2422807GLB31861997186sousouStatens offentliga utredningar 1997:186Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar18601998-01-01 00:00:002024-08-12 16:18:001998-01-01 00:00:00Bättre och enklare reglerhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GLB3186/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GLB3186https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3186
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:231px;z-index:-1;width:43px;height:76px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:43px;height:76px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:73px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:62px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:60px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:516px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:313px;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:414px;height:313px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:60px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:552px;left:231px;z-index:-1;width:367px;height:257px;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:367px;height:257px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:309px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:116px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:1px;height:116px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:144px;left:0px;z-index:-1;width:2px;height:46px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:2px;height:46px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:483px;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:1px;height:483px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:559px;left:0px;z-index:-1;width:2px;height:191px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:2px;height:191px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:56px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:0px;z-index:-1;width:379px;height:774px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:379px;height:774px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:398px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:123px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:1px;height:123px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:315px;left:0px;z-index:-1;width:1px;height:50px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:1px;height:50px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:67px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:1px;height:67px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:75px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:236px;left:105px;z-index:-1;width:410px;height:563px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:410px;height:563px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:382px;height:377px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:382px;height:377px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:126px;z-index:-1;width:346px;height:581px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:346px;height:581px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:181px;left:0px;z-index:-1;width:2px;height:63px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:2px;height:63px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:109px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:43px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:1px;height:43px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:1px;height:186px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:1px;height:186px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:88px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:1px;height:88px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:5px;height:556px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:5px;height:556px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:51px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:345px;height:779px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:345px;height:779px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:58px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:380px;height:780px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:380px;height:780px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:793px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:24px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:1px;height:24px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:64px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:391px;height:779px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:391px;height:779px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:287px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:61px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:1px;height:61px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:4px;height:778px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:4px;height:778px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:326px;left:126px;z-index:-1;width:377px;height:334px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:377px;height:334px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:50px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:126px;z-index:-1;width:1px;height:525px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:1px;height:525px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:63px;z-index:-1;width:503px;height:778px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:503px;height:778px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:778px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:503px;height:778px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:0px;z-index:-1;width:503px;height:778px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:503px;height:778px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:63px;z-index:-1;width:503px;height:778px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:503px;height:778px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:111px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:63px;z-index:-1;width:503px;height:778px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:503px;height:778px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_4 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:710px;left:0px;z-index:-1;width:242px;height:34px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:242px;height:34px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:0px;z-index:-1;width:242px;height:33px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:242px;height:33px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:541px;left:315px;z-index:-1;width:242px;height:45px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:242px;height:45px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:638px;left:294px;z-index:-1;width:242px;height:33px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:242px;height:33px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_3 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:294px;z-index:-1;width:242px;height:232px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:242px;height:232px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:242px;height:46px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:242px;height:46px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:494px;left:315px;z-index:-1;width:242px;height:31px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:242px;height:31px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:414px;left:315px;z-index:-1;width:242px;height:32px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:242px;height:32px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_4 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:203px;left:0px;z-index:-1;width:242px;height:31px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:242px;height:31px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:66px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:63px;z-index:-1;width:503px;height:778px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:503px;height:778px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:4px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:111px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:5px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft1{font: bold 30px 'Verdana' !important;l-h: 67px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft8{font: bold 20px 'Verdana' !important;l-h: 34px;}
.ft9{font: 32px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft15{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft18{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft26{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft27{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft29{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft34{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft35{font: 16px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 27px;}
.ft36{font: bold 20px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 34px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 17px;}
.ft38{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft40{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft47{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft50{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft51{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft52{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft53{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft54{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft56{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft57{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft58{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft59{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft63{font: bold 16px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 26px;}
.ft64{font: bold 14px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 19px;}
.ft65{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft66{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft67{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 19px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft76{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 21px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.105px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 53px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p243{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p247{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p248{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p268{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p294{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p305{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p320{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p329{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p344{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p346{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p352{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p370{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p376{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p378{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p380{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;background: #e6e6e6;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e6e6e6;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 492px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 494px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 20px;}
.tr1{heightzzz: 16px;}
.tr2{heightzzz: 22px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 31px;}
.tr5{heightzzz: 32px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 15px;}
.tr8{heightzzz: 63px;}
.tr9{heightzzz: 54px;}
.tr10{heightzzz: 17px;}
.tr11{heightzzz: 35px;}
.tr12{heightzzz: 19px;}
.tr13{heightzzz: 48px;}
.tr14{heightzzz: 30px;}
.tr15{heightzzz: 40px;}
.tr16{heightzzz: 23px;}
.tr17{heightzzz: 44px;}
.tr18{heightzzz: 43px;}
.tr19{heightzzz: 39px;}
.tr20{heightzzz: 21px;}
.tr21{heightzzz: 36px;}
.t0{width: 544px;margin-top: 179px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 425px;margin-leftZ: 169px;margin-top: 62px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 425px;margin-leftZ: 107px;margin-top: 34px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 401px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 401px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 524px;margin-leftZ: 74px;margin-top: 73px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 391px;margin-leftZ: 136px;margin-top: 52px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 391px;margin-leftZ: 136px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 553px;margin-top: 38px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 390px;margin-leftZ: 197px;margin-top: 63px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 390px;margin-leftZ: 197px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 551px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 552px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 551px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 502px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 68px;f:bold 19px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 553px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 497px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 378px;margin-leftZ: 60px;margin-top: 33px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 382px;margin-top: 34px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 376px;margin-leftZ: 60px;margin-top: 33px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 511px;margin-leftZ: 60px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 551px;margin-leftZ: 60px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 482px;margin-leftZ: 60px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB31861x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Statens offentliga utredningar 1997:186</P>
<P class="p1 ft0">Närings- och handelsdepartementet</P>
<P class="p2 ft1">Bättre och enklare regler</P>
<P class="p3 ft2">Småföretagsdelegationens rapport 1 Stockholm 1997</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft6">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91</P>
<P class="p8 ft7">Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p9 ft6">Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.</P>
<P class="p10 ft6">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P>
<P class="p11 ft6">Broschyren kan beställas hos:</P>
<P class="p12 ft4">Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen</P>
<P class="p7 ft6">103 33 Stockholm</P>
<P class="p13 ft5">Fax: <NOBR>08-405</NOBR> 10 10 Telefon: <NOBR>08-405</NOBR> 10 25</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p14 ft6">Norstedts Tryckeri</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft6">ISBN <NOBR>91-38-20799-0</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft6">Stockholm 1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p15 ft6">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p18 ft8">Förord</P>
<P class="p19 ft6"><SPAN class="ft9">S</SPAN><SPAN class="ft10">MÅFÖRETAGSDELEGATIONEN </SPAN>överlämnar härmed sin första rapport ”Bättre och enklare regler”. Rapporten innehåller förslag om förbättringar och förenklingar på områden där många</P>
<P class="p20 ft11">småföretag upplever hinder eller överdriven byråkrati. Den baserar sig på en bred inventering av problem och på en dialog med myndigheter, näringslivet och fackliga organisationer. Det finns i delegationen en bred samlad kompetens kring dessa frågor. Ledamöternas egna erfarenheter och nätverk har därför varit en viktig utgångspunkt. Gemensamt för de förslag som tagits fram och nu presenteras är att de av företagen själva upplevs som mycket angelägna och att vi inte ser några tunga hinder mot att de genomförs. Förslagen innebär att onödigt krångel tas bort och att livet förenklas för småföretagen.</P>
<P class="p21 ft12">Delegationen kommer under våren att lägga fram fler förslag till konkreta regelförenklingar. Delegationen kommer även att lägga en delrapport om hur regelförenklingsarbetet bör organiseras i framtiden.</P>
<P class="p22 ft12">Under våren 1998 kommer delegationen också att lämna delrapporter om:</P>
<P class="p23 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Kompetensförsörjning i småföretag</SPAN></P>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Småföretags tillgång till information om bl.a. stödformer, forskning, regler</SPAN></P>
<P class="p25 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Riskkapitalförsörjning för småföretag</SPAN></P>
<P class="p26 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Social ekonomi och system för nätverkssamverkan mellan småföretag</SPAN></P>
<P class="p27 ft11">Vår avsikt är att även inom dessa områden lämna konkreta förslag baserade på företagens prioriteringar i dialog med dessa samt ledamöternas egna erfarenheter och nätverk. Inom många områden kommer delegationens viktigaste uppgift vara att lyfta fram problem och initiera lösningar eller föreslå processer som leder till ett mer positivt förhållningssätt gentemot småföretag.</P>
<P class="p21 ft12">Viktigt är också att småföretagsperspektivet – till nytta för alla företag – är en prioriterad utgångspunkt för arbetet i hela statsapparaten liksom inom kommuner och landsting. Även i denna del återkommer vi med förslag under våren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p28 ft11">I Småföretagsdelegationen ingår följande ledamöter: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, <NOBR>Per-Olof</NOBR> Jönsson, Jan Krylborn, Gunnel Mohme, Anitra Steen, <NOBR>Bengt-Arne</NOBR> Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har i arbetet med denna rapport biträtts av experterna Yvonne Fredriksson, Staffan Sandström, Mathias Ternell och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet. Inom delegationens sekretariat har Björn Jansson och Martin Hammarström svarat för arbetet med rapporten. För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensson svarat.</P>
<P class="p29 ft12">Delegationen föreslår att regeringen förverkligar förslagen i denna rapport.</P>
<P class="p30 ft12">Stockholm i december 1997</P>
<P class="p31 ft12">Småföretagsdelegationen</P>
<P class="p32 ft12">Mats Johansson</P>
<P class="p31 ft12">Ordförande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p34 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p35 ft15">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p15 ft15">sid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p35 ft15">Småföretagsdelegationens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Snabbare patent</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Patentskydd för enklare uppfinningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p35 ft0">utformning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft0">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p36 ft0">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p35 ft0">Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna i de</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p35 ft0">allmänna försäkringarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft0">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Klargör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Beskattning av tjänstebilar bör schabloniseras</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0">Enklare registrering av företag</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p35 ft0"><NOBR>F-skattsedel</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Förenklad självdeklaration för egenföretagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Slopa skattetilläggen för fel i momsredovisningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Lättnader i företagens uppgiftslämnande till myndigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p36 ft0">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p37 ft0">Storleksgräns för uppgiftslämnande till SCB</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p15 ft0">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Uppgifter till lägenhetsregister</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Förenkling av tullprocedurerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p35 ft0">ventilationskontrollen</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft0">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p37 ft0">Punktlighetsmål i myndighetsutövningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p15 ft0">31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p36 ft0">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p37 ft0">Prövning av kommunal kompetens att driva</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p14 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p37 ft17">affärsverksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p15 ft17">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p36 ft0">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p37 ft0">Avreglera förordnandet av ordningsvakter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft0">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Slopa behovsprövning för tandläkare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Fritt val i barn- och ungdomstandvården</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Serviceboende för funktionshindrade bör bli</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p37 ft0">konkurrensneutralt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p15 ft0">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Avreglera biluthyrningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Avreglera långväga busstrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p36 ft0">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Marknadsanpassa regelsystemet för tolkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p37 ft15">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Bilaga 1: Förslag i remissvaren</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Bilaga 2: Småföretagsdelegationens hearing den</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p37 ft0">24 oktober 1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p15 ft0">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p37 ft0">Bilaga 3: Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft0">121</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p39 ft8">Inledning</P>
<P class="p40 ft18">Vårt uppdrag</P>
<P class="p41 ft12">Småföretagsdelegationen har i uppdrag att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i småföretag.</P>
<P class="p42 ft19">Vi började arbetet vid årsskiftet 1996/97 med att inledningsvis kartlägga och sammanställa kunskapen om mera betydande problem för småföretagen. Snart organiserade vi oss kring fem huvudfrågor: regelförenkling, social ekonomi – småföretag i samverkan, tillgänglighet till information, kompetensutveckling samt kapitalförsörjning. Denna första rapport rör området regelförenkling.</P>
<P class="p43 ft18">Vår syn på småföretagen</P>
<P class="p44 ft20">Vi anser det nödvändigt att anlägga ett dynamiskt perspektiv på arbetet med regelförenkling, ett perspektiv som kopplar ihop regelförenklingen med tillväxt i ekonomin och ökad sysselsättning. Småföretagen har i våra ögon en nyckelroll för att höja välfärden. Detta hänger samman med att de bidrar till att hålla konkurrenstrycket uppe på marknaden. Betydelsen av ett sådant tryck understryks i våra direktiv.</P>
<P class="p45 ft19">Småföretagsdelegationen ser en mångfald av småföretag som en omistlig och starkt vitaliserande del av det marknadsekonomiska systemet. Vi ser att många nya och växande småföretag skapar utrymme för nya idéer och insatser. De motverkar de koncentrationstendenser som finns i ekonomin.</P>
<P class="p45 ft19">Vi anser därför att det är av största vikt att förhindra att regler i onödan skapar etablerings- och tillväxthinder för småföretagen. De småföretag som tillåts växa ger särskilda fördelar för vår ekonomi i form av bl.a. stordriftsfördelar och exportkraft. Regler kan ses som statsmakternas sätt att skydda olika aktörer i marknadsekonomin. Varje enskild regel kan säkert motiveras. Det är det totala regeltrycket som är skadligt för företagsamheten, speciellt som det oftast är små företag som kommer i kläm i regeldjungeln. Regler tar en orimligt och oproportionerligt stor del av småföretagets tid i anspråk. Det lilla företaget kan inte som det stora hålla sig med specialkompetens på olika områden. Att det dessutom finns ett samband mellan Sveriges problem med långsiktig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p46 ft12">tillväxt och effekterna av vissa offentliga regleringar har uppmärksammats av olika regeringar sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p47 ft19">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har intresset för småföretagen ökat kraftigt, både i Sverige och i EU i övrigt. Vi ser behovet av nya arbetstillfällen, egentligen arbetsmarknadsläget, som huvudförklaringen till detta förändrade stämningsläge. Det finns en ökad förståelse för småföretagarens begränsade resurser att sätta sig in i alltför detaljerade regelverk och möjlighet att ägna tid åt rapportering som inte ger något tillbaka till företaget. Det finns också en ökande förståelse för att regler, som inte åsamkar ett stort företag några större besvär, i ett mindre företag kan fordra uppbyggnad av kompetens och system som dramatiskt höjer kostnaderna för företagets administration. Samtidigt är det viktigt att inte på regelområdet införa sådana undantag för småföretag som skapar tröskeleffekter och tillväxthinder. Lättnader för företag under viss storlek kan föra med sig att ett företag drar sig för att växa över gränsen. Vi förordar därför inte några särregler för småföretag.</P>
<P class="p48 ft18">Vårt arbete</P>
<P class="p49 ft19">Med detta synsätt på småföretagens betydelse har det varit naturligt för oss att under vårt arbete göra utspel för kartläggning och kraftsamling i fråga om de små företagens problem på regelområdet.</P>
<P class="p50 ft19">Småföretagsdelegationen har i ett upprop våren 1997 inbjudit departement, myndigheter och intresseorganisationer att lämna förslag till regelförenklingar. Uppropet hörsammades framför allt av företagarnas egna intresseorganisationer som ingav utförliga listor med förslag till förändringar. Några statliga myndigheter har som huvuduppgift att bevaka olika aspekter av företagandets villkor. Till dem hör t.ex. Konkurrensverket och NUTEK. Delegationen har också fått ett stort antal förslag från dessa myndigheter. Flera departement har redogjort för pågående utrednings- och beredningsarbete, där småföretagens villkor särskilt uppmärksammas. Närings- och handelsdepartementet har på ett förtjänstfullt sätt löpande tillfört förslag och synpunkter, från experter i delegationen och genom kontinuerliga informella kontakter. Några myndigheter har valt att redovisa pågående översyner av sitt regelverk och har därvid framhållit hur man nu arbetar för ytterligare förenklingar. Ett mindre antal myndigheter har strukit under att rättssäkerhetsaspekter och kvalitetskrav måste väga tyngre än hänsynen till småföretagens situation. I några fall har uppropet lett till krav på tydligare regler. Detta gäller inte minst i de fall där man upplever att reglerna hotar den enskilde företagarens rättssä-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB31869x1.jpg" style="width:431px;height:327px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft12">kerhet. Här talar vi således inte om regelförenkling utan snarare om rättvisare regler.</P>
<P class="p52 ft11">Vi har sänt ut en sammanställning av förslagen på en informell remiss (se bilaga 1). Denna skickades till dels samma instanser som fick uppropet, dels fackliga organisationer. På så sätt har möjligheter getts att kommentera de förslag som kommit in från andra. Delegationen har därmed stimulerat en diskussion hos t.ex. löntagarnas organisationer kring de förslag som väckts från arbetsgivarsidan. Det är därför inte förvånande att delegationen i detta skede fått tämligen utförliga synpunkter från t.ex. LO. Det är också viktigt att understryka att den större delen av de förslag som inkommit inte är renodlade regelförenklingar, där en enklare regel ändå skulle leda till samma mål. Tvärtom, en god del av förslagen har en laddning av ideologisk och intressepolitisk natur. Kring en ambition att förenkla onödigt komplicerade regler är det inte svårt att skapa politisk uppslutning. Men när det handlar om att göra en rimlig avvägning mellan olika politiska mål och intressen skapar detta en situation där varje förskjutning åt något håll riskerar att leda till en debatt om vinnare och förlorare.</P>
<P class="p45 ft19">Småföretagsdelegationen anser emellertid att det vore olyckligt om ett sådant förenklat perspektiv skulle användas när våra förslag utvärderas. Vi vill anlägga ett såväl historiskt som dynamiskt perspektiv för att driva denna diskussion mot nya insikter och slutsatser. Dagens regelverk är ett arv från historiska ställningstaganden till olika problem och intressen. Vissa av de problem som föranlett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft11">reglerna har minskat i förekomst och betydelse. I några fall kan orsakerna bakom problemen ha reducerats i betydelse och kanske till och med undanröjts. Inte minst har en höjd utbildningsnivå, och därmed en större förmåga att självständigt ta ansvar, ökat förutsättningarna för regelverk som ser mer till att avsett resultat uppnås, än att det sker i detalj enligt en ordning som stipuleras i offentliga regler. Så har t.ex. förståelsen för miljö- och säkerhetskrav gjort det möjligt att starkare betona vem som är ansvarig, mer än hur arbetet skall utföras.</P>
<P class="p50 ft11">I avvägningarna mellan olika mål och intressen är det ofta både konstruktivt och riktigt att hävda en kritisk rationalism; att olika alternativ bör värderas efter en samhällsekonomisk kalkyl. Det finns inom delegationen emellertid en förståelse för att vissa ställningstaganden baserar sig på absoluta värden; att vissa värden inte kan tillåtas bli adderade och relativiserade. Till dem hör givetvis omsorgen om människors liv och hälsa, men inte bara i dessa fall; absoluta värden, inte minst uttryckta i termer av rättigheter och skyldigheter, återkommer ofta i lagstiftningen. En diskussion om möjligheterna att göra en rationell kalkyl inrymmer därmed ofta en etisk bedömning. Det är därför inte alltid lätt att entydigt uttala sig om ett förslag skulle leda till ökad välfärd. Slutligen kan motsatta intressen ta sig uttryck i en diskussion med olika bedömningar av betydelsen av skilda reglers hinder för tillväxt. Den part som upplever sig som vinnare tenderar att överdriva betydelsen, och den part som upplever sig vara förlorare försöker hitta stöd för att den aktuella regeln mycket väl går att förena med framgångsrik näringsverksamhet. Debatten fokuserar därför ofta mer på tillförlitligheten i bedömningarna av regelns betydelse, än på den mer grundläggande frågan om regeln ger ett positivt eller negativt incitament för småföretagen.</P>
<P class="p54 ft19">Det dynamiska perspektivet kopplar ihop avreglering med tillväxt i ekonomin samt ökad sysselsättning. Det dynamiska perspektivet är också det som vägleder delegationen i synen på regler som inte är konkurrensneutrala eller som skyddar monopol. Un- der de senaste årtiondena har kunskaperna om den offentliga sektorns funktionssätt ökat dramatiskt. Forskningen har gjort framsteg och analysen har förfinats. Inte minst gäller detta synen på den offentliga sektorns olika roller: reglerande, finansierande, producerande, fördelande och utövande tillsyn. <NOBR>Mål–medel</NOBR> analys har ofta lett fram till slutsatser där den offentliga sektorn har avträtt produktionsmonopol, men ändå upprätthållit viktiga mål genom att formulera regler, ge styrande subventioner och utöva tillsyn. För närvarande pågår diskussionen om den offentliga sektorn inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft20">bara skall avträda monopol, utan helt lämna producerande uppgifter. Många av de förslag som inkommit till oss har handlat om just detta: offentlig anbudsupphandling av tjänster som traditionellt utförts i egen regi.</P>
<P class="p55 ft20">Småföretagsdelegationen genomförde den 24 oktober 1997 en hearing med representanter för departement, myndigheter och intresseorganisationer (se bilaga 2). Denna hearing har fått stor uppmärksamhet i massmedia och delegationen har lyckats föra upp flera av de frågor som kommit fram genom uppropet på det offentliga samtalets dagordning.</P>
<P class="p55 ft20">Denna rapport är således ett av flera uttryck för resultatet av delegationens arbete med regelförenkling. När delegationen genom rapporten nu sammanfattar diskussionen kring ett antal av de förslag om regelförenkling som kommit fram bör det framhållas följande.</P>
<P class="p45 ft19">Delegationens uppdrag är inte att framlägga helt färdiga förslag till nya och förenklade regler. Flera av delegationens förslag behöver därför beredas ytterligare. Det får inte tolkas som ett uttryck för försiktighet, utan skall ses för vad det är – en medveten och självklar begränsning i delegationens arbete. Det hade inte varit möjligt att täcka in alla de områden som tas upp i rapporten, om delegationen samtidigt skulle ha lämnat förslag till ny lagtext. Detaljerade ändringsförslag kräver i regel stora arbetsinsatser och resurser samt tar lång tid i fråga om varje enskilt område. Att söka arbeta fram sådana förslag skulle förlama vår möjlighet att verksamt arbeta för en nyordning som kan skapa praktiska resultat av betydelse. Med våra förslag vill vi starta förändringsprocesser. I dessa är det möjligt att låta olika intressen komma till tals och ta till vara nya insikter och erfarenheter som bör påverka de enskilda regelsystemens utformning eller tillämpning.</P>
<P class="p56 ft11">Vi har i enlighet med vårt uppdrag identifierat ett betydande antal regelområden där det finns stora problem för småföretagen. På vissa av dessa områden är det möjligt att relativt snabbt komma fram till ett ställningstagande. Dessa presenteras i denna rapport. Andra regelproblem som kommit fram är mer komplexa. Till dessa återkommer vi under våren 1998.</P>
<P class="p55 ft12">Våra generella iakttagelser på detta stadium av arbetet är följande.</P>
<P class="p57 ft11">Vi bedömer att problemen för småföretagsutvecklingen sannolikt är alltför komplexa för att kunna lösas genom att man begränsar sig till att identifiera ett antal problemområden när det gäller regelsystem samt vidta åtgärder kopplade till dessa. Detta sammanhänger med att den regelmassa som berör företagen är oer-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft11">hört stor. Även sektorsåtgärder på ganska bred front blir därmed något av punktinsatser i förhållande till regelområdets storlek. Vi bedömer vidare att hittillsvarande skilda insatser för regelreformering inte förslår när man vill få till stånd betydande förändringar och en snabbare takt i arbetet. I dagens läge behövs det mer än någonsin nya kraftfulla åtgärder också för regelreformering för att främja tillväxten och öka arbetstillfällena.</P>
<P class="p50 ft11">Mot denna bakgrund har vi i vår analys kommit fram till att det krävs både sektorsvisa förändringar i ett kortare perspektiv och</P>
<P class="p58 ft19">– därutöver – en långsiktig strategi för arbetet med regelförenkling. Denna rapport innebär inte att Småföretagsdelegationen lämnar dessa frågor bakom sig. Vi avser att under 1998 lämna fler regelförenklingsförslag. Vi tror dock att Sverige, för att komma tillrätta med den ständigt ökande regelmassan, behöver en långsiktig strategi för att systematiskt och varaktigt minska regelmassan. Det är vår avsikt att presentera ett förslag till en sådan strategi i en kommande rapport under våren 1998. I detta arbete avser vi bl.a. att uppmärksamma institutionella förhållanden, regelproduktionens organisation samt frågor om kommunikation och infor-</P>
<P class="p59 ft12">mation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318613x1.jpg" style="width:382px;height:268px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p34 ft8">Förslag</P>
<P class="p60 ft18">Snabbare patent</P>
<P class="p61 ft12">Främjandet av innovationer är självfallet en viktig del av en politik för ökad tillväxt. Många mindre företag skapas kring ett begränsat antal unika innovationer. Patentinstitutet är av stor betydelse för att skydda den unika innovationen under den period som den utvecklas tekniskt och kommersiellt.</P>
<P class="p62 ft11">För en stor del av patentärendena noteras emellertid mycket långa handläggningstider. Detta har kritiserats av Företagarnas Riksorganisation, som bland annat pekar på de kostnader som väntetiden åsamkar den sökande. Det handlar inte minst om räntekostnader på nedlagda investeringar. Men det handlar självfallet också om likviditet. Om avståndet mellan nedlagd investering och intjänande är långt, riskerar företaget att hamna i likviditetsbrist. Konkurrensverket har understrukit att handläggningstiderna för patentärenden även har betydelse för de innovativa företagens konkurrensmöjligheter. Viktigt är också att kostnaderna för att ta och upprätthålla patent kan hållas så låga som möjligt.</P>
<P class="p63 ft19">En av orsakerna till utsträckta handläggningstider är den komplexitet som präglar patentinstitutet. Patent- och registreringsverket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318614x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p46 ft20">understryker att den svenska lagstiftningen är utformad och tilllämpas i harmoni med internationella konventioner. Långa handläggningstider är heller inte ovanliga i andra länder som anslutit sig till dessa konventioner. Men det kan konstateras att handläggningstiderna varierar kraftigt och att de i många fall minskats dramatiskt med nya arbetsmetoder. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har uttalat som sin ambition att verka för en förenklad hantering i hela Europa.</P>
<P class="p50 ft11">Läkemedelsverket hanterar en lagstiftning som liknar patenträtten. Läkemedelsverket är internationellt ledande när det gäller korta handläggningstider. Genom tillämpning av flödesanalys har verket kunnat reducera handläggningstiden, utan att det krävt mer resurser eller äventyrat rättssäkerhet och kvalitetskrav.</P>
<P class="p64 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att regeringen ger Riksrevisionsverket i uppdrag att granska handläggningstiderna hos Patent- och registreringsverket samt se över kostnaderna för att erhålla och upprätthålla patent. I nästa regleringsbrev till PRV bör regeringen ställa krav på en redovisning av hur verket varaktigt kan sänka handläggningstiderna och hur man skaffat kompetens för att säkra detta mål.</P>
<P class="p65 ft18">Patentskydd för enklare uppfinningar</P>
<P class="p66 ft19">Livscykeln för nya produkter blir allt kortare. I tolv av EU:s femton medlemsländer har man valt att möta behovet av ett snabbare, enklare och billigare skydd för kortlivade produkter med ett särskilt bruksmönsterskydd. Det är, förutom Sverige, Storbritannien och Luxemburg som valt att avstå från denna lösning. Företagarnas Riksorganisation menar att det framför allt är de små företagen som har behov av detta. Konkurrensverket hävdar rakt motsatt uppfattning, dvs. att ett sådant skydd främst skulle nyttjas av stora företag, till men för de små och medelstora företagen.</P>
<P class="p50 ft11">Frågan har behandlats i den statliga Bruksmönsterutredningen (dir. 1989:62) som lades ned eftersom det ansågs att det inte fanns något intresse för ett sådant skydd i Sverige. Konkurrensverket menar att det inte framkommit ytterligare behov sedan utredningen behandlade frågan. Företagarnas Riksorganistion har vidhållit sin uppfattning.</P>
<P class="p50 ft11"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har också förordat denna typ av skydd i en grönbok – Bruksmodellskydd (Com (95) 370 final, Green Paper on the Protection of Utility Models in the Single Market). Detta är en viktig orsak till det breda genomslaget i <NOBR>EU-länderna.</NOBR> PRV</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318615x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft20">har i ett brev till Småföretagsdelegationen (dnr 97/55) uttalat en avvaktande hållning till bruksmodellskydd. Aspekter på konkurrens mellan företag i olika <NOBR>EU-länder</NOBR> har ännu inte varit föremål för ingående analys av Konkurrensverket.</P>
<P class="p67 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att ett enklare skydd för uppfinningar efter den modell som förordas i EU:s grönbok Bruksmodellskydd införs i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p68 ft18">Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk utformning</P>
<P class="p41 ft20">Datalagen (SFS 1973:289, omtryck 1992:446) reglerar dataregister som innehåller personuppgifter. Den som ansvarar för registret betalar en årlig licensavgift till Datainspektionen. I vissa fall krävs även ett särskilt tillstånd.</P>
<P class="p55 ft20">Datalagen tillkom vid en tidpunkt då de datorer som förekom vanligtvis användes för administrativa rutiner och statistik. Datorerna hanterade ofta stora personregister och många människor var oroliga för att data i olika register skulle samköras så att myndigheter och företag skulle kunna ha näst intill alla fakta samlade om en person. Lagen tillkom för att värna den personliga integriteten.</P>
<P class="p45 ft11">Sedan lagens tillkomst har datorernas användningsområde vidgats väsentligt och antalet datorer mångdubblats i och med persondatorernas intåg. I stort sett varje persondator har filer som skulle kunna klassas som personregister. Tiotusentals registerprogram har installerats på persondatorerna utan att användarna ens haft en tanke på att personregister kräver licens. Varje normalt företag har register över kunder, anställda och leverantörer. Långt ifrån alla företag följer lagen och ansöker om licens hos Datainspektionen. Tillsynen av de företag som anmält register är minimal. Risken är liten att de som bryter mot lagen skall upptäckas och än mindre riskerar de att lagföras.</P>
<P class="p45 ft11">Mot bakgrund av dessa problem är det därför glädjande att en ny lagstiftning om personuppgifter förbereds. Det förslag till lag som nu bearbetas för en proposition till riksdagen är huvudsakligen att betrakta som ett försök att snabbt uppfylla kraven i ett EG- direktiv. Ambitionen är enligt Småföretagsdelegationens mening inte tillräckligt stark när det gäller att direkt genom skrivningar i lagtexten tillvarata möjligheterna till förenklingar.</P>
<P class="p56 ft19">Vidare är Småföretagsdelegationen förvånad över att inte några beräkningar redovisats av de kostnader som de föreslagna reglerna kommer att medföra för de 100 <NOBR>000-tals</NOBR> företag som berörs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318616x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att regeringen i det fortsatta arbetet med den nya personuppgiftslagstiftningen ser till att den svenska hanteringen av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> inte blir mer byråkratisk än absolut nödvändigt. Den bör dessutom aktivt påverka EU till en mer tidsenlig och företagarvänlig lagstiftning på området.</P>
<P class="p69 ft18">Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna i de allmänna försäkringarna</P>
<P class="p49 ft11">Det finns ett beräkningsunderlag för sjukförsäkringen och ett annat för arbetskadeförsäkringen. Om ett sjukfall klassas om till arbetsskada måste försäkringskassan göra om beräkningen, vilket ofta medför att företagen belastas med frågor om t.ex. vilka kostnadsersättningar som utgivits. Det vore onekligen en förenkling om ersättningen i båda fallen baserades på den verkliga inkomsten under de senaste fem åren.</P>
<P class="p29 ft20">Reglerna för sjukförsäkringen har ändrats under de senaste åren medan reglerna har behållits i arbetsskadeförsäkringen, detta i avvaktan på den översyn som för närvarande sker av arbetsskadeförsäkringen (dir. 1997:91). Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag den 30 januari 1998.</P>
<P class="p64 ft23">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft19">att samma beräkningsunderlag används i båda försäkringarna. Delegationen tar inte ställning till hur samordningen bör ske. Regeringen bör klargöra att arbetsskadeutredningen är oförhindrad att föreslå förändringar även i sjukförsäkringslagen om detta gagnar samordningen.</SPAN></P>
<P class="p70 ft18">Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan</P>
<P class="p71 ft20">Sjuklöneperioden omfattar de första 14 dagarna av ett sjukfall. Under denna period betalar arbetsgivaren sjuklön till den anställde. Först därefter utbetalas sjukpenning från försäkringskassa. För personer som omfattas av det särskilda högriskskyddet gäller särskilda regler.</P>
<P class="p50 ft19">Det finns en önskan från många företagare att sjukfrånvaro som täcks av arbetsgivaren under sjuklöneperioden inte skall behöva rapporteras till försäkringskassan. Värdet för arbetsgivaren av denna inrapportering är minimalt. Däremot har samhället ett välgrundat intresse av en tillförlitlig statistik över sjukskrivningar och hälsoläge. Intresset är självfallet extra stort när ersättningsnivåer och incitamentssystem undergår så kraftiga förändringar som för närvarande. Statistiken har inget egenvärde, utan utgör underlag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318617x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p72 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p73 ft19">för slutsatser om behovet av ytterligare förändringar i regelsystemet. Det är dock viktigt att påpeka skillnaden mellan rapportering som underlag för enskilda utbetalningar och rapportering som underlag för statistik. För statistiken kan urvalsundersökningar vara helt tillräckliga. Det är också viktigt att påpeka att endast ca 30 procent av de kortvariga sjukfallen rapporteras. Det ger knappast ett tillförlitligt underlag för att bedöma de korta sjukdomsfallens utveckling. Det finns tvärtom anledning att misstänka att de svarande företagen inte är representativa för hela populationen och att statistiken därför innehåller systematiska fel. Slutsatsen blir att rapporteringen är onödigt byråkratisk och att den innebär ett me-</P>
<P class="p74 ft11">ningslöst merarbete för både försäkringskassorna och företagen. I sjuk- och arbetsskadekommitténs betänkande En allmän och</P>
<P class="p75 ft19">aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) presenterades två alternativa förslag vad gäller information om den korta sjukfrånvaron, dvs. sjukfrånvaro under sjuklöneperioden. Det första innebär att informationsinsamlingen utökas, det andra utgör en kombination av dagens system och ett urvalssystem. Kommittén föreslog att Statistiska Centralbyrån (SCB) skulle ta fram ett sådant kombinationssystem.</P>
<P class="p76 ft11">Arbetarskyddsstyrelsen och Riksförsäkringsverket fick i juni 1997 i uppdrag att i samråd med SCB utarbeta ett system som täcker samhällets behov av information om frånvaron under sjuklöneperioden och arbetsskador. Särskilt de små företagens uppgiftslämnarbörda skulle beaktas. I uppdraget konstaterades att statistiken över hälsoläget, sjukskrivningarna och kostnaderna för den korta sjukfrånvaron behöver förbättras.</P>
<P class="p77 ft23">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft19">att företagens obligatoriska uppgiftslämnande upphör. Delegationen föreslår vidare att totalundersökningen avseende sjukskrivningar och hälsoläge ersätts med urvalsundersökningar och att undersökningar av kostnader för sjukfrånvaron inkluderas vid behov. Vid en viss nivå på urvalet blir materialet endast marginellt mer tillförlitligt av att fler respondenter tillförs. De medel som anslås för denna typ av undersökningar används sannolikt bättre om urvalsundersökningen kompletteras med fördjupande intervjuer och analyser av data i materialet. De- legationen anser att det vore en ren produktivitetsförlust att hålla fast vid metoden med totalundersökningar.</SPAN></P>
<P class="p78 ft18">Klargör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</P>
<P class="p79 ft19">Arbetsgivarna har givits ett långtgående åtgärds- och kostnadsansvar för rehabilitering av anställda. Självfallet har arbetsgivaren större</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft24">2 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p15 ft0">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p46 ft20">förutsättningar än försäkringskassan att upptäcka tecken på ohälsa hos de anställda. Arbetsgivaren kan också enklare se vilka förändringar som kan genomföras på arbetsplatsen för att underlätta den anställdes situation.</P>
<P class="p29 ft20">Kompetensen i rehabiliteringsfrågor, som i hög grad dessutom är en resursfråga, är emellertid mycket ojämnt spridd bland arbetsgivarna. Det är framför allt de mindre företagen som har svårt att upprätthålla underlag för särskilda tjänster inom företaget som handhar dessa frågor.</P>
<P class="p29 ft20">SAF menar att ansvaret för en anställds rehabilitering borde avgränsas till de åtgärder som kan vidtas på arbetsstället och att i övrigt respektive försäkring skulle täcka utrednings- och kostnadsansvaret. Socialstyrelsen å sin sida anser emellertid att arbetsgivarens ansvar inte bör begränsas, eftersom detta skulle minska arbetsgivarens intresse för tidig rehabilitering.</P>
<P class="p29 ft20">En vanlig facklig synpunkt är att arbetsgivaren måste ta ansvar för de konsekvenser som dålig arbetsmiljö och säkerhet leder till. De menar därför att arbetsgivaren bör behålla sitt rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p29 ft20"><NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> (dir. 1990:90) har fått i uppdrag att utreda arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering. De fackliga organisationerna, bland andra LO, är representerade i utredningens referensgrupp. Utredningen skall lämna sitt förslag den 30 januari 1998. Utredningen skall bl.a. föreslå vid vilken tidpunkt arbetsgivarens ansvar skall inträda och hur långt detta ansvar skall sträcka sig. Den skall vidare belysa företagens olika förutsättningar att fullgöra ett rehabiliteringsansvar beroende på företagens storlek. Den skall även undersöka övervägande om sanktionsmöjligheter om företaget inte tar sitt ansvar. Slutligen skall gränsen mellan det rehabiliteringsansvar som åligger arbetsgivaren och det som i första hand ankommer på försäkringskassan utredas.</P>
<P class="p80 ft19">Småföretagsdelegationen har varit i kontakt med utredningen och vill till denna understryka vikten av att företagen upplever rehabiliteringsansvaret som rättvist; att företagets arbetsmiljö på något sätt har en betydelse för problemets uppkomst och även dess lösning. Det bör klargöras att arbetgivaren inte bör ha något ansvar för sådana skador som arbetstagaren fått på sin fritid och således ej kan ha ansvaret för större rehabiliteringsutredningar om arbetstagaren. Det får inte vara så att en effekt av detta ansvar blir att arbetsgivaren vid anställnings ingående väljer bort sådana personer som har ärftligt påbrå, på annat sätt är disponerade för sjukdom, har behandlats för missbruk med risk för återfall eller utövar idrott.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318619x1.jpg" style="width:395px;height:807px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p81 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att den särskilde utredaren speciellt beaktar de mindre företagens begränsade möjligheter att hålla sig med särskild kompetens i rehabiliteringsfrågor. Delegationen poängterar vidare att rehabiliteringsansvaret bör definieras på ett sådant sätt att det upplevs som rättvist och skapar incitament snarare än ger ett godtyckligt utfall.</P>
<P class="p43 ft18">Beskattning av tjänstebilar bör schabloniseras</P>
<P class="p82 ft20">Reglerna för förmånsbeskattning av tjänstebil ändrades vid årsskiftet 1996/1997. Tidigare uppskattades värdet av att den anställdes arbetsgivare betalade bil och drivmedel till ett schablonbelopp. Nu ingår inte längre drivmedel i detta schablonbelopp. Den anställde är tvungen att föra körjournal och specificera antal körda mil i tjänsten för att inte tvingas skatta för bensinförmånen som för lön.</P>
<P class="p55 ft12">Motivet till förändringen är att det tidigare systemet stimulerade förmånstagaren att använda bilen mycket privat.</P>
<P class="p57 ft19">Reglerna innebär när det gäller kravet på förande av körjournal en återgång till de regler som gällde fram till slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Skattemyndigheterna hade betydande svårigheter att kontrollera om körjournalerna innehöll riktiga uppgifter. Dessutom var granskningen av dessa uppgifter mycket tidskrävande. Systemet stimulerade inkomsttagarna till oärlighet i uppgiftslämnandet. Systemet har således en förförande, men endast skenbar, exakthet.</P>
<P class="p45 ft19">Tjänstebilsinnehavaren och företaget tvingas ägna mycket tid åt att administrera denna redovisning. Återgången innebär att små-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318620x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p46 ft20">företagare som skaffat leasingbil i företaget för att kunna ha ett bekvämt bilinnehav med mer tid över till företagandet, nu tvingas ägna betydande tid åt ifyllande av blanketter.</P>
<P class="p50 ft11">Vid beräkningen av bilförmånen har omfattande analysarbete lagts ner för att rätt bedöma räntenivåns och olika extrautrustningars betydelse. Ingen som helst analys har emellertid ägnats åt den alternativintäkt som en företagare kan ha om han kan koncentrera sig på att skaffa jobb i stället för att räkna kilometrar.</P>
<P class="p29 ft20">Finansdepartementet menar att i och med att reglerna om bilförmån nyligen setts över skulle inte förändringar av regelsystemet vara aktuellt nu. Småföretagsdelegationen menar att det just är resultatet av denna översyn, dvs. den nya lagen, som nu skapar stora problem.</P>
<P class="p29 ft20">Många politiska företrädare har uppfattat kritiken mot de nya reglerna som uttryck för att tjänstebilsinnehavarna förlorat ett ekonomiskt privilegium. Det är emellertid ett faktum att reglerna gjort det krångligare att driva småföretag.</P>
<P class="p83 ft23">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft19">att en ny översyn genomförs snarast för att granska den ökade tidsåtgång som drabbar småföretagare med de nya reglerna. I detta sammanhang bör kostnaden för denna byråkratisering också beaktas. Delegationen menar att det inte kan uteslutas att många småföretagare skulle vara beredda att betala ett högre schablonbelopp bara man slipper att administrera en omfattande körjournalsredovisning.</SPAN></P>
<P class="p70 ft18">Enklare registrering av företag</P>
<P class="p71 ft20">Det är Småföretagsdelegationens uppfattning att det i Sverige är onödigt krångligt att starta företag. Vid firmagrundandet är det viktigt att företagaren kan lägga ned så mycket tid och energi som möjligt på att utveckla affärsidén. Han eller hon bör därför avlastas från tidskrävande informationssökning om vilka tillstånd som behövs.</P>
<P class="p50 ft11">Småföretagsdelegationen ser på detta område Kanada som ett föregångsland. Där kan nyföretagare via egen dator, kommunens näringslivskontor eller statligt bibliotek registrera sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter och försäkringskassa samt ordna ytterligare nödvändiga tillstånd. Enligt uppgift tar hela proceduren ca 20 minuter. Ett förslag med detta innehåll har redan överlämnats till näringsministern (dnr 97/70).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318621x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p84 ft12">Småföretagsdelegationen anser att procedurerna vid registrering av företag skall förenklas på följande sätt:</P>
<P class="p85 ft20"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft25">En person som vill starta företag bör endast behöva kontakta </SPAN><SPAN class="ft26">en </SPAN>myndighet. Det bör ligga på den kontaktade myndigheten att se till att <SPAN class="ft26">samtliga </SPAN>andra berörda myndigheter blir informerade om det nyregistrerade företaget. Behöver företagaren exempelvis registreras i arbetsgivarregistret eller ansöka om <NOBR>F-skattsedel</NOBR> kontaktas automatiskt skattemyndigheten, som är ansvarig för dessa områden. Förfarandet skall gälla alla bolagsformer.</P>
<P class="p86 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Denna registrering bör kunna skötas via Internet.</SPAN></P>
<P class="p87 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Internetansluten dator bör finnas tillgänglig för detta ändamål på kommunernas näringslivskontor eller motsvarande.</SPAN></P>
<P class="p88 ft27">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft12">att proceduren vid registrering av företag förenklas så att endast en myndighet behöver kontaktas samt att detta kan skötas via Internet.</SPAN></P>
<P class="p89 ft18"><NOBR>F-skattsedel</NOBR></P>
<P class="p90 ft11">Den förändrade arbetsmarknaden möjliggör för många människor att starta eget företag. De som är arbetslösa uppmuntras att starta eget genom särskilda bidrag. Många nya företag tillkommer genom utbrytningar ur existerande företag. De senaste decennierna har i hög grad kännetecknats av att de större företagen knoppat av olika specialistfunktioner och att dessa sedan anlitats på uppdragsbasis. Många anställda har på eget initiativ brutit sig ut för att starta uppdragsverksamhet, med den gamla arbetsgivaren som huvudkund. En i det större företaget artfrämmande verksamhet, som datasupport eller personaltidning, utförs därefter i en professionell miljö där specialisten samverkar med andra i samma profession. Den tidigare anställde upplever sig ofta stimulerad och företaget får bättre leveranser. I en del fall har den anställde startat eget sedan den gamle arbetsgivaren deklarerat att det inte finns tillräckligt med jobb för att behålla personen som anställd, men att företaget kan erbjuda begränsad basefterfrågan om vederbörande startar eget.</P>
<P class="p45 ft19">Den som startar eget måste ansöka om att få <NOBR>F-skattsedel.</NOBR> Skattemyndigheten gör därvid en prövning där man söker utesluta att det inte handlar om att kringgå ett anställningsförhållande. Den sökande måste därför redovisa en tänkt kundkrets som består av fler än t.ex. en tidigare arbetsgivare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318622x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p91 ft19">Det är självfallet ett fackligt intresse att det inte öppnas smitvägar som skulle undergräva de anställdas rättigheter enligt lag och avtal. Det finns en misstanke att ett fritt tilldelande av <NOBR>F-skattsedel</NOBR> till alla som så begär skulle skapa en flod av missförhållanden.</P>
<P class="p29 ft20">Från skattemyndigheternas sida är det självfallet också av intresse att inte öppna möjligheter som innebär att utrymmet för skatteflykt och skattebrott väsentligt skulle öka.</P>
<P class="p50 ft20">För många av dem som söker <NOBR>F-skattsedel</NOBR> ser emellertid verkligheten annorlunda ut. Det är ofta svårt att bedöma vilka nya kunder man skall få som företagare. Avknoppning är en högst normal väg till nyföretagande. Att ett företag inledningsvis endast har en kund får inte hindra dess etablering. För den som först beviljats <NOBR>starta-eget-bidrag</NOBR> framstår staten som inkonsekvent om man sedan blir nekad <NOBR>F-skattsedel.</NOBR></P>
<P class="p50 ft11">SAF önskar att alla som vill starta eget ges <NOBR>F-skattsedel</NOBR> och menar att självständighetsbegreppet upplevs som otidsenligt. Staten borde i stället kontrollera att alla som har <NOBR>F-skattsedel</NOBR> följer gällande regler. Om man hindrar någon från att starta eget har man inte givit vederbörande en chans att visa att det går.</P>
<P class="p50 ft11">Företagarnas Riksorganisation anser att den som söker <NOBR>F-skatt-</NOBR> sedel samtidigt bör få firmanamnet registrerat hos PRV.</P>
<P class="p29 ft20">NUTEK menar att ifyllandet av skatte- och avgiftsanmälan är för komplicerad för många nyföretagare. Både blanketten och åtföljande information borde förenklas.</P>
<P class="p92 ft12">Konkurrensverket är positiv till översyn av reglerna och menar att kravet på ett visst antal uppdragsgivare/kunder bör slopas eller ändras för att underlätta företagsetablering.</P>
<P class="p93 ft12">LO menar att det måste finnas regler som hindrar anställda att kalla sig företagare.</P>
<P class="p47 ft19">Skatteministern har till delegationen låtit meddela att reglerna om utfärdande av <NOBR>F-skattsedel</NOBR> är under översyn. Tanken är att underlätta nyföretagande. Förslag kommer att presenteras i proposition 1997/98:33. Dessutom ser Riksskatteverket över begreppet näringsverksamhet, inklusive det s.k. självständighetsrekvisitet. Denna översyn beräknas vara klar till i mitten av april 1998.</P>
<P class="p64 ft29">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft28">att pågående översyn skall beakta möjligheten att bevaka kravet på självständighet genom uppföljning i stället för genom restriktivt beviljande av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">F-skattsedel.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft28"> Blanketten för skatte- och avgiftsanmälan bör förenklas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p94 ft18">Förenklad självdeklaration för egenföretagare</P>
<P class="p95 ft20">Nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare klarar deklarationen själv utan tar hjälp. Problemen med självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut. Flera förslag finns om att införa förenklade deklarations- och bokföringsregler.</P>
<P class="p45 ft20">Företagarnas Riksorganisation anser att en frivillig förenklad självdeklaration skall införas för i första hand enskilda firmor och handelsbolag som omsätter mindre än t.ex. 1,5 Mkr och som saknar såväl anställda som fast egendom. När de så önskar skall de kunna övergå till den vanliga deklarationen. Den förenklade deklarationen bör enligt FR ha följande inslag:</P>
<P class="p96 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Kontantmetod</SPAN></P>
<P class="p97 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Direktavskrivning upp till åtminstone ett men helst två basbelopp</SPAN></P>
<P class="p98 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Lager och pågående arbeten under ett eller två basbelopp behöver ej tas upp som tillgång</SPAN></P>
<P class="p99 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Slopad periodisering vid årsskiftet</SPAN></P>
<P class="p100 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Slopad negativ räntefördelning</SPAN></P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Den positiva räntefördelningen kan växlas mot höjd periodiseringsfond till t.ex. 35 procent</SPAN></P>
<P class="p102 ft11"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft30">I samband med införandet av förenklad självdeklaration bör även ett ”Bokförings- och deklarationspaket” tas fram för att möjliggöra för företagaren att själv klara bokföringen och deklarationen. Därigenom undviker företaget kostnader på 7 </SPAN><NOBR>000–15</NOBR> 000 kronor. Paketet bör ha följande innehåll:</P>
<P class="p103 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft31">Ett förslag till förenklad kontoplan. I många fall räcker tio konton för att bokföra och redovisa en verksamhet. Tydliga instruktioner om vad som skall bokföras på kontona bör medfölja.</SPAN></P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft31">En direkt koppling mellan kontona och deklarationsblanketten samt den beskattningsbara inkomsten.</SPAN></P>
<P class="p105 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft31">Tydliga definitioner och förklaringar av begrepp och vad de olika fälten på deklarationsblanketten avser.</SPAN></P>
<P class="p106 ft12">LO och Konkurrensverket instämmer i huvuddragen i Företagarnas Riksorganisations förslag.</P>
<P class="p57 ft19">SAF har framfört ett liknande förslag i rapporten Förenklade skatteregler för småföretag. SAF uppskattar att småföretagare kan spara <NOBR>20–50</NOBR> procent av tiden som går åt till bokföring, inventering, bokslut och deklaration om förenklade regler införs.</P>
<P class="p45 ft32">Riksskatteverket lade för två år sedan fram rapporten Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen (RSV 1995:10) där det pre-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318624x1.jpg" style="width:427px;height:587px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p107 ft19">senterade liknande förslag vad gäller deklaration för dessa företag. Den s.k. Förenklingsutredningen har till uppgift att utvärdera och se över skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag (dir 1996:78). En uppgift är att överväga ett förenklat deklarations- och redovisningsförfarande för de allra minsta företagen. Utredningen skall vidare utreda möjligheterna till förenklingar i det befintliga systemet. Utredningen har nyligen presenterat ett delbetänkande (SOU 1997:178) med förslag i denna</P>
<P class="p59 ft12">riktning.</P>
<P class="p108 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att regeringen anlägger en helhetssyn i kraven på småföretagarnas redovisning, bokslut och deklaration. Ambitionen bör vara att göra reglerna så enkla att de flesta företagare kan klara sitt bokslut och sin deklaration utan kostsam hjälp utifrån. Regeringen bör i tilläggsdirektiv till förenklingsutredningen också uppdra till denna att överväga huruvida staten kan medverka i ett utvecklingsarbete för ett förenklat <NOBR>bokförings-,</NOBR> boksluts- och deklarationspaket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318625x1.jpg" style="width:397px;height:393px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p94 ft18">Slopa skattetilläggen för fel i momsredovisningen</P>
<P class="p82 ft20">Den skattskyldige påförs skattetillägg vid fel i momsredovisningen, även i de fall där staten inte förlorat pengar eller förlusten varit försumbar. Skattetilläggen kan vara mycket stora. Detta är mycket stötande.</P>
<P class="p55 ft20">I prop. 1997/98:10 föreslås en halvering av skattetillägg som har sin grund i periodiseringsfel. I propositionen aviseras också en översyn av skattetilläggsinstitutet i sin helhet. Utredningen kommer att tillsättas före 1997 års utgång.</P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att skattetillägg skall slopas helt i de fall periodiseringsfelen inte varit till statens nackdel eller är av försumbart belopp. Delegationen anser att skattetillägg i dessa fall uppenbart strider mot det allmänna rättsmedvetandet. Skattetilllägg måste stå i rimlig proportion till statens förlust.</P>
<P class="p110 ft18">Lättnader i företagens uppgiftslämnande till myndigheter</P>
<P class="p111 ft20">Grunddatabasutredningen föreslog nyligen i sitt slutbetänkande (SOU 1997:146) att vissa grunddata om företagen skall förvaltas av Patent- och registreringsverket (PRV). Dessa grunddata skall vara offentliga och om myndigheter eller andra behöver dessa data hämtas de direkt från PRV. Företagen kommer med detta system att avlastas från en del av sitt uppgiftslämnande till myndigheter. Är en viss uppgift grunddata skall ett företag kunna neka att lämna ut den till en myndighet en andra gång, och i stället hänvisa till PRV.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318626x1.jpg" style="width:360px;height:605px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p112 ft20">Uppgiftslämnande till olika myndigheter tar en orimligt stor del av småföretagarens tid i anspråk. Statskontoret föreslog i en rapport (1995:4) en samhällsekonomisk studie av hur mycket företagens uppgiftslämnande kostar samhället totalt. Någon sådan studie har ännu inte gjorts i Sverige men väl i några andra jämförbara länder. Dessa visar att uppgiftslämnarkostnaden för företag kan motsvara 2 procent av BNP, vilket för Sverige motsvarar 25 miljarder kronor/år.</P>
<P class="p64 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att åtgärder för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande genomförs i enlighet med Grunddatabasutredningens förslag. Vi menar emellertid att gruppen av uppgifter som utredningen vill klassa som grunddata är för liten. Mer borde kunna ingå. Att verka för en skyndsam ökning av antalet grunddata blir en viktig uppgift för den nämnd som enligt utredningens förslag skall inrättas. Det är vidare viktigt att företaget som lämnat grunddata ges fullständig och kostnadsfri insyn i registret för att enkelt kunna kontrollera uppgifterna och vid behov begära att felaktigheter rättas till.</P>
<P class="p113 ft18">Storleksgräns för uppgiftslämnande till SCB</P>
<P class="p66 ft19">Företagarnas Riksorganisation anser att all period- och årsstatistik till SCB endast bör omfatta företag med fler än 200 anställda eftersom mindre företag saknar resurser att uppfylla SCB:s krav.</P>
<P class="p114 ft28">Om alla småföretag skulle försvinna ur statistiken skulle detta emellertid få följder som småföretagen själva heller inte skulle vara betjänta av. Statistiken bildar underlag för beslut inom stat och kommun. Ett sämre beslutsunderlag riskerar att leda till sämre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318627x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft20">beslut. Naturvårdsverket skriver t.ex. att en stor del av industrins miljöbelastning kommer från små företag och att alltför stora begränsningar i underlaget till statistiken kan få negativa följder för såväl företagen som miljön.</P>
<P class="p45 ft12">Finansdepartementet kan inte uttala sig om det blir tillräckligt statistiskt urval om man minskar antalet uppgiftslämnare.</P>
<P class="p115 ft11"><SPAN class="ft21">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att ett noggrannare urval sker vid undersökningar som riktar sig till småföretag. Sålunda bör urvalstätheten varieras i olika strata på ett sådant sätt att de segment av småföretag som saknar problem inte behöver störas.</P>
<P class="p43 ft18">Uppgifter till lägenhetsregister</P>
<P class="p82 ft20">Försöksverksamhet med lägenhetsregister förekommer på två ställen. Försöket skall visa hur lägenhetsregistret kan ersätta Folk- och bostadsräkningen. Anledningen till att vissa uppgifter lagts på fastighetsägarna är att man bl.a. vill komma till rätta med bidragsfusk.</P>
<P class="p45 ft19">Sveriges Fastighetsägareförbund är kritiskt mot lägenhetsregistret som ställer stora krav på uppgiftslämnande från fastighetsägarna.</P>
<P class="p45 ft19">Kritiken avser såväl nyttan av den statistik som kan utvinnas ur registret som sättet att samla in informationen. Förbundet har svårt att se till vad stat och kommun skall använda detaljerad statistik om lägenheternas standard, t.ex. förekomsten av kylskåp. Denna typ av statistik spelade stor roll under den tid då landet hade en stor andel omoderna lägenheter och då bostadspolitiken styrde ny- och ombyggnader med räntesubventioner som villkorades med uppfyllande av olika normer för bostadsstandard. Denna bostadspolitik har varit så framgångsrik att bostadsbeståndet kan betraktas som helt moderniserat. De styrande lånenormerna har också avvecklats. Det kan därför ifrågasättas varför ett beslutsunderlag skall tas fram på ett område där det inte längre fattas några beslut. Den fortlöpande kontroll som behöver göras för att uppfatta om nya kvalitetsproblem uppstår bör därför kunna byggas upp genom urvalsundersökningar.</P>
<P class="p116 ft20">Lägenhetsregistret fångar upp om personers faktiska boende överensstämmer med deras mantalsskrivningsadress. Fastighetsägareförbundet anför att registret därmed kan komma att stå i strid med krav på personlig integritet.</P>
<P class="p45 ft28">Småföretagsdelegationen anser det vara fel att ersätta Folk- och bostadsräkningen med informationsinhämtning från fastighetsägarna. Det är inte rimligt att fastighetsägare skall driva in uppgifter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318628x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft19">kring vilka som bor i fastigheten – det är integritetskränkande och kommer att behäftas med så många fel att det blir meningslöst.</P>
<P class="p64 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att fastighetsägare inte skall ha skyldighet att driva in uppgifter kring vilka som bor i en fastighet eller vilken utrustning de boende själva monterat in.</SPAN></P>
<P class="p117 ft18">Förenkling av tullprocedurerna</P>
<P class="p118 ft12">Harmoniseringen av svenska lagar och regler i tullfrågor med EU:s bestämmelser har lett till en mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta har fått återverkningar för både näringslivet och tulladministrationen.</P>
<P class="p119 ft19">Industriförbundet vittnar om att tullprocedurerna blivit så omfattande och komplicerade att företagen ofta måste ta experthjälp för att sköta sina tullärenden. Lagstiftningen består av många olika nivåer, från EU:s tullag med tillämpningsföreskrifter via nationella regler i tullag, tullförordning, tullordning till Tullverkets anvisningar. Företagen upplever bl.a. en brist på redovisning av förenklade förfaranden, saknar bl.a. möjligheten att göra periodiska tulldeklarationer och erhålla periodiska tullräkningar. Ofta ställs dessutom krav på kostsamma säkerheter.</P>
<P class="p50 ft19">Tullverket och dess arbetsformer påverkas bl.a. av <NOBR>EU-medlem-</NOBR> skapet. Generaltullstyrelsen driver i samarbete med Kommerskollegium och Jordbruksverket ett förenklingsarbete som riktar sig både mot EU:s regelverk och det kompletterande nationella regelverket. Arbetet bedrivs efter två linjer; dels utarbetas handledningar i syfte att göra det enklare för företagen att hantera det nuvarande regelverket, dels försöker Tullverkets representanter i EU:s kommittéer att åstadkomma förenklingar i reglerna. Företagens intresseorganisationer medverkar i detta långsiktiga arbete.</P>
<P class="p50 ft19">Flera utredningar om tullverksamheten pågår eller har nyligen genomförts. Tullagsutredningen (dir 1996:103) har bl.a. i uppdrag att se över rutinerna vid tullförfarande och förutsättningar för förenklingar av regelsystemet. Utredningen avslutas under 1998. Förslag om Tullverkets organisation kommer att läggas våren 1998.</P>
<P class="p50 ft19">Tullverket utreder för närvarande hur informationen till företagen kan förbättras. I detta ingår att på ett aktivare sätt informera företagen skriftligt, muntligt och genom att utnyttja modern informationsteknologi. Utredningen har nyligen lämnat sin slutrapport. Tullverket utreder också hur kredit- och säkerhetshanteringen kan minimera kreditförlusterna så långt som möjligt samtidigt som hanteringen görs så enkel som möjligt för såväl företagen som Tullverket. I utredningsrapporten föreslås att krav på säkerhet tas bort</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318629x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft20">i vissa fall, att samlad säkerhet införs i stället för dagens mångfald av säkerheter och att antalet företag som avkrävs säkerheter minskas.</P>
<P class="p45 ft11">Småföretagsdelegationen konstaterar att Tullverket genomför ett seriöst arbete för att lösa en del av de problem i tullprocedurerna som företagen möter. Delegationen understryker det starka behovet av att regler utformas med hänsyn till småföretagens villkor, så att de inte hindrar de mindre företagen från att etablera och utveckla internationell handel.</P>
<P class="p109 ft19"><SPAN class="ft23">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att de förenklingar som förbereds inom Tullverket görs så omfattande att småföretag normalt kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp. Småföretagsdelegationen föreslår att Tullverket utarbetar förslag till en samlad och kraftfull svensk strategi för genomgripande förenklingar av tullprocedurerna inom EU. Ett sådant förslag bör vara brett förankrat bland berörda nationella organ, antas av regeringen och innefatta en handlingsplan för hur förslaget skall kunna drivas kraftfullt i EU. I avvaktan på att det europeiska regelverket förenklas bör Sverige undvika mer långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än den gällande <NOBR>EG-rätten</NOBR> kräver.</P>
<P class="p120 ft18">Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska ventilationskontrollen</P>
<P class="p121 ft11">De senaste decennierna har inneburit stora förändringar av arbetsplatsernas inomhusklimat. Uppvärmning, mekanisk ventilation, luftfuktning, luftrening, kyla och frånluftskanaler är ofta integrerade delar i komplicerade ventilationssystem. Systemen fordrar regelbunden tillsyn och skötsel – en uppgift som fordrar kompetent personal. När kompetens inte finns inom ordinarie fastighetsskötselorganisation får den tas in utifrån.</P>
<P class="p45 ft20">Ventilationssystemen har stor betydelse för arbetsmiljön. De löser problem – avleder dålig luft och reglerar temperaturen. Dessvärre kan ventilationssystemen också skapa problem, t.ex. torr luft, besvärande ljud och mögel. Ventilationssystemen är också ofta tämligen energikrävande, varför ett otrimmat system kan ha en stor potential för energibesparing. I många fall är kostnaden för att trimma ett system mycket snabbt betald, på grund av lägre energiåtgång.</P>
<P class="p55 ft12">I analogi med den obligatoriska sotningen har staten infört en obligatorisk ventilationskontroll för att tillgodose krav på miljö och klimat.</P>
<P class="p122 ft12">Ventilationskontroller kan utföras av flera olika sorters småfö-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318630x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p46 ft20">retag, bl.a. ventilationsföretag, som tillhandahåller tjänster såsom kontroll, justering/trimning och rensning av ventilationssystem inklusive imkanaler.</P>
<P class="p50 ft19">Med hänsyn till gällande regler för sotning m.m. skall emellertid rengöring och kontroll av imkanaler även göras från brandsäkerhetssynpunkt. Nuvarande regelverk för sotning respektive obligatorisk ventilationskontroll medför därför att samma arbete kan komma att utföras två gånger. Detta har skapat irritation bland fastighetsägare då dessa upplever att sotningsföretagen medvetet utnyttjar sin monopolställning på sotningsområdet och nuvarande regler om obligatorisk rensning av imkanaler för att utföra även den obligatoriska ventilationskontrollen.</P>
<P class="p123 ft20">I det fall ett sotningsföretag inte lämnat det förmånligaste anbudet vid en fastighetsägares upphandling av obligatorisk ventilationskontroll kan det ändå totalt sett bli kostsammare för fastighetsägaren att inte välja sotningsföretaget. Skälet är att sotningsföretaget har möjlighet att kombinera arbetet med obligatorisk ventilationskontroll med sotningsuppgifterna. Sotningsföretag får i detta fall betydande konkurrensfördelar på området för obligatorisk ventilationskontroll framför andra företag, vilket kan medföra en ej effektiv resursanvändning.</P>
<P class="p29 ft20">De redovisade effekterna på området för rengöring av imkanaler m.m. följer av att två olika regelverk omfattar delar av samma tjänsteområde.</P>
<P class="p54 ft11">Ventilationskontrollen omfattar samtliga arbetsplatser oavsett om företaget har egen adekvat kompetens eller inte. För det företag som har egen kompetens, ett förhållandevis lättskött ventilationssystem eller skaffat sig ett kontrollsystem som gör att man vet när man behöver kalla på expertis, framstår den obligatoriska ventilationskontrollen som ett byråkratiskt påbud. Det protokoll som upprättas vid besiktningen skall insändas till kommunen, varpå företaget får betala för att byggnadsnämnden skall kontrollera och arkivera det. Konkurrensverket anser att det finns en risk att kommunen tar ut orimligt höga avgifter för nuvarande registrering. Detta har bl.a. Länsstyrelsen i Östergötlands län haft anledning att uppmärksamma vid prövning av ärenden som rör kommunala avgifter på området.</P>
<P class="p124 ft19"><SPAN class="ft23">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att en utredning tillsätts för att granska om företag som uppfyller kraven för certifiering på området för obligatorisk ventilationskontroll även skall kunna ges möjlighet att rensa och kontrollera imkanaler från brandsäkerhetssynpunkt. Vidare bör övervägas om kravet på registrering hos kom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318631x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p125 ft11">munen kan slopas och ersättas av ett system med egenkontroll, där protokollet visas upp på anmodan. Utredningen bör pröva om tillsynsansvaret skall ligga hos kommunens byggnadsinspektörer eller hos yrkesinspektionen samt anlägga synpunkter på hur en risk- och problemorienterad prioritering av tillsynsarbetet kan läggas upp. Endast i de fall protokoll saknas bör avgift utgå.</P>
<P class="p94 ft18">Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan</P>
<P class="p126 ft19">Lagen om obligatorisk platsanmälan tillkom vid en tidpunkt då arbetsmarknadsläget såg väsentligt annorlunda ut. När arbetslösheten var låg var det vanligt att arbetsförmedlingen med arbetsgivarens samtycke anvisade arbetssökande till lediga jobb. Den som nekade att ta ett ledigt arbete kunde stängas av från <NOBR>a-kasseersättning</NOBR> och även på andra sätt drabbas av olika sanktioner.</P>
<P class="p45 ft11">När en arbetsgivare har ett ledigt jobb i dag kan redan ofta någon av de anställda rekommendera någon person de känner väl som går arbetslös. Arbetsförmedlingen saknar dessutom ofta möjlighet att hjälpa till i rekryteringsprocessen. För dem som söker arbete inger den utlysta platsen endast falska förhoppningar om det redan finns en lämplig person. Enda effekten av att anmäla ett ledigt arbete till arbetsförmedlingen är att arbetsgivaren blir nerringd av arbetssökande. Följden har blivit att många arbetsgivare struntar i att anmäla ledigt arbete.</P>
<P class="p55 ft20">Anmälan av lediga platser har emellertid en mycket viktig funktion för arbetsmarknadsstatistiken. Denna statistik spelar stor roll för utformningen av såväl ekonomisk, som regional närings- och arbetsmarknadspolitik.</P>
<P class="p67 ft27">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft12">att den obligatoriska platsanmälan avskaffas.</SPAN></P>
<P class="p89 ft18">Punktlighetsmål i myndighetsutövningen</P>
<P class="p126 ft11">Många företag klagar över att de behöver vänta länge på att få ärenden avgjorda hos offentliga myndigheter. Det är ofta svårt att få besked om hur lång tid handläggningen beräknas ta och väntan i ovisshet upplevs svårare än när tiden är utmätt. Ofta kan administrativ personal vittna om många påringningar från företag och enskilda där man söker besked om ärendets aktuella status, hur långt det kommit i processen och när det kan beräknas vara klart. Den administrativa personalen tvingas söka informationen bland handläggarna och dessa samtal upplevs som en störning och källa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft11">till irritation. Det är inte ovanligt att den administrativa personalen i telefon utvecklar ett avmätt förhållningssätt till dem som ringer. Det är heller inte ovanligt att företag och allmänhet därför får en bild av myndigheten som byråkratisk och okänslig.</P>
<P class="p29 ft20">Handläggningstider följs upp genom upprättande av ärendebalanser, exempelvis vid års- och månadsskiften. Att korta ärendebalansen är ett argument som ofta används i samband med anslagsframställning och i budgetprocessen. Några myndigheter har också systematiskt angripit problemen med långa handläggningstider. I detta sammanhang förtjänar t.ex. Länsstyrelsen i Västerås och CSN att nämnas.</P>
<P class="p50 ft20">Varje gång som frågan om långa handläggningstider aktualiseras uppstår emellertid en diskussion om ett kortande kan ske utan men för rättssäkerheten. Det är emellertid viktigt att skilja mellan aktiv och passiv handläggningstid. Med passiv handläggningstid avses den tid när ärendet väntar på sin tur. En systematisk analys av varför ärendet behöver vänta kan leda till att dimensioneringen av olika steg i en handläggningsprocess anpassas till varandra så att flödet blir jämnt och inte stockar sig. Att driva denna process kräver speciell kompetens som ofta är svagt representerad på myndigheterna.</P>
<P class="p29 ft20">Att sätta upp punktlighetsmål för handläggningen kan emellertid vara ett sätt att skapa medvetenhet om orsakerna till fördröjningar i handläggningen.</P>
<P class="p92 ft12">Punktlighet i handläggning är viktigt för småföretag. Exempel är PRV:s hantering av aktiebolagsregistreringar, byggnadsnämnders hantering av bygglov, socialförvaltningarnas hantering av utskänkningstillstånd.</P>
<P class="p127 ft12">På de flesta myndigheter har diariefunktionen datoriserats. Detta medger att nya tekniker tillämpas. En praktisk lösning kan vara att bekräfta att ärendet mottagits, i förekommande fall meddela vem som utsetts som handläggare samt att man anger en längsta tid för beräknad handläggning.</P>
<P class="p119 ft11">Det kan vara praktiskt att tilldela diariepersonalen en tillsynsuppgift för att de utsatta handläggningstiderna hålls och att tillse att den sökande meddelas om myndigheten inte klarar utlovad handläggningstid. För att skapa tryck i frågan kan det också vara lämpligt att redovisa såväl beräknade handläggningstider för olika ärenden som andelen ärenden som dragit över den beräknade tiden. Därmed uppstår en diskussion om hur ökad förutsägbarhet kan skapas i handläggningen.</P>
<P class="p50 ft19">Ett sätt att skapa ökad tydlighet kan vara att den myndighet som inte klarar sitt punktlighetsmål reducerar avgiften för den sökande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318633x1.jpg" style="width:359px;height:812px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p81 ft19"><SPAN class="ft23">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att regeringen väljer ut ett tiotal myndigheter som under ett års tid får arbeta med punktlighetsmål och att denna verksamhet sedan utvärderas. Utvärderingen bör särskilt analysera om Förvaltningslagens bestämmelser kan kompletteras med krav om punktlig handläggning.</P>
<P class="p128 ft18">Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet</P>
<P class="p42 ft20">Kommunallagen reglerar möjligheterna för medborgare inom kommunen att överklaga ett kommunalt beslut till förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt. På vissa områden, t.ex. bygglov och detaljplaner, kan kommunala beslut överklagas till andra instanser.</P>
<P class="p129 ft11">Kommunallagen reglerar kommunens kompetens, dvs. anger vad kommunen får ägna sig åt. Några viktiga principer begränsar kommunens verksamhetsfält. Kommunallagens lokaliseringsprincip, självkostnadsprincip och likställighetsprincip utesluter i princip att verksamheten huvudsakligen inriktas på andra avnämare än invånarna i kommunen, liksom att huvuddelen av verksamheten drivs för att få överskott, liksom att man skulle kunna ta ut olika avgifter för samma tjänst av olika medborgare. Som alltid i kommunal verksamhet gäller dock att allt är möjligt så länge inget överklagande sker.</P>
<P class="p45 ft19">Det är endast kommunala beslut som omfattas av kommunallagen. När det gäller kommunens bolag betyder det att endast själva bolagsbildningen och dess policyformuleringar, kapitaltillskott från kommunen, kommunens tecknande av borgen, liksom leverensavtal och övriga avtal mellan bolaget och kommunen kan bli före-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft33">3 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft0">33</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft11">mål för överklagande och prövning mot kommunallagens principer. Verksamheten i det kommunala bolaget omfattas inte av kommunallagen. De beslut som fattas i bolaget kan således inte överklagas till förvaltningsdomstol. Undantag finns emellertid när det gäller utlämnande av handling, där offentlighetsprincipen utsträckts till att omfatta helägda kommunala bolag i de fall den inte kolliderar med hänsyn till bolagets krav på affärsmässighet.</P>
<P class="p50 ft11">Ändringar i bolagsordningen bör antas i kommunfullmäktige. Om bolaget avviker från ändamålsparagrafen i bolagsordningen kan detta förhållande emellertid inte prövas mot kommunallagen.</P>
<P class="p50 ft11">Revisorernas förslag om ansvarsfrihet för bolagets styrelse behandlas på bolagsstämman. Denna regleras inte av kommunallagen utan i aktiebolagslagen. Kommunen kan emellertid ha fattat beslut om direktiv till kommunens ombud på stämman. Detta beslut kan prövas i förvaltningsdomstol. Om kommunen avstått från att påpeka att bolaget i sin verksamhet går utanför vad som angivits i bolagets ändamålsparagraf är det ett <NOBR>icke-beslut.</NOBR> Ickebeslut kan självfallet inte överklagas.</P>
<P class="p50 ft11">Inför bolagsstämman kan kommunfullmäktige utfärda ägardirektiv. Detta beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p92 ft12">Årsberättelse och revisionsberättelse anmäls till kommunfullmäktige. Beslutet att godkänna anmälan kan inte prövas i förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p93 ft12">Tillskjutande av nytt aktiekapital är vanligtvis ett beslut som antas i kommunfullmäktige.</P>
<P class="p130 ft11">Rätten att överklaga ett kommunalt beslut är begränsad till kommunens medborgare. Många kommuner menar att detta är en viktig kommunalrättslig princip. Flera av näringslivets organisationer anser att rätten att klaga på ur kommunalrättslig synpunkt tveksam verksamhet inte som i dagsläget bör vara begränsad till kommunens medlemmar. Detta fordrar sannolikt att kommunens kompetens även regleras i annan lag än kommunallagen</P>
<P class="p31 ft12">– t.ex. inom konkurrenslagstiftningen.</P>
<P class="p50 ft19">Kritikerna menar att det måste finnas möjlighet att få lagligheten i en viss redan pågående verksamhet prövad, inte bara lagligheten i ett visst beslut. Ofta finns det i kommunal verksamhet, oavsett om den drivs i bolags- eller förvaltningsform, heller inte något kommunalt beslut som går att klaga på, även om verksamheten strider mot kommunallagens principer.</P>
<P class="p29 ft20">Fullgoda möjligheter till prövning måste finnas även vad beträffar verksamhet i hel- eller delägda kommunala bolag. I dagsläget saknas sådana möjligheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318635x1.jpg" style="width:395px;height:812px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att det nyinrättade ”Rådet för konkurrens på lika villkor för privat och offentlig sektor”, i vilket finns företrädare för såväl näringsliv som offentlig sektor, belyser frågorna i hela dess vidd som underlag för rättspraxis. Rådet bör även ta ställning till vilken juridisk regelram som bör gälla beträffande juridiska personers rätt att överklaga beslut över kommungränserna samt möjlighet att få lagenligheten i en viss befintlig verksamhet prövad.</SPAN></P>
<P class="p94 ft18">Avreglera förordnandet av ordningsvakter</P>
<P class="p126 ft19">Bevakningsföretagen tillhör en bransch som expanderat kraftigt under de senaste årtiondena. Under senare år har flera mindre bevakningsföretag etablerats. Företagen utför ett viktigt arbete för att förhindra brott och upprätthålla ordning. <NOBR>BNP-beräkningarnas</NOBR> uppskattning av brottsförebyggande verksamhet kan självfallet diskuteras. Däremot är det självklart att bevakningens rätta värde endast kan förstås i termer av de skadekostnader som undviks.</P>
<P class="p129 ft19">Bevakningsföretag skall vara auktoriserade. Företagens verksamhet är noggrant reglerad i lagen (1974:191) om bevakningsföretag samt förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m. Väktare hos ett bevakningsföretag kan förordnas som ordningsvakter. På dessa ställs särskilda krav som regleras i lagen (1980:578) om ordningsvakter samt i ordningsvaktsförordningen (1980:589). Fö- reskrifter om ordningsvakters utrustning och utbildning m.m. har getts ut av Rikspolisstyrelsens råd (RPSFS 1986:58).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318636x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p28 ft11">Tre olika myndigheter kan komma ifråga för förordnande av ordningsvakt, beroende på vaktens verksamhetsområde. Om ordningsvakten skall vara verksam i mer än ett län fattas beslutet av Rikspolisstyrelsen. För den som skall vara verksam inom ett län beslutar länsstyrelsen och för den som enbart verkar inom en kommun sker prövningen hos den lokala polismyndigheten. Tillsynsmyndigheterna skall enligt lagen bedöma behovet av ordningsvakter. Om behovet anses fyllt skall myndigheten inte ge ytterligare tillstånd. Genom myndigheternas tillsyn regleras således såväl antalet ordningsvakter som tjänsteinnehållet och vakternas behörighet (utbildning och vandel). Rikspolisstyrelsen utfärdar föreskrifter om utbildningen av ordningsvakter.</P>
<P class="p50 ft20">Behovsprövningen har ibland medfört problem för enskilda näringsutövare. För det enskilda bevakningsföretaget är det oklart varför ansökningar skall inges till tre olika myndigheter, trots att prövningen sker mot samma regler. En annan effekt av prövningen kan bli att företag som vinner en anbudstävling om bevakningstjänster inte kan åta sig uppdraget eller utvidga sin verksamhet, eftersom ytterligare tillstånd inte medges. I sådana fall kan företaget tvingas att lämna över uppdraget till en konkurrent som har ledig kapacitet bland sin personal. Om köparen av tjänsten inte kan fullfölja affären med den som vunnit anbudstävlingen, riskerar tjänsten att bli dyrare eller, om kostnadsramen skall hållas, att utföras med lägre kvalitet.</P>
<P class="p54 ft11">En myndighets beslut att inte förordna ordningsvakter kan förvisso överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och i vissa fall till länsstyrelsen. Denna möjlighet till överprövning av beslutet är dock sällan tillräcklig. Skälet är att prövningen av beslutet ofta tar så lång tid att det företag som överklagat inte kan få besked innan avtalsperioden med köparen av bevakningstjänsten påbörjas.</P>
<P class="p114 ft19">I Trygghetsutredningens delbetänkande Trygghet mot brott i lokalsamhället (SOU 1994:122) och slutbetänkande Trygghet mot brott, rollfördelning och samverkan (SOU 1995:146) diskuterades och föreslogs att endast en myndighet skall besluta om förordnande av ordningsvakter. Vidare föreslogs att andra än polismyndigheten skulle kunna utbilda ordningsvakter, vilket enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter senare blivit möjligt. Däremot föreslogs fortsatt myndighetskontroll av antalet ordningsvakter. Ordningsvakter får använda visst våld i sin yrkesutövning och detta bör, enligt förslaget, staten inte avhända sig kontrollen över.</P>
<P class="p131 ft32"><SPAN class="ft34">Småföretagsdelegationen föreslår </SPAN>att behovsprövningen för ordningsvakter avskaffas. Antalet ordningsvakter regleras bäst av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318637x1.jpg" style="width:408px;height:811px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p81 ft28">efterfrågan på marknaden. Småföretagsdelegationen anser vidare att det räcker med att en statlig instans reglerar ordningsvakternas befogenheter och utbildning samt i de enskilda fallen prövar om en person är lämplig och uppfyller uppställda krav.</P>
<P class="p132 ft18">Slopa behovsprövning för tandläkare</P>
<P class="p126 ft11">En tandläkare, eller ett tandvårdsföretag, som vill göra en nyetablering måste ansöka om anslutning till tandvårdsförsäkringen hos försäkringskassan. Etableringsprövningen omfattar enbart privata tandläkare. Försäkringskassan gör en behovsprövning. Om vårdutbudet anses tillgodosett medges normalt inte nyetablering.</P>
<P class="p45 ft19">Denna reglering syftar till en jämnare fördelning av tandläkare men har enligt Konkurrensverket bidragit till att konservera marknadsstrukturen och även medfört att det finns färre tandläkare i glesbygd, än fallet skulle ha varit utan behovsprövning. Konkurrensverket anser att behovsprövningen vid etablering inom vuxentandvården bör avskaffas. Det bör vara tillräckligt att tandvårdsföretaget uppfyller givna kompetens- och säkerhetskrav.</P>
<P class="p55 ft20">Riksförsäkringsverket instämmer i förslaget om att slopa anslutningsbestämmelserna för tandvårdsförsäkringen, inte minst mot bakgrund av beslutade och aviserade minskningar av tandvårdssubventionen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318638x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p133 ft20">Utredningen om ny inriktning på tandvårdsförsäkringen (dir. 1996:86) kommer vid årsskiftet att lämna förslag om nytt ersättningssystem för vuxentandvården. Enligt direktiven skall det nya systemet i möjligaste mån ge förutsättningar för att avskaffa bland annat de nuvarande reglerna för anslutning av vårdgivare till tandvårdsförsäkringen. Ändringen är planerad att ske från och med år 1999.</P>
<P class="p29 ft20">Riksdagen har nyligen fattat beslut om att ge sjukgymnaster och privatpraktiserande specialistläkare som fyllt 65 år möjlighet att fortsätta utföra ersättningsberättigad vård. För sjukgymnaster räcker det fortsättningsvis med att vara legitimerad för att få ersättning.</P>
<P class="p134 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att motsvarande regler som för sjukgymnaster skall gälla även för tandläkare, dvs. det bör räcka med att tandläkaren är legitimerad för att denna skall vara ersättningsberättigad.</SPAN></P>
<P class="p70 ft18">Fritt val i barn- och ungdomstandvården</P>
<P class="p71 ft20">Principen om fritt tandläkarval gäller för personer över tjugo år och är reglerad i den allmänna tandvårdsförsäkringen. Barn- och ungdomstandvården är däremot landstingens ansvar och det är upp till varje landsting att bestämma huruvida man vill erbjuda möjlighet för invånarna under tjugo år att gå till privattandläkare eller ej. I dag är fritt tandläkarval infört i en rad landsting men fortfarande nekas 60 procent av landets barn och ungdomar ett fritt tandläkarval.</P>
<P class="p29 ft20">Av följande anledningar anser Småföretagsdelegationen att tiden för en valfrihetsreform inom barn- och ungdomstandvården är mogen.</P>
<P class="p135 ft20"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft25">Den 1 januari 1993 ändrades tandvårdslagen så att landstingen har rätt att anlita andra vårdgivare än Folktandvården för barn- och ungdomstandvård.</SPAN></P>
<P class="p136 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">På en konferens om kvalitetsindikationer inom barn- och ungdomstandvård </SPAN><NOBR>(29–31</NOBR> mars 1993) konstaterade en bred expertis att ett fritt tandläkarval är en prioriterad kvalitetsindikator.</P>
<P class="p137 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Konkurrensverket förordar i sin rapport Konkurrens inom tandvården (juni 1993) ett fritt tandläkarval för barn och ungdomar.</SPAN></P>
<P class="p138 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Det fria valet fungerar bra där det införts.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318639x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p51 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att det i tandvårdslagen införs en skyldighet för landstingen att erbjuda barn och ungdomar ett fritt tandläkarval.</SPAN></P>
<P class="p139 ft18">Serviceboende för funktionshindrade bör bli konkurrensneutralt</P>
<P class="p111 ft12">Socialtjänstlagen ålägger kommunen att inrätta bostäder med särskild service till funktionshindrade. Kommunen kan driva verksamheten i egen regi eller lägga ut den på entreprenad till ett privat företag.</P>
<P class="p140 ft12">Socialstyrelsen uppställer kvalitetskrav som tillämpas vid länsstyrelsens tillsyn över verksamheten. Men olika regler gäller beroende på om verksamheten bedrivs av ett privat företag eller i kommunal regi.</P>
<P class="p140 ft12">Det privata företaget måste ansöka om tillstånd för att starta verksamheten. Det behöver inte kommunen göra. De kvalitetskrav som det privata företaget måste uppfylla vid start kan den kommunala verksamheten dröja med.</P>
<P class="p141 ft11">Ett privat företag vars verksamhet inte håller erforderlig kvalitet kan få sitt tillstånd indraget. Kommunal verksamhet kan visserligen kritiseras, men varken Socialstyrelsen eller länsstyrelsen har befogenhet att ålägga kommunen att leva upp till kvalitetskraven. Kommunens verksamhet kan både dröja med uppfyllandet av kraven och rentav strunta i att uppfylla dem.</P>
<P class="p129 ft11">Konkurrensverket menar att dessa olika villkor kan ge konkurrenssnedvridande effekter vid kommunal upphandling där såväl kommunala <NOBR>egen-regi-enheter</NOBR> som privata utförare konkurrerar om en entreprenad. Om exempelvis kommunens anbuds- eller förfrågningsunderlag har utformats utifrån en lägre kvalitetsnivå än gällande kvalitetsnormer får <NOBR>egen-regi-enheten</NOBR> konkurrensfördelar i förhållande till privata utförare som inte har samma möjlighet att minska verksamhetens kvalitet, anför Konkurrensverket. Socialstyrelsen verifierar missförhållandet när den meddelar att den vid ett antal tillfällen påpekat för landsting att de i vissa fall bedriver gruppboende som inte uppfyller lagens krav.</P>
<P class="p55 ft12">I direktiven till utredningen Översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagens och socialtjänstens uppgifter (S 1997:109) anges att förslag skall lämnas till hur tillsynen över socialtjänsten kan förbättras och effektiviseras.</P>
<P class="p142 ft23">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft19">att utredningen genom tilläggsdirektiv åläggs att beakta hur tillsynen över serviceboende för funktionshindrade skall kunna bli konkurrensneutral.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GLB3186/GLB318640x1.jpg" style="width:393px;height:348px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p143 ft18">Avreglera biluthyrningen</P>
<P class="p66 ft11">Biluthyrningsbranschen är relativt ung i Sverige och har vuxit snabbt under de senaste decennierna. Den omfattande specialreglering som omgärdar biluthyrning kan reformeras eftersom förhållandena i branschen är stabila och problemen är få. Vägverket föreslår att nuvarande krav på tillstånd slopas för att i stället ersättas av ett krav på registrering av verksamheten. Detta skulle underlätta för den som vill etablera sig i näringen och ändå möjliggöra övervakning från myndigheternas sida.</P>
<P class="p50 ft20">Ett förslag till ny biluthyrningslag kommer inom kort att lämnas till lagrådet. I detta återfinns emellertid inte något förslag till förenkling av den här typen. Kommunikationsdepartementet har inte tidigare tagit del av Vägverkets förslag, men delar bedömningen att branschen numera är stabil.</P>
<P class="p134 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att förslaget till förenklat registreringsförfarande för biluthyrning inarbetas i det kommande lagförslaget.</SPAN></P>
<P class="p144 ft18">Avreglera långväga busstrafik</P>
<P class="p66 ft20">Om ett företag vill starta långväga busslinjetrafik prövar Vägverket om denna trafik kan skada etablerad järnvägstrafik, den s.k. skadeprövningen. Denna innebär ett konkurrensskydd för SJ. Långväga busstrafik bedrivs till större delen av privata företag och omfattar resor mellan två eller flera län.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<P class="p38 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p145 ft11">Konkurrensverket anser att skadeprövningen vid etablering av långväga busstrafik bör avskaffas. Denna etableringskontroll kan inte försvaras samhällsekonomiskt och bör tas bort. Vägverket ställer sig bakom Konkurrensverkets förslag.</P>
<P class="p45 ft19">Regleringen av den långväga busstrafiken bygger på antagandet att busstrafiken annars skulle ta kunder från tågtrafiken. Detta antagande är dock bara till en mindre del korrekt. Enkäter under 1996 visar att minst 50 procent av bussresenärerna tidigare åkt aktuell sträcka med bil. I underlaget till 1992 års trafikpolitiska proposition konstaterades att de tillkommande resenärerna till 70- 80 procent beräknades bestå av tidigare bilresenärer. En avreglering skulle därför få positiv effekt från miljö- och energisynpunkt med hänsyn till att flertalet bussresenärer är före detta bilresenärer. Jämfört med bilen är bussen både mindre energikrävande och har i huvudsak bättre värden från miljösynpunkt.</P>
<P class="p45 ft11">Ett viktigt skäl till att regleringen inte slopades i 1992 års trafikpolitiska beslut var de pågående ombyggnadsarbetena på vissa delar av bannätet. Ombyggnadsarbetena är nu inne i sitt slutskede. SJ har kunnat utöka trafiken och korta restiderna. Detta skäl för regleringen kvarstår således inte längre.</P>
<P class="p56 ft11">Resenärerna väljer mellan olika transportslag utifrån sina preferenser av pris, restid och bekvämlighet. Många resenärer föredrar tåget för att det är snabbare och bekvämare än bussen. Andra resenärer föredrar buss för att resan på så vis blir billigare än tåget. Många föredrar att åka buss i stället för att åka bil för att det är både bekvämare, snabbare och billigare.</P>
<P class="p45 ft20">SJ tillämpade tidigare en kilometertaxa. Fr.o.m. januari 1996 anpassar emellertid SJ priset på varje sträcka efter konkurrenssituationen. På sträckor där konkurrensen är svag, t.ex. på de långväga sträckorna, kan man därför hålla ett förhållandevis högt pris. Mycket talar för att en avreglering av den långväga busstrafiken skulle leda till en effektivitetspress på SJ, som skulle vara till gagn för resenärerna.</P>
<P class="p55 ft20">Om skadlighetsprövningen slopas skulle dessutom betydande administrationskostnader hos bussföretag och berörda myndigheter kunna undvikas.</P>
<P class="p45 ft19">En annan aspekt på denna fråga är konkurrensneutralitet mellan tåg och busstrafik. Järnvägsbolagen (av vilka SJ är klart störst) betalar avgifter till Banverket när de använder rälsen. Motsvarande avgift för bussbolagen är fordonsskatten. Staten kan med dessa instrument upprätthålla konkurrensneutralitet mellan tåg- och busstrafik. Kommunikationskommittén tar upp denna problematik i sitt betänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU 1997:35).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318642x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p53 ft22">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft20">att skadlighetsprövningen av den långväga busstrafiken avskaffas, varvid förutsätts att samtliga transportslags kostnader jämställs.</SPAN></P>
<P class="p70 ft18">Marknadsanpassa regelsystemet för tolkning</P>
<P class="p71 ft20">Invandringen har skapat behov av tolk- och översättningskompetens som kan medverka när myndigheter vill kommunicera med personer som har bristfälliga kunskaper i svenska. Ibland har denna kompetens byggts upp i offentlig regi. I takt med att verksamheten vuxit har emellertid utrymmet för privata företag ökat. Det är dock inte alltid som myndigheter och kommuner anlitar dessa företag på lika villkor.</P>
<P class="p29 ft20">Konkurrensverket anser att ett nytt och marknadsanpassat regelsystem för tolk- och översättningsverksamhet skulle underlätta etableringen av nya företag. Kammarkollegiet har uppmärksammat frågan i ett yttrande till JO och menar att den kommunala tolkförmedlingen ofta har en monopolställning.</P>
<P class="p50 ft11">Många små tolk- och översättningsföretag är beroende av tydliga regler för hur tolk- och översättningstjänster skall upphandlas inom myndigheter och kommuner om de skall kunna vara kvar på marknaden. De anser sig dessutom ha en beroendeställning gentemot kommunala tolkförmedlingar och offentliga arbetsförmedlingar på grund av den rättsosäkerhet som råder avseende skattemyndigheternas definition av arbetstagare. Konkurrensen snedvrids på den aktuella marknaden.</P>
<P class="p146 ft27">Småföretagsdelegationen föreslår <SPAN class="ft12">att regeringen låter utarbeta ett nytt och marknadsanpassat regelverk på området.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318643x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p147 ft36"><SPAN class="ft35">Bilaga 1 </SPAN>Förslag i remissvaren</P>
<P class="p148 ft37">Förslagen är sorterade efter ansvarigt departement.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p14 ft18">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft38">Förslag i remissvaren</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p14 ft39">STATSRÅDSBEREDNINGEN</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p14 ft0">Påbud om konsekvensutredningar till utredningar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft0">myndigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p15 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft39">JUSTITIEDEPARTEMENTET</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p14 ft15">Fastighetsrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p15 ft15">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Reglerad hyressättning – Bruksvärdesystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Förstärkt besittningsskydd för lokalhyresgäster</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft0">Förstärkt besittningsskydd för arrendatorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p15 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft15">Immaterialrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft15">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Förenkla patentinstitutet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft0">Patentskydd för enklare uppfinningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p15 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p14 ft15">Utsökningsrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p15 ft15">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Ta bort statens förmånsrätt i konkurser och underlätta</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft0">rekonstruktioner före konkurs</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p15 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft15">Straffrätt, allmän ordning och säkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft15">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Avreglera förordnandet av ordningsvakter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft39">FÖRSVARSDEPARTEMENTET</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p14 ft15">Räddningsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p15 ft15">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Avskaffa sotningsmonopolet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft39">SOCIALDEPARTEMENTET</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p14 ft15">Föräldraledighetslagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p15 ft15">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p14 ft16"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft40">Lagen om allmän försäkring</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p15 ft40">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft0">Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">i de allmännaförsäkringarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft0">Utbetalningstider</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p15 ft0">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft15">Sjukförsäkringen och sjuklönelagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft15">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft0">Kortare sjuklöneperiod i stället för högre ersättningsnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p15 ft0">52</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318644x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p14 ft0">Slopa rapporteringen av sjukfrånvaro som är kortare</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p14 ft0">än sjuklöneperioden</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p15 ft0">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p14 ft15">Arbetsskadeförsäkringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p15 ft15">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p14 ft0">Ta bort färdolycksfallen från arbetsskadeförsäkringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p15 ft0">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft0">Klargör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p15 ft0">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p14 ft0">Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p15 ft0">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft0">Socialstyrelsen vill ha fler regler – inte färre</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p15 ft0">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft0">Avskaffa apoteksmonopolet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p15 ft0">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p14 ft0">Avreglera vuxentandvården</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p15 ft0">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft0">Serviceboende för funktionshindrade bör bli</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft0">konkurrensneutralt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p15 ft0">54</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft39">KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p14 ft0">Avreglera biluthyrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft0">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft0">Avreglera långväga busstrafik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p15 ft0">56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft39">FINANSDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p14 ft15">Skatter</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p15 ft15">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p14 ft0">Beskattningen av tjänstebilar bör schabloniseras</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p15 ft0">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">Tillåt skatteavdrag för kapital som placeras som riskvilligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft0">kapital</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p15 ft0">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0"><NOBR>F-skattsedel</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft0">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">Förenklad självdeklaration även för egenföretagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft0">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">Avskaffa fåmansföretagsreglerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft0">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft0">Enhetlig beskattning av företagsvinster i hela Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">Slopa dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft0">Låt företagen skattefritt omvandla obeskattade reserver till</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td19"><SPAN class="p14 ft0">eget kapital</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p14 ft0">Avsättning till ett ”nyanställningskonto”</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">Ändra reglerna för s.k. byggmästarsmitta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">Ta bort skattedelen av arbetsgivaravgifterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft0">Slopad arbetsgivaravgift under de första 24 månaderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p15 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">Uppbördsdeklaration bör ske max 6 gånger per år</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">Fastighetsskatten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">Slopa förmögenhetsskatten på arbetande kapital i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft0">företagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p15 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">Underlätta generationsskiften i familjeföretag genom lägre</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft0">eller slopad arvs- och gåvobeskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft0">Skatt vid källan</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p15 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="id_1">
<P class="p152 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p153 ft0">Momsreglerna bör vara konkurrensneutrala</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p154 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Inför samma momsinbetalningsregler för alla företag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Slopa kravet på månatlig momsredovisning för ensam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">företagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Momsredovisning max 6 gånger per år för småföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Slopa skattetilläggen för fel i momsredovisningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Avdrag vid rån och stöld</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Förenkla reglerna för moms på förskott och à conto-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">likvider</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Sätt en beloppsgräns för intrastatredovisning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Avskaffa reklamskatten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p153 ft15">Skatteuppbörd</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p154 ft15">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Skattekonto</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Preliminär <NOBR>F-skatt</NOBR> bör grundas på föregående års skatt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Preliminär <NOBR>F-skatt</NOBR> bör vara noll första verksamhetsåret</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Inbetalningstidpunkten mer rättvis än mottagnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">tidpunkten</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Slopa förseningsavgiften</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft15"><NOBR>SCB-statistik</NOBR> m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft15">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Grunddata lämnas till en uppgiftsmottagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Elektroniskt uppgiftslämnande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Storleksgräns för uppgiftslämnande</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Uppgifter till lägenhetsregistret</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">SCB:s pågående arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p153 ft15">Finansmarknad</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p154 ft15">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Medlemskap i EMU</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Inför ett lånegarantisystem för riskvilligt kapital</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Statlig borgen till småföretagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p153 ft15">Tullen</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p154 ft15">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Förenkling av tullprocedurerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p153 ft15">Förvaltningsrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p154 ft15">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">utformning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft15">Konkurrensrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft15">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Offentlig anbudsupphandling</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Konsekvensanalys vid samordnad upphandling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">Höj gränsen för direktupphandling</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft0">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">Förtydliga miljökrav vid upphandling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft15">Riksrevisionsverket (RRV)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p154 ft15">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p153 ft0">RRV bör få anslag för granskning av myndigheternas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p153 ft0">konsekvensutredningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p154 ft0">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td21"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318646x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p155 ft39">UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p14 ft0">Skolverkets tillsyn över privatskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p15 ft0">68</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft39">JORDBRUKSDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p14 ft0">Tillväxttrösklar försvaras av Livsmedelsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p15 ft0">68</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft39">ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft15">Arbetsrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft15">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p14 ft0">Dispositiv lagstiftning förordas</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Likformighetskrav</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Anställningsskyddet bör reformeras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Förenkla regelverket för företag med endast en anställd</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Uteblivelse från arbetet – skäl för skadestånd och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">uppsägning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Rätt att kvitta fel lön mot innestående lön</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Den primära förhandlingsskyldigheten bör begränsas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">(MBL)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Vetoreglerna bör slopas (MBL)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Undantagen från fredsplikten bör inskränkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Slopa reglerna om tolkningsföreträde för den fackliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">organisationen (Lagen om facklig förtroendemans</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">ställning)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Begränsa skyldigheten för arbetsgivaren att medge ledigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">och att utge ersättning för fackligt arbete (Lagen om</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">facklig förtroendemans ställning)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Slopa lagarna om diskriminering i arbetslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Gör arbetstidslagstiftningen flexiblare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p15 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft15">Arbetsmiljö</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p15 ft15">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Avgränsa arbetsmiljölagen till arbetsmiljöns kärnområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p15 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Förenkling av föreskrifter och flexibilitet i synen på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">internkontroll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Dokumentationskravet vid internkontroll bör sänkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p15 ft0">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">ventilationskontrollen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Säg upp <NOBR>ILO-konventionen</NOBR> om företagshälsovård</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft0">Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p15 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Förenkla semesterlagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Studieledighetslagen behöver stramas upp</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p14 ft0">Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft0">74</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318647x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td29"><SPAN class="p14 ft0">Slopa stuverimonopolet</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p15 ft0">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p14 ft15">Arbetsmarknadspolitik</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft15">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p14 ft0">Förenklade regler för anställningsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p15 ft0">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p14 ft0">Avskaffa eller ändra <NOBR>starta-eget-bidraget</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p15 ft0">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p14 ft0">Likformig myndighetsutövning avseende <NOBR>starta-eget-</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p14 ft0">bidraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p15 ft0">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p14 ft0"><NOBR>ALU-bidrag</NOBR> bör vara konkurrensneutralt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p15 ft0">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p14 ft0"><NOBR>A-kassa</NOBR> även till den som har registrerad firma</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p15 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p14 ft0">Direktnummer till arbetsförmedlingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p15 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft39">NÄRINGSDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft0">Inrätta en särskild expertgrupp för fortlöpande regel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft0">översyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p15 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p14 ft0"><NOBR>EU-rekommendationer</NOBR> om förenklingar av regelverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p14 ft0">Information till nyföretagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft0">Anslagen från EU:s strukturfonder behöver förenklas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p15 ft0">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft15">Konkurrensrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p15 ft15">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft0">Kedjeföretag bör jämställas med franchising</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p15 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p14 ft15">Sprängämnesinspektionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft15">79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft39">INRIKESDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p14 ft15">Plan- och bygglagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p15 ft15">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft0">Stärk konkurrensen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft0">Förenkla redovisningen till byggnadsnämnderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft0">Informations- och samrådsplikt vid markarbeten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft15">Kommunallagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft15">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft0">Övervakning av kommunalt stöd till näringslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft0">Prövning av kommunal kompetens att driva affärs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft0">verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft0">Tillsynsmyndighet och konkurrent inte förenligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p15 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft15">Invandrarpolitik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft15">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft0">Marknadsanpassat regelsystem för tolkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p14 ft15">Konsumentfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p15 ft15">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft0">12 riktlinjer kan upphävas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft39">MILJÖDEPARTEMENTET</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p14 ft0">Femton lagar förs ihop till en miljöbalk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p15 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p14 ft0">Regelförenkling och samordning är möjlig när det gäller</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p14 ft0">farliga kemiska ämnen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p15 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p14 ft0">Avgifter till produktregistret</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p15 ft0">84</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318649x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p159 ft36">Förslag i remissvaren</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft12">Förslagen är ordnade efter politikområde. Kritiken mot reglerna hänför sig i huvudsak till följande kategorier:</P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft41">Regler som inte är konkurrensneutrala</SPAN></P>
<P class="p162 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft41">Regler som skyddar monopol</SPAN></P>
<P class="p163 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft42">Regler som framstår som klåfingriga, som uttryck för misstro mot företagaren</SPAN></P>
<P class="p164 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft42">Regler som skapar höga kostnader för administration i företagen</SPAN></P>
<P class="p165 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft42">Regler som skapar tröskeleffekter och tillväxthinder</SPAN></P>
<P class="p166 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft41">Regler som är onödigt komplicerade</SPAN></P>
<P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft42">Regler som hotar den enskildes rättssäkerhet</SPAN></P>
<P class="p168 ft39">STATSRÅDSBEREDNINGEN</P>
<P class="p169 ft43">Påbud om konsekvensutredningar till utredningar och myndigheter</P>
<P class="p170 ft45">Företagens Uppgiftslämnardelegation <SPAN class="ft44">anför att gällande regler om problem och konsekvensutredningar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">(PKA-regler)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> i Statsrådsberedningens cirkulär, det särskilda direktivet till utredare samt verksförordningen bör förbättras i enlighet med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">EU-kommissionens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> rekommendationer på så sätt att särskild hänsyn måste tas till framför allt små och medelstora företag. Särskilda regler om s.k. lackmustest borde införas.</SPAN></P>
<P class="p171 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>anser inte att någon särskild hänsyn skall tas till små och medelstora företag. Regelverk bör vara neutrala till företagsstorlek.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p172 ft39">JUSTITIEDEPARTEMENTET</P>
<P class="p173 ft38">Fastighetsrätt</P>
<P class="p174 ft47">Reglerad hyressättning – Bruksvärdesystemet</P>
<P class="p175 ft48">Sveriges Fastighetsägareförbund <SPAN class="ft19">menar att en fungerande hyresmarknad kräver balans mellan intresset av låga hyror i det befintliga beståndet och hyror som gör det möjligt att bygga nytt och bygga om bostäder efter hushållens önskemål. Det är genom priset som fastighetsföretagen kan få information om vilka egenskaper på bostäderna som kunderna vill ha. Till skillnad från prissättning på bostadsrätter och egnahem tilllåts dock inte att hyrorna sätts i enlighet med kundernas värderingar. Bostadshyrorna styrs i stället av det s.k. bruksvärdesystemet. Bruksvärdesystemet syftade ursprungligen till en hyressättning efter hyresgästernas värderingar av bostadens olika egenskaper. Det har dock förfelats genom att de kommunala bostadsföretagens hyror skall vara hyresnormerande – men behöver ändå inte vara satta i enlighet med hyresgästernas värderingar. Hyrorna sätts i stället administrativt och påverkas bland annat av att kommunala fastighetsföretag delvis skattefinansieras av kommunerna genom bidrag – och numera även av politiska ingrepp i hyressättningen. Konkurrensen gentemot privata fastighetsföretag snedvrids därmed på ett sådant sätt att deras verksamhet äventyras. Att göra hållbara kalkyler för bostadsbyggande under dessa villkor blir omöjligt. Följden blir ofrån-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft33">4 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p15 ft0">49</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft19">komligen bostadsbrist och andra problem. <SPAN class="ft48">LO </SPAN>anser att bruksvärdesystemet bör vara kvar så länge det inte finns något annat sätt att förhindra att en renodlad marknadsprissättning bestämmer hyresnivån.</P>
<P class="p177 ft47">Förstärkt besittningsskydd för lokalhyresgäster</P>
<P class="p178 ft49">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft7">önskar ett stärkt indirekt besittningsskydd. De kräver en aktiv förhandlingsinsats från fastighetsägaren före uppsägning samt att en möjlighet ges till framflyttad avflyttning vid hyrestvist.</SPAN></P>
<P class="p179 ft50">Förstärkt besittningsskydd för arrendatorer</P>
<P class="p180 ft46">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft12">önskar ett bättre besittningsskydd för anläggningsarrendatorer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft15">Patentskydd för enklare uppfinningar</P>
<P class="p175 ft51">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft11">anser att det bör införas ett immaterialrättsligt skydd för enklare uppfinningar av typen bruksmönsterskydd. Livscykeln för nya produkter blir kortare och det blir svårare att bedöma det kommersiella värdet på en innovativ produkt. Samtidigt har uppfinningarna på senare år haft en tendens att innehålla mindre tekniska framsteg trots stora kommersiella exploateringsmöjligheter. Det är framför allt de små företagen som har behov av ett snabbt, enkelt och billigt skydd som komplement till patentsystemet. Av EU:s 15 medlemsländer är det i dag bara Sverige, Storbritannien och Luxemburg som saknar ett sådant skydd.</SPAN></P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">Metall </SPAN>är positivt till detta förslag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p16 ft38">Immaterialrätt</P>
<P class="p182 ft15">Förenkla patentinstitutet</P>
<P class="p183 ft45">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft44">konstaterar att det inte är ovanligt att patentärenden handläggs i upp till tre år, vilket medför stora kostnader för den sökande. FR menar att en av orsakerna till de långa handläggningstiderna är komplexiteten i patentinstitutet. De menar att det därför är angeläget att försöka förenkla hanteringen, vilket också uttalats som en ambition inom EU.</SPAN></P>
<P class="p184 ft19">Även <SPAN class="ft48">LO </SPAN>och <SPAN class="ft48">Metall </SPAN>anser att det är önskvärt att förkorta handläggningstiderna.</P>
<P class="p185 ft48">Patent- och registreringsverket <SPAN class="ft19">hävdar att den svenska lagstiftningen är utformad och tillämpas i harmoni med internationella konventioner. PRV uppger också att det inom Regeringskansliet just nu bereds direktiv till en utredning med uppgift att se över den svenska varumärkeslagstiftningen och syftet att överväga möjliga förenklingar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p16 ft38">Utsökningsrätt</P>
<P class="p186 ft52">Ta bort statens förmånsrätt i konkurser och underlätta rekonstruktioner före konkurs</P>
<P class="p111 ft20"><SPAN class="ft26">SAF </SPAN>anser att statens förmånsrätt för fordringar på skatter och avgifter vid konkurs och utmätning gynnar staten på bekostnad av leverantörer och andra oprioriterade fordringsägare. Staten har tillskansat sig detta skatteprivilegium utan bärande skäl. Skatteprivilegiet saknar motsvarighet i övriga nordiska länder och bör heller inte finnas i Sverige.</P>
<P class="p55 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>anser att statens förmånsrätt bör vara kvar.</P>
<P class="p187 ft38">Straffrätt, allmän ordning och säkerhet</P>
<P class="p188 ft15">Avreglera förordnandet av ordningsvakter</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft51">Konkurrensverket </SPAN>anser att behovsprövningen vid förordnandet av ordningsvakter bör avskaffas. Tillsynsmyndigheterna skall enligt lagen göra en bedömning av behovet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p16 ft0">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318651x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft20">av antalet ordningsvakter. Om behovet anses fyllt skall myndigheten inte ge ytterligare tillstånd.</P>
<P class="p185 ft19">Behovsprövningen har ibland medfört problem för enskilda näringsutövare. En effekt kan bli att företag som vinner en anbudstävlan om bevakningstjänster inte kan åta sig uppdraget eller utvidga sin verksamhet då ytterligare tillstånd inte medgivits. I sådant fall kan företaget tvingas lämna över uppdraget till en konkurrent som har nödvändigt antal ordningsvakter. Om köparen av tjänsten inte kan fullfölja affären med den som vunnit anbudstävlingen, riskerar tjänsten att bli dyrare eller, om kostnadsramen skall hållas, utföras med lägre kvalitet.</P>
<P class="p185 ft19">Ett beslut av myndigheten att inte medge förordnande av ordningsvakter kan förvisso överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och i vissa fall även till länsstyrelse. Denna möjlighet till rättelse av beslutet är dock sällan tillräcklig. Skälet är att prövningen av beslutet ofta tar så lång tid att det företag som inlämnat överklagan och vunnit anbudsupphandlingen inte kan få besked innan avtalsperioden påbörjas.</P>
<P class="p189 ft44">Konkurrensverket anser att nuvarande regelverk på området bör ses över. Översynen bör resultera i att behovsprövningen slopas. I detta fall bör det allmännas intresse vid förordnande av ordningsvakter kunna vara tillgodosett genom regler som enbart gäller prövning av tjänsteinnehåll och behörighetskrav (utbildning, vandel m.m.).</P>
<P class="p190 ft39">FÖRSVARSDEPARTEMENTET</P>
<P class="p191 ft38">Räddningsverket</P>
<P class="p192 ft28"><SPAN class="ft53">Räddningsverket </SPAN>anser själva att verkets regler inte påverkar tillväxtförutsättningarna för småföretag. En förändring kan inte ske i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">någon större utsträckning utan att man nedprioriterar säkerheten.</P>
<P class="p194 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer.</P>
<P class="p195 ft15">Avskaffa sotningsmonopolet</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft51">Konkurrensverket </SPAN>anser att sotningsmonopolet bör avskaffas. På området för rengöring inklusive kontroll av rök- och imgaskanaler, eldstäder m.m. innebär rådande bestämmelser att en skorstensfejarmästare ges ensamrätt att utföra dessa tjänster i ett förutbestämt område eller distrikt. Kommunerna har ansvaret för att rengöring sker i enlighet med gällande bestämmelser. Avtalet mellan en kommun och skorstensfejarmästare innebär i allmänhet en rätt för sistnämnda att utföra aktuella tjänster fram till pensioneringen. Med hänsyn till rådande förhållanden förekommer i princip inte att kommuner upphandlar aktuella tjänster genom anbudstävlan. Nuvarande ordning kan strida mot EG:s direktiv på upphandlingsområdet. Prissättningen på tjänsterna styrs via förhandlingar på central nivå mellan Svenska kommunförbundet och branschorganisationen Sveriges Skorstenfejarmästares Riksförbund.</P>
<P class="p129 ft19">För närvarande undersöker en statlig utredning (dir. 1996:115) förutsättningarna att omreglera sotningsväsendet. En viktig del av arbetet är att göra regelverket mer konsumentorienterat. Konkurrensverket har tidigare framfört, bl.a. i remissyttranden till regeringen över tidigare statliga utredningar på detta område, att sotningsväsendet bör omfattas av en regelreformering som bl.a. medför att monopolet skrotas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318652x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p196 ft39">SOCIALDEPARTEMENTET</P>
<P class="p191 ft38">Föräldraledighetslagen</P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>påpekar att föräldraledighetslagen innehåller inte mindre än fem olika huvudtyper av föräldraledighet. De olika ledighetstyperna regleras dessutom olika när det gäller semesterintjänande. Skyldigheten att betala semesterlön bör knytas till huvudbetalaren, dvs. om arbetstagaren uppburit ersättning från försäkringskassan bör försäkringskassan svara för semesterlön. De kombinationsmöjligheter som de olika ersättningarna erbjuder skapar osäkerhet i företagen beträffande ledighetens längd.</P>
<P class="p198 ft38">Lagen om allmän försäkring</P>
<P class="p192 ft54">Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna i de allmänna försäkringarna</P>
<P class="p199 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att ersättningen i de allmänna försäkringarna bör baseras på den verkliga inkomsten under de senaste fem åren. Beräkningssättet bör vara likadant för de olika försäkringarna och inte som nu med ett beräkningssätt för sjukförsäkringen och ett annat för arbetsskadeförsäkringen. Nuvarande skillnad leder till att försäkringskassan måste göra om beräkningen om ett sjukfall klassas som arbetsskada. Härvid kan det bli nödvändigt att belasta företagen med förfrågningar beträffande t.ex. kostnadsersättningar som inte haft någon betydelse för sjukpenningberäkningen.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft51">LO </SPAN>anser att företagen måste leva med förfrågningar från försäkringskassan. Uppgifter från företagen behövs om Sverige skall ha en arbetsskadeförsäkring som kompenserar för arbetsskada.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft15">Utbetalningstider</P>
<P class="p175 ft48">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft19">påpekar att det gamla systemet med utbetalning av pensioner under den </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">12-18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> i månaden innebar en jämnare kundbelastning i butikerna.</SPAN></P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer i detta.</P>
<P class="p200 ft38">Sjukförsäkringen och sjuklönelagen</P>
<P class="p201 ft15">Kortare sjuklöneperiod i stället för högre ersättningsnivå</P>
<P class="p202 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att förlängningen från 14 till 28 dagar av arbetsgivarens ansvar för sjuklön inneburit kraftigt ökade kostnader för företagen. <SPAN class="ft51">SAF </SPAN>framhåller särskilt de små företagens utsatta situation, där enskilda långvariga sjukfall kan skapa stora ekonomiska påfrestningar. <SPAN class="ft51">SAF </SPAN>pekar särskilt på den tveksamhet som arbetsgivare kan känna inför att anställa personal med handikapp eller kroniska sjukdomar.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>är kritiskt mot prioriteringen att åter höja ersättningsnivån i sjukförsäkringen. <SPAN class="ft51">SAF </SPAN>varnar för att höjd ersättningsnivå kan öka sjukfrånvaron och därmed skapa ökade kostnader för företagen för sjuklön, sjukpenning och överanställningar. Om sjukfrånvaron skulle återgå till 1993 års nivå skulle kostnadsökningen för sjukersättningen bli 10 mdr kronor per år.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>delar inte SAF:s uppfattning.</P>
<P class="p203 ft12"><SPAN class="ft46">SAF </SPAN>påtalar också bristen på stabilitet i systemet. Ibland har flera ändringar genomförts under samma år.</P>
<P class="p122 ft12">Motsvarande synpunkter framförs från</P>
<P class="p204 ft46">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft12">och </SPAN>LO<SPAN class="ft12">. </SPAN>LO <SPAN class="ft12">anser dock att stabilitetsmålet inte får hindra välmotiverade förändringar.</SPAN></P>
<P class="p205 ft46">Handelsanställdas förbund <SPAN class="ft12">anser att halveringen av sjuklöneperioden bör följas av ett fullständigt avskaffande av sjuklöneperioden i sjukförsäkringen.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p206 ft43">Slopa rapporteringen av sjukfrånvaro som är kortare än sjuklöneperioden</P>
<P class="p199 ft51">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft11">anser att rapporteringen till försäkringskassan av sjukfrånvaro som täcks av arbetsgivaren under sjuklöneperioden bör slopas.</SPAN></P>
<P class="p207 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer inte i denna uppfattning.</P>
<P class="p208 ft38">Arbetsskadeförsäkringen</P>
<P class="p209 ft15">Ta bort färdolycksfallen från arbetsskadeförsäkringen</P>
<P class="p210 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>menar att arbetsgivaren som regel inte har någon möjlighet att påverka säkerheten under den anställdes färd till eller från arbetsstället och därför heller inte bör ha kostnadsansvar för färdolycksfallen. Färdolycksfallen bör hänföras till trafikförsäkringen i fall då ett försäkringspliktigt fordon varit inblandat och i övrigt till den allmänna försäkringen.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft51">LO </SPAN>instämmer inte i detta och påpekar samtidigt att vid olycksfall där den vållande är trafikförsäkrad svarar trafikförsäkringan för ersättningen vid gällande regler.</P>
<P class="p212 ft47">Klargör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</P>
<P class="p213 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att ansvaret för en anställds rehabilitering på ett naturligt sätt bör knytas till sjuklöneperioden och till de olika försäkringarna. Arbetsgivaren bör sålunda ha ansvaret för åtgärder som skäligen kan vidtas på arbetsstället, och i övrigt bör respektive försäkring, beroende på skadeorsak, bära såväl utredningssom kostnadsansvaret.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p215 ft47">Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan</P>
<P class="p216 ft12"><SPAN class="ft46">SAF </SPAN>menar att det är nödvändigt att be-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft19">gränsa uppgiftslämnandet till verkligt nödvändiga uppgifter. Nuvarande krav skapar onödiga administrativa kostnader i företagen och bör därför ersättas av urvalsundersökningar av typen AKU. I enlighet med denna uppfattning avvisar <SPAN class="ft48">SAF </SPAN>därför också sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag om utvidgat uppgiftslämnande för företagen.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte i detta.</P>
<P class="p218 ft15">Socialstyrelsen vill ha fler regler – inte färre</P>
<P class="p219 ft11">Socialstyrelsen skriver i sitt svar att det ingår i dess uppgift att värna om patientens/ klientens hälsa, rättssäkerhet och trygghet. De understryker att befintligt regelverk är en förutsättning för detta. Socialstyrelsens bedömning är att regelverket inte utgör hinder för småföretagares verksamhet. Man har därför inte några förslag om minskning av antalet regler.</P>
<P class="p45 ft19">Socialstyrelsen hävdar att kraven inom hälso- och sjukvården successivt ökat för att bl.a. förbättra patientsäkerheten. När privat vård jämställs med offentlig vård, behöver regelverket byggas ut, menar Socialstyrelsen.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer i ovanstående.</P>
<P class="p195 ft15">Avskaffa apoteksmonopolet</P>
<P class="p175 ft28"><SPAN class="ft53">Konkurrensverket </SPAN>anser att apoteksmonopolet bör avskaffas. Det statliga Apoteksbolaget har ensamrätt till försäljning av läkemedel i detaljhandelsledet. Riksförsäkringsverket fastställer apotekens inköpspriser i förhandlingar med läkemedelsföretagen. Apoteksbolaget fastställer den egna handelsmarginalen, dvs. i praktiken priset till konsument. Det kan inte uteslutas att nuvarande detaljhandelsmonopol på läkemedelsområdet i vissa avseenden strider mot EG:s regler.</P>
<P class="p220 ft32">För närvarande undersöker en statlig utredning (dir 1996:199) förutsättningarna att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft11">införa konkurrens vid försäljning av läkemedel. Konkurrensverket har tidigare framfört i samband med statliga utredningar om läkemedelsförsäljningen att apoteksmonopolet bör avvecklas. Verket anser att tillstånd för etablering på detta område skall ges om företaget uppfyller givna kompetens- och säkerhetskrav.</P>
<P class="p179 ft15">Avreglera vuxentandvården</P>
<P class="p178 ft44"><SPAN class="ft45">Konkurrensverket </SPAN>anser att behovsprövningen vid etablering inom vuxentandvården bör avskaffas. För vuxentandvården finns en maximitaxa som fastställs av regeringen efter överläggningar mellan Riksförsäkringsverket och Sveriges Privattandläkarförening. Staten subventionerar, via den statliga tandvårdsförsäkringen, patienternas tandvårdskostnader. Subventionen har successivt minskat de senaste åren och uppskattas för närvarande utgöra omkring 20 procent av de totala kostnaderna för vuxentandvården. I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150) aviserades en ytterligare minskning av tandvårdssubventionen. Landstingen/folktandvården och det privata företaget Praktikertjänst AB svarar tillsammans för över hälften av vuxentandvårdens omsättning.</P>
<P class="p185 ft19">Vid ansökan om nyetablering inom vuxentandvården prövar försäkringskassan om tandvårdsföretaget/tandläkaren skall medges anslutning till tandvårdsförsäkringen. Denna prövning omfattar enbart privata tandläkare. Försäkringskassans beslut grundas bl.a. på en bedömning av genomsnittligt antal tandvårdstimmar per invånare i aktuellt område, dvs. här görs en behovsprövning. Om vårdutbudet anses tillgodosett medges normalt inte nyetablering.</P>
<P class="p211 ft28">Landstingen ansvarar för barn- och ungdomstandvården som finansieras helt med landstingsskatt. Etablering inom detta om-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft11">råde förutsätter således att landstinget svarar för verksamhetens finansiering. Barn- och ungdomstandvård bedrivs till helt övervägande del av landstingen. Såvitt Konkurrensverket känner till har ett landsting genomfört en anbudstävlan om denna vård där privata tandvårdsföretag gavs möjlighet att lämna anbud. Flera landsting ger föräldrar och barn möjlighet att välja mellan privata och landstingsanställda tandläkare.</P>
<P class="p45 ft11">En statlig utredning (dir. 1997:86) gör för närvarande en översyn av taxan och etableringsreglerna inom vuxentandvården. I Konkurrensverkets rapport Konkurrens i tandvården (utgiven 1993) redovisas förutsättningarna för konkurrens inom området och för vissa effekter av behovsprövningen. I ett län som särskilt studerades framkom att antalet tandläkare i glesbygd var mindre än vad som torde ha blivit fallet utan behovsprövning.</P>
<P class="p45 ft19">Konkurrensverket anser att övervägande skäl talar för att behovsprövningen slopas. Det bör vara tillräckligt att tandvårdsföretaget uppfyller givna kompetens- och säkerhetskrav. Riksförsäkringsverket har i remissyttrande över departementspromemorian ”Tandvårdsförsäkring i omvandling” (Ds 1997:16) den 27 maj 1997 uttalat att Riksförsäkringsverket instämmer i förslaget i promemorian om slopande av anslutningsbestämmelserna för tandvårdsförsäkringen. Detta ställningstagande görs mot bakgrund av bl.a. beslutade och aviserade minskningar av tandvårdssubventionen.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>delar Konkurrensverkets uppfattning.</P>
<P class="p67 ft47">Serviceboende för funktionshindrade bör bli konkurrensneutralt</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>anser att det bör skapas likartade regler för kommunala och privata aktörer på området för bostäder med service till handikappade. Enligt socialtjänst-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318655x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">lagen (SFS 1980:620) skall kommunen inrätta bostäder med särskild service till funktionshandikappade. Den enskilde kan enligt lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till handikappade, LSS, erhålla sådan bostad. Huvudformen är servicebostad och gruppbostad. En annan insats enligt LSS är daglig verksamhet. Såväl boende som daglig verksamhet bedrivs av både privata och kommunala aktörer. Privata företag bedriver verksamheten på entreprenad åt kommuner och landsting. Etablering av ett privat företag på detta område kräver emellertid särskilt tillstånd. Beviljande av tillstånd förutsätter att boendet och/eller den dagliga verksamheten uppfyller givna kvalitetskrav, t.ex. ett högsta antal boende per gruppbostad.</P>
<P class="p223 ft19">Socialstyrelsen har det centrala tillsynsansvaret på området och har rätt att meddela föreskrifter. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet inom länet och svarar för tillståndsgivningen. Således kan sägas att det finns tre myndigheter – Socialstyrelsen, länsstyrelsen och landstinget/kommunen – som på olika sätt ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt givna krav.</P>
<P class="p223 ft11">Huruvida ett privat företags verksamhet uppfyller givna krav bedöms bl.a. i anslutning till tillståndsprövningen. Socialstyrelsen och länsstyrelsen kan kritisera en kommunal verksamhet som inte svarar mot kraven men har inte befogenhet att ålägga kommunen/landstinget att rätta sig. Ett privat företag vars verksamhet inte håller erforderlig kvalitet kan antingen få avtalet med kommunen/landstinget uppsagt eller ytterst få sitt tillstånd indraget.</P>
<P class="p224 ft19">I anslutning till Konkurrensverkets handläggning av ett ärende uttalade Socialstyrelsen att man var medveten om att privata vårdgivare känner sig diskriminerade med hänsyn till de olika reglerna för privat och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">offentlig verksamhet. Vidare anförde Socialstyrelsen att man vid ett antal tillfällen påpekat för landsting att de i vissa fall bedriver gruppboende som inte uppfyller lagens krav.</P>
<P class="p225 ft19">De olika bestämmelserna för privat och kommunal verksamhet kan ge konkurrenssnedvridande effekter vid en kommunal upphandling där såväl kommunala <NOBR>egen-regi</NOBR> enheter som privata utförare konkurrerar om en entreprenad. Om exempelvis kommunens anbuds- och förfrågningsunderlag har utformats utifrån en lägre kvalitetsnivå än gällande kvalitetsnormer får <NOBR>egen-regi</NOBR> enheten konkurrensfördelar i förhållande till privata utförare som inte har samma möjligheter att minska verksamhetens kvalitet. En- ligt Konkurrensverkets mening bör i detta fall en översyn göras av tillståndsgivning och etableringsregler med syfte att skapa lika villkor mellan offentliga och privata aktörer.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">LO </SPAN>instämmer i ovanstående men tillägger att ansvaret för bostadsförsörjningen till socialt, ekonomiskt och medicinskt sämre ställda bör delas lika.</P>
<P class="p226 ft39">KOMMUNIKATIONS-</P>
<P class="p227 ft39">DEPARTEMENTET</P>
<P class="p173 ft15">Avreglera biluthyrning</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">Vägverket </SPAN>menar att förhållandena inom biluthyrningsbranschen är stabila och konstaterar att branschen fungerar relativt bra. Det kan därför finnas anledning att ifrågasätta behovet av en så omfattande specialreglering som nuvarande ordning innebär. Ett sätt att minska krånglet för den som vill etablera sig i näringen, med bibehållen möjlighet till övervakning från myndigheternas sida, skulle kunna vara att slopa nuvarande krav på tillstånd med därtill hörande special-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318656x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft12">krav till förmån för ett enkelt krav på registrering av verksamheten.</P>
<P class="p228 ft15">Avreglera långväga busstrafik</P>
<P class="p183 ft44"><SPAN class="ft45">Konkurrensverket </SPAN>anser att skadeprövningen vid etableringen av långväga busstrafik bör avskaffas. Om ett företag vill starta långväga busstrafik prövar Vägverket om denna trafik kan skada etablerad järnvägstrafik, den s.k. skadeprövningen. Denna innebär ett konkurrensskydd för Statens järnvägar. Den långväga busstrafiken omfattas inte av trafikhuvudmännens (kommuners och landstings) trafikförsörjningsansvar för kollektivresandet (främst busslinjetrafik) inom ett län. Långväga busslinjetrafik bedrivs till större delen av privata företag och omfattar resor mellan två eller flera län.</P>
<P class="p229 ft19">Konkurrensverket anser att skadeprövningen vid etablering av långväga busstrafik bör avskaffas. Denna etableringskontroll kan inte försvaras samhällsekonomiskt och bör tas bort. <SPAN class="ft48">Vägverket </SPAN>ställer sig bakom Konkurrensverkets förslag.</P>
<P class="p185 ft28">Regleringen av den långväga busstrafiken bygger på antagandet att busstrafiken annars skulle ta kunder från tågtrafiken. Detta antagande är dock bara till en mindre del korrekt. Enkäter under 1996 visar att minst 50 procent av bussresenärerna tidigare åkt aktuell sträcka med bil. I underlaget till 1992 års trafikpolitiska proposition konstaterades att de tillkommande resenärerna till <NOBR>70-80</NOBR> procent beräknades bestå av tidigare bilresenärer.</P>
<P class="p230 ft19">En avreglering skulle därför få positiv effekt från miljö- och energisynpunkt med hänsyn till att flertalet bussresenärer är före detta bilresenärer. Jämfört med bilen är bussen både mindre energikrävande och har i huvudsak bättre värden från miljösynpunkt.</P>
<P class="p185 ft19">Ett viktigt skäl till att regleringen inte slopades 1992 var de pågående ombyggnads-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">arbetena på vissa delar av bannätet. Om- byggnadsarbetena är nu inne i sitt slutskede. SJ har kunnat utöka trafiken och korta restiderna. Detta skäl för regleringen kvarstår således inte längre.</P>
<P class="p225 ft11">Resenärerna väljer mellan olika transportslag utifrån sina preferenser av pris, restid och bekvämlighet. Många resenärer föredrar tåget för att det är snabbare och bekvämare än bussen. Andra resenärer föredrar buss för att resan på så vis blir billigare än tåget. Många föredrar att åka buss i stället för att åka bil för att det är både bekvämare, snabbare och billigare.</P>
<P class="p45 ft11">SJ tillämpade tidigare en kilometertaxa. Från och med januari 1996 anpassar emellertid SJ priset på varje sträcka efter konkurrenssituationen. På sträckor där konkurrensen är svag, t.ex. på de långväga sträckorna, kan man därför hålla ett förhållandevis högt pris. Mycket talar för att en avreglering av den långväga busstrafiken skulle leda till en effektivitetspress på SJ, som skulle vara till gagn för resenärerna.</P>
<P class="p45 ft11">Om skadlighetsprövningen slopas skulle dessutom betydande administrationskostnader hos bussföretag och berörda myndigheter kunna undvikas.</P>
<P class="p55 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>delar inte Konkurrensverkets uppfattning.</P>
<P class="p231 ft39">FINANSDEPARTEMENTET</P>
<P class="p191 ft38">Skatter</P>
<P class="p232 ft15">Beskattningen av tjänstebilar bör schabloniseras</P>
<P class="p233 ft12"><SPAN class="ft46">SAF </SPAN>menar att den från årsskiftet gällande beskattningen av innehavare till tjänstebilar medför kraftigt utökade administrativa kostnader för företagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p207 ft26">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft20">anför att hanteringen av körjournaler osv. skapar onödig och dyr byråkratisering för de små företagen. I första hand bör bilar som används som arbetsredskap undantas från förmånsbeskattning och proportionering av kostnaderna mellan företag och privat körning medges.</SPAN></P>
<P class="p207 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>delar inte SAF:s eller Företagarnas åsikter.</P>
<P class="p234 ft47">Tillåt skatteavdrag för kapital som placeras som riskvilligt kapital</P>
<P class="p213 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>menar att det är viktigt att nyföretagande och expansion stimuleras på olika sätt. Den nödvändiga kapitalbildningen för nyföretagande och expansion skulle underlättas genom införande av rätt till skatteavdrag för kapital som placeras i eget eller annans företag.</P>
<P class="p211 ft32"><SPAN class="ft55">LO </SPAN>anser att detta vore subventionering och delar därför inte SAF:s uppfattning.</P>
<P class="p235 ft15"><NOBR>F-skattsedel</NOBR></P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>vill ge alla som vill starta företag en F- skattsedel. Den förändrade arbetsmarknaden möjliggör för många människor att starta eget företag. Även i arbetsmarknadspolitiken uppmuntras arbetslösa att pröva eget företagande genom <NOBR>starta-eget-bidrag.</NOBR> Ett minimikrav är att alla som vill ges en reell chans att starta eget företag. En nödvändig förutsättning härför är att de får en <NOBR>F-skatt-</NOBR> sedel. Skattelagstiftningens arbetstagarbegrepp är emellertid otidsenligt med hänsyn till dagens arbetsmarknad. Det gäller inte minst det s.k. självständighetsbegreppet. De som önskar starta företag måste ges denna möjlighet och inte stoppas av en otidsenlig lagstiftning. Staten bör i stället satsa på att kontrollera att de som erhållit <NOBR>F-skattsedel</NOBR> följer gällande regler.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p45 ft51">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft11">anser att den som söker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">F-skattebevis</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> samtidigt bör få firmanamnet registrerat hos PRV.</SPAN></P>
<P class="p45 ft19"><SPAN class="ft48">NUTEK </SPAN>menar att ifyllandet av skatte- och avgiftsanmälan är ett problem för många nyföretagare. Startlinjen har förmedlat sina erfarenheter av denna till skatteförvaltningen med förslag till vissa förändringar i såväl blanketten som åtföljande information.</P>
<P class="p33 ft19"><SPAN class="ft48">LO </SPAN>instämmer i NUTEK:s synpunkter. <SPAN class="ft48">Skatteministern </SPAN>meddelar att reglerna om utfärdande av <NOBR>F-skattsedel</NOBR> är föremål för översyn. Regeringen avser senare i höst att lägga fram förslag till förändringar för att</P>
<P class="p188 ft12">underlätta nyföretagande.</P>
<P class="p236 ft47">Förenklad självdeklaration även för egenföretagare</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser att något i grunden är fel, när nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare klarar av att själv upprätta sin egen deklaration. Grundat på den kontantmässiga inkomstredovisningen, motsvarande den som tidigare gällde för jordbrukare och fastighetsägare, bör en ny starkt förenklad deklaration införas för egenföretagare med följande inriktning: Endast restvärdeavskrivning på inventarier. Reglerna om räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsmedel tillåts inte.</P>
<P class="p45 ft11">Endast periodiseringsfondsliknande avdrag vid insättning på en motsvarighet till dagens skogskonto. Fordringar, skulder och varulager vid årets början och slut redovisas inte. Övergång får ske till nuvarande system, men då måste varulager och fordringar minus skulder balanseras in, dvs. skattas av. ”Skogskontomedlen” återbetalas, återförs till beskattning, men motsvarande avdrag medges om avsättning sker till periodiseringsfond.</P>
<P class="p45 ft48">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft19">anser att en frivillig förenklad självdeklaration bör infö-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft19">ras för i första hand enskilda firmor och handelsbolag som omsätter mindre än t.ex. 1,5 Mkr. och som saknar såväl anställda som fast egendom. När de så önskar skall de kunna övergå till den vanliga deklarationen. Den förenklade deklarationen bör enligt FR ha följande inslag:</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Kontantmetod</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Direktavskrivning upp till i vart fall ett men helst två basbelopp</SPAN></P>
<P class="p239 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Lager och pågående arbeten under ett eller två basbelopp behöver ej tas upp som tillgång</SPAN></P>
<P class="p240 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Slopad periodisering vid årsskiftet</SPAN></P>
<P class="p241 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Slopad negativ räntefördelning</SPAN></P>
<P class="p242 ft20"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft25">Den positiva räntefördelningen kan växlas mot höjd periodiseringsfond till t.ex. 35 procent</SPAN></P>
<P class="p243 ft19">I samband med införandet av förenklad självdeklaration bör även ett ”Bokförings- och deklarationspaket” tas fram för att möjliggöra för företagaren att själv klara bokföringen och deklarationen. Därigenom undviker företaget kostnader på 7 <NOBR>000–15</NOBR> 000 kronor. Paketet bör ha följande innehåll:</P>
<P class="p244 ft20"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft25">Ett förslag till förenklad kontoplan. I många fall räcker säkert tio konton för att bokföra och redovisa en verksamhet. Tydliga instruktioner om vad som skall bokföras på de olika kontona bör medfölja.</SPAN></P>
<P class="p245 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">En direkt koppling mellan kontona och deklarationsblanketten samt den beskattningsbara inkomsten.</SPAN></P>
<P class="p246 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Tydliga definitioner och förklaringar av begrepp och vad de olika fälten på deklarationsblanketten avser.</SPAN></P>
<P class="p247 ft19"><SPAN class="ft48">Skatteministern </SPAN>meddelar att den s.k. Förenklingsutredningen har till uppgift att utvärdera och se över skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handels-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">bolag (dir 1996:78). En uppgift är att överväga ett förenklat deklarations- och redovisningsförfarande för de allra minsta företagen. Utredningen skall vidare utreda möjligheterna till förenklingar i det befintliga systemet.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">Metall </SPAN>anser att det borde gå att utforma ett system för de allra minsta företagen. Skattemyndigheten skulle kunna tillhandahålla programvara för enkel databokföring och deklaration för företag med omsättning under en viss gräns och utan anställda.</P>
<P class="p248 ft15">Avskaffa fåmansföretagsreglerna</P>
<P class="p249 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>är kritiskt mot fåmansföretagsreglerna. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som skall se över bl.a. reglerna för inkomstuppdelning mellan ägaren och dennes närstående och de s.k. stoppreglerna. Enligt direktiven skall översynen inte avse de materiella reglerna i 3 § 12 mom SIL angående utdelning och reavinst. Dessa senare rent mekaniska regler behandlar allt överskott i företaget utöver en viss nivå som uppskjuten lön till företagaren, dvs. ingen som helst hänsyn tas till företagarens faktiska löneuttag och om detta kan anses vara marknadsmässigt eller ej. Utredningsuppdraget bör utvidgas till att omfatta även dessa regler som är synnerligen komplicerade och svårhanterliga och därför är obegripliga för de flesta fåmansföretagare.</P>
<P class="p45 ft19"><SPAN class="ft48">Skatteministern </SPAN>meddelar i sitt svar att en särskild utredare har tillkallats för att se över reglerna för beskattning av fåmansföretag och delägarna i sådana företag (dir 1997:70). Utredaren skall överväga i vad mån nuvarande särregler kan upphävas och beskattning i stället ske enligt allmänna regler.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p250 ft47">Enhetlig beskattning av företagsvinster i hela Europa</P>
<P class="p178 ft48">Sydsvenska Handelskammaren <SPAN class="ft19">menar att arbetet för att skapa en gemensam inre marknad också bör innebära att Sverige verkar för en enhetlig beskattning av företagsvinster i hela Europa. Man hänvisar till de europeiska handelskammarnas representation vid Europeiska kommissionen, dess position paper om den inre marknaden.</SPAN></P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>delar denna inställning.</P>
<P class="p251 ft47">Slopa dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster</P>
<P class="p178 ft12"><SPAN class="ft46">SAF </SPAN>menar att de lättnader som införts för småföretagen endast kan ses som ett första steg mot införandet av en generell enkelbeskattning.</P>
<P class="p252 ft56">Låt företagen skattefritt omvandla obeskattade reserver till eget kapital</P>
<P class="p178 ft20"><SPAN class="ft26">SAF </SPAN>menar att det är viktigt att de små företagen kan växa och bli större. I en sådan tillväxt ligger troligtvis den bästa möjligheten att skapa flertalet av de nya arbetstillfällen som Sverige behöver. För att växa krävs emellertid ett ökat eget kapital. En sådan kapitalbildning underlättas om företagen ges möjlighet att skattefritt omvandla uppbyggda, obeskattade reserver till eget kapital.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>delar inte dessa åsikter.</P>
<P class="p179 ft15">Avsättning till ett ”nyanställningskonto”</P>
<P class="p180 ft46">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft12">anser att vinstavsättningar bör kunna ske till ett särskilt nyanställningskonto, varur utbildning m.m. skall kunna finansieras för nyanställda i småföretag.</SPAN></P>
<P class="p253 ft46">Handelsanställdas förbund<SPAN class="ft12">, </SPAN>Metall <SPAN class="ft12">och </SPAN>LO <SPAN class="ft12">tycker att förslaget är intressant.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft15">Ändra reglerna för s.k. byggmästarsmitta</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anför att nuvarande regler innebär att en fastighet som förvärvas av en byggmästare eller dennes maka/make i princip alltid utgör en omsättningstillgång oavsett om byggnadsrörelsen bedrivs direkt i enskild firma eller indirekt i handelsbolag eller aktiebolag. Även om själva byggnadsrörelsen nedlagts kvarstår smittan såväl för tidigare som senare förvärvade fastigheter. Den totala skattebelastningen (inkomstskatt, egenavgifter) vid en försäljning blir 66 procent av vinsten att jämföra med de 30 procent i inkomstskatt som en icke byggmästare betalar i inkomstskatt.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser därför att en möjlighet bör öppnas för byggmästare att ”skatta av” sina smittade fastigheter och för framtiden skapa möjlighet för byggmästare att placera kapital i fastigheter på samma skattemässiga villkor som andra.</P>
<P class="p179 ft15">Ta bort skattedelen av arbetsgivaravgifterna</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att sänkta arbetsgivaravgifter skulle stärka konkurrenskraften och därmed öka export och investeringar. Avgiftssänkningar skulle också minska kostnader och priser i den inhemska sektorn, något de anser vara viktigt inte minst för de arbetskraftsintensiva småföretagen. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle kunna ske genom en motsvarande minskning av företagsstödet.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p254 ft15">Slopad arbetsgivaravgift under de första 24 månaderna</P>
<P class="p202 ft11">Landshövdingen i Dalarnas län föreslår att arbetsgivaravgiften slopas för de första 24 månaderna för nettonyanställningar.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p255 ft47">Uppbördsdeklaration bör ske max 6 gånger per år</P>
<P class="p256 ft26">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft20">anser att uppbördsdeklaration för avdragen preliminärskatt och arbetsgivaravgifter inte skall behöva ske oftare än 6 gånger per år för de företag som har maximalt 100 Mkr i årsomsättning.</SPAN></P>
<P class="p257 ft15">Fastighetsskatten</P>
<P class="p197 ft45">Sveriges Fastighetsägareförbund <SPAN class="ft44">menar att fastighetsskatten missgynnar de privata hyresfastighetsbolagen i förhållande till andra företag. Hyresgäster och fastighetsföretag har inte samma möjlighet att uppväga fastighetsskattens effekter genom att göra skatteavdrag för räntor på det sätt som egnahemsägare och bostadsrättshavare har. Eftersom fastighetsskatten skall betalas även om inte lägenheterna kan hyras ut och alltså oavsett företagets bärkraft, drabbas fastighetsföretag på ett oskäligt sätt jämfört med andra företag som enbart omfattas av vanlig företagsbeskattning. För att få rättvisa mellan boendeformerna och rimliga villkor för näringslivet krävs att fastighetsskatten på hyresrätt tas bort.</SPAN></P>
<P class="p258 ft47">Slopa förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen</P>
<P class="p178 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser att förmögenhetsskatten innebär en straffbeskattning av privatpersoners långsiktiga sparande och därmed skulle vara ett hot mot näringslivets försörjning med privat riskkapital.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p259 ft57">Underlätta generationsskiften i familjeföretag genom lägre eller slopad arvs- och gåvobeskattning</P>
<P class="p260 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>konstaterar att den nuvarande beskattningsnivån förvisso inte är hög jämfört med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft11">andra <NOBR>EU-länder,</NOBR> men att skatten på de medel som arvtagare eller gåvomottagare måste ta ut ur företaget är väsentligt högre.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">Skatt vid källan</P>
<P class="p175 ft48">Sydsvenska Handelskammaren <SPAN class="ft19">menar att Sverige bör verka för ett gemensamt skattesystem i Europa med moms som baseras på beskattning vid källan i syfte att avskaffa skillnader mellan inhemska och inre marknadstransaktioner. Man hänvisar till de europeiska handelskammarnas representation vid Europeiska kommissionen, dess position paper om den inre marknaden.</SPAN></P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">Momsreglerna bör vara konkurrensneutrala</P>
<P class="p175 ft28"><SPAN class="ft53">Konkurrensverket </SPAN>anser att momsreglerna inom vård, omsorg och skola bör ändras så att lika villkor för offentliga och privata aktörer uppnås. Enligt mervärdesskattelagen (SFS 1994:200) gäller att omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning är undantagna från skatteplikt. På dessa områden bedrivs verksamheten oftast till övervägande del av kommuner och landsting och i övrigt främst av ett stort antal småföretag. Enligt lagen (SFS 1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting kompenserar staten dessa för den moms som ingår i kostnaderna för köp från externa leverantörer. Privata näringsidkare på berörda områden har inte motsvarande möjlighet. De skilda momsreglerna innebär att kostnaderna för verksamhet som bedrivs i privat regi är ungefär 6 procent högre jämfört med motsvarande kommunal verksamhet.</P>
<P class="p55 ft12">I det fall en kommun eller ett landsting upphandlar verksamhet inom nämnda områden gäller enligt förordningen (SFS 1995:1647) om ersättning för mervärdes-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">skatt m.m. att kommuner och landsting har rätt att få ersättning för ökade momskostnader. Denna ersättning har fastställts till 6 procent av inköps- eller entreprenadkostnaden. Dessa regler gäller också när kommunen/landstinget lämnar bidrag/ersättning till berörda företag, t.ex. en friskola. Därmed underlättas möjligheterna att konkurrensutsätta kommunal verksamhet genom att jämförelsen mellan kostnaderna för den kommunala <NOBR>egen-regi-verksamhe-</NOBR> ten och anbud från externa anbudsgivare inte skall påverkas av momsreglerna.</P>
<P class="p223 ft19">Dessa regler är dock verkningslösa på sådana områden där kommunala och privata aktörer i första hand konkurrerar med verksamhetens kvalitet, t.ex. inom vuxentandvården. I detta fall förekommer heller inte kommunal upphandling. Konkurrensverket har även haft orsak att uppmärksamma kommunens ersättning till friskolor. I detta fall finns ingen garanti för att ersättningen inkluderar friskolornas momskostnader. Detta gäller också vid ersättning till privattandläkare vid tillämpning av valfrihetsmodellen inom barn- och ungdomstandvård.</P>
<P class="p261 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>anser också att konsekvenserna av de nya momsreglerna för utbildning bör följas upp så att det inte uppstår oönskade effekter på val av regi- och organisationsform. Vid årsskiftet 1996/97 infördes moms på tjänster inom bl.a. kulturområdet, exempelvis musik- och dansutbildning. Sådan utbildning som bedrivs bl.a. av ideella föreningar, studieförbund och kommuner är undantagna från momsplikten. Konkurrensverket har fått indikationer på att momsreglerna för aktuella områden i vissa fall påtagligt kan försämra småföretags förutsättningar att bedriva verksamhet i konkurrens med eller som ett komplement till övriga nämnda aktörer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p262 ft43">Inför samma momsinbetalningsregler för alla företag</P>
<P class="p222 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att de nya momsinbetalningsreglerna slår hårt mot företag med liten eller ingen export om de har en omsättning som överstiger 40 Mkr. De tvingas/riskerar att behöva förskottera moms till staten. Detta leder till en ökad ekonomisk belastning på företaget. Införandet av s.k. skattekonto ger härvid ingen lindring.</P>
<P class="p263 ft43">Slopa kravet på månatlig momsredovisning för ensamföretagare</P>
<P class="p222 ft48">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft19">önskar slopa kravet på månatlig momsredovisning för ensamföretagare. De påpekar att företagaren ofta saknar egen tid och kunskap att klara uppgiften själv och att anlitandet av experthjälp ofta är en dryg kostnad i verksamheten – 12 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft19">000–15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft19"> 000 kronor per år.</SPAN></P>
<P class="p264 ft47">Momsredovisning max 6 gånger per år för småföretag</P>
<P class="p265 ft26">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft20">anser att momsredovisningsperioderna bör vara maximalt 6 per år för företag med mindre än 100 Mkr i omsättning.</SPAN></P>
<P class="p266 ft47">Slopa skattetilläggen för fel i momsredovisningen</P>
<P class="p166 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att de mest stötande exemplen på brister i lagstiftningen utgörs av regelverkets tillämpning vid s.k. periodiseringsfel och när fel företag i en företagsgrupp råkat dra av ingående moms. I det förra fallet kan staten ha gjort en viss begränsad ränteförlust, men i det senare fallet har staten inte förlorat en enda krona. Likväl finns det exempel på där den skattskyldige påförts skattetillägg med miljonbelopp.</P>
<P class="p267 ft20"><SPAN class="ft26">LO </SPAN>och <SPAN class="ft26">Metall </SPAN>anser att skattetilläggen p.g.a. periodiseringsfel kan slå omotiverat hårt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft51">Skatteministern </SPAN>meddelar att regeringen inom kort kommer att lägga fram förslag till förändringar vad gäller skattetillägg vid periodiseringsfel och initiera en översyn av skattetilläggsinstitutet i sin helhet.</P>
<P class="p179 ft15">Avdrag vid rån och stöld</P>
<P class="p178 ft48">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft19">framhåller att moms på rånade belopp kan vara mycket betungande för mindre företag. Därför bör avdrag medges vid deklaration för moms.</SPAN></P>
<P class="p215 ft47">Förenkla reglerna för moms på förskott och à <NOBR>conto-likvider</NOBR></P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anför att det i lagstiftningen om mervärdesskatt finns särskilda regler som berör företag i byggbranschen när det gäller redovisning av mervärdesskatt på byggnads- och anläggningsentreprenader. Reglerna upplevs som mycket krångliga att tillämpa och ger upphov till många tvister med skattemyndigheterna. Reglerna bör förenklas och en ordning där redovisningen av moms på förskott och à <NOBR>conto-likvider</NOBR> skall ske löpande bör införas under förutsättning att man kan finna en metod för att undvika den kostnadsfördyring för bostadsbyggandet det skulle innebära.</P>
<P class="p268 ft56">Sätt en beloppsgräns för intrastatredovisning</P>
<P class="p256 ft46">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft12">anser att intrastatredovisningen är betungande för små importörer. De föreslår att en gräns sätts vid t.ex. 5 Mkr.</SPAN></P>
<P class="p11 ft15">Avskaffa reklamskatten</P>
<P class="p183 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anför att Reklamskatteutredningen i sitt nyligen avgivna betänkande SOU 1997:53 föreslår att reklamskatten skall avskaffas. <SPAN class="ft48">SAF </SPAN>hävdar att utredningen klart och tydligt visar att reklambeskattningen genom såväl sin</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">grundkonstruktion som omvärldsutvecklingen är ett omodernt och orättvist sätt att ta ut skatt. Utredningens analys sägs också visa att det inte är godtagbart att behålla en sådan beskattning.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p39 ft38">Skatteuppbörd</P>
<P class="p173 ft15">Skattekonto</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">Skatteministern </SPAN>meddelar i sitt svar att ett nytt system för betalning av skatter och avgifter, det s.k. skattekontosystemet, börjar tillämpas vid årsskiftet 1997/98. Det nya systemet innebär betydande förenklingar för såväl skattskyldiga som skatteförvaltningen.</P>
<P class="p45 ft19"><SPAN class="ft48">LO </SPAN>anser att förenklingar som kan genomföras utan men för systemet alltid är bra.</P>
<P class="p269 ft15">Preliminär <NOBR>F-skatt</NOBR> bör grundas på föregående års skatt</P>
<P class="p270 ft26">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft20">anser att preliminär </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">F-skatt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> bör vara 100 procent av föregående års skatt. I dag får alltför många småföretagare kräva jämkning av preliminärskatten. Detta skapar onödig administration både hos företagaren och hos skattemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p45 ft19"><SPAN class="ft48">LO </SPAN>anser att förenklingar som kan genomföras utan men för systemet alltid är bra.</P>
<P class="p271 ft47">Preliminär <NOBR>F-skatt</NOBR> bör vara noll första verksamhetsåret</P>
<P class="p249 ft19"><SPAN class="ft48">NUTEK </SPAN>refererar erfarenheten att det ofta kan vara svårt att förutsäga det ekonomiska resultatet för det första verksamhetsåret. Det kan ofta bli fråga om en grov uppskattning. I början behöver många också det eventuella överskottet varje månad till investeringar i näringsverksamheten. Preliminärskatteinbetalningarna det första året upplevs där-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft19">för av många som ett hinder. Kan man införa möjlighet till en ”skattekredit” det första året, dvs. att inkomstskatt, sociala avgifter och eventuell moms det första året inbetalas genom en enda fyllnadsinbetalning?</P>
<P class="p272 ft47">Inbetalningstidpunkten mer rättvis än mottagningstidpunkten</P>
<P class="p213 ft26">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft20">påpekar att de nya reglerna om att skatterna skall vara inbetalda och myndigheten till handa en viss dag skapar svårighet för småföretagarna. Det är lättare att ta ansvar för att inbetalningen sker rätt dag.</SPAN></P>
<P class="p273 ft15">Slopa förseningsavgiften</P>
<P class="p178 ft20"><SPAN class="ft26">SAF </SPAN>påpekar att deklarationsskyldigheten och själva skatteinbetalningen i det nuvarande systemet fullgörs genom en och samma handling – momsrespektive uppbördsdeklaration. I det nya systemet med skattekonto kommer emellertid dessa funktioner att frikopplas. Detta medför att förseningsavgift med 1 000 kronor kommer att uttas även i de fall skatteinbetalningen skett i rätt tid.</P>
<P class="p211 ft11">Antingen bör deklarationsskyldighet och skatteinbetalning som hittills fullgöras genom en enda handling eller så bör förseningsavgiften reduceras till ett belopp motsvarande de administrativa merkostnader som kan tänkas uppkomma för skattemyndigheten, förslagsvis maximalt 100 kronor.</P>
<P class="p228 ft38"><NOBR>SCB-statistik</NOBR> m.m.</P>
<P class="p195 ft50">Grunddata lämnas till en uppgiftsmottagare</P>
<P class="p210 ft48">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft19">förordar att företagarna skall ges möjlighet att lämna s.k. grunddata till en offentlig mottagare som sedan har ansvaret för att sprida uppgifterna till berörda myndigheter och verk. Företa-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">garen skall med befriande verkan kunna hänvisa till att uppgiften är lämnad och att den finns att tillgå hos mottagaren.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer.</P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft51">SCB </SPAN>meddelar att man i den kvartalsvisa Omsättningsstatistiken skall pröva möjligheten att använda de månadsvisa uppgifterna från Mervärdesskatteregistret.</P>
<P class="p274 ft15">Elektroniskt uppgiftslämnande</P>
<P class="p175 ft48">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft19">menar att uppgifter i största möjliga utsträckning bör kunna lämnas elektroniskt. För vissa uppgifter, t.ex. deklarationer, krävs emellertid i dag att företagaren kompletterar med namnunderskrift. För att utöka möjligheten till elektroniskt uppgiftslämnande bör lagstiftaren snarast komma med en lösning för hur dokumenten skall kunna signeras elektroniskt för att vara juridiskt bindande.</SPAN></P>
<P class="p275 ft12"><SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer.</P>
<P class="p141 ft20"><SPAN class="ft26">SCB </SPAN>meddelar i sitt svar att företagen i ökande omfattning väljer att lämna uppgifter via fax. Arbete med att implementera tonvalstekniken Touchtone Data Entry vid uppgiftsinsamling från företag fortsätter. Tekniken används för närvarande för uppgiftsinsamling till Producentprisindex och till Omsättningsstatistiken.</P>
<P class="p274 ft15">Storleksgräns för uppgiftslämnande</P>
<P class="p175 ft51">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft11">anser att all period- och årsstatistik till SCB endast bör omfatta företag med fler än 200 anställda, eftersom mindre företag enligt FR:s mening saknar resurser att uppfylla SCB:s krav.</SPAN></P>
<P class="p275 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p235 ft15">Uppgifter till lägenhetsregistret</P>
<P class="p276 ft46">Sveriges Fastighetsägareförbund <SPAN class="ft12">är kritiskt mot</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">upprättandet av det totala lägenhetsregistret. Det kräver ett gigantiskt uppgiftslämnande från fastighetsägarna. Förbundet har ställt sig kritiskt till detta framför allt för att lägenhetsregistret inte motiverats på annat sätt än att förbättra SCB:s hushållsstatistik. Varken SCB eller andra har visat på behovet av sådan statistik. Inte heller har man närmare utrett enklare möjligheter att uppnå motsvarande statistikförbättringar, t.ex. genom stickprovsundersökningar i relevanta frågor.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">SCB:s pågående arbete</P>
<P class="p277 ft19">SCB arbetar för att öka utnyttjandet av statistiska metoder för att reducera urvalen. Frågeformulären kommer i högre grad att anpassas till företagens kontoplaner och redovisningssystem. Frågeformulären anpassas också till företagens uppgiftslämnarkapacitet. Så har t.ex. uppgiftslämnandet till Byggproduktionsstatistiken begränsats. Fö- retag med mindre än 5 anställda får numer en starkt förenklad blankett.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">Metall </SPAN>ställer sig positivt till detta.</P>
<P class="p278 ft38">Finansmarknad</P>
<P class="p195 ft15">Medlemskap i EMU</P>
<P class="p279 ft48">Sydsvenska Handelskammaren <SPAN class="ft19">framhåller ett medlemskap i EMU som ett viktigt bidrag till att förenkla handeln med andra länder. Medlemskapet minskar osäkerheten.</SPAN></P>
<P class="p211 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>anser att Sverige bör avvakta med medlemskap.</P>
<P class="p280 ft47">Inför ett lånegarantisystem för riskvilligt kapital</P>
<P class="p279 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>föreslår en statlig insats för att underlätta för småföretagen att få lån i bankerna. Småföretagen har ofta för låg soliditet vil-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft11">ket försvårar bankernas kreditgivning. <SPAN class="ft51">SAF </SPAN>vill att det startas ett kreditförsäkringsbolag som underlättar för småföretag i bankerna genom att bolaget ställer garanti för lånet. För att snabbt få igång ett fungerande system bör staten initialt tillskjuta erforderligt kapital till försäkringsbolaget.</P>
<P class="p179 ft15">Statlig borgen till småföretagare</P>
<P class="p281 ft46">Sydsvenska Handelskammaren <SPAN class="ft12">förordar en statlig borgen för lån till nystartade småföretag.</SPAN></P>
<P class="p43 ft38">Tullen</P>
<P class="p195 ft15">Förenkling av tullprocedurerna</P>
<P class="p126 ft11"><SPAN class="ft51">Industriförbundet </SPAN>pekar på att tullprocedurerna tenderat bli alltmer omfattande vilket har lett till att företag i ökad utsträckning måste anlita speditörer eller konsulter. Lagstiftningen är otillgänglig med tre instanser, <NOBR>EU-direktiv,</NOBR> nationella lagar och Tullverkets anvisningar. Det är en brist på redovisning av förenklade förfaranden, möjligheten att göra periodiska tulldeklarationer och tullräkningar saknas. Krav ställs på säkerheter.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">Skatteministern </SPAN>meddelar i sitt svar att Tullagsutredningen som bl.a. skall se över rutinerna vid tullförfarandet också skall undersöka förutsättningar för förenklingar av regelsystemet (dir 1996:103).</P>
<P class="p9 ft38">Förvaltningsrätt</P>
<P class="p282 ft47">Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk utformning</P>
<P class="p90 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att många av de dataregister som borde anmälas till Datainspektionen inte är anmälda. Det innebär att en stor grupp småföretagare sannolikt bryter mot lagen. Den enda effekten av en anmälan är att företaga-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">ren placeras i Datainspektionens register och därmed erhåller en årlig faktura på s.k. licensavgift. I praktiken förekommer bara minimalt tillsynsarbete gentemot de företag som anmält register. Det bör tilläggas att det knappast är realistiskt att erhålla bättre regelefterföljd; man har försökt detta på olika sätt sedan början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> men utan framgång. I ett sådant läge borde man dra konsekvenserna av sitt misslyckande och anpassa reglerna till verkligheten. I dagsläget är det bara ärliga företag som drabbas av licenstvånget, medan de som smiter undan inte löper någon praktisk risk för upptäckt. Lagstiftningen bör ges en mer tidsenlig och mindre byråkratisk utformning, eventuellt genom en reglering som bygger på en missbruksmodell.</P>
<P class="p208 ft38">Konkurrensrätt</P>
<P class="p173 ft15">Offentlig anbudsupphandling</P>
<P class="p197 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>menar att offentliga myndighetsuppgifter måste skiljas ut från offentlig tjänsteproduktion och att den senare skall anbudsupphandlas. <SPAN class="ft51">SAF </SPAN>önskar att en lagstiftning införs som påbjuder obligatorisk anbudsupphandling i konkurrens. <SPAN class="ft51">SAF </SPAN>menar att bättre fungerande spelregler måste utvecklas för övergången mellan sedvanlig <NOBR>egen-regi-produktion</NOBR> till konkurrensutsatt produktion.</P>
<P class="p211 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>misstänker att <NOBR>egen-regi-alternativet</NOBR> ofta ges gynnade villkor och förordar att man redan inledningsvis klargjorde att man hade för avsikt att avveckla produktion i egen regi. Liknande synpunkter framförs från <SPAN class="ft48">Företagarnas Riksorganisation</SPAN>.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft51">Konkurrensverket </SPAN>anser att villkoren för konkurrensutsättning av verksamhet som bedrivs vid myndigheter bör preciseras för att ge småföretagen större möjligheter att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft19">utföra dessa tjänster. En fungerande konkurrens vid anbudstävlan om statlig verksamhet kan i många fall förutsätta att förfrågnings- eller anbudsunderlag anpassas till småföretagens förutsättningar. Det är vidare viktigt att ange under vilka förutsättningar statliga myndigheter skall få bedriva verksamheter på en konkurrensmarknad.</P>
<P class="p223 ft20"><SPAN class="ft26">LO </SPAN>anser att i de fall offentlig verksamhet konkurrerar med privat så skall det ske på lika villkor. Det innebär bl.a. att om ledig kapacitet uppstår måste marginalprissättning tillåtas på samma sätt som sker inom privat sektor. <SPAN class="ft26">LO </SPAN>delar inte kraven på att all tjänsteproduktion skall anbudsupphandlas.</P>
<P class="p223 ft26">Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund <SPAN class="ft20">menar att det inom sjukvård finns skilda betingelser beroende på om det är offentlig eller privat drift. En förutsättning för att komma till rätta med problem på detta område är en tydligare separation av rollerna som finansiär och producent. I dag har landstingen problem med att hålla isär dessa roller.</SPAN></P>
<P class="p283 ft47">Konsekvensanalys vid samordnad upphandling</P>
<P class="p284 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>menar att alla offentliga myndigheter borde åläggas att göra en analys av småföretagens konkurrensförutsättningar före ett beslut om samordning av inköp. En ökad konkurrens vid offentlig upphandling kan i många fall förutsätta att små och medelstora företag ges bättre möjligheter att konkurrera om inköpen. Ibland kan t.ex. krävas att förfrågnings- eller anbudsunderlag utformas så att små och medelstora företag ges bättre möjlighet att konkurrera om inköpen. Ibland kan t.ex. krävas att förfrågnings- eller anbudsunderlag utformas så att en beställning kan delas upp i mindre delar för att öka antalet anbudsgi-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft24">5 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p15 ft0">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">vare. Uppdelningen får dock inte genomföras så att LOU:s regler för upphandling över vissa inköpsvärden, de s.k. tröskelvärdena, kringgås. Här måste också småföretagen i större utsträckning uppmärksamma möjligheten att samarbeta om anbuden för att vara ett alternativ till de stora företagen. Det finns exempel på att båda dessa lösningar medfört ökad konkurrens och pressade priser vid givna kvalitetskrav. Företagens samarbete får dock inte bli så omfattande att konkurrensen begränsas i strid med konkurrenslagen.</P>
<P class="p224 ft19">En ökad anbudsgivning kan också förutsätta att myndigheten planerar sina inköp i förväg och tillämpar längre anbudstider än nuvarande regler. Det torde särskilt gynna småföretag som kan ha svårt att snabbt frigöra resurser för anbudsberäkning och den planering som följer av anbudet. De anbudsgivare som inte fick beställningen måste också få klarare information av myndigheten om hur anbudet har bedömts. Det kan medföra bättre anbud vid nästa upphandling och att konflikterna mellan myndigheter och leverantörer minskar.</P>
<P class="p223 ft19">För närvarande arbetar en statlig utredning (dir. 1997:72) med att undersöka möjligheterna till effektivare samordning av de statliga myndigheternas inköp. Sannolikt finns i många fall fördelar med en sådan samordning. En alltför stor samordning kan dock som nämnts begränsa konkurrensen.</P>
<P class="p224 ft19">Småföretag har ofta svårt att hävda sig när en upphandling syftar till att träffa s.k. avrops- eller ramavtal som omfattar inköp från ett flertal offentliga myndigheter. Ofta är det enbart de större företagen som har kapacitet att klara beställningarna. Avropsavtal kan också missgynna småföretag på grund av att beställarna normalt inte kan precisera den totala inköpsvolymen i förväg. Effekten blir en ökad affärsrisk för leveran-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft12">tören som denne måste väga in vid beräkningen av anbudspriset. Detta innebär en konkurrensnackdel för småföretag som jämfört med stora företag kan ha svårt med kapitalförsörjningen.</P>
<P class="p285 ft19">Inköp enligt avropsavtal är heller inte alltid en lyckad lösning från affärsmässig synpunkt. Ett exempel är köp av datorutrustning. Denna marknad utmärks av en snabb teknisk utveckling och ett produktutbud som ändras med korta intervall. Därför kan ett från början förmånligt avropsavtal efter en kort tid vara ogynnsamt för köparen.</P>
<P class="p223 ft19">Sedan ett par år tillbaka pågår en utveckling mot att datorisera den offentliga upphandlingen. Arbetet leds av Toppledarforum som har representanter för staten, kommunerna och landstingen. En målsättning är att till år 2 000 skall alla offentliga inköp (beställningar från leverantörer, fakturarutiner m.m.) göras med datorstöd. Stora besparingar kan göras i offentlig sektor med att införa elektronisk handel. Denna torde oftast bidra till att effektivisera leverantörernas upphandlings- och försäljningsrutiner. Inom ramen för Toppledarforums projekt Elektronisk handel har i år tagits initiativ till att på detta område särskilt informera små och medelstora företag.</P>
<P class="p224 ft19">Konkurrensverket anser att en samordning av de offentliga myndigheternas inköp i princip alltid bör föregås av en analys av konkurrensförhållandena och småföretagens möjligheter att vinna anbudstävlingen. Så- dana analyser kan ligga till grund för beslut om upphandlingens inriktning och omfattning samt styra utformningen av anbudsunderlag. Statsmakterna bör verka för att sådana analyser görs, förutom inom statsförvaltningen, i den kommunala sektorn.</P>
<P class="p223 ft11">Konkurrensverket anser det vara angeläget att satsningen på information till de små och medelstora företagen om elektronisk</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft11">handel ges fortsatt hög prioritet. Vid beställning av datasystem, programvaror etc. på detta område måste beaktas att dessa inte begränsar konkurrensen genom att (indirekt) styra inköpen till vissa leverantörer. Den risken finns alltid vid utarbetande av standards etc. på olika varu- och tjänsteområden som utesluter alternativa lösningar. I detta fall får förutsättas en samordning inom EU.</P>
<P class="p286 ft15">Höj gränsen för direktupphandling</P>
<P class="p287 ft46">Landshövdingen i O län <SPAN class="ft12">vill höja gränsen för direktupphandling till 1 Mkr.</SPAN></P>
<P class="p191 ft15">Förtydliga miljökrav vid upphandling</P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>menar att reglerna för miljökrav vid upphandling måste förtydligas så långt möjligt för att öka konkurrensen och förstärka småföretagens leveransmöjligheter. En fråga som är viktig från bl.a. konkurrenssynpunkt är offentliga myndigheters miljökrav vid inköp. I rapporten ”Of- fentlig upphandling med miljöhänsyn” (1995) – som gjorts av Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och NOU – redovisas bl.a. de miljökrav som kan ställas vid offentlig upphandling med hänsyn till EG:s regler och LOU. Av rapporten framgår att det i många fall kan vara svårt att tolka reglerna på upphandlingsområdet med hänsyn till vilka miljökrav som får ställas. Till detta bidrar att det enligt NOU inte finns något rättsfall på området för offentlig upphandling och miljökrav. Myndigheterna kan därför i många fall ha svårt att utforma korrekta förfrågnings- eller anbudsunderlag enligt gällande regler. Krav vid upphandlingen som går utöver gällande lagar och regelverk på miljöområdet har småföretag svårare att klara än stora företag. Effekten kan bli ett minskat antal anbudsgivare och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft12">dålig konkurrens.</P>
<P class="p45 ft19">EG:s regler torde innebära vid varuinköp att miljökrav kan kopplas till varans egenskaper och, i förekommande fall, till europeisk standard. Däremot får det anses inte vara tillåtet att i anbuds- eller förfrågningsunderlaget medta miljökrav knutna till varans produktionsprocess. Reglerna får ses mot bakgrund av att krav på tillverkningsprocessen försvårar samhandeln inom EU och hindrar ett förverkligande av EG:s grundläggande mål att fullborda den inre marknaden. Det bör dock sägas att rättsläget på området är oklart.</P>
<P class="p56 ft19">Nuvarande utveckling utmärks av att det ställs allt högre miljökrav i anslutning till t.ex. offentliga inköp. Dessa krav synes dock inte alltid vara i enlighet med LOU. Exempelvis inträffar att inköpare ställer krav på korta transporter eller att ett visst transportmedel används vid varuleveranser. I den ovannämnda rapporten om upphandling och miljökrav uttalas att man bör ”vara ytterst försiktig med att ställa krav på miljövänliga transporter och med att ange vissa transportmedel”. Uttalandet bör ses utifrån vad som ovan nämnts om samhandeln inom EU m.m.</P>
<P class="p45 ft19">Konkurrensverket har erfarit att det även ställs miljökrav vid upphandling som gynnar småföretag men som inte får anses vara i enlighet med gällande regler. Det gäller främst kommuners krav på att varor skall vara lokalt producerade. I detta fall uttalas i berörd rapport att sådant krav ”är helt klart diskriminerande, utomstående entreprenörer har inte en chans att vinna anbudstävlingen”, dvs. kravet är inte förenligt med LOU.</P>
<P class="p45 ft12">Konkurrensverket har även erfarit att kommunala inköpare ställt krav på att vid upphandlingen skall beaktas varans kretslopp från miljösynpunkt. Det kan innebära att t.ex. transportsträckans längd och var-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318668x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft19">ans produktionsprocess kan komma att vägas in vid valet av leverantör. Det är också ofta svårt att beakta hela kretsloppet för varan med hänsyn till miljöaspekter. Exempelvis kan varan ha sammanställts med delar som producerats i ett flertal länder. Risken finns att val av anbudsgivare sker på osäkra grunder och att kraven enligt LOU inte uppfylls. I detta fall bör även beaktas att det är svårt att utforma ett förfrågningsunderlag som svarar mot krav på rimlig precision av varukvalitet vilket är en viktig förutsättning för att leverantörer inte skall diskrimineras.</P>
<P class="p185 ft19">Konkurrensverket anser därför att statsmakterna bör förtydliga de miljökrav som kan ställas vid offentlig upphandling med hänsyn till upphandlingsreglerna och verka för att reglerna följs. Detta kan med hänsyn till utvecklingen inom området för upphandling och miljö behöva göras relativt regelbundet, t.ex. en gång per år. Därvid bör beaktas förutsättningarna för en fungerande anbudskonkurrens och småföretagens möjligheter att bli leverantörer åt stat och kommun. Verkets förslag utesluter inte att Sverige är pådrivande på miljöområdet inom EG.</P>
<P class="p132 ft38">Riksrevisionsverket (RRV)</P>
<P class="p288 ft58">RRV bör få anslag för granskning av myndigheternas konsekvensutredningar</P>
<P class="p277 ft51">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft11">önskar att RRV ges ökade resurser för och prioriterar granskningen av andra myndigheters konsekvensutredningar. Förbundet refererar till goda erfarenheter från Storbritannien, Holland och Danmark.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p289 ft39">UTBILDNINGS-</P>
<P class="p227 ft39">DEPARTEMENTET</P>
<P class="p257 ft15">Skolverkets tillsyn över privatskolor</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft51">Skolverket </SPAN>skriver i sitt remissvar att det inom verkets område inte finns några regler som riktar sig specifikt till småföretag.</P>
<P class="p290 ft39">JORDBRUKS-</P>
<P class="p227 ft39">DEPARTEMENTET</P>
<P class="p291 ft47">Tillväxttrösklar försvaras av Livsmedelsverket</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">Livsmedelsverket </SPAN>menar att de regler som tillkommit för att säkerställa att de livsmedel som saluförs inte är hälsofarliga inte kan utformas på ett förenklat och mindre kostsamt sätt för den företagare som driver verksamhet i mindre omfattning. Däremot gäller att tillstånd m.m. utformas utifrån de krav, som det finns anledning att ställa på den verksamhet som är avsedd att bedrivas. Detta kan för den enskilde företagaren i vissa situationer upplevas såsom ett hinder för utvidgning. De krav som uppfyllts för ett gällande tillstånd och den inom tillståndets ram bedrivna verksamheten omfattar inte självklart även en utvidgad eller förändrad verksamhet, menar Livsmedelsverket.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318669x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p292 ft39">ARBETSMARKNADS-</P>
<P class="p227 ft39">DEPARTEMENTET</P>
<P class="p191 ft38">Arbetsrätt</P>
<P class="p195 ft15">Dispositiv lagstiftning förordas</P>
<P class="p178 ft48">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft19">menar att utgångspunkten för arbetsrätten bör vara att arbetsgivaren och arbetstagaren har störst möjlighet att träffa avtal om de själva får reglera villkoren för det. Arbetsrätten bör därför till stora delar vara dispositiv, den bör gälla bara om parterna inte har valt att reglera frågan på något annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">Likformighetskrav</P>
<P class="p178 ft20"><SPAN class="ft26">SAF </SPAN>anser att det tillkommit lagar som skapat oöverskådliga regler, trots att de har gemensamma anslag. Det tiotal olika lagar som reglerar rätten till ledighet är inte koordinerade. Samma sak gäller de lagar som handlar om diskriminering och särbehandling i arbetslivet.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p89 ft15">Anställningsskyddet bör reformeras</P>
<P class="p178 ft11">Nyligen har en omfattande diskussion förts om reformering av anställningsskyddslagstiftningen. Här refereras därför endast förslagen mycket kortfattat.</P>
<P class="p207 ft12"><SPAN class="ft46">SAF </SPAN>anser när det gäller anställningsformerna att en generell möjlighet för arbetsgivare och arbetssökande att avtala om tidsbegränsad anställning bör införas.</P>
<P class="p293 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser vidare när det gäller turordningsreglerna att de bör utformas så att företagen ges möjlighet att utan lokalt avtal kunna behålla personal som besitter den bästa kompetensen, exempelvis genom ett återinförande av den möjlighet för arbetsgi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft11">varen att undanta två personer från turordningslistan som tidigare fanns i lagen.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att reglerna om företrädesrätt till återanställning bör avskaffas.</P>
<P class="p55 ft20"><SPAN class="ft26">SAF </SPAN>anser att kravet på saklig grund skall bestämmas med hänsyn taget till företagets storlek.</P>
<P class="p45 ft11">Dessa förslag återkommer i flera av remissvaren men åsikterna delas inte av <SPAN class="ft51">LO</SPAN>.</P>
<P class="p294 ft47">Förenkla regelverket för företag med endast en anställd</P>
<P class="p281 ft20"><SPAN class="ft26">NUTEK </SPAN>ställer frågan om det är möjligt ur arbetsrättslig synvinkel att införa förenklade regler för de företag som endast har en enda anställd.</P>
<P class="p55 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte. Småföretag skall inte ha särregler.</P>
<P class="p295 ft47">Uteblivelse från arbetet – skäl för skadestånd och uppsägning</P>
<P class="p175 ft51">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft11">anser att den arbetstagare som uteblir från arbetet utan att meddela arbetsgivaren bör kunna bli skadeståndsskyldig. För närvarande kan löneavdrag göras, men det täcker ofta inte arbetsgivarens kostnader. FR anser också att den anställd som uteblir från arbetet vid mer än fem tillfällen under en sexmånadersperiod bör kunna bli föremål för uppsägning på saklig grund.</SPAN></P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">Rätt att kvitta fel lön mot innestående lön</P>
<P class="p281 ft46">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft12">anser att arbetsgivaren bör ha rätt att kvitta felaktigt utbetald lön mot innestående lön.</SPAN></P>
<P class="p122 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p296 ft43">Den primära förhandlingsskyldigheten bör begränsas (MBL)</P>
<P class="p297 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser att förhandlingsskyldigheten bör begränsas till frågor som i verklig mening är</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft20">viktiga. I övriga frågor bör det räcka med att arbetsgivaren informerar den fackliga organisationen eller de berörda anställda.</P>
<P class="p185 ft19">Medbestämmandelagens regler om primär förhandlingsskyldighet har i rättspraxis givits den innebörden att förhandlingsskyldighet föreligger så snart arbetsgivaren objektivt bedömer att den/de fackliga organisationen/rna typiskt sett vill förhandla. Detta innebär att det endast är rena rutinbeslut som är undantagna från förhandlingsskyldigheten. Området för förhandlingsskyldigheten är för vidsträckt, vilket medför ett onödigt tidsödande och dyrbart förhandlande på såväl lokal som central nivå.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">Vetoreglerna bör slopas (MBL)</P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser att vetoreglerna bör slopas. Den fackliga vetorätten medför negativa effekter för entreprenadföretag och konsulter. Den entreprenör som utpekas som oseriös av den fackliga organisationen har inte rätt att bemöta anklagelserna. Det är principiellt fel att fackliga organisationer givits rätt att stoppa entreprenadverksamhet och bevaka att en annan arbetsgivare följer olika lagar och bestämmelser. Vetoreglerna motverkar en sund konkurrens.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p298 ft15">Undantagen från fredsplikten bör inskränkas</P>
<P class="p210 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att sympatiåtgärder samt stridsåtgärder riktade mot enmans- och familjeföretag bör förbjudas. Stridsåtgärder som inte står i rimlig proportion till syftet och skadeverkningarna bör förbjudas<SPAN class="ft51">.</SPAN></P>
<P class="p211 ft19">Medbestämmandelagens regler om fredsplikt tillåter att sympatiåtgärder vidtas under vissa förutsättningar och att stridsåtgärder kan riktas mot familjeföretag, enmansföretag och företag utan anställda. Den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">praktiska effekten av sympatiåtgärder är att de drabbar också, eller kanske främst, tredje man som inte berörs av den ursprungliga konflikten. Stridsåtgärder riktade mot enmans- eller familjeföretag kan knappast sägas ha ett försvarbart fackligt syfte, anser SAF.</P>
<P class="p45 ft11">En facklig organisation kan, genom att ta ut nyckelpersoner i en stridsåtgärd åstadkomma störningar för tredje man som inte står i rimlig proportion till åtgärdens syfte. Småföretag som är underleverantörer är känsliga för störningar i dessa avseenden och har inga möjligheter att påverka den ursprungliga konflikten.</P>
<P class="p45 ft48">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft19">menar att rätten att tvinga en arbetsgivare att teckna kollektivavtal bör vara begränsad till fall där anställningsvillkoren på ett företag väsentligt avviker från vad som är vanligt i branschen. Det bör aldrig vara möjligt att blockera företag som saknar anställda eller som bara sysselsätter familjemedlemmar. En arbetsgivare bör vara skyldig att förhandla om fackföreningen begär det, han skall inte vara tvungen att på eget initiativ kalla till förhandling.</SPAN></P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte i ovanstående.</P>
<P class="p299 ft43">Slopa reglerna om tolkningsföreträde för den fackliga organisationen (Lagen om facklig förtroendemans ställning)</P>
<P class="p217 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anför att lagen ger den fackliga organisationen tolkningsföreträde i tvistefrågor och att organisationen åläggs ett mycket begränsat skadeståndsansvar. Detta medför i praktiken att arbetsgivaren inte har någon annan möjlighet än att acceptera framställda krav på ledighet och betalning för facklig verksamhet. Det innebär en oacceptabel snedvridning av rättigheter och skyldigheter.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer inte.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p300 ft43">Begränsa skyldigheten för arbetsgivaren att medge ledigt och att utge ersättning för fackligt arbete (Lagen om facklig förtroendemans ställning)</P>
<P class="p199 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att lagen ålägger arbetsgivaren, oavsett storlek eller ekonomisk bärkraft, en skyldighet att ge ledigt för fackligt arbete samt en långtgående betalningsskyldighet för sådan verksamhet. Det är rimligt att den fackliga organisationen i betydligt större utsträckning än vad gällande lag föreskriver bekostar den fackliga verksamheten. Det lilla företagets sårbarhet för frånvaro bör beaktas i större utsträckning.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft20">företagen, eftersom avvikelser endast är tillåtna om kollektivavtal har slutits eller om ett avtal har godkänts av central facklig organisation. Detta innebär i praktiken att då många småföretag saknar kollektivavtal kan de inte lagligt tillämpa arbetstider som innebär avvikelser från lagen, även om dessa avvikelser genom ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en facklig organisation skulle vara fullt tillåtna vid ett konkurrentföretag.</P>
<P class="p267 ft20"><SPAN class="ft26">LO </SPAN>anser att den bästa lösningen på detta problem är att alla företag tecknar kollektivavtal.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p301 ft47">Slopa lagarna om diskriminering i arbetslivet</P>
<P class="p178 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att de olika lagar som behandlar diskriminering i arbetslivet bör slopas. In- divider som av någon anledning uppfattar sig vara diskriminerade har andra lagfästa möjligheter att få sin sak prövad i domstol.</P>
<P class="p207 ft20">Någon form av diskrimineringslagstiftning skall naturligtvis finnas i ett modernt samhälle. Däremot skall inte arbetsgivare åläggas en skyldighet att på arbetsplatsen rätta till vad samhället inte kunnat förebygga. Arbetsgivare skall inte ha någon skyldighet att upprätta årliga planer för vare sig jämställdhet eller minoritetsgrupper av något slag.</P>
<P class="p211 ft7">Jämställdhetsombudsmannen och andra diskrimineringsombudsmän skall inte ha någon rätt att utöva tillsyn över arbetsgivares förebyggande arbete mot diskriminering.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p195 ft15">Gör arbetstidslagstiftningen flexiblare</P>
<P class="p178 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att arbetstidslagen måste möjliggöra överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare inom dess ram. <SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anför att ett särskilt problem gäller de mindre</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p16 ft38">Arbetsmiljö</P>
<P class="p302 ft43">Avgränsa arbetsmiljölagen till arbetsmiljöns kärnområde</P>
<P class="p111 ft12"><SPAN class="ft46">SAF </SPAN>vill förändra Arbetsmiljölagen så att dess tillämpningsområde begränsas till arbetsmiljöns kärnområde, dvs. skyddet mot o- hälsa och olycksfall.</P>
<P class="p141 ft11">Arbetsmiljölagen är en ramlag som genom åren fått ett alltmer utvidgat tillämpningsområde. Så har t.ex. antalet ansvarskategorier efter hand utökats, och omfattar i dag i olika grad bl.a. arbetsgivare, ensamföretagare, familjeföretagare, minderåriga, samordningsansvariga, tillverkare, importörer, överlåtare, upplåtare, utställare, installatörer, de som råder över ett arbetsställe, inhyrare av arbetskraft, lokal- och markupplåtare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer och projektörer.</P>
<P class="p45 ft19">Lagen har därigenom blivit alltmer svåröverskådlig. Därtill kommer att regeringen och Arbetarskyddsstyrelsen har utomordentligt långtgående befogenheter att meddela föreskrifter med stöd av arbetsmiljölagen.</P>
<P class="p55 ft12">Arbetsmiljölagens karaktär av vidlyftig ramlag framgår särskilt i 2 kapitlet 1 §.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p16 ft0">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">Denna paragraf vidgar arbetstagarbegreppet till att bli alltmer omfattande främst beträffande arbetsorganisation, arbetsinnehåll, löneformer och förläggning av arbetstiden.</P>
<P class="p211 ft20">På grund av Arbetarskyddsstyrelsens långtgående befogenheter att närmare precisera innehållet i lagstiftningen finns risk för detaljreglering av områden där uppkomna problem löses bäst internt i företagen. Lagstiftning är inte det mest effektiva medlet i de lokala parternas arbete med att förbättra arbetsmiljön, och minst av allt när det gäller att förändra arbetsorganisationen, understryker SAF.</P>
<P class="p207 ft20"><SPAN class="ft26">Metall </SPAN>tror att en ytterligare skärpning av lagen möjligen behövs då fler och fler på arbetsplatsen inte är anställda.</P>
<P class="p211 ft20"><SPAN class="ft26">Skolverket </SPAN>framhåller i sitt svar vikten av att de skyddsregler som finns för skolelever, praktikanter och lärlingar vid företag inte begränsas. Det gäller särskilt regler om arbetstid och arbetsmiljö.</P>
<P class="p303 ft47">Förenkling av föreskrifter och flexibilitet i synen på internkontroll</P>
<P class="p197 ft7"><SPAN class="ft49">Arbetarskyddsstyrelsen </SPAN>meddelar i sitt svar att det pågår ett översynsarbete som beräknas resultera i en minskning av reglerna med 25 procent. En minskning av regelmassan kan framför allt ske genom sammanslagningar där nya övergripande föreskrifter ersätter äldre av mer specifik karaktär. Planerade övergripande föreskrifter där sammanslagningar kommer att göras är bland annat:</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Användning av arbetsutrustning</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Besiktning av maskiner och lyftanordningar</SPAN></P>
<P class="p96 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Arbetsplatsens utformning</SPAN></P>
<P class="p241 ft12"><SPAN class="ft59">•</SPAN><SPAN class="ft13">Övergripande biologiska ämnen</SPAN></P>
<P class="p86 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">Övergripande kemiska faktorer</SPAN></P>
<P class="p304 ft19">Föreskrifterna om internkontroll av arbetsmiljön har nyligen reviderats och de nya</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft19">reglerna gäller sedan i våras. En av erfarenheterna som gjordes med de gamla föreskrifterna om internkontroll var att de upplevdes krångliga och betungande för småföretag. Ett av syftena med revideringen var därför att underlätta för småföretagen.</P>
<P class="p223 ft19">De nya reglerna har ett enklare språk och en mer pedagogisk uppbyggnad än de tidigare. Kraven på dokumentation är mer flexibla, vilket har särskild betydelse för de små företagen. För småföretag gäller ej krav på arbetsmiljöpolicy, utan motsvarande kan framgå av en årlig handlingsplan. En handlingsplan behöver inte upprättas om åtgärder genomförs löpande och om det som skall åtgärdas genomförs omedelbart. En skadesammanställning behöver inte göras om det inte har inträffat några skador. Ett exempel på ansträngningarna att möta småföretagens behov är att de allmänna råden har kompletterats med checklistor i form av råd och frågor att tänka på. Det finns också en ”kom- <NOBR>ihåg-lista”</NOBR> där det ges konkreta råd till småföretag som ännu inte påbörjat sitt internkontrollarbete.</P>
<P class="p305 ft47">Dokumentationskravet vid internkontroll bör sänkas</P>
<P class="p284 ft20"><SPAN class="ft26">Industriförbundet </SPAN>menar att dokumentationskravet enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om internkontroll upplevs som mycket byråkratisk.</P>
<P class="p306 ft43">Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska ventilationskontrollen</P>
<P class="p307 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att de krav på ventilationskontroll som riktas mot många näringsidkare ofta medför dryga kostnader. Först skall företaget betala till en s.k. sakkunnig som kontrollerar ventilationen, sedan skall protokollet skickas till kommunen, varpå man får betala för att byggnadsnämnden skall kontrollera detsamma och arkivera det. Detta</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft20">område bör snarast förändras så att egenkontroll tillämpas och att anläggningsägaren är beredd att på anmodan från myndigheten uppvisa dokumentation över genomförd kontroll.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p308 ft47">Säg upp <NOBR>ILO-konventionen</NOBR> om företagshälsovård</P>
<P class="p180 ft20"><SPAN class="ft26">SAF </SPAN>menar att konventionen innehåller en mängd detaljerade bestämmelser som för dagens företagshälsovård ter sig främmande och otidsenliga. En strikt tillämpning av konventionen skulle motverka den positiva utveckling som sedan flera år pågår inom branschen.</P>
<P class="p211 ft11">Den svenska lagstiftningen (arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring m.m.) innehåller regler om företagshälsovård, arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering och om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Därutöver omfattas i dag större delen av den privata arbetsmarknaden av avtal om företagshälsovård. Dessa avtal har träffats på förbundsnivå och ger – till skillnad från konventionsreglerna – stort utrymme för lokala lösningar i företagen.</P>
<P class="p211 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser därför att <NOBR>ILO-konventionen</NOBR> bör sägas upp. Detta måste ske före den 17 februari 1999 – annars förlängs konventionens giltighet automatiskt med tio år.</P>
<P class="p207 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte. <NOBR>ILO-konventionen</NOBR> är avsedd att skydda arbetstagare i 170 medlemsländer.</P>
<P class="p309 ft15">Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring</P>
<P class="p178 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser att arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän på samma sätt som sjukförsäkringen. Den bör inte innehålla trösklar som ställer många försäkrade utan ersättning. Försäkringen bör hanteras av försäk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">ringskassan för att samordning skall kunna ske med sjukförsäkringen.</P>
<P class="p122 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
<P class="p11 ft15">Förenkla semesterlagen</P>
<P class="p90 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att semesterlagens komplicerade regler bör slopas och ersättas med ett fåtal korta bestämmelser om rätt till betald semester. Semesterlönen borde utgöras av den lön den anställde skulle ha haft i arbete, dvs. utan extra semestertillägg.</P>
<P class="p56 ft11">Lagen utgör ett oerhört omfattande och detaljerat regelverk som är svårt att överblicka och som därmed skapar en rad tillämpningsproblem i företagen. Ett exempel på omotiverat krångel är uppdelningen på intjänandeår och semesterår, beräkning av semesterlön och semesterersättning, rätten att spara semester och semesterlönegrundande frånvaro. Vidare kan ifrågasättas om arbetsgivaren skall vara skyldig att betala överkompensation i form av extra lönetillägg vid semester.</P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>anser att reglerna om semesterlönegrundande frånvaro bör slopas. I dag utgör t.ex. sjukdom, föräldraledighet och studier grund för semesterlön. Att arbetsgivaren skall behöva betala semesterlön även för den tid den anställde inte är på arbetet är orimligt.</P>
<P class="p56 ft11">Skyldigheten att betala semesterlön bör knytas till huvudbetalaren. Om försäkringskassan betalt ersättning under tid som arbetstagaren varit ledig är det rimligt att försäkringskassan också svarar för semesterersättning för denna tid.</P>
<P class="p56 ft19"><SPAN class="ft48">LO </SPAN>håller med om att reglerna är komplicerade och motsätter sig inte förändringar så länge som det materiella innehållet inte försämras. <SPAN class="ft48">Metall </SPAN>påpekar att dessa frågor ofta är reglerade i kollektivavtal.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p16 ft50">Studieledighetslagen behöver stramas upp</P>
<P class="p183 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>anser att studieledighetslagen bör avskaffas helt eller i vart fall enbart gälla utbildning som har anknytning till arbetsplatsen. Studieledighetslagen innebär att en anställd i princip kan ta ledigt från arbetet för vilka studier som helst. Enda undantaget är ren hobbyverksamhet eller opinionsbildande verksamhet. Den anställde avgör själv utbildningens inriktning.</P>
<P class="p185 ft20">När lagen infördes 1975 var det främst för att ge möjlighet att ta igen grundläggande skolkunskaper. I praktiken har tillämpningen blivit att anställda tar ut ledighet för att utbilda sig till ett nytt arbete, ofta hos en annan arbetsgivare.</P>
<P class="p179 ft50">Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan</P>
<P class="p183 ft19">Lagen om obligatorisk platsanmälan leder till att företagaren måste sätta alltför mycket tid till att hantera rekryteringsprocessen. I och med svängande efterfrågan och kortare konjunkturcykler drar sig många företagare för att anställa då ansvaret för de anställda blir för stort. Oklarheten och osäkerheten kring vilka regler som klargör anställningens form är en direkt orsak. Det nuvarande enorma regelsystemet inbjuder till missförstånd.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft51">Metall </SPAN>påpekar att obligatorisk platsanmälan borde leda till fler sökande, vilket borde vara en fördel för företaget.</P>
<P class="p179 ft15">Slopa stuverimonopolet</P>
<P class="p178 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att Sverige borde säga upp ILO- konventionen nr 137 som används som stöd för bibehållande av stuverimonopolet, dvs. hamnarbetarnas exklusiva rätt till allt arbete i hamnområden.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer inte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft38">Arbetsmarknadspolitik</P>
<P class="p173 ft15">Förenklade regler för anställningsstöd</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft51">AMS </SPAN>har under en följd av år argumenterat för en radikal förenkling av den arbetsmarknadspolitiska arsenalen. AMS anser att de arbetsmarknadspolitiska målen med företagsstöden skulle kunna uppnås om reglerna förändrades på följande vis:</P>
<P class="p16 ft12">Länsarbetsnämnderna skulle få:</P>
<P class="p310 ft20"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft25">bevilja en arbetsgivare anställningsstöd med maximalt x kronor per dag om nämnden bedömer att stödet är motiverat med hänsyn till de mål som gäller för de arbetsmarknadspolitiska insat serna</SPAN></P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft13">bevilja utbildningsstöd med maximalt x kronor per anställd till en arbetsgivare för utbildning av anställda under förutsättning att:</SPAN></P>
<P class="p312 ft61"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft60">arbetsgivaren anställer av arbetsförmedlingen anvisade vikarier</SPAN></P>
<P class="p313 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft62">utbildningen medverkar till intern eller extern rekrytering</SPAN></P>
<P class="p314 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft62">utbildningen medverkar till att för hindra permitteringar eller uppsäg-</SPAN></P>
<P class="p315 ft12">ningar.</P>
<P class="p56 ft19">Åtgärden anställningsstöd skall enligt AMS förslag ersätta flera olika sysselsättningsskapande åtgärder som samtliga har det gemensamt att de innebär bidrag till arbetsgivare för lönekostnader. Det gäller lönebidrag, skyddat arbete inom den offentliga sektorn (OSA), rekryteringsstöd och beredskapsarbete. Dessa åtgärder har var för sig ett omfattande och krångligt regelsystem. Trots att stödformerna är uppbyggda med samma utgångspunkter och principer, så skiljer sig de omfattande detaljreglerna från varandra i väsentliga avseenden. Principen för dessa stödformer är att arbetsgivaren subventioneras med en viss del av lönekost-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft11">naden, omräknat till krontal per månad, under en viss tid. Det som skiljer de olika åtgärderna är i huvudsak ändamålet med åtgärden (målgrupp etc.), ersättningsnivån och ersättningsperioden. Trots de stora likheterna skiljer sig regelsystemen för de olika åtgärderna i grundläggande avseenden, t.ex. genom olika lönebegrepp. Utan att ändra på några viktiga principer för dessa åtgärder kan regelsystemen och därmed administrationen förenklas väsentligt och i stället ta fasta på gemensamma grundläggande principer.</P>
<P class="p211 ft20">De fyra sysselsättningsskapande åtgärderna bör således slås samman till en gemensam åtgärd – anställningsstöd.</P>
<P class="p211 ft11">AMS har också detaljerade förslag till hur man skall förenkla rapporteringen av bidragsberättigads frånvaro från arbetet.</P>
<P class="p207 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">Metall </SPAN>instämmer i AMS uppfattning.</P>
<P class="p316 ft15">Avskaffa eller ändra <NOBR>starta-eget-bidraget</NOBR></P>
<P class="p178 ft51">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft11">anser att starta- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">eget-bidraget</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> skall avskaffas. De menar att bidraget slår ut redan etablerade företag och att risken är stor att det nya företaget försvinner när bidraget upphör.</SPAN></P>
<P class="p211 ft7"><SPAN class="ft49">Konkurrensverket </SPAN>anser att regeringen bör överväga att helt eller delvis avskaffa starta- <NOBR>eget-bidraget</NOBR> till förmån för ett speciellt lån till nyföretagande och/eller skattereduktion för småföretag. Denna uppfattning framförs även i NUTEK:s remissvar.</P>
<P class="p211 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>refererar Arbetsmarknadsverkets årsredovisning där det framgår att det totala <NOBR>”starta-eget-bidraget”</NOBR> uppgick till cirka 1,9 miljarder kronor under budgetåret 1995/96. Detta bidrag, som infördes år 1984, kan lämnas till den som söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen men inte kan få ett lämpligt arbete.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft11">Bidrag ges normalt under högst sex månader. I rapporten <NOBR>”Starta-eget-bidraget”</NOBR> påpekas att floran av organ som förmedlar företagsstöd växt under senare år och bildar ett svåröverskådligt mönster. Enligt rapporten är dock troligen <NOBR>starta-eget-bidraget</NOBR> den mest omfattande stödformen till nyföretagande.</P>
<P class="p224 ft11">Av rapporten framgår att över en tredjedel av de nya företagen startas med hjälp av <NOBR>starta-eget-bidrag.</NOBR> Att det uppstår konkurrenssnedvridande effekter av <NOBR>starta-eget-</NOBR> bidraget framgår relativt klart. Exempelvis ansåg en tredjedel av samtliga bidragstagare att bidraget givit fördelar i förhållande till konkurrenterna. Vidare redovisas att omkring 60 procent av dem som fick avslag på en bidragsansökan ändå började med verksamheten. Ungefär hälften av bidragsmottagarna ansåg att de skulle ha startat företaget även om bidrag inte utgått. Resultatet av undersökningen leder till slutsatsen att man bör vara försiktig med att ge stöd till nyföretagande, särskilt till företag som avser att etablera sig på fungerande konkurrensmarknader med tendenser till överetablering.</P>
<P class="p224 ft19">Riksdagens revisorer har i en skrivelse till riksdagen (1996/97:RR11) redovisat ett förslag om att arbetsmarknadsmyndigheterna skall analysera effekterna på konkurrensen före beslut om att ge bidrag. Enligt revisorerna bör kravet på en sådan analys medtas i förordningen (1984:523) om <NOBR>starta-eget-bi-</NOBR> draget.</P>
<P class="p224 ft19"><SPAN class="ft48">Landshövdingarna </SPAN>i U och K län menar att även icke arbetslösa skulle kunna få starta- <NOBR>eget-bidrag</NOBR> om någon arbetslös fick deras gamla jobb i stället. Landshövdingarna i O och W län vill att möjligheter ges till förlängning av <NOBR>starta-eget-bidraget.</NOBR> Landshövdingen i H län vill utvidga <NOBR>starta-eget-bi-</NOBR> draget till att omfatta ett nytt <NOBR>”micro-stöd”</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft12">för bidrag till investeringar i maskiner, inventarier, marknadsföring etc.</P>
<P class="p243 ft19"><SPAN class="ft48">LO </SPAN>ser att det finns risker med <NOBR>starta-eget-</NOBR> bidrag men tycker att fördelarna väger tyngre än nackdelarna. Även <SPAN class="ft48">Metall </SPAN>tycker att bidraget skall finnas kvar.</P>
<P class="p317 ft47">Likformig myndighetsutövning avseende <NOBR>starta-eget-bidraget</NOBR></P>
<P class="p178 ft19">NUTEK redogör för erfarenheten av kontakter med nyföretagare, där många upplever att handläggarna hos arbetsförmedlingen har dålig kunskap om reglerna för starta- <NOBR>eget-bidrag</NOBR> och att reglerna tolkas olika hos arbetsförmedlingarna.</P>
<P class="p179 ft15"><NOBR>ALU-bidrag</NOBR> bör vara konkurrensneutralt</P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>anser att ALU inte bör anvisas till verksamhet som bedrivs på en konkurrensmarknad. Enligt Arbetsmarknadsverkets årsredovisning för budgetåret 1995/96 (1 juli 1995 - 31 december 1996) uppgick det totala stödet enligt ALU till närmare 8 miljarder kronor. ALU får anvisas arbetslösa som fyllt 20 år och som inte fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Ett annat villkor är att personen erhåller ersättning från <NOBR>a-kassa</NOBR> eller kontant arbetsmarknadsstöd. Anvisningstiden är normalt sex månader. Av regeringens proposition (prop. 1994/95:218) om en aktivare arbetsmarknadspolitik framgår att <NOBR>ALU-verk-</NOBR> samheten bör få en allmän inriktning så att den kan användas i alla sektorer. Ursprungligen skulle ALU i princip avse samhällsuppgifter som annars inte skulle bli utförda och fick inte tränga undan ordinarie arbeten (prop. 1992/93:50).</P>
<P class="p185 ft19">I rapporten ”Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden” uppskattas undanträngningen via ALU till närmare 80 procent med tillämpning av en ekonometrisk modell. Av rapporten framgår att undanträngnings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft11">effekten av ALU blir betydligt mindre eller mellan 10 och 30 procent om beräkningen baseras på enkäter och intervjuer. Arbetsmarknadsstyrelsen har ifrågasatt delar av revisorernas rapport och anser att undanträngningen är väsentligt lägre än vad som framkommer i studien enligt den ekonometriska modellen. AMS har gjort vissa egna undersökningar och har även räknat om resultatet i revisorernas rapport utifrån vissa andra förutsättningar. I likhet med revisorerna bedömer AMS att risken för undanträngning är lägre för utbildningsän för sysselsättningsåtgärder. Konkurrensverket delar denna bedömning.</P>
<P class="p318 ft11">Riksdagens revisorer har efter remissbehandlingen av rapporten om undanträngningseffekter i en skrivelse (1996/97 RR10) till riksdagen redovisat sina överväganden och förslag. I skrivelsen föreslås bl.a. att Arbetsmarknadsverket bör genomföra en analys av de olika åtgärderna och hur dessa kan tänkas påverka graden av undanträngning. Vidare anser revisorerna att det bör anges vilka effekter som är önskvärda eller inte. Enligt revisorernas uppfattning bör regeringen för riksdagen presentera en samlad bedömning av undanträngningseffekter till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</P>
<P class="p319 ft19">Regeringen har i regleringsbrevet för AMS innevarande år givit myndigheten i uppdrag att studera undanträngningseffekter för samtliga stödåtgärder inom arbetsmarknadspolitiken. Rapporten skall vara klar i november 1997.</P>
<P class="p319 ft19">I Statskontorets rapport (1997:10) framhålls att ALU, med undantag för undanträngningseffekterna, svarar för de av statsmakterna uppsatta målen. Statskontorets intryck är att konkurrenseffekter av ALU- anvisningar numera uppmärksammas i större utsträckning än tidigare. Detta anses bl.a.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318677x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p320 ft11">bero på de fall som de fackliga organisationerna och näringslivet uppmärksammat främst inom byggsektorn. I rapporten påpekas att för en lokal företagare kan konsekvenserna vara stora.</P>
<P class="p319 ft11">En slutsats i rapporten är att ALU bör finnas kvar men att berörda insatser bör minska i omfattning för att minska risken för undanträngning och meningslösa uppgifter. Enligt Statskontoret finns också all anledning att ytterligare skärpa bedömningskriterierna hos arbetsförmedlingen. Ett annat förslag är att ALU ej bör anvisas till kommersiella företag (även benämnda privata anordnare) och helt avgiftsfinansierad verksamhet.</P>
<P class="p223 ft19">Statskontoret framhåller att det är angeläget att undanträngningseffekterna ägnas ökad uppmärksamhet av Arbetsmarknadsverket på alla nivåer och att en åtgärdsplan utarbetas. Vidare sägs att även de indirekta effekterna måste uppmärksammas och att åtgärder för att minska dessa tas fram. I rapporten föreslås att dessa överväganden bör göras i Regeringskansliet samlat för alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</P>
<P class="p223 ft19"><SPAN class="ft48">Metall </SPAN>menar att en snabb nedtrappning av ALU och API på den privata arbetsmarknaden vore önskvärt då undanträngningseffekterna ökar i snabb takt.</P>
<P class="p321 ft46">Landshövdingen i S län <SPAN class="ft12">menar att ALU- bidrag bör tillåtas även till privata företag. Flera landshövdingar vill också förlänga tiden för ALU.</SPAN></P>
<P class="p322 ft15"><NOBR>A-kassa</NOBR> även till den som har registrerad firma</P>
<P class="p323 ft19"><SPAN class="ft48">Landshövdingen </SPAN>i U län vill att den som har egen firma även skall kunna uppbära <NOBR>a-kassa</NOBR> om sysselsättning i det egna företaget inte är möjlig. Landshövdingen i K län menar att arbetslös inte skall behöva avveckla sitt företag helt för att få tillbaka <NOBR>a-kassan.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p45 ft20">Deltids- och säsongsföretagande måste bli möjligt. Anpassa <NOBR>a-kassereglerna,</NOBR> menar landshövdingen i AC län.</P>
<P class="p45 ft19">Se över reglerna för <NOBR>a-kassa</NOBR> för dem som är andelsägare i ekonomiska föreningar så att inte en marginell insats äventyrar <NOBR>a-kas-</NOBR> san, menar landshövdingen i Z län.</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft51">Metall </SPAN>menar att det borde gå att stimulera verksamhet under lågsäsong genom lokala initiativ; ökade satsningar inom turistnäringen borde kunna inriktas på att skapa lågsäsongsverksamhet som i första hand förbehölls fastboende på berörda orter.</P>
<P class="p179 ft15">Direktnummer till arbetsförmedlingen</P>
<P class="p175 ft11">Arbetsgivare som vill ha tag i personal och vill anmäla lediga jobb skulle inte behöva vänta i växeln hos arbetsförmedlingen. De borde ha ett direktnummer in till någon som svarade direkt, menar landshövdingen i Dalarnas län.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>och <SPAN class="ft46">HTF </SPAN>instämmer i detta.</P>
<P class="p324 ft39">NÄRINGSDEPARTEMENTET</P>
<P class="p325 ft47">Inrätta en särskild expertgrupp för fortlöpande regelöversyn</P>
<P class="p175 ft51">Sveriges Köpmannaförbund <SPAN class="ft11">anser att det bör inrättas en särskild expertenhet centralt i Regeringskansliet för fortlöpande regelöversyn och för bevakning av att problem- och konsekvensutredningar faktiskt genomförs när nya förslag övervägs.</SPAN></P>
<P class="p129 ft49">Företagens Uppgiftslämnardelegation <SPAN class="ft7">anser att en särskild expertenhet bör etableras centralt i Regeringskansliet för att tillse att tilllämpningen av de förbättrade </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">PKA-reglerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> blir effektiv framför allt i departementens arbete med lagförslag, förordningar och utredningsdirektiv. Expertenheten bör också följa regeltillämpningen inom statliga utred-</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">ningar och myndigheter. Vidare bör en sådan enhet svara för samordningen av svenska synpunkter på planerade <NOBR>EU-regler</NOBR> inom olika sakområden som berör näringslivet. Även bristande tillämpning av EU:s egna <NOBR>PKA-regler</NOBR> bör uppmärksammas av medlemsländerna. Den årliga rapporten till EU om regelförenklingsarbetet i Sverige bör enheten svara för.</P>
<P class="p326 ft47"><NOBR>EU-rekommendationer</NOBR> om förenklingar av regelverket</P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>refererar rekommendationer som antagits av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> i april 1997. Med särskilt gillande refereras EU:s förslag om ett enda kontaktställe dit nyföretagaren kan vända sig för att få nödvändiga besked. Dessutom föreslås ett enda formulär som tas om hand av denna kontaktpunkt för givande och förmedlande av nödvändiga tillstånd för att starta företag.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>uppskattar också kommissionens förslag om ett registreringsnummer som är giltigt inom hela EU, vilket underlättar vid företagsetableringar och företagsexpansion över medlemsländernas gränser.</P>
<P class="p185 ft11"><NOBR>EU-dokumentet</NOBR> påpekar också behovet av att myndigheterna blir mer kundorienterade, att handläggningstiderna minskas och att bindande besked ges inom en specificerad tidsgräns.</P>
<P class="p185 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>föreslår att myndigheterna i tillämpningen av dessa <NOBR>EU-rekommendationer</NOBR> skall införa kvällsrespektive morgonöppet en gång i veckan samt att information som skall skickas ut till småföretagare först skall granskas om den är begriplig av en panel av småföretagare.</P>
<P class="p181 ft12"><SPAN class="ft46">LO </SPAN>instämmer i princip i ovanstånede.</P>
<P class="p189 ft48">Sydsvenska Handelskammaren <SPAN class="ft19">pekar på behovet av att implementera framlagda målsättningar för förenkling inom hela EU avseende den administrativa proceduren att</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">starta företag (jämlikt kommissionens rekommendation om förbättring och förenkling av företagsklimatet för nyetablerade företag (97/344/EG)).</P>
<P class="p11 ft15">Information till nyföretagare</P>
<P class="p175 ft28"><SPAN class="ft53">NUTEK </SPAN>refererar den ordning som innebär att aktiebolag och handelsbolag som registrerats hos PRV automatiskt får RSV:s Skatte- och avgiftsanmälan hemsänd. NUTEK menar nu att en sådan automatik även borde finnas för enskilda näringsidkare som registrerat firman hos PRV. Kan ytterligare myndigheter med <NOBR>registrerings-,</NOBR> tillstånds- och tillsynsfunktioner länkas på det sättet, dvs. med automatik skicka ut information och blanketter när det är aktuellt, undrar NUTEK.</P>
<P class="p327 ft15">Anslagen från EU:s strukturfonder behöver förenklas</P>
<P class="p202 ft28">NUTEK har gjort en utvärdering av EU:s stöd till näringslivsprojekt. Många företag upplever det som krångligt att sätta upp projekten. Det fordras ofta expert- och konsulthjälp, vilket för många företag innebär att man avstår från att gå vidare. Från lokala utvecklingsgrupper och företag har även framkommit kritik mot att man måste ligga ute med medel på grund av att inga förskott betalas ut. Detta medför att små företag, i synnerhet de som expanderar och som därför har likviditetsproblem, har svårt att delta i projekten.</P>
<P class="p328 ft11">Ett företag får inte vara inblandat i flera projekt än att det ryms under ett visst beloppstak. Detta gör att eldsjälsföretag snabbt når den nivå där de inte kan vara motor i olika projekt. <NOBR>EU-bidragen</NOBR> har inte kunnat utnyttjas fullt ut eftersom offentliga medfinansiärer ofta saknats. Informationen om strukturfonderna har ofta varit bristfällig eller felaktig.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318679x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p223 ft19">Oklara regler och olika tolkningar av reglerna bl.a. avseende företagsstödens koppling till strukturfonderna, stödnivåer och gränsdragningar mellan verksamhet som faller under statsstödsreglerna och allmänt näringslivsfrämjande verksamhet har skapat osäkerhet och försenat vissa projekt. Oklarheter avseende stödberättigade kostnader i projekten samt de i vissa fall långa utbetalningstiderna för projektmedel har lyfts fram som komplikationer i arbetet.</P>
<P class="p223 ft19">Vissa projektförslag sträcker sig över både läns- och målområdesgränser, vilket medför att ett samverkansprojekt i många fall kräver <NOBR>ansöknings-,</NOBR> <NOBR>besluts-,</NOBR> och rekvisitionshantering i ett flertal beslutsgrupper och sekretariat. Projektstarterna försenas och den administrativa hanteringen blir många företag övermäktig. En enklare och mer samordnad besluts- och administrativ struktur efterlystes i dessa fall.</P>
<P class="p329 ft11">Kritiken från vissa delar av näringslivet inriktas även på strukturfondssystemet i dess helhet. Generellt förespråkas från dessa i stället sänkta skatter och arbetsgivaravgifter framför bidragssystem, som man i många fall anser riskerar att snedvrida konkurrensen.</P>
<P class="p224 ft19">Den stora floran av mål och initiativ, vilka för närvarande uppgår till cirka 30 inom strukturfonderna, skapar förvirring och osäkerhet. Företagen har i många fall svårt att skapa sig en bild av de olika programmen och dess avgränsningar mot andra program samt de olika myndigheter och organisationer som ansvarar för respektive område.</P>
<P class="p223 ft11">Förslagen från NUTEK är bl.a. en bättre samordning med befintliga svenska stöd, bättre information genom t.ex. företagens egna organisationer, sammanläggning av program och projekt samt att man inför nästa strukturfondsperiod radikalt minskat antalet program.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft38">Konkurrensrätt</P>
<P class="p330 ft47">Kedjeföretag bör jämställas med franchising</P>
<P class="p331 ft12">Gruppundantaget för samverkan mellan mindre detaljhandelsföretag i frivilliga kedjor bör förbättras. De borde regelmässigt jämställas med franchising.</P>
<P class="p43 ft38">Sprängämnesinspektionen</P>
<P class="p281 ft20">Sprängämnesinspektionen skriver i sitt svar att deras regelverk inte skiljer på hanteringen av sprängämnen i stora och små företag. De refererar ett pågående översynsarbete där ett drygt tiotal projekt syftar till modernisering och förenkling av inspektionens gällande regelverk.</P>
<P class="p332 ft39">INRIKESDEPARTEMENTET</P>
<P class="p191 ft38">Plan- och bygglagen</P>
<P class="p173 ft15">Stärk konkurrensen</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>anser att kommunernas tillämpning av PBL när det gäller etablering inom dagligvarumarknaden bör utvärderas. Generellt utgör olika former av etableringshinder det allvarligaste hotet mot en effektiv konkurrens. Vid utformning av regler för etableringskontroll i en bransch måste därför effekterna på konkurrensen av sådana bestämmelser analyseras. Graden av konkurrens inom dagligvaruhandeln har bl.a. samband med kommunernas tillämpning av plan- och bygglagen (SFS 987:10), PBL. Vid en kommuns planering av markanvändning, inklusive prövningen av bygglovsärenden inom ramen för PBL, fastställs bl.a. vilken mark som skall få användas för handel, industri m.m. En kommun kan också direkt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft24">6 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p15 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">påverka etableringen av företag inom detaljhandel (livsmedelsaffärer, bensinstationer m.m.) i anslutning till att kommunen hyr ut eller säljer egen mark. Därmed kan kommunen påverka utbudet av olika varor och tjänster i kommunen med avseende på mångfald, produktkvalitet inklusive servicenivå och priser.</P>
<P class="p223 ft19">Statens pris- och konkurrensverk (SPK) genomförde i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> flera undersökningar av prisnivån på livsmedel i en rad orter i landet. Undersökningarna syftade främst till att jämföra prisnivån mellan olika orter med avseende på butiksstruktur.</P>
<P class="p321 ft20">Undersökningarna visade bl.a. att graden av konkurrens mellan butikerna hade stor betydelse för prisnivån och att etablering av butiker med lågpriskaraktär spelade en väsentlig roll.</P>
<P class="p223 ft19">Länsstyrelsen i Östergötlands län har utvärderat tillämpningen av PBL i länets kommuner under åren <NOBR>1992-1996.</NOBR> Av rapporten framgår att intresset av effektiv konkurrens ofta synes ha en underordnad eller ingen betydelse vid beslut som fattats med stöd av PBL. Det kan noteras att under den aktuella perioden innehöll PBL en särskild betämmelse om att beakta förutsättningarna för en effektiv konkurrens vid tillämpning av lagen och bedömning av etableringar. Av undersökningen framgår dock att kommunalekonomiska hänsyn (t.ex. kostnader för VA, kollektivtrafik m.m.), ekonomin för redan etablerad handel och exploatörens ekonomiska styrka och villighet att svara för kommunala kostnader i sammanhanget haft en stor eller avgörande betydelse för bedömningen. Dessutom tycks etablerade företag ofta haft ett stort inflytande på beslut om nyetablering.</P>
<P class="p261 ft11">Den 1 januari 1997 ändrades PBL i två avseenden. Den ena ändringen innebar att kommunen vid fastställandet av detaljplan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft11">för ett område får precisera förekomsten av viss handel. Kommunen har således numera bl.a. ökad möjlighet att hindra etablering av livsmedelshandel. Ändringen innebär ett ökat inslag av behovsprövning vid fastställande av detaljplan. Den andra ändringen var att bestämmelsen i PBL – om att intresset av en effektiv konkurrens inte fick motverkas vid utformandet av detaljplaner för byggnaders användning – slopades. Av uttalanden i förarbetena (prop. 1996/97:34) till ändringarna tycks dock intentionen ha varit att konkurrensintresset även i fortsättningen skulle beaktas vid tillämpningen av PBL.</P>
<P class="p223 ft19">Riksdagsbeslut om en ny lag eller lagändring föregås som regel av motivuttalanden av regeringen. Sådana uttalanden har hittills haft mycket stor betydelse vid tolkningen av svensk lag. I detta fall har lagbestämmelsen om konkurrensintresset tagits bort ur PBL. Enligt Konkurrensverkets mening kan inte ett motivuttalande ta över innebörden av en klar lagregel. Slutsatsen kan därför inte bli någon annan än att konkurrensintresset inte kommer att beaktas vid tillämpningen av PBL även om regeringen i motivuttalanden klarlagt att borttagande av lagregeln inte skulle uppfattas så att konkurrensintresset inte skulle beaktas.</P>
<P class="p223 ft19">I sammanhanget kan Konkurrensverket inte underlåta att peka på att i övriga Eu- ropa tillmäts inte förarbeten samma betydelse som i Sverige. I europeisk lagstiftning återfinns som regel lagens ändamål direkt i lagtexten. Främst till följd av internationaliseringen av rättslivet och <NOBR>EG-rättens</NOBR> ökade betydelse bör motsvarande inriktning på lagstiftningsområdet kunna få genomslag även i nationellt lagstiftningsarbete.</P>
<P class="p223 ft11">Eftersom en av intentionerna bakom PBL enligt motivuttalanden är att kommunerna skall beakta intresset av en effektiv konkur-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">rens vid etableringar måste särskilda bestämmelser härom finnas i lagen. En sådan bestämmelse kan införas i exempelvis PBL:s inledande bestämmelser (kap. 1). Detta har särskilt betydelse vid tillämpning av, förutom kap. 5, kap. 8 som rör <NOBR>bygg-,</NOBR> rivnings- och marklov. Åtgärden innebär att det för framtiden säkerställs att nämnda intention får genomslag vid tillämpning av lagen.</P>
<P class="p224 ft19">Konkurrensverket anser vidare, med hänsyn till resultatet av ovannämnda undersökningar, att det bör genomföras en bred undersökning om tillämpningen av PBL och effekterna för etablering inom dagligvaruhandeln, främst livsmedelsområdet. En sådan utredning kan utgöra underlag för åtgärder att underlätta etablering och öka konkurrensen inom dagligvaruhandeln.</P>
<P class="p224 ft11"><SPAN class="ft51">Konkurrensverket </SPAN>menar att intentionen bakom PBL om att en effektiv konkurrens skall beaktas vid kommunens fysiska planering bör få starkare stöd i lagtexten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft38">Kommunallagen</P>
<P class="p333 ft47">Övervakning av kommunalt stöd till näringslivet</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft51">SAF </SPAN>menar att en vanlig uppfattning är att varje form av kommunalt stöd till näringslivet enligt kommunallagen är olagligt. Men kommunallagen är inriktad mot att förhindra individuella stödåtgärder och subventioner, medan generella insatser tillåts.</P>
<P class="p55 ft20">Subventionerna kan dock snedvrida konkurrensen mellan företag som är verksamma i samma bransch men i olika kommuner. Utökade möjligheter till övervakning av den kommunala stödgivningen är nödvändigt anser <SPAN class="ft26">SAF</SPAN>.</P>
<P class="p55 ft20"><SPAN class="ft26">Konkurrensverket </SPAN>vill ge företagen bättre möjligheter att få prövat i domstol om kommunens stödgivning till företagets konkurrent strider mot kommunallagen. Det fordrar dock att inte enbart kommunmedborgare ges rätt att överklaga kommunala beslut.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p334 ft15">Förenkla redovisningen till byggnadsnämnderna</P>
<P class="p335 ft49">Företagarnas Riksorganisation <SPAN class="ft7">anser att redovisningen gentemot byggnadsnämnderna bör förenklas för byggföretag avseende arbeten understigande 250 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p336 ft47">Informations- och samrådsplikt vid markarbeten</P>
<P class="p337 ft51">Svenska Köpmannaförbundet <SPAN class="ft11">önskar att en ny ordning där kommunen eller av denna anlitad entreprenör inför planerade trafikavstängningar, vägarbeten m.m. åläggs att informera och samråda med berörda företag för att minimera avstängningsförluster.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p338 ft15">Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet</P>
<P class="p339 ft19"><SPAN class="ft48">SAF </SPAN>menar att rätten att klaga på ur kommunalrättslig synpunkt tveksam verksamhet inte som i dagsläget bör vara begränsad till kommunens medlemmar. Detta fordrar sannolikt att kommunens kompetens regleras i annan lag än kommunallagen – t.ex. inom konkurrenslagstiftningen.</P>
<P class="p223 ft11">Det måste finnas möjlighet att få lagligheten i en viss verksamhet prövad, inte bara lagligheten i ett visst beslut. Ofta finns inte något kommunalt beslut som går att klaga på, trots att en enligt kommunallagen olaglig verksamhet bedrivs.</P>
<P class="p267 ft12">Fullgoda möjligheter till prövning måste finnas även vad beträffar verksamhet i hel- eller delägda kommunala bolag. I dagsläget saknas sådana möjligheter.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p16 ft0">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p340 ft47">Tillsynsmyndighet och konkurrent inte förenligt</P>
<P class="p197 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>menar att myndigheter som har tillsyn över provningsföretag inte själva bör få bedriva konkurrerande provningsverksamhet. I departementsrapporten ”Principer för kommersiell provnings- och certifieringsverksamhet hos myndigheter” (Ds 1997:17) föreslås att myndigheter som har föreskrifts- eller tillsynsansvar endast om det finns särskilda skäl skall få konkurrera med andra som är ett anmält eller ackrediterat provnings- eller certifieringsorgan. Så- dana skäl kan vara att behov finns men att det saknas förutsättningar att bedriva aktuell verksamhet i hela landet. I rapporten finns även förslag till ändringar av berörda regelverk. Förslaget motiveras med att det inte skall uppstå jävs- eller konkurrensproblem till följd av att en myndighet utövar tillsyn över aktörer som är myndighetens konkurrenter. Vidare framhålls principen om att tillsynsrespektive affärsverksamheten bör drivas organisatoriskt åtskilda för att undvika korssubventionering.</P>
<P class="p132 ft38">Invandrarpolitik</P>
<P class="p173 ft50">Marknadsanpassat regelsystem för tolkning</P>
<P class="p183 ft19"><SPAN class="ft48">Konkurrensverket </SPAN>anser att ett nytt och marknadsanpassat regelsystem för tolk- och översättningsverksamhet skulle underlätta etablering av nya företag. Inom tolkverksamheten medför oklara bestämmelser att privata företags etablering och verksamhet försvåras. Konkurrensverket har fått många klagomål på detta område som bl.a. handlar om den oklara definitionen av begreppet arbetstagare. Det medför bl.a. en osäkerhet om LOU:s tillämpning i anslutning till att myndigheter ger uppdrag till tolkar. Justitieombudsmannen har i ett beslut den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">15 november 1996 (Dnr <NOBR>2175-1996)</NOBR> pekat på en rad näringsrättsliga aspekter på tolkningsverksamheten. Kammarkollegiet har uppmärksammat frågan i ett yttrande till JO och menar att den kommunala tolkningsverksamheten har en monopolställning.</P>
<P class="p45 ft19">Problemet är enligt Konkurrensverkets uppfattning av sådan natur att det är av stor, kanske avgörande, vikt för små- och ensamföretagare om de skall kunna vara kvar på marknaden. Anmärkningsvärt är även den beroendeställning dessa aktörer, dvs. oberoende uppdragstagare, uppfattar sig ha gentemot befintliga kommunala tolkförmedlingar och offentliga arbetsförmedlingar på grund av den rättsosäkerhet som blir följden av nämnda oklarheter. Detta tillsammans med den kommunala tolkförmedlingsverksamhetens rättsliga ställning kan skapa ytterligare konkurrensproblem.</P>
<P class="p45 ft19">Konkurrensverket har i skrivelse (Dnr 1275/96) till regeringen (Närings- och handelsdepartementet) i början av februari i år föreslagit att det tillsätts en särskild utredning med uppgift att närmare analysera förhållandena på marknaden för tolk- och översättningstjänster. Ett huvudsyfte med utredningen bör vara att ta fram ett nytt och marknadsanpassat regelverk på området.</P>
<P class="p94 ft38">Konsumentfrågor</P>
<P class="p173 ft15">12 riktlinjer kan upphävas</P>
<P class="p175 ft19"><SPAN class="ft48">Konsumentverket </SPAN>anför att 12 riktlinjer av totalt 47 (dvs. ca 25 procent) kan upphävas redan under 1997 med hänvisning till nya domstolsbeslut, ändrad lagstiftning, nya EU- regler, nya standarder, samordning med andra myndigheter på konsumentområdet samt behovet av förenklingar.</P>
<P class="p181 ft12">Konsumentverket uppger också att de har</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318683x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">interna rutiner i form av en checklista för riktlinjearbetet enligt marknadsföringslagen, i syfte att påminna om viktiga faktorer som bör beaktas i regelarbetet, bl.a. konsekvensanalyser och frågan huruvida en informationsskyldighet kan bli alltför belastande för småföretagen.</P>
<P class="p341 ft39">MILJÖDEPARTEMENTET</P>
<P class="p257 ft15">Femton lagar förs ihop till en miljöbalk</P>
<P class="p197 ft11"><SPAN class="ft51">Naturvårdsverket </SPAN>anför i sitt remissvar följande. För att göra miljölagstiftningen lättare att överblicka och tillämpa samordnas bestämmelserna i den centrala miljölagstiftningens olika lagar i en miljöbalk. Miljöbalken avses träda i kraft den 1 januari 1999.</P>
<P class="p342 ft54">Regelförenkling och samordning är möjlig när det gäller farliga kemiska ämnen</P>
<P class="p170 ft48">Kemikalieinspektionen <SPAN class="ft19">konstaterar att reglerna inte gör någon skillnad mellan små och stora företag. Däremot är många regler så konstruerade att de innebär lättnader i förpliktelserna när produktvolymen är liten.</SPAN></P>
<P class="p185 ft19">Kemikalieinspektionen anser att den stora mängden regler är en omständighet som särskilt försvårar tillväxtförutsättningarna för småföretag. Regelmängden bör minskas där så kan göras utan att syftet med reglerna eftersättes. En stor del av regelmassan utgörs av listor om hur enskilda ämnen skall klassificeras och märkas. Dessa listor är snarast till stöd för småföretagen som annars måste skaffa motsvarande information från annat håll. Det är därför svårt att i betydande omfattning minska den sakinformation som finns i reglerna.</P>
<P class="p243 ft19">Däremot skulle regler som finns på många håll kunna samordnas så att de blir lättare att hitta och använda. Reglerna i Kemikalieinspektionens författningssamling, KIFS,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft19">rymdes år 1991 på 80 <NOBR>A5-sidor.</NOBR> Till följd av <NOBR>EES-avtalet</NOBR> började författningstexten svälla under år 1992 och upptar i dag mer än 950 <NOBR>A5-sidor,</NOBR> varav cirka 900 införlivar gemenskapsbestämmelser. Detta visar att de viktigaste insatserna för en begränsning av regelmängden måste göras på gemenskapsnivå, och innan gemenskapsbeslut fattas som förpliktar medlemsstaterna att införa flera bestämmelser. Inspektionen agerar i gemenskapsarbetet med det för ögonen.</P>
<P class="p319 ft19">En förändring som skulle kunna övervägas att föreslå på gemenskapsnivå berör de ämneslistor som redovisar de kemiska ämnen som är klassificerade inom gemenskapen och anger hur de skall klassificeras och märkas. Listorna meddelas för närvarande genom <NOBR>EU-direktiv.</NOBR> De motsvarande svenska bestämmelserna omfattar 672 A5- sidor författningstext från Kemikalieinspektionen och 277 <NOBR>A5-sidor</NOBR> från Sprängämnesinspektionen. Om åtminstone ämneslistorna i stället meddelades i form av <NOBR>EG-förord-</NOBR> ningar skulle vardera myndighetens författningsvolym minska avsevärt. Motsvarande skulle gälla i alla andra medlemsländer.</P>
<P class="p343 ft11">Särskilt för den som vill exportera kemiska produkter till andra medlemsländer skulle det innebära en avsevärd lättnad att aldrig behöva efterforska de nationella ämneslistorna i varje medlemsstat. Möjligheten att gå direkt på direktivtexten står naturligtvis öppen redan i dag och så gör naturligtvis företag med stora resurser. Det är däremot inte sannolikt att den möjligheten utnyttjas av så många småföretag.</P>
<P class="p343 ft11">En liknande förändring gäller möjlig samordning mellan Kemikalieinspektionen och Sprängämnesinspektionen. Att Sprängämnesinspektionen tvingas ge ut ämneslistor med samma ämnen som Kemikalieinspektionen beror på att den ensam har erforder-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p344 ft11">liga bemyndiganden i fråga om de brandfarliga och explosiva egenskaperna. Ett första steg mot färre regler, som inte kräver beslut på gemenskapsnivå, kunde vara att även formellt samordna regelgivningen om ämnen på de båda områdena. Som en service till företagen tillhandahåller Kemikalieinspektionen redan i dag uppgifterna om brand- och explosionsfarliga egenskaper i sin författningssamling.</P>
<P class="p345 ft20">Avslutningsvis konstaterar Kemikalieinspektionen att myndighetens avgifter är kopplade till volym på ett sådant sätt att småföretagen inte drabbas orättvist.</P>
<P class="p179 ft15">Avgifter till produktregistret</P>
<P class="p346 ft20"><SPAN class="ft26">Industriförbundet </SPAN>upplever att avgiften till Kemikalieinspektionens produktregister bör ses över då den inte är differentierad till företagets storlek och heller inte alltid upplevs stå i relation till den insats som görs från myndighetens sida.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GLB318685x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p347 ft36"><SPAN class="ft63">Bilaga </SPAN><SPAN class="ft64">2 </SPAN>Småföretagsdelegationens</P>
<P class="p348 ft36">hearing den 24 oktober 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p14 ft18">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p14 ft38">Hearingen öppnas</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p15 ft38">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p14 ft65">Avreglering för tillväxt, sysselsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p14 ft38">och välfärd</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p15 ft38">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p14 ft38">Två företagare berättar</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p15 ft38">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p14 ft65">Myndigheternas arbete med avreglering</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td40"><SPAN class="p15 ft38">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td39"><SPAN class="p14 ft38">Fyra riksdagsmän</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td40"><SPAN class="p15 ft38">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td39"><SPAN class="p14 ft38">Avslutande panel</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p15 ft38">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p14 ft38">Hearingen avslutas</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td40"><SPAN class="p15 ft38">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p14 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p14 ft38">Deltagare</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p15 ft38">116</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p16 ft38">Hearingen öppnas</P>
<P class="p182 ft66">Camille Forslund</P>
<P class="p176 ft19">Jag är sammankallande i Avregleringsgruppen inom Småföretagsdelegationen. Avregleringar är ett område vi arbetar med. Vi har också en grupp som jobbar med kompetensutveckling för företagare. Vi har en grupp som jobbar med tillgänglighet och information och stöd för företagare. Vi har en grupp som jobbar med riskkapital och vi har en grupp som jobbar med social ekonomi och nätverking mellan företag.</P>
<P class="p211 ft19">Innan jag lämnar över ordet till Christer Petersson, som är programledare för dagen, vill jag säga en sak. Delegationen har kallat till en hearing. Termen kommer från USA, där en hearing betyder en utfrågning i ett ämne som man vill komma fram till sanningen om. Och det är precis det som är delegationens mening med denna hearing. Ni är utfrågarna, ni i publiken, och därför är er medverkan oerhört viktig och vi är väldigt glada och se att det varit så stort intresse för denna hearing. Och vi i delegationen kommer att använda oss av den debatt vi ser fram emot som ska hållas här i dag.</P>
<P class="p208 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft28">Tack, Christer Pettersson heter jag och är ekonomijournalist tillika må jag ju säga i den här församlingen också småföretagare. Mitt uppdrag blir här att se till att era frågor, era funderingar, era tankegångar kring det som är dagens tema, avreglering och förenkling av förutsättningar för småföretagare i Sverige, att det blir väl belyst var knutarna sitter etc. etc. så ytterligare en uppmaning till er att utnyttja tillfället att vara aktiv i detta.</P>
<P class="p349 ft28">Det lär finnas, tror jag, ungefär 5 000 regler, förordningar, förutsättningar eller direktiv som påverkar direkt eller indirekt små-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">företagare i olika sammanhang. 5 000 regler ungefär och där någonstans finns då småföretagaren och tittar upp mot alla dessa regler.</P>
<P class="p141 ft19">Jag kan inte undvika innan jag ger ordet här inledningsvis och berätta om en kompis jag har. Han är bergssprängare. Han har hållit på i sin verksamhet och bedrivit företag i 25 år. Han berättade för mig att när han började fick han ägna ungefär en halvtimme om dagen i genomsnitt att uppfylla regler, bestämmelser att få godkännanden, få intyg etc., en halvtimme om dagen gick åt. I dag berättar han är det vissa dagar halva tiden som går åt att sitta på polisstationen och vänta på att få det skriftliga intyget godkänt. Varje förfarande för honom att smälla bort en bergknalle, liten, är ungefär samma procedur som när Skanska sätter igång Hallandsåsen. Ungefär så upplever han det.</P>
<P class="p45 ft19">Tre timmar om dagen i genomsnitt går åt att uppfylla regelverket. Jag bara lägger detta som ett litet memento i tankegången, en liten bild ur verkligheten och med detta har vi Lars Rekke, statssekreterare, Näringsdepartementet. Du får inleda. Var så god!</P>
<P class="p94 ft66">Lars Rekke</P>
<P class="p219 ft19">Tack så mycket. Jag håller med Camille Forslund om att det är roligt att se att det är så många som har ställt upp här i dag på den här hearingen, utfrågningen som Småföretagsdelegationen anordnar och ber att få tacka Dig Christer också. Jag tror att när det gäller sådana sprängningsinsatser så kanske det är klokt ibland att lägga ned lite tid i förväg och inte drabbas av överraskningar.</P>
<P class="p45 ft19">Jag vill för det första säga att Småföretagsdelegationen är en statlig utredning som regeringen tillsatte förra året med syftet att arbeta med frågor, komma med förslag som skall gynna de små och medelstora företa-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p320 ft11">gens utveckling på olika sätt. Regelförenkling och avreglering ingår som en viktig del i delegationens insatser. Det är inte det enda men det är ett viktigt område. Som Camille nämnde så är det också frågan om företagsutvecklingsfrågor, informationsfrågor m.m.</P>
<P class="p329 ft19">Om jag då skall hålla mig till frågan om regelförenklingar vill jag väldigt gärna nämna någonting om de utgångspunkter som regeringen har för att vilja göra insatser och förbättringar på det här området. Den första utgångspunkten är att de små företagen nästan alltid har mycket mindre administrativa resurser än de större företagen. Det är inte konstigt utan snarare naturligt. Så kommer det säkert alltid att vara – det är ju det som är det speciella med ett litet företag att de administrativa resurserna är mindre.</P>
<P class="p329 ft19">De stora företagen har i allmänhet mycket lättare att hantera regelsystemen. Man har möjligheter att anställa eller anlita expertis för att lösa uppkommande problem. Det har inte småföretag i allmänhet. Detta är den viktigaste utgångspunkten för att regeringen faktiskt vill se till att regelsystemet kan förändras så att denna konkurrensnackdel de små företagen till nackdel och de större till fördel, kan minska eller helst försvinna!</P>
<P class="p223 ft19">Det är alltså inte frågan om i första hand att införa regler som innebär att ekonomiska resurser förs över, exempelvis från samhället eller ifrån de stora företagen, till de små. Förstahandsuppgiften är att minska konkurrensnackdelen som jag just nämnde.</P>
<P class="p223 ft19">En annan utgångspunkt är att de regler som finns ju i allmänhet har ett syfte. De är inte till för att försvåra i största allmänhet. Sedan har de i många fall fått de effekterna. De regler vi har ska naturligtvis respekteras. Det finns regelsystem som avser att t.ex. näringsverksamhet kan bedrivas så att den inte kommer i konflikt med sociala mål,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p350 ft12">hälsomål, folkhälsomål och liknande. Det finns också regler som syftar till att hindra en snedvridning av konkurrens och liknande.</P>
<P class="p343 ft11">Det ligger i sakens natur att när man har ett sådant regelsystem, så följer därmed också en viss tillsynsskyldighet för staten och det följer ett visst administrativt arbete även hos företagen för att kunna uppfylla de här reglerna. Det är väldigt viktigt att ha klart för sig de här utgångspunkterna. Men syftet är att se till att det existerande regelsystemet inte innebär en konkurrensnackdel för de små företagen.</P>
<P class="p223 ft20">Även reglernas och regelsystemens sakinnehåll måste ses över, men även då är det i allt väsentligt för att just den här konkurrensnackdelen som finns genom de små företagens speciella karaktär i jämförelse med de stora kan undanröjas.</P>
<P class="p223 ft20">Regeringen ser det som en utomordentligt viktig uppgift att arbetet som Småföretagsdelegationen utför, som successivt nu håller på att förankras, bearbetas och beredas i Regeringskansliet, kan fullföljas på ett bra sätt.</P>
<P class="p223 ft19">Jag skulle vilja nämna några saker som delvis har med det här att göra och där förbättringar är på väg. Ett av de viktigaste områdena där Småföretagsdelegationen, liksom många andra, har framfört mycket skarp kritik har gällt sjuklöneperioden och dess längd. Där har nu regeringen lagt ett förslag där man återställer sjuklöneperioden till den gamla nivån. Jag tror vi alla kan vara överens om att det är bra att vi har funnit ett utrymme för att kunna förkorta den.</P>
<P class="p223 ft19">En annan fråga som också har diskuterats i Småföretagsdelegationen gäller möjligheten att få <NOBR>F-skattsedel</NOBR> för företagen. Också där finns det nu ett förslag till vissa förbättringar och frågan bereds också vidare i bl.a. Riksskatteverket. Syftet är att det ska</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft20">bli lättare att få <NOBR>F-skattsedel</NOBR> eller rättare sagt att de onödiga hindren för att få <NOBR>F-skattse-</NOBR> del ska tas bort.</P>
<P class="p351 ft19">Jag vill slutligen nämna att regeringen har tillsatt en utredning med syfte att se över stoppreglerna för småföretag. Mycket tyder på att man i många fall även utan dessa regler kan uppnå syftena bakom detta system – att förhindra otillbörliga skattevinster.</P>
<P class="p351 ft19">Jag vet inte om ni har läst en artikel i Dagens Industri där näringsministern har intervjuats angående de förslag som har tagits fram här i Småföretagsdelegationen och som syftar till att förbättra inom området för dagens diskussion – regelförenklingar s.k. – där tycker jag man kan säga att ni har fått en snabb reaktion, positiv reaktion på många av de förslag som har lämnats.</P>
<P class="p352 ft20">Jag förstår att dagens svar inte fullt ut tillgodoser alla de synpunkter som har funnits men jag tycker ni skall hålla i minnet att det här var en mycket snabb reaktion på nyligen inlämnade förslag.</P>
<P class="p351 ft11">Sammanfattningsvis är småföretags- och regelförenklingsfrågor en mycket prioriterad uppgift för regeringen. Jag hoppas också att dagens hearing ska ge ett ännu bättre underlag för den fortsatta diskussionen mellan Regeringskansliet och Småföretagsdelegationen när det gäller regelförenklingsarbetet.</P>
<P class="p352 ft20">Ni kan vara övertygade om att regeringen fäster mycket stort avseende vid Småföretagsdelegationens arbete!</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p188 ft12">Tack!</P>
<P class="p351 ft19">Jag vet att du inte kan vara med så länge själv. Bara en kort fråga på en punkt du själv pekar på – <NOBR>F-skattsedelfrågan.</NOBR> Det finns också en tanke att det bara skall behövas <SPAN class="ft48">en kontakt </SPAN>med <SPAN class="ft48">en myndighet </SPAN>för att starta ett företag, få det registrerat, skattefrågan löst,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">hela den här delen. Nu är det uppdelat på en mängd olika. Är du positiv till en tanke att t.ex. vid registrering hos PRV, där ditt bolag registreras med namn och allting sådant, det samtidigt utfärdas därifrån en F- skattsedel och övriga ska vi säga administrativa tillstånd.</P>
<P class="p181 ft12">En kontakt – hela paketet i handen.</P>
<P class="p179 ft66">Lars Rekke</P>
<P class="p219 ft11">Det går ju naturligtvis inte att säga att man är negativ till ett sådant förslag. Det är naturligtvis inom många områden väldigt viktigt att man försöker etablera system där man kan arbeta med en kontakt. Det gäller inte bara för småföretag utan naturligtvis även för stora företag och för enskilda, att så långt som möjligt sträva mot detta mål.</P>
<P class="p45 ft19">Jag tror det är väldigt viktigt att de myndigheter som vi har vidtar utomordentligt starka insatser för att förbättra samverkan. För det här är en fråga om samverkan. Att man etablerar samverkanssystem som gör att det blir praktiskt möjligt att nå dithän att man ska kunna ha en kontakt med myndigheterna. Jag tror det är där som svårigheterna ligger. Vi har i det svenska samhället liksom i alla andra samhällen sektorsorgan som är experter var och en på sitt område, det gäller då att få till stånd en större samverkan.</P>
<P class="p45 ft20">Jag skulle hälsa med stor tillfredsställelse att man genom en mycket förbättrad samverkan når dithän att det blir praktiskt möjligt att genomföra ett system där det räcker med ”en kontakt”. Jag har goda förhoppningar om detta!</P>
<P class="p45 ft19">Det här är ett problem inte bara när det gäller att få tillstånd eller få registrering till stånd av ett företag. Vi har samma problem när det gäller de regionalpolitiska och liknande insatser som staten gör i utsatta regioner – det finns en mängd olika aktörer. Också här är det av stort värde om man kan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft12">uppnå en sådan situation att det räcker med en kontakt.</P>
<P class="p353 ft19">Jag kan inte bedöma på rak arm om PRV är det lämpligaste organet att hålla i kontakten när företag startas. Det får väl Carl- Anders kanske utveckla senare. Det förefaller emellertid ganska naturligt att PRV skulle kunna ha en sådan vidgad uppgift eftersom det är dit man vänder sig i första hand. Det som först krävs är en registrering av något slag om man vill etablera ett aktiebolag eller ett handelsbolag.</P>
<P class="p211 ft28">Jag är mycket positiv till den inriktningen och jag kan försäkra att detta är en av utgångspunkterna för regeringens arbete.</P>
<P class="p354 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft11">Det måste man uppfatta som en positiv reaktion som kanske utlöser aktivitet också.</P>
<P class="p179 ft66">Lars Rekke</P>
<P class="p221 ft19">Ja, den har redan utlöst aktivitet. Regeringen i sina direktiv till myndigheterna prioriterar just den här samverkansaspekten. Man ska komma ihåg att det räcker inte att man säger att PRV ska ha den här uppgiften. Det måste ju också finnas förutsättningar för att PRV ska kunna utföra den. Det är detta som vi arbetar med.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p160 ft20">Vi ska raskt vidare och nu handlar det då om avreglering, välfärd, sysselsättning och tillväxt. <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt välkommen. Din syn på detta, vikten av avreglering och dess möjliga effekter, var så god!</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p355 ft67">Avreglering för tillväxt, sysselsättning och välfärd</P>
<P class="p10 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p217 ft19">Camille Forslund har bett mig att vara så konkret som möjligt och inte sväva ut i några allmänna samhällsekonomiska betraktelser. Jag måste ändå börja med några principiella synpunkter på det ämne som jag har förelagts. Lars Rekke påpekade det i och för sig självklara att regleringar behövs och han kunde ha tillagt att en hel del regleringar är nyttiga, bidrar till tillväxten och sysselsättningen. Man kan säga allmänt att det är detta som skapar lag och ordning i en marknadsekonomi: avtalstrygghet, konkurslagstiftningen, konkurrenslagstiftningen, egendomsskydd osv.</P>
<P class="p55 ft20">Dessutom ska diskussionen inriktas på i första hand de mindre företagens förhållanden.</P>
<P class="p45 ft19">Men här finns en fälla som man bör undvika att gå in i. Vi vill att våra regelsystem ska göra det lätt att starta företag, att bli ett småföretag. Men vi vill väl också att företag ska kunna växa, bli stora företag. Då och då föreslås regler som ensidigt gynnar små företag – med lägre arbetsgivaravgifter eller sämre anställningsskydd i företag med ett maximerat antal anställda. Det kan vara gynnsamt i starten. Men det kan också bli ett hinder för växt – när kostnaderna tar ett språng eller företaget hamnar i en nytt och strängare ansvarsförhållande till de anställda.</P>
<P class="p45 ft19">Det här är viktigt eftersom det finns så många naturliga hinder för ett småföretags tillväxt. Ett är företagaren – entreprenörens krav på oberoende av utomstående, egen personlig överblick och kontroll av hans/ hennes skapelse. Om växt kräver tillskott av riskkapital utifrån betyder det externt inflytande. Om växt betyder att arbetsledare måste tas in hotas överblicken och kontrollen. Dessutom kan företaget inte växa över</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p356 ft12">ägarens personliga kompetens utan att hans inflytande och kontroll minskar.</P>
<P class="p318 ft11">Det är således inte konstigt om många småföretag stannar i växten. Men den svenska företagsstrukturen är ändå så pass extrem (i en internationell jämförelse) att vi måste fråga oss om inte vårt system är speciellt tillväxthämmande. Av ca 400 000 företag skulle närmare 300 000 sakna anställda, dvs. vara enmansföretag.</P>
<P class="p223 ft19">Ytterligare en principiell synpunkt. Åtskilliga studier visar att störst betydelse för uppkomsten och livskraften hos småföretag har det allmänna näringsklimat man lever i. Existensen av en ”företagskultur”, möjligheterna i arbeta i nätverk med andra småföretag, relationen till de storföretag man ofta är beroende av som leverantör m m liknande lite diffusa ting som inte eller mycket sällan kan hanteras på det politiska planet.</P>
<P class="p224 ft19">Men statens eller landstingets eller kommunens agerande bidrar naturligtvis också i hög grad till klimatet för både små och stora företag. Regleringar som företagarna upplever som diskriminerande, godtyckliga eller svårtolkade skapar ett dåligt klimat – det allmänna värdesätter inte företagsamhet, förstår inte dess betydelse, genom att visa nonchalans, misstänksamhet eller öppen fientlighet. OBS att här är det handlingen som räknas. Allt näringslivsvänligt tal i världen hjälper inte om regleringsbesluten talar ett annat språk. Det kan tilläggas att regleringar, som i sig kanske inte är så negativa eller t o m positiva, kan bli skadliga om reglerna ändras ofta, särskilt om det sker med kort varsel. Det skapar osäkerhet och därmed nya risker ovanpå den ofrånkomliga affärsrisken.</P>
<P class="p329 ft28">Offentliga organ påverkar också näringsklimatet när de uppträder som ekonomiska aktörer i marknadsekonomin – som uppköpare av varor och tjänster, som projekt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft11">upphandlare, som producenter i konkurrensmarknader och som arbetsgivare, t.ex. via sin lönepolitik. Det här agerandet blir, som utflöde av den offentliga makten och av beskattningsmakten, en del av det regelsystem som företagen har att leva med.</P>
<P class="p45 ft19">Med de här utgångspunkterna tänkte jag diskutera behovet av avregleringar på tre områden där offentliga ingrepp är dominerande eller mycket frekventa: skattesystemet, arbetsmarknaden samt den offentliga sektorn. Det finns naturligtvis många andra avregleringssystem som förtjänar att diskuteras. Det kan förhoppningsvis ske i senare inlägg idag. Men man har bett mig att vara så konkret som möjligt och det kräver en viss koncentration på ämnet.</P>
<P class="p94 ft15">SKATTER</P>
<P class="p175 ft20">Med viss bävan beträder jag det här svåra området. Själv har jag ju ett inte helt fläckfritt förflutet när det gäller statens hantering av skatt på företagsamhet.</P>
<P class="p45 ft19">Efter 1991 års skattereform går det i och för sig att hävda att den svenska företagsbeskattningen är relativt gynnsam, internationellt sett (med undantag för de s.k. skatteparadisen). Men frågan är om det gäller småföretagen. För egenföretagaren blir summan av inkomstskatt och egenavgifter i allmänhet uppåt 70 procent av företagets resultat. Och den som driver företaget i bolagsform har att kämpa med den s.k. fåmansbolagsbeskattningen, som för företagaren/ägaren ger ungefär samma utfall.</P>
<P class="p45 ft19">Motiven för den här beskattningen är ju att företagarinkomster inte skall beskattas lägre än löneinkomster. Dessutom har man i vissa företagsformer möjlighet att via skattefria fonderingar bygga upp en förmögenhet som i motsats till löntagarens är befriad från förmögenhetsskatt tills dess den avytt-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft12">ras eller på andra vägar blir ägarens privata egendom.</P>
<P class="p357 ft19">Men hur man än ser på rättvisan i det här sammanhanget är det ändå svårt att hävda att vårt skattesystem innehåller några särskilda stimulantia för folk att bli företagare. Det är då inte bara en konsekvens av att inkomstskatter och sociala avgifter tar en stor del av den behållna inkomsten. En kanske minst lika viktig faktor är att statens ambition att förhindra skattefusk och skatteplanering lett till ett krångligt och, vill jag påstå, snålt regelsystem som gör hanteringen av självdeklaration och skattebetalning till ett mödosamt och dyrbart arbete som få småföretagare klarar själva. Och som antagligen får åtskilliga att ge upp sina företagarplaner, ibland utan att ens försöka.</P>
<P class="p185 ft19">Det är många som ropar efter förenklingar av företagsbeskattningen. Och ofta lovas det också att något sådant ska ske. Men min erfarenhet säger mig att det inte är möjligt att uppnå någon mer påtaglig förenkling utan att vi accepterar att utrymmet för skatteundandragande ökar. Det är kontrollbehovet, i kombination med ytterst detaljerade villkor för de skattelättnader man ändå vill bevilja, som skapar krånglet. Statens benägenhet att se varje företagare som en potentiell skattebedragare syns också i de försvårade villkor som omger beviljandet av <NOBR>F–skattesedel<SPAN class="ft23">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> </SPAN>Lättnader härvidlag samt ett snabbt genomförande av den utlovade reformeringen av fåmansbolagsreglerna skulle hjälpa en hel del.</P>
<P class="p211 ft19">Naturligtvis skulle flera av de här problemen mildras om skatter och avgifter kunde sänkas. Men det måste i så fall ske generellt. Speciallösningar för en kategori som kallas företagare skapar nya problem, förutom att det skulle leda till en svårhanterlig debatt om rättvisan i vårt skattesystem.</P>
<P class="p358 ft12">Men två reformer borde kunna genom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft19">föras utan att ge avkall på skattemoral och rättvisa. För många småföretagare är likviditeten ett långt större och mer akut problem än avkastningen på det kapital man satt in. Småföretagaren har inte bara kunder som kan vara tröga betalare. Staten har genom reglerna om inbetalning av skatter, särskilt momsen, allvarligt försämrat likviditetsläget i företagen<SPAN class="ft23">. </SPAN>Statens ovilja att ha en enda krona av skattebetalarnas pengar en enda dag utlånad till näringslivet kan möjligen förstås i ett läge då staten själv befinner sig i en likviditetskris. Men med de starkt förbättrade statsfinanser som man nu räknar med borde den här giriga hållningen kunna vändas till större förståelse för företagens likviditetsproblem.</P>
<P class="p223 ft11">Jag sa tidigare att det finns ett antal naturliga hinder för småföretagens tillväxt, att åtskilliga kanske helt enkelt inte vill växa. Men för de som vill växa och för de som utan att växa volymmässigt vill investera t.ex. i utveckling av sina produkter finns ett kapitalbehov. Ofta ses det som en fråga om att skaffa fram s.k. riskkapital, dvs. människor eller institutioner som är beredda att satsa pengar i enskilda företag. Men för många småföretag tror jag inte att det är någon attraktiv utväg – men man förlorar oberoendet och friheten att utan inblandning sköta sitt företag.</P>
<P class="p223 ft19">Av det skälet borde de skattemässiga möjligheterna att ackumulera kapital i företag förbättras. Särskilt gäller det nystartade företag i allmänhet och tjänsteföretag i synnerhet. Här borde kreativiteten få blomstra vad gäller de tekniska lösningarna.</P>
<P class="p223 ft11">Slutligen, på tal om skatter, tycker jag att man ska ta småföretagarna på allvar när de säger att de gärna avstår från bidrag om de i utbyte kunde få bättre skattevillkor. Det har samma bakgrund som oviljan att ta in externt kapital. Bidragen förbinds med vill-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft11">kor och regleringar som strider mot företagandets grundidé – att få sköta sig själv.</P>
<P class="p208 ft15">ARBETSMARKNADEN</P>
<P class="p197 ft19">Debatten om regleringarna på den svenska arbetsmarknaden går het och den politiska polariseringen är tydlig. Den stora stridsfrågan gäller regleringarnas konsekvenser för arbetslösheten. Skulle en avreglering eller omreglering öka företagens vilja att anställa?</P>
<P class="p185 ft11">Det ska genast sägas att det inte finns några bra teoretiska belägg för att så skulle ske. Men frågan måste ändå ställas om inte en del regleringar förlorat sin legitimitet eller åtminstone sin ekonomiska rationalitet med hänsyn till de förändringar som skett, i näringslivets struktur och i maktförhållandena på arbetsmarknaden. De statliga ingreppen har i stor utsträckning gjorts utifrån föreställningen att mot den enskilde löntagaren och hans fackliga organisation står ett antal stora företag, med stark finansiell ställning och en personalstyrka där individer lätt kan bytas ut mot andra individer.</P>
<P class="p185 ft19">Det synsättet präglar lagen om anställningsskydd (las). Arbetsgivaren bär nästan all risk vid misstag i anställningsbeslut. Och turordningsreglerna tar ingen hänsyn till individernas egenskaper, bara deras anställningstid. Likaså kan man säga att kollektivavtalen utgår från att arbetskraften är homogen och att alla företag i princip har samma betalningsförmåga.</P>
<P class="p211 ft19">Jag tror inte att jag i den här kretsen behöver närmare utveckla varför det här inte längre gäller på en stor del av svensk arbetsmarknad. I den del av näringslivet där de nya jobben väntas komma är företagen varken stora eller finansiellt starka. Och för många verksamheter, både i privat och offentlig sektor, är föreställningen om den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p350 ft12">homogena och lätt utbytbara arbetskraften inte längre realistisk.</P>
<P class="p318 ft19">Ändå kunde man kanske nöja sig med detta konstaterande om det vore så att svensk arbetsmarknad fungerade väl. Men det har den inte gjort på länge. Lönebildningen skapade under många år en högst skadlig inflation, näringslivet har inte ökat sin sysselsättning sedan början av <NOBR>1970–talet</NOBR> och idag råder en massarbetslöshet som till stor del är strukturell, dvs. inte kan hävas ens om efterfrågan på arbetskraft ökar, eftersom de arbetssökande inte kvalificerar eller är för dyra för de arbetsuppgifter som står till buds.</P>
<P class="p267 ft20">Flexibilitet, rörlighet, anpassningsförmåga har blivit rubrikorden för den reformerade arbetsmarknad Sverige borde ha. En del går då så långt som att hävda att det kräver slopandet av alla regleringar på arbetsmarknaden, inklusive lönesättning via kollektivavtal.</P>
<P class="p223 ft11">Alla här torde inse att det inte är realistiskt. Att i ett demokratiskt samhälle förbjuda människor att organisera sig fackligt, att driva en kollektiv lönepolitik, är otänkbart. Och de flesta torde anse att en reglering av förhållandet arbetsgivare – anställd behövs. Beslut om anställning ska vara förenat med ett större ansvarstagande för arbetsgivaren än andra företagsekonomiska beslut. De ska ske i medvetande om att besluten avgör människors villkor i vid mening, ekonomiskt och socialt.</P>
<P class="p223 ft19">Därför är det oroande eller åtminstone tankeväckande, hur man än ser på saken, att en växande del av svensk arbetsmarknad börjar stå helt utanför regleringarna. En rad uppgörelser mellan köpare och säljare av arbete innehåller inte något anställningsförhållande. Man gör ett underleverantörskontrakt, dvs. i stället för anställd blir man företagare som konsult eller projektutförare eller något liknande. Det finns också många</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft11">andra former: projektanställning, provanställning, vikariat eller arbete utan kontrakt</P>
<P class="p16 ft12">– man jobbar svart.</P>
<P class="p189 ft20">På det sättet kan man säga att regleringarna bidrar till uppkomsten av nya småföretag. Men det sker i så fall på det bakvända sättet – för att undgå regleringarna. Och det kanske ändå antyder att regleringarna spelar en viss roll för viljan att anställa människor.</P>
<P class="p211 ft11">Min tro är att de kostnader och det risktagande som lag och kollektivavtal skapar för en arbetsgivare framför allt har den konsekvensen att många egenföretagare förblir just det, dvs. inte tar steget in i arbetsgivarrollen. Det skulle i så fall vara åtminstone en del av förklaringen till den oproportionerligt stora andelen företag utan anställda i Sverige<SPAN class="ft21">.</SPAN></P>
<P class="p211 ft19">Därför borde en viss avreglering av arbetsmarknaden kunna motiveras både med sysselsättningsargumentet och med behovet av lag och ordning även på denna marknad. Ett mindre strängt regelsystem skulle kunna omfattas av fler, med andra ord.</P>
<P class="p10 ft66">Tre områden är viktiga.</P>
<P class="p359 ft19"><SPAN class="ft12">1)</SPAN><SPAN class="ft68">Den borgerliga regeringen gjorde en försiktig uppluckring av turordningsreglerna – två s.k. nyckelpersoner skulle kunna undantas. Denna beskedliga reform återställdes av socialdemokraterna.</SPAN></P>
<P class="p360 ft12">En återåterställare rekommenderas.</P>
<P class="p361 ft19"><SPAN class="ft12">2)</SPAN><SPAN class="ft69">Möjligheterna till anställning på viss tid har utvidgats. Det borde vara ett steg i rätt riktning. Men rättsläget verkar oklart efter den skiljedom i målarfackets avtal som förklarat visstidsanställning som oförenlig med det existerande kollektivavtalet. Här är det ju fråga om en typisk småföretagsbransch som inte kan utnyttja friare anställningsformer. Alltså borde staten inte nöja sig med det rådande rättsläget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p362 ft28"><SPAN class="ft12">3)</SPAN><SPAN class="ft70">Statsmakterna ska inte intervenera i löneförhandlingar. Det visar erfarenheterna från tidigare försök. Men staten förfogar över ett instrument som har stor betydelse för lönebildningen. Nivån på arbetslöshetsersättningen, dagpenningen, är detsamma som en av staten fastställd minimilön. Det är således inte bara en social fråga hur högt eller lågt den sätts utan också ett lönepolitiskt och samhällsekonomiskt avgörande. Även om det är inopportunt att demonstrera den insikten bör man ha klart för sig att de fackliga organisationernas krav på återställare även på det här området framför allt dikteras av deras intresse av att staten håller uppe en minimilön som de inte behöver offra förhandlingsutrymme för att uppnå.</SPAN></P>
<P class="p363 ft19"><SPAN class="ft12">4)</SPAN><SPAN class="ft68">Kanske också en fjärde punkt. Nämligen vaksamhet mot nya regleringar. En sådan tycks vara på väg – lagstiftning mot diskriminering av handikappade i arbetslivet där bevisbördan för att diskriminering inte har ägt rum läggs på arbetsgivaren. De kan synas vara ett högst behjärtansvärt ändamål. Men nog måste reformer av det här slaget analyseras också med hänsyn till vad det betyder för sysselsättningen i allmänhet och handikappade i synnerhet. Förslaget är på sitt sätt tidstypiskt. Rättigheter skall tvingas fram via lagar och sanktioner i stället för att uppnås via stimulans och samarbete.</SPAN></P>
<P class="p316 ft15">OFFENTLIG SEKTOR</P>
<P class="p281 ft12">Det är ett stort område men jag ska fatta mig kort och koncentrera mig på den del av den offentliga verksamheten som har direkt marknadskontakt med det privata näringslivet.</P>
<P class="p364 ft12">Till ett gott näringsklimat hör att offent-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">liga myndigheter i sina kontakter med näringslivet uppträder korrekt och inte utnyttjar sin offentliga maktställning. Ett exempel på motsatsen, att kommunala bolag i konkurrens med privata subventioneras genom att kommunen/ägaren inte begär någon avkastning på sitt kapital eller ger kostnadsfri borgen för upplåningen i sådana bolag. Eftersom det har visat sig svårt att undvika sådana konstruktioner bör kommunal affärsverksamhet ö h t begränsas till områden där det av tekniska eller marknadsmässiga skäl är naturligt eller ofrånkomligt, därför att det inte finns några privata alternativ.</P>
<P class="p223 ft11">Ett annat exempel är där det offentliga, i allmänhet staten, genom regleringar söker skydda egen affärsverksamhet. Man kan ha hur varma känslor som helst för järnvägen. Men det måste vara fel sätt att främja tågtrafik att med regleringar stoppa ett kostnadseffektivt alternativ som bussen. Här handlar det ju också ofta om att hindra etablering av småföretag.</P>
<P class="p223 ft19">En stor kontaktyta mellan offentlig sektor och näringsliv är upphandlingen av varor och tjänster. Här finns ett regelverk som syftar till fri och hederlig konkurrens. Men särskilt på det kommunala planet händer det inte alltför sällan att man gör sina egna regler, ibland av okunskap, ibland för att gynna det lokala näringslivet eller, värre ändå, den egna konkurrensutsatta verksamheten.</P>
<P class="p223 ft19">Poängen med en korrekt skött upphandling är inte bara att det borde leda till det bästa affärsmässiga resultatet – störst värde för skattebetalarnas pengar. Det borde också innebära att näringslivet får dels respekt för kommunens ekonomiska rationalitet, dels stabila och klara regler för sitt affärsmässiga förhållande till de offentliga beslutsfattarna. Det här borde vara särskilt viktigt för de mindre företagen. Deras praktiska möjlig-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft20">heter att med lagens hjälp bestrida ett regelvidrigt upphandlingsförfarande är begränsade. Dessutom torde många tveka inför att utmana en stor uppköpare som man vet att man måste leva tillsammans med även i framtiden</P>
<P class="p55 ft20">Nu är det inte sådana regleringar vi ska diskutera här utan det är såvitt jag förstår regleringar som antingen är onödiga som inte alls bidrar till tillväxt och sysselsättning eller regleringar som hämmar tillväxten och håller tillbaka sysselsättningen, dvs. är skadliga.</P>
<P class="p181 ft12">Tack, det var vad jag hade att säga.</P>
<P class="p195 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p217 ft11">De områden du pekade på där det borde finnas utrymme och möjlighet till avreglering, förenkling och ändrade regler är skatteområdet, arbetsmarknaden och den offentliga sektorns relation till småföretag. Vad är kostnaden, tror du, för enligt din mening onödiga regler och regleringar? Har du en bild av vad detta innebär i utebliven tillväxt, uteblivet företagande, utebliven sysselsättning, utebliven välfärd.</P>
<P class="p179 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p219 ft19">Småföretagsdelegationen var vänlig att skicka mig en promemoria tillverkad av Svenska Arbetsgivareföreningen som redovisade en rad skattningar som har gjorts i ett antal länder av regleringarnas effekt på den totala ekonomin, dvs. hur mycket de drar ned tillväxten. Eftersom jag fått anvisningen att vara konkret vill jag inte ge mig in på sådana teoretiska utflykter, men om jag minns rätt så låg uppskattningarna mellan 6 och 10 procent av BNP. Studierna har gjorts både i Europa och i USA. Eftersom Sverige är ovanligt regeltätt, jag tror Lars Rekke höll med dig, så kan man ju tänka sig att i varje fall är den samhällsekonomiska</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft20">kostnaden av skadliga eller onödiga regleringar i Sverige minst lika stor som i andra länder där man har försökt göra den här typen av uppskattningar.</P>
<P class="p207 ft12">Det handlar alltså om mycket pengar, det gör det!</P>
<P class="p365 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft11">CNN har nyligen haft en reportageserie som har gått på sena kvällar. Den hette visst Revival of Europe Det var reportage från olika länder. Vilka länder som är på väg att avreglera och därmed – hade de hypotesen – så att säga lyfta sig, förbättra sin ekonomi. Och i denna hade man en ranking lista. Vet du var Sverige kom?</P>
<P class="p179 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p176 ft11">Om jag inte har missförstått situationen så ligger vi fortfarande långt nere på listan.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p366 ft19">Ja, sist. Det land som beskrevs allra mest fundamentalistiskt i regelsystem för företagsamhet. Och det här var bilden som gavs. Du var ju inne på samma resonemang att Sverige särskiljer sig eller är lite extremt. Tror du att den här bilden stämmer?</P>
<P class="p191 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p367 ft19">Vi svenskar tycker ju alltid att vi blir orättvist behandlade antingen det är fotboll eller ekonomi. Jag kan säga så här, det går att visa på att de länder i västeuropa som har bättre ekonomisk utveckling än andra, framför allt har fått ned arbetslösheten, är de länder som har avreglerat, framför allt arbetsmarknaden. En del har gjort det på ett sätt som jag inte tror är politiskt möjligt här och kanske inte borde ha varit det i de länderna heller.</P>
<P class="p185 ft11">Men det är ingen tvekan om vi tar Storbritannien, Holland, Danmark som tre exempel eller går utomlands till Nya Zeeland</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p368 ft19">och USA. Så finns det samband mellan graden av regelverkets stränghet och inblandning i marknadsekonomin och möjligheterna att få arbetsmarknaden att fungera. Det är inte detsamma som att säga att vi vet exakt hur det ska göras i Sverige och att vi bara har att plocka in någon nya zeeländsk eller annan modell och applicera på svensk arbetsmarknad. Jag är rätt ödmjuk på den punkten. Det finns länder som har försökt sig på avregleringar och misslyckats. Det finns också lyckade exempel och de har en gemensam nämnare att de har strävat efter att göra livet enklare, både för företagen och faktiskt också för de enskilda löntagarna.</P>
<P class="p191 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p219 ft11">Du nämnde själv att det inte räcker med väna ord i diskussionen utan verkligheten mäts mot handling. Skulle du vilja prioritera eller värdera vikten av en snabbare och mer genomtänkt avreglering på åtminstone ett antal områden som berör företag och företagsutveckling. I jämförelse med annat hur viktig är denna fråga, hur avgörande är denna fråga att det faktiskt går till handling och inte stannar blott vid ord?</P>
<P class="p191 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p204 ft12">Det som går snabbast och det som kanske ändå är relativt enklast, det är skatter. Det går snabbast att göra och det är faktiskt inte så förfärligt.</P>
<P class="p141 ft19">Om man är beredd att acceptera att några kommer att slinka igenom nätet – några kommer att missbruka systemet – då går det ganska enkelt att göra ett antal ingrepp i skattesystemet som för alla andra företag skulle upplevas som en kolossal befrielse. Men då ska vi vara medvetna om att ett antal människor kan klara sig helt utan skatt, därför att systemet inte har alla kontroller.</P>
<P class="p181 ft12">Ta <NOBR>F-skattsedeln.</NOBR> Jag har läst regeringens</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">proposition i ämnet och den säger då bara allmänt att såvida inte myndigheten tror F- skattsedeln kommer att missbrukas så ska man få den. Nu är det tvärtom, nu ska man nästan bevisa att man inte missbrukar. Kvar står ett problem. Man ska också visa att man har ett stort antal uppdragsgivare. Som jag pekade på är det ofta så att man som konsult har en uppdragsgivare. Man har valt detta förhållande. Då säger skattemyndigheterna: Nej, du är anställd för du har bara en uppdragsgivare. Sedan sitter man där och stångas med varandra. Så problemet är inte löst med den här propositionen. Problemet går tillbaka till att man vill undvika att man så att säga maskerar ett anställningsförhållande med ett företagsförhållande.</P>
<P class="p257 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p160 ft12">Uppfattar du att det finns en genuin vilja till förändring och avreglering?</P>
<P class="p274 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p221 ft19">Ja! Jag satt och lyssnade på statssekreteraren här och han gav uttryck för en uppriktig vilja. Sedan om denna vilja omsätts i handling, det får vi se. Men jag önskar Småföretagsdelegationen all framgång i att övertyga Näringsdepartementet om att deras lösningar är inte bara praktiska och bra utan också att man politiskt vågar ta sig an dem för det är det som är problemet.</P>
<P class="p286 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft19"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt återkommer senare under denna förmiddag. Nu tänkte jag att vi skulle få företagare som kan berätta och ge en bild. Stina Hubendick och Nils Nyström, var så goda kliv fram. Stina Hubendick som i dag bedriver egen konsultfirma, har även erfarenhet från större organisationer, senast ALMI. Nils Nyström driver <NOBR>bygg-,</NOBR> plåt- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">takföretag. Jag tänkte be Stina att allra först ge bilden utifrån småföretagarens horisont och synen på regler och villkor.</P>
<P class="p198 ft38">Två företagare berättar</P>
<P class="p182 ft66">Stina Hubendick</P>
<P class="p193 ft20">Jag ska hålla mig till den konkreta myllan och berätta lite grann om min firma och om mina kamraters firmor och nätverk av konsultföretag vi håller på att bygga upp och de öden och äventyr vi har.</P>
<P class="p45 ft20">Men jag måste ändå börja med den av <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt kastade handduken, dvs. den svenska fundamentalismen. Jag är civilekonom och började en gång min bana på RRV. Jag är alltså förvaltningsrevisor och har arbetat mycket med den svenska statsförvaltningsmodellen.</P>
<P class="p129 ft19">Sverige är väldigt och synnerligen reglerat. Dessutom har den svenska modellen ett annat särdrag, den svenska styrningen av de statliga myndigheterna med ett väldigt oberoende tjänstemannastyre. Detta leder till att de svenska myndigheterna i princip bara har betalt för att se över, ta hand om sina egna paragrafer. De skall oförvitligt och i sitt tjänstenit se till den egna verksamhetens paragrafer och har inte betalt för att ta helhetshänsyn eller lyssna på vad Lars Rekke säger att vi ska skapa tillväxt, få harmoni i landet eller vinna över konkurrensen med Tyskland eller Amerika. Fundamentalismen sätter krokben för Sverige, och den gör att svensk industri har svårt att klara sig mot andra länder. Det märks mer och mer i EU nu hur andra länder har exportfrämjande åtgärder, har myndigheter som hjälper dem och puffar dem över ”trösklar”. Sverige och svenska myndigheter har mycket, mycket svårare att göra detta – att kroka arm och hjälpa företagen framåt.</P>
<P class="p181 ft12">Detta gäller i synnerhet de små företa-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft20">gen. När Ericsson kommer och knackar på porten är det lättare att göra undantag, men när jag med mitt lilla företag kommer och försöker åstadkomma någonting så är det väsentligt svårare.</P>
<P class="p185 ft19">Ett typexempel på den här typen av fundamentalism det tycker jag är en av mina kamrater, Monika Lindstedts lilla verksamhet. Monika driver ett företag som heter Hemfrid, ett företag som utvecklar en verksamhet på ganska oplöjd mark. Man ska sälja barnomsorgstjänster och städhjälpstjänster åt företags anställda. Monika var osäker på om barnomsorgstjänsterna, dvs. hämta barn på dagis, var momsbefriade. Hon skrev då till den lokala skattemyndigheten och frågade är den här tjänsten momspliktig eller inte. Barnomsorgstjänster på daghem är ju inte momspliktiga. Hon kämpade på och frågade. Hon ringde många gånger, myndigheten undersökte och undersökte, det tog hemskt lång tid. Hon sa: ”Men jag har svårt att sälja mina tjänster. Jag har köpt ett stort bokningssystem och jag har mycket fasta kostnader och jag hyr en lokal. Jag måste ju få besked, jag kan ju inte sälja de här tjänsterna annars.”</P>
<P class="p185 ft19">Efter nio månader så fick Monika beslutet från lokala skattemyndigheterna: ”Jo det är OK, det här är momsbefriat.” Glad och lycklig gick hon till Telia eller Skandia och fortsatte sina diskussioner om hur man skulle utveckla den här tjänsten till företagens anställda. Men efter en vecka så fick hon beskedet att nu överklagar RSV det här beslutet. Nitiskt, det måste prövas, vi vet inte, det här kan säkert vara fel på lokala skattemyndigheten, alltså måste det överklagas. Man ser inte att Lars Rekke säger gynna småföretagen, sätt Sverige igång, utan man tittar på just sina paragrafer och det är dem man koncentrerar sig på.</P>
<P class="p358 ft12">Jag tänkte fortsätta med att berätta min</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft11">historia. Jag ska berätta om när jag försökte namnändra mitt bolag. Vi är några stycken som arbetar mycket tillsammans. Vi bestämde oss för att ha ett gemensamt namn och för att särskilja bolagen så ville vi ha ett tillägg med våra egna namn. Jag skrev till Patentverket och frågade om mitt bolag kunde få heta Källskär Konsult AB Stina Hubendick, som kunde särskiljas då från Källskär Konsult Gunilla Larsson, eller Källskär Konsult osv.</P>
<P class="p223 ft11">Patentverket som är ett hyvens verk, nitiskt, bra, toppen, vi har generaldirektören här, detta hyvens verk tog sig an uppgiften att pröva mitt ärende och man kämpade på, jag tror man var uppe i så där tre månader. Jag ringde själv upp till Patentverket många gånger. Det var aktivitet, man prövade, man kämpade på. Man var litet osäker på var ärendet låg, men jag skulle snart få besked. Sedan efter 3,5 månader ungefär fick jag beslutet och det var ganska svårt att läsa. Det framgick i alla fall alldeles tydligt att jag hade fått avslag.</P>
<P class="p223 ft19">Jag tyckte det var sorgesamt, för jag tyckte det var ett bra namn och som gammal konsulträv vet jag att det inte är upptaget. När jag tittade jättenoggrant i texten framgick det att det var avslag därför att jag hade satt ordet AB fel. AB får absolut inte, absolut inte finnas mitt i ett namn. Kan ni tänka er, jag hade skrivit Källskär Konsult AB Stina Hubendick. Det var ju helt fel. Det skulle vara antingen först eller sist och det hade jag inte tänkt på.</P>
<P class="p223 ft19">Jag ringde och sa: ”Djäklar då sätter vi det sist!” Men då sa handläggaren: ”Nej, det går inte, det måste vara skriftligt på det.” Jag fick författa en ny promemoria och skicka in och sa: Men nu kan väl beskedet komma ganska snart!” De svarade: ”Men det vet vi inte, vi har inte gjort någon sakprövning ännu.” Då återstod debaclet med</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft33">7 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p15 ft0">97</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p356 ft12">att kolla om Källskär var ett bra namn eller inte.</P>
<P class="p369 ft20">Då tycker jag att om man har betalt för att hjälpa företagarna att byta namn, då kan man, när man uppmärksammar att ett AB står fel, lyfta luren och fråga. Det hade ju snabbat upp handläggningen högst avsevärt. Så hade man kunnat börja sakprövningen på en gång.</P>
<P class="p223 ft19">Om man inte står på paragrafernas sida utan på företagarnas sida, så gör man så. Då tänker man utifrån och in som alla företag börjar göra i Sverige, t.o.m. SJ serverar ju hyvens mackor nu för tiden. Det finns jättemånga sådana här exempel på ärenden som tar oändlig tid, myndigheter som ägnar sig åt det allra inre egnaste livet. Jag har ett ärende på länsstyrelsen nu som är en överklagan av ett beslut att jag inte får bygga till. Det har legat 5,5 månader nu på länsstyrelsen och det prövas på olika sätt. Man tänker absolut inte på mig och på min snickare som heter Hasse Jansson, på Anna von Kock som hjälper mig att rita och på glasmästaren som heter Pettersson.</P>
<P class="p223 ft19">Sedan måste jag också ta tag i de här F- skattefrågorna. För det är en riktig rysare. Här har jag några kompisar Anna och Anna som sitter där uppe. Anna och Anna, tillsammans med <NOBR>16-17</NOBR> andra ungdomar som precis håller på att gå ut handelshögskolan, tekniska högskolan i Stockholm och Stockholms Universitet systemlinjen, hjälpte mig i ett stort projekt i somras. Ni utbildade 200 småföretag i informationsteknik, informatiosnteknologi och i en kunskapsdatabas på Internet som heter <NOBR>SME-link.</NOBR> Många av er försökte tillsammans med mig och med flera av mina uppdragsgivare och mina nätverkskonsulter att bygga små egna firmor.</P>
<P class="p261 ft19"><NOBR>F-skattsedel-debaclet,</NOBR> vad handlar det om. Jo, man har ett starta <NOBR>eget-paket.</NOBR> Skriver till lokala skattemyndigheter. Får några</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft11">förnedrande frågor om antalet uppdragsgivare. Man känner sig rannsakad, sorgsen och eländig. Man måste absolut ha fler än en uppdragsgivare.</P>
<P class="p45 ft19">Får jag fråga er: Ericsson hur många kunder hade de i sin begynnelse? En, Televerket. Hur många storföretag har inte börjat med en kund? Varför kan inte Anna och Anna få börja med en uppdragsgivare.</P>
<P class="p191 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p204 ft12">Du har inte förstått att Du med en kund är anställd.</P>
<P class="p195 ft66">Stina Hubendick</P>
<P class="p204 ft12">I det moderna samhället så är anställning inte alls detsamma som förr i tiden. Då hade man en livstidsanställning. I dag är livet ett enda projekt.</P>
<P class="p141 ft19">Jag vill återknyta till det här eländet med uppbördsdeklarationer, momsdeklarationen. Jag betalar tusentals kronor till min konsult varje gång hon deklararerar. Jag klarar det inte och jag är ändå en människa som har ett hyfsat allmänförstånd. Det är alldeles för krångligt!</P>
<P class="p45 ft11"><NOBR>Kjell-Olof,</NOBR> jag tycker du har otroligt rätt i hela din syn på den fundamentalism som ligger i att den svenska staten helt undandrar sig all risk vad gäller företagande. Vi förhandsinbetalar preliminärskatt fast vi inte ens vet om vi får någon vinst. Vi betalar moms trots att vi inte har fått betalt. Det är i konkurs i andra sammanhang så att staten har företräde, trots att staten och vi alla som medborgare får njuta frukten av ett duktigt företagande.</P>
<P class="p191 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p204 ft12">Tack, Stina. Vi får se om vi hinner med kommentarer och frågor. Nils Nyström, NN- bolagen, var så god.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p16 ft66">Nils Nyström</P>
<P class="p221 ft11">Jag är en småföretagare som håller på med tak och fasader av plåt. Även jag har startat med en kund och sedan har jag vuxit och blivit upp till <NOBR>80-90-100</NOBR> när det var som bäst i byggbranschen. I dag så har det rasat och nu är vi nere i 30. Jag måste säga att jag beundrade <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt. Han pratade alldeles utomordentligt bra. Tänk om han har fortsatt att vara ledare i ett parti som verkar sakna ledare.</P>
<P class="p185 ft19">Det är ojust med ojusta regler och där har man momsen t.ex. Jag har minskat antalet anställda på grund av att byggbranschen har gått ned, så har jag fått en liten favör: jag slipper nu betala in momsen i förskott. Men det finns 7 000 andra företag som är de som ska växa som får betala in momsen i förskott. Det verkar ohållbart.</P>
<P class="p211 ft19">Sedan sjuklönen så tycker vi att det är en halv seger. Jag har t.ex. i våras av olika skäl haft 5 anställda som har varit långtidssjukskrivna. En kille han vrickade knät illa och är fortfarande borta på grund av fotbollen. Då frågar man sig, är det här rätt? Först och främst så har han ju fått den här månadssjuklönen från mig, sedan får han sjukpenning. På sjukpenningen betalar jag semesterlön och på det betalar jag dessutom för privilegierad frånvaro. Det verkar snurrigt. Den andra killen fyllde 30 år och på natten när han satt och täljde korvpinnar märkte han inte att pekfingret var i vägen. Jag fick betala för det också. Där kan man tänka sig att det borde vara lämpligt med t.ex. någon form av privat försäkring.</P>
<P class="p189 ft19"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt nämnde också det här med turordningsreglerna. Jag har ett ”kompisföretag” nere i Malmö. De klarade inte av att driva företaget på grund av den enorma nedgången i byggbranschen. De gick i konkurs. De tänkte, vi startar upp igen och tar två av de bästa grabbarna, vi bildar ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft11">gäng på fyra! Stopp, stopp kom facket och sa: ”Det här godtar vi inte. Det där är ett sätt att försöka kringgå turordningsreglerna.” Just nu så har man tagit upp det, det håller på att avgöras i AD.</P>
<P class="p223 ft19">Jag hade som hastigast sex socialdemokratiska riksdagsmän hemma hos mig, satte upp en punkt: ”Går Östros för långt?” Nu håller de på att inrätta skattebrottsenheter som kan få göra överraskningstillslag. Jag menar att om det är kriminella är det OK. Men ge er på de kriminella och ge fan i oss övriga som sköter sig. För att tala om hur illa just sådana här saker kan vara: periodiseringsfel av momsen. En kompis hade gjort ett jobb i storleksordningen 37 milj. Så råkade han glida över en månad med att betala momsen. Det som hände då det var att han fick ett straffskattetillägg på 750 000 kr! Man undrar ju om det är rimligt. Hur ser det ut för mig? Om jag gör ett jobb för 1 miljon, vad är det som händer då? På den där miljonen så drar jag in 250 000 i moms. Jag skaffar en gubbe 1,5 års arbetslön ca 300000. Sociala kostnader drar jag in på ungefär 135 000 och skatt på 110 000. Själv har jag ett ungefärligt täckningsbidrag på 20 procent, det är alltså 200 000. På de 200000 ska jag driva företaget! Om det går riktigt bra för mig så kan jag få <NOBR>2-3</NOBR> procent vinst på själva täckningsbidraget. Det verkar ju idiotiskt! Jag skulle hellre ha ägnat mig åt pengar! I stället har jag försökt att satsa på företaget seriöst – jag har lärt mig begreppet ”skomakare bli vid din läst”.</P>
<P class="p370 ft19">Om jag skulle åka på motsvarande smäll, så skulle jag göra ett jobb för en miljon och om jag försköt momsen felaktigt så skulle jag få betala 21 000 för att jag gjort det här jobbet! Då säger de här socialdemokratiska riksdagsmännen till mig: ”Ja, men det kan ju inte vara så här.” – ”Nej det är just det jag säger. Det kan inte vara så här, men det är så</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft28">här det är.” När man då säger som vi småföretagare gjort att det enda vi vill är att avveckla företagssubventionerna. Det är ojust med subventioner av olika slag. Jag har sökt mål4, för man måste ju hänga med. Då jag har ett företag som har 30 anställda har jag råd att tänka på det här själv. De som har <NOBR>en-två</NOBR> anställda, de ligger och ”dunkar” i taket och har inte en ”suck” att hinna med och tänka på mål4 och sådant. Det är väldigt ojust. Om vi säger att vi inte vill ha bidrag, vi vill ha lägre arbetsgivaravgifter i stället. Varför inte ta det, det är väl en häftig morot. Det borde väl regeringen kunna ta direkt och acceptera!</P>
<P class="p257 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p221 ft19">Stina Hubendick pekade på traditionen från myndighetsutövning och som mynnar ut ner mot den lille företagaren. Myndigheterna är relativt många, reglerna är relativt omfattande och varje myndighet i sin syn säger: ”Här finns vi, här är våra regler och paragrafer som vi ska se till att de där nere följer.” Varje enskild myndighet ser på sitt regelsystem. Längst där nere finns företagaren! Varje regel kan ju motiveras utifrån någon slags logik. Men kanonaden där nere blir ju rätt omfattande. Delar du också uppfattningen, Nils, att det är bristen på samordning som är viktig. En symbolfråga kan då vara att det finns <SPAN class="ft71">en </SPAN>punkt varifrån man ska kunna starta och utveckla ett företag, namn, skattefrågor och allting sådant.</P>
<P class="p257 ft66">Stina Hubendick</P>
<P class="p176 ft7">Absolut! Ett annat område det är hela innovationsområdet och företagsutvecklingsområdet. Det finns massor med verk som är proffs på olika aspekter men det finns ingen aktör som har som uppgift att så att säga ställa sig på innovatörens sida och hjälpa och ”dra honom”. Det finns oerhört många ex-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">empel på det söndertrasade, högspecialiserade, nitiska svenska statsmaskineriet.</P>
<P class="p57 ft19">Ett annat exempel på myndigheternas nitiskhet det är myndigheternas förtjusning i de egna reglerna. Förslagen om förenklingar av regelsystemet som Småföretagsdelegationen har fått: Nästan ingenting av förslagen kommer från myndigheterna själva. Nästan allting kommer från olika organisationer och privatpersoner.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p188 ft12">De svarade inte.</P>
<P class="p179 ft66">Stina Hubendick</P>
<P class="p16 ft12">Nej, många svarade inte.</P>
<P class="p371 ft38">Myndigheternas arbete med avreglering</P>
<P class="p188 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p217 ft19">Nu har vi några representanter för svenska myndigheter och svenska myndigheters arbete med regelfrågor här framme. Jag tänkte att de väldigt kort var och en får redovisa här hur deras arbete med avreglering och förenkling går och vad som har hänt. Tre viktiga insatser: Lennart Göranson som är vice generaldirektör, Konkurrensverket, <NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson, generaldirektör PRV, och Bertil Remaeus, som är överdirektör, Arbetarskyddsstyrelsen. Lennart Göranson du får allra först börja, var så god.</P>
<P class="p9 ft66">Lennart Göranson, Konkurrensverket</P>
<P class="p217 ft19">Det sas att myndigheterna lite grann lyst med sin frånvaro. Det gäller inte oss! I de 131 tipsen förekommer faktiskt Konkurrensverket ganska väl representerat. Ni frågar kanske, varför är just småföretagen viktiga för Konkurrensverket. Man kan tycka att vi egentligen borde verka för att alla fö-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p356 ft12">retag behandlas på lika sätt, både stora och små.</P>
<P class="p372 ft20">Men vår utgångspunkt är i första hand konsumentintresset. Som vi ser det måste det finnas en reell valmöjlighet för konsumenten på marknaden mellan olika tävlande produkter. Det är då som det uppstår konkurrenstryck som höjer effektiviteten, höjer välfärden och driver på utvecklingen och garanterar att det blir konsumenternas behov som styr produktionen och distributionen.</P>
<P class="p329 ft19">Det är så i ekonomin att det är vanligare att företag växer än att de krymper, det är vanligare att företag slås ihop än att de splittras upp. Detta innebär att det finns en tendens till koncentration på alla marknader. Koncentrationen hotar på sikt att begränsa valmöjligheten för konsumenten. Därför är det viktigt att fylla på nedifrån med nya företag på alla marknader. Att små företag vidareutvecklas menar vi är avgörande för att hålla liv i en effektiv och dynamisk konkurrens.</P>
<P class="p224 ft11">Vi får många brev från företag och privatpersoner som handlar om konkurrensproblem. Ungefär 2/3 av de breven kommer från företag och i de flesta fall är det små företag som skriver till oss. Det man klagar på är väldigt mycket. En kategori av det man klagar på är sådant som andra företag gör. Företag som är dominerande kan utnyttja sin styrka för att slå ut små konkurrenter, andra företag kan komma överens om att tillsammans försvåra för uppstickande företag, t.ex. att de trycker på leverantören att han inte skall leverera till den som priskonkurrerar. De här problemen, som gäller andra företag, har vi många gånger chans att komma åt genom att tillämpa konkurrenslagen.</P>
<P class="p329 ft19">Det är svårare att komma åt konkurrensbegränsningar som det allmänna är upphov</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p222 ft19">till! Och där finns det två huvudgrupper av problem som kommer igen i anmälningarna till Konkurrensverket. Den första kategorin av problem är konkurrens från företag som på något sätt får ekonomiskt stöd från offentliga medel. Bland exemplen finns det företag som kan utnyttja gratis arbetskraft eller där en del av lönekostnaden är subventionerad. Ett annat exempel är när stat, landsting eller kommun själva uppträder som företagare. Den säkerhet i kapitalförsörjningen som offentliga näringsidkare har innebär alltid i realiteten en ekonomisk fördel jämfört med dem som arbetar med privat riskkapital. Vi har fått många sådana exempel. För det mesta är det tjänsteföretag och småföretag som drabbas av den här konkurrensen på olika villkor. Den andra kategorin av problem som man skriver till oss om gäller det offentliga regelverket. Där finns dels regler som direkt diskriminerar småföretag jämfört med större, dels regler som mera allmänt försvårar etablering i branscher där småföretag är vanliga. Sedan bör man också vara medveten om att reglernas själva existens, mängden av regler och deras krånglighet kan vara ett stort hinder just för mindre företag. De har inte råd att ha särskild expertis och det är väldigt svårt.</P>
<P class="p370 ft19">Småföretagsdelegationen riktade ett upprop till en massa myndigheter. Det gav oss anledning att ställa samman våra erfarenheter. Dessa erfarenheter finns i rapporten som ni kan hitta utanför dörrarna. Där har vi redovisat ett <NOBR>30-tal</NOBR> konkreta förslag, vad man kan göra för att förbättra situationen för småföretag. Det gäller t.ex. etableringshinder eller etableringsreglerna i vissa branscher, skattereglerna, konkurrenssnedvridande stödgivning. Det är småföretagens chanser vid offentlig upphandling, det är frågor om konkurrensen mellan offentliga och privata aktörer på marknaden.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p185 ft19">En av de uppgifter som regeringen har lagt på Konkurrensverket är att vi ska lämna förslag för att få bort hinder för en effektiv konkurrens i både privat och offentlig verksamhet. Vi tror att åtgärder för att underlätta småföretagens utveckling är bland de viktigaste vi kan göra i dag för att vitalisera konkurrensen och på det sättet få fart på tillväxt och sysselsättning. Detta är då i sin tur en förutsättning för att vi ska få en hållbar förbättring av konsumenternas situation.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft19">Vi tackar dig så länge och återkommer med frågor och diskussionspunkter. <NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson ger jag ordet härnäst. Generaldirektör PRV. Dina tre bästa insatser framöver för avreglering, förenkling! Vad har Du?</P>
<P class="p373 ft66"><NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson, Patent- och registreringsverket</P>
<P class="p176 ft11">Vi har hand om stora lagstiftningskomplex som är internationellt reglerade/harmoniserade. Patentlagen och varumärkeslagen är typiska exempel på detta. Där är det svårt att göra direkta förändringar i denna lagstiftning.</P>
<P class="p211 ft11">Jag ser ändå två omedelbara förändringar som vi bör kunna genomföra:</P>
<P class="p374 ft19"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft69">Administrativ omprövning av patent (man ska inte behöva gå till domstol) Det vet jag är någonting som företagare efterfrågat. Det kommer vi att i dagarna lägga ett förslag till regeringen om.</SPAN></P>
<P class="p375 ft11"><SPAN class="ft12">•</SPAN><SPAN class="ft30">Varumärkesområdet, förenklad hantering av förprövningen av varumärken. Man ska kunna få varumärken på ett enklare sätt. Gör man inte förprövningen går det visserligen snabbare och kan bli billigare men det är större risk att någon annan har det där varumärket. Förväxlingsrisk – det är den andra sidan av saken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p376 ft19">Sedan är det som företrädarna för företagarna kommer mest i kontakt med PRV om</P>
<P class="p320 ft5"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft72">bolagssidan, den verksamhet som bedrivs uppe i Sundsvall. Där har vi faktiskt lagt ett antal förslag som dessutom har genomförts. Jag har en lista på tio punkter på sådana förslag typ att styrelseprotokoll för att styrka val av VD inte behöver ges in, två bestyrkta avskrifter av bolagsstämmoprotokoll behövs inte osv. Det finns en rad sådana här små, men som jag hoppas, ändå förenklingar som faktiskt har genomförts.</SPAN></P>
<P class="p377 ft11">Vi har också tittat på de här 131 punkterna, tipsen som Småföretagsdelegationen kom med. Det var ju väldigt få som direkt berörde bolagsområdet och väldigt lite på patentområdet. När det gäller samordning vill jag gärna säga att jag tycker att det som har kommit fram här, och som Lars Rekke ställde sig bakom, att man via en registrering hos PRV (alla företag måste registreras hos PRV) även skulle kunna lösa andra frågor. Det skulle vara väldigt lätt för oss med uppkopplingar mot andra myndigheter, utfärda <NOBR>F-skattsedel</NOBR> eller se till att man i varje fall inte behövde lämna in en ansökan. Detta skulle vi kunna göra på andra områden också. Vi skulle kunna sitta som spindeln i nätet. Det tror jag faktiskt är det som skulle kunna vara till störst praktisk nytta. Även statistikuppgifter skulle kunna lämnas till ett ställe, t.ex. till oss. Man ska inte behöva gå både till SCB och PRV osv.</P>
<P class="p329 ft19">Samordningen mellan myndigheter, som har kommit fram i diskussionen här, det skulle jag vilja sätta upp som en första punkt</P>
<P class="p378 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft41">som vi skulle kunna jobba med konkret för företagen.</SPAN></P>
<P class="p318 ft19">Sedan vill jag gärna lägga till att vad Stina Hubendick redovisade hur hon har blivit bemött och hennes ärende handlagts – så ska det förstås inte gå till. Jag hoppas att det är, trots allt, ett undantag, ett olycksfall i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft19">arbetet. Vi predikar nu väldigt mycket och har fått påtaglig omläggning av PRV:s arbete i riktning mot en ökad kundorientering. Vi har också formellt lagt fast att vi fr.o.m. i år ska jobba med kvalitetssäkringsarbete enligt stiftelsen svensk kvalitetsmodell – där kundorientering är punkt nr ett i de grundläggande värderingarna. Allt vårt arbete det ska vara inriktat på att kunderna ska få den hjälp de behöver.</P>
<P class="p223 ft20">Vi ska bort ifrån det introverta, som jag uppfattade att Stina pratade om, för att i stället se till vad kunderna behöver. Handläggaren hos oss som hade Stinas firmagranskningsärende borde ha gett dig tips om vad det var som var fel, i stället för att bara låta det ligga till sig och sedan komma med en formalistisk invändning.</P>
<P class="p223 ft19">Får jag ändå lägga till att myndigheterna är nitiska, javisst. Men ibland är vi för lite nitiska. De tre år knappt som jag varit chef för PRV har jag haft att ta ställning till en <NOBR>15-20</NOBR> anmälningar till JK – där något företag begärt skadestånd av PRV för att vi släppt fram firmanamn någon annan har ansett är förväxlingsbara. En viss prövning måste trots allt ske. Men jag tror att långsiktigt så kommer även firmaprövningen, dvs. prövningen av bolagens namn, att förenklas och bli mera en prövning i efterhand. Det går i längden inte att sitta med de väldiga mängder det är frågan om utan att förenkla hanteringen. Vi har 400 000 verksamma företag och 900000 registrerade objekt.</P>
<P class="p224 ft19">Vi är tvungna att förenkla, dvs. ändra firmalagen så att man har förenklad prövning. Snabbhet och kostnadseffektivitet är antagligen trots allt viktigare för vår del i varje fall än att ändra regler. Vi jobbar mycket med detta. Vi sätter upp tider för hur snabbt saker och ting ska vara handlagda. I princip ska man, om papperen är i ordning, få ett företag registrerat på en vecka.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p45 ft11">Vi får 10 000 telefonförfrågningar per dag. Målsättningen är att de ska besvaras omgående eller senast samma dag. Vi kommer nu att göra en stor <NOBR>IT-omläggning</NOBR> med möjligheter att koppla upp sig via Internet, ta del av alla våra uppgifter i alla register. Det sker väldigt mycket för att snabba på, förenkla och förbilliga.</P>
<P class="p191 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p219 ft11">Bra. Vi tackar dig så länge. Bertil Remaeus, Arbetarskyddsstyrelsen, vad har ni gjort och ska göra för att uppnå större enkelhet, avreglering, ökad effektivitet?</P>
<P class="p191 ft66">Bertil Remaeus, Arbetarskyddsstyrelsen</P>
<P class="p219 ft11">Jag förstår varför jag är här. Vi svarade på Småföretagsdelegationens upprop att vi redan 1990 hade insett att vi har för mycket regler. Vi har satt ett internt mål om att minska regelmassan med 25% fram till år 2000. Vi har halverat våra handläggningstider på överklagningsärenden, vilket naturligtvis för småföretagaren är viktigt. Det gjorde vi förra året – det kostar kraft men det är viktigt att man gör det.</P>
<P class="p45 ft19">Det står både regelförbättring och avreglering i papperen till den här hearingen och jag föredrar regelförbättring. Jag tror vi behöver regler! Men vi har sagt att vi måste ha dem därför att de ger konkurrensneutralitet. Vi har ett problem i vår verksamhet, vi jobbar med arbetsmiljöfrågor, vi har en part, LO och arbetstagarna, som gärna vill ha mer regler men inte har några pengar – vi har en annan part, arbetsgivarna, som har pengarna men inte vill ha det vi gör.</P>
<P class="p45 ft11">Det vi håller på med just nu det är att försöka rensa ut onödiga regler, men vi har sagt nej till Småföretagsdelegationen om att låta reglerna gälla speciellt för de större företagen och befria småföretagen. Vårt problem är att tummen när den ”fimpas” är</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p222 ft11">precis lika eländig när den är på småföretag som på storföretag. Vi kan inte se att regler som skyddar de anställdas hälsa i någon större utsträckning kan anpassas till företagets storlek, de är knutna till arbetssituationen. Där har vi svårt att hitta några förslag som innebär att man radikalt kan ändra vår regelmassa.</P>
<P class="p223 ft19">För att anknyta till Christers inledning, din stackars bergsprängare. Vi svarar för 155 regler som han kanske då har att titta på, det är 5 241 paragrafer. Rimligtvis så håller han inte på med utgångskassor – så att han kan redan när han tittar på sina regler bestämma sig för att han behöver inte gå igenom hela regelpaketet. Jag hoppas han ägnar reglerna några minuter så att han inte spränger bort någon anställd!</P>
<P class="p223 ft28">Vi har i Sverige gått från detaljregler till funktionskrav. Det har varit applåderat. Det är en trend som går i Europa – men den är inte helt smärtfri. Storföretagen har ofta ganska lätt att, med egen inhyrd personal eller anslutning till företagshälsovård, tolka ut funktionskraven. Många gånger är det så att småföretagen gärna vill ha detaljerade regler för att veta vad som gäller. Det är inte helt lätt att gå ifrån detaljreglering. Vi försöker hitta andra lösningar – vi får skicka ut bilagor och annat som inte är av regelkaraktär.</P>
<P class="p379 ft19">10 % av de regler vi har f.n. har tillkommit sedan <NOBR>EU-inträdet.</NOBR> Det är någonting som vi inte rår över. För närvarande försöker vi få <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> att acceptera att vår uppfattning är att vi har kommit så långt i Sverige, att vi behöver inte ha separata toaletter för män och kvinnor. Om vi nu inte lyckas med detta så vill vi i alla fall inte kräva att arbetsgivaren upprättar skriftliga instruktioner om att de inte får användas samtidigt av båda könen för det är nämligen ett krav!</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft66">Camille Forslund</P>
<P class="p217 ft19">Jag måste bara dementera från Småföretagsdelegationens sida en mycket viktig punkt: Småföretagsdelegationen har aldrig någonsin gått ut och begärt att vi ska få regler som är enbart för småföretag. Vi har sagt att om de små företagen klarar reglerna så bör de större göra det också. Därför ska man ta hänsyn till de små företagens villkor.</P>
<P class="p56 ft11">Arbetarskyddsstyrelsens missuppfattning var ett svar vi fick från många instanser och jag tycker det är viktigt att poängtera det innan debatten går vidare.</P>
<P class="p191 ft15">Fråga från publiken</P>
<P class="p126 ft20">Det sas från Konkurrensverket att det kommer en massa skrivelser ifrån företag att det är problem med olika konkurrensvillkor mellan stora företag och mindre företag. Vad har man gjort konkret för att det inte ska bli så att det lilla företaget fortfarande konkurreras ut därför att stora är större och ”säger till”.</P>
<P class="p179 ft66">Lennart Göranson, Konkurrensverket</P>
<P class="p217 ft19">Det som görs av företag är ofta sådant som man kan angripa med konkurrenslagen, men inte alltid. Med den nuvarande konkurrenslagen är det t.ex. inte förbjudet att vägra leverera om man inte har en dominerande ställning och det är många som klagar på detta. Det finns andra saker man klagar på som inte heller är förbjudet. Det finns de som klagar på att deras stora kunder inte vill köpa av dem. De klagar på att deras konkurrenter är allmänt otrevliga mot dem och förtalar dem. Det kan vi inte heller göra någonting åt. Vad vi kan göra är att i alla fall ge dem ett snabbt besked – om det som de upplever som problem går att göra någonting åt med våra regler. Därför har vi inrättat en ny modell sedan början av det här året. När vi får skrivelser från småföre-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft20">tag, ringer vi upp dem på en gång. Sedan inom en vecka ungefär så har vi tagit ställning. Är det här någonting som vi kan göra någonting åt? Är det någonting som är så betydelsefullt att det tar över andra viktiga uppgifter? Sedan ger vi dem besked på en gång!</P>
<P class="p179 ft15">Fråga från publiken</P>
<P class="p380 ft28">Jag jobbar inom byggbranschen och när jag lämnar ett anbud till en kommun eller liknande så blir jag utkonkurrerad av deras egna. Och ibland får jag inte ens ett nej tack.</P>
<P class="p381 ft66">Lennart Göranson, Konkurrensverket</P>
<P class="p176 ft11">När det gäller upphandling har vi särskild lagstiftning, lagen om offentlig upphandling, som hanteras av en annan myndighet, Nämnden för offentlig upphandling. Det är någonting som vi har pekat på att när det gäller upphandlingsreglerna så finns det klara förbättringar att göra – som ger mindre företag bättre chanser att göra sig gällande i offentliga upphandlingar.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft20">Du pekade själv i din egen inledning på svårigheterna att upprätthålla fair och riktig konkurrens när det gäller offentliga sidan, konkurrensen mellan ett företag och en kommuns egen verksamhet. Du pekade på brister i lagstiftningen och feg eller svag tilllämpning ifrån övervakande myndighets sida?</P>
<P class="p179 ft66">Lennart Göranson, Konkurrensverket</P>
<P class="p366 ft11">Båda problemen finns. När det gäller konkurrensen mellan sådana företag som har allmänna medel bakom ryggen och sådana företag som jobbar med eget privat riskkapital kan det vara reglerna som är problemet men det kan också vara så att det kan vara svårt att få rättelse. Kommunallagens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">regler är t.ex. sådana att ett företag har svårt att få rättelse om man tycker att en kommun har gått utöver det som man enligt kommunallagen får göra. Där finns förbättringar att göra!</P>
<P class="p257 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p16 ft12">Vad gör ni för att åstadkomma det då?</P>
<P class="p195 ft66">Lennart Göranson, Konkurrensverket</P>
<P class="p204 ft12">Vi skriver sådana här rapporter – och hoppas att de som beslutar om reglerna läser dem.</P>
<P class="p382 ft47">Publiken, Christer Östlund på Företagarnas Riksorganisation</P>
<P class="p126 ft19">Jag vill kommentera det som sas från både PRV och Arbetarskyddsstyrelsen att det är viktigt att servicen på myndigheterna är sådan att svar kan ges på rimlig tid. Det håller jag med om. Men att få in 10 000 samtal per dag till en myndighet kan ju också vara ett tecken på att regleringsbördan på det här området är för hög. Jag tycker att det borde finnas ett stort utrymme för att förenkla och avreglera. Det är inte bara att åtgärda symptomen – man måste man också titta på varför man får in de här samtalen.</P>
<P class="p179 ft66"><NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson, PRV</P>
<P class="p217 ft19">Man frågar om upplysningar om saker som vi tillhandahåller i våra register som är offentliga. Vem som är behörig firmatecknare i det och det företaget osv. Det är inte några förfrågningar om krångliga regler. Det finns sådant också självklart. Men i grunden så upplever jag att de där förfrågningarna, just de 10 000, är ett tecken på effektivitet. Man litar på att man kan få upplysningar ifrån oss och vi har underlättat detta så till den grad nu att man lyfter på telefonluren, knappar sig fram ibland, får ett svar direkt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p16 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft11">Mycket kort. Det här är en tillgänglighetsfråga snarare, skulle ni kunna med någon åtgärd göra tillgängligheten snabbare, enklare och vidare.</P>
<P class="p179 ft66"><NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson, PRV</P>
<P class="p176 ft19">Svaret är Internet. Om ett år eller så ligger det här registret på Internet. Vi kan inte ta hela det svenska näringslivsregistret som det är – det måste byggas upp en separat bas av säkerhetsskäl. Detta ingår i den stora satsning som vi nu beslutat upphandla.</P>
<P class="p179 ft66">Bertil Remaeus, Arbetarskyddsstyrelsen</P>
<P class="p176 ft19">Får man många frågor, muntligt eller skriftligt, så är regeln antingen felaktig eller felaktigt formulerad. Detta är någonting som vi skriftligt har slagit fast hos oss. Det är ett skäl att ändra regeln eller att ändra skrivningen av den. Det är självklart. Vi har inte folk som kan sitta och svara i telefon.</P>
<P class="p179 ft15">Fråga från publiken</P>
<P class="p197 ft11">En fråga till representanten från Konkurrensverket. Du säger här att du har en bok med exempel på problem mellan privata verksamheter och offentlig verksamhet. Den här boken – är det så att du är pådrivande gentemot dina styrande i regeringen, eller är det bara så att boken finns ifall någon frågar efter åsikter?</P>
<P class="p179 ft66">Lennart Göranson, Konkurrensverket</P>
<P class="p221 ft19">Vi är aktivt pådrivande. Det här var egentligen vårt remissvar till Småföretagsdelegationen men den skickades också direkt till berörda departement. Vi har naturligtvis också den underhandskontakten att vi är aktivt pådrivande. Vi är också aktivt pådrivande genom att agera i sammanhang, t.ex. som det här i dag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft38">Fyra riksdagsmän</P>
<P class="p182 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p217 ft12">Så ska vi ge plats här framme för <NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c), Bengt Harding Olson (fp), Birgitta Johansson (s), och Bo Lundgren</P>
<P class="p383 ft12">(m). Välkomna!</P>
<P class="p57 ft11">Det som ligger i Småföretagsdelegationens arbete syftar ju till förändringar av de regler som politiker, riksdag har beslutat en gång i tiden. Fokus är riktat mot den politiska sektorn här. Kort får ni ge en principsyn på er egen ambition i denna riktning.</P>
<P class="p55 ft12">25 procent avreglering är ett slags mått bara och inget kvalitetsmått utan snarare riktning och <NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson, väldigt kort, ambitionen.</P>
<P class="p273 ft66"><NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c)</P>
<P class="p204 ft12">Ja det är att nå de där 25 procenten och ta bort de regler som är mest stötande för inte minst de mindre företagen.</P>
<P class="p42 ft11">Jag tror att man måste börja på några bitar, dels kontakten med myndigheten, det återkommer. Vi har arbetsmarknadsregler, det återkommer. På konkurrensområdet finns likaså bitar där de mindre företagen som samverkar med varann känner sig illa berörda av de nuvarande reglerna. Sedan är det ett antal skatteområden självklart.</P>
<P class="p45 ft11">Allt det här måste samverka. Jag hoppas också det arbete som Småföretagsdelegationen utför ska leda till resultat.</P>
<P class="p45 ft11">Vi har skapat väldigt stora förväntningar och om man efter en sådan här hearing och en remissomgång inte kommer fram till några konkreta resultat då tror jag att man får en väldigt stor besvikelse. Politikerna har spänt sig för vagnen ordentligt!</P>
<P class="p179 ft66">Bo Lundgren ( m)</P>
<P class="p193 ft12">Jag tror det grundläggande problemet är att vi har så stor offentlig sektor och så högt skatteuttag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p207 ft20">För stor offentligt styrd sektor – då blir det många regler. En mindre offentlig sektor – då blir det färre regler.</P>
<P class="p211 ft19">Med lägre skatter finns det mindre behov av regler. Det grundläggande problemet ligger i att den politiska sektorn är så stor!</P>
<P class="p185 ft11">Sedan finns anledning att förenkla regler. Jag glädjer mig åt att <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> nu står på avreglerarnas sida. Kanske han gjort det tidigare också, men man införde ju skattereformen som hette skatteutjämningsreserv</P>
<P class="p176 ft19">– SURV. En del kommer ihåg det. <NOBR>K-surv</NOBR> och <NOBR>L-surv.</NOBR> Det var en sak som vi plockade bort och fick en enklare periodiseringsfond.</P>
<P class="p185 ft19">I skattereformen ingick reglerna att man skulle förmånsbeskatta resor och man skulle betala arbetsgivaravgifter på resor. Man fick nämligen mat på flyget – om det var en viss kvalitet på maten så skulle man som företagare redovisa det som en förmån och betala arbetsgivaravgifter. Jag var med och slopade de reglerna för de var fel. Det finns mycket kvar att göra. Väsentligt mycket! Inte minst på skattelagstiftningens område.</P>
<P class="p189 ft20">Fåmansbolagsreglerna är ju fruktansvärda. Jag använder dem på middagstal ibland – hur man räknar ut det lättnadsutrymme som nu har införts, därför att vi har dubbelbeskattning igen i Sverige. Utan dubbelbeskattning – då hade vi inte behövt några lättnadsregler heller. Men när man läser upp den på middagstal så skrattar ju folk. Det är roligt, men det är inte så roligt för dem som drabbas.</P>
<P class="p211 ft12">En rejäl förändring behövs – men den kräver förändring också i offentlig sektors omfattning.</P>
<P class="p365 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft11">Den här <NOBR>25-procentiga</NOBR> avregleringen. Det är ju beskrivning av en riktning snarare än ett mål. Ställer du upp på den?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p217 ft19">Om det är 22 procent eller 38 procent? Det krävs en dramatisk förändring men det kräver också någonting grundläggande. Det går inte att bara tala om att nu skall vi ställa upp att förenkla och göra den ena regeln där och den ena regeln där. Det krävs större övergripande grepp. Ta exempelvis skattelagstiftningen. Om man har en dubbelbeskattning som slår hårt då måste man ha undantagsregler och då blir det krångligt. Om man ska ha en förmögenhetsskatt där man ska uppnå vissa effekter, ja ni vet själva vad som hänt den senaste tiden. Det bästa är att slopa förmögenhetsskatten, slopa dubbelbeskattningen för de är i sak fel i alla fall. Det är den typen av grepp man måste ta. Men det krävs kanske mer än 25 procent.</P>
<P class="p179 ft66">Birgitta Johansson (s)</P>
<P class="p219 ft19">Min syn stämmer överens med regeringens och de politiska partiernas ambitioner om att vi ska kunna minska de regler som finns. Om det blir 25 procent eller om det som Bo Lundgren säger blir 38 procent är mindre viktigt. Viktigt är också att inte ändra på besluten för ofta – oavsett om de är bra eller dåliga. Ett beslut som finns är lättare att leva med än ständiga förändringar.</P>
<P class="p45 ft11">Jag tycker också att det är viktigt att kommunerna skaffar sig någon form av ”lucka”. Mariestads kommun har infört att det finns ett ställe som man går till. Där tar man hand om alla frågor som berör näringsverksamheten. Sedan sorteras de bakom den här ”luckan”, byggnadsnämnd, hälsoskyddsnämnd etc. Den som är företagare eller den som vill starta företag kan inte springa runt överallt och veta allting. Därför är sådana åtgärder viktiga.</P>
<P class="p45 ft11">Myndigheter och verk måste också samverka – veta vad är målet med verksamheten, så att de kan få alla att förstå och gå åt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft20">detta hållet. Jag känner ibland att det kanske inte är på det sättet, särskilt inte i kommunerna.</P>
<P class="p185 ft19">Några dåliga exempel: Om någon skall starta en restaurang, pizzeria eller någonting, så har den fått alla vederbörliga tillstånd av miljö- och byggnadsnämnd. Sedan kanske den vill servera lite vin. Då kommer socialnämnden och ska ge sina utlåtanden över detta. Då kommer man i en konfliktsituation i kommunen, om man i socialnämnden har bestämt sig för att man ska minska eller förändra sitt alkoholbeteende – hålla igen på vissa områden. Då säger man nej. Då dras det undan en möjlighet för en verksamhet! Det är i sådana fall det behövs ett ställe att gå in och prata med. Där skall det göras en helhetsbedömning. Det är vad jag tycker att Stina var inne på förut – man kan inte springa runt överallt utan få en helhetsbedömning på ett ställe. Det gagnar företagsamheten i framtiden!</P>
<P class="p179 ft66">Bengt Harding Olson (fp)</P>
<P class="p367 ft11">Låt mig först och främst säga att jag skäms djupt över den politiska hantering som har skett utav avregleringsfrågan. Det är närmast skandal! Detta är en oerhört seg historia. Man har jobbat i 25 år med de här tankarna. Jag tog med mig några böcker som handlar om avreglera mera och vad kostar våra lagar osv. Det är inga nyutkomna böcker. De är från 1981 och <NOBR>-82.</NOBR> Det är <NOBR>15-16</NOBR> år sedan. Det är ett politiskt misslyckande på flera punkter!</P>
<P class="p185 ft19">Jag noterar bara för att ta några färska exempel att det finns direktiv från 1994. Där sägs det att alla utredningar ska göra s.k. PKA, problem- och konsekvensanalyser. Departementen ska göra likadana analyser. Det finns en verksförordning från 1995 där det står att myndigheterna ska göra sådana <NOBR>PKA-analyser.</NOBR> Det står att de ska ha remis-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">ser innan de fattar sina beslut. Det finns en avregleringsdelegation av 1994. Den finns kvar på papperet. Verksamheten får man använda förstoringsglas för att kunna se någonting av!</P>
<P class="p384 ft12">Jag konstaterar att dagens läge är detta att man följer inte vare sig direktiv eller förordning!</P>
<P class="p365 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p219 ft11">Delar du den uppfattningen som finns att Sverige är ett fundamentalistiskt regelträngt land när det gäller företagsamhet?</P>
<P class="p191 ft66">Bengt Harding Olson (fp)</P>
<P class="p204 ft12">Ja, det är klart att resultatet blir detta. Men det är viktigt att veta att vi har vissa instrument. De har inte fungerat, de har dragits i långbänk hela tiden.</P>
<P class="p140 ft12">Motioner har lagts i riksdagen bl.a. av undertecknad år ut och år in. De är avslagna på löpande band.</P>
<P class="p205 ft12">Vad som nu behövs det är egentligen det absolut mest grundläggande: Politisk vilja att gå ifrån ord till handling, det är en fullständig självklarhet!</P>
<P class="p141 ft19">Jag tycker inte det handlar om några procenttal eller siffror. Jag ser mera inställning, riktningen! Vi måste ha en kraftfull politisk inriktning på att vi ska avreglera. Jag har en modell som jag ska återkomma till sedan om du eller någon annan är intresserad.</P>
<P class="p191 ft15">Fråga från publiken</P>
<P class="p281 ft20">Småföretagare är ju i en fruktansvärd situation med facket! Om man vägrar att skriva på kollektivavtal kan facket vara domare och utdöma straff. Har ni kontrollerat hur hanteringen i fallet Torgny Gustavsson har varit?</P>
<P class="p45 ft11">Vill ni stifta en ny lag på arbetsmarknaden att fackföreningsrörelsen i Sverige skall följa demokratiska principer – att de frågar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft12">sina egna medlemmar om de vill sätta ett företag i blockad.</P>
<P class="p365 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p160 ft12">Det här går att reagera ganska snabbt på, Birgitta Johansson.</P>
<P class="p365 ft66">Birgitta Johansson (s)</P>
<P class="p160 ft20">Jag är inte beredd att medverka i de diskussioner du drog upp här nu. En orsak till det är att just detta enskilda fallet prövas nu i <NOBR>EG-domstolen.</NOBR></P>
<P class="p179 ft66"><NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c)</P>
<P class="p221 ft19">Det enskilda fallet behandlar man inte i riksdagen, man behandlar principfrågor. Frågan som du berör har varit uppe i ett otal tillfällen i debatter och motioner osv. Jag tycker du gör en kullerbytta – du kräver vissa regleringar hur fackföreningsrörelsen ska jobba. Meningen var väl att vi inte skulle detaljreglera utan avreglera och ställer man krav på avreglering på ett ställe måste man också ställa krav på andra ställen.</P>
<P class="p179 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p367 ft11">Självklart bör KU fundera över hur regeringen har hanterat det här fallet, det är ett principiellt fall. Det andra, självklart när man avreglerar på arbetsmarknaden kräver det i och för sig någon ny lag. Det är ju inte som <NOBR>Per-Ola</NOBR> säger ett ingrepp i friheten. Vi har en lag som säger att fackföreningen kan göra den här typen av saker. Det bör man se över och se till att man får balans på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p191 ft66">Bengt Harding Olson (fp)</P>
<P class="p366 ft19">Fallet ligger i Europarådets domstol för mänskliga rättigheter. Det är prövat en gång, det blir omprövat nu. Det tycker jag är värdefullt. Resultatet av detta hoppas jag blir att man stämplar förfarandet som fel. Med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">andra ord att Torgny Gustavsson vinner – därmed är Sverige skyldigt att genomföra en lagstiftning som stämmer överens med de mänskliga rättigheterna, inkl. för företagaren.</P>
<P class="p195 ft15">Fråga från publiken, Roland Fahlin, ICA</P>
<P class="p175 ft19">Vi har inom ICA kommit till som ett exempel på behovet av att enskilda företagare samverkar för att man inte klarar sig på egen hand. Vi känner ju alla till att det i våras var ganska mycket ståhej – det gruppundantag i konkurrenslagen som nu finns var på väg att snävas av och det blev en hel del problem. Vi möter mycket förståelse för den här problematiken – varje dag. Den här formen av nätverk behövs för småföretagare – vi har en nyttig verksamhet. Vårt problem är att när man blir tillräckligt stor så att man faktiskt utgör ett hot mot andra existerande företagsformer uppstår en rad frågetecken.</P>
<P class="p55 ft12">Synen på nätverk för småföretagare, är den fortfarande positiv?</P>
<P class="p57 ft19">En fråga när det gäller upphandling: Det finns långa rader av exempel på upphandling där upphandlingsförordningen gör att kommunen har ett direkt orationellt förfarande. Vi är operativa i båda ändar, i stora upphandlingar på livsmedelsområdet har vi ett särskilt företag. Vi får ju många stora uppdrag! Jag ser samtidigt att man inom den ramen av formella skäl inte kan låta lokala handlare, särskilt i glesbygderna, vara leverantörer till lokala institutioner. Är det här en handläggningsfråga på kommunnivå?</P>
<P class="p179 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p217 ft19">Det finns en konflikt alltid mellan ett intresse hos t.ex. ICA att vara starka tillsammans, konsumentens intresse att ha bra och billiga varor och andra handlares utanför ICA intresse att konkurrera med ICA. Här finns det ett gränsland som är besvärligt. Det</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft19">är inget fel med den typen av nätverk – som i grunden kan ge effektivitet också – men det är en väldigt svår fråga att svara på. Det finns ibland en konflikt mellan intressen hos dem som företräder företagssidan och konsumentsidan. Man får hantera det på ett vettigt och effektivt sätt, men grunden är att kommuninnevånarna ska ha bra effektiv service.</P>
<P class="p179 ft50">Fråga från publiken, företagare från Umeå</P>
<P class="p213 ft19">Att överklaga ett kommunalt beslut. Ni vet hur det går till i kommunan när man startar näringsverksamhet ibland – då sker det utan kommunalt beslut. Det kan vara att man startar en verksamhet för att stödja privata kommuninnevånare. Det blir mer och mer av det här. Men det går inte att överklaga för det har inte varit något kommunalt beslut. Det här upptäcks inte. Kan det göras något åt kommunallagen i det här fallet</P>
<P class="p179 ft66">Bengt Harding Olson (fp)</P>
<P class="p176 ft20">Jag delar den uppfattningen. Lagen borde ändras när det gäller kommunal näringsverksamhet. Den som nu finns borde avvecklas. Jag är i gott sällskap när jag säger detta – <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt har varit inne på samma sak.</P>
<P class="p179 ft66">Birgitta Johansson (s)</P>
<P class="p221 ft19">Kommunallagen som helhet har ju att skydda mer saker än den direkta näringsverksamheten. I en kommun finns det kommuninnevånare, en del är företagare, en del är anställda både i kommun och företag. Det här är inga enkla frågor. När en kommun hanterar olika frågor måste både politiker och tjänstemän vara medvetna om vad som är målet med verksamheten.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p16 ft12">Är det angeläget att ändra lagen? Hur skall</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">man annars åtgärda denna ständiga friktion, upplevelse av orättvisa, krångel, ojämlikt konkurrensförhållande, bristande konkurrens, dålig effektivitet.</P>
<P class="p141 ft12">Vittne efter vittne återkommer till detta. Lagändring är ett direkt förslag här.</P>
<P class="p195 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p204 ft12">Enklare än så. Kommuner ska inte driva affärsverksamhet. Punkt.</P>
<P class="p195 ft66"><NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c)</P>
<P class="p219 ft19">Jag tror att kommunerna ska satsa på kärnverksamhet, skola, vård, utbildning och omsorgsverksamhet. Sedan har man kommit in på näringsverksamhet – inte av illvilja utan för att täcka olika behov som funnits. Skrämmande exempel finns på mer tveksam verksamhet – i somras uppförde en kommun en glasskiosk för att kunna sysselsätta en person som är arbetslös. Bredvid på torget fanns det redan en glasskiosk. Nu stängdes den ganska snabbt för att kiosken som kommunen uppförde var ett svartbygge.</P>
<P class="p191 ft15">Fråga från publiken, Tandläkarförbundet</P>
<P class="p281 ft12">Jag har inte hört någonting nämnas tidigare i dag om fria privata vårdgivarna. Sjukgymnaster, psykologer, läkare, tandläkare osv. som lever under ibland faktiskt groteska förhållanden.</P>
<P class="p225 ft11">Ett enkelt exempel: En sjukgymnast som lever under vårdavtal arbetar någonstans i Norrland. Mannen fick arbete i Uppsala. Hon kunde inte följa med därför att Uppsala ville inte skriva något nytt vårdavtal med henne. Hon fick antingen vara kvar i Norrland eller vara arbetslös i Uppsala.</P>
<P class="p45 ft11">Vi har andra sjukgymnaster som lever under vårdavtal där man begränsar antalet vårdtillfällen för resp. sjukgymnast. Vårdtillfällen som Dagmaravtal, men som i vissa kommuner begränsas till hälften av de som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p221 ft28">man angivit som tak i riksgenomsnittet. Privatläkare som lever under avtal. Äldre privatläkare som inte kan sälja sin praktik trots att de innehåller dyrbar utrustning – därför att ny läkare inte kan få etablera sig. Tandläkare, som för varje patient måste ange varje åtgärd som gjorts på patienten. När patienten är klar skicka in tandvårdsräkning till försäkringskassan för att få den del som staten står för. Folktandvården däremot behöver inte precisera patienten och man kan skicka in en räkning till försäkringskassan varje månad, klumpsumma på samtliga patienter under den månaden. Kommunala och landstingsvårdgivare behöver inte betala moms men det måste privata vårdgivare göra.</P>
<P class="p365 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p160 ft20">Stort komplex. Om detta är en faktisk beskrivning av regelsystem inom denna sektor. Är det acceptabelt eller ej?</P>
<P class="p179 ft66"><NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c)</P>
<P class="p367 ft11">Du förenklar så mycket. Det finns många komponenter. Jag har levt med vårdfrågor och tandläkarfrågor under min tid som landstingspolitiker och i riksdagen. Det finns säkert mycket som vi kan förändra.</P>
<P class="p191 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p16 ft12">Bör ni förändra någonting?</P>
<P class="p195 ft66"><NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c)</P>
<P class="p385 ft12">Ja, självklart, det är mycket som behöver förändras. Jag hoppas att vi inte har slutat förändra i Sverige, för då vore det allvarligt. Vi ska förändra, förbättra.</P>
<P class="p243 ft19">Sedan så är det olika intressegrupper som står mot varandra. Det är sådana situationer vi politiker ställs inför. Många företagare och branschorganisationer vill avreglera, minska företagsstöd. Vi får också besök av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p193 ft12">företagsrepresentanter som vill ha särskilda stöd och särskilda förmåner på olika områden. Jag fick en sådan uppvaktning i går. Det är klart ni måste liksom städa framför egen dörr!</P>
<P class="p225 ft11">Jag tycker man kan ta bort stöden ganska långt. Men vissa stöd, då det gäller kompetensutveckling, regionalpolitik osv. är till för att klara vissa olika funktioner.</P>
<P class="p191 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p219 ft28">Det är naturligtvis inte acceptabelt, det svaret på frågan. Alla vi fyra säger att vi ska avreglera så mycket som möjligt. Men jag kommer tillbaka till det jag sa inledningsvis, det är ju fullkomligt omöjligt att avreglera om den politiska sektorn ska vara så stor som den är i Sverige. Vi kan säga vad vi vill, om vi inte är beredda att minska den offentliga sektorns omfattning i svensk ekonomi kommer vi ändå inte kunna avreglera. Vi kan diskutera varje detalj och tycka det är jättebra, men här är grundfrågan! Det är också det sätt på vilket det offentliga dominerar vårdsektorn, när det gäller produktionen av vård, som ligger också bakom det problem som redovisades här.</P>
<P class="p365 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p204 ft12">Birgitta Johansson, acceptabelt eller måste ändras?</P>
<P class="p195 ft66">Birgitta Johansson (s)</P>
<P class="p219 ft19">Jag håller med om att det finns mycket som måste ändras och mycket har faktiskt också gjorts. När det gäller fria privata vårdgivare så finns det ju ändå utredningar som har lagt fram en del förslag i riksdagen. Samverkansdelegation finns just för dessa områden och deras slutdokument kommer nu strax före jul och jag hoppas på att de kommer fram med sådana förslag som gör att man kan underlätta för småföretagen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p211 ft20">Var det någon som ville ha någon form av servicecenter, som kunde ta emot frågor, synpunkter och där man kan få råd. Det tycker jag också är väldigt viktigt att det finns ett sådant. Nutek är ju ett organ som har en startlinje, ett <NOBR>020-nr</NOBR> och de är väldigt mycket besökta för att få olika svar. Vi kan bygga ut den möjligheten och jag tror att den vore bra.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft19">Du efterlyser en portalregel som så att säga är övergripande, garanterar jämlik konkurrens eller konkurrens på lika villkor, någonting som står över regelsystemet eller som är fundamentet för regelsystemet.</P>
<P class="p207 ft20">En portalparagraf som säger att detta ska vara hänsynstagandet i all tillämpning ifrån myndighets eller kommuns sida. Är det en idé, en väg?</P>
<P class="p179 ft66">Bengt Harding Olson (fp)</P>
<P class="p385 ft20">Ja, det är en idé värd att pröva för det är ändå vad det bygger på. Vi ska ha konkurrens, den ska vara på lika villkor, den ska vara lojal. Detta är i allas intresse, både för näringslivet och för den sociala välfärd som vi behöver.</P>
<P class="p191 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p367 ft19">Det vore bra, men det räcker inte. Blotta ägarskapet, att det offentliga äger, skapar en konkurrensfördel. Detta är ett problem i sig själv. Men visst, som en övergångslösning gärna, men det krävs andra åtgärder.</P>
<P class="p191 ft66"><NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson (c)</P>
<P class="p160 ft20">Det låter vackert, jag betvivlar inte betydelsen av det men jag tror att vi behöver en lokal kontakt. Där man kan träffa personen öga mot öga. En lots i byråkratin. Att få vända sig till ett ställe. Den tycker jag vi ska utveckla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft66">Bo Lundgren (m)</P>
<P class="p204 ft12">Vi diskuterar om vi ska ha företagsservicesluss. Målet måste vara att ha sådant regelsystem att vi inte behöver någon företagsservicesluss!</P>
<P class="p43 ft38">Avslutande panel</P>
<P class="p182 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p193 ft12">Gunnar Erlandsson, ordförande i SEKO, <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt och Camille Forslund.</P>
<P class="p57 ft11">Nu är tanken att dra lite konklusion, dra slutsatser, ange målsättning – vad detta skall leda till. Gunnar, du är ju fackordförande, facken är apostroferade under ett antal tillfällen under denna hearing som bromsklossen, regelupphängaren, den som gör livet svårt för småföretagen. Vi har fått många sådana exempel. Fackföreningsrörelsen och facket är de som inte vill ha någon avreglering.</P>
<P class="p179 ft66">Gunnar Erlandsson</P>
<P class="p217 ft11">Det är helt riktigt att i vardagslag är jag ordförande i SEKO. Men det är oerhört viktigt att understryka att just nu och när jag sitter i Småföretagsdelegationen gör jag det inte som partsrepresentant. Det är inte så att parterna har tillsatt några ledamöter. Detta är oerhört viktigt för vårt sätt att arbeta. Detta är viktigt för vårt sätt att ta oss fram för att kunna lägga förslag som kan leda framåt. Vi har ju hört här inte minst av Bengt Harding Olson hur länge man har kämpat. Det har inte hänt något.</P>
<P class="p45 ft19">Vi har i delegationen haft förmånen att få göra studiebesök i andra länder. Om det kan vara en tröst för er som tycker hur djävligt vi har det i Sveriges så säger de precis likadant. Till och med i det här ”guldlandet” när det gäller avreglering – Storbritannien. De berättade om hur eländigt det blev när de kom med i EU, hur deras byrå-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft20">krater satte igång att utöka regelverket som de dessförinnan varit förhindrade. Vi har i grunden ungefär samma bekymmer att ta ställning till.</P>
<P class="p211 ft19">Vårt uppdrag är ju inte bara avreglera i Småföretagsdelegationen. Vårt uppdrag är att försöka skapa ett klimat där vi ökar tillväxten, ökar sysselsättningen. Vi ska skapa goda förutsättningar för svenskt näringsliv</P>
<P class="p221 ft19">– inte minst småföretag, för där ser man den potentiella tillväxtmöjligheten. Jag tror att minst lika viktigt som att angripa de nuvarande systemen – vilket man inte ska underlåta – är att hitta system där vi inte tillåter oss att hålla på som vi har gjort. Göra hyggliga effektivitetskalkyler av de regelverk som trots allt behövs i ett samhälle som vårt. Där har vi mest att göra egentligen.</P>
<P class="p185 ft19">När det gäller arbetsmarknadslagstiftningen har den ju blivit föremål för en stor politisk konfrontation. Jag tror personligen inte att den typen av frågor löses i konfrontation – de måste lösas i en dialog. Jag tycker mig trots allt se på arbetsmarknaden i dag att vi har ett något bättre klimat därvidlag än vi haft för några år sedan.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p366 ft19">Ska man tolka dig så att du kan se en möjlighet att de bestämmelser som krånglar till, t.ex. att undanta ett par personer i de mindre företagen från LAS vid uppsägning. Det här kommer att åstadkommas?</P>
<P class="p191 ft66">Gunnar Erlandsson</P>
<P class="p221 ft19">I princip åstadkommer man det redan i dag med nuvarande lagstiftning i regel. Om man går ned ifrån branschnivå till företagsnivå. Egentligen är det ju sällsynt att vi har stora konfrontationer emellan löntagarnas organisationer och arbetsgivarna. Båda har ju att se till att göra praktiska lösningar så företagen fungerar. Bekymret är ju att när vi ska-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft19">par regelverk måste de vara generella och skapa det skydd som krävs för den svagaste parten på arbetsmarknaden – löntagaren. Det är den problematiken vi brottas med när det gäller arbetsmarknadslagstiftning.</P>
<P class="p191 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p219 ft20">Camille jag måste fråga dig, du sitter i Småföretagsdelegationen som har gått ut som en riddare med spjutet fällt ska ni försöka få bort åtminstone 25 procent av reglerna. De allra dummaste och mest hindrande och besvärligaste reglerna.</P>
<P class="p45 ft19">Du får nu höra att det finns riddare före dig som har varit igång i jobbet. I princip eller övergripande har väldigt lite skett på 17 år! Det är snarare kanske en tendens till ökad reglering. <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt avreglerade en del också på sin tid, kan vi väl bara parentetiskt nämna. Penningmarknad och taxi.</P>
<P class="p55 ft12">Är det ett meningslöst jobb att försöka, är regleringsambitionerna så mycket starkare?</P>
<P class="p365 ft66">Camillle Forslund</P>
<P class="p204 ft20">När jag kom med i den här delegationen tänkte jag, jag måste få reda på vad som har hänt förut. Jag fick höra den ena historien efter den andra. Först blev jag väldigt modfälld och tänkte det är ingen idé, allt det här har gjorts. Jag tänkte också att Småföretagsdelegationen är onödig. Alla problem är redan kartlagda och alla lösningar finns, vad ska vi göra?</P>
<P class="p45 ft11">Men på grund av hur delegationen är sammansatt med bl.a. Gunnar, med Anitra Steen från Riksskatteverket, med ett socialdemokratiskt kommunalråd som ordförande, med småföretagare osv. så tror jag att vi har en möjlighet att göra någonting ingen annan har gjort förut. Det måste jag hoppas på, det måste jag tro på.</P>
<P class="p181 ft12">En sak som jag har upptäckt under</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft24">8 <NOBR>17-1681</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p15 ft0">113</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p176 ft19">loppets gång, som jag tror är fundamentalt och som man inte riktigt berört här – man måste ändra attityden mot småföretagare i Sverige. Att vi har det regelverket vi har, att regelverket tolkas som det görs, att man har de här arbetsmarknadslagarna, det beror ju på att man utgår ifrån att de flesta småföretagare är kriminella till naturen – man måste hålla dem i schack. Och så är det inte! De flesta småföretagare är hederliga. Skriver man regelverk och kollektivavtal utifrån det</P>
<P class="p176 ft20">– då blir de inte onödigt krångliga, de blir begripliga. Jag tror att delegationen i det avseendet åstadkommer en hel del också. Jag tror faktiskt vi får fram det här meddelandet också.</P>
<P class="p309 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p176 ft19">Ska vi fråga <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt. Du pekade själv ut tre viktiga problemområden, arbetsmarknaden, skattedelen och relation offentlig sektor – företag. Du har också varit med rätt länge, avreglerat en del, tillfört en del regleringar på annat säkerligen. Kan du iaktta en starkare, en mer påtaglig, påträngande politisk ambition att åstadkomma förändringar, förenklingar i den riktning som du själv pekade på behov av. Är det annorlunda nu eller är det som förr?</P>
<P class="p286 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p221 ft19">Nej, det är definitivt annorlunda nu. Det är faktiskt realpolitik som gäller – med 500 000 arbetslösa. Den situationen har vi inte varit i. Det är det som gör att alla verksamma politiker måste tala om att det ska skapas jobb, dessutom vet vi att de jobben måste skapas i det privata näringslivet. Den situationen har vi inte haft förut. Detta är den verkliga pådrivande kraften som gör att den här delegationen jämfört med tidigare kommittéer och utredningar kommer att ha helt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p217 ft32">andra förutsättningar att få våra politiska förtroendevalda att lyssna. Eller hur Mats?</P>
<P class="p195 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p204 ft12">Du är optimistisk att det är på gång, det kommer, det måste komma, det kan inte hindras, det bryter fram som en flodvåg, vårflod!</P>
<P class="p11 ft66"><NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt</P>
<P class="p219 ft20">Lugna dig nu. Åtminstone en porlande bäck. Det yttre trycket är annorlunda än tidigare. Man har insett att den offentliga sektorns förmåga att skapa sysselsättning och suga upp folk är begränsad. Låt mig bara göra en kommentar.</P>
<P class="p45 ft19">En iakttagelse som är intressant här under morgonen är att såpass många tog upp frågan om den offentliga sektorns agerande på marknaden som upphandlare och som konkurrent. Där tycker jag att det är oerhört viktigt för alla aktiva inom det politiska området att försöka förstå vad företagarna talar om. De som är ansvariga för arbetsmarknadspolitiken måste inse att den är på väg att bygga upp ett nytt subventions- och regleringssystem för att rädda folk bort ifrån arbetslöshetskön. Det värsta som kunde hända det vore att kommunerna blev huvudansvariga för arbetsmarknadspolitiken, fick möjlighet att använda alla dess subventionerings- och regleringsinstrument. Det går fortfarande att stoppa en del saker som skulle skapa större problem.</P>
<P class="p45 ft19">Bo Lundgren och jag råkar då och då ha gemensam uppfattning. Jag tycker faktiskt att det borde rensas ut väldigt mycket i kommunernas näringsverksamhet. Detta också av ett demokratiskt skäl, för kommunalpolitikerna klarar inte att hantera det här. De kan inte ta ansvaret för det inför sina väljare. Där marknaden styr går det inte att säga, det gick åt helsicke, men väljarna kan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p16 ft0">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p176 ft20">inte utkräva något ansvar. Det är både ett demokratiskt och ett ekonomiskt problem, vilket jag har framhållit för Kommunförbundet.</P>
<P class="p179 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p160 ft20">Gunnar, du får din allra sista chans att ge oss ett budskap eller ge omvärlden ett budskap. Du pekade på att, man kan åstadkomma någonting även på arbetsmarknadsområdet.</P>
<P class="p179 ft66">Gunnar Erlandsson</P>
<P class="p221 ft19">Bekymret är att när vi har försökt att ge oss på det så har det gått till politisk konfrontation. Jag tror att efter de kraftmätningar som nu har varit så sent som något år tillbaka i tiden så är det någon typ av andra lösningar som vill till för att vi ska kunna rucka på det regelverket – om det är för statiskt för att kunna tillfredsställa arbetsmarknaden. Jag tror att den här typen av avtal som nu är träffat, t.ex. på industrins område, ska kunna öppna upp läget. Det vore ju naturligtvis alltför djärvt att säga att vi skulle behöva ett nytt Saltsjöbadsavtal.</P>
<P class="p386 ft19">Det tror jag inte vi skapar med huvudorganisationernas hjälp utan – vi kommer att skapa flera små Saltsjöbadsavtal, de diskussionerna förs nu mellan branschorganisationer både på den fackliga sidan och på arbetsgivarsidan i princip över hela linjen. Jag ser förutsättningar att bända upp ett styvt regelverk. Avslutningsvis skulle jag vilja poängtera vad jag sade tidigare att Sverige behöver ett gott näringsliv för alla lever ju på det.</P>
<P class="p211 ft11">Den offentliga sektorns expansion är ju stängd, de stora företagen behöver inte fler utan färre anställda och vi har överskott på arbetskraft. Vi måste skapa förutsättningar för sysselsättning någon annanstans. Småföretagsamheten är ju då för vårt vidkom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p387 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p388 ft12">mande en ganska förbisedd sektor. Vi har här ett allmänt bekymmer som vi ibland glömmer bort när vi diskuterar småföretag</P>
<P class="p41 ft12">– vi måste skapa tillväxtföretag. Det är vi särdeles dåliga på i Sverige!</P>
<P class="p195 ft66">Christer Petersson</P>
<P class="p219 ft11">Alldeles strax. Mats Johansson som är ordförande i Småföretagsdelegationen. Han har några ord till er att förmedla avslutningsvis.</P>
<P class="p195 ft38">Hearingen avslutas</P>
<P class="p182 ft66">Mats Johansson</P>
<P class="p204 ft20">Då vill jag från delegationens sida framföra ett tack för engagemanget och uppslutningen för dagen. Avreglering, förenkling och frågor kring regelverket är ett av delegationens arbetsområden. Vi jobbar också med andra viktiga frågor:</P>
<P class="p222 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft73">kompetensutvecklingsfrågor i småföretag,</SPAN></P>
<P class="p389 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft73">kapitalförsörjningsfrågor, inte bara risk kapitalfrågor,</SPAN></P>
<P class="p390 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft73">social ekonomi, eller kanske rättare, företag i samverkan,</SPAN></P>
<P class="p166 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft73">tillgängligheten, att hitta ett sätt för före-</SPAN></P>
<P class="p391 ft12">tagen att faktiskt hitta i regelverket.</P>
<P class="p219 ft20">Vi har också från delegationens sida öppnat för fortsatta signaler och synpunkter. Följ den hemsida som delegationen har. För första gången i sitt liv figurerar <NOBR>Kjell-Olof</NOBR> Feldt på Internet, eftersom vi har lagt in hans anförande i dag på Internet, samtidigt som han pratat.</P>
<P class="p45 ft11">Tack till Christer och alla olika som agerat. Vi ser med stor tillförsikt att uppslutningen under dagen är ett rejält stöd för oss i vårt arbete att presentera förslag till regeringen inom detta område.</P>
<P class="p181 ft12">Tack för i dag.</P>
<P class="p392 ft46">Christer Petersson</P>
<P class="p391 ft12">Tack!</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p39 ft38">Deltagare</P>
<P class="p182 ft12">(153 personer exkl. journalister)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p14 ft15">Medverkande</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p14 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p14 ft12">Eriksson <NOBR>Per-Ola</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td4"><SPAN class="p14 ft12">Riksdagen (c)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Erlandsson Gunnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">SEKO, Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Feldt <NOBR>Kjell-Olof</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Riksbanksfullmäktige</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Forslund Camille</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft75">Keyline Städ och Konsult AB, Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Göransson Lennart</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Konkurrensverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Harding Olson Bengt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Riksdagen (fp)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Hubendick Stina</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Källskär Konsult AB, Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Ifvarsson <NOBR>Carl-Anders</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Patent- och registreringsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Johansson Birgitta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Riksdagen (s)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Lundgren Bo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Riksdagen (m)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Nyström Nils</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12"><NOBR>NN-Bolagen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Petersson Christer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12"><NOBR>CHP-Media</NOBR> AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Rekke Lars</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Närings- och handelsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Remaeus Bertil</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Arbetarskyddsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td43"><SPAN class="p14 ft15">Departement och myndigheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p14 ft12">Barrefelt Bosse</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td4"><SPAN class="p14 ft12">Arbetsmarknadsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Svanberg Johan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Finansdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Grip Gerd</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Inrikesdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Smeds Per</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">ALMI Företagspartner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Zätterström Pia</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Arbetarskyddsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Andersson <NOBR>Sven-Olov</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Arbetsmarknadsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Wallin Sören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Bokföringsnämnden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Sjöberg Göran</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Backlund Birger</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Glesbygdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Karlsson Mikael</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Glesbygdsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Eriksson Gustaf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Kemikalieinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Sundbom <NOBR>Per-Arne</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Konkurrensverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Johansson Krister</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Konsumentverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Borchers Michael</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Dahlqvist Jonas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Falk Marlene</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Grönkvist Lars</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Josefsson Lasse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Lundqvist Katarina</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Lönn Karin</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Thorstensson Gunilla</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Törnqvist Gabriella</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Holmstrand Per</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft12">Patent- och registreringsverket</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<P class="p393 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p14 ft12">Markstedt Lars</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p14 ft12">Riksrevisionsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Nilsson Erik</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p14 ft12">Sprängämnesinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Wahlberg Leif</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Sprängämnesinspektionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Hellström Gunilla</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Statens Strålskyddsinstitut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Aspelin Urban</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Statistiska Centralbyrån</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Alexandersson Stig</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Uppsala universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td46"><SPAN class="p14 ft15">Riksdagen och politiska partier</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p14 ft12">Andersson Elving</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p14 ft12">(c)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Biörsmark <NOBR>Karl-Göran</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">(fp)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ericson Dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">(s)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Fransson Sonja</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft12">(s)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Fösker <NOBR>Ann-Kristin</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p14 ft12">(fp)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Halvarsson Isa</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft12">(fp)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Johansson Barbro</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p14 ft12">(mp)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Norinder Patrik</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft12">(m)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Welander Hans</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p14 ft12">(v)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">von der Esch Björn</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft12">(kd)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p14 ft15">Fackförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p14 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p14 ft12">Carenholm Staffan</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p14 ft12">Arkitektförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Lundberg Ann</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Leg. Sjukgymnasters Riksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Carlsson Stig</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">LO</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Bergström Bengt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">SEKO</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Berglund Renée</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">SIF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Nyström Lennart</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">SIF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Göransson Bo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">SKTF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Jansson Margaretha</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">SKTF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Jingåker Jan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft75">Sv. Bleck- och Plåtslagareförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ljung Sven</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Sv. Byggnadsarbetareförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Nyberg Dan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft6">Svenska Transportarbetareförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Johansson Camilla</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Sveriges Psykologförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Magnusson AnnBritt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Sveriges Tandläkarförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td46"><SPAN class="p14 ft15">Företagens organisationer m.fl.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p14 ft12">Jansson Kjell</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td45"><SPAN class="p14 ft12">Byggentreprenörerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12"><NOBR>Brydolf-Berg</NOBR> Alf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">FUD Service AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Hultkvist Anders</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">FUD Service AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Linderoth Ulf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">FUD Service AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Rydén Nils</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">FUD Service AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Skulason Gustaf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft75">Företagareförbundet Företagsforum</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ekström Torsten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Malmberg Fredrik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr20 td42"><SPAN class="p14 ft12">Olson Ragnar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td42"><SPAN class="p14 ft12">Sjödahl Einar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Gustafsson Gerd</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Eskilstuna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Mattsson Arne</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Eskilstuna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Andersson Rune</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Katrineholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Göransson Torsten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Katrineholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Johansson <NOBR>Clas-Erik</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Katrineholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Karlsson Göran</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Katrineholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Stoltz Anders</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarna i Katrineholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Edwall Lars</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorganisation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Johansson Arne</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorganisation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Kaiding Marie</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorganisation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Knutas Barbro</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorganisation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Östlund Christer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorganisation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Ganning Curt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorg. Eskilstuna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Lundkvist Lennart</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft75">Företagarnas Riksorg. Södermanland</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Sörhed Kjell</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Företagarnas Riksorg. Vaxholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Fahlin Roland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">ICA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Lundberg Elisabeth</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">ICA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Wistrand Karl</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">ICA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Hörnlund Anders</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Industriförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Ljungberg Lars</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Industriförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Morin Anders</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Industriförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Wallgren Sven</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Industriförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Wall Cecilia</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Keyline AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Kilsved Hans</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">H. Kilsved Konsultbyrå AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Sjöholm Bengt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Lantbrukarnas Riksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Ludvigsson Ola</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Lindebergs Företagarråd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Ahlman Anki</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">MabiCare Vårdpoolen AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Brodin Anna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">MabiCare Vårdpoolen AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Björk Jerker</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Målaremästarnas Riksförening</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Hedenström Hans</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Målaremästarnas Riksförening</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Lindholm Heléne</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Målaremästarnas Riksförening</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">NN</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Målaremästarnas Riksförening</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Edlund Stieg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Plast- och Kemibranscherna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Trångberg Torbjörn</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Plast- och Kemibranscherna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Dahlberg Thomas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Plåtslageriernas Riksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Frankhammar Claes</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Plåtslageriernas Riksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Adamsson Tommy</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">Polarn & Pyret AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Carlsson Bo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Ehring Sune</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Hahn Rosenqvist Laila</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft12">Hedström Jens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<P class="p393 ft3">SOU 1997:186</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p14 ft12">Hellman Staffan</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Hellström Tommy</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Lindberg Ulf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Palm Lennart</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Svensson Tommy</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">SAF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Sjöö Hertha</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">H. Sjöö Konsult AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Wränghede Stefan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">SME Industriförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Smeds Rolf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Smeds Trading AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Lagersten Charlotte</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Sv. Trähusfabrikers Riksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Eriksson Allan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Svensk Handel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Sköldefors Walter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Svensk Handel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Langenius Sven</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Svensk Industriförening</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Eriksson <NOBR>Per-Åke</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Sveriges Fastighetsägareförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Berggren Åke</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Sveriges Frisörföretagare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Alderin Robert</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft6">Sveriges Hantverks- och småföretag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Krylander Hans</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Sv. Möbelindustriförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Staaf Renée</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft75">Södertälje Industriservice AB, ISAB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Säfström Gun</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft75">Södertälje Industriservice AB, ISAB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Svedberg Hans</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Tjänsteförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ahnlund Christer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Österåkersföretagarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p14 ft76">Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td48"><SPAN class="p14 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p14 ft12">Johansson Mats</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td48"><SPAN class="p14 ft12">Ordförande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Bergkvist Erling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Ledamot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Krylborn Jan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft12">Ledamot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Mohme Gunnel</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft12">Ledamot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ytterström Birgitta</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">Ledamot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Fredriksson Yvonne</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft12">Ledamot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Sandström Staffan</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">Expert</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ternell Mathias</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft12">Expert</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Zackari Charlotte</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">Expert</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td44"><SPAN class="p14 ft12">Jansson Björn</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p14 ft12">Huvudsekreterare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Sjögren Sven</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft12">Sekreterare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Hammarström Martin</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">Bitr. sekreterare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Svensson Kerstin</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft12">Assistent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Adaktusson Peter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">Adak & Co Information AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p14 ft12">Ahlbaum Anna</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft12">Projektanställd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Andersson Anna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft12">Projektanställd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<P class="p16 ft3">SOU 1997:186</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<P class="p33 ft3">SOU 1997:186</P>
<P class="p394 ft8">Småföretagsdelegationen</P>
<P class="p395 ft38">Ordförande</P>
<P class="p396 ft12">Kommunalrådet Mats Johansson Karlskrona kommun</P>
<P class="p397 ft38">Ledamöter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p14 ft12">Verkst. direktören</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p14 ft12">Gunilla Almgren</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p14 ft12">REGAB Reglerarmatur AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Bankdirektören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Erling Bergkvist</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">AB Industrikredit</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Förbundsordföranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Gunnar Erlandsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">SEKO</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Personalchefen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Camille Forslund</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft75">Keyline Städ och Konsult AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Direktören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Sune Halvarsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">NUTEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Direktören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Stina Hubendick</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">Källskär Konsult AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Verkst. direktören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12"><NOBR>Per-Olof</NOBR> Jönsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">Kooperativa Institutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Direktören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Jan Krylborn</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">Industriförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Verkst. direktören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Gunnel Mohme</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">Tjänsteförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Generaldirektören</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Anitra Steen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">Riksskatteverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Tekn.dr</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12"><NOBR>Bengt-Arne</NOBR> Vedin</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">Ruben Rausings Fond</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Köpmannen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Birgitta Ytterström</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft12">ICA Ånge</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft38">Experter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p14 ft12">Departementssekreteraren</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p14 ft12">Yvonne Fredriksson</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td48"><SPAN class="p14 ft75">Närings- och handelsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td49"><SPAN class="p14 ft12">Departementsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Staffan Sandström</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft75">Närings- och handelsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Departementssekreteraren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Mathias Ternell</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft75">Närings- och handelsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Departementsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Charlotte Zackari</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td48"><SPAN class="p14 ft75">Närings- och handelsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft38">Sekretariat</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p14 ft12">Huvudsekreterare</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p14 ft12">Björn Jansson</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p14 ft75">Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td49"><SPAN class="p14 ft12">Bitr. sekreterare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft12">Martin Hammarström</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft75">Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Sekreterare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Lena Noreland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft75">Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Sekreterare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Sven Sjögren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft75">Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p14 ft12">Assistent</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft12">Kerstin Svensson</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft75">Småföretagsdelegationen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft0">121</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GLB3186SOU_1997__186.pdf589308pdfBättre och enklare reglerhttps://data.riksdagen.se/fil/08230D24-EBFB-4B13-A20B-E6D71E4C30A2