2422818GLB321199721sousouStatens offentliga utredningar 1997:21Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar2101998-01-01 00:00:002024-08-12 16:18:001998-01-01 00:00:00Växa i lärandehämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GLB321/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GLB321https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB321
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:63px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:43px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 25px;}
#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:699px;left:42px;z-index:-1;width:451px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:451px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:674px;left:378px;z-index:-1;width:148px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:148px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:344px;left:483px;z-index:-1;width:53px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:53px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:163px;left:105px;z-index:-1;width:356px;height:36px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:356px;height:36px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:420px;z-index:-1;width:109px;height:53px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:109px;height:53px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:376px;left:168px;z-index:-1;width:294px;height:129px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:294px;height:129px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:205px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:509px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:423px;height:509px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:66px;left:84px;z-index:-1;width:381px;height:648px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:381px;height:648px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:772px;left:315px;z-index:-1;width:207px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:207px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:573px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:514px;height:573px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:490px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:265px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:423px;height:265px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:111px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:423px;height:111px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:431px;left:252px;z-index:-1;width:252px;height:70px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:252px;height:70px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:66px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:717px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:423px;height:717px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:125px;left:63px;z-index:-1;width:384px;height:139px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:384px;height:139px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:64px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:423px;height:64px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:197px;left:63px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:476px;left:63px;z-index:-1;width:392px;height:59px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:392px;height:59px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_111 #dimg1z{position:absolute;top:366px;left:231px;z-index:-1;width:277px;height:307px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:277px;height:307px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:472px;left:210px;z-index:-1;width:22px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:22px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:229px;left:483px;z-index:-1;width:60px;height:476px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:60px;height:476px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:321px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:126px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:423px;height:126px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:127px;left:525px;z-index:-1;width:20px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:20px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:488px;left:63px;z-index:-1;width:404px;height:112px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:404px;height:112px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:415px;left:336px;z-index:-1;width:173px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:173px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:71px;left:42px;z-index:-1;width:412px;height:265px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:412px;height:265px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 672px;}
#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:337px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:335px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:431px;height:335px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_154 #dimg1z{position:absolute;top:456px;left:525px;z-index:-1;width:6px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:6px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
.ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft6{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft7{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft14{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft15{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 23px;}
.ft16{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft19{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft25{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft29{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 23px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft36{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 25px;}
.ft37{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft41{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft50{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft52{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft53{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 53px;l-h: 27px;}
.ft54{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft55{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft56{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft57{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 17px;}
.ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft60{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 26px;}
.ft61{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: line-through;l-h: 17px;}
.ft66{font: bold 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft67{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: line-through;l-h: 18px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;}
.ft70{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft71{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft72{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft75{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft76{font: bold 14px 'Verdana' !important;text-decoration: line-through;l-h: 17px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft80{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft82{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft83{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 25px;}
.ft84{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft85{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft86{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft87{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft88{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft97{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft98{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft101{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft102{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 19px;}
.ft103{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.63px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 2px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 2px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p613{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p622{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p624{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.71px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.72px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p698{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 27px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p728{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p730{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p737{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p746{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p747{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p750{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p759{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p764{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p768{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p769{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p770{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p772{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p773{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p774{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p775{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p780{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p781{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p782{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p795{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 462px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p797{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p798{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p802{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p803{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p804{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p805{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p807{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p812{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p813{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p816{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p828{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p829{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 478px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 30px;}
.tr2{heightzzz: 34px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 52px;}
.tr5{heightzzz: 35px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 26px;}
.tr8{heightzzz: 25px;}
.tr9{heightzzz: 5px;}
.tr10{heightzzz: 53px;}
.tr11{heightzzz: 36px;}
.tr12{heightzzz: 23px;}
.tr13{heightzzz: 6px;}
.tr14{heightzzz: 45px;}
.tr15{heightzzz: 47px;}
.tr16{heightzzz: 16px;}
.tr17{heightzzz: 1px;}
.tr18{heightzzz: 10px;}
.tr19{heightzzz: 12px;}
.tr20{heightzzz: 24px;}
.tr21{heightzzz: 14px;}
.t0{width: 379px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 44px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 478px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 466px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 565px;margin-leftZ: 60px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 458px;margin-leftZ: 46px;f:11px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB3211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet Ylva Johansson</P>
<P class="p1 ft0">Genom beslut 22 augusti 1996 bemyndigade regeringen skolminister Ylva Johansson att tillsätta en kommitté med uppdrag att lämna förslag till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 – 16 år. Direktiven bilägges.</P>
<P class="p2 ft2"><SPAN class="ft0">Kommittén antog namnet </SPAN>Barnomsorg och skolakommittén<SPAN class="ft0">, BOSK. Generaldirektören för Statens skolverk Ulf P. Lundgren utsågs att leda arbetet. Som ledamöter har överdirektör </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">Ann-Marie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Begler Socialstyrelsen och biträdande professor Gunilla Dahlberg Lärarhögskolan i Stockholm deltagit. Sekreterare och biträdande sekreterare har varit Margareta Nuder och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">Ing-Britt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Melin. Dessutom har experterna Lars Andersson, Agneta Hellström och Pia Åkerlund anlitats. Vidare har kommittén hört forskare och yrkesverksamma om synpunkter och erfarenheter med anledning av uppdraget. Ansvarig för produktionen av heloriginal är Rauni Westin.</SPAN></P>
<P class="p3 ft0">Enligt direktiven ska det samlade måldokumentet ersätta Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta förutom den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen. I direktiven sägs att <SPAN class="ft2">”Måldokumentet skall syfta till att höja kvaliteten såväl i förskola som skola och inom skolbarnsomsorgen. Förskolans roll för barns lärande skall stärkas genom att den kognitiva processen ges ökad tyngd samtidigt som barnomsorgens erfarenheter och förskolepedagogiken ges ökat inslag i skolan.”</SPAN></P>
<P class="p4 ft0">En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har avlämnat ett förslag till förändring av skollagen <SPAN class="ft2">”Samverkan för utveckling, om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen” </SPAN>(DS 1997:10, där t illämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har förts in i skollagen. Kommittén har lämnat synpunkter på förslaget.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB3212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft0">SOU 1997:21</P>
<P class="p6 ft0">En referensgrupp bestående av de fackliga organisationerna och Kommunförbundet har informerats om kommitténs arbete vid två tillfällen. Kommittén har också haft samråd med <SPAN class="ft2">Skolkommittén, Läs- och skrivkommittén samt Utredningen om funktionshindrade elever i skolan – Funkis.</SPAN></P>
<P class="p7 ft0">Stockholm 14 februari 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft0">Ulf P. Lundgren</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p8 ft0"><NOBR>Anne-Marie</NOBR> Begler</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p8 ft0">Gunilla Dahlberg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p8 ft4">/Margareta Nuder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p8 ft0"><NOBR>Ing-Britt</NOBR> Melin</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft5">Vid alla åtgärder som berör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinrättningar, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB3214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p9 ft0">SOU 1997:21</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB3215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft0">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft6">INNEHÅLLSFÖRTECKNING</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p11 ft7">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Uppdrag </SPAN>...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p12 ft7">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Direktiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft0">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Läsanvisning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft0">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft7">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Samhället förändras </SPAN>...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p12 ft7">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft7">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Skola och barnomsorg</SPAN>............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p12 ft7">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Skolans utveckling och läroplaner</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft0">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Barnomsorgens utveckling och pedagogiska program</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft0">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Barnomsorgens utbyggnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Pedagogiska program för förskola och fritidshem</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Barnomsorgen i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Styrning av barnomsorg och skola – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft0">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Styrdokument</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft0">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Verksamhetsformer m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Personal</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft0">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">3.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0">Diskussion</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p11 ft7">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Internationell utblick</SPAN>..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p12 ft7">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Spanien – ett exempel</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft0">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p11 ft7">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Utvärdering av samverkan</SPAN>.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft7">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Socialstyrelsens utvärdering av 59 samverkansprojekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft0">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p11 ft0">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p8 ft0"><NOBR>Skola-skolbarnsomsorg</NOBR> i samverkan – Skolbom</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p16 ft0">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Mellanstadiebarnen vart tar de vägen på sin fritid?</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft0">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p11 ft0">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p8 ft0">Samarbete för utveckling – Gävle</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft0">47</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">5.5</SPAN><SPAN class="ft10">Pedagogisk utveckling för sexåringar i Stockholm</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft0">– <NOBR>Puss-projektet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p20 ft0">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft0">5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft0">Att börja skolan som sexåring</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p21 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft0">5.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p19 ft0">Kommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p10 ft0">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft7">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft9"><SPAN class="ft8">Två traditioner – en skola </SPAN>......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p10 ft7">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft0">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft0">Traditioner som sociala konstruktioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p10 ft0">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft0">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p19 ft0">Traditioner i praktiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p10 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft0">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft0">Avslutande diskussion</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p10 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft7">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft9"><SPAN class="ft8">Några centrala begrepp</SPAN>..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p10 ft7">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft0">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p19 ft0">Om bildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p10 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft0">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p19 ft0">Om kunskap och kunskapsformer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p10 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft0">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p19 ft0">Om undervisning och om lärande</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p22 ft0">72</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p23 ft0">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p10 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p11 ft7">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p19 ft12">Motiveringar till förslag till ny läroplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p12 ft9">................................. <SPAN class="ft8">77</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p11 ft0">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft0">Uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft0">8.2</SPAN><SPAN class="ft10">Obligatoriskt att gå i skolan – frivilligt att delta i förskolan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p19 ft0">och skolbarnsomsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft0">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p25 ft0">8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p19 ft0">Pedagogiska verksamheter och arbetslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p25 ft0">8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p19 ft0">Internationella överenskommelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p20 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p25 ft0">8.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p19 ft0">Läroplanens grundläggande principer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p26 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft0">8.6</SPAN><SPAN class="ft10">Samma mål för sexåringarnas förskola, den obligatoriska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">skolan och fritidshem</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">8.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Definitioner och termer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft0">8.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p8 ft0">Kvalitetsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p22 ft0">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">8.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Tillsyn, uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p21 ft0">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft7">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft8">Förslag till ny läroplan med kommentarer<SPAN class="ft9">.............................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft7">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft7">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Konsekvenser</SPAN>.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft7">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p8 ft7">11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p8 ft9"><SPAN class="ft8">Viktiga utvecklingsfrågor</SPAN>.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p10 ft7">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Arbetslaget – förankring</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p27 ft0">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Olika yrkesroller – mötets möjligheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p28 ft0">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p8 ft0">Gemensamt förändringsarbete – de positiva effekterna för</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p8 ft0">varje yrkesgrupp</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p10 ft0">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.1.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p8 ft0">Jämställdhetsarbete i förskola, skola och fritidshem</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p29 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Könsroller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft0">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p8 ft0">Arbetslaget och arbetsledningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p10 ft0">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.2.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p8 ft0">Material och miljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft0">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft0">11.2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p8 ft0">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft0">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p8 ft12">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td19"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p30 ft9">Kommittédirektiv................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft0">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td21"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p30 ft0">1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p8 ft9">(Lpo 94) ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p10 ft0">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td21"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p30 ft4">Förslag till läroplan för barn och unga 6 – 16 år ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p10 ft0">153</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 1 <SPAN class="ft0">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14"><SPAN class="ft13">1 </SPAN>Uppdraget</P>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft13">1.1</SPAN><SPAN class="ft15">Direktiv</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Kommitténs uppdrag har varit att utforma ett nytt samlat måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 – 16 år. Detta samlade måldokument ska innesluta den nuvarande Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och ersätta denna.</P>
<P class="p34 ft0">I regeringsförklaringen i mars 1996 slogs fast att förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen ska integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Ett första steg i detta integrationsarbete är att ta fram ett samlat måldokument för den del av förskolan som rör sexåringarna, den obligatoriska skolan och skolbarnsomsorgen. Ett nationellt måldokument för barn från ett till fem år kommer att utredas och beslutas därefter.</P>
<P class="p35 ft0">I direktiven till kommittén diskuteras barns tidiga lärande som en del av det livslånga lärandet. Både förskola, skola och fritidshem har viktiga uppgifter, när det gäller att skapa likvärdiga livsv illkor. De olika delarna i barns lärande måste harmoniera med varandra. Därför måste förskola, skola och skolbarnsomsorg förstås och verka i <SPAN class="ft2">ett </SPAN>sammanhang.</P>
<P class="p36 ft0">Vidare påpekas att det under de senaste åren har utvecklats olika former av sexårsverksamhet i kommunerna. Erfarenheterna från många kommuner som verksamhetsmässigt samordnat skola, förskola och skolbarnsomsorg har varit övervägande positiva. Dessa erfarenheter ska tas tillvara i det fortsatta integrationsarbetet.</P>
<P class="p34 ft0">Sexårsverksamhetens innehåll och kvalitet varierar dock betydligt mellan kommunerna. Alla har inte kommit lika långt med integrationen. Ett samlat måldokument och en tydlig motivtext ska ge en förutsättning för den fortsatta utvecklingen.</P>
<P class="p37 ft17">Kommitténs uppdrag är dock inte att göra en helt ny läroplan för grundskolan. I direktiven sägs att <SPAN class="ft16">”Läroplanens grundläggande principer och utformning bör bestå... När måldokumentet utformas bör kommittén ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet.”</SPAN></P>
<P class="p38 ft17">Utgångspunkten för arbetet ska vara att ge förskolan, skolan och fritidshemmen ett måldokument som är förutsättningen för att skapa en helhet i den pedagogiska verksamheten för barns utveckling och lärande. I detta ingår att varje barn ska bli bemött på sin individuella utvecklingsnivå. Måldokumentet ska syfta till höjd kvalitet såväl i förskolan</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">som i skolan och fritidshemmet. Ett genomförande av en sådan läroplan ställer som villkor att arbetet i de samlade verksamheterna bedrivs i arbetslag, där skilda personalkategorier med olika pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet.</P>
<P class="p40 ft0">Kommittén ska bedöma om förslaget i det samlade måldokumentet medför några särskilda konsekvenser för framtida revideringar av skolans kursplaner.</P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft13">1.2</SPAN><SPAN class="ft15">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Samverkan mellan barnomsorg och skola, övergången från förskola till skola och en sänkning av skolplikten till sex års ålder har diskuterats och utretts flera gånger. Redan 1940 års skolutredning <SPAN class="ft18">1 </SPAN>tog upp tanken att sexåringarna skulle börja i skolan. Argumenten mot en sådan utveckling framfördes från bl.a. styrelsen för Sveriges Barnträdgårdslärarinnors riksförbund.</P>
<P class="p42 ft2"><SPAN class="ft0">” </SPAN>Frågan huruvida sexåringarna liksom hittills ska tas om hand av barnträdgården eller om deras fostran i stället ska skötas av skolan har under våren och sommaren stått i brännpunkten för den pedagogiska diskussionen...</P>
<P class="p43 ft20">Skolans miljö torde inte vara den lämpligaste för 6 – 7 åringarna, som i stället bör fostras i hemliknande miljö. Skulle förskoleåret anförtros åt lärarkrafter utan tillräcklig specialutbildning är det risk för att direkt undervisning skulle införas redan på detta tidiga stadium...”. <SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p44 ft21">Det man då, liksom i dag, har en gemensam uppfattning om, är be hovet av en nära samverkan mellan förskola och skola, och att övergången från förskola till skola måste utvecklas och bli bättre. Det mer kontroversiella har varit att ta ställning till om skolplikten ska börja vid sex eller sju års ålder. Under åren sedan <NOBR>40-talet</NOBR> har flera utredningar studerat förskola, skola, och skolbarnsomsorg i syfte att finna ett svar på frågan om tidpunkten för skolstarten och en närmare samverkan mellan dessa.</P>
<P class="p45 ft0">1970 tillsattes <NOBR>SIA-utredningen<SPAN class="ft18">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>som förordade en skola som tog ett mer samlat ansvar för skolbarnens hela dag. För att få en sådan skola föreslog utredningen bl.a. sex åtgärder för skolans inre arbete. För det första, att skolans möjligheter till <SPAN class="ft2">”omsorg” </SPAN>på främst låg- och mellan-</P>
<P class="p46 ft9"><SPAN class="ft22">1 </SPAN>SOU 1944:2: S<SPAN class="ft23">kolan i samhällets tjänst. </SPAN>Stockholm, Ecklesiastikdepartementet.</P>
<P class="p47 ft23"><SPAN class="ft22">2 </SPAN><SPAN class="ft9">” </SPAN>Aktuell diskussion”. <SPAN class="ft9">I tidningen </SPAN>Barnträdgården 1944, <SPAN class="ft9">nr 4. Sid 74 – 76.</SPAN></P>
<P class="p47 ft9"><SPAN class="ft22">3 </SPAN>SOU 1974:53: <SPAN class="ft23">Skolans arbetsmiljö. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB3219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 1 </SPAN>9</P>
<P class="p48 ft0">stadiet borde förbättras. Som motiv anges bl.a. föräldrars arbete, långa skoldagar med håltimmar och väntan på skolskjuts. För det andra, genom att till skolan knyta en <SPAN class="ft2">”friare sektor” </SPAN>med en allmän öppen fritidsverksamhet där barn kan delta i såväl fasta som fria aktiviteter kan samhället bättre leva upp t ill <SPAN class="ft2">”jämlikhetskravet” </SPAN>menade SIA- utredningen.</P>
<P class="p49 ft17">För det tredje ansåg utredningen att skolans program borde utökas för mer tid till andra aktiviteter än lektioner, exempelvis för att förbättra möjligheterna till träning av basfärdigheter och stödundervisning. För det fjärde ansåg SIA att en av skolans centrala uppgifter är att ge eleverna en <SPAN class="ft16">”social träning ”till samverkan och eget ansvar. Undervisningen ger möjlighet till detta, beroende på stoff och stadium. Inom ramen för de fria aktiviteterna ökas betydligt dessa möjligheter.”</SPAN></P>
<P class="p50 ft21">För det femte ansåg <NOBR>SIA-utredningen</NOBR> att det skulle vara en angelägen uppgift för skolan att ” <SPAN class="ft20">stödja de ideella organisationerna och det friluftsliv som ungdomen själv organiserar, likaväl som skolan själv får stöd från dessa”. </SPAN>Som exempel på detta nämns lägerskolor och fritt dramatiskt skapande. Som punkt sex föreslogs, för att kunna genomföra ovanstående, att lärarrollen inte behöver vara knuten till enbart lektioner. Det skulle bli <SPAN class="ft20">”mer varierande arbetsbetingelser för skolans personal”.</SPAN></P>
<P class="p51 ft24">4</P>
<P class="p52 ft0">Skolbarnsomsorgskommittén föreslog redan 1991 många av de tankar som nu återkommer i denna utredning. Uppdraget var att följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgskommittén föreslog bl. a. att den utvidgade verksamheten skulle benämnas heldagsskola. Heldagsskolan, menade utredningen, kan fylla funktioner för både lärande och omsorg. Dessa funktioner samverkar och kompletterar varandra. och kan ge barnen beredskap att möta ett samhälle som ständigt förändras och förse dem med redskap för ett livslångt lära nde.</P>
<P class="p53 ft0">Kommittén ansåg att ett samlat måldokument för <NOBR>skola-skolbarns-</NOBR> omsorg bör omfatta all den verksamhet som samhället bedriver – utbildning, omsorg, och rekreation – som syftar till att fostra och stödja barn och ungdom i deras utveckling. Omsorg och pedagogik förenas i verksamheten och blir en nödvändig förutsättning för inlärning och utveckling ansåg utredningen.</P>
<P class="p54 ft0">Arbetssättet i heldagsskolan föreslogs vara temainriktat med betoning på sammanhang och helhet. Vidare föreslogs att arbetsenheter/arbetslag med personal från de olika verksamheterna inom skolaskolbarnomsorg skulle bildas för att planera, genomföra, följa upp och utvärdera verk-</P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft22">4 </SPAN>SOU 1991:54: <NOBR><SPAN class="ft23">Skola-skolbarnsomsorg,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> en helhet. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 9 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft0">samheten. Utredningen tog också upp utbildningsfrågor som t.ex. förslag på att öka möjligheter för barnskötare att vidareutbilda sig till fritidspedagoger, samt en breddning av fritidspedagogernas kompetens för undervisning inom <NOBR>praktiskt-estetiska</NOBR> ämnen.</P>
<P class="p57 ft2"><SPAN class="ft0">Utredningen </SPAN>”Grunden För livslångt lärande – En barnmogen skola” <SPAN class="ft25">5 </SPAN><SPAN class="ft0">hade som uppdrag att göra konsekvensanalyser av en tidigareläggning av skolstarten och/eller förlängning av den obligatoriska skolan. Sammanfattningsvis sägs bl.a. om skolstarten att det snarare är utformningen av skolan, än barnets ålder som bör avgöra när skolstarten kan ske.</SPAN></P>
<P class="p58 ft2">”Om man utvecklar och förändrar skolans verksamhet, kan den också ta emot mycket små barn på ett meningsfu llt sätt. Ordet skola får då en annan innebörd än vad vi är vana vid. I en sammanhängande pedagogisk verksamhet anpassad till individen stimuleras barnets nyfikenhet och önskan att lära, så att det själv söker sig till alltmer systematiserat lärande...</P>
<P class="p59 ft2">...från pe dagogisk synpunkt kan skolstarten tidigareläggas under förutsättningen att skolgången förlängs och verksamhetsformerna utvecklas. Detta skulle öka förutsättningarna för alla barn att nå grundskolans mål. En tidigare skolstart kan sannolikt ha motsatt mål...”</P>
<P class="p60 ft0">Inte heller denna utredning innebar några beslut om att sänka skolplikten till sex års ålder och/eller förlänga grundskolan. Det innebär att skolplikten fortfarande inträder från höstterminen det år barnet fyller sju år.</P>
<P class="p61 ft0">Sedan 1975 har inget ändrats i reglerna för allmän förskola avseende alla sexåringars rätt till plats i denna. Deltagandet är frivilligt.</P>
<P class="p62 ft0">Försöket med tidigareläggning av skolstarten, s.k. flexibel skolstart. som nu pågår, innebär att de föräldrar som så önskar kan anhålla om att barnet får börja i skolan ett år tidigare, dvs. från hösttermin det år som barnet fyller sex år. Försöket ska pågå till den första juli 1997.</P>
<P class="p63 ft0">I propositionen Vissa skolfrågor m.m. <SPAN class="ft18">6 </SPAN>skriver regeringen att det med tanke på dels de stora elevkullarna, dels mycket olika bedömningar om kostnadskonsekvenserna, är nödvändigt att ytterligare bereda frågan om en eventuell förlängning av skolplikten. Det beslut som då togs ligger bl.a. till grund för kommitténs uppdrag.</P>
<P class="p64 ft26">”Som ett led i det livslånga lärandet skall förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen integreras. I ett första steg bör ett</P>
<P class="p65 ft23"><SPAN class="ft27">5</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1994:5: </SPAN>Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. <SPAN class="ft9">Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 9 – 10</SPAN></P>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft27">6</SPAN><SPAN class="ft28">Prop. 1995/96:206: </SPAN><SPAN class="ft23">Vissa skolfrågor m.m. </SPAN>Sid 16.</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 1 <SPAN class="ft0">11</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft2">måldokument utarbetas för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen. Måldokumentet bör, utifrån en gemensam syn på utveckling och lärande, ta tillvara de olika verksamheternas särdrag och kvaliteter...”</P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft13">1.3</SPAN><SPAN class="ft15">Läsanvisning</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Samhällets förändring är det inledande anslaget i betänkandet. Därefter ges en beskrivning av barnomsorgen och skolans historiska utveckling, samt en jämförelse mellan hur barnomsorgen och skolans styrs, kapitel tre. En internationell utblick görs också i kapitel fyra.</P>
<P class="p64 ft0">I det femte kapitlet redovisas utvärderingar av pedagogisk verksamhet där barnomsorg, skolbarnsomsorg och skola integrerats.</P>
<P class="p67 ft0">I sjätte kapitlet analyseras traditioner inom skolan och barnomsorgen. Tonvikten läggs här på barnomsorgens pedagogiska tradition. I det sjunde kapitlet presenteras centrala begrepp som är grundläggande för förslaget till ny läroplan.</P>
<P class="p68 ft0">Med analysen i kapitel sex och sju som grund ges i kapitlet åtta motiveringarna till förslag till ny läroplan. Själva förslaget ges i kapitel nio.</P>
<P class="p69 ft0">Betänkandet avslutas med två kapitel om konsekvenser av förslaget, och hur den integrerade verksamheten kan utvecklas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 2 <SPAN class="ft0">13</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14"><SPAN class="ft13">2 </SPAN>Samhället förändras</P>
<P class="p70 ft0">Samhället är i ständig förändring. Under det senaste århundradet har uppväxtbetingelserna för varje ny generation märkbart skilt sig från den föregående. Genomgripande förändringar på alla livsområden, utbildning, yrkesliv, familjemönster, sociala och ekonomiska villkor, löper från förra sekelskiftet och fortsätter med all sannolikhet in i det kommande <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p34 ft0">Att förhålla sig till en värld med hög förändringstakt ställer stora krav på både barn och vuxna. <SPAN class="ft18">7 </SPAN>Rollen som vägledare för barn in i vuxenvärlden är inte längre enbart förbehållen föräldern, utan delas med samhällsinstitutioner som barnomsorg, skola och fritidsverksamheter. Barns uppväxt är alltmer institutionaliserad, och förlagd utanför hemmet. De vuxnas yrkesliv har också flyttat ut från det egna hemmet, eller närmiljön.</P>
<P class="p71 ft0">Tekniken möjliggör en insyn i händelser och skeende långt bort, samtidigt som bakomliggande förklaringar till det som sker blir alltmer fragmentariskt, detta tillsammans med att avståndet mellan generationer till viss del ökar, ställer allt högre krav på barnomsorg och skola i dess uppgift att ge barn och unga mö jligheter till orientering i en komplex tillvaro. Pedagogik idag handlar om att synliggöra det osynliga och att integrera nästa generation i samhället. Grundläggande begrepp som omsorg, fostran, kunskap, undervisning och utveckling måste hela tiden prövas och värderas utifrån både sin historiska och nutida fun ktion.</P>
<P class="p72 ft0">En viktig kärna i all pedagogik är att öppna upp för varje barns inneboende möjligheter till kreativitet och skapande. Barnomsorgen och skolan måste skapa situationer och ge öppningar för ständigt nya upptäckter, som stimulerar barns vilja att ställa egna frågor och söka egna svar. Att ta tillvara barns naturliga sinnlighet och nyfikenhet i alla aspekter av lärande ökar barns upptäckarlust och t illit till egen förmåga. Att möta, medverka och utveckla ett framtida sammansatt och informationsintensivt samhälle kommer att kräva vuxna med tilltro till egen skaparkraft.</P>
<P class="p73 ft0">Det samhälle som växer fram med den snabba utvecklingen av informationsteknologi kan vi idag bara ana konturerna av.<SPAN class="ft18">8 </SPAN>Vad vi dock redan</P>
<P class="p74 ft9"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft28">Ds 1996:57: </SPAN><SPAN class="ft23">Barn idag. </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P>
<P class="p75 ft9"><SPAN class="ft27">8</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1996:81: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">Mega-byte,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> </SPAN>Stockholm, Kommunikationsdepartementet. Ungdomens <NOBR>IT-råd.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Kapitel 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft0">kan se är ett informationssamhälle där media har en stor betydelse för barn och vuxna.<SPAN class="ft18">9 </SPAN>Till det varuproducerande samhället kommer ett kommunikationssamhälle med nya koder, symboler och tolkningsmöjligheter, där kommunikativ kompetens har stor betydelse. Att utveckla barns och ungas kommunikativa förmåga innebär nya läroprocesser där ett interaktivt tänkande har central betydelse.</P>
<P class="p77 ft0">Internationalisering och globalt tänkande ökar kraven på social kompetens. Alternativ till traditionella könsroller och familjemönster förändrar samhällstraditioner och invanda synsätt. Möjligheterna att kunna integrera skilda erfarenheter, kulturer och bakgrunder, ökar förståelse och respekt för mångfald och för olika livsbetingelser. Att kunna röra sig på olika arenor, träffa egna val och hantera olika möten, ger tryggare förutsättningar i skapandet av en egen identitet.</P>
<P class="p71 ft0">Att vara i fas med omvärlden och möta kraven på olika kompetenser är skolans uppgift. I de flesta länder har en påb yggnad av skolsystemet skett uppåt, skoltiden har förlängts med flera år. En förändring mot att utbildningssystemet nu är på väg neråt i åldrarna, mot de yngre barnen, är en tydlig tendens i industrivärlden. Att möta en föränderlig omvärlds krav på växlande och nya kompetenser, och samtidigt ha alla barnets inneboende utvecklingsmöjligheter och behov som utgångspunkt, är den stora pedagogiska utmaningen för den moderna förskolan, skolan och fritidshemmet.</P>
<P class="p78 ft9"><SPAN class="ft22">9 </SPAN>Se vidare Holmberg. O (1994): ” <SPAN class="ft23">Ungdom och media”. </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14"><SPAN class="ft13">3 </SPAN>Skola och barnomsorg</P>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft13">3.1</SPAN><SPAN class="ft29">Skolans utveckling och läroplaner</SPAN></P>
<P class="p79 ft0">Skolplikten infördes 1842, tidigare fanns en undervisningsplikt. Redan i 1686 års kyrkolag ålades klockaren att undervisa församlingens u ngdom i katekesen. I kyrkolagen sägs nämligen att klockaren ej genom kyrkoherdens enskilda tjänst fick hindras från sin plikt att ”driva barnaläran”. Vidare sägs i 1686 års kyrkolag att prästen skulle hålla lä ngder på sina åhörare och därmed kontrollera deras kunskaper i kristendom. Därigenom stadfästes husförhören. Husfadern hade att se till att alla i hushållet klarade de krav som ställdes i husförhören. Det fanns således innan skolplikten en undervisningsplikt.</P>
<P class="p72 ft0">I de stadgar om folkundervisning som kronprins Carl Johan undertecknade den 18 juni 1842 angavs ingen läroplan för folkskolan. Vad som däremot anges är, att det som fordrades av den som skulle antas som lärare, också var målet för undervisningen. Dessa krav kom alltså att bli folkskolans läroplan.</P>
<P class="p80 ft0">Under <NOBR>1800-talet</NOBR> utvecklades det svenska skolsystemet utifrån två parallella linjer; å ena sidan folkskolan och å andra sidan lärdomsskolan. Folkskolan var en kommunal skola och lärdomsskolan en statlig skola. Med tiden kom dock staten att alltmer reglera folkskolan. Kritiken mot folkskolans standard ledde fram till inrättandet av inspektörer. Kyrkan hade kontrollen över skolan men under <NOBR>1800-talet</NOBR> kom genom en rad statliga initiativ kyrkans makt att försvagas. År 1856 utgavs normalritningar för skolbyggnader. Småskolan blev underlag för folkskolan, 1858 och 1889 tillkom den första normalplanen.</P>
<P class="p81 ft0">I detta sammanhang är det lämpligt att erinra om inrättandet av småskolor, vilka under namnet mindre skolor sanktionerades genom kungörelse den 23 april 1858. Inrättandet av småskolan synes haft flera orsaker. Dels var de ett arv från Torsten Rudenschölds (1798 – 1859) samhällsreformistiska idé om ett nyskapande samhällsliv genom ståndscirkulation och vilande på äkta kristen grund. Hans tankar om skolan byggde på att läroverken inte bara skulle syssla med intellektuella övningar utan också med kroppsarbete och att folkskolan skulle vara en bottenskola, där lärarens personliga undervisning skulle dominera. Den allmänna skolan skulle organiseras genom mindre småskolor, folkskolan och den högre folkskolan. Inrättandet av småskolan gjordes på ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">16 <SPAN class="ft2">Kapitel 3 </SPAN>SOU 1997:21</P>
<P class="p82 ft21">underlag från Rudenschöld. <SPAN class="ft30">10 </SPAN>Dels var småskolans tillkomst föranledd av att barnen när de kom till folkskolan inte hade fått den hemundervisning folkskolan skulle utgå från. <SPAN class="ft20">”Småskolans uppgift vare, att, där hemmen icke förmår uppfylla sin heliga förbindelse till barnen rörande den första undervisningen, meddela dessa de insikter och färdigheter, att, de kunna intagas i den egentliga folkskola,” </SPAN>sägs det om Sundsvalls småskolor 1873. <SPAN class="ft30">11 </SPAN>Med den växande industrialismen tvingades mödrarna arbeta och kunde inte sörja för barnens hemundervisning. I 1882 års folkskolestadga står: <SPAN class="ft20">”För meddelande av det första förberedande kunskapsmåttet åt nybörjare böra, där förhållanden sådant påkalla</SPAN></P>
<P class="p83 ft2">och medgiva, småskolor inrättas till det antal, som finnes behövligt”. <SPAN class="ft18">12</SPAN></P>
<P class="p84 ft0">Småskola som namn för förskola för sexåring har en viss historisk poäng.</P>
<P class="p85 ft21">Samhällsförändringarna under seklets slut hade konsekvenser för skolan. Det parallella skolsystemet började ifrågasättas och tanken på att folkskolan skulle vara en bottenskola väcktes på nytt. Nya pedagogiska tankar började formuleras och påverkade undervisningen och inte minst lärarnas professionella utveckling. I korthet innebar denna nya pedagogik en syn, där elevens lärande kom att sättas i centrum. Psykologins landvinningar förde fram ett nytt tänkande kring inlärning och därmed undervisning. Krav på att skolan skulle vara nyttig ledde till krav på förnyelse av styrdokument och krav på läroplaner. En av de ledande företrädarna för den nya progressiva pedagogiken var John Dewey. År 1897 publicerade han i tidskriften <SPAN class="ft20">The School Journal </SPAN>sitt pedagogiska credo – <SPAN class="ft20">My Pedagogic Creed</SPAN>. Han skriver där: <SPAN class="ft20">”Jag tror att verklig utbildning endast kan uppnås genom barnets begåvning stimuleras av de krav som ställs i den sociala situation där det befinner sig”. </SPAN><SPAN class="ft19">13 </SPAN>Vad Dewey i sitt pedagogiska credo uttrycker är en radikalt ny tanke. Det är från barnets intresse utbildningen ska ta sin utgångspunkt. Att lära är att göra, menar Dewey – Learning by doing. Vid sekelskiftet publicerar</P>
<P class="p86 ft33"><SPAN class="ft27">10</SPAN><SPAN class="ft31">Se vidare Fredriksson, V. (1942): ” </SPAN>Svenska folkskolans historia. Del II: Det svenska folkundervisningsväsendet 1809 – 1860”. <SPAN class="ft32">Stockholm, Albert Bonniers förlag. Sid 349 – 388.</SPAN></P>
<P class="p87 ft33"><SPAN class="ft27">11</SPAN><SPAN class="ft31">Fredriksson, V. (1942): ” </SPAN>Svenska folkskolans historia. Del III: Det svenska folkundervisningsväsendet 1860 – 1900”. <SPAN class="ft32">Stockholm, Albert Bonniers förlag. Sid 93.</SPAN></P>
<P class="p87 ft33"><SPAN class="ft27">12</SPAN><SPAN class="ft31">Fredriksson, V. (1942): ” </SPAN>Svenska folkskolans historia. Del III: Det svenska folkundervisningsväsendet 1860 – 1900”. <SPAN class="ft32">Stockholm, Albert Bonniers förlag. Sid 96.</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft27">13</SPAN><SPAN class="ft34">Citat från Hartman, S. & Lundgren U.P. (1980): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Individ, skola och samhälle”. </SPAN>I <SPAN class="ft23">Pedagogiska texter </SPAN>av John Dewey. Stockholm, Natur och Kultur. Sid 39.</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 3 </SPAN>17</P>
<P class="p89 ft0">Ellen Key boken <SPAN class="ft2">Barnets århundrade </SPAN>.<SPAN class="ft18">14 </SPAN>I Keys drömda skola som institution finns <SPAN class="ft2">”ett stort mål: att göra sig själv umbärlig, att låta livet och lyckan – det vill bl.a. säga själ vverksamheten – härska i systemets och schemats ställe.” </SPAN><SPAN class="ft18">15</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">Denna nya pedagogik speglade samhällsförändringarna. Det handlade om att forma den nya moderna människan. Den människa som inte längre behövde bli vald till sitt liv, utan själv kunde välja sitt liv. Om- vandlingen från ett agrart samhälle till ett industrialiserat innebar att lönearbete blev dominerande. På arbetsmarknaden kom utbildning att få ett värde och nya yrkesinriktade utbildningar växte fram. Tanken på att samhället inte var givet utan kunde formas innebar att frågor kring fostran blev centrala. Genom vetenskaperna skulle ny kunskap frambringas och utbildning och fostran skulle kunna planeras, genomföras och värderas. I det moderna samhället är arbete inte bara ett levebröd, arbetet anger vad människan är och genom att utbildning och arbete knöts alltmer samman kom också utbildning att definiera vem man var och vilken position man hade i samhället. I de nya pedagogiska tankarna framträder två mycket tydliga teman. Det ena har att göra med förändringen av utbildningens innehåll i riktning mot det moderna samhället och nyttan. Det andra temat handlar om formandet av en ny personlighet.</P>
<P class="p91 ft0">Med utbildningens allt större betydelse och inte minst genom demokratins genomförande kom det parallella skolsystemet att framstå som allt mer orättvist. År 1905 delades läroverken i en latinfri del – realskolan inriktad på kunskap av direkt nytta och allmän medborgerlig utbildning – och gymnasiet som blev realskolans påbyggnad. Med realskolan infördes en mellanexamen – realexamen. Redan 1894 fastställdes att för inträde i läroverkets första årskurs skulle krävas kunskaper motsvarande folkskolans tredje årskurs. Detta innebar inte att alla barn började i folkskolan. Många fick under de första åren privatundervisning. År 1909 tillkom den kommunala mellanskolan, vilken var en <NOBR>4-årig</NOBR> realskola byggd på folkskolans sjätte årskurs. År 1927 beslöt riksdagen om en reformering av skolan, där realskolan skulle vara <NOBR>4-årig</NOBR> byggd på <NOBR>6-årig</NOBR> folkskola eller <NOBR>5-årig</NOBR> knuten till folkskolans fjärde årskurs.</P>
<P class="p92 ft0">Med denna dubbla anknytning hade folkskolan och lärdomsskolan fogats till varandra. Vid sidan av läroverken och folkskolan kom under <NOBR>1900-talets</NOBR> första del en rad nya utbildningsformer t ill. Under <NOBR>1940-talet</NOBR> fanns, vid sidan av den sjuåriga folkskolan, sju andra skolformer – bl.a.</P>
<P class="p93 ft9"><SPAN class="ft27">14</SPAN><SPAN class="ft34">Key, E. (1996): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Barnets århundrade”. </SPAN>Stockholm, Informationsförlaget. Omarbetad nyutgåva.</P>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft27">15</SPAN><SPAN class="ft34">Sid 155.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft0">fyra och femårig realskola, praktisk realskola, sex- och sjuårig flickskola. Med den dubbla anknytningen måste valet till fortsatt utbildning göras vid 11 – 12 års ålder.</P>
<P class="p95 ft0">Under <NOBR>40-talet</NOBR> kom skolfrågorna att koncentreras till frågan om skolan skulle vara ett differentierat eller ett odifferentierat system.<SPAN class="ft18">16 </SPAN>Den första stora utredningen tillsattes 1940 <NOBR>(1940-års</NOBR> skolutredning). Motiven till behovet av en reformering framträder i huvudbetänkandet på följande vis: <SPAN class="ft2">”Med samhällets fortskridande demokratisering framträder allt medvetnare viljan att så organisera skolväsendet, att varje art och varje grad av bildning göres tillgänglig, utan hänsyn till kön, hemort, stånd och ekonomiska villkor”. </SPAN><SPAN class="ft25">17 </SPAN>Men <NOBR>1940-års</NOBR> skolutredning kunde inte, efter sju års utredande och ett arbete redovisat i 20 tryckta volymer, klara ut hur den nya skolan skulle se ut. Oenigheten gällde när eleverna skulle differentieras, dvs. välja fortsatt studieväg. <NOBR>1946-års</NOBR> skolkommission, som var parlamentariskt sammansatt tillsattes. Med skolkommissionen lades den idémässiga grunden för efterkrigstiden skolutveckling. En skolberedning tillsattes 1957 för att utforma en grundskola och 1962 fattades beslut om en allmän nioårig grundskola. Med de stora skolreformerna på 60- och <NOBR>70-talen</NOBR> – grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen – kom skolsystemet att bli alltmer centraliserat och reglerat.</P>
<P class="p96 ft0">För denna grundskola utformades en läroplan (Lgr 62). Begreppet läroplan kom att täcka övergripande mål, riktlinjer, kursplaner och timplaner och blev volymmässigt ett ganska omfattande dokument. Skolöverstyrelsen ålades också att följa och utvärdera skolan, och vid behov ge förslag till förändringar av läroplanerna (den rullande läroplansreformen). År 1969 fastställdes en ny läroplan (Lgr 69) på förslag från Skolöverstyrelsen. Framförallt innebar denna läroplan en förändring av tillval och linjesystem på högstadiet. Tio år senare fastställdes en ny läroplan (Lgr 80). Denna läroplan bygger på arbetslagsprincipen och gav ett ökat utrymme för skolor att forma egna lokala arbetsplaner. I Lgr 80 finns således ett första steg till en decentralisering av skolan.</P>
<P class="p97 ft0">Den politiska styrningen av skolan skedde genom en ekonomisk styrning över statsbidrag, där statsbidraget var knutet till lärarlöner. Det fanns ett regelsystem med omfattande bestämmelser för skolans organisation, vilket i sin tur var befogat av att statsbidragen täckte lärarlönerna. Därmed var det viktigt att få en optimal organisation. Styrningen</P>
<P class="p98 ft23"><SPAN class="ft27">16</SPAN><SPAN class="ft34">Se Dahllöf, U. (1971): ” </SPAN>Svensk utbildningsplanering under 25 år”. <SPAN class="ft9">Lund, Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p99 ft9"><SPAN class="ft27">17</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1944:20: ” </SPAN><SPAN class="ft23">Skolan i samhällets tjänst”. </SPAN>Stockholm, Ecklesiastikdepartementet. Sid 41.</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 3 </SPAN>19</P>
<P class="p100 ft0">skedde därtill genom läroplaner som kom att styra innehållet, dvs. stoffet. Prov knutna till betygssättning kom också att få en styrande funktion.</P>
<P class="p101 ft0">Med skolans allt större volym blir en central styrning av detta slag otymplig. Den förutsätter en stabil omvärld, där förändringar går att avläsa, utreda och åtgärda. Under det senaste årtiondet har en rad samhällsförändringar kommit att påverka skolan. Arbetsmarknaden och arbetsplatser har radikalt förändrats. Kraven på utbildning har ökat samtidigt som möjligheterna att förutse ett bestämt innehåll blivit större. Informationsflödet och tillgången på information har ökat. Skolan har inte längre monopol på kunskap, utan måste alltmer utgå från kunskaper som eleverna skaffar utanför skolan. Ny teknik ändrar möjligheterna att skaffa information, vilket gör att problemet att utnyttja information för att skapa kunskap blir allt tydligare. Kunskapsbegreppet blir inte ett entydigt och statiskt begrepp utan mer ett begrepp som handlar om processer – kunskapande.</P>
<P class="p102 ft0">Under <NOBR>80-talet</NOBR> kom allt starkare krav att ställas på skolans decentralisering. Det handlade om en politisk vilja att lägga beslut om verksamheter så nära dessa som möjligt. Till viss del handlade det om att effektivisera verksamheten och om att ge utrymme för en större flexibilitet och förändringskraft.</P>
<P class="p63 ft0">Utifrån den s.k. ansvarspropositionen <SPAN class="ft18">18 </SPAN>fattade riksdagen beslut om en förändring av den statliga styrningen av skolan. Från den 1 juli 1991 ändrades statsbidraget och utgår inte längre som sektorsbidrag. Med denna förändring fick kommunerna (primärkommuner och landsting) ansvaret för genomförandet av skolverksamheten. Därmed kom också de centrala skolmyndigheterna att få en ny roll riktad mot tillsyn, uppföljning och utvärdering som grund för nationell skolutveckling. Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna och Statens Institut för Läromedelsinformation lades ned och i stället tillkom Statens Skolverk och Statens institut för handikappfrågor i skolan samt Statens överklaga ndenämnd.</P>
<P class="p103 ft21">Med denna förändring blir statens styrinstrument mål, förordningar och resultatvärdering. Som en konsekvens av den förändrade styrningen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p8 ft0">tillsattes en</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td35"><SPAN class="p104 ft0">kommitté</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p105 ft0">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p30 ft0">att utforma en ny</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p29 ft0">läroplan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p8 ft0">Det förslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td34"><SPAN class="p8 ft0">kommittén</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p106 ft35">19</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p8 ft0">och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td36"><SPAN class="p8 ft0">den</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td37"><SPAN class="p8 ft0">läroplan regeringen</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td41"><SPAN class="p8 ft4">föreslog</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p107 ft35">20</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td39"><SPAN class="p108 ft0">innebar en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p109 ft0">gav</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft0">läroplan med en helt annan struktur än tidigare. Vad som anges är mål, dels att sträva mot, och dels mål att uppnå. Målen uttrycks i termer av kunskaper, inte i termer av stoff. Därtill anges i riktlinjer vad lärare och</P>
<P class="p111 ft9"><SPAN class="ft27">18</SPAN><SPAN class="ft34">Prop. 1990/91:18: </SPAN><SPAN class="ft23">Ansvaret för skolan. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">19</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1992:94: </SPAN><SPAN class="ft23">Skola för bildning. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">20</SPAN><SPAN class="ft34">Prop. 1992/93: </SPAN><SPAN class="ft23">En ny läroplan. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft0">skolledare ska göra. Som grund för målen anges grundläggande värden för skolans arbete. Timplaner anges i särskild förordning och kursplaner likaså. De tidigare volymmässigt mycket omfattande läroplanerna är nu ett dokument på ett tiotal sidor.</P>
<P class="p113 ft0">Läroplanens mål ger den enskilda skolan och det enskilda arbetslaget stort utrymme att forma vilket innehåll och vilka metoder som ska användas för att nå målen. Varje skola ska också fastställa en lokal arbetsplan och ha ett system för uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p114 ft0">Huvudmannen ska fastställa en kommunal skolplan i vilken kommunen specificerar sina mål och hur resurser ska användas. Huvudmannen är skyldig att ha en egenkontroll och följa skolan och utvärdera dess resultat.</P>
<P class="p115 ft0">Existerande styrmodell har en tydlighet; det finns en tydlig åtskillnad mellan politiskt och professionellt ansvar å ena sidan och statligt och lokalt ansvar å andra sidan.</P>
<P class="p116 ft0">Under <NOBR>90-talet</NOBR> har inte bara den politiska styrningen av skolsystemet förändrats med nya läroplaner för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Betygssystemet har reformerats från ett relativt betygssystem till ett absolut betygssystem. Gymnasieskolan har genomgått en omfattande förändring. Den är nu program- och kursuppb yggd, och samtliga program är treåriga. Vid sidan av det offentliga skolväsendet finns också ett fristående skolsystem. Läroplanerna gäller även för de fristående skolorna.</P>
<P class="p117 ft37"><SPAN class="ft13">3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Barnomsorgens utveckling och pedagogiska program</SPAN></P>
<P class="p118 ft0">Under förra sekelskiftet övergick Sverige i likhet med många andra länder från ett agrart samhälle till ett industrisamhälle. Det innebar en rörligare befolkning med koncentration till städerna som allt mer försörjde sig med lönearbete. Nya idéer om familjeliv och kvinnans ställning blev aktuella debattämnen och engagerade författare som Strindberg och Ibsen. Andra debattörer var, som tidigare nämnts, Ellen Key vars brinnande intresse var barnens uppfostran och framtid. En av vår tids stora samhällsskildrare av den här tiden är <NOBR>Per-Anders</NOBR> Fogelström som har beskrivit sekelskiftet i Stockholm och hur många barnfamiljer led nöd under industrisamhällets framväxt.</P>
<P class="p119 ft20">”Utkantens fattiga trasiga ungar. Närmare hälften av stadens barn föddes oäkta. Och av dessa som kallades så dog mer än hälften innan de nått tre års ålder. Deras mödrar kunde inte stanna hemma längre</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">21</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft2">än nödvändigt från fabriken, butiker, krogar och herrskapskök. De fick snabbt avvänja barnen och be någon grannfru ge de små litet av magasinets mjölk när de skrek av hunger. Och i magasinet slog man ihop surnande skvättar och hällde vatten i mjölken man sålde till mödrarna. Så bedrogs barnen redan från födseln”. <SPAN class="ft25">21</SPAN></P>
<P class="p121 ft0">Den uppenbara nöd som härskade bland många barnfamiljer innebar att både privatpersoner och olika organisationer, som exempelvis kyrkan, startade inrättningar för att hjälpa nödställda barn. 1854 öppnades den första barnkrubban på Kungsholmen i Stoc kholm. Utöver ren barnpassning, som barnkrubborna då bedrev, fanns också mer peda gogiskt inriktade institutioner för barns fostran. Det var den tyske pedagogen Friedrich Fröbels idéer ( 1782 – 1852) som inspirerade bl.a. Anna Eklund (1892 – 1942) att starta kindergarten, eller barnträdgård, som det senare kallades, i Stockholm 1896. Om barnkrubban kan anses vara föregångaren till våra dagars daghem, kan barnträdgården mer liknas vid dagens deltidsgrupp (ibland kallad sexårsverksamhet, <NOBR>0-klass,</NOBR> skolförberedande m.m.).</P>
<P class="p122 ft0">Det torftiga storstadslivet var grogrund för snatteri och lösdriveri. Därför blev det också nödvändigt att anordna daginstitutioner för de äldre barnen. Det blev de s.k. arbetsstugorna som hade till uppgift att ge äldre barn en social och ändamålsenlig verksamhet i stället för ett löst kringflackande.</P>
<P class="p123 ft2">Fridtjuv Berg avvisade de sk förbättringshemmen som riktade sig till redan kriminellt belastade ungdomar. I stället sökte han ett ”mellanting” – en verksamhet som tidigt kunde förebygga barns och ungdomars ”fall”. <SPAN class="ft25">22</SPAN></P>
<P class="p124 ft0">Berg var folkskollärare, liberal riksdagsman och ecklesiastikminister. Han var tillsammans med lärarinnan Anna <NOBR>Hierta-Retzius</NOBR> en av idé- givarna till arbetsstugorna och den som i slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> väckte frågan om folkskolan som en bottenskola. Arbetsstugorna liksom barnkrubborna och barnträdgårdarna drevs t ill en början av välgörenhetsorganisationer och privatpersoner.</P>
<P class="p125 ft0">Under 1930 - <NOBR>40-talet</NOBR> blev barnens omsorg och fostran en angelägenhet för statsmakterna och så småningom gick verksamheterna mer och mer över till kommunernas ansvarsområde. Olika privata och offentliga initiativ togs för att börja utbilda barnomsorgspersonalen. Bakgrunden</P>
<P class="p74 ft9"><SPAN class="ft27">21</SPAN><SPAN class="ft34">Fogelström, </SPAN><NOBR>P-A.</NOBR> (1962): ” <SPAN class="ft23">Barn av sin tid” </SPAN>. Stockholm, Bonniers. Sid 155.</P>
<P class="p126 ft23"><SPAN class="ft27">22</SPAN><SPAN class="ft34">Rohlin, M. (1996): ” </SPAN>Skolbarns omsorg – en samhällsfråga?”. <SPAN class="ft9">Stockholm, HLS Förlag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft0">till att man nu satsade på högre utbildning av personalen var att barnkrubborna drevs med usla lokaler, mycket dåligt material och att personal inte hade någon som helst utbildning. 1930 fanns det sex förskoleseminarier i landet bl.a. i Norrköping (1902), Örebro (1903) och Uppsala (1912). Under <NOBR>20-talet</NOBR> hade också kortare barnskötarkurser av varierande slag kommit igång.</P>
<P class="p127 ft17">1936 startade Alva Myrdal Socialpedagogiska institutet i Stockholm. Hon intresserade sig för barn och familjefrågor och betonade behovet av en god pedagogisk utbildning och ett s.k. uppfostringsprogram i storbarnkammare. Hon skriver bl.a. om utbildningen i uppfostringsprogrammet, att <SPAN class="ft16">”småbarnsseminariet är lika viktigt som folkskoleseminariet och mångdubbelt viktigare än småskoleseminariet...</SPAN></P>
<P class="p50 ft2">Social fostran och individuell behandling, fasta vanor och fri aktivitet – i dessa paradoxer kunna kraven på en god barnkammarfostran sammanfattas...<SPAN class="ft25">23</SPAN></P>
<P class="p128 ft0">Det social- och utbildningspolitiska reformarbetet som började under <NOBR>1930-talet</NOBR> utgick ifrån en övertygelse om att samhället måste ha ett ansvar för att utjämna skillnaderna i barns och ungdomars uppväxtv illkor. Innan Alva Myrdal hade startat seminariet gav hon och maken Gunnar ut boken ”Kris i befolkningsfrågan” som föranleddes av att Sverige hade ett av världens lägsta födelsetal. Förutom att barnomsorgen sattes i fokus började staten också att reglera mödravården och arbetares rätt till semester. Arbetsgivare fick inte heller längre avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida.</P>
<P class="p129 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.2.1 Barnomsorgens utbyggnad</P>
<P class="p130 ft0">På grund av kriget avstannade den statliga styrningen av barnomsorgen. Inte förrän i mitten av <NOBR>40-talet</NOBR> infördes de första statsbidragen. Utbyggnaden gick till en början mycket trögt. Daghemmen ifrågasattes starkt medan lekskolorna, som barnträdgårdarna nu hette, kunde anses giltiga för alla barn. Innehållet i verksamheterna styrdes genom ”barnträdgårdslärarinnornas” utbildning.</P>
<P class="p131 ft0">Barnomsorgens utbyggnad har ett nära samband med arbetsmarknadens konjunkturer och kvinnornas möjlighet att förvärvsarbeta och studera. Tillgången på platser och en god barnomsorg har varit en av de viktigaste förutsättningarna för att utjämna levnadsvillkoren mellan</P>
<P class="p132 ft23"><SPAN class="ft22">23 </SPAN><SPAN class="ft9">Myrdal, A. (1935): ” </SPAN>Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare”.</P>
<P class="p133 ft9">Stockholm, Koperativa förbundet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">23</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft0">könen. Att det till en början, innan utbyggnaden tog fart på allvar, var de ensamstående mödrarna som hade sina barn i daghem kan i dag tyckas helt naturligt.</P>
<P class="p68 ft0">Men även om en familj under 1950 och <NOBR>60-talet</NOBR> behövde barnomsorg sågs inte daghem som något alternativ. Den allmänna värderingen av daghemmen var mycket nedsättande. Daghem uppfattades mera som hjälpinrättningar för socialt utsatta familjer.</P>
<P class="p57 ft0">Det fanns t.o.m. de som hävdade att barnens utveckling hämmades av daghemsvistelsen. Den uppfattningen kom emellertid så småni ngom att vända. I samband med att kvinnorna började söka sig ut på arbetsmarknaden ökade behovet av barnomsorg explosionsartat i början på <NOBR>70-talet.</NOBR> Efterfrågan möttes av förstärkta statsbidrag till utbyggnad. 100 000 platser i daghem var målet för en uppgörelse mellan kommunförbundet och regeringen under en femårsperiod åren 1977 – 1981. Resultatet blev 60 000 platser. Den kvantitativa utbyggnaden var under den här perioden en av de mest uppmärksammade frågorna för statsmakterna. År 1995 var 361 000 barn inskrivna i daghem.<SPAN class="ft18">24</SPAN></P>
<P class="p135 ft0">1975 är ett viktigt årtal i den svenska förskolans historia. Då kom ”Förskolelagen” som innebar att barn fick rätt att gå i förskola från det</P>
<P class="p136 ft0">år de fyllde sex år. Bakom beslutet låg Barnstugeutredningens <SPAN class="ft18">25 </SPAN>förslag om en s.k. avgiftsfri allmän förskola för alla sexåringar om minst 525 timmar per år. Ett starkt motiv för införandet var att skapa förutsättningar för att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor före skolsta rten.</P>
<P class="p137 ft0">Andra ambitioner i 1975 års förskolelag, av mer social karaktär, var att barn med behov av särskilt stöd fick rätt till plats med förtur i förskola. Denna möjlighet utvidgades senare till att också gälla förtur till fritidshem.</P>
<P class="p138 ft0">Barnstugeutredningen hade förutom förslaget om förskolelagen en omfattande och grundlig genomgång av förskolans inre arbete. Mycket av det som utredningen då tog fram är fortfarande intressant och användbart.</P>
<P class="p139 ft0">Barnstugeutredningen fick också i uppdrag att utreda skolbarnsomsorgen.<SPAN class="ft18">26 </SPAN>Utredningen föreslog bl.a. en snabb utbyggnad av fritidshem i olika former. För 50 procent täckning bedömdes behov av en utbyggnad till 80 000 platser till 1980. År 1995 var 210 000 barn inskrivna i fritidshem.<SPAN class="ft18">27 </SPAN>Mot bakgrund av det stora behovet föreslogs att man skulle pröva olika former av s.k. utvidgade fritidshem, som kunde ta emot både</P>
<P class="p140 ft23"><SPAN class="ft27">24</SPAN><SPAN class="ft34">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>Social service, vård och omsorg i Sverige 1996.</P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">25</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1972:26 och 27: </SPAN><SPAN class="ft23">Förskolan. </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">26</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1974:42: </SPAN><SPAN class="ft23">Barns fritid. </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet. Sid 13 f.</P>
<P class="p18 ft23"><SPAN class="ft27">27</SPAN><SPAN class="ft34">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>Social service, vård och omsorg i Sverige 1996 <SPAN class="ft9">. Sid 49.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">24 <SPAN class="ft2">Kapitel 3 </SPAN>SOU 1997:21</P>
<P class="p141 ft0">inskrivna och icke inskrivna barn. Fritidshemsverksamheten föreslogs drivas av <SPAN class="ft2">”social centralnämnd eller liknande” </SPAN>och kommunerna skulle bilda särskilda programgrupper för barn och u ngdom med rådgivande karaktär i fråga om planering av fritidsresurser.</P>
<P class="p142 ft0">I början på <NOBR>70-talet</NOBR> tillsattes <NOBR>SIA-utredningen</NOBR> med uppdrag att utreda bl.a. av integration, fritidshem och skola.</P>
<P class="p67 ft0">I slutet på <NOBR>70-talet</NOBR> började kommunerna bygga ut öppna förskolor för den s.k. uppsökande verksamheten. Denna kommunala skyldighet kom i och med Barnomsorgslagens införande 1977.</P>
<P class="p90 ft0">De öppna förskolorna utformades till en början som lekrådgivning och stöd för barn till hemarbetande föräldrar. De samarbetade med mödra- och barnavårdscentralerna om t.ex. föräldrautbildning, lånade ut leksaker och gav information i sociala frågor. Under <NOBR>80-talet</NOBR> blev de öppna förskolorna allt mer inriktade på den pedagogiska gr uppverksamheten för barnen. Kommuner med långa köer till daghemsplatser hade höga besökssiffror i sina öppna förskolor. De blev också centrum för familjedaghemmens dagbarnvårdare.</P>
<P class="p143 ft0">I dag har de öppna förskolorna åter en mer uppmärksammad social roll. I en hel del kommuner har samarbetet med socialtjänstens individ- och familjeomsorg ökat avsevärt. Detta beror dels på att fler barn är utanför den ordinarie barnomsorgen p g a arbetslösheten, dels på att de har kommit att fungera som kontakt- och stöd för ensamstående föräldrar.</P>
<P class="p64 ft0">Samverkan mellan förskola och skola och förändringar av skolpliktsåldern har diskuterats i en rad utredningar sedan <NOBR>40-talet.</NOBR> Under tiden som Barnstugeutredningen pågick arbetade också <NOBR>SIA-utredningen</NOBR> som bl.a. föreslog lokala samarbetsgrupper mellan förskola och grundskola och en allmän öppen fritidsverksamhet knuten till skolan.<SPAN class="ft18">28</SPAN></P>
<P class="p144 ft0"><NOBR>Förskola-skolakommittén<SPAN class="ft18">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> </SPAN>fick i uppdrag att förutsättningslöst pröva för- och nackdelar med sänkt skolpliktsålder. Kommitténs förslag ledde inte till någon sänkt skolpliktsålder. Hösten 1990 innehöll regeringens ”krispaket” ett förslag om ”flexibel skolstart.” Förslaget mottogs mycket kritiskt av så gott som alla instanser eftersom det bl.a. ansågs ha sexåringarnas barnomsorg som motiv för besparingarna. Beslutet blev att föräldrarna själva avgör om barnen ska få börja i skolan från sex eller sju års ålder. Kommunerna fördelar nu platser utifrån tillgång. Från första juli 1997 ska plats ges till alla som så önskar.</P>
<P class="p145 ft23"><SPAN class="ft27">28</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1974:53: </SPAN>Skolans arbetsmiljö, Utredningen om Skolans inre arbete – SIA.</P>
<P class="p18 ft9">Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 231 f.</P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">29</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1985:22: </SPAN><SPAN class="ft23">Förskola – skola betänkande. </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">25</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft39">30</P>
<P class="p147 ft21">Skolbarnsomsorgskommittén föreslog samordning av skola och fritidshem såväl organisatoriskt som innehållsmässigt. Utredningen hade konkreta idéer om genomförandet av samverkan. Ett av förslagen var att bilda <SPAN class="ft20">”Arbetsenheter/arbetslag med personal från de olika verksamheterna inom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">skola-barnomsorg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> som skall planera, genomföra, följa upp och utvärdera verksamheten”. </SPAN>Som grund för arbetet föreslogs också att ett samlat måldokument för <NOBR>skola-barnomsorg</NOBR> utvec klas<SPAN class="ft20">.</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">I och med regimskiftet hösten 1991 ledde dock inte kommitténs förslag till någon riksdagsbehandling om skolbarnsomsorgen. Det som hände var emellertid att många kommuner började omorganisationen av skolbarnsomsorgen genom att överföra denna till skolhuvudmannen.</P>
<P class="p148 ft2">”Den paradoxala situationen uppstod, att omsorgen om skolbarnen underställdes den lokala skolan, medan tillsynen utövades av Socialstyrelsen”. <SPAN class="ft18">31</SPAN></P>
<P class="p149 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.2.2 Pedagogiska program för förskola och fritidshem</P>
<P class="p150 ft0">I regeringens proposition från 1985 <SPAN class="ft18">32 </SPAN>diskuteras ”en uppstramning av innehållet i förskolan” och en ansats, om än försiktig, till den utvecklingsperiod vi nu går in i, inom förskolans område.</P>
<P class="p151 ft16">”Debatten om förskolans innehåll har under senare tid mera rört hur de något äldre barnens sociala och intellektuella kapacitet kan tas tillvara och utvecklas i förskolan. Hela förskoleåldern är en intensiv period av utveckling. Barns behov av vuxenkontakter, omsorg och pedagogisk handledning ändrar dock karaktär varefter barnet blir äldre och självständigare. Därför är det väsentligt att barnen får möta</P>
<P class="p152 ft2">nya utmaningar och vidgade perspektiv och att de successivt får utveckla självständighet, initiativ och eget ansvar...</P>
<P class="p153 ft0">Det pedagogiska ramprogrammet för förskolan som kom 1987 utgår ifrån tre nivåer: staten (dvs. Socialstyrelsen) som ger ut det pedagogiska programmet, kommunen som beslutar om kommunala riktlinjer för förskolan, och förskolan som gör sin egen lokala planering. Något år</P>
<P class="p154 ft9"><SPAN class="ft27">30</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1991:54: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">Skola-skolbarnsomsorg</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> – en helhet. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 12.</P>
<P class="p155 ft23"><SPAN class="ft27">31</SPAN><SPAN class="ft34">Rohlin, M. (1996): </SPAN>Skolbarns omsorg – en samhällsfråga? <SPAN class="ft9">Stockholm, HLS förlag. Sid 14.</SPAN></P>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft27">32</SPAN><SPAN class="ft34">Prop. 1984/85:209: </SPAN><SPAN class="ft23">Förskola för alla barn. </SPAN>Sid 12 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft0">senare kom det pedagogiska programmet för fritidshem. I det följande ges en kort beskrivning av de pedagogiska programmen.</P>
<P class="p90 ft0">De pedagogiska programmens upplä ggning består av förutom, inledande målformuleringar, ramar och avsnitt om barns utveckling och uppväxtv illkor, innehållet i verksamheten, arbetssätt och planering. I det pedagogiska programmet för förskolan <SPAN class="ft18">33 </SPAN>och fritidshemmen<SPAN class="ft18">34 </SPAN>uttrycks målen enligt följande;</P>
<P class="p123 ft2">”Målen för förskolans pedagogiska verksamhet baseras på bl.a. de grundvärderingar som uttrycks i socia ltjänstlagen, Förskolans mål baseras också på den pedagogiska traditionen som vuxit fram inom den svenska förskoleverksamheten.</P>
<P class="p157 ft2">– Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn bästa möjliga betingelser att rikt och mångsidigt utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar.</P>
<P class="p158 ft2">– Förskolan kan därigenom lägga grunden till att barnet ut vecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inl evelse och till samverkan med andra i stånd att komma fram med egna omdömen och problemlösningar.</P>
<P class="p159 ft2">– Förskolan bör hos barnet lägga grunden till en vilja att söka och använda kunskap för att förbättra såväl egna som andras levnadsvillkor”.</P>
<P class="p160 ft0">Barns uppväxtv illkor, barns utveckling och socialisation är grundläggande avsnitt för resonemangen och motiveringen till den pedagogiska verksamhetens innehåll och arbetssätt.</P>
<P class="p53 ft0">I det pedagogiska programmet för fritidshem beskrivs fritidshemmets uppgifter. Bl.a. sägs att <SPAN class="ft2">”verksamheten ska förmedla ett kulturarv och bidra till att barnen kan finna sig väl tillrätta i samhället och stimulera dem att delta i samhällsutvecklingen...</SPAN></P>
<P class="p161 ft2">Fritidshemmet ska vidare tillsammans med hemmen stödja barnens individuella utveckling i fysiskt, socialt, emotionellt och intellektuellt avseende genom en allsidig personlighetsutveckling...”</P>
<P class="p162 ft0">Ämnesområdena i programmen är de samma för både förskola och fritidshem och byggs upp utifrån principen att utveckling och inlärning ständigt sker i omvårdnadssituationer, i lek och temainriktat arbetssätt</P>
<P class="p163 ft23"><SPAN class="ft27">33</SPAN><SPAN class="ft34">Socialstyrelsen (1987:3): </SPAN>Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd.</P>
<P class="p18 ft9">Sid 15 – 16.</P>
<P class="p18 ft23"><SPAN class="ft27">34</SPAN><SPAN class="ft34">Socialstyrelsen (1988:7): </SPAN>Pedagogiskt program för fritidshem. Allmänna råd.</P>
<P class="p18 ft9">Sid 21 – 22.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft0">och i grupp med andra barn. Förskolans och fritidshemmens ämnesområden delas in i tre kategorier/tema.</P>
<P class="p165 ft0">Natur</P>
<P class="p47 ft0">Kultur</P>
<P class="p47 ft0">Samhälle</P>
<P class="p166 ft0"><SPAN class="ft40">I förskolans pedagogiska program </SPAN>omfattar ämnesområdet <SPAN class="ft2">naturen </SPAN>människan, livsloppet, växter och djur, klimat och miljö, naturfenomen, krafter och processer, teknik och matematik. <SPAN class="ft2">Kultur </SPAN>omfattar levnadssätt och traditioner, språk och litteratur, bild och form, sång och musik, rörelse och drama. Området <SPAN class="ft2">samhälle </SPAN>närsamhälle, vardagsliv och övriga samhällsfrågor, fostran till demokrati, jämlikhet, solidaritet och ansvar.</P>
<P class="p167 ft0"><SPAN class="ft40">Fritidshemmens pedagogiska program </SPAN>har samma innehåll men med en annan betoning på ämnesområdena. Barnens fritid utgör grunden för innehållsvalet. Lek, skapande och utforskning av omvärlden betonas. <SPAN class="ft2">Naturområdet </SPAN>behandlar t.ex. friluftsliv, miljövård och tekniska experiment. <SPAN class="ft2">Kultur </SPAN>tar upp traditioner, samlevnads- och trosfrågor, stöd i språkutveckling, eget skapande i alla former. Samhället framhålls mycket. <SPAN class="ft2">Samhälle </SPAN>som ämnesområde har betoning på demokratifrågor som inflytande och medansvar.</P>
<P class="p168 ft0"><SPAN class="ft40">Arbetssätt – arbetslag. </SPAN>Det temainriktade arbetet och arbetslaget är två hörnstenar i förskolans och fritidshemmens pedagogik.</P>
<P class="p169 ft2">”Temainriktat arbetssätt ger helhet och sammanhang.”</P>
<P class="p170 ft2">”Personalen och deras kunskaper är verksamhetens viktigaste tillgång...”</P>
<P class="p171 ft2">”Fritidshemmens personal ska samarbeta i arbetslag. Det innebär att man i det pedagogiska arbetet ska ta tillvara på de resurser som finns i personalgruppen och sträva efter att utnyttja de erfarenheter och specialintressen som finns hos var och en. Arbetet ska fördelas med hänsyn till kompetens, förmåga och intresse...”</P>
<P class="p169 ft0">Om samverkan mellan <NOBR>förskola-skola-fritidshem</NOBR> sägs att</P>
<P class="p172 ft16">”Förskolan har tillsammans med skolans ledning och fritidshemmens personal ansvar för att barnen och föräldrarna i god tid före skolstarten och eventuell övergång till fritidshem får kontakt med den blivande skolan och det blivande fritidshemmet...” ”Föräldrarna är den viktigaste länken mellan förskola, skola och fritidshem...”</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft0">De pedagogiska programmen avslutas med en ingående diskussion om det kommunala ansvaret för att utforma riktlinjer för det pedagogiska arbetet och uppföljning.</P>
<P class="p174 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.2.3 Barnomsorgen i dag</P>
<P class="p175 ft0">I dag går två tredjedelar av alla barn mellan ett och fem år i barnomsorg. Praktiskt taget alla sexåringar går i förskola och skolbarnsomsorgen omfattar häften av alla yngre skolbarn.</P>
<P class="p90 ft0">Förskoleverksamhet drivs i form av förskola (daghem eller deltidsgrupp) familjedaghem eller öppen förskola. I öppen förskola är barnen normalt inte inskrivna. I slutet av 1995 var över en halv m iljon förskolebarn inskrivna i någon form av barnomsorg – ca 520 000 barn. 490 000 barn var i daghem, familjedaghem eller deltidsgrupp. Dessutom var 34 000 sexåringar inskrivna i fritidshem. Det stora flertalet, utan att vara inskrivna i grundskolan.</P>
<P class="p176 ft0">Det innebär att 72 procent av alla barn mellan 1 – 6 år var inskrivna i barnomsorgen.</P>
<P class="p177 ft2"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>Social service, vård och omsorg i Sverige, 1996<SPAN class="ft0">. Sid 46 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">Det är en lagstadgad rätt för alla sexåringar att delta i förskola om minst 525 timmar per år. För barn i glesb ygd kan förskolan delas upp på två år och omfatta minst 700 timmar. Det är friv illigt att delta i verksamheten. I princip utnyttjar alla sexåringar som inte har börjat i skolan den rätten i daghem eller deltidsgrupp.</P>
<P class="p178 ft0">Det finns i dag ett stort antal former av förskola för sexåringar. I många kommuner drivs sexårsgrupper i skolans regi. För barn som behöver heldagsomsorg kombineras verksamheten med antingen fritidshem eller familjedaghem. Kommunerna anordnar även sexårsgr upper i daghem eller i deltidsförskola.</P>
<P class="p179 ft0">Den sista december 1995 var ca</P>
<P class="p180 ft0">39 500 sexåringar i daghem</P>
<P class="p47 ft0">34 500 sexåringar i deltidsgrupp (sexårsverksamhet)/ fritidshem</P>
<P class="p181 ft0">33 900 sexåringar i deltidsgrupp/familjedaghem</P>
<P class="p181 ft0">27 100 sexåringar i enbart deltidsgrupp.<SPAN class="ft18">35</SPAN></P>
<P class="p121 ft0">Skolbarnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> 1995 var närmare 210 000 barn i fritidshem. Våren 1996 kunde närmare 90 procent av alla kommuner tillhandahålla plats i daghem eller familjedaghem inom tre till fyra månader efter anmält behov. En något högre andel kunde ges plats på motsvarande sätt i fritidshem eller familjedaghem för skolbarn. Antalet fritidshemsplatser har ökat markant. Det är framför allt sexåringarna som har blivit fler i fritidshemmen, vilket speglar den förändring som ägt rum i många kommuner. En del av ökningen beror också på att de stora barnkullarna födda under senare hälften av <NOBR>80-talet</NOBR> nu nått skolåldern. Den flexibla skolstarten har inte inneburit så stora förändringar av barngrupperna. Av nybörjare i skolan läsåret 1995/96 var 7 procent sexåringar. <SPAN class="ft18">36</SPAN></P>
<P class="p182 ft37"><SPAN class="ft13">3.3</SPAN><SPAN class="ft36">Styrning av barnomsorg och skola – en jämförelse</SPAN></P>
<P class="p183 ft0">Barnomsorgen<SPAN class="ft18">37 </SPAN>regleras i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet över barnomsorgen. Styrelsens uppdrag är att vara regeringens expertorgan samt att utöva uppföljning, utvärdering och</P>
<P class="p184 ft23"><SPAN class="ft27">35</SPAN><SPAN class="ft34">Socialstyrelsens statistik (1995): </SPAN>Socialtjänst 1996:6, Barnomsorg 1995.</P>
<P class="p18 ft23"><SPAN class="ft27">36</SPAN><SPAN class="ft34">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>Social service, vård och omsorg i Sverige 1996. <SPAN class="ft9">S 41 f.</SPAN></P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">37</SPAN><SPAN class="ft34">Med barnomsorg avses här all verksamhet dvs. förskoleverksamhet 1 – 6 år</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">och skolbarnsomsorg 7 – 12 år.</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft0">stödja kommunernas utvecklingsarbete. Den direkta tillsynen över socialtjänsten svarar Länsstyrelserna för. Vad gäller tillsyn, uppföljning och utvärdering över skolans område är Skolverket ansvarig på statlig nivå. Skolverket har en central och en regional organisation för att fullfölja sitt uppdrag. För skolan är t illsynsorganisationen således mer samlad.</P>
<P class="p185 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.3.1 Styrdokument</P>
<P class="p186 ft0">Barnomsorgen styrs av socialtjänstlagen</P>
<P class="p187 ft0">I dess första paragraf sägs:</P>
<P class="p188 ft2">”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.</P>
<P class="p189 ft2">Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers resurser.</P>
<P class="p190 ft2">Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.”</P>
<P class="p191 ft0">Skolan regleras i skollagen. Skollagens portalparagraf återfinns i skollagens första kapitel, andra paragrafen.</P>
<P class="p192 ft2">”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.</P>
<P class="p193 ft2">Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.</P>
<P class="p194 ft20">Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan</P>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft41">främja jämställdhet mellan könen samt</SPAN></P>
<P class="p196 ft2"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft41">bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling (SFS 1995:884)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft0">Utöver skollagen finns läroplanen, kursplaner och timplaner som utgör de centrala styrdokumenten för skolans mål. Dessa har beslutats av regering och riksdag, vilket innebär att målen är nationellt likvärdiga. Skolans läroplan riktar sig till huvudmännen men också direkt till den enskilda skolan och läraren. I kursplanen anges hur läroplanens mål kommer till uttryck i enskilda ämnen och ämnesområden. Den lokala kursplanen utgör en konkretisering för den enskilda skolenheten av läroplan och kursplan och den kommunala skolplanen. Till stöd för den lokala skolenhetens planering, arbete med den lokala arbetsplanen, uppföljning och utvärdering finns kommentarer och referensmaterial.</P>
<P class="p198 ft0">Barnomsorgens mål formuleras i allmänna råd som utarbetas av So- cialstyrelsen. Råden är rekommendationer till huvudmännen. Råden kompletteras därefter med specifika mål av kommunen och den enskilda barnstugan. Socialstyrelsens allmänna råd riktar sig primärt till kommunernas och barnomsorgens ledning.</P>
<P class="p199 ft0">Barnomsorgen har inga individuella kunskapsmål och det ges heller inga betyg eller omdömen. Skolans kunskapsmål är individuella och skolan ska ge betyg respektive omdömen.</P>
<P class="p200 ft0">Den obligatoriska skolan ska enligt skollagens fjärde kapitlet fjärde paragraf tillhandahålla fria läromedel. Barnomsorgens behov av pedagogiskt material och läromedel regleras inte centralt.</P>
<P class="p201 ft0">Kommunen ska ta fram en skolplan. Något motsvarande krav finns inte för barnomsorgen.</P>
<P class="p202 ft0">Vid en jämförelse framgår att de grundläggande värderingarna som de båda verksamheterna vilar på är lika i sina ideologiska utgångspunkter.</P>
<P class="p203 ft17">Då det gäller formerna för styrning av barnomsorg och skola finns det avgörande skillnader. Statens styrning av barnomsorgen utgörs förutom av lagstiftningen främst av rekommendationer (allmänna råd) samt tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsåterföring. Kommunerna har en stor frihet att själva besluta över barnomsorgens innehåll. Skolan har däremot en högre grad av styrning. Det gäller såväl innehållet</P>
<P class="p204 ft0">i de centrala måldokumenten som dess status. Det kan även noteras att skolans styrdokument är mer målorienterat medan barnomsorgens rekommendationer i större omfattning diskuterar frågor kring innehåll och arbetsmetoder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.3.2 Verksamhetsformer m.m.</P>
<P class="p206 ft0">Enskild barnomsorg drivs av enskilda fysiska eller juridiska personer och Länsstyrelsen prövar tillståndsgivningen. Tillstånd kan även ges av kommunen.</P>
<P class="p207 ft0">Skolformerna inom det obligatoriska skolväsendet består av grundskola, sameskola, specialskola för blinda, döva, hörselskadade och talskadade samt särskola.</P>
<P class="p208 ft0">Barnomsorgsformerna består av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamhet (= daghem och deltidsgrupp) fam iljedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg är fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet samt särskild lovverksamhet.</P>
<P class="p209 ft0">Kommunerna är huvudmän för barnomsorgen och för det offentliga skolväsendet. Landstinget och staten kan vara huvudmän för särskilda skolformer.</P>
<P class="p53 ft0">Fristående skolor drivs av enskilda fysiska eller juridiska personer. Skolplikt får fullgöras i fristående skola om den är godkänd för ändamålet. Statens skolverk prövar sådana ärenden.</P>
<P class="p68 ft0">Såväl privata som kommunala verksamheter finns således inom båda områdena. Skillnaden finns såväl vad gäller tillståndsgivning som formerna för finansiering av de privata verksamheterna. Kommunen kan lämna bidrag till enkild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de krav som anges i 13b § socialtjänstlagen, och om avgifterna inte är oskäligt höga. Bidraget per barn bör lämnas med ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet.</P>
<P class="p210 ft0">Barnomsorgen är frivillig för den enskilde dvs. det är vårdnadshavarna som avgör om de vill ha barnomsorg eller ej. Kommunen är skyldig att ge plats, inom 3 – 4 månader efter anmält behov, för barn från ett till tolv års ålder, under förutsättning att vårdnadshavaren arbetar eller studerar. Barn med behov av särskilt stöd har rätt till plats. Från och med den hösttermin det år barnet fyller sex år har alla barn rätt till plats i allmän förskola.</P>
<P class="p77 ft0">Skolan är obligatorisk vilket innebär att alla barn ska börja i skolan den hösttermin de fyller sju år. Tillgången till utbildning ska vara lika för alla. Skolplikten är 9 år.</P>
<P class="p211 ft0">Barnomsorgens öppethållande är inte reglerat med undantag för den allmänna förskolan för sexåringar som ska omfatta minst 525 timmar om året alternativt 700 timmar uppdelat på två år. Skolans öppethållande regleras i skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">33</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft0">Utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri. Avgift får inte tas ut för den allmänna förskolan för sexåringar. Avgifter får däremot tas ut</P>
<P class="p213 ft0">för övrig kommunal och enskild barnomsorg. Avgifterna får inte överstiga självkostnaden och fastställs av varje kommun.</P>
<P class="p67 ft0">Utgångspunkterna i dessa avseenden skiljer sig åt väsentligt. Den stora strukturella skillnaden mellan barnomsorg och skola är, att det är obligatoriskt att gå i skolan, medan det är frivilligt att delta i barnomsorg. Barnomsorgen som organisation har en servicefunktion i förhållande till föräldrarnas arbetsmöjligheter och studier. Reglerna kring barnomsorgen innebär att tillgängligheten inte är lika för alla barn. Kommunerna har egna intagningsregler och kan exempelvis välja att inte erbjuda plats till barn vars föräldrar är arbetslösa, med undantag för sexåringarnas rätt att delta i allmän förskola samt barn med behov av särskilt stöd. Skollagens utgångspunkt är helt och hållet individens behov av utbildning och kunskap.</P>
<P class="p214 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.3.3 Personal</P>
<P class="p215 ft21">Om barnomsorgens personal sägs i socialtjänstlagen 13 b § att <SPAN class="ft20">”det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses...”</SPAN></P>
<P class="p216 ft17">Om skolans lärare sägs i skollagens andra kapitel, tredje paragrafen, att <SPAN class="ft16">”kommunen är skyldig att för undervisning använda lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva”</SPAN></P>
<P class="p217 ft0">Lärare ska behärska svenska språket och ha genomgått svensk lärarutbildning för att få anställning utan tidsbegränsning.</P>
<P class="p208 ft0">Det ställs således från statsmakternas sida högre krav på formell kompetens hos personalen inom skolan än inom barnomsorgen. Bestämmelserna för barnomsorgens del är också förhållandevis ny. De infördes</P>
<P class="p47 ft0">i socialstjänstlagen 1 januari 1995.</P>
<P class="p218 ft21">Det kan dock bli vissa ändrade förutsättningar för förskollärare och fritidspedagoger i denna fråga. I Utbildningsdepartementets förslag till förändring av skollagen föreslås att termen lärare byts mot termen pedagog. Arbetsgruppen motiverar sitt förslag med: <SPAN class="ft20">”I en integrerad verksamhet där samtliga personalkategorier tar ansvaret för det pedagogiska innehållet, bör begreppet undervisning också kunna omfatta de aktiviteter som leds av fritidspedagogen och förskolläraren när det är fråga om en organiserad situation där processen syftar till inlärning. Vi föreslår därför att 2 kap. 3 § skollagen ändras så att kommuner och landsting blir skyldiga att för undervisning använda pedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft2">huvudsak skall bedriva. Med pedagoger avses lärare, förskollärare och fritidspedagoger”. <SPAN class="ft18">38</SPAN></P>
<P class="p220 ft38"><SPAN class="ft13">3</SPAN>.3.4 Diskussion</P>
<P class="p221 ft0">Det finns olikheter i skolans och barnomsorgens historia, tradition och kultur. Skolans utveckling och uppbyggnad är främst utbildningspolitisk. Barnomsorgen har byggts upp från delvis olika utgångspunkter. Den har <SPAN class="ft2">både </SPAN>en socialpolitisk, familjepolitisk <SPAN class="ft2">och </SPAN>utbildningspolitisk viljeinriktning. Detta har givit andra förutsättningar för både utbyggnad, tillgänglighet och innehåll. Barnomsorgen har traditionellt arbetat utifrån en helhetssyn på barns utveckling som utgår ifrån att tillgodose barns trygghet och kontinuitet i ett socialpedagogiskt perspektiv.</P>
<P class="p222 ft2">”Som en följd av detta kan man i dag se att förskolan i många fall påtagit sig en roll som ställföreträdande hem och pedagogen påtagit sig rollen som ställföreträdande mor. Därigenom har den svenska förskolan , i motsats till sin ambition att vara ett komplement, i många avseenden kommit att bli en ersättning... ...Det Myrdalska tänk andet innefattade också en idé om att i förskolan återskapa något hemlikt, som innebär en grundtrygghet av god kost, värme och omtanke, kort sagt omsorg”. <SPAN class="ft18">39</SPAN></P>
<P class="p223 ft0">Barnomsorgen har från början betraktats som en social resurs för att förbättra barns livsvillkor. Integrationen för barn med handikapp och problem har starkt betonats. Ett något annat synsätt har av naturliga skäl präglat skolan.</P>
<P class="p179 ft0">De mest centrala skillnaderna är sammanfattningsvis att</P>
<P class="p224 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft43">det är obligatoriskt att gå i skolan medan barnomsorgen är frivillig</SPAN></P>
<P class="p225 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft43">barnomsorgen har en servicefunktion till föräldrar som skolan saknar samt en tydligare inriktning på omvårdnad än skolan</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft44">ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skiljer sig åt</SPAN></P>
<P class="p227 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft43">innehållet i de centrala styrdokumenten dvs. de pedagogiska programmen och läroplanen.</SPAN></P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft27">38</SPAN><SPAN class="ft34">DS 1997:10: </SPAN><SPAN class="ft23">Samverkan för utbildning. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 19.</P>
<P class="p229 ft9"><SPAN class="ft27">39</SPAN><SPAN class="ft34">Dahlberg G. & Lenz Taguchi, H (1994): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Förskola och skola – om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats”. </SPAN>Stockholm, HLS förlag. Sid 17.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft21">Detta resulterar i vissa problem som delvis kan lösas genom närmare samarbete mellan ansvariga och praktiker inom de båda verksamheterna, men som i vissa fall kräver lagändringar och regleringar. Den statliga styrningen av skolan syftar till att skapa grundläggande förutsättningar för en likvärdig skola. Barnomsorgen som för närvarande saknar samma grad av statlig styrning och dessutom inte är tillgänglig för alla barn riskerar att utveckla lokala och regionala variationer ifråga om tillgång och kvalitet. Genom en gemensam läroplanen ges en ökad nationell styrning av barnomsorgen i vissa grundläggande avseenden. I många kommuner har barnomsorgen och skolan närmat sig till varandra och fler kommuner har verksamhet för barn och unga inom en och samma nämndorganisation. Därmed kan förutsättningarna för <NOBR>likhet-värdighet</NOBR> öka. Det beslut som tagits av regering och riksdag att det ska vara ett gemensamt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 – 16 år är banbrytande för den svenska barnomsorgens erkännande avseende kvalitet och organisation.</P>
<P class="p231 ft0">Enligt kommitténs uppfattning behöver effekterna av de olika utgångspunkterna vad gäller tillgång till barnomsorg respektive skola ytterligare analyseras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 4 <SPAN class="ft0">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14"><SPAN class="ft13">4 </SPAN>Internationell utblick</P>
<P class="p232 ft0">De flesta barn som är inskrivna i offentlig barnomsorg i Sverige har heldagsomsorg, vilket innebär tillgång till en verksamhet öppen från sex eller sju på morgonen, till klockan sjutton eller arton på eftermiddagen. En så hög servicegrad som offentlig heldagsomsorg innebär, är ovanligt utanför Skandinavien, även om det kan förekomma vissa liknande regionala lösningar i andra europeiska länder.</P>
<P class="p80 ft0">De skandinaviska länderna har vid en internationell jämförelse både väl utbyggd platstillgång och högt antal barn inskrivna i den offentligt organiserade barnomsorgen. Danmark erbjuder offentlig heldagsomsorg ända upp t ill 14 års ålder, vilket är unikt i världen. De barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar som befinner sig utanför offentlig barnomsorg gör det ofta på grund av bristande tillgång, föräldrarnas oregelbundna arbetstider, långa geografiska avstånd eller som på senare tid i Sverige, beroende på föräldrarnas abetslöshet. Lösningar inom familjen, andra anhöriga eller privata dagmammor blir då alternativet.</P>
<P class="p233 ft0">Den verksamhet som bedrivs i de skandinaviska ländernas barnomsorg har en delvis annorlunda utformning än andra länder i t.ex. EU. Personaltätheten och utbildningsnivån är relativt hög i Norden. Dessutom är en pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barnomsorg, förskollärare och fritidspedagogutbildningar vanligare i Norden än övriga Europa.</P>
<P class="p35 ft0">De länder som har en mer skolinriktad verksamhet för barn under sex år under vissa timmar per dag, som franska école martenelle, och engelska Nurserey schools, har personal med längre utbildning än de skandinaviska förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Utbildningen är då i huvudsak inriktad på traditionellt kunskapsförmedlande, och mindre den sociala omsorgen som finns i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.</P>
<P class="p234 ft0">I en heldagsomsorg, som i Skandinavien, utvecklas en delvis annan verksamhet än i de länder där den offentligt drivna verksamheten för barn endast innefattar några timmar per dag. Det enskilda barnet får t.ex. större möjlighet att bygga upp kamrat- och vuxenkontakter under en längre period, delta på ett annat sätt i vardagssysslor, i högre grad själv avgöra påbörjande och avslutande av lek eller annat. Stor vikt läggs vid att barnen får en möjlighet att utveckla sina känslomässiga och intellektuella behov, både som individer och i gr upp. Socialisering och</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">38 <SPAN class="ft2">Kapitel 4 </SPAN>SOU 1997:21</P>
<P class="p235 ft0">omvärldsorientering är centralt i verksamheten. Föräldraengagemang och föräldrainflytande är också viktiga delar i förskolan. <SPAN class="ft18">40</SPAN></P>
<P class="p90 ft0">I Tyskland, Frankrike, Nederländerna, och Storbritannien ansvarar skolan för möjlighet till läxläsning och avkoppling viss tid innan och efter skoldagen, men något motsvarande t.ex. svenska fritidshem finns inte utanför Norden. Behovet av en kompletterande skolbarnsomsorg diskuteras på många håll i Europa. I vissa länder är skoldagen kort (Tyskland), andra har en hel eller halv ledig dag i veckan (Frankrike och Nederländerna) och några har viss undervisningstid förlagd till kvällstid, (många sydeuropeiska länder). Bristen på skolbarnsomsorg försvårar eller omöjliggör många gånger föräldrars möjlighet till fö rvärvsarbete. <SPAN class="ft18">41</SPAN></P>
<P class="p73 ft0">Tillgången till offentlig barnomsorg styrs i många länder av föräldrarnas ekonomiska villkor. I Frankrike och Storbritannien är det t.ex. mycket få arbetarfamiljer som har möjlighet att betala för barnomsorg utöver école martenelle och Nurserey school, vilka är gratis. Dessa två verksamheter omfattar då ett visst antal timmar per dag. I Sverige har olika utvärderingar visat att det i perioder är en större del av barn till välutbildade medelinkomsttagare än barn från arbetarfamiljer som uttnyttjar offentlig barnomsorg, medan det i andra perioder är tvärtom. Från svenska samhällets sida finns det ingen medveten inriktning mot någon gr upp, utan det är snarast den enskilda fam iljens prioritering som avgör. Detta kan dock successivt förändras i takt med höjda avgifter och ökad arbetslöshet. <SPAN class="ft18">42 </SPAN>Barn till arbetslösa riskerar att i ökad omfattning glida ut ur barnomsorgen och därmed ökar klyftan mellan olika samhällsgrupper.</P>
<P class="p236 ft17">Sammanfattningsvis kan sägas att den skandinaviska barnomsorgen har en delvis annorlunda utformning vid en jämförelse med många andra länder i Europa. Med sin huvudsakliga inriktning på heldagsomsorg och stora täckning, håller den till både innehåll och servicenivå hög kvalité. Dock har de senaste årens ekonomiska nedskärningar, och arbetslösheten i framförallt Sverige, lett fram till att barnomsorgens villkor förändrats. De allt knappare resurserna ställer krav på prioriteringar och hög kompetens hos personalen. Det finns i dag i Sverige en tendens till ökade lokala och regionala variationer. Besparingar och minskade resurser gör</P>
<P class="p237 ft33"><SPAN class="ft27">40</SPAN><SPAN class="ft31">Kärrby, G. (1996): ”Sweden”. I </SPAN>A review of Services for young children in the European Union 1990 – 1995. <SPAN class="ft32">Bryssel, European Comission Network on Childcare. Sid 107 f.</SPAN></P>
<P class="p238 ft23"><SPAN class="ft27">41</SPAN><SPAN class="ft34">DS 1996:49: </SPAN>Samhällets stöd till barnfamiljerna i Europa. <SPAN class="ft9">Stockholm, Finansdepartementet. Sid 44.</SPAN></P>
<P class="p239 ft23"><SPAN class="ft27">42</SPAN><SPAN class="ft34">DS 1996:49: </SPAN>Samhällets stöd till barnfamiljerna i Europa. <SPAN class="ft9">Stockholm, Finansdepartementet. Sid 40.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 4 <SPAN class="ft0">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft0">att verksamhetens kvalitet, och vilka instrument som kan används för att värdera kvaliteten, har blivit föremål för di skussion i många länder.</P>
<P class="p95 ft0">De ökade avgifterna för all offentlig service i Sverige har lett till höjda avgifter i barnomsorgen, vilket framförallt påverkat familjer med låg inkomst.<SPAN class="ft18">43 </SPAN>Situationen är ny, eftersom barnomsorgen i de skandinaviska länderna under lång tid befunnit sig i ett uppb yggnadsskede och resurserna varit relativt goda. Barnomsorgen har, och har haft, en stark position i den generella välfärdspolitiken. I sin formella utformning har barnomsorgens ambition alltid varit att vara likvärdig för alla barn. Oavsett föräldrars ojämlika ekonomiska möjligheter eller sociala och kulturella bakgrund har denna ambition varit central.</P>
<P class="p241 ft0">De skandinaviska länderna bedriver också en aktiv jämställdhetspolitik där barnomsorgen är en av grunderna för kvinnors och mäns jämställdare villkor i utbildning och arbetsliv.</P>
<P class="p116 ft0">I de flesta av EU´s nuvarande medlemsländer är ansvaret för verksamheter för barn upp t ill obligatorisk skolstart uppdelat mellan landets socialtjänst och utbildningsväsendet. Det är främst under året just före skolstart (6 eller 7 år) som de flesta länder väljer att låta utbildningsväsendet överta ansvaret. Undantagen är länder med mycket tidig obligatorisk skolstart, t.ex. Nordirland (4 år), Nederländerna och Storbritannien (5 år), där den sociala sektorn och utbildningssektorn överlappar varandra redan från åldrarna 3 – 6 år, och Frankrike, där barn erbjuds en frivillig, renodlad skolform redan vid 2 års ålder, medan den mer traditionella barnomsorgen fortfarande finns kvar inom den sociala sektorn.<SPAN class="ft18">44</SPAN></P>
<P class="p242 ft17">Uppdelningen mellan ett socialtjänstbaserat och ett utbildningsväsende baserat styrsystem riskerar att leda till en brist på kontinuitet och samsyn på barns möjligheter till kunskapsutveckling. Den riskerar också att befästa ett tänkande som begränsar båda verksamheterna, där omsorg är en uppgift för den socialtjänsstyrda verksamheten, och lärande i traditionell form är en uppgift för den verksamhet som styrs av utbildningsväsendet. Parallella verksamheter är inte ovanligt men integrerade och samverkande verksamheter – där både barnomsorg och skola utgör en gemensam pedagogisk kraft – är ännu ganska sällsynt. Ett sammanhängande och integrerat system mellan olika verksamhetsformer, som erbjuder flexibilitet och allsidighet i både omsorg och pedagogik, kom-</P>
<P class="p243 ft33"><SPAN class="ft27">43</SPAN><SPAN class="ft31">Kärrby, G. (1996): ”Sweden”. </SPAN>Assessment of the current situation. <SPAN class="ft32">I </SPAN>A review of Services for young children in the European Union 1990 – 1995. <SPAN class="ft32">Bryssel, European Comission Network on Childcare 1996. Sid 113 f.</SPAN></P>
<P class="p244 ft33"><SPAN class="ft27">44</SPAN><SPAN class="ft31">”Sweden” </SPAN>Summary of the mainpoints<SPAN class="ft32">. I </SPAN>A review of Services for young children in the European Union 1990 – 1995. <SPAN class="ft32">Bryssel, European Commission on Network Childcare 1996. Sid 2 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Kapitel 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft0">mer bättre att kunna möta både barns behov, och föräldrars krav, i framtiden.<SPAN class="ft18">45</SPAN></P>
<P class="p50 ft0">Den tydligaste skiljelinjen inom EU – länderna har gått mellan de Skandinaviska länderna, där tidigare all verksamhet för barn upp till obligatorisk skolstart har styrts av socialtjänsten, och Spanien, där all verksamhet för barn och ungdom, 0 – 18 år, sedan 1990 styrts av utbildningsväsendet. I Skandinavien är det främst i Norge och Sverige som det skett förändringar de senaste åren. En tidigarelagd skolstart, från <NOBR>6-årsålder</NOBR> istället för 7, har diskuterats i Sverige, och genomförts i Norge, vilket inneburit en <NOBR>10-årig</NOBR> skolgång i Norge. I Sverige har förskola och skolbarnsomsorg sedan 1 juli 1996 förts över på statlig nivå till utbildningsväsendet. Ett närmande till den spanska modellen håller på att ske i de skandinaviska länderna.</P>
<P class="p246 ft13"><SPAN class="ft13">4.1</SPAN><SPAN class="ft15">Spanien – ett exempel</SPAN></P>
<P class="p247 ft0">Några <NOBR>EU-länder,</NOBR> såsom Belgien, Frankrike och Italien, tillhandahåller redan eller planerar att tillhandahålla inom snar framtid, en form av skola för barn i åldrarna mellan 3 och 6 år. De flesta bedömer det som en både opraktisk och feltänkt modell att integrera utbildningssystemet inom socialtjänsten, istället för tvärtom. Att föra över barnomsorgen till skolan har därför blivit den vanligaste formen för integration. Detta synsätt låg bakom att Spanien 1990 blev först med att helintegrera barnomsorgen i utbildningsväsendet. En ny utbildningslag (Ley de Ordenación General del Sistema Educativo – LOGSE) fastlade 1990 ramarna för hela det spanska utbildningssystemet, där åldersgruppen 0 – 6 år räknas som det första stadiet i barns och ungdomars skolgång. Ansvaret för verksamheten ligger hos de nationella och regionala utbild-</P>
<P class="p248 ft39">46</P>
<P class="p181 ft0">ningsmyndigheterna.</P>
<P class="p249 ft0">Den huvudsakliga utbildningen för personal som arbetar i verksamheten är lärarutbildning med inriktning på åldersgruppen 0 – 6 år, dessa lärare kan också arbeta med barn i åldrarna 7 – 9 år. Lärare med utbildning för äldre barn, exempelvis motsvarande svensk lågstadielärare, kan däremot inte arbeta med den lägre åldersgruppen. Under övergångsperioden till utbildningsväsendet gavs barnomsorgspersonal, via internut-</P>
<P class="p250 ft23"><SPAN class="ft27">45</SPAN><SPAN class="ft34">I </SPAN>A rewiew of Services for young children in the European Union 1990 – 1995.</P>
<P class="p18 ft9">Bryssel, European Commission Network on Childcare. Sid 3.</P>
<P class="p251 ft23"><SPAN class="ft27">46</SPAN><SPAN class="ft34">Moss, P & Penn, H (1996): ” </SPAN>It has been done abroad” <SPAN class="ft9">. I </SPAN>Transforming Nursery Education<SPAN class="ft9">, London, P. Chapman Publishing Ltd. Sid 127 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 4 </SPAN>41</P>
<P class="p48 ft0">bildning, möjlighet till lärarutbildning för 0 – 6 årsgr uppen, en kvalitetshöjning skedde därmed i personalstatusen.</P>
<P class="p90 ft0">LOGSE slår fast att verksamheten för barn i 0 – 6 år är det första stadiet i ett barns skolgång, och ska ha en klar undervisningsprägel. Den slår också fast att verksamhetens syfte är att främja barns fysiska och sociala utveckling, samt moraliska fostran. I samarbete med hemmen ska verksamheten utformas så att bästa tänkbara möjligheter för barns lärande, utveckling, samspel med vuxna och kamrater, ges. Denna tidiga skolform är viktig i kraft av eget innehåll, och har inte som primäruppgift att fungera som en skolförberedande verksamhet av traditionell karaktär. Alla spanska barn har rätt till denna tidiga skolform, men det är frivilligt att delta.</P>
<P class="p252 ft0">Den verksamhet som idag finns i Spanien och faller under LOGSE är</P>
<P class="p253 ft45">47</P>
<P class="p181 ft0">dock inte ännu enhetlig. Det finns tre huvudvarianter:</P>
<P class="p254 ft0"><SPAN class="ft2">Escuela infantil 3 – 6 år </SPAN>är ofta lokalmässigt placerad i, eller i närheten av en lågstadieskola. Verksamheten är mer präglad av traditionell skola, och har en skolförberedande karaktär, som bygger på en äldre spansk utbildningslagstiftning.</P>
<P class="p50 ft2"><SPAN class="ft0">Det är i </SPAN>escuela infantil 0 – 3 år <SPAN class="ft0">och i </SPAN>escuela infantil 0 – 6 år <SPAN class="ft0">som LOGSE är mest genomfört. I dessa två verksamheter arbetar man med en öppnare och mer flexibel inställning till inlärningsprocesser, barns individuella utveckling, och förhåller sig friare till den traditionella skolan och skolförberedande verksamheten. Dessa verksamheter ligger ofta fristående i förhållande till lågstadieskolor och har ett längre öppethållande än </SPAN>escuela infantil 3 – 6 år <SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p255 ft21">I <NOBR>EU-rapporten</NOBR> ”European Comission Network on Childcare <SPAN class="ft30">48 </SPAN>påpekas att LOGSE påverkat den spanska barnomsorgen för åldrarna 0 <NOBR>–6</NOBR> år</P>
<P class="p256 ft0">i riktning mot en mer genomtänkt och strukturerad verksamhet än tidigare, utan att för den skull bara verka som skolförberedande träning. En bättre utbildad personal och ett större samarbete med familjer och anpassning till dessas behov, har lett till en kvalitetshöjning för barn i verksamheterna. En allmän förbättring av både tillgång och kvalité i barnomsorgen har positiva följdverkningar på andra områden. Det ökar möjligheten för spanska kvinnor att förvärvsarbeta eller utbilda sig, detta ökar i sin tur förutsättningarna för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.</P>
<P class="p257 ft23"><SPAN class="ft27">47</SPAN><SPAN class="ft34">”Sweden” I </SPAN>A rewiew of Services for young children in the European Union 1990 – 1995. <SPAN class="ft9">Bryssel, European Commission Network on Childcare. Sid 54.</SPAN></P>
<P class="p258 ft33"><SPAN class="ft27">48</SPAN><SPAN class="ft31">Balaguer, I (1996): </SPAN>”Spain” <SPAN class="ft32">I </SPAN>Assesment of the current situation. <SPAN class="ft32">I </SPAN>A review of Services for young children in the European Union 1990 – 1995”. <SPAN class="ft32">Bryssel, European commission network on childcare</SPAN>. <SPAN class="ft32">Sid 55.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Kapitel 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft0">Här bör poängteras att skillnaden mellan svensk och spansk barnomsorg för barn i åldrarna 0 – 6 år, före LOGSE, var stor. Den svenska barnomsorgen har en lång tradition av pedagogiskt innehåll i förhållande till barns ålder och utveckling, som saknats i Spanien.</P>
<P class="p260 ft0">Rapporten påpekar dock att det fortfarande finns ett glapp mellan de nationella direktiv som LOGSE uttrycker, och genomförandet på regional och lokal nivå. Behovet av barnomsorg och verklig tillgång är inte i fas, trots att LOGSE ger alla barn rätt till en plats. En tillbakagång i den spanska ekonomin har påverkat all reformutveckling de senaste åren med ökande arbetslöshet och låg löneutveckling för spanska f amiljer.</P>
<P class="p261 ft0">En ökad politisk vilja till utbyggnad och kvalitetshöjning av verksamheten för barn 0 – 6 år, trots ansträngt ekonomisk läge kommer att påskynda genomförandet fullt ut. Ett bättre reformarbete avseende all spansk familjepolitik, t.ex. en utredning av föräldraledigheten och jämställdhetsaspekter i förhållande till barnomsorgen, samt en allmän statushöjning i synen på arbetet med barn i dessa åldrar är en del av vad rapporten sammanfattningsvis efterlyser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14"><SPAN class="ft13">5 </SPAN>Utvärdering av samverkan</P>
<P class="p262 ft0">I en rad kommuner har barnomsorg, skolbarnsomsorg och skola integrerats och ett betydelsefullt samarbete pågår, mellan dessa kommuner. Inte minst gäller samarbetet uppföljning och utvärdering av verksamheterna.</P>
<P class="p263 ft0">Kommittén har tagit del av utvärderingar av verksamheterna. Det är en relativt entydiga bild som träder fram. <SPAN class="ft18">49 </SPAN>Vi har valt att redovisa några av de studier som genomförts de senaste 2 åren.</P>
<P class="p264 ft37"><SPAN class="ft13">5.1</SPAN><SPAN class="ft36">Socialstyrelsens utvärdering av 59 samverkansprojekt</SPAN></P>
<P class="p265 ft2">Samverkan skola – skolbarnsomsorg <SPAN class="ft18">50 </SPAN><SPAN class="ft0">är en utvärdering av 59 olika projekt i totalt 50 kommuner som genomförts av Socialstyrelsen. Projekten är av olika karaktär och omfattning. De kan dock enligt rapporten inte anses vara representativa i förhållande till senaste årens besparingsbehov eftersom de startade före denna period.</SPAN></P>
<P class="p59 ft2">”Skolans huvudinriktning gäller inlärning och undervisning. För skolan finns mål, läroplaner och kursplaner som anger att barnen ska tillägna sig vissa bestämda kunskaper och färdigheter. För skolbarnsomsorgen finns inga krav på inlärning i denna bemärkelse, utan en inriktning på att ge ett brett stöd för barnens fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling och ge barnen utrymme och stöd och resurser för egna aktiviteter, att leka och skapa, umgås med kamrater, upptäcka världen.</P>
<P class="p266 ft16">Dessa skillnader innebär inte att skolan enbart har den ena inriktningen eller att skolbarnomsorgen har den andra. Även i skolbarnsomsorgen lär sig barn mycket som är viktigt både här och nu och för framtiden men det kanske handlar mera om ”vardagskompetens” som är svårt att ange som specifika kunskaper och färdigheter. Även i skolan pågår ett viktigt vardagsliv med stor betydelse för barnens allmänna välbefinnande och utveckling. Hur viktigt det är märks framför a llt när</P>
<P class="p267 ft9"><SPAN class="ft22">49 </SPAN>Se också Gunnesson, M., Flising, B., Qvarsell, B & I. Wener <NOBR>I-L.</NOBR> (1992):</P>
<P class="p268 ft33"><SPAN class="ft32">” </SPAN>Samverkan för utveckling <NOBR>skola-barnomsorg”.</NOBR> <SPAN class="ft32">Stockholm, Allmänna förlaget. </SPAN><SPAN class="ft46">50 </SPAN><SPAN class="ft32">Socialstyrelsen 1995:12: ” </SPAN>Samverkan Skola – skolbarnsomsorg”. En utvärdering, <SPAN class="ft32">Stockholm.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft2">det inte fungerar bra, t.ex. när barn upplever att de inte klarar prestationskraven eller när det uppstår mobbningsproblem. Sådana situationer och problem kan vara förödande för barnets självkänsla och utveckling av identitet och sociala förmåga...”</P>
<P class="p270 ft0">I rapporten beskrivs likheterna i de grundläggande målen för fritidshem och skola och det viktiga i att skolan och fritidshemmet har hand om samma barn. För barnen handlar det om många år då de samtidigt kan gå i skola och fritidshem. I båda verksamheterna finns personal med pedagogisk utbildning. Genom dessa likheter finns det en plattform att samverka och samarbeta ifrån. Det finns skillnader, men de behöver inte vara hinder för utvecklingen utan det är just skillnaderna som gör att man kompletterar varandra och skapar variation och helhet för barnens utveckling.</P>
<P class="p271 ft17">Sammanfattningsvis avslutas utvärderingen med avsnittet ”viktiga punkter för lyckad samverkan”. Gemensam ledning, med förståelse, kompetens, intresse och stöd för de olika verksamheterna och gemensam fortbildning i förberedelsearbetet är mycket betydelsefullt. Den viktigaste funktionen är kanske att lära känna varandra och diskutera sig fram till hur man kan komplettera varandra och finna en gemensam linje.</P>
<P class="p272 ft0">Det behövs också bra användbara lokaler. Det finns många verksamheter som brottas med lokaler som inte riktigt fungerar för dem. Det gäller särskilt fritidshem som flyttat in i skollokaler. Fritidshemmens lokaler kan vara ett bra alternativ för skolverksamhet eftersom de är avsedda för pedagogiska aktiviteter och social samvaro.</P>
<P class="p273 ft0">Gemensam planering både för terminen och veckan behövs. Samtidigt måste de vuxna vara observanta på att det inte blir överplanering så att man hamnar i strikta strukturer, schemaläggningar m.m., som rutar in och minskar barnens dag allt för mycket.</P>
<P class="p95 ft0">Även vällovliga pedagogiska ambitioner, att se till att barnen får del av allt det man gemensamt har att erbjuda, kan resultera i att situationen blir allt för strukturerad och vuxenstyrd. Rapporten avslutas med en markering om att det finns all anledning att då och då uppmärksamma att det är barnen som ska vara huvudaktörerna. Att planeringen och genomförandet av verksamheten också måste ta utgångspunkt i barnens perspektiv och intressen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft13"><SPAN class="ft13">5.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">Skola-skolbarnsomsorg</SPAN></NOBR> i samverkan</P>
<P class="p275 ft13">– Skolbom</P>
<P class="p276 ft0">Projektet Skola skolbarnsomsorg<SPAN class="ft18">51 </SPAN>är en longitudinell studie av den process som pågår i samband med integration av fritidshem inom skolan i Stockholm. Skolorna har studerats på uppdrag av Stockholms stad och Skolverket med avseende på hur barnen, föräldrarna och de anställda upplever integrationen samt hur barnens kunskaper i svenska och matematik har utvecklats under de fyra år som projektet pågått. Vidare har man försökt belysa de olika organisationsformernas betydelse för intressegrupperna och elvernas kunskapsutveckling.</P>
<P class="p143 ft0">I Stockholm övertog skolstyrelsen huvudmannaskapet för stadens då 600 fritidshem från den 1 januari 1991. De organisationsformer som studerats är totalintegrerade former, verksamhetsintegrerade och s.k. blandade former.</P>
<P class="p101 ft0">Utvärderingen visar att de anställda inom totalintegrerade verksamheter var den mest nöjda personalen. Slutsatserna som forskarna drar av detta är, att den formen av verksamhet uppmanar t ill samarbete som i sin tur påverkar arbetssätt och innehåll. Däremot menar de att i verksamhetsintegrerade skolor eller skolor med blandade former blir samarbetet mer sporadiskt. T.ex. blir skolbarnsomsorgen en resurs att ”ta till” snarare än en samarbetspartner.</P>
<P class="p277 ft21">Av betydelse för hur organisationen fungerar är informationen, planeringen, arbetssättet och attityderna. Planeringstiden har varierat avsevärt mellan skolorna under de 4 åren som utvärderingen pågått, men stannat vid 1 – 2 timmar per vecka. Det är för knappt med tid anser de anställda.</P>
<P class="p278 ft0">Däremot har samarbetstiden ökat. Den faller oftast ut i temaarbete eller projekt under skoldagens undervisningstid.</P>
<P class="p67 ft0">Attityderna till varandras kompetensområde har förändrats över tid främst när det gäller de som arbetat integrerat. Några absoluta gränser för vilka som ska förmedla teori respektive praktik beskriver varken lärare eller anställda i fritidshem. Nästan alla betonar utgångspunkten för sitt uppdrag dvs. lärande respektive social utveckling. Tydligare riktlinjer eller ramar för hur samarbetet ska utvecklas, gemensam planering och målsättning efterfrågas.</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft22">51 </SPAN>Andersson, <NOBR>B-E.,</NOBR> Rohlin, M. & Söderlund, A.. (1996:3): ” <SPAN class="ft23">Skolaskolbarnsomsorg i samverkan – Skolbom, nr 3”. </SPAN>Institutionen för Barn och ungdomsvetenskap, Lärarhögskolan i Stockholm.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft0">Ett gemensamt måldokument efterfrågas av de anställda. Det bör emellertid inte stanna vid det anser forskarna som menar att det inte finns någon patentlösning för hur samarbetsformerna eller organisationen kan gestaltas. Måldokument och handlingsplan bör utvecklas lokalt för ett integrerat arbetssätt.</P>
<P class="p71 ft0">Föräldrarna i projektet väljer i första hand den skola som ligger närmast hemmet. De tycker att kamratkontakten är mycket viktig. De vill att lärarna och fritidshemspersonalen ska samarbeta. De som har barn i totalintegrerade former ger den mest positiva bilden av verksamheten. Föräldrarna har bättre kontakt med verksamheten och har varit mer medvetna i sitt val av skola och omsorg.</P>
<P class="p281 ft0">Barnens svar visar inte något entydigt på att en organisationsform skapar mer trivsel än en annan. Det gäller både skola och fritidshem. Studiens resultat visar inte heller några större skillnader mellan olika former när det gäller kunskaper i svenska. Däremot är det skillnad i matematikkunskaper. Det visar sig både i jämförelse mellan regioner i staden och mellan organisationsformer.</P>
<P class="p35 ft0">Forskarna drar slutsatsen att det inte finns något som pekar på att den ena organistationsformen är bättre eller sämre än den andra. Skolor och fritidshem utvecklas över tid, samverkan ökar och minskar beroende på personalkonstellationer och resurser. Ändå anser de att det är mycket som talar för totalintegration mellan skola och skolbarnsomsorg, eftersom det är den formen som föräldrarna tycker bäst om. Det verkar också som om samverkan mellan personalgrupperna där blir större. De anser att ett gemensamt måldokument och klara riktlinjer behövs för vad de olika personalrollerna ska innehålla.</P>
<P class="p282 ft37"><SPAN class="ft13">5.3</SPAN><SPAN class="ft36">Mellanstadiebarnen vart tar de vägen på sin fritid?</SPAN></P>
<P class="p265 ft0">I denna rapport<SPAN class="ft18">52 </SPAN>har bl.a. en enkätundersökning genomförts bland mellanstadiebarn 10 – 12 år i Stockholm, för att ta reda på om de har tillfredsställande kamrat- och vuxenkontakter, sysslar med vettiga saker och har en god självbild och hälsa.</P>
<P class="p90 ft0">75 procent av barnen uttryckte att de ville ha ett ställe att gå till efter skolan där de kan träffa jämnåriga och vuxna. Nästan alla barn i undersökningen svarade att de tyckte illa om att vara ensamma hemma på morgonen. En fjärdedel tyckte illa om att vara ensamma på eftermidda-</P>
<P class="p283 ft23"><SPAN class="ft22">52 </SPAN><SPAN class="ft9">Socialstyrelsen 1995:13: </SPAN>Mellanstadiebarnen vart tar de vägen på sin fritid?</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">47</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft0">gen. En femtedel har svårt att nå föräldrarna under dagen. Vart tredje barn får vänta tre timmar eller längre tills någon vuxen kommer hem på eftermiddagen/kvällen.</P>
<P class="p53 ft0">När det gäller samverkan mellan <NOBR>skola-fritidshem</NOBR> sägs det i undersökningen att det kan vara ett sätt att arbeta socialt förebyggande. De barn som inte trivs så väl i skolan kan lyckas bättre i fritidshemmen, som i sin verksamhet inte har några bindande krav på att barnen ska lära sig bestämda kunskaper och färdigheter. Även i den här rapporten talas om behovet av tydlig ansvarsfördelning och ledning. En god samverkan mellan olika instanser i samhället som arbetar med barn kan vara fungerande nätverk runt barn i riskzon .</P>
<P class="p285 ft13"><SPAN class="ft13">5.4</SPAN><SPAN class="ft15">Samarbete för utveckling – Gävle</SPAN></P>
<P class="p286 ft0">I det följande redovisas en utvärdering <SPAN class="ft18">53 </SPAN>som gjorts av Gävle kommun när organisation och ansvar för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 – 16 år gick över till skolan. Först intervjuades fritidspedagoger, lärare och rektorer om samarbetet. Sedan gjordes en utvärdering som sammanfattar åren 1993 – 1996. <SPAN class="ft18">54</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">I den första rapporten redovisar rektorerna allmänt att man kommit en god bit på väg i samarbetet i de integrerade verksamheterna. Rektors roll som pedagogisk ledare ville lärarna upprätthålla och förstärka inför risken för att i stället få en ledare som drivs ” <SPAN class="ft2">tillbaka till en instrumentell roll som administratör eller ’praktisk fixare’ ”.</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">De intervjuade beskriver hur det gick till när Gävle kommun omorganiserade sina verksamheter. Det handlar mycket om att omorganisationen går för fort, om nya personer med andra funktioner som kommer in i verksamheten och om nya ledare, gränsöverskridande arbete och funderingar huruvida sexåringarna ska eller har börjat i skolan.</P>
<P class="p133 ft0">Så här säger en lärare som är positiv till omorganisationen.</P>
<P class="p287 ft2">”Då jag kom till skolan för fyra år sedan var det stenhårt mellan verksamheterna, bara en sån sak att som att man skulle gå in till varandras lokaler var något oerhört. Om jag ser tillbaka i dag så har det hänt förfärligt mycket på kort tid”</P>
<P class="p288 ft23"><SPAN class="ft22">53 </SPAN><SPAN class="ft9">Johansson, I. 1996:3: </SPAN>Samarbete för utveckling. Hur fritidspedagoger, lågstadielärare och rektorer i Gävle ser på samarbete. <SPAN class="ft9">Gävle, Gävle Skolförvaltning.</SPAN></P>
<P class="p289 ft23"><SPAN class="ft22">54 </SPAN><SPAN class="ft9">Johansson, I. 1997: </SPAN>Utvärdering av samverkan <NOBR>skola-skolbarnsomsorg</NOBR> under gemensamt huvudmannaskap. <SPAN class="ft9">Gävle, Gävle Skolförvaltning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft0">Förskollärarna var också ganska positiva medan fritidspedagogerna inte upplever samma situation. De tycker att deras arbete har blivit svårare och mer utsatt.</P>
<P class="p291 ft0">Förskollärarna tycker att det är bra att det finns flera att prata med och diskutera innehållet i arbetet med. På så sätt har man kunnat utveckla pedagogiken. De tycker det är jobbigt att de nu ha två roller. Först är det skolförberedande på förmiddagen och sedan är det skolbarnomsorgen på eftermiddagen.</P>
<P class="p292 ft20">”Egentligen är inte samarbetet med lärarna på lika villkor. De använder oss förskollärare men vi får inte något tillbaka. Även om lärarna</P>
<P class="p293 ft2">är kvar till kl 16 i skolan skulle det aldrig falla dom in att komma in till oss och erbjuda sig att ta ett hand om en grupp barn för att avlasta vår stressiga situation.”</P>
<P class="p294 ft0">Den mest drastiska förändringen upplevde lärarna. De skulle börja arbeta i arbetslag vilket de inte gjort förut. För fritidspedagogerna innebar omorganisationen vidgade arbetsuppgifter. De förväntades komma ”in i skolan på allvar,” medan förskollärarna hade en mer fri situation. De var inte omorganiserade utan hade frivilligt sökt nya anställningar i den nya verksamheten.</P>
<P class="p295 ft0">Så gott som alla arbetar i arbetslag. Något som upplevs som mycket positivt även om det varit påfrestande, särskilt för, ”skollärarna”. Övergången mellan sexårsverksamheten och första årskursen har blivit mjukare och mer lätthanterlig för barn, föräldrar och lärare. De som har det svårast är fritidspedagogerna. De har inget helt eget ”domän” bland barnen och verksamheten. Här behövs något för att stödja fritidspedagogerna i syfte att skapa en jämbördig position för dem i relation till lärare och förskollärare.</P>
<P class="p296 ft37"><SPAN class="ft13">5.5</SPAN><SPAN class="ft36">Pedagogisk utveckling för sexåringar i Stockholm – </SPAN><NOBR>Puss-projektet</NOBR></P>
<P class="p297 ft17">Det finns också utvärderingar om hur det gick till när en hel årskull sexåringar ca 6000 barn flyttades över t ill skolans ansvarsområde. Socialstyrelsen har bidragit med medel för en utvärdering till Pedagogisk utveckling för sexåringar i Stockholm det s.k. <SPAN class="ft16">Puss projektet – Sexårsverksamheten vad är det? </SPAN><SPAN class="ft47">55 </SPAN>och <SPAN class="ft16">Mellan förskola och skola. </SPAN><SPAN class="ft48">56 </SPAN>I den</P>
<P class="p298 ft23"><SPAN class="ft22">55 </SPAN><SPAN class="ft9">Jancke H. & Johansson: </SPAN>Sexårsverksamheten – vad är det? Erfarenheter från första året i Stockholm. <SPAN class="ft9">I </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">FOU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> 1994:8 Socialtjänsten Stockholm.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft0">första undersökningen som gjordes med utvalda förskolor som själva valde att gå över före alla andra, finner man entusiastiska förskollärare som tror på integrationen. Forskarna betonar i den här utvärderingen vikten av att det är förskollärare som leder verksamheten.</P>
<P class="p113 ft0">I den andra rapporten redovisas vad som hände med verksamhetens innehåll. Mycket av tiden går åt att vänja barnen vid skolmiljön, vuxenstyrda arbetspass, äta i matsalen och ha rast på gården.</P>
<P class="p300 ft0">I undersökningen bekräftar förskollärare och lärare att de tycker att det är viktigt med social träning. Även när det gäller barns intellektuella inlärning tycks förskollärarna vara ganska nöjda med sitt arbete. Det är mera tveksamt om barnen får en god hjälp att utveckla sin förmåga att inhämta kunskaper. Skoltraditionen är stark och förmedlingspedagogiken framträder ofta.</P>
<P class="p301 ft20">”Att sitta ner och arbeta tyst och flitigt med papper och penna, på stunder som bestäms av andra omständigheter än barnens motivation och mottaglighet, tycks vara det rådande mönstret för både lågstadielärare och förskollärare när de sitter med barnen”.</P>
<P class="p302 ft2">”Det är en så´n som man kan lära sig hur det är i skolan lite” <SPAN class="ft18">57 </SPAN><SPAN class="ft0">är den sista rapporten i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">Puss-projektet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> som redovisar intervjuer med sexåringarna och vad de tycker om sexårsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p303 ft17">På frågan, vet du vad en sexårsverksamhet är? svarar en flicka som går i en förskola som är integrerad med en skola och fritidshem . <SPAN class="ft16">”Ja det är barn som inte går kvar på dagis som går i en skola som är fr itids”</SPAN></P>
<P class="p304 ft0">Sammantaget har barnen en god uppfattning om vad de gör i sexårsverksamheten. Barnens uppfattning om att lära sig tycks vara ganska oreflekterad. Däremot har de mycket bestämd uppfattning om att det är fröken som bestämmer. Resultaten tyder på att barnen anser att de inte har något inflytande. Att de så starkt upplever att de inte kan påverka sin situation är något förskollärare och lågstadielärare måste arbeta med menar forskarna.</P>
<P class="p305 ft20">”Hos förskollärarna kan spåras ett sug att ta till sig (överta) delar av lärarnas uppgifter som t.ex. läsinlärning. Förskollärarna efterfrågar fortbildning i skolans pedagogik. En viktig uppgift för förskollärarna borde vara att värna förskolepedagogiken, att ge sexåringarna möjlig-</P>
<P class="p306 ft33"><SPAN class="ft27">56</SPAN><SPAN class="ft31">Jancke H. & Johansson I.: </SPAN>Mellan förskola och skola, Erfarenheter från sexårsverksamheter i Stockholm. <SPAN class="ft32">I </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">FOU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> 1995:9. Socialtjänsten, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p307 ft33"><SPAN class="ft27">57</SPAN><SPAN class="ft31">Jancke, H.: ” </SPAN>Det är en s´ån som kan lära sig hur det är i skolan lite” Sexåringar om sexårsverksamhet. <SPAN class="ft32">I </SPAN><NOBR><SPAN class="ft32">FOU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> 1995:15. Socialtjänsten Stockholm.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft2">het att vara just sexåringar. Barnen ska erbjudas en verksamhet som stöttar dem i deras utveckling och inlärning i stället för att lyfta in ämnespedagogik för tidigt”.</P>
<P class="p308 ft0">Undersökningen avslutas bl.a. med att peka på skolledningens ansvar i att ordna fortbildning för de olika yrkesgrupperna och att skapa förutsättningar för fruktbara möten.</P>
<P class="p309 ft2">”Det är orimligt att förvänta sig att utvecklingen av samarbete ”bara ska hända”. En medveten diskussion krävs om hur man bäst tar tillvara de olika yrkeskompetenserna. Och tid till detta. Här vilar ett tungt ansvar på skolledningen...”</P>
<P class="p310 ft13"><SPAN class="ft13">5.6</SPAN><SPAN class="ft15">Att börja skolan som sexåring</SPAN></P>
<P class="p311 ft0">I en kunskapsöversikt <SPAN class="ft18">58 </SPAN>som ger en god överblick av de senaste forskningsrönen i området diskuteras ett antal frågeställningar om den fortsatta utvecklingen av synen på barns lärande vid övergången från förskola till skola. Här menar forskarna att de statliga utredningarna har påverkats av forskning och kunskapsbildning om barns lärande och utveckling. Från att lägga ett bedömande mognadsperspektiv på barn talar statliga utredningar idag om barns kompetens och förmåga</P>
<P class="p312 ft2">”Vi påstår att man inte längre talar om mognad i statliga dokument, likaväl kan man fråga sig om detta begrepp har försvunnit från praktiken i förskola och skola. Även om man inte använder sig av begreppet mognad så görs det troligen bedömningar och utvärderingar i vardagen som styrs av antaganden vilka bygger på de stegvisa stadieteorierna...”</P>
<P class="p121 ft21">En annan utvecklingstrend som tas upp är att man förut talade mera om samverkan på skolans villkor medan tendensen i dag är att det talas om integration av förskolans och skolans pedagogik. Förskjutningen går mot att det är förskolan och dess arbetssätt som förespråkas. Det kan bero på att barn i förskolan har större möjlighet att välja. Det är en viktig motivationsaspekt i lärande menar de. Men det kan också bero på att man i skolan numera precis som förskolan, ser utveckling som lärande. Det</P>
<P class="p313 ft9"><SPAN class="ft22">58 </SPAN>Pramling, I. & Mauritzon, U. (1996): ” <SPAN class="ft23">Att börja skolan som sexåring </SPAN>”. <SPAN class="ft23">En kunskapsöversikt. </SPAN>Stockholm, Skolverket.</P>
<P class="p314 ft23"><SPAN class="ft9">Se också Pramling, I. (1993): ” </SPAN>Barnomsorg för de yngsta”. En forskningsöversikt. <SPAN class="ft9">Stockholm, Fritzes.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">51</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft0">spelar emellertid inte någon roll hur bra metoder man än har om man inte har bestämt sig för vad det är barn ska lära sig.</P>
<P class="p316 ft2">”Med utgångspunkt i vad barn förstått och lyckats lära sig i olika sammanhang kan man som pedagog dra slutsatser om vad som skulle kunna vara rimligt och adekvat innehåll för barn i den aktuella åldern. Forskning om barns lärande borde med andra ord alltid utgöra en kunskapsbas för verksamma pedagoger”</P>
<P class="p317 ft0">Forskarna har också gått igenom olika samverkansprojekt och konstaterar att</P>
<P class="p318 ft2">”det känns förmätet att säga att projekten inte lett till någon bestående förändring i form av förändrat synsätt på barns lärande” trots att man hållit på i 20 år. Likaväl är det detta som olika utvärderingar slår fast, med några få undantag. Det har inte medfört någon gemensam samsyn på barns lärande eller en integration som utgår ifrån barnens värld och erfarenhet.”</P>
<P class="p319 ft0">Forskningsresultaten har resulterat i att ta fram sådana omständigheter som utebliven handledning under förändringsprocesser, yttre ramar som inte går att påverka, hierarkier mellan lärare och pedagoger, kompetensutveckling och lokaler som hämmar samarbete och utveckling.</P>
<P class="p40 ft0">Vad skulle då ur pedagogisk synvinkel vara bra för barnen? Bl.a. säger forskarna att barn lär det de är med om och inte det vi försöker att förmedla verbalt till dem. Varje pedagog och varje arbetslag måste fundera över hur den organiserande strukturen förmedlar olika budskap till barn. Rapporten avslutad med</P>
<P class="p320 ft16">”Mycket tyder på att det är en svår och mödosam process att frigöra utvecklingskrafter i mötet mellan förskola och skola för att skapa nya former för att utveckla barns lärande. Det behövs antagligen ett måldokument som styrfaktor men det behövs i så fall en vidare problematisering och tematisering av vad som menas med ”varje barn skall bli bemött på dess individuella utvecklingsnivå och flera andra ”innebegrepp” som vi i dag strör runt oss.”</P>
<P class="p321 ft13"><SPAN class="ft13">5.7</SPAN><SPAN class="ft15">Kommentar</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Med utgångspunkt i utvärderingar, intervjuer, studiebesök och diskussioner med forskare och praktiker kan vi konstatera att flertalet delar uppfattningen att det är viktigt att det blir gemensamma mål för integrerade pedagogiska verksamheter. Men det är naturligtvis inte bara målen</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p322 ft0">för verksamheten som är viktiga för en fortsatt progressiv verksamhetsutveckling. När olika kulturer och traditioner ska gå samman i något nytt krävs både tid och tålamod och bra redskap på vägen för att kunna genomföra detta.</P>
<P class="p323 ft0">Frågor som är viktiga för den fortsatta uppb yggnaden och som i dag för många upplevs som oklarheter och hinder är viktiga att angripa och bearbeta på alla nivåer. En sådan fråga som framträder allt tydligare är synen på barns kunskap, kunskapsformer och lärande. En annan lika viktig fråga är de professionellas kompetens, liksom ledningsfrågorna. Kommittén menar att det är angeläget att analysera och överväga de professionellas kompetens och utbildning för att arbeta i integrerad verksamhet. I kapitlet ”Två traditioner – en skola” och kapitlet ”Några centrala begrepp” utvecklas synen på barns kunskap, kunskapsformer och lärande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft14"><SPAN class="ft13">6 </SPAN>Två traditioner – en skola</P>
<P class="p324 ft0">Att integrera verksamheter handlar om att vidareutveckla men också om att förändra.</P>
<P class="p325 ft0">Hur ser traditionerna inom barnomsorgen och skolan ut, hur har de uppstått, förändrats, vad påverkar dem och inte minst hur kan de mötas och utvecklas i framtiden?</P>
<P class="p326 ft17">En konkret illustration av hur traditioner möts och verkar ger Haug i en omfattande analys av den försöksverksamhet med samverkan mellan förskola och skola som genomförts i Norge. <SPAN class="ft48">59 </SPAN>Syftet med den norska försöksverksamheten var att förändra den existerande organisationen och den pedagogiska praktiken för <NOBR>6-åringar</NOBR> genom en samverkan mellan förskola och skola. Detta skedde dels genom ett konkret samarbete mellan olika yrkeskategorier i tre försöksmodeller, dels genom framtagandet av en nationell läroplan, till vilken lokala läroplaner kopplades.</P>
<P class="p180 ft0">Följande modeller prövades</P>
<P class="p327 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Förskolemodellen: </SPAN><NOBR>6-åringarna</NOBR> var kvar i den vanliga förskolan.</P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Skolmodellen: </SPAN><NOBR>6-åringarna</NOBR> befann sig som grupp inom skolan.</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Den kombinerade modellen: Försöket skulle till sin helhet vara ett samarbete mellan förskola och skola, och </SPAN><NOBR>6-åringarna</NOBR> befann sig antingen i skolan eller i förskolans lokaler.</P>
<P class="p329 ft0">I alla modeller skulle ett överenskommet och för övrigt valfritt mått av samarbete mellan skola och förskola förekomma utifrån gemensamt uppställda riktlinjer i en ”läroplan” för <NOBR>6-års</NOBR> verksamheten.</P>
<P class="p330 ft0">Av utvärderingens resultat framkommer med stor tydlighet att man under de <NOBR>3-4</NOBR> år som försöket pågick inte lyckades åstadkomma en sammansmältning av ”det bästa” från respektive verksamhet till en ny pedagogisk praktik för försökets <NOBR>6-åringar.</NOBR> Haug konstaterar:</P>
<P class="p331 ft20">”Förändringar kräver att de som arbetar inom ramarna för verksamheten har förändrat grunden för sin förståelse eller grunden för sina föreställningar om vad arbetet egentligen handlar om. De måste internalisera en annan tradition; de måste förvärva den underförstådda kunskapen i det ideologiska sammanhang där de skall fungera. De</P>
<P class="p332 ft23"><SPAN class="ft22">59 </SPAN><SPAN class="ft9">Haug, P. (1992): ” </SPAN>Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educational programme for <NOBR>6-years-olds</NOBR> (1986 – 1990) and the subsequent reform”. <SPAN class="ft9">Stockholm, HLS Förlag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft2">måste kunna tolka signalerna och ge dem mening på ett nytt sätt. De måste göra sig andra föreställningar om vad som är viktigt och hur utbildning kan genomföras. Detta har inte hänt i experimentet med 6- åringarna”. <SPAN class="ft25">60</SPAN></P>
<P class="p333 ft0">I det norska försöket fick den ideologiska styrningen, i form av en för de båda verksamheterna upprättad läroplan, inte den effekt man i experimentets inledning hade hoppats på. Däremot blev den föremål för mycket diskussion, det vill säga något att samlas kring och diskutera. Detta visar egentligen på, det vi alla redan vet, att förändringar i utbildningssystemet inte är enkla att genomföra. Analysen visar dock på ett antal faktorer som skapar svårigheter. Det finns ett <SPAN class="ft2">generellt reformperspektiv </SPAN>som gäller i en rad länder. Utbildningsreformer har vanligtvis planerats utifrån ett <NOBR>”uppifrån-och-ned”</NOBR> perspektiv; och där <SPAN class="ft2">en klar arbetsfördelning </SPAN>funnits mellan den politiska arenan, som sysslar med symboliskt och ideologiskt arbete och <NOBR>expert-arenan</NOBR> där exempelvis lärare utför det praktiska arbete som en följd av politiska beslut. <SPAN class="ft18">61</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">I denna syn på hur förändring kan ske finns en tro på <SPAN class="ft2">intentionalitet</SPAN>, dvs. att det är möjligt att formulera mål som är följda av handling, och en tro på att det också ska råda <SPAN class="ft2">konsensus </SPAN>kring fattade beslut och påföljande handlingar.</P>
<P class="p90 ft0">Resultaten av de reformer som planerats utifrån dessa förutsättningar har dock visat sig vara behäftade med en rad problem. Ett avgörande problem är att reformen i realiteten inte utförts utifrån den uttryckta politiska intentionen. Detta beror på att utbildning styrs och påverkas av ett mycket komplext system av sociala, politiska och ekonomiska faktorer. Reformer följer inte heller de rationella principer och steg som det dominerande reformperspektivet förutsätter. De utvecklas enligt helt andra mönster. Enbart det faktum att i stort sett varje politiskt beslut är ett resultat av kompromisser, taktik, interna avtal eller strider gör att det egentligen aldrig kan handla om enkelt rationella beslut bakom en reform.</P>
<P class="p334 ft0">En av dessa svåridentifierade och komplicerade krafter, som alltid finns närvarande i samband med förändringsarbete, är traditionen. Alla samhälleliga institutioner etableras med ett syfte att utföra en uppgift. De som arbetar i en verksamhet utvecklar egna mål och metoder, vilket innebär att ett specifikt sätt att tänka och förstå omvärlden med tiden blir självklart, medan andra sätt att tänka slås bort. Därigenom formas en institutionell tradition som också medför ett inbyggt motstånd till föränd-</P>
<P class="p163 ft9"><SPAN class="ft27">60</SPAN><SPAN class="ft34">Ibid .Sid 192, vår översättning från engelskan</SPAN></P>
<P class="p335 ft9"><SPAN class="ft27">61</SPAN><SPAN class="ft34">Se t.ex. Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (1986): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Politisk styrning och utbildningsreformer”. </SPAN>Stockholm, Liber.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">55</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft0">ring. Reformer som innebär en alltför stor konflikt med rådande rutiner och värderingar och därmed med institutionens identitet, kommer därför att ha små chanser att lyckas.</P>
<P class="p337 ft0">En del forskare brukar i detta sammanhang tala om föreställningar som en generell strukturell princip, som utgör grunden för vår subjektiva förståelse av olika aspekter i tillvaron. Föreställningarna ger uttryck för människans sätt att tänka och styr hennes sätt att organisera, förstå och orientera sig i sin omvärld, och inte minst hennes sätt att välja, ta ställning och handla.</P>
<P class="p71 ft0">För att en förändring mot en integration <NOBR>barnomsorg-skola-skol-</NOBR> barnsomsorg ska vara möjlig i praktiken krävs inte bara en medveten uppslutning kring gemensamma idéer och värden i varje tid, utan även mycket medvetna ställningstaganden gällande hur organisatoriska frågor kan och bör kopplas till dessa idéer och värden. Detta betyder att verksamhetens ramar och villkor, dvs. ekonomiska och organisatoriska frågor noga måste vägas mot idéerna om den miljö man vill skapa för barnens vardagsliv, deras kunskapsskapande arbete och läroprocesser.</P>
<P class="p285 ft13"><SPAN class="ft13">6.1</SPAN><SPAN class="ft15">Traditioner som sociala konstruktioner</SPAN></P>
<P class="p79 ft0">I barnomsorgens och skolans traditioner finns ett stort och avgörande idéarv som är gemensamt, men samtidigt träder tydliga skillnader fram som kan beskrivas i form av två sociala, av människan formade, konstruktioner; <SPAN class="ft2">barnet som natur och barnet som kultur- och kunskapsåterskapare </SPAN>.<SPAN class="ft18">62 </SPAN>Genom att få syn på det som är gemensamt och det som skiljer är det möjligt att öppna upp för ett samtal kring vilka gemensamma värden och vilken gemensam syn på kunskap och lärande som ska genomsyra barns fostran och utbildning. Konstruktionerna barnet som natur och barnet som kunskaps- och kulturåterskapare måste ses som läsanvisningar, eller ”ingångsbegrepp”, vilka är till för att fästa uppmärksamheten på viktiga drag i utvecklingen. Även om detta är en förenkling kan den tjäna som en utgångspunkt för att diskutera olika traditioner.</P>
<P class="p338 ft0">Den syn på barnet som vi här kallat <SPAN class="ft2">Barnet som natur </SPAN>förefaller i större utsträckning finnas företrädd i förskolan, medan <SPAN class="ft2">Barnet som</SPAN></P>
<P class="p339 ft9"><SPAN class="ft22">62 </SPAN>I det följande presenteras en bearbetning av den analys som återfinns i: SOU 1994:45: <SPAN class="ft23">Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. Expertbilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p340 ft32">Stockholm, Utbildningsdepartementet. Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994): ” <SPAN class="ft33">Förskola och skola – om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats”. </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft0"><SPAN class="ft2">kultur- och kunskapsåterskapare </SPAN>i större utsträckning synes vara mer företrädd i skolan. Detta uttrycker också makt och styrkeförhållanden mellan, men även inom, de pedagogiska fält som skolan och förskolan representerar. I detta styrkeförhållande har förskolan positionerat sig gentemot skolans konstruktion av barnet som kultur och kunskapsåterskapare, genom att konstruera och vidmakthålla en syn på barnet som natur.</P>
<P class="p342 ft0">Under hela barnomsorgens utveckling har frågorna; styrning kontra frihet; relationen till familjen och samhället, samt barnomsorgens starka förankring i barnpsykologin, som utgångspunkt för verksamhetens innehåll och utformning, intensivt diskuterats. Helhetssynen har genomsyrat verksamheten, men har under olika tidsperioder tagit sig olika uttryck. Värnandet om hela barnet har varit och är en markering mot skolans ämnesuppdelade och kognitivt inriktade verksamhet, som man från barnomsorgens sida alltid tydligt velat värja sig emot. Barnomsorgens helhetssyn har inneburit en strävan att förmedla en förståelse av omvärlden. Helhetstänkandet fanns som en bärande idé hos Fröbel, och utvecklades vidare av Elsa Köhler, och återfinns i Barnstugeutredningens systemtänkande och dagens temabaserade arbetssätt, liksom i de pedagogiska programmen för förskolan och fritidshemmen, med dess inriktning mot natur, kultur och samhälle.</P>
<P class="p343 ft0">Som en viktig kärna i den svenska barnomsorgen ligger ännu idag den fria leken och det fria skapandet. Denna syn härrör ur upplysningstidens idé om frihetens potentialer; där principen om självreglering – att vilja göra det rätta och därigenom bli fri – stod i centrum. Denna princip fanns starkt förankrad hos Fröbel och innebar att lek och skapande verksamhet sågs som betydelsefullt för utvecklandet av fria och självständiga individer. <SPAN class="ft2">”Leken är det kommande livets hjärtblad, ty i leken visar sig människans djupaste anlag, hennes innersta väsen”, </SPAN>skriver Fröbel. <SPAN class="ft18">63</SPAN>. Denna frihetens idé, visserligen något omtolkad och med näring från Rousseaus romantiska idé om barndomen som den oskuldsfulla perioden i människans liv – den gyllene åldern – har utgjort en viktig grund för barnomsorgens pedagogiska praktik. Barn ska fritt få uttrycka sig själva, sina tankar och sina känslor. I denna frihet uttrycker barnet sin personlighet. Det handlar om barnets lust och att det ska vara roligt, i en <NOBR>här-och-nu</NOBR> förankring, som kan ses i motsats till skolans framtidsinriktning. I denna syn finns också en tydlig parallell till idén om, och senare myten om, ”det fria skapandet”, som blev den pedagogiska motsvarigheten till myten om den frie konstnären. Förenklat kan</P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft22">63 </SPAN>Johansson, G. & Åstedt, <NOBR>I-B.</NOBR> (1993): ” <SPAN class="ft23">Förskolans utveckling – fakta och funderingar”. </SPAN>Stockholm, Nordstedts. Sid 83 – 87.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft0">man säga att i konstruktionen av barnet som natur finns naturligt nedlagt i barnet – <SPAN class="ft2">”allt finns i barnet”, </SPAN>och måste få frihet att uttryckas, bearbetas och utvecklas. Detta har inom barnomsorgen i många fall fått sitt uttryck i en terapeutisk inriktning på skapandeverksamheten, med en fokusering mot den känslomässiga bearbetningen. Själva upptäckten, lärande- och skapandeprocessen riskerar som en följd av detta att bli sekundärt.</P>
<P class="p346 ft0">Värnandet av barnet som natur i likhet med värnandet om helhetssynen, är en pedagogisk grundsyn som format barnomsorgen. Samtidigt måste denna pedagogiska grundsyn, uppfattas som en markering mot vad som upplevs som skolans traditionella pedagogik, med dess kunskapsmål och prestationkrav.</P>
<P class="p80 ft0">Det som händer i barnomsorgen idag måste förstås utifrån detta helhetstänkande där tonvikten lagts vid hela barnet och den totala aktiviteten, och där <SPAN class="ft2">integration och kontinuitet </SPAN>löpt som en röd tråd genom verksamheten. Detta har också betytt att omsorg och daglig omvårdnad, hygien, god kost, värme, vila och avkoppling har haft samma värde som allt annat. Något som blivit ett signum för den svenska barnomsorgsmodellen, och som grundas på barnets behov av trygghet, kontinuitet och sammanhang i sin tillvaro – <SPAN class="ft2">en socialt förankrad pedagogisk syn. </SPAN>Det har således handlat om en omsorg om <SPAN class="ft2">hela </SPAN>barnet och om <SPAN class="ft2">alla </SPAN>barn på lika villkor i en verksamhet med jämn kvalitet över <SPAN class="ft2">hela landet. </SPAN>Denna tanke gick tillbaka till grundläggande mänskliga rättigheter men framför allt barns rättigheter att lära och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Denna syn har också varit kopplad till idén om att knyta samman individen, familjen och samhället. Med barnstugeutredningen <SPAN class="ft18">64 </SPAN>tydliggjordes detta komplicerade samspel mellan pedagogik, vård och omsorg. Barn <SPAN class="ft2">- omsorgen </SPAN>skulle vara en socialpedagogisk resurs, som kunde verka för att utjämna skillnader i barns uppväxtv illkor. Förtur skulle ges till barn med psykosociala problem. Samtidigt betonades integrationstanken starkt, vilket bl.a. innebar att barn med särskilda behov inte skulle särskiljas, utan att alla barn skulle få möjlighet att leva och lära tillsammans inom ramen för förskolan. Det handlade således om en omsorg om <SPAN class="ft2">hela </SPAN>barnet, och om <SPAN class="ft2">alla </SPAN>barn på lika villkor, i en verksamhet av jämn kvalitet över <SPAN class="ft2">hela landet. </SPAN>Detta ugår ifrån ett tänkande som bygger på grundläggande mänskliga rättigheter, men framför allt utifrån alla barns rättigheter att lära och utvecklas utifrån egna förutsättningar.</P>
<P class="p347 ft0">Även i skolan finns ett ansvar för hela barnet och en strävan efter en social fostran och en intellektuell träning och utveckling. Inte minst kommer detta tydligt till uttryck i <NOBR>1946-års</NOBR> Skolkommissions arbete,</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft22">64 </SPAN>SOU 1972:26 och 27: <SPAN class="ft23">Förskolan. </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">vilket gav grunden för efterkrigstidens skolreformer och som tydligt markerats i övergripande mål i alla läroplaner. Den svenska skolan framstår, och särskilt i ett internationellt perspektiv, som relativt barncentrerad. Barncentreringen i skolan yttrar sig dock på ett annat sätt än i förskolan. Om psykologin kan sägas vara utgångspunkt för en mycket stor del av verksamhetens innehåll och arbetssätt i förskolan, så har psykologin i skolan framför allt använts för att <SPAN class="ft2">anpassa stoffet och undervisningsmetodiken till barnets kunskaps- och utvecklingsnivå </SPAN>. Ett omoget barn ska inte ställas inför lika svåra uppgifter som ett mer moget, och ska få mer handledning av läraren. Läroplanskoden <SPAN class="ft18">65 </SPAN>för skolan handlar i grunden om förmedling och återskapande av den rådande kulturen och det kunskapsstoff som samtiden anser som väsentligt för att samhällets produktion ska fungera och utvecklas. Det finns således en starkt pragmatisk aspekt på skolans arbete, i det att den ska vara till nytta för samhället. Framtidsinriktningen är således tydlig i skolans verksamhet. Denna framtidsinriktning innebär att skolan är närmare knuten till det produktiva livet. En följd av detta är att skolan står i centrum för en målrationalitet.</P>
<P class="p349 ft0">En annan mycket central aspekt av skolan är att den är ämnescentrerad, i den meningen att grunden för aktiviteten är länkad till inlärning av konkret ämneskunskap. Detta sammanhänger med skolans tradition av ämnescentrering, med överföring av konkret och utvärderingsbar kunskap som mål. Ämnescentreringen innebär att det blir tydligt vad man ska göra. Vad som är rätt eller fel blir också synligare till skillnad mot i förskolan.</P>
<P class="p176 ft0">Utmärkande för skolverksamheten är att ämnena till stor del bestämts och delats in av andra än barnen själva, i kontrast till förskolans tradition av barncentrering där idealet är att barnet i stor utsträckning bör välja innehåll och uttrycksform själv.</P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft13">6.2</SPAN><SPAN class="ft15">Traditioner i praktiken</SPAN></P>
<P class="p350 ft2"><SPAN class="ft0">I avhandlingen </SPAN>”Förskollärare i tanke och handling” <SPAN class="ft18">66 </SPAN><SPAN class="ft0">studerade Henckel förekomsten av gemensamma och mer specifika föreställningar hos förskolepersonal under utbildningstiden och i praktiken, samt hur</SPAN></P>
<P class="p351 ft9"><SPAN class="ft27">65</SPAN><SPAN class="ft34">För definition av begreppet läroplanskod se Lundgren, U. P. (1995): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Att organisera omvärlden”. </SPAN>Stockholm, Liber (4:e uppl).</P>
<P class="p352 ft33"><SPAN class="ft27">66</SPAN><SPAN class="ft31">Henckel, B. (1990): ” </SPAN>Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen arbete, lek och inlärning”. <SPAN class="ft32">Umeå, pedagogiska institutionen, Umeå universitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">59</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft0">dessa överensstämde med det praktiska arbetet med barnen. Efter bl.a. ingående intervjuer fann hon att varje individuell förskollärare hade mycket olika föreställningar om sitt arbete och syftet med detta. Det fanns ingen gemensam grundsyn hos personalen, varken bland dem som arbetat tillsammans många år, eller bland studerande i början respektive i slutet av sin utbildning. Däremot fanns starka gemensamma inslag som hade mer med det praktiska arbetet och förhållningssättet till barnen att göra hos de yrkesverksamma förskollärarna. När Henckel studerade praktiken fann hon nämligen att förskollärarna agerade mycket mer lika varandra än vad de givit uttryck för i intervjuerna, och att detta gällde i långt högre grad inom den enskilda avdelningen än mellan avdelningarna.</P>
<P class="p354 ft0">Det intressanta är att förskollärare i sitt praktiska arbete uppvisar ett arbetssätt och förhållningssätt som bär på många fler gemensamma inslag än vad de givit uttryck för i intervjuerna och samtidigt skiljer sig dessa föreställningar från de mål och intentioner som finns formulerade i centrala dokument för förskolan.</P>
<P class="p323 ft0">Haug kunde med utgångspunkt från det norska försöket konstatera att aktiviterna i förskolan dock är mer vuxenstyrda och kontrollerade, än vad formuleringar i intervjuer och gemensamt upprättade läroplansdokument förleder oss att tro. Även om mycket tid avsätts för ”fri lek”, ägnas minst lika mycket tid till rutinaktiviteter och helt vuxenstyrda aktiviteter. På liknande sätt hade förskollärarna i Henckels studie uppgivit att de anser att leken är viktig för det fria uttrycket av personlighet och känslor, samt att leken även är ett viktigt sätt att lära. Trots detta respekterades leken dåligt i det praktiska arbetet. Leken avbröts och personalen meddelade att barnen snart skulle sluta eftersom det var dags att gå ut, eller att städerskan skulle komma, eller att det var tid för åldersindelade gruppaktiviteter, lunch eller nå gon annan schemalagd aktivitet. Det finns en konflikt hos förskolepersonalen mellan å ena sidan kraven på barncentrering, och det man menar att detta innebär av fria aktiviteter, och å andra sidan ett system för att hålla ordning på barnen i denna frihet. Det finns en ordning genom regler och utlovade sanktioner som gäller för varje aktivitet. Samtidigt som barnet i förskolan ska vara ett ”naturligt” och ”fritt barn”, ska det således också vara ett anpassat barn, som klarar av vuxenstyrda och kontrollerade gruppaktiviteter av olika slag.</P>
<P class="p355 ft0">Undervisningens <NOBR>fråga-svars-mönstret</NOBR> sitter mycket djupt i utbildningstraditionen. Denna tradition visar sig även i förskolan och framför allt under samlingarna och i sexårsträningen. Haug studerade inom ramen för det norska försöket hur förskollärarna faktiskt bar sig åt när de ägnar sig åt skolförberedande arbete. Både i Haugs egna och andras</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft17">studier framkommer att förskollärare som kommer in i skolan undervisar, instruerar och berättar mer för barnen än vad lågstadielärare och mellanstadielärare gör när de undervisar. Förskolläraren synes överdriva det som de föreställer sig är skolans metoder, med en lärare längst fram i klassrummet som talar och elever som lyssnar. <NOBR>Fråga-svars-mönstret</NOBR> blir alltså tydligare, liksom viljan att hjälpa barnet att finna rätt svar.</P>
<P class="p357 ft0">Det är som om handlandet i den pedagogiska praktiken i skolan eller förskolan i stor utsträckning blir en vanehandling, en rutin som avlagrar sig i kroppen. Dessa vanebildningar och rutinmönster markerar identitet och tillhörighet samtidigt som de skapar trygghet i arbetet och i gr uppen. Att lärare i sekel har möblerat klassrummet med sig själv i centrum måste ses som ett uttryck för en tradition, som i grund och botten handlar om möjligheten att upprätthålla social kontroll i klassrummet mellan lärare och elev. Inbyggd i förskoletraditionen eller skoltraditionen finns även andra mönster för auktoritetsförhållanden som graden av tillämplighet av <NOBR>”Jante-lagen”,</NOBR> konfliktlösningsmönster, i vilken utsträckning man eftersträvar minsta gemensamma nämnare och så vidare. Dessa komponenter i traditionerna, som handlar om människors relationer, och även om maktrelationer, är sannolikt av avgörande betydelse för den pedagogiska praktiken. Den pedagogiska praktiken styrs också av ramar och villkor av rent ekonomisk och materiell natur, som bidrar till att stötta eller förstärka dessa vanehandlingar och rutiner.</P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft13">6.3</SPAN><SPAN class="ft15">Avslutande diskussion</SPAN></P>
<P class="p359 ft0">I den pågående försöksverksamheten kring samverkan mellan förskola och skola är det tydligt att det handlar om två olika kulturer och traditioner. Samverkan syftar till att dessa båda kulturer ska komplettera varandra, i den bemärkelsen att förskollärare och lågstadielärare ömsesidigt bidrar med sitt eget professionella kunnande, sin kultur och sin tradition. Denna idé om att respektive lärargrupp ska tillföra varandra det som saknas i respektive institutionsform inrymmer många komplikationer. Är det överhuvudtaget möjligt att åstadkomma ett kulturmöte i reell mening under rådande förutsättningar, eller blir det så att förskolläraren tar hand om leken och barns sociala utveckling medan lågstadieläraren sköter det intellektuella? En ännu väsentligare fråga kanske är: Vad betyder det för ett barn att i ett pedagogiskt sammanhang alltid mötas av två eller flera skilda traditioner, och därmed också olika sätt att se på lärande och kunskap? I nästa steg kan man även fråga: Hur kan den enskilde pedagogen befästa och utveckla en egen professionell hållning i ett arbete som bygger på samverkan och samarbete?</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft21">För att uppnå en långsiktig utveckling av förskolans och skolans pedagogiska arbete måste ett förändringsarbete ta sin utgångspunkt i en gemensam syn på barnet, på kunskap och lärande. Ett sådant förändringsarbete förutsätter en medveten strävan efter att nå en verklig mötesplats. En mötesplats där förskola och skola omfattar en liknande syn på det lärande barnet, pedagogens roll och på det pedagogiska arbetet, och som bygger på en gemensam värdebas. Att på sikt uppnå ett sådant möte är fullt möjligt. Ett gemensamt måldokument till grund för den pedagogiska verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet kan vara ett första steg i ett sådant utvecklingsarbete. Detta är dock inte nog, måldokumenten kräver ett levande samtal kring grundläggande centrala begrepp för verksamheten och hur dessa ska och kan ta gestalt i praktiken.</P>
<P class="p361 ft0">I samband med reformer och förändringar av förskola och skola uppstår en mängd frågor kring hur verksamheten ska organiseras i kommunerna. Vad som helt klart kan sägas är, att det som organisatoriskt görs alltid måste ha en nära koppling till den syn på barnet och den syn på kunskap och lärande som verksamheten ska verka för. För detta krävs en skola som lyckats med att samlas kring en levande pedagogiskt värdebaserad och praktiskt tillämpad filosofi, som också tar sin näring från den moderna vetenskapen. En filosofi som har en bred uppslutning bland personal, föräldrar, ledningspersonal och politiker i kommunen. För att detta ska kunna ske är det alldeles nödvändigt att initiera ett samtal på ett offentligt ”torg” där alla kan mötas i en fungerande offentlighet. Det handlar i grund och botten om ett bemyndigande, att människan är myndig när hon förmår styra sig själv. Människans förmåga att styra sig själv är nära sammankopplad med hur hon ser på sin egen rätt att tala och påverka sitt liv och sin egen praktik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft14"><SPAN class="ft13">7 </SPAN>Några centrala begrepp</P>
<P class="p363 ft0">Industrisamhället förändras mot vad som kommit att kallas ett kunskaps- eller informationssamhälle. Kunskapssamhälle och informationssamhälle är abstrakta och svåra begrepp att fånga och tyda. Begreppet utbildningssamhälle eller det lärande samhället – ”the learning society” – är kanske mer gripbart.</P>
<P class="p57 ft0">Samtidigt för ett sådant ord med sig en rad föreställningar och mentala bilder av utbildning som en institutionell verksamhet. Med begreppet utbildning associeras bestämda institutionella former som skola och bestämda processer som undervisning med en lärare och en grupp eller klass av elever. Och med begrepp som skola följer konkreta bilder av lokaler och inte minst framkallas bilder av egna erfarenheter.</P>
<P class="p364 ft0">Men formandet av utbildningssamhället handlar om en förvandling av etablerade former för utbildning och etablerade processer för undervisning och lärande. Det är en förvandling som pågår och vars konsekvenser inte är enkla att förutse.</P>
<P class="p365 ft21">Det finns en rad olika förutsättningar för dessa förändringar. I detta sammanhang är det fyra förutsättningar som är viktiga att peka på.</P>
<P class="p67 ft0">För det första kommer det offentliga skolväsendet att omfatta alla barn och unga mellan sex och nitton år. Även om förskolan för sexåringar och gymnasieskolan är frivilliga skolformer, kommer med stor sannolikhet en majoritet att gå i skola i tretton år. Den pedagogiska verksamheten för barn mellan ett och fem år kommer att ges en läroplan. Det offentliga skolväsendet kommer därmed att omfatta all pedagogisk verksamhet från ett till nitton år. Skolan som institution formades i en värld där barn och unga gick i skolan mycket kortare tid. En pedagogisk verksamhet som ska omfatta barn och unga från ett till nitton år kan inte inordnas i traditionella skolformer. Därmed kommer skolan som institution i allt större utsträckning förhålla sig till och bli en del av barn och ungas hela uppväxttid.</P>
<P class="p102 ft0">För det andra konstituerades skolan som institution i ett kunskapsfattigt samhälle, där skolan var den väsentliga källan för den enskildes bildning. I dagens samhälle är tillgången på information så omfattande att skolan inte längre har monopolställning över kunskap.</P>
<P class="p366 ft0">För det tredje har skolväsendets utveckling inneburit att den vuxna generationen har en relativt lång skolutbildning. Föräldrar har utbildning och starka röster och kan formulera krav på utbildningens inriktning. En</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft0">skola med ett allt större ansvar för barns uppväxttid kräver mycket av samarbete med föräldrar.</P>
<P class="p53 ft0">För det fjärde är kostnaderna för det offentliga utbildningsväsendet så stora att de modeller för utbildning som vuxit fram under den ekonomiska expansionen måste omprövas.</P>
<P class="p368 ft0">Sammantaget innebär detta helt nya krav på det offentliga utbildningsväsendet. Det lärande samhället kommer att föra med sig nya sätt att tänka kring utbildning, vilket kommer att innebära nya former för utbildning, nya metoder och arbetssätt samt nya vägar för att bruka och använda kunskap.</P>
<P class="p369 ft0">Institutioner som skola, förskola och fritidshem är egna samhällen, med egna traditioner, värden, rutiner och tankemönster. Förändring innebär vidareutveckling av traditioner, men även ett nytänkande. Att integrera barnomsorg och skola innebär att låta olika traditioner mötas och utvecklas. Att arbeta med en gemensam läroplan i den obligatoriska skolan, förskolan och fritidshemmen är bara en förutsättning för en integration. Integration och kvalitetshöjning kommer att ställa nya krav på det pedagogiska arbetet och förutsätter möten mellan olika traditioner. Sådana möten måste frigöra den utvecklingskraft som behövs för att skapa nya möjligheter för utveckling av barns och ungas lärande och växande och för att utveckla skolan som institution.</P>
<P class="p370 ft0">I kapitel tre beskrevs kortfattat, dels hur skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen historiskt växt fram, dels hur verksamheterna styrts och styrs. I kapitel 6 gavs en fördjupad analys av barnomsorgens och skolans traditioner. Tillsammans ger dessa båda kapitel bakgrunden till följande diskussion av skolans grundläggande begrepp.</P>
<P class="p138 ft0">Dessa grundläggande begrepp bildning, kunskap, lärande och undervisning kan sägas bilda en form av organiserande struktur för det förslag till ny läroplan som kommittén lägger fram.</P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft13">7.1</SPAN><SPAN class="ft15">Om bildning</SPAN></P>
<P class="p371 ft0">Läroplanskommittén, som tillsattes 1991, valde som titel på slutbetänkandet ”Skola för bildning”. <SPAN class="ft18">67 </SPAN>Som motiv för en vitalisering av bildningsbegreppet anges, att de förändringar som skett av ansvarsförhållanden ställer nya krav på lärares arbete med att sätta mål, välja och organisera stoff för undervisningen. Detta, menar kommittén, kommer för den enskilde läraren att fokusera grundläggande bildningsfrågor. Det sker så stora och omfattande förändringar av kunskapsmassans struktur</P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft22">67 </SPAN>SOU 1992:94: <SPAN class="ft23">Skola för bildning. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft0">och omfattning att skolans roll, dess mål och urval av kunskaper i grunden måste diskuteras av varje lärare. Vad bildning innebär i det nuvarande samhället måste inlemmas i en levande diskussion kring mål, innehåll och arbetsmetoder.</P>
<P class="p323 ft0">Ordet bildning kommer av tyskans ”Bildung” och har under ett par sekel varit ett centralt begrepp inom pedagogiken och specifikt inom läroplanstänkandet. <SPAN class="ft18">68 </SPAN>I modern debatt används ofta bildning i motsats till utbildning. Bildning avser då något bredare, som omfattar människan i sin helhet, mindre en bestämd uppsättning av kunskaper och färdigheter. Till viss del speglar begreppen bildning och utbildning en tidigare brukad uppdelning mellan formell och reell bildning. Distinktionen speglas också i hur begrepp som kunskap och kompetens används.</P>
<P class="p373 ft0">Begreppet bildning kom att brukas i pedagogiska och filosofiska diskussioner i Tyskland under <NOBR>1700-talet.</NOBR> Till Sverige infördes termen och begreppet under <NOBR>1790-talet</NOBR> och kom att bli betydelsefullt för upplysningsmän och humanister som Broocman, Geijer, Tegnér och G.A. Silfverstolpe.</P>
<P class="p374 ft0">Begreppet bildning har dock längre historiska rötter än tyskt 1700- tal. För varje utbildningssystem finns ett grundläggande motiv, en grundläggande legitimitet och en uppfattning om vad utbildningen ytterst strävar efter. Så finner vi tidigt i Egypten och Babylonien uppfattningar om utbildning av ämbetsmän, där utbildningarna strävade efter en djupare kunskap än just de praktiska färdigheter ämbetsmännen behövde för sin yrkesutövning. Begreppet vishet kom här att få en betydelse som inte ligger långt från begreppet bildning. I det antika Grekland utvecklades bildningstänkandet ( <SPAN class="ft2">paidea</SPAN>) som grund för utbildningen. <SPAN class="ft2">Paidea </SPAN>avsåg en allsidig fostran av individen, där olika kunskapsområden och färdigheter balanserades mot varandra liksom fysisk och mental skolning. Syftet var att skapa en harmonisk och fri människa som kunde delta i det offentliga livet.</P>
<P class="p375 ft0">I romarriket kom det politiska livet att ställa krav på talarkonsten. <SPAN class="ft2">Paidea</SPAN>, som av Cicero översattes till <SPAN class="ft2">humanitas </SPAN>kom att få en tonvikt i retoriken, i talarkonsten.</P>
<P class="p376 ft0">Även om bildningsbegreppet inte hade en framträdande roll under medeltiden skapades en föreställning om bildning, som lagt grunden för senare uppfattningar och även format begreppet bildning. För de medeltida mystikerna bar människan Guds bild i sig. Hon var en fallen ängel, vars liv skulle innebära en strävan att återupprätta sig som Guds avbild.</P>
<P class="p377 ft23"><SPAN class="ft22">68 </SPAN><SPAN class="ft9">Se vidare Broady, D. (1992): ” </SPAN>Bildningsfrågan – ett återupplivningsförsök <SPAN class="ft9">”. I Ord & Bild, nr 1. Stockholm.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft0">I renässansens Italien återkom den grekiska föreställningen om den balanserade människan. Idealet blev <SPAN class="ft2">l´uomo universale</SPAN>, den universella människan, för vilken intet var främmande. Eftersom Gud skapat allt, innebar kunskap om världen att skaffa kunskap om Gud. Begreppet bildning fick här också en innebörd av formande, det vill säga av skapande.</P>
<P class="p379 ft0">Bildningsdiskussionen under 1700- och <NOBR>1800-talen</NOBR> kom att få olika inriktningar. Det är Kant som formulerar bildningen som en fråga om att skapa sig som människa till något inte på förhand givet. Kant formulerar tankegången på följande vis:</P>
<P class="p305 ft20">”Upplysningen är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd utan någons ledning. Självförvållad är denna omyndighet eftersom dess orsak inte är oförstånd utan bristande beslutsamhet och mod att bruka sitt förstånd utan ledning av någon annan. Sapere aude! (Våga vara vis! – Horatius). Ha mod att använda ditt eget förstånd! Är således upplysningens valspråk.” <SPAN class="ft19">69</SPAN></P>
<P class="p380 ft0">En bärande idé i upplysningsprojektet var tilltron till det mänskliga förnuftets möjligheter att frigöra människor. Om alla människor fick möjlighet att skapa kunskap och mod att tänka själva, skulle de bli behandlade på ett jämlikt sätt och därmed få samma rättigheter. <SPAN class="ft18">70 </SPAN>Samtidigt kan inte bildning bara förstås som den enskildes läroprocess. Det var också knutet till att utveckla folket i sin helhet. <SPAN class="ft18">71 </SPAN>Upplysningstidens kunskapsideal var inte helt och hållet sunbjektivistisk, i den bemärkelsen att kunskapen är en oupplöslig del av individen, eller helt objektivistisk, i det att kunskapen är ett fast kunskapsgods. Den var både objektiv och subjektiv. Så hävdade t.ex. Pestalozzi ett bildningsbegrepp som omfattade alla och var gemensam men samtidigt också personlig.</P>
<P class="p381 ft0">Humboldt menade att bildning var något som endast berörde de som skaffade sig en högre utbildning. Även Humboldt menade dock att bildning syftade till frihet. Det var genom att studera vetenskaperna, som eleven kunde frigöra sig, bli myndig och finna sitt eget omdöme. Det</P>
<P class="p382 ft9"><SPAN class="ft27">69</SPAN><SPAN class="ft34">Broady, D. (1992): ”Bildningstraditioner och läroplaner” I SOU 1992:94: </SPAN><SPAN class="ft23">Skola för bildning. </SPAN>Bil. 5. Sid 348. Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p383 ft33"><SPAN class="ft27">70</SPAN><SPAN class="ft31">Se vidare Gustavsson, B. (1992): </SPAN>Bildningens väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880 – 1930. <SPAN class="ft32">Stockholm, Wahlström & Widstrand. Gustavsson, B. (1992): ”Folkbildning 2: Folkets möjligheter. </SPAN>Ord & Bild<SPAN class="ft32">, nr 1/92. Gustavsson, B. (1996). </SPAN>Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. <SPAN class="ft32">Stockholm, Wahlström & Widstrand.</SPAN></P>
<P class="p384 ft9"><SPAN class="ft27">71</SPAN><SPAN class="ft34">Liedman, </SPAN><NOBR>S-E.</NOBR> (1993): ”Några anteckningar till bildningsbegreppets historia och dess eventuella livskraft” <SPAN class="ft23">Forskning om utbildning, </SPAN>nr 3 – 4/93.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft0">nyhumanistiska gymnasiet, som kom att bli en modell för det svenska gymnasiet, grundades på ett sådant program.</P>
<P class="p101 ft0">Även om bildningsbegreppet fick ett snabbt genomslag i Sverige kom det inte att avgränsas till att enbart gälla den högre utbildningen. De kanske mest inflytelserika i den svenska debatten biskopen C.A. Agardh och filosofen Hans Larsson,<SPAN class="ft18">72 </SPAN>menade att en akademisk bildningstanke måste förenas med en folklig bildningstanke.</P>
<P class="p80 ft0">Under <NOBR>1900-talet</NOBR> försvinner mycket av den klassiska bildningsdiskussionen. Bildningsbegreppet stelnar och blir allt mer liktydigt med ett givet bildningsgods. Med sekelskiftet träder en bildningsdiskussion in som betonar det nyttiga, det pragmatiska. I USA utvecklades pragmatismen som filosofi av framförallt filosofen och matematikern Charter S. Pierce, filosofen och psykologen William James och filosofen och pedagogen John Dewey. Det är framförallt den senares arbeten som kommit att påverka skolutveckling och pedagogik. Dewey menar att skolan ska ge kunskaper som är nyttiga, men undervisningen måste anpassas till den enskilde individen, och eleven lär genom att handla. Deweys tankar kom att forma modernismens bildningsbegrepp; vad som inom pedagogiken kom att kallas den nya eller den progressiva pedagogiken. Med progressivismen kom bildningsbegreppet att länkas mot nytta och mot den enskildes psykologiska förutsättningar.</P>
<P class="p338 ft0">I progressivismen finns också en interaktionistisk bildningsuppfattning. Aktivitetspedagogiken, som den progressiva pedagogiken kom att kallas i Sverige, med företrädare som Elsa Köhler <SPAN class="ft18">73 </SPAN>byggde på en handlingsteori, med utgångspunkt i att människan konstruerar och konstituerar sig själv. Dessa tankegångar finns klart företrädda i barnomsorgens traditioner och därmed dess pedagogik.</P>
<P class="p49 ft0">I Sverige finns också en bildningstradition knuten till smakbildning. Ellen Key<SPAN class="ft18">74 </SPAN>tillhör en av de pionjärer som grundlade denna svenska tradition. Otto Salomon utvecklade redan på <NOBR>1870-talet</NOBR> skolämnet slöjd för att ge handens arbete ett bildande och fostrande värde. Carl Malmsten argumenterade för formsinnets fostran. Malmsten grundade också flera skolor för att praktiskt utveckla sin pedagogik.</P>
<P class="p80 ft0">Läroplanskommitténs försök att vitalisera bildningsbegreppet var länkat till förändrade krav på kunskaper och därmed förändrade krav på arbetsformer. Vi har knutit an till kommitténs diskussion, men också något utvidgat den. Det finns i förskolans pedagogiska tradition med rötter i den progressiva bildningstanken en aktivitetspedagogik som</P>
<P class="p140 ft23"><SPAN class="ft27">72</SPAN><SPAN class="ft34">Larsson, H. (1922): ” </SPAN>Om bildning och självstudier” <SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">73</SPAN><SPAN class="ft34">Köhler, E. (1936): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Aktivitetspedagogik”. </SPAN>Stockholm, Natur & Kultur.</P>
<P class="p18 ft9"><SPAN class="ft27">74</SPAN><SPAN class="ft34">Key, E. (1897): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Bildning” </SPAN>. Verdandis småskrifter 67.</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft0">bygger på att bildning är en aktiv process där barnet genom att aktivt bearbeta sin omvärld utvecklar och konstruerar sin kunskap. Inom skolan finns med samma rötter en liknande tradition. Under nittonhundratalet har dock inom förskolan synen på barnet kommit att psykologieras, något som vi mer utförligt behandlat i det föregående kapitlet. Det vetenskapliggjorda barnet kom i centrum. Därmed har relationen till bildning, kunskap och lärande försvagats. Inom skolan har innehållet och kunskapen som objekt kommit att få en framträdande roll. Därmed har kopplingen till det aktiva lärandet försvagats. Det är två utvecklingslinjer som åter kan mötas, men för detta krävs att grundläggande begrepp på nytt aktualiseras och kopplas till varandra och till en praktik.</P>
<P class="p386 ft0">Cybernetikern och biologen Gregory Bateson har, med stöd i sina studier, hävdat att lärande inte handlar om något enkelt överförande av ett färdigt bildningsgods, utan att inlärningens och evolutionens essens är utforskning och förändring. Han säger:</P>
<P class="p331 ft20">”I överförandet av mänsklig kultur försöker folk alltid avbilda och till nästa generation överföra föräldragenerationens färdigheter och värderingar men försöken misslyckas a lltid och oundvikligen, för kulturöverföringen är hopkopplad med lärandet, inte med DNA”. <SPAN class="ft30">75</SPAN></P>
<P class="p387 ft0">I Barnstugeutredningen<SPAN class="ft18">76 </SPAN>återknyts banden i en mening med den klassiska bildningstankens och progressivismens emancipatoriska strävan, när man med stor tydlighet slår fast alla barns rätt till förskoleverksamhet i en jämlik förskola av jämn kvalitet över hela landet. Det handlade om rätten till ”bildning” men också rätten till en helhet av vård, omsorg och pedagogik, som var en bärande tanke redan i Alva Myrdals socialt förankrade pedagogiska syn under <NOBR>1930-talet.</NOBR> I barnstugeutredningen fick begrepp som helhet och integration i ett samhälleligt gemenskapsbygge sitt tydliga uttryck. Begrepp som sedermera skulle väcka ett stort internationellt intresse och som idag kan sägas ligga som en idégrund för en internationell diskussion kring kopplingen mellan ”education and care” – ”educare”. Barnstugeutredningen bröt också med den traditionella pedagogrollen, och betonade istället lyhördheten för barnet. Det är här det dialogpedagogiska tänkandet kommer in. I Barnstugeutredningen fanns en ambition att kombinera ett tänkande där människan ses som aktiv i sin egen kunskapsproduktion med ett interaktionistiskt synsätt, där dialogen och kommunikationen sattes i fokus.</P>
<P class="p388 ft23"><SPAN class="ft27">75</SPAN><SPAN class="ft34">Bateson, G. (1967): ” </SPAN>Ande och natur. En nödvändig enhet”. <SPAN class="ft9">Stockholm, Symposion Bokförlag. Sid 77.</SPAN></P>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft27">76</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1972:26 och 27: </SPAN><SPAN class="ft23">Förskolan. </SPAN>Stockholm, Socialdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">69</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft13"><SPAN class="ft13">7.2</SPAN><SPAN class="ft15">Om kunskap och kunskapsformer</SPAN></P>
<P class="p389 ft0">Om läroplanerna och kursplanerna uttrycker krav i termer av kunskap, vilka begrepp eleverna ska behärska och vilka sammanhang de ska förstå, måste läraren själv göra urvalet av innehåll med hänsyn till målen samt med hänsyn till elevernas förkunskaper, intressen och tidigare erfarenheter. Detta kräver en helhetssyn på lärande, kunskap och växande.</P>
<P class="p234 ft0">Den nuvarande läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94) utgör en del av ett vidare styrsystem. Läroplanen anger de nationella målen. Varje skola ska i en lokal arbetsplan uttrycka vad dessa mål konkret innebär. Till läroplan och kursplaner finns kommentarmaterial, där motiv och bakgrund till målen anges och referensmaterial, som kan visa på olika sätt att göra urval av innehåll och hur detta innehåll kan organiseras i relation till målen. Läroplanen, kursplanerna, lokala arbetsplaner, kommentar- och referensmaterial bildar grunden för mål- och resultatstyrning av skolan. Hur väl målen nås måste vara föremål för uppföljning och värdering och kunna leda t ill att målen omprövas. Denna form av mål- och resultatstyrning handlar om att 'äga' målen i bemärkelsen att ha ett inflytande över hur de formas och konkretiseras i det dagliga pedagogiska arbetet. Och denna process, som kan beskrivas som en form av deltagande målstyrning, kräver ett ständigt arbete och delaktighet av alla som ingår i skolans arbetslag.</P>
<P class="p390 ft0">Vad kunskap är, är en av de grundläggande filosofiska frågeställningarna som kan ges många olika svar. Vad som räknas som kunskap varierar också över tid. Utifrån de mål som satts för skolan är det därför viktigt att se kunskap och kunskapsbegreppet dels utifrån individens utveckling dels utifrån hur omvärlden gestaltas och förändras och de krav den ställer på kunskap. I den vidgning och integration som nu sker av skolväsendet blir kunskapsbegreppet och kunskapens former nödvändiga att ständigt levandegöra i den pedagogiska verksamheten, i planeringen, i arbetsplaner, i uppföljning och i utvärdering. Att reflektera kring och problematisera kunskapsbegreppet och kunskapens former är grunden för arbetslagets arbete och en förutsättning för skolans framtida utveckling.</P>
<P class="p391 ft0">I läroplanskommitténs betänkande diskuteras begreppen kunskap och lärande i perspektiv av mål- och resultatstyrning och i perspektiv av de förändrade krav på kunskap som samhällsutvecklingen ställer.</P>
<P class="p53 ft0">Begreppen kunskap och lärande behandlas där med utgångspunkt i senare års forskning. I betänkandet diskuteras särskilt tre aspekter på begreppet kunskap. För det första kunskap som ett sätt att göra världen begriplig och meningsfull och inte bara som en avbild av världen. Detta</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft0">är den <SPAN class="ft2">konstruktiva aspekten</SPAN>, där den enskilde individen ses som aktiv i skapandet av kunskap och där kunskap betraktas som ett resultat av det dynamiska samspelet mellan vad man vill nå för kunskap, den kunskap man redan äger, de problem som man upplever och de erfarenheter som man gör. För det andra kunskap som är beroende av ett sammanhang och som utgör den tysta grund mot vilken kunskapen blir begriplig. Detta är kunskapens <SPAN class="ft2">kontextuella aspekt</SPAN>. Och för det tredje kunskap som redskap för att bearbeta och hantera världen. Detta är kunskapens <SPAN class="ft2">instrumentella aspekt</SPAN>.</P>
<P class="p72 ft0">Kunskap är dock inte bara en kognitiv process hos en enskild individ, utan ett mellanmänskligt, kommunikativt samspel, där individen är medkonstruktör av kunskap och kultur. Kunskap är en ständigt pågående konstruktion; social och kulturell till sin natur. Att se kunskap som en aktiv process innebär att sammanhanget, kontextet, ses som en aktivt integrerande grund.<SPAN class="ft18">77</SPAN></P>
<P class="p392 ft0">Läroplanskommittén gjorde en åtskillnad mellan fyra olika kunskapsformer: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det är mot de begreppen som läroplanen och kursplaner byggts upp.</P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft2">Faktakunskaper </SPAN>handlar om information, men också om regler och konventioner. Genom fakta vet vi något, vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är något vi kan formulera genom ord och som vi kan minnas eller glömma. Det är något som vi kan veta; ytligt eller djupt. <SPAN class="ft18">78</SPAN></P>
<P class="p369 ft21">Fakta kan förstås på olika sätt. Att förstå är att begripa och att uppfatta meningen med något. Faktakunskap och <SPAN class="ft20">förståelsekunskap </SPAN>är intimt förbundna med varandra. <SPAN class="ft20">”Så t.ex. avgör förståelsen vilka ’fakta’</SPAN></P>
<P class="p393 ft20">vi kan se eller uppfatta.<SPAN class="ft30">79 </SPAN>Fakta kan därför inte heller sägas vara en förutsättning för eller av mer grundläggande natur än förståelse. Samtidigt är fakta förståelsens byggstenar. Det är fakta, som vi med förståelse försöker se en mening i. Det är inte heller så att förståelse är</P>
<P class="p133 ft2">något som abstraheras ’ur’ fakta eller utgör ett komprimat av fakta.”</P>
<P class="p181 ft50">80 81</P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft27">77</SPAN><SPAN class="ft34">Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1994): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Förskola och skola – om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats”. </SPAN>Stockholm, HLS Förlag.</P>
<P class="p256 ft32"><SPAN class="ft27">78</SPAN><SPAN class="ft31">Jfr Marton, F., Dahlgren, </SPAN><NOBR>L-O.,</NOBR> Svensson, L. & Säljö, R. (1977): ” <SPAN class="ft33">Inlärning och omvärldsuppfattning”. </SPAN>Stockholm, AW Gebers. Se också SOU 1992:94: <SPAN class="ft33">Skola för bildning </SPAN>, Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 59 – 84.</P>
<P class="p395 ft9"><SPAN class="ft27">79</SPAN><SPAN class="ft34">Marton, F., Hounsell, B. & Entwistle, N. (1986): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Hur vi lär”. </SPAN>Stockholm, Norstedts förlag.</P>
<P class="p396 ft23"><SPAN class="ft22">80 </SPAN>Istället uppstår förståelse genom att man ´tillför´fakta mening, se t.ex. <SPAN class="ft9">Piaget, J. (1977): ” </SPAN>Epistemology and Psychology of Functions” <SPAN class="ft9">. Dordrecht Reidel.</SPAN></P>
<P class="p397 ft9"><SPAN class="ft22">81 </SPAN>SOU 1992:94: <SPAN class="ft23">Skola för bildning </SPAN>. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 65 – 66.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">71</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft0"><SPAN class="ft2">Färdighetskunskap </SPAN>är en praktisk kunskapsform. <SPAN class="ft18">82 </SPAN>Den är ett mönster av motoriskt beteende och målinriktat, som är väl känt för utövaren men som inte enkelt kan uttryckas i ord.<SPAN class="ft18">83 </SPAN>Även om färdighetskunskapen kan sägas vara en praktisk kunskapsform kan den vara sammanvävd med mer teoretiska former. Att skriva innebär inte bara att kunna forma ord utan också att hålla och föra en penna.</P>
<P class="p281 ft0">Dessa tre kunskapsformer fakta, förståelse och färdighet kan sägas vara synliga. Den fjärde formen – <SPAN class="ft2">förtrogenhetskunskap </SPAN>– är mer osynlig. Den svarar mot sinnliga upplevelser; vi kan ”lukta” oss till något. <SPAN class="ft2">”Genom att delta i praktiska verksamheter lär vi oss reglerna i dessa verksamheter. Förtrogenhetskunskap innebär att man kan tilllämpa dessa regler (för t.ex.. hur begrepp kan användas) på olika sätt beroende på det unika i situationen </SPAN>.” <SPAN class="ft18">84 </SPAN>Förtrogenhetskunskap är en bakgrundskunskap.</P>
<P class="p399 ft0">Ovanstående syn på kunskapsbegreppet och kunskapens former kan ses i perspektiv av skollagens första kapitel andra paragrafen och där skolans uppdrag anges:</P>
<P class="p400 ft2">Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.</P>
<P class="p53 ft0">Vad som betonas i denna paragraf är helhetsperspektivet på elevernas utveckling och lärande. Skolan har inte bara att utveckla elevernas intellektuella och kognitiva förmågor utan också deras fysiska, sociala, emotionella, praktiska och estetiska förmågor. Det är i detta perspektiv kunskapsbegreppet måste förstås. <SPAN class="ft18">85</SPAN></P>
<P class="p401 ft0">Kunskaper är inte oberoende av tid och sammanhang. Kunskaper är inte bara abstrakta föreställningar, den finns i mänsklig praxis och den finns i kroppen. Kunskaper kan utvecklas och inhämtas i olika sammanhang. All konstruktion av kunskap finns i kroppen och dess relation till och kommunikation med omvärlden, eller för att tala med Merleau Ponty: <SPAN class="ft2">”Erfarenheten är lärd genom mig i min plats i världen. Jag är ingen åskådare. Jag är involverad, via kroppen blir vi införda i värl-</SPAN></P>
<P class="p402 ft9"><SPAN class="ft27">82</SPAN><SPAN class="ft34">Se Pramling, I. & Mårdsjö, </SPAN><NOBR>A-C.</NOBR> (1996): ” <SPAN class="ft23">Grundläggande färdigheter och färdighetsgrundläggande”. </SPAN>Lund, Studentlitteratur.</P>
<P class="p155 ft9"><SPAN class="ft27">83</SPAN><SPAN class="ft34">Polanyi, M. (1963): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Skills and Connoisseurship”. </SPAN>I Collected Aerticles and papers. Compiled by R. L. Gelwick. Berkley, Carlifornia.</P>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft27">84</SPAN><SPAN class="ft34">SOU 1992:94.: </SPAN><SPAN class="ft23">Skola för bildning </SPAN>. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid</P>
<P class="p403 ft52"><SPAN class="ft27">85</SPAN><SPAN class="ft51">Jmf. också Pramling, I. (1994): ” </SPAN>Kunnandets grunder. Prövning av en fenomenologisk ansats till att utveckla barns förståelse för sin omvärld.”</P>
<P class="p24 ft9">Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft0"><SPAN class="ft2">den”. </SPAN><SPAN class="ft18">86 </SPAN>Kunskap blir i denna mening en form av genomlevd innebörd som skapats i en dialog och i ett samspel mellan individen och omvärlden. Det innebär att vår syn på kunskap, lärande, undervisning och miljöer som skola, förskola och skolbarnsomsorg kan ses som ”förkroppsligade traditioner”.</P>
<P class="p405 ft13"><SPAN class="ft13">7.3</SPAN><SPAN class="ft15">Om undervisning och om lärande</SPAN></P>
<P class="p406 ft0">Kunskap erövras genom lärande. Till de fyra aspekter på kunskap och kunskapsformer som Läroplanskommittén pekade på utifrån den moderna inlärningsforskningen – den konstruktiva aspekten, att kunskap utvecklas i ett växelspel mellan vad man vill nå för kunskap, den kunskap man redan besitter och de problem man upplever och de erfarenheter man gör; den kontextuella aspekten, att kunskap är beroende av sitt sammanhang och utgör dess tysta grund mot vilken kunskapen blir begriplig; den instrumentella aspekten, kunskap som redskap för att bearbeta och hantera omvärlden – kan i detta sammanhang läggas en fjärde aspekt, som avser kunskapen som en effekt av lärandet.<SPAN class="ft18">87</SPAN></P>
<P class="p72 ft0">Liksom kunskapen kan inhämtas och utvecklas i olika sammanhang sker lärandet också i olika sammanhang. <SPAN class="ft2">Lärande </SPAN>kan ske genom muntlig förmedling; det kan ske genom texter och bilder, men lärandet finns också i drama, och i lek, i rörelse, i musik och i bildmässigt gestaltande. Dessa olika ”språk” och uttrycksformer måste ges utrymme och likvärdig status i skolan.</P>
<P class="p407 ft0">Fakta måste göras tillgängliga och presenteras. För förståelse och insikt måste eleverna också ges möjlighet att utgå från tidigare erfarenheter och förkunskaper samt ges möjlighet att utforska, bearbeta och reflektera kring fakta. Färdigheter måste också övas, prövas, gestaltas och kommuniceras och möjligheter måste ges för att utveckla en förtrogenhet. Detta innebär att lärandet lika lite som kunskapen kan bindas i en form utan måste ske genom individens<SPAN class="ft2">aktiva </SPAN>deltagande.</P>
<P class="p408 ft21">I detta perspektiv på lärandet ligger också en vidgning av begreppet undervisning från en traditionellt inramad förmedlingspedagogik mot ett pedagogiskt förhållningssätt där barn och unga, men även pedagogerna, ses som ” <SPAN class="ft20">medkonstruktörer” </SPAN>av sin kunskap och sin värld. Denna syn på</P>
<P class="p409 ft9"><SPAN class="ft27">86</SPAN><SPAN class="ft34">Merleau Ponty, M. (1962): ” </SPAN><SPAN class="ft23">Phenomenology of Perception” </SPAN>. London: Routledgre, Kegan and Paul.</P>
<P class="p410 ft32"><SPAN class="ft27">87</SPAN><SPAN class="ft31">Se vidare SOU 1992:94: </SPAN><SPAN class="ft33">Skola för bildning. </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet. Sid 68 – 76. Se också Socialstyrelsen (1990): <SPAN class="ft33">Lära i förskolan </SPAN>. Stockholm. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1990:4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 7 </SPAN>73</P>
<P class="p411 ft0">undervisning, bygger också på en syn på barnet som ett aktivt och kompetent barn som från början är fylld av förundran och lust att lära. Det är en syn på lärandet där barn och unga ges möjlighet att skapa förbindelse mellan tidigare erfarenheter, kunskaper, tankar och känslor och på så sätt utveckla kunskap och kreativitet.</P>
<P class="p234 ft21">I skollagens andra kapitel, tredje paragraf sägs: <SPAN class="ft20">”Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.”</SPAN></P>
<P class="p412 ft0">Begreppet undervisning utgör här en beskrivning av lärarens huvudsakliga arbetsuppgift. Vilken form denna undervisning ska ha finns dock inte angivet, ej heller i förarbeten till skollagen. I en mer begränsad mening avser undervisning att förmedla kunskaper. Om begreppet ges denna begränsade mening, att undervisning innebär att förmedla kunskaper, innebär det att lärares huvuduppgift är att förmedla kunskaper i betydelsen att presentera och överföra kunskaper. Förmedling är en undervisningsform, där elevens roll oftast är förhållandevis passiv.</P>
<P class="p413 ft0">Framförallt är förmedlingen begränsad till en förhållandevis snäv syn på vad kunskap, kunskapens former och lärande är. Skollagens portalparagraf anger en bredare kunskapsuppfattning:</P>
<P class="p400 ft2">Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.</P>
<P class="p101 ft0">En harmonisk utveckling kräver att barn och ungas olika förmågor och möjligheter utvecklas. Detta förutsätter en helhetssyn där hela barnet tas som utgångspunkt. <SPAN class="ft2">Ett förhållningssätt där alla barn och unga ges möjlighet att erövra tilltro till sin egen förmåga och möjlighet att begripliggöra och ge världen en mening i relation till tidigare erfarenheter och i relation till den kultur som de är en del av </SPAN>. Detta möjliggör i sin tur att barn och unga kan fungera som aktiva och delaktiga samhällsmedlemmar.</P>
<P class="p414 ft0">I syfte att nå ett aktivt lärande handlar undervisning om mer än förmedling. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärande genom att arrangera sammanhang och miljöer där individen aktivt kan tillägna sig kunskap och där kunskap snarare ses som en process än som en produkt. Denna syn, där lärandet och kunskapandet ses som ett aktivt mellanmänskligt samspel, får också konsekvenser för hur skolans miljö och organisation utformas. Det förutsätter tillskapandet av meningsbärande sammanhang och en miljö och organisation som kan stödja barn och ungas utforskande, lärande och delaktighet.</P>
<P class="p415 ft0">Kommittén vill betona ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling. Skolan har inte bara att utveckla elevernas intellektuella anlag utan också deras fysiska, praktiska och konstnärliga möjligheter, och därmed</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft0">ge utrymme för skapande, lek och fantasi. I detta perspektiv måste kunskapsbegreppet förstås.</P>
<P class="p95 ft0">Att leva i ett informations- och kunskapsrikt samhälle innebär att individen måste anpassa sig till en hög grad av dynamik och ständigt pågående och genomgripande förändringar. För den enskilda individen synes detta leda till att den egna identiteten i större utsträckning än tidigare måste upptäckas och konstrueras som en del av en reflexiv process.</P>
<P class="p374 ft0">Den komplexitet som inryms i det moderna samhället rymmer en mängd möjligheter, men den rymmer också en mängd problem och motsättningar. De barn och unga som kan svara upp mot det moderna samhällets krav på ett adekvat sätt ges möjligheter till självförverkligande. Men i det moderna (sen- eller postmoderna) ligger också en risk att de barn och unga som på grund av ekonomiska, kulturella och andra begränsningar inte kan svara upp mot kraven mycket lätt kan hamna vid sidan av. Att motverka en sådan utslagning är en viktig utmaning för skolan. En stor utmaning blir att ge barn och unga de orienteringsinstrument som kan hjälpa dem att integrera skilda erfarenheter och skapa förståelse för olika sammanhang och därmed skapa mening och meningsfullhet.</P>
<P class="p416 ft0">Reflektion, kommunikation och handling är en form av kitt i denna syn på kunskap och lärande.</P>
<P class="p417 ft0">Kunskap, kunskapsformer, lärande och undervisning är begrepp som hänger ”ekologiskt” samman. Förändras innebörden i ett av begreppen förändras innebörden i de andra begreppen.</P>
<P class="p116 ft0">Förändringar i omvärlden, barn och ungas livssituation, förändrar skolan som institution. Skolans verksamhet styrs genom mål, där de som arbetar i skolan ska konkretisera målen och organisera arbetet för att nå målen och följa och värdera uppnådda resultat. Detta kräver att olika kunskapsformer måste göras tillgängliga för lärande, vilket i sin tur innebär att olika undervisningsformer måste utvecklas. Därmed vidgas undervisningsbegreppet. En integration mellan skola och skolbarnsomsorg och en förskoleverksamhet, som är en del av skolväsendet, innebär att olika traditioner för lärande och undervisning kan mötas. Möten mellan traditioner är konfliktfyllda. Det handlar inte om att skapa kompromisser för att kunna bibehålla skilda traditioner, språk och förhållningssätt; det handlar om att mot gemensamma mål ta vara på olika kunskaper och erfarenheter och att utveckla nya synsätt och en ny praktik.</P>
<P class="p418 ft0">En vidgning av begreppet undervisning kräver ett utnyttjande av olika professionella kompetenser i skolan. Den integrerade verksamheten möjliggör att skolan kan utnyttja olika professionell kompetens och olika</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">75</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft0">pedagogiska verksamheter. Vi har tidigare pekat på att en integrerad verksamhet kan skapa sådana förutsättningar, men för att detta ska kunna ske måste det för den pedagogiska verksamheten finnas gemensamma mål. Mål som pedagogerna kan levandegöra i en gemensam pedagogisk praktik.</P>
<P class="p419 ft21">En läroplan uttrycker krav på kunskaper och bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. Dessa krav kan uttryckas på olika sätt. De kan uttryckas i termer av innehåll. Med andra ord, läroplanen liksom kursplanerna kan ange vilket innehåll undervisningen ska förmedla och vilket stoff eleverna ska behärska. De kan också uttryckas i termer av vilka kunskaper eleverna ska ha. I båda fallen måste ett urval göras vad gäller innehåll och hur detta innehåll ska organiseras för lärande. De svenska läroplanerna och kursplanerna har, som tidigare beskrivits, stegvis förskjutits från att ange innehåll och stoff till att ange vilka kunskaper som eleverna ska ha. Att avgöra vilket stoff skolan ska förmedla blir allt svårare samtidigt som kraven på mer djupgående och övergripande kunskap och förståelse ökar. Denna förändring har föränd-</P>
<P class="p420 ft21">rat lärarens uppgifter. Om läroplanerna och kursplanerna uttrycker krav i termer av kunskap, vilka begrepp eleverna ska behärska och vilka sammanhang de ska förstå, måste läraren själv göra urvalet av stoff med hänsyn till mål och elevernas förkunskaper och intressen. Den nuvarande läroplanen för den obligatoriska grundskolan (Lpo 94) utgör också, som tidigare beskrivits, en del av ett system av styrdokument. Läroplanen anger de nationella målen. Varje skola ska i en lokal arbetsplan uttrycka vad dessa mål konkret innebär. Till läroplan och kursplaner finns kommentarer där motiv och bakgrund till målen anges, och referensmaterial som kan visa på olika sätt att göra, urval, organisera och arbeta med målen. Läroplanen, kursplanerna, lokala arbetsplaner, kommentarer och referensmaterial innebär en mål- och resultatstyrning av skolan, som kräver ett ständigt arbete. Hur väl målen nås måste följas och värderas och därmed måste målen omprövas. Det handlar om att äga målen, i bemärkelsen att ha ett inflytande över hur de formas och konkretiseras. Processen har vi beskrivit som en deltagande målstyrning.</P>
<P class="p421 ft0">Detta är den fond mot vilken kommitténs förslag till en gemensam läroplan för barn och unga mellan sex och sexton år ska förstås.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">77</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft14"><SPAN class="ft13">8</SPAN><SPAN class="ft53">Motiveringar till förslag till ny läroplan</SPAN></P>
<P class="p423 ft13"><SPAN class="ft13">8.1</SPAN><SPAN class="ft15">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p128 ft0">Omarbetningen av läroplanen har utgått från regeringens och riksdagens uttalande att all pedagogisk verksamhet som syftar till att fostra och stödja barns och ungdomars utveckling och lärande ska ses som en helhet. I regeringsförklaringen i mars 1996 slås fast att förskolan, skolan och skolbarnomsorgen ska integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år.</P>
<P class="p424 ft0">I kommitténs direktiv anges att uppdraget är att utforma ett <SPAN class="ft2">nytt måldokument för den samlade pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 – 16 år </SPAN>. Måldokumentet ska innesluta nuvarande läroplan Lpo 94 och ersätta denna. Uppdraget att utarbeta ett nytt gemensamt måldokument omfattar enligt direktiven <SPAN class="ft2">inte en total omarbetning av nu gällande läroplan för grundskolan. Läroplanens grundläggande principer bör bestå. </SPAN>Omarbetningen ska ta hänsyn till att Lpo 94 nyligen utarbetats och tagits i bruk och att lärare och skolor lagt ned stort engagemang på kompetensutveckling och implementering.</P>
<P class="p425 ft0">Vidare sägs i direktiven att utredningen ska ”ta hänsyn till att det är obligatoriskt att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet” samt att <SPAN class="ft2">”kommittén bör i sitt arbete utgå ifrån att arbetet i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där olika personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet”.</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Måldokumentet ska syfta till <SPAN class="ft2">högre kvalitet </SPAN>såväl i förskolan som i skolan och fritidshemmet. Kommittén ska bedöma om förslaget i det samlade måldokumentet medför några <SPAN class="ft2">särskilda konsekvenser för framtida revideringar av kursplaner</SPAN>.</P>
<P class="p426 ft0">Samtidigt med översynen av läroplanen har, som tidigare nämnts, Utbildningsdepartementet utarbetat förslag till hur tillämpliga delar av bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kan inarbetas i skollagen.<SPAN class="ft18">88</SPAN></P>
<P class="p427 ft0">Arbetsgruppen föreslår bl.a. att den sexårsverksamhet som bedrivs enligt 15 § i socialtjänstlagen bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Denna skolform benämns <SPAN class="ft2">försko-</SPAN></P>
<P class="p428 ft9"><SPAN class="ft22">88 </SPAN>DS 1997:10: <SPAN class="ft23">Samverkan för utveckling . </SPAN>Stockholm, Utbildningsdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft21"><SPAN class="ft20">leklass </SPAN>i förslaget. Det ska vara obligatoriskt för kommunen att anordna förskoleklasser, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten.</P>
<P class="p429 ft0">Vidare föreslås att förskollärare och fritidspedagoger får användas i undervisning i det offentliga skolväsendet.</P>
<P class="p430 ft0">Utvecklingen mot en integration av förskola för sexåringar och fritidshem fortgår enligt socialstyrelsen. <SPAN class="ft18">89 </SPAN>Det medför att sexåringar som har behov av heldagsomsorg allt mer går i deltidsgr upp eller sexårsverksamhet kombinerad med fritidshem. Det finns också en hel del sexåringar som går i daghem. Den sista december 1995 var ca 39 500 sexåringar i daghem. Kommitténs uppdrag är att utforma ett nytt måldokument för den samlade pedagogiska verksamheten för barn och ungdom 6 – 16 år.</P>
<P class="p431 ft0">Kommittén har uppfattat sitt uppdrag så att alla sexåringar ska omfattas av läroplanen.</P>
<P class="p432 ft37"><SPAN class="ft13">8.2</SPAN><SPAN class="ft36">Obligatoriskt att gå i skolan – frivilligt att delta i förskola och skolbarnsomsorg</SPAN></P>
<P class="p433 ft0">Omarbetningen av läroplanen ska ta hänsyn till att det är frivilligt att gå i barnomsorg och obligatoriskt att gå i skola. Förslaget till ny läroplan innebär inte någon ändring i dessa förutsättningar.</P>
<P class="p368 ft0">Det är kommitténs bedömning att definitionen av sexåringarnas frivilliga pedagogiska förskoleverksamhet tydligt måste anges i läroplanen. Det har visat sig att det kan vara problem för föräldrar och andra att förstå skillnaden mellan en frivillig och obligatorisk form när det gäller sexåringarnas deltagande i förskola eller skola.</P>
<P class="p281 ft0">Förskola är ett vedertaget begrepp som under många år använts för pedagogisk verksamhet för barn innan de börjar i den obligatoriska skolan. Läroplanen ska omfattas av sexåringar som antingen deltar i frivillig förskoleverksamhet eller som börjat i den obligatoriska skolan som sexåringar. För en så tydlig definition som möjligt menar kommittén att</P>
<P class="p42 ft2">läroplanen ska omfattas av alla sexåringar som går i den frivilliga förskolan som vi i läroplanen benämner förskola för sexåringar (daghem, deltidsgrupp, sexårsverksamhet och dylikt) eller som går i den obligatoriska skolan<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p434 ft23"><SPAN class="ft22">89 </SPAN><SPAN class="ft9">Socialstyrelsen (1996): </SPAN>Social service, vård och omsorg i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">79</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft13"><SPAN class="ft13">8.3</SPAN><SPAN class="ft15">Pedagogiska verksamheter och arbetslag</SPAN></P>
<P class="p33 ft0">Måldokumentet ska avse de pedagogiska verksamheterna, för barn och unga 6 – 16 år. De pedagogiska verksamheterna som ingår i det <SPAN class="ft54">obligatoriska skolväsendet </SPAN>är grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan.</P>
<P class="p435 ft0"><SPAN class="ft54">Barnomsorg </SPAN>bedrivs i olika former som är indelade i två huvudgrupper, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, vilket framgår av nedanstående bild.</P>
<P class="p436 ft0">Bilden finns endast i den tryckta versionen</P>
<P class="p437 ft0">Socialstyrelsen har definierat följande former som pedagogiska verksamhter.<SPAN class="ft18">90</SPAN></P>
<P class="p438 ft20">” <SPAN class="ft55">Daghem </SPAN>är en pedagogisk verksamhet för grupper av inskrivna barn i åldern 0 – 6 år med öppethållande större delen av dagen under hela året. <SPAN class="ft55">Deltidsgrupp </SPAN>är en pedagogisk gruppverksamhet för grupper av inskrivna barn i åldrarna 4 – 6 år. Verksamheten omfattar i allmänhet tre timmar per dag och följer skolans terminssystem. Alla <NOBR>6-åringar</NOBR> har lagstadgad rätt till minst 525 timmar under ett år i den allmänna förskolan. För barn i familjedaghem innebär denna rätt en plats i deltidsgrupp. Pedagogisk verksamhet för <NOBR>6-åringar</NOBR> bedrivs ibland som deltidsgrupp i daghem eller skola och kan kallas för <NOBR>6-årsverksamhet</NOBR> eller liknande. I den <SPAN class="ft55">Öppna förskolan </SPAN>får hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare möjlighet att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen.”</P>
<P class="p439 ft9"><SPAN class="ft22">90 </SPAN>Socialstyrelsens rapport 1995:2: <SPAN class="ft23">Allmänna råd om barnomsorgen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft20"><SPAN class="ft55">Skolbarnsomsorg </SPAN>är den samlande övergripande beteckningen på olika former av verksamhet under den skolfria dagen för grupper av både inskrivna och icke inskrivna barn skolbarn i åldrarna till och med tolv år. Under senare år har begreppet ”skolbarnsomsorg” alltmer kommit att ersätta eller användas parallellt med ”fritidshem”.</P>
<P class="p441 ft0">De olika skolbarnsomsorgsformerna är fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, familjedaghem öppen fritidsverksamhet samt särskild lovverksamhet. Följande definieras som pedagogiska verksamheter:</P>
<P class="p442 ft20"><SPAN class="ft55">”Fritidshem </SPAN>är en pedagogisk verksamhet för inskrivna skolbarn till och med tolv år under den skolfria delen av dagen. Fritidshem kan bedrivas som en helt fristående verksamhet som i varierande grad samarbetar med skola, förskola eller fritidsgård. Begreppet fritidshem inkluderar även fritidsklubbar, eftermiddagsverksamhet och liknande med inskrivna barn. <SPAN class="ft55">Integrerad skolbarnsomsorg </SPAN>innebär att skola och fritidshem ryms inom samma lokaler. Där finns gemensamma aktiviteter och en personalgrupp som tar gemensamt ansvar för hela verksamheten. Integrerad skolbarnomsorg kan erbjudas istället för fritidshem och samma inriktning och krav på kvalitet gäller”.</P>
<P class="p443 ft0">Kommittén anser att</P>
<P class="p444 ft2">läroplanen för barn och unga 6 – 16 år ska gälla de pedagogiska verksamheter som har <SPAN class="ft56">inskrivna barn </SPAN>dvs. förskola för sexåringar (daghem, deltidsgrupp, sexårsverksamhet och dylikt) grundskola, sameskola, specialskola, obligatorisk särskola samt fritidshem (Med fritidshem avses även integrerad skolbarnsomsorg).</P>
<P class="p445 ft0">Motiveringen till att det är verksamheter med inskrivna barn som omfattas av läroplanens mål är att läroplanen ska utgå ifrån <SPAN class="ft2">de verksamheter som allt mer arbetar i arbetslag, </SPAN>dvs. integrerade verksamheter.</P>
<P class="p38 ft0">Förutsättningarna för integration där personal i förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem kan arbeta i arbetslag är olika. När förskola för sexåringar, fritidshem och grundskola ligger i nära anslutning, eller under samma tak, finns det goda möjligheter att arbeta integrerat i arbetslag under större delen av dagen. Det finns också verksamheter som ligger mer eller mindre separerade från varandra. För att genomföra integrerade former krävs det omstruktureringar av verksamheterna i kommunerna. Många kommuner har redan kommit långt i den processen, andra är på god väg, en del har inte börjat. Det kan vara många faktorer som spelar in hur sådana omstruktureringar kan genomföras beroende på exempelvis servicebehov i området, avstånd mellan verksamheter, lokaler, personaltäckning, personalens kompetens och</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">81</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft0">arbetstider, möjlighet att få gemensam tid för planering, uppföljning m.m.</P>
<P class="p446 ft21">Kommittén menar att det är mycket viktigt att arbeta med samma mål för den pedagogiska verksamheten i förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem, även i de verksamheter som ännu inte är integrerade. De gemensamma nationella målen ska utgöra basen för det pedagogiska arbetet och bör bidra till en snabbare integration för dessa åldrar.</P>
<P class="p57 ft0">Gemensamma mål bidrar till att förena samsyn, kontinuitet och stabilitet. Med gemensamma definitioner och begrepp formas successivt ett gemensamt språk som underlättar integrationsarbetet</P>
<P class="p326 ft0">Det finns emellertid barn och unga som inte kommer att gå i integrerade verksamheter. En del barn går hem när förskolan och skolan är slut, andra går till familjedaghem och allt eftersom barnen blir äldre väljer de själva vad de ska göra på sin fritid. För dem finns inte arbetslag med lärare och fritidspersonal på samma sätt som för de yngre skolbarnen som är i fritidshem på eftermiddagarna. Därför är det viktigt att vuxna som inte arbetar i integrerade former samverkar med varandra: föräldrar, fritidsledare, dagbarnvårdare, lärare, socialarbetare, fältassistenter m.fl. En samverkan med vuxna som utvecklas till stabila och varaktiga nätverk i ett bostadsområde kan betyda mycket för barn och ungas uppväxtv illkor. Skolans läroplan är ett måldokument som av tradition används av ledning ochpersonal i skolan. Kommittén menardock att</P>
<P class="p447 ft2">läroplanen även kan användas av vuxna som arbetar med barn och unga i olika verksamheter och i samverkan kring barns och ungas fostran, fritid och lärande.</P>
<P class="p310 ft13"><SPAN class="ft13">8.4</SPAN><SPAN class="ft15">Internationella överenskommelser</SPAN></P>
<P class="p389 ft0">Till utgångspunkterna för läroplaner och kursplaner hör också ett antal grunddokument som Sverige undertecknat i internationella fördrag och konventioner. Dels utgör dessa en grund för skrivningarna i läroplaner och kursplaner, dels har Sverige åtagit sig att i utbildningen föra ut kännedom om dokumenten.</P>
<P class="p448 ft0">Dokument som det åligger lärare och rektor att beakta är:</P>
<P class="p449 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft58">FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (antagen av FN:s generalförsamling år 1948)</SPAN></P>
<P class="p450 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft59">Konventionen om barnets rättigheter (antagen av FN:s generalförsamling år 1989)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft59">Rekommendation om utbildning för internationell förståelse, samarbete och fred och undervisning om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (antagen av UNESCO:s generalkonferens år 1974)</SPAN></P>
<P class="p452 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft59">Deklaration och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor (antagen vid UNESCO:s ministerkonferens i Tblisi år 1977).</SPAN></P>
<P class="p453 ft0">Kommittén föreslår att</P>
<P class="p454 ft2">till läroplanen anges i en särskild bilaga dessa internationella fördrag och konventioner<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p310 ft13"><SPAN class="ft13">8.5</SPAN><SPAN class="ft15">Läroplanens grundläggande principer</SPAN></P>
<P class="p455 ft0">I direktiven anges att det vid omarbetningen av läroplanen bör tas hänsyn till att lärare och skolor lagt ned stort engagemang på kompetensutveckling och implementering av nuvarande läroplan varför läroplanens grundläggande principer bör bestå vid omarbetningen. Motivet för detta är att nuvarande läroplan Lpo 94 nyligen tagits i bruk. Kommittén har i omarbetningen varit angelägen om att läroplanens grundläggande principer och utformning ligger fast. Målen för sexåringarnas förskola och fritidshem integreras i de olika kapitlen i Lpo 94. I och med detta, har det varit nödvändigt att ändra vissa definitioner och termer så att målen kan omsluta hela den samlade verksamheten.</P>
<P class="p456 ft61"><SPAN class="ft13">8.6</SPAN><SPAN class="ft60">Samma mål för sexåringarnas förskola, den obligatoriska skolan och fritidshem</SPAN></P>
<P class="p457 ft0">De övergripande målen är riktmärken för en långsiktig utveckling och markerar ett förhållningssätt som omfattar både förskola för sexåringar, den obligatoriska skolan och fritidshemmens uppgifter.<SPAN class="ft2">Målen ska utgå ifrån en helhetssyn på barns och ungas uppväxt och lärande.</SPAN></P>
<P class="p40 ft0">Mot bakgrund av detta har kommittén funnit att förskolan för sexåringar, den obligatoriska skolan och fritidshemmen bör ha samma mål. Förslaget innebär en målförskjutning för förskolan för sexåringar. Det innebär också att läroplanen tillförs nya mål så att den kan omsluta alla verksamheter.</P>
<P class="p34 ft0">För förskolan för sexåringar innebär förslaget att målen sätts längre fram i tiden jämfört med nuvarande pedagogiska program. Målen avser vad verksamheterna ska sträva mot, och vad barn och unga ska klara,</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">83</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft0">när de går ut den obligatoriska grundskolan. Det innebär att målen till stor del handlar om barns kunskapsutveckling och lärande dvs. att förskolans och fritidshemmens uppgifter är att arbeta med barns lärande. likaväl som med barns omsorg, skapande, lek och fritid. Tillägg har gjorts i läroplanen som lyfter fram förskolans och fritidshemmens pedagogiska värdegrunder, som handlar om omsorg och om att ge barn möjlighet till lek, skapande, fria aktiviteter och vila.</P>
<P class="p458 ft21">Ett framtida nytt måldokument för åldrarna 1 – 5 år kommer självklart också att få betydelse för en möjlig överlappning av målen mellan förskoleverksamheter för yngre barn och för sexåringarnas förskola.</P>
<P class="p90 ft0">Med målformuleringar som utgår från riksdagens och regeringens uttalande om helhetssyn och integration av de pedagogiska verksamheterna, samt med sikte på en kvalitetshöjning för barns fostran och lärande föreslår kommittén att</P>
<P class="p159 ft2">mål att sträva mot, och mål att uppnå,i läroplanen, ska vara de samma för förskola för sexåringar, grundskola, särskola och fritidshem enligt bilagda förslag.</P>
<P class="p310 ft13"><SPAN class="ft13">8.7</SPAN><SPAN class="ft15">Definitioner och termer</SPAN></P>
<P class="p389 ft0">Målen i läroplanen Lpo 94 utgår från skolans värdegrund och uppgifter. Läroplanens texter, definitioner och begrepp är till stor del kunskaps- och kunskapsrelaterade eftersom det är ett måldokument avsett för utbildningsväsendet. De pedagogiska programmens texter, definitioner och begrepp är både kunskaps- och omsorgsrelaterade, eftersom de av tradition varit associerade till socialtjänsten.</P>
<P class="p459 ft0">För att kunna forma ett gemensamt måldokument, utifrån Lpo 94, som redan är känt för skolan, måste omarbetningen både handla om att ha kvar gamla, men också tillföra nya, texter och begrepp, så att det kan bli en bärkraftigt läroplan som stöd för utvecklingen för den samlade verksamheten.</P>
<P class="p34 ft0">Med utgångspunkt från både socialtjänstlagens och skollagens intentioner har värdegrunden omformulerats i vissa delar. För att målen ska överensstämma med värdegrunden blir det följdaktligen en del nya ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå”. Begrepp och termer som tidigare fungerat för skolan, blir i den nya läroplanen, för de integrerade verksamheterna allt för snäva. Andra begrepp bibehålls, men utvidgas till sin innebörd. I nästa kapitel som presenterar förslag till ny läroplan, markeras och kommenteras alla ändringar och tillägg. Som exempel på definition som behållits är ”skolan” även när samtliga integrerade verksam-</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft0">hetsformer avses. Ibland har ”skolan” ersatts med ”verksamheterna.” Termen ”elev” har i de flesta fall ersatts med ”barn och unga”.</P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft13">8.8</SPAN><SPAN class="ft15">Kvalitetsfrågor</SPAN></P>
<P class="p389 ft0">I uppdraget sägs att ”mål dokumentet ska syfta till högre kvalitet såväl i förskolan som i skolan och inom skolbarnsomsorgen”. Vid omarbetningen av läroplanen har omdisponering gjorts av målen som beskrivs ovan. ”Förskolans roll för barns lärande skall stärkas genom att den kognitiva processen ges ökad tyngd samtidigt som barnomsorgens erfarenheter och förskolepedagogik ges ökat genomslag i skolan”.</P>
<P class="p368 ft0">I och med att förskolan för sexåringar och fritidshemmet arbetar med samma mål som den obligatoriska grundskolan bör det leda till en kvalitetshöjning för att stärka den kognitiva processen i förskolan för sexåringar. Likaså kommer förskolans och fritidshemmens <NOBR>pedagogi-ska</NOBR> arbete och erfarenheter att få inflytande i skolan genom de nya mål som lagts in i grundskolans mål i läroplanen.</P>
<P class="p57 ft0">Vi anser att det är viktigt att lyfta fram vårt mångkulturella samhälle. Det är betydelsefullt att det i barns och ungas lärande ingår att oavsett <SPAN class="ft2">kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet </SPAN>visa respekt och tolerans. Detta har lagts in i läroplanens första kapitel som handlar om skolans värdegrund. Vi menar också att läroplanens mål för barns och ungas fostran behöver stärkas i fråga om synen på mänskliga värden och <SPAN class="ft2">omsorg </SPAN>och välbefinnande om den enskilde. Omsorgsbegreppet är grundläggande för den pedagogiska verksamheten. Det är i betydelsen av omtanke som begreppet ska förstås. Det handlar om att värna trygghet och välbefinnande och stödja barn och unga i alla olika aktiviteter under hela dagen. Vidare har ett tillägg gjorts om att skolan ska motverka traditionella <SPAN class="ft2">könsmönster.</SPAN></P>
<P class="p461 ft0">Ovanstående motiveras av skolans särskilda ansvar i dessa hänseenden som bl.a. kommer till uttryck i skollagen kap1, 2 §,</P>
<P class="p187 ft2">”Särskilt skall den som verkar inom skolan</P>
<P class="p462 ft2"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft41">främja jämställdhet mellan könen samt</SPAN></P>
<P class="p463 ft2"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft41">bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling ( SFS 1995:884).”</SPAN></P>
<P class="p464 ft21">Kommittén anser att skolan har ett ansvar för att <SPAN class="ft20">främja lek och kreativitet</SPAN>. Lekens betydelse för barns växande och lärande är fundamental i förskolans och fritidshemmens pedagogik. Leken är inkörsporten till</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 8 </SPAN>85</P>
<P class="p465 ft0">barnets orientering i tillvaron och förblir så under många år. Därför förs <SPAN class="ft2">leken </SPAN>in i läroplanen i flera olika sammanhang.</P>
<P class="p466 ft0">Barns och ungas lärande sker i många olika sammanhang. Ett aktivt lärande och <SPAN class="ft2">utforskande såväl gemensamt som självständigt </SPAN>är viktigt att stimulera i en skola som ser lärandet som en process och inte som en produkt.</P>
<P class="p467 ft0">I mål att sträva mot poängteras att skolan ska sträva mot att varje individ utvecklar trygghet, samt <SPAN class="ft2">tillit </SPAN>till sin egen förmåga och ta hänsyn och visa respekt för andra.</P>
<P class="p90 ft0">I mål att uppnå kommer värdegrundens omsorgsdefinition igen, genom tillägget att <SPAN class="ft2">varje individ efter avslutad grundskola kan ta ansvar för sig själv och sitt vardagsliv.</SPAN></P>
<P class="p468 ft0">I en skola som ansvarar för barns hela dag är det nödvändigt att ge möjligheter för barn och unga och stödja deras sociala utvecklingsförmågor under såväl bundna som fria aktiviteter.</P>
<P class="p90 ft0">En viktig ändring i förslaget är att termen lärare ändrats till <SPAN class="ft2">pedagogen. </SPAN>Här ansluter sig kommittén till det förslag som lagts av Utbildningsdepartementet om förslag till ändringar i skollagen som redovisats ovan.</P>
<P class="p101 ft0">Målen för individens lärande vad gäller både talat och skrivet språk poängterats i texten, liksom betydelsen av att kunna kommunicera i form av så många olika uttrycksformer som möjligt såsom <SPAN class="ft2">språk, bild, musik, drama och dans</SPAN>. Skapande verksamheter i olika former har av tradition varit en viktig grund för synen på barns växande och lärande inom barnomsorgen.</P>
<P class="p469 ft0">Även barns och ungas <SPAN class="ft2">rätt till vila och avkoppling </SPAN>har förts in i läroplanen vilket ska ses mot bakgrund av att många barn tillbringar långa och arbetsamma dagar i en för det mesta krävande och intensiv skolmiljö.</P>
<P class="p90 ft0">Målen för <SPAN class="ft2">barn med behov av särskilt stöd </SPAN>är också viktiga tillägg <SPAN class="ft2">. </SPAN>Kommittén anser att barnomsorgens tradition måste förtydligas i läroplanen avseende alla barns lika rätt till en god skola där var och en ska bli bemött på sin utvecklingsnivå. Mot bakgrund av detta och till de formuleringar som finns i socialtjänstlagen som nu ska lyftas in i skollagen, samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (Från 1 januari 1994), har dessa tillägg gjorts i olika avsnitt i läroplanen. Bland annat har rektors ansvar för att <SPAN class="ft2">individuella handlingsplaner upprättas för barn med behov av särskilt stöd </SPAN>lagts till<SPAN class="ft2">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">(LSS-lagen)</SPAN></NOBR></P>
<P class="p72 ft0">De avsnitt som handlar om målen för <SPAN class="ft2">alla som arbetar i skolan </SPAN>har också omarbetats på ett par punkter. Kommittén anser att även här bör kvaliteten kunna höjas genom att betona allas ansvar för den enskilde individens <SPAN class="ft2">behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. </SPAN>(I av-</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td44"><SPAN class="p470 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p11 ft0">snittet Kunskaper) Därtill har</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p8 ft2">alla som arbetar i skolan <SPAN class="ft0">givits samma</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft0">ansvar som pedgogerna när det gäller att <SPAN class="ft2">visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. </SPAN>( I avsnittet Normer och värden)</P>
<P class="p53 ft0">Avsnittet om <NOBR>skola-förskola-skolbarnsomsorg</NOBR> har omarbetats och betonar nu <SPAN class="ft2">samverkan mellan alla stadier </SPAN>såväl övergången för femåringarna till förskola för sexåringar som övergången från grundskola till gymnasium. <SPAN class="ft2">Rektors ansvar för samarbetet mellan förskola, grundskola och fritidshem </SPAN>är ett viktigt tillägg.</P>
<P class="p472 ft37"><SPAN class="ft13">8.9</SPAN><SPAN class="ft36">Tillsyn, uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p473 ft0">Kommittén menar att huvudmannens ansvar för att det finns ett för verksamheterna inom förskolan, grundskolan och fritidshemmen fungerande kvalitetssystem måste tydliggöras.</P>
<P class="p67 ft0">Den kommunala skolplanen och skolans lokala arbetsplan ska utvärderas. Att denna utvärdering kommer till stånd är nödvändigt för den nationella styrningen. Kommittén föreslår att till läroplanen fogas som bilaga följande avsnitt om kvalitetssystem och kvalitetssäkring.</P>
<P class="p474 ft21">Med kvalitetssystem avses processer, resurser, organisatorisk struktur och rutiner som är nödvändiga för ledning och styrning av verksamheterna med avseende på kvalitet. Med begreppet kvalitet avses egenskaper i verksamheten och dess resultat vad avser förmågan att uppfylla mål. Kvalitetssystemet ska omfatta tillsyn, uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p475 ft0"><SPAN class="ft2">Tillsyn </SPAN>avser kontroll av att gällande mål, lagar, förordningar och föreskrifter följs.</P>
<P class="p476 ft0"><SPAN class="ft2">Uppföljning </SPAN>avser en verksamhet genom vilken dels fattade beslut om verksamheten kontrolleras, dels att verksamheten beskrivs vad avser främst omfattning, kostnader och resultat. Uppföljning kan ske genom statistikinsamling och genom t.ex. indikatorer.</P>
<P class="p477 ft0"><SPAN class="ft2">Utvärdering </SPAN>avser en värdering av resultat eller processer mot mål och uppställda kriterier.</P>
<P class="p478 ft0">Genom kvalitetssystemen säkerställs att verksamheterna styrs och säkras mot nationella mål.</P>
<P class="p479 ft0">Kvalitetssystemet ska säkerställa att:</P>
<P class="p480 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">uppställda nationella mål uppfylls</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">skollag, läroplan, förordningar och föreskrifter efterföljs</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">87</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen,</SPAN></P>
<P class="p482 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">tillgängliga resurser effektivt används,</SPAN></P>
<P class="p483 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">barn, ungdomar och föräldrar görs delaktiga i verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p484 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">förslag och klagomål från elever, föräldrar och personal tas om hand, och beaktas,</SPAN></P>
<P class="p485 ft21"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft64">personalen har och underhåller den utbildning, erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra tilldelade arbetsuppgifter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">89</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft14"><SPAN class="ft13">9</SPAN><SPAN class="ft53">Förslag till ny läroplan med kommentarer</SPAN></P>
<P class="p487 ft0">Förslaget till ny läroplan för den pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 – 16 år har strukturerats enligt följande.</P>
<P class="p488 ft0">Först återges avsnitt för avsnitt från nu gällande läroplan – Lpo 94 och därefter visas samma text med förslag till ändringar. Ändringarna kommenteras under varje avsnitt.</P>
<P class="p67 ft0">Alla ändrade och nya meningar och ord är understrukna. Vidare är alla borttagna ord och meningar markerade enligt följande / t<SPAN class="ft65">exter </SPAN>/När meningar har flyttats visas // texter //.</P>
<P class="p489 ft0">Följande terminologiska ändringar har gjorts.</P>
<P class="p330 ft0">Termen <SPAN class="ft2">elev – eleven </SPAN>har på de flesta ställen ändrats till barn och <SPAN class="ft40">unga</SPAN>, alternativt <NOBR><SPAN class="ft40">individ-individen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> </SPAN>på grund av att den integrerade verksamheten omfattar både förskola för sexåringar, skola och fritidshem. Elev används i sammanhang med begreppet skolundervisning/utbildning.</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft40">Verksamhet </SPAN>har på flera ställen ersatt <SPAN class="ft2">undervisning</SPAN>. Undervisning används i princip i sammanhang som avser ämnesundervisning. I övrigt hänvisas till den tidigare diskussionen om begrepp.</P>
<P class="p490 ft0"><SPAN class="ft2">Skola – skolan </SPAN>har också på något enstaka ställe i texten ändrats till <SPAN class="ft40">verksamhet </SPAN>när den integrerade formen särskilt betonas.</P>
<P class="p67 ft0">Termen <SPAN class="ft2">läraren </SPAN>har ändrats till <SPAN class="ft40">pedagogen </SPAN>eftersom läroplanen i den integrerade skolan berör alla pedagoger. Detta ansluter till utbildningsdepartementets förslag om införande av bestämmelserna för barnomsorgen i skollagen. (DS 1997:10)</P>
<P class="p90 ft0">I övrigt följer förslaget nuvarande läroplans upplä ggning. Avsnittet <SPAN class="ft2">Normer och värden </SPAN>är dock framflyttat i texten och ligger nu som avsnitt 2.1 i stället för 2.2. Ändringen motiveras av strävan att få en parallellitét med ordningen av målen i läroplanens första del.</P>
<P class="p491 ft0">Övriga ändringar kommenteras i förslaget.</P>
<P class="p492 ft0">Målen för sameskolan, specialskolan och särskolan har inte ändrats. I betänkandets kapitel tio Konsekvenser diskuteras sexåringarnas förskola i förhållande till särskolan.</P>
<P class="p493 ft0">Vidare har kommittén i kapitel åtta föreslagit att i två bilagor till läroplanen fogas dels, en förteckning över internationella fördrag och konventioner, dels krav på kvalitetssystem och kvalitetssäkring.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft6">1 SKOLANS VÄRDEGRUND</P>
<P class="p495 ft6">OCH UPPGIFTER</P>
<P class="p496 ft7">Förslag</P>
<P class="p497 ft0">Läroplanen gäller för den pedagogiska verksamheten för barn</P>
<P class="p498 ft0"><SPAN class="ft40">och unga </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">6-16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> år. Den pedagogiska verksamheten, här kallad </SPAN>skolan, består av förskola för sexåringar som är frivillig, <SPAN class="ft40">grundskola, sameskola, specialskola, särskola och fritidshem.</SPAN></P>
<P class="p499 ft7">Grundläggande värden</P>
<P class="p479 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p500 ft17">Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap.2§).</P>
<P class="p501 ft0">Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.</P>
<P class="p267 ft7">Förslag</P>
<P class="p502 ft0"><SPAN class="ft40">Skolan </SPAN>vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap.2§).</P>
<P class="p503 ft0">Skolan har en viktig uppgift när det gäller att hos b<SPAN class="ft40">arn och unga </SPAN>förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.</P>
<P class="p453 ft54">Kommentar</P>
<P class="p504 ft2">Läroplanen omfattar barn och unga i pedagogiska verksamheter <NOBR>6-16</NOBR> år. Sexåringar går i dag i pedagogiska verksamheter som bedrivs i daghem, deltidsgrupp, fritidshem, sexårsverksamhet och dylikt. I fritidshem går barn från <NOBR>6-12</NOBR> års ålder.</P>
<P class="p68 ft20">I och med integrationen av mål och verksamheter krävs en samlad definition för förskola för sexåringar, grundskola, sameskola, specialskola, den obligatoriska särskolan och fritidshem. ”Skola” – ”skolan”</P>
<P class="p505 ft2">är den term som har valts.</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">91</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p506 ft0">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet mellan svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.</P>
<P class="p448 ft7">Förslag</P>
<P class="p506 ft0">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skall gestaltas och <SPAN class="ft40">förmedlas. </SPAN>I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Lika värde är <SPAN class="ft40">grundläggande oavsett kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet.</SPAN></P>
<P class="p507 ft54">Kommentar</P>
<P class="p88 ft16">Avsnittet har ett tillägg. Vårt mångkulturella samhälle måste också avspeglas och lyftas fram i sin viktiga betydelse för individens möjlighet till identifikation, respekt och tolerans. Denna markering av samhällets mångfald är viktig för utbildningens kvalitet. Den svenska barnomsorgen har traditionellt en starkt mångkulturell prägel på sin verksamhet som bör återspeglas i läroplanen.</P>
<P class="p508 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p47 ft0">Undervisningen i skolan skall vara <NOBR>icke-konfessionell.</NOBR></P>
<P class="p428 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft40">Verksamheten </SPAN>i skolan skall vara <NOBR>icke-konfessionell.</NOBR></P>
<P class="p453 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p110 ft0">Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.</P>
<P class="p443 ft7">Förslag</P>
<P class="p509 ft0">Skolans uppgift är att låta varje enskild i<SPAN class="ft40">ndivid </SPAN>finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft7">Förståelse och medmänsklighet</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p506 ft0">Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.</P>
<P class="p101 ft0">Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.</P>
<P class="p511 ft54">Kommentar</P>
<P class="p181 ft2">Texten föreslås vara den samma som i Lpo 94.</P>
<P class="p512 ft7">Saklighet och allsidighet</P>
<P class="p479 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p509 ft0">Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.</P>
<P class="p513 ft0">Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.</P>
<P class="p453 ft7">Förslag</P>
<P class="p514 ft0">Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. V<SPAN class="ft40">erksamheten </SPAN>skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">93</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft7">En likvärdig utbildning</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p516 ft0">Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap 2 §).</P>
<P class="p517 ft0">Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.</P>
<P class="p518 ft66">Likvärdighet</P>
<P class="p479 ft7">Förslag</P>
<P class="p519 ft0">Normerna för likvärdigheten anges genom de n<SPAN class="ft40">ationella </SPAN>målen. / En <SPAN class="ft65">likvärdig utbildning </SPAN>/ <SPAN class="ft40">Likvärdighet </SPAN>innebär inte att verksamheten skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till <SPAN class="ft40">barns och ungas </SPAN>olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för dem /e<SPAN class="ft65">lever </SPAN>/ som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan ve<SPAN class="ft40">rksamheten a</SPAN>ldrig utformas /<SPAN class="ft65">göras </SPAN>/ lika för alla. Omsorg om den enskildes välbefinnande och ut- <SPAN class="ft40">veckling skall prägla verksamheten</SPAN>.</P>
<P class="p520 ft0">Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap 2 §).</P>
<P class="p443 ft54">Kommentar</P>
<P class="p110 ft20">De två avsnitten har flyttats om för att göra det tydligt att texten omfattar samtliga verksamheter. Termen ”riksgiltiga” är utbytt till ”nationella”. Det är den terminologi som används inom socialtjänsten.</P>
<P class="p521 ft2">Rubriken har ändrats med hänvisning till att läroplanen inte bara omfattar utbildning. I och med integreringen bör ”omsorg” i betydelsen främjandet av mänskliga värden och omsorg om varandra, poängteras och särskilt göras tydligare.</P>
<P class="p169 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p522 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft0">skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.</P>
<P class="p448 ft7">Förslag</P>
<P class="p502 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms / i <SPAN class="ft65">skolan </SPAN>/ och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett <SPAN class="ft40">viktigt </SPAN>ansvar för att motverka traditionella könsmönster och <SPAN class="ft40">könsroller. </SPAN>Den skall ge utrymme för barn och unga att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillh örighet.</P>
<P class="p507 ft54">Kommentar</P>
<P class="p181 ft2">Könsroller har lagts till för att understryka skolans ansvar.</P>
<P class="p523 ft7">Rättigheter och skyldigheter</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p524 ft0">Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.</P>
<P class="p525 ft0">Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att få välja kurser och ämnen och genom att delta i planeringen i utvärderingen av den dagliga undervisningen, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.</P>
<P class="p507 ft7">Förslag</P>
<P class="p526 ft0">Skolan skall för b<SPAN class="ft40">arn, unga </SPAN>och föräldrar klargöra målen. Likaså måste tydligt framgå vilka ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som finns.</P>
<P class="p526 ft0">Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för ba<SPAN class="ft40">rns, ungas o</SPAN>ch vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">95</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft0">Det är inte tillräckligt att / i undervisningen / förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. V<SPAN class="ft40">erksamheterna </SPAN>skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda för ett aktivt deltagande i samhällslivet. De skall utveckla /deras/ förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga <SPAN class="ft40">verksamheten </SPAN>och få välja kurser, ämnen och aktiviteter kan, barn och <SPAN class="ft40">unga </SPAN>utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.</P>
<P class="p507 ft54">Kommentar</P>
<P class="p147 ft20">Språkjusteringar har gjorts i avsnittet. Ömsesidighet i fråga om krav och skyldigheter lyfts fram med anledning av att inflytandefrågorna allt mer ställs i fokus inom alla verksamheter. Aktiviteter har lagts till för att målgruppen för läroplanen har vidgats.</P>
<P class="p527 ft7">Skolans uppgifter</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p506 ft0">Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap.2§). Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.</P>
<P class="p528 ft7">Skolans <SPAN class="ft66">uppdrag</SPAN></P>
<P class="p479 ft7">Förslag</P>
<P class="p519 ft0">Skolans / <SPAN class="ft65">huvud </SPAN>/ <SPAN class="ft40">uppdrag </SPAN>är att / förmedla / främja läroprocesser där <SPAN class="ft40">individen stimuleras att inhämta </SPAN>kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. <SPAN class="ft40">Skolan har att värna omsorgen om individen. </SPAN>V<SPAN class="ft40">er k- samheterna ska gemensamt främja omtanke och generositet, motverka utstötning och aggressivitet </SPAN>Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har tillika att <SPAN class="ft40">för individens personliga utveckling främja lek och kreativitet.</SPAN></P>
<P class="p529 ft54">Kommentar</P>
<P class="p147 ft20">Rubriken ändras till ”uppdrag” för att betona ömsesidigheten ifråga om ansvar mellan skola och barn/unga/vårdnadshavare. Ordet</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p530 ft20">”förmedla” har ändrats med anledning av att undervisningsbegreppet vidgats. I detta avsnitt förtydligas skolans uppdrag. Omsorgsbegreppet har lagts in för att betona skolans ansvar för barn och unga. Genom lek och skapande får barn och unga erfarenheter och kunskaper varför detta betonas i detta avsnitt.</P>
<P class="p443 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p531 ft0">Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.</P>
<P class="p135 ft0">En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.</P>
<P class="p53 ft0">I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan barn och unga utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.</P>
<P class="p532 ft0">Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.</P>
<P class="p533 ft0">Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge grund för och främja elvernas förmåga till personliga ställningstaganden.</P>
<P class="p443 ft7">Förslag</P>
<P class="p521 ft0">Skolan har uppgiften att / <SPAN class="ft65">dels </SPAN>/ överföra vissa grundläggande värden och / <SPAN class="ft65">förmedla kunskaper, dels </SPAN>/ främja lärande för att därigenom förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 1997:21 <SPAN class="ft2">Kapitel 9 </SPAN>97</P>
<P class="p534 ft0">förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. B<SPAN class="ft40">arn och unga </SPAN>skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Särskilt under de tidiga skolåren <SPAN class="ft40">har leken stor betydelse för att tillägna sig kunskaper. </SPAN>Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konse kvenserna av olika alternativ.</P>
<P class="p210 ft0">En viktig uppgift / <SPAN class="ft65">för skolan </SPAN>/är att ge överblick och sammanhang. <SPAN class="ft40">Barn och unga </SPAN>skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.</P>
<P class="p34 ft0">I den <SPAN class="ft40">pedagogiska verksamheten </SPAN>/ <SPAN class="ft65">i alla skolans ämnen </SPAN>/ är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan <SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I <SPAN class="ft40">verksamheten </SPAN>skall belysas hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.</P>
<P class="p532 ft0">Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.</P>
<P class="p37 ft0">/ <SPAN class="ft65">Det etiska </SPAN>/ <SPAN class="ft40">Ett etiskt </SPAN>perspektiv är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall / undervisningen i olika ämnen</P>
<P class="p535 ft0">/ <SPAN class="ft40">detta perspektiv </SPAN>behandlas och ge grund för och främja / elevernas / <SPAN class="ft40">förmåga t</SPAN>ill personliga ställningstaganden.</P>
<P class="p67 ft0">Genom ett aktivt <NOBR>köns/gender/-perspektiv</NOBR> skall möjligheterna öka för flickor och pojkar att påverka och verka utifrån jämlika villkor oberoen-</P>
<P class="p47 ft0"><SPAN class="ft40">de av könstillhörighet </SPAN>.</P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p87 ft20">Lekens betydelse för ett aktivt lärande lyfts fram. Satsen ”i undervisningen i alla skolans ämnen” har bytts ut mot den ”pedagogiska verksamheten” för att införliva samtliga verksamheters uppgifter. För förtydligande har ”det etiska perspektivet” ändrats.</P>
<P class="p369 ft20">I enlighet med 1 kap. skollagen och SFS 1995:884 ”Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen” samt regeringens direktiv till samtliga kommittéer om jämställdheten mellan könen (dir 1994:124). De samhällsövergripande perspektiven i detta</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft2">avsnitt – historiska, miljö, internationella och etiska – bör jämställdhetsperspektivet läggas till. I betänkandet ut vecklas köns/genderperspektivet i kapitel 11 om jämställdhet.</P>
<P class="p453 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p519 ft0">Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.</P>
<P class="p536 ft17">Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former för den enskilda eleven balanseras och blir till en helhet.</P>
<P class="p537 ft17">Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.</P>
<P class="p186 ft7">Förslag</P>
<P class="p412 ft0">Skolans uppdrag att / <SPAN class="ft65">förmedla kunskaper </SPAN>/ <SPAN class="ft40">främja lärande </SPAN>förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker, liksom lärandet och lärandets former, såsom det aktiva sökandet <SPAN class="ft40">efter kunskap, lek och skapande</SPAN>. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.</P>
<P class="p538 ft17">Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet, och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former /<SPAN class="ft67">för den enskilda eleven </SPAN>/ balanseras och blir till en helhet.</P>
<P class="p539 ft0"><SPAN class="ft40">Verksamheten </SPAN>skall främja <SPAN class="ft40">barns och ungas </SPAN>harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av <SPAN class="ft40">innehåll </SPAN>och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.</P>
<P class="p61 ft0">Ett centralt mål är att mötet mellan förskolan för sexåringar, grundskolan, särskolan och fritidshemmet skall öppna för en mångfacetterad</P>
<P class="p47 ft40">syn på utveckling och lärande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB32199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">99</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft54">Kommentar</P>
<P class="p504 ft2">”Förmedla kunskaper” har ersatts med ”främja lärande” eftersom undervisningsbegreppet vidgats. Barns lärande sker ständigt genom deras egna aktiviteter som t.ex. i leken och skapandet vilket här betonas. Begreppet ”ämnen” byts ut mot ”innehåll” i strävan mot ett mer övergripande perspektiv som kan omfatta alla pedagogiska verksamheter. Tillägget betonar målet med att integrera förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem.</P>
<P class="p507 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p519 ft0">Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbete skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång omfattar inslag av såväl manuellt som intellektuellt arbete. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.</P>
<P class="p511 ft7">Förslag</P>
<P class="p412 ft0">Skolan skall stimulera <SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Envar skall få uppleva olika uttryck för kunskaper; få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk <SPAN class="ft40">utveckling </SPAN>och bildningsgång omfattar <SPAN class="ft40">möjligheter att pröva, </SPAN>u<SPAN class="ft40">tforska, tillägna sig och gestalta olika ku n- skaper och erfarenheter</SPAN>. / inslag av såväl manuellt som intellektuellt <SPAN class="ft65">arbete</SPAN>./ Förmåga till eget skapande hör till det som b<SPAN class="ft40">arn och unga s</SPAN>kall tillägna sig. I <SPAN class="ft40">samarbetet mellan de olika pedagogiska verksamheterna </SPAN>ges här speciella möjligheter till att konkret få pröva och utveckla</P>
<P class="p540 ft40">kunskaper</P>
<P class="p541 ft0">Ett särskilt ansvar måste tas för att de barn och unga med funktionshinder eller andra svårigheter får utvecklas utifrån sina behov och</P>
<P class="p505 ft40">förutsättningar.</P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p147 ft20">Förslaget lägger särskild betoning på barnomsorgens tradition där skapande och kreativitet bildar grunden för lärandet. Därför har avsnittet omformulerats för en anpassning till integrerade verksamhe-</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft2">ter, bl. a. genom tema och projektarbete. Tillägget betonar det särskilda ansvaret för barn och unga oavsett typ av handikapp och svårigheter av olika slag<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p543 ft7">God miljö för utveckling och lärande</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p147 ft0">Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att söka skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.</P>
<P class="p529 ft7">Förslag</P>
<P class="p519 ft0"><SPAN class="ft40">Varje individ </SPAN>skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att /söka / <SPAN class="ft40">aktivt </SPAN>skapa de bästa samlade betingelserna för barns och ungas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla <NOBR>grundläggs- /<SPAN class="ft65">visserligen </SPAN>/</NOBR> <SPAN class="ft40">såväl </SPAN>i hemmet som i skolan , men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje i<SPAN class="ft40">ndivid </SPAN>har rätt att / i skolan / få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigh eter.</P>
<P class="p511 ft54">Kommentar</P>
<P class="p544 ft2">Förutom språkjusteringar har termen ”aktivt” lagts till för att betona kvaliteten. I övrigt görs språkjusteringar.</P>
<P class="p545 ft7">Den enskilda skolans utveckling</P>
<P class="p546 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p514 ft0">Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">101</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft0">ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.</P>
<P class="p453 ft7">Förslag</P>
<P class="p531 ft0">Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och / <SPAN class="ft65">lärarnas </SPAN>/ <SPAN class="ft40">pedagogernas </SPAN>professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att / <SPAN class="ft65">undervisnings </SPAN>/ målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft6">2 MÅL OCH RIKTLINJER</P>
<P class="p479 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p516 ft0"><SPAN class="ft7">Mål att sträva </SPAN>mot anger inriktningen för skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.</P>
<P class="p548 ft0"><SPAN class="ft7">Mål att uppnå </SPAN>uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.</P>
<P class="p443 ft54">Kommentar</P>
<P class="p181 ft2">Inga ändringar föreslås i ovanstående avsnitt.</P>
<P class="p314 ft2">Nedan föreslås att avsnittet 2.2 Normer och värden flyttas fram och byter plats med avsnittet 2.1 Kunskaper. Denna förändring görs för att anknyta till hur kapitlet Skolans värdegrund och uppgifter är disponerat.</P>
<P class="p549 ft7">2.2 Normer och värden</P>
<P class="p479 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p522 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling</P>
<P class="p549 ft7"><SPAN class="ft66">2.1 </SPAN>Normer och värden</P>
<P class="p479 ft7">Förslag</P>
<P class="p471 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera <SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>att omfatta vårt samhälles gemensamma d<SPAN class="ft40">emokratiska v</SPAN>ärderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.</P>
<P class="p453 ft54">Kommentar</P>
<P class="p395 ft2">I enlighet med omdispositionen ändras numret på kapitlen. Vidare har begreppet ”demokratiska” lagts till med hänvisning till bl. a. socialtjänstlagens portalparagraf.</P>
<P class="p443 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p181 ft7">Mål</P>
<P class="p47 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft68">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p550 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">respekterar andra människors egenvärde,</SPAN></P>
<P class="p552 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">103</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p553 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">Mål</P>
<P class="p181 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft68">Skolan skall sträva efter att varje i<SPAN class="ft69">ndivid</SPAN></P>
<P class="p550 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">respekterar andra människors egenvärde,</SPAN></P>
<P class="p552 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p556 ft7">Lpo 94 Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p557 ft0"><SPAN class="ft57">· </SPAN>medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och, ansvar för människor också utanför den närmaste gru ppen</P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.</SPAN></P>
<P class="p267 ft7">Läraren skall</P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,</SPAN></P>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med hemmen i elvernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft7">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">medverka till att utveckla </SPAN><SPAN class="ft40">barns och ungas </SPAN>känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,</P>
<P class="p562 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper</SPAN></P>
<P class="p563 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">// visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt//</SPAN></P>
<P class="p267 ft7"><SPAN class="ft66">Pedagogen </SPAN>skall</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">//-------------------------------------//</SPAN></NOBR></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">klargöra och med </SPAN><SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,</P>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med </SPAN><SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med hemmen i </SPAN><SPAN class="ft40">barns och ungas </SPAN>fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet.</P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p565 ft2">Punkten 1 är uppflyttad eftersom den bör gälla alla som arbetar i skolan.</P>
<P class="p566 ft7">2.1 Kunskaper</P>
<P class="p479 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p208 ft0">Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. I alla ämnen skall lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.</P>
<P class="p567 ft7"><SPAN class="ft66">2.2 </SPAN>Kunskaper</P>
<P class="p187 ft7">Förslag</P>
<P class="p504 ft0">Skolan skall / <SPAN class="ft65">förmedla </SPAN>/ <SPAN class="ft40">bidra till att hos barn och unga utveckla </SPAN>sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td51"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p568 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">105</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td56"><SPAN class="p11 ft0">Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td57"><SPAN class="p8 ft0">/Skolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p569 ft0">/ <SPAN class="ft40">Verksamheten</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft0">skall bidra till / <SPAN class="ft65">elevernas </SPAN>/ <SPAN class="ft40">barns och ungas </SPAN>harmoniska utveckling. / <SPAN class="ft65">I </SPAN>alla ämnen skall lärarna / <SPAN class="ft40">Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra en grund för den pedagogiska verksamheten. Den pedagogiska verksamheten </SPAN>skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.</P>
<P class="p453 ft54">Kommentar</P>
<P class="p570 ft20">Rubrikens nummer är ändrat på grund av den ändrade ordningen på avsnitten<SPAN class="ft21">. </SPAN>Ändring av begreppet ”förmedla” se tidigare kommentar. Tillägg har gjorts för att markera barn och ungas motivation och nyfikenhet till lärande som grund för den pedagogiska verksamheten.</P>
<P class="p443 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p181 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar nyfikenhet och lust att lära,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sitt eget sätt att lära,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstå betydelsen av att vårda sitt språk,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att kommunicera på främmande språk,</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att</SPAN></P>
<P class="p483 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">formulera och pröva antaganden och lösa problem,</SPAN></P>
<P class="p483 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">reflektera över erfarenheter och</SPAN></P>
<P class="p483 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.</SPAN></P>
<P class="p572 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Den samlade pedagogiska verksamheten för barn och unga <NOBR>6-16</NOBR> år skall</P>
<P class="p181 ft40">sträva efter att varje individ</P>
<P class="p462 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar </SPAN><SPAN class="ft40">trygghet</SPAN>, nyfikenhet och lust att lära,</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sitt eget sätt att lära</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft71">utvecklar tillit till sin egen förmåga </SPAN>,</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">i samspel lär sig att ta hänsyn och visa respekt för andra</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett självständigt såväl som ett gemensamt utforskande och </SPAN><SPAN class="ft40">lärande,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p573 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><SPAN class="p11 ft0"><SPAN class="ft57">· </SPAN>befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td59"><SPAN class="p8 ft0">grundade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td58"><SPAN class="p574 ft9">på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväga</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p575 ft68">nden,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för vuxenlivet ,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett rikt och nyanserat </SPAN><SPAN class="ft40">talat och skrivet </SPAN>språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft70">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att kommunicera på främmande språk,</SPAN></P>
<P class="p181 ft0"><SPAN class="ft70">· </SPAN>/ lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra, /</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att l</SPAN><SPAN class="ft40">yssna, diskutera, argumentera </SPAN>och använda sina kunskaper som redskap för att formulera, <SPAN class="ft40">kritiskt granska, </SPAN>pröva antaganden och lösa problem,</P>
<P class="p576 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">/ </SPAN><SPAN class="ft65">reflektera över erfarenheter </SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">och </SPAN>//------------// /och</NOBR> värdera påståe <SPAN class="ft65">n- den och förhållanden </SPAN>/</P>
<P class="p561 ft40"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft71">utvecklar sina möjligheter till skapande och till eget aktivt fritids- och kulturliv</SPAN></P>
<P class="p577 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning</SPAN></P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p578 ft2">Under rubriken anges att samtliga pedagogiska verksamheter omfattas av ”Mål att sträva mot” för att det inte ska råda någon tveksamhet därom.</P>
<P class="p326 ft20">I förslaget har punkt ett fått ett tillägg, för att betona omsorgsansvaret. Punkt 3, 4 och 5 är nya. I och med integrationen av förskola för sexåringar, grundskola, och fritidshem ska mål att sträva mot vidgas utifrån en helhetssyn på barns ut veckling och lärande som a lltid präglat barnomsorgens pedagogiska verksamhet. ”Tillit till egen förmåga” har lagts till eftersom barns och ungas självkänsla har central betydelse för lusten och viljan att lära. I den fjärde punkten tas barns behov av goda förebilder och stöd i den sociala utvecklingsprocessen upp. Med ”gemensamt utforskande” menas ömsesidig läroprocess <NOBR>barn-barn,</NOBR> <NOBR>barn-vuxna.</NOBR> Punkt 7 har ett tillägg som ut vecklar satsens innebörd. Punkt 8 har fått ett förtydligande tillägg. Punkt 10 är borttagen med anledning av att punkten 5 tillkommit. Punkt 11 har ett förtydligande tillägg. Punkt 12 är borttagen och har lagts ihop med punkten ovan, nr 11. Punkt 13 är ny och har förts in med anledning av att integrerade verksamheter har att ta ansvar för barns hela dag i skolan. I jämförelse med Lpo 94 har också några punkter bytt plats.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">107</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p47 ft7">Mål att uppnå i grundskolan</P>
<P class="p181 ft68">Skolan ansvarar för varje elev efter genomgången grundskola</P>
<P class="p579 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,</SPAN></P>
<P class="p580 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat förståelse för andra kulturer,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera i tal och skrift på engelska,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra,</SPAN></P>
<P class="p582 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang,</SPAN></P>
<P class="p583 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om medier och deras roll och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">Mål att uppnå i / grund / skolan</P>
<P class="p47 ft0">Den samlade pedagogiska verksamheten för barn och unga <NOBR>6-16</NOBR> år skall</P>
<P class="p181 ft0">tillse att varje individ långsiktigt uppnår följande mål</P>
<P class="p584 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan, allt efter utveckling och mognad, ta ansvar för sig själv och sitt </SPAN><SPAN class="ft40">vardagsliv</SPAN></P>
<P class="p585 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,</SPAN></P>
<P class="p550 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,</SPAN></P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera kunskaper och erfarenheter i så många uttrycks- </SPAN><SPAN class="ft40">former som möjligt såsom språk, bild, musik, dr ama och dans</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat förståelse för andra kulturer,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera i tal och skrift på engelska,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra,</SPAN></P>
<P class="p582 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa</SPAN></P>
<P class="p588 ft72">samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hä lsan,</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om medier och deras roll och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.</SPAN></P>
<P class="p267 ft54">Kommentar</P>
<P class="p589 ft2">Begreppet ”grundskola” är ändrat till ”skola” i rubriken eftersom målen omfattar de samlade pedagogiska verksamheterna vilket också klargörs i läroplanens inledning.</P>
<P class="p53 ft2">Målen har utökats med punkt 1 för att knyta an till förskolans och fritidshemmens pedagogik. Punkt 7 anknyter till att ett barn har många språk som de bör få möjlighet att pröva och utveckla.</P>
<P class="p590 ft2"><SPAN class="ft0">(</SPAN>I det följande anges ”mål att uppnå” i sameskolan, specialskolan och särskolan. Dessa mål har inte ändrats)</P>
<P class="p453 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p181 ft7">Mål att uppnå i sameskolan</P>
<P class="p591 ft0">Dessa mål uttrycker vad eleverna, som har gått i sameskolan, skall ha uppnått utöver grundskolans mål.</P>
<P class="p187 ft0">Sameskolan ansvarar för att varje elev efter genomgången sameskola</P>
<P class="p462 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">är förtrogen med det samiska kulturarvet och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan tala, läsa och skriva på samiska.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">109</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft7">Mål att uppnå i specialskolan</P>
<P class="p592 ft0">Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället för grundskolans mål för svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.</P>
<P class="p157 ft0">Specialskolan ansvarar för att varje döv eller hörselskadad elev efter genomgången specialskola:</P>
<P class="p593 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och kan</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kommunicera i skrift på engelska</SPAN></P>
<P class="p267 ft7">Mål att uppnå i särskolan</P>
<P class="p526 ft0">Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar, skall ha uppnått när de lämnar särskolan.</P>
<P class="p187 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar <SPAN class="ft7">grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p462 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa problem i den dagliga livsföringen,</SPAN></P>
<P class="p594 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld och så långt möjligt får insikt i grundskolans kunskapsområden och övergripande perspektiv,</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att göra det,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utvecklar individen och kan berika fritiden, kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för en god hälsa och</SPAN></P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat sin förmåga att kompensera verkningarna av utvecklingsstörningen i det dagliga livet.</SPAN></P>
<P class="p595 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar <SPAN class="ft7">träningsskolan </SPAN>har utvecklat sin förmåga:</P>
<P class="p596 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att samspela socialt,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler,</SPAN></P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin omvärld,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att vara fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att vara nyfiken och ta initiativ,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att reagera på egna känslor och vara mottaglig för intryck,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p598 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att medverka i och försöka ta ansvar för återkommande aktiviteter i sitt dagliga liv,</SPAN></P>
<P class="p594 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att fungera i vardagslivet,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att aktivt intressera sig för något område som kan berika individen och tillvaron också utanför skolan.</SPAN></P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p599 ft2">(I betänkandes kapitel 10 ”Konsekvenser” förs en diskussion om sexåringarnas förskola och särskola).</P>
<P class="p529 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">hjälpa elever som behöver särskilt stöd och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande</SPAN></P>
<P class="p267 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Förslag</P>
<P class="p181 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka för / att göra skolan till /en god miljö för utveckling, lek och lärande samt därvid speciellt uppmärksamma och stödja barn och </SPAN><SPAN class="ft40">unga </SPAN><SPAN class="ft65">/ hjälpa elever som </SPAN>/ med behov av särskilt stöd</P>
<P class="p577 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">// utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter </SPAN><SPAN class="ft40">och tänkande </SPAN>//,</P>
<P class="p453 ft54">Kommentar</P>
<P class="p504 ft20">Punkterna har omarbetats och fått en ny inbördes ordning. Punkt 2 är uppflyttad eftersom den bör gälla alla som arbetar i skolan. ”Speciellt” och ”uppmärksamma” har lagts till i första punkten för att förstärka ansvaret för barn och unga med behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p443 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p181 ft7">Läraren skall</P>
<P class="p577 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,</SPAN></P>
<P class="p181 ft0"><SPAN class="ft70">· </SPAN>stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förm ågan,</P>
<P class="p583 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">111</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p553 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">organisera och genomföra arbetet så att eleven</SPAN></P>
<P class="p600 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,</SPAN></P>
<P class="p601 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,</SPAN></P>
<P class="p602 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,</SPAN></P>
<P class="p603 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">får möjligheter att arbeta ämnesövergripande</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Förslag</P>
<P class="p181 ft7"><SPAN class="ft66">Pedagogen </SPAN>skall</P>
<P class="p604 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">sam/ </SPAN><SPAN class="ft65">verka </SPAN>/ arbeta / med andra lärare för att nå utbildningsmålen <SPAN class="ft65">och organisera </SPAN>/ och genomföra arbetet så att / eleven / <SPAN class="ft40">barn och unga</SPAN>,</P>
<P class="p605 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,</SPAN></P>
<P class="p606 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft73">upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,</SPAN></P>
<P class="p607 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft74">successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,</SPAN></P>
<P class="p608 ft0">– får möjligheter till / ämnes /fördjupning, överblick och sammanhang och att arbeta ämnesövergripande,</P>
<P class="p226 ft0">– f<SPAN class="ft40">år möjlighet till avkoppling, lek och vila,</SPAN></P>
<P class="p583 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">ge utrymme för b</SPAN><SPAN class="ft40">arn och ungas </SPAN>förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,</P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stimulera, handleda och ge särskilt stöd till d</SPAN><SPAN class="ft40">e barn och unga </SPAN>som har svårigheter,</P>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stärka </SPAN><SPAN class="ft40">barns och ungas </SPAN>vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan</P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p609 ft2">Hela avsnittet har omdisponerats och omarbetats. ”Får möjlighet till avkoppling, lek och vila” har lagts till för att poängtera det gemensamma ansvaret för barns och ungas omsorg.</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft7">2.3 Elevernas ansvar och inflytande</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p502 ft0">De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§ ).</P>
<P class="p611 ft7"><SPAN class="ft66">2.3 Barns och ungas </SPAN>ansvar och inflytande</P>
<P class="p187 ft7">Förslag</P>
<P class="p570 ft0">De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla <SPAN class="ft40">barn och unga. Deras </SPAN>kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§ ).</P>
<P class="p507 ft7">Mål</P>
<P class="p181 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p47 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft68">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.</SPAN></P>
<P class="p546 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">främja den elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Läraren skall</P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">113</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.</SPAN></P>
<P class="p267 ft7">Mål</P>
<P class="p47 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">främja den </SPAN><SPAN class="ft40">enskildes </SPAN>förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.</P>
<P class="p428 ft7"><SPAN class="ft66">Pedagogen </SPAN>skall</P>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från att v</SPAN><SPAN class="ft40">arje </SPAN>/ elev / <SPAN class="ft40">individ </SPAN>kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p613 ft0"><SPAN class="ft75">· </SPAN>se till</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td62"><SPAN class="p569 ft0">att alla / <SPAN class="ft65">elever </SPAN>/ <SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>oavsett kön, förmåga, och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td4"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td63"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td64"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td65"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p613 ft0">social</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><SPAN class="p8 ft0">och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft0">arbetsformer och / <SPAN class="ft65">undervisningens </SPAN>/ innehåll i <SPAN class="ft40">verksamheten </SPAN>samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,</P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i </SPAN><SPAN class="ft40">verksamheten</SPAN>,</P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">svara för att </SPAN><SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,</P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med </SPAN><SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>planera och utvärdera <SPAN class="ft40">verksamheten </SPAN>och,</P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">förbereda </SPAN><SPAN class="ft40">barn och unga </SPAN>för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhä lle.</P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p615 ft20">I punkt 2 har ordet ”förmåga” lagts till för att stärka rättigheterna och främja lika villkor för barn och unga med svårigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p616 ft7">2.4 Skola och hem</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p591 ft0">Skolans och vårdnadshavarnas gemensammma ansvar för elevernas skolgång skall att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.</P>
<P class="p617 ft7">2.4 Skola och hem</P>
<P class="p187 ft7">Förslag</P>
<P class="p591 ft0">Skolan och vårdnadshavarna <SPAN class="ft40">har </SPAN>ett gemensamt ansvar för / elevernas <SPAN class="ft65">skolgång skall </SPAN>/ att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns <SPAN class="ft40">och ungas </SPAN>utveckling och lärande.</P>
<P class="p453 ft54">Kommentar</P>
<P class="p618 ft2">Språkjusteringar med anledning av att förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem integreras.</P>
<P class="p453 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Läraren skall</P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med och fortlöpande informera föräldrar om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och</SPAN></P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med / </SPAN><SPAN class="ft65">elevernas </SPAN>/ vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.</P>
<P class="p428 ft7"><SPAN class="ft66">Pedagogen </SPAN>skall</P>
<P class="p619 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med och fortlöpande informera föräldrar om barns och </SPAN><SPAN class="ft40">ungas </SPAN>skolsituation, <SPAN class="ft40">trivsel </SPAN>och kunskapsutveckling <SPAN class="ft40">genom bl. a. utvecklingssamtal </SPAN>och</P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">hålla sig informerad om den enskilda i</SPAN><SPAN class="ft40">ndividens </SPAN>personliga situation och därvid iaktta respekt för b<SPAN class="ft40">arns och ungas i</SPAN>ntegritet</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">115</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft54">Kommentar</P>
<P class="p181 ft2">Begreppen ”trivsel” och ”utvecklingssamtal” har tillförts.</P>
<P class="p620 ft7">2.5 Skola – förskola – skolbarnsomsorg</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p621 ft0">Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som ännu inte har börjat i skolan skall samarbetet särskilt inriktas på att underlätta skolstarten genom ett nära samarbete med den skolförberedande verksamheten. Samarbetet skall utgå från de riksgiltiga och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.</P>
<P class="p622 ft7">2.5 Övergång och samverkan</P>
<P class="p479 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft0">Alla som arbetar i skolan skall utgå från individens och gruppens ut-</P>
<P class="p47 ft0">veckling. Samarbetet skall ske med förskoleverksamheten för barn 1 <NOBR>–5</NOBR></P>
<P class="p570 ft0"><SPAN class="ft40">år, samt med skolbarnsomsorg som inte ligger inom skolan och med </SPAN>gymnasieskolan. Särskild uppmärksamhet skall ägnas de barn och unga</P>
<P class="p126 ft0"><SPAN class="ft40">som har behov av särskilt stöd. </SPAN>Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller. / som gäller för respektive <SPAN class="ft65">verksamhet /</SPAN></P>
<P class="p443 ft54">Kommentar</P>
<P class="p623 ft2">Avsnittet är helt omarbetat med anledning av de förändrade förutsättningarna när förskola för sexåringar, grundskola och fritidshem integreras<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p624 ft7">2.6 Skolan och omvärlden</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p570 ft0">Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p625 ft7">2.6 Skolan och omvärlden</P>
<P class="p187 ft7">Förslag</P>
<P class="p519 ft0">Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att / den <SPAN class="ft65">obligatoriska</SPAN>/ skolan nära sam / <SPAN class="ft65">verkar </SPAN>/ <SPAN class="ft40">arbetar </SPAN>med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.</P>
<P class="p443 ft54">Kommentar</P>
<P class="p626 ft2">”Samverkan” ändras till ”samarbete” eftersom arbete har en starkare innebörd <SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Mål</P>
<P class="p47 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p181 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft68">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att</SPAN></P>
<P class="p627 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft73">kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,</SPAN></P>
<P class="p628 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft73">få en inblick i närsamhället och dess </SPAN><NOBR>arbets-,</NOBR> förenings- och kulturliv och</P>
<P class="p629 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft73">få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.</SPAN></P>
<P class="p453 ft54">Kommentar</P>
<P class="p181 ft2">I detta avsnitt görs inga justeringar</P>
<P class="p428 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p181 ft7">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och</SPAN></P>
<P class="p630 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och yrkesval om grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Läraren skall</P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">117</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Förslag</P>
<P class="p181 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och</SPAN></P>
<P class="p630 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och yrkesval om grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7"><SPAN class="ft66">Pedagogen </SPAN>skall:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och</SPAN></P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p504 ft7">Syopersonalen eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesvalet och</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Förslag</P>
<P class="p519 ft7"><SPAN class="ft66">Studie och yrkesvägledare </SPAN>/ eller den personal som fullgör motsv <SPAN class="ft76">a- rande uppgifter</SPAN>,/ skall</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesvalet och</SPAN></P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">särskilt uppmärksamma och stödja elever med funktionshinder och </SPAN><SPAN class="ft40">andra svårigheter</SPAN></P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p217 ft2">Ansvaret för barn med behov av särskilt stöd har lagts till, för att betona deras speciella behov när det gäller yrkesval och studiestöd. ”Syopersonalen” är ersatt med ”studie- och yrkesvägledare” och resterande text i rubriken har tagits bort.</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p631 ft7">2.7 Bedömning och betyg</P>
<P class="p187 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p591 ft0">Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.</P>
<P class="p443 ft7">Mål</P>
<P class="p181 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Den obligatoriska skolan skall sträva efter att varje elev:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och</SPAN></P>
<P class="p632 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.</SPAN></P>
<P class="p633 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p187 ft7">Läraren skall</P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,</SPAN></P>
<P class="p634 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och</SPAN></P>
<P class="p635 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och förmåga i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.</SPAN></P>
<P class="p636 ft7">2.7 Bedömning och betyg</P>
<P class="p187 ft7">Förslag</P>
<P class="p591 ft0">Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.</P>
<P class="p443 ft7">Mål</P>
<P class="p181 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p637 ft0">Den obligatoriska skolan skall sträva efter att varje elev: <SPAN class="ft57">· </SPAN>utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">119</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.</SPAN></P>
<P class="p443 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft7"><SPAN class="ft66">Pedagogen </SPAN>skall:</P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,</SPAN></P>
<P class="p639 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och förmåga i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper</SPAN></P>
<P class="p132 ft7">Lpo 94</P>
<P class="p47 ft7">2.8 Rektors ansvar</P>
<P class="p640 ft0">Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:</P>
<P class="p641 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p642 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.</SPAN></P>
<P class="p643 ft21"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft77">Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.</SPAN></P>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft78">Utformning av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att</SPAN></P>
<P class="p644 ft0">eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de beh över.</P>
<P class="p645 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Utvecklingen av formerna för samarbetet mellan skolan och hemmen och för föräldrarnas information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ.</SPAN></P>
<P class="p647 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.</SPAN></P>
<P class="p648 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft79">Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärderna till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör.</SPAN></P>
<P class="p649 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.</SPAN></P>
<P class="p647 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildningsväg.</SPAN></P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft59">Utvecklingen av skolans internationella kontakter.</SPAN></P>
<P class="p645 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p650 ft7">Förslag</P>
<P class="p47 ft7">2.8 Rektors ansvar</P>
<P class="p193 ft0">Som pedagogisk ledare och chef för / lärarna och övrig personal i / skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:</P>
<P class="p195 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft80">Samarbetet mellan förskola, grundskola och fritidshem</SPAN>.</P>
<P class="p645 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p651 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.</SPAN></P>
<P class="p643 ft21"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft77">Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.</SPAN></P>
<P class="p652 ft4"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft81">Utformning av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att varje individ får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de beh över.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">121</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Samordningen av den kursplanestyrda verksamheten och övrig verksamhet så att eleverna får möjlighet att utveckla fritidsintressen och utöva lek och rörelse.</SPAN></P>
<P class="p654 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.</SPAN></P>
<P class="p655 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft63">Utvecklingen av formerna för samarbetet med hemmen och för föräldrarnas information om </SPAN><SPAN class="ft40">verksamhetens </SPAN>mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ.</P>
<P class="p647 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.</SPAN></P>
<P class="p656 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft79">Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärderna till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör.</SPAN></P>
<P class="p657 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft63">Skolans program för att motverka alla former av u</SPAN><SPAN class="ft40">tstötning, t</SPAN>rakasserier och mobbning bland elever och anställda.</P>
<P class="p649 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Att barn med behov av särskilt stöd får en individuell handlingsplan som upprättas i samarbete med hemmet och utomstående stöd- och </SPAN><SPAN class="ft40">behandlingsinstanser. (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS)</SPAN></P>
<P class="p658 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.</SPAN></P>
<P class="p647 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildningsväg.</SPAN></P>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft59">Utvecklingen av skolans internationella kontakter.</SPAN></P>
<P class="p645 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p428 ft54">Kommentar</P>
<P class="p659 ft16">Punkt 1 i förslaget är ett tillägg som betonar rektors ansvar för att samarbetet sker. Särskilt Punkt 6 betonar ansvaret för verksamheter som inte är kursplanestyrda. I punkt 12 har begreppet ”utstötning” lagts till i och med den nya bestämmelsen om kränkande behandling i skollagen första kapitlet andra paragrafen. (SFS 1995:884) Punkt 13 tar upp ansvarsfrågan för barn med behov av särskilt stöd med anledning av införandet av Lagen om särskilda stödinsatser(LSS).</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 10 <SPAN class="ft0">123</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft14"><SPAN class="ft13">10 </SPAN>Konsekvenser</P>
<P class="p660 ft0">I direktiven anges att kommittén ska bedöma om det samlade måldokumentet medför några särskilda konsekvenser vid framtida revideringar av skolans kursplaner. Kommittén anser inte att den nya läroplanen erfordrar några revideringar eller tillägg avseende kursplanerna när förskola för sexåringar och fritidshem omfattas av läroplanen. Däremot är det viktigt att Skolverket får i uppdrag att framställa kompletterande referensmaterial.</P>
<P class="p71 ft0">Vidare har kommittén funnit att det nya förslaget inte bör medföra några ekonomiska konsekvenser annat än att Skolverket bör ges i uppdrag och få resurser för att framställa material och informera om den nya läroplanen till kommunernas ledningsorganisation och skolor.</P>
<P class="p661 ft0">Andra konsekvenser i och med förslaget som kommit oss till del är hur kommittén ser på läroplanens mål ifråga om de sexåringar som ska gå i särskola. Kommittén ansluter sig till den skrivning som finns i Utbildningsdepartementets förslag om bl.a. förskoleklasser, där följande anges om särskolan.<SPAN class="ft18">91</SPAN></P>
<P class="p392 ft82">”Utvecklingsstörda barns behov av förskoleverksamhet och skolbarnomsorg tillgodoses som regel i den reguljära verksamheten i närheten av hemmet. Arbetsgruppen menar att inrättandet av förskoleklasser inte innebär någon förändring i denna del. Med hänsyn tagen till att gruppen om utvecklingsstörda barn är mycket heterogen, är det emellertid viktigt att det finns ett utrymme för flexibla lösningar där hänsyn tas till barnets individuella förutsättningar och specifika behov. I det individuella fallet kan det exempelvis vara en bra lösning att låta barnet stanna kvar ytterligare ett år i förskolan. Ett annat alternativ kan vara att förskoleklassen förläggs till särskolan.”</P>
<P class="p662 ft0">Andra frågor som kommittén tagit till del av är måldokumentets utformning i förhållande till öppen förskola och familjedaghem.</P>
<P class="p85 ft17">Kommittén har som framgår av kapitel åtta ” <SPAN class="ft16">Målgrupper samt motiveringar till förslag till ny läroplan” </SPAN>inte ansett att familjedaghemmen och den öppna förskolan primärt omfattas av läroplanen. Dock anser kommittén att läroplanen i de delar som personalen finner den användbar självklart kan använda den. Kommittén anser dock att det är mycket angeläget att den aviserade utredningen om ett nytt måldokument för</P>
<P class="p663 ft23"><SPAN class="ft22">91 </SPAN><SPAN class="ft9">DS1997:10: </SPAN>Samverkan för utveckling. Om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen<SPAN class="ft9">. Stockholm , Utbildningsdepartementet. Sid 60.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Kapitel 10</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p664 ft0">förskolebarn ges i uppdrag att utreda målen för öppen förskola och familjedaghem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">125</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft14"><SPAN class="ft13">11 </SPAN>Viktiga utvecklingsfrågor</P>
<P class="p665 ft0">Personalen är den viktigaste kvalitetsfaktorn i den pedagogiska verksamheten. Det är arbetslagets kompetens som utgör förutsättningarna för en kvalitativt bra verksamhet.</P>
<P class="p666 ft0">Kommunerna integrerar alltmer förskola för sexåringar, skolbarnomsorg och skola. Inför detta utvecklingsarbete anser vi att en av de viktigaste frågorna i detta reformarbete är kompetensfrågan. En översyn av lärarutbildningarna har aviserats. Denna översyn bör snarast komma till stånd med tanke på att det tar många år innan en ny utbildningsreform får genomslag i verksamheten.</P>
<P class="p35 ft0">Vi har lagt ett förslag till ny läroplan som utgår från integrerade verksamheter där personal med olika yrkesutbildning och erfarenheter delar på ansvaret för det pedagogiska arbetet. I det följande vill vi belysa några av de frågeställningar som vi anser vara angelägna i utvecklingsarbetet i kommunerna. De tar sin utgångspunkt i utvärderingar, samt de intervjuer och diskussioner som vi har genomfört med praktiker och forskare i området. Vidare belyses vikten av ett genomförande som utgår från ett jämställdhetsperspektiv i alla sammanhang.</P>
<P class="p285 ft13"><SPAN class="ft13">11.1</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetslaget – förankring</SPAN></P>
<P class="p667 ft0">Förankringen av de gemensamma målen hos de som ska utföra det praktiska arbetet, förskollärare, lärare, fritidspedagoger och barnskötare är drivkraften i det dagliga arbetet. Övergripande organisatoriska förändringar kan möjliggöras på ledningsnivå, men det är i arbetslagets vilja och engagemang möjligheterna till nytänkande och förändring i pedagogik och omsorg avgörs. Eftersom motiven för integration skiftar, och till stor del varit av besparings och effektiviseringskaraktär, är upplevelsen av vad arbetslagsmodellen inneburit skiftande. Den personal som själv valt arbetslagsmodellen, eller har fått möjlighet att i ett tidigt skede mötas och se gemensamma utvecklingsmöjligheter i olika yrkeskompetenser, känner självfallet ett större förtroende och tillit till varandra, än den personal som upplever sig ”ålagd” att samverka ”uppifrån arbetsledningen”. Men, även i den sistnämnda gruppen, har det i många fall utvecklats ett väl fungerande arbetslag, eftersom personalen efter en tid vågat pröva olika projekt och temaarbete, där de olika yrkeskompetenserna blivit vägvisare mot en gemensam utvecklingsidé. Med ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p668 ft0">gemensamt måldokument, och en gemensam terminologi ökar arbetslagets utvecklingsmöjligheter. Att bygga upp förtroende och t illit till varandras yrkeskompetenser är en gemensam uppgift för arbetsledning och olika personalkategorier.</P>
<P class="p669 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.1.1 Olika yrkesroller – mötets möjligheter</P>
<P class="p670 ft0">Arbetslagsmodellen innebär i första hand ett möte mellan förskollärare, lärare, fritidspedagoger och barnskötare, men kan också innefatta andra yrkesgrupper knutna till verksamheten. Barnomsorgspersonal är av tradition vana att arbeta i arbetslag, medan läraryrket tidigare varit ett mer utpräglat ensamarbete. Förskollärare, lärare och barnskötare är yrken med en lång historia bakom sig, och har därför en relativt utmejslad yrkesidentitet. Fritidspedagog är ett förhållandevis nytt yrke, som under sin korta tid också upplevt olika förändrade arbetsuppgifter, t.ex. <NOBR>SIA-reformen,</NOBR> inriktning mot barn i lägre åldrar i och med många kommuners nedläggning av mellanstadieverksamhet, och nu alltmer integration i skolan. I ett inledande skede av arbetslagsmodellen är det fullt förståeligt att känna osäkerhet inför hur den egna yrkesrollen och arbetsuppgifterna kommer att påverkas, vilka nya krav och utmaningar man kommer att möta, och vilka ” bidrag ” man får och ger till varandra. Arbetslaget genomgår ofta olika faser innan det hittar en egen identitet. I olika utvärderingar framkommer ofta tre nivåer i arbetslagsutveckling, de kan verka både parallellt, gripa in i varandra och visa en utvecklingsgång.</P>
<P class="p671 ft16">”På den första nivån, eller utvecklingsfasen, betonar man sina etablerade yrkesroller och markerar att var och en arbetar utifrån sin yrkeskompetens med sådant som brukar höra till den egna yrkesproffessionen. I denna fas kan samarbetet ses som ett parallellt arbete. Man fördelar tiden på något sätt och sen gör var och en sitt.</P>
<P class="p672 ft20">Efterhand som man lär känna varandra kan man börja hjälpas åt i arbetet, kanske se till att det blir mer av ”röda trådar” och kontinuitet eller att man tillsammans genomför något temaarbete eller liknande.</P>
<P class="p249 ft16">Så småningom kanske man också börjar pröva nya sätt att genomföra arbetet och tillsammans ut veckla innehållet. De som har kommit till denna nivå eller ut vecklingsfas tycks ofta ha börjat släppa på de tidigare invanda yrkesrollerna och reviren, för att istället se mer till personliga kompetenser och intressen, där dessa i de lyckligare fallen kompletterar varandra så det blir en mer dynamisk och mångfacetterad</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">127</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p673 ft2">verksamhet för barnen än det var när var och en arbetade för sig själv.” <SPAN class="ft18">92</SPAN></P>
<P class="p218 ft0">Ett möte mellan olika yrkeskompetenser kan inte förväntas vara friktionsfritt i sin inledning, att lära känna varandra både som yrkesmänniskor och på ett mer personligt plan innebär ofta en revidering av både en begränsad och fördomsfull bild av varandra, och kanske också motsatsen, alltför uppskruvade förväntningar på ”omedelbar utdelning” i någon del av verksamheten. För att nå en långsiktig gemensam arbetsmetod är det viktigt att analysera de <SPAN class="ft2">gemensamma </SPAN>målen och tillsammans utveckla den<SPAN class="ft2">gemensamma </SPAN>process som bär dit.</P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.1.2 Gemensamt förändringsarbete – de positiva effekterna för varje yrkesgrupp</P>
<P class="p675 ft0">Utvärderingar av integrerade verksamheter med arbetslagsmodell visar på både negativa och positiva erfarenheter för varje yrkesgrupp. Nedan tas fasta på de positiva konsekvenserna för förskollärare, lärare, fritidspedagoger och barnskötare i arbetslagsmodellen.</P>
<P class="p90 ft0">Förskollärarna upplever det som stimulerande att kunna arbeta mer tvärgruppsmässigt med åldersbla ndning och ha större rent lokalmässiga ytor att använda. De upplever också en större nyfikenhet från skolans sida på förskolans pedagogik som stärker deras möjlighet att påverka och utveckla delar av skolans traditionella metoder. De upplever ett ”erkännande” av sin yrkeskompetens från skolans sida.</P>
<P class="p127 ft0">Läraren upplever en stor vinst i att få ett större socialt samspel med andra yrkesgrupper och kunna utbyta idéer kring barngruppen i stort, men också kring barn med olika svårigheter. Möjligheten till att arbeta i mindre grupper och med flexiblare tidsramar utvecklar pedagogiken och öppnar nya möjligheter för tema- och projektarbeten. De känner också</P>
<P class="p676 ft0">ett stöd i föräldrakontakter och en ökad öppenhet i diskussioner om undervisning och metodik.</P>
<P class="p677 ft0">Fritidspedagoger är den yrkesgr upp som upplever sig fått en ökad arbetsbelastning i och med att deras deltagande i skolans arbetsuppgifter utökats. Eftersom samarbetet oftast sker på skoltid, blir det en viss skolstruktur på arbetsmetoden, vilket upplevs olika av fritidspeda gogerna. En del trivs med den fastare ramen, medan andra känner sig påtvingade en lärarroll som känns främmande. Trots detta känner de en stärkt status i sin yrkesroll, eftersom deras konkretiserande metodik alltmer</P>
<P class="p529 ft23"><SPAN class="ft22">92 </SPAN><SPAN class="ft9">Flising, B. (1995): ” </SPAN>Samverkan skola - skolbarnsomsorg. En utvärdering”.</P>
<P class="p133 ft9">Socialstyrelsensrapport 1995:12. Sid <NOBR>38–39.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft0">ökar i betydelse och efterfrågas av lärarkolleger. De känner också en styrka i att kunna omfatta heldagsomsorg på ett nytt sätt.</P>
<P class="p68 ft0">De barnskötare som ingår i arbetslagen, deltar på olika sätt, beroende på vilken integrationsnivå arbetslagen nått. Det finns ingen sammanställning av specifika skillnader i förhållande till de skillnader fritidspedagoger och förskollärare upplever. Generellt kan sägas att fritidspedagogutbildningen innehåller mer av de skapande inslag som skolan efterfrågar i samverkan, vilket kan ha viss betydelse för olika arbetsuppgifter.<SPAN class="ft18">93</SPAN></P>
<P class="p185 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.1.3 Sammanfattning</P>
<P class="p679 ft0">Upplevelsen av styrkan i olika infallsvinklar och delat ansvar, bygger upp ett större förtroende mellan olika kompetenser. Det gör det lättare att acceptera förändringar i den egna yrkesrollen, när den gemensamma verksamheten känns mer utvecklingsbar i och med ökat samarbete. Tydligast uttrycks de positiva effekterna i de tema- och projektinriktade arbetssituationerna. Både möjlighet till att enskilt fokusera på ett speciellt intresseområde eller uppgift, och att t illsammans dela på ett övergripande ansvar ökar i arbetslag. Att analysera de gemensamma målen och hitta den gemensamma vägen dit ökar arbetsglädjen och motivationen.</P>
<P class="p680 ft37"><SPAN class="ft13">11.2</SPAN><SPAN class="ft83">Jämställdhetsarbete i förskola, skola och fritidshem</SPAN></P>
<P class="p312 ft17">Jämställdhet i betydelsen lika rättigheter för kvinnor och män, är fastställd i lagstiftning i Sverige. De värderingar som upprätthåller och återskapar orättvisor mellan könen har emellertid djupa rötter. De sitter så präglade både i samhällsmönster och individer att de ibland framställs som naturgivna och därmed opåverkbara. Det är de inte. Att inte slentrianmässigt låta dessa värderingar prägla miljö och verksamhet i den allmänna förskolan, skolan och fritidshemmet utan synliggöra orättvisor och arbeta för en förändring, är jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p681 ft0">I Pedagogiskt program för förskolan utgivet av Socialstyrelsen 1987:3 står:</P>
<P class="p220 ft23"><SPAN class="ft22">93 </SPAN><SPAN class="ft9">Flising, B. (1995): ” </SPAN>Samverkan skola - skolbarnsomsorg. En utvärdering”.</P>
<P class="p133 ft9">Socialstyrelsensrapport 1995:12. Sid 40 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">129</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft2">Förskolan ska verka aktivt för jämlikhet i levnadsvillkor och medverka till att barnen tillägnar sig kunskaper och värderingar som stöder principer för jämställdhet.</P>
<P class="p453 ft0">I Lpo 94 framgår:</P>
<P class="p683 ft2">Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett stort ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet <SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p53 ft0">I Pedagogiskt program för fritidshem utgivet av Socialstyrelsen 1988:7 står:</P>
<P class="p684 ft2">I barngruppen finns stora möjligheter att bearbeta frågor om jämställdhet mellan könen. I planering och genomförandet av fritidshemmens verksamhet gäller det t.ex. att vara observant på hur stor flickors respektive pojkars utrymme och inflytande är.</P>
<P class="p368 ft0">Formella mål och riktlinjer finns, och har funnits en längre tid, men att göra praktik av dessa riktlinjer och målsättningar är en uppgift som ännu inte förverkligats fullt ut. De positiva steg som tagits mot ett utjämnande av de ojämlika villkor som finns för flickor och pojkar är viktiga att poängtera och befästa, men långsiktiga förändringar kräver ett fortsatt aktivt jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p459 ft0">Förskolan, skolan och fritidshemmen är en mötesplats där både flickor och pojkar har rätt att känna lika stor trygghet och ges samma möjligheter till inflytande och utveckling. Det är också en mötesplats för ifrågasättande, diskussion och påverkan, där barn och unga ska kunna bilda sig uppfattningar om rättvisa och jämställdhet att bära vidare i livet. Jämställdhetsarbete måste föras utifrån varje barns och ungas förutsättningar och mognadsnivå. Åldersspridningen mellan förskolebarn och unga i grundskolans högstadie är en faktor som givetvis påverkar jämställdhetsarbetets villkor.</P>
<P class="p685 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.2.1 Könsroller</P>
<P class="p686 ft0">Utifrån biologiskt kön blir varje barn upptäcktsresande i sin könsroll. I feministisk forskning används det engelska begreppet <SPAN class="ft2">”gender” </SPAN>för att påpeka en distinktion mellan biologiskt kön, <SPAN class="ft2">”sex”, </SPAN>och det mer socialt konstruerade <SPAN class="ft2">gender/könsroll </SPAN>. Denna distinktion har på senare tid</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">130 <SPAN class="ft2">Kapitel 11 </SPAN>SOU 1997:21</P>
<P class="p687 ft21">kritiserats för att vara alltför förenklad. Kritikerna menar att det biologiska och sociala oundvikligen är sammanvävt. Termen <SPAN class="ft20">”gender” </SPAN>används alltmer för att ange ett perspektiv med utgångspunkt från <SPAN class="ft20">både det biologiska och det socialt konstruerades betydelse för båda könen.</SPAN></P>
<P class="p538 ft0">Likheter och olikheter mellan flickor och pojkar förstärks eller tonas ned utifrån de handlingar och roller som får bekräftelse i barns och ungas omvärld. Vuxna förebilder, i familjen, på fritiden, i massmedia och kultur, sänder alla signaler om möjligheter och begränsningar, förväntade handlingar och beteenden, och med vilken toleransgrad de tas emot. I förskolan, skolan och fritidshemmen finns möjlighet att stärka de sidor hos flickor och pojkar som de traditionella könsrollerna förnekar eller begränsar. Många positiva initiativ har tagits till detta, och olika försök att låta barn och ungdomar pröva sig fram i otraditionella val och arbetsformer har gjorts. Samtidigt finns risken att det stannar vid tillfälliga och avgränsade situationer, bygger på enskilda personalinitiativ och riktas mot de mest könsrollstypiska uttrycken eller situationerna. För att nå en långsiktig förändring krävs en ökad medvetenhet om hur sammansatta de bakomliggande faktorerna till könsrollerna är.</P>
<P class="p688 ft17">Att fördjupa kunskaperna om dessa faktorer leder ner i många rotsystem. Det berör sociala, kulturella, ekonomiska, religiösa och politiska normer och värderingar. Det är också en av de mest laddade och sammansatta frågorna, eftersom det speglar maktförhållanden mellan könen.</P>
<P class="p689 ft21">Att skaffa sig dessa kunskaper är en förutsättning i jämställdhetsarbete, att omsätta dem i pedagogisk verksamhet är uppgiften.</P>
<P class="p539 ft0">Kunskaper om könsrollernas bakgrund, vad som återskapar och upprätthåller dem idag, och hur de påverkar allt från övergripande samhällsnivå, ner till samspelet mellan individer, är ett av många verktyg som ökar möjligheten till förändring.</P>
<P class="p467 ft0">Förskolan, skolan och fritidshemmens strävan är att ge flickor och pojkar dessa kunskaper som stöd i sökandet efter en trygg roll, där alla individens sidor tillåts, bortom typifierade begränsningar.</P>
<P class="p101 ft0">Att inte ge dem dessa är att beröva dem utvecklingsmöjligheter, och att uttrycka omedvetenhet om varje individs inneboende resurser och behov.</P>
<P class="p174 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.2.2 Arbetslaget och arbetsledningen</P>
<P class="p670 ft0">De barn skolan arbetar med är flickor och pojkar. Det arbetslag som finns runt dem är kvinnor och män. Alla vuxna är bärare av sin egen könsroll, och blir en del av flickors och pojkars identifikation. Vilka rollmönster och värderingar som överförs från de vuxna till barn och</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td66"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p8 ft2">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">131</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft0">unga i skolans och fritidshemmets vardagsverksamhet ger viktiga signaler, och kräver en medvetenhet ur ett könsrollsperspektiv. Ingen vuxen i arbetsledning eller arbetslag, oavsett om det är kvinna eller man, har rätt att befästa en stereotyp könsroll, och bara verka utifrån denna.</P>
<P class="p505 ft0">Redan 1988 skrevs i Pedagogiska programmet för fritidshem:</P>
<P class="p395 ft2">För att bredda flickors och pojkars traditionella könsrollsmönster behövs en aktiv och medveten hållning hos personalen och återkommande diskussioner om roller, egenskaper makt och inflytande för både pojkar och flickor<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p690 ft0">Alla som arbetar i förskolan, skolan och i fritidshemmet behöver ha kunskaper om vilka makt och inflytandeförhållanden som formas och utvecklas utifrån flickors och pojkars/ kvinnors och mäns perspektiv – och hur könsroller är kopplade till dessa. Aktivt jämställdhetsarbete innebär att både organisation, planering, arbetssätt och uppföljning kritiskt granskas utifrån hur det påverkar jämställdheten. Arbetsledningen har ett särskilt ansvar för att jämställdhetsarbetet verkar som en löpande process genom hela verksamheten.</P>
<P class="p185 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.2.3 Material och miljö</P>
<P class="p433 ft0">Motsägelsefulla och inkonsekventa budskap om könsroller och normer finns i stor mängd i barns och ungas omvärld. Traditionella roller och förväntningar idealiseras, samtidigt som krav på jämställdare förhållande och nya rollmönster växer fram.</P>
<P class="p691 ft0">Att sovra i sitt eget material utifrån vilka könsroller och maktperspektiv som presenteras är en viktig uppgift för förskolan, skolan och fritidshemmet. De böcker, läromedel, filmer, och övriga material som används i verksamheten är en del i jämställdhetsmiljön. De kvalitetskrav på <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> och etik, som ställs på material och miljö i andra frågor som rör människors likaberättigande, ska också omfatta ett könsperspektiv.</P>
<P class="p185 ft38"><SPAN class="ft13">11</SPAN>.2.4 Sammanfattning</P>
<P class="p692 ft17">Förändrade villkor i ett samhälleligt helhetsperspektiv är det enda som kan utveckla lika rättigheter för båda könen. Förskolan, skolan och fritidshemmen kan inte på egen hand åstadkomma denna förändring, men har stora möjligheter att påverka barns och ungas attityder och uppfattningar. Aktivt jämställdhetsarbete i förskolan, skolan och fritidshem-</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p693 ft0">mens verksamhet kan åstadkommas i en kombination av ständigt fördjupade kunskaper om likheter och olikheter i flickors och pojkars villkor – och i att omsätta dessa kunskaper i pedagogisk praktik. Många goda initiativ på jämställdhetsområdet tas ständigt. För att åstadkomma en mer långsiktig förändring är det viktigt att all verksamhet, organisation, planering, verksamhetsinnehåll, arbetssätt och uppföljning granskas ur ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p342 ft0">Fördjupade kunskaper om könsrollernas bakomliggande drivkrafter, både historik och vilka normer och värderingar som formar dem idag, öppnar för diskussion och förändring. Det är också viktigt att se könsrollernas betydelse ur ett maktperspektiv, och vilka konsekvenser detta har för könen. Med dessa kunskaper kan barn och unga uppmuntras och stödjas i att göra val som ligger utanför begränsade rollmönster.</P>
<P class="p694 ft0">Arbetslagets sammansättning och dess rollfördelning skickar viktiga signaler till barn och unga. Ingen i arbetslaget har rätt att befästa en stereotyp könsroll och bara verka utifrån denna. Alla som arbetar i verksamheterna behöver kunskaper om sin egen roll som förebild och identifikationsmöjlighet och har ett ansvar för att inte upprätthålla typifierade rollmönster. Arbetsledningen har ett särskilt ansvar för att jämställdhetsarbetet har en kontinuitet som genomsyrar verksamheten.</P>
<P class="p695 ft0">Det material som finns och används i förskolan, skolan och fritidshemmet måste granskas utifrån vilka könsrolls- och maktperspektiv det innehåller. Samma kvalitetskrav som ställs på t.ex. läromedel, när det gäller <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> utifrån hudfärg, religion och kulturella olikheter, bör gälla även ur ett könsperspektiv. Allt material som finns eller används i verksamheterna är en del av jämställdhetsmiljön.</P>
<P class="p696 ft0">Med förändrade och nya kunskaper påverkas ständigt jämställdhetsarbetet. Ett slutgiltigt mål för jämställdhetsarbete i förskolan, skolan och fritidshemmet finns inte, förrän lika rättigheter för kvinnor och män existerar i samhället i övrigt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p697 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">133</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft1">Kommittédirektiv</P>
<P class="p698 ft0">Dir. 1996:61</P>
<P class="p699 ft84">Pedagogisk verksamhet för barn och ungdom 6 – 16 år</P>
<P class="p448 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 1996</P>
<P class="p700 ft6">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p331 ft0">En kommitté tillkallas meduppdrag att utarbeta förslag t ill nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6 – 16 år. Det samlade måldokumentet skall omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.</P>
<P class="p174 ft6">Definitioner</P>
<P class="p701 ft0">Enligt 13a§ socialtjänstlagen (1980:620) bedrivs förskoleverksamheten i form av förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i form av familjedaghem och i form av kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.</P>
<P class="p702 ft0">Enligt 15 § socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Denna del av förskolans verksamhet kallas ofta sexårsverksamheten och omfattar i dag praktiskt taget alla sexåringar.</P>
<P class="p174 ft6">Bakgrund</P>
<P class="p320 ft0">Frågan om att integrera förskola, skola och skolbarnsomsorg har utretts flera gånger. År 1985 kom <NOBR>Förskola-skola-kommittén</NOBR> med sitt slutbetänkande <NOBR>Förskola-skola</NOBR> (SOU 1985:22). Skolbarnsomsorgskommittén</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft0">lämnade i juni 1991 sitt betänkande <NOBR>Skola-skolbarnsomsorg,</NOBR> en helhet (SOU 1991:54). Frågan om en förlä ngning av grundskolan till tio år har även utretts och remissbehandlats i betänkandet Grunden för livslångt lärande (SOU 1994:45).</P>
<P class="p533 ft0">I regeringsförklaringen i mars 1996 slås fast att förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen skall integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg handläggs fr.o.m. 1 juli 1996 i Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p101 ft0">Regeringen har i proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. tagit upp frågor som rör integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Regeringen anser att all pedagogisk verksamhet som syftar till att fostra och stödja barn och ungdomar i deras utveckling, bör ses som en helhet. En integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg bör därför eftersträvas med syftet att uppnå högre kvalitet i alla dessa verksamheter.</P>
<P class="p81 ft0">Ett första steg – som behandlas i dessa direktiv – är ett samlat måldokument för den obligatoriska skolan, skolbarnsomsorgen och den del av förskolan som rör sexåringarna. Utvecklingen av den pedagogiska verksamheten för barn från ett års ålder och uppåt kommer i nästa steg.</P>
<P class="p220 ft6">Utgångspunkter</P>
<P class="p448 ft85">Barns lärande</P>
<P class="p59 ft0">Vi vet att den sociala miljö och den pedagogiska stimulans som barn möter under åren fram till skolstarten på ett avgörande sätt påverkar deras förutsättningar att framgångsrikt lära även senare i skolan. Barns tidiga lärande är en viktig del av det livslånga lärandet. Den grund som läggs i de tidiga åren i barnomsorgen har mycket stor betydelse för hur de senare under skolåren utvecklas och hämtar in kunskap.</P>
<P class="p703 ft0">Hur barn utvecklas och vad de lär sig påverkas bl.a. av deras uppväxtförhållanden. Såväl erfarenheter från vardagslivet i familjen och kamratkretsen som den pedagogiska verksamheten i förskolan och skolan påverkar barns lärande. Vidgade klyftor i samhället har ökat skillnaderna mellan människor materiellt, socialt och kulturellt. Både förskola och skola har därför en viktig uppgift när det gäller att skapa likvärdiga v illkor och att särskilt uppmärksamma de barn som har be hov av särskilt stöd. De olika delarna i barns lärande måste harmoniera. Därför måste också förskola, skola och skolbarnsomsorg ses i ett sammanhang när det gäller barns utveckling och kunskapstillväxt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">135</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft85">Barnverksamheten i kommunerna</P>
<P class="p320 ft0">Enligt socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i förskolan när de fyller sex år. Vidare är kommunerna – sedan den 1 januari 1995 – skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för alla barn i åldrarna 1 – 12 år i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Erbjudande om plats skall ske utan oskäligt dröjsmål. Förskolans uppgift är att genom peda gogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Verksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Förskolan omfattar i dag praktiskt taget alla sexåringar. Detta innebär att i princip alla barn och ungdomar i åldrarna 6 – 16 år i realiteten deltar i en tioårig pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p704 ft0">Skolbarnsomsorgen har till uppgift att komplettera skolan och att erbjuda barn både en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Verksamheten ger genom sin stora spännvidd betydelsefulla möjligheter till en anpassning till barnets verklighet och utvecklingsnivå.</P>
<P class="p57 ft0">Olika former av sexårsverksamhet har utvecklats i kommunerna under de senaste åren. Samarbetet mellan skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen har utvecklats snabbt och i delvis olika former. Sexåringar finns nu såväl i åldersblandad verksamhet ( 6 – 9 år) inom den obligatoriska skolan som i skolklasser med i huvudsak sjuåringar. Sexåringar finns även i förskolegrupper förlagda t ill skolans lokaler kombinerade med skolbarnsomsorg. Sexårsverksamhet bedrivs också i särskilda daghemsgrupper vid sidan av den traditionellt bedrivna förskolan i daghem och deltidsgrupper.</P>
<P class="p705 ft0">Erfarenheterna från många kommuner som verksamhetsmässigt samordnat skola, förskola och skolbarnsomsorg under beteckningar som barnskola och liknande har varit positiva. Drivkrafterna bakom integreringen av verksamheterna har oftast varit en strävan efter höjd kvalitet och en ambition att öka alla barns lärande. Samordningen har dessutom i flertalet fall lett till att verksamheterna har kunnat bedrivas mer effektivt. Dessa kommunala erfarenheter är av stort värde och bör tas till vara i det fortsatta integrationsarbetet.</P>
<P class="p532 ft0">Sexårsverksamhetens innehåll och kvalitet varierar dock betydligt mellan olika kommuner. Ambitionsnivå och förutsättningar växlar och gör att utvecklingen mot en mer integrerad verksamhet går olika fort. Alla har inte kommit lika långt med att integrera förskolan för sexåringar, skolan och skolbarnsomsorgen verksamhetsmässigt. Sammantaget innebär detta att det behövs tydliga signaler om den önskvärda utvecklingen i form av ett samlat måldokument.</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft85">Ett gemensamt måldokument</P>
<P class="p706 ft0">I den utveckling som pågår mot ökad integration av skola och förskolans sexårsverksamhet möts två traditioner. Detta möte kan frigöra pedagogisk utvecklingskraft som stimulerar både förskola och skola och som skapar nya former för barns utveckling och lärande. De senaste årens utveckling av samarbete mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och skolbarnsomsorgen har ökat insikterna om de stora möjligheter till höjd kvalitet som en harmonisering av verksamheterna innebär.</P>
<P class="p131 ft0">Skolans pedagogiska styrdokument återfinns i den av regeringen fastställda läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive i de av regeringen och Statens skolverk fastställda kursplanerna för respektive skolform. För barnomsorgen har Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen, utarbetat allmänna råd för såväl förskoleverksamheten som skolbarnsomsorgen. Betydelsen av samverkan mellan förskola och skola betonas i dessa dokument, liksom betydelsen av samstämmighet mellan de olika verksamheternas sätt att se på och stimulera barnens utveckling och möta deras behov.</P>
<P class="p103 ft0">Barn bemöts på olika sätt i förskolan och skolan. Skolans sätt att arbeta – framför allt under de första viktiga skolåren – bör i ökad utsträckning ta intryck av förskolans arbetssätt. Förskolepedagogiken kan bidra till att höja kvaliteten under skolans första år. Olika kunskaper om barns sociala förutsättningar, utveckling och lärande skall mötas i undervisningen, som skall utgå från det enskilda barnet. Barns tidiga beredskap att lära skall fångas upp och tas t ill vara redan i förskolan. Varje barn skall bli bemött på dess individuella utvecklingsnivå. Detta är utgångspunkter som bör sätta sin prägel på arbetssättet under hela förskole- och skoltiden och där skolan har mycket att lära av förskola och skolbarnsomsorg. Samtidigt är det viktigt att förskolan tar tillvara barnets vilja att lära sig och därvid tar intryck av skolans pedagogik exempelvis när det gäller att läsa och skriva.</P>
<P class="p707 ft0">Det är nödvändigt att åstadkomma en bättre anpassad helhet av den tid som har så stor betydelse för barn och unga människor. En integration av de verksamheter som har till uppgift att verka för barns bästa – förskola, skola och skolbarnsomsorg – är därför angelägen. Med en hög kvalitet på utbildning och omsorg under barns tidiga år ökar förutsättningarna att ta till vara varje barns inneboende möjligheter och ge alla barn en god grund för fortsatt lärande. Detta bör tydligt komma till uttryck i de mål som styr den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar.</P>
<P class="p135 ft0">Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har nyligen tagits i bruk och lärare och skolor har lagt ned stort engagemang på</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">137</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p708 ft0">kompetensutveckling och implementering. Det är därför angeläget att understryka att uppdraget att utarbeta ett nytt gemensamt mål dokument inte omfattar en total omarbetning av nu gällande läroplan för grundskolan. Läroplanens grundläggande principer och utformning bör b estå.</P>
<P class="p709 ft6">Uppdraget</P>
<P class="p710 ft0">Med utgångspunkt i nuvarande måldokument skall kommittén utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6 – 16 år. Det samlade måldokumentet skall ersätta Lpo 94 och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.</P>
<P class="p711 ft0">När måldokumentet utformas bör kommittén ta hänsyn till att det är obligatoriskt för barn att gå i skolan medan det är frivilligt att delta i barnomsorgens verksamhet.</P>
<P class="p712 ft0">Måldokumentet skall syfta till höjd kvalitet såväl i förskolan som i skolan och inom skolbarnsomsorgen. Förskolans roll för barns lärande skall stärkas genom att den kognitiva processen ges ökad tyngd samtidigt som barnomsorgens erfarenheter och förskolepedagogiken ges ökat genomslag i skolan. Arbetet bör ske så att en kommande utveckling av hela förskolan underlättas. De olika verksamheternas kvaliteter och särart skall tas tillvara. Kommittén bör i sitt arbete utgå från att arbete i de samlade verksamheterna alltmer bedrivs i arbetslag där olika personalkategorier med skilda pedagogiska uppgifter kompletterar varandra i det dagliga arbetet.</P>
<P class="p713 ft0">Kommittén skall bedöma om innehållet i det samlade måldokumentet medför några särskilda konsekvenser vid framtida revideringar av skolans kursplaner.</P>
<P class="p714 ft0">Utredningen skall bedrivas i samråd med den arbetsgrupp inom regeringskansliet som arbetar med att se över definitioner och föra över bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen till skollagen.</P>
<P class="p715 ft0">Arbetet skall vidare bedrivas i nära samråd med berörda organisationer och myndigheter samt med de utredningar, vars uppdrag särskilt berör utredningsarbetet.</P>
<P class="p716 ft0">För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124) och om brottsbekämpning (dir. 1996:49).</P>
<P class="p717 ft0">Uppdraget skall vara slutfört och redovisat senast den 15 februari 1997.</P>
<P class="p718 ft0">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">139</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p719 ft86">¥RS L¤ROPLAN F¶R DET OBLIGATO RISKA SKOLV¤SENDET ,PO</P>
<P class="p720 ft87">1 Skolans värdegrund och uppgifter</P>
<P class="p721 ft6">Grundläggande <SPAN class="ft84">värden</SPAN></P>
<P class="p722 ft21">Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §).</P>
<P class="p503 ft0">Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.</P>
<P class="p723 ft0">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.</P>
<P class="p724 ft0">Undervisningen i skolan skall vara <NOBR>icke-konfessionell.</NOBR></P>
<P class="p725 ft0">Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.</P>
<P class="p726 ft6">Förståelse och medmänsklighet</P>
<P class="p727 ft0">Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.</P>
<P class="p325 ft0">Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft6">Saklighet och allsidighet</P>
<P class="p729 ft0">Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.</P>
<P class="p513 ft0">Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.</P>
<P class="p730 ft6">En likvärdig utbildning</P>
<P class="p731 ft0">Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §).</P>
<P class="p517 ft0">Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas</P>
<P class="p526 ft0">lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.</P>
<P class="p732 ft21">Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att</P>
<P class="p502 ft0">forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.</P>
<P class="p733 ft6">Rättigheter och skyldigheter</P>
<P class="p734 ft0">Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.</P>
<P class="p735 ft21">Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">141</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft0">i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att få välja kurser och ämnen och genom att delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.</P>
<P class="p737 ft6">Skolans uppgifter</P>
<P class="p193 ft0">Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.</P>
<P class="p738 ft0">Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ.</P>
<P class="p739 ft0">En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.</P>
<P class="p67 ft0">I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner</P>
<P class="p740 ft0">och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.</P>
<P class="p53 ft0">Ett internationellt perspektiv slutligen, är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.</P>
<P class="p666 ft0">Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft0">detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.</P>
<P class="p208 ft0">Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.</P>
<P class="p741 ft21">Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former för den enskilda eleven balanseras och blir till en helhet.</P>
<P class="p101 ft0">Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.</P>
<P class="p208 ft0">Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång omfattar inslag av såväl manuellt som intellektuellt arbete. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.</P>
<P class="p742 ft6">God miljö för lärande</P>
<P class="p172 ft0">Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att söka skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigh eter.</P>
<P class="p743 ft6">Den enskilda skolans utveckling</P>
<P class="p744 ft21">Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är för-</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">143</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft0">utsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.</P>
<P class="p745 ft87">2 Mål och riktlinjer</P>
<P class="p746 ft6">2.1 Kunskaper</P>
<P class="p316 ft0">Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. I alla ämnen skall lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.</P>
<P class="p747 ft6">Mål</P>
<P class="p748 ft0"><SPAN class="ft7">Mål att sträva mot </SPAN>anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.</P>
<P class="p749 ft0"><SPAN class="ft7">Mål att uppnå </SPAN>uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.</P>
<P class="p448 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar nyfikenhet och lust att lära,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sitt eget sätt att lära,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att kommunicera på främmande språk,</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att</SPAN></P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">formulera och pröva antaganden och lösa problem,</SPAN></P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">reflektera över erfarenheter och</SPAN></P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft7">Mål att uppnå i grundskolan</P>
<P class="p47 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:</P>
<P class="p585 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,</SPAN></P>
<P class="p580 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat förståelse för andra kulturer,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera i tal och skrift på engelska,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra,</SPAN></P>
<P class="p582 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang,</SPAN></P>
<P class="p571 ft4"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft89">har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om medier och deras roll och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.</SPAN></P>
<P class="p572 ft7">Mål att uppnå i sameskolan</P>
<P class="p750 ft0">Dessa mål uttrycker vad eleverna, som har gått i sameskolan, skall ha uppnått utöver grundskolans mål. Sameskolan ansvarar för att varje elev efter genomgången sameskola:</P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">är förtrogen med det samiska kulturarvet och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan tala, läsa och skriva på samiska.</SPAN></P>
<P class="p508 ft7">Mål att uppnå i specialskolan</P>
<P class="p592 ft0">Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället för grundskolans mål för svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">145</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft0">Specialskolan ansvarar för att varje döv eller hörselskadad elev efter genomgången specialskola:</P>
<P class="p751 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera i skrift på engelska.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Mål att uppnå i särskolan</P>
<P class="p752 ft0">Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar, skall ha uppnått när de lämnar särskolan.</P>
<P class="p165 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar <SPAN class="ft7">grundsärskolan</SPAN>:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa problem i den dagliga livsföringen,</SPAN></P>
<P class="p594 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld och så långt möjligt får insikt i grundskolans kunskapsområden och övergripande perspektiv,</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att göra det,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utvecklar individen och kan berika fritiden, kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för en god hälsa och</SPAN></P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat sin förmåga att kompensera verkningarna av utvecklingsstörningen i det dagliga livet.</SPAN></P>
<P class="p166 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar <SPAN class="ft7">träningsskolan </SPAN>har utvecklat sin förmåga:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att samspela socialt,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler,</SPAN></P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin omvärld,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att vara fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att vara nyfiken och ta initiativ,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att reagera på egna känslor och vara mottaglig för intryck,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att medverka i och försöka ta ansvar för återkommande aktiviteter i sitt dagliga liv,</SPAN></P>
<P class="p594 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att fungera i vardagslivet,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p753 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att aktivt intressera sig för något område som kan berika individen och tillvaron också utanför skolan.</SPAN></P>
<P class="p633 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p187 ft7">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">hjälpa elever som behöver särskilt stöd och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Läraren skall:</P>
<P class="p577 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,</SPAN></P>
<P class="p583 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">organisera och genomföra arbetet så att eleven:</SPAN></P>
<P class="p754 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att an vända och utveckla hela sin förmåga,</SPAN></P>
<P class="p755 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,</SPAN></P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,</SPAN></P>
<P class="p756 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,</SPAN></P>
<P class="p757 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och</SPAN></P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.</SPAN></P>
<P class="p758 ft6">2.2 Normer och värden</P>
<P class="p444 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.</P>
<P class="p759 ft7">Mål</P>
<P class="p479 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev:</P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">147</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p753 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">respekterar andra människors egenvärde,</SPAN></P>
<P class="p552 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p633 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p479 ft90">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p760 ft0"><SPAN class="ft57">· </SPAN>medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gru ppen,</P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.</SPAN></P>
<P class="p479 ft7">Läraren skall:</P>
<P class="p761 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,</SPAN></P>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbetet.</SPAN></P>
<P class="p762 ft6">2.3 Elevernas ansvar och inflytande</P>
<P class="p763 ft0">De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p764 ft7">Mål</P>
<P class="p187 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft68">Skolan skall sträva efter att varje elev:</P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.</SPAN></P>
<P class="p633 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p479 ft90">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p765 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.</SPAN></P>
<P class="p165 ft7">Läraren skall:</P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,</SPAN></P>
<P class="p766 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.</SPAN></P>
<P class="p767 ft6">2.4 Skola och hem</P>
<P class="p768 ft0">Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.</P>
<P class="p769 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p479 ft7">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">Läraren skall:</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">149</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation och kunskapsutveckling och</SPAN></P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.</SPAN></P>
<P class="p770 ft6">2.5 Skola – förskola – skolbarnsomsorg</P>
<P class="p771 ft0">Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsomsorgen för att stödja barnens allsidiga utveckling. För de barn som ännu inte har börjat skolan skall samarbetet särskilt inriktas på att underlätta skolstarten genom ett nära samarbete med den skolförberedande verksamheten. Samarbetet skall utgå från de riksgiltiga och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.</P>
<P class="p772 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p479 ft7">Läraren skall:</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med personalen inom förskolan och skolbarnsomsorgen uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">ta del av förskolepersonalens kunskaper och erfarenheter och samverka med dem och</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med personalen inom skolbarnsomsorgen i syfte att främja barnets skolgång och allsidiga utveckling.</SPAN></P>
<P class="p773 ft6">2.6 Skolan och omvärlden</P>
<P class="p640 ft0">Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.</P>
<P class="p774 ft7">Mål</P>
<P class="p479 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p181 ft0"><SPAN class="ft57">· </SPAN>inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att :</P>
<P class="p775 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,</SPAN></P>
<P class="p776 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">få en inblick i närsamhället och dess arbets , förenings och kulturliv och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.</SPAN></P>
<P class="p778 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p187 ft7">Alla som arbetar i skolan skall:</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och</SPAN></P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p443 ft90">Läraren skall:</P>
<P class="p18 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och</SPAN></P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.</SPAN></P>
<P class="p779 ft7">Syopersonalen, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall:</P>
<P class="p328 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesvalet och</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.</SPAN></P>
<P class="p780 ft6">2.7 Bedömning och betyg</P>
<P class="p768 ft0">Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.</P>
<P class="p774 ft7">Mål</P>
<P class="p479 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev:</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och</SPAN></P>
<P class="p632 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">151</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p781 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p187 ft7">Läraren skall:</P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,</SPAN></P>
<P class="p634 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och</SPAN></P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.</SPAN></P>
<P class="p782 ft6">2.8 Rektors ansvar</P>
<P class="p444 ft0">Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för:</P>
<P class="p783 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p784 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft73">Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.</SPAN></P>
<P class="p509 ft21"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft91">Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.</SPAN></P>
<P class="p785 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver.</SPAN></P>
<P class="p786 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft63">Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.</SPAN></P>
<P class="p314 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft63">Utvecklingen av formerna för samarbetet mellan skolan och hemmen och för föräldrarnas information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ.</SPAN></P>
<P class="p785 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft62">Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p787 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft62">Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärderna till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör.</SPAN></P>
<P class="p788 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda.</SPAN></P>
<P class="p789 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft62">Samverkan med förskola och skolbarnsomsorg för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete.</SPAN></P>
<P class="p522 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft63">Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.</SPAN></P>
<P class="p278 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft63">Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildningsväg.</SPAN></P>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft59">Utvecklingen av skolans internationella kontakter.</SPAN></P>
<P class="p790 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft74">Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p507 ft92">1. Denna förordning skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).</P>
<P class="p791 ft92">Förordningen träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Genom förordningen upphävs</P>
<P class="p792 ft92"><SPAN class="ft93">a.</SPAN><SPAN class="ft94">1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) sådan den har kungjorts i Skolöverstyrelsens publikation Läroplaner,</SPAN></P>
<P class="p551 ft92"><SPAN class="ft92">b.</SPAN><SPAN class="ft95">de kompletterande föreskrifter till Lgr 80 som Skolöverstyrelsen fastställt för specialskolan,</SPAN></P>
<P class="p609 ft92"><SPAN class="ft93">c.</SPAN><SPAN class="ft96">läroplanen för den obligatoriska särskolan (Lsä 90) som har kungjorts i Skolöverstyrelsens publikation Läroplaner.</SPAN></P>
<P class="p793 ft92"><SPAN class="ft93">3.</SPAN><SPAN class="ft96">I grundskolan skall den upphävda Lgr 80 dock fortfarande tillämpas för årskurserna 8 och 9 under läsåret 1995/96 och för årskurs 9 under läsåret 1996/97.</SPAN></P>
<P class="p794 ft98"><SPAN class="ft93">4.</SPAN><SPAN class="ft97">I specialskolan skall de upphävda författningarna i punkt 2 a och b dock fortfarande tillämpas för årskurserna 8 10 under läsåret 1995/96, för årskurserna 9 och 10 under läsåret 1996/97 och för årskurs 10 under läsåret 1997/98.</SPAN></P>
<P class="p596 ft92"><SPAN class="ft93">5.</SPAN><SPAN class="ft96">I särskolan skall den upphävda Lsä 90 dock fortfarande tillämpas för årskurserna 8 10 under läs-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr18 td74"><SPAN class="p8 ft99">året 1995/96 och för årskurs 9 under läsåret 1996/97. Lsä 90 får även</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td75"><SPAN class="p8 ft99">tillämpas för årskurs 10 under</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td74"><SPAN class="p8 ft100">läsåren 1996/97 och 1997/98.</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td75"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p8 ft92">På regeringens vägnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td75"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p8 ft92">BEATRICE ASK</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p8 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p795 ft93">Eva Stina Hultinger (Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">153</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft101">Förslag till läroplan för barn och unga 6 – 16 år</P>
<P class="p797 ft84">1 Skolans värdegrund och uppgifter</P>
<P class="p798 ft0">Läroplanen gäller för den pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 – 16 år. Den pedagogiska verksamheten, här kallad skolan, består av förskola för sexåringar som är frivillig, grundskola, sameskola, specialskola, särskola och fritidshem.</P>
<P class="p650 ft7">Grundläggande värden</P>
<P class="p438 ft0">Skolan vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2§).</P>
<P class="p503 ft0">Skolan har en viktig uppgift när det gäller att hos barn och unga förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.</P>
<P class="p368 ft0">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skall gestaltas och förmedlas. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Lika värde är grundläggande oavsett kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet.</P>
<P class="p724 ft0">Verksamheten i skolan skall vara <NOBR>icke-konfessionell.</NOBR></P>
<P class="p799 ft0">Skolans uppgift är att låta varje enskild individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.</P>
<P class="p650 ft7">Förståelse och medmänsklighet</P>
<P class="p800 ft0">Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.</P>
<P class="p90 ft17">Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medve-</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">154 <SPAN class="ft2">Bilaga 3 </SPAN>SOU 1997:21</P>
<P class="p801 ft0">tenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där <SPAN class="ft2">.</SPAN></P>
<P class="p348 ft7">Saklighet och allsidighet</P>
<P class="p802 ft0">Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Verksamheten skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.</P>
<P class="p362 ft7">Likvärdighet</P>
<P class="p803 ft0">Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. Likvärdighet innebär inte att verksamheten skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till barns och ungas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för dem som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan verksamheten aldrig utformas lika för alla. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten.</P>
<P class="p520 ft0">Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap 2 §).</P>
<P class="p53 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett viktigt ansvar för att motverka traditionella könsmönster och k<SPAN class="ft40">ö</SPAN>nsroller. Den skall ge utrymme för barn och unga att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet.</P>
<P class="p362 ft7">Rättigheter och skyldigheter</P>
<P class="p804 ft0">Skolan skall för barn, unga och föräldrar klargöra målen. Likaså måste tydligt framgå vilka ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som finns. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsfor-</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB321154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">155</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft0">mer är en förutsättning för barns, ungas och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.</P>
<P class="p53 ft0">Det är inte tillräckligt att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Verksamheterna skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda för ett aktivt deltagande i samhällslivet. De skall utveckla förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga verksamheten och få välja kurser, ämnen och aktiviteter kan, barn och unga utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.</P>
<P class="p362 ft7">Skolans uppdrag</P>
<P class="p806 ft0">Skolans uppdrag är att främja läroprocesser där individen stimuleras att inhämta kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan har att värna omsorgen om individen. Verksamheterna ska gemensamt främja omtanke och generositet, motverka utstötning och aggressivitet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har tillika att för individens personliga utveckling främja lek och kreativitet.</P>
<P class="p704 ft0">Skolan har uppgiften att, överföra vissa grundläggande värden och främja lärande för att därigenom förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Barn och unga skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att tillägna sig kunskaper. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.</P>
<P class="p807 ft21">En viktig uppgift är att ge överblick och sammanhang. Barn och unga skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.</P>
<P class="p218 ft0">I den pedagogiska verksamheten är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan barn och unga utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft17">att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I verksamheten skall belysas hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.</P>
<P class="p304 ft0">Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.</P>
<P class="p808 ft0">Ett etiskt perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall detta perspektiv behandlas och ge grund för och främja förmåga till personliga ställningstaganden.</P>
<P class="p809 ft0">Genom ett aktivt <NOBR>köns/gender-perspektiv</NOBR> skall möjligheterna öka för flickor och pojkar att påverka och verka utifrån jämlika villkor oberoende av könstillhörighet.</P>
<P class="p201 ft0">Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker, liksom lärandet och lärandets former, såsom det aktiva sökandet efter kunskap, lek och skapande. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.</P>
<P class="p273 ft0">Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.</P>
<P class="p260 ft0">Verksamheten skall främja barns och ungas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande, där olika kunskapsformer är delar av en helhet.</P>
<P class="p810 ft0">Ett centralt mål är att mötet mellan förskolan för sexåringar, grundskolan, särskolan och fritidshemmet skall öppna för en mångfacetterad syn på utveckling och lärande.</P>
<P class="p116 ft0">Skolan skall stimulera barn och unga att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Envar skall få uppleva olika uttryck för kunskaper; få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfa-</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">157</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p811 ft0">renheter. Förmåga till eget skapande hör till det som barn och unga skall tillägna sig. I samarbetet mellan de olika pedagogiska verksamheterna ges här speciella möjligheter till att konkret få pröva och utveckla kunskaper.</P>
<P class="p517 ft0">Ett särskilt ansvar måste tas för att barn och unga med funktionshinder eller andra svårigheter får utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar.</P>
<P class="p132 ft7">God miljö för utveckling och lärande</P>
<P class="p812 ft0">Varje individ skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att aktivt skapa de bästa samlade betingelserna för barns och ungas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs såväl i hemmet som i skolan, men skolan har en viktig roll därvidlag. Varje individ har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigh eter.</P>
<P class="p529 ft7">Den enskilda skolans utveckling</P>
<P class="p813 ft0">Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och pedagogernas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft84">2 Mål och riktlinjer</P>
<P class="p814 ft0"><SPAN class="ft7">Mål att sträva mot </SPAN>anger inriktningen för skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.</P>
<P class="p815 ft0"><SPAN class="ft7">Mål att uppnå </SPAN>uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.</P>
<P class="p816 ft6"><SPAN class="ft6">2.1</SPAN><SPAN class="ft102">Normer och värden</SPAN></P>
<P class="p817 ft0">Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barn och unga att omfatta vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.</P>
<P class="p443 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje individ</P>
<P class="p818 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">respekterar andra människors egenvärde,</SPAN></P>
<P class="p552 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p181 ft90">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p766 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">medverka till att utveckla barns och ungas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,</SPAN></P>
<P class="p562 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper,</SPAN></P>
<P class="p563 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">159</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft7">Pedagogen skall</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">klargöra och med barn och unga diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,</SPAN></P>
<P class="p560 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med barn och unga utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med hemmen i barns och ungas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet.</SPAN></P>
<P class="p163 ft6"><SPAN class="ft6">2.2</SPAN><SPAN class="ft102">Kunskaper</SPAN></P>
<P class="p806 ft0">Skolan skall bidra till att hos barn och unga utveckla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.</P>
<P class="p595 ft0">Verksamheten skall bidra till barns och ungas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra en grund för den pedagogiska verksamheten. Den pedagogiska verksamheten skall sträva efter att balansera och integrera kunskaper i olika former.</P>
<P class="p453 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p819 ft0">Den samlade pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 – 16 år skall sträva efter att varje individ</P>
<P class="p596 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar trygghet, nyfikenhet och lust att lära,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sitt eget sätt att lära,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar tillit till sin egen förmåga,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">i samspel lär sig att ta hänsyn och visa respekt för andra,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett självständigt såväl som ett gemensamt utforskande och lärande,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade</SPAN></P>
<P class="p588 ft103">på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväga nden,</P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för vuxenlivet,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett rikt och nyanserat talat och skrivet språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att kommunicera på främmande språk,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera, kritiskt granska, pröva antaganden och lösa problem,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p820 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar sina möjligheter till skapande och till eget aktivt fritids- och kulturliv</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.</SPAN></P>
<P class="p546 ft7">Mål att uppnå i skolan</P>
<P class="p689 ft0">Den samlade pedagogiska verksamheten för barn och unga 6 – 16 år skall tillse att varje individ långsiktigt uppnår följande mål</P>
<P class="p821 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan, allt efter utveckling och mognad, ta ansvar för sig själv och sitt vardagsliv</SPAN></P>
<P class="p585 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,</SPAN></P>
<P class="p580 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,</SPAN></P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera kunskaper och erfarenheter i så många uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik, dr ama och dans</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat förståelse för andra kulturer,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan kommunicera i tal och skrift på engelska,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra,</SPAN></P>
<P class="p582 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa</SPAN></P>
<P class="p588 ft72">samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hä lsan,</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskaper om medier och deras roll och har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.</SPAN></P>
<P class="p650 ft7">Mål att uppnå i sameskolan</P>
<P class="p591 ft0">Dessa mål uttrycker vad eleverna, som har gått i sameskolan, skall ha uppnått utöver grundskolans mål.</P>
<P class="p187 ft0">Sameskolan ansvarar för att varje elev efter genomgången sameskola</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">161</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p822 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">är förtrogen med det samiska kulturarvet och</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kan tala, läsa och skriva på samiska.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Mål att uppnå i specialskolan</P>
<P class="p823 ft0">Grundskolans mål gäller även för specialskolan. I stället för grundskolans mål för svenska och engelska gäller dock särskilda mål för döva och hörselskadade elever.</P>
<P class="p454 ft0">Specialskolan ansvarar för att varje döv eller hörselskadad elev efter genomgången specialskola</P>
<P class="p824 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">är tvåspråkig, dvs. kan avläsa teckenspråk och läsa svenska samt uttrycka tankar och idéer på teckenspråk och i skrift och kan</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">kommunicera i skrift på engelska.</SPAN></P>
<P class="p546 ft7">Mål att uppnå i särskolan</P>
<P class="p526 ft0">Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar, skall ha uppnått när de lämnar särskolan.</P>
<P class="p187 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar <SPAN class="ft7">grundsärskolan</SPAN></P>
<P class="p462 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat medvetenheten om sina egna förutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har utvecklat sådana färdigheter i matematik att eleven kan lösa problem i den dagliga livsföringen,</SPAN></P>
<P class="p594 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till och förstår grundläggande sammanhang i sin omvärld och så långt möjligt får insikt i grundskolans kunskapsområden och övergripande perspektiv,</SPAN></P>
<P class="p554 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat sin förmåga att söka kunskap och veta var man får hjälp att göra det,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökade kunskaper inom ett eller flera ämnesområden som utvecklar individen och kan berika fritiden, kulturutbud,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">känner till grunderna för en god hälsa och</SPAN></P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har ökat sin förmåga att kompensera verkningarna av utvecklingsstörningen i det dagliga livet.</SPAN></P>
<P class="p813 ft0">Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar <SPAN class="ft7">träningsskolan </SPAN>har utvecklat sin förmåga</P>
<P class="p596 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att samspela socialt,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler,</SPAN></P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin omvärld,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att vara fysiskt aktiv för hälsa och välbefinnande,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p753 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att vara nyfiken och ta initiativ,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att reagera på egna känslor och vara mottaglig för intryck,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att medverka i och försöka ta ansvar för återkommande aktiviteter i sitt dagliga liv,</SPAN></P>
<P class="p594 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att fungera i vardagslivet,</SPAN></P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att uppfatta sig själv som en individ och ha förståelse för andra och</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">att aktivt intressera sig för något område som kan berika individen och tillvaron också utanför skolan.</SPAN></P>
<P class="p572 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p825 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka för en god miljö för utveckling, lek och lärande samt därvid speciellt uppmärksamma och stödja barn och unga med </SPAN><SPAN class="ft40">b</SPAN>e hov av särskilt stöd,</P>
<P class="p577 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Pedagogen skall</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta och genomföra arbetet så att barn och unga,</SPAN></P>
<P class="p826 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,</SPAN></P>
<P class="p601 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,</SPAN></P>
<P class="p602 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,</SPAN></P>
<P class="p226 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft62">får möjligheter till fördjupning, överblick och sammanhang och</SPAN></P>
<P class="p827 ft0">att arbeta ämnesövergripande,</P>
<P class="p483 ft0">– får möjlighet till avkoppling, lek och vila,</P>
<P class="p583 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">ge utrymme för barns och ungas förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,</SPAN></P>
<P class="p559 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stimulera, handleda och ge särskilt stöd till de barn och unga som har svårigheter,</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">stärka barns och ungas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">163</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft6"><SPAN class="ft6">2.3</SPAN><SPAN class="ft102">Barns och ungas ansvar och inflytande</SPAN></P>
<P class="p438 ft0">De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla barn och unga. Deras kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).</P>
<P class="p448 ft7">Mål</P>
<P class="p47 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p828 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">främja den enskildes förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Pedagogen skall</P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utgå från att varje individ kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,</SPAN></P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">se till att alla barn och unga oavsett kön, förmåga, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i verksamheten, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,</SPAN></P>
<P class="p766 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p581 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">svara för att barn och unga får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,</SPAN></P>
<P class="p558 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">tillsammans med barn och unga planera och utvärdera verksamheten och</SPAN></P>
<P class="p571 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">förbereda barn och unga för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhä lle.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">164 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft6"><SPAN class="ft6">2.4</SPAN><SPAN class="ft102">Skola och hem</SPAN></P>
<P class="p800 ft0">Skolan och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungas utveckling och lärande.</P>
<P class="p453 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samarbeta med vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Pedagogen skall</P>
<P class="p619 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">samverka med och fortlöpande informera föräldrar om barns och ungas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling genom bl.a. utvecklingssamtal, och</SPAN></P>
<P class="p562 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">hålla sig informerad om den enskilda individens personliga situation och därvid iaktta respekt för barns och ungas integritet</SPAN></P>
<P class="p163 ft6"><SPAN class="ft6">2.5</SPAN><SPAN class="ft102">Övergång och samverkan</SPAN></P>
<P class="p438 ft0">Alla som arbetar i skolan skall utgå från individens och gruppens utveckling. Samarbetet skall ske med förskoleverksamheten för barn <NOBR>1–5</NOBR> år, samt med skolbarnsomsorg, som inte ligger inom skolan och med gymnasieskolan. Särskild uppmärksamhet skall ägnas de barn och unga som har behov av särskilt stöd. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller.</P>
<P class="p753 ft6"><SPAN class="ft6">2.6</SPAN><SPAN class="ft102">Skolan och omvärlden</SPAN></P>
<P class="p806 ft0">Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att skolan nära samarbetar med de frivilliga skolformer som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.</P>
<P class="p448 ft7">Mål</P>
<P class="p181 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p47 ft0">Skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p462 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att</SPAN></P>
<P class="p829 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,</SPAN></P>
<P class="p830 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">få en inblick i närsamhället och dess </SPAN><NOBR>arbets-,</NOBR> förenings- och kulturliv och</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">165</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft0"><SPAN class="ft42">–</SPAN><SPAN class="ft63">få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Alla som arbetar i skolan skall</P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och</SPAN></P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie och yrkesval om grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p453 ft7">Pedagogen skall</P>
<P class="p551 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och</SPAN></P>
<P class="p597 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.</SPAN></P>
<P class="p428 ft7">Studie och yrkesvägledare skall</P>
<P class="p564 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesvalet och</SPAN></P>
<P class="p463 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.</SPAN></P>
<P class="p555 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">särskilt uppmärksamma och stödja elever med funktionshinder och andra svårigheter.</SPAN></P>
<P class="p163 ft6"><SPAN class="ft6">2.7</SPAN><SPAN class="ft102">Bedömning och betyg</SPAN></P>
<P class="p800 ft0">Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.</P>
<P class="p443 ft7">Mål</P>
<P class="p47 ft7">Mål att sträva mot</P>
<P class="p181 ft0">Den obligatoriska skolan skall sträva efter att varje elev</P>
<P class="p462 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och</SPAN></P>
<P class="p632 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p8 ft2"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft7">Riktlinjer</P>
<P class="p47 ft7">Pedagogen skall</P>
<P class="p587 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,</SPAN></P>
<P class="p561 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,</SPAN></P>
<P class="p619 ft0"><SPAN class="ft57">·</SPAN><SPAN class="ft44">med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och förmåga i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.</SPAN></P>
<P class="p184 ft6"><SPAN class="ft6">2.8</SPAN><SPAN class="ft102">Rektors ansvar</SPAN></P>
<P class="p813 ft0">Som pedagogisk ledare och chef för skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande t ill de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för</P>
<P class="p195 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">Samarbetet mellan förskola, grundskola och fritidshem.</SPAN></P>
<P class="p832 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">Samordningen av undervisningen i olika ämnen så att eleverna får</SPAN></P>
<P class="p833 ft0">möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.</P>
<P class="p834 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.</SPAN></P>
<P class="p835 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Utformning av undervisningen och elevvårdsverksamheten så att varje individ får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver.</SPAN></P>
<P class="p836 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Samordningen av den kursplanestyrda verksamheten och övrig verksamhet så att eleverna får möjlighet att utveckla fritidsintressen och utöva lek och rörelse.</SPAN></P>
<P class="p837 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Den kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p8 ft0">SOU 1997:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p8 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">167</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td72"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p8 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Utvecklingen av formerna för samarbetet med hemmen och för föräldrarnas information om verksamhetens mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ.</SPAN></P>
<P class="p839 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan.</SPAN></P>
<P class="p840 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Anpassningen av resursfördelningen och stödåtgärderna till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör.</SPAN></P>
<P class="p841 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Skolans program för att motverka alla former av utstötning, trakasserier och mobbning bland elever och anställda.</SPAN></P>
<P class="p842 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Att barn med behov av särskilt stöd får en individuell handlingsplan som upprättas i samarbete med hemmet och utomstående stöd– och behandlingsinstanser. (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS)</SPAN></P>
<P class="p843 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.</SPAN></P>
<P class="p844 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Organisationen av den studie och yrkesorienterande verksamheten så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildningsväg.</SPAN></P>
<P class="p24 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft88">Utvecklingen av skolans internationella kontakter.</SPAN></P>
<P class="p845 ft0"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft44">Skolpersonalens kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig</SPAN></P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GLB321SOU_1997__21.pdf525669pdfVäxa i lärandehttps://data.riksdagen.se/fil/FBE0CD20-E26B-4CE9-9788-05ED2D38D2A7