2422844 GLB360 1997 60 sou sou Statens offentliga utredningar 1997:60 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 60 0 1997-04-16 00:00:00 2024-08-12 16:18:00 1997-04-16 00:00:00 Betal-TV inom Sveriges television hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GLB360/text https://data.riksdagen.se/dokument/GLB360 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB360 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:178px;left:0px;z-index:-1;width:395px;height:101px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:395px;height:101px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 122px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:195px;left:462px;z-index:-1;width:64px;height:93px;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:64px;height:93px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 117px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:121px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:504px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:434px;height:504px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} .ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft9{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft11{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft12{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft13{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft14{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft16{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft23{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;} .ft24{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft25{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft26{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft27{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p6{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p7{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p8{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p9{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p25{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p27{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p28{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p29{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p32{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p33{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p34{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p35{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p38{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p40{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p44{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p48{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p54{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p67{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p76{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p79{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p82{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p84{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p93{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p95{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p97{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p99{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p106{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p107{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p114{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p120{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p123{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p129{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p140{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p147{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p153{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p160{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p165{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p166{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p167{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p169{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p170{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p173{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p174{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p175{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p176{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p177{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p179{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p180{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p195{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p197{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p201{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p202{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p207{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p208{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p211{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p212{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p214{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p217{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p218{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p224{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p225{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td25{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td26{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td27{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td28{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td29{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td30{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td31{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td32{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td33{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td34{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td35{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td36{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 19px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 41px;} .tr4{heightzzz: 33px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 25px;} .tr8{heightzzz: 34px;} .tr9{heightzzz: 22px;} .tr10{heightzzz: 35px;} .tr11{heightzzz: 31px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 5px;} .tr14{heightzzz: 6px;} .t0{width: 478px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 415px;margin-top: 92px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 415px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 500px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 22px;f:20px 'Verdana' !important;} .t4{width: 477px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p3 ft1">Kulturdepartementet</P> <P class="p4 ft0">Regeringen bemyndigade den 16 januari 1997 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att förbereda sändningar av digital marksänd TV. I uppdraget ingick även att bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.</P> <P class="p5 ft0">Som särskild utredare förordnades fr.o.m. den 1 februari 1997 generaldirektör Gunnel Färm.</P> <P class="p6 ft0">Som experter förordnades fr.o.m. samma datum överdirektör Louise Roos, Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> direktör Curt Andersson, Post och Telestyrelsen, kansliråd Lars Marén, Kulturdepartementet och hovrättsassessor Monica Bengtsson, Kulturdepartementet.</P> <P class="p7 ft0">Konsult Ulf Wennerberg har deltagit i utredningens arbete från den 31 januari och den 7 februari förordnades hovrättsassessor Ulf Törnblom att biträda utredningen. Till sekreterare avseende uppdraget angående Sveriges Television förordnades fr.o.m.den 31 januari 1997 Marie Lindström.</P> <P class="p7 ft0">Utredningen har antagit namnet <NOBR>Digital-TV-utredningen</NOBR> (Ku 1997:01).</P> <P class="p8 ft0">Härmed överlämnas delbetänkandet <NOBR>Betal-TV</NOBR> inom Sveriges Television (SOU 1997:60).</P> <P class="p9 ft0">Stockholm i april 1997</P> <P class="p10 ft0">Gunnel Färm</P> <P class="p11 ft0">Marie Lindström</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p12 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p13 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td4"><SPAN class="p0 ft2">Sammanfattning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p1 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p0 ft3">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p14 ft2">Bakgrund och uppdrag.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p1 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p0 ft3">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p14 ft2">Television i Sverige..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p1 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft6">Public Service............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft6"><NOBR>Reklam-TV................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft0">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft6"><NOBR>Betal-TV ...................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft0">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft7"><NOBR>Betal-TV-kanaler</NOBR> i Sverige.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft0">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft3">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">Public <NOBR>Service-företag</NOBR> i Europa och <NOBR>betal-TV .................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p1 ft4">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p15 ft6">Danmark....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p1 ft0">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft6">Norge ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft6">Storbritannien............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft6">Frankrike...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft0">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft6">Tyskland....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft0">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft3">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft2">Digitala <NOBR>TV-sändningar ...................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p1 ft4">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft0">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft7">Den digitala <NOBR>TV-teknikens</NOBR> möjligheter........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft7">Utredningar om digital TV.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft0">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft7"><NOBR>Digital-TV</NOBR> i Sverige och Norden................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft3">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">Sveriges Television och <NOBR>betal-TV....................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p1 ft4">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft0">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft6">Inledning....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft6">Finansiering...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p1 ft0">38</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p12 ft0">6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p13 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft0">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td11"><SPAN class="p1 ft6">Sveriges Television på satellit .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p1 ft0">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p0 ft3">6</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td13"><SPAN class="p14 ft2">Guldkanalen.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p1 ft4">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft0">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p1 ft6">Inledning....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft0">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft0">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p1 ft7">Eventuella hinder för verksamheten............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft0">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p1 ft6">Programutbudet .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft0">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p1 ft6">Rättighetsfrågorna .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft0">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft0">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p1 ft6">Distribution ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft3">7</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft3">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p1 ft2">..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p1 ft4">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p0 ft3">8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td13"><SPAN class="p14 ft2">Överväganden och förslag ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p1 ft4">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p14 ft0">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p1 ft6">Public <NOBR>service-verksamheten.......................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p1 ft0">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft0">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p1 ft7">Programutbud i <NOBR>betal-TV...........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft0">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p1 ft6">Distribution och teknik...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft0">8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p1 ft6">Företagsform .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p1 ft0">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft0">8.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p1 ft6">Finansiering...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td16"><SPAN class="p0 ft8">Referenser..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft0">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td16"><SPAN class="p0 ft0">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p1 ft7">Kommittédirektiven............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p1 ft0">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td16"><SPAN class="p0 ft0">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p1 ft6">Ländergenomgång ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p1 ft0">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">Sammanfattning</P> <P class="p16 ft0">Mitt uppdrag är att bedöma om Sveriges Television bör få mö jlighet att starta en <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> vid sidan om den ordinarie public ser- <NOBR>vice-verksamheten.</NOBR> I detta delbetänkande presenteras förslag till förutsättningar som bör gälla för att Sveriges Television skall få denna möjlighet.</P> <P class="p17 ft3">Förslag</P> <P class="p18 ft0">Sveriges Television bör få möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV-</NOBR> verksamhet vid sidan av sitt nuvarande programutbud. <NOBR>Betal-TV-</NOBR> verksamheten skall hållas åtskild från den verksamhet som finansieras med medel från rundradiokontot och bedrivas i enlighet med nedan angivna villkor:</P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-verksamheten</SPAN></NOBR> skall syfta till att komplettera programutbudet i de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2. Programverksamheten i de ordinarie kanalerna skall bedrivas enligt nuvarande principer vad gäller val av program, kvalitetskrav, reprisering etc.</P> <P class="p20 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-utbudet</SPAN></NOBR> skall distribueras via det digitala marknätet i takt med att ett sådant nät byggs ut. Om andra distributionssätt används skall dessa utnyttja digital teknik och på sikt vara tillgängliga för huvuddelen av landets befolkning.</P> <P class="p21 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Om flera olika distributionssätt används för Sveriges Televisions </SPAN><NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> skall samma dekoder kunna användas vid mottagning oavsett distributionssätt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p12 ft0">8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p13 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p22 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-verksamheten</SPAN></NOBR> skall bedrivas i ett eller flera av Sveriges Television hel- ellermajoritetsägda aktiebolag.</P> <P class="p23 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-verksamheten</SPAN></NOBR> skall finansieras med avgifter från dem som utnyttjar denna verksamhet. Full kostnadstäckning skall eftersträvas. Medel från rundradiokontot får endast användas till aktiekapital i <NOBR>betal-TV-bolagen,</NOBR> däremot inte för att finansiera löpande kostnader som uppstår i <NOBR>betal-TV-verksamheten.</NOBR></P> <P class="p24 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Sveriges Television skall tillämpa affärsmässiga principer vid försäljning av programrättigheter och tekniska tjänster till de egna </SPAN><NOBR>betal-TV-bolagen.</NOBR> Vid försäljning av programrättigheter till andra programföretag skall detta ske på ett sådant sätt att syftet med den egna <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> inte motverkas.</P> <P class="p9 ft0">Angående motiven till detta förslag se avsnitt 8.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">1 Bakgrund och uppdrag</P> <P class="p25 ft0">Sveriges Television har hos regeringen begärt tillstånd att starta <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform till <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Sveriges Television hänvisar till den ökande konkurrensen och menar att det är nödvändigt att öka exponeringen och tillgängligheten av det programutbud som produceras inom public <NOBR>service-systemet.</NOBR> Sveriges Television pekar även på att flera europeiska public ser- <NOBR>vice-företag</NOBR> använder <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform.</P> <P class="p26 ft0">I propositionen En radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 1995/96:161) menade regeringen att en förutsättning för public ser- <NOBR>vice-TV</NOBR> är att den skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Därför var inte regeringen beredd att lägga fram förslag med anledning av Sveriges Televisions begäran att pröva <NOBR>betal-TV</NOBR> och <NOBR>pay-per-view.</NOBR> Regeringen avsåg dock att återkomma till frågan om förutsättningarna skulle förändras, t.ex. i samband med införande av sändningar med digital teknik.</P> <P class="p27 ft0">Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia <SPAN class="ft9">- </SPAN>att digitalisera svensk television (SOU 1996:25). Utredningen föreslog att digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas ner inom tio år efter de digitala marksändningarnas start.</P> <P class="p28 ft0">I propositionen Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> (prop. 1996/97:67) lade regeringen i december 1996 fram sina förslag med anledning av betänkandet. Regeringen föreslog bland annat att en särskild utredare bör förbereda den föreslagna sändningsverksamheten samt lägga fram förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlig-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft0">het att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.</P> <P class="p31 ft0">Mitt uppdrag är således att studera frågan om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter, att lägga fram förslag och ange vilka villkor som bör gälla.</P> <P class="p32 ft0">I propositionen anges skäl för och emot att låta ett public ser- <NOBR>vice-företag</NOBR> som finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> ta ut särskilda avgifter för vissa tjänster.</P> <P class="p31 ft0">Fördelarna är att de som är intresserade och villiga att betala en extra avgift får tillgång till ett rikare programutbud. <NOBR>Betal-TV-</NOBR> publiken får därigenom tillgång till program inte bara från kommersiella programföretag. För Sveriges Television är det en möjlighet till nya erfarenheter och utvecklingsmöjligheter.</P> <P class="p33 ft0">Nackdelarna är ökade kostnader för företaget i form av ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m. Beroendet av nya finansieringskällor kan medföra en risk att programpolitiken påverkas negativt genom att de mest attraktiva programmen först sänds i <NOBR>betal-TV-sändningarna.</NOBR> En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR></P> <P class="p34 ft0">I detta delbetänkande används begrepp som marksändningar, marknät eller kabelnät. Om det ej framgår i det enskilda fallet att även telenät avses, förstås med marksändning terrester (markbunden) <NOBR>rundradio/TV-sändning</NOBR> eller distribution i nät som är avsedda för <NOBR>TV-distribution.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">2 Television i Sverige</P> <P class="p35 ft11"><SPAN class="ft11">2.1</SPAN><SPAN class="ft12">Public service</SPAN></P> <P class="p36 ft0">1957 startade reguljära televisionssä ndningar i Sverige. TV- verksamheten bedrevs redan från början, efter förebild från brittiska BBC, som ett monopol finansierat med licensintäkter. Avtal slöts mellan Sveriges Radio AB (från 1978 Sveriges Television AB) och staten där programföretaget förband sig att iaktta särskilda krav på programverksamheten.</P> <P class="p37 ft0">Avtalskonstruktionen upphörde 1996 och de krav som ställs på Sveriges Television betecknas nu som villkor. I radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> anges vilka villkor som får ställas som villkor för sändningstillståndet. För de avgiftsfinansierade programföretagen, t.ex. Sveriges Television, förekommer dessutom särskilda anslagsvillkor.</P> <P class="p38 ft0">I propositionen 1995/96:161, En radio och TV i allmänhetens tjänst <NOBR>1997–2001,</NOBR> som antogs av riksdagen i juni 1996, lade regeringen fram vissa förslag angåendepublic <NOBR>service-uppdraget:</NOBR></P> <P class="p39 ft0"><SPAN class="ft13">·</SPAN><SPAN class="ft10">Programverksamheten skall bedrivas </SPAN><SPAN class="ft14">självständigt </SPAN>i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.</P> <P class="p40 ft14"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Programutbudet skall vara </SPAN>mångsidigt och av hög kvalitet.</P> <P class="p22 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Programmen skall genom tillgänglighet och mångsidighet </SPAN><SPAN class="ft14">tillgodose skiftande behov och intressen</SPAN>.</P> <P class="p41 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Programmen skall utformas så att de genom </SPAN><SPAN class="ft14">tillgänglighet och mångsidighet </SPAN>i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p42 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">En </SPAN><SPAN class="ft14">mångfald av åsikter </SPAN>och meningsinriktningar skall komma till uttryck och hänsyn skall tas till olika förutsättningar hos befolkningen.</P> <P class="p43 ft16"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft15">Det svenska </SPAN>kulturlivet skall främjas och speglas <SPAN class="ft7">. Förhållanden i olika delar av landet skall speglas och programutbudet skall i sin helhet präglas av </SPAN>folkbildningsambitioner.</P> <P class="p17 ft17"><NOBR>TV-avgift</NOBR></P> <P class="p44 ft0">Sveriges Television finansieras till största delen genom den TV- avgift som tas ut för innehav av <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Det är riksdagen som bestämmer storleken på avgiften och pengarna samlas på ett konto hos Riksgäldskontoret (rundradiokontot). <NOBR>TV-avgiften</NOBR> uppgår 1997 till 1 524 kronor. Riksdagen fastställer medelsram för verksamheten för varje tillståndsperiod och varje år bestämmer riksdagen även de avgiftsmedel som tilldelas Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio ur denna medelsram. Sveriges Television får 1997 60,53 procent av den totala medelst illdelningen, dvs. 2 880,1 mkr.</P> <P class="p45 ft0">När det gäller finansiering och ekonomiska förutsättningar för Sveriges Television föreslog regeringen i proposition 1995/95:161 att:</P> <P class="p46 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Företaget även fortsättningsvis skall finansieras med medel från rundradiokontot och inte tillåtas att sända annonser.</SPAN></P> <P class="p22 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">TV-avgifterna</SPAN></NOBR> oavkortat skall gå till finansiering av public ser- <NOBR>vice-verksamheten.</NOBR></P> <P class="p47 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Sändningarna skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning.</SPAN></P> <P class="p48 ft0">I propositionen angav regeringen att det är en allmän förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i allmänhetens tjänst att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Mot denna bakgrund var inte regeringen beredd att lägga fram</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p49 ft0">förslag med anledning av Sveriges Televisions begäran om att få pröva <NOBR>betal-TV</NOBR> och <NOBR>pay-per-view</NOBR> (se nedan). Skulle förutsättningarna förändras, t.ex. i samband med införandet av digital teknik, skulle regeringen dock återkomma till riksdagen.</P> <P class="p50 ft17">Sponsring</P> <P class="p51 ft0">Regeringen föreslog i public <NOBR>service-propositionen</NOBR> att Sveriges Te- levision endast skall få sända sponsrade egenproducerade program i anslutning till sportevenemang.</P> <P class="p28 ft0">Med sponsrade program avsågs i avtalet mellan Sveriges Television och staten <NOBR>1993<SPAN class="ft9">-</SPAN>1996,</NOBR> program som helt eller delvis bekostats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, under förutsättning att sponsorbidraget tillfallit Sveriges Television eller direkt medfört att Sveriges Televisions kostnader för programmet påtagligt minskat. I den nya Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> finns i definitionen av sponsring ingen motsvarighet till satsen "under förutsättning att sponsorbidraget har tillfallit SVT (alt.SR eller UR) eller direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s eller UR:s) kostnader för programmet påtagligt har minskat."</P> <P class="p52 ft0">Kulturutskottet påpekade i sitt betänkande, 1995/96:KrU12, att sponsringsbegreppet därmed kommer att vidgas och att ett stort antal program som tidigare inte ansetts vara sponsrade i fortsättningen kommer att falla in under den nya definitionen.</P> <P class="p53 ft0">Därför föreslog utskottet att Sveriges Television, förutom sponsrade program i samband med sportevenemang, dessutom får sända samproduktioner där medproducenten tagit emot sponsorpengar för sin andel av produktionen. Sveriges Television får även köpa visningsrätt till program som är sponsrade i ett tidigare led. Program inom ramen för samarbete inom European Broadcasting Union (EBU) får sändas trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående. Slutligen är det tillåtet med sponsrade program om det aktuella företaget är arrangör och programmet direktsänds till flera</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p54 ft0">länder inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller om arragemanget är av liknande betydelse. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.</P> <P class="p55 ft0">1996 var sponsorintäkterna för Sveriges Television 17,2 mkr.</P> <P class="p56 ft17">Extern försäljning</P> <P class="p57 ft0">Olika typer av försäljningsverksamhet har samlats i en enhet, SVT Försäljning. Syftet med enheten är att utveckla olika kommersiella sidoaktiviteter och öka intäkterna av sådana till företaget. Huvuduppgiften är att sälja Sveriges Televisions program t ill utländska <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Företaget säljer 300 <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>350</NOBR> program per år. För programförsäljning, film- och videoförsäljning beräknas resultatet för 1996 bli 16,8 miljoner kronor. Enheten skall vara självfinansierad och inte ta <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> i anspråk.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft11">2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">Reklam-TV</SPAN></NOBR></P> <P class="p59 ft17">TV4</P> <P class="p44 ft0">I juli 1991 öppnades mö jligheten att sända reklam i det svenska <NOBR>mark-TV-nätet.</NOBR> Hösten samma år fick Nordisk Television sändningstillstånd för den nya kanalen och verksamheten startade våren 1992 under beteckningen <SPAN class="ft14">TV4. </SPAN>Verksamheten regleras i tillståndsvillkoren mellan staten och TV4 samt i radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> TV4 finansieras helt med reklamintäkter och sponsring.</P> <P class="p38 ft0">Annonser får med vissa undantag inte avbryta programmen och reklamsändningar får inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år.</P> <P class="p50 ft17">TV3</P> <P class="p44 ft0"><SPAN class="ft14">TV3 </SPAN>är en satellitkanal ägd av Industriförvaltnings AB Kinnevik. TV3 bröt Sveriges Televisions monopol på <NOBR>TV-sändningar</NOBR> 1987 genom att vara den första satellitkanalen riktad till Sverige. Det brittiska programbolaget TV3 Broadcasting Ltd. med säte i London står som programbolag för TV3. Kanalen faller därmed under brittisk jurisdiktion.</P> <P class="p17 ft17">Kanal 5</P> <P class="p60 ft0"><SPAN class="ft14">Kanal 5, </SPAN>som ägs av Scandinavian Broadcasting System S.A. (SBS), är en svensk reklamfinansierad underhållningskanal som startade 1989 under namnet Nordic Channel. Kanalen distribueras via satellit. Kanal 5 har sitt säte i London. Den svenska lagstiftningen är således inte tillämplig på kanalens sändningar.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft11">2.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">Betal-TV</SPAN></NOBR></P> <P class="p61 ft0">Som ett alternativ till public <NOBR>service-företag</NOBR> och reklamfinansierade <NOBR>TV-företag</NOBR> finns sedan mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> programföretag som sänder ett specialinriktat innehåll, huvudsakligen temakanaler med film och sport m.m. Företagen tar betalt av den publik som ser programmen. Programmen sänds i krypterad form, abonnenten måste ha tillgång till en särskild avkodare och i vissa fall behövs även ett s.k. "smart card". (Se vidare avsnitt 4.1.)</P> <P class="p17 ft17">Betalningsformer</P> <P class="p62 ft0">Den vanligaste betalningsformen är abonnemang där tittaren köper en eller flera programkaler för t.ex. en månad.</P> <P class="p63 ft0">Men det förekommer också försök med betalningsformer där tittaren endast betalar för det hon eller han ser, så kallad <NOBR>pay-per-</NOBR> view.</P> <P class="p64 ft0">Det finns olika alternativ <NOBR>förpay-per-view:</NOBR></P> <P class="p65 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Tittaren kan köpa förhandsbokade enskilda program eller en serie förhandsbokade program. </SPAN><NOBR>(Pre-booked</NOBR> <NOBR>pay-per-view</NOBR> per programme.)</P> <P class="p22 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Tittaren kan köpa enskilda program på impuls. Varje program är prissatt och tittaren har i förväg givits kredit genom avtal med programbolaget. När tittaren ser programmen dras beloppen från krediten och faktureras i efterhand. (Impulse </SPAN><NOBR>pay-per-view</NOBR> per programme.)</P> <P class="p66 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Tittare kan köpa enskilda program på impuls men prissättningen är tidsbaserad. Samma minuttaxa tillämpas för alla program. (Impulse </SPAN><NOBR>pay-per-view</NOBR> per minute.)</P> <P class="p67 ft0">Systemet med <NOBR>pay-per-view</NOBR> kan utformas så att programmen görs tillgängliga enbart för en definierad gr upp användare i landet. Programmen kan också kopplas till "mogenhetsnivå" hos tittaren.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">17</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft0">Program som t.ex. är avsedda för äldre skall inte visas för yngre. Det finns även möjlighet att blockera en signal så att t.ex. en fotbollsmatch sänds ut i hela landet utom i den stad där matchen spelas.</P> <P class="p69 ft0"><NOBR>Betal-TV</NOBR> medför att inflytandet över utbudet förskjuts från programföretaget i riktning mot dels den som tillhandahåller avkodaren, dels innehavarna av programrättigheter. De som har sändningsrättigheterna får en stark ställning genom att <NOBR>betal-TV-företagen</NOBR> i regel sänder ut ett specialiserat programutbud, som dessutom helt är producerat utanför företaget. Detta gäller i ännu högre grad om betalningsformen är <NOBR>pay-per-view,</NOBR> genom att varje betalning då direkt kan hänföras till ett visst program.</P> <P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">2.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">Betal-TV-kanaler</SPAN></NOBR> i Sverige</P> <P class="p56 ft17">ZTV och TV6</P> <P class="p44 ft0">Ungdomskanalen ZTV startade 1992 och är t illgänglig både via kabel och satellit. TV6 startade våren 1994 och samverkar med TV3. TV6 och ZTV övergick från att vara enbart reklamfinansierade till att koda kanalerna i januari 1997.</P> <P class="p7 ft0">Kanalerna distribueras av Kinneviksägda Viasat och ingår i paketet Viasat+ tillsammans med <NOBR>WH-1,</NOBR> Sci Fi och Nickelodeon In- ternational. Nickelodeon har startat en reklamfri <NOBR>barn-TV-kanal</NOBR> i Norden. Sändningarna är på svenska och kan ses av kabel- och satellithushåll.</P> <P class="p71 ft17">TV1000</P> <P class="p72 ft0">Kinneviksägda TV1000 är en betalkanal som sänder hela dygnet. Kanalen visar huvudsakligen filmer men även sport, musikprogram, barnprogram m.m. TV1000/Cinema startade 1995 för att komplettera TV1000. Kanalerna marknadsförs genom Viasat</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">18</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p73 ft0">(Kinnevik) och finns även i Norge, Danmark och Finland. TV1000 kunde 1995 ses av sex procent av hela befolkningen och av 11 procent av dem som hade <NOBR>satellit-/kabel-TV.</NOBR></P> <P class="p74 ft17">Nethold – Canal Plus</P> <P class="p44 ft0">Nethold, med säte i Holland, är ett av de tre största <NOBR>betal-TV-</NOBR> företagen utanför USA med abonnenter i 43 länder i Europa, Mellanöstern och Afrika. Nethold kontrollerar alla aktiviteter i betal- <NOBR>TV-kedjan,</NOBR> från paketering till leverans. Nethold är moderbolag för FilmNet (åtta <NOBR>betal-TV-kanaler</NOBR> i 13 länder i Europa). Nethold kontrollerar även sydafrikanska MultiChoice, ett företag som erbjuder kundservice, levererar dekodrar, "smart cards" m.m., Irdeto, som sysslar med systemintegration m.m., och ProNet, som köper program bl.a. till FilmNet. Dessutom äger Nethold 25 procent av den italienska <NOBR>betal-TV</NOBR> operatören Telepiù (Nethold uppges ha köpt 12,5 procent ytterligare av Kirch) och har intressen i den italienske mediemogulen Berlusconis <NOBR>TV-företag</NOBR> Mediaset (Canale 5, Rete 4, Italia 1, Publitalia), och 20 procent av <NOBR>M-Net,</NOBR> <NOBR>betal-TV</NOBR> i Afrika.</P> <P class="p75 ft0">Nethold är engagerat i utvecklingen av <NOBR>digital-TV</NOBR> och innehar 24 <NOBR>digital-TV-transpondrar.</NOBR> <NOBR>Nethold-gruppen</NOBR> kan leverera mer än 150 <NOBR>TV-kanaler</NOBR> av vilka de flesta sändes digitalt under 1996.</P> <P class="p50 ft3">Nethold och Canal Plus går samman</P> <P class="p76 ft0">I september 1996 gick Nethold samman med den franska <NOBR>kabel-TV-</NOBR> kanalen <SPAN class="ft14">Canal Plus </SPAN>och därmed skapades ett av världens största <NOBR>betal-TV-bolag</NOBR> med 8,5 miljoner abonnenter i Europa.</P> <P class="p77 ft0">Det är kostsamma investeringar i digital teknik som drivit fram samgåendet. Målsättningen för det nya jätteföretaget är att med hjälp av den nya digitala tekniken erbjuda konsumenterna skräddarsydda <NOBR>TV-kanaler.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft17">FilmNet och SuperSport</P> <P class="p72 ft0">FilmNet startade sina aktiviteter i Holland i mars 1985 och har sedan successivt expanderat till Belgien, Danmark, Norge, Sverige, Finland och sedan oktober 1994 till Centraleuropa och Grekland. I september 1997 startar FilmNet tre nya kanaler i Sverige, Danmark och Norge. Av FilmNet1, FilmNet2 och Supersport ska det bli en gemensam filmkanal och tre lokala kanaler i de olika länderna. De lokala kanalerna skall innehålla sport, film och underhållning.</P> <P class="p78 ft0">FilmNet 1 kunde 1995 ses av sex procent av hela befolkningen och av tio procent av dem som hade <NOBR>satellit-/kabel-TV.</NOBR> (Motsvarande siffror för FilmNet 2 var fyra och sju procent.)</P> <P class="p79 ft18"><NOBR>FilmNet-kanalerna</NOBR> sänds via satellit och via kabelnäten. I Kö- penhamn och Grekland sänds de via marknätet. Den centraleuropeiska <NOBR>FilmNet-kanalen</NOBR> länkas från Stockholm till Astra 1C.</P> <P class="p80 ft0">Kanalen <SPAN class="ft14">Hallmark </SPAN><NOBR>(USA-ägd)</NOBR> distribueras av FilmNet. Kanalen sänds av vissa kabelbolag och programtablån består huvudsakligen av <NOBR>TV-producerade</NOBR> långfilmer. Hallmark Entertainment Network säljer betalkanaler som rullar dygnet runt.</P> <P class="p17 ft17">TV8</P> <P class="p72 ft0">I september 1997 startar en ny <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> under namnet TV8. Kanalen skall profileras med hjälp av nyhetssändningarna om ekonomi, men kanalen skall även ge abonnenterna dokumentärer i genrer som natur, samhälle, politik, äventyr, teknik och vetenskap.</P> <P class="p7 ft0">TV8 har tecknat avtal med det norska televerket, Telenor, om distribution via satellit. Dessutom har TV8 tecknat avtal med kabel- <NOBR>TV-operatörer</NOBR> för vidaredistribution i näten. Verksamheten skall finansieras med abonnemangsavgifter och reklam. Ett börsnoterat företag uppges vara intressent i verksamheten, eventuellt t illsammans med ytterligare andra företag. Kanalledningen räknar med att abonnemangen skall svara för <NOBR>35<SPAN class="ft9">-</SPAN>40</NOBR> procent av intäkterna.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p81 ft1"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft19">Public </SPAN><NOBR>service-företag</NOBR> i Europa och <NOBR>betal-TV</NOBR></P> <P class="p82 ft0">Sveriges Television hänvisar, i sin förfrågan till regeringen om möjligheten att sända <NOBR>betal-TV,</NOBR> till att andra public <NOBR>service-företag</NOBR> i Europa ges möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform till <NOBR>TV-avgiften.</NOBR></P> <P class="p55 ft0"><NOBR>Betal-TV-marknaderna</NOBR> i Europa domineras av ett fåtal aktörer:</P> <P class="p83 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Murdochs News Corp. dominerar den brittiska marknaden med BSkyB.</SPAN></P> <P class="p42 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Bayerska Kirch och luxemburgska CLT, som fusionerats med Bertelsmanns </SPAN><NOBR>TV-division</NOBR> Ufa, konkurrerar på den tyskspråkiga marknaden.</P> <P class="p41 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Franska Canal Plus, som även inrymmer den europeiska delen av Nethold/Multichoice är störst inom BeNeLux och den latinska och nordiska delen av kontinenten.</SPAN></P> <P class="p84 ft0">De nationella public <NOBR>service-företagens</NOBR> roll på <NOBR>betal-TV-</NOBR> marknaderna varierar mycket. Flera företag i Europa har engagerat sig eller planerar deltagande i <NOBR>betal-TV-verksamhet,</NOBR> t.ex. BBC och France Télévision, medan ARD och ZDF i Tyskland förbjuds att driva <NOBR>betal-TV.</NOBR> De mediepolitiska begränsningarna ser olika ut i de olika länderna. Nedan följer en redovisning av förhållandena i Danmark, Norge, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Situationen i ytterligare ett antal länder redovisas i bilaga 3.<SPAN class="ft20">1</SPAN></P> <P class="p85 ft6"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Detta avsnitt liksom bilaga 2, Ländergenomgång, bygger på uppgifter från SVT Utveckling/Omvärldsanalys och på kompletterande uppgifter och information från svenska ambassader.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">22</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft11">3.1</SPAN><SPAN class="ft12">Danmark</SPAN></P> <P class="p36 ft0">De båda danska public <NOBR>service-institutionerna,</NOBR> den helt licensfinansierade DR och den huvudsakligen reklamfinansierade TV2, har sedan årsskiftet rätt att upprätta nya företag eller t illskjuta kapital till befintliga medieföretag i syfte att ingå ett samarbete om medierelaterade aktiviteter, såsom <NOBR>betal-TV,</NOBR> med andra företag på konkurrensmässiga villkor. DR och TV2 kommer inte att få några tillskott av licensmedel för dessa aktiviteter, men de får rätt att ta banklån upp t ill 100 miljoner DKK för investeringar på marknadsmässiga villkor i ovannämnda syften. De får även använda intäkter från egen kommersiell verksamhet såsom sponsring och försäljning av program och tjänster. För närvarande uppgår dessa intäkter t ill ca 70 miljoner DKK.</P> <P class="p27 ft0">Danmarks Radio samarbetar med TV2, Tele Danmark och Dansk Boldspil Union (DBU) för att 1997 starta en <NOBR>betal-TV-kanal,</NOBR> TV S, med familjeunderhållning och sport. Utgångspunkten för projektet är ett åttaårigt avtal som DR och TV2 har med DBU och Team Danmark om fotbollsrättigheter. TV S är ett led i parternas strävan att säkra sporträttigheter åt allmäntelevisionen. De viktigaste evenemangen skall alltid sändas okodade i någon av de öppna kanalerna medan matcher av något mindre publikt intresse direktsänds endast i den kodade TV <NOBR>S-kanalen.</NOBR> DR och TV2 har då endast rätt till nyhetsmaterial om 90 sekunder per evenemang. När public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> sänder har TV S alltid rätt att sända parallellt.</P> <P class="p86 ft0">I stället för att satsa eget riskkapital i kanalen <SPAN class="ft9">- </SPAN>företaget deltar i TV S med en symbolisk kapitalinsats (ca 1 miljon DKK) <SPAN class="ft9">- </SPAN>har DR valt att ingå avtal med andra parter, varav Tele Danmark torde vara den som främst deltar med pengar. DR:s ägarandel på 20 procent täcks med programrättigheter och arkivsamarbete. Genom intäkterna från TV S räknar DR och TV2 med att kunna täcka delar av kostnaderna för sina avtal med DBU och Team Danmark.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p87 ft0">Kanalen marknadsförs av Tele Danmark som även tagit över MultiChoices danska kundadministration och parallellt bjuder ut TV S och konkurrenten Supersport.</P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft11">3.2</SPAN><SPAN class="ft12">Norge</SPAN></P> <P class="p89 ft0">Norsk rikskringkasting är för närvarande mitt uppe i en förvandlingsprocess som syftar till att göra NRK till ett konkurrenskraftigt medieföretag med ett public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR></P> <P class="p7 ft0"><NOBR>NRK-styrelsen</NOBR> beslutade i mars 1997 att grunda ett helägt dotterbolag, NRK Aktivum AS, som får i uppdrag att ta över all kommersiell verksamhet som i dag finns inom NRK och starta och utveckla nya verksamhter på den kommersiella marknaden. Bland idéer som diskuteras på olika håll i företaget finns en sportkanal i samarbete med TV2 och en <NOBR>barn-TV-kanal</NOBR> i samarbete med övriga nordiska <NOBR>TV-bolag</NOBR> och det danska Egmont. Motivet för en sportkanal är att tillförsäkra public <NOBR>service-kanalerna</NOBR> rättigheter till sportsändningar.</P> <P class="p86 ft0">NRK Aktivum AS skall utveckla kommersiellt utnyttjande av sekundära produkter till radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> och försäljning av tjänster. Bolaget skall vidare kunna delta i andra bolag som bedriver verksamhet i anslutning till radio och TV.</P> <P class="p7 ft0">NRK Aktivum får av ägaren NRK 10 miljoner NOK i aktiekapital. Den kommersiella och den licensfinansierade verksamheten skall hållas strikt åtskilda. Överskott från den kommersiella verksamhetens skall dock återföras till den licensfinansierade verksamheten.</P> <P class="p8 ft0">Styrelsens beslut förutsätter ett godkännande från NRK:s generalförsamling, dvs. Kulturdepartementet.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">3.3</SPAN><SPAN class="ft12">Storbritannien</SPAN></P> <P class="p61 ft0">BBC uppmuntras av statsmakterna att aktivt bygga vidare på verksamheten på den kommersiella marknaden i syfte att med intäkter</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">24</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p91 ft0">därifrån stärka den licensfinansierade verksamheten i allmänhetens tjänst. Inga licensmedel investeras i den kommersiella verksamheten.</P> <P class="p31 ft0">UK Gold <SPAN class="ft9">- </SPAN>en av landets mest framgångsrika satellitkanaler <SPAN class="ft9">- </SPAN>kom till genom att ett konsortium, bl.a. bestående av Pearson och Cox, erbjöd BBC en aktiepost på 20 <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>25</NOBR> procent i utbyte mot leverans av program och rättigheter. BBC satsade inget eget kapital i företaget, utan finansieringen av kanalens uppb yggnad har skett genom kapitalinsatser från övriga ägare. UK Gold baseras på BBC:s programarkiv. Leveranser till kanalen sker på uppdrag av UK Gold och mot betalning per programtimme. Drygt två procent av kabel- och satellithushållen tittar på UK Gold.</P> <P class="p92 ft0">Flextech kommer att träda i Pearson och Cox ställe som BBC:s partner i UK Gold.</P> <P class="p93 ft0">Samma princip som för UK Gold har tillämpats i uppgörelserna med Flextech, ett internationellt företag som sysslar med programproduktion och paketering, angående ett paket <NOBR>betal-TV-kanaler</NOBR> för den brittiska marknaden och med Discovery angående USA- marknaden. BBC World, som är den enhet som representerar BBC, erhåller ägarandelar i utbyte mot deltagande och levererar program till kanalerna mot betalning. Flextech står för riskkapitalet i utbyte mot tillgång till BBC:s programarkiv <SPAN class="ft9">- </SPAN>vilket också innebär att de har rätt att göra nya versioner av gamla program <SPAN class="ft9">- </SPAN>och expertis. Intäkterna från <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> kan användas för att komplettera licensavgiften och BBC hoppas kunna återföra pengar till programverksamheten. Amerikanska kabeljätten TCI (Telecommunications Inc.) är dominerande ägare i både Flextech och Discovery.</P> <P class="p31 ft0">De nya kanalerna kommer att visas i alla digitala system, dvs. både i marknät, kabelnät och via satellit.</P> <P class="p94 ft22">BBC har en generell rätt att ta lån, en möjlighet som inte utnyttjats för deltagande i de kommersiella verksamheterna.</P> <P class="p95 ft0">Sommaren 1997 väntas BBC <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>Flextech-paketet</NOBR> starta med följande kanaler:</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">25</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p58 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Showcase </SPAN><SPAN class="ft9">- </SPAN>underhållning från <NOBR>BBC-arkiv</NOBR></P> <P class="p58 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Horizons </SPAN><SPAN class="ft9">- </SPAN>dokumentärer, fakta ur <NOBR>BBC-arkiv</NOBR></P> <P class="p58 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Style </SPAN><SPAN class="ft9">- </SPAN>fritid, lifestyle</P> <P class="p58 ft0"><SPAN class="ft13">·</SPAN><SPAN class="ft10">Arena </SPAN><SPAN class="ft13">- </SPAN>kultur, musik, teater, konst</P> <P class="p58 ft0"><SPAN class="ft13">·</SPAN><SPAN class="ft10">Learning </SPAN><SPAN class="ft13">- </SPAN>utbildning för familjen</P> <P class="p41 ft0"><SPAN class="ft13">·</SPAN><SPAN class="ft10">Sports Entertainment Network </SPAN><SPAN class="ft13">- </SPAN>underhållning, sportreportage live från arenor runt om i landet</P> <P class="p41 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">One-TV</SPAN></NOBR> <SPAN class="ft9">- </SPAN>det bästa i BBC Radio 1 i form av musikvideor, intervjuer, evenemang</P> <P class="p96 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">BBC </SPAN><NOBR>Catch-Up</NOBR> TV <SPAN class="ft9">- </SPAN>ännu en chans att se <NOBR>BBC-program</NOBR> för den som missade sändningen</P> <P class="p97 ft0">Några av kanalerna som <NOBR>Flextech-avtalet</NOBR> omfattar planeras att finansieras med reklamintäkter. Dessa får inte använda BBC:s namn och varumärke. Övriga kanaler blir betalkanaler och där finns BBC:s namn med. Alla BBC:s program visas alltid först i BBC1 eller BBC2 och först därefter i <NOBR>betal-TV.</NOBR> Kanlerna kommer också att finnas kvar under BBC:s redaktionella kontroll och presentationen av programmen liksom programmens framtoning kommer att skilja ut dem som <NOBR>BBC-program,</NOBR> vilket anses vara en kommersiell fördel.</P> <P class="p98 ft0">Channel 4 har preliminärt aviserat en filmkanal som en del av utbudet i den andra multiplexen, som reserverats för ITV (BBC har tilldelats den första). Kanalen skulle i så fall som betaltjänst dra nytta av sin omfattande filmkatalog som hittills inte exploaterats på marknaden utanför kanalen.</P> <P class="p99 ft11"><SPAN class="ft11">3.4</SPAN><SPAN class="ft12">Frankrike</SPAN></P> <P class="p100 ft0">Kulturministern i Frankrike har uppmanat France Télévision (FT) att sätta i gång verksamheter som oberoende av licensmedel vidgar företagets serviceutbud. Public <NOBR>service-företaget</NOBR> France Télévision äger 8,3 procent av aktierna i Télévision par Satellite (TPS), en digital <NOBR>betal-TV-tjänst</NOBR> som konkurrerar med Canal <NOBR>Plus-projektet</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">26</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p101 ft0">Canalsatellite och AB Sat, ett dotterbolag till AB Production. France Télévision hade till en början för avsikt att gå in med en ägarandel på 25 procent, men fick av finansiella skäl avstå en andel på 16,7 procent till France Télécom. Övriga deltagare i projektet är TF1, CLT M6 och kabelgruppen Lyonnaise des Eaux. Sändningarna startade i december 1996.</P> <P class="p102 ft0">Utbudet består av två separata paket:</P> <P class="p28 ft0">TPS Thématique (innehåller bl.a. Eurosport, Festival, TV5 resekanal, tecknade serier, CNN, musikkanal) och TPS Cinéma som består av tre filmkanaler. Prenumeranterna får härutöver utan kostnad bl.a. de franska markkanalerna, Canal Plus undantagen, parlamentskanalen Canal Assemblée, hästsportkanalen France Courses, en rad <NOBR>DAB-radiokanaler</NOBR> och interaktiva tjänster.</P> <P class="p99 ft11"><SPAN class="ft11">3.5</SPAN><SPAN class="ft12">Tyskland</SPAN></P> <P class="p103 ft0">De tyska public <NOBR>service-företagen</NOBR> ARD och ZDF har haft planer på <NOBR>betal-TV-kanaler,</NOBR> men har av den konservativa regeringskoalitionen uppmanats att begränsa sig t ill det grundläggande public serviceuppdraget, vilket uttolkats som grundservice åt alla. Frågan debatteras livligt, bl.a. utifrån förordet till överenskommelsen mellan delstaterna om rundradioverksamhet, som i engelsk översättning lyder: "The existence and developement of public service broadcasting must be secured. This includes its participation in all technical means of production and transmission and the provision of new forms of broadcasting. Its financial base, including the equalization arrangement, must be guaranteed."</P> <P class="p86 ft0">För tillfället har kanalerna inga planer på direkt engagemang i <NOBR>betal-TV,</NOBR> men väl i flera försöksprojekt med utsändning regionalt i digital form. ARD lanserar i augusti 1997 sin digitala <NOBR>fri-TV-bukett</NOBR> som består av <NOBR>ARD-rikskanalen,</NOBR> åtta regionala kanaler, dokumentärkanalen Phoenix och barnkanalen Kinderkanal. De två sistnämnda (som har sin premiär redan första april) har av kommersiella konkurrenter betecknats som avvikelser från grund uppdraget, och</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">27</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft0">kabeloperatörer är ovilliga att ta de nya kanalerna med i sina nätpaket. <NOBR>ARD-chefen</NOBR> Alfred Scharf har hotat med att tvinga kabelbolagen till samarbete genom hänvisning till kanalernas status som public service.</P> <P class="p104 ft0">ZDF har emellertid genom sin chef Dieter Stolte betecknat sina planer på samarbete med <NOBR>Kirch-gruppen</NOBR> kring en betalkanal som en "indirekt" medverkan i <NOBR>DF1-buketten:</NOBR> <NOBR>ZDF-programmen</NOBR> skall i så fall presenteras med egen logotype, men ZDF agerar endast som programleverantör och deltar inte i själva betalkanalen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">28</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">4 Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR></P> <P class="p105 ft24"><SPAN class="ft11">4.1</SPAN><SPAN class="ft23">Den digitala </SPAN><NOBR>TV-teknikens</NOBR> möjligheter</P> <P class="p18 ft0">Fram till slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> var det framför allt t illverkarna av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> och public <NOBR>service-företagen</NOBR> som drev på utvecklingen av ny teknik för <NOBR>TV-distribution.</NOBR> I Europa och Japan utvecklade man t.ex. <NOBR>högupplösnings-TV</NOBR> (HDTV) med hjälp av analog teknik. Men i och med att intresset på senare år inriktats på digital teknik för <NOBR>TV-distribution,</NOBR> har de tidigare försöken att utveckla förbättrad analog teknik förlorat mycket av sin aktualitet.</P> <P class="p106 ft0">Möjligheterna att sända ett mångdubbelt större programutbud än tidigare samt effektiva metoder att ta betalt av publiken har fått främst de som gynnas av <NOBR>betal-TV-tekniken,</NOBR> dvs. dataföretag, distributionsföretag och innehavare av programrättigheter, att driva på utvecklingen.</P> <P class="p7 ft0">Frekvenserna för marksänd TV är en begränsad resurs. Med den digitala <NOBR>TV-distributionen</NOBR> mångdubblas <SPAN class="ft14">överföringskapaciteten </SPAN>i jämförelse med analog teknik. Detta beror på att den digitala tekniken är lämplig för bildkomprimering, dvs. att överflödiga delar av <NOBR>TV-bildens</NOBR> informationsinnehåll kan tas bort före utsändning. Därigenom blir det möjligt att sända ut flera <NOBR>TV-program</NOBR> i samma frekvenskanal. Med digital teknik ryms <NOBR>3<SPAN class="ft9">-</SPAN>4</NOBR> digitala kanaler på samma utrymme av frekvensspektrum som en analog <NOBR>TV-kanal.</NOBR> <SPAN class="ft14">Distributionskostnaderna </SPAN>för varje program väntas därför bli lägre än för analoga sändningar.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">30</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p107 ft0">Med hjälp av s.k. multiplexering sammanflätas flera signaler, t.ex. olika <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> till en signal som sedan sänds ut. För att kunna uppfatta innehållet i en digital sä ndning måste konsumenterna under ett övergångsskede använda en <SPAN class="ft14">avkodare </SPAN>för omvandling av de digitala signalerna till analoga signaler som <NOBR>TV-mottagaren</NOBR> kan tolka och därefter sortera ut den kanal tittaren valt.</P> <P class="p33 ft0">Till skillnad från analog TV är det enkelt att kryptera en digital <NOBR>TV-signal,</NOBR> och det är alltså lätt för den sändande att kontrollera vem som får del av programmet. Detta gör digitaltekniken lämplig för olika <NOBR><SPAN class="ft14">betal-TV-lösningar </SPAN>.</NOBR> Avkodaren kan, förutom att omvandla de digitala signalerna, även utföra åtkomstkontroll om <NOBR>TV-signalen</NOBR> är krypterad och det krävs en särskild auktorisation för att ta emot programmet (s.k. conditional access). För att abonnenten skall få tillgång till de köpta kanalerna används ett s.k. <SPAN class="ft14">smart card</SPAN>, dvs. ett litet plastkort med information om abonnemanget. Kortet läses av avkodaren och ger abonnenten möjlighet att ta del av kanalerna. En annan möjlighet att lägga upp ett c onditional <NOBR>access-system</NOBR> är att adressera den individuella avkodaren genom själva radiosändningen.</P> <P class="p108 ft0">Tittaren kommer också att kunna erbjudas tjänster med tydlig koppling till ett visst <NOBR>TV-program,</NOBR> t.ex. resuméer, bakgrundsinformation eller textning på olika språk. Avkodaren kan också innehålla en s.k. <SPAN class="ft14">elektronisk programguide</SPAN>, som är ett sökprogram för att tittaren lätt skall hitta önskat program. Avkodaren kan antingen vara inbyggd i <NOBR>TV-mottagaren</NOBR> eller vara ett separat tillbehör till denna.</P> <P class="p109 ft0">Den digitala tekniken underlättar alltså för olika <NOBR>betal-TV-</NOBR> arrangemang, vilket utgör en väsentlig drivkraft för digitaliseringen. Samtidigt blir kontrollen av tittarnas åtkomst genom dekodrar och kryptering allt viktigare. Tillsammans med kontroll eller inflytande över distributionsnätet kanske detta är en viktigare konkurrensfaktor än själva programinnehållet.</P> <P class="p110 ft18">För närvarande krävs olika avkodare för digitala sändningar via satellit, kabel, från marksändare respektive över telenätet. En viktig förutsättning för att digital sändningsteknik skall slå igenom är att utrustningen kan göras tillgänglig till en kostnad som är överkomlig</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p54 ft0">för konsumenterna. Utvecklingskostnaderna är höga samtidigt som tillverkningskostnaderna kan pressas vid tillverkning i långa serier. Priset på avkodare kommer att sjunka när marknaden för <NOBR>digital-TV</NOBR> växer.</P> <P class="p7 ft0">Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> kan äga rum i de olika distributionsmedier som används för TV, dvs. via marksändare, kabel och satellit. För sändningar via satellit och kabel finns beslutade europeiska standarder. För digitala marksändningar väntas formellt beslut om en europeisk standard under våren 1997. Det är även mö jligt att använda telenätet för digital <NOBR>TV-distribution.</NOBR></P> <P class="p111 ft0">Den stora överföringskapaciteten innebär att även andra användningsområden kan bli aktuella:</P> <P class="p112 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft25">Alternativ tidsläggning </SPAN>. Inslagen i ett <NOBR>TV-program</NOBR> sänds i olika ordning för att tillgodose tittare med olika vanor.</P> <P class="p113 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft25">Tidsförskjuten utsändning </SPAN>. Ett och samma program sänds ut flera gånger med en liten tidsförskjutning så att tittaren aldrig behöver vänta länge på att programmet skall börja.</P> <P class="p113 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft25">Alternativa bildvinklar. </SPAN>Olika kameror avbildar skeendet från olika vinklar. Är överföringskapaciteten god kan flera bilder sändas ut samtidigt och tittaren kan välja om han t.ex. vill se närbilder eller översiktsbilder.</P> <P class="p42 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft25">Alternativa versioner. </SPAN>Program kan sändas i parallella versioner, t.ex. på olika språk. Programmet kan sändas utan reklaminslag till dem som betalar och med reklam till en publik som erhåller programmen gratis.</P> <P class="p114 ft3">Interaktiva <NOBR>TV-tjänster</NOBR></P> <P class="p115 ft18">Det som avses med interaktiv TV är att <NOBR>TV-publiken</NOBR> på något sätt kan påverka det som sänds. Åskådaren kan ha förbindelse med programkällan via telenätet, men det är också möjligt att förse ett digitalt kabelnät med en kanal för returinformation. Den normala överföringskapaciteten via det fasta telenätet är tillräcklig för enkla tjänster där mängden information i returkanalen är relativt liten.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">32</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft0"><NOBR>Kabel-TV-nät</NOBR> kan också komma att användas för returkanalen, vilket skulle ge avsevärt högre kapacitet. <NOBR>Beställ-TV,</NOBR> utbildningsprogram, spelprogram och informationssökning är några exempel på interaktiva tjänster.</P> <P class="p99 ft11"><SPAN class="ft11">4.2</SPAN><SPAN class="ft12">Utredningar om </SPAN><NOBR>digital-TV</NOBR></P> <P class="p17 ft17">1994</P> <P class="p44 ft0">Möjligheten att övergå till digital sändningsteknik har utretts. 1994 presenterades betänkandet (SOU 1994:34) Tekniskt utrymme för ytterligare <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> Utredningens uppdrag var att ta fram ett tekniskt underlag för beslut om nya möjligheter att sända marksänd TV. Betänkandet redovisade möjligheterna att anlägga flera sändarnät för analog TV men även läget angående utvecklingen av den digitala tekniken.</P> <P class="p37 ft0">Utredaren ansåg inte att det då var möjligt att ta ställning till om digitala marksändningar i TV borde införas. Samtidigt konstaterade utredaren att ju mindre man utnyttjar möjligheterna att sända med analog teknik, desto större handlingsutrymme har man för att starta digitala sändningar i framtiden. Statens ansvar för utvecklingen av hur den digitala <NOBR>TV-tekniken</NOBR> kommer att tillämpas vid marksändningar betonades i utredningen, och utredaren varnade för att möjligheten att använda marknätet kan vara överspelad om ett beslut dröjer tills digitala sändningar hunnit etableras i andra distributionsmedier. Därför ansåg utredaren det angeläget att statsmakterna fattar beslut om digitala marksändningar så snart förutsättningarna kan överblickas. Statsmakterna bör, enligt utredaren, även överväga de massmediepolitiska konsekvenserna av digitaltekniken, bl.a. behovet av att slå vakt om konkurrens och valfrihet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft17">1996</P> <P class="p117 ft0">I betänkandet Från massmedia till multimedia <SPAN class="ft9">- </SPAN>att digitalisera svensk television (SOU 1996:25) redovisas underlag för ett beslut om en eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV. Utredaren föreslog att statsmakterna bör fatta principbeslut om övergång till marksänd digital TV i Sverige. Utbyggnaden bör påbörjas senast 1997 och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslutet. Utredaren föreslog också att nuvarande analoga TV- sändningar via marknätet bör upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten av digitala sändningar.</P> <P class="p118 ft0">Till grund för utredningens överväganden och förslag låg antagandet att staten även i framtiden vill hävda allmänna medborgerliga intressen i fråga om televisionen.</P> <P class="p5 ft0">I proposition 1996/97:67 Digitala <NOBR>TV-sä</NOBR> ndningar föreslår regeringen att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. I en första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sverige.</P> <P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">4.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">Digital-TV</SPAN></NOBR> i Sverige och Norden</P> <P class="p61 ft0">Internationellt sett är den svenska <NOBR>TV-marknaden</NOBR> liten och utrymmet för aktörerna begränsat. Utvidgar man området till hela Norden blir marknaden intressant även för internationella företag inom TV- industrin, men det är inte troligt att den räcker till för en mängd olika aktörer. Därför kommer konkurrensen mellan olika intressenter kring lanseringen av den digitala tekniken att bli hård, och det är avgörande vilken aktör eller konstellation av aktörer som först lyckas få grepp om marknaden.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">34</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft0">En fungerande svensk <NOBR>digital-TV-marknad</NOBR> förutsätter öppna system som tillåter tittarna att välja vilken programleverantör de vill utan att behöva byta dekoder.</P> <P class="p119 ft0">För närvarande finns det flera intresserade aktörer på den nordiska <NOBR>digital-TV-marknaden</NOBR> som i två olika konstellationer försöker utarbeta standarder för Norden.</P> <P class="p50 ft17">MultiChoice Nordic och Telenor</P> <P class="p120 ft0">Nethold och norska Telenor har beslutat att etablera ett nytt företag som skall introducera digital distribution av <NOBR>satellit-TV-kanaler</NOBR> och tjänster till nordiska <NOBR>TV-hushåll.</NOBR> Det nya företaget kommer att samarbeta med både nordiska och internationella <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Verksamheten kommer att omfatta en rad distributionstjänster för betal- TV och kodade <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och kommer i första hand att fokuseras mot marknaden för privata parabolantenner. Försäljningsorganisationerna för de respektive ägarna i det nya bolaget slås samman. En gemensam tjänst för SMS (kunddatabas) sätts upp. En teknisk standard för åtkomstkontroll (CA) i digitala dekoderboxar, utvecklad av Telenors utvecklingsbolagConax, används.</P> <P class="p86 ft0">MultiChoice/Nethold och Telenor planerar lansering av ett digital- <NOBR>TV-paket</NOBR> våren 1997.</P> <P class="p50 ft17">Svenskt samarbete med nordiskt inslag</P> <P class="p120 ft0">Sveriges Television, TV4, Telia InfoMedia, Teracom, Kinneviks Modern Times Group (MTG), Nordiska Satellit AB (NSAB), Tele Danmark, Danmarks radio (DR) och TV2 har enats om att etablera ett samarbete för <NOBR>digital-TV</NOBR> och därigenom öppna möjligheten för ett nordiskt distributionsalternativ. De olika distributionsformerna satellit, kabel och marknät kommer att grundas på samma tekniska standard, den europeiska <NOBR>DVB-standarden.</NOBR> Detta innebär att det bara behövs en dekoder per <NOBR>TV-apparat.</NOBR> Även om det kommer att ta flera år innan priserna på digitala avkodare hamnar på samma</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">35</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft0">låga nivå som de analoga ger samarbetet, enligt intressenterna, en tillräcklig volym hushåll för att på sikt kunna erbjuda lägre priser än vad som annars vore fallet.</P> <P class="p121 ft0">Syftet med samarbetet är, enligt aktörerna, att skapa förutsättningar för en snabb och smidig introduktion av digitala <NOBR>TV-tjänster</NOBR> i Sverige och övriga Norden.</P> <P class="p121 ft0">Övriga nordiska intressenter kommer att inbjudas att delta i samarbetet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">36</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p122 ft1"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft19">Sveriges Television och betal- TV</SPAN></P> <P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">5.1</SPAN><SPAN class="ft12">Inledning</SPAN></P> <P class="p61 ft0">Sveriges Television sänder för närvarande i två rikstäckande kanaler, SVT1 och SVT2, varav SVT2 även har regional täckning. <NOBR>Text-TV-sändningar</NOBR> förekommer i båda kanalerna. Enligt tillståndsvillkoren skall minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen nås av Sveriges Televisions sändningar.</P> <P class="p106 ft0">Sveriges Television anser att det är angeläget att ett svenskt digitalt distributionssystem byggs ut så snart som möjligt. En viktig uppgift för statsmakterna under denna utb yggnadsprocess är att se till att public <NOBR>service-företaget</NOBR> Sveriges Television får de formella och finansiella möjligheterna att utvecklas i den digitala miljön. För att en lansering av digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i Sverige skall lyckas krävs, enligt Sveriges Television, en långsiktig finansiell uthållighet och att nya tillräckligt attraktiva tjänster kan erbjudas hushållen för att förmå dessa att investera i den mottagarutrustning som krävs för att få tillgång till sändningarna.</P> <P class="p45 ft18">En övergång till sändningsteknik med ett stort antal nya kanaler i ett digitalt marknät får inte innebära en tillväxt av enbart den kommersiella televisionen. Sveriges Television anser därför att företaget i ett digitalt marknät måste få möjlighet att arbeta i fler än de två kanaler som företaget idag sänder över för att öka exponeringen och</P> <P class="p124 ft0">tillgängligheten av det programutbud som produceras inom public <NOBR>service-systemet.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">38</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p125 ft0">Sveriges Television har presenterat några olika programprojekt som skulle stödja den framtida public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i en framtida digital <NOBR>TV-miljö:</NOBR></P> <P class="p126 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft26">Guldkanalen </SPAN><SPAN class="ft9">- </SPAN>en <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> som sänder det bästa ur Sveriges Televisions arkiv.</P> <P class="p127 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft26">Nyhets- och sportkanalen</SPAN>. Företagets nyhets- och sportverksamhet håller på att utvecklas till en <NOBR>dygnet-runt-service</NOBR> som kan sända med kort varsel. En särskild kanal skulle kunna ta vara på denna resurs. Den löpande tablån kan kompletteras med samhälls- och aktualitetsprogram och eventuellt med längre direktsändningar från t.ex. riksdagsdebatter och andra viktigare händelser.</P> <P class="p128 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft26">Snabbrepriskanalen. </SPAN>Reprissändningar i en särskild kanal för att öka tillgängligheten till <NOBR>SVT-utbudet.</NOBR></P> <P class="p22 ft14"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">Tysk-franska</SPAN></NOBR> kulturkanalen ARTE och brittiska BBC<SPAN class="ft0">. Diskussioner pågår om vidaredistribution av kanalerna i Sverige och textning av utbudet.</SPAN></P> <P class="p129 ft14"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft26">Regionala program och nyheter</SPAN><SPAN class="ft0">.</SPAN></P> <P class="p130 ft11"><SPAN class="ft11">5.2</SPAN><SPAN class="ft12">Finansiering</SPAN></P> <P class="p131 ft0">I sitt yttrande över betänkandet Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television (SOU 1996:25) framhåller Sveriges Television att det inte är möjligt att inom ramen för <NOBR>TV-avgiften</NOBR> finansiera ytterligare verksamheter. Finns det utrymme att höja TV- avgiften bör dessa medel användas för att stärka kvaliteten i redan existerande verksamhet. Företaget anser inte heller att reklam är en lämplig väg för företaget att finansiera en utökad verksa mhet.</P> <P class="p132 ft0">Sveriges Television pekar i stället på möjligheten att statsmakterna tar över kostnaderna för de analoga sändningarna och låter företaget välja och betala för lämpliga digitala sändningsformer.</P> <P class="p133 ft0">Denna lösning bäddar, enligt Sveriges Television, för en framtida</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p134 ft0">flexibilitet och garanterar att valda lösningar optimeras med utgångspunkt från public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR></P> <P class="p87 ft0">Sveriges Television menar vidare att det är väsentligt att företaget, i likhet med andra public <NOBR>service-företag</NOBR> i Europa, får möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform till TV- avgiften för att därigenom göra det möjligt att finansiera tilläggstjänsterna. Därför har Sveriges Television begärt tillstånd hos regeringen att få pröva <NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> som kompletterande finansieringsform.</P> <P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">5.3</SPAN><SPAN class="ft12">Sveriges Television på satellit</SPAN></P> <P class="p135 ft0">I april 1996 ansökte Sveriges Television hos regeringen om att få uppta förhandlingar med regeringen om att få starta digitala sändningar via satellit. Sveriges Television ville nå hushåll i Sverige med dåliga eller obefintliga möjligheter till mottagning av de markbundna signalerna, hushåll i Europa med svensk anknytning samt svensktalande i Finland.</P> <P class="p106 ft0">Sveriges Television finns redan på satellit genom att norska televerket, Telenor, sänder Sveriges Televisions kanaler över satellit till norska kabelnät som inte kan ta emot Sveriges Televisions marksändningar. Sändningarna får endast tas emot av norska kabelnät och inte av enskilda norska eller svenska hushåll.</P> <P class="p80 ft0">I september 1996 godkände regeringen Sveriges Televisions planer på en satellitkanal, med förbehållet att "möjlighet att sända via satellit bör begränsas till sändningar som har till huvudsakligt syfte att förbättra möjligheterna att se Sveriges Televisions sändningar i Finland och övriga Europa" <SPAN class="ft20">2</SPAN>. Svenska hushåll med dåliga mottagningsförhållanden omfattas alltså inte av beslutet. Detta på grund av att statsmakterna ännu inte fattat beslut om markbundna digitala <NOBR>TV-sändningar.</NOBR></P> <P class="p136 ft6"><SPAN class="ft21">2 </SPAN>Regeringsbeslut 10, <NOBR>1996-05-25</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">40</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft0">Tidigast hösten 1997 startar Sveriges Television digitala sate llitsändningar i Europa. Företaget har tecknat ett avtal med Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) om utrymme i en av satelliten Sirius 2 transpondrar. Sveriges Television har redan en kanal riktad till svensktalande i Finland, SVT4, som nu får utvidgat sändningsområde.</P> <P class="p33 ft0">Sändningarna kommer att bestå av en samredigerad kanal av SVT 1 och SVT2 med egenproduktion, däribland nyheter, och annan svensk produktion. Kanalen kommer att vara krypterad, och hushåll som skaffar sig tillgång till Sveriges Televisions satellitkanal kommer att få betala en avgift. <NOBR>TV-Extra</NOBR> AB i Motala kommer att sköta kundadministration, försäljning av smartcards m.m.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">41</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">6 Guldkanalen</P> <P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">6.1</SPAN><SPAN class="ft12">Inledning</SPAN></P> <P class="p36 ft0">Guldkanalen är en reklamfri <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> som Nordisk <NOBR>Betal-TV</NOBR> AB (NBTV), ett företag helägt av Telia InfoMedia, planerar att starta i september 1997. Basen i Guldkanalens utbud, omkring 65 procent, skall utgöras av de bästa programmen i Sveriges Televisions arkiv. Övriga program införskaffas från andra källor i Sverige, Norden och övriga Europa.</P> <P class="p106 ft0">Sveriges Television hade planer på att driva Guldkanalen. Men eftersom regeringen inte lade fram något förslag angående detta i propositionen om riktlinjerna för public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> den kommande avtalsperioden, kunde företaget inte fullfölja planerna.</P> <P class="p7 ft0">Den marknadsundersökning som genomförts på uppdrag av Te- lia och Sveriges Television visar att 50 procent av hushållen anser att Guldkanalen är intressant och att 42 procent kan tänka sig att abonnera på kanalen för femtio kronor i månaden. Bland dem som uppgett att de har <NOBR>kabel-TV</NOBR> visar det sig att intresset för Guldkanalen ökar till 54 procent medan viljan att abonnera är de nsamma.</P> <P class="p80 ft0">Guldkanalens målsättning är att minst 300 000 hushåll skall teckna abonnemang. Nordisk <NOBR>Betal-TV</NOBR> räknar med att det kommer att ta fyra till fem år innan företaget bär sig ekonomiskt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">42</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft11">6.2</SPAN><SPAN class="ft12">Eventuella hinder för verksamheten</SPAN></P> <P class="p138 ft0">Telia har lämnat en ansökan till Konkurrensverket om prövning av Guldkanalen ur konkurrenssynpunkt och frågan är nu under verkets utredning.</P> <P class="p139 ft0">En diskussion pågår om Telias engagemang på nya marknader. Det har hävdats att Guldkanalen kan innebära en gråzon mellan ren överföring av och skapandet av information.</P> <P class="p7 ft0">I Kommunikationsdepartementets promemoria "Moderna telekommunikationer åt alla" Ds 1996:38, vilken bl.a. berörde Telias verksamhet med anknytning till medieområdet, anges att "annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet." Vidare sägs att "bolaget bör även vara återhållsamt i samverkan med olika medie- och informationsföretag etc. avseende skapandet av innehållet."</P> <P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">6.3</SPAN><SPAN class="ft12">Programutbudet</SPAN></P> <P class="p140 ft0">Guldkanalen vill se sig som ett komplement till existerande och nya kanaler. Guldkanalen kommer att vara en svensk kanal med omkring 70 procent svenskt material.</P> <P class="p87 ft0">Huvuddelen av utbudet kommer att utgöras av fiktion: dramatik, både nutida och klassisk, komik, serier, underhållning m.m. Däremot blir det inga nyhetsprogram och debatter eller massproducerade spel- och lekprogram. Kanalen skall, enligt egen utsago, präglas av hög kvalitet, och stor omsorg kommer att läggas på den yngsta publiken vilket innebär vaksamhet mot våld, sex, rasism osv.</P> <P class="p7 ft0">Guldkanalen kommer att sända 14 <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>16</NOBR> timmar per dag under högsäsong. Programmet visas första gången på bästa sändningstid och repriseras sedan på annan tid. Programmen kommer att vid be-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">43</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p54 ft0">hov redigeras av Guldkanalen och programvärdar skall introducera och knyta samman dem.</P> <P class="p141 ft0">Sveriges Televisions reprisering av tidigare produktion kommer inte att påverkas. Nordisk <NOBR>Betal-TV</NOBR> köper visningsrätten till programmen medan Sveriges Television behåller äganderätten. Utöver försäljning av visningsrätter kommer Sveriges Television även att sälja tekniska tjänster till Guldkanalen.</P> <P class="p99 ft11"><SPAN class="ft11">6.4</SPAN><SPAN class="ft12">Rättighetsfrågorna</SPAN></P> <P class="p142 ft0">Före försäljning av visningsrätten till Guldkanalen måste rättighetsfrågorna klargöras. Varje program kräver sin egen undersökning, vilket ibland kan vara ett mödosamt arbete eftersom medieverkligheten såg annorlunda ut när många av de äldre programmen gjordes. Vid all försäljning av rättigheter skall Dramatikerförbundet vidtalas. Betalning för rättigheten sker till Dramatikerförbundet, Teaterförbundet och till upphovsmannen. Cirka 30 procent av Sveriges Televisions intäkter vid försäljningen går bort till rättighetskostnader. Genomgången av programarkivet bidrar till att på sikt ge Sveriges Television ett modernare arkiv.</P> <P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">6.5</SPAN><SPAN class="ft12">Distribution</SPAN></P> <P class="p138 ft0">Nordisk <NOBR>Betal-TV</NOBR> planerar för en så bred distribution av Guldkanalen som möjligt, dvs. via alla kabelnät och via satellit till parabolantenner, vilket innebär 60 <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>65</NOBR> procents täckning. Förhandlingar pågår för närvarande med kabelbolagen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">44</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">7 EU</P> <P class="p143 ft17"><NOBR>EU-förslag</NOBR> angående idrottsevenemang och betal- <NOBR>TV-kanaler</NOBR></P> <P class="p144 ft0">Den tyska Kirchgruppen har byggt mycket av sin affärsidé kring att köpa in rättigheter till populära idrottsevenemang för sändning i sina egna <NOBR>betal-TV-kanaler.</NOBR> Genom bolaget ISPR köpte man 1996 rättigheterna för VM i fotboll år 2002 och år 2006 t ill en kostnad av närmare 16 miljarder kronor och hösten 1996 betalade man 400 miljoner för rättigheterna till svensk fotboll de kommande fyra åren <SPAN class="ft9">- </SPAN>då ingår, utöver allsvenskan, även all landslagsverksamhet, VM och <NOBR>EM-kval.</NOBR></P> <P class="p87 ft0">I februari 1997 överlät Svenska hockeyligan samtliga TV- rättigheter till ISPR. Avtalet är på fyra år och beräknas ge elitklubbarna minst 200 miljoner kronor. ISPR får därigenom den exklusiva sändningsrätten för elitserien, allsvenskan, playoff till elitserien samt <NOBR>SM-slutspelet,</NOBR> medan landslagsverksamheten, VM och World Cup samt Europaligan inte omfattas av avtalet. All reklamrätt ligger kvar hos klubbarna. Det blir nu upp till <NOBR>TV-bolagen</NOBR> och andra intressenter att försöka nå en överenskommelse med ISPR.</P> <P class="p27 ft0">EU:s ministerråd presenterade i februari 1997 ett förslag som syftar till att motverka att idrottsevenemang av stort nationellt intresse köps upp av <NOBR>betal-TV-kanaler.</NOBR> Förslaget skall utgöra utgångspunkten för en förlikningsprocedur under v åren 1997.</P> <P class="p53 ft0">Europeiska sportevenemang säljs, som framgår ovan, för allt högre priser till <NOBR>betal-TV.</NOBR> Förslaget från EU innebär att man erkänner rätten för enskilda medlemsstater att bestämma att vissa evenemang skall skyddas, dvs. att de skall vara tillgängliga, helt eller del-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">46</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p145 ft0">vis, för hela folket i direktsändning eller tidsförskjuten sändning i allmänt tillgänglig television. Andra länder skall vara skyldiga att tvinga sina <NOBR>TV-företag</NOBR> att respektera sådana beslut, om de har förvärvat ensamrätt till sådana evenemang.</P> <P class="p146 ft0">Varje <NOBR>EU-land</NOBR> skall avgöra vilka evenemang som bör sändas i nationell <NOBR>gratis-TV,</NOBR> det kan gälla OS men också evenemang med intresse för det enskilda landet som till exempel <NOBR>SM-finalen</NOBR> i ishockey. Ett land kan också kräva att ett större kulturevenemang måste sändas ut till den breda <NOBR>TV-publiken.</NOBR></P> <P class="p147 ft17"><NOBR>EU-granskning</NOBR> av public <NOBR>service-företagens</NOBR> förmåner och förpliktelser</P> <P class="p148 ft0">Inom EU pågår för närvarande en granskning av balansen mellan förpliktelser och förmåner för public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Granskningen har initierats genom att privata <NOBR>TV-företag</NOBR> framfört klagomål på att public <NOBR>service-företagen</NOBR> både får sända reklam och ta emot anslag.</P> <P class="p71 ft17">Genomförande av EG:s direktiv för <NOBR>TV-standarder</NOBR></P> <P class="p149 ft0">EU har under flera år försökt underlätta införandet av nya avancerade <NOBR>TV-tjänster.</NOBR> Denna utveckling pågår hand i hand med utvecklingen av <NOBR>digital-TV</NOBR> eftersom det är genom den digitala TV- tekniken som möjligheterna skapas att utnyttja de avancerade TV- tjänsterna. För att stimulera införandet av tjänsterna har EU i flera direktiv föreskrivit att vissa standarder skall användas. Direktivet (95/47/EG) av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler är ett led i det arbetet.</P> <P class="p55 ft22">Sammanfattning av syftet med direktivet:</P> <P class="p150 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Direktivet skall fastställa standarder för </SPAN><NOBR>TV-sändningar</NOBR> och främja övergången tillbredbildsformat.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p151 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Direktivet skall underlätta anslutningen av tillbehör till TV- mottagare, bl.a. avkodare, genom fastställande av ett standardiserat gränssnitt mellan </SPAN><NOBR>TV-mottagaren</NOBR> och avkodaren.</P> <P class="p152 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Direktivet skall skapa ett enhetligt regelverk för operatörer av digitala </SPAN><NOBR>betal-TV-tjänster.</NOBR></P> <P class="p153 ft0">I departementspromemorian (Ds 1997:21), Genomförande av EG:s direktiv för <NOBR>TV-standarder,</NOBR> från Kulturdepartementet, läggs fram förslag till lagstiftning för att i svensk rätt genomföra EG:s direktiv för <NOBR>TV-standarder.</NOBR></P> <P class="p93 ft0">I promemorian föreslås att en ny lag, lagen om standarder för sändning av <NOBR>TV-signaler</NOBR> m.m., beslutas. I lagen föreskrivs att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, utfärdar föreskrifter om att de krav på aktörer, särskilt i fråga om tillämpning av europeiska standarder inom avancerade <NOBR>TV-tjänster,</NOBR> som anges i direktivet skall vara uppfyllda. Det föreslås även regler om tillsyn och sanktioner. Direktivets regler om tvistlösningsmekanismer bedöms kunna uppfyllas med stöd av befintlig lagstiftning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">48</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB36047x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">8 Överväganden och förslag</P> <P class="p154 ft0">Sveriges Television bör få möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV-</NOBR> verksamhet vid sidan av sitt nuvarande programutbud. Betal- <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> skall hållas åtskild från den verksamhet som finansieras med medel från rundradiokontot och bedrivas i enlighet med nedan angivna villkor.</P> <P class="p155 ft0">Följande villkor skall vara tillgodosedda:</P> <P class="p83 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-verksamheten</SPAN></NOBR> skall syfta till att komplettera programutbudet i de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2. Programverksamheten i de ordinarie kanalerna skall bedrivas enligt nuvarande principer vad gäller val av program, kvalitetskrav, reprisering etc.</P> <P class="p20 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-utbudet</SPAN></NOBR> skall distribueras via det digitala marknätet i takt med att ett sådant nät byggs ut. Om andra distributionssätt används skall dessa utnyttja digital teknik och på sikt vara tillgängliga för huvuddelen av landets befolkning.</P> <P class="p21 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Om flera olika distributionssätt används för Sveriges Televisions </SPAN><NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> skall samma dekoder kunna användas vid mottagning oavsett distributionssätt.</P> <P class="p156 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-verksamheten</SPAN></NOBR> skall bedrivas i ett eller flera av Sveriges Television hel- ellermajoritetsägda aktiebolag.</P> <P class="p157 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Betal-TV-verksamheten</SPAN></NOBR> skall finansieras med avgifter från dem som utnyttjar denna verksamhet. Full kostnadstäckning skall</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">50</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p158 ft18">eftersträvas. Medel från rundradiokontot får endast användas till aktiekapital i <NOBR>betal-TV-bolagen,</NOBR> däremot inte för att finansiera löpande kostnader som uppstår i <NOBR>betal-TV-verksamheten.</NOBR></P> <P class="p159 ft0"><SPAN class="ft9">·</SPAN><SPAN class="ft10">Sveriges Television skall tillämpa affärsmässiga principer vid försäljning av programrättigheter och tekniska tjänster till de egna </SPAN><NOBR>betal-TV-bolagen.</NOBR> Vid försäljning av programrättigheter till andra programföretag skall detta ske på ett sådant sätt att syftet med den egna <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> inte motverkas.</P> <P class="p160 ft11"><SPAN class="ft11">8.1</SPAN><SPAN class="ft12">Public </SPAN><NOBR>Service-verksamheten</NOBR></P> <P class="p135 ft0">Den verksamhet Sveriges Television bedriver idag kännetecknas av de public <NOBR>service-krav</NOBR> som ställs på utbudet och som garanterar att programmen håller en viss kvalitet.</P> <P class="p7 ft0">Sveriges Television har, i sin position som public serviceföretag, andra förutsättningar än övriga konkurrenter bland programföretagen eftersom företaget inte behöver ha några lönsamhetskrav på sina program. I public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ingår att utbudet skall vara mångsidigt, att olika intresseinriktningar skall ha möjligheter att komma till uttryck och att företaget skall tjäna hela publiken, både minoriteter och den stora majoriteten. Genom sin tillgänglighet och genom kravet på att vara en television i allmänhetens tjänst har Sveriges Television en unik möjlighet att bilda ett gemensamt rum där frågor som är intressanta för alla i Sverige tas upp.</P> <P class="p98 ft0">Vissa invändningar kan resas mot att ge Sveriges Television möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV-verksamhet.</NOBR> Det kan finnas en risk att Sveriges Televisions programpolitik påverkas negativt om företaget gör sig beroende av nya finansieringskällor. Detta kan ta sig uttryck i att de mest attraktiva programmen först blir tillgängliga i <NOBR>betal-TV-sändningarna.</NOBR> Att sända program i en ny kanal innebär dessutom ökade kostnader i form av ersättning för upphovs-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">51</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p161 ft0">rätter och sändningskostnader m.m. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR></P> <P class="p162 ft0">Konkurrensen från allt fler kanaler blir allt hårdare, och den digitala tekniken kommer att innebära att svenska licensbetalare får möjlighet att välja mellan bl.a. både svenska och utländska nischkanaler och olika former av interaktiva <NOBR>TV-tjänster.</NOBR> I en sådan situation är det nödvändigt för Sveriges Television att både värna om kvaliteten i public <NOBR>service-utbudet</NOBR> och om möjligt använda den som ett konkurrensmedel. En svensk <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> är ett alternativ till det <NOBR>anglo-amerikanskt</NOBR> präglade <NOBR>betal-TV-utbudet</NOBR> och skapar förutsättningar för ett bredare och kvalitetspräglat svenskt utbud. En övergång till digital sändningsteknik med ett stort antal kanaler i marknätet får inte innebära en ökning av enbart den kommersiella televisionen.</P> <P class="p163 ft0">I en framtid med digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> har Sveriges Television möjligheter till ett mer omfattande utbud, både i form av nya kanaler och i form av nya medietjänster. Det är dock inte möjligt för Sveriges Television att inom ramen för <NOBR>TV-avgiften</NOBR> finansiera ytterligare verksamheter. Utveckling av ny teknik och nya tjänster måste därför finansieras på annat sätt. Om Sveriges Television, i likhet med public <NOBR>service-företagen</NOBR> i bl.a. Danmark, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Spanien och Schweiz, får möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform, kan detta innebära att Sveriges Television får det resurstillskott som krävs.</P> <P class="p164 ft0">Sveriges Television får genom <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> möjlighet att öka exponeringen och tillgängligheten av det programutbud som producerats inom public <NOBR>service-systemet.</NOBR> På sikt kan även betal- <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> innebära att intäktsbasen för public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten ökar genom att intäkter från <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> återförs till public <NOBR>service-TV.</NOBR></P> <P class="p165 ft0">Sveriges Television har genom sitt omfattande arkiv en unik resurs och möjlighet att konkurrera med andra programbolag. Den marknadsundersökning som genomförts med anledning av planeringen av Guldkanalen (se avsnitt 6 ovan) visar att det finns intresse bland <NOBR>TV-tittarna</NOBR> att ta del av arkivmaterialet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">52</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p166 ft0">Sveriges Television bör, mot denna bakgrund, ges möjlighet att bedriva <NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> under vissa förutsättningar, vilka redovisas i följande avsnitt.</P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft11">8.2</SPAN><SPAN class="ft12">Programutbud i </SPAN><NOBR>betal-TV</NOBR></P> <P class="p167 ft0">Sveriges Televisions <NOBR>betal-TV-program</NOBR> skall sändas i särskilda sändningar vid sidan av de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2.</P> <P class="p80 ft0">En naturlig utgångspunkt är att Sveriges Television i sin egenskap av public <NOBR>service-företag</NOBR> skall bedriva även <NOBR>betal-TV-</NOBR> verksamheten utifrån de ideal om kvalitet och högsta möjliga befolkningstäckning som allmänt ligger i uppdraget. Att i detalj ange hur kvalitetskravet skall balanseras mot önskan att <NOBR>betal-TV-</NOBR> verksamheten skall generera vinst är, enligt min mening, varken möjligt eller lämpligt. Det torde vara tillräckligt att ange några väsentliga huvudlinjer rörande programutbudet.</P> <P class="p168 ft0">Möjligheten att pröva <NOBR>betal-TV</NOBR> som ett sätt att finansiera utvecklingen av nya tjänster och kanaler och att konkurrera med andra programföretag får inte innebära att den reguljära, licensfinansierade programverksamheten påverkas negativt. Attraktiva program får inte flyttas från SVT1 och SVT2 för att enbart sändas i betalkanalen. Licensbetalarna får inte genom skapandet av en <NOBR>betal-TV-</NOBR> kanal gå miste om det utbud och den service de har rätt att förvänta sig från Sveriges Television. Sveriges Television bör dock ha möjlighet att, inom ramen för en samproduktion, ingå avtal om att vissa program först får sändas i <NOBR>betal-TV</NOBR> och därefter i SVT1 eller SVT2 på samma sätt som när filmer SVT medverkat i först sänds på biograferna och därefter i TV.</P> <P class="p169 ft0">Den service till licensbetalarna som redan idag erbjuds genom att vissa program repriseras en eller flera gånger i nära anslutning till första sändningstillfället får inte försämras.</P> <P class="p125 ft0">För att ge Sveriges Television möjlighet att fullt ut konkurrera med övriga programbolag och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> bör det lämnas till Sveriges Televisions bedömning att avgöra vilket material som skall sändas i <NOBR>betal-TV-kanalen.</NOBR> Företaget skall därför ha möjlighet att köpa</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p170 ft0">in material från andra programbolag men även att producera nytt material för verksamheten. Genom att Sveriges Television får möjlighet till <NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> får företaget också möjlighet att använda sig av de inköpta rättigheter som inte kan utnyttjas i SVT1 eller SVT2, men som företaget måste köpa för att få rättigheten till ett önskat program. Sveriges Television får endast använda medel som genereras av <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> för inköp och produktion av program avsedda för denna verksamhet.</P> <P class="p171 ft0">För de licensbetalare som också väljer att abonnera på betalkanalen innebär alltså <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> att de i vissa fall får tillgång till Sveriges Televisions program något tidigare än övrig <NOBR>TV-publik</NOBR> men även mö jligheten till ytterligare ett programutbud.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">8.3</SPAN><SPAN class="ft12">Distribution och teknik</SPAN></P> <P class="p140 ft0">Tillgången till <NOBR>TV-kanaler</NOBR> varierar kraftigt i Sverige. Många hushåll kan se <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som sänds via satellit medan andra bara kan se de tre markbundna kanalerna. Hela <NOBR>TV-utbudet</NOBR> når alltså inte alla hushåll i landet. Sveriges Televisions markbundna kanaler når dock i stort sett alla hushåll eller 99,8 procent. Med distribution av <NOBR>TV-program</NOBR> via satellit och <NOBR>kabel-TV-nät</NOBR> nås ca 60 <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>65</NOBR> procent av befolkningen.</P> <P class="p87 ft0">I public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ingår att Sveriges Televisions kanaler skall vara tillgängliga för hela befolkningen. <NOBR>TV-tittarna</NOBR> betalar licensavgift för att få möjlighet att ta del av Sveriges Televisions programutbud. Väljer Sveriges Television att sända en del av detta programutbud, kompletterat med ytterligare programutbud, i en <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> är det därför rimligt att licensbetalarna ges möjlighet att ta del av det genom att betala för ett abonnemang på kanalen. För att alla hushåll skall få denna möjlighet måste kanalen distribueras på sådant sätt att så många som möjligt har chans att ta del av utbudet.</P> <P class="p172 ft0">Fördelarna med den digitala tekniken har fått flera länder i Eu- ropa att överväga en satsning på digital teknik för distributionen av programmen. Den digitala distributionen kan ske genom satelliter,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">54</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft0"><NOBR>kabel-TV-nät,</NOBR> telenät eller via marksändningar. I framtiden kommer de olika distributionsformerna att existera sida vid sida, liksom de gör idag, och det är inte sannolikt att ett distributionssätt kommer att bli allenarådande.</P> <P class="p93 ft0">Sveriges Television bör ligga i takt med utvecklingen och tekniskt hålla minst samma standard som övriga <NOBR>TV-företag.</NOBR> Sverige har <SPAN class="ft9">- </SPAN>bl.a. genom att de svenska hushållen ligger högt i världsstatistiken vad gäller innehav av TV, telefon och hemdatorer <SPAN class="ft9">- </SPAN>bra förutsättningar att bli en föregångsmarknad för digitala tjänster. I Sverige finns också företag med kompetens att utveckla de industriprodukter som krävs för denna teknik. Mot denna bakgrund finner jag det inte minst näringspolitiskt viktigt att det svenska public ser- <NOBR>vice-företaget</NOBR> ligger i främsta linjen när det gäller att dra nytta av den nya tekniken. Därför är det naturligt att Sveriges Television vid start av en ny <NOBR>TV-kanal</NOBR> använder sig av den digitala distributionstekniken för att nå ut till publiken.</P> <P class="p173 ft0">Den tekniska utvecklingen innebär även vissa risker, t.ex. att ett framgångsrikt företag inom <NOBR>betal-TV-området</NOBR> får en dominerande ställning och makt över de nya distributionsvägarna genom att utnyttja tekniska lösningar, t.ex. avkodare och åtkomstkontrollfunktioner, som binder konsumenterna till det egna distributionsnätet.</P> <P class="p93 ft0">Utbyggnaden av det digitala marknätet i Sverige skall, enligt proposition 1996/97:67 Digitala <NOBR>TV-sä</NOBR> ndningar, ske etappvis med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna för utbyggnaden är att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald kan tillgodoses. Introduktionen av <NOBR>digital-TV</NOBR> i Sverige får således inte innebära att publikens valfrihet inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i landet. Alternativen till marknätet är satellitdistribution eller <NOBR>kabel-TV-distribution</NOBR> eller en kombination av båda distributionssätten. Dessa kan dock inte förväntas få en sådan faktisk täckningsgrad eller tillgänglighet att de kan ersätta marknätet. Ungefär 15 procent av befolkningen kan ta emot satellitsändningar med egen parabolantenn medan ca 50 <NOBR><SPAN class="ft9">-</SPAN>55</NOBR> procent har möjlighet att ta emot <NOBR>kabel-TV-sändningar.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">55</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p92 ft0">Marksändningar når idag i stort sett hela den bofasta befolkningen. Sändningarna kan även tas emot i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar med hjälp av en enkel antenn. En infrastruktur i form av marksändare för analog sändning finns redan och dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis begränsad kostnad.</P> <P class="p34 ft0">Eftersom digitaliseringen av marknätet, enligt propositionen, förutsätts ske i etapper och staten, när det finns tillräckliga erfarenheter, skall bedöma om och när utbyggnaden skall fortsätta är det ovisst hur det digitala marknätet kommer att se ut i framtiden. Även om staten beslutar sig för en fortsatt utbyggnad av marknätet, efter ställningstaganden till bl.a. den ekonomiska bärkraften, vet ingen idag om nätet kommer att uppnå samma täckningsgrad som det analoga marknätet. En första utvärdering av verksamheten föreslås göras senast när de digitala marksändningarna pågått omkring ett år.</P> <P class="p174 ft0">För att Sveriges Television skall lyckas med lanseringen av en ny <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> måste den nå ut till så många hushåll som möjligt för att skapa ett ekonomiskt underlag för verksamheten. Att enbart distribuera kanalen via det digitala marknätet skulle innebära att kanalen, i likhet med marknätet, införs på olika orter vid olika tidpunkter och alltså endast når en begränsad del av de licensbetalare som är beredda att betala för den nya programtjänsten. Det innebär också en betydande osäkerhet inför framtiden eftersom staten först efter ett år inleder sin utvärdering av de digitala marksändningarna.</P> <P class="p175 ft0">Mitt förslag är därför att Sveriges Television skall sända sin <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> i det digitala marknätet i den takt detta byggs ut. Enligt Teracom skulle det digitala marknätet kunna nå 98 procent av befolkningen i mitten av 1999 och 99,8 procent av befolkningen år 2004. Om utvärderingen av de digitala marksä ndningarna resulterar i fortsatt snabb utveckling av dessa, skulle alltså <NOBR>betal-TV</NOBR> på kort tid uppnå i det närmaste samma täckningsgrad som public ser- <NOBR>vice-verksamheten.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">56</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft0">Sveriges Television bör dock också få sända <NOBR>betal-TV-kanalen</NOBR> digitalt via satellit under förutsättning att de dekodrar och åtkomstkontrollsystem som används vid satellitsändningarna är desamma som används för pågående eller framtida digitala marksändningar.</P> <P class="p124 ft0">Sveriges Television skall dessutom samverka om multiplexering, åtkomstkontroll och elektronisk programguide med övriga programföretag som deltar i de digitala marksändnin garna.</P> <P class="p80 ft0">Att ge Sveriges Television möjlighet att sända <NOBR>betal-TV-kanalen</NOBR> både i marknätet och via satellit ger företaget anledning att arbeta för att en gemensam teknik för mark- och satellitsändningar tas fram. Att Sveriges Television även får sända via satellit innebär också att de kan konkurrera om <NOBR>betal-TV-tittarna</NOBR> med andra programföretag som distribuerar sina sändningar via satellit och kabelnät.</P> <P class="p176 ft0">Jag ser det som naturligt att Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, ansvarar för <NOBR>betal-TV-verksamhetens</NOBR> kundadministration och försäljning av <NOBR>smart-cards</NOBR> m.m. RIKAB ansvarar för <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> uppbörden och avgifts kontrollen och har därigenom ett kundregister omfattande alla svenska <NOBR>TV-hushåll.</NOBR> RIKAB ägs av Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio.</P> <P class="p90 ft11"><SPAN class="ft11">8.4</SPAN><SPAN class="ft12">Företagsform</SPAN></P> <P class="p36 ft0">Sveriges Televisions <NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> skall bedrivas i hel- eller majoritetsägda aktiebolag.</P> <P class="p6 ft18">I Storbritannien och i Danmark har public <NOBR>service-företagen</NOBR> möjlighet att medverka i <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> som minoritetsägare. Finansieringen av kanalerna sker genom kapitalinsatser från övriga ägare och företagens ägarandelar täcks med programrättigheter och arkivsamarbete. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> behöver på detta sätt inte satsa eget riskkapital i verksamheten.</P> <P class="p53 ft18">Min bedömning är dock att för att så långt det är möjligt garantera att de program Sveriges Television sänder i <NOBR>betal-TV-kanalerna</NOBR> håller public <NOBR>service-standard</NOBR> måste Sveriges Television ha kontroll över sina program. Det ligger även i Sveriges Televisions intresse</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p177 ft0">att inte överlåta den <NOBR>good-will</NOBR> och den image som förknippas med företagets produktioner och material till andra företag. Sveriges Television bör dessutom kontrollera marknadsföringen av kanalen. Därför skall <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> organiseras i, av Sveriges Telvision, hel- eller majoritetsägda aktiebolag. (Angående finansiering se avsnitt 8.5.)</P> <P class="p33 ft0">I detta ligger även att Sveriges Television själv skall svara för den <NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> som baseras på programrättigheter som Sveriges Television kontrollerar. Det är naturligtvis fullt legitimt att Sveriges Television liksom tidigare i olika omfattning säljer program till andra programföretag. Däremot kan det inte accepteras att Sveriges Television upplåter stora delar av sitt material t ill fristående programföretag eller låter ett företag fungera som mellanhand, som fallet är med den s.k. Guldkanalen. Den uppenbara risken med ett sådant handlande är att Sveriges Television då kan komma att mista kontrollen över materialet och att detta nyttjas på ett sätt som mindre väl stämmer överens med de breda folklagrens intressen. En sådan utveckling skulle kunna undergräva förtroendet för Sveriges Television som ett företag i allmänhetens tjänst.</P> <P class="p178 ft0">Om Sveriges Television väljer att idag upplåta väsentliga delar av de program som företaget kontrollerar för användning i andra bolags <NOBR>betal-TV-sändningar</NOBR> bortfaller ett av de väsentliga argumenten för att ge Sveriges Television möjlighet att bedriva egen <NOBR>betal-TV-verksamhet</NOBR> <SPAN class="ft9">- </SPAN>nämligen att ge hela befolkningen möjlighet att ta del av dessa sändningar mot en rimlig ersättning. Det kan i så fall ifrågasättas om Sveriges Television alls skall ges denna möjlighet.</P> <P class="p165 ft0">Ett annat skäl för hel- eller majoritetsägda <NOBR>betal-TV-bolag</NOBR> är att Sveriges Television måste kunna kontrollera att de vinstmedel som verksamheten eventuellt genererar kan återföras till public serviceverksamheten.</P> <P class="p179 ft0">Med anledning av Konkurrensverkets förestående prövning av det s.k. Guldkanalavtalet finns skäl att beakta även konkurrensrättsliga aspekter. Om ett exklusivavtal skulle ifrågasättas utifrån konkurrenslagen som eventuellt utgörande ett missbruk av domine-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">58</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p54 ft0">rande ställning på en avgränsad marknad kan ägarbilden i <NOBR>betal-TV-</NOBR> bolaget vara av betydelse. Skillnaden är nämligen stor mellan en exklusiv upplåtelse inom samma enhet, exempelvis t ill ett <NOBR>hel-ägt</NOBR> dotterbolag, vilket normalt kan godtagas, och en sådan upplåtelse till ett mer fristående bolag. Särskilt stor blir skillnaden om övriga delägare i ett mer fristående <NOBR>betal-TV-bolag</NOBR> är intressenter inom samma område såsom fallet skulle vara med exempelvis Telia som delägare.</P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft11">8.5</SPAN><SPAN class="ft12">Finansiering</SPAN></P> <P class="p36 ft0">I anslagsvillkoren för Sveriges Television stadgas att sidoverksamheter till Sveriges Televisions sändningsverksamhet skall bära sina egna kostnader. Ett eventuellt <NOBR>betal-TV-projekt</NOBR> skall således bära sina egna kostnader. Det är en allmän förutsättning för public ser- <NOBR>vice-verksamheten</NOBR> att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Sveriges Televisions verksamhet skall även fortsättningsvis huvudsakligen finansieras med medel från rundradiokontot. Företaget har även möjlighet till sponsorinkomster och inkomster från extern försäljning m.m.</P> <P class="p80 ft0">Att starta en ny <NOBR>TV-kanal</NOBR> kommer dock att kräva en kapitalinsats. Kanalen kommer t.ex. inte att bära sig ekonomiskt från start. Rättigheter skall betalas och resurser måste läggas ned på marknadsföring av kanalen, konsumenterna måste motiveras att köpa den utrustning som krävs för att ta emot kanalen m.m.</P> <P class="p7 ft0">Licensmedlen får <SPAN class="ft9">- </SPAN>utöver aktiekapital i <NOBR>betal-TV-bolagen</NOBR> <SPAN class="ft9">- </SPAN>inte användas till att finansiera de kostnader starten och driften av en <NOBR>betal-TV-kanal</NOBR> innebär, utan skall enbart komma den reguljära programverksamheten till godo.</P> <P class="p69 ft0">Investeringar för att komma igång med <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> bör därför finansieras genom lån på den öppna marknaden.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">Referenser</P> <P class="p181 ft14"><SPAN class="ft0">SOU 1994:34, </SPAN>Tekniskt utrymme för ytterligare <NOBR>TV-sändningar,</NOBR></P> <P class="p182 ft0">Slutbetänkande av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och telev ision till allmänheten</P> <P class="p183 ft14"><SPAN class="ft0">SOU 1996:25, </SPAN>Från massmedia till multimedia, <SPAN class="ft0">Slutbetänkande av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten</SPAN></P> <P class="p183 ft0">SOU 1994:105, <SPAN class="ft14">Ny lagstiftning om Radio och TV</SPAN>, Slutbetänkande av Radiolagsutredningen</P> <P class="p184 ft0">Regeringens proposition 1995/96:161, <SPAN class="ft14">En radio och TV i allmänhetens tjänst </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">1997-2001</SPAN></NOBR></P> <P class="p185 ft0">Kulturutskottets betänkande 1995/96:KrU12, <SPAN class="ft14">En radio och TV i allmänhetens tjänst </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">1997-2001</SPAN></NOBR></P> <P class="p185 ft0">Regeringsbeslut 10, <NOBR>1996-05-25</NOBR> (Ang. Sveriges Television och satellitsändningar)</P> <P class="p10 ft0">Regeringens proposition 1996/97:67,<SPAN class="ft14">Digitala </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">TV-sändningar</SPAN></NOBR></P> <P class="p9 ft0">Kulturutskottets yttrande 1996/97:KrU4y, <SPAN class="ft14">Digitala </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">TV-sändningar</SPAN></NOBR></P> <P class="p185 ft0">Konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU 17, <SPAN class="ft14">Digitala TV- sändningar m.m.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft0">Nordisk <NOBR>Betal-TV,</NOBR> <SPAN class="ft14">Guldkanalen, 1997</SPAN></P> <P class="p10 ft14"><SPAN class="ft0">Ds 1997:21, </SPAN>Genomförande av EG:s direktiv för <NOBR>TV-standarder,</NOBR></P> <P class="p133 ft0">Kulturdepartementet</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB36059x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft1">Bilaga 1: Utredningens direktiv</P> <P class="p187 ft27">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p0 ft28">Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td22"><SPAN class="p188 ft29">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p0 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td22"><SPAN class="p188 ft31">1997:19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p0 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p0 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p0 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 16 januari 1997.</P> <P class="p190 ft3">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p191 ft0">En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda sä ndningar av digital marksänd TV.</P> <P class="p192 ft0">Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom vilket intresse som finns hos <NOBR>TV-företag</NOBR> och andra intressenter.</P> <P class="p193 ft0">Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">62</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p194 ft0">Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.</P> <P class="p56 ft3">Digitalt utsänd TV</P> <P class="p195 ft0">Digital utsändning av <NOBR>TV-program</NOBR> skiljer sig från analoga sändningar på så sätt att den programbärande informationen sänds ut som en ström av separata avläsningar, ”ettor och nollor”, i stället för som en kontinuerligt varierande signal. Digitaltekniken möjliggör s.k. signalkomprimering, som medför att överföringskapaciteten kan ökas kraftigt. På så sätt kommer ett större antal program att samtidigt kunna sändas ut inom ett givet frekvensutrymme.</P> <P class="p196 ft0"><NOBR>TV-program</NOBR> kan sändas digitalt från marksändare, via satellit, genom kabel och över telenät. Den som skall ta emot ett digitalt sänt TV- program måste ha en avkodare som tolkar den digitala signalen och omvandlar den till en analog signal som <NOBR>TV-mottagaren</NOBR> kan återge. Avkodaren kan också innehålla funktioner för åtkomstkontroll och debitering av <NOBR>betal-TV-avgifter</NOBR> samt ge möjlighet till retursignalering, vilket medger vissinteraktivitet.</P> <P class="p197 ft0">Om ett digitalt sändningssystem innehåller ett mycket stort antal programkanaler kan det vara ändamålsenligt att förenkla programvalet för publiken genom särskilda sökprogram, s.k. elektroniska programguider.</P> <P class="p198 ft3">Propositionen om digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR></P> <P class="p199 ft0">Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia – att digitalisera svensk television (SOU 1996:25). Där föreslår utredningen att digitala TV- sändningar från marksändare inleds i Sverige med målet att nuvarande analoga marksändningar skall kunna läggas ner inom tio år efter de digitala marksändningarnas start. Betänkandet har remissbehandlats.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">63</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p31 ft0">I propositionen Digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> (prop. 1996/97:67) har regeringen lagt fram sina förslag med anledning av betänkandet.</P> <P class="p200 ft0">Regeringen föreslår att digitala sändningar av marksänd TV införs i flera steg, med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. I en första etapp inleds sändningar på ett begränsat antal orter i Sverige. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses.</P> <P class="p201 ft0">Enligt förslagen i propositionen skall sändningarna genomföras under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan olika programleverantörer och med möjlighet för publiken att välja bland olika tjänster.</P> <P class="p202 ft0">Bland annat bör de avkodare som används vara sådana att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla program som sänds ut, givetvis på de villkor som programföretaget ställer upp för t illgång till programmen. Om systemet innehåller elektroniska programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras på likvärdigt sätt.</P> <P class="p203 ft0">Enligt propositionen måste det vara möjligt att uppnå överenskommelser om sådana former för samverkan att varje medverkande företag kan behålla den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt som tillgängligheten för publiken till det samlade programutbudet förblir hög. Det är viktigt att sådana samverkansformer kommer till stånd redan i sändningsverksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att även företag som kommer in senare kan delta i samarbetet på likvärdiga villkor.</P> <P class="p204 ft0">Sändningarna bör starta så snart som möjligt, helst hösten 1997. Inledningsvis skall sändningar äga rum på åtminstone ett par, tre</P> <P class="p205 ft0">olika orter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen <NOBR>storstad–glesbygd.</NOBR></P> <P class="p206 ft0">Minst två sändningsfrekvenser bör enligt propositionen kunna disponeras på varje ort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella <NOBR>TV-program,</NOBR> t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag, skall kunna förekomma.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">64</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p162 ft0">Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas, anser regeringen i propositionen. Vid urval av programföretag skall det beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. <NOBR>TV-företag</NOBR> som i dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. Sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas av de medverkande företagen.</P> <P class="p207 ft0">För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. För <NOBR>TV-sändningar</NOBR> gäller radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844). Tillstånd att bedriva <NOBR>TV-sändningar</NOBR> enligt radio- och TV- lagen skall lämnas av regeringen, som då har möjlighet att ställa olika i lagen angivna villkor som komplement till de innehållsregler som framgår direkt av lagen. Regeringen bedömer att tillståndstiden bör vara högst fyra år. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhandsgranskning att regler och villkor om sändningarnas innehåll efterlevs. Även Justitiekanslern bedriver viss efterhandsgranskning enligt radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Om en tjänst utgör televerksamhet som kräver tillstånd enligt telelagen ( 1993:597) lämnas det av Post- och telestyrelsen. Det är också Post- och telestyrelsen som meddelar de tillstånd som enligt lagen ( 1993:599) om radiokommunikation krävs för att använda de radiosändare som behövs för sändningarna. En förutsättning för att sådant tillstånd skall kunna lämnas är att regeringen har meddelat tillstånd enligt radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P> <P class="p208 ft0">En särskild utredare skall, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning av propositionen, förbereda den sändningsverksamhet som regeringen har föreslagit i propositionen. Regeringen avser att senare utse en kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa verksamheten och medverka vid utvärderingen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft3">Sveriges Televisions möjlighet att sända <NOBR>betal-TV</NOBR></P> <P class="p209 ft0">Sveriges Television AB har hos regeringen begärt tillstånd att få pröva <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform till <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Sveriges Television bedömer att det i en situation av ökande konkurrens är nödvändigt att på olika sätt öka exponeringen av det programutbud som produceras inom public <NOBR>service-televisionen.</NOBR> Sveriges Television pekar också på att flera av de europeiska public serviceföretagen i dag använder någon form av <NOBR>betal-TV</NOBR> som kompletterande finansieringsform. I propositionen om digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> anger regeringen att frågan behöver studeras ytterligare innan ett beslut kan fattas.</P> <P class="p210 ft0">I propositionen anges att man enligt regeringens mening kan anföra skäl både för och emot att låta ett public <NOBR>service-företag</NOBR> som finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> ta ut särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. De som är intresserade och villiga att betala en extra avgift kan på så sätt få tillgång till ett ännu rikare programutbud. Det är också en fördel att <NOBR>betal-TV-publiken</NOBR> inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. För Sveriges Television kan det också ge nya erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Att sända program i en ny kanal innebär emellertid även ökade kostnader i form av ersättning för upphovsrättigheter och sändningskostnader m.m.. Om Sveriges Television gör sig beroende av nya finansieringskällor kan det finnas en risk för att programpolitiken påverkas på ett negativt sätt och att de mest attraktiva programmen först blir tillgängliga i <NOBR>betal-TV-</NOBR> sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR></P> <P class="p211 ft0">I propositionen anges att regeringen avser att uppdra åt den särskilde utredaren att lägga fram förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">66</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft3">Den särskilde utredarens uppgifter</P> <P class="p212 ft34">Den särskilde utredaren skall förbereda sändningar av digital marksänd TV. Därvid skall utredaren arbeta i kontakt med myndigheter och tänkbara intressenter samt med kommittéer som kan vara berörda, t.ex. <NOBR>IT-kommissionen</NOBR> (K1995:01), Rådet för mångfald inom massmedierna (Ku 1995:01) och Distansutbildningskommittén (U 1995:07).</P> <P class="p213 ft0">Utredaren skall lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndigheter, undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse som finns hos <NOBR>TV-företag</NOBR> och andra intressenter. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad – glesbygd. För att ett tillräckligt antal programföretag skall kunna beredas plats bör minst två sändningsfrekvenser kunna disponeras på varje plats. Antalet orter och valet av orter skall bestämmas med hänsyn till vad som kommer fram vid utredarens kontakter med tänkbara intressenter.</P> <P class="p214 ft0">Den särskilde utredaren skall också, i samråd med programföretag och andra intressenter, utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse.</P> <P class="p215 ft0">Den särskilde utredaren skall avvakta riksdagens beslut med anledning av propositionen innan förslag i här angivna frågor läggs fram till regeringen Om riksdagsbeslutet skulle ge anledning till det, kommer regeringen att meddela tilläggsdirektiv till utredaren.</P> <P class="p216 ft0">Den särskilde utredaren skall också bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla. Detta uppdrag skall re dovisas senast den 15 april 1997.</P> <P class="p215 ft0">Utredarens arbete bör inriktas på att sändningarna skall kunna sätta igång så snart som möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden skall utredarens arbete vara avslutat vid utgången av år 1997.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">67</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p217 ft0">För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att re dovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).</P> <P class="p218 ft0">(Kulturdepartementet)</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">68</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">Bilaga 2: Ländergenomgång</P> <P class="p219 ft17">Island</P> <P class="p220 ft0">Frågan om <NOBR>betal-TV</NOBR> är inte aktuell för Ríkisùtvarpid. Radiolagen nämner inte <NOBR>betal-TV</NOBR> som distributionsform. Den isländska betal- <NOBR>TV-marknaden</NOBR> är dessutom fulltecknad i och med att RÚV:s konkurrenter Stöd 2, Sýn och Stöd 3 till stor del finansierar sin verksamhet genom abonnemang.</P> <P class="p17 ft17">Finland</P> <P class="p220 ft0">Enligt lagen om Rundradion AB kan bolagsstämman för YLE, vilken består av Trafikministeriet, besluta om annan verksamhet än den som nämns i paragrafen om YLE:s uppdrag i allmänhetens tjänst. Kommersiell verksamhet förutsätts bedrivas i ett skilt bolag med eget ekonomiskt ansvar och egen bokföring.</P> <P class="p27 ft0">I samband med planeringsarbetet för verksamheten i det framtida digitala marknätet kommer YLE under de närmaste månaderna även att beröra möjligheten att kommersiellt utnyttja befintliga programrättigheter. Inga planer finns för en egen betalkanal. Skulle verksamhet inom <NOBR>betal-TV</NOBR> aktualiseras blir det i samarbete med en eller flera externa parter. YLE:s insats kommer i så fall att begränsas till programrättigheter. Utredningsarbete pågår och förslag väntas i maj.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">70</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft17">Irland</P> <P class="p149 ft0">Det licens- och reklamfinansierade RTÉ har ingen egen <NOBR>betal-TV-</NOBR> kanal men deltar i abonnemangskanalen Tara TV som började sända via satellit och kabelnätet Telewest i Storbritannien i november 1996. Satellitsändningarna kommer senare att nå även andra europeiska länder, Australien och Nya Zeeland. Utbudet i Tara TV består till stor del av irländsk underhållning och andra irländska program. RTÉ förser även det <NOBR>USA-baserade</NOBR> Celtic Vision med program. Dagens radiolag är gammal och nämner inte <NOBR>betal-TV.</NOBR> RTÉ har nyligen vänt sig till regeringen angående utvecklingen av digital marksänd television i Irland och därvid hänvisat till möjligheten att finansiera allmäntelevision genom en rad tjänster, däribland betal- TV.</P> <P class="p221 ft17">Belgien</P> <P class="p222 ft0">I Belgien är det vallonska licens- och reklamfinansierade public ser- <NOBR>vice-företaget</NOBR> RTBF delägare i <NOBR>betal-TV-kanalen</NOBR> Canal Plus Belgique med bl.a. sport och långfilmer på repertoaren. Dessutom samarbetar RTBF med FilmNet i vallonska kabelnät.</P> <P class="p223 ft0">Även i ett kommande avtal mellan RTBF och staten tillåts RTBF explicit att kryptera <NOBR>TV-program</NOBR> och göra deras mottagning beroende av betalning. Avtalsförslaget är dock inte färdigförhandlat.</P> <P class="p80 ft0">Det flamländska licensfinansierade BRT har ingen <NOBR>betal-TV-</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p50 ft17">Holland</P> <P class="p44 ft0">I en regeringsproposition föreslås ett tillägg till den holländska medielagen som gör det möjligt för NOS att initiera aktiviteter vid sidan om public <NOBR>service-uppdraget,</NOBR> exempelvis <NOBR>betal-TV.</NOBR> Varje initi-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">71</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p54 ft0">ativ skall dock granskas och enhälligt godkännas av regeringen. För att bli godkänd måste sidoaktiviteten bl.a. ha anknytning till huvuduppdraget, inte försämra förutsättningarna för fullgörandet av huvuduppdraget och inte verka menligt på konkurrensen på marknaden.</P> <P class="p224 ft0">NOS har träffat ett Memorandum of Understanding med Multi- Choice om samarbete i ett antal temakanaler: nyheter, sport, konst och kultur samt en barnkanal. Det främsta skälet för NOS att gå in</P> <P class="p225 ft0">i ett sådant samarbete är fördelarna på inköpssidan, framförallt när det gäller köp av filmrättigheter. Ett annat skäl är att företaget kan erbjuda tittarna ökad service till ett rimligt pris. NOS får även möjlighet att med ett eventuellt överskott förstärka NOS:s finanser. NOS arbetar med planer på en kanal med det bästa i holländsk TV för utlandsholländare.</P> <P class="p17 ft17">Italien</P> <P class="p44 ft0">RAI:s möjligheter att delta i <NOBR>betal-TV-verksamheten</NOBR> är oklara, vilket beror på att det lagförslag som skulle reglera detta har funnits grundlagsstridigt och måste skrivas om. Trots ett positivt beslut i parlamentet i februari 1996 har RAI:s utsikter att gå in på den av Telepiù helt dominerade <NOBR>betal-TV-marknaden</NOBR> bragts om intet av regeringen som får stöd av uttalanden från parlamentets monopolkommissioner.</P> <P class="p226 ft17">Spanien</P> <P class="p149 ft0">Idag sänder RTVE åtta <NOBR>TV-kanaler,</NOBR> varav två genom marknät i Spanien. TVE Internacional med sina 7,6 miljoner abonnenter är den största <NOBR>betal-TV-kanalen</NOBR> i Latinamerika.</P> <P class="p7 ft0">Det reklamfinansierade spanska public <NOBR>service-företaget</NOBR> RTVE uppvisade ett stort underskott 1996 och bland projekt som skall förbättra resultatet nämner <NOBR>RTVE-ledningen</NOBR> en satsning på deltagande i en digital <NOBR>betal-TV-bukett.</NOBR> Detta är ett politiskt omtvistat</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">72</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p73 ft0">projekt som finansieras av det statliga Telefónica, RTVE, det mexikanska Televisa, den Pearsonägda mediegruppen Grupo Recoletos och en rad tidningar och radiostationer som stödjer den sittande regeringskoalitionen. Projektet konkurrerar på marknaden med Canal Satelite Digital, en digitalbukett i regi av Canal + Espana, tidningshuset Prisa och radiostationen SER. Det intressanta är givetvis att erövra den stora sydamerikanska marknaden.</P> <P class="p17 ft17">Schweiz</P> <P class="p149 ft0">Det schweiziska SRG/SSR deltar med en ägarandel på tio procent i en regional <NOBR>betal-TV-tjänst.</NOBR> SRG bidrar med program ur sina arkiv främst till dokumentärkanalen. Skulle SRG önska öppna egen betaltjänst måste dess sändningstillståndomförhandlas.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GLB36071x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p1 ft0">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft17">Sammanfattning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p15 ft3">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p228 ft3">Station</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p228 ft3">Får delä-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p228 ft3">Deltar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p228 ft3">Typ av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft3">ga/</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft3">som leve-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft3">kanal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft3">driva idag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft3">rantör till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p228 ft3">andra be-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft3"><NOBR>tal-TV-</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft3">företag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft0">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft6">DR, TV2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft0">Sport, film</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p228 ft0">barnprog.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p228 ft0">NRK, TV2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">Island</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p228 ft0">RUV</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p15 ft0">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p228 ft0">YLE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft0">UK</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft0">BBC</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft0">Tema</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p228 ft0">Channel4/</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p228 ft0">Filmkanal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p228 ft0">ITV</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p228 ft0">diskuteras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft0">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft0">RTÉ</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p0 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p0 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p0 ft0">Irländska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p228 ft0">program</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p228 ft0">utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p15 ft0">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p228 ft0">FT2, FT3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p228 ft0">Tema</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p228 ft0">ARD, ZDF</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Diskuteras</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p228 ft0"><NOBR>ZDF-prod.</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft0">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft0">RTBF</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft0">Canal Plus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft0">BRT</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft0">Belgisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p228 ft0">film, sport</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft0">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft0">NOS</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Diskuteras</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">MoU med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft0">Tema</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Multichoice</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p15 ft0">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p228 ft0">RAI</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft0">Diskuteras</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p228 ft0">RTVE</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p228 ft0">Tema</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft0">Schweiz</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p228 ft0">SRG/SSR</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p228 ft0">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p228 ft0">Regional,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p0 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p228 ft0">dokument.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft0">74</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p30 ft0">SOU 1997:60</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GLB360 SOU_1997__60.pdf 214032 pdf Betal-TV inom Sveriges television https://data.riksdagen.se/fil/62D39BAB-EC27-48BE-B1A1-4CBB9001ECF5