<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422831</hangar_id>
 <dok_id>GLB345</dok_id>
 <rm>1997</rm>
 <beteckning>45</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1997:45</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>45</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-04-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:18:00</systemdatum>
 <publicerad>1997-04-18 00:00:00</publicerad>
 <titel>Staten och trossamfunden</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB345/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB345</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB345</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:70px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:21px;z-index:-1;width:441px;height:239px;}
#page_41 #dimg1 #img1  {width:441px;height:239px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:222px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:118px;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:424px;height:118px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:152px;}
#page_51 #dimg1 #img1  {width:424px;height:152px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:273px;}
#page_55 #dimg1 #img1  {width:424px;height:273px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:239px;}
#page_61 #dimg1 #img1  {width:424px;height:239px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:100px;}
#page_65 #dimg1 #img1  {width:424px;height:100px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:70px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 95px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:222px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:187px;}
#page_95 #dimg1 #img1  {width:424px;height:187px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:187px;}
#page_107 #dimg1 #img1  {width:424px;height:187px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:70px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:135px;}
#page_115 #dimg1 #img1  {width:424px;height:135px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:83px;}
#page_129 #dimg1 #img1  {width:424px;height:83px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:118px;}
#page_131 #dimg1 #img1  {width:424px;height:118px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:100px;}
#page_135 #dimg1 #img1  {width:424px;height:100px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 121px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_149 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:462px;z-index:-1;width:64px;height:95px;}
#page_149 #dimg1 #img1  {width:64px;height:95px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_167 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:513px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1  {width:513px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;height: 430px;}

#page_182 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:105px;z-index:-1;width:428px;height:167px;}
#page_182 #dimg1 #img1  {width:428px;height:167px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





.ft0{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft2{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft3{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft9{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft13{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft15{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft16{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft17{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft18{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft19{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft21{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft22{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft23{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft24{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 24px;}
.ft25{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft26{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font:  20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;}
.ft28{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;}
.ft29{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft31{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft33{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 23px;}
.ft34{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 24px;}
.ft35{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 27px;}
.ft36{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 26px;}
.ft37{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft38{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft39{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 21px;}
.ft41{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft42{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft44{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft45{font: bold  18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft47{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft48{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft49{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft51{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 484px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 462px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 510px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 5px;}
.tr2{heightzzz: 24px;}
.tr3{heightzzz: 37px;}
.tr4{heightzzz: 41px;}
.tr5{heightzzz: 34px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 23px;}
.tr9{heightzzz: 30px;}
.tr10{heightzzz: 44px;}
.tr11{heightzzz: 29px;}
.tr12{heightzzz: 6px;}
.tr13{heightzzz: 46px;}
.tr14{heightzzz: 42px;}
.tr15{heightzzz: 33px;}
.tr16{heightzzz: 43px;}
.tr17{heightzzz: 52px;}
.tr18{heightzzz: 38px;}
.tr19{heightzzz: 27px;}
.tr20{heightzzz: 28px;}
.tr21{heightzzz: 26px;}
.tr22{heightzzz: 1010px;}
.tr23{heightzzz: 0px;}
.tr24{heightzzz: 32px;}
.tr25{heightzzz: 35px;}

.t0{width: 564px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 544px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 84px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 544px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 23px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 544px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 20px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 544px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 22px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 594px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 601px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 552px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 19px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 651px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 465px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 76px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 564px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 465px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 485px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 21px;f:19px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 564px;margin-leftZ: 61px;f:15px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Till Statsrådet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;chefen för Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Regeringen bemyndigade genom beslut den 21 december 1995 chefen för Civildepartementet, numera för Kulturdepartementet, att tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om Svenska kyrkans personal, statsbidrag till trossamfunden, trossamfundens skattestatus och statkyrkareformens finansiering. Med stöd av detta bemyndigande utsågs den 1 januari 1996 f. landshövdingen Görel Bohlin att vara utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Såsom sakkunniga förordnades fr.o.m. den 26 februari 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 ombudsmannen Lars Enroth, ombudsmannen Hans Kind, ombudsmannen Gerda Kuylenstierna Milton, generalsekreteraren &lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Levy, f.d. kanslirådet Lars Lindén, departementssekreteraren Ulrika Lindström, ekonomisekreteraren Lars Sköld, fr.o.m. den 19 mars 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 musikdirektören och ombudsmannen Zaid Bjurek och fr.o.m. den 8 oktober 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 departementssekreteraren Ingrid Strömberg. Ulrika Lindström entledigades fr.o.m. den 8 oktober 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Som experter förordnades fr.o.m. den 26 februari 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 kammarrättsassessorn, numera departementsrådet, Lars Bergendal, kanslirådet Ingrid Carlberg, rådmannen Eskil Hinn, personalsekreteraren Kristina Lindahl och förhandlingsdirektören Kurt Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 1 mars 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 hovrättsassessorn Gertrud Forkman och avtalssekreteraren Ylva Wåhlin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Utredningen har antagit namnet Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft0"&gt;I och med att jag nu överlämnar detta betänkande, Stöd, skatter och finansiering, är mitt uppdrag i denna del slutfört. Övriga frågor redovisas i betänkandet Svenska kyrkans personal, som överlämnas samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft0"&gt;Stockholm i april 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;Görel Bohlin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Gertrud Forkman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;Ylva Wåhlin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft2"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;Förkortningar m.m. ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;Sammanfattning........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;Utredningsuppdragen......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Bakgrund................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Mina uppdrag rörande stöd, skatter och finansiering ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;Övriga utredningar ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Utredningsarbetet....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Betänkandets uppläggning .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;2 Svenska kyrkans organisation..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Dagens organisation................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Kyrkofonden...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Framtidens struktur.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td4"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft8"&gt;Statligt stöd till trossamfunden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;Inledning..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Uppdraget...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Likställighet ............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Målstyrning och effektivitet.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Uppdragsersättningar är inte stöd ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft5"&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Allmänt om stöd till frivilliga organisationer ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Anslaget för stöd till trossamfunden .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Svenska kyrkan.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;Bidragsberättigade fria trossamfund ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft0"&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) .......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;SST:s fördelning av bidrag ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;En ny modell ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft0"&gt;Likvärdigt basstöd med styrd komplettering .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Svenska kyrkan kommer med..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft0"&gt;SST kvarstår med förändrad roll .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft5"&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Samhällsnyttan avgör ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft0"&gt;Människors andliga behov.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Etik och demokrati..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Särskilda sociala insatser .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft5"&gt;Bidragskvalificerade trossamfund....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Regeringen skall besluta..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Krav för stöd ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;Basstödet ..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft11"&gt;Mål.........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Uppbördshjälp ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft0"&gt;Organisationsbidrag................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Uppföljning .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft4"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft3"&gt;De ändamålsstyrda bidragen ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Verksamhetsmål......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Fördelning ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Uppföljning .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft4"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td18"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft5"&gt;SST i framtiden................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Sammansättning ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft7"&gt;Myndighetsstatus....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft11"&gt;Uppgifter ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td21"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft9"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td23"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td26"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft3"&gt;Övriga följder av stödförslagen .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td27"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft12"&gt;Beskattning av trossamfunden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td26"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft3"&gt;Inledning..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Mitt uppdrag...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Skattedelens uppläggning ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td27"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft3"&gt;13 Den kyrkliga egendomen i dag.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Kyrkokommunal egendom.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Specialreglerad egendom.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Övrig egendom ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;79&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td26"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft3"&gt;Dagens skattskyldiga subjekt...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Allmänt ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Kyrkokommunerna..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Kyrkostiftelserna.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;SFRV .....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Kyrkliga stiftelser och föreningar.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Kyrkliga bolag........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Övriga trossamfund .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td26"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft3"&gt;Skatter i dag.....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Statlig inkomstskatt.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Fastighetsskatt ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Förmögenhetsskatt ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Mervärdesskatt .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Arvs- och gåvoskatt ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Stämpelskatt ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Särskild löneskatt på pensionskostnader ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;15.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Avkastningsskatt.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td26"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft3"&gt;Framtida skattesubjekt....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Registrerat trossamfund en ny associationsform.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft11"&gt;Överförandet av egendomen ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft14"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft4"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft15"&gt;.......................... 97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft11"&gt;Allmänna motiv för likställighet ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft11"&gt;Skattepliktiga inkomster..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft7"&gt;Övriga följder av likställighet ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft4"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;Förändrad stiftelse- och föreningsbeskattning .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft5"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft4"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;Mitt förslag rörande gjorda pensionsåtaganden ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft5"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft11"&gt;Svenska kyrkans pensionsförening...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft11"&gt;Särskild löneskatt ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft11"&gt;Avkastningsskatt.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft4"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;Särskilt om övergången ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft5"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft4"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td32"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;Övriga följder av skatteförslagen .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td29"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft5"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft12"&gt;Reformens finansiering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td33"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft15"&gt;22 Inledning..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;23 Föreslagna kostnader och intäkter ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft4"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Registreringsförfarandet ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Extra kyrkomöte .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Riksskatteverket......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Uppbörd av kyrkoavgifter .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Uppbörd av samfundsavgifter ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;Uppbörd av begravningsavgifter ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.2.4 Uppbörd av kyrkoantikvarisk skatt ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Begravningsverksamhetskommittén.........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;Kammarkollegiet.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Kronoanslagen.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Skattekonsekvenser..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Kyrkostiftelserna m.m..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;Prästlönefastigheter ochprästlönefonder ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.4.5 Avveckling av äldre rättsinstitut ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft0"&gt;23.4.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft11"&gt;Tillsyn och revision..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft16"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft0"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft0"&gt;Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft0"&gt;23.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft17"&gt;Ersättningen för det kyrkoantikvariska under -&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;hållet ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Samrådsgrupper .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Skatteuppbörden ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Arkiven ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;23.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Uppdrag till Kammarkollegiet ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Uppdrag till Arbetsgivarverket ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Uppdrag till domkapitlen ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Pensionerna ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Stödet till trossamfunden ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;23.6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Beskattningen ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft18"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft19"&gt;Besparingar i statsförvaltningen......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft19"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft18"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft19"&gt;Skatteadministrationsersättningen...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft19"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;25.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;En del av det allmänna ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;25.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Ekonomiska regleringar...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;134&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;25.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Skatteadministrationsersättningens tillkomst............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;134&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft18"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft19"&gt;Summering och slutsatser................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft19"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;26.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Engångseffekter ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;26.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Varaktiga effekter...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;26.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Inledning ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;26.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Uppbörden ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;26.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Kostnadsbortfall och intäkter ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p39 ft17"&gt;26.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Inkomstbortfall .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft17"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td45"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Slutsatser ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft18"&gt;Särskilda yttranden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft19"&gt;...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft19"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft19"&gt;Litteratur m.m..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft19"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td37"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft18"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Utredningsdirektiven.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Statskontorets .......................................................................rapport&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft17"&gt;Dagens bidragsberättigade .............................................trossamfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft17"&gt;201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft21"&gt;4.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td47"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft21"&gt;Sammanställning ..........................av enkätsvar &lt;NOBR&gt;frånSST-samfunden&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td46"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft21"&gt;213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft2"&gt;Förkortningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Ds&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Departementsserien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;IS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Islamiska samarbetsrådet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;OÖKER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p42 ft0"&gt;Ort odoxa och österländska kyrkors ekume-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;niska råd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Pastoratsförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p43 ft0"&gt;Svenska kyrkans Församlings- och Pasto-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;ratsförbund (SKFP)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Principbeslutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;1995/96:84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;proposition&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;se Principbeslutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;RSV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Riksskatteverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SFRV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;verksamhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SFS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Svensk författningssamling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SIL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SST&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;samfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;TBR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Trossamfundens beredskapsråd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Utredningsdirektiven&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;Dir. 1995:162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Förkortningar m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;Statligt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft0"&gt;Det finns goda motiv för att staten även i framtiden skall stödja trossamfunden. Genom att ge människor andligt stöd, inspirera människor att öka sin etiska medvetenhet och genom att effektivt lösa konkreta sociala problem kan trossamfunden bidra till harmonin i vårt demokratiska samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Liksom nu skall det ankomma på regeringen att besluta om vilka trossamfund som kan komma i fråga för statligt stöd. Hur stort det årliga anslaget skall vara för statligt stöd till trossamfunden bestäms i budgetssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;För att ett trossamfund skall kunna komma i fråga för stöd föreslår jag att vissa krav skall vara uppfyllda. Det bör krävas att trossamfundet är stabilt och har en egen livskraft. Vidare bör det stå klart att trossamfundet inte förmedlar en destruktiv etik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;Jag föreslår att alla bidragskvalificerade trossamfund ges ett basstöd i form av antingen statlig uppbördshjälp eller ett likvärdigt organisationsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Statlig uppbördshjälp innebär att skattem yndigheterna och kronofogdemyndigheterna utan kostnad för trossamfundet hjälper till med att kassera in avgifter från dem som hör till trossamfundet. Svenska kyrkan skall i framtiden få sitt statliga basstöd i form av uppbördshjälp. Även andra trossamfund som är registrerade och som uppfyller kraven för stöd skall efter ansökan hos regeringen kunna få sitt basstöd i den formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;Det organisationsbidrag som jag föreslår att övriga bidragskvalificerade trossamfund skall få bör beräknas med utgångspunkt i vad uppbördshjälpen kostar per tillhörig i Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Utöver basstöden bör ändamålsstyrda bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet kunna ges. Även Svenska kyrkan skall kunna komma i fråga för sådana bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) bör finnas kvar som bidragsfördelande myndighet. Svenska kyrkan bör ges viss&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;representation i nämnden. SST bör följa samma &lt;NOBR&gt;ekonomi-administrativa&lt;/NOBR&gt; regler och rutiner som andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;I sitt regleringsbrev till SST bör regeringen närmare utveckla vilka verksamhetsmål som de ändamålsstyrda bidragen skall främja. SST får besluta om kriterier för bidragens fördelning och om hur fördelningen skall göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;För att basstödet skall kunna följas upp bör SST ges rätt att fordra in dokumentation från de trossamfund som får sådant stöd. De trossamfund som får ändamålsstyrda bidrag skall vara skyldiga att efter anmodan redovisa verksamheten till SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Beskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;Svenska kyrkan och dess kyrkokommuner är i dag helt befriade från skyldighet att betala inkomstskatt. För framtiden ser jag skäl för att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar i skattehänseende likställs med allmännyttiga ideella föreningar. Sådana föreningar har en starkt begränsad skattskyldighet. Denna beskattning, som bara träffar näringsverksamhet, är väl anpassad till Svenska kyrkans verksamhet och gäller redan i dag för de flesta övriga trossamfund. Reglerna innebär att endast verksamhet som konkurrerar med annan näringsverksamhet beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Vid relationsändringen lämnar Svenska kyrkan det allmänna och blir mer likställd med övriga trossamfund. Den förändring jag förespråkar skall ses mot den bakgrunden. Bibehållen skattefrihet skulle i vissa fall kunna snedvrida konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft0"&gt;Prästlönefastigheterna hänförs i dag till kyrkokommunerna och beskattas därför inte alls, trots att de används för näringsverksamhet. Om fastigheternas framtida ägare i stället likställs med allmännyttiga ideella föreningar och andra trossamfund blir det viss beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft0"&gt;Reglerna om beskattning av allmännyttiga ideella föreningar kan komma att förändras till följd av förslag från Stiftelse- och föreningsskattekommittén. I sitt betänkande föreslog den kommittén bland annat att realisationsvinstbeskattning skulle införas för allmännyttiga ideella föreningar. Detta skulle gälla för sådana tillgångar som hör till egentlig näringsverksamhet. I övrigt föreslogs fortsatt långtgående skattebefrielse avseende inkomstskatt, förmögenhetsskatt och mervärdesskatt. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Svenska kyrkan är en stor jordägare. Oavsett hur beskattningen för allmännyttiga ideella föreningar kommer att se ut vid utgången av år 1999 bör därför, såvitt gäller den kyrkliga jorden, den nya likstä lligheten föregås av en övergångsfrist på ett antal år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Även stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet hos trossamfund som uppfyller kraven för statligt stöd bör av likstä llighetsskäl vara begränsat skattskyldiga i framtiden. Kammarkollegiet har redovisat olika modeller för hur den kyrkliga egendomen i framtiden skall kunna stå till Svenska kyrkans förfogande. En modell innebär att egendom förs till en stor stiftelse. Min uppfattning är att en sådan stiftelse bör vara begränsat skattskyldig. Det finns några få av de övriga trossamfunden som i dag använder stiftelseformen som bas för sin ekonomiska verksamhet. Även sådana stiftelser skulle bli begränsat skattskyldiga om skattereglerna för stiftelser ändrades på sätt som nämnts. En sådan ändring bör dock föregås av närmare överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Som framgår av Kammarkollegiets betänkande kommer relationsändringen att medföra förändringar i fråga om vem som äger viss kyrklig jord. Dessa förändringar skall inte medföra stämpelskatt. När ett trossamfund låter registrera sig och därför får ny juridisk identitet bör det nya rättssubjektets förvärv av fastigheter från sin tidigare motsvarighet inte heller medföra stämpelskatteskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;De förslag från de statliga utredarna som innebär ökade kostnader för staten kan finansieras inom ramen för reformen. Registreringen av trossamfund medför kostnader som kan täckas med registerhållningsavgifter. Begravningsverksamheten skall finansieras med delar av kyrkoavgifter respektive särskilda begravningsavgifter. Ersättningen till Svenska kyrkan för kyrkoantikvariskt underhåll kan, enligt Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet, finansieras med skatt. Uppbördsadministrationen avseende kyrkoavgifter och kyrkoantikvarisk skatt bör sammantaget inte kosta mer för staten än uppbörden av församlingsskatten kostar i dag. Kostnaden för uppbörd av särskilda begravningsavgifter bör belasta huvudmännen för begravningsverksamheten. Kammarkollegiets förslag innebär inga merkostnader för staten. De kostnader för Kammarkollegiet som kan tillkomma på grund av mina förslag rörande personal bör belasta Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Mina förslag rörande pensionsfrågor och skattefrågor medför ökade intäkter för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;Utredarnas förslag innebär således sammantagna ett tillskott för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Till följd av reformen kan dessutom vissa besparingar göras inom statsförvaltningen. Många uppgifter som statliga instanser i dag utför för Svenska kyrkans räkning kommer att bli inomkyrkliga angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Besparingen till följd av upphört ansvar för kyrkliga val blir mest betydelsefull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Men reformen medför med nödvändighet också stora inkomstbortfall för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Kyrkokommunerna betalar i dag till följd av riksdagsbeslut så kallad skatteadministrationsersättning till staten. För 1997 betalas 393 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;Den kommunala finansieringsprincipen medför att kyrkokommunerna för 1997 betalar kostnader för e konomiska regleringar med 167 miljoner kr till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;När Svenska kyrkan lämnar det allmänna faller förutsättningarna för att tillämpa riksdagsbesluten om kyrkokommuners skyldighet att betala dels skatteadministrationsersättning, dels kostnader för ekonomiska regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Bortfallet av skatteadministrationsersättningen och bortfallet av intäkterna till följd av ekonomiska regleringar kan inte täckas inom ramen för reformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;1 Utredningsuppdragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Riksdagen fattade den 8 december 1995 ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Beslutet innebär att Svenska kyrkan skall få ett friare förhållande till staten fr.o.m. den 1 januari år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;I samband med principbeslutet konstaterades att en rad delfrågor måste utredas inför förändringen. Regeringen beslutade därför den 21 december 1995 om direktiv för fyra utredningar och två särskilda utredningsuppdrag (dir. 1995:162). Direktiven i sin helhet finns som bilaga 1 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;Principbeslutet föregicks av den s.k. Kyrkoberedningens utredningsarbete, som slutredovisades i betänkandet Staten och trossamfunden (SOU 1994:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;Betydelsefullt bakgrundsmaterial togs dessförinnan fram av den s.k. &lt;NOBR&gt;ERK-utredningen,&lt;/NOBR&gt; som 1992 avgav slutbetänkandet E konomi och rätt i kyrkan (SOU 1992:9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;För en utförligare historisk redogörelse hänvisas till det betänkande som samtidigt med detta överlämnas av en annan av de nämnda statliga utredningarna, nämligen Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mina uppdrag rörande stöd, skatter och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;Jag skall överväga vilka motiv som finns för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Vidare skall jag med utgångspunkt i dessa motiv föreslå vilka krav som bör ställas för statligt stöd till trossamfund och i vilka former det statliga stödet skall utgå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Utredningsuppdragen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Uppdraget innefattar inte att ge förslag om hur omfattande det statliga stödet till trossamfunden skall vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Mina utredningsdirektiv säger att jag skall utgå från riktlinjebeslutet när jag gör mina överväganden. Riktlinjebeslutet innebär bland annat att Svenska kyrkans beskattningsrätt upphör och att Svenska kyrkan i stället skall få statens hjälp med att inkassera avgifter från alla sina tillhöriga. Den administrativa hjälpen skall vara kostnadsfri för Svenska kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska kyrkan skall efter särskild prövning av regeringen i varje enskilt fall kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft0"&gt;Jag har att överväga om relationsändringen motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus. I direktiven påpekas att en allmän översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar nyligen har gjorts av Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Arbetet, som hade karaktär av teknisk översyn, redovisas i kommitténs slutbetänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Kommittén kunde i sina förslag inte ta hänsyn till den förestående relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft0"&gt;I utredningsarbetet avseende &lt;NOBR&gt;stat-kyrka&lt;/NOBR&gt; skall enligt direktiven prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. Dessutom anges särskilt att den skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner som riksdagen beslutat om skall beaktas. En statsfinansiellt neutral lösning skall vara en grundläggande förutsättning. Mitt uppdrag är att efter samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Övriga utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Mina utredningsuppdrag, som redovisats i detta betänkande och i mitt andra betänkande Svenska kyrkans personal, har nära samband med övriga fem statliga utredningsuppdrag rörande relationsändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering har haft i uppdrag att utforma förslag till grundlagsbestämmelse om föreskrifter rörande trossamfund, förslag till lag om trossamfund, förslag till lag om Svenska kyrkan och förslag till erforderliga övergångsbestämmelser. Ett särskilt utredningsuppdrag har lämnats t ill Riksskatteverket. Uppdraget har varit att utreda formerna för och lägga förslag till regleringar av den statliga uppbördshjälp som enligt riktlinjebeslutet Svenska kyrkan skall ha rätt till och andra trossamfund kunna beviljas. För Begravningsverksamhets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45 &lt;/SPAN&gt;Utredningsuppdragen &lt;SPAN class="ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;kommittén har uppgiften varit att analysera hur begravningsverksamheten bör ordnas och att utforma förslag till lagstiftning därom. Kammarkollegiet har haft ett särskilt utredningsuppdrag rörande den kyrkliga egendomen. Huvuduppgiften för Kammarkollegiet har varit att föreslå hur den kyrkliga egendomen, inklusive kyrkofonden, skall stå till Svenska kyrkans förfogande enligt olika modeller som nämnts i riktlinjebeslutet. Kammarkollegiet har också haft att överväga skattekonsekvenserna av egendomens överförande. Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har i huvudsak haft två uppdrag. För det första har utredningen haft att lägga förslag rörande den statliga ersättning för kulturminnesvård som riktlinjebeslutet förutsätter att Svenska kyrkan skall få. För det andra har utredningen haft att föreslå vilka åtgärder som bör vid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;tas rörande de kyrkliga arkiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Parallellt med de statliga utredningarna har ett utredningsarbete pågått inom Svenska kyrkan. Direktiv för det kyrkliga utredningsarbetet fastställdes av Svenska kyrkans centralstyrelse den 14 december 1995. Beslutet innebar att centralstyrelsen tillsatte en ledningsgrupp, fyra särskilda utredningsgrupper och en teologisk expertgrupp. Det inomkyrkliga utredningsarbetet pågår ännu. Planen är att det skall avslutas i mars 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Den kyrkliga ledningsgruppens uppgift är att svara för ledningen och samordningen av det samlade kyrkliga utredningsarbetet och att ge förslag rörande vissa frågor av grundläggande och övergripande art. Utredningsgruppen om arbetet på olika kyrkliga nivåer utreder ansvarsfördelningen mellan olika kyrkliga nivåer samt frågor om tillsättning av biskopar och domprostar. Uppgiften att utreda frågor om kyrkliga val, kyrkobokföring och kyrkliga arkiv tillkommer Utredningsgruppen om kyrkliga val- och indelningsfrågor m.m. Med Utredningsgruppen om kyrklig ekonomi och egendom har jag haft vissa beröringspunkter, främst i fråga om gjorda pensionsåtaganden och beträffande Svenska kyrkans framtida skattestatus. Denna utredningsgrupp har till uppgift att belysa ekonomin på alla nivåer och att ge förslag rörande kyrkoavgift och utjämningssystem, kyrkofonden, den kyrkliga egendomen i övrigt, begravningsverksamheten och de kulturhistoriska värdena. Den utredningsgrupp jag haft mest gemensamt med är Utredningsgruppen om kyrkans personal, t illsyn över ämbetsbärare och överprövning i kyrkan. Bland dess uppgifter kan främst nämnas frågan om hur arbetsgivarskapet skall se ut för präster och biskopar, frågan om hur tillsyn över ämbetsbärarna skall ske samt frågan om hur ett inomkyrkligt överprövningssystem kan ordnas. Den teologiska expertgruppen står t ill utredningsgruppernas förfogande och följer dess arbete ur ett teologiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;För att underlätta insyn i och samordning mellan utredningarna har i enlighet med riktlinjebeslutet och de statliga utredningsdirektiven ett sär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Utredningsuppdragen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;skilt beredningsorgan, &lt;NOBR&gt;Stat-kyrkadelegationen,&lt;/NOBR&gt; inrättats. &lt;NOBR&gt;Stat-kyrkadele-&lt;/NOBR&gt; gationen arbetar inom Kulturdepartementet och har en mycket bred sammansättning. Den leds av statsrådet och departementschefen. Dess vice ordförande är ärkebiskopen. Såväl de statliga utredningarna som det kyrkliga utredningsarbetet har under arbetets gång regelbundet rapporterat till &lt;NOBR&gt;Stat-kyrkadelegationen.&lt;/NOBR&gt; Dess arbete beräknas vara avslutat den 30 juni 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1996 förordnades jag som särskild utredare. Mitt arbete påbörjades i mars 1996 sedan sakkunniga, experter och sekreterare hade förordnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Jag disponerade mitt arbete så att jag koncentrerade mig på personalfrågorna under våren och sommaren 1996 och på de frågor som re dovisas i detta betänkande - Stöd, skatter och finansiering - under hösten 1996 och vintern 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Sammanlagt har jag haft tio sammanträden med utredningens sakkunniga och experter. Två av sammanträdena har haft internatform. De sakkunniga och experterna har under arbetets gång bidragit med sakkunskap och erfarenheter från skilda områden, både vid sammanträdena och på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Arbetet har bedrivits under stor öppenhet för synpunkter utifrån. Tillsammans med sekretariatet och några av experterna har jag haft upprepade kontakter med övriga statliga utredningar, med den kyrkliga utredningsgruppen om personalfrågor m.m. och med den kyrkliga utredningsgruppen om ekonomi och egendom. Jag har vid två tillfällen sammanträffat med de trossamfund som i dag får statsbidrag. Till dessa trossamfund har jag också sänt en enkät. Vidare har jag haft kontakter med Sveriges Buddhistiska samarbetsråd och &lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; biskopen Hubertus Brandenburg. Ett studiebesök har gjorts vid regeringskansliet i Norge, där jag sammanträffat med företrädare från flera departement rörande stöd till trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;I &lt;NOBR&gt;Stat-kyrkadelegationens&lt;/NOBR&gt; arbete har jag deltagit aktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;I enlighet med direktiven har jag haft riktlinjebeslutet som utgångspunkt för mina överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Utredningsuppdragen &lt;SPAN class="ft7"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betänkandets uppläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Betänkandet inleds med att jag i kapitel 2 gör en översiktlig beskrivning av Svenska kyrkans organisation. Jag beskriver organisationen sådan den är i dag och sådan riktlinjebeslutet skisserar den för framtiden. Kapitlet innehåller också en kort beskrivning av kyrkofonden. En beskrivning av övriga trossamfund som i dag får statsbidrag finns som bilaga 3 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Efter kapitel 2 följer tre huvudavsnitt där jag behandlar mina utredningsuppdrag avseende Statligt stöd t ill trossamfunden, beskattning av trossamfunden och reformens finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Det första huvudavsnittet, avseende statligt stöd till trossamfunden, inleder jag med att i kapitel 3 gå igenom vissa grundläggande förutsättningar för mitt uppdrag. I kapitel 4 re dovisar jag statens stöd till trossamfunden i dag. Därefter beskriver jag i kapitel 5 översiktligt min nya modell för stödet. Motiven för statligt stöd till trossamfunden analyseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft0"&gt;i kapitel 6. Jag redovisar sedan, i kapitel 7, vilka krav som bör ställas på trossamfunden för att stöd skall utgå. I de följande kapitlen, 8 och 9, beskriver jag närmare de stödformer jag föreslår för framtiden. Kapitel 10 ägnar jag åt att gå igenom det bidragsfördelande organets uppgifter och ställning i framtiden. Slutligen ger jag i kapitel 11 mina synpunkter på regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska följer av för slagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Mitt andra huvudavsnitt är det som handlar om beskattning av trossamfunden. Detta avsnitt inleds i kapitel 12 med en kort beskrivning av uppdraget. I kapitel 13 gör jag en bakgrundsbeskrivning av den kyrkliga egendomen i dag. Bakgrunden är nödvändig för förståelsen av mina skatteförslag. Därefter gör jag, i kapitel 14 och 15 en genomgång av dagens skattesubjekt och skatter. Sedan blickar jag framåt. I kapitel 16 beskriver jag de framtida kyrkliga skattesubjekten. Min grundläggande princip för framtidens beskattning är att trossamfunden skall likställas med allmännyttiga ideella föreningar. Detta utvecklar jag i kapitel 17. Därefter följer, i kapitel 18, en beskrivning av de förändrade regler som kan bli en följd av förslagen från Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Jag analyserar i kapitel 19 skattekonsekvenserna av mina förslag rörande gjorda pensionsåtaganden. En utförligare redogörelse för själva förslaget finns i mitt andra betänkande - Svenska kyrkans personal. I kapitel 20 tar jag upp sådana särskilda skattefrågor som har direkt samband med själva relationsändringen. Huvudavsnittet avslutas med att jag i kapitel 21 beskriver övriga följder av mina skatteförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Det tredje huvudavsnittet gäller reformens finansiering. Avsnittet börjar med en kort inledning i kapitel 22. Därefter redogör jag i kapitel 23 för vilka kostnader och intäkter som följer av samtliga statliga stat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Utredningsuppdragen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft0"&gt;kyrkautredningars förslag. Detta kapitel har jag utformat efter samråd med övriga berörda utredningar. I kapitel 24 redovisar jag vilka besparingar som kan göras i statsförvaltningen genom relationsändringen. Kapitlet utgår från den rapport från Statskontoret som finns som bilaga 2 till detta betänkande. Kapitel 25 ägnas åt skatteadministrationsersättningen. Slutligen gör jag i kapitel 26 en summering och drar mina slutsatser beträffande finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;2 Svenska kyrkans organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Dagens organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Församlingen är den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan. I regel motsvarar församlingen ett geografiskt område. Några få icketerritoriella församlingar finns dock. Församlingen är också en gemenskap. Vidare är den en juridisk person i form av en kyrklig kommun. En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar sköta sina angelägenheter. Vad som är församlingsangelägenheter finns preciserat i kyrkolagen. Där nämns bland annat främjande av kyrkans gudstjänstliv, undervisning, diakoni och evangelisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;Församlingens högsta beslutande organ utgörs antingen av demokratiskt valda kyrkofullmäktige eller - i små församlingar - av kyrkostämman genom direkt demokrati. I vissa fall utövas beslutanderätten dock i stället av ett direktvalt kyrkoråd. Oavsett hur det högsta beslutande organet ser ut skall det i varje församling finnas ett kyrkoråd. Det utses alltid på demokratisk grund och utgör församlingens styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft0"&gt;Kyrkokommunerna har beskattningsrätt. Skattesatsen bestäms av kyrkokommunens beslutande organ. Församlingsskatten tas upp tillsammans med inkomstskatten. Den som inte tillhör Svenska kyrkan har lindrad skattskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Kyrkliga samfälligheter finns av olika slag. De bildas av församlingarna för vården av gemensamma ekonomiska angelägenheter. Även de kyrkliga samfälligheterna utgör kyrkliga kommuner och har styrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Pastoratet bildar bas för den lokala personalorganisationen. Ett pastorat är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. I domkyrkopastoraten benämns kyrkoherden domprost. Pastoratet kan bestå av en eller flera församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Stiftet är Svenska kyrkans regionala enhet. Det utgör tjänstgöringsområde för biskopen. I Svenska kyrkan finns 13 stift. Uppsala stift kallas också ärkestiftet och dess biskop är ärkebiskop. Dennes roll beskrivs ofta som att vara "den främste bland likar". I ärkestiftet finns dessutom en biträdande biskop. Församlingarna inom ett stift utgör en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34522x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkans organisation &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;kyrklig samfällighet som kallas stiftssamfällighet. I stiftssamfälligheten finns en demokratiskt vald stiftsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;I varje stift finns ett domkapitel. Det består av biskopen, domprosten, en präst som är vald av stiftets präster samt tre lekmän. Domkapitlet är en statlig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Varken på riksnivå eller som helhet är Svenska kyrkan någon självständig juridisk person. Statskyrkosystemet innebär att Svenska kyrkan på nationellt plan företräds av staten på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft26"&gt;Kyrkomötet är gemensamt för hela Svenska kyrkan och består av 251 valda ledamöter. Dessa ledamöter utses vid indirekta val genom elektorer, som utsetts i lokala valdistrikt. Val till kyrkomötet skall numera ske vart fjärde år. Kyrkomötet får meddela föreskrifter i vissa ämnen som framgår av en övergångsbestämmelse till regeringsformen och av kyrkolagen. Det rör frågor om Svenska kyrkans lära och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet och utses av detsamma. Ärkebiskopen skall dock alltid vara dess ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft0"&gt;Parallellt med den statliga verksamheten på riksnivå finns privaträttsliga organ som också måste sägas höra till Svenska kyrkan. Dessa organ finns för att sköta sådana gemensamma angelägenheter som inte har pekats ut i lag och grundlag. För det ändamålet har bildats en stiftelse, som kallas Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Kyrkomötets ledamöter bildar i denna parallellorganisation tillsammans det s.k. ombudsmötet, som sammanträder i anslutning till kyrkomötet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet har samma ledamöter som Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Det finns flera andra stiftelser, föreningar och bolag som är närstående till den offentligt reglerade Svenska kyrkan och kan betraktas som delar av densamma. Ett av dessa organ är Pastoratsförbundet, som bl.a. fungerar som arbetsgivarorganisation för kyrkokommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kyrkofonden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;Kyrkofonden är ryggraden i Svenska kyrkans finansförvaltning. Den bildades på &lt;NOBR&gt;1910-talet&lt;/NOBR&gt; genom en sammanslagning av prästerskapets löneregleringsfond och ecklesiastika boställenas skogsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Kyrkofondens uppgift var ursprungligen att utjämna kostnaderna för prästernas löner mellan pastoraten. Kyrkofondens inkomster kom till större delen från avkastningen på de ecklesiastika löneboställena. Vidare fick kyrkofonden ersättning från staten för prästerskapets till staten indragna tionde med ett av riksdagen fastställt årligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34523x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45 &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkans organisation &lt;SPAN class="ft0"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;I samband med att kyrkofonden övertog ansvaret för lönekostnaderna för biskoparna och familjepensionerna efter präster tillfördes kyrkofonden år 1937 medel från biskopslöneregleringsf onden och år 1942 medel från prästerskapets änke- och pupillkassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Det kyrkliga utjämningssystemet genom kyrkofonden omfattar numera stora delar av kyrkokommunernas ekonomi. Kyrkofonden betalar också vissa gemensamma kostnader för kyrkokommunerna, kostnader för rikskyrkliga ändamål, löner åt biskoparna och vissa präster, pensioner åt biskopar och präster, ersättningar till domkapitlens ledamöter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Alltsedan kyrkofonden bildades har dess verksamhet varit lagreglerad. Nu gäller reglerna i 42 kap. kyrkolagen. Vidare gäller kyrkofondsförordningen (1996:1230). Egen styrelse fick kyrkof onden först 1983. Kyrkofondens styrelse anses vara en statlig myndighet. Dess kansli består av tjänstemän som är anställda av Kammarkollegiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Kyrkofondens styrelse består av sju ledamöter. Regeringen utser ordföranden och tre ledamöter. Kyrkomötet utser tre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Regeringen fastställer kyrkofondens budget och meddelar föreskrifter om hur utgiftsposterna får disponeras. Kyrkofondens styrelse disponerar över flertalet utgiftsposter i budgeten och får också göra omfördelningar mellan dessa. Regeringen eller Kulturdepartementet kan också i viss utsträckning disponera över Kyrkofondens medel under löpande budgetår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Tillgångarna i kyrkofonden utgörs främst av värdepapper. Kyrkofondens intäkter består till övervägande del av kyrkoavgifter från pastoraten. Till det kommer avkastningen av det egna kapitalet. Sedan budgetåret 1991/92 har kyrkof onden inte tillförts några statliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;År 1995 omsattes 1,3 m iljarder kr. Det bokförda kapitalet uppgick till 1,7 miljarder kr. Härav var 770 miljoner kr avsatta för prästers intjänade pensionsrätter. Fondens marknadsvärde vid 1996 års utgång har beräknats till drygt 3 miljarder kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Framtidens struktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet ger en preliminär bild av hur Svenska kyrkans framtida struktur kommer att te sig. Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering har att lämna kompletterande förslag. För en utförligare redogörelse hänvisas därför till dess betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;Även i framtiden kommer församlingen att vara Svenska kyrkans grundläggande enhet. Territorialprincipen kommer att bestå. Försam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Svenska kyrkans organisation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;lingen kommer även fortsättningsvis att vara en juridisk person. Kommunstatusen upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Stiftet kommer att finnas kvar som Svenska kyrkans regionala enhet och som tjänstgöringsområde för biskopen. Även stiftet kommer att vara självständig juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Hela Svenska kyrkan kommer att få rättskapacitet i egenskap av trossamfund. Som en för svensk rätt ny associationsform införs nämligen "registrerat trossamfund". Församlingar och stift utgör s.k. trossamfundsdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Kyrkomötet kommer att företräda Svenska kyrkan som helhet. Dess beslut kan binda församlingar och stift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Sannolikt kommer den rikskyrkliga verksamhet som nu drivs i stiftelse- och bolagsform att inlemmas i Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft0"&gt;Kyrkolagen upphävs. Vi får en ny kortfattad ramlag om trossamfund. Vidare får vi en kortfattad ramlag om Svenska kyrkan, som ger regler för att säkerställa statens särskilda förväntningar på Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Övergångsregler ges i en lag om införande av lagen om Svenska kyrkan, den s.k. införandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Alla som tillhör Svenska kyrkan blir enligt lag skyldiga att betala en kyrkoavgift, vars storlek fastställs lokalt och regionalt inom Svenska kyrkan. Avgiften tas upp kostnadsfritt för Svenska kyrkan t illsammans med inkomstskatten. Riksskatteverket föreslår de närmare formerna för denna uppbördshjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;Den kyrkliga egendomen, inklusive kyrkofonden, kommer att ställas till Svenska kyrkans förfogande vid relationsändringen. Kammarkollegiet lägger förslag till hur detta kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p86 ft27"&gt;Statligt stöd till trossamfunden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;3 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Enligt utredningsdirektiven, som finns bilagda detta betänkande, skall jag överväga vilka motiv som finns för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Vidare skall jag med utgångspunkt i dessa motiv föreslå vilka krav som bör ställas för statligt stöd till trossamfund och i vilka former det statliga stödet skall kunna utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Uppdraget innefattar inte att ge förslag om hur omfattande det statliga stödet till trossamfunden skall vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Frågorna har aktualiserats på grund av sitt samband med den förestående ändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för reformen (det s.k. riktlinjebeslutet). Mina utredningsdirektiv säger att jag skall utgå från riktlinjebeslutet när jag gör mina överväganden. En grundtanke med reformen är att likställigheten skall öka mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund i Sverige. Riktlinjebeslutet innebär bland annat att Svenska kyrkans beskattningsrätt upphör och att Svenska kyrkan i stället skall få statens hjälp med att inkassera avgifter från alla sina tillhöriga. Den administrativa hjälpen skall vara kostnadsfri för Svenska kyrkan. Av likställighetsskäl bör, enligt riktlinjebeslutet, även andra trossamfund än Svenska kyrkan efter prövning av regeringen i varje enskilt fall kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Likställighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft0"&gt;Ökad likställighet mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund är ett av de mål som eftersträvas vid förändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;En första förutsättning är naturligtvis att religionsfriheten respekteras. Men det betyder inte mer än att staten skall hålla sig neutral till individens val av andlig livsåskådning och gemenskap. I dag ges ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft0"&gt;aktivt statligt stöd till många trossamfund, men inte till alla. Detta kan upplevas som orättvist, men är i och för sig förenligt med religionsfriheten eftersom individen har full valfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Nu skall ökad likställighet mellan trossamfunden eftersträvas. Det är att gå lite längre än religionsfriheten kräver. För mig betyder likställighet mellan trossamfunden att dessa bemöts från samma utgångspunkt. Det betyder däremot inte att alla trossamfund skall få lika, likformigt eller ens likvärdigt stöd. Avgörande för vilket stöd som skall utgå till varje trossamfund bör alltid vara i vad mån trossamfundet i fråga vid en saklig bedömning kan antas uppfylla de mål som stödet är avsett för. Om staten exempelvis vill ge stöd till trossamfund för att därigenom uppnå ökad integrering av invandrarkvinnor i det svenska samhället är det naturligt att de samfund som i huvudsak betjänar invandrare prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft26"&gt;I dag bemöts trossamfunden inte från samma utgångspunkt. Svenska kyrkan får inte stöd på samma sätt andra trossamfund. Det går inte att svara på om de fria trossamfunden sinsemellan bemöts från samma utgångspunkt. Vissa trossamfund får avslag på begäran om statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft0"&gt;Andra får bidrag. Eftersom det inte finns några tydliga uttalanden om motiven och målen för statsbidragen syns det inte heller vad det är som staten betalar för, när bidrag ges. För att öka likställigheten måste motiven tydliggöras. Bara med klara motiv kan sakliga måttstockar konstrueras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Målstyrning och effektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Målstyrning av ett bidrag innebär - mycket kort uttryckt - att bidragsgivaren ställer upp ett mål för bidraget och ger det t ill den som kan antas uppfylla målet. Den som tar emot bidraget strävar efter att med hjälp av bidraget uppnå det angivna målet och re dovisar sedan sitt resultat. På grundval av bland annat resultatredovisningen beslutar bidragsgivaren om fortsatta bidrag. En mer preciserad målstyrning kan kallas resultatstyrning. Statsbidragen till trossamfunden är inte målstyrda i dag. De är i stället i huvudsak regelstyrda. Ett visst antal betjänade ger enligt reglerna rätt till ett visst bidragsbelopp. Hur beloppet sedan används fäster bidragsgivaren inte avseende vid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft0"&gt;Riksdagen har på senare tid vid olika tillfällen uttryckt att all statligt finansierad verksamhet bör resultatstyras (se prop. 1993/94:150 och bet. 1993/94:FiU 20). Detta gäller även bidragen t ill föreningslivet (se nedan avsnitt 4.1). Ökad resultatstyrning antas innebära bättre effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Bidragen koncentreras till de områden där de kan göra störst nytta för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Inledning &lt;SPAN class="ft0"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft0"&gt;samhället. Jag har utgått från att det ur statens synvinkel sett finns fördelar med ökad mål- eller resultatstyrning även av det statliga stödet till trossamfunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Det går att peka på en rad uppgifter som är viktiga för samhällsgemenskapen och som trossamfunden tar ansvar för. Ansvarstagandet förstärks sannolikt av de statsbidrag som i dag utgår. Men systemet kan bli effektivare. Stödet kan med andra ord kopplas starkare till behov som samhällsgemenskapen har. Dessa behov varierar med tiden. Trossamfundens vilja och förmåga att möta behoven kan också antas variera. Systemet för stödjande bör därför vara flexibelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft0"&gt;Ett sätt att göra systemet effektivare ur statens synvinkel sett är att göra tydligare målformuleringar och bättre uppföljningar. Ett annat sätt är att prioritera verksamhet som svarar mot särskilt angelägna samhällsbehov. Enligt min mening finns det skäl att prova båda dessa vägar. De förslag jag redovisar i det följande bygger på det synsättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppdragsersättningar är inte stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;Det kan tänkas att ett trossamfund tar på sig en särskild uppgift som det annars skulle ha ålegat staten att lösa. Staten kommer att ställa sådana anspråk på Svenska kyrkan i samband med relationsändringen. Det är således avsett att Svenska kyrkan skall ansvara för begravningsverksamheten och för vården av viss allmänt kulturhistoriskt intressant egendom. För uppgifter som dessa finns särskilda skäl att utge statlig ersättning. Vidare fördelas en del av det statliga utlandsbiståndet genom trossamfundens biståndsorgan, t.ex. Diakonia och Lutherhjälpen. Även i framtiden kan man räkna med att olika trossamfund genom överenskommelse med staten åtar sig uppgifter som det annars skulle ha ålegat staten att ombesörja. Skulle så ske kan det finnas skäl för staten att utge särskild uppdragsersättning t ill trossamfundet i fråga. En sådan konkret uppdragsersättning kan inte anses vara ett stöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Allmänt om stöd till frivilliga organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;I Sverige finns en rik flora av frivilliga organisationer. Föreningslivet är en betydelsefull del av vår samhällskultur. Organisationerna är i flera avseenden allmännyttiga. Därför ger staten, landstingen och kommunerna på olika sätt sitt stöd till deras verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Olika organisationer får olika slags stöd. Ännu finns inga generella normer för den bidragsgivning som förekommer. I stället är det olika lagar, förordningar och beslut som styr vilka medel som kan fördelas och hur detta skall ske. De olika bidragssystemen har fått sin utformning efterhand som samhället sett skäl att ta del i ansvaret för verksamheten i fråga. Omfattande bidragsgivning förekommer på kommunal nivå. Statlig bidragsgivning förekommer inom varje departements verksamhetsområde. Det finns över 50 olika statliga anslag för bidrag till ideella organisationer. Under budgetåret 1994/95 utgick statsbidrag till föreningslivet med sammanlagt cirka 5,4 miljarder kr. Beloppet har beräknats av den arbetsgrupp som nämns sist i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;Förutom genom direkta statsbidrag ger staten sitt stöd till föreningslivet genom tillstånd till lotterier och bingospel. I sammanhanget bör också möjligheten att få stöd från Allmänna arvsfonden noteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Statliga bidrag fördelas i vissa fall direkt av något departement. I andra fall fördelas sådana bidrag genom någon statlig myndighet och i några fall sker bidragsgivningen via en samarbetsorganisation för flera föreningar eller organisationer. Vissa sådana organisationer har myndighetsstatus och andra, som Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet, har det inte. Ofta är fördelningen regelstyrd, exempelvis på så sätt att det i en förordning anges att ett visst antal medlemmar eller ett visst antal aktiviteter berättigar till ett visst bestämt bidragsbelopp. Statens ambition har på senare tid varit att minska regelstyrningen till förmån&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;för ökad mål- eller resultatstyrning, vilket i sin tur ställer ökade krav på uppföljning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Den s.k. Bidragsutredningen hade i uppdrag att överväga vissa principiella frågor angående statsbidragen till organisationerna. Utredningen redovisade sina överväganden i betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71). Däri föreslogs bland annat en tydligare rollfördelning mellan staten och organisationerna. Vidare föreslogs att den nya budgetprocessen skulle tillämpas även på organisationernas område. Utredningen förespråkade en fördelningsmodell liknande den som i dag tillämpas när det gäller statsbidrag till fria trossamfund. Gr upper av organisationer skulle bilda samverkansorgan som skulle ges ansvaret att självständigt fördela statsbidrag inom sitt verksamhetsområde. I betänkandet diskuterades även organisationernas engagemang i sådan verksamhet som hittills varit offentlig. Sedan betänkandet remissbehandlats (se Ds 1994:54) uttalade regeringen följande i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 14 s. 56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft29"&gt;"I en tid då det samhällsekonomiska utrymmet krymper är det en prioriterad fråga att närmare studera hur det ekonomiska stödet till föreningslivet skall utformas. Statsbidragsnivåerna uppfattas lätt som en betygssättning av organisationerna....En ökad resultatorientering av de statliga bidragen till föreningslivet underlättar fördelningen av bidrag mellan föreningar och ger även föreningslivet självt förbättrade möjligheter att visa värdet av sin verksamhet. Regeringen avser att initiera ett arbete för att utveckla resultatmått för föreningsverksamhet. En förbättrad mål- och resultatuppföljning måste också ses i ljuset av att föreningar i större utsträckning än tidigare tar ett ökat ansvar inom områden som gränsar till viktiga välfärdsområden."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;I februari 1996 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgr upp för resultatstyrning och uppföljning av statsbidrag t ill föreningar och andra ideella organisationer m.m. Arbetsgruppen fick i uppgift att dels redovisa en kartläggning, dels presentera förslag till metoder för resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av statsbidragen. Det poängterades särskilt att arbetsgruppen måste beakta föreningslivets integritet och särskilda verksamhetsformer. Vidare pekade regeringen i sina direktiv till arbetsgruppen på vikten av att uppföljningsprinciper överensstämmer med ambitionerna att åstadkomma en förenkling och en enhetlighet vad gäller statens förhållningssätt gentemot berörda organisationer. Arbetsgruppen, som var interdepartemental och verkade under Inrikesdepartementet, har avslutat sitt arbete men ännu inte redovisat sitt uppdrag. Jag har haft tillfälle att samråda med företrädare för gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anslaget för stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;Det statliga anslaget för stöd till trossamfunden uppgår i 1997 års budget till sammanlagt 57,3 miljoner kr, varav 53,4 miljoner kr går till de fria trossamfunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Ur anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1987:271) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. Vidare betalas ur anslaget efter regeringsbeslut statsbidrag till de danska, norska och isländska statskyrkoförsamlingarna i Sverige samt till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre domkyrkor m.m. (se prop. 1996/97:1 s.77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Svenska kyrkan får inget direkt statsbidrag till sin kärnverksamhet, men ges stöd på annat sätt. Som statskyrka har Svenska kyrkan oklara gränser mot staten. Det är därför inte möjligt att alldeles entydigt definiera stödets omfattning. Jag gör ändå ett försök nedan i avsnitt 4.3. Omfattande betalningar görs också i motsatt riktning, dvs. från Svenska kyrkan och dess tillhöriga till staten. Även detta redovisas närmare i nämnda avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Flertalet större fria trossamfund får statsbidrag. I avsnitt 4.4 redovisar jag vilka trossamfund som i dag är bidragsberättigade. Merparten av bidragen fördelas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), som närmare beskrivs i avsnitt 4.5. I avsnitt 4.6 finns uppgifter om bidragens storlek och fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Statsbidrag utgår som nyss nämnts även till norska, danska och isländska lutherska församlingar i Sverige. Dessa bidrag fördelas dock ej av SST, utan fastställs av regeringen. Bakgrunden till att de nordiska församlingarna får stöd i särskild ordning är överenskommelser som innebär att det finns motsvarande system i dessa länder. Här bör anmärkas att finskspråkigt arbete bedrivs inom ramen för Svenska kyrkans verksamhet. Under budgetåret 1994/95 utgick bidrag t ill de nordiska församlingarna med sammanlagt drygt en miljon kr. För budgetåret 1995/96, som omfattade 18 månader, uppgick summan t ill cirka en och en halv miljon kr. Härjämte förekommer bidrag ur kyrkofonden till dessa nordiska församlingar (se nedan avsnitt 4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;Arbetet med trossamfundens beredskapsfrågor handlades tidigare inom Försvarsdepartementet. Det administreras numera av Svenska kyrkans centralstyrelse och leds av Trossamfundens beredskapsråd (TBR), som är sammansatt av företrädare för olika trossamfund. Bidrag för arbetet, som får anses vara en statlig angelägenhet, utgår från&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;anslaget för stöd till trossamfund. Budgetåret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1994/95 uppgick bidraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;till knappt en miljon kr. Bidragssumman för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;budgetåret 1995/96 var&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;densamma. För 1997 har bidrag sökts med en högre summa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;Såväl Svenska kyrkan som andra trossamfund får, utöver vad som utgår från anslaget för stöd till trossamfunden, del av statsbidrag som utgår ur andra anslag. Jag tänker då främst på bidrag för ungdoms- och studieverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Vidare kan här nämnas att staten under tider med arbetslöshet har beviljat särskilda bidrag för att minska arbetslösheten bland byggnadsarbetare. Anslaget för dessa särskilda bidrag, som kunnat användas för trossamfundens lokalkostnader, har belastat Arbetsmarknadsdepartementets budget. Bidragen har utgått av arbetsmarknadspolitiska skäl, men påverkat budgeteringen av det statliga anslaget för stöd till trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Svenska kyrkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;Statsbidrag kan ges för renovering av äldre &lt;SPAN class="ft9"&gt;domkyrkor&lt;/SPAN&gt;. Den möjligheten har funnits ända sedan &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; Domkyrkorna utgör självständiga juridiska personer av stiftelsekaraktär. Var och en av dem äger sin egen kyrkobyggnad med kyrkotomt, men måste anses höra till Svenska kyrkan. De statliga bidragen till renovering av äldre domkyrkor kan alltså sägas utgöra ett slags stöd till Svenska kyrkan. Bidragen betalas ur anslaget för stöd till trossamfund. Under budgetåret 1994/95 uppgick det sammanlagda bidragsbeloppet för detta ändamål till en miljon kr. Under det 18 månader långa budgetåret 1995/96 gavs bidrag med drygt två miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Visst &lt;/SPAN&gt;internationellt ekumeniskt arbete &lt;SPAN class="ft0"&gt;betalas också med statsbidrag. Det handlar om avgifter till Kyrkornas världsråd och till Nordiska ekumeniska rådet. Det sammanlagda bidragsbeloppet per år har hittills understigit en miljon kr. Eftersom det är fråga om ekumeniskt arbete kommer bidragen såväl Svenska kyrkan som andra kristna svenska trossamfund till del. Merparten av stödet måste dock räknas Svenska kyrkan till godo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Statens stöd till Svenska kyrkan i dag består huvudsakligen i att &lt;SPAN class="ft9"&gt;statsförvaltningen utför uppgifter &lt;/SPAN&gt;som på olika sätt kommer Svenska kyrkan till del. Främst märks uppbörden av församlingsskatten och handhavandet av de kyrkliga valen, men det finns en rad andra kyrkliga angelägenheter som nu sköts av olika statliga organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;Dagens årliga kostnad för uppbörd av församlingsskatt har av Riksskatteverket beräknats till 100 miljoner kr. Vid uppbörden uppkommer regelmässigt en s.k. uppbördsförlust motsvarande cirka 0,4 procent av den debiterade skattesumman. Denna förlust utgörs av debiterad skatt som av olika skäl inte kan uppbäras hos de skattskyldiga. I dag stannar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45 &lt;/SPAN&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag &lt;SPAN class="ft0"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;förlusten hos staten. Å andra sidan ligger det en vinst för staten i det förhållandet att uppburen församlingsskatt utbetalas t ill kyrkokommunerna med avsevärd fördröjning (cirka två år). Visserligen utbetalas ett förskott, men det motsvarar inte hela skattemedelsfordran, eftersom det beräknats på lönenivåer för tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Jag har låtit Statskontoret utföra en kartläggning av vilka besparingar i statsförvaltningen, som ändringen av relationen mellan staten och Svenska kyrkan kan medföra. Av statskontorets kartläggning, som inte behandlar uppbörden, framgår bland annat följande. T ill följd av relationsändringen bortfaller vissa uppgifter för bland andra förvaltningsdomstolarna, Kammarkollegiet, Kulturdepartementets kyrkoenhet, lantmäterierna, länsstyrelserna, Riksrevisionsverket och skatteförvaltningen (avseende valfrågor). Besparingar på statsanslag bör därför, enligt Statskontorets uppfattning, kunna göras med sammanlagt cirka 18,5 miljoner kr. Det stöd som ligger i att statsförvaltningen ställs till Svenska kyrkans förfogande kan alltså sägas motsvara ett bidrag på 18,5 miljoner kr. Statskontorets redovisning återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft0"&gt;Här kan vidare finnas anledning att peka på det förhållandet att Svenska kyrkans långvariga status som statskyrka i ett historiskt perspektiv har gett Svenska kyrkan &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilda möjligheter &lt;/SPAN&gt;att bygga upp en god ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Det statliga stödet till Svenska kyrkan uppvägs e konomiskt mer än väl av att Svenska kyrkan och dess tillhöriga betalar vissa kostnader för statliga angelägenheter. Jag tänker då inte främst på skattebetalningar till staten eller på de ekonomiska regleringar som till följd av den s.k. kommunala finansieringsprincipen görs årligen mellan staten och kyrkokommunerna. De senare har hittills inneburit att staten innehållit en större eller mindre del av kyrkokommunernas skattemedelsfordringar för att kompensera sig för följderna av olika riksdagsbeslut som påverkat kyrkokommunernas ekonomi i gynnsam riktning (se vidare nedan i kapitel 25). Vad jag avser är i stället främst de belopp som kyrkokommunerna betalar till staten inom ramen för den s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;skatteadministrationsersättningen &lt;/SPAN&gt;(se en utförligare redovisning i nyss nämnda kapitel). För år 1995 betalades skatteadministrationsersättning med sammanlagt 300 miljoner kr. Motsvarande ersättning för år 1996 uppgick t ill 340 miljoner kr. Beloppet överstiger klart den faktiska kostnaden för församlingsskatteadministrationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Kyrkofonden är kyrklig egendom (se tionde avdelningen 42 kap. kyrkolagen). En närmare beskrivning av fonden finns i avsnitt 2.2 ovan. Fondens bokförda värde uppgick vid utgången av år 1996 t ill cirka 1,7 miljarder kr. Marknadsvärdet var drygt tre miljarder kr. Fondens intäkter består dels av kapitalavkastning, dels och främst av s.k. kyrkoavgifter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;som kyrkokommunerna betalar. Det utgår inga statsbidrag till kyrkofonden. Ur fonden betalas bidrag för att utjämna ekonomin mellan kyrkokommunerna. Kostnader för rikskyrklig verksamhet och kostnader för fondens förvaltning betalas också ur fonden. Dessutom betalas viss statlig verksamhet med fondmedel. Det handlar främst om kostnader för &lt;SPAN class="ft9"&gt;statliga utredningar &lt;/SPAN&gt;på det kyrkliga området. Under 1995 uppgick dessa kostnader till drygt tre miljoner kr. Vidare handlar det om bidrag till andra &lt;SPAN class="ft9"&gt;nordiska lutherska församlingar &lt;/SPAN&gt;i Sverige. Utöver de statliga bidrag som utgår till dessa församlingar (se ovan avsnitt 4.2) utgick under 1995 kyrkofondsbidrag på sammanlagt drygt en halv miljon kr för detta ändamål. I viss mån utgår alltså stöd till statliga angelägenheter från kyrkofonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Här kan vidare noteras att kyrkokommunerna än i dag i stor utsträckning förvarar och handhar &lt;SPAN class="ft9"&gt;folkbokföringsarkiv &lt;/SPAN&gt;, trots att folkbokföringen redan år 1991 blev en statlig angelägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Slutligen kan det finnas skäl att peka på att &lt;SPAN class="ft9"&gt;kyrkoantikvariskt intressant egendom &lt;/SPAN&gt;i dag vårdas av kyrkokommunerna utan annan statlig ersättning än den som betalas för restaurering av äldre domkyrkor eller av arbetsmarknadspolitiska skäl. Enligt riktlinjebeslutet kommer vården av denna egendom i framtiden att anses vara en angelägenhet för hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bidragsberättigade fria trossamfund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;Statsbidrag till fria trossamfund har förekommit sedan 1971. Under det året lades flera riksdagsmotioner om saken. I avvaktan på att &lt;NOBR&gt;stat-kyr-&lt;/NOBR&gt; kafrågan skulle få en samlad lösning avsattes, som en provisorisk lösning, ett anslag för statsbidrag till andra trossamfund. Syftet med anslaget var att öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande (se KrU 1971:15 s. 2). Inledningsvis gavs bidrag endast till vissa fria trossamfund med kristen inriktning, huvudsakligen frikyrkor med rötter i &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; väckelserörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Efter ett par år fördes den katolska kyrkan och de mosaiska/judiska församlingarna i Sverige till den bidragsberättigade kretsen. Med de mosaiska/judiska församlingarnas införlivande upphörde begränsningen till kristna samfund. Även Estniska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan och Ungerska protestantiska kyrkorådet tillkom som bidragsmottagare ungefär vid denna tid. Samtliga de här nämnda trossamfunden betjänade i hög grad invandrare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;När bidragssystemet tillskapades ansågs det viktigt att den offentliga insynen i församlingarnas verksamhet blev så begränsad som möjligt. Visserligen inrättades en statlig nämnd för uppgiften att fördela bidragen, men praktiskt handlades allt hos den frivilliga organisationen Sveriges frikyrkoråd. Nämndens ledamöter utsågs av regeringen på förslag av samfunden. Den kallades Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Stat-kyrkafrågan&lt;/NOBR&gt; fick inte den slutliga lösning man hade hoppats på i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Det ledde t ill att systemet med statsbidrag till trossamfund gavs en egen permanent lösning (se prop. 1974:1 bil. 10 s. 101). Anslaget fördubblades från fem m iljoner kr till tio miljoner kr och en förordning om statsbidrag till vissa trossamfund utfärdades. Denna har sedermera ersatts av förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Bidragsfrågorna handläggs nu i allt väsentligt av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), som är en statlig myndighet. Utbetalning till SST av anslaget för bidrag sker dock genom Kammarkollegiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Regeringen beslutar om vilka fria trossamfund som kan komma i fråga för statsbidrag. Dessa trossamfund finns uppräknade i förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. Bidragsberättigade är enligt förordningen för närvarande Anglikanska kyrkan, Bibeltrogna vänner, Estniska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan, Evangeliska &lt;NOBR&gt;Fosterlands-Stiftelsen,&lt;/NOBR&gt; Frälsningsarmén, Helgelseförbundet, islamiska församlingarna i Sverige, judiska församlingarna i Sverige, Metodistkyrkan i Sverige, Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd (OÖKER), Pingströrelsen, Sjundedags Adventistsamfundet, Stockholms katolska stift, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionsförbundet, Ungerska protestantiska kyrkan och Örebromissionen. Från och med den 1 januari 1997 har Helgelseförbundet och Örebromissionen gått samman till trossamfundet Nybygget - kristen samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;OÖKER är ett friv illigt samarbetsorgan för fjorton kyrkor, nämligen Armeniska apostoliska kyrkan, Bulgariska ortodoxa kyrkan, Estniska ortodoxa kyrkan, Etiopiska ortodoxa kyrkan, Finska ortodoxa församlingen, &lt;NOBR&gt;Grekisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; metropolitdömet, Koptiska ortodoxa kyrkan, Makedoniska ortodoxa kyrkan, Rumänska ortodoxa kyrkan, Ryska ortodoxa kyrkan, Serbiska ortodoxa kyrkan, Svenska ortodoxa prosteriet, &lt;NOBR&gt;Syrisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan och Österns apostoliska katolska assyriska kyrka. Varje medlemskyrka har en ledamot och en suppleant i OÖKER. I rådet finns dessutom två ledamöter som utsetts av SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;De islamiska församlingarna företräds av Islamiska samarbetsrådet (IS). Rådet består av tre islamiska riksorganisationer, nämligen Förenade Islamiska Församlingar i Sverige (FIFS), Islamiska Kulturcenter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;unionen i Sverige (IKUS) och Sveriges Muslimska Förbund (SMuF). Medlemsorganisationerna har vardera två ledamöter och en suppleant i IS. Om de så önskar kan de utse ytterligare en suppleant vardera. Denna skall i så fall vara en kvinna. I IS ingår dessutom två ledamöter från SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft0"&gt;Regeringen har vid sin prövning av om ett trossamfund skall kunna komma i fråga för statligt bidrag bl.a. tagit hänsyn till verksamhetens omfattning. Endast trossamfund som ansetts betjäna minst 3 000 personer i Sverige har hittills godkänts för statsbidrag. Regeringen har också tagit hänsyn till verksamhetens karaktär, dvs. om verksamheten uppfyller de villkor som anges i förordningen och om det är ett allmänt intresse att stödja verksamheten. Ett skäl för statsbidrag har t.ex. kunnat vara att samfundet i stor utsträckning betjänar invandrare. Buddhister och hinduer (däribland Hare Krishna) har regeringen inte beviljat möjlighet till statsbidrag. Livets ord, Jehovas vittnen och mormonerna finns bland dem som hittills inte har sökt statligt stöd i denna form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST )&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;Ledamöterna i SST utses av regeringen efter förslag från trossamfunden ifråga. De är 19 till antalet och sammanträder minst två gånger om året. De båda samverkansorganen OÖKER och IS har vardera två representanter i nämnden. Övriga trossamfund har vardera en representant. Nämndens verksamhet styrs av förordningen (1989:272) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Bi- drag fördelas till församlingar inom 34 trossamfund och kommer cirka 850 000 betjänade personer tillgodo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;IS och OÖKER lämnar förslag t ill SST rörande fördelning av statsbidrag bland de egna medlemssamfunden. Det har förekommit att islamiska och kristet ortodoxa grupper som velat få statsbidrag har blivit utan, eftersom de stått utanför IS respektive OÖKER.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;I praxis godtas att mindre trossamfund i bidragshänseende associeras med andra trossamfund för att på så sätt kunna få statligt stöd. Lettiska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan är i dag på sådant sätt associerad med Estniska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;SST har fastställt en arbetsordning och detaljerade tillämpningsföreskrifter för fördelning av de olika bidragsslagen. Att SST får meddela sådana tillämpningsföreskrifter framgår av förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Samarbetet i SST har fungerat väl och håller även i en tid av minskade anslag. Visserligen saknas möjlighet att överklaga SST:s beslut, men det står ändå klart att det endast är mycket sällan som trossamfunden är missnöjda med nämndens agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Eftersom SST är det samarbetsorgan för fria trossamfund som har bredast sammansättning har också andra former av samverkan vuxit fram. Det förekommer exempelvis att SST anordnar seminarier eller avfattar gemensamma remissvar. Vidare har SST tilldelats en roll i beredskapsplaneringen, därigenom att nämnden nominerar två ledamöter till Trossamfundens beredskapsråd (TBR), för vilket Svenska kyrkan har det administrativa ansvaret. Slutligen kan nämnas att Kammarkollegiet inför beslut om vigselrätt brukar rådfråga SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;SST:s fördelning av bidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft0"&gt;Större delen av det statliga bidraget till de fria trossamfunden fördelas av SST i enlighet med föreskrifterna i förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Bidrag utgår i form av "verksamhetsbidrag", "lokalbidrag" och "utbildningsbidrag". Regeringen fastställer i budget och regleringsbrev ramarna för SST:s bidragsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Årligen har på senare tid sammanlagt cirka 70 miljoner kr fördelats av SST som stöd till trossamfunden. För budgetåret 1995/96, som omfattade 18 månader, fanns att fördela cirka 74 miljoner kr som verksamhetsbidrag, 9 miljoner kr som lokalbidrag och 2,3 miljoner kr som utbildningsbidrag. För budgetåret 1997, som omfattar 12 månader, är anslaget sammanlagt 57,3 miljoner kr, varav 53,4 miljoner kr skall fördelas av SST. Enligt regleringsbrevet skall 50,9 miljoner kr utgå i form av verksamhetsbidrag eller utbildningsbidrag och 2,5 miljoner kr som lokalbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;SST har beslutat att verksamhetsbidragen skall bestå av ett fast grundbidrag och en rörlig del. Trossamfunden lämnar varje år statistik som ligger till grund för bidragsberäkningarna. I denna statistik används begreppet "betjänad". Med betjänade avses enligt SST:s egen definition dels personer som är registrerade som medlemmar eller deltagare hos församlingar inom trossamfundet, dels personer som är kända och verifierbara deltagare i församlingarnas verksamhet. Det hade, enligt SST, inte fungerat väl att i stället för begreppet betjänad använda begreppet "medlem", eftersom trossamfunden har så olika sätt att se på vad medlemsskap innebär. I vissa trossamfund är det en främmande tanke att kräva medlemsavgift. I andra trossamfund är det naturligt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Statens stöd till trossamfunden i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;ställa anspråk på service som i många samfund inte skulle räknas som religiös verksamhet. Till verksamhetsbidragen räknas också de särskilda bidrag som kan utgå för andlig vård vid sjukhus och lokalt ekumeniskt arbete. Ytterligare en särskild form av verksamhetsbidrag är de s.k. etableringsbidrag som kan utgå till samfund vilka huvudsakligen betjänar invandrare. Cirka en miljon kr per år fördelas för det senast nämnda ändamålet. Ett fyrtiotal projekt är pågående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;Utbildningsbidrag ges främst till trossamfundens teologiska seminarier för utbildning av pastorer och motsvarande. För verksamhetsåret 1995/96 gavs bidrag till sju sådana seminarier. På senare tid har verksamheten vid vissa seminarier blivit klassad som högskola. Dessa seminarier får därför bidrag för denna del av sin verksamhet från Utbildningsdepartementet. Det har lett till att SST inte längre stöder den del av seminariernas verksamhet som är högskoleklassad. Utbildningsbidrag har även utgått för enstaka utbildningsinsatser inom de trossamfund som huvudsakligen betjänar invandrare och för utbildning av sjukhuspastorer och sjukhuspräster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Lokalbidrag utgår för byggnadsprojekt och kan ges med 30 procent av godkända byggnadskostnader, dock högst 700 000 kr. Cirka 100 ansökningar inkommer per år. SST brukar finna att det övervägande antalet ansökningar bör berättiga till bidrag. Den fördelningsmetod som SST hittills har valt innebär att tillgängliga medel fördelas till alla bidragsberättigade projekt. Någon prioritering mellan projekten görs alltså inte. Eftersom anslaget inte motsvarar de behov trossamfunden anser sig ha reduceras bidragen. Som regel har bidrag kunnat ges med mellan 18 och 23 procent av godkända kostnader upp till 2,3 miljoner kr. För högre kostnader utgår således inget bidrag. Den genomsnittliga bidragsnivån har uppgått t ill omkring 10 procent av hela projektkostnaden. Lokalbidrag kan också ges för att handikappanpassa trossamfundens lokaler. Sådant bidrag kan beviljas med ett belopp som motsvarar den faktiska kostnaden, dock högst 100 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft0"&gt;För budgetåret 1997 har inte mer än 2,5 m iljoner kr anslagits som lokalbidrag. SST prioriterar därför endast handikappanpassningsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;Även arbetsmarknadspolitiska bidrag (se ovan avsnitt 4.2) har fördelats av SST.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;5 En ny modell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Regeringen beslutar om vilka trossamfund som skall kunna komma i fråga för statligt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Alla bidragskvalificerade trossamfund skall ges ett basstöd i form av antingen statlig uppbördshjälp eller ett likvärdigt organisationsbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Dessutom bör ändamålsstyrda bidrag kunna ges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Även Svenska kyrkan skall kunna komma i fråga för bidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;SST bör finnas kvar som bidragsfördelande myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Likvärdigt basstöd med styrd komplettering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet förutsätter att regeringen även i framtiden skall besluta om vilka trossamfund som skall kunna komma i fråga för statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Den administrativa hjälp som Svenska kyrkan kommer att få med att kassera in avgifter från sina tillhöriga blir ett värdefullt stöd för Svenska kyrkan. Även andra trossamfund bör i framtiden under vissa förutsättningar kunna få motsvarande hjälp. För de trossamfund som på detta sätt får uppbördshjälp kommer det kostnadsfria administrativa stöd som hjälpen innebär att utgöra ett slags basstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;För att i möjligaste mån uppnå likstä llighet anser jag att de trossamfund som är kvalificerade för statligt stöd, men inte tar emot uppbördshjälp, skall kompenseras med någon annan form av likvärdigt basstöd. Detta alternativa basstöd kallar jag organisationsbidrag. Min modell för det statliga stödet till trossamfunden i framtiden bygger på att organisationsbidraget beräknas med utgångspunkt i kostnaden per tillhörig för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;En ny modell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;uppbördshjälpen t ill Svenska kyrkan. Organisationsbidraget skall stå i proportion till trossamfundets omfattning i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Till komplettering av de båda basstödsformerna, uppbördshjälp alternativt organisationsbidrag, bör ändamålsstyrda bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet kunna ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;I kapitel 7 nedan redogör jag för vilka krav som bör ställas för att ett trossamfund över huvud taget skall kunna komma i fråga för statligt stöd. Kraven utgår främst från de motiv som enligt min mening finns för att staten skall stödja trossamfunden. Dessa motiv redovisar jag i kapitel 6. I kapitel 8 och 9 utvecklar jag närmare hur basstödet och det ändamålsstyrda verksamhetsbidraget kan fördelas och följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Svenska kyrkan kommer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;I syfte att öka likställigheten mellan trossamfunden bör även Svenska kyrkan, enligt min mening, kunna komma i fråga för kompletterande bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet. I kapitel 9 och 10 nedan återkommer jag till den saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;SST kvarstår med förändrad roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;Den modell jag här presenterar utgår från att SST finns kvar som bidragsfördelande organ. Eftersom målstyrningen skall öka och Svenska kyrkan kunna komma i fråga för vissa bidrag, blir SST:s roll dock något förändrad. Detta beskriver jag närmare i kapitel 10 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34543x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Samhällsnyttan bör vara utgångspunkt för vilket stöd som ges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Trossamfund kan på olika sätt bidra till att öka harmonin i vårt demokratiska samhälle. Därför kan det finnas skäl att ge stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Motiven för det stöd som staten i dag ger till de fria trossamfunden är mycket kortfattat beskrivna. I mitt utredningsuppdrag ingår att överväga vilka motiv som finns för statligt stöd till trossamfund. Samtidigt förutsätter riktlinjebeslutet att någon form av stöd skall utgå även i framtiden. Jag har därför sett som min uppgift att formulera och sätta på pränt sådana motiv som får antas vara gällande för de bidragsberättigade fria trossamfunden redan i dag och som håller för framtiden, när Svenska kyrkan blir mer likställd med övriga trossamfund. Hur stort det sammanlagda stödet skall vara måste bedömas för varje år i budgetsammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;När statsbidragen till de fria trossamfunden infördes år 1971 motiverades detta med att ekonomiskt svaga församlingar skulle få bättre förutsättningar att hålla lokaler och erbjuda religiös service (se ovan avsnitt 4.4). Samtidigt arbetade 1968 års beredning om stat och kyrka med förslag till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Frågan om statligt stöd till trossamfunden behandlades av beredningen, som i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36, Samhälle och trossamfund, s. 49) anförde följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;"...det måste vara samhällets främsta uppgift att se till att invånarnas individuella behov i olika avseenden kan täckas. Behoven kan finnas inom alla sektorer av samhällslivet, såväl de sociala, kulturella, politiska och ekonomiska som den religiösa."&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;Den dåvarande beredningens förslag ledde inte till någon lösning av relationsfrågan, men statsbidragen permanentades utan närmare motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;I förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan anges att verksamhetsbidrag kan utgå till församlingar som behöver bidraget för att kunna erbjuda religiösa tjänster och till trossamfund med svag ekonomi. Lokalbidrag kan enligt samma förordning utgå till församlingar som behöver bidraget för att kunna hålla lokaler. Bidragen motiveras alltså enligt förordningens lydelse av församlingarnas och trossamfundens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Samhällsnyttan avgör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Det råder ingen tvekan om att trossamfunden har användning för de statsbidrag som de får i dag. Jag har sammanträffat med företrädare för de trossamfund som i dag får statsbidrag. Vad jag då fått höra har övertygat mig om att statsbidragen har förbättrat dessa trossamfunds möjlighet att nå människor samt att erbjuda dem efterfrågad religiös service och gemenskap. De större trossamfunden, flertalet därav med lång tradition i Sverige, har kunnat använda bidragen för att starta verksamhet av nytt slag eller för att stödja ekonomiskt svaga församlingars möjlighet att fortsätta verka. De trossamfund som i huvudsak betjänar invandrare har fått en förbättrad möjlighet att etablera sig på olika orter. För nyligen invandrade människor spelar hemlandets trossamfund i Sverige ofta en betydelsefull roll. Församlingen blir en länk mellan ursprung och framtid, en trygg utgångspunkt att bygga relationerna till Sverige ifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft26"&gt;Men när det skall avgöras om statligt stöd bör ges, kan trossamfundens behov inte tas som utgångspunkt. Regeringen har i sina tidigare bedömningar av om ett trossamfund skall kunna få statsbidrag tagit hänsyn till om det är ett allmänt intresse att stödja samfundets verksamhet. Detta bör även i framtiden vara en förutsättning. Frågan bör bedömas med utgångspunkt i vilken nytta statligt stöd till trossamfundet i fråga kan göra för vårt gemensamma liv. Därmed inte sagt att trossamfundens behov och samhällsnyttan är motstridiga intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Jag anser att staten bör se i grunden positivt på trossamfundens verksamhet. Trossamfunden arbetar i hög utsträckning för mål som stämmer väl överens med statens mål för samhällsgemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund &lt;SPAN class="ft7"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td78"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Samtidigt får man inte att bortse från att trossamfunden är frivilliga organisationer som skall stå obundna av staten. Det är trossamfunden själva som skall bestämma i vilken grad och på vilket sätt de vill ägna sig åt samhällsnyttig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;I den mån ett trossamfunds verksamhet svarar mot ett samhällsgemensamt behov kan det vara värt att från statens sida stödja verksamheten. Då finns det ett motiv för stöd. Men det finns inte skäl att ge stöd utan krav på prestation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;Vad jag hittills sagt innebär att tydliga mål bör sättas för statens stöd till trossamfunden. Jag övergår nu till att diskutera vilka samhällsnyttiga mål som skulle kunna främjas med statligt stöd till trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Människors andliga behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Liksom 1968 års beredning om stat och kyrka anser jag att människors andliga behov är angelägna. De flesta av oss har behov av att på ett eller annat sätt finna ett större sammanhang som livet kan vara en del av. Vi letar efter en livsåskådning. I situationer som vi upplever som särskilt viktiga i livet blir detta också särskilt tydligt. Jag tänker särskilt på när barn föds och när de blir vuxna, när vi bildar familj och när människor lämnar livet. Då söker de flesta som berörs gemenskap och tänkbara förklaringar. Här spelar trossamfunden en påtagligt viktig roll. Detsamma gäller vid andra livsviktiga situationer. Vid stora samhällsförändringar liksom vid katastrofer och olyckor blir de andliga behoven uppenbara. Ofta visar trossamfunden då beredskap att möta dessa behov. För en människa som har brutit upp från sitt hemland och försöker skapa en vardag i ett nytt land kan det av liknande skäl bli naturligt att vända sig till ett trossamfund för gemenskap och vägledning kring hur man kan förhålla sig till det nya livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;Att ha en andlig identitet är för många människor ryggraden i tillvaron. Möjligheten att delta i ett regelbundet gudstjänstliv och att höra till en religiös gemenskap kan ha avgörande betydelse i det vardagliga livet. Genom trossamfundens ordinarie verksamhet erbjuds människor en andlig dimension, som många gånger svarar mot ett sådant särskilt behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;I utredningsdirektiven påpekas att det svenska samhället har blivit alltmer mångkulturellt och mångreligiöst. Detta har bland annat medfört, sägs det, att Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft tidigare. Jag vill tillägga att det är mitt bestämda intryck att människorna i Sverige har blivit allt mer sökande när det gäller andlighet. Det finns numera ett slags nyfikenhet som inte har kunnat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;iakttas så tydligt tidigare. Trossamfundens verksamhet ifrågasätts och förkastas eller uppvärderas. Annan andlig verksamhet finner sina former. Den s.k. new &lt;NOBR&gt;age-rörelsen,&lt;/NOBR&gt; som har andliga förtecken men saknar trossamfundskaraktär, är ett uttryck för denna nyfikenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Dagens samhälle är informationstätt och mångkulturellt. Att söka är ett naturligt förhållningssätt för en människa i en sådan miljö. Individens möjlighet att hitta ett trossamfund som svarar mot hans andliga behov har aldrig varit bättre. Men risken att gå vilse är också stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Religionsfriheten är en grundläggande byggsten i vårt samhällssystem. Individen måste vara fri att söka sig till vilken andlig gemenskap som helst. Utgångspunkten måste vara att alla religiösa organisationer är tillåtna. Om staten skall ge olika förmåner till olika trossamfund måste det finnas sakliga skäl för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Önskemålet om ökad likställighet mellan trossamfunden har varit ett av argumenten för en förändring av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Detta betyder emellertid inte att aktivt statligt stöd måste ges antingen till alla trossamfund eller också inte alls. Staten måste kunna ha ett restriktivt förhållningssätt till verksamheter som är inhumana eller står i strid med vårt rättssystem. Vidare måste staten eftersträva kostnadseffektivitet. Om staten väljer att ge stöd till trossamfund för att därigenom uppnå att invånarna får t illgång till andligt stöd i livsviktiga situationer, är det därför också rimligt att stödet utgår till de trossamfund som bäst kan antas uppfylla just det målet. De trossamfund som i dag får statsbidrag får antas vara väl skickade att göra det. Mycket talar för att även andra trossamfund, exempelvis de som hör till stora världsreligioner, har denna förmåga. Men det finns religiösa organisationer som ännu inte har nått sådan stabilitet att de klarar av att ge människor det stöd de förväntar sig i livsviktiga situationer. Likaså finns det religiösa organisationer som är destruktiva i den meningen att de ger sitt stöd på sådant sätt att risken för skadeverkningar är särskilt stor. Om människor far illa för att de har blivit besvikna på eller dåligt behandlade av en religiös organisation är det negativt för samhällsgemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft0"&gt;Det resonemang jag fört i detta avsnitt leder mig till följande slutsats. Att trossamfund ger människor andligt stöd i livsviktiga situationer är en viktig insats som bidrar till harmonin i samhället. Detta kan vara ett skäl för staten att ge sitt stöd till de trossamfund som kan antas klara uppgiften på ett bra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund &lt;SPAN class="ft7"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td78"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Etik och demokrati&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft0"&gt;För de flesta av oss invånare i Sverige har etiken ett starkt samband med humana värderingar och med religion. Majoriteten av oss har växt upp och hittills levt i ett samhälle som sedan sekler har präglats av Svenska kyrkan och dess ideologi. Sambandet har för oss varit så självklart att vi ibland knappt lagt märke till det. En mindre del av oss hör hemma i något annat trossamfund och känner stark samhörighet med den etik just detta trossamfund står för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Trossamfunden erbjuder en möjlighet för människor att hitta ett förhållningssätt till livet. Att det också finns andra vägar till sådana förhållningssätt förringar inte betydelsen av trossamfundens insats på detta område. Hos trossamfundet kan individen komma fram till svar på vad som är rätt eller fel i det egna livet, liksom i relationerna till andra människor och till naturen. Dessa grundläggande etiska värderingar ser delvis olika ut inom de olika trossamfunden. Men de finns och blir förklarade i varje trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;Jag är övertygad om att samhällsgemenskapen vinner på att individerna har en genomtänkt uppfattning i etiska frågor. En människa som har hittat en etisk linje att följa går tryggare genom livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Ännu bättre är det om människan i fråga har getts möjlighet att diskutera sin etik med andra, inom eller utom ett trossamfund. Den tiden är förbi när det svenska samhället kunde hållas ihop kring en gemensam och heltäckande etisk bas. I utredningsdirektiven beskrivs detta förhållande som en stigande värdepluralism. Vår lagstiftning borgar visserligen för en gemensam rättsuppfattning, men i det vardagliga livet sätts etiken på prov i fler situationer än lagstiftningen täcker. Här kommer vi allt oftare att ta ställning på olika sätt. Då ökar betydelsen av att vi kan kommunicera kring etiska frågor. På detta område finns mycket ytterligare att göra. Invandrarpolitiska kommittén har i sitt betänkande Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55 s. 363) dragit slutsatsen att mångreligiösa mötesplatser på lokal nivå skulle kunna ge möjligheter att i konstruktiv anda hantera konflikter, sprida kunskaper och konfrontera olika gruppers föreställningar om varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft0"&gt;Att olika livsåskådningar finns representerade och gör sig hörda i samhället måste man, enligt min mening, se positivt på. Redan 1968 års beredning om stat och kyrka hade samma synsätt och uttalade följande (SOU 1972:36 s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft11"&gt;"Det är...av största betydelse för vitaliteten i den svenska demokratin att olika ideologier och trosriktningar får goda möjligheter att göra sig gällande. Dessa livsåskådningar, liksom mycket av den verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;bedrivs inom ideella organisationer på grundval av olika livsåskådningar, utgör värdefulla inspirationskällor även för den allmänna debatten."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Bara om det faktiskt finns något att välja mellan är demokratin och religionsfriheten värdefulla. Den mångfald som nu har kommit för att stanna är därför positiv för det svenska samhället. Även om vissa trossamfund inte i sig är demokratiskt organiserade, är deras existens berikande för den svenska demokratin och religionsfriheten. Flertalet är demokratiskt styrda och bidrar därför också till att öka sina medlemmars vilja och förmåga att ta aktiv del i samhällsgemenskapen. Ur samhällssynpunkt är det angeläget att trossamfunden så långt möjligt eftersträvar medlemsförankring och öppen insyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;I en demokrati är det viktigt att beslutsfattare och invånare kan komma till tals med varandra. Trossamfundet kan vara en praktiskt användbar kontaktyta mellan en gr upp invånare med likartade intressen och beslutsfattarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Jag drar följande slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Samhället vinner på att invånarna kan ta ställning till och kommunicera om etiska frågor på ett medvetet sätt. Trossamfunden kan ofta bidra till att utveckla dessa förmågor hos människor. I syfte att förmå trossamfunden att öka sina insatser på detta område kan det finnas skäl för staten att ge sitt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Samhället vinner också på att demokratin och debatten lever. Om trossamfund och andra ideologiska organisationer hörs och syns i samhället blir demokratin mera verklig. Det finns alltså skäl att se positivt på att trossamfunden spelar en engagerad roll i samhället och bidrar till demokratiträningen. Men detta utgör knappast något skäl att ge dem statsbidrag. Trossamfunden kan säkert fylla denna funktion på ett utmärkt sätt ändå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Vidare vinner samhället på att kontaktvägarna mellan beslutsfattare och olika grupper av invånare är öppna och framkomliga. Statligt stöd till trossamfunden får antas öka möjligheten att komma i kontakt med dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Särskilda sociala insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft0"&gt;Ett trossamfund kan ibland vara särskilt väl skickat att lösa ett konkret socialt problem av något slag. I den mån staten finner det angeläget att komma till rätta med problemet i fråga kan det vara kostnadseffektivt att ge ekonomiskt stöd till trossamfundet för ändamålet. Vilka problem som är aktuella varierar med tiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund &lt;SPAN class="ft7"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td78"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;Ett exempel på ett sådant problemområde är integreringen av människor med olika ursprung i det svenska samhället. För den uppgiften spelar många trossamfund en särskild roll. Trossamfundet har exempelvis en unik möjlighet att komma i kontakt med vissa invandrare, som annars skulle riskera att isoleras. Vidare kan trossamfundet anvisa en framkomlig väg att anpassa det egna etiska tänkandet till den nya miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;Andra exempel på konkreta sociala problem som många trossamfund kan göra särskilt effektiva insatser vid är akuta kriser, fattigdom och sjukdom. Trossamfundet kan i regel agera snabbt och obyråkratiskt. Hos trossamfundet finns kunskap och erfarenhet som är värdefull i mötet med olycksdrabbade människor. Vidare finns nära tillgång till andra medmänniskors solidaritet och hjälpsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Motiv för statligt stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;7 Bidragskvalificerade trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;För att ett trossamfund skall komma i fråga för stöd bör krävas att detsamma är stabilt, förmedlar en etik som inte är destruktiv samt har en egen livskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;För uppbördshjälp bör dessutom krävas att trossamfundet är registrerat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regeringen skall besluta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Även i framtiden skall det, enligt riktlinjebeslutet, vara regeringen som i varje enskilt fall tar ställning till om ett trossamfund över huvud taget skall kunna komma i fråga för statligt stöd. Ett trossamfund som vill få basstöd i någon form, bör därför ansöka hos regeringen om att bli kvalificerat för stöd. Jag menar att vissa grundläggande krav bör ställas. Dessa krav, som jag redovisar i nästföljande avsnitt, bör det alltså ankomma på regeringen att ta ställning till om trossamfundet uppfyller. Regeringens beslut att ett trossamfund skall kunna komma i fråga för stöd bör gälla tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;Vid övergången till ett förnyat stödsystem kan regeringen välja att utan särskild ansökan från de trossamfund som i dag får statsbidrag, besluta att dessa är kvalificerade för statligt basstöd även i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;En särskild förutsättning för basstöd i form av uppbördshjälp skall, enligt riktlinjebeslutet, vara att staten får ta ställning i varje enskilt fall och föreskriva erforderliga villkor. Ett trossamfund som i framtiden önskar utnyttja statens hjälp med att ta upp avgifter får alltså särskilt ansöka hos regeringen om att komma i fråga för just den sortens administrativa stöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Bidragskvalificerade trossamfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft0"&gt;Alla trossamfund som är kvalificerade för någon form av basstöd bör också därmed kunna komma i fråga för bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Krav för stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft0"&gt;I detta avsnitt redogör jag för vilka krav regeringen enligt min mening bör ställa, när regeringen tar ställning till om ett trossamfund skall kunna komma i fråga för statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Att trossamfundet på ett stabilt sätt kan ge andligt stöd till människor som behöver det, bör vara en grundläggande förutsättning för att statligt stöd till samfundet skall komma i fråga. Kravet på stabilitet förutsätter bland annat en viss historisk tradition. Ett alldeles nystartat trossamfund bör således inte ges statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;En ytterligare förutsättning bör vara att trossamfundet verkar för en medvetenhet om etiska frågor. Men om trossamfundet förmedlar en etisk uppfattning som är inhuman, destruktiv eller står i direkt strid med vårt rättssystem bör staten naturligtvis inte ge något stöd till samfundets verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Härutöver anser jag att det finns anledning att ställa krav på en viss egen livskraft hos trossamfundet. Ett trossamfund som inte kan överleva utan ekonomiskt stöd från staten fungerar inte som frivillig organisation. Det ideella engagemanget bakom trossamfundet måste vara påtagligt om trossamfundet skall kunna spela en betydelsefull roll i samhället. I detta ligger att trossamfundet måste omfatta relativt många människor. Hittillsvarande praxis har inneburit en gränsdragning vid 3 000 betjänade i Sverige. Jag anser att den gränsen är väl avvägd. Att en person tillhör eller betjänas av flera trossamfund bör godtas vid denna beräkning. Även ett trossamfund som i Sverige betjänar ett lägre antal personer bör kunna komma i fråga för statligt stöd, om det i ett internationellt perspektiv har betydande omfattning. Ett exempel kan vara Lettiska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan. Naturligtvis finns det inget som hindrar att små trossamfund går samman och bildar ett nytt trossamfund, som är stort nog att klara regeringsprövningen. Men den s.k. associeringen (se avsnitt 4.4 ovan) av trossamfund som är för små för att själva nå över gränsen anser jag bör upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft26"&gt;För att utbetalning av statliga medel skall komma i fråga måste det vidare krävas att trossamfundet har rättskapacitet, så att det kan uppträda som part i rättsliga sammanhang. Kravet kan uppfyllas på olika sätt. Riktlinjebeslutet innebär att ett trossamfund kommer att kunna välja att registrera sig som trossamfund för att på så sätt uppnå rättskapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45 &lt;/SPAN&gt;Bidragskvalificerade trossamfund &lt;SPAN class="ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;En annan möjlighet är att vara en ideell förening, som det stora flertalet trossamfund i dag. Om bidrag inte söks av trossamfundet som sådant utan av en eller flera delar därav, bör rättskapacitetskravet gälla delen eller delarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;För att regeringen skall medge rätt till basstöd i form av uppbördshjälp bör det krävas att trossamfundet är registrerat. I det avseendet har jag samma uppfattning som Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering preliminärt har gett uttryck för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;De myndigheter som ger uppbördshjälpen skall sedan kunna ställa vissa villkor för hur hjälpen ges. Samma villkor måste då gälla för alla de trossamfund som regeringen har medgett rätt till uppbördshjälp. Riksskatteverket har närmare utrett vilka villkor som bör gälla och redogör för dem i sitt betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Bidragskvalificerade trossamfund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34555x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;8 Basstödet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Målet med basstödet skall vara att stödja de bidragskvalificerade trossamfunden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Uppbördshjälp skall kunna omfatta såväl tillhöriga som betjänade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;De trossamfund som får uppbördshjälp skall inte samtidigt kunna få organisationsbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Organisationsbidraget skall beräknas med utgångspunkt i vad uppbördshjälpen kostar per tillhörig i Svenska kyrkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;För att kunna följa upp basstödet bör SST ges rätt att fordra in dokumentation från trossamfunden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Målet med det statliga basstödet till trossamfunden bör helt enkelt vara att stödja de bidragskvalificerade trossamfunden i deras verksamhet. Min uppfattning om vad som motiverar ett sådant stöd just t ill dessa trossamfund har jag redovisat ovan i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppbördshjälp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;I detta avsnitt redogör jag närmare för vad stödformen uppbördshjälp innefattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Uppbördshjälpen innebär för trossamfundet att det får hjälp från skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna med att ta upp avgifter från sina tillhöriga. Inget trossamfund kommer att tvingas att ta emot denna hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34556x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft0"&gt;58 &lt;SPAN class="ft9"&gt;Basstödet &lt;/SPAN&gt;SOU 1997:45&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet innebär att Svenska kyrkan kostnadsfritt skall erbjudas uppbördshjälp. Svenska kyrkan skall alltså inte betala för skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas arbete med att kassera in avgifter från de tillhöriga. Ställningstagandet motiveras med att staten ställer det särskilda kravet på Svenska kyrkan att dess verksamhet skall vara rikstäckande. Vidare uttalas att kostnadsfri uppbördshjälp kan vara ett lämpligt sätt att ge Svenska kyrkan ett ekonomiskt stöd från staten som motsvarar de bidrag staten i dag betalar till de fria trossamfunden. I riktlinjebeslutet förutsätts att uppbördshjälpen skall avse avgifter från de personer som tillhör Svenska kyrkan och som alltså, enligt den kommande lagen om Svenska kyrkan, är skyldiga att betala dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;Även andra trossamfund bör av jämställdhetsskäl efter särskilt regeringsbeslut kunna få statlig hjälp med att kassera in sina avgifter. Det framgår också av riktlinjebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Om uppbördshjälp bev iljas bör den hjälpen vara kostnadsfri, men betraktas som ett alternativ till motsvarande statsbidrag, liksom när det gäller Svenska kyrkan. Det trossamfund som får uppbördshjälp skall inte samtidigt kunna få bidrag i form av s.k. organisationsbidrag. Jag utvecklar detta närmare i avsnitt 8.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;I riktlinjebeslutet uttalas vidare att en förutsättning för uppbördshjälp både till Svenska kyrkan och till andra trossamfund är att hjälpen kan inordnas i det gällande uppbördssystemet. Riksskatteverket har haft i uppdrag att utreda de tekniska förutsättningarna för sådant stöd t ill de fria trossamfunden och att ge förslag till hur det kan utformas. En närmare redogörelse för Riksskatteverkets förslag återfinns i verkets betänkande. Här kan dock följande noteras. Uppbördshjälpen kommer att innebära att avgifter tas upp på samma sätt som i nkomstskatt. Det innebär i sin tur att ett trossamfund som tar emot uppbördshjälp inte fritt kan välja hur det egna avgiftssystemet skall utformas. Det trossamfund som får uppbördshjälp måste från riksnivå lämna t illförlitliga uppgifter till Riksskatteverket om vilka människor som skall vara betalningsskyldiga. Liksom inkomstskattetaxeringen kommer uppbördshjälpen att grunda sig på uppgifter om t illhörighet per den 1 november året före inkomståret. För det fall den fastställda avgiften inte betalas kommer den i normalfallet att drivas in genom kronofogdemyndighetens försorg på samma sätt som obetald skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft0"&gt;Jag har övervägt vilken personkrets uppbördshjälpen bör kunna omfatta. För Svenska kyrkans del gäller enligt riktlinjebeslutet att kretsen omfattar dem som tillhör Svenska kyrkan. I dag framgår det av lag vem som hör till Svenska kyrkan. Sedan den 1 januari 1996 ställs krav på en aktiv viljeyttring från den person som vill bli tillhörig, eller från dennes förälder om det är fråga om ett barn. Detta framgår av 3 kap. kyrko-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Basstödet &lt;SPAN class="ft0"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;lagen (1992:300). Efter relationsändringen kommer t illhörighetsreglerna att finnas i Svenska kyrkans grundläggande interna regelverk, kyrkoordningen, som ungefär kommer att motsvara en föreningsstadga. Kravet på en aktiv "bekräftelse" från den som enligt Svenska kyrkans uppfattning är att anse som tillhörig kommer att kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft0"&gt;Likställighetsskäl talar i och för sig för att uppbördshjälp även för övriga trossamfund endast bör komma i fråga för avgifter från trossamfundets tillhöriga. Med tillhörig borde då avses en sådan person som enligt trossamfundets stadgar eller motsvarande är tillhörig och som har bekräftat detta förhållande genom en egen aktiv viljeyttring. Huruvida tillhörigheten kommer till stånd genom dop, anmälan eller på något annat sätt skulle sakna betydelse vid en sådan bedömning. Trossamfundets egen definition måste avgöra den saken. Huvudsaken skulle vara att den enskilde aktivt bekräftat sin tillhörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;Tekniskt sett skulle uppbördshjälp kunna ordnas för en betydligt vidare personkrets och exempelvis omfatta även sådana personer som inte vill höra till trossamfundet i fråga men som har åtagit sig att stödja det ekonomiskt. En sådan ordning anser jag dock skulle föra för långt. Den statliga uppbördshjälpen är en för individen ingripande hantering. För att myndigheterna skall ställas till förfogande för trossamfundets inkassering av avgifter bör det vara fråga om en stark och ömsesidig relation mellan trossamfundet och individen. Värdet av likställighet mellan trossamfunden talar också mot att personkretsen kan utvidgas på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft0"&gt;Från flera av de trossamfund som i dag är bidragsberättigade har framförts önskemålet att den personkrets som uppbördshjälpen kan omfatta, blir densamma som statsbidragen i dag beräknas efter. Det innebär att uppbördshjälp bör kunna ges för alla som i dag anses vara betjänade. Begreppet betjänad har definierats av SST. Med betjänad avses enligt denna definition dels personer som är registrerade som medlemmar eller deltagare hos församlingar inom trossamfundet, dels personer som är kända och verifierbara deltagare i församlingarnas verksamhet. Kretsen av betjänade enligt SST:s nuvarande definition är med största sannolikhet vidare än kretsen av de personer som enligt ovan angiven definition skulle ha räknats som tillhöriga. Å andra sidan är kretsen av tillhöriga i Svenska kyrkan i dag sannolikt större än den skulle ha varit om nuvarande definition hade använts under längre tid. Bland Svenska kyrkans tillhöriga finns många som före den 1 januari 1996 utan aktiv viljeyttring "föddes in" i kretsen av tillhöriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;Mina överväganden har lett mig till slutsatsen att uppbördshjälpen bör kunna omfatta såväl dem som är tillhöriga ett trossamfund som dem som är betjänade av trossamfundet i fråga. Med betjänad bör då avses en person som antingen är registrerad som medlem hos trossamfundet eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Basstödet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;regelbundet deltar i trossamfundets ordinarie verksamhet. Givetvis måste trossamfundet kunna styrka medlemsskap respektive deltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft0"&gt;Det finns enligt min bedömning skäl för skatteförvaltningen att av hänsyn till rättssäkerheten och integriteten ställa mer detaljerade krav på definition av den personkrets som uppbördshjälpen i den praktiska tillämpningen skall omfatta för varje trossamfund. Om dessa frågor har jag samrått med Riksskatteverkets utredare. Jag utgår från att Riksskatteverket utvecklar detta närmare i sitt betänkande och lägger förslag till erforderliga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;Av mina kontakter med de fria trossamfund som i dag får statsbidrag har jag förstått att endast få är intresserade av statlig uppbördshjälp. Det kan finnas flera skäl för ett trossamfund att tacka nej till ett sådant erbjudande. Ett skäl kan vara hänsynen till de tillhörigas integritet. Vidare kan det finnas ideologiska skäl att avstå. Genom att ta emot statlig uppbördshjälp knyter trossamfundet fastare band till staten. För den tillhöriga individen blir det inte längre lika tydligt att avgiften är ett uttryck för ett frivilligt engagemang. Att ge offer, tionde eller kollekt är något annat än att betala en extra avgift tillsammans med inkomstskatten. Med statlig uppbördshjälp mister betalningen sin funktion som manifestation från den tillhörigas sida och som kontaktyta mellan trossamfundet och den tillhöriga. Ett annat skäl för ett trossamfund att välja bort uppbördshjälpen kan vara att det blir för byråkratiskt att gå in i ett sådant system. För många trossamfund kommer det att vara enklare och mera praktiskt att inte anlita de statliga myndigheterna för uppgiften att kassera in avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;De trossamfund som inte tar emot uppbördshjälp har förstås ändå möjlighet att göra överenskommelser med Riksskatteverket eller de lokala skattemyndigheterna om att mot betalning få hjälp av liknande slag. Redan i dag köper den judiska församlingen i Stockholm från de lokala skattemyndigheterna uppgifter om taxerad förvärvsi nkomst och underskott av kapital för församlingens medlemmar. Församlingen levererar dataregistrerade uppgifter om medlemmarnas namn och personnummer till skattemyndigheterna, som påför inkomst uppgifterna och återsänder registret. Uppgifterna använder församlingen sedan som underlag för att fastställa inkomstrelaterade avgifter. U ppbörden sköts av församlingen själv. Liknande avtal har de judiska församlingarna i Malmö och Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;Hjälp med att ta upp avgifter från sina t illhöriga kan trossamfunden också skaffa sig på annat sätt. Bankernas autogirosystem är ett alternativ, som är värt att nämna i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Basstödet &lt;SPAN class="ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Organisationsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;Det trossamfund som får uppbördshjälp skall inte samtidigt kunna få bidrag i form av s.k. organisationsbidrag. Riksskatteverket har beräknat skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas årliga kostnader för uppbörden av Svenska kyrkans nuvarande församlingsskatt t ill 100 miljoner kr. I det beloppet ingår kostnaden för hanteringen av den reducerade församlingsskatt, som i dag betalas av dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Den reducerade församlingsskatten, som utgörs av 25 procent av ordinarie församlingsskatt, är avsedd att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten. I framtiden kommer den att ersättas av en begravningsavgift (se närmare Begravningsverksamhetskommitténs betänkande). Den framtida särkostnaden för administration av den särskilda begravningsavgiften har Riksskatteverket uppskattat till cirka 24 miljoner kr per år. Jag räknar med att den framtida uppbörden av kyrkoavgifter från Svenska kyrkans tillhöriga kommer att vara mindre kostsam för staten än uppbörden av dagens församlingsskatt. Enligt Riksskatteverket kommer den vinsten dock att vara lägre än den beräknade kostnaden för administration av särskilda begravningsavgifter. Det beror på att administrationen av särskilda begravningsavgifter blir mer arbetskrävande för myndigheterna än administrationen av den reducerade församlingsskatten har varit. På grund av den information jag fått från Riksskatteverket uppskattar jag den årliga kostnaden för den framtida uppbörden av kyrkoagifter från Svenska kyrkans t illhöriga till 85 miljoner kr. Svenska kyrkan har ungefär 7,4 miljoner tillhöriga. Räknad per tillhörig och år blir kostnaden för uppbörd av kyrkoavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft0"&gt;då knappt tolv kr. Den kostnadsfria uppbördshjälpen kan alltså sägas motsvara ett statsbidrag till Svenska kyrkan på tolv kr per tillhörig och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Samtliga de trossamfund som inte får uppbördshjälp, men som enligt regeringen kan komma i fråga för statligt stöd, bör enligt min uppfattning vara berättigade t ill ett visst basstöd i form av organisationsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft0"&gt;För att ett sådant organisationsbidrag skall vara jämförbart med uppbördshjälp bör det beräknas med utgångspunkt från den modell som Riksskatteverket har använt för att beräkna kostnaden för uppbördshjälpen till Svenska kyrkan. Det kan genomföras på olika sätt. Jag föreslår att den beräknade kostnaden per tillhörig för uppbördshjälp till Svenska kyrkan - tolv kr - helt enkelt multipliceras med antalet tillhöriga eller betjänade i det trossamfund som skall få organisationsbidrag och att bidrag sedan ges i nivå med det framräknade resultatet. Ett trossamfund med 10 000 betjänade skulle med en sådan beräkningsmetod få ett organisationsbidrag på 120 000 kr. Summan av alla organisationsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Basstödet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft0"&gt;skulle komma att avsevärt understiga summan av de statsbidrag som i dag utgår till de fria trossamfunden. Men organisationsbidraget skulle i min modell inte vara den enda bidragsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Att det statliga basstödet till trossamfunden följs upp och utvärderas är betydelsefullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;När regeringen beslutar att ett trossamfund skall kunna komma i fråga för statligt basstöd får det antas att ärendet bereds genom att dokumentation rörande trossamfundet inhämtas och bedöms. Jag utgår från att årsredovisning, stadgar och uppgift om antal medlemmar och deltagare kommer att ges in. Dessa handlingar kommer sedan att finnas tillgängliga för den som vill veta mer om de trossamfund som stöds med allmänna medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Även SST bör ges möjlighet att kräva in dokumentation och vissa uppgifter från alla de trossamfund som får statligt basstöd i form av uppbördshjälp eller organisationsbidrag. Detta för att ge förutsättningar för SST att följa upp och utvärdera effekterna av stödet. SST bör utvärdera om organisationsbidragsnivåerna är väl avpassade. Härutöver bör SST försöka dra slutsatser om de båda basstöden - uppbördshjälp och organisationsbidrag - förbättrar trossamfundens möjligheter att uppfylla de allmänna motiven för statligt stöd t ill trossamfund (jfr SOU 1993:71, s. 57 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft0"&gt;Som myndighet kommer SST att lämna årsredovisning till regeringen. Från regeringens sida kan initiativ tas till fördjupad prövning av hela den verksamhet som basstödet är avsett för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34561x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;9 De ändamålsstyrda bidragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Basstödet bör kunna kompletteras med ändamålsstyrda bidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regeringen formulerar verksamhetsmål för dessa bidrag inom ramen för de övergripande motiven. Målen anges årligen i regleringsbrevet till SST.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;SST beslutar om kriterier för bidragens fördelning och fördelar sedan bidragen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;De trossamfund som får ändamålsstyrt bidrag skall vara skyldiga att redovisa verksamheten till SST.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Verksamhetsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft0"&gt;Organisationsbidraget eller uppbördshjälpen blir ett förutsebart stöd till trossamfundet som sådant. Jag tror att det är en god idé att inom ramen för anslaget komplettera detta basstöd med ett bidrag som utgår med mera direkt koppling till den ur statlig synvinkel sett intressanta verksamhet som bedrivs inom trossamfundet, främst på lokal nivå. På så sätt kan stödet riktas så att det gör så stor nytta som möjligt. Min tanke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;är att detta kompletterande och ändamålsstyrda bidrag bör betalas efter i vilken utsträckning trossamfundet och dess delar kan uppfylla sådana samhällsnyttiga motiv som jag har redovisat i kapitel 6. Denna mer flexibla bidragsform bör, enligt min mening, ersätta nuvarande verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildningsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft0"&gt;Av likställighetsskäl bör även verksamhet inom Svenska kyrkan kunna stödjas med bidrag av detta slag. Vidare bör, enligt min mening, sådana bidrag kunna ges till religiösasamarbetsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Exempel på verksamhet som ganska direkt syftar till att tillgodose människors behov av andligt stöd i livsviktiga situationer är hembesök i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;De ändamålsstyrda bidragen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft0"&gt;samband med stora händelser i livet, andligt stöd inom sjuk- och kriminalvård, stöd i samband med akuta kriser och samtal med nyanlända invandrare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Verksamhet i syfte att öka människors etiska medvetenhet kan vara konfirmandundervisning eller motsvarande, diskussionskvällar och kurser rörande etiska frågeställningar eller förhållningssätt, aktiviteter som leder till ökad integrering av invandrare, gemensamma mötesplatser för människor med olika religion samt pastorsutbildning och motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Särskilda sociala insatser kan ett trossamfund göra exempelvis genom att hjälpa hemlösa till en värdigare tillvaro eller genom att forma modeller för hur familjesynen inom trossamfundet kan integreras med svenskt samhällsliv. Det finns naturligtvis många andra tänkbara exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Övergripande verksamhetsmål bör med utgångspunkt i motiven för stödet preciseras av regeringen och komma till uttryck i regleringsbreven till SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Exempel på sådana verksamhetsmål inom ramen för de motiv jag beskrivit ovan kan vara att trossamfund förbättrar sin tillgänglighet i syfte att erbjuda enskilda tillhöriga eller deltagare personligt och andligt stöd i livsviktiga situationer, att flera församlingar från olika trossamfund samverkar kring åtgärder för att öka enskilda människors förmåga att kommunicera kring etiska frågor, att församlingar aktivt söker bidra till integrering av människor med olika etniskt ursprung i det svenska samhället samt att trossamfund medverkar till att lösa akuta sociala problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Fördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;De närmare villkoren för fördelning av de ändamålsstyrda bidragen för samhällsnyttig verksamhet kan med fördel utformas av SST, som även i fortsättningen bör vara en statlig myndighet med företrädare för de bidragskvalificerade trossamfunden i styrelsen (se närmare kapitel 10 nedan). Hos SST finns god kännedom om trossamfundens möjligheter, vilket bör leda till att bidragen kan fördelas effektivt ur statlig synvinkel sett. Jag utgår som tidigare nämnts från att regeringen i sitt regleringsbrev till SST närmare utvecklar vilka mål som bör eftersträvas. På&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;så sätt kommer SST:s svåra uppgift att konstruera och besluta om relevanta beräkningskriterier att underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft0"&gt;Vid utformningen av kriterierna är det väsentligt att förnyelse, utveckling och mätbara resultat eftersträvas. Verksamhet som leder till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;De ändamålsstyrda bidragen &lt;SPAN class="ft7"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft0"&gt;förbättrade insatser på de områden som är av statligt intresse bör prioriteras framför sådana aktiviteter som ändå genomförs på ett fullgott sätt. Bidragen bör beräknas i förhållande till verksamhetens omfattning, inte i förhållande till antalet medlemmar. Ett rakt proportionellt system som ger en viss summa exempelvis per barngrupp eller per sammanträffande med sörjande människor är inte eftersträvansvärt. Med sådana kriterier skulle den helt övervägande delen av bidragsanslaget automatiskt tillfalla Svenska kyrkan. Om bidragen kan spridas bättre mellan trossamfunden blir samhällsnyttan högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft0"&gt;Ett sätt att främja förnyelse är att ge bidrag till tidsbegränsade projekt inom specifika och utvecklingsbara områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Från trossamfunden har framförts oro för att ökat inslag av styrning skall leda till konkurrens och godtyckliga prioriteringar. Särskilt har pekats på risken att små och mindre väletablerade trossamfund missgynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Den risken bör inte överdrivas. De lokalbidrag och utbildningsbidrag som i dag utgår är ett slags ändamålsstyrda bidrag. SST har kunnat finna goda former för att fördela dem på ett sätt som trossamfunden inte upplever som orättvist. Jag är övertygad om att även styrda bidrag för andra ändamål - mer eller mindre nära trossamfundens kärnverksamhet - kan fördelas utan godtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;För det fall SST väljer att fördela bidrag efter projektansökningar måste SST naturligtvis bistå trossamfunden med anvisningar om hur ansökningarna kan göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;De trossamfund som har fått ändamålsstyrda bidrag bör åläggas att efter anmodan från SST särskilt redovisa den verksamhet som bidragen har gått till. SST kan fastställa de närmare reglerna för hur en sådan redovisning skall göras. Det blir sedan SST:s sak att utvärdera om bidragen varit kostnadseffektiva. Utvärderingarna blir en del av underlaget för SST:s årsredovisningar till regeringen, för kommande budgetunderlag och anslagsframställningar rörande bidrag för samhällsnyttig verksamhet samt för SST:s förbättringar av de egna fördelningskriterierna. SST:s redovisningar till regeringen får sedan betydelse för de framtida anslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;De ändamålsstyrda bidragen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;10 SST i framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Svenska kyrkan bör ges viss representation i SST.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;SST bör ha full myndighetsstatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Sammansättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft0"&gt;Som framgått i det föregående förordar jag att statsbidragen till trossamfunden även i framtiden fördelas av SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Mitt intryck är att SST i dag fungerar mycket väl som bidragsfördelande organ. Genom att nämndens ledamöter består av företrädare för de trossamfund som är bidragskvalificerade finns kompetens och möjlighet att nå samförståndslösningar där besluten fattas. Det gör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft0"&gt;systemet kostnadseffektivt. Till detta kommer att SST fungerar som en mötesplats där ytterligare samverkan kan födas och ta form. I dag tar sig denna samverkan uttryck i gemensamma seminarier, gemensamma remissvar och ett gemensamt ansvarstagande inom ramen för Trossamfundens beredskapsråd. En ytterligare fördel är att samhällets beslutsfattare i SST har en kanal till en stor del av de fria trossamfunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft0"&gt;I stället för att låta ett samverkansorgan som SST fördela bidragen skulle det vara tänkbart att överlåta på någon annan statlig myndighet att lösa den uppgiften. Mö jligen skulle man då kunna förvänta sig att statens intresse på ett ännu mer tydligt sätt sattes i främsta rummet. Jag anser dock att fördelarna med den samverkan som nu äger rum är så stora att bidragsfördelningen även i framtiden bör hanteras av SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft26"&gt;Enligt min mening bör Svenska kyrkan på något sätt inlemmas i den samverkan som finns mellan övriga bidragsberättigade trossamfund i dag. Det blir ett led i att öka likställigheten mellan trossamfunden och får antas främja ett samarbete som kan leda till ett effektivt användande av statsbidragen. Även om Svenska kyrkan kommer till, tror jag att det är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;SST i framtiden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p247 ft0"&gt;möjligt att behålla SST som bidragsfördelande organ. De nuvarande samverkansorganen OÖKER och IS bör finnas kvar. Man kan emellertid inte bortse från att Svenska kyrkan är mycket större än övriga bidragskvalificerade trossamfund tillsammans. Ungefär 7,4 miljoner människor hör till Svenska kyrkan. Antalet betjänade hos de bidragskvalificerade fria trossamfunden är ungefär 850 000 och antalet t illhöriga är med all sannolikhet lägre än så. Jag anser därför att det finns skäl för att låta Svenska kyrkan få två representanter i SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;När statskyrkosystemet avskaffas kan det ifrågasättas om man skall fortsätta att ge statsbidrag till de nordiska lutherska församlingarna i Sverige i särskild ordning. Det ligger nära till hands att även sådana bidrag i framtiden fördelas av SST. Detta måste innebära att även dessa trossamfund bör erbjudas uppbördshjälp och nå gon form av representation i SST. Nuvarande system har dock tillkommit efter överläggningar med andra nordiska länder och bör därför inte förändras innan nya överläggningar har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Det finns ingen anledning att ändra på ordningen att regeringen efter förslag från trossamfunden utser SST:s ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Myndighetsstatus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;SST är i dag, som jag nämnt ovan i avsnitt 4.4, en statlig myndighet. För flertalet statliga myndigheter gäller numera förordningen ( 1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. som trädde i kraft den 1 januari 1997. Av den framgår bland annat att myndigheterna är skyldiga att upprätta och till regeringen lämna årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. Regeringen har dock särskilt beslutat att SST inte är skyldig att tillämpa förordningen. Detta undantag är en följd av att SST inte omfattades av den motsvarande förordning som tidigare gällde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Enligt den tidigare gällande förordningen hade SST inte samma formella skyldigheter som myndigheter i allmänhet när det gällde årsredovisning, anslagsredovisning, finansieringsanalys och anslagsframställan. SST var vidare undantaget från Riksrevisionsverkets granskning, vilket hängde samman med att anslaget för stöd till trossamfund disponerades av Kammarkollegiet, varifrån SST rekvirerade medel. Dock lämnade SST ändå regelmässigt årsredovisning och erforderlig information i övrigt till departementet och till Kammarkollegiet, som blev föremål för räkenskapsrevision avseende anslaget. SST har dessutom alltid utsett egna revisorer, i regel någon med auktorisation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;SST i framtiden &lt;SPAN class="ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Den ovan (i avsnitt 4.1) nämnda Bidragsutredningen föreslog att bidrag till ideella organisationer i regel skulle fördelas av samverkansorgan liknande SST, men helt utan myndighetsstatus. Eftersom bidragsfördelning utgör myndighetsutövning skulle enligt Bidragsutredningen varje sådant samverkansorgan, med hänsyn till 11 kap. 6 § regeringsformen, få sitt uppdrag definierat i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Arbetsgruppen för resultatuppföljning och målstyrning av statsbidrag (se ovan avsnitt 4.1) har särskilt pekat på att regleringsbreven är viktiga instrument i styrningen av statlig verksamhet. I regleringsbreven kan långt gående krav ställas på återrapportering och på utformning av olika verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;För att staten effektivt skall kunna styra statsbidragen till verksamheter som är samhällsangelägna är det mest fördelaktigt att låta det bidragsfördelande organet ha myndighetsstatus. SST:s nuvarande status är alltså väl anpassad för uppgiften att fördela bidrag av det slag jag ovan föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Jag anser dock att SST, liksom myndigheter i allmänhet, i framtiden bör omfattas av förordningen om myndigheters årsredovisning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;I sammanhanget kan anmärkas att verksförordningen (1987:1100) till viss del är tillämplig för SST, enligt vad som närmare framgår av 5 och 6 §§ i instruktionen för SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;SST:s uppgifter i framtiden blir med mina ovan redovisade förslag något förändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft0"&gt;Det ökade inslaget av målstyrning ställer andra krav på SST, liksom på de trossamfund som kommer i fråga för ändamålsstyrda verksamhetsbidrag. Detta har framgått av vad jag ovan anfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;SST får till att börja med ansvar för att med regleringsbrevets verksamhetsmål som utgångspunkt ställa upp kriterier för och verkställa fördelning av de styrda bidragen. Fördelningen av basstöd i form av organisationsbidrag kommer att vara en kontinuerlig uppgift liknande dagens huvudsakliga bidragsfördelning. Kriterierna för de ändamålsstyrda bidragen, däremot, kommer sannolikt att åtminstone i någon mån variera från år till år. Det medför ett ökat informationsbehov hos de berörda trossamfunden. Större krav kommer dessutom att ställas på uppföljningen av bidragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;Om Svenska kyrkan blir representerad i SST på sätt som nu föreslagits kan det övervägas att överlämna till SST att handha trossamfundens beredskapsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;SST i framtiden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft0"&gt;Det sammanlagda anslaget för stöd till trossamfunden bör bestämmas med beaktande härav.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;11 Övriga följder av stödförslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft0"&gt;Mina förslag rörande stöd till trossamfunden får inga omedelbara regionalpolitiska eller jämställdhetspolitiska följder. Men med ett ökat inslag av målstyrning ökar också möjligheten att använda bidragsgivningen som ett medel för att uppnå önskade effekter av regionalpolitiskt eller jämställdhetspolitiskt slag. Detta har jag beskrivit ovan. Det kan exempelvis bli möjligt att styra bidrag mot målet att öka trossamfundens tillgänglighet för människor utanför storstadsområdena. En annan möjlighet kan vara att styra bidragen så att de används för ökad integrering av invandrarkvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Övriga följder av stödförslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:00&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;P class="p86 ft27"&gt;Beskattning av trossamfunden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;12 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Mitt uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet innebar bland annat att frågor om Svenska kyrkans skattemässiga förhållanden skulle tas upp i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft0"&gt;Enligt utredningsdirektiven bör jag överväga om relationsändringen motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;I direktiven påpekas vidare att en allmän översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar nyligen har gjorts av Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Arbetet, som hade karaktär av teknisk översyn, redovisas i kommitténs slutbetänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Kommittén kunde i sina förslag inte ta hänsyn till den förestående relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;När det gäller den framtida beskattningen av trossamfunden ligger det nära till hands att jämföra med vad som gäller för de ideella föreningarna. Det bör då noteras att frågan om hur ideella föreningar och stiftelser skall beskattas i framtiden ligger öppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skattedelens uppläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;I kapitel 13 - 15 nedan gör jag en beskrivning av dagens förhållanden. Jag börjar med att i kapitel 13 ge en kort bakgrund rörande karaktären av den kyrkliga egendomen. En utförligare beskrivning finns i det betänkande som Kammarkollegiet presenterar samtidigt med detta, men jag har funnit det nödvändigt för förståelsen av skattereglerna att även i detta sammanhang försöka klargöra de speciella och komplicerade förhållanden som rör den kyrkliga egendomen. Efter att ha gjort denna redovisning övergår jag i kapitel 14 till att redogöra för vilka olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;skattesubjekt som finns inom Svenska kyrkan och övriga trossamfund. Jag beskriver alltså vilka juridiska personer inom Svenska kyrkan som i dag betalar skatt. Därefter ägnar jag kapitel 15 åt att gå igenom vilka slags skatter som betalas i dag och vilka regler som gäller för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;I kapitel 16 redogör jag för de delar av riktlinjebeslutet som måste påverka skatteförhållandena. Jag tänker då på att "registrerat trossamfund" införs som en ny associationsform i svensk rätt och på att den kyrkliga egendomen på något sätt skall ställas till Svenska kyrkans förfogande även efter relationsändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Sedan jag analyserat de förändringar som således följer direkt av relationsändringen presenterar jag i kapitel 17 min huvudtanke att trossamfunden i framtiden bör beskattas likställt med allmännyttiga ideella föreningar. Jag redovisar här motiven för detta principiella ställningstagande, beskriver sedan de omedelbara följderna därav i fråga om inkomstskatt och redovisar slutligen andra förändringar som kan vara motiverade av relationsändringen och likställighetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;I kapitel 18 gör jag sedan en kort redovisning av förslagen från Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Skulle Stiftelse- och föreningsskattekommitténs förslag leda till en förändrad reglering avseende beskattningen av ideella föreningar får det, med min principiella utgångspunkt om likställighet, följder också för trossamfunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft0"&gt;Kapitel 19 innehåller en särskild redovisning av skatteföljderna av mitt eget förslag, i betänkandet Svenska kyrkans personal, rörande de historiska pensionsåtaganden som finns vid övergången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;I kapitel 20 behandlar jag sådana särskilda skattefrågor som har direkt samband med själva relationsändringen, däribland frågan om stämpelskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;Slutligen gör jag i kapitel 21 en kommentar rörande regionalpolitik och jämställdhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;13 Den kyrkliga egendomen i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Den kyrkliga egendomen kan indelas efter ursprung och rättslig reglering. Enligt en vedertagen indelning finns tre olika kategorier av kyrklig egendom, nämligen kyrkokommunal egendom, specialreglerad egendom och övrig egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Ett annat sätt att indela den kyrkliga egendomen är att skilja mellan finansförmögenhet och förvaltningsförmögenhet. Finansförmögenhet är sådan egendom som normalt ger avkastning. Prästlönefastigheter kan nämnas som exempel på tillgångar som ingår i finansförmögenheten. Förvaltningsförmögenheten består av egendom som inte ger någon nämnvärd avkastning, men tjänar kyrkan genom sitt bruksvärde. Hit räknas församlingskyrkor, domkyrkor, småkyrkor, kapell, begravningsplatser, församlingshem och liknande lokaler (se &lt;NOBR&gt;ERK-utredningens&lt;/NOBR&gt; slutbetänkande Ekonomi och rätt i kyrkan, SOU 1992:9 s. 120 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft0"&gt;Svenska kyrkan som helhet är ingen självständig juridisk person och äger således ingen egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kyrkokommunal egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Den kyrkokommunala egendomen kan vara både finans- och förvaltningsförmögenhet. Den är kyrkokommunalt ägd. Hit hör bland annat nya församlingskyrkor, begravningsplatser, krematorier, församlingshem, pastorsexpeditioner som inte är inrymda i prästgård, kanslibyggnader och personalbostäder för andra än präster. Begravningsplatserna och församlingshemmen kan vara uppförda på mark som är specialreglerad egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Lös egendom kan också vara kyrkokommunal. Ett exempel är&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;tillgångarna i kyrkokommunernas kassor som uppgår t ill&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;cirka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;5 miljarder kr (Ekonomisk redogörelse för kyrkokommuner år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1995,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SCB).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Den kyrkliga egendomen i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft0"&gt;Det är först i modern tid som kyrkokommunerna har kunnat bli ägare till egendom. Före år 1817 på landsb ygden och år 1843 i städerna var församlingarna inte egna rättssubjekt. De kunde därför inte äga något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Specialreglerad egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Den specialreglerade egendomen är sådan egendom som enligt lag eller annan författning är ändamålsbestämd och omfattas av särskilda förvaltningsbestämmelser. Äganderättsförhållandena är ofta oklara avseende denna egendom, som till stor del är av äldre ursprung. Till övervägande del har egendomen ursprungligen ställts till kyrkans förfogande genom överlåtelser från församlingsbor. I vissa fall finns bevis på att egendom upplåtits av staten, företrädesvis för att tjäna som boställe åt kaplan. Så skedde främst under Karl XI:s regeringstid. Dessa s.k. kronoanslag anses formellt fortfarande vara ägda av staten, vars dispositionsrätt dock till följd av ändamålsbestämmelserna är inskränkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;I den specialreglerade egendomen ingår såväl fastigheter med tillhörande byggnader som lös egendom av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Till den specialreglerade egendomen hör äldre församlingskyrkor och domkyrkor. Hit hör också sådan fast egendom eller tomträtt som enligt 41 kap. 1 § kyrkolagen betecknas som kyrklig jord. Här nämns prästlönefastighet (vars avkastning är avsedd för avlöning åt en församlingspräst), prästgård (där tjänstebostad har anvisats åt en församlingspräst), församlingskyrkas fastighet (vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov), kyrkofondsfastighet (vars avkastning tillförs kyrkofonden), domkyrkas fastighet (vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov) samt biskopsgård (där tjänstebostad har anvisats år en biskop).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Kyrkobyggnaderna har inga taxeringsvärden och kan knappast åsättas något marknadsvärde. Prästlönefastigheterna består till övervägande del av jord- och skogsbruksfastigheter. Dessa fastigheter har taxeringsvärden. Det sammanlagda taxeringsvärdet uppgår t ill 4 700 miljoner kr. Stiftens egendomsnämnder, som förvaltar prästlönefastigheterna, har beräknat marknadsvärdena per den 1 januari 1995 till sammanlagt 8 300 miljoner kr. Det bör dock nämnas att beräkningarna har gjorts på olika sätt i olika stift. Prästgårdarna, som är cirka 1 235 till antalet, saknar taxeringsvärden. Det sammanlagda bokförda värdet av dessa uppgår t ill 269 miljoner kr. De fastigheter som är församlingskyrkas fastighet har taxeringsvärden, som sammanlagt uppgår t ill 111 miljoner kr. Vid 1995 års utgång fanns kyrkof ondsfastigheter till ett sammanlagt taxeringsvärde av 108 m iljoner kr. Så gott som alla sådana fastigheter har numera sålts. Flertalet har sålts till stiftens egendoms-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Den kyrkliga egendomen i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;nämnder. Även dessa fastigheter har därför blivit prästlönefastigheter. Domkyrkas fastighet finns i Uppsala, Strängnäs, Västerås, Växjö och Lunds stift. Sammanlagt finns 190 sådana fastigheter, varav 182 i Lunds stift. Flertalet har taxeringsvärden. Dessa värden uppgår sammanlagt till 88 miljoner kr. Biskopsgårdarna saknar taxeringsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Lunds domkyrka med fastigheter förvaltas av ett särskilt domkyrkoråd som även förvaltar biskopsgården i Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Den specialreglerade lösa egendomen utgörs dels av inventarier, främst i kyrkobyggnader och biskopsgårdar, dels av fonderade medel och andra penningtillgångar. I samband med den värdering stiftens egendomsnämnder gjorde av prästlönefastigheterna värderades de prästlönefonder som hör till fastigheterna till cirka 1 000 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Övrig egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Till kategorin övrig egendom bör räknas sådan egendom som inte ägs av kyrkokommunerna och som inte heller är specialreglerad. Inom och i anslutning till Svenska kyrkan finns självständiga bolag, föreningar och stiftelser av olika slag som, på samma villkor som andra bolag, föreningar och stiftelser, äger både fast och lös egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Till församlingarna donerade förmögenhetssamlingar är ofta stiftelser. Församlingarna håller denna egendom avskild (fonderad) och brukar den inte för annat ändamål än som avsetts när donationerna gjordes. Detta kan ha skett genom gåva eller testamente. En fond kan ha ett bestämt syfte, som exempelvis att användas för kyrkans prydnad eller för vissa sociala ändamål. Det kan också vara fråga om att församlingen förvaltar en fastighet som kan användas för församlingsvårdande verksamhet. Vidare kan en församling ges fri dispositionsrätt till en stiftelses avkastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft0"&gt;Den egendom som tillhör övriga trossamfund kan sorteras in under samma rubrik. Övriga trossamfund är i juridisk mening oftast organiserade som ideella föreningar. Som sådana kan de inneha egendom. Vidare kan självständiga bolag, stiftelser eller ideella föreningar vara kopplade till trossamfunden. Dessa bolag, stiftelser eller föreningar kan också inneha egendom.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Den kyrkliga egendomen i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;14 Dagens skattskyldiga subjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Med skattesubjekt menas den som betalar skatt. I det följande skall jag beskriva vilka juridiska personer inom Svenska kyrkan som betalar skatt till staten. Jag återkommer i ett senare avsnitt till skattskyldighetens närmare omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Som framgår av 53 § kommunalskattelagen (1928:370) är det bara fysiska personer och dödsbon som betalar kommunalskatt till de borgerliga kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;Svenska kyrkan som helhet är ingen juridisk person utan företräds på central nivå av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kyrkokommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Kyrkokommunerna, som i dag är en del av det allmänna, är i likhet med de borgerliga kommunerna och staten befriade från statlig inkomstskatt. Detta framgår av 7 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig i nkomstskatt (SIL). I inkomstskattehänseende anses kyrkokommunerna äga inte bara den kyrkokommunala egendomen utan också större delen av den specialreglerade egendomen. En annan del av den specialreglerade egendomen anses vara ägd av de s.k. kyrkostiftelserna, som beskrivs i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kyrkostiftelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Församlingskyrkor som byggdes före 1817 på landsb ygden eller före 1843 i staden är särskilda rättssubjekt av stiftelseliknande karaktär. De anses själva äga sina kyrkobyggnader och de tomter som hör till. Detta hänger samman med att församlingarna tidigare inte var självständiga rättssubjekt och därför inte kunde äga kyrkobyggnader och tomter som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Dagens skattskyldiga subjekt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft0"&gt;församlingsborna donerade. Även de äldre domkyrkorna är på liknande sätt självständiga stiftelseliknande rättssubjekt. Att de kallas för stiftelseliknande beror på att de civilrättsliga regler som annars gäller för stiftelser inte till fullo anses gälla för just kyrkostiftelserna. Detta framgår av 4 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;Till församlingskyrkorna och domkyrkorna hör ofta fastigheter och annan egendom vars avkastning är avsedd att användas för kyrkornas underhåll. Denna egendom anses vara ägd av de s.k. kyrkostiftelserna. Fastigheterna hör till den kyrkliga jorden och benämns församlingskyrkas fastighet eller domkyrkas fastighet. De kapitaltillgångar som ägs av kyrkostiftelserna har i regel sitt ursprung i att fastigheter sålts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft0"&gt;Kyrkostiftelserna är särskilda skattesubjekt. Detta framgår av 7 § 6 mom. SIL. Deras skattskyldighet är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;SFRV&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;Huvuddelen av den rikskyrkliga verksamheten drivs i dag inom ramen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). I inkomstskattemässigt hänseende räknas SFRV till de skattegynnade subjekt som finns förtecknade i 7 § 4 mom. SIL, den s.k. katalogen. Katalogsubjekten är i huvudsakskattebefriade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kyrkliga stiftelser och föreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Förutom de stiftelseliknande kyrkostiftelserna och katalogsubjektet SFRV finns andra självständiga kyrkliga stiftelser, exempelvis diakonistiftelserna och församlingarnas donationsstiftelser. De självständiga stiftelserna, dock inte församlingarnas donationsstiftelser, behandlas i skattehänseende som forskningsstiftelser och andra stiftelser som bedriver s.k. kvalificerat allmännyttig verksamhet. Detta innebär att skattskyldigheten är begränsad vilket framgår av 7 § 6 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Donationsstiftelserna beskattas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Vidare finns självständiga ideella föreningar, för exempelvis ungdomsverksamhet, som har stark koppling till Svenska kyrkan. Även sådana föreningar anses bedriva allmännyttig verksamhet och behandlas skattemässigt på samma förmånliga sätt som andra liknande föreningar, jämför 7 § 5 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Dagens skattskyldiga subjekt &lt;SPAN class="ft7"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kyrkliga bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;För fullständighetens skull bör nämnas att det också finns självständiga bolag med stark anknytning till Svenska kyrkan. Ett exempel är bokförlaget Verbum. De kyrkliga bolagen behandlas på samma sätt som andra skattesubjekt i bolagsform. Jag kommer inte att uppehålla mig vidare vid dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Övriga trossamfund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Övriga trossamfund är som nämnts i regel organiserade som ideella föreningar. Andra exempel finns, såsom Katolska kyrkan som har bildat en stiftelse - Stiftelsen Romersk Katolska Kyrkan i Sverige - för att kunna agera i affärsmässiga och rättsliga sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft0"&gt;Trossamfund som är ideella föreningar behandlas skattemässigt som de ovan nämnda kyrkliga ideella föreningarna. De anses bedriva allmännyttig verksamhet, i den mening som avses i 7 § 5 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft0"&gt;Stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet är däremot inte att anse som kvalificerat allmännyttiga stiftelser, enligt 7 § 6 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Dagens skattskyldiga subjekt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;15 Skatter i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Statlig inkomstskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;I det följande skall jag beskriva hur skattskyldigheten ser ut för de olika skattesubjekten inom Svenska kyrkan i dag. Jag beskriver de olika skatterna var för sig och börjar här med inkomstskatten. När det gäller den bör till att börja med påminnas om att inga juridiska personer - utom dödsbon - betalar kommunal inkomstskatt. Huvudregeln när det gäller statlig inkomstskatt är att alla juridiska personer - utom dödsbon - betalar skatt med 28 procent av sin nettoinkomst. Detta gäller således också de kyrkliga skattesubjekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft0"&gt;Som framgått ovan finns dock i SIL ett system av undantagsregler, som i olika hög grad befriar de kyrkliga skattesubjekten från skattskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Kyrkokommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;Kyrkokommunerna är helt befriade från att betala inkomstskatt. Det framgår av 7 § 3 mom. SIL. Detsamma gäller för staten och för andra kommuner. Eftersom kyrkokommunerna i skattehänseende anses äga prästlönefastigheterna och prästlönefonderna blir dessa inte föremål för statlig inkomstskatt, se 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Kyrkostiftelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;Kyrkostiftelserna är inte frikallade från skattskyldighet i lika hög utsträckning som kyrkokommunerna. Enligt huvudregeln, som framgår av 7 § 6 mom. SIL, skall de betala inkomstskatt för löpande avkastning av fastighet eller rörelse. Detta betyder att de löpande inkomsterna av församlingskyrkas fastighet och domkyrkas fastighet blir beskattade om inte det förhållandet att förvaltningen är anknuten till kyrkokommunerna leder till annan bedömning. Det senare torde normalt inte vara fallet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Skatter i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft0"&gt;Kyrkostiftelserna är inte skyldiga att betala skatt för inkomster från kapitalförvaltningen. För själva kyrkobyggnaderna med tomter gäller ett särskilt undantag för specialbyggnader, som kan utläsas ur 7 § 7 mom. SIL jämförd med 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen. Inkomst av dessa fastigheter beskattas ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;SFRV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;Eftersom SFRV är ett katalogsubjekt enligt 7 § 4 mom. SIL beskattas den stiftelsen bara för löpande avkastning av fastighet. Inkomst som hänför sig till kapitalförvaltning eller rörelse beskattas således inte hos SFRV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Övriga kyrkliga stiftelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft0"&gt;De självständiga kyrkliga stiftelser som bedriver exempelvis diakoniverksamhet anses vara kvalificerat allmännyttiga och är därför skattebefriade enligt 7 § 6 mom. SIL. De är således frikallade från skattskyldighet för sådan verksamhet som inte hänför sig till löpande innehav av fastighet eller rörelse. Vidare är inkomster av fastigheter som ägs av stiftelsen och som används för den allmännyttiga verksamheten skattebefriade. Dessutom frikallas stiftelsen från skattskyldighet för sådan inkomst av fastighet som är hänförlig till vissa särskilda byggnader, såsom vårdbyggnader, idrottsanläggningar, skolor och ecklesiastikbyggnader. Kyrkobyggnader, prästgårdar och krematorier är exempel på ecklesiastikbyggnader. Detta framgår av 7 § 7 mom. SIL med hänvisning till fastighetstaxeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft0"&gt;För att en stiftelse i skattehänseende skall bedömas som kvalificerat allmännyttig krävs att dess huvudsakliga ändamål är exempelvis att vårda och uppfostra barn, att stödja undervisning, att utöva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning. En heltäckande ändamålsförteckning finns i 7 § 6 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Andra kyrkliga stiftelser, som inte anses vara kvalificerat allmännyttiga, inkomstbekattas för alla slags inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft0"&gt;De s.k. donationsstiftelserna är i dag i rättstillämpningen skattebefriade. Detta gäller under förutsättning att dessa stiftelser tillgodoser ändamål som anknyter till kyrkokommunerna och att de förvaltas av kyrkokommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Skatter i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Kyrkliga föreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;För ideella föreningar är huvudregeln att all inkomst av näringsverksamhet beskattas. Till följd av en omfattande undantagsbestämmelse, bland annat för föreningar som har till huvudsakligt ändamål att främja religiösa eller välgörande ändamål, torde dock det stora flertalet självständiga ideella föreningar vara befriade från skattskyldighet för sådan inkomst som inte hänför sig till löpande innehav av fastighet eller rörelse. Det gäller också för självständiga kyrkliga föreningar. För att undantaget, som framgår av 7 § 5 mom. SIL, skall bli tillämpligt för dessa föreningar krävs dock även att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande ägnar sig åt nyssnämnda allmännyttiga ändamål, att föreningen har en öppen medlemsintagning samt att verksamheten skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Eftersom det bara är inkomster av rörelse och löpande avkastning av fastigheter som kan bli skattepliktiga hos sådana föreningar är de aldrig skyldiga att betala skatt på realisationsvinster i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;För sådana begränsat skattskyldiga ideella föreningar som nu omtalats gäller dessutom ytterligare undantag enligt samma lagrum. Till att börja med gäller att inkomst av en fastighet som tillhör föreningen och som används direkt i verksamheten inte beskattas. Vidare gäller att inkomst är skattefri om den härrör från verksamhet som antingen har naturlig anknytning till föreningens ändamål eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft0"&gt;Naturlig anknytning anses föreligga om en inkomst direkt härrör från föreningens ideella verksamhet. Således föreligger skattefrihet exempelvis för hyresintäkter från upplåtelse av samlingslokal för allmännyttigt ändamål och för försäljningsintäkter avseende böcker som sålts i syfte att öka intresset för föreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;Till verksamhet som av hävd har utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas, enligt en exemplifiering i lagtexten, anordnande av lotterier, fester, insamlingskampanjer och liknande. De exempel som nämns är sådan verksamhet som inte bedrivs i konkurrens med näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft0"&gt;Uppräkningen är inte avsedd att vara uttömmande, utan visar vilka slags verksamheter som vid tiden för lagstiftningens tillkomst uppfattades som traditionella finanseringskällor för föreningslivet. I övrigt innehåller varken lagtext eller förarbeten någon precisering av hävdbegreppet. Det är en uppgift för praxis att göra den närmare avgränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;Ideella föreningar kan vidare, enligt 7 § 7 mom. SIL, befrias från skattskyldighet avseende inkomst hänförlig till vissa särskilda byggnader och fastigheter, såsom vårdbyggnader, idrottsanläggningar, skolor och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Skatter i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;ecklesiastikbyggnader. Exempel på ecklesiastikbyggnader är kyrkobyggnader, prästgårdar och krematorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft26"&gt;För sådan inkomst som i dag inkomstbeskattas hos ideella föreningar medges ett grundavdrag med 15 000 kr. Detta framgår av 8 § SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Övriga trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;Andra trossamfund än Svenska kyrkan är i regel organiserade som ideella föreningar och beskattas då på samma sätt som de kyrkliga föreningarna i föregående avsnitt. Om ett trossamfund i stället har valt stiftelseform som bas för sin ekonomiska verksamhet gäller att ändamålet att främja religiös verksamhet inte faller under de ändamål i 7 § 6 mom. SIL, som innebär att stiftelsen skall anses vara kvalificerat allmännyttig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Fastighetsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Fastighetsskatt är en separat skatt som tas ut av vissa fastighetsägare. Det spelar ingen omedelbar roll om fastighetsägaren är inkomstskattebefriad eller inte. För statligt ägda fastigheter betalas ingen fastighetsskatt. Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är, enligt 1 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, endast de fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet eller lantbruksenhet med småhus eller tomt för småhus. Det betyder att en stor del av den kyrkliga jorden, nämligen skogs- och jordbruksmarken, inte fastighetsbeskattas. Det är endast om det på lantbruksenhet finns exempelvis en sommarstuga som fastighetsbeskattning skall ske. Underlag för fastighetsskatt är i regel fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret. Skattesatsen är mellan 1,4 och 2,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;Vissa fastigheter är enligt särskilda bestämmelser undantagna från skatteplikt. De får inga taxeringsvärden. Bestämmelserna om detta finns i fastighetstaxeringslagen. Sådana byggnader som ägs av inkomstskattebefriade kyrkor, ideella föreningar eller stiftelser och till övervägande del används i deras ideella verksamhet är undantagna från skatteplikt. Dessutom är s.k. specialbyggnader undantagna från fastighetsskatt. Till specialbyggnader räknas, som nämnts, bland annat vårdbyggnader, idrottsanläggningar, skolbyggnader, kulturbyggnader, ecklesiastikbyggnader och s.k. allmänna byggnader. Kyrkobyggnader, prästgårdar och krematorier är exempel på ecklesiastikbyggnader. All-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Skatter i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft0"&gt;männa byggnader är bland andra sådana byggnader som ägs av kyrkokommunerna eller de borgerliga kommunerna och som används för allmän styrelse eller förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Definitionen av specialbyggnad framgår av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förmögenhetsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft26"&gt;Regeringen har nyligen överlämnat en remiss till lagrådet med förslag till en ny förmögenhetsbeskattning. Remissen innehåller inga förändringar avseende förmögenhetsbeskattningen av trossamfunden och de allmännyttiga ideella föreningarna. I den mån inkomstskattebefrielse föreligger blir det också befrielse från förmögenhetsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Mervärdesskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;Mervärdesskatt betalas till staten enligt bestämmelser i mervärdesskattelagen (1994:200). Skattskyldiga är bland andra de som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Kyrkokommunernas omsättning av varor och tjänster är inte undantagen från skyldigheten att betala mervärdesskatt. Men eftersom den kyrkokommunala verksamheten oftast inte bedrivs i former som är att jämföra med näringsverksamhet, utgår mervärdesskatt endast i begränsad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft0"&gt;Begravningsverksamheten är generellt undantagen från mervärdesskatteskyldighet, enligt 3 kap. 23 § 6 punktenmervärdesskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;De kyrkliga föreningarna och de fria trossamfunden är i betydande utsträckning befriade från mervärdesskatteskyldighet. Av 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen framgår nämligen att en verksamhet som bedrivs av en förening inte räknas som yrkesmässig i mervärdesskattelagens mening om den ärinkomstskattebefriad enligt 7 § 5 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om justeringar i mervärdesskattereglerna för &lt;NOBR&gt;kultur-,&lt;/NOBR&gt; utbildnings- och idrottsområdet (se prop. 1996/97:10). Detta innebar ingen förändring av nuvarande generella undantag i mervärdesskattelagen för ideella föreningars verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft0"&gt;För kyrkostiftelserna, katalogsubjektet SFRV och övriga kyrkliga stiftelser gäller inget motsvarande undantag från mervärdesskatteskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Skatter i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Arvs- och gåvoskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft0"&gt;Den som får arv, testamente eller gåva skall enligt huvudregeln betala arvs- eller gåvoskatt. Trossamfunden är befriade från sådan skyldighet. Detta framgår av 3 § lagen (1941:416) om arvs- och gåvoskatt. Av samma lagrum framgår att övriga ovan redovisade kyrkliga skattesubjekt omfattas av samma undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;Gåvoskattebefrielse, men ej arvsskattebefrielse, föreligger även för övriga stiftelser som skall främja religiösa eller välgörande ändamål och för försäkringsföreningar. Detta framgår av 38 § lagen om arvs- och gåvoskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Stämpelskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft0"&gt;Den som förvärvar fast egendom, förvärvar tomträtt eller beviljas inteckning skall enligt huvudregeln i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen) erlägga stämpelskatt till staten. Förvärv av fast egendom är skattepliktigt om det sker genom bl.a. köp, byte eller tillskott till bolag eller förening. För sådana skattesubjekt som är gåvoskattebefriade (se föregående avsnitt) är skattesatsen för närvarande 1,5 procent av egendomens värde vid förvärv och 2 procent av beloppet vid inteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Lagen innehåller en undantagsbestämmelse som är tillämplig för kyrkokommunerna. När en kyrkokommun förvärvar mark som enligt plan skall användas för allmän plats, begravningsplats eller specialbyggnad föreligger, enligt 6 § stämpelskattelagen, ingen skatteplikt. Vad en specialbyggnad är framgår av fastighetstaxeringslagen och har exemplifierats ovan i avsnitt 15.2. För övriga här aktuella skattesubjekt finns inget motsvarande undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Den som har utfäst sig att betala en tjänstepension skall, enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, t ill staten betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten motsvarar skattedelen i de sociala avgifterna. Denna skattskyldighet gäller på samma sätt som för övriga socialavgifter alla arbetsgivare utan undantag, även de kyrkliga skattesubjekten. Tjänstepensioner kan vara säkerställda genom pensionsförsäkring, i stiftelse eller genom en på särskilt sätt gjord av-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Skatter i dag &lt;SPAN class="ft7"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;sättning i balansräkning. Om så är fallet beräknas skatten på den avsättning som arbetsgivaren har gjort under beskattningsåret. Om pensionerna inte är säkerställda betalas skatten vid utbetalning av pensionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;I kyrkokommunerna säkerställs pensionsåtagandena inte på sätt som nu nämnts. Därför beräknas skatten i stället på den kostnad arbetsgivaren under samma tid har haft för utbetalningar av pensionsförmåner. Skattesatsen är densamma vid de olika beräkningsmetoderna. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader infördes i samband med 1990 års skattereform. Även utbetalningar av pensionsförmåner som grundar sig på åtaganden som gjorts före lagens ikraftträdande omfattas av skattskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Avkastningsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Pensionskapital i livbolag, understödsföreningar, pensionsstiftelser och företag utgör underlag för beskattning enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Sådan skatt tas ut på en schablonmässigt beräknad avkastning. I dag betalas ingen avkastningsskatt av de kyrkliga skattesubjekten, eftersom de pensionsåtaganden som hittills har gjorts inte är säkerställda på sådant sätt att skattskyldighet inträder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Skatter i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;16 Framtida skattesubjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Registrerat trossamfund en ny associationsform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet innebär att en ny associationsform skall införas i svensk rätt. Svenska kyrkan blir vid relationsändringen en självständig juridisk person i form av ett s.k. registrerat trossamfund. Även övriga trossamfund kommer att genom registrering kunna anta samma juridiska form. Inget hindrar dock att ett trossamfund väljer att hålla fast vid sin nuvarande form av ideell förening eller att bevara sin stiftelse. Självständiga organisatoriska delar av trossamfund kommer att kunna registreras på samma sätt som trossamfunden. Församlingarna och stiften inom Svenska kyrkan blir sådana registrerade trossamfundsdelar. Vad jag hittills redogjort för utvecklas närmare i slutbetänkandet från Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Lagstiftningen om de registrerade trossamfunden blir kortfattad. Mycket talar därför för att de i praktisk rättstillämpning kommer att jämföras med ideella föreningar, som i dag inte alls är civilrättsligt lagreglerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Överförandet av egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Den kyrkliga egendomen skall enligt riktlinjebeslutet stå till Svenska kyrkans förfogande även efter relationsändringen. Kammarkollegiet ger i sitt slutbetänkande förslag till hur detta kan ordnas enligt tre olika modeller kallade &lt;SPAN class="ft9"&gt;stiftelsealternativet, ägandealternativet och lagstiftningsalternativet&lt;/SPAN&gt;. De tre modellerna skiljer sig när det gäller ägandeförhållanden endast åt vad avser egendom som i dag regleras i 41 kap. 1 § kyrkolagen (prästlönefastigheter) och 41 kap. 23 § kyrkolagen (prästlönefonder). En närmare presentation av modellerna ges i Kammarkollegiets betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Framtida skattesubjekt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft0"&gt;Kammarkollegiets förslag innebär att de framtida äganderättsförhållandena klarläggs helt eller - enligt lagstiftningsmodellen - i viss mån. Till att börja med föreslås att staten avstår från sina anspråk på de så kallade kronoanslagen, som på &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; ställdes t ill kyrkans förfo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft0"&gt;gande. Äganderätten skall i stället genom lag förklaras tillkomma Svenska kyrkan eller någon del därav, på sätt som jag redovisar i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Vidare föreslås enligt samtliga tre modeller att äganderätten till de äldre stiftelseliknande egendomsslagen genom lag förklaras tillkomma den församling inom vilken lokalkyrkan ligger eller det pastorat inom vilket prästgården i fråga ligger. Detsamma skall gälla tillhörande församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond samt domkyrkas fastighet och fastighetsfond. Beträffande sådana biskopsgårdar, som inte sorterar in under någon redan nämnd egendomskategori, föreslår Kammarkollegiet lagstiftning av innebörd att äganderätten förklaras tillkomma det stift i vilket biskopsgården ligger. Kyrkofonden föreslås genom lag förklaras ägd av Svenska kyrkan. Även äganderätten till de få kyrkofondsfastigheter som finns kvar skall enligt förslaget på samma sätt överföras till Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;Vad som hittills beskrivits har handlat om den mindre delen av den specialreglerade egendomen. Den större delen utgörs av prästlönefastigheter och prästlönefonder. De tre ovan nämnda modellerna skiljer sig åt vad gäller den framtida äganderätten till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Stiftelsemodellen innebär att övrig specialreglerad egendom, dvs. prästlönefastigheter och prästlönefonder, förs till en stor stiftelse som bildas i samband med relationsändringen. Stiftelsen blir ett eget rättssubjekt, för vilket stiftelselagen (1994:1220) blir t illämplig. Den kommer alltså inte att vara en del av Svenska kyrkan. Tillgångarna kan inte redovisas som Svenska kyrkans. Stiftelsens fasta egendom kommer att kunna lagfaras för stiftelsen. Genom bestämmelser om förvaltarskapet kommer kyrkan dock att ha full kontroll över stiftelsen. Stiftelsen ges ett allmänt formulerat ändamål knutet till Svenska kyrkans uppgift att sprida Guds ord. Förvaltare blir Svenska kyrkan. Det är Svenska kyrkan på central nivå som bär ansvaret. Detta hindrar inte en delegation av ansvaret till lokala nivåer. Stiftelsen blir ett eget rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft0"&gt;Ägandemodellen innebär att prästlönefastigheter och prästlönefonder förs till trossamfundet Svenska kyrkan med full äganderätt. Svenska kyrkan disponerar då över prästlönefastigheterna som dess ägare, enligt vanliga civilrättsliga regler. Den fasta egendomen kan lagfaras för kyrkan. Trossamfundet i dess helhet blir alltså ägare till egendomen. Detta hindrar inte att ansvarsförhållandena delegeras inom Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Framtida skattesubjekt &lt;SPAN class="ft7"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft0"&gt;Lagstiftningsalternativet innebär att äganderättsfrågorna avseende prästlönefastigheter och prästlönefonder lämnas olösta, som de ligger i dag. I lagen om Svenska kyrkan slås dock fast att Svenska kyrkan förvaltar egendomen i fråga enligt nuvarande övergripande ändamålsbestämmelse. Förslaget innebär alltså en lagstiftning om att ändamålet för denna egendom skall vara att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Kyrkomötet kommer att ha frihet att närmare bestämma formerna för förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;När det gäller den fria stiftelse- och föreningsegendomen, som varken är specialreglerad eller kyrkokommunalt ägd, konstateras att denna egendom redan i dag följer regler som inte kommer att påverkas av en relationsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Kammarkollegiets förslag innebär således att de s.k. kyrkostiftelserna inte kommer att finnas kvar som skattesubjekt. Den egendom som beskattas där i dag kommer i stället att beskattas hos delar av trossamfundet Svenska kyrkan. Stiftelsealternativet innebär att prästlönefastigheter och prästlönefonder beskattas hos en stiftelse. Ägandealternativet innebär att prästlönetillgångarna beskattas hos Svenska kyrkan eller någon del därav. Även lagstiftningsalternativet innebär, såvitt nu kan bedömas, att prästlönetillgångarna liksom i dag beskattas hos delar av trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Framtida skattesubjekt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB34595x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar bör i skattehänseende likställas med allmännyttiga ideella föreningar och andra trossamfund. Allmännyttiga ideella föreningar har begränsad skattskyldighet. För att likställighet skall uppnås måste lagreglerna om statlig inkomstskatt ändras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Såvitt avser den kyrkliga jorden bör förändringarna föregås av en övergångsfrist.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Allmänna motiv för likställighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft0"&gt;En grundtanke i riktlinjebeslutet är att Svenska kyrkan i ökad utsträckning skall likställas med övriga trossamfund. Likställigheten bör som princip gälla även den skattemässiga behandlingen av trossamfunden. De övriga trossamfunden är i regel organiserade som ideella föreningar i dag. En del av dem kommer sannolikt att behålla föreningsformen även efter relationsändringen, medan andra kommer att välja att registrera sig som trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Trossamfunden och de allmännyttiga ideella föreningarna bedriver verksamhet av liknande slag. Bakom den inkomstskattebefrielse som omfattar allmännyttiga ideella föreningar ligger grundtanken att endast sådan verksamhet som är direkt kommersiell och som konkurrerar med annan näringsverksamhet skall beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Det är naturligt att Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund beskattas i en ordning som innebär enhetliga regler för dem och för andra trossamfund med föreningsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft0"&gt;Dagens beskattningsregler för ideella föreningar innebär en långtgående skattebefrielse avseende inkomstskatt, förmögenhetsskatt och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft0"&gt;mervärdesskatt som, enligt min bedömning, skulle vara väl avpassad även för Svenska kyrkans verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft0"&gt;Från Svenska kyrkans sida har anförts önskemål om skattebefrielse enligt reglerna om katalogsubjekt, alternativt särskild skattebefrielse för inkomster av prästlönetillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft0"&gt;Katalogsubjekten är, som nämnts, stiftelser och andra rättssubjekt som särskilt räknas upp i den s.k. katalogen i 7 § 4 mom. SIL. Rättssubjekten i katalogen är begränsat skattskyldiga, oberoende av de kriterier som annars måste vara uppfyllda för begränsad skattskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft0"&gt;Många katalogsubjekt uppfyller inte heller dessa kriterier. Om de gjorde det skulle de inte ha behövt vara med i katalogen. De har dock ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att de i dag ändå är skattebefriade för all annan inkomst än sådan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet. Även om katalogen vid relationsändringen utvidgades till att omfatta ägarna av den kyrkliga jorden skulle således skattskyldighet föreligga för inkomst som härrör från innehav av fastighet. Med dagens skatteregler för katalogsubjekt skulle det alltså knappast vara en fördel för Svenska kyrkan och dess delar att efter relationsändringen föras till katalogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft0"&gt;Det finns en möjlighet att reglerna för beskattning av katalogsubjekten hunnit ändras när relationsändringen genomförs. Stiftelse- och föreningsskattekommittén, vars förslag ligger öppna, föreslår att antalet katalogsubjekt skall minskas. Samtidigt föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall kunna medge motsvarande dispens i enskilda fall. Medgivande skall kunna lämnas även för andra skattesubjekt än stiftelser. De kriterier som föreslås för skattebefrielse är att ett väsentligt allmänintresse tillgodoses, att subjektet intar en särställning så att skattebefrielse kan vara önskvärd från allmän synpunkt, att befrielsen skulle ha väsentlig ekonomisk betydelse och att befrielsen inte kan antas medföra en snedvridning av konkurrensen. Kommitténs förslag innebär dessutom den förändringen att katalogsubjekten skall bli skattebefriade från alla slags inkomster. Skulle kommitténs förslag realiseras förefaller det mycket tveksamt om det över huvud taget kan bli möjligt att hänföra ägarna av den kyrkliga jorden dit. Total skattebefrielse för dem kan nämligen befaras medföra en snedvridning av konkurrensen. Denna synpunkt är viktig redan från inhemsk synpunkt och får än större betydelse i ett internationellt perspektiv. En av grundtankarna inom EU är att konkurrensen skall vara fri på den gemensamma marknaden. Medlemsstaterna har genom Romfördraget på olika sätt åtagit sig att inte vidta åtgärder som kan snedvrida konkurrensen. Artikel 92 i Romfördraget innehåller ett långtgående förbud mot statliga stödåtgärder som snedvrider eller hotar snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar &lt;SPAN class="ft7"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft0"&gt;produktion. Begreppet statligt stöd inbegriper skatteförmåner av olika slag, t.ex. skattefrihet (jfr SOU 1995:63 s. 235 och SOU 1996:119 s. 103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Även en sådan särskild skattebefrielse för inkomster av prästlönetillgångar som önskats från inomkyrkligt håll måste befaras kunna snedvrida konkurrensen. Prästlönefastigheterna brukas i regel som andra jord- och skogsbruk. Total skattebefrielse för dem leder till att mer av vinsten får behållas. Detta kan leda till att priserna hålls nere, vilket påverkar förhållandet mellan de olika aktörerna på marknaden. När nu statskyrkosystemet upphör, är det inte möjligt att bortse från denna konkurrensaspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;En skattebefrielse för alla prästlönetillgångar skulle innebära att Svenska kyrkan även i framtiden fick en förmånligare skattebehandling än andra trossamfund och allmännyttiga ideella föreningar. Detta skulle, enligt förslagsställarna, kunna motiveras av att Svenska kyrkan även efter relationsändringen kommer att ha en särställning genom kravet på att vara rikstäckande och nåbar för alla medborgare. Dessutom kommer Svenska kyrkan att ha samhälleliga uppgifter såsom att ha ndha begravningsverksamheten och att vårda den kulturhistoriskt värdefulla egendomen. En sådan skattebefrielse skulle då kunna ses som ett statligt stöd till Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;Men Svenska kyrkan kommer att få statligt stöd på annat sätt för att klara de krav staten ställer. För att ge Svenska kyrkan god möjlighet att vara rikstäckande kommer staten, enligt riktlinjebeslutet, att ge kostnadsfri uppbördshjälp (se även ovan kapitel 8). För att vårda sin kulturhistoriskt värdefulla egendom kommer Svenska kyrkan, enligt förslagen från Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet, att få en särskild statlig ersättning motsvarande 460 m iljoner kr i 1996 års penni ngvärde. Vidare kommer Svenska kyrkan, som huvudman för begravningsverksamheten, att få rätt att ta ut avgifter för ändamålet från alla invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;Sammanfattningsvis kan följande konstateras. Det förhållandet att Svenska kyrkan vid relationsändringen lämnar det allmänna innebär med nödvändighet att den totala inkomstskattefriheten inte kan behållas. En sådan ordning skulle riskera att snedvrida konkurrensen. Mitt förslag innebär att dagens totala skattefrihet för kyrkokommunerna ersätts med en långt gående och väl avpassad skattebefrielse, som grundas på det förhållandet att Svenska kyrkan bedriver allmännyttig verksamhet. Vidare innebär förslaget likställighet med andra trossamfund och allmännyttiga ideella föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft0"&gt;Visserligen innebär förslaget om likställighet med allmännyttiga ideella föreningar en viss tillkommande skattskyldighet för ägarna av den kyrkliga egendomen. Det blir samma skattskyldighet som redan gäller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft0"&gt;för de allmännyttiga ideella föreningarna som äger jord- och skogsbruksfastigheter. Men detta kan ställas mot den betydligt högre vinst för Svenska kyrkan som ligger i att kyrkokommunernas skyldighet att betala skatteadministrationsersättning och kostnader för ekonomiska regleringar måste upphöra med relationsändringen (se nedan kapitel 25 och 26). Allt detta följer med nödvändighet av att Svenska kyrkan lämnar det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skattepliktiga inkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft0"&gt;Jag förordar som framgått att Svenska kyrkan och andra trossamfund i skattehänseende likställs med allmännyttiga ideella föreningar. Detta kan lösas genom att 7 § 5 mom. SIL ändras så att även registerade trossamfund och delar därav kommer att omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Om trossamfund i framtiden beskattas så som allmännyttiga ideella föreningar beskattas i dag kan det antas få en rad konsekvenser för Svenska kyrkan, som jag snart skall redogöra för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft26"&gt;Det är rimligt att förändringarna inte genomförs omedelbart vid relationsändringen, utan att en övergångsfrist på ett antal år får löpa avseende den kyrkliga jorden. Såväl för Svenska kyrkan som för marknaden i övrigt kan tid behövas för anpassning till de nya förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Församlingarna, stiften och trossamfundet Svenska kyrkan blir, till skillnad från i dag, enligt huvudregeln skyldiga att betala inkomstskatt avseende rörelse och löpande innehav av fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;En skattebefrielse som i övrigt gäller kan bortfalla om trossamfundet huvudsakligen ägnar sig åt annan verksamhet än som faller under det allmännyttiga ändamålet eller om den allmännyttiga verksamheten inte skäligen svarar mot avkastningen av tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Fastigheter som direkt används i verksamheten och inkomster som direkt härrör från verksamhet med naturlig anknytning till ändamålet blir undantagna från skattskyldighet (se ovan avsnitt 15.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Om den specialreglerade egendomen tillförs Svenska kyrkan eller delar därav med äganderätt, enligt Kammarkollegiets ägandealternativ, kommer den att beskattas enligt ovan. Likadant blir det med all sannolikhet om Kammarkollegiets lagstiftningsalternativ blir verklighet. Det betyder bland annat att prästlönefastigheterna, som i dag faller utanför det skattepliktiga området, kommer att beskattas avseende löpande inkomster. Den sammanlagda inkomstskatt som på detta sätt tillkommer för Svenska kyrkan kan i vart fall inte beräknas överstiga 100 m iljoner kr årligen. År 1996 gav prästlönefastigheterna en avkastning på 268 miljoner kr. Beräknad inkomstskatt på den summan ger 75 miljoner kr. För att en sådan varaktig skattebelastning skall uppkomma för Svenska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar &lt;SPAN class="ft7"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;kyrkan krävs att nuvarande avkastning av jord- och skogsbruksmark består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft0"&gt;Från Svenska kyrkan har anförts att inkomst av prästlönetillgångarna av hävd har använts som finansieringskälla för Svenska kyrkans verksamhet och att innehavet av dessa tillgångar därför inte skall inkomstbeskattas, även om de nu gällande reglerna för beskattning av allmännyttiga ideella föreningar skulle bli tillämpliga. Jag har ovan, i avsnitt 15.1 under mellanrubriken Kyrkliga föreningar, redogjort för dagens regler och där bland annat redovisat att inkomst av verksamhet som "av hävd har utnyttjats för att finansiera ideellt arbete" är skattefri för allmännyttiga ideella föreningar. Om dessa regler blir tillämpliga för Svenska kyrkan kan man från kyrkans sida naturligtvis välja att göra gällande att undantaget skulle kunna omfatta även brukandet av den kyrklig jorden. Skulle Svenska kyrkan ha framgång med en sådan rättstolkning, blir den tillkommande skatteintäkten för staten naturligtvis lägre än som angetts ovan. Min bedömning är att verksamheten på prästlönefastigheterna inte är sådan hävdvunnen verksamhet som avses här. Detta klargjordes också av Stiftelse- och föreningsskattekommittén (se kapitel 18 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft0"&gt;Skulle prästlönetillgångarna i stället tillföras en stiftelse, enligt Kammarkollegiets stiftelsealternativ, blir följderna andra. Sannolikt skulle en sådan stiftelse, som har att förvalta jord- och skogsbruksmark för att finansiera trossamfundets verksamhet, inte bedömas vara kvalificerat allmännyttig i den mening som avses i nuvarande 7 § 6 mom. SIL. Religiös verksamhet finns inte med i förteckningen över de ändamål som medför att en stiftelse enligt nämnda lagrum blir begränsat skattskyldig. Det skulle i så fall medföra full inkomstbeskattning. En sådan ordning skulle innebära att egendom som förvaltas av Svenska kyrkan och används för dess ändamål särbehandlas i förhållande till vad som gäller för andra trossamfunds egendom. Detta bör undvikas av likställighetsskäl. Om stiftelsealternativet genomförs, bör SIL därför anpassas så att en stiftelse av det aktuella slaget blir skattebefriad i samma utsträckning som allmännyttiga ideella föreningar. Detta kan ske genom ett tillägg i 7 § 6 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft0"&gt;En anpassning av nyss nämnt slag bör av likställighetsskäl omfatta även övriga trossamfund som har valt stiftelseformen för förvaltning av sin egendom och som har godkänts för statligt stöd. De närmare formerna för detta bör övervägas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Övriga följer av likställighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft4"&gt;Förmögenhetsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;Om likställighet avseende inkomstbeskattningen ordnas enligt vad som beskrivits ovan följer också motsvarande rörande förmögenhetsbeskattningen. Skyldigheten att betala förmögenhetsskatt skall, enligt ovan nämnda lagrådsremiss, följa reglerna om skyldighet att betala inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft4"&gt;Mervärdesskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;De trossamfund som är ideella föreningar är enligt 4 kap 8 § mervärdesskattelagen befriade från mervärdesskatt för verksamhet som är inkomstskattebefriad enligt 7 § 5 mom. SIL. Om de registrerade trossamfunden i framtiden inkomstbeskattas som allmännyttiga ideella föreningar kommer de också att omfattas av samma befrielse från mervärdesskatteskyldighet som dessa föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft0"&gt;Inte heller för den av mig förslagna pensionsföreningens verksamhet skall betalas mervärdesskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft4"&gt;Stämpelskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;Ändringar i stämpelskattelagen bör övervägas. Det finns skäl att ersätta det särskilda undantaget i 6 kap. 6 § stämpelskattelagen från skyldighet att erlägga stämpelskatt för kyrkokommuners förvärv av mark för allmän plats, begravningsplatser och specialbyggnader med ett undantag för trossamfunds förvärv av mark för begravningsplatser och specialbyggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft4"&gt;Fastighetsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;Pastorsexpeditioner och motsvarande kanslibyggnader kommer efter relationsändringen inte längre att vara s.k. allmänna byggnader i fastighetstaxeringslagens mening. Förslaget från Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet om att arkiven under en övergångstid skall fortsätta att förvaras hos församlingarna bör inte påverka den bedömningen. Pastorsexpeditionerna kommer i stället enligt bestämmelser i fastighetstaxeringslagen att vara undantagna från fastighetsskatt eftersom de ägs av trossamfundet Svenska kyrkan och till övervägande del används i den ideella verksamheten. Detta kommer också att gälla för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar &lt;SPAN class="ft7"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft0"&gt;prästgårdarna när huvuddelen av prästgården används som pastorsexpedition eller för annan församlingsverksamhet. Prästgårdarna finns nu med i definitionen av specialbyggnad i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Det kan finnas anledning att se över den definitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Övriga skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft0"&gt;När det gäller arvs- och gåvoskatt, liksom avkastningsskatt och särskild löneskatt på pensionsmedel, ser jag ingen anledning att ändra några regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Stiftelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft0"&gt;En stiftelse som har till ändamål att främja religiös verksamhet har i dag i princip obegränsad skattskyldighet. Religiös verksamhet finns inte med i den förteckning av ändamål som enligt 7 § 6 mom. SIL innebär att en stiftelse skall anses vara kvalificerat allmännyttig. Utöver katalogsubjekten är det bara kvalificerat allmännyttiga stiftelser som är begränsat skatteskyldiga. Detta har jag redogjort närmare för ovan i avsnitt 14.5. och 15.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Stiftelsen &lt;NOBR&gt;Romersk-Katolska&lt;/NOBR&gt; Kyrkan är ett exempel på en stiftelse som har till ändamål att främja religiös verksamhet, nämligen den &lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan i Sverige. Enligt dess styrelseordförande, biskop Hubertus Brandenburg, bildades stiftelsen 1980 mot bakgrund av att det svenska regelsystemet på det kyrkorättsliga området omöjliggjorde ett behörigt utövande av den &lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkans verksamhet i annan juridisk form. Knutna till &lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan finns härutöver flera stiftelser med syfte att förvalta medel som används för olika ordnar och liknande. Den kanoniska rätten, som har betydelse för &lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan, anses inte medge att exempelvis ordnar organiseras som ideella föreningar. Den öppna medlemsintagning som kännetecknar ideella föreningar anses oacceptabel. Ett trossamfund måste ha möjlighet att ställa egna krav för medlemskap. Möjlighet att juridiskt organisera sig som trossamfund finns ännu inte. Stiftelseformen är alltså det enda möjliga valet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft0"&gt;I och med relationsändringen öppnas en möjlighet för Romerskkatolska kyrkan och trossamfund i motsvarande situation att registrera sig som trossamfund och att i fortsättningen använda den juridiska formen registrerat trossamfund som bas för sin verksamhet. En stiftelse kan emellertid inte utan vidare läggas ner. Jag utgår från att Utredningen om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft0"&gt;trossamfundens rättsliga reglering har behandlat den övergångsproblematik som därför kan uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft0"&gt;Själv konstaterar jag att det kan finnas trossamfund som även efter relationsändringen väljer eller har skäl att använda stiftelseformen som juridisk bas för sin verksamhet. Jag anser att dessa trossamfund skall ha en likvärdig skattesituation som övriga trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förändrad stiftelse- och föreningsbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft0"&gt;Som tidigare nämnts pågår för närvarande en allmän översyn av skattereglerna för stiftelser och föreningar. Stiftelse- och föreningsskattekommittén har lämnat sitt slutbetänkande, som nu bereds inom Regeringskansliet. När jag nu övergår till att redogöra för den kommitténs förslag, som kan få betydelse för framtiden, bör det särskilt uppmärksammas att kommittén inte hade med i sin bedömning att relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skulle förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft0"&gt;Huvudtanken i förslaget från Stiftelse- och föreningsskattekommittén är att det skattefria området avgränsas enligt följande. Löpande avkastning (ränta, utdelning m.m.) och realisationsvinster på sådana tillgångar som inte hör till egentlig näringsverksamhet skall liksom i dag undantas från beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Vad som enligt huvudregeln skall beskattas är således intäkter av egentlig näringsverksamhet, varmed avses rörelse och fastighetsinnehav. Denna beskattning skall även omfatta realisationsvinster som uppkommer vid fastighetsförsäljningar och vid försäljning av rörelsetillgångar. Beskattningen av realisationsvinster är en nyhet i förhållande till gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;Undantag från huvudregeln om beskattning föreslås gälla när en egentlig näringsverksamhet på ett visst sätt främjar ett ändamål som kan kvalificera för skattebefrielse. När det gäller fastigheter fordras att fastigheten till övervägande del används av stiftelsen eller föreningen på ett sådant sätt att användningen är kvalificerad. Så kan det vara om fastigheten används i en av stiftelsen eller föreningen bedriven kvalificerad rörelse eller i en rent ideell verksamhet som främjar kvalificerade ändamål. Om den löpande inkomsten av en fastighet är undantagen från beskattning skall, enligt förslaget, även en realisationsvinst vid försäljning av fastigheten vara befriad från skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft0"&gt;I dag fordras för skattebefrielse att stiftelsen eller föreningen uppfyller vissa villkor beträffande syfte, inkomstanvändning (fullföljd) och verksamhetsinriktning. Så bör det också vara i framtiden, enligt Stiftelse- och föreningsskattekommittén.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Förändrad stiftelse- och föreningsbeskattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Enligt förslaget bör det för skattebefrielse krävas att inkomsterna används i stiftelsens eller föreningens faktiska verksamhet, för att främja ett eller flera kvalificerade ändamål. Minst 80 procent av avkastningen under en period som omfattar beskattningsåret och de fyra närmast föregående beskattningsåren måste användas för kvalificerade ändamål. Detta förslag har förkastats av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;Skattebefriad är, enligt förslaget och enligt gällande rätt, i första hand sådan egentlig näringsverksamhet som har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft0"&gt;För att en verksamhet som bedrivs i rent finansierande syfte skall bli skattebefriad föreslås en ny huvudregel, motsvarande nuvarande hävdregel. Den nya huvudregeln innebär ett krav på att verksamheten bedrivs huvudsakligen med hjälp av oavlönade arbetsinsatser från föreningsmedlemmarna. Vidare innebär den ett krav på att verksamheten bedrivs under sådana förhållanden att en skattebefrielse inte kan antas snedvrida konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;En undantagsregel föreslås avseende kravet på oavlönade arbetsinsatser. Undantaget skall omfatta verksamhet som utgör hävdvunnen finansieringskälla och som inte är lämpad att bedrivas huvudsakligen med oavlönade arbetsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft26"&gt;Bedömningen av rätten till skattebefrielse skall, enligt förslaget, göras för varje särskilt verksamhetsslag för sig. För det fall då en fastighet inte helt men till övervägande del används på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse, föreslås att skattebefrielsen endast omfattar den del av fastighetsinkomsten som härrör från den kvalificerade använd ningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Mitt förslag rörande gjorda pensionsåtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Svenska kyrkans pensionsförening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;I mitt andra betänkande om Svenska kyrkans personal har jag föreslagit att de redan gjorda pensionsåtagandena skall säkerställas i en Svenska kyrkans pensionsförening. Den inomkyrkliga utredningsgruppen avseende kyrklig ekonomi och egendom, som har att utreda det framtida säkerställandet av de anställdas pensioner, kommer såvitt jag nu känner till att lägga motsvarande förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft26"&gt;Mitt förslag beträffande redan gjorda pensionsåtaganden innebär att pensionerna skall vara säkerställda i pensionsföreningen senast vid utgången av år 2009. Förslaget innebär således en övergångstid på tio år innan något helt nytt har skapats. Under övergångstiden föreslår jag att de arbetsgivare som kan göra det så snart som möjligt ansluter sig till pensionsföreningen. För övriga arbetsgivare bör gälla att de successivt säkerställer pensionsåtagandena i pensionsföreningen. Under tiden får de behålla åtagandena hos sig och bör om möjligt teckna en kreditförsäkring. När pensionerna behålls hos arbetsgivaren skall en ränteuppräkning av intjänade pensionsrätter göras. På detta sätt skapas en mer rättvisande bild av arbetskraftskostnaderna (Ds 1995:46 s. 140).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Särskild löneskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft26"&gt;Vid säkerställandet av pensionsåtagandena i Svenska kyrkans pensionsförening skall särskild löneskatt betalas (se ovan avsnitt 15.7). Det innebär en tidigareläggning av arbetsgivarnas betalningsskyldighet för den särskilda löneskatten. Underlaget för beräkning av skatten är den pensionsskuld som gäller vid tidpunkten för säkerställandet. Om ett säkerställande inte görs skall den särskilda löneskatten betalas vid utbetalningen av pensionsförmånen. Underlaget för beräkning av skatten kommer då att vara större, eftersom pensionsskulden växer. Pen-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Mitt förslag rörande gjorda pensionsåtaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft26"&gt;sionsskulden inom församlingsområdet beräknas bli fördubblad på 20 år. Om antalet anställda behålls och lönerna för dem ökar på sedvanligt sätt beräknas pensionsskulden stiga till åtta miljarder kr på dessa år. Om antalet anställda ökar och de redan anställda höjer sina löner beräknas pensionsskulden bli drygt nio miljarder. (Se Ds 1995:46 s. 68 och 69.) En fråga som måste ställas är om tecknande av en kreditförsäkring under övergångstiden kan anses utgöra ett sådant säkerställande av pensionsåtagandena som medför en tidigarelagd skyldighet att betala särskild löneskatt. Ett tryggande genom sådan avsättning i balansräkning som avses i lagen (1976:531) om tryggande av pensionsutfästelser (tryggandelagen) kombinerad med en kreditförsäkring utlöser nämligen skyldighet att betala den nämnda skatten. För att ett sådant tryggande skall vara möjligt krävs att tillämpligt pensionsavtal skall vara en s.k. allmän pensionsplan. Kommunala pensionsavtalet som är det pensionsavtal som tillämpas för anställda med kyrkokommunala villkor är inte att anse som en allmän pensionsplan i tryggandelagens mening (se prop. 1967:83 s. 108 f. samt Ds 1995:46 s. 109), vilket är ett krav vid tryggande genom avsättning i balansräkningen. Tilläggas skall att i dag föreligger inte heller bokföringsskyldighet för kyrkokommunerna, vilket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft0"&gt;får antas vara en förutsättning för denna tryggandeform. För framtiden kan bokföringsskyldighet komma att införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;Själva relationsändringen som sådan utlöser enligt min bedömning inte heller någon tidigarelagd skyldighet att betala särskild löneskatt. Åtagandena övergår till följd av lag, inte enligt avtal och mot vederlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Avkastningsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Pensionskapitalet i försäkringsföreningen kommer att utgöra underlag för beskattning enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Enligt beräkningar som har gjorts kommer avkastningsskatten från pensionsföreningen med nuvarande skattesats och med nu känd pensionsskuld att årligen uppgå t ill cirka 30 miljoner kr. Avkastningsskatten kommer successivt att öka när avsättningarna ökar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;20 Särskilt om övergången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Den egendomsöverföring som sker i direkt samband med relationsändringen skall inte vara stämpelskattepliktig. Kammarkollegiet lägger förslag till en övergångsbestämmelse som klargör detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Om ett trossamfund som använt stiftelseformen som bas för sin ekonomiska verksamhet låter registrera sig och därvid överför egendom från stiftelsen till det registrerade trossamfundet bör motsvarande stämpelskattefrihet föreligga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;En frågeställning som aktualiseras genom den ändrade relationen mellan staten och Svenska kyrkan är om någon av de modeller som Kammarkollegiet redovisar utgör en sådan egendomsöverföring som innebär skyldighet att erlägga stämpelskatt enligt stämpelskattelagen (se avsnitt 15.6 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Kammarkollegiets tre modeller har beskrivits i avsnitt 16.2. Min tolkning av gällande rätt är att stämpelskatt sannolikt inte skall erläggas vid den egendomsöverföring som föreslås. Enligt Kammarkollegiet kan man fråga sig om äganderättsöverföringarna från staten (avseende kronoanslagen) till stiftelsen eller till trossamfundet Svenska kyrkan över huvud taget kan anses utgöra skattepliktiga förvärv, eftersom det torde stå klart att något formellt vederlag inte skall utgå. Kammarkollegiet vill dock inte utesluta att stämpelskatteplikt i princip föreligger. Kammarkollegiet jämför med övergång av fastighet från aktiebolag som avförs ur aktiebolagsregistret till aktieägarna. Här anses bolagets tillgångar övergå till aktieägarna på ett sätt som är stämpelskattepliktigt. Endast staten är enligt 2 § stämpelskattelagen befriad från att betala stämpelskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;För att någon tvekan över huvud taget inte skall uppstå i frågan om det föreligger skyldighet att erlägga stämpelskatt, föreslår Kammarkollegiet en särskild övergångsbestämmelse för denna egendomsöverföring. Jag tillstyrker Kammarkollegiets förslag i den delen och hänvisar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Särskilt om övergången&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft0"&gt;till Kammarkollegiets betänkande för den närmare utformningen och bakgrunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Hos de trossamfund som i dag organiserar sig som stiftelser och som vill registrera sig som trossamfund kan också finnas en önskan om att överföra den egendom som finns i stiftelsen till det registrerade trosamfundet. Förutsatt att så kan ske anser jag, av likställighetsskäl, att även en sådan egendomsöverföring bör vara befriad från stämpelskatt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;21 Övriga följder av skatteförslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft0"&gt;Mina förslag rörande beskattning av trossamfund medför att Svenska kyrkan får en ökad skattebelastning, främst beroende på att det löpande innehavet av prästlönefastigheterna - efter en övergångsperiod - inkomstbeskattas. Däremot beskattas inte kapitalförvaltningen i mitt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Eventuella regionalpolitiska följder, av detta, kommer att kunna elimineras genom det kyrkliga utjämningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft0"&gt;Några direkta jämställdhetspolitiska konsekvenser av mina förslag kan jag inte finna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Övriga följder av skatteförslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:00&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;P class="p86 ft27"&gt;Reformens finansiering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;22 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft0"&gt;I utredningsarbetet avseende &lt;NOBR&gt;stat-kyrkareformen&lt;/NOBR&gt; skall, enligt direktiven, prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. Dessutom anges särskilt att den skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner som riksdagen har beslutat om härvid skall beaktas. En statsfinansiellt neutral lösning skall, enligt direktiven, vara en grundläggande förutsättning. Mitt uppdrag är att efter samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;För att kunna bedöma vilka kostnader förslagen för med sig, har jag i enlighet med direktiven samrått med övriga statliga &lt;NOBR&gt;stat-kyrkautred-&lt;/NOBR&gt; ningar. En särskild svårighet har legat i att jag har haft samma tidsbegränsning av mitt uppdrag som övriga utredningar har haft. Vad jag har fått information om är således preliminära förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Jag har vidare funnit anledning att göra en allmän kartläggning och analys av vilka besparingar i statsförvaltningen som relationsändringen bör kunna medföra. Statskontoret har bistått mig i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft0"&gt;I det följande gör jag till att börja med i kapitel 23 en genomgång av de kostnader och intäkter som förslagen från &lt;NOBR&gt;stat-kyrkautredningarna&lt;/NOBR&gt; får antas medföra för staten. Jag fortsätter med att, utifrån Statskontorets rapport, i kapitel 24 beskriva vilka statliga besparingar som bör kunna göras som en direkt följd av reformen. Härefter ger jag i kapitel 25 min syn på skatteadministrationsersättningen och dess betydelse i detta sammanhang. Jag avslutar sedan i kapitel 26 med en summering som utgår från att en statsfinansiellt neutral lösning är önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td123"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;23 Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;De förslag från de statliga utredarna som medför kostnader kan finansieras inom ramen för reformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Vissa av mina förslag i personal- och skattedelarna leder till ökade intäkter för staten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Registreringsförfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Förslagen från Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering innebär, i konsekvens med riktlinjebeslutet, att en ny rättslig associationsform införs. Associationsformen benämns "registrerat trossamfund". Svenska kyrkan kommer enligt en lagfäst definition att vara ett sådant registrerat trossamfund. Andra trossamfund erbjuds möjlighet att registrera sig enligt vissa villkor som anges i lag. Ett statligt register inrättas för de registrerade trossamfunden. I registret intas uppgifter om trossamfundens namn, stadgar och behöriga ställföreträdare. Det blir även möjligt att registrera organisatoriska delar av trossamfund. I de fall så sker skall även delarnas ställföreträdare registreras. Utredningen föreslår att även Svenska kyrkans olika självständiga delar skall registrera sina ställföreträdare. Som tänkbar registermyndighet nämns Kammarkollegiet. Utredningen uppskattar att det kan kosta högst en miljon kr att bygga upp registret. Registermyndighetens löpande kostnader för att handha registret föreslås bli finansierade med registerhållningsavgifter, som berörda trossamfund och delar av trossamfund åläggs att betala årligen. Även kostnaden för att utforma och lägga upp registret kan, enligt min mening, finansieras med dessa avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Extra kyrkomöte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Utredningens förslag förutsätter till viss del att kyrkomötet håller ett extra sammanträde under senare delen av 1997. Liksom kyrkomötets andra sammanträden får detta finansieras med medel ur kyrkofonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Riksskatteverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppbörd av kyrkoavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;Riksskatteverket har haft som uppdrag att utreda formerna för statlig uppbörd av kyrkoavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Det debiterade församlingsskattebeloppet för 1995 uppgick enligt beräkningar utförda av SCB till cirka 9,2 miljarder kr, före avdrag för ekonomiska regleringar och skatteadministrationsersättning (se nedan kapitel 25). I detta belopp ingår den reducerade församlingsskatt som i dag betalas av dem som inte är tillhöriga Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Inom ramen för sitt utredningsuppdrag har Riksskatteverket gjort en beräkning av skatteförvaltningens och kronofogdemyndigheternas kostnader för administration av den nuvarande församlingsskatten. Den metod som Riksskatteverket har använt för sin beräkning har betecknats som en andelsmetod. Trots att församlingsskatten hanteras gemensamt med inkomstskatten har Riksskatteverket försökt att avgränsa de lönekostnader och övriga förvaltningskostnader som hänför sig till hanteringen av församlingsskatten. Synsättet har varit att administrationen av församlingsskatten skall bära sin andel av förvaltningens gemensamma kostnader. Den metod som har använts för att beräkna denna andel är densamma som används i samband med skatteförvaltningens &lt;NOBR&gt;ATP-beräkningar.&lt;/NOBR&gt; Sådana resurser som hänför sig till folkbokföring, fastighetstaxering och annan icke berörd verksamhet inom skatteförvaltningen har inte tagits med i underlaget för andelsberäkningen. Centrala administrationskostnader rörande relevant verksamhet vid Riksskatteverket har tagits med. Som en utgångspunkt har nedlagd arbetstid för församlingsskattehanteringen framräknats. Personal vid skattemyndigheterna och Riksskatteverket har intervjuats och angett vad de uppfattar som en rimlig andel "församlingsskattetid" av den tid som enligt förvaltningens tidsredovisningssystem visat sig åtgå för arbete med inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;Den årliga statliga kostnaden för uppbörd av församlingsskatt har på detta sätt beräknats till 100 miljoner kr, varav åtta hänför sig till kronofogdemyndigheterna och resten till skatteförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Föreslagna kostnader och intäkter &lt;SPAN class="ft7"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;Kostnaden för uppbörden av församlingsskatten hade kunnat beräknas enligt flera andra tänkbara metoder. Ett alternativ kunde ha varit att utifrån ett strikt marginalkostnadsperspektiv beräkna endast den merkostnad som administrationen av församlingsskatten ger upphov till. En sådan metod hade varit svår att genomföra eftersom de särskiljbara kostnaderna är få, men den hade sannolikt gett ett lägre resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft0"&gt;Den metod som Riksskatteverket har använt sig av är beprövad och väl utvecklad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft0"&gt;Hur stor kostnaden blir för den framtida uppbörden av kyrkoavgifter bör rimligen bedömas med utgångspunkt i kostnaden för den nuvarande församlingsskatten. En viktig skillnad mellan församlingsskatt och kyrkoavgift är att församlingsskatt tas ut även av dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Dessa betalar visserligen en reducerad församlingsskatt (tidigare kallad dissenterskatt), men viss uppbörd sker alltså även från dem. Nivån på den församlingsskatt de betalar är 25 procent av församlingsskattenivån för de tillhöriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft26"&gt;Kyrkoavgift kommer endast att krävas från dem som tillhör Svenska kyrkan. Det kan därför antas att kostnaden för uppbörd av kyrkoavgifter blir lägre än den nuvarande kostnaden för uppbörd av församlingsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;De som inte betalar kyrkoavgift kommer att åläggas skyldighet att betala en särskild begravningsavgift för finansiering av begravningsverksamheten. Skyldighet att betala särskild begravningsavgift kommer också att åläggas kyrkotillhöriga som antingen är folkbokförda i en kommun som åtagit sig huvudmannaskap för begravningsverksamheten eller är medlemmar i en &lt;NOBR&gt;icke-territoriell&lt;/NOBR&gt; församling (se även nedan avsnitt 23.3). Riksskatteverket har preliminärt beräknat årskostnaden för uppbörd av de framtida särskilda begravningsavgifterna t ill knappt 24 miljoner kr, vilket jag återkommer till längre fram. Samtidigt har Riksskatteverket förklarat att detta inte betyder att uppbörden av kyrkoavgifter blir 24 miljoner kr billigare än uppbörden av den nuvarande församlingsskatten. Det kommer nämligen att bli administrativt besvärligare att ta upp begravningsavgifter än det varit att ta upp reducerad församlingsskatt. De som blir skyldiga att betala särskild begravningsavgift kommer dessutom att vara fler än de som nu är skyldiga att betala reducerad församlingsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft0"&gt;Med ledning av den information som Riksskatteverket gett mig, konstaterar jag att den årliga kostnaden för administration av de framtida kyrkoavgifterna bör understiga 100 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;Vid uppbörden av församlingsskatten uppkommer regelmässigt en s.k. uppbördsförlust motsvarande ungefär 0,4 procent av den debiterade skattesumman. Denna uppbördsförlust utgörs av debiterad skatt som av olika skäl inte kan uppbäras hos de skattskyldiga. I dag stannar uppbördsförlusten avseende församlingsskatt hos staten. Å andra sidan lig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;ger det en vinst för staten i det förhållandet att uppburen församlingsskatt utbetalas till kyrkokommunerna med avsevärd fördröjning (cirka två år). Visserligen utbetalas ett förskott, men det motsvarar inte hela skattemedelsfordran eftersom det beräknats på lönenivåer för tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Med det underlag som för närvarande finns föreslår jag ingen förändring av ordningen att staten inom ramen för den kostnadsfria uppbördshjälpen står för uppbördsförlusten och t illgodogör sig viss kompensation för detta genom den ovan noterade räntevinsten. Det kan dock finnas skäl att ytterligare överväga frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Enligt Riksskatteverket kommer det att kosta ungefär två miljoner kr att utforma och bygga upp de nya uppbördsrutinerna. Denna kostnad bör enligt min mening finansieras inom ramen för Riksskatteverkets löpande anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Jag återkommer till finansieringen av uppbördshjälpen t ill Svenska kyrkan i kapitel 26 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppbörd av samfundsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;Den framtida kostnaden för uppbörd av avgifter t ill övriga trossamfund har inte varit möjlig att beräkna på förhand. Det beror på att det inte kan bedömas hur stort intresset för denna hjälp är bland de övriga trossamfunden. Kostnaden per avgiftsskyldig bör dock kunna hållas ungefär lika låg som beträffande Svenska kyrkans tillhöriga, eftersom samma metod kommer att tillämpas. I Riksskatteverkets utrednings uppdrag ingår att lägga ett statsfinansiellt neutralt förslag beträffande uppbörden av dessa avgifter. Jag hänvisar till Riksskatteverkets betänkande och anser det för egen del naturligt att kostnaden finansieras inom ramen för det statliga stöd som i dag utgår till övriga trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppbörd av begravningsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Eftersom de särskilda begravningsavgifterna torde komma att hanteras på samma sätt som kyrkoavgifterna har Riksskatteverket utgått från att uppbörden av dem kommer att kosta lika mycket per avgiftsskyldig som uppbörden av kyrkoavgifterna kostar. Med utgångspunkt i att särskild begravningsavgift kommer att krävas av &lt;NOBR&gt;icke-tillhöriga,&lt;/NOBR&gt; boende i Stockholms och Tranås kommuner samt personer som utan att bo i Stockholm eller Tranås hör till en &lt;NOBR&gt;icke-territoriell&lt;/NOBR&gt; församling av Svenska kyrkan har Riksskatteverket uppskattat uppbördskostnaden t ill knappt 24 miljoner kr. Jag återkommer till finansieringen i avsnitt 23.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Föreslagna kostnader och intäkter &lt;SPAN class="ft7"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppbörd av kyrkoantikvarisk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft0"&gt;Riksskatteverket har även gjort en preliminär uppskattning av kostnaden för uppbörd av kyrkoantikvarisk skatt. Kostnaden har uppskattats med utgångspunkt i antagandet att den per betalningsskyldig motsvarar en femtedel av kostnaden för uppbörden av församlingsskatten. Enligt Riksskatteverket blir kostnaden, så bedömd, cirka 23 miljoner kr. Riksskatteverket har poängterat att det är fråga om en uppskattad kostnad. Jag återkommer till frågan i avsnitt 23.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Begravningsverksamhetskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft0"&gt;Av riktlinjebeslutet framgår att samhället har ett grundläggande ansvar för begravningsverksamheten för alla, oavsett religiös uppfattning och tillhörighet. Vidare framgår att Svenska kyrkan även i framtiden bör vara huvudman för de allmänna begravningsplatserna. Enligt riktlinjebeslutet bör begravningsverksamheten finansieras genom kyrkoavgiften för dem som tillhör Svenska kyrkan. Hur finansieringen av verksamheten för övriga skall lösas ger riktlinjebeslutet inget besked om, men Begravningsverksamhetskommittén har haft i uppdrag att föreslå en ordning för hur dessa personer skall betala sin del av kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft0"&gt;Begravningsverksamhetskommittén föreslår att pastoraten inom Svenska kyrkan som utgångspunkt skall vara huvudmän för begravningsverksamheten. Huvudmannaskapet skall dock kunna överlämnas till en kommun. I begravningsverksamheten ingår enligt Begravningsverksamhetskommittén den administration som uppgiften kräver. Förslaget kan sägas innebära att Svenska kyrkan åtar sig att på entreprenad sköta begravningsverksamheten. För att finansiera sitt uppdrag får Svenska kyrkan - eller dess pastorat - ta ut avgifter. Skulle ansvaret ha övergått på en kommun blir det i stället denna som får avgiftsintäk terna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Det finansiella ansvaret för verksamheten som sådan ligger alltså inte hos staten. Dock kommer uppgiften att kassera in avgiftsmedlen att utföras av skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Förslagen från Begravningsverksamhetskommittén innebär att flertalet betalar för begravningsverksamheten genom en särredovisad del av kyrkoavgiften. Övriga skall i stället betala en särskild begravningsavgift&lt;SPAN class="ft9"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Detta gäller till att börja med för alla som inte tillhör Svenska kyrkan. Men särskild begravningsavgift skall också betalas av vissa kyrkotillhöriga, nämligen de som antingen är medlemmar i en icke-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft0"&gt;territoriell församling eller är folkbokförda i en kommun som har åtagit sig huvudmannaskap för begravningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;En naturlig lösning på frågan om hur den statliga uppbörden av avgifterna skall finansieras framkommer om man betraktar uppbördsadministrationen som en del av begravningsverksamheten. Den som har ansvar som huvudman får då också ansvara för att betala de administrativa kostnader som är förenade med uppbörd av avgifter från människor inom det område som huvudmannaskapet omfattar. En rimlig utgångspunkt är att alla administrationskostnader på detta sätt finansieras med de avgifter som tas upp för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;När det gäller kyrkoavgifterna, och de medel för begravningsverksamhet som ingår däri, innebär riktlinjebeslutet dock att staten har åtagit sig ett ansvar för att sköta uppbörden kostnadsfritt för Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft0"&gt;Kostnaden för uppbörd av dessa avgifter har jag behandlat ovan i avsnitt 23.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Riksskatteverket har som ovan redovisats (avsnitt 23.2.3) beräknat sin framtida årliga kostnad för uppbörd av de särskilda begravningsavgifterna till knappt 24 miljoner kr. Denna kostnad bör alltså enligt min mening belasta huvudmännen för begravningsverksamheten. Den bör fördelas så att respektive huvudman får betala uppbördskostnaderna för de begravningsavgiftsskyldiga inom sitt område. Hur huvudmannen sedan väljer att lösa sitt kostnadsansvar är inte en fråga för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kammarkollegiet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kronoanslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet innebär att den kyrkliga egendomen efter relationsändringen skall stå till Svenska kyrkans förfogande. I Kammarkollegiets utredningsuppdrag ingår att lägga förslag t ill hur detta kan ordnas på olika sätt. Kammarkollegiet kommer att redovisa tre olika modeller, varav en förordas. De tre olika modellerna kallas &lt;SPAN class="ft9"&gt;stiftelsealternativet, ägandealternativet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagstiftningsalternativet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;En närmare definition av den så kallade specialreglerade egendomen finns ovan i avsnitt 13.3. I dag är äganderättsförhållandena beträffande den s.k. specialreglerade egendomen till stor del oklara. För denna egendom finns dock författningsregler om förvaltningen. Kammarkollegiet har funnit att det inte längre är möjligt att identifiera varje egendomsdels ursprung. Inte heller är det, enligt Kammarkollegiet, möjligt att fastslå hur stora andelar av egendomen som härrör från en viss ägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Föreslagna kostnader och intäkter &lt;SPAN class="ft7"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft0"&gt;Kammarkollegiets förslag innebär att de framtida äganderättsförhållandena klarläggs helt eller - enligt lagstiftningsmodellen - i viss mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Till att börja med föreslås att staten avstår från sina anspråk på de så kallade kronoanslagen, som på &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; ställdes t ill kyrkans förfogande. Äganderätten skall i stället genom lag förklaras tillkomma Svenska kyrkan eller någon del därav, på sätt som jag redovisar i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Överföringen av statens eventuella äganderätt till kronoanslagen medför enligt Kammarkollegiets bedömning ingen förlust för staten, eftersom dessa fastigheter redan i dag disponeras fritt av Svenska kyrkan. Jag delar den uppfattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skattekonsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;De skattemässiga följderna av Kammarkollegiets förslag har jag behandlat ovan, främst i avsnitt 16.2. Jag återkommer nedan, i avsnitt 23.6, till den finansiella betydelsen därav. I de följande avsnitten av detta kapitel bortser jag därför från skattekonsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kyrkostiftelserna m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;Oavsett vilken modell som väljs har Kammarkollegiet förslag rörande äganderätten till viss specialreglerad egendom. Det föreslås att äganderätten till de äldre stiftelseliknande egendomsslagen genom lag förklaras tillkomma den församling inom vilken lokalkyrkan ligger eller det pastorat inom vilket prästgården i fråga ligger. Detsamma skall gälla tillhörande församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond samt domkyrkas fastighet och fastighetsfond. Beträffande sådana biskopsgårdar, som inte sorterar in under någon redan nämnd egendomskategori, föreslår Kammarkollegiet lagstiftning av innebörd att äganderätten förklaras tillkomma det stift i vilket biskopsgården ligger. Kyrkofonden föreslås genom lag förklaras ägd av Svenska kyrkan. Från kyrkofonden skall dock först dras vad som erfordras för lösningen av pensionsfrågorna (se mitt betänkande Svenska kyrkans personal, främst avsnitt 3.2.4). Även de få kyrkofondsfastigheter som finns kvar skall enligt förslaget på samma sätt överföras till Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft26"&gt;De föreslagna överföringarna av egendom från olika stiftelseliknande rättssubjekt till Svenska kyrkan eller delar därav innebär, enligt Kammarkollegiet, av liknande skäl ingen egentlig förlust för någon. Ändamålet för egendomens användning är redan i dag bestämt på sådant&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;sätt att i praktiken endast de kommande ägarna kan disponera över den. Enligt Kammarkollegiets bedömning kan det ändå bli aktuellt med ersättningskrav. Omfattningen av de eventuella kraven torde dock inte bli särskilt stora. För egen del anser jag inte att det finns skäl att räkna med kostnader för staten av denna anledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;Överföringarna kommer inte heller att innebära någon intäkt. Stämpelskatteskyldighet kommer nämligen inte att föreligga för de förvärv som lagstiftningsåtgärderna innebär. Kammarkollegiet föreslår en övergångsregel som klart slår fast att så är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Prästlönefastigheter och prästlönefonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Vad som ovan beskrivits har handlat om den mindre delen av den specialreglerade egendomen. Den större delen utgörs av prästlönefastigheter och prästlönefonder. De tre ovan nämnda modellerna skiljer sig åt vad gäller den framtida äganderätten till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Stiftelsemodellen innebär att övrig specialreglerad egendom, dvs. prästlönefastigheter och prästlönefonder, förs till en stor stiftelse som bildas i samband med relationsändringen. Bildandet av stiftelsen kan medföra en viss kostnad, men den blir enligt Kammarkollegiets bedömning låg. Jag ser därför ingen anledning att särskilt uppehålla mig vid finansieringen av den kostnaden. Någon annan statlig kostnad blir det inte till följd av detta förslag. Inte heller blir det någon statlig intäkt. Stämpelskatt skall inte betalas för stiftelsens förvärv av egen domen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;Ägandemodellen innebär att prästlönefastigheter och prästlönefonder förs till trossamfundet Svenska kyrkan med full äganderätt. Förslaget medför varken kostnader eller intäkter för staten. Ingen stämpelskatt skall betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Lagstiftningsalternativet innebär att äganderättsfrågorna avseende prästlönefastigheter och prästlönefonder lämnas olösta, som de ligger i dag. I lagen om Svenska kyrkan slås dock fast att Svenska kyrkan förvaltar egendomen i fråga enligt nuvarande övergripande ändamålsbestämmelse. Kyrkomötet har frihet att närmare bestämma formerna för förvaltningen. Förslaget innebär varken kostnader eller intäkter för staten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Föreslagna kostnader och intäkter &lt;SPAN class="ft7"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Avveckling av äldre rättsinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;Bland Kammarkollegiets utredningsuppdrag ingår också att lägga förslag till hur de äldre rättsinstituten åborätter och landgillen kan avvecklas. Enligt Kammarkollegiet kan förslagen rörande denna fråga medföra vissa begränsade kostnader för fastighetsbildning. Frågan har varit aktuell hos regeringen sedan 1989. När &lt;NOBR&gt;stat-kyrkautredningarna&lt;/NOBR&gt; tillsattes ansågs det lämpligt att frågan övervägdes i detta större sammanhang. Min bedömning är att frågan egentligen inte har något samband med reformen och att förslagen därför inte skall finansieras i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Tillsyn och revision&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft0"&gt;Slutligen har Kammarkollegiet övervägt dels om det finns behov av att skapa en statlig tillsyn över att den kyrkliga egendomen inte används för främmande ändamål, dels hur revision skall ske. Kammarkollegiet har kommit fram till att en viss begränsad statlig tillsyn skall kunna komma i fråga. Uppgiften bör kunna lösas av Kammarkollegiet med befintliga resurser. Statlig revision föreslås inte av Kammarkollegiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Ersättningen för det kyrkoantikvariska underhållet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;Enligt riktlinjebeslutet skall Svenska kyrkan få viss ersättning för underhållet av de kyrkliga kulturvärdena. Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har beräknat vilken ersättningsnivå som är skälig och kommit fram till beloppet 460 miljoner kr i 1996 års penni ngvärde. Enligt riktlinjebeslutet skall vidare Svenska kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift minskas i samma omfattning som sådan ersättning utgår. Utredningsdirektiven säger att kommittén skall ge ett statsfinansiellt neutralt förslag till hur denna ersättning skall finansieras. Förslaget från kommittén innebär att det får förutsättas att ersättningen medför lägre uttag av kyrkoavgifter än det nuvarande uttaget av församlingsskatt. Detta medför, enligt kommittén, att utrymmet ökar för beskattning från statens sida. Genom ett ökat skatteuttag, i form av en kyrkoantikvarisk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;skatt, kan ersättningen finansieras. Den kyrkoantikvariska skatten skall betalas av alla skattskyldiga, såväl kyrkotillhöriga som icke kyrkotillhöriga. Skatten tas ut med fem öre per skattekrona och beräknas på den kommunalt beskattningsbara inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Den kyrkoantikvariska ersättningen är ett led i ett ömsesidigt åtagande mellan Svenska kyrkan och staten att bevara de kulturhistoriska värdena inom kyrkan, vilket bör komma till uttryck i en långsiktig överenskommelse. Denna överenskommelse bör, enligt kommitténs uppfattning, innehålla ett åtagande från Svenska kyrkans sida att verka för att kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift minskas i totalt samma omfattning som den statliga ersättningen uppgår t ill. Vidare bör överenskommelsen innehålla bestämmelser om återkommande så kallade kontrollstationer, vid vilka överenskommelsen följs upp och utvärderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;Dessa förslag från kommittén innebär att den statliga ersättningen för kyrklig kulturminnesvård blir finansierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft0"&gt;I sammanhanget bör det noteras att tanken är att även underhåll av äldre domkyrkor skall finansieras med ersättningen. Det blir alltså inte längre aktuellt att ge något särskilt statsbidrag för den saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Samrådsgrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;Kommittén föreslår vidare att samrådsgrupper bestående av representanter för staten och Svenska kyrkan skapas för att gemensamt och fortlöpande diskutera förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena. Staten skall i detta sammanhang representeras av Riksantikvarieämbetet på central nivå och av länsstyrelserna på regional nivå. Kommittén har inte förutsatt att detta förfarande skall innebära någon tillkommande kostnad för staten. Jag konstaterar att de ifrågavarande myndigheterna redan i dag har uppgifter på området och att samrådsgrupperna därför inte kan antas medföra någon ytterligare kostnad för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skatteuppbörden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Som ovan nämnts har Riksskatteverket uppskattat den årliga kostnaden för skatteuppbörden avseende kyrkoantikvarisk skatt t ill cirka 23 miljoner kr. Varken Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet eller Riksskatteverket har gett något förslag till särskild finansiering av uppbörden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Föreslagna kostnader och intäkter &lt;SPAN class="ft7"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Min bedömning är att Riksskatteverkets uppskattning har lett t ill ett onödigt väl tilltaget belopp. Från Riksskatteverkets sida har också poängterats att det är fråga om en uppskattning grundad på antaganden. Jag konstaterar att den kyrkoantikvariska skatten är så konstruerad att den kan ingå i inkomstskatten. Till finansieringen av denna uppbörd återkommer jag i kapitel 26 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Arkiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft0"&gt;Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har slutligen behandlat de kyrkliga arkiven. Till följd av relationsändringen skall de nuvarande kyrkliga myndigheterna efter hand leverera allmänna handlingar till de statliga arkivmyndigheterna. Dessa senare myndigheter får därmed ökade kostnader för förvaring, men samtidigt minskade kostnader för tillsynsverksamhet. En kartläggning av hur omfattande det aktuella arkivmaterialet är har påbörjats. Innan denna kartläggning har slutförts kan kostnaderna inte beräknas. Som kommittén pekat på är kostnaderna också beroende av när leveranserna faktiskt genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Att Svenska kyrkan under en övergångstid behåller arkiverade handlingar medför, enligt kommittén, inga kostnader som inte Svenska kyrkan bör stå för. Kommittén konstaterar att det på flera sätt kan vara värdefullt för kyrkan att ha fortsatt tillgång till handlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Från Svenska kyrkans sida kan en annan bedömning komma att göras. Skulle Svenska kyrkan välja att framställa ersättningsanspråk avseende förvaring av arkiv, får den saken enligt min mening tas upp i samband med de förhandlingar rörande olika avtal mellan staten och Svenska kyrkan som måste föregå relationsändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Uppdrag till Kammarkollegiet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Inom ramen för mitt eget utredningsuppdrag rörande personalfrågor föreslår jag att arbetstagare som motsätter sig övergång och till följd därav kommer att kvarstå i statlig eller statligt reglerad anställning vid utgången av år 1999 får Kammarkollegiet som arbetsgivare. Min bedömning är att det rimligen inte kan röra sig om fler än några få personer - om ens någon - som väljer detta alternativ. Den arbetskraft som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Kammarkollegiet på detta sätt tillförs kommer att ställas till Svenska kyrkans förfogande. Jag har kommit fram till att lönekostnaderna för de berörda arbetstagarna därför också bör belasta Svenska kyrkan, även om staten genom Kammarkollegiet alltså får betalningsansvar i förhållande till arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;I första hand skall Kammarkollegiet finansiera dessa kostnader genom att sluta avtal med arbetsgivare inom Svenska kyrkan om uthyrning av arbetskraften. En beredskap måste dock finnas för det eventuella fall då detta inte blir möjligt. Jag har i mitt betänkande Svenska kyrkans personal (avsnitt 4.3.6) föreslagit att frågan aktualiseras i de förhandlingar rörande avtal mellan staten och Svenska kyrkan, som måste äga rum inför relationsändringen. En möjlig lösning kan vara att lämna en beräknad del av kyrkofondens kapital till Kammarkollegiet, att disponera för den händelse hyresintäkter inte kan finansiera lönekostnaden för någon präst. En annan lösning kan vara att Svenska kyrkan åtar sig betalningsansvar för det fall situationen skulle uppkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;Mina förslag i denna del innebär således inga ytterligare kostnader för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Uppdrag till Arbetsgivarverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft0"&gt;Inför relationsändringen föreslår jag att Arbetsgivarverket ges uppdrag dels rörande information till statligt anställda arbetstagare inom Svenska kyrkan, dels rörande avvecklingen av de statliga kollektivavtalen. De uppdrag Arbetsgivarverket i dag utför för Svenska kyrkan ersätts med medel ur kyrkofonden. Även i detta fall bör ersättningen till Arbetsgivarverket betalas ur kyrkofonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Uppdrag till domkapitlen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Domkapitlen får enligt mitt förslag uppdraget att informera samtliga präster om vad relationsändringen innebär och att säga upp dem som motsätter sig övergång och saknar fullmakt. Kanslifunktionen för domkapitlen fullgörs i dag av stiftskanslierna. Även det praktiska utförandet av den uppgift jag föreslår bör ombesörjas av stiftskanslierna, utan kostnad för staten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Föreslagna kostnader och intäkter &lt;SPAN class="ft7"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td127"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Pensionerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft0"&gt;Mina förslag rörande pensionsåtaganden för tid före relationsändringen innebär att pensionsskulden hos varje kyrkokommun måste beräknas på ett enhetligt sätt. Kostnaden för beräkningen bör kyrkokommunerna stå för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Förslagen, som redovisats i avsnitt 3.2.4 av mitt betänkande Svenska kyrkans personal, bygger på att en Svenska kyrkans pensionsförening bildas. Till dess att varje kyrklig arbetsgivare anslutit sig till föreningen ställer staten under en begränsad övergångstid på tio år garanti för gjorda pensionsåtaganden som inte kan kreditförsäkras. Ett sådant garantiåtagande skall finansieras med avgifter, som får tas ut av de arbetsgivare som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft0"&gt;Slutligen föreslår jag att vissa pensionsåtaganden som staten tidigare har gjort för personal inom Svenska kyrkan avvecklas genom avtal. Ett sådant avtal bör naturligtvis inte innebära merkostnader för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;Mina förslag rörande historiska pensionsåtaganden innebär således inte några kostnader för staten. I stället är det så att förslagen innebär viss förstärkning av statskassan. En konsekvens av mitt förslag att bilda en Svenska kyrkans pensionsförening är nämligen att skyldighet att betala avkastningsskatt uppkommer för föreningen. Det medför, efter den inledande övergångstiden, en årlig intäkt för staten som kan uppskattas till ungefär 30 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft0"&gt;En annan direkt följd är att de kyrkliga arbetsgivarnas skyldighet att betala särskild löneskatt på pensionsmedel tidigareläggs. Nu betalas sådan skatt på löpande pensionsutbetalningar med sammanlagt drygt 30 miljoner kr per år. I omedelbart samband med relationsändringen kommer en skatteinbetalning avseende medel för prästpensioner att göras med drygt 180 miljoner kr. Inom en tioårsperiod därefter kommer motsvarande skatteinbetalning avseende dem som nu är anställda med kyrkokommunala villkor att göras med cirka 600 miljoner kr. Dessa inbetalningar skulle ändå ha gjorts, men tidigareläggs med mitt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Stödet till trossamfunden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft0"&gt;Vad gäller stödet till trossamfunden, som också omfattas av mitt utredningsuppdrag, föreslår jag ingen förändring av omfattningen. Det är jag förhindrad att göra. Eventuell förändring av stödsumman prövas årligen av regering och riksdag i samband med budget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Föreslagna kostnader och intäkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;23.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Beskattningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft0"&gt;Mina förslag rörande trossamfundens skattestatus innebär i huvudsak att alla trossamfund, inklusive Svenska kyrkan, i framtiden skall beskattas på samma sätt som allmännyttiga ideella föreningar. Det medför med dagens regler ökad statlig intäkt av inkomstskatt, hänförlig till innehavet av prästlönefastigheterna. Detta har jag närmare redogjort för i avsnitt 17.2 ovan. Någon exakt beräkning av intäktsökningen kan inte göras. Förutsatt att den kyrkliga jorden till övervägande del behålls och ger avkastning som nu, ger en ungefärlig uppskattning ett statsfinansiellt tillskott som på sikt uppgår till mellan 50 och 100 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft0"&gt;Här skall noteras att beskattningen av ideella föreningar för närvarande är föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Stiftelse- och föreningsskattekommittén har föreslagit skyldighet att betala skatt på vid försäljning av inkomstskattepliktiga fastigheter. Skulle så bli fallet medför det ytterligare statliga inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;24 Besparingar i statsförvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft0"&gt;* Till följd av reformen kan vissa besparingar göras inom statsförvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft0"&gt;Statskontoret har på mitt uppdrag beräknat vilka besparingar i statsförvaltningen som relationsändringen kan leda till, bortsett från vad som kan följa av förändringarna rörande uppbörd av skatt och avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;De beräkningar som Statskontoret har utfört har utgått från precis samma metod som den Riksskatteverket har använt för att beräkna kostnaden för den nuvarande uppbörden av församlingsskatten. Kostnadsberäkningarna har i huvudsak grundats på uppgifter som inhämtats genom en postenkät. Statskontorets redovisning återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;De sammanlagda möjliga besparingarna på statsanslag till följd av relationsändringen uppgår enligt Stats kontorets beräkning till nästan 32 miljoner kr. Summan kan vara väl lågt räknad, eftersom de myndigheter som själva kan komma att drabbas av besparingar till följd av relationsändringen har lämnat underlagen för beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft0"&gt;Större delen avser besparingar till följd av att de kyrkliga valen i framtiden blir en rent kyrklig angelägenhet. Den delen av riktlinjebeslutet leder till att Riksskatteverkets valanslag kan minskas med elva miljoner kr per år. Vidare medför detta förhållande minskade administrationskostnader på drygt två miljoner kr, främst hos länsstyrelserna. De borgerliga kommunerna får av samma skäl minskade kostnader med sammanlagt drygt tolv miljoner kr per år. Till följd av den kommunala finansieringsprincipen bör statsbidragen till kommunerna minskas i motsvarande omfattning, vilket innebär en statlig besparing. Den kommunala finansieringsprincipen innebär att det ekonomiska utrymmet skall minskas för kommunerna om riksdagen, regeringen eller någon myndighet har fattat beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare. Omvänt gäller att kommunerna inte skall åläggas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Besparingar i statsförvaltningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft0"&gt;nya uppgifter utan att de samtidigt får mö jlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Inom Regeringskansliet bör nästan tre miljoner kr kunna sparas in, till följd av att flertalet uppgifter vid Kulturdepartementets kyrkoenhet upphör att vara statliga angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Genom att den statliga laglighetsprövningen, tillsynen och revisionen endast i begränsad utsträckning kommer att omfatta Svenska kyrkan kan minst en miljon kr per år sparas. Övriga möjliga besparingar framgår av Statskontorets redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Även Statskontoret hade kunnat utföra sina beräkningar efter en annan metod, exempelvis en ren marginalkostnadsmetod. Men genom att Statskontoret tillämpat samma metod som Riksskatteverket blir kostnaderna jämförbara.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;25 Skatteadministrationsersättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;* När Svenska kyrkan lämnar det allmänna faller förutsättningarna för att tillämpa riksdagsbesluten om kyrkokommuners skyldighet att betala dels skatteadministrationsersättning, dels kostnader för ekonomiska regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;25.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;En del av det allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft0"&gt;Såväl Svenska kyrkan som helhet som de kyrkliga kommunerna är i dag en del av det allmänna. Kyrkomötet har en konstitutionellt grundad rätt att meddela föreskrifter. Kyrkokommunerna har beskattningsrätt. Den statliga regleringen av Svenska kyrkans inre förhållanden är omfattande och detaljerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft26"&gt;En utgångspunkt för det riktlinjebeslut som har fattats om relationsändringen är att det inte längre finns skäl för att Svenska kyrkan skall ha en särställning i förhållande till staten, som andra trossamfund inte har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;Relationsändringen kommer att innebära att Svenska kyrkan inklusive de nuvarande kyrkokommunerna lämnar det allmänna. Kyrkomötet kommer inte längre att ha någon grundlagsskyddad rätt att meddela bindande föreskrifter. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna kommer inte längre att ha beskattningsrätt. Lagstiftningen om Svenska kyrkans inre förhållandenminimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft0"&gt;Till följd av vissa riksdagsbeslut, som jag nedan skall redogöra för, råder i dag särskilda samband mellan statens ekonomi och Svenska kyrkans ekonomi. Besluten bygger på att Svenska kyrkan är en del av det allmänna. Den förutsättningen faller i och med relationsändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;Riktlinjebeslutet innebär att de beslut om ekonomiska regleringar och skatteadministrationsersättning som jag nedan skall redogöra för inte kan tillämpas efter relationsändringen. De statsfinansiella konsekvenserna därav återkommer jag till i kapitel 26 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Skatteadministrationsersättningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;25.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Ekonomiska regleringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft0"&gt;Enligt den kommunala finansieringsprincipen (se ovan kapitel 24) görs i dag årliga ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna, såväl kyrkliga som borgerliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;När ett riksdagsbeslut får följder för kyrkokommunernas ekonomiska situation regleras det ekonomiska förhållandet mellan staten och kyrkokommunerna därefter genom att ett procentuellt avdrag görs på summan av kyrkokommunernas skattemedelsfordringar. En del av skattesumman behåller staten alltså i stället för att betala ut den till kyrkokommunerna. Avdragets storlek har varierat mellan åren, eftersom det har räknats fram med ledning av hur fattade riksdagsbeslut har påverkat det ekonomiska läget för kyrkokommunerna. Beslut som har varit aktuella att reglera är exempelvis ändrade skatte- och avgiftsregler. Förändringar av permanent karaktär regleras fortlöpande. Kvarstår effekten året efter förändringen görs alltså motsvarande reglering även då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft0"&gt;Fram till och med 1995 användes samma regleringsmetod för det ekonomiska förhållandet mellan staten och de borgerliga kommunerna. Numera sker regleringar på det området i stället inom ramen för de generella statsbidragen till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;För år 1994 minskades kyr kokommunernas skattemedelsfordran med 1,7 procent (se prop. 1992/93:150 bil. 6 s. 62 f. samt prop. 1993/94:29 s.8 f.). Reduktionen för 1995 uppgick t ill 3,2 procent (se prop. 1993/94:150 bil. 7 s. 25 f.). Under 1995 tillkom härutöver en minskning avseende s.k. skatteadministrationsersättning. Den reduktionen beskriver jag under en särskild rubrik. För år 1996 uppgick skattemedelsminskningen avseende ekonomisk reglering till 3,6 procent (se prop. 1994/95:150 bil. 7 s. 20 f). För 1997 görs en motsvarande minskning med 1,7 procent (se prop. 1995/96:150 s. 189), vilket motsvarar 167 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;25.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Skatteadministrationsersättningens tillkomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;Kyrkokommunerna betalar i dag härutöver en ersättning till staten, som bland annat motiveras av att staten administrerar församlingsskatten. Att sådan skatteadministrationsersättning skulle betalas beslutades av riksdagen inför 1995 (se prop. 1994/95:25 s. 79 f.). Betalningen sker på samma sätt som när det gäller de ekonomiska regleringarna. En procentuell andel av skattemedelsfordran behålls av staten och betalas inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:45 &lt;/SPAN&gt;Skatteadministrationsersättningen &lt;SPAN class="ft0"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;ut till kyrkokommunerna. För 1995 handlade det om 3,6 procent, vilket motsvarade 300 miljoner kr. Samma ersättning beräknades för 1996 till 4,0 procent eller 340 miljoner kr. För år 1997 är procentsatsen oförändrad, 4,0 procent, vilket torde motsvara 393 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;När skatteadministrationsersättningen infördes angavs följande motiv (se a. prop. s. 79 f.). Kyrkokommunernas ekonomiska situation var förstärkt, vilket bland annat förklarades med att staten hade tagit över folkbokföringen utan att kyrkokommunerna sänkt sitt skatteuttag i nivå med den besparing de därför kunnat göra. Vidare svarade staten dittills utan ersättning för de administrativa kostnader som föranleds av uppbörd, taxering, indrivning och utbetalning av församlingsskatt. Statens sammanlagda kostnad för administration av inkomstskatter hade tidigare beräknats till 3,3 miljarder kr. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det svåra statsfinansiella läget ansåg regeringen det vara skäligt att ta ut en skatteadministrationsersättning för år 1995 om 300 miljoner kr, vilket alltså motsvarade 3,6 procent av skattemedelsfordran. Någon beräkning av den faktiska kostnaden för administration av församlingsskatten gjordes inte av staten i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft0"&gt;För att kyrkokommunerna inte skulle möta detta krav med att höja sina skatter öppnades möjlighet för kyrkofonden, vars budget fastställs av regeringen, att vid behov bistå med extra utjämningsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft0"&gt;Inför år 1996 gjorde regeringen bedömningen att de kyrkliga kommunerna borde kunna bidra ytterligare till att förstärka statsbudgeten (se prop.1994/95:150 bil. 7 s. 20 f. och bet. 1994/95 FiU 19). Det ansågs&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td129"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;skäligt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;skatteadministrationsersättningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;framdeles utgjorde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;4 procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td134"&gt;&lt;SPAN class="p383 ft0"&gt;de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran. Pro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;centsatsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p384 ft0"&gt;har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;inte förändrats inför år 1997 (se&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p385 ft0"&gt;prop. 1995/96:150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;s. 189 f.).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Skatteadministrationsersättningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft2"&gt;26 Summering och slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft4"&gt;Mina slutsatser och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft0"&gt;* Bortfallet av skatteadministrationsersättningen och bortfallet av intäkterna till följd av ekonomiska regleringar kan inte täckas inom ramen för reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;26.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Engångseffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft0"&gt;I mina slutsatser rörande finansiella följder av relationsändringen skiljer jag mellan engångseffekter och varaktiga effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Engångseffekterna blir mycket begränsade. Vissa mindre kostnader av sådant slag kan uppkomma. Jag tänker då på vad som ovan framgått om uppbyggnad av system för registrering av trossamfund och för den uppbördshjälp som föreslås. Vidare tänker jag på den eventuella kostnaden för att bilda en stor stiftelse för ägande av prästlönefastigheter och prästlönefonder. Kostnaderna är så begränsade att det inte är meningsfullt att föra något särskilt resonemang rörande finansiering av dem. Jag hänvisar till vad jag anfört rörande varje särskild sådan kostnad i kapitel 23 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Beträffande betalningsskyldigheten för särskild löneskatt på pensionskostnader utgörs den statsfinansiella effekten enbart av en tidigareläggning av skatteinbetalningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Summering och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;26.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Varaktiga effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;26.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;Varaktiga statsfinansiella effekter följer som framgått i det föregående av förslagen rörande uppbörd av kyrkoavgifter, uppbörd av kyrkoantikvarisk skatt, beskattning av trossamfund, besparingar i statsförvaltningen samt bortfall av skatteadministrationsersättning och ekonomiska regleringar. I det följande gör jag en summering av dessa effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;26.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppbörden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft0"&gt;Uppbörden av kyrkoavgifter kommer, som jag ovan re dovisat, att bli mindre kostsam för staten än uppbörden av församlingsskatt är i dag. Å andra sidan kommer staten att få vissa tillkommande kostnader för uppbörd av den särskilda kyrkoantikvariska skatt som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Min bedömning är att de framtida statliga uppbördskostnaderna avseende kyrkoavgifter och kyrkoantikvarisk skatt sammantagna kan motsvara dagens statliga kostnad för uppbörd av församlingsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft0"&gt;Kostnaden för uppbörd av särskilda begravningsavgifter, som ej ingår i kyrkoavgifterna, bör som tidigare anförts belasta huvudmännen för begravningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft0"&gt;Sammantaget bör de förändringar av statens uppgifter rörande uppbörd, som relationsändringen innebär, alltså inte medföra någon statsfinansiell effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;26.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kostnadsbortfall och intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft0"&gt;Relationsändringen bör medföra ett varaktigt statsfinansiellt årligt kostnadsbortfall på minst 32 miljoner kr, till följd av möjliga besparingar i statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft0"&gt;Vidare bör förändringen på sikt medföra ökade skatteintäkter med uppskattningsvis cirka 100 miljoner kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Skulle Stiftelse- och föreningsskattekommitténs förslag om skyldighet för allmännyttiga ideella föreningar att betala skatt på realisationsvinster genomföras, leder det till ytterligare inkomstökning för staten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Summering och slutsatser &lt;SPAN class="ft7"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td137"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;26.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Inkomstbortfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft0"&gt;Störst statsfinansiell effekt får den omständigheten att Svenska kyrkan inklusive kyrkokommunerna lämnar det allmänna. Det blir, som framgått ovan, inte längre möjligt för staten att tillämpa riksdagsbesluten om skatteadministrationsersättning och ekonomiska regleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;De årliga inkomstbortfall som följer härav har med utgångspunkt i 1997 års förhållanden beräknats t ill 393 miljoner kr respektive 167 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Sammanlagt måste alltså konstateras att staten av den anledningen kan drabbas av ett årligt inkomstbortfall på cirka 560 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;En del av det varaktiga statliga inkomstbortfall på 560 miljoner kr per år som relationsändringen således kan medföra finansieras genom de ovan redovisade varaktiga statliga kostnadsbortfall och intäkter som ändringen också torde medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Resterande inkomstbortfall har sin grund i att det inte längre blir möjligt att, på samma sätt som skett under några års tid, lita till Svenska kyrkans bidrag till att råda bot på det dåliga statsfinansiella läget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;Förutsatt att en statsfinansiellt neutral lösning skall uppnås, måste det resterande inkomstbortfallet finansieras på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Principiellt sett finns fyra möjliga lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Den första modellen innebär att Svenska kyrkan eller dess tillhöriga även i fortsättningen får stå för erforderligt bidrag till statsfinanserna. Den andra modellen innebär att en lösning söks hos en vidare men näraliggande grupp, genom att exempelvis alla trossamfund belastas. Den tredje modellen kan åstadkommas genom besparingar på andra områden. Den fjärde modellen, slutligen, innebär att alla skattskyldiga får bidra till att finansiera bortfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;I det följande redovisar jag kortfattat mina överväganden rörande de skisserade lösningarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;Summering och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;a) Svenska kyrkan och dess tillhöriga belastas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;Ett ställningstagande som innebär att inkomstbortfallet även i fortsättningen skall täckas helt av Svenska kyrkan eller dess tillhöriga strider mot grundtanken i refomen - att uppnå ökad likstä llighet mellan trossamfunden. Den enda tjänst staten i framtiden kommer att utföra för just Svenska kyrkan är uppbörden av kyrkoavgifter. Och den skall enligt riktlinjebeslutet vara kostnadsfri. Det är alltså inte möjligt att hitta ett skäl för att i fortsättningen begära betalning från Svenska kyrkan. En beskattning som riktar sig just mot Svenska kyrkan går, enligt min mening, inte att motivera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;b) alla trossamfund eller likställda belastas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;En annan möjlighet är att låta exempelvis alla trossamfund stå för att täcka inkomstbortfallet. Detta skulle i princip kunna ske antingen på så sätt att de statliga kostnaderna för trossamfunden minskades eller på så sätt att trossamfunden genom ökad beskattning fick generera ytterligare intäkter till staten. Det sammanlagda statliga anslaget för stöd till trossamfunden uppgår som ovan re dovisats i dag till drygt 57 miljoner kr. Även om det helt drogs in skulle det alltså inte på långt när räcka till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft26"&gt;för att finansiera det inkomstbortfall som här är aktuellt. En indragning av stödet skulle dessutom stå i strid med riktlinjebeslutet, som förutsätter att statligt stöd skall kunna utgå till trossamfunden. Utan att göra avkall på likställighetsprincipen kan man dock föreslå en riktad beskattning som träffar Svenska kyrkan eller dess församlingar och andra likställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;Det ovan redovisade förslaget att inkomstbeskatta trossamfund - däribland Svenska kyrkan - på samma sätt som allmännyttiga ideella föreningar i dag beskattas är just ett sådant förslag. Inom ramen för utredningsämnet är det inte möjligt att föreslå en mera långtgående likställd ökad beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;c) andra besparingar görs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft0"&gt;En annan möjlighet är att täcka inkomstbortfallet genom helt andra besparingar alternativt intäktsökningar inom statsbudgeten. Det är naturligtvis fullt möjligt att återställa balansen genom att dra ner på andra anslag. Dock är det knappast rimligt att denna utredning föreslår förändringar på sådana områden, som inte har något samband med statkyrkareformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Summering och slutsatser &lt;SPAN class="ft7"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td137"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;d) alla skattskyldiga bidrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;En lösning är att alla skattskyldiga får bidra till att täcka den brist i statsfinanserna som inte längre kan täckas som förut. Detta skulle kunna åstadkommas enligt följande. Eftersom kyrkokommunernas framtida motsvarigheter inte bör vara skyldiga att betala skatteadministrationsavgifter eller kostnader för ekonomiska regleringar, får det förutsättas att de framtida kyrkoavgifterna blir lägre än nuvarande församlingsskatt. Detta betyder då att ett visst utrymme skapas för statlig beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;Summering och slutsatser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft41"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Levy, sakkunnig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft0"&gt;I inledningen av betänkandet anger utredaren att det inte, enligt direktiven, ankommer på utredningen att ge förslag till hur omfattande det statliga stödet till trossamfunden skall vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Av olika skäl, bland annat genom att bidragskretsen föreslås utökad med Svenska kyrkan, kommer ändå frågan om bidragets storlek in. Jag anser att det hade varit rimligt att föra ett resonemang om effekterna på bidragsnivån för det stöd som för närvarande utgår till andra trossamfund än Svenska kyrkan genom SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Ett av de mål som eftersträvas vid förändringen är ökad likställighet mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund (kap 3.2). Jag delar utredarens uppfattning att Svenska kyrkan med hänvisning t ill detta skall erbjudas statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Denna strävan har resulterat i bl.a. förslag om två bidragsformer dels basstöd i form av uppbördshjälp eller organisationsbidrag dels målstyrda bidrag för verksamhet av den typ som &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt; bedriver och som enligt förslag i kap 9.1 tredje stycket, också bör kunna utgå till Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Enligt riktlinjebeslutet skall Svenska kyrkan få sin uppbördshjälp utan kostnad såsom ett ekonomiskt stöd från staten. Denna omständighet har enligt min mening i hög grad kommit att styra den nya bidragsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft0"&gt;Likställighetsprincipen bör medföra att motsvarande värde beräknat efter antalet betjänade tillförs övriga trossamfund i form av basstöd (uppbördshjälp eller organisationsbidrag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Av utredningen framgår vilken nivå bidragen genom SST har 1997, nämligen 53,4 miljoner kronor i form av verksamhetsbidrag, vari ingår t.ex. andlig vård vid sjukhus, etableringsbidrag m.m. samt utbildningsbidrag och bidrag för ny- och ombyggnad eller upprustning av lokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft0"&gt;Ett flertal forskningsrapporter som gjort bedömningar av verksamhetens omfattning inom de fria samfunden och Svenska kyrkan pekar på att av aktiviteterna som sker inom trossamfunden sker omkring 50 % av verksamheten inom de fria samfunden. Detta visar att &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt; skulle drabbas av orimliga nedskärningar om en så stor part som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;Särskilt yttrande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Svenska kyrkan skulle införas i bidragssystemet utan en väsentlig höjning av de anslag som enligt förslaget skall fördelas av SST.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft0"&gt;Min slutsats är att ett bejakande av de föreslagna förändringarna måste leda till att anslagsnivån höjs och att detta borde framgå av betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft41"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Lars Sköld, sakkunnig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft0"&gt;De nya relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär ingen förändring av kyrkans identitet. Svenska kyrkan består, liksom dess roll i samhället, och verksamheten fortgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Svenska kyrkans verksamhet har alltsedan medeltiden delvis finansierats av inkomsterna från kyrkans fastighetsinnehav. Utredningen föreslår nu den ändringen i skatteförhållandena att bl.a. inkomsterna från de s.k. prästlönefastigheterna skallskattebeläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;Jag motsätter mig att den förändrade relationen mellan staten och Svenska kyrkan görs till skäl för en ökad skattebelastning på kyrkan. Som jämförelse kan nämnas att ideella föreningar, t.ex. andra trossamfund, åtnjuter skattefrihet för inkomster från fastigheter som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för deras verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;Befrielse för inkomstskatt är inte heller konkurrensbegränsade på det sätt utredaren anför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Kyrka-statreformen&lt;/NOBR&gt; blir dessutom ekonomiskt fördelaktig för staten även utan den föreslagna beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Särskilt yttrande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:00&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft41"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Ingrid Strömberg, sakkunnig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft0"&gt;Utredaren har i sitt betänkande behandlat frågor rörande stöd till trossamfund, beskattning av trossamfund och reformens finansiering. I det följande redovisas några synpunkter på de förslag som lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;1 Beskattning av trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft0"&gt;I avsnitt 17 förordar utredaren att Svenska kyrkan och andra trossamfund i skattehänseende skall likställas med allmännyttiga ideella föreningar. Detta innebär för kyrkans del att den nuvarande skattebefrielsen för inkomster av prästlönetillgångar delvis upphör. Utredaren bedömer dock att denna förändring inte bör genomföras omedelbart vid relationsändringen, utan att en övergångsfrist på ett antal år bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Ur finansieringssynpunkt är detta förslag enligt min mening olämpligt. De sammantagna konsekvenserna av reformen innebär, som framgår av avsnitt 26, ett betydande inkomstbortfall för staten. Den föreslagna övergångsfristen på ett obestämt antal år innebär att det inkomstbortfall som skall täckas genom annan finansiering i syfte att uppnå en statsfinansiellt neutral lösning under denna period ökar med &lt;NOBR&gt;50-100&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;2 Statens kostnader för uppbördshjälpen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;I avsnitt 23.2 redogörs för den metod som Riksskatteverket (RSV) använt för att beräkna statens nuvarande kostnader för administrationen av församlingsskatten. Som RSV har antytt i sitt betänkande hade dock kostnaden kunnat beräknas efter en annan metod. En alternativ metod är att med utgångspunkt i antagandet att skattemyndigheternas arbete främst avser att fastställa skatteunderlaget - vilket är detsamma för samtliga skattekollektiv - fördela den totala kostnaden lika på de tre kollektiven. Med det synsättet skulle kostnaden för uppbördshjälpen till kyrkan uppgå t ill ca 900 miljoner kronor per år. Den beräkning av nivån&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Särskilt yttrande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft26"&gt;på den skatteadministrationsersättning som tas ut av kyrkan sedan 1995 kan sägas utgöra en kompromiss mellan ovanstående alternativa synsätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft2"&gt;Litteratur m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft0"&gt;Buddhistisk verksamhet i Sverige, rapport sammanställd av Trudy Fredriksson 1989&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;Ekonomisk redovisning för kyrkokommuner år 1995, SCB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft0"&gt;Gunne, Cecilia; Löfgren, Jerker och Thuresson, Urban, Beskattning av stiftelser och ideella föreningar, 1995&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft0"&gt;Göransson, Göran, Svensk kyrkorätt : en översikt. Den svenska kyrkorätten 2, 1993&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;Islam i korthet, Sveriges Muslimska råd, 1994?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;Kyrkofondens årsredovisning 1995&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;SST:s årsbok 1995&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;Statligt föreningsstöd : Rapport/Statskontoret ; 1991:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;---------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;SOU 1972:36, Samhälle och trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;SOU 1978:3, Stat - kyrka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;SOU 1988:39, Mål och resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;SOU 1992:9, Ekonomi och rätt i kyrkan &lt;NOBR&gt;(ERK-utredningen)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;SOU 1993:64, Frågor för folkbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;SOU 1993:71, Organisationernas bidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;SOU 1994:32, Mycket under samma tak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;SOU 1994:42, Staten och trossamfunden (kyrkoberedningen)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;Litteratur m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft0"&gt;SOU 1995:63, Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (Stiftelse- ochföreningsskattekommittén)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;SOU 1996:55: Sverige, framtiden och mångfalden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft0"&gt;SOU 1996:119, Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;Ds 1995:46, Kommunala avtalspensioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;--------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;prop. 1967:83, ang. tryggandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft42"&gt;prop. 1974:1 bil. 10, ang. bl.a. statsbidrag till trossamfund prop. 1992/93:150, ang. budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft43"&gt;prop. 1993/94:29, ang. budget prop 1993/94:150, ang. budget prop. 1994/95:25, ang. budget prop. 1994/95:150, ang. budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft44"&gt;prop. 1995/96:80, Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan prop. 1995/96:150, ang. budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft0"&gt;prop. 1996/97:10, Mervärdesskatt inom &lt;NOBR&gt;kultur-,&lt;/NOBR&gt; utbildnings- och idrottsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft42"&gt;KrU 1971:15, ang. statsbidrag till trossamfund bet. 1994/95:FiU19, ang. budget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;-------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;Romfördraget, artikel 92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;151&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft45"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft46"&gt;Ändrade relationer mellan och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;SPAN class="p420 ft38"&gt;Dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p384 ft46"&gt;Svenska kyrkan m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p420 ft38"&gt;1995:162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td142"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft0"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft4"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft0"&gt;Ett principbeslut har fattats om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96: KU12, rskr. 1995/96:84). Med anledning härav behöver ett antal delfrågor utredas och för detta ändamål skall följande utredningar tillsättas och särskilda uppdrag ges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;utredning om konstitutionella och andra rättsliga frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;särskilt uppdrag t ill Riksskatteverket att utreda formerna för statlig uppbörd av kyrkoavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;utredning om begravningsverksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;särskilt uppdrag t ill Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egendomen vid en relationsändring,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utredning om vården av kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom och kyrkoarkiven, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;utredning om personalfrågorna vid en ändring av relationerna och om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft0"&gt;statligt stöd till trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft0"&gt;Utredningarna skall ha regeringens principproposition och riksdagens beslut om relationsändringen som utgångspunkt för sitt arbete. Ett särskilt beredningsorgan skall inrättas för att underlätta insyn och samordning i utredningsarbetet. Samverkan skall också ske mellan statens och Svenska kyrkans utredningsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft0"&gt;I det statliga utredningsarbetet skall prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. En grundläggande förutsättning skall därvid vara en statsfinansiellt neutral lösning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft4"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft0"&gt;Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) fattat ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. I det följande redovisas några av de väsentligaste utgångspunkterna för detta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Den demokratiska processen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;Ingen annan reform har i modern tid varit föremål för så omfattande och ingående överväganden under så lång tid som frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Det principiella ställningstagande som nu gjorts har successivt mognat fram under en demokratisk beslutsprocess som i både omfattning, djup och längd har få motsvarigheter. Den stora omvandling som Sverige genomgått under de senaste etthundrafemtio åren till följd av industrialiseringen, sekulariseringen och invandringen har i grunden förändrat synen på statskyrkosystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft9"&gt;Ett förändrat samhälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;Den kyrkliga verksamheten har traditionellt sett haft stor betydelse och varit en viktig del i samhällsutvecklingen. Under senare decennier har takten i förändringarna ökat och vi har fått se att det svenska samhället blivit alltmer mångkulturellt och mångreligiöst som ett led i den internationella integreringen. Detta har bl.a. medfört att Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft tidigare. Svenska kyrkan får nu verka under andra förutsättningar än de som fanns i en tid då kyrkans myndighetsprägel var tydlig och framträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft0"&gt;Genom Sveriges ökade internationalisering och den stigande värdepluralismen i vårt samhälle har också relationerna mellan trossamfunden förändrats. Det mest påtagliga är tillväxten av den &lt;NOBR&gt;romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, det ökade inslaget av &lt;NOBR&gt;icke-kristna&lt;/NOBR&gt; trosbekännare samt förändringarna i den svenska frikyrkorörelsen. Särskilt tydliga blir förändringarna inom vissa delar av storstadsområdena där invandrarna utgör en betydande andel av befolkningen. Det finns anledning anta att detta förhållande består och att tillhörigheten till Svenska kyrkan på en del håll blir relativt låg medan på andra håll även fortsättningsvis en hög andel av invånarna kommer att tillhöra Svenska kyrkan. För Svenska kyrkan, invandrarsamfunden och frikyrkorna ställer detta krav på en ökad anpassning till de förändrade förhållandena. Samverkan mellan trossamfunden har också breddats och det ekumeniska arbetet intensifierats och fördjupats under senare årtionden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft0"&gt;Den här i grova drag skisserade utvecklingen ligger bakom behovet av att ändra &lt;NOBR&gt;stat-kyrkarelationerna&lt;/NOBR&gt; i riktning mot att Svenska kyrkan och övriga trossamfund blir mer jämställda än för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Beredningen av &lt;NOBR&gt;stat-kyrkafrågan&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; har frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan övervägts av ett antal statliga utredningar av både mera politisk och mera teknisk karaktär. Vissa reformer inom kyrkan av delvis stor betydelse har också genomförts, särskilt under &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; men någon grundläggande ändring av relationerna har inte kommit till stånd. Kyrkoberedningen redovisade emellertid under våren 1994 i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) förslag t ill framtida relationer mellan staten, Svenska kyrkan och övriga trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft0"&gt;Förslagen från Kyrkoberedningen gick sedan ut på en mycket bred remiss och härefter vidtog under våren 1995 partiledaröverlä ggningar i ämnet. Vid överläggningarna framkom det att det fanns en betydande parlamentarisk majoritet för en förändring av &lt;NOBR&gt;stat-kyrkarelationerna.&lt;/NOBR&gt; Vidare fördes särskilda överläggningar mellan regeringen och Centerpartiet vilka resulterade i en samsyn i denna fråga. Regeringen redovisade härefter sitt principförslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan till 1995 års kyrkomöte. Förslaget grundade sig på de olika överlä ggningarna. I sitt yttrande gav kyrkomötet regeringen till känna att skrivelsens grundelement, så som andra kyrkolagsutskottet preciserat dem, tillgodoser Svenska kyrkans behov och därmed kan ligga till grund för reformarbetet. Kyrkomötets beslut fattades med mycket stor majoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;I proposition 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan förelade regeringen riksdagen sitt förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet med relationsändringen. Riksdagen godkände förslaget den 8 december 1995. Av riktlinjerna framgår att det be hövs ett fortsatt statligt utredningsarbete i fråga om konstitutionella och andra rättsliga frågor, uppbörd av kyrkoavgift, begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen, vården av kulturhistoriskt värdefull egendom och kyrkoarkiven samt personalfrågor och statligt stöd till trossamfund. Särskilda åtgärder behöver också vidtas för att underlätta insyn i och samordning mellan utredningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft0"&gt;Samverkan skall vidare ske mellan statens och Svenska kyrkans utredningsarbeten. Det inomkyrkliga utredningsarbetet syftar till att ta fram ett underlag för kyrkomötets beslut om ett framtida kyrkligt regelsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft0"&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse har det övergripande ansvaret för detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft0"&gt;arbete inför kyrkomötet. Fyra särskilda utredningsgrupper under en ledningsgrupp skall göra utredningarna på den kyrkliga sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;För det statliga utredningsarbetet skall följande gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft4"&gt;Utredning om konstitutionella och andra rättsliga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;Den rättsliga regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan förutsätter en ny konstitutionell reglering av Svenska kyrkans förhållanden. Dessutom ligger det i beslutet att genomföra en mera övergripande reglering i fråga om samtliga trossamfund. Dessa och angränsande frågor som rör den rättsliga regleringen av trossamfund bör hanteras i en särskild utredning med den inriktning som framgår av det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft0"&gt;I fråga om Svenska kyrkans förhållanden finns det särskilda regler om hur föreskrifter skall meddelas, nämligen i övergångsbestämmelserna till regeringsformen. I fråga om andra trossamfund finns inte några särskilda regler om normgivningen. Föreskrifter om sådana trossamfund får meddelas i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser. Det blir då närmast fråga om föreskrifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden inbördes (8 kap. 2 § regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft0"&gt;Enligt principbeslutet om relationsändringen skall normgivningsreglerna i övergångsbestämmelserna till regeringsformen upphävas och i stället bör det i 8 kap. regeringsformen tas in regler om normgivning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund. Tanken är att en sådan grundlagsbestämmelse sedan skall utgöra grunden för den särskilda lagstiftning som kan behövas för framför allt Svenska kyrkans förhållanden. Det skall alltså skapas en ny kategori föreskrifter om normgivning, nämligen föreskrifter om trossamfund. Utredningen skall, med ledning av vad kyrkomötet uttalat i frågan (2KL 1995:1 s. 27), lämna förslag t ill hur en sådan grundlagsbestämmelse bör utformas. Dessutom skall frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utredas med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsättningen. I detta sammanhang behöver också Kyrkoberedningens förslag till lag om tystnadsplikt inom Svenska kyrkan bedömas. Detsamma gäller frågan om det finns ett behov av sekretess vid den uppbördshjälp som staten skall lämna kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft0"&gt;Slutligen skall utredningen göra en sammanställning av hur ändringen av relationerna påverkar det statliga regelsystemet utöver vad som särskilt tas upp i dessa direktiv. Utredningen skall också överväga be hovet av författningsändringar beträffande de &lt;NOBR&gt;icke-territoriella&lt;/NOBR&gt; församlingarna och föreslå ändringar i detta hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft9"&gt;En lag om Svenska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Även vid en relationsändring behövs det en viss begränsad lagstiftning om Svenska kyrkan. Enligt principbeslutet skall det skapas en särskild lag om Svenska kyrkan. Utredningens uppgift på detta område är att utforma bestämmelserna i en sådan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft0"&gt;Lagen skall endast innehålla det som är principiellt viktigt och som uttrycker Svenska kyrkans grundläggande karaktär. Det innebär att det i lagen skall finnas vissa basbestämmelser om Svenska kyrkans identitet och om kyrkans organisation. Lagen bör innehålla en regel som klart säger att Svenska kyrkan som trossamfund är ett eget rättssubjekt som bl.a. kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Vidare bör det finnas bestämmelser om såväl den lokala som den regionala nivån inom kyrkan, dvs. församlingarna och stiften. Det bör i lagen slås fast att församlingar och kyrkliga samfälligheter, som egna juridiska personer, med vissa undantag är territoriella och omfattar dem som tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförda inom respektive församling. Församlingarnas kommunstatus skall dock upphöra och de rättsliga konsekvenserna av detta skall beaktas. Lagreglerna bör utformas på ett sådant sätt att de uppgifter och den grundläggande kompetens som tillkommer de olika kyrkliga nivåerna klarläggs. En utgångspunkt kan därvid vara vad 1995 års kyrkomöte har gett uttryck åt i den delen (2KL 1995:1 s. 32 ff). Lagen om Svenska kyrkan skall föreskriva skyldigheten för dem som tillhör kyrkan att betala en lokalt och regionalt beslutad kyrkoavgift. Det kan också finnas ett behov av några grundläggande regler om den kyrkliga egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft0"&gt;Kyrkomötet har i sitt yttrande över regeringens förslag till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan tagit upp frågan om den kyrkliga uppbörden bör kallas kyrkoavgift eller kyrkoskatt. Efter ett längre resonemang för och emot de båda alternativen kommer kyrkomötet fram till att det i statsrättslig mening är fråga om en obligatorisk avgift för dem som tillhör kyrkan. Kyrkomötet anser emellertid att staten bör kunna acceptera att den lagstadgade kyrkoavgiften med kyrkorättslig motivering betecknas kyrkoskatt. Med hänsyn till den vikt kyrkomötet tillmätt frågan om uppbördens benämning efter relationsändringen bör utredningen överväga även denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft0"&gt;Bestämmelser om de kyrkliga valen kommer framöver att hanteras inom ramen för en inomkyrklig reglering. Utredningen skall emellertid överväga om lagen om Svenska kyrkan bör innehålla någon grundläggande bestämmelse om dessa val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft0"&gt;I utredningsarbetet skall gränsdragningen mellan innehållet i lagen om Svenska kyrkan och en inomkyrklig reglering närmare prövas. Därvid bör utredningen särskilt beakta behovet av att kunna utforma en inomkyrklig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft0"&gt;reglering utan en alltför långtgående bindning i den statliga regleringen och det principiellt angelägna i att lagen inte blir alltför omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft0"&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2000. Kyrkomötet måste innan dess kunna besluta om det nya inomkyrkliga regelverket. Detta kommer att kräva vissa tillfälliga övergångsbestämmelser avseende kyrkomötets beslutskompetens. Enligt den tidsplan som Svenska kyrkans centralstyrelse gjort för det inomkyrkliga utredningsarbetet behöver kyrkomötet fatta sitt beslut om det nya regelverket under våren 1999. Detta för att det skall finnas t illräckligt med tid för information och utbildning om de nya förhållandena innan dessa börjar gälla. I utredningsarbetet skall bl.a. mot denna bakgrund prövas behovet av och läggas fram förslag till de särskilda övergångsbestämmelser som kan krävas i samband med reformens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft9"&gt;En lag om trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;En ny ordning för förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan syftar bl.a. till en mer likvärdig behandling av Svenska kyrkan och de andra trossamfunden. Ett viktigt steg i dessa strävanden är att ge alla trossamfund en möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda just som trossamfund. Det skall kunna ske genom att det skapas en särskild rättslig form för trossamfund i enlighet med förslag i Kyrkoberedningens slutbetänkande. Beredningen utvecklar där sin syn på behovet av en särskild lag om trossamfund som bl.a. skulle innehålla vissa regler om trossamfundens rättsliga förhållanden. Med utgångspunkt i det förslaget och med beaktande av vad remissinstanserna gav uttryck åt i den delen skall utredningen ytterligare belysa vad en sådan lag bör innehålla i syfte att ge goda arbetsförutsättningar och så likvärdiga förhållanden som möjligt för olika trossamfund samt utarbeta ett förslag till lagtext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;Särskilt uppdrag till Riksskatteverket att utreda formerna för statlig uppbörd av kyrkoavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;Nuvarande församlingsskatt blir kyrkoavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft0"&gt;Församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan har i egenskap av kyrkliga kommuner rätt att ta ut skatt för sin verksamhet på lokal och regional nivå. Svenska kyrkans verksamhet på riksplanet finansieras huvudsakligen genom bidrag ur kyrkofonden, vars främsta inkomstkälla är den allmänna kyrkoavgiften. Denna avgift skall pastoraten enligt 42 kap. 13 § kyrkolagen (1992:300) varje år betala t ill fonden med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft0"&gt;16 öre per skattekrona och avgiften beräknas på respektive pastorats skatteunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft0"&gt;Den nuvarande församlingsskatten skall ersättas av en obligatorisk kyrkoavgift för dem som tillhör Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften skall kostnadsfritt för kyrkan tas ut tillsammans med och på samma sätt som inkomstskatten. Den som inte tillhör Svenska kyrkan skall inte vara skyldig att betala någon avgift till kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Uppbörd av kyrkoavgiften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Riksskatteverket skall efter samråd med Svenska kyrkans centralstyrelse lägga fram förslag till hur uppbörden av kyrkoavgift kan fogas in i systemet för uppbörd av skatt. I uppdraget ingår vidare att utreda frågan om utebliven betalning och hur krav på inbetalning av obetalda belopp skall hanteras samt vid vilken tidpunkt och på vilket sätt uppburna avgifter skall redovisas och betalas till kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft0"&gt;Slutligen skall uppmärksammas att den kyrkliga indelningen efter relationsändringen i princip blir en inomkyrklig fråga och hur detta påverkar uppbördshjälpen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Andra trossamfunds uppbörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft0"&gt;Även andra trossamfund än Svenska kyrkan skall efter beslut av regeringen kunna få hjälp med avgiftsuppbörd genom skattem yndigheternas försorg. Riksskatteverket skall utreda de tekniska förutsättningarna för ett sådant stöd och lämna ett principförslag för hur detta skall kunna utformas och kostnaderna härför. Om andra trossamfund än Svenska kyrkan erbjuds uppbördshjälp, har det ansetts viktigt att de medlemmar som så önskar skall få betala sin avgift på annat sätt än genom skattemyndigheternas försorg. Det har bl.a. ifrågasatts om inte trossamfunden är tvungna att inhämta varje medlems medgivande innan uppgifter lämnas t ill skattemyndigheterna som underlag för uppbörden. Riksskatteverket skall överväga denna fråga och dess kostnadsaspekter samt föreslå hur man kan tillgodose behovet av sekretess vid hjälp med uppbörd till andra trossam fund än Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft0"&gt;Förslagen från Riksskatteverket skall varastatsfinansiellt neutrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;Lagtext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;Riksskatteverket skall lägga fram förslag till de lagändringar som uppbördshjälpen kan kräva.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;Utredning om begravningsverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;Ansvar och förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Det råder allmän enighet om att samhället har ett grundläggande ansvar för begravningsverksamheten. Samhällets ansvar avser varje medborgare oavsett religiös uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft0"&gt;Svenska kyrkan har i dag hand om den helt övervägande delen av de allmänna begravningsplatserna. Flertalet av dessa är kyrkogårdar, dvs. gravplatser belägna på en kyrkotomt. Även vid ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan bör ansvaret för såväl de befintliga som de framtida allmänna begravningsplatserna ligga på Svenska kyrkan. Samtidigt bör de möjligheter till lokala lösningar med en borgerligt kommunal huvudman som finns i dag vara kvar. Likaså bör det även fortsättningsvis vara möjligt att anordna enskilda begravningsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft0"&gt;Ansvaret för att bereda &lt;NOBR&gt;icke-kristna&lt;/NOBR&gt; trosbekännare tillgång till särskilda begravningsplatser ligger i dag hos stiftssamfälligheterna. I framtiden bör detta ansvar inte längre ligga på ett kyrkligt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Utredningen om den framtida begravningsverksamheten skall närmare analysera de praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna av en sådan ordning för begravningsverksamhetens organisation som nu har angetts. Det är särskilt viktigt att klargöra vilka uppgifter som följer av ett huvudmannaskap, dvs. vad som närmare skall anses innefattas i begreppet begravningsverksamhet. Utredningen skall också utforma ett förslag till den lagstiftning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Finansieringsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;Begravningsverksamheten finansieras i dag huvudsakligen genom församlingsskatten. Principbeslutet om nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan innebär att skattskyldigheten upphör samtidigt som det skall införas en obligatorisk skyldighet att betala avgift för dem som tillhör kyrkan. Principbeslutet förutsätter att begravningsverksamheten för dem som tillhör Svenska kyrkan skall finansieras via den obligatoriska kyrkoavgiften. Utredningen skall efter samråd med Riksskatteverket och Svenska kyrkans centralstyrelse överväga de ekonomiska och praktiska frågor som kan uppstå med en sådan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft0"&gt;Därefter återstår frågan om hur de som inte tillhör Svenska kyrkan skall betala den del av kostnaderna för begravningsverksamheten som faller på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft0"&gt;dem. Här kan man tänka sig olika modeller inom ramen för ett lokalt baserat system. Utgångspunkten skall vara att finna en enkel och praktiskt hanterbar ordning som inte strider mot den kommunala likställighetsprincipen samtidigt som den måste vara godtagbar från religionsfrihetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft0"&gt;En lösning kan vara att församlingarna efter särkostnadsredovisning för begravningsverksamheten fastställer en avgift, en annan att en lokal avgift fastställs av respektive borgerlig kommun, även det efter särkostnadsredovisning från församlingarna. Att kostnaden tas upp i den allmänna kommunala budgeten bör däremot uteslutas. Utredningen skall närmare överväga de modeller som kan komma i fråga och därvid belysa de administrativa och ekonomiska konsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft0"&gt;I dag finns ett frivilligt clearingsystem som i huvudsak innebär att en person som var folkbokförd i ett pastorat kan begravas i ett annat utan särskild kostnad för dödsboet, varvid pastoraten sinsemellan utjämnar kostnaderna. Det finansiella system som utredningen föreslår för begravningsverksamheten skall också kunna inrymma en obligatorisk riksomfattande begravningsclearing mellan de olika typerna av huvudmän. Begravningsclearingen bör också omfatta begravningar på judiska och muslimska begravningsplatser. Utredningen skall analysera behovet av lagstiftning och utarbeta eventuella lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p468 ft4"&gt;Särskilt uppdrag till Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egendomen vid en relationsändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft9"&gt;De olika slagen av egendom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft0"&gt;Den kyrkliga egendomen brukar från rättsliga utgångspunkter delas in i kyrkokommunal egendom, förenings- och stiftelseegendom samt specialreglerad egendom. Den sistnämnda egendomen är underkastad särskilda rättsregler till skydd för intresset att tillgångarna bevaras och används för de ändamål som de ursprungligen varit avsedda för. Ser man i stället till de ändamål som den kyrkliga egendomen avser att tjäna, delas egendomen in i den kyrkliga förvaltningsförmögenheten å ena sidan och den kyrkliga finansförmögenheten å den andra. Till förvaltningsförmögenheten hänförs egendom som genom sitt ändamål tjänar den kyrkliga verksamheten men inte ger någon direkt avkastning. Till finansförmögenheten hänförs sådan egendom som avkastar medel och som kyrkan innehar för att finansiera sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft0"&gt;Äganderättsförhållandena beträffande den specialreglerade egendomen är många gånger oklara medan detta problem generellt sett inte gäller för övrig egendom. För den specialreglerade egendomen finns större delen av reglerna i kyrkolagen och för den övriga egendomen gäller vanliga kommunalrättsliga eller förenings- och stiftelserättsliga regler. Från och med den 1 januari 1995 har den tidigare pastoratsvisa förvaltningen av merparten av den specialreglerade egendomen i stor utsträckning sammanförts stiftsvis. Reformen har medfört förenklingar och effektiviseringar men någon ändring av äganderättsförhållandena har inte skett och har inte heller varit avsikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;Lagstiftnings- eller stiftelsemodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Den kyrkliga egendomen skall efter en relationsändring mellan staten och Svenska kyrkan stå till kyrkans förfogande. Vid en relationsändring är det främst den specialreglerade egendomen som kommer att beröras. För den övriga egendomen gäller ingen särskild reglering och det råder regelmässigt inte heller någon tvekan om äganderätten. Övergångsvis kan dock vissa regler behövas för den församlingskommunala egendomen och viss permutationslagstiftning för förenings- och stiftelseegendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft0"&gt;Beträffande den specialreglerade egendomen är en möjlighet att vid relationsändringen föra över tillgångarna till nybildade stiftelser som både äger och förvaltar egendomen. En annan möjlighet, som skall vara ett huvudalternativ i utredningsarbetet, är en lagstiftningsmodell som innebär&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft0"&gt;att grundläggande föreskrifter om den kyrkliga egendomen tas in i lagen om Svenska kyrkan och att kyrkomötet på grundval av dessa regler får utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Äldre rättsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Kammarkollegiet har i en framställning till regeringen den 18 september 1989 föreslagit att vissa äldre rättsinstitut m.m. avvecklas. Förslagen kan leda till att det uppkommer både rättsliga och ekonomiska konsekvenser för Svenska kyrkan. Framställningen har remissbehandlats och därvid i allt väsentligt bemötts positivt. Frågan om avveckling har sedan varit föremål för närmare överväganden inom regeringskansliet. Av framställningen och remissyttrandena framgår att underlaget för ett eventuellt avvecklingsbeslut behöver kompletteras i skilda hänseenden. Frågan om en avveckling av de äldre rättsinstituten bör vidare prövas i ett större sammanhang. Detta kan lämpligen ske i utredningsarbetet om den kyrkliga egendomen vid förändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft9"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Kammarkollegiet skall i möjligaste mån undersöka den kyrkliga egendomens ursprung och omfattning samt kartlägga hur de olika slagen av egendom berörs av relationsändringen. Vidare skall kollegiet föreslå hur den kyrkliga egendomen efter ändringen av relationerna skall stå till kyrkans förfogande enligt stiftelse- och lagstiftningsmodellerna. De skattemässiga konsekvenserna av varje modell bör särskilt redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft0"&gt;Kollegiet skall också överväga om det finns behov av att skapa en statlig tillsyn över att den kyrkliga egendomen inte används för främmande ändamål och hur revisionen skall ske. Förslag om hur de äldre rättsinstituten skall avvecklas och vilka övergångslösningar som erfordras vid en sådan avveckling bör också läggas fram. Eventuella problem när det gäller den kyrkliga egendomen vid övergången till de nya relationerna bör uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft4"&gt;Utredning om vården av kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom och kyrkoarkiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;Kulturarvet i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;Det är en viktig nationell angelägenhet att skydda och vårda vår svenska kulturmiljö, ett arv från tidigare generationer. Ansvaret för kulturarvet delas av alla - både enskilda, kommuner och staten. Det är en allmän skyldighet att visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Länsstyrelserna har tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p477 ft26"&gt;över kulturmiljövården inom respektive län medan Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer har det övergripande ansvaret för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft0"&gt;Svenska kyrkans kulturminnen intar en centralplats i vårt kulturarv. Kyrkobyggnaderna visar på ett i alla landsändar synligt sätt samhällshistorien – hur kyrkans och statens framväxt är sammanvävda i varandra. Reglerna om de kyrkliga kulturminnenas skydd tas därför upp i ett särskilt kapitel i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Här finns föreskrifter om kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Skyddet innebär i korthet att de kyrkliga kulturminnena skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft0"&gt;Ansvaret för vården och underhållet av de kyrkliga kulturminnena vilar på Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter. I första hand betalas kostnaderna för detta med församlingsskatten. Till kostnadskrävande underhåll och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla kyrkor kan bidrag ur kyrkofonden beviljas och till restaurering av äldre domkyrkor kan visst statsbidrag utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft0"&gt;Följande utgångspunkter skall gälla för utredningsarbetet om den kulturhistoriskt värdefulla egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kulturminneslagens skydd för de kyrkliga kulturminnena skall behållas även vid ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Relationsändringen i sig skall inte leda till försämrade förutsättningar för vård och underhåll av kyrkans kulturhistoriska värden i framtiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Svenska kyrkan skall även framdeles genom sina församlingar och samfälligheter ha ansvaret för kyrkobyggnadernas vård och förvaltning, liksom för de kyrkliga inventarierna och de övriga kyrkliga kulturminnen som skyddas genom kulturminneslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bevarandet av de kyrkliga kulturminnena är en angelägenhet för hela samhället och svenska folket. Det är inte rimligt att den totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av dem som tillhör Svenska kyrkan. Kyrkan skall därför kunna få viss ersättning för underhållet av de kyrkliga kulturvärdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;I den utsträckning ersättning lämnas skall den vara ett led i ett ömsesidigt åtagande av staten och Svenska kyrkan att bevara de kulturhistoriska värdena inom kyrkan. Detta bör komma till uttryck genom en långsiktig överenskommelse mellan staten och kyrkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Svenska kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift skall minskas i totalt samma omfattning som den statliga ersättningen för de kyrkliga kulturminnena uppgår till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p487 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ersättningen skall utformas så att den uppmuntrar t ill ett rationellt och effektivt underhåll med beaktande av de kulturhistoriska kraven. När omfattningen och utformningen av ersättningen bestäms skall man beakta det statliga stöd för kulturminnesvård som redan finns.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Uppdraget om den kulturhistoriskt värdefulla egendomen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft0"&gt;Utredningen skall från dessa utgångspunkter ta fram ett underlag för prövning av vad som är skälig storlek på den statliga ersättningen för vård och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena. Vidare skall utredningen föreslå vilka principer, villkor och former som bör gälla för en statlig ersättning av detta slag. Utredningen skall också lägga fram förslag om hur den i det föregående skisserade avräkningen mellan den statliga ersättningen och kyrkoavgiften närmare bör gå till. Förslaget skall utformas så att man givetvis inte rubbar kyrkans rätt att självständigt bestämma sitt avgiftsuttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft0"&gt;I sitt arbete skall utredningen ta del av och beakta de förslag som kommer att läggas fram inom detta område av den statliga Kulturarvsutredningen (Ku 1994:09) och 1993 års kyrkob yggnadsutredning, tillsatt av Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Förslagen från utredningen skall varastatsfinansiellt neutrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;Kyrkoarkiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft0"&gt;Kyrkoarkiven utgör liksom kyrkobyggnader och andra kyrkliga kulturminnen en del av vårt nationella arv. Det slås också fast i arkivlagen (1990:782) att arkiven är en del av det nationella kulturarvet. Arkivlagens föreskrifter gäller både statliga, kommunala och kyrkokommunala myndigheters och beslutande församlingars arkiv. Kyrkolagen hänvisar i sin tur till arkivlagen när det gäller församlingars och kyrkliga samfälligheters arkiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft0"&gt;Arkiven skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt tillgodoser forskningens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft0"&gt;Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och skall främja en god arkivhantering samt bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial. Riksarkivet är chefsmyndighet för de sju landsarkiven (Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand, Östersund), som är arkivmyndigheter inom sina distrikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft0"&gt;Av arkivlagen framgår vidare att om en myndighets verksamhet upphör och dess verksamhet inte förs över på ett annat statligt organ skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft0"&gt;inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft0"&gt;De kyrkliga arkiven representerar ett omfattande historiskt material med rötter i medeltiden. De är i huvudsak av två olika slag, nämligen kyrkobokföringsarkiven och de kyrkokommunala arkiven. I kyrkobokföringsarkiven ingår också de löpande folkbokföringsregistren fram till den 1 juli 1991. Då övertog de lokala skattem yndigheterna ansvaret för folkbokföringen från pastorsämbetena. Inför folkbokföringsreformen beslutade regeringen den 26 april 1990 att kyrkobokföringsarkiven skulle föras över från pastorsämbetena till landsarkiven. Material fram till omkring 1895 är nu inlevererat. Materialet efter 1895 ligger kvar hos församlingarna. Det beräknas uppgå t ill 20 000 – 25 000 hyllmeter. Mikrofilmning pågår för leverans till landsarkiven. Enligt beslut av regeringen den 5 september 1991 bör överföringen och mikrofilmningen vara färdig inom högst 20 år. Arbetet beräknas vara avslutat omkring år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft0"&gt;Svenska kyrkans arkivmaterial efter den 1 juli 1991 är t ill stor del ADB- fört. Omfattningen har inte mätts upp. Detta material innehåller bl.a. kyrkans löpande medlemsregister och det skall också på sikt inlevereras till landsarkiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft0"&gt;De kyrkokommunala arkiven beräknas omfatta 25 000 – 30 000 hyllmeter. Material fram till omkring år 1900 är inlevererat t ill landsarkiven men även det yngre materialet bör levereras in dit. Övriga handlingar i kyrkoarkiven gäller den frivilliga församlingsverksamheten, föreningar, donationer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft9"&gt;Uppdraget beträffande de kyrkliga arkiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft50"&gt;När det gäller de kyrkliga arkiven bör utredningen undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med relationsändringen och föreslå lösningar på dessa. Utgångspunkten för övervägandena bör därvid vara att möjligheterna att ta del av arkivmaterialet inte skall försämras eller fördyras för allmänheten, rättskipningen och förvaltningen eller forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;Utredning om personalfrågorna vid en ändring av relationerna och om statligt stöd till trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;Biskopar och präster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft0"&gt;Svenska kyrkan har cirka 25 000 anställda, varav omkring 3 200 på prästtjänster med statligt reglerade anställningsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft0"&gt;Prästtjänsterna är inrättade antingen i pastoraten eller i stifts samfälligheterna. I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop; Uppsala stift har vid sidan av ärkebiskopen en biträdande biskop. Varje pastorat skall ha en tjänst som kyrkoherde. I domkyrkopastoraten är det domprostarna som är kyrkoherdar. I pastoraten kan det också finnas komministertjänster och stiftssamfälligheterna har tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft0"&gt;Biskoparna utgör egna statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen och har statliga anställningar. Prästerna har statligt reglerade tjänster i kyrkliga kommuner. Anställningsvillkoren framgår bl.a. av kyrkolagen och förordningen (1993:997) om biskops- och prästtjänster samt av Avtal för kyrkliga tjänster (AKT) och - när det gäller biskoparna – även av Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner för vissa högre tjänster m.fl. Arbetsgivarverket företräder pastoraten och stiftssamfälligheterna när det gäller fastställande av prästernas avlöningsförmåner m.m. Verket är också i vissa avseenden arbetsgivarföreträdare för biskoparna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft0"&gt;Samtliga biskopar och cirka 900 präster har i dag fullmaktstjänster och kan inte sägas upp från sina anställningar. För prästernas del innebär det att drygt en fjärdedel har ett sådant skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft0"&gt;Biskoparna och prästerna har pensionsrätt enligt det statliga pensionsavtalet &lt;NOBR&gt;PA-91,&lt;/NOBR&gt; Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. Pensionsförmånerna betalas ur kyrkofonden. Administrationen sköts av Statens löne- och pensionsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Övriga anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft0"&gt;Den ojämförligt största delen av Svenska kyrkans anställda har kyrkokommunalt reglerade tjänster i församlingar och samfälligheter. Till denna stora grupp hör kyrkomusiker, församlingssekreterare, dia koner, förskollärare, kanslichefer, kyrkokamrerer, kyrkvaktmästare, kyrkogårdsföreståndare, kyrkogårdsarbetare, stiftsjurister, stiftsjägmästare, stiftsskogvaktare, stiftskonsulenter, kontorspersonal m.fl. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund företräder arbetsgivaren i fråga om fastställan de av avlöningsförmåner m.m. för dessa anställda. De har pensionsrätt enligt det kommunala pensionsavtalet &lt;NOBR&gt;PA-KL.&lt;/NOBR&gt; Administrationen sköts av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft0"&gt;kommunernas pensionsanstalt (KPA). Kostnaderna för pensionsförmånerna betalas av respektive pastorat eller stiftssamfällighet. I vissa fall utgår kostnadsbidrag från staten enligt särskilda regeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Bestämmelserna om den kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska kyrkan finns i 37 kap. kyrkolagen. Tjänster som kyrkomusiker är domkyrkoorganist, organist och kantor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft0"&gt;Kyrkomusikertjänsterna fördes över från statlig till kyrkokommunal reglering den 1 juli 1990. Samtidigt blev pastoraten huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamheten. De kyrkomusiker som vid övergången hade tjänster tillsatta med fullmakt eller konstitutorial och som därför inte kunde sägas upp blev enligt övergångsbestämmelserna t ill lagen (1989:8) om kyrkomusiken i Svenska kyrkan skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete åt pastoratet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft50"&gt;I dag finns det bara tre organister som har fullmaktstjänst. Härtill kommer 110 skolkantorer som har kombinerad lärar- och kyrkomusikertjänst tillsatt med konstitutorial. För en sådan kombinerad tjänst är det den borgerliga kommunen som är arbetsgivare och betalar hela lönen. Pastoratet ersätter sedan kommunen för den kyrkomusikaliska delen av lönekostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;Uppdraget beträffande personalfrågorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Utredningen bör föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas beträffande den kyrkliga personalen i samband med att relationerna ändras mellan staten och Svenska kyrkan. Utredningen bör därvid bl.a. beakta föreskrifterna om skydd för arbetstagares rättigheter vid övergång av verksamhet i lagen (1982:80) om anställningss kydd och i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft26"&gt;Frågor som hänger samman med fullmaktshavarnas speciella ställning behöver särskilt analyseras och förslag till lösning utarbetas. Likaså behöver utredningen särskilt uppmärksamma och överväga frågan om relationsändringens inverkan på gjorda pensionsutfästelser. Utgångspunkten skall därvid vara att de gjorda utfästelserna inte får försvagas eller minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Stöd till andra trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;Sedan år 1971 har statsbidrag utgått t ill andra trossamfund än Svenska kyrkan. Enligt förordningen (1989:271) om statsbidrag t ill andra trossamfund än Svenska kyrkan kan statsbidrag lämnas för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler till religiös verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildningsbidrag). Statsbidrag får beviljas de trossamfund som regeringen angett i förordningen. Vid bedömningen av om ett trossamfund skall kunna få statsbidrag har hänsyn tagits både till verksamhetens omfattning och till dess karaktär, dvs. om verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft0"&gt;uppfyller de villkor som anges i förordningen och om det är ett allmänt intresse att stödja verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft0"&gt;Av likställighetsskäl bör även andra trossamfund än Svenska kyrkan kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt. Statligt stöd bör som nu utgå efter prövning av regeringen i varje enskilt fall. Utredningen skall överväga vilka motiv som finns för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Med utgångspunkt i dessa motiv skall utredningen föreslå vilka krav som bör ställas för statligt stöd till trossamfund och i vilka former det statliga stödet skall kunna utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Skattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft0"&gt;I princippropositionen nämns att frågor om Svenska kyrkans skattemässiga förhållanden får tas upp i det fortsatta utredningsarbetet. Detta har även uppmärksammats i Stiftelse- och föreningsskattekommitténs slutbetänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63). Vid utformningen av sina förslag har kommittén inte kunnat ta någon hänsyn till eventuella förändringar i relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Utredningen bör därför överväga om relationsändringen motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft9"&gt;En statsfinansiellt neutral lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft0"&gt;I det statliga utredningsarbetet skall prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. Därvid skall även beaktas den skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:100, prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU19, rskr. 1994/95:417). En grundläggande förutsättning skall vara en statsfinansiellt neutral lösning. Utredningen skall efter samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Utredningsarbetets bedrivande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;Samordnings- och insynsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft0"&gt;Som framgått av det föregående behövs ett omfattande utredningsarbete i olika delfrågor för att slutföra den föreslagna relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan. Inom Svenska kyrkan behöver man samtidigt göra ett minst lika omfattande arbete av motsvarande slag för att de ändrade relationerna skall kunna genomföras. Både på den statliga och den kyrkliga sidan finns ett starkt intresse av att hålla samman och samordna det fortsatta utredningsarbetet. Detta samordningsbehov gäller inte bara utredandet inom staten respektive kyrkan utan också det samlade utredningsarbetet oavsett huvudman. Från båda sidor finns vidare ett starkt intresse av att på bredast möjliga sätt förankra de förslag som utredningsarbetet leder fram till. För att uppnå detta måste goda möjligheter skapas att kontinuerligt få insyn i arbetet och att successivt kunna påverka förslagen. Sådana möjligheter ger också goda förutsättningar för en fortsatt livlig debatt om &lt;NOBR&gt;stat-kyrkafrågan&lt;/NOBR&gt; och därmed en förankring av förslagen i en bred demokratisk beslutsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft0"&gt;Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för det fortsatta arbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan bör särskilda åtgärder vidtas för att underlätta insyn i och samordning mellan de här aktuella utredningarna. Samverkan bör också ske mellan statens och kyrkans utredningsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Ett särskilt beredningsorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft0"&gt;Utifrån de riktlinjer som godkänts skall ett särskilt beredningsorgan inrättas inom Civildepartementet med uppgift att samlat följa utredningsarbetet i &lt;NOBR&gt;stat-kyrkafrågan.&lt;/NOBR&gt; De utredningar och myndigheter som omfattas av dessa direktiv skall fortlöpande rapportera om sina uppdrag till detta organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft0"&gt;Beredningsorganet skall kontinuerligt hålla sig informerat om de förslag som arbetas fram av utredningarna och myndigheterna. Vidare skall organet informera sig om det inomkyrkliga utredningsarbetet. Tillsammans med Svenska kyrkans centralstyrelse skall organet bidra till den nödvändiga samordningen av det statliga och det kyrkliga utredningsarbetet. Slutligen skall organet sprida information om det fortsatta utredningsarbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft0"&gt;I organet skall samtliga riksdagspartier vara företrädda liksom en bred representation från Svenska kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska kyrkan och de berörda fackliga organisationerna skall finnas representerade i organet. Detta skall avsluta sitt arbete senast den 30 juni 1998.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p86 ft0"&gt;SOU 1997:45 &lt;SPAN class="ft9"&gt;Bilaga 1 &lt;/SPAN&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft0"&gt;Ordförande i organet skall vara statsrådet och chefen för Civildepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft9"&gt;Generella direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft0"&gt;Utredningar och myndigheter enligt dessa direktiv skall beakta direktiven till samtliga utredare och kommittéer om att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir.1992:50) och om jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Redovisning av uppdragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft0"&gt;Utredningarna och myndigheterna skall redovisa sina slutliga förslag senast den 31 mars 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Civildepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft22"&gt;Statskontorets rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft2"&gt;Besparingar genom stat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft2"&gt;kyrkareformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft22"&gt;Bilaga 2 finns endast i den tryckta versionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft22"&gt;Dagens bidragsberättigade trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft0"&gt;De 33 olika trossamfund som får statsbidrag via SST representerar en stor del av det religiösa livet i Sverige. Dessa trossamfund redovisade 1995 drygt 3 600 församlingar och ca 865 000 betjänade. Församlingarna disponerar totalt drygt 4 300 kyrkor/moskéer/synagogor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Här följer en kortfattad presentation av respektive trossamfund. Presentationen har utformats inom SST:s kansli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Antalet betjänade avser den 31 december 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Anglikanska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: ca 3 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft0"&gt;Den 27 augusti 1741 gav Kung Fredrik I tillstånd för den "engelska och reformerta kyrkan" att i Sverige hålla offentlig gudstjänst på de egna språken och att bygga kyrkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft0"&gt;Den första gudstjänstlokalen i Göteborg var Tullpackhuset vid Norra Hamngatan och Smedjegatan. Den nuvarande St Andrews's Church byggdes 1857. Sedan 1747 har det alltid funnits en engelsk präst. Medlemmar i kyrkan kommer från 15 länder främst från brittiska samväldet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;I Stockholm tillsattes först 1849 en stadigvarande brittisk präst. 1866 invigdes St Peter och St Sigfrids kyrka. 1913 flyttades kyrkan, sten för sten, till den plats där den nu står. Kyrkan är en samlingspunkt för minst åtta samväldesländer och för många amerikanska medborgare. Under senare år har kyrkan funnit ett viktigt verksamhetsfält bland afrikanska invandrare i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Kyrkan tillhör det anglikanska stiftet "Gibraltar in Europe", vars biskop har sitt säte i London. Han besöker regelbundet Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;MissionssällskapetBibeltrogna Vänner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 4 511&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Bildades 1909 efter uteslutning ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft0"&gt;BVs uppgift är att verka för Kristi rikes t illväxt och bekämpa all slags otro och förnekelse, att förbli vid den av Kristi kyrka tiderna igenom orubbligt fasthållna sanningen att hela Bibeln alltigenom är Guds ofelbara ord med oinskränkt auktoritet. Ansluter sig fullt ut till den &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; bekännelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;BV har 100 lokala organisationer. Samarbetar med Lutherska kyrkor i Eritrea, Etiopien och Kenya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Estniska &lt;NOBR&gt;Evangelisk-Lutherska&lt;/NOBR&gt; Kyrkan i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 12 912&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft26"&gt;Bildades 1943. Kyrkans uppgift är att samla estländare utanför hemlandet i estniska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; församlingar för att förkunna Guds ord på modersmål, förrätta dop, konfirmation, vigsel och jordfästning, dela ut Herrens Heliga Nattvard, utöva själavård, göra hembesök och bedriva församlingsarbete. EELK har 10 församlingar i Sverige. Dess regionala organ heter kontrakt och omfattar hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Konsistoriet och ärkebiskop för EELK utomlands har för närvarande sitt säte i Toronto, Canada. Ingår i och samarbetar med Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet. Sonderingar kring samarbete med EELK i Estland har inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Lettiska &lt;NOBR&gt;Evangelisk-Lutherska&lt;/NOBR&gt; Kyrkan i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 2 086&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;LELKA-SVs&lt;/NOBR&gt; uppgift är att upprätthålla den religiösa gemenskapen bland letter i Sverige enligt &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; trosgrunder genom förkunnandet av Guds ord på lettiska samt själavård och kyrkliga förrättningar enligt från hemlandet hävdvunna traditioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;LELKA-SV&lt;/NOBR&gt; har 11 lokala församlingar och samarbetar med Lettlands &lt;NOBR&gt;Evangelisk-Lutherska&lt;/NOBR&gt; Kyrka i utlandet och med den lettiska &lt;NOBR&gt;Evangelisk-Lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan i Lettland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 42 609&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;EFS bildades 1856 genom nybildning av en missionsorganisation. Dess uppgift är att på den &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; bekännelsens grund främja Kristi rikes tillväxt. Enskilda och föreningar stöder arbetet genom insatser och gåvor. EFS arbetar såväl i Sverige som i &lt;NOBR&gt;u-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;EFS har 650 lokala föreningar samt även regionala organ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;1902 bildade EFS en speciell ungdomsorganisation, De Ungas Förbund, DUF, som 1961 antog namnet EFS Ungdomsförbund. 1971 skedde en integration med EFS med bl.a. gemensamt årsmöte och gemensam styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Frälsningsarmén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 25 618&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Bildades 1882. The Salvation Army bildades 1865 i England av William Booth.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft7"&gt;FAs främsta mål är att evangelisera, vinna människor för Guds rike. Detta mål är i blickpunkten inom alla Frälsningsarméns arbetsgrenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft0"&gt;FA har 194 lokala kårer samt även regionala organ. Samarbetar med The Salvation Army, som arbetar i 98 länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;De islamiska församlingarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 68 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;På uppdrag av SST har Centrum för studier av Kultur kontakt och Internationell Migration (KIM) vid Göteborgs universitet gjort en undersökning av antalet betjänade muslimer i Sverige. Utifrån undersökningen har SST fastställt antalet betjänade muslimer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Förenade Islamiska Församlingar i Sverige (FIFS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft0"&gt;FIFS bildades 1974 som en takorganisation för lokala islamiska församlingar i Sverige och har i dag cirka 30 medlemsföreningar från Malmö i söder till Umeå i norr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;FIFS uppgift är att förena medlemsorganisationerna inför gemensamma mål genom att främja, bevara och förstärka deras islamiska identitet, att arbeta för den muslimska gemenskapens andliga och materiella välfärd, samt att ge muslimska barn och ungdomar en islamisk utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft0"&gt;FIFS arbetar för muslimernas integration i samhället med bibehållen islamisk identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;FIFS representerar sina medlemmar inför statliga och kommunala institutioner och arbetar för att få ett tolerant samhälle som tillgodoser även muslimers behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;FIFS samarbetar tillsammans med Sveriges Muslimska Förbund, Sveriges Muslimska Ungdomsförbund och Islamic Releif i Sveriges Muslimska Råd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;204 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Islamiska Kulturcenterunionen i Sverige (IKUS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft0"&gt;IKUS bildades 1984. Dess främsta uppgifter är att i Sverige företräda &lt;NOBR&gt;Sunni-islam&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(Ahl-i-Sunnah&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;wa-l-Djema'ah)&lt;/NOBR&gt; som utgörs av de fyra lagskolorna i islamisk lag, samt att fostra, utbilda och ta ansvar för muslimska barn, som växer upp i Sverige. Integrationsarbete och dialog med andra samhällsgrupper prioriteras. På dess församlingar finns fullt utbildade imamer som leder verksamheten. Speciellt för IKUS är dess Koranskolor där barn och ungdomar kan få komplettera islamiska examina av olika grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft0"&gt;IKUS har cirka 20 församlingar, samt syskonorganisationer i Europa, USA, Canada, Asien och Australien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Sveriges Muslimska Förbund (SMuF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft0"&gt;SMuF bildades 1982 och är ett islamiskt sunni trossamfund bestående av cirka 25 islamiska kulturföreningar och centra som har vunnit inträde i SMuF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;SMuF är en ideell, religiös och demokratisk organisation och koordinerar medlemmarnas arbete och representerar dem inför myndigheter, organisationer och institutioner i Sverige och utomlands. SMuFs målsättning är att förena alla sunnimuslimer i Sverige till en islamisk gemenskap, att bevara deras islamiska identitet och att sprida kunskap om islam i Sverige, samt att ge alla muslimska barn och ungdomar en grundlig utbildning i islamisk sunni tro, lära, historia och kultur. SMuF och FIFS bildade 1990 Sveriges Muslimska Råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Judiska Centralrådet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 10 463&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Bildades omkring 1951 genom beslut av de judiska församlingarna i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Rådets ändamål är att utbyta erfarenheter och söka samordna gemensamma angelägenheter till främjande av judiskt församlingsliv och föreningsliv i Sverige, att avge yttrande till myndigheter samt hos myndigheter bevaka judiska frågor eller ärenden av betydelse för Centralrådets medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Fyra församlingar är anslutna till Centralrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Samarbetar med European Council of Community Services och World Jewish Congress.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Metodistkyrkan i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 9 445&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft0"&gt;Bildades 1876. Ursprunget var The Methodist Church i England, som grundades i mitten av &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Metodistkyrkan är ett kyrkosamfund med uppgift att sprida evangelium och vinna människor för Gud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Metodistkyrkan har 75 lokala församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft0"&gt;Samarbetar med Nordiska Ekumeniska Institutet, Metodistkyrkans Europaråd, World Methodist Council och Conference of European Churches, CEC, samt är en del av United Methodist Church, UMC, i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Nybygget - kristen samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 45 205&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Nybygget - kristen samverkan startade sin verksamhet den 1 januari 1997 och är resultatet av ett samgående mellan Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet och Örebromissionen. Ca 350 församlingar är anslutna till Nybygget - kristen samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft9"&gt;- Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet, HF/FB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;HF bildades 1887. Förbundet växte fram ur en väckelserörelse i Närke. Fribaptistsamfundet uppstod 1872 på grund av teologiska meningsskiljaktigheter inom Svenska Baptistsamfundet. 1994 gick de båda samfunden samman till HF/FB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;HF/FB är en kristen missionsrörelse med evangelisk verksamhet i Sverige och andra länder (f. n. ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; länder med ca 80 missionärer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;- Örebromissionen, ÖM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;ÖM bildades 1892 som en missionsorganisation. ÖM v ill i samarbete med andra församlingar och missionsrörelser förverkliga Jesu missionsbefallning att gå ut i hela världen och göra alla folk till hans lärjungar. För ÖM innebär uppdraget ett engagemang både för människor i andlig okunnighet och för människor i social nöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;206 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Armeniska apostoliska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 2 500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Armeniska apostoliska kyrkan anses vara världens första statliga kyrka. Armeniens konungTirdad III antog kristendomen år 301.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft26"&gt;Kyrkan har församlingar i Stockholm och Uppsala och verksamhet på ytterligare ett antal orter. Kyrkan har en präst med säte i Uppsala och lyder under ärkebiskopen för Europa som har sitt säte i Wien, Ös terrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Bulgarisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; församlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 700&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Bildades 1980. BOFs uppgift är att förena alla ort odoxtroende bulgarer på basis av nationella och religiösa traditioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft0"&gt;BOF har två lokala organisationer, som finns i Stockholm och Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;BOF är en del av den Bulgariska ortodoxa kyrkan och deltar i alla former av internationellt och ekumeniskt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Estniska Ortodoxa kyrkans synod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 1 065&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;Bildades 1948 genom utnämning av Metropoliten Aleksander, kyrkans överhuvud. Den estniska ortodoxa kyrkans synod i Estland grundades 1923.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft0"&gt;Estniska Ortdoxa Kyrkans uppgift är att utgöra kyrklig ledning och sammanhållning av estniska ortodoxa kyrkans församlingar i Sverige, England, Tyskland, Canada, USA och Australien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;Kyrkan har fyra lokala församlingar i Sverige. De finns i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Halmstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Etiopisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 2 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft0"&gt;Kyrkan har en församling i Stockholm och filialverksamhet i Göteborg, Umeå och Lund/Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Kyrkan representerar en mycket gammal kultur med upp till 3 000- åriga rötter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Finska ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 2 500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Bildades 1958. Kyrkans uppgift är att förkunna och förvalta den ortodoxa kyrkans budskap för de finnar som flyttat till Sverige från Finlands ortodoxa församlingar och dem som genom det heliga dopet och Mirrhasmörjelsen upptagits i församlingens gemenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft0"&gt;Huvudorganisationen är Finska Ortodoxa församlingen i Sverige med Stockholm som centralort och ingår i &lt;NOBR&gt;Grekisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; Metropolitdömet av Sverige och Skandinavien. Västsveriges &lt;NOBR&gt;Finsk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; församling är en del av den Finska Ortodoxa församlingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Med välsignelse av Metropoliten av Sverige och Skandinavien upprätthåller församlingen goda förbindelser med ortodoxa församlingarna och klostren i Finland genom Finlands Ortodoxa Kyrkas ärkebiskop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Grekisk-OrtodoxaMetropolitdömet&lt;/NOBR&gt; av Sverige och Skandinavien, &lt;NOBR&gt;Grekisk-Ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 17 500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft0"&gt;Metropolitdömet bildades 1969 genom beslut av det Ekumeniska Patriarkatet i Konstantinopel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Kyrkans uppgift är att bedriva religiös verksamhet bland grekiskortodoxa i Sverige och Skandinavien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Grekisk-Ortodoxa&lt;/NOBR&gt; Kyrkan har fyra lokala församlingar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Koptisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 1 038&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft0"&gt;Kyrkan har församlingar med egna lokaler i Stockholm och Göteborg. Gudstjänster firas även i Södertälje, Uppsala, Kalmar, Kristianstad och Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Kristi Förklarings ortodoxa kyrka (Ryska ortodoxa kyrkan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 2 500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft0"&gt;Bildades 1617 genom freden i Stolbova samma år. Den är Sveriges första &lt;NOBR&gt;icke-lutherska&lt;/NOBR&gt; församling och den äldsta ryska kyrkan inrättad utomlands samt - näst efter Venedigs grekiska kyrka - Västeuropas äldsta ortodoxa kyrka.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;208 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft0"&gt;Kyrkan har till ändamål att förena i Sverige boende personer till ortodox trosbekännelse genom utdelande av de heliga sakramenten och genom gudstjänsten för ernående av deras personliga frälsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft0"&gt;Kyrkan har förutom i Stockholm lokala församlingar i Örebro, Bo- rås, Göteborg och Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft0"&gt;Kyrkan ingår i det Ryska Ortodoxa Ärkestiftet i Västeuropa, som är underställt Patriarkatet i Konstantinopel. Ärkebiskopen och Ärkestiftets styrelse finns i Paris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Makedonsk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 6 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft0"&gt;Bildades 1973. MOKs ändamål är att förena i Sverige boende personer till ortodox trosbekännelse genom utdelande av de heliga sakramenten och genom gudstjänst för ernående av deras personliga fräls ning. Kyrkan har två församlingar i Sverige, en i Göteborg och en i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft0"&gt;Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Samarbetar med alla ortodoxa kyrkor i Sverige och i utlandet grundade enligt kanoniska regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Rumänsk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 5 500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;Bildades 1971 efter godkännande av den rumänske ortodoxe patriarken. Justinian av Rumänien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Kyrkan har tre församlingar i Sverige; i Göteborg, Malmö och Stockholm. Dessa församlingar har filialverksamhet i flera andra kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Serbisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 23 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft0"&gt;Bildades 1973. Kyrkans uppgift är att betjäna och bevara den ortodoxa tron och kulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Kyrkan har fyra lokala församlingar samt även regionala organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Är medlem i World Council of Churches genom Serbiska Ortodoxa Stiftet för Västeuropa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Svenska Ortodoxa Prosteriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 1 984&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft0"&gt;Prosteriet grundades 1976 genom sammangående av de två då existerande svenskspråkiga Ortodoxa församlingarna. Prosteriet erkändes samma år av Biskop Lavrentije av &lt;NOBR&gt;Väst-Europa/Beograds&lt;/NOBR&gt; Patriarkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;Målsättningen är att bereda ortodoxa troende i Sverige möjlighet att utöva sin tro i Sverige på det språk, som är naturligt för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft0"&gt;Prosteriet har församlingar i Kristianstad och Göteborg. Tillsammans har dessa två församlingar 15 utposter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Prosteriet är ur kyrkorättslig synpunkt underställt Stiftet för Skandinaven och Storbritannien/Beograds Patriarkat. Biskopen har säte i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Syrisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: ca 26 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Den första &lt;NOBR&gt;Syrisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; församlingen grundades 1967 i Sverige. I samband med invandringen av våra medlemmar från Mellanöstern bildade man 1969 det &lt;NOBR&gt;Syrisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; Ärkestiftet i Sverige, Skandinavien och England. År 1987 bytte ärkestiftet namn t ill att få den nuvarande benämningen, &lt;NOBR&gt;Syrisk-Ortodoxa&lt;/NOBR&gt; Ärkestiftet i Sverige och Skandinavien. Sedan 1994 har kyrkan två stift i Sverige, båda med biskopar i Södertälje.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Den &lt;NOBR&gt;Syrisk-ortodoxa&lt;/NOBR&gt; kyrkan är bland de äldsta kristna kyrkorna som grundades av aposteln Petrus i Antiokia. Den har bevarat de gamla kyrkliga traditionerna sedan kristendomens början. Dess språk är det syriska språk som talades av Jesus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Österns apostoliska katolska assyriska kyrka i Sverige,Östassyriska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 2 870&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft0"&gt;Grundades i Sverige 1970. Dess uppgift är att verka för andligt stöd, tro och språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Kyrkan har sju lokala församlingar. De finns i &lt;NOBR&gt;Stockholm-Eskilstuna,&lt;/NOBR&gt; Jönköping, Skövde, &lt;NOBR&gt;Göteborg-Trollhättan,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Linköping-Norrköping&lt;/NOBR&gt; och Tibro. Kyrkan har en biskop, 3 präster och 13 diakoner. Kyrkan har tre egna kyrkbyggnader:Tibro, Skövde och Jönköping.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;210 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Pingströrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 150 972&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;1907 räknas som "födelseåret" för Pingströrelsen då de första pingstförsamlingarna bildades i Sverige, dels av nyomvända, dels av sådana som själva lämnade samfunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Baptistförsamlingen Filadelfia i Stockholm uteslöts från Svenska Baptistsamfundet 1913, varigenom Pingströrelsen kom att utbreda sig snabbt. Det berodde delvis på att pastor Lewi Pethrus, som var Filadelfiaförsamlingens i Stockholm föreståndare, blev något av en ledare för Pingströrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Pingströrelsens uppgift är att förkunna omvändelsens budskap till människor i Sverige. Den "yttre missionen" prioriteras. Pingstmissionens &lt;NOBR&gt;u-landshjälp&lt;/NOBR&gt; förmedlar bl a statliga anslag och pingstförsamlingarnas bidrag för den sociala verksamheten i Tredje världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Den filantropiska insatsen är mycket framträdande och Lewi Pethrus stiftelse för filantropisk verksamhet, &lt;NOBR&gt;L.P.-stiftelsen&lt;/NOBR&gt; har ett antal rehabiliteringshem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Pingstförsamlingarnas skol- och kursverksamhet bedrivs framför allt genom egna folkhögskolor. Ibra radio sänder program till ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; länder och &lt;NOBR&gt;TV-Inter&lt;/NOBR&gt; sänder program förutom till Sverige till ett stort antal &lt;NOBR&gt;u-länder.&lt;/NOBR&gt; 1945 startades dagstidningen Dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft0"&gt;Pingströrelsen har 506 lokala församlingar. Varje pingstförsamling är självständig med egna stadgar och egen styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 164 332&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Bildades 1783 sedan Gustav IIIs toleransedikt 1781 givit romerskkatolska kyrkan tillstånd att verka i Sverige enligt vissa bestämmelser. &lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan grundades genom Ansgars mission på 800- talet och genom mission från England på &lt;NOBR&gt;1000-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft0"&gt;Kyrkans uppgift är att samla människor t ill bön, gudstjänst och församlingsgemenskap samt arbeta för ett människovärdigt liv för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft0"&gt;Kyrkan har 37 lokala församlingar samt även regionala organ. Romerskkatolska kyrkan i Sverige är knuten till Vatikanen i Rom genom sitt stift, Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige. Genom den romerskkatolska kyrkans internationella karaktär bedrivs samarbete med ett stort antal internationella organisationer, ordnar m m.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Bilaga 3 &lt;SPAN class="ft0"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Sjundedags Adventistsamfundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 6 090&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Bildades 1880. Det internationella Adventistsamfundet grundades 1863.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Samfundets ändamål är att i Sverige och andra länder förkunna Jesu Kristi evangelium, att öva barmhärtighet, lindra lidande och nöd samt att befrämja en hälsosam livsstil i kristen anda. Samfundet har 47 lokala församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Samarbetar med &lt;NOBR&gt;Seventh-day&lt;/NOBR&gt; Adventist Church med säte i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Svenska Alliansmissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 24 383&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft0"&gt;Bildades 1853 under namnet Jönköpings Traktatsällskap. Namnet ändrades 1860 t ill Jönköpings Missionsförening. Nuvarande namn antogs 1919.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;SAMs uppgift är att i ord och gärning förkunna evangelium om Jesus Kristus och så verka för Guds rikes tillväxt såväl i Sverige som i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft0"&gt;SAM har 250 lokala organisationer samt även regionala organ. Samarbetar med International Federation of Free Evangelical Churches, IFFEC och Lausannerörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Svenska Baptistsamfundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 38 291&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Grundades 1857 för samverkan mellan baptistförsamlingar, som bildats sedan 1848.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft0"&gt;SB är ett kristet samfund, som består av lokala församlingar med uppgift att på Bibelns grund och i enlighet med baptistisk trosåskådning verka för Kristi rikes utbredande inom och utom Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;SB har 312 lokala församlingar samt 17 distrikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Samarbetar med Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;212 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Svenska Missionsförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 157 056&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Bildades 1878 genom utbrytning ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och nybildning av församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft0"&gt;Svenska Missionsförbundet är ett kristet trossamfund, en sammanslutning av församlingar med uppgift att göra Kristi evangelium känt och trott i Sverige och i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft0"&gt;Förbundet har 957 lokala församlingar samt elva distrikt. Samarbetar med självständiga systerkyrkor i Ecuador, Japan, Kongo,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft0"&gt;Zaire, Indien och Pakistan. Samarbetar också med Europeiska Kyrkokonferensen, Kyrkornas Världsråd, Reformerta Kyrkornas Världsallians och Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Svenska Frälsningsarmén &lt;/SPAN&gt;redovisas sedan 1988 som ett distrikt inom Svenska Missionsförbundet. SFA bildades 1905 genom utbrytning ur Frälsningsarmén då önskemål om demokratiskt självstyre för kårerna inte beviljades från London. En annan grund för bildandet av SFA var införande av sakramenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft26"&gt;SFAs målsättning är att på evangelisk grund förkunna Guds Ord, förvalta sakramenten och bedriva en uppsökande och social verksamhet. SFA har 23 lokala organisationer samt även regionala organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Ungerska Protestantiska Församlingen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft0"&gt;Antal betjänade: 5 374&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Redan på &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; hölls gudstjänster på ungerska i Sverige. Efter &lt;NOBR&gt;Ungern-revolten&lt;/NOBR&gt; 1956 bildade &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; och reformerta trosbekännare bland de nyinflyttade en ekumenisk församling. Kyrkans uppgift är att bedriva ungerskspråkiga gudstjänster, församlingsarbete och själavård. Kyrkan vars namn numera är Ungerska Protestanters Kyrkosamfund i Sverige har 8 regionala församlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Kyrkan har kontakter med olika ungerska protestantiska kyrkor och organ i Ungern och i de länder där det finns ungerska minoriteter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB345182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td118"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft22"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft22"&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-sam-&lt;/NOBR&gt; funden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft4"&gt;Frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Antal betjänade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1995-12-31&lt;/NOBR&gt; enligt SST?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Finns register över de betjänade eller medlemmarna hos samfundet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hur sköts registret?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Föredrar samfundet statlig uppbördshjälp eller nuvarande statsbidrag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Antal anställda sammanlagt i Sverige?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;214 &lt;/SPAN&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Anglikanska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ca 3 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Inte alla, bara medlemmar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Dataregister, familjevis, i första hand förutskick, förnyas manuellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Bibeltrogna vänner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 511&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nej&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft4"&gt;Estniska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan 1. &lt;SPAN class="ft0"&gt;12 912&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Lettiska &lt;NOBR&gt;evangelisk-lutherska&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 086&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Data under uppbyggnad, varje församling rapporterar årsvis till central nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Inga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;42 609&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sköts på förenings- och distriktsnivå, data möjligen i stora föreningar, förnyas årligen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 500&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Frälsningsarmén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25 618&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sköts lokalt, ett centralt register är under uppb yggnad, data förekommer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag, men hellre i förhållande till verksamhet än per betjänad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;980&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td149"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft4"&gt;Helgelseförbundet/Fribaptistförbundet (numera Nybygget)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Tillsammans medÖrebromissionen 45 205&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sköts lokalt, årliga rapporter till samfundet, data förekommer, löpande uppdatering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 150&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Förenade islamiska församlingar i Sverige (FIFS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft0"&gt;Inget svar, se nedan SMuF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Islamiska kulturcenterunionen i Sverige (IKUS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar, se nedan SMuF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Sveriges Muslimska Förbund (SMuF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Tillsammans med FIFS och IKUS 68 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Varje förening på sitt sätt, ingen data, storstädning i registren vartannat år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Gärna både statlig uppbördshjälp och nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Judiska församlingarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 463&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Dataregister i varje församling, strikt sekretess, kontinuerlig uppdatering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sannolikt nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Metodistkyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9 445&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Medlemmar registreras, men ej alla betjänade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kyrkböcker i varje församling och rapporter till central nivå, data förekommer, kontinuerlig uppdatering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Vill ej ta ställning, förslagen bör inte utesluta varandra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 centralt, 52 pastorer, okänt antal övriga lokalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;216 &lt;/SPAN&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Armeniska apostoliska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 500&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Prästen förtecknar armenier i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Bulgariska ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;700&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Manuellt förda listor, familjevis, ändras vid flyttningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Estniska ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 065&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja, men inget fullständigt register&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ingen data, ändras efter anmälningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4, på frivillig bas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft4"&gt;Etiopiska ortodoxa kyrkan 1. &lt;SPAN class="ft0"&gt;2 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft4"&gt;Finska ortodoxa kyrkan 1. &lt;SPAN class="ft0"&gt;2 500&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Grekisk ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17 500&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja, registret omfattar döpta, dopbarns föräldrar samt vigda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kortregister med namn, personnummer m.m., ingen data, uppdateras efter anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 (och 2 lediga platser)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft4"&gt;Koptiska ortodoxa kyrkan 1. &lt;SPAN class="ft0"&gt;1 038&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td149"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Makedoniska ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Dataregister i Malmö, manuellt i Göteborg, uppdateras efter anmä lan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Rumänska ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5 500&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja, avseende medlemmar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Församlingsvis, data i en församling, uppdateras kontinuerligt manuellt och någon gång per år i dataregistret, dataregister vållar häftiga diskussioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft4"&gt;Ryska ortodoxa kyrkan 1. &lt;SPAN class="ft0"&gt;2 500&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Serbiska ortodoxa kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja, men alla finns inte med i registret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Dels manuellt, dels med data, uppdateras efter prästens uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Svenska ortodoxa prosteriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 984&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Församlingsvis, kortregister, data för utskicksadresser, uppdateras efter anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft4"&gt;Syrisk ortodoxa kyrkan (ärkestiftet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26 000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Församlingsvis, vissa har data, uppdateras efter anmälan och årsvis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;218 &lt;/SPAN&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 870&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Namn och adress på särskild blankett, ingen data, uppdateras kontinuerligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Statlig uppbördshjälp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 2 200&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Romersk-katolska&lt;/NOBR&gt; kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;164 332&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sköts i varje församling och etnisk/språklig grupp, ofta med datastöd, redovisas till stiften som sedan redovisar till Vatikanen, kontrolleras vid årliga biskopsvisitationer, uppdateras kontinuerligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Statlig uppbördshjälp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;133 präster, 15 dia koner, 8 munkar, 150 nunnor (ordensfolk, munkar och nunnor är oavlönade), minst 50 övriga, dessutom ett oredovisat antal anställda i institutioner som skolor, förskolor och sjukhem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft4"&gt;Sjundedags Adventistsamfundet 1. &lt;SPAN class="ft0"&gt;6 090&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Inget svar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Svenska Alliansmissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24 383&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Centralt finns endast antal, i församlingarna finns medlemsmatriklar, ingen data&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag, för undvikande av central byråkrati&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;99 i församlingarna och 22 på samfundsexpeditionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Svenska Baptistsamfundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;38 291&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja, både betjänade och medlemmar registreras lokalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Enligt stadgarna skall noggranna register föras lokalt, centralt registreras endast de som vill ha central information, ofta matriklar i bokform ibland data, församlingsstyrelserna uppdaterar kontinuerligt och anmäler till central nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag, av ideologiska skäl&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;385&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft13"&gt;Sammanställning av enkätsvar från &lt;NOBR&gt;SST-samfunden&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td149"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;Svenska Missionsförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;157 056&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Församlingarna har medlemsregister och statistik över antal betjänade, inget centralt register, sköts enligt förbundets föreskrifter, i bunden bok, data förekommer, personnummer antecknas sällan, uppdateras kontinuerligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag, av ideologiska skäl&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sammanlagt 1 150, varav 60 centralt, 80 missionärer, 735 pastorer, diakoner och ungdomsledare i församlingarna, 50 i distrikten samt 225 vid ungdomsgårdar och köks- eller administrativ personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft4"&gt;Ungerska Protestantiska kyrkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5 374&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Dels skriftligt, dels med data, uppdateras kontinuerligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Statlig uppbördshjälp och komplettering i form av bidrag för resor i samband med själavård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;En präst med anställning inom Svenska kyrkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft4"&gt;Örebromissionen (numera Nybygget)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Tillsammans medHelgelseförbundet/Fribaptistsamfundet 45 205&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sköts lokalt, registren omfattar medlemmar och deltagare i ungdomsverksamhet, data förekommer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nuvarande statsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Cirka 300&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GLB345</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1997__45.pdf</filnamn>
<filstorlek>499727</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Staten och trossamfunden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1914A57D-76FD-47B5-B3FF-F5F3A2FB7291</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>