1 130 000</p></td><td>
<p>1 130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10. Riksverksamhet för små och mindre kända handikappgrupper</p></td><td>
<p>2 800 000</p></td><td>
<p>2 800 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11. Handikapporganisationernas rekreationsanläggningar</p></td><td>
<p>13 000 000</p></td><td>
<p>13 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>78 394 000</p></td><td>
<p>78 394 000</p></td></tr>
</table>
<p>94</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>Statsbidraget gör det möjligt för organisationer<br>att själva driva en rad olika verksamheter till<br>nytta för personer med funktionshinder. Organi-<br>sationerna har redovisat hur förra årets bidrag<br>använts. Flertalet ansöker om ökade medel för<br>att kunna utveckla verksamheten och för att<br>kompensera ökade kostnader.</p>
<p>Regeringen föreslår att 78 394 000 kronor an-<br>visas under anslaget B4 Bidrag till viss verksam-<br>het för personer med funktionshinder för år<br>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till vardera 78 394 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation och slutsatser</p>
<p>Handikapp- och pensionärsorganisationerna har<br>en viktig opinionsbildande roll och fyller en<br>central funktion bland folkrörelserna i Sverige.<br>Statsbidraget utgör en betydelsefull del av orga-<br>nisationernas finansiering av verksamheten.</p>
<p>Regeringen föreslår att 132 194 000 kronor<br>anvisas under anslaget B5 Bidrag till handikapp-<br>och pensionärsorganisationer för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>132 194 000 kronor för respektive år.</p>
<h2>B6 Ersättning för textelefoner</h2>
<h2>B5 Bidrag till handikapp- och<br>pensionärsorganisationer</h2>
<p>Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>131 694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>132 194</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statsbidrag lämnas till handikapp- och pensio-<br>närsorganisationer. Villkoren för bidraget till<br>pensionärsorganisationer regleras i förordningen<br>(1994:316) om statsbidrag till pensionärsorgani-<br>sationer. Bidraget till handikapporganisationerna<br>regleras i förordningen (1994:951) om stats-<br>bidrag till handikapporganisationer. Anslaget<br>administreras av Socialstyrelsen. Regeringen be-<br>slutar om fördelning av bidraget till handi-<br>kapporganisationer.</p>
<p>Alltfler handikappförbund har bildats och an-<br>sökt om statsbidrag de senaste åren. Regeringen<br>har givit en särskild utredare i uppdrag (dir.<br>1998:57) att bl.a. se över statsbidragen till handi-<br>kapporganisationernas allmänna verksamhet, fö-<br>reslå kriterier för statsbidragsberättigade handi-<br>kapporganisationer samt föreslå riktlinjer för hur<br>bidraget skall fördelas mellan organisationerna.<br>Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1999.</p>
<p>Tabell 5.11 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>14 339</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>785</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16 077</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 862</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 382</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 779</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>17 155</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Syftet med ersättningen för texttelefoner är att<br>ge personer som är döva, gravt hörselskadade,<br>dövblinda och talskadade möjlighet att kommu-<br>nicera över telefonnätet. De utgifter som belastar<br>anslaget är ersättning till landstingen för inköp av<br>texttelefoner m. m. till dessa personer samt för<br>texttelefoner till anhöriga, s.k. anhörigtelefoner.<br>Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen till<br>landstingen kvartalsvis i efterskott. Verksam-<br>heten regleras i förordningen (1992:621) om<br>statsbidrag till texttelefoner. De huvudsakliga<br>faktorerna som styr utgifterna under anslaget är<br>antalet personer som har behov av texttelefon<br>och prisutvecklingen på framför allt ny teknik.</p>
<p>Antalet ordinerade texttelefoner varierar år<br>från år, varför det är svårt att göra säkra progno-<br>ser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Bildtelefoner med tillräckligt god kvalitet för att<br>kunna fungera för teckenspråkskommunikation</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>har utvecklats. Det finns alternativa leverantörer<br>på marknaden och utrustningen bedöms kost-<br>nadsmässigt uppnå rimliga nivåer den närmaste<br>tiden. En försöksverksamhet bedrivs av Social-<br>styrelsen under år 1998 och finansieras inom<br>ramen för anslaget. Försöksverksamheten skall<br>avrapporteras den 1 mars 1999. Ett eventuellt<br>införande av bildtelefonen kan komma att inne-<br>bära tillfälligt ökad belastning på anslaget p.g.a.<br>att brukaren behöver dubbla utrustningar under<br>en övergångsperiod. Utveckling av multimedia<br>med möjlighet att överföra såväl ljud som bild<br>och text samtidigt ger ytterligare nya möjligheter<br>att tillgodose målgruppens behov på sikt. I en<br>skrivelse den 26 mars 1998 redogör Socialstyrel-<br>sen för behov av uppgradering av utrustning för<br>dövblinda personer. Kostnaderna för sådan upp-<br>gradering ligger inom ramen för anslaget.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 16 382 000 kronor anvisas under an-<br>slaget B6 Ersättning för texttelefoner för år 1999.<br>Anslaget beräknas för åren 2000 och 2001 till<br>16 779 000 kronor respektive 17 155 000 kronor.</p>
<h2>B7 Bilstöd till handikappade</h2>
<p>Tabell 5.12 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>214 014</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>203 978</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>213 908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>178 078</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>43 494</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>95 364</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Syftet med anslaget är att lämna bidrag till funk-<br>tionshindrade personer och föräldrar med funk-<br>tionshindrade barn för anskaffning och anpass-<br>ning av motorfordon m. m.</p>
<p>Bestämmelser om bilstöd finns i lagen<br>(1988:360) om handläggning av ärenden om bil-<br>stöd till handikappade. Riksförsäkringsverket<br>och de allmänna försäkringskassorna ansvarar för<br>bilstödet. Stöd kan lämnas i form av grundbidrag,<br>inkcimstprövat anskaffningsbidrag och anpass-<br>ningsbidrag. Fr.o.m. den 1 juli 1995 kan, under<br>vissa förutsättningar, bidrag också lämnas till<br></p>
<p>körkortsutbildning till den som beviljats bilstöd.<br>De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna<br>inom området är personkretsens omfattning, in-<br>komstutvecklingen och prisutvecklingen på for-<br>donsmarknaden. Nytt bilstöd kan beviljas den<br>som tidigare fått sådant om minst sju år förflutit<br>sedan beslut senast fattades. Någon tidsbegräns-<br>ning finns inte beträffande anpassningsbidrag.</p>
<p>Den 1 november 1997 ändrades reglerna så att<br>bilstödet måste användas inom sex månader från<br>det att den som beviljats bilstöd fått besked om<br>att bidraget kan betalas ut.</p>
<p>Genom en förordningsändring under hösten<br>1997 begränsades utbetalningarna för bilstöd så<br>att de för respektive budgetår ryms inom ramen<br>för de medel som anslås.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>En ökning av antalet prövade ärenden skedde<br>under år 1996 vilket beror på att en ny sjuårs-<br>period börjat. 1997 ansökte 3 264 personer om<br>bilstöd och 2 227 personer beviljades sådant stöd.<br>Antal avslag som årligen har legat runt 40 pro-<br>cent sedan bilstödet infördes i denna form 1988<br>minskar fr. o. m. 1996. Orsaken till detta är<br>främst en följd av att andra sjuårsperioden börjat<br>varvid tidigare bilstödsberättigade återkommit<br>med ny ansökan.</p>
<p>Det är totalt fler män än kvinnor som söker<br>bilstöd och kvinnorna har några procentenheter<br>fler avslagsbeslut än männen. Anpassningsbidrag<br>har i större utsträckning utbetalats till män än till<br>kvinnor. Det är endast när det gäller anskaff-<br>ningsbidrag som kvinnornas andel är större än<br>männens. Eftersom anskaffningsbidraget är<br>inkomstrelaterat är en möjlig slutsats att<br>kvinnorna har lägre inkomster än männen.</p>
<p>Könsfördelningen har börjat bli jämnare med<br>åren. Av andragångssökande är majoriteten män,<br>men bland de som sökte bilstöd första gången<br>1997 var det nästan lika många kvinnor som<br>män. År 1990 var avslagsnivån högre än 1997 för<br>både kvinnor och män.</p>
<p>Utgifterna för bilstödet har legat relativt kon-<br>stant de senaste åren. Belastningen har under<br>vissa år fluktuerat. För åren 1994/95 och 1995/96<br>uppstod förhållandevis stora underskridande på<br>anslaget. Regeringen föreslog i tilläggsbudgeten<br>år 1997 en sänkning av anslagsnivån i syfte att bi-</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>dra till finansieringen av de ökade kostnaderna<br>för statlig assistansersättning</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen<br>för år 1998 behovet av en översyn av det framtida<br>stödbehovet bl.a. mot bakgrund av de föränd-<br>ringar som skett rörande anslagsnivån. För att<br>klara utgiftsbehoven för år 1999 föreslår rege-<br>ringen att medel om totalt 100 miljoner kronor<br>tillfälligt omfördelas till anslaget för bilstöd.</p>
<p>En översyn av anslagskonstruktionen och det<br>framtida stödbehovet för ökad tillgänglighet på-<br>går.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma med förslag i<br>vårpropositionen år 1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 178 078 000 kronor anvisas under an-<br>slaget B7 Bilstöd till handikappade för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>43 494 000 respektive 95 364 000 kronor.</p>
<h2>B8 Kostnader för statlig<br>assistansersättning</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.13 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 420 578</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>55 422</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 053 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 900 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 653 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 341 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 555 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statlig assistansersättning lämnas till funktions-<br>hindrade personer som har behov av personlig<br>assistans för sin dagliga livsföring under i genom-<br>snitt mer än 20 timmar per vecka.</p>
<p>Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket.<br>De allmänna försäkringskassorna administrerar<br>och beslutar om ersättningen. Frågor om assi-<br>stansersättning regleras i lagen (1993:389) om<br>assistansersättning och i förordningen<br>(1993:1091) om assistansersättning.</p>
<p>Rätten till assistansersättning gäller för svårt<br>funktionshindrade personer som inte fyllt 65 år<br>och som bor i eget boende, servicehus eller hos<br>familj eller anhörig. Fr.o.m. den 1 september<br>1997 har en schablon för assistansersättningen<br></p>
<p>införts som för år 1998 uppgår till 168 kronor<br>per timme. Om det finns särskilda skäl kan för-<br>säkringskassan efter ansökan medge att schablo-<br>nen får överskridas med de godkända faktiska<br>kostnaderna - dock högst 12 procent. Enligt re-<br>geringens proposition Vissa frågor om personlig<br>assistans (prop. 1996/97:146, bet. 1997/98:SoU4,<br>rskr. 1997/98:5) skall kommunerna finansiera<br>beviljad assistansersättning för de första 20 tim-<br>marna per vecka. Till följd av vidtagna föränd-<br>ringar under år 1997 minskades anslaget med 1,2<br>miljarder kronor för år 1998 vilket kommunerna<br>delvis kompenserats för inom ramen för det ge-<br>nerella statsbidraget. Beloppet motsvarade en<br>uppskattning av kommunernas kostnader för de<br>första 20 timmarna.</p>
<p>De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna<br>på området är personkretsens omfattning, antalet<br>beviljade assistanstimmar per vecka och beviljad<br>assistansersättning per timme. Prognoserna för<br>år 1998 och framåt bygger på antaganden om att<br>utgifterna ökar eftersom antalet personer som<br>beviljas ersättning ökar varje månad liksom an-<br>talet beviljade timmar per vecka. Anslaget beräk-<br>nas efter avdrag för kommunernas uppskattade<br>kostnader de första 20 timmarna.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om<br>stöd och service till vissa funktionshindrade<br>(LSS) och den statliga assistansersättningen en-<br>ligt lagen (1993:389) om assistansersättning<br>(LASS) har inneburit ökad valfrihet, större in-<br>flytande och bättre livskvalitet för många perso-<br>ner med omfattande funktionshinder. Detta har<br>bl.a. framgått av Socialstyrelsens utvärdering av<br>handikappreformen. Syftet med insatsen person-<br>lig assistans har till stor del uppnåtts.</p>
<p>Utgifterna för den statliga assistansersätt-<br>ningen är betydligt högre än förväntat, vilket till<br>största delen kan förklaras med att antalet assi-<br>stanstimmar per person och vecka i augusti 1998<br>i genomsnitt är 78,5 istället för de 40 som beräk-<br>nades i propositionen om LSS. Antalet personer<br>med statlig assistansersättning är också ca 700<br>fler än de 7000 som beräknats.</p>
<p>Den införda schablonen för assistansersätt-<br>ningen har inneburit en dämpning av öknings-<br>takten i den genomsnittliga timersättningen<br>under det senaste året. Det har framförts kritik</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>från olika assistansanordnare, i första hand<br>brukarkooperativ, mot införandet av schablonen<br>i assistansersättningen. Enligt kritikerna täcker<br>inte schablonen alla kostnader för assistansen.<br>Det gäller särskilt sådana kostnader som är svåra<br>att förutse och planera. Som ett led i en uppfölj-<br>ning av reformen och mot bakgrund av den kri-<br>tik som framförts har regeringen beslutat att ge<br>Riksförsäkringsverket i uppdrag att göra en över-<br>syn av ersättningen för personlig assistans.</p>
<p>Socialutskottet (bet. 1997/98:SoU24) har<br>framfört att regeringen i budgetarbetet skall<br>överväga om rätten till personlig assistans skall<br>utvidgas så att den som erhållit assistans före 65<br>års ålder får behålla denna även efter 65-årsdagen.<br>Regeringen utreder för närvarande en eventuell<br>sådan förändring och har för avsikt att åter-<br>komma i frågan under våren 1999.</p>
<p>Det är en något större andel män som erhåller<br>assistansersättning jämfört med kvinnor. I<br>augusti månad 1998 uppgick männens andel av<br>den totalt erhållna assistansersättningen till 53<br>procent och kvinnornas andel till 47 procent.<br>Männen hade dessutom i genomsnitt fler antal<br>timmar per vecka (79,3) jämfört med kvinnorna<br>(77,4). Ersättningsnivån är däremot i det när-<br>maste densamma för båda könen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Syftet med stödformen personlig assistans och<br>statlig assistansersättning har nåtts. Anslaget har<br>dock allt sedan det infördes överskridits. Pro-<br>gnosen för år 1998 visar dock att utgiftsnivån har<br>stabiliserats jämfört med tidigare.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 4 653 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget B 8 Kostnader för statlig assistansersätt-<br>ning för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräk-<br>nas anslaget till 5 341 000 000 kronor respektive<br>5 555 000 000 kronor.</p>
<h2>B9 Bidrag till ungdomsvård och<br>missbrukarvård m.m.</h2>
<p>Tabell 5.14 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>52 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>52 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>52 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statsbidraget till missbrukarvård ingår sedan år<br>1996 inlagt i det generella statsbidraget till kom-<br>munerna. Genom den verksamhet som drivs av<br>Statens institutionsstyrelse (SiS) har staten ett<br>direkt ansvar för ungdomsvård och missbrukar-<br>vård. Staten har ett starkt intresse av att det råder<br>balans mellan å ena sidan institutionsvården och<br>å andra sidan den vård som bedrivs av kommu-<br>nerna och består av förebyggande och olika slags<br>öppenvårdsinsatser. Under de senaste budget-<br>åren har därför ur anslaget avsatts särskilda ut-<br>vecklingsmedel för att stimulera kommunerna<br>att utveckla förebyggande och öppenvårdsinsat-<br>ser. Länsstyrelserna har i uppdrag att årligen för-<br>dela 50 miljoner kronor till särskilt angelägna ut-<br>vecklingsinsatser.</p>
<p>Under anslaget disponerar Socialdepartemen-<br>tet 2 miljoner kronor avseende spelberoende och<br>dess sociala konsekvenser.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Under senare år har kommunerna i stor ut-<br>sträckning utvecklat förebyggande insatser och<br>vård i öppna former för ungdomar och miss-<br>brukare, dock ännu inte i sådan omfattning att<br>den minskade användningen av institutionsvård<br>kan anses vara helt kompenserad.</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Socialstyrelsens utvärdering av hur medlen an-<br>vänts visar att projektbidragen har använts på det<br>sätt som regeringen avsett och så långt det går att<br>bedöma har pengarna haft positiv effekt på ung-<br>doms- och missbrukarvården. Socialstyrelsen på-<br>pekar i rapporten för 1997 att det finns vissa svå-<br>righeter när det gäller att mäta de nationella<br>effekterna av detta stimulansbidrag.</p>
<p>Länsstyrelserna har genom sin tillsynsverk-<br>samhet god kännedom om lokala förhållanden i<br>länets kommuner och kunskap om eventuella<br>brister och behov av särskilda utvecklingsmedel.<br>Dessa medel har också en naturlig funktion vid<br>uppföljningen av vad som framkommer vid läns-<br>styrelsens tillsynsarbete. Enligt Socialstyrelsen<br>anser länsstyrelserna att utvecklingsmedlen har<br>bidragit till att stimulera samverkan med såväl<br>redan etablerade som med nya samverkanspart-<br>ners.</p>
<p>Medlen för åtgärder mot spelberoende har an-<br>vänts till forskning för att få ökade kunskaper<br>om spelberoende.</p>
<p>- Stöd till fortbildningsinsatser rörande barn-<br>konventionen inom landsting och kommuner<br>(1,5 miljoner kronor).</p>
<p>- Stöd för utveckling av metoder i kommuner<br>och landsting för att barnperspektivet skall<br>finnas i olika beslutsprocesser (1 miljon<br>kronor).</p>
<p>- Utveckling av basstatistik inom barnområdet<br>(1 miljon kronor).</p>
<p>- Medel till förfogande för utredning och ut-<br>veckling rörande barnmisshandel (3 miljoner<br>kronor).</p>
<p>- Medel för arbete mot kvinnlig könsstymp-<br>ning (1 miljon kronor).</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 63 000 000 kronor anvisas under an-<br>slaget B9 Bidrag till ungdomsvård och miss-<br>brukarvård m.m. för år 1999. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till 63 000 000 kronor<br>respektive 63 000 000 kronor.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Särskilda utvecklingsmedel bör även fortsätt-<br>ningsvis avsättas och fördelas av länsstyrelserna<br>till att stimulera kommunerna att utveckla insat-<br>ser i öppen vård för ungdomar och missbrukare.<br>I propositionen Ändring i socialtjänstlagen<br>(prop. 1996/97:124) betonas betydelsen av tidig<br>upptäckt och tidiga insatser för att förebygga och<br>motverka ett mer omfattande behov av vård. Ut-<br>vecklingsmedlen skall mot denna bakgrund<br>också ktinna användas för att utveckla metoder<br>för tidig upptäckt och tidiga insatser för ung-<br>domar och missbrukare.</p>
<p>För åtgärder mot spelberoende föreslås ytter-<br>ligare 2 miljoner kronor. Totalt bör 4 miljoner<br>kronor avsättas för ändamålet. Användningsom-<br>rådet för medlen bör vidgas till att utveckla for-<br>mer för förebyggande arbete i syfte att hindra att<br>människor fastnar i spelberoende. Medlen bör<br>fortsättningsvis disponeras av Folkhälsoinstitu-<br>tet.</p>
<p>Under anslaget föreslås att 9 miljoner kronor<br>avsätts för åtgärder med anledning av regeringens<br>proposition (prop. 1997/98:182) Strategi för att<br>förverkliga FN:s konvention om barnets rättig-<br>heter i Sverige.</p>
<p>- Fortbildning om barnkonventionen för stat-<br>ligt anställda (1,5 miljoner kronor).</p>
<h2>BIO Bidrag till organisationer på det<br>sociala området</h2>
<p>Tabell 5.15 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>57 316</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>64 341</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>64 341</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>64 841</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>64 341</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>64 341</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser bidrag till olika frivilliga organisa-<br>tioner inom det sociala området. Bidrag lämnas<br>till såväl länkorganisationer och andra organisa-<br>tioner som arbetar med att stödja och hjälpa f.d.<br>missbrukare och andra socialt utsatta grupper<br>som organisationer som arbetar med att hjälpa<br>barn och deras familjer samt organisationer som<br>motverkar våld mot kvinnor. Nykterhetsorgani-<br>sationer och Centralförbundet för alkohol- och<br>narkotikaupplysning (CAN) erhåller också<br>statsbidrag från detta anslag. Anslaget är f.n. be-<br>räknat enligt följande:</p>
<p>- Bidrag till organisationer (38 130 000<br>kronor),</p>
<p>99</p>
<p>7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>- Bidrag till Centralförbundet för alkohol-<br>och narkotikaupplysning (7 964 000<br>kronor),</p>
<p>- Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer<br>m.fl. (18 247 000 kronor).</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Bidrag till organisationer och bidrag till vissa<br>nykterhetsorganisationer m.fl.</p>
<p>Nykterhetsrörelsen får sedan lång tid tillbaka or-<br>ganisationsstöd för sin centrala verksamhet.<br>Detta anslag har administrerats av Samarbets-<br>nämnden för fördelning av statsbidrag till nyk-<br>terhetsorganisationer m.fl. som i sin tur fördelat<br>anslaget till berörda organisationer (jämför prop.<br>1976/77:108, bet. 1976/77:KrU40, rskr.<br>1976/77:232 samt förordningen (1977:486) om<br>statsbidrag till organisationer som bedriver nyk-<br>terhetsarbete).</p>
<p>Resurser har dessutom avsatts för att stödja<br>länkorganisationer och andra organisationer som<br>arbetar med att stödja och hjälpa f.d. missbruka-<br>re. Bidrag har kunnat utgå till såväl klientorgani-<br>sationer inom alkohol- och narkotikaområdet<br>som till organisationer med kyrklig anknytning<br>som bedriver verksamheter inriktade på socialt<br>utsatta grupper. En del av bidragsgivningen har<br>varit inriktad på organisationer som bedriver ar-<br>bete för utsatta barn och deras familjer, respek-<br>tive organisationer som motverkar våld mot<br>kvinnor. Socialstyrelsen disponerar medel för<br>denna del av anslaget och beslutar om fördelning<br>av medlen. Styrelsen gör regelbunden uppfölj-<br>ning och utvärdering av organisationernas arbete.</p>
<p>Frågan om formerna för statens stöd till före-<br>ningar har behandlats inom Regeringskansliet<br>och avrapporterats i rapporten Resultatstyrning<br>av Föreningsbidrag (Ds 1997:36). I rapporten<br>redovisas modeller för styrning och uppföljning<br>av statsbidragen inom området. Modellerna har<br>karaktär av rambeskrivningar som måste utveck-<br>las inom varje sakområde.</p>
<p>Mot denna bakgrund och behovet av att ut-<br>veckla samarbetet med frivilligorganisationerna<br>inom det sociala området tillsattes en utredning -<br>Statsbidragsutredningen - för att se över<br>formerna för bidragsgivningen till frivilligorgani-<br>sationema inom det här anslaget. Utredningen<br></p>
<p>konstaterar i betänkandet Vad får vi för pengar-<br>na ? - Resultatstyrning av statsbidrag till vissa<br>organisationer inom det sociala området (SOU<br>1998:38) att resultatstyrningen av det aktuella<br>bidragsanslaget är otillräcklig. Ett skäl till detta är<br>att nuvarande principer för bidragsgivning<br>försvårar en sådan styrning. Metoder för att<br>åstadkomma en effektiv resultatstyrning behöver<br>utvecklas.</p>
<p>Utredningen konstaterar också att det är vik-<br>tigt att staten som bidragsgivare har ett enhetligt<br>förhållningssätt till frivilligorganisationerna inom<br>det sociala området och inte som hittills har skett<br>inom detta område låter organisationerna få bi-<br>drag på olika villkor och utifrån olika krav på<br>uppföljning och utvärdering av bidragen. Utred-<br>ningen menar att ett nytt bidragssystem, med<br>ökad grad av resultatstyrning, behövs både av<br>effektivitetsskäl, rättviseskäl och för att i fram-<br>tiden trygga överlevnaden av väl använda bidrag<br>som genererar ett stort samhällsvärde.</p>
<p>Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och nar-<br>kotikaupplysning</p>
<p>Centralförbundet för alkohol- och narkotika-<br>upplysning (CAN) är ett folkrörelseförankrat<br>informationsorgan som har till uppgift att be-<br>driva och främja saklig upplysning om verk-<br>ningar av alkohol- och narkotikamissbruk, lik-<br>som om vägar och medel att förekomma och<br>bekämpa alkoholskador samt motverka icke-me-<br>dicinskt bruk av narkotika.</p>
<p>CAN skall i detta syfte förmedla basfakta om<br>droger till organisationer, myndigheter, mass-<br>media m.fl. En annan huvuduppgift för CAN är<br>att utgöra ett serviceorgan för folkrörelser och<br>organisationer i deras arbete med droginforma-<br>tion.</p>
<p>Förslag till nya riktlinjer för statsbidrag till vissa<br>organisationer inom det sociala området</p>
<p>Regeringen beslutade den 6 mars 1997 att tillkalla<br>en kommitté för att se över formerna för stats-<br>bidragsgivningen till vissa nykterhetsorganisa-<br>tioner och till vissa andra organisationer verk-<br>samma inom det sociala området.</p>
<p>I februari 1998 avlämnade kommittén sitt be-<br>tänkande Vad får vi för pengarna? - Resultat-<br>styrning av statsbidrag till vissa organisationer<br>inom det sociala området (SOU 1998:38). Be-<br>tänkandet har varit föremål för remissbehand-</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ling. En remissammanställning finns tillgänglig i<br>Socialdepartementet (dnr S98/1829/ST).</p>
<p>Kommittén har gjort en genomgång av hur<br>nuvarande bidragssystem fungerar och hur be-<br>rörda organisationer arbetar. Kommittén menar<br>att vissa justeringar och moderniseringar bör<br>göras i nuvarande bidragssystem. Kommittén<br>delar i sina resonemang upp det nuvarande stats-<br>bidraget i organisations- och verksamhetsbidrag.<br>Därutöver finns särskilda projektbidrag. Kom-<br>mittén föreslår att kriterier för bidragsgivningen<br>fastställs och att resultaten av hur statsbidragen<br>används utvärderas i förhållande till angivna mål.</p>
<p>Kommittén föreslår också att bidragsgiv-<br>ningen administrativt samordnas till en myndig-<br>het (Socialstyrelsen) och att ett rådgivande organ<br>med representanter för frivilligorganisationerna<br>knyts till myndigheten. Den nya bidragshante-<br>ringen skall enligt kommitténs förslag baseras på<br>en ny förordning, till vilken kommittén lämnar<br>förslag.</p>
<p>Regeringens förslag: Det behövs nya rikt-<br>linjer för statsbidragen till frivilligorganisationer-<br>na på det sociala området. Samma grund bör gälla<br>för berörda organisationer vad gäller dels kriteri-<br>erna för att få bidrag, dels kravet på återrapporte-<br>ringar av användningen av erhållna bidrag. Stats-<br>bidraget bör administreras av Socialstyrelsen. Ett<br>råd, bestående av representanter för berörda fri-<br>villigorganisationer, bör knytas till myndigheten.</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med re-<br>geringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Kommitténs förslag till<br>indelning av bidragen i organisationsbidrag, verk-<br>samhetsbidrag och projektbidrag accepteras i<br>allmänhet av remissinstanserna. Detsamma gäller<br>kommitténs förslag till kriterier för bidragsgiv-<br>ningen. Det av kommittén anförda behovet av<br>att bättre följa upp resultaten av gjorda satsningar<br>ifrågasätts inte i egentlig mening av remissinstan-<br>serna, även om företrädare för nykterhetsorgani-<br>sationerna pekar på att det redan i dag sker en<br>uppföljning och att vissa resultat är svårmätta.<br>Kommitténs förslag att Socialstyrelsen skall få i<br>uppdrag att besluta om bidragsgivningen och att<br>Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag<br>till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. (SAM)<br>skall upphöra kritiseras av nämnden och av nyk-<br>terhetsorganisationerna. Förslaget tillstyrks av<br></p>
<p>flertalet myndigheter och av de organisationer<br>som inte tillhör nykterhetsrörelsen.</p>
<p>BRIS framhåller vikten av att den förordning<br>som styr bidragsgivningen är så tydlig som möj-<br>ligt beträffande kriterierna för vilka<br>organsiationer som kan söka bidrag och vad<br>sedan bidraget skall användas till. BRIS stöder<br>kommitténs förslag om att bidrag också skall<br>kunna utgå för den egna administrationen och<br>dess kanslifunktion. Man understryker också<br>kommitténs förslag om att stödet skall vara lång-<br>siktigt men att även nya fungerande verksam-<br>heter skall kunna komma i åtnjutande av bidrag.</p>
<p>Förbundet Hassela Solidaritet pekar på skillna-<br>den mellan frivilligorganisationer och myndig-<br>heter och framhåller att det är viktigt för bi-<br>dragsgivaren, dvs. staten, att hålla i minnet att<br>man inte kan eller bör styra en frivilligorganisa-<br>tion på samma sätt som en myndighet.</p>
<p>Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbruka-<br>re påpekar att det i direktiven till kommittén<br>betonas att förnyelsearbete skall uppmuntras och<br>stödjas. För att detta skall kunna ske måste ett<br>stort mått av frihet ges till organisationerna.<br>Verdandi anser att kommitténs förslag utgör en<br>bra utgångspunkt för att påbörja arbetet med att<br>resultatstyra bidragen. Förbundet anser att det är<br>naturligt att man skall följa upp och utvärdera<br>användningen av statliga medel, även när det<br>gäller bidrag till organisationer. En bättre resul-<br>tatstyrning av bidragen kommer även att kunna<br>bidra till ökade kunskaper hos samhällets före-<br>trädare om de villkor och förutsättningar som<br>organisationerna arbetar under.</p>
<p>Centralförbundet för alkohol- och narkotika-<br>upplysning (CAN) understryker vikten av konti-<br>nuerliga utvärderingar, såväl med en administra-<br>tiv som en vetenskaplig inriktning.</p>
<p>Kvinnorörelsernas samarbetsorganisation i<br>nykterhetsfrågor (KSAN) framhåller att folkrörel-<br>serna väl känner verksamheten inom sitt område,<br>att de har lång erfarenhet av oväld och att de<br>också ser vilka organisationer som utför ett för<br>frågorna gott arbete.</p>
<p>För att i möjligaste mån säkerställa att bi-<br>dragen fördelas mellan organisationerna enligt<br>likartade principer och urvalskriterier instämmer<br>Röda Korset i kommitténs förslag att en myndig-<br>het skall ansvara för bidragshanteringen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är ange-<br>läget att det frivilliga sociala arbetet stärks och<br>effektiviseras samtidigt som de organisationer<br>som är verksamma inom området måste ges</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>respekt och frihet att arbeta efter sina förutsätt-<br>ningar.</p>
<p>Användningen av statsbidraget till frivilligor-<br>ganisationerna inom det sociala området bör<br>kunna utvärderas och omprövas med jämna<br>mellanrum för att ge utrymme för skaparkraft<br>och förändring inom området.</p>
<p>Det råder enighet om att det bör skapas tyd-<br>liga kriterier för vilken typ av organisationer som<br>kan söka bidrag och för vilken verksamhet bidrag<br>kan sökas.</p>
<p>De verksamhetsområden statsbidrag inom an-<br>slaget är avsett att täcka är alkohol och narkotika,<br>utsatta barn och deras familjer samt våld mot<br>kvinnor.</p>
<p>Syftet med statsbidraget är att stödja organisa-<br>tionerna i deras arbete med att förstärka och<br>komplettera de samhälleliga insatser som genom-<br>förs inom de angivna områdena av stat, landsting<br>eller kommun. Detta kan ske genom utbild-<br>ningsinsatser, information, opinionsbildande<br>verksamhet eller olika former av stödjande<br>socialt arbete.</p>
<p>Som flera remissinstanser har framhållit bör<br>det finnas en balans mellan ett grundläggande<br>organisationsstöd, som skall täcka kanslifunktio-<br>ner, och ett verksamhetsstöd som skall möjlig-<br>göra ett utåtriktat arbete i linje med de socialpo-<br>litiska målsättningar som statsbidraget är avsett<br>att stödja.</p>
<p>Organisationerna skall lämna ekonomiska<br>redovisningar av användningen av statsbidraget.<br>De skall också rapportera om effekterna av sina<br>insatser i förhållande till de mål som de angivit.</p>
<p>Regeringen delar kommitténs uppfattning att<br>en myndighet bör besluta om bidragen. Rege-<br>ringen vill framhålla att de kriterier som kan<br>ställas upp inom området aldrig kan leda till<br>någon form av automatik, utan bidragsgivningen<br>kommer alltid att ha inslag av lämplighets- eller<br>skälighetsbedömningar. Inte minst mot denna<br>bakgrund är det att föredra att bidragsmottagarna<br>inte deltar i det direkta beslutsfattandet. Enligt<br>regeringen är det också viktigt att det för bi-<br>dragsgivningen skapas förutsättningar för en<br>större öppenhet när det gäller att lämna bidrag<br>till nya organisationer än vad som är möjligt i<br>dag-</p>
<p>Enligt regeringens mening skall ansvaret för<br>bidragsgivningen åvila Socialstyrelsen. För att<br>inte den förebyggande aspekten skall komma i<br>skymundan skall samråd ske med Folkhälso-<br>institutet. Som flera organisationer har framhållit<br>finns det värdefulla kunskaper hos organisatio-<br></p>
<p>nerna som bör tas till vara. Därför bör ett råd-<br>givande organ upprättas av Socialstyrelsen med<br>representanter för frivilligorganisationerna för att<br>bl.a. följa och utveckla bidragssystemet. Ett<br>sådant råd kan också vara en värdefull bas för<br>samverkan mellan olika organisationer.</p>
<p>Riktlinjerna för fördelning av statsbidrag till<br>frivilhgorganisationer verksamma inom det so-<br>ciala området föreslås att gälla från den 1 januari<br>1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Frivilliga organisationer gör på olika sätt viktiga<br>insatser på det sociala området som komplement<br>till samhällets insatser. För att komma till rätta<br>med de olika problem som Statsbidragutred-<br>ningen presenterar lämnar regeringen förslag till<br>nya riktlinjer för statsbidrag till vissa organisa-<br>tioner inom det sociala området. De nya rikt-<br>linjerna innebär också att förordningen (1977:486)<br>om statsbidrag till organisationer som bedriver<br>nykterhetsarbete skall upphöra att gälla och att<br>den i förordningen angivna samarbetsnämndens<br>uppgift att pröva frågor om statsbidrag tas över<br>av Socialstyrelsen. De tidigare anslagsposterna<br>Bidrag till vissa organisationer samt Bidrag till<br>vissa nykterhetsorganisationer m.fl. slås ihop till<br>en gemensam anslagspost.</p>
<p>För åtgärder mot sexuell exploatering av barn<br>tillförs anslaget 500 000 kronor.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 64 841 000 kronor anvisas under anslag<br>B10 Bidrag till organisationer på det sociala om-<br>rådet för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 64 341 000 kronor<br>respektive 64 341 000 kronor.</p>
<h2>Bli Alkohol- och narkotikapolitiska<br>åtgärder</h2>
<p>Tabell 5.16 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 883</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>27 117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>57 117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>102</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Internationaliseringen och det svenska EU-in-<br>trädet har ändrat förutsättningarna att bedriva en<br>traditionell svensk alkoholpolitik. Exempel på<br>sådana förändringar är ändrade regler för införsel<br>av alkohol och avskaffandet av monopolen för<br>tillverkning, import och partihandel av alko-<br>holdrycker. Den illegala alkoholhanteringen<br>ökar.</p>
<p>Ytterligare förändringar av nuvarande införsel-<br>och partihandelsregler, med anledning av en<br>formell underrättelse från EU-kommissionen av-<br>seende partihandelsreglerna och kommande för-<br>handlingar när det gäller Sveriges rätt att be-<br>gränsa resandeinförseln av alkoholdrycker, kan<br>bli aktuella.</p>
<p>Alkohol förekommer som berusningsmedel<br>långt ner i åldrarna samtidigt som allt fler ung-<br>domar uppger att de har prövat eller skulle vilja<br>pröva narkotika. Narkotikan är alltmer lättill-<br>gänglig. Handel via internet är ett exempel på<br>detta. Mot den bakgrunden har bl.a. Nationella<br>ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaföre-<br>byggande insatser tagit flera initiativ för att vända<br>utvecklingen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Nationella ledningsgruppen har under året initie-<br>rat och finansierat ett antal ungdomsprojekt av<br>nationellt intresse. De projekt som kommit till<br>stånd utgår ifrån att inställningen till alkohol och<br>narkotika är en fråga om värderingar och livsstil.<br>En annan gemensam utgångspunkt har varit att<br>aktivt engagera ungdomarna själva. Av anslaget<br>disponeras 15 miljoner kronor av Folkhälsoin-<br>stitutet för förstärkning av det lokalt före-<br>byggande arbetet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>De förebyggande insatserna blir av avgörande<br>betydelse när det gäller att motverka alkohol-<br>och narkotikamissbrukets utbredning. Informa-<br>tion, opinionsbildning och andra alkohol- och<br>narkotikaförebyggande insatser, framför allt på<br>lokal och regional nivå, får därför en ökad be-<br>tydelse i ansträngningarna att påverka attityder<br>och beteenden.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 30 000 000 kronor anvisas under an-<br></p>
<p>slaget Bli Alkohol- och narkotikapolitiska åt-<br>gärder för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 30 000 000 kronor respek-<br>tive 30 000 000 kronor.</p>
<h2>B12 Statens institut för särskilt<br>utbildningsstöd</h2>
<p>Tabell 5.17 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 412</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 048</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 561</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>10 067</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 447</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 599 <sup>11</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 734 ”</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> Motsvarar 8 447 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>21</sup> Motsvarar 8 447 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus) skall bidra till att uppnå målet för utgifts-<br>området genom att förbättra förutsättningarna<br>för utbildning och studier för unga och vuxna<br>personer med funktionshinder samt genom att<br>administrera och utveckla olika stöd som behövs<br>i och omkring studiesituationen. Sisus ger också<br>kansliservice till Nämnden för Rh-anpassad ut-<br>bildning. Sisus åtagande är här bredare än då det<br>gäller omvårdnadsinsatserna, eftersom Sisus<br>också direkt skall ta hänsyn till utbildningssidan<br>av riksgymnasieverksamheten.</p>
<p>Av årsredovisningen för budgetåret 1997<br>framgår att Sisus anslagssparande när det gäller<br>förvaltningsanslaget vid utgången av budgetåret<br>1997 uppgick till drygt 3 miljoner kronor, bl.a.<br>beroende på lägre personalkostnader än vad som<br>budgeterats.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>I sin årsredovisning för budgetåret 1997 redo-<br>visar Sisus sin verksamhet under verksamhets-<br>grenarna stöd inom folkhögskoleområdet, stöd<br>inom universitet och högskolor samt stöd inom<br>riksgymnasieverksamheten för svårt rörelsehind-<br>rade ungdomar.</p>
<p>Sisus arbetar i enlighet med mål som rege-<br>ringen satt upp i regleringsbrevet.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Sisus har bl.a. som mål att ansvara för att kva-<br>liteten i den verksamhet som finansieras med<br>hjälp av bidraget till vårdartjänst säkras och att<br>resurserna används effektivt. Med anledning av<br>detta har Sisus under budgetåret 1997 inom de<br>olika verksamhetsområdena genomfört både<br>återkommande och särskilt riktade projekt samt<br>enkät- och intervjuundersökningar.</p>
<p>Angående verksamhetsmålet att prioritera<br>lösningar som möjliggör jämförelser mellan olika<br>huvudmän vad gäller verksamheternas omfatt-<br>ning, inriktning och kvalitet i förhållande till<br>använda resurser, har Sisus dels framställt och<br>vidareutvecklat ett uppföljningsinstrument och<br>terminsvis gjort jämföresler mellan olika huvud-<br>män, dels gjort ett antal brukarstudier.</p>
<p>Sisus har också, i enlighet med reglerings-<br>brevet, beskrivit och analyserat hur insatser en-<br>ligt Lagen (1993:389) om assistansersättning<br>(LASS) m. m. påverkar behovet av de särskilda<br>stödinsatser som Sisus ansvarar för. Analysen<br>har visat att folkhögskolepersonalens kunskap<br>om vilka insatser som erbjuds via LSS/LASS, Sol<br>och Sisus är generellt låg. De flesta folkhög-<br>skolor föredrar att själva ha ansvaret för assi-<br>stenterna. De är angelägna om att assistenterna<br>skall vara förtrogna med skolkulturen och delak-<br>tiga i verksamheten utifrån skolans perspektiv.</p>
<p>Sisus får efter regeringsbeslut i maj 1998 ta ut<br>avgift av Folkbildningsrådet för att registrera an-<br>sökningar och redovisningar samt bereda rådets<br>beslut avseende förstärkningsbidraget till folk-<br>högskolor. Insatsen innebär att Sisus får en hel-<br>hetsbid av handikappinsatserna på folkhög-<br>skolorna. Sisus åtagande har möjliggjorts genom<br>att Sisus utvecklat ett nytt databassystem som<br>omfattar olika stödinsatser. Den avgiftsfinansie-<br>rade verksamheten skall ha full kostnadstäckning<br>som mål.</p>
<p>Sisus har undersökt verksamheten vid riks-<br>gymnasierna för rörelsehindrade elever och bl.a.<br>fått kunskap om att könsfördelningen bland<br>eleverna vid de olika riksgymnasierna är mycket<br>olika. Resultaten pekar på att fler pojkar än<br>flickor går på riksgymnasierna men att flickorna<br>använder fler insatser än pojkarna</p>
<p>Praktiskt har genderarbetet inneburit att kön<br>används som indelningsgrund i samtliga projekt<br>under hösten 1997. Sisus tillhör en av de myn-<br>digheter som engagerats i den metodgrupp som<br>tillsatts för att ta fram metoder för genderana-<br>lyser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att förvaltningsanslaget för<br>Sisus minskas med 500 000 kronor på grund av<br>omprioriteringar inom utgiftsområdet. Mot bak-<br>grund av ovanstående föreslår regeringen att<br>8 447 000 kronor anvisas under anslaget B12<br>Statens institut för särskilt utbildningsstöd<br>(Sisus) för år 1999. För åren 2000 och 2001 be-<br>räknas anslaget till 8 599 000 kronor respektive<br>8 734 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>8 561</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsom-<br>rådet</p></td><td>
<p>-500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>8 447</p></td></tr>
</table>
<h2>B13 Handikappombudsmannen</h2>
<p>Tabell 5.18 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>8 246</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>624</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 746</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>8 370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 857</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 860 <sup>11</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 992</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>!</sup>’ Motsvarar 7 723 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>8</sup> Motsvarar 7 723 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Handikappombudsmannen skall bidra till att<br>uppnå målet för utgiftsområdet genom att be-<br>vaka frågor som angår funktionshindrade perso-<br>ners rättigheter och intressen samt verka för att<br>personer med funktionshinder uppnår full del-<br>aktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnads-<br>villkoren.</p>
<p>Av årsredovisningen för budgetåret 1997<br>framgår bl.a. att Handikappombudsmannens an-</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>slagssparande vid ingången av år 1998 uppgick till<br>624 000 kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden<br>Resultatinformation</p>
<p>I årsredovisningen för budgetåret 1997 redovisar<br>Handikappombudsmannen sin verksamhet<br>under verksamhetsgrenarna ärendehandläggning,<br>uppföljning och analys samt information och<br>kunskapsöverföring.</p>
<p>Handikappombudsmannens måluppfyllelse<br>har varit god under år 1997. Verksamheten har<br>bedrivits i enlighet med målet.</p>
<p>Handikappombudsmannen har utvecklat ef-<br>fektiva och ändamålsenliga handläggningsrutiner.<br>Enkla ärenden skall besvaras inom 14 arbets-<br>dagar. Anmälningsärenden och skriftliga råd-<br>givningsärenden skall besvaras inom tre månader.<br>Myndigheten har systematiskt kunnat handlägga<br>de anmälningsärenden som inkommit trots den<br>ökning av anmälningsärenden (41 procent) som<br>skett jämfört med år 1996. De vanligast<br>förekommande anmälningarna under år 1997<br>gällde tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. yttre<br>miljö, färdtjänst/kommunikationer och tillgång<br>till information. En uppföljning av ärendena som<br>var aktuella åren 1995 och 1996 visar att<br>Handikappombudsmannens insatser har lett till<br>förändringar i drygt hälften av ärendena (73 av<br>134 anmälningar). Det rör sig om både direkta<br>effekter där den anmälde går anmälaren till<br>mötes, men också om generella effekter där även<br>andra funktionshindrade har gagnats. Från och<br>med den 1 november 1997 finns också juridisk<br>rådgivning på internet.</p>
<p>Handikappombudsmannen har i särskild ord-<br>ning lämnat en rapport till regeringen om sin<br>verksamhet och om utvecklingen inom handi-<br>kappområdet samt givit förslag till åtgärder.</p>
<p>Handikappombudsmannens verksamhet är för<br>närvarande föremål för översyn (dir. 1997:131).<br>Enligt direktiven skall utredningen bl.a. pröva<br>vilken betydelse ombudsmannen haft för ut-<br>vecklingen inom handikappområdet i stort samt<br>bedöma om, och i så fall hur, ombudsmannens<br>roll och arbetsuppgifter bör förändras i något av-<br>seende.</p>
<p>Under förutsättning att riksdagen fattar be-<br>slut, i enlighet med regeringens förslag ( prop.<br>1997/98:179), om en ny lag om förbud mot dis-<br>kriminering inom arbetslivet av personer med<br></p>
<p>funktionshinder, kommer Handikappombuds-<br>mannen ges ytterligare nya arbetsuppgifter.</p>
<p>Handikappombudsmannen har sedan myn-<br>digheten inrättades år 1994 utvecklat sitt analys-<br>arbete genom att ha tillgång till könsuppdelad<br>statistik. Myndigheten har också spridit infor-<br>mation om behovet av könsuppdelad statistik<br>och nödvändigheten av att ha med ett gender-<br>perspektiv inom handikappforskningen.</p>
<p>Förutom bam med funktionshinder och psy-<br>kiskt funktionshindrade är genderfrågor priorite-<br>rade arbetsområden under 1998. I regleringsbrev<br>för 1994/95 angavs att Handikappombudsman-<br>nen skulle prioritera kvinnor med funktionshin-<br>der.</p>
<p>Könsperspektivet i verksamheten har därför<br>haft fokus på kvinnor. Även om det självklart<br>medför att även männens situation belyses har<br>det i regel skett i relation till kvinnors situation.<br>Framledes kommer genderprogrammet att ha<br>fokus på såväl kvinnors som mäns situation uti-<br>från deras olika behov, möjligheter, erfarenheter,<br>rättigheter, livssammanhang och sätt att förhålla<br>sig-</p>
<p>Frågorna ligger nära Handikappombudsman-<br>nens uppgift att verka för att personer med<br>funktionshinder tillförsäkras bl. a inflytande och<br>delaktighet i samhället. En svårighet som myn-<br>digheten själv uppger har varit att hitta bra ana-<br>lysinstrument och metoder för att vidareutveckla<br>genderarbetet. En representant för myndigheten<br>ingår nu i den metodgrupp som tillsatts för att ta<br>fram metoder för genderanalyser.</p>
<p>Inom Socialdepartementets ansvarsområde<br>finns en rad myndigheter som omfattas av gen-<br>derarbetet. Iakttagelser från Handikappom-<br>budsmannen om tillämpningen av lagar och reg-<br>ler kan tillföra dessa myndigheter värdefull<br>information i ett genderperspektiv.</p>
<p>Inom andra områden är Handikappombuds-<br>mannen mer ensam i sin bevakningsroll. Det<br>gäller t. ex. inom forskning och utvecklings-<br>arbete som berör funktionshindrade och som<br>inte är forskning på uppdrag av myndigheter.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 7 857 000 kronor anvisas under<br>anslaget Bl3 Handikappombudsmannen för år<br>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till 7 860 000 kronor respektive 7 992 000<br>kronor.</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>7 746</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>7 857</p></td></tr>
</table>
<p>B14 Barnombudsmannen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.19 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 743</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 550</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 527</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 717</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 856 <sup>11</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>7 978 ”</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>"Motsvarar 7 717 tkr i 1999 års prisnivå<br><sup>0</sup> Motsvarar 7 717 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Barnombudsmannen (BO) skall bidra till att<br>uppfylla målet för utgiftsområdet genom att<br>verka för att barns och ungdomars rättigheter<br>och intressen tillgodoses. BO har en opinions-<br>bildande och attitydpåverkande roll och skall i<br>sin verksamhet informera om FN:s konvention<br>om barnets rättigheter (barnkonventionen) och<br>medverka till att den genomförs på alla nivåer i<br>samhället. Myndigheten skall bevaka frågor som<br>angår barns och ungas rättigheter och intressen<br>och särskilt uppmärksamma att lagar och andra<br>författningar samt deras tillämpning stämmer<br>överens med Sveriges åtaganden enligt konven-<br>tionen.</p>
<p>I syfte att öka samhällets kunskap om barns<br>och ungas uppväxtvillkor skall myndigheten<br>samla kunskap om och i dialog med berörda<br>myndigheter följa och hålla samman sektors-<br>övergripande uppföljningsstudier om villkoren<br>för barn och unga upp till 18 år. BO skall även<br>företräda barn och unga i den allmänna debatten<br>och i dialog med Ungdomsstyrelsen verka för att<br>barn och unga ges ökat inflytande och att deras<br></p>
<p>åsikter tas tillvara. Myndigheten skall vidare lyfta<br>fram och tydliggöra samhällets ansvar för barn<br>samt sprida kunskap om barn och unga i utsatta<br>situationer.</p>
<p>BO skall sprida kunskap om och verka för att<br>kommunerna använder barnkonventionen som<br>ett praktiskt redskap i såväl det individuella som<br>det generella arbetet med barn. BO skall även<br>verka för att utveckla nivån på olycksfallsföre-<br>byggande arbete och därvid göra en genomgång<br>av rättstillämpningen när det gäller ansvarsfrågor<br>vid barnolycksfall.</p>
<p>Regeringens överväganden<br>Resultatinformation</p>
<p>Barnombudsmannens måluppfyllelse har varit<br>god under verksamhetsåret. Verksamhetsmålen<br>har i huvudsak kunnat uppfyllas. Bedömningen<br>av myndighetens prestationer måste ses i belys-<br>ning av att BO bl.a. är en opinionsbildande myn-<br>dighet. Enligt den opinionsmätning som BO låtit<br>genomföra är kännedomen om myndighetens<br>aktiviteter god. Arbetet kring olika sakfrågor har<br>varit framgångsrikt på flera områden och i flera<br>statliga utredningar återfinns förslag som BO har<br>drivit på olika sätt. BO har bl.a. deltagit i Barn-<br>kommitténs arbete (SOU 1997:116) som pre-<br>senterades i augusti 1997. Inom ramen för en<br>Internetsatsning har myndigheten byggt upp en<br>hemsida som registrerat 3 100 besök sedan star-<br>ten i oktober 1997. BO har genomfört en enkät<br>till elever i årskurs 4 samt en studie om samhälls-<br>stödet till barn och hur det påverkats av den<br>ekonomiska krisen. BO har vidare avslutat ett<br>särskilt regeringsuppdrag om mobbning, inklu-<br>derande informationsspridning, ökad samord-<br>ning mellan myndigheter och organisationer<br>samt framtagandet av konkreta förslag om hur<br>mobbning skall kunna förebyggas och förhind-<br>ras.</p>
<p>Under våren 1998 har BO överlämnat statis-<br>tikboken "Upp till 18" och den årliga rapporten<br>om barns och ungdomars situation och uppväxt-<br>villkor till regeringen. BO har vidare utarbetat en<br>handbok om barnkonventionen för kommuner<br>och landsting.</p>
<p>Barnombudsmannen skall i sitt arbete beakta<br>flickors och pojkars olika utgångspunkter och<br>förutsättningar. Myndigheten har fortlöpande ett<br>könsperspektiv på den statistik som samlas in<br>och sammanställs. Flickors och pojkars livs-</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>villkor och situation redovisas i den årliga<br>rapporten till regeringen. BO skall verka för att<br>kommunerna använder barnkonventionen som<br>ett praktiskt redskap i såväl det individuella som<br>generella arbetet med barn. I detta arbete sprider<br>myndigheten bl.a. exempel på modeller i form av<br>barn- och ungdomsplaner, barnbilagor, check-<br>listor och barnkonsekvensanalyser. Barnom-<br>budsmannen betonar i detta arbete vikten av att<br>kommunerna utgår från både flickors och poj-<br>kars olika utgångspunkter och förutsättningar i<br>den kommunala beslutsprocessen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Barnombudsmannen har funnits i drygt fem år,<br>vilket innebär att det nu finns erfarenheter av hur<br>myndigheten har fungerat i praktiken och un-<br>derlag för hur den skulle kunna förändras. Bam-<br>kommittén anser i sitt slutbetänkande (SOU<br>1997:116) att BO har en nyckelroll i arbetet med<br>genomförandet av barnkonventionen i Sverige.</p>
<p>Regeringen har nyligen tillkallat en utred-<br>ningsman för att se över Barnombudsmannens<br>verksamhet, organisation, roll och arbetsformer<br>(dir. 1998:21). Syftet med översynen är att belysa<br>vilken roll BO har spelat för utvecklingen inom<br>bamområdet inklusive arbete med att göra barn-<br>konventionen känd. Översynen skall också<br>innehålla en genomgång av vad som kan göras<br>för att effektivisera och stärka BO:s verksamhet.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 7 717 000 kronor anvisas under an-<br>slaget B14 Barnombudsmannen för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>7 856 000 kronor respektive 7 978 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>7 550 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>145 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>22 OOOr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>7 717 000</p></td></tr>
</table>
<h2>B15 Statens nämnd för<br>internationella adoptionsfrågor</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.20 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>6 071</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 468</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>6 414</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 745</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 865 ”</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 978 ”</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> Motsvarar 6 745 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>21</sup> Motsvarar 6 745 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Statens nämnd för internationella adoptions-<br>frågor (NIA) är central myndighet med ansvar<br>för tillsyn, kontroll och information i frågor rö-<br>rande internationella adoptioner.</p>
<p>NIA har som uppgift att underlätta adoption i<br>Sverige av utländska barn. NIA skall därvid<br>sträva efter att adoptionen sker till barnets bästa<br>och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets<br>ursprungsland och i Sverige.</p>
<p>Nämnden ansvarar för frågor enligt förord-<br>ningen (1976:834) om prövning av utländskt be-<br>slut om adoption, samt frågor om auktorisation<br>av organisationer enligt lagen (1979:192) om in-<br>ternationell adoptionsförmedling. NIA beslutar<br>också om fördelning av statsbidrag till sådana or-<br>ganisationer.</p>
<p>När det är fråga om adoption av ett utländskt<br>barn utan medverkan av auktoriserad samman-<br>slutning skall NIA enligt lagen om internationell<br>adoptionsförmedling pröva om förfarandet är<br>godtagbart.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Ca 900-1000 barn adopteras till Sverige årligen<br>med en svagt nedåtgående tendens. För år 1999<br>görs bedömningen att ca 950 adoptivbarn skall<br>komma till Sverige.</p>
<p>Adoptionsverksamheten håller en hög etisk<br>nivå i Sverige. NIA har väsentligt bidragit till<br>detta genom sin aktiva tillsyns- och informa-<br>tionsverksamhet. Enskilda händelser visar dock<br>att man inte kan ta den höga etiska nivån för<br>given. Fortsatta ansträngningar från NIA:s sida<br>är därför nödvändiga.</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Riksdagen har med anledning av regeringens<br>proposition Internationella adoptioner (prop.<br>1996/97:91) beslutat om vissa förändringar som<br>berör NIA:s verksamhet. Beslutet gav underlag<br>för att Sverige skulle kunna ratificera 1993 års<br>Haagkonvention om skydd av barn och samar-<br>bete vid internationella adoptioner. Ratifice-<br>ringen har ägt rum i maj år 1997. NIA är också<br>centralmyndighet enligt konventionen. I övrigt<br>innebär riksdagens beslut ett antal lagändringar,<br>bl.a. stärks den enskildes rättssäkerhet i samband<br>med adoption och utrymmet för enskilda adop-<br>tioner begränsas.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömning är att myndigheten i allt<br>väsentligt uppfyllt sina mål.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 6 745 000 kronor anvisas under an-<br>slaget Bl5 Statens nämnd för internationella<br>adoptionsfrågor för år 1999. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till 6 865 000 kronor<br>respektive 6 978 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>6 468</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>266</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>6 745</p></td></tr>
</table>
<h2>B16 Statens institutionsstyrelse</h2>
<p>Tabell 5.21 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>619 108</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>-37 507</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>508 286 "</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>503 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>524 848</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>534 519 "</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>542 003 <sup>11</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>"Varav 4 300 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p><sup>21</sup> Motsvarar 524 848 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>31</sup> Motsvarar 524 848 tkr i 1999 prisnivå</p>
<p>Statens institutionsstyrelse (SiS) bildades den<br>1 juli 1993 som central förvaltningsmyndighet<br>för de hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med<br>särskilda bestämmelser om vård av unga<br>(särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen<br>(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall<br>(LVM-hem). Från och med 1 april 1994 övertog<br>SiS från landsting och kommuner det formella<br>huvudmannaskapet för de institutioner som be-<br>dömdes motsvara behovet av efterfrågan av<br>vårdplatser.</p>
<p>Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse<br>är mycket omvärldsberoende och därför svårpla-<br>nerad. Den är ständigt utsatt för krav på föränd-<br>ring och anpassning. Detta har under de inledan-<br>de åren bl.a. avspeglat sig i en ökad efterfrågan av<br>ungdomsvård och en minskad efterfrågan av<br>missbrukarvård. Därtill skall den vård som till-<br>handahålls tillgodose vitt skilda behov och sam-<br>tidigt ha en hög kvalitet. SiS är i hög grad bero-<br>ende av intäkter från vårdavgifter för sin<br>verksamhet. Avgiftsintäkterna beräknas enligt<br>SiS till 703 miljoner kronor för år 1998 och 724<br>miljoner kronor år 1999.</p>
<p>Den sjunkande efterfrågan på LVM-place-<br>ringar har gett minskade intäkter och ekono-<br>miska problem för SiS. Innan det statliga över-<br>tagandet fanns drygt 1 300 platser vid LVM-hem.<br>Vid övertagandet den 1 april 1994 övertogs cirka<br>1 000 LVM-platser som successivt minskats till<br>idag cirka 343 efter de kraftiga rationaliseringar<br>SiS genomfört för att få verksamheten i ekono-<br>misk balans.</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Anpassningen av verksamheten till efterfrågan<br>har dock varit förenad med stora kostnader och<br>har tagit viss tid att genomföra. Prognosen för<br>budgetåret 1998 pekar dock på att verksamheten<br>är i balans. Antalet vårdplatser överensstämmer i<br>stort med nuvarande efterfrågan. Fortfarande<br>kan efterfrågebilden snabbt svänga.</p>
<p>SiS har med anledning av regeringens proposi-<br>tion Vissa reformer av påföljdssystemet (prop.<br>1997/98:96, bet. 1997/98:JuU21, rskr.<br>1997/98:275) erhållit ett tilläggsanslag på</p>
<p>4,3 miljoner kronor i tilläggsbudgeten för år 1998<br>för att finansiera förberedelser för införandet av<br>påföljden sluten ungdomsvård.</p>
<p>De årliga kostnaderna för de beräknade<br>10 årsplatserna i sluten ungdomsvård föreslås<br>finansieras genom att 15,6 miljoner kronor<br>överförs från utgiftsområde 4 Rättsväsendet an-<br>slag Dl Kriminalvården.</p>
<p>Den utredning som regeringen beslutade om<br>att tillsätta den 2 oktober 1997 (Dir 1997:113)<br>för att se över SiS organisationsstruktur, finansi-<br>ella styrning och framtida platsbehov har i sep-<br>tember 1998 överlämnat sitt betänkande till rege-<br>ringen. Utredarens förslag berör vårdavgifterna,<br>fastighetsfrågan, huvudkontorets stöd till insti-<br>tutionerna samt behov av bättre prognoser vad<br>gäller efterfrågan av vårdplatser.</p>
<p>När det gäller vårdavgifterna anser utredaren<br>att SiS kan förbättra likviditeten genom att debi-<br>tera kommunerna avgiften redan vid placerings-<br>tillfället. Vidare kan högre avgifter för akut- och<br>utredningsvård tas ut liksom för den frivilliga<br></p>
<p>vården som ges enligt socialtjänstlagen. För fas-<br>tigheterna föreslår utredaren ett förändrat system<br>för eventuella awecklingskostnader. SiS bör en-<br>ligt utredaren ge utbildning och stöd till institu-<br>tionscheferna i verksamhetsplanering och chefs-<br>skap samt i personal- och förhandlingsfrågor. SiS<br>bör även ta fram ett metodutvecklingsprogram.<br>För att förbättra prognosarbetet föreslår utreda-<br>ren att nya metoder och kontakter med kommu-<br>nerna utarbetas för att kunna göra bättre be-<br>hovsprognoser. Utredningens förslag bereds för<br>närvarande i Regeringskansliet.</p>
<p>Institutionsstyrelsen har skapat särskilda nät-<br>verk och arbetsgrupper inom myndigheten. En<br>arbetsgrupp har bildats inom SiS som har till<br>uppgift att under år 1998 utarbeta ett förslag till<br>handlingsprogram för genderfrågor.</p>
<p>Konkreta frågor för SiS att ta upp är t.ex. vilka<br>könsroller som förmedlas på institutionerna,<br>vilka behov flickor och pojkar har behandlings-<br>mässigt, att kvinnor och män får tillgång till vård<br>på lika villkor samt vilken betydelse kvinnlig<br>respektive manlig personal har för vården och<br>behandlingen inom SiS verksamhet.</p>
<p>Beställningsbemyndigande</p>
<p>Beställningsbemyndigande för beviljande av<br>forsknings- och utvecklingsmedel och beräknad<br>anslagspåverkan under perioden 1999-2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.22 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>11467</p></td><td>
<p>11 934</p></td><td>
<p>10 567</p></td><td>
<p>11 567</p></td><td>
<p>12 567</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>11 415</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>10 948</p></td><td>
<p>11 367</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>11 937</p></td><td>
<p>10 567</p></td><td>
<p>11567</p></td><td>
<p>12 567</p></td><td>
<p>13 567</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
</table>
<p>* UtgiftsutfaII till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Regeringens slutsatser</p>
<p>SiS har på ett förtjänstfullt sätt genomfört en<br>nödvändig omstrukturering av verksamheten för<br>att nå balans mellan den vård som efterfrågas och<br>de resurser som kan erbjudas, utan att vårdens<br>kvalitet har eftersatts. Tack vare de kraftiga ned-<br>skärningar SiS genomfört de senaste åren synes<br>verksamheten nu vara i ekonomisk balans.</p>
<p>Regeringen föreslår en neddragning av SiS<br>ramanslag med 8 miljoner kronor med anledning<br>av den volymminskning som skett. Dessa medel<br>föreslås tillföras kommunerna för deras mer-<br>kostnader för unga lagöverträdare med anledning<br>av propositionen Vissa reformer av påföljds-<br>systemet (prop. 1997/98:96). Genom de medel<br>som föreslås tillföras från utgiftsområde 4:<br>Rättsväsendet förstärks anslaget med 7,6<br>miljoner kronor netto.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 524 848 000 kronor anvisas under an-<br>slag Bl6 Statens institutionsstyrelse för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas 534 519 000<br>respektive 542 003 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998 508 286</p>
<p>Pris- och löneomräkning 7 601</p>
<p>Justering av premier________________________________________1 361</p>
<p>Minskat resursbehov nettoförändring/omfördelning 7 600</p>
<p>Förslag 1999 524 848</p>
<h2>B17 Alkoholinspektionen</h2>
<p>Tabell 5.23 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>12 463</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>4 015</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>14 548</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>13 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 013</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>14 265 "</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>14 488 ”</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> Motsvarar 14 013 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>21</sup> Motsvarar 14 013 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Alkoholinspektionen skall bidra till att uppfylla<br>målet för utgiftsområdet genom att övervaka<br>efterlevnaden av alkohollagen, dvs. tillse att be-<br>stämmelser avseende hanteringen av alko-<br>holdrycker efterlevs och bidrar till att samhällets<br>alkoholpolitiska mål uppfylls.</p>
<p>Alkoholinspektionen startade sin verksamhet<br>den 1 januari 1995. Inspektionen bildades med<br>anledning av bl.a. EU-medlemskapet och att<br>riksdagen beslutat att avskaffa de tidigare import,<br>export, tillverknings- och partihandels-<br>monopolen när det gäller alkoholdrycker. Dessa<br>har ersatts av ett nytt alkoholpolitiskt motiverat<br>tillstånds- och tillsynssystem som hanteras av<br>Alkoholinspektionen. Detta system har dock i<br>vissa delar kritiserats av EG-domstolen och EU-<br>kommissionen och en dialog pågår med EU-<br>kommissionen om hur tillstånds- och<br>tillsynssystemet kan korrigeras för att<br>överensstämma med EG-rätten.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Alkoholinspektionen har arbetat i enlighet med<br>mål som regeringen satt upp i regleringsbrevet.<br>Handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden<br>har prioriterats. Försening har uppstått vad gäller</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>att bygga upp ett databaserat tillstånds- och till-<br>synsregister som förutom de egna tillverknings-<br>och partihandelstillstånden även skall omfatta<br>samtliga kommuners ca 12 000 serveringstill-<br>stånd med personregister över alla styrelseleda-<br>möter, föreståndare och tillståndshavare.</p>
<p>Under det gångna budgetåret har 89 ansök-<br>ningsärenden avgjorts till en kostnad av 26 000<br>kr per tillverknings- eller partihandelsärende.<br>Handläggningstiden har i genomsnitt varit 24<br>dagar per ärende, vilket är klart bättre än år 1996.<br>Utbildningsinsatser och informationsspridning<br>har genomförts enligt vad som planerats. Ett<br>flertal konferenser och andra initiativ har<br>genomförts för att bl.a. utveckla länsstyrelsernas<br>regionala tillsyn. Samarbetet med andra<br>myndigheter har utvecklats i tillsynsarbetet och<br>Alkoholinspektionen redovisar i årsredovis-<br>ningen en omfattande samverkan med andra<br>myndigheter och organisationer.</p>
<p>Tillsynsbesök med ingående kontroller har<br>gjorts vid 60 företag. Tillsynsbesöken har med-<br>fört 5 återkallelser av tillstånd, en varning och<br>37 påpekanden.</p>
<p>Alkoholinspektionen har ett anslagssparande<br>från år 1997 på drygt 4 miljoner kronor vilket är<br>avsett att användas till kostnaderna för det data-<br>baserade tillstånds- och tillsynsregisteret som är<br>under uppbyggnad.</p>
<p>Alkoholinspektionens verksamhet finansieras<br>genom ramanslag på statsbudgeten som bestäms<br>av riksdagen samtidigt som deras och länsstyrel-<br>sernas verksamhet på alkoholområdet skall mot-<br>svaras av de avgifter som tas in från tillverkare<br>och partihandlare inom alkoholbranschen. I EG-<br>domstolens dom i det s.k. Franzénmålet kritise-<br>rades bl.a. de höga avgifterna. Av den anled-<br>ningen sänkte regeringen avgifterna så att<br>intäkterna beräknas minska med ca 10 miljoner<br>kronor årligen.</p>
<p>På alkoholområdet är framtiden för närva-<br>rande svårbedömd. EU-kommissionen har i en<br>formell underrättelse ansett att tillsynsavgifterna<br>fortfarande är för höga och att partihandelstill-<br>stånden diskriminerar utländska alkoholprodu-<br>center och försvårar för framför allt små företag<br>att komma in på den svenska marknaden. Sverige<br>har besvarat underrättelsen och en dialog pågår<br>om olika möjliga förändringar av det svenska till-<br>stånds- och tillsynssystemet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att Alkoholinspektionens<br>anslag tillfälligtvis minskas med 3 800 000 kronor<br>för år 1999 på grund av omprioriteringar inom<br>utgiftsområdet och med 800 000 kronor för åren<br>2000 och 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 11 013 000 kronor anvisas under anslag<br>Bl7 Alkoholinspektionen för 1999. För åren<br>2000 och 2001 föreslår regeringen 14 265 000<br>kronor repektive 14 488 000 kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga om-<br>rådet förändrades (se bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>14 548</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>265</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom utgiftsområdet</p></td><td>
<p>-3 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>11 013</p></td></tr>
</table>
<p>B18 Alkoholsortimentsnämnden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.24 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>149</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>674</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>687</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>699 "</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>708 ”</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> Motsvarar 687 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>8</sup> Motsvarar 687 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Alkoholsortimentsnämnden inrättades den<br>1 januari 1995 i enlighet med de krav som Euro-<br>peiska kommissionen uppställt inför Sveriges<br>inträde i Europeiska unionen för att Sverige<br>skulle kunna behålla detaljhandelsmonopolet på<br>alkohol. Samtidigt avskaffades övriga monopol<br>inom alkoholområdet.</p>
<p>Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-<br>diskriminerande i enlighet med de principer som<br>fastlagts i avtalet mellan staten och Systembo-<br>laget. För att säkerställa icke-diskrimineringen</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>inrättades Alkoholsortimentsnämnden som en<br>oberoende nämnd med uppgift att pröva besvär<br>över Systembolagets beslut att avvisa eller avföra<br>viss alkoholhaltig dryck från sortimentet.</p>
<p>Nämnden består av en lagfaren domare som<br>ordförande samt fyra andra ledamöter. De utses<br>av regeringen för tre år. För beredning av ären-<br>den hos nämnden utses en sekreterare som skall<br>vara lagfaren. År 1997 avgjorde nämnden 21 av<br>24 inkomna ärenden.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 687 000 kronor anvisas under anslag<br>Bl8 Alkoholsortimentsnämnden för år 1999.<br>Häri ingår pris- och löneomräkning med 22 000<br>kronor. För åren 2000 och 2001 föreslår rege-<br>ringen 699 000 kronor respektive 708 000<br>kronor.</p>
<p>ner pågår också en utbyggnad. För att bl.a.<br>säkerställa att nödvändiga projekt inte skjuts på<br>framtiden har regeringen i tilläggsbudget (prop.<br>1997/98:150, bet. 1997/98:FiU97, rskr.<br>1997/98:317) beslutat att en ram på motsvarande<br>400 miljoner skall avsättas för ett tillfälligt statligt<br>byggstöd för äldrebostäder m.m. i kommunerna<br>under åren 1998 och 1999. Regeringen behand-<br>lade denna fråga i propositionen Nationell<br>handlingsplan för äldrepolitiken (prop.<br>1997/98:113). Åtgärden medför ökade förutsätt-<br>ningar för kommunerna att uppfylla de natio-<br>nella mål för äldrepolitiken som bl.a. innebär att<br>äldre skall ha möjlighet att vid behov kunna<br>flytta till en särskild boendeform.</p>
<p>Medlen skall användas för ny- och ombyggnad<br>samt förbättringar av dels bostäder i särskilda bo-<br>endeformer, dels sådana lokaler i anslutning till<br>det särskilda boendet som skall användas som<br>möteslokaler, samlingslokaler etc. för äldre.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>B19 Bidrag till äldrebostäder m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.25 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Budgetåret 1998 har beslutats om ett nytt sti-<br>mulansbidrag för äldrebostäder. Villkoren för bi-<br>draget regleras i förordningen (1998:1025) om<br>stimulansbidrag till äldrebostäder m.m. som<br>trädde i kraft den 1 september 1998. Anslaget<br>disponeras av Boverket och administreras av<br>länsstyrelserna och Boverket.</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 150 000 000 kronor anvisas under an-<br>slag B19 Bidrag till äldrebostäder m.m. för år<br>1999.</p>
<p>B20 Utvecklingsmedel till åtgärder<br>för hemlösa</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Tabell 5.26 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10 000 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Nytt anslag</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Ädelreformen medförde kraftigt ökade behov av<br>goda och funktionella bostäder och lokaler av-<br>sedda för äldre. En del av dessa behov har kunnat<br>tillgodoses genom de omfattande ny- och om-<br>byggnationer av äldreboendet som ägt rum i<br>kommunerna under senare år - till en del finan-<br>sierat med statliga stimulansmedel. På många håll<br>är dock behovet fortsatt stort av nya och om-<br>byggda bostäder för äldre och i många kommu-</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Situationen för hemlösa har försvårats och rege-<br>ringen vill i samarbete med kommuner och<br>ideella organisationer satsa resurser och vidta åt-<br>gärder för att förbättra situationen för hemlösa.</p>
<p>Kommunerna har det yttersta ansvaret för att<br>människor i utsatta situationer får det stöd och<br>den hjälp de behöver. Verksamheterna inom den<br>sociala omsorgen regleras i flera olika lagar, bl.a.<br>socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och sjuk-</p>
<p>112</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>vårdslagen (1982:762), lagen (1993:387) om stöd<br>och service till vissa funktionshindrade samt<br>lagen (1988:870) om vård av missbrukare.</p>
<p>I Socialstyrelsens rapport De bostadslösas<br>situation i Sverige ( 1994:15) konstaterades att<br>det i mars 1993 fanns cirka 10 000 hemlösa. Be-<br>greppet hemlösa definieras i rapporten som per-<br>soner som saknar egen eller förhyrd bostad och<br>som inte bor stadigvarande inneboende samt är<br>hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är<br>uteliggare. Hälften av dem befann sig i de tre<br>storstäderna. De dominerande orsakerna till<br>hemlöshet angavs vara svårigheter att betala<br>hyran eller svårighet att klara av att bo utan att<br>störa andra boende.</p>
<p>Kartläggningen pekade även på att de resurser<br>som fanns inte var tillräckligt anpassade till de<br>hemlösas behov. Rapporten bekräftade att många<br>hemlösa med svårare problem söker sig till de<br>frivilliga organisationerna som fyller en viktig<br>funktion när det gäller att ge stöd och hjälp. De<br>mest omfattande frivilliginsatserna görs av<br>Stadsmissionen och Frälsningsarmén som er-<br>bjuder möjligheter till tillfällig övernattning eller<br>olika former av tillfälligt boende.</p>
<p>Under senare år har från olika håll signalerats<br>att hemlösheten har ökat och att de hemlösas<br>situation försvårats. En orsak kan vara ökade svå-<br>righeter på bostadsmarknaden för socialt utsatt.<br>Det kan även till viss del förklaras genom de för-<br>seningar som uppstått i samband med psykiatri-<br>reformen som trädde i kraft 1 januari 1995. För-<br>ändringen innebar att kommunerna fick ansvaret<br>för öppenvård av de psykiskt funktionshindrade<br>som tidigare hade vårdats inom ramen för lands-<br>tingens slutenvård. Enligt socialstyrelsens års-<br>rapport 1998 om utvärderingen av psykiatrire-<br>formen är genomförandet av reformen försenad<br>bl.a. beroende på att det i vissa fall varit svårt att<br>få till stånd överenskommelser mellan kommu-<br>ner och landsting.</p>
<p>Oron för att fler personer med psykiska<br>funktionshinder återfinns bland dem som kan<br>betraktas som hemlösa har återkommit i flera<br>senare undersökningar och också understrukits<br>av de ideella organisationerna som t.ex. Riksför-<br>bundet för Social och Mental Hälsa.</p>
<p>Andelen psykiskt funktionshindrade kvinnor<br>bland hemlösa tycks öka liksom personer som<br>förutom sitt psykiska funktionshinder har ett<br>pågående missbruk. Organisationerna har också<br>pekat på bristen på metoder för inventeringar,<br>kartläggningar eller uppsökande verksamhet för<br>att nå personer som saknar bostad eller på annat<br></p>
<p>sätt riskerar att bli hemlösa. Det finns även be-<br>hov av att utveckla och pröva olika stödformer<br>som stärker psykiskt funktionshindrade att klara<br>eget boende.</p>
<p>Regeringen har i mars 1997 avsatt 30 miljoner<br>kronor ur Allmänna arvsfonden under en treårs-<br>period. Medlen skall användas för ideella organi-<br>sationers kostnader för att tillsammans med be-<br>rörda kommuner utveckla och pröva nya<br>modeller för stöd och boende för personer med<br>psykiska funktionshinder. Därvid skall projekt i<br>storstadsområdena särskilt uppmärksammas.</p>
<p>Vidare har regeringen för avsikt att ge Social-<br>styrelsen i uppdrag att göra en uppföljning av<br>rapporten De bostadslösas situation i Sverige i<br>syfte att få aktuell kunskap om situationen för<br>gruppen hemlösa, omfattningen av hemlösheten<br>samt vilka insatser som görs för hemlösa och<br>hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden.</p>
<p>Regeringen anser att ytterligare medel bör an-<br>slås under en treårig försöksperiod till nyskapan-<br>de projekt för de bostadslösa. Det handlar om att<br>utveckla och pröva olika stödformer, finna me-<br>toder för lokala inventeringar och uppsökande<br>verksamhet. Storstädernas särskilda problematik<br>bör härvid beaktas. Stödet skall ges till kommu-<br>ner och ideella organisationer efter ansökan. Det<br>statliga bidraget skall utgå med högst 50% av<br>kostnaderna för projekten. Medlen bör dispone-<br>ras av Socialstyrelsen. Vid beslut om medel skall<br>samordning ske med Allmänna arvsfondens.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 10 000 000 kronor anvisas under reser-<br>vationsanslag B20 Utvecklingsmedel till åtgärder<br>för hemlösa för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas 10 000 000 kronor för respektive år.</p>
<p>5.6 Övrig statlig verksamhet</p>
<p>5.6.1 Systembolaget AB</p>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen medger att den<br>statliga garantin för pensionsförpliktelser vid<br>Systembolaget höjs till 650 miljoner kronor.</p>
<p>Systembolaget är ett av staten helägt företag. I<br>koncernen ingår förutom moderbolaget System-</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>bolaget AB också ett helägt dotterbolag, Lagena<br>Distribution AB. Verksamheten omfattar detalj-<br>handel och partihandel med alkoholdrycker.<br>Omsättningen år 1997 uppgick till 19 147, mkr<br>och antalet årsarbetare till 2 674 (hela koncer-<br>nen). Avkastningen/vinsten för hela koncernen<br>uppgick till 174,3 mkr.</p>
<p>I EG-domstolens dom i målet C 185/s95,<br>åklagaren mot Harry Franzén, prövade de<br>svenska bestämmelserna om Systembolagets de-<br>taljhandelsmonopol och dess funktionssätt mot<br>artikel 37 i EG-fördraget, som reglerar anpass-<br>ningen av statliga handelsmonopol. Sammanfatt-<br>ningsvis fann domstolen att Systembolagets kri-<br>terier och urvalsmetoder varken var diskri-<br>minerande eller av sådant slag att de missgynnade<br>importerade produkter. Domstolen slog därför<br>fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för<br>alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det<br>svenska Systembolaget inte stred mot artikel 37 i<br>EG-fördraget vilket för svenskt vidkommande<br>var viktigt ur folkhälsoperspektiv. Systembolaget<br>hade under 1997 ca 200 leverantörer av vin och<br>sprit jämfört med endast en leverantör två år<br>tidigare. I januari 1997 fanns det totalt 2 573<br>märken i Systembolagets sortiment eller 3 226<br>artiklar. Under året lanserades 880 nya märken.<br>Försäljningsvolymen ökade under år 1997 med</p>
<p>5,8 procent.</p>
<p>Lagena Distribution AB, som bildades i de-<br>cember 1994, åtar sig hemtagning, lagring, order-<br>sammanställning och distribution av alko-<br>holdrycker för ett stort antal av Systembolagets<br>leverantörer. En påtaglig förbättring av Lagenas<br>ekonomiska resultat har skett under 1997 och<br>Lagena går för första gången med vinst med<br>0,7 mkr.</p>
<p>Såväl löne- som pensionsadministrationen för<br>Lagena Distribution AB handhas av Systembo-<br>laget. För Lagena tillämpas samma pensionsreg-<br>lemente som för Systembolaget. För att bolagets<br>avsättningar till pensioner skall vara avdragsgilla<br>vid inkomsttaxeringen krävs att pensionsutfästel-<br>serna är tryggade genom statlig garanti. Riks-<br>dagen utfärdade därför år 1977 en garanti för<br>pensionsförpliktelserna vid Systembolaget intill<br>ett belopp på 400 miljoner kronor. Genom riks-<br>dagens beslut den 8 december 1982 har staten<br>utökat garantin till 600 miljoner kronor. Riks-<br>dagen medgav genom beslut 1996 att den statliga<br>garantin för pensionsförpliktelser vid System-<br></p>
<p>bolaget AB även skall omfatta Lagena Distribu-<br>tion AB. Bolaget betalar årligen en avgift till SPV<br>för garantiförbindelsen.</p>
<p>Den sammanlagda pensionsskulden vid Sys-<br>tembolaget har dock under årens lopp successivt<br>ökat bl.a. genom att Systembolaget öppnat nya<br>butiker och därmed har fler anställda. Inflation<br>och löneutveckling har också under årens lopp<br>påverkat skuldens storlek uppåt. En mer markant<br>ökning av pensionsskulden inträffade 1997 med<br>116 miljoner kronor. Okad medellivslängd och<br>lägre allmänt ränteläge hade då föranlett Finans-<br>inspektionen att ändra anvisningarna för beräk-<br>ning av pensionsskulder. I bokslutet för 1997<br>uppgår Systembolagets och dotterbolaget Lagena<br>Distributions sammanlagda pensionsskuld till<br>597, 4 miljoner kronor och statens garanti för<br>koncernens pensionsskuld är 600 miljoner<br>kronor. Systembolagets styrelse har i skrivelse till<br>Socialdepartementet hemställt om en höjning av<br>garantibeloppet till 700 miljoner kronor.</p>
<p>Det ursprungliga motivet för en statlig garanti<br>har numera bortfallit. Systembolagets pensions-<br>utfästelser var tidigare s.k. bruttoförmåner, som<br>inte kunde kreditförsäkras. För att avsättningar<br>till pensionsreserven till fullo skulle bli avdrags-<br>gilla vid beskattningen krävdes en garanti från<br>staten (se prop. 1976/77:125, s. 23). Numera till-<br>lämpar Systembolaget dock inte bruttoförmåner<br>i sina pensionsutfästelser. Förhållandet med en<br>statligt utfärdad garanti utgör i dag en särlösning<br>i jämförelse med hur övriga bolag med statligt<br>ägande tryggar sina pensionsförpliktelser. För att<br>bedöma frågan om förändring av tryggandeform<br>behövs bl.a. en belysning av alternativa tryggan-<br>deformer, de kostnadsmässiga aspekterna av<br>dessa samt de praktiska konsekvenserna av en<br>övergången från en tryggandeform till en annan.<br>Regeringskansliet har inhämtat att Systembo-<br>laget mot denna bakgrund börjat undersöka för-<br>ändrade former för fortsatt tryggande av pen-<br>sionsåtagandena.</p>
<p>En ev. förändrad form för tryggande bör<br>kunna införas under år 1999. I avvaktan på<br>underlag för ett slutligt ställningstagande rörande<br>den fortsatta formen för tryggande av pensions-<br>förpliktelser och mot bakgrund av en viss ökning<br>av den beräknade pensionsskulden bedömer<br>regeringen att den statliga garantin från och med<br>år 1999 bör höjas till totalt 650 mkr.</p>
<p>114</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>6 Socialstyrelsen</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar Socialstyrelsen<br>och dess ramanslag. Ramanslaget uppgår under<br>år 1998 till knappt 370 miljoner kronor och upp-<br>gick under år 1997 till knappt 373 miljoner<br>kronor. Socialstyrelsen disponerar härutöver en<br>stort antal anslag inom det socialpolitiska<br>området. Dessa anslag, från vilka utbetalningarna<br>under år 1997 sammanlagt uppgick till drygt 2,4<br>miljarder kronor, redovisas främst under<br>verksamhetsområde Hälso- och sjukvård samt<br>verksamhetsområde Social omsorg.</p>
<p>Socialstyrelsen är central expertmyndighet<br>inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård,<br>hälsoskydd, smittskydd, stöd och service till vissa<br>funktionshindrade samt frågor som rör alkohol,<br>tobak och andra missbruksmedel, såvitt det inte<br>är en uppgift för någon annan statlig myndighet<br>att handlägga sådana ärenden.</p>
<p>I Socialstyrelsens uppgifter ingår tillsyn, upp-<br>följning, utvärdering och kunskapsförmedling.<br>Styrelsen svarar också för marknadskontroll och<br>tillsyn av medicintekniska produkter. Vidare är<br>Socialstyrelsen ansvarig för funktionen Hälso-<br>och sjukvård m.m. inom totalförsvaret (utgifts-<br>område 6 Totalförsvar) och skall bidra till att<br>uppfylla de mål som satts upp för det civila för-<br>svaret enligt 1996 års totalförsvarsbeslut. Social-<br>styrelsens verksamhet inom totalförsvarsom-<br>rådet redovisas i sin helhet under utgiftsområde 6<br>Totalförsvar.</p>
<h2>6.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutveckling</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>377,4</p></td><td>
<p>369,6</p></td><td>
<p>381,7</p></td><td>
<p>407,4</p></td><td>
<p>414,4</p></td><td>
<p>421,4</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>- Det ekonomiska utfallet för år 1997 var 377,4<br>miljoner kronor, vilket innebär att 4,4 miljo-<br>ner kronor förbrukades av det ackumulerade<br>anslagssparandet.</p>
<p>- Det ackumulerade anslagssparandet uppgick<br>till 30,2 miljoner kronor vid utgången av år<br>1997, varav 18 miljoner kronor beräknas åter-<br>stå vid utgången av år 1998.</p>
<p>- Socialstyrelsens tillsynsarbete under år 1997<br>har varit framgångsrikt och haft stor genom-<br>slagskraft.</p>
<p>- Aktiv uppföljning har i och med utgången av<br>år 1998 genomförts i samtliga län och arbets-<br>metodiken utvärderas nu.</p>
<p>- Resultaten från Socialstyrelsens nationella<br>uppföljning och utvärdering medför att sty-<br>relsen ser stora behov av fortsatta studier när<br>det gäller variationer mellan huvudmän i bl.a.<br>vårdresurser och behandlingsresultat.</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Förändringar</p>
<p>- Socialstyrelsen får fr.o.m. den 1 juli 1999 an-<br>svaret för ett nationellt planeringsstöd för<br>läkarförsörjningen inom hälso- och sjuk-<br>vården.</p>
<p>- Socialstyrelsen ansvarar för handläggning av<br>ansökningar om legitimationer för personal<br>inom hälso- och sjukvården. Genom lagen<br>(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område har antalet yrkes-<br>grupper som kan legitimeras utökats med fyra<br>nya grupper.</p>
<p>- Socialstyrelsen har i den nationella handlings-<br>planen för äldreomsorgen givits ett ansvar för<br>att bl.a. förstärka tillsynen inom äldreområ-<br>det.</p>
<p>- Socialstyrelsen har med anledning av be-<br>stämmelserna i den nya miljöbalken ålagts ett<br>ansvar bl.a. för tillsyn för frågor som gäller<br>hälsoskydd och för framtagandet av delmål<br>och sektorsmål i miljöpolitiken samt givits ett<br>särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar<br>utveckling.</p>
<p>Prioriteringar för 1999</p>
<p>- Hög prioritet skall ges åt den statliga tillsynen<br>inom främst primärvården, äldresjukvården<br>och äldreomsorgen.</p>
<p>- Åtgärder skall vidtas för att följa utvecklingen<br>inom hälso- och sjukvården vad gäller vårdens<br>tillgänglighet och patientens ställning, samt<br>för att stimulera sådan utveckling hos sjuk-<br>vårdshuvudmännen.</p>
<p>- Stöd skall ges till kommuner och landsting i<br>deras utveckling av kvalitetssäkringssystem<br>inom hälso- och sjukvården samt social-<br>tjänsten.</p>
<h2>6.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Socialstyrelsens övergripande mål under år 1997<br>var att verka för en god hälsa och social välfärd<br>samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika<br>villkor för hela befolkningen.</p>
<p>Socialstyrelsen har under de senaste åren inrik-<br>tat sin verksamhet, såväl resursmässigt som<br>organisatoriskt, mot en skärpt statlig tillsyn, mot<br>uppföljning och utvärdering och mot stöd till<br>olika huvudmän i deras uppdrag att utveckla<br>verksamheten. Åtgärder har också vidtagits för<br>att få en bättre spridning av resultaten av styrel-<br>sens verksamhet. Socialstyrelsen verksamhet är<br>indelad i verksamhetsgrenarna tillsyn, aktiv<br>uppföljning, nationell uppföljning och utvärde-<br>ring, utbildning och utveckling, övriga huvud-<br>uppgifter samt beredskap. Regeringens bedöm-<br>ning nedan av Socialstyrelsens resultat under år<br>1997 följer i huvudsak indelningen i verksam-<br>hetsgrenar.</p>
<p>Tillsyn</p>
<p>Målet för tillsynen inom hälso- och sjukvården är<br>att bedriva tillsynsverksamheten så att den bidrar<br>till hög patientsäkerhet och kvalitet i den svenska<br>hälso- och sjukvården. Detta skall ske bl.a. på ett<br>sådant sätt att företrädare för vårdgivarna vidtar<br>konkreta åtgärder för att åstadkomma tillfreds-<br>ställande patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och<br>sjukvården.</p>
<p>Socialstyrelsens årsredovisning för år 1997<br>visar att styrelsen under åren 1996 och 1997 prio-<br>riterat tillsynsinsatser inom den primära medi-<br>cinska tillsynen och därigenom erhållit goda<br>resultat inom området.</p>
<p>Socialstyrelsen har under år 1997 genomfört<br>922 tillsynsbesök och 438 verksamhetstillsyns-<br>insatser (jämfört med 700 respektive 307 år<br>1996). Styrelsens genomsnittliga handlägg-<br>ningstider har legat väl inom ramen för de mål<br>som satts upp av regeringen i regleringsbrevet för<br>år 1997. För anmälningsärenden har den genom-<br>snittliga handläggningstiden varit 6,3 månader<br>(jämfört med målet om högst 8 månader) och<br>för egeninitierade tillsynsärenden har den<br>genomsnittliga handläggningstiden varit 5,3 må-<br>nader (jämfört med målet om högst 9 månader).</p>
<p>I de fall styrelsens tillsynsåtgärder lett till be-<br>slut med krav på åtgärder från huvudmännens<br>sida, har dessa resulterat i rapporter eller uppgif-<br>ter om vidtagna åtgärder från huvudmännens<br>sida i 89 procent av fallen. I de fall åtgärder vid-<br>tagits av huvudmännen har dessa i 67 procent av<br>fallen av tillsynsenheterna bedömts vara helt till-<br>fredsställande, i 27 procent av fallen delvis till-<br>fredsställande och endast i 6 procent av fallen<br>inte alls tillfredsställande.</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>När det gäller den sociala tillsynen skall Social-<br>styrelsen i samverkan med länsstyrelserna verka<br>för att öka rättssäkerhet, laglighet och kvalitet<br>inom socialtjänsten. På det sociala tillsynsom-<br>rådet ligger huvudansvaret för det direkta till-<br>synsarbetet hos länsstyrelserna. Socialstyrelsen<br>har i samverkan med länsstyrelserna bl.a. påbörjat<br>ett arbete med att utveckla mål, mått och<br>metoder för uppföljning och redovisning av den<br>regionala tillsynen. Med anledning av riksdagens<br>beslut om den nationella handlingsplanen för<br>äldrepolitiken (prop. 1997/98:113, bet.<br>1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307) skall Social-<br>styrelsen effektivisera sin tillsyn inom området.<br>Vidare skall Socialstyrelsen följa arbetet med en<br>fördjupad samverkan mellan kommuner och<br>landsting i syfte att åstadkomma högre kvalitet i<br>vård och omsorg.</p>
<p>Regeringens samlade bedömning är att Social-<br>styrelsens tillsynsarbete inom såväl hälso- och<br>sjukvårdsområdet som socialtjänstområdet varit<br>framgångsrikt och att Socialstyrelsen har arbetat<br>med målen för verksamheten på ett tillfredsstäl-<br>lande sätt. Regeringen anser att tillsynsarbetet<br>även framgent bör vara ett prioriterat område för<br>Socialstyrelsen och att det är viktigt att omfatt-<br>ningen och kvaliteten på tillsynsinsatserna kan<br>upprätthållas.</p>
<p>IT-omställningen inför år 2000</p>
<p>Mot bakgrund av bestämmelserna i förordningen<br>(1997:30) om översyn av statliga myndigheters<br>informationssystem inför år 2000 uppdrog<br>regeringen i regleringsbrevet för år 1998 åt So-<br>cialstyrelsen att senast den 1 april 1998 redovisa<br>om myndigheten bedömer att det finns risker för<br>allvarliga störningar i vitala samhällsfunktioner<br>inom dess tillsynsområde. Socialstyrelsen har den<br>31 mars 1998 inkommit med en rapport till<br>regeringen. I rapporten redovisar Socialstyrelsen<br>att myndigheten sett över sina egna system och<br>att dessa i princip i sin helhet är anpassade till<br>övergången till år 2000. När det gäller Social-<br>styrelsens tillsynsområde gör myndigheten be-<br>dömningen att anpassningsarbetet inom hälso-<br>och sjukvårdsområdet pågår och att inga alarme-<br>rande rapporter hittills har erhållits. Socialsty-<br>relsen framhåller att den landstingskommunala<br>vården generellt sett hunnit längre i sitt anpass-<br>ningsarbete än den kommunala sjukvården. So-<br>cialstyrelsen gör också bedömningen att vari-<br>ationen i både medvetandegrad och anpassnings-<br>arbete är större bland de privata vårdgivarna än<br>inom den offentliga vården. Socialstyrelsen<br></p>
<p>framhåller slutligen att myndigheten genom sin<br>tillsynsorganisation kommer att följa sjukvårds-<br>huvudmännens fortsatta anpassningsarbete.</p>
<p>För att ytterligare förstärka de statliga insat-<br>serna för att underlätta IT-omställningen inför år<br>2000 uppdrog regeringen i juni 1998 åt ett antal<br>sektorsmyndigheter, däribland Socialstyrelsen,<br>att inom sina ansvarsområden noggrant följa an-<br>passningsarbetet, analysera och bedöma eventu-<br>ella risker för allvarliga störningar samt överväga<br>och vid behov uppmärksamma ansvariga på nöd-<br>vändiga åtgärder för att säkerställa viktiga sam-<br>hällsfunktioner i samband med IT-omställningen<br>inför år 2000. Myndigheterna skall också vid be-<br>hov vidta erforderliga förberedelser för att av-<br>hjälpa eventuella brister i ledningsorganisationen.<br>Uppdraget skall ske i samverkan med Statskon-<br>toret och en första redovisning skall lämnas till<br>regeringen senast den 1 oktober 1998. Komp-<br>letterande redovisningar skall därefter lämnas<br>den 1 mars 1999 och den 1 oktober 1999.</p>
<p>Aktiv uppföljning</p>
<p>Målet för den aktiva uppföljningen är att<br>Socialstyrelsen skall genomföra länsvisa gransk-<br>ningar av ändamålsenligheten i de åtgärder som<br>kommuner och landsting vidtagit för att till-<br>godose befolkningens behov av hälso- och sjuk-<br>vård och socialtjänst. Detta skall ske bl.a. på ett<br>sådant sätt att konkreta åtgärder för verksamhe-<br>tens utveckling genomförs av huvudmännen.</p>
<p>Aktiv uppföljning genomförs i ett litet antal<br>län åt gången under totalt ca 10 månader och<br>med ett bestämt tema. Under år 1997 genomför-<br>des länsvisa uppföljningar i tre län på temat<br>kommuners och landstings långsiktiga anpass-<br>ning till ändrade ekonomiska förutsättningar.<br>Syftet var att belysa huvudmännens strategier<br>och prioriteringar för att på lång sikt upprätthålla<br>god kvalitet, rättssäkerhet och vård på lika<br>villkor. I och med utgången av år 1998 skall<br>samtliga län ha granskats inom ramen för den<br>aktiva uppföljningen. Socialstyrelsen utvärderar<br>därefter arbetsmetodiken.</p>
<p>Socialstyrelsen framhåller i sin årsredovisning<br>för år 1997 att myndigheten i sin aktiva uppfölj-<br>ning funnit att det - både inom hälso- och sjuk-<br>vården och socialtjänsten - fortfarande finns<br>brister i kommuner och landsting vad gäller<br>målformulering, uppföljning och utvärdering,<br>dvs. i det arbete som till stora delar rör kvalitets-<br>utveckling. Socialstyrelsen framhåller också i års-</p>
<p>117</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>redovisningen att den aktiva uppföljningen har<br>en stor genomslagskraft som leder till utveckling<br>och till åtgärder där så behövs. Regeringen delar<br>denna uppfattning och gör bedömningen att<br>Socialstyrelsens arbete med den aktiva upp-<br>följningen under år 1997 har varit framgångsrikt<br>och att Socialstyrelsen har arbetat med målen för<br>verksamheten på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Nationell uppföljning och utvärdering</p>
<p>Målet för den nationella uppföljningen och ut-<br>värderingen är att Socialstyrelsen till regerings-<br>kansliet samt till kommuner och landsting skall<br>ta fram underlag inom hälso- och sjukvård,<br>smittskydd och hälsoskydd, folkhälsa, väl-<br>färdsförhållanden och socialtjänst. Underlagen<br>skall vara tillförlitliga, relevanta och aktuella och<br>ge mottagaren goda möjligheter att värdera, ut-<br>veckla, förbättra och ompröva verksamhet inom<br>dessa områden.</p>
<p>Nationell uppföljning och utvärdering är ett<br>område som har prioriterats högt av Socialstyrel-<br>sen under år 1997. Ett av de många projekt som<br>Socialstyrelsen bedrivit inom ramen för sin na-<br>tionella uppföljning och utvärdering under år<br>1997 är en studie av effekterna av ekonomiska<br>neddragningar och höjda patientavgifter inom<br>hälso- och sjukvården. Projektet bedrivs under<br>flera år och Socialstyrelsen skriver i sin årsredo-<br>visning för år 1997 att det hittills har visat sig<br>svårt att isolera den inverkan som just ekono-<br>miska neddragningar har haft och att vården i<br>vissa fall kan bibehållas på oförändrad nivå<br>genom att de ekonomiska neddragningarna<br>kompenseras genom ytterligare förbättringar av<br>rutiner och organisation. Det är också så att<br>förändringar i ekonomiska förutsättningar inte<br>heller slår igenom i medicinska effekter förrän<br>efter flera år. Regeringen följer med uppmärk-<br>samhet resultatet av projektet som beräknas<br>slutföras under år 1999.</p>
<p>Målet för Socialstyrelsens arbete med kvali-<br>tetssäkring är att bidra till att ett effektivt och<br>systematiskt kvalitetssäkringsarbete bedrivs<br>inom hälso- och sjukvården samt inom social-<br>tjänsten. Den 1 januari 1997 trädde Socialstyrel-<br>sens föreskrifter och allmänna råd för kvalitets-<br>system i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24)<br>i kraft. Under år 1997 har en kartläggning ge-<br>nomförts av andelen verksamhetschefer som<br>känner till dessa föreskrifter och allmänna råd.<br>Kartläggningen visade att 93 procent av samtliga<br></p>
<p>tillfrågade kände till Socialstyrelsens föreskrifter<br>om kvalitetssystem och 62 procent uppgav att de<br>läst hela eller det mesta av föreskrifterna. När det<br>gäller tillämpningen av Socialstyrelsens krav på<br>kvalitetssystem för olika områden i verksam-<br>heten ansåg 82 procent av de tillfrågade att de i<br>mycket eller ganska stor utsträckning arbetar<br>med kvalitetssäkring. Det är enligt regeringens<br>uppfattning viktigt att Socialstyrelsen även under<br>kommande år noga följer hur arbetet med kvali-<br>tetssäkring fortskrider inom hälso- och sjukvår-<br>den. Regeringen noterar också med tillfreds-<br>ställelse att Socialstyrelsen sedan några år tillbaka<br>bedriver ett arbete för att klargöra definitioner av<br>kvalitetsbegreppet inom hälso- och sjukvården,<br>vilket är en förutsättning för att kunna avgränsa<br>och beskriva kvalitetsutvecklingen i hälso- och<br>sjukvården. Socialstyrelsen har för avsikt att<br>komma med förslag till sådana definitioner under<br>år 1998.</p>
<p>Inom ramen för sitt arbete med kvalitets-<br>uppföljning i vården har Socialstyrelsen under år<br>1997 bl.a. fokuserat på områdena tillgänglighet i<br>vården, patienttillfredsställelse, hälso- och<br>sjukvårdspersonalens kompetens, användningen<br>av läkemedel, åtgärdbar dödlighet samt nationella<br>kvalitetsregister. I årsredovisningen för år 1997<br>redovisar Socialstyrelsen ett antal resultat från<br>sitt arbete inom ovanstående områden.<br>Sammanfattningsvis menar Socialstyrelsen att de<br>viktigaste resultaten av kvalitetsuppföljningen<br>inom hälso- och sjukvården är att:</p>
<p>- kvaliteten i den akuta somatiska sjukvården<br>har förbättrats kraftigt under senare tid,</p>
<p>- kvaliteten inom primärvård och psykiatri när<br>det gäller behandlingsresultat inte f.n. kan be-<br>dömas då det finns alltför få data,</p>
<p>- variationerna mellan huvudmännen i behand-<br>lingsinriktning, vårdresurser och behand-<br>lingsresultat i vissa fall är mycket stora,</p>
<p>- Sverige sannolikt behåller den internationella<br>tätposition som vi tidigare haft när det gäller<br>åtgärdbar dödlighet,</p>
<p>- det finns anledning att anta att medan be-<br>handlingsresultaten genomsnittligen är goda,<br>finns en tydlig tendens till ökande köer och<br>därmed en risk för att behandlingsbehov inte<br>tillgodoses.</p>
<p>Socialstyrelsen framhåller att dessa resultat<br>medför att styrelsen ser stora behov av fortsatta<br>noggranna studier när det gäller främst variatio-</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>nerna mellan huvudmännen i behandlingsinrikt-<br>ning, vårdresurser och behandlingsresultat samt<br>när det gäller tendenserna till ökande köer och<br>till att behandlingsbehov därmed inte tillgodoses.<br>Regeringen delar Socialstyrelsens bedömning på<br>dessa områden.</p>
<p>Resurserna för nationell uppföljning och ut-<br>värdering inom socialtjänstområdet har minskat<br>under år 1997 jämfört med föregående år.<br>Socialstyrelsen har under år 1997 genomfört<br>intervjuundersökningar för att försöka bedöma<br>vilka effekter den nationella uppföljningen och<br>utvärderingen får för de verksamheter som följs<br>upp och utvärderas. Socialstyrelsen har bl.a.<br>utvärderat effekterna av den nationella upp-<br>följningen och utvärderingen av Adelreformen<br>och av handikappreformen med avseende på i<br>vilken mån Socialstyrelsen bidragit till utveck-<br>lingen i kommuner och landsting. Utvärde-<br>ringarna har fokuserat på hur Socialstyrelsen nått<br>ut med sina resultat och hur dessa använts.<br>Däremot har kvalitén i Socialstyrelsens utvärde-<br>ringsarbete, t.ex. om genomförda analyser är till-<br>förlitliga, inte utvärderats systematiskt. Resulta-<br>ten från undersökningarna visar att rapporterna<br>från de båda reformuppföljningarna är mest<br>kända, lästa och tillgängliga på den centrala nivån<br>och då särskilt inom Socialdepartementet och<br>berörda riksdagsutskott samt inom Kom-<br>munförbundet respektive Landstingsförbundet.<br>Praktiskt taget samtliga intervjuade på den cent-<br>rala nivån kände till rapporterna och drygt 80<br>procent hade läst dem. Att rapporterna haft<br>effekt på den centrala nivån visas enligt Social-<br>styrelsen också av att regering och riksdag vid-<br>tagit vissa åtgärder som relaterat till det som sty-<br>relsens visat i sina rapporter. Även på den<br>regionala nivån är kännedomen om rapporterna<br>goda. Inom landstingen och länsstyrelserna<br>kände samtliga intervjuade till rapporterna och<br>hälften respektive 75 procent hade läst dem. På<br>den lokala nivån visar uppföljningarna att det<br>finns stora skillnader i hur rapporterna tas emot<br>av politiker och av tjänstemän. Endast hälften av<br>de tillfrågade lokalpolitikerna kände till rappor-<br>terna och 20 procent hade läst dem. Motsvarande<br>tal för de kommunala tjänstemännen var 70 re-<br>spektive 65 procent.</p>
<p>Inom ramen för den nationella uppföljningen<br>och utvärderingen följde Socialstyrelsen under år<br>1997 även upp bl.a. utvecklingen av kommuner-<br>nas barnomsorgsregler för barn till arbetslösa.<br>Dessutom har missbrukarvårdens utveckling<br>avrapporterats. Vidare har socialbidragsut-<br></p>
<p>nyttjandet bl.a. belysts i Social rapport 1997 och i<br>statistikrapporten Socialbidrag 1996. Under år<br>1998 har en uppföljning av förändringen i social-<br>tjänstlagen initierats.</p>
<p>Socialstyrelsen har under år 1998 beviljats<br>projektmedel från regeringskansliet för ett s.k.<br>kontrollinsatsprojekt. Syftet med det aktuella<br>kontrollinsatsprojektet är att analysera om olika<br>former av stimulansbidrag har varit och är bra<br>styrinstrument. Socialstyrelsen har engagerat en<br>extern konsult som projektledare och de stimu-<br>lansbidrag som analyseras i projektet är de sti-<br>mulansbidrag som utgivits i samband med tre av<br>de stora reformerna under 1990-talet: Ädelre-<br>formen, handikappreformen och psykiatrire-<br>formen. Projektet har startats upp under somma-<br>ren och hösten 1998 och skall resultera i en<br>slutrapport under våren 1999.</p>
<p>Regeringens bedömning är att Socialstyrelsen<br>på ett tillfredsställande sätt har arbetat med<br>målen för nationell uppföljning och utvärdering<br>under år 1997. Regeringen anser att det är viktigt<br>att Socialstyrelsen även fortsättningsvis priori-<br>terar denna verksamhet.</p>
<p>Utbildning och utveckling</p>
<p>Socialstyrelsens konkreta ansvar för utbild-<br>ningsfrågorna inom hälso- och sjukvården är i<br>första hand koncentrerat till läkarnas vidareut-<br>bildning i form av specialistutbildning och till<br>den kompetensgaranti som legimationen inne-<br>bär. Socialstyrelsen har också ett ansvar för att<br>påverka vårdgivarna så att vårdpersonalen har rätt<br>kompetens för sina uppgifter och att de ges möj-<br>lighet till fortbildning i samband med att ar-<br>betsinnehållet förändras.</p>
<p>Socialstyrelsen ansvarar vidare för att pröva<br>ansökningar om legitimation och andra behörig-<br>hetsbevis som garanterar innehavarens yrkes-<br>kompetens. Styrelsen för också ett tillförlitligt<br>och aktuellt register över samtliga personer med<br>svensk legitimation. I registret är även av Hälso-<br>och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beslu-<br>tade behörighetsinskränkningar införda. Under<br>år 1997 utfärdades knappt 6 200 legitimationer<br>för tolv yrkesgrupper. Därutöver utfärdades<br>drygt 5 000 andra bevis och intyg avseende<br>behörighet för hälso- och sjukvårds-personal.</p>
<p>Genom aktuella målbeskrivningar för de fast-<br>ställda specialiteterna inom hälso- och sjukvår-<br>den anger Socialstyrelsen kunskaper, färdigheter<br>och förhållningssätt som krävs för respektive</p>
<p>119</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>specialitet. Under år 1997 svarade Socialstyrelsen<br>för 184 s.k. SK-kurser för läkare under spe-<br>cialisttjänstgöring.</p>
<p>Målet för Socialstyrelsens verksamhet inom<br>utvecklingsområdet är att förbättra metodiken<br>och kvaliteten i det sociala och pedagogiska ar-<br>betet. Socialstyrelsens insatser inom området<br>skall bidra till att utvecklings- och förnyelsear-<br>bete kommer till stånd inom socialtjänst och<br>hälso- och sjukvård. Inom ramen för utveck-<br>lingsarbetet skall Socialstyrelsen också beskriva<br>kunskapsläget och identifiera områden som har<br>behov av utvecklingsarbete.</p>
<p>När det gäller utvecklingsarbete inom hälso-<br>och sjukvårdsområdet har sådant främst bedrivits<br>inom ramen för den medicinska faktadatabasen<br>MARS. Utvecklingsarbetet har här främst bestått<br>i att initiera och stödja systematisk dokumenta-<br>tion och analys som i sin tur skall vara ett under-<br>lag för kvalitetsutveckling och resultatuppfölj-<br>ning inom hälso- och sjukvården. Under år 1997<br>producerade eller uppdaterade Socialstyrelsen 39<br>s.k. state-of-the-art dokument och lade stora re-<br>surser på arbetet med nationella riktlinjer och<br>kvalitetsregister. En utvärdering av delar av ar-<br>betet med kunskapsspridning inom MARS som<br>skett under året visar att 80 procent av de till-<br>frågade uppgav att informationen var ett stöd i<br>arbetet och en hjälp vid undervisning samt till 90<br>procent uppfyllde de angivna syftena med MARS<br>som en faktadatabas.</p>
<p>Socialstyrelsen har också en viktig roll i såväl<br>det nationella som det europeiska standardise-<br>ringsarbetet för medicintekniska produkter. Sty-<br>relsens insatser inom detta område har ökat i<br>omfattning efter ikraftträdandet av EG:s direktiv<br>om medicintekniska produkter (direktiv<br>93/42/EEG).</p>
<p>Vad beträffar utbildning och utveckling inom<br>socialtjänstområdet har Socialstyrelsen under år<br>1997 ökat betoningen på utvecklingsarbete med<br>anknytning till de förändrade bestämmelserna i<br>socialtjänstlagen. Projektet Kunskapsbaserad ut-<br>veckling av socialtjänsten (KUB) som syftar till<br>att skapa en nationell kunskapsbas grundad på<br>vetenskap och beprövad erfarenhet har initierats.</p>
<p>Socialstyrelsen har haft i uppdrag att analysera<br>effekterna av de insatser som genomförts inom<br>ramen för myndigheternas utvecklingsmedel<br>inom socialtjänstområdet samt grunderna för<br>fördelningen av medlen. En redovisning av upp-<br>draget har överlämnats till regeringen i februari<br>1998. I rapporten redovisas inriktning och om-<br>fattning av genomfört utvecklingsarbete, vilka<br></p>
<p>generella erfarenheter som vunnits samt en<br>allmän bedömning av projektens betydelse<br>lokalt.</p>
<p>Regeringen anser att Socialstyrelsen på ett<br>tillfredsställande sätt har arbetat med målet för<br>sin verksamhet inom utbildnings- och utveck-<br>lingsområdet.</p>
<p>Övriga huvuduppgifter</p>
<p>Socialstyrelsens verksamhetsgren Övriga huvud-<br>uppgifter omfattar många olika verksamheter.<br>Bland dessa verksamheter kan nämnas bl.a. drif-<br>ten av flera register (såväl epidemiologiska som<br>andra register), insatser inom Socialstyrelsens an-<br>svar för den officiella statstiken, rådet för vissa<br>rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga<br>rådet), besvarande av remisser m.m. samt en stor<br>del av beredskapsinsatserna.</p>
<p>Bland de viktigaste uppgifterna under år 1997<br>har varit arbetet med det biverkningsregister för<br>den tala material som infördes år 1996, arbetet<br>med ett förskrivarregister med anledning av<br>läkemedelsreformen och utarbetandet av koder<br>till grund för registrering av sjukdom eller sym-<br>tom på sjukdom med anledning av att nya klassi-<br>fikationer för sjukdomar och kirurgiska åtgärder<br>togs i bruk i Sverige fr.o.m. den 1 januari 1997.</p>
<p>Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för år<br>1997 åt Socialstyrelsen att senast den 1 november<br>1997 redovisa sina erfarenheter av statistikre-<br>formen. Statistikreformen innebär främst en<br>ändrad ansvarsfördelning för den officiella<br>statistiken och Socialstyrelsen fick genom den<br>nya statstikorganisationen ansvaret för den offi-<br>ciella statistiken inom ämnesområdena hälsa och<br>sjukdomar (dödsorsaker), hälso- och sjukvård<br>samt socialtjänst. Syftet med den ändrade an-<br>svarsfördelningen var att genom ett ökat an-<br>vändarinflytande över statistiken få till stånd en<br>ökad flexibilitet i statistikproduktionen och ett<br>ökat kostnadsmedvetande. Socialstyrelsen har i<br>april 1998 redovisat uppdraget till regeringen. I<br>redovisningen gör Socialstyrelsen bedömningen<br>att den nya statistikorganisationen fungerat i en-<br>lighet med intentionerna för reformen och att en<br>tydlig beställar- och utförarroll har utvecklats.<br>Detta har redan lett till en viss konkurrens och<br>en viss ökning av kostnadseffektiviteten i pro-<br>duktionen av statistik. Detta har enligt Social-<br>styrelsen skett både genom att kostnaderna för<br>vissa produkter sjunkit och genom att kvaliteten<br>i produkterna höjts. I ett internationellt perspek-</p>
<p>120</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>tiv är den svenska statistiken inom den sociala<br>sektorn av hög kvalitet. Socialstyrelsen fram-<br>håller emellertid att det finns ett behov av för-<br>bättrad statistik inom framförallt äldreomsorgen<br>och för öppna insatser inom socialtjänstens verk-<br>samhet samt inom den öppna hälso- och sjuk-<br>vården. Dessutom behövs en mer heltäckande<br>registrering av den öppna vården och äldre-<br>omsorgen.</p>
<p>Socialstyrelsen gavs i regleringsbrevet för år<br>1998 i uppdrag att efter samråd med Naturvårds-<br>verket redovisa omfattningen av och innehållet i<br>sådan information som tas fram i Socialstyrelsens<br>ordinarie verksamhet och som kan användas i<br>den nationella miljöövervakningen som är Na-<br>turvårdsverkets ansvar. Socialstyrelsen har i en<br>skrivelse till Socialdepartementet i maj 1998 an-<br>fört att de data som myndigheten producerar<br>inom ramen för sin övervakningsfunktion, bl.a.<br>den nationella epidemiologiska bevakningen och<br>den nationella folkhälsorapporteringen, inklusive<br>analyser av miljöns betydelse för befolkningens<br>hälsa, inte är av den arten att de kan användas<br>inom den nationella miljöövervakningen. Social-<br>styrelsen framhåller dock att det finns ett stort<br>behov av samverkan mellan Naturvårdsverket<br>och Socialstyrelsen så att analyser kan göras med<br>utgångspunkt i deras skilda övervakningsfunk-<br>tioner. Regeringen delar Socialstyrelsens be-<br>dömning.</p>
<p>Regeringen beslutade den 24 maj 1995 att So-<br>cialstyrelsen skulle förvalta det statliga stödet om<br>50 miljoner kronor till tortyrskadade flyktingar<br>m.fl. Medlen disponeras t.o.m. den 31 december<br>1999. I uppdraget ingick även att senast den 31<br>december 1997 till regeringen inkomma med en<br>redovisning av hur medlen använts och fördelats.<br>Socialstyrelsen har den 18 december 1997 lämnat<br>en delrapport till regeringen. Av rapporten<br>framgår att de 30 miljoner kronor som<br>Socialstyrelsen disponerar till projekt inom<br>forskning och metodutveckling inom området<br>nu efter fem ansökningstillfällen under åren 1996<br>- 1998 i stort sett är fördelade. En ideell<br>förening, Kansliet för tortyr- och traumaskadade<br>(KANTT) har bildats som disponerar<br>15 miljoner kronor till och med december 1999.</p>
<p>Gender</p>
<p>Enligt regleringsbrevet för år 1997 skulle Social-<br>styrelsen, som en del i myndighetens utveck-<br>lingsarbete, analysera förslag och verksamhet<br></p>
<p>utifrån såväl kvinnors som mäns utgångspunkter,<br>dvs. anlägga ett genderperspektiv. Av Social-<br>styrelsens årsredovisning för år 1997 framgår att<br>Socialstyrelsen under året har formulerat mål för<br>sitt arbete med genderperspektivet. Målet är att<br>könsaspekterna skall beaktas i alla nya<br>verksamheter som ingår i 1998 års verk-<br>samhetsplan, då det är relevant för verksam-<br>hetens frågeställningar. År 2001 skall könspers-<br>pektivet vara beaktat i Socialstyrelsens alla verk-<br>samheter.</p>
<p>I årsredovisningen redovisar Socialstyrelsen<br>vidare att myndigheten beaktat könsaspekterna i<br>sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete där så<br>varit möjligt. Resultat av detta är att köns-<br>aspekterna belysts i bl.a. Social rapport 1997, i<br>Folkhälsorapport 1997, i projektet Operation<br>kvinnofrid, i de delar av Sveriges officiella<br>statistik som Socialstyrelsen ansvarar för (för-<br>utom barnomsorgen), i kartläggningen av vården<br>av tunga missbrukare, i studien över invandrar-<br>ungdomars kontakt med socialtjänsten samt i<br>uppdraget om jämställdhet i barnomsorgen.</p>
<p>Socialstyrelsen konstaterar i årsredovisningen<br>att myndigheten har underlag för att inom upp-<br>följnings- och utvärderingsarbetet göra en mer<br>utvidgad analys av kvinnors och mäns skilda be-<br>hov och förutsättningar än vad som hittills<br>gjorts.</p>
<p>Regeringen anser att det är viktigt att Social-<br>styrelsen under kommande år inom sitt uppfölj-<br>nings- och utvärderingsarbete utvecklar sin ana-<br>lys av genderfrågoma. Regeringen anser vidare<br>att det är önskvärt att Socialstyrelsen i fortsätt-<br>ningen årligen på ett övergripande sätt i en sär-<br>skild rapport till regeringen sammanfattar de<br>viktigaste slutsatserna från sitt genderarbete.</p>
<p>6.3.1 Regeringens slutsatser</p>
<p>Huvudinriktningen för Socialstyrelsens verksam-<br>het har under de senaste åren varit en skärpt stat-<br>lig tillsyn, uppföljning och utvärdering samt stöd<br>till olika huvudmän i deras uppdrag att utveckla<br>hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten.<br>Regeringen anser att denna huvudinriktning för<br>styrelsens verksamhet bör gälla även för år 1999.<br>Regeringen delar också Socialstyrelsens<br>uppfattning att det är av stor vikt att styrelsens<br>insatser i första hand riktas mot de områden som<br>har särskilt stor betydelse för medborgarna. Det<br>är dessutom viktigt att Socialstyrelsen fortsätter<br>sina insatser för att effektivisera spridningen av</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>resultaten av sin verksamhet för att på så sätt öka<br>genomslagskraften för insatserna.</p>
<p>Regeringen anser att Socialstyrelsen under år<br>1999 bör prioritera insatser för att dels följa ut-<br>vecklingen inom hälso- och sjukvården vad gäller<br>vårdens tillgänglighet och patientens ställning i<br>vården, dels stimulera en sådan utveckling hos<br>sjukvårdshuvudmännen. När det gäller arbetet<br>med tillsynsfrågor gör regeringen bedömningen<br>att fortsatt hög prioritet skall ges framöver åt den<br>nationella tillsynen inom främst områdena<br>primärvård, äldresjukvård och äldreomsorg samt<br>att en fortsatt fokusering på arbetet med<br>utveckling av kvalitetssäkringssystem inom<br>hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är<br>önskvärd. Regeringen anser vidare att Socialsty-<br>relsen även i fortsättningen skall bedriva en aktiv<br>tillsyn av smittskyddet.</p>
<p>I den nationella uppföljningen och utvärde-<br>ringen har Socialstyrelsen bl.a. uppmärksammat<br>att det inom sjukvården finns stora variationer i<br>kvalitet mellan huvudmännen. Dessutom är de<br>data som finns om utfallet av behandlingsarbetet<br>inom psykiatrin och primärvården helt otillräck-<br>liga. Regeringen anser att ytterligare insatser<br>måste göras för att förbättra informationen inom<br>dessa områden och för att analysera variationerna<br>i behandlingsresultat över landet. Inom områden<br>i gränslandet mellan socialtjänst och hälso- och<br>sjukvård är det viktigt att uppmärksamma utvär-<br>deringsfrågorna.</p>
<p>Möjligheterna att i både kvantitativa och kva-<br>litativa termer följa utvecklingen i Socialstyrelsen<br>har påtagligt ökat under senare år. Regeringen<br>anser sammanfattningsvis att Socialstyrelsens re-<br>dovisning i årsredovisningen för år 1997 samt i<br>övriga rapporter till regeringen visar att<br>Socialstyrelsen på ett tillfredsställande sätt arbe-<br>tat med såväl de kvantitativa som de kvalitativa<br>mål som satts upp för myndighetens verksamhet<br>för år 1997.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att de mål och<br>den inriktning som tidigare beslutats avseende<br>Socialstyrelsens verksamhet bör ligga fast även<br>för år 1999.</p>
<h2>6.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att Social-<br>styrelsens årsredovisning för år 1997 i allt<br>väsentligt är rättvisande. Den ekonomiadmi-<br>nistrativa värdering som RRV har utfört av<br>samtliga statliga myndigheter har beträffande So-<br>cialstyrelsen givit EA-värdet fullt tillfredsstäl-<br>lande. RRV har i en särskild revisionsrapport till<br>Socialstyrelsen framhållit att resultatredovis-<br>ningen har utvecklats på ett positivt sätt jämfört<br>med föregående år men också påpekat att den till<br>viss del innehåller information som inte berör<br>regleringsbrevets återrapporteringskrav. Rege-<br>ringen delar RRV:s bedömning att resultatredo-<br>visningen har förbättrats jämfört med tidigare år.<br>När det gäller RRV:s påpekande om information<br>som ej berör återrapporteringskraven har rege-<br>ringen uppmärksammat detta, men anser att det<br>för en myndighet med ett så omfattande uppdrag<br>som Socialstyrelsen i vissa fall kan vara befogat,<br>och till och med önskvärt, att lämna en del<br>kompletterande information till den av rege-<br>ringen i regleringsbrevet beställda återrapporte-<br>ringen. Regeringen har därför inte för avsikt att<br>vidta någon åtgärd i frågan</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>6.5</p>
<p>Cl</p></td><td colspan="4">
<p>Anslag</p>
<p>Socialstyrelsen</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>377 403</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>30 236</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>369 636</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>381 658</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>407 357</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>414 438 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>421 432 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Motsvarar 406 830 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 406 830 tkr i 1999 års prisnivå</p></td></tr>
</table>
<p>122</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>En jämförelse mellan anslag och utfall för år 1997<br>visar att utfallet översteg anslaget med drygt 4,4<br>miljoner kronor. Det ackumulerade anslags-<br>sparandet vid 1997 års slut uppgick till ca 30,2<br>miljoner kronor. Socialstyrelsen har i delårs-<br>rapporten avseende första halvåret 1998 redovisat<br>en utgiftsprognos för år 1998 om 381,7 miljoner<br>kronor, vilket skulle medföra ett utnyttjande av<br>anslagssparandet med drygt 12 miljoner kronor.<br>Detta innebär att anslagssparandet vid utgången<br>av år 1998 kan beräknas uppgå till drygt 18<br>miljoner. Dessa medel beräknas dock till största<br>delen vara bundna i fleråriga uppföljningsprojekt<br>samt i form av utvecklingsmedel inom social-<br>tjänstområdet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Socialstyrelsens bevakningsområde är mycket<br>omfattande och spänner över både landstingens<br>och kommunernas verksamheter inom hälso-<br>och sjukvården samt det sociala området. Detta<br>innebär att Socialstyrelsens samlade verksamhet<br>under ett år är både omfattande och disparat.</p>
<p>Socialstyrelsens förvaltningskostnader under<br>ramanslaget uppgick under år 1997 till drygt</p>
<p>377,4 miljoner kronor. Detta är en minskning<br>med 15,2 miljoner (3,9 %) jämfört med år 1996.<br>Av de totala förvaltningskostnaderna under år<br>1997 svarade tillsynsverksamheten för cirka 20<br>procent, aktiv uppföljning för cirka 2 procent,<br>nationell uppföljning och utvärdering för cirka<br>20 procent, utbildning och utveckling för cirka<br>25 procent och övriga huvuduppgifter för ca<br>33 procent. Förvaltningskostnaderna för verk-<br>samhetsgrenen beredskap har fördelats på de<br>övriga verksamhetsgrenarna.</p>
<p>Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Tabell 6.2 Offentligrättslig verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Offentligrättslig<br>verksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter till<br>inkomsttitel<br>(Som inte får<br>disponeras)</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>5 905</p></td><td>
<p>7 550</p></td><td>
<p>- 1 645</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>6 050</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>- 1 950</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>6 050</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>-1950</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna avser avgifter från utfärdande av legi-<br>timationer, intyg m.m. som sker inom Socialsty-<br>relsens arbete med behörighetsfrågor. Under<br>åren 1997 och 1998 utfärdas legitimationer för<br>tolv yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.<br>Socialstyrelsen får inte disponera någon del av<br>intäkterna från legitimationshanteringen utan<br>dessa inlevereras i sin helhet till statsbudgetens<br>inkomstsida. I enlighet med riksdagens beslut<br>med anledning av propositionen om yrkesverk-<br>samhet på hälso- och sjukvårdens område kom-<br>mer fyra nya yrkesgrupper inom hälso- och sjuk-<br>vården att kunna legitimeras från och med år<br>1999 (prop.l997/98:109, bet. 1997/98:SoU22,<br>rskr. 1997/98:290). Dessa fyra yrkesgrupper är<br>apotekare, arbetsterapeuter, receptarier samt<br>sjukhusfysiker och omfattar sammanlagt ca<br>16 000 personer under 65 år. Socialstyrelsen har<br>beräknat att merkostnaderna för att hantera an-<br>sökningar om legimation för dessa nya grupper<br>kommer att uppgå till ca 3,7 miljoner kronor för<br>år 1999 och därefter ca 1,3 miljoner kronor per<br>år. Dessa kostnader ingår ej i de beräknade kost-<br>naderna i tabell 6.2 ovan. Socialstyrelsen har<br>också hos regeringen aktualiserat frågan om<br>möjligheten att i framtiden få disponera hela eller<br>delar av intäkterna från legitimationshanteringen.<br>Frågan om dispositionen av avgiftsintäkterna för<br>legitimationshanteringen bereds för närvarande<br>inom regeringskansliet.</p>
<p>123</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.3 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt-<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>9 707</p></td><td>
<p>26 724</p></td><td>
<p>- 17 017</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>13 215</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>- 11 785</p></td></tr>
</table>
<p>Budget 1999______________13 200________25 100 - 11 900</p>
<p>Intäkterna består av avgifter för kontroll av me-<br>dicintekniska produkter, för material från EPC,<br>för data och statistikproduktion samt avgiftsin-<br>täkter från försäljning av rapporter, skrifter m.m.<br>Socialstyrelsen får disponera avgiftsintäkterna i<br>sin helhet, men dessa är otillräckliga för att ge<br>full kostnadstäckning för verksamheterna.</p>
<p>Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för år<br>1997 åt Socialstyrelsen att göra en översyn av sin<br>avgiftsfinansierade verksamhet och lämna förslag<br>på hur den samlade styrningen av denna bör ut-<br>formas. Socialstyrelsen inkom den 27 oktober<br>1997 med en redovisning av uppdraget. Över-<br>synen har begränsats till att omfatta verksam-<br>heten inom det medicintekniska området och<br>inom Epidemiologiskt centrum (EPC). Social-<br>styrelsen föreslår att målet för avgiftssättningen<br>inom det medicintekniska området skall vara att<br>nå full kostnadstäckning. Detta gäller både de<br>kliniska prövningarna och registreringen av CE-<br>märkta medicintekniska produkter. För registre-<br>ringen av CE-märkta medicintekniska produkter<br>bör avgifterna enligt Socialstyrelsen även<br>finansiera marknadskontrollen av produkterna.<br>Socialstyrelsen har i dag ingen rätt att ta ut av-<br>gifter för sin handläggning i samband med ut-<br>färdande av s.k. free sale certificates för pro-<br>dukter inom det medicintekniska området. Ett<br>free sale certificate är ett intyg om att produkten<br>finns på den svenska marknaden och att den får<br>exporteras. Socialstyrelsen föreslår att avgifter<br>för handläggning av free sale certificates skall<br>kunna tas ut fr.o.m. år 1999 och att målet för<br>dessa avgifter skall vara att ge full kostnadstäck-<br>ning. Socialstyrelsen beräknar en handläggning<br>av ca 135 intyg per år och föreslår en avgift i<br>avgiftsklass 2 (f.n. 475 kronor) enligt 10 § av-<br>giftsförordningen (1992:191). Några avgifts-<br></p>
<p>intäkter avseende free sales certificates ingår ej i<br>de beräknade intäkterna i tabell 6.3. När det<br>gäller avgifter för registerverksamheten vid EPC<br>föreslår Socialstyrelsen att målet skall vara att i<br>första hand ge täckning för de direkta kostnader-<br>na för registeruttag. Vid efterfrågan av register-<br>uttag som är klart kopplad till kommersiell an-<br>vändning bör Socialstyrelsen erhålla full kost-<br>nadstäckning genom avgifterna. Frågan om den<br>framtida avgiftsfinansierade verksamheten bereds<br>för närvarande inom regeringskansliet.</p>
<p>Socialstyrelsen erhöll i regleringsbrevet för år<br>1997 ett uppdrag att utreda förutsättningar för<br>att inom något eller några särskilt lämpade om-<br>råden bedriva tjänsteexport, samt lämna förslag<br>till hur styrning och organisation av tjänste-<br>exporten bör utformas inom myndigheten. So-<br>cialstyrelsen har i en rapport till regeringen i<br>februari 1998 redovisat uppdraget. I sin redovis-<br>ning pekar styrelsen på att det finns faktorer som<br>talar för ett begränsat engagemang i tjänsteexport<br>inom bl.a. områdena äldre- och handikapp-<br>omsorg, social barnavård, socialbidragssystem,<br>primärvård, vårdkedjor och vårdstruktur, smitt-<br>skydd, hälsoskydd, katastrofberedskap, register-<br>uppbyggnad och epidemiologisk bevakning.<br>Frågan om tjänsteexport är föremål för vidare<br>beredning inom regeringskansliet.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Socialstyrelsen disponerar 42 miljoner kronor<br>per år för att stimulera önskvärd utveckling inom<br>kommunernas socialtjänst (s.k. utvecklings-<br>medel). En stor del av dessa medel används till<br>fleråriga utvecklingsprojekt i någon eller några<br>kommuner. Detta innebär i praktiken att Social-<br>styrelsen tar på sig ekonomiska förpliktelser för<br>kommande budgetår. Regeringen föreslår att<br>riksdagen medger att regeringen för anslaget C 1<br>Socialstyrelsen får ikläda sig sådana förpliktelser.<br>Det föreslagna bemyndigandet och dess<br>beräknade anslagspåverkan under perioden<br>1999 - 2001 framgår av tabell 6.4 nedan.</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.4 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 10 000</p></td><td>
<p>- 10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemynd iganderam</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>För år 1999 ligger de mål och den inriktning som<br>tidigare beslutats avseende Socialstyrelsens<br>verksamhet fast. Detta innebär att Socialstyrelsen<br>även under år 1999 skall inrikta sin verksamhet<br>främst mot en skärpt statlig tillsyn, mot<br>uppföljning och utvärdering samt mot stöd till<br>olika huvudmän i deras uppdrag att utveckla<br>verksamheten. Dessutom skall myndigheten yt-<br>terligare stärka sina insatser för att få en bättre<br>spridning av resultaten av sin verksamhet.</p>
<p>Socialstyrelsen har inför år 1999 ålagts ett an-<br>tal nya uppgifter. Bland dessa kan nämnas vissa<br>uppföljningsuppdrag i anledning av att tand-<br>vårdsförsäkringen reformerats (prop. 1997/98:112,<br>bet. 1997/98:SoU25, rskr. 1997/98:289). Styrel-<br>sen skall också fördela det statliga bidraget till de<br>nationella kompetenscentrerna för sällsynta<br>medicinska och odontologiska tillstånd som<br>föreslagits i samma proposition och för vilket<br>medel anvisats under anslaget A 1 Sjukvårds-<br>förmåner m.m.</p>
<p>Socialstyrelsen har vidare genom riksdagens<br>beslut med anledning av propositionen om na-<br>tionell handlingsplan för äldreomsorgen givits ett<br>ansvar för att till primärkommunerna fördela det<br>treåriga stimulansbidraget för anhöriginsatser<br>(prop. 1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr.<br>1997/98:307).</p>
<p>Genom lagen (1998:531) om yrkesverksamhet<br>på hälso- och sjukvårdens område har antalet yr-<br>kesgrupper inom hälso- och sjukvården som kan<br>legitimeras utökats med fyra nya grupper. Detta<br>innebär att Socialstyrelsen kan förväntas behöva<br>handlägga ett stort antal tillkommande ansök-<br>ningar om legitimation, vilket beräknas medföra<br>ökade kostnader för myndigheten.</p>
<p>I propositionen om läkares vidareutbildning<br>(prop. 1997/98:5, bet. 1997/87:SoU8, rskr.<br>1997/98:53) anförs att ett nationellt planerings-<br></p>
<p>stöd behöver inrättas för att göra det möjligt att<br>skapa bättre överblick och verka för en mer lång-<br>siktig planering av läkarförsörjningen inom<br>hälso- och sjukvården. I propositionen anförs att<br>de vore ändamålsenligt att tilldela Socialstyrelsen<br>ansvaret för det nationella planeringsstödet. Re-<br>geringen avser att i förordningen (1996:570) med<br>instruktion för Socialstyrelsen införa en sådan<br>bestämmelse. Regeringen anser att ett sådant na-<br>tionellt planeringsstöd bör kunna börja införas<br>fr.o.m. den 1 juli 1999.</p>
<p>Regeringen avser även att i instruktionen för<br>Socialstyrelsen ålägga styrelsen att dels svara för<br>tillsyn för frågor som gäller hälsoskydd i enlighet<br>med bestämmelserna i den nya miljöbalken, dels<br>tillhandahålla underlag för tillämpningen av mil-<br>jöbalken och plan- och bygglagen (1987:10). So-<br>cialstyrelsen får också, i enlighet med förslagen i<br>miljöpropositionen, dels ett ansvar för fram-<br>tagandet av delmål och sektorsmål i miljöpoli-<br>tiken, dels ett särskilt sektorsansvar för eko-<br>logiskt hållbar utveckling.</p>
<p>Regeringens förslag till anslag för Socialstyrel-<br>sen för år 1999 innebär att inga nya ekonomiska<br>medel tillförs styrelsens ramanslag för de ovan<br>nämnda tillkommande uppgifterna. Regeringen<br>vill emellertid upplysa om att Socialstyrelsen,<br>enligt vad som redovisas under anslaget Al<br>Sjukvårdsförmåner m.m., under år 1999 får dis-<br>ponera delar av de 5 miljoner kronor som an-<br>visats till att utreda behovet och lokaliseringen av<br>ett nationellt kompetenscenter för dentala<br>material och som ej behövs för detta ändamål till<br>andra insatser inom sitt ansvarsområde. Re-<br>geringen gör bedömningen att detta innebär att<br>en större del av de 5 miljoner kronorna kan an-<br>vändas till annan verksamhet inom Socialstyrel-<br>sens ansvarsområde under år 1999.</p>
<p>Vid beräkning av anslaget för år 1999 har hän-<br>syn tagits till att ' medel om sammanlagt<br>24 miljoner kronor per år fr.O/m. år 1999 föreslås</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>överföras från anslaget A 3 Bidrag till hälso- och<br>sjukvård till Socialstyrelsens anslag. Dessa medel<br>avser verksamhet som t.o.m. år 1998 ingått i<br>överenskommelsen mellan staten och Lands-<br>tingsförbundet om vissa ersättningar till sjuk-<br>vårdshuvudmännen m.m. I överenskommelsen<br>mellan staten och landstingen om ersättningar år<br>1999 för insatser för att stärka patientens<br>ställning m.m. har parterna enats om att medel<br>för kvalitetsregister (15 miljoner kronor per år),<br>nationella riktlinjer (2 miljoner kronor per år),<br>delfinansiering av verksamheten i MARS (4<br>miljoner kronor per år) samt för EPC:s register<br>för öppen vård och skador (3 miljoner per år)<br>fr.o.m. år 1999 skall lyftas ut ur överens-<br>kommelsen och tillföras Socialstyrelsens anslag.</p>
<p>Vid beräkning av anslaget har hänsyn även ta-<br>gits till att Socialstyrelsen i enlighet med riks-<br>dagens godkännande av den nationella hand-<br>lingsplanen för äldreomsorgen fr.o.m. år 1999<br>tillförs 5,8 miljoner kronor för att förstärka till-<br>synen över vården av äldre och funktionshind-<br>rade personer.</p>
<p>Anslagsberäkningen för år 1999 för Social-<br>styrelsen utgår vidare från att regeringen föreslår<br>en besparing om 4 miljoner kronor. Dessa medel<br>föreslås överföras till anslaget A 9 Smitt-<br>skyddsinstitutet.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. En korrigering har gjorts<br>av den justering som genomfördes av anslaget<br>för år 1998 med anledning av att sättet att finan-<br>siera avtalsförsäkringar på det statliga området<br>förändrades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4).</p>
<p>Beräkning av anslaget för år 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>369 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>12 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bottenbudgetering lokalkostnader</p></td><td>
<p>-272</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkt tillsyn inom äldrevården</p></td><td>
<p>5 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning inom Uo9</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>407 357</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att 407 357 000 kronor anvi-<br>sas under anslaget Cl Socialstyrelsen för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>414 438 000 kronor respektive 421 432 000<br>kronor. Skillnaderna i anslagsnivåer mellan år<br>1999 och år 2000 består dels av en minskning av<br>anslaget år 2000 beroende på en tidigare beslutad<br>teknisk justering om 527 000 kronor med an-<br>ledning av ändrad bottenbudgetering av lokaler,<br>dels av beräknad uppräkning av anslaget med<br>anledning av pris- och löneförändringar.</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>7 Forskning</h1>
<p>Verksamhetsområdet omfattar väsentliga delar av<br>det forsknings- och utvecklingsarbete som ges<br>stöd eller genomförs inom Socialdepartementets<br>ansvarsområde.</p>
<p>Till verksamhetsområdet hör en myndighet;<br>Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR).<br>Forskning ges även stöd från eller genomförs vid<br>flera andra myndigheter som redovisas på annat<br>håll i utgiftsområde 9.</p>
<p>Kunskapsbehovet är stort och kontinuerligt<br>inom hela det socialvetenskapliga, socialpolitiska<br>och folkhälsopolitiska området och kan till stor<br>del endast tillgodoses genom satsning på forsk-<br>ning och utvecklingsarbete. Inom Socialdeparte-<br>mentets ansvarsområde har därvid SFR en<br>mycket viktig roll, såväl som finansiär gentemot<br>forskningsvärlden som idégivare, inspiratör och<br>samarbetspartner för övriga myndigheter under<br>Socialdepartementet.</p>
<p>Omkring hälften av de drygt ca 200 miljoner<br>kronor som inom Socialdepartementets område<br>årligen avsätts till forskning slussas genom SFR.<br>Andra myndigheter som ger stöd till eller utför<br>forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen<br>för sina ramanslag är bl.a. Socialstyrelsen, Folk-<br>hälsoinstitutet (FHI), Statens institutions-<br>styrelse, Statens beredning för utvärdering av<br>medicinsk metodik, Statens institut för psyko-<br>social miljömedicin och Smittsskyddsinstitutet.<br>Socialstyrelsens databas utgör en viktig grund för<br>delar av forskningen inom bl.a. folkhälsoom-<br>rådet. Från och med 1999 ges Riksförsäkrings-<br>verket möjlighet att stödja forskning inom so-<br>cialförsäkringsområdet. Riksförsäkringsverkets<br>databaser kommer i takt med att de moderniseras<br>att bli en allt viktigare grund för stora delar av<br>socialförsäkringsforskningen.</p>
<p>De planerade insatser och prioriteringar inom<br>Socialdepartementets verksamhetsområde, som<br>redovisades i regeringens proposition Forskning<br>och samhälle (prop. 1996/97:5), har i huvudsak<br>fullföljts.</p>
<p>Flera myndigheter har bidragit till forskning<br>kring folkhälsa, som resursmässigt är det största<br>forskningsområdet. SFR har i samarbete med<br>andra myndigheter och intressenter utarbetat ett<br>nationellt forskningsprogram om ojämlikhet i<br>hälsa. Utifrån konstaterandet att det föreligger<br>stora, men otillräckligt kända, skillnader i hälsa<br>mellan olika grupper i samhället föreslås ökade<br>satsningar inom området. Flera universitet och<br>högskolor inrättar nu forskningstjänster inom<br>området och kommer att medverka till att<br>genomföra programmet. Även resultat från andra<br>myndigheter, bl.a. Statens institut för psyko-<br>social miljömedicin, har inneburit väsentligt<br>ökade kunskaper på området. Även inom EU<br>med flera länder har folkhälsofrågor hög priori-<br>tet.</p>
<p>Den kraftsamling som eftersträvats inom<br>alkoholforskningsområdet har genom insatser<br>från SFR och FHI lett till att Centrum för alko-<br>hol- och drogforskning inrättats vid Stockholms<br>universitet och en professur inom området har<br>utlysts och är under tillsättning och ytterligare en<br>professur kommer att inrättas. En utvärdering<br>har skett av arbetsplatsanknutet alkohol- och<br>drogförebyggande arbete och redovisats i en<br>rapport från FHI. En samrådsgrupp som leds av<br>SFR arbetar vidare för att ytterligare förstärka<br>forskningen inom området.</p>
<p>SFR och RFV har analyserat behovet av<br>forskning rörande de sociala trygghetssystemen<br>och i rapporten Forskning och forskningsbehov<br>inom socialförsäkringsområdet konstaterat att</p>
<p>127</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>det finns ett betydande behov av förstärkning av<br>forskningssatsningarna t.ex rörande förvalt-<br>ningen av socialförsäkringssystemen, incitament<br>och beteendeförändringar, allmänhetens inställ-<br>ning, etc. Regeringen föreslår mot bakgrund av<br>denna utredning att RFV (se RFV under utgifts-<br>område 10) skall ges möjlighet att inom sin an-<br>slagsram göra vissa satsningar på forskning som<br>komplement till det forskningsstöd som utges av<br>SFR.</p>
<p>Bland andra Socialstyrelsen har gjort insatser<br>för att bidra till utveckling av arbetsmetodiken<br>inom socialtjänstområdet.</p>
<p>Aldreforskningen var redan tidigare priorite-<br>rad. Genom riksdagens beslut om det nationella<br>handlingsprogrammet om äldrepolitiken tillförs<br>nu forskningsområdet totalt 60 miljoner kronor<br>under åren 1999-2001 genom en successiv höj-<br>ning av SFR:s anslagsnivå.</p>
<p>Forskningsområdet barn och familj har vuxit<br>kraftigt de senaste åren medan stöd till handi-<br>kappområdet varit av stabil omfattning. Dessa<br>områden måste dock även fortsättningsvis ha<br>hög prioritet.</p>
<p>Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att<br>de insatser som genomförts redan har lett till<br>ökad kunskap eller är nödvändiga led i arbetet<br>med att säkra kunskapstillväxten på sikt. Rege-<br>ringen bedömer därför att målet, att öka kunska-<br>pen om tillstånd, processer och effekter rörande<br>hälsa och social välfärd, nåtts.</p>
<h2>Socialvetenskapliga forskningsrådet</h2>
<p>SFR ska främja och stödja betydelsefull grund-<br>forskning och tillämpad forskning inom social-<br>vetenskap, socialpolitik och folkhälsopolitik<br>samt sprida information om kunskapsläget och<br>aktuell forskning. Genom sin verksamhet ska<br>SFR bidra till målet att öka kunskapen om till-<br>stånd, processer och effekter rörande hälsa och<br>social välfärd.</p>
<p>SFR har ett väl utvecklat samarbete med<br>forskningsråd under Utbildningsdepartementet,<br>vissa andra forskningsfinansiärer och med myn-<br>digheter under Socialdepartementet.</p>
<h2>7.1 Omfattning</h2>
<p>SFR disponerar två ramanslag, ett för forskning<br>respektive ett för administration. Totalt uppgår<br>anslagen 1998 till 102 miljoner kronor.</p>
<h2>7.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>115</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>139</p></td></tr>
</table>
<p>Höjningen av nivån 1999-2001 avser en succes-<br>siv utökning av äldreforskningen till en nivåhöj-<br>ning med 30 miljoner kronor jämfört med 1998<br>utifrån vad regeringen aviserade i propositionen<br>Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop<br>1997/98:113). Detta inkluderar en höjning av<br>ramanslaget för förvaltning med 1 miljon kronor<br>jämfört med 1998.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Verksamheten har bedrivits med tillfredsställan-<br>de måluppfyllelse. Verksamhetens inriktning är<br>långsiktig och omprövas främst i samband med<br>forskningspropositionerna då även SFR:s roll i<br>hela det svenska forskningssystemet skärskådas.</p>
<p>Administrationsanslaget har utnyttjats fullt ut,<br>kredit har tagits i anspråk och utrymme saknas i<br>princip för utökade åtaganden. På forsknings-<br>anslaget finns ett anslagssparande som dock skall<br>ses mot bakgrund av verksamhetens långsiktiga<br>karaktär och framåtsyftande planering. Förse-<br>ningar uppstår ibland i samband med tjänstetill-<br>sättningar, start av nya program etc.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Några större förändringar har inte skett i rådets<br>verksamhet. Under 1998 har rådet bl.a. utrett<br>och lämnat förslag rörande satsningar på forsk-</p>
<p>128</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>ning kring det högt prioriterade området ojäm-<br>likhet i hälsa. Man har även i enlighet med inten-<br>tionerna i Nationell handlingsplan för äldre-<br>politiken börjat förbereda hur regeringens ökade<br>satsning på äldreforskning i den del SFR är be-<br>rört ska kunna genomföras med början under<br>1999.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Den fortsatta prioriteringen inom SFR:s an-<br>svarsområde kommer att påverkas av nästa<br>forskningsproposition. Behovet av kunskap<br>genom forskning kommer dock även fortsätt-<br>ningsvis att vara mycket stort och några drastiska<br>omkastningar av den långsiktiga inriktningen är<br>sannolikt inte att vänta. Några viktiga frågor<br>under 1999 kommer att vara:</p>
<p>- ojämlikhet i hälsa. Mot bakgrund av det för-<br>slag till forskningsprogram som SFR presen-<br>terade våren 1998 anser regeringen att SFR<br>bör eftersträva att inom sin ram förstärka sin<br>satsning på området som komplement till<br>övriga berörda och i programarbetet involve-<br>rade aktörers insatser.</p>
<p>- den ökade satsningen på äldreforskning vil-<br>ken även förutsätter att SFR svarar för en<br>kanslifunktion för ett samverkansorgan mel-<br>lan inblandade aktörer</p>
<p>- ytterligare insatser för att skapa fler möten<br>mellan forskare, praktiker och myndigheter<br>för information och diskussion kring forsk-<br>ningsresultat och forskningsbehov.</p>
<p>- fortsatta insatser för att forskningen inom<br>området skall ge ökad kunskap om både mäns<br>och kvinnors behov och förutsättningar.<br></p>
<p>kan förväntas innebära att de generella målen för<br>forskning uppnås även framdeles. Regeringen<br>överväger att komplettera de generella forsk-<br>ningsmålen som hittills gällt för SFR med mål<br>som är tydligare anpassade såväl efter ambitioner<br>och behov inom Socialdepartementets område,<br>som efter SFR:s verksamhet och resultat. Det är<br>bland annat viktigt att SFR genomför ytterligare<br>insatser för att genderperspektivet ska betonas<br>bättre i forskningen och för att mötesplatser<br>skapas där forskare och praktiker kan diskutera<br>forskningsresultat och forskningsbehov.</p>
<p>Regeringen instämmer i SFR:s bedömning att<br>fluktuationerna på anslaget måste ses i ljuset av<br>verksamhetens planering av resursanvändningen<br>som sträcker sig minst 3-6 år framåt och be-<br>dömer därför att det prognoserade anslags-<br>sparandet kommer att behövas för planerade<br>satsningar.</p>
<p>Fler ansökningar har kommit in till rådet de<br>senaste åren och fler har beviljats stöd. Projekt-<br>stödets andel av ramanslaget för forskning har<br>dock minskat, medan finansieringen av tjänster<br>ökat. Detta speglar rådets satsning på yngre<br>forskare, vilket svarar mot målen för verksam-<br>heten.</p>
<p>Insatser har gjorts för att genderperspektivet<br>bättre ska betonas i den socialvetenskapliga<br>forskningen. I förhållande till hur många ansök-<br>ningar som män respektive kvinnor lämnar in, så<br>beviljar SFR män och kvinnor stöd i lika ut-<br>sträckning. Gendermålet bedöms därför upp-<br>fyllt.</p>
<p>I enlighet med målen har SFR:s informa-<br>tionsverksamhet och kontakterna med övriga<br>myndigheter under Socialdepartementet utökats.</p>
<p>Vidare har rådet förberett hur en ökad sats-<br>ning på äldreforskning ska kunna genomföras<br>med början 1999. Rådet har också bidragit till att<br>Centrum för alkohol- och drogforskning in-<br>rättats.</p>
<h2>7.3 Resultatbedömning</h2>
<p>SFR:s verksamhet har i stort sett bedrivits i en-<br>lighet med målen. SFR:s organisation och verk-<br>samhet har en sådan utformning att rådets nu-<br>varande inriktning, arbetssätt och prestationer</p>
<h2>7.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredo-<br>visningen i allt väsentligt är rättvisande.</p>
<p>129</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 7.1 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>beräknat</p></td><td>
<p>1999<br>prognos</p></td><td>
<p>2000<br>prognos</p></td><td>
<p>2001<br>prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>148 100</p></td><td>
<p>182 200</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>267 300</p></td><td>
<p>277 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>118 000</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>190 000</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>110 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>83 900</p></td><td>
<p>122 200</p></td><td>
<p>72 700</p></td><td>
<p>110 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>182 200</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>267 300</p></td><td>
<p>277 300</p></td><td>
<p>287 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>220 000</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td>
<p>330 000</p></td><td>
<p>340 000</p></td><td>
<p>350 000</p></td></tr>
</table>
<p>7.5 Anslag</p>
<p>Dl Socialvetenskapliga</p>
<p>forskningsrådet: Forskning</p>
<p>Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>89 798</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>94 610</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>92 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>105 580</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>117 656 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>129 962 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 115 580 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 125 580 tkr i 1999 års prisnivå</p>
<p>Anslagssparandet på 3 miljoner kronor från 1997<br>uppstod på grund av förseningar i start av vissa<br>projekt m.m.</p>
<p>Utgiftsprognosen för 1998 pekar på att an-<br>slagssparandet kommer att uppgå till cirka<br>5 miljoner kronor vilket beror på flera sam-<br>verkande faktorer. Bland annat har starten av det<br>nyinrättade Centrum för alkohol- och drog-<br>forskning blivit försenad genom att professuren<br>ännu inte är tillsatt. Vidare har under året ett an-<br>tal större programstöd upphört och inte fullt ut<br>hunnit ersättas av nya satsningar. SFR har för<br>övrigt utvärderat programstöden och funnit att<br>de varit en väl fungerande stödform för sats-<br>ningar inom nya eller underförsörjda forsk-<br>ningsområden.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering<br>gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts<br>med anledning av att en korrigering har gjorts av<br>den justering som genomfördes av anslagen för<br>år 1998 med anledning av att sättet att finansiera<br>avtalsförsäkringar på det statliga området föränd-<br>rades (se volym 1, bilaga 1, avsnitt 4)</p>
<p>I enlighet med den nationella handlingsplanen<br>för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) bör<br>Socialvetenskapliga forskningsrådets ramanslag<br>förstärkas med 10 000 000 kronor 1999,<br>20 000 000 kronor år 2000 och 30 000 000<br>kronor år 2001. Av dessa medel bör förvaltnings-<br>anslaget tillföras 1 000 000 kronor och resterande<br>medel tillföras forskningsmedlen.</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>94 610</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>2 006</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkning äldreforskning</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>105 580</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att 105 580 000 kronor an-<br>visas under anslaget Dl Socialvetenskapliga<br>forskningsrådet: Forskning. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till 117 656 000 kronor<br>respektive 129 962 000 kronor.</p>
<p>130</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h2>D2 Socialvetenskapliga<br>forskningsrådet: Förvaltning</h2>
<p>Tabell 7.3 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>7 861</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>-97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 569</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 968</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 129 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 272 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1,2</sup> Motsvarar 8 968 tkr i 1999 års prisnivå</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget överskreds med 211 000 kronor under<br>1997, varav 114 000 kronor finansierades av an-<br>slagssparandet från 1996 och resten med anslags-<br>krediten. Överskridandet berodde framför allt på<br>tillfälligt ökade lönekostnader i samband med<br>personbyte på en av tjänsterna. Därtill har lokal-<br>kostnaderna ökat och rådet har också fått ökade<br>kostnader till följd av prisökningar på resor och<br>porto. Prognosen för 1998 pekar dock på att<br>SFR kommer att klara administrationen med an-<br>slagna medel.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Utökningen av äldreforskningen och olika typer<br>av informativa satsningar kräver ökade admini-<br>strativa insatser av SFR. Regeringen bedömer att<br>detta inte ryms inom rådets nuvarande ramanslag<br>för förvaltning och bedömer att anslaget bör<br>höjas med 1 000 000 kronor fr.o.m. 1999 vilket<br>ryms inom ramen för tillskottet för äldreforsk-<br>ning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>7 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>399</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkning m.a.a äldreforskning</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>8 968</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår att 8 968 000 kronor anvisas<br>under anslaget Socialvetenskapliga forsknings-<br>rådet: Förvaltning. För åren 2000 och 2001 be-<br>räknas anslaget till 9 129 000 kronor respektive<br>9 272 000 kronor.</p>
<p>131</p>
<p>8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 9</p>
<h1>8 Övrig statlig verksamhet</h1>
<h2>8.1 Allmänna arvsfonden</h2>
<p>Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja<br>verksamhet av ideell karaktär till förmån för<br>barn, ungdomar och personer med funktions-<br>hinder. Stöd ur fonden skall i första hand lämnas<br>för förnyelse- och utvecklingsverksamhet till or-<br>ganisationer som bedriver ideell verksamhet.<br>Stöd får inte lämnas till enskild person. Närmare<br>bestämmelser om fonden finns i lagen<br>(1994:243) om Allmänna arvsfonden.</p>
<p>Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som en<br>särskild fond.</p>
<p>Den övergripande beslutanderätten i ärenden<br>som rör Allmänna arvsfonden ligger hos rege-<br>ringen. Den 1 juli 1994 inrättades Arvsfonds -<br>delegationen som organisatoriskt sorterar under<br>Socialdepartementet. Arvsfondsdelegationen för-<br>delar stöd ur fonden, följer upp projekt som be-<br>viljats stöd och informerar allmänheten om<br></p>
<p>fondens ändamål och medlens användningsom-<br>råde. Om stödet bedöms överstiga 300 000<br>kronor eller om ärendet är av principiell be-<br>tydelse eller annars av större vikt, överlämnas<br>ärendet till regeringen för beslut.</p>
<p>Socialdepartementet ansvarar för handlägg-<br>ningen av arvsfondsärenden som rör barn under<br>12 år och för ärenden som rör personer med<br>funktionshinder. Inrikesdepartementet ansvarar<br>för handläggningen av ärenden som rör ung-<br>domar i åldrarna 12-25 år.</p>
<p>Regeringen har i skrivelse Redovisning för<br>fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden<br>under budgetåret 1997 (1997/98:125) lämnat en<br>fyllig redovisning av de medel som fördelats<br>under berört budgetår och också lämnat förslag<br>till kommande inriktning av stödet.</p>
<p>För budgetåret 1998 är det sammanlagda ut-<br>delningsbara beloppet ca 250 miljoner kronor.</p>
<p>133</p>
<p>Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och<br>handikapp</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön.................7</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal</p>
<p>försöksverksamhet med finansiell samordning mellan<br>socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst..........................9</p>
<p>2.3 Förslag till lag om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels</p>
<p>förtidspension eller sjukbidrag.............................................................10</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 11</p>
<p>2.5 Förslag till lag om förvaltning av vissa fonder inom</p>
<p>socialförsäkringsområdet......................................................................12</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p>
<p>arbetsskadeförsäkring............................................................................14</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:267) om</p>
<p>krigsskadeersättning till sjömän...........................................................15</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad</p>
<p>ålderspension..........................................................................................16</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen</p>
<p>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension...................................17</p>
<p>Rätts datablad...................................................................................................................18</p>
<p>3 Inledning................................................................................................................19</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................19</p>
<p>3.1.1 Förändringar inom utgiftsområdet med anledning av</p>
<p>ålderspensionsreformen........................................................................19</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling...................................................................................20</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................21</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling.................................................. 21</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna............................................................24</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................25</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................27</p>
<p>3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................27</p>
<p>4 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp..............................................29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................29</p>
<p>4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................29</p>
<p>4.3 Resultatbedömning...............................................................................30</p>
<p>4.4 Förslag till regeländringar.....................................................................30</p>
<p>4.5 Anslag....................................................................................................34</p>
<p>Al Sjukpenning och rehabilitering, m.m........................................34</p>
<p>A2 Förtidspensioner.........................................................................36</p>
<p>A3 Förtidspensioner: statlig ålderspensionsavgift..........................38</p>
<p>A4 Handikappersättningar...............................................................39</p>
<p>A5 Arbetsskadeersättningar.............................................................40</p>
<p>A6 Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig ålderspensionsavgift.... 42</p>
<p>A7 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer.........43</p>
<p>A8 Ersättning för kroppsskador......................................................44</p>
<p>5 Socialförsäkringens administration.....................................................................45</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................45</p>
<p>5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................45</p>
<p>5.3 Resultatbedömning och slutsatser.......................................................46</p>
<p>5.4 Förslag till regeländringar.....................................................................48</p>
<p>5.5 Regeringens bedömning avseende revisorernas iakttagelser..............51</p>
<p>5.6 Anslag....................................................................................................52</p>
<p>Bl Riksförsäkringsverket.................................................................52</p>
<p>B2 Allmänna försäkringskassor.......................................................52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner målen inom utgiftsområdet i<br>enlighet med vad regeringen förordar under<br>avsnitt 3.2,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:566) om lokal försöksverk-<br>samhet med finansiell samordning mellan<br>socialförsäkring, hälso- och sjukvård och<br>socialtjänst,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om sär-<br>skilda insatser för personer med tre fjärde-<br>dels förtidspension eller sjukbidrag,</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om förvalt-<br>ning av vissa fonder inom socialförsäk-<br>ringsområdet,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring,</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1977:267) om krigsskadeersättning<br>till sjömän,</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:675) om införande av lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion,</p>
<p>11. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget Bl Riksförsäkrings-<br>verket, åta sig ekonomiska förpliktelser som<br>innebär utgifter på högst 9 000 000 kronor<br>under åren 2000-2002,</p>
<p>12. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp enligt redovisning<br>nedan.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Sjukpenning, rehabilitering, m.m.</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>20 035 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Förtidspensioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>37 896 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Förtidspension: statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 864 830</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Handikappersättningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 013 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Arbetsskadeersättningar</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>5 958 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 181 300</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Ersättning för kroppsskador</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>62 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>710 181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Allmänna försäkringskassor</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 726 394</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>80 503 205</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om<br>sjuklön</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>12 §</p>
<p>Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla sjukdomsfall<br>som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och<br>anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras<br>inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.</p>
<p>Arbetsgivaren skall vidare lämna<br>uppgift om sjukdomsfall som har<br>gett arbetstagare hos honom rätt till<br>sjuklön. En sådan uppgift skall läm-<br>nas skriftligen till riksförsäkrings-<br>verket. Regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, riksförsäk-<br>ringsverket får föreskriva att upp-<br>gifter i stället skall lämnas till för-<br>säkringskassan samt att uppgifterna<br>får lämnas med hjälp av automatisk<br>databehandling. Uppgift som avses i<br>detta stycke skall lämnas senast vid<br>utgången av den kalendermånad som<br>följer efter den under vilken sjuk-<br>löneperioden löpte ut.</p>
<p>Arbetsgivare med minst femtio an-<br>ställda skall vidare lämna uppgift om<br>sjukdomsfall som har gett arbetstaga-<br>re hos honom rätt till sjuklön. En så-<br>dan uppgift skall lämnas skriftligen<br>till Riksförsäkringsverket. Rege-<br>ringen eller, efter regeringens be-<br>myndigande, Riksförsäkringsverket<br>får föreskriva att uppgifter i stället<br>skall lämnas till försäkringskassan<br>samt att uppgifterna får lämnas med<br>hjälp av automatisk databehandling.<br>Uppgift som avses i detta stycke<br>skall lämnas senast vid utgången av<br>den kalendermånad som följer efter<br>den under vilken sjuklöneperioden<br>löpte ut.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal<br>försöksverksamhet med finansiell samordning mellan<br>socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1994:566) om lokal försöksverksam-<br>het med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård<br>och socialtjänst skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>24 §</p>
<p>Förbundets räkenskaper och års-<br>redovisning samt styrelsens förvalt-<br>ning skall granskas av en revisor för<br>varje medlem i förbundet. För re-<br>visorerna skall finnas personliga er-<br>sättare. Valet skall förrättas av med-<br>lemmarnas fullmäktige och ifråga om<br>den allmänna försäkringskassan utses<br>av Riksrevisionsverket. För val som<br>förrättas av kommun- och lands-<br>tingsfullmäktige skall därvid 11 §<br>första stycket, 12 och 13 §§ denna<br>lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommu-<br>nallagen (1991:900) gälla i tillämpliga<br>delar.</p>
<p>Förbundets räkenskaper och års-<br>redovisning samt styrelsens förvalt-<br>ning skall granskas av en revisor för<br>varje medlem i förbundet. För re-<br>visorerna skall finnas personliga er-<br>sättare. Valet skall förrättas av med-<br>lemmarnas fullmäktige. För val som<br>förrättas av kommun- och lands-<br>tingsfullmäktige skall därvid 11 §<br>första stycket, 12 och 13 §§ denna<br>lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommu-<br>nallagen (1991:900) gälla i tillämpliga<br>delar. Revisorn för den allmänna för-<br>säkringskassan skall utses av Riksrevi-<br>sionsverket och har rätt att av försäk-<br>ringskassan få skälig arvode för sitt<br>uppdrag.</p>
<p>För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare<br>väljas respektive utses senast när förbundet bildas och avse tiden från valets<br>förrättande eller tidpunkten för utseendet till dess nästa tjänstgöringstid för<br>revisorer och revisorsersättare börjar.</p>
<p>Bestämmelserna om revision i 9 kap. 4-18 §§ kommunallagen gäller i övrigt<br>i tillämpliga delar. I fråga om justering av protokoll skall dock i stället 2 kap.<br>13 § kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas. Revisionsberättelse skall<br>lämnas till förbundsstyrelsen, till medlemmarnas fullmäktige respektive sty-<br>relse och till Riksförsäkringsverket. Förbundsmedlemmarna skall var för sig<br>pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen och om skadeståndstalan<br>skall väckas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>2.3 Förslag till lag om särskilda insatser för personer med tre<br>fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § För den som får tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall särskilda insatser göras för att han eller<br>hon skall kunna få en anställning motsvarande den återstående arbets-<br>förmågan.</p>
<p>2 § Den allmänna försäkringskassan ansvarar för att särskilda insatser kommer<br>till stånd för att bereda försäkrade med tre fjärdedels förtidspension eller<br>sjukbidrag en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan.</p>
<p>3 § För den som får tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag och som be-<br>reds en anställning med lönebidrag eller hos Samhall Aktiebolag motsvarande<br>den återstående arbetsförmågan, betalas ersättning för kostnaderna för<br>anställningen från den allmänna försäkringen enligt grunder som regeringen<br>bestämmer.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring<sup>1</sup> att<br>18 kap. 23 § och punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:87) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>18 kap.</p>
<p>23</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer får utfärda<br>närmare föreskrifter om den all-<br>männa försäkringskassans redovis-<br>ning.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer får utfärda<br>närmare föreskrifter om den all-<br>männa försäkringskassans redovis-<br>ning samt föreskrifter om ekonomi-<br>administrationen vid den allmänna<br>försäkringskassan.</p>
<p>3. Bestämmelserna i 18 kap. 16, 18,<br>33 och 34 §§ om socialförsäkrings-<br>nämnderna tillämpas första gången<br>på de nämnder som utses för tid<br>fr.o.m. den 1 april 1999. I fråga om<br>ärenden som enligt äldre bestämmel-<br>ser skall avgöras av socialförsäk-<br>ringsnämnden beslutar den allmänna<br>försäkringskassas styrelse fr.o.m. den<br>1 april 1999 om fördelningen av<br>ärendena bland de socialförsäkrings-<br>nämnder som då finns inom försäk-<br>ringskassans verksamhetsområde.</p>
<p>3. Bestämmelserna i 18 kap. 16,18,<br>33 och 34 §§ om socialförsäkrings-<br>nämnderna tillämpas första gången<br>på de nämnder som utses för tid<br>fr.o.m. den 1 april 1999. Styrelsen i en<br>allmän försäkringskassa får dock utse<br>ledamöter i en socialförsäkringsnämnd<br>för perioden den 1 januari 1999 till<br>och med den 31 mars 1999. I fråga om<br>ärenden som enligt äldre bestäm-<br>melser skall avgöras av socialförsäk-<br>ringsnämnden beslutar den allmänna<br>försäkringskassans styrelse fr.o.m.<br>den 1 april 1999 om fördelningen av<br>ärendena bland de socialförsäkrings-<br>nämnder som då finns inom<br>försäkringskassans verksamhetsom-<br>råde.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:87.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>2.5 Förslag till lag om förvaltning av vissa fonder inom<br>socialförsäkringsområdet</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Denna lag skall tillämpas på följande fonder</p>
<p>- Folkpensioneringsfonden</p>
<p>- Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder</p>
<p>- Sjömanspensioneringsfonden</p>
<p>- Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond</p>
<p>- Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring</p>
<p>- Fiskarförsäkringsfonden</p>
<p>- Affärsverksfonden</p>
<p>- Trafiklivrän tefonden</p>
<p>-Theofil Anderssons 50-årsfond</p>
<p>2 § Fonderna skall förvaltas av Kammarkollegiet enligt de föreskrifter som<br>regeringen utfärdar om inte annat följer av denna lag.</p>
<p>Om det för någon fond finns särskilda föreskrifter som avviker från vad<br>som anges i denna lag eller vad som av regeringen föreskrivits om Kammar-<br>kollegiets fondförvaltning gäller dock dessa föreskrifter.</p>
<p>Kammarkollegiets förvaltning skall i övrigt ske på det sätt och i de former<br>som Kammarkollegiet och Riksförsäkringsverket kommer överens om.</p>
<p>3 § Fondernas medel skall förvaltas på sådant sätt att medlen blir till största<br>möjliga nytta för de försäkringar eller de ändamål för vilka fonderna har<br>tillkommit. Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt hög avkast-<br>ning, tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning samt betryggan-<br>de säkerhet tillgodoses.</p>
<p>4 § Kammarkollegiet får placera fondmedlen</p>
<p>1. i skuldförbindelser med låg kreditrisk, och</p>
<p>2. i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekono-<br>miska föreningar, till belopp som för varje fond motsvarar högst fem procent<br>av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar.</p>
<p>Fondmedlen får inte placeras i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta, i<br>konvertibla skuldebrev eller i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck-<br>ning-</p>
<p>Kammarkollegiet får handla med optioner och terminer eller andra likartade<br>finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar<br>eller för att skydda fondernas tillgångar mot kursförluster eller andra risker.</p>
<p>Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen<br>placeras hos Riksbanken eller annan bank.</p>
<p>5 § Om det är uppenbart att en fond annars skulle lida en avsevärd förlust får<br>Kammarkollegiet skydda en fordran genom att på offentlig auktion eller på en<br>börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad köpa<br>in egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen eller överta egendom<br>som betalning för fordringen. Egendom som förvärvats på detta sätt skall av-<br>yttras så snart det är lämpligt och senast då det kan ske utan förlust.</p>
<p>Kammarkollegiet får anta ackord vid betalningsinställelse eller konkurs.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>6 § Riksförsäkringsverket skall svara för att fondernas medel och dessas av-<br>kastning används i enlighet med de ändamål som fonderna är avsedda för och<br>även svara för utbetalning av medel ur fonderna.</p>
<p>7 § Regeringen kan bestämma att kostnaderna för förvaltningen av viss i 1 §<br>uppräknad fond skall ersättas av allmänna medel samt därvid fastställa de<br>grunder, enligt vilka ersättningen skall utgå.</p>
<p>8 § För varje räkenskapsår skall Kammarkollegiet i samråd med Riksförsäk-<br>ringsverket upprätta en årsredovisning över kapitalförvaltningen för de fonder<br>som omfattas av denna lag. Den skall innefatta förvaltningsberättelse, resul-<br>taträkning och balansräkning. Riksrevisionsverket skall granska årsredovis-<br>ningen för förvaltningen av de fonder som omfattas av denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 då reglementet (1961:265) angå-<br>ende förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder upphör att gälla.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen om arbetsskadeförsäkring<sup>1</sup> skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.<br>2§</p>
<p>Anmälan enligt 1 § andra stycket<br>skall göras till den allmänna försäk-<br>ringskassa hos vilken den försäkrade<br>är inskriven eller skulle ha varit in-<br>skriven, om han hade uppfyllt ålders-<br>villkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring. Ar den skada-<br>de icke och skulle han ej heller under<br>nämnda förutsättning ha varit inskri-<br>ven hos allmän försäkringskassa,<br>skall anmälan göras till försäkrings-<br>kassa i den ort där skadan har in-<br>träffat eller visat sig. Kan ej med stöd<br>av vad här sagts avgöras till vilken<br>försäkringskassa ärendet hör, skall<br>anmälan göras till Stockholms läns<br>eller, när det gäller sjöman, till<br>Göteborgs allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Även om det inte följer av första<br>stycket får anmälan, när det gäller<br>sjöman, alltid göras till Göteborgs<br>allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Anmälan enligt 1 § andra stycket<br>skall göras till den allmänna försäk-<br>ringskassa hos vilken den försäkrade<br>är inskriven eller skulle ha varit in-<br>skriven, om han hade uppfyllt ålders-<br>villkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring. Är den skada-<br>de icke och skulle han ej heller under<br>nämnda förutsättning ha varit inskri-<br>ven hos allmän försäkringskassa,<br>skall anmälan göras till försäkrings-<br>kassa i den ort där skadan har in-<br>träffat eller visat sig. Kan ej med stöd<br>av vad här sagts avgöras till vilken<br>försäkringskassa ärendet hör, skall<br>anmälan göras till Stockholms läns<br>eller, när det gäller sjöman, till Västra<br>Götalands läns allmänna försäkrings-<br>kassa.</p>
<p>Även om det inte följer av första<br>stycket får anmälan, när det gäller<br>sjöman, alltid göras till Västra<br>Götalands läns allmänna försäkrings-<br>kassa.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>1 Lagen omtryckt 1993:357</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:267) om<br>krigsskadeersättning till sjömän</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till<br>sjömän skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p><sup>5</sup>§</p>
<p>Göteborgs allmänna försäkrings- Västra Götalands läns allmänna<br>kassa beslutar om ersättning enligt försäkringskassa beslutar om ersätt-<br>denna lag. ning enligt denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 och 8 §§ lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Pensionsbehållningen skall minskas<br>med hänsyn till kostnaderna för för-<br>valtningen av försäkringen för in-<br>komstpension och tilläggspension.</p>
<p>Pensionsbehållningen skall minskas<br>med hänsyn till kostnaderna för för-<br>valtningen av försäkringen för in-<br>komstpension och tilläggspension<br>enligt denna lag.</p>
<p>Avdrag från pensionsbehållningen skall därvid göras genom att denna, se-<br>dan pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och sedan omräkning<br>har gjorts enligt 4 och 6 §§, multipliceras med den förvaltningskostnadsfaktor<br>som bestämts för det år omräkningen enligt 4 § avser.</p>
<p><sup>8§</sup> .</p>
<p>Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 7 § skall årligen fastställas av<br>regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Den skall<br>grundas på förhållandet mellan kostnaderna för förvaltningen av försäkringen<br>för inkomstpension och tilläggspension det år faktorn avser och summan av<br>alla pensionsbehållningar. Hänsyn skall också tas till skillnaden mellan det be-<br>lopp varmed pensionsbehållningarna minskats genom föregående års omräk-<br>ning enligt 7 § och de faktiska kostnaderna för förvaltningen av försäkringen<br>för inkomstpension och tilläggspension för det året.</p>
<p>När förvaltningskostnadsfaktorn<br>för år 2001 bestäms skall vad som<br>föreskrivs i första stycket avse 60<br>procent av kostnaderna för förvalt-<br>ningen av försäkringen för inkomst-<br>pension och tilläggspension. För tid<br>därefter till och med år 2021 skall<br>denna andel öka med två procenten-<br>heter per år.</p>
<p>När förvaltningskostnadsfaktorn<br>förare/? 1999-2001 bestäms skall vad<br>som föreskrivs i första stycket avse<br>60 procent av kostnaderna för för-<br>valtningen av försäkringen för in-<br>komstpension och tilläggspension.<br>För tid därefter till och med år 2021<br>skall denna andel öka med två pro-<br>centenheter per år.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om<br>införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:675) om införande av lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller bestämmel-<br>serna i 1-4 kap., 5 kap. 2 och 4—10 §§, 7 och 8 kap., 10 kap. 1-6, 11 och 12<br>11 kap., 12 kap. 4-8 §§ såvitt angår premiepension till efterlevande enligt 10<br>kap. 1 §, 13 kap., 14 kap. 2-6 §§ och 15 kap. lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension. Övriga bestämmelser i lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fastställande<br>av pensionsgrundande inkomst, andra pensions grundande belopp, pensions-<br>rätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår skall tillämpas första<br>gången för år 1999.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fastställande</p>
<p>av</p>
<p>1. inkomstbasbelopp skall till-<br>lämpas första gången för år 2002,</p>
<p>2. arvsvinstfaktorer för fördelning<br>av arvsvinster enligt 5 kap. 5 § första<br>stycket nämnda lag skall tillämpas<br>första gången för år 2000, och</p>
<p>3. förvaltningskostnadsfaktorer skall<br>tillämpas första gången för år 2001.</p>
<p>1. inkomstbasbelopp skall till-<br>lämpas första gången för år 2002, och</p>
<p>2. arvsvinstfaktorer för fördelning<br>av arvsvinster enligt 5 kap. 5 § första<br>stycket nämnda lag skall tillämpas<br>första gången för år 2000.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>Rättsdatablad</h1>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som inför, änd- Celexnummer för bakom<br>rar, upphäver eller upprepar liggande EG-regler<br>ett normgivningsbemyndigan-<br>de</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om förvaltning av vissa fon-<br>der inom socialförsäkringsom-<br>rådet</p></td><td>
<p>27 §§</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>3 Inledning</h1>
<p>Välfärdspolitiken skall leda till att utjämna skill-<br>nader mellan olika samhällsgrupper. Detta upp-<br>nås bl.a. genom en solidariskt finansierad välfärd<br>med generella system. Genom att öka den eko-<br>nomiska tryggheten för alla minskar de ekono-<br>miska följderna av t.ex. sjukdom, funktions-<br>hinder, arbetsskada och föräldraledighet.</p>
<p>Socialförsäkringarna skall vara trygga, rättvisa<br>och effektiva. Dessa mål uppnås genom en gene-<br>rell offentlig försäkring som ger standardtrygg-<br>het genom att ersätta inkomstbortfall. Brett för-<br>ankrade system som är statsfinansiellt hållbara,<br>dvs. där sambanden mellan avgift och förmåner<br>är tydligt, skapar tilltro till försäkringarna.</p>
<p>Systemen skall stimulera arbete, utbildning<br>och rehabilitering. Det förutsätter att sjuka,<br>funktionshindrade och arbetsskadade möts av<br>respekt och möjligheter. Samhället och arbets-<br>givarna har en skyldighet att tillhandahålla åtgär-<br>der som stärker den enskildes förutsättningar för<br>att kunna återvända till arbetsmarknaden.</p>
<p>Socialförsäkringarna skall så långt möjligt an-<br>passas till människors föränderliga livsvillkor.<br>För att detta skall vara möjligt krävs en administ-<br>ration som garanterar rättssäkerhet, kvalitet och<br>kostnadseffektivitet. Administrationen skall vara<br>tillgänglig och ge god service samt bygga på ett<br>brett förtroendemannainflytande.</p>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsom-<br>råden, ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp samt socialförsäkringens administra-<br>tion, dvs. Riksförsäkringsverket (RFV) och de<br></p>
<p>allmänna försäkringskassorna. De socialförsäk-<br>ringsförmåner som ingår är förmåner som utges i<br>form av dagersättningar såsom sjukpenning, re-<br>habiliteringspenning och närståendepenning.<br>Därutöver ingår vissa bidrag till rehabilitering,<br>yrkesskadeersättningar, handikappersättning samt<br>folkpension i form av förtidspension. Utgifter<br>för allmän tilläggspension (ATP) i form av<br>förtidspension, som t.o.m. budgetåret 1998<br>finansieras vid sidan av statsbudgeten, redovisas<br>fr.o.m. budgetåret 1999 under anslaget A2 För-<br>tidspensioner. Arbetsskadeförsäkringen som på<br>samma sätt finansieras vid sidan av statsbudgeten<br>skall fr.o.m. den 1 januari 1999 redovisas under<br>ett nytt anslag under utgiftsområde 10, A5 Ar-<br>betsskadeersättningar. Fr.o.m. år 1999 ingår<br>ytterligare två nya anslag i utgiftsområdet; A7<br>Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-<br>sionärer samt A8 Ersättning för kroppsskador.</p>
<p>3.1.1 Förändringar inom utgiftsområdet<br>med anledning av<br>ålderspensionsreformen</p>
<p>Som en del av beslutet om det reformerade<br>ålderspensionssystemet, har riksdagen beslutat<br>om vissa principer för ålderspensionssystemets<br>finansiering. Detta innebär att staten från och<br>med inkomståret 1999 skall betala avgifter till<br>ålderspensionssystemet för samtliga social- och<br>arbetslöshetsförsäkringsersättningar m.m. och<br>för de pensionsgrundande belopp som det tillgo-<br>doräknas pensionsrätt eller pensionspoäng för.<br>Avgiften benämns statlig ålderspensionsavgift.<br>Medel för detta föreslås föras över från AP-<br>fonden till statsbudgeten. Inom utgiftsområde 10</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>skall tilläggspension i form av förtidspension inte<br>längre belasta AP-fonden utan flyttas över till<br>statsbudgeten. Administrationskostnaden för<br>motsvarande förändring liksom för förändringar<br>avseende utgiftsområde 11 och 12, flyttas över<br>till statsbudgeten och försäkringskassornas<br>förvaltningsanslag.</p>
<p>För ytterligare information kring ålderspen-<br>sionsreformen och dess inverkan på statsbudge-<br>ten hänvisas till bilaga 3, volym 1.</p>
<p>Under utgiftsområdet berörs följande anslag<br>av ålderspensionsavgifter; Al Sjukpenning och<br>rehabilitering, m.m., A3 Förtidspensioner: statlig<br>ålderspensionsavgift, A5 Arbetsskadeersätt-<br>ningar, A 6 Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig<br>ålderspensionsavgift, A8 Ersättning för<br>kroppsskador. Justeringen av tilläggspension i<br>form av förtidspension påverkar anslagen A2<br>Förtidspension, Bl Riksförsäkringsverket och<br>B2 Allmänna försäkringskassor.</p>
<p>Det föreslås i avsnitt 5.4 att löpande förvalt-<br>ningskostnader inom det reformerade systemet<br>redan för åren 1999 och 2000 till 60 procent skall<br>täckas genom en minskning av pensionsbehåll-<br>ningen.</p>
<p>För att rusta administrationen för att genom-<br>föra den beslutade reformen, tillförs RFV och<br>försäkringskassorna engångsvis medel från<br>främst AP-fonden motsvarande 283,9 miljoner<br>kronor sammanlagt för åren 1998 och 1999.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35 591</p></td><td>
<p>37 193</p></td><td>
<p>38 686</p></td><td>
<p>80 503</p></td><td>
<p>81096</p></td><td>
<p>83 300</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Utgifterna för flertalet förmåner inom utgifts-<br>området minskade under år 1997, främst beroen-<br>de på regelförändringar för de olika socialförsäk-<br>ringsförmånerna. Under år 1998 kommer<br>utgifterna däremot att öka, främst beroende på<br>höjda ersättningsnivåer, förkortad sjuklönepe-<br>riod och en ökning av sjukfallen som överstiger<br>trettio dagar.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Sedan den 1 januari 1997 gäller nya kriterier för<br>rätt till ersättning i form av sjukpenning och för-<br>tidspension. Utrymmet för att vid bedömning av<br>arbetsförmågans nedsättning beakta andra fakto-<br>rer än rent medicinska har minskats.</p>
<p>Sjuklöneperioden förlängdes fr.o.m. den<br>1 januari 1997 till 28 dagar, dvs. arbetsgivaren<br>gavs ett lagstadgat ansvar för ersättning till ar-<br>betstagare i form av sjuklön de första 28 dagarna<br>i ett sjukfall. Fr.o.m. den 1 april 1998 återgick<br>sjuklöneperioden till 14 dagar.</p>
<p>De särskilda reglerna inom förtidspensione-<br>ringen för försäkrade som är 60 år eller äldre av-<br>skaffades från och med den 1 januari 1997.</p>
<p>Sedan den 1 januari 1997 skall vid beräkning av<br>sjukpenninggrundande inkomst (SGI) inte ingå<br>andra skattepliktiga förmåner än ersättning i<br>pengar och inte heller skattepliktiga kostnadser-<br>sättningar. Vidare skall semesterlön och semes-<br>terersättningar beräknas till högst det belopp<br>som skulle utgjort ersättning för utfört arbete<br>under den tid semesterlönen kan anses motsvara.</p>
<p>Ersättningsnivåerna för bl.a. sjukpenning,<br>sjuklön, rehabiliteringspenning och närstående-<br>penning har höjts till 80 procent fr.o.m. den<br>1 januari 1998.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1998 gäller nya riktlinjer<br>för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Ar-<br>betsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,<br>Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen skall<br>ha som gemensamt mål att genom att främja<br>samverkan inom rehabiliteringsområdet uppnå<br>en effektivare användning av tillgängliga resurser<br>i syfte att underlätta för den enskilde att försörja<br>sig genom eget arbete.</p>
<p>Regeringen föreslog i proposition<br>1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.<br>principer för ett nytt system för förtidspension<br>och sjukbidrag. Den närmare regleringen av sys-<br>temet är föremål för fortsatt beredning inom re-<br>geringskansliet sedan riksdagen i våras godkände<br>propositionen (bet. 1997/98:SfUll, rskr.<br>1997/98:237). Det reformerade systemet avses<br>träda i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Regeringen överlämnade den 15 april i år till<br>riksdagen proposition om inkomstgrundad<br>ålderspension och proposition om garantipen-<br>sion. Propositionerna har godkänts av riksdagen<br>(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13 och 14,<br>rskr. 1997/98:315 och 320, prop. 1997/98:152,<br>bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315).</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Fr.o.m. den 1 juli 1998 har administrationen<br>inom socialförsäkringen reformerats. Rollerna<br>mellan RFV och de allmänna försäkringskassor-<br>na har tydliggjorts.</p>
<p>Det har bl.a. tydliggjorts vad en försäkrings-<br>kassa har ansvar för, vad kassans styrelse skall be-<br>sluta och vilka uppgifter direktören skall ha.<br>Riksförsäkringsverkets roll inom administratio-<br>nen är att utöva tillsyn över de allmänna försäk-<br>ringskassorna, vara ansvarig systemägare för de<br>gemensamma IT-systemen, utarbeta normer för<br>regeltillämpning samt svara för ekonomistyr-<br>ningen. Vidare har socialförsäkringsnämndemas<br>roll preciserats.</p>
<p>Mål för år 1999</p>
<p>Målen för utgiftsområdet är:</p>
<p>- att ge ekonomisk trygghet för sjuka och<br>funktionshindrade samt</p>
<p>- att socialförsäkringens administration skall<br>garantera effektivitet, rättssäkerhet och kom-<br>petens vid ärendehandläggning.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Ett detaljerat förslag till reformerat regelsystem<br>för förtidspensioner skall utarbetas med ikraft-<br>trädande den 1 januari 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av att olika utredningar under<br>de senaste åren har konstaterat en bristfällig till-<br>lämpning av lagstiftningen inom rehabiliterings-<br>området, återkommer regeringen till riksdagen i<br>denna fråga.</p>
<p>Den särskilde utredare som sett över arbets-<br>skadeförsäkringen har i mars 1998 avgivit sitt<br>betänkande. Detta bereds för närvarande i<br>Socialdepartementet. Regeringen återkommer<br>senare till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>Det nya pensionssystemet ger upphov till ett<br>ökat informationsbehov till allmänheten. Därför<br>förstärks socialförsäkringens administration, bl.a.<br>tillförs medel från AP-fonden för kompetensut-<br>veckling och informationsinsatser.</p>
<p>RFV:s tillsyn av de allmänna försäkrings-<br>kassorna skall förbättras.</p>
<p>Forskningen inom socialförsäkringens område<br>skall utvecklas.</p>
<p>De allmänna försäkringskassorna har mot<br>bakgrund av den ansträngda arbetssituationen,<br>genom omfördelning inom utgiftsområde 10,<br></p>
<p>förstärkts med sammanlagt 200 miljoner kronor<br>år 1998. För 1999 föreslås en motsvarande en-<br>gångsvis förstärkning med 225 miljoner kronor.<br>Denna förstärkning skall även komma RFV till<br>del.</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Mål för socialförsäkringsadministrationen år<br>1997 var att:</p>
<p>- administrera och verka för en allmän social-<br>försäkring som ger ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom, handikapp, ålderdom och vård av<br>barn,</p>
<p>- verka för att förebygga och minska ohälsa<br>samt genom att offensivt arbeta med och<br>samordna rehabiliteringen, bidra till att ge<br>sjuka och funktionshindrade möjlighet att<br>åter kunna arbeta,</p>
<p>- säkerställa likformighet, kvalitet och kost-<br>nadseffektivitet i handläggningen av försäk-<br>rings- och bidragsärenden, samtidigt som<br>kravet på snabbhet i handläggningen och god<br>service tillgodoses.</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling</p>
<p>Antalet korta sjukfall minskade kraftigt under år</p>
<p>1997 jämfört med år 1996. Antalet längre sjukfall<br>ökade emellertid under år 1997 jämfört med år<br>1996. Under hösten 1997 inträffade ett trend-<br>brott då antalet ärenden i de längre intervallen<br>började öka. Utfallet för perioden januari till juni</p>
<p>1998 indikerar att tendensen från hösten 1997<br>består; under första halvåret 1998 syns en ökning<br>av antalet sjukfall jämfört med motsvarande pe-<br>riod 1997. Ökningen är tydligast för ärenden av<br>längden 30-730 dagar. För sjukfall som varar<br>mellan 15-29 dagar syns också en mycket kraftig<br>ökning som till största del beror på den förkor-<br>tade sjuklöneperioden vilket dock togs hänsyn<br>till redan i budgetunderlaget för år 1999. För<br>kvinnor är ökningen av antalet sjukfall större än<br>för män i samtliga intervaller.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="13">
<p>|Tabell 3.1 Antal pågående sjukpenningärenden 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="3">
<p>Tusental</p>
<p>Period</p></td><td colspan="12">
<p>DAGAR</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>30-89</p></td><td colspan="2">
<p>90-179</p></td><td colspan="2">
<p>180-364</p></td><td colspan="2">
<p>365-730</p></td><td colspan="2">
<p>731-</p></td><td colspan="2">
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9212</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>89,6</p></td><td>
<p>107,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9312</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>74,0</p></td><td>
<p>91,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9412</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>68,0</p></td><td>
<p>90,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9512</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>55,0</p></td><td>
<p>75,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9612</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>75,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9706</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>69,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9712</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>14,4</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>76,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9806</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>90,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: RFV:s databas, ohälsa</p>
<p>Inom förtidspensioneringen finns också en lång-<br>siktig trend med fler kvinnor än män bland de<br>pensionerade. Anda sedan mitten av 1970-talet<br>har ökningen varit kraftigast bland kvinnor och<br>år 1997 utgjorde kvinnorna 55 procent av det<br>totala antalet förtidspensionärer. Särskilt bör<br>framhållas att ett ökat antal yngre kvinnor har<br>pensionerats under de senaste åren. Att de långa<br>sjukskrivningarna bland kvinnor nu ökar riskerar<br>att på sikt leda till ett ökat antal förtidspensione-<br>ringar.</p>
<p>Diagram 3.1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-128.png" style="width:174pt;height:124pt;"/>
<p>Orsaken till att fler kvinnor än män är långtids-<br>sjukskrivna eller förtidspensionerade är inte<br>klarlagd. Enligt regeringens uppfattning är det<br>angeläget att frågan analyseras vidare av RFV,<br>inte minst ur ett genderperspektiv.</p>
<p>I en tillsynsrapport Försäkringskassornas<br>handläggning av ohälsoförsäkringarna (RFV An-<br>ser 1998:4) konstateras att kvaliteten i arbetet<br>med ersättningsärenden inom sjukpenning, re-<br>habilitering och förtidspension är för låg. Be-<br>slutsunderlagen är ofullständiga och flera av de<br></p>
<p>moment som förutsätts i lagstiftningen genom-<br>förs inte. Att beslutsunderlagen är bristfälliga är<br>dock enligt RFV inte detsamma som att besluten<br>är felaktiga. Det innebär däremot att det inte sä-<br>kert går att uttala sig om huruvida de beslut som<br>fattas är riktiga eller felaktiga. Till viss del kan<br>bristerna enligt RFV återföras till enskilda hand-<br>läggares individuella kompetens, men de beror<br>också på bristande systematik i arbetet.</p>
<p>När det gäller arbetet med att samordna den<br>arbetslivsinriktade rehabiliteringen anser RFV i<br>samma tillsynsrapport att det finns oklarheter i<br>själva uppdraget och lagstiftningen kring detta.<br>Verket kan ändå konstatera att det även här finns<br>grundläggande brister i handläggningen och<br>bristande följsamhet till lagstiftningens krav. Det<br>gäller t.ex. bristande beslutsunderlag, vilket gör<br>att människor med behov av arbetslivsinriktad<br>rehabilitering riskerar att inte alls eller inte till-<br>räckligt tidigt få del av sådana insatser. RFV kon-<br>staterar vidare att arbetsgivarna inte gör de reha-<br>biliteringsutredningar som de enligt lag ska göra.<br>Försäkringskassan påminner inte heller arbets-<br>givarna om denna skyldighet.</p>
<p>Det har framkommit en del kritik även vad<br>gäller handläggningen av arbetsskadeärenden.<br>RFV har i två rapporter under år 1997 - Nya ar-<br>betsskadebegreppet - beslutsunderlagens kvalitet<br>(RFV redovisar 1997:1) och Beräkning av arbets-<br>skadelivränta - uppföljningsrapport (RFV redo-<br>visar 1997:9) - redovisat beslutsunderlagens kva-<br>litet resp, beräkning av arbetsskadelivränta. När<br>det t.ex. gäller beslutsunderlagen fann verket att<br>beslutsunderlagen inte höll en godtagbar kvalitet<br>i hälften av de granskade ärendena.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Tabell 3.2 Styckkostnad för handläggning per förmån 1996<br>och 1997</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förmån</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>förändring</p>
<p>i %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård, per utbetalning</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>+29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning, per utbetalning</p></td><td>
<p>396</p></td><td>
<p>437</p></td><td>
<p>+10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspension, per beslut</p></td><td>
<p>4908</p></td><td>
<p>5126</p></td><td>
<p>+4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadelivränta, per<br>utbetalning</p></td><td>
<p>114</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>+9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadelivränta, per<br>beslut</p></td><td>
<p>4314</p></td><td>
<p>5509</p></td><td>
<p>+28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Yrkesskadeersättningar, per<br>beslut</p></td><td>
<p>681</p></td><td>
<p>704</p></td><td>
<p>+3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspension, per beslut</p></td><td>
<p>5807</p></td><td>
<p>4766</p></td><td>
<p>-18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till pensio-<br>närer, per beslut</p></td><td>
<p>546</p></td><td>
<p>530</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag, per manuellt<br>beslut</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>2705</p></td><td>
<p>+36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag, per beslut</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>601</p></td><td>
<p>+34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldrapenning, per<br>utbetalning</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>+3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfällig föräldrapenning,<br>per utbetalning</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>+2</p></td></tr>
</table>
<p>Styckkostnaderna stiger för ett flertal för-<br>månsslag mellan åren 1996 och 1997. För några<br>förmåner rör det sig om ökningar upp mot 30<br>procent. Aven i övrigt visar socialförsäkringens<br>administration på en negativ trend under år 1997;<br>administrationskostnaderna är relativt oföränd-<br>rade, volymerna minskar och handläggnings-<br>tiderna tenderar att öka. Antalet fel i handlägg-<br>ningen är inom många ärendeslag oacceptabelt<br>hög. Den främsta orsaken till att styckkostna-<br>derna ökar är, enligt RFV, att försäkringskassor-<br>na under år 1997 belastats med stora aweck-<br>lingskostnader i samband med neddragning av<br>personal. Andra orsaker till den negativa utveck-<br>lingen är ett flertal regelförändringar samt krav<br>på striktare regeltillämpning och utförligare be-<br>slutsunderlag, vilket gjort handläggningen och<br>utbetalningen av ersättningar mer omfattande<br>och därmed även mer tids- och kostnadskrävan-<br>de.</p>
<p>Försäkringskassornas IT-stöd är i behov av<br>fortsatt utveckling och modernisering. I en<br>undersökning i november 1997 om hur kassorna<br>uppfattar RFV angav endast en av tio försäk-<br>ringskassedirektörer att IT-systemen ger ett bra<br>stöd i arbetet.</p>
<p>RFV och försäkringskassorna står inför två<br>stora utmaningar inom IT-området, dels millen-<br>nieskiftet som kräver omfattande anpassningar<br></p>
<p>av det befintliga stödet, dels utvecklingen av ett<br>nytt IT-stöd för det nya pensionssystemet. Det<br>nya pensionssystemet medför även behov av<br>omfattande utbildningsinsatser för försäkrings-<br>kassans personal och att information ges till<br>allmänheten. RFV har av sitt förvaltningsanslag<br>budgeterat ca 250 miljoner kronor för om-<br>läggningsarbetet under inför millennieskiftet en<br>treårsperiod.</p>
<p>RFV har med anledning av ett regeringsupp-<br>drag redovisat hur verket i egenskap av ansvarig<br>systemägare för de gemensamma IT-systemen<br>avser att förbättra verksamhetens styrning av IT-<br>verksamheten, säkerställa genomförandet av det<br>nya ålderspensionssystemet och funktionaliteten<br>inför övergången till år 2000 (S98/4174/SF). I<br>redovisningen konstateras bl.a. att resurskon-<br>centrationen som millennieskiftet fordrar kom-<br>mer att få konsekvenser för övrig verksamhet.<br>RFV kommer att redovisa ytterligare en läges-<br>rapport vid kommande årsskifte.</p>
<p>RFV har vidare med anledning av ett rege-<br>ringsuppdrag redovisat ett samlat program för<br>utveckling av verkets tillsyn av de allmänna för-<br>säkringskassorna (S98/4197/SF). Verket konsta-<br>terar i rapporten att de största problemen i till-<br>lämpning och kvalitet i handläggning av försäk-<br>ringen är bristande beslutsunderlag och brister i<br>tillämpningen av förvaltningslagen. Därför kom-<br>mer verkets tillsyn att inriktas på dessa områden<br>och resultatet rapporteras till respektive försäk-<br>ringskassa samt följas av eventuella åtgärdsförslag<br>och krav på återrapportering. Resultatet kommer<br>också att sammanställas i rapporter till<br>regeringen och redovisa iakttagelser av tillsyns-<br>arbetet bl.a. utifrån ett nationellt perspektiv.</p>
<p>RFV har under året analyserat förslag och<br>verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter,<br>dvs. i ett genderperspektiv (RFV redovisar<br>1998:1). Det framkommer att det är främst inom<br>området ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp som det kan förekomma skillnader i<br>hur kvinnor och män bedöms. Det framkommer<br>skillnader mellan könen avseende t.ex. sjukpen-<br>ningtal, rehabiliteringspenning, köp av rehabilite-<br>ringstjänster, handikappförmåner och förtids-<br>pensioner. Eftersom dessa förmåner förutsätter<br>ett stort inslag av skälighetsbedömningar, är det<br>angeläget att göra fördjupningsstudier av dessa<br>förmåner.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Från och med den 1 januari 1997 gäller nya krite-<br>rier för rätt till ersättning i form av sjukpenning<br>och förtidspension. Utrymmet för att vid be-<br>dömning av arbetsförmågans nedsättning beakta<br>andra faktorer än rent medicinska har minskats.<br>Bedömningen av arbetsförmågan skall vidare<br>göras enligt en steg-för-steg-modell. Om det<br>finns särskilda skäl får vid bedömning av arbets-<br>förmågans nedsättning beaktas den försäkrades<br>ålder samt bosättningsförhållanden, utbildning,<br>tidigare verksamhet och andra liknande omstän-<br>digheter.</p>
<p>Sjuklöneperioden förlängdes fr.o.m. den<br>1 januari 1997 till 28 dagar, dvs. arbetsgivaren<br>gavs ett lagstadgat ansvar för ersättning till<br>arbetstagare i form av sjuklön de första 28<br>dagarna i ett sjukfall. Mot bakgrund av att det<br>uppstod en tvist om den högre avtalsreglerade<br>ersättningen som utbetalas under dag 15 t.o.m.<br>dag 28 skulle betalas ut även fortsättningsvis,<br>återgick sjuklöneperioden till 14 dagar fr.o.m.<br>den 1 april 1998.</p>
<p>Ersättningsnivåerna för bl.a. sjukpenning,<br>sjuklön, rehabiliteringspenning och närstående-<br>penning har höjts från 75 procent till 80 procent<br>från och med den 1 januari 1998.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1998 gäller nya riktlinjer<br>för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Ar-<br>betsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,<br>RFV och Socialstyrelsen skall ha som gemen-<br>samt mål att genom att främja samverkan inom<br>rehabiliteringsområdet uppnå en effektivare an-<br>vändning av tillgängliga resurser i syfte att<br>underlätta för den enskilde att försörja sig genom<br>eget arbete.</p>
<p>Under år 1997 har ett flertal insatser för lik-<br>formighet och rättsäkerhet samt kvalitet<br>genomförts av försäkringskassorna och RFV. En<br>viktig gemensam satsning för att komma till rätta<br>med bristande kvalitet i ärendehandläggningen är<br>utvecklingen av bedömningsinstrumenten Qben<br>för sjukpenningärenden och Qfen för förtids-<br>pensionsärenden. RFV har använt instrumenten<br>för granskning av ärenden vid bl.a. ohälsoupp-<br>följningarna. Även kassorna har granskat ett an-<br>tal ärenden med hjälp av instrumenten inför<br>RFV:s besök samt vid egna uppföljningar.</p>
<p>Ett motsvarande kvalitetssäkringsinstrument<br>skall utvecklas inom arbetsskadeområdet. Pro-<br>jektet bedrivs av RFV i samarbete med kassorna<br>och startade under hösten 1997.</p>
<p>RFV och försäkringskassorna erhöll 25 miljo-<br>ner kronor ur anslaget A20 Kontrollfunktionen i<br>staten för insatser under år 1997. Syftet med<br>projektmedlen var att genomföra aktiviteter på<br>övergripande nationell nivå, liksom på varje för-<br>säkringskassa, för att minimera risken för fel,<br>missbruk eller fusk i socialförsäkringen.</p>
<p>En särskild utredare tillsattes under hösten<br>1996 bl.a. för att se över kvalifikationsvillkoren<br>för och beräkning av sjukpenninggrundande in-<br>komst SGL I betänkandet Förmån efter inkomst<br>(SOU 1997:85) föreslås att SGI skall bestämmas<br>endera enligt en huvudregel eller enligt en alter-<br>nativregel. Huvudregeln omfattar försäkrade<br>med fasta anställningsförhållanden och SGI före-<br>slås beräknas på grundval av anställningen. För<br>den som inte omfattas av huvudregeln föreslås<br>att SGI beräknas på historiskt inkomstunderlag<br>med beaktande av överhoppningsbara tider.</p>
<p>En särskild utredare tillsattes i januari 1997 för<br>att utforma förslag till ett nytt system för eko-<br>nomisk ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-<br>förmåga. I betänkandet Ohälsoförsäkringen -<br>trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) föreslås<br>bl.a. att nuvarande system med förtidspension i<br>form av folkpension och allmän tilläggspension<br>(ATP) skall ersättas av ett nytt system med in-<br>komstrelaterad förtidspension och garantibelopp<br>till förtidspensionärer samt att sjukbidraget av-<br>skaffas och ersätts med en ny ersättningsform,<br>långtidssjukpenning. I betänkandet Unga i<br>ohälsoförsäkringen - tid för aktivitet och trygg-<br>het (SOU 1998:106) presenteras förslag till hur<br>ohälsoförsäkringens regler kan utformas för<br>unga, svårt funktionshindrade personer. Bl.a.<br>föreslås en ny ersättningsform, habiliteringspen-<br>ning.</p>
<p>Den 15 maj 1998 beslutade riksdagen om rikt-<br>linjer för en reformering av reglerna om ersätt-<br>ning vid varaktigt medicinskt grundad arbets-<br>oförmåga (prop. 1997/98:111, bet. SfUll, rskr.<br>1997/98:237). I propositionen beskrivs den pla-<br>nerade fortsatta beredningen av frågan om en<br>reformering av hela systemet för ersättning vid<br>medicinskt grundad arbetsoförmåga.</p>
<p>Regeringen har tillsatt flera utredningar för att<br>se över rehabiliteringsområdet. Bl.a. har Stats-<br>kontoret på regeringens uppdrag gjort en<br>översyn av de senaste årens rehabiliteringssats-<br>ningar med tonvikt på den arbetslivsinriktade re-<br>habiliteringen. I rapporten Perspektiv på rehabi-<br>litering (1997:27) påvisar Statskontoret en rad<br>brister i försäkringskassornas rehabiliterings-<br>arbete och föreslår flera grundläggande föränd-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>ringar, bl.a. bättre ekonomiska incitament och<br>fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrning.<br>Statskontoret anser vidare att den arbetslivsin-<br>riktade rehabiliteringen behöver ett konkret mål<br>och att det offentliga åtagandet för rehabilitering<br>bör renodlas. Statskontoret anser också att för-<br>säkringskassans samordningsansvar kan ifråga-<br>sättas.</p>
<p>En särskild utredare har haft i uppdrag att ut-<br>reda arbetsgivarens kostnads- och åtgärdsansvar<br>vid rehabilitering. I betänkandet Arbetsgivarens<br>rehabiliteringsansvar (SOU 1998:104) ges förslag<br>till nya och ändrade bestämmelser om rehabilite-<br>ring i 22 kapitlet lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL). I förslagen preciseras framför<br>allt arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsinsat-<br>ser för anställda. Utredningen föreslår också att<br>arbetsgivarna ska få upp till halva kostnaden för<br>rehabilitering betald genom ersättning från den<br>allmänna sjukförsäkringen.</p>
<p>En särskild utredare har på regeringens upp-<br>drag bl.a. analyserat de senaste årens förändringar<br>i arbetsskadeförsäkringen i syfte att se över<br>frågan om försäkringen ger en tillfredsställande<br>trygghet för den som drabbas av arbetsskada. I<br>utredningsbetänkandet som överlämnades till re-<br>geringen i mars 1998, hävdar utredaren att ar-<br>betsskadeförsäkringen inte ger en tillfreds-<br>ställande trygghet för den som skadar sig i<br>arbetet. Utredaren föreslog en rad åtgärder och<br>konstaterade bl.a. att det behövs centrala åtgärder<br>för att förbättra handläggningen och få den säk-<br>rare och snabbare. Betänkandet har remissbe-<br>handlats och ärendet bereds för närvarande i So-<br>cialdepartementet.</p>
<p>I syfte att göra statens inkomster och utgifter<br>mer överskådliga samt bidra till att stärka bud-<br>getprocessen har under senare år användningen<br>av bruttoredovisning på statsbudgeten ökat.<br>Bruttoredovisning införs nu även för arbetsska-<br>deförsäkringen. Därför kommer arbetsskadeför-<br>säkringen att finansieras från ett anslag på stats-<br>budgeten och arbetsskadefonden att avvecklas<br>från och med år 1999.</p>
<p>Från och med den 1 juli 1998 gäller reforme-<br>rade regler för administrationen inom socialför-<br>säkringen. RFV:s roll har tydliggjorts gentemot<br>de allmänna försäkringskassorna. Försäkrings-<br>kassornas uppgifter och ansvar har på ett lik-<br>nande sätt klart definierats.</p>
<p>Mot bakgrund av den ansträngda situationen<br>inom försäkringskassorna tillfördes 200 miljoner<br>kronor år 1998. Regeringen aviserade i 1998 års<br>vårproposition att socialförsäkringens administ-<br></p>
<p>ration bör tillföras ytterligare 225 miljoner<br>kronor under budgetåret 1999. De extra medlen<br>för år 1999 disponeras under anslaget Al Sjuk-<br>penning och rehabilitering, m.m., anslagsposten<br>rehabilitering och ställs till försäkringskassornas<br>och RFV:s förfogande.</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Genom regeringsbeslut i maj 1997 fick RFV i<br>uppdrag att följa upp effekterna av de nya krite-<br>rierna för rätt till sjukpenning och förtidspen-<br>sion, som trädde i kraft den 1 januari 1997. Av de<br>granskningar som gjorts framkommer att 24<br>procent av de inrapporterade avslagen i sjukpen-<br>ningärenden, och sex procent av avslagen i för-<br>tidspensions- eller sjukbidragsärenden, sannolikt<br>har föranletts av de nya reglerna. Erfarenheter<br>från bl.a. ohälsouppföljningarna visar emellertid<br>att det finns en tendens till att inte skilja på för-<br>ändringen av reglerna från den 1 oktober 1995<br>resp, den 1 januari 1997. Eftersom regelföränd-<br>ringarna vid dessa båda tidpunkter utgör två steg<br>på vägen mot en medicinsk renodling av sjukför-<br>säkringen kan det vara svårt att särskilja vilken<br>regel eller regelförändring som ligger till grund<br>för beslutet i det enskilda ärendet. Vad man kan<br>konstatera är att de nya reglerna sammantaget<br>har haft en åtstramande effekt på tillämpningen,<br>framförallt i sjukpenningärenden.</p>
<p>RFV fick i regleringsbrevet för år 1997 i upp-<br>drag att löpande redovisa uppgifter om utveck-<br>lingen av antalet ersättningsärenden inom för-<br>tidspensionsområdet där det funnits särskilda<br>skäl att vid bedömning av arbetsförmågans ned-<br>sättning beakta andra kriterier än de rent medi-<br>cinska. Mot bakgrund av uppdraget har RFV<br>gjort en uppföljning av 96 ärenden där försäk-<br>ringskassan under år 1997 fattat beslut om att<br>bevilja den försäkrade förtidspension/sjukbidrag<br>med stöd av särskilda skäl. Resultatet av uppfölj-<br>ningen visar enligt RFV att kassan i en tredjedel<br>av ärendena borde ha beviljat den sökta för-<br>månen efter huvudregeln, dvs. särskilda skäl hade<br>inte behövts tillämpas i dessa ärenden. Vidare<br>borde kassan i en femtedel av ärendena ha av-<br>slagit den försäkrades ansökan i stället för att be-<br>vilja pension med stöd av särskilda skäl. Slutsat-<br>sen är enligt RFV att regeln om särskilda skäl är<br>svårtolkad och att den därför inte fungerar på det<br>sätt som lagstiftaren avsett.</p>
<p>I samband med att sjuklöneperioden förläng-<br>des från 14 till 28 dagar fr.o.m. den 1 januari 1997</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>uppstod en tvist i frågan om den högre avtals-<br>reglerade ersättningen, som betalas under dag 15<br>till dag 28 i sjukperioder, skulle kunna betalas ut<br>även i fortsättningen. Både skiljenämnden för<br>Arbetsmarknadsförsäkringar och Arbetsdom-<br>stolen fann att rätt till ersättning från avtals-<br>sjukförsäkringen respektive kollektivavtalet inte<br>förelåg under den utsträckta sjuklöneperioden.<br>Detta innebar att den totala ersättningen till en<br>anställd sänktes under den förlängda sjuklönepe-<br>rioden. Återgången av sjuklöneperioden till 14<br>dagar fr.o.m. den 1 april i år har neutraliserat<br>dessa effekter på ersättningen.</p>
<p>De höjda ersättningsnivåerna för bl.a. sjuk-<br>penning, sjuklön, rehabiliteringspenning och<br>närståendepenning har lett till förbättrad<br>standardtrygghet och ersättning relaterad till<br>inkomstbortfall.</p>
<p>Regeringen har i regleringsbrevet för budget-<br>året 1998 angett nya villkor för samverkan inom<br>rehabiliteringsområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen<br>(AMS), Arbetarskyddsstyrelsen, RFV och So-<br>cialstyrelsen har som gemensamt mål att genom<br>att främja samverkan inom rehabilite-<br>ringsområdet uppnå en effektivare användning av<br>tillgängliga resurser i syfte att underlätta för den<br>enskilde att försörja sig genom eget arbete. So-<br>cialstyrelsen har huvudansvaret för utvärdering<br>av effekterna av samverkan inom rehabiliterings-<br>området. Resultatredovisning skall göras löpande<br>varje halvår med början den 1 juli 1998. Vidare<br>skall RFV i samverkan med AMS, Socialstyrelsen<br>och Arbetarskyddsstyrelsen utveckla program<br>för gemensamma utbildningsinsatser såvitt avser<br>samverkan inom rehabiliteringsområdet. Social-<br>försäkringsutskottet har i betänkande<br>(1997/98:SfUl), påpekat att regeringen bör åter-<br>komma till riksdagen med en redovisning av det<br>inledande årets samverkansarbete. Socialstyrel-<br>sens lägesrapport från den 1 juli 1998 Samverkan<br>inom rehabiliteringsområdet (uppföljning av<br>proposition 1996/97:63 "FRISAM") visar bl.a. att<br>det är i mindre kommuner och glesbygdskom-<br>muner och inte i storstäder man samverkar, att<br>samverkan främst sker på operativ nivå mellan<br>handläggare samt att den politiska styrningen<br>inte ökar vid samverkan eftersom politikerna inte<br>anses ha intresse av att samverka. Socialstyrelsen<br>påpekar i rapporten att det är för tidigt att<br>utvärdera av effekterna av genomförda insatser.</p>
<p>Enligt RFV:s uppfattning har försäkrings-<br>kassornas satsningar på kvalitetsarbete under år<br>1997 gett vissa effekter vilket synliggjorts vid<br>ohälsouppföljningarna. Av de granskningar som<br></p>
<p>gjorts inom t.ex. sjukpenningen framgår det att i<br>januari 1996 kunde rätten till sjukpenning inte<br>bedömas p.g.a. bristande beslutsunderlag i 70<br>procent av ärendena. I september 1996 var mot-<br>svarande siffra 59 procent och i februari 1997 48<br>procent. Uppföljning av beslutsärenden med<br>hjälp av Qben-metoden har också inneburit att<br>styckkostnaderna per utbetalning har ökat med<br>10 procent under år 1997. Enligt RFV kan dock<br>en viss ökning av styckkostnaderna accepteras,<br>eftersom det krävs tid för att lära sig arbeta på<br>annat sätt med rätt metodik. Efter etablerings-<br>perioden bör emellertid styckkostnaden åter<br>närma sig tidigare nivåer.</p>
<p>Projektet Rätt Ersättning startades för att<br>samordna arbetet med att minimera risken för<br>fel, missbruk eller fusk i socialförsäkringen. Pro-<br>jektmedel har fördelats till försäkringskassorna<br>för insatser på följande områden: kvalitetssäk-<br>ring/kvalitetskontroll, etik och moral, heder och<br>samvete, förvaltningslag/sekretesslag samt miss-<br>bruk och fusk. Med anledning av att stora delar<br>av arbetet har kommit igång först under hösten<br>1997, är det svårt att redovisa resultat och effek-<br>ter av projektet. Inom området missbruk och<br>fusk visar de försäkringskassor som utvecklat<br>samarbetet mellan myndigheter de bästa<br>resultaten. Ett särskilt insatsområde för det<br>fortsatta projektarbetet under år 1998 är att finna<br>bättre redovisningsmetoder för resultat och<br>effekter.</p>
<p>Mot bakgrund av riksdagens beslut om rikt-<br>linjer för en reformering av reglerna om ersätt-<br>ning vid medicinskt grundad arbetsoförmåga, be-<br>reds för närvarande inom Socialdepartementet en<br>mer detaljerad utformning av hela förtidspen-<br>sionssystemet (prop. 1997/98:111 bet.<br>1997/98:SfUll, rskr. 1997/98:237). Tre delom-<br>råden berörs: nuvarande förtidspension, nuvaran-<br>de sjukbidrag och beräkning av sjukpenning, dvs.<br>sjukpenninggrundande inkomst (SGI).</p>
<p>Regeringskansliet har tillsammans med RFV<br>bedrivit ett arbete med att utveckla målen för<br>verksamheten samt mått och indikatorer på mål-<br>uppfyllelse, liksom produktivitet och effektivitet<br>i verksamheten.</p>
<p>När arbetsskadefonden avvecklas och arbets-<br>skadeförsäkringen förs upp som ett anslag under<br>utgiftsområde 10 kan den ackumulerade skulden<br>i fonden elimineras utan statsfinansiella konsek-<br>venser. Regeringen avser, trots att arbetsskade-<br>fonden avvecklas, årligen i samband med budget-<br>propositionen redovisa inkomster, utgifter och<br>ackumulerad skuld för arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser</p>
<p>Regeringen ser allvarligt på vad RFV redovisat i<br>fråga om handläggningen av försäkringarna och<br>bedömer att det behövs åtgärder för att komma<br>till rätta med detta. Regeringen förutsätter att<br>RFVis arbete med att utveckla kvalitets-<br>säkringsinstrument påskyndas.</p>
<p>Motsvarande problem har också redovisats när<br>det gäller handläggningen av och beslut i arbets-<br>skadeärenden. Regeringen bedömer att det krävs<br>åtgärder för att förbättra och säkerställa kvalite-<br>ten i dessa avseenden. Även här förutsätter rege-<br>ringen att RFV påskyndar arbetet med kvalitets-<br>säkringsinstrument. Vidare finns frågan om<br>kvalitet med i regeringens pågående beredning av<br>Arbetsskadeutredningens betänkande. Den<br>bristande kvaliteten innebär bl.a. en risk för<br>felaktigt utbetalda ersättningar. Regeringen delar<br>därför bedömningen att de samlade<br>försäkringskostnaderna kunde varit lägre om<br>försäkringskassan i högre utsträckning tillämpat<br>regelverket i enlighet med lagstiftarens inten-<br>tioner. Regeringen följer därför utvecklingen<br>noga.</p>
<p>Det som förts fram från RFV vad gäller för-<br>säkringskassans handläggning av den arbetslivs-<br>inriktade rehabiliteringen kan till viss del för-<br>klaras av de neddragningar som gjorts av de<br>administrativa resurserna med personalminsk-<br>ning och omorganisation som följd. Socialför-<br>säkringsadministrationen har tillförts engångsvis<br>200 miljoner kronor år 1998 genom omfördel-<br>ning inom utgiftsområdet. Ytterligare 225 miljo-<br>ner kronor tillförs engångsvis år 1999, vilket<br>innebär ökade resurser för rehabiliteringsarbetet<br>och för kompetenshöjning av försäkringskassans<br>personal. Med denna åtgärd bedömer regeringen<br>att det till viss del finns möjligheter att komma<br>till rätta med bristerna.</p>
<p>Vad i övrigt gäller den bristfälliga tillämp-<br>ningen av lagstiftningen inom rehabiliterings-<br>området som konstaterats i de aktuella rappor-<br>terna kommer den att föranleda ytterligare åt-<br>gärder från regeringens sida. Redovisade rappor-<br></p>
<p>ter och utredningar bör enligt regeringens be-<br>dömning ge tillräckligt underlag för att ett samlat<br>grepp skall kunna tas på hela rehabiliterings-<br>området. Regeringen återkommer till riksdagen i<br>denna fråga.</p>
<p>Försäkringskassorna redovisar under år 1997<br>försämrade resultat på en rad områden. För att<br>regeringen skall kunna följa och utvärdera verk-<br>samheten på ett riktigt sätt krävs tillförlitliga<br>mät- och analysmetoder. Det föreligger inom de<br>flesta ärendeslag stor variation mellan försäk-<br>ringskassorna när det gäller kostnader, kvalitet<br>och handläggningstiden För att kunna dra slut-<br>satser om vilka åtgärder som behövs för att för-<br>bättra resultaten krävs tydliga orsakssamband.<br>RFV bör utveckla och förbättra resultatinfor-<br>mationen inför årsredovisningen för år 1998.</p>
<p>Regeringen har i samband med reglerings-<br>brevet för år 1998 tydliggjort rollfördelningen<br>inom socialförsäkringens administration genom<br>att formulera riktade verksamhetsmål till RFV<br>och de allmänna försäkringskassorna. Viktiga<br>uppgifter för verket som lyfts fram är att rollen<br>som tillsynsmyndighet för de allmänna försäk-<br>ringskassorna utvecklas och att ansvaret för att<br>IT-stöden förbättras.</p>
<p>För att underlätta genomförandet av det re-<br>formerade ålderspensionssystemet tillförs so-<br>cialförsäkringsadministrationen ca 280 miljoner<br>kronor, främst från AP-fonden, för åren 1998<br>och 1999. Dessa medel skall bl.a. användas för<br>informationsinsatser, kompetensutveckling, och<br>ökade personalkostnader.</p>
<h2>3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet</h2>
<p>Arbetsskadefonden skall - efter beslut av riks-<br>dagen - avvecklas och arbetsskadeförsäkringen<br>kommer från och med den 1 januari 1999 att<br>redovisas genom ett nytt anslag under utgiftsom-<br>råde 10, A5 Arbetsskadeersättningar (prop.<br>1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.<br>1997/98:153). En omfördelning av de statliga ut-<br>gifterna sker så att utgifterna inom utgiftsområde<br>10 ökar, medan utgifterna inom socialförsäk-<br>ringssektorn vid sidan av statsbudgeten minskar i<br>motsvarande mån.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 '</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>30 374</p></td><td>
<p>32 258</p></td><td>
<p>33 762</p></td><td>
<p>75 067</p></td><td>
<p>75 553</p></td><td>
<p>77 666</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkringsadministration</p></td><td>
<p>5 217</p></td><td>
<p>4 935</p></td><td>
<p>4 924</p></td><td>
<p>5 436</p></td><td>
<p>5 543</p></td><td>
<p>5 634</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 10</p></td><td>
<p>35 591</p></td><td>
<p>37193</p></td><td>
<p>38 686</p></td><td>
<p>80 503</p></td><td>
<p>81 096</p></td><td>
<p>83 300</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Försäkringskostnaderna för sjukpenning upp-<br>gick år 1997 till 13 942 miljoner kronor, vilket är<br>en minskning med närmare fem procent jämfört<br>med år 1996. Enligt RFV beror minskningen<br>bl.a. på regeländringar som trädde i kraft under år<br>1997, t.ex. förlängning av sjuklöneperioden till<br>28 dagar. Verkets uppfattning är dock att försäk-<br>ringskostnaderna kunde ha varit ännu lägre om<br>försäkringskassorna tillämpat reglerna enligt lag-<br>stiftarens intentioner.</p>
<p>Försäkringskostnaderna för rehabiliterings-<br>penning minskade med 23 procent, från 1 173<br>miljoner kronor år 1996 till 902 miljoner kronor<br>år 1997. För år 1997 avsattes 500 miljoner kronor<br>för köp av tjänst och av dessa har 354 miljoner<br>kronor, dvs. ca 71 procent utnyttjats för<br></p>
<p>tjänsteköp vilket är en minskning jämfört med<br>föregående budgetår. Budgetåret 1995/96 ut-<br>nyttjades 81 procent av medlen. Enligt RFV<br>beror de minskade kostnaderna för rehabilite-<br>ringspenning och köp av tjänster bl.a. på bristan-<br>de tid/resurser hos försäkringskassan vad gäller<br>arbetet med rehabiliteringsärendena.</p>
<p>Anslaget för förtidspensioner var år 1997<br>13 389 miljoner kronor och utgifterna uppgick<br>till 13 511 miljoner kronor, dvs. ett överskridan-<br>de med 122 miljoner kronor eller ca en procent.<br>Orsaken är att antalet förtidspensionärer ökat<br>kraftigt under år 1997 bl.a. med anledning av<br>regelförändringar inom änkepensioneringen och<br>borttagandet av de särskilda regler för försäkrade<br>som är 60 år eller äldre.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>4 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>De socialförsäkringsförmåner som ingår i verk-<br>samhetsområdet är förmåner som utges i form av<br>dagersättningar såsom sjukpenning, rehabilite-<br>ringspenning och närståendepenning. Därutöver<br>ingår vissa bidrag till rehabilitering, yrkesskade-<br>ersättningar, handikappersättningar samt folk-<br>pension i form av förtidspension. Arbetsskade-<br>försäkringen, som tidigare finansierats vid sidan<br>av statsbudgeten, skall fr.o.m. den 1 januari 1999<br>belasta ett nytt anslag under utgiftsområde 10,<br>A5 Arbetsskadeersättningar. Kostnader i sam-<br>band med sysselsättning för förtidspensionärer<br>med tre fjärdedels arbetsförmåga skall fr.o.m.<br>den 1 januari 1999 belasta ett nytt anslag under<br>utgiftsområde 10, A7 Kostnader för sysselsätt-<br>ning av vissa förtidspensionärer. Ersättning för<br>skada som inträffar under militär verksamhet<br>som under år 1998 redovisas under utgiftsom-<br>råde 6, Totalförsvaret skall fr.o.m. den 1 januari<br>1999 belasta ett nytt anslag under utgiftsområde<br>10, A8 Ersättning för kroppsskador.</p>
<p>Utgifter för vissa yrkesskadeersättningar, som<br>t.o.m. budgetåret 1998 redovisas under anslaget<br>Al, redovisas fr.o.m. budgetåret 1999 under an-<br>slaget A5 Arbetsskadeersättningar. Utgifter för<br>Allmän tilläggspension (ATP) i form av förtids-<br>pension, som t.o.m. budgetåret 1998 finansieras<br>vid sidan av statsbudgeten, redovisas fr.o.m. bud-<br>getåret 1999 under anslaget A2 Förtidspensioner.<br>Med anledning av det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet (prop. 1997/98:151, bet.<br>1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315) redovisas<br>ålderspensionsavgifter för förtidspension och ar-<br>betsskadeersättning under anslagen A3 och A6.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<p>Utfall Anslag Utgifts-</p>
<p>1997 1998<sup>1</sup> prognos</p>
<p>1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td><td>
<p>anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
</table>
<p>30 374 32 258 33 762 75 067 75 553 77 666</p>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Utgifterna för verksamhetsområdet har totalt<br>sett minskat under år 1997, främst beroende på<br>regelförändringar. Under år 1998 kommer ut-<br>gifterna däremot att öka, främst beroende på<br>höjda ersättningsnivåer, förkortad sjuklöne-<br>period och en ökning av sjukfallen som över-<br>stiger trettio dagar.</p>
<p>Prioriteringar för år 1999</p>
<p>Ett reformerat regelsystem för förtidspensioner<br>föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Föränd-<br>ringarna berör i huvudsak tre delområden: nu-<br>varande förtidspension, nuvarande sjukbidrag<br>och beräkning av sjukpenning, dvs. sjukpenning-<br>grundande inkomst (SGI).</p>
<p>Olika utredningar har under de senaste åren<br>konstaterat en bristfällig tillämpning av lagstift-<br>ningen inom rehabiliteringsområdet, vilket kom-<br>mer att föranleda åtgärder från regeringens sida.<br>Regeringen återkommer senare till riksdagen i<br>denna fråga.</p>
<p>29</p>
<p>9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Den särskilde utredare som gjort en översyn<br>av arbetsskadeförsäkringen har i mars 1998 av-<br>givit sitt betänkande. Detta förslag bereds för<br>närvarande. Regeringen återkommer senare till<br>riksdagen i denna fråga.</p>
<p>En särskild analys av orsakerna till den kraftiga<br>ökningen av de långa sjukfallen skall genomföras.</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Under verksamhetsområdet fanns fyra verksam-<br>hetsmål för år 1997, tre för området sjukpenning<br>och rehabilitering m.m. och ett för området för-<br>tidspension.</p>
<p>Måluppfyllelse har inte nåtts för något av de<br>tre verksamhetsmålen som berör sjukpenning<br>och rehabilitering. Avvikelserna är inte stora men<br>går alla i negativ riktning. En förklaring till detta<br>kan enligt Riksförsäkringsverket (RFV) vara de<br>omprioriteringar som gjorts mellan de olika<br>verksamhetsgrenarna med påföljd att rehabilite-<br>ringsarbetet prioriterats ner. Enligt RFV finns<br>det också anledning att tro att försäkrings-<br>kassornas utrymme att påverka resultaten under<br>senare år har minskat, dels genom regeländringar,<br>dels genom vad den fortsatt höga arbetslösheten<br>inneburit för sammansättningen av populationen<br>långtidssjukskrivna.</p>
<p>Det första verksamhetsmålet anger att antalet<br>långtidssjukskrivna som återfått arbetsförmågan<br>skall öka jämfört med kalenderåret 1996. An-<br>delen personer som återfått arbetsförmågan har<br>minskat med 0,5 procentenheter från år 1996 till<br>12,7 procent år 1997. Nivån har sjunkit även vid<br>en jämförelse med budgetåret 1994/95.</p>
<p>Det andra verksamhetsmålet anger att sjuk-<br>fallen skall bli kortare jämfört med kalenderåret</p>
<p>1996. Antalet sjukfall i de längre intervallen,<br>sjukskrivningstid 180 dagar eller längre, har ökat<br>i jämförelse med år 1996, medan antalet sjukfall<br>med kortare sjukskrivningsperioder har minskat.</p>
<p>Det tredje verksamhetsmålet anger att antalet<br>dagar med partiell ersättning, i förhållande till<br>totala antalet ersättningsdagar, inom sjukförsäk-<br>ringen skall öka jämfört med kalenderåret 1996.<br>Antalet partiella ersättningar i förhållande till<br>totala antalet ersättningsdagar har under år 1997<br>minskat marginellt för hela riket.</p>
<p>Det fjärde uppsatta målet att återstående pen-<br>sionsåtagande för dem som uppbär förtidspen-<br></p>
<p>sion/sjukbidrag skall minska jämfört med år<br>1996 har heller inte uppfyllts. De faktorer som<br>påverkar pensionsåtagandet är dels befolknings-<br>strukturen och förändringar i regelsystemet, dels<br>tillämpningen av regler och praxis. Det återstå-<br>ende pensionsåtagandet har ökat främst för<br>kvinnor. Det beror i första hand på att reglerna<br>för änkepensioneringen har förändrats, men<br>också på att ett ökat antal yngre kvinnor pensio-<br>nerats under de senaste åren. Det kan också vara<br>av intresse att det totala antalet förtidspensioner/<br>sjukbidrag har ökat mer än det återstående<br>pensionsåtagandet beroende på att framför allt<br>äldre personer fått förtidspension.</p>
<h2>4.4 Förslag till regeländringar</h2>
<p>Uppgiftsskyldigheten för arbetsgivare om<br>sjukdomsfall som bar gett rätt till sjuklön</p>
<p>Regeringens förslag: Arbetsgivare med färre än<br>femtio anställda skall fr.o.m. den 1 januari 1999<br>inte lämna uppgift till Riksförsäkringsverket om<br>sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos<br>honom rätt till sjuklön.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 12 § i<br>lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) skall ar-<br>betsgivaren lämna uppgift till Riksförsäkrings-<br>verket (RFV) om sjukdomsfall som har gett<br>arbetstagare hos honom rätt till sjuklön. Enligt<br>SjLL skall uppgifterna lämnas senast vid ut-<br>gången av den kalendermånad som följer efter<br>den under vilken sjuklöneperioden avslutats.</p>
<p>Uppgiftsskyldigheten infördes i samband med<br>att en sjuklöneperiod infördes den 1 januari<br>1992. Avsikten med bestämmelsen var att försäk-<br>ringskassornas sjukhistorik även skulle omfatta<br>de korta sjukfallen, vilket ansågs ha betydelse<br>bl.a. för att få en heltäckande statistik.</p>
<p>Regeringen har tidigare konstaterat att den<br>nuvarande totalrapporteringen inte har fungerat<br>på ett tillfredsställande sätt. Samhällets informa-<br>tion om kort sjukfrånvaro har därför avsevärt<br>försämrats sedan sjuklöneperioden infördes år<br>1992. Anledningen till detta är att rapporterings-<br>benägenheten varit otillräcklig, speciellt bland<br>små företag.</p>
<p>Sjuk- och arbetsskadekommittén presenterade<br>två alternativ vad gäller information om den<br>korta sjukfrånvaron, dvs. sjukfrånvaro under</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>sjuklöneperioden (SOU 1996:113). Det första<br>alternativet innebar en förbättring av dagens<br>system och det andra var en kombination av<br>dagens system och ett urvalssystem, som utar-<br>betats av Statistiska Centralbyrån (SCB).</p>
<p>Regeringen har i sin proposition 1996/97:63<br>Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer<br>och administration, m.m. konstaterat att rappor-<br>teringen från de flesta stora företag och organisa-<br>tioner fungerar. Det nuvarande rapporterings-<br>systemet upplevs inte som särskilt betungande av<br>dessa. Det finns därmed ingen anledning att<br>övergå till urvalsundersökningar för denna<br>grupp.</p>
<p>I propositionen konstaterade regeringen vida-<br>re att bristen i rapporteringen är störst bland små<br>företag och organisationer. De upplever upp-<br>giftsskyldigheten som betungande och kostsam.<br>Ett krav på en förbättring av rapporteringsbe-<br>nägenheten skulle innebära stora kostnadsök-<br>ningar framför allt för de små företagen. Att i<br>stället övergå till ett urvalssystem för små företag<br>och organisationer skulle innebära att bördan att<br>lämna uppgifter kraftigt skulle minska.</p>
<p>Vidare konstaterade regeringen att det nu-<br>varande kravet på en totalrapportering av sjuk-<br>frånvaron är kostnadskrävande även för staten.<br>Detta gäller speciellt då rapporteringsbenägen-<br>heten är bristfällig och det krävs insatser för att<br>förbättra denna.</p>
<p>Mot denna bakgrund bedömde regeringen att<br>förändrade regler borde övervägas vad gäller<br>sjuklöneaviseringarna, eftersom det finns ett<br>stort behov av att förbättra informationen om<br>den korta sjukfrånvaron i syfte att kunna följa<br>utvecklingen av sjukskrivningar och hälsoläge.<br>Det finns också ett behov av att följa kostnader-<br>na för den korta sjukfrånvaron vilket innebär att<br>samhällets information om sjukfrånvaron måste<br>förbättras.</p>
<p>Med anledning av ovanstående gav regeringen<br>den 19 juni 1997 RFV i uppdrag att, i samarbete<br>med Arbetarskyddsstyrelsen och SCB, föreslå ett<br>system som täcker samhällets behov av<br>information om den korta sjukfrånvaron under<br>sjuklöneperioden. En utgångspunkt borde vara<br>det system som utarbetats av SCB och som<br>bygger på en kombination av dagens system och<br>ett urvalssystem.</p>
<p>Uppdraget redovisades till regeringen den 28<br>januari 1998.</p>
<p>I enlighet med vad RFV föreslagit i sin rapport<br>anser regeringen att nuvarande system skall bi-<br></p>
<p>behållas för de större företagen och organisa-<br>tionerna.</p>
<p>Regeringen föreslår samtidigt att arbetsgivare<br>med färre än femtio anställda inte längre skall<br>behöva lämna uppgift till RFV om sjukdomsfall<br>som har gett arbetstagare hos honom rätt till<br>sjuklön.</p>
<p>Vidare anser regeringen i likhet med RFV att<br>SCB bör ges uppdraget att hämta in information<br>om sjukfrånvaron under sjuklöneperioden från<br>de små företagen genom den kortperiodiska<br>sysselsättningsstatistiken som utökas med<br>uppgift om individuella sjukfrånvarouppgifter<br>för ett urval av 15 000 små företag. Dessa företag<br>rapporterar fyra gånger per år, dvs. var tredje<br>månad, vilket innebär att uppgiftslämnarbördan<br>därmed drastiskt kommer att minska för de små<br>företagen.</p>
<p>Förslaget innebär att vissa små företag åläggs<br>en skyldighet att lämna uppgift om sjukfrån-<br>varon även om företaget under mätperioden inte<br>haft någon sådan frånvaro. Detta är av betydelse<br>för att i urvalsundersökningen avseende de små<br>företagen kunna skilja ut de arbetsgivare som<br>faktiskt inte haft någon sjukfrånvaro från de ar-<br>betsgivare som glömt att besvara enkäten och<br>således behöver påminnas.</p>
<p>Förslaget innebär också att bedömningen av<br>om ett företag skall omfattas av rapporterings-<br>skyldigheten eller eventuellt av den nya urvals-<br>undersökningen sker vid den tidpunkt som SCB<br>gör sina urval samt av de uppgifter som vid detta<br>tillfälle finns i SCB:s register över företag. Rege-<br>ringens förslag innebär att ett företag antingen<br>kommer att omfattas av rapporteringsskyldig-<br>heten enligt 12 § SjLL eller kan komma att ingå i<br>SCB:s statistikurval. I undantagsfall får detta till<br>följd att ett företag som under den mätperiod<br>som följer efter det att den årliga urvalsunder-<br>sökningen skett, t.ex. ökar antalet anställda till<br>femtio eller fler, inte skall omfattas av rapporte-<br>ringsskyldigheten under denna mätperiod. Även<br>det omvända förhållandet kan bli aktuellt.</p>
<p>Regeringens förslag innebär en årlig besparing<br>på ca 3,5 miljoner kronor.</p>
<p>De nya reglerna föreslås träda i kraft den<br>1 januari 1999. Eftersom några övergångsbestäm-<br>melser inte föreslås innebär förslaget att företag<br>som inte längre skall omfattas av rapporterings-<br>skyldigheten inte heller behöver rapportera upp-<br>gifter om sjukfrånvaro som avser tid före den<br>1 januari 1999.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i lagen<br>(1991:1047) om sjuklön.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>I samband med beredningen av detta ärende<br>har regeringen uppmärksammat att bl.a. ansvaret<br>för den officiella statistiken om sjukfrånvaro<br>under sjuklöneperioder behöver förtydligas. Re-<br>geringen avser att återkomma till riksdagen i<br>denna fråga under våren 1999.1 samband därmed<br>kommer även vissa övriga frågor som berör den<br>förändrade sjuklönestatistiken att behandlas.</p>
<p>Lokal försöksverksamhet med finansiell<br>samordning mellan socialförsäkring, hälso-<br>och sjukvård och socialtjänst (SOCSAM)</p>
<p>Regeringens förslag: Den av Riksrevisionsverket<br>utsedda revisorn har rätt att av den allmänna för-<br>säkringskassan få skäligt arvode för det uppdrag<br>som utförs i samband med lokal försöksverk-<br>samhet med finansiell samordning mellan social-<br>försäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>beslutat att tillåta lokal försöksverksamhet med<br>finansiell samordning mellan socialförsäkring,<br>hälso- och sjukvård och socialtjänst. Försöks-<br>verksamheten regleras genom lag (1994:566) om<br>lokal försöksverksamhet med finansiell samord-<br>ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård<br>och socialtjänst. Antalet försöksområden be-<br>gränsas till tio.</p>
<p>Beslut om att medverka i försöksverksam-<br>heten har beviljats för</p>
<p>- Stenungsunds kommun, Bohuslandstinget<br>och Bohusläns allmänna försäkringskassa,</p>
<p>- Göteborgs kommun och Göteborgs allmänna<br>försäkringskassa,</p>
<p>- Grästorps kommun, Landstinget Skaraborg<br>och Skaraborgs läns allmänna försäkrings-<br>kassa,</p>
<p>- Gotlands kommun och Gotlands läns all-<br>männa försäkringskassa,</p>
<p>- Finspångs kommun, Östergötlands läns<br>landsting och Östergötlands läns allmänna<br>försäkringskassa samt</p>
<p>- Malmö kommun och Malmöhus läns all-<br>männa försäkringskassa.</p>
<p>- Haninge kommun, Stockholms läns landsting<br>och Stockholms läns allmänna försäkrings-<br>kassa</p>
<p>- Laholms kommun, Hallands läns landsting<br>och Hallands läns allmänna försäkringskassa<br></p>
<p>Av 1 § lagen (1994:566) om lokal försöksverk-<br>samhet med finansiell samordning mellan social-<br>försäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst<br>framgår det att en allmän försäkringskassa, ett<br>landsting och en kommun som har kommit<br>överens om det får bedriva lokal försöksverk-<br>samhet med finansiell samordning enligt den<br>lagen, under förutsättning att regeringen medger<br>det. En försöksverksamhet enligt lagen kan be-<br>drivas genom ett beställarförbund som bildas<br>genom sammanslagning av de som deltar i för-<br>söket.</p>
<p>Av 24 § i lagen framgår att förbundets räken-<br>skaper och årsredovisning samt styrelsens för-<br>valtning skall granskas av en revisor för varje<br>medlem i förbundet. Vidare framgår att valet av<br>revisor skall förrättas av medlemmarnas fullmäk-<br>tige och i fråga om den allmänna försäkrings-<br>kassan utses av Riksrevisionsverket.</p>
<p>Antalet försöksområden har under senare år<br>ökat betydligt. För närvarande uppgår antalet<br>försöksområden till åtta.</p>
<p>Regeringen bedömer att finansieringsfrågan<br>vad avser den av Riksrevisionsverket utsedda re-<br>visorn bör regleras närmare. Regeringen föreslår<br>därför att det av lagen skall framgå att den av<br>Riksrevisionsverket utsedda revisorn har rätt att<br>av den allmänna försäkringskassan få skäligt<br>arvode för det uppdrag som utförs.</p>
<p>Regeringens förslag föranleder en ändring i<br>lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet<br>med finansiell samordning mellan socialförsäk-<br>ring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p>
<p>Kostnader för sysselsättning av vissa<br>förtidspensionärer</p>
<p>Regeringens förslag: Förtidspensionärer med tre<br>fjärdedels förtidspension skall med avseende på<br>sin kvarvarande arbetsförmåga i första hand be-<br>redas anställning på den reguljära arbets-<br>marknaden eventuellt med hjälp av lönebidrag<br>eller, om detta inte kan ske, erbjudas anställning<br>inom Samhall AB. Om anställning sker med<br>hjälp av lönebidrag eller hos Samhall AB skall<br>berörda arbetsgivare efter framställning erhålla<br>ersättning genom försäkringskassan.</p>
<p>Skälet för regeringens förslag: Regeringen re-<br>dovisade i prop. 1996/97:63 Samverkan, social-<br>försäkringens ersättningsnivåer och administra-<br>tion m.m. det särskilda behov av arbets-<br>marknadsåtgärder som föreligger för gruppen tre</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>fjärdedels förtidspensionärer som står till ar-<br>betsmarknadens förfogande. Enligt gällande<br>regler är en sådan pensionär inte berättigad till<br>arbetslöshetsersättning, eftersom han inte upp-<br>fyller arbetstidsvillkoret i arbetslöshetsförsäk-<br>ringen. I propositionen föreslogs att en försäkrad<br>som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller<br>sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara berättigad<br>till arbetslöshetsersättning. Kravet var dock att<br>den sökande skulle vara arbetsför och oför-<br>hindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares<br>räkning som i arbetstid motsvarar en fjärdedel av<br>det som betecknas som heltidsarbete enligt<br>tillämpligt kollektivavtal inom den bransch där<br>han eller hon har varit anställd. Den som frivilligt<br>lämnade sin anställning skulle inte anses stå till<br>arbetsmarknadens förfogande och därmed inte få<br>någon arbetslöshetsersättning. Förslaget beräk-<br>nades innebära ökade kostnader för anslaget<br>Bidrag till arbetslöshetsersättning under utgifts-<br>område 13 motsvarande 31 miljoner kronor<br>brutto.</p>
<p>Regeringen återkom till frågan i 1998 års eko-<br>nomiska vårproposition (prop. 1997/98:150 bet.<br>1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318) och uttalade<br>därvid att försäkringskassan bör få ansvaret för<br>att i samverkan med arbetsförmedling och ar-<br>betsmarknadsinstitut, Samhall AB eller annan<br>aktör hjälpa personer med tre fjärdedels förtids-<br>pension till en anställning. I första hand bör<br>dessa personer prövas mot den ordinarie<br>arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av<br>lönebidrag. Om någon annan lösning inte kan<br></p>
<p>hittas skall en plats i Samhall AB erbjudas. Re-<br>geringen framhöll att den avsåg att återkomma<br>med förslag i budgetpropositionen för år 1999 så<br>att det kan träda i kraft den 1 januari 1999. Åt-<br>gärderna bedömdes inte föranleda någon ram-<br>höjning.</p>
<p>Mot denna bakgrund avslog riksdagen för-<br>slaget i prop. 1996/97:63 (bet. 1997/98:SfU2,<br>rskr. 1997/98:273). Det innebär också att den i<br>1998 års ekonomiska vårproposition redovisade<br>modellen vars syfte är att garantera sysselsättning<br>för personer med tre fjärdedels förtidspension<br>skall bli införd fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Administrativt bör förfarandet vara sådant att<br>försäkringskassan lämnar besked till arbetsför-<br>medlingen eller ett arbetsmarknadsinstitut om<br>vilka personer som beviljats tre fjärdedels för-<br>tidspension och som står till arbetsmarknadens<br>förfogande med resterande en fjärdedels arbets-<br>förmåga. Arbetsförmedlingens eller arbetsmark-<br>nadsinstitutets uppgift blir att inom sex månader<br>placera dessa personer på den ordinarie arbets-<br>marknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag.<br>Om inte detta är möjligt skall berörda personer<br>erbjudas en anställning vid Samhall AB. Försäk-<br>ringskassan utbetalar ersättning i efterhand för<br>dem som beretts anställning med stöd av löne-<br>bidrag på den ordinarie arbetsmarknaden eller<br>fått anställning vid Samhall AB.</p>
<p>Förslaget föranleder lagreglering i särskild</p>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Sjukpenning och rehabilitering, m.m.</p></td><td>
<p>15 884</p></td><td>
<p>17 881</p></td><td>
<p>19 177</p></td><td>
<p>20 035</p></td><td>
<p>19 596</p></td><td>
<p>19 753</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Förtidspensioner</p></td><td>
<p>13 511</p></td><td>
<p>13 375</p></td><td>
<p>13 590</p></td><td>
<p>37 896</p></td><td>
<p>38 579</p></td><td>
<p>40 019</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3 Förtidspensioner: statlig ålderspensionsavgift<sup>2</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>8 865</p></td><td>
<p>9 129</p></td><td>
<p>9 566</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4 Handikappersättningar</p></td><td>
<p>979</p></td><td>
<p>1 002</p></td><td>
<p>995</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>1 030</p></td><td>
<p>1 042</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5 Arbetsskadeersättningar<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>5 959</p></td><td>
<p>5 932</p></td><td>
<p>5 984</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6 Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig ålderspensionsavgift ’</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1 181</p></td><td>
<p>1 169</p></td><td>
<p>1 183</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A8 Ersättning för kroppsskador</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för verksamhetsområdet</p></td><td>
<p>30 374</p></td><td>
<p>32 258</p></td><td>
<p>33 762</p></td><td>
<p>75 067</p></td><td>
<p>75 553</p></td><td>
<p>77 666</p></td></tr>
</table>
<p>'Anvisat under socialförsäkringssektorn vid s idan av statsbudgeten<br>'Nytt anslag år 1999</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>4.5 Anslag</p>
<p>Al Sjukpenning och rehabilitering,</p>
<p>m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>15 883 598</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>475 772</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>17 881 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>19 177 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 035 000 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 596 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>19 753 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup>1 beloppen ingår statlig ålderspensionsavgift.</p></td></tr>
</table>
<p>Redovisningen av anslaget för år 1997 är upp-<br>delad på fyra ändamål:</p>
<p>- sjukpenning</p>
<p>- rehabilitering</p>
<p>- närståendepenning</p>
<p>- vissa yrkesskadeersättningar</p>
<p>Anslaget för Sjukpenning och rehabilitering,<br>m.m. belastas från och med år 1999 med statlig<br>ålderspensionsavgift. Se bilaga 3, volym 1.</p>
<p>Tabell 4.3 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>Utgifter sjukpen-<br>ning och rehabili-<br>tering. m.m.</p></td><td>
<p>Ålderspensions-</p>
<p>avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>20 035</p></td><td>
<p>18 937</p></td><td>
<p>1 098</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>19 596</p></td><td>
<p>18 514</p></td><td>
<p>1 082</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>19 753</p></td><td>
<p>18 663</p></td><td>
<p>1 090</p></td></tr>
</table>
<p>Fr.o.m. budgetåret 1999 kommer vissa yrkes-<br>skadeersättningar att redovisas under anslag A5<br>Arbetsskadeersättningar.</p>
<p>Från anslaget bekostas således fr.o.m. år 1999<br>utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersätt-<br>ning samt närståendepenning</p>
<p>Mål för anslaget är att ersättningssystemen skall:</p>
<p>- bygga på standardtrygghet och ge ersättning<br>relaterad till inkomstbortfall,</p>
<p>— uppmuntra arbetslinjen i den mening att den<br>försäkrade i stället för långa passiva sjukskriv-<br>ningar skall bli föremål för rehabilitering.</p>
<p>Sjukpenning</p>
<p>Här redovisas utgifter för sjukpenning inklusive<br>de utgifter som kan uppkomma med anledning<br>av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet (s.k.<br>sjuklönegaranti och särskilt högkostnadsskydd).<br>Anslagsposten skall även täcka kostnaderna för<br>återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper<br>på studerandes sjukperioder.</p>
<p>Kostnadsutvecklingen styrs av antalet dagar<br>ersatta med sjukpenning. Antalet dagar påverkas<br>av förändringar inom regelverk och regelverkets<br>administration. Även demografiska rörelser samt<br>frånvaroförändringar på individnivå har betydelse<br>för utvecklingen. Den genomsnittliga ersätt-<br>ningen påverkas av framförallt regelverk och<br>löneutveckling.</p>
<p>Försäkringskostnaderna för sjukpenning upp-<br>gick år 1997 till 13 942 miljoner kronor, vilket är<br>en minskning med närmare 5 procent jämfört<br>med år 1996. För år 1998 beräknas kostnaderna<br>för sjukförsäkringen uppgå till 17 119 miljoner<br>kronor, vilket innebär en ökning jämfört med år</p>
<p>1997. För år 1999 beräknas kostnaderna för<br>sjukpenningen uppgå till 17 716 miljoner kronor,<br>för år 2000 till 17 302 miljoner kronor och för år<br>2001 till 17 420 miljoner kronor.</p>
<p>[Tabell 4.4 Anslagsposter</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning <sup>1</sup></p></td><td>
<p>13 942</p></td><td>
<p>15 557</p></td><td>
<p>17 119</p></td><td>
<p>17 716</p></td><td>
<p>17 302</p></td><td>
<p>17 420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rehabilitering ’</p></td><td>
<p>1 900</p></td><td>
<p>2 279</p></td><td>
<p>2 010</p></td><td>
<p>2 274</p></td><td>
<p>2 247</p></td><td>
<p>2 284</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Närståendepenning<sup>1</sup></p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa yrkesskadeersättningar m.m.<sup>3</sup></p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>15 884</p></td><td>
<p>17 881</p></td><td>
<p>19177</p></td><td>
<p>20 035</p></td><td>
<p>19 596</p></td><td>
<p>19 753</p></td></tr>
</table>
<p>' Inkl, statlig ålderspensionsavgift fr.o.m. år 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Inkl, statlig ålderspensionsavgift fr.o.m. år 1999 på den del av anslagsposten som avser rehabiliteringspenningen.<br>’ Redovisas under anslag A 4. fr.o.m. år 1999.</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Rehabilitering</p>
<p>Redovisningen omfattar utgifter för:</p>
<p>• Rehabiliteringspenning</p>
<p>• Särskild ersättning för rehabiliterings- och<br>behandlingsinsatser (s.k. Dagmarmedel)</p>
<p>• Rehabiliteringsundersökningar vid Riksför-<br>säkringsverkets sjukhus</p>
<p>• Särskilda medel</p>
<p>- merkostnader i form av särskilt bidrag</p>
<p>- bidrag till arbetshjälpmedel</p>
<p>- ersättning vid köp av arbetslivsinriktade<br>rehabiliteringstjänster</p>
<p>- administration</p>
<p>- resor tur och retur arbetsplatsen i stället<br>för sjukpenning</p>
<p>- läkarutlåtanden/läkarundersökningar</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning<br>styrs av antalet ersatta dagar. Liksom för sjuk-<br>penningen påverkas antalet ersatta dagar av för-<br>ändringar inom regelverket och dess administra-<br>tion. Aven demografiska rörelser samt frånvaro-<br>förändringar på individnivå har betydelse. Den<br>genomsnittliga ersättningen påverkas framförallt<br>av regelverket samt löneutvecklingen.</p>
<p>För ändamålet avsattes 2 287 miljoner kronor<br>för budgetåret 1997. Det faktiska utfallet blev<br>1 900 miljoner kronor. Differensen beror främst<br>på en minskad aktivitet inom rehabiliterings-<br>området samt att försäkringskassorna ej fattar<br>något formellt beslut om rehabiliteringspenning<br>då nivån numera är densamma som för sjuk-<br>penning. Prognosen för år 1998 beräknas under-<br>skridas med 269 miljoner kronor. Orsaken till<br>detta är en fortsatt låg aktivitet inom området.<br>Av den del av anslagsposten som avser Särskilda<br>medel föreslås att Socialförsäkringsadministra-<br>tionen tillförs 225 miljoner kronor för år 1999.<br>Vidare föreslås att högst 55 miljoner kronor<br>avsätts från Särskilda medel för år 1999 för att<br>finansiera kostnaderna för sysselsättning av vissa<br>förtidspensionärer. Av de särskilda medlen skall<br>vidare 8 miljoner kronor avsättas för forskning<br>inom socialförsäkringens område och 5 miljoner<br>kronor till särskilda insatser inom rehabilite-<br>ringsområdet.</p>
<p>För år 1999 beräknas kostnaderna för rehabi-<br>literingsersättningen uppgå till 2 274 miljoner<br>kronor, för år 2000 till 2 247 miljoner kronor<br>och för år 2001 till 2 284 miljoner kronor.</p>
<p>Närståendepenning</p>
<p>Närståendepenning utges till den som avstår från<br>förvärvsarbete för att vårda en närstående svårt<br>sjuk person. Utgiftsutvecklingen för närstående-<br>penningen styrs av samma faktorer som för ut-<br>vecklingen av sjukpenningen - antal ersatta<br>dagar, löneutvecklingen och regelverket.</p>
<p>För år 1999 beräknas kostnaderna för närstå-<br>endepenningen uppgå till 45 miljoner kronor, för<br>år 2000 till 47 miljoner kronor och för år 2001 till<br>49 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Sjukpenning</p>
<p>Av RFV:s årsredovisning för år 1997 framgår att<br>måluppfyllelse inte har nåtts på något av de tre<br>delmålen inom verksamhetsgrenen som berör<br>sjukpenning. Förändringarna är inte stora men<br>går alla i negativ riktning. RFV har visat att an-<br>talet sjukfall i de längre intervallen, sjukskriv-<br>ningstid 180 dagar eller längre, har ökat i jäm-<br>förelse med år 1996, medan antalet sjukfall med<br>kortare sjukskrivningsperioder har minskat. Så-<br>ledes har antalet långtidssjukskrivna som återfår<br>arbetsförmågan minskat, vilket innebär att målet<br>att antalet långtidssjukskrivna som återfår ar-<br>betsförmågan skall öka jämfört med kalenderåret<br>1996 inte har uppfyllts.</p>
<p>Studier som RFV genomfört tyder vidare på<br>att de regelförändringar som gjorts under senare<br>år, i kombination med den sedan början av 1990-<br>talet höga arbetslösheten, påverkar egenskaperna<br>hos gruppen långtidssjukskrivna så att sannolik-<br>heten för återgång i arbete minskar. De långtids-<br>sjukskrivna är t.ex. äldre, i högre grad arbetslösa<br>och har fler psykiska diagnoser än under den<br>senare delen av 1980-talet.</p>
<p>Vidare anger RFV att de ohälsouppföljningar<br>som gjorts visar att arbetet i de enskilda ärendena<br>inte är så aktivt som lagstiftningen ger möjlighet<br>till vad gäller partiell sjukpenning, reseersättning,<br>annat lämpligt arbete och samordnad rehabilite-<br>ring. Den fördjupade bedömningen, som är en<br>viktig grund för det fortsatta arbetet i ärendet,<br>försummas och försäkringsläkaren konsulteras<br>inte i den utsträckning som vore önskvärt för att<br>ge ett bra beslutsunderlag. Uppföljningen har<br>också visat att underlagen inför bedömningar<br>och beslut om rätten till ersättning och rehabili-</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>teringsbehov och -åtgärder i många fall är dåliga.<br>Ofta är också gränserna mellan sjukfallsärenden<br>och rehabiliteringsärenden otydliga eftersom<br>tydliga ställningstaganden saknas.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1997/98:111 Reforme-<br>rad förtidspension, m.m. föreslagit principer för<br>ett nytt system för förtidspension och sjuk-<br>bidrag. Det reformerade systemet avses träda i<br>kraft den 1 januari 2001. Riksdagen har beslutat i<br>enlighet med propositionen (bet.<br>1997/98:SfUll, rskr. 1997/98:237). Den närmare<br>regleringen av systemet är föremål för fortsatt<br>beredning inom regeringskansliet. Beredningen<br>omfattar också bl.a. den vanliga sjukpenningen.</p>
<p>Rehabilitering</p>
<p>RFV konstaterar i en tillsynsrapport bl.a. att för-<br>säkringskassans samordning av den arbetslivsin-<br>riktade rehabiliteringen inte fungerar så bra som<br>den borde. Anledningen är att det finns oklar-<br>heter i försäkringskassans uppdrag som gör det<br>svårt att ha en tydlig hållning i förhållande till<br>andra aktörer.</p>
<p>Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort<br>en översyn av de senaste årens rehabiliterings-<br>satsningar med tonvikt på den arbetslivsinriktade<br>rehabiliteringen. Rapporten överlämnades till re-<br>geringen i mars 1998. I rapporten Perspektiv på<br>rehabilitering (1997:27) konstaterar Statskon-<br>toret en rad brister i försäkringskassornas reha-<br>biliteringsarbete och föreslår flera grundläggande<br>förändringar, bl.a. bättre ekonomiska incitament<br>och fortsatt utveckling av mål- och resultatstyr-<br>ning-</p>
<p>En särskild utredare har också fått i uppdrag<br>att utreda arbetsgivarens kostnads- och åtgärds-<br>ansvar vid rehabilitering. I betänkandet Arbets-<br>givarens rehabiliteringsansvar (SOU 1998:104)<br>ges förslag som framförallt preciserar arbets-<br>givarnas ansvar för rehabiliteringsinsatser för an-<br>ställda.</p>
<p>Närståendepenning</p>
<p>För närvarande visar prognosen att antalet ersatta<br>dagar med närståendepenning kommer att öka<br>något. Från år 1998 till år 1999 beräknas antalet<br>dagar öka från 69 000 till 70 000 dagar. Att an-<br>talet dagar förväntas öka beror delvis på att er-<br>sättningsslaget blivit mer känt hos allmänheten.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen ser allvarligt på utvecklingen inom<br>området av flera skäl. Den kraftiga ökningen av<br>de långa sjukfallen under senare tid riskerar att på<br>sikt leda till en ökning av antalet förtidspensionä-<br>rer. Med anledning av den kraftiga ökningen av<br>de långa sjukfallen, vilket kan leda till ökade<br>utgifter, kommer regeringen att ingående ana-<br>lysera vilka orsaker som ligger bakom kostnads-<br>ökningen för sjukpenningförsäkringen. En sådan<br>analys är bl.a. nödvändig för att kunna bedöma<br>om det är en tillfällig uppgång eller inte.</p>
<p>En annan oroande faktor är att försäkringskas-<br>sans samordning av den arbetslivsinriktade reha-<br>biliteringen inte fungerar tillfredsställande. Trots<br>många goda samverkansprojekt kommer ofta re-<br>habiliteringsinsatserna för sent, samtidigt som<br>arbetsgivarna inte fullgör sina skyldigheter vad<br>gäller rehabiliteringsutredningar. Dessa brister<br>kan till viss del förklaras av de neddragningar<br>som gjorts av de administrativa resurserna. Re-<br>habiliteringsområdet har till följd av den brist-<br>fälliga tillämpningen av lagstiftningen under de<br>senaste åren varit föremål för flera utredningar<br>vilka resulterat i olika förslag. När remissbe-<br>handlingen av förslagen avslutats finns ett till-<br>räckligt underlag för att ett samlat grepp skall<br>kunna tas på hela rehabiliteringsområdet. Rege-<br>ringen avser därför att återkomma till riksdagen i<br>denna fråga.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 20 035 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering,<br>m.m. för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräk-<br>nas anslaget till 19 596 000 000 kronor respektive<br>19 753 000 000 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>A2</p></td><td colspan="4">
<p>Förtidspensioner</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.5 Anslagsutvecklingen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>13 510 789</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>-121 789</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 375 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>13 590 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>37 896 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>38 579 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>40 019 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Här redovisas utgifter för förtidspension från<br>folkpensioneringen, pensionstillskott till förtids-<br>pension och barntillägg till förtidspension samt<br>allmän tilläggspension (ATP) i form av förtids-<br>pension.</p>
<p>Målet för anslaget är att ge ekonomisk trygg-<br>het vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för förtidspensioneringen<br>är beroende av flera olika faktorer. Till de vik-<br>tigaste räknas de demografiska förhållandena,<br>regeltillämpning och praxisutveckling, utveckling<br>av ATP-nivån och basbeloppsutvecklingen. Ut-<br>gifterna för förtidspensioner uppgick budgetåret<br>1997 till 13 511 miljoner kronor, medan anslaget<br>var beräknat till 13 389 miljoner kronor. Över-<br>skridandet beror på att antalet förtidspensionärer<br>ökat kraftigt, från 408 000 i december 1996 till<br>417 400 i december 1997. Ökningen har till<br>största delen skett i åldersgruppen 60-64 år och<br>det är antalet förtidspensioner som ökat medan<br>antalet sjukbidrag i stället minskat.</p>
<p>Att antalet förtidspensionärer ökat beror bl.a.<br>på övergångsregler i samband med att de<br>särskilda regler för försäkrade som är 60 år eller<br>äldre avskaffades fr.o.m. år 1997. Övergångs-<br>regler i samband med införandet av nya kriterier<br>för rätt till sjukpenning och förtidspension<br>innebar också att antalet förtidspensions-<br>ansökningar ökade kraftigt under slutet av år<br>1996. Dessa ansökningar handlades under år<br>1997 och många beviljades förtidspension. En<br>annan faktor som väsentligt bidrog till<br>överskridandet var införandet av inkomstprövad<br>änkepension, vilket medförde att ett betydande<br>antal kvinnor med formell rätt till både<br>förtidspension och änkepension bytte<br>folkpensionsförmånen från änkepension till för-<br>tidspension.</p>
<p>Antalet sjukbidrag har minskat beroende på<br>att antalet nybeviljade och antalet "fortsatta"<br>sjukbidrag minskat. Beslut om förtidspension<br>har i ett antal ärendet fattats i stället för beslut<br>om fortsatt sjukbidrag. De nya kriterierna för<br>rätt till förtidspension har också medfört att an-<br>sökningar om fortsatt sjukbidrag inte beviljats.<br>Aven ökningen av antalet långa sjukfall över ett<br>år har sannolikt bidragit till att antalet nybevilja-<br>de sjukbidrag är lågt.</p>
<p>Utvecklingen hittills under år 1998 visar på en<br>liten minskning av antalet förtidspensionärer,<br>samtidigt som den genomsnittligt utbetalda för-<br>tidspensionen sjunkit i en långsammare takt än<br>vad som tidigare beräknats. Anslaget för inne-<br></p>
<p>varande år bedöms komma att överskridas, dock<br>inom ramen för anslagskrediten.</p>
<p>Fr.o.m. budgetåret 1999 kommer en ålders-<br>pensionsavgift på 18,5 procent att belasta om-<br>rådet förtidspensioner. Detta redovisas under ett<br>särskilt anslag A3 Förtidspensioner: Statlig<br>ålderspensionsavgift.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Efter den stora ökningen av antalet förtidspen-<br>sionärer under föregående år, har ökningen<br>under innevarande år avstannat. I december 1997<br>var antalet förtidspensionärer 417 400. I sep-<br>tember i år visar preliminära siffror från RFV:s<br>månadsstatistik att antalet förtidspensionärer<br>sjunkit till ca 415 000.</p>
<p>För den framtida utvecklingen av antalet för-<br>tidspensionärer är den demografiska faktorn av<br>stor vikt. De stora åldersgrupperna som är födda<br>på 1940-talet har nu börjat uppnå de åldrar då<br>risken att bli förtidspensionär påtagligt ökar,<br>vilket innebär att den grupp som kan ha rätt till<br>sådan pension växer. Regeltillämpning och praxis<br>är andra viktiga faktorer för antalsutvecklingen.<br>Dessa faktorer är mycket svårbedömda, inte<br>minst beroende på att effekterna av de nya<br>kriterierna ännu är osäkra.</p>
<p>Kostnadsutvecklingen påverkas också mycket<br>av utvecklingen av medelbeloppet för förtidspen-<br>sion. Medelbeloppet för ATP har långsiktigt<br>ökat som en följd av bl.a. reallöneökningar och<br>ATP-systemets allmänna tillväxt. Detta har sam-<br>tidigt medfört att andelen med pensionstillskott<br>har minskat. Medelbeloppet påverkas också av<br>fördelningen mellan hel och partiell pension, där<br>den långsiktiga trenden varit att andelen förtids-<br>pensionärer med partiell pension ökar. Mellan<br>december 1996 och december 1997 har dock an-<br>delen med partiell pension varit i stort sett oför-<br>ändrad, vilket beror på att den stora grupp över<br>60 år som beviljats förtidspension under år 1997<br>oftast fått hel pension. För innevarande år har<br>uppbromsningen av nivån på medelbeloppet för<br>folkpension fortsatt, samtidigt som medelbe-<br>loppet för ATP har minskat mätt i fast basbe-<br>lopp. En orsak till att medelbeloppet för ATP<br>har minskat är att andelen nybeviljade förtids-<br>pensioner i åldersgruppen 60-64 år har minskat<br>kraftigt under innevarande år jämfört med år<br>1997. Ett annat skäl är att antalet nybeviljade</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>förtidspensioner i de yngsta åldersgrupperna har<br>ökat något. Unga förtidspensionärer har ofta låg<br>eller ingen ATP. Även lågkonjunkturen i början<br>av 1990-talet har säkert påverkat nivån för ATP.<br>Allt detta påverkar i sin tur antalet och medel-<br>beloppet för pensionstillskott. Det förefaller<br>också som om en större andel beviljas hel pen-<br>sion än tidigare.</p>
<p>Utredningen (S1997:03) om ersättning vid<br>långvarigt nedsatt arbetsförmåga, med uppgift att<br>lämna förslag om ett nytt system för förtidspen-<br>sion och sjukbidrag, avlämnade i november och<br>december 1997 betänkandena Ohälsoförsäk-<br>ringen - trygghet och aktivitet (SOU 1997:166)<br>respektive Ohälsoförsäkringen Övergångsbe-<br>stämmelser (SOU 1997:189). Efter remissbe-<br>handing av dessa överlämnade regeringen i bör-<br>jan av mars 1998 till riksdagen proposition<br>1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. I<br>propositionen föreslog regeringen vissa riktlinjer<br>för utformningen av den del av ett reformerat<br>system som gäller ersättning vid varaktig ar-<br>betsoförmåga. Vidare redovisades den planerade<br>fortsatta beredningen av frågan om reformering<br>av hela systemet för ersättning vid långvarig me-<br>dicinskt grundad arbetsoförmåga. Det reforme-<br>rade systemet avses träda i kraft den 1 januari<br>2001. Riksdagen har godkänt propositionen (bet.<br>1997/98:SfUll, rskr 1997/98:237).</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen ser allvarligt på utvecklingen inom<br>området av flera skäl. Den kraftiga ökningen av<br>de långa sjukfallen under senare tid riskerar på<br>sikt att leda till en ökning av antalet ansökningar<br>om förtidspension. Med hänsyn till gällande<br>regler och demografiska förhållanden med stora<br>åldersgrupper födda på 1940-talet finns en risk<br>för en ökad volym av ansökningar om förtids-<br>pension. För år 1999 bedömer därför regeringen<br>att det inte är osannolikt att det sker en viss ök-<br>ning av antalet förtidspensionärer.</p>
<p>Vissa åtgärder har vidtagits för att motverka<br>utvecklingen, bl.a. förändrade kriterier för rätt till<br>sjukpenning och förtidspension. Dessa har enligt<br>vad som tidigare redovisats haft en viss åter-<br>hållande effekt på antalsutvecklingen. Det är en-<br>ligt regeringen mycket angeläget att RFV och<br>försäkringskassorna snabbt vidtar åtgärder för att<br>komma till rätta med den bristande kvaliteten i<br>handläggningen av ärenden rörande sjukpenning<br>och förtidspension. Arbetet med att reformera<br></p>
<p>reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt<br>grundad arbetsoförmåga enligt prop.<br>1997/98:111 pågår inom Socialdepartementet<br>med inriktning på att ett förslag kan föreläggas<br>riksdagen under hösten 1999.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 37 896 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget A2 Förtidspensioner för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>38 579 000 000 kronor respektive 40 019 000 000<br>kronor.</p>
<h2>A3 Förtidspensioner: statlig<br>ålderspensionsavgift</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.6 Anslagsutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 865 000 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 129 000 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 566 000 '</p></td></tr>
</table>
<p>'Nytt anslag.</p>
<p>Anslaget är nytt och har tillkommit med anled-<br>ning av det reformerade ålderspensionssystemet<br>(prop.l997/98:151, bet,1997/98:SfU13, rskr.</p>
<p>1997/98:315).</p>
<p>Genom införandet av det nya ålderspensions-<br>systemet skall staten fr.o.m. år 1999 betala av-<br>gifter till detta system för bl.a. samtliga socialför-<br>säkringsersättningar, som det tillgodoräknas pen-<br>sionsrätt eller pensionspoäng för, i form av s.k.<br>statlig ålderspensionsavgift. Sådan avgift skall<br>även belasta området förtidspensioner.</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgift med 18,5 procent<br>skall tas ut på ett särskilt pensiongrundande be-<br>lopp baserat på en fiktiv antagen inkomst<br>(antagandeinkomst) fram t.o.m. 64 års ålder.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Kostnaden för den statliga ålderpensionsavgiften<br>för förtidspensioner varierar med antalet förtids-<br>pensionärer med antagandeinkomst, medelbe-<br>lopp och basbeloppets storlek.</p>
<p>Mot denna bakgrund beräknar regeringen<br>kostnaden för ålderspensionavgift för förtids-<br>pensioner budgetåret 1999 till 8 865 000 000<br>kronor. För budgetåren 2000 och 2001 beräknas<br>kostnaden till 9 129 000 000 kronor respektive<br>9 566 000 000 kronor.</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>A4 Handikappersättningar</h2>
<p>Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>978 800</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 001 900</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>995 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 D13 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 030 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 042 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget bekostas handikappersättning från<br>folkpensioneringen. Handikappersättning utges<br>till personer som fyllt 16 år och som fått sin<br>funktionsförmåga nedsatt före fyllda 65 år och<br>till följd härav behöver mer tidskrävande hjälp av<br>annan och/eller har merkostnader på grund av<br>sitt funktionshinder.</p>
<p>Handikappersättning utbetalas med belopp<br>som för år räknat motsvarar 69 procent, 53 pro-<br>cent eller 36 procent av basbeloppet. I december<br>1997 utbetalades 55 200 handikappersättningar,<br>varav 13 300 med nivån 69 procent, 9 500 med<br>nivån 53 procent och 32 400 med nivån 36 pro-<br>cent. Av dem som uppbär handikappersättning<br>är 56 % kvinnor, vilket kan förklaras med kvin-<br>nors längre livslängd. Utbetalning kan i bland ske<br>retroaktivt vid nybeviljande.</p>
<p>Handikappersättning kan ges ut tillsammans<br>med t.ex. förtidspension eller ålderspension eller<br>som självständig förmån. Närmare hälften av ut-<br>betalda handikappersättningar utges i kombina-<br>tion med förtidspension. Handikappersättning<br>till blinda och döva eller gravt hörselskadade<br>utges alltid med en viss garanterad nivå om inte<br>stödbehovet ger anledning till högre ersättning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Det sker en successiv, mindre ökning av antalet<br>handikappersättningar. Denna ökning är bl.a. en<br>följd av att det sker en övergång från förmånen<br>vårdbidrag till handikappersättning när den för-<br>säkrade fyller 16 år. Eftersom antalet vårdbidrag<br>ökar leder detta senare till en mer eller mindre<br></p>
<p>automatisk ökning av antalet handikappersätt-<br>ningar. Ökningen kan till viss del också förklaras<br>med att kunskapen om förmånen ökat och att<br>vården av personer med funktionshinder i bety-<br>dande grad har avinstitutionaliserats.</p>
<p>Den 1 januari 1994 infördes förmånen assi-<br>stansersättning för svårt funktionshindrade per-<br>soner. Detta har medfört att antalet handikapp-<br>ersättningar med nivån 69 procent har minskat,<br>medan antalet ersättningar med nivån 36 procent<br>har ökat. I regleringsbrevet för budgetåret 1998<br>fick RFV i uppdrag att analysera och bedöma or-<br>sakerna till att antalet ersättningar/bidrag succes-<br>sivt har ökat inom förmånerna handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag trots att en statlig<br>assistansersättning har införts. Av verkets redo-<br>visning framgår att beslut om att bevilja assi-<br>stansersättning inte har medfört några större för-<br>ändringar vare sig det gäller antalet handikapp-<br>ersättningar eller vårdbidrag. Det har dock<br>medfört en klar minskning av andelen handi-<br>kappersättningar med den högsta nivån och en<br>förskjutning från den högsta till den lägsta nivån.<br>RFV framhåller också att det är enbart mindre<br>ökningar som förekommit inom förmånen han-<br>dikappersättning under 1990-talet och att ök-<br>ningen till stor del berodde på det ökade antalet<br>förtidspensionärer.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>En fortsatt mindre ökning av antalet handikapp-<br>ersättningar sker under år 1999 och de beräknas i<br>genomsnitt uppgå till ca 56 600 under året. Bas-<br>beloppet beräknas till 36 400 kronor. Uppräk-<br>ning görs med fem procent på grund av retroak-<br>tiva utbetalningar.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 1 013 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget A4 Handikappersättningar för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>1 030 000 000 respektive 1 042 000 000 kronor.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h2>A5 Arbetsskadeersättningar</h2>
<p>Tabell 4.8 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>6 105 000</p></td><td colspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Beräknat<br>utgift</p></td><td>
<p>6 052 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>6 069 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5 958 900 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 931 600 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>5 984 400 '■</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' inkl, vissa yrkesskadeersättningar<br><sup>z</sup>l beloppet ingår ålderspensionsavgift med 279 700 tkr år 1999,278 700 tkr år 2000<br>och 282 300 tkr år 2001.</p>
<p>Utgifterna för arbetsskadeförsäkringen skall,<br>som tidigare beskrivits, från och med år 1999 re-<br>dovisas under utgiftsområde 10. Till det nya an-<br>slaget flyttas också redovisningen av vissa yrkes-<br>skadeersättningar m.m. som tidigare redovisats<br>under anslaget Al Sjukpenning och rehabilite-<br>ring m.m.</p>
<p>Under anslaget redovisas även statliga ålders-<br>pensionsavgifter om 6,40 procent för livräntor<br>och sjukpenning enligt lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring (LAF) och lagen (1977:265)<br>om statligt personskadeskydd (LSP) till viss del<br>samt för sjukpenningen enligt lagen (1954:243)<br>om yrkesskadeförsäkring (YFL). Om rätt till<br>egenlivränta eller efterlevandelivränta föreligger<br>samtidigt med rätt till förtidspension eller<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring skall livräntan betalas endast i<br>den mån den överstiger pensionen om förmånen<br>täcker samma inkomstförlust. Den statliga<br>ålderspensionsavgiften skall betalas på den sk<br>bruttolivräntan, dvs. livränta före samordning<br>med förtidspension eller efterlevandepension.<br>Detta som en följd av att det är bruttolivräntan<br>som ligger till grund för beräkning av den<br>pensionsgrundande inkomsten. Avgiften skall<br>vara 18,5 procent på den del som samordnas med<br>förtidspension och 6,40 procent på utbetald<br>livränta och på sjukpenning enligt LAF, LSP och<br>YFL. Avgiften om 18,5 procent redovisas under<br>anslag A6.</p>
<p>Målet med arbetsskadeförsäkringen är att den<br>som drabbas av bestående men på grund av ar-<br>betsskada i största möjliga utsträckning skall<br>hållas skadeslös.</p>
<p>Arbetsskadelivräntor m.m.</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda,<br>uppdragstagare och egenföretagare och ger er-<br>sättning för inkomstbortfall till dem som<br></p>
<p>drabbas av skada i sitt arbete. Från försäkringen<br>utbetalas egenlivräntor, efterlevandelivräntor,<br>begravningshjälp, sjukpenning i vissa fall samt<br>ersättning i samband med sjukhusvård utom<br>riket, tandvård och ersättning för särskilda<br>hjälpmedel.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen är beroende av flera olika<br>faktorer. De viktigaste är medellivräntan, basbe-<br>loppsutvecklingen samt regeltillämpning och<br>praxisutveckling.</p>
<p>För ändamålet beräknades 6 127 mkr för bud-<br>getåret 1997. De faktiska utgifterna blev 6 105<br>mkr. Differensen beror främst på att färre arbets-<br>skador godkänts och att något färre livräntor<br>betalas ut. Utgiftsprognosen för år 1998 beräk-<br>nas överskrida tidigare beräkningar med ca 17<br>mkr. En orsak till detta är vissa domar från<br>regeringsrätten som innebär att livränta kan<br>utges under tid för rehabilitering. För år 1999<br>beräknas utgifterna till 5 947,9 mkr, varav statlig<br>ålderspensionsavgift 274 mkr.</p>
<p>Vissa yrkesskadeersättningar m.m.</p>
<p>Här redovisas skadeersättningar enligt lagen<br>(1977:265) om personskadeskydd (LSP) vid<br>tjänstgöring i civilförsvaret eller vid brandsläck-<br>ning liksom skadeersättning åt fångar m.fl. Vida-<br>re redovisas ersättningar enligt lagen (1977:267)<br>om krigsskadeersättning till sjömän. För liknan-<br>de skadefall inträffade före juni 1977 belastas an-<br>slaget enligt flera olika förordningar. Här redo-<br>visas också tillägg för vissa äldre livräntor och<br>slutligen skadeståndslivräntor.</p>
<p>Kostnadsutvecklingen styrs främst av basbe-<br>loppsutvecklingen.</p>
<p>För ändamålet föreslogs 5,66 miljoner kronor<br>för budgetåret 1997. Det faktiska utfallet blev 6,3<br>miljoner kronor. Differensen beror på en stor<br>retroaktiv livränteutbetalning. Anslagsposten är<br>känslig för slumpmässiga variationer. Ut-<br>giftsprognosen för år 1998 beräknas till före-<br>slagna 6 miljoner kronor. För år 1999 beräknas<br>utgifterna till 6,1 mkr, varav statlig ålderspen-<br>sionsavgift 0,1 mkr.</p>
<p>Stadiga ålderspensionsavgifter på övriga sociala<br>förmåner</p>
<p>Anslaget belastas också med statlig ålderspen-<br>sionsavgift på livräntor och sjukpenning som<br>betalas från affärsverksfonden, affärsverken och<br>före detta affärsverk samt utbetalningar från<br>Swedint till FN-soldater som skadats i tjänsten.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 4.9 Anslagsposter |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utgift</p>
<p>1997’</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998’</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadelivränta m.m.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6 105</p></td><td>
<p>6 069</p></td><td>
<p>5 947,9</p></td><td>
<p>5 920,6</p></td><td>
<p>5 973,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa yrkesskadeersättningar m.m.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6<sup>2</sup></p></td><td>
<p>6’</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa övriga ålderspensionsavgifter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>6105</p></td><td>
<p>6 069</p></td><td>
<p>5 958.9</p></td><td>
<p>5 931,6</p></td><td>
<p>5 984,4</p></td></tr>
</table>
<p>' inkl, statlig ålderspensionavgift om 6,40 % fr.o.m. år 1999</p>
<p><sup>2</sup> redovisades under anslag Al t.o.m. år 1998</p>
<p><sup>3</sup> Arbetsskadeförsäkringen regleras genom Arbetsskadefonden t.om. år 1998.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Arbetsskadelivräntor m.m.</p>
<p>Antalet arbetsskadeärenden ökade under i stort<br>sett hela 1980-talet. Antalet anmälningar och<br>ärenden som skulle prövas hos försäkrings-<br>kassorna ökade kraftigt. Antalet personer med<br>arbetsskadelivränta ökade närmast explosions-<br>artat under slutet av 1980-talet. Den ökande<br>ärendemängden och praxisutvecklingen ledde till<br>att arbetsskadeförsäkringens utgifter steg.</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringens inkomster och ut-<br>gifter regleras för närvarande fiktivt via<br>arbetsskadefonden. Fonden uppvisar ett fiktivt<br>underskott sedan år 1987. Under år 1993 gjordes<br>stora regelförändringar i arbetsskade-<br>försäkringen. Dessa förändringar har kraftigt<br>reducerat försäkringens utgifter och<br>kostnadsutvecklingen är därför nu under<br>kontroll. Sedan budgetåret 1994/95 är utgifterna<br>för arbetsskadeförsäkringen lägre än in-<br>komsterna från arbetsskadeavgiften. Det årliga<br>överskott som därmed har uppstått har avräknats<br>på det ackumulerade fiktiva underskottet i<br>arbetsskadefonden. I december 1997 uppgick det<br>ackumulerade underskottet till ca 11 700<br>miljoner kronor. Inkomsterna från ar-<br>betsskadeavgiften kan för år 1998 beräknas<br>uppgå till 10 713 mkr medan utgifterna för för-<br>säkringen kan beräknas uppgå till ca 6 069 mkr.<br>Det fiktiva underskottet i arbetsskadefonden kan<br>alltså beräknas uppgå till ca 7 083 mkr vid<br>utgången av år 1998. För år 1999 beräknas<br>inkomsterna av arbetsskadeavgiften uppgå till<br></p>
<p>11 152 mkr medan utgifterna beräknas till 7 246<br>mkr, varav 1 431 mkr utgörs av statlig<br>ålderspensionsavgift. Detta innebär ett överskott<br>på 3 906 mkr år 1999 och att den fiktiva skuld<br>som härrör från arbetsskadefonden kan<br>reduceras med detta belopp.</p>
<p>Antalet anmälningar har sjunkit under hela<br>1990-talet och var under år 1997 det lägsta sedan<br>lagen om arbetsskadeförsäkring infördes. Det<br>kan finnas flera förklaringar, bl.a. regelföränd-<br>ringarna från år 1993, en begynnande låg-<br>konjunktur med ett minskat antal förvärvsar-<br>betande och införandet av sjuklöneperioden.<br>Även antalet till försäkringskassan för prövning<br>inkomna ärenden har sjunkit. Antalet godkända<br>ärenden har sjunkit kraftigt sedan år 1993. År<br>1997 godkändes 7 800 ärenden jämfört med ca 67<br>600 år 1992. Andelen godkända arbetsskador<br>sjönk under samma period från 72,3 procent till<br>62,7 procent. Det är framför allt bifallsfrekven-<br>sen för arbetssjukdomar som har sjunkit.</p>
<p>Ökningen av antalet livräntetagare har avtagit<br>och antalet i beståndet minskar nu. I december<br>1997 uppgick antalet till 99 600. Hälften av ut-<br>betalda egenlivräntor avser kvinnor. Årsmedel-<br>beloppet per egenlivränta efter samordning med<br>förtidspension uppgick till 48 896 kronor för<br>män och 35 706 kronor för kvinnor. Den högre<br>ersättningen för män speglar bl.a. löneskillnader-<br>na mellan män och kvinnor, men har också ett<br>samband med skadans svårighetsgrad. Av dia-<br>grammet nedan framgår antalet anmälda, till för-<br>säkringskassan inkomna för prövning och<br>godkända ärenden under perioden 1980-1997<br>(avser LAF, LSP och YFL).</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Diagram 4.1</p>
<p>Utvecklingen av antalet arbetsskadeärenden 1980-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-129.png" style="width:170pt;height:123pt;"/>
<p>......Anmälda</p>
<p>—^——Inkomna för prövning</p>
<p>-----------------Bifall</p>
<p>För att analysera de senaste årens förändringar i<br>arbetsskadeförsäkringen tillkallade regeringen<br>hösten 1997 en särskild utredare som fick i upp-<br>drag att se över försäkringen. Syftet med detta<br>varatt se över om försäkringen fortfarande kan<br>sägas ge en tillfredsställande trygghet för den<br>som drabbas av en arbetsskada. Betänkandet Den<br>framtida arbetsskadeförsäkringen (SOU<br>1998:37) överlämnades till regeringen i mars<br>1998. Betänkandet har remissbehandlats.</p>
<p>Det har framförts kritik från flera håll att<br>regelförändringarna från år 1993 har slagit hårda-<br>re mot kvinnor än män. Könsperspektivet har<br>behandlats i flera rapporter, bl.a. i rapporten En<br>socialförsäkring för kvinnor och män - en kart-<br>läggning ur ett genderperspektiv (RFV redovisar<br>1998:1). Även i betänkandet Den framtida ar-<br>betsskadeförsäkringen (SOU 1998:37) behandlas<br>könsperspektivet.</p>
<p>Vissa yrkesskadeersättningar</p>
<p>Volymen antas vara relativt konstant. I progno-<br>sen förväntas utgifterna för äldre skadefall<br>minska i samma takt som utgifterna för skadefall<br>inträffade efter år 1977 ökar. Skadeståndsliv-<br>räntor räknas upp normalt endast om basbe-<br>loppet stigit med minst 5 procent sedan föregå-<br>ende uppräkning, vilket inte kommer att inträffa<br>under den prognostiserade perioden enligt de<br>antaganden som gjorts.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>De regelförändringar som gjordes i början på<br>1990-talet har medfört att kostnaderna för ar-<br>betsskadeförsäkringen har sjunkit kraftigt. Det<br>var nödvändigt mot bakgrund av kostnadsut-<br>vecklingen under 1980-talet att strama åt arbets-<br>skadeförsäkringen. Den särskilde utredare som<br>nyligen sett över arbetsskadeförsäkringen anser<br>att arbetsskadeförsäkringen inte längre ger en<br>tillfredsställande trygghet för den som drabbas av<br>en arbetsskada. Han föreslår därför en rad åtgär-<br>der för att öka de arbetsskadades trygghet. Be-<br>tänkandet och remissyttrandena bereds för när-<br>varande i Socialdepartementet. Genderaspekten<br>måste bli en viktigt del i det ovan nämnda bered-<br>ningsarbetet.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen är relativt stabil och i<br>stort sett väntad. Vid framskrivningen antas att<br>antalet nybeviljade livräntor börjar öka något<br>igen. Orsaken till detta är dels vissa domar från<br>Regeringsrätten som innebär att livränta kan ut-<br>ges under tid för rehabilitering, dels att det på<br>sikt, av demografiska skäl, finns viss risk för en<br>ökning av antalet nybeviljade livräntor. Antalet<br>livräntor i beståndet antas dock inte öka efter-<br>som den allmänna trenden för närvarande är att<br>antalet livräntor fortsätter att minska.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 5 958 900 000 kronor anvisas under<br>anslaget A5 Arbetsskadeersättningar för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>5 931 600 000 kronor respektive 5 984 400 000<br>kronor.</p>
<h2>A6 Arbetsskadeersättningar m.m.:<br>statlig ålderspensionsavgift</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.10 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 181 300 ‘</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 169 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 182 700</p></td></tr>
</table>
<p>'Nytt anslag.</p>
<p>Anslaget är nytt och har tillkommit med anled-<br>ning av det reformerade ålderspensionssystemet<br>(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13,<br>rskr.l997/98:315).</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Såväl inom ATP-systemet som i det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet är livränta och sjuk-<br>penning enligt lag om arbetsskadeförsäkring<br>pensionsgrundande inkomst som ger pensions-<br>rätt. I och med införandet av det nya ålderspen-<br>sionssystemet ska statlig ålderspensionsavgift<br>erläggas för livränta och sjukpenning enligt lag<br>om arbetsskadeförsäkring och motsvarande er-<br>sättningar.</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgift ska betalas för<br>bruttolivränta, d.v.s. livränta före samordning<br>med förtidspension eller efterlevandepension,<br>eftersom bruttolivräntan ligger till grund för be-<br>räkning av den pensionsgrundande inkomsten.<br>För den del av livräntan som faktiskt utbetalats<br>ska ålderspensionsavgift om 6,40 procent er-<br>läggas. Denna avgift redovisas under anslag A5.</p>
<p>Därutöver ska en statlig ålderspensionsavgift<br>om 18,5 procent beräknas på den del av livrän-<br>tan som samordnas med förtidspension. Det är<br>denna avgift som ska belasta anslaget.</p>
<p>De ersättningar som ligger till grund för den<br>ålderspensionsavgift som belastar anslaget är liv-<br>räntor enligt lag om arbetskadeförsäkring, vissa<br>yrkesskadeersättningar, ersättning för kropps-<br>skador under militär verksamhet samt vissa ut-<br>betalningar från affärsverken, affärsverksfonden<br>och Swedint.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>För pensionsgrundande belopp ska, i likhet med<br>pensionsgrundande inkomster, en ålderspen-<br>sionsavgift betalas. Denna utgör den enskildes<br>pensionsrätt. Ålderspensionsavgiften betalas inte<br>av den enskilde utan av staten och benämns stat-<br>lig ålderspensionsavgift.</p>
<p>Kostnaderna för den statliga ålderspen-<br>sionsavgiften för arbetsskadelivräntor varierar<br>med förändringar i bland annat antal livräntetaga-<br>re, medellivräntans storlek och basbeloppet.</p>
<p>Regeringen uppskattar kostnaden för ålders-<br>pensionsavgift för den samordnade delen av ar-<br>betsskadelivräntorna budgetåret 1999 till<br>1 181 300 000 kronor. För budgetåren 2000 och<br>2001 uppskattas kostnaden till 1 169 300 000<br>kronor respektive 1 182 700 000 kronor.</p>
<h2>A7 Kostnader för sysselsättning av<br>vissa förtidspensionärer</h2>
<p>Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>55 000 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
</table>
<p>' Nytt anslag</p>
<p>Från detta anslag utbetalas - under förutsättning<br>av riksdagens beslut - i vissa fall ersättning till<br>arbetsgivare som bereder förtidspensionärer med<br>tre fjärdedels förtidspension, vilka står till ar-<br>betsmarknadens förfogande med avseende på<br>resterande arbetsförmåga, en anställning. Det<br>skall i första hand vara fråga om anställning på<br>den reguljära arbetsmarknaden eventuellt med<br>hjälp av lönebidrag och om detta inte kan ske<br>inom sex månader skall berörda förtidspensionä-<br>rer vara garanterade en anställning inom Samhall<br>AB.</p>
<p>Försäkringskassan lämnar uppgift till arbets-<br>förmedlingen eller arbetsmarknadsinstitut om<br>personer som tillhör denna kategori i de fall de<br>bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande.<br>Arbetsförmedlingens eller arbetsmarknadsinsti-<br>tutets uppgift består i att inom sex månader pla-<br>cera en sådan förtidspensionär, eventuellt med<br>lönebidrag, på den ordinarie arbetsmarknaden.<br>Om detta inte kan ske skall förtidspensionären<br>beredas en anställning inom Samhall AB.</p>
<p>Om anställning sker med hjälp av lönebidrag<br>eller genom Samhalls AB:s försorg, skall berörda<br>arbetsgivare och Samhall AB efter framställning<br>till försäkringskassan erhålla ersättning från<br>denna.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen bedömer att ca 1 500 förtidspensio-<br>närer kommer att omfattas av denna stödform<br>och har nu beräknat kostnaderna till högst 55<br>miljoner kronor per år. Kostnaderna skall belasta<br>ett nytt anslag, A7 Kostnader för sysselsättning<br>av vissa förtidspensionärer.</p>
<p>För år 1999 beräknas kostnaderna för anslaget<br>till 55 000 000 kronor. Med hänsyn till den stora<br>osäkerheten i fråga om utnyttjandet av dessa<br>medel beräknas kostnaderna för anslaget vara de<br>samma åren 2000 och 2001.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Den föreslagna ordningen kräver lagreglering<br>och regeringen avser att senare utfärda närmare<br>föreskrifter om ersättningsbelopp m.m..</p>
<h2>A8 Ersättning för kroppsskador</h2>
<p>Tabell 4.12 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>59 622 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>378'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>61 700 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>60 100'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>62 600 '</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>63 200 ‘</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>64 300 <sup>!</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Anslag uppfört under utgiftsområde 6 Totalförsvaret</p>
<p><sup>2</sup>1 beloppet ingår ålderspensionsavgift med 900 tkr år 1999,1 000 tkr år 2000 och<br>1100 tkr år 2001</p>
<p>Från anslaget bekostas ersättningar enligt lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i<br>de fall skada inträffat under militär verksamhet.<br>För skador som inträffat före juli 1977 belastas<br>anslaget av bl.a. ersättningar enligt lagen<br>(1950:261) om ersättning i anledning av kropps-<br>skada ådragen under militärtjänstgöring (militär-<br>ersättningslagen). Ålderspensionsavgift redovisas<br>under anslag A6 Arbetsskadeersättningar m.m.:<br>statlig ålderspensionsavgift.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen påverkas bl.a. av föränd-<br>ringar inom regelverket, däribland basbeloppets<br>utveckling.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Riksdagen har beslutat om förbättringar i de to-<br>talförsvarspliktigas personskadeskydd (prop.<br>1997/98:1 utgiftsområde 6, bet. 1997/98:FöUl,<br>rskr. 1997/98:82). De förändringar som trätt i<br>kraft år 1998 - bl.a. höjda minimibelopp för be-<br>räkning av sjukpenningunderlag och livränte-<br>underlag - innebär ökade utgifter. Regeringen<br>beräknar att kostnaderna för förbättringarna<br>under budgetåret 1998 uppgår till 1,7 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 62 600 000 kronor anvisas under an-<br>slaget A8 Ersättning för kroppsskador för år<br>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till 63 200 000 kronor respektive 64 300 000<br>kronor.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<h1>5 Socialförsäkringens administration</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Socialförsäkringens administration utgörs av<br>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-<br>ringskassorna. Riksförsäkringsverket skall bl.a.<br>utöva tillsyn över de allmänna försäkrings-<br>kassorna, vara ansvarig systemägare för de ge-<br>mensamma IT-systemen, utarbeta normer för<br>regeltillämpning samt svara för ekonomistyr-<br>ningen inom verksamheten. Den regionala och<br>lokala delen, som i dagsläget består av 25 all-<br>männa försäkringskassor, är organiserad i ett<br>centralkontor och ett varierande antal lokal-<br>kontor. Försäkringskassorna har ansvar för<br>handläggning och utbetalning av socialförsäk-<br>ringar och bidrag samt för att förebygga och<br>minska ohälsa. Inom försäkringskassorna finns<br>det ett betydande inslag av förtroendemannain-<br>flytande.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1999 reduceras<br>antalet försäkringskassor till 21 stycken i sam-<br>band med bildandet av försäkringskassorna i<br>Skåne län och Västra Götalands län.</p>
<p>Vid slutet av år 1997 fanns det totalt ca 14 000<br>årsarbetare inom socialförsäkringens administra-<br>tion, vilket är en minskning sedan budgetåret<br>1995/96 med 12 procent.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Riksförsäkringsverket hade i slutet av år 1997 ett<br>anslagssparande motsvarande 91,4 miljoner<br>kronor, av detta belopp finns 13,9 miljoner<br>kronor till regeringens disposition. Under inne-<br>varande budgetår pekar prognosen på ett<br>eventuellt underskott även sedan anslagssparan-<br>det förbrukats. Underskottet kan till stor del<br>förklaras av att anpassningsarbetet av IT-stöden<br>inför millennieskiftet tar mycket stora resurser i<br>anspråk. Försäkringskassan har 1997 utnyttjat en<br>anslagskredit på 117 miljoner kronor. För 1998<br>ser prognosen ut att minska utnyttjandet av an-<br>slagskrediten med ca 100 miljoner kronor.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäk-<br>ringskassornas roller har i samband med propo-<br>sitionen om socialförsäkringens administration<br>m.m. (1997/98:41) tydliggjorts för att förbättra<br>effektiviteten inom organisationen. Samtidigt har<br>förtroendemannarollen utvecklats.</p>
<h2>5.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 217</p></td><td>
<p>4 935</p></td><td>
<p>4 924</p></td><td>
<p>5 436</p></td><td>
<p>5 543</p></td><td>
<p>5 634</p></td></tr>
</table>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Riksförsäkringsverkets tillsyn av de allmänna<br>försäkringskassorna skall utvecklas.</p>
<p>För att beslutet om ett reformerat ålderspen-<br>sionssystem effektivare skall kunna genomföras<br>satsas bl.a. på kompetensutveckling och infor-<br>mationsinsatser.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1993/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Inom IT-området skall Riksförsäkringsverket<br>i egenskap av ansvarig systemägare ges möjlighet<br>att allmänt utveckla stödet till de allmänna för-<br>säkringskassorna, genomföra det nya pensions-<br>systemets IT-satsningar och säkerställa över-<br>gången inför millennieskiftet.</p>
<p>Forskningen inom socialförsäkringsområdet<br>skall stärkas.</p>
<h2>5.3 Resultatbedömning och<br>slutsatser</h2>
<p>Mål för verksamhetsområdet enligt reglerings-<br>brev avseende år 1997:</p>
<p>Samlade insatser görs för analys och kvalitetssäk-<br>ring, varvid</p>
<p>- insatser för likformighet och rättssäkerhet<br>samt kvalitet i ärendehandläggningen skall<br>prioriteras,</p>
<p>- och analys av resultat, kostnader och kvalitet<br>skall förbättras.</p>
<p>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-<br>ringskassorna har gjort flera insatser inom om-<br>rådet för analys och kvalitetssäkring genom<br>ökade prioriteringar och förbättringar. Arbetet<br>kan därför anses ha bedrivits i enlighet med mål-<br>sättningen. Regeringen har i regleringsbrev för år<br>1998 omarbetat målen för verksamhetsgren 3<br>och i stället tagit fram riktade verksamhetsmål<br>för Riksförsäkringsverket för att göra det möjligt<br>att följa upp myndighetens speciella ansvarsom-<br>råden.</p>
<p>Riksförsäkringsverkets genomförande av det<br>reformerade ålderspensionssystemet</p>
<p>Det nyligen fattade beslutet om ett reformerat<br>ålderspensionssystem innebär att ett omfattande<br>genomförandearbete inom Riksförsäkrings-<br>verket och de allmänna försäkringskassorna skall<br>påbörjas. För att kunna informera om och han-<br>tera det nya pensionssystemet och för att med-<br>borgarna skall mötas med kompetens måste ad-<br>ministrationen besitta nödvändiga kunskaper och<br>ha adekvat IT-stöd. Detta har stor betydelse för<br>tilltron till systemet som helhet. Medel krävs<br>därför för bl.a. information, kompetensutveck-<br>ling och ökade personalkostnader.</p>
<p>Riksförsäkringsverket har inkommit med en<br>skrivelse till regeringen med en redogörelse för<br>vilka insatser och resurser som krävs vid Riksför-<br>säkringsverket och de allmänna försäkrings-<br>kassorna i samband med genomförandet av det<br>reformerade ålderspensionssystemet under perio-<br>den 1998-2001 (S98/4199/SF). Riksdagen har<br>tidigare i samband med behandlingen av pro-<br>position 1997/98:151, Inkomstgrundad ålders-<br>pension m.m. ställt sig bakom regeringens<br>bedömning om att socialförsäkringens administ-<br>ration bör tillföras 40 miljoner kronor från AP-<br>fonden under åren 1999 och 2000 för olika<br>genomförande insatser.</p>
<p>Regeringen bedömer att medel till Riksförsäk-<br>ringsverket och de allmänna försäkringskassorna<br>bör tillföras engångsvis under innevarande<br>budgetår samt under budgetåret 1999. Medlen<br>som skall tillföras avseende den aktuella tiden<br>utgör 283,9 miljoner kronor. Beloppet inkluderar<br>de 40 mkr som regeringen tidigare bedömt som<br>nödvändigt tillskott till administrationen.<br>Riksförsäkringsverket har hemställt om extra an-<br>slagsmedel för kostnadsföring av vissa delar av<br>utvecklingskostnader för det nya pensionssyste-<br>met (S98/5586/SF). I beloppet ingår därför<br>också medel som skall kostnadsföres för förvalt-<br>ningsändamål hos Riksförsäkringsverket, sam-<br>tidigt som verkets aktiverade kostnader för ut-<br>veckling av det reformerade ålderspensions-<br>systemet, minskas med motsvarande belopp.<br>Regeringen bedömer att detta belopp för<br>närvarande uppgår till ca 50 miljoner kronor. Det<br>är viktigt att aktivering av dessa utveck-<br>lingskostnader framgent sker enligt god re-<br>dovisningsed.</p>
<p>Merparten av medlen tillförs från AP-fonden<br>och en mindre del från medel som för närvarande<br>står till regeringens disposition. Under anslaget<br>B2 Allmänna försäkringskassan inom detta ut-<br>giftsområde redogörs för AP-fondens under-<br>skott avseende ersättning till försäkringskassor-<br>na. Beloppet omfattar 230 miljoner kronor, vilka<br>nu föreslås tillföras administrationen som del-<br>finansiering för genomförande av ålderspen-<br>sionsreformen. Regeringen avser att via ett sär-<br>skilt beslut under hösten 1998 för detta ändamål<br>tillföra Riksförsäkringsverket 108,9 miljoner<br>kronor och de allmänna försäkringskassorna 175<br>miljoner kronor. Regeringen kommer att noga<br>följa utvecklingen av arbetet med genomförandet<br>och avser att i samband med beredningen av<br>budgetpropositionen avseende åren 2000 och<br>2001 pröva behovet av ytterligare medel.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Därutöver föreslår regeringen vissa justeringar<br>angående förvaltningskostnader inom det<br>reformerade ålderspensionssystemet för åren<br>1999 och 2000. Se avsnitt 5.4 Förslag till<br>regeländringar.</p>
<p>Vissa ändringar av administrationskostnaderna<br>ATP-delens kostnader för förtidspension, sjuk-<br>bidrag, änkepension, barnpension och efter-<br>levandepension, som i dag finansieras via AP-<br>fonden, kommer från och med år 1999 att<br>finansieras via anslag, vilket även påverkar an-<br>slaget för Riksförsäkringsverket och de allmänna<br>försäkringskassorna. Administrationskostnader<br>för ålderspensionärer med både folkpension och<br>ATP kommer helt att finansieras via AP-fonden<br>medan administrationskostnader för ålderspen-<br>sionärer med enbart folkpension kommer att<br>finansieras via anslag. Nödvändiga justeringar av<br>anslagen har gjorts och ingår i förslagen till an-<br>slag för år 1999.</p>
<p>Riksförsäkringsverkets sjukhus</p>
<p>Utredningen som har haft i uppdrag att bl.a. ut-<br>reda rollen för Riksförsäkringsverkets sjukhus<br>överlämnade sitt förslag i december 1997, För-<br>säkringsmedicinskt Centrum - En resurs för ut-<br>redning och metodutveckling (SOU 1997:169).<br>Betänkandet har remissbehandlats och rege-<br>ringen bereder frågan med inriktning på att lägga<br>fram förslag under våren 1999.</p>
<p>Forskningen inom socialförsäkringens område</p>
<p>I regeringens proposition Forskning och sam-<br>hälle (1996/97:5) presenterades regeringens<br>forskningspolitik för åren 1997 - 1999 vilken<br>antogs av riksdagen (bet 1996/97:UbU3, rskr.<br>1996/97:99). I propositionen anförde regeringen<br>att de medel som Socialvetenskapliga forsknings-<br>rådet (SFR) och Riksförsäkringsverket i dag av-<br>sätter för forskning inom allmän socialpolitik<br>och socialförsäkring är mycket små (ca 0,01 pro-<br>cent) i relation till socialförsäkringens totala om-<br>slutning. Regeringen redogjorde vidare för sin<br>bedömning att ge SFR och Riksförsäkrings-<br>verket i uppdrag att fördjupa analysen kring vilka<br>forskningsbehov som är särskilt angelägna att<br>prioritera ur samhällets och socialförsäkrings-<br>administrationens perspektiv, samt att även ge<br>Riksförsäkringsverket i uppdrag att undersöka<br>möjligheten att inom sitt verksamhetsområde<br>finna utrymme för en flerårig satsning för att<br>initiera forskning av relevans för socialförsäk-<br>ringsområdet.</p>
<p>I regleringsbrev för år 1997 för Riksförsäk-<br>ringsverket gavs två uppdrag, det ena i samråd<br>med SFR, mot bakgrund av regeringens bedöm-<br>ningar i forskningspropositionen. Båda upp-<br>dragen redovisades under år 1997. Återrappor-<br>teringen har bekräftat att behovet av ökad<br>forskning inom socialförsäkringsområdet är<br>omfattande. Inom utgiftsområde 10, anslaget Al<br>Sjukpenning och rehabilitering, anslagspost 2<br>som utgör särskilda medel avseende köp av ar-<br>betslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. bör<br>ett belopp avsättas för att utveckla forskningen<br>inom socialförsäkringens område. Beloppet bör<br>utgöra 8 miljoner kronor per år och en särskild<br>forskningsfunktion bör inrättas vid Riksförsäk-<br>ringsverket.</p>
<p>Medel för att förstärka administrationen</p>
<p>Mot bakgrund av den ansträngda situationen<br>inom socialförsäkringens administrationen avise-<br>rade regeringen i 1998 års vårproposition att<br>sektorn under år 1999 skulle tillföras extra medel.<br>Administrationens ansträngda situation kan för-<br>klaras av det generella besparingskravet, stora<br>ändringar som gjorts i verksamheten, samt Riks-<br>försäkringsverket stora satsningar på att anpassa<br>IT-stöden inför millennieskiftet. Administ-<br>rationen förstärks därför engångsvis med 225<br>miljoner kronor under budgetåret 1999. Av dessa<br>disponeras 200 miljoner kronor av försäkrings-<br>kassorna och 25 miljoner kronor av Riksförsäk-<br>ringsverket. De extra medlen för år 1999 dispo-<br>neras under anslaget Al Sjukpenning, rehabili-<br>tering m.m. anslagsposten rehabilitering inom<br>ramen för de särskilda medel som ställts till<br>försäkringskassornas förfogande under utgifts-<br>område 10.</p>
<p>Medel för att bidra till särskilda insatser inom<br>rehabiliteringsområdet.</p>
<p>Utvecklingen inom rehabiliteringsområdet<br>kännetecknas bl.a. av att uppfinningsrikedomen<br>är stor när det gäller att finna nya former av åt-<br>gärder för att förbättra rehabiliteringsarbetet.<br>Det är angeläget att samhället kan stödja ett så-<br>dant utvecklingsarbete. Särskilda medel bör där-<br>för också disponeras av regeringen med det ut-<br>talade syftet att stödja ett sådant arbete. Från<br>anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.<br>anslagspost 2. under detta utgiftsområde be-<br>kostas bl.a. utgifter för rehabilitering. Förutom<br>kostnader för rehabiliteringspenning omfattar<br>anslagsposten också kostnader för olika insatser i<br>syfte att åstadkomma en snabbare återgång i för-</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>värvsarbete för den som drabbats av sjukdom<br>eller funktionsnedsättning av något slag. Inom<br>detta anslag bör 5 miljoner kronor avsättas under<br>år 1999 engångsvis för regeringens disposition<br>för det givna ändamålet.</p>
<p>Delegationer vid Riksförsäkringsverket<br>Enligt förordning (1998:739) med instruktion<br>för Riksförsäkringsverket skall det vid verket<br>finnas en socialförsäkringsdelegation, en sjuk-<br>vårdsdelegation, en tandvårdsdelegation och en<br>sjömanspensionsdelegation. Delegationerna be-<br>står vanligen av företrädare för Riksförsäkrings-<br>verket på ledande nivå samt företrädare för orga-<br>nisationer och andra myndigheter.</p>
<p>De olika delegationerna vid Riksförsäkrings-<br>verket fyller olika syften och har tillkommit för<br>olika ändamål vilka kan ändras över tiden. En del<br>av dessa är reglerade via regeringsbeslut andra<br>bygger på överenskommelser mellan olika intres-<br>senter. Aven i verksförordningen (1995:1322)<br>finns bestämmelser om behovet av konsekvens-<br>utredningar och berördas möjlighet att yttra sig<br>innan en myndighet beslutar om en föreskrift<br>eller ett allmänt råd. Mot denna bakgrund finner<br>regeringen att det bör vara en fråga för<br>Riksförsäkringsverket att besluta om vilka<br>delegationer och arbetsgrupper som skall finnas<br>vid verket. Regeringen avser därför att ta bon<br>reglerna om delegationerna i verkets instruktion.</p>
<h2>5.4 Förslag till regeländringar</h2>
<p>Ändring i 18 kap AFL</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen eller den myn-<br>dighet som regeringen bestämmer får utfärda<br>närmare föreskrifter om ekonomiadministratio-<br>nen vid de allmänna försäkringskassorna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL) 18 kap.<br>finns bestämmelser om de allmänna försäkrings-<br>kassornas redovisning. Flera av dessa bestämmel-<br>ser har sin förebild i det regelverk som gäller för<br>statliga myndigheters redovisning. Bakgrunden<br>till detta utgörs av praktiska skäl samt av det<br>faktum att de allmänna försäkringskassorna helt<br>finansieras av statliga medel och därför styrs<br>också redovisningen enligt liknande principer.<br>T.ex. utgör förordningen (1996:882) om myn-<br></p>
<p>digheters årsredovisningar m.m. och bokförings-<br>förordningen (1979:1212) en utgångspunkt för<br>kassornas bestämmelser inom området. Även<br>avseende ekonomiadministrationen inom de<br>allmänna försäkringskassornas verksamhets-<br>område bör det i AFL tydliggöras att en liknande<br>ordning skall gälla.</p>
<p>Strävan bör därvid vara att de allmänna försäk-<br>ringskassorna skall kunna bedriva avgifts-<br>finansierad verksamhet och inkomsterna bör<br>också disponeras av dem. Regler liknande dem<br>som finns i avgiftsförordningen (1992:191) och<br>reglerar statliga myndigheters avgiftsfinansierade<br>verksamhet bör också i vissa delar kunna<br>tillämpas på de allmänna försäkringskassorna.<br>Bestämmelser om fordringar inom det statliga<br>området finns i förordningen (1993:1138) om<br>hantering av statliga fordringar. I praktiken har<br>försäkringskassorna redan tidigare tillämpat lik-<br>nande bestämmelser men med hänvisning till de-<br>ras finansiering via statsbudgeten bör detta ges en<br>tydlig reglering. Fordringar inom kassaområdet<br>bör hanteras på ett likartat sätt som inom övrig<br>statlig verksamhet. Aven i anslagsförordningen<br>(1996:1189) och i kapitalförsörjningsförord-<br>ningen (1996:1188) finns bestämmelser som kan<br>vara lämpliga att tillämpa på de allmänna försäk-<br>ringskassorna. I AFL 18 kap. bör det därför an-<br>ges att regeringen eller den myndighet som rege-<br>ringen bestämmer får utfärda närmare före-<br>skrifter om ekonomiadministrationen vid de<br>allmänna försäkringskassorna. Regeringen avser<br>att efter en lagändring i enlighet med detta för-<br>slag göra ändringar i de ekonomiadministrativa<br>förordningar som bör vara tillämpliga inom för-<br>säkringskassornas verksamhetsområde.</p>
<p>Ändring av övergångsbestämmelse avseende<br>socialförsäkringsnämnder</p>
<p>Regeringens förslag: Styrelsen i en allmän försäk-<br>ringskassa utser ledamöter i socialförsäkrings-<br>nämnd för perioden den 1 januari 1999 till och<br>med den 31 mars 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>med anledning av regeringens förslag i proposi-<br>tion 1997/98:41 Socialförsäkringens administra-<br>tion, m.m. beslutat att längden på mandatperio-<br>den för ledamöterna i socialförsäkringsnämn-<br>derna skall vara fyra år (bet. 1997/98:SfU8, rskr.<br>1997/98:153). Varje mandatperiod för en<br>socialförsäkringsnämnd skall börja den 1 april</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>året efter att val har hållits till landstings- respek-<br>tive kommunfullmäktige i hela landet. Försäk-<br>ringskassornas styrelser skall utse samtliga leda-<br>möter i socialförsäkringsnämnderna från och<br>med kommande mandatperiod. De nuvarande<br>socialförsäkringsnämndernas mandatperiod löper<br>ut den 31 december 1998. För att en lucka på tre<br>månader inte skall uppstå där det inte finns valda<br>ledamöter föreslås en ändring i övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1998:87) om ändring i<br>lagen om allmän försäkring. Ändringen innebär<br>att styrelserna i de allmänna försäkringskassorna<br>skall kunna besluta om att utse ledamöter i<br>socialförsäkringsnämnderna för perioden den 1<br>januari fram till den 31 mars 1999.</p>
<p>Förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder</p>
<p>Regeringens förslag: Förvaltningen av de fonder<br>som Riksförsäkringsverket förvaltar överförs den<br>1 januari 1999 till Kammarkollegiet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>tidigare med anledning av proposition<br>1997/98:41 om socialförsäkringens administra-<br>tion m.m. tagit ställning till vissa riktlinjer om de<br>fonder som förvaltas av Riksförsäkringsverket<br>(bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153).<br>Riktlinjerna innebär att arbetsskadefonden och<br>delpensionsfonden avvecklas med syftet att prin-<br>cipen om bruttoredovisning skall tillämpas på<br>statsbudgeten för dessa förmåner från och med<br>år 1999, att fonder som inte fyller något syfte av-<br>vecklas samt att regeringen skall överväga vilken<br>organisation som skall förvalta de kvarvarande<br>fonderna hos Riksförsäkringsverket. I samband<br>med behandlingen av regeringens proposition<br>1997/98:151 om inkomstgrundad ålderspension,<br>m.m. beslutades om regeländringar som innebar<br>att delpensionsfonden och arbetsskadefonden<br>avvecklas från och med den 1 januari 1999 (bet.<br>1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315 och 316).</p>
<p>Regeringen har i särskilt beslut givit RFV i<br>uppdrag att förbereda en avveckling av den sär-<br>skilda yrkesskadefonden, barnlivräntefonden och<br>en särskild till förvaltning den 13 september 1918<br>överlämnad fond från tidningen Fäderneslandet.<br>Den särskilda yrkesskadefonden bildades vid<br>budgetårsskiftet 1961/62 genom avsättning av<br>5 miljoner kronor från dåvarande yrkes-<br>skadeförsäkringsfonden. Från fonden utbetalas<br>ersättning enligt föreskrifter som regeringen<br>meddelar i varje särskilt fall och behållningen<br></p>
<p>uppgick vid slutet av år 1997 till 78,8 miljoner<br>kronor. Barnlivräntefonden har numera inga<br>förpliktelser och behållningen uppgick vid slutet<br>av år 1997 till 1,5 miljoner kronor. I samband<br>med avvecklingen bör de kvarvarande medlen i<br>den särskilda yrkesskadefonden och<br>barnlivräntefonden föras över till statsbudgeten.</p>
<p>Behållningen i den särskilda till förvaltningen<br>den 13 september 1918 överlämnade fonden från<br>tidningen Fäderneslandet uppgick till 112 934<br>kronor vid utgången av år 1997. Enligt donators<br>mening kunde beloppet "en gång i framtiden vid<br>lämpligt tidpunkt då beloppet nått en tillfred-<br>ställande storlek sammanslås med Kungliga<br>pensionsstyrelsens övriga fonder". Regeringen<br>bedömer att fonden nu uppnått denna storlek.<br>Riksförsäkringsverket har därför fått i uppdrag<br>att vidta förberedelser för att avveckla fonden<br>och att medlen i fonden skall kunna föras över<br>till folkpensioneringsfonden.</p>
<p>Riksförsäkringsverkets fondförvaltning om-<br>fattade vid slutet av år 1997 ca 7,9 miljarder<br>kronor. Efter delpensionsfondens avveckling be-<br>räknas den kvarvarande behållningen, som för<br>närvarande förvaltas av Riksförsäkringsverket,<br>uppgå till ca 1,6 miljarder kronor. Det förvaltade<br>kapitalet kommer således fr.o.m. år 1999 att<br>minska betydligt. Kammarkollegiet bedriver<br>fond- och förmögenhetsförvaltning inom den<br>statliga sektorn. Regler för förvaltningen av<br>Kammarkollegiets fonder finns i förordningen<br>(1987:778) om placering av fondmedel under<br>Kammarkollegiets förvaltning. Kollegiet<br>förvaltar för närvarande ett kapital som<br>motsvarar 14 miljarder kronor. Kammarkollegiet<br>bör mot bakgrund av den omfattande<br>förvaltningen ha goda förutsättningar att även<br>förvalta de fonder som i framtiden finns kvar och<br>som för närvarande förvaltas av Riks-<br>försäkringsverket. Regeringen bedömer det där-<br>för som lämpligt att Kammarkollegiet övertar<br>förvaltningen av de kvarvarande fonderna hos<br>Riksförsäkringsverket. I juni 1998 fick Riksför-<br>säkringsverket i uppdrag av regeringen att för-<br>bereda ett överförande av fondförvaltningen till<br>Kammarkollegiet. Regeringen anförde i samband<br>med beslutet att förvaltningen hos Kammar-<br>kollegiet skulle ske i enlighet med de principer<br>som Riksförsäkringsverket och Kammarkollegiet<br>kommer överens om.</p>
<p>Regeringen lägger i denna proposition fram<br>förslag till en lag om förvaltning av fonder inom<br>socialförsäkringsområdet. Lagförslaget innehåller<br>nödvändiga regeländringar för att fondförvalt-</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>ningen hos Riksförsäkringsverket skall kunna<br>överföras till Kammarkollegiet från och med den<br>1 januari 1999.</p>
<p>Följande fonder som för närvarande förvaltas<br>av Riksförsäkringsverket bör i enlighet med lag-<br>förslaget från och med den 1 januari 1999 över-<br>föras till Kammarkollegiet för förvaltning.</p>
<p>- Folkpensioneringsfonden</p>
<p>- Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder</p>
<p>- Sjömanspensioneringsfonden</p>
<p>- Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond</p>
<p>- Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring</p>
<p>- Fiskarförsäkringsfonden</p>
<p>- Affärsverksfonden</p>
<p>- Trafiklivräntefonden</p>
<p>- Theofil Anderssons 50-årsfond</p>
<p>Kammarkollegiet skall förvalta de aktuella<br>fonderna enligt de regler som regeringen utfärdar<br>om inte annat följer av den föreslagna lagen. Om<br>det för någon fond finns särskilda föreskrifter<br>som avviker från vad som anges i denna lag eller<br>vad som av regeringen föreskrivits om Kammar-<br>kollegiets fondförvaltning gäller dock dessa före-<br>skrifter. Det ankommer på Riksförsäkrings-<br>verket och Kammarkollegiet att gemensamt<br>utarbeta former för hur samarbetet angående<br>fondförvaltningen myndigheterna emellan skall<br>gå till och på vilket sätt förvaltningen skall ske.</p>
<p>De regler som finns i reglementet angående<br>förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder<br>om reglerna för förvaltningen och om årsredo-<br>visning förs i huvudsak in i den nya lagen<br>(f.n. 8-11 §§). Det som för närvarande avser<br>Riksförsäkringsverket i denna del kommer i den<br>föreslagna lagen att avse Kammarkollegiet. De<br>nu gällande bestämmelserna om fondfullmäktige<br>hos Riksförsäkringsverket kommer som en kon-<br>sekvens av lagförslaget upphöra att gälla.</p>
<p>Fonderna skall förvaltas på så sätt att medlen<br>blir till största möjliga nytta för de försäkringar<br>eller de ändamål för vilkas räkning fonderna till-<br>kommit. Fondmedlen skall placeras så att kraven<br>på långsiktigt hög avkastning, tillfredsställande<br>betalningsberedskap och riskspridning samt be-<br>tryggande säkerhet tillgodoses. Riksförsäkrings-<br>verket skall även framdeles svara för att fonder-<br>nas medel och dess avkastning används i enlighet<br>med de avsedda ändamålen och svara för utbetal-<br>ning av medel från fonderna. Riksförsäkrings-<br></p>
<p>verket skall också svara för redovisningen av<br>fonderna i det statliga redovisningssystemet.</p>
<p>I samband med regeländringen bör reglemente<br>(1961:265) angående förvaltningen av Riksför-<br>säkringsverkets fonder upphöra att gälla.</p>
<p>Konsekvensändring med anledning av<br>bildandet av Västra Götalands läns allmänna<br>försäkringskassa </p>
<p>Regeringens förslag: Ärenden som enligt 8 kap.<br>2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring<br>och 5 § lagen (1977:267) om krigsskadeersätt-<br>ning till sjömän handläggs av Göteborgs all-<br>männa försäkringskassa skall handläggas vid<br>Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid Göteborgs<br>allmänna försäkringskassa finns en för alla för-<br>säkringskassor gemensam enhet för sjukförsäk-<br>rings-, arbetsskadeförsäkrings- och vissa pen-<br>sionsfrågor som gäller sjömän. Sålunda skall bl.a.<br>vissa arbetsskadeförsäkringsfrågor när det gäller<br>sjömän handläggas vid Göteborgs allmänna för-<br>säkringskassa. Samma sak gäller för ersättningar<br>enligt lagen om krigsskadeersättning till sjömän.</p>
<p>Enligt den nya länsindelningen har Göteborgs<br>och Bohus län, Skaraborgs län, och Älvsborgs län<br>lagts samman till Västra Götalands län. Som följd<br>därav kommer även försäkringskassorna i<br>Göteborg och uppräknade län att den 1 januari<br>1999 slås samman till Västra Götalands läns all-<br>männa försäkringskassa. De ärenden som enligt<br>nuvarande indelning handläggs av Göteborgs<br>försäkringskassa i dess egenskap av gemensam<br>enhet för alla försäkringskassor bör vid bildandet<br>av den nya försäkringskassan föras över till<br>denna. Detta föranleder ändringar i lagen om ar-<br>betsskadeförsäkring och i lagen om krigsskadeer-<br>sättning till sjömän.</p>
<p>Förvaltningskostnader inom det reformerade<br>ålderspensionssystemet för åren 1999 och 2000</p>
<p>Regeringens förslag: Kostnaderna för förvaltning<br>av inkomstpension och tilläggspension enligt<br>reformerade regler skall för åren 1999 och 2000<br>till 60 procent täckas genom en minskning av<br>pensionsbehållningarna.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för<br>förvaltning av det reformerade ålderspensions-<br>systemets fördelningsdel skall finansieras med de<br>avgifter som betalas in till systemet. Förvalt-<br>ningskostnaderna skall belasta AP-fonden och<br>täckas genom en minskning av pensionsbehåll-<br>ningarna. För att undvika en kraftig kostnads-<br>övervältring på yngre generationer skall endast<br>en viss andel, 60 %, av förvaltningskostnaderna<br>minska pensionsbehållningarna det första året.<br>Från och med år 2002 skall denna andel ökas<br>med 2 procentenheter per år från 60 för att efter<br>20 år uppgå till 100%.</p>
<p>Enligt riksdagens beslut (prop. 1997/98:151,<br>bet. 1997/98:SfU 13, rskr. 1997/98:315) skall<br>förvaltningskostnaderna minska pensionsbehåll-<br>ningarna från och med år 2001, dvs. från och<br>med det år då inkomstpension och tilläggspen-<br>sion enligt reformerade regler kommer att be-<br>talas ut. Eftersom de reformerade intjänandereg-<br>lema träder i kraft år 1999 uppkommer redan<br>från denna tidpunkt löpande utgifter som är att<br>hänföra till förvaltningskostnader i det reforme-<br>rade pensionssystemet. RFV har också i en<br>skrivelse till regeringen påtalat detta faktum<br>(S98/5586/SF). Därför föreslår regeringen att<br>sådana kostnader även för år 1999 och år 2000<br>skall minska pensionsbehållningarna och att<br>minskningen skall göras med 60 % av kostnaden.<br>Även Genomförandegruppen (S 1994:9) ställer<br>sig bakom en ändring med denna innebörd.<br>Detta innebär således att samma finansierings-<br>princip skall gälla för åren 1999 och 2000 som för<br>år 2001. Förslaget föranleder ändringar i lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>och i lagen (1998:675) om införande av lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>5.5 Regeringens bedömning<br>avseende revisorernas<br>iakttagelser</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har granskat årsredo-<br>visningen för socialförsäkringen och konstaterar<br>att årsredovisningen har upprättats i enlighet<br>med förordningen om myndigheters årsredovis-<br>ning m.m., regleringsbrev och övriga beslut för<br>myndigheten. I sin granskning pekar RRV bl.a.<br>på att de inte kunnat granska underlag för balan-<br>serade utgifter för utveckling av dataprogram för<br>det nya pensionssystemet. RRV pekar också på<br>att riskerna med 2000-omläggningen är betydan-<br>de och att Riksförsäkringsverket löpande bör<br>uppdatera riskanalysen, göra prioriteringar och<br>tillse att kassorna hanterar omställningen på ett<br>fullgott sätt. RRV pekar vidare på att kassorna<br>använder sig av olika bedömningsgrunder för att<br>fastställa måluppfyllelsen för mål 1.1 om att för-<br>säkrings- och bidragsärenden skall handläggas<br>och utbetalning göras med kvalitet och till så låg<br>kostnad som möjligt. Regeringen har tidigare<br>kommenterat dessa frågeställningar (under av-<br>snitt 3.3 och 5.3) och angett sin syn på hur<br>frågorna bör kunna hanteras framdeles.</p>
<p>RRV har även fört fram synpunkter på hur<br>Riksförsäkringsverket redovisningsmässigt han-<br>terat premiepension (tidigare premiereserven).<br>Den 1 juli 1998 bildades Premiepensionsmyn-<br>digheten (PPM). Organisationskommittén för<br>bildandet av PPM har i betänkande SOU<br>1998:87 lagt fast den grundläggande regleringen<br>för den nya myndigheten och dess verksamhet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.1 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>742</p></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>763</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>754</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2 Allmänna försäkringskassor</p></td><td>
<p>4 475</p></td><td>
<p>4 270</p></td><td>
<p>4 161</p></td><td>
<p>4 726</p></td><td>
<p>4 808</p></td><td>
<p>4 880</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för verksamhetsområdet</p></td><td>
<p>5217</p></td><td>
<p>4 935</p></td><td>
<p>4 924</p></td><td>
<p>5 436</p></td><td>
<p>5 543</p></td><td>
<p>5 634</p></td></tr>
</table>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>5.6 Anslag</p>
<p>Bl Riksförsäkringsverket</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.2 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>742 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>91 458 '</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>665 012</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>762 569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>710 181</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>734 926 ’</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>753 720 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Av detta belopp står 13,9 mkr till regeringens disposition.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 722 181 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>3</sup>Motsvarar 728 181 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>För budgetåret 1997 hade Riksförsäkringsverket<br>ett anslagsparande motsvarande 91,4 miljoner<br>kronor. Av detta belopp står dock 13,9 miljoner<br>kronor till regeringens disposition. Anslags-<br>sparandet kommer enligt prognos att användas<br>under innevarande år och anslagskrediten kom-<br>mer eventuellt också att belastas.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Av Riksförsäkringsverkets förvaltningsanslag<br>användes under budgetåret 1997 64 % för drift<br>och förvaltning av IT-stöden, 16 % för ledning<br>och styrning, 5,8 % till normering, 3,8 % för in-<br>formation och 3,7 % för utvärdering. Se även av-<br>snitt 5.3 Resultatbedömning och slutsatser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>|Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för 1999 ]</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>665 012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>12 779</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Div förändringar</p></td><td>
<p>23 841</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsreformen</p></td><td>
<p>-7 451</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>710181</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen beräknar Riksförsäkringsverkets<br>ramanslag för år 1999 med utgångspunkt från<br>sedvanlig pris- och löneomräkning och ökade<br>räntekostnader för lån i anläggningstillgångar.<br>Vidare har regeringen beaktat att arbetsskade-<br></p>
<p>fonden läggs ner och att de uteblivna avgiftsin-<br>komsterna därifrån förs upp på anslag efter att<br>justering gjorts med hänsyn till att yrkesskade-<br>verksamheten vid Riksförsäkringsverket förts<br>över till Gävleborgs läns allmänna försäkrings-<br>kassa. Konsekvenserna av att det reformerade<br>ålderspensionssystemet också påverkar admi-<br>nistrationskostnader mellan anslag och AP-fond<br>har beaktats. För att Riksförsäkringsverket skall<br>kunna utveckla forskningen inom socialför-<br>säkringens område har medel förts upp på an-<br>slaget.</p>
<p>Det föreslås också att Riksförsäkringsverket<br>skall kunna åta sig ekonomiska förpliktelser<br>avseende forskningen inom socialförsäkringens<br>område som innebär utgifter om högst<br>9 miljoner kronor under åren 2000 - 2002.</p>
<p>Genomförandet av det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet innebär som tidigare nämnts be-<br>tydande merkostnader för Riksförsäkrings-<br>verket. Nödvändiga medel omfattade 108,9<br>miljoner kronor tillförs engångsvis avseende åren</p>
<p>1998 och 1999 för detta ändamål via ett särskilt<br>regeringsbeslut under hösten 1998.</p>
<p>Vissa av Riksförsäkringsverkets administra-<br>tionskostnader finansieras via ersättningar från<br>AP-fonden och de affärsdrivande verken.</p>
<p>Regeringen har föreslagit vissa regeländringar<br>av förvaltningskostnadernas finansiering inom<br>det reformerade ålderspensionssystemet för åren</p>
<p>1999 och 2000. Med beaktande av att detta lag-<br>förslag antas beräknas avgiftsinkomsterna från<br>AP-fonden till ca 113 miljoner kronor under år<br>1999.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 710 181 000 kronor anvisas till Riks-<br>försäkringsverket för år 1999. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till 734 926 000 kronor<br>respektive 753 720 000 kronor.</p>
<p>B2 Allmänna försäkringskassor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 5.4 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 475 229</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-117 464</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 269 564</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 161 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 726 394</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 808 458 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 879 859 <sup>!</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Motsvarar 4 722 894 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p><sup>2</sup> Motsvarar 4 721 894 tkr i 1999 års prisnivå.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>Anslaget för budgetåret 1997 överskreds med<br>117 miljoner kronor, vilket var avsevärt lägre än<br>vad som prognostiserades under året. Orsakerna<br>till överskridandet hänför sig till awecklings-<br>kostnader i samband med uppsägningar, vilka<br>enligt RFV uppgår till 206 mkr eller 4 procent av<br>verksamhetens kostnader 1997. Prognosen för år<br>1998 visar på ca 100 miljoner kronor lägre an-<br>slagsförbrukning än vad som budgeterats. Den<br>lägre kostnaden är en följd av att personalned-<br>dragningarna inom försäkringskassorna nu fått<br>genomslag.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Åtgärder mot ohälsa tar i anspråk närmare<br>20 procent av anslaget, insatser för analys och<br>kvalitetssäkring ca 4 procent och resterande, ca<br>75 procent utgör administrationskostnader för<br>handläggning och utbetalning av ersättningar.</p>
<p>Administrationskostnaderna i förhållande till<br>volymen ärenden varierar mycket mellan försäk-<br>ringskassorna. I en beräkning som RFV gjort där<br>samtliga kassorna jämförs med ett medelvärde<br>för hela riket (100 %) hade de kassor med lägst<br>administrationskostnader ett värde som mot-<br>svarade 80 % och de med högsta administra-<br>tionskostnaderna 116 %. I en jämförelse med<br>försäkringskassornas administrationskostnader<br>per invånare framgår att kostnaderna varierar<br>med mellan 515 kronor som lägst och upp till<br>649 kronor som högst. Skillnaden mellan den<br>dyraste och billigaste uppgår till 26 procent. Som<br>förklaring till dessa skillnader anger RFV aweck-<br>lingskostnader samt regionala skillnader när det<br>gäller antalet långa sjukfall, antalet förtidspen-<br>sionsärenden osv.</p>
<p>Försäkringskassans personalstruktur känne-<br>tecknas av att 85 procent av de anställda är 40-59<br>år och endast 1 procent under 30 år. Bara 17 pro-<br>cent av de anställda har eftergymnasial utbildning<br>(30 procent av männen och 11 procent av kvin-<br>norna) och den genomsnittliga anställningstiden<br>är 21 år. Personalminskningen, omfattande drygt<br>3500 anställda sedan budgetåret 1993/94, har<br>medfört kompetensförluster och bidragit till att<br>den redan tidigare ojämna åldersstrukturen<br>ytterligare förstärkts. Framför allt är det i<br>åldersintervallet 18-49 år som försäkringskassan<br>förlorat personal. Se även avsnitt 5.3 Resultatbe-<br>dömning och slutsatser.</p>
<p>Slutsatser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 5.5 Beräkning av anslaget för 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>4 269 564</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>87 512</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Div förändringar</p></td><td>
<p>203 965</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Älderspensionsreformen</p></td><td>
<p>165 353</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>4 726 394</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen har beräknat anslaget utifrån pris-<br>och löneomräkning. Vidare har bl.a. följande be-<br>aktats: flytt av yrkesskadeenheten till försäk-<br>ringskassan i Gävleborgs län, arbetsskadefondens<br>administration finansieras via anslag i stället för<br>avgiftsintäkter, KAS-administrationen överförs<br>till arbetslöshetskassan samt överföring av medel<br>till Riksrevisionsverket för revision av delårs-<br>rapporter.</p>
<p>Tabell 5.6 Beräknade avgiftsintäkter för 1999</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Älderspensionsreformen:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- 60/40 regeln</p></td><td>
<p>38 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- information, kompetensutveckling<sup>1</sup></p></td><td>
<p>140 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster ÅP-systemet</p></td><td>
<p>161 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avbetalningsplan enl. BP-98</p></td><td>
<p>-100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>249 000</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Engångsvis belopp, för år 1998 och år 1999 totalt 175 mkr</p>
<p>Regeringen anser att jämförelser av bl.a. admi-<br>nistrationskostnader mellan försäkringskassor är<br>viktig. Men instrumenten måste utvecklas och<br>förbättras för att ge en mer nyanserad och hel-<br>täckande förklaring till skillnader mellan försäk-<br>ringskassor när det gäller kostnader, handlägg-<br>ningstid, kvalitet, måluppfyllelse osv. Det är<br>också viktigt att Riksförsäkringsverket stimu-<br>lerar till erfarenhetsutbyte mellan försäkrings-<br>kassorna, så att de "goda exemplen" sprids.</p>
<p>Fram till och med budgetåret 1995/96 gjordes<br>inte någon tydlig åtskillnad mellan anslags- och<br>avgiftsfinansiering av försäkringskassornas ad-<br>ministration. I samband med vissa regeländringar<br>i socialförsäkringen under budgetåren 1993/94<br>och 1994/95, som innebar minskade resursbehov<br>för den avgiftsfinansierade verksamheten med<br>sammanlagt 80 miljoner kronor, gjordes regle-<br>ringar via anslagsmedel istället för på avgifts-</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 10</p>
<p>sidan. Vid utgången av år 1997 hade resultatom-<br>rådet för administration av arbetsskadeersättning<br>(från Arbetsskadefonden) ett ackumulerat över-<br>skott på 422 miljoner kronor och resultatområde<br>för administration av ATP (från AP-fonden) ett<br>ackumulerat underskott på 230 miljoner kronor.<br>Enligt regeringen bör AP-fonden betala det upp-<br>komna underskottet till försäkringskassan. Den i<br>budgetpropositionen för 1998 redovisade avbe-<br>talningsplanen på 13 miljoner kronor för år 1998,<br>100 miljoner kronor för år 1999 och 30 miljoner<br>kronor för år 2000, skall fullföljas. Arbetsskade-<br>fondens resterande fordran på försäkringskassan<br>avskrivs i och med att fonden avvecklas och ut-<br>gifterna förs upp som anslag på statsbudgeten<br>från och med år 1999. Den del av överskottet<br>inom resultatområdet administration av arbets-<br>skadeersättning som återstår när avbetalnings-<br>planen beaktats tillförs socialförsäkringens ad-<br>ministration mot bakgrund av tidigare ned-<br>dragningar. Regeringen har i det inledande<br>avsnittet i detta verksamhetsområde redogjort<br>för hur de tillförda medlen från AP-fonden skall<br>användas. Regeringen avser att under hösten<br>fatta särskilt beslut om ovanstående tekniska<br>regleringar samt angående användningen av<br>medlen.</p>
<p>Kostnaderna för ATP-andelen för förtidspen-<br>sion, sjukbidrag, änkepension, barnpension och<br>efterlevandepension finansieras fr o m år 1999 via<br>anslag. Den motsvarande andelen för administ-<br>rationskostnader förs till kassornas förvaltnings-<br>anslag, ersättningen har tidigare redovisats som<br>en avgiftsintäkt från AP-fonden.</p>
<p>Kostnaderna för Försäkringskassan avtalspen-<br>sioner belastar förvaltningsanslaget. I takt med<br>ett allt högre antal pensionärer har dessa kostna-<br>der ökat allt mer. För att på sikt ha kontroll över<br>dessa kostnader är det viktigt att utarbeta ett<br>kostnadsmässigt mer stabilt system. Regeringen<br>avser att återkomma med förslag.</p>
<p>För att underlätta genomförandet av det re-<br>formerade ålderspensionssystemet tillförs kas-<br>sorna 175 miljoner kronor engångsvis under åren</p>
<p>1998 och 1999.</p>
<p>Regeringen har föreslagit vissa regeländringar<br>av förvaltningskostnadernas finansiering inom<br>det reformerade ålderspensionssystemet för åren</p>
<p>1999 och 2000. Avgiftsintäkterna kommer till<br>största delen i från AP-fonden.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 4 726 394 000 kronor anvisas på an-<br>slaget B2 Allmänna försäkringskassor för år<br>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till 4 808 458 000 kronor respektive<br>4 879 859 000 kronor.</p>
<p>54</p>
<p>Ekonomisk trygghet<br>vid ålderdom</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:677) om ändring i lagen</p>
<p>(1962:381) om allmän försäkring...........................................................7</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:548) om ändring i lagen</p>
<p>(1969:205) om pensionstillskott.............................................................8</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:549) om ändring i lagen</p>
<p>(1979:84) om delpensionsförsäkring......................................................9</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:550) om ändring i lagen</p>
<p>(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.....................................10</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:683) om ändring i</p>
<p>kommunalskattelagen (1928:370)........................................................11</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:718) om ändring i lagen</p>
<p>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.......................12</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till</p>
<p>pensionärer.............................................................................................13</p>
<p>3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom......................................................................15</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................15</p>
<p>3.1.1 Förändringar inom utgiftsområdet med anledning av</p>
<p>älderspensionsreformen........................................................................15</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling...................................................................................16</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................17</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling........................................................................17</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna och deras effekter.............................20</p>
<p>3.3.3 Regeringens slutsatser...........................................................................20</p>
<p>3.4 Förslag till vissa regeländringar............................................................21</p>
<p>3.5 Skatteawikelser......................................................................................23</p>
<p>3.5.1 Saldopåverkande avvikelser...................................................................23</p>
<p>3.5.2 Icke saldopåverkande avvikelser...........................................................23</p>
<p>3.6 Anslag.....................................................................................................24</p>
<p>Al Ålderspensioner...........................................................................24</p>
<p>A2 Efterlevandepensioner till vuxna...............................................25</p>
<p>A3 Bostadstillägg till pensionärer...................................................26</p>
<p>A4 Delpension..................................................................................27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. godkänner målen inom utgiftsområdet i<br>enlighet med vad regeringen förordar under<br>avsnitt 3.2,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:677) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:548) om ändring i lagen<br>(1969:205) om pensionstillskott,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:549) om ändring i lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:550) om ändring i lagen</p>
<p>(1994:308) om bostadstillägg till pensionä-<br>rer,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:683) om ändring i kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:718) om ändring i lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter,</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer,</p>
<p>9. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom enligt följande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>1 Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Ålderspensioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>11 536 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Efterlevandepensioner till vuxna</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>12 734 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3 Bostadstillägg till pensionärer</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>9 841 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4 Delpension</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>204 009</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>34 315 009</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:677) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1998:677) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>3. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § till-<br>lämpas första gången vid beräkning<br>och fastställande av prisbasbelopp för<br>år 1999. För år 1999 skall bestämmel-<br>serna i tredje och fjärde styckena till-<br>lämpas i deras lydelse före den<br>1 januari 1999 med den ändringen att<br>det enligt andra stycket fastställda be-<br>loppet skall minskas med en procent.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § till-<br>lämpas första gången vid beräkning<br>och fastställande av prisbasbelopp för<br>år 1999.</p>
<p>10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h2>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:548) om<br>ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1998:548) om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>2. Vid beräkning av pensionstill-<br>skott för år 1999 skall basbeloppet en-<br>ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring minskas med en<br>procent.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h2>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:549) om<br>ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1998:549) om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>2. Vid beräkning av delpension för<br>år 1999 skall basbeloppet enligt 1 kap.<br>6 f lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring minskas med en procent.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:550) om<br>ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer</p>
<p>Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen till<br>lagen (1998:550) om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-<br></p>
<p>närer skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999. Äldre bestämmelser<br>gäller fortfarande för tid före ikraft-<br>trädandet. Vid beräkning av särskilt<br>bostadstillägg som avser år 1999 skall<br>de äldre bestämmelserna tillämpas<br>med den ändringen att basbeloppet<br>skall minskas med en procent.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999. Äldre bestämmelser<br>gäller fortfarande för tid före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h2>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:683) om<br>ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:683) om ändring i kommunal-<br>skattelagen (1928:370)</p>
<p>dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande<br>lydelse,</p>
<p>dels att punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen skall utgå.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 46 §<br>2 mom. och i punkt 6 av anvisningar-<br>na till 46 § tillämpas första gången<br>vid 2000 års taxering.</p>
<p>3. De nya föreskrifterna i punkt 1<br>av anvisningarna till 48 § tillämpas<br>första gången vid 2001 års taxering.</p>
<p>4. Vid 2000 års taxering skall vid<br>beräkning av det särskilda grundav-<br>draget basbeloppet enligt 1 kap. 6 J<br>lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring minskas med en procent.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 46 §<br>2 mom., i punkt 6 av anvisningarna<br>till 46 § och i punkt 1 av anvisningar-<br>na till 48 § tillämpas första gången<br>vid 2000 års taxering.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:718) om<br>ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</p>
<p>Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1998:718) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-<br></p>
<p>trolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2001 års taxering.</p>
<p>2. Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldigheten vid 2000 års taxering<br>skall basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381') om allmän försäkring<br>minskas med en procent.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h2>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-<br>sionärer och punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Bostadstillägg lämnas med 85 pro-<br>cent av bostadskostnaden per månad<br>av den del som överstiger 100 kronor<br>men inte 4 000 kronor.</p>
<p>Bostadstillägg lämnas med 90 pro-<br>cent av bostadskostnaden per månad<br>av den del som överstiger 100 kronor<br>men inte 4 000 kronor.</p>
<p>För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte bo-<br>stadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I fråga<br>om makar tillämpas dock första stycket.</p>
<p>4. Under åren 1995-1998 får en<br>kommun med egna medel lämna<br>kompletterande bostadstillägg utöver<br>vad som anges i 4 §. För sådant bo-<br>stadstillägg gäller i övrigt vad som<br>anges i denna lag.</p>
<p>4. Under åren 1995-2000 får en<br>kommun med egna medel lämna<br>kompletterande bostadstillägg utöver<br>vad som anges i 4 §. För sådant bo-<br>stadstillägg gäller i övrigt vad som<br>anges i denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller fort-<br>farande för tid före ikraftträdandet.</p>
<p>' Senaste lydelse 1997:1313.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h1>3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</h1>
<p>De äldre har tagit sin del av bördorna i samband<br>med budgetsaneringen. Äldre människor med<br>folkpension, pensionstillskott, ATP och bo-<br>stadstillägg som enda fast inkomstkälla påverkars<br>direkt av sänkta nivåer och höjda avgifter och har<br>små möjligheter att förstärka sina inkomster. Till<br>det kommer att utgifterna för vård, omsorg och<br>medicin tenderar att öka med stigande ålder.</p>
<p>Sedan år 1993 har prisbasbeloppet minskats<br>med två procent vid beräkningen av pensionerna.<br>Från och med år 1999 föreslår regeringen att<br>minskningen av prisbasbeloppet skall upphöra.<br>Denna höjning påverkar ålders-, efterlevande-,<br>barn- och förtidspensionerna i form av såväl<br>folkpension som ATP. Dessutom är prisbasbe-<br>loppet helt värdesäkrat från år 1999.</p>
<p>För de pensionärer som har de minsta margi-<br>nalerna betyder bostadstillägget mycket. Rege-<br>ringen föreslår nu att bostadstillägget höjs från<br>85 till 90 procent av den bidragsberättigade bo-<br>stadskostnaden mellan 100 till 4 000 kronor. En<br>sådan höjning innebär att de mest utsatta pen-<br>sionärsgrupperna sätts i främsta rummet.</p>
<p>Den föreslagna höjningen av pensionerna ger<br>mest i kronor räknat till de med hög pension.<br>Genom att föreslå en höjning av bostadstilllägget<br>till 90 procent får de pensionärer med de lägsta<br>pensionerna en kraftig förstärkning av sina pen-<br>sionsinkomster. Sammantaget kommer det totala<br>utfallet i kronor inom pensionärskollektivet<br>således att fördelas relativt jämnt.</p>
<p>I juni 1998 fattade riksdagen beslut om att<br>införa ett nytt pensionssystem. Därmed får<br>Sverige ett tryggt och ekonomiskt stabilt pen-<br>sionssystem. Den nya pensionen införs succes-<br>sivt från år 1999 och de första utbetalningarna<br>sker år 2001. Från och med år 1999 kommer alla<br>att få årlig information om hur mycket pension<br></p>
<p>man tjänat in. Detta ger den enskilde en bättre<br>överblick över den förväntade ekonomiska si-<br>tuationen vid pensioneringen.</p>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Budgetåret 1998 omfattar utgiftsområdet folk-<br>pension i form av ålderspension och efterlevan-<br>depension till vuxna och pensionstillskott till<br>sådana pensioner samt bostadstillägg till folkpen-<br>sionärer.</p>
<p>3.1.1 Förändringar inom utgiftsområdet<br>med anledning av<br>älderspensionsreformen</p>
<p>Som en del av beslutet om det reformerade pen-<br>sionssystemet, har riksdagen beslutat om vissa<br>principer för ålderspensionssystemets finansie-<br>ring (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13,<br>rskr. 1997/98:315). Detta innebär bl.a. föränd-<br>ringar vad gäller kostnadernas fördelning mellan<br>statsbudgeten och den Allmänna pensionsfon-<br>den (AP-fonden). Vidare skall pensions-<br>grundande förmåner beläggas med statlig ålders-<br>pensionsavgift.</p>
<p>Som en effekt av riksdagens beslutade föränd-<br>ringar omfattar utgiftsområdet fr.o.m. budgetåret<br>1999 folkpension till ålderspensionär som inte<br>har rätt till tilläggspension, folkpension och<br>tilläggspension i form av efterlevandepension till<br>vuxna, pensionstillskott till såväl ålderspension<br>som till efterlevandepension, bostadstillägg till<br>pensionärer samt delpension.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Utgifterna för folkpension i form av ålders-<br>pension, som uppbärs av personer som också har<br>rätt till ålderspension från ATP-systemet, kom-<br>mer att belasta AP-fonden och därmed föras<br>över från statsbudgeten till ålderspensionssys-<br>temet vid sidan av statsbudgeten, tidigare<br>socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbud-<br>geten.</p>
<p>Utgifterna för tilläggspension i form av efter-<br>levandepension skall inte längre belasta AP-fon-<br>den utan flyttas över till statsbudgeten. Utgifter-<br>na för folkpension och tilläggspension i form av<br>efterlevandepension skall finansieras med efter-<br>levandepensionsavgiften.</p>
<p>Övriga förmåner inom utgiftsområdet skall<br>finansieras med allmänna skattemedel. I beräk-<br>ningen för anslaget delpension ingår även ut-<br>gifter för statliga ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Från och med år 1999 byter basbeloppet namn<br>till prisbasbeloppet. Fortsättningsvis kommer<br>emellertid benämningen prisbasbeloppet att<br>användas även för tid före år 1999.</p>
<p>För ytterligare information kring ålderspen-<br>sionsreformens påverkan på statsbudgeten hän-<br>visas till bilaga 3, volym 1.</p>
<p>Tabell 3.1 Överföringar och statliga ålderspensionsavgifter<br>inom utgiftsområdet år 1999__________________________</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Överföringar<br>från anslag</p></td><td>
<p>Överföringar<br>till anslag</p></td><td>
<p>Pensions-<br>avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensioner</p></td><td>
<p>41 682</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensioner<br>till vuxna</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12 262</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till<br>pensionärer</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpension<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>' Anslaget delpension är nytt under utgiftsområdet</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Utgifterna för ålderspensioner från folkpensio-<br>neringen år 1998 minskar till följd av att allt färre<br>får pensionstillskott vilket i sin tur beror på att<br>andelen pensionärer med ATP växer. Pensions-<br>tillskott utbetalas i dag till ungefär 22 procent av<br>alla folkpensionärer. Antalet ålderspensionärer<br>har ökat något till följd av bl.a. fler förtida uttag<br>av ålderspension.</p>
<p>Utgifterna för efterlevandepensioner minskar<br>år 1998 med ungefär 40 procent, vilket beror på<br>att inkomstprövningen av änkepensionens folk-<br>pensionsdel inte fick fullt genomslag i budgeten<br>år 1997. Som en effekt av inkomstprövningen<br>sjunker antalet personer med änkepension från<br>folkpensioneringen.</p>
<p>Anslaget bostadstillägg till pensionärer (BTP)<br>omfattar bostadstillägg till både förtids- och<br>ålderspensionärer. Utgifterna för BTP har<br>sjunkit sedan år 1993, men förväntas öka något<br>under år 1998 på grund av att ersättningsnivån<br>återställts till 85 procent. Förtidspensionärerna<br>utgör i antal ungefär 25 procent av alla folkpen-<br>sionärer som uppbär BTP och tar i anspråk mot-<br>svarande del av utgifterna. Sammantaget har<br>antalet pensionärer med bostadstillägg minskat<br>successivt. Det totala antalet har mellan åren<br>1997 och 1998 minskat med 20 000 personer<br>eller ca 5 procent. Under samma period har<br>däremot antalet förtidspensionärer med bostads-<br>tillägg ökat.</p>
<p>Efter de regeländringar som gjordes inom del-<br>pensionssystemet den 1 juli 1994 har antalet ny-<br>tillkomna delpensionärer minskat väsentligt och<br>kostnaderna sjunkit.</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling</p>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63 134</p></td><td>
<p>62 701</p></td><td>
<p>62 658</p></td><td>
<p>34 315</p></td><td>
<p>33 753</p></td><td>
<p>33 477</p></td></tr>
</table>
<p>Förändringar</p>
<p>Genomförda</p>
<p>- Ersättningsnivån för bostadstillägg har höjts<br>från 83 procent till 85 procent.</p>
<p>- Den nedre åldersgränsen för uttag av ålders-<br>pension har höjts från 60 till 61 år.</p>
<p>- Tidpunkterna för utbetalning av pension har<br>tidigarelagts till den 18 respektive den 19 i<br>varje månad.</p>
<p>- Sammanboende har likställts med makar vid<br>beräkning av bostadstillägg.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>- Vid beräkning av bostadstillägg till pensio-<br>närer som har sin bostad i särskild boende-<br>form beaktas privatbostaden - om den utgör<br>permanentbostad för den andra maken - inte<br>längre vid inkomstprövningen.</p>
<p>- Privat pensionssparande räknas inte längre till<br>förmögenheten vid inkomstprövning av folk-<br>pension i form av änkepension.</p>
<p>- Utbildningsbidrag som utges vid arbets-<br>marknadsutbildning skall fortsättningsvis an-<br>ses som inkomst vid beräkning av bostads-<br>tillägg-</p>
<p>Beslutade</p>
<p>- Ett nytt ålderspensionssystem skall införas<br>från och med år 1999.</p>
<p>- Prisbasbeloppet för år 1999 skall beräknas<br>utifrån 100 procent av prisförändringen.</p>
<p>- Prisbasbeloppet skall från och med år 1999<br>minskas med endast 1 procent och från och<br>med år 2000 inte minskas alls vid beräkning av<br>pensionsförmåner m.m.</p>
<p>- Delpension skall ej kunna nybeviljas efter ut-<br>gången av år 2000.</p>
<p>- Små pensionsbelopp utbetalas i efterskott.</p>
<p>Föreslagna</p>
<p>- Prisbasbeloppet skall från och med år 1999<br>inte längre minskas vid beräkning av bl.a. pen-<br>sionsförmåner.</p>
<p>- Ersättningsnivån för bostadstillägg höjs från<br>och med år 1999 från 85 procent till 90 pro-<br>cent.</p>
<p>- Kommunerna ges fortsatt möjlighet att betala<br>ut kommunalt kompletteringsbelopp till det<br>statliga bostadstillägget under åren 1999 och</p>
<p>2000.</p>
<p>Mål för år 1999</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk<br>trygghet till äldre och efterlevande.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>- Regeringen anser att omsorgen om äldre är<br>ett av de viktigaste välfärdspolitiska områ-<br>dena. Att ge de äldre en ekonomisk trygghet<br>som tillgodoser ett rimligt och grundläggande<br>konsumtionsbehov och tillgång till bostad<br></p>
<p>med tillfredsställande standard är således av<br>mycket stor vikt.</p>
<p>— Regeringen har initierat flera utredningar och<br>studier för att bättre informera sig om de äld-<br>res situation i Sverige - speciellt efter nittio-<br>talets lågkonjunktur.</p>
<p>- Regeringen anser också att det är viktigt med<br>regelbundna möten med Pensionärskom-<br>mittén - vilken fungerar som länk mellan<br>pensionärerna och regeringen - samt att ut-<br>veckla arbetet i det nationella äldrerådet.</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Målet för utgiftsområdet år 1998 var att ge eko-<br>nomisk trygghet till äldre som tillgodoser ett<br>rimligt och grundläggande konsumtionsbehov<br>och tillgång till en bostad med tillfredsställande<br>standard. Pensionssystemet skall vara långsiktigt<br>stabilt och pålitligt, oavsett förändringar i om-<br>världen.</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling</p>
<p>Regeringen konstaterar nu att den ekonomiska<br>utvecklingen har vänt. De offentliga finanserna<br>har sanerats. Inflationen har nedbringats till en<br>varaktigt låg nivå och bytesbalansen visar växan-<br>de överskott. Det finns därmed utrymme för<br>vissa förbättringar. Det finansiella läget i om-<br>världen kräver dock en fortsatt stram budget-<br>disciplin.</p>
<p>Prisbasbeloppet</p>
<p>Utvecklingen av ålders-, efterlevande- och del-<br>pensioner följer prisbasbeloppet och därmed<br>normalt utvecklingen av konsumentprisindex<br>(KPI). I så måtto är pensionerna värdebe-<br>ständiga. Till följd av de omfattande åtgärder<br>som varit nödvändiga för att sanera statens finan-<br>ser har emellertid även pensionsområdet varit<br>föremål för besparingar. De största besparing-<br>arna inom utgiftsområdet har skett genom<br>förändringar av prisbasbeloppet. År 1992 be-<br>slutade riksdagen att prisbasbeloppet från och<br>med år 1993 skulle reduceras med 2 procent vid<br>beräkning av pensionerna. År 1995 beslutade<br>riksdagen att prisbasbeloppet inte skulle räknas<br>upp fullt ut.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Hur dessa besparingar har påverkat prisbas-<br>beloppet redovisas i tabellen nedan.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.2 Prisbasbeloppets utveckling 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Förhöjt<br>prisbas-<br>belopp</p></td><td>
<p>Andel av<br>prisför-<br>ändring<br>som på-<br>verkat PBB</p></td><td>
<p>Prisbas-<br>belopp</p></td><td>
<p>Prisbas-<br>beloppet<br>reducerat<br>med 2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>34 000</p></td><td>
<p>33 712</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>35 200</p></td><td>
<p>34 496</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>36 000</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>35 700</p></td><td>
<p>34 986</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>36 800</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>36 200</p></td><td>
<p>35 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>36 300</p></td><td>
<p>35 574</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>37 100</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>36 400</p></td><td>
<p>35 672</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>37 200</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>36 400</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under budgetåret 1998 har prisbasbeloppet räk-<br>nats upp med 80 procent av KPI-förändringen,<br>vilket innebär att pensionerna realt har minskat<br>något. Åren 1993 och 1994 var skillnaden 2 pro-<br>cent för att mellan åren 1995 och 1998 öka till 4<br>procent. Inför år 1999 har riksdagen beslutat att<br>prisbasbeloppet åter skall räknas upp med hela<br>KPI-förändringen vilket ger ett prisbasbelopp på<br>36 400 kronor. Vidare föreslår regeringen att<br>prisbasbeloppet inte längre skall minskas vid be-<br>räkning av pensionsförmåner m.m. Dessa för-<br>bättringar kommer att innebära stora ekono-<br>miska fördelar för pensionärerna.</p>
<p>Gender</p>
<p>Som en del av Socialdepartementets gender-<br>program för social välfärd skall RFV på uppdrag<br>av regeringen analysera förslag och verksamhet<br>inom socialförsäkringen utifrån båda könens ut-<br>gångspunkter. I rapporten En socialförsäkring<br>för kvinnor och män - en kartläggning ur ett<br>genderperspektiv (RFV redovisar 1998:1)<br>konstaterar RFV att det finns stora ekonomiska<br>skillnader mellan kvinnliga och manliga ålders-<br>pensionärer vad gäller ersättningarna från social-<br>försäkringen. RFV skriver vidare att denna situa-<br>tion bland annat speglar hur arbetsmarknad och<br>familjemönster sett ut för de generationer som i<br>dag uppbär pension.</p>
<p>Allmän tilläggspension</p>
<p>Av ålderspensionärerna har i dag ca 83 procent<br>både folkpension och ATP. Bland 65-åringarna<br>är andelen med ATP så hög som 94 procent. Den<br>totala andelen pensionärer med ATP växer med<br>ungefär en procentenhet per år. Det finns dock<br></p>
<p>stora skillnader mellan kvinnliga och manliga<br>ålderspensionärers ATP. Av dagens alla ålders-<br>pensionärer har 73 procent av kvinnorna ATP<br>jämfört med 96 procent av männen. I ålders-<br>gruppen 65—70 år har ca 90 procent av kvinnorna<br>och 97 procent av männen ATP. I gruppen över<br>90 år har endast ca 35 procent av kvinnorna men<br>drygt 90 procent av männen ATP.</p>
<p>Nivån på den pension som betalas ut från<br>tilläggspensioneringen beror på den pensionera-<br>des tidigare förvärvsinkomster samt på antalet år<br>personen intjänat ATP. Också här finns stora<br>skillnader vad gäller kvinnor och män. Den<br>genomsnittliga ATP-poängen för dagens alla<br>pensionärer är 2,4 för kvinnor och 4,4 för män.<br>Antalet intjänandeår, det krävs trettio år för full<br>ATP, skiljer sig också åt mellan kvinnor och<br>män. För åldersgruppen 65-70 år är skillnaden ca<br>5 år.</p>
<p>Pensionstillskott</p>
<p>Antalet ålderspensionärer med pensionstillskott<br>(PTS) minskar stadigt med drygt 20 000 per år,<br>eller ca 7 procent. Den huvudsakliga anledningen<br>är ATP-systemets mognad. I december 1997 er-<br>höll ungefär 350 000 eller ca 22 procent av<br>ålderspensionärerna PTS. Detta är en minskning<br>med 160 000 personer sedan år 1990. En majori-<br>tet av dessa är kvinnor. Av de kvinnliga ålders-<br>pensionärerna erhåller 33 procent PTS jämfört<br>med 7 procent av de manliga. Detta är en minsk-<br>ning med ca 30 procent för båda grupperna sedan<br>år 1990. I dag uppbär ca 130 000 kvinnor och<br>16 000 män maximalt PTS. Hur antalet ålders-<br>pensionärer med PTS har förändrats över tiden<br>redovisas i diagrammet nedan.</p>
<p>Diagram 3.1</p>
<p>Utvecklingen av antal ålderspensionärer med PTS åren 1990 -1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-130.png" style="width:174pt;height:106pt;"/>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Efterlevandepension</p>
<p>Reglerna för efterlevandepensionen har föränd-<br>rats kraftigt under senare år. Den 1 april 1997<br>infördes inkomstprövning av folkpension i form<br>av änkepension. Detta ledde till att antalet utbe-<br>talda änkepensioner sjönk från ca 49 000 till ca<br>18 500, dvs. med ca 60 procent. Denna minsk-<br>ning innebar dock inte att motsvarande antal<br>änkor förlorade sin folkpension. Anledningen är<br>att många av de berörda änkorna samtidigt var<br>berättigade till folkpension i form av förtidspen-<br>sion. Detta resulterade i att ungefär 5 000 änkor<br>under år 1997 i stället erhöll folkpension i form<br>av förtidspension.</p>
<p>Antalet änkepensioner har fortsatt att sjunka.<br>I september 1998 utbetalades ca 16 000 änkepen-<br>sioner från folkpensioneringen. Det sjunkande<br>antalet beror på att de äldre änkorna förlorar<br>rätten till folkpension i form av änkepension när<br>de erhåller egen folkpension i form av ålderspen-<br>sion. Det är dessa änkor som har de lägsta in-<br>komsterna och som fått behålla hela eller delar av<br>sin folkpension i form av änkepension. Många av<br>de änkor som i dag nybeviljas änkepension enligt<br>övergångsreglerna har så höga inkomster att<br>folkpension i form av änkepension reduceras till<br>noll. Antalet änkor med folkpension i form av<br>änkepension antas fortsätta sjunka.</p>
<p>Omställningspensionen förkortades från och<br>med den 1 januari 1997 från tolv månader till sex<br>månader. Detta har lett till att antalet personer<br>med omställningspension minskat under år 1997,<br>från 2 340 till 1 110. Antalet har under år 1998<br>stabiliserat sig på en nivå kring 1 000 förmåns-<br>tagare. Antalet antas dock öka under de närmaste<br>åren.</p>
<p>Förlängd omställningspension infördes den 1<br>januari år 1990 och kan utbetalas upp till tolv år.<br>Antalet personer som omfattas av förmånen ökar<br>därför fortfarande. Antalet utbetalningar har<br>under år 1997 ökat från 2 620 till 3 120. I<br>september 1998 utbetalades förlängd omställ-<br>ningspension till 3 240 personer.</p>
<p>Bostadstillägg till pensionärer</p>
<p>Andelen pensionärer berättigade till bostads-<br>tillägg sjunker sedan flera år. Detta beror dels på<br>ATP-systemets mognad, dels på regeländringar.<br>År 1990 erhöll 29 procent av ålderspensionärerna<br>bostadstillägg till pensionärer (BTP). Av dessa<br>var 38 procent kvinnor och 16 procent män. I<br>december 1997 erhöll 25 procent av ålderspen-<br>sionärerna BTP, 35 procent av kvinnorna och 11<br>procent av männen. Ungefär 80 procent av<br></p>
<p>dagens BTP-tagare är kvinnor. Detta är en ök-<br>ning av den kvinnliga andelen sedan år 1990 med<br>fyra procentenheter. Majoriteten av dessa är en-<br>samstående eller änkor. Av de förtidspensionärer<br>som erhöll BTP, ca 25 procent av förmåns-<br>tagarna, var ca 56 procent kvinnor och 44<br>procent män. Hur antalet ålderspensionärer med<br>BTP har förändrats över tiden redovisas i dia-<br>grammet nedan.</p>
<p>Diagram 3.2</p>
<p>Utvecklingen av antalet ålderspensionärer med BTP åren 1990 -1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-131.png" style="width:172pt;height:107pt;"/>
<p>Särskilt bostadstillägg till pensionärer<br>Utvecklingen av särskilt bostadstillägg till pen-<br>sionärer (SBTP) är starkt beroende av utveck-<br>lingen av BTP och speglar BTP-reglernas fördel-<br>ningsmässiga effektivitet. När bostadskostnads-<br>gränserna höjs i BTP minskar antalet SBTP-<br>tagare. Samtidigt gäller också att antalet SBTP-<br>tagare ökar vid oförändrade bostadskostnads-<br>gränser. Detta beror på att boendekostnads-<br>höjningar leder till att fler pensionärer når en bo-<br>stadskostnad som inte täcks enligt BTP-reglerna.<br>I januari 1998 hade 22 procent av BTP-tagarna en<br>boendekostnad över BTP:s övre gräns på 4 000<br>kronor per månad. Av de drygt 39 000 personer,<br>8 procent av BTP-tagarna, som erhöll SBTP hade<br>ca 30 procent en boendekostnad över 5 000<br>kronor per månad. Antalet SBTP-tagare har ökat<br>från ca 8 000 personer vid förstatligandet av BTP<br>år 1995 till ca 42 000 personer i augusti 1998.<br>Samtidigt har antalet BTP-tagare sjunkit från<br>591 000 till 494 000 personer.</p>
<p>Delpension</p>
<p>Den 1 juli 1994 ändrades reglerna inom delpen-<br>sionsförsäkringen. Detta innebar att omfattning-<br>en av den arbetstidsminskning som kom-<br>penserades genom delpension minskade till tio<br>timmar och att försäkringens kompensations-<br>grad sänktes från 65 procent till 55 procent. An-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>talet nybeviljade delpensioner har därefter<br>minskat väsentligt, till ca 850 per år. Detta<br>medför att det totala antalet delpensionärer<br>sjunker. I slutet av år 1994 uppbar drygt 50 000<br>personer delpension. År 1997 hade antalet<br>sjunkit till 13 600 och i slutet av år 1998 beräknas<br>antalet vara nere i ungefär 6 600. Regeländ-<br>ringarna innebär också att den genomsnittliga<br>delpensionsnivån sjunker.</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna och<br>deras effekter</p>
<p>Beslut om reformerat ålderspensionssystem</p>
<p>I juni 1998 fattade riksdagen beslut om att införa<br>ett nytt system för ålderspensionering (prop.<br>1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.<br>1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315<br>och 320). De grundläggande principerna för det<br>reformerade pensionssystemet kan sammanfattas<br>i följande sju hörnstenar:</p>
<p>- livsinkomsten skall ligga till grund för pen-<br>sionen - 18,5 procent av pensionsunderlaget<br>kommer på sikt att avsättas</p>
<p>- grundtrygghet i form av garantipension</p>
<p>- koppling till landets ekonomiska tillväxt</p>
<p>- stabilt system</p>
<p>- rörlig pensionsålder från 61 år och uppåt</p>
<p>- tid med små barn, värnplikt och högre studier<br>är pensionsgrundande</p>
<p>- den nya pensionen införs successivt från år<br>1999 och de första utbetalningarna sker år</p>
<p>2001.</p>
<p>Beslutet innefattar också en avveckling av del-<br>pensionssystemet. Efter utgången av år 2000<br>skall delpension inte kunna nybeviljas eller ökas.<br>Det innebär att år 2004 blir det sista året som<br>delpension kommer att utbetalas.</p>
<p>Ersättningsnivån i BTP höjs från 83 procent till</p>
<p>85 procent</p>
<p>BTP ersätter i dag boendekostnader upp till<br>4 000 kronor per månad. Den 1 januari 1998<br>höjdes ersättningsnivån från 83 procent till 85<br>procent av boendekostnaden. Denna höjning<br>innebär att den maximala månadsersättningen,<br>som mest ökar med närmare 80 kronor per<br>månad. Vid den genomsnittliga boende-<br></p>
<p>kostnaden på 3 200 kronor per månad ökar BTP<br>med 62 kronor per månad. Den höjda<br>ersättningsnivån kommer att öka utgifterna för<br>BTP i år med ungefär 300 miljoner kronor, vilket<br>överensstämmer med vad som beräknades i<br>budgetpropositionen för år 1998. I denna<br>beräkning har hänsyn tagits till att förändringen<br>ger minskade kostnaderna för SBTP.</p>
<p>Den nedre åldersgränsen för uttag av ålderspension<br>höjs från 60 till 61 år</p>
<p>Den 1 januari 1998 höjdes den nedre åldersgrän-<br>sen för uttag av ålderspension från 60 till 61 år.<br>Syftet med regeländringen var att undvika<br>komplikationer år 2001, då pensionerna för dem<br>födda år 1938 eller senare skall räknas om enligt<br>reformerade regler. Skulle de tidigare reglerna<br>fortsatt att gälla, så hade en person född år 1938 -<br>som således fyller 60 år 1998 - kunnat ta ut sin<br>ålderspension innan det reformerade pensions-<br>systemet trätt i kraft år 1999. Förslaget innebär<br>för år 1998 en minskning av utgifterna för an-<br>slaget ålderspensioner med ungefär 55 miljoner.</p>
<p>3.3.3 Regeringens slutsatser</p>
<p>Saneringsprogrammet har varit mycket om-<br>fattande och övergripande syftat till att komma<br>till rätta med underskottet i statens finanser. Alla<br>åtgärder - såsom reduceringen av prisbasbe-<br>loppet, inkomstprövningen av änkepensionerna<br>m.m. - har alltså syftat till att bidra till sane-<br>ringen. Åtgärderna har dock varit av olika ka-<br>raktär och i många fall också av strukturell art.</p>
<p>Eftersom utvecklingen av statens finanser nu<br>har vänt, föreslår regeringen riksdagen - med<br>start från och med den 1 januari 1999 - att pris-<br>basbeloppet inte längre skall minskas med 2 pro-<br>cent vid beräkning av pensionsförmåner m.m.<br>samt att ersättningsnivån i bostadstillägget höjs<br>från 85 procent till 90 procent. Regeringen anser<br>dock att inkomstprövningen av änkepensionen<br>är av strukturell art varför gällande regler behålls.</p>
<p>Vissa lättnader beträffande inkomstpröv-<br>ningen av änkepensionen har dock gjorts. Som<br>exempel på detta undantogs den 1 januari 1998<br>pensionsförsäkringar och pensions sparkonton<br>från inkomstprövningen. Dessutom kommer en<br>höjd ersättningsnivå i bostadstillägget och en<br>uppräkning av pensionerna med prisbasbeloppet<br>att komma änkorna tillgodo.</p>
<p>På grund av den kärva situation som uppstått<br>som en effekt av nittiotalets kris kommer en</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>fortsatt undersökning och analys av ålderspen-<br>sionärers och efterlevandes levnadsförhållanden<br>att prioriteras.</p>
<p>En särskild utredare har fått i uppdrag att<br>senast i januari 1999 lämna förslag till konstruk-<br>tion av en fullt ut beskattad övergångsvis garan-<br>tipension. Denna skall gälla för de ålderspensio-<br>närer som inte kommer att omfattas av regel-<br>systemet för garantipension inom det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet. I och med att detta<br>system införs försvinner för ålderspensionärer<br>det särskilda grundavdraget. Den under år 1998<br>påbörjade utredningen av regelsystemet för in-<br>komstprövning av BTP, med beaktande bl.a. av<br>kraven på anpassning till de reformerade ålders-<br>och förtidspensionssystemen, ska avslutas under<br>våren 1999. Utredningen av efterlevande-<br>pensioner, vilken också skall beakta kraven på<br>anpassning till ålders- och förtidspensions-<br>systemen överlämnade sitt betänkande Efter-<br>levandepension En anpassning till det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet (SOU 1998:120) till<br>regeringen den 1 oktober 1998. För alla<br>utredningarna gäller att propositioner avses att<br>lämnas till riksdagen under år 1999.</p>
<h2>3.4 Förslag till vissa regeländringar</h2>
<p>Prisbasbeloppet skall inte längre minskas vid be-<br>räkning av pensionsförmåner m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Beräkning av folk- och<br>tilläggspension i form av ålderspension, förtids-<br>pension, efterlevandepension och barntillägg en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pen-<br>sionstillskott enligt lagen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott, delpension enligt lagen (1979:84)<br>om delpensionsförsäkring skall från och med år<br>1999 beräknas utifrån ett prisbasbelopp som inte<br>har minskats. Vidare föreslås att ett icke minskat<br>prisbasbelopp skall ligga till grund för<br>beräkningen av det särskilda grundavdraget enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370) och för<br>skyldigheten att lämna självdeklaration enligt<br>lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I den uppgörelse<br>som år 1992 träffades mellan den dåvarande rege-<br>ringen och det socialdemokratiska arbetarepar-<br>tiet, med målet att stabilisera den svenska eko-<br></p>
<p>nomin i ett akut statsfinansiellt läge, beslutades<br>om sänkta ersättningsnivåer inom pensionsom-<br>rådet (prop. 1992/93:116, bet. 1992/93:SfU9,<br>rskr. 1992/93:157). Sänkningen innebar att er-<br>sättningsnivåerna för vissa pensionsförmåner<br>m.m., från och med år 1993, beräknades utifrån<br>prisbasbeloppet minskat med 2 procent. Rege-<br>ringen konstaterade i början av år 1998 att eko-<br>nomin hade stabiliserats. Budgetunderskottet<br>hade sjunkit och ekonomin var på väg åt rätt håll.<br>Regeringen föreslog därför att ersättningsni-<br>våerna inom pensionsområdet år 1999 skulle be-<br>räknas utifrån prisbasbeloppet minskat med en<br>procent och fr.o.m år 2000 utifrån prisbasbe-<br>loppet (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98: FiU20,<br>rskr. 1997/98:318).</p>
<p>Regeringen konstaterar nu att ekonomin går<br>bättre än förväntat. De offentliga finanserna har<br>sanerats. Inflationen har nedbringats till en var-<br>aktigt låg nivå och bytesbalansen visar växande<br>överskott. Regeringen föreslår därför att ersätt-<br>ningsnivåerna redan fr.o.m. år 1999 skall beräk-<br>nas utifrån hela prisbasbeloppet. Detta innebär<br>därmed att återgången till att beräkna pensio-<br>nerna utifrån ett prisbasbelopp utan minskning<br>tidigareläggs.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att pensionerna<br>kommer att höjas med drygt en procent år 1999<br>utöver vad som tidigare beslutats. Förslaget på-<br>verkar anslag på flera utgiftsområden samt<br>ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten.</p>
<p>De största utgiftsförändringarna redovisas<br>nedan:</p>
<p>Tabell 3.3 Utgiftsförändringar år 1999 på grund av åter-<br>gången till det icke minskade prisbasbeloppet__________</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UOIO</p></td><td>
<p>A2 Förtidspensioner + A3</p></td><td>
<p>468</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U01I</p></td><td>
<p>Al Ålderspensioner</p></td><td>
<p>115</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U011</p></td><td>
<p>A2 Efterlevandepensioner till vuxna</p></td><td>
<p>127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U011</p></td><td>
<p>A4 Delpension</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U012</p></td><td>
<p>A4 Barnpensioner</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>1 352</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td></td><td>
<p>2 074</p></td></tr>
</table>
<p>Totalt ökar utgifterna på statsbudgeten samt<br>ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten budgetåret 1999, utöver vad som tidigare<br>beslutats, med ca 2 074 miljoner brutto, vilket<br>motsvarar ca 1 483 miljoner netto.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Höjd kompensationsgrad för bostadstillägg till<br>pensionärer (BTP)</p>
<p>Regeringens förslag: Den del av bostadskostnaden<br>inom intervallet 100 - 4 000 kronor per månad<br>som kan ersättas med bostadstillägg höjs till 90<br>procent från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>Förlängning av möjligheterna för kommunerna att<br>betala ut kompletterande bostadstillägg</p>
<p>Regeringens förslag: Kommunerna ges fortsatt<br>möjlighet att betala ut kompletterande bostads-<br>tillägg till det statliga bostadstillägget under åren<br>1999 och 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari<br>1995 infördes statliga regler för bostadstillägg till<br>pensionärer (BTP), som ersatte det tidigare<br>kommunala bostadstillägget (KBT). De nya reg-<br>lerna innebar att bostadstillägg lämnades med 85<br>procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor<br>och 4 000 kronor per månad.</p>
<p>Det kärva ekonomiska läget under åren 1995<br>och 1996 ledde till att regeringen år 1997 - som<br>en del av saneringsprogrammet - föreslog en<br>sänkning av ersättningsnivån från 85 procent till<br>83 procent (prop. 1996/97:1). Under år 1997<br>stabiliserades den svenska ekonomin varför rege-<br>ringen föreslog riksdagen att ersättningsnivån<br>skulle återställas till den ursprungliga. Den<br>1 januari 1998 höjdes därför ersättningsnivån<br>från 83 procent till 85 procent. Denna höjning<br>var ett första steg för att förbättra levnads-<br>förhållandena för pensionärer med små margi-<br>naler.</p>
<p>Pensionärskollektivet har tagit ett stort ansvar<br>för att föra Sverige ut ur krisen. Utvecklingen av<br>statens finanser har nu vänt. Pensionärerna skall<br>därför få del av denna framgång. Regeringen<br>föreslår därför att ersättningsnivån i bostads-<br>tillägget höjs från 85 procent till 90 procent.</p>
<p>Denna förändring påverkar ekonomin positivt<br>för de ca 500 000 pensionärer med de minsta<br>ekonomiska marginalerna. Förändringen innebär<br>att nivån för den högsta ersättningen höjs med ca<br>195 kronor per månad, från 3 315 kronor per<br>månad till 3 510 kronor per månad. Den genom-<br>snittliga höjningen av bostadstillägget blir 120<br>kronor per månad. Den föreslagna förändringen<br>kommer varaktigt öka kostnaderna för anslaget<br>med ca 720 miljoner kronor per år, eller ungefär</p>
<p>7,5 procent. Denna förändring minskar kraftigt<br>trycket på det särskilda bostadstillägget till pen-<br>sionärer (SBTP).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: År 1995 förstat-<br>ligades bostadsstödet till pensionärer. Det re-<br>formerade systemet medförde omfördelningar<br>mellan pensionärerna, varför vissa övergångs-<br>bestämmelser infördes. Övergångsbestämmel-<br>serna innebär att en kommun med egna medel<br>får ge kompletterande stöd till pensionärer ut-<br>över det bostadstillägg som anges i lagen. Detta<br>kompletterande bostadstillägg får betalas ut<br>under åren 1995 till 1998.</p>
<p>Kommunalt bostadstillägg (KBT) tillkom för<br>över 30 år sedan. Reglerna har ofta varit föremål<br>för kritik och ändringar i regelsystemet har också<br>varit vanliga. I sina huvuddrag har systemet dock<br>förblivit detsamma. Alltsedan KBT-reglernas<br>tillkomst har den vanligaste kritiken gällt de va-<br>rierande KBT-nivåerna mellan kommunerna.<br>Skillnaderna har varit så stora att det kunnat<br>skilja ett par tusen kronor i månaden i utgående<br>KBT för pensionärer som bor i två olika kom-<br>muner. År 1991 tillsatte den dåvarande rege-<br>ringen en kommitté med uppgift att se över hela<br>systemet med kommunala bostadstillägg (dir.<br>1991:25). Kommittén antog namnet KBT-utred-<br>ningen. KBT-utredningen avlämnade i april 1992<br>sitt slutbetänkande Bostadsstöd till pensionärer<br>(SOU 1992:21), där ett nytt system för bostads-<br>stöd föreslogs. Hösten 1992 gjorde regeringen<br>bedömningen att ett förstatligande av bostads-<br>stödet inte kunde genomföras förrän 1 januari<br>1995, med övergångsbestämmelser under perio-<br>den 1995 till 1998, vilket föreslogs riksdagen i<br>prop. 1993/94:173.</p>
<p>En särskild utredare har fått i uppdrag att se<br>över och modernisera det nuvarande systemet<br>för inkomstprövning med hänsyn till pensions-<br>reformen (S 1997:25). De nya ålderspensionerna<br>kommer att börja betalas ut från och med den<br>1 januari 2001 istället för från och med den<br>1 januari 1999 som tidigare planerats. Regeringen<br>föreslår därför en förlängning av kommunernas<br>möjlighet att betala ut kompletterande bostads-<br>tillägg under åren 1999 och 2000.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<h2>3.5 Skatteavvikelser</h2>
<p>Samhällets stöd inom utgiftsområde 11 Ekono-<br>misk trygghet vid ålderdom redovisas i huvudsak<br>som anslag på statsbudgetens utgiftssida. Vid<br>sidan av de stöd som redovisas via anslag finns<br>dock även stöd på statsbudgetens inkomstsida i<br>form av olika särregler i skattelagstiftningen.<br>Dessa stöd brukar betecknas som saldopå-<br>verkande skatteavvikelser. De kan t.ex. syfta till<br>att påverka hushållens och företagens inkomster<br>eller priser. Skatteförmånerna kan vara motive-<br>rade av fördelningspolitiska eller andra skäl. Om<br>en sådan förmån på budgetens inkomstsida<br>slopas leder detta till en budgetförstärkning för<br>den offentliga sektorn.</p>
<p>En brist i den traditionella redovisningen av<br>anslag gäller den samtidiga förekomsten av<br>skattepliktiga och icke skattepliktiga transfere-<br>ringar på budgetens utgiftssida. Blandningen av<br>skattepliktiga och icke skattepliktiga transfere-<br>ringar medför att kostnaden för dessa stöd inte är<br>direkt jämförbara.</p>
<p>I tabellen anges bl.a. hur mycket bostads-<br>tilläggen till pensionärer skulle behöva höjas för<br>att hushållens disponibla inkomster inte ska på-<br>verkas av en skattebeläggning. Skattebefrielsen<br>för olika offentliga transfereringar brukar be-<br>tecknas som icke saldopåverkande skatteavvikel-<br>ser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.4 Skatteavvikelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Namn på<br>skatteawikelsen</p></td><td>
<p>Skatteav-<br>vikelse<br>brutto<br>1998</p></td><td>
<p>Skatteav-<br>vikelse<br>brutto<br>1999</p></td><td>
<p>Skatteav-<br>vikelse<br>netto<br>1998</p></td><td>
<p>Skatteav-<br>vikelse<br>netto<br>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Saldopåverkande<br>avvikelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionskostnader<br>för arbetstagare</p></td><td>
<p>2,69</p></td><td>
<p>1,59</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avdrag för pen-<br>sionspremier</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,07</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Avsättning till per-<br>sonalstiftelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>16,25</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>11,37</p></td><td>
<p>11,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a saldopåver-<br>kande avvikelser</p></td><td>
<p>21,08</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>14,01</p></td><td>
<p>13,11</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Icke saldopå-<br>verkande avvikelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till<br>pensionärer (BTP)</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>3,82</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särsk. grundavdrag<br>för pensionärer</p></td><td>
<p>15,62</p></td><td>
<p>15,28</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S=a icke saldopå-<br>verkande avvikelser</p></td><td>
<p>19,56</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>3.5.1 Saldopåverkande avvikelser</p>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p>
<p>Enligt kommunalskattelagen skall arbetsgivarens<br>kostnader inte tas upp till beskattning hos ar-<br>betstagaren om kostnaderna avser tryggande av<br>pension genom avsättning eller pensionsförsäk-<br>ring inom vissa ramar. Eftersom avsättningen<br>utgör ersättning för utfört arbete ligger ersätt-<br>ningen till grund för särskild löneskatt. Skatteav-<br>vikelsen vad gäller inkomstskatten beror på skill-<br>naden i marginalskatter vid avsättning och<br>utbetalning av pension.</p>
<p>Avdrag för pensionspremier</p>
<p>Avdrag får göras för erlagda pensionspremier.<br>Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i<br>normalfallet ej överstiga ett halvt prisbasbelopp<br>eller 10 procent av inkomsten. Om marginal-<br>skatten vid utbetalningen av pensionen är lägre<br>än vid inbetalningen av premien uppstår en av-<br>vikelse. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>Avsättning till personalstiftelser</p>
<p>Arbetsgivare har rätt att göra avdrag för medel<br>som avsatts till personalstiftelse för tryggande av<br>pensionsutfästelse. Visst undantag finns för få-<br>mansföretag med mindre än 30 årsarbetskrafter.<br>Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än nä-<br>ringsidkaren. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Avkastningsskatt</p>
<p>Avkastningen på medel reserverade för pensions-<br>ändamål beskattas lägre än annan avkastning på<br>kapital. Awikelsen uppkommer dels i närings-<br>verksamhet, genom bolagens egna reserveringar<br>och fonderingar i försäkringsbolag, dels i kapital<br>genom det individuella pensionssparandet.<br>Skattesatsen är satt till 15 procent på en scha-<br>blonberäknad avkastning.</p>
<p>3.5.2 Icke saldopåverkande avvikelser</p>
<p>Bostadstillägg till pensionärer BTP<br>Ersättningen är skattefri. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 3.5 Utgiftsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Ålderspensioner</p></td><td>
<p>52 886</p></td><td>
<p>52 492</p></td><td>
<p>52 670</p></td><td>
<p>11 536</p></td><td>
<p>10 821</p></td><td>
<p>10 241</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Efterlevandepensioner till vuxna</p></td><td>
<p>793</p></td><td>
<p>555</p></td><td>
<p>479</p></td><td>
<p>12 734</p></td><td>
<p>13 128</p></td><td>
<p>13 597</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3 Bostadstillägg till pensionärer</p></td><td>
<p>9 455</p></td><td>
<p>9 654</p></td><td>
<p>9 509</p></td><td>
<p>9 841</p></td><td>
<p>9 702</p></td><td>
<p>9 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4 Delpension</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>204'</p></td><td>
<p>102'</p></td><td>
<p>125'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 11</p></td><td>
<p>63134</p></td><td>
<p>62 701</p></td><td>
<p>62 658</p></td><td>
<p>34 315</p></td><td>
<p>33 753</p></td><td>
<p>33 477</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift</p>
<p>Särskilt grundavdrag för pensionärer<br>Grundavdraget för skattskyldiga med folkpen-<br>sion (förtidspension, änkepension mm) avviker<br>från det grundavdrag som aktiva skattskyldiga är<br>berättigade till. Det särskilda grundavdraget är<br>lika med folkpension plus pensionstillskott och<br>reduceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget<br>kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som ak-<br>tiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdraget är<br>att garantera pensionären ett visst belopp efter<br>skatt. Avvikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>Delpension</p>
<p>Delpensionen är en skattepliktig och pensions-<br>grundande ersättning. Skatteawikelsen avser den<br>del av arbetsgivaravgifterna som avser allmän<br>tilläggspension. I och med att statlig ålderspen-<br>sionsavgift införs på delpensionen fr.o.m.<br>1 januari 1999 kommer skatteawikelsen att upp-<br>höra fr.o.m. detta datum.</p>
<h2>3.6 Anslag</h2>
<h2>Al Ålderspensioner</h2>
<p>Tabell 3.6 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>52 886 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>262 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>52 492 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>52 670 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>11 536 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 821 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>10 241 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget omfattar folkpension i form av ålders-<br>pension och pensionstillskott, barntillägg till<br>ålderspension, hustrutillägg samt särskilt pen-<br>sionstillägg till ålderspensionär som vårdat sjukt<br>eller funktionshindret barn. Från och med bud-<br>getåret 1999 ingår inte längre folkpension i form<br>av ålderspension för dem som också uppbär<br>tilläggspension, utan utgifterna belastar ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>Anslaget är indelat i två anslagsposter - ålders-<br>pensioner och särskilda pensionstillägg. Ut-<br>gifterna för anslaget uppgick år 1997 till 52 886<br>miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick för<br>samma år till 53 148 miljoner kronor. Anslaget<br>underskreds därmed med 262 miljoner kronor,<br>dvs. ungefär 0,5 procent av anslaget. Anslaget be-<br>räknas för år 1998 överskridas med 178 miljoner<br>kronor eller ca 0,3 procent. Det kvarvarande<br>anslagssparandet för år 1998 beräknas därmed<br>uppgå till 84 miljoner kronor.</p>
<p>Anslaget ålderspensioner finansieras via all-<br>männa skattemedel.</p>
<p>För år 1998 är ålderspension från folkpensio-<br>neringen för en ogift pensionär 96 procent av<br>prisbasbeloppet sedan detta minskats med 2 pro-<br>cent och för en gift pensionär 78,5 procent av<br>prisbasbeloppet sedan detta minskats med 2 pro-<br>cent. Ålderspensionär med låg eller ingen ÄTP<br>får pensionstillskott med maximalt 55,5 procent<br>av prisbasbeloppet sedan detta minskats med 2<br>procent. Pensionstillskottet reduceras med ATP-<br>beloppet krona för krona.</p>
<p>Målet för anslaget är att ge ekonomisk grund-<br>trygghet till ålderspensionärer.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-<br>laget utgifterna för anslaget ålderspensioner i<br>form av folkpension under budgetåret 1999 till<br>52 959 000 000 kronor. Regeringen delar verkets<br>bedömning. Omräknat med aktuell befolknings-<br>prognos, prisbasbelopp och förändringar med<br>anledning av älderspensionsreformen samt för-<br>slagen i denna proposition beräknas utgifterna<br>för budgetåret 1999 till 11 536 000 000 kronor.</p>
<p>Som en effekt av riksdagens beslutade föränd-<br>ringar omfattar utgiftsområdet fr.o.m. budgetåret<br>1999 folkpension till ålderspensionär som inte<br>har rätt till tilläggspension samt pensionstillskott<br>i form av ålderspension. Utgifterna som förs från<br>anslaget till ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten redovisas i tabellen nedan.</p>
<p>Tabell 3.7 Överföring av utgifter från anslaget</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Utgifter som<br>kvarstår inom<br>anslaget</p></td><td>
<p>Utgifter som<br>förs från<br>anslaget</p></td><td>
<p>Totala utgifter<br>för folkpension</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>11 536 000</p></td><td>
<p>41 682 000</p></td><td>
<p>53 218 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>10 821 000</p></td><td>
<p>42 499 000</p></td><td>
<p>53 320 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>10 241 000</p></td><td>
<p>43 734 000</p></td><td>
<p>53 975 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslagsposten ålderspensioner står för i stort<br>sett hela anslaget. Det särskilda pensionstillägget<br>beräknas under år 1999 kosta ungefär 14 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Utgiftsstyrande faktorer är i första hand pris-<br>basbeloppsutvecklingen, befolkningsutveckling-<br>en samt utvecklingen av den genomsnittliga pen-<br>sionsnivån i ATP-systemet. Eftersom prisbas-<br>beloppet kommer att ligga kvar på samma nivå<br>som för år 1998 kommer det i sig inte att påverka<br>utgifterna. Utgifterna påverkas däremot av att<br>pensionerna föreslås beräknas på prisbasbeloppet<br>utan reducering.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Antalet ålderspensionärer är relativt stabilt. En<br>svag ökning finns dock, vilket till stor del beror<br>på att antalet förtida uttag av ålderspension har<br>ökat under senare år. Man kan även förvänta sig<br>en svag ökning av den genomsnittliga pensions-<br></p>
<p>åldern eftersom den nedre åldersgränsen har<br>höjts från 60 till 61 år för uttag av ålderspension.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 11 536 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget Al Ålderspensioner för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>10 821 000 000 respektive 10 241 000 000<br>kronor.</p>
<h2>A2 Efterlevandepensioner till vuxna</h2>
<p>Tabell 3.8 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>793 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>64 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>555 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>479 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>12 734 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 128 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 597 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget omfattar folkpension och pensionstill-<br>skott i form av omställningspension, förlängd<br>omställningspension, särskild efterlevandepen-<br>sion och änkepension. Från och med budgetåret<br>1999 ingår även tilläggspension i form av efter-<br>levandepension som en del av anslaget.</p>
<p>Utgifterna för anslaget uppgick år 1997 till 793<br>miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick för<br>samma år till 857 miljoner kronor. Anslaget<br>underskreds därmed med 64 miljoner kronor,<br>dvs. ungefär 7 procent av anslaget. Anslaget be-<br>räknas för år 1998 underskridas med 76 miljoner<br>kronor eller ca 14 procent. Det totala anslags-<br>sparandet för år 1998 beräknas uppgå till<br>27 750 000 kronor och därmed överstiga den till-<br>låtna gränsen på 5 procent av anslaget.</p>
<p>Anslaget finansieras från och med budgetåret<br>1999 via efterlevandepensionsavgiften.</p>
<p>För år 1998 utges omställningspension, för-<br>längd omställningspension samt hel särskild<br>efterlevandepension och oreducerad änkepension<br>med 90 procent av prisbasbeloppet sedan detta<br>minskats med två procent. Omställningspension,<br>förlängd omställningspension samt hel särskild<br>efterlevandepension från ATP utgör 40 procent<br>av den avlidnes pension eller 20 procent om barn<br>med barnpension finns. ATP i form av<br>änkepension utges med 40 procent av den<br>avlidnes pension eller med 35 procent om barn<br>med barnpension finns.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Den som har låg eller ingen ATP kan dess-<br>utom få pensionstillskott med högst 61,5 pro-<br>cent av prisbasbeloppet sedan detta minskats<br>med två procent.</p>
<p>Målet för anslaget är att ge ekonomisk grund-<br>trygghet åt efterlevande under en övergångs-<br>period.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-<br>laget utgifterna för anslaget efterlevandepension<br>för vuxna avseende folkpension under budgetåret<br>1999 till 474 000 000 kronor. Regeringen delar<br>verkets bedömning. Omräknat med aktuell an-<br>tagandebild och förändringar med anledning av<br>älderspensionsreformen samt förslagen i denna<br>proposition beräknas utgifterna för budgetåret<br>1999 till 12 734 000 000 kronor.</p>
<p>Som en effekt av riksdagens beslutade för-<br>ändringar omfattar utgiftsområdet fr.o.m. bud-<br>getåret 1999 folkpension och tilläggspension i<br>form av efterlevandepension till vuxna. Utgif-<br>terna som förs till anslaget från AP-fonden redo-<br>visas i tabellen nedan.</p>
<p>Tabell 3.9 Överföring av utgifter till anslaget</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>Utgifter som<br>förs till an-<br>slaget (ATP)</p></td><td>
<p>Utgifter i form<br>av folkpension</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>12 734 000</p></td><td>
<p>12 262 000</p></td><td>
<p>472 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>13 128 000</p></td><td>
<p>12 666 000</p></td><td>
<p>462 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>13 597 000</p></td><td>
<p>13 141000</p></td><td>
<p>456 000</p></td></tr>
</table>
<p>ATP och folkpension i form av änkepension står<br>för ungefär 98 procent av hela anslaget. Den<br>övriga delen av anslaget består av omställnings-<br>pension, förlängd omställningspension samt sär-<br>skild efterlevandepension, där den särskilda<br>efterlevandepensionen utgör en mycket liten del<br>av anslaget.</p>
<p>Anslagsunderskridandet beror dels på att<br>medelbeloppet för änkepensionen har minskat<br>kraftigare än väntat, dels på en fortsatt minsk-<br>ning av antalet änkepensioner från folkpensio-<br>neringen.</p>
<p>De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är<br>främst prisbasbeloppsutvecklingen samt antalet<br>kvinnor som är berättigade till änkepension.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Utgifterna för efterlevandepension har minskat<br>kraftigt under år 1998 till följd av att inkomst-<br>prövningen av folkpensionsdelen i form av änke-<br>pension inte började gälla förrän 1 april 1997.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 12 734 000 000 kronor anvisas<br>under anslaget A2 Efterlevandepensioner till<br>vuxna för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 13 128 000 000 respektive<br>13 597 000 000 kronor.</p>
<h2>A3 Bostadstillägg till pensionärer</h2>
<p>Tabell 3.10 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>9 455 000</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>515 491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 654 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>9 509 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>9 841 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 702 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>9 514 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget omfattar bostadstillägg och särskilt bo-<br>stadstillägg till ålderspensionärer, förtidspensio-<br>närer samt till personer med efterlevandepension.<br>Utgifterna för anslaget uppgick år 1997 till 9 455<br>miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick för<br>samma år till 9 970 miljoner kronor. Anslaget<br>underskreds därmed med 516 miljoner kronor,<br>dvs. ungefär 5 procent av anslaget. Anslaget be-<br>räknas för år 1998 underskridas med drygt 145<br>miljoner kronor eller ca 1,5 procent. Det totala<br>anslagssparandet för år 1998 beräknas uppgå till<br>482 700 000 kronor och därmed överstiga den<br>tillåtna gränsen på 5 procent av anslaget.</p>
<p>Anslaget bostadstillägg till pensionärer finan-<br>sieras via allmänna skattemedel.</p>
<p>För år 1998 kan BTP utges med maximalt 85<br>procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor<br>och 4 000 kronor per månad. Bostadstillägget är<br>helt inkomstprövat och reduceras med 40 pro-<br>cent av årsinkomsten upp till ett och ett halvt<br>prisbasbelopp och med 45 procent av inkomsten<br>däröver. Det särskilda bostadstillägget betalas ut<br>som en utfyllnad om inkomsten efter det att bo-<br>stadskostnaden är betald understiger 122 procent<br>av prisbasbeloppet. Särskilt bostadstillägg betalas<br>i dessa fall ut upp till denna nivå.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>Målet för anslaget är att garantera personer<br>med folkpension en skälig levnadsnivå efter det<br>att en skälig bostadskostnad är betald.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Reglerna för BTP har ändrats åtskilliga gånger<br>under senare decennier. I väsentliga delar har<br>dock principerna för beräkning av årsinkomst<br>varit oförändrade. KBT-utredningen (SOU<br>1992:21) föreslog visserligen ett nytt inkomst-<br>begrepp men detta har inte genomförts i av-<br>vaktan på det nya ålderspensionssystemet och de<br>krav detta för med sig. Därutöver är förslag till<br>nya regler för förtidspension jämte grundskydd<br>under beredning inom Socialdepartementet<br>(prop. 1997/98:111). Vidare föreslog utred-<br>ningen för översyn av inkomstbegreppet inom<br>bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS)<br>(SOU 1997:85) och RFV (S97/4906/F) grund-<br>läggande förändringar i beräkningen av års-<br>inkomst för BTP. Är 1998 tillsatte regeringen<br>därför en utredning (dir. 1997:150) med uppdrag<br>att se över regelsystemet vid inkomstprövning<br>för BTP med beaktande av de förslag och krav<br>som framförts under senare år. Utredningen skall<br>vara klar under våren 1999.</p>
<p>I anslaget bostadstillägg till pensionärer ingår<br>bostadstillägg både förtidspensionärer och<br>ålderspensionärer.</p>
<p>Anslagsunderskridandet beror bland annat på<br>att antalet ålderspensionärer berättigade till bo-<br>stadstillägg minskar.</p>
<p>De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är<br>främst utvecklingen av medelpensionen i ATP-<br>systemet samt utvecklingen av boendekostna-<br>derna.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Förtidspensionärerna uppgår i antal till ungefär<br>25 procent av alla BTP-tagare och tar i anspråk<br>ungefär lika stor del av utgifterna. Medan antalet<br>förtidspensionärer med bostadstillägg ökar, så<br>minskar antalet ålderspensionärer med bostads-<br>tillägg. Sammantaget minskar antalet pensionärer<br>med bostadstillägg successivt.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 9 841 000 000 kronor anvisas<br>under anslaget A3 Bostadstillägg till pensionärer<br>för år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas<br>medelsbehovet till 9 702 000 000 kronor<br>respektive 9 514 000 000 kronor.</p>
<p>Resultatinformation</p>
<h2>A4 Delpension</h2>
<p>Riksförsäkringsverket beräknar i budgetunder-<br>laget utgifterna för anslaget bostadstillägg till<br>pensionärer under budgetåret 1999 till<br>9 363 300 000 kronor. Omräknat med aktuell be-<br>folkningsprognos, bostadskostnadsindex och<br>förslagen i denna proposition beräknas utgifterna<br>för budgetåret 1999 till 9 841 000 000 kronor.</p>
<p>I Budgetpropositionen 1998 (prop. 1997/98:1)<br>aviserade regeringen att den år 1998 skulle<br>komma med förslag som varaktigt skulle redu-<br>cera utgifterna inom anslaget med 120 miljoner<br>kronor. Ekonomin går nu bättre än förväntat.<br>Regeringen har därför beslutat att inte lämna<br>några förslag på besparingar inom anslaget.</p>
<p>Bostadstillägget var tidigare kommunalt men<br>är sedan den 1 januari 1995 statligt. Utöver bo-<br>stadstillägg från detta anslag kan en kommun en-<br>ligt övergångsbestämmelserna t.o.m. år 1998<br>lämna kompletterande kommunalt bostadstillägg<br>som helt finansieras av resp, kommun. I augusti<br>1998 utbetalades sådant kommunalt bostads-<br>tillägg till 26 500 pensionärer.</p>
<p>Tabell 3.11 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>1 065 423 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Beräknat<br>utgift</p></td><td>
<p>599 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>579 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>204 009</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>102 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>125 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Anvisade medel vid sidan av statsbudgeten</p>
<p>Anslaget omfattar delpension och är nytt under<br>detta utgiftsområde fr.o.m. budgeten för år 1999.<br>Anslaget finansieras via allmänna skattemedel.<br>Delpensionsavgiften har avskaffats fr.o.m. år<br>1999. Eftersom delpension ger pensionsrätter i<br>det reformerade ålderspensionssystemet skall an-<br>slaget belastas med statliga ålderspensionsav-<br>gifter, se bilaga 3, volym 1.</p>
<p>Utgifterna för delpension uppgick år 1997 till<br>1 065 miljoner kronor. Utgifterna för år 1998<br>beräknas underskrida anvisade medel med</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 11</p>
<p>20 miljoner kronor eller ca 3 procent. De<br>beräknade kostnaderna för åren 1999 till 2001,<br>fördelade på förmånsutbetalning och statlig<br>ålderspensionsavgift, framgår av nedanstående<br>tabell.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.12 Beräknade utgifter fördelade på förmåns-utbe- 1<br>Italningar och ålderspensionsavgifter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Total kostnad</p></td><td>
<p>Förmån</p></td><td>
<p>Ålderspensions-</p>
<p>avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>204</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
</table>
<p>Delpensionsförsäkringen har haft som syfte att<br>möjliggöra en successiv övergång från förvärvs-<br>arbetande till livet som pensionär. Efter införan-<br>det av det reformerade ålderspensionssystemet<br>finns emellertid inte längre behov av en särskild<br>delpension. Ålderspensionssystemet i sig ger i<br>framtiden stort utrymme för uttag av partiell<br>ålderspension i kombination med fortsatt för-<br>värvsarbete såväl före som efter 65 års ålder. Del-<br>pensionssystemet kommer därför att avvecklas.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Regeringen delar verkets bedömning.<br>Omräknat med aktuellt prisbasbelopp och<br>inklusive ålderspensionsavgift beräknas<br>medelsbehovet för budgetåret 1999 till<br>204 009 000 kronor.</p>
<p>Utgiftsstyrande faktorer för anslaget är,<br>förutom prisbasbeloppsutvecklingen, utveck-<br>lingen av antalet pensionstagare och del-<br>pensionens medelbelopp. År 1994 genomfördes<br>vissa regeländringar inom delpensionsförsäk-<br>ringen. Därefter har antalet personer som uppbär<br>delpension minskat successivt.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Nytillkomna pensionärer har, på grund av de<br>ändrade reglerna, ett lägre genomsnittligt pen-<br>sionsbelopp än tidigare års nytillkomna. Detta<br>har medfört att delpensionsutbetalningarna har<br>minskat kraftigt. I samband med att möjligheter-<br>na att ansöka om delpension upphör fr.o.m. år<br>2001 kan dock förväntas en viss ökad tillström-<br>ning av nytillkomna pensionärer år 2000.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 204 009 000 kronor anvisas under<br>anslaget A4 Delpension för år 1999. För<br>budgetåren 2000 och 2001 beräknas medels-<br>behovet till 102 000 000 kronor respektive<br>125 000 000 kronor.</p>
<p>Riksförsäkringsverket beräknar i budget-<br>underlaget utgifterna för delpension under bud-<br>getåret 1999 till 191 000 000 kronor.</p>
<p>28</p>
<p>Ekonomisk trygghet<br>för familjer och barn</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.....7</p>
<p>3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...........................................................9</p>
<p>3.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>3.1.1 Förändringar inom utgiftsområdet med anledning av</p>
<p>älderspensionsreformen..........................................................................9</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling...................................................................................10</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................10</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling........................................................................11</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna............................................................13</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................13</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................13</p>
<p>3.4 Förslag till regeländringar.....................................................................14</p>
<p>3.5 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................16</p>
<p>3.6 Anslag.....................................................................................................17</p>
<p>Al Allmänna barnbidrag...................................................................17</p>
<p>A2 Föräldraförsäkring.......................................................................18</p>
<p>A3 Underhållsstöd............................................................................21</p>
<p>A4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner.................27</p>
<p>A5 Barnpensioner..............................................................................27</p>
<p>A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn.....................................28</p>
<p>A7 Pensionsrätt för barnår...............................................................29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring 2. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för</p>
<p>familjer och ham enligt följande uppställ-<br>ning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>[Anslagsbelopp |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td>
<p>Anslagsbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Allmänna barnbidrag</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 705 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>14 829 979</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 473 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Bidrag till kostnader för internationella adoptioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>24 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Barnpensioner</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>967 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade barn</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 789 066</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Pensionsrätt för barnår</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 108 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>39 896 045</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om<br>underhållsstöd</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd och<br>punkt 3 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>13 §</p>
<p>När underhållsstöd sökts skall<br>försäkringskassan omedelbart sända<br>meddelande om ansökan till den bi-<br>dragsskyldige, under förutsättning<br>att hans eller hennes vistelseort är<br>känd eller går att ta reda på. Medde-<br>landet skall innehålla en uppmaning<br>till den bidragsskyldige att yttra sig<br>muntligen eller skriftligen inom en<br>viss tid, om han eller hon har något<br>att invända mot ansökan eller har<br>något att anföra i fråga om återbetal-<br>ningsskyldighet enligt 21 §. I med-<br>delandet skall även underrättelse<br>lämnas om innehållet i 3, 4, 8-10 och<br>21-28 §§. Meddelandet skall delges,<br>om återbetalningsskyldighet enligt 21 §<br>kan komma ifråga.</p>
<p>När underhållsstöd sökts skall<br>försäkringskassan omedelbart sända<br>meddelande om ansökan till den bi-<br>dragsskyldige, under förutsättning<br>att hans eller hennes vistelseort är<br>känd eller går att ta reda på. Medde-<br>landet skall innehålla en uppmaning<br>till den bidragsskyldige att yttra sig<br>muntligen eller skriftligen inom en<br>viss tid, om han eller hon har något<br>att invända mot ansökan eller har<br>något att anföra i fråga om återbetal-<br>ningsskyldighet enligt 21 §. I med-<br>delandet skall även underrättelse<br>lämnas om innehållet i 3, 4, 8-10 och<br>21-28 §§.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>3.<sup>1</sup> De upphävda lagarna med un-<br>dantag av 22 § andra stycket lagen<br>(1964:164) om bidragsförskott till-<br>lämpas även i fortsättningen i fråga<br>om bidragsförskott och bidrag som<br>lämnats enligt dessa lagar.</p>
<p>3. De upphävda lagarna med un-<br>dantag av 22 § första stycket, såvitt<br>avser bestämmelserna om avgörande<br>av socialförsäkringsnämnd, och 22 §<br>andra stycket lagen (1964:143) om<br>bidragsförskott tillämpas även i fort-<br>sättningen i fråga om bidragsförskott<br>och bidrag som lämnats enligt dessa<br>lagar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>' Senaste lydelse 1998:104.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<h1>3 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</h1>
<p>Den viktigaste förutsättningen för en god välfärd<br>är statsfinanser i balans. Solidariskt finansierad<br>välfärd förutsätter gemensamt ansvar och att alla<br>görs delaktiga genom generella lösningar som ger<br>rättigheter utifrån behov och inte betalningsför-<br>måga. Ett bra välfärdssystem som omfattar alla är<br>det bäst fungerande fördelningspolitiska instru-<br>mentet. Framför allt gynnas de som behöver stö-<br>det mest. Detta är särskilt tydligt på familjepoli-<br>tikens område.</p>
<p>Barnen skall sättas i centrum. Samhällets<br>insatser inriktas på att skapa jämlika uppväxt-<br>villkor för barn och att stödja föräldrarnas möj-<br>ligheter att kombinera föräldraskap med för-<br>värvsarbete eller studier. Detta sker främst<br>genom barnbidrag, föräldraförsäkring och en god<br>barnomsorg som är tillgänglig för alla barn.</p>
<p>En förväntad fortsatt förbättring av arbets-<br>marknadssituationen innebär, tillsammans med<br>den fortsatta stabiliseringen av rikets finanser, att<br>statens ekonomiska utrymme ökar. Nivåerna i<br>barnbidraget och föräldraförsäkringen har nu<br>kunnat höjas. För att ytterligare förbättra<br>barnfamiljernas situation avser regeringen att<br>höja barnbidraget med 100 kronor per barn och<br>månad år 2000 och med ytterligare 100 kronor<br>per barn och månad år 2001. Detta under<br>förutsättning att den positiva ekonomiska<br>utvecklingen fortsätter och överskottet växer.<br>Flerbarnstilläggen höjs samtidigt i motsvarande<br>mån. Även studiebidraget för gymnasie-<br>studerande skall höjas med samma belopp som<br>barnbidraget.</p>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>För att förbättra situtationen för barnfamiljerna<br>har samhället byggt upp ett stödsystem som<br>syftar till att ge en ekonomisk trygghet under<br>den period de har en stor försörjningsbörda.<br>Genom de olika stödens utformning omfördelas<br>resurser över livscykeln och mellan familjer med<br>och utan barn. Det ekonomiska familjestödet är<br>också utformat så att det tillgodoser ett antal<br>specifika stödbehov hos bl.a. ensamföräldrar och<br>hos föräldrar till funktionshindrade barn.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar allmänna barnbidrag<br>inklusive flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag,<br>föräldraförsäkring inklusive havandeskapspen-<br>ning, underhållsstöd, bidrag till kostnader för<br>internationella adoptioner, barnpension i form av<br>folkpension och allmän tilläggspension, vård-<br>bidrag till funktionshindrade barn samt pen-<br>sionsrätt för barnår. Statens utgifter inom om-<br>rådet beräknas uppgå till 39,9 miljarder kronor år<br>1999. Statens övriga ekonomiska stöd till barn-<br>familjer är bostadsbidragen som återfinns under<br>utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads-<br>försörjning och byggande samt studiebidragen<br>som återfinns under utgiftsområde 15 Studie-<br>stöd. Utgifterna för bostadsbidrag och studie-<br>bidrag under budgetåret 1999 har beräknats till</p>
<p>5,9 miljarder kronor respektive 2,1 miljarder<br>kronor.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>3.1.1 Förändringar inom utgiftsområdet<br>med anledning av<br>älderspensionsreformen</p>
<p>Som en del av beslutet om det reformerade<br>pensionssystemet har riksdagen beslutat om vissa<br>principer för ålderspensionssystemets finansie-<br>ring. Detta innebär att staten från och med in-<br>komståret 1999 skall betala avgifter till ålders-<br>pensionssystemet för samtliga social- och arbets-<br>löshetsförsäkringsersättningar m.m. och pen-<br>sionsgrundande belopp som det tillgodoräknas<br>pensionsrätt eller pensionspoäng för. Avgiften<br>benämns statlig ålderspensionsavgift. Från och<br>med år 1999 skall AP-fonden inte längre omfatta<br>andra utgifter än ålderspensionsbetalningar. Ut-<br>gifterna för barnpension i form av allmän<br>tilläggspension flyttas därför över till statsbud-<br>geten från denna tidpunkt. Dessutom till-<br>kommer ett nytt anslag A7 Pensionsrätt för<br>barnår med anledning av det reformerade ålders-<br>pensionssystemet.</p>
<p>För ytterligare information kring ålderspen-<br>sionsreformen och dess inverkan på statsbudge-<br>ten hänvisas till bilaga 3, vol. 1.</p>
<p>Under utgiftsområdet berörs anslagen A2<br>Föräldraförsäkring, A5 Barnpensioner, A6 Vård-<br>bidrag för funktionshindrade barn och A7<br>Pensionsrätt för barnår.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32 602</p></td><td>
<p>35 814</p></td><td>
<p>35 888</p></td><td>
<p>39 896</p></td><td>
<p>42 580</p></td><td>
<p>45 622</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Utgifterna för samtliga förmåner inom ut-<br>giftsområdet förutom underhållstöd, har minskat<br>i förhållande till de budgeterade beloppen under<br>år 1997, främst beroende på de låga födelsetalen.<br>Även för år 1998 förväntas de prognostiserade<br>utgifterna för de flesta förmånerna bli lägre än de<br>budgeterade beloppen.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Genomförda under dr 1997</p>
<p>- Ytterligare en förmånsnivå har införts inom<br>föräldraförsäkringen.</p>
<p>- Ett nytt stöd, underhållsstöd, som ersätter ti-<br>digare system för bidragsförskott, förlängt<br>bidragsförskott och särskilt bidrag för vissa<br>adoptivbarn har införts.</p>
<p>Genomförda under år 1998</p>
<p>- Barnbidraget har höjts med 1 320 kronor per<br>barn och år.</p>
<p>- Flerbarnstillägg lämnas till fler familjer.</p>
<p>- Ersättningsnivån har höjts för föräldrapen-<br>ning, tillfällig föräldrapenning och havande-<br>skapspenning.</p>
<p>- Vissa regeländringar avseende rätten till vård-<br>bidrag och tillfällig föräldrapenning har ge-<br>nomförts.</p>
<p>Föreslagna</p>
<p>- Smidigare regler för krav etc. inom under-<br>hållsstödet.</p>
<p>Mål för år 1999</p>
<p>Att utjämna de ekonomiska villkoren mellan fa-<br>miljer med och utan barn samt över livscykeln.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Att fortsätta följa och om möjligt förbättra<br>barnfamiljernas ekonomiska situation.</p>
<h2>3.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Mål för åren 1997 vara att:</p>
<p>— utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med<br>och utan barn,</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>- stödja föräldrarnas möjligheter att kombinera<br>förvärvsarbete med föräldraskap,*</p>
<p>- särskilt ekonomiskt stöd lämnas till barn-<br>familjer i utsatta situationer.*</p>
<p>3.3.1 Tillstånd och utveckling</p>
<p>Utgiftsområdet är i flera avseenden nära kopplat<br>till den samhällsekonomiska utvecklingen och<br>därmed till den ekonomiska kris som Sverige<br>genomgått under 1990-talet. Många barnfamiljer<br>har upplevt ekonomiska försämringar till följd av<br>arbetslöshet, minskade inkomster och tidvis<br>höga räntor. Alltfler har deltagit i utbildning eller<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I det följande<br>illustreras den ekonomiska situationen under<br>perioden för olika typhushåll med hjälp av<br>information från SCB:s undersökning om<br>hushållens inkomster och förmögenheter,<br>HINK. Först redovisas den disponibla in-<br>komsten - dvs. summan av löner, kapitalin-<br>komster, skattepliktiga och skattefria transfere-<br>ringar minus skatter - och de familjeekonomiska<br>förmånernas andel av sådan inkomst för familjer<br>med barn under år 1997.</p>
<p>Diagram 3.1</p>
<p>Genomsnittlig disponibel inkomst för familjer med barn år 1997.<br>1 OOO-tal kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-132.png" style="width:173pt;height:131pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Socialdepartementets beräkningar</p>
<p>Det ekonomiska familjestödets andel av barn-<br>familjernas disponibla inkomst är betydande. Ju<br>fler barn som finns i familjen, desto större andel<br>av inkomsten utgörs av sådant stöd. Störst är<br></p>
<p>stödet till ensamstående med barn. Drygt en<br>femtedel av den disponibla inkomsten för<br>ensamstående med ett barn består av ekonomiskt<br>familjestöd. För ensamstående med två eller flera<br>barn utgör familjestödet nästan två femtedelar av<br>den disponibla inkomsten, eller i genomsnitt ca<br>70 000 kronor per år. Även för samboende<br>hushåll med barn har stödet betydelse. För t.ex.<br>sammanboende med tre eller flera barn lämnas<br>ekonomiskt familjestöd med knappt en femtedel<br>av den disponibla inkomsten, eller i genomsnitt<br>ca 50 000 kronor per år.</p>
<p>Trots att det ekonomiska familjestödet till<br>både ensamstående och sammanboende med<br>barn är relativt sett omfattande, lämnas social-<br>bidrag till dessa hushåll.</p>
<p>Diagram 3.2</p>
<p>De familjeekonomiska förmånernas andel (%) av den disponibla<br>inkomsten för familjer med barn. Medelvärde år 1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-133.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Socialdepartementets beräkningar</p>
<p>Större delen av det ekonomiska familjestödet till<br>ensamstående med barn består av underhållsstöd<br>och bostadsbidrag. Dessa förmåner utgör<br>tillsammans 15 procent av den disponibla in-<br>komsten för ensamstående med ett barn. För<br>ensamstående med två eller flera barn utgör<br>underhållsstöd och bostadsbidrag drygt 25 pro-<br>cent av den disponibla inkomsten. För samman-<br>boende hushåll med barn däremot består större<br>delen av det ekonomiska familjestödet av barn-<br>bidrag och föräldraförsäkring. Nästan 15 procent<br>av den disponibla inkomsten för dessa hushåll<br>med tre eller fler barn utgörs av dessa för-<br>månsslag.</p>
<p>Ett av målen för det ekonomiska familjestödet<br>är att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer<br>med och utan barn. För att belysa hur detta mål</p>
<p>Fr.o.m. år 1999 återfinns målen under respektive anslag</p>
<p>11</p>
<p>11 Riksdagen 1998/99. 1 samL Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>uppfyllts under perioden 1991-1997 jämförs i<br>det följande den ekonomiska standarden, mätt<br>såsom disponibel inkomst justerad för försörj-<br>ningsbörda, för familjer med olika samman-<br>sättning och barnantal med motsvarande hushåll<br>utan barn.</p>
<p>Antal födda barn och fruktsamhet åren 1970 - 1998</p>
<p>Diagram 3.5</p>
<p>Diagram 3.3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-134.png" style="width:374pt;height:164pt;"/>
<p>Diagram 3.4</p>
<p>Gifta/samboende med barn, genomsnittlig disponibel inkomst 1991-<br>1998, justerad för försörjningsbörda som andel av motsvarande hushåll<br>utan barn</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>80%</p></td><td colspan="2">
<p>----- -----_ Gift/Sambo 1 barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70%</p></td><td></td><td>
<p>Gift/Sambo 2 barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60%</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Gift/Sambo 3+ barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50%</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>40%</p>
<p>30%</p>
<p>20%</p>
<p>10%</p>
<p>0%</p>
<p>4-----------1-</p>
<p>91 92 93 94 95 96 97</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Socialdepartementets beräkningar</p>
<p>Under perioden 1991-1997 har den ekonomiska<br>standarden försämrats för så gott som samtliga<br>hushåll med barn jämfört med motsvarande<br>hushåll utan barn. År 1997 hade ensamstående<br>med ett barn en ekonomisk standard som var<br>knappt 80 procent av motsvarande standard för<br>ensamstående utan barn. Samma år var för sam-<br>boende med två barn den ekonomiska standar-<br>den drygt 60 procent av standarden för samboen-<br>de hushåll utan barn. För såväl ensamstående<br>som samboende hushåll gäller att antalet barn<br>avgör familjens ekonomiska standard. Ju fler<br>barn som finns i familjen, desto sämre standard i<br></p>
<p>förhållande till motsvarande hushåll utan barn.<br>Mellan åren 1997 och 1998 förbättras deln<br>ekonomiska standarden något i förhållande till<br>de barnlösa hushållen för såväl ensamstående<br>som samboende föräldrar</p>
<p>Fruktsamheten i Sverige har aldrig varit lägre än<br>den är för närvarande. År 1990 var den sum-<br>merade fruktsamheten 2,14 barn per kvinna.<br>Under år 1997 var den summerade fruktsam-<br>heten mellan 1,5 och 1,55 per kvinna.</p>
<p>Den sjunkande fruktsamheten innebär på sikt<br>ett allvarligt problem för samhället. Det krävs att<br>fruktsamheten ligger i genomsnitt på 2,1 barn<br>per kvinna i fruktbar ålder för att befolkningen<br>inte skall börja minska. Således innebär en<br>fruksamhet lägre än två att befolkningen kom-<br>mer att krympa, om man bortser från effekterna<br>av in- och utvandring. Dessutom leder detta till<br>en fortsatt stigande genomsnittsålder. En minsk-<br>ning av befolkningen totalt tillsammans med en<br>obalans, mellan den del i befolkningen som är i<br>förvärvsaktiv ålder och den del av befolkningen<br>som inte är det, kan leda till att förutsättningarna<br>för tillväxten påverkas på ett negativt sätt.</p>
<p>Mot bakgrund av de starkt sjunkande<br>födelsetalen gav regeringen i augusti 1996 SCB i<br>uppdrag att närmare analysera fruktsamhets-<br>utvecklingen. SCB:s analyser visar att nedgången<br>framför allt gäller det första och det tredje<br>barnet. Det är i första hand de lågutbildade, de<br>studerande och de yngre kvinnorna som skjuter<br>upp sitt barnafödande. Analysen visar att de<br>sjunkande födelsetalen sannolikt har ett samband<br>med problemen på arbetsmarknaden. Under år<br>1998 har nedgången i barnafödandet dämpats</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>och antas plana ut på en låg nivå. Skulle<br>barnafödandet åter stiga, kommer utgifterna för<br>familjestödet att öka, på kort sikt särskilt<br>utgifterna för föräldraförsäkringen.</p>
<p>Riksförsäkringsverket har i regleringsbrev för<br>år 1997 fått regeringens uppdrag att analysera<br>förslag och verksamhet utifrån båda könens<br>utgångspunkter, dvs anlägga ett genderperspek-<br>tiv. Verket har i rapporten En socialförsäkring<br>för kvinnor och män - en kartläggning ur ett<br>genderperspektiv (RFV redovisar 1998:1)<br>konstaterat att reglerna är lika för kvinnor och<br>män inom de allra flesta socialförsäkrings-<br>förmånerna. Inom utgiftsområde 12 finns dock i<br>några fall särskilda regler för kvinnor, bl.a. all-<br>männa barnbidrag, underhållsstöd och havande-<br>skapspenning. De enda särregler som finns för<br>män är de s.k. pappadagarna inom föräldra-<br>försäkringen, som kan tas ut i samband med ett<br>barns födelse. I rapporten redovisas också<br>Riksförsäkringsverkets handlingsplan avseende<br>genderfrågor för år 1998.</p>
<p>3.3.2 De viktigaste statliga insatserna</p>
<p>Den 1 januari 1997 infördes ytterligare en för-<br>månsnivå inom föräldraförsäkringen i form av tre<br>fjärdedels förmån. Ett nytt stöd, underhållsstöd,<br>som ersätter det tidigare systemet för bi-<br>dragsförskott, förlängt bidragsförskott och sär-<br>skilt bidrag för vissa adoptivbarn, infördes den 1<br>februari 1997.</p>
<p>Från och med den 1 januari 1998 höjdes barn-<br>bidraget med 1 320 kronor per barn och år. Även<br>flerbarnstilläggen förbättrades. Numera lämnas<br>2 400 kronor per år för det tredje barnet, 7 200<br>kronor per år för det fjärde barnet och 9 000<br>kronor per år för det femte och därefter följande<br>barn. Från och med år 1998 fastställdes också<br>förmånsnivån i föräldraförsäkringen till 80 pro-<br>cent av den sjukpenningsgrundande inkomsten.<br>Andringen innebär att ersättningsnivån höjts för<br>föräldrapennning, tillfällig föräldrapenning och<br>havandeskapspenning. Vidare har vissa<br>regeländringar genomförts avseende rätten till<br>vårdbidrag vid sjukhusvistelse, merkostnads-<br>ersättning samt tillfällig föräldrapenning vid<br>övergångsboende.</p>
<p>3.3.3 Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Diagram 3.6</p>
<p>Beräknad förändring av den genomsnittliga disponibla inkomsten år<br>1998 för familjer med barn som resultat av höjda barnbidrag resp, höjd<br>ersättningsnivå i föräldraförsäkringen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-135.png" style="width:172pt;height:127pt;"/>
<p>Den höjning som genomfördes i januari 1998 av<br>barnbidrag och ersättningsnivån i föräldra-<br>försäkringen har förbättrat den ekonomiska<br>situationen för barnfamiljerna med i genomsnitt<br>ca 1 200 kronor per år för en ensamstående<br>förälder med ett barn upp till närmare 4 900<br>kronor för sammanboende föräldrar med tre eller<br>flera barn. De samboende föräldrarna har fått del<br>av de höjda ersättningsnivåerna i föräldraförsäk-<br>ringen i större utsräckning än ensamstående.<br>Detta förklaras sannolikt av att en majoritet av<br>de ensamstående föräldrarna har äldre barn och<br>därmed nyttjar försäkringen i mindre utsträck-<br>ning än sammanboende föräldrar.</p>
<p>3.3.4 Regeringens slutsatser</p>
<p>Barnfamiljerna har fått relativt stora försämringar<br>av den ekonomiska standarden mellan åren 1991<br>och 1997. Den nedåtgående trenden bryts år<br>1997. De under år 1998 genomförda föränd-<br>ringarna vad gäller ökat barnbidrag och höjd<br>ersättningsnivå i föräldraförsäkringen beräknas<br>leda till att barnfamiljernas ekonomiska standard<br>förbättras något jämfört med hushåll utan barn.<br>Trots detta beräknas den ekonomiska standarden<br>för hushåll med barn år 1998 fortfarande ligga<br>under 1991 års nivå. För att ytterligare förbättra<br>barnfamiljernas situation avser regeringen därför<br>att höja barnbidraget med 100 kronor per barn<br>och månad år 2000 och med ytterligare 100<br>kronor år 2001. Samtidigt avser regeringen att<br>höja flerbarnstilläggen i motsvarande mån.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Sådana höjningar innebär erfarenhetsmässigt att<br>ett stort antal hushåll lyfts över social-<br>bidragsnorm. En förutsättning för höjningarna är<br>dock att statens finanser utvecklas enligt<br>nuvarande prognoser.</p>
<h2>3.4 Förslag till regeländringar</h2>
<p>Delgivning av beslut till bidragsskyldiga</p>
<p>Regeringens förslag: Kravet i lagen (1996:1030)<br>om underhållsstöd på att en ansökan om<br>underhållsstöd skall delges den bidragsskyldige<br>om återbetalningskyldighet kan komma i fråga<br>tas bort (13 §).</p>
<p>Riksförsäkringsverkets förslag: Överens-<br>stämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av<br>Konsumentverket, LO och Rättsvetenskapliga<br>institutionen vid Umeå universitet. Föreningen<br>Söndagsbarn tillstyrker förslaget men anför att<br>det kan uppstå problem när föräldrar inte är<br>överens om det föreligger växelvis boende eller<br>inte. Försäkringskassorna i Stockholms, Upp-<br>sala, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kris-<br>tianstads, Bohusläns, Skaraborgs, Värmlands,<br>Örebro, Västmanlands, Dalarna, Gävleborgs och<br>Jämtlands län samt i Göteborg anser att det är<br>angeläget att omgående ta bort det aktuella del-<br>givningskravet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 §<br>lagen om underhållsstöd skall meddelande om att<br>ansökan gjorts omedelbart sändas till den bi-<br>dragsskyldige. Meddelandet skall delges den<br>bidragsskyldige om återbetalningsskyldighet kan<br>komma i fråga.</p>
<p>Mot bakgrund av de motivuttalanden som<br>finns i prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till<br>barn till särlevande föräldrar, m.m. s. 88, kan för-<br>säkringskassan bevilja underhållsstöd till barnet<br>utan att delgivning av meddelandet skett med<br>den bidragsskyldige.</p>
<p>Däremot sägs ingenting i propositionen om<br>kassan även kan besluta om återbetalnings-<br>skyldigheten innan delgivning av meddelandet<br>har skett.</p>
<p>I 21 § lagen om underhållsstöd finns en be-<br>stämmelse om att kassan skall fastställa åter-<br>betalningsskyldigheten samtidigt eller snarast<br></p>
<p>efter det att beslutet om underhållsstödet med-<br>delats.</p>
<p>Även beslutet om återbetalningsskyldighet<br>skall delges. Beloppet förfaller till betalning<br>tidigast tio dagar efter den dag då den bi-<br>dragsskyldige delgetts beslutet om betalnings-<br>skyldigheten enligt 6 § förordningen</p>
<p>(1996:1036) om underhållsstöd.</p>
<p>Försäkringskassan är enligt reglerna skyldig<br>att avvakta delgivning av meddelande om ansö-<br>kan om underhållsstöd innan beslut om åter-<br>betalningsskyldighet fattas. Detta innebär att det<br>i vissa fall kan gå lång tid innan en bidragsskyldig<br>åläggs att betala. Den skuld som uppkommer i<br>sådana fall kan omfatta en lång retroaktiv tid och<br>som följd därav uppgå till betydande belopp.</p>
<p>För en bidragsskyldig som inte delgivits an-<br>sökan om underhållsstöd men har invändningar<br>mot beslutet om återbetalningsskyldigheten,<br>gäller reglerna om omprövning, ändring och<br>överklagande av beslut enligt 20 kap. 10-13 §§<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).</p>
<p>Problemet med delgivningskraven har också<br>uppmärksammats av Riksdagens ombudsmän<br>(JÖ) som i sitt beslut den 19 juni 1997<br>(dnr 1241-1997) bl.a. har uttalat att kravet på del-<br>givning i underhållsstödssystemet i många situa-<br>tioner kan vara för långtgående. JO anser att det<br>naturligtvis kan finnas goda skäl till den nuva-<br>rande ordningen, t.ex. att kassan med säkerhet<br>skall kunna veta att den bidragsskyldige verkligen<br>fått del av underlaget innan den fattar beslut om<br>återbetalningsskyldighet. Det finns enligt JO<br>dock skäl som talar i den andra riktningen, inte<br>minst att själva beslutet om återbetalningsskyl-<br>dighet skall delges och att det kan omprövas av<br>kassan. Enligt JO:s mening är den allmänna reg-<br>leringen i 17 § förvaltningslagen - med den möj-<br>lighet till ett efter omständigheterna anpassat<br>överbringande som där ges - tillräcklig.</p>
<p>JO har hänvänt sig till regeringen i frågan och<br>framfört att de iakttagna bristerna i lagstift-<br>ningen snarast bör avhjälpas genom författnings-<br>ändring.</p>
<p>RFV framför i sin redovisning av tillämp-<br>ningen av lagen om underhållsstöd (RFV anser<br>1998:2), att kravet på delgivning av meddelandet<br>kan tas bort. Detta mot bakgrund av vad som<br>anförts ovan rörande de olägenheter som den bi-<br>dragsskyldige kan drabbas av om delgivningarna<br>drar ut på tiden och med beaktande av möj-<br>ligheterna till omprövning, ändring och över-<br>klagande av beslut enligt AFL:s bestämmelser.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Att inte delgivning av beslutet om under-<br>hållsstöd har bekräftats bör inte förhindra att be-<br>slut om återbetalningsskyldighet kan fattas. Re-<br>geringen delar denna uppfattning och föreslår<br>därför en lagändring i enlighet med ovanstående.<br>Ändringen är av enkel beskaffenhet. Lagrådets<br>yttrande behöver därför inte inhämtats.</p>
<p>Förslaget innebär minskade kostnader för per-<br>sonal, porto och delgivning inom socialförsäk-<br>ringsadministrationen. Även inbetalningarna be-<br>döms öka genom att betalningarna från de<br>bidragsskyldiga kan förväntas komma igång<br>snabbare.</p>
<p>Tiden för överlämnande av fordran till<br>kronofogdemyndigheten</p>
<p>Regeringens bedömning: Tiden för överlämnade av<br>fordran till kronofogdemyndigheten bör i vissa<br>fall förlängas från två till fem månader.</p>
<p>Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstäm-<br>mer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Barnombudsmannen,</p>
<p>Konsumentverket, Föreningen Söndagsbarn,<br>Försäkringskassorna i Uppsala, Östergötlands,<br>Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs,<br>Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarna och<br>Gävleborgs län tillstyrker förslaget. LO vill<br>starkt betona det angelägna i att ett sådant förslag<br>genomförs snarast möjligt. Kronofogde-<br>myndigheten i Göteborg tillstyrker förslaget och<br>framhåller att ett överlämnande till verkställighet<br>av en fordran är en så ingripande åtgärd för<br>gäldenären att den inte bör bli aktuell för det fall<br>försäkringskassan bedömer att betalning kom-<br>mer att ske inom kort tid. CSN pekar på att reg-<br>lerna för återbetalning av underhållsstöd uppvisar<br>stora likheter med återbetalning av studielån och<br>förordar därför att möjligheterna till samsyn i<br>regelverken utreds närmare.</p>
<p>Bohusläns allmänna försäkringskassa gör be-<br>dömningen att betalningsviljan hos de betal-<br>ningsskyldiga skulle öka om kassan återfick den<br>tidigare befogenheten att förhandla fram rimliga<br>betalningsplaner enligt riktlinjer från RFV. Lik-<br>nande synpunkter framförs av Försäkringskas-<br>sorna i Älvsborgs län och i Göteborg.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Summan<br>av retroaktiva återbetalningsbelopp förfaller till<br>betalning tidigast tio dagar efter den dag då den<br>bidragsskyldige delgetts beslutet om betalnings-<br></p>
<p>skyldigheten (se 6 § förordningen [1996:1036]<br>om underhållsstöd). Det sammanlagda beloppet<br>skall betalas på en gemensam förfallodag efter<br>det att delgivning har skett. Enligt 4 § indriv-<br>ningsförordningen (1993:1229) skall indrivning,<br>om inte särskilda skäl talar emot det, begäras<br>senast två månader efter det att fordringen skulle<br>ha betalats. Avser fordran kvarstående skatt eller<br>felparkeringsavgift är motsvarande tid fem<br>månader. Regeln innebär enligt lagen om under-<br>hållsstöd att skulder som inte regleras inom två<br>månader och där anstånd med betalningen inte<br>meddelats överförs efter en utsänd betalnings-<br>uppmaning till kronofogdemyndigheten för in-<br>drivning.</p>
<p>Handläggningen av ansökan om underhålls-<br>stöd kan vid stor arbetsbelastning hos försäk-<br>ringskassan ta relativt lång tid. Detta kan med-<br>föra att de bidragsskyldiga inledningsvis får en så<br>stor skuld att de många gånger har svårt att<br>återbetala beloppet inom två månader och<br>därmed automatiskt överförs till kronofogde-<br>myndigheten för indrivning. Antalet bidrags-<br>skyldiga med aktuella ärenden som är föremål för<br>indrivning har ökat från ca 23 000 i december<br>1996 till ca 49 000 i augusti 1998.</p>
<p>Regeringen bedömer det som rimligt att de<br>bidragsskyldiga får en längre tid än de nuvarande<br>två månaderna på sig att reglera sina skulder i<br>samband med ett beslut om återbetalnings-<br>belopp. Regeringen anser att det i sådans fall kan<br>vara en bra avvägning av såväl statens som de<br>bidragsskyldigas intressen om försäkringskassan<br>behåller ärendena en längre tid än vad nuvarande<br>regler medger. I ett löpande ärende bör däremot<br>de bidragsskyldiga som regel inte tillåtas acku-<br>mulera en större skuld än det som gäller för<br>närvarande, dvs. en månads skuld.</p>
<p>Den föreslagna förändringen bedöms vara<br>kostnadsneutral.</p>
<p>Regeringens ställningstagande leder till en för-<br>ändring i indrivningsförordningen (1993:1229).</p>
<p>Ändring av beslutsinstans om eftergift av återkrav<br>gentemot underhållsskyldig</p>
<p>Regeringens förslag: Socialförsäkringsnämnd skall<br>inte längre pröva ärenden om eftergift av återkrav<br>gentemot underhållsskyldig enligt 18 § lagen<br>(1964:143) om bidragsförskott utan dessa skall<br>prövas av tjänsteman vid den allmänna för-<br>säkringskassan.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I samband med<br>riksdagens beslut om vissa ändringar av social-<br>försäkringsnämndernas administration redo-<br>gjorde regeringen för i vilken typ av ärenden som<br>en socialförsäkringsnämnd bör besluta (prop.<br>1997/98:41, bet. 1997/98SfU:8, rskr.<br>1997/98:153). Regeringen anförde att socialför-<br>säkringsnämndemas beslutsbefogenhet bör kon-<br>centreras till ärenden som under avsevärd tid har<br>väsentlig betydelse för den enskilde från för-<br>sörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad<br>att höja den enskildes livskvalitet. Riksdagen be-<br>slutade i samband härmed om ett antal föränd-<br>ringar angående socialförsäkringsnämndemas<br>beslutsbefogenheter. Beslutet innebar i princip<br>att de ärendeslag som inte omfattas av den redo-<br>visade definitionen inte längre skulle beslutas av<br>socialförsäkringsnämnd utan av tjänsteman vid<br>försäkringskassa.</p>
<p>I punkt 3 av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1996:1030) om underhållsstöd föreskrivs<br>bl.a. att lagen (1964:143) om bidragsförskott<br>skall fortsätta att gälla för bidragsförskott som<br>lämnats enligt den lagen. Undantag görs dock<br>för bestämmelsen i 22 § andra stycket lagen om<br>bidragsförskott om att omprövning av beslut om<br>återbetalningsskyldighet i vissa fall skall göras av<br>socialförsäkringsnämnd. Något undantag för re-<br>geln i 22 § första stycket samma lag om att efter-<br>gift av återkrav gentemot underhållsskyldig en-<br>ligt 18 § skall prövas av socialförsäkringsnämnd<br>görs dock inte, varför denna bestämmelse fortfa-<br>rande är tillämplig.</p>
<p>I prop. 1997/98:41 framfördes att även denna<br>typ av beslut borde fattas av tjänsteman hos för-<br>säkringskassan. Något sådant lagförslag framla-<br>des dock inte. Regeringen menar dock fortfa-<br>rande, mot bakgrund av vad som anförts ovan,<br>att det är lämpligt att sådana beslut fattas av en-<br>skild tjänsteman och inte av socialförsäkrings-<br>nämnd. Regeringen återkommer därför nu med<br>ett förslag till ändring av övergångsbestämmel-<br>serna till lagen om underhållssstöd med denna<br>innebörd.</p>
<p>Vidare har lagen om bidragsförskott i SFS<br>1998:104 med lag om ändring i lagen om under-<br>hållsstöd kommit att betecknas med ett icke kor-<br>rekt SFS-nummer. SFS numret 1964:164 skall<br>vara 1964:143. Regeringen lägger därför även ett<br>förslag med syfte att rätta till detta förhållande</p>
<h2>3.5 Åtgärder utanför utgiftsområdet</h2>
<p>Statens övriga ekonomiska stöd till barnfamiljer<br>är dels bostadsbidragen, som återfinns under ut-<br>giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-<br>sörjning och byggande, dels studiebidragen som<br>återfinns under utgiftsområde 15 Studiestöd. För<br>bostadsbidrag tillämpas fr.o.m. den 1 januari<br>1997 nya bestämmelser, som i första hand<br>omfattar ett nytt inkomstprövningssystem. Vissa<br>följdändringar till tidigare nämnda förbättring av<br>flerbarnstilläggen har införts den 1 januari 1998.<br>Fr.o.m. samma datum har studiebidragen för<br>studerande i gymnasieskolan höjts med<br>110 kronor från 640 till 750 kronor per månad.<br>Motsvarande höjning av barnbidraget genom-<br>fördes samtidigt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 3.2 Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Allmänna barnbidrag</p></td><td>
<p>14 424</p></td><td>
<p>17 018</p></td><td>
<p>16 798</p></td><td>
<p>16 705</p></td><td>
<p>18 832</p></td><td>
<p>20 928</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>13 282</p></td><td>
<p>14 759</p></td><td>
<p>14 145</p></td><td>
<p>14 830</p></td><td>
<p>15 914</p></td><td>
<p>16 829</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3 Underhållsstöd</p></td><td>
<p>3 023</p></td><td>
<p>2 126</p></td><td>
<p>2 985</p></td><td>
<p>2 473</p></td><td>
<p>1 968</p></td><td>
<p>1 958</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4 Bidrag till kostnader för internationella<br>adoptioner</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5 Barnpensioner</p></td><td>
<p>286</p></td><td>
<p>291</p></td><td>
<p>287</p></td><td>
<p>967</p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>1 040</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn</p></td><td>
<p>1 567</p></td><td>
<p>1 596</p></td><td>
<p>1 647</p></td><td>
<p>1 789</p></td><td>
<p>1 830</p></td><td>
<p>1 846</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A7 Pensionsrätt för barnår</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>3108</p></td><td>
<p>3 015</p></td><td>
<p>2 997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 12</p></td><td>
<p>32 602</p></td><td>
<p>35 814</p></td><td>
<p>35 888</p></td><td>
<p>39 896</p></td><td>
<p>42 580</p></td><td>
<p>45 622</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>3.6 Anslag</p>
<h2>Al Allmänna barnbidrag</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.3 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>14 423 905</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>230 095</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>17 018 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 798 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 705 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>18 832 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>20 928 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget disponeras för barnbidrag, flerbarns-<br>tillägg och förlängt barnbidrag.</p>
<p>Målet för det allmänna barnbidraget är att ut-<br>jämna de ekonomiska villkoren mellan familjer<br>med och utan barn samt över livscykeln, dvs.<br>detsamma som för utgiftsområdet som helhet.</p>
<p>Utgifterna för de allmänna barnbidragen styrs<br>av bidragets nivå, antalet födda barn och netto-<br>migrationen. Antalet familjer med tre eller flera<br>barn påverkar kostnaderna för flerbarnstillägg.</p>
<p>Under budgetåret 1997 uppgick utgifterna för<br>de allmänna barnbidragen till 14 424 miljoner<br>kronor. Det innebar att anslaget underskreds<br>med ca 230 miljoner kronor eller 1,6 procent. De<br>minskade utgifterna var till största delen en följd<br>av att antalet födda barn blev lägre än vad tidigare<br>prognoser visat.</p>
<p>Barnbidraget höjdes den 1 januari 1998 med<br>1 320 kronor till 9 000 kronor per barn och år.<br>Från samma tidpunkt lämnas flerbarnstillägg<br>med 2 400 kronor om året för det tredje barnet,<br>7 200 kronor om året för det fjärde barnet och<br>9 000 kronor om året för det femte barnet och<br>varje ytterligare barn.</p>
<p>Prognoser för anslagsbelastningen under in-<br>nevarande budgetår pekar på att anslaget kan<br>komma att underskridas med ca 220 miljoner<br>kronor. Vidare har 230 miljoner kronor i<br>anslagssparande överförts från föregående bud-<br>getår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Allmänna barnbidrag lämnas år 1998 till ca<br>1 miljon hushåll med 1 760 000 barn. Antalet fa-<br>miljer som fick flerbarnstillägg var under sep-<br></p>
<p>tember 1998 ca 191 800, vilket är en ökning från<br>föregående år med ca 5 300 familjer (2,8 %). Ök-<br>ningen är en följd av att flerbarnstillägg fr.o.m.<br>den 1 januari 1998 åter lämnas enligt de regler<br>som gällde före den 1 januari 1996. Antalet barn<br>med förlängt barnbidrag varierar kraftigt över<br>året och är som högst, drygt 30 000 barn, under<br>årets andra kvartal.</p>
<p>Efter höjningen den 1 januari 1998 uppgår<br>barnbidraget åter till 9 000 kronor per barn och<br>år. Av diagrammet nedan framgår att barn-<br>bidraget var högst år 1991 då det motsvarade<br>drygt 10 000 kronor per barn och år beräknat i<br>1998 års penningvärde. Dagens barnbidragsnivå<br>kan i köpkraft jämföras med den som gällde år<br>1987.</p>
<p>Diagram 3.7</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-136.png" style="width:168pt;height:148pt;"/>
<p>Barnbidr. löpande priser</p>
<p>-----Barnbidr. 1998 års priser</p>
<p>Trenden med sjunkande födelsetal visar nu<br>tecken på att plana ut. Enligt den undersökning<br>som Statistiska Centralbyrån genomfört på<br>regeringens uppdrag kan de låga födelsetalen ha<br>ett samband med situationen på arbets-<br>marknaden. Om arbetsmarknadssituationen för-<br>bättras kan det få till följd att bamafödandet åter<br>ökar vilket i sin tur skulle innebära att utgifterna<br>för barnbidrag ökar. En ökning av antalet barn<br>under 16 år med 10 000 skulle med 1998 års<br>bidragsnivå innebära att utgifterna för barnbidrag<br>ökar med ca 90 miljoner kronor per år.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) konstaterade i sin<br>revisionsrapport Allmänna barnbidrag - effekti-<br>vitetsrevision av ett familjepolitiskt instrument<br>(RRV 1997:24) att effektiviteten i barnbidrags-<br>systemet är hög. Verket pekade dock på att ett<br>antal tänkbara läckagemöjligheter finns i syste-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>met men drog slutsatsen att de var av sådan ka-<br>raktär och/eller hade sådan omfattning att de inte<br>märkbart negativt torde påverka den goda<br>måluppfyllelsen.</p>
<p>Med anledning av att RRV i rapporten även<br>pekade på vissa möjligheter till fusk har Riksför-<br>säkringsverket (RFV) genomfört en tillsyns-<br>kontroll när det gäller barnbidrag. Syftet med<br>kontrollen var att ta reda på i vilken omfattning<br>barnbidrag betalas ut trots att rätten till barn-<br>bidrag upphört. RFV konstaterar i rapporten<br>Tillsyn av det allmänna barnbidragssystemet<br>(RFV anser 1997:9), att de kontroller som finns<br>inbyggda i barnbidragssystemet tillsammans med<br>de kontrollrutiner som försäkringskassan har är<br>tillräckliga för att upptäcka och förhindra att<br>barnbidrag utges felaktigt. Av 20 000 slump-<br>mässigt utvalda ärenden har det endast i fyra fall<br>kunnat konstateras att barnbidrag tagits emot<br>felaktigt utan att det upptäckts genom försäk-<br>ringskassornas ordinarie kontroller.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen konstaterade i budgetpropositionen<br>för 1998 att för breda grupper har åren 1990 -<br>1997 inneburit en påtagligt minskad ekonomisk<br>standard som en följd av saneringsprogrammet.<br>Den akuta ekonomiska krisen är nu avvärjd och<br>de offentliga finanserna är i balans. Samtidigt sti-<br>ger sysselsättningen och inflationen är låg. En<br>förväntad fortsatt förbättring av arbetsmark-<br>nadssituationen innebär, tillsammans med den<br>fortsatta stabiliseringen av rikets finanser, att<br>statens ekonomiska utrymme ökar vilket ger ut-<br>rymme för en höjning av barnbidraget. Nivåerna<br>i barnbidraget och föräldraförsäkringen har nu<br>återställts till den nivå som gällde innan sane-<br>ringen av statens finanser påbörjades. För att<br>ytterligare förbättra barnfamiljernas situation<br>avser regeringen att föreslå riksdagen en höjning<br>av barnbidraget med 100 kronor per barn och<br>månad år 2000 och med ytterligare 100 kronor år<br>2001. Flerbarnstilläggen höjs samtidigt i mot-<br>svarande mån. En förutsättning för höjningarna<br>är dock att statens finanser utvecklas enligt nuva-<br>rande prognoser. En höjning av barnbidraget<br>med 100 kronor per barn och månad beräknas<br>kosta ca 2 100 miljoner kronor per helt år.</p>
<p>Regeringen utgår vid sin bedömning av<br>anslagsbehovet från Statistiska Centralbyråns<br>senaste befolkningsprognos från mars 1998.<br>Regeringen föreslår därmed att 16 705 000 000<br></p>
<p>kronor anvisas under anslaget Al Allmänna<br>barnbidrag för år 1999. För åren 2000 och 2001<br>beräknas anslaget till 18 832 000 000 respektive<br>20 928 000 000 kronor. Därvid har den avsedda<br>höjningen av barnbidrag och flerbarnstillägg<br>beaktats.</p>
<h2>A2 Föräldraförsäkring</h2>
<p>Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>13 282 239</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>809 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>14 759 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>14 145 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>14 830 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>15 914 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 829 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup>1 beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift</p></td></tr>
</table>
<p>Målet för föräldraförsäkringen och havande-<br>skapspenningen är att stödja båda föräldrarnas<br>möjlighet att kombinera föräldraskap med för-<br>värvsarbete.</p>
<p>Föräldraförsäkringen syftar till att göra det<br>möjligt för föräldrar att i samband med barns<br>födelse eller adoption vara hemma med föräldra-<br>penning samt med tillfällig föräldrapenning när<br>barnet är sjukt. Havandeskapspenningen ger i<br>vissa fall gravida kvinnor som inte kan fortsätta<br>att förvärvsarbeta möjlighet till ledighet och vila.</p>
<p>Den 1 januari 1998 höjdes ersättningsnivån<br>från 75 procent till 80 procent av den förmåns-<br>grundande inkomsten (prop. 1996/97:63,<br>bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273) för<br>samtliga förmåner inom föräldraförsäkringen<br>och havandeskapspenningen.</p>
<p>Utgifterna för föräldraförsäkringen uppgick år<br>1997 till 13 282 miljoner kronor, jämfört med<br>anslaget på 16 192 miljoner kronor. Avvikelsen<br>kan bl.a. härledas till födelsetalens utveckling.<br>Aven männens minskade uttag av föräldrapen-<br>ning har påverkat försäkringskostnaden eftersom<br>män oftast har högre ersättning än kvinnor.<br>Medelersättningen har ökat något jämfört med år<br>1996, men ökningen begränsas av att skatte-<br>pliktiga förmåner och kostnadsersättningar inte<br>längre ingår i den förmånsgrundande inkomsten.<br>Om barnafödandet åter ökar skulle det innebära<br>att utgifterna för föräldraförsäkring ökar. Om<br>det föds 10 000 fler barn än beräknat år 1999,<br>skulle det innebära att utgifterna för föräldra-</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>försäkring detta år ökar med ca 440 miljoner<br>kronor. En sådan ökning av födelsetalen skulle<br>för perioden åren 1999 t.o.m. 2001 innebära en<br>summerad ökad kostnad för föräldraförsäkringen<br>med ca 1 450 miljoner kronor.</p>
<p>Anslaget för föräldraförsäkring inklusive ha-<br>vandeskapspenning belastas från och med år<br>1999 med statliga ålderspensionsavgifter. Se<br>bilaga 3, vol. 1.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.5 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>Utgifter föräldra-<br>försäkring</p></td><td>
<p>Statlig ålders-<br>pensionsavgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>14 830</p></td><td>
<p>13 955</p></td><td>
<p>875</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>15 914</p></td><td>
<p>14 975</p></td><td>
<p>939</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>16 829</p></td><td>
<p>15 836</p></td><td>
<p>993</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Tabell 3.6 Anslagets komponenter</p>
<p>Utgifter per<br>kalenderår</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>(mkr)</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>11 338</p></td><td>
<p>10 389</p></td><td>
<p>10 935</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfällig föräldrapenning</p></td><td>
<p>2611</p></td><td>
<p>2 640</p></td><td>
<p>2 927</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Havandeskapspenning</p></td><td>
<p>260</p></td><td>
<p>253</p></td><td>
<p>283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>14 209</p></td><td>
<p>13 282</p></td><td>
<p>14 145</p></td></tr>
</table>
<p>‘Prognos</p>
<p>Föräldrapenning utbetalades under år 1996 för<br>totalt 42 miljoner dagar. För år 1997 utbetalades<br>föräldrapenning för totalt 38 miljoner dagar. För<br>år 1998 beräknas antalet till ca 36 miljoner dagar.<br>Medelersättningen per ersatt dag för år 1996 var<br>269 kronor. År 1997 steg medelersättningen per<br>ersatt dag till 274 kronor. Den faktor som främst<br>påverkat utgiftsutvecklingen och uttaget av för-<br>äldrapenning utgörs av antalet födda barn under<br>ett år. Födelsetalet har sjunkit från 124 000 barn<br>per år vid 1990-talets början till beräknade antal<br>födda barn för år 1998 om 88 500. Detta har<br>kraftigt minskat antalet ersatta dagar.</p>
<p>Kvinnors medelålder vid födsel har stigit<br>under perioden år 1994 till år 1997. År 1994 var<br>det 7,6 procent av kvinnorna som fick barn<br>mellan 20-24 år, år 1997 var 6,6 procent av<br>kvinnorna i denna ålder. En ökning av antalet<br>kvinnor som föder barn i åldern 30-34 år har<br>däremot skett under denna period. År 1994 var<br></p>
<p>deras andel 32,3 procent jämfört med 35,2<br>procent år 1997. Andelen tonårsmödrar har varit<br>oförändrad under perioden. År 1994 och 1997<br>var 0,4 procent av kvinnorna som fick barn under<br>19 års ålder.</p>
<p>Föräldrapenningdagarna kan tas ut till dess<br>barnet fyllt åtta år eller avslutat första skolåret.<br>Den s.k. pappa- och mammamånaden infördes år<br>1995. Effekterna av denna kan inte redovisas fullt<br>ut förrän tidigast år 2003, eftersom föräldrapen-<br>ningdagar kan tas ut fram till dess barnet fyllt<br>åtta år eller avslutat första skolåret. Uppgifter<br>från Riksförsäkringsverket (RFV) pekar dock på<br>att andelen pappor som tar ut pappaledighet<br>under barnets första år har fortsatt att öka. Pap-<br>pornas totala andel av de utbetalade nettodagarna<br>med föräldrapenning var 9,6 procent under år<br>1995 och 10,6 procent under år 1996 och 9,9<br>procent under år 1997.</p>
<p>Diagram 3.8</p>
<p>Kvinnors respektive mäns tidsmässiga fördelning av uttagna nettodagar<br>med föräldrapenning år 1997 efter barnets ålder i månader vid<br>utbetalningstillfället</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-137.png" style="width:172pt;height:104pt;"/>
<p>Barnets ålder i månader vid utbetalningstillfället</p>
<p>Av diagrammet ovan framgår uttagsmönstret av<br>föräldrapenningdagama fördelade efter barnets<br>ålder i månader, fördelat mellan kvinnor och män<br>år 1997. Av de 9,9 procent av föräldrapenning-<br>dagama som männen tog ut under år 1997, togs<br>66 procent av dagarna ut t.o.m. barnet var 18<br>månader.</p>
<p>Tillfällig föräldrapenning utbetalades för totalt</p>
<p>5,1 miljoner dagar både år 1996 och år 1997.<br>Antalet ersatta dagar år 1998 beräknas till ca 5,1<br>miljoner. Uttaget av tillfällig föräldrapenning har<br>sjunkit årligen fr.o.m. år 1991. Detta kan för-<br>klaras av den sänkta kompensationsnivån, be-<br>gränsningarna i möjligheten att byta ut föräldra-<br>penning mot tillfällig föräldrapenning, de låga<br>födelsetalen och slopade kontaktdagar. Även den<br>ökade arbetslösheten kan ha påverkat utveck-<br>lingen. Av det totala antalet ersatta dagar med</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>tillfällig föräldrapenning för vård av barn som<br>togs ut under år 1997 utgjorde männens andel 31<br>procent. Under år 1997 tog 73 procent av de ny-<br>blivna papporna i genomsnitt ut 9,4 dagar av de<br>tio dagar med tillfällig föräldrapenning som en-<br>bart utges till pappan i samband med barnets fö-<br>delse.</p>
<p>Havandeskapspenning utbetalades år 1996 för<br>ca 797 000 dagar. Under år 1997 ersattes 750 000<br>dagar med havandeskapspenning. Under år 1998<br>beräknas antalet dagar med havandeskapspen-<br>ning till ca 740 000. Nyttjandet av havande-<br>skapspenning har minskat sedan år 1990 och kan<br>förklaras av de låga födelsetalen.</p>
<p>I regleringsbrevet för år 1997 finns som verk-<br>samhetsmål 1.3 angivet att männens andel av to-<br>tala antalet uttagna föräldrapenningdagar skall<br>öka jämfört med kalenderåret 1996. Av Riksför-<br>säkringsverkets (RFV) årsredovisning för år</p>
<p>1997 framgår att måluppfyllelse inte har nåtts av-<br>seende detta mål. Männens andel av uttagna för-<br>äldrapenningdagar har sjunkit jämfört med år<br>1996 men är något högre jämfört med år 1995.</p>
<p>RFV anger att förklaringen till utfallet bland<br>annat kan vara familjernas ekonomiskt an-<br>strängda läge. Detta kan innebära att männen,<br>som i regel har högst inkomst, avvaktar med att<br>ta ut föräldrapenning. År 1995 infördes restrikti-<br>vare regler för uttag av föräldrapenning under<br>arbetsfri tid, samtidigt som möjligheten att ta ut<br>föräldrapenning under semestertid slopades.<br>Dessutom sänktes ersättningsnivån för den s.k.<br>pappa- och mammamånaden från 85 procent till<br>75 procent av den förmåns grundande inkomsten<br>från och med den 1 januari 1997. Den 1 januari</p>
<p>1998 höjdes ersättningsnivån till 80 procent,<br>vilket kan innebära att män väntat med att ta ut<br>föräldrapenning till nivåändringen år 1998. Dessa<br>regeländringar kan sammantaget ha påverkat<br>männens uttag av föräldrapenning under år 1997<br>negativt.</p>
<p>RFV menar att det finns svårigheter att mäta<br>betydelsen av genomförda insatser, men sanno-<br>likt skulle männens andel av uttagna dagar varit<br>lägre utan dessa insatser. Insatserna för att nå<br>målet varierar. Insatser som särskilt nämns är<br>personlig rådgivning, informationsträffar i sam-<br>arbete med mödravårdscentraler, information<br>med det s.k. pappapaket som RFV tog fram år<br>1996, direktinformation till nyblivna fäder samt<br>reklaminslag i TV. En försäkringskassa har upp-<br>nått målet att öka männens andel. Denna kassa<br>deltar i ett projekt där berörda från länsstyrelse<br>och vårdcentraler gemensamt arbetar för att nå<br></p>
<p>målet i respektive kommun. RFV har under år<br>1997 tagit fram en särskild folder med frågor och<br>svar med betoning på fäders uttag.</p>
<p>RFV har i rapporten En socialförsäkring för<br>kvinnor och män - en kartläggning ur ett gen-<br>derperspektiv (RFV redovisar 1998:1) redovisat<br>en handlingsplan för år 1998 avseende gender-<br>frågor. RFV avser att redovisa könsuppdelad sta-<br>tistik och analyser ur ett genderperspektiv i sina<br>publikationer, vilket har skett inom föräldra-<br>försäkringen sedan år 1974. Avseende verksam-<br>hetsmål 1.2 i regleringsbrevet för 1998 att social-<br>försäkringens administration skall bidra till att<br>fler män tar ut fler föräldrapenningdagar finns<br>inte någon särskild handlingsplan i genderhän-<br>seende.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport<br>(RRV 1997:7) Föräldraförsäkring - effektivitets-<br>revision av ett familjepolitiskt instrument, identi-<br>fierat fyra politiska målsättningar; nämligen kort-<br>och långsiktig försörjningsförmåga, jämställdhet<br>mellan män och kvinnor samt barnens möjlig-<br>heter till kontakt med båda föräldrarna. RRV<br>konstaterar att måluppfyllelsen är förhållandevis<br>hög i föräldraförsäkringen. RRV menar att det<br>finns skäl för förändringar som kan leda till ännu<br>högre måluppfyllelse i första hand genom för-<br>enkling av föräldraförsäkringen. Därutöver anser<br>RRV att ett antal frågor ytterligare bör analyseras<br>rörande samband mellan långvariga föräldra-<br>ledigheter och risk för arbetslöshet samt uttag av<br>ersättningsdagar på dagar som normalt är arbets-<br>fria.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Föräldrapenningdagarna som utges i samband<br>med barns födelse utgör omkring 80 procent av<br>kostnaderna inom föräldraförsäkringen. Därmed<br>har förändringar av regler och kompensations-<br>nivåer för föräldrapenning samt utvecklingen av<br>födelsetalet en avgörande effekt på den samman-<br>lagda utgiften för hela försäkringen.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med förslag om ändring av reglerna för beräk-<br>ning av den sjukpenninggrundande inkomsten,<br>som även ligger till grund för beräkning av för-<br>äldrapenningförmåner. Fr.o.m. år 1999 belastas<br>anslaget för föräldraförsäkring inklusive havan-<br>deskapspenning med statliga ålderspensionsav-<br>gifter. Effekterna av dessa förändringar har be-<br>aktats avseende resursbehovet under budgetåret<br>1999 enligt förslaget nedan.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att 14 830 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget A2 Föräldraförsäkring för år 1999. För<br>åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>15 914 000 000 kronor respektive 16 829 000 000<br>kronor.</p>
<h2>A3 Underhållsstöd</h2>
<p>Tabell 3.7 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 023 394</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-23 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 126 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 985 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 473 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 968 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 958 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget disponeras för underhållsstöd till bam<br>till särlevande föräldrar.</p>
<p>Mål för underhållsstödet är att föräldrar skall<br>ta sitt ekonomiska ansvar gentemot de barn som<br>de inte sammanlever med, samtidigt som<br>samhället garanterar dessa barn en rimlig<br>ekonomisk standard.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen för underhållsstödet är<br>beroende dels av omvärldsfaktorer som samhället<br>inte kan styra, dels av regelsystemet. Till den<br>första kategorin hör antalet separationer, de<br>återbetalningsskyldigas inkomstutveckling, de<br>återbetalningsskyldigas totala antal barn och<br>födelsetalen. Styrande faktorer som staten kan<br>påverka är bl.a. underhållsstödets nivå, storleken<br>på de procentsatser som bestämmer återbetal-<br>ningsskyldigheten samt storleken på det grund-<br>avdrag på inkomsten som får göras innan åter-<br>betalningsskyldigheten beräknas.</p>
<p>De nya reglerna för underhållsstöd började<br>gälla den 1 februari 1997. Under året visade det<br>sig att de beräkningar som gjordes i samband<br>med att det nya systemet infördes inte skulle<br>komma att stämma med utfallet. Kostnaden för<br>anslaget uppgick år 1997 till 3 023 miljoner<br>kronor. Anslagsbeloppet uppgick samma år till<br>2 411 miljoner kronor vilket innebar att anslaget<br>därmed överskreds med 621 miljoner kronor<br>eller 26 %. För att täcka det beräknade över-<br>skridandet tillfördes anslaget på tilläggsbudget<br>för år 1997 ytterligare 588 550 000 kronor.<br>Utfallet år 1997 blev emellertid 23,4 miljoner<br>kronor högre vilket belopp har överförts som ett<br></p>
<p>underskott till år 1998. Regeringen föreslog<br>riksdagen att anslaget, i avvaktan på den<br>utvärdering av reformen som Riksförsäkrings-<br>verket fått i uppdrag att göra, under åren 1998 -<br>2001 skulle justeras ned med 170 miljoner<br>kronor respektive år, motsvarande 1997 års över-<br>skridande. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå<br>till 2 985 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Boföräldrar och bam</p>
<p>I augusti 1998 fanns det 209 426 föräldrar med<br>barn som fick underhållsstöd. Av dessa var<br>182 754 (87 %)kvinnor och 26 672 män (13 %).</p>
<p>Antalet barn med underhållsstöd var samma<br>månad 334 641, vilket var ca 4 500 fler än de barn<br>som fick bidragsförskott i januari 1997. Ca<br>14 000 av barnen fick förlängt underhållsstöd.<br>Dessa barn hade fyllt 18 år och studerade i<br>gymnasieskolan. Det fanns något fler pojkar än<br>flickor i systemet, 51 respektive 49 procent. An-<br>delen barn med underhållsstöd motsvarar ca 15<br>procent av alla barn i åldersgruppen 0-19 år.</p>
<p>I vissa fall begränsas underhållsstöd till att en-<br>dast gälla s.k. utfyllnadsbidrag. Detta gäller dels<br>när en bidragsskyldig betalar det han eller hon<br>annars skulle ha varit skyldig att återbetala till<br>staten direkt till barnet (utfyllnadsärenden), dels<br>vid växelvis boende då någon återbetalnings-<br>skyldighet inte föreligger. Ca en femtedel av det<br>totala antalet barn fick utfyllnadsbidrag i augusti<br>1998. Av dessa var 27 237 utfyllnadsärenden och<br>8 813 hade växelvis boende. Antalet barn med<br>växelvis boende ökar kraftigt. Enbart under<br>första halvåret 1998 har antalet barn med växelvis<br>boende ökat med ca 40 procent.</p>
<p>Riksförsäkringsverket konstaterar i sin utvär-<br>dering av det nya underhållsstödet (RFV anser<br>1998:3) att andelen barn med utfyllnadsbidrag (ej<br>växelvis boende) är betydligt större bland under<br>år 1998 nytillkomna i systemet jämfört med de<br>som fanns med tidigare, 21 procent jämfört med<br>6 procent. Detta ligger helt i linje med vad som<br>uttalades i propositionen (1995/96:208) om det<br>nya underhållsstödet. Regeringen angav där att<br>det från flera utgångspunkter är en fördel om den<br>bidragsskyldige föräldern betalar underhåll direkt<br>till sitt bam. Kontakten mellan förälder och barn<br>blir då på ett naturligt sätt mer direkt.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 3.8 Antal barn med bidragsförskott (jan 1997) och 1<br>1 underhållsstöd 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Januari 1997</p></td><td>
<p>Maj 1997</p></td><td>
<p>Augusti 1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fullt underhålls-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>stöd</p></td><td>
<p>305 174</p></td><td>
<p>305 115</p></td><td>
<p>298 565</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Växelvis boende</p></td><td></td><td>
<p>2 660</p></td><td>
<p>8 839</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfyllnadsbidrag</p></td><td>
<p>24 944</p></td><td>
<p>23 270</p></td><td>
<p>27 237</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>330 118</p></td><td>
<p>331 045</p></td><td>
<p>334 641</p></td></tr>
</table>
<p>Tabellen visar att det sker en förskjutning relativt<br>sett från fullt underhållsstöd till växelvis boende<br>och utfyllnadsbidrag. Andelen utfyllnadsbidrag<br>ökade med 17 procent mellan maj 1997 och<br>augusti 1998. Bidraget per barn och månad var i<br>genomsnitt 455 kronor i utfyllnadsärenden och<br>504 kronor vid växelvis boende.</p>
<p>Bidragsskyldiga föräldrar</p>
<p>I augusti 1998 fanns det totalt 230 387 bidrags-<br>skyldiga föräldrar varav 30 899 ( 13 %) var kvin-<br>nor. Av de bidragsskyldiga föräldrarna bor<br>16 707 (7 %) utomlands och omfattas av sär-<br>skilda regler. En bidragsskyldig skall i sådana fall<br>till försäkringskassan betala det underhållsbidrag<br>som har fastställts i domstol eller i avtal. Någon<br>återbetalningsskyldighet enligt reglerna för<br>underhållsstöd fastställs inte. Någon återbetal-<br>ningsskyldighet är inte heller aktuell om enbart<br>utfyllnadsbidrag lämnas. Antalet bidragsskyldiga<br>med en fastställd återbetalningsskyldighet (in-<br>klusive s.k. nollavtal) var 165 605 i augusti 1998.</p>
<p>Knappt 60 procent av de bidragsskyldiga är<br>underhållsskyldiga för endast ett barn. De som<br>har två barn och är underhållsskyldiga för båda<br>motsvarar 21 procent.</p>
<p>I det följande redovisas uppgifter om de bi-<br>dragsskyldigas inkomster. Beloppen avser den<br>senast tillgängliga taxerade inkomsten, dvs. den<br>faktiska inkomsten två år tidigare. Återbe-<br>talningsbeloppen räknas om mot ny taxering<br>fr.o.m. februari månad varje år.</p>
<p>Drygt 28 procent av de bidragsskyldiga hade<br>en återbetalningsgrundande inkomst som<br>understeg 100 000 kr. Cirka 26 procent hade en<br>inkomst över 200 000 kronor. Man kan urskilja<br>ett mönster att de som har fler barn och är<br>underhållsskyldiga ofta har en lägre årsinkomst.<br>Andelen bidragsskyldiga som har en inkomst<br>under 100 000 kronor stiger med antalet barn.<br>Exempelvis hade mellan 27 och 29 procent, av<br>dem som har ett, två eller tre barn som de är<br>underhållsskyldiga för, mindre än 100 000<br></p>
<p>kronor i inkomst. Av dem som är<br>underhållsskyldiga för fyra, fem, sex respektive<br>sju barn hade 37 procent, 44 procent, 51 procent<br>respektive 71 procent en taxerad inkomst under<br>100 000 kronor.</p>
<p>Bland de bidragsskyldiga kvinnorna hade 38<br>procent en inkomst som var lägre än 100 000<br>kronor. Endast sju procent hade en inkomst över<br>200 000 kronor.</p>
<p>De bidragsskyldiga männen har i genomsnitt</p>
<p>1,6 bam som de är underhållsskyldiga för jämfört<br>med kvinnornas genomsnitt på 1,38 bam.</p>
<p>Återbetalningsbelopp</p>
<p>Det belopp som betalas ut i fullt underhållsstöd<br>till en boförälder eller ett myndigt bam är 1 173<br>kronor per bam och månad. Ca 25 procent av de<br>bidragsskyldiga hade ett återbetalningsbelopp<br>som var fastställt till 0 kronor som en följd av en<br>låg inkomst. Detta innebär en ökning i för-<br>hållande till juni 1997, då det fanns ca 20 procent<br>bidragsskyldiga som hade s.k. nollavtal. Av<br>tabellen nedan framgår de genomsnittliga åter-<br>betalningsbeloppen vid skilda barnantal som de<br>bidragsskyldiga betalar in till försäkringskassan.<br>Av tabellen framgår också den genomsnittliga<br>taxerade inkomsten för de olika grupperna bi-<br>dragsskyldiga. Vidare redovisas det totala antalet<br>bidragsskyldiga efter det antal barn de är bidrags-<br>skyldiga för.</p>
<p>Tabell 3.9 Genomsnittligt återbetalningsbelopp (kr/mån),<br>och genomsnittlig taxerad inkomst år 1996 för<br>återbetalningsskyldiga samt antal bidragsskyldiga i augusti<br>1998</p>
<p>Antal Bidrag till Återbetalnings- Taxerad Antal</p>
<p>barn boföräldern belopp inkomst bidrags-</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>skyldiga</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1 173</p></td><td>
<p>682</p></td><td>
<p>155 649</p></td><td>
<p>97 660</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2 346</p></td><td>
<p>1 105</p></td><td>
<p>153 451</p></td><td>
<p>48 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3 519</p></td><td>
<p>1 312</p></td><td>
<p>146 743</p></td><td>
<p>14 337</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4 692</p></td><td>
<p>1 292</p></td><td>
<p>128 432</p></td><td>
<p>3 545</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5 865</p></td><td>
<p>1 189</p></td><td>
<p>116 066</p></td><td>
<p>889</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aven av<br>mönster</p></td><td colspan="4">
<p>denna tabell går det att urskilja ett<br>att de som har fler barn som de är</p></td></tr>
</table>
<p>underhållsskyldiga för ofta har lägre årsinkomst.<br>Detta påverkar givetvis återbetalningsbeloppen.<br>En ytterligare faktor som har betydelse för<br>återbetalningsbeloppets storlek, men som inte<br>framgår av tabellen, är den bidragsskyldiges<br>totala antal barn. De genomsnittliga återbetal-<br>ningsbeloppen ökar mellan ett och två barn med</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>ca 40 procent men är för följande barnantal<br>närmast oförändrat.</p>
<p>Anstånd</p>
<p>I augusti 1998 fanns det 14 094 bidragsskyldiga<br>som beviljats anstånd med betalningarna. Den<br>genomsnittliga taxerade inkomsten för dessa var<br>143 639. Anståndsbelopp var 13,4 miljoner i<br>augusti 1998. Både antalet personer med anstånd<br>och det sammanlagda anståndsbeloppet är lägre<br>än under juni 1997.1 juni 1997 hade 14 975 av de<br>bidragsskyldiga beviljats anstånd med betal-<br>ningarna och anståndsbeloppen uppgick totalt<br>till 13,7 miljoner kronor.</p>
<p>Skulder</p>
<p>1 systemet redovisas 20 965 personer som i au-<br>gusti 1998 endast har en kvarvarande skuld efter-<br>som underhållsskyldighet för barnet har upp-<br>hört. Det genomsnittliga skuldbeloppet är i dessa<br>fall 12 933 kronor. Ca 12 200 personer hade en<br>kvarvarande skuld som understeg 10 000 kronor<br>och närmare 700 hade en skuld som översteg<br>50 000 kronor. Mer än 70 procent av de personer<br>som hade en resterande skuld hade en taxerad<br>inkomst som understeg 24 000 kronor. Ca 15<br>procent av gruppen var kvinnor. Det totala<br>skuldbeloppet uppgick till 271 miljoner kronor.</p>
<p>Bland bidragsskyldiga med pågående ärenden<br>hade 107 583 i augusti 1998 ett genomsnittligt<br>skuldbelopp på 9 534 kronor. Ca 45 procent av<br>dessa hade en skuld som understeg 10 000 kro-<br>nor. Närmare 8 700 (8%) hade en skuld som<br>översteg 50 000 kronor. Ca 12 procent av grup-<br>pen hade en taxerad inkomst som understeg<br>24 000 kronor och drygt 30 procent hade en in-<br>komst under 100 000 kronor. Ca sju procent<br>hade en inkomst som översteg 250 000 kronor.<br>Det totala skuldbeloppet uppgick till totalt ca</p>
<p>2 miljarder kronor. Det är en ökning med ca<br>100 miljoner kronor i förhållande till skulden i<br>bidragsförskottssystemet när detta upphörde.</p>
<p>Indrivning av skulder</p>
<p>I det tidigare gällande bidragsförskottssystemet<br>utgjordes statens bidrag till barn till särlevande<br>föräldrar av mellanskillnaden mellan bidragsför-<br>skottet och det underhåll till barnet som fast-<br>ställts av domstol eller genom avtal. Ett barns<br>krav på underhåll är en civilrättslig fråga och<br>handläggs därför som ett enskilt mål. Detsamma<br>gäller försäkringskassans krav på underhålls-<br>bidrag i de fall försäkringskassan enligt bestäm-<br>melserna i 31 § lagen om underhållsstöd har trätt<br></p>
<p>in i barnets rätt till underhållsbidrag. Detta gäller<br>om en bidragsskyldig förälder är bosatt utom-<br>lands.</p>
<p>I underhållsstödssystemet har reglerna för<br>samhällsstödet gjorts oberoende av reglerna om<br>underhållsbidrag enligt föräldrabalken och åter-<br>betalningsskyldigheten bestäms särskilt inom<br>ramen för de regler som gäller för stödet. Åter-<br>krav och återbetalning är därmed en angelägen-<br>het mellan försäkringskassan och den återbetal-<br>ningsskyldige föräldern.</p>
<p>Enligt utsökningsbalken indelas utsöknings-<br>mål i allmänna mål och enskilda mål. Allmänna<br>mål är sådana som rör indrivning av skatter,<br>böter, viten och andra avgifter som tillkommer<br>staten. Försäkringskassans fordran avseende en<br>icke fullgjord återbetalningsskyldighet handläggs<br>som ett allmänt mål. Om en bidragsskyldig inte<br>har anstånd med betalningen överlämnas försäk-<br>ringskassans fordran i enlighet med indriv-<br>ningsförordningens bestämmelser, om inte sär-<br>skilda skäl talar emot det, för indrivning efter två<br>månader.</p>
<p>I december 1997 hade ca 44 000 personer<br>skuldärenden som överlämnats till kronofogde-<br>myndigheten. I gruppen bidragsskyldiga utan<br>aktuellt ärende var andelen 22 procent medan<br>motsvarande andel för bidragsskyldiga med<br>löpande ärende var 19 procent. I augusti 1998<br>hade 48 800 personer löpande skuldärenden och<br>6 600 personer hade endast skuld. Det kan finnas<br>flera tänkbara förklaringar till att antalet<br>indrivningsärenden har ökat. Övergången från<br>enskilda till allmänna mål innebär att in-<br>drivningsförordningens regler gäller. Det finns<br>nu inte utrymme för individuella bedömningar av<br>försäkringskassan om anstånd med betalning av<br>skulder. En annan förklaring kan vara att<br>bidragsskyldiga som sökt anstånd inte betalar<br>under den tid ansökan behandlas. Om ett ärende<br>har behandlats under lång tid och ansökan om<br>anstånd avslås kan betydande belopp förfalla till<br>betalning inom två månader.</p>
<p>Riksförsäkringsverkets rapporter</p>
<p>I regleringsbrevet för budgetåret 1997 gav rege-<br>ringen Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag<br>att utvärdera genomförandet av den reform om<br>underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar<br>som trädde i kraft den 1 februari 1997. Uppdra-<br>get innebar bl.a. att RFV skulle göra en utvärde-<br>ring av resultaten av genomförda insatser och<br>eventuella åtgärder som dessa resultat leder fram<br>till. Verket har i augusti 1997 lämnat rapporten</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar re-<br>spektive underhållsstöd till barn till särlevande<br>föräldrar (RFV anser 1997:8), i januari 1998 rap-<br>porten Underhållsstöd till bam med särlevande<br>föräldrar - redovisning vad avser systemets<br>tillämpning (RFV anser 1998:2) och i rapporten<br>Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar<br>- en utvärdering av det nya underhållsstödet<br>(RFV anser 1998:3). Rapporterna har remiss-<br>behandlats. En sammanställning av remiss-<br>yttranden över förslagen finns tillgänglig i Social-<br>departementet (dnr. S98/2196/SF).</p>
<p>Resultatet av RFV:s första rapport (RFV anser<br>1997:8) redovisades relativt utförligt i budget-<br>propositionen för år 1998. För att få en tydligare<br>bild av det senaste årets utveckling för bidrags-<br>tagare och bidragsskyldiga hänvisas till de två se-<br>nare rapporterna (RFV anser 1998:2 och 3).</p>
<p>I RFV:s rapport Underhållsstöd till barn med<br>särlevande föräldrar - redovisning vad avser<br>systemets tillämpning lämnas, utöver viss statis-<br>tisk information, förslag till vissa förändringar i<br>regelsystemet. Inledningsvis konstaterar RFV att<br>enligt verkets uppfattning har de nya reglerna<br>påtagliga fördelar jämfört med reglerna för bi-<br>dragsförskott. Reglerna är enklare och tydligare,<br>vilket bl.a. innebär att föräldrarna vid t.ex. en<br>förestående separation kan överblicka de eko-<br>nomiska förpliktelserna. Aven för administratio-<br>nen finns fördelar genom att kopplingen till de<br>civilrättsliga reglerna om underhållsbidrag har<br>bortfallit.</p>
<p>RFV betonar dock de stora svårigheter som<br>finns med att få ett väl fungerande handläggar-<br>stöd med den nuvarande ADB-tekniken. RFV<br>pekar också på att RFV:s resurser till stora delar<br>är intecknade för att klara sekelskiftesproble-<br>matiken samt för att bygga ett nytt pensions-<br>system. RFV tar också upp några områden till<br>belysning utan att lämna förslag till förändringar.</p>
<p>Arbetsgrupp inom regeringskansliet</p>
<p>En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet<br>har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års<br>vårproposition, analyserat regler och ekonomiskt<br>utfall av underhållsstödet. Arbetsgruppen har<br>samtidigt analyserat de förslag som lämnats av<br>RFV och de förslag som rör underhållsstöd som<br>Utredningen för översyn av inkomstbegreppet<br>inom bidrags- och socialförsäkringssystemen<br></p>
<p>(IBIS) lämnat i betänkandet Förmån efter in-<br>komst (SOU 1997:85). En sammanställning av<br>remissyttrandena över förslagen finns tillgänglig i<br>Socialdepartementet.</p>
<p>Arbetsgruppen har vidare haft i uppgift att<br>pröva och analysera riksdagens uttalande, i sam-<br>band med behandlingen av budgetpropositionen<br>för år 1998, där den gav regeringen till känna att<br>regeringen i den kommande vårpropositionen<br>borde återkomma till riksdagen med förslag till<br>ändrade regler för inkomstprövning i underhålls-<br>stödssystemet (1997/98:SfUl). Regeringen avser<br>att fortsätta analysarbetet och därvid noga följa<br>underhållsstödets kostnadsutveckling.</p>
<p>Faktorer som kan förklara kostnadsawikelser för<br>underhållsstödet iförhållande till ursprunglig<br>prognos</p>
<p>Den ovan nämnda arbetsgruppen konstaterar i<br>sin analys av utgifterna för underhållsstöd att det<br>finns flera förklaringar till att de faktiska kostna-<br>derna avviker från de beräkningar som föregick<br>förslaget.</p>
<p>Vid utarbetandet av det nya systemet gjordes<br>kostnadsberäkningar som byggde på ett urval av<br>de bidragsskyldiga som då fanns i bidragsför-<br>skottssystemet. Registerdata om de bidrags-<br>skyldigas löneinkomster och antalet barn som<br>uppbar bidragsförskott fanns tillgängliga.</p>
<p>En av nyheterna i det nya underhållsstödet var<br>att man vid beräkning av återbetalningsskyldig-<br>heten tar hänsyn till den bidragsskyldiges totala<br>antal barn. Utgifterna för underhållsstöd påver-<br>kas således både av antalet barn med underhålls-<br>stöd och det totala antalet barn den bidragsskyl-<br>dige har. Ju fler barn en bidragsskyldig har ju<br>lägre procentsats per barn gäller för återbetal-<br>ningsskyldigheten.</p>
<p>Vid de ursprungliga kostnadsberäkningarna<br>saknades information om de bidragsskyldiga<br>föräldrarnas totala antal barn. Med ledning av<br>den senast tillgängliga Folk- och bostads-<br>räkningen (FOB) från år 1990, fördelades därför<br>slumpmässigt det totala antalet barn per bidrags-<br>skyldig. En jämförelse visar dock att det före-<br>ligger en dramatiskt skillnad mellan grupperna.<br>Som framgår av nedanstående tabell hade 16<br>procent av alla familjer tre eller flera barn enligt<br>FOB. Bland de bidragsskyldiga var andelen<br>dubbelt så stor, drygt 32 procent.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Tabell 3.10 Barnfamiljer efter antal barn (FOB 1990) och bidragsskyldiga efter antal barn med underhållsstöd respektive<br>efter totalt antal barn (juni 1998)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal barn</p></td><td>
<p>Familjer med barn</p>
<p>(FOB 1990)</p></td><td>
<p>Andel</p>
<p>%</p></td><td>
<p>Bidragsskyldiga,<br>barn med US</p></td><td>
<p>Andel</p>
<p>%</p></td><td>
<p>Bidragsskyldiga,<br>total antal barn</p></td><td>
<p>Andel</p>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>463 187</p></td><td>
<p>44,5</p></td><td>
<p>101 971</p></td><td>
<p>58,7</p></td><td>
<p>56 846</p></td><td>
<p>32,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>408 950</p></td><td>
<p>39,3</p></td><td>
<p>51 312</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>61 121</p></td><td>
<p>35,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>134 377</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>15 265</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>35 909</p></td><td>
<p>20,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4+</p></td><td>
<p>33 383</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>5 090</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>19 762</p></td><td>
<p>11,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1039 897</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>173 638</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>173 838</p></td><td>
<p>100,0</p></td></tr>
</table>
<p>Arbetsgruppen konstaterar också att det fak-<br>tiska antalet barn per bidragsskyldig var<br>22 procent högre än det antal som kunde upp-<br>skattas med hjälp av FOB.</p>
<p>Analysen visar också att de ursprungliga anta-<br>gandena om den framtida löneutvecklingen har<br>påverkat utfallet marginellt för år 1997. Är 1998<br>slår effekterna av saneringsprogrammet igenom i<br>de bidragsskyldigas taxerade inkomster vilket gör<br>att dessa sannolikt är lägre än de beräknade.<br>Andra förklaringar till att utgifterna för under-<br>hållsstöd har blivit högre än tidigare förväntats är<br>att fördelningen av de bidragsskyldigas socialför-<br>säkringsinkomster vid beräkningarna slump-<br>mässigt tilldelades de bidragsskyldiga samt att<br>dessa inkomster som en följd av saneringspro-<br>grammet också var överskattade.</p>
<p>Statens utgifter för underhållsstödet påverkas<br>också av inbetalningsgraden, dvs. hur stor andel<br>av debiterat belopp som de bidragsskyldiga be-<br>talar in. I de ursprungliga kalkylerna antogs att<br>inbetalningsgraden skulle vara 80 procent av de-<br>biterat belopp. Utfallet för år 1997 var 77 pro-<br>cent.</p>
<p>Den kraftiga ökningen av antalet bidragsskyl-<br>diga med utfyllnadsbidrag vid växelvis boende<br>kunde inte förutses när systemet infördes. Det<br>kan antas att personer som tidigare fördelat<br>kostnaderna för barnen mellan sig utan att få bi-<br>drag från staten nu söker utfyllnadsbidrag. An-<br>talet barn med växelvis boende har ökat från färre<br>än 1 000 när systemet trädde i kraft i februari<br>1997 till närmare 9 000 i augusti 1998.</p>
<p>Enligt arbetsgruppens prognoser talar den<br>demografiska utvecklingen med färre födda barn<br>och en inkomstutveckling med bl.a. återställda<br>ersättningsnivåer i socialförsäkringen och fler<br>sysselsatta för att kostnaderna för underhållsstö-<br>det börjar sjunka från år 2000.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Riksdagens uttalande om ändrade regler för<br>inkomstprövning i underhållsstödssystemet</p>
<p>I riksdagens uttalande om att regeringen bör<br>återkomma till riksdagen med förslag till ändrade<br>regler för inkomstprövning i underhållsstöds-<br>systemet anförde socialförsäkringsutskottet bl.a.<br>följande. Ett införande av bestämmelser i under-<br>hållsstödet som bygger på principer som åter-<br>finns i studiemedelssystemet skulle i många fall<br>få till följd att de som hårt drabbats av inkomst-<br>minskningar skulle kunna få återbetalningsskyl-<br>digheten fastställd till ett belopp som i större ut-<br>sträckning motsvarar deras betalningsförmåga.</p>
<p>Återbetalning av studielån är relaterad till in-<br>komsten. Låntagaren betalar fyra procent av den<br>sammanräknade inkomsten enligt den senaste<br>taxeringen. Vissa möjligheter till anstånd eller<br>nedsättning av återbetalning finns, bl.a. vid in-<br>komstminskning.</p>
<p>CSN föreskriver (CSNFS 1995:32) om ned-<br>sättning på grund av ändrad inkomst bl.a. att en<br>återbetalningsskyldig får nedsättning av års-<br>beloppet om den sammanräknade inkomsten av<br>tjänst, näringsverksamhet och kapital under be-<br>talningsåret beräknas bli mer än femton procent<br>lägre än motsvarande inkomst enligt den taxering<br>som ligger till grund för beräkning av års-<br>beloppet. Det årsbelopp som den återbetal-<br>ningsskyldige då skall betala relateras till den<br>beräknade inkomsten under betalningsåret.</p>
<p>Regeringen vill framföra följande synpunkter<br>med anledning av riksdagens uttalande. Enligt<br>regeringens uppfattning innebär studiestöds-<br>systemets regler om nedsättning av återbetal-<br>ningsbelopp vid inkomstminskning snarare en<br>anståndsregel än en jämkningsregel. Regeln inne-<br>bär att studiemedelsskulden amorteras med ett<br>lägre belopp. Skuldbeloppet minskas alltså inte</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>utan återbetalningen tillåts ske under en längre<br>tidsperiod. Inom systemet för underhållsstödet<br>finns redan regler om anstånd i 32-34 §§ lagen<br>om underhållsstöd. Regeringen har tolkat ut-<br>skottets intentioner så att det i lagen om under-<br>hållsstöd införs en reell jämkningsregel som<br>innebär att ett lägre återbetalningsbelopp skall<br>kunna fastställas.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning har det av<br>riksdagen föreslagna systemet ett antal svagheter.</p>
<p>— Det uppstår tröskeleffekter, t.ex. om in-<br>komsten inte beräknas minska med mer än<br>15 procent utan med 14 procent. En bidrags-<br>skyldig skulle då inte få den alternativa beräk-<br>ningen utan taxeringen skulle gälla fullt ut.<br>Det finns en risk att en bidragsskyldig då väl-<br>jer att anmäla en inkomstminskning som<br>överstiger 15 procent för att få den för-<br>delaktiga beräkningen. Om det vid en senare<br>avstämning visar sig att den bidragsskyldige<br>har överskattat inkomstminskningen skulle<br>en logisk åtgärd vara att den bidragsskyldige<br>åläggs att i efterskott återbetala mellanskillna-<br>den upp till det belopp som borde ha betalats<br>vid beräkning enligt huvudregeln. Det kan bli<br>svårt för den bidragsskyldige att fullgöra detta<br>betalningsansvar i efterhand.</p>
<p>— En bidragsskyldig som med de tänkta reglerna<br>får en jämkning under ett år på grund av en<br>tillfälligt låg inkomst kommer att gynnas en<br>gång till genom att samma inkomst ligger till<br>grund för återbetalningsskyldigheten två år<br>senare.</p>
<p>— I tillämpning i ärenden om utfyllnad eller<br>växelvis boende sker inga debiteringar och<br>inga inbetalningar, varför det inte skulle<br>finnas något att i nuläget stämma av emot.<br>Om boföräldem skulle få ett för högt<br>utfyllnadsbidrag på grund av en för lågt<br>beräknad inkomst för bidragsskyldig, kan<br>boföräldern rimligen inte åläggas någon skyl-<br>dighet att återbetala det för höga beloppet.</p>
<p>— Ett system med taxerade inkomster medför<br>att alla förutsättningar för bidragsskyldighe-<br>ten är kända från början. De bidragsskyldiga<br>kan fullgöra sina betalningar direkt till bo-<br>föräldern. Preliminära inkomster innebär att<br>det blir mer eller mindre automatiskt att åter-<br>betalningsskyldigheten kommer att fullgöras<br>till staten.</p>
<p>— Även administrativa skäl talar emot förslaget.<br>Tiden december-januari bedöms av RFV vara<br></p>
<p>för kort för att försäkringskassorna skall<br>kunna hinna fatta beslut i sådana jämknings-<br>ärenden. Antalet ärenden med manuell be-<br>räkning torde öka vilket skulle belasta admi-<br>nistrationen.</p>
<p>— Antalet anståndsärenden enligt nuvarande<br>regler kommer sannolikt inte att minska<br>eftersom den tänkta regeländringen för be-<br>räkning av återbetalningsbelopp, inte tar hän-<br>syn till individuella familjeförhållanden,<br>bostadskostnader m.m.</p>
<p>- En förändring i den angivna riktningen skulle<br>innebära att omfattande anpassningar måste<br>genomföras i ADB-systemet, bl.a. måste nya<br>rutiner för avstämningar införas.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning väger nackdelarna<br>med att införa en regel i underhållsstödssystemet<br>liknande den för återbetalning av studiemedel<br>tyngre än fördelarna. Socialförsäkringsutskottet<br>skriver i betänkandet 1997/98:SfUl att de är av<br>den uppfattningen att ett system med inkomst-<br>prövning efter aktuell inkomst knappast kan<br>införas i underhållsstödet. Att införa studie-<br>medelssystemets regler skulle emellertid i<br>praktiken innebära en övergång till beräkning<br>mot aktuell inkomst för en grupp bidragsskyl-<br>diga i underhållsstödssystemet.</p>
<p>Riksförsäkringsverket menar att några ge-<br>nomgripande förändringar av det nya underhålls-<br>stödssystemet inte bör göras nu eftersom syste-<br>met endast varit igång en kort period. RFV pekar<br>även på att statens utgifter för underhållsstödet<br>har sjunkit jämfört med kostnaderna för bidrags-<br>förskotten. Regeringen konstaterar att enligt till-<br>gängliga prognoser ser utgifterna ut att sjunka<br>ytterligare. Regeringen delar RFV:s uppfattning<br>att några genomgripande förändringar inte bör<br>göras för närvarande. Regeringen avser att<br>fortsätta analysarbetet och noga följa under-<br>hållsstödets kostnadsutveckling. Regeringen an-<br>ser det dock angeläget att två förslag till regel-<br>ändringer redan nu bör föreläggas riksdagen. Det<br>gäller det av JO och RFV framförda förslaget om<br>att kravet att den bidragsskyldige skall delges<br>meddelande om ansökan om underhållsstöd skall<br>slopas. Vidare föreslås en ändring av över-<br>gångsbestämmelserna till lagen ( 1996:1030) om<br>underhållsstöd. Detta som en komplettering av<br>tidigare lagändringar om i vilka ärenden en social-<br>försäkringsnämnd skall besluta (prop. 1997/98:41,<br>bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153). Slutligen<br>gör regeringen bedömningen att tiden för</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>överlämnande av fordran till kronofogde-<br>myndigheten i vissa fall bör förlängas från två till<br>fem månader.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 2 473 000 000 kronor anvisas<br>under anslaget A3 Underhållsstöd för år 1999.<br>För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget till<br>1 968 000 000 respektive 1 958 000 000 kronor.</p>
<h2>A4 Bidrag till kostnader för<br>internationella adoptioner</h2>
<p>Tabell 3.11 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>19 786</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>25 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget disponeras för bidrag till kostnader för<br>internationella adoptioner enligt lagen<br>(1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska<br>barn. Bidrag lämnas med 24 000 kr per barn.<br>Syftet med bidraget är att underlätta för män-<br>niskor med begränsade ekonomiska resurser att<br>adoptera bam från utlandet.</p>
<p>Bidraget administreras av Riksförsäkrings-<br>verket (RFV) och de allmänna försäkrings-<br>kassorna. Statens nämnd för internationella<br>adoptionsfrågor (NIA) beräknar att ca 1 000<br>adoptivbarn skall komma till Sverige år 1999.<br>RFV gör samma antagande och beräknar därför<br>kostnaderna till 24 miljoner kronor för kom-<br>mande budgetår.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Antalet bam som adopteras till Sverige har årli-<br>gen legat på ungefär 900-1000 bam de senaste<br>åren, med en svagt nedåtgående tendens. För år</p>
<p>1999 görs bedömningen att ca 1 000 adoptivbarn<br>skall komma till Sverige.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår<br>regeringen att 24 000 000 kronor anvisas under<br>anslaget A4 Bidrag till kostnader för<br>internationella adoptioner för år 1999. För åren</p>
<p>2000 och 2001 beräknas anslaget till 24 000 000<br>respektive 24 000 000 kronor.</p>
<h2>A5 Barnpensioner</h2>
<p>Tabell 3.12 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>286 149</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>15 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>291 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>287 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>967 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>997 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 040 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget bekostas barnpension i form av<br>folkpension och allmän tilläggspension. Från och<br>med budgetåret 1999 redovisas barnpension i<br>form av allmän tilläggspension under anslag A5<br>Målet för barnpensioner är att garantera bam<br>vars ena eller båda föräldrar avlidit en rimlig<br>ekonomisk standard.</p>
<p>Barnpension ges till barn under 18 år vars far<br>eller mor eller båda föräldrar har avlidit. För barn<br>som går i grundskola, gymnasium eller liknande<br>kan barnpensionen förlängas, längst t.o.m. juni<br>månad det år barnet fyller 20 år.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen är stabil och styrs främst<br>av utvecklingen av medelpoängen inom ATP,<br>basbeloppsutvecklingen och utvecklingen av an-<br>talet barn med barnpension.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Tabell 3.13 Anslagets komponenter</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Barnpension i form av :</p></td><td>
<p>folkpension</p></td><td>
<p>allmän tilläggspension</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>295 000</p></td><td>
<p>672 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>301 000</p></td><td>
<p>696 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>311 000</p></td><td>
<p>729 000</p></td></tr>
</table>
<p>Under år 1999 beräknas ungefär 30 200 barn-<br>pensioner i form av folkpension och 29 500<br>barnpensioner i form av allmän tilläggspension<br>betalas ut. Antalet barnpensioner har tidigare<br>sjunkit under ett flertal år. I mitten av 1990-talet<br>avstannade denna minskning. Fram till sekel-<br>skiftet antas antalet utbetalda barnpensioner öka<br>med ca 2 procent till ungefär 30 800 respektive<br>30 200 utbetalningar år 2001.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar me-<br>delsbehovet för anslaget barnpensioner under<br>budgetåret 1999 till 292 000 000 kronor.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen delar RFV:s bedömning av medels-<br>behovet, omräknat med hänsyn till regeringens<br>förslag i denna proposition vad avser basbelop-<br>pet, och med tillägg av barnpension i form av<br>allmän tilläggspension. Regeringen föreslår att<br>967 000 000 kronor anvisas under anslaget A5<br>Barnpensioner för år 1999. För åren 2000 och<br>2001 beräknas anslaget till 997 000 000 respektive<br>1 040 000 000 kronor.</p>
<h2>A6 Vårdbidrag för funktionshindrade<br>barn</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 3.14 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 566 794</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>7 206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 596 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 647 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 789 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 830 000 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 846 000 '</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘ I beloppet ingår statlig ålderspensionsavgift</p>
<p>Målet för vårdbidrag för funktionshindrade barn<br>är att ge föräldrar möjlighet att i hemmet ta hand<br>om funktionshindrat barn med behov av särskild<br>tillsyn och vård.</p>
<p>Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder<br>med hemmavarande barn under 16 år som är i<br>behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedöm-<br>ning av rätt till vårdbidrag beaktas även mer-<br>kostnader på grund av barnets sjukdom eller<br>funktionshinder. För barn som vistas på institu-<br>tion eller enskilt hem genom samhällets försorg<br>kan, för den tid barnet vistas hemma, under vissa<br>förutsättningar utbetalas ferievårdbidrag. Vård-<br>bidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller<br>en fjärdedels förmån. Vårdbidraget relateras till<br>basbeloppet. Hel förmån utgör 250 procent av<br>basbeloppet. Helt vårdbidrag uppgår under år<br>1998 till 91 000 kronor. Vårdbidraget är skatte-<br>pliktigt och pensionsgrundande.</p>
<p>Viss del av vårdbidraget kan fastställas som<br>skattefri ersättning för merkostnader. Ersättning<br>för merkostnader som motsvarar minst<br>18 procent av basbeloppet kan betalas ut utöver<br>det annars gällande maximibeloppet för helt<br>vårdbidrag om vård- och tillsynsbehovet för ett<br>barn är så stort att det räcker för att grunda rätt<br></p>
<p>till helt vårdbidrag. Den del av vårdbidraget som<br>motsvarar merkostnader är skattefri och ej<br>pensionsgrundande.</p>
<p>Från och med 1 januari 1998 kan vårdbidrag<br>beviljas i de fall det enbart är fråga om merkost-<br>nader. Denna regeländring medför att bidrags-<br>nivån bättre anpassas till stödbehovet och där-<br>med de faktiska kostnaderna. Vårdbidrag kan<br>även från denna tidpunkt ges i vissa fall vid längre<br>sjukhusvistelse.</p>
<p>Anslaget för vårdbidrag, utom den del som av-<br>ser merkostnadsersättning, belastas från och med<br>år 1999 med statliga ålderspensionsavgifter. Se<br>bilaga 3, vol. 1.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>|Tabell 3.15 Beräkning av statlig ålderspensionsavgift |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>Utgifter vård-<br>bidrag</p></td><td>
<p>Statliga ålders-<br>pensionsavgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1789</p></td><td>
<p>1 690</p></td><td>
<p>99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1830</p></td><td>
<p>1 729</p></td><td>
<p>101</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1 846</p></td><td>
<p>1 744</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Utgifterna för vårdbidrag uppgick budgetåret<br>1995/96 till 2 213,7 miljoner kronor, varav 144,5<br>miljoner kronor bestod av merkostnads-<br>ersättningar. Antalet vårdbidrag i december 1997<br>var 24 900.</p>
<p>Den 1 januari 1994 trädde lagen om assistans-<br>ersättning i kraft. Vårdbidraget bör omprövas i<br>samband med beslut om assistansersättning.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) har i rapporten<br>En socialförsäkring för kvinnor och män - en<br>kartläggning ur ett genderperspektiv (RFV<br>redovisar 1998:1) redovisat en handlingsplan för<br>år 1998. RFV skall redovisa könsuppdelad<br>statistik och analyser ur ett genderperspektiv i<br>sina publikationer. Därutöver prioriterar RFV att<br>göra fördjupade studier med genderperspektiv<br>inom handikappområdet. Sådana fördjupade stu-<br>dier skall göras i samband med att uppdrag i reg-<br>leringsbrevet för år 1998, att analysera och be-<br>döma orsakerna till att antalet ersättningar och<br>bidrag har ökat i förmånerna handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag, genomförs.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) har i rapporten<br>Utvecklingen av handikappersättning och vård-<br>bidrag under nittiotalet redovisat analys och be-<br>dömning av orsakerna till att antalet handikapp-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>ersättningar och vårdbidrag för funktions-<br>hindrade barn successivt ökat trots införandet av<br>statlig assistansersättning. Båda föräldrarnas<br>förankring i arbetslivet medför behov av hjälp<br>med omvårdnaden om sina barn. Detta gäller<br>även föräldrar med funktionshindrade barn,<br>vilket medför ett större nyttjande och kombina-<br>tion av olika rättigheter som assistansersättning<br>och vårdbidrag. Under nittiotalets första år<br>skedde en kraftig ökning av antalet barn för vilka<br>vårdbidrag beviljades. En del av ökningen för-<br>klaras av befolkningsökningen under denna tid,<br>men den största ökningen av vårdbidrag härrör<br>från det ökade antalet pojkar med psykiska stör-<br>ningar, särskilt diagnoserna autism och DAMP.<br>Med anledning av det ökade antalet barn med<br>diagnosen DAMP och ökningen av vårdbidrag<br>för dessa barn avser RFV att skaffa sig ökad kun-<br>skap i dessa frågor.</p>
<p>RFV har inte funnit något som tyder på att<br>vårdbidrag nyttjas på ett icke avsett sätt. RFV an-<br>ser att uppmärksamhet kring genomförda refor-<br>mer givit fler möjlighet att kunna ta tillvara sin<br>rätt till ersättning.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>För närvarande tenderar antalet vårdbidrag att<br>öka. Ökningen kan troligen förklaras med att<br>regelverket utvecklats, att kännedomen om<br>förmånen hos föräldrarna har ökat samt att det<br>finns fler barn som är berättigade till förmånen,<br>bl.a. som ett resultat av den s.k. avinstitutio-<br>naliseringen.</p>
<p>Anslagsbehovet för budgetåret 1999 utgår från<br>det fastställda basbeloppet 36 400 kronor. Beräk-<br>ningen har grundats på utbetalning av i genom-<br>snitt ca 16 300 hela vårdbidrag år 1999. Till detta<br>skall läggas en uppräkning på grund av retroak-<br>tiva utbetalningar och ferievårdbidrag samt<br>statlig ålderspensionsavgift. Regeringen föreslår<br>därmed att 1 789 000 000 kronor anvisas anslaget<br>A6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn för år<br>1999. För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget<br>till 1 830 000 000 respektive 1 846 000 000<br>kronor.</p>
<h2>A7 Pensionsrätt för barnår</h2>
<p>Tabell 3.16 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td colspan="2">
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Färslag</p></td><td>
<p>3 108 000*</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 015 500</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 997 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>‘Nytt anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget är nytt och har tillkommit med anled-<br>ning av det reformerade ålderspensionssystemet<br>(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU 13 och 14,<br>rskr. 1997/98:315 och 320).</p>
<p>Det nya pensionssystemet är ett livsinkomst-<br>baserat ålderspensionssystem. I ett sådant system<br>finns behov av särskild kompensation för från-<br>varo från arbetsmarknaden som inte rimligen bör<br>slå igenom som minskad pensionsrätt. Ett sådant<br>exempel är föräldrar med små barn som ofta av-<br>står helt eller delvis från att förvärvsarbeta. Även<br>om föräldrapenningförmånen är pensionsgrun-<br>dande inkomst i det reformerade pensionssyste-<br>met, kommer i ett livsinkomstbaserat ålderspen-<br>sionssystem varje inkomstbortfall att påverka<br>pensionsutfallet.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för barnår skall<br>kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds<br>och t.o.m. det år då barnet fyller tre år eller, om<br>barnet är fött under någon av månaderna juli-<br>december, fr.o.m. det år då barnet uppnår ett års<br>ålder t.o.m. det år då barnet fyller fyra år.</p>
<p>Föräldrar med små barn skall därför ges pen-<br>sionsrätt för barnår genom att tillgodoräknas<br>pensionsrätt i form av pensionsgrundande be-<br>lopp för barnår.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för barnår till-<br>godoräknas med automatik och kräver inte<br>någon ansökan från föräldern. Föräldrarna kan<br>dock själva välja vem som skall tillgodoräknas<br>pensionsgrundande belopp för barnår. För de fall<br>där föräldrarna inte gör ett aktivt val kommer<br>den förälder med det lägsta pensionsunderlaget<br>för aktuellt år att tillgodoräknas det pensions-<br>grundande beloppet. En person med flera barn</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 12</p>
<p>skall inte för samma tid kunna tillgodoräkna sig<br>pensionsrätt för barnår dubbelt eller flerfaldigt.<br>För föräldrar med mer än ett gemensamt barn i<br>”rätt” ålder kan endast en av föräldrarna<br>tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för ett<br>och samma barnår.</p>
<p>För den förälder som tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för barnår skall en fiktiv<br>inkomst beräknas för denna tid. Sådan fiktiv<br>inkomst kan beräknas på tre sätt. Det alternativ<br>som ger det förmånligaste utfallet för ett givet år<br>används.</p>
<p>- Utfyllnad till förälderns pensionsgrundande<br>inkomst året före barnet födelse,</p>
<p>- utfyllnad till 75 procent av den genom-<br>snittliga pensionsgrundande inkomsten för<br>alla försäkrade under 65 år,</p>
<p>- ett för alla försäkrade enhetligt belopp.</p>
<p>Utfyllnad kan ske upp till en viss pensions-<br>grundande inkomst. Endast inkomster upp till<br>intjänandetaket beaktas vid jämförelserna.</p>
<p>En statlig ålderspensionsavgift om 18,5<br>procent skall beräknas på det pensionsgrundande<br>beloppet. Det är denna avgift som skall belasta<br>anslaget.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>För pensionsgrundande belopp skall, i likhet<br>med pensionsgrundande inkomster, en statlig<br>ålderspensionsavgift om 18,5 procent betalas.<br>Denna utgör den enskildes pensionsrätt. Ålders-<br>pensionsavgiften betalas inte av den enskilde<br>utan av staten och kallas för statlig ålders-<br>pensionsavgift.</p>
<p>Den statliga ålderspensionsavgiftens storlek<br>och pensionsrätten för bamår varierar med<br>förändringar i bland annat arbetsmarknad, ut-<br>veckling av födelsetalen och basbeloppet.</p>
<p>Avgiftsunderlaget, på vilket en statlig<br>ålderspensionsavgift ska betalas, beräknas för år<br>1999 till 16 800 miljoner kronor. För åren 2000<br>och 2001 beräknas avgiftsunderlaget till 16 300<br>respektive 16 200 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår att 3 108 000 000 kronor<br>anvisas under anslaget A7 Pensionsrätt för barnår<br>år 1999. För åren 2000 och 2001 beräknas<br>medelsbehovet till 3 015 000 000 respektive<br>2 997 000 000 kronor.</p>
<p>30</p>
<p>Älderspensions-<br>systemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p>
<p>PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:711) om ändring i lagen</p>
<p>(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden...............7</p>
<p>3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.............................................9</p>
<p>3.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>3.2 Utgiftsutveckling.....................................................................................9</p>
<p>3.3 Allmän tilläggspension, ATP..................................................................9</p>
<p>3.4 Förslag till regeländring........................................................................10</p>
<p>Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom</p>
<p>socialdepartementets område - översikt av utgifter<br>och finansiering</p>
<p>PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1998:711) om ändring i lagen<br>(1983:1092) med reglemente för Allmänna<br>pensionsfonden.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:711) om<br>ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för<br>Allmänna pensionsfonden</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för<br>Allmänna pensionsfonden i stället för dess lydelse enligt lagen (1998:711) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>De penningmedel som enligt<br>4 kap. 3 § lagen (1981:691) om<br>socialavgifter och 6 § lagen</p>
<p>(1994:1744) om allmän pensions-<br>avgift skall föras till Allmänna pen-<br>sionsfonden, skall förvaltas av<br>första-sjätte fondstyrelserna.</p>
<p>De penningmedel som enligt<br>4 kap. 3 § lagen (1981:691) om<br>socialavgifter, 8 § lagen (1998:676)<br>om statlig ålderspensionsavgift och 6 §<br>lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift skall föras till Allmänna<br>pensionsfonden, skall förvaltas av<br>första-sjätte fondstyrelserna.</p>
<p>De medel som enligt 8 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension förs till Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden skall<br>förvaltas av sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Bestämmelser finns om första-tredje fondstyrelserna i 2-16, 21-25, 44 och<br>45 §§, om fjärde-sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37, 39, 43, 44 och 45 §§ samt<br>om sjunde fondstyrelsen i 43 a-45 §§.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<h1>3 Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Vid sidan av statsbudgeten redovisas fr.o.m. bud-<br>getåret 1999 endast ålderspension i form av all-<br>män tilläggspension (ATP) och ålderspension i<br>form av folkpension till pensionärer som även<br>uppbär ATP. Delpensionen och arbetsskade-<br>försäkringen som t.o.m. år 1998 redovisats vid<br>sidan av statsbudgeten ingår fr.o.m. 1999 som<br>anslag under utgiftsområdena 11 Ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom respektive 10 Ekonomisk<br>trygghet vid sjukdom och handikapp.</p>
<p>Beloppen inkluderar förvaltning</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 3.2 Utgiftsutvecklingen för ålderspension som be-<br>lastar AP-fonden</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p></td><td rowspan="2">
<p>Folkpension</p></td><td rowspan="2">
<p>Summa</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ATP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>93 515</p></td><td>
<p>41 682</p></td><td>
<p>135 197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>97 238</p></td><td>
<p>42 499</p></td><td>
<p>139 737</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>101 981</p></td><td>
<p>43 734</p></td><td>
<p>145 715</p></td></tr>
</table>
<p>Exklusive administration</p>
<h2>3.2 Utgiftsutveckling</h2>
<p>Utgiftsutvecklingen för förmåner vid sidan av statsbudgeten</p>
<p>Miljoner kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Tilldelat</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Beräknat<br>utgift<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>utgift<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>utgift<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129 704</p></td><td>
<p>132 744</p></td><td>
<p>132 425</p></td><td>
<p>135 849</p></td><td>
<p>140 414</p></td><td>
<p>146 433</p></td></tr>
</table>
<h2>3.3 Allmän tilläggspension, ATP</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen för ATP samtliga ATP för-<br>måner</p>
<p>Tusental kronor (löpande priser)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>122 425 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>125 846 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>131 295 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>135 972 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>142 296 000</p></td></tr>
</table>
<p>Allmän tilläggspension utges i form av ålders-<br>pension, förtidspension, efterlevandepension till<br>vuxna och barnpension. Utgifterna för ATP<br>styrs av antalet pensionärer och deras medelbe-<br>lopp för ATP samt i någon mån av mängden av<br>retroaktivutbetalningar vid nybeviljanden. An-<br>talet pensionärer beror i sin tur på hur många<br>som tillkommer varje månad och hur många som<br>träder ut ur systemet. Den för närvarande största<br>utgiftshöjande faktorn består av ATP-systemets<br>mognad dvs. äldre pensionärer med låg ATP<br>ersätts av nytillkommande pensionärer med av-<br>sevärt högre ATP. De senare har erhållit fler<br>ATP-år men även erhållit högre medelpoäng ge-<br>nom reallönehöjningar under ett flertal år.</p>
<p>Fr.o.m. år 1999 kommer den ATP som för<br>närvarande belastar AP-fonden i form av förtids-<br>pension, efterlevandepension till vuxna och<br>barnpension att i stället belasta statsbudgeten.<br>Som ett led i den finansiella infasningen av<br>älderspensionsreformen kommer den utgift som<br>nu belastar statsbudgeten i form av folkpension<br>till ålderspensionärer som också uppbär tilläggs-<br>pension att fr.o.m. år 1999 i stället belasta AP-<br>fonden.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN</p>
<p>Avgiften till det nya ålderspensionssystemet<br>skall, när den slutliga finansieringen bestämts,<br>komma att uppgå till 18,5 procent av pensions-<br>grundande inkomster och pensionsgrundande<br>ersättningar. Avgiften delas för närvarande upp<br>på försäkrade och arbetsgivare på så sätt att den<br>förvärvsarbetande betalar en allmän pensions-<br>avgift på 6,95 procent och arbetsgivaren betalar<br>6,40 procent.</p>
<p>Fr.o.m. år 1999 dras den allmänna pensions-<br>avgiften av från inkomsterna vid beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst. Parallellt med att<br>taket för pensionsgrundande inkomst skall vara</p>
<p>7,5 förhöjda prisbasbelopp betyder det att taket<br>för uttag av den allmänna pensionsavgiften, mot-<br>svaras av 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Statlig<br>ålderspensionsavgift betalas för inkomstandelar<br>upp till avgiftstaket på 8,06 prisbasbelopp (se<br>vidare Bilaga 5, volym 1).</p>
<p>Avgiften till ålderspensionssystemet delas upp<br>på ett sådant sätt att en viss andel kommer att<br>tillföras premiereservsystemet. Dessa andelar är<br>kvoterade för försäkrade födda mellan åren<br>1938-1953.</p>
<p>AP-fondens förvaltning är för närvarande<br>uppdelad på sex fondstyrelser. Medel ur de<br>största fonderna placeras främst i obligationer.<br>Medel ur fjärde, femte och sjätte fonden placeras<br>huvudsakligen i aktier.</p>
<p>Under åren 1990 - 1997 har AP-fondens<br>samlade avkastning legat runt 45 - 50 miljarder<br>kronor per år. En allt större del av denna av-<br>kastning har fr.o.m. år 1991 tagits i anspråk för<br>att täcka avgiftsunderskottet. Som exempel kan<br>nämnas att för år 1997 var avgiftsinkomsterna till<br>AP-fonden ca 88 miljarder kr och ATP-utgifter-<br>na drygt 122 miljarder kronor. Av AP-fondens<br>avkastning i form av ränteinkomster<br>(42,1 miljarder kronor), kursskillnader m.m.<br>netto (10,9 miljarder kronor), aktieutdelningar<br>(1,7 miljarder kronor) och övriga inkomster (2,5<br>miljarder kronor) dvs totalt 57,2 miljarder<br>kronor så fick 34 miljarder kr användas för att<br>täcka avgiftsunderskottet.</p>
<p>För år 1999 beräknas ATP-utgifterna uppgå<br>till 131 295 miljoner kr. Delposterna utgörs av<br>ATP till förmånerna enligt nedan.</p>
<p>Tabell 3.3</p>
<p>Miljoner kronor<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ålderspension</p></td><td>
<p>93 515</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p></td><td>
<p>24 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>änkepension</p></td><td>
<p>12 154</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barnpension</p></td><td>
<p>672</p></td></tr>
<tr><td>
<p>omställningspensioner</p></td><td>
<p>108</p></td></tr>
<tr><td>
<p>samt administration</p></td><td>
<p>809</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Summa avrundningar en miljon</p></td></tr>
</table>
<p>Av dessa ATP-utgifter kommer kostnaderna för<br>ålderspensionärernas ATP, 93 515 milj kr och<br>folkpension, 41 682 milj kr samt administration<br>652 milj kr, dvs totalt 135 849 milj kr, att belasta<br>AP-fonden. Övriga ATP-utgifter 37 128 miljon-<br>er kr kommer som tidigare nämnts att belasta<br>statsbudgeten.</p>
<p>Regeringen beräknar således att den allmänna<br>tilläggspensionens utgifter för ålderspension och<br>viss del av dess folkpension för år 1999 kommer<br>att uppgå till 135 849 000 000 kronor.</p>
<h2>3.4 Förslag till regeländring</h2>
<p>I samband med älderspensionsreformen infördes<br>en ny avgift, en statlig ålderspensionsavgift. En-<br>ligt 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderpen-<br>sionsavgift skall en viss del av denna avgift, på<br>samma sätt som gäller för ålderspensionsavgifter<br>enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om social-<br>avgifter, föras till Allmänna pensionsfonden. De<br>till fonden förda medlen förvaltas av första-sjätte<br>fondstyrelserna. Ett stadgande om att det även<br>avser den statliga ålderspensionsavgiften föreslås<br>därför i lagen (1983:1092) med reglemente för<br>Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>10</p>
<p>Bilaga</p>
<p>Försäkringsersättningar<br>och vissa bidrag inom<br>Socialdepartementets område<br>- översikt av<br>utgifter och finansiering</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-138.png" style="width:34pt;height:15pt;"/>
<p>Försäkringsersättningar och vissa bidrag<br>inom Socialdepartementets område<br>- översikt av utgifter och finansiering</p>
<p>I detta avsnitt redovisas utgifter och finansiering<br>för de försäkringsersättningar och vissa bidrag<br>som hör till Socialdepartementets ansvarsom-<br>råde. I vissa fall redovisas också ersättningar som<br>hör till andra departement men administreras av<br>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-<br>ringskassorna (tab. 1).</p>
<p>De allmänna försäkringarnas och vissa bi-<br>dragssystems andel av BNP beräknas för år 1999<br>uppgå till 17,5 % vilket är i nivå med år 1980.<br>Andelningen till detta är dels stora besparingar<br>inom socialförsäkringsområdet, dels en ökning<br>av BNP.</p>
<p>Tabell 1 Socialförsäkringsutgifterna som andel relaterat till</p>
<p>BNP (%)_______________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1999<sup>1</sup></p>
<p>(Prog)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>17.6</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>17,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav:</p>
<p>Trygghet för familjer<br>och barn</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Annan utbetalning</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Vissa omföringar mellan områdena, se utgiftsområdstexterna</p>
<p>Följande områden innefattas</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer med bam</p>
<p>- barnbidrag</p>
<p>- föräldraförsäkring, inkl, havandeskapspen-<br>ning</p>
<p>- bostadsbidrag</p>
<p>- bidragsförskott/underhållsstöd</p>
<p>- vårdbidrag för funktionshindrade barn</p>
<p>- barnpensioner</p>
<p>- bidrag till kostnader för internationella adop-<br>tioner</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-<br>kapp</p>
<p>- sjukpenning</p>
<p>- rehabiliteringsersättning</p>
<p>- arbetsskadeersättning</p>
<p>- förtidspension/sjukbidrag i form av folkpen-<br>sion, pensionstillskott och ATP</p>
<p>- handikappersättning</p>
<p>- närståendepenning</p>
<p>- bilstöd till handikappade</p>
<p>- assistansersättning</p>
<p>- sjukvårdsförmåner inkl, viss ersättning till<br>sjukvårdshuvudmännen, samt ersättning för<br>tandvårds- och läkemedelskostnader</p>
<p>- ersättning till värnpliktiga</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m.</p>
<p>- ålderspension i form av folkpension, pen-<br>sionstillskott och ATP</p>
<p>- särskilt pensionstillägg</p>
<p>- bostadstillägg till pensionär</p>
<p>- hustrutillägg</p>
<p>- delpension</p>
<p>12 Riksdagen 1998/99. 1 samL Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA</p>
<p>- efterlevandepensioner inkl, änkepension, om-<br>ställningspension och särskild efterlevande-<br>pension i form av folkpension, pensionstill-<br>skott och ATP</p>
<p>- sjömanspensioner</p>
<p>Annan utbetalning</p>
<p>- småföretagarförsäkringar</p>
<p>- smittbärarersättning</p>
<p>- utbildningsbidrag</p>
<p>- starta eget-bidrag</p>
<p>Administration</p>
<p>- Riksförsäkringsverket</p>
<p>- Allmänna försäkringskassor</p>
<h2>Finansiering av ersättningar som utges<br>enligt AFL</h2>
<p>Den allmänna försäkringens utgifter som regle-<br>ras i lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>finansieras med intäkter från sociala avgifter, all-<br>männa skattemedel samt via avkastning på fon-<br>derade medel. Sociala avgifter tas ut i tre olika<br>former: arbetsgivaravgifter, egenavgifter från<br>egenföretagare m.fl. samt allmän pensionsavgift.<br>I vissa fall utgår särskild löneskatt i stället för so-<br>ciala avgifter.</p>
<p>I samband med riksdagens beslut om in-<br>komstgrundad ålderspension m.m. beslutades<br>om förändrad struktur på socialavgifterna och<br>förändrade avgiftsnivåer m.m. (prop.<br>1997/98:151, bet. 1997/98SfU13 och SfU 14,<br>rskr. 1997/98:315).</p>
<p>I det följande redogörs för de förändringar<br>som träder i kraft från och med år 1999 avseende<br>socialavgifter och avgiftsnivåer, nämligen:</p>
<p>• Sjukförsäkringsavgiften skall finansiera, för-<br>utom delar av sjukförsäkringen, tilläggspen-<br>sion i form av förtidspension och till viss del<br>av kostnaderna för folkpension i form av för-<br>tidspension men inte kostnaderna för tand-<br>vård, läkemedelssubventioner och förmåner<br>från föräldraförsäkringen. Tandvård och<br>läkemedelssubventioner skall finansieras med<br>allmänna skattemedel. Sjukförsäkringsav-<br>giften sänks till 7,50 % för arbetsgivare och</p>
<p>till 8,23 % för den som har inkomst av annat<br>förvärvsarbete.</p>
<p>• Efterlevandepensionsavgiften blir 1,70% och<br>skall finansiera tilläggspension och folkpen-<br>sion i form av efterlevandepension samt<br>administrationskostnader för dessa förmåner.</p>
<p>• Ålderspensionsavgiften blir 6,40 % vilket är<br>samma nivå som den nuvarande ATP-av-<br>giften.</p>
<p>• En föräldraförsäkringsavgift på 2,20 % införs<br>för finansiering av föräldraförsäkringen.</p>
<p>• Den arbetsmarknadsavgift som betalas av ar-<br>betsgivare höjs till 5,84 %.</p>
<p>• Socialavgifterna skall finansiera de statliga<br>ålderspensionsavgifter som beräknas belöpa<br>på de förmåner som socialavgifterna skall<br>finansiera.</p>
<p>• Det sammantagna uttaget av socialavgifter<br>och allmän löneavgift hålls oförändrad genom<br>att den allmänna löneavgiften höjs till 8,04 %.</p>
<p>• Allmän pensionsavgift tas ut dels på inkomst<br>av anställning, dels på inkomst av annat för-<br>värvsarbete till den del summan av inkoms-<br>terna före avdrag för allmän pensionsavgift<br>inte överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp,<br>vilket i termer av pensionsgrundande inkomst<br>motsvarar 7,5 förhöjda prisbasbelopp.</p>
<p>Tabell 2 Avgifter år 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td>
<p>Arbets-<br>givar-<br>avgifter</p></td><td>
<p>Egen-<br>avgifter</p></td><td>
<p>Inkomster<br>år 1999<br>(Prog)*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>7,50</p></td><td>
<p>8,23</p></td><td>
<p>60 252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>1,70</p></td><td>
<p>12 236</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderpensionsavgift</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>52 282</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>15 834</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>11 152</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>5,84</p></td><td>
<p>3,30</p></td><td>
<p>41 550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>61 614</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>33,06</p></td><td>
<p>31,25</p></td><td>
<p>254 920</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt’</p></td><td>
<p>24,26</p></td><td>
<p>24,26</p></td><td>
<p>13 008</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>6,95</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>58 600</p></td></tr>
</table>
<p>* Beloppen anges i miljoner kronor</p>
<p><sup>1</sup> Gäller personer födda 1938 eller senare</p>
<p><sup>2</sup> För personer födda 1938 och senare kommer särskild löneskatt att utgöra 8,09 % från<br>65 års ålder</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>ITabell 3 Kostnader och finansiering av socialförsäkringsförmåner m.m. åren 1998 och 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Prognos 1998</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>varav</p>
<p>Statsbidrag</p></td><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>övrigt</p></td><td colspan="2">
<p>Förslag 1999 varav</p>
<p>Totalt Statsbidrag</p></td><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>övrigt</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning till sjukvårdshuvud-<br>männen m.m.</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>505</p></td><td>
<p>505</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedel<sup>1</sup></p></td><td>
<p>13 630</p></td><td>
<p>13 630</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>13 491</p></td><td>
<p>13 491</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>1 650</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 650</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 487</p></td><td>
<p>1 487</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilstöd till handikappade</p></td><td>
<p>214</p></td><td>
<p>214</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig assistansersättning</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>4 653</p></td><td>
<p>4 653</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>17 119</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>17 119</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>17 716</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>17 716</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rehabilitering</p></td><td>
<p>2 010</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 010</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 274</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 274</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspensioner</p></td><td>
<p>37 328</p></td><td>
<p>816</p></td><td>
<p>30 223’</p></td><td>
<p>6 289'</p></td><td>
<p>46 761</p></td><td>
<p>7 224</p></td><td>
<p>39 537*</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning av vissa förtids-<br>pensionärer</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till förtidspensio-<br>närer</p></td><td>
<p>2 224</p></td><td>
<p>2 224</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 382</p></td><td>
<p>2 382</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Närståendepenning</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa yrkesskadeersättningar<sup>5</sup></p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikappersättning</p></td><td>
<p>995</p></td><td>
<p>995</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>775“</p></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>4‘</p></td><td>
<p>883</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>169</p></td><td>
<p>4<sup>6</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänna försäkringskassor</p></td><td>
<p>4 714</p></td><td>
<p>4 161</p></td><td>
<p>553</p></td><td></td><td>
<p>4 976</p></td><td>
<p>4 726</p></td><td>
<p>250</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeförsäkringen'</p></td><td>
<p>6 259</p></td><td>
<p>60'</p></td><td>
<p>6 069</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>7 328</p></td><td>
<p>73’</p></td><td>
<p>7 105</p></td><td>
<p>150'"</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensioner</p></td><td>
<p>141 567</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>117 115"</p></td><td>
<p>23 552<sup>1</sup></p></td><td>
<p>146 733</p></td><td>
<p>11478</p></td><td>
<p>109 805"</p></td><td>
<p>25 450’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna</p></td><td>
<p>12 203</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>9 089"</p></td><td>
<p>3 106‘</p></td><td>
<p>12 734</p></td><td>
<p>1 362</p></td><td>
<p>11 372"</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer</p></td><td>
<p>7 430</p></td><td>
<p>7 430</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7 459</p></td><td>
<p>7 459</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>579</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 578</p></td><td>
<p>470“</p></td><td>
<p>204</p></td><td>
<p>204</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänna barnbidrag</p></td><td>
<p>16 798</p></td><td>
<p>16 798</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>16 705</p></td><td>
<p>16 705</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>14 145</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>14 145</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>14 830</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>14 830</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidragsförskott/Underhållsstöd</p></td><td>
<p>2 985</p></td><td>
<p>2 985</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 473</p></td><td>
<p>2 473</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kostnader för int.<br>adoptioner</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpensioner<sup>12</sup></p></td><td>
<p>929</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>754"</p></td><td>
<p>170"</p></td><td>
<p>967</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>864"</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdbidrag för funktionshindrade<br>barn</p></td><td>
<p>1 647</p></td><td>
<p>1 647</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 789</p></td><td>
<p>1 789</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>5 860</p></td><td>
<p>5 860</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5 865</p></td><td>
<p>5 865</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsrättför barnår</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3 108</p></td><td>
<p>3 108</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>exkl. förbrukningsartiklar vid inkontinens fr.o.m. år 1998</p>
<p>Allmän ålderspensionsavgift, allmän tilläggspensionavgift och sjukförsäkringsavgift<br>Avkastning från AP-fonden</p>
<p>Från sjukförsäkringsavgiften</p>
<p>Fr.o.m. år 1999 ingår posten vissa yrkesskadeersättningar i arbetsskadeförsäkringen<br>Ersättning från affärsverk</p>
<p>Inkl, administration t.o.m. år 1998</p>
<p>Utbetalningar av staten för del av LSP</p>
<p><sup>9</sup> Utbetalningar av staten för LSP inkl, skadeståndslivränta</p>
<p><sup>10</sup> Utbetalningar affärsverk m.m. för LAF och YFL</p>
<p>" Folkpensionsavgift, allmän ålderspensionsavgift och allmän tilläggspensionsavgift</p>
<p><sup>12</sup> Allmän ålderspensionsavgift, allmän tilläggspensionsavgift och statlig ålderspensions-<br>avgift</p>
<p><sup>13</sup> Efterlevandepensionsavgift</p>
<p><sup>14</sup> Avkastning från delpensionsfonden</p>
<p><sup>15</sup> Exkl. anslagskredit</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA</p>
<h2>Arbetsskadeförsäkringen</h2>
<p>Arbetsskadeförsäkringen finansieras via arbets-<br>skadeavgiften och avkastning från arbetsskade-<br>fonden. Fonden kommer att avvecklas fr.o.m.<br>den 1 januari 1999. Sedan 1987 uppvisar fonden<br>ett underskott. När fonden avvecklas beräknas<br>underskottet uppgå till 7 083 mkr. En oföränd-<br>rad nivå på arbetsskadeavgiften gör det möjligt<br>att reducera underskottet. Socialavgiften till ar-<br>betsskadeförsäkringen höjdes den 1 juli 1992 från<br>0,9 % till 1,2 % och den 1 januari 1993 till<br>1,38 %. Dessutom tillfördes arbetsskadefonden<br>8 300 mkr från delpensionsfonden under första<br>halvåret 1993. Sedan budgetåret 1994/95 är ut-<br>gifterna lägre än inkomsterna.</p>
<p>I vissa fall betalas arbetsskadeersättning av<br>affärsverk och bolagiserade f.d. affärsverk. Er-<br>sättningar som utges enligt lagen om statligt per-<br>sonskadeskydd m.m. betalas via två anslag inom<br>statsbudgeten.</p>
<p>Tabell 4 Arbetsskadeförsäkringen</p>
<p>1997 1998 1999</p>
<p>Utgifter</p>
<p>Arbetsskadefonden, fr.o.m. år</p>
<p>1999 anslag A3 Arbetsskador,</p>
<p>varav</p>
<p>Sjukpenning/vård LAF 'och</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>YFL’</p></td><td>
<p>112</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter sjuk-<br>penning LAF och YFL</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Livräntor LAF</p></td><td>
<p>4 704</p></td><td>
<p>4 749</p></td><td>
<p>4 643</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter egenliv-<br>räntor LAF</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 429</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Livräntor YFL</p></td><td>
<p>1 064</p></td><td>
<p>1 014</p></td><td>
<p>963</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>233</p></td><td>
<p>141</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6105</p></td><td>
<p>6 069</p></td><td>
<p>7 246</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>10 288</p></td><td>
<p>10 713</p></td><td>
<p>11 152</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över/underskott</p></td><td>
<p>4 183</p></td><td>
<p>4 644</p></td><td>
<p>3 906</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avveckling av fond</p></td><td></td><td>
<p>7 083</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fondens storlek i december</p></td><td>
<p>-11 727</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmåner som finansieras i<br>annan ordning</p>
<p>Utbetalningar affärsverk m.m.<br>LAF och YFL</p></td><td>
<p>137</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift för detta *</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalningar staten för LSP<br>m.m.<sup>4</sup></p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift för LSP</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
</table>
<p>'. Lagen ( 1976:380) om arbetsskadeförsäkring</p>
<p><sup>2</sup> Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring</p>
<p><sup>3</sup> Dessa ålderspensionsavgifter belastar statsbudgeten</p>
<p><sup>4</sup> Inkl, vissa yrkesskadeersättningar utom skadestånd</p>
<h2>Allmän tilläggspension, ATP</h2>
<p>Den allmänna tilläggspensionen (ATP) finansie-<br>ras t.o.m. år 1998 dels genom en tilläggspen-<br>sionsavgift och dels via avkastning från allmänna<br>pensionsfonden (AP-fonden). Den 1 januari<br>1995 infördes en allmän egenavgift (numera<br>kallad allmän pensionsavgift) för finansiering av<br>pensionssystemet.</p>
<p>Fr.o.m. år 1999 sker viss omfördelning av<br>finanseringsansvaret mellan AP-fonden och<br>statsbudgeten, se bilaga 3, volym 1.</p>
<p>Tabell 5 AP-fonden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>^3udgetå^</p></td><td>
<p>1997</p>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1998<br>Prognos</p></td><td>
<p>1999<br>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspension viss folkpen-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sion</p></td><td></td><td></td><td>
<p>41 682</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspension, ATP</p></td><td>
<p>86 045</p></td><td>
<p>88 897</p></td><td>
<p>93 515</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspension</p></td><td>
<p>23 478</p></td><td>
<p>23 738</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepension för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>vuxna<sup>1</sup></p></td><td>
<p>11 425</p></td><td>
<p>11 724</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpension</p></td><td>
<p>630</p></td><td>
<p>642</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>847</p></td><td>
<p>845</p></td><td>
<p>652</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>122 425</p></td><td>
<p>125 846</p></td><td>
<p>135 849</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ATP-avgifter’</p></td><td>
<p>79 980</p></td><td>
<p>39 859</p></td><td>
<p>32 305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift’</p></td><td>
<p>7 753</p></td><td>
<p>52 025</p></td><td>
<p>58 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga ålderspensionsav-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>18 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>gifter</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoavkastning*</p></td><td>
<p>57 110</p></td><td>
<p>47 500</p></td><td>
<p>43 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>144 843</p></td><td>
<p>139 384</p></td><td>
<p>152 805</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Under/överskott</p></td><td>
<p>22 418</p></td><td>
<p>13 538</p></td><td>
<p>16 956</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden i dec.<sup>!</sup></p></td><td>
<p>619 810</p></td><td>
<p>633 348</p></td><td>
<p>605 304‘</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepe nsion</p>
<p><sup>2</sup> Av influtna ATP-avgifter förs 7 % till staten och 11 % placeras på konto hos Riks-<br>gäldskontoret. Återstoden, vilket redovisas i tabe Ilen, förs till AP-fonden.</p>
<p><sup>3</sup>. Avgiften infördes per den 1 januari 1995</p>
<p><sup>4</sup> Exkl. kursförändringar</p>
<p><sup>5</sup>. Inkl, inträffade och prognostiserade kursförändringar. De senare kan snabbt ändras<br>med annan kursutveckling.</p>
<p><sup>6</sup> 45 md kr överförs till statsbudgeten.</p>
<h2>Delpension</h2>
<p>Delpensionen finansieras t.om. år 1998 helt med<br>inkomsterna från delpensionsavgiften och av-<br>kastningen från delpensionsfonden. Fr.o.m. år<br>1999 skall kostnaderna för delpension finansieras<br>över statsbudgeten med allmänna skattemedel.<br>Delpensionsavgiften avskaffas fr.o.m. år 1999.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 BILAGA</p>
<p>Delpensionsfonden kommer därmed att avveck-<br>las under år 1998.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6 Delpensionsfonden 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td>
<p>1997<br>Utfall</p></td><td>
<p>1998</p>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>1999</p>
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 065</p></td><td>
<p>8 357</p></td><td>
<p>204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>1 491</p></td><td>
<p>1 578</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastning från delpensionsfond</p></td><td>
<p>563</p></td><td>
<p>470</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>2 054</p></td><td>
<p>2 048</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Under/överskott</p></td><td>
<p>989</p></td><td>
<p>-6 309</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpensionsfonden storlek vid</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kalenderårets utgång</p></td><td>
<p>6 309</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 065</p></td><td>
<p>579</p></td><td>
<p>204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpensioner</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avveckling av fond</p></td><td></td><td>
<p>7 778</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Ekonomisk trygghet<br>vid arbetslöshet</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om</p>
<p>arbetslöshetsförsäkring...........................................................................7</p>
<p>3 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet..................................................................11</p>
<p>3.1 Omfattning............................................................................................11</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................11</p>
<p>3.3 Resultatbedömning................................................................................12</p>
<p>3.3.1 Effekter av de statliga insatserna..........................................................12</p>
<p>3.3.2 Regeringens slutsatser...........................................................................13</p>
<p>3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................13</p>
<p>4 Ersättning vid arbetslöshet...................................................................................15</p>
<p>4.1 Anslag.....................................................................................................15</p>
<p>Al Bidrag till arbetslöshetsersättning..............................................15</p>
<p>A2 Bidrag till lönegarantiersättning.................................................18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>2. godkänner att högst 150 000 000 kronor av<br>ramanslaget Al Bidrag till arbetslöshetsersätt-<br>ning får användas under budgetåret 1999 fram<br>till och med den 30 september 1999 för för-<br></p>
<p>söksverksamhet med friare användning av ar-<br>betslöshetsersättning,</p>
<p>3. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under ut-<br>giftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslös-<br>het enligt följande uppställning:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>[Anslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2">
<p>Anslagstyp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Al Bidrag till arbetslöshetsersättning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>32 796 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2 Bidrag till lönegarantiersättning</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>993 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td></td><td>
<p>33 789 000</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om<br>arbetslöshetsförsäkring</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 a, 6, 14, 17, 19 och 22 §§ lagen (1997:238) om ar-<br>betslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer får, såsom<br>försöksverksamhet under tiden den 1<br>juli 1997 - den 31 december 1998, be-<br>sluta att personer som redan får er-<br>sättning enligt denna lag skall kunna<br>få fortsatt ersättning enligt lagen<br>utan att villkoren i 9 §, med undantag<br>av tredje punkten, är uppfyllda.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer får, såsom<br>försöksverksamhet under tiden den 1<br>juli 1997 - den 30 september 1999,<br>besluta att personer som redan får<br>ersättning enligt denna lag skall kun-<br>na få fortsatt ersättning enligt lagen<br>utan att villkoren i 9 §, med undantag<br>av tredje punkten, är uppfyllda.</p>
<p>6§</p>
<p>Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som</p>
<p>- inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller</p>
<p>- är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som gäller<br>för rätt till en inkomstrelaterad ersättning.</p>
<p>Ersättningen lämnas tidigast den 1 Ersättningen lämnas tidigast den<br>juli det år den arbetslöse fyller 20 år. dag den arbetslöse fyller 20 år.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>14 §></p>
<p>Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört förvärvsarbete</p>
<p>1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av<br>-förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller<br>-förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller</p>
<p>2. som bedrivits med stöd av för- 2. som bedrivits med stöd av be-<br>ordningen (1984:523) om bidrag till stämmelsema om start av närings-<br>arbetslösa m.fl. som startar egen nä- verksamhet enligt förordningen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ringsverksamhet.</p></td><td>
<p>(1998:000) om arbetsmarknadspoli-<br>tiska aktiviteter.</p></td></tr>
</table>
<p>Detta gäller dock inte om den sökande när det i första stycket nämnda ar-<br>betet påbörjades uppfyllde arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete enligt 12-<br>13§§.</p>
<p>17 §</p>
<p>När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande<br>fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller<br>varit hindrad att arbeta på grund av</p>
<p>1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,</p>
<p>2. arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p>3. yrkesinriktad rehabilitering,</p>
<p>4. utbildning för vilken utbild-<br>ningsbidrag lämnas enligt förord-<br>ningen (1996:1654) om särskilt ut-<br>bildningsbidrag, eller</p>
<p>5. deltagande i verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § har utgått, i den<br>mån tiden inte jämställs enligt vad<br>som följer av 19 §.</p>
<p>2. en arbetsmarknadspolitisk akti-<br>vitet enligt förordningen (1998:000)<br>om arbetsmarknadspolitiska aktivite-<br>ter med undantag av start av närings-<br>verksamhet,</p>
<p>3. utbildning för vilken utbild-<br>ningsbidrag lämnas enligt förord-<br>ningen (1996:1654) om särskilt ut-<br>bildningsbidrag, eller</p>
<p>4. deltagande i verksamhet där er-<br>sättning enligt 3 a § har utgått, i den<br>mån tiden inte jämställs enligt vad<br>som följer av 19 §.</p>
<p>19 §<sup>2</sup></p>
<p>För sökande som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag<br>gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till grund<br>för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken sökande enligt 12-14 §§<br>skall ha förvärvsarbetat jämställas den tid då de</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda<br>skäl hindrat det, fullföljt arbetsmark-<br>nadsutbildning eller yrkesinriktad<br>rehabilitering för vilken statligt ut-</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda<br>skäl hindrat det, fullföljt en arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesin-<br>riktad rehabilitering enligt förord-</p>
<p><sup>!</sup> Senaste lydelse 1997:1271.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:1271.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>bildningsbidrag lämnats,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda<br>skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag lämnats<br>enligt förordningen (1996:1654) om<br>särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>5. fullgjort tjänstgöring enligt la-<br>gen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenning-<br>förmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock<br>tillsammans högst 2 månader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som ar-<br>betsgivaren finansierat med stöd av<br>förordningen (1997:1275) om an-<br>ställningsstöd, eller förordningen<br>(1987:411) om beredskapsarbete,</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverksamhet<br>med stöd av förordningen (1984:523)<br>om bidrag till arbetslösa m.fl. som<br>startar egen näringsverksamhet, eller</p>
<p>6. fullföljt verksamhet där ersätt-<br>ning enligt 3 a § utgått.<br></p>
<p>ningen (1998:000) om arbetsmark-<br>nadspolitiska aktiviteter, för vilka<br>statligt utbildningsbidrag lämnats,</p>
<p>2. bedrivit näringsverksamhet som<br>avses i förordningen (1998:000) om<br>arbetsmarknadspolitiska aktiviteter,<br>eller</p>
<p>3. deltagit i och, om inte särskilda<br>skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag lämnats<br>enligt förordningen (1996:1654) om<br>särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>4. fullgjort tjänstgöring enligt la-<br>gen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått föräldrapenning-<br>förmån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen dock<br>tillsammans högst 2 månader,</p>
<p>5. utfört förvärvsarbete som ar-<br>betsgivaren finansierat med stöd av<br>förordningen (1997:1275) om an-<br>ställningsstöd, eller förordningen<br>(1987:411) om beredskapsarbete,</p>
<p>6. fullföljt verksamhet där ersätt-<br>ning enligt 3 a § lämnats.</p>
<p>22 §</p>
<p>Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om den sökan-<br>de har fyllt 57 år före ersättningsperiodens slut är perioden i stället 450 dagar.</p>
<p>I ersättningsperioden räknas inte<br>in dagar under vilka den sökande har<br>anvisats verksamhet för arbetslivsut-<br>veckling ett offentligt tillfälligt ar-<br>bete för äldre arbetslösa, verksamhet<br>enligt lagen om kommuners ansvar<br>för ungdomar mellan 20 och 24 år<br>eller verksamhet där ersättning enligt<br>3 a § utgår i enlighet med föreskrifter<br>som har meddelats av regeringen.</p>
<p>Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått<br></p>
<p>I ersättningsperioden räknas inte<br>in dagar under vilka den sökande har<br>anvisats ett offentligt tillfälligt arbete<br>för äldre arbetslösa, verksamhet en-<br>ligt lagen om kommuners ansvar för<br>ungdomar mellan 20 och 24 år eller<br>verksamhet där ersättning enligt 3 a §<br>utgår i enlighet med föreskrifter som<br>har meddelats av regeringen.</p>
<p>ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den and-<br>ra kassan in i ersättningsperioden.</p>
<p>Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad<br>då den arbetslöse fyller 65 år.</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.1 fråga om personer som har an-<br>visats verksamhet för arbetslivsutveckling före den 1 januari 1999 gäller 22 § i<br>sin äldre lydelse.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<h1>3 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområde 13 omfattar bidrag till inkom-<br>strelaterad arbetslöshetsersättning samt utgifter<br>för grundbelopp och utjämningsbidrag till ar-<br>betslöshetskassorna. Området omfattar vidare en<br>aktivare användning av arbetslöshetsersättning-<br>en, offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslö-<br>sa och ersättning till personer som får tillfällig<br>avgångsersättning eller ersättning vid genera-<br>tionsväxling.</p>
<p>Arbetsmarknadsverket (AMV) är den myn-<br>dighet som i huvudsak svarar för verksamheten<br>under utgiftsområdet.</p>
<p>I utgiftsområdet ingår också utgifter för löne-<br>garantiersättning, vilken skall ersätta arbetstagar-<br>nas lönefordringar vid arbetsgivarens konkurs.<br>Från anslaget som finansierar lönegarantiersätt-<br>ning betalas vidare till och med år 1998 avbetal-<br>ningar till Riksgäldskontoret för den skuld som<br>kvarstår från lönegarantifonden. Skulden skall<br>avvecklas vid utgången av år 1998.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 920</p></td><td>
<p>38 485</p></td><td>
<p>37 842</p></td><td>
<p>33 789</p></td><td>
<p>26 484</p></td><td>
<p>24 063</p></td></tr>
</table>
<p>1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budge t-<br>året 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Arbetslöshetsersättningen är en viktig del av den<br>aktiva arbetsmarknadspolitiken som skall under-<br>lätta strukturomvandlingen. Ersättningen kom-<br>penserar för förlorad arbetsinkomst under en<br>omställningsperiod vid ofrivillig arbetslöshet.<br>Lönegarantiersättningen ger ett löneskydd åt ar-<br>betstagare vid arbetsgivares konkurs.</p>
<p>Arbetslöshetens omfattning är avgörande för<br>utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Vidare<br>påverkas utgifterna av reglerna för arbetslöshets-<br>ersättningen. Därutöver har antalet personer som<br>berörs av företagskonkurser liksom bestämmel-<br>serna för lönegarantiersättning betydelse för hur<br>mycket som betalas ut i lönegarantiersättning.</p>
<p>Den höga arbetslösheten under 1990-talet har<br>inneburit mycket stora utbetalningar av arbets-<br>löshetsersättning. Totalt var i genomsnitt<br>342 000 personer per månad, eller 8,0 procent,<br>öppet arbetslösa under år 1997. Det första halv-<br>året 1998 har i genomsnitt 283 000 personer per<br>månad varit öppet arbetslösa. Det innebär en öp-<br>pen arbetslöshet på 6,7 procent av den totala ar-<br>betskraften. Regeringens bedömning i den revi-<br>derade finansplanen är att den öppna<br>arbetslösheten kommer att uppgå till i genom-<br>snitt 6,6 procent av arbetskraften under år 1998.<br>Enligt regeringens bedömning kommer den<br>öppna arbetslösheten att fortsätta att sjunka så<br>att den vid utgången av år 2000 uppgår till högst<br>4 procent av arbetskraften.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>Tabell 3.2 Genomsnittligt antal arbetslösa respektive arbetslösa i procent av arbetskraften</p>
<p>Antal arbetslösa</p>
<p>Arbetslöshet, procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1997<br>La halvåret</p></td><td>
<p>1998<br>l:a halvåret</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1997<br>La halvåret</p></td><td>
<p>1998<br>La halvåret</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>155 000</p></td><td>
<p>154 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>121 000</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>192 000</p></td><td>
<p>188 000</p></td><td>
<p>203 000</p></td><td>
<p>162 000</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>347 000</p></td><td>
<p>342 000</p></td><td>
<p>363 000</p></td><td>
<p>283 000</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska Centralbyrån</p>
<p>Den genomsnittliga utbetalade dagpenningen<br>från arbetslöshetsförsäkringen har ökat succes-<br>sivt, framför allt sedan ersättningsnivåerna höj-<br>des under det andra halvåret 1997. Sammantaget<br>har emellertid utbetalningarna av arbetslöshetser-<br>sättning minskat mellan år 1996 och år 1997 och<br>väntas fortsätta att minska under år 1998. Orsa-<br>kerna är eri lägre arbetslöshet samt färre deltagare<br>i de arbetsmarknadspolitiska åtgärder vars utgif-<br>ter täcks under utgiftsområdet.</p>
<p>Antalet konkursföretag som under budgetåret<br>1997 berördes av utbetalningar från lönegaranti-<br>ersättningen var knappt 10 900 och antalet be-<br>rörda arbetstagare var omkring 56 000.</p>
<p>Utbetalningarna av lönegarantiersättning har<br>stabiliserats kring drygt 1 miljard kronor per år.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Under år 1997 har kompensationsnivån i ar-<br>betslöshetsförsäkringen höjts från 75 procent till<br>80 procent från och med den 29 september 1997.<br>Vidare har det kontanta arbetsmarknadsstödet<br>ersatts med ett grundbelopp från och med den 1<br>januari 1998. Grundbeloppet uppgår till 240 kro-<br>nor per dag. Den högsta ersättningsnivån för den<br>inkomstrelaterade ersättningen har höjts från 564<br>kronor per dag till 580 kronor per dag från och<br>med den 29 december 1997.</p>
<p>För att göra det möjligt att använda arbetslös-<br>hetsersättningen på ett mer aktivt sätt har riksda-<br>gen bemyndigat regeringen att i begränsad om-<br>fattning besluta om att arbetslösa skall kunna få<br>arbetslöshetsersättning i andra situationer än vid<br>öppen arbetslöshet. Vidare belastar utgifterna för<br>resursarbete, som fram till den 1 juli 1998 belas-<br>tade utgiftsområdet, nu utgiftsområde 14 Ar-<br>betsmarknad och arbetsliv.</p>
<p>Förmånsrättskommittén (Ju 1996:02) utreder<br>vissa frågor om förmånsrätt vid konkurs m.m.<br>(dir. 1995:163). Genom tilläggsdirektiv (dir.<br>1997:82) har kommittén fått i uppdrag att bl. a.<br>analysera hur den minskning av statens kostna-<br>der för lönegarantin på 300 miljoner kronor per<br>år, som riksdagen beslutat om, kan genomföras.</p>
<p>Mål</p>
<p>Utgiftsområdet skall medverka till att underlätta<br>och stimulera omställning och därigenom öka<br>flexibiliteten på arbetsmarknaden.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Se avsnitt 3.3.2</p>
<p>3.3 Resultatbedömning</p>
<p>3.3.1 Effekter av de statliga insatserna</p>
<p>Arbetslöshetsersättningen ger en ekonomisk<br>trygghet till personer i arbetskraften. Detta un-<br>derlättar strukturomvandlingen och arbetskraf-<br>tens omställningsförmåga, vilket ökar flexibili-<br>teten på arbetsmarknaden. Ersättningen<br>medverkar vidare till att minska inkomstklyftor-<br>na mellan dem som har arbete och dem som sak-<br>nar arbete och är därför även en viktig del av för-<br>delningspolitiken.</p>
<p>Flera av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som finansieras med medel från utgiftsområdet<br>har bidragit till att begränsa arbetslöshetens ska-<br>deverkningar genom att arbetslösa har aktiverats<br>och ökat sin kompetens. Därigenom har lång-<br>tidsarbetslöshet och utslagning från arbetsmark-</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>naden förhindrats. Vidare har ca hälften av dem<br>som lämnat resursarbete fått arbete.</p>
<p>3.3.2 Regeringens slutsatser</p>
<p>Under en konjunkturuppgång är det av största<br>vikt att det är stor rörlighet på arbetsmarknaden<br>och att matchningen mellan lediga platser och<br>arbetssökande fungerar snabbt och effektivt. I<br>detta sammanhang har arbetslöshetsersättningen<br>stor betydelse som omställningsförsäkring. I ett<br>förbättrat konjunkturläge är det också viktigt att<br>kontrollen av att de arbetslösa är aktiva och står<br>till arbetsmarknadens förfogande fungerar. En<br>arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet<br>för att tillse att kontrollfunktionen inom arbets-<br>löshetsförsäkringen effektiviseras. Projektet skall<br>i huvudsak bedrivas under hösten 1998.</p>
<p>Regeringen avser vidare att tillsätta en utred-<br>ning som skall få i uppdrag att se över organisa-<br>tionen av tillsynen över arbetslöshetsförsäkring-<br>en m.m.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp inom<br>Regeringskansliet för att se över frågan om in-<br>dexering av lägsta och högsta dagpenningbelopp.<br>Arbetsgruppen skall redovisa uppdraget den 15<br>januari 1999.</p>
<p>Regeringen har även tillsatt en särskild utreda-<br>re som skall utreda förekomsten av deltidsarbe-<br>ten och tillfälliga arbeten och bedöma hur dessa<br>anställningsformer kan komma att utvecklas un-<br>der de närmaste fem till tio åren. Utifrån analy-<br>sen skall utredaren överväga om förändringar bör<br>ske av reglerna om rätt till arbetslöshetsersätt-<br>ning. Uppdraget skall redovisas senast den 1<br>mars 1999 (dir. 1998:27).</p>
<p>sig, utveckla sin kompetens och därigenom för-<br>bättra sin anställbarhet. Vidare har regeringens<br>utbildningspolitik t.ex. genom kunskapslyftet<br>och regeringens näringspolitik såväl kortsiktiga<br>som långsiktiga positiva effekter på arbetsmark-<br>naden och arbetskraftens omställningsförmåga.</p>
<p>Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen för de i utgiftsområde 13<br>ingående verksamheterna</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 920</p></td><td>
<p>38 485</p></td><td>
<p>37 842</p></td><td>
<p>33 789</p></td><td>
<p>26 484</p></td><td>
<p>24 063</p></td></tr>
</table>
<h2>3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet</h2>
<p>En flexibel arbetsmarknad, med goda möjligheter<br>till omställning för både anställda och arbetslösa,<br>är en förutsättning för att målen om en öppen<br>arbetslöshet på högst fyra procent vid utgången<br>av år 2000 och full sysselsättning på längre sikt<br>skall kunna nås. Detta kräver insatser inom flera<br>politikområden. Regeringens arbetsmarknadspo-<br>litik bidrar till att främst arbetslösa kan utbilda</p>
<p>1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budge t-<br>året 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Hur stora resurser som avsätts för att finansiera<br>arbetslöshetsersättningen beror framför allt på<br>arbetslöshetens utveckling. Resursåtgången be-<br>räknas för vart och ett av åren 1999 till och med<br>år 2001 bli högre än vad som beräknades i den<br>ekonomiska vårpropositionen 1998 (prop.<br>1997/98:150, yttr,1997/98:AU5y, bet.</p>
<p>1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318). Detta beror,<br>förutom på att ålderspensionsavgifter nu belastar<br>anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning,<br>bl.a. på att effekterna av de höjda ersättningsni-<br>våerna i arbetslöshetsförsäkringen underskattats.</p>
<p>Anslagssparandet under utgiftsområdet för<br>budgetåret 1997 uppgick till sammanlagt 2 302<br>miljoner kronor, vilket har förts bort som bespa-<br>ring. Därutöver har riksdagen på tilläggsbudget<br>för budgetåret 1998 beslutat att dra in totalt<br>4 238 miljoner kronor från utgiftsområdet, varav<br>606 miljoner kronor förts upp under utgiftsom-<br>råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för finansi-<br>ering av åtgärden resursarbete.</p>
<p>Under år 1997 har ersättningsnivåerna i ar-<br>betslöshetsförsäkringen höjts vilket ökar utgif-<br>terna inom utgiftsområdet. Reformerna har till<br>största delen finansierats genom en höjning av<br>finansieringsavgiften till arbetslöshetsförsäkring-<br>en. År 1998 beräknas inkomsterna från finansie-<br>ringsavgiften till ca 2,5 miljarder kronor.</p>
<p>De antaganden om den ekonomiska utveck-<br>lingen och arbetslösheten som redovisas i den<br>reviderade finansplanen ligger till grund för rege-<br>ringens beräkning av de förväntade utgifterna<br>under utgiftsområdet.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<h1>4 Ersättning vid arbetslöshet</h1>
<p>Verksamhetsområdet överensstämmer med det<br>tidigare beskrivna utgiftsområdet och regeringen<br>redovisar därför inte utvecklingen under verk-<br>samhetsområdet.</p>
<p>4.1 Anslag</p>
<p>Al Bidrag till</p>
<p>arbetslöshetsersättning</p>
<p>Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>38 927 377</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 301 957</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>36 443 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>35 800 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>32 796 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>25 607 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>23 145 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1 Varav - 4 238 334 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998</p>
<p>Från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning<br>utbetalades under budgetåret 1997 arbetslöshets-<br>ersättning, kontant arbetsmarknadsstöd, ersätt-<br>ning till deltagare i offentliga tillfälliga arbeten<br>för äldre arbetslösa (OTA), ersättning till delta-<br>gare i resursarbete, tillfällig avgångsersättning<br>samt utjämningsbidrag. Anslaget disponeras i<br>huvudsak av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).</p>
<p>Hur arbetslösheten utvecklas är avgörande för<br>anslagets storlek. Utgifterna under anslaget på-<br>verkas, förutom av konjunkturen, av hur reglerna<br>i arbetslöshetsförsäkringen utformas. Detta gäl-<br>ler främst regler om ersättningsnivåer, ersätt-<br>ningsperiodernas längd och villkoren för kvalifi-<br>cering för rätt till arbetslöshetsersättning.</p>
<p>Under budgetåret 1997 utbetalades 38 927<br>miljoner kronor i bidrag till arbetslöshetsersätt-<br>ning. Det var 4 839 miljoner kronor mer än vad<br>regeringen beräknade inför budgetåret 1997. Or-<br>saken till ökningen var framför allt en högre ar-<br>betslöshet än vad regeringen hade förutsett.<br>Riksdagen beslutade, i enlighet med regeringens<br>förslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1997, att sammantaget tillföra ansla-<br>get 7141 miljoner kronor.</p>
<p>Konjunkturuppgången under andra halvåret</p>
<p>1997 tillsammans med regeringens utbildnings-<br>satsning, kunskapslyftet, och den tillfälliga av-<br>gångsersättningen bidrog till att arbetslösheten<br>sjönk mer än väntat. Detta medförde ett anslags-<br>sparande på sammanlagt 2 302 miljoner kronor<br>som fördes bort från anslaget som indragning av<br>anslagsbelopp.</p>
<p>Under det första halvåret 1998 har 16 582<br>miljoner kronor utbetalats under anslaget. Rege-<br>ringen beräknar i den reviderade finansplanen att<br>i genomsnitt 282 000 personer kommer att vara<br>öppet arbetslösa under budgetåret 1998. Det<br>motsvarar ca 6,6 procent av arbetskraften. I<br>tilläggsbudget för statsbudgeten för budgetåret</p>
<p>1998 beräknades anslaget till 36 443 miljoner<br>kronor. Det är 4 238 miljoner kronor mindre än<br>vad som angavs i budgetpropositionen för bud-<br>getåret 1998 (prop. 1997/98:1 utg. omr. 13).<br>Riksdagen beslutade på tilläggsbudget för stats-<br>budgeten för budgetåret 1998 att dra in detta<br>belopp från anslaget. Regeringen beräknar nu att<br>kostnaderna för bidrag till arbetslöshetsersätt-<br>ning kommer att uppgå till 35 800 miljoner kro-<br>nor år 1998.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>Statsbidrag till arbetslöshetskassor</p>
<p>Under budgetåret 1997 uppgick kostnaderna för<br>statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen till<br>36 648 miljoner kronor. Omkring 69 procent av<br>de arbetslösa år 1997 fick ersättning från arbets-<br>löshetsförsäkringen. Under det första halvåret<br>1998 utbetalades 16 148 miljoner kronor i stats-<br>bidrag till arbetslöshetskassor vilket inkluderade<br>kostnaderna för grundbeloppet, som kan lämnas<br>till dem som inte har rätt till inkomstrelaterad<br>arbetslöshetsersättning.</p>
<p>KAS/grundbelopp</p>
<p>Till utgången av år 1997 kunde man få arbetslös-<br>hetsersättning i form av kontant arbetsmark-<br>nadsstöd (KAS). De som fick KAS vid årsskiftet<br>övergick i allmänhet till att få grundbelopp från<br>och med den 1 januari 1998.</p>
<p>Utgifterna för KAS var under budgetåret 1997<br>avsevärt mindre än för statsbidraget till arbets-<br>löshetsförsäkringen. Det beror dels på att den<br>genomsnittliga ersättningsnivån i KAS var be-<br>tydligt lägre jämfört med nivån i försäkringen,<br>dels på att betydligt färre personer fick KAS än<br>ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Om-<br>kring 7 procent av de arbetslösa år 1997 fick<br>KAS. Under budgetåret 1997 uppgick kostna-<br>derna för KAS till 1 596 miljoner kronor. Utbe-<br>talningarna av KAS blev mindre än beräknat.</p>
<p>Utjämningsbidrag</p>
<p>Utjämningsbidrag och utjämningsavgift används<br>för att utjämna skillnaderna i nivån på medlems-<br>avgifterna i de olika arbetslöshetskassorna. Ar-<br>betslöshetskassorna betalar avgiften till staten<br>och den går sedan tillbaka till kassorna i form av<br>utjämningsbidrag. Kostnaderna för utjämnings-<br>bidraget uppgick under budgetåret 1997 till 64<br>miljoner kronor. Under budgetåret 1998 beräk-<br>nas kostnaderna för utjämningsbidraget till 66<br>miljoner kronor.</p>
<p>Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen<br>Under budgetåret 1997 fick högst 500 miljoner<br>kronor disponeras av regeringen för olika projekt<br>som innebar en aktivare användning av arbets-<br>löshetsersättningen. För budgetåret 1998 är be-<br>loppet 1 000 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen har bemyndigat AMS att från och<br>med den 15 juni 1998 fatta beslut om försöks-<br>verksamheten. Regeringens beslut att initiera en<br>regional försöksverksamhet i Skåne, Dalarnas,<br>Gävleborgs, Värmlands och Jämtlands län inne-<br>bär bl. a. att försökslänen själva får fatta beslut</p>
<p>om att använda högst 230 miljoner kronor av det<br>anvisade beloppet för budgetåret 1998 för den<br>aktivare användningen av arbetslöshetsersätt-<br>ningen. Till och med den 14 juni 1998 hade rege-<br>ringen fattat beslut om att 14 projekt med en ak-<br>tivare användning av ersättningen fick anordnas.<br>Besluten omfattade knappt 1 600 personer. En-<br>ligt de delrapporter som regeringen erhållit från<br>projektanordnarna har bl.a. framkommit att<br>starten av projekten av olika anledningar förse-<br>nats. INREGIA har på regeringens uppdrag gått<br>igenom samtliga ansökningar som regeringen har<br>fattat beslut om. Rapporten visar bl.a. att i flera<br>av projekten har vissa samordningseffekter kun-<br>nat uppnås genom en aktivare användning av ar-<br>betslöshetsersättningen. Projekt har t.ex. anord-<br>nats som innebär att deltagarna varvar<br>utbildnings- och praktikinsatser med jobbsöka-<br>raktiviter och kontakter med näringslivet. Rege-<br>ringen avser att under budgetåret 1999 initiera en<br>utvärdering av försöksverksamheten vad avser<br>ökad anställbarhet, placeringar efter deltagande i<br>projekt på den reguljära arbetsmarknaden och<br>eventuella undanträngnings- och inlåsningsef-<br>fekter.</p>
<p>Under budgetåret 1997 utbetalades inga medel<br>för verksamheten. Hittills under budgetåret 1998<br>har beslut fattats som innebär att omkring 2 000<br>personer har kunnat delta i försöksverksamhet<br>med en aktivare användning av arbetslöshetser-<br>sättningen.</p>
<p>Tillfällig avgångsersättning</p>
<p>Under budgetåret 1997 beviljades sammanlagt<br>knappt 18 900 personer tillfällig avgångsersätt-<br>ning. Det var en relativt jämn könsfördelning<br>bland dem som beviljades tillfällig avgångsersätt-<br>ning, drygt 9 000 var kvinnor och 9 800 var män.<br>Under budgetåret 1997 utbetalades 674 miljoner<br>kronor i tillfällig avgångsersättning till dem som<br>hade rätt till arbetslöshetsersättning och 6 miljo-<br>ner kronor till dem som hade rätt till KAS. Dessa<br>belopp ingår i det som redovisas under avsnitten<br>statsbidrag till arbetslöshetskassor och<br>KAS/grundbelopp. Under första halvåret 1998<br>har 1 071 miljoner kronor utbetalats. Utbetal-<br>ningarna görs från arbetslöshetskassorna.</p>
<p>Generationsväxling</p>
<p>Möjligheten till generationsväxling infördes från<br>och med den 1 januari 1998. I slutet av augusti<br>1998 hade 352 personer beviljats ersättning enligt<br>reglerna för generationsväxling. Statistik över<br>könsfördelning förs inte vare sig för de avgående</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>eller de nyanställda. Under första halvåret 1998<br>hade 162 generationsväxlingsplatser anmälts till<br>arbetsförmedlingen. De vanligaste yrkesområde-<br>na var vård och omsorg, kök och restaurang samt<br>kontor.</p>
<p>Under första halvåret 1998 betalades 3,2 mil-<br>joner kronor ut i generationsväxlingsersättning<br>samtidigt som arbetsgivarna betalade in drygt<br>6 000 kronor i finansieringsbidrag. Då arbetsgi-<br>varen erlägger finansieringsbidraget månadsvis i<br>efterskott medför detta en viss eftersläpning av<br>inbetalningarna.</p>
<p>Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa<br>Den 1 november 1996 infördes genom lagen<br>(1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för<br>äldre arbetslösa och lagen (1996:986) om ändring<br>i lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbe-<br>ten för äldre arbetslösa en ny arbetsmarknadspo-<br>litisk åtgärd, offentliga tillfälliga arbeten för äldre<br>arbetslösa (OTA). Lagen är tidsbegränsad och<br>upphör att gälla vid utgången av december 1998.<br>Antalet deltagare i åtgärden har stigit kontinuer-<br>ligt sedan starten. Av AMS årsredovisning för<br>budgetåret 1997 framgår att det genomsnittliga<br>antalet deltagare per månad varit drygt 5 000 per-<br>soner. Under det första halvåret 1998 har i ge-<br>nomsnitt 7 000 personer omfattats av denna åt-<br>gärd. Fördelningen av platserna har varit relativt<br>jämn mellan könen. Kostnaden för OTA upp-<br>gick till 631 miljoner kronor, varav 12 miljoner<br>kronor är administrativa kostnader som belastar<br>utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,<br>för budgetåret 1997 och till 430 miljoner kronor<br>första halvåret 1998. Enligt AMS har det funnits<br>vissa svårigheter att uppnå förväntad omfattning<br>på åtgärden. En orsak har varit kravet på att an-<br>ordnare och berörda arbetstagarorganisationer<br>skall vara överens om arbetsuppgifter samt antal<br>deltagare. Det har vidare varit svårt att finna<br>lämpliga arbetsplatser. I Statskontorets rapport<br>Offentliga tillfälliga arbeten (1997:9) redovisas<br>att en majoritet av besluten om OTA avser verk-<br>samhet i kommuner eller föreningar. Av utvärde-<br>ringen framgår även att åtgärden sällan leder till<br>reguljära arbeten. En positiv effekt av OTA är<br>enligt Statskontoret att insatserna bidrar till att<br>bryta passivitet och förbättra långtidsarbetslösas<br>livssituation. Statskontoret gör bedömningen att<br>en avveckling av åtgärden i dess nuvarande form<br>bör övervägas. Regeringen har därför under ut-<br>giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv fö-<br>reslagit att åtgärden skall fasas ut under kom-<br>mande budgetår och att utgifterna från och med</p>
<p>den 1 januari skall beräknas under under anslaget<br>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p>
<p>Anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning<br>belastas från och med år 1999 med statlig ålders-<br>pensionsavgift (se bilaga 3, vol. 1).</p>
<p>Tabell 4.2 Redovisning av statlig ålderspensionsavgift</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>Bidrag till ar-<br>betslöshets-<br>ersättning</p></td><td>
<p>Ålderspensions</p>
<p>avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>32 796</p></td><td>
<p>30 865</p></td><td>
<p>1 931</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>25 607</p></td><td>
<p>24 100</p></td><td>
<p>1 507</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>23 145</p></td><td>
<p>21 783</p></td><td>
<p>1 362</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Aktivare användning av arbetslöshetsersättningen<br>år 1999</p>
<p>Försöksverksamheten med en aktivare använd-<br>ning av arbetslöshetsersättningen får pågå längst<br>till och med den 31 december 1998. Regeringen<br>föreslår att försöksverksamheten får förlängas till<br>att gälla till och med den 30 september 1999.<br>Möjligheten att få förlängning av försöksverk-<br>samheten avser projekt som pågår den 31 de-<br>cember 1998. Behovet av förlängning skall prö-<br>vas av AMS. Regeringen föreslår att<br>försöksverksamheten under budgetåret 1999 får<br>omfatta högst 150 miljoner kronor. Förslaget<br>föranleder en ändring i lagen (1997:238) om ar-<br>betslöshetsförsäkring med innebörd att verk-<br>samheten med aktivare användning av arbetslös-<br>hetsersättningen får gälla till och med den 30<br>september 1999. Förslaget påverkar inte utgifter-<br>na under anslaget.</p>
<p>Andrad åldersgräns för grundbeloppet i arbetslös-<br>hetsförsäkringen</p>
<p>Riksdagen beslutade i samband med behandling-<br>en av propositionen En effektivare arbetsmark-<br>nadspolitik m.m. (prop. 1994/95:218, bet.<br>1994/95:AU15, rskr. 1994/95:398) att kommu-<br>nerna skulle ges möjlighet att genom överens-<br>kommelse med staten ta ett samlat ansvar för ar-<br>betslösa ungdomar fram till och med den 30 juni<br>det år de fyller 20 år. En följd av detta beslut är<br>att den tidigaste tidpunkten för att få grundbe-<br>lopp i arbetslöshetsförsäkringen är den 1 juli det<br>år en person fyller 20 år. Riksdagen beslutade på<br>tilläggsbudget (prop. 1997/98:150, bet.<br>1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) för budget-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>året 1998 att åldersgränsen skulle ändras för vissa<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder från den 1 juli<br>det år personen fyller 20 år till den dag personen<br>fyller 20 år. Som en konsekvens av denna ändring<br>bör tidpunkten för när grundbeloppet i arbets-<br>löshetsförsäkringen kan lämnas sättas till tidigast<br>från och med den dag personen fyller 20 år. För-<br>slaget föranleder en ändring i 6 § lagen<br>(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Änd-<br>ringen bör gälla från och med den 1 januari 1999.<br>Förslaget påverkar inte utgifterna under anslaget.</p>
<p>Sammanfattande medelsberäkning</p>
<p>Vid medelsberäkningen för år 1999 har regering-<br>en tagit hänsyn till riksdagens beslut med anled-<br>ning av den ekonomiska vårpropositionen (prop.<br>1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20, rskr.<br>1997/98:318) samt antaganden om den ekono-<br>miska utvecklingen enligt den reviderade finans-<br>planen. Mot bakgrund av detta föreslår regering-<br>en att riksdagen anvisar ett ramanslag om 32 796<br>miljoner kronor för budgetåret 1999. För år 2000<br>beräknar regeringen utgifterna under anslaget till<br>25 607 miljoner kronor och för år 2001 beräknas<br>utgifterna till 23 145 miljoner kronor.</p>
<h2>A2 Bidrag till lönegarantiersättning</h2>
<p>Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 992 287</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>93 763</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 042 022</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 042 022</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>993 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>877 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>918 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget finansieras utbetalning av ersätt-<br>ningar till arbetstagare för lönefordringar vid<br>konkurs i enlighet med lönegarantilagen<br>(1992:497). Vidare finansieras amorteringar till<br>Riksgäldskontoret för den skuld som kvarstår<br>från lönegarantifonden. Den kvarstående skul-<br>den uppgick per den 31 december 1997 till 1 300<br>miljoner kronor och vid halvårsskiftet 1998 till<br>drygt 900 miljoner kronor. Vidare betalas från<br>anslaget ersättningar till länsstyrelserna för deras<br>arbete med utbetalning av lönegarantimedel.<br>Kostnaderna för lönegarantiersättning finansie-<br>ras t.o.m. budgetåret 1998 genom en särskild lö-<br>negarantiavgift enligt lagen (1981:691) om soci-<br>alavgifter. Fr.o.m. den 1 januari 1999 slopas den</p>
<p>särskilda lönegarantiavgiften. I stället har ar-<br>betsmarknadsavgiften inom socialavgifterna<br>höjts i motsvarande mån (prop. 1997/98:151, del<br>2, avsnitt 32).</p>
<p>Medel som återvinns ur konkurser inbetalas<br>till statens inkomsttitel 2812 Återbetalning av<br>lönegarantimedel.</p>
<p>Så länge skulden från lönegarantifonden kvar-<br>står styrs utgifterna på området av avgiftsin-<br>komsterna. Utgifterna vad gäller lönegarantier-<br>sättningar styrs av antalet konkurser, av hur<br>många arbetstagare som omfattas av konkurserna<br>samt av de bestämmelser som styr rätten till er-<br>sättning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Utbetalningarna av ersättningar under budgetåret</p>
<p>1997 uppgick till 1 252 miljoner kronor. Antalet<br>berörda konkursföretag var 10 878 och antalet<br>berörda arbetstagare 56 013. Det innebär en<br>minskning med nästan 100 miljoner kronor<br>jämfört med år 1996 då 1 350 miljoner kronor<br>betalades ut som lönegarantiersättningar, trots<br>att antalet berörda företag och arbetstagare ökat<br>mellan åren. År 1996 omfattades 7 802 företag<br>och 41 264 arbetstagare av lönegarantin.</p>
<p>Första halvåret 1998 har 585 miljoner kronor<br>utbetalats enligt reglerna om lönegaranti. Antalet<br>berörda företag uppgick till 4 181 och antalet be-<br>rörda arbetstagare till 21 850. För budgetåret</p>
<p>1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå<br>till 2 042 miljoner kronor, varav 1 160 miljoner<br>kronor för lönegarantiersättningar. Övriga ut-<br>gifter avser amorteringar av skulden hos Riks-<br>gäldskontoret och administrativa kostnader.</p>
<p>År 1997 inbetalades 238 miljoner kronor, som<br>utgjorde återvunna medel från konkurser. Första<br>halvåret 1998 inbetalades 121 miljoner kronor.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Som aviserades i 1998 års ekonomiska vårpropo-<br>sition (prop. 1997/98:150) kommer regeringen<br>att besluta om en avveckling av den återstående<br>skulden för lönegarantifonden i Riksgäldskonto-<br>ret vid utgången av budgetåret 1998. Kostnader<br>för räntor och amorteringar på skulden lyfts av<br>anslaget för lönegarantiersättningar, som från<br>och med budgetåret 1999 endast belastas med</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>utgifter för lönegarantiersättningar samt vissa<br>administrationskostnader. Med detta kommer<br>prognosmetodiken vad gäller lönegarantiersätt-<br>ningar att behöva utvecklas. Ett sådant arbete på-<br>går för närvarande i Regeringskansliet.</p>
<p>Statskontoret har genomfört en förstudie av<br>statliga resursinsatser för kontroll av transfere-<br>ringar i syfte att belysa hur stora resurser som av-<br>sätts för att kontrollera de statliga transferering-<br>arna. I rapporten påtalar Statskontoret<br>beträffande lönegarantin att ett problem med<br>handläggningen av garantin är, att inte någon<br>myndighet har till uppgift att samordna hela pro-<br>ceduren kring rätten till ersättning, statistikfrå-<br>gor etc. Regeringen avser att ta initiativ till att en<br>översyn görs av hur organisationen av lönega-<br>rantisystemet kan förbättras.</p>
<p>Förmånsrättsskommittén (Ju 1996:02) skall<br>enligt sina direktiv (dir. 1995:163) överväga<br>bland annat hur reglerna om löneförmånsrätt</p>
<p>och lönegaranti bör ändras så att arbetstagarnas<br>skydd skall bli så heltäckande som möjligt, utan<br>att statens kostnader ökar. Kommittén har i<br>tilläggsdirektiv den 3 juli 1997 (dir. 1997:82) även<br>fått i uppdrag att utreda hur den minskning av<br>statens kostnader för lönegarantin på 300 miljo-<br>ner kronor per år, som riksdagen beslutat om,<br>kan genomföras. Anslaget för budgetåret 1999<br>har med anledning av detta minskats med en<br>halvårseffekt av besparingen, det vill säga med<br>150 miljoner kronor.</p>
<p>För budgetåret 1999 föreslår regeringen 993<br>miljoner kronor för anslaget till bidrag till löne-<br>garantiersättning. Regeringen beräknar anslaget<br>till 877 miljoner kronor för år 2000 och 918<br>miljoner kronor för år 2001.</p>
<p>19</p>
<p>Arbetsmarknad och<br>arbetsliv</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Förslag till statsbudget för 1999</p>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................5</p>
<p>2 Lagförslag................................................................................................................7</p>
<p>2.1 Förslag till lag (1998:000) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter.....7</p>
<p>2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:870) om offentliga</p>
<p>tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa.....................................................8</p>
<p>3 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................................................................9</p>
<p>3.1 Omfattning..............................................................................................9</p>
<p>3.2 Utgiftsutvecklingen.................................................................................9</p>
<p>3.2.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................11</p>
<p>3.2.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................15</p>
<p>3.2.3 Effekter av statliga insatser...................................................................16</p>
<p>3.2.4 Regeringens slutsatser...........................................................................16</p>
<p>3.3 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................17</p>
<p>4 Arbetsmarknad......................................................................................................19</p>
<p>4.1 Omfattning............................................................................................19</p>
<p>4.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................19</p>
<p>4.3 Resultatbedömning och slutsatser........................................................21</p>
<p>4.4 Anslag.....................................................................................................32</p>
<p>Al Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader........................32</p>
<p>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.............................................35</p>
<p>A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade................................50</p>
<p>A4 Europeiska socialfonden m.m....................................................54</p>
<p>A5 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering....................57</p>
<p>A6 Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen</p>
<p>arbetslöshetsförsäkring...............................................................58</p>
<p>5 Arbetsliv................................................................................................................61</p>
<p>5.1 Omfattning............................................................................................61</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................61</p>
<p>5.3 Resultatbedömning................................................................................62</p>
<p>5.4 Revisionens iakttagelser........................................................................65</p>
<p>Bl Arbetarskyddsverket...................................................................65</p>
<p>B2 Arbetslivsinstitutet......................................................................67</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m...............................69</p>
<p>B4 Rådet för arbetslivsforskning.....................................................71</p>
<p>B5 Finansiering av forskning och utveckling inom</p>
<p>arbetslivsområdet........................................................................72</p>
<p>B6 Bidrag till Samhall AB.................................................................73</p>
<p>B7 AmuGruppen AB........................................................................78</p>
<p>B8 Arbetsdomstolen.........................................................................79</p>
<p>B9 Statens förlikningsmannaexpedition..........................................81</p>
<p>BIO Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar..........................81</p>
<p>Bil Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.........................82</p>
<p>B12 Internationella avgifter................................................................83</p>
<p>B13 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell</p>
<p>läggning........................................................................................84</p>
<p>6 Jämställdhet mellan kvinnor och män.................................................................87</p>
<p>6.1 Omfattning............................................................................................87</p>
<p>6.2 Utgiftsutvecklingen...............................................................................87</p>
<p>6.3 Resultatbedömning................................................................................88</p>
<p>6.4 Anslag.....................................................................................................90</p>
<p>Cl Jämställdhetsombudsmannen.....................................................90</p>
<p>C2 Särskilda jämställdhetsåtgärder..................................................91</p>
<p>C3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.........92</p>
<p>7 Staten som arbetsgivare........................................................................................93</p>
<p>7.1 Omfattning och ändamål......................................................................93</p>
<p>7.1.1 Resultatbedömning................................................................................94</p>
<p>7.1.2 Revisionens iakttagelser........................................................................94</p>
<p>7.2 Anslag.....................................................................................................94</p>
<p>Dl Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket........................................94</p>
<p>D2 Statliga tjänstepensioner m.m.....................................................95</p>
<p>7.3 Arbetsgivarverket..................................................................................95</p>
<p>7.4 Statens pensionsverk.............................................................................96</p>
<p>BILAGA 1.............................................................................................................99</p>
<p>BILAGA 2...........................................................................................................107</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>1 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<h2>Regeringen föreslår att riksdagen</h2>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om arbets-<br>marknadspolitiska aktiviteter,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om fortsatt<br>giltighet av lagen (1996:870) om offentliga<br>tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa,</p>
<p>3. godkänner att 14 500 000 kronor av infly-<br>tande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter får användas för<br>tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen<br>(ramanslaget Al Arbetsmarknadsverkets för-<br>valtningskostnader) ,</p>
<p>4. godkänner att högst 250 000 000 kronor av<br>medlen under ramanslaget A2 Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder får användas för tillfälli-<br>ga personalförstärkningar vid arbetsförmed-<br>lingar och arbetsmarknadsinstitut under<br>budgetåret 1999,</p>
<p>5. godkänner förslaget om utökat personska-<br>deskydd för deltagare i vissa arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder där utbildningsbidrag lämnas<br>(ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder),</p>
<p>6. godkänner att flyttningsbidrag till de övriga<br>nordiska länderna för dem som är eller riskerar<br>att bli arbetslösa införs i enlighet med vad re-<br>geringen anför (anslaget A2 Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder),</p>
<p>7. bemyndigar regeringen att under år 1999, i<br>fråga om ramanslaget A2 Arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärder, besluta om bidrag som inklu-<br>sive tidigare åtaganden innebär utgifter på<br>högst 55 000 000 kronor efter år 1999,</p>
<p>8. godkänner höjning av bidrag till arbetsbi-<br>träde för egenföretagare med stora kommuni-<br>kationssvårigheter (ramanslaget A3 Särskilda<br>åtgärder för arbetshandikappade),</p>
<p>9. bemyndigar regeringen att under budgetåret<br>1999, i fråga om ramanslaget A4 Europeiska<br>socialfonden m.m., besluta om åtaganden som<br>exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter<br>på högst 1 600 000 000 kronor under åren<br>2000 och 2001,</p>
<p>10. bemyndigar regeringen att under budget-<br>året 1999, i fråga om ramanslaget B3 Forsk-<br>ning, utveckling och utbildning m.m., besluta<br>om för åtaganden, som inklusive tidigare åta-<br>ganden medför utgifter under perioden 2000-<br>2003, som uppgår till högst 250 000 000 kro-<br>nor,</p>
<p>11. bemyndigar regeringen att under budget-<br>året 1999, i fråga om ramanslaget B5 Finansie-<br>ring av forskning och utveckling inom arbets-<br>livsområdet, besluta om åtaganden, som<br>inklusive tidigare åtaganden medför utgifter<br>under perioden 2000-2004, som uppgår till<br>högst 420 000 000 kronor,</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>12. bemyndigar regeringen att träffa överens-<br>kommelse med Finland och Norge om verk-<br>samheten vid Stiftelsen Utbildning Nordka-<br>lotten under åren 2000-2002 (anslaget Bil<br>Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalot-<br>ten),</p></td><td colspan="3">
<p>13. för budgetåret 1999 anvisar anslagen under<br>utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>enligt följande uppställning:</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>lAnslagsbelopp 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Anslag</p></td><td></td><td>
<p>Anslagstyp</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 189 814</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>21 961 114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Särskilda åtgärder för arbetshandikappade</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 655 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Europeiska socialfonden m.m.</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 840 484</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 525</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A6</p></td><td colspan="2">
<p>Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>61 183</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Arbetarskyddsverket</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>376 133</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Arbetslivsinstitutet</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>145 733</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Forskning, utveckling och utbildning m.m.</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>295 780</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Rådet för arbetslivsforskning</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>26 463</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B5</p></td><td colspan="2">
<p>Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområ-<br>det</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>216 831</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Bidrag till Samhall AB</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>4 262 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B7</p></td><td>
<p>AmuGruppen AB</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>6 513</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B8</p></td><td>
<p>Arbetsdomstolen</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 061</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>Statens förlikningsmannaexpedition</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>2 402</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BIO</p></td><td>
<p>Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bli</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten</p></td><td></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>3 229</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B12</p></td><td>
<p>Internationella avgifter</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>24 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B13</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell<br>ning</p></td><td>
<p>lägg-</p></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Jämställdhetsombudsmannen</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>16 235</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Särskilda jämställdhetsåtgärder</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>13 706</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C3</p></td><td colspan="2">
<p>Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet</p></td><td>
<p>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>3 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Statliga tjänstepensioner m.m.</p></td><td></td><td>
<p>ramanslag</p></td><td>
<p>8 140 000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>48 274 400</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>2 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h2>2.1 Förslag till lag (1998:000) om arbetsmarknadspolitiska<br>aktiviteter</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats en arbetsmarknadspolitisk ak-<br>tivitet enligt förordningen (1998:000) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter,<br>dock inte start av näringsverksamhet, skall inte anses som arbetstagare när han<br>eller hon deltar i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbets-<br>plats, skall deltagaren dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av föl-<br>jande regler i arbetsmiljölagen (1977:1160).</p>
<p>- 2 kap. 1-9 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,</p>
<p>- 3 kap. 1-4 och 7-14 §§ om allmänna skyldigheter,</p>
<p>- 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ om bemyndiganden,</p>
<p>- 7 kap. om tillsyn,</p>
<p>- 8 kap. om påföljder, och</p>
<p>- 9 kap. om överklagande.</p>
<p>Vad som i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare skall gälla den som har upp-<br>låtit en arbetsplats för arbetsmarknadspolitisk aktivitet.</p>
<p>2 § Regeringen får föreskriva att anordnare som tillhandahåller arbetsmark-<br>nadspolitisk aktivitet i vissa fall skall betala finansieringsbidrag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999, då lagen (1995:705) om arbets-<br>platsintroduktion och lagen (1997:1266) om arbetslivsutveckling skall upphö-<br>ra att gälla. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande i fråga om de personer<br>som har anvisats till verksamhet enligt förordningen (1995:711) om arbets-<br>platsintroduktion och förordningen (1997:1277) om arbetslivsutveckling.</p>
<p>13 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h2>2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:870)<br>om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för<br>äldre arbetslösa som gäller till utgången av år 1998, skall fortsätta att gälla till<br>utgången av år 2001</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>3 Arbetsmarknad och arbetsliv</h1>
<h2>3.1 Omfattning</h2>
<p>Utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv<br>omfattar utgifter för Arbetsmarknadsverkets<br>(AMV), Arbetarskyddsverkets, Arbetslivsinsti-<br>tutet, Rådet för arbetslivsforskning, Institutet för<br>arbetsmarknadspolitisk utvärdering m.fl. myn-<br>digheters förvaltning. Vidare omfattas utgiftsom-<br>rådet av utgifter för arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder, särskilda åtgärder för arbetshandikappade,<br>europeiska socialfonden m.m. Samhall AB:s<br>verksamhet, jämställdhetspolitiska frågor och<br>statliga arbetsgivarfrågor. Inom området finns<br>också avgiftsfinansierad verksamhet, bl.a. inom<br>AMV rörande yrkesinriktad rehabilitering.</p>
<h2>3.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997<sup>2</sup></p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998<sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998<sup>2</sup></p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50 005</p></td><td>
<p>48 248</p></td><td>
<p>47 826</p></td><td>
<p>48 274</p></td><td>
<p>48 881</p></td><td>
<p>47 407</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p><sup>2</sup> Utfall 1997 och utgiftsprognos 1998 inkluderar äldreanslag.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Under det senaste året har konjunkturen vuxit<br>sig allt starkare i Sverige. Detta har resulterat i en<br>ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.<br>Det förbättrade arbetsmarknadsläget har innebu-<br>rit en minskad arbetslöshet för samtliga grupper.<br>En viktig förklaring till den minskade arbetslös-<br>heten är också regeringens omfattade utbild-<br></p>
<p>ningssatsning, kunskapslyftet. Många av de som<br>deltar i kunskapslyftet har varit borta från den<br>reguljära arbetsmarknaden under en lång tid och<br>har därmed varit eller riskerat att bli långtidsar-<br>betslösa.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste<br>åren utsatts för stora påfrestningar till följd av<br>den höga arbetslösheten och den låga efterfrågan<br>på arbetskraft. Trots stora insatser från arbets-<br>förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut har<br>många personer varit utan arbete under en längre<br>tid. Insatserna har emellertid bidragit till den po-<br>sitiva utvecklingen på arbetsmarknaden som vi<br>nu ser. Antalet personer som är långtidsarbetslö-<br>sa har kontinuerligt minskat sedan sommaren<br>1997, i takt med att efterfrågan på arbetskraft har<br>ökat. Även antalet långtidsinskrivna följer sam-<br>ma utveckling. Detta är en utveckling som skiljer<br>sig från den vi har sett i många andra europeiska<br>länder, där långtidsarbetslösheten i stor utsträck-<br>ning har tenderat att bita sig fast.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>De senaste årens utveckling på arbetsmarknaden<br>har varit turbulent i många avseenden. Den<br>snabba tekniska utvecklingen samt en ökad in-<br>ternationalisering är exempel på faktorer som på-<br>verkat villkoren för dagens och morgondagens<br>arbetsmarknad. Samtidigt har den långa och dju-<br>pa lågkonjunkturen inneburit ett ökat tryck på<br>omställning inom svenskt näringsliv, men också<br>inom offentlig sektor. I arbetslivet ställs i dag allt<br>större krav på arbetsorganisationer med hög an-<br>passningsförmåga, men också på arbetskraftens<br>förmåga till omställning. De anställda skall inte</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>bara ha en bred kompetens utan också snabbt<br>kunna lära sig nya arbetsuppgifter och ny teknik.</p>
<p>I denna föränderliga värld spelar arbetsmark-<br>nads- och arbetslivspolitiken en viktig roll. Det<br>är därför nödvändigt att arbetsmarknads- och ar-<br>betslivspolitiken anpassas kontinuerligt till ut-<br>vecklingen. Detta har bl.a. tagit sig uttryck i am-<br>bitionen att finna nya lösningar för att förändra<br>arbetsmarknadspolitiken samt den omläggning<br>av arbetsmarknadspolitiken mot en mer tillväxt-<br>främjande inriktning som påbörjades under år<br>1997 och som har fortsatt under år 1998.</p>
<p>Sverige deltar aktivt i EU:s gemensamma ar-<br>bete för att öka sysselsättningen och bekämpa<br>arbetslösheten. Inom ramen för detta arbete har<br>gemensamma sysselsättningsriktlinjer tagits fram<br>och en nationell handlingsplan för sysselsätt-<br>ningspolitiken i respektive medlemsstat utfor-<br>mats. Handlingsplanen visar vilken strategi Sve-<br>rige har valt för att öka sysselsättningen och<br>bekämpa arbetslösheten.</p>
<p>Mål</p>
<p>Regeringens övergripande mål är att halvera den<br>öppna arbetslösheten fram till slutet av år 2000.<br>Därefter är målet full sysselsättning. I takt med<br>att arbetslösheten sjunker föreslår regeringen att<br>det gamla arbetslöshetsmålet kompletteras med<br>ett nytt mål för sysselsättningen. Andelen syssel-<br>satta av befolkningen skall öka från 74 procent år<br>1997 till 80 procent år 2004.</p>
<p>Arbetsmarknads-, arbetslivs- och jämställd-<br>hetspolitiken spelar en viktig roll i den ekono-<br>miska politiken och därmed för möjligheten att<br>nå regeringens övergripande mål. Arbetsmark-<br>nadspolitikens uppgift är främst att öka anpass-<br>ningsförmågan på arbetsmarknaden. Det skall<br>ske genom ett effektivt platsförmedlingsarbete<br>som tillsammans med främst kompetenshöjande<br>insatser och övriga åtgärder leder till en hög rör-<br>lighet på arbetsmarknaden. Det bidrar till att sys-<br>selsättningen kan öka och arbetslösheten minska<br>utan att det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar<br>på arbetsmarknaden. Arbetslivspolitiken skall<br>verka för en god arbetsmiljö och ett utvecklande<br>arbetsliv som är ett viktigt bidrag för skapande av<br>nya jobb och för att inte människor skall försli-<br>tas, skadas och slås ut från arbetslivet. En central<br>del i arbetslivet och dess utveckling och därmed<br>för samhällets utveckling är jämställdhet mellan<br>kvinnor och män.</p>
<p>Målen inom utgiftsområdet Arbetsmarknad<br>och arbetsliv kan sammanfattas i att:</p>
<p>- hålla vakanstiderna nere för lediga platser,</p>
<p>- minska långtidsarbetslösheten,</p>
<p>- motverka långa tider utan reguljärt arbete,</p>
<p>- skapa ett säkert och utvecklande arbetsliv,</p>
<p>- uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i<br>arbets- och samhällsliv.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>I takt med att konjunkturen växer sig allt starka-<br>re är det viktigt att arbetsmarknadspolitiken blir<br>än mer tillväxtinriktad. De lediga platserna måste<br>tillsättas snabbt och effektivt och rörligheten på<br>arbetsmarknaden måste stimuleras för att främja<br>den starka tillväxtfas som vi nu befinner oss i,<br>utan att inflationsdrivande flaskhalsar och brist-<br>situationer uppstår. Den omställning av arbets-<br>marknadspolitiken som påbörjades i slutet av år<br>1997 och genomförs under år 1998 i syfte att<br>höja effektiviteten, måste fortsätta även under år<br>1999. Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-<br>ningen måste prioriteras i ökad utsträckning.</p>
<p>Arbetet med att motverka långa tider utan re-<br>guljärt arbete samt att förhindra att individer<br>med en svag ställning på arbetsmarknaden, däri-<br>bland många invandrare och funktionshindrade,<br>slås ut från arbetsmarknaden måste prioriteras.<br>Arbetet med att bryta den starkt könsuppdelade<br>arbetsmarknaden måste även fortsättningsvis<br>prioriteras. Arbetsmarknads- och arbetslivspoli-<br>tiken är viktiga instrument för att förbättra jäm-<br>ställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet<br>och därmed samhällslivet i övrigt. Regeringen<br>anser det vara angeläget att de som arbetar deltid<br>ofrivilligt skall få möjlighet att arbeta den tid de<br>önskar. Detta gäller inte minst inom vård- och<br>omsorgssektorn. Regeringen anser vidare att det<br>är viktigt att de personer som deltar i arbetslivet<br>får tillgång till kompetensutveckling. Det gäller<br>också äldre.</p>
<p>Österrike har som ordförandeland i EU, i ar-<br>betet med 1999 års sysselsättningsriktlinjer, valt<br>att särskilt lyfta fram jämställdhetspolitiken. Det<br>är en prioritering som ligger väl i linje med den<br>svenska politiken. Vid det Europeiska rådets<br>möte i Cardiff i juni 1998 aviserades att Sverige<br>kommer att anordna en konferens om jämställd-<br>het under hösten 1998. Konferensen anordnas i</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>samarbete med Österrike och kommer t.ex. att<br>behandla frågor som lika lön för likvärdigt arbete<br>och hur kvinnors förvärvsfrekvens påverkas av<br>individbaserade skatte- och bidragssystem. Vida-<br>re har Sverige tillsammans med Storbritannien<br>och Italien föreslagit konkreta och praktiska för-<br>stärkningar av skrivningarna om jämställdhet i<br>EU:s sysselsättningsriktlinjer.</p>
<p>3.2.1 Tillståndet och utvecklingen inom<br>området</p>
<p>Av följande tabell framgår några av de antagan-<br>den som har gjorts för arbetsmarknaden fram till<br>och med år 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3.1 Antaganden |</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, fasta priser</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal arbetade timmar</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1.1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personer i konjunkturberoende åtgärder, nivå</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Arbetsmarknadsutvecklingen har under 1990-<br>talet varit dramatisk. Förändringarna har påver-<br>kat kvinnor och män på olika vis. Den svenska<br>arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad, dvs.<br>kvinnor och män har oftast olika utbildning, ar-<br>betsvillkor och positioner i arbetslivet. Under de<br>inledande åren av detta decennium minskade sys-<br>selsättningen mest för männen då konjunktur-<br>nedgången främst drabbade mansdominerande<br>sektorer som industrin och byggsektorn. Under<br>senare delen av 1990-talet har sysselsättningen<br>minskat främst inom den offentliga sektorn, vil-<br>ket närmast förklaras av stora besparingskrav in-<br>om denna sektor.</p>
<p>Detta gör att kvinnorna i större utsträckning än<br>männen har berörts av sysselsättningsnedgången<br>de senaste åren. Sedan årsskiftet 1997/98 har<br>emellertid den totala sysselsättningen åter ökat -<br>en ökning med ca 60 000 personer. Uppgången<br>är jämnt fördelad mellan privat och offentlig<br>sektor och även jämnt fördelad mellan män och<br>kvinnor. Aven antalet personer som deltar i ar-<br>betskraften har ökat under det första halvåret<br>1998. Detta är en naturlig följd av att efterfrågan<br>på arbetskraft ökar.</p>
<p>Diagram 3.1 Antal sysselsatta män och kvinnor, lOOO-tals<br>personer________________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-139.png" style="width:337pt;height:153pt;"/>
<p>2400</p>
<p>2300</p>
<p>2200</p>
<p>2100</p>
<p>2000</p>
<p>1900</p>
<p>1800</p>
<p>1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998</p>
<p>--------Kvinnor<sup>1 1</sup> Män</p>
<p>Källa: SCB</p>
<p>Under inledningen av 1990-talet utgjorde antalet<br>tillfälliga anställningar drygt 400 000, vilket mot-<br>svarade ca 10 procent av samtliga anställda. Un-<br>der hela 90-talet har de tidsbegränsade anställ-<br>ningarna ökat stadigt. Ökningen har fortsatt<br>under det första halvåret 1998. Drygt 15 procent<br>eller ca 520 000 personer av de anställda har i dag<br>en tidsbegränsad anställning. Det tycks således<br>finnas en trendmässig utveckling mot att allt fler<br>får en lösare förankring på arbetsmarknaden. De<br>flesta anställningar inleds med en provanställning<br>och övergår sedan i många fall till en tillsvidare<br>anställning. Att de tidsbegränsade anställningar-<br></p>
<p>na ökar under inledningen av en konjunkturupp-<br>gång är dock normalt. Det är framförallt ungdo-<br>mar som har tidsbegränsade anställningar och för<br>dessa är det ett sätt att komma in och få en fast<br>förankring på arbetsmarknaden.</p>
<p>Aven om antalet tidsbegränsade anställningar<br>har ökat mer för män än för kvinnor under 1990-<br>talet som helhet, är det alltjämt fler kvinnor än<br>män som innehar någon form av tidsbegränsade<br>anställningsavtal. För kvinnor innebär detta en<br>ökning från knappt 13 procent till knappt 17<br>procent under 1990-talet medan andelen anställ-<br>da män med tidsbegränsade kontrakt har ökat<br>från ca 7,5 procent till drygt 12 procent.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 3.2 Antalet sysselsatta fördelat efter näringsgren, lOOO-tals personer</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998:1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk m.m.</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>115</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillverkningsindustri m.m.</p></td><td>
<p>802</p></td><td>
<p>809</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>797</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>218</p></td><td>
<p>213</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>1 542</p></td><td>
<p>1 548</p></td><td>
<p>1 567</p></td><td>
<p>1 578</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>1 094</p></td><td>
<p>1 071</p></td><td>
<p>1034</p></td><td>
<p>1 041</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>188</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3 988</p></td><td>
<p>3 963</p></td><td>
<p>3 921</p></td><td>
<p>3 923</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB.</p>
<p>Andelen som arbetar deltid i Sverige har under<br>större delen av 1990-talet uppgått till ca 24 pro-<br>cent av de anställda. Det finns emellertid bran-<br>scher där deltidsarbete är mer vanligt förekom-<br>mande. Inom den offentliga sektorn arbetar<br>drygt en tredjedel deltid vilket kan jämföras med<br>knappt 20 procent inom övriga branscher. Det är<br>framför allt kvinnor som arbetar deltid. Kvinnor<br>svarar för ca 80 procent av allt deltidsarbete vilket<br>förklaras av att det är främst inom de kvinnodo-<br>minerande branscherna som deltidsarbete före-<br>kommer. Inom vård- och omsorgssektorn arbe-<br>tar totalt sett 44 procent deltid. 47 procent av<br>kvinnorna arbetar deltid inom denna sektor. Ut-<br>vecklingen av deltidsarbete under 1990-talet ty-<br>der inte på att andelen som arbetar deltid har<br>ökat. Dock är det fortfarande så att en stor andel<br>av de anställda inom den offentliga sektorn, i<br>synnerhet inom vård- och omsorgssektorn, ar-<br>betar deltid.</p>
<p>Arbetslöshet</p>
<p>Under inledningen av 1990-talet ökade arbets-<br>lösheten mest för män som ett resultat av den<br>kraftigt minskade sysselsättningen inom tillverk-<br>nings- och byggnadsindustrin. Under konjunk-<br>turuppgången åren 1994 och 1995 minskade<br>dock arbetslösheten för män medan arbetslös-<br>heten för kvinnor i stort var oförändrad. Detta<br>förklaras av att uppgången medförde en ökad<br>sysselsättning inom industrin. Arbetslöshetsök-<br>ningen bland kvinnor beror till stor del på ned-<br>dragningarna inom den offentliga sektorn. Även<br>de stora personalnedskärningarna inom det<br>kontorsadministrativa området har bidragit till<br>kvinnors ökade arbetslöshet. I slutet av mars<br>1993 var skillnaden mellan mäns och kvinnors<br>arbetslöshet som störst, 3,3 procentenheter.<br>Därefter närmade sig dock kvinnornas arbetslös-<br>het männens till följd av fortsatta besparingar in-<br>om den offentliga sektorn, företrädesvis inom<br>kommunerna. Samtidigt kunde män i större ut-<br>sträckning ta del av den konjunkturuppgång som<br>inträffade under åren 1994 och 1995.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Diagram 3.2 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturbe-<br>roende åtgärder i förhållande till arbetskraften______________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-140.png" style="width:294pt;height:114pt;"/>
<p>1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998</p>
<p>-----------Summa öppen och åtgärdep ■ Konjunkturberoende åtgärder----------öppen arbetslöshet</p>
<p>Sedan sommaren 1997 har arbetslösheten mins-<br>kat kraftigt. För kvinnor var nedgången i arbets-<br>lösheten under hösten 1997 främst en effekt av<br>kunskapslyftet medan män i större utsräckning<br>kunde ta del av konjunkturuppgången. Under<br>det första halvåret 1998 har arbetslösheten fort-<br>satt att ligga på en låg nivå jämfört med föregå-<br>ende år. I augusti 1998 uppgick den öppna ar-<br>betslösheten till 7,7 procent för kvinnor och 6,8<br>procent för män. Detta innebär att arbetslöshe-<br>ten har minskat med 1,4 procentenheter för män<br>och 1,2 procentenheter för kvinnor sedan som-<br>maren 1997.</p>
<p>För såväl unga kvinnor som unga män har den<br>senaste utvecklingen på arbetsmarknaden inne-<br>burit en förbättring. Arbetslösheten bland ung-<br>domarna har minskat sedan årsskiftet 1996/97. I<br>dag uppgår arbetslösheten bland unga män till</p>
<p>12,4 procent och till 14,3 procent för unga kvin-<br>nor. En förklaring till den positiva utveckling<br>under det senaste halvåret är en ökad sysselsätt-<br>ning, främst i form av tidsbegränsade anställ-<br>ningar.</p>
<p>Både antalet långtidsarbetslösa och antalet<br>långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna har<br>minskat kraftigt under innevarande budgetår.<br>Målet för AMV är att högst 75 000 personer i<br>genomsnitt under budgetåret får vara långtidsar-<br>betslösa och att högst 100 000 personer i genom-<br>snitt under budgetåret får vara långtidsinskrivna.<br>I slutet av augusti 1998 var 53 000 personer lång-<br>tidsarbetslösa och 88 000 personer långtidsin-<br>skrivna. Orsaken till att målen överträffats har<br></p>
<p>främst varit att regeringen har underskattat<br>kraften i konjunkturförbättringen. Bland ung-<br>domarna är minskningen av antalet långtidsar-<br>betslösa särskilt påtaglig under det senaste året.<br>Regeringens mål är att ingen ungdom skall vara<br>arbetslös i mer än 100 dagar utan att få ett erbju-<br>dande om arbete eller utbildning. I slutet av au-<br>gusti 1998 var 5 800 ungdomar i åldern 18-24 år<br>långtidsarbetslösa och av dessa hade 2 900 inte<br>fått något erbjudande om arbete eller utbildning.<br>Således har AMS inte lyckats uppnå regeringens<br>mål för ungdomar.</p>
<p>För de utländska medborgarna - i synnerhet<br>de utomnordiska medborgarna - är arbetsmark-<br>nadsläget besvärligt. Samtidigt som många av de<br>tidigare arbetskraftsinvandrarna har förlorat sina<br>arbeten under 1990-talet har många av de nyan-<br>lända inte kunnat etablera sig på arbetsmarkna-<br>den. Den senaste tidens ökade arbetskraftsefter-<br>frågan har emellertid medfört att arbetslösheten<br>också har minskat bland de utländska medbor-<br>garna. Arbetslösheten bland de utländska med-<br>borgarna uppgår i dag till knappt 21 procent vil-<br>ket är en kraftig nedgång jämfört med första<br>halvåret 1997 då arbetslösheten uppgick till drygt<br>25 procent. Sysselsättningsgraden är dock fortfa-<br>rande väldigt låg bland de utländska medborgar-<br>na, ca 46 procent första halvåret 1998 jämfört<br>med ca 44 procent första halvåret 1997.</p>
<p>E U:s sysselsättningsriktlinjer</p>
<p>I samband med 1998 års ekonomiska vårpropo-<br>sition lämnade Sverige in en nationell hand-<br>lingsplan för sysselsättningen till EU-</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>kommissionen. Sveriges handlingsplan bygger,<br>liksom övriga medlemsländers, på de riktlinjer<br>för sysselsättning som antogs vid toppmötet om<br>sysselsättning i Luxemburg november 1997 och<br>av Europeiska rådet i december 1997. I slutsat-<br>serna från toppmötet utvecklas också synen på<br>den procedur för samordning och övervakning<br>som Amsterdamfördraget och sysselsättnings-<br>riktlinjerna innebär. Riktlinjerna skall infogas i<br>nationella handlingsplaner för sysselsättningen<br>som utarbetas av medlemsstaterna i ett flerårigt<br>perspektiv. En första avstämmning av medlems-<br>staternas handlingsplaner gjordes vid Europeiska<br>rådets möte i Cardiff i juni 1998. Därefter har<br>handlingsplanerna kompletterats men en imple-<br>menteringsrapport under sommaren 1998.</p>
<p>EU:s sysselsättningsriktlinjer är indelade i fyra<br>huvudområden; att förbättra anställbarheten, att<br>utveckla företagarandan, att uppmuntra företa-<br>gens och de anställdas anpassningsförmåga och<br>att stärka jämställdhetspolitiken. Inom varje hu-<br>vudområde finns ett antal riktlinjer som anger<br>vad länderna bör göra och i vissa fall finns kon-<br>kreta mål som länderna skall sträva efter att upp-<br>nå. Sysselsättningsriktlinjerna, vars inriktning<br>Sverige aktivt har påverkat, ligger väl i linje med<br>den svenska arbetsmarknadspolitiken och inne-<br>bär framförallt att förhindra långtidsarbetslöshet<br>bland alla grupper i samhället genom en ökad<br>prioritering av utbildning och aktiv arbetsmark-<br>nadspolitik för att därigenom öka anställbarhe-<br>ten.</p>
<p>I tre fall anger riktlinjerna kvantitativa mål för<br>medlemsländernas sysselsättningspolitik. För det<br>första skall alla arbetslösa ungdomar erbjudas ar-<br>bete, åtgärd, utbildning eller någon annan aktive-<br>rande insats inom 6 månader. För det andra skall<br>motsvarande erbjudas arbetslösa vuxna inom 12<br>månader. Slutligen skall andelen arbetslösa som<br>deltar i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>uppgå till genomsnittet för de tre mest fram-<br>gångsrika länderna, vilket är 20 procent.</p>
<p>Sverige uppfyller väl de tre kvantitativa målen.<br>I flera fall är regeringens ambition mer långtgå-<br>ende än vad riktlinjerna anger, bl. a. vad gäller åt-<br>gärder för unga arbetslösa.</p>
<p>3.2.2 De viktigaste statliga insatserna<br>inom området</p>
<p>Arbets- och kompetenslinjen utgör hörnstenen i<br>den svenska arbetslivs- och arbetsmarknadspoli-<br>tiken. Aktiva insatser prioriteras före passivt un-<br></p>
<p>derstöd för att främja en snabb platstillsättning<br>och motverka långtidsarbetslöshet och utslag-<br>ning från arbetsmarknaden. Det innebär att de<br>som har svårigheter att få eller behålla ett arbete i<br>första hand skall erbjudas utbildning eller andra<br>kompetenshöjande insatser för att öka deras an-<br>ställbarhet. Dessa insatser tillsammans med en<br>effektiv platsförmedling motverkar inflationsdri-<br>vande flaskhalsar och förbättrar därmed arbets-<br>marknadens funktionssätt. Det är även av stor<br>betydelse att arbetslivet främjar kompetensut-<br>veckling samt lika villkor för kvinnor och män på<br>arbetsmarknaden och i arbetslivet. Jämställd-<br>hetspolitiken skall genomsyra samtliga politi-<br>kområden och arbetsmarknads- och arbetsliv-<br>spolitiken är ett viktigt instrument för att<br>förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män<br>i arbetslivet och därmed samhällslivet i övrigt.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken är ett centralt instru-<br>ment för att nå regeringens övergripande mål om<br>tillväxt, stabilitet och rättvis fördelning och där-<br>med för att nå de kortsiktiga målen om halverad<br>arbetslöshet och ökad sysselsättning samt det<br>långsiktiga målet om full sysselsättning. Sverige<br>befinner sig för närvarande i begynnelsen av en<br>högkonjunktur. Centrala uppgifter för arbets-<br>marknadspolitiken är därför att snabbt och ef-<br>fektivt tillsätta de lediga platserna och att i största<br>möjliga mån stimulera arbetskraftens rörlighet i<br>syfte att öka sysselsättningen samt motverka in-<br>flationsdrivande flaskhalsar och bristsituationer.<br>De förändringar som ägt rum år 1997 och det<br>som genomförs under år 1998 strävar till att höja<br>effektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken.<br>Detta sker dels genom en fortsatt prioritering av<br>utbildnings- och kompetenshöjande insatser,<br>dels genom en ökad decentralisering av arbets-<br>marknadspolitiken och av förstärkt verksam-<br>hetsuppföljning. Arbetsmarknadspolitiken bör<br>utvecklas så att den också förenar miljö- och<br>sysselsättningsmål och samtidigt påskyndar om-<br>ställningen till en ekologisk hållbar utveckling.</p>
<p>Arbetslivspolitiken skall främja arbetslivets ut-<br>veckling med möjlighet till personlig utveckling<br>och arbete för den enskilde samt ökad tillväxt<br>och produktivitet genom ny teknik, organisa-<br>tionsförändringar, kompetensutveckling och en<br>sund lönebildning. Den har till uppgift att före-<br>bygga arbetsskador och ohälsa i arbetslivet och<br>därigenom motverka utslagning samt att hjälpa<br>människor tillbaka i arbete. En annan viktig upp-<br>gift är att utveckla ny kunskap och att föra kun-<br>skaper och erfarenheter vidare, så att arbetsmiljö-<br>arbetet kan förbättras ytterligare. Arbetslivs-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>politiken skall också motverka en uppdelning av<br>arbetslivet vad gäller arbetsvillkor, bland annat de<br>olika villkor som råder mellan kvinnor och män<br>på grund av den könsuppdelade arbetsmarknaden<br>och den ojämna fördelningen av ansvaret för<br>hem och barn. Till arbetslivspolitiken hör också<br>frågor om arbetsrätt och arbetstider. Ett bra ar-<br>betsliv och fungerande spelregler på arbetsmark-<br>naden ökar produktiviteten samt främjar eko-<br>nomisk tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>Jämställdhetspolitiken skall genomsyra alla po-<br>litikområden. Inom ramen för jämställdhetspoli-<br>tiken fortsätter arbetet med att omfördela makt<br>och inflytande mellan kvinnor och män i sam-<br>hället. Ett jämställdhetsperspektiv skall genom-<br>syra alla delar av regeringens politik. Ett centralt<br>mål för regeringens politik för arbete och tillväxt<br>är att det råder lika villkor för män och kvinnor<br>på arbetsmarknaden och i arbetslivet.</p>
<p>Staten som arbetsgivare utgör en del av den<br>statliga förvaltningspolitiken. Området omfattar<br>främst hur staten som arbetsgivare behandlar frå-<br>gor om personal- och chefsförsörjning, perso-<br>nalutveckling och personalrörlighet samt löne-<br>och anställningsfrågor.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Statlig förvalt-<br>ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136,<br>bet. KU 1997/98:31, rskr. 1997/98:294) lagt fram<br>riktlinjerna för förvaltningspolitiken i stort. Re-<br>geringen kommer bl.a. att ägna ökad uppmärk-<br>samhet åt kompetens- och utbildningsfrågor i<br>syfte att stimulera myndigheternas kompetens-<br>försörjning och främja kvalitetsarbetet inom för-<br>valtningen.</p>
<p>I enlighet med vad som sades i budgetpropo-<br>sitionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, Utg.omr.<br>14, s. 80 ff.) har myndigheterna ålagts att inom<br>ramen för regeringens system för arbetsgivarpo-<br>litisk uppföljning årligen redovisa sin kompe-<br>tensförsörjning och de mål som gäller för denna.<br>En samlad redovisning av innevarande års arbets-<br>givarpolitiska uppföljning lämnas i den revidera-<br>de finansplanen (prop. 1998/99:1 Vol. 1, avsnitt<br>9)-</p>
<p>Under maj 1998 träffade Arbetsgivarverket<br>ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos<br>staten (RALS 1998-2001) med de centrala ar-<br>betstagarorganisationerna. En utförligare be-<br>skrivning lämnas i den reviderade finansplanen<br>(Vol. 1, avsnitt 9).</p>
<p>I propositionen om den statliga förvaltnings-<br>politiken återges regeringens chefspolicy (s. 51<br>ff.) där myndighetscheferna ses som främsta<br>målgrupp. Myndighetscheferna förväntas i sin<br></p>
<p>tur tillämpa regeringens policy på underlydande<br>chefer.</p>
<p>I propositionen har regeringen också uttalat<br>att den avser att se över regleringen av bisysslor<br>inom statsförvaltningen, främst avseende skyl-<br>digheten att anmäla sådan syssla. Översynen på-<br>börjas under hösten.</p>
<p>3.2.3 Effekter av statliga insatser</p>
<p>Arbets- och kompetenslinjen har varit vägledan-<br>de för insatserna inom arbetsmarknadspolitiken,<br>vilket hittills också visat sig ge positiva resultat.<br>De lediga platserna har tillsatts relativt snabbt.<br>Flaskhalsar och bristyrken har kunnat motver-<br>kas. Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten<br>har minskat kraftigt. Antalet sysselsatta och ar-<br>betslösa arbetshandikappade och utländska med-<br>borgare har förändrats på ungefär samma sätt<br>som för övriga. En bidragande orsak till detta har<br>också varit, förutom konjunkturuppgången, re-<br>geringens utbildningssatsning kunskapslyftet.</p>
<p>Grupper med en svagare anknytning till ar-<br>betsmarknaden såsom ungdomar, arbetshandi-<br>kappade och invandrare har prioriterats till de ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärderna genom att de<br>fått en större andel av åtgärdsplatserna än vad de<br>utgör av de arbetslösa. Den stigande arbetslös-<br>heten bland kvinnor har också motverkats ge-<br>nom att arbetslösa kvinnor har fått en allt större<br>del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>För ungdomarna har långtidsarbetslösheten<br>under det senaste året minskat kraftigt, vilket<br>delvis är ett resultat av regeringens starkt uttalade<br>ambition att ingen ungdom skall vara arbetslös i<br>100 dagar eller mer utan att få ett erbjudande om<br>ett jobb eller utbildning.</p>
<p>De ökade medlen till JämO från och med<br>budgetåret 1997 har inneburit att JämO har in-<br>tensifierat sitt arbete bl.a. med att följa upp ar-<br>betsgivares aktiva jämställdhetsarbete.</p>
<p>3.2.4 Regeringens slutsatser</p>
<p>För att uppnå regeringens mål om en ökad sys-<br>selsättning och halverad arbetslöshet i slutet av år<br>2000 är det viktigt att arbetsmarknads- och ar-<br>betslivspolitiken än mer inriktas mot att främja<br>tillväxten i ekonomin. Viktiga instrument inom<br>arbetsmarknadspolitiken för att uppnå målen är<br>en fortsatt prioritering av en snabb tillsättning av<br>de lediga platserna samtidigt som de arbetsmark-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>nadspolitiska åtgärderna bör användas mer stra-<br>tegiskt för att motverka flaskhalsar och bekämpa<br>långa tider utan reguljärt arbete. Den inriktning<br>som regeringen redan påbörjat med en ökad<br>satsning på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbild-<br>ning framför praktikåtgärder för att motverka<br>bristyrken och flaskhalsar bör fortsätta. Trots<br>den förbättrade arbetsmarknadssituationen be-<br>dömer regeringen att det även under de närmaste<br>åren kvarstår behov av relativt omfattande ar-<br>betsmarknadspolitiska insatser främst för att er-<br>bjuda arbetslösa kompetenshöjande insatser för<br>att öka anställbarheten. Det är även viktigt att i<br>konjunkturuppgången rikta insatser mot redan<br>anställda för att motverka bristyrken samtidigt<br>som arbetslösa som ersätter dem som deltar i<br>olika kompetenshöjande insatser får en chans att<br>få den nödvändiga arbetslivserfarenhet som krävs<br>för att öka deras chanser till ett reguljärt arbete.<br>Det finns ett stort behova av ökad IT-kompetens<br>i hela samhället. Regeringen anser att det är vik-<br>tigt att IT-kompetensen inom den offentliga<br>sektorn breddas.</p>
<p>Inom arbetslivspolitiken har ansträngningar<br>fortlöpande gjorts för att fullfölja regeringens<br>ambition att förbättra förutsättningarna för att<br>åstadkomma moderna arbetsorganisationer i ar-<br>betslivet. Dessa kännetecknas av delaktighet,<br>helhetsperspektiv, jämställdhet mellan kvinnor<br>och män, kompetensutveckling av de anställda<br>samt en god arbetsmiljö i övrigt med förebyg-<br>gande av fysiska och psykiska hälsorisker. Rege-<br>ringens uppfattning är att ett säkert och utveck-<br>lande arbetsliv är en förutsättning för det<br>pågående arbetet med att åstadkomma en ekolo-<br>gisk hållbar utveckling.</p>
<p>JämO skall främja jämställdhet mellan kvinnor<br>och män i arbetslivet och i samhället samt för att<br>se till att jämställdhetslagen följs. De ökade<br>medlen som har anvisats till JämO har inneburit<br>att JämO kunnat intensifiera sin verksamhet.<br>Det är dock för tidigt att göra en helhetsbedöm-<br>ning av effekterna av resursförstärkningen.<br>JämO skall senast den 1 mars 1999 redovisa hur<br>det ökade anslaget har påverkat myndighetens<br>verksamhet. Först därefter kommer regeringen<br>att göra en djupare analys av verksamhetens in-<br>riktning och omfattning.</p>
<h2>3.3 Åtgärder utanför utgiftsområdet</h2>
<p>Arbetsmarknadspolitiken är en integrerad del i<br>den ekonomiska politiken. Regeringens utbild-<br>ningssatsning kunskapslyftet anknyter i högsta<br>grad till arbets- och kompetenslinjen inom ar-<br>betsmarknadspolitiken. Detta gäller även de stöd<br>som finns till ökat företagande och ökad syssel-<br>sättning. De ökade statsbidragen till kommuner-<br>na, en nivåhöjning med 20 miljarder kronor år<br>2000 jämfört med år 1996, innebär möjligheter<br>för kommunerna att behålla och utöka sin per-<br>sonalstyrka.</p>
<p>Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997<sup>2</sup></p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998’</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>32 855</p></td><td>
<p>34 529</p></td><td>
<p>33 517</p></td><td>
<p>34 721</p></td><td>
<p>35 347</p></td><td>
<p>33 765</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>5 745</p></td><td>
<p>5 584</p></td><td>
<p>5 632</p></td><td>
<p>5 377</p></td><td>
<p>5 417</p></td><td>
<p>5 433</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämställdhet mellan kvinnor och män</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten som arbetsgivare</p></td><td>
<p>8 161</p></td><td>
<p>8 104</p></td><td>
<p>8 004</p></td><td>
<p>8 143</p></td><td>
<p>8 083</p></td><td>
<p>8 175</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utgiftsområde 14</p></td><td>
<p>46 781</p></td><td>
<p>48 248</p></td><td>
<p>47188</p></td><td>
<p>48 274</p></td><td>
<p>48 881</p></td><td>
<p>47 407</p></td></tr>
</table>
<p>1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>2. Exklusive äldreanslag</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>4 Arbetsmarknad</h1>
<h2>4.1 Omfattning</h2>
<p>Arbetsmarknadsverket (AMV) är den myndig-<br>het som i huvudsak svarar för den arbetsmark-<br>nadspolitiska verksamheten under verksamhets-<br>området. Utgifterna under verksamhetsområdet<br>avser därför till största delen finansieringen av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och AMV:s<br>förvaltningskostnader. V erksamhetsområdet</p>
<p>omfattar även utgifter för Europeiska socialfon-<br>den, utgifter för Institutet för arbetsmarknads-<br>politisk utvärdering samt utgifter för vissa kost-<br>nader för införandet av en allmän och<br>sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Inom<br>verksamhetsområdet finns även avgiftsfinansie-<br>rade verksamheter såsom Arbetslivstjänster och<br>Aske kursgård som inte redovisas på statsbud-<br>geten.</p>
<h2>4.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997*</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998<sup>2</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998<sup>3</sup></p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32 855</p></td><td>
<p>34 529</p></td><td>
<p>33 517</p></td><td>
<p>34 721</p></td><td>
<p>35 347</p></td><td>
<p>33 765</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 beloppet ingår ej 3,1 miljarder kronor för utgifter från det äldre anslaget 1995/96</p>
<p>X A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p><sup>2</sup> Varav anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjts med 606 miljoner kronor på<br>tillägsbudget</p>
<p><sup>3</sup>1 beloppet ingår ej 619 miljoner kronor för utgifter från det äldre anslaget 1995/96</p>
<p>X A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Vid utgången av år 1997 var ca 11 500 årsarbetare<br>anställda inom AMV, varav ca 9 500 på arbets-<br></p>
<p>förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Under<br>budgetåret 1997 deltog i genomsnitt drygt<br>197 000 personer per månad i konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska åtgärder som fi-<br>nansieras under verksamhetsområdet samtidigt<br>som drygt 51 000 personer var anställda med lö-<br>nebidrag eller i skyddad anställning hos offentli-<br>ga arbetsgivare (OSA). Under det första halvåret<br>1998 omfattade de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna i genomsnitt 187 500 personer per må-<br>nad och antalet personer anställda med löne-<br>bidrag eller OSA uppgick till drygt 54 000<br>personer.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Riksdagens beslut att AMV under budgetåren<br>1995/96-1998 skall spara 307 miljoner kronor på<br>AMS och länsarbetsnämndernas förvaltnings-<br>kostnader har genomförts och de återstående<br>omställningsarbetet fullföljs under budgetåret<br>1998. Riksdagen beslutade med anledning av för-<br>slag i budgetpropositionen för budgetåret 1998<br>(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:AU1, rskr.<br>1997/98:125) att AMV får använda totalt 850<br>miljoner kronor för tillfälliga personalförstärk-<br>ningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmark-<br>nadsinstitut, dvs. 150 miljoner kronor mer än<br>under budgetåret 1997.</p>
<p>Under åren 1997 och 1998 har det i takt med<br>konjunkturförbättringen skett en successiv om-<br>läggning av politiken bort från praktikåtgärder<br>till mer tillväxtfrämjande åtgärder såsom olika<br>former av utbildning. Som ett resultat av detta<br>har bl.a. den yrkesinriktade arbetsmarknadsut-<br>bildningen ökat och färre personer deltagit i<br>praktikåtgärder under det första halvåret 1998</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>jämfört med motsvarande period i fjol. Riksda-<br>gen beslutade vidare på tilläggsbudget till stats-<br>budgeten för budgetåret 1998 om ett nationellt<br>program för IT-utbildning (prop. 1997/98:1,<br>yttr. 1997/98:AU3y, bet. 1997/98:FiUl 1, rskr.<br>1997/98:44) som skall pågå under 1998 och 1999.</p>
<p>En särskild satsning har påbörjats för att<br>minska arbetslösheten främst bland lågutbildade<br>ungdomar genom en utvecklingsgaranti som till-<br>sammans med kommunernas ansvar för unga ar-<br>betslösa syftar till att ungdomar skall erbjudas<br>aktiva insatser inom 100 dagars arbetslöshet. Det<br>har även skett en sysselsättningssatsning inom<br>byggsektorn på grund av den mycket höga ar-<br>betslösheten bland byggnadsarbetare. Detta har<br>skett bl.a. genom att arbetsmarknadspolitiska re-<br>surser, främst i form av anställningsstöd, riktats<br>till byggprojekt inom de omfattande satsningar<br>regeringen tagit initiativ till inom miljö- och<br>energiområdet för ett ekologiskt hållbart Sverige.</p>
<p>I regeringens strävan att förenkla reglerna<br>kring de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har<br>bl.a. åtgärderna beredskapsarbete, rekryterings-<br>stöd och utbildningsvikariat sammanförts till en<br>stödform, anställningsstöd. Finansieringsbidra-<br>get har höjts för arbetsgivare som anordnar ar-<br>betsplatsintroduktion för att bl.a. motverka un-<br>danträngningseffekter. Av samma skäl har också<br>kraven på samråd med de fackliga organisatio-<br>nerna skärpts innan någon placeras i en arbets-<br>marknadspolitisk åtgärd. Till följd av att ersätt-<br>ningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen har<br>höjts har även utbildningsbidragets storlek för<br>personer som har rätt till arbetslöshetsersättning<br>ökat i motsvarande utsträckning.</p>
<p>Arbetslösa invandrare har fått en möjlighet till<br>ett förlängt starta-eget bidrag. För att bryta den<br>könsuppdelade arbetsmarknaden har även under<br>budgetåret 1998 avsatts 30 miljoner kronor till<br>särskilda brytprojekt. Ramen för otraditionella<br>insatser har ökat från 600 miljoner kronor under<br>budgetåret 1997 till 1 792 miljoner kronor under<br>år 1998 bl.a. för att göra det möjligt att öka det<br>lokala inflytandet i arbetsmarknadspolitiken. Av<br>detta belopp är 1 742 miljoner kronor beräknade<br>under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>och 50 miljoner kronor under anslaget Särskilda<br>åtgärder för arbetshandikappade. Den utökade<br>ramen för otraditionella insatser är främst ett re-<br>sultat av regeringens beslut att initiera en regio-<br>nal försöksverksamhet kring en offensiv regional<br>och lokal arbetsmarknadspolitik fram till utgång-<br>en av budgetåret 1999. Försöksverksamheten på-<br>går i Skåne, Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands<br></p>
<p>och Jämtlands län. Den innebär bl.a. att målet för<br>omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna har ersatts med ett sysselsättningsmål<br>och ett mål för den totala obalansen på arbets-<br>marknaden i form av andelen som är arbetslösa<br>eller befinner sig i någon arbetsmarknadspolitisk<br>åtgärd, samt en utökad ram för otraditionella in-<br>satser under anslaget Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder. Reglerna för de arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärderna gäller dock för den pågående för-<br>söksverksamheten utan undantag.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Under år 1999 skall den omläggning av arbets-<br>marknadspolitiken mot en mer tillväxtinriktad<br>politik som påbörjats under det senaste året fort-<br>sätta. Riksdagens beslut om en regional närings-<br>politik och om ett program för utarbetande av<br>regionala tillväxtavtal bör kunna resultera i för-<br>bättrad samordning av statens resurser för till-<br>växt och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Ar-<br>betsmarknadspolitiken spelar en viktig roll i<br>detta sammanhang.</p>
<p>Antalet personer i olika yrkesinriktade utbild-<br>ningar skall hållas på en hög nivå samtidigt som<br>praktikåtgärderna skall fortsätta att minska. Ar-<br>betsförmedlingens huvuduppgift är att snabbt<br>tillsätta lediga platser och motverka långa ar-<br>betslöshetstider. Det sker främst genom en ef-<br>fektiv platsförmedling med kompetenshöjande<br>insatser för att öka de arbetssökande anställbar-<br>het men också via olika åtgärder som understry-<br>ker arbetslöshetsförsäkringens roll som en om-<br>ställningsförsäkring. Därigenom kan tillväxten<br>och sysselsättningen öka och arbetslösheten<br>minska utan att inflationen tar fart. Under år<br>1999 skall målen för arbetsmarknadspolitiken<br>och AMV vara att:</p>
<p>- hålla vakanstiderna nere för lediga platser,</p>
<p>- minska långtidsarbetslösheten,</p>
<p>- motverka långa tider utan reguljärt arbete.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h2>4.3 Resultatbedömning och<br>slutsatser</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-141.png" style="width:183pt;height:14pt;"/>
<p>1997 och 1998</p>
<p>De övergripande målen har brutits ned till ett<br>antal verksamhetsmål. De kvantitativa verksam-<br>hetsmålen och AMV:s resultat återfinns i följan-<br>de tabell.</p>
<p>För budgetåren 1997 och 1998 angavs tre över-<br>gripande mål för AMV:<br></p>
<p>- hålla nere vakanstidema för lediga platser,<br></p>
<p>- minska långtidsarbetslösheten,<br></p>
<p>- motverka långa tider utan arbete.</p>
<p>Tabell 4.2 Kvantitativa verksamhetsmål för budgetåren 1997 och 1998</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Mål 1997</p></td><td>
<p>Resultat 1997</p></td><td>
<p>Mål 1998</p></td><td>
<p>Resultat första<br>halvåret 1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av de lediga platser som anmäls till<br>af som skall anvisas med lämplig sökande</p></td><td>
<p>88%</p></td><td>
<p>89%</p></td><td>
<p>90%</p></td><td>
<p>91%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal långtidsarbetslösa skall i genom-<br>snitt per månad inte överstiga</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>94 800</p></td><td>
<p>73 000</p></td><td>
<p>57 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alla långtidsarbetslösa ungdomar skall<br>erbjudas arbete eller åtgärd inom 100<br>dagar</p></td><td>
<p>Ej mål 1997</p></td><td>
<p>Ej mål 1997</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal långtidsinskrivna skall i genomsnitt<br>per månad inte överstiga</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>118 900</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>97 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal personer som deltar i konjunkturbe-<br>roende arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>skall inte överstiga</p></td><td>
<p>207 000</p></td><td>
<p>197 100</p></td><td>
<p>130 000*</p></td><td>
<p>124 300*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal arbetshandikappde som deltar i<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder skall minst utgöra</p></td><td>
<p>26 000</p></td><td>
<p>27 000</p></td><td>
<p>17 000*</p></td><td>
<p>18 600*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta inom ramen för anslaget<br>Särskilda åtgärder för arbetshandikappa-<br>de skall minst utgöra</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>51 000</p></td><td>
<p>53 000</p></td><td>
<p>54 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Målsättning för den genomsnittliga bi-<br>dragsnivån i lönebidrag</p></td><td>
<p>60%</p></td><td>
<p>59%</p></td><td>
<p>58%</p></td><td>
<p>60%</p></td></tr>
</table>
<p>* Exklusive Skåne, Gävleborgs, Dalarnas, Jämtlands och Värmlands län som är försökslän</p>
<p>AMV har uppnått samtliga verksamhetsmål med<br>undantag för den planerade omfattningen av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för budget-<br>året 1997. Under första halvåret 1998 har AMV<br>inte uppnått verksamhetsmålen för den planera-<br>de omfattningen av arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder, antalet långtidsarbetslösa ungdomar och<br>bidragsnivån för lönebidrag.</p>
<p>Under budgetåret 1997 reviderades målen för<br>antalet långtidsarbetslösa och antalet långtidsin-<br>skrivna arbetssökande. Revideringen av verk-<br>samhetsmålen gjordes delvis på grund av föränd-<br>ringar i AMV:s verksamhetsstatistik, men<br>huvudskälet var det försämrade arbetsmark-<br>nadsläget under det första halvåret 1997. Föränd-<br>ringen av arbetslöshetsdefinitionen i verksam-<br></p>
<p>hetsstatistiken får till följd att det redovisade<br>antalet arbetslösa ökar något samtidigt som en<br>större överensstämmelse med SCB:s officiella<br>arbetslöshetsstatistik uppnås. Under budgetåret<br>1998 har målen för den planerade omfattningen<br>av arbetsmarknadspolitiska åtgärder reviderats<br>när försöksverksamheten utökades till att om-<br>fatta Skåne, Gävleborgs, Dalarnas, Jämtlands och<br>Värmlands län.</p>
<p>Under den senare delen av år 1997 ökade<br>platsinflödet vid arbetsförmedlingarna. Andelen<br>platser med anvisad lämplig sökande har ökat<br>fram till första halvåret 1998. De platser som inte<br>har fått lämpliga sökande anvisade återfinns<br>främst inom yrken med krav på relativt hög ut-<br>bildning - i många fall eftergymnasial utbildning</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>eller krav på teoretisk specialkompetens. I sam-<br>band med att platsinflödet ökade uppstod en<br>tendens till att vissa arbetsgivare hade svårigheter<br>att rekrytera efterfrågad arbetskraft. Det gällde<br>främst lediga platser med krav på högskoleut-<br>bildning inom teknik och data, hälso- och sjuk-<br>vård och lärarplatser. AMV skall noggrant följa<br>varje tendens till flaskhalsar på arbetsmarknaden.<br>AMS redovisar varje månad utvecklingen till Ar-<br>betsmarknadsdepartementet. AMS utarbetar<br>också i enlighet med regeringens uppdrag en ny<br>metod för att följa vakanstiderna för lediga plat-<br>ser. Under hösten 1998 kommer AMS att på-<br>börja mätningar som bygger på intervjuer med<br>arbetsgivarna i syfte att mäta tiden från att plat-<br>sen anmälts till arbetsförmedlingen till att arbets-<br>givaren anser att de fått förslag på sökande för att<br>kunna anställa. Även den kvalitativa aspekten om<br>arbetsgivaren är nöjd med arbetsförmedlingens<br>insatser kommer att mätas. Härigenom bör det<br>enligt regeringens bedömning bli möjligt att på<br>ett bättre sätt mäta och följa vakanstidernas ut-<br>veckling.</p>
<p>Under budgetåret 1998 skall de arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna användas så att de till-<br>sammans med anvisning av lämpliga sökande till<br>de lediga platserna medverkar till att bryta kön-<br>suppdelningen på arbetsmarknaden.</p>
<p>Resultatinformation inom de prioriterade<br>områdena</p>
<p>Tabell 4.3 Andel arbetslösa samt i åtgärd fördelat på kön<br>och ålder och bland prioriterade grupper (procent)</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="3">
<p>ARBETSLÖSA <sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>ÅTGÄRDER<br>95/96</p></td><td rowspan="2">
<p>97</p></td><td rowspan="2">
<p>98'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95/96</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>98 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55- är</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-54 är</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-24 är</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18-19 år</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbets-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>handikappade</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utomnordiska</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>medborgare</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
</table>
<p>' Enligt ny arbetslöshetsdefinition i AMV:S verksamhetsstatistik</p>
<p><sup>2</sup> Avser första halvåret 1998</p>
<p>Långtidsarbetslösa</p>
<p>Långtidsarbetslösheten ökade kraftigt i takt med<br>att arbetslösheten steg under konjunkturned-<br>gången i början av 1990-talet. Under budgetåret<br>1997 har utvecklingen vänt och långtidsarbets-<br>lösheten minskar både bland män och kvinnor.<br>Andelen långtidsarbetslösa av samtliga arbetslösa<br>uppgick till 20 procent under det första halvåret<br>1998. Antalet långtidsarbetslösa har minskat med<br>47 procent bland kvinnor och med 44 procent<br>bland män första halvåret 1998 jämfört med ett<br>år tidigare.</p>
<p>Ovan har regeringen redogjort för resultaten un-<br>der budgetåren 1997 och 1998 på en mera över-<br>gripande nivå. Regeringen har som mål att sö-<br>kande som har särskilt svårt att hävda sig på<br>arbetsmarknaden skall prioriteras i den arbets-<br>marknadspolitiska verksamheten. I det följande<br>ges en mera detaljerad beskrivning för olika sö-<br>kandegrupper och andra prioriterade områden<br>för budgetåret 1997 och första halvåret 1998. I<br>tabellen nedan framgår i vilken utsträckning oli-<br>ka grupper av arbetssökande har fått ta del av de<br>konjunkturberoende åtgärderna i förhållande till<br>hur stor andel de utgör av de arbetslösa. Som<br>framgår av tabellen är kvinnor, ungdomar, ar-<br>betshandikappade samt utomnordiska medbor-<br>gare något överrepresenterade bland dem som får<br>åtgärder. Det finns dock en tendens till att<br>utomnordiska medborgare prioriteras i allt mind-<br>re utsträckning till åtgärder.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Diagram 4.1 Antal långtidsarbetslösa januari 1992 till juli<br>1998 _______________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM031/prop_199899__1-142.png" style="width:359pt;height:229pt;"/>
<p>Källa: AMS</p>
<p>De viktigaste förklaringarna till att långtidsar-<br>betslösheten har minskat under år 1997 är kun-<br>skapslyftet och möjligheten att få tillfällig av-<br>gångsersättning samt de konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. De långtids-<br>arbetslösa utgjorde 36 procent av samtliga ar-<br>betslösa som hade påbörjat en åtgärd.</p>
<p>Lån^idsinskrivna</p>
<p>Personer som har varit inskrivna mer än två år på<br>arbetsförmedlingen och inte haft reguljärt arbete<br>räknas som långtidsinskrivna. Män är överrepre-<br>senterade bland de långtidsinskrivna. Det beror<br>bl.a. på att kvinnor i större omfattning har vikari-<br>at och timanställning. Åldersmässigt är de lång-<br>tidsinskivna relativt jämt fördelade över alla åld-<br>rar, förutom i de allra yngsta åldrarna. De<br>grupper av arbetssökande som har den högsta<br>andelen långtidsinskrivna är arbetshandikappade<br>och personer med utomnordiskt medborgarskap.</p>
<p>De individuella handlingsplanerna har stor<br>betydelse för möjligheterna att snabbt hitta<br>lämpliga åtgärder som innebär att den arbetssö-<br>kande får ett reguljärt arbete. I regleringsbrevet<br>för AMV för budgetåret 1997 fastslogs att alla<br>arbetssökande som var eller riskerade att bli<br>långtidsarbetslösa skall ha en individuell hand-<br>lingsplan. I slutet av juni 1997 hade 60 procent av<br>de sökande som var eller riskerade att bli lång-<br>tidsarbetslösa en individuell handlingsplan. Vid<br>motsvarande tidpunkt år 1998 hade 91 procent av<br>dessa sökande en handlingsplan. Enligt de upp-<br>rättade handlingsplanerna har bl.a. 44 procent av<br>kvinnorna och 39 procent av männen behov av<br>att erhålla kompetenshöjande insatser.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 4.4 Antalet långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna<br>och deras andel av arbetslösa respektive samtliga inskrivna</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="4">
<p>LÅNGTIDSARBETSLÖSA</p></td><td rowspan="2">
<p>LÅNGTIDS-</p>
<p>INSKRIVNA<sup>2<br></sup>1998<br>Antal</p></td><td rowspan="2">
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997<br>Antal</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>1998 <sup>1</sup></p>
<p>Antal</p></td><td>
<p>%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>40 071</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>23 104</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>39 460</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>54 770</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>34 494</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>57 954</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>94 841</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>57 597</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>97 414</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-är</p></td><td>
<p>14 445</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>9 785</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>9 807</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-54 är</p></td><td>
<p>61 864</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>39 532</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>82 041</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-24 är</p></td><td>
<p>17 401</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>7 921</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>5 550</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18-19 är</p></td><td>
<p>1 132</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>360</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>94 841</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>57 597</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>97 414</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbets-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>handikappade</p></td><td>
<p>12 699</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>8 178</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>22 020</p></td><td>
<p>39</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utomnordiska</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>medborgare</p></td><td>
<p>11 313</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>7 233</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>15 547</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avser första halvåret 1998</p>
<p><sup>2</sup> Arbetssökande som varit inskrivna vid förmedlingen i minst två år och som<br>under denna tid ej har haft ett reguljärt arbete</p>
<p>Ungdomar</p>
<p>Arbetsmarknadsläget för ungdomar är fortsatt<br>problematiskt, även om ungdomsarbetslösheten<br>har minskat under år 1997 jämfört med föregå-<br>ende år. Ungdomar har generellt sett en större<br>chans än övriga grupper att få ett arbete när<br>konjunkturen vänder uppåt. De har dock oftare<br>tidsbegränsade anställningar och arbetar oftare<br>deltid. Andelen ungdomar i arbetskraften har<br>minskat kraftigt under 1990-talet. Mellan åren<br>1990 och 1997 minskade arbetskraftsdeltagandet<br>för ungdomar mellan 20 och 24 år från 82 till 63<br>procent. Den främsta förklaringen är att allt fler<br>ungdomar studerar.</p>
<p>Under första halvåret 1998 har i genomsnitt<br>8 300 ungdomar per månad, varav 39 procent<br>kvinnor och 61 procent män, varit arbetslösa i<br>mer än 100 dagar. Detta utgör 17 procent av<br>samtliga arbetslösa ungdomar och 14 procent av<br>samtliga långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslös-<br>heten minskade kraftigt för ungdomar, både an-<br>tals- och andelsmässigt, mellan åren 1997 och<br>1998. Minskningen var något större för unga<br>kvinnor än för unga män.</p>
<p>De dominerande arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna för unga under år 1997 samt under<br>första halvåret 1998 var arbetsmarknadsutbild-<br>ning, arbetsplatsintroduktion samt åtgärder inom<br>ramen för kommunernas ansvar för ungdomar.</p>
<p>Tabell 4.5 Genomsnittliga antalet ungdomar i de vanligaste<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997<br>Totalt</p></td><td>
<p>kv</p></td><td>
<p>Andel<br>män</p></td><td>
<p>1998'<br>Totalt</p></td><td>
<p>kv</p></td><td>
<p>Andel<br>män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalt<br>ansvar 18-20 är</p></td><td>
<p>14 120</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>14 440</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplats-<br>introduktion</p></td><td>
<p>12 310</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>7 980</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads<br>utbildning</p></td><td>
<p>7 230</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>9 140</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
</table>
<p>1 Avser första halvåret 1998</p>
<p>Äldre</p>
<p>Andelen äldre som deltar i arbetslivet har mins-<br>kat kraftigt under 1900-talet men sysselsätt-<br>ningsgraden är alltjämt mycket hög i ett interna-<br>tionellt perspektiv. Arbetskraftens medelålder<br>kommer att stiga under de närmaste tio åren till<br>följd av att andelen i åldrarna 55-64 år ökar kraf-<br>tigt. Under lågkonjunkturen under 1990-talet<br>ökade genomsnittsåldern bland de sysselsatta<br>betydligt. Detta har inneburit att andelen äldre på<br>arbetsplatserna ökar vilket medför att arbetsgi-<br>varna försöker rekrytera yngre personer. En bi-<br>dragande orsak är att äldre har en allmänt lägre<br>utbildningsnivå jämfört med den yngre ålders-<br>gruppen och arbetsgivarna vill rekrytera personer<br>med ny och högre kompetens. Det har blivit allt<br>vanligare att äldre lämnar arbetslivet före 65 års<br>ålder. År 1997 förvärvsarbetade 39 procent av<br>männen året innan de fyllde 65 år jämfört med 28<br>procent av kvinnorna.</p>
<p>Arbetslösheten för de äldre ligger lägre än ge-<br>nomsnittet. Samtidigt har de äldre som förlorat<br>sitt arbete mycket svårt att åter komma in på ar-<br>betsmarknaden. Det är viktigt att under rådande<br>konjunkturuppgång uppmärksamma de äldres<br>situation på arbetsmarknaden. Inom ramen för<br>Finlands ordförandeskap kommer den finska re-<br>geringen sätta arbetsmarknadsfrågor för de äldre<br>i fokus. Den svenska regeringen kommer att sär-<br>skilt uppmärksamma de äldres situation på ar-<br>betsmarknaden under FN:s äldreår 1999.</p>
<p>De äldre skall prioriteras i AMV:s verksamhet.<br>Under budgetåret 1997 var i genomsnitt per må-<br>nad knappt 33 000 personer i åldersgruppen 55-<br>64 år öppet arbetslösa, varav drygt 19 000 var<br>män och ca 14 000 kvinnor. Den dominerande<br>arbetsmarknadpolitiska åtgärden för äldre var<br>under budgetåret 1997 arbetslivsutveckling<br>(ALU), där i genomsnitt 4 500 personer i ålders-<br>gruppen deltog. Av dessa var 30 procent kvinnor</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>och 70 procent män. Den 1 november 1996 in-<br>fördes en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd un-<br>der utgiftsområde 13 som enbart riktar sig till<br>äldre långtidsarbetslösa över 55 år, Offentliga<br>tillfälliga arbeten för äldre (OTA).</p>
<p>Det genomsnittliga antalet deltagare per må-<br>nad var under budgetåret 1997 drygt 5 000 per-<br>soner. Under första halvåret 1998 ökade det ge-<br>nomsnittliga antalet som omfattas av åtgärden till<br>ca 7 000 personer. Åtgärdsplatserna fördelade sig<br>relativt jämt mellan könen. Det successivt för-<br>bättrade läget på arbetsmarknaden har lett till att<br>regeringen nu föreslår att åtgärden skall fasas ut.</p>
<p>Arbetshandikappade</p>
<p>Den öppna arbetslösheten för arbetshandikappa-<br>de har minskat de två senaste åren. Personer med<br>arbetshandikapp har dock en besvärlig situation<br>på arbetsmarknaden oavsett konjunkturläge. De<br>arbetshandikappade riskerar i större utsträckning<br>att bli långtidsarbetslösa eller långtidsinskrivna<br>än övriga arbetssökande. Personer med arbets-<br>handikapp prioriterades till de konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under<br>år 1997, liksom första halvåret 1998. De utgjorde<br>15 procent av deltagarna samtidigt som deras an-<br>del av de öppet arbetslösa utgjorde 10 procent.</p>
<p>AMV har uppfyllt de mål som rör omfatt-<br>ningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för<br>personer med arbetshandikapp år 1997 och första<br>halvåret 1998, vilket framgår av tabell 4.1. Perso-<br>ner med arbetshandikapp har fått fler platser än<br>målsättningen både i konjunkturåtgärder och i<br>särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Ar-<br>betshandikappade kvinnor är dock något under-<br>representerade i de särskilda åtgärderna för ar-<br>betshandikappade medan deras andel i de<br>konjunkturberoende åtgärderna motsvarar deras<br>andel av de arbetslösa.</p>
<p>Personer med funktionshinder som har fått en<br>konjunkturåtgärd har främst fått en anvisning till<br>arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsutveckling,<br>arbetspraktik samt Ami.</p>
<p>Personer med arbetshandikapp får inte ar-<br>betsmarknadsutbildning i högre omfattning än<br>andra grupper av arbetssökande. Av utredningen<br>Aktivt lönebidrag (SOU 1997:5) framgår att va-<br>rannan sökande med arbetshandikapp saknade<br>gymnasieutbildning, vilket kan jämföras med att<br>var fjärde sökande saknade gymnasieutbildning<br>av samtliga sökande i oktober 1996.</p>
<p>Av de arbetshandikappade som fått en kon-<br>junkturberoende åtgärd hade i genomsnitt 24<br>procent ett arbete 90 dagar efter avslutad åtgärd<br>under första halvåret 1998. Det är en ökning med<br>sju procentenheter jämfört med budgetåret 1997.</p>
<p>Arbetshandikappade ungdomar</p>
<p>De arbetshandikappade ungdomarna utgjorde<br>drygt tre procent av alla kvarstående arbetslösa<br>ungdomar mellan 18-24 år under år 1997 re-<br>spektive under första halvåret 1998. Av dessa var<br>45 procent kvinnor och 55 procent män. Dessa<br>ungdomar fick sju procent av de konjunkturbe-<br>roende åtgärderna under samma period. I ge-<br>nomsnitt var 2 600 arbetshandikappade ungdo-<br>mar öppet arbetslösa under år 1997, och under<br>det första halvåret uppgick de till i genomsnitt 1<br>700 personer.</p>
<p>Under år 1997 fick drygt 2 000 funktionshind-<br>rade ungdomar del av verksamheten Unga Han-<br>dikappade, som riktar sig till funktionshindrade<br>skolungdomar med särskilda insatser från ar-<br>betsförmedlingen eller arbetsmarknadsinstitut.</p>
<p>Tabell 4.6 Genomsnittliga antalet arbetslösa och</p>
<p>>ade i vissa åtgärder</p>
<p>1997 l:a halvåret 1998</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Tot</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Tot</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppet arbetslösa</p></td><td>
<p>36 100</p></td><td>
<p>46%</p></td><td>
<p>54%</p></td><td>
<p>28 900</p></td><td>
<p>45%</p></td><td>
<p>55%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturåtgärd</p></td><td>
<p>27 900</p></td><td>
<p>46%</p></td><td>
<p>54%</p></td><td>
<p>27 800</p></td><td>
<p>47%</p></td><td>
<p>53%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönebidrag/OSA</p></td><td>
<p>51 100</p></td><td>
<p>37%</p></td><td>
<p>63%</p></td><td>
<p>54 000</p></td><td>
<p>37%</p></td><td>
<p>63%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt vid af/ami<sup>1</sup></p></td><td>
<p>115 500</p></td><td>
<p>42%</p></td><td>
<p>58%</p></td><td>
<p>109 000</p></td><td>
<p>42%</p></td><td>
<p>58%</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup>1 gruppen ingår samtliga arbetslösa med arbetshandikapp samt personer i lönebidrag och OSA.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Utomnordiska medborgare</p>
<p>Antalet utomnordiska medborgare har ökat un-<br>der de senaste decennierna, samtidigt som deras<br>arbetskraftsdeltagande har minskat betydligt.<br>Andelen sysselsatta i befolkningen bland de<br>utomnordiska medborgarna har halverats under<br>1990-talet från 66 procent år 1990 till 35 procent<br>år 1997. Under samma period har arbetslösheten<br>bland de utomnordiska medborgarna ökat från 5<br>till 33 procent. Det är en ökning med 28 pro-<br>centenheter sedan år 1990. Arbetslösheten varie-<br>rar mellan personer med olika medborgarskap.<br>Den högsta andelen arbetslösa finns bland de af-<br>rikanska medborgarna.</p>
<p>De utomnordiska medborgarnas andel av åt-<br>gärdsplatserna har sjunkit under de senaste åren.<br>Utomnordiska medborgares andel av åtgärdplat-<br>serna uppgår till 12 procent samtidigt som deras<br>andel av de arbetslösa uppgår till 11 procent. De<br>vanligaste åtgärderna för utomnordiska medbor-<br>gare år 1997 var arbetslivsutveckling (ALU), ar-<br>betsplatsintroduktion (API) och arbetsmark-<br>nadsutbildning.</p>
<p>Under det första halvåret 1998 har antalet<br>utomnordiska medborgare som är långtidsar-<br>betslösa minskat kraftigt. I genomsnitt under år</p>
<p>1997 var drygt 12 000 utomnordiska medborgare<br>långtidsarbetslösa. Under det första halvåret</p>
<p>1998 har det genomsnittliga antalet minskat till<br>7 200. Den vanligaste orsaken till att långtidsar-<br>betslösheten bryts är en placering i en arbets-<br>marknadspolitisk åtgärd.</p>
<p>Andelen utomnordiska medborgare som är<br>långtidsinskrivna och som inte haft arbete under<br>de senaste två åren uppgick till 28 procent under<br>det första halvåret 1998. Motsvarande andel för<br>samtliga arbetssökande var 20 procent.</p>
<p>AMV har tilldelats medel för tillfälliga perso-<br>nalförstärkningar för att kvaliteten i förmed-<br>lingsarbetet skall upprätthållas. Utsatta bostads-<br>områden har prioriterats vid fördelningen av<br>dessa medel.</p>
<p>För kvinnor med utomnordiskt medborgar-<br>skap är situationen särskilt besvärlig. Andelen<br>sysselsatta kvinnor bland de utomnordiska med-<br>borgarna uppgick år 1997 till 28 procent. Mot-<br>svarande siffra för män var drygt 42 procent.<br>Riksdagen har gett regeringen uppdraget att ini-<br>tiera en studie om invandrarkvinnornas situation<br>på arbetsmarknaden. Regeringen har valt att sär-<br>skilt belysa de somaliska och irakiska kvinnornas<br>situation, vilka tillhör de grupper som har det<br>svårast att komma in på arbetsmarknaden. Ge-<br>nom tillgänglig statistik kan situationen för dessa<br></p>
<p>grupper beskrivas utifrån t.ex. arbetslöshet och<br>sysselsättningsgrad. Som ett komplement till<br>detta har regeringen valt att beskriva deras situa-<br>tionen utifrån djupintervjuer. Regeringen avser<br>att använda undersökningens resultat, som nyli-<br>gen presenterades i rapporten, "Somaliska och<br>irakiska kvinnor på svensk arbetsmarknad", i bl.a.<br>seminarier för att belysa invandrarkvinnornas<br>situation.</p>
<p>I rapporten framkommer att många av dessa<br>kvinnor lever mycket isolerat från det svenska<br>samhället och en majoritet tillhör inte arbets-<br>kraften. Flera av kvinnorna har avbrutit sfi-<br>undervisningen av olika skäl. Dessa kvinnors<br>svaga ställning på den svenska arbetsmarknaden<br>har många orsaker. Särskilt de somaliska kvin-<br>norna tillhör de mest isolerade och marginalise-<br>rade grupperna i samhället. Orsaken till att denna<br>situation har uppstått är många, bl.a. låg utbild-<br>ning, ett litet socialt kontaktnät, de kom till Sve-<br>rige under perioden då arbetslösheten ökade<br>samt anpassningsproblem till ett helt annorlunda<br>samhällssystem.</p>
<p>Regeringen anser att det är av största vikt att<br>de arbetsmarknadspolitiska insatserna används på<br>ett bra och effektivt sätt för att underlätta integ-<br>reringen i det svenska samhället och arbetslivet<br>utifrån individen och de lokala förutsättningarna.</p>
<p>Åtgärder för arbetslösa i utsatta bostadsområden<br>Regeringen har föreslagit (prop.l997/98:165) att<br>lokala utvecklingsavtal bör tas fram för de mest<br>utsatta stadsdelarna i storstadsregionerna i syfte<br>att bryta den sociala, ekonomiska och etniska<br>segregationen i storstadsregionerna. Dessa avtal<br>bör innehålla lokalt framtagna mål, en åtgärds-<br>plan, en reglering av statliga och kommunala åta-<br>ganden i respektive område. Regeringen har vida-<br>re föreslagit (prop. 1997/98:165) att en<br>storstadsdelegation som får till uppgift att ut-<br>veckla och samordna den nationella storstadspo-<br>litiken tillsätts. Storstadsdelegationen bör ansvara<br>för överläggningar med kommuner och andra<br>berörda aktörer om lokala utvecklingsavtal. För<br>att öka möjligheterna till samverkan bör medel<br>för otraditionella insatser inom arbetsmarknads-<br>politiken kunna disponeras för användning inom<br>ramen för lokala utvecklingsavtal.</p>
<p>Kommuner som omfattas av lokala utveck-<br>lingsavtal bör kunna sluta avtal med länsarbets-<br>nämnd och försäkringskassan i länet om lokal<br>samverkan med utvecklingsprogram för arbetslö-<br>sa i de utsatta stadsdelarna. Regeringen avser att<br>tillkalla en särskild utredare för att förbereda</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>överläggningar om sådana avtal. I uppdraget bör<br>ingå att analysera vilka utvecklingsmöjligheter<br>som finns för förbättrad samverkan mellan olika<br>aktörer och ersättningssystem.</p>
<p>Jämställdheten på arbetsmarknaden</p>
<p>Arbetslösheten bland män sjönk år 1997 vilket<br>medförde att årsgenomsnittet blev lika stort som<br>år 1996, dvs. 8,5 procent. Arbetslösheten bland<br>kvinnor ökade under de tre första kvartalen och<br>sjönk sedan markant under det sista kvartalet så<br>att årsgenomsnittet även här blev lika stort år<br>1997 som år 1996, dvs. 7,5 procent. Under det<br>första halvåret 1998 var kvinnors arbetslöshet 6,0<br>procent och mäns 7,3 procent. En viktig förkla-<br>ring till att arbetslösheten är lägre bland kvinnor<br>än bland män är att huvuddelen av dem som på-<br>börjat studier inom kunskapslyftet har varit<br>kvinnor.</p>
<p>Arbetslösheten är alltjämt högre bland män än<br>bland kvinnor. Männen riskerar också i större<br>utsträckning att bli långtidsarbetslösa. Deltidsar-<br>betslösheten är dock fortfarande oacceptabelt<br>hög och berör främst kvinnor.</p>
<p>Regeringens uttalade intention är att ett jäm-<br>ställdhetsperspektiv skall genomsyra alla politi-<br>kområden. Regeringen ställer därför krav på<br>myndigheterna att tillämpa s.k. "mainstreaming"<br>som arbetssätt. Det innebär att de verkställande<br>myndigheterna skall ha ett jämställdhetspers-<br>pektiv i sitt arbete och aktivt analysera konsek-<br>venserna för kvinnor respektive män av de åtgär-<br>der som vidtas. Jämställdhetssträvandena inom<br>arbetslivet är särskilt viktiga för att uppnå en<br>ökad jämställdhet även i övriga delar av samhäl-<br>let.</p>
<p>Andelen kvinnor i de konjunkturberoende åt-<br>gärderna har ökat med en procentenhet årligen<br>mellan år 1996 och år 1998 (första halvåret).<br>Kvinnorna har därmed haft en större andel av åt-<br>gärdsplatserna än vad som motsvarar deras andel<br>bland dem som registrerats som öppet arbetslösa.<br>Om kvinnor och män kan sägas få del av åtgär-<br>derna i förhållande till sina andelar av arbetslös-<br>heten beror emellertid på vilka grupper som in-<br>kluderas i jämförelsen. Vissa av åtgärderna vänder<br>sig till grupper som inte är öppet arbetslösa, t.ex.<br>deltidsarbetslösa och dem med tillfälliga timan-<br>ställningar.</p>
<p>Riksrevisionsverkets översyn av de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna ur ett jämställdhet-<br>sperspektiv</p>
<p>Regeringen gav den 21 november 1996 Riksrevi-<br>sionsverket (RRV) i uppdrag att göra en översyn<br>av de konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder som AMV förfogar över ur ett<br>jämställdhetsperspektiv. I uppdraget har ingått<br>att belysa:</p>
<p>— fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärderna mellan kvinnor och män både vad av-<br>ser platser och resurser,</p>
<p>— om åtgärderna bidrar till att män och kvinnor<br>återinträder på arbetsmarknaden och får en var-<br>aktig inkomst,</p>
<p>— om åtgärderna bidrar till att arbetsmarknaden<br>blir mindre könssegregerad.</p>
<p>Tabell 4.7 Genomsnittliga antalet arbetslösa, deltidsarbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>1997</p>
<p>Första halvåret 1998</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Antal</p></td><td>
<p>Andel kvinnor</p>
<p>(%)</p></td><td>
<p>Andel män (%)</p></td><td>
<p>Antal</p></td><td>
<p>Andel kvinnor</p>
<p>(%)</p></td><td>
<p>Andel män (%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslösa<sup>1</sup></p></td><td>
<p>367 000</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>286 000</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Deltidsarbetslösa<sup>1</sup></p></td><td>
<p>137 000</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>131 000</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 åtgärder'</p></td><td>
<p>197 000</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>185 000</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
</table>
<p>‘Enligt AMS verksamhetsstatistik</p>
<p><sup>2</sup>Avser de konjunkturberoende åtgärderna</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>I uppdraget har även ingått att belysa huruvida<br>regeringens övergripande mål för jämställdhets-<br>politiken - "att bryta den könsuppdelade arbets-<br>marknaden" är i samstämmighet med regeringens<br>direktiv för hanteringen av de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna samt att belysa den<br>roll AMV och andra myndigheter har på områ-<br>det. Översynen omfattar i huvudsak åren 1992-<br>1996. I november 1997 lämnade RRV sin redo-<br>visning. I budgetpropositionen för år 1998 an-<br>gavs att regeringen avsåg att återkomma till riks-<br>dagen med en redovisning av uppdraget.</p>
<p>AMV:s möjligheter att bryta den könsuppde-<br>lade arbetsmarknaden är, enligt RRV, begränsa-<br>de. Detta beror på att en stor grupp människor<br>söker arbete utan att vända sig till Arbetsför-<br>medlingen. Företrädesvis består denna grupp av<br>personer som redan har arbete eller studerar. Två<br>tredjedelar av de lediga platserna kommer inte till<br>arbetsförmedlingens kännedom. Ca 15 procent<br>av arbetskraften deltog år 1996 i de konjunktur-<br>beroende åtgärderna. Det är således en begränsad<br>del av den totala arbetskraften som arbetsför-<br>medlingen kommer i kontakt med via dessa åt-<br>gärder. En rad ytterligare faktorer av betydelse<br>för den könsuppdelade arbetsmarknaden ligger<br>mer eller mindre utom räckhåll för AMV:s på-<br>verkan, inte minst de allmänt rådande värdering-<br>arna i samhället.</p>
<p>Regeringen anser trots detta att AMV:s an-<br>strängningar att bryta den könsuppdelade ar-<br>betsmarknaden är betydande och att insatserna i<br>större utsträckning bör inriktas på väglednings-<br>insatserna, eftersom förmedlingen därigenom<br>kommer i kontakt med flest arbetssökande och<br>det är då de arbetslösa har störst anledning att<br>fundera över sitt yrkesval.</p>
<p>RRV:s rapport visar att kvinnor och män i hu-<br>vudsak får del av åtgärderna i förhållande till de-<br>ras respektive andelar av arbetslösheten. Det fö-<br>refaller dock som om kvinnor och män genom<br>åtgärderna får placeringar i, för könet, traditio-<br>nella yrken och sektorer.</p>
<p>Den till omfattningen största åtgärden var un-<br>der den studerade perioden arbetsmarknadsut-<br>bildning. Totalt sett är platserna i arbetsmark-<br>nadsutbildningen jämnt fördelade mellan<br>kvinnor och män. Men utbildningsinriktningarna<br>följer ett traditionellt mönster så till vida att det<br>är främst är män som får utbildning inom t.ex.<br>tillverkningsindustrin och kvinnor inom vård-<br>sektorn. Andelen kvinnor inom mansdominera-<br>de områden har dock ökat något under senare år.</p>
<p>Trots att arbetssökande män generellt sett har<br>lägre utbildningsnivå än kvinnor visar rapporten<br>att kvinnor och män är representerade i ungefär<br>samma utsträckning i förberedande utbildning.<br>Detta tycks bl.a. bero på att män i större ut-<br>sträckning ställer krav på yrkesutbildning medan<br>kvinnor oftare accepterar allmänt inriktade kur-<br>ser. Tillgängligt material antyder att män i högre<br>grad än kvinnor finns i relativt dyra åtgärder.</p>
<p>Efter avslutade åtgärder får män i högre grad<br>än kvinnor arbeten som gör att de avaktualiseras<br>som arbetssökande. Män är också kraftigt över-<br>representerade i de åtgärder som i högst grad le-<br>der till arbete. Huruvida detta är en följd av åt-<br>gärdernas utformning, inriktning eller en följd av<br>någon form av selektion är svårt att säga. En näst<br>intill försumbar andel av dem som avslutar en åt-<br>gärd söker efter åtgärden arbete inom andra yr-<br>ken än före åtgärden. De byten av sökt yrke som<br>sker äger huvudsakligen rum inom könstraditio-<br>nella yrkesområden. Uppgifter om vilken typ av<br>arbeten de arbetssökande erhåller efter avslutad<br>åtgärd registreras ej inom AMV.</p>
<p>Den könsuppdelning som finns på arbets-<br>marknaden återspeglas i åtgärderna vilka alltså<br>har kommit att verka konserverande.</p>
<p>Förutom AMV är JämO och länsstyrelserna<br>de myndigheter som mest påtagligt kommer i<br>kontakt med jämställdhetsfrågorna på arbets-<br>marknaden. RRV har noterat att myndigheterna<br>på utbildningsområdet redovisar få konkreta in-<br>satser som syftar till att bryta könsmönster.<br>Detta bör vara av stor betydelse eftersom dessa<br>har att göra med unga människor som ännu inte<br>hunnit göra sina yrkesval.</p>
<p>De direktiv som reglerar den arbetsmarknads-<br>politiska verksamheten är könsneutrala och mot-<br>verkar inte det övergripande målet för jämställd-<br>hetspolitiken. Enligt RRV finns det dock en risk<br>för att arbetet med att uppfylla en mängd andra<br>viktiga mål, som mäts och följs upp, kan ha<br>medfört att jämställdhetsmålet, som inte var<br>kopplat till något verksamhetsmål eller åter-<br>rapporteringskrav i regleringsbrevet för AMV för<br>budgetåret 1997, inte beaktades i önskvärd ut-<br>sträckning. T.ex. kan målet om en snabb tillsätt-<br>ning av lediga platser vara svårt att förena med<br>målet att bryta könsuppdelningen på arbets-<br>marknaden eftersom det då handlar om att ändra<br>attityder, vilket tar tid.</p>
<p>RRV anser att regeringen - för att ge jäm-<br>ställdhetsmålen eftersträvad tyngd i det arbets-<br>marknadspolitiska arbetet - bör ställa krav som<br>innebär att lokala insatser för att bryta den köns-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>segregerade arbetsmarknaden ges önskad priori-<br>tet. RRV föreslår att regeringen, i reglerings-<br>breven, uppdrar åt den lokala att nivån att utfor-<br>ma mål för att bryta den könsuppdelade arbets-<br>marknaden. Regleringsbrevet bör också innehålla<br>krav på återrapportering till regeringen.</p>
<p>I regleringsbrevet för AMV för budgetåret<br>1998 finns förutom det generella målet, att ar-<br>betsmarknadsmyndigheterna skall arbeta utifrån<br>ett jämställdhetsperspektiv, ett verksamhetsmål<br>som anger att de arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna skall användas på ett sådant sätt att de, till-<br>sammans med anvisningen av lämpliga sökanden<br>till de lediga platserna, medverkar till att bryta<br>könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Detta<br>mål gäller för samtliga länsarbetsnämnder vilka<br>har ansvaret för att man arbetar med måluppfyl-<br>lelsen lokalt. AMS skall en gång per kvartal samt<br>till årsredovisningen göra en analys av de upp-<br>nådda resultaten i förhållande till samtliga verk-<br>samhetsmål.</p>
<p>En viktig förutsättning för att arbetsförmed-<br>lingarna och AMV skall kunna tillgodose rege-<br>ringens krav på återrapportering är att det finns<br>tillgång till lätthanterliga uppföljningsdata på alla<br>nivåer. I dag går det inte att på ett enkelt sätt få<br>information om faktiskt byte av yrkesinriktning<br>eller om resursåtgången, kopplad till åtgärd och<br>kön, på individnivå. Det är också svårt att följa<br>upp om de som har fått arbete efter avslutad åt-<br>gärd får arbete i ett för könet otraditionellt yrke.<br>Genom att man på lokal nivå får möjlighet att<br>följa upp och värdera resultaten ökar också möj-<br>ligheterna att ta tillvara erfarenheter och lära av<br>dem.</p>
<p>RRV föreslår att det lokala stödet för registre-<br>ring och uppföljning kompletteras och förbätt-<br>ras. Enligt RRV redovisas endast ett begränsat<br>antal uppgifter fördelade på kvinnor och män.<br>RRV anser också att det bör göras möjligt att<br>koppla ihop statistiska uppgifter om händelser<br>med ekonomisystemens uppgifter om resursan-<br>vändning.</p>
<p>AMV arbetar för närvarande med att utveckla<br>datasystemen i denna riktning. Redovisning vad<br>gäller personer görs i dag normalt fördelat på<br>kvinnor och män. Under år 1998 beräknar man<br>att ha ett ärendehandläggningssystem utbyggt<br>där det registreras hos vilken huvudman och i<br>vilken bransch deltagare finns. Nästa steg blir att<br>integrera arbetsgivarstöden i ärendehandlägg-<br>ningssystemet. Med den informationen blir det<br>lättare att överblicka om åtgärderna används<br>brytande eller konserverande. Ett system där<br></p>
<p>kostnaden för de arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna redovisas på individnivå är under projekte-<br>ring och bör enligt regeringens mening vara i<br>drift inom några år. Utvecklingsarbetet kommer<br>på sikt att leda till att man på lokal nivå får till-<br>gång till samma information om platsförmed-<br>lingen och åtgärdshandäggningen som man har<br>regionalt och centralt.</p>
<p>Byte av sökt yrke och det yrke de sökande<br>slutligen får arbete inom, registreras i dag inte lö-<br>pande inom AMV. Dessa uppgifter bör AMS<br>skaffa rutiner för att inhämta tillsammans med<br>övriga uppgifter om de sökande. Sådan informa-<br>tion är betydelsefull för såväl AMV:s egen utvär-<br>dering av hur väl uppfyllt målet att bryta kön-<br>suppdelningen på arbetsmarknaden är, som för<br>externa utredare. De 30- och 90-<br>dagarsuppföljningar som görs av de arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna kunde vara ytterligare<br>ett instrument att använda i utvärderingen av ar-<br>betet med att bryta könsuppdelningen på ar-<br>betsmarknaden om man kompletterar uppfölj-<br>ningen med uppgifter om yrke och kön.</p>
<p>Slutsatser och övergripande mål år 1999</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken skall i linje med de för-<br>ändringar som skett inför innevarande budgetår<br>ges en tydligare tillväxtfrämjande inriktning.<br>Detta innebär bl.a. ett fortsatt stort utrymme för<br>den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen<br>som kompletterar det reguljära utbildningsvä-<br>sendet samtidigt som praktikåtgärderna minskar<br>i omfattning. Den nya inriktningen har även tagit<br>sig uttryck i ambitionen att finna nya lösningar<br>för att förändra arbetsmarknadspolitiken. Ett ex-<br>empel är regeringens samarbete med Industriför-<br>bundet för en nationell satsning inom IT-<br>området. Ytterligare exempel är den ökade de-<br>centraliseringen av arbetsmarknadspolitiken i<br>form av ökat lokalt inflytande via arbetsförmed-<br>lingsnämnderna, försöksverksamhet med en fria-<br>re användning av de arbetsmarknadspolitiska<br>medlen i Skåne, Värmlands, Dalarnas, Gävle-<br>borgs och Jämtlands län, liksom försöksverk-<br>samheten i 19 kommuner samt den regionala nä-<br>ringspolitiken och arbetet med regionala<br>tillväxtavtal.</p>
<p>I en konjunkturuppgång måste insatserna i än<br>större utsträckning inriktas på ett effektivt<br>platsförmedlingsarbete och företagskontakter för<br>att motverka inflationsdrivande flaskhalsar. De<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, främst ar-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>betsmarknadsutbildningen, spelar en viktig roll<br>för att öka de arbetslösas anställbarhet vilket är<br>av stor betydelse för att de lediga platserna<br>snabbt skall kunna tillsättas och för att upprätt-<br>hålla arbets- och kompetenslinjen i arbetsmark-<br>nadspolitiken. Likaså krävs insatser för att främja<br>arbetskraftens rörlighet och bryta den könsupp-<br>delade arbetsmarknaden samt ta tillvara utbild-<br>ning och erfarenheter som är förvärvade i andra<br>länder. I en konjunkturuppgång är det särskilt<br>viktigt att motverka undanträngnings- och inlås-<br>ningseffekter i de arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna. Detta är viktiga förutsättning för att upp-<br>nå regeringens mål om 80 procents<br>sysselsättningsgrad år 2004 samt det långsiktiga<br>målet om full sysselsättning.</p>
<p>Det finns ett stort antal personer som är in-<br>skrivna på arbetsförmedlingen men som bedöms<br>inte direkt stå till arbetsmarknadens förfogande,<br>t.ex. de som snart skall avsluta en utbildning, är<br>föräldralediga, läser svenska för invandrare, eller<br>får del av rehabiliteringsinsatser från kommunen<br>eller försäkringskassan. I slutet av juni 1998 upp-<br>gick denna grupp till drygt 88 000 personer. Re-<br>geringen ser det som mycket angeläget att ar-<br>betsförmedlingarna har en likartad bedömning<br>och ger en fullgod service utifrån den arbetssö-<br>kandes förutsättningar. Regeringen kommer no-<br>ga följa utvecklingen i dessa grupper. En förbätt-<br>rad samverkan med kommunerna om<br>väglednings- och informationsinsatser för ar-<br>betslösa i kunskapslyftet är i det här samman-<br>hanget av särskild vikt.</p>
<p>Den ökade efterfrågan på arbetskraft har lett<br>till rekryteringssvårigheter inom vissa branscher<br>och pekar på behoven av utbildningsinsatser både<br>på kort och lång sikt. Det pågående kunskaps-<br>lyftet har inneburit att ett stort antal arbetslösa<br>med en låg utbildningsnivå har fått möjlighet till<br>utbildning som på både kort och lång sikt stärker<br>deras ställning på arbetsmarknaden. Som ett<br>komplement till de reguljära utbildningsinsatser-<br>na spelar arbetsmarknadsutbildningen i det korta<br>perspektivet en viktig roll för att tillgodose be-<br>hovet av arbetskraft. Utöver en fortsatt priorite-<br>ring av den yrkesinriktade arbetsmarknadsut-<br>bildningen avser regeringen att ge AMS i<br>uppdrag att inom ramen för befintliga åtgärder<br>och anslag initiera IT-utbildning för offentlig<br>sektor framförallt riktat till kvinnor.</p>
<p>Regelförändringsarbetet fortsätter. Åtgärder<br>där det ingår utbildningsbidrag skall samordnas.<br>Avsikten är att så långt det är möjligt ha gemen-<br>samma regler rörande bl.a. anvisning till åtgärd,<br></p>
<p>överklagningar och tidsgränser och om hur länge<br>åtgärden kan fortgå.</p>
<p>Trots det förbättrade läget på arbetsmarkna-<br>den kommer det att krävas fortsatt stora insatser<br>inom arbetsmarknadspolitiken för att förbättra<br>matchningen mellan lediga platser och arbetslösa<br>och för att motverka utslagning av de som har<br>särskilt svårt att få arbete. Regeringen beräknar<br>därför att i genomsnitt 165 000 personer, inklu-<br>sive de som omfattas av det nationella program-<br>met för IT-utbildning, kommer att delta i de<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärderna under anslaget Arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder. Därutöver beräknas 12 000 perso-<br>ner att delta i den yrkesinriktade rehabiliteringen<br>och utbildning i företag. Därutöver tillkommer<br>de åtgärder vars utgifter täcks under utgiftsom-<br>råde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och<br>den särskilda utbildningssatsningen under ut-<br>giftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16<br>Utbildning.</p>
<p>Regeringen satsade 100 miljoner kronor under<br>år 1998 för att stödja kommunerna i deras arbete<br>med att skaffa fram feriearbete till ungdomar.<br>Även i fortsättningen ser regeringen det som an-<br>geläget att så många ungdomar som vill kan få ett<br>feriearbete. Denna första kontakt med arbets-<br>marknaden kan vara av stor betydelse när den<br>unge senare skall söka sig ut på arbetsmarknaden.</p>
<p>Ungdomar under 25 år har under 1998 i vissa<br>fall undantagits från kraven på långtidsarbetslös-<br>het och tolv månaders inskrivningstid som an-<br>nars gäller för att anställningsstöd skall beviljas.<br>En förutsättning har varit att ungdomarna varit<br>anmälda som arbetssökande på förmedlingen i<br>minst 90 dagar. Regeringen avser därför att ut-<br>sträcka denna möjlighet till och med år 2000.</p>
<p>AMV har lyckats väl med sina åtagande för ar-<br>betshandikappade under budgetåret 1997. AMV<br>har mer än väl nått den omfattning av arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder som regeringen har<br>ställt krav på trots en vikande konjunktur. Även<br>fastställda bidragsnivåer för lönebidragen har<br>uppnåtts. Det är dock viktigt att AMV i sitt lö-<br>nebidragsprojekt tar fasta på den kritik som RRV<br>fört fram (se avsnitt 4.5, anslaget A3 Särskilda<br>åtgärder för arbetshandikappade) och vidtar åt-<br>gärder så att åtgärderna endast kommer de av-<br>sedda grupperna till del.</p>
<p>Regeringen anser att de övergripande målen<br>för AMV för budgetåret 1999 skall vara att:</p>
<p>— hålla nere vakanstiderna för lediga platser,</p>
<p>— minska långtidsarbetslösheten,</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>— motverka långa tider utan reguljärt arbete.</p>
<p>Verksamhetsmålen som regeringen fastställer<br>för AMV skall vara tydliga och mätbara. Mål-<br>förankringen och uppföljningen har de senaste<br>budgetåren förbättrats. Regeringen avser också<br>att fortsätta arbetet med att vidareutveckla styr-<br>ningen och uppföljningen av den arbetsmark-<br>nadspolitiska verksamheten samt att stärka den<br>lokala samverkan. Regeringen avser att noggrant<br>följa de pågående regionala försöksverksamhe-<br>terna kring en arbetsmarknadspolitik på regional<br>och lokal nivå som för närvarande pågår i fem län<br>för att tillvarata de erfarenheter som framkom-<br>mer. Regeringen kommer också överlag att lägga<br>allt större tonvikt vid uppföljning och utvärde-<br>ring. Detta gäller såväl kvantitativa som kvalitati-<br>va aspekter av verksamheten. Förutom åtgärder<br>för att vidareutveckla den löpande verksamhets-<br>och ekonomiuppföljningen föreslår regeringen<br>att ytterligare resurser skall tillföras Institutet för<br>arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).</p>
<p>Uppgiften för arbetsmarknadspolitiken är att<br>öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, bryta de<br>obalanser som finns på olika delarbetsmarknader,<br>hjälpa personer med särskilda behov och före-<br>bygga utslagning av personer från arbetslivet.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under 1999<br>dels åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens<br>funktionssätt och på så sätt bidra till en ökad sys-<br>selsättning, dels åtgärder för att förbättra effekti-<br>viteten och träffsäkerheten i stödformer som<br>riktas till arbetshandikappade.</p>
<p>Regeringen avser att se över volymkravet för<br>de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och åter-<br>komma med förslag i den ekonomiska vårpropo-<br>sitionen 1999.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med<br>uppgift att se över styrning, uppföljning och ut-<br>värdering av arbetsmarknadspolitiken. Arbets-<br>gruppen skall bl. a. se över de nuvarande verk-<br>samhetsmålen för AMV. Att säkerställa en<br>effektiv uppföljning av målen som medger utvär-<br>dering av de insatser som görs och ger underlag<br>för omprövning är också en angelägen uppgift.<br>Det är även viktigt att se över vilka samverkans-<br>former som bör finnas inom arbetsmarknadspo-<br>litiken framöver i syfte att säkerställa hög kvali-<br>tetet i utförandet av de uppgifter som finns.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>RRV:s revisionsberättelse avseende AMS årsre-<br>dovisning för budgetåret 1997 var utan invänd-<br>ning.</p>
<p>RRV påpekar dock att det finns otydligheter<br>vid redovisningen av måluppfyllelsen av verk-<br>samhetsmålen för långtidsarbetslösa och lång-<br>tidsinskrivna. Volymerna i dessa grupper kan på-<br>verkas av att arbetsförmedlingen registrerar<br>personer som "Övriga sökande". Denna grupp<br>räknas inte som arbetslösa enligt AMS defini-<br>tion. Det är personer som av olika skäl inte be-<br>döms stå direkt till arbetsmarknadens förfogande<br>av arbetsförmedlingen, men ändå är anmälda på<br>arbetsförmedlingen. Det kan t.ex. vara personer<br>som studerar svenska Sfi, personer som deltar i<br>kunskapslyftet eller är föremål för rehabilite-<br>ringsinsatser inom socialtjänsten. AMS genom-<br>för regelbundna samkörningar med SCB's ar-<br>betskraftsundersökningar, AKU, studerar flöden<br>mellan olika sökandekategorier samt gör kvalita-<br>tiva granskningar för att förbättra registerkvali-<br>teten i förmedlingssystemet.</p>
<p>Regeringen vill utifrån detta påtala betydelsen<br>av god kvalitet i arbetsförmedlingens behandling<br>av de arbetssökande. Det är även viktigt att gra-<br>den av måluppfyllelse inte påverkas genom en<br>felaktig klassificering av de arbetslösa.</p>
<p>Vid granskningen av årsredovisningen har<br>RRV iakttagit vissa brister i redovisningen av de<br>återrapporteringskrav som fanns i regleringsbre-<br>vet för budgetåret 1997. AMS bör eftersträva en<br>mer koncis återrapportering och kommentera<br>avvikelser mot återrapporteringskraven.</p>
<p>Likaså har uppföljningen av bidrag till utbild-<br>ning hos landsting och primärkommuner i flera<br>fall varit bristfällig. Det är samma typ av brister<br>som RRV påtalade i revisionsrapporten över<br>granskningen av 1995/96 års årsredovisning.<br>Även i den finansiella redovisningen av resultaten<br>rekommenderas AMS definiera de begrepp som<br>används. Enligt förordningen (1995:1300) om<br>statliga myndigheters riskhantering skall varje<br>myndighet upprätta en riskanalys och vidta<br>lämpliga åtgärder för att begränsa risker och fö-<br>rebygga skador eller förluster. AMV:s upprättade<br>en riskanalys under budgetåret 1994/95, men den<br>har därefter inte uppdaterats. RRV rekommende-<br>rar AMS att upprätta riskanalys med hänsyn till<br>de omfattande organisatoriska förändringarna<br>som genomförts inom AMV.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>RRV har i sin revision konstaterat brister i den<br>dokumentation som utgör underlag för AMS<br>rapportering avseende Socialfonden till EG-<br>kommissionen. Dokumentationen är inte sam-<br>manställd så att rapporterade uppgifter kan veri-<br>fieras på ett tydligt sätt. Vidare visar RRVis<br>granskning att statistikuppgifter för vissa mål-<br>program, bl.a. avseende deltagarantal, har redovi-<br>sats felaktigt eller utelämnats. RRV rekommen-<br>derar bl.a. att AMS snarast förbättrar<br>dokumentationen så att de rapporterade uppgif-<br>terna utan svårigheter kan verifieras.</p>
<p>Regeringen delar RRVis bedömning att det är<br>väsentligt att AMS säkerställer en fullständig ve-<br>rifieringskedja för de inom Socialfonden redovi-<br>sade uppgifterna. Regeringen förutsätter att<br>AMS även beaktar de brister i övrigt som fram-<br>kommit i RRVis granskning.</p>
<p>RRV har gjort en översiktlig genomgång av de<br>uppföljningssystem som producerar information<br>till årsredovisningens resultatredovisningsdel.<br>Syftet har varit att bedöma om den interna kon-<br>trollen vid systemutveckling och statistikpro-<br>duktion säkerställer att tillförlitliga resultat läm-<br>nas i årsredovisningen. RRVis sammanfattande<br>bedömning är att kontrollen på data bör förbätt-<br>ras i vissa avseenden genom förbättrade rutiner.</p>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-<br>ring (IFAU) bör under år 1998 upprätta en ris-<br>kanalys med utgångspunkt från Statskontorets<br>allmänna råd. I detta sammanhang bör även pro-<br>blematiken inför år 2000 beaktas. IF AU bör göra<br>en analys och utarbeta en plan för den anpass-<br>ning som kan behövas inför år 2000 och rappor-<br>tera denna till Statskontoret. Regeringen delar<br>RRVis bedömning och förutsätter att IF AU be-<br>aktar även de brister som i övrigt framkommit.</p>
<p>4.4 Anslag</p>
<h2>A 1 Arbetsmarknadsverkets<br>förva Itn ingskostnader</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.8 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>4 183 974</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>235 700'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 118 585</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 348 928</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 189 814</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 613 964</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 656 960</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>‘Obetecknad del av anslagssparandet 5,4 miljoner kronor har förts bort från anslaget.<br>Resterande anslagssparande beräknasatt förbrukas under innevarande bu dgetår.</p>
<p>Från anslaget finansieras kostnaderna för perso-<br>nal och lokaler samt andra förvaltningskostnader<br>vid Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbets-<br>nämnderna, arbetsförmedlingarna samt arbets-<br>marknadsinstituten (Ami). Under anslaget redo-<br>visas också den avgiftsfinansierade verksamheten<br>vid Arbetslivstjänster, Aske kursgård och IAES-<br>TE-praktik.</p>
<p>Anslaget inkluderar år 1997 medel för tillfälli-<br>ga personalförstärkningar som tidigare budgetår<br>finansierats under anslaget för arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder.</p>
<p>I slutet av budgetåret 1997 var drygt 11 500<br>årsarbetare anställda inom AMV, varav ca 9 500<br>på arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut.<br>Totalt har antalet årsarbetande ökat med 500<br>jämfört med samma period år 1996.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Efter förslag i sysselsättningspropositionen<br>(prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr.<br>1995/96:307) fattade riksdagen beslut om att för<br>budgetåret 1997 engångsvis anvisa 20 miljoner<br>kronor för projekt som syftar till att stimulera<br>effektivare arbetsformer vid arbetsförmedlingar<br>och arbetsmarknadsinstitut. AMS har fått i upp-<br>drag att under budgetåret 1998 redovisa hur<br>medlen har använts. Samtidigt skulle redovisas<br>hur handlingsplanerna för personer med löne-<br>bidrag skall utformas så att lönebidragen får en<br>rehabiliterande effekt. AMS har redovisat upp-<br>draget i årsredovisningen för budgetåret 1997.</p>
<p>AMS har valt att använda de anvisade 20 mil-<br>joner kronorna på projekt som möjliggör att ar-</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>betet med arbetssökande kan bygga på individu-<br>ella handlingsplaner, ökad kundanpassning, tyd-<br>ligare differentiering av service och ökat stöd för<br>de sökandes egna aktiviteter vilket bl.a. bör leda<br>till att mer tid kan ägnas åt fördjupad förmed-<br>lingsservice. Projekten har bl.a. inriktats på att<br>utveckla systemstöd för handlingsplaner, me-<br>todutveckling av handlingsplaner, uppbyggnad<br>av direktservice/självservice vid arbetsförmed-<br>lingar för arbetssökande och utveckling av själv-<br>service på Internet för både sökande och arbets-<br>givare.</p>
<p>I regleringsbrevet för budgetåret 1998 före-<br>skrivs att AMS skall utveckla de individuella<br>handlingsplanerna till att bli ett centralt hjälpme-<br>del för att förbättra resultaten i platsförmedling-<br>en. AMS har upprättat en generell mall för hand-<br>lingsplaner, som också fått ett systemstöd i<br>arbetsförmedlingens datasystem. När handlings-<br>planen skrivs görs en kartläggning av de sökan-<br>des förutsättningar och behov av arbetsförmed-<br>lingens tjänster. AMS följer kontinuerligt upp<br>handlingsplanernas aktualitet och kvalitet. AMS<br>har även en kontinuerlig metodutveckling för att<br>upprätta individuella handlingsplaner, inklusive<br>handlingsplanerna för personer med lönebidrag.</p>
<p>AMV har under ett flertal år fått medel för<br>tillfälliga personalförstärkningar. Regeringen har<br>bedömt att dessa är en förutsättning för att upp-<br>rätthålla kvalitén i förmedlingsarbetet. Under<br>budgetåret 1998 har AMS fått 600 miljoner kro-<br>nor under anslaget samt 250 miljoner kronor un-<br>der anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>för tillfälliga personalförstärkningar. AMS be-<br>räknade att personalförstärkningar motsvarade<br>ca. 2 500 heltidsarbetande vid arbetsförmedling-<br>arna och arbetsmarknadsinstituten under det<br>första halvåret 1998.</p>
<p>En viktig grund för att hävda arbets- och<br>kompetenslinjen i arbetsmarknadspolitiken är att<br>förmedlingarna kontrollerar att de arbetssökande<br>står till arbetsmarknadens förfogande. Regering-<br>en har därför betonat vikten av att arbetsförmed-<br>lingarna bör få en ökad kontrollfunktion. Under<br>budgetåret 1997 avsattes 12 miljoner kronor av<br>förvaltningsmedlen för AMS tillsyn av arbetslös-<br>hetsförsäkringen samt för AMS verksamhet i<br>samband med överklagande av beslut om ar-<br>betslöshetsersättning eller medlemskap i arbets-<br>löshetskassa. Under år 1997 granskade AMS 4<br>800 enskilda ärenden. AMS granskning ledde till<br>att mellan tio och femton procent av det totala<br>antalet granskade ärenden fick påpekanden. Där-<br>till kom granskningen av drygt 500 rapporter om<br></p>
<p>ifrågasatt ersättningsrätt från arbetsförmedling-<br>arna. Därutöver beviljade regeringen AMS drygt<br>5 miljoner kronor för två projekt för att stärka<br>arbetsförmedlingens kontrollfunktion varav ett<br>sker i samverkan med RFV, CSN och Arbets-<br>löshetskassornas Samorganisation. Under år<br>1998 har ytterligare ett projekt tillkommit som<br>medför att arbetsförmedlingen bättre kan kon-<br>trollera hanteringen av åtgärdsrekvisitioner.</p>
<p>AMS är beredskapsmyndighet med funktions-<br>ansvar för funktionen Arbetskraft och dispone-<br>rar därför medel under utgiftsområde 6 Totalför-<br>svar för övningsverksamhet, utbildning till<br>frivilliga organisationer m.m. Funktionen Ar-<br>betskraft har genom redan hittills genomförda<br>beredskapsåtgärder gjort att den kan anses leva<br>upp till regeringens målsättning. Funktionens<br>samlade förmåga bedöms dock endast vara god-<br>tagbar på grund av att personalplanläggningen av<br>den krigsviktiga verksamheten inom främst nä-<br>ringslivet inte har kunnat genomföras fullt ut<br>under år 1997 beroende på det stopp för ändrad<br>krigsplacering som gällde fram till augusti 1997.<br>AMV är nu uppkopplad till Pliktverkets infor-<br>mationssystem (PLIS) vilket är en viktig förut-<br>sättning för att underlätta personalplanläggning-<br>en. Personalplanläggningen är delegerad och sker<br>numera som ett led i arbetsförmedlingens övriga<br>företagskontakter.</p>
<p>Yrkesinriktad rehabilitering (Ami)<br>Arbetshandikappade är en prioriterad grupp in-<br>om den yrkesinriktade rehabiliteringen vid Ami.<br>En mycket stor del av resurserna, drygt 80 pro-<br>cent, går också till denna grupp. De senaste<br>årens arbetsmarknadsläge har inneburit stora på-<br>frestningar på servicen såväl vid arbetsförmed-<br>lingar som arbetsmarknadsinstitut. Efterfrågan<br>på service har ökat och yrkesinriktad rehabilite-<br>ring har efterfrågats av nya grupper, som har sto-<br>ra problem att komma in på arbetsmarknaden.<br>Det innebär att resurserna skall räcka till fler och<br>även till grupper med svårare problem. Instituten<br>bör därför effektivisera arbetsmetoderna för att<br>uppnå ett ökat resursutnyttjande. Det är nöd-<br>vändigt att Ami resurserna hålls samman på ett<br>sådant sätt att specialistfunktionernas kompetens<br>och kompetensutveckling säkerställs. AMV har<br>uppmärksammat problemet och nyligen publice-<br>rat en rapport, vars syfte har varit att analysera<br>den nuvarande situationen och föreslå åtgärder<br>för den framtida yrkesinriktade rehabiliteringen.</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Arbetslivstjänster</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 4.9 Yrkesinriktad rehabilitering uppdragsverksamhet 1<br>Arbetslivstjänster 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>-155</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>-158</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>-150</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>AMS har en uppdragsfinansierad verksamhet,<br>Arbetslivstjänster (ALT), som producerar ar-<br>betslivsinriktad rehabilitering för främst långtids-<br>sjuka i arbetslivet. ALT hade intäkter på 158<br>miljoner kronor under budgetåret 1997. Intäk-<br>terna var något lägre än beräknat, vilket huvud-<br>sakligen berodde på försäkringskassans minskade<br>köp av tjänster för arbetslivsinriktade rehabilite-<br>ring.</p>
<p>Omsättningen har minskat inom ALT jämfört<br>med tidigare år. Budgetåret 1995/96 var omsätt-<br>ningen ca 186 miljoner kronor, beräknat på 12<br>månader och 1994/95 ca 217 miljoner kronor. En<br>anledning till att omsättningen minskat är, för-<br>utom försäkringskassans minskade köp, att kon-<br>kurrensen ökat från andra aktörer som erbjuder<br>arbetslivsinriktad rehabilitering.</p>
<p>ALT omsättning beräknas uppgå till 158 mil-<br>joner kronor för år 1998. Omsättningen uppgick<br>till 77 miljoner kronor under första halvåret<br>1998, vilket är en minskning med 5 procent<br>jämfört med samma period föregående år. För-<br>säkringskassans köp av arbetslivsinriktad rehabi-<br>litering från samtliga rehabiliteringsaktörer har<br>ökat något under första halvåret 1998. Nedgång-<br>en för ALT beror på att försäkringskassan i hög-<br>re omfattning köper tjänster av andra aktörer.<br>Arbetslivstjänsters omsättning mot gruppen öv-<br>riga kunder, som företag och myndigheter, har<br>ökat något. 6 300 personer har fått del av ALT:s<br>insatser under budgetåret 1997. Uppgifter saknas<br>för första halvåret 1998.</p>
<p>Aske kursgård</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.10 Uppdragsverksamhet 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>16 670</p></td><td>
<p>-15 600</p></td><td>
<p>1 070</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>18 250</p></td><td>
<p>-18 250</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>-17 400</p></td><td>
<p>600</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamheten vid Aske kursgård, som är av-<br>giftsfinasierad, gick under budgetåret 1997 med<br>ett överskott på drygt 1 miljon kronor. Över-<br>skottet får användas i verksamheten.</p>
<p>IAESTE-praktik</p>
<p>The International Association for Exchange of<br>Students for technical Experience (IAESTE) är<br>ett utbytesprogram som skall medverka till att<br>tekniker får en bättre internationell kompetens.<br>IAESTE hanteras av Svenska EU Programkon-<br>toret och har under 1997 haft ett utbyte med 43<br>länder. Sverige har mottagit drygt 100 utländska<br>praktikanter och sänt ut drygt 100 svenska stu-<br>denter. Under våren 1998 har IAESTE hanterat<br>ca 280 praktikplatser. Det är en ökning jämfört<br>med år 1997.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Under flera år har AMV kunnat använda medel<br>för tillfälliga personalförstärkningar. Dessa me-<br>del har inneburit att fler handläggare har kunnat<br>avsätta mer tid för den individuella servicen men<br>också för kollektiva insatser, t ex. jobbsökarakti-<br>viteter. Regeringen bedömer att det finns ett<br>fortsatt stort behov även under år 1999 av tillfäl-<br>liga personalförstärkningar. Det är viktigt att<br>kvaliteten i förmedlingsarbetet kan öka via t ex.<br>förbättrad individuell vägledning, ökade före-<br>tagskontakter, effektivare matchning av lediga<br>platser och arbetssökande och via åtgärder som<br>bryter den könsuppdelade arbetsmarknaden. Re-<br>geringen har därför även för år 1999 beräknat 600<br>miljoner kronor under anslaget för tillfälliga per-<br>sonalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och<br>arbetsmarknadsinstitut.</p>
<p>Regeringen anser med hänsyn tagen till det re-<br>sultat som AMS redovisat från granskningen av<br>arbetslöshetskassorna att det är angeläget att<br>AMS intensifierar insatserna för att skärpa tillsy-<br>nen. För innevarande budgetår 1998 har rege-<br>ringen beräknat att 14 miljoner kronor skall an-<br>vändas för detta ändamål. Tillsynen finansieras<br>genom arbetsmarknadsavgifter från och med den<br>1 januari 1998 (prop. 1996/97:107, bet<br>1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236). Regeringen<br>föreslår för budgetåret 1999 att 14,5 miljoner<br>kronor får användas för tillsyn.</p>
<p>Det är viktigt att resurserna vid Ami kommer<br>dem till del som bäst behöver dem. Regeringen<br>kommer därför att uppdra åt AMS att analysera</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>och beskriva hur den yrkesinriktade rehabilite-<br>ringen vid Ami skall bedrivas i framtiden.</p>
<p>AMS är fondansvarig myndighet för Europe-<br>iska socialfonden i Sverige, med vissa undatag för<br>vissa Interreg II A-program. Uppgiften innebär<br>att AMS svarar för rekvisition av socialfondsme-<br>del från EG-kommissionen och utbetalning av<br>dessa medel inom strukturfondsprogrammen. I<br>fondansvaret ligger också att till bl.a. kommis-<br>sionen redovisa användningen av socialfonds-<br>medlen och att säkerställa att denna är förenlig<br>med EG:s regler. Regeringen beräknar att ansla-<br>get bör tillföras ytterligare 2 miljoner kronor för<br>arbetet med Socialfonden. De ökade utgifterna<br>finansieras genom att det inom utgiftsområde 14<br>uppförda anslaget B2 Arbetslivsinstitutet mins-<br>kas med motsvarande belopp.</p>
<p>AMS har under de senaste åren inlett en sats-<br>ning på att tillhandahålla öppna kundsystem via<br>Internet för både arbetssökande och arbetsgivare.<br>Syftet är att dels åstadkomma den överblick på<br>arbetsmarknaden som möjliggör en effektiv<br>matchning mellan arbetssökande och arbetsgiva-<br>re, dels att avlasta arbetsförmedlingarna med så-<br>dana uppgifter som lika bra kan utföras av de ar-<br>betssökande och arbetsgivarna själva. Ett<br>effektivt självservicesystem innebära att arbets-<br>förmedlingarna kan använda sina personalresur-<br>ser mer effektivt. För att uppnå detta kommer<br>AMS under en treårsperiod genomföra en sats-<br>ning på systemutveckling och marknadsbearbet-<br>ning. Regeringen avser därför att föreskriva att<br>medel under anslaget A2 Arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder får användas för detta ändamål un-<br>der de kommande budgetåren.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att medel avsätts, i<br>enlighet med riksdagens ställningstagande till<br>propositionen om konstnärernas villkor, till ett<br>nytt statligt stöd till arbetsförmedlande insatser<br>vid centrumbildningarna, studieförbunden och<br>folkparkerna under en försöksperiod på ett och<br>ett halvt år f. o.m. den 1 januari 1999. I enlighet<br>med regeringens förslag bör Statens kulturråd<br>fördela medel efter ansökan från sådana cent-<br>rumbildningar som erhåller verksamhetsbidrag<br>från Statens kulturråd (utg. omr. 17, A2.2.2.2<br>Centrumbildningar för deras centrala verksam-<br>het) samt till studieförbunden och folkparkerna<br>till stöd för den arbetsförmedlande verksamhet<br>som bedrivs. Syftet är att ovanstående institutio-<br>ner under försöksperioden skall ges ekonomiskt<br>utrymme att anställa arbetsförmedlare. Försöks-<br>verksamheten skall utvärderas av AMS i samråd<br>med Statens kulturråd och Konstnärsnämnden.</p>
<p>Mot denna bakgrund har regeringen för avsikt<br>att avsätta 10 miljoner kronor för ändamålet.</p>
<p>Under år 1998 avser regeringen även att ge<br>Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att fr.o.m.<br>den 1 januari 1999 vidta åtgärder i syfte att be-<br>gränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till<br>arbetsmarknadsåtgärder inom kulturarbetsmark-<br>naden. Syftet är att komma till rätta med den<br>strukturella obalans som råder på denna mark-<br>nad.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget för budgetåret 1999. Juste-<br>ringen har genomförts med anledning av att en<br>korrigering har gjorts av den justering som ge-<br>nomfördes av anslaget för år 1998 med anledning<br>av att sättet att finansiera avtalsförsäkringar på<br>statliga området förändrats.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-<br>stående:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.1 lBeräkning av anslaget för år 1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>4 118 585</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris och löneomräkning</p></td><td>
<p>69 206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>13 458</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beslut inkl, förslag</p></td><td>
<p>-11 435</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>4 189 814</p></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-<br>en att riksdagen anvisar ett ramanslag om<br>4 189 814 000 kronor för budgetåret 1999. För<br>budgetåren 2000 och 2001 har utgifterna beräk-<br>nats till 3 613 964 000 respektive 3 656 960 000<br>kronor.</p>
<p>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.12 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>21 511 275</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 977 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>21 649 793</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>20 700 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>21 961 114</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>23 183 894</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>21 616 323</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'beloppen ingår ej utgifter från det äldre anslaget 1995/96 X A 2 Arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder där utfallet för år 1997 var 3,1 miljarder kronor och där utgiftsprognosen<br>för år 1998 beräknas till 619,2 miljoner kronor. Av anslagssparandet från budgetåret<br>1997 har 268 miljoner kronor förts från anslaget. Därutöver beräknas 1,3 miljarder<br>kronor förbrukas under åren 1998 och 1999 i den pågående IT-utbildningen. Resterande<br>anslagssparande som inte beräknas att förbrukas under år 1998 kommer att föras bort<br>från anslaget.</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Utbetalningarna under anslaget avser utgifter för<br>arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduk-<br>tion, datortek, arbetslivsutveckling (ALU), star-<br>ta-eget bidrag samt ersättning till dem som deltar<br>i yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmark-<br>nadsinstitut. Till dem som deltar i dessa åtgärder<br>lämnas ett aktivitetsstöd motsvarande den er-<br>sättning som de vid arbetslöshet skulle fått i<br>form av arbetslöshetsersättning. Till de personer<br>som deltar i åtgärder som berättigar till utbild-<br>ningsbidrag men som inte har rätt till arbetslös-<br>hetsersättning lämnas sedan den 1 juli 1997 ett<br>utbildningsbidrag om 103 kronor per dag. Från<br>anslaget betalas även köp av utbildning samt<br>kringkostnader i form av lokalkostnader i sam-<br>band med anordnande av ALU-projekt m.m.</p>
<p>Under anslaget bekostas även utgifter för in-<br>dividuellt anställningsstöd, som sedan den 1 ja-<br>nuari 1998 ersatt de tidigare stödformerna vikari -<br>atstödsdelen i utbildningsvikariat, rekryterings-<br>stöd och beredskapsarbete, samt bidrag till ut-<br>bildning i företag. För att uppnå en förenkling<br>och ett förtydligande kring finansieringen av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beslutade<br>riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1998 att 606 miljoner kronor skulle<br>tillföras anslaget för utgifter för resursarbete som<br>dessförinnan beräknades under det inom utgifts-<br>område 13 uppförda anslaget Bidrag till arbets-<br>löshetsersättning (prop. 1997/98:150, yttr.<br>1997/98:AU9y, bet. 1997/98:FiU27, rskr.<br>1997/98:317).</p>
<p>Vidare utbetalas från anslaget medel för inter-<br>praktikstipendier, ersättning till kommuner och<br>landsting för kostnader i samband med offentliga<br>tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa, ersättning<br>till kommunerna för deras ansvar för unga ar-<br>betslösa samt utvecklingsgarantin för ungdomar<br>mellan 20-24 år. Från anslaget betalas även ut-<br>gifter för viss nationell medfinansiering som sva-<br>rar mot utbetalningarna från anslaget A4 Euro-<br>peiska socialfonden m.m. avseende mål 3,<br>flyttningsbidrag, utredningskostnader, informa-<br>tionsinsatser, försäkringskostnader, arbetshjälp-<br>medel, otraditionella insatser, försöksverksamhet<br>med sysselsättningsskapande åtgärder samt sär-<br>skilda medel. Riksdagen beslutade på statsbud-<br>geten för budgetåret 1998 att 250 miljoner kro-<br>nor av anslaget får användas för tillfälliga<br>personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar<br>och arbetsmarknadsinstitut (prop. 1997/98:1,<br>bet. 1997/98: AU1, rskr. 1997/98:125). Utgåen-<br>de reservationer från medel som fram till budget-<br>året 1995/96 anvisats under anslaget för den stat-<br></p>
<p>liga medfinansieringen av Europeiska social-<br>fondens mål 4, särskilda åtgärder för regional ut-<br>veckling och tillväxt samt för bygginvesteringar<br>m.m. beräknas förbrukas i sin helhet under år<br>1998.</p>
<p>Huvuddelen av anslaget utgör ersättning för<br>försörjning till de personer som deltar i olika<br>former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ut-<br>gifterna under anslaget påverkas därför till största<br>delen av omfattningen på de arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärderna, hur stor del av deltagarna i åt-<br>gärder som har rätt till arbetslöshetsersättning<br>samt regler kring bidragsnivåer.</p>
<p>För budgetåret 1997 anvisades på statsbudge-<br>ten 25 613 miljoner kronor under anslaget. I en-<br>lighet med regeringens förslag fattade riksdagen<br>beslut på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1997 att 2 124 miljoner kronor skulle<br>föras bort från anslaget (prop. 1996/97:150, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) samtidigt<br>som kravet på omfattningen av de arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna som finansieras från an-<br>slaget minskades från 228 000 till 207 000 perso-<br>ner i genomsnitt per månad. I budgetpropositio-<br>nen för budgetåret 1998 gjorde regeringen be-<br>dömningen att AMV skulle ha svårt att under<br>budgetåret 1997 nå upp till kravet för omfatt-<br>ningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna<br>och att ett betydande anslagssparande skulle<br>uppstå vid utgången av budgetåret.</p>
<p>Riksdagen beslutade på regeringens förslag på<br>tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998 om<br>ett nationellt program för IT-utbildning (prop.<br>1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl 1, rskr.<br>1997/98:44) som finansieras med en del av an-<br>slagssparandet för budgetåret 1997. Utgifterna<br>blev också i enlighet med regeringens bedöm-<br>ning lägre än beräknat och anslagssparandet för<br>budgetåret 1997 uppgick till sammanlagt 1 977<br>miljoner kronor. Regeringen bedömer även att<br>omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna och därmed utgifterna under anslaget<br>under innevarande budgetår kommer att vara läg-<br>re än vad som beräknades i statsbudgeten för<br>budgetåret 1998. Detta beror främst på att AMV<br>haft svårigheter att nå upp till kravet för omfatt-<br>ningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>Mot bakgrund av detta föreslår därför rege-<br>ringen på tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1998 att 800 miljoner kronor förs<br>bort från anslaget som besparing av anslagsbe-<br>lopp.</p>
<p>Anslaget belastas från och med år 1999 med<br>statlig ålderspensionsavgift (se bilaga 3, vol. 1).</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 4.13 Redovisning av statlig ålderspensionsavgift</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>Utbildnings-<br>bidrag</p></td><td>
<p>Ålderspensions<br>avgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>21961</p></td><td>
<p>12 133</p></td><td>
<p>761</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>23184</p></td><td>
<p>13 356</p></td><td>
<p>837</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>21616</p></td><td>
<p>12 227</p></td><td>
<p>767</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Regeringen har i inledningen till verksamhets-<br>området redogjort för AMVis resultat på en<br>övergripande nivå. Följande är en mer detaljerad<br>redovisning för de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna som inleds med en sammanfattande ta-<br>bell.</p>
<p>Tabell 4.14 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="3">
<p>ÅTGÄRDER UNDER</p>
<p>UTGIFTSOMRÅDE 14</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>GENOMSNITTLIGT<br>ANTAL PER MÅNAD</p></td><td colspan="4">
<p>DÄRAV MÄN RESPEKTIVE KVINNOR (%)</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>ANDEL 1 ARBETE 90 DAGAR</p>
<p>EFTER AVSLUTAD ÅTGÄRD</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>1997</p>
<p>Kvinnor</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p>
<p>Män</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p>
<p>Kvinnor</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p>
<p>Män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1998</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1997</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1998</p>
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>8 779</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p></td><td>
<p>52 545</p></td><td>
<p>45 001</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p></td><td>
<p>36 931</p></td><td>
<p>40 829</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplatsintroduktion</p></td><td>
<p>34 292</p></td><td>
<p>24 901</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>7 118</p></td><td>
<p>2 281</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>13 961</p></td><td>
<p>13 005</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IT-utbildning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>184</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala uppföljningsplatser</p></td><td>
<p>14 158</p></td><td>
<p>14 482</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursarbete<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>4 295</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>3 698</p></td><td>
<p>946</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta-eget-bidrag</p></td><td>
<p>12 280</p></td><td>
<p>12 934</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>3 545</p></td><td>
<p>656</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingsgaranti 20-24 år</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 361</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Yrkesinriktad rehabilitering (Ami)</p></td><td>
<p>6 939</p></td><td>
<p>8 375</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jobbsökaraktiviteter</p></td><td>
<p>3 331</p></td><td>
<p>2 588</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga åtgärder</p></td><td>
<p>8 307</p></td><td>
<p>4 878</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>197 105</p></td><td>
<p>185 495</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
</table>
<p>ÅTGÄRDER UNDER</p>
<p>UTGIFTSOMRÅDE 13</p>
<p>Offentliga tillfälliga arbeten</p>
<p>Resursarbete<sup>1</sup></p>
<p>5 351 7 151</p>
<p>637 4 295</p>
<p>47</p>
<p>82</p>
<p>53 47 53</p>
<p>18</p>
<p><sup>1</sup> Uppgifterna för budgetåret 1998 avser första halvåret 1998.1 övriga åtgärder ingår utbildning i företag och Europeiska socialfondens mål 3-program. OTA ingår ej i regeringens mål<br>för AMV vad gäller omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p><sup>3</sup> Rekryteringsstöd, vikariatsstöd samt annat beredskapsarbete slogs från och med den 1 januari 1998 ihop till en åtgärd, individuellt anställningsstöd.</p>
<p><sup>3</sup> Under 1997 belastar kostnaderna för Resursarbete 11013. Från den 1 januari 1998 belastar kos tnaderna för Resursarbete 110 14.</p>
<p>Källa: AMS</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Aktivitetsstöd</p>
<p>Aktivitetsstöd i form av utbildningsbidrag läm-<br>nades för budgetåret 1997 vid de arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna arbetsmarknadsutbild-<br>ning, yrkesinriktad rehabilitering, arbetsplats-<br>introduktion, datortek, arbetslivsutveckling och<br>vid start av egen näringsverksamhet. Kostnader-<br>na för utbildningsbidrag är direkt beroende av<br>nivån på arbetslöshetsersättningen. Under bud-<br>getåret 1997 utbetalades ca 15 miljarder kronor<br>från anslaget i aktivitetsstöd. Detta kan jämföras<br>med budgetåret 1995/1996 då ca 12 miljarder<br>kronor utbetalades från anslaget. Under första<br>halvåret 1998 har det utbetalats ca 7,3 miljarder<br>kronor i utbildningsbidrag från anslaget.</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildning<br>Arbetsmarknadsutbildning är en på arbetsmark-<br>nadspolitiska grunder prioriterad vuxenutbild-<br>ning som riktar sig till arbetslösa. Kostnaden för<br>arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret<br>1997 inklusive utbildningsbidrag var 6,1 miljarder<br>kronor, varav den särskilt upphandlade arbets-<br>marknadsutbildningen svarade för 5,5 miljarder<br>kronor. Detta är en minskning jämfört med bud-<br>getåret 1995/96 (18 mån) då kostnaden för den<br>upphandlade utbildningen var ca 11 miljarder<br>kronor. Budgetåret 1997 påbörjade 94 832 per-<br>soner arbetsmarknadsutbildning, varav 48 pro-<br>cent var kvinnor. Under första halvåret 1998<br>deltog 33 897 personer i genomsnitt per månad i<br>den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen<br>detta kan jämföras med första halvåret år 1997 då<br>det deltog 29 640 deltagare i genomsnitt per må-<br>nad.</p>
<p>Under år 1997 har arbetsmarknadsutbildning-<br>ens betydelse för att stödja tillväxt och att un-<br>danröja flaskhalsar/bristyrken betonats alltmer<br>mot bakgrund av en ökad efterfrågan på arbets-<br>kraft och den stora satsningen på vuxenutbild-<br>ning inom ramen för kunskapslyftet. Arbetsför-<br>medlingen anvisade under år 1997 uppskatt-<br>ningsvis ca 70 000 arbetssökande till kunskaps-<br>lyftet.</p>
<p>Under slutet av 1980-talet fick merparten ar-<br>bete efter avslutad yrkesinriktad utbildning.<br>Högsta andelen uppmättes år 1989 då 74 procent<br>hade arbete sex månader efter avslutad utbild-<br>ning. Sedan föll resultaten i takt med försämrad<br>arbetskraftsefterfrågan. Botten nåddes år 1993,<br>varefter en viss återhämtning skett. Under bud-<br>getåret 1997 hade 41 procent av deltagarna arbete<br>sex månader efter avslutad utbildning. Träffsä-<br>kerheten i utbildningen, dvs. i vilken utsträck-<br></p>
<p>ning kursdeltagarna får arbete inom, eller nära,<br>det yrkesområde som de utbildats för har också<br>ökat. Under budgetåret 1997 fick 79 procent ett<br>arbete inom eller nära det område de utbildats<br>för, av samtliga som fullföljt och fick arbete. Det<br>är den högsta träffsäkerheten sedan år 1991.</p>
<p>Tabell 4.15 Arbetsmarknadsutbildnings inriktning under år<br>1997 (procent)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Varav</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Teknik</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdarbete</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillverkning</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Service</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förberedande</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt **</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>100</p></td><td colspan="2"></td></tr>
</table>
<p>Bl.a. jordbruks- och gruvutbildningar</p>
<p>Jämfört med övriga arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder har arbetsmarknadsutbildning den jäm-<br>naste könsfördelningen. Könsfördelningen mel-<br>lan de olika utbildningsinriktningarna avspeglar<br>dock fortfarande kvinnors och mäns traditionella<br>yrkes- och utbildningsval. Tydligast är detta för<br>utbildningar inom tillverkningsområdet där 83<br>procent av deltagarna är män och inom vårdom-<br>rådet där 83 procent är kvinnor.</p>
<p>I enlighet med regeringens omdisposition i<br>regleringsbrevet för budgetåret 1998 för AMV<br>har regeringen beslutat att skapa ett utrymme om<br>2 miljarder miljoner kronor extra till arbets-<br>marknadsutbildning i syfte att höja kvaliteten i<br>utbildningen samt för att motverka de flaskhalsar<br>och bristyrken som nu riskerar att uppkomma.<br>Regeringen menar att arbetsmarknadsutbild-<br>ningen även fortsättningsvis skall ha en klar yr-<br>kesinriktning som syftar till att leda till arbete<br>dock skall även yrkesförberedande utbildningar<br>tillåtas i takt med att efterfrågan på yrkesutbildad<br>personal ökar. Allmän behörighetsgivande ut-<br>bildning skall även i fortsättningen endast un-<br>dantagsvis vara möjligt för vissa grupper.</p>
<p>SwIT Yrkesutbildning</p>
<p>Den 16 december 1997 träffades ett avtal mellan<br>staten, genom Arbetsmarknadsdepartementet,<br>och SwIT-yrkesutbildning med uppgift att ge-<br>nomföra ett nationellt program för IT-<br>utbildning. Detta avtal bygger på en överens-</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>kommelse mellan Arbetsmarknadsdepartemen-<br>tet, Industriförbundet och IT-Företagen<br>(Svenska IT-företagens Organisation) där syftet<br>är att innan budgetåret 1999 är slut yrkesutbilda<br>10 000 personer i modern informationsteknik. 75<br>procent av deltagarna skall rekryteras från grup-<br>pen arbetslösa och inskrivna vid arbetsförmed-<br>lingen och övriga 25 procent kan vara redan an-<br>ställda, under förutsättning att arbetsgivaren<br>betalar lön och andra förmåner under utbild-<br>ningstiden för arbetstagaren.</p>
<p>SwIT-yrkesutbildning har sedan avtalet teck-<br>nades byggt upp en rikstäckande organisation<br>med drygt femtio lokala projektledare, vilka<br>kartlägger företagens rekryteringsbehov inom de<br>yrkesområden där programmet verkar. SwIT-<br>yrkesutbildnings centrala kansli genomför där-<br>efter en upphandling av utbildningar enligt lagen<br>om offentlig upphandling. Enligt AMS veckos-<br>tatistik för vecka 40 år 1998 deltog 1 092 perso-<br>ner i IT-satsningen.</p>
<p>Yrkesinriktad, rehabilitering (Ami)</p>
<p>Arbetshandikappade utgör huvuddelen av dem<br>som deltar i yrkesinriktad rehabilitering. År<br>1997, samt under första halvåret 1998, var drygt<br>fyra av fem deltagare arbetshandikappade. Delta-<br>gandet i åtgärden har ökat mellan år 1997 och<br>första halvåret 1998. Könsfördelningen var jämn.<br>Ami tillhandahåller också service i form av korta-<br>re insatser utan att utbildningsbidrag lämnas.<br>Dessa deltagare registreras inte som inskrivna vid<br>Ami. Denna del av verksamheten går följaktligen<br>inte att följa upp.</p>
<p>Datortek/aktivitetscenter</p>
<p>I genomsnitt har ca 14 000 personer deltagit i<br>datortek/aktivitetscenter varje månad år 1997.<br>Det är en ökning med 4 000 personer jämfört<br>med budgetåret 1995/96. Under år 1997 var i ge-<br>nomsnitt 63 procent av deltagarna över 25 år.<br>Andelen som fått arbete 90 dagar efter att ha av-<br>slutat åtgärden minskade under budgetåret 1997<br>jämfört med budgetåret 1995/96 och är låg vid en<br>jämförelse med andra åtgärder. Minskningen be-<br>ror delvis på att andelen ungdomar, vilka har lät-<br>tare att få arbete än äldre, har minskat. Den för-<br>hållandevis låga andelen som fått arbete förklaras<br>också av att deltagarna ofta går till andra aktivi-<br>teter i form av studier m.m.</p>
<p>Det första halvåret 1998 har i genomsnitt<br>13 000 personer deltagit i datortek/aktivitets-<br>center varje månad. Andelen som fått arbete har<br>ökat under det första halvåret 1998 trots att an-<br></p>
<p>delen ungdomar minskat. Ökningen förklaras av<br>det förbättrade arbetsmarknadsläget. Statens<br>kostnad för datortek/aktivitetscenter uppgick<br>under budgetåret 1997 till 1218 miljoner kronor<br>varav 60 miljoner kronor användes till investe-<br>ringar och resterande del till utbildningsbidrag<br>till deltagarna. Därutöver har otraditionella me-<br>del använts till ersättning till de programansvari-<br>ga. Kapacitetsutnyttjandet har under år 1997 le-<br>gat kring 55 procent, där fullt kapacitets-<br>utnyttjande är fyra deltagare per dator och dag.<br>Kapacitetsutnyttjandet ökade under år 1997<br>samtidigt som målet modifierades till att uppnå<br>ett så högt kapacitetsutnyttjande som möjligt<br>med hänsyn till kvaliteten på innehållet i dator-<br>teken.</p>
<p>Arbetslivsutveckling (ALU)</p>
<p>Av dem som började ALU år 1997 var ca 77 000<br>män och ca 65 200 kvinnor. Inom alla ålderska-<br>tegorier är de ALU-anvisade till övervägande<br>delen män. En förklaring till detta är att de flesta<br>ALU-platser finns inom organisationer och fö-<br>reningar, där det förekommer flera traditionellt<br>manliga arbetsuppgifter. Deltagarna får utbild-<br>ningsbidrag under tiden i ALU. Kostnaderna för<br>utbildningsbidrag för dessa uppgick till 5 701<br>miljoner kronor år 1997. Under budgetåret 1997<br>använde AMS 159 miljoner kronor för kring-<br>kostnader i samband med ALU-verksamheten.<br>Motsvarande kostnad för budgetåret 1995/96 (18<br>månader) var 264 miljoner kronor. Utgifterna<br>avser planering och organisation av anordnarens<br>verksamhet samt resekostnader för deltagare i<br>ALU-verksamhet.</p>
<p>Starta-eget bidrag</p>
<p>Starta-eget bidrag har under år 1997 omfattat<br>12 280 personer i genomsnitt per månad, vilket<br>är den högsta omfattningen sedan stödet inför-<br>des år 1984. Kostnaden för bidraget var ca 1,4<br>miljarder kronor under år 1997. Förlängd bi-<br>dragstid för personer med invandrarbakgrund<br>infördes den 1 januari 1998. Effekterna har inte<br>ännu kunnat bedömas. Möjligheterna till för-<br>längning för kvinnor infördes år 1996. Utfallet är<br>positivt. Av personer kvarstående i åtgärden vid<br>utgången av juni månad år 1998 var 47 procent<br>kvinnor. År 1996 var motsvarande siffra 35 pro-<br>cent. Enligt nuvarande regler lämnas utbild-<br>ningsbidrag vid start av näringsverksamhet under<br>högst sex månader. Bidragstiden får förlängas till<br>högst tolv månader i fyra fall nämligen, om det<br>finns särskilda skäl, näringsverksamheten bedrivs</p>
<p>39</p>
<p>14 Riksdagen 1998m. 1 samL Nr I. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>i glesbygd eller avseende arbetslösa kvinnor och<br>arbetslösa invandrare enligt närmare angivna för-<br>utsättningar. Regeringen anser att i det pågående<br>förenklingsarbetet beträffande arbetsmarknads-<br>politiska författningar bör dessa förlängnings-<br>regler samordnas. I förenklingssyfte bör därför<br>fortsättningsvis endast en undantagssituation<br>uttryckligen anges, nämligen särskilda skäl. Ty-<br>piskt sett har de nyss nämnda prioriterade grup-<br>perna särskilda svårigheter på arbetsmarknaden.<br>De bör därför även fortsättningsvis särskilt<br>komma ifråga för förlängt bidrag.</p>
<p>Arbetsplatsintroduktion (API)</p>
<p>Under år 1997 deltog per månad i genomsnitt<br>34 300 personer i API. Omkring 60 procent av<br>API-platserna har varit förlagda till privat sektor,<br>medan kommuner och landsting varit anordnare<br>för knappt 30 procent av praktikplatserna. Under<br>år 1997 uppgick utgifterna för utbildningsbidrag<br>vid API till 2 878 miljoner kronor. Inkomsterna<br>av finansieringsbidraget under inkomsttitel 2424<br>Bidrag till API uppgick under samma period till<br>371 miljoner kronor. Under första halvåret 1998<br>betalades 1 189 miljoner kronor ut i utbildnings-<br>bidrag samtidigt som arbetsgivarna betalade in<br>124 miljoner kronor i finansieringsbidrag. Rege-<br>ringen bedömer att inkomsterna för finansie-<br>ringsbidraget blir 235 miljoner kronor lägre än<br>vad som beräknades i samband med statsbudge-<br>ten för budgetåret 1998. Orsaken till att in-<br>komsterna från finansieringsbidraget blir lägre än<br>beräknat är framförallt en lägre omfattning bl.a.<br>beroende på att länsarbetsnämnderna blivit re-<br>striktivare i att anvisa personer till åtgärden för<br>att i konjunkturuppgången motverka undan-<br>trängningseffekter. Bortfallet beror dock även på<br>att det tidigare funnits brister i uppföljning och<br>administrativa rutiner kring finansieringsbidraget<br>hos RFV och AMS. Som ett resultat härav flyt-<br>tades från och med den 1 januari 1998 administ-<br>rationen av finansieringsbidraget från de allmän-<br>na försäkringskassorna till länsarbetsnämnderna.<br>Vidare infördes från och med den 1 april 1998 en<br>förändring som innebär att arbetsgivaren betalar<br>finansieringsbidraget månadsvis i stället för som<br>tidigare i samband med anvisningstidens slut.</p>
<p>Gruppaktiviteter</p>
<p>Antalet deltagare i jobbsökaraktiviteter var under<br>år 1997 drygt 6 000 personer per vecka. Merpar-<br>ten av dessa genomfördes inom ramen för da-<br>torteksverksamheten, men även i övriga grup-<br>paktiviteter har deltagarantalet ökat från ca 1 350<br></p>
<p>per vecka under år 1994 till ca 2 300 per vecka år</p>
<p>1997. Totalt beräknas omkring 60 000 personer<br>ha deltagit i gruppaktiviteter utanför datorteks-<br>verksamheten. Inklusive aktiviteter inom dator-<br>teksverksamheten beräknas ca 140 000 personer<br>ha genomfört jobbsökaraktiviteter under år 1997.</p>
<p>Beredskapsarbete</p>
<p>Från och med den 1 juli 1997 anordnades bered-<br>skapsarbete i form av resursarbete eller annat be-<br>redskapsarbete. Åtgärden annat beredskapsarbete<br>upphörde från och med den 1 januari 1998 då in-<br>dividuellt anställningsstöd infördes. Beredskaps-<br>arbete har kraftigt minskat i omfattning under de<br>senaste åren. Orsaken till minskningen var<br>sänkta bidragsnivåer samt att det varit svårt att få<br>fram anordnare av beredskapsarbeten. Budgetåret<br>1997 utgjorde kvinnorna 37 procent och männen<br>63 procent av deltagarna i beredskapsarbete. Be-<br>redskapsarbete anordnades i huvudsak av kom-<br>muner och landsting. Den totala kostnaden för<br>beredskapsarbeten uppgick budgetåret 1997 till<br>786 miljoner kronor. Budgetåret 1995/96 (18<br>månader) uppgick kostnaden till 2 030 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Rekryteringsstöd</p>
<p>Rekryteringsstödet upphörde från och med den<br>1 januari 1998 då individuellt anställningsstöd<br>infördes. Rekryteringsstödet omfattade budget-<br>året 1997 i genomsnitt 3 700 personer per månad.<br>Det är en mycket kraftig minskning jämfört med<br>budgetåret 1995/96 då 13 500 personer i genom-<br>snitt per månad deltog i åtgärden. Orsaken till<br>minskningen förklaras främst av den högsta ram<br>på 315 miljoner kronor för stödet som fanns un-<br>der år 1997. Kvinnorna utgjorde 32 procent och<br>männen 68 procent av deltagarna i rekryterings-<br>stöd. Det var främst privata arbetsgivare som an-<br>ställde arbetslösa med hjälp av rekryteringsstöd.<br>Den totala kostnaden för rekryteringsstöd upp-<br>gick år 1997 till 265 miljoner kronor. Budgetåret<br>1995/96 (18 månader) uppgick kostnaden till<br>1 697 miljoner kronor.</p>
<p>Utbildningsvikariat</p>
<p>Utbildningsvikariat har till och med år 1997 be-<br>stått dels av ett vikariatstöd, dels av ett utbild-<br>ningsstöd. Från och med den 1 januari 1998 er-<br>sattes vikariatstödsdelen av det individuella<br>anställningsstödet. I genomsnitt per månad om-<br>fattade utbildningsvikariatet 3 500 personer bud-<br>getåret 1997. Det är en kraftig minskning jämfört<br>med budgetåret 1995/96 då i genomsnitt 9 700</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>personer deltog. Den totala kostnaden för ut-<br>bildningsvikariat uppgick till 326 miljoner kro-<br>nor budgetåret 1997 och till 2 609 miljoner kro-<br>nor budgetåret dessförinnan (18 mån). Orsaken<br>till minskningen var att ersättningen till arbetsgi-<br>varen gradvis försämrades. Utbildningsvikariat<br>har förekommit främst inom kvinnodominerade<br>branscher såsom vård och omsorg, vilket förkla-<br>rar varför kvinnor utgjorde hela 77 procent av<br>deltagarna under budgetåret 1997.</p>
<p>Individuellt anställningsstöd,</p>
<p>För att undvika onödig administration och som<br>ett led i regeringens förenklingsarbete har åtgär-<br>derna rekryteringsstöd, annat beredskapsarbete<br>och vikariatstödsdelen i utbildningsvikariat, från<br>och med den 1 januari 1998, ersatts av individu-<br>ellt anställningsstöd. I detta ingår även det som<br>tidigare benämndes annat beredskapsarbete som<br>medför investeringar. Under första halvåret 1998<br>var antalet deltagare i anställningsstöd 8 800 per-<br>soner i genomsnitt per månad. Kvinnorna ut-<br>gjorde 39 procent och männen 61 procent av<br>deltagarna. Utgifterna för anställningsstödet<br>uppgick till 479 miljoner kronor under första<br>halvåret 1998, inklusive utgifter för beredskaps-<br>arbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat<br>där pågående beslut fortsatt att gälla under inne-<br>varande budgetår i enligt övergångsreglerna vid<br>införandet av det individuella anställningsstödet.</p>
<p>Bidrag till utbildning i företag</p>
<p>I genomsnitt deltog 775 personer per månad i<br>åtgärden utbildning i företag budgetåret 1997. Av<br>dessa var 188 kvinnor och 587 män. Utöver detta<br>deltog 1 797 personer inom ramen för kommu-<br>navtalen. Under första halvåret 1998 var motsva-<br>rande siffra för utbildning i företag 780 personer,<br>varav 172 kvinnor och 608 män. Utöver detta<br>deltog 1 649 personer inom ramen för kommu-<br>navtalen.</p>
<p>Resursarbete</p>
<p>I augusti 1998 deltog nära 3 000 personer i åtgär-<br>den, varav två tredjedelar var kvinnor. Drygt 90<br>procent av de anordnade resursarbetena finns i<br>kommunal verksamhet och av dessa rör 80 pro-<br>cent vård och omsorg. Resursarbete kan bedrivas<br>på heltid men kan också anordnas för deltidsar-<br>betslösa. 75 procent av dem som har deltagit i åt-<br>gärden har gjort det på heltid. På många arbets-<br>platser är det vanligt att resursarbetarna har<br>vikarierat halva arbetstiden. Omfattningen av vi-<br>kariat varierar dock kraftigt mellan olika arbets-<br></p>
<p>platser. En delegation har tillsatts med represen-<br>tanter från arbetsmarknadens parter, AMV och<br>Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att<br>följa åtgärdens utveckling. Delegationen har an-<br>ordnat konferenser över hela landet med inbjud-<br>na deltagare från berörda arbetsgivarkategorier<br>och arbetstagarorganisationer. Konferenserna<br>har varit välbesökta och bidragit till att fler ar-<br>betslösa har fått möjlighet att delta i åtgärden.</p>
<p>Kommunala uppföljningsansvaretför ungdomar<br>Den 1 oktober 1995 infördes en möjlighet för<br>kommunerna att efter avtal med länsarbets-<br>nämnderna kunna ta ett samlat ansvar för ar-<br>betslösa ungdomar upp till 20 år. Samtliga kom-<br>muner har tecknat avtal. Under såväl 1997 som<br>förtsa halvåret 1998 har i genomsnitt per månad<br>drygt 14 000 ungdomar deltagit i verksamheten.<br>Den utvärdering av det kommunala ansvaret för<br>ungdomar under 20 år som Ungdomsstyrelsen<br>redovisade till regeringen i augusti 1997 visar att<br>58 procent av de ungdomar som genomgått åt-<br>gärden har kunnat gå vidare till arbete eller studi-<br>er. Inställningen från kommunernas sida har varit<br>övervägande positiv och det har setts som en<br>fördel att kommunerna kunnat utnyttja lokala<br>kontakter och kännedom om den lokala arbets-<br>marknaden. Möjligheten till samarbete med soci-<br>altjänsten har setts som en annan viktig fördel.</p>
<p>Budgetåret 1995/96 belastades anslaget med<br>357 miljoner kronor och budgetåret 1997 med<br>420 miljoner kronor för denna åtgärd. Under<br>första halvåret 1998 uppgick utgifterna till 190<br>miljoner kronor.</p>
<p>Kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och<br>24 år</p>
<p>Den 1 januari 1998 infördes en möjlighet för<br>kommunerna att genom avtal med länsarbets-<br>nämnderna åta sig att erbjuda ungdomar mellan<br>20 och 24 år som står till arbetsmarknadens för-<br>fogande en aktiverande och utvecklande insats på<br>heltid. I början av juni 1998 hade 204 av landets<br>288 kommuner tecknat avtal medan förhandling-<br>ar pågick i ytterligare 42 kommuner. Under<br>första halvåret 1998 var det genomsnittliga anta-<br>let deltagare per månad 1 356 ungdomar, varav 41<br>procent kvinnor och 59 procent män. Statskon-<br>toret har i augusti 1998 till Arbetsmarknadsde-<br>partementet redovisat en delrapport i ett rege-<br>ringsuppdrag avseende en utvärdering av<br>åtgärden. Av redovisningen framgår bl.a. att ma-<br>joriteten av ungdomarna, knappt 60 procent, är<br>sysselsatta med någon form av utbildning varvad</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>med praktik samt att en dryg fjärdedel av ung-<br>domarna praktiserar inom näringslivet.</p>
<p>Kompetensutveckling inom kommuner och lands-<br>ting</p>
<p>Regeringen beslutade den 17 juni 1998 att inrätta<br>en kommission med uppgift att kartlägga rekry-<br>teringsbehoven samt föreslå åtgärder för att un-<br>derlätta rekryteringen av personal till vård- och<br>omsorgssektorn. Kommissionen skall fästa sär-<br>skild vikt vid åtgärder som gynnar en ökad re-<br>krytering av yngre arbetskraft samt en jämnare<br>könsfördelning bland personalen. Kommissio-<br>nen skall också överväga en långsiktig lösning av<br>dimensioneringen för högre utbildning inom<br>vård- och omsorgssektorn. Bakgrunden till upp-<br>draget är den bristsituation som är på väg att<br>uppstå inom vissa delar av arbetsmarknaden för<br>vård- och omsorgspersonal. Antalet nyanmälda<br>lediga platser ökar i snabb takt medan heltidsar-<br>betslösheten minskar. Samtidigt ökar deltidsar-<br>betslösheten inom flera områden inom vård- och<br>omsorgssektorn. Ledamöter i kommissionen är<br>representanter för regeringen och arbetsmarkna-<br>dens parter. Ordförande är chefen för Arbets-<br>marknadsdepartementet. Kommissionens arbete<br>skall vara slutfört den 31 juli 1999.</p>
<p>En arbetsgrupp har också tillsatts inom Soci-<br>aldepartementet med uppgift att kartlägga perso-<br>nalförsörjningen och utbildningsbehovet inom<br>äldreomsorgen. Arbetsgruppen består av repre-<br>sentanter från Regeringskansliet, Landstingsför-<br>bundet, Svenska Kommunförbundet samt ar-<br>betsmarknadens parter.</p>
<p>Likaså har en arbetsgrupp inom Utbildnings-<br>departementet med representanter från bland<br>annat arbetsmarknadens parter tillsatts för att ut-<br>arbeta förslag beträffande kompetensutveckling<br>och karriärmöjligheter för lärare samt rekrytering<br>till lärarutbildningen.</p>
<p>Interpraktikstipendier</p>
<p>Interpraktikstipendierna ersatte från och med<br>den 1 oktober 1997 de tidigare europastipendier-<br>na. Regeringen räknade med att 135 ungdomar<br>skulle utnyttja interpraktikstipendier under de<br>tre sista månaderna år 1997. För budgetåret 1998<br>beräknade regeringen att 700 ungdomar skulle<br>beviljas stipendier. Då intresset för stipendierna<br>visade sig vara stort beslöt regeringen att utöka<br>antalet stipendier under budgetåret 1998 till<br>sammanlagt 1 000. Under hösten 1997 beviljades<br>168 ungdomar ett interpraktikstipendium och<br>under första halvåret 1998 beviljades 666 inter-<br></p>
<p>praktikstipendier. Av samtliga stipendiater är 57<br>procent kvinnor och 43 procent män. Ca 80<br>procent av stipendiaterna är mellan 20 och 25 år<br>och flertalet är lågutbildade. Under hösten 1997<br>utbetalades 4,1 miljoner kronor i stipendier och<br>under första halvåret 1998 utbetalades 21,2 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Otraditionella medel</p>
<p>AMV har möjlighet att använda en del av ansla-<br>get för s.k. otraditionella insatser. Med detta av-<br>ses insatser som kan motiveras av arbetsmark-<br>nadsskäl men som inte ryms inom de ordinarie<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Insatserna<br>får dock inte göra att villkoren i de befintliga re-<br>gelverken ändras. Under budgetåret 1997 upp-<br>gick utrymmet för otraditionella insatser till 550<br>miljoner kronor. Inför innevarande budgetår<br>höjdes ramen för otraditionella insatser under<br>anslaget till 750 miljoner kronor. Denna ram har<br>dock utökats ytterligare till 1 742 miljoner kro-<br>nor som ett resultat av regeringens beslut att ini-<br>tiera en regional försöksverksamhet i Skåne, Da-<br>larnas, Värmlands, Gävleborgs och Jämtlands län.</p>
<p>För budgetåret 1998 har ramen för otraditio-<br>nella insatser under anslaget utökats med 50<br>miljoner kronor för kompetensutveckling inom<br>kommuner och landsting. Insatserna skall vara<br>åtgärder som underlättar för kommunal- och<br>landstingsanställda, som på grund av bristande<br>utbildning annars riskerar att förlora arbetet, att<br>få den utveckling i arbetslivet som de behöver.</p>
<p>Totalt utnyttjades drygt 80 procent av ramen<br>inom anslaget för otraditionella insatser under<br>budgetåret 1997. Det är stora skillnader mellan<br>länen beträffande i vilken utsträckning man har<br>använt de otraditionella medlen. Det finns län<br>där bara 45 procent av ramen har utnyttjats. Av<br>de medel som under budgetåret 1997 användes<br>för otraditionella insatser utgjorde en stor del er-<br>sättning till resor och traktamenten för dem som<br>deltar i arbetsmarknadsutbildning på annan ort<br>än hemorten samt ersättning för programansva-<br>riga vid datorteken. Merparten av medlen an-<br>vänds dock till olika projekt. Utformningen av<br>projekten varierar i stor utsträckning mellan lä-<br>nen. De kan dock översiktligt indelas i projekt<br>som syftar till:</p>
<p>- att utveckla metoder för att bryta arbetslöshet<br>för olika grupper,</p>
<p>— att utveckla samverkan mellan olika aktörer<br>med olika arbetsmarknadspolitiska målsättningar<br>(t.ex. reducera flaskhalsproblem),</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>- att utöva påverkan (attityder till olika yrken),</p>
<p>- att hitta nya lösningar på problem där de<br>konventionella metoderna utifrån ett lokalt per-<br>spektiv inte visat sig tillräckligt verkningsfulla.</p>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering<br>samt Statskontoret har av regeringen fått i upp-<br>drag att följa och utvärdera den pågående regio-<br>nala försöksverksamheten och skall i samband</p>
<p>med detta särskilt studera användningen av otra-<br>ditionella medel. Statskontoret, som enbart följer<br>utvecklingen i Skåne län, skall lämna en delrap-<br>port i oktober 1998 samt en slutrapport i februari</p>
<p>1999.</p>
<p>Återrapporteringen kring användningen av de<br>otraditionella medlen har hittills varit bristfällig.<br>Det är väsentligt att bra rutiner utvecklas som<br>möjliggör en förbättrad uppföljning av hur med-<br>len används bl.a. vad avser antalet deltagare,<br>kostnader per deltagare samt resultaten efter des-<br>sa insatser.</p>
<p>Under första halvåret 1998 har sammanlagt</p>
<p>205 miljoner kronor använts av ramen för otra-<br>ditionella insatser.</p>
<p>Försöksverksamhet med lokal samverkan<br>Försöksverksamhet med lokal samverkan inled-<br>des den 1 juli 1996 och skulle pågå till den 31 de-<br>cember 1997. Försöksverksamheten syftar till att<br>finna former för ökad lokal samverkan inom ar-<br>betsmarknadspolitiken mellan arbetsförmedling-<br>arna och kommunerna för att där minska ar-<br>betslösheten. Ambitionen är att effektivisera<br>användningen av de offentliga medlen. Genom<br>avtal med regeringen har kommunerna förbundit<br>sig att bidra till finansieringen av verksamheten.<br>Enligt huvudregeln svarar den kommunala finan-<br>sieringen för minst 25 procent av de totalt satsa-<br>de medlen.</p>
<p>Totalt erbjöds 40 kommuner att delta i verk-<br>samheten och regeringen tecknade avtal om för-<br>söksverksamhet med 28 av dessa kommuner. La-<br>gen (1996:423) om kommuners medverkan i<br>försöksverksamhet med lokal samverkan om ar-<br>betsmarknadsutvecklingen har förlängts till och<br>med den 31 december 1998 och 19 kommuner<br>har fått rätt att förlänga försöksverksamheten<br>under år 1998.</p>
<p>RRV har utvärderat försöksverksamheten och<br>konstaterade att den haft positiva effekter på bå-<br>de arbetslösheten och antalet personer som fått<br>arbete efter avslutad åtgärd (RRV 1997:58). I un-<br>dersökningen framkommer även att såväl ar-<br></p>
<p>betsförmedlingar som kommuner ansåg att for-<br>merna för den lokala samverkan har förändrats<br>betydligt. Det har dock enligt RRV varit svårt att<br>avgöra i vilken grad förändringarna i samver-<br>kansformer beror på införandet av de nya ar-<br>betsförmedlingsnämnderna eller på försöksverk-<br>samheten som sådan. Trots de positiva resultaten<br>anser inte RRV att det finns grund för en be-<br>dömning om i vilken utsträckning det är effek-<br>tivt att utvidga försöksverksamheten.</p>
<p>Högskolan i Växjö, som också fått i uppdrag<br>att utvärdera försöksverksamheten, har dock inte<br>som RRV kunnat konstatera att verksamheten<br>hittills haft tydligt positiva effekter på arbetslös-<br>heten och sysselsättningen. Högskolan i Växjö<br>bedömer att de studerade verksamheterna an-<br>tingen har haft alltför begränsad omfattning och<br>varaktighet eller att den lokala samverkan fak-<br>tiskt inte har haft någon effekt på arbetsmarkna-<br>dens funktionssätt.</p>
<p>Regeringen har förståelse för RRV:s och Hög-<br>skolans i Växjö svårigheter att dra säkra slutsat-<br>ser. Regeringens preliminära bedömning är att<br>försöksverksamheten med lokal samverkan fö-<br>refaller ha haft förtjänster för ansvariga aktörer,<br>men att det även finns nackdelar som måste be-<br>aktas. Regeringens bedömning är att ett och ett<br>halvt år är en alltför kort tid för att säkerställa re-<br>sultat från en arbetsmarknadspolitisk försöks-<br>verksamhet som skall omfatta nya aktörer. Det<br>är skälet till att regeringen har beviljat de 19<br>kommuner som ansökt om en förlängning till-<br>stånd att bedriva verksamheten även under år</p>
<p>1998. Regeringen gav också den 10 september<br>1998 Högskolan i Växjö ett nytt uppdrag att ut-<br>värdera den förlängda försöksverksamheten med<br>lokal samverkan. Uppdraget skall redovisas se-<br>nast den 31 maj 1999.</p>
<p>Försöksverksamheten med en aktivare användning<br>av åtgärdsmedel och arbetslöshetsersättning</p>
<p>Flera kommuner och län ansökte under år 1997<br>om att få rätt att använda de arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärdsmedlen på ett friare sätt. Den 1<br>mars 1998 fick Länsarbetsnämnden i Skåne län<br>rätt att bedriva sådan försöksverksamhet till och<br>med utgången av december 1999. Från och med<br>den 1 juli 1998 har Dalarnas, Gävleborgs, Jämt-<br>lands och Värmlands län fått samma möjligheter.<br>Försöksverksamheten innebär att i stället för ett<br>volymkrav som innebär att ett visst antal perso-<br>ner skall delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>skall länen uppvisa resultat beträffande ökad sys-<br>selsättning, minskad arbetslöshet och färre per-</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>soner i åtgärder samtidigt som utbetalningen av<br>arbetslöshetsersättning inte får överstiga vad som<br>skulle ha förväntats. Den friare användningen in-<br>nebär vidare att en större andel av åtgärdsmedlen,<br>19 procent, får användas otraditionellt än vad<br>som gäller för övriga län. Respektive länsarbets-<br>nämnd får också rätt att använda sin andel av den<br>miljard kronor i arbetslöshetsersättning som<br>riksdagen under år 1998 har bemyndigat rege-<br>ringen att använda på ett aktivt sätt. Ordinarie<br>regelverk gäller. Syftet med försöksverksamheten<br>är att bedöma om en friare användning av åt-<br>gärdsmedel och beslut som fattas nära den lokala<br>nivån leder till effektivare resursutnyttjande och<br>bättre resultat.</p>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-<br>ring skall utvärdera försöksverksamheten med<br>avseende på åtgärdseffektivitet, påverkan på till-<br>växten, fördelningseffekter, undanträngnings-<br>och inlåsningseffekter samt övervältringseffekter<br>mellan stat och kommun. Statskontoret skall lö-<br>pande följa verksamheten i Skåne län och ägna<br>särskild uppmärksamhet åt hur de otraditionella<br>medlen och medlen för den s.k. aktivare använd-<br>ningen av arbetslöshetsersättningen utnyttjats.<br>Den tid försöksverksamheten har pågått är ännu<br>för kort för att ge några påvisbara resultat och<br>sättet att utnyttja försöksverksamheten har varie-<br>rat.</p>
<p>Tillfälliga personalförstärkningar</p>
<p>AMV tilldelades för budgetåret 1997 medel för<br>tillfälliga personalförstärkningar under anslaget<br>till förvaltningskostnader med 600 miljoner kro-<br>nor och under anslaget Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder med 100 miljoner kronor. Ett viktigt<br>syfte med dessa medel var att förstärka arbets-<br>förmedlingarna i invandrartäta områden. Ar-<br>betsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstitu-<br>ten har utökat sin personal med 730 årsarbetare<br>till följd av de 100 miljoner kronorna för tillfälli-<br>ga personalförstärkningen som erhölls den 1 juli</p>
<p>1997. I storstadslänen har de invandrartäta kon-<br>toren förstärkts med 180 personer. De tillfälliga<br>medlen har inneburit att fler handläggare har<br>kunnat avsätta mer tid för individuell service men<br>också kollektiva insatser, t. ex. jobbsökaraktivi-<br>teter.</p>
<p>Brytprojekt</p>
<p>Under budgetåret 1997 fick AMS använda 30<br>miljoner kronor för projektverksamhet som<br>syftar till att bryta den könsuppdelade arbets-<br>marknaden och för att utbilda den egna perso-<br></p>
<p>nalen i jämställdhetsfrågor (brytmedel). Medlen<br>fördelades till länsarbetsnämnderna efter ansö-<br>kan. Länens begärda brytmedel uppgick till drygt<br>67 miljoner kronor. AMS beviljade 19 miljoner<br>kronor till länens projektverksamhet. Kostnader<br>i brytprojekten som fallit inom ramen för länens<br>ordinarie budget för arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder, såsom kartläggningssamtal eller vanliga<br>åtgärder, har fått täckas av ordinarie medel.<br>Brytmedlen har använts till otraditionella insat-<br>ser, t.ex. studiebesök, nätverk eller samverkan<br>mellan aktörer och främst täckt kostnader för<br>projektledares löner, resor, lokalhyra och kon-<br>sulttjänster.</p>
<p>Under året fick AMS 122 ansökningar och be-<br>viljade medel till 86 projekt varav 70 startade. 23<br>projekt riktades till både kvinnor och män, 21<br>riktades till enbart kvinnor och 17 till enbart<br>män. Totalt deltog knappt 1 100 personer i pro-<br>jekten. 62 procent av deltagarna var kvinnor och<br>38 procent var män. Flertalet projekt var av kor-<br>tare karaktär med start och slut under hösten</p>
<p>1997. Ett mindre antal projekt fortsätter under år</p>
<p>1998. Deltagarnas medverkan i projekten har va-<br>rierat från enstaka veckor till flera månader. Pro-<br>jektens resultat har formulerats både i kvalitativa<br>och kvantitativa termer. Skillnader i resultat<br>mellan projekten beror på skilda målgrupper, in-<br>nehåll och syften. Andelen deltagare i arbete ef-<br>ter avslutat projekt varierar mellan 72 och 20<br>procent. Samarbetet mellan olika aktörer anges<br>av projektledarna ha påverkat projektarbetet po-<br>sitivt. Regeringen har även för budgetåret 1998<br>tilldelat AMS 30 miljoner kronor för att bryta<br>den könsuppdelade arbetsmarknaden.</p>
<p>Rörlighetsstimulerande åtgärder</p>
<p>Under budgetåret 1997 har sammanlagt 266<br>miljoner kronor betalats ut i flyttningsbidrag.<br>Motsvarande belopp för föregående budgetår var<br>339 miljoner kronor. Under första halvåret 1998<br>har flyttningsbidrag betalats ut med 131 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Östersjösamarbete kring språkstudier</p>
<p>Regeringen har under anslaget beräknat högst 30<br>miljoner kronor för att stärka förutsättningarna<br>för svenskar att studera språk i andra östersjölän-<br>der och ge studenter från östersjöländer möjlig-<br>het att studera i Sverige. Medlen fördelas av<br>Svenska Institutet, som vid halvårsskiftet 1998<br>betalat ut 11,4 miljoner kronor.</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande<br>åtgärder och särskilda medel</p>
<p>Under budgetåret 1997 disponerade regeringen<br>110 miljoner kronor under anslaget till försöks-<br>verksamhet med sysselsättningsskapande åtgär-<br>der och särskilda medel. För budgetåret 1998<br>disponerar regeringen 310 miljoner kronor för<br>detta ändamål. Projekten som finansieras med<br>dessa anslagsmedel skall vara arbetsmarknadsin-<br>riktade samt avse aktiviteter man har svårt att ge-<br>nomföra inom ramen för AMV:s ordinarie verk-<br>samhet och reglerna för de arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna. Under budgetåret 1997 be-<br>viljades sammanlagt 114 miljoner kronor till 38<br>sysselsättningsskapande projekt. Besluten under<br>det första halvåret 1998 har omfattat 21 projekt<br>på sammanlagt drygt 62 miljoner kronor. Pro-<br>jekten har syftat till att bl.a. stärka den lokala<br>samverkan kring stödinsatser för arbetslösa,<br>främja en ökad jämställdhet mellan kvinnor och<br>män, samt att förbättra de utlandsföddas situa-<br>tion på arbetsmarknaden. Därutöver har medel<br>beviljats till särskilda sysselsättningsinsatser i bl.a.<br>Ljungbyhed, Arboga och Söderhamn med an-<br>ledning av de kraftiga omstruktureringar som<br>drabbat näringslivet på dessa orter. Projektmed-<br>len rekvireras i efterhand och vissa projekt kan<br>sträcka sig över flera budgetår. Totalt utbetalades<br>drygt 72 miljoner kronor under budgetåret 1997<br>för detta ändamål och under det första halvåret<br>1998 har motsvarande utbetalningarna under an-<br>slaget uppgått till 43 miljoner kronor.</p>
<p>Byggmvestenngar m.m.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiska medel har under en rad<br>år använts för att stimulera renovering och till-<br>byggnad (ROT) av angelägna byggprojekt. I och<br>med att arbetsmarknadspolitiken allt mer fokuse-<br>rats på utveckling av de arbetssökandes kompe-<br>tens har dessa satsningar under senare år minskat<br>i omfattning. Satsningarna genomförs främst ge-<br>nom Boverket och AMV.</p>
<p>Boverket har under år 1997 haft utgifter på<br>cirka 2,4 miljarder kronor som belastat tidigare<br>års reservationsanslag för arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder. De största posterna rör bostads- och<br>miljöinvesteringar. Förutom dessa poster före-<br>kommer stöd för investeringar i solvärmeanlägg-<br>ningar, ackumulatortankar, samlingslokaler,<br>kulturlokaler, bidrag för förbättring av inom-<br>husklimat m.m. Huvuddelen av icke intecknade<br>medel har förts bort från anslaget som en in-<br>dragning av anslagsbelopp under år 1997 eller<br>kommer att föras bort under år 1998. AMS har<br></p>
<p>under år 1997 förbrukat ca 35 miljoner kronor<br>för ROT-insatser som belastat tidigare års reser-<br>vationsanslag för arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der. Medlen har använts som bidrag till offentliga<br>lokaler, miljöförbättringar i lokaler för undervis-<br>ning, vård och omsorg och till miljöförbättringar<br>i bostäder. Icke intecknad del av anslaget, 112<br>miljoner kronor, har förts bort från anslaget som<br>en indragning av anslagsbelopp. Resterande icke<br>intecknade medel kommer att föras bort under år</p>
<p>1998. Aven andra myndigheter har under året<br>använt arbetsmarknadspolitiska medel i liknande<br>syften. Till dessa hör Riksantikvarieämbetet,<br>Statens fastighetsverk och NUTEK. Även vid<br>dessa myndigheter har icke intecknade medel<br>förts bort från anslaget som en indragning av an-<br>slagsbelopp år 1997 eller kommer att föras bort<br>under år 1998.</p>
<p>Feriearbeten</p>
<p>Regeringen betonade i sysselsättningsproposi-<br>tionen (prop. 1995/96:222) vikten av att närings-<br>liv, stat, kommun och landsting tar ett gemen-<br>samt ansvar för att uppfylla målsättningen att de<br>gymnasieungdomar som söker feriearbete också<br>skall få ett sådant.</p>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet och Barn- och<br>ungdomsdelegation gav i slutet av år 1996 SIFO i<br>uppdrag att undersöka feriearbetsmarknaden för<br>ungdomar. Undersökningen visade att flertalet<br>ungdomar vill ha ett sommararbete och att majo-<br>riteten av dem, ca 73 procent, fick sommararbete<br>år 1997. Det var lika många pojkar som flickor<br>som fick sommararbete. Undersökningen visade<br>också att ungdomar födda utomlands eller med<br>föräldrar födda utomlands och ungdomar med<br>arbetslösa föräldrar hade betydligt svårare att få<br>sommararbete än andra ungdomar.</p>
<p>Efter förslag i budgetpropositionen för bud-<br>getåret 1998 (prop. 1997/98:1, bet.<br>1997/98:AU1, rskr. 1997/98:125) beslutade riks-<br>dagen att 100 miljoner kronor av medlen under<br>anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>fick användas för att ersätta kommunerna för att<br>dessa skulle stimulera det lokala näringslivet till<br>att anordna fler feriearbeten för gymnasieung-<br>domar, samt till insatser inom kommunen.</p>
<p>Det skulle även inom ramen för insatsen vara<br>möjligt att anordna kombinationer av utbildning<br>och praktik eller ren utbildning.</p>
<p>Enligt AMS preliminära beräkningar har sats-<br>ningen lett till att knappt 34 000 sommararbeten<br>tillkommit år 1998.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.16 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001 -<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>20 230</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>41 330</p></td><td>
<p>75 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser</p></td><td>
<p>-21 100</p></td><td>
<p>-42 000</p></td><td>
<p>-55 000</p></td><td>
<p>-55 000</p></td><td>
<p>-55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>20 230</p></td><td>
<p>53 230</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållet/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>55 000</p></td></tr>
</table>
<p>Riksdagen har på regeringens förslag på tilläggs-<br>budget till statsbudgeten för budgetåret 1997<br>(prop. 1996/97:150, yttr. 1996/97:AU7y, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) beslutat om<br>ett beställningsbemyndigande för anslaget som<br>innebär att regeringen får fatta beslut om sam-<br>manlagt 55 miljoner kronor som belastar ansla-<br>get påföljande budgetår. Regeringen har på<br>tilläggsbudget föreslagit motsvarande bemyndi-<br>gande för innevarande budgetår. Motivet till be-<br>myndigandet avser de anslagsbelopp regeringen<br>disponerar för försöksverksamhet med syssel-<br>sättningsskapande åtgärder och särskilda medel.<br>Projektmedlen rekvireras i efterhand och vissa<br>projekt pågår längre än under ett budgetår.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna år 1999</p>
<p>Utifrån vad som redogjorts för vid inledningen<br>av verksamhetsområdet beräknar regeringen att<br>omfattningen för de konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärderna under budget-<br>året 1999 kommer att uppgå till 165 000 perso-<br>ner, inklusive det nationella programmet för IT-<br>utbildning. Därutöver beräknas 12 000 personer<br>delta i den yrkesinriktade rehabiliteringen och<br>utbildning i företag.</p>
<p>Tillfälliga personalförstärkningar år</p>
<p>AMV får under budgetåret 1998 använda sam-<br>manlagt 850 miljoner kronor för tillfälliga perso-<br>nalförstärkningar. Av dessa medel beräknades<br>250 miljoner kronor under anslaget samt 600<br>miljoner kronor under anslaget Al Arbetsmark-<br>nadsverketsförvaltningskostnader. Regeringen<br>föreslår att motsvarande medel avsätts även un-<br>der år 1999 och att 250 miljoner kronor under<br></p>
<p>anslaget får användas för detta ändamål. I takt<br>med den förbättrade situationen på arbetsmark-<br>naden bör dessa medel kunna reduceras i ett<br>första steg år 2000 med 250 miljoner kronor.<br>Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet<br>och bör gälla från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>Arbetspraktik</p>
<p>För närvarande finns flera arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder som har det gemensamt att de in-<br>nefattar praktik och där syftet är att deltagaren<br>skall få den nödvändiga kontakten med arbetsli-<br>vet som ökar dennes kompetens så att deltagaren<br>efter praktikperioden kan få ett reguljärt arbete.<br>Arbetsplatsintroduktion och arbetslivsutveckling<br>är sådana åtgärder. Regeringen anser att det även<br>i framtiden kommer att finnas behov av en åtgärd<br>med denna inrikting. För att undvika onödig<br>administration och som ett led i regeringens för-<br>enklingsarbete bör dessa åtgärder dock ersättas<br>av en ny form av praktikåtgärd, arbetspraktik.</p>
<p>Det förbättrade sysselsättningsläget och den<br>ökade efterfrågan på arbetskraft ställer höga krav<br>på praktikplatsernas kvalitet. Arbetspraktiken får<br>inte medföra undanträngning av ordinarie ar-<br>betstillfällen. Arbetspraktiken bör också kunna<br>användas som ett led i en yrkesvägledning. Den<br>bör även kunna användas till att bryta den kön-<br>suppdelade arbetsmarknaden. När det är motive-<br>rat bör arbetspraktik kunna kombineras med ut-<br>bildning.</p>
<p>Arbetspraktik skall i princip kunna användas<br>för alla som är anmälda som arbetslösa arbetssö-<br>kande vid arbetsförmedlingen och som arbets-<br>förmedlingen bedömer vara i behov av praktik.<br>Anvisning till arbetspraktik bör kunna ske från<br>och med den dag personen i fråga fyller 20 år.<br>Undantag från åldersregeln bör dock kunna gö-<br>ras för arbetslösa unga handikappade samt för<br>arbetslösa som får inkomstrelaterad arbetslöshet-</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>sersättning. Vidare bör undantag från åldersre-<br>geln kunna göras för ungdomar i de kommuner<br>som inte tecknat avtal enligt lagen (1995:706)<br>om kommuners ansvar för ungdomar. I detta fall<br>bör dock inte utbildningsbidrag kunna lämnas.<br>Innehållet liksom längden av arbetspraktiken<br>skall bestämmas av arbetsförmedlingen utifrån<br>individens behov. Praktikperioden bör omfatta<br>högst sex månader. Tiden i arbetspraktik bör<br>dock kunna förlängas med högst sex månader för<br>utrikes födda och arbetshandikappade. För unga<br>handikappade bör en längre tid kunna medges.</p>
<p>Arbetsgivare som anordnar arbetspraktik bör<br>kunna åta sig en delfinansiering av åtgärden. Ef-<br>ter en överenskommelse med länsarbetsnämnden<br>skall anordnaren som regel åta sig att månadsvis<br>betala ett finansieringsbidrag på 3 000 kronor per<br>månad och deltagare. Anordnare av arbetspraktik<br>för grupper som har en svagare ställning på ar-<br>betsmarknaden såsom utrikes födda och arbets-<br>handikappade bör kunna undantas från kravet att<br>betala finansieringsbidrag. Likaså bör ideella or-<br>ganisationer som anordnar arbetspraktik kunna<br>undantas från skyldigheten att betala finansie-<br>ringsbidrag, liksom anordnare av arbetspraktik<br>för personer som deltar i arbetspraktik i vägled-<br>ningssyfte under maximalt åtta veckor. Anordna-<br>re av arbetspraktik för unga handikappade bör<br>undantas från skyldigheten att betala finansie-<br>ringsbidrag.</p>
<p>För att undvika undanträngning av ordinarie<br>arbetstillfällen skall länsarbetsnämnden före be-<br>slut om arbetspraktik bl. a. samråda med berörda<br>fackliga organisationer. Deltagarna får under<br>praktiken utbildningsbidrag i form av dagpen-<br>ning enligt de bestämmelser som gäller för detta.<br>Samma försäkringsvillkor bör gälla som för övri-<br>ga grupper som får utbildningsbidrag. Det bör<br>regleras i lag att den som deltar i arbetspraktik<br>inte skall anses som arbetstagare. När det gäller<br>arbetsmiljölagen bör dock deltagaren betraktas<br>som arbetstagare.</p>
<p>Enligt beräkningar kompenseras staten för<br>bortfallet av finansieringsbidraget vid API av<br>statens inkomster från finansieringsbidraget vid<br>arbetspraktik. Förslaget påverkar inte ramen för<br>utgiftsområdet och bör gälla från och med den 1<br>januari 1999.</p>
<p>Regelförenklingar</p>
<p>I det pågående arbetet med att förbättra och för-<br>enkla de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fö-<br>reslås ovan bl.a. att arbetsplatsintroduktion och<br>arbetslivsutveckling sammanförs till en ny åt-<br></p>
<p>gärd, arbetspraktik. I samband med införandet av<br>denna åtgärd avser regeringen att förenkla och<br>harmonisera flera av de andra arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärderna där aktivitetsstöd i form av ut-<br>bildningsbidrag utgår. Regeringen avser därför<br>att sammanföra de bestämmelser som styr ar-<br>betsmarknadsutbildning, yrkesinriktad rehabili-<br>tering och bidrag till start av näringsverksamhet<br>till en och samma förordning där också den nya<br>åtgärden arbetspraktik skall ingå. Den nya för-<br>ordningen bör få namnet förordning om arbets-<br>marknadspolitiska aktiviteter.</p>
<p>Förslaget till den nya åtgärden arbetspraktik<br>föranleder, som nämnts ovan i avsnittet om ar-<br>betspraktik, en ny lag som i likhet med t.ex. la-<br>gen (1995:705) om arbetsplatsintroduktion, bör<br>reglera att deltagarna i åtgärden inte skall be-<br>traktas som arbetstagare samt att vissa av arbets-<br>miljölagens (1997:1160) bestämmelser skall gälla<br>för deltagare i åtgärden. I lagen bör regeringen<br>ges befogenhet att föreskriva att anordnare som<br>tillhandahåller åtgärden i vissa fall skall betala fi-<br>nansieringsbidrag. För att uppnå en större enhet-<br>lighet bör lagen vara utformad så att den förutom<br>arbetspraktik också reglerar alla de åtgärder som<br>faller under begreppet arbetsmarknadspolitiska<br>aktiviteter. Den nya lagen om arbetsmarknads-<br>politiska aktiviteter bör träda i kraft den 1 januari</p>
<p>1999. Samtidigt bör lagen (1995:705) om arbets-<br>platsintroduktion och lagen (1997:1266) om ar-<br>betslivsutveckling upphöra att gälla. De personer<br>som har påbörjat någon av åtgärderna API och<br>ALU före den 31 december 1998, bör få fortsätta<br>i dessa åtgärder, dock längst till och med den 30<br>juni 1999. Detta bör komma till uttryck i ovan<br>nämnda lag. Den ovan föreslagna sammanslag-<br>ningen av åtgärder medför vissa förändringar i<br>lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Beteckningen egen i begreppet egen närings-<br>verksamhet föreslås slopas på grund av att bidrag<br>till den arbetslöse, i likhet med vad som redan<br>gäller, kan lämnas även om den arbetslöse skulle<br>välja att driva näringsverksamhet genom juridisk<br>person t.ex. aktiebolag. Detta föranleder också<br>en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.<br>Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari</p>
<p>1999. Lagförslaget finns upptaget under utgifts-<br>område 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.</p>
<p>I enlighet med vad som ovan anförts har inom<br>Arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag<br>till:</p>
<p>1. lag om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter,</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1997:238) om ar-<br>betslöshetsförsäkring.</p>
<p>Lagförslaget under 1 faller inom Lagrådets<br>granskningsområde. Det förslag som läggs fram<br>motsvarar emellertid till konstruktion och inne-<br>håll, i huvudsak, de nuvarande lagar som föreslås<br>upphöra att gälla. Den nya lagen får därför anses<br>vara av den beskaffenheten att Lagrådets hörande<br>skulle sakna betydelse.</p>
<p>Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsom-<br>rådet.</p>
<p>Resursarbete under år 1999</p>
<p>Åtgärden har inte fått den omfattning som för-<br>väntats även om antalet deltagare i resursarbete<br>ökar stadigt. Under det första halvåret 1998 del-<br>tog i genomsnitt drygt 4 000 personer i resursar-<br>bete. Åtgärden är betydelsefull inte bara för den<br>arbetslöse som får chans att upprätthålla sin<br>kompetens genom resursarbetet. Även allmän-<br>heten gynnas av att kvaliteten på offentligt till-<br>handahållna tjänster kan höjas.</p>
<p>Även om arbetskraftsefterfrågan inom offent-<br>lig sektor nu ökar finns fortfarande ett utrymme<br>för kvalitetshöjande insatser utan att ordinarie<br>arbetstillfällen trängs undan. När åtgärden först<br>föreslogs i tilläggsbudget till statsbudgeten 1997<br>(prop. 1996/96:150) var avsikten att åtgärden<br>skulle pågå fram till och med utgången av år<br>1998. Såväl Arbetsmarknadsutskottet (yttr.<br>1996/97: AU7y) som Finansutskottet (bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) hade dock<br>ändringsförslag vilket ledde till att resursarbete<br>fördes till åtgärden beredskapsarbete och därmed<br>kom att införas i förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete som inte har någon tidsbe-<br>gränsning. Resursarbete bör avvecklas men först<br>vid utgången av december 1999, eftersom kon-<br>junkturutvecklingen och de ökade statsbidragen<br>till kommunerna då antas ge väsentligt ökad ef-<br>terfrågan på arbetskraft inom berörda sektorer.<br>Detta påverkar inte ramen för utgiftsområdet.</p>
<p>Förlängning och utfasning av åtgärden offentliga<br>tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa</p>
<p>Regeringen föreslår att de personer som har anvi-<br>sats OTA och som fyller 62 år senast den 31 de-<br>cember 1998 får möjlighet att åter anvisas till åt-<br>gärden fram till pensionsåldern. För de som är<br>yngre än 62 år och som redan deltar i OTA skall<br>gälla att förlängningsbeslut kan fattas att gälla till<br>och med december 1999. Regeringen anser att<br>det är angeläget att äldre personer även i fortsätt-<br>ningen kan få det stöd som de behöver för att<br></p>
<p>kunna delta i aktiv yrkesvägledning eller utbild-<br>ning. Regeringen anser därför att lagen<br>(1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för<br>äldre arbetslösa skall förlängas från och med den<br>1 januari 1999 till och med utgången av december<br>år 2001. Lagförslaget, som faller inom Lagrådets<br>granskningsområde, innebär endast att lagen<br>(1996:870) om tillfälliga arbeten för äldre för-<br>längs. Den frågan är av sådan beskaffenhet att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<p>IT-utbildning inom den offentliga sektorn<br>Regeringen aviserade i den ekonomiska vårpro-<br>positionen för budgetåret 1998 (prop.<br>1997/98:150) att den övervägde att föreslå riks-<br>dagen en satsning på IT-utbildning inom den<br>offentliga sektorn. Statskontoret fick i uppdrag<br>att kartlägga behovet av IT-utbildning inom of-<br>fentlig sektor, inventera pågående insatser samt<br>att ge förslag till ytterligare insatser. Statskonto-<br>ret har redogjort för resultatet av kartläggningen<br>i rapporten IT-kompetens för offentlig sektor<br>(1998:21).</p>
<p>Statskontoret föreslår i rapporten att en sär-<br>skild satsning görs på främst breddutbildning<br>mot IT-området inom den offentliga sektorn<br>under en period av två till tre år med början år</p>
<p>1999. Statskontoret föreslår vidare ett ansök-<br>ningsförfarande för kompetenssatsningen. Den<br>offentliga sektorns arbetsgivare skall ges möjlig-<br>het att ansöka om bidrag till iT-utbild-<br>ningsprojekt som uppfyller ett antal specificerade<br>kriterier inriktade mot dels arbetsmarknadspoli-<br>tiska mål, dels effektivitetsmål. Enligt Statskon-<br>toret bör en tillfällig delegation inrättas av rege-<br>ringen för att kunna hantera ansökningarna om<br>bidrag. Statskontoret menar även att åtgärder in-<br>om ett mycket brett fält skall kunna finansieras<br>för både IT-personal, verksamhetspersonal in-<br>klusive chefer och personer som kan rekryteras<br>till den offentliga sektorn samt för förtroende-<br>valda.</p>
<p>Regeringen menar att det av flera skäl är vik-<br>tigt att en höjning av IT-kompetensen inom den<br>offentliga sektorn kommer till stånd, bl.a. för att<br>det ger möjlighet att bryta den könsuppdelade<br>arbetsmarknaden då flertalet anställda som arbe-<br>tar med IT som främsta arbetsuppgift i dag är<br>män. Regeringen gör emellertid den bedömning-<br>en, efter att ha analyserat Statskontorets förslag<br>samt efter det arbetsmöte som Arbetsmarknads-<br>departementet anordnade den 10 september 1998<br>med representanter för den offentliga sektorn,<br>att det inte finns skäl för att en särskild satsning</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>motsvarande den som nu görs i samarbete med<br>Industriförbundet också görs inom offentlig<br>sektor. Behovet av IT-kompetens inom den of-<br>fentliga sektorn är dock stort och regeringen av-<br>ser därför att i regleringsbrevet för AMV inför<br>budgetåret 1999 ge AMS i uppdrag att inom ra-<br>men för befintliga åtgärder och anslag initiera IT-<br>utbildning för anställda inom offentlig sektor<br>och framför allt riktat till kvinnor. I detta sam-<br>manhang ser regeringen även det som viktigt att<br>rikta insatser till grupper av arbetslösa som tidi-<br>gare varit verksamma inom sektorer där arbets-<br>uppgifter försvunnit genom den snabba tekniska<br>utvecklingen i samhället. Ett exempel på en sådan<br>yrkesgrupp är kontorister. Utformningen av in-<br>satserna för att öka möjligheterna för dessa yr-<br>kesgrupper att åter ta sig tillbaka till arbetsmark-<br>naden bör ske i samarbete med parterna på<br>arbetsmarknaden.</p>
<p>Förstärkt försäkringsskydd för deltagare i arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder där utbildningsbidrag<br>lämnas</p>
<p>Personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder där utbildningsbidrag lämnas (gäller<br>dock inte utbildningsbidrag vid starta-eget-<br>bidrag) har genom statsmakterna tillförsäkrats<br>ett visst försäkringsskydd. I detta ingår arbets-<br>skadeförsäkring, ersättning för ideell skada,<br>grupplivförsäkring samt ersättning till arbetsgiva-<br>re/anordnare som förorsakats skada av en person<br>i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Kostnaderna för<br>de tre sistnämnda försäkringarna som belastar<br>anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder upp-<br>gick år 1997 till ca 151 miljoner kronor.</p>
<p>De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har<br>förändrats genom åren. Flera av dem innehåller<br>praktiska inslag som till sin art liknar ordinarie<br>arbete. Detta kan innebära en ökad risk för ar-<br>betsskada och regeringen anser därför att det<br>finns skäl att komplettera försäkringsskyddet vad<br>avser vissa kostnadsersättningar i samband med<br>skador/olycksfall i arbetet. Utöver ersättning<br>från arbetsskadeförsäkringen har ersättning för<br>ideell skada hittills kunnat lämnas. Den totala<br>kostnaden för ersättningar för ideell skada upp-<br>gick år 1997 till 7 754 000 kronor. Regeringen<br>anser att deltagare i vissa arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder där utbildningsbidrag lämnas i prin-<br>cip skall omfattas av samma försäkringsskydd vid<br>personskada som statstjänstemän för skador som<br>har inträffat den 1 januari 1999 eller senare.</p>
<p>Kostnaden för det förstärkta försäkringsskyd-<br>det beräknas uppgå till 200 000 kronor det första<br></p>
<p>året. Först det sjätte året kan systemet anses fullt<br>utnyttjat varvid kostnaden för det förstärkta för-<br>säkringsskyddet beräknas uppgå till ca 2 900 000<br>kronor per år. Den totala kostnaden för en fullt<br>utbyggd personskadeförsäkring inklusive ersätt-<br>ning för ideell skada som utgår redan idag, blir då</p>
<p>10,6 miljoner kronor beräknat utifrån de om-<br>ständigheter som rådde för år 1997. Förslaget på-<br>verkar inte ramen för utgiftsområdet och bör<br>gälla från och med den 1 januari år 1999.</p>
<p>Flyttningsbidrag inom Norden<br>Flyttningsbidraget är en viktig åtgärd för att sti-<br>mulera rörligheten och kan därmed bidra till att<br>förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. I dag<br>är möjligheten att få flyttningsbidrag för den<br>som är eller riskerar att bli arbetslös och som sö-<br>ker arbete på annan ort begränsad till att gälla<br>enbart inom Sveriges gränser. I våra nordiska<br>grannländer är efterfrågan på vissa yrkeskategori-<br>er mycket stor. Möjligheterna för de arbetslösa i<br>Sverige att ta dessa arbeten begränsas dock då de<br>inte kan få flyttningsbidrag när de söker eller får<br>dessa arbeten. Vidare påverkas rörligheten på ar-<br>betsmarknaden mellan de nordiska länderna ne-<br>gativt av denna begränsning.</p>
<p>Regeringen gav därför hösten 1997 AMS i<br>uppdrag att inom ramen för den nordiska över-<br>enskommelsen på arbetsmarknaden uppta för-<br>handlingar med berörda myndigheter i övriga<br>nordiska länder om möjligheten och villkoren att<br>ge flyttstöd även när en arbetslös i ett nordiskt<br>land söker eller får ett arbete i ett annat nordiskt<br>land. Överläggningarna har resulterat i ett ge-<br>mensamt förslag som skall redovisas för respek-<br>tive regering. Förslaget innebär att flyttningsstöd<br>geografiskt skall utsträckas till att omfatta övriga<br>nordiska länder. Miniminivån för flyttstödet<br>skall vara att ersättning för resekostnader i sam-<br>band med sökande och tillträdande av anställning<br>i annat berört land skall kunna beviljas med un-<br>dantag för Danmark som inte ersätter kostnader<br>för tillträdesresa. Utöver ersättning för resor kan<br>ett land även ge annat flyttstöd till arbetssökande<br>som tillträder anställning i något av de berörda<br>länderna. Ersättning skall lämnas enligt respekti-<br>ve lands nationella regelverk och betalas av av-<br>sändande land.</p>
<p>Regeringen tillstyrker förslaget och hemställer<br>om riksdagens godkännande att införa ett flytt-<br>ningsbidrag till den som är eller riskerar att bli<br>arbetslös och som söker arbete i övriga nordiska<br>länder när resultatet av de fortsatta överläggning-<br>arna med de övriga nordiska länderna är klart.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Insatser för konstnärer</p>
<p>Medel kommer att avsättas, i enlighet med riks-<br>dagens ställningstagande till propositionen<br>Konstnärers villkor (prop. 1997/98,yttr.</p>
<p>1997/98:Auy, bet.l997/98:KrU13, rskr. 1997/98,<br>till stöd för verksamheten med vad som har kal-<br>lats "en tredje anställningsform inom teatern"<br>under en försöksperiod på ett och ett halvt år<br>med början den 1 januari 1999. 10 miljoner kro-<br>nor från anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder bör avsättas för ändamålet. Syftet med<br>verksamheten är att avlasta utgifterna för arbets-<br>löshetsförsäkringen och öka frilansande skåde-<br>spelares trygghet samt att öka den konstnärliga<br>friheten. Bidraget förutsätter att arbetsmarkna-<br>dens parter kommer överens om förändringar i<br>de avtal som reglerar anställningsformer och an-<br>ställningsskydd. Insatsen skall utvärderas efter<br>ett år av AMS i samråd med Statens kulturråd,<br>Konstnärsnämnden och arbetsmarknadens parter<br>på teaterområdet.</p>
<p>Sammanfattande medelsberäkning</p>
<p>Vid medelsberäkningen för år 1999 har regering-<br>en tagit hänsyn till riksdagens beslut i anledning<br>av den ekonomiska vårpropositionen (prop.<br>1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20, rskr.<br>1997/98:318) samt de ovan beskrivna förslagen.<br>Därutöver har anslaget för budgetåret 1999<br>minskats engångsvis med 235 miljoner kronor<br>för att finansiera det beräknade bortfallet under<br>budgetåret 1998 av finansieringsbidrag under in-<br>komsttitel 2524 Bidrag till arbetsplatsintroduk-<br>tion. Vidare har hänsyn tagits till att anslaget<br>minskas med 3,5 miljoner kronor från och med<br>budgetåret 1999 som finansiering av de ökade<br>kostnaderna för bl.a. spanings- och utrednings-<br>verksamhet i samband med kriminaliseringen av<br>köp av sexuella tjänster (prop. 1997/98:55, bet.<br>1997/98:JuUl 3, rskr. 1997/98:250).</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om<br>21 961 114 000 kronor för budgetåret 1999. För<br>år 2000 beräknar regeringen utgifterna under an-<br>slaget till 23 183 894 000 kronor och för år 2001<br>beräknas utgifterna till 21 616 323 000 kronor.</p>
<h2>A3 Särskilda åtgärder för arbets-<br>handikappade</h2>
<p>Tabell 4.17 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>5 981 545</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande<sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>254 982</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 596 798</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>6 600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 655 092</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 714 561</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>6 770 812</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Hela anslagssparandet för år 1997 har dragits in.</p>
<p>Från anslaget bekostas, lönebidrag, statsbidrag<br>till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare<br>(OSA), kostnader för vissa otraditionella insatser<br>för arbetshandikappade, bidrag till arbetshjälp-<br>medel m.m. till arbetshandikappade, utveckling<br>av ny teknik och datorbaserade arbetshjälpmedel<br>för arbetshandikappade samt för särskild ex-<br>pertmedverkan i sådana ärenden, särskilt intro-<br>duktions- och uppföljningsstöd (SIUS) samt viss<br>nationell medfinansiering som svarar mot utbe-<br>talningar från anslaget Utgiftsområde 14 A4 Eu-<br>ropeiska socialfonden m.m. Syftet med åtgärder-<br>na som finansieras under anslaget är att<br>arbetshandikappade arbetssökande skall ges<br>samma möjligheter att delta i arbetslivet som icke<br>arbetshandikappade har.</p>
<p>Lönebidrag och bidrag för offentligt skyddad<br>anställning (OSA) kan lämnas till arbetsgivare<br>som anställer personer med funktionshinder. Bi-<br>drag till arbetshjälpmedel m.m. lämnas för ar-<br>betsplatsanpassningar för personer med funk-<br>tionshinder, arbetsbiträde, vissa resekostnader<br>och näringshjälp. SlUS-verksamheten ger möj-<br>lighet att anställa en särskild stödperson, som<br>hjälper personer med funktionshinder in i ar-<br>betslivet.</p>
<p>Budgetåret 1997 anvisades på statsbudgeten</p>
<p>6,5 miljarder kronor under anslaget Särskilda åt-<br>gärder för arbetshandikappade. Utgifterna stan-<br>nade dock vid ca 6,0 miljarder kronor. Av dessa<br>gick 97 procent till lönebidrag och OSA. Reste-<br>rande utgifter rör kringkostnader i form av ex-<br>empelvis arbetshjälpmedel m.m. Den lägre för-<br>brukningen berodde till viss del på att det<br>genomsnittliga bidraget till lönebidrag minskade<br>från 9 600 till 9 400 kronor per månad mellan<br>budgetåren 1995/96 och 1997.</p>
<p>Regeringen beslutade den 18 december 1997<br>samt den 17 juni 1998 att föra bort 250 respekti-<br>ve 255 miljoner kronor från 1997 års anslag.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Omfattningen av de särskilda åtgärderna för<br>arbetshandikappade har ökat kraftigt under<br>första halvåret 1998, från 52 600 i januari 1998 till<br>55 300 personer i juni 1998. Anslaget beräknas<br>förbrukas fullt ut under budgetåret 1998.</p>
<p>Anslagets utgifter styrs främst av omfattning-<br>en av lönebidrag och OSA samt det genomsnitt-<br>liga bidraget för dessa stödformer.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Resultatinformationen överensstämmer med den<br>beskrivning som lämnas beträffade arbetshandi-<br>kappade under verksamhetsområdet. Regeringen<br>redovisar därför inte resultatinformationen under<br>anslaget.</p>
<p>Personer med lönebidrag har under år 1997<br>framför allt varit anställda i privata företag (42<br>procent) och i allmännyttiga organisationer (31<br>procent). Under åren 1994 - 1997 har det blivit<br>allt vanligare att personer med lönebidrag arbetar<br>i privata företag och i kommuner. Andelen löne-<br>bidrag i statliga myndigheter eller motsvarande,<br>affärsdrivande verk, landsting och hos annan ar-<br>betsgivare har minskat. Förändringen har med-<br>fört att bidraget till arbetsgivarna därmed har<br>minskat under samma tidsperiod.</p>
<p>Det genomsnittliga bidraget för lönebidrag<br>och OSA uppgick till 9 700 kronor per månad<br>under år 1997. Den genomsnittliga styckkostna-<br>den för lönebidrag och OSA har stigit något un-<br>der första halvåret 1998.</p>
<p>Lönebidrag kan fram till och med år 1998 be-<br>viljas arbetshandikappade anställda som löper<br>risk att slås ut från arbetsmarknaden när perso-<br>nalminskningar inträffar eller verksamheten om-<br>struktureras. Regeringen har medgivit att högst<br>500 personer får omfattas av sådant bidrag under<br>år 1997 och år 1998. Drygt 23 miljoner kronor<br>betalades ut för ändamålet, som omfattat ca 200<br>personer under år 1997.</p>
<p>Under juni 1998 har RRV publicerat rappor-<br>ten Det flexibla lönebidraget (RRV 1998:37),<br>som är kritisk till i fall lönebidraget generellt sett<br>haft en rehabiliterande verkan. Avgångarna till<br>osubventionerade anställningar har varit få och<br>bidragsandelarna har sällan minskat i väsentlig<br>omfattning. RRV drar slutsatsen att handlings-<br>planernas kvalitet behöver öka.</p>
<p>RRV har i rapporten konstaterat att det i mer<br>än hälften av de lönebidragsärenden som myn-<br></p>
<p>digheten har granskat inte är styrkt att det finns<br>ett funktionshinder som har betydelse för det<br>aktuella arbetet. RRV har gjort bedömningen att<br>i uppskattningsvis en tredjedel av samtliga grans-<br>kade ärenden är det egentliga skälet till löne-<br>bidragsanställning att personer som fått dem har<br>haft svårt att få arbete av andra skäl än funk-<br>tionshinder, t.ex. förhållandevis hög ålder eller<br>låg utbildningsnivå. RRV menar även att löne-<br>bidragsnivåerna ofta är högre än vad arbetshan-<br>dikappet motiverar. RRV räknar med att minst</p>
<p>1,4 miljarder kronor därmed utbetalas för andra<br>ändamål än det avsedda, varav ca en miljard kro-<br>nor avser lönebidrag till personer som saknar<br>egentligt arbetshandikapp och ca 400 miljoner<br>kronor i överkompensation. RRV anser mot<br>denna bakgrund att det finns skäl att överge lö-<br>nebidragens nuvarande konstruktion.</p>
<p>AMV har under året påbörjat det lönebidrags-<br>projekt som regeringen aviserade i 1997 års eko-<br>nomiska vårproposition, vilket bl.a. syftar till att<br>utveckla metoder, kompetens samt uppföljnings-<br>och utvärderingsinsatser för att förbättra och ef-<br>fektivisera den lokala hanteringen av lönebidrag.<br>Projektet kommer att pågå under åren 1998 och<br>1999. I projektet beaktas bl.a. den kritik som<br>finns i RRV:s rapport.</p>
<p>LOSAM-utredningen har i delbetänkandet<br>Aktivt lönebidrag (SOU 1997:5) redovisat en<br>studie av kvinnor och män med funktionshinder.<br>När det gäller lönebidraget, har utredningen<br>funnit att kvinnor i högre utsträckning än män<br>finns representerade i allmännyttiga organisatio-<br>ner och kommuner. Män återfinns i högre om-<br>fattning inom privata sektorn. Den bidragsgrun-<br>dande lönekostnaden är 2 500 kronor högre per<br>månad för män än för kvinnor. Detta kan vara ett<br>resultat av löneskillnaden inom de sektorer som<br>könen arbetar inom. Det kan också bero på att<br>män har gravare arbetshandikapp än kvinnor och<br>därigenom får en högre kompensation.</p>
<p>Utredningen har även funnit att kvinnor i nå-<br>got högre utsträckning har varit anställda i löne-<br>bidrag under mycket långa tider, dvs. mer än sju<br>år. Siffrorna visar på att det finns tendenser till en<br>högre omsättning bland männen med funktions-<br>hinder än kvinnorna. En del av denna omsättning<br>kan innebära övergångar till den öppna arbets-<br>marknaden utan något lönestöd till arbetsgiva-<br>ren.</p>
<p>Lönebidragssamordning</p>
<p>I 1997 års vårproposition (prop. 1996/97:150)<br>föreslog regeringen att 10 miljoner kronor skulle</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>avsättas för särskilda lönebidragssamordnare un-<br>der perioden 1999 - 2001. Samordnarna skall ut-<br>veckla metoder, kompetens samt uppföljnings-<br>och utvärderingsinsatser inom ramen för hante-<br>ringen av lönebidrag. Under första halvåret 1998<br>har drygt en miljon kronor förbrukats för ända-<br>målet. Samtliga län deltar i projektet. Länen har<br>inventerat hanteringen av lönebidrag och beho-<br>vet av kompetensutveckling. Nu pågår ett arbete<br>med att fastställa kvalitetskriterier för hantering-<br>en av lönebidraget. Utbildningsinsatser kommer<br>att bedrivas under år 1999.</p>
<p>Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd<br>(SIUS)</p>
<p>Verksamheten med särskilt introduktions- och<br>uppföljningsstöd - SIUS - infördes som en för-<br>söksverksamhet 1993. Syftet var att underlätta<br>för personer med stora funktionshinder att få ar-<br>bete på den reguljära arbetsmarknaden. Stödet<br>innebär att en funktionshindrad arbetstagare får<br>hjälp av en stödperson (en s.k. SlUS-konsulent)<br>under introduktionen och träningen på arbets-<br>platsen samt för att kunna utföra arbetet. Kost-<br>naderna för SlUS-verksamheten uppgick under<br>år 1997 till ca 12 miljoner kronor.</p>
<p>Otraditionella medel</p>
<p>För otraditionella insatser avsattes högst 50 mil-<br>joner kronor under anslaget för budgetåret 1997.<br>Totalt 38 miljoner kronor av dessa förbrukades<br>under budgetåret. AMS har följt upp hur medlen<br>har använts under år 1997. Nästan samtliga pro-<br>jekt har haft en eller flera samverkanspartners.<br>AMV har samverkat med försäkringskassan,<br>kommunen, landstinget, företagshälsovården,<br>gymnasieskolan, Samhall AB och handikappor-<br>ganisationerna. Under första halvåret 1998 har<br>drygt 17 av de 50 miljoner kronor som avsatts<br>för otraditionella insatser förbrukats. Under sen-<br>våren 1998 var ca 30 miljoner kronor intecknade.</p>
<p>Drygt 1 500 personer har sysselsatts under år<br>1997. Ca 27 procent av dessa har fått arbete eller<br>åtgärd efteråt. I genomsnitt beräknar AMV att ca<br>400 personer sysselsatts per månad under första<br>halvåret 1998.</p>
<p>Arbetshjälpmedel m.m.</p>
<p>AMV har förbrukat ca 145 miljoner kronor för<br>arbetshjälpmedel m.m. under budgetåret 1997.<br>Ungefär en tredjedel vardera har avsett arbets-<br>hjälpmedel, näringshjälp respektive arbetsbiträde.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Omfattningen av de icke-konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärderna för arbetshandi-<br>kappade år 1999</p>
<p>AMV har mer än väl nått de mål som regeringen<br>har satt för år 1997 vad avser omfattningen av<br>icke-konjunkturberoende åtgärder och den ge-<br>nomsnittliga bidragsnivån i lönebidrag.</p>
<p>Regeringen avser att uppdra åt AMV att under<br>år 1999 ge minst 55 000 personer i genomsnitt<br>per månad en anställning med lönebidrag eller<br>skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA).<br>För budgetåret 1999 får den genomsnittliga bi-<br>dragsnivån uppgå till högst 60 procent av den bi-<br>dragsgrundande lönekostnaden i platser med lö-<br>nebidrag, exklusive de allmännyttiga organisa-<br>tionerna.</p>
<p>Vidare är det viktigt att kvinnor med arbets-<br>handikapp i allt högre omfattning får del av de<br>särskilda åtgärder som finns för arbetshandikap-<br>pade. Regeringen avser att ge AMV ett tilläggs-<br>uppdrag till det pågående lönebidragsprojektet<br>att dels uppmärksamma skillnaderna i bidrags-<br>grundande lönekostnader mellan kvinnor och<br>män i lönebidrag, dels se över möjligheten att<br>öka andelen kvinnor i lönebidrag.</p>
<p>I detta relativt goda konjunkturläge är det an-<br>geläget att försöka få ut personer med funk-<br>tionshinder på den öppna arbetsmarknaden,<br>eventuellt med hjälp av en arbetsmarknadspoli-<br>tisk åtgärd. Därtill bör övergångarna från löne-<br>bidrag till den öppna arbetsmarknaden öka. I<br>detta arbete är det särskilt viktigt att prioritera<br>kvinnor.</p>
<p>Det är viktigt att det goda konjunkturläge som<br>nu råder utnyttjas så att många funktionshindra-<br>de som möjligt får ett reguljärt arbete. Samhället<br>gör många insatser för arbetshandikappade för<br>att kunna få och behålla ett arbete. Det kan ske<br>antingen på eller utanför den reguljära arbets-<br>marknaden. En mycket stor del av dessa insatser<br>görs inom arbetsmarknadspolitikens område.<br>Effekterna är emellertid svårbedömda. Detta<br>gäller inte minst inom arbetsmarknadspolitikens<br>område. RRV:s studie av lönebidragssystemet<br>tyder bl.a. på att det kan finnas allvarliga brister i<br>träffsäkerheten i lönebidragssystemet. Regering-<br>en ser allvarligt på detta problem. AMS skall som<br>tidigare sagt bl.a. beakta denna kritik i det löne-<br>bidragsprojekt som AMS påbörjat på uppdrag av<br>regeringen. Regeringen avser att utreda konkreta<br>förslag till hur effektiviteten och träffsäkerheten<br>kan öka i de arbetsmarknadsstöd som riktas till</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>de arbetshandikappade. I syfte att främja ett hel-<br>hetsperpektiv på handikappolitiken skall översy-<br>nen även omfatta Samhall samt ske i samråd med<br>handikappdelegationen.</p>
<p>Höjt bidrag till egenföretagare som har stora kom-<br>munikationssvårigheter</p>
<p>Personer med stora kommunikationssvårigheter<br>har begränsade möjligheter att driva egna företag.<br>Ett kompensatoriskt hjälpmedel är arbetsbiträde.<br>För närvarande kan bidrag till arbetsbiträde be-<br>viljas med högst 50 000 kronor per år. Detta be-<br>lopp kompenserar inte funktionshindret i sådan<br>omfattning att möjligheterna att starta eget fö-<br>retag för denna grupp ökar i den utsträckning re-<br>geringen anser vara rimligt.</p>
<p>Under år 1996 beviljades ungefär 30 000 per-<br>soner starta-eget-bidrag, varav ca 2 500 var ar-<br>betshandikappade. Ungefär 1 000 personer be-<br>viljas bidrag till arbetsbiträde per år till en total<br>kostnad av 40 miljoner kronor. En grupp som är<br>i stort behov av arbetsbiträde på grund av stora<br>kommunikationssvårigheter är de döva. Trots<br>detta är endast drygt 40 personer av dem som<br>beviljas bidrag till arbetsbiträde varje år döva.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att de<br>personer som har ett funktionshinder som<br>medför svåra kommunikationssvårigheter ges<br>bättre möjlighet att starta och behålla ett företag.<br>Regeringen föreslår därför att bidrag till arbets-<br>biträde bör kunna lämnas med högst 100 000<br>kronor per år för egenföretagare med svåra<br>kommunikationssvårigheter. Förslaget ökar ut-<br>gifterna under anslaget med 3 miljoner kronor<br>och finansieras genom att anslaget A 2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder minskas med mot-<br>svarande belopp</p>
<p>Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari<br>1999.</p>
<p>Kulturarvs-IT</p>
<p>Inom AMV och inom kultursektorn har ett antal<br>projekt drivits genom åren, som innebär att ar-<br>betslösa registrerar bilder, arkivmaterial och fö-<br>remål. Myndigheter och institutioner inom kul-<br>tursektorn har stått som huvudmän för en del av<br>dessa projekt. Projekten har drivits tillfälligt och<br>sällan skapat varaktig sysselsättning.</p>
<p>Regeringen genomför nu en försöksverksam-<br>het - Kulturarvs-IT - för att kulturarvet skall bli<br>mer tillgängligt. Satsningen skall avse samlingar-<br>na i framför allt centrala kulturarvsinstitutioner<br>och regionala museer. Förutom att personer med<br>arbetshandikapp får arbete är ett syfte med verk-<br></p>
<p>samheten att öka möjligheterna för t.ex. skolor<br>och andra utbildningsinstitutioner, forskningen<br>och allmänheten att ta del av museernas samling-<br>ar.</p>
<p>För de regionala museernas del skall detta ske<br>genom att en arbetsenhet vid varje museum in-<br>rättas som kan registrera och göra t.ex. fotografi-<br>er och arkivmaterial men även andra föremåls-<br>samlingar tillgängliga genom digital registrering,<br>inläsning och bearbetning. Även andra regionala<br>kulturinstitutioner bör kunna få viss hjälp med<br>liknande uppgifter. Utöver dessa uppgifter bör<br>verksamheten kunna omfatta sökning i databaser<br>och annan informationstjänst.</p>
<p>I försöksverksamheten ingår också en särskild<br>regionalpolitisk satsning förlagd till i första hand<br>Kiruna, men även till Ulriksfors och Gränges-<br>berg. Denna skall avse vissa centrala kulturarvs-<br>institutioners, i första hand de centrala museer-<br>nas, behov av registrering och digital bearbetning<br>av sina samlingar.</p>
<p>Målgruppen utgörs av personer med mycket<br>nedsatt arbetsförmåga, dvs. av personer som ar-<br>betsgivaren kan få upp till 100 procent löne-<br>bidrag för. Regeringen utgår ifrån att det blir ett<br>nytillskott av lönebidragsanställningar och att de<br>berörda institutionerna inte för över redan löne-<br>bidragsanställda inom institutionernas ordinarie<br>verksamhet till den föreslagna verksamheten.<br>Satsningen bör heller inte innebära att befintlig<br>personal med lönebidrag vid de regionala muse-<br>erna sägs upp.</p>
<p>Bild- och föremålsregistreringen sker på dator<br>med scanner och annan modern digitaliserings-<br>teknik. Investeringskostnaderna bärs av de be-<br>rörda institutionerna.</p>
<p>För att verksamheten skall kunna genomföras<br>på ett kvalificerat sätt skall de anställda med ar-<br>betshandikapp och arbetsledaren delta i en ar-<br>betsmarknadsutbildning på tio veckor för att lära<br>sig hur de skall hantera kulturföremål, datapro-<br>gram m.m. Ändamålsenliga utbildningsprogram<br>finns utarbetade i samband med det s.k. Sesam-<br>projektet, ett kulturpolitiskt projekt, som upp-<br>hör i december i år, inom museieområdet.</p>
<p>Riksantikvarieämbetet kommer att ha arbets-<br>givaransvaret för arbetsledare och personer med<br>lönebidrag som är placerade vid de regionala mu-<br>seerna. Riksantikvarieämbetet kommer vidare att<br>ha ett särskilt ansvar för att samordna och leda<br>satsningen i samråd med de regionala museerna.<br>Stiftelsen föremålsvård i Kiruna kommer att bli<br>arbetsgivare för arbetsledare och personer med<br>lönebidrag i Kiruna, Ulriksfors och Grängesberg.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Verksamheten beräknas omfatta 130 personer<br>med lönebidrag vid de regionala museerna och<br>110 personer med lönebidrag i Kiruna, Ulriks-<br>fors och Grängesberg. Därtill beräknas en ar-<br>betsledare anställas per regionalt museum samt<br>14 arbetsledare i Kiruna, Ulriksfors och Gräng-<br>esberg. Arbetsledarna bekostas inom ramen för<br>arbetsmarknadspolitiken. Verksamheten ökar<br>utgifterna under anslaget med 14 miljon kronor<br>och finansieras genom att anslaget A 2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder minskas med mot-<br>svarande belopp. Verksamheten bör träda i kraft<br>den 1 januari 1999. Satsningen är en försöksverk-<br>samhet under tre år med en första utvärdering<br>som skall ske efter två år.</p>
<p>Utökade möjligheter till arbetshjälpmedel för ar-<br>betshandikappade som deltar i arbetsmarknadspo-<br>litiska åtgärder</p>
<p>En funktionshindrad person kan i dagsläget få<br>bidrag till arbetshjälpmedel om han eller hon<br>deltar i vissa av de arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärderna, t ex. arbetsplatsintroduktion (API) och<br>arbetslivsutveckling (ALU). Regeringen anser att<br>det skall vara möjligt att få tillgång till arbets-<br>hjälpmedel oavsett vilken arbetsmarknadspolitisk<br>åtgärd som är aktuell, eftersom arbetshjälpmedel<br>kan vara en förutsättning för att en funktions-<br>hindrad person skall kunna tillgodogöra sig en<br>innehållet i en åtgärd.</p>
<p>Bidrag till arbetshjälpmedel bör kunna lämnas<br>vid deltagande i samtliga arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder, utom vid arbetsmarknadsutbildning i<br>det reguljära utbildningsväsendet. Bidraget bör<br>dessutom, som tidigare, kunna lämnas till funk-<br>tionshindrade ungdomar vid praktisk arbetslivso-<br>rientering.</p>
<p>Vid utbildning som upphandlas som arbets-<br>marknadsutbildning skall kostnaderna för even-<br>tuella arbetshjälpmedel vara en del av upphand-<br>lingen. Ändringen ökar utgifterna under anslaget<br>med 1 miljon kronor och finansieras genom att<br>anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>minskas med motsvarande belopp. Förslaget bör<br>träda i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Sammanfattande medelsberäkning</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-<br>en att riksdagen anvisar ett ramanslag om<br>6 655 092 000 kronor för budgetåret 1999. För år<br>2000 beräknar regeringen utgifterna under ansla-<br>get till 6 714 561 000 kronor och för år 2001 be-<br>räknas utgifterna till 6 770 812 000 kronor.</p>
<h2>A 4 Europeiska socialfonden m.m.</h2>
<p>Tabell 4.18 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 169 504</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>811 761</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 100 600</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>1 800 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 840 484</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 754 563</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>1 640 344</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under detta anslag redovisas utbetalningarna<br>från Europeiska Socialfonden. Utbetalningarna<br>avser delfinansiering av insatser inom ramen för<br>strukturfondsmålen 2, 3, 4, 5b och 6 samt ge-<br>menskapsinitiativen. Från anslaget bekostas vida-<br>re den statliga medfinansieringen av mål 4 och<br>insatser av mål 4-karaktär inom mål 6, samt viss<br>administration av bl.a. mål 4.</p>
<p>Sverige har för innevarande programperiod,<br>som omfattar åren 1995 - 1999, tilldelats totalt ca<br>750 miljoner ecu från Socialfonden. Beloppet<br>motsvarar ca 6 400 miljoner kronor. Beslut om<br>nya projekt inom de olika strukturfondspro-<br>grammen får fattas till och med år 1999, medan<br>projektverksamhet och utbetalningar beräknas<br>fortgå in på år 2001. Nästkommande programpe-<br>riod för EG:s strukturpolitik planeras avse åren<br>2000 - 2006 och förbereds för närvarande på bl.a.<br>unionsnivå.</p>
<p>Verksamheten inom ramen för struktur-<br>fondsmålen och gemenskapsinitiativen regleras<br>främst av de samlade programdokumenten re-<br>spektive de operativa programmen som efter för-<br>slag från och förhandlingar med regeringen har<br>fastställts av EG-kommissionen. För varje mål<br>och gemenskapsinitiativ finns en övervaknings-<br>kommitté, i vilken representanter för svenska<br>myndigheter och organisationer samt EG-<br>kommissionen ingår. Övervakningskommittéer-<br>na har till uppgift att följa upp genomförandet av<br>programmen och därvid se till att beslutade prio-<br>riteringar och riktlinjer efterlevs.</p>
<p>Målen 3 och 4 samt gemenskapsinitiativen<br>Employment och Adapt omfattas av enbart Soci-<br>alfonden medan övriga program delfinansieras av<br>flera strukturfonder. En övergripande redovis-<br>ning avseende samtliga strukturfondsprogram<br>lämnas inom utgiftsområde 19.</p>
<p>Mål 3 syftar till att slussa in ungdomar på ar-<br>betsmarknaden, bekämpa långtidsarbetslöshet<br>och stödja personer som riskerar att utestängas<br>från arbetsmarknaden. De svenska mål 3-</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>insatserna är inriktade på kompetensutveckling,<br>vägar till sysselsättning via datortekens aktivi-<br>tetscentra, vägledning och rådgivning, utveckling<br>av små och medelstora företag samt hjälp till<br>egen företagarverksamhet. Ett jämställdhetspers-<br>pektiv skall genomsyra insatserna. Mål 3 admi-<br>nistreras av AMS. I varje län finns en regional<br>kommitté som tillsammans med länsarbets-<br>nämnden svarar för genomförandet av pro-<br>grammet. I de regionala kommittéerna ingår bl.a.<br>företrädare för organisationer och myndigheter.</p>
<p>Mål 4 syftar till att ge erforderlig kompe-<br>tensutveckling till anställda som hotas av arbets-<br>löshet till följd av strukturella förändringar. Mål-<br>gruppen är anställda i små och medelstora<br>företag samt anställda i vård och omsorg. Det<br>svenska mål 4-programmet, även kallat Växtkraft<br>Mål 4, är inriktat på att förändra arbetsorganisa-<br>tionen för att därigenom stärka de anställdas och<br>företagens konkurrenskraft. Av dem som om-<br>fattas av kompetensutvecklingen skall hälften va-<br>ra kvinnor. Svenska EU-programkontoret för<br>utbildning och kompetensutveckling är ansvarig<br>myndighet för programmet som genomförs i<br>samarbete med regionala partnerskap, i vilka bl.a.<br>arbetsmarknadens parter och andra organisatio-<br>ner ingår.</p>
<p>Gemenskapsinitiativet Employment har till<br>syfte att genom utvecklingsprojekt öka jäm-<br>ställdheten på arbetsmarknaden samt förbättra<br>möjligheterna till arbete för arbetshandikappade,<br>utsatta grupper och ungdomar. Gemenskapsini-<br>tiativet Adapt syftar till att genom utvecklings-<br>projekt underlätta för anställda att klara arbets-<br>marknadens förändrade krav, skapa nya<br>arbetstillfällen och stärka företagens konkur-<br>rensförmåga. De två gemenskapsinitiativen är<br>transnationella, vilket innebär att projekten ge-<br>nomförs i partnerskap med liknande projekt i<br>minst två andra medlemsländer. Svenska EU-<br>programkontoret administrerar programmen.</p>
<p>För år 1997 redovisas under anslaget ett an-<br>slagssparande om 812 miljoner kronor, vilket<br>motsvarar 41 procent av budget. Anslagssparan-<br>det förklaras delvis av fördröjningarna i struk-<br>turfondsverksamheten, vilka har haft en inverkan<br>på omfattningen av flera program också under år<br>1997. Uppbyggnaden av verksamheten var mer<br>tidskrävande än vad som kunnat förutses. An-<br>slagssparandet visar även på tidigare svårigheter<br>att prognostisera utbetalningarna under anslaget.</p>
<p>Andelen intecknade socialfondsmedel är<br>emellertid relativt hög. Inom flertalet av struk-<br>turfondsprogrammen har hittills mer än hälften<br></p>
<p>av medlen för programperioden intecknats ge-<br>nom beslut. Bl.a. mot denna bakgrund kan tak-<br>ten i utbetalningarna förväntas öka under inneva-<br>rande och kommande budgetår. Inom ramen för<br>många övervakningskommittéer betonas nu<br>vikten av en ökad takt i utbetalningarna, och åt-<br>gärder för att påskynda projektens medelsrekvi-<br>sitioner och hanteringen av dessa vidtas inom be-<br>rörda program. Vidare har regeringen den 17<br>september 1998 uppdragit åt de tre centrala<br>fondmyndigheterna, dvs. AMS, NUTEK och<br>Statens jordbruksverk, att i samråd med berörda<br>myndigheter vidta åtgärder för att utveckla de<br>administrativa rutinerna inom målen 2, 5b och 6.</p>
<p>Enligt AMS delårsrapport för det första halv-<br>året 1998 har totalt 767 miljoner kronor betalats<br>ut från anslaget, exklusive vissa administrations-<br>medel som disponeras av Svenska EU-<br>programkontoret, vilket utgör 37 procent av<br>budget. Regeringen beräknar dock med ledning<br>av AMS prognos en ökning av utbetalningarna<br>under det andra halvåret 1998 och en total nivå<br>om 1 800 miljoner kronor, eller 86 procent av<br>budget, för året som helhet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Från programmets start i juli 1995 till och med<br>april 1998 har totalt 113 000 personer deltagit i<br>mål 3, fördelade på 1 300 projekt. Av deltagarna<br>utgörs 54 procent av kvinnor och 46 procent av<br>män. Ungdomarnas andel uppgår till 40 procent.<br>Drygt häften av deltagarna har ingått i projekt<br>som särskilt riktar sig till långtidsarbetslösa och<br>29 procent av deltagarna har omfattats av projekt<br>för ungdomar. Andelen deltagare i projekt för<br>arbetshandikappade och invandrare uppgår till 13<br>respektive 6 procent.</p>
<p>Kommunerna har bedrivit flest mål 3-projekt,<br>en tredjedel av samtliga, därefter följer företag<br>och statliga myndigheter - framför allt AMV.<br>Andelen projektanordnare från verksamheter<br>som primärt har ett samhälleligt ändamål men är<br>organisatoriskt fristående från den offentliga<br>sektorn har ökat över tiden.</p>
<p>Av de för mål 3 avsatta socialfondsmedlen för<br>programperioden som helhet, totalt ca 3 100<br>miljoner kronor, har per den 31 juli 1998 ca 81<br>procent intecknats genom beslut och ca 52 pro-<br>cent utbetalats till projektanordnama.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Stora insatser görs inom mål 3 för att sprida<br>goda exempel. Länsarbetsnämnderna och en ar-<br>betsgrupp inom ramen för övervakningskom-<br>mittén har tagit fram en förteckning över ca 100<br>projekt som utgör särskilt goda exempel att spri-<br>da genom olika informationsinsatser. Övervak-<br>ningskommittén har också lämnat förslag till<br>förenklingar av det administrativa systemet inom<br>mål 3.</p>
<p>Övervakningskommittén har upphandlat obe-<br>roende utvärderingar av mål 3.1 den senaste rap-<br>porten, vilken avlämnades i maj 1998, föreslås<br>bl.a. åtgärder i syfte att förskjuta tyngdpunkten i<br>verksamheten till mer av uppföljning och sprid-<br>ning av erfarenheter från genomförda projekt.<br>Även förslag till förenklingar av ekonomiadmi-<br>nistrationen lämnas. I utvärderingen görs en<br>jämförelse mellan mål 3 och ordinarie arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder med avseende på an-<br>delen deltagare som erhållit arbete. Jämförelsen<br>tyder på ett totalt något sämre resultat för mål 3<br>än genomsnittet för övriga åtgärder. I detta<br>sammanhang bör dock nämnas att ett kriterium<br>för projekt inom mål 3 är att dessa skall vara ny-<br>skapande. De syftar således till att pröva nya vä-<br>gar inom arbetsmarknadspolitiken och resultaten<br>kan därför variera väsentligt mellan olika projekt.<br>Ytterligare en utvärderingsrapport skall avlämnas<br>under år 1999.</p>
<p>De svenska mål 4-insatserna har rönt ett stort<br>intresse inom landet och har dessutom i olika<br>sammanhang på unionsnivå lyfts fram som goda<br>exempel. Från programmets start i juni 1996 till<br>och med juni 1998 har ca 12 000 företag beviljats<br>stöd för steg 1-insatser, dvs. analys av kompe-<br>tensbehovet och utarbetande av en handlingsplan<br>i företaget. Dessa företag har totalt 210 000 an-<br>ställda, varav 47 procent är kvinnor och 53 pro-<br>cent är män. Under samma period har 6 400 be-<br>slut fattats om stöd till steg 2-insatser som<br>innebär genomförande av kompetensutveckling i<br>enlighet med handlingsplanerna. Av de för pro-<br>gramperioden tillgängliga bidragsmedlen för mål<br>4, vilka utgörs av lika delar socialfondsmedel och<br>statlig medfinansiering - totalt ca 3 100 miljoner<br>kronor, har ca 63 procent intecknats genom be-<br>slut per den 31 juli 1998. De utbetalda medlen<br>uppgår till ca 27 procent.</p>
<p>Arbetet inom mål 4 är starkt decentraliserat<br>vilket enligt regeringens bedömning bidragit till<br>det mycket stora engagemang som ledamöterna i<br>de regionala partnerskapen har visat. Detta har i<br>sin tur bildat grund för goda resultat i program-<br>met.</p>
<p>Övervakningskommittén har upphandlat obe-<br>roende utvärderingar av mål 4. Till följd av en<br>interimsrapport som avlämnades i början av år<br>1997 har åtgärder vidtagits för att i högre grad<br>styra mål 4-insatserna till prioriterade grupper<br>som lågutbildade och kvinnor. Andelen kvinnor i<br>programmet har därvid ökat. Utvärderingsrap-<br>porter avseende slutet av programperioden skall<br>avlämnas i oktober 1998 och under år 1999.</p>
<p>TEMO har på Svenska EU-programkontorets<br>uppdrag genomfört en studie av sysselsättnings-<br>effekten i mål 4. Studien tyder på positiva resul-<br>tat, t.ex. uppger en femtedel av företagen att de<br>har nyanställt personal som en följd av mål 4-<br>insatsema.</p>
<p>Gemenskapsinitiativen Employment och<br>Adapt omfattar totalt 120 respektive 56 projekt<br>fördelade på två ansökningsomgångar. Den and-<br>ra och sista ansökningsomgången genomfördes<br>under år 1997. Mer än 90 procent av social-<br>fondsmedlen inom de två programmen har in-<br>tecknats genom beslut per den 31 juli 1998. An-<br>delen utbetalda medel uppgår till ca 41 procent<br>inom Employment och till ca 22 procent inom<br>Adapt.</p>
<p>Arbetet med Employment och Adapt har nu<br>gått in i en ny fas där tyngdpunkten ligger på<br>spridning av resultat och s.k mainstreaming med<br>sikte på mål 3 respektive mål 4 och ordinarie<br>verksamhet. Strategier för resultatspridning och<br>mainstreaming utarbetas för närvarande av över-<br>vakningskommittén.</p>
<p>Övervakningskommittén har upphandlat obe-<br>roende utvärderingar av de två gemenskaps-<br>initiativen. De första utvärderingsrapporterna be-<br>rördes i förra årets budgetproposition. Av de ut-<br>värderingar som skall omfatta slutet av program-<br>perioden har hittills en rapport redovisats för<br>Employment. I rapporten pekas bl.a. på behovet<br>av ökad samverkan med myndigheter och andra<br>aktörer för ett erfarenhetsutbyte kring projek-<br>tens resultat. En utvärderingsrapport för Adapt<br>avlämnas i oktober 1998 och ytterligare rappor-<br>ter för båda programmen under år 1999.</p>
<p>Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser</p>
<p>Verksamheten inom strukturfondsprogrammen<br>omfattar främst fleråriga projekt. Det innebär att<br>åtagandena under anslaget medför kostnader för<br>kommande budgetår. Regeringen bör därför be-<br>myndigas att för år 1999 besluta om åtaganden<br>under anslaget som medför framtida utgifter.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>AMS samt vissa länsstyrelser vad avser gemen-<br>skapsinitiativet Interreg II A som utbetalnings-<br>ansvariga myndigheter för Socialfonden får då<br>rätt att göra åtaganden inom den ram som beräk-<br>nats för programperioden som helhet.</p>
<p>Socialfondsmedlen indexuppräknas varje år.<br>För närvarande kan den totala ramen för inneva-<br>rande programperiod under anslaget beräknas till<br>ca 7 700 miljoner kronor, vilket inkluderar viss<br>statlig medfinansiering.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar<br>regeringen att för anslaget under år 1999 fatta be-<br>slut om åtaganden som exklusive tidigare åtagan-<br>den innebär utgifter om högst 1 600 miljoner<br>kronor under åren 2000 och 2001.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att genomförandet av mål<br>3, mål 4, Employment och Adapt i många avse-<br>enden har fungerat mycket väl. I mål 3 och de två<br>gemenskapsinitiativen har mer än 80 respektive<br>90 procent av socialfondsmedlen intecknats ge-<br>nom beslut och arbete pågår med att lyfta fram<br>och sprida goda exempel från programmen. I mål<br>4 har ca 63 procent av bidragsmedlen intecknats<br>genom beslut. Mot bakgrund av de, som rege-<br>ringen bedömer, goda resultaten i programmet är<br>det väsentligt med fortsatta åtgärder för att ut-<br>nyttja de för programperioden tillgängliga med-<br>len till fullo.</p>
<p>I såväl mål 3 som mål 4 har de regionala part-<br>nerskapen ett starkt inflytande i genomförandet<br>av programmen. Dessa partnerskap har enligt re-<br>geringens mening medfört att samarbetsformer-<br>na och kontaktnäten på regional och lokal nivå<br>har utvecklats och utökats väsentligt. Detta kan<br>antas vara till gagn för arbetsmarknaden och ar-<br>betsmarknadspolitiken också i ett bredare per-<br>spektiv.</p>
<p>Regeringen bedömer vidare att genomförda<br>och planerade utvärderingar ger övervaknings-<br>kommittéerna ett kvalificerat beslutsunderlag för<br>eventuella åtgärder i syfte att inför slutet av pro-<br>gramperioden ytterligare styra upp verksamheten<br>mot målen i programmen.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av anslaget<br>tagit hänsyn till AMS prognos för utbetalningar-<br>na av socialfondsmedel. Dessutom ingår medel<br>för den statliga medfinansieringen av mål 4 och<br>insatser av mål 4-karaktär inom mål 6. Svenska<br>EU-programkontorets kostnader för administ-<br>ration av mål 4, Employment och Adapt täcks till<br></p>
<p>största delen av s.k. tekniskt stöd inom ramen<br>för de två programmen. Överskjutande kostna-<br>der måste finansieras nationellt. För detta ända-<br>mål har 11 miljoner kronor beräknats under an-<br>slaget. Mot bakgrund av de regler som gäller<br>inom andra strukturfondsprogram har regering-<br>en vidare beräknat högst 1 miljoner kronor un-<br>der anslaget för ersättning vid löneavdrag och<br>reseförmåner till icke statligt anställda ledamöter<br>i de regionala partnerskapen inom mål 4. De<br>ökade utgifterna finansieras genom att anslaget<br>B 2 Arbetslivsinstitutet minskas i motsvarande<br>omfattning</p>
<p>Med hänsyn till det ovanstående föreslår rege-<br>ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om<br>1 840 484 000 kronor för budgetåret 1999.</p>
<p>För budgetåren 2000 och 2001 beräknas ut-<br>gifterna under anslaget till 1 754 563 000 kronor<br>respektive 1 640 344 000 kronor. Hänsyn har<br>därvid också tagits till den nya programperioden<br>för strukturfonderna.</p>
<h2>A5 Institutet för arbetsmarknads-<br>politisk utvärdering</h2>
<p>Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>715</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5 368</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 274</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 642</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 525</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 771</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 977</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering<br>(IFAU) inrättades den 1 januari 1997 och har va-<br>rit under uppbyggnad under hela år 1997.</p>
<p>IFAUs uppgift är att främja, stödja och ge-<br>nomföra främst utvärderingsstudier av arbets-<br>marknadspolitiskt motiverade åtgärder och stu-<br>dier av arbetsmarknadens funktionssätt.</p>
<p>Under IFAUs första verksamhetsår har grun-<br>den för dess forskningsverksamhet lagts. Detta<br>har inneburit att IF AU har kontaktat forskare av<br>intresse för de projekt som skall genomföras un-<br>der år 1998. Bland påbörjade projekt finns en<br>studie av arbetsmarknadspolitikens undanträng-<br>ningseffekter och en sammanställning av arbets-<br>marknadspolitiken under år 1997. En kurs i ut-<br>värderingsekonometri i vilken internationellt<br>kända forskare medverkade hölls i juni 1998. I</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>denna kurs deltog forskare, doktorander samt de<br>personer som arbetar med utvärderingsfrågor vid<br>departement och myndigheter.</p>
<p>IF AU har också haft regelbundna seminarier<br>under hösten 1997 och personal från IF AU har<br>också deltagit i konferenser och workshops. Re-<br>sultaten från IFAUs forskning publiceras i två<br>rapporter, den fullständiga rapporten som wor-<br>king paper och en sammanfattande mer lättill-<br>gänglig publikation form av en forskningsrap-<br>port.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Det arbete inom arbetsmarknadspolitisk utvärde-<br>ring som IF AU har inlett under år 1997 ligger i<br>linje med de behov som riksdagen har påvisat för<br>att öka kunskapen om arbetsmarknadspolitikens<br>effekter. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inne-<br>bär en stor offentlig utgift och därför är det<br>mycket betydelsefullt att utvärdera åtgärdernas<br>effektivitet.</p>
<p>Det finns därför anledning att förstärka<br>IF AU. med ytterligare 2 miljoner kronor bud-<br>getåret 1999. Förslaget finansieras genom ansla-<br>get B 3 bidrag och uppdrag inom arbetslivsområ-<br>det m.m. minskas med motsvarande belopp. De<br>ytterligare resurserna som institutet tilldelas skall<br>användas för olika utvärderingar av de arbets-<br>marknadspolitiskt motiverade åtgärderna.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av en korrigering av den<br>justering som genomfördes av anslagen för år<br>1998 med anledning av sättet att finansiera av-<br>talsförsäkringar på det statliga området.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt följande:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 4.20 Beräkning av anslaget för 1999 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>11 274</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>226</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beslut inkl, förslag</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 525</p></td></tr>
</table>
<p>A 6 Vissa kostnader för införandet av<br>en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.21Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>7 500</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>51 500</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>51 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>61 183</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>65 924</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>66 917</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att<br>riksdagen anvisar ett ramanslag om 13 525 000<br>kronor. För budgetåren 2000 och 2001 beräknas<br>utgifterna till 13 771 000 kronor respektive<br>13 977 000 miljoner kronor.</p>
<p>Från anslaget finansieras vissa förvaltnings-<br>kostnader i den nya kompletterande arbetslös-<br>hetskassan. Utgifterna avser dels administratio-<br>nen av grundbelopp, dels administrationen av<br>inkomstbortfallsersättning för dem som valt att<br>ansluta sig till arbetslöshetskassan i den mån des-<br>sa inte finansieras genom anslutningsavgifter.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Regeringen föreslog i proposition 1996/97:107<br>En allmän och sammanhållen arbetslöshetsför-<br>säkring att en kompletterande arbetslöshetskassa<br>skulle bildas. Riksdagen beslutade den 11 juni<br>1997 att ett nytt anslag skulle uppföras för kost-<br>nader under uppbyggnadsskedet av den nya<br>kompletterande arbetslöshetskassan (bet.<br>1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236). En särskild<br>utredare tillkallades för att säkerställa att den<br>kompletterande arbetslöshetskassan kunde bildas<br>och att den kunde vara i full drift den 1 januari<br>1998. Vissa förberedelser behövde göras under<br>budgetåret 1997 och för detta ändamål fanns an-<br>visat 7,5 miljoner kronor. Medlen var avsedda att<br>användas till anskaffning av utrustning samt ut-<br>bildning m.m.</p>
<p>Den 11 december 1997 godkände regeringen<br>Arbetslöshetskassan ALFA som den komplette-<br>rande arbetslöshetskassan. I samband med god-<br>kännandet ingick staten avtal med Arbetslös-<br>hetskassan ALFA som bl.a. innebar att kassan<br>övertog den verksamhet avseende kontant ar-</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>betsmarknadsstöd som fram till utgången av år<br>1997 bedrevs vid länsarbetsnämnderna i Gävle-<br>borgs, Alvsborgs, Gotlands och Blekinge län.</p>
<p>Under budgetåret 1998 betalar Arbetslöshets-<br>kassan ALFA inte finansieringsavgift för dem<br>som anslutit sig till kassan. Detta beror på att<br>denna avgift beräknas utifrån uppgifter från verk-<br>samhetsåret som föregår det år när avgiften skall<br>betalas och att kassan bara har varit i drift sedan<br>den 1 januari 1998. Detsamma gäller systemet<br>med utjämningsbidrag och utjämningsavgift.</p>
<p>Arbetslöshetskassan ALFAis administration<br>av grundbeloppet skall helt finansieras genom<br>statsbidrag medan kassans administration av in-<br>komstbortfallsersättningen för dem som anslutit<br>sig till kassan skall finansieras genom statsbidrag<br>endast under ett initialskede. Regeringen har<br>därför begärt en redovisning av hur stor del av de<br>tilldelade medlen som använts för de olika ända-<br>målen. AMS har redovisat att kassan hittills en-<br>bart delvis kunnat särskilja administrationskost-<br>naderna avseende dem som får grundbelopp och<br>dem som är anslutna till kassan. AMS har kon-<br>staterat att svårigheten beror på den korta tid<br>som kassan bedrivit verksamhet och att många<br>faktorer, som antalet som kommer att ansluta sig<br>under år 1998 och storleken av de insatser kassan<br>behöver vidtaga för att informera om möjlighe-<br>ten att ansluta sig, fortfarande är osäkra.</p>
<p>Under andra halvåret 1998 kommer kassan<br>därför att fortsätta arbetet med att etablera för-<br>delningsnycklar för verksamheten.</p>
<p>Under första halvåret 1998 hade drygt 2 200<br>personer anslutit sig till Arbetslöshetskassan<br>ALFA.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att AMS i samarbete<br>med Arbetslöshetskassan ALFA under budget-<br>året 1999 kommer att slutföra det påbörjade ar-<br>betet med att fastställa hur stor del av kassan<br>verksamhet som hänför sig till administrationen<br>av grundbeloppet respektive inkomstbortfallser-<br>sättningen. Under budgetåret 1999 kommer kas-<br>san även att till staten betala finansieringsavgift<br>samt att omfattas av systemet med utjämnings-<br>avgift och utjämningsbidrag.</p>
<p>Vissa av kassans kostnader har varit höga un-<br>der år 1998 men regeringen bedömer att detta<br>beror på att kassan befinner sig i ett uppbygg-<br>nadsskede. Under budgetåret 1999 kommer<br>dessutom de medel som avsåg kostnaderna för<br>den tidigare KAS-hanteringen vid Riksförsäk-<br>ringsverket och försäkringskassorna att kunna<br>tillgodoräknas anslaget fullt ut.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-<br>ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om<br>61 183 000 kronor för budgetåret 1999. För bud-<br>getåret 2000 beräknas utgifterna under anslaget<br>bli 65 924 000 kronor. För budgetåret 2001 be-<br>räknas utgifterna till 66 917 000 kronor.</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>5 Arbetsliv</h1>
<h2>5.1 Omfattning</h2>
<p>Arbetslivspolitiken skall medverka till att få till<br>stånd ett säkert och utvecklande arbetsliv med en<br>god arbetsorganisation som kännetecknas av del-<br>aktighet, jämställdhet mellan kvinnor och män,<br>kompetensutveckling av-,de anställda samt före-<br>byggande av belastningssjukdomar, allvarliga<br>olycksfall, allergier och psykiska belastningar.<br>Vidare inrymmer arbetslivspolitiken insatser för<br>att öka arbetslivets tillgänglighet och förbättra<br>möjligheterna till arbete för personer med funk-<br>tionshinder.</p>
<p>Arbetarskyddsverkets (AV) verksamhet skall<br>bidra till att minska riskerna för ohälsa och<br>olycksfall i arbetslivet och förbättra arbetsmiljön.</p>
<p>Inom arbetslivsområdet ställs medel till förfo-<br>gande för forskning, utveckling, utbildning och<br>information. Rådet för arbetslivsforskning<br>(RALF) finansierar forsknings- och utvecklings-<br>arbete främst vid universitet, högskolor och<br>forskningsinstitut. Arbetslivsinstitutet (ALI)<br>bedriver egen forskning och utvecklingsverk-<br>samhet och skall genom forskning, utbildning<br>och utvecklingsprojekt bidra till en förnyelse av<br>arbetslivet genom en ökad tillgänglighet till ar-<br>betsmarknaden, en förbättrad arbetsmiljö samt<br>bättre och effektivare former för arbetsorganisa-<br>tion. Kvinnors och mäns olika villkor i arbetsli-<br>vet skall beaktas.</p>
<p>Samhall AB har till uppgift att anordna, leda<br>och samordna verksamhet som bedrivs inom<br>Samhallkoncemen för att ge meningsfullt och<br>utvecklande arbete åt personer med funktions-<br>hinder.</p>
<p>Arbetsdomstolen prövar mål enligt kollektiv-<br>avtal och andra arbetstvister enligt lagen<br>(1974:371) om rättegången i arbetstvister.</p>
<p>Statens förlikningsmannaexpedition är central<br>myndighet för det statliga förlikningsväsendet.</p>
<p>Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar av-<br>ger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen<br>av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares<br>uppfinningar.</p>
<p>Inom verksamhetsområdet finansieras även<br>Sveriges andel av kostnaderna för ILO:s verk-<br>samhet och lämnas bidrag till verksamheten vid<br>Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.</p>
<p>Från anslaget AmuGruppen AB finansieras<br>avvecklingen av den tidigare myndigheten<br>AMU-gruppens outhyrda lokaler.</p>
<p>5.2 Utgiftsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITabell 5.1 -</p></td><td colspan="5">
<p>Utgiftsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronc</p>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>)r</p>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 745,3</p></td><td>
<p>5 584,5</p></td><td>
<p>5 632,2</p></td><td>
<p>5 376,8</p></td><td>
<p>5 417,3</p></td><td>
<p>5 432,7</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Resultatredovisningsdelarna i årsredovisningarna<br>för myndigheterna och de statliga bolagen visar<br>att förändringsarbetet till följd av besparingskra-<br>ven på statlig konsumtion och anpassningen av<br>verksamheterna till nya mål sker fortlöpande. De<br>minskade resursramarna har i en del fall tvingat<br>fram kraftiga omprioriteringar i verksamheten<br>och personalneddragningar. En av de berörda<br>myndigheterna har, bl.a. med hänsyn till om-<br>världsförändringar och ett smärre budgetunder-<br>skott, begärt uppräkning av anslaget. Anpass-</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>ningen till de nya villkoren har emellertid inte<br>medfört att verksamheternas produktivitetsut-<br>veckling har minskat. De nya målen för myndig-<br>heterna har bl.a. inneburit att samarbetet på re-<br>gional nivå har ökat. Den satsning på forskar-<br>stationer runt om i landet som Arbetslivsinsti-<br>tutet påbörjade år 1997 har utvecklats på ett po-<br>sitivt sätt. Detsamma gäller Yrkesinspektionens<br>samarbete med myndigeheterna inom socialför-<br>säkringsadministrationen. Tillsynen på rehabili-<br>terings- och arbetsanpassningsområdet har<br>stärkts.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>Regeringen har i proposition 1997/98:180 före-<br>slagit att riksdagen antar ett förslag om lag om<br>förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund<br>av sexuell läggning. Lagen föreslås träda i kraft<br>den 1 april 1999. Under förutsättning att riksda-<br>gen godkänner regeringens förslag, införs ett<br>nytt ombudsmannainstitut, Ombudsmannen<br>mot diskriminering på grund av sexuell läggning.<br>Ombudsmannen skall bland annat se till att lagen<br>efterlevs och genom rådgivning se till att den<br>som blivit utsatt för diskriminering på grund av<br>sexuell läggning kan ta till vara sina rättigheter.</p>
<p>Regeringen förordar att staten som ägare av<br>Samhall AB på ett tydligare sätt anger ekonomis-<br>ka mål och verksamhetsmål för Samhallkoncer-<br>nen. Samhall bör genomföra ett program för<br>fortsatta resultatförbättringar.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Insatser för att motverka utslagningen från ar-<br>betslivet med systematiskt förebyggande insatser<br>skall ha fortsatt hög prioritet. Målet är att arbets-<br>livet skall vara säkert och utvecklande. En god<br>arbetsorganisation skall kännetecknas bl.a. av<br>möjligheter till kompetensutveckling och lika<br>villkor för kvinnor och män. Möjligheterna för<br>personer med funktionshinder att få och behålla<br>ett arbete skall underlättas. Forskning och ut-<br>veckling liksom tillsyn bör i ökad utsträckning<br>bedrivas i aktiv samverkan med regionala och lo-<br>kala aktörer. Det regionala forsknings- och ut-<br>vecklingsarbetet skall så långt möjligt ske utifrån<br>regionernas förutsättningar. De nya arbeten som<br>skapas skall präglas av goda utvecklingsmöjlig-<br>heter och ekologisk hållbarhet. Regeringen har<br>genom ett beslut i augusti 1998 bestämt att bl.a.</p>
<p>Arbetarskyddsstyrelsen skall vara en av de myn-<br>digheter som skall ha ett särskilt sektorsansvar<br>för ekologisk hållbarhet. Risken för ohälsa och<br>olycksfall skall vara så liten som möjligt.</p>
<h2>5.3 Resultatbedömning</h2>
<p>De viktigaste statliga insatserna inom utgifts-<br>området</p>
<p>De statliga insatserna syftar till att finna långsik-<br>tigt stabila lösningar, som främjar en god och<br>hållbar samhällsutveckling med ett säkert och ut-<br>vecklande arbetsliv. Insatserna inbegriper till ex-<br>empel forskning och utveckling som skall bidra<br>till en förnyelse av arbetslivet med goda ar-<br>betsorganisationer och en ökad tillgänglighet till<br>arbetsmarknaden med lika villkor för kvinnor<br>och män. Effektiva tillsynsåtgärder på arbetsplat-<br>serna syftar bl.a. till att säkra företagens och för-<br>valtningarnas interna styrning av hälso- och sä-<br>kerhetsfrågorna. Vidare vidtas åtgärder avseende<br>rehabilitering och integrering i arbetslivet av per-<br>soner med funktionshinder samt åtgärder för att<br>stärka arbetslösas ställning på arbetsmarknaden<br>genom utbildning och kompetensutveckling.</p>
<p>Effekter av statliga insatser</p>
<p>Verksamheten inom arbetslivsområdet har ge-<br>nom en ökad inriktning av forskningen mot ar-<br>betsorganisationsfrågor, ett effektivare till-<br>synsarbete genom bl.a. ett bättre samarbete<br>mellan myndigheter, ökad erfarenhetsåterföring<br>med bl.a. andra myndigheter och universitet och<br>högskolor, nätverksbildande och bättre informa-<br>tionsutbyte sammantaget gett förbättrade förut-<br>sättningar för att forsknings- och utvecklingsre-<br>sultat samt tillsyn kan bidra till en positiv<br>utveckling av arbetslivet. Det finns i dag ökade<br>kunskaper om arbetsmarknadens funktionssätt<br>och villkor och vad som till exempel orsakar seg-<br>regation på arbetsmarknaden. Sådan kunskap är<br>betydelsefull för att bekämpa arbetslösheten,<br>främja en hållbar samhällsutveckling med säkra<br>och utvecklande arbetsplatser och skapandet av<br>nya jobb. Människors arbetsmiljö har blivit säk-<br>rare genom bl.a. effektivare internkontroll på ar-<br>betsställena, förebyggande åtgärder mot arbets-<br>miljörisker och insatser av företagshälsovården<br>samt kunskaper från olycksfallsforskningen. De</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>funktionshindrades förhållanden och möjligheter<br>i arbetslivet och på arbetsmarknaden stärks, bl.a.<br>genom ny lagstiftning mot diskriminering i ar-<br>betslivet av personer med funktionshinder.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Förnyelse när det gäller hur arbetet organiseras är<br>ett utmärkande drag för dagens arbetsliv och för<br>de nya jobb som skapas. Fasta anställningar har i<br>ökad utsträckning fått ge vika för olika typer av<br>tillfälliga anställningar och konsult- eller entrep-<br>renadverksamhet. Behovet av ständigt lärande<br>ökar. Distansarbete har ökat i omfattning. Bud-<br>getsaneringen i offentlig sektor och kraven i öv-<br>rigt på företag och förvaltningar har medfört att<br>frågor om effektivitet och produktivitet har<br>kommit i fokus. Utvecklingen, som i huvudsak<br>är positiv, kan samtidigt leda till en ökad psykisk<br>och fysisk belastning för de anställda.</p>
<p>Arbetsrelaterad ohälsa orsakar stora samhälls-<br>ekonomiska kostnader. Inriktningen skall vara<br>att motverka utslagningen från arbetslivet med<br>systematiskt förebyggande insatser. Åtgärder i<br>form av arbetsanpassning och rehabilitering, ar-<br>betsorganisationsutveckling samt möjligheter till<br>kompetensutveckling och långsiktigt lärande är<br>väsentliga instrument för att skapa ett säkert och<br>utvecklande arbetsliv. Genom att integrera ar-<br>betsmiljöarbetet i styrningen och driften av verk-<br>samheten ökar förutsättningarna för att skapa en<br>god arbetsorganisation som främjar arbetstagar-<br>nas hälsa samtidigt som effektiviteten och pro-<br>duktiviteten kan öka. Gemensamma strategier<br>och insatser av arbetsmarknadens parter är vikti-<br>ga för en positiv utveckling, inte minst då det<br>gäller ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Arbetslivspolitiken skall inriktas på</p>
<p>- ett säkert och utvecklande arbetsliv - en för-<br>utsättning för nya jobb,</p>
<p>- åtgärder för att få till stånd en god arbetsor-<br>ganisation kännetecknad av delaktighet, jäm-<br>ställdhet mellan kvinnor och män, kompetensut-<br>veckling samt förebyggande av belastnings-<br>sjukdomar, allvarliga olycksfall, allergier och<br>psykiska belastningar,</p>
<p>- åtgärder för att påskynda omställningen till<br>ett ekologiskt hållbart Sverige,<br></p>
<p>- åtgärder som leder till att hälso- och säker-<br>hetsfrågorna säkras genom en kontinuerlig och<br>systematisk intern styrning i företagen och för-<br>valtningarna.</p>
<p>Till arbetslivsområdet hör exempelvis frågor<br>om lönebildning och arbetsrätt, arbetstid och<br>semester, arbetsorganisation, jämställdhet mellan<br>kvinnor och män, företagshälsovård, frågor om<br>arbetslivsinriktad rehabilitering och situationen i<br>arbetslivet för personer med funktionshinder<br>samt internationella frågor på arbetslivsområdet.</p>
<p>Kompetensutveckling i arbetslivet</p>
<p>Regeringen tillsatte den 5 februari 1998 en ar-<br>betsgrupp för kompetensutveckling i arbetslivet<br>(A98/265/AL) med företrädare för arbetsmark-<br>nadens parter och Regeringskansliet.</p>
<p>Arbetsgruppen, som lämnade sin slutrapport<br>den 3 september 1998, föreslår att arbetsmarkna-<br>dens parter och regeringen träffar en treparts-<br>överenskommelse som dels innefattar att ar-<br>betsmarknadens parter driver en omfattande<br>kampanj för lokala överenskommelser om kom-<br>petensutveckling, dels att staten ger en statlig<br>stimulans till kompetensutveckling.</p>
<p>Arbetsgruppen har även utarbetat ett förslag<br>till hur staten skall kunna bidra med en ekono-<br>misk stimulans till de företag och förvaltningar<br>som upprättar en lokal överenskommelse och<br>genomför ett program för verksamhetsrelaterad<br>kompetensutveckling. Däremot lämnas inga för-<br>slag beträffande stimulansens omfattning och fi-<br>nansiering.</p>
<p>Arbetsgruppen föreslår att när väl förslag till<br>omfattning, finansiering och tidpunkt för ikraft-<br>trädande föreligger kan den föreslagna trepart-<br>söverenskommelsen mellan arbetsmarknadens<br>parter och regeringen undertecknas.</p>
<p>Frågan om stärkandet av kompetensutveck-<br>ling i arbetslivet är av avgörande betydelse för<br>ekonomisk tillväxt. Kompetensutvecklingen<br>skall ses som en investering för individen, arbets-<br>givaren och samhället. Det är därför viktigt att de<br>frågor som återstår för att en treparts överens-<br>kommelse skall kunna träffas snarast klargörs.</p>
<p>Regeringen avser därför att under år 1999<br>återkomma med förslag på hur kompetensut-<br>vecklingen i arbetslivet kan stärkas. En förutsätt-<br>ning för att en statlig stimulans skall införas är att<br>arbetsmarknadens parter bidrar till en ansvarsfull<br>finansiering.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Arbetslivsdelegationen</p>
<p>Regeringen har i juni 1998 beslutat om en utred-<br>ning (dir. 1998:62) som skall hämta in och sprida<br>kunskap om arbetslivsområdet i syfte att främja<br>en positiv utveckling av det moderna arbetslivet.<br>Delegationen skall identifiera betydelsefulla ut-<br>vecklingstendenser i arbetslivet samt beskriva<br>och analysera särskilt angelägna problemområ-<br>den. Delegationen skall vara ett forum där fors-<br>kare, arbetsmarknadens parter, myndighetsex-<br>perter och andra med kunskap och intresse inom<br>området kan mötas.</p>
<p>Distansarbete</p>
<p>Regeringen tillkallade i juni 1997 en särskild ut-<br>redare för att se över den lagstiftning som berör<br>distansarbete (dir. 1997:83). Utredaren har haft<br>till uppgift att klarlägga de hinder lagstiftningen<br>kan innebära för att införa och genomföra di-<br>stansarbete, behovet av skydd för den enskilde<br>samt föreslå de lagstiftningsåtgärder som behövs.<br>Den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen, ar-<br>betsmiljölagen, arbetstidslagen, jämställdhetsla-<br>gen, lagstiftningen om ansvar och ersättning för<br>skada på person eller egendom samt socialförsäk-<br>ringslagstiftningen har ingått i översynen, liksom<br>annan lagstiftning som har betydelse för di-<br>stansarbete. Utredaren har den 9 september<br>överlämnat betänkandet Distansarbete (SOU<br>1998:115).</p>
<p>Lönebildning</p>
<p>I syfte att förbättra förutsättningarna för en väl<br>fungerande lönebildning har regeringen givit en<br>särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till<br>ett förstärkt förlikningsmannainstitut. Ett del-<br>betänkande redovisades den 27 november 1997,<br>Medlingsinstitut och lönestatistik (SOU<br>1997:164), som innehåller förslag till förbättring-<br>ar av lönestatistiken samt förslag om ett nytt<br>medlingsinstitut. Medlingsinstitutet skall enligt<br>utredarens förslag ha två huvuduppgifter. Den<br>första är att verka för en väl fungerande lönebild-<br>ning och den andra är att medla i arbetstvister.<br>Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds<br>för närvarande i Regeringskansliet. Slutbetän-<br>kandet skall redovisas senast den 30 november</p>
<p>1998.</p>
<p>Företagshälsovård</p>
<p>En arbetsgrupp under Arbetsmarknadsdeparte-<br>mentet har utarbetat promemorian Företagshäl-<br>sovård - En resurs i samhället (Ds 1998:17). För-<br>slagen i promemorian syftar till att integrera<br></p>
<p>företagshälsovården i arbetsmiljöarbetet på den<br>enskilda arbetsplatsen och att ta tillvara dess re-<br>surser ur ett samhälleligt perspektiv. Promemori-<br>an, som har remissbehandlats, bereds för närva-<br>rande i Regeringskansliet.</p>
<p>Arbetstidsfrågan</p>
<p>Arbetstidskommittén lämnade sitt slutbetänkan-<br>de "Arbetstid - längd, förläggning och inflytan-<br>de" (SOU 1996:145) till regeringen i september</p>
<p>1996. Förslaget har remitterats och remissyttran-<br>den kom in i början av april 1997. I arbetet med<br>beredning av förslagen i betänkandet har ett<br>projekt genomförts som syftar till att initiera en<br>fördjupad diskussion kring arbetstidsfrågorna.</p>
<p>Arbetslivsinriktad rehabilitering</p>
<p>Det sker snabba förändringar inom arbetsmark-<br>nad och arbetsliv som på olika sätt påverkar väl-<br>färdssystemets och socialförsäkringssystemets<br>funktionssätt. Det finns ett stort behov av att ut-<br>veckla modellerna för prevention och arbetsre-<br>habilitering liksom ett behov att förbättra effek-<br>tiviteten hos företagshälsovård och andra<br>expertsystem med dessa uppgifter. Forsknings-<br>och utvecklingsarbete som berör relationen mel-<br>lan arbete och välfärdssystemets olika delar samt<br>tar fasta på att förbättra människors möjligheter<br>att förvärvsarbeta är således av stor och ökande<br>betydelse.</p>
<p>AGRA-utredningen (S 1997:11) har i augusti<br>1998 avgett betänkandet Arbetsgivarens rehabi-<br>literingsansvar (SOU 1998:104) med förslag på<br>området.</p>
<p>Diskrimineringslagstiftning avseende funktions-<br>hindrade</p>
<p>Utredningen om förbud mot diskriminering i<br>arbetslivet av personer med funktionshinder<br>(FUDA) avlämnade hösten 1997 ett förslag till<br>lagstiftning på området (SOU 1997:176). Rege-<br>ringen har därefter förelagt riksdagen ett förslag<br>till lag om förbud mot diskriminering i arbetsli-<br>vet av personer med funktionshinder (prop.<br>1997/98:179). FUDA har i augusti 1998 lämnat<br>sitt slutbetänkande Främjandelagen - en översyn<br>(SOU 1998:107). Betänkandet remissbehandlas<br>för närvarande.</p>
<p>E U-frågor inom arbetslivet</p>
<p>Följande direktiv av betydelse för arbetsmiljö-<br>området har antagits under år 1998:</p>
<p>- direktivet om användning av kemiska ämnen,</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>- arbetsmiljödirektivet om första ändringen av<br>carcinogendirektivet, samt</p>
<p>— produktdirektivet om tryckbärande anord-<br>ningar.</p>
<p>Behandling i rådsarbetsgruppen sker för närva-<br>rande av arbetsmiljödirektivet om en ändring av<br>carcinogendirektivet, arbetsmiljödirektivet om<br>arbete i explosiva miljöer och arbetsmiljödirekti-<br>vet om byggnadsställningar. En översyn för att<br>föreslå åtgärder för att förbättra den sociala dia-<br>logen pågår i rådsarbetsgruppen. Kommissionen<br>planerar att lyfta fram direktivet om asbest, di-<br>rektivet om isocyanater (en grupp reaktiva äm-<br>nen som används för framställning av polyure-<br>tanplaster som kan frigöras i samband med<br>uppvärmning) och produktdirektivet om maski-<br>ner.</p>
<p>En vitbok om arbetstid inom vissa undantagna<br>sektorer har lämnats av kommissionen.</p>
<h2>5.4 Revisionens iakttagelser</h2>
<p>RRV bedömer att årsredovisningarna under ut-<br>giftsområdet i allt väsentligt är rättvisande.</p>
<p>Rådet för arbetslivsforsknings (RALF) led-<br>ning har enligt RRV inte haft ett tillförlitligt un-<br>derlag för att fortlöpande kunna följa upp och<br>kontrollera den egna verksamheten under år</p>
<p>1997. RALF har påbörjat ett utvecklingsarbete<br>med syfte att förbättra de ekonomiadministrativa<br>rutinerna. Arbetet har redan gett positiva effekter<br>och det finns goda förutsättningar att den interna<br>kontrollen därmed kommer att förbättras.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bl</p></td><td colspan="4">
<p>Arbetarskyddsverket</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.2 - Anslagsutvecklingen</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>376 537</p></td><td>
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td>
<p>47 171</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>365 343 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>375 049</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>376 133</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>382 688</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>388 346</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Varav 147 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998.</p>
<p>Arbetarskyddsverket (AV) består av Arbe-<br>tarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen<br>(YI).</p>
<p>AV har till uppgift att se till att arbetsmiljölag-<br>stiftningen samt, inom arbetsmiljöområdet, lag-<br>stiftningen om kemikaliekontroll och om tobak<br>efterlevs. Det åligger verket även att utarbeta och<br>sprida information i syfte att förbättra arbets-<br>miljön.</p>
<p>ASS är central förvaltningsmyndighet för ar-<br>betsmiljö- och arbetstidsfrågor, utom i fråga om<br>fartygsarbete, samt chefsmyndighet för YI. ASS<br>ansvarar vidare för den officiella statistiken över<br>arbetsskador och arbetsmiljö.</p>
<p>YI som är uppdelad på elva distrikt, är regional<br>tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbets-<br>tidsområdet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>De övergripande målen för AV:s verksamhet är<br>att</p>
<p>- minska riskerna för ohälsa och olycksfall, och</p>
<p>- förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspek-<br>tiv, dvs. från såväl fysisk, psykisk som social och<br>arbetsorganisatorisk synpunkt.</p>
<p>Tillsynsarbetet har blivit mer komplext och<br>tidskrävande med omfattande dialoger och djup-<br>gående analyser av arbetsmiljöproblemen. Många<br>av bristerna i arbetsmiljön har koppling till hur<br>företag och förvaltningar organiserar och leder<br>sina verksamheter. På ASS ställs ökade krav, bl.a.<br>till följd av den svenska och europeiska standar-<br>diseringsverksamheten och EU-arbetet.</p>
<p>Till följd av minskade resurser har AV gjort<br>stora omprioriteringar i sin verksamhet. Verk-<br>samheten visar emellertid på en viss produktivi-<br>tetsökning jämfört med föregående budgetår,<br>bl.a. i fråga om YI:s arbetsställebesök.</p>
<p>I tillsynsverksamheten har AV prioriterat<br>faktorer i arbetsmiljön som har stor betydelse för<br>uppkomsten av besvär i rörelseorganen, allvarliga<br>olycksfall, allergier och annan överkänslighet<br>samt psykologiska och sociala förhållanden. Ca<br>85 procent av det totala antalet arbetsställebesök<br>har genomförts med en inriktning av bland annat<br>sådant slag.</p>
<p>Vidare har arbetet med att förmå företag och<br>förvaltningar att åstadkomma en fungerande in-<br>tegrering av arbetsmiljöarbetet med verksamhe-</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>ten i övrigt (internkontroll) haft ett betydande<br>utrymme i verksamheten. Utvecklingen, särskilt<br>vad avser små och medelstora företag, går inte så<br>snabbt som den borde. Sammantaget kan dock<br>en liten ökning noteras. AV utvecklar och prövar<br>fortlöpande nya tillsynsmetoder för att beståen-<br>de förändringar skall uppnås. På initiativ av ASS<br>har Arbetslivsinstitutet startat ett forskningspro-<br>gram om internkontroll.</p>
<p>Samarbetet med myndigheterna inom social-<br>försäkringsadministrationen har utvecklats på ett<br>bra sätt. Numera har samtliga Yl-distrikt samar-<br>betsavtal med Försäkringskassan och YI:s tillsyn<br>på rehabiliterings- och arbetsanpassningsområdet<br>har stärkts, bl.a. genom ett ökat informationsut-<br>byte och gemensamma inspektioner med kas-<br>sorna.</p>
<p>Hälsoeffekter av arbete med produkter inne-<br>hållande isocyanater (en grupp reaktiva ämnen<br>som används för framställning av polyuretan-<br>plaster som kan frigöras i samband med upp-<br>värmning) har fått ökad uppmärksamhet. ASS<br>har utarbetat ett tiopunktsprogram för fortsatta<br>insatser inom området. Vidare har ASS utarbetat<br>en policy om hur problem med misstänkta häl-<br>soeffekter på arbetsplatserna av elektromagnetis-<br>ka fält, datorer, elinstallationer och mobiltelefo-<br>ner skall hanteras.</p>
<p>ASS har kommit med redovisningar av nedan<br>angivna uppdrag:</p>
<p>- En strategi för arbetet med frågor om kvin-<br>nors arbetsförhållanden.</p>
<p>- Företags och förvaltningars attityder till och<br>användning av den information om arbetsmiljön<br>som utformas och sprids av AV.</p>
<p>- Arbetet med att utforma sektorsansvaret för<br>den officiella statistiken över arbetsskador och<br>arbetsmiljö.</p>
<p>- Det europeiska standardiseringsarbetet som<br>ASS deltar i.</p>
<p>Tabell 5.3 - Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<p>Informationsverksamhet m.m.</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat<br>(Intäkt -<br>kostnad)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>66 366</p></td><td>
<p>-77 623</p></td><td>
<p>-11 257</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>61 500</p></td><td>
<p>-76 000</p></td><td>
<p>-14 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>70 000</p></td><td>
<p>-70 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen följer fortlöpande arbetet med och<br>uppnådda resultat av AV:s verksamhetsprogram<br>för perioden 1997-1999.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen bedömer att AV:s verksamhet har<br>haft en inriktning som mycket väl svarar mot<br>målen i regleringsbrevet.</p>
<p>AV har sedan år 1992 bedrivit ett samarbete<br>med främst de baltiska staterna för att stödja de-<br>ras utveckling på arbetsmiljöområdet. Regering-<br>en ser positivt på att AV fortsätter och fullföljer<br>detta samarbete.</p>
<p>AV har en central roll, dels att se till att ar-<br>betsmiljön fyller kraven i arbetsmiljölagen och<br>med stöd av den utfärdade föreskrifter, dels att i<br>fråga om utvecklingen inom sin sektor delta i det<br>samarbete och utföra de uppgifter som följer av<br>Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen.</p>
<p>Regeringen föreslår, särskilt med hänsyn till de<br>ökade krav som följer av samarbetet inom den<br>Europeiska Unionen, en förstärkning av anslaget<br>med fyra miljoner kronor och att riksdagen anvi-<br>sar 376 133 000 kronor till AV för budgetåret</p>
<p>1999. Anslagsökningen bör finansieras genom en<br>omfördelning av medel inom utgiftsområdet.<br>För budgetåren 2000 och 2001 beräknas utgif-<br>terna under anslaget till 382,7 respektive 388,3<br>miljoner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-<br>stående:</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (tkr)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>365 196 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>7 487</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från anslag</p></td><td>
<p>4 000 <sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bottenbudgetering a» lokaler 1999</p></td><td>
<p>-1 434</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>376 133</p></td></tr>
</table>
<p>' På tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1998 ökades<br>anslaget med 147 000 kronor.</p>
<p><sup>2</sup> Anslagsökningen finansierad genom att anslagen B 2 Arbetslivsinstitutet, B 3 Forsk-<br>ning, utveckling och utbildning m.m. och B 11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordk a-<br>lotten har minskats med 0,5 miljoner kronor, 2,5 miljoner kronor respektive 1 miljon<br>kronor.</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h2>B2 Arbetslivsinstitutet</h2>
<p>Tabell 5.4 - Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>210 742</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>34 080</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>208 361</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>227 156</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>145 733 <sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>141 970</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>144 099</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Fr.o.m. 1999 avser anslaget Arbetslivsinstitutets förvaltningskostnader.</p>
<p>För budgetåren 1997 och 1998 avser anslaget Ar-<br>betslivsinstitutets förvaltnings- och verksam-<br>hetskostnader. Kostnaderna för bidrag och upp-<br>drag behandlas under anslaget B 3 Forskning,<br>utveckling och utbildning m.m. En förändring<br>avseende kostnadsfördelning och inriktning<br>mellan de två anslagen föreslås gälla från och med<br>budgetåret 1999.</p>
<p>Anslagssparandet från budgetåret 1997 beräk-<br>nas att vara helt förbrukat vid utgången av år</p>
<p>2000.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet är en FoU-myndighet<br>med uppgift att bedriva och främja forskning,<br>utbildning och utveckling som rör arbetsliv, ar-<br>betsmiljö, arbetsorganisation och relationerna på<br>arbetsmarknaden. Institutet skall samverka med<br>andra myndigheter, vetenskapliga institutioner,<br>universitet och högskolor i och utanför Sverige.</p>
<p>Institutet skall bedriva och främja en långsik-<br>tig kunskaps- och kompetensuppbyggnad samt<br>bidra till informations- och kunskapsspridning<br>inom arbetslivsområdet. Institutets forskning<br>skall vara mångvetenskaplig och äga relevans för<br>problem och utvecklingstendenser i arbetslivet.<br>Institutet skall inom sitt område verka för en<br>ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Verksamhetens organisation och inriktning har<br>genomgått en genomgripande förändring och<br>fokusering under verksamhetsåret. Nya och<br>framväxande arbetslivsfrågor har fått större ut-<br>rymme samtidigt som samarbetsprogram med<br>högskolan säkrat viktiga kompetensområden. En<br>viktig utgångspunkt för förändringen har varit<br>att skapa förutsättningar för mångvetenskapliga<br></p>
<p>möten och långsiktig samverkan mellan olika<br>discipliner.</p>
<p>Kravet på institutet avseende en omstyrning<br>av inriktning mot en ökad andel forsknings- och<br>utvecklingsinsatser inom områdena arbetsorgani-<br>sation, arbetsmarknad och arbetsrätt har fått ge-<br>nomslag i verksamheten. Omfattande organisa-<br>toriska förändringar är genomförda i syfte att<br>stärka mångvetenskaplighet och inriktning mot<br>relevanta forskningsområden. Institutet har där-<br>med ökat fokuseringen på de frågor som rör re-<br>lationer och strukturer på arbetsmarknaden och<br>samspelet mellan arbetsorganisatoriska och ar-<br>betshälsorelaterade frågor. Förskjutningen illust-<br>reras av nedanstående tabell:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 5.5 - Forskningsområdenas kostnadsfördelning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>Arbetsorga-<br>nisation</p></td><td>
<p>Arbetsmiljö</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>22 100</p></td><td>
<p>56 776</p></td><td>
<p>188 158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>34 699</p></td><td>
<p>91 901</p></td><td>
<p>174 700</p></td></tr>
</table>
<p>Arbetslivsinstitutet har under året bedrivit ett<br>kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra<br>myndigheter, vetenskapliga institutioner, univer-<br>sitet och högskolor i Sverige och utomlands. En<br>viktig del av kunskapsspridningen har skett ge-<br>nom institutets utbildningsverksamhet. En bety-<br>dande del av utbildningsverksamheten riktar sig<br>mot företagshälsovårdens experter men bedrivs<br>också i samarbete med externa kursarrangörer<br>och vänder sig mot nyckelpersoner i arbetslivet.<br>Inom Arbetslivsinstitutet pågår en satsning på<br>forskarutbildning. Kunskaps- och erfarenhets-<br>spridning sker också inom ramen för forsknings-<br>och utvecklingsarbetet. Efterfrågan på kopior<br>och lån från institutets bibliotek har ökat med<br>cirka 25 procent per år under perioden 1995-<br>1997. Arbetslivsbiblioteket har under året satsat<br>ytterligare på internet som ett sätt att främja an-<br>vändningen av den samlade dokumentationen<br>inom arbetslivsområdet.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet har bedrivit en omfattande<br>forskning om besvär och sjukdomar som är re-<br>laterade till fysisk och psykisk belastning. Forsk-<br>nings- och utvecklingsarbetet inom detta område<br>har gett kunskaper om hur arbetsplatser tekniskt<br>och organisatoriskt kan utformas för att förbätt-<br>ra anställdas förhållanden och minska risken för<br>ohälsa och olycksfall. Ett forskningscentrum i<br>Umeå är under uppbyggnad, där kompetens<br>kring belastningsskador kommer att samlas.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Vid Arbetslivsinstitutet bedrivs forskning om<br>kvinnors villkor och hälsa i arbetslivet.</p>
<p>Under året har institutet och SCB gemensamt<br>publicerat två böcker: Kvinnor och män pä ar-<br>betsmarknaden och Kvinnors och mäns löner. Re-<br>sultaten i dessa publikationer visar bl.a. att kvin-<br>nors yrken har ett löneläge som ligger 5 procent<br>lägre än männens. Arbetet med att kartlägga lö-<br>neskillnader fortsätter under år 1998. Arbetet in-<br>riktas mot att i samarbete med SCB vidareut-<br>veckla det lönestatistiska grundmaterialet så att<br>det kan användas som grund för fördjupade ana-<br>lyser.</p>
<p>Institutet bedriver också en omfattande forsk-<br>ning om skillnaden mellan kvinnors och mäns<br>arbetssituation ur ett hälsoperspektiv. Institutet<br>redovisar i sin årsredovisning målsättning och<br>planer för ett enhetsövergripande program om<br>kvinnors arbetsmarknad, arbetsvillkor och hälsa.<br>Programmet kommer att drivas tvärvetenskapligt<br>och relatera till verksamhetsområdets samtliga<br>delområden. Ett enhetsövergripande program är<br>också under uppbyggnad inom skolområdet.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet har regeringens uppdrag<br>att genomföra en förstudie över forskningen i<br>EU:s medlemsländer om kvinnors och mäns<br>villkor i arbetslivet. Som ett första led i detta<br>uppdrag har institutet till regeringen inlämnat<br>forskningsöversikten State of the art review on<br>women and labour market. Institutet skall med<br>utgångspunkt från bl.a. denna översikt skapa en<br>arena för kunskapsuppdatering och bidra till ett<br>utvecklande samtal mellan intresserade parter.<br>Detta skall ske genom öppna seminarier som tar<br>sin början hösten 1998.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet har regeringens uppdrag<br>att påbörja forskning med målsättning att klargö-<br>ra de mekanismer som återskapar könssegrege-<br>ringen på arbetsmarknaden. I och med att en<br>plan för dessa forskningsinsatser har inlämnats<br>under året har uppdraget slutredovisats. Av den<br>redovisade planen framgår att forskning med<br>denna inriktning kommer att bedrivas inom ra-<br>men för institutets övriga satsningar inom jäm-<br>ställdhetsområdet.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet har i april 1998 till Ar-<br>betsmarknadsdepartementet redovisat ett rege-<br>ringsuppdrag avseende en inventering av de<br>forsknings- och utbildningsinsatser som behövs<br>för att belysa vilken påverkan åtgärder för att<br>främja utvecklingen mot en förbättrad yttre<br>miljö kan ha för arbetsmiljön inom olika bran-<br>scher och yrkesgrupper.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Den nuvarande fördelningen av kostnader mel-<br>lan Arbetslivsinstitutets två anslag innebär att<br>kostnader för forskning återfinns under båda an-<br>slagen. Det är regeringens bedömning att en tyd-<br>ligare fördelning mellan institutets förvaltnings-<br>kostnader och forsknings-, utveckling och<br>utbildningskostnader skulle underlätta uppfölj-<br>ningen av de utgifter staten har för forskning och<br>utveckling inom arbetslivsområdet. En sådan<br>förändring bör också leda till en ökad flexibilitet<br>och därigenom ge bättre förutsättningar för an-<br>passning av verksamheten till förändrade behov<br>inom området. Regeringen föreslår därför att an-<br>slaget B 2 Arbetslivsinstitutet fortsättningsvis<br>skall avse institutets förvaltningskostnader såsom<br>administration, vissa gemensamma kostnader så-<br>som lokaler och kapitalkostnader samt forsk-<br>nings- ,utvecklings- och utbildningsstödjande<br>verksamhet (häri ingår informations- och bibli-<br>oteksverksamheten). Under anslaget B 3 Forsk-<br>ning, utveckling och utbildning m.m. kvarstår<br>institutets kostnader för uppdrag och bidrag<br>samt förs samtliga kostnader som rör forskning,<br>utveckling och utbildning.</p>
<p>Den uppbyggnad och vidareutveckling av<br>verksamheten vid institutet som nu pågår inne-<br>bär långsiktiga åtaganden och bör därför så långt<br>det är möjligt föregås av ett gediget analys- och<br>planeringsarbete. Det är regeringens bedömning<br>att insatser för att förstärka institutets förmåga<br>till analys och planering samt utvärdering av<br>verksamheten bör göras.</p>
<p>Det är vidare regeringens bedömning att<br>forskningen inom jämställdhetsområdet bör vi-<br>dareutvecklas och ha fortsatt hög prioritet.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>145 733 000 kronor för budgetåret 1999. För<br>budgetåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna<br>till 142 miljoner kronor respektive 144,1 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-<br>stående:</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (tkr)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>208 361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 646</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>178</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning av medel till B3</p></td><td>
<p>- 63 952</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>145 733 <sup>1</sup></p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Anslaget är minskat med 4,5 miljoner kronor genom omprioriteringar mellan anslag<br>inom utgiftsområdet.</p>
<h2>B3 Forskning, utveckling och ut<br>bildning m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.6 - Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>229 176</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>192 554</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>261 485</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>257 553</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>295 780</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>331 045</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>337 203</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser medel för bidrag och uppdrag in-<br>om arbetslivsområdet. Anslaget disponeras av<br>Arbetslivsinstitutet. Myndighetens verksamhet<br>och mål beskrivs under anslaget B 2 Arbetslivsin-<br>stitutet. Den ackumulerade anslagsbehållningen<br>förklaras av att Arbetslivsinstitutet endast är inne<br>på sitt tredje verksamhetsår. Forskningsverk-<br>samhet är till sin karaktär långsiktig och institu-<br>tet är i ett uppbyggnadsskede varför det kommer<br>att ta ytterligare några år att förbruka anslagsspa-<br>randet. En stor del av anslagssparandet för bud-<br>getåret 1997 är intecknat men ej utbetalt inom<br>budgetåret. Enligt utgiftsprognosen kommer en<br>stor del av anslagssparandet att förbrukas under<br>de närmast kommande åren.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Den större delen av anslaget har använts till sam-<br>verkan med arbetsmarknadens parter och stöd<br>till den omfattande utbildnings- och informa-<br>tionsverksamheten som bedrivs av till exempel<br>fackliga funktionärer. Genom detta uppnås och<br>bibehålls en betydande kompetensnivå vad gäller<br>arbetsmiljö och arbetslivets frågeställningar på<br>landets arbetsplatser. Under året har Arbetslivs-<br>institutet initierat en rad samarbetsaktiviteter<br>med arbetsmarknadens parter vilket gett utrym-<br>me för en minskning av de direkta bidragen till<br>parterna. Erfarenheterna från detta talar för att<br>fortsatta initiativ bör tas för att utveckla samar-<br>betet med parterna i nya former där verksamhe-<br>tens form och innehåll gemensamt kan diskute-<br>ras, utvecklas och utvärderas.</p>
<p>Ett antal regionala och lokala samarbetsavtal<br>om forsknings- och utvecklingsverksamhet har<br>initieras och upprättats under åren 1997 och</p>
<p>1998. Avsikten är att koncentrera insatserna till<br>ett urval av regioner och att bedriva verksamhe-<br>ten i samverkan med berörda högskolor, forsk-<br>ningsprogram samt statliga och kommunala or-<br>ganisationer. Samarbetet avser att leda till<br>uppbyggandet av regionala forskningsorganisa-<br>tioner som skall medverka till att förstärka<br>forsknings- och utvecklingsinsatserna för arbets-<br>livet i dessa regioner.</p>
<p>Samarbetsavtalen bedöms också bidra till bätt-<br>re förutsättningar för mångvetenskaplighet och<br>för förmågan att fånga in och bedöma vilka som<br>är de relevanta framtidsfrågorna. Samarbetsavtal<br>har tecknats med regionala och lokala aktörer i<br>Östersund, Norrköping, Göteborg och Troll-<br>hättan samt Malmö. Dessutom har regionala<br>nätverksarbeten initierats för arbetsskapande åt-<br>gärder och regional utveckling i Bergslagen, Sö-<br>derhamn och Gnosjö. Verksamheten har till<br>syfte att utveckla en modell för att bredda basen<br>för ekonomiska initiativ och utveckla näringsli-<br>vet och sysselsättningen i regionen.</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Beslutsbemyndigande</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>99 673</p></td><td>
<p>148 748</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>88 516</p></td><td>
<p>96 080</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>160 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser*</p></td><td>
<p>-39 405</p></td><td>
<p>-64 828</p></td><td>
<p>-90 000</p></td><td>
<p>-160 000</p></td><td>
<p>-160 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>148 748</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
</table>
<p>* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.</p>
<p>Under år 1997 har forskningsverksamhet, fi-<br>nansierad av Arbetslivsinstitutet avseende ut-<br>veckling av kemiska analysmetoder av ohälso-<br>samma kemiska föreningar i arbetsmiljö,<br>placerats vid Stockholms universitet. Denna<br>satsning görs av Arbetslivsinstitutet i samarbete<br>med Stockholms universitet för att långsiktigt<br>bredda och förstärka forskningen kring kemiska<br>hälsorisker i arbetsmiljön i nära anslutning till<br>den redan pågående forskningen inom området<br>vid Stockholms universitet. En överenskommel-<br>se har träffats mellan Arbetslivsinstitutet och<br>Stockholms universitet och 677 000 kronor förs<br>över från anslaget B 3 Bidrag och uppdrag inom<br>arbetslivsområdet m.m. till Stockholms univer-<br>sitet budgetåret 1999.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet har under år 1998 ett be-<br>myndigande att besluta om medel för bidrag och<br>uppdrag som medför utgifter för budgetåren<br>1999-2002 inom en ram som tillsammans med<br>tidigare fattade beslut får uppgå till högst 180<br>miljoner kronor. Ramen för bemyndigandet har<br>dock visat sig vara alltför snäv för den typ av<br>verksamhet som finansieras via anslaget. Det<br>handlar ofta om långsiktiga samarbetsprojekt.<br>Regeringen föreslår därför att Arbetslivsinstitu-<br>tet för budgetåren 2000-2003 bemyndigas att be-<br>sluta om medel för bidrag och uppdrag inom en<br>total om högst 250 miljoner kronor.<br></p>
<p>och angreppssätt som nu får genomslag inom<br>den arbetslivsinriktade forskningen bör fortsätta.<br>Erfarenhetsutbyte mellan arbetslivets aktörer<br>samt kunskapsspridning mellan forskning och<br>arbetsliv, och då särskilt på lokal och regional ni-<br>vå, är av väsentlig betydelse för både arbetslivets<br>utveckling och för att säkerställa relevansen i den<br>forskning som utförs. Regeringen bedömer det<br>därför som viktigt att insatser inom detta område<br>ges en fortsatt hög uppmärksamhet och att de<br>regionala forskningssamarbeten som initierats<br>bör fortsätta att utvecklas.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>295 780 000 kronor för budgetåret 1999. För<br>budgetåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna<br>till 331 miljoner kronor respektive 337,2 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (tkr)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>261 485</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>5 541</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omfördelning av medel frånl B2</p></td><td>
<p>63 931</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar inom stats-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>budgeten m.m.</p></td><td>
<p>- 35 177 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>295 780</p></td></tr>
</table>
<p>' Sänkningen innebär att anslaget B3 minskas med 4,5 miljoner kronor på grund av<br>omprioriteringar mellan anslagen inom utgiftområdet. Engångsvis för 1999 minskas<br>anslaget med 30 miljoner kronor på grund av omprioriteringar inom statsbudgeten.<br>677 000 kronor har förts över till anslaget B 8 Stockholms universitet: forskning och<br>forskarutbildning under utgiftsområde 16.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Arbetsmarknadens och arbetslivets utveckling<br>blir alltmer sammansatt och komplex. Arbets-<br>miljöarbetet har fått en allt vidare innebörd.<br>Detta ställer ökade krav på helhetssyn och där-<br>med på ett ökat samarbete mellan olika forsk-<br>ningsdiscipliner och verksamhetsfält inom ar-<br>betslivsforskningen. Det är därför regeringens<br>bedömning att den förskjutning av inriktning</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h2>B4 Rådet för arbetslivsforskning</h2>
<p>Tabell 5.7 - Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>22 420</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 552</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>24 752</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>24 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>26 463</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>26 944</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>27 348</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser myndighetens förvaltningskost-<br>nader. Kostnaderna för forskning och utveckling<br>behandlas under anslaget B 5 Finansiering av<br>forskning och utveckling inom arbetslivsområ-<br>det.</p>
<p>Rådet för arbetslivsforskning har till uppgift<br>att bevilja medel till sådan forskning och utveck-<br>ling som är av betydelse på arbetslivsområdet.<br>Den forskning och utveckling som beviljas stöd<br>skall ha en hög grad av samhällsrelevans. Rådet<br>har också till uppgift att bidra till att kunskaperna<br>från den av rådet finansierade verksamheten<br>förmedlas till olika nyttjare. Rådet skall främja<br>internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte.</p>
<p>Det övergripande målet för myndighetens<br>verksamhet är att initiera och finansiera forsk-<br>ning och utveckling samt anslutande kunskaps-<br>förmedling och därigenom bidra till utvecklingen<br>av en god arbetsmiljö, en effektiv arbetsorgani-<br>sation och en arbetsmarknad tillgänglig för alla.</p>
<p>Rådet har byggt upp sin interna organisation<br>kring tre olika program; arbetsmiljö, arbetsorga-<br>nisation och arbetsmarknad. Inom varje område<br>bedrivs forskning, utveckling och kunskaps-<br>spridning. Programstrukturen innebär dock inte<br>någon definitiv gränsdragning mellan områdena,<br>utan problem kan och bör kunna hanteras inom<br>flera programområden.</p>
<p>Inom samtliga program initierar och finansie-<br>rar rådet FoU med jämställdhetsperspektiv.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Rådet för arbetslivsforskning har under de se-<br>naste två åren lagt ned avsevärda resurser för att<br>utveckla och förbättra myndighetens förmåga att<br>hantera information om de projekt som beviljas<br>stöd. För att göra en tidsseriebaserad redovisning<br>av rådets FoU-finansiering möjlig i framtiden<br></p>
<p>förbereder rådet en årlig insamling av data från<br>pågående projekt. Rådet kommer också att under<br>år 1998 börja använda sig av ett nytt datoriserat<br>projekthanteringssystem. Dessa åtgärder skall<br>göra det möjligt för myndigheten att fortsätt-<br>ningsvis redovisa verksamheten för flera år, och<br>därigenom i kommande årsredovisningar ge ett<br>förbättrat underlag för regeringens bedömning<br>av verksamhetens utveckling.</p>
<p>En viktig förutsättning för att myndigheten<br>skall bidra till uppfyllandet av det övergripande<br>målet om en god arbetsmiljö, en effektiv ar-<br>betsorganisation och en arbetsmarknad tillgäng-<br>lig för alla är att den forskning som beviljas stöd<br>är relevant utifrån målet samt att resultaten<br>kommer till praktisk nytta. I detta syfte har nya<br>rutiner för ansökningsförfarande och tydligare<br>instruktioner till forskarna avseende krav på rele-<br>vans och kunskapsspridning införts. De pro-<br>gramråd som infördes under år 1996 innebär att<br>verksamhetens intressenter ges möjlighet att på-<br>verka FoU-verksamhetens inriktning. Under år<br>1997 har också partsrepresentanter inbjudits att<br>ingå som adjungerade deltagare i tre priorite-<br>ringskommittéer. Prioriteringskommittéerna,<br>som är sammansatta av forskare inom olika sa-<br>kområden, svarar framförallt för granskningen av<br>den vetenskapliga kvaliteten i forskningsansök-<br>ningarna.</p>
<p>Uppdraget till rådet att följa upp och samman-<br>ställa resultat från genomförd forskning inom<br>området elöverkänslighet fortskrider. Regering-<br>en har förlängt uppdraget till den 1 december<br>2000. En delrapport har lämnats och ytterligare<br>delrapporter skall publiceras den 1 mars 1999 och<br>den 1 mars 2000. Slutredovisning skall ske senast<br>den 1 december 2000. En konsensuskonferens<br>planeras äga rum runt milleniumskiftet.</p>
<p>Rådet har under innevarande budgetår etable-<br>rat en centrumbildning för tjänsteforskning i Sö-<br>derhamn benämnd TjänsteForum. Den forsk-<br>ningsstrategiska inriktningen skall vara tjänster<br>och kunskap i ett regionalt utvecklings- och fö-<br>retagarperspektiv.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Den ökade satsning på forsknings- och utveck-<br>lingsverksamhet som påbörjats inom områdena<br>arbetsorganisation och arbetsmarknad skall ge-<br>nomföras i enlighet med myndighetens plan.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>26 463 000 kronor för budgetåret 1999. För bud-</p>
<p>71</p>
<p>15 Riksdagen 199S/99. 1 saml. Nr 1. Uo7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>getåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna till</p>
<p>26,9 miljoner kronor respektive 27,3 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-<br>stående:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (tkr)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>24 752</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>1 586</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>26 463</p></td></tr>
</table>
<p>B5 Finansiering av forskning och<br>utveckling inom arbetslivs-<br>området</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.8 - Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>187 427</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>49 983</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>212 217</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>234 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>216 831</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>220 579</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>224 793</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser medel för forskning och utveck-<br>ling inom arbetslivsområdet. Anslaget disponeras<br>av den medelsbeviljande myndigheten Rådet för<br>arbetslivsforskning. Myndighetens verksamhet<br>och mål beskrivs under anslaget B 4 Rådet för<br>arbetslivsforskning.</p>
<p>Regeringens överväganden<br></p>
<p>nisation, arbetsmarknad och programövergri-<br>pande projekt. Vid verksamhetsårets slut pågick<br>881 FoU-projekt med stöd av rådet. I allt större<br>utsträckning beviljas medel till områdena ar-<br>betsorganisation och arbetsmarknad. Största an-<br>talet beviljade projekt finns nu inom området ar-<br>betsorganisation. Bidragens fördelning mellan<br>respektive områden framgår av nedanstående ta-<br>bell. Fördelningen gäller beslut fattade under år<br>1997 men utbetalningarna kan dock avse flera år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 5.9 - Fördelning av bidrag på omraden I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Arbetsmiljö</p></td><td>
<p>Arbetsorgani-<br>sation</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>övrigt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86 233</p></td><td>
<p>106 319</p></td><td>
<p>44 724</p></td><td>
<p>5 023</p></td></tr>
</table>
<p>Universitetet och högskolor är största mottagare<br>av bidrag från rådet. Rådet samarbetar aktivt med<br>övriga forskningsfinansiärer. Vidare lägger rådet<br>en ökad vikt vid internationaliseringen av FoU-<br>arbetet. Internationell bevakning sker också på<br>uppdrag av rådet genom Sveriges tekniska atta-<br>chéer (STATT). För att främja en långsiktig<br>kunskapsuppbyggnad inom arbetslivsområdet<br>stöder rådet fyra större s.k. centrumbildningar.<br>Tre av dessa centrumbildningar bedriver tvärve-<br>tenskaplig forsknings- och utvecklingsverksam-<br>het inom områdena arbetsorganisation och för-<br>ändringsarbete.</p>
<p>Dessutom stöder rådet verksamheten vid<br>Centre for Advanced Studies in Leadership vid<br>Handelshögskolan i Stockholm, som har sin<br>tyngdpunkt i arbetsorganisationsfrågor.</p>
<p>Ett allt komplexare arbetsliv ställer ökade krav<br>på att de forskningsinsatser som sker inom om-<br>rådet bedrivs i projekt där fler än ett ämne eller<br>en forskningsdisciplin är företrädda. Rådet redo-<br>visar att cirka 1/3 av de beviljade projekten be-<br>drivs utifrån ett sådant mångvetenskapligt per-<br>spektiv. Utöver dessa projekt tillkommer de<br>centrumbildningar och forskningsinstitut som<br>rådet stödjer och som till sin natur är mångveten-<br>skapliga.</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Under år 1997 har bidrag beviljats till 454 FoU-<br>projekt inom områdena arbetsmiljö, arbetsorga-</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 5.10 - Beslutsbemyndigande</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997<br>utfall</p></td><td>
<p>1998<br>prognos</p></td><td>
<p>1999<br>beräknat</p></td><td>
<p>2000<br>beräknat</p></td><td>
<p>2001<br>beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets början</p></td><td>
<p>429 000</p></td><td>
<p>365 000</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya förpliktelser</p></td><td>
<p>187 000</p></td><td>
<p>298 000</p></td><td>
<p>215 000</p></td><td>
<p>195 000</p></td><td>
<p>195 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infriade förpliktelser</p></td><td>
<p>-251 000</p></td><td>
<p>-263 000</p></td><td>
<p>-195 000</p></td><td>
<p>-195 000</p></td><td>
<p>-195 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående förpliktelser vid årets slut</p></td><td>
<p>365 000</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Erhållen/föreslagen bemyndiganderam</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td><td>
<p>420 000</p></td></tr>
</table>
<p>Riksdagen har på regeringens förslag i den eko-<br>nomiska vårpropositionen 1998 (prop.<br>1997/98:150," bet. 1997/98:FiU 27, rskr.</p>
<p>1997/98:317) beslutat om ett utökat beställ-<br>ningsbemyndigande för anslaget som innebär att<br>regeringen får fatta beslut inom en högsta ram<br>om 420 miljoner kronor och som medför utgif-<br>ter under en femårsperiod. Skälet till den utökade<br>bemyndiganderamen var att det tidigare bemyn-<br>digandet, om totalt 160 miljoner kronor för en<br>fyraårsperiod, visade sig innebära en alltför kraf-<br>tig begränsning av rådets möjligheter att utnyttja<br>anslagsnivån och att fatta långsiktiga beslut. Rå-<br>det belastades också av de åtaganden som gjorts<br>av den tidigare Arbetsmiljöfonden.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen stöder rådets pågående ompriorite-<br>ringar av FoU-medel, där en ökad andel av med-<br>len skall avse FoU inom områdena arbetsorgani-<br>sation och arbetsmarknad. Regeringen föreslår<br>att riksdagen anvisar 216 831 000 kronor för<br>budgetåret 1999. För budgetåren 2000 och 2001<br>beräknas utgifterna till 220,6 miljoner kronor re-<br>spektive 224,8 miljoner kronor.</p>
<h2>B6 Bidrag till Samhall AB</h2>
<p>Tabell 5.11 - Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="3">
<p>4 424 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 456 419 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 456 419</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>4 262 419</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 262 419</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 262 419</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>'Varav 100 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>1998.</p>
<p>Samhall Aktiebolags uppgift är att anordna, leda<br>och samordna verksamhet som bedrivs inom<br>koncernen för att ge meningsfullt och utveck-<br>lande arbete åt arbetshandikappade där behoven<br>finns (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16,<br>rskr. 1991/92:249).</p>
<p>De utgifter som belastar anslaget avser bidrag<br>till kostnader för anordnande och drift av verk-<br>samheten med att ge arbete åt arbetshandikappa-<br>de, som anvisats arbete hos Samhallkoncernen<br>och hos andra huvudmän som anordnar arbete åt<br>arbetshandikappade med bidrag från Samhall AB.</p>
<p>Utgifterna på anslaget styrs av politiska beslut<br>om statens bidrag till verksamheten. Besluten är<br>grundade på vissa krav som statsmakterna ställer<br>på verksamheten. Företagsgruppens inkomster<br>och utgifter utöver vad som kan relateras till ifrå-<br>gavarande anslag styrs av konjunkturella och<br>marknadsmässiga förhållanden, som påverkar<br>efterfrågan på de varor och tjänster som produ-<br>ceras inom företagsgruppen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Statens merkostnadsersättning till Samhall AB<br>för budgetåret 1997 uppgick till 4 424 miljoner<br>kronor. Koncernens övriga rörelseintäkter 1997<br>var 4 568 miljoner kronor. Lönekostnaden för de<br>arbetshandikappade anställda var 4 514 miljoner<br>kronor och övriga rörelsekostnader 4 815 miljo-<br>ner kronor, inklusive avskrivningar. Revisionsbe-<br>rättelsen till bolagsstämman 1998 innehåller inga<br>anmärkningar.</p>
<p>De krav som statsmakterna ställt på Samhall<br>AB att gälla för budgetåret 1997 är följande:</p>
<p>- Samhall skall erbjuda en minsta sysselsätt-<br>ningsvolym för arbetshandikappade anställda om<br>minst 31,9 miljoner arbetstimmar.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>- Rekryteringen skall till minst 40 procent ske<br>från de s.k. prioriterade grupperna dvs. utveck-<br>lingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade,<br>enligt de definitioner som AMS och Samhall har<br>enats om.</p>
<p>- Andelen övergångar för arbetshandikappade<br>anställda från företagsgruppen till arbete på den<br>reguljära arbetsmarknaden skall uppgå till minst<br>3 procent (brutto) på årsbasis av det totala anta-<br>let arbetshandikappade anställda.</p>
<p>- Verksamheten skall bedrivas med ökad effek-<br>tivitet och ett bättre resursutnyttjande inom<br>koncernen och med inriktning på att en successiv<br>nedtrappning av statens ersättning kan ske.</p>
<p>Kravet på en minsta sysselsättningsvolym för<br>arbetshandikappade anställda på minst 31,9 mil-<br>joner timmar uppfylldes och volymen uppgick<br>verksamhetsåret 1997 till 32,2 miljoner timmar.<br>Antalet anställda med arbetshandikapp var 26<br>447 vid utgången av budgetåret. Andelen kvinnor<br>var 46 procent.</p>
<p>1 050 personer lämnade Samhall för arbete hos<br>andra arbetsgivare. Det motsvarar 4 procent av<br>de anställda och innebär en större andel än det<br>uppställda kravet på minst 3 procent övergångar<br>till annat arbete. 80 procent av övergångarna<br>skedde med hjälp av lönebidrag. Kvinnorna var<br>underrepresenterade med 35 procent av över-<br>gångarna. Av 1996 års totalt 776 övergångar har<br>324 eller 42 procent återgått till Samhall. En en-<br>kätundersökning som Samhall genomfört av<br>1996 och 1997 års återgångar visade att 27 pro-<br>cent berodde på arbetsbrist hos arbetsgivaren,<br>inklusive konkurser, och 23 procent på att en<br>tidsbegränsad anställning hade upphört. Andra<br>skäl var "höga arbetskrav" (12 procent) och<br>"trivdes inte" (12 procent).</p>
<p>Kravet på viss minsta andel rekryterade från de<br>prioriterade grupperna - utvecklingsstörda, psy-<br>kiskt sjuka och personer med mer än ett handi-<br>kapp - uppfylldes. Andelen nyrekryterade från<br>dessa grupper uppgick till 45 procent.</p>
<p>Den statliga merkostnadsersättningen som<br>andel av lönekostnaden för de arbetshandikappa-<br>de anställda har minskat under en följd av år. Det<br>är helt i linje med de krav som staten ställde inför<br>bolagiseringen år 1992. Effektivitetsförbättringar<br>skulle möjliggöra en successiv nedtrappning un-<br>der en femårsperiod av statens ersättning så att<br>den motsvarade högst lönekostnaden för de ar-<br>betshandikappade arbetstagarna (prop.<br>1991/92:91, s. 29). År 1997 blev det första året då<br>statens merkostnadsersättning var lägre än både<br></p>
<p>lönekostnaderna för de arbetshandikappade an-<br>ställda och koncernens samlade fakturering.</p>
<p>Som redovisats i 1998 års ekonomiska vårpro-<br>position blev Samhalls resultat verksamhetsåret<br>1997, på koncernnivå, en förlust på 238 miljoner<br>kronor efter finansnetto och skatt. År 1996 hade<br>Samhall ett negativt resultat på 71 miljoner kro-<br>nor. Även för år 1998 beräknades ett underskott,<br>som bedömdes uppgå till ca 100 miljoner kronor.<br>Riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:150, yttr.<br>1997/98:AU9y, bet. 1997/98:FiU27, rskr.<br>1997/98:317)) att på tilläggsbudget för budget-<br>året 1998 anvisa ett medelstillskott på 100 miljo-<br>ner kronor i syfte att förhindra en minskad sys-<br>selsättningsvolym för arbetshandikappade inom<br>koncernen.</p>
<p>Verksamhetsåret 1998 kan därmed antas ge ett<br>nollresultat.</p>
<p>Samhalls halvårsredovisning visar ett positivt<br>resultat på 13 miljoner kronor för det första<br>halvåret 1998, efter finansiella poster. Antalet an-<br>ställda sjunker inte längre. Statens krav på rekry-<br>tering av prioriterade grupper och övergångar till<br>den reguljära arbetsmarknaden uppfylls mer än<br>väl. Orderingång och försäljning ökade under<br>perioden. Statens ersättning motsvarade under<br>perioden ca 95 procent av lönekostnaden för de<br>arbetshandikappade anställda.</p>
<p>Regeringen beslutade den 18 december 1997<br>att bevilja Samhall AB ett bidrag på högst 7 mil-<br>joner kronor till etablering av ny verksamhet i<br>Arboga. Samhall AB har den 31 mars 1998 läm-<br>nat en delrapport om etableringen.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringens bedömningar och slutsatser redovi-<br>sas närmare i det följande, där regeringen tar<br>ställning till förslag och synpunkter som förts<br>fram av LOSAM-utredningen samt redovisar en<br>översyn av Samhall. Förslag från LOSAM som<br>inte berörs här avser regeringen inte att behandla<br>vidare.</p>
<p>Utredning och analys av Samhall</p>
<p>Ekonomisk översyn och analys</p>
<p>Samhall AB skisserade i sin koncemplanering för<br>år 1999 ett scenario som innebär fortsatta och<br>snabbt ökande underskott i verksamheten och<br>ett direkt konkurshot något år in på 2000-talet.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Scenariot byggde på att Samhall inte heller i fort-<br>sättningen kompenseras för lönekostnadsök-<br>ningar, samtidigt som mål och resultatkrav kvar-<br>står oförändrade.</p>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition avisera-<br>de regeringen i anslutning till förslag om ytterli-<br>gare medel till Bidrag till Samhall AB på tilläggs-<br>budget för budgetåret 1998 att ett analysarbete<br>skulle genomföras, bl.a. genom oberoende eko-<br>nomisk expertis, i syfte att studera Samhalls eko-<br>nomiska situation och förutsättningar såväl fö-<br>retagsekonomiskt som organisatoriskt. Rege-<br>ringen har den 9 juli 1998 beslutat om en sådan<br>översyn. Ett uppdrag att genomföra översynen<br>har lämnats till Öhrlings Coopers & Lybrand<br>AB. En arbetsgrupp med företrädare för Finans-<br>och Arbetsmarknadsdepartementen arbetar bl.a.<br>med vissa frågor om mål och resultatkrav avse-<br>ende Samhalls verksamhet och analyserar de<br>iakttagelser och synpunkter som förts fram i den<br>nämnda expertrapporten.</p>
<p>Rapporten från Öhrlings Coopers & Lybrand AB</p>
<p>Uppdraget till Öhrlings Cooper & Lybrand har<br>bl.a. gällt att klarlägga möjligheterna till att kun-<br>na effektivisera Samhalls verksamhet samt att<br>värdera Samhalls konkursscenario. Konsulterna<br>har kontinuerligt avrapporterat sitt uppdrag till<br>Arbetsmarknadsdepartementet. En slutlig skrift-<br>ligt rapport har ingetts till Arbetsmarknadsde-<br>partementet den 22 september 1998.</p>
<p>Konsulterna bedömer att Samhall av egen<br>kraft kan vidta nödvändiga åtgärder för att und-<br>vika konkurs. Som en förutsättning för bedöm-<br>ningen gäller att den statliga merkostnadsersätt-<br>ningen inte under prognosperioden kommer att<br>understiga 85 procent av lönekostnaden för de<br>arbetshandikappade. Resultaten kommer, under<br>den tid som kostnadsbesparingar och rationalise-<br>ringsåtgärder genomförs, att vara på låg nivå.</p>
<p>Ansvaret för att genomföra nödvändiga åtgär-<br>der vilar på Samhalls styrelse och ledning. Att de<br>genomförs förutsätter en tydlig ägarstyrning och<br>en stark förändringsinriktad ledning.</p>
<p>I rapporten sägs vidare att Samhall befinner sig<br>i finansiell balans trots att resultaten belastats<br>med stora kostnader för omfattande strukturella<br>åtgärder under främst åren 1996 och 1997. Sam-<br>halls balansräkning är stark. Det egna kapitalet<br>kan därför, enligt konsulterna, användas för att<br>absorbera kostnader när Samhall vidtar egna åt-<br></p>
<p>gärder för att säkerställa ekonomisk balans i re-<br>sultatutvecklingen i syfte att förhindra konkurs.</p>
<p>Beträffande statens merkostnadsersättning till<br>Samhall AB konstateras i rapporten att en lång-<br>siktig prognos med antagande om nominellt<br>oförändrad ersättning och ökande lönekostnader<br>kommer - med hänsyn till Samhalls intäkts- och<br>kostnadsstruktur - alltid att utvisa att Samhalls<br>ekonomi urholkas successivt. Det innebär att<br>merkostnadsersättningen alltid måste vara<br>kopplad till de förändringar som gäller för den<br>underliggande kostnadsmassa som merkostnad-<br>sersättningen är avsedd att täcka. Samhall har<br>angett som ett mål att merkostnadsersättningen<br>år 2005 skall ha minskat till 85-90 procent av lö-<br>nekostnaden för de arbetshandikappade anställ-<br>da. Som en långsiktig prognosförutsättning kan<br>det för närvarande inte vara rimligt att anta att<br>merkostnadsersättningen skall understiga en nivå<br>av 85 procent av denna lönekostnad.</p>
<p>Öhrlings Coopers & Lybrand anser att ägaren<br>bör styra Samhall tydligare, både vad avser form<br>och innehåll. Agaren bör skilja mellan ägarfrågor<br>och uppdraget till Samhall. Agarstyrningen skall<br>ske på bolagsstämma och innehålla klara före-<br>tagsekonomiska mål för t.ex. lönsamhet och so-<br>liditet. Agardialogen med Samhall bör ske med<br>styrelsens ordförande.</p>
<p>Konsulterna har beräknat potentialen för be-<br>sparingar och effektiviseringar och bedömer att<br>Samhall kan undvika konkurs givet att koncer-<br>nen kan generera ytterligare ca 300 miljoner kro-<br>nor under en period på ca två och ett halvt år, ut-<br>över det grundscenario som presenterades i<br>Samhalls koncernplanering. För att potentialen<br>skall kunna realiseras krävs ökad försäljning. Det<br>scenario som presenteras i konsultrapporten in-<br>nebär till en början förluster som bolaget bör<br>kunna absorbera, men ändå ha en rimlig soliditet<br>av ca 35 procent vid prognosperiodens utgång.</p>
<p>LOSAM-utredningen</p>
<p>Regeringen bemyndigade den 27 juni 1996 che-<br>fen för Arbetsmarknadsdepartementet att till-<br>kalla en särskild utredare med uppgift att se över<br>de sysselsättningsskapande åtgärderna för ar-<br>betshandikappade - anställning med lönebidrag,<br>skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och<br>arbete inom Samhallkoncernen (dir. 1996:56).<br>Utredningen antog namnet LOSAM-utred-<br>ningen. LOSAMrs förslag i fråga om anställning<br>med lönebidrag i delbetänkandet Aktivt löne-</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>bidrag (SOU 1997:5) behandlades i 1997 års<br>ekonomiska vårproposition.</p>
<p>I LOSAM:s slutbetänkande Samhall - en ar-<br>betsmarknadspolitisk åtgärd (SOU 1997:64)<br>lämnas vissa förslag om Samhalls verksamhet.<br>Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har<br>avgetts av Riksförsäkringsverket (RFV), Social-<br>styrelsen (SoS), Försäkringskasseförbundet,<br>Handikappombudsmannen, Handikappinstitu-<br>tet, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV),<br>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Rådet för ar-<br>betslivsforskning (RALF), Statens invandrarverk<br>(SIV), AmuGruppen AB, Samhall AB, Konkur-<br>rensverket, ALMI Företagspartner AB, Handi-<br>kappförbundens Samarbetsorgan (HSO), De<br>Handikappdes Riksförbund (DHR), Svenska<br>Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Fö-<br>retagarnas Riksorganisation, Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO), Landsorganisatio-<br>nen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföre-<br>ningen (SAF), Synskadades Riksförbund (SRF),<br>Reumatikerförbundet och Ledarna. En samman-<br>ställning av remissyttrandena har upprättats in-<br>om Arbetsmarknadsdepartementet (Dnr<br>A97/1351/AL)</p>
<p>Resultatkrav</p>
<p>Regeringens bedömning: Det finns för närva-<br>rande inte skäl att ändra de krav staten ställer på<br>Samhall.</p>
<p>Utredningens förslag: LOSAM förordade att<br>kravet på övergångar från Samhall till annat ar-<br>bete skall höjas från dagens minst tre procent till<br>på sikt ca tio procent per år. Skärpningen skulle<br>ske successivt på några års sikt och med hänsyn<br>tagen till arbetsmarknadsläget och tillgången på<br>lönebidrag. Vidare ansåg LOSAM att en rimlig<br>storlek på Samhall ligger mellan 27 000 och<br>30 000 arbetshandikappade anställda.</p>
<p>Remissinstanserna: SIV anser att även in-<br>vandrade och äldre långtidsarbetslösa borde<br>komma i fråga för arbete hos Samhall.</p>
<p>När det gäller lämplig omfattning av Samhalls<br>verksamhet finns olika ståndpunkter. Statskonto-<br>ret, SIV, HSO och LO anser att behovet av ar-<br>betstillfällen för funktionshindrade talar för fler<br>arbetstillfällen hos Samhall än vad LOSAM före-<br>slog. Bl.a. Handikappombudsmannen anser där-<br>emot att ett alltför utbyggt system med skyddat<br></p>
<p>arbete riskerar att bli en förevändning att inte<br>behålla eller anställa personer med funktionshin-<br>der på den reguljära arbetsmarknaden. I likhet<br>med AMS anser Handikappombudsmannen att<br>anställningar med lönebidrag bör prioriteras<br>framför en utbyggnad av Samhall.</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna är negativa<br>till LOSAM:s förslag om skärpta krav på andelen<br>övergångar och anser bl.a. att det är orealistiskt.<br>Några befarar att rekryteringen skulle kunna på-<br>verkas så att personer med svårare funktionshin-<br>der inte kunde komma i fråga i samma utsträck-<br>ning. Vidare har framhållits att man inte bör<br>skapa otrygghet för dem som inte har möjlighet<br>att få annat arbete.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Det<br>finns en bred enighet om att Samhall skall förbe-<br>hållas sökande som på grund av funktionshinder<br>inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarkna-<br>den. Möjligheterna till sådant arbete - med eller<br>utan lönebidrag - skall således ha prövats innan<br>en placering hos Samhall blir aktuell.</p>
<p>Regeringen bedömer i likhet med flertalet re-<br>missinstanser att det inte är realistiskt att höja<br>kravet på övergångar till den reguljära arbets-<br>marknaden så mycket som LOSAM förordat.<br>Om rekryteringen till Samhall sker bland de sö-<br>kande som har störst svårigheter att få arbete på<br>den reguljära arbetsmarknaden innebär det också<br>att många av dem inte heller efter en förbättring<br>av arbetsförmåga och yrkeskunnande kan få ar-<br>bete utanför Samhall. För många människor med<br>omfattande funktionshinder innebär det en hög<br>grad av rehabilitering att klara ett arbete hos<br>Samhall. De måste kunna känna trygghet i an-<br>ställningen och inte pressas med krav på<br>"rehabilitering" och övergång till annan arbetsgi-<br>vare.</p>
<p>Av Samhalls personalekonomiska redovisning<br>framgår att kvinnorna är klart underrepresente-<br>rade bland dem som övergår från Samhall till an-<br>nat arbete. Regeringen avser att i avtalet med<br>Samhall AB ta upp frågan om ytterligare insatser<br>för att öka kvinnornas andel av övergångarna.</p>
<p>Bedömningar och förslag i rapporten från<br>Öhrlings Coopers & Lybrand AB bygger på att<br>de sociala målen och kravet beträffande syssel-<br>sättningsvolym kvarstår oförändrade.</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Ekonomiska krav</p>
<p>Regeringens bedömning: Samhall bör fortsätta<br>pågående resultatförbättringar så att statens mer-<br>kostnadsersättning som andel av lönekostnaden<br>för de funktionshindrade anställda kan minska<br>ytterligare.</p>
<p>Utredningens förslag: Samhall skall ha en af-<br>färsmässig effektivitet och verksamhetsstruktur<br>som ger sådana intäkter att de täcker Samhalls<br>kringkostnader för produktionen. Bidrag till ar-<br>betskraftskostnaden för de arbetshandikappade<br>skall lämnas av staten i erforderlig omfattning.</p>
<p>Samhalls merkostnadsersättning från staten<br>bör delas upp i en lönerelaterad del och en del<br>som varierar med övergångarna och som bestäms<br>utifrån de merkostnader, jämfört med andra fö-<br>retag, som Samhall har för rehabiliterings- och<br>övergångskostnader. En personalekonomisk re-<br>dovisning från Samhall skall ligga till grund för<br>en ny konstruktion på merkostnadsersättningen.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser för-<br>ordar, i likhet med LOSAM, att Samhall kom-<br>penseras för lönekostnadsutvecklingen. Flera av<br>remissinstanserna är tveksamma till förslaget om<br>en uppdelning av merkostnadsersättningen och<br>befarar bl.a. ökat byråkratiskt krångel. AMS till-<br>styrker en uppdelning av merkostnadsersättning-<br>en och föreslår också en alternativ uppdelning<br>beroende på formerna för verksamheten. Det<br>kan, enligt AMS, ifrågasättas om ersättningen för<br>entreprenader inom service och tjänster eller in-<br>byggd verksamhet skall vara lika stor som för in-<br>dustriell verksamhet med förhållandevis höga<br>produktionskostnader.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Öhrlings<br>Coopers & Lybrand AB bedömer att Samhall av<br>egen kraft kan vidta nödvändiga åtgärder för att<br>effektivisera verksamheten och undvika konkurs.<br>Som en förutsättning för den bedömningen gäl-<br>ler att den statliga merkostnadsersättningen un-<br>der prognosperioden inte kommer att understiga<br>85 procent av lönekostnaden för de funktions-<br>hindrade anställda. En nominellt oförändrad<br>merkostnadsersättning och ökande lönekostna-<br>der kommer, med hänsyn till Samhalls intäkts-<br>och kostnadsstruktur, att medföra en successiv<br>urholkning av Samhalls ekonomi. Till skillnad<br>från andra företag har Samhall en kostnadsmassa<br>som är nästan dubbelt så stor som de påverkbara<br>intäkterna. Samhalls affärsmässiga förutsättning-<br></p>
<p>ar skiljer sig avsevärt från andra bolags och kon-<br>cernens möjligheter att finansiera löneökningar<br>genom produktivitetsförbättringar är inte jäm-<br>förbara med andra företags. Konsulterna kon-<br>staterar vidare att koncernen samtidigt har ett<br>åtagande att inte minska sysselsättningen.</p>
<p>Den bedömning som Öhrlings Coopers &<br>Lybrand AB gör beträffande Samhalls möjlighe-<br>ter att av egen kraft vidta åtgärder för att bl.a.<br>undvika konkurs bygger på förutsättningen att<br>Samhall ges kompensation för lönekostnadsök-<br>ningar. Regeringen delar experternas bedömning<br>att en nominellt oförändrad merkostnadsersätt-<br>ning och ökande lönekostnader kommer att<br>medföra en successiv urholkning av Samhalls<br>ekonomi. Det behövs dock ytterligare analyser<br>innan den konkreta utformningen och beräk-<br>ningen av merkostnadsersättningen kan anges.<br>Regeringen avser att återkomma i frågan, så snart<br>ett sådant analysarbete har genomförts.</p>
<p>Ägarens styrning</p>
<p>Regeringens bedömning: Staten bör som ägare<br>av Samhall AB på ett tydligare sätt ange ekono-<br>miska mål och verksamhetsmål.</p>
<p>Utredningens förslag: LOSAM har inte närma-<br>re gått in på ägar- och styrningsfrågor.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera av remissinstanser-<br>na tar i anslutning till LOSAM:s synpunkter på<br>Samhalls effektivitet i ett ekonomiskt perspektiv,<br>resultatkrav, m.m. upp frågor som gäller de delvis<br>motsägelsefulla målen för Samhalls verksamhet.<br>Statskontoret menar att styrning inte bör inne-<br>hålla delvis motstridiga mål av karaktären lön-<br>samhetskrav och social och personlig utveckling.<br>Även RRV tar upp frågan om motstridiga mål<br>och anser det angeläget att statsmakterna tar<br>ställning till Samhalls verksamhetsinriktning.<br>Bl.a. anser RRV att LOSAM:s förslag om ökad<br>betoning av rehabilitering - och därmed ökade<br>kostnader - samtidigt som Samhall skall produ-<br>cera efterfrågade varor och tjänster - innebär att<br>nuvarande målkonflikter förstärks. TCO finner<br>det viktigt att Samhalls fyra olika målområden<br>hålls likvärdiga. Resultatkraven bör omprövas<br>kontinuerligt beroende på vilket ekonomiskt<br>stöd riksdagen beslutar om.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Öhrlings<br>Coopers & Lybrand AB konstaterar i sin över-</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>syn att ägarens mål och riktlinjer för Samhall in-<br>nehåller målkonflikter och att de upplevs som<br>ofullständiga och otydliga av Samhall AB. Styr-<br>ningen ger utrymme för övertolkning av ägarens<br>intentioner. De efterlyser att ägaren överväger de<br>mål och direktiv som står i strid med viktigare<br>mål, anger en rangordning av målen och formu-<br>lerar målen på ett tydligare sätt. Agaren bör, en-<br>ligt översynen, överväga avvägningen mellan å<br>ena sidan den ägarstyrning som bör ske genom<br>bolagsstämman och å andra sidan sättet att med-<br>dela de villkor som kan behöva knytas till an-<br>vändningen av anslaget till Samhall AB. Aga-<br>ransvaret bör skiljas från ansvaret för<br>merkostnadsanslaget och den informella dialo-<br>gen mellan ägaren och Samhall AB mer involvera<br>styrelsen i ledningen av företaget. Vidare anser<br>konsulterna att en effektiv ägarstyrning även bör<br>innefatta krav beträffande kapitalstruktur, av-<br>kastning och utdelning.</p>
<p>Regeringen delar till stor del de i översynen<br>framförda synpunkterna och avser att vidta åt-<br>gärder för att få till stånd en tydligare styrning av<br>bolaget från ägarens sida.</p>
<p>Ett antal av de områden, som konsulterna stu-<br>derat och fört fram förslag om, är sådana att sty-<br>relsen för Samhall AB - och i vissa delar dotter-<br>bolagens styrelser - har att besluta om dem.<br>Regeringen har därför tillställt Samhall AB kon-<br>sulternas rapport.</p>
<p>Medelsberäkning</p>
<p>Riksdagen beslutade (bet. 1996/97:AU1, rskr.<br>1996/97:102) att den av regeringen föreslagna<br>besparingen på anslaget till Samhall AB för bud-<br>getåret 1998 på 100 miljoner kronor skulle flyttas<br>fram till år 1999. Med hänsyn härtill beräknades i<br>1998 års budgetproposition ett anslag på 4 262<br>miljoner kronor för år 1999. Samhall skall inrikta<br>de pågående resultatförbättringsåtgärderna på en<br>fortsatt minskning av behovet av merkostnadser-<br>sättning. Regeringen föreslår att Samhall AB för<br>budgetåret 1999 anvisas ett anslag på<br>4 262 419 000 kronor. I avvaktan på att analysar-<br>betet rörande Samhall slutförs beräknas samma<br>belopp för budgetåren 2000 och 2001.</p>
<p>B7 AmuGruppen AB</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.12 - Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>23 705</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9 514</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>9 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6513</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>4 329</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>845</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>De utgifter som belastar anslaget är avvecklingen<br>av outhyrda lokaler, gällande de kontrakt som<br>övertogs av AmuGruppen AB från myndigheten<br>AMU-gruppen. Vad avser awecklingskostnader<br>skall, enligt ramavtalet som skrevs då bolaget bil-<br>dades den 1 juli 1993 mellan staten och<br>AmuGruppen AB, staten stå för 2/3 av hyres-<br>kostnaderna.</p>
<p>AmuGruppen AB bedriver arbetsmarknadsut-<br>bildning med tyngdpunkt på yrkesinriktad ut-<br>bildning och är ett av svenska staten helägt bolag.<br>AmuGruppen bildades under våren 1993 och tog<br>från och med den 1 juli 1993 över den verksam-<br>het som tidigare bedrivits inom myndigheten<br>AMU-Gruppen (prop. 1992/93:152, bet.<br>1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Koncernen är<br>i dag etablerad på ca 100 orter i Sverige. Under år<br>1997 har en affärsområdesindelning etablerats,<br>vilken ersätter den tidigare regionala dotterbolag-<br>sindelningen. Därefter bedrivs verksamheten in-<br>om de fyra affärsområdena Yrke (kvalificerad yr-<br>kesutbildning), Växa (kompetensutveckling),<br>Delta (verksamhetsutveckling i stora företag och<br>organisationer) samt Hadar (utbildning och<br>funktionsanpassning för funktionshindrade).<br>Hadars verksamhet bedrivs i en egen juridisk<br>person med anställd personal. Den 1 januari 1998<br>startade Nu Personaluthyrning AB, ett helägt<br>dotterbolag till AmuGruppen AB, sin verksam-<br>het.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Medeltalet anställda i koncernen uppgick under<br>år 1997 till 2 888 personer (för år 1996 var mot-<br>svarande siffra 3 997 personer). Vid räkenskaps-<br>årets slut var 2 475 personer anställda varav 2 115<br>tillsvidare. Ett omställningsprojekt har bedrivits<br>för att underlätta de övertaligas situation och un-<br>derlätta deras möjlighet att få ett nytt arbete.<br>Projektet har under år 1997 omfattat 1 265 per-</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>soner, fördelat på två etapper. Vid årets slut hade<br>58 procent av deltagarna fått nytt arbete, startat<br>eget eller påbörjat utbildning.</p>
<p>Omstruktureringskostnader har belastat årets<br>resultat med 22 miljoner kronor. Av omstruktu-<br>reringsreserven, som skuldfördes år 1996, har<br>165 miljoner kronor utnyttjats under årl997 för<br>löner till övertalig personal och 153 miljoner<br>kronor för övertaliga lokaler. Koncernens resul-<br>tat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 31<br>miljoner kronor. Till följd av ett positivt ränte-<br>netto på 36 miljoner kronor ökade resultatet ef-<br>ter finansiella poster till 67 miljoner kronor.</p>
<p>Koncernens avkastning på totalt kapital blev</p>
<p>5,3 procent, på sysselsatt kapital 10,8 procent och<br>på eget kapital efter skatt 18,5 procent. Det av-<br>kastningskrav på eget kapital efter skatt, 14 pro-<br>cent, som ägaren fastställt i ägardirektivet till<br>AmuGruppen AB uppnåddes därmed. Kon-<br>cernens soliditet uppgick vid räkenskapsårets slut<br>till 28 procent.</p>
<p>Personaluthyrningsföretaget Nu Personalut-<br>hyrning AB startade sin verksamhet 1 januari</p>
<p>1998. Verksamhetens omfattning är inlednings-<br>vis begränsad och man räknar med att under en<br>fyraårsperiod etablera sig på 15-20 orter. Den<br>huvudsakliga inriktningen är uthyrning av kvali-<br>ficerade utbildare och tekniker till industrin till<br>exempel rörsvetsare, verktygsmakare och robot-<br>tekniker. En successiv utökning under de när-<br>maste åren planeras. Uthyrningsverksamheten är<br>en del i AmuGruppen AB:s strategi för att öka<br>verksamhetens flexibilitet.</p>
<p>Vid AmuGruppens bolagsstämma den 15 april<br>1998 beslöt stämman att uppdra åt styrelsen att<br>bilda en pensionsstiftelse och att i samband med<br>bildandet överföra de medel för tryggande av<br>pensionsskuld per den 1 juli 1993 som fanns av-<br>satta i balansräkningen. Tidigare har dessa medel<br>hanterats i företagets egna räkenskaper, vilket<br>medfört att resultaträkningen påverkats av fluk-<br>tuationer i investeringsportföljens avkastning.<br>Vidare antog stämman ägarens direktiv för verk-<br>samheten, och att utdelning till ägaren skulle gö-<br>ras med 22,3 miljoner kronor. Beslutet avseende<br>pensionsstiftelse har verkställts under våren 1998<br>då stiftelsen bildades och styrelse valdes. Den 1<br>juli 1998 flyttades sedan de aktuella pensions-<br>medlen över till en stiftelse.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Det kan konstateras att AmuGruppen AB under<br>året har följt den plan för omstrukturering av<br>verksamheten som låg till grund för regeringens<br>skrivelse till riksdagen 1996/97:189 Omstruktu-<br>rering av AmuGruppen AB.</p>
<p>Det är regeringens bedömning att det omfat-<br>tande omstrukturerings- och förändringsarbetet<br>som genomförts av verksamhetens organisation<br>bör leda till ökad kvalitet i arbetsmarknadsut-<br>bildningen liksom till en ökad flexibilitet och<br>därmed minskad affärsrisk.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>6 513 000 kronor för budgetåret 1999. För bud-<br>getåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna till 4,3<br>respektive 0,8 miljoner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-<br>stående:</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (tkr)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>9 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat resursbehov</p></td><td>
<p>-3 116‘</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999.</p></td><td>
<p>6513</p></td></tr>
</table>
<p>' Varav 1 miljon kronor på grund av omprloriteringar mellan anslagen inom utgiftso m-<br>rådet.</p>
<p>B8 Arbetsdomstolen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 5.13 - Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>15 161</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>1 512</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>15 849</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>16 351</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 061</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 355</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 592</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Arbetsdomstolen prövar mål rörande kollekti-<br>vavtal och andra arbetstvister enligt lagen</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>(1974:371) om rättegången i arbetstvister. För<br>domstolen gäller förordningen (1988:1137) med<br>instruktion för Arbetsdomstolen.</p>
<p>Arbetsdomstolen är en specialdomstol som<br>prövar arbetsrättsliga tvister, dvs. tvister som rör<br>förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.<br>Domstolens mål är indelade i A- och B-mål. A-<br>mål är de arbetsrättsliga tvister där domstolen är<br>första och sista instans och B-mål är sådana mål<br>som avser överklagande av arbetstvister som<br>prövats i tingsrätt.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall bud-<br>getåret 1997 visar att Arbetsdomstolen inte för-<br>brukade hela anslaget. Anledningen till detta var<br>vakanser under år 1997. Anslagssparandet har<br>under budgetåret 1997 ökat med 92 000 kronor<br>till ett totalt anslagssparande på 1 512 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Utfallsprognosen för år 1998 tyder på att Ar-<br>betsdomstolen kommer att förbruka hela ansla-<br>get men inte hela anslagssparandet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>De övergripande målen för Arbetsdomstolen är<br>att snabbt och effektivt, samt med iakttagande av<br>höga krav på rättssäkerhet, avgöra arbetstvister<br>som förs till domstolen samt leda rättsutveck-<br>lingen och främja en enhetlig rättstillämpning.</p>
<p>Arbetsdomstolens verksamhetsmål för bud-<br>getåret 1997 var att fortsätta att minska hand-<br>läggningstiderna samt att eftersträva en målba-<br>lans på högst 150-200 mål.</p>
<p>Årsredovisningen för budgetåret 1997 visar att<br>den genomsnittliga handläggningstiden för det<br>totala antalet avgjorda mål (här ingår även mål<br>som har avskrivits efter återkallelse och mål där<br>en förlikning kommit till stånd) har ökat något<br>det senaste året. Handläggningstiden är nu ca åtta<br>månader för A-mål och ca sju månader för B-<br>mål. Genomsnittlig handläggningstid för mål<br>som avgjorts efter dom eller särskilt beslut har<br>under det senaste året ökat med en månad till</p>
<p>11,5 månader för A-mål och 10,6 månader för B-<br>mål. För dessa typer av mål eftersträvar Arbets-<br>domstolen en genomsnittlig handläggningstid på<br>åtta månader för A-mål och sex månader för B-<br>mål.</p>
<p>Av de redovisade resultaten framgår att Ar-<br>betsdomstolen har haft svårigheter att uppnå<br>verksamhetsmålen. Det är svårt att finna en en-<br></p>
<p>tydig förklaring till den fortsatta ökningen av<br>handläggningstiden. Dock bör poängteras att<br>handläggningen inte bara styrs av processuella<br>regler utan också av parternas krav och önske-<br>mål, vilket påverkar handläggningstiden.</p>
<p>Likaså får ett enskilt mål som drar ut på tiden<br>stor inverkan på den genomsnittliga handlägg-<br>ningstiden eftersom det antal mål som hanteras<br>vid domstolen är relativt få.</p>
<p>Arbetsdomstolen avser att vidta åtgärder i<br>syfte att förkorta handläggningstiderna. Exempel<br>på detta är att domstolen numera håller huvud-<br>förhandling fem dagar i veckan i stället för tre<br>dagar.</p>
<p>Antalet inkomna mål och målbalansen har un-<br>der år 1997 ökat något. I stort kan dock sägas att<br>både antal inkomna mål och målbalansen under<br>de senaste åren har varit stabilt hög.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>De övergripande målen för Arbetsdomstolen bör<br>ligga fast under budgetåret 1999. Regeringen av-<br>ser att i anslutning till regleringsbrevet för år</p>
<p>1999 göra en översyn av verksamhetsmålen. Re-<br>geringen föreslår att riksdagen anvisar 16 061 000<br>kronor för budgetåret 1999. För budgetåren</p>
<p>2000 och 2001 beräknas utgifterna till 16,4 mil-<br>joner kronor respektive 16,6 miljoner kronor.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-<br>ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-<br>förts med anledning av att en korrigering har<br>gjorts av den justering som genomfördes av an-<br>slagen för år 1998 med anledning av att sättet att<br>finansiera avtalsförsäkringar på det statliga områ-<br>det förändrades.</p>
<p>I tabellen redovisas justeringen enligt nedan-<br>stående:</p>
<p>Beräkning av anslaget för 1999 (tkr)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>15 849</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>308</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>-96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>16 061</p></td></tr>
</table>
<p>80</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h2>B9 Statens förlikningsmanna-<br>expedition</h2>
<p>Tabell 5.14 - Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1 933</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>384</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 339</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 340</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 402</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 431</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>2 465</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statens förlikningsmannaexpedition är central<br>myndighet för det statliga förlikningsväsendet.<br>Myndigheten förordnar förlikningsman vid<br>medlingar i arbetstvister mellan arbetsgivare och<br>arbetstagare enligt lagen (1976:580) om medbe-<br>stämmande i arbetslivet. Förfarandet regleras i<br>förordningen (1976:826) om medling i arbet-<br>stvister. Expeditionen ansvarar vidare för statisti-<br>ken över arbetsinställelser i riket. För förlik-<br>ningsmannaexpeditionen gäller också förord-<br>ningen (1988:653) med instruktion för Statens<br>förlikningsmannaexpedition. Instruktionen reg-<br>lerar expeditionens sammansättning och ärende-<br>nas handläggning.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Förlikningsmannaexpeditionen har som mål att<br>bidra till en fredlig lösning av arbetstvister och<br>att medverka till att arbetsmarknadskonflikter<br>bringas till ett så snabbt slut som möjligt.</p>
<p>De huvudsakliga faktorer som styr förlik-<br>ningsmannaexpeditionens utgifter är antal kon-<br>flikter på arbetsmarknaden som kräver medlarin-<br>satser samt hur omfattande medlingarna är.<br>Antalet konflikter styrs i sin tur främst av hur<br>många kollektivavtal som löper ut under året.</p>
<p>Ett förhållandevis stort antal arbetstvister an-<br>mäldes till förlikningsmannaexpeditionen under<br>1997. Trots detta betraktas 1997 som ett mellan-<br>år, såvitt avser utlösta stridsåtgärder och förlora-<br>de arbetsdagar. En jämförelse mellan budget och<br>utfall visar att förlikningsmannaexpeditionen<br>inte förbrukade hela anslaget.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och prognos för<br>anslagsförbrukningen under innevarande budget-<br>år tyder på att arbetsbelastningen förväntas bli<br></p>
<p>förhållandevis hög. Anledningen är att större<br>delen av avtalen löper ut under året.</p>
<p>Arbetsbelastningen för budgetåren 2000, 2001<br>och 2002 påverkas bland annat av avtalsperioder-<br>nas längd för de avtal som sluts under 1998.</p>
<p>I syfte att förbättra förutsättningarna för en<br>väl fungerande lönebildning har regeringen givit<br>en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag<br>till ett förstärkt förlikningsmannainstitut, (dir.<br>1997:66). Ett delbetänkande redovisades den 27<br>november 1997, Medlingsinstitut och lönestatis-<br>tik (SOU 1997:164), som innehåller förslag till<br>förbättringar av lönestatistiken samt förslag till<br>ett nytt medlingsinstitut. Medlingsinstitutet skall<br>enligt utredarens förslag ha två huvuduppgifter.<br>Den första är att verka för en väl fungerande lö-<br>nebildning och den andra är att medla i arbet-<br>stvister. Utredaren uppskattar den nya myndig-<br>hetens kostnad till 44 miljoner kronor.<br>Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds<br>för närvarande vidare i regeringskansliet. Slutbe-<br>tänkandet skall redovisas senast den 30 novem-<br>ber 1998.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>2 402 000 kronor för budgetåret 1999. För bud-<br>getåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna till 2,4<br>miljoner kronor respektive 2,5 miljoner kronor.</p>
<h2>BIO Statens nämnd för arbetstagares<br>uppfinningar</h2>
<p>Tabell 5.15 - Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>44</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>56</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>56</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>58</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar av-<br>ger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen<br>av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares<br>uppfinningar. I tvist mellan arbetstagare och ar-<br>betsgivare kan någon av parterna inhämta utlå-<br>tande från nämnden. Förordningen (1988:1140)</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>med instruktion för Statens nämnd för arbetsta-<br>gares uppfinningar reglerar ärendenas handlägg-<br>ning.</p>
<p>Nämnden sammanträder endast då den skall<br>lämna utlåtande i ett ärende. Det senaste åren har<br>nämnden sammanträtt ett par gånger per år.<br>Ordförande och sekreterare erhåller fast arvode.<br>Övriga sex ledamöter får ersättning per sam-<br>manträdesdag. Utöver arvodes- och ersättnings-<br>kostnader har nämnden endast små kostnader i<br>form av reseersättning, brevporto m.m.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>56 000 kronor för budgetåret 1999. För budget-<br>åren 2000 och 2001 beräknas utgifterna till<br>56 000 kronor respektive 58 000 kronor.</p>
<h2>Bli Bidrag till Stiftelsen Utbildning<br>Nordkalotten</h2>
<p>Tabell 5.16 - Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>1997 Utfall 4 000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4 000 <sup>1</sup></p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 229</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 283</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 349</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Till följd avförslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-<br>nen 1998 minskades anslaget med 147 000 kronor</p>
<p>Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är en gemen-<br>sam institution för Sverige, Norge och Finland<br>med uppgift att anordna och utveckla arbets-<br>marknadsutbildning för i första hand de nordli-<br>gaste delarna av de tre länderna. Stiftelsen inrät-<br>tades år 1970 som ett AMU-center. År 1986<br>fördes centret över till AMU-gruppen och ut-<br>gjorde där en egen myndighet. Den 1 januari<br>1991 ombildades myndigheten till en svensk<br>stiftelse, Stiftelsen Utbildning Nordkalotten<br>(prop. 1990/91:2, bet. 1990/91:AU14, rskr.<br>1990/91:28). Ombildningen syftade till att ge en<br>verksamhetsform som bättre tillgodoser kraven<br>på att vara en gemensam institution för de tre<br>länderna och som ger dessa möjlighet till likvär-<br>digt inflytande.</p>
<p>Till grund för verksamheten ligger bl.a. en<br>överenskommelse mellan Norge, Finland och<br>Sverige, överenskommelsen omprövas vart tredje<br>år. Tidigare överenskommelser träffades den 21<br>december 1990 och den 21 december 1993. En<br>ny överenskommelse har träffats den 17 juni<br></p>
<p>1998 då Svenska staten åtog sig att bidra till stif-<br>telsens verksamhet med ett årligt belopp om 4<br>miljoner kronor för år 1997, 4 miljoner kronor<br>för år 1998 och 3 miljoner kronor för år 1999.<br>Medlen får användas för att finansiera perso-<br>nalutveckling, marknadsföring, elevsocial verk-<br>samhet samt anpassning av utbildning till de oli-<br>ka ländernas behov. Frågan om Sverige därefter<br>skall lämna ytterligare bidrag skall behandlas i<br>samband med den uppföljning av verksamheten<br>som skall göras vart tredje år av departementen<br>med ansvar för arbetsmarknadsfrågor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Utöver statsbidraget finansieras stiftelsens verk-<br>samhet genom intäkter från kurs- och uppdrags-<br>verksamhet. För verksamhetsåret 1997 redovisar<br>stiftelsen en omsättning på 41,6 miljoner kronor.<br>Årets resultat har förbättrats kraftigt jämfört<br>med föregående år. Resultatsförbättringen kan<br>hänföras till vidtagna åtgärder under år 1996 för<br>att reducera rörelsens kostnader, vilket gett ef-<br>fekt under år 1997. Under året har ca 5,5 miljo-<br>ner kronor använts till åtgärder (kompetens-<br>utveckling, marknadsföring, elevsocial verksam-<br>het samt produktutveckling) som finansieras av<br>statsbidraget. Från tidigare år balanserat statsbi-<br>drag har utnyttjats med ca 1,5 miljoner kronor.</p>
<p>Överenskommelsen mellan länderna som gäl-<br>ler till och med år 1999 innebär bland annat att<br>den fasta årsbeställningen uppgår till 140 platser<br>för Sverige, 100 för Norge och 50 för Finland. I<br>genomsnitt har 343 elever varit inskrivna under<br>år 1997, vilket innebär att ca 15 procent av elev-<br>antalet är beställningar utöver den fasta kvoten i<br>överenskommelsen mellan länderna. Under<br>verksamhetsåret har lokaler byggts om och an-<br>passats för verksamheten. Delar av administrativa<br>lokaler har byggts om till elevbostäder, varvid<br>stiftelsens kapacitet för elevboendet ökat.</p>
<p>Kompetenshöjningsprogrammet för skolans<br>personal som påbörjades år 1995 har under året<br>fortsatt i planerad omfattning. Under året har en<br>utveckling och omläggning av stiftelsens IT-<br>verksamhet påbörjats. Projektet omfattar system<br>för informationsspridning, kunskapsinhämnt-<br>ning samt ekonomisk uppföljning. Under år<br>1997 har en jämställdhetsplan fastställts för verk-<br>samheten.</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>En ny överenskommelse bör träffas mellan Sve-<br>rige, Norge och Finland. Riksdagen bör bemyn-<br>diga regeringen att träffa denna nya överens-<br>kommelse med de båda länderna. Överens-<br>kommelsen bör längst avse åren 2000-2003. I nu<br>gällande överenskommelse anges att en översyn<br>av verksamheten skall göras vart tredje år med<br>sikte på eventuella ändringar av överenskommel-<br>sen och att översynen skall initieras av den<br>svenska avtalsparten. En översyn är initierad och<br>kommer att genomföras senast under våren</p>
<p>1999.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>3 229 000 kronor för budgetåret 1999. För bud-<br>getåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna till 3,2<br>respektive 3,3 miljoner kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>4 147 <sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omprioriteringar mellan anslag</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>3 229</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Till följd avförslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-<br>nen 1998 minskades anslaget med 147 000 kronor.</p></td></tr>
</table>
<h2>B12 Internationella avgifter</h2>
<p>Tabell 5.17 - Anslagsutvecklingen</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td colspan="3">
<p>20 529</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>24 195</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>24 195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>24 195</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 195</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>24 195</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas Sveriges andel av kostna-<br>derna för ILO:s verksamhet.</p>
<p>Genom sin anslutning till Nationernas för-<br>bund blev Sverige år 1920 medlem av Internatio-<br>nella arbetsorganisationen (ILO). Sedan år 1946<br>är ILO FN:s fackorgan för sysselsättnings- och<br>arbetslivsfrågor.</p>
<p>ILO:s främsta mål är att främja sysselsättning,<br>förbättra arbets- och levnadsvillkor samt värna<br>om fackliga fri- och rättigheter.</p>
<p>ILO:s beslutande församling, Internationella<br>arbetskonferensen, antog i juni 1997 arbetspro-<br>gram och budget för perioden 1998-99, totalt<br>702 miljoner schweizerfranc. Övergripande mål<br></p>
<p>är att stödja demokrati och mänskliga rättigheter,<br>främja sysselsättning och bekämpa fattigdom<br>samt verka för social trygghet och arbetarskydd.<br>Fyra områden prioriteras särskilt: stärkandet av<br>ILO:s normverksamhet, kampen mot barnarbe-<br>te, uppföljning av FN:s sociala toppmöte i Kö-<br>penhamn år 1995 och av FN:s kvinnokonferens i<br>Beijing år 1995.</p>
<p>Över den reguljära budgeten finansieras ILO:s<br>mötes-, norm-, utrednings-, forsknings- och<br>publikationsverksamhet, ILO-sekretariatet i Ge-<br>neve (Internationella arbetsbyrån), de regionala<br>och lokala kontoren och 14 s.k. multidisciplinära<br>team runt om i världen. ILO:s tekniska bistånds-<br>verksamhet finansieras till drygt 10 procent över<br>den reguljära budgeten, i övrigt genom frivilliga<br>bidrag från medlemsländerna.</p>
<p>I Arbetsmarknadsdepartementet handläggs<br>ärenden som rör förhållandet till Internationella<br>arbetsorganisationen (ILO). För beredning av<br>vissa ärenden som rör samarbetet med ILO finns<br>den trepartiskt sammansatta ILO-kommittén.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>Följande av ILO antagna beslut kommer senare<br>att redovisas för riksdagen.</p>
<p>År 1996 höll ILO en särskild sjöfartskonfe-<br>rens. Konferensen antog sju nya sjöfartsinstru-<br>ment, dvs. en konvention (nr 178) och en re-<br>kommendation (nr 185) om tillsyn av sjömäns<br>arbets- och levnadsförhållanden, en konvention<br>(nr 179) och en rekommendation (nr 186) om<br>rekrytering av och arbetsförmedling för sjömän,<br>en konvention (nr 180) om sjömäns arbetstid<br>och bemanningen på fartyg och en rekommen-<br>dation (nr 187) om sjömäns löner och arbetstid<br>samt bemanningen på fartyg samt slutligen ett<br>protokoll till 1976 års konvention (nr 147) om<br>miniminormer i handelsfartyg.</p>
<p>1997 års arbetskonferens antog en konvention<br>(nr 181) och en rekommendation (nr 188) om<br>privat arbetsförmedling, inkl, personaluthyrning,<br>vilka ersätter 1949 års konvention om avgiftskrä-<br>vande arbetsförmedlingsbyråer, uppsagd av Sve-<br>rige år 1992.</p>
<p>1998 års arbetskonferens antog en rekom-<br>mendation (nr 189) om allmänna villkor för<br>främjandet av sysselsättning i små och medelsto-<br>ra företag.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>På dagordningen för 1999 års arbetskonferens<br>står två nya ämnen, dels revidering av 1952 års<br>konvention (nr 103) och rekommendation (nr<br>95) om skydd vid havandeskap och barnsbörd, i<br>syfte att år 2000 anta nya instrument, dels ILO:s<br>roll i det tekniska biståndssamarbetet för s.k.<br>allmän diskussion. År 1999 skall även en ny kon-<br>vention med kompletterande rekommendation<br>om barnarbete slutbehandlas. Avsikten är inte att<br>revidera något tidigare instrument om barnarbete<br>utan att utarbeta ett helt nytt med inriktning mot<br>de grövsta formerna av utnyttjande av barn.</p>
<p>Under perioden 1996-99 innehar Sverige en<br>nordisk plats på regeringssidan i ILO:s styrelse.<br>Sverige är därtill medlem i tre och suppleant i två<br>av styrelsens sex utskott samt i styrelsens särskil-<br>da arbetsgrupp för revidering av ILO:s normer.<br>Inför varje styrelsemöte äger nordiskt samråd<br>rum.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Sveriges andel utgör 1,07 procent av ILO:s bud-<br>get år 1999. Länder som betalar sin avgift tidigt<br>under budgetåret får ett avdrag ett följande år<br>genom ett s.k. incentive scheme. Efter avdrag är<br>Sveriges medlemsavgift 4,1 miljoner schweizer-<br>franc år 1998, motsvarande 22,5 miljoner kronor,<br>och 3,6 miljoner schweizerfranc år 1999. Belop-<br>pet i kronor beror även på rådande valutakurs vid<br>betalningstillfället.</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen anvisar<br>24 195 000 kronor för budgetåret 1999. För bud-<br>getåren 2000 och 2001 beräknas utgifterna under<br>anslaget till samma belopp.</p>
<p>B13 Ombudsmannen mot<br>diskriminering på grund av<br>sexuell läggning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tabell 5.18 - Anslagsu</p></td><td>
<p>tvecklingen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1999 Förslag'</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 Beräknat</p></td><td>
<p>1 018</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001 Beräknat</p></td><td>
<p>1 033</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p><sup>1</sup> Myndigheten skall, under förutsättning att riksdagen godkänner prop. 1997/98:180,<br>inrättas den 1 april 1999.</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen har i proposition 1997/98:180 fö-<br>reslagit att riksdagen antar ett förslag till lag om<br>förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund<br>av sexuell läggning. Lagen föreslås träda i kraft</p>
<p>den 1 april 1999. Riksdagen har ännu inte be-<br>handlat propositionen. I propositionen föreslås<br>att ett nytt ombudsmannainstitut inrättas, Om-<br>budsmannen mot diskriminering på grund av<br>sexuell läggning. Ombudsmannens förvaltnings-<br>kostnader är beräknade till 1 miljon kronor för år<br>1999. För att minimera kostnaderna skall om-<br>budsmannen samordna sin verksamhet med Dis-<br>krimineringsombudsmannen i fråga om lokaler<br>etc.</p>
<p>Regeringen har i prop. 1997/98:180 föreslagit<br>att ombudsmannen skall se till att den föreslagna<br>lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet<br>på grund av sexuell läggning följs. Ombudsman-<br>nen skall därtill enligt förslaget ha såväl opini-<br>onsbildande som rådgivande och processförande<br>roll med rätt att föra talan i Arbetsdomstolen.<br>Ombudsmannen skall vid vite kunna förelägga<br>arbetsgivaren att inkomma med vissa uppgifter.<br>Vitesföreläggandet skall kunna överklagas till<br>Nämnden mot diskriminering.</p>
<p>Folkhälsoinstitutet har regeringens uppdrag<br>att bland annat ansvara för en övergripande sam-<br>ordning av insatser för homosexuella, att följa<br>utvecklingen av deras situation, vidta och följa<br>andra myndigheters informationsinsatser och<br>lämna rapporter över sin verksamhet.</p>
<p>Regeringen föreslår i prop. 1997/98:180 att det<br>övergripande ansvaret för att följa utvecklingen<br>av homo- och bisexuellas situation, inklusive<br>diskriminering, forskning om homo- och bisex-<br>ualitet och för samordningen av insatser för ho-<br>mo- och bisexuella förs över från Folkhälsoin-<br>stitutet till den nye ombudsmannen.</p>
<p>Regeringen aviserade i propositionen att den<br>avsåg att återkomma i budgetpropositionen för<br>år 1999 om hur uppgifterna närmare borde för-<br>delas mellan Folkhälsoinstitutet och ombuds-<br>mannen.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Ombudsmannens uppgifter skall bland annat va-<br>ra att genom rådgivning se till att den som blivit<br>utsatt för diskriminering på grund av sexuell<br>läggning kan ta till vara sina rättigheter. Om-<br>budsmannens uppdrag skall även innefatta råd-<br>givning i anledning av brottet olaga diskrimine-<br>ring enligt 16 kap. 9§ fjärde stycket<br>brottsbalken.</p>
<p>Ombudsmannen skall verka mot diskrimine-<br>ring i arbetslivet på grund av sexuell läggning.<br>Regeringen anser att det vore värdefullt att upp-</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>draget även avsåg diskriminering i samhällslivet i<br>övrigt. För närvarande saknas dock resurser för<br>en sådan utvidgning av ombudsmannens upp-<br>drag. Efter det att frågan om en sammanslagning<br>av bland annat Ombudsmannen mot etnisk dis-<br>kriminering och Ombudsmannen mot diskrimi-<br>nering på grund av sexuell läggning till en ge-<br>mensam myndighet, som aviserades i prop.<br>1997/98:180, har analyserats återkommer rege-<br>ringen i denna fråga.</p>
<p>Regeringen återkommer då även med hur en<br>fördelning av uppgifter mellan Folkhälsoinstitu-<br>tet och ombudsmannen skall genomföras och<br>hur verksamheten skall finansieras.</p>
<p>Regeringen förslår att riksdagen anvisar 1<br>miljon kronor för budgetåret 1999. För budget-<br>åren 2000 och 2001 beräknas utgifterna till 1<br>miljon kronor för vardera år.</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>6 Jämställdhet mellan kvinnor och män</h1>
<h2>6.1 Omfattning</h2>
<p>Verksamhetsområdet omfattar samordnings-<br>ansvar för jämställdhetspolitiken i stort samt an-<br>slagen för Jämställdhetsombudsmannen (JämO),<br>Särskilda jämställdhetsåtgärder och Bidrag till<br>kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.</p>
<h2>6.2 Utgiftsutvecklingen</h2>
<p>Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>31,0</p></td><td>
<p>35,3</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>33,9</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Det pågår arbete inom alla politikområden för att<br>nå målen för jämställdhetspolitiken. Frågor un-<br>der andra departement som rör åtgärder för att<br>främja jämställdhet mellan kvinnor och män re-<br>dovisas i huvudsak under respektive utgiftsom-<br>råde.</p>
<p>JämO:s verksamhet visar goda resultat i för-<br>hållande till de beslut som riksdagen fattat om<br>verksamhetens innehåll och inriktning. Myndig-<br>hetens arbetsbelastning är fortsatt hög. Fr.o.m. år<br>1997 tillfördes JämO ytterligare medel vilket har<br>gett bättre förutsättningar för arbetet och har<br>gjort att verksamheten har kunnat intensifieras.</p>
<p>Förändringar</p>
<p>JämO fick på grund av ökad arbetsbelastning en<br>resursförstärkning på 5 miljoner kronor fr.o.m.<br>budgetåret 1997. De ökade medlen har gjort att<br>myndigheten kunnat intensifiera sin verksamhet,<br>särskilt när det gäller uppföljning av arbetsgivares<br>skyldighet att bedriva ett aktivt jämställdhetsar-<br>bete på arbetsplatsen. JämO skall senast den 1<br>mars 1999 redovisa hur det utökade anslaget har<br>påverkat myndighetens verksamhet. Redan nu<br>kan emellertid konstateras att arbetet med att ut-<br>öva tillsyn över de delar av lagen som rör lö-<br>neskillnader mellan kvinnor och män kräver sto-<br>ra resurser för myndigheten, varför JämO<br>föreslås tillföras 2 miljoner kronor fr.o.m. bud-<br>getåret 1999 för detta ändamål.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>Frågor om metoder m.m. för att införliva ett<br>jämställdhetsperspektiv på alla samhällsområden<br>(s.k. mainstreaming) kommer även fortsätt-<br>ningsvis att prioriteras. Olika metodutvecklings-<br>projekt kommer att initieras. Uppföljning kom-<br>mer att ske av det arbete och de förslag som<br>presenterats av Utredningen om fördelningen av<br>ekonomisk makt och ekonomiska resurser mel-<br>lan kvinnor och män (S 1994:09).</p>
<p>Arbetet med att bryta den könsuppdelade ar-<br>betsmarknaden och de könsbundna utbildnings-<br>valen, liksom insatser för att stimulera kvinnors<br>företagande, fortsätter.</p>
<p>87</p>
<p>16 Riksdagen 1998/99. I samL Nr 1. W7-14</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>SCB kommer att ges i uppdrag att göra en ny<br>nationell tidsanvändningsstudie. SCB föreslås<br>tillföras 1 miljon kronor för att vidareutveckla<br>lönestatistiken, särskilt i fråga om en bättre yr-<br>kesredovisning, så att den kan ligga till grund för<br>fördjupade analyser av löneskillnader mellan<br>kvinnor och män och därmed underlätta värde-<br>ringen av olika arbeten. Det statistiska underlaget<br>för att vidareutveckla metoder för att införliva ett<br>jämställdhetsperspektiv i budgetprop-ositionen<br>är bristfälligt. Därför kommer SCB att få i upp-<br>drag att ta fram nödvändigt statistiskt underlag<br>för s.k. jämställdhetsbokslut och för detta tillfö-<br>ras 1 miljon kronor.</p>
<p>S.k. jämställdhetsmärkning kommer att utre-<br>das.</p>
<p>Utredningen med uppdrag att göra en översyn<br>av vissa delar av jämställdhetslagen kommer att få<br>tilläggsdirektiv som rör frågor som hänger sam-<br>man med arbetsvärdering.</p>
<p>Regeringen kommer vidare att uppdra åt stat-<br>liga myndigheter att arbeta mer aktivt med frågor<br>som rör jämställdhet mellan kvinnor och män,<br>inklusive frågor om lika lön för lika och likvär-<br>digt arbete.</p>
<p>Olika åtgärder kommer att vidtas för att un-<br>derlätta för män att delta i jämställdhetsarbetet.</p>
<p>Arbetet med att motverka våld mot kvinnor<br>och att stödja och skydda utsatta kvinnor kom-<br>mer att fortsatt prioriteras.</p>
<p>Kultursektorn kräver ökad uppmärksamhet.<br>Bl.a. kommer frågan om hur de statliga muséerna<br>införlivar ett jämställdhetsperspektiv i sin verk-<br>samhet, t.ex. genom att lyfta fram kvinnors his-<br>toria m.m., att utredas.</p>
<p>Det internationella samarbetet på jämställd-<br>hetsområdet kräver fortsatta insatser. Bl.a. kom-<br>mer en svensk rapport att överlämnas till FN<br>mot slutet av år 1998 om vilka åtgärder som vid-<br>tagits och planeras för att genomföra de åtagan-<br>den som gjordes vid FN:s kvinnokonferens i Pe-<br>king år 1995. Fortsatta insatser kommer även att<br>krävas i fråga om EU-samarbetet som är omfat-<br>tande.</p>
<p>Fortsatta satsningar kommer att ske på ut-<br>vecklings- och förändringsarbete som syftar till<br>att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>En översyn av reglerna för stödet under ansla-<br>get C 3 Bidrag till kvinnoorganisationernas cent-<br>rala verksamhet planeras under år 1999.</p>
<p>En redovisning av hur jämställdhetspolitiken<br>utvecklats kommer att överlämnas till riksdagen<br>hösten 1999.</p>
<h2>6.3 Resultatbedömning</h2>
<p>Målen för jämställdhetspolitiken ligger fast. Det<br>innebär att kvinnor och män skall ha samma<br>möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom<br>alla väsentliga områden i livet. Vidare innebär det<br>en jämn fördelning av makt och inflytande mel-<br>lan kvinnor och män, samma möjligheter till<br>ekonomiskt oberoende, lika villkor och förut-<br>sättningar i fråga om företagande, arbete, arbets-<br>villkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det<br>innebär också lika tillgång till utbildning och<br>möjligheter till utveckling av personliga ambitio-<br>ner, intressen och talanger delat ansvar för hem<br>och barn samt frihet från könsrelaterat våld.</p>
<p>Regeringen fortsätter sitt arbete för att driva<br>på utvecklingen mot en jämn könsfördelning i<br>statliga styrelser m.m. Bland annat bereds fack-<br>departementens förslag till sammansättning av<br>styrelser och kommittéer gemensamt med Ar-<br>betsmarknadsdepartementets jämställdhetsenhet<br>med målet om en jämn könsfördelning. Andelen<br>kvinnor i statliga lekmannastyrelser har ökat. I<br>bilaga 2 redovisas könsfördelningen i dessa sty-<br>relser.</p>
<p>Utredningen om fördelningen av ekonomisk<br>makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor<br>och män (S 1994:09) har presenterat sitt betän-<br>kande Ty makten är din... (SOU 1998:6) samt 13<br>delrapporter. Betänkandet har remissbehandlats.<br>En sammanställning av remissyttrandena publi-<br>ceras inom kort. Ett arbete pågår och kommer<br>att fortsätta för att sprida och följa upp den om-<br>fattande kunskap på området som tagits fram.</p>
<p>Kvinnors ställning på arbetsmarknaden har<br>ytterligare befästs och deras inkomster och löne-<br>arbetstid har närmat sig männens. Liksom tidiga-<br>re år redovisas vissa uppgifter om fördelningen<br>av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män<br>i bilaga 1.</p>
<p>År 2000 har det gått tio år sedan den första<br>tidsanvändningsstudien gjordes av SCB. För att<br>kunna följa utvecklingen mot de jämställdhets-<br>politiska målen bör denna studie följas upp. Re-<br>geringen har för avsikt att ge SCB i uppdrag att<br>påbörja ett arbete med en ny nationell tidsan-<br>vändningsstudie.</p>
<p>En särskild utredare (A 1998:03) har nyligen<br>tillsatts för att se över vissa delar av jämställd-<br>hetslagen (dir. 1998:60). Utredaren skall, mot<br>bakgrund av de krav som EG-rätten ställer och<br>de tre förslag till lagstiftning mot diskriminering<br>som regeringen nyligen lagt fram, lämna de för-<br>slag till ändringar i jämställdhetslagen som över-</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>synen ger anledning till. Arbetet skall bedrivas i<br>nära samråd med arbetsmarknadens parter och<br>uppdraget skall redovisas senast den 1 september<br>1999. Regeringen kommer inom kort att fatta<br>beslut om tilläggsdirektiv till utredningen om att,<br>i beaktande av att lönebildningen är en fråga som<br>parterna på arbetsmarknaden har det huvudsakli-<br>ga ansvaret för, göra en analys av frågor som<br>hänger samman med arbetsvärdering och bedö-<br>ma om ytterligare åtgärder behövs för att arbetet<br>med att bestämma lika lön för lika och likvärdigt<br>arbete skall underlättas i praktiken. Utredaren<br>skall även inhämta internationella erfarenheter,<br>t. ex. från Kanada, på detta område.</p>
<p>Regeringen ger fortsatt stöd till olika satsning-<br>ar för att underlätta för män att delta i jäm-<br>ställdhetsarbetet, inte minst när det gäller deras<br>praktiska ansvar för hem och barn. Riksförsäk-<br>ringsverket (RFV) har i augusti 1998 lämnat en<br>rapport till regeringen om hur verket genomfört<br>regeringens uppdrag att bedriva en informa-<br>tionskampanj i syfte att öka pappors uttag av<br>föräldraledighet. Enligt RFV har kampanjen fått<br>ett mycket positivt mottagande av såväl försäk-<br>ringskassor som föräldrar, arbetsgivare m.fl. Av<br>RFV:s statistik för första halvåret 1998 kan utlä-<br>sas en viss uppgång av männens uttag av föräld-<br>rapenning jämfört med motsvarande tid förra<br>året.</p>
<p>Ett aktivt arbete pågår på många håll med an-<br>ledning av regeringens proposition Kvinnofrid<br>och de åtgärder som riksdagen beslutat om med<br>anledning av propositionen (prop. 1997:98:55,<br>bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250 och bet.<br>1997/98:AU10, rskr. 1997/98:186). Huvuddelen<br>av de medel som enligt propositionen skulle<br>tillföras myndigheter och frivilligorganisationer<br>m.fl. har fördelats.</p>
<p>En förstudie, Jämställdhetsmärkning - kon-<br>sumentmakt för ett jämställt samhälle (Ds<br>1998:49), har redovisats och regeringen kommer<br>inom kort att tillsätta en utredning som, med<br>förstudien som grund, skall utarbeta konkreta<br>förslag bl.a. vad gäller kriterier för jämställd-<br>hetsmärkning.</p>
<p>Ett betydelsefullt arbete pågår runt om i landet<br>för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i or-<br>dinarie verksamhet inom alla politikområden och<br>på alla nivåer (s.k. mainstreaming). På central ni-<br>vå pågår ett flertal aktiviteter inom regerings-<br>kansliet för att utveckla metoder i detta arbete.<br>Detta innefattar bl.a. särskild utbildning i jäm-<br>ställdhetskunskap, olika rutiner för handläggning<br>av ärenden m.m. samt uppföljning och utvärde-<br></p>
<p>ring. I slutet av 1997 tillsatte regeringen en ar-<br>betsgrupp, ledd av statssekreteraren för jäm-<br>ställdhetsfrågor, med uppdrag att påskynda och<br>underlätta utvecklingen av metoder för jäm-<br>ställdhetsarbetet. Arbetsgruppen ska verka under<br>minst två år och består av representanter från<br>myndigheter, förvaltningar och företag på cen-<br>tral, regional och lokal nivå.</p>
<p>Ett liknande arbete pågår på länsnivå. Samtliga<br>länsstyrelser har utarbetat strategier för länens<br>jämställdhetsarbete under perioden 1997-2000.<br>Av länsstyrelsernas årsredovisningar för budget-<br>året 1997 framgår att arbetet med att analysera<br>och beakta ett jämställdhetsperspektiv på alla sa-<br>kområden vinner insteg. De flesta län har också<br>utvecklat rutiner och system för att kunna redo-<br>visa statistik och fakta könsuppdelat. Regeringen<br>kommer att följa det fortsatta arbetet inom läns-<br>styrelserna och särskilt stödja utvecklingen av<br>metoder för att införliva ett jämställdhetspers-<br>pektiv i alla sakområden.</p>
<p>På den lokala nivån har Svenska Kommunför-<br>bundet med medel från anslaget Särskilda jäm-<br>ställdhetsåtgärder genomfört ett projekt i syfte<br>att utveckla former för jämställdhetsarbete i<br>kommunerna. Projektet har bl.a. resulterat i en<br>metod för att underlätta arbetet med att genom-<br>syra de kommunala verksamhetsgrenarna med<br>ett könsperspektiv. Projektet, vilket har väckt<br>stort intresse, har redovisats till regeringen, som<br>beviljat ytterligare medel till Svenska Kommun-<br>förbundet för att sprida resultaten över landet.</p>
<p>Det finns således en stor bredd i insatserna för<br>att öka jämställdheten på olika områden. Det är<br>angeläget att arbetet även i fortsättningen bedrivs<br>utifrån ett sådant brett perspektiv. Ett stort antal<br>aktiviteter och insatser pågår för att införliva ett<br>jämställdhetsperspektiv på alla politikområden.<br>Resurser kommer att avsättas även fortsättnings-<br>vis för detta arbete. Det gäller t.ex. fortsatt me-<br>todutveckling och utbildning samt satsningar på<br>information och kunskapsutveckling. Sveriges<br>arbete med dessa frågor har väckt intresse inter-<br>nationellt varför resurser även behöver avsättas<br>för att sprida information till andra länder. Det<br>gäller även i fråga om arbetet för att motverka<br>våld mot kvinnor, där många länder efterfrågar<br>svenska erfarenheter. Frågor med anledning av<br>propositionen Kvinnofrid kommer även i fort-<br>sättningen att prioriteras, inte minst gäller det att<br>följa upp redan fattade beslut och uppdrag till<br>olika myndigheter.</p>
<p>Sveriges medlemskap i EU kommer också<br>fortsatt att kräva stora insatser, mot bakgrund av</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>den ökande politiska vikt som dessa frågor fått<br>på senare tid i EU:s medlemsländer. EU:s strate-<br>gi för sysselsättning berör i hög grad kvinnors<br>villkor på arbetsmarknaden och kommer att krä-<br>va fortsatta insatser även på nationell nivå. Ett<br>arbete har inletts för att analysera vilka jäm-<br>ställdhetsfrågor som blir aktuella under Sveriges<br>ordförandeskap i EU. Inom FN koncentreras<br>arbetet på att följa upp de beslut som togs under<br>1995 års kvinnokonferens i Peking. En svensk<br>uppföljningsplan kommer att lämnas till FN mot<br>slutet av år 1998. År 2000 kommer ett s.k. hög-<br>nivåmöte att hållas i FN för att utvärdera resul-<br>taten av konferensen. Förberedelser för detta<br>möte har redan inletts.</p>
<p>6.4 Anslag</p>
<h2>Cl Jämställdhetsombudsmannen</h2>
<p>Tabell 6,2 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>13 263</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>2 046</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 943</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>14 853</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16 235</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 472</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>16 723</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas kostnader för Jämställd-<br>hetsombudsmannen (JämO) med kansli och för<br>Jämställdhetsnämnden.</p>
<p>Det övergripande målet för JämO är att främja<br>jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet<br>och verka för att jämställdhetslagens föreskrifter<br>följs. JämO:s verksamhet bedrivs i form av in-<br>formation och rådgivning, uppföljning av kraven<br>om aktiva åtgärder samt genom att myndigheten<br>bistår arbetstagare och arbetssökande som an-<br>mäler överträdelse av förbuden mot könsdiskri-<br>minering.</p>
<p>De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna<br>på området är antalet anmälningar om könsdis-<br>kriminering respektive arbetsgivares brist på ak-<br>tiva åtgärder enligt jämställdhetslagen. Vidare<br>styrs utgifterna av JämO:s insatser för att följa<br>upp lagens krav på aktiva åtgärder och för att<br>fullgöra det informationsansvar som ålagts myn-<br>digheten.</p>
<p>JämO:s årsredovisning visar att resursför-<br>stärkningen gjort att JämO kunnat intensifiera<br></p>
<p>sin verksamhet. En jämförelse mellan budget och<br>utfall för år 1997 visar att JämO inte förbrukat<br>hela anslaget (inklusive anslagssparandet från<br>1995/96). Det anslagssparande som fanns vid ut-<br>gången av år 1997 förväntas täcka ökade löne-<br>kostnader under år 1998, och eventuella under-<br>skott under de närmast följande tre åren.<br>Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-<br>rande budgetår visar att årets anslag kommer att<br>förbrukas. Dessutom kommer en del av det tidi-<br>gare anslagssparandet att förbrukas.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>JämO:s årsredovisning visar goda resultat i för-<br>hållande till de beslut som riksdagen fattat om<br>verksamhetens innehåll och inriktning. Myndig-<br>hetens anslag ökades med 5 miljoner kronor in-<br>för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1, utgiftsom-<br>råde 14, bet. 1996/97:AU1, rskr. 1996/97:102).<br>De ökade resurserna har bidragit till att JämO<br>kunnat nå ut med information i större utsträck-<br>ning än tidigare. Insatser för tillsyn och uppfölj-<br>ning av om arbetsgivare uppfyller lagens krav på<br>aktiva åtgärder och upprättande av jämställdhets-<br>plan har ökat. Olika metoder i detta arbete har<br>prövats och utvärderats. När det gäller området<br>aktiva åtgärder redovisas en delvis förändrad in-<br>riktning med bl.a. mer omfattande kontakter<br>med arbetsplatserna än förut. JämO har gjort sär-<br>skilda analyser av åtgärder som arbetsgivare re-<br>dovisat i jämställdhetsplaner inom områdena<br>kartläggning av löneskillnader, förvärvsarbete<br>och föräldraskap samt sexuella trakasserier.<br>Myndigheten har fortsatt följt utvecklingen av<br>metoder för könsneutral arbetsvärdering, samt<br>gett stöd till arbetssökande och arbetstagare som<br>anmält överträdelse av förbuden mot könsdis-<br>kriminering. Lönefrågor har särskilt uppmärk-<br>sammats. Detta arbete kräver dock stora insatser<br>från myndighetens sida.</p>
<p>Årsredovisningen visar på vissa förändringar<br>när det gäller JämO:s resursanvändning. Resur-<br>sökningen har bidragit till ökade satsningar på<br>myndighetens olika arbetsområden. Procentuellt<br>sett har området diskriminering och arbetsvärde-<br>ring minskat sin andel medan aktiva åtgärder har<br>ökat.</p>
<p>Den ändrade inriktningen av arbetet med akti-<br>va åtgärder har bidragit till de ökade kostnaderna<br>på detta område. Prioriteringen av arbetet med</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>aktiva åtgärder ligger i linje med verksamhetsmål<br>i regleringsbrev för år 1997 som anger att insat-<br>serna skall öka när det gäller tillsyn och uppfölj-<br>ning av om arbetsgivare uppfyller lagens krav på<br>aktiva åtgärder och upprättande av jämställdhets-<br>plan.</p>
<p>Myndigheten redovisar i första hand kvantita-<br>tiva resultat av verksamheten. En del kvalitativa<br>aspekter lyfts också fram, bl.a. när det gäller ar-<br>betsgivares jämställdhetsplaner. Effekter av jäm-<br>ställdhetsarbete är dock svåra att mäta i ett kort<br>perspektiv. Den kvantitativa analysen visar att<br>styckkostnaderna för ärenden som rör aktiva åt-<br>gärder respektive projekt som är knutna till detta<br>arbete har ökat i jämförelse med budgetåret<br>1995/96. I övrigt har det inte skett några större<br>förändringar när det gäller styckkostnader.</p>
<p>Regeringens bedömning med anledning av<br>revisionens iakttagelser</p>
<p>RRV har lämnat revisionsberättelse utan invänd-<br>ning. Regeringen anser det betydelsefullt att fort-<br>sätta den dialog som förs med JämO när det gäl-<br>ler att vidareutveckla uppföljningsbara mål för<br>verksamheten.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>JämO har en central roll i arbetet för att främja<br>jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet<br>och för att se till att jämställdhetslagen följs. De<br>ökade medlen har gjort att JämO kunnat inten-<br>sifiera sin verksamhet. Det är dock för tidigt att<br>fullt ut bedöma effekterna av resursförstärkning-<br>en. JämO skall senast den 1 mars 1999 redovisa<br>hur det ökade anslaget har påverkat myndighe-<br>tens verksamhet. Först därefter kommer rege-<br>ringen att göra en djupare bedömning av verk-<br>samhetens inriktning och omfattning. Redan nu<br>kan konstateras att arbetet med att utöva tillsyn<br>över de delar av jämställdhetslagen som rör lö-<br>neskillnader mellan kvinnor och män kräver<br>ökade resurser. Anslaget för JämO föreslås där-<br>för att tillföras 2 miljoner kronor för detta än-<br>damål.</p>
<p>Vid anslagsberäkningen har även en teknisk<br>justering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-<br>nomförts med anledning av att en korrigering<br>har gjorts av den justering som genomfördes av<br>anslagen för år 1998 med anledning av att sättet<br></p>
<p>att finansiera avtalsförsäkringar på det staliga<br>området förändrades.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.3 Beräkning av anslaget för 1999 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag 1998</p></td><td>
<p>13 943</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning</p></td><td>
<p>260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering av premier</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Okade resurser till JämO</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag 1999</p></td><td>
<p>16 235</p></td></tr>
</table>
<p>För år 1999 föreslås därför att anslaget beräknas<br>till 16 235 000 kronor. För år 2000 beräknas ut-<br>gifterna till 16,5 miljoner kronor och för år 2001<br>till 16,7 miljoner kronor. Beräkningarna utgår<br>från att anslaget räknas upp motsvarande pris-<br>och löneutvecklingen.</p>
<p>C2 Särskilda jämställdhetsåtgärder</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2 879</p></td><td rowspan="2">
<p>Reservation</p></td><td rowspan="2">
<p>10 827</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13 706</p></td><td>
<p>Utgiftsprognos</p></td><td>
<p>17 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13 706</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 706</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>13 706</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas kostnader för särskilda jäm-<br>ställdhetsåtgärder som syftar till att främja jäm-<br>ställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Inom ramen för anslaget genomförs projekt-<br>verksamhet och samlade satsningar m.m. för att<br>främja utvecklingen mot jämställdhet på särskilt<br>angelägna områden. Vidare prövas nya metoder<br>och modeller i jämställdhetsarbetet. Dessa är de<br>faktorer som huvudsakligen styr utgifterna under<br>anslaget.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall för år<br>1997 visar att omkring en femtedel av anslaget<br>förbrukats. Det beror på att regeringen i första<br>hand har använt reservation från tidigare anslag<br>för särkilda jämställdhetsåtgärder under femte<br>huvudtitelns uppförda reservationsanslag G 2.<br>Särskilda jämställdhetsåtgärder, från budgetåret<br>1995/96. Enligt prognosen för innevarande bud-<br>getår förväntas en större del av årets anslag för-<br>brukas. Det äldre anslaget förväntas förbrukas.<br>Bland annat har hittills 14 miljoner kronor från</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>det äldre anslaget beslutats för engångssatsningar<br>som rör åtgärder för kvinnofrid.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>För år 1999 bör inriktningen fortsatt vara sats-<br>ning på utvecklings- och förändringsarbete som<br>syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor<br>och män. Regeringen föreslår 13 706 000 kronor<br>för budgetåret 1999. För åren 2000 och 2001 be-<br>räknas utgifterna till 13,7 miljoner kronor re-<br>spektive år.</p>
<h2>C3 Bidrag till kvinnoorganisa-<br>tionernas centrala verksamhet</h2>
<p>Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>3 432</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3 432</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>3 432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 432</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 432</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 432</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Bidraget skall användas till kostnader för kvin-<br>noorganisationernas centrala verksamhet samt<br>även för förnyelse och utveckling av verksamhe-<br>ten. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen<br>(1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisa-<br>tionernas centrala verksamhet.</p>
<p>En jämförelse mellan budget och utfall budget-<br>året 1997 visar att de anvisade medlen tagits i an-<br>språk. Prognosen för anslagsbelastningen under<br>innevarande budgetår visar att anslaget kommer<br>att förbrukas.</p>
<p>Regeringens överväganden<br>Resultatinformation</p>
<p>Det övergripande målet för statsbidraget är att<br>stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte att<br>uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.</p>
<p>Stödet består av ett grundbidrag och ett rörligt<br>bidrag. Det rörliga bidraget är ett projektbidrag<br>för utveckling och förnyelse av kvinnoorganisa-<br>tionernas arbete. Under år 1998 har 21 kvinno-<br>organisationer beviljats stöd i form av grundbi-<br>drag. Av dessa har 15 organisationer även<br>beviljats rörligt bidrag för utveckling och förny-<br>else av sin verksamhet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Det är av vikt att nya organisationsformer och<br>nyskapande verksamhet prioriteras. Mot den<br>bakgrunden har regeringen för avsikt att göra en<br>utvärdering av stödet samt en översyn av bidrags-<br>reglerna under år 1999.</p>
<p>För budgetåret 1999 föreslår regeringen att<br>3 432 000 kronor anvisas. För budgetåren 2000<br>och 2001 beräknas samma belopp för respektive<br>år.</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<h1>7 Staten som arbetsgivare</h1>
<h2>7.1 Omfattning och ändamål</h2>
<p>Området omfattar myndigheterna Arbetsgivar-<br>verket (AgV) och Statens pensionsverk (SPV).<br>AgV är den statliga arbetsgivarorganisationen till<br>vilken alla statliga myndigheter är anslutna. Även<br>vissa icke-statliga arbetsgivare kan ansluta sig till<br>organisationen. SPV är central förvaltningsmyn-<br>dighet för frågor som rör den statliga tjänstepen-<br>sioneringen och statens tjänstegrupplivförsäk-<br>ring, allt i den utsträckning dessa frågor inte hör<br>till någon annan myndighet. Både AgV och SPV<br>är avgiftsfinansierade. För av AgV utförda stabs-<br>uppgifter till regeringen disponerar regeringen<br>ett ramanslag (Dl).</p>
<p>Området omfattar även utgifter för personal-<br>pensionsförmåner, särskild löneskatt på pen-<br>sionskostnader m.m.</p>
<p>Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>1998'</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos<br>1998</p></td><td>
<p>Förslag<br>anslag<br>1999</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2000</p></td><td>
<p>Beräknat<br>anslag<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8161,2</p></td><td>
<p>8103,8</p></td><td>
<p>8003,7</p></td><td>
<p>8143</p></td><td>
<p>8083,1</p></td><td>
<p>8175</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret<br>1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall</p>
<p>Fr.o.m budgetåret 1999 utgår Statens förnyelse-<br>fonder (se nedan).</p>
<p>Förändringar 1997 och 1998</p>
<p>Från och med innevarande år har en omläggning<br>skett av finansieringen av avtalsförsäkringarna på<br>det statliga området (prop. 1996/97:1 vol 1, bet.<br></p>
<p>1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53). Omläggningen<br>är ett led i att myndigheterna skall ha det fulla<br>kostnadsansvaret för förändringar i anställnings-<br>villkoren. I stället för att betala en för alla myn-<br>digheter lika stor avgift, lönekostnadspålägg,<br>skall myndigheterna betala myndighetsvisa, för-<br>säkringsmässigt beräknade premier. Omlägg-<br>ningsåret skall vara kostnadsneutralt för myn-<br>digheterna. Regeringen gjorde därför en preli-<br>minär teknisk justering av anslagen för förvalt-<br>ningsändamål i budgetpropositionen för budget-<br>året 1998 (prop. 1997/98:1 avsnitt 4.5.3). Un-<br>derlaget för denna justering var beräkningar som<br>utförts inom Statens pensionsverk (SPV). Nya<br>beräkningar, som visar att de tidigare beräkning-<br>arna inte på ett riktigt sätt beaktat då kända fakta,<br>tyder på att ytterligare justeringar blir nödvändi-<br>ga. Slutlig avstämning kan dock göras först inför<br>år 2000.</p>
<p>Erfarenheterna hittills visar på ett behov av<br>översyn av nuvarande modell för beräkning av de<br>myndighetsvisa premierna. Bland annat medför<br>modellen en icke önskvärd kortsiktig känslighet<br>hos premienivåerna för vissa typer av förändring-<br>ar i anställningsförmåner. Det kan även finnas<br>svårigheter för en myndighet att förutse de kost-<br>nader som den får för ett kommande år. Rege-<br>ringen anser därför att det bör tillsättas en utred-<br>ning som på grundval av erfarenheterna av det<br>första året med det nya systemet skall pröva den<br>nu tillämpade modellen för premieberäkning.<br>Utredningen skall också lägga fram förslag om<br>förändringar i systemet som förenar ett bibehål-<br>lande av dess syfte med möjligheterna att ge<br>myndigheterna rimliga planeringsförutsättningar.<br>Regeringen, som anser att inga ytterligare juste-<br>ringar av anslagen för förvaltningsändamål bör<br>ske innan denna översyn gjorts, avser att på</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>grundval av utredningens förslag lägga fram för-<br>slag i budgetpropositionen för år 2000 om ytter-<br>ligare justeringar av dessa anslag.</p>
<p>Regeringens ställningstagande innebär att<br>myndigheterna successivt kommer att få det fulla<br>kostnadsansvaret för förändringar i anställnings-<br>villkoren.</p>
<p>I samband med att statens ekonomistyr-<br>ningsfunktion renodlats och Ekonomistyrnings-<br>verket (ESV) inrättats den 1 juli 1998, har den<br>statliga produktionen av ekonomi- och perso-<br>naladministrativa system och stödtjänster sam-<br>ordnats och integrerats i den nybildade myndig-<br>heten. För Statens löne- och pensionsverks<br>(SPV) del innebar detta att löne- och PA-<br>verksamheten avskildes från verket och inordna-<br>des i ESV. SPV:s verksamhet har härigenom<br>koncentrerats till pensions- och försäkringsad-<br>ministration och verket har bytt namn till Sta-<br>tens pensionsverk med bibehållen förkortning<br>(SPV).</p>
<p>I enlighet med prop. 1997/98:136 läggs Statens<br>förnyelsefonder ned och en särskild myndighet<br>för kvalitetsutveckling och kompetensförsörj-<br>ning inom statsförvaltningen inrättas fr.o.m. den<br>1 januari 1999. Den nya myndigheten kommer<br>att tillhöra utgiftsområde 2.</p>
<p>Våren 1998 slöts nya centrala löneavtal - ram-<br>avtal om löner m.m. - mellan parterna inom det<br>statliga avtalsområdet. Avtalen som är treåriga<br>löper under perioden den 1 april 1998 - den 31<br>mars 2001. Enligt parternas bedömningar kom-<br>mer avtalen att resultera i sammantagna kost-<br>nadsökningar om 9 procent (kedjat) under avtal-<br>sperioden, inklusive eventuella arbetstids-<br>förkortningar och av parterna uppskattad löne-<br>glidning. Avtalen för det statliga avtalsområdet<br>kan därmed sägas ligga väl i linje med de avtal<br>som träffats inom arbetsmarknadens övriga<br>sektorer.</p>
<p>Mot bakgrund av skrivningarna i 1998 års<br>budgetproposition (prop. 1997/98:1, utg.omr.<br>14) beslöt regeringen i november 1997 att införa<br>en årlig uppföljning av de statliga myndigheter-<br>nas arbetsgivarpolitik. Som ett första steg i denna<br>uppföljning begärde regeringen in uppgifter från<br>Arbetsgivarverket och de enskilda myndigheter-<br>na om myndigheternas kompetensförsörjning<br>och de mål som gäller för dessa (se vidare avsnitt<br>9, volym 1).</p>
<p>Mål</p>
<p>- Bra verksamhetsstöd till de statliga myndig-<br>heterna.</p>
<p>- En utvecklad och samordnad statlig arbetsgi-<br>varpolitik.</p>
<p>Prioriteringar</p>
<p>- Genomföra och vidareutveckla systemet för<br>uppföljningen av myndigheternas arbetsgi-<br>varpolitik.</p>
<p>- Följa upp och utvärdera systemet med premi-<br>er för vissa avtalsstyrda anställningsförmåner<br>som infördes den 1 januari 1998.</p>
<p>7.1.1 Resultatbedömning</p>
<p>Verksamhetsområdet är relativt begränsat. Re-<br>sultatbedömningarna görs därför under an-<br>slagsavsnitten.</p>
<p>7.1.2 Revisionens iakttagelser</p>
<p>Regeringen konstaterar att någon invändning<br>inte har riktats mot någon del av anslagen inom<br>verksamhetsområdet.</p>
<p>7.2 Anslag</p>
<h2>Dl Stabsuppgifter vid Arbetsgivar-<br>verket</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 7.2 Anslagsutvecklingen |</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1050</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>3 018</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>2 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget är avsett för sådana stabsuppgifter som<br>regeringen kan komma att efterfråga hos Arbets-<br>givarverket (AgV) och som normalt inte ingår i<br>AgV:s arbete. De utgifter som belastar anslaget<br>är bl.a. medlemsavgifter för de samnordiska in-</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>stitutionema, särskilda beställningar/uppdrag<br>från regeringen, utgivning av författningssamling<br>(AgVFS), överklagandeärenden och AgV:s<br>funktion enligt beredskapsförordningen.</p>
<p>Under budgetåren 1997 och 1998 dominerar<br>ersättningar för överklagandeärenden och för-<br>handlings- och utredningsuppdrag från regering-<br>en.</p>
<p>Ingående balans på anslaget år 1997 var<br>6 567 135 kronor. Regeringen har i oktober 1997<br>beslutat om indragning av 5,5 miljoner kronor<br>från anslaget, varav 3 miljoner kronor hänför sig<br>till den ingående balansen för år 1997 och 2,5<br>miljoner kronor av de anvisade medlen för år<br>1997.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>I takt med att regeringen vidareutvecklar upp-<br>följningen av myndigheternas arbetsgivarpolitik<br>kan det bli aktuellt med nya uppgifter till AgV.<br>Regeringen har under året tillfört AgV uppgiften<br>att handha utmärkelsen ”För nit och redlighet i<br>rikets tjänst”. Mot bakgrund av detta anser rege-<br>ringen att nuvarande anslagsnivå bör bibehållas.</p>
<h2>D2 Statliga tjänstepensioner m.m.</h2>
<p>Tabell 7.3 Anslagsutvecklingen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>8 144 196</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslags-<br>sparande</p></td><td rowspan="2">
<p>-117 196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>Utfall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>8 042 900</p></td><td>
<p>Utgifts-<br>prognos</p></td><td>
<p>7 993 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>8 140 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 080 100</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td>
<p>8 172 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget avser utgifter för personalpensionsför-<br>måner, särskild löneskatt på pensionskostnader<br>m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kol-<br>lektivavtal. Motsvarande inkomster utgörs<br>främst av de försäkringsmässigt beräknade pre-<br>mier som statliga arbetsgivare från den 1 januari<br>1998 skall betala (prop. 1996/97:1 Finansplan<br>s.104 avsnitt 5.6, bet. 1996/97:FiUl, rskr.<br>1996/97:53) och som redovisas under inkomst-<br>titeln Statliga pensionsavgifter. Inkomsterna på<br>inkomsttiteln kommer inte att överensstämma<br>med utgifterna på anslaget. Detta beror på att de<br></p>
<p>försäkringsmässigt beräknade premier som redo-<br>visas på inkomsttiteln avser beräknade pensions-<br>kostnader för aktiv personal ett visst år medan<br>anslaget belastas med de pensioner som utbetalas<br>samma år.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Medelsbehovet för anslaget styrs främst av anta-<br>let förmånstagare, medelvärdet av den statliga<br>kompletteringspensionen samt av basbelopps-<br>förändringar. Enligt Statens pensionsverks be-<br>dömning kommer nuvarande volymer i stort sett<br>vara oförändrade under den nu aktuella plane-<br>ringsperioden. Medelvärdet av den statliga<br>kompletteringspensionen förväntas öka något<br>med undantag för pensioner till före detta an-<br>ställda vid Statens järnvägar där oförändrad nivå<br>förutsätts.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för år 1999<br>blir 8 140 000 000 kronor. Anslaget för år 2000<br>har beräknats till 8 080 100 000 kronor och för år<br>2001 till 8 172 000 000 kronor.</p>
<h2>7.3 Arbetsgivarverket</h2>
<p>Arbetsgivarverket (AgV) omsatte budgetåret<br>1997 69 miljoner kronor. Omsättningen för 1996<br>var 65 miljoner kronor. AgV är till 99 procent<br>avgifts finansierat, varav cirka 90 procent hänför<br>sig till medlemsavgifter. Medlemsavgiften beräk-<br>nas som en andel av medlemmens<br>(myndighetens) bruttolönesumma. Medlemsav-<br>giften sänktes den 1 januari 1996 från 0,14 pro-<br>cent till 0,13 procent av respektive myndighets<br>bruttolönesumma. Efter återbetalning till med-<br>lemmarna år 1997 blev den faktiska avgiften för<br>år 1997 60,6 miljoner kronor, dvs. drygt 0,11<br>procent. Från den 1 januari 1998 har avgiftsutta-<br>get sänkts till 0,115 procent.</p>
<p>Driftskostnaden per årsarbetskraft har dock<br>ökat i förhållande till budgetåret 1995/96. Detta<br>beror på att antalet anställda har minskat samti-<br>digt som AgV:s lokalkostnader fortfarande är<br>höga.</p>
<p>Kyrkans skiljande från staten beräknas minska<br>medlemsavgifterna med 1 miljon kronor från år<br>2000.</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatinformation</p>
<p>AgV:s verksamhet budgetåret 1997 har präglats<br>av förberedelserna för den kommande avtalsrö-<br>relsen år 1998. Lönebildningen har stått i fokus.<br>På den statliga sektorn har fortsatta besparingar<br>ytterligare skärpt kraven på verksamhetsanpassa-<br>de avtal. Löneökningarna under år 1997, det sista<br>hela året i ramavtalet 1995-98, låg över den avta-<br>lade nivån, men löneglidningen var mindre än ti-<br>digare år. 1997 är det första år som det nya all-<br>männa löne- och förmånsavtalet (ALFA) varit i<br>kraft. De statliga arbetsgivarna ser mycket posi-<br>tivt på ALFA. Dock har ännu inte särskilt många<br>lokala avtal hunnit slutas.</p>
<p>Under en stor del av året har förhandlingar<br>pågått om ett nytt samverkansavtal. Under hös-<br>ten blev avtalet klart. Avtalet ger lokala parter<br>möjlighet att själva skapa sådana samverkansfor-<br>mer som passar den egna verksamheten och som<br>bygger på samverkan mellan arbetsgivaren, de<br>anställda och deras fackliga organisationer.</p>
<p>Inom AgV har en översyn av den interna or-<br>ganisationen genomförts år 1997. Denna översyn<br>kommer att leda till att verksamheten kan bedri-<br>vas till en lägre kostnad, vilket är en förutsättning<br>för den sänkta medlemsavgiften.</p>
<p>Det är i första hand AgV:s medlemmar som<br>kan bedöma verkets resultat. AgV efterfrågar år-<br>ligen, sedan 1993, medlemmarnas bedömning av<br>sin verksamhet. Utgångsunkten inför undersök-<br>ningen är de verksamhetsmål som formulerats av<br>AgV och - i årets undersökning - ett antal speci-<br>alfrågor som berör Avtal-98.</p>
<p>Av resultaten i 1997 års Servicebarometer kan<br>man utläsa att medlemmarna har visat stor till-<br>fredsställelse med det arbete AgV utför. Motsva-<br>rande omdöme förra året var att de flesta var<br>nöjda med AgV:s verksamhet. Osäkerheten i ett<br>flertal frågor är dock stor. Andelen som inte kan<br>ta ställning varierar mellan ca 10 och 40 procent.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Utifrån årsredovisningen, Servicebarometer samt<br>genomförda dialoger är regeringens bedömning<br>att de prestationer som utförts av AgV har lett<br>till en vidareutvecklad och mer samordnad statlig<br>arbets givarpolitik.</p>
<h2>7.4 Statens pensionsverk</h2>
<p>Statens pensionsverk (SPV) är central förvalt-<br>ningsmyndighet för frågor som rör den statliga<br>tjänstepensioneringen, statens tjänstegruppliv-<br>försäkring och, fram till den 1 juli 1998, bl.a. det<br>centrala löne-/personaladministrativa systemet<br>SLOR. SPV svarar vidare för att myndigheter<br>och andra arbetsgivare som är anslutna till de<br>statliga avtalsförsäkringarna påförs premieavgif-<br>ter samt för att värdet av statens åtaganden i fråga<br>om dessa försäkringar kan redovisas. SPV får<br>utföra uppdrag åt myndigheter och andra upp-<br>dragsgivare under förutsättning att det är fråga<br>om uppgifter som ligger nära verkets huvudupp-<br>gifter.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Resultatbedömning</p>
<p>Det övergripande målet för SPV under år 1997<br>har varit att verksamheten skall bedrivas kost-<br>nadseffektivt samtidigt som utbetalningarna av<br>löner, pensioner och andra förmåner skall vara<br>korrekta.</p>
<p>Verksamheten, som är helt avgiftsfinansierad,<br>har bedrivits inom tre resultatområden.</p>
<p>Inom resultatområdet Pension Statlig administ-<br>reras tjänstepensioner för statstjänstemän. SPV<br>har monopolställning på området. Det ekono-<br>miska målet är full kostnadstäckning. Avgifterna<br>har beslutats av regeringen efter samråd med<br>RRV. Av årsredovisningen framgår att det inte<br>finns några större avvikelser mellan den av SPV<br>slutligt fastställda budgeten och utfallet för re-<br>sultatområdet vad gäller intäkter. Kostnaderna<br>blev dock ca 1 miljon kronor högre än beräknat<br>på grund av att systemanpassningar med anled-<br>ning av år 2000 inte fanns med i budgeten. Stora<br>satsningar på ny teknik har gjorts för att effekti-<br>visera ärendehanteringen. Investeringarna avser<br>ett elektroniskt dokument- och ärendehante-<br>ringssystem. När det gäller de kvalitetsmål som<br>ställts på pensionsadministrationen i 1997 års<br>regleringsbrev råder viss osäkerhet huruvida må-<br>len uppnåtts. Rutinerna för kvalitetskontroll bör<br>därför förbättras. SPV har genomfört kundun-<br>dersökningar i syfte att få information om kun-<br>dernas syn på SPV och den service man lämnar.<br>Åtgärder har också vidtagits med anledning av<br>dessa. På grund av olika ärendens varierande<br>komplexitet, och därmed krav på resurser, har</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>SPV svårt att redovisa kostnaden per ärende på<br>ett jämförbart sätt mellan åren vilket efterlysts i<br>regleringsbrevet. För år 1998 kommer i stället<br>driftskostnaderna att jämföras med kostnader för<br>motsvarande tjänster som utförs av andra aktörer<br>på marknaden.</p>
<p>Verksamheten under år 1997 har präglats av<br>arbetet med att utforma och införa en försäk-<br>ringsmodell för de statsanställdas tjänstepen-<br>sionsförmåner och andra avtalsförmåner. Försäk-<br>ringsmodellen är en konsekvens av systemet med<br>rambudgetering och ett självständigt arbetsgiva-<br>ransvar för statliga myndigheter. Modellen syftar<br>till att myndigheterna belastas med faktiska av-<br>talskostnader för den egna personalen.</p>
<p>Inom resultatområdet Pension Försäkring er-<br>bjuder SPV pensionsadministrativa tjänster till<br>statliga och privata bolag samt kommuner. Syftet<br>är att SPV genom ökade volymer bättre ska kun-<br>na utnyttja sina resurser och sin kompetens och<br>därmed hålla nere kostnaderna för hela SPV:s<br>verksamhet. Verksamheten bedrivs i konkurrens<br>med andra pensionsadministratörer. Priserna be-<br>stäms i förhandling mellan SPV och kunderna.<br>Det ekonomiska målet är minst full kostnad-<br>stäckning. Regeringen konstaterar att SPV ge-<br>nom att öka sina marknadsandelar och därmed<br>volymer uppnått stordriftsfördelar. Ett exempel<br>är investeringarna i det elektroniska dokument-<br>och ärendehanteringssystemet där utvecklings-<br>kostnaderna delats lika mellan de två resultatom-<br>rådena inom pensionsverksamheten. Resulta-<br>tområdet har genererat ett överskott på 13<br>miljoner kronor år 1997 vilket är mindre än tidi-<br>gare år (jfr. 1996 ca 17 miljoner kronor och<br>1994/95 ca 27 miljoner kronor). Som förklaring<br>anges intäktsminskningar till följd av minskade<br>pensionsutbetalningar avseende statliga bolags<br>pensionsåtaganden, minskad ersättning från AP-<br>fonden för administration av ATP samt minska-<br>de ränteintäkter på grund av ändrade regler vad<br>gäller ränta på innehållen preliminärskatt i sam-<br>band med pensionsutbetalningar.</p>
<p>På den privata och kommunala sektorn pågår<br>förhandlingar om ändringar av de kompletteran-<br>de tjänstepensionssystemen. Enligt SPV bör<br>detta leda till ett stort antal upphandlingar av<br>pensionsadministration de närmaste åren.</p>
<p>Inom resultatområdet PA erbjöd SPV, t.o.m.<br>den 30 juni 1998, statliga myndigheter löne- och<br>personalinformationssystemen SLOR/PIR och<br>PICEA, ett lokala lönesystem som SPV haft re-<br>geringens uppdrag att utveckla. En stor del av de<br>statliga lönerna, ca 160 000 löner, betalas ut via<br></p>
<p>SLÖR-systemet. Löne-/PA-verksamheten be-<br>drivs i konkurrens med andra leverantörer på<br>marknaden. Det ekonomiska målet är full kost-<br>nadstäckning. SLÖR/PIR-avgiftema beslutas av<br>SPV efter samråd med RRV. Övriga priser be-<br>stäms i förhandling mellan SPV och kunderna.<br>Regeringen konstaterar att verksamheten resulte-<br>rat i ett överskott på 1,2 miljoner kronor.</p>
<p>Styckkostnaderna för löneutbetalningar i det<br>centrala lönesystemet SLÖR/PIR har ökat jäm-<br>fört med tidigare år på grund av att kundunderla-<br>get minskat. Minskningen beror dels på att kun-<br>der valt andra löne-/PA-system, dels på att<br>antalet anställda inom statsförvaltningen mins-<br>kar. De mål om ökade marknadsandelar på det<br>statliga området som ställts upp har alltså inte<br>klarats under år 1997. SPV har, i syfte att hålla<br>kvar kunderna och bromsa upp minskningen av<br>löneutbetalningar i systemet, satsat ca 3 miljoner<br>kronor på en revidering av för- och eftersystemet<br>till SLOR. Det är ännu för tidigt att uttala sig om<br>effekten av denna satsning. Anpassningar till nya<br>avtal och förändrade rutiner har gjorts och löne-<br>beräkningar och utbetalningar har fungerat utan<br>störningar. SLOR-avgiften har varit oförändrad<br>sedan budgetåret 1994/95.</p>
<p>PICEA-projektet avrapporterades år 1995.<br>Driftskostnader och utvecklingskostnader upp-<br>gick år 1997 till ca 6 miljoner kronor vardera och<br>intäkterna till ca 2 miljoner kronor. Inriktningen<br>har varit att säkerställa driften på påbörjade in-<br>stallationer och därefter öka marknadsföringen<br>av produkten i takt med ökad installationserfa-<br>renhet.</p>
<p>SPV har under år 1997 levererat in totalt 20,7<br>miljoner kronor av sina balanserade överskott till<br>statsverket (jfr. 1995/96 66,8 miljoner kronor<br>och 1994/95 28 miljoner kronor).</p>
<p>Tabell 7.4 Budget för avgiftsbelagd verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Uppdrags-<br>verksamet(tk)</p></td><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>Resultat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>198 698</p></td><td>
<p>190 585</p></td><td>
<p>8 113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognos 1998</p></td><td>
<p>197 763</p></td><td>
<p>214 293</p></td><td>
<p>-16 530</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budget 1999</p></td><td>
<p>170 900</p></td><td>
<p>180 300</p></td><td>
<p>-9 400</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. De negativa resultat som prognostiserats<br>för år 1998 beror till största delen på att budge-<br>ten underbalanserats och ackumulerade över-<br>skott från tidigare år använts till investeringar.<br>Investeringarna avser främst konstruktionen av<br>en försäkringsmodell för de statsanställdas</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>tjänstepensionsförmåner (se ovan) och anpass-<br>ningar inför milleniumskiftet. Aven under år<br>1999 kommer stora investeringar att krävas inom<br>dessa områden.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Regeringen gör, med ledning av ovanstående re-<br>dovisning, bedömningen att SPV sammantaget<br>har nått sina ekonomiska mål och utfört sina<br>uppgifter kostnadseffektivt och korrekt i enlig-<br>het med de övergripande målen för år 1997.1 öv-<br>rigt kan noteras, att den uppföljning regeringen<br>gjort av myndigheternas arbetsgivarpolitik, visar<br>att SPV har en god insikt om läget avseende ver-<br>kets kompetensförsörjning. Enligt Statskonto-<br>rets lägesrapport 3, Skiftet till år 2000, inger<br>SPV:s projektbeskrivning för hantering av mil-<br>lennieanpassningen för de statliga löne- och pen-<br>sionssystemen stort förtroende.</p>
<p>I och med regeringens beslut att fr.o.m. den 1 juli<br>1998 överföra SPV:s löne-/personaladmi-<br>nistrativa verksamhet till det nybildade Ekono-<br>mistymingsverket, har SPV:s roll som pensions-<br>och försäkringsadministratör renodlats.</p>
<p>SPV skall bidra till att det mål om stöd av hög<br>kvalitet till de statliga myndigheterna som for-<br>mulerats för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi<br>och finansförvaltning, verksamhetsområde A<br>Effektivisering och utveckling av statlig förvalt-<br>ning, uppnås. Inom ramen för detta anser rege-<br>ringen att inriktningen av SPV:s verksamhet lig-<br>ger fast.</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>BILAGA 1</p>
<h1>Fördelningen av ekonomiska resurser<br>mellan kvinnor och män</h1>
<p>Liksom föregående år redovisas vissa uppgifter<br>om fördelningen av ekonomiska resurser mellan<br>kvinnor och män.</p>
<p>Utredningen (S 1994:09) om fördelning av<br>ekonomisk makt och ekonomiska resurser mel-<br>lan kvinnor och män har presenterat sitt betän-<br>kande (SOU 1998:6) och 13 delrapporter. Det<br>har ökat kunskaperna på detta område väsentligt.</p>
<p>Under år 1997 var 69 procent av den kvinnliga<br>befolkningen i åldern 16-64 år, motsvarande ca</p>
<p>1,9 miljoner personer, sysselsatta enligt AKU.<br>Drygt 52 procent av de sysselsatta kvinnorna var<br>anställda på heltid och arbetade mer än 34 tim-<br>mar per vecka. Knappt 19 procent arbetade lång<br>deltid, 30 timmar eller mer, medan ca 23 procent<br>av de sysselsatta arbetade kort deltid, mindre än<br>30 timmar per vecka. Nära 6 procent av de sys-<br>selsatta kvinnorna var egna företagare. Arbets-<br>lösheten bland kvinnor var 7,5 procent av arbets-<br>kraften.</p>
<p>För män var andelen sysselsatta drygt 72 pro-<br>cent av befolkningen o åldern 16-64 år, vilket<br>motsvarar drygt 2 miljoner personer. Nästan 77<br>procent av de sysselsatta männen var anställda på<br>heltid och arbetade mer än 34 timmar eller mer.<br>Ca 2 procent arbetade lång deltid, 30 timmar per<br>vecka. Drygt 15 procent av de sysselsatta män-<br>nen var egna företagare. Arbetslösheten uppgick<br>till 8,5 procent av arbetskraften.</p>
<p>Den vanligaste orsaken till att kvinnor arbetar<br>deltid är att de fortfarande bär huvudansvaret för<br>arbetet med barn och hem. En annan orsak är ar-<br>betsmarknadsskäl, dvs att det inte går att få läng-<br>re arbetstid hos nuvarande arbetsgivare. Män ar-<br>betar deltid i huvudsak för att de också studerar<br>eller för att de är sjukskrivna eller delpensioner-<br>de. Både andel och antal deltidsarbetande kvin-<br></p>
<p>nor minskade något från år 1996 till år 1997 men<br>var oförändrat för män.</p>
<p>Skillnader i lön och inkomst mellan kvinnor<br>och män kan till stor del förklaras med skillnader<br>i arbetad tid, yrke, befattning, arbetslivserfaren-<br>het, kvalifikationsnivå, utbildning och ålder. Det<br>finns emellertid löneskillnader mellan kvinnor<br>och män som inte går att förklara på detta sätt.</p>
<p>I tabell 1 visas sambandet mellan lön och for-<br>mell skolmässig utbildningsnivå för kvinnor och<br>män i olika sektorer. Av tabellen går inte att utlä-<br>sa om det finns ett samband mellan utbildningen<br>och det ansvar och de arbetsuppgifter som indi-<br>viden har. Inom stat, kommuner och landsting<br>avser uppgifterna samtliga anställda, både LO-<br>grupper och tjänstemän. För den privata sektorn<br>redovisas tjänstemän och arbetare var för sig.<br>Redovisningen omfattar såväl heltids- som del-<br>tidsanställda. Månadslönen för deltidsanställda<br>har räknats om till heltidslön. För LO-grupperna<br>redovisas en beräknad månadslön där den offici-<br>ella statistikens timförtjänst räknats om.</p>
<p>Uppgift om utbildningskod finns inte till-<br>gänglig för samtliga anställda som redovisas i ta-<br>bell 1. Detta medför att summan av de personer<br>som redovisas på olika utbildningsgrupper inte<br>helt överensstämmer med uppgiften om samtliga<br>anställda inom sektorn.</p>
<p>När kvinnor och män efter avslutad utbildning<br>börjar arbeta, förefaller det som om män får stör-<br>re ekonomiskt utbyte av sina investeringar i ut-<br>bildning än kvinnor. Inom samtliga kategorier<br>har kvinnor lägre lön än män.</p>
<p>Tabell 2 visar kvinnors lön i procent av mäns<br>lön för heltidsanställda åren 1973-1997. Tabellen<br>är illustrativ men samtidigt svårtolkad då nä-<br>ringsgrens- och sektorstrukturen har förändrats i<br>hög grad under tidsperioden. Dessa förskjut-</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>ningar kan påverka lönerelationen mer eller<br>mindre tydligt inom olika områden. Lärarnas<br>övergång från statligt till kommunalt reglerade<br>löner år 1991 är ett exempel på detta. Aven över-<br>flyttningen av ca 60 000 personer från lands-ting<br>till kommuner i samband med ÄDEL-reformen<br>har påverkat sektorstrukturen. Därtill har om-<br>fattande bolagiseringar av statliga affärsdrivande<br>verk (bl.a. Telia och Posten) medfört att deras<br>personal i statistiken numera räknas till privat<br>sektor.</p>
<p>För gruppen industriarbetare som har liten lö-<br>nespridning är skillnaden mellan kvinnors och<br>mäns lön liten. Inom landstingssektorn och för<br>privat anställda tjänstemän är det en större<br>spännvidd mellan löner för olika befattningar,<br>vilket i tabellen ger utslag i en lägre relativ lön för<br>kvinnor. Uppgifterna för privat sektor avser en-<br>dast industrin. Övriga delar av privat tjänstesek-<br>tor, byggnadsindustri m.m. ingår inte.</p>
<p>Den långsiktiga utvecklingen har gått mot<br>ökad ekonomisk jämställdhet mellan könen, bl.a.<br>genom att kvinnors utbildning och sysselsättning<br>ökat och till följd av låglönesatsningar. Lö-<br>neskillnaderna minskade fram till mitten av<br>1980-talet, men därefter har en viss ökning skett<br>inom några sektorer.</p>
<p>Tabell 3 visar skillnad mellan kvinnors och<br>mäns ekonomiska situation vad gäller arbetsin-<br>komsten. Arbetsinkomsten omfattar förutom lön<br>även de inkomstrelaterade transfereringar (t.ex.<br>sjukpenning och föräldrapenning) som är knutna<br>till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall.<br>Retroaktiva utbetalningar av löner faller på det år<br>utbetalning sker. Inkomst av näringsverksamhet<br>för företagare ingår i arbetsinkomstbegreppet.<br>Uppgifterna är hämtade från SCB:s inkomstför-<br>delningsundersökning.</p>
<p>Fler kvinnor än män har arbetsinkomst även<br>om endast drygt hälften (53 procent) arbetar<br>heltid vilket ca 83 procent av männen gör. In-<br>komstskillnaden mellan kvinnor och män för<br>deltidsarbetande påverkas givetvis av hur många<br>procent av heltid som arbetet omfattar. Inkomst-<br>skillnaden för heltidsarbetande påverkas förutom<br>av arbete i olika yrken och näringsgrenar också<br>av att kvinnor i högre utsträckning än män är<br>föräldralediga och därvid erhåller en reducerad<br>ersättning och av att företagare i större utsträck-<br>ning är män.</p>
<p>Den genomsnittliga arbetsinkomsten för hel-<br>tids- och helårsarbetande män är ca 15 000 kro-<br>nor högre inom privat sektor än inom offentlig<br>sektor och uppgår till 256 700 kronor. För kvin-<br></p>
<p>nor uppgår motsvarande arbetsinkomst till<br>193 200 kronor inom offentlig sektor och till 206<br>400 kr inom privat sektor, vilket innebär en<br>skillnad på ca 13 000 kronor.</p>
<p>För att studera den ekonomiska situationen<br>för samtliga förvärvsarbetande och pensionärer<br>får man övergå till sammanräknad förvärvsin-<br>komst, vilket är ett taxeringsmässigt begrepp<br>som består av inkomst av tjänst och inkomst av<br>näringsverksamhet. Inkomstens storlek beror<br>förutom av lön på skillnader i arbetstid och ar-<br>betskraftsdeltagande. Lantbrukare och andra fö-<br>retagare ingår. Inkomst av kapital ingår inte.<br>Sammanräknad förvärvsinkomst minus allmänna<br>avdrag (pensionsförsäkring och periodiskt un-<br>derstöd) och minus förlustavdrag utgör taxerad<br>förvärvsinkomst. Vid beskattningen drar man<br>bort grundavdrag eller särskilt grundavdrag för<br>pensionärer och erhåller då den beskattningsbara<br>förvärvsinkomsten.</p>
<p>I tabell 4 redovisas uppgifter för samtliga per-<br>soner med sammanräknad förvärvsinkomst stör-<br>re än noll. Vuxna inkomsttagare med barn under<br>18 år särredovisas som ensamstående eller sam-<br>beskattade med bam. Ensamstående/sam-<br>beskattade utan barn är således ett fåtal inkomst-<br>tagare under 18 år, personer i normal förvärvs-<br>aktiv ålder 18-64 år men även ålderspensionärer.</p>
<p>Inkomstrelationerna i tabellen påverkas av att<br>både förvärvsarbetande och pensionärer ingår.<br>Kvinnor arbetar deltid i större omfattning än<br>män och detta medför lägre årliga inkomster, vil-<br>ket för sambeskattade tycks ha lika stor betydel-<br>se för inkomstrelationen mellan könen antingen<br>man har barn eller inte. Att kvinnors inkomster<br>är låga i förhållande till mäns bland pensionärer<br>beror sannolikt på att kvinnor har ATP-pension i<br>lägre omfattning än män.</p>
<p>Som framgår av tabell 5 ökar den sammanräk-<br>nade förvärvsinkomsten med stigande ålder och<br>når sina högsta genomsnittliga belopp i 50-64 års<br>gruppen. Detta beror både på arbetskraftens<br>sammansättning i form av heltids-/deltidsarbete,<br>utbildning, karriärmöjligheter och lönenivå och<br>på arbetslöshet.</p>
<p>Kommunalskatten är i det nya skattesystemet<br>proportionell mot beskattningsbar för-<br>värvsinkomst upp till skiktgränsen där en statlig<br>skatt på 25 procent inträder. Kapitalskatten är<br>30 procent; dessutom ingår fastighetsskatt och<br>förmögenhetsskatt i slutlig skatt. Åldersgruppen<br>50-64 år betalar något mer slutlig skatt än yngre<br>grupper då förvärvsinkomsterna i genomsnitt är<br>högre, kapitalinkomsterna är högre och amorte-</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>ring av fastighetsskulder medför lägre under-<br>skottsavdrag och högre förmögenhetsskatt.</p>
<p>Det antal ATP-poäng som inkomsttagarna i<br>genomsnitt uppnått år 1996 är lägre för kvinnor<br>än för män inom varje redovisad åldersgrupp.<br>Poängen har ökat jämfört med föregående år in-<br>om alla åldersgrupper utom för de yngre. Detta<br>innebär att de som har arbete har fått en real för-<br>bättring av sin pensionsgrundande inkomst och<br>ökningen av den genomsnittliga pensionspoäng-<br>en är något större för kvinnor än för män.</p>
<p>Andelen utan pensionspoäng år 1996 har ökat<br>både för kvinnor och män i samtliga åldersgrup-<br>per. Andelen påverkas av konjunkturen och hur<br>många som ingår i arbetskraften och medför att<br>den framtida pensionen riskerar att bli lägre.</p>
<p>Enligt RFV:s statistik för år 1996 ökade ande-<br>len personer i åldern 16-64 år med maximal pen-<br>sionspoäng (=6,50, dvs. inkomster över 7,5 bas-<br>belopp). Andelen kvinnor med maximal poäng<br>var 4,2 procent. Det är den största andelen och<br>antalet sedan år 1960 när ATP-systemet infördes.<br>Antalet kvinnor med någon ATP-poäng var<br>dock lägre år 1996 än de föregående 10 åren. An-<br>delen män med maximal poäng var 19,0 procent<br>år 1996, vilket är den högsta redovisade andelen<br>sedan år 1960. Fortfarande är det nästan fem<br>gånger så många män som kvinnor som uppnår<br>maximal ATP-poäng.</p>
<p>Medelarbetstiden per vecka är lägre för kvin-<br>nor än för män i alla åldrar som följd av att del-<br>tidsarbete är betydligt vanligare för kvinnor. Att<br>veckoarbetstiden för män överstiger 40 timmar i<br>genomsnitt beror till viss del på övertid men<br></p>
<p>huvudsakligen på att egna företagare ingår i un-<br>derlaget.</p>
<p>Det nya skattesystemet skiljer på förvärvsin-<br>komster och kapitalinkomster. I tabell 6 redovi-<br>sas uppgifter för dem som har överskott resp, un-<br>derskott av kapital. Medelvärdena avser den grupp<br>som har över- respektive underskott. Det kan<br>noteras att betydligt fler kvinnor än män har ett<br>överskott av kapital även om medelbeloppen är<br>väsentligt lägre och att fler män har underskott<br>av kapital och att underskottsbeloppen är högre.</p>
<p>Av tabell 7 framgår att en något större andel<br>kvinnor än män gör avdrag i sina deklarationer<br>för inbetalda pensionspremier. Andelarna har<br>ökat sedan 1995 för både kvinnor och män. De<br>avdragna beloppen är dock något lägre än föregå-<br>ende år. Den skattemässiga avdragsmöjligheten<br>var dock densamma.</p>
<p>Möjligheten att dra av försäkringspremien<br>som allmänt avdrag i deklarationen halverades år<br>1995 och premien får 1996 dras av med upp till<br>18 100 kronor (ett halvt basbelopp). Personer<br>med högre inkomster får dessutom dra av 5 pro-<br>cent av den del av tjänsteinkomsten som översti-<br>ger 362 000 kronor (10 basbelopp) men inte<br>724 000 kronor (20 basbelopp). För företagare<br>gäller särskilda regler.</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning pa utbildningsnivå ar 1997 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor/månad</p></td><td>
<p>KVINNOR</p>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>MÅNADSLÖN</p></td><td>
<p>MÄN</p>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>MÅNADSLÖN</p></td><td>
<p>KVINNORS<br>LÖN REL.<br>MÅNS, %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statligt anställda</p></td><td>
<p>112 400</p></td><td>
<p>17 500</p></td><td>
<p>143 500</p></td><td>
<p>21 100</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p></td><td>
<p>12 300</p></td><td>
<p>15 400</p></td><td>
<p>10 900</p></td><td>
<p>16 900</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasial utbildning</p></td><td>
<p>42 600</p></td><td>
<p>15 700</p></td><td>
<p>36 800</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn < 3 år</p></td><td>
<p>16 300</p></td><td>
<p>17 700</p></td><td>
<p>30 600</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn >= 3 år</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>20 600</p></td><td>
<p>38 400</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning</p></td><td>
<p>3 200</p></td><td>
<p>25 500</p></td><td>
<p>10 200</p></td><td>
<p>28 800</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kommunalt anställda</p></td><td>
<p>598 600</p></td><td>
<p>15 500</p></td><td>
<p>154 900</p></td><td>
<p>17 500</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p></td><td>
<p>79 300</p></td><td>
<p>13 900</p></td><td>
<p>19 000</p></td><td>
<p>15 100</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasial utbildning</p></td><td>
<p>285 600</p></td><td>
<p>14 600</p></td><td>
<p>53 100</p></td><td>
<p>15 800</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn < 3 år</p></td><td>
<p>108 600</p></td><td>
<p>16 100</p></td><td>
<p>29 500</p></td><td>
<p>17 600</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn >= 3 år</p></td><td>
<p>111 300</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>43 200</p></td><td>
<p>20 500</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>1 200</p></td><td>
<p>26 500</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kyrkokommunalt anställda</p></td><td>
<p>13 500</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>7 700</p></td><td>
<p>15 500</p></td><td>
<p>96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p></td><td>
<p>2 400</p></td><td>
<p>13 700</p></td><td>
<p>2 300</p></td><td>
<p>14 400</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasial utbildning</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>14 300</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn < 3 är</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>15 500</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>16 800</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn >= 3 år</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>17 100</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>19 500</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Landstingsanställda</p></td><td>
<p>182 800</p></td><td>
<p>17 200</p></td><td>
<p>44 900</p></td><td>
<p>24 100</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p></td><td>
<p>9 600</p></td><td>
<p>13 900</p></td><td>
<p>2 700</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasial utbildning</p></td><td>
<p>75 700</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>13 100</p></td><td>
<p>16 200</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn < 3 år</p></td><td>
<p>60 200</p></td><td>
<p>17 600</p></td><td>
<p>8 100</p></td><td>
<p>18 400</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn >= 3 år</p></td><td>
<p>34 700</p></td><td>
<p>21 900</p></td><td>
<p>17 200</p></td><td>
<p>30 900</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>33 100</p></td><td>
<p>3 100</p></td><td>
<p>41 700</p></td><td>
<p>79</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tjänstemän privat sektor</p></td><td>
<p>436 400</p></td><td>
<p>17 600</p></td><td>
<p>604 100</p></td><td>
<p>23 400</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p></td><td>
<p>62 100</p></td><td>
<p>16 200</p></td><td>
<p>78 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasial utbildning</p></td><td>
<p>239 600</p></td><td>
<p>16 500</p></td><td>
<p>278 200</p></td><td>
<p>21 300</p></td><td>
<p>77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn < 3 är</p></td><td>
<p>80 600</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>133 500</p></td><td>
<p>23 000</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn >= 3 år</p></td><td>
<p>49 700</p></td><td>
<p>23 000</p></td><td>
<p>101 700</p></td><td>
<p>30 800</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning</p></td><td>
<p>1 400</p></td><td>
<p>28 000</p></td><td>
<p>6 400</p></td><td>
<p>34 800</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Arbetare privat sektor</p></td><td>
<p>327 200</p></td><td>
<p>14 500</p></td><td>
<p>741 300</p></td><td>
<p>16 300</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p></td><td>
<p>130 300</p></td><td>
<p>14 400</p></td><td>
<p>257 300</p></td><td>
<p>16 200</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasial utbildning</p></td><td>
<p>175 300</p></td><td>
<p>14 500</p></td><td>
<p>441 300</p></td><td>
<p>16 300</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn < 3 är</p></td><td>
<p>16 300</p></td><td>
<p>14 900</p></td><td>
<p>32 300</p></td><td>
<p>16 400</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymn >= 3 år</p></td><td>
<p>2 200</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>4 500</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB, Lönestatistiken</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 2 Kvinnornas lön i procent av männens lön åren 1973-1996, heltidsanställda</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>PRIVAT SEKTOR<br>INDUSTRI-<br>ARBETARE</p></td><td>
<p>INDUSTRI-<br>TJÄNSTEMÄN</p></td><td>
<p>OFFENTLI SEKTOR</p>
<p>STATS-<br>ANSTÄLLDA</p></td><td>
<p>PRIMÄR-<br>KOMMUNALT<br>ANSTÄLLDA</p></td><td>
<p>LANDSTINGS-<br>ANSTÄLLDA</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1973</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>74</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1977</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>82</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>89</p></td><td>
<p>85</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>89</p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>74</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>85(90)’</p></td><td>
<p>87(84)'</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>89</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
</table>
<p>1. Lärarpersonal har fr.o.m. 1991 kommunalt reglerade löner och redovisas bland primärkommunalt anställda. Siffrorna inom parentes är fiktiva tal som visar procentsiffran om<br>jämförelsegruppen varit densamma som tidigare år.</p>
<p>Källa: SCB, lönestatistiken</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 3 Arbetsinkomst för anställda 20-64 år samt företagare efter sysselsättningsnivå och socioekonomisk grupp år 1996 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusentals kronor</p></td><td>
<p>KVINNOR</p>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>INKOMST</p></td><td>
<p>MÄN</p>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>INKOMST</p></td><td>
<p>KVINNORS<br>INKOMST<br>REL. MÄNS %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>1 737 000</p></td><td>
<p>157,0</p></td><td>
<p>1 676 000</p></td><td>
<p>228,1</p></td><td>
<p>69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Deltidsarbetande 1 - 49 %</p></td><td>
<p>269 000</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>141 000</p></td><td>
<p>80,1</p></td><td>
<p>93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Deltidsarbetande 50 - 90 %</p></td><td>
<p>549 000</p></td><td>
<p>128,3</p></td><td>
<p>147 000</p></td><td>
<p>132,2</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Helärs- o heltidsarbetande</p></td><td>
<p>919 000</p></td><td>
<p>198,2</p></td><td>
<p>1 389 000</p></td><td>
<p>253,2</p></td><td>
<p>78</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>därav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetare o lägre tjänstemän</p></td><td>
<p>374 000</p></td><td>
<p>178,5</p></td><td>
<p>611 000</p></td><td>
<p>213,4</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstemän på mellannivå</p></td><td>
<p>203 000</p></td><td>
<p>202,8</p></td><td>
<p>268 000</p></td><td>
<p>271,3</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högre tjänstemän</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>194 000</p></td><td>
<p>357,5</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagare/lantbrukare</p></td><td>
<p>43 000</p></td><td>
<p>77,5</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>107,1</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
</table>
<p>Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret. Ägare av fåmansbolag<br>räknas som anställd.</p>
<p>Källa: SCB If 21 SM 9801</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 4 Sammanräknad förvärvsinkomst för samtliga oavsett ålder år 1996, tkr</p>
<p>KVINNOR MÄN KVINNORS</p>
<p>INKOMST</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>INKOMST</p></td><td>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>INKOMST</p></td><td>
<p>REL. MÅNS %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3 525 000</p></td><td>
<p>124,9</p></td><td>
<p>3 377 000</p></td><td>
<p>182,6</p></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående utan barn</p></td><td>
<p>1 563 000</p></td><td>
<p>111,6</p></td><td>
<p>1 638 000</p></td><td>
<p>144,5</p></td><td>
<p>77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående med barn</p></td><td>
<p>290 000</p></td><td>
<p>134,8</p></td><td>
<p>48 000</p></td><td>
<p>206,4</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade utan barn</p></td><td>
<p>972 000</p></td><td>
<p>127,0</p></td><td>
<p>1 084 000</p></td><td>
<p>205,5</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade med barn</p></td><td>
<p>700 000</p></td><td>
<p>147,4</p></td><td>
<p>608 000</p></td><td>
<p>242,7</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20-64 år</p></td><td>
<p>2 434 000</p></td><td>
<p>145,6</p></td><td>
<p>2 517 000</p></td><td>
<p>202,9</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65-74 år</p></td><td>
<p>422 000</p></td><td>
<p>102,7</p></td><td>
<p>369 000</p></td><td>
<p>169,2</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75-år</p></td><td>
<p>503 000</p></td><td>
<p>79,5</p></td><td>
<p>319 000</p></td><td>
<p>128,7</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
</table>
<p>Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av<br>näringsverksamhet.</p>
<p>Källa: SCB If 20 SM 9801.</p>
<p>Tabell 5 Inkomst, skatt, ATP-poäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper år 1996</p>
<p>1996 1995</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>16-19</p></td><td>
<p>20-24</p></td><td>
<p>25-34</p></td><td>
<p>35-49</p></td><td>
<p>50-64</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p>
<p>20-64</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p>
<p>20-64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sammanräknad förvärvs-inkomst,</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>80,7</p></td><td>
<p>132,0</p></td><td>
<p>160,7</p></td><td>
<p>161,5</p></td><td>
<p>145,6</p></td><td>
<p>140,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tkr</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>100,1</p></td><td>
<p>180,6</p></td><td>
<p>225,6</p></td><td>
<p>230,3</p></td><td>
<p>202,9</p></td><td>
<p>194,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Slutlig skatt, tkr</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>42,6</p></td><td>
<p>54,6</p></td><td>
<p>55,9</p></td><td>
<p>49,1</p></td><td>
<p>44,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>87,4</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>70,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Genomsnittlig ATP-poäng</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>2,02</p></td><td>
<p>2,89</p></td><td>
<p>3,50</p></td><td>
<p>3,61</p></td><td>
<p>3,24</p></td><td>
<p>3,13</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>4,66</p></td><td>
<p>4,75</p></td><td>
<p>4,34</p></td><td>
<p>4,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel utan ATP-poäng</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>93,5</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>13,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>92,6</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>11,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid per vecka,</p></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>33,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tim</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>40,4</p></td><td>
<p>41,5</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>40,4</p></td><td>
<p>40,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: SCB If 20 SM 9801 (Inkomster), RFV (Pensioner), SCB AKU grundtabeller (Arbetstid)</p>
<p>Tabell 6 Över- och underskott av kapital för personer med kapitalinkomst år 1996</p>
<p>Tusentals kronor</p>
<p>KVINNOR MÄN</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>ÖVER-<br>SKOTT</p></td><td>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>UNDER-<br>SKOTT</p></td><td>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>ÖVER-<br>SKOTT</p></td><td>
<p>ANTAL</p></td><td>
<p>UNDER-<br>SKOTT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>2 221 000</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>1 395 000</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>1 825 000</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>1 729 000</p></td><td>
<p>22,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamst utan barn</p></td><td>
<p>1 371 000</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>416 000</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>1 206 000</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>664 000</p></td><td>
<p>14,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamst med barn</p></td><td>
<p>58 000</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>195 000</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>48,5</p></td><td>
<p>36 000</p></td><td>
<p>29,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade u barn</p></td><td>
<p>602 000</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>325 000</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>506 000</p></td><td>
<p>39,1</p></td><td>
<p>548 000</p></td><td>
<p>23,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade m barn</p></td><td>
<p>190 000</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>105 000</p></td><td>
<p>80,0</p></td><td>
<p>481 000</p></td><td>
<p>32,5</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>20-64 år</p></td><td>
<p>948 000</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>1 282 000</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>770 000</p></td><td>
<p>39,3</p></td><td>
<p>1 564 000</p></td><td>
<p>23,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65-74 år</p></td><td>
<p>311 000</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>78 000</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>229 000</p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>15,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75-år</p></td><td>
<p>427 000</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>32 000</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>258 000</p></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>42 000</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
</table>
<p>Medelvärden är beräknade för den grupp som haft kapitalinkomst<br>Källa: SCB If 20 SM 9801</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 7 Frivilligt pensionssparande och värdet av avdragsgilla pensionspremier år 1996, andel procent och avdragsbelopp,<br>tkr</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>KVINNOR<br>ANDEL<br>%</p></td><td>
<p>AVDRAG</p>
<p>TKR</p></td><td>
<p>MÄN<br>ANDEL<br>%</p></td><td>
<p>AVDRAG<br>TKR</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamst utan barn</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamst med barn</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade u barn</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambeskattade m barn</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>32,5</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
</table>
<p>Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag<br>Källa: SCB If 20 SM 9801</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>BILAGA 2</p>
<p>Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser</p>
<p>Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser</p>
<p>Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myn-<br>dighetsstyrelser på central och regional nivå re-<br>dovisats varje år för att ge riksdagen möjlighet att<br>kunna följa utvecklingen. Bakgrunden är de mål<br>för kvinnorepresentationen i statliga organ som<br>föreslogs i propositionen Jämställdhetspolitiken<br>inför 90-talet (prop. 1987/88:105, bet.<br>1987/88:AU17, rskr. 1987/88:364). Det första<br>etappmålet som angavs i propositionen om<br>30 procent kvinnor år 1992 uppnåddes år 1992<br>och redovisades i 1992 års budgetproposition<br>(1992/93:100, bilaga 12, s. 337 f.). Det andra<br>delmålet om 40 procent kvinnor år 1995 upp-<br>nåddes i de centrala styrelserna och redovisades i<br>regeringens skrivelse Jämställdhetspolitiken (skr.<br>1996/97:41, bilaga 2, bet. 1996/97:AU 8, rskr.<br>1996/97:155). De uppgick då till 42procent. De<br>regionala styrelserna hade detta år 34 procent<br>kvinnor. Årets redovisning avser förhållanden<br>per den 1 juli 1997. Då hade centrala och regio-<br>nala styrelser sammantaget 42 procent% kvin-<br>nor. Det är en ökning med tre procentenheter<br>sedan år 1996.</p>
<p>Andelen kvinnor i statliga kommittéer redovi-<br>sas årligen i kommittéberättelsen.</p>
<p>Centrala myndigheters styrelser</p>
<p>Centrala myndigheter, nämnder m.m. ingår i re-<br>dovisningen.</p>
<p>Av tabell 1 och 2 nedan framgår att andelen<br>kvinnor bland de ordinarie ledamöterna ökat</p>
<p>med en procentenhet sedan 1996 års redovisning.<br>De uppgår nu till 44 procent (med ordinarie le-<br>damöter avses även ordförande). Högst andel<br>kvinnliga ledamöter finns i styrelser under Ar-<br>betsmarknadsdepartementet med 52 procent, tätt<br>följt av Utbildningsdepartementet och Kultur-<br>departementet med 49 procent samt Socialde-<br>partementet med 48 procent kvinnliga ledamö-<br>ter. Andelen kvinnliga ordföranden har ökat. År<br>1996 uppgick de till 29 procent. År 1997 uppgick<br>de till 34 procent. Fyra departement, samma som<br>ovanstående, har fler kvinnliga än manliga ord-<br>föranden. Två av departementen saknar helt<br>kvinnor på denna post.</p>
<p>Regionala myndigheters styrelser</p>
<p>I tabell 3 redovisas andelen kvinnor i sex regio-<br>nala myndighetsgrupper. Uppgifterna omfattar<br>samtliga län och avser även här förhållanden per<br>den 1 juli 1997.</p>
<p>Kvinnorna utgjorde 40 procent av de ordinarie<br>ledamöterna (inkl, ordförande). Motsvarande<br>andel för år 1996 var 36 procent. Av tabell 3<br>framgår att flest kvinnliga ledamöter återfinns i<br>försäkringskassornas, kronofogdemyndigheter-<br>nas samt länsarbetsnämndernas styrelser med 47<br>procent i samtliga. Störst ökning av kvinnliga le-<br>damöter har skogsvårdsstyrelserna, som ökat<br>från 25 procent till 43 procent. Kronofogde-<br>myndigheternas styrelser har ökat från 35 pro-<br>cent till 47 procent Lägst ligger länsstyrelsernas<br>styrelser med 33 procent kvinnor.</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 1 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på departement; ordinarie ledamöter exkl. perso-<br>nalföreträdare</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>DEP.</p></td><td colspan="2">
<p>ORDFÖRANDE</p></td><td colspan="8">
<p>LEDAMÖTER INKL. ORDFÖRANDE</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ANTAL<br>KV<br>1997</p></td><td>
<p>M</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>KVINNOR<br>ANTAL<br>1997</p></td><td>
<p>%</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>%</p>
<p>1996</p></td><td>
<p>MÄN<br>ANTAL<br>1997</p></td><td>
<p>%</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>?996</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p>
<p>ANTAL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>%</p>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ju</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UD</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fö</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>164</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>K</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fi</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jo</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ku</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>163</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>N</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>156</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>In</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>M</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>512</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>1177</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>108</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<p>Tabell 2 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på myndighet; ordinarie ledamöter exkl. personal-<br>företrädare</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>CENTRALA MYNDIGHETER</p></td><td>
<p>ORDFÖRANDE</p></td><td colspan="3">
<p>ANTAL LEDAMÖTER<br>INKL. ORDFÖRANDE</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KV M</p></td><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Justitiedepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Domstolsverket</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rikspolisstyrelsen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Brottsförebyggande rådet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Datainspektionen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Registernämnden, Rikspolisstyrelsen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personalnämnden, Rikspolisstyrelsen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteförslagsnämnden, Rikspolisstyrelsen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nämnden vid Brottsofersmyndigheten</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteförslagsnämnden för Domstolsväsendet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Notarienämnden</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rådgivande nämnden vid Riksåklagarens kansli</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gentekniknämnden</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättshjälpsnämnden</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fideikommissnämnden</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
</table>
<p>Utrikesdepartementet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Statens invandrarverk</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SIDA, Forskningsrådsnämnden</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SIDA</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nordiska afrikainstitutet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
</table>
<p>Försvarsdepartementet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fortifikationsverket</p></td><td>
<p>1 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försvarets materialverk</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kustbevakningen 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstyrelsen för civil beredskap</p></td><td>
<p>1 0</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens räddningsverk</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FOA</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försvarshögskolan</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flygtekniska försöksanstalten</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överklagandenämnden för totalförsvaret</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalförsvarets pliktverk</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Socialdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialstyrelsen</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedelsverket</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens institut för psykosocial miljömedicin</p></td><td>
<p>1 6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsmedicinalverket</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
</table>
<p>109</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>CENTRALA MYNDIGHETER</p></td><td>
<p>ORDFÖRANDE</p></td><td colspan="3">
<p>ANTAL LEDAMÖTER<br>INKL ORDFÖRANDE</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KV M</p></td><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksförsäkringsverket</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkhälsoinstitutet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Smittskyddsinstitutet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens institutionsstyrelse</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikappinstitutet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikappombudsmannen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnombudsmannen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptioner</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arvsfondsdelegationen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alkoholinspektionen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fullmäktige för förvaltningen av Riksförsäkrings-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>verkets fonder m.m.</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens beredning för utvärdering av medicinsk</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>metodik</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Kommunikationsdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens järnvägar 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Banverket 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vägverket 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjöfartsverket 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsflottans kultur- och fritidsråd 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SMHI</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Luftfartsverket</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens väg- och transportforskningsinstitut</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens geotekniska institut 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Post- och telestyrelsen</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunikationsforskningsberedningen</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Finansdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontoret</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generaltullstyrelsen</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statistiska centralbyrån</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansinspektionen</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksrevisionsverket 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksskatteverket 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens löne- och pensionsverk</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lokalförsörjningsverk</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens fastighetsverk</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lotteriinspektionen 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
</table>
<p>110</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>CENTRALA MYNDIGHETER</p></td><td colspan="2">
<p>ORDFÖRANDE</p></td><td colspan="3">
<p>ANTAL LEDAMÖTER</p>
<p>INKL.ORDFÖRANDE</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Utbildningsdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kungliga bibliotektet</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN, Delegationen för utländska studerande</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Institutet för rymdfysik</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens psykologisk-pedagogiska bibliotekt</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arkivet för ljud och bild</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högskoleverket</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Jordbruksdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens jordbruksverk</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens livsmedelsverk</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fiskeriverket</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens utsädeskontroll</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens veterinärmedicinska anstalt</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges lantbruksuniversitet 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsinstitutet 1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rådet för arbetslivsforskning 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetarskyddsstyrelsen</p></td><td>
<p>1 2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämställdhetsnämnden 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nämnden för styrelserepresentationsfrågor 1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>utvärderingsstudier *</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Kulturdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens kulturråd 1</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksarkivet 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksantikvarieämbetet</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Livrustkammaren, Skokloster slott och Hallwylska</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>museet <sup>1</sup></p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Naturhistoriska riksmuseet</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkens museum - etnografiska</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arkitekturmuseet</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens musiksamlingar 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Talboks- och punktskriftsbiblioteket 1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenskt biografiskt lexikon</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens biografbyrå 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Granskningsnämnden för Radio och TV</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Presstödsnämnden 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Taltidningsnämnden 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nämnden för hemslöjdsfrågor 1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Språk- och folkminnesinstitutet</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
</table>
<p>111</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>CENTRALA MYNDIGHETER</p></td><td colspan="2">
<p>ordförande</p></td><td colspan="3">
<p>ANTAL LEDAMÖTER</p>
<p>INKL. ORDFÖRANDE</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>SAMTLIGA</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens konstmuseer</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens sjöhistoriska museer</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konstnärsnämnden</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens konstråd</p></td><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens försvarshistoriska muséer</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Näringsdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Affärsverket svenska kraftnät 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delegationen för utländska investeringar i Sverige 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Elsäkerhetsverket 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportkreditnämnden 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Glesbygdsverket 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommerskollegium (Handelsprocedurrådet) 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommerskollegium (Krishandelsrådet) 1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konkurrensverket 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Patent- och registreringsverket 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Patentbesvärsrätten 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Revisorsnämnden 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rymdstyrelsen 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsstyrelsen 1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sprängämnesinspektionen 1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens institut för regionalforskning 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Turistdelegationen 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Inrikesdepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentverket</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ungdomsstyrelsen</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lantmäteriverket</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggforskningsrådet</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Boverkets stadsmiljöråd</p></td><td>
<p>1 6</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Boverket</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Miljödepartementet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kemikalieinspektionen</p></td><td>
<p>1 4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens kärnkraftinspektion</p></td><td>
<p>1 3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens strålskyddsinstitut</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens naturvårdsverk</p></td><td>
<p>1 5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koncessionsnämnden för miljöskydd</p></td><td>
<p>1 1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
</table>
<p>112</p>
<p>PROP. 1998/99:1 UTGIFTSOMRÅDE 14</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITabell 3 Andelen kvinnor i</p></td><td colspan="3">
<p>regionala myndigheters styrelser; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p>
<p>MYNDIGHETSGRUPPER</p></td><td>
<p>KVINNOR %</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING<br>PROCENTENHETER</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäkringskassor</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>±0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsskattemyndigheter</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>+2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronofogdemyndigheter</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>+ 12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>länsarbetsnämnder</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>+1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsstyrelser</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>±0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsvärdsstyrelser</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>+ 18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>+4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="13">
<p>ITabell 4 Antal kvinnor och män i regionala myndigheters styrelser fördelade på län; ordinarie ledamöter exkl. personalföre- 1<br>Iträdare __________1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>LÅN</p></td><td colspan="2">
<p>Försäkringskassan</p></td><td colspan="2">
<p>Länsskattemynd.</p></td><td colspan="2">
<p>Kronofogedmynd.</p></td><td colspan="2">
<p>Länsarbetsnämnd</p></td><td colspan="2">
<p>Länsstyrelser</p></td><td colspan="2">
<p>Skogsvårdsstyr.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KV</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Kv</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Kv</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Kv</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Kv</p></td><td>
<p>M</p></td><td>
<p>Kv</p></td><td>
<p>M</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BLEKINGE</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>DALARNA</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>GOTLAND</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>GÄVLEBORG</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>GÖTEBORG 0 BOHUS</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>HALLAND</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JÄMTLAND</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>JÖNKÖPING</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KALMAR</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KRONOBERG</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>NORRBOTTEN</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SKARABORG</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SKÅNE</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>STOCKHOLM</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>SÖDERMANLAND</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UPPSALA</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>VÄRMLAND</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VÄSTERBOTTEN</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VÄSTERNORRLAND</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>VÄSTMANLAND</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ÄLVSBORG</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ÖREBRO</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ÖSTERGÖTLAND</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>12</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>SUMMA</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>99</p></td><td>
<p>116</p></td><td>
<p>228</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
</table>
<p>Eländers Gotab, Stockholm 1998</p>
<p>113</p>
11att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.?11att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.bifall=utskottet1998/99:KU1?22att riksdagen antar regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradiobifall=utskottet1998/99:KU14?22att riksdagen antar regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio?33att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning A1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 77 125; B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 489 000; B2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 420 300; B3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen; ramanslag; 39 173; C1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 2 179 419; C2 Svensk författningsamling; ramanslag; 1 011; C3 Allmänna val; ramanslag; 100 000; C4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 139 900; D1 Justitiekanslern; ramanslag; 11 626; D2 Datainspektionen; ramanslag; 30 309; D3 Sametinget; ramanslag; 13 661; E1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 4 601; E2 Presstöd; ramanslag; 531 579; E3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300; E4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 7 631; E5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 7 069;.?33att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning A1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 77 125; B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 489 000; B2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 420 300; B3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen; ramanslag; 39 173; C1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 2 179 419; C2 Svensk författningsamling; ramanslag; 1 011; C3 Allmänna val; ramanslag; 100 000; C4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 139 900; D1 Justitiekanslern; ramanslag; 11 626; D2 Datainspektionen; ramanslag; 30 309; D3 Sametinget; ramanslag; 13 661; E1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 4 601; E2 Presstöd; ramanslag; 531 579; E3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300; E4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 7 631; E5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 7 069;.bifall=utskottet1998/99:KU1?44att riksdagen fastställer målet för budgetpolitiken om ett överskott i de offentliga finanserna till 2 % av bruttonationalprodukten för år 2000 (avsnitt 4.1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?44att riksdagen fastställer målet för budgetpolitiken om ett överskott i de offentliga finanserna till 2 % av bruttonationalprodukten för år 2000 (avsnitt 4.1)?55att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1999-2001 (avsnitt 4.1, tabell 4.2)?55att riksdagen godkänner den reviderade beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1999-2001 (avsnitt 4.1, tabell 4.2)bifall=utskottet1998/99:FiU1?66att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning (avsnitt 4.6.3)bifall=utskottet1998/99:FiU1?66att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning (avsnitt 4.6.3)?77att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 1999 samt beräkningen av överföring av medel från AP-fonden för budgetåret 1999 (avsnitt 4.6.3, tabell 4.15)?77att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 1999 samt beräkningen av överföring av medel från AP-fonden för budgetåret 1999 (avsnitt 4.6.3, tabell 4.15)bifall=utskottet1998/99:FiU1?88att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1999 (avsnitt 5.2 samt bilaga 1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?88att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1999 (avsnitt 5.2 samt bilaga 1)?99att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 1999 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1)?99att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 1999 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1010att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningarna för budgetåret 1999 (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1010att riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningarna för budgetåret 1999 (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1)?1111att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1)?1111att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1212att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett sammanlagt belopp av 16 700 000 000 kr (avsnitt 6.4, tabell 6.4)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1212att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett sammanlagt belopp av 16 700 000 000 kr (avsnitt 6.4, tabell 6.4)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett sammanlagt belopp av 14 500 000 000 kr (avsnitt 6.4, tabell 6.5)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett sammanlagt belopp av 14 500 000 000 kr (avsnitt 6.4, tabell 6.5)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten på högst 19 000 000 kr, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på högst 24 500 000 kr (avsnitt 6.4)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten på högst 19 000 000 kr, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på högst 24 500 000 kr (avsnitt 6.4)?1515att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas och om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 6.7)?1515att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas och om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 6.7)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1616att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förvärva 49 % av aktierna i A/O Dom Shvetsii (avsnitt 7.3.3)bifall1998/99:FiU11?1616att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förvärva 49 % av aktierna i A/O Dom Shvetsii (avsnitt 7.3.3)?1717att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får belastas med kostnaderna för förvärvet av aktierna i A/O Dom Shvetsii och därmed uppkomna förvaltningskostnader (avsnitt 7.3.3)?1717att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får belastas med kostnaderna för förvärvet av aktierna i A/O Dom Shvetsii och därmed uppkomna förvaltningskostnader (avsnitt 7.3.3)bifall1998/99:FiU11?1818att riksdagen godkänner det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning får belastas med vissa driftskostnader för statens betalningssystem (avsnitt 7.3.3)bifall1998/99:FiU11?1818att riksdagen godkänner det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning får belastas med vissa driftskostnader för statens betalningssystem (avsnitt 7.3.3)?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget A 1 Försvarsmakten under år 1998 medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 88 918 200 000 kr (avsnitt 7.3.7)?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget A 1 Försvarsmakten under år 1998 medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 88 918 200 000 kr (avsnitt 7.3.7)bifall1998/99:FiU11?2020att riksdagen medger att personalramen för det svenska bidraget i SFOR utökas till högst 530 personer (avsnitt 7.3.7)bifall1998/99:FiU11?2020att riksdagen medger att personalramen för det svenska bidraget i SFOR utökas till högst 530 personer (avsnitt 7.3.7)?2121att riksdagen godkänner att Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för verksamheten med dammsäkerhet får belasta det under utgiftsområde 6 Totalförsvar anvisade ramanslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning (avsnitt 7.3.7)?2121att riksdagen godkänner att Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för verksamheten med dammsäkerhet får belasta det under utgiftsområde 6 Totalförsvar anvisade ramanslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning (avsnitt 7.3.7)bifall1998/99:FiU11?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder beställa tjänster under år 1998 som medför utgifter under år 1999 om högst 55 000 000 kr (avsniitt 7.3.10)bifall1998/99:FiU11?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder beställa tjänster under år 1998 som medför utgifter under år 1999 om högst 55 000 000 kr (avsniitt 7.3.10)?2323att riksdagen bemyndigar - med ändring av riksdagens tidigare beslut (prop. 1997/98:123, bet. 1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) - regeringen att dels begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt i Stockholms län till 3 000 000 000 kr, dels låter Riksgäldskontoret utöka garantin för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningen i samhället till 625 000 000 kr (avsnitt 7.3.14)?2323att riksdagen bemyndigar - med ändring av riksdagens tidigare beslut (prop. 1997/98:123, bet. 1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) - regeringen att dels begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt i Stockholms län till 3 000 000 000 kr, dels låter Riksgäldskontoret utöka garantin för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningen i samhället till 625 000 000 kr (avsnitt 7.3.14)bifall1998/99:FiU11?2424att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inleverans av medel från Fonden för den mindre skeppsfarten (avsnitt 7.3.14)bifall1998/99:FiU11?2424att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inleverans av medel från Fonden för den mindre skeppsfarten (avsnitt 7.3.14)?2525att riksdagen godkänner vad regeringen förordar rörande Luftfartsverkets finansiella befogenheter (avsnitt 7.3.14)?2525att riksdagen godkänner vad regeringen förordar rörande Luftfartsverkets finansiella befogenheter (avsnitt 7.3.14)bifall1998/99:FiU11?2626att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C 2 Upphandling av samhällsåtaganden under år 1998 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 230 000 000 kr efter år 1998 (avsnitt 7.3.14)bifall1998/99:FiU11?2626att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C 2 Upphandling av samhällsåtaganden under år 1998 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 230 000 000 kr efter år 1998 (avsnitt 7.3.14)?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att Statens jordbruksverk får ha utestående förpliktelser avseende beställningsbemyndiganden vid 1998 års slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, som uppgår till högst 150 000 000 kr (avsnitt 7.3.15)?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att Statens jordbruksverk får ha utestående förpliktelser avseende beställningsbemyndiganden vid 1998 års slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, som uppgår till högst 150 000 000 kr (avsnitt 7.3.15)bifall1998/99:FiU11?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att Skogs- och jordbrukets forskningsråd får ha utestående förpliktelser avseende beställningsbemyndiganden vid 1998 års slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, som uppgår till högst 160 000 000 kr (avsnitt 7.3.15)bifall1998/99:FiU11?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att Skogs- och jordbrukets forskningsråd får ha utestående förpliktelser avseende beställningsbemyndiganden vid 1998 års slut, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, som uppgår till högst 160 000 000 kr (avsnitt 7.3.15)?2929att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell (1000-tal kr): UO 1 Rikets styrelse, förändr. av ram +18 693, förändr. anslag C 1 Regeringskansliet m.m., ramanslag +18 693; C 3 Allmänna val, ramanslag + 20 000; C 4 Stöd till politiska partier, ramanslag -20 000; UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning förändr. av ram 0, förändr. anslag A 6 Finansinspektionen, ramanslag +1 000, A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag - 1 000; UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd, förändr. av ram +14 148, förändr. anslag A 1 Riksskatteverket, ramanslag -10 000, A 2 Skattemyndigheterna, ramanslag +17 588, A 3 Tullverket, ramanslag +6 560; UO 4 Rättsväsendet förändr. av ram +90 730, förändr. anslag A 1 Polisorganisationen, ramanslag +60 976, A 2 Säkerhetspolisen, ramanslag -15 000, C 1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag +11 012, D 1 Kriminalvården, ramanslag +16 742; F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag +15 000, F 8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag +2 000; UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan förändr. av ram -600, förändr. anslag B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer ramanslag -600; UO 6 Totalförsvar förändr. av ram -200, förändr. anslag A 1 Försvarsmakten, ramanslag -207 136, A 2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag +207 136, B 1 Funktionen Civil ledning, ramanslag -200; UO 8 Invandrare och flyktingar förändr. av ram +366 000, förändr. anslag A1 Statens invandrarverk, ramanslag +3 000, A 2 Mottagenade av asylsökande, ramanslag +208 000, A 3 Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag -85 000, A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag -11 000 A 6 Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag -23 000, B 1 Integrationsmyndigheten, ramanslag B3 -8 000, B 2 Särskilda insatser iutsatta bostadsområden, ramanslag -25 000, Integrationsåtgärder, ramanslag -10 000, B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag +324 000, Hemutrustningslån, ramanslag -7 000; UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn förändr. av ram 0, förändr. anslag A 2 Föräldraförsäkring, ramanslag -735 000, A 3 Underhållsstöd ramanslag +735 000; UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv förändr. av ram -786 542, förändr. anslag A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag +13 458, A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag -800 000; UO 16 Utbildning och universitetsforskning förändr. av ram +135 530, förändr. anslag A 7 Specialskolor och resurscenter, ramanslag +5 330, B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag +107 800, C 3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag +22 400, UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande förändr. av ram +289 454, förändr. anslag A 1 Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag -17 000, A 2 Räntebidrag m.m., ramanslag -600 000, A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag -2 000, A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag +1 015 000, A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag -15 000, A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag -7 000, A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., ramanslag -75 000, C 1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag -7 546, D 2 Statens va-nämnd, ramanslag -2 000, Uo 20 Allmän miljö- och naturvård förändr. av ram +25 000, förändr. anslag A 4 Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag +25 000; UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar förändr. av ram +6 400, förändr. anslag B 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag -25 000, B 17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag +6 400, E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag +25 000; UO 24 Näringsliv förändr. av ram 0, förändr. anslag E 3 Exportkreditnämnden, ramanslag -5 000, E 4 AB Svensk Exportkredits statstödda exportkreditgivning, ramanslag +5 000; UO 25 Allmänna bidrag till kommuner förändr. ram -20 000, förändr. anslag A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag -20 000; UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen förändr. ram 0, förändr. anslag A 3 Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag +993 000, A 4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag -993 000.?2929att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell (1000-tal kr): UO 1 Rikets styrelse, förändr. av ram +18 693, förändr. anslag C 1 Regeringskansliet m.m., ramanslag +18 693; C 3 Allmänna val, ramanslag + 20 000; C 4 Stöd till politiska partier, ramanslag -20 000; UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning förändr. av ram 0, förändr. anslag A 6 Finansinspektionen, ramanslag +1 000, A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag - 1 000; UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd, förändr. av ram +14 148, förändr. anslag A 1 Riksskatteverket, ramanslag -10 000, A 2 Skattemyndigheterna, ramanslag +17 588, A 3 Tullverket, ramanslag +6 560; UO 4 Rättsväsendet förändr. av ram +90 730, förändr. anslag A 1 Polisorganisationen, ramanslag +60 976, A 2 Säkerhetspolisen, ramanslag -15 000, C 1 Domstolsväsendet m.m., ramanslag +11 012, D 1 Kriminalvården, ramanslag +16 742; F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag +15 000, F 8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag +2 000; UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan förändr. av ram -600, förändr. anslag B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer ramanslag -600; UO 6 Totalförsvar förändr. av ram -200, förändr. anslag A 1 Försvarsmakten, ramanslag -207 136, A 2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag +207 136, B 1 Funktionen Civil ledning, ramanslag -200; UO 8 Invandrare och flyktingar förändr. av ram +366 000, förändr. anslag A1 Statens invandrarverk, ramanslag +3 000, A 2 Mottagenade av asylsökande, ramanslag +208 000, A 3 Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag -85 000, A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag -11 000 A 6 Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag -23 000, B 1 Integrationsmyndigheten, ramanslag B3 -8 000, B 2 Särskilda insatser iutsatta bostadsområden, ramanslag -25 000, Integrationsåtgärder, ramanslag -10 000, B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag +324 000, Hemutrustningslån, ramanslag -7 000; UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn förändr. av ram 0, förändr. anslag A 2 Föräldraförsäkring, ramanslag -735 000, A 3 Underhållsstöd ramanslag +735 000; UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv förändr. av ram -786 542, förändr. anslag A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag +13 458, A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag -800 000; UO 16 Utbildning och universitetsforskning förändr. av ram +135 530, förändr. anslag A 7 Specialskolor och resurscenter, ramanslag +5 330, B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag +107 800, C 3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag +22 400, UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande förändr. av ram +289 454, förändr. anslag A 1 Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag -17 000, A 2 Räntebidrag m.m., ramanslag -600 000, A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag -2 000, A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag +1 015 000, A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag -15 000, A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag -7 000, A 12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., ramanslag -75 000, C 1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag -7 546, D 2 Statens va-nämnd, ramanslag -2 000, Uo 20 Allmän miljö- och naturvård förändr. av ram +25 000, förändr. anslag A 4 Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag +25 000; UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar förändr. av ram +6 400, förändr. anslag B 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag -25 000, B 17 Jordbrukets blockdatabas, ramanslag +6 400, E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag +25 000; UO 24 Näringsliv förändr. av ram 0, förändr. anslag E 3 Exportkreditnämnden, ramanslag -5 000, E 4 AB Svensk Exportkredits statstödda exportkreditgivning, ramanslag +5 000; UO 25 Allmänna bidrag till kommuner förändr. ram -20 000, förändr. anslag A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag -20 000; UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen förändr. ram 0, förändr. anslag A 3 Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag +993 000, A 4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag -993 000.bifall1998/99:FiU11?3030att riksdagen antar regeringens förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2000 års taxeringdelvis bifall=utskottet1998/99:FiU1?3030att riksdagen antar regeringens förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering?3131att riksdagen antar regeringens förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.?3131att riksdagen antar regeringens förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.bifall=utskottet1998/99:FiU1?3232att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.bifall=utskottet1998/99:FiU1?3232att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.?1000210002att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen Extra utgifter (avsnitt 6.3)?1000210002att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen Extra utgifter (avsnitt 6.3)bifall=utskottet1998/99:KU1?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000310003att riksdagen antar regeringens förslag till?1000410004att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)?1000410004att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?1000510005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget A 1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 3.1)bifall=utskottet1998/99:FiU4?1000510005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget A 1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 3.1)?1000610006att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1999 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5)?1000610006att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 1999 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5)bifall=utskottet1998/99:FiU5?1000710007att riksdagen antar förslaget till lag med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningenbifall=utskottet1998/99:SkU1?1000710007att riksdagen antar förslaget till lag med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen?1000810008att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslaget under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:?1000810008att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslaget under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:bifall=utskottet1998/99:UU1?1000910009att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,705 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 1999Bifall=utskottet1998/99:UU2?1000910009att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,705 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 1999?1001010010att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor för år 1999 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 2.5)?1001010010att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor för år 1999 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 2.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?1001110011att riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1bifall=utskottet1998/99:SoU1?1001110011att riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1?1001210012att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.2?1001210012att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 3.2bifall=utskottet1998/99:SfU1?1001310013att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:SfU2?1001310013att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 4.4)?1001410014att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för studielån om 81,8 miljarder kronor (se avsnitt 2.4, anslag A 2 Studiemedel m.m.)?1001410014att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för studielån om 81,8 miljarder kronor (se avsnitt 2.4, anslag A 2 Studiemedel m.m.)bifall=utskottet1998/99:UbU2?1001510015att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:20) om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporterbifall= utskottet1998/99:TU1?1001510015att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:20) om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter?1001610016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 120 000 000 kronor för budgetåret 2000?1001610016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 120 000 000 kronor för budgetåret 2000bifall=utskottet1998/99:MJU2?1001710017att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kronor (se avsnitt 4.6)bifall=utskottet1998/99:MJU1?1001710017att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kronor (se avsnitt 4.6)?1001810018att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, åta staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000-2005 (anslag A1, avsnitt 2.5)?1001810018att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, åta staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 688 miljoner kronor under åren 2000-2005 (anslag A1, avsnitt 2.5)bifall=utskottet1998/99:NU2?1001910019att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifåga om ramanslaget B1 Bidrag för att minska elanvändning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300 miljoner kronor under åren 2000-2002, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?1001910019att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifåga om ramanslaget B1 Bidrag för att minska elanvändning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 300 miljoner kronor under åren 2000-2002, (avsnitt 4.4)?1002010020att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen föreslår i avsnitt 2.2?1002010020att riksdagen godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen föreslår i avsnitt 2.2bifall=utskottet1998/99:NU1?1002110021att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringbifall=utskottet1998/99:AU1?1002110021att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring?1002210022att riksdagen antar regeringens förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter?1002210022att riksdagen antar regeringens förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska aktiviteterbifall=utskottet1998/99:AU1?1002310023att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidragbifall=utskottet1998/99:BoU1?1002310023att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag?2000220002att riksdagen fastställer målet för sysselsättningen till att andelen sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 74 % år 1997 till 80 % år 2004 (avsnitt 1.5)?2000220002att riksdagen fastställer målet för sysselsättningen till att andelen sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 74 % år 1997 till 80 % år 2004 (avsnitt 1.5)bifall=utskottet1998/99:FiU1?2000320003att riksdagen godkänner det nya målet avseende Premiepensionsmyndigheten som regeringen förordar (avsnitt 6)bifall=utskottet1998/99:FiU2?2000320003att riksdagen godkänner det nya målet avseende Premiepensionsmyndigheten som regeringen förordar (avsnitt 6)?2000420004att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag, 78 680 000; A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag, 1 014 000; A 3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag, 21 270 000; A 4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag, 700; A 5 Bidrag till kommuners och landstings skatteinkomster år 1997, obetecknat anslag, 2 600 000.?2000420004att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag, 78 680 000; A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag, 1 014 000; A 3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag, 21 270 000; A 4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag, 700; A 5 Bidrag till kommuners och landstings skatteinkomster år 1997, obetecknat anslag, 2 600 000.bifall=utskottet1998/99:FiU3?2000520005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget C 1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1)bifall=utskottet1998/99:FiU4?2000520005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att ramanslaget C 1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1)?2000620006att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslaget under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag, 21 908 000.?2000620006att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslaget under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag, 21 908 000.bifall=utskottet1998/99:FiU5?2000720007att riksdagen antar förslaget tillbifall=utskottet1998/99:SkU1?2000720007att riksdagen antar förslaget till?2000820008A1;Utrikesförvaltningen;ramanslag;1 740 101?2000820008A1;Utrikesförvaltningen;ramanslag;1 740 101bifall=utskottet1998/99:UU1?2000920009att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget A1 Biståndsverksamhet under 1999 göra utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 1999 om högst 37 248 000 000 kronor (avsnitt 3.6 Anslag, A1 Biståndsverksamhet, Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)Bifall=utskottet1998/99:UU2?2000920009att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget A1 Biståndsverksamhet under 1999 göra utfästelser och åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 1999 om högst 37 248 000 000 kronor (avsnitt 3.6 Anslag, A1 Biståndsverksamhet, Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser)?2001020010att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut en kreditgaranti för investeringar i Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrums anläggning och byggnader under femårsperioden 1999-2003, upp till en nivå av högst 24 000 000 kronor (avsnitt 2.6)?2001020010att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut en kreditgaranti för investeringar i Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrums anläggning och byggnader under femårsperioden 1999-2003, upp till en nivå av högst 24 000 000 kronor (avsnitt 2.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?2001120011att riksdagen antar regeringens förslag till lagen om ändring i lagen (1998:553) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkringbifall=utskottet1998/99:SoU1?2001120011att riksdagen antar regeringens förslag till lagen om ändring i lagen (1998:553) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring?2001220012att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:?2001220012att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:bifall=utskottet1998/99:SfU1?2001320013A 1. Allmänna barnbidrag; ramanslag; 16 705 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001320013A 1. Allmänna barnbidrag; ramanslag; 16 705 000 000 kr?2001420014A 2. Föräldrarförsäkring; ramanslag; 14 829 979 000 kr?2001420014A 2. Föräldrarförsäkring; ramanslag; 14 829 979 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001520015A 3. Underhållsstöd; ramanslag; 2 473 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001520015A 3. Underhållsstöd; ramanslag; 2 473 000 000 kr?2001620016A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner; ramanslag; 24 000 000 kr?2001620016A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner; ramanslag; 24 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001720017A 5. Barnpensioner; ramanslag; 967 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001720017A 5. Barnpensioner; ramanslag; 967 000 000 kr?2001820018A 6. Vårdbidrag för funktionshindrade barn; ramanslag; 1 789 066 000 kr?2001820018A 6. Vårdbidrag för funktionshindrade barn; ramanslag; 1 789 066 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001920019A 7. Pensionsrätt för barnår; ramanslag; 3 108 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?2001920019A 7. Pensionsrätt för barnår; ramanslag; 3 108 000 000 kr?2002020020att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:?2002020020att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:bifall=utskottet1998/99:SfU2?2002120021A 1. Statens invandrarverk; ramanslag; 438 558 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002120021A 1. Statens invandrarverk; ramanslag; 438 558 000 kr?2002220022A 2. Mottagande av asylsökande; ramanslag; 875 350 000 kr?2002220022A 2. Mottagande av asylsökande; ramanslag; 875 350 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002320023A 3. Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 307 869 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002320023A 3. Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 307 869 000 kr?2002420024A 4. Utlänningsnämnden; ramanslag; 60 514 000 kr?2002420024A 4. Utlänningsnämnden; ramanslag; 60 514 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002520025A 5. Offentligt biträde i Utlänningsnämnden; ramanslag; 51 632 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002520025A 5. Offentligt biträde i Utlänningsnämnden; ramanslag; 51 632 000 kr?2002620026A 6. Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 51 400 000 kr?2002620026A 6. Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 51 400 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002720027B 1. Integrationsverket; ramanslag; 75 724 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002720027B 1. Integrationsverket; ramanslag; 75 724 000 kr?2002820028B 2. Särskilda insatser i utsatta områden; ramanslag; 142 000 000 kr?2002820028B 2. Särskilda insatser i utsatta områden; ramanslag; 142 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002920029B 3. Integrationsåtgärder; ramanslag; 47 742 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2002920029B 3. Integrationsåtgärder; ramanslag; 47 742 000 kr?2003020030B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 2 183 958 000 kr?2003020030B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 2 183 958 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2003120031B 5. Hemutrustningslån; ramanslag; 81 442 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU2?2003120031B 5. Hemutrustningslån; ramanslag; 81 442 000 kr?2003220032B 6. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering; ramanslag; 7 995 000 kr.?2003220032B 6. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering; ramanslag; 7 995 000 kr.bifall=utskottet1998/99:SfU2?2003320033att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 1999, om högst 1 000 000 kronor (avsnitt 2.4, anslag A 5 Bidrag till studiesociala ändamål)bifall=utskottet1998/99:UbU2?2003320033att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år 1999, om högst 1 000 000 kronor (avsnitt 2.4, anslag A 5 Bidrag till studiesociala ändamål)?2003420034att riksdagen godkänner en låneram om totalt 800 000 000 kr för Vägverket för såväl inköp av omsättningstillgångar och anläggningstillgångar som för byggande av broar som ersätter färjor?2003420034att riksdagen godkänner en låneram om totalt 800 000 000 kr för Vägverket för såväl inköp av omsättningstillgångar och anläggningstillgångar som för byggande av broar som ersätter färjorbifall= utskottet1998/99:TU1?2003520035att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning: A 1. Naturvårdsverket; ramanslag; 266 141 000 kr, A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 127 706 000 kr, A 3. Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden; ramanslag; 577 975 000 kr, A 4. Sanering och återställning av förorenade områden; ramanslag; 40 000 000 kr, A 5. Åtgärder för att rena Dalälven; reservationsanslag; 29 000 000 kr, A 6. Kemikalieinspektionen; ramanslag; 77 674 000 kr, A 7. Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 35 002 000 kr, A 8. Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag; 12 000 000 kr, A 9. Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; obetecknat anslag; 12 000 000 kr, A 10. Miljöinsatser i Östersjöregionen; reservationsanslag; 122 100 000 kr, B 1. Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 80 358 000 kr, B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 76 885 000 kr, B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 65 306 000 kr, B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr. Summa 1 548 899 kr.bifall=utskottet1998/99:MJU2?2003520035att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning: A 1. Naturvårdsverket; ramanslag; 266 141 000 kr, A 2. Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 127 706 000 kr, A 3. Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden; ramanslag; 577 975 000 kr, A 4. Sanering och återställning av förorenade områden; ramanslag; 40 000 000 kr, A 5. Åtgärder för att rena Dalälven; reservationsanslag; 29 000 000 kr, A 6. Kemikalieinspektionen; ramanslag; 77 674 000 kr, A 7. Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 35 002 000 kr, A 8. Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag; 12 000 000 kr, A 9. Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; obetecknat anslag; 12 000 000 kr, A 10. Miljöinsatser i Östersjöregionen; reservationsanslag; 122 100 000 kr, B 1. Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 80 358 000 kr, B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 76 885 000 kr, B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 65 306 000 kr, B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr. Summa 1 548 899 kr.?2003620036att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 8. Strukturstöd inom livsmedelsområdet, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)?2003620036att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 8. Strukturstöd inom livsmedelsområdet, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)bifall=utskottet1998/99:MJU1?2003720037att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden, åta staten ekonominka förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000-2001 (anslag A8, avsnitt 2.5)bifall=utskottet1998/99:NU2?2003720037att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden, åta staten ekonominka förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000-2001 (anslag A8, avsnitt 2.5)?2003820038att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 570 miljoner kronor under åren 2000-2002, (avsnitt 4.4)?2003820038att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 570 miljoner kronor under åren 2000-2002, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?2003920039att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som inklusive tidigare träffade avtal och beslut, innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001, hägst 200 miljoner kronor under budgetåret 2002 och högst 130 miljoner kronor under budgetåret 2003 (anslag D1, avsnitt 6.5)bifall=utskottet1998/99:NU1?2003920039att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som inklusive tidigare träffade avtal och beslut, innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001, hägst 200 miljoner kronor under budgetåret 2002 och högst 130 miljoner kronor under budgetåret 2003 (anslag D1, avsnitt 6.5)?2004020040att riksdagen godkänner att högst 150 000 000 kronor av ramanslaget A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning får användas under budgetåret 1999 fram till och med den 30 september 1999 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättning?2004020040att riksdagen godkänner att högst 150 000 000 kronor av ramanslaget A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning får användas under budgetåret 1999 fram till och med den 30 september 1999 för försöksverksamhet med friare användning av arbetslöshetsersättningbifall=utskottet1998/99:AU1?2004120041att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösabifall=utskottet1998/99:AU1?2004120041att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa?2004220042att riksdagen godkänner regeringens förslag dels om ändrade regler för utbetalning av små bidragsbelopp, dels om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A2 Räntebidrag m.m.)?2004220042att riksdagen godkänner regeringens förslag dels om ändrade regler för utbetalning av små bidragsbelopp, dels om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A2 Räntebidrag m.m.)bifall=utskottet1998/99:BoU1?3000230002att riksdagen med anledning av ålderspensionsreformen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statbudgeten för år 1999 till 753 miljarder kronor, för år 2000 till 761 miljarder kronor, och för år 2001 till 786 miljarder kronor (avsnitt 4.1, tabell 4.1)bifall=utskottet1998/99:FiU1?3000230002att riksdagen med anledning av ålderspensionsreformen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statbudgeten för år 1999 till 753 miljarder kronor, för år 2000 till 761 miljarder kronor, och för år 2001 till 786 miljarder kronor (avsnitt 4.1, tabell 4.1)?3000330003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete, för VESTA-projektets genomförande göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kr efter år 1999 (avsnitt 4.5)?3000330003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete, för VESTA-projektets genomförande göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kr efter år 1999 (avsnitt 4.5)bifall=utskottet1998/99:FiU2?3000430004att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Räntor på statskulden, ramanslag, 84 450 000; B 1 Oförutsedda utgifter, ramanslag, 10 000; C 1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, ramanslag, 100 000.bifall=utskottet1998/99:FiU4?3000430004att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Räntor på statskulden, ramanslag, 84 450 000; B 1 Oförutsedda utgifter, ramanslag, 10 000; C 1 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, ramanslag, 100 000.?3000530005A2;Nordiskt samarbete;ramanslag;1 480bifall=utskottet1998/99:UU1?3000530005A2;Nordiskt samarbete;ramanslag;1 480?3000630006att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget A1 Biståndsverksamhet under år 1999 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till ett belopp inklusive tidigare ställda garantier om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.6 Anslag, A1 Biståndsverksamhet, Medelsfördelning och anslagsstruktur)?3000630006att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget A1 Biståndsverksamhet under år 1999 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till ett belopp inklusive tidigare ställda garantier om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.6 Anslag, A1 Biståndsverksamhet, Medelsfördelning och anslagsstruktur)Bifall=utskottet1998/99:UU2?3000730007att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden (avsnitt 3.5)delvis bifall= utskottet1998/99:FöU1?3000730007att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden (avsnitt 3.5)?3000830008att riksdagen godkänner de i avsnitt 5.5. föreslagna riktlinjerna för fördelning av statsbidrag till frivilligorganisationer på det sociala området?3000830008att riksdagen godkänner de i avsnitt 5.5. föreslagna riktlinjerna för fördelning av statsbidrag till frivilligorganisationer på det sociala områdetbifall=utskottet1998/99:SoU1?3000930009att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som medför utgifter på högst 3 000 000 kronor under år 2000 (avsnitt 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter)bifall=utskottet1998/99:KrU1?3000930009att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som medför utgifter på högst 3 000 000 kronor under år 2000 (avsnitt 6 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter)?3001030010att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning.?3001030010att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning.bifall=utskottet1998/99:UbU2?3001130011att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (avsnitt 5.3.2)bifall1998/99:UbU1?3001130011att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (avsnitt 5.3.2)?3001230012att riksdagen godkänner att anslaget A2 Väghållning och statsbidrag får belastas med kostnader för ränta och amortering av upptagna lån för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile, väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats Hallunda?3001230012att riksdagen godkänner att anslaget A2 Väghållning och statsbidrag får belastas med kostnader för ränta och amortering av upptagna lån för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile, väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo samt väg E 4 trafikplats Hallundabifall= utskottet1998/99:TU1?3001330013att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 89 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)bifall=utskottet1998/99:MJU1?3001330013att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 89 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)?3001430014att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A1 Allmänna regionalplitiska åtgärder, ramanslag, 950 000; A2 Landsbygdslån, ramanslag 30 000; A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken ramanslag 11 000; A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter ramanslag 320 000; A5 Transportbidrag ramanslag 345 000; A6 Glesbygdsverket ramanslag 23 857; A7 Statens institut för regionalforskning ramanslag 8 040; A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden ramanslag 782 000; A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden obetecknat anslag 200 000; A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed reservationsanslag 3 000; A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. reservationsanslag 70 000; Summa 2 742 897.?3001430014att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: A1 Allmänna regionalplitiska åtgärder, ramanslag, 950 000; A2 Landsbygdslån, ramanslag 30 000; A3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken ramanslag 11 000; A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter ramanslag 320 000; A5 Transportbidrag ramanslag 345 000; A6 Glesbygdsverket ramanslag 23 857; A7 Statens institut för regionalforskning ramanslag 8 040; A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden ramanslag 782 000; A9 Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden obetecknat anslag 200 000; A10 Flygplatsbolag i Ljungbyhed reservationsanslag 3 000; A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m. reservationsanslag 70 000; Summa 2 742 897.bifall=utskottet1998/99:NU2?3001530015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B3 Åtgärder för effektivare energianvändning besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 21,4 miljoner kronor under åren 2000 - 2002, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?3001530015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B3 Åtgärder för effektivare energianvändning besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 21,4 miljoner kronor under åren 2000 - 2002, (avsnitt 4.4)?3001630016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 ikläda staten förpliktelser inom rymdverksamhet som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 miljoner kronor efter år 1999 (anslag D3, avsnitt 6.5)?3001630016att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 ikläda staten förpliktelser inom rymdverksamhet som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 miljoner kronor efter år 1999 (anslag D3, avsnitt 6.5)bifall=utskottet1998/99:NU1?3001730017att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning; ramanslag; 32 796 000bifall=utskottet1998/99:AU1?3001730017att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning; ramanslag; 32 796 000?3001830018att riksdagen godkänner att 14 500 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader)?3001830018att riksdagen godkänner att 14 500 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader)bifall=utskottet1998/99:AU1?3001930019att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A2 Bidrag till lönegarantiersättning; ramanslag; 993 000bifall=utskottet1998/99:AU1?3001930019att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning: A2 Bidrag till lönegarantiersättning; ramanslag; 993 000?3002030020att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om ram för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder)?3002030020att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om ram för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder)bifall=utskottet1998/99:BoU1?4000240002att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.7)bifall=utskottet1998/99:FiU2?4000240002att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.7)?4000340003att riksdagen godkänner att Tullverkets mål som avser utrikeshandelsstatistik inte längre skall gälla, i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet om Tullverket?4000340003att riksdagen godkänner att Tullverkets mål som avser utrikeshandelsstatistik inte längre skall gälla, i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet om Tullverketbifall=utskottet1998/99:SkU1?4000440004A3;Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.;ramanslag;5 486bifall=utskottet1998/99:UU1?4000440004A3;Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.;ramanslag;5 486?4000540005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget B2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under år 1999 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.6 Anslag, B2)?4000540005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget B2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under år 1999 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.6 Anslag, B2)bifall=utskottet1998/99:UU2?4000640006att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Förbandsverksamhet (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?4000640006att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Förbandsverksamhet (avsnitt 3.6)?4000740007att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets fortsatta verksamhet i enlighet med de riktlinjer som riksdagen tidigare ställt sig bakom?4000740007att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets fortsatta verksamhet i enlighet med de riktlinjer som riksdagen tidigare ställt sig bakombifall=utskottet1998/99:SoU1?4000840008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 7 Bild och form samt konsthantverk)bifall=utskottet1998/99:KrU1?4000840008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 7 Bild och form samt konsthantverk)?4000940009att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar (avsnitt 5.3.4)?4000940009att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar (avsnitt 5.3.4)bifall1998/99:UbU1?4001040010att riksdagen godkänner att anslaget A2 Väghållning och statsbidrag får belastas med 18 000 000 kr för lösen av lån samt avvecklingskostnader för avgiftsanläggningen på Rödöbronbifall= utskottet1998/99:TU1?4001040010att riksdagen godkänner att anslaget A2 Väghållning och statsbidrag får belastas med 18 000 000 kr för lösen av lån samt avvecklingskostnader för avgiftsanläggningen på Rödöbron?4001140011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)?4001140011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)bifall=utskottet1998/99:MJU1?4001240012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B4 Energiforskning besluta om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 952 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?4001240012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B4 Energiforskning besluta om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 952 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)?4001340013att riksdagen medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet (avsnitt 7.6)?4001340013att riksdagen medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet (avsnitt 7.6)bifall=utskottet1998/99:NU1?4001440014att riksdagen godkänner att högst 250 000 000 kronor av medlen under ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut under budgetåret 1999bifall=utskottet1998/99:AU1?4001440014att riksdagen godkänner att högst 250 000 000 kronor av medlen under ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut under budgetåret 1999?4001540015att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för beviljande av bidrag till bostäder för studenter m.fl. i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl.)?4001540015att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för beviljande av bidrag till bostäder för studenter m.fl. i enlighet med vad som förordas (anslagsavsnitt A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl.)delvis bifall=utskottet1998/99:BoU1?5000250002att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.7)bifall=utskottet1998/99:FiU2?5000250002att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.7)?5000350003att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning: A1 Riksskatteverket; ramanslag; 349 704; A2 Skattemyndigheterna; ramanslag; 4 362 445; B1 Tullverket; ramanslag; 1 098 710.?5000350003att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning: A1 Riksskatteverket; ramanslag; 349 704; A2 Skattemyndigheterna; ramanslag; 4 362 445; B1 Tullverket; ramanslag; 1 098 710.bifall=utskottet1998/99:SkU1?5000450004B1;Bidrag till vissa internationella organisationer;obetecknat anslag;491 608bifall=utskottet1998/99:UU1?5000450004B1;Bidrag till vissa internationella organisationer;obetecknat anslag;491 608?5000550005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget B1 Samarbete med Central- och Östeuropa under budgetåret 1999 göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter efter budgetåret 1999 om högst 750 000 000 kronor (avsnitt 4.6 Anslag Bemyndiganderam)?5000550005att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget B1 Samarbete med Central- och Östeuropa under budgetåret 1999 göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter efter budgetåret 1999 om högst 750 000 000 kronor (avsnitt 4.6 Anslag Bemyndiganderam)bifall=utskottet1998/99:UU2?5000650006att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Incidentinsatser (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?5000650006att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Incidentinsatser (avsnitt 3.6)?5000750007att riksdagen bemyndigar regeringen att, ifråga om ramanslaget A 8 Folkhälsoinstitutet, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 108 miljoner kronor under år 2000 och senare?5000750007att riksdagen bemyndigar regeringen att, ifråga om ramanslaget A 8 Folkhälsoinstitutet, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 108 miljoner kronor under år 2000 och senarebifall=utskottet1998/99:SoU1?5000850008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget G 2 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 40 000 000 kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002 varav högst 34 000 000 kronor under år 2000 och högst 6 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 10 Kulturmiljövård)delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?5000850008att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget G 2 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 40 000 000 kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002 varav högst 34 000 000 kronor under år 2000 och högst 6 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 10 Kulturmiljövård)?5000950009att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.5)?5000950009att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.5)bifall1998/99:UbU1?5001050010att riksdagen godkänner att anslagen A2 Väghållning och statsbidrag och A4 Banverket: Banhållning får belastas för att täcka dels förluster vid infriandet av kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB, dels eventuella förluster i samband med Riksgäldskontorets utlåning till SVEDABbifall= utskottet1998/99:TU1?5001050010att riksdagen godkänner att anslagen A2 Väghållning och statsbidrag och A4 Banverket: Banhållning får belastas för att täcka dels förluster vid infriandet av kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB, dels eventuella förluster i samband med Riksgäldskontorets utlåning till SVEDAB?5001150011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)?5001150011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)bifall=utskottet1998/99:MJU1?5001250012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B5 Energiteknikstöd besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 335 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?5001250012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B5 Energiteknikstöd besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 335 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)?5001350013att riksdagen medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 6 000 000 000 kr för investeringar i utlandet (avsnitt 7.6)?5001350013att riksdagen medger att staten under år 1999 åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till ett belopp av högst 6 000 000 000 kr för investeringar i utlandet (avsnitt 7.6)bifall=utskottet1998/99:NU1?5001450014att riksdagen godkänner förslaget om utökat personskadeskydd för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder där utbildningsbidrag lämnas (ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)bifall=utskottet1998/99:AU1?5001450014att riksdagen godkänner förslaget om utökat personskadeskydd för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder där utbildningsbidrag lämnas (ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)?5001550015att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under perioden åren 2000-2002.?5001550015att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under perioden åren 2000-2002.delvis bifall=utskottet1998/99:BoU1?6000260002att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Konjunkturinstitutet, ramanslag, 37 640; A 2 Riksrevisionsverket, ramanslag, 132 978; A 3 Ekonomistyrningsverket, ramanslag, 55 550; A 4 Statskontoret, ramanslag, 64 597; A 5 Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag, 20 500; A 6 Statistiska centralbyrån, ramanslag, 353 127; A 7 Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag, 70 000; A 8 Kammarkollegiet, ramanslag, 24 256; A 9 Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag, 6 427; A 10 Ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning, ramanslag, 10 000; A 11 Vissa nämnder m.m., ramanslag, 961; A 12 Ekonomiska rådet, ramanslag, 1 714; A 13 Utvecklingsarbete, ramanslag, 24 170; A 14 Kontrollfunktionen i staten, reservationsanslag, 85 000; A 15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag, 1; B 1 Finansinspektionen, ramanslag, 118 697; B 2 Insättningsgarantinämnden, ramanslag, 6 313; B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag, 84 701; B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag, 535 000; B 5 Bokföringsnämnden, ramanslag, 6 297; D 1 Avgift för Statshypotekskassans grundfond, ramanslag, 30 000; D 2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag, 18 700; E 1 Riksdagens revisorer, ramanslag, 18 704.bifall=utskottet1998/99:FiU2?6000260002att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kronor): A 1 Konjunkturinstitutet, ramanslag, 37 640; A 2 Riksrevisionsverket, ramanslag, 132 978; A 3 Ekonomistyrningsverket, ramanslag, 55 550; A 4 Statskontoret, ramanslag, 64 597; A 5 Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag, 20 500; A 6 Statistiska centralbyrån, ramanslag, 353 127; A 7 Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag, 70 000; A 8 Kammarkollegiet, ramanslag, 24 256; A 9 Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag, 6 427; A 10 Ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning, ramanslag, 10 000; A 11 Vissa nämnder m.m., ramanslag, 961; A 12 Ekonomiska rådet, ramanslag, 1 714; A 13 Utvecklingsarbete, ramanslag, 24 170; A 14 Kontrollfunktionen i staten, reservationsanslag, 85 000; A 15 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag, 1; B 1 Finansinspektionen, ramanslag, 118 697; B 2 Insättningsgarantinämnden, ramanslag, 6 313; B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag, 84 701; B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag, 535 000; B 5 Bokföringsnämnden, ramanslag, 6 297; D 1 Avgift för Statshypotekskassans grundfond, ramanslag, 30 000; D 2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag, 18 700; E 1 Riksdagens revisorer, ramanslag, 18 704.?6000360003B2;Nordiska ministerrådet;obetecknat anslag;290 043?6000360003B2;Nordiska ministerrådet;obetecknat anslag;290 043bifall=utskottet1998/99:UU1?6000460004att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget B2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under år 1999 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 500 000 000 kronor, vilket inklusive tidigare givna bemyndiganden innebär 2 500 000 000 kronor (avsnitt 4.6 Anslag, B2)bifall=utskottet1998/99:UU2?6000460004att riksdagen bemyndigar regeringen att för verksamhet inom reservationsanslaget B2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under år 1999 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 500 000 000 kronor, vilket inklusive tidigare givna bemyndiganden innebär 2 500 000 000 kronor (avsnitt 4.6 Anslag, B2)?6000560005att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Stöd till samhället (avsnitt 3.6)?6000560005att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Stöd till samhället (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?6000660006bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B 16 Statens institutionsstyrelse, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor under år 2000 och senarebifall=utskottet1998/99:SoU1?6000660006bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget B 16 Statens institutionsstyrelse, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor under år 2000 och senare?6000760007att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002, varav högst 1 000 000 kronor under år 2000 och högst 1 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 11 Museer och utställningar)?6000760007att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 1999, dock längst t.o.m. år 2002, varav högst 1 000 000 kronor under år 2000 och högst 1 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 11 Museer och utställningar)delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?6000860008att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om studenter med funktionshinder i högskolan (avsnitt 5.4.4)bifall1998/99:UbU1?6000860008att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om studenter med funktionshinder i högskolan (avsnitt 5.4.4)?6000960009att riksdagen godkänner en låneram om totalt 8 050 000 000 kr för Banverket för investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar, tidigareläggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) samt för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommmelse år 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten?6000960009att riksdagen godkänner en låneram om totalt 8 050 000 000 kr för Banverket för investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar, tidigareläggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) samt för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommmelse år 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och statenbifall= utskottet1998/99:TU1?6001060010att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)bifall=utskottet1998/99:MJU1?6001060010att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 4.6)?6001160011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B6 Introduktion av ny energiteknik besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)?6001160011att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B6 Introduktion av ny energiteknik besluta om stöd till introduktion av ny energiteknik som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 150 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?6001260012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.6)bifall=utskottet1998/99:NU1?6001260012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (avsnitt 7.6)?6001360013att riksdagen godkänner att flyttningsbidrag till de övriga nordiska länderna för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa införs i enlighet med vad regeringen anför (anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)?6001360013att riksdagen godkänner att flyttningsbidrag till de övriga nordiska länderna för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa införs i enlighet med vad regeringen anför (anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder)bifall=utskottet1998/99:AU1?6001460014att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning. Anslag Anslagstyp Belopp A1 Boverket: Förvaltningskostnader ramanslag 122 424 000 kr, A2 Räntebidrag m.m. ramanslag 7 537 000 000 kr, A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ramanslag 1 000 000 kr, A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ramanslag 12 763 000 kr, A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ramanslag 3 000 000 000 kr, A6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ramanslag 23 229 000 kr, A7 Byggforskning ramanslag 64 356 000 kr, A8 Bidrag till Fonden för fukt och mögelskador ramanslag 40 000 000 kr, A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ramanslag 7 000 000 kr, A10 Bostadsbidrag ramanslag 5 864 600 000 kr, A11 Bonusränta för ungdomsbosparande ramanslag 6 000 000 kr, A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. ramanslag 30 000 000 kr, A13 Internationellt samarbete ramanslag 20 000 000 kr, B1 Geoteknik ramanslag 23 012 000 kr, C1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 757 893 000 kr, C2 Regionala självstyrelseorgan obetecknat anslag 20 466 000 kr, D1 Lantmäteriverket ramanslag 427 890 000 kr, D2 Statens va-nämnd ramanslag 5 447 000 kr, E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ramanslag 1 495 000 000 kr, E2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet ramanslag 5 000 000 kr, Summa 20 463 080 000 kr.bifall=utskottet1998/99:BoU1?6001460014att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning. Anslag Anslagstyp Belopp A1 Boverket: Förvaltningskostnader ramanslag 122 424 000 kr, A2 Räntebidrag m.m. ramanslag 7 537 000 000 kr, A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ramanslag 1 000 000 kr, A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ramanslag 12 763 000 kr, A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ramanslag 3 000 000 000 kr, A6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ramanslag 23 229 000 kr, A7 Byggforskning ramanslag 64 356 000 kr, A8 Bidrag till Fonden för fukt och mögelskador ramanslag 40 000 000 kr, A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ramanslag 7 000 000 kr, A10 Bostadsbidrag ramanslag 5 864 600 000 kr, A11 Bonusränta för ungdomsbosparande ramanslag 6 000 000 kr, A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl. ramanslag 30 000 000 kr, A13 Internationellt samarbete ramanslag 20 000 000 kr, B1 Geoteknik ramanslag 23 012 000 kr, C1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 757 893 000 kr, C2 Regionala självstyrelseorgan obetecknat anslag 20 466 000 kr, D1 Lantmäteriverket ramanslag 427 890 000 kr, D2 Statens va-nämnd ramanslag 5 447 000 kr, E1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ramanslag 1 495 000 000 kr, E2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet ramanslag 5 000 000 kr, Summa 20 463 080 000 kr.?7000270002B3;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD);obetecknat anslag;26 300?7000270002B3;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD);obetecknat anslag;26 300bifall=utskottet1998/99:UU1?7000370003att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning:bifall=utskottet1998/99:UU2?7000370003att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning:?7000470004att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Beredskap (avsnitt 3.6)?7000470004att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Beredskap (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?7000570005att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget C 1 Socialstyrelsen, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor under år 2000 och senarebifall=utskottet1998/99:SoU1?7000570005att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget C 1 Socialstyrelsen, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 20 miljoner kronor under år 2000 och senare?7000670006att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att skilja Moderna museet från Statens konstmuseer och att bilda en ny myndighet (avsnitt 11 Museer och utställningar)?7000670006att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om att skilja Moderna museet från Statens konstmuseer och att bilda en ny myndighet (avsnitt 11 Museer och utställningar)bifall=utskottet1998/99:KrU1?7000770007att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitt 5.6.5)bifall1998/99:UbU1?7000770007att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitt 5.6.5)?7000870008att riksdagen godkänner att anslaget A4 Banverket: Banhållning får belastas med kostnader för räntor och amorteringar för upptagna lån i Riksgäldskontoret?7000870008att riksdagen godkänner att anslaget A4 Banverket: Banhållning får belastas med kostnader för räntor och amorteringar för upptagna lån i Riksgäldskontoretbifall= utskottet1998/99:TU1?7000970009att riksdagen godkänner regeringens förslag om Svensk Fisks framtida verksamhet (avsnitt 5.5.1)bifall=utskottet1998/99:MJU1?7000970009att riksdagen godkänner regeringens förslag om Svensk Fisks framtida verksamhet (avsnitt 5.5.1)?7001070010att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 23,6 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)?7001070010att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, ifråga om ramanslaget B7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser besluta om åtgärder som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 23,6 miljoner kronor under åren 2000 - 2004, (avsnitt 4.4)bifall=utskottet1998/99:NU3?7001170011att riksdagen godkänner ändrade riktlinjer av dispositionen av ramanslaget G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (avsnitt 9.4)bifall=utskottet1998/99:NU1?7001170011att riksdagen godkänner ändrade riktlinjer av dispositionen av ramanslaget G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (avsnitt 9.4)?7001270012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55 000 000 kronor efter år 1999bifall=utskottet1998/99:AU1?7001270012att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55 000 000 kronor efter år 1999?8000280002att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 10)?8000280002att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 10)bifall= utskottet1998/99:JuU1?8000380003B4;Fredsfrämjande verksamhet;ramanslag;146 333bifall=utskottet1998/99:UU1?8000380003B4;Fredsfrämjande verksamhet;ramanslag;146 333?8000480004A1;Biståndsverksamhet;reservationsanslag;10 731 461?8000480004A1;Biståndsverksamhet;reservationsanslag;10 731 461bifall=utskottet1998/99:UU2?8000580005att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?8000580005att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt 3.6)?8000680006att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget D 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 330 miljoner kronor under år 2000 och senare?8000680006att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget D 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, under år 1999 åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 330 miljoner kronor under år 2000 och senarebifall=utskottet1998/99:SoU1?8000780007att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om överförandet av Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar (avsnitt 11 Museer och utställningar)bifall=utskottet1998/99:KrU1?8000780007att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om överförandet av Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar (avsnitt 11 Museer och utställningar)?8000880008att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1999 (avsnitt 5.7.2)?8000880008att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1999 (avsnitt 5.7.2)bifall1998/99:UbU1?8000980009att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 1999-2001 i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?8000980009att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 1999-2001 i enlighet med vad regeringen förordat?8001080010att riksdagen godkänner regeringens förslag om avveckling av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (avsnitt 8.5)?8001080010att riksdagen godkänner regeringens förslag om avveckling av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (avsnitt 8.5)bifall=utskottet1998/99:MJU1?8001180011att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under budgetåret 1998 uppförda ramanslaget B11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntasbifall=utskottet1998/99:NU3?8001180011att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under budgetåret 1998 uppförda ramanslaget B11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas?8001280012att riksdagen med ändringar av tidigare beslut (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) bemyndigar regeringen att fatta beslut som medför att statens ägande i AssiDomän AB minskar i enlighet med vad regeringen anfört (anslag G3, avsnitt 9.4)?8001280012att riksdagen med ändringar av tidigare beslut (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) bemyndigar regeringen att fatta beslut som medför att statens ägande i AssiDomän AB minskar i enlighet med vad regeringen anfört (anslag G3, avsnitt 9.4)bifall=utskottet1998/99:NU1?8001380013att riksdagen godkänner höjning av bidrag till arbetsbiträde för egenföretagare med stora kommunikationssvårigheter (ramanslaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade)bifall=utskottet1998/99:AU1?8001380013att riksdagen godkänner höjning av bidrag till arbetsbiträde för egenföretagare med stora kommunikationssvårigheter (ramanslaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade)?9000290002att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följande uppställning: A1. Polisorganisationen; ramanslag; 11 460 196 000, A2. Säkerhetspolisen; ramanslag; 514 134 000, B1. Åklagarorganisationen; ramanslag; 620 140 000, B2. Ekobrottsmyndigheten; ramanslag; 199 197 000, C1. Domstolsväsendet m.m.; ramanslag; 3 056 983 000, D1. Kriminalvården; ramanslag; 3 639 055 000, E1. Kronofogdemyndigheterna; ramanslag; 1 309 986 000, F1. Brottsförebyggande rådet; ramanslag; 43 674 000, F2. Rättsmedicinalverket; ramanslag; 169 305 000, F3. Gentekniknämnden; ramanslag; 2 258 000, F4. Brottsoffermyndigheten; ramanslag; 12 588 000, F5. Ersättning för skador på grund av brott; ramanslag; 75 074 000, F6. Rättshjälpskostnader m.m.; ramanslag; 781 149 000, F7. Diverse kostnader för rättsväsendet; ramanslag; 19 974 000, F8. Avgifter till vissa internationella sammanslutningar; ramanslag; 8 356 000, F9. Bidrag till brottsförebyggande arbete; ramanslag; 7 200 000.?9000290002att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följande uppställning: A1. Polisorganisationen; ramanslag; 11 460 196 000, A2. Säkerhetspolisen; ramanslag; 514 134 000, B1. Åklagarorganisationen; ramanslag; 620 140 000, B2. Ekobrottsmyndigheten; ramanslag; 199 197 000, C1. Domstolsväsendet m.m.; ramanslag; 3 056 983 000, D1. Kriminalvården; ramanslag; 3 639 055 000, E1. Kronofogdemyndigheterna; ramanslag; 1 309 986 000, F1. Brottsförebyggande rådet; ramanslag; 43 674 000, F2. Rättsmedicinalverket; ramanslag; 169 305 000, F3. Gentekniknämnden; ramanslag; 2 258 000, F4. Brottsoffermyndigheten; ramanslag; 12 588 000, F5. Ersättning för skador på grund av brott; ramanslag; 75 074 000, F6. Rättshjälpskostnader m.m.; ramanslag; 781 149 000, F7. Diverse kostnader för rättsväsendet; ramanslag; 19 974 000, F8. Avgifter till vissa internationella sammanslutningar; ramanslag; 8 356 000, F9. Bidrag till brottsförebyggande arbete; ramanslag; 7 200 000.bifall= utskottet1998/99:JuU1?9000390003C1;Svenska institutet;ramanslag;51 826bifall=utskottet1998/99:UU1?9000390003C1;Svenska institutet;ramanslag;51 826?9000490004A2;Biståndsförvaltning;ramanslag;418 143?9000490004A2;Biståndsförvaltning;ramanslag;418 143bifall=utskottet1998/99:UU2?9000590005att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Utveckling och investeringar (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?9000590005att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för Utveckling och investeringar (avsnitt 3.6)?9000690006att riksdagen medger att den statliga garantin för Systembolagets pensionsförpliktelser höjs till 650 miljoner kronor?9000690006att riksdagen medger att den statliga garantin för Systembolagets pensionsförpliktelser höjs till 650 miljoner kronorbifall=utskottet1998/99:SoU1?9000790007att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:bifall=utskottet1998/99:SfU1?9000790007att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:?9000890008A 1. Ålderspensioner; ramanslag; 11 536 000 000 kr?9000890008A 1. Ålderspensioner; ramanslag; 11 536 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?9000990009A 2. Efterlevandepensioner till vuxna; ramanslag; 12 734 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?9000990009A 2. Efterlevandepensioner till vuxna; ramanslag; 12 734 000 000 kr?9001090010A 3. Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag; 9 841 000 000 kr?9001090010A 3. Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag; 9 841 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?9001190011A 4. Delpension; ramanslag; 204 009 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?9001190011A 4. Delpension; ramanslag; 204 009 000 kr?9001290012att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för år 1999 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 12 Film och medier)?9001290012att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för år 1999 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 12 Film och medier)bifall=utskottet1998/99:KrU1?9001390013att riksdagen medger att högst 530 000 000 kronor förs till anslag B 55 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning från reservationer och anslagssparande enligt vad regeringen anför (avsnitt 5.8, anslag B 55)bifall1998/99:UbU1?9001390013att riksdagen medger att högst 530 000 000 kronor förs till anslag B 55 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning från reservationer och anslagssparande enligt vad regeringen anför (avsnitt 5.8, anslag B 55)?9001490014att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordat?9001490014att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?9001590015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 155 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 9.5)bifall=utskottet1998/99:MJU1?9001590015att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 155 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt 9.5)?9001690016att riksdagen som inriktning godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden 1999 - 2000 enligt vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, under avsnittet Investerings- och finansieringsplan samt beredskapsåtgärder?9001690016att riksdagen som inriktning godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät för perioden 1999 - 2000 enligt vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, under avsnittet Investerings- och finansieringsplan samt beredskapsåtgärderbifall=utskottet1998/99:NU3?9001790017att riksdagen bemyndigar regeringen att genom byte mot aktier i AssiDomän AB förvärva det utdelade skogsbolaget (anslag G3, avsnitt 9.4)bifall=utskottet1998/99:NU1?9001790017att riksdagen bemyndigar regeringen att genom byte mot aktier i AssiDomän AB förvärva det utdelade skogsbolaget (anslag G3, avsnitt 9.4)?9001890018att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, i fråga om ramanslaget A4 Europeiska socialfonden m.m., besluta om åtaganden som exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 000 kronor under åren 2000 och 2001?9001890018att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, i fråga om ramanslaget A4 Europeiska socialfonden m.m., besluta om åtaganden som exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 000 kronor under åren 2000 och 2001bifall=utskottet1998/99:AU1?100002100002C2;Övrig information om Sverige i utlandet;ramanslag;14 835bifall=utskottet1998/99:UU1?100002100002C2;Övrig information om Sverige i utlandet;ramanslag;14 835?100003100003B1;Samarbete med Central- och Östeuropa;reservationsanslag;744 000?100003100003B1;Samarbete med Central- och Östeuropa;reservationsanslag;744 000bifall=utskottet1998/99:UU2?100004100004att riksdagen gokänner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten för perioden 1999-2001 (avsnitt 3.6)bifall= utskottet1998/99:FöU1?100004100004att riksdagen gokänner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten för perioden 1999-2001 (avsnitt 3.6)?100005100005att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning (anslagsbelopp tusental kronor):?100005100005att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning (anslagsbelopp tusental kronor):delvis bifall=utskottet1998/99:SoU1?100006100006A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.; ramanslag; 1 992 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100006100006A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.; ramanslag; 1 992 000?100007100007A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen; ramanslag; 13 491 000?100007100007A 2 Bidrag för läkemedelsförmånen; ramanslag; 13 491 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100008100008A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård; ramanslag; 985 626delvis bifall=utskottet1998/99:SoU1?100008100008A 3 Bidrag till hälso- och sjukvård; ramanslag; 985 626?100009100009A 4 Insatser mot aids; ramanslag; 51 622?100009100009A 4 Insatser mot aids; ramanslag; 51 622bifall=utskottet1998/99:SoU1?100010100010A 5 Bidrag till WHO; ramanslag; 34 371bifall=utskottet1998/99:SoU1?100010100010A 5 Bidrag till WHO; ramanslag; 34 371?100011100011A 6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar; anslag; 1 591?100011100011A 6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar; anslag; 1 591bifall=utskottet1998/99:SoU1?100012100012A 7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan; ramanslag; 16 300bifall=utskottet1998/99:SoU1?100012100012A 7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan; ramanslag; 16 300?100013100013A 8 Folkhälsoinstitutet; ramanslag; 109 047?100013100013A 8 Folkhälsoinstitutet; ramanslag; 109 047bifall=utskottet1998/99:SoU1?100014100014A 9 Smittskyddsinstitutet; ramanslag; 108 750bifall=utskottet1998/99:SoU1?100014100014A 9 Smittskyddsinstitutet; ramanslag; 108 750?100015100015A 10 Institutet för psykosocial medicin; ramanslag; 11 110?100015100015A 10 Institutet för psykosocial medicin; ramanslag; 11 110bifall=utskottet1998/99:SoU1?100016100016A 11 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; ramanslag; 33 896bifall=utskottet1998/99:SoU1?100016100016A 11 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; ramanslag; 33 896?100017100017A 12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; ramanslag; 22 421?100017100017A 12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; ramanslag; 22 421bifall=utskottet1998/99:SoU1?100018100018B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken; ramanslag; 270 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100018100018B 1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken; ramanslag; 270 000?100019100019B 2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet; reservationsanslag; 275 000?100019100019B 2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet; reservationsanslag; 275 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100020100020B 3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.; ramanslag; 144 617bifall=utskottet1998/99:SoU1?100020100020B 3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.; ramanslag; 144 617?100021100021B 4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder; anslag; 78 394?100021100021B 4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder; anslag; 78 394bifall=utskottet1998/99:SoU1?100022100022B 5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer; anslag; 132 194bifall=utskottet1998/99:SoU1?100022100022B 5 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer; anslag; 132 194?100023100023B 6 Ersättning för texttelefoner; ramanslag; 16 382?100023100023B 6 Ersättning för texttelefoner; ramanslag; 16 382bifall=utskottet1998/99:SoU1?100024100024B 7 Bilstöd till handikappade; ramanslag; 178 078bifall=utskottet1998/99:SoU1?100024100024B 7 Bilstöd till handikappade; ramanslag; 178 078?100025100025B 8 Kostnader för statlig assistansersättning; ramanslag; 4 653 000?100025100025B 8 Kostnader för statlig assistansersättning; ramanslag; 4 653 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100026100026B 9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.; anslag; 63 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100026100026B 9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.; anslag; 63 000?100027100027B 10 Bidrag till organisationer på det sociala området; ramanslag; 64 841?100027100027B 10 Bidrag till organisationer på det sociala området; ramanslag; 64 841bifall=utskottet1998/99:SoU1?100028100028B 11 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder; ramanslag; 30 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100028100028B 11 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder; ramanslag; 30 000?100029100029B 12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd; ramanslag; 8 447?100029100029B 12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd; ramanslag; 8 447bifall=utskottet1998/99:SoU1?100030100030B 13 Handikappombudsmannen; ramanslag; 7 857bifall=utskottet1998/99:SoU1?100030100030B 13 Handikappombudsmannen; ramanslag; 7 857?100031100031B 14 Barnombudsmannen; ramanslag; 7 717?100031100031B 14 Barnombudsmannen; ramanslag; 7 717bifall=utskottet1998/99:SoU1?100032100032B 15 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor; ramanslag; 6 745bifall=utskottet1998/99:SoU1?100032100032B 15 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor; ramanslag; 6 745?100033100033B 16 Statens institutionsstyrelse; ramanslag; 524 848?100033100033B 16 Statens institutionsstyrelse; ramanslag; 524 848bifall=utskottet1998/99:SoU1?100034100034B 17 Alkoholinspektionen; ramanslag; 11 013bifall=utskottet1998/99:SoU1?100034100034B 17 Alkoholinspektionen; ramanslag; 11 013?100035100035B 18 Alkoholsortimentsnämnden; ramanslag; 687?100035100035B 18 Alkoholsortimentsnämnden; ramanslag; 687bifall=utskottet1998/99:SoU1?100036100036B 19 Bidrag till äldrebostäder m.m.; reservationsanslag; 150 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100036100036B 19 Bidrag till äldrebostäder m.m.; reservationsanslag; 150 000?100037100037B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa; reservationsanslag; 10 000?100037100037B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa; reservationsanslag; 10 000bifall=utskottet1998/99:SoU1?100038100038C 1 Socialstyrelsen; ramanslag; 407 357bifall=utskottet1998/99:SoU1?100038100038C 1 Socialstyrelsen; ramanslag; 407 357?100039100039D 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning; ramanslag; 105 580?100039100039D 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning; ramanslag; 105 580delvis bifall=utskottet1998/99:SoU1?100040100040D 2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning; ramanslag; 8 968bifall=utskottet1998/99:SoU1?100040100040D 2 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning; ramanslag; 8 968?100041100041att riksdagen godkänner regeringens förslag om särskilda medel för en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som redovisas samt att Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB sammanlagt tilldelas 100 000 000 kronor ur rundradiokontot för år 1999 (avsnitt 12 Film och medier)?100041100041att riksdagen godkänner regeringens förslag om särskilda medel för en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som redovisas samt att Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB sammanlagt tilldelas 100 000 000 kronor ur rundradiokontot för år 1999 (avsnitt 12 Film och medier)delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?100042100042att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad som regeringen förordar under avsnittet 7.4bifall1998/99:UbU1?100042100042att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad som regeringen förordar under avsnittet 7.4?100043100043att rikdagen bemyndigar regeringen att för år 1999 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordat?100043100043att rikdagen bemyndigar regeringen att för år 1999 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?100044100044att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning: A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 989 000 kr, B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 229 907 000 kr, B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr, B 3. Djurregister; ramanslag; 14 000 000 kr, B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 002 000 kr, B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 371 000 kr, B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 740 000, B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr, B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 107 500 000 kr, B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd; ramanslag; 127 500 000 kr, B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr, B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 325 000 000 kr, B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 370 000 000 kr, B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 307 500 000 kr, B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag 3 650 000 000 kr, B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag 1 550 000 000 kr, B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m.; ramanslag, 80 000 000 kr, B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 18 040 000 kr, B 18. Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 4 000 000 kr, C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 59 058 000 kr, C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr, C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag 80 000 000 kr, C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr, D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 37 000 000 kr, D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 56 000 000 kr, D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag 1 538 000 kr, E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 80 563 000 kr, E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 80 277 000 kr, E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag 20 490 000 kr, E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 7 043 000 kr, E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 90 950 000 kr, F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 108 926 000 kr, F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 597 000 kr, F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 23 658 000 kr, F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 24 588 000 kr, F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 3 700 000 kr, F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 15 000 000 kr, G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 080 919 000 kr, G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag 11 158 000 kr, G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning; ramanslag; 197 285 000 kr, G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 920 000 kr, H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 268 022 000 kr, H 2. Insatser för skogsbruket; ramanslag; 75 700 000 kr, H 3. Internationellt skogssamarbete; ramanslag 1 405 000 kr, H 4. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr, Summa 11 973 865 000 kr.bifall=utskottet1998/99:MJU1?100044100044att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning: A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 989 000 kr, B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 229 907 000 kr, B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr, B 3. Djurregister; ramanslag; 14 000 000 kr, B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 002 000 kr, B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 371 000 kr, B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 740 000, B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr, B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 107 500 000 kr, B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd; ramanslag; 127 500 000 kr, B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr, B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 325 000 000 kr, B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 370 000 000 kr, B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 307 500 000 kr, B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag 3 650 000 000 kr, B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag 1 550 000 000 kr, B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m.; ramanslag, 80 000 000 kr, B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 18 040 000 kr, B 18. Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 4 000 000 kr, C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 59 058 000 kr, C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr, C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag 80 000 000 kr, C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr, D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 37 000 000 kr, D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 56 000 000 kr, D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag 1 538 000 kr, E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 80 563 000 kr, E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 80 277 000 kr, E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag 20 490 000 kr, E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 7 043 000 kr, E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 90 950 000 kr, F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 108 926 000 kr, F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 597 000 kr, F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 23 658 000 kr, F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 24 588 000 kr, F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 3 700 000 kr, F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 15 000 000 kr, G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 080 919 000 kr, G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag 11 158 000 kr, G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning; ramanslag; 197 285 000 kr, G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 920 000 kr, H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 268 022 000 kr, H 2. Insatser för skogsbruket; ramanslag; 75 700 000 kr, H 3. Internationellt skogssamarbete; ramanslag 1 405 000 kr, H 4. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr, Summa 11 973 865 000 kr.?100045100045att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder enligt vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, under avsnittet Investerings- och finansieringsplan samt beredskapsåtgärder?100045100045att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av Affärsverket svenska kraftnäts beredskapsåtgärder enligt vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, under avsnittet Investerings- och finansieringsplan samt beredskapsåtgärderbifall=utskottet1998/99:NU3?100046100046att riksdagen godkänner att regeringen vid förvaltning av det nämnda skogsbolaget följer de riktlinjer som angivits (anslag G3, avsnitt 9.4)delvis bifall=utskottet1998/99:NU1?100046100046att riksdagen godkänner att regeringen vid förvaltning av det nämnda skogsbolaget följer de riktlinjer som angivits (anslag G3, avsnitt 9.4)?100047100047att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, i fråga om ramanslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m., besluta om för åtaganden, som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 2000-2003, som uppgår till högst 250 000 000 kronor?100047100047att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, i fråga om ramanslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m., besluta om för åtaganden, som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 2000-2003, som uppgår till högst 250 000 000 kronorbifall=utskottet1998/99:AU1?110002110002D1;Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området;ramanslag;1 409bifall=utskottet1998/99:UU1?110002110002D1;Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området;ramanslag;1 409?110003110003B2;Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier;reservationsanslag;6 000?110003110003B2;Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier;reservationsanslag;6 000bifall=utskottet1998/99:UU2?110004110004att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget A3 Utveckling och investeringar medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för denna materiel m.m. och utvecklingsarbete och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 90 051 400 000 kronor (avsnitt 3.6)delvis bifall= utskottet1998/99:FöU1?110004110004att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999 i fråga om ramanslaget A3 Utveckling och investeringar medge beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1999 för denna materiel m.m. och utvecklingsarbete och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 90 051 400 000 kronor (avsnitt 3.6)?110005110005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B1 Riksförsäkringsverket, åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 9 000 000 kronor under åren 2000-2002?110005110005att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B1 Riksförsäkringsverket, åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 9 000 000 kronor under åren 2000-2002bifall=utskottet1998/99:SfU1?110006110006att riksdagen godkänner regeringens förslag om att Sveriges Television AB skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot för år 1999 för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 12 Film och medier)bifall=utskottet1998/99:KrU1?110006110006att riksdagen godkänner regeringens förslag om att Sveriges Television AB skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradiokontot för år 1999 för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 12 Film och medier)?110007110007att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning.?110007110007att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning.bifall1998/99:UbU1?110008110008att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om Handelsflottans kultur- och fritidsrådbifall= utskottet1998/99:TU1?110008110008att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om Handelsflottans kultur- och fritidsråd?110009110009att riksdagen ger regeringen finansiella befogenheter rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, underavsnittet Finansiella befogenheter?110009110009att riksdagen ger regeringen finansiella befogenheter rörande Affärsverket svenska kraftnät i enlighet med vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, underavsnittet Finansiella befogenheterbifall=utskottet1998/99:NU3?110010110010att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning: A1 Närings- och teknikutvecklingsverket:Förvaltningskostnader ramanslag 214 287; A2 Småföretagsutveckling ramanslag 184 062; A3 Stöd till kooperativ utveckling ramanslag 16 500; A4 Turistfrämjande ramanslag 80 511; A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. remanslag 187 993; A6 Sveriges geologiska undersökning:Geovetenskaplig forskning ramanslag 4 786; A7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. ramanslag 35 000; B1 Patentbesvärsrätten ramanslag 11 801; B2 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:Myndighetsverksamhet ramanslag 16 103; B3 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser ramanslag 24 947; B4 Elsäkerhetsverket ramanslag 37 416; B5 Sprängämnesinspektionen ramanslag 15 207; B6 Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. ramanslag 77 000; B7 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) ramanslag 9 400; C1 Konkurrensverket ramanslag 62 465; C2 Konkurrensforskning ramanslag 6 011; D1 Teknisk forskning och utveckling ramanslag 689 200; D2 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader remanslag 14 465; D3 Rymdverksamhet ramanslag 529 568; D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet obetecknat anslag 29 892; D5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien obetecknat anslag 5 359; E1 Kommerskollegium ramanslag 53 640; E2 Exportfrämjande verksamhet ramanslag 157 656; E3 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning ramanslag 5 255; E4 Investeringsfrämjande ramanslag 46 941; E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen ramanslag 150 000; F1 marknadsdomstolen ramanslag 5 171; F2 Konsumentverket ramanslag 76 802; F3 Allmänna reklamationsnämnden ramanslag 14 123; F4 Fastighetsmäklarnämnden ramanslag 6 198; F5 Stöd tillkonsumentorganisationer ramanslag 4 100; F6 Stöd till konsumentforskning ramanslag 2 159; F7 Bidrag till miljömärkning av produkter obetecknat anslag 4 600; G1 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. ramanslag 6 000; G2 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen obetecknat anslag 15 000; G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. ramanslag 75 000; G4 Avgifter till vissa internationella organisationer ramanslag 23 329; Summa 2 897 947.bifall=utskottet1998/99:NU1?110010110010att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning: A1 Närings- och teknikutvecklingsverket:Förvaltningskostnader ramanslag 214 287; A2 Småföretagsutveckling ramanslag 184 062; A3 Stöd till kooperativ utveckling ramanslag 16 500; A4 Turistfrämjande ramanslag 80 511; A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. remanslag 187 993; A6 Sveriges geologiska undersökning:Geovetenskaplig forskning ramanslag 4 786; A7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. ramanslag 35 000; B1 Patentbesvärsrätten ramanslag 11 801; B2 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:Myndighetsverksamhet ramanslag 16 103; B3 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser ramanslag 24 947; B4 Elsäkerhetsverket ramanslag 37 416; B5 Sprängämnesinspektionen ramanslag 15 207; B6 Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. ramanslag 77 000; B7 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) ramanslag 9 400; C1 Konkurrensverket ramanslag 62 465; C2 Konkurrensforskning ramanslag 6 011; D1 Teknisk forskning och utveckling ramanslag 689 200; D2 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader remanslag 14 465; D3 Rymdverksamhet ramanslag 529 568; D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet obetecknat anslag 29 892; D5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien obetecknat anslag 5 359; E1 Kommerskollegium ramanslag 53 640; E2 Exportfrämjande verksamhet ramanslag 157 656; E3 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning ramanslag 5 255; E4 Investeringsfrämjande ramanslag 46 941; E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen ramanslag 150 000; F1 marknadsdomstolen ramanslag 5 171; F2 Konsumentverket ramanslag 76 802; F3 Allmänna reklamationsnämnden ramanslag 14 123; F4 Fastighetsmäklarnämnden ramanslag 6 198; F5 Stöd tillkonsumentorganisationer ramanslag 4 100; F6 Stöd till konsumentforskning ramanslag 2 159; F7 Bidrag till miljömärkning av produkter obetecknat anslag 4 600; G1 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. ramanslag 6 000; G2 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen obetecknat anslag 15 000; G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. ramanslag 75 000; G4 Avgifter till vissa internationella organisationer ramanslag 23 329; Summa 2 897 947.?110011110011att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, i fråga om ramanslaget B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, besluta om åtaganden, som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 2000-2004, som uppgår till högst 420 000 000 kronor?110011110011att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1999, i fråga om ramanslaget B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, besluta om åtaganden, som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 2000-2004, som uppgår till högst 420 000 000 kronorbifall=utskottet1998/99:AU1?120002120002D2;Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling;ramanslag;9 000bifall=utskottet1998/99:UU1?120002120002D2;Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling;ramanslag;9 000?120003120003att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5)?120003120003att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?120004120004att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt redovisning nedan:bifall=utskottet1998/99:SfU1?120004120004att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt redovisning nedan:?120005120005A 1. Sjukpenning, rehabilitering m.m.; ramanslag; 20 035 000 000 kr?120005120005A 1. Sjukpenning, rehabilitering m.m.; ramanslag; 20 035 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120006120006A 2. Förtidspensioner; ramanslag; 37 896 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120006120006A 2. Förtidspensioner; ramanslag; 37 896 000 000 kr?120007120007A 3. Förtidspension: statlig ålderspensionsavgift; ramanslag; 8 864 830 000 kr?120007120007A 3. Förtidspension: statlig ålderspensionsavgift; ramanslag; 8 864 830 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120008120008A 4. Handikappersättning; ramanslag; 1 013 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120008120008A 4. Handikappersättning; ramanslag; 1 013 000 000 kr?120009120009A 5. Arbetsskadeersättningar; ramanslag; 5 958 900 000 kr?120009120009A 5. Arbetsskadeersättningar; ramanslag; 5 958 900 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120010120010A 6. Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig ålderspensionsavgift; ramanslag; 1 181 300 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120010120010A 6. Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig ålderspensionsavgift; ramanslag; 1 181 300 000 kr?120011120011A 7. Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer; ramanslag; 55 000 000 kr?120011120011A 7. Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer; ramanslag; 55 000 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120012120012A 8. Ersättning för kroppsskador; ramanslag; 62 600 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120012120012A 8. Ersättning för kroppsskador; ramanslag; 62 600 000 kr?120013120013B 1. Riksförsäkringsverket; ramanslag; 710 181 000 kr?120013120013B 1. Riksförsäkringsverket; ramanslag; 710 181 000 krbifall=utskottet1998/99:SfU1?120014120014B 2. Allmänna försäkringskassor; ramanslag; 4 726 394 000 kr.bifall=utskottet1998/99:SfU1?120014120014B 2. Allmänna försäkringskassor; ramanslag; 4 726 394 000 kr.?120015120015att riksdagen godkänner regeringens förslag till avgränsning av den del av Teracom AB:s verksamhet som skall bedrivas med skälig lönsamhet (avsnitt 12 Film och medier)?120015120015att riksdagen godkänner regeringens förslag till avgränsning av den del av Teracom AB:s verksamhet som skall bedrivas med skälig lönsamhet (avsnitt 12 Film och medier)bifall=utskottet1998/99:KrU1?120016120016att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 1999-2001 i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?120016120016att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 1999-2001 i enlighet med vad regeringen förordat?120017120017att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i övrigt ge Affärsverket svenska karftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, underavsnittet Finansiella befogenheter?120017120017att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Affärsverket svenska kraftnät ta upp lån och placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret samt att i övrigt ge Affärsverket svenska karftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad som anförts i avsnittet 3 Statliga myndigheter och verk, underavsnittet Finansiella befogenheterbifall=utskottet1998/99:NU3?120018120018att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa överenskommelse med Finland och Norge om verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten under åren 2000-2002 (anslaget B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten)bifall=utskottet1998/99:AU1?120018120018att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa överenskommelse med Finland och Norge om verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten under åren 2000-2002 (anslaget B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten)?130002130002D3;Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI);obetecknat anslag;20 755?130002130002D3;Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI);obetecknat anslag;20 755bifall=utskottet1998/99:UU1?130003130003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B1 Funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt kommunaltekniska anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 124 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?130003130003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B1 Funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt kommunaltekniska anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 124 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?130004130004att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 1999 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 105 000 000 kronor (avsnitt 17 Folkrörelse- och idrottsfrågor)?130004130004att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 1999 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 105 000 000 kronor (avsnitt 17 Folkrörelse- och idrottsfrågor)delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?130005130005att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?130005130005att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordat?130006130006att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela närmare föreskrifter om bidraget för statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning samt godkänner finansieringen av verksamheten enligt vad regeringen anför i avsnittet 5 Övrig verksamhet, underavsnittet Det nya stödsystemet?130006130006att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela närmare föreskrifter om bidraget för statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning samt godkänner finansieringen av verksamheten enligt vad regeringen anför i avsnittet 5 Övrig verksamhet, underavsnittet Det nya stödsystemetbifall=utskottet1998/99:NU3?130007130007att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader; ramanslag; 4 189 814bifall=utskottet1998/99:AU1?130007130007att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader; ramanslag; 4 189 814?130008130008att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder; ramanslag; 21 961 114?130008130008att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder; ramanslag; 21 961 114bifall=utskottet1998/99:AU1?130009130009att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade; ramanslag; 6 655 092bifall=utskottet1998/99:AU1?130009130009att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade; ramanslag; 6 655 092?130010130010att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A4 Europeiska socialfonden m.m.; ramanslag; 1 840 484?130010130010att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A4 Europeiska socialfonden m.m.; ramanslag; 1 840 484bifall=utskottet1998/99:AU1?130011130011att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A5 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; ramanslag; 13 525bifall=utskottet1998/99:AU1?130011130011att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A5 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering; ramanslag; 13 525?130012130012att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A6 Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring; ramanslag; 61 183?130012130012att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: A6 Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring; ramanslag; 61 183bifall=utskottet1998/99:AU1?130013130013att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B1 Arbetarskyddsverket; ramanslag; 376 133bifall=utskottet1998/99:AU1?130013130013att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B1 Arbetarskyddsverket; ramanslag; 376 133?130014130014att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B10 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar; ramanslag; 56?130014130014att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B10 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar; ramanslag; 56bifall=utskottet1998/99:AU1?130015130015att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten; obetecknat anslag; 3 229bifall=utskottet1998/99:AU1?130015130015att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten; obetecknat anslag; 3 229?130016130016att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B12 Internationella avgifter; ramanslag; 24 195?130016130016att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B12 Internationella avgifter; ramanslag; 24 195bifall=utskottet1998/99:AU1?130017130017att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B13 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning; ramanslag; 1 000bifall=utskottet1998/99:AU1?130017130017att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B13 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning; ramanslag; 1 000?130018130018att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B2 Arbetslivsinstitutet; ramanslaget; 145 733?130018130018att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B2 Arbetslivsinstitutet; ramanslaget; 145 733bifall=utskottet1998/99:AU1?130019130019att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.; ramanslag; 295 780bifall=utskottet1998/99:AU1?130019130019att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.; ramanslag; 295 780?130020130020att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B4 Rådet för arbetslivsforskning; ramanslag; 26 463?130020130020att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B4 Rådet för arbetslivsforskning; ramanslag; 26 463bifall=utskottet1998/99:AU1?130021130021att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet; ramanslag; 216 831bifall=utskottet1998/99:AU1?130021130021att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet; ramanslag; 216 831?130022130022att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B6 Bidrag till Samhall AB; ramanslag; 4 262 419?130022130022att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B6 Bidrag till Samhall AB; ramanslag; 4 262 419bifall=utskottet1998/99:AU1?130023130023att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B7 AmuGruppen AB; ramanslag; 6 513bifall=utskottet1998/99:AU1?130023130023att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B7 AmuGruppen AB; ramanslag; 6 513?130024130024att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B8 Arbetsdomstolen; ramanslag; 16 061bifall=utskottet1998/99:AU1?130024130024att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B8 Arbetsdomstolen; ramanslag; 16 061?130025130025att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B9 Statens förlikningsmannaexpedition; ramanslag; 2 402?130025130025att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: B9 Statens förlikningsmannaexpedition; ramanslag; 2 402bifall=utskottet1998/99:AU1?130026130026att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C1 Jämställdhetsombudsmannen; ramanslag; 16 235bifall=utskottet1998/99:AU1?130026130026att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C1 Jämställdhetsombudsmannen; ramanslag; 16 235?130027130027att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C2 Särskilda jämställdhetsåtgärder; ramanslag; 13 706?130027130027att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C2 Särskilda jämställdhetsåtgärder; ramanslag; 13 706bifall=utskottet1998/99:AU1?130028130028att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet; obetecknat anslag; 3 432bifall=utskottet1998/99:AU1?130028130028att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: C3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet; obetecknat anslag; 3 432?130029130029att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket; ramanslag; 3 000?130029130029att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket; ramanslag; 3 000bifall=utskottet1998/99:AU1?130030130030att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D2 Statliga tjänstepensioner m.m.; ramanslag; 8 140 000bifall=utskottet1998/99:AU1?130030130030att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: D2 Statliga tjänstepensioner m.m.; ramanslag; 8 140 000?140002140002D4;Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet;ramanslag;11 080?140002140002D4;Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet;ramanslag;11 080bifall=utskottet1998/99:UU1?140003140003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B2 Funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 69 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?140003140003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B2 Funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 69 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?140004140004att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 1; Statens kulturråd; ramanslag; 31 351 000?140004140004att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 1; Statens kulturråd; ramanslag; 31 351 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140005140005att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 122 895 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140005140005att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete; ramanslag; 122 895 000?140006140006att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 3; Nationella uppdrag; ramanslag; 7 000 000?140006140006att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 3; Nationella uppdrag; ramanslag; 7 000 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140007140007att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 4; Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel; obetecknat anslag; 136 703 000delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?140007140007att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: A 4; Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel; obetecknat anslag; 136 703 000?140008140008att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 1; Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; obetecknat anslag; 750 501 000?140008140008att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 1; Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter; obetecknat anslag; 750 501 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140009140009att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 2; Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; obetecknat anslag; 534 146 000delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?140009140009att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 2; Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner; obetecknat anslag; 534 146 000?140010140010att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 3; Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål; ramanslag; 115 240 000?140010140010att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: B 3; Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål; ramanslag; 115 240 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140011140011att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 1; Bidrag till regional biblioteksverksamhet; obetecknat anslag; 35 740 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140011140011att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 1; Bidrag till regional biblioteksverksamhet; obetecknat anslag; 35 740 000?140012140012att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 2; Litteraturstöd; ramanslag; 89 167 000?140012140012att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 2; Litteraturstöd; ramanslag; 89 167 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140013140013att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 3; Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 20 400 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140013140013att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 3; Stöd till kulturtidskrifter; ramanslag; 20 400 000?140014140014att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 4; Stöd till bokhandel; ramanslag; 9 801 000?140014140014att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 4; Stöd till bokhandel; ramanslag; 9 801 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140015140015att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 5; Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 54 873 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140015140015att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 5; Talboks- och punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 54 873 000?140016140016att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 6; Bidrag till stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; obetecknat anslag; 13 305 000?140016140016att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 6; Bidrag till stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur; obetecknat anslag; 13 305 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140017140017att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 7; Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; obetecknat anslag; 4 070 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140017140017att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: C 7; Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden; obetecknat anslag; 4 070 000?140018140018att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 1; Statens konstråd; ramanslag; 5 122 000?140018140018att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 1; Statens konstråd; ramanslag; 5 122 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140019140019att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 2; Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 35 438 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140019140019att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 2; Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön; ramanslag; 35 438 000?140020140020att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 3; Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 078 000?140020140020att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 3; Nämnden för hemslöjdsfrågor; ramanslag; 1 078 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140021140021att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 4; Främjande av hemslöjden; ramanslag; 17 269 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140021140021att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 4; Främjande av hemslöjden; ramanslag; 17 269 000?140022140022att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 5; Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 27 296 000?140022140022att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: D 5; Bidrag till bild- och formområdet; ramanslag; 27 296 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140023140023att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 1; Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 788 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140023140023att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 1; Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 788 000?140024140024att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 2; Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 252 350 000?140024140024att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: E 2; Ersättningar och bidrag till konstnärer; ramanslag; 252 350 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140025140025att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 1; Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 232 440 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140025140025att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 1; Riksarkivet och landsarkiven; ramanslag; 232 440 000?140026140026att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 2; Bidrag till regional arkivverksamhet; obetecknat anslag; 2 982 000?140026140026att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 2; Bidrag till regional arkivverksamhet; obetecknat anslag; 2 982 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140027140027att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 3; Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 28 346 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140027140027att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 3; Språk- och folkminnesinstitutet; ramanslag; 28 346 000?140028140028att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 4; Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 497 000?140028140028att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 4; Svenskt biografiskt lexikon; ramanslag; 3 497 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140029140029att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 5; Arkivet för ljud och bild; ramanslag; 26 933 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140029140029att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: F 5; Arkivet för ljud och bild; ramanslag; 26 933 000?140030140030att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 1; Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 150 141 000?140030140030att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 1; Riksantikvarieämbetet; ramanslag; 150 141 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140031140031att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 2; Bidrag till kulturmiljövård; ramanslag; 241 118 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140031140031att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 2; Bidrag till kulturmiljövård; ramanslag; 241 118 000?140032140032att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 3; Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar; reservationsanslag; 50 000 000?140032140032att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: G 3; Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar; reservationsanslag; 50 000 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140033140033att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 1; Centrala museer: Myndigheter; ramanslag; 601 087 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140033140033att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 1; Centrala museer: Myndigheter; ramanslag; 601 087 000?140034140034att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 2; Centrala museer: Stiftelser; obetecknat anslag; 172 897 000?140034140034att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 2; Centrala museer: Stiftelser; obetecknat anslag; 172 897 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140035140035att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 3; Bidrag till regionala museer; obetecknat anslag; 102 271 000delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?140035140035att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 3; Bidrag till regionala museer; obetecknat anslag; 102 271 000?140036140036att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 4; Bidrag till vissa museer; obetecknat anslag; 39 298 000?140036140036att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 4; Bidrag till vissa museer; obetecknat anslag; 39 298 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140037140037att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 5; Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140037140037att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 5; Stöd till icke-statliga kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000?140038140038att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 6; Riksutställningar; ramanslag; 36 316 000?140038140038att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 6; Riksutställningar; ramanslag; 36 316 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140039140039att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 7; Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140039140039att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: H 7; Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000?140040140040att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 1; Filmstöd; ramanslag; 142 403 000?140040140040att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 1; Filmstöd; ramanslag; 142 403 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140041140041att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 2; Statens biografbyrå; ramanslag; 7 390 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140041140041att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 2; Statens biografbyrå; ramanslag; 7 390 000?140042140042att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 3; Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; obetecknat anslag; 25 533 000?140042140042att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 3; Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland; obetecknat anslag; 25 533 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140043140043att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 4; Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 821 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140043140043att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 4; Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 821 000?140044140044att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 5; Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk; obetecknat anslag; 17 518 000?140044140044att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: I 5; Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk; obetecknat anslag; 17 518 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140045140045att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 1; Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag; 35 871 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140045140045att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 1; Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet; ramanslag; 35 871 000?140046140046att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 2; Forsknings- och dokumentation om medieutvecklingen; obetecknat anslag; 1 252 000?140046140046att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: J 2; Forsknings- och dokumentation om medieutvecklingen; obetecknat anslag; 1 252 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140047140047att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: K 1; Stöd till trossamfund; ramanslag; 55 700 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140047140047att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: K 1; Stöd till trossamfund; ramanslag; 55 700 000?140048140048att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 1; Bidrag till folkbildningen; obetecknat anslag; 2 508 405 000?140048140048att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 1; Bidrag till folkbildningen; obetecknat anslag; 2 508 405 000delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?140049140049att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 2; Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; obetecknat anslag; 71 791 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140049140049att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 2; Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen; obetecknat anslag; 71 791 000?140050140050att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 3; Bidrag till kontakttolkutbildning; obetecknat anslag; 9 032 000?140050140050att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: L 3; Bidrag till kontakttolkutbildning; obetecknat anslag; 9 032 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140051140051att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 1; Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 12 367 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140051140051att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 1; Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 12 367 000?140052140052att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 2; Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ramanslag; 96 389 000?140052140052att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: M 2; Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.; ramanslag; 96 389 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140053140053att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 1: Stöd till idrotten; ramanslag; 475 240 000delvis bifall=utskottet1998/99:KrU1?140053140053att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 1: Stöd till idrotten; ramanslag; 475 240 000?140054140054att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 2; Lotteriinspektionen; ramanslag; 21 496 000?140054140054att riksdagen för år 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: N 2; Lotteriinspektionen; ramanslag; 21 496 000bifall=utskottet1998/99:KrU1?140055140055att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1999 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?140055140055att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1999 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordat?140056140056att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning: A1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ramanslag 113 434; B1 Bidrag för att minska elanvändning ramanslag 355 000; B2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor ramanslag 135 000; B3 Åtgärder för effektivare energianvändning ramanslag 65 000; B 4 Energiforskning ramanslag 398 056; B 5 Energiteknikstöd ramanslag 130 000; B 6 Introduktion av ny energiteknik ramanslag 230 000; B 7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser ramanslag 50 000; B 8 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet ramanslag 5 000; B 9 Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige ramanslag 200 000; Summa 1 681 490.?140056140056att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning: A1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader ramanslag 113 434; B1 Bidrag för att minska elanvändning ramanslag 355 000; B2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor ramanslag 135 000; B3 Åtgärder för effektivare energianvändning ramanslag 65 000; B 4 Energiforskning ramanslag 398 056; B 5 Energiteknikstöd ramanslag 130 000; B 6 Introduktion av ny energiteknik ramanslag 230 000; B 7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser ramanslag 50 000; B 8 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet ramanslag 5 000; B 9 Åtgärder för el- och värmeförsörjning i Sydsverige ramanslag 200 000; Summa 1 681 490.bifall=utskottet1998/99:NU3?150002150002D5;Utrikespolitiska Institutet;obetecknat anslag;10 216bifall=utskottet1998/99:UU1?150002150002D5;Utrikespolitiska Institutet;obetecknat anslag;10 216?150003150003att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Överstyrelsen för civil beredskap ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 535 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?150003150003att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Överstyrelsen för civil beredskap ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 535 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?150004150004att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om Statens haverikommissionbifall= utskottet1998/99:TU1?150004150004att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om Statens haverikommission?160002160002D6;Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse;ramanslag;5 891?160002160002D6;Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse;ramanslag;5 891bifall=utskottet1998/99:UU1?160003160003att riksdagen bemyndigar regerigen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 540 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?160003160003att riksdagen bemyndigar regerigen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 540 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?160004160004att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget C2 Upphandling av samhällsåtaganden, under år 1999 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 200 000 000 kr efter år 1999?160004160004att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget C2 Upphandling av samhällsåtaganden, under år 1999 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 200 000 000 kr efter år 1999bifall= utskottet1998/99:TU1?170002170002E1;Inspektionen för strategiska produkter;ramanslag;16 027bifall=utskottet1998/99:UU1?170002170002E1;Inspektionen för strategiska produkter;ramanslag;16 027?170003170003att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Statens räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 1 177 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?170003170003att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Statens räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 1 177 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?170004170004att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 1999-2001 i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?170004170004att riksdagen godkänner ekonomiska mål och investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 1999-2001 i enlighet med vad regeringen förordat?180002180002E2;Europainformation m.m.;ramanslag;21 800?180002180002E2;Europainformation m.m.;ramanslag;21 800bifall=utskottet1998/99:UU1?180003180003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?180003180003att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?180004180004att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1999 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordat?180004180004att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 1999 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordatbifall= utskottet1998/99:TU1?190002190002E3;Föreningen Norden;ramanslag;7 128bifall=utskottet1998/99:UU1?190002190002E3;Föreningen Norden;ramanslag;7 128?190003190003att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 556 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?190003190003att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 556 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?190004190004att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. under år 1999 upphandla interregional persontrafik på järnväg m.m. som innebär utgifter om högst 404 000 000 kr under år 2000bifall= utskottet1998/99:TU1?190004190004att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. under år 1999 upphandla interregional persontrafik på järnväg m.m. som innebär utgifter om högst 404 000 000 kr under år 2000?200002200002att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till sammanlagt 100 000 000 kronor under budgetåret 1999 (avsnitt 4.5)?200002200002att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till sammanlagt 100 000 000 kronor under budgetåret 1999 (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?200003200003att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. under år 1999 upphandla flygtrafik på sträckan Umeå-Östersund som innebär utgifter om högst 5 000 000 kr under år 2000bifall= utskottet1998/99:TU1?200003200003att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramanslaget D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. under år 1999 upphandla flygtrafik på sträckan Umeå-Östersund som innebär utgifter om högst 5 000 000 kr under år 2000?210002210002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post-och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5)?210002210002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post-och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden 1999-2001 (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?210003210003att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramansalaget E2 Kommunikationsforskningsberedningen, under år 1999 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 300 000 000 kr under åren 2000-2004bifall= utskottet1998/99:TU1?210003210003att riksdagen bemyndigar regeringen att, för ändamål som omfattas av ramansalaget E2 Kommunikationsforskningsberedningen, under år 1999 ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter om högst 300 000 000 kr under åren 2000-2004?220002220002att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B7 Funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?220002220002att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B7 Funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?220003220003att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om Sveriges meteorologiska och hydrologiska institutbifall= utskottet1998/99:TU1?220003220003att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut?230002230002att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B8 Funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 2 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?230002230002att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B8 Funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 2 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?230003230003att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning: A1 Vägverket: Administration, ramanslag, 1 125 242 000 kr A2 Väghållning och statsbidrag, ramanslag, 12 479 738 000 kr A3 Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag, 786 593 000 kr A4 Banverket: Banhållning, ramanslag, 6 689 600 000 kr A5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslasg, 200 000 000 kr A6 Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling, obetecknat anslag, 1 650 000 000 kr B1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag, 44 415 000 kr B2 Transportstöd till Gotland, ramanslag, 190 000 000 kr B3 Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag, 62 660 000 kr B4 Bidrag till sjöfarten, ramanslag, 405 000 000 kr B5 Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag, 105 000 000 kr C1 Post- och telestyrelsen, ramanslag, 147 391 000 kr C2 Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag, 157 484 000 kr C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice, ramanslag, 200 000 000 kr C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag, 140 000 000 kr C5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag, 50 000 000 kr D1 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag, 5 000 000 kr D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., ramanslag, 405 000 000 kr D3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag, 205 000 000 kr D4 Viss internationell verksamhet, ramanslag, 7 500 000 kr D5 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., obetecknat anslag, 50 000 kr D6 Rikstrafiken, ramanslag, 10 000 000 kr E1 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag, 29 822 000 kr E2 Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag, 169 277 000 kr E3 Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag, 43 852 000 kr E4 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag, 192 690 000 kr Summa 25 501 314 000 krbifall= utskottet1998/99:TU1?230003230003att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning: A1 Vägverket: Administration, ramanslag, 1 125 242 000 kr A2 Väghållning och statsbidrag, ramanslag, 12 479 738 000 kr A3 Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag, 786 593 000 kr A4 Banverket: Banhållning, ramanslag, 6 689 600 000 kr A5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslasg, 200 000 000 kr A6 Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling, obetecknat anslag, 1 650 000 000 kr B1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag, 44 415 000 kr B2 Transportstöd till Gotland, ramanslag, 190 000 000 kr B3 Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag, 62 660 000 kr B4 Bidrag till sjöfarten, ramanslag, 405 000 000 kr B5 Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag, 105 000 000 kr C1 Post- och telestyrelsen, ramanslag, 147 391 000 kr C2 Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag, 157 484 000 kr C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice, ramanslag, 200 000 000 kr C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag, 140 000 000 kr C5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag, 50 000 000 kr D1 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag, 5 000 000 kr D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., ramanslag, 405 000 000 kr D3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag, 205 000 000 kr D4 Viss internationell verksamhet, ramanslag, 7 500 000 kr D5 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., obetecknat anslag, 50 000 kr D6 Rikstrafiken, ramanslag, 10 000 000 kr E1 Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag, 29 822 000 kr E2 Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag, 169 277 000 kr E3 Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag, 43 852 000 kr E4 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag, 192 690 000 kr Summa 25 501 314 000 kr?240002240002att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B9 Funktionen Transporter godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 115 000 000 kronor (avsnitt 4.5)?240002240002att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, i fråga om ramanslaget B9 Funktionen Transporter godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år 1999 för dessa och tidigare avtal och beställningar tillsammans uppgår till högst 115 000 000 kronor (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?250002250002att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för elberedskapsavgiften såvitt anser funktionen Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt 200 000 000 kronor under år 1999 (avsnitt 4.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?250002250002att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för elberedskapsavgiften såvitt anser funktionen Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt 200 000 000 kronor under år 1999 (avsnitt 4.5)?260002260002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 1999-2002 (avsnitt 5.2)?260002260002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 1999-2002 (avsnitt 5.2)bifall= utskottet1998/99:FöU1?270002270002att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 3 460 000 000 kronor (avsnitt 6.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?270002270002att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1999 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 3 460 000 000 kronor (avsnitt 6.5)?280002280002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 1999-2001 (avsnitt 6.5)?280002280002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 1999-2001 (avsnitt 6.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?290002290002att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000 kronor för budgetåret 1999 genom en kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 6.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?290002290002att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000 kronor för budgetåret 1999 genom en kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 6.5)?300002300002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 1999-2001 (avsnitt 6.5)?300002300002att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 1999-2001 (avsnitt 6.5)bifall= utskottet1998/99:FöU1?310002310002att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.;ramanslag;19 384 738, A2 Fredsfrämjande truppinsatser;ramanslag;392 376, A3 Utveckling och investeringar;ramanslag;20 052 000, B1 Funktionen Civil ledning;ramanslag;491 020, B2 Funktionen Försörjning med industrivaror;ramanslag;108 795, B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst;ramanslag;1 053 531, B4 Funktionen Psykologiskt försvar;ramanslag;19 317, B5 Funktionen Ordning och säkerhet;ramanslag;31 517, B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.;ramanslag;132 165, B7 Funktionen Telekommunikationer m.m.;ramanslag;197 606, B8 Funktionen Postbefordran;ramanslag;18 239, B9 Funktioner Transporter;ramanslag;208 714, B10 Funktionen Energiförsörjning;ramanslag;228 232, C1 Kustbevakningen;ramanslag;438 070, C2 Nämnder m.m.;ramanslag;12 020, C3 Statens räddningsverk:Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.;ramanslag;25 000, C4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.;ramanslag;20 000, C5 Statens räddningsverk:Samhällets skydd mot olyckor;ramanslag;328 213, D1 Totalförsvarets pliktverk;ramanslag;235 900, D2 Försvarshögskolan;ramanslag;26 357, D3 Försvarets radioanstalt;ramanslag;434 640, D4 Försvarets forskningsanstalt;ramanslag;129 352, D5 Flygtekniska försöksanstalten;ramanslag;37 367, D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret;obetecknat anslag;102 396; Summa:44 107 565.bifall= utskottet1998/99:FöU1?310002310002att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.;ramanslag;19 384 738, A2 Fredsfrämjande truppinsatser;ramanslag;392 376, A3 Utveckling och investeringar;ramanslag;20 052 000, B1 Funktionen Civil ledning;ramanslag;491 020, B2 Funktionen Försörjning med industrivaror;ramanslag;108 795, B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst;ramanslag;1 053 531, B4 Funktionen Psykologiskt försvar;ramanslag;19 317, B5 Funktionen Ordning och säkerhet;ramanslag;31 517, B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.;ramanslag;132 165, B7 Funktionen Telekommunikationer m.m.;ramanslag;197 606, B8 Funktionen Postbefordran;ramanslag;18 239, B9 Funktioner Transporter;ramanslag;208 714, B10 Funktionen Energiförsörjning;ramanslag;228 232, C1 Kustbevakningen;ramanslag;438 070, C2 Nämnder m.m.;ramanslag;12 020, C3 Statens räddningsverk:Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m.;ramanslag;25 000, C4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.;ramanslag;20 000, C5 Statens räddningsverk:Samhällets skydd mot olyckor;ramanslag;328 213, D1 Totalförsvarets pliktverk;ramanslag;235 900, D2 Försvarshögskolan;ramanslag;26 357, D3 Försvarets radioanstalt;ramanslag;434 640, D4 Försvarets forskningsanstalt;ramanslag;129 352, D5 Flygtekniska försöksanstalten;ramanslag;37 367, D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret;obetecknat anslag;102 396; Summa:44 107 565.?BBordläggning1998-10-13 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning1998-10-13 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning1998-10-15 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar1998-10-28 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 23:24:30statustextstatustextÄrendet är avslutatGM0312019-05-22 17:20:37tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-23 23:24:30behandlas_i1998/99:AU1GM01AU1bet1998/99AU1Utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetslivBetänkandebehandlas_i1998/99:BoU1GM01BoU1bet1998/99BoU1Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggandeBetänkandebehandlas_i1998/99:FiU1GM01FiU1bet1998/99FiU1Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.Betänkandebehandlas_i1998/99:FiU11GM01FiU11bet1998/99FiU11Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1998Betänkandebehandlas_i1998/99:FiU2GM01FiU2bet1998/99FiU2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningBetänkandebehandlas_i1998/99:FiU3GM01FiU3bet1998/99FiU3Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerBetänkandebehandlas_i1998/99:FiU4GM01FiU4bet1998/99FiU4Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.Betänkandebehandlas_i1998/99:FiU5GM01FiU5bet1998/99FiU5Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapenBetänkandebehandlas_i1998/99:FöU1GM01FöU1bet1998/99FöU1Totalförsvarets budget för 1999Betänkandebehandlas_i1998/99:JuU1GM01JuU1bet1998/99JuU1Utgiftsområde 4 RättsväsendetBetänkandebehandlas_i1998/99:KrU1GM01KrU1bet1998/99KrU1Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 1998/99:1) och Filmavtalet (skr. 1997/98:171)Betänkandebehandlas_i1998/99:KU1GM01KU1bet1998/99KU1Utgiftsområde 1 Rikets styrelseBetänkandebehandlas_i1998/99:KU14GM01KU14bet1998/99KU14Fortsatt giltighet av lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradioBetänkandebehandlas_i1998/99:MJU1GM01MJU1bet1998/99MJU1Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m.Betänkandebehandlas_i1998/99:MJU2GM01MJU2bet1998/99MJU2Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvårdBetänkandebehandlas_i1998/99:NU1GM01NU1bet1998/99NU1Utgiftsområde 24 NäringslivBetänkandebehandlas_i1998/99:NU2GM01NU2bet1998/99NU2Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utvecklingBetänkandebehandlas_i1998/99:NU3GM01NU3bet1998/99NU3Utgiftsområde 21 EnergiBetänkandebehandlas_i1998/99:SfU1GM01SfU1bet1998/99SfU1Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12)Betänkandebehandlas_i1998/99:SfU2GM01SfU2bet1998/99SfU2Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar m.m.Betänkandebehandlas_i1998/99:SkU1GM01SkU1bet1998/99SkU1Anslag till Skatteförvaltningen och TullverketBetänkandebehandlas_i1998/99:SoU1GM01SoU1bet1998/99SoU1Budgetpropositionen för 1999, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgBetänkandebehandlas_i1998/99:TU1GM01TU1bet1998/99TU1Utgiftsområde 22 KommunikationerBetänkandebehandlas_i1998/99:UbU1GM01UbU1bet1998/99UbU1Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningBetänkandebehandlas_i1998/99:UbU2GM01UbU2bet1998/99UbU2Utgiftsområde 15 StudiestödBetänkandebehandlas_i1998/99:UU1GM01UU1bet1998/99UU1Utgiftsområde 5 Utrikesförvalting och internationell samverkanBetänkandebehandlas_i1998/99:UU2GM01UU2bet1998/99UU2Utgiftsområde 7 Internationellt biståndBetänkande