<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422798</hangar_id>
 <dok_id>GLB3172</dok_id>
 <rm>1997</rm>
 <beteckning>172</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1997:172</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>172</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:18:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bidrag till fri svensk TV-produktion</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3172/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GLB3172</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GLB3172</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 465px;}

#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:252px;left:21px;z-index:-1;width:451px;height:213px;}
#page_18 #dimg1 #img1  {width:451px;height:213px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:111px;left:483px;z-index:-1;width:63px;height:90px;}
#page_69 #dimg1 #img1  {width:63px;height:90px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





.ft0{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft2{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft3{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft4{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft5{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft11{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft14{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft15{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft16{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft18{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft19{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft20{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft21{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft22{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft23{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft24{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft25{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft26{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft27{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft29{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft30{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft31{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft32{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft37{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft38{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft39{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;}
.ft42{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft45{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft46{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft48{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft49{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft50{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;}
.ft51{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft53{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft54{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft55{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft56{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft57{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft58{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft59{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft60{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft61{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft62{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft63{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p352{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 5px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 5px;}
.tr2{heightzzz: 20px;}
.tr3{heightzzz: 17px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 24px;}
.tr6{heightzzz: 55px;}
.tr7{heightzzz: 43px;}
.tr8{heightzzz: 33px;}
.tr9{heightzzz: 8px;}
.tr10{heightzzz: 45px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 28px;}
.tr13{heightzzz: 21px;}
.tr14{heightzzz: 6px;}

.t0{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 448px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 445px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 448px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 490px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 566px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 566px;f:italic 10px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 566px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 485px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 17px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 566px;margin-leftZ: 60px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 277px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Utredningen för stöd till &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; (Ku 1997:03) överlämnar härmed sitt slutbetänkande &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Bidrag till fri svensk &lt;NOBR&gt;TV-produktion.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Som särskild utredare tillkallades genom beslut den 24 februari 1997 professor Leif Furhammar. Sekretariatet har utgjorts av Eva Pettersson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Departementssekreterare Eva Lindhé och hovrättsassessor Lena Hjelmtorp har medverkat som utredningens experter. Monica Berglund har varit utredningens assistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Problemanalysen och aktörsbeskrivningen i betänkandets första del slutfördes under oktober månad 1997. Sedan dess har premisserna för &lt;NOBR&gt;TV-verksamheten&lt;/NOBR&gt; i Sverige grundligt förändrats genom regeringens beslut &lt;NOBR&gt;(1997-11-13)&lt;/NOBR&gt; om en halvmiljardsatsning på public service tillika med ett permanent stöd på 75 miljoner kronor årligen till Sveriges Television för särskilt kvalificerad programproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft0"&gt;I utformningen av betänkandet har dessa förändringar lämnats obeaktade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft0"&gt;Stockholm i december 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;Leif Furhammar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft0"&gt;/Eva Pettersson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p12 ft2"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3AMMANFATTNING &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Osäker framtid ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Turbulent samtid ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Fyra målpolitiska syften........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Kulturpolitik.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Sysselsättningspolitik...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Näringspolitik ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;1.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Regionalpolitik.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Två uppdrag ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Lobbyister och uppgiftslämnare ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;%N FR¥GA OM KVALITET &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;!KT¶RER  PROBLEM OCH POSITIONER &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Sveriges Television...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanaler ....................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;TV4 ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Övriga kanaler..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Fria filmare ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Verksamhetsfält och finansieringsmöjligheter ........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;3.3.2 Fria filmare och SVT ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Kulturproduktion med problem ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Filmproducenterna och SVT....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.4.2 Filmproducenterna och den kommersiella tele-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;visionen ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Stödfrågan ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Produktionsbolag på den kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-marknaden.......&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Svenska Teaterförbundet ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Ett ord om Öppna kanalen... .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB31723x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;)NNEH¥LL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;...och ett annat om TV8 ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning och slutsatser .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3TATEN TAR ETT INITIATIV &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Åtgärdsförslag.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;En fond upprättas .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Två nämndproducenter utses ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Avtalsmässiga riktlinjer ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Efter tre års försöksverksamhet ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV OCH PRECISERINGAR&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;Åtgärdsförslaget och utredningsdirektiven ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;Kommentarer till nämndkonstruktionen ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Kommentarer till nämndproducenternas funktioner.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;Kommentarer till avtalsmodellen..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;&amp;INANSIERING &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td21"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Branschens positioner ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Finansiella förutsättningar ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Finansiering av förslaget.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td21"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft6"&gt;Finansieringsalternativ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Höjning av &lt;NOBR&gt;TV-avgiften ...........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Tomkassettavgift......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;DUKOM...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;!VVISADE L¶SNINGSALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Nollalternativet .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Samfinansierad fond .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Särskild kvalitetskanal ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft8"&gt;Öronmärkta kvalitetsresurser till nuvarande &lt;NOBR&gt;TV-kanaler .....&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Konsortialkontrakt ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft5"&gt;"ILAGOR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Kommittédirektiven ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Internationella exempel på stödsystem till TV-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft7"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;produktion .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft11"&gt;5TREDNINGSDIREKTIV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;Det har sammanfattningsvis varit utredningens uppdrag att först ”identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och sprida dem.” Utredningen har därtill haft uppdraget att ”utifrån slutsatserna av den inledande analysen bedöma vad som kan göras för att öka den inhemska produktionen av program för distribution till &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; som riktar sig till svensk publik. Under förutsättning av att en finansiering kan säkerställas skall utredaren lämna förslag om en försöksverksamhet med stödåtgärder i detta syfte.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft0"&gt;De sålunda föreslagna stödåtgärderna förväntas enligt direktiven ha effekter på flera nivåer genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;öka antalet finansieringskällor för fristående &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och TV- producenter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-utbudet,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ge positiva sysselsättningseffekter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bidra till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; utveckling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bidra till att sprida svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-kultur&lt;/NOBR&gt; i världen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;gynna samverkan mellan olika aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;)NTRESSENTERNA OCH PROBLEMEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;Tre grupper av fristående produktionsenheter berörs av de problem som utredningen haft att analysera: a) fria filmare, b) producenter inom den traditionella biograffilmssektorn samt c) produktionsbolag på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-marknaden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;$E FRIA FILMARNA &lt;/SPAN&gt;har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av åtstramningspolitiken inom Sveriges Television, dels i form av en trettioprocentig nedskärning i utläggningsvolymen på dokumentärsidan, dels i form av en omfattande reducering av medlen till utläggningar på fiktionssidan. De fria filmarnas situation har också försäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;rats av att SVT flyttat normen för sina finansiella åtaganden allt längre bort från fullfinansieringens nivå. Svårigheterna har för de fria filmarnas del inte kompenserats av decenniets expansion på &lt;NOBR&gt;reklam-TV-&lt;/NOBR&gt; sidan, eftersom de endast sällan får uppdrag från de kommersiella TV- kanalerna. Dessa omständigheter medför sammantaget en rad problematiska konsekvenser för de fria filmarna. De tvingas använda en stor del av sin kreativa energi åt att pussla ihop finansieringen också av TV- projekt som bedöms som mycket attraktiva. De får svårare att finna samproducenter inom och utanför landet. Deras möjligheter att avsätta medel till utveckling utarmas. Beroendet av sponsorer ökar. Följden blir att de fria filmarna oftast arbetar under stora personliga uppoffringar för att få sina projekt förverkligade och visade i TV. Många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;tvingas till periodisk arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;&amp;ILMPRODUCENTERNA &lt;/SPAN&gt;hade i tidigare skeden en betydande funktion som samproducerande partners till SVT då det gällde inspelningar av t.ex. enskilda filmprojekt, dramaserier och barnprogram. De förfogar fortfarande över en stor kapacitet för &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; inom både dokumentär- och dramaklassen. Den förblir i stor utsträckning outnyttjad på grund av minskad efterfrågan från de sändande &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; sida. Dessa förhållanden medför att en viktig plantskola för &lt;NOBR&gt;TV-orienterade&lt;/NOBR&gt; regissörer, författare och andra filmarbetare ligger i träda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Ett finansieringsstöd för &lt;NOBR&gt;TV-anpassad&lt;/NOBR&gt; novellfilm, dokumentärfilm och liknande kvalitetsproduktion skulle uppenbarligen dels bidra till att utjämna svackorna i arbetsintensiteten och dels innebära en arbetsmarknadsmässigt gynnsam effekt i synnerhet för de mindre bolagen som därmed skulle få möjlighet att vara verksamma även mellan lång-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;filmsproduktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bland &lt;/SPAN&gt;PRODUCENTERNA P¥ DEN REKLAMFINANSIERADE 46 MARKNADEN &lt;SPAN class="ft15"&gt;finns en utbredd lust och vilja att producera program av en art som tillfredsställer deras yrkesstolthet, professionella självkänsla och kvalitetsanspråk bättre än den standardproduktion de vanligen är hänvisade till. De viktigaste hindren är för det första att deras normala uppdragsgivare, dvs. de reklamfinansierade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-bolagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; sällan efterfrågar den typen av program, delvis av kostnadsskäl, delvis för att de inte överensstämmer med bolagens utbudspolitik. För det andra är produktionsapparaten och kompetensen inom denna producentgrupp av tradition hårt uppknuten till den breda underhållningsproduktionen. Kriserna inom den svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-underhållningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; torde i grunden bero på helt andra orsaker än brist på pengar. Däremot skulle producenterna inom denna del av branschen vitaliseras av att från andra håll än som nu står till buds kunna söka medel till experiment, utveckling och försöksprojekt, dvs. sådant som de sändande kanalerna inte betalar för. Vad beträffar produktionen av t.ex. dokumentärer och kortfilmsdramatik gäller i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;3AMMANFATTNING &lt;SPAN class="ft18"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;praktiken i stort sett samma yttre villkor för de kommersiella bolagen som för de fria filmarna. Möjligheterna till kvalitetsproduktion skulle öka med tillkomsten av en finansieringskälla som står fri från de sändande bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;De fria produktionsenheternas viktigaste avnämare är dels Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Television, dels de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3VERIGES 4ELEVISION &lt;/SPAN&gt;är ett public &lt;NOBR&gt;service-företag&lt;/NOBR&gt; med ett formellt uttalat kvalitetskrav ställt på sig. På vissa programområden har SVT svårigheter att som sändande bolag leva upp till sina egna kvalitetsambitioner och till sina ansvarsambitioner gentemot fria producenter, produktionsbolag och enskilda filmare. Ambitionerna sammanfaller med särskilt markant behovsstyrka inom två programområden: dokumentärer och kortfilmsfiktion. I den senare gruppen ingår förutom spelad novellfilm även animationer. Inom dessa två genregrupper skulle ett externt stödsystem kunna få avgörande betydelse för SVT:s kvalitetsut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;bud och utläggningspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bland &lt;/SPAN&gt;DE KOMMERSIELLA 46 KANALERNA &lt;SPAN class="ft15"&gt;intar TV4 en särställning såsom varande den enda reklamfinansierade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-kanalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; med tillstånd att sända rikstäckande television i marknätet. Kanalen anser sig med nuvarande reklamlagstiftning framför allt sakna medel för att i önskvärd utsträckning låta producera kvalificerad dramatik, genomarbetade dokumentärer och barnprogram. Externa medel till svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-produktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; skulle för TV4:s del bidra till att ekonomiskt tr ygga barnprogrammen och till att förstärka utbudet på novell- och dokumentärsidan. Det senare kan i någon mån anses giltigt och önskvärt också för övriga kommersiella kanaler. Indirekt skulle även dessa tillgodogöra sig frukterna av den professionella utveckling som ett stödsystem till kvalitetsproduktion utanför de sändande bolagen skulle innebära.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft11"&gt;…TG¤RDSF¶RSLAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;Utredningsförslaget innebär att en fond inrättas med ändamålet att stödja svensk kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen. Fonden finansieras helt med statliga anslag och administreras av en myndighet, Svenska &lt;NOBR&gt;TV-nämnden.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; styrelse utser för försöksverksamhetsperioden två s.k. nämndproducenter som har att bedöma vilka projekt som skall stödjas. En nämndproducent skall vara stationerad i Stockholm, en i landsorten. Nämndproducenterna skall särskilt slå vakt om program för barn och ungdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Medel ur fonden kan utgå som produktionsstöd eller som underlagsbefrämjande bidrag till &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; inom genregrupperna kortfilm och dokumentärer. Produktionsstöd och bidrag kan sökas av produk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;tionsföretag utanför de sändande &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; krets. Till ansökan skall fogas intyg från ett sändande bolag som markerar sin intention att sända och sin avsikt att delta i finansieringen av projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; engagemang formaliseras i samproduktionsavtal med produktionsbolag och sändande bolag, där nämnden enligt grundmodellen bidrar med högst 80 % av produktionskostnaderna, den bidragssökande producenten med minst 10 %, det sändningsgaranterande bolaget med minst 10 %. Det sändande bolagets insats skall i grundmodellen avse sändningsrätten till en primärvisning och två snabbrepriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Övriga rättigheter tillfaller den bidragssökande producenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;&amp;INANSIERING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; fond för stöd till svensk kvalitetstelevision finansieras enligt utredningens förslag med medel från TV4 AB:s utökade koncessionsavgifter. För att få avsedd genomslagskraft bör fonden under försöksperioden dimensioneras till minst 75 miljoner kronor årligen. Försöksverksamheten bör utvärderas efter tre år. Om utvärderingen så motiverar bör verksamheten därefter permanentas och tillföras ytterligare finansiella medel så att en utvidgning av verksamheten med ytterligare en nämndproducent säkerställs. Möjligheten av en delfinansiering från rundradiofonden bör inte uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;1 Bakgrund och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Osäker framtid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft22"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;Kommittédirektiven placerar utredningsuppdraget i ett bestämt framtidsperspektiv. ”Vi står nu inför ett nytt steg i televisionens utveckling. Den digitala tekniken gör att nuvarande tekniska begränsningar kan komma att förlora i betydelse.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Hur den digitala framtiden kommer att se ut är mycket osäkert. Vi vet att den kommer att förändra mycket i den överföringstekniska metodiken, men vi vet nästan ingenting om dessa konsekvenser för programproduktionen. På några punkter förefaller emellertid den samlade sakkunskapen i branschen att göra samstämmiga prognoser, oavsett om den hör hemma i sändande eller producerande företag, i public &lt;NOBR&gt;service-sektorn&lt;/NOBR&gt; eller i den kommersiella sektorn. Att döma av denna sakkunskaps enhälliga uttalanden inför utredningen talar ingenting för att utvecklingen skulle minska betydelsen eller behovet av ett begränsat antal svenska &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; med omväxlande programmeny, planerad dag för dag och publicerad i form av allmänt tillgängliga programtablåer. Ingenting talar heller för att digitaliseringen kommer att medföra att antalet kanaler med sådan karaktär radikalt skulle förändras. Framför allt talar ingenting för att behovet av &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; kommer att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Sannolikt kommer behovet av program tvärtom att öka, inte minst på den internationella marknaden, där även kanaler av annan typ än den traditionella menykaraktären kommer att bidra till efterfrågan. Man kan alltså vänta sig nya sekundära cirkulationsformer med tills vidare mycket osäkra ekonomiska villkor men med klara behov av allmänintressanta program, huvudsakligen sådana som brukar beskrivas som kvalitetsprogram. I denna digitala &lt;NOBR&gt;TV-värld&lt;/NOBR&gt; kommer ett samarbete och ett idéutbyte mellan olika nationaliteter, även sådana som i likhet med Sverige representerar små språkområden, att bli nödvändig om inte det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;mediala överflödet av trivialtelevision skall leda till övermättnad hos publiken.&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Det är mot denna bakgrund och denna framtid som föreliggande undersökning har genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Turbulent samtid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Den svenska &lt;NOBR&gt;TV-repertoaren&lt;/NOBR&gt; har på mycket kort tid undergått genomgripande förändringar. Utbudsvolymen har liksom antalet kanaler mångfaldigats på några år, och valfriheten har åtminstone i formell mening blivit mycket större än tidigare. Å andra sidan har utvecklingen av programsidan knappast kännetecknats av en motsvarande ökning av variationsrikedomen. Det är en mycket vanlig och knappast kontroversiell uppfattning att &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; i stort har förytligats, likriktats och kommersialiserats under det senaste decenniet och att substanslös underhållning fått en otillständigt dominerande funktion i den samlade repertoaren under den tid som gått sedan monopoltelevisionen förlorade sin ställning och den kommersiella televisionen började sin frammarsch. Denna uppfattning omfattas ingalunda enbart av public ser- &lt;NOBR&gt;vice-televisionens&lt;/NOBR&gt; förespråkare. Ordet tingeltangeltelevision är vanligt förekommande även i den reklamfinansierade sektorns yrkesjargong som beteckning för delar av den egna, kommersiella repertoaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Kommittédirektiven beskriver inte uttryckligen denna förändring men det är riskerna för en fortsatt utveckling med ”ökad likriktning och kommersialisering av utbudet” som föranlett regeringen attt tillsätta föreliggande utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;Utredningen har genomförts under sensommaren och hösten 1997 under ett skede då den svenska &lt;NOBR&gt;TV-branschen&lt;/NOBR&gt; befunnit sig i ett anmärkningsvärt turbulent tillstånd. Turbulensen har markerats av en osedvanligt stor omsättning på chefsposter, ägande och policyuttalanden inom branschen, av programpolitiska skandaler, produktionskonflikter, maktpolitiska utspel, digitala osäkerheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Turbulensen är precis som utredningsuppdraget ett uttryck för problemtillståndet i dagsläget och osäkerheten inför framtidsperspektiven. Den är på samma gång &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;liksom utredningsuppdraget &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;ett uttryck för att svensk television befinner sig i en brytningsperiod med stimulerande möjligheter inför denna osäkra framtid. Möjligheterna måste tas tillvara och de kreativa resurserna vårdas om framtiden skall säkras. Med den målsättningen har utredningen arbetat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Konferens NATPE 9, okt 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER &lt;SPAN class="ft18"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Fyra målpolitiska syften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Målsättningen har flera samverkande syften. I utredningsuppdraget kan urskiljas kulturpolitiska, näringspolitiska, sysselsättningspolitiska och även regionalpolitiska implikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kulturpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft15"&gt;Den &lt;SPAN class="ft14"&gt;KULTURPOLITISKA &lt;/SPAN&gt;bakgrunden är redan skisserad i inledningen till detta kapitel. För att förebygga ett programm ässigt förfall under inflytande av den flerdubbling av antalet &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; som förutses under de kommande åren efterfrågar Kulturdepartementet i utredningsuppdraget sådana åtgärder ”som kan ge fler svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; av god kvalitet.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Utöver de allmänna medel som redan nu årligen tillförs Sveriges Television med ett uttryckligt formulerat kvalitetsuppdrag, ställer Kulturdepartementet under vissa omständigheter i utsikt en finansiell lösning för att åstadkomma ett fungerande stöd åt kvalitetsproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Sysselsättningspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft28"&gt;Dessa kvalificerande omständigheter är framför allt knutna till den &lt;SPAN class="ft27"&gt;SYSSELS¤TTNINGSPOLITISKA &lt;/SPAN&gt;aspekten på utredningsuppdraget. Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;avser i första hand ”fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram”. I direktiven talas uttryckligen om att ”Fristående &lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-producenter&lt;/NOBR&gt; måste få fler från varandra oberoende finansieringskällor att vända sig till”, och utredaren uppmanas särskilt att ”redovisa effekterna för sysselsättningen av en ökad svensk &lt;NOBR&gt;TV-produktion”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;Det finns anledning att redan i detta inledande sammanhang aktualisera vissa förhållanden på arbetsmarknaden inom denna sektor. Siffermaterialet är hämtat från källor som inte är fullt jämförbara och som var för sig rymmer stora och svårtolkade mörkertal men det ger tillsammans en viss uppfattning om situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;Enligt Svenska Filminstitutets beräkningar är ca 2 500 personer i Sverige sysselsatta med produktion av film- och &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; utanför &lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Underlag för överläggningar om ett nytt filmavtal. Ra pport från Svenska Filminstitutet, okt 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB317211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p81 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft0"&gt;Enligt Svenska Teaterförbundets &lt;NOBR&gt;AK-statistik&lt;/NOBR&gt; år 1997 är ca 40 % av förbundets anslutna filmskådespelare arbetslösa, 26 % av anslutna filmregissörer, 21 % av anslutna filmfotografer, 25 % av ansluten ”filmpersonal” i övrigt. &lt;SPAN class="ft23"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;I oktober 1997 var enligt uppgift från Arbetsförmedlingen i Stockholm 188 regissörer anmälda som arbetssökande (oavsett kategori), 51 &lt;NOBR&gt;TV-producenter/produktionsledare,&lt;/NOBR&gt; 46 inspelningsledare, 42 produktionsassistenter, 87 &lt;NOBR&gt;film-/videoredigerare,&lt;/NOBR&gt; 100 &lt;NOBR&gt;film-/videofotografer,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ljudtekniker.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Till dessa alarmerande siffror bör läggas det förhållandet att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;kvantitativt överdimensionerade gymnasiala medieutbildningen i landet kommer att medföra en efterfrågan på jobb i den yngsta generationen som arbetsmarknaden för närvarande har mycket svårt att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Förutsatt att sysselsättningsmöjligheterna i branschen förbättras borde emellertid dessa ungdomars kunskaper och intresse för medieverksamheten kunna ses som en utomordentlig resurs inför framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Det finns även andra tecken som ger anledning till optimism i det sammanhang som utredningen är inordnad i. De samlade erfarenheterna inom kulturområdet visar att stimulansåtgärder med kulturella förtecken: &lt;SPAN class="ft23"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;är sysselsättningsintensiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;har goda spridningseffekter över landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;genererar hög medfinansiering av andra intressenter (även privata)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;har stora synergieffekter vid sidan av sysselsättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;är kostnadseffektiva och initiativskapande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Näringspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Utredningsuppdraget har en &lt;SPAN class="ft16"&gt;N¤RINGSPOLITISK &lt;/SPAN&gt;dimension som hänger nära samman med både den sysselsättningspolitiska och den kulturpolitiska. Enligt direktivet ”är en stark inhemsk &lt;NOBR&gt;TV-programindustri&lt;/NOBR&gt; betydelsefull bl.a. för bevarandet av språket och kulturen. En stark inhemsk TV- programindustri kan samtidigt skapa sysselsättning och medverka till internationell spridning av svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; och svenska kulturyttringar. Ur kulturell och mediepolitisk synvinkel samt för sysselsättningen är det följdaktligen viktigt att främja en nationell TV- produktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Statistik TAK, 970831.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Brev från Arbetsförmedlingen, Kultur/Media, Stockholm, 971009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Promemoria, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESU-enheten,&lt;/NOBR&gt; Kulturdepartementet, 970728.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER &lt;SPAN class="ft18"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;så att mångfalden inom &lt;NOBR&gt;TV-programindustrin&lt;/NOBR&gt; stimuleras och tillväxten främjas på lång sikt.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;I den svenska &lt;NOBR&gt;TV-historien&lt;/NOBR&gt; finns åtskilliga stora internationella triumfer att anföra. Det är värt att notera att dessa framgångar varit att hänföra till ytterst kvalificerade kreativa insatser från enskilda personer och professionella industrikollektiv, men också att de i allmänhet tillkommit under inflytande av målmedvetna personella och ekonomiska prioriteringar från programbolagets sida. Sverige har blivit berömt för vissa storslagna satsningar på exempelvis dokumentära projekt (Vietnam etc.), på dramatik (Bergman!), på musikdramatik (Bergman, Inger Åby), på underhållning, på barnprogram. Var och en av dessa framgångar och åtskilliga andra är exempel på att kvalitetsstyrda resurssatsningar fungerar näringspolitiskt stimulerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Å andra sidan kan det inte förnekas att Sverige mellan de strödda framgångarna genom åren haft svårt att hävda sig som en internationellt ledande &lt;NOBR&gt;TV-nation.&lt;/NOBR&gt; Svårigheterna är uppenbarligen delvis av strukturell art och beror bl.a. på att det svenska språket har svårt att göra sig gällande på mediemarknaden. Efter den kommersiella televisionens genombrott har svensk TV i tilltagande grad kommit att präglas av inflytandet utifrån, framför allt från den angloamerikanska underhållningstelevisionen. Inflytandet gör sig inte enbart gällande på importsidan utan också som övergripande föredöme för mycket av den inhemska &lt;NOBR&gt;TV-produktionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;De nyssnämnda internationella framgångarna är emellertid talande bevis för att &lt;NOBR&gt;TV-mässiga&lt;/NOBR&gt; kvaliteter mycket väl kan överbr ygga språkliga spärrar. Just inom kvalitetstelevisionen borde det finnas goda utsikter för den svenska &lt;NOBR&gt;TV-branschen&lt;/NOBR&gt; att göra sig gällande inom det europeiska samarbete som sedan några år systematiskt verkar för att motbalansera den amerikanska dominansen på marknaden. EU beräknar att mer än två miljoner skall arbeta inom området år 2010. &lt;SPAN class="ft23"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;För att hävda och stärka svensk &lt;NOBR&gt;TV-kultur&lt;/NOBR&gt; är det viktigt att den audiovisuella industrin i Sverige utvecklas. Det kommer att kräva förbättrade villkor för kvalitetstelevisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Regionalpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;Nära förbundna med de kulturpolitiska, sysselsättningspolitiska och näringspolitiska aspekterna är även de &lt;SPAN class="ft32"&gt;REGIONALPOLITISKA &lt;/SPAN&gt;konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;som utredningen har att redovisa. Det förefaller helt klart att den produktionskoncentration till Stockholmsområdet som av tradition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Underlag för överläggningar, aa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;kännetecknar både film- och &lt;NOBR&gt;TV-verksamheten&lt;/NOBR&gt; i Sverige har missgynnat landsortens möjligheter att komma till tals, både motiviskt och arbetsmarknadsmässigt. Problemet har bl.a. uppmärksammats i 1995&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;års Kulturutredning &lt;SPAN class="ft23"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;vilket lett till vissa initiativ som är av klart intresse i utredningens sammanhang, nämligen de s.k. &lt;SPAN class="ft16"&gt;REGIONALA RESURSCENTRA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;En vital del av svenskt filmliv representeras av de regionala resurscentra på filmområdet som etablerats runt om i landet under huvudmannaskap av landsting och kommuner och som på Kulturpropositionens initiativ delfinansieras av staten genom Svenska Filminstitutet. Stödet från SFI har inte i första hand produktionsstimulerande avsikter, men på flera håll har de regionala resurscentra fått formen av regionala ”bolag” med syfte att främja regional produktion i första hand av kort- och dokumentärfilm för visning i biograf och/eller television. I Bo- &lt;NOBR&gt;huslän-Älvsborg,&lt;/NOBR&gt; Värmland, Jämtland och Norrbotten har de regionala resurscentra stöd även från EU:s strukturfonder och äger en näringspolitisk dynamik som innebär att en given ekonomisk insats (från t.ex. produktionsbolag, TV, SFI, Staten etc.) genererar ytterligare medel genom regionala motprestationer.&lt;SPAN class="ft23"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Två uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Utredningsuppdraget innefattar två huvudmoment, ett analysmoment och ett åtgärdsmoment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Analysmomentet består i ”att identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och sprida dem.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft0"&gt;Åtgärdsmomentet består i ”att bedöma vad som kan göras för att öka den inhemska produktionen av program för distribution till TV- kanaler som riktar sig till svensk publik. Under förutsättning av att en finansiering kan säkerställas skall utredaren lämna förslag om en försöksverksamhet med stödåtgärder i detta syfte”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;Kapitel 3 ägnas åt analysdelen, kapitel 4 och 5 åt åtgärdsdelen i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;SOU 1995:84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regelverk hos SFI (Susann Jonsson).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER &lt;SPAN class="ft18"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Lobbyister och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;Utredningens informationsinhämtande har i huvudsak varit förlagt till månaderna juli &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;oktober 1997. Under denna period har överläggningar ägt rum med följande personer och representanter för olika intressen, företag, organisationer och institutioner. Samtalen har i allmänhet haft karaktären av planlagda sammanträden, enstaka gånger har de försiggått per telefon. I flera fall har sammanträdena följts upp i omfattande korrespondens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Aldal, Leif, producent, 9 juli 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;Allroth, Kerstin, filmkonsulent SFI, 20 aug 1997 Almqvist, Casten, TV 3, 15 sept 1997 Andersson, Mårten, Mosaik SVT, 20 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft0"&gt;Bolme, Tomas och Sander, Tomas, Svenska Teaterförb., 25 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;Bonnevier, Hans och Gurinder, &lt;NOBR&gt;Jan-Olof,&lt;/NOBR&gt; SVT, 15 okt 1997 Braun, Bengt, styrelseledamot TV 4, 15 sept 1997 Bråkenhielm, Anna, Strix Sverige, 3 juli 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;Dabrowski, Kjell, producent, 8 juli 1997 Donner, Johan, fri filmare, 12 nov 1997 Dopping, Annika, producent, 8 juli 1997 Duell, Anna, filmare, 19 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Edman, Kurt, Presstödsnämndnen, 13 nov 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Edström, Ingrid, Granskningsnämnden, f d &lt;NOBR&gt;barn-TV-chef ,&lt;/NOBR&gt; fd VD SFI 16 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Engqvist, Lars, VD SFI, 19 febr, 13 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;Engqvist, Lars och Göransson, Lars, Distansutbildn.komm. 29 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Fagerstedt, Otto, SVT Dokumentär, 1 juli 1997, 3 okt 1997 Forslund, Bengt, filmkonsulent, fd VD Nordiska Film- och TV-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;fonden, 13 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Färm, Gunnel, &lt;NOBR&gt;digital-TV-utredare,&lt;/NOBR&gt; 10 nov 1997 Gunér, Göran, producent, 30 juli 1997 Gurinder, &lt;NOBR&gt;Jan-Olof,&lt;/NOBR&gt; infochef SVT, 30 juni 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Gyberg, &lt;NOBR&gt;Bo-Erik,&lt;/NOBR&gt; fd filmkonsulent, producent, 22 aug, 5 nov 1997 Hald, Peter, utredare SFI, 3 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Hederström, Christer, Öppen Kanal, 7 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Holmqvist, PeÅ, producent, ordf. European Documentary Network, 31 juli 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft0"&gt;Jansson, Sven, SVT Sundsvall, 11 nov 1997 Jonsson, Bo, SFP, 11 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Jonsson, Susann, SFI, 12 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;"AKGRUND OCH UTG¥NGSPUNKTER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Linder, Hans, TV8, 30 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;Lindström, Göran, producent Moviemakers, 12 sept, 3 okt, 31 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft0"&gt;Linné, Bengt, SVT Malmö, 14 okt 1997 Lundin, Peter, mediekonsult, 22 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft0"&gt;Nilsson, Christer, producent Götafilm, 1 okt 1997 Nilsson, Marie, Mediavision, 28 aug 1997 Nyström, Christer, producent, 22 sept 1997 Olsson, John, producent Giraff Film, 28 aug 1997 Rehnberg, Bo, producent, 18 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft0"&gt;Rogeman, Anneli, SVT Kultur &amp; Musik, 22 okt 1997 Schein, Harry, 29 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Scherman, Jan, TV 4, 27 okt 1997 Skoglund, Lotta, producent, 1 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft0"&gt;Swartz, Eva, Meter Film &amp; Television, 20 aug, 12 nov 1997 Sundberg, Bert, producent, Moviemakers, 9 juli 1997 Svanberg, Lasse, SFI, 15 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Svensson, &lt;NOBR&gt;Per-Erik,&lt;/NOBR&gt; Filmpool Nord, 1 sept, 13 nov 1997 Törnberg, Pelle, MTG, 8 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft0"&gt;Wallmark, Ragna, SVT Barn o Ungdom, 20 okt 1997 Wegelius, Annie, 27 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft0"&gt;Weiss, Lars, TV 4, 2 sept 1997 Wästberg, Olle, 18 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Zachrisson, Jan och Kinning, Mikael, Jarowskij, 26 aug 1997 Öbrink, Mats och Järverup, Monica, Kanal 5, 2 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft0"&gt;Utredningen har därutöver deltagit i hearings och konferensliknande arrangemang med följande grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft0"&gt;Regions, redaktions- och avdelningschefer vid Sveriges Television, Stockholm, 8 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;NATPE, National Association of Television Program Executives, informationsmöte, Stockholm 9 okt 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Filmpool Nord, Luleå 1 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft0"&gt;OFF, Oberoende Filmares Förbund, styrelserepresentanter, Stockholm, 14 aug 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft34"&gt;Regionala reurscentra, Umeå 23 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Filmkontakt Nord, Nordisk seminar, Köpenhamn 4 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;6&lt;/NOBR&gt; april 1997&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;2 En fråga om kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft0"&gt;Begreppet kvalitet hör till de mest omdiskuterade inom estetik och filosofi. Det är en nästan utmanande tanke att försöka analysera begreppet i ett så byråkratiskt sammanhang som en statlig utredning. Eftersom ordet är centralt såväl i kommittédirektiven (”Fler svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; av god kvalitet”) som i den mediepolitiska diskussionen måste det likväl ges en precisering som gör det användbart i den fortsatta problembehandlingen.&lt;SPAN class="ft35"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Förutom att ordet kvalitet alltid har individuella och subjektiva över- och undertoner har det uppenbarligen olika innebörd i olika sammanhang. Då det används om television och televisionsprogram kan man urskilja vissa användningsnivåer med åtskilda men ganska tydliga förståelseramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;I rent affärsmässigt kommersiella sammanhang där programmen språkligt reduceras till sin varukaraktär är ”kvalitet” i stort sett liktydigt med ett mått på programmets försäljningsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För en mer kvalificerad, tvärvetenskaplig sammanfattning av olika aspekter på &lt;NOBR&gt;TV-kvalitet&lt;/NOBR&gt; hänvisas till antologin &lt;SPAN class="ft37"&gt;1UALITY !SSESSMENT OF 4ELEVISION&lt;/SPAN&gt;, utg Sakae&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Ishikawa, Luton 1996. En någorlunda tillgänglig semantisk belysning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft40"&gt;begreppets användning i filmestetiska sammanhang presenteras i skriften &lt;SPAN class="ft39"&gt;/M POPULAER FILM OG KVALITETSFILM&lt;/SPAN&gt;, utgiven av Norges allmennvitenskapelige forsk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;ningsråd, nr 3/92 i serien Levende Bilder, s. 107 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;-&lt;/SPAN&gt;179&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(Anne-Lise&lt;/NOBR&gt; With).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft6"&gt;Som ytterligare exempel på en filmisk kriteriesamling för praktiskt bruk kan citeras den ursprungliga instruktionen för Svenska Filminstitutets jury, § 13 i bilaga 2 till 1963 års filmavtal:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft6"&gt;”Avgörande för kvalitetsbedömningen kan således bli en rad av varandra tämligen oberoende faktorer, såsom förnyelse av filmens uttrycksmedel och formspråk, angelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess verklighetsuppfattning eller samhällskritik, graden av psykologisk insikt och andlig nivå, lekfull fantasi eller visionär styrka, episka, dramatiska eller lyriska värden, den tekniska skickligheten i manus, regi och spel samt övriga artistiska komponenter hos film. Ingen genre skall i och för sig äga företräde framför någon annan. Sålunda skola t.ex. komedier, tecknade filmer, barnfilmer, och dokumentärfilmer bedömas efter sina förutsättningar på samma sätt som dramatiska spelfilmer.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;%N FR¥GA OM KVALITET&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Det är inte i den innebörden som ordet används i vanligt språkbruk, inte heller i de direktiv som ligger till grund för denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Kommittédirektiven talar om riskerna för ”ökad likriktning och kommersialisering av utbudet” när antalet &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; ytterligare kan komma att flerdubblas i framtiden. En sådan utveckling betraktas definitionsmässigt som en kvalitetsförsämring på utbudsnivå. Som motåtgärd mot sådana risker gäller det enligt samma direktiv att ”säkerställa svensk kvalitetsproduktion”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Ord som ”tingeltangel”, ”likriktning”, ”förytligande”, ”kommersialisering” och ”inskränkt variationsrikedom” är uttryck för kvalitetsvärderingar på utbudsnivån. På den övergripande utbudsnivån kan kvalitet definieras och kvalitetsförändringar konstateras utan större vanskligheter. Åtminstone i princip kan de till och med beläggas statistiskt. &lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Saken ställer sig annorlunda och mer problematisk på genrenivån och i synnerhet på det enskilda programmets konkreta nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;På genrenivån föreligger en anmärkningsvärt tydlig hierarki mellan programtyper som anses representera traditionell kvalitet och programtyper som anses representera det samlade utbudets programmässiga förfall så som det beskrivits ovan. Grunden för hierarkin har alltså med redan knäsatta värderingar att göra, men i det allmänna språkbruket i branschen handlar den här indelningen inte så mycket om uppskattning som om klassificering, varvid den första typen associeras till public service, den andra till kommersiell &lt;NOBR&gt;TV-kultur.&lt;/NOBR&gt; Med kvalitetsgenrer avses sålunda programtyper som dokumentärer, folkbildningssatsningar, nyheter, samhällsreportage, kulturmagasin, pedagogiskt underhållande barnprogram, seriös dramatik, televiserad konsertmusik etc. Även om attityderna till begreppet växlat från person till person har det varit en intressant erfarenhet under utredningsarbetet att praktiskt taget samtliga intervjuade, oavsett sin professionella hemvist, använt och förstått ordet ”kvalitetsgenre” på samma sätt utan att några risker för missförstånd förelegat och utan att några definitionsförsök behövts. Vid sidan av kvalitetshierarkin mellan genrerna har också varje enskild genre sina egna interna kvalitetskriterier, som uttryck för exempelvis professionell kompetens eller publik uppskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft0"&gt;Det enskilda programmets nivå är den nivå där kvalitetsproblemet kräver ett stipulativt ställningstagande från utredningens sida i form av uttryckliga kriterier. Jag har valt att avstå från att försöka identifiera &lt;NOBR&gt;TV-kvalitet&lt;/NOBR&gt; med stöd av värdeord från traditionell estetisk finkultur, detta för att undvika att populärkulturella aspekter automatiskt marginaliseras i den praktiska hanteringen. Jag undviker alltså värdeord som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se DN debatt, 17 april 1994 (Rosengren, Hillve).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB317218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;%N FR¥GA OM KVALITET &lt;SPAN class="ft18"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;anknyter till konst och konstnärlighet, också för att sådana begrepp erfarenhetsmässigt är utomordentligt svåra att ge konkretion. Likaså avstår jag från att tala om smak i sammanhanget, eftersom smak är ett klassrelaterat begrepp som måste kunna ifrågasättas och utmanas i en vital televisionskultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;I stället har jag valt att formulera en uppsättning kriterier som låter sig härledas dels från direktiven, dels från mer allmänna demokratiska och kommunikationstekniska utgångspunkter. Några kriterier låter sig formuleras positivt, andra negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;För att motverka likriktning bör ett &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; äga ett rimligt mått av formell och/eller innehållslig originalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;För att motverka en ökad kommersialisering bör det ha integritet, dvs. äga ett rimligt mått av moralisk självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;För att motverka förytligande bör det ha ett beräknat överlevnadsvärde utöver dagsaktualitetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;För att ha bruksvärde skall det ha något att berätta eller förmedla som är av upplevelseintresse för en i sammanhanget rimligt stor publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Det skall ha en fungerande form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Det skall inte bidra till att fördomar sprids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Det skall inte motverka demokratins grundvärden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;3 Aktörer, problem och positioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft0"&gt;Som centrala aktörer och intressenter i sammanhanget har utredningen räknat dels sändande bolag med relativt stor räckvidd och tillgänglighet, dels producenter och produktionsbolag med film och TV som dominerande verksamhetsområde, dels enskilda filmare och TV- makare. Gränsdragningarna mellan olika intressegrupper på produktionssidan är något flytande, men den indelning som anges av rubrikerna till avsnitten &lt;NOBR&gt;3.3&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;3.5&lt;/NOBR&gt; motsvarar rätt väl den reella intressespridning som föreligger. Som mer övergripande komplement till informationen från enskilda grupper har utredningen i enlighet med direktiven också överlagt med Svenska Teaterförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Sveriges Television&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Sveriges Television är ett public &lt;NOBR&gt;service-företag.&lt;/NOBR&gt; Dess samhällsuppdrag formuleras i regeringens sändningstillstånd för perioden 1997 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2001&lt;/NOBR&gt; (regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;1996-12-12&lt;SPAN class="ft43"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Av § 9 framgår att ”SVT skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Sändningstillståndet preciserar kvalitetskravet på olika sätt och markerar bl.a. att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner; att SVT i sin roll som kulturbärare skall vidga och fördjupa sitt kulturansvar; att SVT skall tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsättningar; att SVT skall främja konstnärlig och kulturell förnyelse och tillhandahålla program som speglar det mångkulturella Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Det anförs också särskilt att SVT under tillståndsperioden skall öka antalet utläggningar av produktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program producerade av personer bosatta i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Innehållet i detta avsnitt baseras i huvudsak på uppgifter från Bonnevier och Gurinder 15 okt 1997, Carlsson 11 nov 1997, Fagerstedt 1 juli, 3 okt 1997, Gurinder 30 juni 1997, hearing Filmpool Nord 1 sept 1997 (HO Ohlsson, distriktschef Luleå), hearing SVT 8 sept 1997, Jansson 11 nov 1997, Linné 14 okt 1997, Rogeman 22 okt 1997, Wallmark 20 okt 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Svenska staten har alltså redan i sändningstillståndet formulerat ett kvalitetskrav och ett utläggningskrav för SVT, direkt motsvarande de målsättningar som uttrycks i direktiven till denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Utöver de kvalitetskrav och riktlinjer som anges i sändningstillståndet har SVT ålagt sig själv ett kvantitativt publikmål i konkurrensen med de kommersiella kanalerna. För att målet skall vara uppnått skall företagets båda kanaler TV1 och TV2 tillsammans tillgodoräkna sig minst 50 % av den tid svenska folket lägger ned på &lt;NOBR&gt;TV-tittande.&lt;/NOBR&gt; TV- chefen ser detta operativa mål som ”ett slags måttstock på att kvalitetsmålet uppnås; att publiken söker sig till SVT och stannar kvar och ser programmen”. &lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Publikmålet får till konsekvens att i synnerhet de stora underhållningssatsningarna på god sändningstid blir strategiskt viktiga konkurrensmedel. Nöjessektorn blir därmed också särskilt sårbar för missgrepp och felsatsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;Att företaget fixerar en av sina huvudmålsättningar till tittarsiffror i stället för till kvalitet har varit mycket kontroversiellt i breda kretsar. I den allmänna debatten kring &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har ofta framförts uppfattningen att SVT i stället för att renodla sitt public &lt;NOBR&gt;service-ansvar&lt;/NOBR&gt; försökt efterlikna de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalernas&lt;/NOBR&gt; mest publikfriande trivialiteter. Genom att i konkurrensens intresse satsa på billig och ytlig underhållning, torftig dramatik och kändisorienterad samtidsbeskrivning har SVT enligt denna uppfattning bidragit till likriktningen av det svenska &lt;NOBR&gt;TV-utbudet.&lt;/NOBR&gt; Det nya 50 &lt;NOBR&gt;%-målet&lt;/NOBR&gt; betraktas på liknande sätt som ett hot mot de kvalitetsvärderingar som uttrycks i det nya sändningstillståndets honnörsord ”folkbildning”, ”kulturansvar”, ”konstnärlig förnyelse” etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;SVT å sin sida hävdar i motsats till sina kritiker att underhållningsvolymen i företagets utbud inte har ökat och att faktaprogrammens volym inte har minskat under de senaste åren. &lt;SPAN class="ft23"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;SVT anser sig uppfylla sändningstillståndets kvalitetskrav med god marginal. På sina håll inom företaget har det t.o.m. uppfattats som ett utslag av provocerande och oberättigat misstroende att regeringen initierat en utredning om bristen på svensk kvalitetstelevision som bl.a. berör SVT:s programpolicy.&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Public Service i praktiken (red: Erik Fichtelius), Stockholm 1997, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;173&lt;SPAN class="ft45"&gt;-&lt;/SPAN&gt;177&lt;/NOBR&gt; (Nilsson).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Sveriges Televisions Årsredovisning och Verksamhetsberättelse för 1996, s. 5 (Nilsson).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Hearing SVT, 8 sept 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;SPAN class="p159 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td51"&gt;&lt;SPAN class="p160 ft0"&gt;Det hör till saken att SVT har ålagts avsevärda besparingskrav, i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;SPAN class="p161 ft0"&gt;första hand fördelade över åren 1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;SPAN class="p160 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;-&lt;/SPAN&gt;1998.&lt;/NOBR&gt; De går med nödvändighet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft0"&gt;ut över praktiskt taget alla verksamhetsgrenar, även kvalitetsproduktionen, och medför att utläggningskapaciteten blivit hårt trängd, särskilt på vissa redaktioner och inom vissa programområden. Utredningen har haft problem med att från SVT få tillgång till statistik som belyser vilka effekter besparingarna medfört för utläggning och egenproduktion inom olika programtyper. Det råder emellertid inte någon tvekan, vare sig inom eller utanför SVT, om att kvalitetsproduktionen är i behov av förstärkningar om den skall kunna upprätthålla sin volym, sin standard och sin konkurrenskraft inom SVT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;Sveriges Television bekräftar också fördelarna med någon sorts stödsystem till förmån för kvalitetstelevision i den mening som avses i utredningsdirektiven, dvs. producerad utanför programbolagen av oberoende producenter. SVT avvisar emellertid i dagsläget ett stödsystem som förutsätter att företaget ekonomiskt deltar i en extern fondbildning som motprestation till en eventuell statlig finansiering. Däremot kan ledningen tänkas acceptera en form där SVT går in med ett årligt garantiåtagande av motsvarande storleksordning, förknippat med konkreta programbeställningar. Företaget hävdar med stort eftertryck sin redaktionella integritet och avvisar varje åtgärd som skulle medföra inskränkningar i företagets bestämmanderätt över vad som skall sändas. Likaså avvisar man den sorts lösningar som skulle innebära att företaget presenteras en lista på produktioner som man över huvud taget inte efterfrågat, något som blivit konsekvensen av vissa inslag i filmavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;Representanter för &lt;NOBR&gt;SVT-ledningen&lt;/NOBR&gt; anför framför allt två huvudområden där man anser att företaget saknar tillräckliga medel för att tillgodose sina egna kvalitetsambitioner och på samma gång för att hålla liv i professionellt hö gkvalificerade grenar av fri svensk film- och &lt;NOBR&gt;TV-pro-&lt;/NOBR&gt; duktion. Välgjorda animationsprojekt har av tradition hört till de internationellt uppmärksammade flaggskeppen i SVT:s utbud men är numera så kostsamma att de i fortsättningen knappast kommer att kunna finansieras internt. Vidare saknar man medel för att tillfullo tillfredsställa behovet av naturfilmer och för att kunna förverkliga större genomarbetade temasatsningar i form av faktaserier och vetenskapsprojekt av dokumentär typ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Ett stöd till dessa typer av projekt skulle enligt &lt;NOBR&gt;SVT-ledningen&lt;/NOBR&gt; öka möjligheterna till internationella samproduktioner och därmed också för ett utflöde av svensk programvara på den internationella marknaden, i synnerhet som samproduktioner i allmänhet är en bättre finansieringsform än rena utlandsförsäljningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft0"&gt;De nämnda programbehoven hänför sig till företagets övergripande policynivå. På den redaktionella och regionala företagsnivån föreligger mer detaljerade behovsmönster. Generellt kan det sägas att distrikten ofta upplever sig ha besvärande små marginaler för att i tillfredsställande utsträckning kunna göra utläggningar till de professionella kapaciteter som existerar eller borde vidmakthållas regionalt utanför företaget. Vissa redaktioner och avdelningar inom SVT ser sitt kvalitetsansvar som särskilt maktpåliggande i relation till fria producenter och utomstående programmakare och produktionsbolag. Andra har behov som enligt min mening endast perifert angår mitt utredningsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;Jag skall här i korthet kommentera några av de viktigaste programkategorierna i relation till detta uppdrag. Jag finner ingen anledning att närmare analysera situationen för t.ex. långfilm, nyheter, sport, studiodebatter, pratshower, tvåloperadramatik, lek- och tävlingsprogram, formatprodukter, ren artistunderhållning etc. Det är programkategorier som knappast är avsedda som förmånstagare i den typ av stödåtgärder som åsyftas i direktiven: några av dem får substantiellt stöd från andra källor (t.ex. SFI), andra har internt en ekonomiskt prioriterad ställning, några är knappast aktuella för utläggning över huvud taget, ytterligare andra representeras för närvarande till övermått i utbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;5NDERH¥LLNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;Nöjesprogrammen är visserligen en nyckelkategori i Sveriges Televisions programutbud, nu kanske mer problemladdad än någonsin tidigare. Trots omsorgsfulla överväganden kan jag emellertid inte uppfatta situationen så att problemen i första rummet skulle vara av finansiell natur eller kunna avhjälpas med ekonomiska åtgärder. Följaktligen anser jag inte att eventuella stödmedel skall satsas inom denna sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;3AMH¤LLSPROGRAM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;Jag ser heller inte anledning att prioritera den typ av samhällsmagasin med reportagejournalistiska inslag av mer eller mindre dagsaktuell karaktär som sedan lång tid hör till SVT:s mest uppmärksammade programtyper. De produceras i huvudsak inom företaget och jag tror inte att en ekonomisk förstärkning skulle ha några mer genomgripande effekter på utläggningarna annat än i den mån programkriterierna överensstämmer med vad jag nedan kommer att anföra om dokumentärfilmgenrens behov.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft5"&gt;+ULTUR OCH MUSIKPROGRAM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;Konst, litteratur, musik och biograffilm har var sina nischprogram i SVT och kommenteras med viss konsekvens ur både dagsaktuella och kulturhistoriska perspektiv. Bevakningsuppdragen är målmedvetet fördelade mellan Stockholm och regionerna. SVT samarbetar med flera kultur- och musikinstitutioner och ansvarar för utsändningar av t.ex. konserter. Importen av utländska kulturdokumentärer är obetydlig och bristerna i det stycket kompenseras inte av de i och för sig förtjänstfulla insatserna av svenska producenter. Framför allt råder det brist på svenska musikdokumentärer, en genre som är på väg att helt försvinna om inte den nya filmargenerationen ges möjlighet att pröva och förkovra sin kapacitet på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;"ARN OCH UNGDOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;Barnprogram är av tradition en programsektor som Sveriges Television av pedagogiska och kulturpolitiska skäl valt att favorisera mycket målmedvetet och med starkt politiskt stöd. De har just tack vare sin gynnade ställning också nått en sensationellt hög standard, med konstnärliga, pedagogiska och underhållande kvaliteter som med jämna mellanrum blivit internationellt uppmärksammade. Barn- och ungdomsredaktionen i Stockholm producerar huvudparten av sitt utbud internt, även om antalet projektengagerade frilansar är i stort sett lika stort som antalet anställda. Med krympande ramar kommer redaktionen emellertid att mycket snart få problem med att upprätthålla sin internationellt gynnade position, framför allt när det gäller mer kostnadskrävande programformer som normalt läggs ut utanför SVT, dvs. animationer och fiktionsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;$OKUMENT¤RER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft0"&gt;Den klassiska dokumentärtraditionen inom film och television företräder en verklighetsbeskrivning som arbetar med större djup, mer eftersinnande perspektiv och större formell omsorg än det dagsaktuella reportaget. Det är en nationellt betydande tradition med stolta anor i den svenska film- och &lt;NOBR&gt;TV-historien.&lt;/NOBR&gt; Inom Sveriges Television har den också varit en gynnad programgenre fram till och med &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Genrens framgångar har kunnat tillskrivas både företagets anställda och frilansande filmare utanför SVT. Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har resurserna skurits med ungefär 30 %, såväl för egenproduktionen som för utläggningarna, såväl ekonomiskt som tidsmässigt. Den svenska doku-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft0"&gt;mentärrepertoaren i SVT har alltså reducerats till två tredjedelar av utbudet vid decennieskiftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;Dokumentärredaktionen i Stockholm är ändå den största beställaren och inköparen av dokumentärfilm i Sverige, och den fungerar som ett kraftcentrum för verksamheten. Redaktionen förfogar för närvarande över ca 10 miljoner kronor per år för inköp, samproduktioner och utläggningar till fria svenska dokumentärfilmare. Summan skall räcka till det decimerade visningsåtagandet som nu är begränsat till 20 timmar per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;För att över huvud taget kunna vidmakthålla en hö gkvalificerad produktion utanför företaget anser sig redaktionsledningen fortfarande böra stå för en hög finansieringsandel i ett antal viktiga produktioner varje år ibland upp emot 1 miljon kronor. En substantiell del av de 10 miljonerna går sålunda till samproduktioner inom ramen för Filminstitutets stödsystem för kort- och dokumentärfilm, dvs. projekt som relativt sett är mycket dyra, eftersom de produceras för att kunna visas på biograf. Det medför av ofrånkomligt matematiska skäl att återstående resurser för flertalet köp och samproduktioner sjunker ned mot en genomsnittsnivå under &lt;NOBR&gt;200-tusenkronorsstrecket,&lt;/NOBR&gt; vilket ofta inte motsvarar mer än en tioprocentig insats. Åtstramningarna och fördelningsprinciperna har sammantaget lett till den nödtvungna situationen att SVT allt oftare enbart köper sändningsrätter. Fullfinansiering av dokumentära projekt var tidigare inte någon sällsynthet men förefaller att vara praktiskt taget utesluten i fortsättningen, av ekonomiska skäl. Beroendet av andra samproducenter och sponsorer blir därmed allt kännbarare för de filmare som redaktionen anlitar. En sådan utveckling vore illavarslande för &lt;NOBR&gt;TV-dokumentärens&lt;/NOBR&gt; oberoende som granskare av det svenska samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;SVT:s näst störste dokumentärfilmsköpare är SVT Sundsvall som förfogar över ca 4 miljoner kronor årligen för utläggningar och köp av naturfilmer från Sverige och övriga Norden. Region Syd gör utläggningar för minst 2 miljoner kronor och söker därmed hålla den omfattande dokumentära traditionen i Skåne under armarna såväl med samproduktioner som med ett numera vikande antal fullfinansieringar. Region Väst disponerar ca 1 miljon kronor för dokumentära utläggningar. Ingen av redaktionerna anser sig ha tillräckligt stora utläggningsresurser för att tillgodose sina målsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Dokumentärfilmen förefaller vara en av de genrer som inom SVT bäst skulle tillgodogöra sig effekterna av ett ekonomiskt stödsystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;$RAMATIK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;SVT har en effektivt fungerande dramaavdelning, SVT Drama, som i påfallande hög grad är självförsörjande vad gäller större inspelningsprojekt av långfilm, serieteater och andra mer påkostade fiktionsproduktioner. Även då det gäller fiktionsprogram med mer begränsad budget &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;kortfilmer och novellprojekt &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;har utläggningarna från dramaavdelningen på SVT reducerats under det senaste decenniet samtidigt som ”singlarna”, dvs. de avgränsade och avslutade enstaka dramaproduktionerna, sedan länge förlorat sin tidigare solida ställning i programutbudet. Det betyder att den svenska novellfilmsgenren i SVT som helhet länge varit missgynnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;De kortfilmsprojekt som likväl förekommer är för närvarande av två slag. Det ena har under en tioårsperiod blivit mer eller mindre institutionaliserat under samlingsrubriken ”Filmare på väg”. Det omfattar en handfull kortfilmer per år, administreras av SVT:s dokumentärredaktion i Stockholm, men finansieras i huvudsak av Filminstitutet. SVT har sedan 1988 bidragit med en oföränderlig insats på 1,5 miljoner per år. &lt;SPAN class="ft23"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det andra ”institutionaliserade” projektet, 1997 representerat av programsviten ”Berättelser från framsidan”, är ett försök till en årlig kortfilmssatsning som initierats av SVT:s västregion och som finansieras i lika delar (1 miljon kronor vardera) av SVT Göteborg och det regionala resurscentret Film i väst. I övrigt finns varken i söder eller norr några nämnvärda resurser för dramautläggningar av kortfilmskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;Ett ekonomiskt stödtillskott skulle av allt att döma kunna medföra avsevärda positiva effekter för produktionen av svensk kortfilmsfiktion i TV, i synnerhet utanför Stockholmsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft5"&gt;%XPERIMENTVERKSAMHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;SVT har ingen formellt organiserad avdelning för idéutveckling, men däremot en för granskning av s.k. programformat. En form av utvecklingsarbete förekommer inom ramen för det ordinära redaktionella arbetet i och med att t.ex. fast anställda producenter verkar som handledare för unga filmare. &lt;SPAN class="ft23"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;PM till utredningen från Dokumentärredaktionen/SVT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997-08-21.&lt;/NOBR&gt; Medlen till ”Filmare på väg” ingår inte i den budget som är avsatt för dokumentära utläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;”Öppet brev”, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Off-bulletinen,&lt;/NOBR&gt; sept 1997 (Fagerstedt).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft24"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;Sveriges Television är ett public &lt;NOBR&gt;service-företag&lt;/NOBR&gt; med ett formellt uttalat kvalitetskrav ställt på sig. Företaget har dels en stor egenproduktion och gör dels avsevärda utläggningar i form av programbeställningar, samproduktioner och inköp av färdiga filmer och program. Kombinationen av utläggningar och egenproduktion innebär i och för sig fördelar för kontinuiteten och flexibiliteten i verksamheten, men SVT har 1997 accepterat ett sändningstillstånd som förutsätter att antalet utläggningar skall öka under en följd av år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;På vissa programområden har SVT svårigheter att som sändande bolag leva upp till sina egna kvalitetsambitioner och till sina ansvarsambitioner gentemot fria producenter, produktionsbolag och enskilda filmare. Det är min uppfattning att dessa båda ambitionsområden sammanfaller inom två programområden med särskilt markant behovsstyrka: dokumentärer och kortfilmsfiktion i vid mening. I den senare gruppen ingår förutom spelad novellfilm även animationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Inom dessa två genregrupper skulle ett externt stödsystem kunna få avgörande betydelse för SVT:s kvalitetsutbud och utläggningspolitik. Däremot anser jag inte att det skulle föreligga kulturpolitiska skäl för att satsa särskilda medel på exempelvis den tunga dramatiken eller den breda underhållningen, inte heller på sport, dagsaktualiteter, samhällsmagasin eller studiodebatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;Jag har fått uppfattningen att regioner och distrikt ofta har alltför begränsade utläggningsmarginaler. Effekten är tvåfaldig: dels blir regionernas frilanskompetens underrepresenterad, dels finns det risk för att de stockholmska motivkretsarna blir överrepresenterade i utbudet. Det skulle vara kulturpolitiskt och regionalpolitiskt önskvärt om ett eventuellt stödsystem kunde bidra till att motverka en sådan snedrepresentation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;SVT avvisar ett stödsystem som förutsätter att företaget ekonomiskt deltar i en extern fondbildning. Däremot ställer ledningen i utsikt att kunna acceptera en form där SVT går in med ett årligt garantiåtagande förknippat med konkreta programbeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Ett kulturpolitiskt specialproblem uppstår om en utökad kvalitetssatsning skulle medföra trängsel i programtablån. Vilka programkategorier som skulle få sin sändningstid reducerad om de svenska kvalitetsutläggningarna skulle öka är oklart. Det skulle vara olyckligt om en eventuell kvalitetsförstärkning här skulle medföra en kvalitetsförsvagning på ett annat håll, t.ex. i form av en nedskärning av de utländska dokumentärernas antal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kommersiella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;SPAN class="ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft0"&gt;Enligt en ofta återkommande, karikatyrisk men inte helt grundlös beskrivning är de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalernas&lt;/NOBR&gt; affärsidé inte i första hand att visa så bra program som möjligt utan att sälja &lt;NOBR&gt;TV-publik&lt;/NOBR&gt; till annonsörer. Verksamheten är numera fullt erkänd som ett hederligt näringsfång och en betydelsefull gren av medieindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Den nyssnämnda beskrivningen ger uttryck för vissa grundläggande premisser som haft till konsekvens att de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-bolagen&lt;/NOBR&gt; hittills&lt;SPAN class="ft23"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;intagit en något ambivalent attityd till kvalitetsprogram i den bemärkelse som avses i utredningsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Den kvalitetsaspekt som avser professionalitet och framförandekompetens i mer allmän bemärkelse värderas naturligtvis högt också på den kommersiella marknaden, eftersom den förutsätts vara positivt kanalprofilerande och ge utslag i publik uppskattning. Enligt en utbredd uppfattning på kanalerna är tillgången på kompetenta producenter i Sverige otillräcklig, och ledningen för flera av de sändande kanalerna ser med oro att produktionsindustrin har hamnat i ett olyckligt beroende av utländska förlagor och utländska programformat och utländska ägare. Alla åtgärder som kan höja den inhemska professionella kompetensnivån skulle sålunda samfällt välkomnas av kanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;De kommersiella kanalerna är i högre grad än SVT hänvisade till produktionsbolagen för att täcka sitt behov av svenskproducerade program &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;några av kanalerna har över huvud taget ingen nämnvärd egen produktion. I större utsträckning än SVT köper och beställer de kommersiella kanalerna omfattande programpaket, dvs. serietillverkade produkter som ger rationellare utdelning i tid och pengar än enskilda program. Det är en av anledningarna till att så stor del av det kommersiella utbudet utgörs av såpoperor, formatsatsningar, återkommande pratshower, formelbundna underhållningsserier, följetonger etc. Det repetitiva är i sig ett kommersiellt värde eftersom det binder upp stampubliken till fasta tittarvanor. På den grundvalen b ygger varje kanal upp ett noga utstuderat system av programflöden som på effektivast möjliga sätt skall fånga upp och hålla kvar de eftersträvade målgruppspublikerna framför &lt;NOBR&gt;TV-apparaterna.&lt;/NOBR&gt; Problemet med detta &lt;NOBR&gt;”slot-system”&lt;/NOBR&gt; är dess rigiditet. Det tål helt enkelt inte några ingrepp utan att hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Innehållet i detta avsnitt bygger i huvudsak på uppgifter från Almqvist 15 sept 1997, Törnberg 8 okt 1997, Scherman 27 okt 1997, Weiss 2 sept 1997, Öbrink och Järverup 2 okt 1997, NATPE 9 okt 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;I skrivande stund aviserar den nytillträdda programledningen vid TV4 en målbeskrivning med förstärkt public &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;service-inriktning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft0"&gt;strukturen rubbas. Det betyder med andra ord att de kommersiella kanalernas intresse för udda program som tillfälligt bryter inarbetade rutiner är begränsat till betydande ”events” (t.ex. större idrottsevenemang). Ett enskilt kvalitetsprogram har sällan eller aldrig den publikt attraktiva eventkaraktär som kommersiellt skulle motivera ett tillfälligt uppbrytande av ett inarbetat programschema.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;Även om samtliga kanalledningar i princip skulle önska en höjning av kvalitetsnivån är det alltså inte sannolikt att en sådan önskan skulle materialisera sig i form av några mer substantiella utslag under de annonsattraktiva tiderna från eftermiddag till förnatt. Program som saknar tillräcklig publik attraktionsbredd hänvisas av tvingande ekonomiska skäl till oattraktiva sändningstider såvida inte särskilda omständigheter gör dem attraktiva av andra skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara kanalprofilerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;De kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; eftersträvar sinsemellan olika profiler och har därmed också något olika sätt att värdera olika programgenrer. TV4 har det mest public &lt;NOBR&gt;service-liknande&lt;/NOBR&gt; utbudet, TV5 den mest renodlade underhållningsprofilen. På skalan däremellan grupperar sig TV3, TV6 och &lt;NOBR&gt;Z-TV.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;TV4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;TV4 intar en särställning bland de kommersiella kanalerna genom att vara den enda reklamfinansierade &lt;NOBR&gt;TV-kanalen&lt;/NOBR&gt; som har regeringens tillstånd att sända rikstäckande television i marknätet (regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;1996-12-12).&lt;/NOBR&gt; Tillståndet är förenat med villkor. TV4 betalar koncessionsavgift i enlighet med lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område. Avtalskonstruktionen innebär bl.a. att statskassan genom TV4:s koncessionsavgifter tillförs avsevärda bidrag, ursprungligen avsedda att användas till förstärkande av public servicetelevisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;Inom TV4 har man valt att prioritera aktualitets- och samhällsprogram med högt ställda kvalitetsambitioner eftersom dessa programkategorier oavsett sina respektingivande annonsintäkter anses vara av avgörande betydelse för kanalens förtroendeuppb yggnad och goodwill. För nyheter och samhällsbevakning har man investerat i egna produktionskapaciteter och därmed också valt att begränsa volymen på utläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Ytterligare tre programkategorier skulle medföra önskvärda profilstärkande effekter av liknande art för TV4:s del men är av ekonomiska skäl svåra att förverkliga i tillräcklig omfattning: s.k. ”tung” dramaproduktion, barnprogram och dokumentärer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft0"&gt;Kanalen saknar framför allt medel för kvalificerad dramatik och favoriserar följaktligen dagliga tvåloperor och ”veckosåpor” som ger förhållandevis goda intäkter för begränsade kostnader. Ett entimmesavsnitt svensk singeldramatik beräknas kosta 3 miljoner kronor vilket är omöjligt att finansiera utan de reklamavbrott som kanalen enligt den svenska reklamlagstiftningen måste avstå från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft0"&gt;Barnprogrammen utgör ett ständigt problem för TV4 eftersom de så länge reklamförbudet kvarstår är ekonomiskt olönsamma. Välgjorda kvalitetsprodukter på barnsidan är viktiga för förtroendet från föräldragrupperna och följaktligen indirekt mycket betydelsefulla för kanalens image.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Dokumentärer anses vara attraktiva såväl publikt som opinionsmässigt. TV4 fungerar årligen som huvudfinansiär för en handfull dokumentära utläggningar. Åtskilligt fler dokumentärer skulle enligt programledningen behövas som komplettering och fördjupning av kanalens samhällsrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Övriga kanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft0"&gt;De övriga kommersiella kanalernas intressen och behov är i vissa delar identiska med dem som anförts om TV4 och avser framför allt tre områden som berörs i direktiven för denna utredning: experiment, dokumentärer och drama.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Av lätt genomskådade skäl favoriserar de kommersiella kanalerna överlag sådana programformer som redan är publikt utprovade och som garanterat ger säkra publiksiffror; detta förklarar t.ex. deras intresse för formatprojekt. Omvänt anser de sig inte ha något utrymme för att själva finansiera riskfyllda programexperiment. Däremot finns det en klar medvetenhet om att de medie- och programutvecklande experimenten behövs och att &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; är den part som på sikt drar nytta av att de genomförs av andra. Ett säreget specialfall utgör &lt;NOBR&gt;Z-TV&lt;/NOBR&gt; som inom &lt;NOBR&gt;MTG-sfären&lt;/NOBR&gt; fungerar som växthus, plantskola och språngbräda med visst utrymme för idéutveckling men med snäva ekonomiska ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Dokumentärer har allmänt sett hög status i samtliga kanaler (minst i TV5). Det är också den programkategori som man överlag säger sig vara mest intresserad av att ge utökad utrymme i utbudet. Det är emellertid påtagligt att de kommersiella kanalerna framför allt efterlyser en annan, mer effektiv, effektladdad och dramatisk typ av dokumentärer än den som av tradition brukar odlas av svenska filmare. Följande formulering är ett karaktäristiskt omdöme: ”Endast ett fåtal fria filmare har kompetensen att göra bra dokumentärer med rationella metoder: de lägger ner för mycket kostsamt arbete och blir därmed för dyra. Endast&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;ett fåtal av de kommersiella bolagen förfogar över den nödvändiga journalistiska kompetensen”. Ett särskilt problem i sammanhanget är förhållandet att Sveriges Television har ensamrätten till praktiskt taget allt journalfilmiskt och &lt;NOBR&gt;TV-historiskt&lt;/NOBR&gt; arkivmaterial i Sverige, vilket reducerar andra kanalers möjligheter att visa dokumentärer om svensk samtidshistoria till ett minimum.&lt;SPAN class="ft23"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;En förstärkning av dramaproduktionen ses som det mest utslagsgivande verktyget i konkurrensen mot den amerikanska &lt;NOBR&gt;TV-dominan-&lt;/NOBR&gt; sen. Omdömet gäller i synnerhet då det gäller att hävda den svenska produktionen mot trycket från utlandsägda företag som säljer program enligt &lt;NOBR&gt;”blockbooking-principen”,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att ett &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; för att få tillgång till ett attraktivt programpaket också tvingas köpa ett antal oattraktiva program. I enlighet med vad som tidigare sagts är intresset för dramaprodukter hos dessa kanaler framför allt kopplat till följetongsformaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Vad barnprogram beträffar skulle ett ekonomiskt stöd inte kompensera för reklamförbudet och är knappast av något större intresse annat än i TV4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;Med denna sammanställning som bakgrund är det min bedömning att externa medel till svensk &lt;NOBR&gt;TV-produktion,&lt;/NOBR&gt; exempelvis från en fristående fond, bland de kommersiella kanalerna framför allt skulle kunna bli av konkret betydelse för TV4. Ett sådant stöd skulle där dels bidra till att trygga barnprogrammen, dels till att förstärka utbudet på drama- och dokumentärsidan. Det senare skulle i någon mån kunna anses giltigt också för övriga kommersiella kanaler. Indirekt skulle även dessa tillgodgöra sig frukterna av den professionella utveckling som ett stödsystem skulle medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;Viljan hos de kommersiella kanalerna att ekonomiskt bidra till en fristående kvalitetsförstärkande fond varierar i dagsläget från ett kategoriskt avvisande till en mycket reserverad och mycket svävande välvilja. Hos programledningen på TV4 fanns under hösten 1997 ett uttalat intresse för att överväga någon form av garantiåtagande med sikte på samfinansieringar och köp, för den händelse en statligt finansierad fond skulle bli verklighet. Den intresseförklaringen återkallades efter regeringens public &lt;NOBR&gt;service-utspel&lt;/NOBR&gt; den 13 november 1997.&lt;SPAN class="ft23"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Törnberg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Scherman, 14 nov 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Fria filmare&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;De s.k. ”fria filmarna” i Sverige innefattar dels ett fåtal produktionsbolag med kontinuerlig verksamhet och relativt stor omsättning, dels ett påfallande stort antal enmans- eller fåmansföretag med begränsad omsättning. De flesta fria filmare verkar under knappa ekonomiska villkor men enligt min mening står de tillsammans för en enastående kulturinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Trots att det alltså existerar en handfull produktionsbolag med professionell producentkompetens som räknar sig till kategorin fria filmare, är bolagsstrukturen svag inom denna sektor av svenskt filmliv. Hellre än att sluta sig samman inom mer solida och kapitalstarka produktionsenheter försöker de enskilda filmarna ofta klara sig själva ekonomiskt och psykologiskt. De tillförsäkrar sig därmed en stark personlig och stilistisk integritet men avstår också från det kreativa motstånd som kompanjonskapet kan ge och från den erfarenhet som ett professionellt drivet produktionsbolag tillägnat sig i finansiellt, produktionstekniskt och marknadsföringsmässigt avseende. Jag har under utredningsarbetets lopp fått uppfattningen att en del av de problem som kommer att beröras i det följande förstärks av denna brist på fungerande bolagsstrukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;I gengäld är merparten av de fria filmarna samlade i en effektiv och opinionskraftig intresseorganisation, OFF, Oberoende Filmares förbund. OFF har 1997 ca 250 medlemmar, spridda över hela landet. Siffran inkluderar endast personer och företag med producentfunktion, alltså inte fotografer, ljudtekniker och annan inspelningspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Verksamhetsfält och finansieringsmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft0"&gt;Traditionellt sett förknippas fria filmare med celluloidfilmsverksamhet, men på senare år har elektroniken och videotekniken mer och mer ersatt de klassiska metoderna för kameraarbete och redigering. De mer avancerade filmarna har egen utrustning, andra väljer att hyra in teknik allt efter behov. Den elektroniska tekniken utvecklar numera mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Innehållet i detta avsnitt baseras i huvudsak på officiella uppgifter från Svenska Filminstitutet och Oberoende Filmares Förbund samt på uppgifter av Allroth 20 aug 1997, Engqvist 18 aug 1997, Gunér 30 juli 1997, Gyberg 22 aug 1997, Holmqvist 31 juli 1997, Svanberg 15 aug 1997, hearing med Filmpool Nord 1 sept 1997, med OFF 14 aug 1997 samt med regionala resurscentra 23 sept 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft0"&gt;snabbt allt billigare, lätthanterligare och alltmer högpresterande instrument för filmarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Kvantitativt sett är dokumentärfilmen de fria filmarnas dominerande arbetsfält. Dokumentärfilmen räknas som en relativt prisbillig gren inom det gestaltande film- och &lt;NOBR&gt;TV-området,&lt;/NOBR&gt; men också den enklaste dokumentärfilm förutsätter flera kvalificerade yrkesfunktioner för att kunna förverkligas på professionell nivå, t.ex. foto, ljudteknik och redigering. Kostnaderna varierar naturligtvis inom mycket vida ramar, men för konkretionens och jämförelsens skull kan det anföras att normalbudgeten för en professionellt kvalificerad fyrtiofem minuters dokumentärfilm på 35 mm film ligger på &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;i mycket runda tal &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;närmare 2 miljoner kronor, medan en videofilmad dokumentärfilm av liknande omfattning i lika runda tal kostar ungefär hälften så mycket att producera. Skillnaden i användning betingas av att den förstnämnda kategorin till skillnad från videoprodukterna kan visas på bio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Oavsett kostnader och tillkomstsätt har båda kategorierna sin ojämförligt största publik i TV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;Den korta novellfilmen är den andra filmgenre som brukar räknas till de fria filmarnas naturliga revir. Antalet kortfilmer av novell- och spelfilmstyp som produceras på frilansmarknaden är emellertid beklagligt liten. Förklaringen är delvis av ekonomisk natur. Fiktionsfilm är långt dyrare att framställa än dokumentärfilm. En kort novellfilm med skådespelare går i dag knappast att producera professionellt för mindre än 2 miljoner kronor. Efterfrågan på fritt producerade novellfilmer är liten såväl på biografmarknaden som i &lt;NOBR&gt;TV-branschen,&lt;/NOBR&gt; bl.a. beroende på att Sveriges Television företrädesvis valt att skapa sin dramaproduktion inom företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft0"&gt;Förutom av de ekonomiska problemen lider kortfilmsgenren i Sverige (i motsats exempelvis till i Danmark) av att den inte har någon kommenterande kultur omkring sig, den behandlas sällan eller aldrig av kritikerna och den har inte längre känning med någon levande tradition från förr. Den uppskattas ofta inte ens som en genre i sin egen rätt, utan räknas uteslutande som en språngbräda till den konstnärligt accepterade långfilmskategorin. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomi, efterfrågan, kvantitet, status och kvalitet. Med ett substantiellt ekonomiskt tillskott borde kortfilmskulturen i Sverige kunna bli ett internationellt föredöme i stil med den danska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft0"&gt;Televisionen är sedan gammalt den utan jämförelse viktigaste distributionsformen för de fria filmarna, oavsett om deras alster producerats på celluloid eller video och oavsett om de arbetar inom dokumentär- eller novellfilmsgenren. Den största enskilda finansieringskällan är emellertid Svenska Filminstitutets konsulentfond för kort- och dokumentärfilm. Fonden förfogar 1997 över ca 24 miljoner kronor, som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;uteslutande är destinerade till filmprojekt som är anpassade för biografvisning. Vid sidan av Svenska Filminstitutet kan Konstnärsnämnden under vissa omständigheter ge projektbidrag till speciella insatser på filmområdet. Under 1997 utdelade nämnden 2,2 miljoner kronor till kortfilmsprojekt.&lt;SPAN class="ft23"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft0"&gt;Någon motsvarande extern bidragskälla finns inte för filmare som arbetar med rena &lt;NOBR&gt;TV-projekt.&lt;/NOBR&gt; De är alltså djupt beroende av televisionsbolagens vilja att visa och förmåga att betala. Bland &lt;NOBR&gt;TV-bolagen&lt;/NOBR&gt; är Sveriges Television de fria filmarnas praktiskt taget enda avnämare. Detta beror i någon mån på att fria filmare generellt solidariserar sig med public &lt;NOBR&gt;service-ideologin,&lt;/NOBR&gt; både av historiska och värderingsmässiga skäl. De kommersiella kanalerna har sällan något intresse av deras produkter och lägger inte ofta ut beställningar till dem, i synnerhet inte på villkor som filmarna betraktar som förenliga med deras ekonomiska och konstnärliga självkänsla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;Filmarna är i övrigt hänvisade till att finansiera sina &lt;NOBR&gt;TV-alster&lt;/NOBR&gt; med egna medel och med hjälp av de samproducenter och sponsorer som kan tänkas bli engagerade i enskilda projekt. Ofta tvingas dokumentärfilmarna att använda en oacceptabelt stor del av sin tid och kreativitet åt att pussla ihop finansieringen även av projekt som rimligtvis måste uppfattas som mycket attraktiva &lt;NOBR&gt;TV-program:&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;10&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;20&lt;/NOBR&gt; delfinansiärer är inte ovanligt i samband med en medelstor dokumentärfilmssatsning. &lt;SPAN class="ft23"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fria filmare och SVT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft0"&gt;Åtstramningspolitiken inom Sveriges Television har drabbat de fria filmarna hårt. Några grundläggande fakta om situationen inom SVT som redan berörts i avsnittet om Sveriges Television skall framföras här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;På den dokumentära sidan har SVT sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; volymmässigt minskat sändningsutrymmet för dokumentära utläggningar med en tredjedel. I förening med de kommersiella kanalernas bristande intresse har det inneburit att proportionen kvalificerade dokumentärer i det samlade &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; sjunkit drastiskt under 1990- talet. Därtill har SVT:s vilja eller förmåga att ta fullt finansiellt ansvar för projekten reducerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;Dokumentärredaktionen i Stockholm &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;den största beställaren och inköparen av dokumentärfilm i Sverige &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;förfogar över 10 miljoner kronor årligen för inköp, samproduktioner och utläggningar till fria&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;PM från Konstnärsnämnden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997-08-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Hearing Filmpool Nord, 1 sept 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft0"&gt;svenska dokumentärfilmare, vilket skall finansiera det reducerade visningsåtagandet à 20 timmar per år. Av skäl som redovisats i avsnitt 2.1 ovan medför det att SVT:s finansiella insats i många dokumentära projekt ligger så lågt som kring 10 %. Resten av finansieringen har filmaren/producenten att söka på annat håll. Allt oftare väljer SVT att enbart köpa sändningsrätter. Priset för en visningsrätt varierar inom vida förhandlingsgränser men är generellt sett mycket lågt och ligger i dag på ca 1 500 kronor per minut. Det har stigit med ett par hundra kronor på tio år enligt SVT (enligt andra uppgifter har det sjunkit något på 15 år). &lt;SPAN class="ft23"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;På novellfilmssidan har utläggningarna från Dramaavdelningen på SVT praktiskt taget upphört. De kortfilmsprojekt som företaget lägger ut är i stort sett begränsade till den handfull filmer som årligen blir resultaten av projektet ”Filmare på väg”, administrerat av Dokumentärredaktionen i Stockholm, och av ett nystartat försöksprojekt som initierats av SVT:s västregion i samverkan med det regionala resurscentret Film i väst (jfr avsnitt 2.1) .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft0"&gt;Motiv och miljöer och dramatiska berättartalanger framför allt utanför dessa regioner ligger med andra ord beklagligt obrukade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Sveriges Television arbetar under trycket av nedskärningar. Det hindrar paradoxalt nog inte att bolagets maktposition gentemot de fria filmarna snarast förstärkts under de senare åren. Eftersom televisionen normalt sett erbjuder den enda möjligheten att nå en stor publik är chansen att få filmerna visade i STV utomordentligt lockande för frilansfilmarna, så lockande att man tenderar att acceptera även pressade ekonomiska villkor. Såsom varande praktiskt taget ensam köpare kan public &lt;NOBR&gt;service-bolaget&lt;/NOBR&gt; diktera de ekonomiska uppgörelserna. &lt;NOBR&gt;TV-bola-&lt;/NOBR&gt; gets övertag i förening med det ekonomiska tryck under vilket det verkar medför ofta att filmaren/producenten upplever sig stå i ett förödmjukande dåligt förhandlingsläge visavi SVT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kulturproduktion med problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;SVT:s sjunkande betalningsvilja får i realiteten flerdubbla konsekvenser för de fria filmarna. Ju mindre insatsen från SVT är, desto svårare blir det för dem att finna samproducenter på andra håll inom och utom landet. Har man inte garantier för ett substantiellt bidrag från SVT eller något annat svenskt &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; med sig när man söker finansieringsbidrag till ett projekt är man inte särskilt trovärdig som samproducerande part ute på exempelvis den europeiska marknaden. Ju större eko-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Donner, 17 nov 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;nomiska garantier man har från hemlandet, desto större är chanserna att få internationella intressenter att satsa medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Detsamma gäller inom de s.k. regionala resurscentra i landet som tillgodogör sig medel från EU:s stödfonder. Varje ekonomisk insats från SVT (eller någon annan finansierande instans) genererar lika mycket nya pengar i regionalt stöd till inspelningsprojekt i regionen. Omvänt gäller naturligtvis att de uteblivna, nedskurna eller uppskjutna insatserna från SVT ger dubbla negativa effekter både för produktionsekonomi och sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Frågan om försäljningsrättigheterna till filmerna kommer med all sannolikhet att bli alltmer kontroversiell i framtiden, när både den inhemska och utländska efterfrågan på spelsom dokumentärfilmer ökar i takt med att antalet kanaler mångfaldigas i det internationella digitala mediesamfundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Den ansträngda ekonomiska situationen i branschen leder till att åtskilliga (antagligen de flesta) fria filmare periodiskt går arbetslösa. &lt;SPAN class="ft23"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Eftersom det enbart är producerandet som ger pengar kan ytterst få av filmarna avsätta medel och tid för idéutveckling mellan produktionerna. I de konjunkturer som nu råder har ensamma filmare inte råd med utvecklingsarbete, inte heller till versioneringar för t.ex. utlandsförsäljning. Detta är ett konstant och svårhanterligt problem som delvis hänger samman med den brist på fungerande och arbetsutjämnande bolagsstruktur som jag berörde i början på kapitlet. Bristen på uppdrag och efterfrågan medför alltså att den enskilde filmaren förlorar kontinuiteten i arbetet, i sin professionella förkovran och konstnärliga utveckling. Den som inte får jobb får inte försörjning, men den som inte får jobb får heller inte den övning, vana och yrkesrutin som krävs för att man skall kunna upprätthålla kreativiteten och stimuleras till förnyelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft0"&gt;Det finns exempel på att mycket påkostade och ytterligt kvalificerade svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-serier&lt;/NOBR&gt; producerats på frilansmarknaden med uteslutande extern finansiering. Exemplet ”Svenska ljus , aktuellt hösten 1997 när detta skrivs, är ett sådant mångmiljonprojekt, finansierat av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. &lt;SPAN class="ft23"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Exemplet är uppmuntrande men orepresentativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;Nästan inget produktionsbolag i den här sektorn har för närvarande råd att göra &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; med egen finansiering, ännu mindre de enskilda frilansfilmarna. Att det likväl skapas en del frilansfilmer på den öppna marknaden beror framför allt på att Svenska Filminstitutet genom sina konsulentfonder stöder producerandet av värdefulla kort- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se tabell under avsnitt 1.3.2 ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Skoglund, 1 okt 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;dokumentärfilmer. Det är emellertid värt att ännu en gång poängtera att dessa tillgångar uteslutande är destinerade till filmer som är avsedda för biografvisning, inte för &lt;NOBR&gt;TV-produkter.&lt;/NOBR&gt; Frilansproduktionen av TV- program i Sverige är för närvarande ganska unik bland konstnärliga verksamheter i det att den inte gynnas av några fristående kvalitetsstimulerande allmänna medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Även ur kulturpolitisk synpunkt är den nu beskrivna utvecklingen förenad med stora risker. Svårigheterna att göra sig gällande på bidragsmarknaden i Europa riskerar att göra den svenska produktionen provinsiell och isolerad. Filmare som söker sig till internationellt gångbara motiv får mindre och mindre uppmuntran. Allt färre incitament uppmuntrar filmarna att pröva uttrycksmedel som kommunicerar även med andra språkområden än det svenska. Det blir allt svårare att vidmakthålla den klassiskt dokumentära tradition som förutsätter fördjupning, långtidssatsning, kvalificerad research, formmässig omsorg och forskningsengagemang; dokumentärerna reduceras alltmer till dagsaktualiteter och reportage. Beroendet av externa sponsorer hotar att skapa en situation där vissa sektorer av livet och verkligheten helt enkelt inte kommer i fråga för någon oberoende filmdokumentation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft24"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;De s.k. fria filmarna domineras av ett stort antal enmans- eller fåmansföretag. Huvudparten av dem är sammanslutna i intresseorganisationen OFF, Oberoende Filmares Förbund, som har ca 250 medlemmar. De arbetar framför allt inom kort- och dokumentärfilmssektorn och har televisionen som sin viktigaste distributionskanal, samtidigt som gruppen står för den ojämförligt största delen av SVT:s utläggningar inom sektorn. Den största enskilda finansieringskällan för verksamheten är emellertid Svenska Filminstitutets konsulentfond, vars medel uteslutande är avsedda för filmer som är anpassade för biografvisning. Filmare som arbetar med rena &lt;NOBR&gt;TV-projekt&lt;/NOBR&gt; har för närvarande i stort sett bara SVT som tänkbar avnämare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;De fria filmarna har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av åtstramningspolitiken inom Sveriges Television, dels i form av en trettioprocentig nedskärning i utläggningsvolymen på dokumentärsidan, dels i form av en radikal reducering av medlen till utläggningar på fiktionssidan, dels också genom att SVT alltmer tvingats flytta normen för sina finansiella åtaganden allt längre från fullfinansieringens nivå till det minimum som representeras av priset för enskilda visningsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;Situationen medför en rad problematiska konsekvenser för de fria filmarna. De tvingas använda en stor del av sin kreativa energi åt finansieringsproblem. De får svårare att finna samproducenter inom och utanför landet. Deras möjligheter att avsätta medel till utveckling utarmas. Beroendet av sponsorer ökar. Följden blir att de fria filmarna oftast arbetar under stora personliga uppoffringar för att få sina projekt förverkligade och visade i TV. Många tvingas till periodisk arbetslöshet. Det är värt att notera att varje projekt som initieras av en fri filmare normalt ger jobb även åt åtminstone att par ytterligare yrkesmän, t ex fotograf och ljudtekniker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Det skulle vara en kulturpolitisk olycka om dessa omständigheter skulle leda till att kåren avprofessionaliseras, att motiven sållas, att formspråket förytligas och att dokumentär- och kortfilmsgenrerna utarmas både kvantitativt och kvalitativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Det förefaller som om särskilda stödåtgärder i någon form skulle kunna ha en gynnsam effekt på situationen för de &lt;NOBR&gt;TV-orienterade&lt;/NOBR&gt; fria filmarna. Fullt i konsekvens härmed har medlemmarna i OFF också hört till de mest offensiva opinionsbildarna i kampanjen för ett särskilt stödsystem för oberoende &lt;NOBR&gt;TV-produktion.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter representerar och omfattar flertalet av landets långfilmsproducenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Filmproducenterna och SVT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft0"&gt;Under &lt;NOBR&gt;TV-monopolets&lt;/NOBR&gt; tid var produktionsbolagen i producentföreningen ofta anlitade samarbetspartners till Sveriges Television. Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; lade programbolaget konsekvent ut en stor del av de mer personal- och resurskrävande inspelningsprojekten på företag med professionell vana vid spelfilmsverksamhet. För produktionsbolagen utgjorde SVT:s utläggningar av dramaserier, kortfilm och barnprogram ett avgörande inslag i verksamhetsbilden. Utläggningarna bidrog effektivt till att utjämna de svackor i arbetsintensiteten som är oundvikliga i all långfilmsproduktion på den nivå som Föreningen Sveriges Filmproducenter (FSF) representerar. Dessutom räknades TV-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna i avsnittet bygger i huvudsak på uppgifter från Hald 3 sept 1997, Bo Jonsson 11 sept 1997, Lindström 12 sept o 3 nov 1997, Nilson 1 okt 1997, Olsson 28 aug 1997, Sundberg 9 juli 1997, Svensson 2 sept 1997&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft0"&gt;uppdrag av typen novellfilmer och dokumentärprojekt som en ypperlig plantskola för begåvade författare och regissörer samtidigt som de befriade producenterna från det tvånget att använda långfilmsinspelningarna som dyrköpta övningspass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;Dessa gynnsamma förhållanden för filmproducenterna ändrades i grunden under slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i samband med den interna omorganisationen av Sveriges Television. SVT Drama byggdes upp som en i stort sett självförsörjande enhet med väldiga produktionskapaciteter samlade inom programbolaget. Tendensen förstärktes ytterligare med sparkravet 1994 som medförde att utläggningarna av dramaserier och singlar till utomstående producenter praktiskt taget upphörde. De få drama- och långfilmsbeställningar som fortfarande läggs ut kommer från dokumentärredaktionen och vissa distrikt (huvudsakligen Region Göteborg och Region Malmö) och är aldrig fullfinansierade; SVT:s ekonomiska insats varierar men är ofta mycket blygsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;Det bör dock påpekas att SVT via sitt engagemang i Svenska Filminstitutet bidrar med en avsevärd ekonomisk insats till svensk filmproduktion (enligt finansieringsavtalet minst 30 miljoner kronor årligen). &lt;SPAN class="ft23"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Filmproducenternas arbetssituation påverkas också av vissa andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;förhållanden inom &lt;NOBR&gt;TV-sektorn,&lt;/NOBR&gt; t.ex. att medelstillgången för utläggningar är ganska nyckfullt fördelad bland regionerna inom SVT. Flera filmbolag (t.ex. Giraff Film, Moviemakers) har numera flyttat till eller placerat filialer i Norrbotten för att kunna bli delaktiga av de förmånliga produktionsförhållanden som öppnat sig i och med etablerandet av Filmpool Nord Filmpoolen är ett regionalt bolag som med bidrag bl.a. från EU:s strukturfonder högst substantiellt subventionerar medieproduktion förlagd till Norrbotten. SVT har inte manifesterat något intresse för att utnyttja den sålunda mycket vitala och ekonomiskt gynnsamma filmsituationen i Norrbotten, vilket för det första medför att TV blivit helt marginaliserad som aktör i dramaproduktionens utveckling i regionen, för det andra att filmproducenterna går miste om möjligheterna att använda sin kapacitet också till &lt;NOBR&gt;TV-produktioner&lt;/NOBR&gt; och plantskoleverksamhet, för det tredje att regionen går miste om avsevärda arbetstillfällen. Enligt chefen för SVT Drama är det avdelningens avsikt att antalet utläggningar skall öka och att situationen i Region Norr skall förbättras i dessa avseenden. &lt;SPAN class="ft23"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1993 års finansieringsavtal för Svenska Filminstitutet, § 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Svenska Dagbladet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1997-09-01&lt;/NOBR&gt; (Curman).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Filmproducenterna och den kommersiella televisionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;De försämringar i filmproducenternas arbetssituation gentemot televisionen som blev resultatet av den interna omorganisationen av Sveriges Television mot slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har inte kompenserats av att den reklamfinansierade televisionen fick sitt genombrott ungefär samtidigt. Filmproducenterna har mycket få utläggningsuppdrag från de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Stödfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft0"&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter (FSF) som organisation och flertalet av de enskilda filmproducenter som utredningen sammanträffat med uppfattar regeringens initiativ till en utredning om stödåtgärder för kvalitetstelevisionen som en mycket positiv händelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft0"&gt;”En allmän erfarenhet från större delen av västvärlden utanför USA är att kvalitetsproduktionen för att klara sig industriellt och kreativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft0"&gt;behöver en tredje finansieringspart vid sidan av &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; och produktionsföretag. En annan erfarenhet är att ekonomiska insatser inom denna sektor genererar många arbetstillfällen och många nya projekt.” &lt;SPAN class="ft23"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;FSF beräknar att ett externt stöd för &lt;NOBR&gt;TV-anpassad&lt;/NOBR&gt; kort- och dokumentärfilm skulle motverka flera av de kreativa, professionella och ekonomiska nackdelar som blivit följden av de senaste årens utveckling inom området. Vid sidan av formella projektstöd skulle man önska ett system som tillåter en planeringsstödjande verksamhet och idéutveckling, t.ex. i form av s.k. ”manusdoktorer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Samtidigt ser man vissa uppebara risker med ett fondsystem som kan ge de sändande programbolagen alibi för att dra sig undan ett eget ansvar för kvalitetsproduktionen. Någon förutser konflikter utifrån det inte alltför osannolika perspektivet att &lt;NOBR&gt;TV-bolagen,&lt;/NOBR&gt; produktionsbolagen och fondhandhavaren kan tänkas ha skilda uppfattningar om kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;Filmproducenterna hade i tidigare skeden en betydande funktion som samproducerande partners till SVT då det gällde inspelningar t.ex. av enskilda filmprojekt, dramaserier och barnprogram. De förfogar fortfa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Nilson, 1 okt 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;rande över en stor kapacitet för &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; inom både dokumentär- och dramaklassen. Den förblir emellertid i stor utsträckning outnyttjad på grund av bristande efterfrågan från de sändande &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; sida. Dessa förhållanden medför att en viktig plantskola för &lt;NOBR&gt;TV-orienterade&lt;/NOBR&gt; regissörer, författare och andra filmarbetare ligger i träda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;Ett finansieringsstöd för &lt;NOBR&gt;TV-anpassad&lt;/NOBR&gt; novellfilm, dokumentärfilm och liknande kvalitetsproduktion skulle enligt FSF:s egen bedömning dels utjämna svackorna i arbetsintensiteten och dels innebära en arbetsmarknadsmässigt gynnsam effekt i synnerhet för de mindre bolagen som därmed skulle få möjlighet att vara verksamma även mellan långfilmsproduktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Produktionsbolag på den kommersiella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-marknaden&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft0"&gt;Produktionsbolagen inom denna grupp är jämförelsevis nyetablerade. Praktiskt taget samtliga har tillkommit efter &lt;NOBR&gt;TV-monopolets&lt;/NOBR&gt; avveckling och de räknar i allmänhet de kommersiella sändarkanalerna som sina huvudsakliga avnämare. Kärnan i gruppen utgörs av ett dussintal större bolag med fler än tio fast anställda och med en beräknad samlad omsättning på ca 750 miljoner kronor. Åtskilliga av de mer betydande bolagen ingår i större mediakoncerner, ofta i samma bolagsbildningar som någon eller flera av de sändande kanalerna (Strix Television AB ingår liksom MTV Produktion AB i Kinneviksfären, Wegelius TV är knutet till Bonniers, Meter Film &amp; Television AB till det norska medieföretaget Schibsted). Det hindrar inte att produktionsbolagens intressen i avgörande avseenden skiljer sig från moderbolagens egna &lt;NOBR&gt;TV-kanaler.&lt;/NOBR&gt; Det utländska ägandet tenderar att öka bland produktionsbolagen på den kommersiella marknaden (Schibsted, Egmont, Endemol, Grundy...).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;Vid sidan av dessa större produktionsbolag finns en ungefär lika stor krets av medelstora företag med mer begränsade men någorlunda kontinuerliga åtaganden från de kommersiella kanalernas sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Producenterna i denna grupp av stora och medelstora produktionsbolag har alltså historiskt utvecklats i en helt annan mediekultur än filmproducenterna och de fria filmarna. Av tradition producerar de också generellt sett andra typer av &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; än de fria filmarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Avsnittet bygger i huvudsak på uppgifter i branschpressen och från Bråkenhielm 3 juli 1997, Dabrowski 8 juli 1997, Dopping 8 juli 1997, Lundin 22 aug 1997, Marie Nilsson 28 aug 1997, Rehnberg 18 aug 1997, Swartz 20 aug 1997, Wegelius 27 aug 1997, Zachrisson och Kinning 26 aug 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft0"&gt;Deras inspelningsprojekt kräver för det mesta samlade insatser av många personalkategorier, vilket förklarar varför bolagsstrukturen är mer utvecklad här än bland de fria filmarna. I gengäld saknar de kommersiella producenterna en fungerande intresseorganisation. Produktionsbolagen står följaktligen utan gemensam förhandlingsstrategi inför motparterna, dvs. de olika &lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Det händer att de sändande &lt;NOBR&gt;TV-företagen&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;såväl SVT som reklamfinansierade programbolag &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;gör utläggningar av enstaka stora nöjesprogram, men i övrigt arbetar de kommersiella produktionsbolagen nästan uteslutande med större programpaket, med serier, fiktionsföljetonger av olika längd, repetitiva underhållningsprogram, talkshows etc. På underhållningssidan är det vanligt med inspelningstekniska blandformer, där beställaren står för vissa produktionsfunktioner, produktionsbolaget för andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;Beställningsinitiativet för sådana programserier av skilda slag ligger av naturliga skäl nästan alltid hos det sändande bolaget, som i sin långsiktiga planering behöver tillförsäkra sig periodisk underhållning av visst slag en viss veckodag under en viss tid. Det får till följd att även produktionsomständigheterna på avgörande punkter skiljer sig från dem som råder bland fria filmare. Det produktionsbolag som producerar en underhållningsserie behöver inte gå ut och ordna tillskottsfinansiering från andra håll för att kunna finansiera sin produkt, något som den frie filmaren ofta tvingas göra. De kommersiella producenterna producerar program som i princip förväntas bli fullt betalade av beställaren/sändaren. Producenterna betraktar ofta grunderna för programbolagens betalningsprinciper som mycket diskutabla. Producenterna anser att alla risker för närvarande tas i producentledet, inte i sändarledet. Affärsmetoderna i branschen är emellanåt mycket okonventionella, vilket gör det svårt att få en fungerande stabilitet i relationerna mellan beställare och producenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft0"&gt;Förutom de större och medelstora finns ett svårberäknat antal mindre medieföretag som mer sporadiskt ägnar sig åt kommersiell TV- produktion, ofta lokalt. Vid sidan av programproduktionen ägnar de sig företrädesvis åt reklam, beställningsfilm och videoproduktion. De små bolagen arbetar på i stort sett liknande villkor som de fria filmarna, möjligen med ännu mindre rörelsefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft0"&gt;Mot bakgrund av den hårt kommersialiserade branschkulturen på detta område är det möjligen förvånande att det finns en allmän vilja bland producenter och produktionsbolag att få använda sin kreativa lust och sina professionella kapaciteter till mer kvalificerade kvalitetsprojekt än dem som vanligen efterfrågas av beställarna. Det visar sig att kvalitetsvärderingarna i överraskande hög grad överensstämmer med dem som brukar förknippas med public &lt;NOBR&gt;service-andan.&lt;/NOBR&gt; Företrädare för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft0"&gt;produktionsbolagen på den kommersiella marknaden framhåller gärna att ambitionsnivån i producentkåren är mycket högre än den opinionsbildande allmänheten och i synnerhet politikerna föreställer sig. (”Om Marita Ulvskog ville skulle hon i produktionsbranschen ha ett gäng människor som arbetade i hennes syften för att TV skall bli kulturbärande”. &lt;SPAN class="ft23"&gt;22&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Problemet är att kanalerna sällan efterfrågar sådana ”kvalitetsprogram” när de vänder sig till de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;/NOBR&gt; De redaktionella avdelningarna inom SVT föredrar att själva producera sina prestigeprogram och vänder sig i övrigt hellre till andra samarbetspartners för att få tillgång exempelvis till dokumentärfilmer, kultursatsningar, barnprogram och dramatik. De reklamfinansierade sändningsbolagen beställer i stort sett bara breda publika underhållningsprogram, formatversioneringar och enkla talkshows. Det får till följd att produktionskapaciteterna renodlas för att tillgodose standardtillverkningens behov, vilket i sin tur medför att kompetensutvecklingen på andra områden blir lidande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft0"&gt;De kommersiella produktionsbolagen &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;även de som ägs eller delägs av de stora mediekoncernerna &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;beskriver ofta att deras rörelsefrihet på senare år blivit hårt kringskuren i flera avseenden som inverkar på kvalitetsnivån, både vad gäller professionalitet, form, innehåll, genreval etc. De kommersiella kanalerna eftersträvar inte kvalitet för kvalitetens skull utan söker sig till den kvalitetsnivå som ger bästa ekonomiska utdelning för minsta ekonomiska insats. Programbolagen begär allt oftare in anbud på inspelningsprojekt där produktionsbolagen tvingas konkurrera om kostnader i stället för om professionell kvalitet. Det anses i sådana sammanhang inte vara någon självklar fördel att höra till samma koncern som ett sändande bolag. Upphovsrättsligt begränsas produktionsbolagens rörelsefrihet av att sändningsbolagen förbehåller sig samtliga rättigheter för egen del, vilket omintetgör möjligheterna för producenten att nyttiggöra sina produkter i andra led, medier och länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft0"&gt;Köpeavtalen mellan sändande och producerande bolag avser endast färdiga produktioner. Programbolagen betalar sålunda inte för idéer eller idéutveckling. Några av de större och medelstora produktionsbolagen har etablerat små utvecklingsavdelningar, men bolag med snäv ekonomi har inte råd att avsätta något eget budgetutrymme för produktutveckling och idéproduktion. Detta inverkar negativt på både kreativiteten och den professionella lusten och blockerar möjligheterna till experiment och provprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Branschbibeln 97, s. 26 (Annie Wegelius).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft0"&gt;Sedan något år föreligger dessutom en tydlig tendens bland de större annonsörerna att vilja utsträcka sitt inflytande till produktionsplaneringen i syfte att knyta programproduktionen tätare samman med reklamens målsättningar, vilket enligt produktionsbolagens framtidsperspektiv kan befaras vara till förfång för produktionernas kvalitet och trovärdighet på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Eftersom de kommersiella kanalernas beställningar vanligtvis är avsedda för att exploateras uteslutande inför svensk publik har det professionella utbytet med den internationella &lt;NOBR&gt;TV-kulturen&lt;/NOBR&gt; huvudsakligen begränsat sig till mottagande funktioner, t.ex. formatköp. Internationellt utåtriktad verksamhet i form av samproduktioner och utlandsförsäljning har följaktligen hittills varit sällsynt hos de kommersiella produktionsbolagen. Endast undantagsvis söker de medel hos europeiska bidragsorgan som &lt;NOBR&gt;MediaII-programmet&lt;/NOBR&gt; eller Eurimages.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Den allmänna bedömningen bland produktionsbolagen på den kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-marknaden&lt;/NOBR&gt; är att en fristående finansieringskälla skulle öka produktionsbolagens kreativa oberoende och ekonomiska rörelsefrihet i förhållande till de sändande bolagen och bidra till en förstärkning av kvalitetsutbudet. Bedömningen av realismen i en sådan prognos är beroende av hur man värderar de sändande bolagens beredvillighet att köpa och lämna rum för den sortens produktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft24"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;Producenterna på den reklamfinansierade &lt;NOBR&gt;TV-marknaden&lt;/NOBR&gt; är genomgående solidariska med de kommersiella premisser som styr deras verksamhet men anför en rad omständigheter som sänker den professionella kvaliteten på programverksamheten och som på sikt hotar att sänka standarden ytterligare. Det finns bland dessa producenter och produktionsbolag en utbredd lust och vilja att producera program av den art som brukar förknippas med public &lt;NOBR&gt;service-ideologin&lt;/NOBR&gt; och som tillfredsställer deras yrkesstolthet, professionella självkänsla och kvalitetsanspråk bättre än den standardproduktion de vanligen är hänvisade till. De viktigaste hindren är för det första att deras normala uppdragsgivare, dvs. de reklamfinansierade &lt;NOBR&gt;TV-bolagen,&lt;/NOBR&gt; inte efterfrågar den typen av program, för det andra att produktionsapparaten och kompetensen inom gruppen av tradition är hårt uppknuten till den breda underhållningsproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Personligen anser jag att kriserna inom den svenska &lt;NOBR&gt;TV-underhåll-&lt;/NOBR&gt; ningen i grunden beror på helt andra orsaker än brist på pengar. Däremot är jag övertygad om att branschen skulle vitaliseras av att från andra håll än som nu står till buds kunna söka medel till experiment,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;utveckling och försöksprojekt, dvs. sådant som de sändande kanalerna inte betalar för. Vad beträffar produktionen av kulturprogram, dokumentärer, kortfilmsdramatik, barnprogram etc. gäller i praktiken i stort sett samma yttre villkor för de kommersiella bolagen som för de fria filmarna; möjligheterna till kvalitetsproduktion skulle öka med tillkomsten av en finansieringskälla som står fri från de sändande bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;En förstärkning av de tillgängliga finansiella resurserna på den berörda programsektorn skulle antagligen endast marginellt förändra produktionsbilden hos bolagen på den kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-marknaden,&lt;/NOBR&gt; men den skulle bidra till att höja självkänslan och professionalismen bland producenter och programpersonal. Den skulle knappast öka sysselsättningen i stort, men den skulle sannolikt medföra en viss förändring i personalrekryteringen i det att nya kompetenskategorier engagerades i verksamheten &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;kulturarbetare, akademiker, researchers, dramaturger etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Svenska Teaterförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Utredningen har i enlighet med sina direktiv överlagt med Svenska teaterförbundet om behovet av och formerna för en eventuell fristående finansieringskälla för fristående &lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-producenter&lt;/NOBR&gt; att vända sig till. Efter överläggningarna har Teaterförbundet sammanfattat sina grundläggande synpunkter i följande huvudpunkter: &lt;SPAN class="ft23"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;I fråga om olika alternativa stödformer till ‘oberoende’ produktion vill vi helst se en fondkonstruktion. Så vitt vi förstår av SFI:s rekommendationer för nytt filmavtal finns det all anledning att i annan form stödja ren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; utanför de sändande kanalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Vi tror att en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-fond&lt;/NOBR&gt; skulle medföra att utbudet av program skulle öka och att mångfalden av olika typer av program i programutbudet skulle öka. Det skulle vara en klar stimulans till nytänkande och kreativitet. Stöd till finansiering av produktion för TV borde rimligtvis också ge ett gott tillskott av arbetstillfällen; främst för produktionspersonal men också konstnärligt verksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Vi tror också att en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-fond&lt;/NOBR&gt; skulle bidra till en ekonomisk och avtalsmässig sanering av den produktion som sker vid sidan av de sändande kanalerna. För närvarande har Teaterförbundet och framför allt våra medlemmar en hel del problem med anställningsvillkor, ekonomiska haverier m.m. på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Brev från STF, 24 okt 1997 (Sander).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft0"&gt;I en efterföljande kommentar skriver Teaterförbundet vidare om &lt;NOBR&gt;TV-fondsperspektivet:&lt;SPAN class="ft23"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft0"&gt;”Det skulle stärka möjligheterna att göra ”riskproduktion” i meningen av projekt som har förutsättningar att ge värdefulla upplevelser och insikter vid sidan om program som förväntas ge höga tittarsiffror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft0"&gt;En &lt;NOBR&gt;TV-fond&lt;/NOBR&gt; kan rätt utformad också ge större möjligheter för producenter, manusförfattare och andra ”kreatörer” att förverkliga idéer vid sidan om ”the main stream”. Eller annorlunda uttryckt: Ge folk med skapande idéer mer inflytande över vad som produceras.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Ett ord om Öppna kanalen...&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Öppna kanalen är ett begrepp för ickekommersiell &lt;NOBR&gt;lokal-TV&lt;/NOBR&gt; med stor tillgänglighet för medborgarnas egen medverkan och egna produktionsinitiativ. Den finns etablerad i kabelnäten i Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad och Västerås och har där en samlad publikpotential på över en miljon tittare. Öppna kanalen har motsvarigheter i många länder i västvärlden, betecknas internationellt som ”public access television” och förespråkas bl.a. av &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet.&lt;/NOBR&gt; Öppna kanalen har uttalad demokratisk målsättning att vidga yttrandefrihetens praktiska tillämpningar inom &lt;NOBR&gt;TV-området.&lt;/NOBR&gt; En stor del av programutbudet försiggår på invandrarspråk. Verksamheten finansieras i Sverige bl.a. genom ideellt arbete, medlemsavgifter, projektbidrag och sponsring.&lt;SPAN class="ft23"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft0"&gt;Den programproduktion som odlas inom denna ”den tredje vägens TV” är ideologiskt förbunden med den demokratiska yttrandefrihetens idéer och därmed principiellt obunden av de institutionaliserade kvalitesvärderingar som upprätthålls inom både den kommersiella och den public &lt;NOBR&gt;service-orienterade&lt;/NOBR&gt; televisionen. Öppna kanalen är i och för sig i behov av mer pengar men inte för att att höja kvalitetsnivån i den bemärkelse som avses i utredningsdirektiven. &lt;SPAN class="ft23"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;Eftersom verksamheten på Öppna kanalen alltså baseras på helt andra principer än dem som aktualiseras i departementets direktiv anser jag inte att kanalens ekonomiska behov har relevans för denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Brev från STF 30 okt 1997 (Sander).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;/www.openchannel.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Hederström, 7 okt 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;...och ett annat om TV8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;TV8 är en minipaykanal, som finansieras dels med abonnemangsavgifter dels med reklam. Kanalen är nystartad och har en viss studiobaserad egenproduktion huvudsakligen inriktad på ekonominyheter. Huvudparten av utbudsvolymen består av inköpta dokumentärer (7 à 800 timmar per år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;TV8-ledningen&lt;/NOBR&gt; anser visserligen att det normalt sett innebär ett publikt mervärde att kunna presentera svenska program men produktionen av svenska dokumentärer är alltför dyr jämfört med t ex engelsk för att kanalen skall kunna satsa på utläggningar eller inköp här hemma. ”De svenska dokumentärfilmarna har för liten kringmarknad att slå ut sina kostnader på.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Om ett system med extern fondfinansiering medför en avsevärd kostnadssänkning är TV8 i högsta grad intresserad. Om detta är att säga att en fond knappast kan tänkas medföra sådana effekter att priserna på svenska dokumentärer skulle komma i närheten av de engelska annat än i undantagsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;Det är framför allt tre kategorier av fristående produktionsenheter som berörs av de problem som utredningen haft att analysera: a) fria filmare, b) producenter inom den traditionella biograffilmssektorn samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;c) produktionsbolag på den kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-marknaden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;$E FRIA FILMARNA &lt;/SPAN&gt;har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av åtstramningspolitiken inom Sveriges Television, dels i form av en trettioprocentig nedskärning i utläggningsvolymen på dokumentärsidan, dels i form av en radikal reducering av medlen till utläggningar på fiktionssidan, dels också genom att SVT alltmer tvingats flytta normen för sina finansiella åtaganden allt längre från fullfinansieringens nivå. Situationen har för deras del inte förbättrats av expansionen på &lt;NOBR&gt;reklam-TV-sidan,&lt;/NOBR&gt; eftersom de endast sällan har uppdrag från de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna.&lt;/NOBR&gt; Dessa omständigheter medför en rad problematiska konsekvenser för de fria filmarna. De tvingas använda en stor del av sin kreativa energi åt finansieringsproblem. De får svårare att finna samproducenter inom och utanför landet. Deras möjligheter att avsätta medel till utveckling utarmas. Beroendet av sponsorer ökar. Följden blir att de fria filmarna oftast arbetar under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Uppgiftslämnare: Hans Linder, 30 okt 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER &lt;SPAN class="ft18"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;stora personliga uppoffringar för att få sina projekt förverkligade och visade i TV. Många tvingas till periodisk arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;De fria filmarna arbetar av tradition framför allt inom två favoriserade genrer, kortfilm och dokumentärer. Det förefaller som om särskilda stödåtgärder i någon form skulle kunna ha en gynnsam effekt på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;de fria filmarnas arbetssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;&amp;ILMPRODUCENTERNA &lt;/SPAN&gt;hade i tidigare skeden en betydande funktion som samproducerande partners till SVT då det gällde inspelningar av t.ex. enskilda filmprojekt, dramaserier och barnprogram. De förfogar fortfarande över en stor kapacitet för &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; inom både dokumentär- och dramaklassen. Den förblir i stor utsträckning outnyttjad på grund av bristande efterfrågan från de sändande &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; sida. Dessa förhållanden medför att en viktig plantskola för &lt;NOBR&gt;TV-orienterade&lt;/NOBR&gt; regissörer, författare och andra filmarbetare ligger i träda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Ett finansieringsstöd för &lt;NOBR&gt;TV-anpassad&lt;/NOBR&gt; novellfilm, dokumentärfilm och liknande kvalitetsproduktion skulle uppenbarligen dels bidra till att utjämna svackorna i arbetsintensiteten och dels innebära en arbetsmarknadsmässigt gynnsam effekt i synnerhet för de mindre bolagen som därmed skulle få möjlighet att vara verksamma även mellan lång-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;filmsproduktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bland &lt;/SPAN&gt;PRODUCENTERNA P¥ DEN REKLAMFINANSIERADE 46 MARKNADEN &lt;SPAN class="ft15"&gt;finns en utbredd lust och vilja att producera program av en art som tillfredsställer deras yrkesstolthet, professionella självkänsla och kvalitetsanspråk bättre än den standardproduktion de vanligen är hänvisade till. De viktigaste hindren är för det första att deras normala uppdragsgivare, dvs. de reklamfinansierade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-bolagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; inte efterfrågar den typen av program, för det andra att produktionsapparaten och kompetensen inom gruppen av tradition är hårt uppknuten till den breda underhållningsproduktionen. Kriserna inom den svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-under-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; hållningen torde i grunden bero på helt andra orsaker än brist på pengar. Däremot skulle producenterna inom denna del av branschen vitaliseras av att från andra håll än som nu står till buds kunna söka medel till experiment, utveckling och försöksprojekt, dvs. sådant som de sändande kanalerna inte betalar för. Vad beträffar produktionen av t.ex. dokumentärer och kortfilmsdramatik gäller i praktiken i stort sett samma yttre villkor för de kommersiella bolagen som för de fria filmarna: möjligheterna till kvalitetsproduktion skulle öka med tillkomsten av en finansieringskälla som står fri från de sändande bolagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft0"&gt;De fria produktionsenheternas viktigaste avnämare är dels Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft0"&gt;Television, dels de kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3VERIGES 4ELEVISION &lt;/SPAN&gt;är ett public &lt;NOBR&gt;service-företag&lt;/NOBR&gt; med ett formellt uttalat kvalitetskrav ställt på sig. På vissa programområden har SVT svårigheter att som sändande bolag leva upp till sina egna kvalitetsambi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;!KT¶RER PROBLEM OCH POSITIONER&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft0"&gt;tioner och till sina ansvarsambitioner gentemot fria producenter, produktionsbolag och enskilda filmare. Ambitionerna sammanfaller med särskilt markant behovsstyrka inom två programområden: dokumentärer och kortfilmsfiktion. I den senare gruppen ingår förutom spelad novellfilm även animationer. Inom dessa två genregrupper skulle ett externt stödsystem kunna få avgörande betydelse för SVT:s kvalitetsut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;bud och utläggningspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bland &lt;/SPAN&gt;DE KOMMERSIELLA 46 KANALERNA &lt;SPAN class="ft15"&gt;intar TV4 en särställning såsom varande den enda reklamfinansierade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-kanalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; med tillstånd att sända rikstäckande television i marknätet. Kanalen anser sig med nuvarande reklamlagstiftning framför allt sakna medel för att i önskvärd utsträckning låta producera kvalificerad dramatik, genomarbetade dokumentärer och barnprogram. Externa medel till svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-produktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; skulle för TV4:s del bidra till att ekonomiskt tr ygga barnprogrammen och till att förstärka utbudet på novell- och dokumentärsidan. Det senare kan i någon mån anses giltigt och önskvärt också för övriga kommersiella kanaler. Indirekt skulle även dessa tillgodogöra sig frukterna av den professionella utveckling som ett stödsystem till kvalitetsproduktion utanför de sändande bolagen skulle innebära.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;Genomgången leder fram till den sammanfattande slutsatsen, att de fria produktionsenheternas och de sändande &lt;NOBR&gt;TV-företagens&lt;/NOBR&gt; intressen för ett externt stöd till kvalitetsproduktion sammanfaller och förenas i två huvudkategorier: kortfilm och dokumentärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;Flertalet intressenter har förordat någon form av fondsystem för det externa bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;4 Staten tar ett initiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft0"&gt;I februari 1997 beslöt regeringen att ta initiativ till en utredning med syftet att säkerställa svensk kvalitetsproduktion för TV. Av utredningsdirektiven framgår att regeringen bl.a. förväntar sig att utredningen föreslår åtgärder som kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;öka antalet finansieringskällor för fristående &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och TV- producenter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-utbudet,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ge positiva sysselsättningseffekter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bidra till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; utveckling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bidra till att sprida svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-kultur&lt;/NOBR&gt; i världen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;gynna samverkan mellan olika aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft0"&gt;Vid utformningen av förslaget skall utredaren uppmärksamma den Europeiska gemenskapens regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;Utredningen skall i första hand lämna förslag om en försöksverksamhet med stödåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Åtgärdsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Efter att ha jämfört olika tänkbara alternativ har jag kommit fram till att följande förslag till försöksverksamhet är det som bäst uppfyller förväntningarna i utredningsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;3TATEN TAR ETT INITIATIV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En fond upprättas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;En statlig &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-fond&lt;/NOBR&gt; upprättas med ändamålet att utifrån vissa kriterier stödja svensk kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Fonden finansieras helt av statliga medel genom årliga anslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Fonden administreras av en myndighet, förslagsvis kallad Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-nämnden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;TV-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; direktion associeras under försöksperioden i administrativt hänseende till en redan existerande myndighet, förslagsvis Presstödsnämnden. Till direktionen knyts en liten administrativ enhet med ekonomisk och juridisk expertis samt sekreterarfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Nämnden har en styrelse bestående av fyra personer, utsedda av regeringen bland dugliga kvinnor och män med god kännedom om branschens olika grenar. Styrelsen fattar övergripande beslut om verksamheten och kontrollerar dess allmänna överensstämmelse med givna målsättningar, utser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; handläggare, de s.k. nämndproducenterna, samt fattar de formella besluten om stöd och bidrag efter förslag från nämndproducenterna. Styrelsens ordförande är tillika nämndens direktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Medel ur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-fonden&lt;/NOBR&gt; kan utgå som produktionsstöd eller som underlagsbefrämjande bidrag till &lt;NOBR&gt;TV-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Produktionsstöd kan utgå dels till kortfilmer, dels till dokumentärer, dels till pilotprogram för avgränsade seriesatsningar inom dessa programkategorier. Underlagsbefrämjande kan utgå exempelvis till planering, idéutveckling och manusbearbetning inom samma programkategorier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Produktionsstöd och underlagsbefrämjande bidrag kan sökas av produktionsföretag utanför de sändande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;/NOBR&gt; Till ansökan om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;De numrerade textstyckena i detta avsnitt kommenteras i identiskt numrerade moment i kapitel 5.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;3TATEN TAR ETT INITIATIV&lt;SPAN class="ft18"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;stöd eller bidrag skall fogas intyg från ett sändande bolag som anger sin intention att sända och avsikt att delta i finansieringen av projektet. Produktionsföretag kan inte söka medel ur &lt;NOBR&gt;TV-fonden&lt;/NOBR&gt; med stöd av intyg från sändande bolag i samma koncern, inte heller får ett anställningsförhållande föreligga mellan sökande part och sändande bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Stöd och bidrag ur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-fonden&lt;/NOBR&gt; bör förbehållas sådana produktioner och projekt som inte bedöms ligga inom ramen för det sändande bolagets normala standardutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;TV-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; engagemang i enskilda projekt formaliseras genom samproduktionsavtal med tre parter: a) ett produktionsföretag, b) ett sändande bolag, c) &lt;NOBR&gt;TV-nämnden,&lt;/NOBR&gt; representerad av en nämndproducent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft24"&gt;4.1.2 Två nämndproducenter utses &lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;11)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bedömningen av vilka projekt som skall stödjas görs av två nämndproducenter med var sitt ansvarsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bedömningen skall baseras på en kvalitetsvärdering och på en noggrann uppskattning av projektets produktionstekniska genomförbarhet och ekonomiska realism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;13)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kvalitetsvärderingen kan baseras på de baskriterier som anges i avsnittet 2 ovan, ”En fråga om kvalitet”, samt i övrigt på den övergripande målsättningen att tillvarata och utveckla och förnya televisionens särskilda förutsättningar att förmedla kunskap, upplevelser och fantasistimulans och därmed ge möjligheter till insikt, omvärldsorientering, inlevelse, engagemang och förströelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bägge nämndproducenterna har i lika mån ansvar för nämndens engagemang både på kortfilmssidan och på dokumentärsidan. Bägge har lika stor andel av fondmedlen att förvalta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;15)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Båda nämndproducenterna skall särskilt slå vakt om program för barn och ungdom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;De numrerade textstyckena i detta avsnitt kommenteras i identiskt numrerade moment i kapitel 5.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;3TATEN TAR ETT INITIATIV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;En av nämndproducenterna har liksom styrelse och direktion Stockholm som bas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;17)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;En nämndproducent lokaliseras till landsorten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Nämndproducenterna skall vara mobila, dvs. minst en gång per termin ha annonserade mottagningar på lämpliga orter i södra, västra, norra och östra Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;19)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Nämndproducenterna utses under försöksperioden för en mandatperiod om fyra år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;4.1.3 Avtalsmässiga riktlinjer &lt;SPAN class="ft23"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Grundmodellen för ett samproduktionsavtal inom ramen för TV- nämndens verksamhet skall vara att nämnden bidrar med högst 80 % av produktionskostnaderna, den bidragssökande producenten svarar för minst 10 %, det sändningsgaranterade bolaget för minst 10 %.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;21)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Det sändningsgaranterande bolagets insats skall i grundmodellen avse sändningsrätten till en visning och två snabbrepriser. Övriga rättigheter och exploateringsmöjligheter tillfaller producenten. I den mån det sändande bolaget deltar i produktionen med en insats som avsevärt överstiger 10 % fattas särskild överenskommelse om fördelningen av rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Den bidragssökande producenten kan inom sin andel av samproduktionen tillgodogöra sig insatser från egna medfinansiärer, samproducenter, sponsorer etc, svenska såväl som utländska. I den mån ett sådant medfinansierande förutsätter premiärvisning i annan kanal eller annat medium än det sändningsgaranterande bolaget, regleras villkoren i särskilt avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;23)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Produktionsbudgeten skall vara fullfinansierad vid tidpunkten för nämndens beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;De numrerade textstyckena i detta avsnitt kommenteras i identiskt numrerade moment i kapitel 5.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;3TATEN TAR ETT INITIATIV&lt;SPAN class="ft18"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;TV-nämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; ställer inga återbetalningsanspråk på det fria produktionsföretaget till följd av eventuella vinster på en nämndfinansierad produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;25)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;TV-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; insats som huvudfinansiär skall särskilt markeras i den färdiga produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft20"&gt;4.2 Efter tre års försöksverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft0"&gt;Försöksverksamheten utvärderas slutgiltigt efter tre år utifrån de baskriterier för verksamheten som anges i ingressen till detta kapitel och som innebär att stödåtgärderna förutom att öka antalet finansieringskällor också ska bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska &lt;NOBR&gt;TV-utbudet,&lt;/NOBR&gt; ge positiva sysselsättningseffekter, bidra till TV- mediets utveckling, bidra till att sprida svensk &lt;NOBR&gt;TV-kultur&lt;/NOBR&gt; i världen och gynna samverkan mellan olika aktörer. Utvärderingen genomförs eller delegeras till enskild person av en instans som är oberoende av huvudintressenterna och nämndstyrelsen, förslagsvis Granskningsnämnden för radio och TV, och överlämnas till regeringen. Utvärderingen kan med fördel kontinuerligt relateras till det s.k. public servicebokslut och den redovisning från TV4 som årligen skall tillställas Granskningsnämnden. &lt;SPAN class="ft35"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Det åligger &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; styrelse att säsongvis redovisa utfallet av nämndens verksamhet till den utvärderande instansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft0"&gt;Om utvärderingen av försöksverksamheten ger vid handen att effekterna varit tillräckligt gynnsamma i förhållande till statens insatser bör verksamheten efter en översyn av regelverket kunna permanentas. Den bör då utföras i större skala och med resurser som ger utrymme för ytterligare en nämndproducent med samma ekonomiska grundvillkor som de två tidigare. Den tillkommande nämndproducenten bör i så fall få ansvar för särskilt kostnadskrävande projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;1996-12-20,&lt;/NOBR&gt; Anslagsvillkor, § 20 samt regeringsbeslut 1996- &lt;NOBR&gt;12-12,&lt;/NOBR&gt; Tillstånd att sända television, § 13.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;5 Motiv och preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft0"&gt;För att uppnå de målsättningar som anges i direktiven har utredningen generellt eftersträvat en så enkel, rak, obyråkratisk och effektiv lösning som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Åtgärdsförslaget och utredningsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft0"&gt;Åtgärdsförslaget förverkligar utredningsdirektivens avsikter i bl.a. följande avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det ökar antalet finansieringskällor för fristående &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-producenter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det kan förväntas bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-utbudet,&lt;/NOBR&gt; eftersom de tillkommande medlen uteslutande är destinerade till produktion av kvalitetstelevision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det torde ge avsevärda sysselsättningseffekter, allt efter den statliga insatsens storlek. Enligt bedömningar som baseras på erfarenheter inom filmbranschen bör ett årligt anslag om 75 miljoner kronor generera vad som motsvarar mellan 225 och 280 nya jobb i den här föreslagna grundmodellen. 100 miljoner kronor bör generera mellan 300 och 375 jobb.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det kan förväntas bidra till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; utveckling eftersom det skapar förutsättningar för ett vitalt och vågat kreativt produktionsklimat. Regelverket syftar till att möjliggöra risktagningar under kreativt ansvar. Om förslaget genomförs skapas en balanserande komplettering till marknadskrafterna på medieområdet. Samtidigt säkerställs livskraften hos en programverksamhet som inte motive-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;SFI (Gyberg).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft0"&gt;ras av vare sig publikens storlek eller produktionens billighet utan av kulturpolitiskt övergripande målsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det kommer att bidra till spridandet av svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-kultur&lt;/NOBR&gt; i världen i och med att det förbättrar förutsättningarna för att skapa internationellt attraktiva produkter. Möjligheterna till samproduktioner med utlandet kommer också att förbättras eftersom en solid svensk grundfinansiering ofta är en förutsättning för den internationella betalningsviljan enligt tidigare redovisade erfarenheter (avsnitt 3.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det gynnar samverkan mellan olika aktörer, eftersom det förutsätter deltagande från flera olika parter och eftersom det baseras på intresseyttringar från flertalet relevanta företags- och organisationsgrupperingar, såsom framgår av utredningens tidigare del (avsnitt 3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslaget står i överensstämmelse med innebörden i den Europeiska gemenskapens regelverk. Det finns anledning att särskilt fästa uppmärksamheten på § 31 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 97/36/EG: ”I syfte att främja framställningen av europeiska produktioner är det väsentligt att gemenskapen, med beaktande av den audiovisuella kapaciteten i varje medlemsstat och behovet att skydda Europeiska unionens mindre använda språk, främjar oberoende producenter.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kommentarer till nämndkonstruktionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Kommentarerna i detta avsnitt ansluter till de numrerade teststyckena i avsnitt 4.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Eftersom begreppet ”fond” haft ett tydligt bruksvärde i diskussionen kring kvalitetsstödet har jag valt att behålla det som beteckning för de penningmedel som förutsätts ställas till förfogande för kvalitetsstödet, detta trots att ordet i kanslisvenskan snarare är förknippat med stiftelseformen än med den myndighetsform som rekommenderas i detta åtgärdsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Av flera skäl bör nämnden finansieras helt med statliga medel. Oavsett de sändande bolagens vilja eller motvilja att bidra ekonomiskt till uppbyggandet av en fond för kvalitetsproduktion skulle deras medverkan i denna fas medföra ytterst svårbemästrade kvoteringsproblem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR &lt;SPAN class="ft18"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft0"&gt;både beträffande insatser och uttag. Inget av de sändande bolagen har heller accepterat modellen att ställa egna medel till förfogande i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft16"&gt;%NLIGT MIN UPPFATTNING M¥STE FONDEN F¶R ATT F¥ GENOMSLAGSKRAFT DIMENSIONERAS TILL MINST MILJONER KRONOR PER ¥R UNDER F¶RS¶KS PERIODEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Statlig verksamhet bör bedrivas i myndighetsform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Ny statlig verksamhet som staten avser att finansiera på egen hand bör i första hand läggas på en befintlig myndighet. Numera har myndigheter stor handlingsfrihet. Myndighetsformen är flexibel framför allt så till vida att regeringen kan göra vissa ändringar i en myndighets uppgifter. Myndighetens anslag används både till fördelning av bidrag och till att täcka vissa kanslikostnader. En redan befintlig myndighet kan hjälpa till med kanslifunktionerna. Presstödsnämnden har förklarat sig vara tänkbar som värdmyndighet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det är min uppfattning att nämnden inte bör samadministreras med Svenska Filminstitutets konsulentavdelning, eftersom det förefaller angeläget att Svenska TV- nämnden får en status som inte kan identifieras med eller ställas i skuggan av biograffilmens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Styrelsens beslut bör inte påverkas av partsintressen och styrelsen bör följaktligen inte bestå av partsrepresentanter. Inte heller bör parlamentariska aspekter läggas på en församling som i så hög grad som denna bör besättas med professionellt och konstnärligt välorienterade personer. Styrelsen har en deltidsarbetande ordförande med direktörsansvar för verksamhetens kontinuitet, samordning, allmänpolicy och information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Jag har övervägt konsekvenserna av att förenkla regelverket genom att begränsa medelstilldelningen uteslutande till produktionsstöd. Jag har övergivit tanken på grund av att praktiskt taget samtliga intressegrupper har framhållit vikten av att det skapas utrymme för planering, idéutveckling och manusbearbetning. En sådan möjlighet är förmodligen gynnsam inte bara för enskilda projekt utan också av strukturellt näringspolitiska skäl. Däremot har jag inte velat föreskriva hur stor del av fondmedlen som skall användas för underlagsbefrämjande bidrag. Det bör åtminstone under försöksperioden åvila nämndproducenterna att utifrån föreliggande behov göra den avvägningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Edman, 13 nov 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Som framgått av utredningens tidigare analysdel möts de sändande och de producerande intressegrupperingarnas behov och förhoppningar framför allt i två programakategorier, kortfilmer och dokumentärer. Det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft0"&gt;förefaller också vara framför allt inom dessa genrer som internationella stödsystem nått sina främsta resultat. &lt;SPAN class="ft35"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Båda kategorierna bör definieras med vida kriterier. Med film avses sålunda inte bara eller ens i främsta rummet material bevarat på celluloid, utan också elektroniskt framställda alster. Med kortfilm avses inte enbart novellfilm utan också animationer, experimentfilm, &lt;NOBR&gt;TV-anpassad&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;lyrik-,&lt;/NOBR&gt; balett- och videokonst och liknande produkter. Det är dock min uppfattning att kortfilmskategorin bör avgränsas i tid till högst 30 minuter, detta för att ge arten möjlighet att utvecklas på sina egna dramaturgiska villkor utan att identifieras med långfilmens estetiska traditioner. Som dokumentärer bör kunna räknas också faktaproduktioner som med tillhjälp av oortodoxa metoder åskådliggör och förtydligar, förklarar och ger kunskap om natur och kultur, människor och skeenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Det är angeläget att framhålla, att &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; satsning på kortfilm och dokumentärer inte får tas till intäkt för en reducering av det konsulentanknutna kort- och dokumentärfilmsstödet inom filmavtalets ram. Genrernas kinematografiska fortlevnad och utveckling är en kulturpolitisk angelägenhet som måste säkras med andra medel än TV- nämndens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Med avgränsade seriesatsningar avses motiviskt eller tematiskt sammanhållning och avslutade sviter om två till fem program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Med sändande bolag avses här &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; med stor räckvidd och hög tillgänglighet (för närvarande SVT1, SVT2, TV3, TV4, TV5, TV6). Att stöd och bidrag endast kan sökas av personer och bolag utanför de sändande &lt;NOBR&gt;TV-företagens&lt;/NOBR&gt; krets motiveras av utredningsdirektivens fokusering på fristående &lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-producenter.&lt;/NOBR&gt; Kravet på intyg från sändande bolag garanterar att de sändande bolagens redaktionella integritet ändå förblir orubbad. Även till underlagsbefrämjande bidragsansökningar bör fogas en intressegaranti från ett sändande bolag, dels för att undvika att nämnden överhopas med ansökningar, dels och framför allt för att undvika att projekt arbetas fram utan utsikter till förverkligande. Att sökande och sändande enheter inte får ingå i samma koncern förefaller vara ett naturligt sätt att säkerställa &lt;NOBR&gt;TV-fondens&lt;/NOBR&gt; syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;9)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Det är angeläget att minimera riskerna för att fonden skall missbrukas som ett kvalitetsalibi för programbolagen. En passus i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR &lt;SPAN class="ft18"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;regelverket bör vara avfattad med syftet att undvika att fondmedel utnyttjas för satsningar som programbolagen normalt skulle ha finansierat med egna medel. Det skall erkännas att formuleringen om standardutbud har en betydande konfliktpotential, eftersom standardutbudet ser mycket olika ut hos olika programbolag. Satsen är snarare adresserad till programbolagens goda omdöme än avsedd som ett avvisningskriterium för nämndproducenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft0"&gt;10) Genom samproduktionsavtalet markeras att nämnden personifierad av sin nämndproducent dels ikläder sig produktionsansvar, dels anlägger producentanspråk gentemot övriga parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kommentarer till nämndproducenternas funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;Kommentarerna i detta avsnitt ansluter till de numrerade textstyckena i avsnitt 4.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;11)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Nämndproducenterna är personer som är djupt engagerade i televisionens möjligheter som konstform och kulturbärare. Beteckningen producent är vald för att markera att handläggarna har ett kreativt ansvar som sträcker sig längre än till fördelningsuppdraget. De har ansvar för att kontinuerligt och omsorgsfullt följa upp de projekt som omfattas av verksamheten. Förhoppningsvis skall nämndproducenterna med det ansvar och det handlingsutrymme som följer av uppdraget kunna göra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-nämnden&lt;/NOBR&gt; till ett kraftcentrum som bidrar till att motverka den tidigare påtalade bristen på fungerande bolagsstrukturer bland de fria filmarna.&lt;SPAN class="ft23"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att en kvalitetsvärdering skall ligga till grund för nämndproducenternas beslut följer av uppsåtet med fonden. Nödvändigheten av en noggrann kontroll av produktionsteknik och ekonomi i varje enskilt fall följer med producentansvaret. Nämndens professionella expertskap och personkännedom skall vara tillräcklig för att garantera sund medelsanvändning och ett professionellt genomförande av varje projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;13)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att kvalitetsvärderingen skall baseras på vissa formulerade basvärderingar och målsättningar innebär inte att nämndproducenten befrias&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Avsnitt 3. 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft0"&gt;från ansvaret och förmånen att utifrån egna subjektiva värderingar prioritera och väga olika kvaliteter mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Med viss tvekan har jag kommit till slutsatsen att det vore mindre lämpligt att ge nämndproducenterna åtskilda genreuppdrag genom att göra den ene ansvarig uteslutande för nämndens kortfilmsengagemang, den andre uteslutande för dess dokumentära åtaganden. Visserligen kan det vara en fördel om prioriteringarna inom vardera genren görs med utgångspunkt i en och samma referensram, vilket skulle kunna tänkas underlätta en planmässig fördelning av resurserna. Å andra sidan är det risk för att nämndproducenternas respektive geografiska placering skulle medföra en icke avsedd styrning av genrernas produktionsfördelning över landet. Antagligen är växelbruket i de flesta fall en kreativt stimulerande arbetsform för eventuellt aspirerande nämndproducenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;15)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att program för barn och ungdom skall ges en särställning framgår av utredningsdirektiven. Jag har inte funnit anledning att öronmärka särskilda medel för ändamålet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Av tillgänglighetsskäl skall direktionen och en nämndproducent vara stationerade i Stockholm med närhet till samtliga sändande kanalledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;17)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Som framgått av utredningsbetänkandets tidigare del (avsnitt 3.1) är det både kultur- och regionalpolitiskt önskvärt att stimulansåtgärderna motverkar en kompetenskoncentration till Stockholm. För att fungera som ett regionalpolitiskt instrument skall nämnden förlägga en av sina nämndproducenter i landsorten. Förslagsvis utses Luleå till utlokaliseringsort under försöksperioden. Filmpool Nord har ställt i utsikt att i så fall ställa kansli och administration till förfogande på förmånliga villkor. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Bestämmelsen om nämndproducenternas mobilitet är ytterligare ett sätt att förbättra nämndens räckvidd och tillgänglighet runt landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;19)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Under försöksperioden bör mandattiden vara så lång att den tillåter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft0"&gt;att en utvärdering hinner genomföras utan att äventyra kontinuiteten i verksamheten. Efter försöksperioden bör mandatperioden reduceras till tre år, vilket förefaller vara en lämplig periodisering för att ge nämnd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Svensson, 1 sept, 13 nov 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR &lt;SPAN class="ft18"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;producenten möjlighet att profilera sig utan att för den skull få en alltför permanentad maktställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kommentarer till avtalsmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Kommentarerna i detta avsnitt ansluter till de numrerade textstyckena i avsnitt 4.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Principerna för insatsfördelningen mellan de tre basintressenterna har formulerats med det målmedvetna syftet att nämnden skall kunna fungera som en tung och avgörande faktor i produktionssystemet hellre än som en växelkassa med stor spridning och liten effekt. Något krontak för nämndens deltagande i enskilda projekt har sålunda inte angivits. I grundmodellen baseras nivån för det sändningsgaranterande bolagets insats på en avvägning mellan risken att dumpa priserna och nödvändigheten att göra transaktionerna attraktiva för programbolagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;Insatsnivån har placerats avsevärt högre än priset för köp av visningsrätter till färdiga program och strax ovanför det som kan betraktas som normalpriset för s.k. förhandsköp. Produktionsföretagets insats har satts i nivå med sändarföretagets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft0"&gt;Det bör framhållas att budgetgranskningen i en konstruktion som denna blir en utomordentligt viktig del av nämndproducentens arbete och ansvarstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;21)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Genom att begränsa förhandsköpet till den primära sändningsrätten med efterföljande snabbrepriser skapas möjligheten för producenten att efter viss tid avyttra programmet till fler svenska TV- kanaler än den sändningsgaranterande. Det sändningsgaranterande bolaget har möjligheten att tillförsäkra sig vidgade rättigheter genom särskilt avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Eftersom det är fullt möjligt att exempelvis en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;betalTV-kanal,&lt;/NOBR&gt; en regional &lt;NOBR&gt;TV-kanal,&lt;/NOBR&gt; en framtida digital kanal eller en kanal av TV8:s typ kommer att visa förhandsintresse för en produkt som produceras inom ramen för nämndverksamheten bör det skapas möjligheter för premiärvisning i en sådan kanal. Ett sådant alternativ måste naturligtvis underställas det sändningsgaranterande bolaget för avgörande och medföra en särskild förhandling om villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;23)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;När nämnden beslutar att stödja en produktion skall projektet inte vara i behov av ytterligare finansiärer för att kunna genomföras på sunda ekonomiska villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-OTIV&lt;/NOBR&gt; OCH PRECISERINGAR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p330 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Det finns skäl att förmoda att den administrativa kontrollapparaten skulle kosta mer i resurser och pengar än vad intäkterna från eventuella vinståterbetalningar skulle motivera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;25)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;För den opinionsmässiga effekten och för den publika värderingen av försöksperiodens verksamhet är det angeläget att de program som tillkommit med medel från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-nämnden&lt;/NOBR&gt; också marknadsförs på ett sätt som tydligt anger deras härkomst och ger dem en gemensam identitet inför &lt;NOBR&gt;TV-publiken.&lt;/NOBR&gt; Däremot finner jag det orealistiskt att föreskriva särskilda villkor beträffande prime &lt;NOBR&gt;time-placering&lt;/NOBR&gt; eller liknande favörer i tablåhänseende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;6 Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Branschens positioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Som framgått av kapitel 3 föreligger bland producenter, produktionsbolag och fria filmare ett behov av och en klart uttryckt önskan om en oberoende finansieringskälla för &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; placerad utanför de sändande bolagen. De sändande programbolagens och redaktionernas behov och intresse av ett sådant stöd för kvalitetstelevision varierar men är påtagligt inom vissa genreområden och vissa kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft0"&gt;De sändande bolagen avvisar alla alternativ som förutsätter deras egen medverkan i finansieringen av en fristående fond för ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Finansiella förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft0"&gt;Utredningen beräknar att det krävs minst 75 miljoner kronor årligen för att en försöksverksamhet enligt utredningsdirektivens syften skall vara meningsfull att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Finansiering av förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;Jag föreslår att finansieringen av den skisserade &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; fond för stöd till &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; sker med medel från TV4 AB:s koncessionsavgift. Mina argument har sin utgångspunkt i de mediepolitiska övervägandena kring avgiften som redovisas i prop. 1990/91:149 Om radio och &lt;NOBR&gt;TV-frågor.,&lt;/NOBR&gt; där det framgår att koncessionsavgiften från början uttryckligen var avsedd att användas till förstärkande av public &lt;NOBR&gt;service-verksamheten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;I lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område m.m. regleras den skyldighet att betala koncessionsavgift till staten som åligger ett programföretag som dels fått rätt att sända televionsprogram&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&amp;INANSIERING&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;i rundradiosändning (dvs. som riktar sig till hela landet) och som dels finansierar verksamheten med reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;I propositionen Om radio och &lt;NOBR&gt;TV-frågor&lt;/NOBR&gt; angavs att koncessionsavgiften skulle tillföras rundradiokontot och på så sätt bidra till att finansiera public &lt;NOBR&gt;service-verksamheten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;TV4 AB fick år 1991 tillstånd att sända &lt;NOBR&gt;reklam-TV&lt;/NOBR&gt; i marknätet och blev sålunda skyldig att erlägga koncessionsavgift. Från och med budgetåret 1995/96 betalas koncessionsavgiften in på statsbudgeten och är därmed fullt jämförbar med andra skatter, vilket innebär att de inte längre finansierar ett på förhand angivet ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft0"&gt;I propositionen 1996/97:101 om vissa ändringar i bestämmelserna i radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt; m.m. (1996:844) föreslog regeringen att annonsreglerna ändras på så sätt att den särskilda begränsning av mängden annonser som får sändas under bästa sändningstid tas bort och att högsta tillåtna annonsmängd höjs från åtta till tio minuter under sändningstiden mellan klockan 19.00 och 24.00. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 1996/97:KU19, rskr. 1996/97:208). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;Ändringen av annonsreglerna har som konsekvens att TV4 kan öka sina annonsintäkter. Detta påverkar koncessionsavgiftens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;Av TV4:s delårsrapport för de tre första kvartalen 1997 framgår att reklamintäkterna har ökat med 6,8 % jämfört med samma tid förra året. Motsvarande siffra enbart för det tredje kvartalet &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;när de nya annonsreglerna trädde i kraft &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;är 9,6 %. TV4 betalade 270 miljoner kronor i koncessionsavgift 1997 avseende intjänandeåret 1996. En försiktig beräkning av koncessionsavgiften avseende intjänandeåret 1997 ger vid handen att avgiften kommer att uppgå till minst 300 miljoner kronor, dvs. en ökning med mer än 30 miljoner kronor. Under efterföljande år bör koncessionsavgiften öka ytterligare och därmed täcka åtminstone större delen av finansieringsbehovet till en fond till stöd för &lt;NOBR&gt;TV-produktion.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;Mot bakgrund av att TV4:s koncessionsavgift ursprungligen var destinerad till att finansiera public &lt;NOBR&gt;service-verksamheten&lt;/NOBR&gt; bör det anses rimligt att avgiftsökningen som följer av de förändrade annonsreglerna används för att finansiera &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; fond för stöd till TV- produktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft10"&gt;&amp;INANSIERING &lt;SPAN class="ft9"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Finansieringsalternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Höjning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-avgiften&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;En alternativ möjlighet till finansiering av &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; fond vore att använda medel från rundradiokontot, dvs. via &lt;NOBR&gt;TV-avgiften.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;TV-avgif-&lt;/NOBR&gt; ten finansierar i dag public &lt;NOBR&gt;service-verksamheten&lt;/NOBR&gt; vid Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. Dessutom delfinansieras Granskningsnämnden för radio och TV med medel från rundradiokontot. Intäkterna på rundradiokontot påverkas främst av antalet &lt;NOBR&gt;TV-avgiftsbetalare,&lt;/NOBR&gt; avgiftens storlek och utvecklingen av ett särskilt kompensationsindex för public &lt;NOBR&gt;service-företagen.&lt;/NOBR&gt; De avgiftshöjningar som sker i dag betraktas som nödvändiga för att säkerställa stabila förutsättningar för public &lt;NOBR&gt;service-radio&lt;/NOBR&gt; och TV. Jag vill hävda att en kvalitetsförstärkning som kan komma det totala och samlade TV- utbudet i Sverige till del bör betraktas som ett allmänintresse fullt i nivå med värnandet om public &lt;NOBR&gt;service-televisionens&lt;/NOBR&gt; exklusiva ställning. En höjning av &lt;NOBR&gt;TV-avgiften&lt;/NOBR&gt; på 6 kronor per kvartal skulle motsvara &lt;NOBR&gt;TV-nämndens&lt;/NOBR&gt; finansieringsbehov under försöksverksamheten. En dellösning av den arten bör inte uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tomkassettavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft0"&gt;Bland de lösningsförslag som cirkulerat i opinionsbildningen kring en eventuell fristående fond för kvalitetstelevision har möjligheter att använda tomkassettavgifter till finansieringen enligt finskt mönster ofta återkommit. &lt;SPAN class="ft35"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Om detta är följande att säga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;I promemorian kassettersättning m.m. (Ds 1996:61) föreslås att det införs bestämmelser om s.k. kassettersättning. Förslaget syftar till att viss mån kompenseras upphovsmännen för den i och för sig tillåtna privatkopieringen av deras skyddade verk. Det föreslås att lagen ändras så att upphovsmän skall ha rätt till ersättning till sådana verk som sänts ut i radio eller television eller som givits ut på anordningar genom vilka de kan återges. Ersättning skall utgå för ljudband, videoband och andra upptagningsanordningar som är avsedda som underlag för framställning av kopior för eget bruk. Ersättningen skall betalas av näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller importerar upptagningsanordningar, ex. videokassetter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jfr Bilaga 2 under ”Finland”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&amp;INANSIERING&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft0"&gt;I förslaget diskuteras radio- och &lt;NOBR&gt;TV-företags&lt;/NOBR&gt; rätt till ersättning. Även &lt;NOBR&gt;TV-företags&lt;/NOBR&gt; utsändningar är skyddade mot kopiering (48 § upphovsrättslagen). I &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; har man inte givit någon särskild rätt till kassettersättning för företagens utsändningar. I promemorian föreslår man därför att ersättningen koncentreras till upphovsmän, utövande konstnärer, framställare av ljud- och bildupptagningar och fotografer. &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; föreslås därmed inte ha på lagen grundade ersättningsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;Om en kassettavgift skulle införas förefaller det inte möjligt att låta avgifterna finansiera en fond till stöd för &lt;NOBR&gt;TV-produktion.&lt;/NOBR&gt; Avgifterna skulle tillfalla upphovsmännen och inte &lt;NOBR&gt;TV-företagen&lt;/NOBR&gt; eller produktionsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;DUKOM&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft0"&gt;Utredningen har enligt sina direktiv haft att samråda med Distansutbildningskommittén. I ett tidigare skede av utredningsarbetet föreföll det som om kommitténs prövning av Sveriges Utbildningsradios framtid eventuellt skulle kunna få ekonomiska konsekvenser av intresse för Utredningen för stöd till &lt;NOBR&gt;TV-produktion.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Distansutbildningskommitténs fortsatta arbete har emellertid lett fram till slutsatsen att de medel som frigörs genom de föreslagna förändringarna bör tillföras SR och SVT och där öronmärkas bl.a. för ett utvidgat folkbildningsuppdrag (SOU 1997:148).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Engqvist och Göransson 29 sept 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft2"&gt;7 Avvisade lösningsalternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;Utredningen har under längre eller kortare tid hållit ett antal tänkbara lösningar aktuella som alternativ till det slutligen framlagda åtgärdsförslaget. De har avvisats, huvudsakligen på de grunder som anges i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Nollalternativet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Som en påminnelse om utgångspunkterna för utredningen bör det möjligen erinras om att status quo är det för staten billigaste alternativet men att det inte uppfyller två av uppdragets konkreta huvudsyften: att förbättra möjligheterna för svensk kvalitetsproduktion och att öka antalet oberoende finansieringskällor för fristående &lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och TV- producenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Samfinansierad fond&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;I utgångsläget prövades möjligheterna att förena en statlig insats med en motprestation från &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; sida i syfte att skapa en stödfond enligt avtalsprinciper liknande dem som föreligger mellan staten och filmbranschen i det s.k. Filmavtalet. Som stöd för en sådan tanke förelåg bl.a. en passus i TV4:s sändningstillstånd &lt;SPAN class="ft35"&gt;1&lt;/SPAN&gt;: ”TV4 skall medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveckling av svensk kvalitetsproduktion för televisionen.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;En rad praktiska reservationer inför denna lösning inställde sig tidigt i arbetet. Den föreföll leda till svåra kvoteringsproblem såväl beträffande insatsernas storlek som beträffande uttagens inbördes balansering sändningsföretagen emellan. Vidare tycktes arrangemanget ofrånkomligen leda till ohanterliga konsekvenser och konflikter om det sändande bolaget skulle förutsättas belastas med utgifter i dubbla led, dels för att bygga upp fonden, dels för att få tillgång till programvaror ur samma fond. Lösningen tycktes som helhet strida mot utredningens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;1996-12-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;!VVISADE L¶SNINGSALTERNATIV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft0"&gt;interna målsättning att eftersträva en så enkel, obyråkratisk och effektiv lösning som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft0"&gt;Som framgått av tidigare avsnitt i betänkandet (3.1 och 3.2) har intresset för den beskrivna modellen varit ytterst svalt i branschen: i stort sett alla sändande företag har avvisat tanken att själva bidra till finansierandet av en kvalitetsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Särskild kvalitetskanal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft0"&gt;Inrättandet av en särskild kvalitetskanal föreföll under ett skede i utredningen som ett åtgärdsalternativ med stora fördelar, men ett alternativ som vore meningsfullt endast i förening med utomordentligt stora finansiella resurser. Att skaffa fram medel i en sådan storleksordning föreföll vid skedet i fråga inte som ett realistiskt projekt. Alternativet hade flera nackdelar, av vilka en har sin grund i osäkerheten om den publika genomslagskraften hos en sådan kanal. En kvalitetskanal knuten till något av de redan sändande &lt;NOBR&gt;TV-bolagen&lt;/NOBR&gt; skulle inte innebära något reellt tillskott till antalet finansieringskällor för fria producenter. Placerad utanför de nuvarande programbolagens krets skulle medel satsade i en ny kanal sannolikt få en högst marginell effekt på det övriga utbudet, såväl inom public service som inom de reklamfinansierade företagen. Alternativet avfördes tidigt från utredningens agenda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Öronmärkta kvalitetsresurser till nuvarande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Den lösningsmodell som längst hölls levande vid sidan av fondalternativet hade innebörden att nya penningmedel skulle kunna ställas direkt till programbolagens förfogande för att disponeras på kvalitetsprojekt. Förutsättningen vore att nytillskottet uteslutande skulle användas för utläggningar. Medelstilldelningen skulle vara förbunden med ett redovisningkrav för att garantera att pengarna nyttjades på avsett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft0"&gt;Modellen har klara förtjänster och står i överensstämmelse med flera av målsättningarna i kommittédirektiven. Den stora nackdelen är att den inte breddar initiativfördelningen mellan olika intressenter och aktörer, samt att den inte ändrar antalet finansieringskällor för de oberoende producenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Alternativet saknar alltså vissa avgörande kvaliteter som tillkommer det fondalternativ som utredningen förordar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft0"&gt;1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft19"&gt;!VVISADE L¶SNINGSALTERNATIV &lt;SPAN class="ft18"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Konsortialkontrakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft0"&gt;Inom den brittiska filmindustrin tillämpas ett statlig stödsystem i form av s.k. konsortialkontrakt. Stora penningsummor (lotterimedel) fördelas till ett begränsat antal bolagsgrupperingar eller konsortier som utan mellanled av konsulenttyp och utan specificerade kvalitetskrav får förtroendet att använda pengarna till filmproduktion. Kvalitetsgarantin ligger i de gynnade bolagens goda rykte och produktionspolicy. Bo- lagskonsortierna har inte nödvändigtvis någon långvarig tidigare existens: de kan tvärtom bildas just inför ansökningstillfället. &lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Utredningen har övervägt systemets för- och nackdelar i en fördelningsmodell anpassad för situationen på den svenska &lt;NOBR&gt;TV-marknaden.&lt;/NOBR&gt; Ett konsortialsystem liknande det brittiska skulle möjligen kunna skapa incitament till en önskvärd förändring av bolagsstrukturen på de fria filmarnas sektor. Å andra sidan är risken stor för att stora grupper av fria filmare och produktionsföretag skulle ställas utanför de gynnade kretsarna på samma sätt som åtskilliga filmbolag (och &lt;NOBR&gt;TV-företag!)&lt;/NOBR&gt; blivit bittra förlorare i det brittiska systemet. Utfört i Sverige skulle åtgärderna i värsta fall slå ut fler intressenter än det skulle gynna. De individuellt sociala konsekvenserna för missgynnade parter skulle i så fall bli mer elakartade i det småskaliga svenska medielandskapet än i det storskaliga brittiska. Med hänvisning till konsortialkontraktens oberäkneliga konsekvenser avvisas alternativet av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;TM /Tidskriften Teknik &amp; Människa nr 148, juni 1997, s. 55 f: ”Lotteripengar pumpar in 1,7 miljarder kr (!) i den brittiska filmindustrin”. Även Svanberg, 15 aug 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GLB317269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft57"&gt;+OMMITT©DIREKTIV&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft42"&gt;Fler svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; av god kvalitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td73"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft24"&gt;Dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft24"&gt;1997:28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td74"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 6 februari 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft5"&gt;3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft0"&gt;En särskild utredare tillkallas med uppdrag att identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och att sprida dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft0"&gt;Utredaren skall utifrån slutsatserna av den inledande analysen bedöma vad som kan göras för att öka den inhemska produktionen av program för distribution till &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; som riktar sig till svensk publik. Under förutsättning av att en finansiering kan säkerställas skall utredaren lämna förslag om en försöksverksamhet med stödåtgärder i detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;-EDIELANDSKAPET&lt;/NOBR&gt; F¶R¤NDRAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;Den svenska televisionen byggdes upp under monopolförhållanden. Verksamheten har bedrivits i enlighet med traditionella publik serviceprinciper, som kan sammanfattas under rubrikerna geografisk rättvisa. redaktionellt oberoende, mångfald och balans och ett omväxlande programutbud av god kvalitet. Sändningarna har finansierats med avgifter och det har inte varit tillåtet att sända betald reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Sveriges Television AB (SVT) har ett omfattande kulturansvar. I SVT:s nya sändningstillstånd med tillhörande villkor som gäller för perioden &lt;NOBR&gt;1997&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2001&lt;/NOBR&gt; har företaget getts ett utökat uppdrag i kulturfrågor. SVT skall i sin roll som kulturbärare bl.a. vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket, öka samarbetet med kultur- och musikinstitutioner i hela Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evenemang,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft0"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p366 ft0"&gt;bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion, tillhandahålla program som speglar det mångkulturella samhället, beakta språkliga och etniska minoriteters behov samt ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;I övrigt skall SVT, liksom tidigare, uppfylla sitt kulturansvar genom att bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Programutbudet skall spegla kulturlivet i olika delar av landet. SVT skall tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse. SVT skall främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Förnyelse av programinnehållet skall främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft0"&gt;Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; är SVT inte ensam om att sända television i marknätet. I slutet av år 1991 fick TV4 AB (publ) (TV4) tillstånd att sända reklamfinansierad television i marksändningar i Sverige. TV4 har av regeringen meddelats tillstånd att fortsätta att sända rikstäckande television. Tillståndet avser perioden 1 januari 1997 till och med 31 december 2001. Tillståndet är förenat med villkor som påminner om de som gäller för de avgiftsfinansierade företagen. Bland annat skall TV4 meddela nyheter, tillgodose olika intressen i fråga om exempelvis religion och vetenskap. Bolaget är skyldigt att sända barnprogram och har vidare fått i uppgift att kontinuerligt spegla, granska och bevaka det svenska kulturlivet. TV4 skall även medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveckling av svensk kvalitetsproduktion för televisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft0"&gt;Det finns flera andra kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; som riktar sändningar via satellit till den svenska allmänheten. Några av dessa är etablerade i Sverige och för dem gäller svensk lagstiftning medan andra har sin hemvist i annat land och följer lagstiftningen i hemlandet. Enligt &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; ”TV utan gränser” skall en viss andel av programutbudet utgöras av europeiska verk. I övrigt är de programpolitiska förpliktelserna begränsade. Knappt 60 % av landets permanenthushåll har tillgång till satellitsända program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft0"&gt;Vi står nu inför ett nytt steg i televisionens utveckling. Den digitala tekniken gör att nuvarande tekniska begränsningar kan komma att förlora i betydelse. Gränserna sätts i stället av möjligheten att finansiera verksamheten. Genom att antalet &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; kan flerdubblas i framtiden skapas möjlighet för ett än mer omfattande och varierat programutbud, men också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;för en skärpt konkurrens mellan olika &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; och risk för ökad likriktning och kommersialisering av utbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;!TT S¤KERST¤LLA SVENSK KVALITETSPRODUKTION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft0"&gt;Televisionen är i dag en naturligt del av människors vardagsliv. Den är central bl.a. när det gäller underhållning, tidsfördriv, kultur, debatt och nyheter. TV:n är kanske vår tids största kulturbärare. Sverige har i det sammanhanget en god &lt;NOBR&gt;TV-tradition.&lt;/NOBR&gt; Med ett ökat &lt;NOBR&gt;TV-utbud&lt;/NOBR&gt; där andelen utländskt producerat material växer, är en stark inhemsk &lt;NOBR&gt;TV-program-&lt;/NOBR&gt; industri betydelsefull bl.a. för bevarandet av språket och kulturen. En stark inhemsk &lt;NOBR&gt;TV-programindustri&lt;/NOBR&gt; kan samtidigt skapa sysselsättning och medverka till internationell spridning av svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; och svenska kulturyttringar. Ur kulturell och mediepolitisk synvinkel samt för sysselsättningen är det följdaktligen viktigt att främja en nationell &lt;NOBR&gt;TV-produk-&lt;/NOBR&gt; tion så att mångfalden inom &lt;NOBR&gt;TV-programindustrin&lt;/NOBR&gt; stimuleras och tillväxten främjas på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft0"&gt;Fristående &lt;NOBR&gt;TV-filmare&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-producenter&lt;/NOBR&gt; måste få fler från varandra oberoende finansieringskällor att vända sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft0"&gt;För att svensk TV även i framtiden skall kunna erbjuda impulser från andra kulturkretsar än den angloamerikanska bör även utredas om konkurrensmöjligheterna i stort för svenska filmer, &lt;NOBR&gt;TV-produktioner,&lt;/NOBR&gt; programföretag m.fl. behöver förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft0"&gt;Riksdagen har även uppmärksammat att en särskild utredare skall ges i uppdrag att lägga fram förslag om att förbättra möjligheterna för fria producenter och produktionsbolag att göra kvalitetsprogram (1995/96:KrU12 rskr. 1995/96:297 och 1996/97:KrU1 rskr. 1996/97:129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;5PPDRAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft0"&gt;En särskild utredare ges i uppdrag att identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra kvalitetsprogram för distribution till &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; som riktar sig till svensk publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft0"&gt;Utredaren skall undersöka och redogöra för de finansiella förutsättningarna för eventuella åtgärder inom området. Ett eventuellt förslag om statliga insatser skall åtföljas av förslag till finansiering. Utgångspunkten skall härvid vara att det inte finns utrymme för ökade statsutgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft0"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft0"&gt;Utredaren skall utifrån slutsatserna av analysen bedöma vad som kan ge fler svenska &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; av god kvalitet. Utredaren skall mot bakgrund av ovanstående lämna förslag om en försöksverksamhet med åtgärder i detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft15"&gt;Utredaren skall analysera och bedöma vilka konsekvenser olika åtgärder kan få för &lt;SPAN class="ft14"&gt;UTVECKLINGEN AV 46 MEDIET &lt;/SPAN&gt;i Sverige. Bedömningen skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;göras mot bakgrund av att televisionen är en av de största kulturbärarna med en omfattande genomslagskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft0"&gt;Utredaren skall lämna förslag om hur en försöksverksamhet skulle kunna &lt;SPAN class="ft16"&gt;AVGR¤NSAS &lt;/SPAN&gt;Det kan exempelvis avse vilka som kan omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft0"&gt;åtgärderna eller vilka kriterier som skall gälla vid urval av produktioner. För att ett projekt skall omfattas av åtgärderna skall huvudregeln vara att ett &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; garanterar sändning. Både &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; och fristående producenter skall kunna omfattas av åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft0"&gt;Utredaren skall i sina förslag ta hänsyn till att program för barn och unga bör ges en särställning. En variation i fråga om ämnesområden skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft0"&gt;Utredaren skall ge förslag till hur frågor kring &lt;SPAN class="ft16"&gt;SAMVERKAN &lt;/SPAN&gt;skall lösas. Utredaren bör analysera vilka de olika aktörerna inom området är samt ge förslag till former för samverkan kring eventuella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft33"&gt;Utredaren skall analysera och ge förslag till hur en försöksverksamhet skall &lt;SPAN class="ft32"&gt;ORGANISERAS&lt;/SPAN&gt;. Utredaren bör särskilt undersöka om det är möjligt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft0"&gt;samarbeta med någon befintlig organisation i administrativa frågor. Förslaget skall bidra till att produktioner från hela landet kan omfattas av åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;Utredaren skall bedöma och ge förslag till hur lång tid försöksverksamheten skall pågå och hur uppföljning och en slutlig utvärdering skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft0"&gt;Utredaren bör särskilt beakta att TV4 i enlighet med de av regeringen beslutade tillståndsvillkoren skall medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveckling av svensk kvalitetsproduktion för television.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft0"&gt;Utredaren skall särskilt redovisa effekter för sysselsättningen av en ökad svensk &lt;NOBR&gt;TV-produktion.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft0"&gt;Vid utformningen av sitt förslag skall utredaren uppmärksamma den Europeiska gemenskapens regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft0"&gt;Utredningen skall samråd med Sveriges Television AB, TV4 AB (publ), övriga &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; som riktar sig till en svensk publik, Distansutbildningskommittén (U 1995:7), Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Oberoende Filmares Förbund samt Föreningen Sveriges Filmproducenter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;79&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;5TREDNINGSARBETET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft0"&gt;För utredningsarbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) samt att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft0"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 15 november 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft0"&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p393 ft24"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft2"&gt;Internationella exempel på stödsystem till &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft11"&gt;%5 S &lt;NOBR&gt;-%$)!&lt;/NOBR&gt; )) PROGRAM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft0"&gt;Grundambitionen bakom Europakommissionens MEDIA &lt;NOBR&gt;II-program&lt;/NOBR&gt; är att förbättra den europeiska medieindustrins konkurrenskraft genom att förstärka företagsstrukturen på de små och medelstora oberoende produktionsbolagens nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft0"&gt;MEDIA &lt;NOBR&gt;II-programmet&lt;/NOBR&gt; är framför a llt inriktat på biograffilm men erbjuder också stöd och lån som kan utnyttjas av &lt;NOBR&gt;TV-producenter.&lt;/NOBR&gt; Ett av stödsystemen avser hjälp till &lt;NOBR&gt;TV-distribution&lt;/NOBR&gt; av samproduktioner inom Europa och inbegriper medel för översättning, textning och dubbning. Ett annat avser projektstöd för utveckling (manus, research etc.) av &lt;NOBR&gt;TV-dramatik,&lt;/NOBR&gt; dokumentärer, animationer m.m. Kriteriekraven är höga beträffande såväl ansökningsformaliteter som form och innehåll. &lt;SPAN class="ft23"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft11"&gt;.ORDISK &amp;ILM 46 FOND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft0"&gt;Nordisk Film- &amp; &lt;NOBR&gt;TV-fond&lt;/NOBR&gt; har till uppgift att stödja nordiska samproduktioner av långfilmer, &lt;NOBR&gt;TV-dramatik,&lt;/NOBR&gt; kortfilmer och kreativa dokumentärer. Fonden b ygger på delfinansiering i lika delar från Nordiska ministerrådet, de nordiska filminstituten och de nationella marksända &lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;/NOBR&gt; I styrelsen sitter representanter från de nordiska länderna utsedda av Nordiska ministerrådet, två av dem skall enligt stadgarna ha speciell kompetens inom filmområdet, två skall ha motsvarande kunskap inom &lt;NOBR&gt;TV-området.&lt;/NOBR&gt; Administrationen består av en direktör, en projektkonsulent, en produktionskoordinator, en sekreterare och en ekonomiansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft0"&gt;Ett krav för att få stöd till &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; är att producenten har ingått ett produktionsavtal med minst två nordiska &lt;NOBR&gt;TV-kanaler.&lt;/NOBR&gt; Fonden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Basinformation, &lt;NOBR&gt;MEDIA-desk&lt;/NOBR&gt; Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft0"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft0"&gt;har vissa allmänt formulerade kvalitetskriterier men fäster också stor vikt vid att projekten bedöms ha en tillfredsställande publik potential. &lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&amp;INLAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;!6%+ &lt;/SPAN&gt;(Centralen för audiovisuell mediekultur) grundades 1987 och har till uppgift att stödja insatser inom &lt;NOBR&gt;film-,&lt;/NOBR&gt; video- och &lt;NOBR&gt;TV-området.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;80&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;90&lt;/NOBR&gt; % av AVEK:s medel kommer från tomkassettavgifter och stöd kan beviljas till privatpersoner, företag eller föreningar. 1996 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;97&lt;/NOBR&gt; gick 13,5 milj FIM av AVEKs samlade medel till stöd till audiovisuell produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft0"&gt;Produktionsstödet inriktas i huvudsak på mångsidig och experimentell verksamhet och man vill stärka inhemska långsiktiga projekt som utnyttjar tillgängliga resurser så effektivt som möjligt. De områden man stödjer är: kort- och dokumentärfilm, mediekonst och multimediaprodukter och internationella samproduktioner. Stödet beviljas som direkt stöd &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;endast i undantagsfall som lån. &lt;SPAN class="ft35"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;0ILOTFONDEN&lt;/SPAN&gt;. En arbetsgrupp tillsatt av kulturminister Claes Andersson med uppdrag att utreda en ny finsk modell för finansiering av film fick sitt betänkande klart i maj 1996 och ledde bl.a. till inrättandet av Pilotfonden. Syftet är att främja sysselsättningen i branschen. Fonden finansieras med kassettavgifter och budgeten var första året 800 000 FIM. Administrationen sköts av AVEK och Finlands Filmstiftelse och medel kan sökas till ett pilotavsnitt av en &lt;NOBR&gt;TV-serie.&lt;/NOBR&gt; Det gäller alla genrer, någon egentlig kvalitetsbedömning görs ej. Om pilotavsnittet framförs i TV skall stödet från fonden återbetalas. Stödet beviljas till oberoende produktionsbolag (dvs. &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; innehav får vara högst 15 %) och kan vara högst 75 000 FIM per pilot. Det beräknas täcka en tredjedel av kostnaden. En tredjedel finansieras av det &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; som är intresserat av pilotprogrammet och en tredjedel av det producerande bolaget.&lt;SPAN class="ft35"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Nordisk Film &amp; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-fond.&lt;/NOBR&gt; Årsrapport 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;AVEK 4 okt,1996: Anvisningar för understöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Stadgar för Pilotfonden, 5 april, 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft11"&gt;.ORGE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft14"&gt;!UDIOVISUELL 0RODUKTIONSFOND !6 FONDEN &lt;SPAN class="ft15"&gt;Fonden grundades 1994 av det norska Kulturdepartementet och skall bidra till utvecklingen av det audiovisuella området för att därigenom öka antalet kvalitetsproduktioner. Det skall ske genom ett stärkt samarbete mellan film- och TV- medierna. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;AV-fonden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; finansieras av staten, licensfinansierade NRK och kommersiella TV 2. Kulturdepartementet fastställer huvudfördelningen av fondens medel efter styrelsens förslag. I styrelsen sitter representanter för ovan nämnda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; samt Norsk Filmforbund, Norske filmog videoprodusenters forening, Norsk Närradioforbund och Norske Fjernsynsselskapers Landsforbund. Den löpande administrationen sköts av en direktör utsedd av Kulturdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;Fonden bidrar till finansiering av större samproduktioner och prioriterar dramaproduktioner av spelfilmslängd. Vid vissa tillfällen ges också stöd till dokumentärer och kortfilmer. Vid tilldelning av medel skall produktioner som lämpar sig för visning på både bio och i televisionen prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Projekt som normalt kan sägas ingå i &lt;NOBR&gt;TV-bolagens&lt;/NOBR&gt; ordinarie produktion skall inte understödjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;Fondmedel tilldelas i första hand fria film- eller &lt;NOBR&gt;TV-producenter.&lt;/NOBR&gt; Ansökningshandlingen skall innehålla ett färdigt manuskript och en tids- och finansieringsplan. Producenten skall dessutom ha säkrat ett samarbetsavtal med ett av de &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; som bidrar till finansiering av fonden och ett distributionsavtal för visning på bio där filmen skall vara huvudattraktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Det &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; som ingår ett samarbetsavtal med en producent har automatiskt också en gratis visningsrätt av den färdiga produktionen. Den producent som har sökt och erhållit stöd har rättigheterna till produktionen.&lt;SPAN class="ft23"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;$ANMARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;$ANSK .OVELLEFILM &lt;/SPAN&gt;startade i juni 1994 och är ett produktionssamarbete till stöd för kortfilm etablerat av det danska Kulturministeriet tillsammans med de största &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; och det danska Filminstitutet. Styrelsen består av fyra personer som utses av stiftarna. Den löpande administrationen sköts av en filmkonsulent, en producent och en sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Audiovisuellt produksjonsfond: Årsmelding 1996&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft0"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft0"&gt;Budgeten på 24,3 milj DDK fördelas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Danmarks Radio (DR)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;4 milj.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;TV 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;4 milj.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Det danske Filminstitut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;2 milj.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Statens Filmcentral&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;2 milj.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Kulturministeriet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;12,3 milj.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft0"&gt;Produktionssamarbetet säkrar såväl finansiering som distribution av kortfilmerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;Dansk Novellefilm vänder sig både till unga talanger och till de redan etablerade. Både video och film kan komma ifråga för stöd och filmerna kan finansieras upp till 100 % men samproduktioner förekommer också. Stödet kan innefatta både manusutveckling och produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Alla färdiga filmer visas både i DR och den kommersiella TV2. På det sättet når filmerna en potentiellt mycket stor publik. Alla &lt;NOBR&gt;TV-rättig-&lt;/NOBR&gt; heter tillfaller Dansk Novellefilm. Vid internationell &lt;NOBR&gt;TV-distribution&lt;/NOBR&gt; har producenten rätt till ersättning (upp till 50 % av nettointäkterna) som förhandlas fram individuellt med Dansk Novellefilm. Biografrättigheterna har producenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft0"&gt;Alla filmer från Dansk Novellefilm distribueras av Statens Filmcentral vilket betyder att de kommer ut till landets skolor och bibliotek.&lt;SPAN class="ft35"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;&amp;RANKRIKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft61"&gt;Frankrike har Europas mest omfattande system för stöd till film- och &lt;NOBR&gt;TV-industrin&lt;/NOBR&gt; administrerat av &lt;SPAN class="ft60"&gt;#ENTRE .ATIONAL DE LA #IN©MATOGRAPHIE&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;#.# &lt;/SPAN&gt;Det ekonomiska stödet finansieras bl.a. med regionala medel, skatter på teaterbiljetter och videodistribution samt reklamskatt från &lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;/NOBR&gt; Detta ger en total intäkt till CNC på ca 2 miljarder francs varav hälften fördelas till stöd åt filmproduktion och hälften till produktion för TV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Stödet är alltså mycket omfattande och gäller alla delar av industrin: produktionen, distributionen, stöd till biografer osv. Det finns ett automatiskt stöd (som är mycket större än det selektiva) som går till TV- producenter som lyckats sälja en produktion för TV året innan. I det fallet förekommer inte någon direkt kvalitetskontroll men stöd ges bara till vissa typer av produktioner: fiktion, dokumentärer, animationer, magasinprogram &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;däremot inte till frågesporter och lekprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Dansk Novellefilms villkår for produktion og distribution, 2 april 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft0"&gt;Det selektiva &lt;NOBR&gt;CNC-stödet&lt;/NOBR&gt; har vissa kvalitetskriterier och ges till manus och produktion och till utveckling av ny teknik, t.ex. datoranimation.&lt;SPAN class="ft35"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;+ANADA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;Tre faktorer påverkar starkt mediesituationen i Kanada: tvåspråkigheten, som gör att landet i praktiken har två olika massmediasystem, närheten till den amerikanska marknaden, som gör att inhemsk produktion har svårt att hävda sig, samt landets storlek, som gör rikstäckning tekniskt svårt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft0"&gt;Den kanadensiska regeringen har sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; gett ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft15"&gt;betydande stöd till inhemsk film- och videoproduktion. I september 1996 grundades &lt;SPAN class="ft14"&gt;#ANADA 4ELEVISION AND #ABLE 0RODUCTION &amp;UND#4#0&amp; &lt;/SPAN&gt;som är ett samarbete mellan staten och den privata Cable In-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;dustry Production Fund. Syftet är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stödja den kanadensiska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-produktionens&lt;/NOBR&gt; tillväxt, kvantitets- och kvalitetsmässigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;skapa fler jobb inom branschen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;öka produktionen och distributionen av inhemska program,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;öka möjligheterna till export.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft0"&gt;Man uppskattar den totala investeringen till ca $ 650 miljoner och att man kommer att kunna skapa 10 000 nya jobb. Fondens medel kommer att uppgå till $ 200 miljoner per år. Den federala regeringen bidrar med $ 100 miljoner, Telefilm Canada (också statliga medel) med $ 50 miljoner och den privata Cable Production Fund bidrar med $ 50 miljoner. Upp till 50 % av fondens årliga medel går till oberoende produktionsbolag som har ett samarbetsavtal med statsägda CBC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft0"&gt;I styrelsen sitter representanter från Kulturdepartementet, Telefilm, &lt;NOBR&gt;TV-bolagen,&lt;/NOBR&gt; kabelindustrin, produktionsbolagen och videodistributörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;CNC: Le compte de soutien a l´industrie des programmes audiovisuels FIAPF: Film Funds 1994.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p364 ft0"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft0"&gt;SOU 1997:172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Villkor för stöd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Endast kanadensiskt kontrollerade (kriterier finns angående detta) produktioner kan ansöka om bidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Drama, underhållning, dokumentärer, barn- och kulturprogram kan få stöd. Någon egentlig kvalitetskontroll förekommer inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Programmen måste sändas prime time inom två år. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;3TORBRITANNIEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft33"&gt;Den brittiska filmindustrin som under flera år varit Europas minst understödda fick 1996 ett stort tillskott &lt;SPAN class="ft32"&gt;!RTS #OUNCIL OF %NGLAND &lt;/SPAN&gt;admi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft0"&gt;nistrerar det nya filmstödet som finansieras med nationella lotteripengar &lt;SPAN class="ft3"&gt;- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4HE .ATIONAL ,OTTERY &amp;UNDS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft0"&gt;I maj 1997 delades £ 92.25 miljoner ut till tre konsortier av produktionsbolag som bildats speciellt för ansökningstillfället. Vid detta tillfälle blev den brittiska &lt;NOBR&gt;TV-industrin&lt;/NOBR&gt; helt utan pengar, kritik har framförts mot detta eftersom även &lt;NOBR&gt;TV-bolagen&lt;/NOBR&gt; är med och finansierar filmproduktioner. I stället gick en stor del av pengarna till en franskengelsk sammanslutning av bolag.&lt;SPAN class="ft23"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Federal Government Financial Support Programs for the Independent Film and Video Industry in Canada. 26 sept, 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Arts Council of England. TM, nr 148.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GLB3172</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1997__172.pdf</filnamn>
<filstorlek>287637</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bidrag till fri svensk TV-produktion</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C3129D1F-C643-49EA-89E4-C56307AE2B67</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>